ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 247

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

64 årgången
13 juli 2021


Innehållsförteckning

 

I   Lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 av den 7 juli 2021 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004

1

 

 

II   Icke-lagstiftningsakter

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1140 av den 5 maj 2021 om ändring av delegerad förordning (EU) 2020/687 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om förebyggande och bekämpning av vissa förtecknade sjukdomar ( 1 )

50

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1141 av den 12 juli 2021 om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest ( 1 )

55

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut (EU) 2021/1142 av den 12 juli 2021 om ytterligare förlängning av det tillfälliga undantag från rådets arbetsordning som infördes genom beslut (EU) 2020/430 mot bakgrund av de reseproblem som orsakas av covid-19-pandemin i unionen

91

 

*

Rådets beslut (Gusp) 2021/1143 av den 12 juli 2021 om Europeiska unionens militära utbildningsuppdrag i Moçambique (EUTM Moçambique)

93

 

*

Rådets beslut (Gusp) 2021/1144 av den 12 juli 2021 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina

99

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/1145 av den 30 juni 2021 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG vad gäller kontroller av innehav av ansvarsförsäkring för motorfordon som är normalt hemmahörande i Montenegro och Förenade kungariket ( 1 )

100

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

13.7.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 247/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1139

av den 7 juli 2021

om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42, 43.2, 91.1, 100.2, 173.3, 175, 188, 192.1, 194.2, 195.2 och 349,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) bör inrättas för perioden 1 januari 2021–31 december 2027 så att dess löptid anpassas till den fleråriga budgetramens löptid (den fleråriga budgetramen 2021–2027) som fastställs i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (4). Den här förordningen bör fastställa prioriteringarna för EHFVF, dess budget och de särskilda reglerna för tillhandahållande av unionsfinansiering, och därigenom komplettera de allmänna regler som är tillämpliga på EHFVF enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (5). EHFVF:s syfte bör vara att rikta medel från unionens budget till stöd för den gemensamma fiskeripolitiken (GFP), unionens maritimpolitik och unionens internationella åtaganden på området världshavsförvaltning. Sådan finansiering är central för hållbara fisken och bevarande av marina biologiska resurser, för att skapa livsmedelstrygghet genom försörjningen med fiskeriprodukter, för att en hållbar blå ekonomi ska kunna växa och för att få sunda, säkra, trygga, rena och hållbart förvaltade hav och oceaner.

(2)

I egenskap av global aktör vad gäller världshaven och en av världens största producenter av fisk och skaldjur har unionen ett betydande ansvar för att skydda och bevara oceanerna och deras resurser och nyttja dem på ett hållbart sätt. Att bevara haven och oceanerna är avgörande för en snabbt växande världsbefolkning. Det är också av socioekonomiskt intresse för unionen, eftersom en hållbar blå ekonomi stimulerar investeringar, sysselsättning och tillväxt, främjar forskning och innovation och bidrar till energitryggheten genom havsenergi. Vidare är effektiva gränskontroller och den globala kampen mot brottslighet till sjöss av grundläggande betydelse för trygga och säkra hav och oceaner, vilket bidrar till att bemöta medborgarnas oro för säkerheten.

(3)

Förordning (EU) 2021/1060 har antagits för att förbättra samordningen och harmonisera genomförandet av stöd från fonder inom ramen för delad förvaltning (fonderna), med det huvudsakliga målet att göra det enklare att nå politiska resultat på ett enhetligt sätt. Den förordningen är tillämplig på den del av EHFVF som omfattas av delad förvaltning. Fondernas mål kompletterar varandra och förvaltas enligt samma förvaltningsmetoder. Därför anges i förordning (EU) 2021/1060 en rad gemensamma allmänna mål och allmänna principer som partnerskap och flernivåstyre. Den innehåller också de gemensamma elementen strategisk planering och programplanering, inklusive bestämmelser om den partnerskapsöverenskommelse som ska ingås med varje medlemsstat, och det fastställs en gemensam strategi för fondernas prestationsinriktning. I enlighet med detta anger den också de nödvändiga villkoren, en prestationsöversyn samt bestämmelser om övervakning, rapportering och utvärdering. Den innehåller vidare gemensamma bestämmelser i fråga om stödberättiganderegler, och särskilda arrangemang fastställs för finansieringsinstrument, för användning av InvestEU inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 (6), för lokalt ledd utveckling och för ekonomisk förvaltning. En del förvaltnings- och kontrollarrangemang är också gemensamma för alla fonder. Komplementaritet mellan fonderna, inklusive EHFVF, och andra unionsprogram bör beskrivas i partnerskapsöverenskommelsen, i enlighet med förordning (EU) 2021/1060.

(4)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (7) (budgetförordningen) är tillämplig på EHFVF. I budgetförordningen fastställs regler för genomförande av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt förvaltning, finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ersättning till externa experter.

(5)

Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är tillämpliga på denna förordning. De reglerna fastställs i budgetförordningen och anger särskilt förfarandet för budgetens uppställning och genomförande genom bidrag, priser, indirekt förvaltning, finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ersättning till externa experter samt föreskriver kontroller av ansvaret för aktörer i budgetförvaltningen. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget omfattar även en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten.

(6)

Inom ramen för direkt förvaltning bör EHFVF utarbeta synergier och komplementaritet med andra relevanta unionsfonder och unionsprogram. EHFVF bör också medge finansiering i form av finansieringsinstrument inom ramen för blandfinansieringsinsatser genomförda enligt förordning (EU) 2021/523.

(7)

Stöd enligt EHFVF bör ha ett tydligt europeiskt mervärde, bland annat genom att marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer hanteras på ett proportionellt sätt, och bör inte duplicera eller tränga undan privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden.

(8)

Artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget bör vara tillämpliga på det stöd som medlemsstaterna beviljar företag inom fiskeri- och vattenbrukssektorn enligt denna förordning. Med tanke på sektorns särdrag bör de artiklarna dock inte vara tillämpliga på betalningar som medlemsstaterna gör enligt denna förordning och som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 i EUF-fördraget.

(9)

Valet av finansieringstyper och genomförandemetoder inom ramen för denna förordning bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå de prioriteringar som fastställts för åtgärderna och för att leverera resultat, där hänsyn i synnerhet tas till kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande regelefterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader samt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna enligt artikel 125.1 i budgetförordningen.

(10)

I den fleråriga budgetramen 2021–2027 föreskrivs att unionens budget ska fortsätta att stödja fiskeri- och maritimpolitiken. EHFVF:s budget bör uppgå till 6 108 000 000 EUR i löpande priser. EHFVF:s medel bör delas upp mellan delad förvaltning och direkt och indirekt förvaltning. 5 311 000 000 EUR bör avsättas för stöd inom ramen för delad förvaltning och 797 000 000 EUR för stöd inom ramen för direkt och indirekt förvaltning. För att säkerställa stabilitet, särskilt med avseende på uppnåendet av GFP:s mål, bör fastställandet av de nationella tilldelningarna inom ramen för delad förvaltning för programperioden 2021–2027 baseras på andelarna för 2014–2020 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden (8) (EHFF). Specifika belopp bör reserveras för de yttersta randområdena, kontroll och verkställighet samt för insamling och behandling av data för fiskeriförvaltning och vetenskapliga syften, medan en övre gräns bör sättas för beloppen för vissa investeringar i fiskefartyg och för definitivt och tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet.

(11)

Europas maritima sektor sysselsätter över fem miljoner människor, vilket genererar nästan 750 000 000 000 EUR i intäkter och 218 000 000 000 EUR i bruttoförädlingsvärde per år, och det finns potential att skapa många fler arbetstillfällen. Avkastningen från den globala havsekonomin uppskattas idag till 1 300 000 000 000 EUR och detta kan komma att mer än fördubblas fram till 2030. Behovet att nå koldioxidutsläppsmålen, öka resurseffektiviteten och minska den blå ekonomins miljöavtryck har varit en betydande drivkraft bakom innovation i andra sektorer som marin utrustning, varvsindustrin, havsobservation, muddring, kustskydd och byggnadsarbeten längs kuster och till havs. Unionens strukturfonder har investerat i havsekonomin, i synnerhet Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och EHFVF. Nya investeringsverktyg som InvestEU skulle kunna användas för att matcha tillväxtpotentialen inom den maritima sektorn.

(12)

EHFVF bör grundas på fyra prioriteringar: att främja hållbart fiske och återställa och bevara akvatiska biologiska resurser, att främja hållbar vattenbruksverksamhet och beredning och saluföra fiskeri- och vattenbruksprodukter och därmed bidra till livsmedelstryggheten i unionen, att möjliggöra en hållbar blå ekonomi i kust-, ö- och inlandsområden och främja utvecklingen av fiske- och vattenbrukssamhällen samt att stärka den internationella världshavsförvaltningen och möjliggöra trygga, säkra, rena och hållbart förvaltade hav och oceaner. Dessa prioriteringar bör eftersträvas genom delad, direkt och indirekt förvaltning.

(13)

EHFVF bör vara baserad på en enkel struktur utan att åtgärder och detaljerade regler för stödberättigande fastställs i förväg på unionsnivå på ett alltför föreskrivande sätt. I stället bör specifika mål beskrivas under varje prioritering. Medlemsstaterna bör därför utarbeta sina respektive program där de anger de lämpligaste medlen för att uppnå dessa mål. En rad olika åtgärder som medlemsstaterna anger i programmen skulle kunna få stöd enligt de regler som fastställs i den här förordningen och i förordning (EU) 2021/1060, förutsatt att de omfattas av de specifika mål som anges i den här förordningen. Det är dock nödvändigt att fastställa en förteckning över icke stödberättigande insatser i syfte att undvika negativa effekter på bevarandet av fiskeresurser. Det bör dessutom finnas stränga villkor om att investeringar och ersättningar för fiskeflottan måste vara förenliga med GFP:s bevarandemål.

(14)

I Förenta nationernas agenda 2030 för hållbar utveckling (Agenda 2030) identifierades bevarande och hållbar användning av haven som ett av de 17 målen för hållbar utveckling (mål för hållbar utveckling), nämligen mål 14 (Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling). Unionen ställer sig helt bakom detta mål och dess förverkligande. Mot den bakgrunden har unionen åtagit sig att främja en hållbar blå ekonomi som är förenlig med den fysiska planeringen i kust- och havsområden, bevarandet av biologiska resurser och uppnåendet av en god miljöstatus enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG (9) samt att förbjuda vissa former av fiskesubventioner som bidrar till överkapacitet och överfiske, avskaffa subventioner som bidrar till olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) och avstå från att införa nya sådana subventioner. Det senare bör vara resultatet av förhandlingar inom Världshandelsorganisationen (WTO) om fiskesubventioner. Under WTO:s förhandlingar vid världstoppmötet om hållbar utveckling 2002 och Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling (Rio+20) 2012 åtog sig unionen vidare att avskaffa subventioner som bidrar till överkapacitet och överfiske.

(15)

För att avspegla vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och åtagandet avseende Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, bör åtgärderna inom ramen för denna förordning bidra till uppnåendet av målet att 30 % av alla utgifter i den fleråriga budgetramen 2021–2027 ska gå till integreringen av klimatmål och bidra till ambitionen att anslå 7,5 % av de årliga utgifterna inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027 till målen för biologisk mångfald under 2024 och 10 % av de årliga utgifterna inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027 till målen för biologisk mångfald under 2026 och 2027, samtidigt som befintliga överlappningar mellan klimatmålen och målen för biologisk mångfald beaktas.

(16)

EHFVF bör bidra till att unionens miljömål och mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar uppnås. Detta bidrag bör spåras genom tillämpning av unionens miljö- och klimatmarkörer och rapporteras regelbundet i enlighet med förordning (EU) 2021/1060.

(17)

I enlighet med artikel 42 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (10) bör unionens ekonomiska bistånd genom EHFVF vara villkorat av att GFP:s regler efterlevs. Ansökningar från aktörer som har begått allvarliga överträdelser av GFP:s regler bör inte kunna godtas.

(18)

För att tillgodose de specifika villkor för GFP som anges i förordning (EU) nr 1380/2013 och för att bidra till att GFP:s regler följs bör bestämmelser fastställas utöver reglerna om avbrott, innehållande och finansiella korrigeringar i förordning (EU) 2021/1060. Om en medlemsstat har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt GFP eller om kommissionen har bevis för sådan bristande efterlevnad bör kommissionen, som en försiktighetsåtgärd, tillåtas att avbryta betalningsfristerna. Utöver denna möjlighet att avbryta betalningsfristerna och för att motverka en uppenbar risk för att belopp betalas ut för icke-stödberättigande utgifter bör kommissionen tillåtas att tillfälligt ställa in utbetalningar och ålägga finansiella korrigeringar vid allvarliga fall av bristande efterlevnad av GFP:s regler från en medlemsstats sida.

(19)

Under de senaste åren har åtgärder vidtagits för att återföra fiskbestånden till sunda nivåer, öka lönsamheten för unionens fiskerinäring och bevara de marina ekosystemen. Dock återstår stora utmaningar innan GFP:s socioekonomiska mål och miljömål kan uppnås fullt ut, i synnerhet målen att återställa och bevara populationer av fiskade arter över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning, att eliminera oönskade fångster och att inrätta återhämtningsområden för fiskbestånd. För att dessa mål ska kunna uppnås krävs fortsatt stöd efter 2020, framför allt i havsområden där framstegen har gått långsammare.

(20)

EHFVF bör bidra till att GFP:s miljömässiga, ekonomiska och sociala mål samt sysselsättningsmål uppnås, enligt vad som fastställs i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013, i synnerhet målen att återställa och bevara populationer av fiskade arter över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning, att i största möjliga utsträckning undvika och minska oönskade fångster och att minimera fiskeverksamhetens negativa inverkan på de marina ekosystemen. Sådant stöd bör säkerställa att fiskeverksamhet är miljömässigt hållbar på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 för att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende samt för att bidra till att trygga en sund livsmedelsförsörjning och till en skälig levnadsstandard för dem som är beroende av fiskeverksamhet, med beaktande av kustnära fiske och socioekonomiska aspekter. Detta stöd bör omfatta innovation och investeringar i skonsamma, selektiva, klimattåliga och koldioxidsnåla metoder och tekniska lösningar inom fisket.

(21)

Fisket är avgörande för försörjningen och kulturarvet i många kustsamhällen i unionen, särskilt där det småskaliga kustfisket spelar en viktig roll. Med en genomsnittsålder över 50 i många fiskesamhällen förblir generationsskifte och diversifiering av verksamheten en utmaning. I synnerhet unga fiskares etablering och utveckling av ny ekonomisk verksamhet inom fiskerisektorn innebär en ekonomisk utmaning och är en faktor som bör beaktas vid tilldelning och inriktning av medel inom ramen för EHFVF. En sådan utveckling är väsentlig för unionens fiskerisektors konkurrenskraft. Stöd till unga fiskare som startar fiskeverksamhet bör därför göras tillgängligt för att underlätta deras etablering. För att säkerställa lönsamhet för ny ekonomisk verksamhet som får stöd inom ramen för EHFVF bör ett villkor för stödet vara att tillräckliga erfarenheter eller kvalifikationer förvärvas. Om stöd till nystart av företag beviljas för förvärv av ett fiskefartyg bör det endast bidra till förvärvet av det första fiskefartyget eller en kontrollerande andel därav.

(22)

Att undvika oönskade fångster är en av GFP:s största utmaningar. I detta avseende har den rättsliga skyldigheten att landa alla fångster medfört betydande och viktiga ändringar av fiskemetoderna för sektorn, ibland till betydande ekonomiska kostnader. Det bör därför vara möjligt för EHFVF att stödja innovation och investeringar som bidrar till ett fullständigt genomförande av landningsskyldigheten samt till utveckling och genomförande av bevarandeåtgärder som bidrar till selektivitet. Det bör vara möjligt att bevilja en högre stödnivå till investeringar i selektiva fiskeredskap, i förbättrade hamninfrastrukturer och i saluföring av oönskade fångster än den som gäller för andra insatser. Det bör även vara möjligt att bevilja en maximal stödnivå på 100 % för utformning, utveckling, övervakning, utvärdering och förvaltning av transparenta system för utbyte av fiskemöjligheter mellan medlemsstater (kvotbyten) för att mildra effekten av fenomenet med begränsande arter (choke species) som orsakas av landningsskyldigheten.

(23)

Det bör vara möjligt för EHFVF att stödja innovation och investeringar ombord på unionsfiskefartyg. Detta stöd bör omfatta åtgärder för att förbättra hälsan, säkerheten och arbetsförhållandena, energieffektiviteten och fångsternas kvalitet. Det bör inte inbegripa förvärv av utrustning som ökar ett fiskefartygs förmåga att lokalisera fisk. Stödet bör inte heller leda till en ökning av ett enskilt fartygs fiskekapacitet, utom om det är en direkt följd av en ökning av ett fiskefartygs bruttodräktighet som är nödvändig för att förbättra säkerheten, arbetsförhållandena eller energieffektiviteten. I dessa fall bör ökningen av det enskilda fartygets fiskekapacitet kompenseras genom att åtminstone motsvarande fiskekapacitet först dras tillbaka utan statsstöd från samma flottsegment eller från ett flottsegment där fiskekapaciteten inte är i balans med de tillgängliga fiskemöjligheterna, så att fiskekapaciteten på flottnivå inte ökar. Stöd bör inte beviljas endast på grundval av att krav som är obligatoriska enligt unionsrätten har uppfyllts, med undantag för krav som en medlemsstat ställer för att genomföra frivilliga bestämmelser i enlighet med rådets direktiv (EU) 2017/159 (11) och med avseende på förvärv, installation och hantering av viss utrustning för kontrolländamål. I en struktur utan föreskrivande åtgärder bör det vara upp till medlemsstaterna att fastställa de exakta reglerna för stödberättigande för sådana investeringar. När det gäller hälsa, säkerhet och arbetsförhållanden ombord på fiskefartygen bör en högre stödnivå än vad som gäller för andra insatser tillåtas.

(24)

Det är nödvändigt att fastställa särskilda regler för stödberättigande för vissa andra investeringar i fiskeflottan som stöds av EHFVF för att förhindra att dessa investeringar bidrar till överkapacitet eller överfiske. Framför allt bör stöd för en ung fiskares första förvärv av ett begagnat fartyg och för ersättning eller modernisering av ett fiskefartygs motor också omfattas av villkor, bland annat att fartyget tillhör ett flottsegment som är i balans med de tillgängliga fiskemöjligheterna för det segmentet och att den nya eller moderniserade motorn inte har större effekt i kilowatt (kW) än den motor som ersätts.

(25)

Investeringar i humankapital är grundläggande för fiskerisektorns, vattenbrukssektorns och den maritima sektorns konkurrenskraft och ekonomiska resultat. Följaktligen bör det vara möjligt för EHFVF att stödja rådgivningstjänster, samarbete mellan forskare och fiskare, yrkesutbildning, livslångt lärande samt främjande av social dialog och kunskapsöverföring.

(26)

Fiskerikontrollen är ytterst viktig för genomförandet av GFP. Därför bör EHFVF, inom ramen för delad förvaltning, stödja utvecklingen och genomförandet av ett unionssystem för fiskerikontroll enligt vad som anges i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (12). Vissa skyldigheter som föreskrivs i den förordningen motiverar ett särskilt stöd från EHFVF, nämligen obligatoriska fartygsspårningssystem och elektronisk rapporteringssystem, obligatoriska elektroniska fjärrövervakningssystem och obligatorisk kontinuerlig mätning och registrering av motoreffekt för framdrivning. Vidare skulle medlemsstaternas investeringar i kontrolltillgångar även kunna användas inom sjöövervakning och samarbete om kustbevakningsuppgifter.

(27)

GFP:s framgång beror på tillgången till vetenskaplig rådgivning om fiskeriförvaltning, och därmed på tillgången till fiskeridata. Mot bakgrund av de utmaningar och kostnader som det innebär att erhålla tillförlitliga och fullständiga data är det nödvändigt att stödja medlemsstaternas åtgärder för att samla in och behandla data i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 (13) och bidra till att ta fram bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning. Detta stöd bör möjliggöra synergier med insamling och behandling av andra typer av marina data.

(28)

EHFVF bör bidra till att GFP genomförs och styrs på ett ändamålsenligt och kunskapsbaserat sätt inom ramen för direkt och indirekt förvaltning genom tillhandahållande av vetenskaplig rådgivning, regionalt samarbete om bevarandeåtgärder, utveckling och genomförande av unionens system för fiskerikontroll, de rådgivande nämndernas funktion och frivilliga bidrag till internationella organisationer.

(29)

För att stärka ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar fiskeverksamhet bör det vara möjligt för EHFVF att stödja insatser för förvaltningen av fisken och fiskeflottor i enlighet med artiklarna 22 och 23 i, och bilaga II till, förordning (EU) nr 1380/2013 samt medlemsstaternas ansträngningar för att optimera tilldelningen av den tillgängliga fiskekapaciteten med beaktande av deras flottas behov, och utan att deras totala fiskekapacitet ökar.

(30)

Med tanke på utmaningarna med att uppnå GFP:s bevarandemål förblir det ibland nödvändigt att bevilja stöd för anpassning av flottan med avseende på vissa flottsegment och havsområden. Sådant stöd bör vara strängt inriktat på bättre flottförvaltning och på bevarande och hållbart nyttjande av marina biologiska resurser och syfta till att uppnå balans mellan fiskekapacitet och tillgängliga fiskemöjligheter. Därför bör EHFVF ha möjlighet att stödja ett definitivt upphörande av fiskeverksamhet i flottsegment där fiskekapaciteten inte är i balans med de tillgängliga fiskemöjligheterna. Sådant stöd bör vara ett verktyg i handlingsplanerna för anpassning av flottsegment med konstaterad strukturell överkapacitet enligt artikel 22.4 i förordning (EU) nr 1380/2013, och bör genomföras antingen genom skrotning av fiskefartyget eller genom avveckling och ombyggnad för annan verksamhet. När ombyggnad för annan verksamhet skulle leda till att fritidsfiskets belastning på de marina ekosystemen ökar bör stöd endast beviljas om det är förenligt med GFP och målen i de berörda fleråriga planerna.

(31)

För att bidra till GFP:s bevarandemål eller mildra vissa exceptionella omständigheter bör det vara möjligt för EHFVF att ge stöd till ersättning för tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet till följd av genomförande av vissa bevarandeåtgärder, genomförande av nödåtgärder, avbrytande av tillämpningen av ett hållbart fiskepartnerskapsavtal på grund av force majeure, en naturkatastrof, en miljöincident eller en hälsokris. Stöd vid tillfälligt upphörande till följd av bevarandeåtgärder bör beviljas endast om en minskning av fiskeansträngningen på grundval av vetenskaplig rådgivning är nödvändig för att uppnå de mål som anges i artikel 2.2 och 2.5 a i förordning (EU) nr 1380/2013.

(32)

Eftersom fiskare utsätts för ökande ekonomiska och miljömässiga risker, bland annat till följd av klimatförändringar och prisvolatilitet, bör det vara möjligt för EHFVF att stödja åtgärder som stärker fiskerisektorns resiliens, inbegripet genom gemensamma fonder, försäkringsinstrument eller andra kollektiva system som förbättrar sektorns kapacitet att hantera risker och reagera på negativa händelser.

(33)

Det småskaliga kustfisket bedrivs av marina fiskefartyg och inlandsfiskefartyg vars totallängd understiger tolv meter och som inte använder släpredskap och av fiskare som fiskar utan fartyg, däribland skaldjurssamlare. Denna sektor står för nästan 75 % av alla fiskefartyg som är registrerade i unionen och nästan hälften av all sysselsättning inom fiskerisektorn. Aktörer inom det småskaliga kustfisket är särskilt beroende av sunda fiskbestånd som huvudsaklig inkomstkälla. För att uppmuntra hållbara fiskemetoder bör EHFVF därför ge dessa aktörer förmånsbehandling genom en maximal stödnivå på 100 %, med undantag för insatser som rör första förvärv av ett fiskefartyg, ersättning eller modernisering av en motor och insatser som ökar ett fiskefartygs bruttodräktighet för att förbättra säkerheten, arbetsförhållandena eller energieffektiviteten. Dessutom bör medlemsstaterna i sina program ta hänsyn till det småskaliga kustfiskets särskilda behov och beskriva de typer av åtgärder som övervägs för att utveckla det småskaliga kustfisket.

(34)

EHFVF:s maximala medfinansieringsgrad per specifikt mål bör vara 70 % av de stödberättigande offentliga utgifterna, med undantag för ersättning för extrakostnader i de yttersta randområdena, för vilken den bör vara 100 %.

(35)

Den maximala stödnivån bör vara 50 % av de totala stödberättigande utgifterna med möjlighet att fastställa undantagsnivåer i vissa fall.

(36)

De yttersta randområdena står inför särskilda utmaningar som hänger samman med deras avlägsna belägenhet och terräng- och klimatförhållanden, såsom anges i artikel 349 i EUF-fördraget, men de har även särskilda tillgångar på vilka det går att bygga en hållbar blå ekonomi. För varje enskilt yttersta randområde bör därför en handlingsplan för utveckling inom hållbara sektorer inom den blå ekonomin, inklusive hållbart fiske och vattenbruk, fogas till den berörda medlemsstatens program, och ett ekonomiskt anslag bör avsättas för stöd till genomförandet av dessa handlingsplaner. Det bör också vara möjligt för EHFVF att stödja ersättning för de extrakostnader som ofta uppstår för aktörerna från de yttre randområdena på grund av dessa områdens belägenhet eller ökaraktär. Det bör fastställas en övre gräns för detta stöd uttryckt som en procentsats av det totala ekonomiska anslaget. Dessutom bör en högre stödnivå än den som är tillämplig på andra insatser tillämpas i de yttersta randområdena. Det bör vara möjligt för medlemsstaterna att bevilja ytterligare finansiering för att genomföra det stödet. Eftersom det är fråga om statligt stöd bör sådan finansiering anmälas till kommissionen, som kan godkänna den enligt denna förordning som en del av det stödet.

(37)

Inom ramen för delad förvaltning bör det vara möjligt för EHFVF att stödja skydd och återställande av biologisk mångfald i vattenmiljöer och akvatiska ekosystem, inbegripet i inlandsvatten. I detta syfte bör stöd från EHFVF vara tillgängligt som ersättning bland annat till fiskare som passivt tar upp förlorade fiskeredskap och marint skräp ur havet, inklusive sargassotång, och för investeringar i hamnar i syfte att tillhandahålla lämpliga mottagningsanläggningar för förlorade fiskeredskap och marint skräp. Stöd bör också vara tillgängligt för åtgärder för att uppnå eller upprätthålla god miljöstatus i den marina miljön, i enlighet med direktiv 2008/56/EG, för genomförande av geografiska skyddsåtgärder som fastställs enligt det direktivet, för förvaltning, återställande och övervakning av Natura 2000-områden, i enlighet med de prioriterade åtgärdsplaner som fastställs enligt rådets direktiv 92/43/EEG (14), för skydd av arter, i synnerhet inom ramen för direktiv 92/43/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (15), samt för återställande av inlandsvatten i överensstämmelse med det åtgärdsprogram som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (16). Inom ramen för direkt förvaltning bör EHFVF, i linje med målet att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, stödja främjande av rena och sunda hav och genomförandet av den europeiska strategi för plast i en cirkulär ekonomi som utvecklas i kommissionens meddelande av den 16 januari 2018.

(38)

Fiske och vattenbruk bidrar till livsmedelstrygghet och nutrition. Unionen importerar dock för närvarande uppskattningsvis mer än 60 % av sin försörjning av fiskeriprodukter och är därför ytterst beroende av tredjeländer. En viktig utmaning består i att uppmuntra konsumtion av fiskprotein som produceras i unionen enligt höga kvalitetsstandarder och som finns tillgängliga för konsumenterna till överkomliga priser.

(39)

Det bör vara möjligt för EHFVF att stödja främjande och hållbar utveckling av vattenbruket, inbegripet vattenbruk i sötvatten, för odling av vattenlevande djur och växter för framställning av livsmedel och andra råvaror. Vissa medlemsstater har fortfarande komplexa administrativa förfaranden – det kan vara svårt att få tillgång till utrymme och tillståndsprocesserna är tungrodda – som gör det svårt för sektorn att förbättra bilden av och konkurrenskraften för odlade produkter. Stöd från EHFVF bör vara förenligt med de fleråriga nationella strategiska planerna för vattenbruket som utarbetas på grundval av förordning (EU) nr 1380/2013. I synnerhet bör stöd beviljas för miljömässig hållbarhet, produktiva investeringar, innovation, förvärv av yrkeskompetens, förbättrade arbetsvillkor och kompensationsåtgärder som stöder kritiska mark- och naturförvaltningstjänster. Åtgärder på folkhälsoområdet, försäkringssystem för vattenbruksbeståndet och åtgärder för djurs hälsa och välbefinnande bör också vara stödberättigande.

(40)

Livsmedelstryggheten är beroende av effektiva och välorganiserade marknader, som ökar öppenheten, stabiliteten, kvaliteten och mångfalden i livsmedelskedjan, och av konsumentinformation. Det bör i detta syfte vara möjligt för EHFVF att stödja saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter, i linje med målen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 (17). Stöd bör i synnerhet vara tillgängligt för inrättandet av producentorganisationer, genomförandet av produktions- och saluföringsplaner, främjandet av nya avsättningsmöjligheter och utveckling och spridning av marknadsinformation.

(41)

Beredningsindustrin har betydelse när det gäller fiskeri- och vattenbruksprodukternas tillgänglighet och kvalitet. Det bör vara möjligt för EHFVF att stödja riktade investeringar i denna industri, under förutsättning att de bidrar till att målen för den gemensamma organisationen av marknaderna uppnås. För andra företag än små och medelstora företag bör sådant stöd tillhandahållas endast genom finansieringsinstrument eller genom InvestEU, och inte genom bidrag.

(42)

Det bör vara möjligt för EHFVF att stödja ersättning till aktörer i fiskeri- och vattenbrukssektorn vid exceptionella händelser som leder till en betydande marknadsstörning.

(43)

Skapandet av arbetstillfällen i kustregioner är beroende av den lokalt ledda utvecklingen av en hållbar blå ekonomi som kan få den sociala strukturen i dessa regioner att förnyas. Havsindustrierna och havstjänsterna kommer sannolikt att överträffa den globala ekonomins tillväxt och i betydlig utsträckning bidra till sysselsättning och tillväxt fram till 2030. För att vara hållbar är den blå tillväxten beroende av innovation och investeringar i nya havsanknutna näringar och i bioekonomin, t.ex. hållbara turismmodeller, havsbaserad förnybar energi, innovativ avancerad varvsindustri och nya hamntjänster, som kan skapa arbetstillfällen och samtidigt stärka den lokala utvecklingen. Medan de offentliga investeringarna i den hållbara blå ekonomin bör integreras i unionsbudgeten som helhet, bör stödet från EHFVF särskilt fokusera på nödvändiga villkor för utvecklingen av den hållbara blå ekonomin och på att undanröja flaskhalsar för att underlätta investeringar och utvecklingen av nya marknader, ny teknik eller nya tjänster. Stöd till utvecklingen av den hållbara blå ekonomin bör ges inom ramen för delad, direkt och indirekt förvaltning.

(44)

Utvecklingen av en hållbar blå ekonomi är starkt beroende av partnerskap mellan lokala aktörer som bidrar till livskraften i kust- och inlandssamhällen och ekonomierna i dessa områden. EHFVF bör tillhandahålla verktyg för att främja sådana partnerskap. Därför bör stöd genom lokalt ledd utveckling vara tillgängligt inom ramen för delad förvaltning. Detta tillvägagångssätt bör få fart på ekonomisk diversifiering i ett lokalt sammanhang genom utveckling av kust- och inlandsfiske, vattenbruk och en hållbar blå ekonomi. Strategier för lokalt ledd utveckling bör säkerställa att lokala samhällen inom fiske- och vattenbruksområden bättre nyttjar och drar fördel av de möjligheter som den hållbara blå ekonomin erbjuder, och att de tar vara på och stärker miljömässiga, kulturella, sociala och mänskliga resurser. Varje lokalt partnerskap bör därför återspegla strategins huvudinriktning genom att säkerställa balans i deltagande och representation vad gäller alla berörda aktörer från den lokala hållbara ekonomin.

(45)

Inom ramen för delad förvaltning bör det vara möjligt för EHFVF att stödja en förstärkning av hållbar förvaltning av hav och oceaner genom insamling, förvaltning och användning av data för att förbättra kunskapen om den marina miljöns status. Det stödet bör bidra till att uppfylla kraven enligt direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG, för att stödja fysisk planering i kust- och havsområden och öka datakvaliteten och datautbytet genom det europeiska nätverket för marina observationer och datainsamling.

(46)

Inom ramen för direkt och indirekt förvaltning bör stöd från EHFVF fokusera på nödvändiga villkor för en hållbar blå ekonomi genom främjande av en integrerad styrning och förvaltning av maritimpolitiken, förbättrad överföring och förbättrat utnyttjande av forskning, innovation och teknik i den hållbara blå ekonomin, förbättrad kompetens inom det maritima området, bättre kunskap om oceanerna och ökad delning av socioekonomiska data om den hållbara blå ekonomin och främjande av en koldioxidsnål och klimattålig hållbar blå ekonomi och utveckling samt framtagande av projektöversikter och innovativa finansieringsinstrument. Vederbörlig hänsyn bör tas till de yttersta randområdenas särskilda situation i förhållande till de ovannämnda områdena.

(47)

60 % av oceanerna ligger utanför gränserna för nationell jurisdiktion. Detta innebär ett delat internationellt ansvar. De flesta problem som rör oceanerna, som t.ex. överexploatering, klimatförändringar, försurning, föroreningar och minskande biologisk mångfald, är gränsöverskridande och kräver därför gemensamma åtgärder. Många jurisdiktionsenliga rättigheter, institutioner och särskilda regelverk som har till syfte att reglera mänsklig verksamhet i oceanerna har inrättats genom Förenta nationernas havsrättskonvention, som unionen är part i enligt rådets beslut 98/392/EG (18). Under senare år har det växt fram ett globalt samförstånd om att den marina miljön och den mänskliga havsanknutna verksamheten bör förvaltas på ett mer ändamålsenligt sätt för att hantera den ökande belastningen på oceanerna.

(48)

Unionen är i egenskap av global aktör starkt engagerad i att främja internationell världshavsförvaltning, i enlighet med det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 10 november 2016 med titeln Internationell världshavsförvaltning: en agenda för havens framtid. Unionens världshavsförvaltningspolitik omfattar oceanerna på ett integrerat sätt. En internationell världshavsförvaltning är central inte bara för att uppnå målen i Agenda 2030, i synnerhet målet för hållbar utveckling 14, utan är också viktig för att garantera säkra, trygga, rena och hållbart förvaltade hav och oceaner för kommande generationer. Unionen måste fullgöra dessa internationella åtaganden och vara en drivkraft för bättre internationell världshavsförvaltning på bilaterala, regionala och multilaterala nivåer, vilket inbegriper att förebygga, motverka och undanröja IUU-fiske, förbättra den internationella ramen för världshavsförvaltning, minska belastningen på oceaner och hav, skapa förutsättningar för en hållbar blå ekonomi och stärka internationell havsforskning och internationella havsdata.

(49)

Åtgärder som främjar internationell världshavsförvaltning inom ramen för EHFVF är avsedda att förbättra den övergripande ramen för internationella och regionala processer, överenskommelser och avtal, regler och institutioner som reglerar och förvaltar mänsklig verksamhet i oceanerna. EHFVF bör stödja internationella arrangemang som unionen har ingått i områden som inte omfattas av de hållbara fiskepartnerskapsavtal som ingåtts med olika tredjeländer eller av unionens obligatoriska medlemskapsbidrag till regionala fiskeriförvaltningsorganisationer. De hållbara fiskepartnerskapsavtalen och de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna kommer att fortsätta att finansieras genom olika delar av unionsbudgeten.

(50)

När det gäller säkerhet och försvar är ett förbättrat gränsskydd och sjöfartsskydd avgörande. Inom ramen för Europeiska unionens strategi för sjöfartsskydd som antogs av Europeiska unionens råd den 24 juni 2014 och den tillhörande handlingsplan som antogs den 16 december 2014, är informationsutbyte och det europeiska samarbetet om gräns- och kustbevakning mellan Europeiska fiskerikontrollbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån nyckeln till resultat när det gäller dessa mål. EHFVF bör därför stödja samarbete om sjöövervakning och kustbevakning inom både delad och direkt förvaltning, inbegripet genom att köpa in utrustning för multifunktionella insatser till sjöss. Fonden bör också göra det möjligt för relevanta byråer att genomföra stöd på området sjöövervakning och sjösäkerhet genom indirekt förvaltning.

(51)

Inom ramen för delad förvaltning bör varje medlemsstat utarbeta ett enda program som bör godkännas av kommissionen. Kommissionen bör bedöma utkasten till program genom att ta hänsyn till maximeringen av deras bidrag till EHFVF:s prioriteringar och till målen resiliens, grön omställning och digital omställning. När kommissionen bedömer utkasten till program bör den också beakta deras bidrag till utvecklingen av ett hållbart småskaligt kustfiske, till den miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarheten, till hanteringen av GFP:s miljömässiga och socioekonomiska utmaningar, till den hållbara blå ekonomins prestation på det socioekonomiska planet, till bevarandet och återställandet av marina ekosystem, till minskningen av marint skräp samt till begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna.

(52)

Inom ramen för regionalisering och i syfte att uppmuntra medlemsstaterna att tillämpa ett strategiskt tillvägagångssätt under utarbetandet av programmen bör kommissionen bedöma utkasten till program genom att i tillämpliga fall beakta sin regionala havsområdesanalys med uppgifter om gemensamma styrkor och svagheter vad gäller uppnåendet av GFP:s mål. Analysen bör vägleda både medlemsstater och kommissionen i förhandlingarna om varje enskilt program, med beaktande av regionala utmaningar och behov.

(53)

EHFVF:s prestation i medlemsstaterna bör bedömas på grundval av indikatorer. Medlemsstaterna bör rapportera om framsteg mot fastställda delmål och mål i enlighet med förordning (EU) 2021/1060. En övervaknings- och utvärderingsram bör upprättas i detta syfte.

(54)

För att tillhandahålla information om det stöd som EHFVF beviljar för miljö- och klimatmålen i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 bör en metod som bygger på interventionstyper fastställas. Metoden bör innebära att stödet viktas på ett särskilt sätt som avspeglar i vilken omfattning det bidrar till miljö- och klimatmålen.

(55)

Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (19) bör EHFVF utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav, samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks. Dessa krav bör när så är lämpligt innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för utvärdering av EHFVF:s faktiska konsekvenser.

(56)

Kommissionen bör genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende EHFVF och dess åtgärder och resultat. Finansiella medel som tilldelas EHFVF bör också bidra till den gemensamma kommunikationen om unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa har anknytning till EHFVF:s prioriteringar.

(57)

I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (20) samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (21), (Euratom, EG) nr 2185/96 (22) och (EU) 2017/1939 (23) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, avseende krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, avseende påförande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013 har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) befogenhet att göra utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (24). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – Eppo de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Medlemsstaterna bör förebygga, upptäcka och effektivt beivra oriktigheter, inklusive bedrägerier, som stödmottagare gör sig skyldiga till. Medlemsstaterna bör rapportera till kommissionen om oriktigheter som upptäckts, inklusive bedrägerier, och om uppföljningsåtgärder de vidtagit avseende sådana oriktigheter och avseende Olafs utredningar.

(58)

I syfte att öka öppenheten avseende användningen av unionens medel och en sund ekonomisk förvaltning av dessa medel, i synnerhet i syfte att stärka den offentliga kontrollen av använda medel, bör viss information om de insatser som finansieras genom EHFVF offentliggöras på medlemsstatens webbplats i enlighet med förordning (EU) 2021/1060. När en medlemsstat offentliggör information om insatser som finansieras genom EHFVF ska de regler om skydd av personuppgifter som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (25) följas.

(59)

I syfte att komplettera vissa icke väsentliga delar av denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på fastställandet av den tröskel som utlöser ett avvisande och tidsperioden för avvisandet när det gäller kriterierna för godkännande av ansökningar, med avseende på arrangemangen för återkrav av beviljat stöd vid allvarliga överträdelser, med avseende på de relevanta start- eller slutdatumen för avvisandeperioden och villkoren för en förkortning av avvisandeperioden och med avseende på fastställandet av kriterierna för beräkning av de extrakostnader som uppstår på grund av de specifika nackdelarna i de yttersta randområdena. I syfte att ändra vissa icke väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget också delegeras till kommissionen för att möjliggöra införande av ytterligare centrala prestationsindikatorer. I syfte att underlätta en smidig övergång från det system som införs genom förordning (EU) nr 508/2014 till det system som införs genom den här förordningen, bör befogenheten att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget också delegeras till kommissionen för att komplettera den här förordningen genom att fastställa övergångsbestämmelser. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(60)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på arbetsprogrammen, identifieringen av energieffektiv teknik och fastställandet av metodkomponenter för att mäta minskningarna av koldioxidutsläpp från fiskefartygens motorer, förekomsten av en exceptionell händelse, fastställandet av de fall av bristande efterlevnad från medlemsstaternas sida som kan medföra avbrott i betalningsfristen, avbrytandet av betalningar på grund av allvarlig bristande efterlevnad från en medlemsstats sida, de finansiella korrigeringarna och identifieringen av relevanta data om genomförandet på insatsnivå samt presentationen av dem. Förutom när det gäller arbetsprogrammen, inbegripet tekniskt bistånd, och förekomsten av en exceptionell händelse, bör dessa befogenheter utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (26).

(61)

I enlighet med artikel 193.2 i budgetförordningen bör det vara möjligt att tilldela bidrag för redan inledda åtgärder, om sökanden kan visa att det var nödvändigt att inleda åtgärden innan bidragsöverenskommelsen undertecknades. Inga stödberättigande kostnader får dock hänföra sig till tiden före den dag då bidragsansökan lämnades in, utom i vederbörligen motiverade undantagsfall. I syfte att undvika avbrott i unionsstöd som skulle kunna inverka negativt på unionens intressen bör det vara möjligt att i finansieringsbeslutet föreskriva – under en begränsad tidsperiod i början av den fleråriga budgetramen 2021–2027, och enbart i vederbörligen motiverade fall – att verksamheter och kostnader ska vara stödberättigande från början av räkenskapsåret 2021, även om de genomfördes och uppkom innan bidragsansökan lämnades in. Av samma skäl och på samma villkor är det nödvändigt att avvika från artikel 193.4 i budgetförordningen när det gäller administrationsbidrag.

(62)

Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(63)

För att säkerställa kontinuitet i tillhandahållandet av stöd inom det relevanta politikområdet och göra det möjligt att påbörja genomförandet från och med början av den fleråriga budgetramen 2021–2027 är det nödvändigt att föreskriva att denna förordning ska tillämpas med retroaktiv verkan när det gäller stöd inom ramen för direkt och indirekt förvaltning från och med den 1 januari 2021. Denna förordning bör därför skyndsamt träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄN RAM

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Innehåll

Denna förordning inrättar Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) för perioden 1 januari 2021–31 december 2027. EHFVF:s löptid är anpassad till löptiden för den fleråriga budgetramen 2021–2027. Denna förordning fastställer prioriteringarna för EHFVF, dess budget och de särskilda reglerna för tillhandahållande av unionsfinansiering, och kompletterar därigenom de allmänna regler som är tillämpliga på EHFVF inom ramen för förordning (EU) 2021/1060.

Artikel 2

Definitioner

1.   I denna förordning, och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 i denna artikel, gäller de definitioner som anges i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013, artikel 5 i förordning (EU) nr 1379/2013, artikel 4 i förordning (EG) nr 1224/2009, artikel 2 i förordning (EU) 2021/523 och artikel 2 i förordning (EU) 2021/1060.

2.   I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

gemensam miljö för informationsutbyte eller Cise: en systemmiljö som tagits fram för att stödja informationsutbytet mellan myndigheter som är involverade i sjöövervakning, mellan sektorer och över gränser, för att förbättra dessa myndigheters kännedom om aktiviteter till sjöss.

2.

kustbevakning: nationella myndigheter som utför kustbevakningsuppgifter, vilket omfattar sjösäkerhet, sjöfartsskydd, tullkontroll till sjöss, förebyggande och bekämpning av människohandel och smuggling, anknytande brottsbekämpning på det sjörättsliga området, gränskontroll till sjöss, sjöövervakning, skydd av den marina miljön, sök- och räddningsinsatser, insatser i samband med olyckor och katastrofer till sjöss, fiskerikontroll, inspektion och annan verksamhet med anknytning till dessa funktioner.

3.

det europeiska nätverket för marina observationer och datainsamling eller EMODnet: ett partnerskap som sammanställer marina data och metadata för att göra dessa fragmenterade resurser mer tillgängliga och användbara för allmänheten och privata användare genom att erbjuda kvalitetssäkrade, kompatibla och harmoniserade marina data.

4.

undersökande fiske: varje fiskeinsats som genomförs för kommersiella ändamål i ett visst område i syfte att bedöma lönsamheten och den biologiska hållbarheten för regelbundet, långsiktigt nyttjande av fiskeresurserna i det området efter bestånd som inte har fiskats kommersiellt.

5.

fiskare: varje fysisk person som bedriver kommersiell fiskeverksamhet, av det slag som erkänns av den berörda medlemsstaten.

6.

inlandsfiske: fiskeverksamhet som bedrivs i kommersiellt syfte i inlandsvatten av fartyg eller med hjälp av andra anordningar, inklusive sådana som används vid isfiske.

7.

internationell världshavsförvaltning: ett unionsinitiativ som syftar till att förbättra den övergripande ram som omfattar internationella och regionala processer, avtal, överenskommelser, regler och institutioner genom en konsekvent sektorsövergripande och regelbaserad strategi för att säkerställa att oceanerna och haven är sunda, säkra, trygga och rena och förvaltas hållbart.

8.

landningsplats: en annan plats än en kusthamn enligt definitionen i artikel 2.16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/352 (27), som är officiellt erkänd av en medlemsstat, vars användning inte är begränsad till dess ägare och som främst används för landningar från fartyg för småskaligt kustfiske.

9.

maritimpolitik: den unionspolitik vars syfte är att främja ett integrerat och konsekvent beslutsfattande för att maximera hållbar utveckling, ekonomisk tillväxt och social sammanhållning i unionen, i synnerhet när det gäller kust- och öområden och de yttersta randområdena, och när det gäller den hållbara blå ekonomins sektorer, genom konsekventa havspolitiska åtgärder och relevant internationellt samarbete.

10.

sjöfartsskydd och sjöövervakning: verksamhet som bedrivs för att förstå, i tillämpliga fall förhindra och på ett övergripande sätt hantera alla de händelser och åtgärder som rör det maritima området och som skulle påverka områdena sjösäkerhet och sjöfartsskydd, brottsbekämpning, försvar, gränskontroll, skydd av den marina miljön, fiskerikontroll, handel och unionens ekonomiska intressen.

11.

fysisk planering i kust- och havsområden: en process där den berörda medlemsstatens myndigheter analyserar och organiserar mänsklig verksamhet i havsområden för att uppnå ekologiska, ekonomiska och sociala mål.

12.

offentligt organ: statliga, regionala eller lokala myndigheter, offentligrättsliga organ eller sammanslutningar av en eller flera sådana myndigheter eller av ett eller flera sådana offentligrättsliga organ.

13.

havsområdesstrategi: en integrerad ram för att hantera de gemensamma utmaningar på havs- och sjöfartsområdet som medlemsstaterna, och i tillämpliga fall, tredjeländer, ställs inför i ett särskilt havsområde eller i en eller flera delar av havsområden, och främja samarbete och samordning för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Strategin utarbetas av kommissionen i samarbete med de berörda medlemsstaterna och tredjeländerna, deras regioner och andra aktörer beroende på vad som är tillämpligt.

14.

småskaligt kustfiske: fiskeverksamhet som bedrivs av

a)

marina fiskefartyg och inlandsfiskefartyg vars totallängd understiger tolv meter och som inte använder släpredskap enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 1967/2006 (28), eller

b)

fiskare som fiskar utan fartyg, däribland skaldjurssamlare.

15.

hållbar blå ekonomi: all sektorsspecifik och sektorsövergripande ekonomisk verksamhet på hela den inre marknaden som har anknytning till oceaner, hav, kuster och inlandsvatten, vilket inbegriper unionens öområden, yttersta randområden och kustlösa stater – inklusive framväxande sektorer och varor och tjänster som inte omsätts på en marknad – som syftar till att säkerställa miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet på lång sikt och som är förenlig med målen för hållbar utveckling, framför allt målet för hållbar utveckling 14, och med unionens miljölagstiftning.

Artikel 3

Prioriteringar

EHFVF ska bidra till genomförandet av GFP och unionens maritimpolitik. Fonden ska ha följande prioriteringar:

1.

Främja hållbart fiske och återställande och bevarande av akvatiska biologiska resurser.

2.

Främja hållbar vattenbruksverksamhet och beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter och därmed bidra till livsmedelstryggheten i unionen.

3.

Möjliggöra en hållbar blå ekonomi i kust-, ö- och inlandsområden och främja utvecklingen av fiske- och vattenbrukssamhällen.

4.

Stärka den internationella världshavsförvaltningen och möjliggöra trygga, säkra, rena och hållbart förvaltade hav och oceaner.

Stöd inom ramen för EHFVF ska bidra till att unionens miljömål och mål vad gäller begränsning av, och anpassning till, klimatförändringar uppnås. Detta bidrag ska spåras i enlighet med den metod som anges i bilaga IV.

KAPITEL II

Budgetram

Artikel 4

Budget

1.   Finansieringsramen för genomförandet av EHFVF för perioden 1 januari 2021–31 december 2027 ska vara 6 108 000 000 EUR i löpande priser.

2.   Den del av finansieringsramen som anslås till EHFVF enligt avdelning II i den här förordningen ska genomföras inom ramen för delad förvaltning i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 och artikel 63 i budgetförordningen.

3.   Den del av finansieringsramen som anslås till EHFVF enligt avdelning III i den här förordningen ska genomföras antingen direkt av kommissionen i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller inom ramen för indirekt förvaltning i enlighet med artikel 62.1 c i den förordningen.

Artikel 5

Budgetmedel inom ramen för delad förvaltning

1.   Den del av finansieringsramen som genomförs inom ramen för delad förvaltning enligt vad som fastställs i avdelning II ska vara 5 311 000 000 EUR i löpande priser i enlighet med den årliga fördelning som anges i bilaga V.

2.   För insatser som är förlagda till de yttersta randområdena ska varje berörd medlemsstat, inom ramen för sitt ekonomiska stöd från unionen enligt bilaga V, anslå minst

a)

102 000 000 EUR för Azorerna och Madeira,

b)

82 000 000 EUR för Kanarieöarna,

c)

131 000 000 EUR för Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Mayotte, Réunion och Saint-Martin.

3.   Den ersättning som avses i artikel 24 får inte överstiga 60 % av vart och ett av de anslag som anges i punkt 2 a, b och c i den här artikeln eller 70 % under omständigheter som motiveras i varje handlingsplan för de yttersta randområdena.

4.   Minst 15 % av det ekonomiska stödet från unionen per medlemsstat ska i programmet, som ska utarbetas och lämnas in i enlighet med artikel 21.1 och 21.2 i förordning (EU) 2021/1060, anslås till det specifika mål som anges i artikel 14.1 d i den här förordningen. De medlemsstater som inte har tillträde till unionens vatten får tillämpa en lägre procentsats vad gäller omfattningen av deras kontroll- och datainsamlingsuppgifter.

5.   Det ekonomiska stöd från unionen inom ramen för EHFVF som anslagits per medlemsstat till det totala stödbelopp som avses i artiklarna 17–21 får inte överstiga det högre av följande tröskelvärden:

a)

6 000 000 EUR, eller

b)

15 % av det ekonomiska stöd från unionen som anslagits per medlemsstat.

6.   I enlighet med artiklarna 36 och 37 i förordning (EU) 2021/1060 får EHFVF på en medlemsstats initiativ understödja tekniskt bistånd för att fonden ska kunna förvaltas och användas på ett ändamålsenligt sätt.

Artikel 6

Fördelning av medel för delad förvaltning

De medel som ska vara tillgängliga för åtaganden från medlemsstaterna enligt artikel 5.1 för perioden 2021–2027 anges i bilaga V.

Artikel 7

Budgetmedel inom ramen för direkt och indirekt förvaltning

1.   Den del av finansieringsramen som genomförs inom ramen för direkt och indirekt förvaltning enligt vad som fastställs i avdelning III ska vara 797 000 000 EUR i löpande priser.

2.   Det belopp som anges i punkt 1 får användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av EHFVF, såsom aktiviteter i form av förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma informationstekniska system.

Mer specifikt får EHFVF, på kommissionens initiativ och upp till ett tak på 1,5 % av den finansieringsram som anges i artikel 4.1, stödja följande åtgärder:

a)

Tekniskt bistånd för genomförandet av den här förordningen i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) 2021/1060.

b)

Utarbetande, övervakning och utvärdering av hållbara fiskepartnerskapsavtal och unionens deltagande i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer.

c)

Inrättande av ett europeiskt nätverk av lokala aktionsgrupper.

3.   EHFVF ska stödja kostnaderna för informations- och kommunikationsverksamhet som är knuten till genomförandet av denna förordning.

KAPITEL III

Programplanering

Artikel 8

Programplanering för stöd inom ramen för delad förvaltning

1.   I enlighet med artikel 21 i förordning (EU) 2021/1060 ska varje medlemsstat utarbeta ett enda program för att genomföra prioriteringarna enligt artikel 3 i den här förordningen (programmet).

Vid utarbetandet av programmet ska medlemsstaterna sträva efter att beakta regionala och/eller lokala utmaningar, beroende på vad som är lämpligt, och de får ange förmedlande organ i enlighet med artikel 71.3 i förordning (EU) 2021/1060.

2.   Stöd inom ramen för avdelning II i den här förordningen för uppnående av de politiska mål som anges i artikel 5 i förordning (EU) 2021/1060 ska organiseras i enlighet med de prioriteringar och specifika mål som anges i bilaga II till den här förordningen.

3.   Utöver de element som anges i artikel 22 i förordning (EU) 2021/1060 ska programmet innehålla följande:

a)

En analys av situationen med avseende på styrkor, svagheter, möjligheter och hot samt en förteckning över vilka behov som måste tillgodoses i det aktuella geografiska området, inbegripet, när så är lämpligt, havsområden som är relevanta för programmet.

b)

I tillämpliga fall, de handlingsplaner för de yttersta randområdena som avses i artikel 35.

4.   När medlemsstaterna analyserar situationen i fråga om de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som avses i punkt 3 a i den här artikeln ska de beakta det småskaliga kustfiskets särskilda behov enligt bilaga V till förordning (EU) 2021/1060.

För de specifika mål som bidrar till utvecklingen av hållbart småskaligt kustfiske ska medlemsstaterna beskriva de typer av åtgärder som övervägs för detta ändamål, i enlighet med artikel 22.3 d i) i, och bilaga V till, förordning (EU) 2021/1060.

Den förvaltande myndigheten ska sträva efter att beakta särdragen för aktörer inom småskaligt kustfiske för att införa eventuella förenklingsåtgärder, såsom förenklade ansökningsformulär.

5.   Kommissionen ska bedöma programmet i enlighet med artikel 23 i förordning (EU) 2021/1060. I sin bedömning ska den särskilt ta hänsyn till

a)

maximeringen av programmets bidrag till de prioriteringar som anges i artikel 3 och till målen resiliens, grön omställning och digital omställning, inbegripet genom en rad innovativa lösningar,

b)

programmets bidrag till utvecklingen av ett hållbart småskaligt kustfiske,

c)

programmets bidrag till miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet,

d)

balansen mellan flottornas fiskekapacitet och de tillgängliga fiskemöjligheterna enligt medlemsstaternas årliga rapporter i enlighet med artikel 22.2 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e)

i tillämpliga fall, de fleråriga förvaltningsplaner som antagits enligt artiklarna 9 och 10 i förordning (EU) nr 1380/2013, de förvaltningsplaner som antagits enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 1967/2006 och de rekommendationer som antagits av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer och som är bindande för unionen,

f)

genomförandet av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013,

g)

de senaste uppgifterna om socioekonomisk prestation inom den hållbara blå ekonomin, i synnerhet inom fiskeri- och vattenbrukssektorn,

h)

i tillämpliga fall, de regionala havsområdesanalyser som kommissionen tagit fram med uppgifter om gemensamma styrkor och svagheter för varje havsområde vad gäller uppnåendet av de mål för GFP som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013,

i)

programmets bidrag till bevarande och återställande av marina ekosystem, medan stöd som är kopplat till Natura 2000-områden ska vara förenligt med de prioriterade åtgärdsplaner som fastställts enligt artikel 8.4 i direktiv 92/43/EEG,

j)

programmets bidrag till att minska marint skräp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904 (29),

k)

programmets bidrag till begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

Artikel 9

Programplanering av stöd inom ramen för direkt och indirekt förvaltning

För genomförandet av avdelning III ska kommissionen anta genomförandeakter för att fastställa arbetsprogram. I arbetsprogrammen ska, i tillämpliga fall, det totala belopp som har avsatts för blandfinansieringsinsatser enligt artikel 56 anges. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 63.2, utom när det gäller tekniskt bistånd.

AVDELNING II

STÖD INOM RAMEN FÖR DELAD FÖRVALTNING

KAPITEL I

Allmänna stödprinciper

Artikel 10

Statligt stöd

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 i den här artikeln ska artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget tillämpas på stöd som medlemsstaterna beviljar företag inom fiskeri- och vattenbrukssektorn.

2.   Artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget ska emellertid inte tillämpas på betalningar som medlemsstaterna företar enligt denna förordning inom tillämpningsområdet för artikel 42 i EUF-fördraget.

3.   Nationella bestämmelser om offentlig finansiering som går utöver bestämmelserna i denna förordning när det gäller sådana betalningar som avses i punkt 2 ska i sin helhet behandlas på grundval av punkt 1.

4.   För de fiskeri- och vattenbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget och på vilka artiklarna 107, 108 och 109 däri är tillämpliga, får kommissionen, i enlighet med artikel 108 i EUF-fördraget, tillåta driftsstöd i de yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF-fördraget inom sektorerna för produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter för att mildra de särskilda begränsningar som dessa områden har till följd av sin isolering, ökaraktär eller avlägsna belägenhet.

Artikel 11

Ansökningsvillkor

1.   En ansökan om stöd som har lämnats in av en aktör ska avvisas under en angiven tidsperiod som fastställts enligt punkt 4 i den här artikeln, om den behöriga myndigheten har fastställt att den berörda aktören

a)

har begått en allvarlig överträdelse enligt artikel 42 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008 (30) eller artikel 90 i förordning (EG) nr 1224/2009 eller enligt annan lagstiftning som antagits av Europaparlamentet och rådet inom ramen för GFP,

b)

har varit delaktig i drift, förvaltning eller ägande av ett fiskefartyg som är upptaget i unionens förteckning över IUU-fartyg enligt artikel 40.3 i förordning (EG) nr 1005/2008 eller av ett fartyg som för ett sådant lands flagg som identifierats som ett icke-samarbetande tredjeland i enlighet med artikel 33 i den förordningen, eller

c)

har begått något av de miljöbrott som anges i artiklarna 3 och 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG (31), när ansökan om stöd lämnas in enligt artikel 27 i den här förordningen.

2.   Om någon av de situationer som avses i punkt 1 i denna artikel inträffar under perioden mellan inlämningen av ansökan om stöd och fem år efter den sista utbetalningen, ska stöd som utbetalats från EHFVF med avseende på den ansökan återkrävas från aktören i enlighet med artikel 44 i den här förordningen och artikel 103 i förordning (EU) 2021/1060.

3.   Utan att det påverkar mer långtgående nationella regler enligt vad som avtalats i partnerskapsöverenskommelsen med den berörda medlemsstaten, ska en ansökan om stöd som lämnats in av en aktör avvisas under en angiven tidsperiod som fastställts enligt punkt 4 i denna artikel, om den berörda behöriga myndigheten genom ett slutgiltigt beslut har fastställt att aktören har gjort sig skyldig till bedrägeri enligt definitionen i artikel 3 i direktiv (EU) 2017/1371, inom ramen för EHFF eller EHFVF.

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 62 för att komplettera denna förordning med avseende på

a)

fastställandet av den tröskel som utlöser avvisandet och den tidsperiod för avvisandet som avses i punkterna 1 och 3 i den här artikeln, som ska stå i proportion till de allvarliga överträdelsernas, brottens eller bedrägeriernas art, allvarlighetsgrad, varaktighet och upprepning och vara minst ett år,

b)

arrangemangen, i enlighet med artikel 44 i den här förordningen och artikel 103 i förordning (EU) 2021/1060, för att återkräva det beviljade stödet enligt punkt 2 i den här artikeln, som ska stå i proportion till de allvarliga överträdelsernas eller brottens art, allvarlighetsgrad, varaktighet och upprepning,

c)

relevanta start- och slutdatum för de tidsperioder som avses i punkterna 1 och 3 och villkoren för en förkortning av avvisandeperioden.

5.   Medlemsstaterna får tillämpa, i enlighet med nationella regler, en längre avvisandeperiod än den som fastställs enligt punkt 4. Medlemsstaterna får tillämpa en avvisandeperiod även på ansökningar om stöd som lämnats in av aktörer som är verksamma inom inlandsfiske och som har begått allvarliga överträdelser enligt definitionen i nationella regler.

6.   Medlemsstaterna ska kräva att aktörer som lämnar in en ansökan om stöd inom ramen för EHFVF, till den förvaltande myndigheten lämnar in en undertecknad förklaring om att de inte omfattas av någon av de situationer som anges i punkterna 1 och 3 i denna artikel. Medlemsstaterna ska kontrollera att förklaringen är sanningsenlig innan de godkänner ansökan, på grundval av tillgänglig information i de nationella överträdelseregister som avses i artikel 93 i förordning (EG) nr 1224/2009 eller andra tillgängliga data.

Vid den kontroll som avses i första stycket i denna punkt ska en medlemsstat, på begäran av en annan medlemsstat, tillhandahålla den information som finns i dess nationella överträdelseregister som avses i artikel 93 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 12

Berättigande till stöd från EHFVF inom ramen för delad förvaltning

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av de regler om utgifternas stödberättigande som fastställs i förordning (EU) 2021/1060 får medlemsstaterna välja ut sådana insatser för stöd enligt denna avdelning som

a)

omfattas av tillämpningsområdet för de prioriteringar och specifika mål som anges i artikel 8.2,

b)

inte är icke stödberättigande enligt artikel 13, och

c)

överensstämmer med tillämplig unionsrätt.

2.   EHFVF får stödja investeringar ombord som är nödvändiga för att uppfylla de krav som en medlemsstat ställer för att ge verkan åt frivilliga bestämmelser inom ramen för direktiv (EU) 2017/159.

Artikel 13

Icke stödberättigande insatser eller utgifter

Följande insatser eller utgifter ska inte berättiga till stöd från EHFVF:

a)

Insatser som ökar ett fiskefartygs fiskekapacitet, om inte annat föreskrivs i artikel 19.

b)

Förvärv av utrustning som ökar ett fiskefartygs förmåga att lokalisera fisk.

c)

Byggande, förvärv eller import av fiskefartyg, om inte annat föreskrivs i artikel 17.

d)

Överföring till tredjeländer eller omflaggning till tredjelands flagg av fiskefartyg, inbegripet genom bildande av samriskföretag med partner i tredjeländer.

e)

Tillfälligt eller definitivt upphörande av fiskeverksamhet, om inte annat föreskrivs i artiklarna 20 och 21.

f)

Undersökande fiske.

g)

Överföring av äganderätten till ett företag.

h)

Direkt utsättning, utom om detta är uttryckligen avsett som en åtgärd för återinsättande eller en annan bevarandeåtgärd enligt en unionsrättsakt eller i fall av utsättning i undersökande syfte.

i)

Byggande av nya hamnar eller nya auktionshallar, med undantag för nya landningsplatser.

j)

Marknadsinterventionsmekanismer som har till syfte att tillfälligt eller definitivt återta fiskeri- eller vattenbruksprodukter från marknaden i avsikt att minska tillgången för att förhindra prisfall eller driva upp priserna, om inte annat föreskrivs i artikel 26.2.

k)

Investeringar ombord på fiskefartyg som är nödvändiga för att uppfylla kraven i unionsrätt som är i kraft vid tiden för inlämningen av ansökan om stöd, inbegripet krav som följer av unionens skyldigheter inom ramen för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer, om inte annat föreskrivs i artikel 22.

l)

Investeringar ombord på fiskefartyg som har bedrivit fiskeverksamhet under mindre än 60 dagar under de två kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in.

m)

Ersättning eller modernisering av ett fiskefartygs huvud- eller hjälpmotor, om inte annat föreskrivs i artikel 18.

KAPITEL II

Prioritering 1: Främja hållbart fiske och återställande och bevarande av akvatiska biologiska resurser

Avsnitt 1

Stödets tillämpningsområde

Artikel 14

Specifika mål

1.   Stöd enligt detta kapitel ska omfatta interventioner som bidrar till uppnåendet av GFP:s mål enligt vad som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013, genom ett eller flera av följande specifika mål:

a)

Stärka fiskeverksamheter som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara.

b)

Öka energieffektiviteten och sänka koldioxidutsläppen genom att ersätta eller modernisera fiskefartygs motorer.

c)

Främja en anpassning av fiskekapaciteten till fiskemöjligheterna vid definitivt upphörande av fiskeverksamhet och bidra till en skälig levnadsstandard vid tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet.

d)

Främja effektiv fiskerikontroll och verkställighet, inbegripet bekämpning av IUU-fiske, liksom tillförlitliga data för ett kunskapsbaserat beslutsfattande.

e)

Främja likvärdiga förutsättningar för fiskeri- och vattenbruksprodukter från de yttersta randområdena.

f)

Bidra till att skydda och återställa den biologiska mångfalden i vattenmiljöer och de akvatiska ekosystemen.

2.   Stöd som tillhandahålls enligt detta kapitel får beviljas inlandsfiske på de villkor som anges i artikel 16.

Avsnitt 2

Särskilda villkor

Artikel 15

Överföring eller omflaggning av fiskefartyg

När stöd enligt detta kapitel beviljas för ett unionsfiskefartyg får det fartyget inte överföras eller omflaggas utanför unionen under minst fem år från och med slutbetalningen för den insats som får stöd.

Artikel 16

Inlandsfiske

1.   Bestämmelserna i artiklarna 17.6 a, 18.2 a, 19.2 a och d, 20 och 21.2 a–d och hänvisningen till förordning (EG) nr 1224/2009 i artikel 19.3 d i den här förordningen ska inte tillämpas på inlandsfiskefartyg.

2.   När det gäller inlandsfiskefartyg ska hänvisningarna till datumet för registrering i registret över unionens fiskeflotta i artiklarna 17.6 d och e, 18.2 b och 19.2 c ersättas med hänvisningar till det datum då fartyget togs i bruk i enlighet med nationell rätt.

Artikel 17

Första förvärv av ett fiskefartyg

1.   Genom undantag från artikel 13 c får EHFVF stödja det första förvärvet av ett fiskefartyg eller förvärvet av ett delägarskap i detsamma.

Det stöd som avses i första stycket ska bidra till det specifika mål som anges i artikel 14.1 a.

2.   Stöd enligt den här artikeln får endast beviljas en fysisk person som

a)

inte är äldre än 40 år den dag då ansökan om stöd lämnas in, och

b)

har arbetat minst fem år som fiskare eller skaffat sig lämpliga kvalifikationer.

3.   Stöd enligt punkt 1 får även beviljas rättsliga enheter som är helägda av en eller flera fysiska personer som var och en uppfyller de villkor som anges i punkt 2.

4.   Stöd enligt denna artikel får beviljas för det gemensamma första förvärvet av ett fiskefartyg av flera fysiska personer som var och en uppfyller de villkor som anges i punkt 2.

5.   Stöd enligt denna artikel får också beviljas för förvärv av ett delägarskap i ett fiskefartyg av en fysisk person som uppfyller villkoren i punkt 2 och som anses ha kontrollrättigheter i det fartyget genom att denna person äger minst 33 % av fartyget eller av andelarna i fartyget eller av en rättslig enhet som uppfyller villkoren i punkt 3 och som anses ha kontrollrättigheter i det fartyget genom att denna enhet äger minst 33 % av fartyget eller av andelarna i fartyget.

6.   Stöd enligt denna artikel får endast beviljas för ett fiskefartyg som

a)

tillhör ett flottsegment för vilket den senaste rapport om fiskekapacitet som avses i artikel 22.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 har visat att det råder balans med de fiskemöjligheter som är tillgängliga för det segmentet,

b)

är utrustat för fiskeverksamhet,

c)

vars totallängd inte överstiger 24 meter,

d)

har varit registrerat i registret över unionens fiskeflotta under minst tre kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in när det gäller ett fartyg för småskaligt kustfiske och under minst fem kalenderår när det gäller en annan fartygstyp, och

e)

har varit registrerat i registret över unionens fiskeflotta under högst 30 kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in.

7.   Det första förvärvet av ett fiskefartyg som stöds enligt den här artikeln ska inte anses vara en överföring av äganderätten till ett företag i den mening som avses i artikel 13 g.

Artikel 18

Ersättning eller modernisering av en huvud- eller hjälpmotor

1.   Genom undantag från artikel 13 m får EHFVF stödja ersättning eller modernisering av en huvud- eller hjälpmotor till ett fiskefartyg vars totallängd inte överstiger 24 meter.

Det stöd som avses i första stycket ska bidra till det specifika mål som anges i artikel 14.1 b.

2.   Stöd enligt den här artikeln får endast beviljas på följande villkor:

a)

Fartyget tillhör ett flottsegment för vilket den senaste rapporten om fiskekapacitet enligt artikel 22.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 har visat att det råder balans med de fiskemöjligheter som är tillgängliga för det segmentet.

b)

Fartyget har varit registrerat i registret över unionens fiskeflotta under minst fem kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in.

c)

För fartyg för småskaligt kustfiske, att den nya eller moderniserade motorn inte har större effekt i kW än den nuvarande motorn.

d)

För andra fartyg med en totallängd på högst 24 meter, att den nya eller moderniserade motorn inte har större effekt i kW än den nuvarande motorn och släpper ut åtminstone 20 % mindre koldioxid jämfört med den nuvarande motorn.

3.   Medlemsstaterna ska säkerställa att alla ersatta eller moderniserade motorer genomgår en fysisk kontroll.

4.   Den fiskekapacitet som dragits in på grund av ersättning eller modernisering av en huvud- eller hjälpmotor får inte ersättas.

5.   Den minskning av koldioxidutsläpp som krävs enligt punkt 2 d ska anses vara uppfylld i något av följande fall:

a)

Om relevant information som intygas av tillverkaren av motorn i fråga som en del av ett typgodkännande eller ett produktintyg visar att den nya motorn släpper ut 20 % mindre koldioxid än den motor som ersätts.

b)

Om relevant information som intygas av tillverkaren av motorn i fråga som en del av ett typgodkännande eller ett produktintyg visar att den nya motorn förbrukar 20 % mindre bränsle än den motor som ersätts.

Om den relevanta information som intygas av tillverkaren av motorn i fråga som en del av ett typgodkännande eller ett produktintyg för en eller båda motorerna inte möjliggör en jämförelse av koldioxidutsläpp eller bränsleförbrukning ska den minskning av koldioxidutsläpp som krävs enligt punkt 2 d anses vara fullgjord i något av följande fall:

a)

Den nya motorn använder en energieffektiv teknik och åldersskillnaden mellan den nya motorn och den motor som ersätts är minst sju år.

b)

Den nya motorn använder en typ av bränsle eller ett framdrivningssystem som anses släppa ut mindre koldioxid än den motor som ersätts.

c)

Medlemsstaten mäter att den nya motorn släpper ut 20 % mindre koldioxid eller förbrukar 20 % mindre bränsle än den motor som ersätts inom ramen för fartygets normala fiskeansträngning.

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att identifiera de energieffektiva tekniker som avses i andra stycket a i denna punkt och för att ytterligare specificera metodkomponenterna för genomförandet av led c i det stycket. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 63.2.

Artikel 19

Ökning av ett fiskefartygs bruttodräktighet för att förbättra säkerheten, arbetsförhållandena eller energieffektiviteten

1.   Genom undantag från artikel 13 a får EHFVF stödja insatser som ökar ett fiskefartygs bruttodräktighet för att förbättra säkerheten, arbetsförhållandena eller energieffektiviteten.

Det stöd som avses i första stycket ska bidra till det specifika mål som anges i artikel 14.1 a.

2.   Stöd enligt den här artikeln får endast beviljas om följande villkor är uppfyllda:

a)

Fiskefartyget tillhör ett flottsegment för vilket den senaste rapporten om fiskekapacitet enligt artikel 22.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 har visat att det råder balans mellan fiskekapaciteten i segmentet och de fiskemöjligheter som är tillgängliga för det segmentet.

b)

Fiskefartygets totallängd överstiger inte 24 meter.

c)

Fiskefartyget har varit registrerat i registret över unionens fiskeflotta under minst de tio kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in.

d)

Ny fiskekapacitet som kommer in i fiskeflottan till följd av insatsen kompenseras genom att åtminstone motsvarande fiskekapacitet först dras tillbaka utan offentligt stöd från samma flottsegment eller från ett flottsegment för vilket den senaste rapporten om fiskekapacitet enligt artikel 22.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 har visat att fiskekapaciteten inte är i balans med de fiskemöjligheter som är tillgängliga för det segmentet.

3.   Vid tillämpning av punkt 1 ska endast följande insatser vara stödberättigande:

a)

Ökning av bruttodräktigheten som är nödvändig för att därefter uppföra eller renovera logianläggningar som endast är avsedda för besättningen, inklusive sanitära anläggningar, gemensamma utrymmen, kökslokaler och skyddande strukturer på däck.

b)

Ökning av bruttodräktigheten som är nödvändig för att därefter förbättra eller installera brandförebyggande system, säkerhets- och alarmsystem eller bullerminskningssystem ombord.

c)

Ökning av bruttodräktigheten som är nödvändig för att därefter installera integrerade bryggsystem för att förbättra navigeringen eller motorkontrollen.

d)

Ökning av bruttodräktigheten som är nödvändig för att därefter installera eller renovera en motor eller ett framdrivningssystem som uppvisar bättre energieffektivitet eller lägre koldioxidutsläpp jämfört med den föregående situationen, vars styrka inte överstiger fiskefartygets tidigare certifierade maskinstyrka i enlighet med artikel 40.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 och vars maximala uteffekt intygas av tillverkaren för den typen av motor eller framdrivningssystem.

e)

Ersättning eller renovering av bulbstäven, förutsatt att det förbättrar fiskefartygets övergripande energieffektivitet.

4.   Som en del av de data som tillhandahålls enligt artikel 46.3 ska medlemsstaterna informera kommissionen om särdragen hos de insatser som stöds enligt den här artikeln, inbegripet om storleken på ökningen av fiskekapaciteten och syftet med denna ökning.

5.   Stöd enligt den här artikeln får inte omfatta insatser rörande investeringar för att förbättra säkerhet, arbetsförhållanden eller energieffektivitet om dessa insatser inte ökar det berörda fartygets fiskekapacitet. Dessa insatser får stödjas i enlighet med artikel 12.

Artikel 20

Definitivt upphörande av fiskeverksamhet

1.   Genom undantag från artikel 13 e får EHFVF stödja ersättning för definitivt upphörande av fiskeverksamhet.

Det stöd som avses i första stycket i denna punkt ska bidra till det specifika mål som anges i artikel 14.1 c.

2.   Stöd enligt den här artikeln får endast beviljas om följande villkor är uppfyllda:

a)

Upphörandet anges som ett medel i en handlingsplan enligt artikel 22.4 i förordning (EU) nr 1380/2013.

b)

Upphörandet uppnås genom skrotning av fiskefartyget eller genom omställning och ombyggnad till annan verksamhet än kommersiellt fiske, i linje med GFP:s mål och målen för de fleråriga planer som avses i förordning (EU) nr 1380/2013.

c)

Fiskefartyget är registrerat som aktivt och har bedrivit fiskeverksamhet till sjöss under minst 90 dagar per år under de två kalenderår som föregår det datum då ansökan om stöd lämnas in.

d)

Motsvarande fiskekapacitet har definitivt strukits från registret över unionens fiskeflotta, och fiskelicenser och fisketillstånd har också dragits in permanent, i enlighet med artikel 22.5 och 22.6 i förordning (EU) nr 1380/2013.

e)

Stödmottagaren får inte registrera något fiskefartyg inom fem års tid efter att ha mottagit stödet.

3.   Det stöd som avses i punkt 1 får endast beviljas

a)

ägare av unionsfiskefartyg som berörs av det definitiva upphörandet, och

b)

fiskare som har arbetat till sjöss ombord på ett unionsfiskefartyg som berörs av det definitiva upphörandet under minst 90 dagar per år under de två kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in.

De fiskare som avses i första stycket b ska upphöra med all fiskeverksamhet under fem år efter det att de har mottagit stödet. Om en fiskare återupptar fiskeverksamheten inom den tidsperioden ska felaktigt utbetalda belopp för insatsen återkrävas av den berörda medlemsstaten, till ett belopp som står i proportion till den period under vilken villkoret i första meningen i detta stycke inte har uppfyllts.

Artikel 21

Tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet

1.   Genom undantag från artikel 13 e får EHFVF stödja ersättning för tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet.

Det stöd som avses i första stycket ska bidra till det specifika mål som anges i artikel 14.1 c.

2.   Stöd enligt den här artikeln får endast beviljas vid

a)

bevarandeåtgärder enligt artikel 7.1 a, b, c, i och j i förordning (EU) nr 1380/2013, eller, när dessa är tillämpliga på unionen, likvärdiga bevarandeåtgärder antagna av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer,

b)

åtgärder som vidtas av kommissionen vid ett allvarligt hot mot marina biologiska resurser enligt vad som avses i artikel 12 i förordning (EU) nr 1380/2013,

c)

medlemsstaternas nödåtgärder enligt artikel 13 i förordning (EU) nr 1380/2013,

d)

avbrytande, på grund av force majeure, av tillämpningen av ett hållbart fiskepartnerskapsavtal eller ett protokoll till ett sådant avtal, eller

e)

naturkatastrofer, miljöolyckor eller hälsokriser som formellt erkänns som sådana av den relevanta medlemsstatens behöriga myndigheter.

3.   Det stöd som avses i punkt 1 får endast beviljas om det berörda fartygets eller den berörda fiskarens fiskeverksamhet avbryts under minst 30 dagar under ett visst kalenderår.

4.   Det stöd som avses i punkt 2 a får endast beviljas om en minskning av fiskeansträngningen, på grundval av vetenskaplig rådgivning, är nödvändig för att uppnå de mål som anges i artikel 2.2 och 2.5 a i förordning (EU) nr 1380/2013.

5.   Det stöd som avses i punkt 1 får endast beviljas

a)

ägare eller operatörer av unionsfiskefartyg som är registrerade som aktiva och har bedrivit fiskeverksamhet till sjöss under minst 120 dagar under de två kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in,

b)

fiskare som har arbetat ombord på ett unionsfiskefartyg som berörs av det tillfälliga upphörandet under minst 120 dagar under de två kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in, eller

c)

fiskare som fiskar utan fartyg och som har bedrivit fiskeverksamhet under minst 120 dagar under de två kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in.

Hänvisningen till antalet dagar till sjöss i denna punkt ska inte tillämpas på ålfiske.

6.   Det stöd som avses i punkt 1 får beviljas under högst tolv månader per fartyg eller per fiskare under programperioden.

7.   All fiskeverksamhet som bedrivs av berörda fiskefartyg eller berörda fiskare ska avbrytas under den period som berörs av det tillfälliga upphörandet. Den berörda medlemsstaten ska förvissa sig om att det berörda fiskefartyget eller den berörda fiskaren har upphört med all fiskeverksamhet under den period som berörs av det tillfälliga upphörandet och att överkompensation till följd av att fartyget används för andra syften undviks.

Artikel 22

Kontroll och verkställighet

1.   EHFVF får stödja utvecklingen och genomförandet av unionens system för fiskerikontroll, som föreskrivs i artikel 36 i förordning (EU) nr 1380/2013 och som specificeras ytterligare i förordningarna (EG) nr 1224/2009 och (EG) nr 1005/2008.

Det stöd som avses i första stycket ska bidra till det specifika mål som anges i artikel 14.1 d.

2.   Genom undantag från artikel 13 k får det stöd som avses i punkt 1 i den här artikeln omfatta

a)

inköp, installation och hantering ombord av nödvändiga komponenter för obligatorisk fartygsspårning och elektroniska rapporteringssystem som används i kontrollsyfte,

b)

inköp, installation och hantering ombord av nödvändiga komponenter för obligatoriska elektroniska fjärrövervakningssystem som används för kontroll av genomförandet av den landningsskyldighet som avses i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013,

c)

inköp, installation och hantering ombord av anordningar för obligatorisk kontinuerlig mätning och registrering av motoreffekt för framdrivning.

3.   Det stöd som avses i punkt 1 i den här artikeln får också bidra till sjöövervakning enligt artikel 33 och till samarbetet om kustbevakningsuppgifter enligt artikel 34.

Artikel 23

Insamling, hantering, användning och behandling av data inom fiskerisektorn, samt program för forskning och innovation

1.   EHFVF får stödja insamling, hantering, användning och behandling av biologiska, miljörelaterade, tekniska och socioekonomiska data inom fiskerisektorn, enligt vad som föreskrivs i artikel 25.1 och 25.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 och såsom ytterligare specificeras i förordning (EU) 2017/1004, på grundval av de nationella arbetsplaner som avses i artikel 6 i förordning (EU) 2017/1004. EHFVF får också stödja program för forskning och innovation på fiskeri- och vattenbruksområdet, enligt vad som föreskrivs i artikel 27 i förordning (EU) nr 1380/2013.

2.   Det stöd som avses i punkt 1 i den här artikeln ska bidra till det specifika mål som anges i artikel 14.1 d.

Artikel 24

Främjande av likvärdiga förutsättningar för fiskeri- och vattenbruksprodukter från de yttersta randområdena

1.   EHFVF får stödja ersättning för extrakostnader som uppstår för aktörer inom fiske, odling, beredning och saluföring av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från de yttersta randområdena.

2.   Det stöd som avses i punkt 1 i den här artikeln ska bidra till det specifika mål som anges i artikel 14.1 e.

3.   Stöd enligt den här artikeln får endast beviljas på de villkor som anges i artikel 36.

Artikel 25

Skydd och återställande av den biologiska mångfalden i vattenmiljöer och de akvatiska ekosystemen

1.   EHFVF får stödja åtgärder som bidrar till skydd och återställande av den biologiska mångfalden i vattenmiljöer och de akvatiska ekosystemen, inbegripet i inlandsvatten.

Det stöd som avses i första stycket ska bidra till det specifika mål som anges i artikel 14.1 f.

2.   Det stöd som avses i punkt 1 får omfatta bland annat

a)

ersättning till fiskare för att passivt ta upp och samla in förlorade fiskeredskap och marint skräp från havet,

b)

investeringar i hamnar eller annan infrastruktur för att tillhandahålla lämpliga mottagningsanläggningar för förlorade fiskeredskap och marint skräp som samlats in från havet,

c)

åtgärder för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, i enlighet med artikel 1.1 i direktiv 2008/56/EG,

d)

genomförande av geografiska skyddsåtgärder som fastställts i enlighet med artikel 13.4 i direktiv 2008/56/EG,

e)

förvaltning, återställande, tillsyn och övervakning av Natura 2000-områden, med beaktande av de prioriterade åtgärdsplaner som fastställts i enlighet med artikel 8 i direktiv 92/43/EEG,

f)

skydd av arter inom ramen för direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG, med beaktande av de prioriterade åtgärdsplaner som fastställts enligt artikel 8 i direktiv 92/43/EEG,

g)

återställande av inlandsvatten i enlighet med det åtgärdsprogram som upprättats enligt artikel 11 i direktiv 2000/60/EG.

KAPITEL III

Prioritering 2: Främja hållbar vattenbruksverksamhet och beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter och därmed bidra till livsmedelstryggheten i unionen

Avsnitt 1

Stödets tillämpningsområde

Artikel 26

Specifika mål

1.   Stöd enligt detta kapitel ska omfatta interventioner som bidrar till uppnåendet av GFP:s mål enligt vad som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013, genom följande specifika mål:

a)

Främja hållbar vattenbruksverksamhet, framför allt genom att förstärka vattenbruksproduktionens konkurrenskraft, och samtidigt säkerställa att verksamheten är miljömässigt hållbar på lång sikt.

b)

Främja saluföring, kvalitet och mervärde för fiskeri- och vattenbruksprodukter samt beredning av sådana produkter.

2.   Vid exceptionella händelser som orsakar en betydande marknadsstörning får det stöd som avses i punkt 1 b i den här artikeln, genom undantag från artikel 13 j, omfatta

a)

ersättning till aktörer inom fiskeri- och vattenbrukssektorn för inkomstbortfall eller extrakostnader, och

b)

ersättning till erkända producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer som lagrar de fiskeriprodukter som förtecknas i bilaga II till förordning (EU) nr 1379/2013, förutsatt att produkterna lagras i enlighet med artiklarna 30 och 31 i den förordningen.

Det stöd som avses i första stycket får vara stödberättigande endast om kommissionen genom ett genomförandebeslut har fastställt att en exceptionell händelse har inträffat. Utgifterna ska vara stödberättigande endast under den tidsperiod som anges i genomförandebeslutet.

3.   Utöver de verksamheter som avses i punkt 1 a i den här artikeln inom ramen för tillämpningsområdet för artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 får stöd i enlighet med det ledet även omfatta interventioner som bidrar till vattenbruk som tillhandahåller miljötjänster liksom till att säkerställa djurs hälsa och välbefinnande inom vattenbruk inom tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (32).

4.   Stöd enligt punkt 1 b i den här artikeln får också bidra till uppnåendet av de mål för den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter som anges i artikel 35 i förordning (EU) nr 1380/2013, inbegripet de produktions- och saluföringsplaner som beskrivs i artikel 28 i förordning (EU) nr 1379/2013.

Avsnitt 2

Särskilda villkor

Artikel 27

Vattenbruk

I syfte att uppnå det specifika mål som anges i artikel 26.1 a i denna förordning när det gäller främjande av vattenbruksverksamhet ska stödet vara förenligt med de fleråriga nationella strategiska planer för vattenbruksverksamhetens utveckling som avses i artikel 34.2 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 28

Beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter

I syfte att uppnå det specifika mål som anges i artikel 26.1 b i denna förordning när det gäller beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter ska stöd till andra företag än små och medelstora företag endast beviljas genom de finansieringsinstrument som föreskrivs i artikel 58 i förordning (EU) 2021/1060 eller genom InvestEU, i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) 2021/523.

KAPITEL IV

Prioritering 3: Möjliggöra en hållbar blå ekonomi i kust-, ö- och inlandsområden och främja utvecklingen av fiske- och vattenbrukssamhällen

Avsnitt 1

Stödets tillämpningsområde

Artikel 29

Specifikt mål

Stöd enligt detta kapitel ska omfatta interventioner som bidrar till att möjliggöra en hållbar blå ekonomi i kust-, ö- och inlandsområden och främja hållbar utveckling av fiske- och vattenbrukssamhällen.

Avsnitt 2

Särskilda villkor

Artikel 30

Lokalt ledd utveckling

1.   I syfte att uppnå det specifika mål som anges i artikel 29 i denna förordning ska stöd genomföras genom lokalt ledd utveckling enligt artikel 31 i förordning (EU) 2021/1060.

2.   Vid tillämpning av denna artikel ska de lokalt ledda utvecklingsstrategier som avses i artikel 32 i förordning (EU) 2021/1060 säkerställa att samhällen i fiske- eller vattenbruksområden bättre kan utnyttja och dra nytta av de möjligheter som den hållbara blå ekonomin erbjuder genom att ta vara på och stärka miljömässiga, kulturella, sociala och mänskliga resurser. Dessa lokalt ledda utvecklingsstrategier kan sträcka sig från att vara strategier fokuserade på fisket eller vattenbruket till bredare strategier med inriktning på diversifiering av lokalsamhällen.

KAPITEL V

Prioritering 4: Stärka den internationella världshavsförvaltningen och möjliggöra trygga, säkra, rena och hållbart förvaltade hav och oceaner

Avsnitt 1

Stödets tillämpningsområde

Artikel 31

Specifikt mål

Stöd enligt detta kapitel ska omfatta interventioner som bidrar till att stärka en hållbar förvaltning av hav och oceaner genom att främja kunskap i havsfrågor, sjöövervakning eller kustbevakningssamarbete.

Avsnitt 2

Särskilda villkor

Artikel 32

Kunskap i havsfrågor

Stöd som beviljas för att uppnå det specifika mål som anges i artikel 31 i den här förordningen genom främjande av kunskap i havsfrågor ska bidra till åtgärder som syftar till att samla in, hantera, analysera, behandla och använda data för att förbättra kunskaperna om tillståndet för den marina miljön för att

a)

uppfylla kraven om övervakning, utseende av särskilda bevarandeområden och förvaltning enligt direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG,

b)

stödja fysisk planering i kust- och havsområden (havsplanering) enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU (33), eller

c)

öka datakvalitet och datadelning genom det europeiska nätverket för marina observationer och datainsamling (EMODnet).

Artikel 33

Sjöövervakning

1.   I syfte att uppnå det specifika mål som anges i artikel 31 genom främjande av sjöövervakning ska stöd beviljas för åtgärder som bidrar till att uppnå målen för Cise.

2.   Stödet för åtgärder enligt punkt 1 i den här artikeln får även bidra till utvecklingen och genomförandet av unionens system för fiskerikontroll enligt de villkor som anges i artikel 22.

Artikel 34

Kustbevakningssamarbete

1.   Stöd som beviljas för att uppnå det specifika mål som anges i artikel 31 genom främjande av kustbevakningssamarbete ska bidra till åtgärder som genomförs av nationella myndigheter inom ramen för det europeiska samarbetet om kustbevakningsuppgifter enligt artikel 69 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 (34), artikel 2b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 (35) och artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/473 (36).

2.   Stödet för åtgärder enligt punkt 1 i den här artikeln får även bidra till utvecklingen och genomförandet av unionens system för fiskerikontroll enligt de villkor som anges i artikel 22.

KAPITEL VI

Hållbar utveckling i de yttersta randområdena

Artikel 35

Handlingsplan för de yttersta randområdena

I enlighet med artikel 8.3 ska berörda medlemsstater, som en del av sitt program, utarbeta en handlingsplan för vart och ett av sina yttersta randområden, vilken ska innehålla följande:

a)

En strategi för hållbart nyttjande av fisket och utveckling av hållbara sektorer inom den blå ekonomin.

b)

En beskrivning av de huvudsakliga åtgärder som planeras och de motsvarande ekonomiska medlen, däribland följande:

i)

Det strukturella stödet till fiskeri- och vattenbrukssektorn inom ramen för denna avdelning.

ii)

Ersättning för de extrakostnader som avses i artiklarna 24 och 36, inbegripet beräkningsmetoden.

iii)

Andra investeringar i den hållbara blå ekonomin som är nödvändiga för en hållbar utveckling i kustområdena.

Artikel 36

Ersättning för extrakostnader för fiskeri- och vattenbruksprodukter

1.   För att genomföra ersättningen för extrakostnader som uppstår för aktörer inom fiske, odling, beredning och saluföring av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från de yttersta randområdena enligt artikel 24 ska varje berörd medlemsstat, i enlighet med de kriterier som fastställs i punkt 6 i den här artikeln, för varje yttersta randområde upprätta en förteckning över de fiskeri- och vattenbruksprodukter samt de kvantiteter av dessa produkter som kan komma i fråga för ersättning.

2.   När medlemsstaterna upprättar de förteckningar och fastställer de kvantiteter som avses i punkt 1 ska de beakta alla relevanta faktorer, särskilt behovet av att säkerställa att ersättningen är förenlig med GFP:s regler.

3.   Ersättning får inte beviljas för fiskeri- och vattenbruksprodukter som

a)

har fångats av fartyg från tredjeland, med undantag av fiskefartyg som för venezuelansk flagg och bedriver verksamhet i unionens vatten, i enlighet med rådets beslut (EU) 2015/1565 (37),

b)

har fångats av unionsfiskefartyg som inte är registrerade i en hamn i ett av de yttersta randområdena,

c)

har importerats från tredjeländer.

4.   Punkt 3 b ska inte tillämpas om den befintliga kapaciteten inom beredningsindustrin i det berörda yttersta randområdet överstiger de kvantiteter råmaterial som levereras.

5.   Den ersättning som betalas till stödmottagare som bedriver verksamhet enligt punkt 1 i de yttersta randområdena eller som äger ett fartyg som är registrerat i en hamn i en av dessa regioner och är verksamma där ska, i syfte att undvika överkompensation, beakta

a)

för varje fiskeri- eller vattenbruksprodukt eller produktkategori, de extrakostnader som uppstår på grund av de specifika nackdelarna i de berörda regionerna, och

b)

eventuella andra typer av offentliga åtgärder som påverkar extrakostnadernas omfattning.

6.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 62 med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa kriterier för beräkningen av de extrakostnader som uppstår på grund av de specifika nackdelarna i de berörda regionerna.

Artikel 37

Statligt stöd för genomförande av ersättning för extrakostnader

Medlemsstaterna får bevilja ytterligare finansiering för genomförande av den ersättning som avses i artikel 24. I sådana fall ska medlemsstaterna anmäla det statliga stödet till kommissionen, som får godkänna det i enlighet med denna förordning som en del av ersättningen. Statligt stöd som anmäls på detta vis ska anses ha anmälts i den mening som avses i artikel 108.3 första meningen i EUF-fördraget.

Artikel 38

Utvärdering

När kommissionen genomför den halvtidsutvärdering som avses i artikel 45 i förordning (EU) 2021/1060 ska den särskilt granska bestämmelserna i detta kapitel, inbegripet bestämmelserna om ersättning för extrakostnader.

KAPITEL VII

Regler för genomförande inom ramen för delad förvaltning

Avsnitt 1

Stöd från EHFVF

Artikel 39

Beräkning av ersättning

Ersättning för extrakostnader eller inkomstbortfall och annan ersättning som föreskrivs i den här förordningen ska beviljas i någon av de former som anges i artikel 53.1 b–e i förordning (EU) 2021/1060.

Artikel 40

Fastställande av medfinansieringssatser

EHFVF:s maximala medfinansieringsgrad per specifikt mål ska vara 70 % av de stödberättigande offentliga utgifterna, med undantag för det specifika mål som anges i artikel 14.1 e, för vilken den ska vara 100 %.

Artikel 41

Stödnivå för offentligt stöd

1.   Medlemsstaterna ska tillämpa en maximal stödnivå på 50 % av de totala stödberättigande utgifterna för insatsen.

2.   Genom undantag från punkt 1 fastställs särskilda maximala stödnivåer i bilaga III.

3.   När en insats omfattas av flera av raderna 2–19 i bilaga III, ska den högsta maximala stödnivån tillämpas.

4.   När en insats omfattas av en eller flera av raderna 2–19 i bilaga III och den samtidigt omfattas av rad 1 i den bilagan, ska den maximala stödnivå som avses i rad 1 tillämpas.

Avsnitt 2

Ekonomisk förvaltning

Artikel 42

Avbrott i betalningsfristen

1.   I enlighet med artikel 96.4 i förordning (EU) 2021/1060 får kommissionen avbryta betalningsfristen för hela eller en del av en betalningsansökan vid bristande efterlevnad, från en medlemsstats sida, av tillämpliga regler inom GFP, om den bristande efterlevnaden kan komma att påverka de utgifter i en betalningsansökan för vilken den mellanliggande betalningen begärs.

2.   Före det avbrott som avses i punkt 1 ska kommissionen informera den berörda medlemsstaten om den bristande efterlevnaden och medlemsstaten ska ges möjlighet att inkomma med synpunkter inom en rimlig tidsfrist.

3.   Det avbrott som avses i punkt 1 ska stå i proportion till den bristande efterlevnadens art, allvarlighetsgrad, varaktighet och upprepning.

4.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa sådana fall av bristande efterlevnad som avses i punkt 1 i den här artikeln. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 63.2.

Artikel 43

Innehållande av betalningar

1.   I enlighet med artikel 97.3 i förordning (EU) 2021/1060 får kommissionen anta genomförandeakter enligt vilka alla eller en del av de mellanliggande betalningarna inom ramen för programmet ska innehållas vid allvarlig bristande efterlevnad från en medlemsstats sida av tillämpliga regler inom GFP, om den allvarliga bristande efterlevnaden kan komma att påverka de utgifter i en betalningsansökan för vilken den mellanliggande betalningen begärs.

2.   Före det innehållande som avses i punkt 1 ska kommissionen informera den berörda medlemsstaten om att kommissionen anser att det föreligger allvarlig bristande efterlevnad, från den medlemsstatens sida, av de tillämpliga reglerna inom GFP och ge den möjlighet att inkomma med synpunkter inom en rimlig tidsfrist.

3.   Det innehållande som avses i punkt 1 ska stå i proportion till den allvarliga bristande efterlevnadens art, allvarlighetsgrad, varaktighet och upprepning.

4.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa sådana fall av allvarlig bristande efterlevnad som avses i punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 63.2.

Artikel 44

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

Vid finansiella korrigeringar enligt artikel 11.2 ska medlemsstaterna fastställa korrigeringens belopp, som ska stå i proportion till arten, allvarlighetsgraden, varaktigheten och upprepningen av den berörda stödmottagarens allvarliga överträdelse eller brott och omfattningen av EHFVF:s bidrag till den stödmottagarens ekonomiska verksamhet.

Artikel 45

Kommissionens finansiella korrigeringar

1.   I enlighet med artikel 104.5 i förordning (EU) 2021/1060 får kommissionen anta genomförandeakter som gör finansiella korrigeringar genom att ställa in hela eller en del av unionens bidrag till programmet om den, efter att ha vidtagit nödvändig granskning, konstaterar att

a)

utgifter som ingår i en betalningsansökan påverkas av fall där någon av de situationer som avses i artikel 11.2 i denna förordning har uppstått och har inte korrigerats av den berörda medlemsstaten innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes,

b)

utgifter som ingår i en betalningsansökan påverkas av fall av allvarlig bristande efterlevnad, från medlemsstatens sida, av GFP:s regler, som har lett till innehållande av betalning enligt artikel 43 i denna förordning, och att den berörda medlemsstaten fortfarande inte kan visa att den har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de tillämpliga reglerna inom ramen för GFP kommer att efterlevas och upprätthållas i framtiden.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 63.2 i denna förordning.

2.   Vid fastställande av korrigeringsbeloppet ska kommissionen ta hänsyn till arten, allvarlighetsgraden, varaktigheten och upprepningen av medlemsstatens eller den berörda stödmottagarens allvarliga bristande efterlevnad av GFP:s regler samt omfattningen av EHFVF:s bidrag till den berörda stödmottagarens ekonomiska verksamhet.

3.   Om det inte är möjligt att exakt fastställa storleken på de utgifter som är kopplade till medlemsstatens allvarliga bristande efterlevnad av GFP:s regler, ska kommissionen tillämpa en schablonsats eller göra en extrapolerad finansiell korrigering i enlighet med punkt 4.

4.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att bestämma kriterierna för att fastställa nivån på den tillämpliga finansiella korrigeringen och kriterierna för tillämpningen av schablonsatser eller extrapolerade finansiella korrigeringar. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 63.2.

Avsnitt 3

Övervakning och rapportering

Artikel 46

Övervaknings- och utvärderingsram

1.   Gemensamma output- och resultatindikatorer för EHFVF enligt bilaga I till den här förordningen, och, vid behov, programspecifika indikatorer, ska användas i enlighet med artikel 16.1 andra stycket a, artikel 22.3 d ii och artikel 42.2 b i förordning (EU) 2021/1060.

2.   I enlighet med rapporteringskravet i artikel 41.3 h iii) i budgetförordningen ska kommissionen rapportera om EHFVF:s prestation till Europaparlamentet och rådet. I den rapporten ska kommissionen använda de centrala prestationsindikatorer som anges i bilaga I till den här förordningen.

3.   Utöver de allmänna regler som anges i artikel 42 i förordning (EU) 2021/1060 ska den förvaltande myndigheten förse kommissionen med relevanta data om genomförandet på insatsnivå, vilket ska inbegripa grundläggande uppgifter om stödmottagaren (namn, typ av stödmottagare, företagsstorlek, kön och kontaktuppgifter) och insatser som stöds (specifikt mål, insatstyp, berörd sektor, värden för indikatorerna, hur insatsen framskrider, nummer i det gemensamma registret över flottan, finansiella data och stödform). Data ska tillhandahållas senast den 31 januari och den 31 juli varje år. Den första överföringen av dessa data ska göras senast den 31 januari 2022 och den sista överföringen ska göras senast den 31 januari 2030.

4.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler som ytterligare specificerar exakt vilka data som avses i punkt 3 i den här artikeln och hur de ska presenteras. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 63.2.

5.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 62, för att ändra bilaga I genom att lägga till de centrala prestationsindikatorerna i syfte att göra anpassningar till förändringar som sker under programperioden.

Artikel 47

Rapportering av den finansierade insatsens resultat

1.   Stödmottagarna ska rapportera värdet för relevanta resultatindikatorer efter det att insatsen avslutats och senast vid den slutliga betalningsansökan. Den förvaltande myndigheten ska granska rimligheten i värdet för de resultatindikatorer som rapporterats av stödmottagaren parallellt med slutbetalningen.

2.   Medlemsstaterna får skjuta upp de tidsfrister som fastställs i punkt 1.

AVDELNING III

STÖD INOM RAMEN FÖR DIREKT OCH INDIREKT FÖRVALTNING

KAPITEL I

Prioritering 1: Främja hållbart fiske och återställande och bevarande av akvatiska biologiska resurser

Artikel 48

Genomförande av GFP

EHFVF ska stödja genomförandet av GFP genom följande:

a)

Tillhandahållande av vetenskaplig rådgivning och vetenskaplig kunskap i syfte att främja sunda och effektiva fiskeriförvaltningsbeslut inom ramen för GFP, inbegripet genom expertdeltagande i vetenskapliga organ.

b)

Regionalt samarbete om bevarandeåtgärder enligt artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013, framför allt inom ramen för de fleråriga planer som avses i artiklarna 9 och 10 i den förordningen.

c)

Utveckling och genomförande av unionens system för fiskerikontroll som föreskrivs i artikel 36 i förordning (EU) nr 1380/2013 och som specificeras ytterligare i förordning (EG) nr 1224/2009.

d)

Funktionssättet för de rådgivande nämnder som inrättats i enlighet med artikel 43 i förordning (EU) nr 1380/2013 som har ett mål som omfattas av och stöder GFP.

e)

Frivilliga bidrag till verksamheten i internationella organisationer som hanterar frågor som rör fisket, i enlighet med artiklarna 29 och 30 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 49

Främjande av rena och sunda hav och oceaner

1.   EHFVF ska stödja främjandet av rena och sunda hav och oceaner, inbegripet genom åtgärder för att stödja genomförandet av direktiv 2008/56/EG och åtgärder för att säkerställa förenligheten med målet att uppnå en god miljöstatus enligt artikel 2.5 j i förordning (EU) nr 1380/2013, och genomförandet av den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi.

2.   Det stöd som avses i punkt 1 i den här artikeln ska vara i linje med unionens miljölagstiftning, i synnerhet med målet att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus enligt vad som föreskrivs i artikel 1.1 i direktiv 2008/56/EG.

KAPITEL II

Prioritering 2: Främja hållbar vattenbruksverksamhet och beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter och därmed bidra till livsmedelstryggheten i unionen

Artikel 50

Marknadsinformation

EHFVF ska stödja kommissionens utarbetande och spridning av marknadsinformation om fiskeri- och vattenbruksprodukter i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) nr 1379/2013.

KAPITEL III

Prioritering 3: Möjliggöra en hållbar blå ekonomi i kust-, ö- och inlandsområden och främja utvecklingen av fiske- och vattenbrukssamhällen

Artikel 51

Maritimpolitik och utveckling av en hållbar blå ekonomi

EHFVF ska stödja genomförandet av maritimpolitiken och utvecklingen av en hållbar blå ekonomi genom följande:

a)

Främjande av en koldioxidsnål och klimattålig hållbar blå ekonomi.

b)

Främjande av en integrerad styrning och förvaltning av maritimpolitiken, bland annat genom fysisk planering i kust- och havsområden, havsområdesstrategier och regionalt samarbete i havsfrågor.

c)

Förbättrad överföring och förbättrat utnyttjande av forskning, innovation och teknik i den hållbara blå ekonomin.

d)

Förbättrad kompetens inom det maritima området, bättre kunskap om oceanerna och ökad delning av socioekonomiska och miljörelaterade data om den hållbara blå ekonomin.

e)

Framtagande av projektöversikter och innovativa finansieringsinstrument.

KAPITEL IV

Prioritering 4: Stärka den internationella världshavsförvaltningen och möjliggöra trygga, säkra, rena och hållbart förvaltade hav och oceaner

Artikel 52

Det europeiska nätverket för marina observationer och datainsamling

EHFVF ska stödja genomförandet av EMODnet.

Artikel 53

Sjöfartsskydd och sjöövervakning

EHFVF ska stödja främjandet av sjöfartsskydd och sjöövervakning, inbegripet genom datautbyte, samarbete mellan kustbevakningar och mellan byråer samt kampen mot brottslighet och olaglig verksamhet till sjöss.

Artikel 54

Internationell världshavsförvaltning

EHFVF ska stödja genomförandet av politiken för internationell världshavsförvaltning genom följande:

a)

Frivilliga bidrag till internationella organisationer som är verksamma inom havsförvaltningsområdet.

b)

Frivilligt samarbete med och samordning mellan internationella forum, organ och institutioner inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention, Agenda 2030 och andra relevanta internationella avtal, överenskommelser och partnerskap.

c)

Genomförande av världshavspartnerskap mellan unionen och relevanta världshavsaktörer.

d)

Genomförande av relevanta internationella avtal, överenskommelser och instrument som syftar till att främja en bättre världshavsförvaltning, liksom utarbetande av åtgärder, verktyg och kunskap som möjliggör säkra, trygga och rena hav och oceaner som förvaltas på ett hållbart sätt.

e)

Genomförande av relevanta internationella avtal, åtgärder och verktyg för att förebygga, motverka och undanröja IUU-fiske.

f)

Internationellt samarbete om och framtagande av världshavsforskning och världshavsdata.

KAPITEL V

Regler för genomförande inom ramen för direkt och indirekt förvaltning

Artikel 55

Former för unionsfinansiering

1.   EHFVF får tillhandahålla finansiering i någon av de former som anges i budgetförordningen, i synnerhet upphandling och bidrag enligt avdelning VII respektive VIII i den förordningen. EHFVF kan också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom blandfinansieringsinsatser, i enlighet med artikel 56 i den här förordningen.

2.   Utvärderingen av förslagen om bidrag får genomföras av oberoende experter.

Artikel 56

Blandfinansieringsinsatser

Blandfinansieringsinsatser inom ramen för EHFVF ska genomföras i enlighet med förordning (EU) 2021/523 och avdelning X i budgetförordningen.

Artikel 57

Kommissionens utvärdering

1.   Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen. Utvärderingarna ska anförtros interna eller externa experter som är funktionellt oberoende.

2.   Interimsutvärderingen av stödet enligt avdelning III ska göras senast i slutet av 2024.

3.   En slutlig utvärderingsrapport om stödet enligt avdelning III ska utarbetas senast i slutet av 2031.

4.   Kommissionen ska överlämna de utvärderingsrapporter som avses i punkterna 2 och 3 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Artikel 58

Övervakning inom ramen för direkt och indirekt förvaltning

1.   Kommissionen ska använda de resultat- och outputindikatorer som anges i bilaga I för att övervaka genomförandet av EHFVF:s resultat inom ramen för direkt och indirekt förvaltning.

2.   Kommissionen ska samla in data om de insatser som valts ut för stöd inom ramen för direkt och indirekt förvaltning, inbegripet grundläggande uppgifter om stödmottagaren och insatsen enligt artikel 46.3.

Artikel 59

Revision

Revisioner av användningen av unionens medel som utförts av personer eller enheter, inbegripet av andra personer eller enheter än de som fått uppdraget av unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran som avses i artikel 127 i budgetförordningen.

Artikel 60

Information, kommunikation och publicitet

1.   Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa unionsfinansieringens synlighet, i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat, genom att tillhandahålla enhetlig, ändamålsenlig och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.   Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende EHFVF, åtgärder som vidtagits inom ramen för EHFVF och uppnådda resultat. Finansiella medel som tilldelas EHFVF ska också bidra till den gemensamma kommunikationen om unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa prioriteringar har anknytning till de prioriteringar som anges i artikel 3.

Artikel 61

Stödberättigade enheter, verksamheter och kostnader

1.   Utöver de kriterier för stödberättigande som anges i artikel 197 i budgetförordningen ska de kriterier som fastställs i punkterna 2 och 3 i den här artikeln tillämpas.

2.   Följande enheter ska vara stödberättigade:

a)

Rättsliga enheter som är etablerade i en medlemsstat eller i ett tredjeland som anges i arbetsprogrammet enligt de villkor som anges i punkterna 3 och 4.

b)

Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.

3.   Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland ska i undantagsfall ha rätt att delta när det är nödvändigt för att nå målen för en viss åtgärd.

4.   Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är knutet till programmet bör i princip själva bära kostnaderna för sitt deltagande.

5.   I enlighet med artikel 193.2 andra stycket a i budgetförordningen och genom undantag från artikel 193.4 i den förordningen får, med beaktande av det fördröjda ikraftträdandet av denna förordning och för att säkerställa kontinuitet, såsom fastställs i finansieringsbeslutet och för en begränsad period, verksamheter som får stöd inom ramen för den här förordningen och de underliggande kostnaderna betraktas som stödberättigande från och med den 1 januari 2021 även om verksamheterna genomfördes och kostnaderna uppkom innan bidragsansökan lämnades in.

AVDELNING IV

FÖRFARANDEBESTÄMMELSER

Artikel 62

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 11, 36, 46 och 65 ges till kommissionen tills vidare från och med den 14 juli 2021 till och med den 31 december 2027.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 11, 36, 46 och 65 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 11, 36, 46 och 65 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 63

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av kommittén för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

AVDELNING V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 64

Ändringar av förordning (EU) 2017/1004

Artikel 6 i förordning (EU) 2017/1004 ska ändras på följande sätt:

1.

Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1.   Utan att det påverkar medlemsstaternas nuvarande skyldigheter avseende datainsamling enligt unionsrätten ska medlemsstaterna samla in data inom ramen för en arbetsplan som upprättats i enlighet med det fleråriga unionsprogrammet (den nationella arbetsplanen). Medlemsstaterna ska lämna in sina nationella arbetsplaner till kommissionen på elektronisk väg senast den 15 oktober året före det år från och med vilket den nationella arbetsplanen ska börja tillämpas, såvida inte en befintlig plan fortfarande är tillämplig, vilket de i så fall ska anmäla till kommissionen.

2.   Kommissionen ska senast den 31 december året före det år från och med vilket den nationella arbetsplanen ska börja tillämpas anta genomförandeakter för att godkänna de nationella arbetsplaner som avses i punkt 1. När kommissionen godkänner de nationella arbetsplanerna ska den beakta den utvärdering som STECF har gjort i enlighet med artikel 10. Om denna utvärdering visar att den nationella arbetsplanen inte är förenlig med den här artikeln eller inte säkerställer berörda datas vetenskapliga relevans eller en tillräcklig kvalitet på de föreslagna metoderna och förfarandena ska kommissionen omedelbart informera den berörda medlemsstaten om detta och ange vilka ändringar av arbetsplanen som kommissionen anser vara nödvändiga. Därefter ska den berörda medlemsstaten lämna in en reviderad nationell arbetsplan till kommissionen.”

2.

Följande punkt ska läggas till:

”5.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om förfaranden, format och tidsplaner för inlämning av de nationella arbetsplaner som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.2.”

Artikel 65

Övergångsbestämmelser

1.   Förordning (EU) nr 508/2014 och varje delegerad akt och genomförandeakt som antagits i enlighet med den förordningen ska fortsätta att tillämpas på program och insatser som får stöd från EHFF under programperioden 2014–2020.

2.   I syfte att underlätta övergången från det stödsystem som fastställs i förordning (EU) nr 508/2014 till det system som fastställs genom den här förordningen ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 62 i den här förordningen i syfte att fastställa de villkor enligt vilka det stöd som godkänts av kommissionen inom ramen för förordning (EU) nr 508/2014 får integreras med det stöd som föreskrivs inom ramen för den här förordningen.

3.   Hänvisningar till förordning (EU) nr 508/2014 ska anses som hänvisningar till den här förordningen när det gäller programperioden 2021–2027.

Artikel 66

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021 när det gäller stöd inom ramen för direkt och indirekt förvaltning enligt avdelning III.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 7 juli 2021.

På Europaparlamentets vägnar

D. M. SASSOLI

Ordförande

På rådets vägnar

A. LOGAR

Ordförande


(1)  EUT C 110, 22.3.2019, s. 104.

(2)  EUT C 361, 5.10.2018, s. 9.

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 4 april 2019 (EUT C 116, 31.3.2021, s. 81) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 14 juni 2021 (EUT C 271, 7.7.2021, s. 1). Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 juli 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT).

(4)  Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 (EUT L 107, 26.3.2021, s. 30).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006 och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011 (EUT L 149, 20.5.2014, s. 1).

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(11)  Rådets direktiv (EU) 2017/159 av den 19 december 2016 om genomförande av avtalet om genomförande av Internationella arbetsorganisationens konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 som ingicks den 21 maj 2012 mellan Organisationen för lantbrukskooperativ i Europeiska unionen (Cogeca), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF) och Sammanslutningen för de nationella fiskeriföretagsorganisationerna inom Europeiska unionen (Europêche) (EUT L 25, 31.1.2017, s. 12).

(12)  Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008 (EUT L 157, 20.6.2017, s. 1).

(14)  Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(15)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

(16)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(17)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 1).

(18)  Rådets beslut 98/392/EG av den 23 mars 1998 om Europeiska gemenskapens ingående av Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 och avtalet av den 28 juli 1994 om genomförande av del XI i denna konvention (EGT L 179, 23.6.1998, s. 1).

(19)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(20)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(21)  Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(22)  Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(23)  Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(24)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(25)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(26)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(27)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/352 av den 15 februari 2017 om inrättande av en ram för tillhandahållande av hamntjänster och gemensamma regler för finansiell insyn i hamnar (EUT L 57, 3.3.2017, s. 1).

(28)  Rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och om upphävande av förordning (EG) nr 1626/94 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 11).

(29)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904 av den 5 juni 2019 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön (EUT L 155, 12.6.2019, s. 1).

(30)  Rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999 (EUT L 286, 29.10.2008, s. 1).

(31)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser (EUT L 328, 6.12.2008, s. 28).

(32)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag’) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).

(33)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering (EUT L 257, 28.8.2014, s. 135).

(34)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624 (EUT L 295, 14.11.2019, s. 1).

(35)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (EGT L 208, 5.8.2002, s. 1).

(36)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/473 av den 19 mars 2019 om Europeiska fiskerikontrollbyrån (EUT L 83, 25.3.2019, s. 18).

(37)  Rådets beslut (EU) 2015/1565 av den 14 september 2015 om godkännande, på Europeiska unionens vägnar, av förklaringen om beviljande av fiskemöjligheter i EU:s vatten för fiskefartyg som för Bolivarianska republiken Venezuelas flagg i den exklusiva ekonomiska zonen utanför Franska Guyanas kust (EUT L 244, 19.9.2015, s. 55).


BILAGA I

GEMENSAMMA INDIKATORER FÖR EHFVF

CENTRALA PRESTATIONSINDIKATORER  (1)

RESULTATINDIKATORER (MÅTTENHET)

(OUTPUTINDIKATOR)

CI 01 – Skapade företag

CI 02 – Företag med högre omsättning

CI 03 – Skapade arbetstillfällen

CI 04 – Bibehållna arbetstillfällen

CI 05 – Personer som omfattas

CI 06 – Åtgärder som bidrar till god miljöstatus, inbegripet återställande av naturen, bevarande, skydd av ekosystem, biologisk mångfald, djurs hälsa och välbefinnande

CI 07 – Energiförbrukning som leder till minskade koldioxidutsläpp

CI 08 – Antal små och medelstora företag som får stöd

CR 01 – Ny produktionskapacitet (ton/år)

CR 02 - Bibehållen vattenbruksproduktion (ton/år)

CR 03 – Skapade företag (antal enheter)

CR 04 – Företag med högre omsättning (antal enheter)

CR 05 – Avvecklade fartygs kapacitet (GT och kW)

CR 06 – Skapade arbetstillfällen (antal personer)

CR 07 – Bibehållna arbetstillfällen (antal personer)

CR 08 – Personer som omfattas (antal personer)

CR 09 – Område som omfattas av insatser som bidrar till god miljöstatus, skydd, bevarande och återställande av biologisk mångfald och ekosystem (km2 eller km)

CR 10 – Åtgärder som bidrar till god miljöstatus, inbegripet återställande av naturen, bevarande, skydd av ekosystem, biologisk mångfald, djurs hälsa och välbefinnande (antal åtgärder)

CR 11 – Enheter som ökar den sociala hållbarheten (antal enheter)

CO 01 – Antal insatser

CI 09 – Antal fartyg som är utrustade med elektronisk utrustning för positionsbestämning och fångstrapportering

CI 10 – Antal lokala aktionsgrupper

CI 11 – Antal småskaliga kustfiskefartyg som får stöd

CI 12 – Användning av data- och informationsplattformar

CR 12 – Effektivitet hos systemet för ”insamling, förvaltning och användning av data” (skala: hög, mellan, låg)

CR 13 – Åtgärder för samarbete mellan aktörer (antal åtgärder)

CR 14 – Innovationer som möjliggjorts (antal nya produkter, tjänster, processer, affärsmodeller eller metoder)

CR 15 – Införda eller förbättrade kontrollmetoder (antal metoder)

CR 16 – Enheter som drar nytta av främjande och informationsverksamhet (antal enheter)

CR 17 – Enheter som förbättrar sin resurseffektivitet i fråga om produktion och/eller beredning (antal enheter)

CR 18 – Energiförbrukning som leder till minskade koldioxidutsläpp (kWh/ton eller liter/timme)

CR 19 – Åtgärder för att förbättra förvaltningskapaciteten (antal åtgärder)

CR 20 – Investeringar som åstadkommits (EUR)

CR 21 – Datamaterial och rådgivning som tillhandahållits (antal)

CR 22 – Användning av data- och informationsplattformar (antal sidvisningar)

 


(1)  Centrala prestationsindikatorer för EHFVF som kommissionen ska använda för att fullgöra sin rapporteringsskyldighet i enlighet med artikel 41.3 h iii i budgetförordningen.


BILAGA II

ORGANISERING AV STÖD INOM RAMEN FÖR DELAD FÖRVALTNING

POLITISKT MÅL

Artikel 5 i förordning (EU) 2021/1060

EHFVF-PRIORITERING

SPECIFIKT MÅL FÖR EHFVF

NOMENKLATUR SOM SKA ANVÄNDAS I FINANSIERINGSPLANEN

Tabell 11A i bilaga V till förordning (EU) 2021/1060

En grönare och koldioxidsnål övergång till en ekonomi med noll nettoutsläpp och ett motståndskraftigare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, begränsning av klimatförändringar, klimatanpassning, riskförebyggande, riskhantering och hållbar mobilitet i städer

Främja hållbart fiske och återställande och bevarande av akvatiska biologiska resurser

Stärka fiskeverksamhet som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar

1.1.1

alla insatser utom de som får stöd enligt artiklarna 17 och 19

1.1.2

insatser som får stöd enligt artiklarna 17 och 19

Öka energieffektiviteten och minska koldioxidutsläppen genom att ersätta eller modernisera fiskefartygs motorer

1.2

Främja en anpassning av fiskekapaciteten till fiskemöjligheterna vid definitivt upphörande av fiskeverksamhet och bidra till en skälig levnadsstandard vid tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet

1.3

 

 

Främja effektiv fiskerikontroll och verkställighet, inbegripet bekämpning av IUU-fiske, liksom tillförlitliga data för ett kunskapsbaserat beslutsfattande

1.4

Främja likvärdiga förutsättningar för fiskeri- och vattenbruksprodukter från de yttersta randområdena

1.5

Bidra till att skydda och återställa den biologiska mångfalden i vattenmiljöer och de akvatiska ekosystemen

1.6

Främja hållbar vattenbruksverksamhet och beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter och därmed bidra till livsmedelstryggheten i unionen

Främja hållbar vattenbruksverksamhet, framför allt genom att förstärka vattenbruksproduktionens konkurrenskraft, och samtidigt säkerställa att verksamheten är miljömässigt hållbar på lång sikt

2.1

 

 

Främja saluföring, kvalitet och mervärde för fiskeri- och vattenbruksprodukter samt beredning av sådana produkter

2.2

Stärka den internationella världshavsförvaltningen och möjliggöra trygga, säkra, rena och hållbart förvaltade hav och oceaner

Stärka den hållbara förvaltningen av hav och oceaner genom att främja kunskap i havsfrågor, sjöövervakning och/eller kustbevakningssamarbete

4.1

Ett Europa närmare medborgarna genom främjande av hållbar och integrerad utveckling av alla typer av territorier och lokala initiativ

Möjliggöra en hållbar blå ekonomi i kust-, ö- och inlandsområden och främja utvecklingen av fiske- och vattenbrukssamhällen

Att möjliggöra en hållbar blå ekonomi i kust-, ö- och inlandsområden och främja hållbar utveckling av fiske- och vattenbrukssamhällen

3.1

 

Tekniskt bistånd

5.1

5.2


BILAGA III

SÄRSKILDA MAXIMALA STÖDNIVÅER INOM RAMEN FÖR DELAD FÖRVALTNING

RADNUMMER

SPECIFIK INSATSKATEGORI

MAXIMAL STÖDNIVÅ

1

Insatser som får stöd enligt artiklarna 17, 18 och 19

40 %

2

Följande insatser som bidrar till genomförandet av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013:

 

Insatser som förbättrar fiskeredskapens storleks- eller artselektivitet.

100 %

Insatser som förbättrar infrastrukturen i fiskehamnar, auktionshallar, landningsplatser och skyddshamnar i syfte att underlätta landning och lagring av oönskade fångster.

75 %

Insatser som underlättar saluföring av oönskade fångster som landats från kommersiella bestånd i enlighet med artikel 8.2 b i förordning (EU) nr 1379/2013.

75 %

3

Insatser för att förbättra hälsan, säkerheten och arbetsförhållandena ombord på fiskefartyg, med undantag för insatser som får stöd enligt artikel 19

75 %

4

Insatser förlagda till de yttersta randområdena

85 %

5

Insatser förlagda till de avlägset belägna grekiska öarna och till de kroatiska öarna Dugi Otok, Vis, Mljet och Lastovo

85 %

6

Insatser som får stöd enligt artikel 22

85 %

7

Insatser rörande småskaligt kustfiske

100 %

8

Insatser för vilka stödmottagaren är ett offentligt organ eller ett företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse enligt artikel 106.2 i EUF-fördraget, om stödet beviljas för tillhandahållande av sådana tjänster

100 %

9

Insatser knutna till den ersättning som avses i artikel 39

100 %

10

Insatser som får stöd enligt artiklarna 23 och 25 och enligt prioritering 4

100 %

11

Insatser kopplade till utformning, utveckling, övervakning, utvärdering eller förvaltning av transparenta system för utbyte av fiskemöjligheter mellan medlemsstater, i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013

100 %

12

Insatser rörande de löpande kostnaderna för lokala aktionsgrupper

100 %

13

Insatser som får stöd enligt artikel 30 och som uppfyller minst ett av följande kriterier:

i)

De är av kollektivt intresse.

ii)

Det rör sig om en kollektiv stödmottagare.

iii)

De har, i förekommande fall, innovativa inslag på lokal nivå, och säkerställer allmänhetens tillgång till resultaten av dem.

100 %

14

Insatser som inte tas upp i rad 13 och som uppfyller samtliga följande kriterier:

i)

De är av kollektivt intresse.

ii)

Det rör sig om en kollektiv stödmottagare.

iii)

De har innovativa egenskaper eller säkerställer allmänhetens tillgång till resultaten av dem.

100 %

15

Insatser som genomförs av producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer eller branschorganisationer

75 %

16

Finansieringsinstrument, med undantag för finansieringsinstrument knutna till de insatser som avses i rad 1

100 %

17

Insatser till stöd för hållbart vattenbruk som genomförs av små och medelstora företag

60 %

18

Insatser till stöd för innovativa produkter, innovativa processer eller innovativ utrustning inom fiske, vattenbruk eller beredning

75 %

19

Insatser som genomförs av yrkesfiskeorganisationer eller andra kollektiva stödmottagare

60 %


BILAGA IV

INTERVENTIONSTYPER

Nr.

INTERVENTIONSTYP

KLIMATKOEFFICIENT

MILJÖKOEFFICIENT

1

Minskning av negativa effekter och/eller bidrag till positiva effekter på miljön samt bidrag till god miljöstatus

100 %

100 %

2

Främjande av förutsättningar för ekonomiskt lönsamma, konkurrenskraftiga och attraktiva fiskeri-, vattenbruks- och beredningssektorer

40 %

40 %

3

Bidrag till klimatneutralitet

100 %

100 %

4

Tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet

100 %

100 %

5

Definitivt upphörande av fiskeverksamhet

100 %

100 %

6

Bidrag till god miljöstatus genom genomförande och övervakning av marina skyddsområden, däribland Natura 2000

100 %

100 %

7

Kompensation för oförutsedda miljö-, klimat- och folkhälsorelaterade händelser

0 %

0 %

8

Ersättning för extrakostnader i de yttersta randområdena

0 %

0 %

9

Djurs hälsa och välbefinnande

40 %

40 %

10

Kontroll och verkställighet

40 %

100 %

11

Datainsamling och analys, samt främjande av kunskap i havsfrågor

100 %

100 %

12

Sjöövervakning och sjöfartsskydd

40 %

40 %

Lokalt ledd utveckling

13

Förberedande åtgärder för lokalt ledd utveckling

0 %

0 %

14

Genomförande av strategin för lokalt ledd utveckling

40 %

40 %

15

Löpande kostnader och ledning i samband med lokalt ledd utveckling

0 %

0 %

Tekniskt bistånd

16

Tekniskt bistånd

0 %

0 %


BILAGA V

SAMLADE MEDEL FRÅN EHFVF PER MEDLEMSSTAT UNDER PERIODEN 1 JANUARI 2021–31 DECEMBER 2027

 

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

TOTALT

649 646 302

867 704 926

833 435 808

798 047 503

707 757 512

721 531 085

732 876 864

5 311 000 000

BE

4 925 394

6 578 640

6 318 823

6 050 521

5 365 973

5 470 400

5 556 420

40 266 171

BG

10 390 512

13 878 165

13 330 060

12 764 057

11 319 949

11 540 245

11 721 710

84 944 698

CZ

3 670 269

4 902 222

4 708 614

4 508 683

3 998 577

4 076 392

4 140 492

30 005 249

DK

24 582 747

32 834 129

31 537 379

30 198 278

26 781 687

27 302 881

27 732 208

200 969 309

DE

25 908 996

34 605 542

33 238 833

31 827 487

28 226 569

28 775 883

29 228 372

211 811 682

EE

11 912 962

15 911 637

15 283 223

14 634 286

12 978 583

13 231 157

13 439 212

97 391 060

IE

17 414 773

23 260 170

22 341 533

21 392 895

18 972 532

19 341 754

19 645 895

142 369 552

EL

45 869 836

61 266 389

58 846 736

56 348 059

49 972 919

50 945 434

51 746 530

374 995 903

ES

137 053 465

183 056 482

175 826 854

168 361 115

149 312 971

152 218 730

154 612 307

1 120 441 924

FR

69 372 651

92 658 097

88 998 661

85 219 712

75 578 071

77 048 886

78 260 448

567 136 526

HR

29 808 019

39 813 303

38 240 917

36 617 179

32 474 362

33 106 342

33 626 925

243 687 047

IT

63 388 749

84 665 656

81 321 871

77 868 885

69 058 907

70 402 853

71 509 909

518 216 830

CY

4 685 786

6 258 605

6 011 428

5 756 178

5 104 932

5 204 279

5 286 114

38 307 322

LV

16 498 239

22 035 996

21 165 707

20 266 995

17 974 015

18 323 805

18 611 939

134 876 696

LT

7 484 030

9 996 101

9 601 315

9 193 636

8 153 481

8 312 155

8 442 859

61 183 577

LU

HU

4 612 763

6 161 072

5 917 747

5 666 475

5 025 378

5 123 176

5 203 735

37 710 346

MT

2 669 689

3 565 790

3 424 963

3 279 536

2 908 494

2 965 097

3 011 721

21 825 290

NL

11 978 187

15 998 755

15 366 900

14 714 410

13 049 642

13 303 600

13 512 794

97 924 288

AT

821 763

1 097 594

1 054 246

1 009 482

895 270

912 693

927 046

6 718 094

PL

62 675 756

83 713 340

80 407 168

76 993 019

68 282 136

69 610 965

70 705 569

512 387 953

PT

46 307 271

61 850 651

59 407 923

56 885 418

50 449 481

51 431 271

52 240 007

378 572 022

RO

19 871 141

26 541 038

25 492 826

24 410 382

21 648 625

22 069 926

22 416 967

162 450 905

SI

2 927 095

3 909 597

3 755 191

3 595 743

3 188 925

3 250 985

3 302 105

23 929 641

SK

1 862 388

2 487 512

2 389 271

2 287 821

2 028 980

2 068 465

2 100 991

15 225 428

FI

8 777 254

11 723 405

11 260 401

10 782 276

9 562 384

9 748 476

9 901 766

71 755 962

SE

14 176 567

18 935 038

18 187 218

17 414 975

15 444 669

15 745 235

15 992 823

115 896 525


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

13.7.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 247/50


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2021/1140

av den 5 maj 2021

om ändring av delegerad förordning (EU) 2020/687 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om förebyggande och bekämpning av vissa förtecknade sjukdomar

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artikel 67 första stycket och artikel 272.2, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687 (2) fastställs bestämmelser som kompletterar förordning (EU) 2016/429 vad gäller förebyggande och bekämpning av vissa förtecknade sjukdomar, särskilt sjukdomar i kategorierna A, B och C i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 (3). I delegerad förordning (EU) 2020/687 fastställs närmare bestämt restriktioner och villkor för förflyttning av djur och produkter från djur inom och från restriktionszoner som en del av åtgärderna för att bekämpa spridningen av sjukdomar i kategori A.

(2)

Bestämmelserna i delegerad förordning (EU) 2020/687 kompletterar bestämmelserna i förordning (EU) 2016/429. De omfattar olika tekniska aspekter av de åtgärder som ska vidtas vid misstanke om eller bekräftelse av sådana sjukdomar som avses i artikel 9.1 a i förordning (EU) 2016/429. Eftersom dessa bestämmelser är kopplade till varandra, fastställs de tillsammans i delegerad förordning (EU) 2020/687. För tydlighetens skull och för att de ska kunna tillämpas effektivt är det lämpligt att bestämmelserna om ändring av delegerad förordning (EU) 2020/687 också fastställs i en enda delegerad akt som innehåller övergripande tekniska åtgärder för bekämpning av de aktuella förtecknade sjukdomarna.

(3)

Enligt artikel 21.3 i delegerad förordning (EU) 2020/687 får den behöriga myndigheten under vissa omständigheter besluta om en restriktionszon ska upprättas eller inte. Den nuvarande ordalydelsen i den artikeln kan vara vilseledande, eftersom den skulle kunna tolkas på olika sätt. Den artikeln bör därför ändras så att denna möjlighet tydligt anges.

(4)

De åtgärder för sjukdomsbekämpning som föreskrivs i delegerad förordning (EU) 2020/687 bör stå i proportion till riskerna. Därför bör restriktionerna och villkoren endast omfatta de djurarter och produkter från dessa djurarter som utgör en risk för spridning av en viss sjukdom i kategori A, med beaktande av de förtecknade djurarterna för den aktuella sjukdomen i kategori A.

(5)

I artikel 22.5 i delegerad förordning (EU) 2020/687 föreskrivs att ett djurhälsointyg ska utfärdas för förflyttning av sändningar av animaliska biprodukter som har sitt ursprung i och förflyttas från restriktionszonen utan att det anges vilka djurarter som omfattas av den bestämmelsen. Den punkten bör därför ändras så att denna skyldighet begränsas till sändningar av animaliska biprodukter från de djurarter som förtecknas för den aktuella sjukdomen i kategori A.

(6)

I artikel 272.2 i förordning (EU) 2016/429 fastställs övergångsbestämmelser i samband med upphävandet av flera befintliga direktiv, framför allt rådets direktiv 92/66/EEG (4), 2000/75/EG (5), 2001/89/EG (6), 2002/60/EG (7), 2003/85/EG (8) och 2005/94/EG (9). Därigenom möjliggörs att dessa direktiv kan fortsätta att tillämpas i stället för motsvarande artiklar i den förordningen under en period på tre år efter den dag då den börjar tillämpas eller ett tidigare datum som ska fastställas i en delegerad akt. I enlighet med den bestämmelsen föreskrivs i artikel 112 i delegerad förordning (EU) 2020/687 att direktiven 92/66/EEG, 2001/89/EG, 2003/85/EG och 2005/94/EG ska upphöra att gälla den 21 april 2021, eftersom den delegerade förordningen innehåller bestämmelser som motsvarar dem som tidigare fastställts i de direktiven.

(7)

I delegerad förordning (EU) 2020/687 fastställs också bestämmelser om åtgärder för sjukdomsbekämpning för alla sjukdomar i kategori A, inklusive afrikansk svinpest. Artikel 112 i delegerad förordning (EU) 2020/687 bör därför ändras genom att direktiv 2002/60/EG, som innehåller särskilda bestämmelser för bekämpning av afrikansk svinpest, läggs till i förteckningen över direktiv som upphör att gälla den 14 juli 2021.

(8)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 (10) fastställs dessutom bestämmelser om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status för vissa förtecknade sjukdomar, inbegripet infektion med blåtungevirus. Dessa bestämmelser kommer att tillämpas från och med den 21 april 2021. Därför bör artikel 112 i delegerad förordning (EU) 2020/687 ändras genom att direktiv 2000/75/EG, som innehåller särskilda bestämmelser för bekämpning och utrotning av blåtunga, läggs till i förteckningen över direktiv som upphör att gälla den 14 juli 2021 i syfte att undvika överlappning och inkonsekvens i gällande bestämmelser om övervakning, utrotning och sjukdomsfri status vad gäller blåtunga i unionen.

(9)

I artikel 27 i delegerad förordning (EU) 2020/687 fastställs de förbud som den behöriga myndigheten ska införa i skydds- och övervakningszonerna vid ett utbrott av en sjukdom i kategori A för att bekämpa spridningen av sjukdomen. Dessa förbud förtecknas i bilaga VI till den delegerade förordningen. Förbudet mot förflyttning av sändningar av animaliska biprodukter från skydds- och övervakningszoner är dock inte fullständigt, eftersom det endast avser vissa animaliska biprodukter. Detta kan utgöra en risk för sjukdomsspridning under genomförandet av de åtgärder för sjukdomsbekämpning som föreskrivs i den delegerade förordningen. I bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2020/687 bör det klargöras att alla förflyttningar av sändningar av animaliska biprodukter från skydds- och övervakningszoner är förbjudna.

(10)

Delegerad förordning (EU) 2020/687 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

Delegerad förordning (EU) 2020/687 ska tillämpas från och med den 21 april 2021. Av rättssäkerhetsskäl bör denna förordning träda i kraft så snart som möjligt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Delegerad förordning (EU) 2020/687 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 21.3 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”3.   Genom undantag från punkt 1 får den behöriga myndigheten efter att ha genomfört en riskbedömning som tar hänsyn till sjukdomsprofilen besluta att inte upprätta en restriktionszon när ett utbrott av en sjukdom i kategori A inträffar på följande platser:”

2.

I artikel 22 ska punkt 5 ersättas med följande:

”5.   Animaliska biprodukter från djur av förtecknade arter, med ursprung i och som förflyttas från restriktionszonen ska åtföljas av ett djurhälsointyg utfärdat av en officiell veterinär där det anges att de får förflyttas från restriktionszonen på de villkor som den behöriga myndigheten fastställt i enlighet med detta kapitel.”

3.

Artikel 112 ska ersättas med följande:

”Artikel 112

Upphävanden

1.   Direktiven 92/66/EEG, 2001/89/EG, 2003/85/EG och 2005/94/EG samt de akter som antagits på grundval av dessa direktiv ska upphöra att gälla med verkan från och med den 21 april 2021.

2.   Direktiven 2000/75/EG och 2002/60/EG samt de akter som antagits på grundval av dessa direktiv ska upphöra att gälla med verkan från och med den 14 juli 2021.”

4.

Bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2020/687 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 maj 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om förebyggande och bekämpning av förtecknade sjukdomar (EUT L 174, 3.6.2020, s. 64.)

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 av den 3 december 2018 om tillämpningen av vissa bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdom för kategorier av förtecknade sjukdomar och om fastställande av en förteckning över djurarter och grupper av djurarter som utgör en betydande risk för spridning av dessa förtecknade sjukdomar (EUT L 308, 4.12.2018, s. 21).

(4)  Rådets direktiv 92/66/EEG av den 14 juli 1992 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av Newcastlesjukan (EGT L 260, 5.9.1992, s. 1).

(5)  Rådets direktiv 2000/75/EG av den 20 november 2000 om fastställande av särskilda bestämmelser om åtgärder för bekämpning och utrotning av bluetongue (EGT L 327, 22.12.2000, s. 74).

(6)  Rådets direktiv 2001/89/EG av den 23 oktober 2001 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av klassisk svinpest (EGT L 316, 1.12.2001, s. 5).

(7)  Rådets direktiv 2002/60/EG av den 27 juni 2002 om särskilda bestämmelser för bekämpning av afrikansk svinpest och om ändring av direktiv 92/119/EEG beträffande Teschensjuka och afrikansk svinpest (EGT L 192, 20.7.2002, s. 27).

(8)  Rådets direktiv 2003/85/EG av den 29 september 2003 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka, om upphävande av direktiv 85/511/EEG och besluten 89/531/EEG och 91/665/EEG samt om ändring av direktiv 92/46/EEG (EUT L 306, 22.11.2003, s. 1).

(9)  Rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa och om upphävande av direktiv 92/40/EEG (EUT L 10, 14.1.2006, s. 16).

(10)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status för vissa förtecknade sjukdomar och nya sjukdomar (EUT L 174, 3.6.2020, s. 211).


BILAGA

I bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2020/687 ska tabellen ersättas med följande:

”FÖRBUD MOT VERKSAMHET SOM RÖR DJUR OCH PRODUKTER MED ANKNYTNING TILL SJUKDOMAR I KATEGORI A1

FMD

RP

RVFV

LSD

CBPP

SPGP

PPR

CCPP

CSF

ASF

AHS

GLAND

HPAI

NCD

Förflyttning av hållna djur av förtecknade arter från anläggningar i restriktionszonen

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NA

X

X

Förflyttning av hållna djur av förtecknade arter till anläggningar i restriktionszonen

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NA

X

X

Återutsättning av vilt av förtecknade arter

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NA

X

X

Mässor, marknader, utställningar och andra ansamlingar av hållna djur av förtecknade arter, inbegripet hämtning och leverans

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NA

X

X

Förflyttning av sperma, oocyter och embryon från hållna djur av förtecknade arter från anläggningar i restriktionszonen

X

X

X

X2

X

X

X

X

X

X

X

NA

NA

NA

Samling av sperma, oocyter och embryon från hållna djur av förtecknade arter

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NP

NA

NA

NA

Ambulerande artificiell insemination av hållna djur av förtecknade arter

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NA

NA

NA

Ambulerande naturlig betäckning av hållna djur av förtecknade arter

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NA

NA

NA

Förflyttning av kläckägg från anläggningar i restriktionszonen

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

X

X

Förflyttning av färskt kött, med undantag av slaktbiprodukter, från hållna och vilda djur av förtecknade arter från slakterier eller vilthanteringsanläggningar i restriktionszonen

X

X

X

NP

NP

X

X

NP

X

X

NP

NA

X

X

FÖRBUD MOT VERKSAMHET SOM RÖR DJUR OCH PRODUKTER MED ANKNYTNING TILL SJUKDOMAR I KATEGORI A1 (forts.)

FMD

RP

RVFV

LSD

CBPP

SPGP

PPR

CCPP

CSF

ASF

AHS

GLAND

HPAI

NCD

Förflyttning av slaktbiprodukter från hållna och vilda djur av förtecknade arter från slakterier eller vilthanteringsanläggningar i restriktionszonen

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NP

NA

X

X

Förflyttning av köttprodukter som framställts av färskt kött från djur av förtecknade arter från anläggningar i restriktionszonen

X

X

X

NP

NP

NP

X

NP

X

X

NP

NA

X

X

Förflyttning av obehandlad mjölk och råmjölk från hållna djur av förtecknade arter från anläggningar i restriktionszonen

X

X

X

X

NP

X

X

NP

NA

NA

NP

NA

NA

NA

Förflyttning av mjölkprodukter och råmjölksbaserade produkter från anläggningar i restriktionszonen

X

X

X

X

NP

X

X

NP

NA

NA

NP

NA

NA

NA

Förflyttning av ägg för användning som livsmedel från anläggningar i restriktionszonen

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

X

X

Förflyttning av animaliska biprodukter från hållna djur av förtecknade arter från anläggningar i restriktionszonen, utom hela kroppar eller delar av döda djur

Naturgödsel, inklusive strö och använt strö

X

X

X

X

NP

X

X

NP

X

X

NP

NA

X

X

Hudar, skinn, ull, borst och fjädrar

X

X

X

X

NP

X

X

NP

X

X

NP

NA

X

X

Andra animaliska biprodukter än naturgödsel, inklusive strö och använt strö, och andra än hudar, skinn, ull, borst och fjädrar

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NA

X

X

FÖRBUD MOT VERKSAMHET SOM RÖR DJUR OCH PRODUKTER (FORTS.) MED ANKNYTNING TILL SJUKDOMAR I KATEGORI A1

FMD

RP

RVFV

LSD

CBPP

SPGP

PPR

CCPP

CSF

ASF

AHS

GLAND

HPAI

NCD

Förflyttning av foderråvaror av vegetabiliskt ursprung och halm från skyddszonen

X

X

NP

NP

NP

NP

NP

NP

NP

NP

NP

NA

NP

NP

Anmärkningar:

(1)

Förkortningar för sjukdomar i kategori A enligt bilaga II.

(2)

Endast oocyter och embryon.

NA

=

ej tillämpligt

X

=

förbud

NP

=

inte förbjudet”


13.7.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 247/55


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/1141

av den 12 juli 2021

om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artikel 71.3, och

av följande skäl:

(1)

Afrikansk svinpest är en infektiös virussjukdom som drabbar hållna och vilda svin och kan ha allvarliga konsekvenser för den berörda djurpopulationen och för lönsamheten inom uppfödningen. Den kan även leda till störningar vid förflyttning av sändningar av dessa djur och av produkter av dem inom unionen och vid export till tredjeländer.

(2)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 (2), som har antagits inom ramen för förordning (EU) 2016/429, fastställs särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning av afrikansk svinpest som de medlemsstater som förtecknas i bilaga I till den förordningen (de berörda medlemsstaterna) ska tillämpa under en begränsad tid i restriktionszonerna I, II och III som förtecknas i den bilagan.

(3)

De områden som förtecknas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 baseras på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ändrades senast genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1090 (3) till följd av förändringar i den epidemiologiska situationen vad gäller den sjukdomen i Polen och Slovakien.

(4)

Alla ändringar av restriktionszonerna I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 bör grundas på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i de områden som drabbats av sjukdomen och den allmänna epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i den berörda medlemsstaten, risknivån för ytterligare spridning av sjukdomen, vetenskapligt baserade principer och kriterier för geografisk avgränsning på grund av afrikansk svinpest och unionens riktlinjer som överenskommits med medlemsstaterna i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder och som finns tillgängliga för allmänheten på kommissionens webbplats (4). Sådana ändringar bör också ta hänsyn till internationella standarder, såsom OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code (5) och de motiveringar för zonindelning som lämnats av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

(5)

Sedan genomförandeförordning (EU) 2021/1090 antogs har nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin konstaterats i Polen, samt hos ett vilt svin i Slovakien.

(6)

I juni och juli 2021 konstaterades flera utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i distrikten siemiatycki, sulęciński, wschowski och zagański i Polen i områden som för närvarande förtecknas som en restriktionszon II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Dessa utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. De områden i Polen som för närvarande förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan och som drabbats av dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon III i den bilagan i stället för som en restriktionszon II, och de nuvarande gränserna för restriktionszoner II måste också omdefinieras för att ta hänsyn till dessa nyligen inträffade utbrott.

(7)

I juni 2021 konstaterades dessutom ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i distriktet olsztyński i Polen i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 och som ligger i närheten av ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon II. Detta nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökad risknivå, vilket bör återspeglas i den bilagan. Det område i Polen som för närvarande förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan, och som är i närheten av ett område som förtecknas som en restriktionszon III och som drabbats av detta nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon III i den bilagan i stället för som en restriktionszon II, och de nuvarande gränserna för restriktionszon II måste också omdefinieras för att ta hänsyn till detta nyligen inträffade utbrott.

(8)

I juli 2021 konstaterades dessutom ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i distriktet nowotomyski i Polen i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Detta utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Detta område i Polen som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan och som drabbats av detta nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon III i den bilagan i stället för som en restriktionszon I, och de nuvarande gränserna för restriktionszon I måste också omdefinieras för att ta hänsyn till detta nyligen inträffade utbrott.

(9)

I juni 2021 konstaterades dessutom ett utbrott av afrikansk svinpest hos ett vilt svin i distriktet Poprad i Slovakien i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 och som ligger i närheten av ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I. Detta nya utbrott av afrikansk svinpest hos ett vilt svin utgör en ökad risknivå, vilket bör återspeglas i den bilagan. Det område i Slovakien som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan, och som är i närheten av det område som förtecknas som en restriktionszon II och som drabbats av detta nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan i stället för som en restriktionszon I, och de nuvarande gränserna för restriktionszon I måste också omdefinieras för att ta hänsyn till detta nyligen inträffade utbrott.

(10)

Efter dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i Polen och hos ett vilt svin i Slovakien har zonindelningen i dessa medlemsstater omprövats och uppdaterats med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Gällande riskhanteringsåtgärder har också omprövats och uppdaterats. Dessa ändringar bör återspeglas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605.

(11)

För att beakta den senaste utvecklingen av den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen, bör nya tillräckligt stora restriktionszoner avgränsas i Polen och Slovakien och upptas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Eftersom situationen när det gäller afrikansk svinpest är mycket dynamisk i unionen har hänsyn tagits till situationen i de omgivande områdena när dessa nya restriktionszoner avgränsas.

(12)

Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen vad gäller spridningen av afrikansk svinpest är det viktigt att de ändringar som genom denna genomförandeförordning görs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 träder i kraft så snart som möjligt.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 juli 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 av den 7 april 2021 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest (EUT L 129, 15.4.2021, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1090 av den 2 juli 2021 om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest (EUT L 236, 5.7.2021, s. 10).

(4)  Arbetsdokument SANTE/7112/2015/Rev. 3 ”Principles and criteria for geographically defining ASF regionalisation” (https://ec.europa.eu/food/animals/animal-diseases/control-measures/asf_en).

(5)  OIE Terrestrial Animal Health Code, 28:e upplagan, 2019. ISBN för volym I: 978-92-95108-85-1; ISBN för volym II: 978-92-95108-86-8 (https://www.oie.int/standard-setting/terrestrial-code/access-online/).


BILAGA

Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ska ersättas med följande:

”BILAGA I

RESTRIKTIONSZONER

DEL I

1.   Tyskland

Följande restriktionszoner I i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

Landkreis Dahme-Spreewald:

Gemeinde Alt Zauche-Wußwerk,

Gemeinde Byhleguhre-Byhlen,

Gemeinde Märkische Heide, mit den Gemarkungen Alt Schadow, Neu Schadow, Pretschen, Plattkow, Wittmannsdorf, Schuhlen-Wiese, Bückchen, Kuschkow, Gröditsch, Groß Leuthen, Leibchel, Glietz, Groß Leine, Dollgen, Krugau, Dürrenhofe, Biebersdorf und Klein Leine,

Gemeinde Neu Zauche,

Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Groß Liebitz, Guhlen, Mochow und Siegadel,

Gemeinde Spreewaldheide,

Gemeinde Straupitz,

Landkreis Märkisch-Oderland:

Gemeinde Lietzen westlich der L 37,

Gemeinde Falkenhagen (Mark) westlich der L 37,

Gemeinde Zeschdorf westlich der L 37,

Gemeinde Lindendorf mit der Gemarkung Dolgelin – westlich der L 37,

Gemeinde Müncheberg mit den Gemarkungen Müncheberg, Eggersdorf bei Müncheberg und Hoppegarten bei Müncheberg,

Gemeinde Neulewin,

Gemeinde Bliesdorf mit den Gemarkungen Kunersdorf und Bliesdorf,

Gemeinde Neutrebbin mit den Gemarkungen Neutrebbin und Alttrebbin westlich der L 34 und Altelewin westlich und nordöstlich der L 33,

Gemeinde Märkische Höhe mit den Gemarkungen Reichenberg und Batzlow,

Gemeinde Wriezen mit den Gemarkungen Haselberg, Frankenfelde, Schulzendorf, Lüdersdorf, Biesdorf, Rathsdorf, Wriezen, Altwriezen, Beauregard, Eichwerder und Jäckelsbruch,

Gemeinde Oderaue mit den Gemarkungen Neuranft, Neuküstrinchen, Neurüdnitz, Altwustrow, Neuwustrow und Zäckericker Loose, Altreetz, Altmädewitz und Neumädewitz,

Gemeinde Buckow (Märkische Schweiz),

Gemeinde Strausberg mit den Gemarkungen Hohenstein und Ruhlsdorf,

Gemeine Garzau-Garzin,

Gemeinde Waldsieversdorf,

Gemeinde Rehfelde mit der Gemarkung Werder,

Gemeinde Reichenow-Mögelin,

Gemeinde Prötzel mit den Gemarkungen Harnekop, Sternebeck und Prötzel östlich der B 168 und der L35,

Gemeinde Oberbarnim,

Landkreis Oder-Spree:

Gemeinde Storkow (Mark),

Gemeinde Wendisch Rietz,

Gemeinde Reichenwalde,

Gemeinde Diensdorf-Radlow,

Gemeinde Bad Saarow,

Gemeinde Rietz-Neuendorf mit den Gemarkungen Buckow, Glienicke, Behrensdorf, Ahrensdorf, Herzberg, Görzig, Pfaffendorf, Sauen, Wilmersdorf (G), Neubrück, Drahendorf, Alt Golm,

Gemeinde Tauche mit den Gemarkungen Briescht, Kossenblatt, Werder, Görsdorf (B), Giesendorf, Wulfersdorf, Falkenberg (T), Lindenberg,

Gemeinde Steinhöfel mit den Gemarkungen Demnitz, Steinhöfel, Hasenfelde, Ahrensdorf, Heinersdorf, Tempelberg,

Gemeinde Langewahl,

Gemeinde Berkenbrück,

Gemeinde Briesen (Mark) mit den Gemarkungen Wilmersdorf, Falkenberg, Alt Madlitz, Madlitz Forst, Kersdorf, Briesen, Neubrück Forst,

Gemeinde Jacobsdorf mit den Gemarkungen Petersdorf und Jacobsdorf westlich der L 37,

Landkreis Spree-Neiße:

Gemeinde Jänschwalde,

Gemeinde Peitz,

Gemeinde Tauer,

Gemeinde Turnow-Preilack,

Gemeinde Drachhausen,

Gemeinde Schmogrow-Fehrow,

Gemeinde Drehnow,

Gemeinde Guben mit der Gemarkung Schlagsdorf,

Gemeinde Schenkendöbern mit den Gemarkungen Grabko, Kerkwitz, Groß Gastrose,

Gemeinde Teichland,

Gemeinde Dissen-Striesow,

Gemeinde Heinersbrück,

Gemeinde Briesen,

Gemeinde Forst mit den Gemarkungen Briesníg, Weißagk, Bohrau, Naundorf, Mulknitz, Klein Jamno, Forst (Lausitz) und Groß Jamno,

Gemeinde Wiesengrund,

Gemeinde Groß Schacksdorf-Simmersdorf mit der Gemarkung Simmersdorf,

Gemeinde Neiße-Malxetal mit den Gemarkungen Jocksdorf, Klein Kölzig und Groß Kölzig,

Gemeinde Tschernitz mit der Gemarkung Wolfshain,

Gemeinde Felixsee,

Gemeinde Spremberg mit den Gemarkungen Lieskau, Schönheide, Graustein, Türkendorf, Groß Luja, Wadelsdorf, Hornow, Sellessen, Spremberg, Bühlow,

Gemeinde Neuhausen/Spree mit den Gemarkungen Kathlow, Haasow, Sergen, Roggosen, Gablenz, Komptendorf, Laubsdorf, Koppatz, Neuhausen, Drieschnitz, Kahsel, Bagenz,

Stadt Cottbus mit den Gemarkungen Dissenchen, Döbbrick, Merzdorf, Saspow, Schmellwitz, Sielow, Willmersdorf,

Bundesland Sachsen:

Landkreis Bautzen

Gemeinde Großdubrau: Ortsteile Commerau, Göbeln, Jetscheba, Kauppa, Särchen, Spreewiese,

Gemeinde Hochkirch: Ortsteile Kohlwesa, Niethen, Rodewitz, Wawitz, Zschorna,

Gemeinde Königswartha: Ortsteil Oppitz,

Gemeinde Lohsa: Ortsteile Dreiweibern, Driewitz, Friedersdorf, Hermsdorf/Spree, Lippen, Litschen, Lohsa, Riegel, Tiegling, Weißkollm,

Gemeinde Malschwitz: Ortsteile Baruth, Brießnitz, Brösa, Buchwalde, Cannewitz, Dubrauke, Gleina, Guttau, Halbendorf/Spree, Kleinsaubernitz, Lieske, Lömischau, Neudorf/Spree, Preititz, Rackel, Ruhethal, Wartha,

Gemeinde Radibor: Ortsteile Droben, Lippitsch, Milkel, Teicha, Wessel,

Gemeinde Spreetal,

Gemeinde Weißenberg,

Landkreis Görlitz:

Gemeinde Boxberg/O.L., sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Görlitz südlich der Bundesautobahn A4 mit den Ortsteilen Biesnitz, Deutsch Ossig, Historische Altstadt, Innenstadt, Klein Neundorf, Klingewalde, Königshufen, Kunnerwitz, Ludwigsdorf, Nikolaivorstadt, Rauschwalde, Schlauroth, Südstadt, Weinhübel,

Gemeinde Groß Düben, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Hohendubrau, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Kodersdorf, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Königshain,

Gemeinde Löbau: Ortsteile Altcunnewitz, Bellwitz, Dolgowitz, Glossen, Kittlitz, Kleinradmeritz, Krappe, Lautitz, Mauschwitz, Neucunnewitz, Neukittlitz, Oppeln, Rosenhain,

Gemeinde Markersdorf: Ortsteile Holtendorf, Markersdorf, Pfaffendorf,

Gemeinde Mücka, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Reichenbach/O.L.: Ortsteile Biesig, Borda, Dittmannsdorf, Feldhäuser, Goßwitz, Krobnitz, Lehnhäuser, Löbensmüh, Mengelsdorf, Meuselwitz, Oehlisch, Stadt Reichenbach/O.L., Reißaus, Schöps, Zoblitz,

Gemeinde Schleife, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Schöpstal, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Trebendorf, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Vierkirchen, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Waldhufen, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Weißwasser/O.L., sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes.

2.   Estland

Följande restriktionszoner I i Estland:

Hiiu maakond.

3.   Grekland

Följande restriktionszoner I i Grekland:

in the regional unit of Drama:

the community departments of Sidironero and Skaloti and the municipal departments of Livadero and Ksiropotamo (in Drama municipality),

the municipal department of Paranesti (in Paranesti municipality),

the municipal departments of Kokkinogeia, Mikropoli, Panorama, Pyrgoi (in Prosotsani municipality),

the municipal departments of Kato Nevrokopi, Chrysokefalo, Achladea, Vathytopos, Volakas, Granitis, Dasotos, Eksohi, Katafyto, Lefkogeia, Mikrokleisoura, Mikromilea, Ochyro, Pagoneri, Perithorio, Kato Vrontou and Potamoi (in Kato Nevrokopi municipality),

in the regional unit of Xanthi:

the municipal departments of Kimmerion, Stavroupoli, Gerakas, Dafnonas, Komnina, Kariofyto and Neochori (in Xanthi municipality),

the community departments of Satres, Thermes, Kotyli, and the municipal departments of Myki, Echinos and Oraio and (in Myki municipality),

the community department of Selero and the municipal department of Sounio (in Avdira municipality),

in the regional unit of Rodopi:

the municipal departments of Komotini, Anthochorio, Gratini, Thrylorio, Kalhas, Karydia, Kikidio, Kosmio, Pandrosos, Aigeiros, Kallisti, Meleti, Neo Sidirochori and Mega Doukato (in Komotini municipality),

the municipal departments of Ipio, Arriana, Darmeni, Archontika, Fillyra, Ano Drosini, Aratos and the Community Departments Kehros and Organi (in Arriana municipality),

the municipal departments of Iasmos, Sostis, Asomatoi, Polyanthos and Amvrosia and the community department of Amaxades (in Iasmos municipality),

the municipal department of Amaranta (in Maroneia Sapon municipality),

in the regional unit of Evros:

the municipal departments of Kyriaki, Mandra, Mavrokklisi, Mikro Dereio, Protokklisi, Roussa, Goniko, Geriko, Sidirochori, Megalo Derio, Sidiro, Giannouli, Agriani and Petrolofos (in Soufli municipality),

the municipal departments of Dikaia, Arzos, Elaia, Therapio, Komara, Marasia, Ormenio, Pentalofos, Petrota, Plati, Ptelea, Kyprinos, Zoni, Fulakio, Spilaio, Nea Vyssa, Kavili, Kastanies, Rizia, Sterna, Ampelakia, Valtos, Megali Doxipara, Neochori and Chandras (in Orestiada municipality),

the municipal departments of Asvestades, Ellinochori, Karoti, Koufovouno, Kiani, Mani, Sitochori, Alepochori, Asproneri, Metaxades, Vrysika, Doksa, Elafoxori, Ladi, Paliouri and Poimeniko (in Didymoteixo municipality),

in the regional unit of Serres:

the municipal departments of Kerkini, Livadia, Makrynitsa, Neochori, Platanakia, Petritsi, Akritochori, Vyroneia, Gonimo, Mandraki, Megalochori, Rodopoli, Ano Poroia, Katw Poroia, Sidirokastro, Vamvakophyto, Promahonas, Kamaroto, Strymonochori, Charopo, Kastanousi and Chortero and the community departments of Achladochori, Agkistro and Kapnophyto (in Sintiki municipality),

the municipal departments of Serres, Elaionas and Oinoussa and the community departments of Orini and Ano Vrontou (in Serres municipality),

the municipal departments of Dasochoriou, Irakleia, Valtero, Karperi, Koimisi, Lithotopos, Limnochori, Podismeno and Chrysochorafa (in Irakleia municipality).

4.   Lettland

Följande restriktionszoner I i Lettland:

Pāvilostas novada Vērgales pagasts,

Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

Grobiņas novada Medzes, Grobiņas un Gaviezes pagasts. Grobiņas pilsēta,

Rucavas novada Rucavas pagasts,

Nīcas novads.

5.   Litauen

Följande restriktionszoner I i Litauen:

Klaipėdos rajono savivaldybė: Agluonėnų, Dovilų, Gargždų, Priekulės, Vėžaičių, Kretingalės ir Dauparų-Kvietinių seniūnijos,

Palangos miesto savivaldybė.

6.   Ungern

Följande restriktionszoner I i Ungern:

Békés megye 950950, 950960, 950970, 951950, 952050, 952750, 952850, 952950, 953050, 953150, 953650, 953660, 953750, 953850, 953960, 954250, 954260, 954350, 954450, 954550, 954650, 954750, 954850, 954860, 954950, 955050, 955150, 955250, 955260, 955270, 955350, 955450, 955510, 955650, 955750, 955760, 955850, 955950, 956050, 956060, 956150 és 956160 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Bács-Kiskun megye 600150, 600850, 601550, 601650, 601660, 601750, 601850, 601950, 602050, 603250, 603750 és 603850 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Budapest 1 kódszámú, vadgazdálkodási tevékenységre nem alkalmas területe,

Csongrád-Csanád megye 800150, 800160, 800250, 802220, 802260, 802310 és 802450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Fejér megye 400150, 400250, 400351, 400352, 400450, 400550, 401150, 401250, 401350, 402050, 402350, 402360, 402850, 402950, 403050, 403250, 403350, 403450, 403550, 403650, 403750, 403950, 403960, 403970, 404570, 404650, 404750, 404850, 404950, 404960, 405050, 405750, 405850, 405950,

406050, 406150, 406550, 406650 és 406750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Győr-Moson-Sopron megye 100550, 100650, 100950, 101050, 101350, 101450, 101550, 101560 és 102150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750150, 750160, 750260, 750350, 750450, 750460, 754450, 754550, 754560, 754570, 754650, 754750, 754950, 755050, 755150, 755250, 755350 és 755450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Komárom-Esztergom megye 250150, 250250, 250450, 250460, 250550, 250650, 250750, 251050, 251150, 251250, 251350, 251360, 251650, 251750, 251850, 252250, kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Pest megye 571550, 572150, 572250, 572350, 572550, 572650, 572750, 572850, 572950, 573150, 573250, 573260, 573350, 573360, 573450, 573850, 573950, 573960, 574050, 574150, 574350, 574360, 574550, 574650, 574750, 574850, 574860, 574950, 575050, 575150, 575250, 575350, 575550, 575650, 575750, 575850, 575950, 576050, 576150, 576250, 576350, 576450, 576650, 576750, 576850, 576950, 577050, 577150, 577350, 577450, 577650, 577850, 577950, 578050, 578150, 578250, 578350, 578360, 578450, 578550, 578560, 578650, 578850, 578950, 579050, 579150, 579250, 579350, 579450, 579460, 579550, 579650, 579750, 580250 és 580450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

7.   Polen

Följande restriktionszoner I i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Wielbark i Rozogi w powiecie szczycieńskim,

gminy Janowiec Kościelny, Janowo i część gminy Kozłowo położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie nidzickim,

gminy Iłowo – Osada, Lidzbark, Płośnica, miasto Działdowo, część gminy Rybno położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę kolejową, część gminy wiejskiej Działdowo położona na południe od linii wyznaczonej przez linie kolejowe biegnące od wschodniej do zachodniej granicy gminy w powiecie działdowskim,

gminy Kisielice, Susz i część gminy wiejskiej Iława położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 521 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą łączącą miejscowości Szymbark - Ząbrowo - Segnowy – Laseczno – Gulb, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Szymbark - Ząbrowo - Segnowy – Laseczno - Gulb biegnącą do południowej granicy gminy w powiecie iławskim,

gminy Biskupiec, Kurzętnik, część gminy wiejskiej Nowe Miasto Lubawskie położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Lekarty, a następnie na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Lekarty – Nowy Dwór Bratiański biegnącą do północnej granicy gminy miejskiej Nowe Miasto Lubawskie oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 538, część gminy Grodziczno położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 538 w powiecie nowomiejskim.

w województwie podlaskim:

gminy Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew i część gminy Kulesze Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię koleją w powiecie wysokomazowieckim,

gminy Miastkowo, Nowogród, Śniadowo i Zbójna w powiecie łomżyńskim,

gminy Szumowo, Zambrów z miastem Zambrów i część gminy Kołaki Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

gminy Grabowo, Kolno i miasto Kolno, Turośl w powiecie kolneńskim,

w województwie mazowieckim:

powiat ostrołęcki,

powiat miejski Ostrołęka,

gminy Bielsk, Brudzeń Duży, Bulkowo, Drobin, Gąbin, Łąck, Nowy Duninów, Radzanowo, Słupno, Staroźreby i Stara Biała w powiecie płockim,

powiat miejski Płock,

powiat ciechanowski,

gminy Baboszewo, Dzierzążnia, Joniec, Nowe Miasto, Płońsk i miasto Płońsk, Raciąż i miasto Raciąż, Sochocin w powiecie płońskim,

powiat sierpecki,

powiat żuromiński,

gminy Andrzejewo, Brok, Stary Lubotyń, Szulborze Wielkie, Wąsewo, Ostrów Mazowiecka z miastem Ostrów Mazowiecka, część gminy Małkinia Górna położona na północ od rzeki Brok w powiecie ostrowskim,

powiat mławski,

powiat przasnyski,

powiat makowski,

powiat pułtuski,

powiat wyszkowski,

powiat węgrowski,

gminy Dąbrówka, Jadów, Klembów, Poświętne, Radzymin, Strachówka Wołomin i Tłuszcz w powiecie wołomińskim,

gminy Mokobody i Suchożebry w powiecie siedleckim,

gminy Dobre, Jakubów, Kałuszyn, Stanisławów w powiecie mińskim,

gminy Bielany i gmina wiejska Sokołów Podlaski w powiecie sokołowskim,

gminy Kowala, Wierzbica, część gminy Wolanów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie radomskim,

powiat miejski Radom,

gminy Jastrząb, Mirów, Orońsko w powiecie szydłowieckim,

powiat gostyniński,

w województwie podkarpackim:

gminy Pruchnik, Rokietnica, Roźwienica, w powiecie jarosławskim,

gminy Fredropol, Krasiczyn, Krzywcza, Medyka, Orły, Żurawica, Przemyśl w powiecie przemyskim,

powiat miejski Przemyśl,

gminy Gać, Jawornik Polski, Kańczuga, część gminy Zarzecze położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Mleczka w powiecie przeworskim,

powiat łańcucki,

gminy Trzebownisko, Głogów Małopolski, część gminy Świlcza położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 94 i część gminy Sokołów Małopolski położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gmina Ropczyce, część gminy Ostrów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 986, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 986 biegnącą od tego skrzyżowania do miejscowości Osieka i dalej na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Osieka_- Blizna, część gminy Sędziszów Małopolski położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 94 w powiecie ropczycko – sędziszowskim,

gminy Czarna, Pilzno, miasto Dębica, część gminy wiejskiej Dębica położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr A4, część gminy Żyraków położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 w powiecie dębickim,

gminy Dzikowiec, Kolbuszowa i Raniżów w powiecie kolbuszowskim,

gminy Borowa, Gawłuszowice, Padew Narodowa, Tuszów Narodowy, część gminy Czermin położona na północny – zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Olszyny – Czermin – Piaski – Jasieniec do granicy gminy, część gminy Radomyśl Wielki położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 984 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Radomyśl Wielki, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Radomyśl Wielki – Zdziarzec – Pole biegnącą od drogi nr 984 do południowej granicy gminy, część gminy Wadowice Górne położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Kawęczyn – Wampierzów- Wadowice Górne w powiecie mieleckim,

w województwie świętokrzyskim:

powiat opatowski,

powiat sandomierski,

gminy Bogoria, Łubnice, Oleśnica, Osiek, Połaniec, Rytwiany i Staszów w powiecie staszowskim,

gminy Bliżyn, Skarżysko – Kamienna, Suchedniów i Skarżysko Kościelne w powiecie skarżyskim,

gmina Wąchock, część gminy Brody położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 oraz na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogi: nr 0618T biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie, drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy oraz na północ od drogi nr 42 i część gminy Mirzec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno - wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

powiat ostrowiecki,

gminy Fałków, Ruda Maleniecka, Radoszyce, Smyków, część gminy Końskie położona na zachód od linii kolejowej, część gminy Stąporków położona na południe od linii kolejowej w powiecie koneckim,

gminy Mniów i Zagnańsk w powiecie kieleckim,

w województwie łódzkim:

gminy Łyszkowice, Kocierzew Południowy, Kiernozia, Chąśno, Nieborów, część gminy wiejskiej Łowicz położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącej od granicy miasta Łowicz do zachodniej granicy gminy oraz część gminy wiejskiej Łowicz położona na wschód od granicy miasta Łowicz i na północ od granicy gminy Nieborów w powiecie łowickim,

gminy Cielądz, Rawa Mazowiecka z miastem Rawa Mazowiecka w powiecie rawskim,

gminy Bolimów, Głuchów, Godzianów, Lipce Reymontowskie, Maków, Nowy Kawęczyn, Skierniewice, Słupia w powiecie skierniewickim,

powiat miejski Skierniewice,

gminy Mniszków, Paradyż, Sławno i Żarnów w powiecie opoczyńskim,

powiat tomaszowski,

powiat brzeziński,

powiat łaski,

powiat miejski Łódź,

gminy Andrespol, Koluszki, Nowosolna w powiecie łódzkim wschodnim,

gminy Dobroń, Ksawerów, Lutomiersk, miasto Konstantynów Łódzki, miasto Pabianice, część gminy wiejskiej Pabianice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S8, część gminy Dłutów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 485 w powiecie pabianickim,

gmina Wieruszów, część gminy Sokolniki położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 482, część gminy Galewice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Przybyłów – Ostrówek – Dąbrówka – Zmyślona w powiecie wieruszowskim, gminy Aleksandrów Łódzki, Stryków, miasto Zgierz w powiecie zgierskim,

gminy Bełchatów z miastem Bełchatów, Drużbice, Kluki, Rusiec, Szczerców, Zelów w powiecie bełchatowskim,

gminy Osjaków, Konopnica, Pątnów, Wierzchlas, część gminy Mokrsko położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Krzyworzeka – Mokrsko - Zmyślona – Komorniki – Orzechowiec – Poręby, część gminy Wieluń położona na wschód od zachodniej granicy miejscowości Wieluń oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Wieluń – Turów – Chotów biegnącą do zachodniej granicy gminy, część gminy Ostrówek położona na wschód od linii wyznaczonej przez rzekę Pyszna w powiecie wieluńskim,

część powiatu sieradzkiego nie wymieniona w części III załącznika I,,

powiat zduńskowolski,

gminy Aleksandrów, Sulejów, Wola Krzysztoporska, Wolbórz, część gminy Moszczenica położona na wschód od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Moszczenica – Osiedle, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Moszczenica – Osiedle – Kosów do skrzyżowania z drogą nr 12 i dalej na wschód od drogi nr 12 biegnącej od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy, część gminy Grabica położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 473 biegnącej od zachodniej granicy gminy do miejscowości Wola Kamocka, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 473 i łączącą miejscowości Wola Kamocka – Papieże Kolonia – Papieże do wschodniej granicy gminy w powiecie piotrkowskim,,

powiat miejski Piotrków Trybunalski,

w województwie pomorskim:

gminy Ostaszewo, miasto Krynica Morska oraz część gminy Nowy Dwór Gdański położona na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

gminy Lichnowy, Miłoradz, Nowy Staw, Malbork z miastem Malbork w powiecie malborskim,

gminy Mikołajki Pomorskie, Stary Targ i Sztum w powiecie sztumskim,

powiat gdański,

Miasto Gdańsk,

powiat tczewski,

powiat kwidzyński,

w województwie lubuskim:

powiat miejski Gorzów Wielkopolski,

część powiatu gorzowskiego nie wymieniona w części II załącznika I,

powiat strzelecko-drezdenecki,

w województwie dolnośląskim:

powiat lubański,

powiat złotoryjski,

powiat lwówecki,

gmina Chojnów w powiecie legnickim,

gmina Zagrodno w powiecie złototoryjskim,

gmina Chocianów w powiecie polkowickim,

część gminy Góra położona na północny -zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy, łączącą miejscowości Czernina – Kruszyniec – Góra do skrzyżowania z droga nr 324, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 324 biegnącą od tego skrzyżowania do zachodniej granicy gminy w powiecie górowskim,

gmina Prusice, część gminy Żmigród położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie trzebnickim,

gmina Wińsko w powiecie wołowskim,

gminy Ścinawa i Lubin z miastem Lubin w powiecie lubińskim,

gminy Dziadowa Kłoda, Międzybórz, Syców w powiecie oleśnickim,

w województwie wielkopolskim:

gminy Krzemieniewo, Osieczna, Rydzyna, część gminy Lipno położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5, część gminy Święciechowa położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie leszczyńskim,

powiat miejski Leszno,

gminy Granowo, Grodzisk Wielkopolski i część gminy Kamieniec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 w powiecie grodziskim,

gminy Czempiń, Kościan i miasto Kościan, Krzywiń, część gminy Śmigiel położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie kościańskim,

powiat miejski Poznań,

gminy Buk, Dopiewo, Komorniki, Tarnowo Podgórne, Stęszew, Swarzędz, Pobiedziska, Czerwonak, Mosina, miasto Luboń, miasto Puszczykowo i część gminy Kórnik położona na zachód od linii wyznaczonych przez drogi: nr S11 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 434 i drogę nr 434 biegnącą od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy, część gminy Rokietnica położona na południowy zachód od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy gminy w miejscowości Krzyszkowo do południowej granicy gminy w miejscowości Kiekrz oraz część gminy wiejskiej Murowana Goślina położona na południe od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy miasta Murowana Goślina do północno-wschodniej granicy gminy w powiecie poznańskim,

gmina Kiszkowo i część gminy Kłecko położona na zachód od rzeki Mała Wełna w powiecie gnieźnieńskim,

powiat czarnkowsko-trzcianecki,

gmina Kaźmierz część gminy Duszniki położona na południowy – wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Duszniki, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez ul. Niewierską oraz drogę biegnącą przez miejscowość Niewierz do zachodniej granicy gminy, część gminy Ostroróg położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 186 i 184 biegnące od granicy gminy do miejscowości Ostroróg, a następnie od miejscowości Ostroróg przez miejscowości Piaskowo – Rudki do południowej granicy gminy, część gminy Wronki położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Wartę biegnącą od zachodniej granicy gminy do przecięcia z droga nr 182, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 182 oraz 184 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 182 do południowej granicy gminy, miasto Szamotuły i część gminy Szamotuły położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 i drogę łączącą miejscowości Lipnica - Ostroróg do linii wyznaczonej przez wschodnią granicę miasta Szamotuły i na południe od linii kolejowej biegnącej od południowej granicy miasta Szamotuły, do południowo-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Obrzycko położona na zachód od drogi nr 185 łączącej miejscowości Gaj Mały, Słopanowo i Obrzycko do północnej granicy miasta Obrzycko, a następnie na zachód od drogi przebiegającej przez miejscowość Chraplewo w powiecie szamotulskim,

część gminy Rawicz położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5, część gminy Bojanowo położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie rawickim,

gmina Budzyń w powiecie chodzieskim,

gminy Mieścisko, Skoki i Wągrowiec z miastem Wągrowiec w powiecie wągrowieckim,

powiat pleszewski,

gmina Zagórów w powiecie słupeckim,

gmina Pyzdry w powiecie wrzesińskim,

gminy Kotlin, Żerków i część gminy Jarocin położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr S11 i 15 w powiecie jarocińskim,

gmina Rozdrażew, część gminy Koźmin Wielkopolski położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 15, część gminy Krotoszyn położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 15 oraz na wschód od granic miasta Krotoszyn w powiecie krotoszyńskim,

powiat ostrowski,

powiat miejski Kalisz,

gminy Blizanów, Żelazków, Godziesze Wielkie, Koźminek, Lisków, Opatówek, Szczytniki, część gminy Stawiszyn położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Zbiersk, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Zbiersk – Łyczyn – Petryki biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 25 do południowej granicy gminy, część gminy Ceków- Kolonia położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Młynisko – Morawin - Janków w powiecie kaliskim,

gminy Brudzew, Dobra, Kawęczyn, Przykona, Władysławów, Turek z miastem Turek część gminy Tuliszków położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 72 biegnącej od wschodniej granicy gminy do miasta Turek a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącej od skrzyżowania z drogą nr 72 w mieście Turek do zachodniej granicy gminy w powiecie tureckim,

gminy Rzgów, Grodziec, Krzymów, Stare Miasto, część gminy Rychwał położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Rychwał, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 25 w miejscowości Rychwał do wschodniej granicy gminy w powiecie konińskim,

część gminy Kępno położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 w powiecie kępińskim,

powiat ostrzeszowski,

w województwie opolskim:

gminy Domaszowice, Wilków i część gminy Namysłów położona na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę Głucha w powiecie namysłowskim,

gminy Wołczyn, Kluczbork, część gminy Byczyna położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 11 w powiecie kluczborskim,

część gminy Gorzów Śląski położona na południe od północnej granicy miasta Gorzów Śląski oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 45, część gminy Praszka położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 45 w miejscowości Praszka oraz na południe od drogi łączącej miejscowości Praszka – Kowale Kolonia - Kiczmachów, część gminy Rudniki położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 42 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 43 i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 43 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 42 w powiecie oleskim,

w województwie zachodniopomorskim:

część gminy Dębno położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 126 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 23 w miejscowości Dębno, następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 do skrzyżowania z ul. Jana Pawła II w miejscowości Cychry, następnie na północ od ul. Jana Pawła II do skrzyżowania z ul. Ogrodową i dalej na północ od linii wyznaczonej przez ul. Ogrodową, której przedłużenie biegnie do wschodniej granicy gminy w powiecie myśliborskim,

gminy Trzcińsko – Zdrój, Widuchowa, część gminy Chojna położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 26 biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Chojna, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 31 biegnącą od skrzyżowana z drogą nr 26 do południowej granicy gminy, w powiecie gryfińskim.

8.   Slovakien

Följande restriktionszoner I i Slovakien:

the whole district of Snina,

the whole district of Medzilaborce

the whole district of Stropkov

the whole district of Svidník, except municipalities included in part II,

in the district of Veľký Krtíš, the municipalities of Ipeľské Predmostie, Veľká nad Ipľom, Hrušov, Kleňany, Sečianky,

in the district of Levice, the municipalities of Ipeľské Úľany, Plášťovce, Dolné Túrovce, Stredné Túrovce, Šahy, Tešmak,

the whole district of Krupina, except municipalities included in part II,

the whole district of Banska Bystrica, except municipalities included in part II,

In the district of Liptovsky Mikulas – municipalities of Pribylina, Jamník, Svatý Štefan, Konská, Jakubovany, Liptovský Ondrej, Beňadiková, Vavrišovo, Liptovská Kokava, Liptovský Peter, Dovalovo, Hybe, Liptovský Hrádok, Važec, Východná, Kráľova Lehota, Nižná Boca, Vyšná Boca, Malužiná, Liptovská Porúbka, Liptovský Ján, Uhorská Ves, Podtureň, Závažná Poruba, Liptovský Mikuláš, Pavčina Lehota, Demänovská Dolina, Gôtovany, Galovany, Svätý Kríž, Lazisko, Dúbrava, Malatíny, Liptovské Vlachy, Liptovské Kľačany, Partizánska Ľupča, Kráľovská Ľubeľa, Zemianska Ľubeľa,

In the district of Ružomberok, the municipalities of Liptovská Lužná, Liptovská Osada, Podsuchá, Ludrová, Štiavnička, Liptovská Štiavnica, Nižný Sliač, Liptovské Sliače,

the whole district of Banska Stiavnica,

the whole district of Žiar nad Hronom.

DEL II

1.   Bulgarien

Följande restriktionszoner II i Bulgarien:

the whole region of Haskovo,

the whole region of Yambol,

the whole region of Stara Zagora,

the whole region of Pernik,

the whole region of Kyustendil,

the whole region of Plovdiv,

the whole region of Pazardzhik,

the whole region of Smolyan,

the whole region of Dobrich,

the whole region of Sofia city,

the whole region of Sofia Province,

the whole region of Blagoevgrad,

the whole region of Razgrad,

the whole region of Kardzhali,

the whole region of Burgas excluding the areas in Part III,

the whole region of Varna excluding the areas in Part III,

the whole region of Silistra, excluding the areas in Part III,

the whole region of Ruse, excluding the areas in Part III,

the whole region of Veliko Tarnovo, excluding the areas in Part III,

the whole region of Pleven, excluding the areas in Part III,

the whole region of Targovishte, excluding the areas in Part III,

the whole region of Shumen, excluding the areas in Part III,

the whole region of Sliven, excluding the areas in Part III,

the whole region of Vidin, excluding the areas in Part III.

2.   Tyskland

Följande restriktionszoner II i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

Landkreis Oder-Spree:

Gemeinde Grunow-Dammendorf,

Gemeinde Mixdorf

Gemeinde Schlaubetal,

Gemeinde Neuzelle,

Gemeinde Neißemünde,

Gemeinde Lawitz,

Gemeinde Eisenhüttenstadt,

Gemeinde Vogelsang,

Gemeinde Ziltendorf,

Gemeinde Wiesenau,

Gemeinde Friedland,

Gemeinde Siehdichum

Gemeinde Müllrose,

Gemeinde Briesen mit der Gemarkung Biegen,

Gemeinde Jacobsdorf mit den Gemarkungen Pillgram, Sieversdorf, Jacobsdorf östlich der L 37 und Petersdorf östlich der L 37,

Gemeinde Groß Lindow,

Gemeinde Brieskow-Finkenheerd,

Gemeinde Ragow-Merz,

Gemeinde Beeskow,

Gemeinde Rietz-Neuendorf mit den Gemarkungen Groß Rietz und Birkholz,

Gemeinde Tauche mit den Gemarkungen Stremmen, Ranzig, Trebatsch, Sabrodt, Sawall, Mitweide und Tauche,

Landkreis Dahme-Spreewald:

Gemeinde Jamlitz,

Gemeinde Lieberose,

Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Goyatz, Jessern, Lamsfeld, Ressen, Speichrow und Zaue,

Landkreis Spree-Neiße:

Gemeinde Schenkendöbern mit den Gemarkungen Stakow, Reicherskreuz, Groß Drewitz, Sembten, Lauschütz, Krayne, Lübbinchen, Grano, Pinnow, Bärenklau, Schenkendöbern und Atterwasch,

Gemeinde Guben mit den Gemarkungen Bresinchen, Guben und Deulowitz,

Gemeinde Forst (Lausitz) mit den Gemarkungen Groß Bademeusel und Klein Bademeusel,

Gemeinde Groß Schacksdorf-Simmersdorf mit der Gemarkung Groß Schacksdorf,

Gemeinde Neiße-Malxetal mit den Gemarkungen Preschen und Jerischke,

Gemeinde Döbern,

Gemeinde Jämlitz-Klein Düben,

Gemeinde Tschernitz mit der Gemarkung Tschernitz,

Landkreis Märkisch-Oderland:

Gemeinde Zechin,

Gemeinde Bleyen-Genschmar,

Gemeinde Neuhardenberg,

Gemeinde Golzow,

Gemeinde Küstriner Vorland,

Gemeinde Alt Tucheband,

Gemeinde Reitwein,

Gemeinde Podelzig,

Gemeinde Letschin,

Gemeinde Gusow-Platkow,

Gemeinde Seelow,

Gemeinde Vierlinden,

Gemeinde Lindendorf mit den Gemarkungen Sachsendorf, Libbenichen, Neu Mahlisch und Dolgelin – östlich der L37,

Gemeinde Fichtenhöhe,

Gemeinde Lietzen östlich der L 37,

Gemeinde Falkenhagen (Mark) östlich der L 37,

Gemeinde Zeschdorf östlich der L 37,

Gemeinde Treplin,

Gemeinde Lebus,

Gemeinde Müncheberg mit den Gemarkungen Jahnsfelde, Trebnitz, Obersdorf, Münchehofe und Hermersdorf,

Gemeinde Märkische Höhe mit der Gemarkung Ringenwalde,

Gemeinde Bliesdorf mit der Gemarkung Metzdorf,

Gemeinde Neutrebbin mit den Gemarkungen Wuschewier, Altbarnim, Neutrebbin, östlich der L 34, Alttrebbin östlich der L 34 und Altlewin östlich der L 34 und südwestlich der L 33,

kreisfreie Stadt Frankfurt (Oder),

Bundesland Sachsen:

Landkreis Görlitz:

Gemeinde Bad Muskau,

Gemeinde Boxberg/O.L. östlich des Straßenverlaufes K8472 bis Kaschel – S121 – Jahmen –Dürrbacher Straße – K8472 – Eselsberg – S131 – Boxberg – K 8481,

Gemeinde Gablenz,

Gemeinde Görlitz nördlich der Bundesautobahn A4,

Gemeinde Groß Düben südlich des Straßenverlaufes S126 – Halbendorf – K8478,

Gemeinde Hähnichen,

Gemeinde Hohendubrau östlich des Straßenverlaufes der Verbindungsstraße Buchholz-Gebelzig – S55,

Gemeinde Horka

Gemeinde Kodersdorf nördlich der Bundesautobahn A4,

Gemeinde Krauschwitz i.d. O.L.,

Gemeinde Kreba-Neudorf,

Gemeinde Mücka östlich des Straßenverlaufes S55 - K8471 - Förstgen - K8472,

Gemeinde Neißeaue,

Gemeinde Niesky,

Gemeinde Quitzdorf am See,

Gemeinde Rietschen,

Gemeinde Rothenburg/ O.L.,

Gemeinde Schleife östlich des Straßenverlaufes S130 – S126,

Gemeinde Schöpstal nördlich der Bundesautobahn A4,

Gemeinde Trebendorf östlich der K8481,

Gemeinde Vierkirchen nördlich der Bundesautobahn A4 und östlich der Verbindungsstraße Buchholz-Gebelzig,

Gemeinde Waldhufen nördlich der Bundesautobahn A4,

Gemeinde Weißkeißel,

Gemeinde Weißwasser/O.L. östlich der K8481.

3.   Estland

Följande restriktionszoner II i Estland:

Eesti Vabariik (välja arvatud Hiiu maakond).

4.   Lettland

Följande restriktionszoner II i Lettland:

Ādažu novads,

Aizputes novada Aizputes, Cīravas un Lažas pagasts, Kalvenes pagasta daļa uz rietumiem no ceļa pie Vārtājas upes līdz autoceļam A9, uz dienvidiem no autoceļa A9, uz rietumiem no autoceļa V1200, Kazdangas pagasta daļa uz rietumiem no ceļa V1200, P115, P117, V1296, Aizputes pilsēta,

Aglonas novads,

Aizkraukles novads,

Aknīstes novads,

Alojas novads,

Alsungas novads,

Alūksnes novads,

Amatas novads,

Apes novads,

Auces novads,

Babītes novads,

Baldones novads,

Baltinavas novads,

Balvu novads,

Bauskas novads,

Beverīnas novads,

Brocēnu novads,

Burtnieku novads,

Carnikavas novads,

Cēsu novads

Cesvaines novads,

Ciblas novads,

Dagdas novads,

Daugavpils novads,

Dobeles novads,

Dundagas novads,

Durbes novads,

Engures novads,

Ērgļu novads,

Garkalnes novads,

Grobiņas novada Bārtas pagasts,

Gulbenes novads,

Iecavas novads,

Ikšķiles novads,

Ilūkstes novads,

Inčukalna novads,

Jaunjelgavas novads,

Jaunpiebalgas novads,

Jaunpils novads,

Jēkabpils novads,

Jelgavas novads,

Kandavas novads,

Kārsavas novads,

Ķeguma novads,

Ķekavas novads,

Kocēnu novads,

Kokneses novads,

Krāslavas novads,

Krimuldas novads,

Krustpils novads,

Kuldīgas novada, Laidu pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V1296, Padures, Rumbas, Rendas, Kabiles, Vārmes, Pelču, Ēdoles, Īvandes, Kurmāles, Turlavas, Gudenieku un Snēpeles pagasts, Kuldīgas pilsēta,

Lielvārdes novads,

Līgatnes novads,

Limbažu novads,

Līvānu novads,

Lubānas novads,

Ludzas novads,

Madonas novads,

Mālpils novads,

Mārupes novads,

Mazsalacas novads,

Mērsraga novads,

Naukšēnu novads,

Neretas novads,

Ogres novads,

Olaines novads,

Ozolnieku novads,

Pārgaujas novads,

Pāvilostas novada Sakas pagasts, Pāvilostas pilsēta,

Pļaviņu novads,

Preiļu novads,

Priekules novads,

Priekuļu novads,

Raunas novads,

republikas pilsēta Daugavpils,

republikas pilsēta Jelgava,

republikas pilsēta Jēkabpils,

republikas pilsēta Jūrmala,

republikas pilsēta Rēzekne,

republikas pilsēta Valmiera,

Rēzeknes novads,

Riebiņu novads,

Rojas novads,

Ropažu novads,

Rucavas novada Dunikas pagasts,

Rugāju novads,

Rundāles novads,

Rūjienas novads,

Salacgrīvas novads,

Salas novads,

Salaspils novads,

Saldus novads,

Saulkrastu novads,

Sējas novads,

Siguldas novads,

Skrīveru novads,

Skrundas novada Raņķu pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V1272 līdz robežai ar Ventas upi, Skrundas pagasta daļa no Skrundas uz ziemeļiem no autoceļa A9 un austrumiem no Ventas upes,

Smiltenes novads,

Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

Strenču novads,

Talsu novads,

Tērvetes novads,

Tukuma novads,

Vaiņodes novada Vaiņodes pagasts un Embūtes pagasta daļa uz dienvidiem autoceļa P116, P106,

Valkas novads,

Varakļānu novads,

Vārkavas novads,

Vecpiebalgas novads,

Vecumnieku novads,

Ventspils novads,

Viesītes novads,

Viļakas novads,

Viļānu novads,

Zilupes novads.

5.   Litauen

Följande restriktionszoner II i Litauen:

Alytaus miesto savivaldybė,

Alytaus rajono savivaldybė,

Anykščių rajono savivaldybė,

Akmenės rajono savivaldybė,

Birštono savivaldybė,

Biržų miesto savivaldybė,

Biržų rajono savivaldybė,

Druskininkų savivaldybė,

Elektrėnų savivaldybė,

Ignalinos rajono savivaldybė,

Jonavos rajono savivaldybė,

Joniškio rajono savivaldybė,

Jurbarko rajono savivaldybė: Eržvilko, Girdžių, Jurbarko miesto, Jurbarkų, Raudonės, Šimkaičių, Skirsnemunės, Smalininkų, Veliuonos ir Viešvilės seniūnijos,

Kaišiadorių rajono savivaldybė,

Kalvarijos savivaldybė,

Kauno miesto savivaldybė,

Kauno rajono savivaldybė: Akademijos, Alšėnų, Batniavos, Ežerėlio, Domeikavos, Garliavos, Garliavos apylinkių, Karmėlavos, Kulautuvos, Lapių, Linksmakalnio, Neveronių, Raudondvario, Ringaudų, Rokų, Samylų, Taurakiemio, Vandžiogalos, Užliedžių, Vilkijos, ir Zapyškio seniūnijos, Babtų seniūnijos dalis į rytus nuo kelio A1, ir Vilkijos apylinkių seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio Nr. 1907,

Kazlų rūdos savivaldybė,

Kelmės rajono savivaldybė,

Kėdainių rajono savivaldybė: Dotnuvos, Gudžiūnų, Kėdainių miesto, Krakių, Pelėdnagių, Surviliškio, Šėtos, Truskavos, Vilainių ir Josvainių seniūnijos dalis į šiaurę ir rytus nuo kelio Nr. 229 ir Nr. 2032,

Klaipėdos rajono savivaldybė: Judrėnų, Endriejavo ir Veiviržėnų seniūnijos,

Kupiškio rajono savivaldybė,

Kretingos rajono savivaldybė,

Lazdijų rajono savivaldybė,

Marijampolės savivaldybė,

Mažeikių rajono savivaldybė,

Molėtų rajono savivaldybė,

Pagėgių savivaldybė,

Pakruojo rajono savivaldybė,

Panevėžio rajono savivaldybė,

Panevėžio miesto savivaldybė,

Pasvalio rajono savivaldybė,

Radviliškio rajono savivaldybė,

Rietavo savivaldybė,

Prienų rajono savivaldybė,

Plungės rajono savivaldybė: Žlibinų, Stalgėnų, Nausodžio, Plungės miesto, Šateikių ir Kulių seniūnijos,

Raseinių rajono savivaldybė: Betygalos, Girkalnio, Kalnujų, Nemakščių, Pagojukų, Paliepių, Raseinių miesto, Raseinių, Šiluvos, Viduklės seniūnijos,

Rokiškio rajono savivaldybė,

Skuodo rajono savivaldybės: Aleksandrijos, Ylakių, Lenkimų, Mosėdžio, Skuodo ir Skuodo miesto seniūnijos,

Šakių rajono savivaldybė,

Šalčininkų rajono savivaldybė,

Šiaulių miesto savivaldybė,

Šiaulių rajono savivaldybė,

Šilutės rajono savivaldybė,

Širvintų rajono savivaldybė,

Šilalės rajono savivaldybė,

Švenčionių rajono savivaldybė,

Tauragės rajono savivaldybė,

Telšių rajono savivaldybė,

Trakų rajono savivaldybė,

Ukmergės rajono savivaldybė,

Utenos rajono savivaldybė,

Varėnos rajono savivaldybė,

Vilniaus miesto savivaldybė,

Vilniaus rajono savivaldybė,

Vilkaviškio rajono savivaldybė,

Visagino savivaldybė,

Zarasų rajono savivaldybė.

6.   Ungern

Följande restriktionszoner II i Ungern:

Békés megye 950150, 950250, 950350, 950450, 950550, 950650, 950660, 950750, 950850, 950860, 951050, 951150, 951250, 951260, 951350, 951450, 951460, 951550, 951650, 951750, 952150, 952250, 952350, 952450, 952550, 952650, 953250, 953260, 953270, 953350, 953450, 953550, 953560, 953950, 954050, 954060, 954150, 956250, 956350, 956450, 956550, 956650 és 956750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Borsod-Abaúj-Zemplén megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Fejér megye 403150, 403160, 403260, 404250, 404550, 404560, 405450, 405550, 405650, 406450 és 407050 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Hajdú-Bihar megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Heves megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750250, 750550, 750650, 750750, 750850, 750970, 750980, 751050, 751150, 751160, 751250, 751260, 751350, 751360, 751450, 751460, 751470, 751550, 751650, 751750, 751850, 751950, 752150, 752250, 752350, 752450, 752460, 752550, 752560, 752650, 752750, 752850, 752950, 753060, 753070, 753150, 753250, 753310, 753450, 753550, 753650, 753660, 753750, 753850, 753950, 753960, 754050, 754150, 754250, 754360, 754370, 754850, 755550, 755650 és 755750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Komárom-Esztergom megye: 250350, 250850, 250950, 251450, 251550, 251950, 252050, 252150, 252350, 252450, 252460, 252550, 252650, 252750, 252850, 252860, 252950, 252960, 253050, 253150, 253250, 253350, 253450 és 253550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Nógrád megye valamennyi vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Pest megye 570150, 570250, 570350, 570450, 570550, 570650, 570750, 570850, 570950, 571050, 571150, 571250, 571350, 571650, 571750, 571760, 571850, 571950, 572050, 573550, 573650, 574250, 577250, 580050 és 580150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Szabolcs-Szatmár-Bereg megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe.

7.   Polen

Följande restriktionszoner II i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Kalinowo, Stare Juchy, Prostki oraz gmina wiejska Ełk w powiecie ełckim,

powiat elbląski,

powiat miejski Elbląg,

powiat gołdapski,

powiat piski,

powiat bartoszycki,

gminy Jeziorany, Kolno, część gminy Olsztynek położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr S51 biegnącą od wschodniej granicy gminy do miejscowości Ameryka oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą S51 do północnej granicy gminy, łączącej miejscowości Mańki – Mycyny – Ameryka, część gminy Biskupiec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S7 w powiecie olsztyńskim,

powiat ostródzki,

powiat olecki,

powiat giżycki,

powiat braniewski,

powiat kętrzyński,

gminy Lubomino i Orneta w powiecie lidzbarskim,

gmina Nidzica i część gminy Kozłowo położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie nidzickim,

gminy Jedwabno, Szczytno i miasto Szczytno i Świętajno w powiecie szczycieńskim,

powiat mrągowski,

gminy Lubawa, miasto Lubawa, Zalewo, miasto Iława i część gminy wiejskiej Iława położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 521 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą łączącą miejscowości Szymbark - Ząbrowo - Segnowy – Laseczno – Gulb, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Szymbark - Ząbrowo - Segnowy – Laseczno - Gulb biegnącą do południowej granicy gminy w powiecie iławskim,

część gminy wiejskiej Nowe Miasto Lubawskie położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Lekarty, a następnie na północny -wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Lekarty – Nowy Dwór Bratiański biegnącą do północnej granicy gminy miejskiej Nowe Miasto Lubawskie oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 538, część gminy Grodziczno położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 538 w powiecie nowomiejskim,

powiat węgorzewski,

część gminy Rybno położona na północ od linii kolejowej, część gminy wiejskiej Działdowo położona na północ od linii wyznaczonej przez linie kolejowe biegnące od wschodniej do zachodniej granicy gminy w powiecie działdowskim,

w województwie podlaskim:

powiat bielski,

powiat grajewski,

powiat moniecki,

powiat sejneński,

gminy Łomża, Piątnica, Jedwabne, Przytuły i Wizna w powiecie łomżyńskim,

powiat miejski Łomża,

część powiatu siemiatyckiego nie wymieniona w części III załącznika I,

powiat hajnowski,

gminy Ciechanowiec, Klukowo, Szepietowo, Kobylin-Borzymy, Nowe Piekuty, Sokoły i część gminy Kulesze Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie wysokomazowieckim,

gmina Rutki i część gminy Kołaki Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

gminy Mały Potok i Stawiski w powiecie kolneńskim,

powiat białostocki,

powiat suwalski,

powiat miejski Suwałki,

powiat augustowski,

powiat sokólski,

powiat miejski Białystok,

w województwie mazowieckim:

gminy Domanice, Korczew, Kotuń, Mordy, Paprotnia, Przesmyki, Siedlce, Skórzec, Wiśniew, Wodynie, Zbuczyn w powiecie siedleckim,

powiat miejski Siedlce,

gminy Ceranów, Jabłonna Lacka, Kosów Lacki, Repki, Sabnie, Sterdyń w powiecie sokołowskim,

powiat łosicki,

powiat sochaczewski,

gminy Policzna, Przyłęk, Tczów i Zwoleń w powiecie zwoleńskim,

powiat kozienicki,

gminy Chotcza i Solec nad Wisłą w powiecie lipskim,

gminy Gózd, Jastrzębia, Jedlnia Letnisko, Pionki z miastem Pionki, Skaryszew, Jedlińsk, Przytyk, Zakrzew, część gminy Iłża położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9, część gminy Wolanów położona na północ od drogi nr 12 w powiecie radomskim,

gminy Bodzanów, Słubice, Wyszogród i Mała Wieś w powiecie płockim,

powiat nowodworski,

gminy Czerwińsk nad Wisłą, Naruszewo, Załuski w powiecie płońskim,

gminy: miasto Kobyłka, miasto Marki, miasto Ząbki, miasto Zielonka w powiecie wołomińskim,

gminy Borowie, Garwolin z miastem Garwolin, Miastków Kościelny, Parysów, Pilawa, część gminy Wilga położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Wilga biegnącą od wschodniej granicy gminy do ujścia do rzeki Wisły, część gminy Górzno położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Łąki i Górzno biegnącą od wschodniej granicy gminy, następnie od miejscowości Górzno na północ od drogi nr 1328W biegnącej do drogi nr 17, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą

od drogi nr 17 do zachodniej granicy gminy przez miejscowości Józefów i Kobyla Wola w powiecie garwolińskim,

gminy Boguty – Pianki, Zaręby Kościelne, Nur i część gminy Małkinia Górna położona na południe od rzeki Brok w powiecie ostrowskim,

gminy Chlewiska i Szydłowiec w powiecie szydłowieckim,

gminy Cegłów, Dębe Wielkie, Halinów, Latowicz, Mińsk Mazowiecki i miasto Mińsk Mazowiecki, Mrozy, Siennica, miasto Sulejówek w powiecie mińskim,

powiat otwocki,

powiat warszawski zachodni,

powiat legionowski,

powiat piaseczyński,

powiat pruszkowski,

powiat grójecki,

powiat grodziski,

powiat żyrardowski,

powiat białobrzeski,

powiat przysuski,

powiat miejski Warszawa,

w województwie lubelskim:

powiat bialski,

powiat miejski Biała Podlaska,

gminy Batorz, Godziszów, Janów Lubelski, Modliborzyce i Potok Wielki w powiecie janowskim,

gminy Janowiec, Kazimierz Dolny, Końskowola, Kurów, Markuszów, Nałęczów, Puławy z miastem Puławy, Wąwolnica i Żyrzyn w powiecie puławskim,

gminy Nowodwór, miasto Dęblin i część gminy Ryki położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową powiecie ryckim,

gminy Adamów, Krzywda, Stoczek Łukowski z miastem Stoczek Łukowski, Wola Mysłowska, Trzebieszów, Stanin, Wojcieszków, gmina wiejska Łuków i miasto Łuków w powiecie łukowskim,

powiat lubelski,

powiat miejski Lublin,

gminy Niedźwiada, Ostrówek, Ostrów Lubelski, Serniki, Uścimów i Lubartów z miastem Lubartów w powiecie lubartowskim,

powiat łęczyński,

powiat świdnicki,

gminy Fajsławice, Gorzków, Izbica, Krasnystaw z miastem Krasnystaw, Kraśniczyn, Łopiennik Górny, Siennica Różana i część gminy Żółkiewka położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 842 w powiecie krasnostawskim,

gminy Chełm, Ruda – Huta, Sawin, Rejowiec, Rejowiec Fabryczny z miastem Rejowiec Fabryczny, Siedliszcze, Wierzbica, Żmudź, Dorohusk, Dubienka, Kamień, Leśniowice, Wojsławice w powiecie chełmskim,

powiat miejski Chełm,

powiat kraśnicki,

powiat opolski,

powiat parczewski,

powiat włodawski,

powiat radzyński,

powiat miejski Zamość,

gminy Sitno, Skierbieszów, Stary Zamość, Zamość w powiecie zamojskim

w województwie podkarpackim:

powiat stalowowolski,

gminy Oleszyce, Lubaczów z miastem Lubaczów, Wielkie Oczy w powiecie lubaczowskim,

część gminy Kamień położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19, część gminy Sokołów Małopolski położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gminy Cmolas, Majdan Królewski i Niwiska powiecie kolbuszowskim,

część gminy Ostrów położona na północ od drogi linii wyznaczonej przez drogę nr A4 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 986, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 986 biegnącą od tego skrzyżowania do miejsco