5.7.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 236/10

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/1090

av den 2 juli 2021

om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artikel 71.3, och

av följande skäl:

(1)

Afrikansk svinpest är en infektiös virussjukdom som drabbar hållna och vilda svin och kan ha allvarliga konsekvenser för den berörda djurpopulationen och för lönsamheten inom uppfödningen. Den kan även leda till störningar vid förflyttning av sändningar av dessa djur och av produkter av dem inom unionen och vid export till tredjeländer.

(2)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 (2), som har antagits inom ramen för förordning (EU) 2016/429, fastställs särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning av afrikansk svinpest som de medlemsstater som förtecknas i bilaga I till den förordningen (de berörda medlemsstaterna) ska tillämpa under en begränsad tid i restriktionszonerna I, II och III som förtecknas i den bilagan.

(3)

De områden som förtecknas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 baseras på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ändrades senast genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/994 (3) till följd av förändringar i den epidemiologiska situationen vad gäller den sjukdomen i Polen och Slovakien.

(4)

Alla ändringar av restriktionszonerna I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 bör grundas på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i de områden som drabbats av sjukdomen och den allmänna epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i den berörda medlemsstaten, risknivån för ytterligare spridning av sjukdomen, vetenskapligt baserade principer och kriterier för geografisk avgränsning på grund av afrikansk svinpest och unionens riktlinjer som överenskommits med medlemsstaterna i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder och som finns tillgängliga för allmänheten på kommissionens webbplats (4). Sådana ändringar bör också ta hänsyn till internationella standarder, såsom OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code (5) och de motiveringar för zonindelning som lämnats av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

(5)	Sedan genomförandeförordning (EU) 2021/994 antogs har nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin konstaterats i Polen och Slovakien.

(6)

I juni 2021 konstaterades flera utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i distrikten kępiński, wieruszowski och łódzki wschodni i Polen i områden som för närvarande inte förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Dessa nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. De områden i Polen som för närvarande inte förtecknas i den bilagan och som drabbats av de senaste utbrotten av afrikansk svinpest bör därför nu förtecknas som en restriktionszon III i den bilagan.

(7)

I juni 2021 konstaterades dessutom ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i distriktet mielecki i Polen i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Detta utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Polen som för närvarande förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan och som drabbats av detta nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon III i den bilagan i stället för som en restriktionszon II, och de nuvarande gränserna för restriktionszonerna I och II måste också omdefinieras och utvidgas för att ta hänsyn till detta nyligen inträffade utbrott.

(8)

I juni 2021 konstaterades även ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i distriktet Lučenec i Slovakien i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Detta utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Slovakien som för närvarande förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan och som drabbats av detta nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon III i den bilagan i stället för som en restriktionszon II, och de nuvarande gränserna för restriktionszonerna I och II måste också omdefinieras och utvidgas för att ta hänsyn till detta nyligen inträffade utbrott.

(9)

Efter dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i Polen och Slovakien har zonindelningen i dessa medlemsstater omprövats och uppdaterats med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Gällande riskhanteringsåtgärder har också omprövats och uppdaterats. Dessa ändringar bör återspeglas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605.

(10)

För att beakta den senaste utvecklingen av den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen, bör nya tillräckligt stora restriktionszoner avgränsas i Polen och Slovakien och upptas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Eftersom situationen när det gäller afrikansk svinpest är mycket dynamisk i unionen har hänsyn tagits till situationen i de omgivande områdena när dessa nya restriktionszoner avgränsas.

(11)	Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen vad gäller spridningen av afrikansk svinpest är det viktigt att de ändringar som genom denna genomförandeförordning görs i genomförandeförordning (EU) 2021/605 träder i kraft så snart som möjligt.

(12)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 2 juli 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 av den 7 april 2021 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest (EUT L 129, 15.4.2021, s. 1).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/994 av den 18 juni 2021 om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest (EUT L 219, 21.6.2021, s. 1).

(4) Arbetsdokument SANTE/7112/2015/Rev. 3 ”Principles and criteria for geographically defining ASF regionalisation” (https://ec.europa.eu/food/animals/animal-diseases/control-measures/asf_en).

(5) OIE Terrestrial Animal Health Code, 28:e upplagan, 2019. ISBN för volym I: 978-92-95108-85-1; ISBN för volym II: 978-92-95108-86-8 (https://www.oie.int/standard-setting/terrestrial-code/access-online/).

BILAGA

Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ska ersättas med följande:

”BILAGA I

RESTRIKTIONSZONER

DEL I

1. Tyskland

Följande restriktionszoner I i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

Landkreis Dahme-Spreewald:

Gemeinde Alt Zauche-Wußwerk,

Gemeinde Byhleguhre-Byhlen,

Gemeinde Märkische Heide, mit den Gemarkungen Alt Schadow, Neu Schadow, Pretschen, Plattkow, Wittmannsdorf, Schuhlen-Wiese, Bückchen, Kuschkow, Gröditsch, Groß Leuthen, Leibchel, Glietz, Groß Leine, Dollgen, Krugau, Dürrenhofe, Biebersdorf und Klein Leine,

Gemeinde Neu Zauche,

Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Groß Liebitz, Guhlen, Mochow und Siegadel,

Gemeinde Spreewaldheide,

Gemeinde Straupitz,

Landkreis Märkisch-Oderland:

Gemeinde Lietzen westlich der L 37,

Gemeinde Falkenhagen (Mark) westlich der L 37,

Gemeinde Zeschdorf westlich der L 37,

Gemeinde Lindendorf mit der Gemarkung Dolgelin – westlich der L 37,

Gemeinde Müncheberg mit den Gemarkungen Müncheberg, Eggersdorf bei Müncheberg und Hoppegarten bei Müncheberg,

Gemeinde Neulewin,

Gemeinde Bliesdorf mit den Gemarkungen Kunersdorf und Bliesdorf,

Gemeinde Neutrebbin mit den Gemarkungen Neutrebbin und Alttrebbin westlich der L 34 und Altelewin westlich und nordöstlich der L 33,

Gemeinde Märkische Höhe mit den Gemarkungen Reichenberg und Batzlow,

Gemeinde Wriezen mit den Gemarkungen Haselberg, Frankenfelde, Schulzendorf, Lüdersdorf, Biesdorf, Rathsdorf, Wriezen, Altwriezen, Beauregard, Eichwerder und Jäckelsbruch,

Gemeinde Oderaue mit den Gemarkungen Neuranft, Neuküstrinchen, Neurüdnitz, Altwustrow, Neuwustrow und Zäckericker Loose, Altreetz, Altmädewitz und Neumädewitz,

Gemeinde Buckow (Märkische Schweiz),

Gemeinde Strausberg mit den Gemarkungen Hohenstein und Ruhlsdorf,

Gemeine Garzau-Garzin,

Gemeinde Waldsieversdorf,

Gemeinde Rehfelde mit der Gemarkung Werder,

Gemeinde Reichenow-Mögelin,

Gemeinde Prötzel mit den Gemarkungen Harnekop, Sternebeck und Prötzel östlich der B 168 und der L35,

Gemeinde Oberbarnim.

Landkreis Oder-Spree:

Gemeinde Storkow (Mark),

Gemeinde Wendisch Rietz,

Gemeinde Reichenwalde,

Gemeinde Diensdorf-Radlow,

Gemeinde Bad Saarow,

Gemeinde Rietz-Neuendorf mit den Gemarkungen Buckow, Glienicke, Behrensdorf, Ahrensdorf, Herzberg, Görzig, Pfaffendorf, Sauen, Wilmersdorf (G), Neubrück, Drahendorf, Alt Golm,

Gemeinde Tauche mit den Gemarkungen Briescht, Kossenblatt, Werder, Görsdorf (B), Giesendorf, Wulfersdorf, Falkenberg (T), Lindenberg,

Gemeinde Steinhöfel mit den Gemarkungen Demnitz, Steinhöfel, Hasenfelde, Ahrensdorf, Heinersdorf, Tempelberg,

Gemeinde Langewahl,

Gemeinde Berkenbrück,

Gemeinde Briesen (Mark) mit den Gemarkungen Wilmersdorf, Falkenberg, Alt Madlitz, Madlitz Forst, Kersdorf, Briesen, Neubrück Forst,

Gemeinde Jacobsdorf mit den Gemarkungen Petersdorf und Jacobsdorf westlich der L 37,

Landkreis Spree-Neiße:

Gemeinde Jänschwalde,

Gemeinde Peitz,

Gemeinde Tauer,

Gemeinde Turnow-Preilack,

Gemeinde Drachhausen,

Gemeinde Schmogrow-Fehrow,

Gemeinde Drehnow,

Gemeinde Guben mit der Gemarkung Schlagsdorf,

Gemeinde Schenkendöbern mit den Gemarkungen Grabko, Kerkwitz, Groß Gastrose,

Gemeinde Teichland,

Gemeinde Dissen-Striesow,

Gemeinde Heinersbrück,

Gemeinde Briesen,

Gemeinde Forst mit den Gemarkungen Briesníg, Weißagk, Bohrau, Naundorf, Mulknitz, Klein Jamno, Forst (Lausitz) und Groß Jamno,

Gemeinde Wiesengrund,

Gemeinde Groß Schacksdorf-Simmersdorf mit der Gemarkung Simmersdorf,

Gemeinde Neiße-Malxetal mit den Gemarkungen Jocksdorf, Klein Kölzig und Groß Kölzig,

Gemeinde Tschernitz mit der Gemarkung Wolfshain,

Gemeinde Felixsee,

Gemeinde Spremberg mit den Gemarkungen Lieskau, Schönheide, Graustein, Türkendorf, Groß Luja, Wadelsdorf, Hornow, Sellessen, Spremberg, Bühlow,

Gemeinde Neuhausen/Spree mit den Gemarkungen Kathlow, Haasow, Sergen, Roggosen, Gablenz, Komptendorf, Laubsdorf, Koppatz, Neuhausen, Drieschnitz, Kahsel, Bagenz,

Stadt Cottbus mit den Gemarkungen Dissenchen, Döbbrick, Merzdorf, Saspow, Schmellwitz, Sielow, Willmersdorf.

Bundesland Sachsen:

Landkreis Bautzen

Gemeinde Großdubrau: Ortsteile Commerau, Göbeln, Jetscheba, Kauppa, Särchen, Spreewiese,

Gemeinde Hochkirch: Ortsteile Kohlwesa, Niethen, Rodewitz, Wawitz, Zschorna,

Gemeinde Königswartha: Ortsteil Oppitz,

Gemeinde Lohsa: Ortsteile Dreiweibern, Driewitz, Friedersdorf, Hermsdorf/Spree, Lippen, Litschen, Lohsa, Riegel, Tiegling, Weißkollm,

Gemeinde Malschwitz: Ortsteile Baruth, Brießnitz, Brösa, Buchwalde, Cannewitz, Dubrauke, Gleina, Guttau, Halbendorf/Spree, Kleinsaubernitz, Lieske, Lömischau, Neudorf/Spree, Preititz, Rackel, Ruhethal, Wartha,

Gemeinde Radibor: Ortsteile Droben, Lippitsch, Milkel, Teicha, Wessel,

Gemeinde Spreetal,

Gemeinde Weißenberg.

Landkreis Görlitz:

Gemeinde Boxberg/O.L., sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Görlitz südlich der Bundesautobahn A4 mit den Ortsteilen Biesnitz, Deutsch Ossig, Historische Altstadt, Innenstadt, Klein Neundorf, Klingewalde, Königshufen, Kunnerwitz, Ludwigsdorf, Nikolaivorstadt, Rauschwalde, Schlauroth, Südstadt, Weinhübel,

Gemeinde Groß Düben, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Hohendubrau, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Kodersdorf, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Königshain,

Gemeinde Löbau: Ortsteile Altcunnewitz, Bellwitz, Dolgowitz, Glossen, Kittlitz, Kleinradmeritz, Krappe, Lautitz, Mauschwitz, Neucunnewitz, Neukittlitz, Oppeln, Rosenhain,

Gemeinde Markersdorf: Ortsteile Holtendorf, Markersdorf, Pfaffendorf,

Gemeinde Mücka, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Reichenbach/O.L.: Ortsteile Biesig, Borda, Dittmannsdorf, Feldhäuser, Goßwitz, Krobnitz, Lehnhäuser, Löbensmüh, Mengelsdorf, Meuselwitz, Oehlisch, Stadt Reichenbach/O.L., Reißaus, Schöps, Zoblitz,

Gemeinde Schleife, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Schöpstal, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Trebendorf, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Vierkirchen, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Waldhufen, sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes,

Gemeinde Weißwasser/O.L., sofern nicht bereits Teil des gefährdeten Gebietes.

2. Estland

Följande restriktionszoner I i Estland:

—	Hiiu maakond.

3. Grekland

Följande restriktionszoner I i Grekland:

—

in the regional unit of Drama:

—	the community departments of Sidironero and Skaloti and the municipal departments of Livadero and Ksiropotamo (in Drama municipality),

—	the municipal department of Paranesti (in Paranesti municipality),

—	the municipal departments of Kokkinogeia, Mikropoli, Panorama, Pyrgoi (in Prosotsani municipality),

—	the municipal departments of Kato Nevrokopi, Chrysokefalo, Achladea, Vathytopos, Volakas, Granitis, Dasotos, Eksohi, Katafyto, Lefkogeia, Mikrokleisoura, Mikromilea, Ochyro, Pagoneri, Perithorio, Kato Vrontou and Potamoi (in Kato Nevrokopi municipality),

—

in the regional unit of Xanthi:

—	the municipal departments of Kimmerion, Stavroupoli, Gerakas, Dafnonas, Komnina, Kariofyto and Neochori (in Xanthi municipality),

—	the community departments of Satres, Thermes, Kotyli, and the municipal departments of Myki, Echinos and Oraio and (in Myki municipality),

—	the community department of Selero and the municipal department of Sounio (in Avdira municipality),

—

in the regional unit of Rodopi:

—	the municipal departments of Komotini, Anthochorio, Gratini, Thrylorio, Kalhas, Karydia, Kikidio, Kosmio, Pandrosos, Aigeiros, Kallisti, Meleti, Neo Sidirochori and Mega Doukato (in Komotini municipality),

—	the municipal departments of Ipio, Arriana, Darmeni, Archontika, Fillyra, Ano Drosini, Aratos and the Community Departments Kehros and Organi (in Arriana municipality),

—	the municipal departments of Iasmos, Sostis, Asomatoi, Polyanthos and Amvrosia and the community department of Amaxades (in Iasmos municipality),

—	the municipal department of Amaranta (in Maroneia Sapon municipality),

—

in the regional unit of Evros:

—	the municipal departments of Kyriaki, Mandra, Mavrokklisi, Mikro Dereio, Protokklisi, Roussa, Goniko, Geriko, Sidirochori, Megalo Derio, Sidiro, Giannouli, Agriani and Petrolofos (in Soufli municipality),

—	the municipal departments of Dikaia, Arzos, Elaia, Therapio, Komara, Marasia, Ormenio, Pentalofos, Petrota, Plati, Ptelea, Kyprinos, Zoni, Fulakio, Spilaio, Nea Vyssa, Kavili, Kastanies, Rizia, Sterna, Ampelakia, Valtos, Megali Doxipara, Neochori and Chandras (in Orestiada municipality),

—	the municipal departments of Asvestades, Ellinochori, Karoti, Koufovouno, Kiani, Mani, Sitochori, Alepochori, Asproneri, Metaxades, Vrysika, Doksa, Elafoxori, Ladi, Paliouri and Poimeniko (in Didymoteixo municipality),

—

in the regional unit of Serres:

—

the municipal departments of Kerkini, Livadia, Makrynitsa, Neochori, Platanakia, Petritsi, Akritochori, Vyroneia, Gonimo, Mandraki, Megalochori, Rodopoli, Ano Poroia, Katw Poroia, Sidirokastro, Vamvakophyto, Promahonas, Kamaroto, Strymonochori, Charopo, Kastanousi and Chortero and the community departments of Achladochori, Agkistro and Kapnophyto (in Sintiki municipality),

—	the municipal departments of Serres, Elaionas and Oinoussa and the community departments of Orini and Ano Vrontou (in Serres municipality),

—	the municipal departments of Dasochoriou, Irakleia, Valtero, Karperi, Koimisi, Lithotopos, Limnochori, Podismeno and Chrysochorafa (in Irakleia municipality).

4. Lettland

Följande restriktionszoner I i Lettland:

—	Pāvilostas novada Vērgales pagasts,

—	Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

—	Grobiņas novada Medzes, Grobiņas un Gaviezes pagasts. Grobiņas pilsēta,

—	Rucavas novada Rucavas pagasts,

—	Nīcas novads.

5. Litauen

Följande restriktionszoner I i Litauen:

—	Klaipėdos rajono savivaldybė: Agluonėnų, Dovilų, Gargždų, Priekulės, Vėžaičių, Kretingalės ir Dauparų-Kvietinių seniūnijos,

—	Palangos miesto savivaldybė.

6. Ungern

Följande restriktionszoner I i Ungern:

—

Békés megye 950950, 950960, 950970, 951950, 952050, 952750, 952850, 952950, 953050, 953150, 953650, 953660, 953750, 953850, 953960, 954250, 954260, 954350, 954450, 954550, 954650, 954750, 954850, 954860, 954950, 955050, 955150, 955250, 955260, 955270, 955350, 955450, 955510, 955650, 955750, 955760, 955850, 955950, 956050, 956060, 956150 és 956160 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Bács-Kiskun megye 600150, 600850, 601550, 601650, 601660, 601750, 601850, 601950, 602050, 603250, 603750 és 603850 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Budapest 1 kódszámú, vadgazdálkodási tevékenységre nem alkalmas területe,

—	Csongrád-Csanád megye 800150, 800160, 800250, 802220, 802260, 802310 és 802450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Fejér megye 400150, 400250, 400351, 400352, 400450, 400550, 401150, 401250, 401350, 402050, 402350, 402360, 402850, 402950, 403050, 403250, 403350, 403450, 403550, 403650, 403750, 403950, 403960, 403970, 404570, 404650, 404750, 404850, 404950, 404960, 405050, 405750, 405850, 405950,

—	406050, 406150, 406550, 406650 és 406750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Győr-Moson-Sopron megye 100550, 100650, 100950, 101050, 101350, 101450, 101550, 101560 és 102150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Jász-Nagykun-Szolnok megye 750150, 750160, 750260, 750350, 750450, 750460, 754450, 754550, 754560, 754570, 754650, 754750, 754950, 755050, 755150, 755250, 755350 és 755450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Komárom-Esztergom megye 250150, 250250, 250450, 250460, 250550, 250650, 250750, 251050, 251150, 251250, 251350, 251360, 251650, 251750, 251850, 252250, kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Pest megye 571550, 572150, 572250, 572350, 572550, 572650, 572750, 572850, 572950, 573150, 573250, 573260, 573350, 573360, 573450, 573850, 573950, 573960, 574050, 574150, 574350, 574360, 574550, 574650, 574750, 574850, 574860, 574950, 575050, 575150, 575250, 575350, 575550, 575650, 575750, 575850, 575950, 576050, 576150, 576250, 576350, 576450, 576650, 576750, 576850, 576950, 577050, 577150, 577350, 577450, 577650, 577850, 577950, 578050, 578150, 578250, 578350, 578360, 578450, 578550, 578560, 578650, 578850, 578950, 579050, 579150, 579250, 579350, 579450, 579460, 579550, 579650, 579750, 580250 és 580450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

7. Polen

Följande restriktionszoner I i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Wielbark i Rozogi w powiecie szczycieńskim,

gminy Janowiec Kościelny, Janowo i część gminy Kozłowo położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie nidzickim,

gminy Iłowo – Osada, Lidzbark, Płośnica, miasto Działdowo, część gminy Rybno położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę kolejową, część gminy wiejskiej Działdowo położona na południe od linii wyznaczonej przez linie kolejowe biegnące od wschodniej do zachodniej granicy gminy w powiecie działdowskim,

gminy Kisielice, Susz i część gminy wiejskiej Iława położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 521 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą łączącą miejscowości Szymbark - Ząbrowo - Segnowy – Laseczno – Gulb, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Szymbark - Ząbrowo - Segnowy – Laseczno - Gulb biegnącą do południowej granicy gminy w powiecie iławskim,

gminy Biskupiec, Kurzętnik, część gminy wiejskiej Nowe Miasto Lubawskie położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Lekarty, a następnie na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Lekarty – Nowy Dwór Bratiański biegnącą do północnej granicy gminy miejskiej Nowe Miasto Lubawskie oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 538, część gminy Grodziczno położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 538 w powiecie nowomiejskim.

w województwie podlaskim:

gminy Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew i część gminy Kulesze Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię koleją w powiecie wysokomazowieckim,

gminy Miastkowo, Nowogród, Śniadowo i Zbójna w powiecie łomżyńskim,

gminy Szumowo, Zambrów z miastem Zambrów i część gminy Kołaki Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

gminy Grabowo, Kolno i miasto Kolno, Turośl w powiecie kolneńskim,

w województwie mazowieckim:

powiat ostrołęcki,

powiat miejski Ostrołęka,

gminy Bielsk, Brudzeń Duży, Bulkowo, Drobin, Gąbin, Łąck, Nowy Duninów, Radzanowo, Słupno, Staroźreby i Stara Biała w powiecie płockim,

powiat miejski Płock,

powiat ciechanowski,

gminy Baboszewo, Dzierzążnia, Joniec, Nowe Miasto, Płońsk i miasto Płońsk, Raciąż i miasto Raciąż, Sochocin w powiecie płońskim,

powiat sierpecki,

powiat żuromiński,

gminy Andrzejewo, Brok, Stary Lubotyń, Szulborze Wielkie, Wąsewo, Ostrów Mazowiecka z miastem Ostrów Mazowiecka, część gminy Małkinia Górna położona na północ od rzeki Brok w powiecie ostrowskim,

powiat mławski,

powiat przasnyski,

powiat makowski,

powiat pułtuski,

powiat wyszkowski,

powiat węgrowski,

gminy Dąbrówka, Jadów, Klembów, Poświętne, Radzymin, Strachówka Wołomin i Tłuszcz w powiecie wołomińskim,

gminy Mokobody i Suchożebry w powiecie siedleckim,

gminy Dobre, Jakubów, Kałuszyn, Stanisławów w powiecie mińskim,

gminy Bielany i gmina wiejska Sokołów Podlaski w powiecie sokołowskim,

gminy Kowala, Wierzbica, część gminy Wolanów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie radomskim,

powiat miejski Radom,

gminy Jastrząb, Mirów, Orońsko w powiecie szydłowieckim,

powiat gostyniński,

w województwie podkarpackim:

gminy Pruchnik, Rokietnica, Roźwienica, w powiecie jarosławskim,

gminy Fredropol, Krasiczyn, Krzywcza, Medyka, Orły, Żurawica, Przemyśl w powiecie przemyskim,

powiat miejski Przemyśl,

gminy Gać, Jawornik Polski, Kańczuga, część gminy Zarzecze położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Mleczka w powiecie przeworskim,

powiat łańcucki,

gminy Trzebownisko, Głogów Małopolski, część gminy Świlcza położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 94 i część gminy Sokołów Małopolski położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gmina Ropczyce, część gminy Ostrów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 986, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 986 biegnącą od tego skrzyżowania do miejscowości Osieka i dalej na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Osieka_- Blizna, część gminy Sędziszów Małopolski położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 94 w powiecie ropczycko – sędziszowskim,

gminy Czarna, Pilzno, miasto Dębica, część gminy wiejskiej Dębica położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr A4, część gminy Żyraków położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 w powiecie dębickim,

gminy Dzikowiec, Kolbuszowa i Raniżów w powiecie kolbuszowskim,

gminy Borowa, Gawłuszowice, Padew Narodowa, Tuszów Narodowy, część gminy Czermin położona na północny – zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Olszyny – Czermin – Piaski – Jasieniec do granicy gminy, część gminy Radomyśl Wielki położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 984 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Radomyśl Wielki, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Radomyśl Wielki – Zdziarzec – Pole biegnącą od drogi nr 984 do południowej granicy gminy, część gminy Wadowice Górne położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Kawęczyn – Wampierzów- Wadowice Górne w powiecie mieleckim,

w województwie świętokrzyskim:

powiat opatowski,

powiat sandomierski,

gminy Bogoria, Łubnice, Oleśnica, Osiek, Połaniec, Rytwiany i Staszów w powiecie staszowskim,

gminy Bliżyn, Skarżysko – Kamienna, Suchedniów i Skarżysko Kościelne w powiecie skarżyskim,

gmina Wąchock, część gminy Brody położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 oraz na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogi: nr 0618T biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie, drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy oraz na północ od drogi nr 42 i część gminy Mirzec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno - wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

powiat ostrowiecki,

gminy Fałków, Ruda Maleniecka, Radoszyce, Smyków, część gminy Końskie położona na zachód od linii kolejowej, część gminy Stąporków położona na południe od linii kolejowej w powiecie koneckim,

gminy Mniów i Zagnańsk w powiecie kieleckim,

w województwie łódzkim:

gminy Łyszkowice, Kocierzew Południowy, Kiernozia, Chąśno, Nieborów, część gminy wiejskiej Łowicz położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącej od granicy miasta Łowicz do zachodniej granicy gminy oraz część gminy wiejskiej Łowicz położona na wschód od granicy miasta Łowicz i na północ od granicy gminy Nieborów w powiecie łowickim,

gminy Cielądz, Rawa Mazowiecka z miastem Rawa Mazowiecka w powiecie rawskim,

gminy Bolimów, Głuchów, Godzianów, Lipce Reymontowskie, Maków, Nowy Kawęczyn, Skierniewice, Słupia w powiecie skierniewickim,

powiat miejski Skierniewice,

gminy Mniszków, Paradyż, Sławno i Żarnów w powiecie opoczyńskim,

powiat tomaszowski,

powiat brzeziński,

powiat łaski,

powiat miejski Łódź,

gminy Andrespol, Koluszki, Nowosolna w powiecie łódzkim wschodnim,

gminy Dobroń, Ksawerów, Lutomiersk, miasto Konstantynów Łódzki, miasto Pabianice, część gminy wiejskiej Pabianice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S8, część gminy Dłutów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 485 w powiecie pabianickim,

gminy Aleksandrów Łódzki, Stryków, miasto Zgierz w powiecie zgierskim,

gminy Bełchatów z miastem Bełchatów, Drużbice, Kluki, Rusiec, Szczerców, Zelów w powiecie bełchatowskim,

gminy Osjaków, Konopnica, Pątnów, Wierzchlas, część gminy Mokrsko położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Krzyworzeka – Mokrsko - Zmyślona – Komorniki – Orzechowiec – Poręby, część gminy Wieluń położona na wschód od zachodniej granicy miejscowości Wieluń oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Wieluń – Turów – Chotów biegnącą do zachodniej granicy gminy, część gminy Ostrówek położona na wschód od linii wyznaczonej przez rzekę Pyszna w powiecie wieluńskim,

powiat sieradzki,

powiat zduńskowolski,

gminy Aleksandrów, Sulejów, Wola Krzysztoporska, Wolbórz, część gminy Moszczenica położona na wschód od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Moszczenica – Osiedle, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Moszczenica – Osiedle – Kosów do skrzyżowania z drogą nr 12 i dalej na wschód od drogi nr 12 biegnącej od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy, część gminy Grabica położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 473 biegnącej od zachodniej granicy gminy do miejscowości Wola Kamocka, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 473 i łączącą miejscowości Wola Kamocka – Papieże Kolonia – Papieże do wschodniej granicy gminy w powiecie piotrkowskim,,

powiat miejski Piotrków Trybunalski,

w województwie pomorskim:

gminy Ostaszewo, miasto Krynica Morska oraz część gminy Nowy Dwór Gdański położona na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

gminy Lichnowy, Miłoradz, Nowy Staw, Malbork z miastem Malbork w powiecie malborskim,

gminy Mikołajki Pomorskie, Stary Targ i Sztum w powiecie sztumskim,

powiat gdański,

Miasto Gdańsk,

powiat tczewski,

powiat kwidzyński,

w województwie lubuskim:

gminy Przytoczna, Pszczew, Skwierzyna i część gminy Trzciel położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 w powiecie międzyrzeckim,

gminy Lubniewice i Krzeszyce w powiecie sulęcińskim,

część gminy Krzeszyce położona na północ od linii wyznaczonej przez kanał Postomski i kanał Bema w powiecie sulęcińskim,

powiat miejski Gorzów Wielkopolski,

gminy Bogdaniec, Lubiszyn, Santok, część gminy Witnica położona na północny - wschód od drogi biegnącej od zachodniej granicy gminy od miejscowości Krześnica, przez miejscowości Kamień Wielki - Mościce -Witnica - Kłopotowo do południowej granicy gminy, część gminy Deszczno położona na północny – wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S3 oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Deszczno – Maszewo – Białobłocie – Krasowiec – Płonica do zachodniej granicy gminy w powiecie gorzowskim,

w województwie dolnośląskim:

gmina Warta Bolesławiecka, miasto Bolesławiec, część gminy wiejskiej Bolesławiec położona na południe od linii wyznaczonej prze drogi nr A18 i 18, część gminy Osiecznica położona na południe od drogi nr 18 w powiecie bolesławieckim,

gmina Chojnów w powiecie legnickim,

gmina Zagrodno w powiecie złototoryjskim,

gmina Węgliniec w powiecie zgorzeleckim,

gmina Chocianów w powiecie polkowickim,

część gminy Góra położona na północny -zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy, łączącą miejscowości Czernina – Kruszyniec – Góra do skrzyżowania z droga nr 324, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 324 biegnącą od tego skrzyżowania do zachodniej granicy gminy w powiecie górowskim,

gmina Prusice, część gminy Żmigród położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie trzebnickim,

gmina Wińsko w powiecie wołowskim,

gminy Ścinawa i Lubin z miastem Lubin w powiecie lubińskim,

gminy Dziadowa Kłoda, Międzybórz, Syców w powiecie oleśnickim,

w województwie wielkopolskim:

gminy Krzemieniewo, Osieczna, Rydzyna, część gminy Lipno położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5, część gminy Święciechowa położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie leszczyńskim,

powiat miejski Leszno,

gmina Międzychód, część gminy Sieraków położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Wartę biegnącą od wschodniej granicy gminy do przecięcia z drogą nr 133 w miejscowości Sieraków, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od przecięcia drogi nr 133 z rzeką Warta i dalej na zachód od linii wyznaczonej przez ulicę Poznańską, a następnie drogę łączącą miejscowości Jaroszewo – Sprzeczno biegnącą do południowej granicy gminy, część gminy Kwilcz położona na zachód linii wyznaczonej przez drogę nr 186 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 24, następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 24 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 186 do skrzyżowania z drogą w miejscowości Pólko, i dalej na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od miejscowości Pólko przez miejscowość Wituchowo do południowej granicy gminy w powiecie międzychodzkim,

gminy Lwówek, Kuślin, Opalenica, część gminy Miedzichowo położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92, część gminy Nowy Tomyśl położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 305 w powiecie nowotomyskim,

gminy Granowo, Grodzisk Wielkopolski i część gminy Kamieniec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 w powiecie grodziskim,

gminy Czempiń, Kościan i miasto Kościan, Krzywiń, część gminy Śmigiel położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie kościańskim,

powiat miejski Poznań,

gminy Buk, Dopiewo, Komorniki, Tarnowo Podgórne, Stęszew, Swarzędz, Pobiedziska, Czerwonak, Mosina, miasto Luboń, miasto Puszczykowo i część gminy Kórnik położona na zachód od linii wyznaczonych przez drogi: nr S11 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 434 i drogę nr 434 biegnącą od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy, część gminy Rokietnica położona na południowy zachód od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy gminy w miejscowości Krzyszkowo do południowej granicy gminy w miejscowości Kiekrz oraz część gminy wiejskiej Murowana Goślina położona na południe od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy miasta Murowana Goślina do północno-wschodniej granicy gminy w powiecie poznańskim,

gmina Kiszkowo i część gminy Kłecko położona na zachód od rzeki Mała Wełna w powiecie gnieźnieńskim,

gminy Lubasz, Czarnków z miastem Czarnków, część gminy Połajewo na położona na północ od drogi łączącej miejscowości Chraplewo, Tarnówko-Boruszyn, Krosin, Jakubowo, Połajewo - ul. Ryczywolska do północno-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Wieleń położona na południe od linii kolejowej biegnącej od wschodniej granicy gminy przez miasto Wieleń i miejscowość Herburtowo do zachodniej granicy gminy w powiecie czarnkowsko-trzcianeckim,

gmina Kaźmierz część gminy Duszniki położona na południowy – wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Duszniki, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez ul. Niewierską oraz drogę biegnącą przez miejscowość Niewierz do zachodniej granicy gminy, część gminy Ostroróg położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 186 i 184 biegnące od granicy gminy do miejscowości Ostroróg, a następnie od miejscowości Ostroróg przez miejscowości Piaskowo – Rudki do południowej granicy gminy, część gminy Wronki położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Wartę biegnącą od zachodniej granicy gminy do przecięcia z droga nr 182, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 182 oraz 184 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 182 do południowej granicy gminy, miasto Szamotuły i część gminy Szamotuły położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 i drogę łączącą miejscowości Lipnica - Ostroróg do linii wyznaczonej przez wschodnią granicę miasta Szamotuły i na południe od linii kolejowej biegnącej od południowej granicy miasta Szamotuły, do południowo-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Obrzycko położona na zachód od drogi nr 185 łączącej miejscowości Gaj Mały, Słopanowo i Obrzycko do północnej granicy miasta Obrzycko, a następnie na zachód od drogi przebiegającej przez miejscowość Chraplewo w powiecie szamotulskim,

część gminy Rawicz położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5, część gminy Bojanowo położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie rawickim,

gmina Budzyń w powiecie chodzieskim,

gminy Mieścisko, Skoki i Wągrowiec z miastem Wągrowiec w powiecie wągrowieckim,

powiat pleszewski,

gmina Zagórów w powiecie słupeckim,

gmina Pyzdry w powiecie wrzesińskim,

gminy Kotlin, Żerków i część gminy Jarocin położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr S11 i 15 w powiecie jarocińskim,

gmina Rozdrażew, część gminy Koźmin Wielkopolski położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 15, część gminy Krotoszyn położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 15 oraz na wschód od granic miasta Krotoszyn w powiecie krotoszyńskim,

powiat ostrowski,,

powiat miejski Kalisz,

gminy Blizanów, Żelazków, Godziesze Wielkie, Koźminek, Lisków, Opatówek, Szczytniki, część gminy Stawiszyn położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Zbiersk, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Zbiersk – Łyczyn – Petryki biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 25 do południowej granicy gminy, część gminy Ceków- Kolonia położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Młynisko – Morawin - Janków w powiecie kaliskim,

gminy Brudzew, Dobra, Kawęczyn, Przykona, Władysławów, Turek z miastem Turek część gminy Tuliszków położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 72 biegnącej od wschodniej granicy gminy do miasta Turek a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącej od skrzyżowania z drogą nr 72 w mieście Turek do zachodniej granicy gminy w powiecie tureckim,

gminy Rzgów, Grodziec, Krzymów, Stare Miasto, część gminy Rychwał położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Rychwał, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 25 w miejscowości Rychwał do wschodniej granicy gminy w powiecie konińskim,

część gminy Kępno położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 w powiecie kępińskim,

powiat ostrzeszowski,

w województwie opolskim:

gminy Domaszowice, Wilków i część gminy Namysłów położona na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę Głucha w powiecie namysłowskim,

gminy Wołczyn, Kluczbork, część gminy Byczyna położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 11 w powiecie kluczborskim,

część gminy Gorzów Śląski położona na południe od północnej granicy miasta Gorzów Śląski oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 45, część gminy Praszka położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 45 w miejscowości Praszka oraz na południe od drogi łączącej miejscowości Praszka – Kowale, część gminy Rudniki położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 42 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 43 i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 43 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 42 w powiecie oleskim,

w województwie zachodniopomorskim:

część gminy Dębno położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 126 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 23 w miejscowości Dębno, następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 do skrzyżowania z ul. Jana Pawła II w miejscowości Cychry, następnie na północ od ul. Jana Pawła II do skrzyżowania z ul. Ogrodową i dalej na północ od linii wyznaczonej przez ul. Ogrodową, której przedłużenie biegnie do wschodniej granicy gminy w powiecie myśliborskim,

gminy Trzcińsko – Zdrój, Widuchowa, część gminy Chojna położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 26 biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Chojna, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 31 biegnącą od skrzyżowana z drogą nr 26 do południowej granicy gminy, w powiecie gryfińskim.

8. Slovakien

Följande restriktionszoner I i Slovakien:

—	the whole district of Snina,

—	the whole district of Medzilaborce

—	the whole district of Stropkov

—	the whole district of Svidník, except municipalities included in part II,

—	the whole district of whole Kežmarok,

—	in the district of Veľký Krtíš, the municipalities of Ipeľské Predmostie, Veľká nad Ipľom, Hrušov, Kleňany, Sečianky,

—	in the district of Levice, the municipalities of Ipeľské Úľany, Plášťovce, Dolné Túrovce, Stredné Túrovce, Šahy, Tešmak,

—	the whole district of Krupina, except municipalities included in part II,

—	the whole district of Banska Bystrica, except municipalities included in part II,

—

In the district of Liptovsky Mikulas – municipalities of Pribylina, Jamník, Svatý Štefan, Konská, Jakubovany, Liptovský Ondrej, Beňadiková, Vavrišovo, Liptovská Kokava, Liptovský Peter, Dovalovo, Hybe, Liptovský Hrádok, Važec, Východná, Kráľova Lehota, Nižná Boca, Vyšná Boca, Malužiná, Liptovská Porúbka, Liptovský Ján, Uhorská Ves, Podtureň, Závažná Poruba, Liptovský Mikuláš, Pavčina Lehota, Demänovská Dolina, Gôtovany, Galovany, Svätý Kríž, Lazisko, Dúbrava, Malatíny, Liptovské Vlachy, Liptovské Kľačany, Partizánska Ľupča, Kráľovská Ľubeľa, Zemianska Ľubeľa,

—	In the district of Ružomberok, the municipalities of Liptovská Lužná, Liptovská Osada, Podsuchá, Ludrová, Štiavnička, Liptovská Štiavnica, Nižný Sliač, Liptovské Sliače,

—	the whole district of Banska Stiavnica,

—	the whole district of Žiar nad Hronom.

DEL II

1. Bulgarien

Följande restriktionszoner II i Bulgarien:

—	the whole region of Haskovo,

—	the whole region of Yambol,

—	the whole region of Stara Zagora,

—	the whole region of Pernik,

—	the whole region of Kyustendil,

—	the whole region of Plovdiv,

—	the whole region of Pazardzhik,

—	the whole region of Smolyan,

—	the whole region of Dobrich,

—	the whole region of Sofia city,

—	the whole region of Sofia Province,

—	the whole region of Blagoevgrad,

—	the whole region of Razgrad,

—	the whole region of Kardzhali,

—	the whole region of Burgas excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Varna excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Silistra, excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Ruse, excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Veliko Tarnovo, excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Pleven, excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Targovishte, excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Shumen, excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Sliven, excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Vidin, excluding the areas in Part III.

2. Tyskland

Följande restriktionszoner II i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

Landkreis Oder-Spree:

Gemeinde Grunow-Dammendorf,

Gemeinde Mixdorf

Gemeinde Schlaubetal,

Gemeinde Neuzelle,

Gemeinde Neißemünde,

Gemeinde Lawitz,

Gemeinde Eisenhüttenstadt,

Gemeinde Vogelsang,

Gemeinde Ziltendorf,

Gemeinde Wiesenau,

Gemeinde Friedland,

Gemeinde Siehdichum

Gemeinde Müllrose,

Gemeinde Briesen mit der Gemarkung Biegen,

Gemeinde Jacobsdorf mit den Gemarkungen Pillgram, Sieversdorf, Jacobsdorf östlich der L 37 und Petersdorf östlich der L 37,

Gemeinde Groß Lindow,

Gemeinde Brieskow-Finkenheerd,

Gemeinde Ragow-Merz,

Gemeinde Beeskow,

Gemeinde Rietz-Neuendorf mit den Gemarkungen Groß Rietz und Birkholz,

Gemeinde Tauche mit den Gemarkungen Stremmen, Ranzig, Trebatsch, Sabrodt, Sawall, Mitweide und Tauche,

Landkreis Dahme-Spreewald:

Gemeinde Jamlitz,

Gemeinde Lieberose,

Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Goyatz, Jessern, Lamsfeld, Ressen, Speichrow und Zaue,

Landkreis Spree-Neiße:

Gemeinde Schenkendöbern mit den Gemarkungen Stakow, Reicherskreuz, Groß Drewitz, Sembten, Lauschütz, Krayne, Lübbinchen, Grano, Pinnow, Bärenklau, Schenkendöbern und Atterwasch,

Gemeinde Guben mit den Gemarkungen Bresinchen, Guben und Deulowitz,

Gemeinde Forst (Lausitz) mit den Gemarkungen Groß Bademeusel und Klein Bademeusel,

Gemeinde Groß Schacksdorf-Simmersdorf mit der Gemarkung Groß Schacksdorf,

Gemeinde Neiße-Malxetal mit den Gemarkungen Preschen und Jerischke,

Gemeinde Döbern,

Gemeinde Jämlitz-Klein Düben,

Gemeinde Tschernitz mit der Gemarkung Tschernitz,

Landkreis Märkisch-Oderland:

Gemeinde Zechin,

Gemeinde Bleyen-Genschmar,

Gemeinde Neuhardenberg,

Gemeinde Golzow,

Gemeinde Küstriner Vorland,

Gemeinde Alt Tucheband,

Gemeinde Reitwein,

Gemeinde Podelzig,

Gemeinde Letschin,

Gemeinde Gusow-Platkow,

Gemeinde Seelow,

Gemeinde Vierlinden,

Gemeinde Lindendorf mit den Gemarkungen Sachsendorf, Libbenichen, Neu Mahlisch und Dolgelin – östlich der L37,

Gemeinde Fichtenhöhe,

Gemeinde Lietzen östlich der L 37,

Gemeinde Falkenhagen (Mark) östlich der L 37,

Gemeinde Zeschdorf östlich der L 37,

Gemeinde Treplin,

Gemeinde Lebus,

Gemeinde Müncheberg mit den Gemarkungen Jahnsfelde, Trebnitz, Obersdorf, Münchehofe und Hermersdorf,

Gemeinde Märkische Höhe mit der Gemarkung Ringenwalde,

Gemeinde Bliesdorf mit der Gemarkung Metzdorf,

Gemeinde Neutrebbin mit den Gemarkungen Wuschewier, Altbarnim, Neutrebbin, östlich der L 34, Alttrebbin östlich der L 34 und Altlewin östlich der L 34 und südwestlich der L 33,

kreisfreie Stadt Frankfurt (Oder),

Bundesland Sachsen:

Landkreis Görlitz:

Gemeinde Bad Muskau,

Gemeinde Boxberg/O.L. östlich des Straßenverlaufes K8472 bis Kaschel – S121 – Jahmen –Dürrbacher Straße – K8472 – Eselsberg – S131 – Boxberg – K 8481,

Gemeinde Gablenz,

Gemeinde Görlitz nördlich der Bundesautobahn A4,

Gemeinde Groß Düben südlich des Straßenverlaufes S126 – Halbendorf – K8478,

Gemeinde Hähnichen,

Gemeinde Hohendubrau östlich des Straßenverlaufes der Verbindungsstraße Buchholz-Gebelzig – S55,

Gemeinde Horka

Gemeinde Kodersdorf nördlich der Bundesautobahn A4,

Gemeinde Krauschwitz i.d. O.L.,

Gemeinde Kreba-Neudorf,

Gemeinde Mücka östlich des Straßenverlaufes S55 - K8471 - Förstgen - K8472,

Gemeinde Neißeaue,

Gemeinde Niesky,

Gemeinde Quitzdorf am See,

Gemeinde Rietschen,

Gemeinde Rothenburg/ O.L.,

Gemeinde Schleife östlich des Straßenverlaufes S130 – S126,

Gemeinde Schöpstal nördlich der Bundesautobahn A4,

Gemeinde Trebendorf östlich der K8481,

Gemeinde Vierkirchen nördlich der Bundesautobahn A4 und östlich der Verbindungsstraße Buchholz-Gebelzig,

Gemeinde Waldhufen nördlich der Bundesautobahn A4,

Gemeinde Weißkeißel,

Gemeinde Weißwasser/O.L. östlich der K8481.

3. Estland

Följande restriktionszoner II i Estland:

—	Eesti Vabariik (välja arvatud Hiiu maakond).

4. Lettland

Följande restriktionszoner II i Lettland:

—	Ādažu novads,

—	Aizputes novada Aizputes, Cīravas un Lažas pagasts, Kalvenes pagasta daļa uz rietumiem no ceļa pie Vārtājas upes līdz autoceļam A9, uz dienvidiem no autoceļa A9, uz rietumiem no autoceļa V1200, Kazdangas pagasta daļa uz rietumiem no ceļa V1200, P115, P117, V1296, Aizputes pilsēta,

—	Aglonas novads,

—	Aizkraukles novads,

—	Aknīstes novads,

—	Alojas novads,

—	Alsungas novads,

—	Alūksnes novads,

—	Amatas novads,

—	Apes novads,

—	Auces novads,

—	Babītes novads,

—	Baldones novads,

—	Baltinavas novads,

—	Balvu novads,

—	Bauskas novads,

—	Beverīnas novads,

—	Brocēnu novads,

—	Burtnieku novads,

—	Carnikavas novads,

—	Cēsu novads

—	Cesvaines novads,

—	Ciblas novads,

—	Dagdas novads,

—	Daugavpils novads,

—	Dobeles novads,

—	Dundagas novads,

—	Durbes novads,

—	Engures novads,

—	Ērgļu novads,

—	Garkalnes novads,

—	Grobiņas novada Bārtas pagasts,

—	Gulbenes novads,

—	Iecavas novads,

—	Ikšķiles novads,

—	Ilūkstes novads,

—	Inčukalna novads,

—	Jaunjelgavas novads,

—	Jaunpiebalgas novads,

—	Jaunpils novads,

—	Jēkabpils novads,

—	Jelgavas novads,

—	Kandavas novads,

—	Kārsavas novads,

—	Ķeguma novads,

—	Ķekavas novads,

—	Kocēnu novads,

—	Kokneses novads,

—	Krāslavas novads,

—	Krimuldas novads,

—	Krustpils novads,

—	Kuldīgas novada, Laidu pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V1296, Padures, Rumbas, Rendas, Kabiles, Vārmes, Pelču, Ēdoles, Īvandes, Kurmāles, Turlavas, Gudenieku un Snēpeles pagasts, Kuldīgas pilsēta,

—	Lielvārdes novads,

—	Līgatnes novads,

—	Limbažu novads,

—	Līvānu novads,

—	Lubānas novads,

—	Ludzas novads,

—	Madonas novads,

—	Mālpils novads,

—	Mārupes novads,

—	Mazsalacas novads,

—	Mērsraga novads,

—	Naukšēnu novads,

—	Neretas novads,

—	Ogres novads,

—	Olaines novads,

—	Ozolnieku novads,

—	Pārgaujas novads,

—	Pāvilostas novada Sakas pagasts, Pāvilostas pilsēta,

—	Pļaviņu novads,

—	Preiļu novads,

—	Priekules novads,

—	Priekuļu novads,

—	Raunas novads,

—	republikas pilsēta Daugavpils,

—	republikas pilsēta Jelgava,

—	republikas pilsēta Jēkabpils,

—	republikas pilsēta Jūrmala,

—	republikas pilsēta Rēzekne,

—	republikas pilsēta Valmiera,

—	Rēzeknes novads,

—	Riebiņu novads,

—	Rojas novads,

—	Ropažu novads,

—	Rucavas novada Dunikas pagasts,

—	Rugāju novads,

—	Rundāles novads,

—	Rūjienas novads,

—	Salacgrīvas novads,

—	Salas novads,

—	Salaspils novads,

—	Saldus novads,

—	Saulkrastu novads,

—	Sējas novads,

—	Siguldas novads,

—	Skrīveru novads,

—	Skrundas novada Raņķu pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V1272 līdz robežai ar Ventas upi, Skrundas pagasta daļa no Skrundas uz ziemeļiem no autoceļa A9 un austrumiem no Ventas upes,

—	Smiltenes novads,

—	Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

—	Strenču novads,

—	Talsu novads,

—	Tērvetes novads,

—	Tukuma novads,

—	Vaiņodes novada Vaiņodes pagasts un Embūtes pagasta daļa uz dienvidiem autoceļa P116, P106,

—	Valkas novads,

—	Varakļānu novads,

—	Vārkavas novads,

—	Vecpiebalgas novads,

—	Vecumnieku novads,

—	Ventspils novads,

—	Viesītes novads,

—	Viļakas novads,

—	Viļānu novads,

—	Zilupes novads.

5. Litauen

Följande restriktionszoner II i Litauen:

—	Alytaus miesto savivaldybė,

—	Alytaus rajono savivaldybė,

—	Anykščių rajono savivaldybė,

—	Akmenės rajono savivaldybė,

—	Birštono savivaldybė,

—	Biržų miesto savivaldybė,

—	Biržų rajono savivaldybė,

—	Druskininkų savivaldybė,

—	Elektrėnų savivaldybė,

—	Ignalinos rajono savivaldybė,

—	Jonavos rajono savivaldybė,

—	Joniškio rajono savivaldybė,

—	Jurbarko rajono savivaldybė: Eržvilko, Girdžių, Jurbarko miesto, Jurbarkų, Raudonės, Šimkaičių, Skirsnemunės, Smalininkų, Veliuonos ir Viešvilės seniūnijos,

—	Kaišiadorių rajono savivaldybė,

—	Kalvarijos savivaldybė,

—	Kauno miesto savivaldybė,

—

Kauno rajono savivaldybė: Akademijos, Alšėnų, Batniavos, Ežerėlio, Domeikavos, Garliavos, Garliavos apylinkių, Karmėlavos, Kulautuvos, Lapių, Linksmakalnio, Neveronių, Raudondvario, Ringaudų, Rokų, Samylų, Taurakiemio, Vandžiogalos, Užliedžių, Vilkijos, ir Zapyškio seniūnijos, Babtų seniūnijos dalis į rytus nuo kelio A1, ir Vilkijos apylinkių seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio Nr. 1907,

—	Kazlų rūdos savivaldybė,

—	Kelmės rajono savivaldybė,

—	Kėdainių rajono savivaldybė: Dotnuvos, Gudžiūnų, Kėdainių miesto, Krakių, Pelėdnagių, Surviliškio, Šėtos, Truskavos, Vilainių ir Josvainių seniūnijos dalis į šiaurę ir rytus nuo kelio Nr. 229 ir Nr. 2032,

—	Klaipėdos rajono savivaldybė: Judrėnų, Endriejavo ir Veiviržėnų seniūnijos,

—	Kupiškio rajono savivaldybė,

—	Kretingos rajono savivaldybė,

—	Lazdijų rajono savivaldybė,

—	Marijampolės savivaldybė,

—	Mažeikių rajono savivaldybė,

—	Molėtų rajono savivaldybė,

—	Pagėgių savivaldybė,

—	Pakruojo rajono savivaldybė,

—	Panevėžio rajono savivaldybė,

—	Panevėžio miesto savivaldybė,

—	Pasvalio rajono savivaldybė,

—	Radviliškio rajono savivaldybė,

—	Rietavo savivaldybė,

—	Prienų rajono savivaldybė,

—	Plungės rajono savivaldybė: Žlibinų, Stalgėnų, Nausodžio, Plungės miesto, Šateikių ir Kulių seniūnijos,

—	Raseinių rajono savivaldybė: Betygalos, Girkalnio, Kalnujų, Nemakščių, Pagojukų, Paliepių, Raseinių miesto, Raseinių, Šiluvos, Viduklės seniūnijos,

—	Rokiškio rajono savivaldybė,

—	Skuodo rajono savivaldybės: Aleksandrijos, Ylakių, Lenkimų, Mosėdžio, Skuodo ir Skuodo miesto seniūnijos,

—	Šakių rajono savivaldybė,

—	Šalčininkų rajono savivaldybė,

—	Šiaulių miesto savivaldybė,

—	Šiaulių rajono savivaldybė,

—	Šilutės rajono savivaldybė,

—	Širvintų rajono savivaldybė,

—	Šilalės rajono savivaldybė,

—	Švenčionių rajono savivaldybė,

—	Tauragės rajono savivaldybė,

—	Telšių rajono savivaldybė,

—	Trakų rajono savivaldybė,

—	Ukmergės rajono savivaldybė,

—	Utenos rajono savivaldybė,

—	Varėnos rajono savivaldybė,

—	Vilniaus miesto savivaldybė,

—	Vilniaus rajono savivaldybė,

—	Vilkaviškio rajono savivaldybė,

—	Visagino savivaldybė,

—	Zarasų rajono savivaldybė.

6. Ungern

Följande restriktionszoner II i Ungern:

—

Békés megye 950150, 950250, 950350, 950450, 950550, 950650, 950660, 950750, 950850, 950860, 951050, 951150, 951250, 951260, 951350, 951450, 951460, 951550, 951650, 951750, 952150, 952250, 952350, 952450, 952550, 952650, 953250, 953260, 953270, 953350, 953450, 953550, 953560, 953950, 954050, 954060, 954150, 956250, 956350, 956450, 956550, 956650 és 956750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Borsod-Abaúj-Zemplén megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

—	Fejér megye 403150, 403160, 403260, 404250, 404550, 404560, 405450, 405550, 405650, 406450 és 407050 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Hajdú-Bihar megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

—	Heves megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

—

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750250, 750550, 750650, 750750, 750850, 750970, 750980, 751050, 751150, 751160, 751250, 751260, 751350, 751360, 751450, 751460, 751470, 751550, 751650, 751750, 751850, 751950, 752150, 752250, 752350, 752450, 752460, 752550, 752560, 752650, 752750, 752850, 752950, 753060, 753070, 753150, 753250, 753310, 753450, 753550, 753650, 753660, 753750, 753850, 753950, 753960, 754050, 754150, 754250, 754360, 754370, 754850, 755550, 755650 és 755750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Komárom-Esztergom megye: 250350, 250850, 250950, 251450, 251550, 251950, 252050, 252150, 252350, 252450, 252460, 252550, 252650, 252750, 252850, 252860, 252950, 252960, 253050, 253150, 253250, 253350, 253450 és 253550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Nógrád megye valamennyi vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Pest megye 570150, 570250, 570350, 570450, 570550, 570650, 570750, 570850, 570950, 571050, 571150, 571250, 571350, 571650, 571750, 571760, 571850, 571950, 572050, 573550, 573650, 574250, 577250, 580050 és 580150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Szabolcs-Szatmár-Bereg megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe.

7. Polen

Följande restriktionszoner II i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Kalinowo, Stare Juchy, Prostki oraz gmina wiejska Ełk w powiecie ełckim,

powiat elbląski,

powiat miejski Elbląg,

powiat gołdapski,

powiat piski,

powiat bartoszycki,

gminy Biskupiec, Jeziorany, Kolno, część gminy Olsztynek położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr S51 biegnącą od wschodniej granicy gminy do miejscowości Ameryka oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą S51 do północnej granicy gminy, łączącej miejscowości Mańki – Mycyny – Ameryka w powiecie olsztyńskim,

powiat ostródzki,

powiat olecki,

powiat giżycki,

powiat braniewski,

powiat kętrzyński,

gminy Lubomino i Orneta w powiecie lidzbarskim,

gmina Nidzica i część gminy Kozłowo położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie nidzickim,

gminy Dźwierzuty, Jedwabno, Pasym, Szczytno i miasto Szczytno i Świętajno w powiecie szczycieńskim,

powiat mrągowski,

gminy Lubawa, miasto Lubawa, Zalewo, miasto Iława i część gminy wiejskiej Iława położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 521 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą łączącą miejscowości Szymbark - Ząbrowo - Segnowy – Laseczno – Gulb, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Szymbark - Ząbrowo - Segnowy – Laseczno - Gulb biegnącą do południowej granicy gminy w powiecie iławskim,

część gminy wiejskiej Nowe Miasto Lubawskie położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Lekarty, a następnie na północny -wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Lekarty – Nowy Dwór Bratiański biegnącą do północnej granicy gminy miejskiej Nowe Miasto Lubawskie oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 538, część gminy Grodziczno położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 538 w powiecie nowomiejskim,

powiat węgorzewski,

część gminy Rybno położona na północ od linii kolejowej, część gminy wiejskiej Działdowo położona na północ od linii wyznaczonej przez linie kolejowe biegnące od wschodniej do zachodniej granicy gminy w powiecie działdowskim,

w województwie podlaskim:

powiat bielski,

powiat grajewski,

powiat moniecki,

powiat sejneński,

gminy Łomża, Piątnica, Jedwabne, Przytuły i Wizna w powiecie łomżyńskim,

powiat miejski Łomża,

powiat siemiatycki,

powiat hajnowski,

gminy Ciechanowiec, Klukowo, Szepietowo, Kobylin-Borzymy, Nowe Piekuty, Sokoły i część gminy Kulesze Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie wysokomazowieckim,

gmina Rutki i część gminy Kołaki Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

gminy Mały Potok i Stawiski w powiecie kolneńskim,

powiat białostocki,

powiat suwalski,

powiat miejski Suwałki,

powiat augustowski,

powiat sokólski,

powiat miejski Białystok,

w województwie mazowieckim:

gminy Domanice, Korczew, Kotuń, Mordy, Paprotnia, Przesmyki, Siedlce, Skórzec, Wiśniew, Wodynie, Zbuczyn w powiecie siedleckim,

powiat miejski Siedlce,

gminy Ceranów, Jabłonna Lacka, Kosów Lacki, Repki, Sabnie, Sterdyń w powiecie sokołowskim,

powiat łosicki,

powiat sochaczewski,

gminy Policzna, Przyłęk, Tczów i Zwoleń w powiecie zwoleńskim,

powiat kozienicki,

gminy Chotcza i Solec nad Wisłą w powiecie lipskim,

gminy Gózd, Jastrzębia, Jedlnia Letnisko, Pionki z miastem Pionki, Skaryszew, Jedlińsk, Przytyk, Zakrzew, część gminy Iłża położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9, część gminy Wolanów położona na północ od drogi nr 12 w powiecie radomskim,

gminy Bodzanów, Słubice, Wyszogród i Mała Wieś w powiecie płockim,

powiat nowodworski,

gminy Czerwińsk nad Wisłą, Naruszewo, Załuski w powiecie płońskim,

gminy: miasto Kobyłka, miasto Marki, miasto Ząbki, miasto Zielonka w powiecie wołomińskim,

gminy Borowie, Garwolin z miastem Garwolin, Miastków Kościelny, Parysów, Pilawa, część gminy Wilga położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Wilga biegnącą od wschodniej granicy gminy do ujścia do rzeki Wisły, część gminy Górzno położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Łąki i Górzno biegnącą od wschodniej granicy gminy, następnie od miejscowości Górzno na północ od drogi nr 1328W biegnącej do drogi nr 17, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą

od drogi nr 17 do zachodniej granicy gminy przez miejscowości Józefów i Kobyla Wola w powiecie garwolińskim,

gminy Boguty – Pianki, Zaręby Kościelne, Nur i część gminy Małkinia Górna położona na południe od rzeki Brok w powiecie ostrowskim,

gminy Chlewiska i Szydłowiec w powiecie szydłowieckim,

gminy Cegłów, Dębe Wielkie, Halinów, Latowicz, Mińsk Mazowiecki i miasto Mińsk Mazowiecki, Mrozy, Siennica, miasto Sulejówek w powiecie mińskim,

powiat otwocki,

powiat warszawski zachodni,

powiat legionowski,

powiat piaseczyński,

powiat pruszkowski,

powiat grójecki,

powiat grodziski,

powiat żyrardowski,

powiat białobrzeski,

powiat przysuski,

powiat miejski Warszawa,

w województwie lubelskim:

powiat bialski,

powiat miejski Biała Podlaska,

gminy Batorz, Godziszów, Janów Lubelski, Modliborzyce i Potok Wielki w powiecie janowskim,

gminy Janowiec, Kazimierz Dolny, Końskowola, Kurów, Markuszów, Nałęczów, Puławy z miastem Puławy, Wąwolnica i Żyrzyn w powiecie puławskim,

gminy Nowodwór, miasto Dęblin i część gminy Ryki położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową powiecie ryckim,

gminy Adamów, Krzywda, Stoczek Łukowski z miastem Stoczek Łukowski, Wola Mysłowska, Trzebieszów, Stanin, Wojcieszków, gmina wiejska Łuków i miasto Łuków w powiecie łukowskim,

powiat lubelski,

powiat miejski Lublin,

gminy Niedźwiada, Ostrówek, Ostrów Lubelski, Serniki, Uścimów i Lubartów z miastem Lubartów w powiecie lubartowskim,

powiat łęczyński,

powiat świdnicki,

gminy Fajsławice, Gorzków, Izbica, Krasnystaw z miastem Krasnystaw, Kraśniczyn, Łopiennik Górny, Siennica Różana i część gminy Żółkiewka położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 842 w powiecie krasnostawskim,

gminy Chełm, Ruda – Huta, Sawin, Rejowiec, Rejowiec Fabryczny z miastem Rejowiec Fabryczny, Siedliszcze, Wierzbica, Żmudź, Dorohusk, Dubienka, Kamień, Leśniowice, Wojsławice w powiecie chełmskim,

powiat miejski Chełm,

powiat kraśnicki,

powiat opolski,

powiat parczewski,

powiat włodawski,

powiat radzyński,

powiat miejski Zamość,

gminy Sitno, Skierbieszów, Stary Zamość, Zamość w powiecie zamojskim

w województwie podkarpackim:

powiat stalowowolski,

gminy Oleszyce, Lubaczów z miastem Lubaczów, Wielkie Oczy w powiecie lubaczowskim,

część gminy Kamień położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19, część gminy Sokołów Małopolski położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gminy Cmolas, Majdan Królewski i Niwiska powiecie kolbuszowskim,

część gminy Ostrów położona na północ od drogi linii wyznaczonej przez drogę nr A4 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 986, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 986 biegnącą od tego skrzyżowania do miejscowości Osieka i dalej na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Osieka_- Blizna w powiecie ropczycko – sędziszowskim,

część gminy wiejskiej Dębica położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 w powiecie dębickim,

gminy część gminy Czermin położona na południowy – wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Olszyny – Czermin – Piaski – Jasieniec do granicy gminy część gminy Wadowice Górne położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Kawęczyn – Wampierzów- Wadowice Górne oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Wychylówka – Borowina do skrzyżowania z drogami 1106 R oraz nr 984, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 984 biegnącą od miejscowości Borowina do południowej granicy gminy w powiecie mieleckim,

gminy Grodzisko Dolne, część gminy wiejskiej Leżajsk położona na południe od miasta Leżajsk oraz na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę San, w powiecie leżajskim,

gmina Jarocin, część gminy Harasiuki położona na północ od linii wyznaczona przez drogę nr 1048 R, część gminy Ulanów położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Tanew, część gminy Nisko położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 oraz na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 19, część gminy Jeżowe położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 w powiecie niżańskim,

powiat tarnobrzeski,

część gminy wiejskiej Przeworsk położona na zachód od miasta Przeworsk i na zachód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 biegnącą od granicy z gminą Tryńcza do granicy miasta Przeworsk, część gminy Zarzecze położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1594R biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Zarzecze oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogi nr 1617R oraz 1619R biegnącą do południowej granicy gminy oraz na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Mleczka w powiecie przeworskim,

w województwie pomorskim:

gminy Dzierzgoń i Stary Dzierzgoń w powiecie sztumskim,

gmina Stare Pole w powiecie malborskim,

gminy Stegny, Sztutowo i część gminy Nowy Dwór Gdański położona na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

w województwie świętokrzyskim:

gmina Tarłów i część gminy Ożarów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 w powiecie opatowskim,

część gminy Brody położona na zachód od linii kolejowej biegnącej od miejscowości Marcule i od północnej granicy gminy przez miejscowości Klepacze i Karczma Kunowska do południowej granicy gminy oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 i na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 0618T biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie oraz przez drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy i część gminy Mirzec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno – wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

gmina Gowarczów, część gminy Końskie położona na wschód od linii kolejowej, część gminy Stąporków położona na północ od linii kolejowej w powiecie koneckim,

w województwie lubuskim:

powiat wschowski,

gmina Kostrzyn nad Odrą i część gminy Witnica położona na południowy zachód od drogi biegnącej od zachodniej granicy gminy od miejscowości Krześnica, przez miejscowości Kamień Wielki - Mościce - Witnica - Kłopotowo do południowej granicy gminy, część gminy Deszczno położona na południowy – zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S3 oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Deszczno – Maszewo – Białobłocie – Krasowiec – Płonica do zachodniej granicy gminy w powiecie gorzowskim,

gminy Gubin z miastem Gubin, Maszewo i część gminy Bytnica położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1157F w powiecie krośnieńskim,

powiat słubicki,

gminy Słońsk, Sulęcin, Lubniewice, część gminy Krzeszyce położona na południe od linii wyznaczonej przez kanał Postomski i kanał Bema w powiecie sulęcińskim i Torzym w powiecie sulęcińskim,

gminy Bledzew i Międzyrzecz w powiecie międzyrzeckim,

gminy Kolsko, część gminy Kożuchów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę 283 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 290 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 290 biegnącej od miasta Mirocin Dolny do zachodniej granicy gminy, część gminy Bytom Odrzański położona na północny zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 293 i 326, część gminy Nowe Miasteczko położona na zachód od linii wyznaczonych przez drogi 293 i 328, część gminy Siedlisko położona na północny zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od rzeki Odry przy południowe granicy gminy do drogi nr 326 łączącej się z drogą nr 325 biegnącą w kierunku miejscowości Różanówka do skrzyżowania z drogą nr 321 biegnącą od tego skrzyżowania w kierunku miejscowości Bielawy, a następnie przedłużoną przez drogę przeciwpożarową biegnącą od drogi nr 321 w miejscowości Bielawy do granicy gminy w powiecie nowosolskim,

gminy Nowogród Bobrzański, Trzebiechów, część gminy Bojadła położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 278 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 282 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 282 biegnącej od miasta Bojadła do zachodniej granicy gminy, część gminy Sulechów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S3 oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Kępsko - Buków biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Buków, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Buków – Miłkowo biegnącą od miejscowości Buków do północnej granicy gminy w powiecie zielonogórskim,

powiat żarski,

gminy Brzeźnica, Iłowa, Małomice, Szprotawa, Wymiarki, Żagań, miasto Żagań, miasto Gozdnica, część gminy Niegosławice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 328 w powiecie żagańskim,

gmina Łagów, część gminy Lubrza położona na północ od linii wyznaczonej przez autostradę A2 i część gminy Świebodzin położona na północ od linii wyznaczonej przez autostradę A2w powiecie świebodzińskim,

w województwie dolnośląskim:

gmina Pęcław, część gminy Kotla położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Krzycki Rów, część gminy wiejskiej Głogów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 12, 319 oraz 329, część miasta Głogów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie głogowskim,

gminy Grębocice, Polkowice, część gminy Przemków położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie polkowickim,

gmina Gromadka, część gminy wiejskiej Bolesławiec położona na północ od linii wyznaczonej przez drogi nr A18 i 18, część gminy Osiecznica położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 18 w powiecie bolesławickim,

gmina Rudna w powiecie lubińskim,

gminy Jemielno, Niechlów, Wąsosz, część gminy Góra położona na południowy - wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy, łączącą miejscowości Czernina – Kruszyniec – Góra do skrzyżowania z droga nr 324, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 324 biegnącą od tego skrzyżowania do zachodniej granicy gminy w powiecie górowskim,

część gminy Żmigród położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie trzebnickim,

w województwie wielkopolskim:

gminy Przemęt i Wolsztyn w powiecie wolsztyńskim,

gmina Wielichowo część gminy Kamieniec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 i część gminy Rakoniewice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 305 w powiecie grodziskim,

gminy Wijewo, Włoszakowice, część gminy Lipno położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 i część gminy Święciechowa położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie leszczyńskim,

część gminy Śmigiel położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5, w powiecie kościańskim,

powiat obornicki,

część gminy Połajewo na położona na południe od drogi łączącej miejscowości Chraplewo, Tarnówko-Boruszyn, Krosin, Jakubowo, Połajewo - ul. Ryczywolska do północno-wschodniej granicy gminy w powiecie czarnkowsko-trzcianeckim

gmina Suchy Las, część gminy wiejskiej Murowana Goślina położona na północ od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy miasta Murowana Goślina do północno-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Rokietnica położona na północ i na wschód od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy gminy w miejscowości Krzyszkowo do południowej granicy gminy w miejscowości Kiekrz w powiecie poznańskim,

część gminy Szamotuły położona na wschód od wschodniej granicy miasta Szamotuły i na północ od linii kolejowej biegnącej od południowej granicy miasta Szamotuły do południowo-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Obrzycko położona na wschód od drogi nr 185 łączącej miejscowości Gaj Mały, Słopanowo i Obrzycko do północnej granicy miasta Obrzycko, a następnie na wschód od drogi przebiegającej przez miejscowość Chraplewo w powiecie szamotulskim,

część gminy Rawicz położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5, część gminy Bojanowo położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie rawickim,

gmina Malanów, część gminy Tuliszków położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 72 biegnącej od wschodniej granicy gminy do miasta Turek, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 72 w mieście Turek do zachodniej granicy gminy w powiecie tureckim,

część gminy Rychwał położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Rychwał, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącą od skrzyżowania z drogę nr 25 w miejscowości Rychwał do wschodniej granicy gminy w powiecie konińskim,

gmina Mycielin, część gminy Stawiszyn położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Zbiersk, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Zbiersk – Łyczyn – Petryki biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 25 do południowej granicy gminy, część gminy Ceków- Kolonia położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Młynisko – Morawin - Janków w powiecie kaliskim,

w województwie łódzkim:

gminy Białaczów, Drzewica, Opoczno i Poświętne w powiecie opoczyńskim,

gminy Biała Rawska, Regnów i Sadkowice w powiecie rawskim,

gmina Kowiesy w powiecie skierniewickim,

w województwie zachodniopomorskim:

gmina Boleszkowice i część gminy Dębno położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 126 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 23 w miejscowości Dębno, następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 do skrzyżowania z ul. Jana Pawła II w miejscowości Cychry, następnie na południe od ul. Jana Pawła II do skrzyżowania z ul. Ogrodową i dalej na południe od linii wyznaczonej przez ul. Ogrodową, której przedłużenie biegnie do wschodniej granicy gminy w powiecie myśliborskim,

gminy Cedynia, Mieszkowice, Moryń, część gminy Chojna położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 26 biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Chojna, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 31 biegnącą od skrzyżowana z drogą nr 26 do południowej granicy gminy w powiecie gryfińskim.

8. Slovakien

Följande restriktionszoner II i Slovakien:

—	the whole district of Gelnica,

—	the whole district of Poprad

—	the whole district of Spišská Nová Ves,

—	the whole district of Levoča,

—	in the whole district of Michalovce,

—	the whole district of Košice-okolie,

—	the whole district of Rožnava,

—	the whole city of Košice,

—	the whole district of Sobrance,

—	the whole district of Vranov nad Topľou,

—	the whole district of Humenné,

—	the whole district of Prešov,

—	in the whole district of Sabinov,

—	in the district of Svidník, the whole municipalities of Dukovce, Želmanovce, Kuková, Kalnište, Lužany pri Ondave, Lúčka, Giraltovce, Kračúnovce, Železník, Kobylince, Mičakovce,

—	the whole district of Bardejov,

—	the whole district of Stará Ľubovňa,

—	the whole district of Revúca,

—	the whole district of Rimavská Sobota,

—	in the district of Veľký Krtíš, the whole municipalities not included in part I

—	the whole district of Lučenec,

—	the whole district of Poltár

—	the whole district of Zvolen,

—	the whole district of Detva,

—	in the district of Krupina the whole municipalities of Senohrad, Horné Mladonice, Dolné Mladonice, Čekovce, Lackov,

—	In the district of Banska Bystica, the whole municipalites of Kremnička, Malachov, Badín, Vlkanová, Hronsek, Horná Mičiná, Dolná Mičiná, Môlča Oravce, Čačín, Čerín, Bečov, Sebedín, Dúbravica, Hrochoť, Poniky, Strelníky, Povrazník, Ľubietová, Brusno, Banská Bystrica,

—	the whole district of Brezno.

DEL III

1. Bulgarien

Följande restriktionszoner III i Bulgarien:

—	the whole region of Gabrovo,

—	the whole region of Lovech,

—	the whole region of Montana,

—

the Pleven region:

—	the whole municipality of Belene

—	the whole municipality of Gulyantzi

—	the whole municipality of Dolna Mitropolia

—	the whole municipality of Dolni Dabnik

—	the whole municipality of Iskar

—	the whole municipality of Knezha

—	the whole municipality of Nikopol

—	the whole municipality of Pordim

—	the whole municipality of Cherven bryag,

—

the Ruse region:

—	the whole municipality of Dve mogili,

—

the Shumen region:

—	the whole municipality of Veliki Preslav,

—	the whole municipality of Venetz,

—	the whole municipality of Varbitza,

—	the whole municipality of Kaolinovo,

—	the whole municipality of Novi pazar,

—	the whole municipality of Smyadovo,

—	the whole municipality of Hitrino,

—

the Silistra region:

—	the whole municipality of Alfatar,

—	the whole municipality of Glavinitsa,

—	the whole municipality of Dulovo

—	the whole municipality of Kaynardzha,

—	the whole municipality of Tutrakan,

—

the Sliven region:

—	the whole municipality of Kotel,

—	the whole municipality of Nova Zagora,

—	the whole municipality of Tvarditza,

—

the Targovishte region:

—	the whole municipality of Antonovo,

—	the whole municipality of Omurtag,

—	the whole municipality of Opaka,

—

the Vidin region,

—	the whole municipality of Belogradchik,

—	the whole municipality of Boynitza,

—	the whole municipality of Bregovo,

—	the whole municipality of Gramada,

—	the whole municipality of Dimovo,

—	the whole municipality of Kula,

—	the whole municipality of Makresh,

—	the whole municipality of Novo selo,

—	the whole municipality of Ruzhintzi,

—	the whole municipality of Chuprene,

—

the Veliko Tarnovo region:

—	the whole municipality of Veliko Tarnovo,

—	the whole municipality of Gorna Oryahovitza,

—	the whole municipality of Elena,

—	the whole municipality of Zlataritza,

—	the whole municipality of Lyaskovetz,

—	the whole municipality of Pavlikeni,

—	the whole municipality of Polski Trambesh,

—	the whole municipality of Strazhitza,

—	the whole municipality of Suhindol,

—	the whole region of Vratza,

—

in Varna region:

—	the whole municipality of Avren,

—	the whole municipality of Beloslav,

—	the whole municipality of Byala,

—	the whole municipality of Dolni Chiflik,

—	the whole municipality of Devnya,

—	the whole municipality of Dalgopol,

—	the whole municipality of Provadia,

—	the whole municipality of Suvorovo,

—	the whole municipality of Varna,

—	the whole municipality of Vetrino,

—

in Burgas region:

—	the whole municipality of Burgas,

—	the whole municipality of Kameno,

—	the whole municipality of Malko Tarnovo,

—	the whole municipality of Primorsko,

—	the whole municipality of Sozopol,

—	the whole municipality of Sredets,

—	the whole municipality of Tsarevo,

—	the whole municipality of Sungurlare,

—	the whole municipality of Ruen,

—	the whole municipality of Aytos.

2. Italien

Följande restriktionszoner III i Italien:

—	tutto il territorio della Sardegna.

3. Lettland

Följande restriktionszoner III i Lettland:

—	Aizputes novada Kalvenes pagasta daļa uz austrumiem no ceļa pie Vārtājas upes līdz autoceļam A9, uz ziemeļiem no autoceļa A9, uz austrumiem no autoceļa V1200, Kazdangas pagasta daļa uz austrumiem no ceļa V1200, P115, P117, V1296,

—	Kuldīgas novada, Laidu pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa V1296,

—	Skrundas novada Rudbāržu, Nīkrāces pagasts, Raņķu pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa V1272 līdz robežai ar Ventas upi, Skrundas pagasts (izņemot pagasta daļa no Skrundas uz ziemeļiem no autoceļa A9 un austrumiem no Ventas upes), Skrundas pilsēta,

—	Vaiņodes novada Embūtes pagasta daļa uz ziemeļiem autoceļa P116, P106.

4. Litauen

Följande restriktionszoner III i Litauen:

—	Jurbarko rajono savivaldybė: Seredžiaus ir Juodaičių seniūnijos,

—	Kauno rajono savivaldybė: Čekiškės seniūnija, Babtų seniūnijos dalis į vakarus nuo kelio A1ir Vilkijos apylinkių seniūnijos dalis į rytus nuo kelio Nr. 1907,

—	Kėdainių rajono savivaldybė: Pernaravos seniūnija ir Josvainių seniūnijos pietvakarinė dalis tarp kelio Nr. 229 ir Nr. 2032,

—	Plungės rajono savivaldybė: Alsėdžių, Babrungo, Paukštakių, Platelių ir Žemaičių Kalvarijos seniūnijos,

—	Raseinių rajono savivaldybė: Ariogalos ir Ariogalos miesto seniūnijos,

—	Skuodo rajono savivaldybės: Barstyčių, Notėnų ir Šačių seniūnijos.

5. Polen

Följande restriktionszoner III i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Kiwity i Lidzbark Warmiński z miastem Lidzbark Warmiński w powiecie lidzbarskim,

gminy Barczewo, Gietrzwałd, Jonkowo, Dywity, Dobre Miasto, Purda, Stawiguda, Świątki, część gminy Olsztynek położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr S51 biegnącą od wschodniej granicy gminy do miejscowości Ameryka oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą S51 do północnej granicy gminy, łączącej miejscowości Mańki – Mycyny – Ameryka w powiecie olsztyńskim,

powiat miejski Olsztyn,

w województwie mazowieckim:

gminy Łaskarzew z miastem Łaskarzew, Maciejowice, Sobolew, Trojanów, Żelechów, część gminy Wilga położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Wilga biegnącą od wschodniej granicy gminy do ujścia do rzeki Wisły, część gminy Górzno położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Łąki i Górzno biegnącą od wschodniej granicy gminy, następnie od miejscowości Górzno na południe od drogi nr 1328W biegnącej do drogi nr 17, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od drogi nr 17 do zachodniej granicy gminy przez miejscowości Józefów i Kobyla Wola w powiecie garwolińskim,

część gminy Iłża położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 w powiecie radomskim,

gmina Kazanów w powiecie zwoleńskim,

gminy Ciepielów, Lipsko, Rzeczniów i Sienno w powiecie lipskim,

w województwie lubelskim:

powiat tomaszowski,

gmina Białopole w powiecie chełmskim,

gmina Rudnik i część gminy Żółkiewka położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 842 w powiecie krasnostawskim,

gminy Adamów, Grabowiec, Komarów – Osada, Krasnobród, Łabunie, Miączyn, Nielisz, Radecznica, Sułów, Szczebrzeszyn, Zwierzyniec w powiecie zamojskim,

powiat biłgorajski,

powiat hrubieszowski,

gminy Dzwola i Chrzanów w powiecie janowskim,

gmina Serokomla w powiecie łukowskim,

gminy Abramów, Kamionka, Michów, Firlej, Jeziorzany, Kock w powiecie lubartowskim,

gminy Kłoczew, Stężyca, Ułęż i część gminy Ryki położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie ryckim,

gmina Baranów w powiecie puławskim,

w województwie podkarpackim:

gminy Cieszanów, Horyniec – Zdrój, Narol i Stary Dzików w powiecie lubaczowskim,

gminy Kuryłówka, Nowa Sarzyna, miasto Leżajsk, część gminy wiejskiej Leżajsk położona na północ od miasta Leżajsk oraz część gminy wiejskiej Leżajsk położona na wschód od linii wyznaczonej przez rzekę San, w powiecie leżajskim,

gminy Krzeszów, Rudnik nad Sanem, część gminy Harasiuki położona na południe od linii wyznaczona przez drogę nr 1048 R, część gminy Ulanów położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Tanew, część gminy Nisko położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 oraz na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 19, część gminy Jeżowe położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 w powiecie niżańskim,

gminy Chłopice, Jarosław z miastem Jarosław, Laszki, Wiązownica, Pawłosiów, Radymno z miastem Radymno, w powiecie jarosławskim,

gmina Stubno w powiecie przemyskim,

część gminy Kamień położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 w powiecie rzeszowskim,

gminy Adamówka, Sieniawa, Tryńcza, miasto Przeworsk, część gminy wiejskiej Przeworsk położona na wschód od miasta Przeworsk i na wschód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 biegnącą od granicy z gminą Tryńcza do granicy miasta Przeworsk, część gminy Zarzecze położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1594R biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Zarzecze oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogi nr 1617R oraz 1619R biegnącą do południowej granicy gminy w powiecie przeworskim,

część gminy Żyraków położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 w powiecie dębickim,

gminy Przecław, Mielec z miastem Mielec, część gminy Radomyśl Wielki położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 984 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Radomyśl Wielki, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Radomyśl Wielki – Zdziarzec – Pole biegnącą od drogi nr 984 do południowej granicy gminy, część gminy Wadowice Górne położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Wychylówka – Borowina do skrzyżowania z drogami 1106 R oraz nr 984, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 984 biegnącą od miejscowości Borowina do południowej granicy gminy w powiecie mieleckim,

w województwie lubuskim:

gminy Nowa Sól i miasto Nowa Sól, Otyń oraz część gminy Kożuchów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 283 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 290 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 290 biegnącej od miasta Mirocin Dolny do zachodniej granicy gminy, część gminy Bytom Odrzański położona na południowy wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 293 i 326, część gminy Nowe Miasteczko położona na wschód od linii wyznaczonych przez drogi 293 i 328, część gminy Siedlisko położona na południowy wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od rzeki Odry przy południowe granicy gminy do drogi nr 326 łączącej się z drogą nr 325 biegnącą w kierunku miejscowości Różanówka do skrzyżowania z drogą nr 321 biegnącą od tego skrzyżowania w kierunku miejscowości Bielawy, a następnie przedłużoną przez drogę przeciwpożarową biegnącą od drogi nr 321 w miejscowości Bielawy do granicy gminy w powiecie nowosolskim,

gminy Babimost, Czerwieńsk, Kargowa, Świdnica, Zabór, część gminy Bojadła położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 278 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 282 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 282 biegnącej od miasta Bojadła do zachodniej granicy gminy i część gminy Sulechów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S3 oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Kępsko - Buków biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Buków, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Buków – Miłkowo biegnącą od miejscowości Buków do północnej granicy gminy w powiecie zielonogórskim,

część gminy Niegosławice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 328 w powiecie żagańskim,

powiat miejski Zielona Góra,

gminy Skąpe, Szczaniec, Zbąszynek, część gminy Lubrza położona na południe od linii wyznaczonej przez autostradę A2 i część gminy Świebodzin położona na południe od linii wyznaczonej przez autostradę A2 w powiecie świebodzińskim,

gminy Bobrowice, Dąbie, Krosno Odrzańskie i część gminy Bytnica położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 1157F w powiecie krośnieńskim,

część gminy Trzciel położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 w powiecie międzyrzeckim,

w województwie wielkopolskim:

gmina Zbąszyń, część gminy Miedzichowo położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 92, część gminy Nowy Tomyśl położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 305 w powiecie nowotomyskim,

gmina Siedlec w powiecie wolsztyńskim,

część gminy Rakoniewice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 305 w powiecie grodziskim,

gmina Chrzypsko Wielkie, część gminy Sieraków położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Wartę biegnącą od wschodniej granicy gminy do przecięcia z drogą nr 133 w miejscowości Sieraków, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od przecięcia drogi nr 133 z rzeką Warta i dalej na wschód od linii wyznaczonej przez ulicę Poznańską, a następnie drogę łączącą miejscowości Jaroszewo – Sprzeczno biegnącą do południowej granicy gminy, część gminy Kwilcz położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 186 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 24, następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 24 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 186 do skrzyżowania z drogą w miejscowości Pólko, i dalej na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od miejscowości Pólko przez miejscowość Wituchowo do południowej granicy gminy w powiecie międzychodzkim,

gmina Pniewy, część gminy Duszniki położona na północny – zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Duszniki, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez ul. Niewierską oraz drogę biegnącą przez miejscowość Niewierz do zachodniej granicy gminy, część gminy Ostroróg położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 186 i 184 biegnące od granicy gminy do miejscowości Ostroróg, a następnie od miejscowości Ostroróg przez miejscowości Piaskowo – Rudki do południowej granicy gminy, część gminy Wronki położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Wartę biegnącą od zachodniej granicy gminy do przecięcia z droga nr 182, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 182 oraz 184 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 182 do południowej granicy gminy, część gminy Szamotuły położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 i drogę łączącą miejscowości Lipnica - Ostroróg w powiecie szamotulskim,

gminy Baranów, Bralin, Perzów, Łęka Opatowska, Rychtal, Trzcinica, część gminy Kępno położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 w powiecie kępińskim,

część gminy Namysłów położona na wschód od linii wyznaczonej przez rzekę Głucha w powiecie namysłowskim, w województwie dolnośląskim:

gminy Jerzmanowa, Żukowice, część gminy Kotla położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Krzycki Rów, część gminy wiejskiej Głogów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 12, 319 oraz 329, część miasta Głogów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie głogowskim,

gminy Gaworzyce, Radwanice i część gminy Przemków położona na północ od linii wyznaczonej prze drogę nr 12 w powiecie polkowickim,

w województwie świętokrzyskim:

część gminy Brody położona na wschód od linii kolejowej biegnącej od miejscowości Marcule i od północnej granicy gminy przez miejscowości Klepacze i Karczma Kunowska do południowej granicy gminy w powiecie starachowickim,

w województwie łódzkim:

gmina Czarnocin, część gminy Moszczenica położona na zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Moszczenica – Osiedle, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Moszczenica – Osiedle – Kosów do skrzyżowania z drogą nr 12 i dalej na zachód od drogi nr 12 biegnącej od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy, część gminy Grabica położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 473 biegnącej od zachodniej granicy gminy do miejscowości Wola Kamocka, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 473 i łączącą miejscowości Wola Kamocka – Papieże Kolonia – Papieże do wschodniej granicy gminy w powiecie piotrkowskim,

gmina Brójce, Tuszyn, Rzgów w powiecie łódzkim wschodnim,

część gminy wiejskiej Pabianice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S8, część gminy Dłutów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 485 w powiecie pabianickim,

gminy Bolesławiec, Czastary, Lututów, Łubnice, część gminy Sokolniki położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 482, część gminy Galewice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Przybyłów – Ostrówek – Dąbrówka – Zmyślona w powiecie wieruszowskim,

gminy Biała, Czarnożyły, Skomlin, część gminy Mokrsko położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Krzyworzeka – Mokrsko - Zmyślona – Komorniki – Orzechowiec – Poręby, część gminy Wieluń położona na zachód od miejscowości Wieluń oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Wieluń – Turów – Chotów biegnącą do zachodniej granicy gminy, część gminy Ostrówek położona na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę Pyszna w powiecie wieluńskim,

część gminy Złoczew położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 482 biegnącą od zachodniej granicy gminy w miejscowości Uników do miejscowości Złoczew, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 477 biegnącą od miejscowości Złoczew do południowej granicy gminy, część gminy Klonowa położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy gminy, łączącą miejscowości Owieczki - Klonowa – Górka Klonowska - Przybyłów w powiecie sieradzkim,

w województwie opolskim:

część gminy Gorzów Śląski położona na północ od miasta Gorzów Śląski oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 45, część gminy Praszka położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 45 w miejscowości Praszka oraz na północ od drogi łączącej miejscowości Praszka - Kowale w powiecie oleskim,

część gminy Byczyna położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 11 w powiecie kluczborskim

6. Rumänien

Följande restriktionszoner III i Rumänien:

—	Zona orașului București,

—	Județul Constanța,

—	Județul Satu Mare,

—	Județul Tulcea,

—	Județul Bacău,

—	Județul Bihor,

—	Județul Bistrița Năsăud,

—	Județul Brăila,

—	Județul Buzău,

—	Județul Călărași,

—	Județul Dâmbovița,

—	Județul Galați,

—	Județul Giurgiu,

—	Județul Ialomița,

—	Județul Ilfov,

—	Județul Prahova,

—	Județul Sălaj,

—	Județul Suceava

—	Județul Vaslui,

—	Județul Vrancea,

—	Județul Teleorman,

—	Judeţul Mehedinţi,

—	Județul Gorj,

—	Județul Argeș,

—	Judeţul Olt,

—	Judeţul Dolj,

—	Județul Arad,

—	Județul Timiș,

—	Județul Covasna,

—	Județul Brașov,

—	Județul Botoșani,

—	Județul Vâlcea,

—	Județul Iași,

—	Județul Hunedoara,

—	Județul Alba,

—	Județul Sibiu,

—	Județul Caraș-Severin,

—	Județul Neamț,

—	Județul Harghita,

—	Județul Mureș,

—	Județul Cluj,

—	Județul Maramureş.

7. Slovakien

Följande restriktionszoner III i Slovakien:

—

In the district of Lučenec: Lučenec a jeho časti, Panické Dravce, Mikušovce, Pinciná, Holiša, Vidiná, Boľkovce, Trebeľovce, Halič, Stará Halič, Tomášovce, Trenč, Veľká nad Ipľom, Buzitka, Prša, Nitra nad Ipľom, Mašková, Lehôtka, Kalonda, Jelšovec, Ľuboreč, Fiľakovské Kováče, Lipovany, Mučín, Rapovce, Lupoč, Gregorova Vieska, Praha,

—	In the district of Poltár: Kalinovo, Veľká Ves,

—	the whole district of Trebišov.

”

5.7.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 236/55

RÅDETS BESLUT (EU) 2021/1093

av den 28 juni 2021

om genomföranderegler för rådets dataskyddsombud, tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 och begränsningar av registrerades rättigheter inom ramen för utövandet av rådets dataskyddsombuds uppgifter samt om upphävande av rådets beslut 2004/644/EG

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 240.3,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (1), särskilt artikel 45.3, och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EU) 2018/1725 fastställs principer och regler som är tillämpliga på alla unionsinstitutioner och unionsorgan och det föreskrivs att varje unionsinstitution eller unionsorgan ska utnämna ett dataskyddsombud.

(2)

I artikel 45.3 i förordning (EU) 2018/1725 föreskrivs att varje unionsinstitution eller unionsorgan ska anta genomföranderegler rörande dataskyddsombudet (genomföranderegler). Genomförandereglerna bör i synnerhet avse de arbetsuppgifter, åligganden och befogenheter som tillkommer dataskyddsombudet vid rådet och rådets generalsekretariat (dataskyddsombudet).

(3)	Genomförandereglerna bör ange hur de registrerade ska utöva sina rättigheter och hur alla berörda aktörer inom rådet och rådets generalsekretariat (generalsekretariatet) ska uppfylla sina skyldigheter när det gäller behandling av personuppgifter.

(4)

I förordning (EU) 2018/1725 föreskrivs ett tydligt ansvar för personuppgiftsansvariga, särskilt när det gäller registrerades rättigheter. Genomförandereglerna bör säkerställa att rådet och generalsekretariatet i egenskap av personuppgiftsansvarig fullgör sina skyldigheter på ett enhetligt och öppet sätt. Regler bör anges för att fastställa vem som är ansvarig för en behandling som utförs på rådets eller generalsekretariatets vägnar. I detta avseende är det lämpligt att införa begreppet delegerad personuppgiftsansvarig för att exakt ange ansvarsområdena för generalsekretariatets enheter, särskilt när det gäller enskilda beslut som rör registrerades rättigheter. Dessutom är det lämpligt att införa begreppet operativ personuppgiftsansvarig som, under den delegerade personuppgiftsansvariges ansvar, utnämns för att säkerställa efterlevnaden i praktiken och behandla begäranden från registrerade avseende en behandling. För att exakt ange ansvarsområdena inom generalsekretariatet för varje behandling bör den operativa personuppgiftsansvarige anges exakt i registret. Utnämningen av en operativ personuppgiftsansvarig hindrar inte att man i praktiken använder en kontaktpunkt, till exempel i form av en funktionell brevlåda där de registrerade kan lämna in sina begäranden.

(5)

I vissa fall kan flera av generalsekretariatets generaldirektorat eller avdelningar utföra en behandling gemensamt för att fullgöra sitt uppdrag. De bör i sådana fall säkerställa att det finns interna arrangemang så att de på ett öppet sätt kan fastställa sina respektive ansvarsområden enligt förordning (EU) 2018/1725, särskilt när det gäller de registrerades rättigheter, anmälan till Europeiska datatillsynsmannen och registerhållning.

(6)

För att göra det lättare för de delegerade personuppgiftsansvariga att utöva sitt ansvar bör vart och ett av generalsekretariatets generaldirektorat eller annan avdelning inom generalsekretariatet utnämna en dataskyddssamordnare. Dataskyddssamordnarna bör bistå generalsekretariatets generaldirektorat eller annan avdelning inom generalsekretariatet när det gäller alla aspekter av skyddet av personuppgifter och delta i nätverket för dataskyddssamordnare inom generalsekretariatet i syfte att säkerställa ett enhetligt genomförande och en enhetlig tolkning av förordning (EU) 2018/1725.

(7)	Enligt artikel 45.1 b i förordning (EU) 2018/1725 kan dataskyddsombudet utfärda ytterligare vägledning om dataskyddssamordnarens funktion.

(8)

I enlighet med artikel 25.1 i förordning (EU) 2018/1725 har varje unionsinstitution eller unionsorgan möjlighet att föreskriva begränsningar i tillämpningen av artiklarna 14–17, 19, 20 och 35 i den förordningen, samt den princip om öppenhet som fastställs i artikel 4.1 a i den förordningen i den mån dess bestämmelser motsvarar de rättigheter och skyldigheter som fastställs i artiklarna 14–17, 19 och 20 i den förordningen.

(9)

I vissa fall kan dataskyddsombudet behöva begränsa registrerades rättigheter för att kunna utföra de övervaknings-, utrednings-, gransknings- eller samrådsuppgifter som fastställs i artikel 45 i förordning (EU) 2018/1725, samtidigt som normerna för skydd av personuppgifter enligt den förordningen respekteras. Interna regler behöver antas som ger dataskyddsombudet rätt att begränsa registrerades rättigheter i enlighet med artikel 25 i den förordningen (de interna reglerna).

(10)

De interna reglerna bör tillämpas på all uppgiftsbehandling som rådet och generalsekretariatet utför i samband med utförandet av dataskyddsombudets övervaknings-, utrednings-, gransknings- eller samrådsuppgifter. De interna reglerna bör också tillämpas på behandling som ingår i de uppgifter som hör samman med dataskyddsombudets utrednings- eller granskningsfunktion, såsom klagomålsförfaranden som dataskyddsombudet hanterar. De interna reglerna bör även tillämpas på dataskyddsombudets övervakning och samråd när denne tillhandahåller stöd åt och samarbetar med generalsekretariatets generaldirektorat och avdelningar utöver sina administrativa utredningar och granskningar.

(11)

Rådet och generalsekretariatet kan behöva tillämpa begränsningar på grundval av de skäl som avses i artikel 25.1 c, g och h i förordning (EU) 2018/1725 när det gäller uppgiftsbehandling som utförs inom ramen för dataskyddsombudets övervaknings-, utrednings-, gransknings- eller samrådsuppgifter när det är nödvändigt för att skydda dataskyddsombudets uppgifter, berörda utredningar och förfaranden, verktyg och metoder för dataskyddsombudets utredningar och granskningar samt andra personers rättigheter i samband med dataskyddsombudets uppgifter.

(12)

För att upprätthålla ett effektivt samarbete kan rådet och generalsekretariatet behöva tillämpa begränsningar när det gäller registrerades rättigheter för att skydda information som innehåller personuppgifter som härrör från andra generaldirektorat och avdelningar inom generalsekretariatet, eller andra unionsinstitutioner eller unionsorgan. För det ändamålet bör dataskyddsombudet samråda med dessa generaldirektorat och avdelningar eller andra institutioner eller organ om relevanta skäl för sådana begränsningar samt om behovet av begränsningarna och deras proportionalitet.

(13)	Dataskyddsombudet och, i förekommande fall, generalsekretariatets generaldirektorat och avdelningar bör hantera alla begränsningar på ett öppet sätt och registrera varje fall där begränsningar tillämpas i det för ändamålet avsedda registreringssystemet.

(14)

Enligt artikel 25.8 i förordning (EU) 2018/1725 får de personuppgiftsansvariga skjuta upp eller avstå från att informera den registrerade om skälen till tillämpningen av en begränsning, om detta på något sätt skulle äventyra syftet med begränsningen. I synnerhet om rättigheter enligt artiklarna 16 och 35 i den förordningen begränsas skulle information om en sådan begränsning äventyra syftet med begränsningen. För att säkerställa att den registrerades rätt att informeras i enlighet med de artiklarna endast begränsas under den tid som skälen till uppskjutandet gäller bör dataskyddsombudet eller det generaldirektorat eller den avdelning inom generalsekretariatet som tillämpar begränsningen regelbundet se över sin ståndpunkt.

(15)	Om en begränsning av andra rättigheter för registrerade tillämpas bör dataskyddsombudet bedöma från fall till fall huruvida meddelandet om begränsningen skulle äventyra dess syfte.

(16)	Dataskyddsombudet bör utföra en oberoende översyn av hur andra generaldirektorat eller avdelningar inom generalsekretariatet tillämpar begränsningar som grundas på detta beslut, i syfte att säkerställa att detta beslut efterlevs.

(17)	Varje begränsning som tillämpas på grundval av detta beslut bör vara nödvändig och proportionell i ett demokratiskt samhälle.

(18)	Europeiska datatillsynsmannen har underrättats och samråd har genomförts med denne i enlighet med artikel 41.1 och 41.2 i förordning (EU) 2018/1725 och denne har avgett ett yttrande (2).

(19)

Genomförandereglerna för förordning (EU) 2018/1725 påverkar inte tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (3), rådets beslut 2004/338/EG, Euratom (4), särskilt bilaga II till det beslutet, rådets beslut 2013/488/EU (5), särskilt del II avsnitt VI i bilagan till det beslutet samt beslutet av rådets generalsekreterare/höga representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken av den 25 juni 2001 (6).

(20)

I rådets beslut 2004/644/EG (7) fastställs genomförandebestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001. Genom förordning (EU) 2018/1725 upphävdes förordning (EG) nr 45/2001 med verkan från och med den 11 december 2019. För att säkerställa att endast en uppsättning genomförandebestämmelser gäller bör beslut 2004/644/EG upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

1. I detta beslut fastställs regler och förfaranden för rådets och rådets generalsekretariats (generalsekretariatet) tillämpning av förordning (EU) 2018/1725 och ytterligare genomföranderegler för rådets dataskyddsombud (dataskyddsombudet).

2. I detta beslut fastställs de regler som rådet och generalsekretariatet i samband med dataskyddsombudets övervaknings-, utrednings-, gransknings- eller samrådsuppgifter ska följa när de informerar registrerade om behandlingen av deras personuppgifter i enlighet med artiklarna 14, 15 och 16 i förordning (EU) 2018/1725.

3. I detta beslut fastställs de villkor på vilka rådet och generalsekretariatet i samband med dataskyddsombudets övervaknings-, utrednings-, gransknings- eller samrådsverksamhet får begränsa tillämpningen av artiklarna 4, 14–17, 19, 20 och 35 i förordning (EU) 2018/1725 i enlighet med artikel 25.1 c, g och h i den förordningen.

4. Detta beslut är tillämpligt på rådets och generalsekretariatets behandling av personuppgifter med avseende på eller i samband med dataskyddsombudets uppgifter enligt artikel 45 i förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 2

Personuppgiftsansvar

Vid tillämpningen av detta beslut ska rådet och generalsekretariatet anses vara den personuppgiftsansvarige i den mening som avses i artikel 3.8 i förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 3

Definitioner

I detta beslut gäller följande definitioner:

1.	dataskyddsombud: den person som rådets generalsekreterare har utnämnt enligt artikel 43 i förordning (EU) 2018/1725.

2.	dataskyddsombudets uppgifter: de uppgifter som avses i artikel 45 i förordning (EU) 2018/1725.

generalsekretariatets personal: alla tjänstemän vid generalsekretariatet och varje annan person som omfattas av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska unionen, som fastställts i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (8) (tjänsteföreskrifterna), eller som arbetar för generalsekretariatet enligt kontrakt (dvs. praktikanter, konsulter, utomstående uppdragstagare, tjänstemän som är utstationerade av medlemsstaterna).

delegerad personuppgiftsansvarig: chefen för det generaldirektorat eller den avdelning inom generalsekretariatet som på egen hand eller tillsammans med andra fastställer ändamålen och medlen för behandling av personuppgifter på rådets eller generalsekretariatets vägnar för att fullgöra det generaldirektoratets eller den avdelningens uppdrag.

operativ personuppgiftsansvarig: anställd vid generalsekretariatet som är chef på mellannivå eller högre nivå och som utsetts av den delegerade personuppgiftsansvarige för att bistå denne med att säkerställa efterlevnaden av förordning (EU) 2018/1725 när det gäller den behandling som denne är ansvarig för, och för att fungera som första kontaktpunkt för registrerade.

dataskyddssamordnare: anställd vid generalsekretariatet som i samråd med dataskyddsombudet har utsetts i varje generaldirektorat eller annan avdelning inom generalsekretariatet för att bistå det generaldirektoratet eller den avdelningen när det gäller alla aspekter av skyddet av personuppgifter och för att, som dess företrädare, hantera dataskyddsfrågor i nära samarbete med dataskyddsombudet.

AVSNITT 2

DATASKYDDSOMBUDET

Artikel 4

Utnämning av dataskyddsombudet och dennes status

1. Rådets generalsekreterare ska utnämna dataskyddsombudet bland generalsekretariatets personal och registrera dataskyddsombudet hos Europeiska datatillsynsmannen i enlighet med artikel 43 i förordning (EU) 2018/1725.

2. Dataskyddsombudet ska väljas på grundval av yrkesmässiga kvalifikationer och, i synnerhet, sakkunskap om lagstiftning och praxis avseende dataskydd samt förmågan att fullgöra de uppgifter som avses i artikel 45 i förordning (EU) 2018/1725. Dataskyddsombudet ska också ha goda kunskaper om generalsekretariatet, dess struktur samt dess administrativa regler och förfaranden. För att kunna utföra sina uppgifter ska dataskyddsombudet befrias från alla andra uppgifter inom generalsekretariatet.

3. Dataskyddsombudet utnämns för en period på fem år och ska kunna ges förnyat mandat.

4. Dataskyddsombudet och dennes personal är direkt knutna till rådets generalsekreterare och rapporterar direkt till denne.

5. Dataskyddsombudet ska vid utförandet av sina uppgifter agera på ett oberoende sätt och får inte ta emot några instruktioner från rådets generalsekreterare, de delegerade personuppgiftsansvariga eller de operativa personuppgiftsansvariga eller från någon annan med avseende på den interna tillämpningen av bestämmelserna i förordning (EU) 2018/1725 eller på dataskyddsombudets samarbete med Europeiska datatillsynsmannen.

6. Rådet och generalsekretariatet ska stödja dataskyddsombudet i utförandet av de uppgifter som avses i artikel 45 i förordning (EU) 2018/1725 genom att tillhandahålla de resurser som krävs för att fullgöra dessa uppgifter samt tillgång till personuppgifter och behandlingar, samt i upprätthållandet av dataskyddsombudets sakkunskap.

7. Dataskyddsombudet får inte avsättas eller bli föremål för sanktioner för att ha utfört sina uppgifter. Dataskyddsombudet får endast avsättas i enlighet med artikel 44.8 i förordning (EU) 2018/1725. För att erhålla Europeiska datatillsynsmannens samtycke till en sådan uppsägning enligt den artikeln ska Europeiska datatillsynsmannen rådfrågas skriftligen. En kopia av det samtycket ska skickas till dataskyddsombudet.

8. Generalsekretariatet, och i synnerhet de delegerade personuppgiftsansvariga och de operativa personuppgiftsansvariga, ska säkerställa att dataskyddsombudet på ett korrekt sätt och i god tid involveras i alla frågor som rör skyddet av personuppgifter.

Artikel 5

Uppgifter och uppdrag

1. Dataskyddsombudet ska utöva alla de uppgifter som anges i artikel 45 i förordning (EU) 2018/1725. Dataskyddsombudet ska särskilt

a)	säkerställa att rådet och generalsekretariatet tillämpar och genomför förordning (EU) 2018/1725, och övervaka efterlevnaden av den förordningen och den tillämpliga rättsliga ramen om skydd av personuppgifter,

b)	ge råd till rådets generalsekreterare, de delegerade personuppgiftsansvariga och de operativa personuppgiftsansvariga i frågor som rör tillämpningen av dataskyddsbestämmelser,

c)	ge råd till och bistå de delegerade personuppgiftsansvariga och de operativa personuppgiftsansvariga när de genomför en konsekvensbedömning avseende dataskydd i enlighet med artiklarna 39 och 40 i förordning (EU) 2018/1725,

d)	säkerställa att de registrerades rättigheter och friheter inte påverkas negativt av behandlingen,

e)	öka medvetenheten om den tillämpliga rättsliga ramen om skydd av personuppgifter och bidra till att bygga upp en kultur för skydd av personuppgifter inom generalsekretariatet.

Dataskyddsombudet kan rådfrågas av rådets generalsekreterare, de berörda personuppgiftsansvariga, personalkommittén och enskilda personer, utan att dessa behöver gå den officiella vägen, i varje fråga som rör tillämpningen eller genomförandet av förordning (EU) 2018/1725.

2. Dataskyddsombudet ska föra ett register över behandling och offentliggöra det i enlighet med artikel 12.

3. Dataskyddsombudet ska föra ett internt register över personuppgiftsincidenter i den mening som avses i artikel 3.16 i förordning (EU) 2018/1725.

4. Dataskyddsombudet ska på begäran ge råd till den delegerade personuppgiftsansvarige om tillämpningen av en begränsning av tillämpningen av artiklarna 14–22, 35 och 36 samt artikel 4 i förordning (EU) 2018/1725.

5. Dataskyddsombudet ska anordna och leda regelbundna möten för dataskyddssamordnare.

6. Dataskyddsombudet ska lämna en årlig rapport om sin verksamhet till rådets generalsekreterare och göra den tillgänglig för generalsekretariatets personal.

7. Dataskyddsombudet ska samarbeta med de dataskyddsombud som utnämnts av unionens övriga institutioner och organ och regelbundet närvara vid möten som sammankallas av Europeiska datatillsynsmannen eller de andra unionsinstitutionernas och unionsorganens dataskyddsombud i syfte att underlätta ett gott samarbete, särskilt genom att utbyta erfarenheter och bästa praxis.

8. Dataskyddsombudet ska anses vara den delegerade personuppgiftsansvarige för den behandling som utförs i samband med utövandet av dennes uppgifter.

Artikel 6

Befogenheter

Vid utförandet av sina uppgifter och uppdrag

a)	ska dataskyddsombudet alltid ha tillgång till de uppgifter som behandlas och tillträde till alla kontor, installationer för behandling av uppgifter och databärare,

b)	får dataskyddsombudet begära yttranden från rådets juridiska avdelning,

c)	får dataskyddsombudet begära annat stöd från generalsekretariatets berörda generaldirektorat och avdelningar,

d)	får dataskyddsombudet överlåta akter till generalsekretariatets generaldirektorat och avdelningar för lämplig uppföljning,

e)	får dataskyddsombudet utföra utredningar på begäran eller på eget initiativ när det gäller frågor och händelser som har ett direkt samband med dataskyddsombudets uppgifter i enlighet med det förfarande som anges i artikel 14,

f)	får dataskyddsombudet föreslå administrativa åtgärder för rådets generalsekreterare och utfärda allmänna rekommendationer om korrekt tillämpning av förordning (EU) 2018/1725,

får dataskyddsombudet lämna rekommendationer till praktisk förbättring av tillämpningen av förordning (EU) 2018/1725 till generalsekretariatet, de delegerade personuppgiftsansvariga och de operativa personuppgiftsansvariga, inbegripet

i)	uppmana den delegerade personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet att tillmötesgå en registrerads begäran om att få utöva sina rättigheter enligt förordning (EU) 2018/1725,

ii)

utfärda varningar till den delegerade personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet när en behandling bryter mot bestämmelser i förordning (EU) 2018/1725, och uppmana dem att se till att behandlingen sker i enlighet med bestämmelserna i den förordningen och om så krävs på ett specifikt sätt och inom en specifik tidsperiod,

iii)	uppmana den delegerade personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet att avbryta överföring av uppgifter till en mottagare i en medlemsstat, ett tredjeland eller en internationell organisation,

iv)	begära att den delegerade personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet inom en fastställd tidsfrist rapporterar till dataskyddsombudet om uppföljningen av dataskyddsombudets rekommendation eller råd,

h)	får dataskyddsombudet, efter utanordnarens förhandsgodkännande i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (9), begära tjänster från externa experter på informations- och kommunikationsteknik,

i)	ska dataskyddsombudet bjudas in till relevanta styrelser och kommittéer vid generalsekretariatet närhelst frågor som rör behandling av personuppgifter diskuteras, och får föreslå relevanta punkter på dagordningen för dessa styrelser och kommittéer,

får dataskyddsombudet göra generalsekretariatets tillsättningsmyndighet uppmärksam på att en anställd vid generalsekretariatet inte uppfyller skyldigheterna enligt förordning (EU) 2018/1725, och föreslå att en administrativ utredning inleds inför en eventuell tillämpning av de sanktioner som föreskrivs i artikel 69 i den förordningen,

k)	ska dataskyddsombudet ansvara för inledande beslut om begäranden om att få tillgång till handlingar som innehas av dennes kontor enligt (EG) nr 1049/2001, i samråd med generalsekretariatets berörda avdelningar.

AVSNITT 3

RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER FÖR AKTÖRER PÅ DATASKYDDSOMRÅDET

Artikel 7

Samråd med och tillhandahållande av information till dataskyddsombudet

1. De personuppgiftsansvariga ska involvera dataskyddsombudet när de planerar och diskuterar en verksamhet som innebär behandling av personuppgifter. Dataskyddsombudet ska informeras om varje behandling och om varje väsentlig ändring av en befintlig behandling.

2. Dataskyddsombudet ska informeras om utkast till interna meddelanden och beslut från generalsekretariatet som är direkt knutna till den interna tillämpningen av förordning (EU) 2018/1725.

3. Dataskyddsombudet ska informeras om alla kontakter med utomstående parter som rör den interna tillämpningen av förordning (EU) 2018/1725 och om all samverkan med Europeiska datatillsynsmannen, särskilt vid samråd med datatillsynsmannen eller när denne informeras enligt artiklarna 40 och 41 i den förordningen.

4. Dataskyddsombudet ska rådfrågas om utkast till överenskommelser mellan gemensamt personuppgiftsansvariga och om utkast till avtalsklausuler om dataskydd eller andra rättsakter när personuppgifter behandlas av ett personuppgiftsbiträde.

Artikel 8

Delegerade personuppgiftsansvariga

1. De delegerade personuppgiftsansvariga ska vara ansvariga för att säkerställa att all behandling som de ansvarar för följer förordning (EU) 2018/1725.

2. De delegerade personuppgiftsansvariga ska särskilt

a)	utse en operativ personuppgiftsansvarig som ska bistå den delegerade personuppgiftsansvarige med att säkerställa efterlevnaden av förordning (EU) 2018/1725, särskilt när det gäller registrerade,

b)	föra register över den behandling som de ansvarar för och säkerställa att den operativa personuppgiftsansvarige lämnar in registren och det tillhörande meddelandet om skydd av personuppgifter till dataskyddsombudet så att de förs in i det register som avses i artikel 12,

c)	ansvara för verksamheten hos de personuppgiftsbiträden och underpersonuppgiftsbiträden som behandlar personuppgifter för deras räkning och säkerställa att behandlingen regleras av ett avtal eller en annan rättsakt i enlighet med artikel 29.3 i förordning (EU) 2018/1725.

3. De delegerade personuppgiftsansvariga ska säkerställa att dataskyddsombudet i god tid involveras i alla frågor som rör personuppgifter och införa lämpliga arrangemang för att säkerställa att dataskyddssamordnaren på ett korrekt sätt involveras i alla frågor som rör dataskydd vid deras generaldirektorat eller annan avdelning inom generalsekretariatet.

4. De delegerade personuppgiftsansvariga ska säkerställa att lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder har införts för att visa att behandlingen är förenlig med förordning (EU) 2018/1725, och lämna tillräckliga instruktioner till generalsekretariatets personal för att säkerställa såväl konfidentialiteten vid behandlingen som en lämplig säkerhetsnivå i förhållande till de risker som är förknippade med behandlingen. De får rådgöra med dataskyddsombudet vid valet av dessa åtgärder.

5. De delegerade personuppgiftsansvariga ska rapportera till dataskyddsombudet om handläggningen av varje begäran som mottas från en registrerad när det gäller utövandet av dennes rättigheter och bistå dataskyddsombudet och Europeiska datatillsynsmannen vid fullgörandet av deras respektive skyldigheter, särskilt genom att lämna information som svar på deras framställningar inom 30 dagar.

6. De delegerade personuppgiftsansvariga ska ansvara för tillämpningen av en begränsning av tillämpningen av artiklarna 14–22, 35 och 36 i förordning (EU) 2018/1725 samt artikel 4 i den förordningen i enlighet med relevanta interna regler. De delegerade personuppgiftsansvariga ska involvera dataskyddsombudet under hela förfarandet när de tillämpar en sådan begränsning.

7. De delegerade personuppgiftsansvariga ska säkerställa att det finns interna arrangemang med andra generaldirektorat eller avdelningar inom generalsekretariatet om den delegerade personuppgiftsansvarige utför behandlingar tillsammans med dessa generaldirektorat eller avdelningar inom generalsekretariatet eller om de utför en del av den delegerade personuppgiftsansvariges behandling.

De arrangemang som avses i första stycket ska fastställa respektive ansvar för fullgörande av deras skyldigheter i fråga om dataskydd för de delegerade personuppgiftsansvariga och de andra generaldirektoraten eller avdelningarna inom generalsekretariatet. Dessa arrangemang ska särskilt inbegripa identifiering av den delegerade personuppgiftsansvarige som fastställer medlen för och ändamålen med behandlingen samt av den operativa personuppgiftsansvarige för behandlingen, och om så är lämpligt, vilka personer eller enheter som ska bistå den operativa personuppgiftsansvarige, bland annat, med information vid personuppgiftsincidenter eller för att ta hänsyn till registrerades rättigheter.

Artikel 9

Operativa personuppgiftsansvariga

1. De operativa personuppgiftsansvariga ska bistå den delegerade personuppgiftsansvarige med att säkerställa efterlevnaden av förordning (EU) 2018/1725 när det gäller den behandling som denne ansvarar för, och fungera som första kontaktpunkt för registrerade.

2. De operativa personuppgiftsansvariga ska särskilt

a)	ta emot och behandla alla begäranden från registrerade,

b)	i samråd med dataskyddssamordnaren upprätta register över behandling som de ansvarar för och det tillhörande meddelandet om skydd av personuppgifter,

c)	säkerställa att avtal eller andra rättsakter om behandling av personuppgifter av ett personuppgiftsbiträde är förenliga med förordning (EU) 2018/1725, och samråda med dataskyddsombudet om utkast till avtalsklausuler avseende dataskydd,

d)	säkerställa att dokumentation finns tillgänglig för att visa att förordning (EU) 2018/1725 efterlevs.

3. De operativa personuppgiftsansvariga ska utan onödigt dröjsmål informera dataskyddsombudet vid personuppgiftsincidenter och förse dataskyddsombudet med den information som krävs för att denne ska kunna säkerställa att rådet fullgör sina skyldigheter i fråga om personuppgiftsincidenter enligt artiklarna 34 och 35 i förordning (EU) 2018/1725.

4. De operativa personuppgiftsansvariga ska, i samordning med den delegerade personuppgiftsansvarige och dataskyddsombudet, i tillämpliga fall underrätta Europeiska datatillsynsmannen vid personuppgiftsincidenter. De ska i tillämpliga fall även informera registrerade.

5. De operativa personuppgiftsansvariga ska säkerställa att dataskyddssamordnaren hålls informerad om alla frågor som rör dataskydd.

6. De operativa personuppgiftsansvariga ska bedöma risken för den registrerades rättigheter och friheter när det gäller den behandling som de är ansvariga för och, när så är lämpligt, genomföra en konsekvensbedömning avseende dataskydd. De operativa personuppgiftsansvariga ska rådfråga dataskyddsombudet när de utför dessa konsekvensbedömningar och om behovet av föregående samråd i enlighet med artiklarna 39 och 40 i förordning (EU) 2018/1725.

7. De operativa personuppgiftsansvariga ska utföra varje annan uppgift som omfattas av detta beslut på begäran av den delegerade personuppgiftsansvarige.

Artikel 10

Dataskyddssamordnare

1. Varje generaldirektorat eller annan avdelning inom generalsekretariatet ska, i samråd med dataskyddsombudet, utse en eller flera dataskyddssamordnare som ska bistå den delegerade personuppgiftsansvarige och operativa personuppgiftsansvarige i dennes generaldirektorat eller annan avdelning inom generalsekretariatet när det gäller alla aspekter av skyddet av personuppgifter.

2. Dataskyddssamordnarna ska väljas på grundval av sina kunskaper om och erfarenheter av hur respektive generaldirektorat eller annan avdelning inom generalsekretariatet fungerar, lämplighet för funktionen, kompetens avseende dataskydd, kunskaper om principerna för informationssystem samt kommunikationsförmåga. Nyutnämnda dataskyddssamordnare ska genomgå utbildning för att uppnå den kompetens som krävs för deras roll inom sex månader efter utnämningen. Detta utbildningskrav gäller inte för en dataskyddssamordnare som tidigare har arbetat som kontaktperson vid ett annat generaldirektorat eller en annan avdelning inom generalsekretariatet under de två åren före utnämningen.

3. Dataskyddssamordnarnas funktion ska ingå i arbetsbeskrivningen för varje anställd vid generalsekretariatet som utnämns till kontaktperson. Deras ansvarsområden och resultat ska anges i den årliga bedömningsrapporten.

4. Dataskyddssamordnarna ska på ett korrekt sätt och i god tid involveras i alla frågor som rör dataskydd inom deras generaldirektorat eller annan avdelning inom generalsekretariatet och fullgöra sina uppdrag i nära samarbete med dataskyddsombudet.

5. Dataskyddssamordnarna ska ha rätt att få sådan tillräcklig och nödvändig information från de personuppgiftsansvariga och från personalen som behövs för att fullgöra deras uppgifter inom deras generaldirektorat eller annan avdelning inom generalsekretariatet. Detta ska inte inbegripa tillgång till personuppgifter som behandlas på den delegerade personuppgiftsansvariges ansvar. Dataskyddssamordnarna ska ha tillgång till personuppgifter endast om det är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter.

6. Dataskyddssamordnarna ska öka medvetenheten om dataskyddsfrågor och bistå de delegerade personuppgiftsansvariga inom deras generaldirektorat eller annan avdelning inom generalsekretariatet när de fullgör sina skyldigheter, särskilt när det gäller

a)	tillämpning av förordning (EU) 2018/1725,

b)	identifiering av operativa personuppgiftsansvariga och upprättande av register över behandling och meddelanden om skydd av personuppgifter innan de lämnas till dataskyddsombudet,

c)	sammanställning av en förteckning över all befintlig behandling inom generaldirektoratet eller annan avdelning inom generalsekretariatet.

7. Dataskyddssamordnarna ska bistå de operativa personuppgiftsansvariga inom deras generaldirektorat eller annan avdelning inom generalsekretariatet när de fullgör sina skyldigheter, särskilt när det gäller

a)	upprättande av register över behandling och meddelanden om skydd av personuppgifter innan de lämnas till dataskyddsombudet,

b)	dokumentation om behandlingen,

c)	behandling av de registrerades begäranden,

d)	hantering av personuppgiftsincidenter.

Artikel 11

Generalsekretariatets personal

Generalsekretariatets personal ska bidra till att säkerställa tillämpningen och genomförandet av förordning (EU) 2018/1725. Generalsekretariatets personal ska inte ha tillgång till personuppgifter eller behandla sådana uppgifter på annat sätt än enligt instruktioner från den delegerade personuppgiftsansvarige eller den operativa personuppgiftsansvarige, såvida detta inte krävs enligt unionsrätten eller medlemsstaternas rätt.

AVSNITT 4

ANDRA SKYLDIGHETER OCH FÖRFARANDEN

Artikel 12

1. Dataskyddsombudet ska föra ett register över behandling och säkerställa att registret är tillgängligt via dataskyddsombudets webbplats på generalsekretariatets intranät och via rådets webbplats.

2. Den operativa personuppgiftsansvariga ska anmäla varje behandling till dataskyddsombudet och lämna in registren över behandling och det tillhörande meddelandet om skydd av personuppgifter på grundval av ett formulär som görs tillgängligt på generalsekretariatets webbsida på intranätet (under Data Protection). Anmälan ska skickas elektroniskt till dataskyddsombudet. Efter samråd med dataskyddsombudet ska den delegerade personuppgiftsansvarige bekräfta registret och det tillhörande meddelandet om skydd av personuppgifter och dataskyddsombudet ska offentliggöra dem i registret.

3. Registret ska innehålla samtliga uppgifter som anges i artikel 31 i förordning (EU) 2018/1725. De uppgifter som dataskyddsombudet för in i registret får dock i undantagsfall begränsas till vad som är nödvändigt för att trygga säkerheten för en viss behandling. Varje ändring som rör sådana uppgifter ska omedelbart anmälas till dataskyddsombudet av den operativa personuppgiftsansvarige.

Artikel 13

Personuppgiftsincidenter

1. Om en personuppgiftsincident inträffar ska den delegerade personuppgiftsansvarige eller den operativa personuppgiftsansvarige söka bistånd från dataskyddssamordnaren och utan onödigt dröjsmål informera dataskyddsombudet om incidenten och förse dataskyddsombudet med all nödvändig information som gör det möjligt för denne att säkerställa att rådet fullgör sin skyldighet vad gäller anmälan av och information om personuppgiftsincidenter enligt artiklarna 34 och 35 i förordning (EU) 2018/1725.

2. Dataskyddsombudet ska upprätta och föra ett internt register över personuppgiftsincidenter. De delegerade personuppgiftsansvariga och de operativa personuppgiftsansvariga ska tillhandahålla nödvändig information som ska föras in i registret.

3. De delegerade personuppgiftsansvariga och de operativa personuppgiftsansvariga ska förbereda anmälan till Europeiska datatillsynsmannen i samråd med dataskyddsombudet, såvida det inte är osannolikt att personuppgiftsincidenten medför en risk för fysiska personers rättigheter och friheter.

Artikel 14

Utredningar

1. Dataskyddsombudet får, på eget initiativ eller på begäran av den delegerade personuppgiftsansvarige, den operativa personuppgiftsansvarige, personuppgiftsbiträdet, personalkommittén eller varje enskild person, utreda frågor och händelser som har samband med dataskyddsombudets uppgifter och rapportera tillbaka till den person som beställde utredningen eller till den delegerade personuppgiftsansvarige, den operativa personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet.

2. Begäranden om utredning ska skickas skriftligen till dataskyddsombudet. Vid uppenbart missbruk av rätten att begära en utredning, till exempel när samma person nyligen lämnat in en identisk begäran, är dataskyddsombudet inte skyldigt att rapportera tillbaka till den begärande.

3. Dataskyddsombudet ska inom 15 dagar efter mottagandet av en begäran om utredning skicka ett mottagningsbevis till den person som gjort begäran och kontrollera om begäran ska behandlas konfidentiellt.

4. Dataskyddsombudet ska av den delegerade personuppgiftsansvarige som har ansvaret för den uppgiftsbehandling som är föremål för begäran om utredning begära en rapport om frågan. Den delegerade personuppgiftsansvarige ska lämna svaret till dataskyddsombudet inom 15 dagar. Dataskyddsombudet får begära kompletterande information från den delegerade personuppgiftsansvarige, den operativa personuppgiftsansvarige, personuppgiftsbiträdet eller generalsekretariatets andra berörda avdelningar. I förekommande fall får dataskyddsombudet begära ett yttrande i frågan från rådets juridiska avdelning. Den begärda informationen eller det begärda yttrandet ska lämnas till dataskyddsombudet inom 30 dagar.

5. Dataskyddsombudet ska rapportera tillbaka till den person som begärde utredningen senast tre månader efter mottagandet av begäran. Denna period kan tillfälligt upphöra att löpa i avvaktan på att dataskyddsombudet erhåller all erforderlig information som begärts.

6. Ingen ska lida förfång för att ha uppmärksammat dataskyddsombudet på en påstådd överträdelse av förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 15

Allmänna regler för registrerades utövande av rättigheter

1. De registrerades rättigheter enligt artiklarna 14–24 i förordning (EU) 2018/1725 får endast utövas av den registrerade eller dennes vederbörligen bemyndigade företrädare.

2. Den registrerade ska rikta en skriftlig begäran till den operativa personuppgiftsansvarige med en kopia till dataskyddsombudet. Vid behov ska dataskyddsombudet hjälpa den registrerade att identifiera den operativa personuppgiftsansvarige som berörs. Begäran får göras i elektronisk form och ska innehålla

a)	efternamn, förnamn och kontaktuppgifter för den registrerade samt datum för begäran,

b)	uppgift om den rättighet som utövas och, i förekommande fall, styrkande handlingar som rör begäran,

c)	den kategori eller de kategorier av personuppgifter som behandlingen gäller.

3. Den operativa personuppgiftsansvarige ska skicka ett mottagningsbevis till den registrerade inom fem arbetsdagar efter registreringen av begäran. Den operativa personuppgiftsansvarige ska begära nödvändiga klargöranden om begäran är otydlig eller ofullständig. De tillämpliga tidsfristerna enligt artikel 14.3 och 14.4 i förordning (EU) 2018/1725 ska inte börja löpa förrän alla nödvändiga klargöranden har tillhandahållits.

4. Den operativa personuppgiftsansvarige ska bekräfta den registrerades identitet i enlighet med artikel 14.6 i förordning (EU) 2018/1725. De tillämpliga tidsfristerna enligt artikel 14.3 och 14.4 i den förordningen ska inte börja löpa medan identiteten håller på att bekräftas.

5. Den operativa personuppgiftsansvarige ska inom de tidsfrister som föreskrivs i artikel 14.3 och 14.4 i förordning (EU) 2018/1725 antingen bevilja den registrerades begäran eller skriftligen ange skälen till att den avslås fullständigt eller delvis.

6. Vid en mycket komplex begäran, oriktigheter eller uppenbart missbruk när den registrerade utövar sina rättigheter, och om behandlingen av en begäran sannolikt skulle medföra en risk för andra registrerades rättigheter och friheter eller när den registrerade hävdar att behandlingen är olaglig, ska den operativa personuppgiftsansvarige samråda med dataskyddsombudet.

Artikel 16

Klagomål enligt artikel 90

I händelse av ett klagomål enligt artikel 90 i tjänsteföreskrifterna (klagomål enligt artikel 90) avseende en fråga som rör behandling av personuppgifter ska tillsättningsmyndigheten samråda med dataskyddsombudet. Utan att det påverkar huruvida klagomålet enligt artikel 90 kan tas upp till prövning ska den anställde vid generalsekretariatet i klagomålet enligt artikel 90 ange huruvida ett klagomål till Europeiska datatillsynsmannen har lämnats in parallellt. Dataskyddsombudet ska avge ett skriftligt yttrande senast 15 arbetsdagar efter det att begäran från tillsättningsmyndigheten mottagits. Om dataskyddsombudet efter denna period inte har lämnat sitt yttrande krävs det inte längre. Dataskyddsombudets yttrande ska inte vara bindande för tillsättningsmyndigheten.

AVSNITT 5

BEGRÄNSNINGAR AV REGISTRERADES RÄTTIGHETER INOM RAMEN FÖR UTÖVANDET AV DATASKYDDSOMBUDETS UPPGIFTER

Artikel 17

Undantag och begränsningar

1. När rådet eller generalsekretariatet utövar sina skyldigheter avseende registrerades rättigheter enligt förordning (EU) 2018/1725 ska det överväga om några av de undantag som anges i den förordningen är tillämpliga.

2. Om inte annat följer av artiklarna 18–22 i detta beslut får rådet eller generalsekretariatet, i enlighet med artikel 25.1 c, g och h i förordning (EU) 2018/1725, begränsa tillämpningen av artiklarna 14–17, 19, 20 och 35 i den förordningen, samt den princip om öppenhet som fastställs i artikel 4.1 a i den förordningen i den mån dess bestämmelser motsvarar de rättigheter och skyldigheter som fastställs i artiklarna 14–17, 19 och 20 i den förordningen, om utövandet av dessa rättigheter och skyldigheter skulle äventyra utövandet av dataskyddsombudets uppgifter, bland annat, genom att avslöja dennes verktyg och metoder vid utredningar eller granskningar, eller skulle ha en negativ inverkan på andra registrerades rättigheter och friheter.

3. Om inte annat följer av artiklarna 18–22 i detta beslut får rådet eller generalsekretariatet begränsa de rättigheter och skyldigheter som avses i punkt 2 i den här artikeln när det gäller personuppgifter som dataskyddsombudet erhållit från generalsekretariatets generaldirektorat eller avdelningar eller andra unionsinstitutioner eller unionsorgan. Rådet eller generalsekretariatet får göra detta om utövandet av dessa rättigheter och skyldigheter kan begränsas av dessa generaldirektorat eller avdelningar inom generalsekretariatet eller andra institutioner eller organ på grundval av andra akter som föreskrivs i artikel 25 i förordning (EU) 2018/1725 eller i enlighet med kapitel IX i den förordningen eller i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 (10) eller rådets förordning (EU) 2017/1939 (11).

Innan rådet eller generalsekretariatet tillämpar begränsningar i de fall som avses i första stycket ska de samråda med unionens berörda institution eller organ, såvida det inte är uppenbart att tillämpningen av en begränsning föreskrivs i en av de akter som det hänvisas till i det stycket.

4. Varje begränsning av de rättigheter och skyldigheter som avses i punkt 2 ska vara nödvändig och proportionell med hänsyn till riskerna för de registrerades rättigheter och friheter.

Artikel 18

Tillhandahållande av information till registrerade

1. Generalsekretariatet ska på rådets webbplats offentliggöra dataskyddsmeddelanden som informerar registrerade om dataskyddsombudets uppgifter som innebär behandling av deras personuppgifter.

2. Generalsekretariatet ska i lämplig form enskilt informera varje fysisk person som den anser vara en person som berörs av dataskyddsombudets uppgifter.

3. Om generalsekretariatet helt eller delvis begränsar tillhandahållande av information till registrerade som avses i punkt 2 i denna artikel, ska det dokumentera och registrera skälen till begränsningen i enlighet med artikel 21.

Artikel 19

Registrerades rätt till tillgång, rätt till radering och rätt till begränsning av behandling

1. Om rådet eller generalsekretariatet helt eller delvis begränsar registrerades rätt till tillgång till personuppgifter, rätt till radering eller rätt till begränsning av behandling som avses i artikel 17, 19 respektive 20 i förordning (EU) 2018/1725, ska det i sitt svar på en begäran om tillgång, radering eller begränsning av behandling informera den berörda registrerade om den begränsning som tillämpas och de huvudsakliga skälen till detta, samt om möjligheterna att lämna in ett klagomål till Europeiska datatillsynsmannen eller begära rättslig prövning vid Europeiska unionens domstol.

2. Tillhandahållandet av information om skälen till den begränsning som avses i punkt 1 får skjutas upp, utelämnas eller nekas så länge som det skulle undergräva syftet med begränsningen. Rådet ska tillhandahålla informationen till den registrerade så snart sådan information inte skulle undergräva det syftet.

3. Generalsekretariatet ska dokumentera och registrera skälen till begränsningen i enlighet med artikel 21.

Artikel 20

Information till den registrerade om en personuppgiftsincident

Om rådet eller generalsekretariatet begränsar den information till den registrerade om en personuppgiftsincident som avses i artikel 35 i förordning (EU) 2018/1725, ska generalsekretariatet dokumentera och registrera skälen till begränsningen i enlighet med artikel 21 i detta beslut.

Artikel 21

Dokumentation och registrering av begränsningar

1. Generalsekretariatet ska dokumentera skälen till varje begränsning som tillämpas enligt detta beslut, inbegripet en bedömning från fall till fall av behovet av begränsningen och dess proportionalitet, med beaktande av relevanta delar av artikel 25.2 i förordning (EU) 2018/1725.

I dokumentationen ska det anges hur utövandet av någon av de rättigheter som avses i artiklarna 14–17, 19, 20 och 35 i den förordningen, eller av den princip om öppenhet som fastställs i artikel 4.1 a i den förordningen, skulle äventyra dataskyddsombudets verksamhet enligt detta beslut, eller de begränsningar som tillämpas enligt artikel 17.2 eller 17.3 i detta beslut, eller ha en negativ inverkan på andra registrerades rättigheter och friheter.

2. Dokumentationen och, i tillämpliga fall, de handlingar som innehåller underliggande faktiska och rättsliga omständigheter ska registreras. De ska på begäran göras tillgängliga för Europeiska datatillsynsmannen.

Artikel 22

Begränsningarnas varaktighet

1. De begränsningar som avses i artiklarna 18, 19 och 20 ska fortsätta tillämpas så länge de skäl som ligger till grund för dem föreligger.

2. Om skälen till en sådan begränsning som avses i artiklarna 18 och 20 inte längre föreligger ska generalsekretariatet upphäva begränsningen och uppge skälen till begränsningen till den registrerade. Samtidigt ska generalsekretariatet informera den registrerade om möjligheten att när som helst lämna in ett klagomål till Europeiska datatillsynsmannen eller begära rättslig prövning vid Europeiska unionens domstol.

3. Generalsekretariatet ska se över tillämpningen av de begränsningar som avses i artiklarna 18 och 20 var sjätte månad efter det att de antagits samt under alla omständigheter vid slutförandet av dataskyddsombudets aktuella uppgift. Efter slutförandet ska generalsekretariatet på årsbasis kontrollera behovet av att upprätthålla en eventuell begränsning eller ett eventuellt uppskjutande.

Artikel 23

Dataskyddsombudets översyn

1. Om andra generaldirektorat eller avdelningar inom generalsekretariatet kommer fram till att en registrerads rättigheter bör begränsas enligt detta beslut, ska de informera dataskyddsombudet. De ska också ge dataskyddsombudet tillgång till dokumentationen och alla handlingar som innehåller underliggande faktiska och rättsliga omständigheter. Dataskyddsombudets deltagande i tillämpningen av begränsningar ska dokumenteras i detalj.

2. Dataskyddsombudet får begära att den delegerade personuppgiftsansvarige som berörs ser över tillämpningen av begränsningarna. Den delegerade personuppgiftsansvarige som berörs ska skriftligen informera dataskyddsombudet om resultatet av den begärda översynen.

AVSNITT 6

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 24

Upphävande

Beslut 2004/644/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 25

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Luxemburg den 28 juni 2021.

På rådets vägnar

M. do C. ANTUNES

Ordförande

(1) EUT L 295, 21.11.2018, s. 39.

(2) Yttrande av den 6 april 2021 (ännu inte offentliggjort i EUT).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(4) Rådets beslut 2004/338/EG, Euratom av den 22 mars 2004 om antagande av rådets arbetsordning (EUT L 106, 15.4.2004, s. 22).

(5) Rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).

(6) Beslut av rådets generalsekreterare/höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken av den 25 juni 2001 om en kodex för god förvaltningssed i de yrkesmässiga förbindelserna med allmänheten för generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd och dess personal (EGT C 189, 5.7.2001, s. 1).

(7) Rådets beslut 2004/644/EG av den 13 september 2004 om antagande av genomförandebestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EUT L 296, 21.9.2004, s. 16).

(8) EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).

(11) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

5.7.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 236/75

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2021/1095

av den 2 juli 2021

om fastställande av metoden för kostnadsfördelning i samband med upplånings- och skuldförvaltningstransaktioner inom ramen för återhämtningsinstrumentet

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens (1), särskilt artikel 15.4,

med beaktande av rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (2), särskilt artikel 5.3, och

av följande skäl:

(1)

I samband med hanteringen av covid-19-krisen har återhämtningsinstrumentets paket för återhämtning antagits för att finansiera återhämtningsinitiativ och samtidigt underlätta den gröna och digitala omställningen i Europeiska unionens ekonomi. I detta avseende är återhämtningsinstrumentets program sådana som finansieras i enlighet med artikel 2.2 i rådets förordning (EU) 2020/2094 (3), i den mån de genomför de åtgärder som avses i artikel 1.2 i den förordningen.

(2)

Enligt artikel 5.1 i beslut (EU, Euratom) 2020/2053 bemyndigas kommissionen att för unionens räkning på kapitalmarknaderna låna upp till 750 000 miljoner euro i 2018 års priser, varav upp till 360 000 miljoner euro i 2018 års priser får användas för att tillhandahålla lån och upp till 390 000 miljoner euro i 2018 års priser får användas för utgifter.

(3)	Enligt artikel 5.2 i beslut (EU, Euratom) 2020/2053 ska återbetalningen av kapitalbeloppet för de upplånade medel som ska användas för utgifter och den dithörande upplupna räntekostnaden belasta unionens budget.

(4)

I enlighet med artikel 15.3 i förordning (EU) 2021/241 och artikel 220.5 e i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (4) ska kostnader i samband med upplåningen av medel för de lån som tillhandahålls genom förordning (EU) 2021/241 belasta den betalningsmottagande medlemsstaten.

(5)

I och med genomförandet av kommissionens diversifierade finansieringsstrategi för genomförande av återhämtningsinstrumentets upplånings- och skuldförvaltningstransaktioner anskaffas inte längre kapital genom enskilda transaktioner. Enligt den modellen var finansieringskostnaderna klart identifierbara och kopplade till en viss upplåningstransaktion och de dithörande kostnaderna kunde överföras till låntagaren samtidigt som medlen för upplåningstransaktionen. Däremot ska utbetalningar inom ramen för återhämtningsinstrumentet genom återhämtningsinstrumentets diversifierade finansieringsstrategi finansieras med hjälp av en gemensam samlad finansiering bestående av kort- och långfristiga finansieringsinstrument, från vilka medel tas när utbetalningar görs till betalningsmotttagare. Den diversifierade finansieringsstrategin säkerställer de mest fördelaktiga villkoren vid upplåning av betydande mängder av medel med olika löptider. Följaktligen behövs en skräddarsydd metod för att beräkna och fördela kostnadsdelningen kopplad till varje utbetalning på ett rimligt, rättvist och transparent sätt.

(6)

För att säkerställa denna rimliga, rättvisa och transparenta metod bör kommissionen genomföra en gemensam och enhetlig metod för kostnader som är tillämplig på både utbetalningar som avser lån och de som avser externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2020/2094.

(7)

En ny metod för fördelning av kostnader bör användas som säkerställer att kostnader för en kategori av betalningsmotttagare inte korssubventioneras av en annan kategori av betalningsmotttagare. Kostnader för upplåning som hänförs till lån bör helt och hållet påföras de medlemsstater som gynnas av lånen inom ramen för förordning (EU) 2021/241. Kostnader för upplåning som kan hänföras till externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2020/2094 ska helt och hållet påföras unionsbudgeten på grundval av faktiska kostnader för att anskaffa och betala ut respektive andel av medlen till de olika betalningsmotttagarna. Metoden bör omfatta alla kostnader som kommissionen ådrar sig för upplåning inom ramen för återhämtningsinstrumentet, inklusive alla administrationskostnader, och bör säkerställa att olika kategorier av kostnader beräknas för varje utbetalning.

(8)

När denna kostnadsberäkning och fördelningsmetod används bör man skilja mellan tre kategorier av kostnader: Den första är den finansieringskostnad som härrör från ränta och andra avgifter som kommissionen måste betala för de olika instrument som emitterats för att finansiera utbetalningarna i fråga. Den andra är kostnaderna för likviditetsförvaltning, som är de kostnader som uppkommer till följd av belopp som tillfälligt hålls på likviditetskonton som reserver för framtida betalningar. Den tredje är administrationskostnaderna för att bygga upp och underhålla den tekniska och operativa kapaciteten för att genomföra en diversifierad finansieringsstrategi.

(9)

Beräkningen av den finansieringskostnad som följer av långfristiga upplåningstransaktioner bör baseras på kostnaderna för alla upplåningstransaktioner som utförs under den sexmånadersperiod då tidpunkten för utbetalningar, som regel, inträffar. Denna uppdelning i sexmånadersperioder motiveras av behovet att säkerställa att de finansieringskostnader som tas ut i samband med utbetalningen är nära kopplade till rådande marknadsräntor vid tidpunkten för utbetalningen och att de inte baseras på finansieringskostnader som uppkommit under en annan tidsperiod. Därigenom fördelas finansieringsinstrumenten och dithörande kostnader till relevanta komponenter. De exakta samlade finansieringsinstrumenten fastställs först vid slutet av tidskomponenten på sex månader. Detta bör göra det möjligt att tillämpa samma finansieringskostnad på alla samtidiga utbetalningar som hänförs till samma tidskomponent och bör säkerställa ett rimligt, rättvist och transparent tillvägagångssätt, i synnerhet mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna och unionsbudgeten bör, i enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2020/2094, stå för sin respektive andel av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. På så sätt undviker man den godtycklighet eller slump som kännetecknade det traditionella rygg-mot-rygg-systemet där kostnaderna för en viss betalningsmotttagare var de villkor som kunde erhållas den dag då upplåningen ägde rum. Med undantag för den första tidskomponenten, som bör omfatta perioden 1 juni–31 december 2021, bör varje tidskomponent omfatta en period på sex månader som inleds den 1 januari eller den 1 juli. Den sista tidskomponenten bör upphöra att gälla den 31 december 2026, vilket resulterar i elva tidskomponenter. Tidskomponenterna bör upphöra att gälla så snart utbetalningarna har återbetalats i sin helhet.

(10)

Även om de räntesatser som tas ut av betalningsmottagare kommer att vara stabila kommer det att bli nödvändigt att regelbundet och marginellt räkna om räntesatserna när instrument som förfaller i den samlade finansieringen behöver ersättas. Kommissionen kommer att utveckla sin kapacitet att använda derivat såsom swappar för att hantera eventuella kvarstående ränterisker och erbjuda medlemsstaterna möjligheten till lån med fast ränta. Kostnaderna för denna facilitet med fast ränta bör helt och hållet belasta de medlemsstater som väljer detta alternativ.

(11)

Beloppen för utbetalningar under en tidskomponent bör motsvara det belopp för långfristiga finansieringsinstrument som hänförs till den tidskomponenten. I de flesta fall kommer utbetalningen av medlen att ske under och hänföras till samma tidskomponent som utfärdandet av de långfristiga finansieringsinstrument som används för att anskaffa medlen. Oförutsedda förseningar i utbetalningar kan dock leda till situationer där medel från den långfristiga finansieringen har anskaffats, men inte kan betalas ut enligt vad som ursprungligen planerats. I så fall kan utbetalningar komma att försenas och äga rum under perioden för påföljande tidskomponent. Om medlen för dessa särskilda finansieringsbehov redan har anskaffats och hänförts till föregående tidskomponent kan de dock inte användas för andra behov under den här tidskomponenten. Under dessa omständigheter bör det vara möjligt att hänföra de relaterade utbetalningarna till den tidskomponent till vilken finansieringsinstrumenten har hänförts. Det bör också vara möjligt att hänföra långfristiga finansieringsinstrument under påföljande tidskomponent till föregående tidskomponent om beloppet för långfristiga finansieringsinstrument under den tidskomponenten inte är tillräckligt för att täcka utbetalningarna.

(12)

Kommissionen kommer också att behöva förutse de utbetalningsbehov som uppkommer i ett tidigt skede under nästa tidskomponent. För att hantera sådana situationer och säkerställa att kommissionen har resurser tillgängliga på förmånliga villkor för att göra utbetalningar som sker nära övergången mellan tidskomponenter bör kommissionen ha möjlighet att hänföra långfristiga finansieringsinstrument till påföljande tidskomponent.

(13)

Förmågan att hantera den likviditet som behövs för finansieringstransaktionerna genom tillgång till kortfristig upplåning och innehav av likvida medel för tillsynsändamål är en central och avgörande egenskap i den diversifierade finansieringsstrategin. Denna likviditetshantering kommer att göra det möjligt för kommissionen att tillgodose alla betalningsbehov och anpassa utfärdandet till marknadsvillkoren. Denna kapacitet ger upphov till kostnader för att anskaffa medel genom utfärdande av kortfristiga värdepapper och tillfälligt innehav av vissa medel på ett likviditetskonto, för att garantera att det finns kapacitet att göra alla utbetalningar på begäran. Detta beslut bör fastställa en grund för att beräkna dessa likviditetskostnader och fördela dem på en rättvis och skälig grund mellan alla berörda betalningsmottagare under året i fråga.

(14)

Högre utbetalningsbehov än det belopp för långfristiga finansieringsinstrument som fördelats till respektive tidskomponent eller räntebetalningar kan leda till ett likviditetsunderskott under en tidskomponent. Lägre utbetalningsbehov än det belopp för långfristiga finansieringsinstrument som fördelats till respektive tidskomponent eller betalningar av inlösen till återhämtningsinstrumentet i förhållande till utestående utbetalningar som fördelats till komponenten kan leda till ett likviditetsöverskott. Att kompensera dessa likviditetsöverskott eller likviditetsunderskott är oundvikliga krav för genomförandet av återhämtningsinstrumentets finansieringsstrategi. Dessa kostnader bör inte bäras av respektive tidskomponent, utan bör isoleras och hanteras som en del av en separat kostnad för likviditetsförvaltningen. Det är nödvändigt att inrätta en mekanism för att särskilja kostnader som uppkommer till följd av likviditetsunderskott eller likviditetsöverskott så att de kan absorberas av det bredare finansieringsprogrammet i form av kostnader för likviditetsförvaltning. Kommissionen bör använda den uppdelade komponenten av likviditetsförvaltningen till att utjämna eventuella positiva eller negativa kassabehållningar i tidskomponenterna i förhållande till de totala utbetalningarna.

(15)

Genomförandet av den diversifierade finansieringsstrategin kräver förvärv av ny kapacitet för att få den mest fördelaktiga tillgången till kapitalmarknaderna och säkerställa att denna infrastruktur upprätthålls på ett kontinuerligt och effektivt sätt. Detta inbegriper de kostnader som krävs för att föra likviditetskonton, förvärva kapacitet att hålla auktioner för EU-skuldväxlar och obligationer och för att införa ny intern databehandlingskapacitet. Sådana kostnader som är en direkt följd av genomförandet av återhämtningsinstrumentets upplånings- och utbetalningstransaktioner bör behandlas som allmänna omkostnader där man separat fastställer kostnader i samband med etablering och underhåll av återhämtningsinstrumentets upplånings- och utbetalningsinfrastruktur. Dessa kostnader bör tas upp som kostnader i samband med tjänster till allmänna administrationskostnader.

(16)

Kostnader i samband med tjänster till allmänna administrationskostnader kombinerar alla administrationskostnader som uppkommer direkt i samband med genomförandet av återhämtningsinstrumentet. Dessa kostnader uppkommer antingen som etableringskostnader, som avser engångskostnader för uppbyggnad av viss operativ kapacitet, eller som löpande kostnader som är oundvikliga kostnader direkt hänförbara till återhämtningsinstrumentets transaktioner och som uppkommer över tiden.

(17)	Även om de löpande kostnaderna bör utgöra den största delen av de regelbundna årliga kostnader som tas ut för att täcka de utbetalningar som görs under ett visst år, bör etableringskostnaderna påföras som engångsavgifter.

(18)

De administrationskostnader som ingår i kostnader i samband med tjänster till allmänna administrationskostnader bör begränsas till en sluten förteckning över kostnader som direkt kan relateras till återhämtningsinstrumentet. De sammanlagda kostnaderna i samband med tjänster till allmänna administrationskostnader utgör en mycket begränsad andel av de sammanlagda kostnaderna för återhämtningsinstrumentets transaktioner. Om ett motiverat behov att utvidga förteckningen för administrationskostnader skulle uppstå i framtiden kommer kommissionen att genomföra lämpliga samråd, också med medlemsstaternas experter, innan den utvidgas. Dessa samråd kommer också att genomföras före ändringar av andra aspekter av denna metod som påverkar kostnader som ska belasta unionens budget eller medlemsstaterna.

(19)	En process för fakturering i efterhand bör utformas för att säkerställa att kostnader återvinns från och med 2022 och fram till dess att kostnader inte längre genereras av återhämtningsinstrumentets upplånings- och skuldförvaltningstransaktioner.

(20)

Kommissionen bör utfärda ett bekräftelsemeddelande vid varje utbetalning, både för externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2020/2094 och för lån till medlemsstaterna i enlighet med förordning (EU) 2021/241 (lån inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens).

(21)

Lån inom ramen för förordning (EU) 2021/241 ska genomföras på finansiella standardvillkor (löptid och återbetalningsprofil) vid varje utbetalning till medlemsstaterna. För utbetalningar för externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2020/2094 bör bekräftelsemeddelandet utgöra den viktigaste styrkande handlingen för att avgöra dessa finansiella villkor för EU-budgeten. I bekräftelsemeddelandet bör ersättningsanspråket fastställas på grundval av de finansiella villkoren. Dessa villkor bör omfatta utbetalningsdatum, det finansiella stödbeloppet och datum för betalning av finansieringskostnader för externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2020/2094.

(22)	Lämpliga hänvisningar i de låneavtal som undertecknats av medlemsstaterna kommer att klargöra att kostnaderna för utbetalningar fastställs genom tillämpning av den metod som anges i detta beslut.

(23)

Metoden för kostnadsfördelning avgör metoden för beräkning av upplåningskostnader som både belastar budgeten i enlighet med artikel 5.2 första stycket i beslut (EU, Euratom) 2020/2053 och medlemsstaterna i enlighet med artikel 15.3 i förordning (EU) 2021/241. Den utgör följaktligen ett arrangemang för administrationen av upplånings- och utlåningstransaktionerna i enlighet med artikel 5.3 i beslut (EU, Euratom) 2020/2053 och artikel 15.4 i förordning (EU) 2021/241.

(24)

För att säkerställa en enhetlig kostnadsfördelning inom ramen för återhämtningsinstrumentets paket för återhämtning bör detta beslut tillämpas från och med den 1 juni 2021. Eftersom detta beslut bör tillämpas på de upplåningstransaktioner och utbetalningar som har uppkommit inom ramen för återhämtningsinstrumentets program innan det träder i kraft bör det träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Tillämpningen av detta beslut på lån inom ramen för förordning (EU) 2021/241 med medlemsstaterna bör ske i samband med att de berörda låneavtalen träder i kraft.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT 1

INNEHÅLL, DEFINITIONER OCH ALLMÄNNA REGLER

Artikel 1

Innehåll och styrande principer

1. I detta beslut fastställs en gemensam och enhetlig metod för fördelning av sådana finansieringskostnader, kostnader för likviditetsförvaltning och kostnader i samband med tjänster till allmänna administrationskostnader som uppkommer till följd av upplånings- och skuldförvaltningstransaktioner som utförs inom ramen för program som finansieras i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EU) 2020/2094, i den mån de genomför de åtgärder som avses i artikel 1.2 i den förordningen.

2. Genomförandet av metoden för kostnadsfördelning ska vägledas av principerna om rättvisa och lika behandling genom att säkerställa att kostnaderna fördelas på grundval av den relativa andel stöd som mottagits.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut gäller följande definitioner:

finansieringsinstrument: obligationer, skuldsedlar, företagscertifikat, statsskuldväxlar eller andra relevanta kort- och/eller långfristiga finansiella transaktioner som utfärdats inom ramen för kommissionens finansieringsstrategi för genomförandet av återhämtningsinstrumentets upplånings- och skuldförvaltningstransaktioner.

2.	låneavtal inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens: ett avtal mellan kommissionen och en medlemsstat i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) 2021/241.

utbetalning: alla utbetalningar till en medlemsstat enligt ett låneavtal inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens i enlighet med artikel 2.2 b i förordning (EU) 2020/2094 eller som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2020/2094.

4.	ränteperiod: en period på tolv (12) månader, eller en annan period som kan fastställas i bekräftelsemeddelandet, räknat från dagen för utbetalningen eller den föregående dagen för räntebetalning.

5.	likviditetsförvaltning: hantering av kassaflöden i samband med finansieringsinstrument och utbetalningar.

6.	återhämtningsinstrumentets upplåningstransaktioner: transaktioner på marknaderna, särskilt skuldemissioner, för att låna upp till 750 000 miljoner euro i 2018 års priser i enlighet med artikel 5.1 i beslut (EU, Euratom) 2020/2053, inbegripet förlängningar av lån.

7.	återhämtningsinstrumentets skuldförvaltningstransaktioner: marknadstransaktioner kopplade till den skuld som följer av återhämtningsinstrumentets upplåningstransaktioner för att optimera strukturen på utestående skulder och minska ränterisker, likviditetsrisker och andra finansiella risker.

8.	instrument för kortfristig finansiering: finansiering genom återhämtningsinstrumentets upplåningstransaktioner med en löptid på högst ett år.

9.	instrument för långfristig finansiering: finansiering genom återhämtningsinstrumentets upplåningstransaktioner med en löptid på mer än ett år.

AVSNITT 2

UPPDELNINGAR I KOMPONENTER OCH BERÄKNING AV KOSTNADER

Artikel 3

Tidskomponenter

1. En tidskomponent ska omfatta en period på sex månader som inleds den 1 januari eller den 1 juli. Den första tidskomponenten ska dock omfatta perioden 1 juni 2021–31 december 2021. Den sista tidskomponenten ska upphöra den 31 december 2026.

2. Aktiviteten under tidskomponenten ska utgöras av de utbetalningar som gjorts under den period komponenten gäller och de därtill hörande finansieringsinstrument som fördelats till den. Alla utbetalningar ska hänföras till den tidskomponent som gäller på dagen för den utbetalningen.

Genom undantag från första stycket ska, om det belopp av medlen från långfristiga finansieringsinstrument som hänförs till den föregående tidskomponenten överstiger det utbetalningsbelopp som hänförs till den komponenten enligt det första stycket, utbetalningarna fortsätta att fördelas till den föregående tidskomponenten till dess att utbetalningsbeloppen för den föregående tidskomponenten når beloppet för medlen från de långfristiga finansieringsinstrument som hänförs till den.

3. Andra långfristiga finansieringsinstrument än de som avses i punkt 4 ska hänföras till den tidskomponent som gäller vid tidpunkten för ingåendet av den upplåningstransaktion inom ramen för återhämtningsinstrumentet som genererar de finansieringsinstrumenten.

Genom undantag från första stycket gäller följande:

a)	Finansieringsinstrument som anskaffats i syfte att finansiera en utbetalning under påföljande tidskomponent får hänföras till den tidskomponenten.

Om utbetalningsbeloppet vid utgången av den gällande tidskomponenten överstiger medlen från långfristiga finansieringsinstrument ska de långfristiga finansieringsinstrument som genererats av sådana upplåningstransaktioner inom ramen för återhämtningsinstrumentet som ingåtts efter utgången av den gällande tidskomponenten hänföras till den tidskomponenten till dess att medlen från de långfristiga finansieringsinstrumenten når den tidskomponentens utbetalningsbelopp.

4. Långfristiga finansieringsinstrument som ersätter långfristiga finansieringsinstrument som förfaller ska hänföras till samma tidskomponent.

Artikel 4

Uppdelning av likviditetsförvaltningen i komponenter

1. En uppdelad komponent av likviditetsförvaltningen ska gälla till dess att de medel som avses i artikel 5.1 i beslut (EU, Euratom) 2020/2053 har återbetalats i sin helhet.

2. Uppdelade komponenter av likviditetsförvaltningen ska bestå av kortfristiga finansieringsinstrument.

Artikel 5

Beräkning av kostnader

Finansieringskostnader, kostnader för likviditetsförvaltning och kostnader i samband med tjänster till allmänna administrationskostnader ska beräknas i enlighet med bilagan till detta beslut.

AVSNITT 3

FAKTURERING

Artikel 6

Bekräftelsemeddelande

1. För varje utbetalning ska kommissionen utfärda ett bekräftelsemeddelande som anger villkoren för ersättningsanspråket.

2. Bekräftelsemeddelandet ska avgöra betalningsvillkoren för finansieringskostnaderna och för återbetalningen av kapitalbeloppet i förhållande till varje utbetalning.

3. Det bekräftelsemeddelande som avses i punkt 1 ska särskilt innehålla följande:

a)	Utbetalningsbelopp.

Löptid.

c)	Återbetalningsplan.

d)	Hänförande av utbetalningen till en tidskomponent.

e)	Ränteperiod och den betalningsdag som anges för finansieringskostnaden.

4. Bekräftelsemeddelandet för lån ska också innehålla ytterligare uppgifter som anges i låneavtalen inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Artikel 7

Fakturering av finansieringskostnader

Kommissionen ska fakturera finansieringskostnaden i slutet av den ränteperiod som avses i artikel 2.4. När det gäller utbetalningar som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2020/2094 får fakturorna grupperas per kvartal av kalenderåret.

Artikel 8

Fakturering av kostnaden för likviditetsförvaltning

Kommissionen ska fakturera kostnaderna för likviditetsförvaltningen i början av varje kalenderår för kostnader som uppkommit under det föregående kalenderåret.

Artikel 9

Fakturering av kostnader i samband med tjänster till allmänna administrationskostnader

Kommissionen ska fakturera de medlemsstater som får lån inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens för de kostnader i samband med tjänster till allmänna administrationskostnader som uppkommit under det föregående kalenderåret.

AVSNITT 4

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 10

Ikraftträdande och tillämpning

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från och med den 1 juni 2021.

Utfärdat i Bryssel den 2 juli 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.

(2) EUT L 424, 15.12.2020, s. 1.

(3) Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 23).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

BILAGA

1. Beräkning av finansieringskostnaden

Finansieringskostnaden ska beräknas i följande steg:

Steg 1: Beräkning av de dagliga totala kostnaderna för ett enskilt finansieringsinstrument i en tidsuppdelad komponent eller en uppdelad komponent av likviditetsförvaltningen

De dagliga upplupna kostnaderna ska beräknas enligt följande:

För varje finansieringsinstrument ska agio eller disagio fördelas linjärt över instrumentets livstid:

där emissionspris = totalpris (inklusive bankavgifter)

För varje finansieringsinstrument ska de dagliga totala kostnaderna beräknas enligt följande:

Steg 2: Beräkning av de sammanlagda dagliga totala finansieringskostnaderna

För varje tidskomponent (TC1–TC11) ska de dagliga totala kostnaderna för tidskomponenten före utjämningen av likviditetssaldona vara summan av alla dagliga totala kostnader för varje finansieringsinstrument som hänförs till tidskomponenten enligt följande:

För varje uppdelad komponent av likviditetsförvaltningen ska den dagliga finansieringskostnaden vara följande:

Steg 3: Beräkning av det dagliga likviditetssaldot i tidskomponenterna

Nivån på det dagliga likviditetssaldot i en tidskomponent ska beräknas dagligen enligt följande:

Steg 4: Beräkning av den dagliga kostnaden för andelen finansieringsinstrument som likviditetsöverskott för en tidskomponent

De dagliga finansieringskostnaderna för andelen finansieringsinstrument med ett positivt resultat i steg 3 (likviditetsöverskott) ska beräknas enligt följande:

Steg 5: Beräkning av finansieringskostnaden för en tidskomponent och kostnaden för en uppdelad komponent av likviditetsförvaltningen i händelse av en tidskomponent med likviditetsöverskott.

Likviditetsöverskottet ska överföras från respektive tidskomponent till den uppdelade komponenten av likviditetsförvaltningen.

Finansieringskostnaderna för den tidskomponent från vilken likviditetsöverskottet överförs ska beräknas enligt följande:

Kostnaden för den uppdelade komponent av likviditetsförvaltningen som mottar likviditetsöverskottet ska beräknas enligt följande:

Steg 6: Beräkning av finansieringskostnaden för tidskomponenten med likviditetsunderskott.

Negativt resultat i steg 3 (likviditetsunderskott) i en tidskomponent ska utjämnas med en överföring av likviditet från den uppdelade komponenten av likviditetsförvaltningen till dess dagliga finansieringskostnad (steg 5).

Steg 7: Beräkning av en utbetalnings dagliga finansieringskostnad

Den dagliga kostnaden för finansieringen av utbetalningar ska vara den dagliga finansieringskostnaden för tidskomponenten efter utjämning multiplicerad med den relativa andelen av utbetalningen i förhållande till den tidskomponent som den hänförs till.

2. Beräkning av kostnaderna för likviditetsförvaltningen

Kostnaderna för likviditetsförvaltningen (LiQM) ska beräknas per kvartal under kalenderåret enligt följande:

Genom undantag från första stycket ska kostnaderna för likviditetsförvaltningen under perioden 1 juni 2021–31 december 2021 beräknas för hela den perioden enligt följande:

Kostnaderna för likviditetsförvaltningen per kvartal ska hänföras till varje utbetalning enligt följande:

3. Beräkning av kostnader i samband med tjänster till allmänna administrationskostnader

Kostnader i samband med tjänster till allmänna administrationskostnader ska omfatta löpande administrationskostnader och etableringskostnader för lån från faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

3.1. Beräkning av löpande administrationskostnader

Löpande administrationskostnader ska omfatta alla kostnader som kommissionen ådragit sig vid genomförandet av återhämtningsinstrumentets upplånings- och skuldförvaltningstransaktioner, bestående av följande:

a)	Juridiska avgifter, inklusive arvoden för juridiska utlåtanden.

b)	Löpande kostnader för kontoförvaltning.

c)	Kostnader för extern revision.

d)	Underhållsavgifter för auktionsplattformar.

e)	Avgifter från kreditvärderingsinstitut.

f)	Avgifter för notering, skatter, registrering, offentliggörande och avveckling.

g)	Avgifter för informationsteknik.

h)	Utgifter för marknadsundersökningar.

I den mån sådana kostnader är gemensamma för återhämtningsinstrumentets upplåningstransaktioner som genomförs för andra program för finansiellt stöd ska de kostnader som ingår i beräkningen beräknas som den proportionella andel som hänförts till återhämtningsinstrumentets upplånings- och skuldförvaltningstransaktioner under det berörda kalenderåret. Sådana kostnader ska inte betalas för lån från faciliteten för återhämtning och resiliens för år 2021.

Löpande administrationskostnader ska beräknas enligt följande:

Löpande administrationskostnader ska fördelas enligt följande:

3.2. Beräkning och fördelning av etableringskostnader

Etableringskostnaderna ska omfatta alla kostnader som kommissionen ådrar sig vid genomförandet av återhämtningsinstrumentets upplånings- och skuldförvaltningstransaktioner eller för tekniskt bistånd i samband med dessa transaktioner, inbegripet kostnader för

a)	upprättande av konton för återhämtningsinstrumentet,

b)	inrättandet av en auktionsplattform,

c)	inrättande av ett förvaltningsverktyg för investerare,

d)	andra kostnader för informationsteknik,

e)	marknadsundersökningar,

f)	konsultarvoden.

Etableringskostnaderna per mottagare av lån från faciliteten för återhämtning och resiliens ska beräknas i följande steg:

Etableringskostnaderna för lån från faciliteten för återhämtning och resiliens ska beräknas enligt följande:

ii)

Etableringskostnaderna för lån från faciliteten för återhämtning och resiliens ska fördelas för åren 2021, 2022 och 2023 till varje medlemsstat som har undertecknat ett låneavtal med faciliteten för återhämtning och resiliens, det år det undertecknas, enligt följande:

iii)

Från och med den 1 januari 2024 ska eventuella icke fördelade etableringskostnader beräknas enligt följande:

De ska fördelas som extra etableringskostnader för utbetalningar till medlemsstaterna enligt låneavtalet med faciliteten för återhämtning och resiliens enligt följande:

3.3. Beräkning av kostnader i samband med tjänster per låntagare

4. Förkortningar

ACCdagligen	Upplupna räntekostnader för varje finansieringsinstrument uppdelade per dag
ADMIN CoSårlig	Summan av administrativa kostnader under kalenderåret
agio/disagiodaglig	Agio eller disagio baserat på det totala emissionspriset uppdelat per dag
Låntagare	Medlemsstater som får utbetalning för lån från faciliteten för återhämtning och resiliens och unionens budget som får utbetalning som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2020/2094
CoF av en enskild fordran under TC(x)	Finansieringskostnad för en fordran i tidskomponent X
CoFdaglig per instrument	Finansieringskostnad per dag per finansieringsinstrument
CoFdagligLMCefterutjämning	Finansieringskostnad per dag för en uppdelad komponent av likviditetsförvaltningen efter utjämning
CoFdagligLMCföreutjämning	Finansieringskostnad per dag för en uppdelad komponent av likviditetsförvaltningen före utjämning
CoFdagligTC(underskott)efterutjämning	Finansieringskostnad per dag efter utjämningen för de komponenter som har ett inledande likviditetsunderskott
CoFdagligTC(överskott)efterutjämning	Finansieringskostnad per dag efter utjämningen för de komponenter som har ett inledande likviditetsöverskott
CoFdagligTC(x)föreutjämning	Finansieringskostnad per dag före utjämningen för komponent X
CoFdagligtLikviditetsöverskottTC(överskott)	Finansieringskostnad per dag avseende likviditetsöverskottet i tidskomponenten
CoFdagligLikviditetsöverföring från LMC	Finansieringskostnad per dag avseende den likviditet som överförs till den uppdelade komponenten av likviditetsförvaltningen
Kupong	Ränta som emittenten betalar för obligationen
LikviditetTC(x)	Likviditetsbelopp i tidskomponent X
LMC	En uppdelad komponent av likviditetsförvaltningen
LIQMkvartal	Kostnader för likviditetsförvaltningen under ett kvartal
Teoretiska värden	Nominellt belopp
Räntabilitet på likviditetsinnehavkvartal	Räntabilitet på likviditetsinnehav under ett kvartal
TC(x)	Total summa fordringar och likviditet i tidskomponent X

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 236

Svensk utgåva	Lagstiftning	64 årgången 5 juli 2021

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1087 av den 7 april 2021 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 vad gäller uppdatering av hänvisningarna till bestämmelserna i Chicagokonventionen ( 1 )	1
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1088 av den 7 april 2021 om ändring av förordning (EU) nr 748/2012 vad gäller uppdatering av hänvisningarna till miljöskyddskraven ( 1 )	3
	*	Kommissionens förordning (EU) 2021/1089 av den 30 juni 2021 om stängning av fisket efter marulkfiskar i områdena 8c, 9 och 10 samt unionens vatten i Cecaf 34.1.1 för fartyg som för fransk flagg	7
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1090 av den 2 juli 2021 om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest ( 1 )	10
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1091 av den 2 juli 2021 om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 om införande av en slutgiltig skyddsåtgärd på import av vissa stålprodukter	47
		BESLUT
	*	Rådets beslut (EU) 2021/1092 av den 11 juni 2021 om fastställande av kriterier och förfarande för anmälan av avvikelser från internationella standarder som antagits av Internationella civila luftfartsorganisationen på flygsäkerhetsområdet	51
	*	Rådets beslut (EU) 2021/1093 av den 28 juni 2021 om genomföranderegler för rådets dataskyddsombud, tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 och begränsningar av registrerades rättigheter inom ramen för utövandet av rådets dataskyddsombuds uppgifter samt om upphävande av rådets beslut 2004/644/EG	55
	*	Rådets beslut (EU) 2021/1094 av den 28 juni 2021 om ändring av beslut 2008/376/EG om antagande av Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram och om de fleråriga tekniska riktlinjerna för detta program	69
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/1095 av den 2 juli 2021 om fastställande av metoden för kostnadsfördelning i samband med upplånings- och skuldförvaltningstransaktioner inom ramen för återhämtningsinstrumentet	75

Nr	08/TQ92
Medlemsstat	Frankrike
Bestånd	ANF/8C3411
Art	Marulkfiskar (Lophiidae)
Område	8c, 9 och 10, unionens vatten i Cecaf 34.1.1
Datum	3.6.2021

”4.A	Plåt överdragen med metall	Taric-nummer: 7210 41 00 20, 7210 41 00 30, 7210 49 00 20, 7210 49 00 30, 7210 61 00 20, 7210 61 00 30, 7210 69 00 20, 7210 69 00 30, 7212 30 00 20, 7212 30 00 30, 7212 50 61 20, 7212 50 61 30, 7212 50 69 20, 7212 50 69 30, 7225 92 00 20, 7225 92 00 30, 7225 99 00 11, 7225 99 00 22, 7225 99 00 23, 7225 99 00 41, 7225 99 00 45, 7225 99 00 91, 7225 99 00 92, 7225 99 00 93, 7226 99 30 10, 7226 99 30 30, 7226 99 70 11, 7226 99 70 13, 7226 99 70 91, 7226 99 70 93, 7226 99 70 94	Sydkorea	34 726,32	34 726,32	33 971,40	34 348,86	35 768,11	35 768,11	34 990,54	35 379,32	36 841,15	36 841,15	36 040,26	36 440,70	25 %	09.8816
			Indien	49 638,36	49 638,36	48 559,27	49 098,82	51 127,51	51 127,51	50 016,05	50 571,78	52 661,34	52 661,34	51 516,53	52 088,93	25 %	09.8817
			Förenade kungariket	32 719,56	32 719,56	32 008,27	32 363,92	33 701,15	33 701,15	32 968,52	33 334,83	34 712,19	34 712,19	33 957,57	34 334,88	25 %	09.8979
			Övriga länder	439 629,02	439 629,02	430 071,87	434 850,45	452 817,89	452 817,89	442 974,02	447 895,96	466 402,42	466 402,42	456 263,24	461 332,84	25 %	((5))
4.B		KN-nummer: 7210 20 00 , 7210 30 00 , 7210 90 80 , 7212 20 00 , 7212 50 20 , 7212 50 30 , 7212 50 40 , 7212 50 90 , 7225 91 00 , 7226 99 10 . Taricnummer: 7210 41 00 80, 7210 49 00 80, 7210 61 00 80, 7210 69 00 80, 7212 30 00 80, 7212 50 61 80, 7212 50 69 80, 7225 92 00 80, 7225 99 00 25, 7225 99 00 95, 7226 99 30 90, 7226 99 70 19, 7226 99 70 96	Kina	118 662,79	118 662,79	116 083,16	117 372,98	122 222,67	122 222,67	119 565,66	120 894,17	125 889,35	125 889,35	123 152,63	124 520,99	25 %	09.8821
			Sydkorea	154 003,68	154 003,68	150 655,77	152 329,73	158 623,79	158 623,79	155 175,45	156 899,62	163 382,50	163 382,50	159 830,71	161 606,61	25 %	09.8822
			Indien	70 874,00	70 874,00	69 333,27	70 103,64	73 000,22	73 000,22	71 413,26	72 206,74	75 190,23	75 190,23	73 555,66	74 372,95	25 %	09.8823
			Förenade kungariket	32 719,56	32 719,56	32 008,27	32 363,92	33 701,15	33 701,15	32 968,52	33 334,83	34 712,19	34 712,19	33 957,57	34 334,88	25 %	09.8980
			Övriga länder	99 301,05	99 301,05	97 142,33	98 221,69	102 280,08	102 280,08	100 056,60	101 168,34	105 348,48	105 348,48	103 058,30	104 203,39	25 %	((6))

”4A	Övriga länder	439 629,02	439 629,02	430 071,87	434 850,45	452 817,89	452 817,89	442 974,02	447 895,96	466 402,42	466 402,42	456 263,24	461 332,84
4B	Övriga länder	99 301,05	99 301,05	97 142,33	98 221,69	102 280,08	102 280,08	100 056,60	101 168,34	105 348,48	105 348,48	103 058,30	104 203,39 ”