(1)

I enlighet med rådets beslut (EU) 2019/1580 (2) undertecknades avtalet om tidsbegränsningar för avtal om tillhandahållande av luftfartyg med besättning mellan Europeiska unionen, Amerikas förenta stater, Island och Konungariket Norge (avtalet) (3) den 27 augusti 2019 med förbehåll för att avtalet ingås vid en senare tidpunkt. Avtalet, som bifogas beslut (EU) 2019/1580 tillsammans med samförståndsavtalet (4), har tillämpats provisoriskt sedan dagen för undertecknande av avtalet.

(2)

Såsom framgår av det gemensamma uttalande som utgör en integrerad del av avtalet och av beslut (EU) 2019/1580, har avtalet, som har undertecknats på engelska, även upprättats på unionens övriga officiella språk och dessa ytterligare språkversioner ska bestyrkas genom en skriftväxling mellan parterna.

(3)

Avtalet bör godkännas.

(1)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (3) inrättades Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation (Horisont Europa). Delar av Horisont Europa kan genomföras genom europeiska partnerskap, med partner från den privata och/eller offentliga sektorn, för att uppnå största möjliga effekt av unionsfinansieringen och effektivast möjliga bidrag till unionens politiska mål.

(2)

I enlighet med förordning (EU) 2021/695 kan stöd ges till sådana gemensamma företag som bildats inom ramen för Horisont Europa. Sådana partnerskap bör endast genomföras i de fall då andra delar av Horisont Europa, inklusive andra former av europeiska partnerskap, inte skulle uppnå dess syften eller inte ge de nödvändiga förväntade effekterna, och om det kan motiveras i ett långsiktigt perspektiv och hög grad av integrering. Villkoren för skapandet av sådana partnerskap anges i den förordningen.

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 (4) inrättas programmet för ett digitalt Europa. Programmet för ett digitalt Europa stöder genomförandet av projekt av gemensamt intresse som syftar till förvärv, ibruktagande och drift av en superdator-, kvantdator- och datainfrastruktur i världsklass, till federering och sammankoppling och breddad användning av superdatortjänster och till utveckling av viktig kompetens.

(4)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1153 (5) inrättas Fonden för ett sammanlänkat Europa. Fonden för ett sammanlänkat Europa gör det möjligt att förbereda och genomföra projekt av gemensamt intresse inom ramen för strategin för de transeuropeiska näten inom transport-, telekommunikations- och energisektorerna. Fonden stöder särskilt genomförandet av sådana projekt av gemensamt intresse som syftar till utveckling och konstruktion av nya infrastrukturer och tjänster eller till modernisering av befintliga infrastrukturer och tjänster inom transport-, telekommunikations- och energisektorerna. Den bidrar till att stödja sådan infrastruktur för digital konnektivitet som är av gemensamt intresse och ger betydande spridningseffekter i samhället.

(5)

I kommissionens meddelande En EU-strategi för data av den 19 februari 2020 beskrivs Europas strategi för politiska åtgärder och investeringar i dataekonomin under de närmaste fem åren. Det lyfter särskilt fram upprättande av europeiska gemensamma dataområden som främjar tillväxt och är värdeskapande. Stödet till skapandet av sådana gemensamma europeiska dataområden och federerade, säkra molninfrastrukturer skulle säkerställa att mer data blir tillgängliga för användning i ekonomin och samhället, samtidigt som företag och individer som genererar data behåller kontrollen. Högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem kommer att vara väsentliga beståndsdelar i ett sömlöst tillhandahållande av sådana datorresurser med olika prestandaegenskaper som krävs för att maximera tillväxten och användningen av gemensamma europeiska dataområden och federerade, säkra molninfrastrukturer för offentliga, industriella och vetenskapliga tillämpningar.

(6)

Kommissionens meddelande Att forma EU:s digitala framtid av den 19 februari 2020 redogör för Europas digitala strategi, med fokus på viktiga mål för att säkerställa att digitala lösningar hjälper Europa att på sina egna villkor uppnå en digital omställning som gagnar befolkningen. Några av de viktiga åtgärder som föreslås är investering i byggande och ibruktagande av gemensam avancerad digital kapacitet, inklusive superdator- och kvantdatorteknik, och ökning av Europas superdatorkapacitet för att utveckla innovativa lösningar för medicin, transport och miljö.

(7)

Kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 med titeln En ny industristrategi för EU bygger på en ambitiös industristrategi för Europa som ska leda den dubbla omställningen mot klimatneutralitet och digitalt ledarskap. I meddelandet betonas att man bland annat bör stödja utvecklingen av viktig möjliggörande teknik som är strategiskt viktig för EU:s industriella framtid, däribland högpresterande datorteknik och kvantdatorteknik.

(8)

Kommissionens meddelande av den 27 maj 2020 med titeln EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation anger olika typer av strategisk digital kapacitet och förmåga, däribland högpresterande datorsystem och kvantteknik, som ska prioriteras inom faciliteten för återhämtning och resiliens, InvestEU och faciliteten för strategiska investeringar.

(9)

Europas ledande ställning inom dataekonomin, vetenskapliga spetskompetens och industriella styrka beror i allt högre grad på förmågan att utveckla central högpresterande datorteknik, säkra tillgången till superdator- och datainfrastrukturer i världsklass och behålla sin nuvarande ledande ställning inom högpresterande datortillämpningar. Högpresterande datorsystem är en standardteknik för den digitala omställningen av den europeiska ekonomin och möjliggör innovation inom många traditionella industrisektorer för att få fram varor och tjänster med högre värde. I kombination med annan avancerad digital teknik, som artificiell intelligens, stordata och molnteknik, banar högpresterande datorsystem vägen för innovativa samhälleliga och industriella tillämpningar inom för Europa viktiga områden, såsom individanpassad medicin, väderleksprognoser och klimatförändring, smart och grön utveckling, smarta och gröna transporter, nya material för ren energi, läkemedelsdesign och virtuell testning, hållbart jordbruk, teknik och tillverkningsindustri.

(10)

Högpresterande datorsystem är en strategisk resurs för beslutsfattande, eftersom de fungerar som motor för tillämpningar som kan ge oss metoder för att förstå och utforma effektiva lösningar för många komplexa globala utmaningar och för krishantering. Högpresterande datorsystem bidrar till viktig politik, som den europeiska gröna given, genom att tillhandahålla modeller och verktyg för att omvandla ett ökande antal komplexa miljöutmaningar till möjligheter för social innovation och ekonomisk tillväxt. Ett exempel är initiativet Destination Earth, som aviserades i kommissionens meddelanden av den 11 december 2019 med titeln Den europeiska gröna given och av den 19 februari 2020 med titeln En EU-strategi för data och Att forma EU:s digitala framtid.

(11)

Globala händelser som covid-19-pandemin har visat hur viktigt det är att investera i högpresterande datorsystem och i hälsorelaterade modelleringsplattformar och modelleringsverktyg, eftersom dessa har en viktig roll i kampen mot pandemin, ofta i kombination med annan digital teknik som stordata och artificiell intelligens. Högpresterande datorsystem (HPC) används för att snabba på identifieringen och produktionen av behandlingar, inklusive vacciner, förutse virusets spridning, planera distributionen av medicinska förnödenheter och resurser och simulera åtgärder för att öppna upp samhället efter pandemin så att man kan utvärdera olika scenarion. HPC-baserade modelleringsplattformar och modelleringsverktyg är mycket viktiga för både den nuvarande pandemin och framtida pandemier, och de kommer att ha en viktig roll inom hälso- och sjukvård och individanpassad medicin.

(12)

Genom rådets förordning (EU) 2018/1488 (6) bildades det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (det gemensamma företaget EuroHPC), med uppdraget att i unionen utveckla, ta i drift, utvidga och bibehålla en integrerad superdator- och datainfrastruktur av världsklass och att utveckla och stödja ett innovativt HPC-ekosystem med hög konkurrenskraft.

(13)

Mot bakgrund av utvecklingen inom högpresterande datorsystem är en ändring av förordning (EU) 2018/1488 nödvändig för att säkerställa att initiativet fortsätter i syfte att fastställa ett nytt uppdrag och nya mål för det gemensamma företaget EuroHPC, med beaktande av analysen av de viktigaste socioekonomiska och tekniska faktorer som påverkar den framtida utvecklingen av HPC-system och HPC-datainfrastruktur och teknik och tillämpningar inom HPC i unionen och hela världen samt lärdomarna från det gemensamma företaget EuroHPC:s nuvarande verksamhet. Ändringen möjliggör också en anpassning av det gemensamma företaget EuroHPC:s bestämmelser till den nya rättsliga ramen, i synnerhet till förordning (EU) 2021/695, men även till förordningarna (EU) 2021/694 och (EU) 2021/1153.

(14)

För att förse unionen med den datorprestanda den behöver för att hålla forskningen och industrikapaciteten i framkant bör medlemsstaternas investeringar i högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem samordnas och industrins och marknadens anammande av högpresterande datorteknik och kvantdatorteknik stärkas inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Unionen bör bli effektivare när det gäller att omvandla teknisk utveckling till efterfrågestyrda och användardrivna europeiska högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem av högsta kvalitet och på så sätt upprätta en effektiv koppling mellan teknikutbud, gemensam utformning med användarna och en gemensam upphandling av system i världsklass samt skapa ett konkurrenskraftigt ekosystem i världsklass för teknik och tillämpningar baserade på högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem i Europa. Samtidigt bör unionen ge sin försörjningsindustri möjlighet att dra nytta av sådana investeringar, vilket skulle leda till att tekniken utnyttjas inom storskaliga och framväxande användningsområden såsom individanpassad medicin, klimatförändring, uppkopplad och automatiserad körning eller andra pionjärmarknader som stöds av artificiell intelligens, blockkedjeteknik, edge computing eller mer allmänt genom digitaliseringen av europeisk industri.

(15)

För att unionen och dess medlemsstater ska uppnå ledarskap inom viktig digital teknik, såsom högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem, bör de investera i nästa generation av energieffektiv superdatorteknik med låg energiförbrukning, innovativ programvara och avancerade superdatorsystem för datorer i exaskala och post-exaskala och kvantdatorer samt i innovativa superdator- och datatillämpningar. Detta bör göra det möjligt för den europeiska leverantörsbranschen att blomstra inom ett brett spektrum av viktiga tekniker och tillämpningar som sträcker sig längre än till högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem och att, på sikt, förse bredare IKT-marknader med sådan teknik. De bör också hjälpa HPC- och kvantvetenskapsbranschen och användarindustrin att genomgå en digital omställning och öka sin innovationspotential.

(16)

Det krävs en gemensam strategisk unionsvision för högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem för att förverkliga unionens och medlemsstaternas ambition att uppnå en ledande roll i den digitala ekonomin. Målet skulle vara att i Europa skapa ett världsledande, federerat och säkert ekosystem av HPC-och kvantdatortjänster och sådan datainfrastruktur, med hyperkonnektivitet, och att vara i stånd att producera innovativa och konkurrenskraftiga högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem som baseras på en leveranskedja som är mer motståndskraftig och som säkerställer tillgång till komponenter, teknik och kunskap och begränsar risken för störningar.

(17)

Ett gemensamt företag är det bästa instrumentet för att genomföra EU:s strategiska vision för högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem och säkerställa att unionen kan utnyttja superdatorsystem, kvantdatorteknik och datakapacitet i världsklass på ett sätt som står i proportion till dess ekonomiska potential och motsvarar de europeiska användarnas behov. Ett gemensamt företag är det bästa instrumentet för att åtgärda de nuvarande begränsningarna, och samtidigt erbjuda största möjliga ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga effekter och bäst skydda unionens intressen inom högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem. Ett gemensamt företag kan föra samman resurser från unionen, medlemsstater och tredjeländer som är associerade till Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa eller Fonden för ett sammanlänkat Europa och den privata sektorn. Det kan genomföra en upphandlingsram och driva högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem i världsklass. Det kan starta forsknings- och innovationsprogram för att utveckla europeisk teknik och se till att denna teknik sedan integreras i superdatorsystem i världsklass.

(18)

Det gemensamma företaget kommer att ingå i Horisont Europas portfölj för institutionaliserade partnerskap, som ska syfta till att stärka unionens vetenskapliga kapacitet för att hantera framväxande hot och framtida utmaningar i ett stärkt europeiskt forskningsområde, säkra hållbarhetsbaserade unionsvärdekedjor och unionens strategiska autonomi, och förbättra användningen av innovativa lösningar när det gäller klimat, miljö, hälsa och andra globala samhällsutmaningar, i linje med unionens strategiska prioriteringar, däribland att uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2050.

(19)

Det gemensamma företaget bör finansieras genom unionsprogram inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027. Det bör bildas och inleda sin verksamhet under 2021, fram till den 31 december 2033, för att förse unionen med en federerad och säker superdatorinfrastruktur med hyperkonnektivitet i världsklass och utveckla den teknik, de tillämpningar och de färdigheter som krävs för att uppnå exaskalakapacitet till omkring 2022–2024 och post-exaskalakapacitet till omkring 2025–2027, samtidigt som man främjar ett innovationsekosystem i världsklass för högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem. I enlighet med artikel 10.2 c i förordning (EU) 2021/695 ska gemensamma företag ha en tydlig livscykelstrategi. För att på lämpligt sätt skydda unionens ekonomiska intressen bör det gemensamma företaget bildas för en period som löper ut den 31 december 2033 så att det kan utöva sitt ansvar när det gäller genomförandet av bidrag till dess att de sista inledda indirekta åtgärderna har slutförts och med avseende på slutförandet av den verksamhet som rör driften av EuroHPC-superdatorerna.

(20)

Det offentlig-privata partnerskap som ligger till grund för det gemensamma företaget bör samla de finansiella och tekniska medel som krävs för att man ska kunna hantera komplexiteten i den allt snabbare innovationstakten på detta område. Därför bör medlemmarna i det gemensamma företaget vara unionen, medlemsstaterna och tredjeländer som är associerade till Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa eller Fonden för ett sammanlänkat Europa som enas om ett gemensamt europeiskt initiativ för högpresterande datorsystem och kvantdatorteknik. och sammanslutningar som företräder sina ingående enheter och andra organisationer med ett uttryckligt och aktivt engagemang för att ta fram forsknings- och innovationsresultat, utveckla och sprida högpresterande dator- eller kvantdatorkapacitet, eller bidra till att åtgärda kompetensunderskottet och behålla kunnandet på området högpresterande datorsystem och kvantdatorteknik i Europa. Det gemensamma företaget bör vara öppet för nya medlemmar.

(21)

I enlighet med bilaga III till förordning (EU) 2021/695 bör de finansiella bidragen från andra medlemmar än unionen minst uppgå till 50 % och får uppgå till 75 % av det gemensamma företagets samlade budgetåtaganden. Omvänt bör unionens bidrag, inbegripet eventuella ytterligare medel från tredjeländer som är associerade till Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa eller Fonden för ett sammanlänkat Europa, inte överstiga 50 % av det gemensamma företagets samlade budgetåtaganden.

(22)

Unionens bidrag bör täcka det gemensamma företagets administrativa kostnader.

(23)

I enlighet med artikel 10.1 c i förordning (EU) 2021/695 ska det gemensamma företaget genomföra en central förvaltning av alla finansiella bidrag genom en samordnad strategi. Varje deltagande stat bör följaktligen ingå ett eller flera administrativa överenskommelser med det gemensamma företaget om fastställande av samordningsmekanismen för betalning av och rapportering om bidrag till sökande som är etablerade i den deltagande staten. För att säkerställa samstämmighet med de nationella strategiska prioriteringarna bör de deltagande staterna ges vetorätt mot användningen av deras nationella finansiella bidrag till sökande som är etablerade i dessa deltagande stater. För att minimera bidragsmottagarnas administrativa börda, uppnå förenkling och säkerställa ett effektivare genomförande bör varje deltagande stat sträva efter att synkronisera sin betalningsplan och rapportering och sina revisioner med det gemensamma företagets och anpassa reglerna för stödberättigande kostnader till reglerna för Horisont Europa. Bidragsmottagare som är etablerade i deltagande stater och som anförtrott betalningsverksamheten till det gemensamma företaget bör underteckna ett enda bidragsavtal med det gemensamma företaget i enlighet med reglerna för Horisont Europa.

(24)

Med sikte på att unionen ska återta ledningen inom högpresterande datorteknik, och utveckla ett fullständigt ekosystem för högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem för unionen, ingick intressenter från näringslivet och forskningsvärlden inom sammanslutningen ETP4HPC (European Technology Platform for High Performance Computing) ett avtalsbaserat offentlig-privat partnerskap med unionen år 2014. Detta har till uppdrag att bygga upp en europeisk teknikvärdekedja för högpresterande datorsystem i världsklass som ska vara konkurrenskraftig globalt och främja synergieffekter mellan de tre viktigaste aspekterna av ekosystemet för högpresterande datorsystem, nämligen teknisk utveckling, tillämpningar och superdatorinfrastruktur. ETP4HPC besitter stor sakkunskap och för samman berörda privata intressenter inom högpresterande datorsystem, och därför bör den kunna bli medlem i det gemensamma företaget.

(25)

För att stärka datavärdekedjan, förbättra samarbetsandan kring data och lägga grunden för en blomstrande databaserad ekonomi i unionen ingick näringslivs- och forskningsintressenterna i sammanslutningen BDVA (Big Data Value Association) år 2014 ett avtalsbaserat offentlig-privat partnerskap med unionen. År 2020 ändrade BDVA sitt namn till Data, AI and Robotics (Dairo). Eftersom Dairo besitter stor sakkunskap och för samman berörda privata intressenter inom stordata, bör Dairo kunna bli medlem i det gemensamma företaget.

(26)

De privata sammanslutningarna ETP4HPC och Dairo har skriftligen uttryckt sin vilja att bidra till det gemensamma företagets fleråriga strategiska program och bidra med sina sakkunskaper för att förverkliga det gemensamma företagets mål. De privata sammanslutningarna bör godkänna stadgarna i bilagan till denna förordning genom ett godkännandebrev.

(27)

Det gemensamma företaget bör ta sig an tydligt definierade frågor som kan hjälpa den akademiska världen och det europeiska näringslivet som helhet att utforma, utveckla och använda den mest innovativa tekniken för högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem, och inrätta en integrerad, federerad och säker nätverksbaserad infrastruktur i hela unionen med kapacitet för högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem i världsklass, liksom höghastighetskonnektivitet och tillämpningar i framkant samt data- och programvarutjänster för forskare och andra pionjäranvändare från näringslivet, inbegripet små och medelstora företag, och den offentliga sektorn. Det gemensamma företaget ska syfta till utveckling och användning av förstklassig teknik och infrastruktur som tillgodoser de krävande behoven hos europeiska användare inom vetenskap, industri och offentlig sektor.

(28)

Det gemensamma företagets uppdrag bör struktureras i en administrativ pelare och sex tekniska pelare som omfattar infrastrukturverksamhet, verksamhet avseende federering av superdatortjänster, teknikrelaterad verksamhet, verksamhet med anknytning till superdatortillämpningar, verksamhet för att bredda användningen och kompetensen och internationell samarbetsverksamhet. Programmet för ett digitalt Europa bör användas för att finansiera infrastrukturpelaren, en del av pelaren för federering av superdatortjänster och pelaren för breddad användning och kompetens. Fonden för ett sammanlänkat Europa bör användas för att finansiera den återstående verksamheten inom pelaren för federering av superdatortjänster, dvs. sammankopplingen av högpresterande datorresurser, kvantdatorresurser och dataresurser samt sammankopplingen med unionens gemensamma europeiska dataområden och säkra molninfrastrukturer. Horisont Europa bör användas för att finansiera teknikpelaren, tillämpningspelaren och pelaren för internationellt samarbete.

(29)

Det gemensamma företaget bör kunna samarbeta med partnerskapet för avancerad datateknik i Europa (Prace) när det gäller tillhandahållande och hantering av tillgången till federerad och sammankopplad superdator- och datainfrastruktur och tillhörande tjänster samt utbildningsanläggningar och kompetensutvecklingsmöjligheter. Det bör också kunna samarbeta med det europeiska multigigabitnätet för forskning när det gäller anslutningar mellan det gemensamma företagets superdatorer samt med andra europeiska superdator- och datainfrastrukturer.

(30)

Det gemensamma företaget bör bidra till att minska det specifika kompetensunderskottet i unionen genom att arbeta med medvetandehöjande åtgärder och bidra till uppbyggnaden av ny kunskap och humankapital. Detta inbegriper utformning av och stöd till särskild utbildningsverksamhet i nära samarbete med berörda offentliga och privata aktörer.

(31)

I linje med målen för unionens yttre politik och internationella åtaganden bör det gemensamma företaget främja samarbete mellan unionen och internationella aktörer genom att utarbeta en samarbetsstrategi – bland annat genom att kartlägga och främja områden där det kan ske samarbete inom forskning och utveckling och inom kompetensutveckling, och genomföra åtgärder i de fall där det finns ömsesidiga fördelar – och säkerställa en policy för tillträde till HPC- och kvantdatorkapacitet och tillämpningar inom HPC och kvantdatorteknik baserat huvudsakligen på ömsesidighet.

(32)

Det gemensamma företaget bör sträva efter att främja utnyttjandet av den resulterande högpresterande datortekniken i unionen. Det bör också sträva efter att skydda investeringarna i de superdatorer som det förvärvar. Det bör därvid vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa säkerhet i leveranskedjan för förvärvad teknik som bör omfatta hela livslängden för dessa superdatorer.

(33)

Det gemensamma företaget bör lägga grunden för en långsiktigare vision och bygga sin första hybridinfrastruktur för högpresterande datorsystem i Europa, och då integrera klassisk datorarkitektur med kvantdatorutrustning. Det är nödvändigt med ett strukturerat och samordnat finansiellt stöd på europeisk nivå för att hjälpa forskningsgrupper och det europeiska näringslivet att ta fram resultat i världsklass för att säkerställa ett snabbt och brett industriellt utnyttjande av europeisk forskning och teknik i hela unionen, vilket ger stora spridningseffekter i samhället, och för att sprida riskerna och förena krafterna genom att inrikta strategier och investeringar på ett gemensamt europeiskt intresse.

(34)

För att uppnå sina mål att utforma, utveckla och använda den mest innovativa tekniken för högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem bör det gemensamma företaget ge finansiellt stöd främst i form av bidrag och upphandling, efter öppna och konkurrensutsatta ansökningsomgångar och anbudsinfordringar som bygger på årliga arbetsprogram. Det finansiella stödet bör särskilt inriktas på dokumenterade marknadsmisslyckanden som hämmar utvecklingen av det berörda programmet, får inte tränga ut privata investeringar och bör ge incitament för ändrat beteende hos stödmottagaren.

(35)

För att det gemensamma företaget ska kunna uppnå sina mål att öka innovationspotentialen hos näringslivet, särskilt de små och medelstora företagen, och bidra till att minska det specifika kompetensunderskottet, stödja ökningen av kunskaper och humankapital samt främja högpresterande datorkapacitet och kvantdatorkapacitet, bör det stödja inrättandet av nationella kompetenscentrum för högpresterande datorsystem i de deltagande staterna, och skapandet av nätverk och samordning mellan dessa. Dessa kompetenscentrum bör på begäran tillhandahålla HPC- och kvantdatortjänster till industrin, den akademiska världen och offentliga förvaltningar. De bör i första hand främja och möjliggöra tillgång till ekosystemet för innovation inom högpresterande datorsystem, underlätta tillgången till superdatorerna och kvantdatorerna, ta itu med den stora bristen på kompetenta tekniska experter genom medvetandehöjande åtgärder, utbildning och utåtriktad verksamhet samt arbeta i nätverk tillsammans med intressenter och andra nationella kompetenscentrum för högpresterande datorsystem i syfte att främja innovationer i större skala, exempelvis genom att utbyta och främja bästa praxis för användningsfall eller tillämpningserfarenheter, dela utbildningsanläggningar och utbildningar, underlätta gemensam utveckling och utbyte av parallell kod eller stödja delandet av innovativa tillämpningar och verktyg för offentliga och privata användare, i synnerhet små och medelstora företag.

(36)

Det gemensamma företaget bör tillhandahålla en efterfrågestyrd och användardriven ram och möjliggöra ett förfarande med gemensam utformning vid förvärvet av en integrerad, federerad och säker infrastruktur av superdator- och kvantdatortjänster och sådan datainfrastruktur i världsklass, med hyperkonnektivitet, i unionen, för att förse användarna med de strategiska datorresurser de behöver för att utveckla nya, innovativa lösningar och lösa samhälls-, miljö- och säkerhetsproblem och ekonomiska problem. Det gemensamma företaget bör därför bidra till förvärvet av superdatorer i världsklass. Dess superdatorer, inbegripet kvantdatorer, bör installeras i en deltagande stat som är en medlemsstat.

(37)

För ett kostnadseffektivt genomförande av det gemensamma företagets uppdrag att i unionen utveckla, ta i drift, utvidga och bibehålla ett världsledande superdatorekosystem bör det gemensamma företaget vid behov ta tillfället i akt att uppgradera de superdatorer det äger. Uppgraderingarna bör således leda till en förlängning av superdatorernas livslängd, öka den operativa prestandan eller införa nya funktioner för att tillgodose nya användarbehov. För att uppgradera sina superdatorer bör det gemensamma företaget kunna utlysa en inbjudan att anmäla intresse som en del av infrastrukturpelaren. I inbjudan att anmäla intresse bör man fastställa särskilda villkor för rätten att delta som bör gälla för en värdenhet som redan är värd för en EuroHPC-superdator.

(38)

Det gemensamma företaget bör säkra hyperkonnektivitet för alla superdatorer och datainfrastrukturer som det äger eller samäger, med förstklassig nätteknik, vilket gör dem allmänt tillgängliga i hela unionen, och bör sammankoppla och federera sin datainfrastruktur för superdatorerna och kvantdatorerna, liksom nationella, regionala och andra datorinfrastrukturer med en gemensam plattform. Det gemensamma företaget bör också säkerställa sammankoppling av de federerade, säkra infrastrukturerna av superdator- och kvantdatortjänster och sådana datainfrastrukturer med det gemensamma europeiska dataområdet, inklusive det europeiska öppna forskningsmolnet, och federerade, säkra molninfrastrukturer, såsom aviserades i kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 med titeln En EU-strategi för data, för sömlöst tillhandahållande av tjänster till ett brett spektrum av offentliga och privata användare i Europa.

(39)

Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa bör bidra till att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan inom unionen och till ibruktagandet av en bred superdatorkapacitet genom att främja synergieffekter med Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och faciliteten för återhämtning och resiliens. Det gemensamma företaget bör därför försöka utveckla nära samverkan med dessa fonder, som specifikt kan bidra till att stärka den lokala, regionala och nationella kapaciteten för forskning och innovation.

(40)

Det gemensamma företaget bör tillhandahålla en gynnsam ram för deltagande stater som är medlemsstater så att de kan använda finansiella bidrag inom ramen för de program som medfinansieras av Eruf, ESF+, EHFVF och Ejflu för förvärvet av högpresterande dator-, kvantdator- och datainfrastrukturer och för sammankopplingen av dessa. Användningen av dessa finansiella bidrag i det gemensamma företagets verksamhet är viktig för att inom unionen utveckla en integrerad, federerad högpresterande infrastruktur av dator- och kvantdatortjänster i världsklass och sådan datainfrastruktur med hyperkonnektivitet, eftersom vinsterna med en sådan infrastruktur sträcker sig betydligt längre än till användarna i medlemsstaterna. Om medlemsstaterna beslutar att använda dessa finansiella bidrag till det gemensamma företagets verksamhet bör dessa bidrag anses vara nationella bidrag till det gemensamma företagets budget från de deltagande stater som är medlemsstater, förutsatt att artikel 106 och andra tillämpliga bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (7) och de fondspecifika förordningarna efterlevs.

(41)

Det gemensamma företaget kan underlätta användningen av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens för deltagande stater som är medlemsstater. Medlen från faciliteten för återhämtning och resiliens kan komplettera de åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget, förutsatt att stödet inom ramen för faciliteten går utöver det stöd som tillhandahålls genom det gemensamma företagets unionsmedel och inte täcker samma kostnader. Användningen av faciliteten bör inte redovisas som ett nationellt bidrag till det gemensamma företagets budget, särskilt när det gäller tjänste- och datainfrastruktur på superdator- och kvantdatorområdet samt projekt för utveckling av teknik, tillämpningar och kompetens.

(42)

Unionens bidrag till anslagen för programmet för ett digitalt Europa bör delvis täcka anskaffningskostnaderna för avancerade superdatorer, kvantdatorer, superdatorer i industriell klass och superdatorer i mellanklass, som en anpassning till det gemensamma företagets syfte att bidra till att föra samman resurser för att förse unionen med superdatorer och kvantdatorer i högsta klassen. De kompletterande kostnaderna för dessa superdatorer och kvantdatorer bör täckas av de deltagande staterna, av privata medlemmar eller konsortier av privata medlemmar. Unionens andel av åtkomsttiden till superdatorerna eller kvantdatorerna bör stå i direkt proportion till unionens finansiella bidrag för förvärvet av dessa superdatorer och kvantdatorer och bör inte överstiga 50 % av den totala åtkomsttiden till dessa superdatorer eller kvantdatorer.

(43)

Det gemensamma företaget bör vara ägare till de avancerade superdatorer och kvantdatorer som det förvärvar. Driften av varje avancerad superdator eller kvantdator bör anförtros en värdenhet. Värdenheten bör kunna företräda en enda deltagande stat som är en medlemsstat eller ett värdkonsortium av deltagande stater. Värdenheten bör kunna ge en korrekt uppskattning av och kunna verifiera superdatorns driftskostnader genom att t.ex. säkerställa funktionell och, i den mån det är möjligt, fysisk åtskillnad mellan det gemensamma företagets avancerade superdatorer eller kvantdatorer och eventuella nationella eller regionala datorsystem som värdenheten driver. Värdenheten bör utses av det gemensamma företagets styrelse (styrelsen) efter en inbjudan att anmäla intresse som utvärderats av oberoende experter. När en värdenhet har utsetts, bör den deltagande stat där värdenheten är etablerad eller värdkonsortiet kunna fatta beslut om att uppmana andra deltagande stater att ansluta sig och bidra till finansieringen av den avancerade superdator eller kvantdator som ska installeras i den utsedda värdenheten. Om ytterligare deltagande stater ansluter sig till det utvalda värdkonsortiet, bör detta inte påverka unionens åtkomsttid till superdatorerna. Bidragen till superdatorn eller kvantdatorn från de deltagande staterna i ett värdkonsortium bör omsättas i andelar av åtkomsttiden för superdatorn eller kvantdatorn. De deltagande staterna bör sinsemellan komma överens om fördelningen av sina andelar av åtkomsttiden för superdatorn eller kvantdatorn.

(44)

Det gemensamma företaget bör kvarstå som ägare till de superdatorer eller kvantdatorer som det förvärvar tills dessa är avskrivna. Därefter bör det gemensamma företaget kunna överlåta ägandet till värdenheten för avveckling, bortskaffande eller annan användning. När äganderätten överförts till värdenheten, eller när det gemensamma företaget avvecklas, bör värdenheten återbetala superdatorns eller kvantdatorns restvärde till det gemensamma företaget.

(45)

Det gemensamma företaget bör förvärva superdatorerna i mellanklass tillsammans med de deltagande staterna. Driften av varje superdator i mellanklass bör anförtros åt en värdenhet. Värdenheten bör kunna företräda en enda deltagande stat som är en medlemsstat eller ett värdkonsortium av deltagande stater. Det gemensamma företaget bör äga den del som motsvarar unionens andel av det finansiella bidraget till dessa anskaffningskostnader från programmet för ett digitalt Europa. Värdenheten bör utses av styrelsen efter en inbjudan att anmäla intresse som utvärderats av oberoende experter. Unionens andel av åtkomsttiden till varje superdator i mellanklass bör stå i direkt proportion till unionens finansiella bidrag från programmet för ett digitalt Europa till anskaffningskostnaderna för superdatorn i mellanklass. Det gemensamma företaget bör också kunna överlåta sitt ägande till värdenheten tidigast fem år efter det att det gemensamma företaget har gjort en framgångsrik acceptanstestning eller när det avvecklas. Värdenheten bör betala restvärdet för superdatorn till det gemensamma företaget.

(46)

För att främja en rättvis och balanserad fördelning i unionen av EuroHPC-superdatorer och utvecklingen av en strategi med ett federerat ekosystem av infrastruktur bör de villkor för rätten att delta som bör gälla för en deltagande stat som redan är värd för en EuroHPC-superdator anges i inbjudningarna att anmäla intresse för en EuroHPC-superdator.

(47)

Det gemensamma företaget bör tillsammans med ett konsortium av privata partner kunna förvärva superdatorer i industriell klass. Driften av varje superdator i industriell klass bör anförtros en befintlig värdenhet. Värdenheten bör kunna associera sig till konsortiet av privata partner för förvärvet och driften av en sådan superdator. Det gemensamma företaget bör äga den del som motsvarar unionens andel av det finansiella bidraget till dessa anskaffningskostnader från programmet för ett digitalt Europa. Värdenheten och dess associerade konsortium av privata partner bör utses av styrelsen efter en inbjudan att anmäla intresse som utvärderats av oberoende experter. Unionens andel av åtkomsttiden till sådana superdatorer bör stå i direkt proportion till unionens finansiella bidrag från programmet för ett digitalt Europa till anskaffningskostnaderna för superdatorn i industriell klass. Det gemensamma företaget bör kunna komma överens med konsortiet av privata partner om att sälja en sådan superdator till en annan enhet eller att avveckla den. Alternativt bör det gemensamma företaget kunna överlåta ägandet av en sådan superdator till konsortiet av privata partner. I sådana fall, eller vid avveckling av det gemensamma företaget, bör konsortiet av privata partner till det gemensamma företaget återbetala restvärdet för unionens andel av superdatorn. Om det gemensamma företaget och konsortiet av privata partner beslutar att avveckla superdatorn efter det att den helt avskrivits, bör sådana kostnader täckas av konsortiet av privata partner.

(48)

För superdatorer i industriell klass bör det gemensamma företaget ta hänsyn till industrianvändarnas särskilda behov, exempelvis vad gäller åtkomstförfaranden, kvalitet och typ av tjänster, dataskydd, skydd av industriell innovation samt immateriella rättigheter, användbarhet, förtroende och andra konfidentialitets- och säkerhetskrav.

(49)

I utformningen och driften av de superdatorer som stöds av det gemensamma företaget bör hänsyn tas till energieffektivitet och miljömässig hållbarhet, genom användning av exempelvis teknik med låg energiförbrukning, dynamisk energisparande teknik och återanvändningsteknik, såsom avancerad nedkylning och värmeåtervinning.

(50)

Det gemensamma företagets användning av superdatorer bör vara inriktad på civila tillämpningar för offentliga och privata användare som är bosatta, etablerade eller lokaliserade i en medlemsstat eller i ett tredjeland som är associerat till programmet för ett digitalt Europa eller till Horisont Europa, inbegripet tillämpningar inom cybersäkerhet som kan ha dubbla användningsområden. Användarna bör beviljas unionens andel av åtkomsttiden i enlighet med den åtkomstpolicy som fastställts av styrelsen. Användningen av dessa superdatorer bör också vara förenlig med de internationella avtal som ingåtts av unionen.

(51)

Tilldelningen till användarna av åtkomsttid till det gemensamma företagets superdatorer bör vara avgiftsfri för offentliga användare. Den bör också vara avgiftsfri för privata användare för deras tillämpningar som rör forsknings- och innovationsverksamhet som finansieras av Horisont Europa eller programmet för ett digitalt Europa samt för privat innovationsverksamhet hos små och medelstora företag, när så är lämpligt. Sådan tilldelning av åtkomsttid bör baseras på öppna inbjudningar att anmäla intresse som utlyses av det gemensamma företaget och utvärderas av oberoende experter. Med undantag för användare som är små och medelstora företag och som bedriver privat innovationsverksamhet, bör alla användare som tilldelas avgiftsfri åtkomsttid till det gemensamma företagets superdatorer tillämpa en strategi baserad på öppen vetenskap och sprida de kunskaper som vunnits genom åtkomsten i enlighet med förordning (EU) 2021/695. Tilldelningen av åtkomsttid till användare för annan ekonomisk verksamhet än privat innovationsverksamhet som bedrivs av små och medelstora företag (som drabbas av särskilda marknadsmisslyckanden) bör ske enligt principen om betalning baserad på användning och baserat på marknadspriser. Tilldelning av åtkomsttid för sådan ekonomisk verksamhet bör vara tillåten men begränsad och avgiftsnivån bör fastställas av styrelsen. Åtkomsträtten bör fördelas på ett öppet sätt. Styrelsen bör fastställa särskilda bestämmelser för att bevilja åtkomsttider avgiftsfritt, när så är lämpligt, och utan någon inbjudan att anmäla intresse, för initiativ som anses vara strategiska för unionen. Representativa exempel på strategiska initiativ för unionen är följande: Destination Earth, flaggskeppsprojektet Human Brain Project Flagship, initiativet 1+ Million Genomes, de gemensamma europeiska dataområdena på områden av allmänt intresse – i synnerhet hälsodataområdet, spjutspetsenheter för högpresterande datorsystem, nationella kompetenscentrum för högpresterande datorsystem och digitala innovationsknutpunkter.

På unionens begäran bör det gemensamma företaget bevilja direkta åtkomsttider, på tillfällig eller permanent basis, till strategiska initiativ och befintliga eller framtida tillämpningsplattformar som det anser vara nödvändiga för tillhandahållandet av hälsorelaterade eller andra viktiga akuttjänster för det allmännas bästa, till akutsituationer och krishanteringssituationer eller till användningar som unionen anser vara viktiga för sin säkerhet eller sitt försvar. Det gemensamma företaget bör tillåtas att bedriva viss begränsad ekonomisk verksamhet i kommersiellt syfte. Åtkomst bör beviljas för användare som är bosatta, etablerade eller lokaliserade i en medlemsstat eller i ett tredjeland som är associerat till programmet för ett digitalt Europa eller Horisont Europa. Åtkomsträtten bör vara lika för alla användare och fördelas på ett öppet sätt. Styrelsen bör fastställa och övervaka åtkomsträtten till unionens andel av åtkomsttiden för varje superdator.

(52)

Tillgång till unionens andel av åtkomsttiden till föregångare till superdatorer i exaskala och petaskala som förvärvats av det gemensamma företaget EuroHPC som bildats i enlighet med förordning (EU) 2018/1488 bör även fortsättningsvis beviljas användare som är etablerade i unionen eller ett tredjeland som är associerat till Horisont 2020.

(53)

Det gemensamma företagets superdatorer bör drivas och användas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (8) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG (9) och (EU) 2016/943 (10).

(54)

Det gemensamma företagets ledning bör säkerställas genom två organ: en styrelse och en rådgivande industri- och vetenskapsnämnd. Styrelsen bör bestå av företrädare för unionen och de deltagande staterna. Styrelsen bör ha ansvar för strategi- och finansieringsbeslut som rör det gemensamma företagets verksamhet, bland annat när det gäller all offentlig upphandling. Den rådgivande industri- och vetenskapsnämnden bör omfatta företrädare för den akademiska världen och näringslivet, i egenskap av användare och/eller leverantörer av teknik. Den bör ge oberoende råd till styrelsen om den strategiska forsknings- och innovationsagendan, om förvärv och drift av de superdatorer som ägs av det gemensamma företaget, om programmet för kapacitetsuppbyggnads- och breddningsverksamhet samt om programmet för verksamhet avseende federering, konnektivitet och internationellt samarbete.

(55)

För det gemensamma företagets allmänna administrativa uppgifter bör de deltagande staternas rösträtter fördelas lika dem emellan. För de uppgifter som rör upprättandet av den del av arbetsprogrammet som rör förvärvet av superdatorer och kvantdatorer, valet av värdenhet och det gemensamma företagets federerings- och konnektivitetsverksamhet samt forsknings- och innovationsverksamhet, bör rösträtterna för deltagande stater som är medlemsstater baseras på principen om kvalificerad majoritet. De deltagande stater som är tredjeländer som är associerade till Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa eller fonden för ett sammanlänkat Europa bör också ha rösträtter för verksamhet som stöds med budgetanslag från respektive program. För de uppgifter som rör förvärv och drift av superdatorerna och kvantdatorerna bör endast unionen och de deltagande stater som bidrar med medel till dessa uppgifter ha rösträtter.

(56)

Unionens finansiella bidrag bör hanteras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna om indirekt förvaltning i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (11). Vilka bestämmelser som ska tillämpas vid det gemensamma företagets deltagande i offentlig upphandling bör fastställas i dess finansiella regler.

(57)

För att främja ett innovativt och konkurrenskraftigt europeiskt ekosystem av högpresterande datorsystem och kvantdatorsystem med erkänd spetskompetens i Europa, bör det gemensamma företaget på lämpligt sätt använda sig av upphandlings- och bidragsinstrumenten, inbegripet gemensam upphandling, förkommersiell upphandling och offentlig upphandling av innovativa lösningar. Syftet med detta är att skapa kopplingar mellan tekniker som främst utvecklas i unionen, gemensam utformning med användare och förvärv av banbrytande superdator- och kvantdatorsystem i världsklass.

(58)

Vid bedömningen av det gemensamma företagets samlade effekter bör de privata medlemmarnas investeringar i indirekta åtgärder beaktas som naturabidrag bestående av deras stödberättigande kostnader för att genomföra åtgärder, med avdrag för bidragen från det gemensamma företaget, deltagande stater och eventuella andra unionsbidrag till dessa kostnader. Vid bedömningen av det gemensamma företagets samlade effekter bör de privata medlemmarnas investeringar i andra åtgärder beaktas som naturabidrag bestående av deras stödberättigande kostnader för att genomföra åtgärder, med avdrag för bidragen från det gemensamma företaget, deltagande stater och eventuella andra unionsbidrag till dessa kostnader.

(59)

För att alla företag som är verksamma på den inre marknaden ska ha samma spelregler bör finansiering från unionens program överensstämma med principerna för statligt stöd, så att de offentliga utgifternas effektivitet säkerställs och man förhindrar att marknaden snedvrids genom t.ex. utträngning av privat finansiering, skapande av ineffektiva marknadsstrukturer, bevarande av ineffektiva företag eller skapande av en kultur av subventionsberoende.

(60)

Deltagandet i indirekta åtgärder som finansieras genom det gemensamma företaget bör vara förenligt med förordning (EU) 2021/695. Det gemensamma företaget bör också säkerställa en konsekvent tillämpning av dessa bestämmelser med utgångspunkt i relevanta åtgärder som antas av kommissionen. För att i enlighet med förordning (EU) 2021/695 säkerställa att de deltagande staterna i lämplig omfattning medfinansierar indirekta åtgärder bör de deltagande staterna bidra med ett belopp som åtminstone motsvarar det belopp som det gemensamma företaget betalar som ersättning för de stödberättigande kostnader som bidragsmottagarna ådragit sig i samband med åtgärderna. De maximala finansieringsnivåer som anges i det gemensamma företagets årliga arbetsprogram bör därför fastställas av styrelsen i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2021/695.

(61)

För att säkerställa rätt balans när det gäller intressenternas deltagande i de åtgärder som det gemensamma företaget finansierar är det nödvändigt med ett undantag från artikel 34 i förordning (EU) 2021/695 för att möjliggöra differentiering av ersättningsnivåerna beroende på typ av deltagare, dvs. små och medelstora företag, och typ av åtgärd, vilket bör tillämpas systematiskt för alla bidragsmottagare från samtliga deltagande stater. För verksamhet som finansieras inom ramen för programmet för ett digitalt Europa bör det gemensamma företaget tillåta att ersättningsnivåerna, beroende på typ av deltagare, dvs. små och medelstora företag, och typ av åtgärd, systematiskt tillämpas för alla bidragsmottagare från samtliga deltagande stater.

(62)

Ekonomiskt stöd till verksamhet som tillhandahålls genom programmet för ett digitalt Europa bör vara förenligt med förordning (EU) 2021/694. Särskilt när det gäller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter bör åtgärder som finansieras inom ramen för programmet för ett digitalt Europa vara förenliga med artikel 12.1 i den förordningen.

(63)

Ekonomiskt stöd till verksamhet som tillhandahålls genom Fonden för ett sammanlänkat Europa bör vara förenligt med förordning (EU) 2021/1153.

(64)

Bidragsmottagare från tredjeländer som är associerade till Horisont Europa. programmet för ett digitalt Europa och Fonden för ett sammanlänkat Europa som är deltagande stater bör endast vara berättigade att delta i åtgärder om en deltagande stat är ett tredjeland som är associerat till ett eller flera program som är knutna till den åtgärden.

(65)

Unionens och de andra medlemmarnas ekonomiska intressen i det gemensamma företaget bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inklusive förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, återkrav av medel som förlorats, utbetalats på felaktiga grunder eller använts felaktigt och, när så är lämpligt, tillämpning av administrativa och ekonomiska sanktioner i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

(66)

Det gemensamma företaget bör bedriva sin verksamhet på ett öppet och transparent sätt och tillhandahålla all relevant information i god tid och synliggöra sin verksamhet, bland annat genom informationsverksamhet riktad till allmänheten. Arbetsordningen för det gemensamma företagets organ bör offentliggöras.

(67)

Av förenklingsskäl bör den administrativa bördan minskas för alla parter. Dubbel revision och oproportionerliga mängder dokumentation och rapportering bör undvikas.

(68)

Kommissionens internrevisor bör utöva samma befogenheter över det gemensamma företaget som de som utövas när det gäller kommissionen.

(69)

Kommissionen, det gemensamma företaget, revisionsrätten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) bör ha tillgång till all information och alla lokaler som de behöver för att genomföra revisioner och utredningar avseende bidrag, avtal och överenskommelser som undertecknats av det gemensamma företaget.

(70)

Alla ansökningsomgångar och anbudsinfordringar i enlighet med denna förordning bör beakta löptiden för Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa och Fonden för ett sammanlänkat Europa, beroende på vad som är tillämpligt, utom i vederbörligen motiverade fall. Upphandlingsförfaranden som avser förvärv av det gemensamma företagets superdatorer och kvantdatorer bör vara i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna för programmet för ett digitalt Europa. I vederbörligen motiverade fall som rör tillgången till återstående budgetmedel från den fleråriga budgetramen 2021–2027 bör det gemensamma företaget kunna inleda ansökningsomgångar eller anbudsinfordringar fram till och med den 31 december 2028.

(71)

En mellanliggande och en slutlig utvärdering av det gemensamma företaget bör utföras av kommissionen med hjälp av oberoende experter. I en anda av öppenhet bör relevanta rapporter från oberoende experter göras allmänt tillgängliga, i överensstämmelse med de tillämpliga reglerna.

(72)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att med hjälp av ett gemensamt företag stärka kapaciteten för forskning och innovation, utveckla kapacitetsuppbyggnad och bredda verksamheten när det gäller superdatorsystem, säkerställa federering, konnektivitet och internationellt samarbete och förvärva superdatorer i världsklass, och åtkomst till högpresterande datorsystem, kvantdatortjänster och datainfrastruktur i hela unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och därför bättre kan uppnås på unionsnivå, eftersom man bör undvika onödigt dubbelarbete, skapa en kritisk massa och säkerställa att offentliga medel används optimalt, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Italiens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Asparago di Badoere”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 923/2010 (2).

(2)

Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning (3) i enlighet med artikel 50.2 a i den förordningen.

(3)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas.

(1)

I bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 fastställs en unionsförteckning över livsmedelstillsatser som godkänts för användning i livsmedel och villkoren för användning av dessa.

(2)

Denna förteckning får uppdateras i enlighet med det enhetliga förfarande som avses i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1331/2008 (2), antingen på initiativ av kommissionen eller efter en ansökan.

(3)

Den 18 december 2018 lämnades det in en ansökan om godkännande av användningen av polyoler som sötningsmedel i energireducerade hårda konfektyrvaror (hårda karameller och klubbor), mjuka konfektyrvaror (karameller med visst tuggmotstånd, fruktgummi och skumprodukter/marshmallows), lakrits, nougat och marsipan, starkt smaksatta halspastiller och mikrosötsaker för frisk andedräkt. Ansökan gjordes därefter tillgänglig för medlemsstaterna i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1331/2008.

(4)

Polyoler är sötningsmedel med lågt energiinnehåll och de kan användas för att helt eller delvis ersätta energigivande sockerarter i vissa konfektyrvaror. Detta innebär ett minskat energiinnehåll och konsumenterna kan erbjudas energireducerade produkter i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1333/2008. Kombinerad användning av polyoler och sockerarter i energireducerade konfektyrvaror ger produkterna sötma, önskad funktionalitet och önskade organoleptiska egenskaper som inte kan uppnås med andra ingredienser eller genom att enbart använda polyoler.

(5)

En begränsad användning av polyoler som sötningsmedel i livsmedel anses vara acceptabelt förutsatt att deras laxerande verkan beaktas (3). Förordning (EG) nr 1333/2008 tillåter i allmänhet inte användning av polyoler i drycker på grund av deras laxerande potential. När de används i livsmedel i fast form, såsom de konfektyrvaror som berörs av ansökan, är det dock föga troligt att polyoler har en oönskad laxerande verkan om konsumtionen inte överstiger 20 g polyoler per dag från alla källor (4). Därför är de redan tillåtna enligt förordning (EG) nr 1333/2008 i quantum satis i livsmedelskategori 05.2 ”Andra konfektyrvaror inklusive mikrosötsaker för frisk andedräkt” bland annat för att helt ersätta sockerarter i produkter utan tillfört socker. Den föreslagna utvidgningen av användningen gäller bara delvis ersättning av sockerarter i samma typer av produkter, och polyoler skulle därför användas i halter som inte är förknippade med oönskad laxerande verkan.

(6)

Enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1331/2008 ska kommissionen begära ett yttrande från myndigheten innan den uppdaterar unionsförteckningen över livsmedelstillsatser i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008, utom när uppdateringen sannolikt inte kommer att påverka människors hälsa. Godkännandet av användningen av polyoler som sötningsmedel i energireducerade konfektyrvaror tillsammans med deras redan godkända användning i konfektyrvaror utan tillfört socker utgör en uppdatering av unionsförteckningen som sannolikt inte kommer att påverka människors hälsa. Det är därför inte nödvändigt att begära ett yttrande från myndigheten. För att säkerställa att konsumenter får tillräcklig information ska märkningen av livsmedel som innehåller mer är 10 % tillsatta polyoler och som godkänts enligt bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 innehålla en obligatorisk uppgift om att ”överdriven konsumtion kan ha laxerande effekt”, i enlighet med bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 (5).

(7)

Användningen av polyoler som sötningsmedel i vissa energireducerade produkter, enligt skäl 3 första meningen, bör därför godkännas i livsmedelskategori 05.2 ”Andra konfektyrvaror inklusive mikrosötsaker för frisk andedräkt” i quantum satis.

(8)

Bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

I förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos djur. Där delas medlemsstater, tredjeländer eller regioner i dessa in i kategorier utifrån BSE-risken, dvs. om BSE-risken är försumbar, kontrollerad eller ej fastställd.

(2)

I bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser om ett övervakningssystem för förebyggande av TSE, inklusive övervakning av får och getter. I kapitel A del II punkt 8 i bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001 föreskrivs obligatorisk genotypning av positiva TSE-fall hos får och en skyldighet att omedelbart rapportera varje fall av TSE hos får av genotyp ARR/ARR till kommissionen. Får av genotyp ARR/ARR anses vara resistenta mot klassisk skrapie, och därför är varje fall av sjukdomen hos sådana får något som behöver uppmärksammas. Därför bör det omedelbart anmälas så att det kan undersökas ytterligare.

(3)

Förordning (EG) nr 999/2001 har ändrats genom kommissionens förordning (EU) 2020/772 (2), i enlighet med rekommendationerna i ett vetenskapligt yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 5 juli 2017, ”Genetic resistance to transmissible spongiform encephalopathies (TSE) in goats” (3), så att det framgår att även getter kan vara genetiskt resistenta mot stammar av klassisk skrapie som man vet förekommer naturligt i EU:s getpopulation om de har allelen K222, D146 eller S146. Genom förordning (EU) 2020/772 har bilaga VII till förordning (EG) nr 999/2001 ändrats så att det införts bestämmelser som begränsar avlivningen och destruktionen av getter, i en besättning där ett fall av klassisk skrapie har bekräftats, till endast sådana som är mottagliga för den sjukdomen. De ändringar av bilaga VII till förordning (EG) nr 999/2001 som införts genom förordning (EU) 2020/772 omfattar dock inte genotypning av positiva TSE-fall hos getter. Därför bör kapitel A del II punkt 8 och kapitel B del I.A punkt 8 i bilaga III ändras så att det föreskrivs lämplig övervakning och rapportering av genotypen hos positiva TSE-fall hos getter.

(4)

Förordning (EG) nr 999/2001 innehåller också bestämmelser om specificerat riskmaterial, bl.a. att specificerat riskmaterial ska avlägsnas och bortskaffas i enlighet med bilaga V till den förordningen och med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (4). I punkt 1 b i bilaga V till förordning (EG) nr 999/2001 definieras specificerat riskmaterial, från får och getter som är äldre än tolv månader, som ska avlägsnas och bortskaffas i enlighet med bilaga V till den förordningen och med förordning (EG) nr 1069/2009.

(5)

På grund av får- och getuppfödningens särdrag är det sällan möjligt att fastställa den exakta födelsedagen för får och getter, och följaktligen ingår inte sådana uppgifter i det register för anläggningen som krävs enligt rådets förordning (EG) nr 21/2004 (5). Innan bilaga V till förordning (EG) nr 999/2001 ändrades genom kommissionens förordning (EU) 2018/969 (6) ställdes det därför krav på att specificerat riskmaterial från får och getter som är äldre än tolv månader eller som har en permanent framtand som trängt genom tandköttet skulle avlägsnas.

(6)

Genom förordning (EU) 2018/969 ändrades bilaga V till förordning (EG) nr 999/2001 så att det infördes en möjlighet att identifiera får och getter som är äldre än tolv månader genom en metod som godkänts av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där slakten sker. Denna möjlighet infördes 2018 men har inte använts av någon medlemsstat. Det var också tänkt att möjligheten enbart skulle användas i medlemsstaterna och inte i tredjeländer. För att det ska skapas rättslig säkerhet och tydlighet bör denna möjlighet nu strykas. Följaktligen bör möjligheten att identifiera får och getter som är äldre än tolv månader genom en metod som godkänts av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där slakten sker strykas från punkt 1 b i bilaga V till förordning (EG) nr 999/2001.

(7)

I bilaga VII till förordning (EG) nr 999/2001 fastställs åtgärder för kontroll och utrotning av TSE, inklusive atypisk skrapie. I kapitel B i den bilagan fastställs de åtgärder som ska vidtas efter att ett fall av TSE har bekräftats hos nötkreatur, får och getter. Genom kommissionens förordning (EU) nr 630/2013 (7) ändrades bilaga VII till förordning (EG) nr 999/2001 så att alla restriktionsåtgärder avskaffades för förflyttning av får och getter om ett fall av atypisk skrapie bekräftats, även om den förstärkta övervakningen i dessa besättningar bibehölls för att möjliggöra insamling av fler vetenskapliga uppgifter om atypisk skrapie. Sedan förordning (EU) nr 630/2013 antogs har en stor mängd uppgifter samlats in. Därför bör den åtgärd som föreskrivs i kapitel B punkt 2.2.3 i bilaga VII till förordning (EG) nr 999/2001 och som inte rör folkhälsan nu strykas.

(8)

I kapitel C i bilaga IX till förordning (EG) nr 999/2001 fastställs kraven för import till unionen av produkter från nötkreatur, får och getter. Dessa krav varierar beroende på BSE-status i det land eller den region där produkterna har sitt ursprung och beroende på BSE-status i det land eller den region där de djur från vilka produkterna härrör har sitt ursprung. BSE-statusen i länder eller regioner utifrån deras BSE-risk fastställs i kommissionens beslut 2007/453/EG (8), som innehåller förteckningar över länder eller regioner med en försumbar BSE-risk och länder eller regioner med en kontrollerad BSE-risk, och där det anges att alla andra länder eller regioner anses ha en ännu ej fastställd BSE-risk.

(9)

I kapitel C avsnitt B leden g och h i bilaga IX till förordning (EG) nr 999/2001 anges särskilda krav för import av produkter från ett land eller en region med försumbar BSE-risk som härrör från djur med ursprung i ett land eller en region med en ej fastställd BSE-risk; i led g anges att djuren inte ska ha utfodrats med kött- och benmjöl eller fettgrevar, och i led h anges att produkterna ska ha framställts och hanterats på ett sätt som säkerställer att de inte innehåller och inte har kontaminerats med nerv- och lymfvävnad som frilagts under urbeningen.

(10)

De särskilda kraven i kapitel C avsnitt B leden g och h i bilaga IX till förordning (EG) nr 999/2001 är förenliga med de krav i avsnitt D punkt 1 a och 1 c ii i det kapitlet som anges för direkt import till unionen från ett land eller en region med en ej fastställd BSE-risk. Dessa särskilda krav anges dock inte i kapitel C avsnitt C i bilaga IX till förordning (EG) nr 999/2001, som innehåller kraven för import från ett land eller en region med kontrollerad BSE-risk. Till följd av detta oavsiktliga utelämnande är det i nuläget tillåtet att från ett land eller en region med en kontrollerad BSE-risk till unionen importera produkter som härrör från djur från ett land eller en region med en ej fastställd BSE-risk som inte uppfyller de särskilda kraven. De särskilda kraven i kapitel C avsnitt B leden g och h i bilaga IX till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför införas i kapitel C avsnitt C i den bilagan.

(11)

Bilagorna III, V, VII och IX till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/408 (2) fastställdes en förteckning över verksamma ämnen som uppfyller kriterierna i punkt 4 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 för att betraktas som kandidatämnen för substitution. Propoxikarbazon togs upp i den förteckningen eftersom det ansågs uppfylla två av de tre kriterierna för att betraktas som ett långlivat, bioackumulerande och toxiskt ämne i enlighet med punkt 4 andra strecksatsen i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009.

(2)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1115 (3) förnyades godkännandet av propoxikarbazon som verksamt ämne, men inte som kandidatämne för substitution. Den nya bedömningen bekräftade inte att ämnet är långlivat, vilket innebär att ämnet inte längre uppfyller två av kriterierna för att betraktas som ett långlivat, bioackumulerande och toxiskt ämne. Det togs därför upp i del B i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (4).

(3)

Eftersom propoxikarbazon inte längre ska betraktas som ett kandidatämne för substitution bör det, för att man ska undvika förvirring, också tas bort från bilagan till genomförandeförordning (EU) 2015/408 som innehåller en förteckning över ämnen som ska betraktas som kandidatämnen för substitution.

(4)

Genomförandeförordning (EU) 2015/408 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

I förordning (EU) 2016/429, som gäller från och med den 21 april 2021, fastställs bland annat djurhälsokrav för införsel till unionen av sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung. Ett av dessa djurhälsokrav är att dessa sändningar ska komma från ett tredjeland eller territorium, eller en zon eller anläggningskrets däri som är upptagen på en förteckning i enlighet med artikel 230.1 i den förordningen.

(2)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 (2), som också gäller från och med den 21 april 2021, kompletteras förordning (EU) 2016/429 vad gäller djurhälsokrav för införsel till unionen av sändningar av vissa arter och kategorier av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från tredjeländer, territorier eller zoner däri eller, när det gäller vattenbruksdjur, anläggningskretsar däri. I artikel 3 a i delegerad förordning (EU) 2020/692 föreskrivs att sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung som omfattas av den delegerade förordningen endast får föras in till unionen om de kommer från ett tredjeland eller territorium, eller en zon eller anläggningskrets däri, som förtecknas för de specifika djurarterna, det specifika avelsmaterialet och de specifika produkterna av animaliskt ursprung i enlighet med djurhälsokraven i samma delegerade förordning.

(3)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/404 (3) fastställs förteckningar över tredjeländer, territorier eller zoner däri eller, när det gäller vattenbruksdjur, anläggningskretsar däri från vilka de arter och kategorier av djur, de kategorier av avelsmaterial och de produkter av animaliskt ursprung som omfattas av delegerad förordning (EU) 2020/692 får föras in till unionen.

(4)

Genomförandeförordning (EU) 2021/404 gäller också från och med den 21 april 2021, och förteckningarna över tredjeländer, territorier eller zoner i bilagorna till den genomförandeförordningen har samma syfte som de liknande förteckningar som tidigare fastställts i flera kommissionsrättsakter som upphävts och ersatts av den genomförandeförordningen med verkan från och med samma datum. Flera ändringar av förteckningarna i dessa tidigare kommissionsrättsakter återspeglas dock inte i de förteckningar som nu återfinns i genomförandeförordning (EU) 2021/404. Detta beror främst på att sådana förteckningar ändras ofta för att ta hänsyn till bland annat ändrade epidemiologiska situationer när det gäller djursjukdomar, hygieniska förhållanden eller garantier för djurs eller människors hälsa i tredjeländer eller territorier.

(5)

I kommissionens förordning (EG) nr 798/2008 (4) fastställdes en förteckning över tredjeländer, områden, zoner eller delområden från vilka fjäderfä och fjäderfäprodukter fick importeras till och transiteras genom unionen. Den förordningen upphävdes och ersattes av genomförandeförordning (EU) 2021/404, och bilagorna V och XIV till den genomförandeförordningen innehåller nu förteckningar över tredjeländer, territorier eller zoner däri från vilka sändningar av fjäderfä, avelsmaterial från fjäderfä samt färskt kött från fjäderfä och fjädervilt får föras in till unionen. Ett antal ändringar av förteckningen i förordning (EG) nr 798/2008 ingick dock inte i förteckningarna i bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404. Mer specifikt ändrades förordning (EG) nr 798/2008 genom genomförandeförordning (EU) 2020/626 (5) vad gäller uppgifterna om Nordmakedonien, genom genomförandeförordning (EU) 2020/1166 (6) vad gäller uppgifterna om Förenta staterna, genom genomförandeförordning (EU) 2020/1752 (7) vad gäller uppgifterna om Australien, genom genomförandeförordning (EU) 2020/2083 (8) vad gäller uppgifterna om Japan, genom genomförandeförordning (EU) 2021/460 (9) vad gäller uppgifterna om Ukraina och genom genomförandeförordning (EU) 2021/568 (10) vad gäller uppgifterna om Förenade kungariket. Genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör därför ändras för att ta hänsyn till dessa ändringar av förteckningen i förordning (EG) nr 798/2008.

(6)

Australien har dessutom lämnat uppdaterad information om den epidemiologiska situationen på dess territorium efter ett utbrott av högpatogen aviär influensa (HPAI) som bekräftats på en fjäderfäanläggning på dess territorium den 31 juli 2020 och om de åtgärder som vidtagits för att förhindra ytterligare spridning av sjukdomen. Efter utbrottet av HPAI har Australien i synnerhet genomfört utslaktning för att bekämpa och begränsa spridningen av sjukdomen. Dessutom har Australien slutfört de nödvändiga rengörings- och desinfektionsåtgärderna efter utslaktningen på den tidigare smittade fjäderfäanläggningen på sitt territorium.

(7)

Kommissionen har utvärderat den information som Australien lämnat och dragit slutsatsen att HPAI-utbrottet är över och att det inte längre finns någon risk i samband med införsel till unionen av fjäderfävaror från det tredjelandet.

(8)

Förenade kungariket har dessutom lämnat uppdaterad information om den epidemiologiska situationen på dess territorium i samband med de utbrott av HPAI som bekräftats på fjäderfäanläggningar den 27 januari 2021 på Isle of Anglesey i Wales, den 8 februari 2021 i Redcar and Cleveland i England, den 12 februari 2021 i Glenrothes, Fife i Skottland och den 29 mars 2021 i Staffordshire County i England och om de åtgärder som vidtagits för att förhindra ytterligare spridning av sjukdomen. Efter dessa utbrott av HPAI har Förenade kungariket i synnerhet genomfört utslaktning för att bekämpa och begränsa spridningen av sjukdomen. Dessutom har Förenade kungariket slutfört de nödvändiga rengörings- och desinfektionsåtgärderna efter utslaktningen på de smittade fjäderfäanläggningarna på sitt territorium.

(9)

Kommissionen har utvärderat de uppgifter som lämnats in av Förenade kungariket och dragit slutsatsen att utbrotten av HPAI på fjäderfäanläggningarna på Isle of Anglesey i Wales, i Redcar and Cleveland i England, i Glenrothes, Fife i Skottland och i Staffordshire County i England är över och att det inte längre finns någon risk i samband med införsel till unionen av fjäderfävaror från de områden i Förenade kungariket från vilka införsel av fjäderfävaror till unionen har tillfälligt stoppats på grund av dessa utbrott.

(10)

Uppgifterna om Australien och Förenade kungariket i tabellen i del 1 i bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör därför också beakta den aktuella epidemiologiska situationen i dessa tredjeländer.

(11)

I bilaga VI till genomförandeförordning (EU) 2021/404 fastställs dessutom en förteckning över tredjeländer, territorier eller zoner däri från vilka sändningar av fåglar i fångenskap och avelsmaterial från fåglar i fångenskap får föras in till unionen. Den förteckningen bör ta hänsyn till förteckningen över tredjeländer från vilka import till unionen av fåglar som fötts upp i fångenskap är tillåten enligt bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 139/2013 (11), som upphävdes genom delegerad förordning (EU) 2020/692. Bilaga VI till genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör därför ändras så att den omfattar Argentina och Filippinerna.

(12)

Vissa tredjeländer lämnade också in svar till kommissionen på ett frågeformulär om djur- och folkhälsa vid införsel av fjälster till unionen. Dessa tredjeländer tillhandahöll kommissionen tillräckliga bevis och garantier för att tas upp på förteckningen över tredjeländer, territorier eller zoner däri från vilka det är tillåtet att föra in sändningar av fjälster till unionen. De bör därför tas upp i förteckningen över tredjeländer, territorier eller zoner däri från vilka sändningar av fjälster får föras in till unionen i bilaga XVI till genomförandeförordning (EU) 2021/404, och den bilagan bör ändras i enlighet med detta.

(13)

I bilaga XVII till genomförandeförordning (EU) 2021/404 fastställs en förteckning över tredjeländer, territorier eller zoner däri från vilka obehandlad mjölk, råmjölk, råmjölksbaserade produkter, mjölkprodukter som framställts av obehandlad mjölk och mjölkprodukter som inte har genomgått någon särskild riskreducerande behandling mot mul- och klövsjuka får föras in till unionen. Den förteckningen bör ta hänsyn till förteckningen över tredjeländer eller delar därav från vilka det är tillåtet att föra in sändningar av obehandlad mjölk, mjölkprodukter, råmjölk och råmjölksbaserade produkter till Europeiska unionen med uppgift om den typ av värmebehandling som krävs för dessa varor enligt bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 605/2010 (12), eftersom förordning (EU) nr 605/2010 har upphävts och ersatts av genomförandeförordning (EU) 2021/404. Bilaga XVII till genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör därför ändras så att den omfattar Bosnien och Hercegovina.

(14)

I bilaga XVIII till genomförandeförordning (EU) 2021/404 fastställs en förteckning över tredjeländer, territorier eller zoner däri från vilka mjölkprodukter får föras in till unionen om de har genomgått en särskild riskreducerande behandling mot mul- och klövsjuka. Förteckningen i bilaga XVIII till genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör återspegla förteckningen i kolumn C i bilaga I till förordning (EU) nr 605/2010, som gällde till och med den 20 april 2021. Moldavien ingick i kolumn C i bilaga I till förordning (EU) nr 605/2010, i dess ändrade lydelse enligt genomförandeförordning (EU) 2021/645 (13). Bilaga XVIII till genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör därför ändras så att den omfattar Moldavien.

(15)

I bilaga XXII fastställs en förteckning över tredjeländer, territorier eller zoner däri som är godkända för transitering genom unionen på särskilda villkor. För att undvika onödiga handelsstörningar bör dessa särskilda villkor motsvara de villkor som föreskrivs i de unionsbestämmelser som var tillämpliga före den dag då genomförandeförordning (EU) 2021/404 började tillämpas. Bilaga XXII till genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör därför ändras för att anpassa vissa särskilda villkor för transitering genom unionen av sändningar av vissa köttprodukter från Bosnien och Hercegovina.

(16)

Bilagorna V, VI, XIV, XVI, XVII, XVIII och XXII till genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör därför ändras i enlighet med detta.

(17)

Eftersom genomförandeförordning (EU) 2021/404 tillämpas från och med den 21 april 2021 bör den här förordningen av rättssäkerhetsskäl träda i kraft så snart som möjligt.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i den här förordningen är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.