11.6.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 208/1

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2021/830

av den 26 mars 2021

om de monetära finansinstitutens statistik över balansräkningsposter och räntor (ECB/2021/11)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.3, och

av följande skäl:

(1)

För att fullgöra sina uppgifter enligt fördragen kräver Europeiska centralbanken (ECB) att de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade medlemsstater i euroområdet) rapporterar statistiska uppgifter om de monetära finansinstitutens (MFI-sektorns) balansräkningar. Denna information ger ECB en heltäckande statistisk bild av den monetära utvecklingen i medlemsstaterna i euroområdet som behandlas som ett enda ekonomiskt territorium. Det krävs även tillräckligt detaljerade statistiska uppgifter för att säkerställa att euroområdets penningmängdsaggregat och motposter har ett fortsatt analytiskt värde för makrotillsyns- och strukturanalysen på unionsnivå.

(2)

De nationella centralbankernas insamling av statistiska uppgifter bör harmoniseras i euroområdet. Därför är det nödvändigt att skapa gemensamma regler för hur dessa uppgifter samlas in och behandlas. Det är viktigt att säkerställa att dessa regler inte medför en orimlig rapporteringsbörda för de nationella centralbankerna. De nationella centralbankerna bör därför rapportera dessa statistiska uppgifter till ECB genom att använda de statistiska uppgifter som samlas in enligt Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) (1), Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) (2) och Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1074/2013 (ECB/2013/39) (3). ECB får använda de statistiska uppgifter som rapporteras enligt den här riktlinjen i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2533/98 (4).

(3)	Vissa definitioner i förordning (EG) nr 2533/98 har också betydelse för rapporteringen enligt den här riktlinjen och bör därför gälla.

(4)

MFI som ingår i den faktiska rapporterande populationen ska rapportera statistiska uppgifter om sina balansräkningar till den nationella centralbank i den medlemsstat där institutet har sin hemvist i enlighet med förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2). Det måste därför fastställas vilka uppställningsformer och förfaranden som de nationella centralbankerna ska använda när de till ECB rapporterar de statistiska uppgifter som har härletts från de uppgifter som samlats in från den faktiska rapporterande populationen och från de egna balansräkningarna. För statistikinsamlingen bör ECB dessutom använda statistiska uppgifter från sin egen balansräkning, motsvarande de statistiska uppgifter som de nationella centralbankerna har härlett från sina balansräkningar.

(5)

För att den monetära utvecklingen ska kunna analyseras efter typ av MFI sammanställer ECB statistik över den aggregerade balansräkningen för penningmarknadsfonder och andra monetära finansinstitut som tar emot inlåning än centralbanker. För att härleda sådan statistik för euroområdet och enskilda medlemsstater i euroområdet är det nödvändigt att ECB samlar in statistiska uppgifter om penningmarknadsfondernas skulder och tillgångar från de nationella centralbankerna.

(6)

För att säkerställa att de statistiska uppgifter om MFI-sektorn som rapporteras till ECB är representativa för hela den rapporterande populationen i varje medlemsstat i euroområdet behövs gemensamma regler för uppräkning för små MFI som har beviljats undantag från vissa rapporteringskrav enligt artikel 9 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) och artikel 4 i förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34). Av samma skäl bör gemensamma regler för uppräkning fastställas för MFI som har valts ut av de nationella centralbankerna genom urval i enlighet med artikel 2 i förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34).

(7)

För att åstadkomma en bättre analys av hur MFI:s utlåning till icke-finansiella bolag i euroområdet och enskilda medlemsstater i euroområdet utvecklas bör de nationella centralbankerna till ECB rapportera statistiska uppgifter om MFI-utlåningen till icke-finansiella bolag uppdelat efter ekonomisk aktivitet, om sådana uppgifter är tillgängliga.

(8)

För att komplettera analysen av kreditutvecklingen i euroområdet och enskilda medlemsstater i euroområdet bör de nationella centralbankerna till ECB lämna uppgifter om MFI:s outnyttjade kreditlinjer, uppdelade efter institutionell sektor. För att öka jämförbarheten mellan länderna bör de nationella centralbankerna rapportera statistiska uppgifter om outnyttjade kreditlinjer i enlighet med de definitioner som fastställts i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (5) och Europeiska centralbankens förordning (EU) 2016/867 (ECB/2016/13) (6).

(9)

ECB behöver följa hur penningpolitiken får genomslag genom förändringar i de räntesatser som MFI tillämpar på in- och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella bolag. Det är därför nödvändigt att fastställa uppställningsformer och förfaranden som de nationella centralbankerna måste följa för rapporteringen av dessa uppgifter till ECB, i enlighet med förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34).

(10)

Eurosystemet behöver använda statistik över monetära finansinstituts individuella balansräkningsposter och räntor som samlas in i enlighet med förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) respektive Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) för ändamål som rör penningpolitik, finansiell stabilitet och makrotillsyn samt för mikrotillsynsuppgifter avseende kreditinstitut i medlemsstaterna i euroområdet. De nationella centralbankerna bör därför vara skyldiga att till ECB rapportera nödvändig statistik över MFI:s individuella balansräkningsposter (IBSI) och räntor (IMIR).

(11)

Den 5 juni 2020 godkände ECB-rådet en utvidgning av panelen med kreditinstitut i euroområdet som överför statistik över individuella balansräkningsposter till ECB (7), och den regelbundna överföringen inleds med balansräkningsuppgifter som hänför sig till februari 2021. För att begränsa den ökade rapporteringsbörda som denna utvidgning innebär för de nationella centralbankerna är det lämpligt att dessa kreditinstitut omfattas av begränsade krav på överföring av IBSI-uppgifter jämfört med de kreditinstitut som ingick i panelen före utvidgningen (centrala institut).

(12)

Som komplement till den analys som görs i rätt tid av penning- och kreditutvecklingen är det lämpligt att ECB mottar IBSI- och IMIR-uppgifter samtidigt med de nationella aggregaten för de centrala instituten, vars verksamhet omfattar en betydande andel av de relevanta aggregerade indikatorerna. För att undvika avbrott i IBSI- och IMIR-tidsserierna och säkerställa fortsatt täckning för de centrala institutens nationella aggregat är det lämpligt att ett nytt kreditinstitut som uppstår till följd av en sammanslagning, ett förvärv eller en annan förändring av företagsstrukturen och som omfattar ett eller flera centrala institut själv ska vara ett centralt institut. Om en medlemsstat inför euron är det nödvändigt att identifiera vilka av de inhemska kreditinstituten som ska vara centrala institut för den analys som görs i rätt tid av penning- och kreditutvecklingen i den medlemsstaten, även med beaktande av rapporteringsbördan för den relevanta nationella centralbanken.

(13)

Enligt artikel 12.1 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan) kan ECB-rådet besluta om att delegera vissa befogenheter till direktionen. I enlighet med de allmänna principer om delegering som tagits fram och bekräftats av Europeiska unionens domstol bör en delegering av beslutanderätt vara begränsad, proportionerlig och baserade på specifika kriterier. Det är därför lämpligt att föreskriva att om ECB-rådet eller direktionen beviljar eller återkallar ett tillstånd för nationella centralbanker att tillämpa ett angivet tröskelvärde för balansräkningar för kreditinstitut i euroområdet för vilka individuella uppgifter rapporteras till ECB, bör respektive part överväga om en sådan tillämpning skulle leda till en oproportionerlig rapporteringsbörda för de nationella centralbankerna.

(14)

ECB administrerar RIAD-databasen (Register of Institutions and Affiliates Database) (nedan kallad RIAD-databasen), ett centralt arkiv för referensuppgifter om institutionella enheter som är relevanta för statistiska ändamål. I RIAD-databasen lagras referensuppgifter för MFI samt information om vilka kreditinstitut i euroområdet som de nationella centralbankerna rapporterar in IBSI- eller IMIR-uppgifter för i enlighet med Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2018/876 (ECB/2018/16) (8). Det är därför lämpligt att specificera vilken information som de nationella centralbankerna ska lämna och uppdatera i RIAD vad gäller kreditinstitut i euroområdet för vilka IBSI- eller IMIR-uppgifter ska rapporteras.

(15)

För att minska den sammanlagda rapporteringsbördan används de statistiska uppgifter som samlas in enligt förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) för den återkommande beräkningen av kassakravsbasen för kreditinstitut som omfattas av ECB:s kassakravssystem i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/378 ((ECB/2021/1) (9). För att ECB ska kunna ta fram statistik över hur den samlade kassakravsbasen fördelar sig mellan olika typer av skulder är det nödvändigt att de nationella centralbankerna till ECB rapporterar statistiska uppgifter om kreditinstitutens kassakravsbas för enskilda medlemsstater i euroområdet. Det är även nödvändigt att ECB samlar in statistiska uppgifter om makrorelationen för att övervaka om schablonavdraget enligt artikel 5 i förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1)) är lämpligt.

(16)

Euroområdets penningmängdsaggregat och deras motposter härleds främst utifrån de uppgifter i MFI:s balansräkningar som insamlas enligt förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2). Euroområdets penningmängdsaggregat innehåller dock inte enbart MFI:s monetära skulder, utan även monetära skulder för staten och postgiroinstitut som inte hör till sektorn statlig förvaltning. Det är därför nödvändigt att statistiska uppgifter om postgiroinstitut som tar emot inlåning från icke-monetära finansinstitut med hemvist i euroområdet i enlighet med förordning (EU) nr 1074/2013 (ECB/2013/39) rapporteras till ECB. Av samma skäl är det nödvändigt att statistiska uppgifter om statens monetära skulder och statens innehav av kassa och värdepapper som emitterats av MFI i euroområdet rapporteras till ECB. Det är därför nödvändigt att fastställa uppställningsformer och förfaranden för att rapportera sådan information till ECB.

(17)

För att underlätta analysen av banksektorns struktur och utveckling i euroområdet bör de nationella centralbankerna rapportera finansiella strukturindikatorer för kreditinstitut i enlighet med mallarna i denna riktlinje. För att minska rapporteringsbördan bör de nationella centralbankerna ha möjlighet att tillhandahålla uppgifter i alternativa datakällor, som ECB får använda för att härleda de indikatorer som behövs efter överenskommelse med ECB.

(18)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 (10) ändras bland annat definitionen av ”kreditinstitut” i förordning (EU) nr 575/2013 så att den även omfattar systemviktiga värdepappersföretag, vilka inte utgör MFI såvitt de inte utför aktiviteter i enlighet med de gemensamma standarderna, definitionerna och klassifikationerna för den statistiska klassificeringen av monetära finansinstitut som tar emot inlåning. I förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) görs därför åtskillnad mellan kreditinstitut klassificerade i MFI-sektorn och kreditinstitut som är icke-MFI i den faktiska rapporterande populationen. För att ECB på ett effektivt sätt ska kunna övervaka kreditinstitutens verksamhet är det nödvändigt att den information som nationella centralbanker samlar in från kreditinstitut som är icke-MFI med stöd av förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) överförs till ECB.

(19)

För att säkerställa korrektheten och kvaliteten på de statistiska uppgifter som ECB samlar in, måste regler skapas för hur de statistiska uppgifter som rapporteras av de nationella centralbankerna ska verifieras och i förekommande fall revideras. Av samma skäl bör de nationella centralbankerna lämna förklaringar till ECB för revideringar som avsevärt förbättrar de statistiska uppgifter som rapporterats, eller som ECB har begärt.

(20)

Artikel 5 i ECBS-stadgan, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, implicerar att medlemsstater som inte har euron som valuta (nedan kallade medlemsstater utanför euroområdet) men som planerar att införa euron bör utforma och genomföra åtgärder för att samla in de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s statistikrapporteringskrav inför deras införande av euron. Följaktligen kan tillämpningen av denna riktlinje om lämpligt utvidgas till att även omfatta centralbanker i medlemsstater utanför euroområdet under en fastställd referensperiod. För att ge ECB en fullständig överblick över de statistiska uppgifter som samlas in, och möjliggöra relevanta analyser av dessa, bör de nationella centralbankerna i medlemsstater utanför euroområdet som inför euron ha en skyldighet att ge ECB tillgång till statistiska uppgifter som omfattar en specificerad tidsperiod innan de inför euron och ansluter sig till unionen.

(21)

För att ECB ska kunna utföra sina uppgifter är det lämpligt att de nationella centralbankerna rapporterar de statistiska uppgifterna till vissa datum. För detta ändamål samt för att göra det tydligare för de nationella centralbankerna är det lämpligt att de nationella centralbankerna även rapporterar i enlighet med den rapporteringskalender som ECB har meddelat dem.

(22)	Gemensamma regler bör ges för de nationella centralbankernas offentliggörande av de statistiska uppgifter om MFI-sektorns balansräkningar som ska rapporteras enligt denna riktlinje, så att de aggregat som är centrala för marknaderna offentliggörs i god ordning.

(23)	Det är lämpligt att alla nationella centralbanker följer en gemensam metod när de överför sina statistiska uppgifter till ECB. Därför bör man avtala om ett harmoniserat elektroniskt överföringsformat som specificeras av ECBS.

(24)

Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande så att tekniska ändringar av bilagorna till denna riktlinje kan göras på ett effektivt sätt förutsatt att de varken leder till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan påverkas. ECB:s direktion bör därför ha rätt att genomföra sådana tekniska ändringar och hänsyn bör tas till de synpunkter som framförs av ECBS statistikkommitté vid tillämpningen av detta förfarande.

(25)

För att genomföra ECB-rådets beslut av den 5 juni 2020 om utvidgning av statistiken över individuella balansräkningsposter är det nödvändigt att nationella centralbanker från och med referensperioden 2021 beaktar den utvidgade panelen med kreditinstitut i euroområdet som regelbundet överför IBSI-statistik till ECB. De nationella centralbankerna bör därför identifiera kreditinstitut för vilka IBSI- och IMIR-uppgifter ska rapporteras i enlighet med den här riktlinjens tillämpningsområde. Eftersom Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2014/15 (11) om monetär och finansiell statistik ska fortsätta att gälla fram till den 1 februari 2022, är det nödvändigt att föreskriva övergångskrav för rapporteringen enligt denna riktlinje för perioden fram till den 1 februari 2022. Det är även nödvändigt att de nationella centralbankerna rapporterar dessa uppgifter inom de tidsramar som fastställs i denna riktlinje för den perioden.

(26)

Med tanke på ändringarna i definitionen av ”kreditinstitut” i förordning (EU) nr 575/2013, som gäller från och med den 26 juni 2021, är det även nödvändigt att föreskriva övergångskrav för de nationella centralbankernas rapportering av balansräkningsposter för kreditinstitut som är icke-MFI för perioden från och med den 26 juni 2021 till den 1 februari 2022.

(27)

För att säkerställa att insamlingen och analysen av de statistiska uppgifterna är effektiv bör de nationella centralbankerna följa bestämmelserna i denna riktlinje från och med samma dag som de nya rapporteringskraven enligt artikel 5 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) börjar tillämpas. Denna riktlinje bör därför tillämpas från och med den 1 februari 2022.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT 1

SYFTE OCH OMFATTNING

Artikel 1

Syfte

I denna riktlinje fastställs rapporteringskraven för de nationella centralbankerna avseende de statistiska uppgifter som ska rapporteras om balansräknings- och räntestatistik från monetära finansinstitut (MFI), balansräkningsposter för kreditinstitut som är icke-MFI, minimireserver och finansiella strukturindikatorer för kreditinstitut samt statistiska uppgifter om postgiroinstitut och statlig förvaltning och som krävs för sammanställningen av penningmängdsaggregat och motposter. Av denna riktlinje framgår vilka uppgifter som de nationella centralbankerna ska rapportera till ECB, hur uppgifterna behandlas, frekvens och tidpunkter för rapporteringen och vilka standarder rapporteringen ska följa.

Artikel 2

Definitioner

I denna riktlinje ska definitionerna enligt artikel 2 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), artikel 1 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) (12) och artikel 1 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1074/2013 (ECB/2013/39) (13) gälla.

Följande definitioner ska också tillämpas:

1.	statistiska uppgifter: samma betydelse som framgår av definitionen i artikel 1.11 i rådets förordning (EG) nr 2533/98 (14).

2.	produktionsperiod: perioden mellan den tidpunkt som enligt denna riktlinje föreskrivs för de nationella centralbankernas rapportering av statistiska uppgifter till ECB och den tidpunkt då ECB slutar ta emot uppgifter.

3.	kassakravsbas: samma betydelse som framgår av definitionen i artikel 2.8 i förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1).

4.	uppfyllandeperiod: samma betydelse som framgår av definitionen i artikel 2.10 i förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1).

AVSNITT 2

MFI:S BALANSRÄKNINGSPOSTER

Artikel 3

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om centralbankernas balansräkningsposter

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande balansräkningsposter för centralbankssektorn:

Utestående belopp i slutet av månaden enligt tabell 1 i del 2 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), med följande undantag:

i)	Inlåning som bara rapporteras av kassakravspliktiga kreditinstitut.

ii)	Positioner inom koncerner.

iii)	Syndikerade lån.

iv)	Notional cash pool-positioner.

v)	Emitterade aktier/andelar i penningmarknadsfonder.

vi)	Uppdelning efter löptid för lån denominerade i euro till icke-finansiella bolag.

vii)	Uppdelning efter löptid och ändamål för lån denominerade i euro till hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer.

viii)

Innehav av egna värdepapper.

b)	Utestående belopp i slutet av kvartalet enligt tabellerna 2, 3 och 4 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

c)	Utestående belopp i slutet av månaden och i slutet av kvartalet enligt tabell 1 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

d)	Utestående belopp i slutet av kvartalet enligt tabell 3 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje.

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande statistiska uppgifter om omvärderingsjusteringar för centralbankssektorn:

Månadsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 1A i del 4 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), med följande undantag:

i)	Positioner inom koncerner.

ii)	Syndikerade lån.

iii)	Notional cash pool-positioner.

iv)	Emitterade aktier/andelar i penningmarknadsfonder.

v)	Uppdelning efter löptid för lån denominerade i euro till icke-finansiella bolag.

vi)	Uppdelning efter löptid och ändamål för lån denominerade i euro till hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer.

vii)	Innehav av egna värdepapper.

b)	Kvartalsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 2A i del 4 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

c)	Månads- och kvartalsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 1 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

d)	Kvartalsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 3 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje.

3. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande statistiska uppgifter om omklassificeringsjusteringar för centralbankssektorn:

a)	Månadsvisa omklassificeringsjusteringar med avseende på varje post för utestående belopp som rapporteras enligt punkt 1 a.

b)	Kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar med avseende på varje post för utestående belopp enligt tabell 2 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), med undantag för poster som avser uppdelning av lån efter återstående löptider.

c)	Månads- och kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar enligt tabell 1 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

d)	Kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar enligt tabell 3 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje.

4. De nationella centralbankerna ska härleda de statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel från sina redovisningssystem i enlighet med de tabeller som finns på ECB:s webbplats (15) och som fungerar som ett överbryggande led mellan de poster i balansräkningen som ska rapporteras för statistiska ändamål och de poster som används i räkenskapssammanhang, och ska särskilt tillämpa följande:

a)	För räkenskapsposterna 9.5 ”övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)” och 10.4 ”övriga skulder inom Eurosystemet (netto)” ska de nationella centralbankerna identifiera tillgångar separat från skulder och rapportera dem på bruttobasis.

b)	För räkenskapspost 14 ”omvärderingskonton” som ska rapporteras på bruttobasis av redovisningsskäl ska de nationella centralbankerna rapportera på nettobasis för statistiska ändamål.

Om de nationella centralbankerna omvärderar sina värdepappersinnehav på månadsbasis eller oftare för interna ändamål, i enlighet med artikel 9.2 i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2016/2249 (ECB/2016/34) (16), ska dessa omvärderingar avspeglas i de statistiska uppgifter som rapporteras på månadsbasis enligt punkt 2.

Utan att det påverkar de värderingar som tillämpas av redovisningsskäl ska de nationella centralbankerna tillämpa en av följande värderingar för rapportering av innehav av värdepapper respektive emitterade värdepapper:

i)	Marknadsvärderingar i enlighet med punkt 38 i kapitel 7 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (17).

ii)	Redovisningsvärderingar i enlighet med de harmoniserade redovisningsreglerna i artikel 9 i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2016/2249 (ECB/2016/34) så länge redovisningsvärderingarna inte väsentligt avviker från marknadsvärdet.

5. Vad gäller ECB:s balansräkning ska de statistiska uppgifter som avses i denna artikel göras tillgängliga för ECB:s generaldirektorat för statistik av relevant affärsområde inom ECB.

6. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska vara i aggregerad form och kontrolleras i enlighet med artikel 30. Statistiska uppgifter om omklassificerings- och omvärderingsjusteringar ska rapporteras i enlighet med bilaga I till denna riktlinje.

Artikel 4

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om andra MFI:s balansräkningsposter

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande balansräkningsposter för andra MFI:

a)	Utestående belopp i slutet av månaden enligt tabell 1 i del 2 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), med undantag för inlåning som bara rapporteras av kassakravspliktiga kreditinstitut.

b)	Utestående belopp i slutet av kvartalet enligt tabellerna 2, 3 och 4 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

c)	Utestående belopp i slutet av månaden för värdepapperiseringar och andra överföringar av lån enligt tabell 5b i del 5 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

d)	Utestående belopp i slutet av månaden och i slutet av kvartalet enligt tabell 2 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje i de fall där uppgifter är tillgängliga, inbegripet uppgifter i form av välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

e)	Utestående belopp i slutet av kvartalet enligt tabell 3 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje i de fall där uppgifter är tillgängliga, inbegripet uppgifter i form av välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande statistiska uppgifter om omvärderingsjusteringar för andra MFI:

a)	Månadsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 1A i del 4 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

b)	Månadsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 5b i del 5 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

c)	Kvartalsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 2A i del 4 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

d)	Månads- och kvartalsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 2 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

e)	Kvartalsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 3 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

3. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande statistiska uppgifter om omklassificeringsjusteringar för andra MFI:

a)	Månadsvisa omklassificeringsjusteringar med avseende på varje post för utestående belopp som rapporteras enligt punkt 1 a.

b)	Månadsvisa omklassificeringsjusteringar med avseende på varje post för utestående belopp som rapporteras enligt punkt 1 c.

c)	Kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar med avseende på varje post för utestående belopp enligt tabell 2 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), med undantag för poster som avser uppdelning av lån efter återstående löptider.

d)	Månads- och kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar enligt tabell 2 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

e)	Kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar enligt tabell 3 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

4. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om månadsvisa nettoöverföringar av lån enligt tabell 5a i del 5 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

5. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande statistiska uppgifter, i tillämpliga fall, om lån som värdepapperiserats eller på annat sätt överförts av MFI och som administreras av icke-MFI:

a)	Utestående belopp i slutet av månaden för lån som administreras av icke-MFI enligt tabell 1 i del 2 i bilaga II till denna riktlinje.

b)	Månadsvisa finansiella transaktioner i de utestående beloppen för lån som administreras av icke-MFI, exklusive effekterna av överföringar av lån enligt tabell 1 i del 2 i bilaga II till denna riktlinje.

6. De nationella centralbankerna ska rapportera nettoöverföringar, utestående belopp samt omvärderings- och omklassificeringsjusteringar enligt tabell 2 i del 2 i bilaga II till denna riktlinje om de nationella centralbankerna har anvisat MFI att i rapporteringen av block 1 i tabellerna 5a och 5b i del 5 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) inkludera lånebelopp som har överförts av ett MFI i de fall då ett annat inhemskt MFI utför administrationen, i enlighet med del 5 avsnitt 2.3 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

7. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska vara i aggregerad form och kontrolleras i enlighet med artikel 30. Statistiska uppgifter om omklassificerings- och omvärderingsjusteringar ska rapporteras i enlighet med bilaga I till denna riktlinje. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska i relevanta fall räknas upp i enlighet med artikel 8.

Artikel 5

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om penningmarknadsfonders balansräkningsposter

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om utestående belopp i slutet av kvartalet för penningmarknadsfonders balansräkningar enligt tabellerna 1 och 2 i del 3 i bilaga II till denna riktlinje.

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om kvartalsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 1 i del 3 i bilaga II till denna riktlinje. Om vissa eller samtliga penningmarknadsfonder beviljas undantag enligt artikel 9.6 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) från rapportering av omvärderingsjusteringar, ska de nationella centralbankerna lämna uppgifter baserat på välgrundade skattningar om de berörda beloppen är betydande.

3. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar enligt tabell 1 i del 3 i bilaga II till denna riktlinje.

4. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska vara i aggregerad form och kontrolleras i enlighet med artikel 30. Statistiska uppgifter om omklassificerings- och omvärderingsjusteringar ska rapporteras i enlighet med bilaga I till denna riktlinje. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska i relevanta fall räknas upp i enlighet med artikel 8.

Artikel 6

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om MFI:s outnyttjade kreditlinjer

1. De nationella centralbankerna ska till ECB kvartalsvis rapportera följande statistiska uppgifter om beloppen för outnyttjade kreditlinjer som beviljats av andra MFI:

a)	Utestående belopp enligt tabell 1 i del 4 i bilaga II till denna riktlinje avseende balansräkningen vid månadsslut för varje månad i kvartalet, eller

utestående belopp enligt tabell 1 i del 4 i bilaga II till denna riktlinje avseende balansräkningen vid månadsslut för den sista månaden i kvartalet.

Vid tillämpning av det första stycket ska de nationella centralbankerna rapportera statistiska uppgifter i de fall då faktiska uppgifter är tillgängliga. Om inga faktiska uppgifter är tillgängliga ska de nationella centralbankerna rapportera skattningar.

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om omklassificeringsjusteringar med avseende på varje utestående belopp som rapporteras enligt punkt 1, efter bästa förmåga.

3. De nationella centralbankerna ska om möjligt rapportera statistiska uppgifter om MFI:s outnyttjade kreditlinjer med avseende på ett eller båda följande alternativ:

a)	”Belopp utanför balansräkningen” såsom detta definieras i bilaga IV till förordning (EU) nr 2016/867 (ECB/2016/13).

b)	”Outnyttjade kreditmöjligheter”, som klassificeras som ”medelrisktyp”, ”medel-/lågrisktyp” och ”lågrisktyp”, i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

Om de nationella centralbankerna inte rapporterar de statistiska uppgifterna enligt första stycket led a och b, ska de rapportera dessa statistiska uppgifter enligt relevanta nationella definitioner.

4. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska vara i aggregerad form och kontrolleras i enlighet med artikel 30. Statistiska uppgifter om omklassificeringsjusteringar ska rapporteras i enlighet med bilaga I till denna riktlinje. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska i relevanta fall räknas upp i enlighet med artikel 8.

Artikel 7

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om MFI-utlåning till icke-finansiella bolag uppdelat efter ekonomisk aktivitet

1. Om det finns tillgängliga statistiska uppgifter om utestående belopp i slutet av kvartalet för MFI-lån till icke-finansiella bolag i euroområdet, ska de nationella centralbankerna rapportera dessa uppgifter till ECB, uppdelade efter ekonomisk aktivitet i överensstämmelse med unionens statistiska näringsgrensindelning (NACE Rev. 2) (18) enligt del 5 i bilaga II till denna riktlinje.

2. De nationella centralbankerna ska på begäran lämna förklaringar till ECB för omklassificeringars påverkan på de utestående belopp som rapporteras enligt punkt 1, inklusive omklassificeringsjusteringar som rapporteras enligt artikel 4.3.

3. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska vara i aggregerad form och kontrolleras i enlighet med artikel 30.

Artikel 8

Uppräkning av MFI:s balansräkningsposter

1. Om de nationella centralbankerna beviljar MFI undantag enligt artikel 9.1, 9.2, 9.4, 9.6 och 9.7 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), ska de nationella centralbankerna räkna upp de statistiska uppgifter som samlas in enligt den förordningen så att den är representativ för hela den rapporterande populationen när de sammanställer de månads- och kvartalsvisa statistiska uppgifter som ska rapporteras till ECB i enlighet med detta avsnitt.

2. Om de nationella centralbankerna räknar upp statistiska uppgifter enligt punkt 1, ska de tillämpa minst ett av följande tillvägagångssätt:

När det gäller uppgifter om uppdelningar som saknas görs skattningar utifrån relationstal för en delmängd av den faktiska rapporterande population som anses vara mest jämförbar med gruppen ”tail”-institut enligt följande:

i)	Nationella centralbanker i medlemsstater vars andel av euroområdets aggregerade balansräkning för MFI överstiger 2 procent ska fastställa denna delmängd så att den totala balansräkningen för enheterna i delmängden inte överstiger 35 procent av den nationella aggregerade balansräkningen för MFI.

ii)

Nationella centralbanker i medlemsstater vars andel av euroområdets aggregerade balansräkning för MFI inte överstiger 2 procent ska fastställa denna delmängd så att den totala balansräkningen för enheterna i delmängden inte överstiger 35 procent av den nationella aggregerade balansräkningen för MFI; detta gäller förutsatt att uppräkning enligt detta tillvägagångssätt inte medför betydande kostnader för den nationella centralbanken som i så fall i stället kan tillämpa relationstal för den faktiska rapporterande populationen.

iii)

Kraven att fastställa delmängder för den faktiska rapporterande populationen enligt led i och ii ska inte gälla när balansräkningar för institut med beviljade undantag inte överstiger 1 procent av den nationella aggregerade balansräkningen för MFI. I sådana fall kan den nationella centralbanken i stället tillämpa relationstal för den faktiska rapporterande populationen.

b)	Vid tillämpningen av led a kan både gruppen ”tail”-institut och delmängden av den faktiska rapporterande populationen delas in i olika grupper beroende på typen av institut.

Om den samlade andelen av penningmarknadsfonder som har beviljats undantag i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) överskrider 30 procent av den nationella balansräkningen för penningmarknadsfonder, ska de nationella centralbankerna räkna upp de statistiska uppgifter som avser penningmarknadsfonder separat från monetära finansinstitut som tar emot inlåning och i enlighet med ett av följande tillvägagångssätt:

i)	De nationella centralbankerna ska använda de statistiska uppgifter som samlas in från penningmarknadsfonder som inte har beviljats undantag i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) om de statistiska uppgifterna är tillräckligt representativa för en uppräkning.

ii)

De nationella centralbankerna ska skatta en balansräkning för PMF-sektorn utifrån alternativa uppgiftskällor minst en gång om året och använda den som uppräkningsbas om samtliga penningmarknadsfonder har beviljats undantag i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) eller om de statistiska uppgifter som samlas in från penningmarknadsfonder som inte har beviljats undantag i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) inte är tillräckligt representativa för en uppräkning.

Om de statistiska uppgifter som samlas in med stöd av förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) samlas in med lägre frekvens eller senare än de statistiska uppgifter som ska rapporteras till ECB enligt denna riktlinje, ska de nationella centralbankerna skatta de statistiska uppgifterna för de perioder som saknas genom att antingen

i)	repetera uppgifterna om resultaten visat sig vara goda, eller

ii)	justera uppgifterna med hjälp av lämpliga statistiska skattningsmetoder för att beakta trender eller säsongvariationer.

Vid tillämpning av led a–d får relationstal eller andra mellanliggande beräkningar som används för uppräkning härledas från uppgifter som har erhållits från tillsynsmyndigheter, om uppgifterna i tillräcklig utsträckning överensstämmer med de statistiska uppgifter som ska räknas upp.

3. Om de nationella centralbankerna har beviljat undantag till MFI i enlighet med artikel 9.7 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) ska de göra en uppräkning genom att skatta de kvartalvisa statistiska uppgifter som ska rapporteras till ECB i enlighet med artikel 4 på följande sätt:

Om de nationella centralbankerna samlar in statistiska uppgifter från MFI enligt förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) mer sällan än kvartalsvis, får de använda dessa statistiska uppgifter för att skatta de statistiska uppgifterna för de perioder som saknas eller justera uppgifterna med hjälp av lämpliga statistiska skattningsmetoder för att beakta trender eller säsongvariationer.

Om de nationella centralbankerna samlar in statistiska uppgifter från MFI enligt förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) på en mer aggregerad nivå, får de använda de statistiska uppgifterna för att skatta de statistiska uppgifter som ska rapporteras till ECB i enlighet med artikel 4 eller också använda lämpliga uppdelningar som utgångspunkt för sådana skattningar.

Om de nationella centralbankerna samlar in kvartalsvisa statistiska uppgifter från MFI enligt förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) som omfattar minst 80 procent av inlåningen, utlåningen och innehaven av skuldebrev och aktier/andelar i investeringsfonder för samtliga inhemska enheter i den medlemsstat utanför euroområdet som undantaget avser, ska de skatta de statistiska uppgifter som ska rapporteras på grundval av detta.

Om de nationella centralbankerna skattar de statistiska uppgifter som ska rapporteras på grundval av alternativa källor, ska de göra de justeringar som krävs för att beakta om koncepten och definitionerna i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) avviker från dem som tillämpas i dessa alternativa källor.

Artikel 9

Tidsramar

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de månadsvisa statistiska uppgifter som avses i detta avsnitt före stängningsdags den femtonde arbetsdagen räknat från utgången av den månad som statistiken avser, i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) och rapporteringskalendern enligt artikel 32.

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de kvartalsvisa statistiska uppgifter som avses i detta avsnitt före stängningsdags den tjugoåttonde arbetsdagen räknat från utgången av det kvartal som statistiken avser, i enlighet med artikel 7.3 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) och rapporteringskalendern enligt artikel 32.

Artikel 10

Revideringar

1. De nationella centralbankerna får revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt detta avsnitt enligt följande:

a)	Revideringar av de senaste samt tidigare månadsvisa statistiska uppgifter som rapporteras enligt artiklarna 3 och 4 får när som helst lämnas till ECB.

b)	Revideringar av de senaste kvartalsvisa statistiska uppgifter som rapporteras enligt artiklarna 3 och 4 får när som helst lämnas till ECB.

c)	Andra revideringar av statistiska uppgifter som rapporteras enligt artiklarna 3 och 4 än de som avses i led a och b får lämnas till ECB utanför en månadsvis produktionsperiod.

d)	Revideringar av de statistiska uppgifter som rapporteras enligt artiklarna 5–7 får när som helst lämnas till ECB.

Efter att ha informerat ECB får de nationella centralbankerna revidera de statistiska uppgifter som avses i led c under en månadsvis produktionsperiod, om dessa revideringar i betydande grad förbättrar kvaliteten på uppgifterna. ECB får bearbeta dessa revideringar efter den månadsvisa produktionsperioden. ECB ska informera den relevanta nationella centralbanken om behandlingen av dessa revideringar senareläggs till efter den månadsvisa produktionsperioden.

2. De nationella centralbankerna ska på begäran lämna förklaringar till ECB för revideringar som lämnas enligt punkt 1. De nationella centralbankerna ska även lämna förklaringar till ECB i båda följande fall:

a)	De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar för revideringar på minst 5 miljarder euro (i absolut värde) och lämna dessa förklaringar samtidigt med revideringarna och under alla förhållanden innan ECB avslutar produktionen av uppgifter för den produktionsperioden.

b)	Om de nationella centralbankerna lämnar revideringar under en månadsvis produktionsperiod enligt punkt 1 andra stycket, ska förklaringar ges vid rapporteringstillfället.

I förklaringar som lämnas enligt det första stycket ska det anges om de revideringar som påverkar de rapporterade serierna är definitiva eller om det kan komma ytterligare revideringar.

AVSNITT 3

MFI-RÄNTOR

Artikel 11

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om MFI:s räntestatistik

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande uppgifter om de räntesatser som MFI tillämpar på in- och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella bolag (”MFI:s räntesatser” eller ”MIR”):

a)	Nationella månadsvisa statistiska uppgifter avseende utestående belopp och nya avtal såsom framgår av tillägg 1 och 2 till bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34).

b)	Nationella månadsvisa statistiska uppgifter avseende nya avtal såsom framgår av del 1 i bilaga III till denna riktlinje.

De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska vara i aggregerad form och kontrolleras i enlighet med artikel 30. De nationella centralbankerna ska om tillämpligt rapportera dessa uppgifter i enlighet med del 3 i bilaga III till denna riktlinje.

2. De nationella centralbankerna får bevilja undantag avseende följande indikatorer:

Indikatorerna 62–85 i tillägg 2 tabellerna 3 och 4 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) med avseende på följande:

i)	Ränta som tillämpas i förhållande till icke-finansiella bolag.

ii)	Volymer i fråga om lån mot säkerhet/garanti till icke-finansiella bolag.

Indikatorerna 37–54 i tabellerna 3 och 4 i tillägg 2 till bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) om den nationella aggregerade volymen för motsvarande post som avser indikatorerna 37–54 och som omfattar all utlåning utgör mindre än 10 procent av den nationella aggregerade volymen av summan av all utlåning i samma storlekskategori och mindre än 2 procent av volymen för samma storlekskategori och samma tidsperiod för första räntebestämning på euroområdesnivå.

Undantag som de nationella centralbankerna beviljat enligt det första stycket ska inte påverka tillämpningen av artikel 4 i förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34).

3. Om undantag beviljas enligt punkt 2, ska de nationella centralbankerna kontrollera tröskelvärdena på årsbasis.

Artikel 12

Uppräkning av MFI:s räntestatistik

1. Om de statistiska uppgifter om MIR som har erhållits från de nationella centralbankerna inte är representativ för den faktiska rapporterande populationen på grund av att ett urval används, ska de nationella centralbankerna välja ut och upprätthålla urvalet samt göra en uppräkning av volymerna på de nya avtalen så att 100 procent av den rapporterande populationen är representerad enligt del 2 i bilaga III till denna riktlinje.

2. Om de nationella centralbankerna beviljar undantag från rapporteringskraven för MFI:s räntestatistik enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) eller artikel 11.2 i denna riktlinje, ska de statistiska uppgifter som rapporteras enligt artikel 11.1 i denna riktlinje skrivas fram till de månadsperioder där värden saknas med hjälp av lämpliga statistiska skattningsmetoder för att beakta trender eller säsongvariationer.

Artikel 13

Tidsramar

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de statistiska uppgifter som avses i artikel 11 före stängningsdags den nittonde arbetsdagen räknat från utgången av den månad som statistiken avser, i enlighet med artikel 3.4 i förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) och rapporteringskalendern enligt artikel 32.

Artikel 14

Revideringar

1. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som har rapporterats enligt detta avsnitt, dock ej under den relevanta produktionsperioden då de nationella centralbankerna endast får revidera de statistiska uppgifter som har rapporterats för föregående referensperiod.

Efter att ha informerat ECB får de nationella centralbankerna revidera de statistiska uppgifter som rapporteras enligt detta avsnitt under den relevanta produktionsperioden, om dessa revideringar i betydande grad förbättrar kvaliteten på uppgifterna. ECB får bearbeta dessa revideringar efter den produktionsperioden. ECB ska informera den relevanta nationella centralbanken om behandlingen av dessa revideringar senareläggs till efter den månadsvisa produktionsperioden.

2. De nationella centralbankerna ska på begäran från ECB lämna förklaringar för revideringar som lämnas enligt punkt 1.

a)	Förklaringar som i betydande grad förbättrar kvaliteten på statistiska uppgifter som rapporteras till ECB.

b)	Förklaringar för revideringar av statistiska uppgifter som rapporteras till ECB och som avser perioder som föregår den förra referensmånaden.

I förklaringar som lämnas enligt det första stycket ska det anges om de revideringar som påverkar de rapporterade serierna är definitiva eller om det kan komma ytterligare revideringar.

AVSNITT 4

MFI:S INDIVIDUELLA BALANSRÄKNINGSPOSTER OCH RÄNTOR

Artikel 15

Identifiering av kreditinstitut för vilka individuella statistiska uppgifter ska rapporteras

1. De nationella centralbankerna ska rapportera statistiska uppgifter i enlighet med artikel 16 för kreditinstitut med hemvist inom medlemsstaterna i euroområdet, med följande undantag:

a)	Kreditinstitut som är icke-MFI.

b)	”Tail”-institut.

c)	Kreditinstitut vars totala tillgångar uppgår till högst 100 miljoner euro, om ECB-rådet har beviljat den relevanta nationella centralbanken tillstånd enligt punkt 2.

Vid rapportering av statistiska uppgifter till ECB enligt artikel 16 får den relevanta nationella centralbanken rapportera statistiska uppgifter för grupper av kreditinstitut. Dessa grupper av kreditinstitut ska identifieras av de nationella centralbankerna i samråd med ECB.

2. ECB-rådet får på begäran av den relevanta nationella centralbanken bevilja nationella centralbanker tillstånd att tillämpa det tröskelvärde som avses i punkt 1 c om rapporteringsbördan skulle bli oproportionerlig för de nationella centralbankerna. Om ECB-rådet anser att rapporteringsbördan inte längre skulle bli oproportionerlig för den nationella centralbanken, kan det på begäran av den relevanta nationella centralbanken återkalla detta tillstånd.

3. De nationella centralbankerna ska registrera kreditinstitut och grupper av kreditinstitut enligt punkt 1 i RIAD-databasen (Register of Institutions and Affiliates Database), upprättad enligt Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2018/876 (ECB/2018/16) (19).

4. De nationella centralbankerna ska registrera de kreditinstitut och grupper av kreditinstitut enligt punkt 1 som utgör centrala institut i enlighet med detta avsnitt om något av följande kriterier är uppfyllda:

a)	Kreditinstitutet ingår i den panel av kreditinstitut för vilka individuella MFI-data har överförts till ECB för referensperioden januari 2021 i enlighet med artikel 17a.1 i riktlinje ECB/2014/15.

b)	Kreditinstitutet är ett nytt kreditinstitut som har uppstått efter det att denna riktlinje trätt i kraft till följd av en sammanslagning, ett förvärv eller en annan förändring av företagsstrukturen som omfattar ett eller flera centrala institut.

c)	Kreditinstitutet är hemmahörande i en medlemsstat som inför euron efter det att denna riktlinje trätt i kraft och identifieras som centrala institut av ECB-rådet, i samråd med statistikkommittén.

Om ECB-rådet identifierar centrala institut enligt led c i första stycket ska det underrätta relevant nationell centralbank om detta.

5. Om de nationella centralbankerna har beviljats tillstånd att exkludera kreditinstitut vars totala tillgångar uppgår till högst 100 miljoner euro enligt punkt 1 c, ska de granska kreditinstitutens totala tillgångar minst en gång vart tredje år och redovisa dessa uppgifter i RIAD. ECB-rådet ska informeras om resultaten av den granskningen utan onödigt dröjsmål.

6. ECB-rådet får delegera befogenheten att bevilja eller återkalla tillstånd enligt punkt 2 till direktionen. Vid denna delegering ska det beaktas om rapporteringsbördan för den relevanta nationella centralbanken skulle bli oproportionerlig.

7. Om direktionen utövar sin delegerade befogenhet enligt punkt 6, ska ECB-rådet informeras om eventuella beslut utan onödigt dröjsmål.

Artikel 16

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om MFI:s individuella balansräkningsposter och räntor (IBSI och IMIR)

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter som samlas in i enlighet med förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) om följande individuella balansräkningsposter (IBSI) för kreditinstitut enligt artikel 15.1:

a)	Utestående belopp i slutet av månaden enligt tabellerna 1 och 2 i bilaga IV till denna riktlinje.

b)	Utestående belopp i slutet av kvartalet enligt tabellerna 1 och 2 i bilaga IV till denna riktlinje.

Om de nationella centralbankerna samlar in de statistiska uppgifter som avses i första stycket led b på månadsbasis, får de för dessa poster i stället rapportera utestående belopp i slutet av månaden till ECB.

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera månadsvisa ”underordnade serier” enligt tabellerna 1 och 2 i bilaga IV till denna riktlinje vad gäller balansräkningen för kreditinstitut som avses i artikel 15.1, i enlighet med bilaga I till denna riktlinje. De underordnade serierna ska omfatta ett eller båda av följande:

a)	Omvärderings- och omklassificeringsjusteringar.

b)	Låneöverföringar.

3. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera MFI:s individuella statistiska uppgifter om räntor (IMIR) som samlas in i enlighet med förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) från de centrala institut som avses i artikel 15.4 enligt följande:

a)	Månadsräntor tillämpade på utestående belopp av eurodenominerad inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella bolag med hemvist i euroområdet enligt tabell 3 i bilaga IV till denna riktlinje.

b)	Månadsvolymer på nya avtal för eurodenominerad inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella bolag med hemvist i euroområdet enligt tabell 3 i bilaga IV till denna riktlinje.

c)	Månadsräntor tillämpade på nya volymer av eurodenominerad inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella bolag med hemvist i euroområdet enligt tabell 3 i bilaga IV till denna riktlinje.

4. Om statistiska uppgifter rapporteras för grupper av kreditinstitut i enlighet med artikel 15.1, ska de nationella centralbankerna tillämpa följande tillvägagångssätt:

a)	De utestående belopp som rapporteras av de nationella centralbankerna enligt punkt 1 ska beräknas som summan av de utestående beloppen för de enskilda medlemmarna i gruppen.

b)	De underordnade serier som rapporteras av de nationella centralbankerna enligt punkt 2 ska beräknas som summan av de underordnade serierna för de enskilda medlemmarna i gruppen.

De räntor som rapporteras av de nationella centralbankerna enligt punkt 3 ska beräknas som viktade medeltal, medan gruppens volym beräknas som summan av de enskilda volymerna. Om den nationella centralbanken samlar in uppgifter om gruppen institut för institut, ska räntemedeltalen endast omfatta de institut som ingår i det nationella MIR-urvalet och inte omfattas av undantag; samma metod ska även tillämpas för gruppvolymer.

5. De nationella centralbankerna ska, på begäran och efter bästa förmåga, lämna förklaringar till ECB för fusioner och förvärv, andra omorganisationer och låneöverföringar som ägde rum under referensmånaden och som påverkar de centrala institutens statistiska uppgifter som rapporteras enligt denna artikel.

6. ECB får inom Eurosystemet använda och dela de förklaringar som har lämnats enligt punkt 5 för att stödja analysen av uppgifter med vederbörlig hänsyn till tillämpliga sekretessregler.

Artikel 17

Tidsramar

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de statistiska uppgifter som rapporteras enligt artikel 16.1 och 16.2 för centrala institut enligt artikel 15.4 före stängningsdags den femtonde arbetsdagen efter den referensperiod som uppgifterna avser samt i enlighet med den rapporteringskalender som avses i artikel 32. I annat fall ska de nationella centralbankerna rapportera de statistiska uppgifterna till ECB före stängningsdags den tjugonde arbetsdagen efter den referensperiod som uppgifterna avser samt i enlighet med den rapporteringskalender som avses i artikel 32.

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de statistiska uppgifter som rapporteras enligt artikel 16.3 före stängningsdags den nittonde arbetsdagen efter den referensperiod som uppgifterna avser samt i enlighet med den rapporteringskalender som avses i artikel 32.

Artikel 18

Revideringar

1. Om de nationella centralbankerna reviderar statistiska uppgifter i enlighet med artikel 10, ska de i relevanta fall även revidera statistiska IBSI-uppgifter som rapporteras enligt artikel 16.1 och 16.2.

2. Revideringar av statistiska uppgifter som rapporteras enligt artikel 16.1 och 16.2 avseende kreditinstitut som inte är centrala institut ska rapporteras av de nationella centralbankerna efter bästa förmåga.

3. Om de nationella centralbankerna reviderar statistiska uppgifter i enlighet med artikel 14, ska de i relevanta fall även revidera statistiska IMIR-uppgifter som rapporteras enligt artikel 16.3.

4. De nationella centralbankerna ska på begäran lämna förklaringar till ECB för revideringar som lämnas enligt denna artikel.

AVSNITT 5

MINIMIRESERVER FÖR KREDITINSTITUT

Artikel 19

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om kassakravsbas

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om utestående belopp i slutet av månaden enligt tabell 1 i del 1 i bilaga V till denna riktlinje avseende kreditinstitutens aggregerade kassakravsbas som har beräknats i enlighet med förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1).

2. De statistiska uppgifter som rapporteras enligt punkt 1 ska härledas från de statistiska uppgifter som anges i förordning 2021/379 (ECB/2021/2) som den nationella centralbanken samlar in från kassakravspliktiga kreditinstitut i enlighet med förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1)).

För kreditinstitut som är ”tail”-institut ska de nationella centralbankerna beräkna den aggregerade kassakravsbasen i slutet av månaden med hjälp av de senaste statistiska uppgifter vid kvartalsslut som är tillgängliga efter ECB:s offentliggörande av kvartalsvisa statistiska uppgifter som har samlats in enligt artikel 4 i denna riktlinje.

3. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om det schablonavdrag som anges i tabell 2 i del 1 i bilaga V till denna riktlinje och som dras från kreditinstitutens minimireserver i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1).

4. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt denna artikel. Om de nationella centralbankerna rapporterar revideringar enligt denna artikel efter det att uppfyllandeperioden har inletts, får ECB välja att inte behandla dessa revideringar.

Om en uppgiftslämnande part reviderar sin kassakravsbas i enlighet med artikel 7.5 i förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1), ska de nationella centralbankerna revidera de statistiska uppgifter som rapporteras enligt denna artikel på motsvarande sätt.

Artikel 20

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om makrorelationsstatistik

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om utestående belopp i slutet av månaden avseende det makrorelationstal som anges i tabellen i del 2 i bilaga V till denna riktlinje.

De statistiska uppgifter som rapporteras enligt första stycket ska härledas av de nationella centralbankerna från de tillgängliga månadsvisa statistiska uppgifter som har samlats in av kreditinstitut i enlighet med förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2). Om de statistiska uppgifter som ska rapporteras inte är tillämpliga för en medlemsstat, ska den relevanta nationella centralbanken rapportera de statistiska uppgifterna som noll.

Artikel 21

Tidsramar

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera relevanta månadsvisa statistiska uppgifter enligt artiklarna 19 och 20 senast vid slutet av den sista arbetsdag som föregår starten på den relevanta uppfyllandeperioden samt i enlighet med den rapporteringskalender som avses i artikel 32.

AVSNITT 6

POSTGIROINSTITUT OCH STATLIG FÖRVALTNING

Artikel 22

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om postgiroinstitut och statlig förvaltning

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om utestående belopp i slutet av månaden enligt tabell 1 i bilaga VI till denna riktlinje omfattande följande:

a)	Postgiroinstitut som rapporterar i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) nr 1074/2013 (ECB/2013/39).

b)	Statens monetära skulder och statens innehav av kassa och värdepapper som emitterats av MFI i euroområdet.

2. De nationella centralbankerna behöver inte rapportera statistiska uppgifter enligt denna artikel om de statistiska uppgifter som avses i punkt 1 a inte förekommer och de tillgångar och skulder som avses i punkt 1 b inte förekommer eller är obetydliga.

3. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera omklassificeringsjusteringar med avseende på varje post för utestående belopp som rapporteras enligt punkt 1, i enlighet med tabell 1 i bilaga VI till denna riktlinje.

4. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera omvärderingsjusteringar, om dessa är betydande, enligt tabell 1 i bilaga VI till denna riktlinje.

5. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska vara i aggregerad form och kontrolleras i enlighet med artikel 30. Statistiska uppgifter om omklassificerings- och omvärderingsjusteringar ska rapporteras i enlighet med bilaga I till denna riktlinje.

Artikel 23

Tidsramar

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de statistiska uppgifter som avses i detta avsnitt före stängningsdags den femtonde arbetsdagen räknat från utgången av den månad som statistiken avser, i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 1074/2013 (ECB/2013/39) och rapporteringskalendern enligt artikel 32 i denna riktlinje.

Artikel 24

Revideringar

1. De nationella centralbankerna får revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt detta avsnitt enligt följande.

a)	Revideringar av de senaste samt tidigare månadsvisa statistiska uppgifter får när som helst lämnas till ECB.

b)	Revideringar av andra månadsvisa statistiska uppgifter än de senaste samt tidigare månadsvisa statistiska uppgifterna får lämnas utanför den månadsvisa produktionsperioden.

Efter att ha informerat ECB får de nationella centralbankerna revidera de statistiska uppgifter som avses i led b under en månadsvis produktionsperiod, om denna revidering i betydande grad förbättrar kvaliteten på uppgifterna. ECB får bearbeta dessa revideringar efter den månadsvisa produktionsperioden. ECB ska informera den relevanta nationella centralbanken om behandlingen av dessa revideringar senareläggs till efter den månadsvisa produktionsperioden.

2. De nationella centralbankerna ska på begäran lämna förklaringar till ECB för revideringar som rapporteras enligt punkt 1 enligt följande.

a)	De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar för revideringar på minst 5 miljarder euro (i absolut värde) och lämna dessa förklaringar samtidigt med revideringarna och under alla förhållanden innan ECB avslutar produktionen av uppgifter för den produktionsperioden.

b)	Om de nationella centralbankerna lämnar revideringar under en månadsvis produktionsperiod enligt punkt 1 andra stycket, ska förklaringar ges vid rapporteringstillfället.

I förklaringar som lämnas enligt det första stycket ska det anges om de revideringar som påverkar de rapporterade serierna är definitiva eller om det kan komma ytterligare revideringar.

AVSNITT 7

FINANSIELLA STRUKTURINDIKATORER FÖR KREDITINSTITUT

Artikel 25

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om finansiella strukturindikatorer för kreditinstitut

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera finansiella strukturindikatorer för kreditinstitut som är MFI enligt bilaga VII till denna riktlinje. Finansiella strukturindikatorer ska rapporteras i aggregerad form och kontrolleras i enlighet med artikel 30.

Genom undantag från det första stycket får de nationella centralbankerna lämna de statistiska uppgifter som där anges genom alternativa uppgiftskällor. ECB får använda de uppgifterna för att härleda finansiella strukturindikatorer för kreditinstitut, efter överenskommelse mellan ECB och den nationella centralbanken.

2. Om de statistiska uppgifter som rapporteras enligt punkt 1 inte omfattar hela den rapporterande populationen, ska de nationella centralbankerna räkna upp de statistiska uppgifterna så att de är representativa för hela den rapporterande populationen.

Vid tillämpning av det första stycket ska de nationella centralbankerna lämna förklaringar till ECB.

3. De nationella centralbankerna får revidera de uppgifter som rapporteras enligt denna artikel under produktionsperioden och ska på begäran från ECB lämna förklaringar för dessa revideringar.

Artikel 26

Tidsramar

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera årliga statistiska uppgifter för finansiella strukturindikatorer enligt artikel 25 senast i slutet av mars varje år samt i enlighet med den rapporteringskalender som avses i artikel 32 vad gäller föregående år, med undantag för indikatorn ”Antal anställda i kreditinstitut” som ska lämnas senast i slutet av maj varje år samt i enlighet med den rapporteringskalender som avses i artikel 32 vad gäller föregående år.

AVSNITT 8

KREDITINSTITUT SOM ÄR ICKE-MFI

Artikel 27

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om balansräkningsposter för kreditinstitut som är icke-MFI

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande balansräkningsposter för kreditinstitut som är icke-MFI:

Utestående belopp i slutet av månaden enligt tabell 1 i del 2 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), med följande undantag:

i)	Inlåning som bara rapporteras av kassakravspliktiga kreditinstitut.

ii)	Notional cash pool-positioner.

iii)	Emitterade aktier/andelar i penningmarknadsfonder.

iv)	Poster för vilka de nationella centralbankerna har beviljat undantag från statistikrapporteringskraven enligt artikel 9.5 b i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

Utestående belopp i slutet av kvartalet enligt tabellerna 2, 3 och 4 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), dock ej poster för vilka de nationella centralbankerna har beviljat undantag från statistikrapporteringskraven enligt artikel 9.5 b i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande statistiska uppgifter om omvärderingsjusteringar för kreditinstitut som är icke-MFI:

Månadsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 1A i del 4 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), med följande undantag:

i)	Notional cash pool-positioner.

ii)	Emitterade aktier/andelar i penningmarknadsfonder.

iii)	Poster för vilka de nationella centralbankerna har beviljat undantag från statistikrapporteringskraven enligt artikel 9.5 b i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

b)	Kvartalsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 2A i del 4 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), dock ej poster för vilka de nationella centralbankerna har beviljat undantag från statistikrapporteringskraven enligt artikel 9.5 b i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

3. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande statistiska uppgifter om omklassificeringsjusteringar för kreditinstitut som är icke-MFI:

a)	Månadsvisa omklassificeringsjusteringar med avseende på varje post för utestående belopp som rapporteras enligt punkt 1 a.

Kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar med avseende på varje post för utestående belopp enligt tabell 2 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), dock ej poster för vilka de nationella centralbankerna har beviljat undantag från statistikrapporteringskraven enligt artikel 9.5 b i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

4. De nationella centralbankerna behöver inte rapportera statistiska uppgifter enligt denna artikel i något av följande fall:

a)	Det finns inga inhemska kreditinstitut som är icke-MFI.

b)	Den relevanta nationella centralbanken har beviljat samtliga inhemska kreditinstitut som är icke-MFI undantag från rapporteringen av statistiska uppgifter enligt artikel 5.2 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) i enlighet med artikel 9.5 a i den förordningen.

Artikel 28

Tidsramar

Artikel 29

Revideringar

1. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt detta avsnitt.

2. De nationella centralbankerna ska på begäran lämna förklaringar till ECB för revideringar som lämnas enligt punkt 1.

I förklaringar som lämnas enligt det första stycket ska det anges om de revideringar som påverkar de rapporterade serierna är definitiva eller om det kan komma ytterligare revideringar.

AVSNITT 9

KONTROLL, RAPPORTERING AV HISTORISKA UPPGIFTER OCH ÖVERFÖRING

Artikel 30

Kontroll och förklaringar

1. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 2533/98, förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) och förordning (EU) nr 1074/2013 (ECB/2013/39) ska de nationella centralbankerna övervaka och säkerställa kvaliteten och tillförlitligheten hos de statistiska uppgifter som ställs till ECB:s förfogande enligt denna riktlinje.

2. Innan de nationella centralbankerna rapporterar statistiska uppgifter till ECB enligt denna riktlinje ska de kontrollera att uppgifterna följer de linjära begränsningar som tillhandahålls och upprätthålls av ECB inklusive, i relevanta fall, linjära begränsningar vad gäller att uppgifter med olika frekvens ska stämma sinsemellan.

De nationella centralbankerna ska på begäran lämna förklaringar till ECB för eventuella avvikelser som har identifierats genom denna kontroll.

3. De nationella centralbankerna ska kontrollera följande med avseende på linjära begränsningar vad gäller att uppgifter med olika frekvens ska stämma sinsemellan enligt punkt 2:

a)	Att kvartalsvisa statistiska uppgifter överensstämmer med motsvarande månadsvisa statistiska uppgifter som rapporteras enligt artiklarna 3 och 4.

b)	Att kvartalsvisa statistiska uppgifter överensstämmer med motsvarande månadsvisa statistiska uppgifter som rapporteras enligt artikel 27.

c)	Att de statistiska uppgifter om penningmarknadsfonders balansräkningsposter som rapporteras enligt artikel 5 överensstämmer med motsvarande uppgifter vid kvartalsslut om balansräkningsposter för andra MFI som rapporteras enligt artikel 4.

Om statistiska uppgifter med olika frekvens enligt led a inte stämmer sinsemellan, ska de nationella centralbankerna efter bästa förmåga lämna revideringar av statistiska uppgifter med olika frekvens som stämmer sinsemellan genom skattning.

4. De nationella centralbankerna ska med hjälp av de överbryggande tabeller som avses i artikel 3.4 kontrollera överensstämmelsen mellan de utestående belopp i slutet av månaden som rapporteras enligt artikel 3.1 a och ettdera av följande utestående belopp som rapporteras enligt riktlinje (EU) 2016/2249 (ECB/2016/34):

a)	Eurosystemets dagsbalansräkning som tas fram för den sista arbetsdagen i månaden.

b)	Den sista disaggregerade veckobalansräkningen för respektive månad.

De nationella centralbankerna ska på begäran till ECB lämna resultaten från den konsekvenskontroll som avses i första stycket samt förklaringar för avvikelser mellan utestående belopp.

5. Om de nationella centralbankerna rapporterar antalet filialer och dotterbolag i icke-inhemska kreditinstitut som avses i bilaga VII enligt artikel 25, ska de säkerställa att dessa statistiska uppgifter från och med 1999 överensstämmer med de uppgifter som för statistiska ändamål tas upp i den lista över MFI som upprättas enligt artikel 4 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

6. De nationella centralbankerna ska på begäran av ECB lämna förklaringar för utvecklingen i statistiska uppgifter som rapporteras enligt denna riktlinje, inklusive avbrott i de rapporterade statistiska uppgifterna jämfört med föregående referensperiod.

7. Om de nationella centralbankerna skattar de statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna riktlinje, ska de på begäran lämna förklaringar.

Artikel 31

Rapportering av historiska uppgifter om euron införs

1. Om en medlemsstat som inte har euron som valuta inför euron efter det att denna riktlinje har trätt i kraft, ska den nationella centralbanken i den medlemsstaten rapportera följande till ECB:

Statistiska uppgifter om MFI:s balansräkningsposter, inklusive balansräkningsstatistik för penningmarknadsfonder, för alla referensperioder som rapporteringen omfattar sedan medlemsstatens anslutning till unionen och under alla omständigheter för en period om minst tre år innan medlemsstaten införde euron.

b)	Statistiska uppgifter om MFI:s balansräkningsposter för de tre år som föregick medlemsstatens anslutning till unionen, om inget annat överenskommits med ECB.

2. Nationella centralbanker i medlemsstater som inför euron ska sammanställa de statistiska uppgifter som avses i punkt 1 som om medlemsstaten i fråga hade ingått i euroområdet under samtliga referensperioder som rapporteringen omfattar. För detta ändamål får de nationella centralbankerna använda statistiska uppgifter som rapporterats till ECB innan medlemsstaten införde euron i enlighet med de rapporteringsordningar som anpassats av ECB för medlemsstater utanför euroområdet. De nationella centralbankerna ska rapportera statistiska uppgifter i enlighet med de krav som gällde för euroområdets medlemsstater under respektive referensperiod som rapporteringen omfattar utom i fall där ECB och den relevanta nationella centralbanken godtar att vissa statistiska uppgifter exkluderas.

3. De nationella centralbankerna i medlemsstater i euroområdet ska till ECB rapportera poster gentemot inhemska enheter i medlemsstater utanför euroområdet som inför euron efter det att denna riktlinje har trätt i kraft avseende statistik över MFI-balansräkningsposter som omfattar de tre år som föregick medlemsstatens införande av euron, om inget annat överenskommits med ECB. De nationella centralbankerna ska enbart rapportera månadsvisa utestående belopp för de poster som har rapporterats i enlighet med förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) och som överstiger 50 miljoner euro. De nationella centralbankerna får även frivilligt rapportera månadsvisa utestående belopp för poster som understiger 50 miljoner euro.

Artikel 32

Rapporteringskalender

Senast i september varje år ska ECB meddela de nationella centralbankerna de exakta överföringsdagarna i form av en rapporteringskalender. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifter som avses i denna riktlinje i enlighet med den rapporteringskalendern.

Artikel 33

Överföring

1. De nationella centralbankerna ska överföra de statistiska uppgifter som rapporteras enligt denna riktlinje på elektronisk väg, på det sätt som ECB anger. Det format för statistikmeddelanden som utvecklats för detta elektroniska utbyte av statistiska uppgifter ska vara det format som beslutats av ECBS.

2. Om punkt 1 inte är tillämplig får de nationella centralbankerna använda andra metoder för överföringen av statistiska uppgifter om ECB godkänt detta i förväg.

AVSNITT 10

FÖRENKLAT ÄNDRINGSFÖRFARANDE OCH OFFENTLIGGÖRANDE

Artikel 34

Förenklat ändringsförfarande

ECB:s direktion har rätt att, med beaktande av statistikkommitténs synpunkter, göra nödvändiga tekniska ändringar i bilagorna som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna. Direktionen ska utan onödigt dröjsmål informera ECB-rådet om varje sådan ändring.

Artikel 35

Offentliggörande

De nationella centralbankerna ska inte offentliggöra sina nationella bidrag till de månatliga monetära aggregaten för euroområdet och deras motposter förrän ECB har offentliggjort dessa aggregat. Om en nationell centralbank offentliggör sådana uppgifter ska de vara identiska med dess bidrag till de senast offentliggjorda aggregaten för euroområdet. Om en nationell centralbank återger aggregat för euroområdet som offentliggjorts av ECB ska de återges troget mot originalet.

AVSNITT 11

FÖRSTA RAPPORTERING OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 36

Första rapportering

1. Den första rapporteringen av månadsvisa statistiska uppgifter i enlighet med denna riktlinje ska börja med statistiska uppgifter för januari 2022.

2. Den första rapporteringen av kvartalsvisa statistiska uppgifter i enlighet med denna riktlinje ska börja med statistiska uppgifter för första kvartalet 2022. De kvartalsvisa statistiska uppgifter som ska rapporteras för det fjärde kvartalet 2021 ska rapporteras i enlighet med del 1, 4, 7, 19 och 20 i bilaga II till riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik.

3. Den första rapporteringen av årsvisa statistiska uppgifter i enlighet med denna riktlinje ska börja med statistiska uppgifter för 2021.

Artikel 37

Övergångsbestämmelser

1. För perioden 15 april 2021 till 1 februari 2022 ska de nationella centralbanker som rapporterar IBSI-uppgifter enligt artikel 17a i riktlinje (ECB/2014/15) om monetär och finansiell statistik identifiera vilka kreditinstitut som dessa uppgifter ska rapporteras för i enlighet med artikel 15 i denna riktlinje. De nationella centralbankerna ska rapportera de uppgifterna till ECB inom de tidsramar som framgår av artikel 17 i denna riktlinje för perioden 15 april 2021 till 1 februari 2022.

2. För perioden 15 april 2021 till 1 februari 2022 ska de nationella centralbanker som rapporterar IMIR-uppgifter enligt artikel 17a i riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik rapportera dessa uppgifter för centrala institut enligt hänvisningen i artikel 15.4 i denna riktlinje. De nationella centralbankerna ska rapportera de uppgifterna till ECB inom de tidsramar som framgår av artikel 17 i denna riktlinje för perioden 15 april 2021 till 1 februari 2022.

3. För perioden 26 juni 2021 till 1 februari 2022 ska de nationella centralbankerna rapportera de statistiska uppgifter som samlas in från kreditinstitut som är icke-MFI enligt artikel 17.2 i förordning 2021/379 (ECB/2021/2) i enlighet med avsnitt 8 i denna riktlinje. De nationella centralbankerna ska rapportera de uppgifterna till ECB senast den 29 april 2022.

AVSNITT 12

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 38

Verkan

1. Denna riktlinje får verkan samma dag som den delges de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.

2. De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta och ECB ska följa denna riktlinje från och med den 1 februari 2022.

Artikel 39

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 26 mars 2021.

På ECB-rådets vägnar

Christine LAGARDE

ECB:s ordförande

(1) Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/379 av den 22 januari 2021 om kreditinstitutens och MFI-sektorns balansräkningsposter (ECB/2021/2) (EUT L 73, 3.3.2021, s. 16).

(2) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 av den 24 september 2013 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut (ECB/2013/34), (EUT L 297, 7.11.2013, s. 51).

(3) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1074/2013 av den 18 oktober 2013 om statistikrapporteringskrav för postgiroinstitut som tar emot inlåning från icke-monetära finansinstitut med hemvist i euroområdet (ECB/2013/39) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 94).

(4) Rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (EGT L 318, 27.11.1998, s. 8).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(6) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 2016/867 av den 18 maj 2016 om insamling av detaljerad data om krediter och kreditrisker (ECB/2016/13) (EUT L 144, 1.6.2016, s. 44).

(7) Se ECB-rådets beslut den 26 juni 2020, finns på ECB:s webbplats: www.ecb.europa.eu

(8) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2018/876 av den 1 juni 2018 om RIAD-data (ECB/2018/16) (EUT L 154, 18.6.2018, s. 3).

(9) Europeiska centralbankens förordning 2021/378 av den 22 januari 2021 om tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (ECB/2021/21) (EUT L 73, 3.3.2021, s. 1).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (EUT L 314, 5.12.2019, s. 1).

(11) Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2014/15 av den 4 april 2014 om monetär och finansiell statistik (EUT L 340, 26.11.2014, s. 1).

(12) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 av den 24 september 2013 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut (ECB/2013/34), EUT L 297, 7.11.2013, s. 51).

(13) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1074/2013 av den 18 oktober 2013 om statistikrapporteringskrav för postgiroinstitut som tar emot inlåning från icke-monetära finansinstitut med hemvist i euroområdet (ECB/2013/39) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 94).

(14) Rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (EGT L 318, 27.11.1998, s. 8).

(15) Se ”Bridging tables between the accounting balance sheet items of the NCBs and the ECB and the items to be reported for statistical purposes”, som publiceras på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu.

(16) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2016/2249 av den 3 november 2016 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34) (EUT L 347, 20.12.2016, s. 37).

(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(18) Som framgår av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

(19) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2018/876 av den 1 juni 2018 om RIAD-data (ECB/2018/16) (EUT L 154, 18.6.2018, s. 3).

BILAGA I

RAPPORTERING AV JUSTERINGAR OCH HÄRLEDNING AV TRANSAKTIONER

DEL 1

Allmän beskrivning av förfarandet för att härleda transaktioner

Finansiella transaktioner är nettoförvärv av finansiella tillgångar eller nettoåtagande av skulder för alla kategorier av finansiellt instrument, dvs. summan av alla finansiella transaktioner som förekommer under en given referensperiod. Ramen för att härleda transaktioner för de monetära finansinstitutens balansräkningsposter (BSI) utgår från Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (nedan kallat ENS 2010), som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (1). Avvikelser från denna internationella standard görs när så behövs både när det gäller uppgifternas innehåll och benämningar på statistiska begrepp. Denna bilaga ska tolkas i enlighet med ENS 2010, om inte förordning (EU) nr (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) (2) eller denna riktlinje uttryckligen eller underförstått ger en annan tolkning av dess bestämmelser.

Vad gäller BSI-statistik beräknar ECB transaktioner genom att för varje tillgångs- och skuldpost ta differensen mellan utestående belopp enligt rapporteringstillfället vid periodens slut, varefter effekterna av utvecklingen som inte är resultatet av transaktionerna tas bort (”justeringar”). Dessa grupperas i huvudkategorierna ”omklassificeringsjusteringar”, ”omvärderingsjusteringar” och ”valutakursjusteringar”. De nationella centralbankerna rapporterar ”omklassificeringsjusteringar” och ”omvärderingsjusteringar” till ECB på så sätt att effekterna av dessa icke-transaktioner kan avlägsnas när transaktionerna beräknas. ”Valutakursjusteringar” härleds normalt av ECB. Transaktioner beräknas på nettobasis, dvs. det föreligger inget krav på att fastställa finansiella bruttotransaktioner eller bruttoomsättning. Finansiella transaktioner bör i allmänhet mätas till transaktionsvärdet – det värde till vilket tillgångarna anskaffas/avyttras och/eller skulder upprättas, avvecklas eller byts – vilket inte nödvändigtvis behöver vara detsamma som det pris som anges på marknaden eller tillgångens verkliga värde vid transaktionstidpunkten. Transaktionsvärdet omfattar inte administrationsavgifter, arvoden, provisioner, courtage eller liknade betalningar för tjänster som krävs för att transaktionen ska genomföras.

I denna bilaga beskrivs den metod som används för att härleda transaktioner inom ramen för BSI-statistik. I del 2 behandlas principerna för att rapportera justeringar från de nationella centralbankerna till ECB (3). I del 3 undersöks därefter speciella anpassningar som har gjorts i ramen för att sammanställa BSI-statistik.

Mer information och räkneexempel finns i ”Manual on MFI balance sheet statistics” som offentliggörs på ECB:s webbplats.

DEL 2

Rapporteringar av justeringar från de nationella centralbankerna till ECB

1. Underliggande principer för justeringar

För omklassificerings- och omvärderingsjusteringar gäller samma dubbelbokföringssystem som för utestående belopp och de är därför balanserade. Om en balanseringspost krävs på grund av att olika värderingar tillämpas i den statistiska respektive den räkenskapsbaserade balansräkningen – dvs. att det föreligger en avvikelse mellan statistik och räkenskaper – bör detta redovisas under ”övriga skulder” (som positivt eller negativt belopp, beroende på vad som är lämpligt).

Ränta på inlåning, lån och emitterade skuldebrev respektive innehav av skuldebrev bör bokföras enligt periodiseringsprincipen, men ska aldrig redovisas som en transaktion med instrumentet i fråga. För lån och inlåning garanteras detta genom det krav som anges i del 2 i bilaga II till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) om att upplupen ränta på sådana instrument ska redovisas i ”övriga tillgångar” och ”övriga skulder”. Förordningen innehåller emellertid ingen regel för hur man ska behandla upplupen ränta på skuldebrev som emitteras eller innehas. Upplupen ränta ingår i själva verket ofta i marknadspriserna och det brukar vara svårt att skilja den från det bokförda pris som rapporterats i den statistiska balansräkningen. För att uppgifterna ska vara enhetliga och jämförbara mellan olika länder bör följande tillämpas:

(a)	Om upplupen ränta ingår i det bokförda pris som har rapporterats i den statistiska balansräkningen bör den bli föremål för en omvärderingsjustering.

(b)	Om upplupen ränta inte ingår i det utestående beloppet för de värdepapper som den hänför sig till i den statistiska balansräkningen, ska den klassificeras under ”övriga tillgångar” eller ”övriga skulder” och inte behandlas som omvärderingsjustering.

Denna föreslagna behandling avspeglas också i rapporteringskraven i denna riktlinje (se del 1 i bilaga III).

Om en månadsvis justering rapporteras kan det påverka uppdelningarna för poster som rapporteras kvartalsvis. Konsistens bör säkras mellan de två uppsättningarna uppgifter, dvs. om detta är tillämpligt, summan av de månadsvisa justeringarna måste vara lika med den kvartalsvisa justeringen. Om ett tröskelvärde har upprättats för de kvartalsvisa justeringarna, eller om de kvartalsvisa justeringarna inte kan fastställas till fullo eller till samma detaljnivå som den månadsvisa justeringen, beräknas justeringen på så sätt att avvikelser undviks jämfört med den justering som rapporteras för månadsuppgifterna.

2. Omklassificeringsjusteringar

”Omklassificeringsjusteringar” omfattar förändringar i referenssektorns balansräkning som uppstår till följd av förändringar i den rapporterande populationens sammansättning och struktur, förändringar i klassificeringen av finansiella instrument och motparter, förändringar i statistiska definitioner samt i (den partiella) korrigeringen av rapporteringsfel, som samtliga ger upphov till avbrott i serierna och därigenom påverkar jämförbarheten för två efterföljande utestående belopp i slutet av perioden. Utvidgningar av euroområdet kan ses som ett specialfall av omklassificering.

De nationella centralbankerna rapporterar uppgifter avseende omklassificeringsjusteringar i enlighet med denna riktlinje med hjälp av uppgifter rapporterade direkt av den rapporterande populationen, tillsynsinformation, rimlighetsbedömningar, engångsundersökningar (till exempel avseende extremvärden), nationella statistikkrav, information om tillkommande eller avgående enheter ur den rapporterande populationen och samtliga andra källor som de har tillgång till. De nationella centralbankerna identifierar ändringar i utestående belopp som beror på omklassificeringar och rapporterar nettobeloppet. En nettoökning av utestående belopp till följd av omklassificeringar tas upp med positivt tecken, en nettominskning av utestående belopp med negativt tecken.

Skattningar av omklassificeringsjusteringar får göras av de nationella centralbankerna, särskilt om uppgifterna inte är lättillgängliga eller av dålig kvalitet. ECB förväntas inte göra justeringar i efterhand om inte de nationella centralbankerna pekar på distinkta förändringar på grund av omklassificeringar i de slutliga uppgifterna som de nationella centralbankerna inte kan korrigera i god tid. I så fall får ECB göra justeringar i efterhand i samförstånd med den relevanta nationella centralbanken.

Nationella centralbanker ska i princip rapportera ”omklassificeringsjusteringar” för varje post som anges i denna riktlinje. Om de skattade omklassificeringsbeloppen understiger 5 miljoner euro för den nationella centralbankens egen balansräkning eller 50 miljoner euro för andra uppgiftslämnares aggregerade balansräkning, får de nationella centralbankerna rapportera beloppen för omklassificeringsjusteringen som noll eller som saknat värde. Avsikten med dessa tröskelvärden är att hjälpa de nationella centralbankerna att avgöra om de ska sammanställa justeringar eller ej. Om emellertid förhållandevis detaljerade uppgifter samlas in utan hänsyn till tröskelvärdet, kan det vara kontraproduktivt att försöka tillämpa ett sådant tröskelvärde. Denna flexibilitet ska inte påverka kravet på inbördes överensstämmelse mellan rapporterade uppgifter för referensperioden samt överensstämmelse mellan månads- och kvartalsuppgifter, som beskrivs nedan.

Inom revideringspolicyns gränser rättar de nationella centralbankerna rapporteringsfel i de utestående beloppen så snart felet har konstaterats. I idealfallet innebär revideringarna att felet helt avlägsnas från de utestående beloppen, särskilt om det endast påverkar en enda period eller ett begränsat tidsintervall. Under dessa förhållanden uppkommer inte något avbrott i serierna. Om däremot felet påverkar historiska uppgifter och ingen rättelse av tidigare uppgifter görs eller om det görs för endast en begränsad tidsperiod, föreligger det ett avbrott mellan den förra perioden med den rättade siffran och den senare perioden som innehåller den felaktiga siffran. I så fall fastställer NCB storleken på det avbrott som förekommer och tar upp en justering under "omklassificeringsjusteringar". Liknande tillvägagångssätt ska tillämpas om det införs ändringar av statistiska definitioner som påverkar de rapporterade uppgifterna samt korrigeringar för avbrott som kan ha uppstått till följd av att uppräkningsmetoder införs, ändras eller avskaffas.

Kriteriet för att överföringar av tillgångar ska behandlas som transaktioner definieras som att det ska finnas två separata institutionella enheter som agerar genom ömsesidig överenskommelse. Om däremot överföringarna sker till följd av att en institutionell enhet skapas eller försvinner, bör de behandlas som ”omklassificeringsjusteringar”. Om en fusion eller ett förvärv leder till att en eller flera institutionella enheter försvinner, ska framför allt samtliga korsvisa positioner som förelåg mellan de fusionerande instituten nettas ut från systemet när enheterna upphör att existera och omklassificeringsjusteringar måste därmed rapporteras. Uppdelningar av bolag behandlas symmetriskt.

3. Omvärderingsjusteringar

”Omvärderingsjusteringar” rapporteras enligt denna riktlinje normalt av de nationella centralbankerna med utgångspunkt från uppgifter rapporterade direkt av uppgiftslämnarna. De nationella centralbankerna får emellertid även täcka dessa rapporteringskrav indirekt (till exempel genom att samla in uppgifter om transaktioner direkt) eller använda uppgifter om enskilda värdepapper eller andra uppgifter som rapporteras av den rapporterande populationen och får under alla förhållanden samla in ytterligare uppgifter från uppgiftslämnarna vid behov.

4. Valutakursjusteringar

Växelkursrörelser gentemot euron som sker mellan rapporteringstillfällena per slutet av perioden ger upphov till förändringar i värdet av tillgångar eller skulder i utländsk valuta när de uttrycks i euro. De nationella centralbankerna bör rapportera tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknade till euro med hjälp av ECB:s referensväxelkurs som råder på marknaden vid den tidpunkt som uppgifterna avser. Eftersom förändringar i utestående belopp som uppstår till följd av växelkursrörelser motsvarar vinster eller förluster på innehav och inte är en följd av finansiella transaktioner, måste dessa värderingseffekter fastställas så att de kan tas bort ur transaktionerna. Omvärderingsjusteringar på grund av växelkursförändringar kan också omfatta förändringar i värderingen som en följd av transaktioner i tillgångar/skulder, dvs. realiserade vinster eller förluster. Här förekommer det emellertid avvikande nationell praxis.

ECB härleder normalt de nödvändiga valutakursjusteringarna från statistiska uppgifter som lämnats av de nationella centralbankerna. Om de nationella centralbankerna kan sammanställa mer korrekta valutakursjusteringar, får de i stället komma överens med ECB om att överföra valutakursjusteringar som kommer att användas av ECB för att härleda transaktioner.

DEL 3

Specialregler och anpassningar

1. Penningmarknadsfonder

De nationella centralbankerna ska inkludera uppgifter om justeringar för penningmarknadsfonder när de fullgör sin rapporteringsskyldighet i fråga om ”omklassificeringsjusteringar” och ”omvärderingsjusteringar”. Dessa justeringar ska också rapporteras separat för penningmarknadsfonder i enlighet med den särskilda kvartalsvisa rapporteringsordningen.

De nationella centralbankerna ska rapportera omklassificeringsjusteringar om det sker en förändring i rapporteringspopulationen för penningmarknadsfonder, i enlighet med definitionen i artikel 2 i förordning (EU) nr 2021/379 (ECB/2021/2), som uppstår till följd av ändringar i omfattningen av enheter som auktoriserats som penningmarknadsfonder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 (4). En förändring i rapporteringspopulationen för penningmarknadsfonder som uppstår till följd av en förändring i en fonds investeringspolicy redovisas som finansiell transaktion och inte som omklassificering. Anledningen till detta är att placerarna måste samtycka till varje förändring av investeringspolicyn innan förändringen sker och det ses därför som ett aktivt investeringsbeslut.

Enligt artikel 9.6 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) får de nationella centralbankerna bevilja undantag för vissa eller samtliga penningmarknadsfonder från rapportering av omvärderingsjusteringar. I sådana fall bör de nationella centralbankerna dock tillhandahålla uppgifter baserat på välgrundade skattningar om de berörda beloppen är betydande, i enlighet med artikel 5.2.

Justeringar för prisomvärderingar av PMF-tillgångar beräknas enligt det gemensamma förfarande som gäller för samtliga MFI. På skuldsidan har positiva förändringar i värdet av aktier/andelar i penningmarknadsfonder traditionellt sett betraktats som transaktioner parallellt med betalning av ränta på inlåning (till skillnad från upplupen ränta), vilket innebär att motposten till omvärdering på tillgångssidan inte skulle vara ”aktier/andelar i penningmarknadsfonder” utan ”övriga skulder”. Men i de fall då kursen på aktier/andelar i penningmarknadsfonder sjunker till följd av förluster på fondens tillgångar är detta inte jämförbart med räntebetalningar. Mot denna bakgrund innehåller tabell 1A i del 4 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) krav på omvärderingsjusteringar för aktier/andelar i penningmarknadsfonder. De nationella centralbankerna bör använda sig av denna post för att balansera prisjusteringarna på tillgångssidan, när detta är relevant. Fördelningen bör göras på ett sådant sätt att den endast omfattar de faktiska prisomvärderingar som avspeglas som förändringar i värdet av aktier/andelar i penningmarknadsfonder.

2. Statistik över individuella MFI:s balansräkningsposter (IBSI)

I enlighet med artikel 16.2 i denna riktlinje ska de nationella centralbankerna rapportera underordnade serier som omfattar omvärderings- och omklassificeringsjusteringar (se del 2 i denna bilaga) och låneöverföringar efter bästa förmåga.

För att minska rapporteringsbördan får de nationella centralbankerna använda sig av en strategi med tröskelvärden när de härleder underordnade serier. Om det absoluta beloppet för de underordnade serier som ska rapporteras understiger maxbeloppet på 50 miljoner euro och 1 procent av respektive utestående belopp, dvs. tröskelvärdet = max(50 miljoner euro, 1 procent av det utestående beloppet), får de nationella centralbankerna i stället rapportera beloppet som noll eller som ett saknat värde. Detta tröskelvärde, som även gäller för grupper av kreditinstitut, är vägledande och syftar till att hjälpa de nationella centralbankerna att besluta om de ska göra en justering eller ej. Om uppgifterna inte är lättillgängliga eller av dålig kvalitet, får den nationella centralbanken besluta att antingen göra skattningar eller också rapportera ett saknat värde.

I enlighet med denna riktlinje behöver de nationella centralbankerna dessutom enbart rapportera underordnade serier för kreditinstitut som inte är huvudinstitut i den utsträckning som de statistiska uppgifterna samlas in från dessa kreditinstitut i enlighet med förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2). Om inga av de statistiska uppgifter som krävs för att rapportera en underordnad serie är tillgängliga från kreditinstitut som inte är huvudinstitut, får de nationella centralbankerna rapportera ett saknat värde.

3. Postgiroinstitut och statlig förvaltning

De nationella centralbankerna ska i relevanta fall rapportera statistiska uppgifter om postgiroinstitut och statlig förvaltning som omfattar deras monetära skulder gentemot icke-monetära finansiella institut med hemvist i euroområdet och deras innehav av kassa och värdepapper som emitterats av MFI i euroområdet i enlighet med avsnitt 6 i denna riktlinje. För att transaktioner ska kunna sammanställas tillhandahålls i princip justeringar även i enlighet med de krav som gäller för MFI-balansräkningsstatistiken, men i praktiken är det osannolikt att det inträffar förändringar till följd av förändringar i växelkurser eller priser. Dessa uppgifter rapporteras på det sätt som anges i bilaga VI.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(2) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 2021/379/2020 av den 22 januari 2021 om kreditinstitutens och MFI-sektorns balansräkningsposter (ECB/2020/21) (EUT L 73, 3.3.2021, s. 16).

(3) Samma metod tillämpas för de statistiska uppgifter som ska rapporteras om ECB:s balansräkning enligt artikel 3.5 i denna riktlinje.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder (EUT L 169, 30.6.2017, s. 8.).

BILAGA I

DEL 1

Tabell 1

Ytterligare poster som ska rapporteras för centralbankers balansräkning (1)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

Totalt

Euroområdet

Övriga världen

Inhemska

Euroområdet, ej inhemska

Icke-MFI

SKULDER

8.	Utelöpande sedlar och mynt

varav: Sedlar

Eurosedlar

M (†)

Nationellt denominerade sedlar (2)

M (†)

varav: Mynt

Mynt denominerade i euro

M (†)

Nationellt denominerade mynt (2)

M (†)

Inlåning

9.1.e

Inlåning över natten (euro)

9.1.x

Inlåning över natten (utländska valutor)

10.	Aktier/andelar i penningmarknadsfonder

11.	Emitterade skuldebrev

upp till 1 år (3)

12.	Kapital och reserver

13.	Övriga skulder

varav: övergångsposter

varav: poster under avveckling

varav: skulder inom Eurosystemet för eurosedlar i omlopp

varav: reserver för åtaganden gentemot tredje man

varav: hushållens nettokapital i pensionsinstitutens avsättningar (4)

Q (#)

varav: justering för avvikelser i redovisning/statistik (5)

M (#)

Motpost till SDR

M (#)

TILLGÅNGAR

Kassa

Lån

varav: internationell reservrelaterad inlåning i ECB (6)

3.	Innehav av skuldebrev

varav: upplupen ränta på innehav av skuldebrev (7)

4.	Ägarandelar

5.	Aktier/andelar i investeringsfonder

6.	Icke-finansiella tillgångar

7.	Övriga tillgångar

varav: övergångsposter

varav: poster under avveckling

varav: fordringar inom Eurosystemet för eurosedlar i omlopp

varav: förskottsbetalningar av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar (8)

Q (#)

varav: fordringar avseende utelöpande mynt utgivna av statlig förvaltning

varav: upplupen ränta på innehav av skuldebrev (7)

Guld och guldfordringar (endast monetärt guld)

M (#)

Fordringar på IMF – dragningsrätter, SDR, övriga fordringar

M (#)

Tabell 2

Ytterligare poster som ska rapporteras för andra MFI:s balansräkning (9)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

Totalt

Euroområdet

Övriga världen

Inhemska

Euroområdet, ej inhemska

Icke-MFI

SKULDER

8.	Utelöpande sedlar och mynt

Inlåning

varav: motsvarande skuld till lån som inte avförts från balansräkningen (10)

9.1.e

Inlåning över natten (euro)

9.1.x

Inlåning över natten (utländska valutor)

10.	Aktier/andelar i penningmarknadsfonder

11.	Emitterade skuldebrev (11)

upp till 1 år

M (#)

Över 1 och upp till 2 år

M (#)

Euro

upp till 1 år

M (#)

Över 1 och upp till 2 år

M (#)

Utländska valutor

upp till 1 år

M (#)

Över 1 och upp till 2 år

M (#)

varav: upplupen ränta på emitterade skuldebrev (12)

12.	Kapital och reserver

13.	Övriga skulder

varav: övergångsposter

varav: poster under avveckling

varav: reserver för åtaganden gentemot tredje man

varav: hushållens nettokapital i pensionsinstitutens avsättningar (13)

Q (#)

varav: upplupen ränta på emitterade skuldebrev (12)

varav: justering för avvikelser i redovisning/statistik (14)

M (#)

TILLGÅNGAR

Kassa

Lån

3.	Innehav av skuldebrev

varav: upplupen ränta på innehav av skuldebrev (12)

4.	Ägarandelar

5.	Aktier/andelar i investeringsfonder

6.	Icke-finansiella tillgångar

7.	Övriga tillgångar

varav: övergångsposter

varav: poster under avveckling

varav: förskottsbetalningar av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar (15)

Q (#)

varav: upplupen ränta på innehav av skuldebrev (12)

Tabell 3

Lån som beviljats euroområdets andra finansförmedlare + finansiella servicebolag + koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.125+S.126+S.127)

Utestående belopp, omvärderings- och omklassificeringsjusteringar (kvartalsvis)

BALANSRÄKNINGSPOSTER	A. Inhemska				B. Euroområdet, ej inhemska
	Totalt	Andra finansförmedlare (S.125)	Finansiella servicebolag (S.126)	Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127)	Totalt	Andra finansförmedlare (S.125)	Finansiella servicebolag (S.126)	Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127)
TILLGÅNGAR
Lån
upp till 1 år
över 1 år och upp till 5 år
över 5 år

DEL 2

Utestående belopp och finansiella transaktioner, exklusive effekterna av överföringar av lån (månadsvis)

Nettoöverföringar, utestående belopp, omklassificerings- och omvärderingsjusteringar (månadsvis) (2)

DEL 3

Utestående belopp, omvärderings- och omklassificeringsjusteringar (kvartalsvis)

Tabell 2

Penningmarknadsfonders balansräkningsposter – uppdelning efter valuta

Utestående belopp (kvartalsvis)

BALANSRÄKNINGSPOSTER	Alla valutor	Euro	Andra valutor
				GBP	USD	JPY	CHF
TILLGÅNGAR
Lån
Övriga världen
Innehav av skuldebrev
Inhemska
emitterade av MFI
emitterade av icke-MFI
Euroområdet, andra än inhemska
emitterade av MFI
emitterade av icke-MFI
Övriga världen

	(Kvartalsvisa) krav som ställs på MFI enligt förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

DEL 4

Tabell 1

Statistik över MFI:s outnyttjade kreditlinjer

Utestående belopp och omklassificeringsjusteringar

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN	A. Inhemska	B. Euroområdet, ej inhemska	C. Övriga utlandet


Outnyttjade kreditlinjer
Totalt
MFI (S.121+S.122+S.123)
Offentlig förvaltning (S.13)
Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder (S.124)
Andra finansförmedlare + finansiella servicebolag + koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.125+S.126+S.127)
Försäkringsbolag (S.128)
Pensionsinstitut (S.129)
Icke-finansiella bolag (S.11)
Hushåll + hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.14+S.15)

DEL 5

Lån till icke-finansiella bolag uppdelat efter ekonomisk aktivitet

De nationella centralbankerna ska antingen rapportera uppgifter för enskilda avdelningar enligt mall I eller också enligt mall II om det saknas tillgängliga uppgifter för enskilda avdelningar.

De nationella centralbankerna ska rapportera utestående belopp av lån till inhemska icke-finansiella bolag samt, i tillämpliga fall, lån till övriga icke-finansiella bolag i medlemsstater i euroområdet separat. Alla uppgifter ska rapporteras i miljoner euro.

Mall I

Mall II

A.	Jordbruk, skogsbruk och fiske

A.	Jordbruk, skogsbruk och fiske

B.	Utvinning av mineral

B.	Utvinning av mineral

C.	Tillverkning

C.	Tillverkning

D.	Försörjning av el, gas, värme och kyla

D.	Försörjning av el, gas, värme och kyla

E.	Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering

E.	Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering

F.	Byggverksamhet

F.	Byggverksamhet

G.	Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar

G.	Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar

I.	Hotell- och restaurangverksamhet

I.	Hotell- och restaurangverksamhet

H.	Transport och magasinering

H.	Transport och magasinering

J.	Informations- och kommunikationsverksamhet

J.	Informations- och kommunikationsverksamhet

L.	Fastighetsverksamhet

L.	Fastighetsverksamhet

M.	Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

N.	Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster

M.	Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

N.	Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster

Alla övriga avdelningar som är relevanta för icke-finansiella bolag

Anm.: Bokstäverna avser motsvarande klassificering i NACE Rev.2.

(1) Utestående belopp ska rapporteras för alla poster. Omklassificerings- och omvärderingsjusteringar ska rapporteras för celler markerade med (#). Omklassificeringsjusteringar ska enbart rapporteras för celler markerade med (†).

(2) Sedlar och mynt som är denominerade i tidigare nationella valutor och som är utestående efter införandet av euron. Uppgifter bör rapporteras för åtminstone tolv månader efter utvidgningen.

(3) Detta ska endast rapporteras om denna företeelse är tillämplig.

(4) Avsättningar som avser skulder till tredje part och som utgör MFI:s skulder till hushåll i form av tekniska avsättningar som är avsedda för anställdas pensioner. Detta gäller normalt sådana pensionsfonder för anställda som inte har externaliserats till någon oberoende institution.

(5) Denna post motsvarar en nettojustering som görs för att balansera den statistiska balansräkningen vad gäller avvikelser mellan värderingen i statistik och redovisning av rapporterade tillgångar och skulder.

(6) Denna post omfattar de nationella centralbankernas fordringar i euro som motsvarar överföringen av utländska valutareserver från de nationella centralbankerna till ECB.

(7) Upplupna belopp ska rapporteras inom innehav av skuldebrev eller inom övriga tillgångar i enlighet med nationell praxis.

(8) Den del av bruttopremierna som betalats av MFI som ska fördelas på kommande redovisningsperiod tillsammans med fordringar från MFI som ännu inte ersatts.

(9) Utestående belopp ska rapporteras för alla poster. Omklassificerings- och omvärderingsjusteringar ska rapporteras för celler markerade med (#). Omklassificeringsjusteringar ska enbart rapporteras för celler markerade med (†).

(10) Dessa poster utgör den motsvarande skulden till lån som har värdepapperiserats men inte avförts från MFI:s balansräkning enligt tillämpliga redovisningsstandarder.

(11) Efter överenskommelse mellan ECB och de nationella centralbankerna behöver dessa serier inte rapporteras av de nationella centralbankerna i de fall där ECB använder alternativa uppgiftskällor.

(12) Upplupna belopp ska rapporteras inom motsvarande instrumentkategori eller inom övriga tillgångar/övriga skulder i enlighet med nationell praxis.

(13) Avsättningar som avser skulder till tredje part och som utgör MFI:s skulder till hushåll i form av tekniska avsättningar som är avsedda för anställdas pensioner. Detta gäller normalt sådana pensionsfonder för anställda som inte har externaliserats till någon oberoende institution.

(14) Denna post motsvarar en nettojustering som görs för att balansera den statistiska balansräkningen vad gäller avvikelser mellan värderingen i statistik och redovisning av rapporterade tillgångar och skulder.

(15) Den del av bruttopremierna som betalats av MFI som ska fördelas på kommande redovisningsperiod tillsammans med fordringar från MFI som ännu inte ersatts.

BILAGA III

DEL 1

Ytterligare månadsstatistik över MFI:s räntesatser (MIR)

Tabell 1: Revolverande lån och checkräkningskrediter, oäkta kreditkortskredit (komfortkredit) och äkta kreditkortskredit

	Sektor	Typ av instrument	Indikator för nya avtal	Rapporteringskrav
Utlåning i euro	Till hushåll	Revolverande lån och checkräkningskrediter, oäkta kreditkortskredit (komfortkredit) och äkta kreditkortskredit	86	AAR/NDER, belopp
Utlåning i euro	Till icke-finansiella bolag	Revolverande lån och checkräkningskrediter, oäkta kreditkortskredit (komfortkredit) och äkta kreditkortskredit	87	AAR/NDER, belopp

När det gäller statistiken över MFI:s räntesatser (MIR) ska ”revolverande lån och checkräkningskrediter” samt ”oäkta kreditkortskredit (komfortkredit)” och ”äkta kreditkortskredit” ha den betydelse som framgår av del 2 i bilaga II till förordning (EU) (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) (1), oavsett första tidsperiod för räntebestämning. Straffavgift för övertrassering som tillämpas som en del av övriga avgifter, till exempel i form av speciella avgifter, omfattas inte av en överenskommen årlig ränta enligt definitionen i del 1 i bilaga I till Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) (2). En överenskommen årlig ränta eller en snävt definierad effektiv ränta rapporteras för de kategorier som ingår i tabell 1 i denna bilaga. Rapporteringen av en överenskommen årlig ränta (AAR)/en snävt definierad effektiv ränta (NDER) ska åtföljas av de relaterade volymerna på de nya avtalen.

När det gäller revolverande lån och checkräkningskrediter, oäkta kreditkortskredit (komfortkredit) och äkta kreditkortskredit motsvarar emellertid begreppet ”volymer på nya avtal” utestående belopp. Indikatorerna 86 och 87 beräknas på grundval av posterna 12, 23, 32 och 36 i tillägg 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34), och de utestående beloppen rapporteras för kreditkortskredit (både oäkta kreditkortskredit, dvs. så kallad komfortkredit, och äkta kreditkortskredit) samt revolverande lån och checkräkningskrediter i enlighet med bilaga I till förordning (EU) (EU) 2021/379 (ECB/2021/2). Räntorna beräknas som viktade medeltal av motsvarande poster i tillägg 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34), med en nollränta för komfortkredit. Indikatorerna 86 och 87 syftar till att säkerställa kontinuiteten med indikatorerna 12 och 23 (”checkräkningskrediter”) enligt den tidigare definitionen i (den nu upphävda) förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) (3), dvs. innan de ändrades genom förordning (EG) nr 290/2009 (ECB/2009/7) (4).

Tabell 2: Räntor på omförhandlade lån till hushåll och icke-finansiella bolag

	Sektor	Typ av instrument	Ursprunglig löptid, uppsägningsperiod, första räntebindningsperiod	Indikator för nya avtal	Rapporteringskrav
Omförhandlade lån i euro	Till hushåll	För konsumtion	totalt	88	AAR/NDER
		För bostadsköp	totalt	89	AAR/NDER
		För andra ändamål	totalt	90	AAR/NDER
	Till icke-finansiella bolag		totalt	91	AAR/NDER

När det gäller statistiken över MFI:s räntesatser (MIR) ska omförhandlade lån till hushåll och icke-finansiella bolag omfatta alla avtal på nya lån som inte utgörs av revolverande lån, checkräkningskrediter och kreditkortsfordringar och som är beviljade men ännu inte återbetalade vid omförhandlingstidpunkten. För lån som överförs från ett annat institut avser omförhandling avtal på nya lån som har beviljats av det institut som säljer eller överlåter lånet. Utöver de volymer som krävs enligt förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) ska endast en överenskommen årlig ränta eller en snävt definierad effektiv ränta rapporteras för de kategorier som ingår i tabell 2.

Del 2

Urval av den faktiska rapporterande populationen och upprätthållande av konsistenta urval för statistiken över MFI:s räntesatser

Avsnitt 1: Urval av den faktiska rapporterande populationen

1. Övergripande urvalsförfarande

De nationella centralbankerna ska tillämpa det förfarande som anges i figuren nedan för att välja ut uppgiftslämnare för insamling av statistiken över MFI:s räntesatser i enlighet med förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34). Förfarandet definieras enligt följande:

2. Census eller urval

Varje nationell centralbank ska välja sina uppgiftslämnare bland monetära finansinstitut exklusive centralbanker och penningmarknadsfonder inom den referenspopulation av uppgiftslämnare som har sin hemvist i samma medlemsstat som har euron som valuta (”medlemsstat i euroområdet”) som den nationella centralbanken.

För att välja uppgiftslämnare ska den nationella centralbanken antingen tillämpa census eller följa en urvalsmetod som är i linje med de krav som fastställs i följande punkter.

Om census används, ska den nationella centralbanken begära att varje inhemskt monetärt finansinstitut inom referenspopulationen av uppgiftslämnare rapporterar statistik över MFI:s räntesatser. De variabler som ska samlas in genom census är räntesatserna och beloppen för nya avtal och räntesatserna på utestående belopp.

Om urval används, ska endast ett urval av monetära finansinstitut inom referenspopulationen av uppgiftslämnare uppmanas lämna uppgifter. De variabler som ska skattas genom urval är räntesatserna och beloppen för nya avtal och räntesatserna på utestående belopp. De anges som urvalsvariabler. För att minimera risken för att resultatet av en urvalsundersökning avviker från de verkliga (okända) värdena i referenspopulationen av uppgiftslämnare ska urvalet konstrueras på ett sådant sätt att det är representativt för referenspopulationen av uppgiftslämnare. Med avseende på statistiken över MFI:s räntesatser ska ett urval anses representativt om alla de kännetecken som är av betydelse för statistiken över MFI:s räntesatser och som hör till referenspopulationen av uppgiftslämnare också avspeglas i urvalet. Vid det första urvalet får de nationella centralbankerna använda lämpliga proxyvariabler och modeller för att ta fram urvalssystemet även om underliggande uppgifter, som härrör från befintliga källor, kanske inte helt och hållet stämmer med definitionerna i förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34).

3. Stratifiering av referenspopulationen av uppgiftslämnare

För att säkerställa att urvalet är representativt ska varje nationell centralbank som väljer urvalsmetoden för statistiken över MFI:s räntesatser på lämpligt sätt stratifiera referenspopulationen av uppgiftslämnare innan någon uppgiftslämnare tas ut. Stratifiering inbegriper att referenspopulationen av uppgiftslämnare N indelas i underpopulationer eller strata N1, N2, N3… NL. Dessa indelningar i underpopulationer eller strata ska inte överlappa varandra och ska tillsammans omfatta referenspopulationen av uppgiftslämnare:

N1 + N2 + N3 + … + NL = N

De nationella centralbankerna ska definiera stratifieringskriterier som möjliggör indelning av referenspopulationen av uppgiftslämnare i homogena strata. Strata ska anses vara homogena om summan av variationen inom strata av urvalsvariabler är betydligt lägre än den totala variationen inom hela den faktiska rapporterande populationen (5). Stratifieringskriterierna ska kopplas till statistiken över MFI:s räntesatser, dvs. det ska finnas ett samband mellan stratifieringskriterierna och de räntesatser och belopp som ska skattas utifrån urvalet.

De nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden ska identifiera åtminstone ett stratifieringskriterium för att säkerställa att urvalet av monetära finansinstitut är representativt för den relevanta medlemsstaten i euroområdet och att urvalsfelet är litet. De nationella centralbankerna bör sträva efter att definiera en hierarki av stratifieringskriterier. Dessa ska ta hänsyn till de nationella omständigheterna och vara specifika för varje medlemsstat i euroområdet.

Urvalet av uppgiftslämnare ska göras i form av urval från icke klassindelad population efter det att alla strata definierats. Först på detta stadium dras uppgiftslämnare från referenspopulationen av uppgiftslämnare. Ingen mellanliggande dragning får utföras.

4. Fördelning av urvalet över strata och val av uppgiftslämnare

10.

Efter definitionen av nationella strata i enlighet med punkterna 6 och 7 ska de nationella centralbanker som valt urvalsmetoden dra urvalet genom att välja de faktiska uppgiftslämnarna från varje stratum. Den totala nationella urvalsstorleken n är summan av urvalsstorlekarna n1, n2, n3, …, nL för varje stratum:

n1 + n2 + n3 + … + nL = n.

11.

Varje nationell centralbank ska välja den lämpligaste fördelningen av den nationella urvalsstorleken n bland strata. Varje nationell centralbank ska därför definiera hur många uppgiftslämnare nh som ska dras från totala antalet monetära finansinstitut Nh. Urvalsprocenten nh/Nh för varje stratum h gör det möjligt att skatta variationen för varje stratum. Detta innebär att åtminstone två uppgiftslämnare ska väljas från varje stratum.

12.

För att välja faktiska uppgiftslämnare inom varje stratum ska de nationella centralbankerna antingen ta med alla institut i ett stratum, göra ett slumpmässigt urval eller välja de största instituten per stratum. Om det görs ett slumpmässigt urval ska det slumpmässiga valet av institut inom varje stratum antingen utföras med lika sannolikhet för alla institut eller med sannolikhet i proportion till institutets storlek. Nationella centralbanker som gör ett slumpmässigt urval eller väljer de största instituten får välja att ta med alla institut i vissa strata.

13.

Information om storleken på varje kreditinstitut eller annat institut inom referenspopulationen av uppgiftslämnare är tillgänglig på nationell nivå från MFI-balansräkningsstatistiken som insamlas i enlighet med förordning (EU) nr 2021/379 (ECB/2021/2). De nationella centralbankerna ska använda den totala eurodenominerade inlåningen och utlåningen i förhållande till hushåll och icke-finansiella bolag som har sin hemvist inom medlemsstaterna i euroområdet, vilket är den del av balansräkningen som är av betydelse för statistiken över MFI:s räntesatser, eller också en närliggande proxyvariabel.

14.

Statistiken över MFI:s räntesatser ska baseras på ett urval utan återläggning, dvs. varje monetärt finansinstitut i referenspopulationen av uppgiftslämnare kan bara bli valt en gång.

15.

Om en nationell centralbank beslutar sig för census av alla monetära finansinstitut i ett stratum kan den göra ett urval inom detta stratum på nivån filialer. Förutsättningen är att den nationella centralbanken har en fullständig förteckning över filialer som täcker hela verksamheten inom kreditinstituten och de andra instituten i detta stratum, samt nödvändiga uppgifter för att kunna bedöma variationen mellan filialerna vad gäller räntesatser för nya avtal med hushållen och de icke-finansiella bolagen. För val och upprätthållande av filialer ska samtliga förutsättningar i denna riktlinje gälla. De valda filialerna ska bli nominella uppgiftslämnare och omfattas av samtliga rapporteringskrav som anges i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34). Detta förfarande ska inte inverka på den skyldighet att lämna uppgifter som gäller för varje monetärt finansinstitut till vilka filialerna hör.

5. Minsta nationella urvalsstorlek

16.

Den minsta nationella urvalsstorleken definieras olika beroende på om de relevanta nationella centralbankerna gör ett slumpmässigt urval eller väljer de största instituten per stratum.

17.

Om en nationell centralbank väljer slumpmässigt urval för sitt urval av de faktiska rapporterande instituten, ska den minsta nationella urvalsstorleken vara sådan att det maximala slumpmässiga felet för räntesatser på nya avtal i genomsnitt över alla instrumentkategorier inte överskrider 10 baspunkter på en konfidensnivå på 90 procent (6).

18.

Det maximala slumpmässiga felet definieras som

, med D som maximalt slumpmässigt fel, zα/2 som faktorn beräknad från den normala fördelningen eller från annan lämplig fördelning beroende på uppgiftsstrukturen (exempelvis t-fördelningen), som förutsätter en konfidensnivå på 1-α, där var

är variationen av estimatorn för parametern θ, och

är den skattade variationen av estimatorn för parametern θ.

19.

Om en nationell centralbank väljer de största instituten per stratum, ska urvalskvaliteten baseras på ett syntetiskt mått på den genomsnittliga avvikelsen. Den faktiska syntetiska genomsnittliga avvikelsen bör inte överskrida ett tidsvarierande tröskelvärde för den genomsnittliga avvikelsen som förutsätter en feldifferens på 10 baspunkter i varje stratum och indikator.

20.

Den syntetiska genomsnittliga avvikelsenS för en viss estimator

under en viss period bör definieras som:

med:

som den syntetiska genomsnittliga avvikelsen

Bc , Bk som volymen i en viss kategori av MFI:s räntesatser

ic 1 som den genomsnittliga räntesats som har skattats i kategori c

som den genomsnittliga avvikelsen för en viss kategori av MFI:s räntesatser på basis av estimatorn

Bj 0 som volymen motsvarande den faktiska icke-rapporteringen i ett visst stratum j

Bj 1 som volymen motsvarande den faktiska rapporteringen i ett visst stratum j. Om urval används avser Bj 1 de uppräknade volymerna. Uppräkningsförfarandet beskrivs närmare i avsnitt 4

B som den totala volymen för alla strata, dvs. summan av Bj 0 och Bj 1 för alla strata

som det skattade totalfelet inom ett stratum j

ij 1 som den viktade genomsnittliga räntesatsen motsvarande den faktiska rapporteringen i ett visst stratum j

som värdet av estimatorn för delstratumet där inga tas med (”take-none”) i stratumet j.

Om den volym som täcks uppgår till noll i något av de rapporterade strata, ska genomsnittet av det andra stratumet användas för att förhindra en genomsnittlig avvikelse som är lika med noll.

som genomsnittet av den första och tredje kvartilen inom detta stratum, definierat som den räntesats som rapporteras för den kategori av MFI:s räntesatser för vilka 25 procent (respektive 75 procent) av de rapporterade räntesatserna understiger detta tal. Den första och tredje kvartilen beräknas genom att volymen inom den kategorin tidigare har viktats av instituten inom stratumet. Genomsnittet av de båda estimatorerna för den genomsnittliga avvikelsen – den första och tredje kvartilen – används därför för att göra en skattning av parametern (7).

21.

Det maximala slumpmässiga felet och den syntetiska genomsnittliga avvikelsen beräknas separat för nya avtal och utestående belopp. För nya avtal bör det maximala slumpmässiga felet och den syntetiska genomsnittliga avvikelsen beräknas på grundval av indikatorerna 1–11, 13–22 och 24–29 som beskrivs i tillägg 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34). För utestående belopp bör det maximala slumpmässiga felet och den syntetiska genomsnittliga avvikelsen beräknas på grundval av indikatorerna 1–14 som beskrivs i tillägg 1 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34).

22.

Den minsta nationella urvalsstorleken ska hänföra sig till både det minsta första urvalet och det minsta urvalet efter upprätthållandet av konsistenta urval enligt definitionen i nästa avsnitt ”Upprätthållande av konsistenta urval i den faktiska rapporterande populationen”. På grund av fusioner och utgående uppgiftslämnare kan urvalet komma att bli mindre över tiden till nästa uppfyllandeperiod.

23.

De nationella centralbankerna får välja fler uppgiftslämnare än vad som anges som den minsta nationella urvalsstorleken, särskilt när representativiteten för det nationella urvalet behöver ökas på grund av det nationella finansiella systemets struktur.

24.

Det ska finnas överensstämmelse mellan antalet MFI i referenspopulationen av uppgiftslämnare och den minsta urvalsstorleken. De nationella centralbankerna får tillåta MFI som har sin hemvist i en enda medlemsstat i euroområdet och är individuellt uppförda på förteckningen över MFI, som upprättats och uppdaterats i enlighet med de klassificeringsprinciper som anges i del 1 avsnitt 1 i bilaga I till Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 2021/1379 (ECB/2021/2), att rapportera statistiken över MFI:s räntesatser tillsammans som en grupp. Gruppen blir en nominell uppgiftslämnare. Detta betyder att gruppen rapporterar statistiken över MFI:s räntesatser som om den vore ett enda MFI, dvs. den rapporterar en genomsnittlig räntesats per instrumentkategori som täcker hela gruppen i stället för en räntesats för varje MFI som är uppfört på förteckningen över MFI. Samtidigt ska gruppens MFI fortfarande räknas som individuella institut i referenspopulationen av uppgiftslämnare och i urvalet.

Avsnitt 2: Upprätthållande av konsistenta urval i den faktiska rapporterande populationen

6. Upprätthållande av konsistenta urval över tiden

25.

Nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden ska säkerställa att urvalet förblir representativt över tiden.

26.

De nationella centralbankerna ska därför åtminstone en gång per år kontrollera representativiteten i sina urval. Om det finns signifikanta förändringar i referenspopulationen av uppgiftslämnare ska dessa återspeglas i urvalet efter denna årliga kontroll.

27.

De nationella centralbankerna ska åtminstone vart tredje år se över urvalet och i samband med detta ta hänsyn till tillkommande till referenspopulationen av uppgiftslämnare, utgående i referenspopulationen av uppgiftslämnare och i den faktiska rapporterande populationen liksom övriga förändringar rörande uppgiftslämnarna samt tillämpa bestämmelserna i avsnitt 5 i fråga om minsta nationella urvalsstorlek. Den regelbundna översynen av urvalet kommer att baseras på en bedömning av efterlevnaden av bestämmelserna om urvalet av den faktiska rapporterande populationen i enlighet med avsnitt 1, baserat på månadsvisa uppgifter motsvarande varje kvartalsslut under det år då översynen äger rum. De nationella centralbankerna får emellertid kontrollera och uppdatera urvalen oftare.

28.

Över tiden ska urvalet justeras för att hänsyn ska tas till tillkommande till referenspopulationen av uppgiftslämnare i syfte att det ska förbli representativt för referenspopulationen av uppgiftslämnare. De nationella centralbankerna ska därför göra ett urval nb från populationen av samtliga tillkommande Nb. Det kompletterande urvalet av tillkommande institut nb bland det totala antalet tillkommande Nb ska benämnas stegvisa urval över tiden.

29.

Över tiden ska urvalet justeras för att hänsyn ska tas till utgående från referenspopulationen och den faktiska rapporterande populationen. Ingen justering är nödvändig om antalet utgående i referenspopulationen av uppgiftslämnare Nd är proportionerlig till antalet utgående i urvalet nd (fall 1). Om institut lämnar referenspopulationen av uppgiftslämnare och dessa institut inte finns med i urvalet, blir urvalet större i förhållande till storleken på referenspopulationen av uppgiftslämnare (fall 2). Om relativt sett flera institut lämnar urvalet än referenspopulationen av uppgiftslämnare, blir urvalet för litet över tiden och kan komma att upphöra att vara representativt (fall 3). För fall 2 och 3 gäller att om slumpmässigt urval används för urval avseende de faktiska rapporterande instituten ska den vikt som är förenad med varje institut i urvalet justeras med hjälp av en vedertagen statistisk metod, härledd från urvalsteorin. Den vikt som är förenad med varje uppgiftslämnare är motsatt till dennes sannolikhet att väljas och därigenom uppräkningsfaktorn. I fall 2, där urvalet relativt sett är större för populationen, ska inte någon uppgiftslämnare tas ut ur urvalet. Om de största instituten har valts ut i fall 3, justeras urvalet genom att det väljs ut ytterligare institut utifrån sin storlek.

30.

Över tiden ska urvalet justeras för förändringar hos uppgiftslämnarna. Dessa förändringar kan uppstå till följd av fusioner, uppdelningar, tillväxt hos ett institut, etc. Vissa uppgiftslämnare kan komma att byta stratum. Liksom i fall 2 och 3 för utgående institut, ska urvalet justeras med hjälp av en vedertagen statistisk metod, härledd från urvalsteorin. Ny urvalssannolikhet och vikt ska fördelas om de nationella centralbankerna gör ett slumpmässigt urval.

Avsnitt 3: Ytterligare urvalsfrågor

7. Konsistens

31.

I syfte att uppnå konsistens mellan statistiken över MFI:s räntesatser för utestående belopp avseende inlåning och utlåning och nya avtal avseende inlåning och utlåning, ska de nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden använda samma uppgiftslämnare för insamlande av båda dessa uppgiftstyper. De nationella centralbankerna får också använda urvalsmetoden för vissa uppgifter till statistiken över MFI:s räntesatser och census för resten. De får emellertid inte använda två eller flera olika urval.

8. Finansiella innovationer

32.

I urvalet behöver de nationella centralbankerna inte ta med varje produkt som existerar på nationell nivå. De får emellertid inte undanta en hel instrumentkategori på den grunden att de berörda beloppen är mycket små. Om en instrumentkategori enbart erbjuds av ett institut, ska därför det institutet representeras i urvalet. Om en instrumentkategori inte existerade i en medlemsstat i euroområdet vid tiden för den första dragningen av urvalet, men därefter introduceras av ett institut, bör detta institut ingå i urvalet vid tiden för nästa kontroll av representativiteten. Om en ny produkt skapas, bör instituten i urvalet ta med den i nästa rapport, eftersom alla uppgiftslämnare ombeds rapportera om alla sina produkter.

Avsnitt 4: Nationella viktade genomsnittliga räntesatser och nationella avtalsvolymer totalt

33.

De nationella centralbankerna ska inhämta viktade genomsnittliga räntesatser och relaterade avtalsbelopp från alla sina faktiska inhemska uppgiftslämnare och beräkna nationella viktade genomsnittliga räntesatser för varje instrumentkategori på basis av uppräknade avtalsvolymer per stratum. Uppgifterna rapporteras till ECB.

34.

Om slumpmässigt urval tillämpas ska estimatorn för räntesatsen på stratumnivå och nationell nivå vara konsistent med urvalet, ett enkelt slumpmässigt urval eller med sannolikheten proportionell till storleken, vilket innebär att uppräknade belopp används för viktningen av räntesatserna.

35.

Om de största instituten väljs ut, ska estimatorn för räntesatserna aggregera räntesatser för olika institut i samma stratum genom att de rapporterade beloppen viktas, och aggregat för olika strata bör göras genom att uppräknade volymer används i varje stratum.

36.

För varje instrumentkategori som avser utestående belopp, dvs. indikatorerna 1–26 i tillägg 1 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34), ska de nationella centralbankerna tillhandahålla en nationell viktad genomsnittlig räntesats.

37.

För varje instrumentkategori som avser nya avtal, dvs. indikatorerna 1–23 och 30–85 i tillägg 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34), ska de nationella centralbankerna tillhandahålla en nationell viktad genomsnittlig räntesats. Därutöver ska de nationella centralbankerna för var och en av indikatorerna 2–4, 8–11, 13–22, 33–35 och 37–85 i tillägg 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) rapportera beloppet av nya avtal som förvaltats på nationell nivå under referensmånaden för varje instrumentkategori. För de instrumentkategorier som avser omförhandlade lån till hushåll och icke-finansiella bolag (indikatorerna 88–91 i tillägg 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) krävs endast information om volymer, och information om räntesatser samlas efter bästa förmåga Dessa belopp av nya avtal avser populationstotalen, dvs. hela referenspopulationen av uppgiftslämnare, och på samma sätt som för övriga volymer på de nya avtalen skattas denna uppgift genom uppräkningsförfarandet i punkterna 38–40.

38.

Om slumpmässigt urval eller urval av de största instituten används för att välja uppgiftslämnare, ska uppräkningsfaktorer användas för att räkna upp avtalsvolymerna. Uppräkning tillämpas på stratumnivå.

39.

Om slumpmässigt urval används, definieras uppräkningsfaktorerna som de omvända mot urvalssannolikheten πi , dvs. 1/πi . Den skattade beloppet av nya avtal för populationstotalen B beräknas då genom följande allmänna formel:

med

B som den totala avtalsvolymen

Bi som beloppet av nya avtal för institutet i

πi som sannolikheten för att välja institutet i

40.

Om urval av de största instituten används, definieras uppräkningsfaktorerna för varje stratum j som det omvända av stratumets täckningskvot genom följande formel:

med:

som den totala volymen inom stratumet j

som volymen inom varje stratum j för institutet i

Nj 0 som antalet kreditinstitut som inte har valts ut inom stratumet j

Nj 1 som antalet kreditinstitut som har valts ut i stratumet j.

41.

Uppräkningsfaktorerna EFj enligt definitionen i punkt 40 för nya avtal beräknas genom att volymerna på de nya avtalen ersätts med motsvarande utestående belopp. Den uppräknade volymen för stratum j beräknas då som uppräkningsfaktorn för stratum j multiplicerat med den rapporterade volymen för stratum j.

42.

De nationella centralbankerna ska tillhandahålla ECB uppgifter om MFI:s räntesatser på utestående belopp och nya avtal, angivna med fyra decimaler. Detta ska inte påverka tillämpningen av beslut som tagits av de nationella centralbankerna när det gäller på vilken detaljnivå de önskar insamla uppgifterna. De offentliggjorda resultaten ska inte innehålla mer än två decimaler.

43.

De nationella centralbankerna ska dokumentera alla (förändringar i) reglerande åtgärder som påverkar statistiken över MFI:s räntesatser i de metodkommentarer som ska tillhandahållas tillsammans med de nationella uppgifterna.

44.

De nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden för valet av uppgiftslämnare ska tillhandahålla en skattning av urvalsfel för det första urvalet. En ny skattning ska tillhandahållas efter varje upprätthållande av konsistenta urval.

DEL 3

Behandling av specifika produkter för statistiken över MFI:s räntesatser

Behandlingen av de produkter som definieras i följande punkter ska användas som referens för produkter med liknande egenskaper.

In- eller utlåning med möjlighet till utökning (eller neddragning) (step up/step down) är en inlåning eller en utlåning med fastställd löptid för vilken en ränta tillämpas som höjs (sänks) från år till år med ett i förväg bestämt antal procentenheter. In- eller utlåning med möjlighet till utökning (neddragning) är instrument med fastställd ränta över hela löptiden. Räntan för inlåningens eller utlåningens hela löptid och övriga villkor och förutsättningar avtalas i förväg vid tidpunkten t0 när avtalet undertecknas. Ett exempel på en inlåning med möjlighet till utökning är en inlåning med en överenskommen löptid om fyra år, som erhåller 5 procents ränta under det första året, 7 procent under det andra, 9 procent under det tredje och 13 procent under det fjärde. Den överenskomna årliga räntan på nya avtal, som ska tas med vid tiden t0 i statistiken över MFI:s räntesatser, ska vara det geometriska medeltalet av faktorerna ”1 + räntan”. I enlighet med bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) får de nationella centralbankerna begära att uppgiftslämnare tillämpar en snävt definierad effektiv ränta på denna typ av produkter. Den överenskomna årliga räntan på utestående belopp som ska tas med från tiden t0 till t3 är den ränta som tillämpas av uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor, dvs. i exemplet med inlåningen med en överenskommen löptid om fyra år 5 procent vid tiden t0, 7 procent vid tiden t1, 9 procent vid tiden t2 och 13 procent vid tiden t3.

För statistiken över MFI:s räntesatser ska lån som har erhållits genom en kreditlinje ha den betydelse som definieras och klassificeras i del 2 i bilaga II till förordning (EU) nr 2021/379 (ECB/2021/2). Endast utestående belopp, dvs. belopp som har använts och ännu inte har återbetalts enligt en kreditlinje, ska behandlas som nya avtal och återspeglas i statistiken över MFI:s räntesatser. Belopp som står till förfogande enligt en kreditlinje men som inte har använts eller som redan har återbetalts ska inte tas med, vare sig som nya avtal eller som utestående belopp.

Ett paraplyavtal tillåter kunden att låna på olika typer av lånekonton upp till ett visst högsta belopp som beräknas för alla lånekonton tillsammans. När ett paraplyavtal ingås är inte typen av lån eller lånetidpunkten eller räntan angivna, utan avtal kan slutas om en rad olika möjligheter. Sådana paraplyavtal ska inte ingå i statistiken över MFI:s räntesatser. Så snart ett lån enligt ett sådant paraplyavtal tas ut, ska det dock ingå under motsvarande post i statistiken över MFI:s räntesatser, både under nya avtal och utestående belopp.

Sparinlåning med en grundränta plus premie för trogna kunder och/eller tillväxt kan förekomma. När inlåningen görs är det oklart om någon premie kommer att erläggas. Betalningen är beroende av den framtida okända inställningen till sparande hos hushållet eller det icke-finansiella bolaget. Enligt vedertagen uppfattning ska sådana premier för trogna kunder eller tillväxt inte inkluderas i den överenskomna årliga räntan på nya avtal. Den överenskomna årliga räntan på utestående belopp omfattar alltid de räntesatser som tillämpades av uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor. Om sådana premier för trogna kunder eller tillväxt beviljas av uppgiftslämnaren, ska detta följaktligen återspeglas i statistiken över utestående belopp.

Utlåning med tillhörande derivatavtal, dvs. med ränteswap/tak/golv etc., kan erbjudas till hushåll eller icke-finansiella bolag. Enligt vedertagen uppfattning ska sådana tillhörande derivatavtal inte inkluderas i den överenskomna årliga räntan på nya avtal. Den överenskomna årliga räntan på utestående belopp omfattar alltid de räntesatser som tillämpades av uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor. Om sådana derivatavtal används och uppgiftslämnaren justerar räntan som debiteras hushållet eller det icke-finansiella bolaget, ska detta följaktligen återspeglas i statistiken över utestående belopp.

Inlåning kan erbjudas som innehåller två komponenter: en inlåning med överenskommen löptid för vilken en fast ränta tillämpas och ett inbyggt derivat med en avkastning som är kopplad till utvecklingen av ett definierat fondbörsindex eller en bilateral växelkurs, men med en garanterad minsta avkastning på 0 procent. Löptiden för båda komponenterna kan vara densamma eller kan skilja sig åt. Den överenskomna årliga räntan på nya avtal ska omfatta räntan för inlåning med överenskommen löptid, eftersom den återspeglar avtalet mellan insättaren och uppgiftslämnaren och är känd när beloppet placeras. Avkastningen på den andra komponenten av inlåningen, kopplad till utvecklingen av ett fondbörsindex eller en bilateral växelkurs, är bara känd i efterhand vid förfall och kan således inte innefattas i räntan på nya avtal. Endast den garanterade minsta avkastningen (normalt 0 procent) ska därför ingå. Den överenskomna årliga räntan på utestående belopp omfattar alltid de räntesatser som tillämpades av uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor. Till förfallodagen ska räntan på inlåningen med överenskommen löptid räknas in liksom den garanterade minsta avkastningen på derivatinlåningen. Först på förfallodagen ska MFI:s räntor på utestående belopp återspegla den överenskomna årliga ränta som erläggs av uppgiftslämnaren.

Inlåning med en löptid om över två år, som definieras i del 2 i bilaga II till förordning (EU) nr 2021/379 (ECB/2021/2), kan innehålla konton för pensionssparande. Huvuddelen av pensionssparandet kan placeras i värdepapper och räntan är därför beroende av avkastningen på underliggande värdepapper. Den återstående delen av innehavet på kontona för pensionssparande kan bestå av kontanter och räntan bestäms av kreditinstitut eller annat institut på samma sätt som för övrig inlåning. Vid den tid då inlåningen placeras är den totala avkastningen från kontot för pensionssparande okänd för hushållet och den kan också bli negativ. Då inlåningen placeras är dessutom ränta överenskommen mellan hushållet och kreditinstitutet eller annat institut enbart för inlåningsdelen, men däremot inte för den del som investeras i värdepapper. Endast den inlåningsdel som inte investeras i värdepapper ska därför innefattas i statistiken över MFI:s räntesatser. Den överenskomna årliga räntan på nya avtal som rapporteras är den ränta som avtalats mellan hushållet och uppgiftslämnaren på inlåningsdelen vid den tid då inlåningen placeras. Den överenskomna årliga räntan på utestående belopp ska vara den ränta som tillämpas av uppgiftslämnaren på inlåningsdelen av kontona för pensionssparande vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor.

Program för bostadssparande är långfristigt sparande som kan ge låg avkastning men som, efter en viss tidsperiod av sparande, ger hushållet eller det icke-finansiella bolaget rätt till ett bostadslån till rabatterad ränta. I enlighet med del 2 i bilaga II till förordning (EU) nr 2021/379 (ECB/2021/2) ska dessa sparprogram klassificeras som inlåning med överenskommen löptid över två år så länge de fungerar som inlåning. Så snart de förvandlas till ett lån klassificeras de som bostadslån till hushåll. Den ränta som avtalas vid den tid då den första inlåningen placeras rapporterar uppgiftslämnarna som nytt inlåningsavtal. Det motsvarande beloppet av nya avtal ska vara det belopp som har placerats. Ökningen av detta belopp för inlåningen över tiden tas endast med under utestående belopp. Vid den tid då inlåningen förvandlas till ett lån registreras detta nya lån som ett nytt utlåningsavtal. Räntan ska vara den rabatterade ränta som erbjuds av uppgiftslämnaren. Vikten är det totala lånebeloppet som beviljats till hushållet eller det icke-finansiella bolaget.

10.

Enligt del 2 i bilaga II till förordning (EU) nr 2021/379 (ECB/2021/2) ska den franska reglerade bostadsplanen plan d'épargne-logement (PEL) klassificeras som inlåning med en överenskommen löptid över två år. Regeringen reglerar villkoren för PEL och fastställer räntan, som förblir oförändrad under inlåningens hela löptid, d.v.s. varje ”generation” av PEL har samma ränta kopplad till sig. Varje PEL innehas under minst fyra år och varje år sätter kunden in ett förutbestämt minimibelopp men får öka sina inbetalningar när som helst under programmets löptid. Uppgiftslämnarna ska som nytt avtal rapportera den första insättningen vid öppnandet av en ny PEL. Det belopp som placeras initialt i PEL kan vara mycket lågt, vilket betyder att vikten knuten till räntan på det nya avtalet också kommer att vara relativt låg. Detta tillvägagångssätt säkerställer att räntan på nya avtal alltid återspeglar villkoren för den nuvarande generationen PEL. Förändringar i räntan som tillämpas på nya PEL återspeglas i räntan på nya avtal. Kundernas reaktion i form av ett portföljbyte från andra långfristiga inlåningar till redan existerande PEL återspeglas inte i räntan på nya avtal utan enbart i räntorna på utestående belopp. Vid slutet av fyraårsperioden kan kunden antingen begära en utlåning till rabatterad ränta eller förnya avtalet. Eftersom denna förnyelse av PEL utförs automatiskt utan någon aktiv inblandning från kundens sida, och eftersom villkoren och förutsättningarna för avtalet inklusive räntorna inte omförhandlas, ska denna förnyelse i enlighet med del 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) inte betraktas som nya avtal. Vid förnyandet av avtalet, får kunden göra ytterligare insättningar, förutsatt att det utestående beloppet inte överskrider ett definierat tak och avtalet inte överskrider ett definierat maximalt antal år avseende löptid. Om taket eller den maximala löptiden uppnås, ska avtalet frysas. Hushållet eller det icke-finansiella bolaget behåller upplåningsrättigheterna och beviljas fortfarande en ränta som följer de villkor som rådde vid öppnandet av PEL så länge som beloppet finns kvar i bankens räkenskaper. Staten beviljar en subvention i form av en räntebetalning utöver den ränta som erbjuds av kreditinstitut eller andra institut. I enlighet med del 1 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) ska endast den del av räntebetalningen som erbjuds av kreditinstitut eller andra institut innefattas i statistiken över MFI:s räntesatser. Den statliga subventionen, som erläggs genom, men inte av, kreditinstitutet eller annat institut, ska inte beaktas.

11.

Negativa räntor på inlåning bör ingå i MFI:s räntesatser, förutsatt att dessa räntor inte är exceptionella sett till marknadsvillkoren.

(1) Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/379 av den 22 januari 2021 om kreditinstitutens och MFI-sektorns balansräkningsposter (omarbetning) (ECB/2021/2) (EUT L 73, 3.3.2021, s.16).

(2) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 av den 24 september 2013 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut (ECB/2013/34) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 51).

(3) Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 63/2002 av den 20 december 2001 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2001/18) (EUT L 10, 12.1.2002, s. 24).

(4) Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 290/2009 av den 31 mars 2009 om ändring av förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2009/7) (EUT L 94, 8.4.2009, s. 75).

(5) Detta innebär att variationen inom stratumet definierad som är betydligt lägre än den totala variationen inom hela den faktiska rapporterande populationen definierad som , där h anger varje stratum, xi räntesatsen för institutet i, den enkla genomsnittliga räntesatsen för stratumet h, n det totala antalet institut i urvalet och den enkla genomsnittliga räntesatsen för samtliga institut i urvalet.

(6) De nationella centralbankerna kan direkt översätta det absoluta måttet av 10 baspunkter på en konfidensnivå på 90 procent till ett relativt mått för den högsta godtagbara variationskoefficienten enligt den skattningsansvarige.

(7) Observera tabellerna 1 och 2 i ECB:s statistikdokument ”Quality measures in non-random sampling”, finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu, som visar resultaten i fråga om den syntetiska genomsnittliga avvikelsen för de estimatorer för den första och tredje kvartilen som tillämpas i respektive land.

BILAGA IV

Tabell 1

Tabell 2

Tabell 3

INSTRUMENTKATEGORIER FÖR RÄNTOR PÅ UTESTÅENDE BELOPP
	Sektor	Typ av instrument	Ursprunglig löptid	Rapporteringskrav
Inlåning i euro	Från hushåll	Med överenskommen löptid	Upp till 2 år	AAR
	Från hushåll	Med överenskommen löptid	Över 2 år	AAR
	Från icke-finansiella bolag	Med överenskommen löptid	Upp till 2 år	AAR
	Från icke-finansiella bolag	Med överenskommen löptid	Över 2 år	AAR
Utlåning i euro	Till hushåll	För bostadsköp	Upp till 1 år	AAR
			Över 1 år och upp till 5 år	AAR
			Över 5 år	AAR
		För konsumtion och andra ändamål	Upp till 1 år	AAR
			Över 1 år och upp till 5 år	AAR
			Över 5 år	AAR
	Till icke-finansiella bolag	Totalt	Upp till 1 år	AAR
			Över 1 år och upp till 5 år	AAR
			Över 5 år	AAR

INSTRUMENTKATEGORIER FÖR RÄNTOR PÅ NYA AVTAL
	Sektor	Typ av instrument	Ursprunglig löptid, uppsägningsperiod, första räntebindningsperiod	Rapporteringskrav
Inlåning i euro	Från hushåll	Över natten (*)		AAR
		Med överenskommen löptid	Upp till 1 års löptid	AAR, belopp
			Över 1 års och upp till 2 års löptid	AAR, belopp
			Över 2 års löptid	AAR, belopp
		Med uppsägningstid (*)	Upp till 3 månaders uppsägningstid	AAR
		Med uppsägningstid (*)	Över 3 månaders uppsägningstid	AAR
	Från icke-finansiella bolag	Över natten (*)		AAR
		Med överenskommen löptid	Upp till 1 års löptid	AAR, belopp
			Över 1 års och upp till 2 års löptid	AAR, belopp
			Över 2 års löptid	AAR, belopp
		Repor
Utlåning i euro	Till hushåll	Revolverande lån och checkräkningskrediter, oäkta kreditkortskredit (komfortkredit) och äkta kreditkortskredit (*)		AAR
		För konsumtion	Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 1 år och upp till 5 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 5 år	AAR, belopp
		För bostadsköp	Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 1 år och upp till 5 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 5 år och upp till 10 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 10 år	AAR, belopp
		För andra ändamål	Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 1 år och upp till 5 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 5 år	AAR, belopp
	Till icke-finansiella bolag	Revolverande lån och checkräkningskrediter, oäkta kreditkortskredit (komfortkredit) och äkta kreditkortskredit (*)		AAR
		Andra lån upp till 250 000 euro	Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 3 månader	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 3 månader och upp till 1 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 1 år och upp till 3 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 3 år och upp till 5 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 5 år och upp till 10 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 10 år	AAR, belopp
		Andra lån över 250 000 euro och upp till 1 miljon euro	Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 3 månader	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 3 månader och upp till 1 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 1 år och upp till 3 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 3 år och upp till 5 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 5 år och upp till 10 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 10 år	AAR, belopp
		Andra lån över 1 miljon euro	Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 1 år och upp till 5 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 5 år	AAR, belopp

(*) För dessa indikatorer inkluderas volymerna i rapporteringssystemet för individuella BSI-uppgifter.

BILAGA V

DEL 1

Statistik över kassakravsbasen

Tabell 1

Uppgifter om balansräkningsposter som krävs för att sammanställa statistik över kassakravsbasen

Världen

BALANSRÄKNINGSPOSTER

Alla motparter, exklusive Eurosystemet och kreditinstitut i euroområdet som omfattas av kraven minimireserver

Totalt

SKULDER

9	Inlåning (alla valutor)

9.1	Över natten

9.2	Med överenskommen löptid – upp till 2 år

9.3	Med uppsägningstid – upp till 2 år

9	Inlåning (alla valutor)

9.2	Med överenskommen löptid – över 2 år

9.3	Med uppsägningstid – över 2 år

9.4

Repoavtal

11	Emitterade skuldebrev (alla valutor)

Upp till 2 år

Över 2 år (1)

Tabell 2

Uppgifter om balansräkningsposter som krävs för kontroll

	A. Inhemska
	Ofördelat
Generellt avdrag	R6

Beräkning av generellt avdrag för kontrolländamål (R6):

Vid beräkningen av det generella avdraget för kontrolländamål ska de nationella centralbankerna välja det som är lägst av följande:

(a)	Posterna som ingår i kassakravsbasen multiplicerade med tillämplig kassakravsprocent i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1).

(b)	Det schablonavdrag som anges i artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1).

De nationella centralbankerna ska aggregera dessa belopp för samtliga kassakravspliktiga kreditinstitut, samt i relevanta fall beakta reglerna för kreditinstitutens schablonavdrag enligt artiklarna 11 och 12 i förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1).

DEL 2

Makrorelationsstatistik

Uppgifter om kreditinstitutens balansräkningsposter för beräkning av makrorelationstalet

BALANSRÄKNINGS-

A. Inhemska

B. Euroområdet, ej inhemska

C. Övriga utlandet

D. Totalt

POSTER

MFI

Icke-MFI

MFI

Icke-MFI

Skulder

11.	Emitterade skuldebrev (alla valutor)

Upp till 2 år

MR1

TILLGÅNGAR

3.	Innehav av skuldebrev (alla valutor)

Upp till 2 år

MR2

MR3

(1) Beloppen av skuldförbindelser med överenskommen löptid över två år innefattar även sådana skuldförbindelser som innehas av andra kassakravspliktiga kreditinstitut, av ECB eller av nationella centralbanker i deltagande medlemsstater.

BILAGA VI

BILAGA VII

FINANSIELLA STRUKTURINDIKATORER FÖR KREDITINSTITUT

Antal kontor (lokala filialer) för alla kreditinstitut i medlemsstaten. Med ”kontor” avses en geografiskt identifierbar verksamhetsort. Kontor till institutionella enheter som inte är KI ska inte ingå, även om de tillhör samma grupp av KI (bankgrupp).

Antal anställda i KI. Denna indikator avser antalet anställda i alla inhemska KI under referensåret. De nationella centralbankerna ska följa det koncept som används för att rapportera ”Anställda (Employment) domestic” för RIAD i enlighet med Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2018/876 (ECB/2018/16). Anställda vid institutionella enheter som inte är KI ska inte ingå, även om dessa institut tillhör en bankgrupp. Om definitiva uppgifter saknas, ska de nationella centralbankerna lämna en skattning.

Antal filialer till KI från andra medlemsstater. Denna indikator avser antalet KI-filialer som hade hemvist i den rapporterande medlemsstaten och som hade överordnade KI med hemvist i andra medlemsstater vid slutet av referensperioden. Filialer som har överordnade inhemska KI ska inte ingå.

Summa tillgångar för filialer till KI från andra medlemsstater. Denna indikator avser den aggregerade balansomslutningen för de filialer som täcks av indikatorn ”Antal filialer till KI från andra medlemsstater” vid slutet av referensperioden.

Antal dotterbolag till KI från andra medlemsstater. Denna indikator avser antalet KI-dotterbolag som hade hemvist i den rapporterande medlemsstaten och som hade överordnade KI med hemvist i andra medlemsstater i slutet av referensperioden. Dotterbolag som har överordnade inhemska KI ska inte ingå.

Summa tillgångar för dotterbolag till KI från andra medlemsstater. Denna indikator avser den aggregerade balansomslutningen för de dotterbolag som täcks av indikatorn ”Antal dotterbolag till KI från andra medlemsstater.

Antal filialer till KI från tredje land. Denna indikator avser antalet KI-filialer som hade hemvist i den rapporterande medlemsstaten och som hade överordnade KI med hemvist i länder som inte var medlemsstater vid slutet av referensperioden. Filialer som har överordnade inhemska KI ska inte ingå.

Summa tillgångar för filialer till KI från tredje land. Denna indikator avser den aggregerade balansomslutningen för de filialer som täcks av indikatorn ”Antal filialer till KI från tredje land”.

Antal dotterbolag till KI från tredje land. Denna indikator avser antalet KI-dotterbolag som hade hemvist i den rapporterande medlemsstaten och som hade överordnade KI med hemvist i länder som inte var EU-medlemsstater vid slutet av referensperioden. Dotterbolag som har överordnade inhemska KI ska inte ingå.

10.

Summa tillgångar för dotterbolag till KI från tredje land. Denna indikator avser den aggregerade balansomslutningen för de dotterbolag som täcks av indikatorn ”Antal dotterbolag till KI från tredje land”.

11.

Antal filialer till KI från medlemsstater i euroområdet. Denna indikator avser antalet KI-filialer som hade hemvist i den rapporterande medlemsstaten och som hade överordnade KI med hemvist i medlemsstater i euroområdet (utöver den rapporterande medlemsstaten) vid slutet av referensperioden. Filialer som har överordnade inhemska KI ska inte ingå.

12.

Summa tillgångar för filialer till KI från medlemsstater i euroområdet. Denna indikator avser den aggregerade balansomslutningen för de filialer som täcks av indikatorn ”Antal filialer till KI från medlemsstater i euroområdet”.

13.

Antal dotterbolag till KI från medlemsstater i euroområdet. Denna indikator avser antalet dotterbolag som hade hemvist i den rapporterande medlemsstaten och som hade överordnade KI med hemvist i medlemsstater i euroområdet (utöver den rapporterande medlemsstaten) vid slutet av referensperioden.

14.

Summa tillgångar för dotterbolag till KI från medlemsstater i euroområdet. Denna indikator avser den aggregerade balansomslutningen för de dotterbolag som täcks av indikatorn ”Antal dotterbolag till KI från medlemsstater i euroområdet”.

15.

De fem största KI:s andel av totala tillgångar (CR5). Denna indikator avser koncentrationen i banksektorn. De nationella centralbankerna måste hålla sig till följande okonsoliderade aggregerade strategi för att härleda den: a) rangordna samtliga rapporterande KI:s balansomslutning och b) beräkna i) summan av de fem största balansomslutningarna och ii) summan av samtliga balansomslutningar och c) beräkna hur i) står i förhållande till ii). De uppgifter som ska rapporteras till ECB måste uttryckas i procenttal – exempelvis ska ett värde på 72,4296 procent rapporteras som 72,4296 och inte som 0,7243. Även om sammansättningen av de fem största bankerna kan variera över tiden ska de nationella centralbankerna endast rapportera andelen för de fem största kreditinstituten vid en given tidpunkt (slutet av december av referensåret). För denna indikator får de nationella centralbankerna efter särskild överenskommelse med ECB behandla vissa KI med gruppanknytning som ett individuellt KI, om detta ger en mer ändamålsenlig bild av banksektorns koncentration.

16.

Herfindahl-index (HI) för KI:s totala tillgångar. I likhet med föregående indikator avser denna indikator koncentrationen i banksektorn. De nationella centralbankerna måste så långt det går tillämpa en aggregerad strategi. I detta fall måste beräkningen av HI inbegripa den aggregerade balansräkningen för varje KI som ingår i gruppen, eventuellt med hjälp av räkenskapsuppgifter ur årsredovisningar för dessa institut. Om inte alla KI i ”tail” rapporterar uppgifter, måste uppgifterna räknas upp.

HI erhålls genom att summera kvadraterna av samtliga KI:s marknadsandelar i banksektorn och måste rapporteras till ECB enligt följande formel:

HI = Σn i = 1 (Xi / X)2 , där

n	=	totalt antal KI i medlemsstaten
Xi	=	totala tillgångar för KIi
X	=	Σn i = 1Xi = totala tillgångar för alla KI i landet.

För denna indikator får de nationella centralbankerna efter särskild överenskommelse med ECB behandla vissa KI med gruppanknytning som ett individuellt KI, om detta ger en mer ändamålsenlig bild av banksektorns koncentration.

17.

Herfindahl-index (HI) för totala inhemska lån För denna indikator ska de metodprinciper som tillämpats för att beräkna Herfindahl-index för KI:s samtliga tillgångar användas. Totala tillgångar ska dock ersättas av total kreditgivning, vilket definieras som tillgångar i form av lån och skuldebrev gentemot inhemska icke-MFI, exklusive offentlig förvaltning (1). För denna indikator får de nationella centralbankerna efter särskild överenskommelse med ECB behandla vissa KI med gruppanknytning som ett individuellt KI, om detta ger en mer ändamålsenlig bild av banksektorns koncentration.

Tabell 1.

Finansiella strukturindikatorer för kreditinstitut (KI)

Alla KI

2.	KI från andra EU-länder

3.	KI från andra medlems-stater i euroområdet

4.	KI från alla områden utom EU och inhemska

Antal anställda

N30

Antal kontor

N40

Antal filialer

N10

Antal dotterbolag

N20

Herfindahl-index för KI:s totala tillgångar

H10

Herfindahl-index för totala inhemska lån

H20

De fem största KI:s andel av totala tillgångar (CR5)

S10

Summa tillgångar för filialer

T11

Summa tillgångar för dotterbolag

T12

(1) Sektor S.13 i Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010) som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013.

11.6.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 208/59

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2021/831

av den 26 mars 2021

om statistiska uppgifter som ska rapporteras om andra finansförmedlare än monetära finansinstitut (ECB/2021/12)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.3, och

av följande skäl:

(1)

För att fullgöra sina uppgifter enligt fördraget kräver Europeiska centralbanken att de medlemsstater som har euron som valuta (euroområdets medlemsstater) rapporterar statistiska uppgifter om andra finansförmedlare än monetära finansinstitut (MFI). Denna information ger ECB en omfattande statistisk överblick över annan finansiell verksamhet än den som utförs av monetära finansinstitut (MFI) i euroområdets medlemsstater som behandlas som ett enda ekonomiskt territorium. Insamlingen av tillräckligt detaljerade statistiska uppgifter är nödvändig för att säkerställa uppgifterna analytiska värde för penningmängds- och finansanalysen på unionsnivå samt för Europeiska centralbankssystemets (ECBS) bidrag till det finansiella systemets stabilitet. Statistiska uppgifter om finansiella transaktioner, liksom statistiska uppgifter om utestående belopp, används även för att sammanställa annan statistik, särskilt euroområdets finansräkenskaper i enlighet med Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2013/24 (1).

(2)

De nationella centralbankernas insamling av statistiska uppgifter bör harmoniseras i euroområdet. Därför är det nödvändigt att skapa gemensamma regler för hur dessa uppgifter samlas in och behandlas. Det är viktigt att säkerställa att dessa regler inte medför en orimlig rapporteringsbörda för de nationella centralbankerna. De nationella centralbankerna bör därför rapportera dessa statistiska uppgifter till ECB genom att använda de statistiska uppgifter som samlas in enligt Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) (2), Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) (3), Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) (4) och Europeiska centralbankens förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2) (5) samt, för vissa finansförmedlare, statistiska uppgifter som finns tillgängliga på nationell nivå. ECB får använda de statistiska uppgifter som rapporteras enligt den här riktlinjen i enlighet med förordning (EG) nr 2533/98.

(3)

Därför är det också nödvändigt att fastställa de format och förfaranden som de nationella centralbankerna ska använda när de till ECB rapporterar statistiska uppgifter som finns tillgängliga på nationell nivå avseende sådana finansförmedlare som inte ingår i den rapporterande populationen enligt dessa förordningar.

(4)

Definitionerna i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38), förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40), förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50), förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2) och rådets förordning (EG) nr 2533/98 (6) har också betydelse för rapportering enligt den här riktlinjen och bör därför gälla.

(5)

För att få den omfattande statistiska överblicken som krävs för att ECB ska kunna utföra en effektiv penningpolitisk och finansiell analys på unionsnivå, behöver ECB detaljerade statistiska uppgifter om andra finansförmedlare än monetära finansinstitut, som kategoriseras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (7), inklusive investeringsfonder (IF), försäkringsbolag (IC) och pensionsinstitut (PF), utöver de uppgifter som rapporteras om monetära finansinstitut enligt Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/830 (ECB/2021/11) (8). De nationella centralbankerna bör därför rapportera separata statistiska uppgifter om delsektorerna IF, IC och PF.

(6)

De statistiska uppgifterna om delsektorerna investeringsfonder, försäkringsbolag och pensionsinstitut som rapporteras enligt förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38), förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) och förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2) omfattar rapportering av värdepapper med offentligt tillgängliga identifikationskoder enligt principen värdepapper för värdepapper. För att rapportera dessa uppgifter till ECB, bör de nationella centralbankerna hänvisa till en fungerande centraliserad värdepappersdatabas (CSDB) eller en jämförbar nationell värdepappersdatabas för klassificeringen av statistik över de tillgångar och skulder som investeringsfonder, försäkringsbolag och pensionsinstitut har.

(7)

För att ge ECB en överblick över de finansiella transaktioner som andra finansförmedlare (OFI) i euroområdets medlemsstater som inte omfattas av ECB:s statistikförordningar genomför, behöver ECB statistiska uppgifter som finns tillgängliga på nationell nivå avseende de tillgångar och skulder som innehas och emitteras av vissa OFI. De nationella centralbankerna bör därför rapportera dessa statistiska uppgifter som finns tillgängliga på nationell nivå till ECB i enlighet med denna riktlinje. Dessa statistiska uppgifter bör inkludera statistiska uppgifter om tillgångar och skulder för följande OFI: värdepappershandlare, finansiella bolag med utlåningsverksamhet samt specialiserade finansiella bolag. Statistiska uppgifter som ska rapporteras om finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (s.k. värdepapperiseringsinstitut) (som klassificeras som OFI i förordning (EU) nr 549/2013) bör separeras från rapporteringskraven för OFI eftersom deras insamling från uppgiftslämnarna regleras i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).

(8)

ECB behöver separata statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av OFI som klassificeras som värdepapperiseringsinstitut för att bevaka konsekvenserna av värdepapperiseringsverksamheten, särskilt samspelet mellan värdepapperiseringsinstituten och MFI-sektorn till vilken instituten har nära kopplingar. De nationella centralbankerna bör därför rapportera dessa statistiska uppgifter till ECB separat från statistiska uppgifter som rapporteras om OFI utifrån i de statistiska uppgifter som samlas in enligt förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).

(9)

ECB behöver statistiska uppgifter om centrala motparter (CCP) som klassificeras som specialiserade finansiella bolag inom kategorin OFI i förordning (EU) nr 549/2013) som inte omfattas av ECB:s statistikförordningar. ECB behöver dessa uppgifter för att kunna bekräfta att de korrigeringar som görs för MFI:s utlåning till, och inlåning från, centrala motparter i de monetära aggregaten och motparter är lämpliga för den faktiska verksamheten som de centrala motparterna bedriver. De nationella centralbankerna bör därför rapportera dessa statistiska uppgifter separat från, och utöver, de statistiska uppgifter som rapporteras om OFI.

(10)

För att säkerställa att de statistiska uppgifter om andra finansinstitut än MFI som rapporteras till ECB är representativa för hela den uppgiftslämnande populationen, behövs gemensamma regler för uppräkning för sådana uppgiftslämnare som har beviljats undantag i enlighet med förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38), förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40), förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) och förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2).

(11)	För att ECB ska kunna utföra sina uppgifter är det lämpligt att de nationella centralbankerna rapporterar de statistiska uppgifterna till ett visst datum.

(12)

(13)

Artikel 5 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, implicerar en skyldighet för medlemsstater utanför euroområdet som planerar att införa euron att utforma och genomföra åtgärder för att samla in de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav på statistikområdet. För att ge ECB en fullständig överblick över de statistiska uppgifter som samlas in, och möjliggöra relevanta analyser av dessa, bör de nationella centralbankerna i medlemsstater utanför euroområdet som inför euron ha en skyldighet att ge ECB tillgång till statistiska uppgifter som omfattar en specificerad tidsperiod innan de inför euron.

(14)	Det är lämpligt att alla nationella centralbanker följder en gemensam metod när de överför sina statistiska uppgifter till ECB. Därför bör man avtala om ett harmoniserat elektroniskt överföringsformat som specificeras ECBS.

(15)

Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande så att tekniska ändringar av bilagorna till denna riktlinje kan göras på ett effektivt sätt förutsatt att de varken leder till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan påverkas. De nationella centralbankerna bör därför föreslå sådana tekniska ändringar genom statistikkommittén och hänsyn bör tas till de synpunkter som framförs av ECBS statistikkommitté vid tillämpningen av detta förfarande.

(16)	Av rättssäkerhetsskäl bör de nationella centralbankerna följa bestämmelserna i denna riktlinje fr.o.m. samma dag som avses i artikel 2 i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/835 (ECB/2021/16) (9).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT 1

SYFTE OCH OMFATTNING

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. I denna riktlinje fastställs rapporteringskraven för nationella centralbanker avseende statistiska uppgifter om andra finansförmedlare än monetära finansinstitut (MFI). Av denna riktlinje framgår vilka uppgifter som ska rapporteras till ECB, hur uppgifterna behandlas, frekvens och tidpunkter för rapporteringen och vilka standarder rapporteringen ska följa.

2. Denna riktlinje ska tillämpas på följande finansförmedlare:

a)	investeringsfonder (IF),

b)	försäkringsbolag (IC),

c)	pensionsinstitut (PF),

d)	finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (FCV),

e)	andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (OFI),

f)	centrala motparter (CCP).

Artikel 2

Definitioner

1. I denna riktlinje gäller definitionerna i följande förordningar:

a)	Artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98.

b)	Artikel 1 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38).

c)	Artikel 1 i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).

d)	Artikel 1 i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50).

e)	Artikel 1 i förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2).

2. I denna riktlinje gäller också följande definitioner:

centrala motparter: sådana centrala motparter som:

a)	finns upptagna i Esmas offentliga register som inrättats med stöd av artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (10), och

b)	inte är upptagna som ”monetära finansinstitut (MFI)” i den förteckning som upprättas genom artikel 4 i Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) (11).

andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (OFI): betyder ”andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut” (delsektor S.125) enligt definitionen i punkterna 2.86–2.94 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013, och exklusive FVC enligt definitionen i punkt 2.90 i den bilagan.

AVSNITT 2

INVESTERINGSFONDER

Artikel 3

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om tillgångar och skulder som innehas och emitterats av investeringsfonder (IF)

1. De nationella centralbankerna ska rapportera nedanstående aggregerade statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av investeringsfonder (IF):

a)	Tabell 1 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38).

b)	Tabell 4 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38).

c)	Tabell 1 i del 1 i bilaga I till den här riktlinjen baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

d)	Tabell 2 i del 1 i bilaga I till den här riktlinjen baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

2. De statistiska uppgifter som rapporteras enligt punkt 1 ska rapporteras för alla nedanstående typer av investeringsfonder:

a)	Aktiefonder, uppdelade efter öppna och slutna aktiefonder.

b)	Obligationsfonder, uppdelade efter öppna och slutna obligationsfonder.

c)	Blandfonder, uppdelade efter öppna och slutna blandfonder.

d)	Fastighetsfonder, uppdelade efter öppna och slutna fastighetsfonder.

e)	Hedgefonder, uppdelade efter öppna och slutna hedgefonder.

f)	Övriga fonder, uppdelade efter öppna och slutna fonder.

g)	Private equity-fonder (inbegripet riskkapitalfonder) som en ”varav”-post av ”totala fonder”.

3. De statistiska uppgifter som rapporteras enligt punkt 1 b och 1 d ska också rapporteras för alla nedanstående typer av investeringsfonder:

a)	Aktiefonder, uppdelade efter företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag, UCITS), aktiefonder och andra aktiefonder än fondföretag.

b)	Obligationsfonder, uppdelade efter UCITS obligationsfonder och icke-UCITS obligationsfonder.

c)	Blandfonder, uppdelade efter UCITS blandfonder och icke-UCITS blandfonder.

d)	Fastighetsfonder, uppdelade efter UCITS fastighetsfonder och icke-UCITS fastighetsfonder.

e)	Hedgefonder, uppdelade efter UCITS hedgefonder och icke-UCITS hedgefonder.

f)	Övriga fonder, uppdelade efter övriga UCITS fonder övriga icke-UCITS fonder.

g)	Börshandlade fonder (ETF), som en ”varav”-post av ”totala fonder”.

4. De statistiska uppgifter som avses i punkt 1 ska omfatta alla nedanstående:

a)	Utestående belopp.

b)	Omklassificeringsjusteringar.

c)	Omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar.

Första stycket ska inte gälla för statistiska uppgifter om nyemission/försäljning och inlösen av aktier/andelar i investeringsfonder som rapporteras enligt punkt 1 b.

5. De statistiska uppgifter som avses i punkt 2 g ska rapporteras utifrån välgrundade skattningar i de fall där uppgifter är tillgängliga, och omfatta alla nedanstående:

a)	Utestående belopp vid kvartalsslut.

b)	Kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar.

c)	Kvartalsvisa omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar.

Första stycket ska inte gälla för statistiska uppgifter om nyemission/försäljning och inlösen av aktier/andelar i investeringsfonder som rapporteras enligt punkt 1 b.

6. Statistiska uppgifter om omklassificerings- och omvärderingsjusteringar som avses i denna artikel ska rapporteras i enlighet med bilaga II till denna riktlinje. Om uppgifter värdepapper för värdepapper finns tillgängliga får de nationella centralbankerna härleda skattningar av värdet på omvärderingsjusteringar av värdepapper på grund av pris- och växelkursförändringar.

De ska nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till omklassificeringsjusteringar som rapporteras i enlighet med bilaga II till denna riktlinje och på anmodan av ECB.

7. Om de uppgifter om innehavaraktier som rapporteras av IF, MFI och/eller OFI i enlighet med bilaga I del 2 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) är ofullständiga eller ännu inte tillgängliga ska de nationella centralbankerna rapportera statistiska uppgifter till ECB om dessa. De nationella centralbankerna ska rapportera dessa statistiska uppgifter till ECB i form av välgrundade skattningar utifrån den geografiska och sektorsvisa uppdelning som framgår av tabell 1 i bilaga I del 3 till förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) och tabell 1 i bilaga I del 1 till denna riktlinje.

8. Om de nationella centralbankerna beviljar undantag för investeringsfonder i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) ska de räkna upp till 100 procent för de statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt punkt 1.

Om de nationella centralbankerna väljer att räkna upp enligt första stycket, får de välja ett förfarande för uppräkning till 100 procents täckning baserat på de uppgifter som samlas in i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EU) 1073/2013 (ECB/2013/38) och ska tillämpa båda följande:

a)	om statistiska uppgifter om uppdelningar saknas ska skattningar härledas utifrån relationstal baserade på motsvarande delsektorer av investeringsfonder som avses i punkt 2.

b)	ingen delsektor av investeringsfonder som avses i punkt 2 ska exkluderas.

9. Om de nationella centralbankerna beviljar undantag för investeringsfonder i enlighet med artikel 8.2 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) ska de räkna upp till 100 procent för de statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt punkt 1.

10. Om investeringsfonder rapporterar uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av dem som grupp i enligt med artikel 4.3 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) till de nationella centralbankerna, ska de säkerställa att de statistiska uppgifter som rapporteras enligt denna artikel hör till samma typ av investeringsfond som avses i punkterna 2 och 3.

11. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt punkt 1 utom vad gäller följande:

a)	Under den månadsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av artikel 4 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de senaste samt de tidigare månadsvisa statistiska uppgifterna.

b)	Under den kvartalsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av artikel 4 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de senaste samt de tidigare kvartalsvisa statistiska uppgifterna.

Om nationella centralbanker reviderar statistiska uppgifter enligt första stycket ska de säkerställa att de månadsvisa och de kvartalsvisa statistiska uppgifterna stämmer överens.

Vad gäller första stycket får de nationella centralbankerna revidera statistiska uppgifter som avser tidigare referensperioder om detta i betydande grad förbättrar kvaliteten på dessa uppgifter.

De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till ECB i följande fall:

a)	Revideringar som i betydande grad förbättrar kvaliteten på statistiska uppgifter som rapporteras till ECB.

b)	Revideringar av statistiska uppgifter som rapporteras till ECB utanför de produktionsperioder som avses i första stycket.

Artikel 4

Tidsramar

1. De nationella centralbankerna ska varje kvartal rapportera de kvartalsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 3.1 a till ECB.

2. De nationella centralbankerna ska varje månad rapportera de månadsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 3.1 b till ECB, utom kvartalsvisa statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt artikel 3.2 g avseende private equity-fonder som ska rapporteras kvartalsvis.

3. De nationella centralbankerna ska varje kvartal rapportera de kvartalsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 3.1 c till ECB.

4. De nationella centralbankerna ska varje månad rapportera de månadsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 3.1 d till ECB, utom kvartalsvisa statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt artikel 3.2 g avseende private equity-fonder som ska rapporteras kvartalsvis.

5. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de statistiska uppgifter som avses i artikel 3 senast vid slutet av den tjugoåttonde arbetsdagen räknat från utgången av den månad eller det kvartal som de statistiska uppgifterna avser, i enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38).

Artikel 5

Aggregering, skattning och värdering av statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av investeringsfonder

1. De nationella centralbankerna ska härleda de aggregerade statistiska uppgifterna om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av investeringsfonder som avses i artikel 3 enligt följande:

För värdepapper med ISIN-kod (International Securities Identification Number) ska de nationella centralbankerna sammanlänka de statistiska uppgifterna som rapporteras värdepapper för värdepapper med den information som härleds från den centrala värdepappersdatabasen (CSDB) som inrättats enligt Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2012/21 (12) som huvudsaklig referensdatabas. Den sammanlänkade informationen värdepapper för värdepapper skall användas för att beräkna värdet på tillgångar och skulder i euro samt härleda nödvändiga uppdelningar för varje individuellt värdepapper i investeringsfonden. I alla nedanstående fall ska de nationella centralbankerna skatta de statistiska uppgifter som krävs:

i)	om identifikationskoderna saknas i CSDB,

ii)	om den information som behövs för att sammanställa tillgångar och skulder enligt artikel 3.1 inte kan erhållas från CSDB,

iii)	om den information i CSDB som behövs för att sammanställa tillgångar och skulder enligt artikel 3.1 inte är tillförlitlig.

De nationella centralbankerna får också samla in uppgifter värdepapper för värdepapper om sådana värdepapper som saknar offentligt tillgängliga identifikationskoder genom att använda egna interna identifikationskoder.

De nationella centralbankerna ska aggregera de statistiska uppgifter om värdepapper som härletts under punkt a) och lägga dem till den information som rapporteras för värdepapper som saknar offentligt tillgängliga identifikationskoder för att ta fram aggregat för i) värdepapper andra än aktier, uppdelade efter löptid, valuta och motpart, ii) andelar i investeringsfonder som innehas av investeringsfonder, uppdelade efter instrument och motpart samt iii) summa utgivna andelar i investeringsfonder.

De nationella centralbankerna ska härleda nödvändiga statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas av investeringsfonder genom att sammanföra de statistiska uppgifterna om värdepapper som härletts under punkt b) och de tillgångar och skulder för andra än värdepapper som insamlats från enskilda inhemska investeringsfonder.

d)	De nationella centralbankerna ska aggregera de tillgångar och skulder som innehas och emitteras av alla investeringsfonder med hemvist i en medlemsstat som tillhör samma typ.

Om de nationella centralbankerna samlar in statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av investeringsfonder månadsvis i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) ska även punkt 1 tillämpas.

2. Under referensmånader som inte är den sista månaden i kvartalet ska de nationella centralbankerna skatta de månadsvisa statistiska uppgifterna om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av investeringsfonder exklusive utgivna andelar i investeringsfonder, baserat på de statistiska uppgifter som samlats in av de nationella centralbankerna enligt följande:

a)	för varje enskild investeringsfond,

b)	om punkt a inte är möjlig, efter typ av investeringsfond som avses i artikel 3.2 och 3.3,

om sådana skattningar inte kan härledas av den nationella centralbanken får den nationella centralbanken begära att ECB härleder skattningarna. Om nationella centralbanker begär skattningar får ECB begära in ytterligare statistiska uppgifter, inklusive fond för fond och statistiska uppgifter värdepapper för värdepapper.

Denna punkt ska inte tillämpas om statistiska uppgifter samlas in månadsvis i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38).

3. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifter som avses i artikel 3.1 i denna riktlinje till ECB i enlighet med värderings- och redovisningsreglerna i artikel 7 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) och bilagorna till den förordningen. För poster som är föremål för upplupen ränta ska de nationella centralbankerna rapportera statistiska uppgifter enligt följande:

a)	”Inlåning och lånefordringar” samt ”inlåning och lån som har erhållits” ska exkluderar upplupen ränta som återfinns under övriga tillgångar/skulder.

b)	”Skuldinstrument” omfattar upplupen ränta.

AVSNITT 3

FÖRSÄKRINGSBOLAG (IC)

Artikel 6

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om försäkringsbolag

1. De nationella centralbankerna ska rapportera följande aggregerade statistiska uppgifter om försäkringsbolag till ECB:

a)	Tabellerna 1a och 1b i bilaga I del 3 i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50).

b)	Tabell 1 i bilaga I del 2 till den här riktlinjen baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

c)	Tabell 4 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50).

d)	Tabell 2 i bilaga I del 2 till den här riktlinjen baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

Vad gäller punkt a ska de nationella centralbankerna inte rapportera de rutor som är markerade ”SUM”.

2. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifter som avses i punkt 1 för alla nedanstående typer av bolag:

a)	Livförsäkringsbolag.

b)	Skadeförsäkringsbolag.

c)	Blandade försäkringsbolag.

d)	Återförsäkringsbolag.

3. De statistiska uppgifter som avses i punkt 1 a och 1 b ska rapporteras separat för alla nedanstående:

a)	Utestående belopp vid kvartalsslut.

b)	Kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar.

c)	Kvartalsvisa omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar.

4. Statistiska uppgifter om omklassificerings- och omvärderingsjusteringar som avses i denna artikel ska rapporteras i enlighet med bilaga II till denna riktlinje. Om uppgifter värdepapper för värdepapper är tillgängliga får de nationella centralbankerna härleda skattningar av värdet på omvärderingsjusteringar av värdepapper på grund av pris- och växelkursförändringar.

De ska nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till omklassificeringsjusteringar som rapporteras i enlighet med bilaga II till denna riktlinje och på anmodan av ECB.

5. Om de nationella centralbankerna beviljar undantag i enlighet med artikel 7.1 i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) ska de räkna upp till 100 procent för de statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt punkt 1.

Om de nationella centralbankerna väljer att räkna upp enligt första stycket, får de välja ett förfarande för uppräkning till 100 procents täckning baserat på de uppgifter som samlas in i enlighet med artikel 7.1 b och 7.1 c i förordning (EU) 1374/2014 (ECB/2014/50) förutsatt att skattningarna baseras på motsvarande typer av försäkringsbolag som avses i punkt 2.

6. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt punkt 1 utom vad gäller följande:

a)	Under den kvartalsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av artikel 7 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de aktuella samt de tidigare kvartalsvisa statistiska uppgifterna.

b)	Under den årsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av artikel 7 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de aktuella samt de tidigare årsvisa statistiska uppgifterna.

De nationella centralbankerna får när som helst revidera statistiska uppgifter som avser tidigare referensperioder om detta i betydande grad förbättrar kvaliteten på dessa uppgifter.

De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till ECB i följande fall:

a)	Revideringar som i betydande grad förbättrar kvaliteten på statistiska uppgifter som rapporteras till ECB.

b)	Revideringar av statistiska uppgifter som rapporteras till ECB utanför de produktionsperioder som avses i första stycket.

Artikel 7

Tidsramar

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de kvartalsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 6.1 a och 6.1 b varje kvartal före slutet av den tionde arbetsdagen efter utgången av den tidsfrist som anges för kvartalsvisa statistiska uppgifter i artikel 8.1 i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50).

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de årsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 6.1 c och 6.1 d årligen före slutet av den tionde arbetsdagen efter utgången av den tidsfrist som anges för årsvisa statistiska uppgifter i artikel 8.2 i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50).

Artikel 8

Aggregering, skattning och värdering av statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av försäkringsbolag

1. De nationella centralbankerna ska härleda de aggregerade kvartalsvisa statistiska uppgifterna om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av försäkringsbolag som avses i artikel 6 enligt följande:

För värdepapper med ISIN-kod ska de nationella centralbankerna sammanlänka de statistiska uppgifterna som rapporteras värdepapper för värdepapper med den information som härleds från den centrala värdepappersdatabasen (CSDB) som inrättats enligt riktlinje ECB/2012/21 som referensdatabas. Den sammanlänkade informationen värdepapper för värdepapper ska användas för att beräkna värdet på tillgångar och skulder i euro samt härleda nödvändiga uppdelningar för varje individuellt värdepapper som innehas eller emitteras av försäkringsbolaget. I alla nedanstående fall ska de nationella centralbankerna skatta de statistiska uppgifter som krävs

i)	om identifikationskoderna saknas i CSDB,

ii)	om den information som behövs för att sammanställa tillgångar och skulder enligt artikel 6.1 a eller 6.1 b inte kan erhållas från CSDB,

iii)	om den information i CSDB som behövs för att sammanställa tillgångar och skulder enligt artikel 6.1 a och 6.1 b inte är tillförlitlig.

De nationella centralbankerna ska aggregera de statistiska uppgifterna om de värdepapper som härletts under punkt a och lägga dem till den information som rapporteras för värdepapper som saknar ISIN-koder för att ta fram aggregat för

i)	skuldinstrument uppdelade efter löptid (ursprunglig och återstående) och motpart (sektor och hemvist),

ii)	ägarandelar, uppdelade efter instrument och motpart (sektor och hemvist) samt

iii)	aktier/andelar i investeringsfonder, uppdelade efter typ av investeringsfond och motpartens hemvist.

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de bästa skattningarna av försäkringsbolagens innehav av aktier/andelar som emitterats av investeringsfonder, uppdelat efter

a)	obligationsfonder,

b)	aktiefonder,

c)	blandfonder,

d)	fastighetsfonder,

e)	hedgefonder,

f)	övriga fonder.

Vid tillämpningen av första stycket får de nationella centralbankerna härledas dessa bästa skattningar genom att sammanlänka den information som tillhandahålls värdepapper för värdepapper i enlighet med tabell 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) med den information som härleds från CSDB som referensdatabas. I alla nedanstående fall ska de nationella centralbankerna skatta de statistiska uppgifterna som krävs eller använda alternativa källor för att härleda statistiska uppgifter:

i)	om aktierna/andelarna som emitterats av investeringsfonder inte finns i CSDB,

ii)	om informationen i CSDB som behövs för att sammanställa uppgifterna enligt första stycket inte är tillförlitliga.

3. Om uppgiftslämnare rapporterar statistiska uppgifter årsvis i enlighet med artikel 4.1 c i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) får de nationella centralbankerna skatta de kvartalsvisa statistiska uppgifterna som ska rapporteras enligt artikel 6.1 a baserat på statistiska uppgifter som samlas in årsvis.

4. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifter som avses i artikel 6 i denna riktlinje i enlighet med värderings- och redovisningsreglerna i artikel 6 och i bilagorna till förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50).

5. De nationella centralbankerna får rapportera de statistiska uppgifterna som avses i artikel 6.1 a och 6.1 b i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EU) 1374/2014 (ECB/2014/50) om skillnaden mellan dessa uppgifter och de uppgifter som rapporteras enligt artikel 2.1 i förordning (EU) 1374/2014 (ECB/2014/50) inte anses vara väsentlig baserat på de uppgifter om premier som rapporteras enligt i artikel 6.1 c och 6.1 d.

Vid tillämpningen av första stycket ska ECB, i nära samarbete med de nationella centralbankerna, bedöma huruvida de uppgifter som rapporteras enligt artikel 2.2 i förordning (EU) 1374/2014 (ECB/2014/50) väsentligen avviker från de uppgifter som rapporteras enligt artikel 2.1 i förordning (EU) 1374/2014 (ECB/2014/50). Om uppgifterna avviker på ett väsentligt sätt ska ECB, i nära samarbete med de nationella centralbankerna, fastställa en metod för att härleda de statistiska uppgifterna som rapporteras enligt artikel 2.1 i förordning (EU) 1374/2014 (ECB/2014/50).

Så länge denna metod inte fastställts får de nationella centralbankerna justera sina statistiska uppgifter, frivilligt och efter bästa förmåga, genom att härleda statistiska uppgifter som samlas in enligt artikel 2.1 i förordning (EU) 1374/2014 (ECB/2014/50) från statistiska uppgifter som samlas in enligt artikel 2.2 i förordning (EU) 1374/2014 (ECB/2014/50).

AVSNITT 4

PENSIONSINSTITUT (PF)

Artikel 9

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om pensionsinstitut

1. De nationella centralbankerna ska rapportera följande aggregerade statistiska uppgifter om pensionsinstitut till ECB:

a)	Tabellerna 1a, 1b och 1c i bilaga I del 3 i förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2).

b)	Tabell 1 i bilaga I del 3 till den här riktlinjen baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

c)	Tabell 3 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2).

2. De statistiska uppgifter som avses i punkt 1 a och 1 b ska rapporteras separat för alla nedanstående:

a)	Utestående belopp vid kvartalsslut.

b)	Kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar.

c)	Kvartalsvisa omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar.

3. Statistiska uppgifter om omklassificerings- och omvärderingsjusteringar som avses i denna artikel ska rapporteras i enlighet med bilaga II till denna riktlinje. Om uppgifter värdepapper för värdepapper finns tillgängliga får de nationella centralbankerna härleda skattningar av värdet på omvärderingsjusteringar av värdepapper på grund av pris- och växelkursförändringar.

De ska nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till omklassificeringsjusteringar som rapporteras i enlighet med bilaga II till denna riktlinje och på anmodan av ECB.

4. Om de nationella centralbankerna beviljar undantag i enlighet med artikel 7.1 och artikel 13 i förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2) ska de räkna upp till 100 procent för de statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt punkt 1.

Om de nationella centralbankerna väljer att räkna upp enligt första stycket, får de välja ett förfarande för uppräkning till 100 procents täckning baserat på de uppgifter som samlas in i enlighet med artikel 7.1 a–7.1 d i förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2).

5. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt punkt 1 utom vad gäller följande:

a)	Under den kvartalsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av artikel 10 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de aktuella samt de tidigare kvartalsvisa statistiska uppgifterna.

b)	Under den årsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av artikel 10 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de aktuella samt de tidigare årsvisa statistiska uppgifterna.

De nationella centralbankerna får när som helst revidera statistiska uppgifter som avser tidigare referensperioder om detta i betydande grad förbättrar kvaliteten på dessa uppgifter.

De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till ECB i följande fall:

a)	Revideringar som i betydande grad förbättrar kvaliteten på statistiska uppgifter som rapporteras till ECB.

b)	Revideringar av statistiska uppgifter som rapporteras till ECB utanför de produktionsperioder som avses i första stycket.

Artikel 10

Tidsramar

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de kvartalsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 9.1 a och 6.1 b före slutet av den tionde arbetsdagen efter utgången av den tidsfrist som anges i artikel 8.1 i förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2).

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de årsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 9.1 c före slutet av den tionde arbetsdagen efter utgången av den tidsfrist som anges i artikel 8.2 i förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2).

Artikel 11

Aggregering, skattning och värdering av uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av pensionsinstitut

1. De nationella centralbankerna ska härleda de aggregerade kvartalsvisa statistiska uppgifterna om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av pensionsinstitut som avses i artikel 9 enligt följande:

För värdepapper med ISIN-kod ska de nationella centralbankerna sammanlänka de statistiska uppgifterna som rapporteras värdepapper för värdepapper med den information som härleds från den centrala värdepappersdatabasen (CSDB) som inrättats enligt riktlinje ECB/2012/21 som referensdatabas. Den sammanlänkade informationen värdepapper för värdepapper ska användas för att beräkna värdet på tillgångar och skulder i euro samt härleda nödvändiga uppdelningar för varje individuellt värdepapper som innehas eller emitteras av pensionsinstitutet. I alla nedanstående fall ska de nationella centralbankerna skatta de statistiska uppgifter som krävs:

i)	om identifikationskoderna inte finns i CSDB,

ii)	om den information som behövs för att sammanställa tillgångar och skulder enligt artikel 9.1 a eller 9.1 b inte kan erhållas från CSDB,

iii)	om den information i CSDB som behövs för att sammanställa tillgångar och skulder enligt artikel 9.1 a och 9.1 b inte är tillförlitlig.

De nationella centralbankerna ska aggregera de uppgifterna om de värdepapper som härletts under punkt a och lägga dem till de statistiska uppgifterna som rapporteras för värdepapper som saknar ISIN-koder för att ta fram aggregat i alla nedanstående fall:

i)	skuldinstrument uppdelade efter löptid (ursprunglig) och motpart (sektor och hemvist),

ii)	ägarandelar, uppdelade efter instrument och motpart (sektor och hemvist),

iii)	aktier/andelar i investeringsfonder, uppdelade efter typ av investeringsfond och motpartens hemvist.

2. De nationella centralbankerna ska rapportera kvartalsvisa estimat för pensionsinstitutens skulder till ECB som härletts i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2).

3. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifter som avses i artikel 9 i enlighet med värderings- och redovisningsreglerna i artikel 6 och i bilagorna till förordning (EU) nr 2018/231 (ECB/2018/2).

AVSNITT 5

FINANSIELLA BOLAG SOM ÄGNAR SIG ÅT VÄRDEPAPPERISERINGSTRANSAKTIONER (S.K. VÄRDEPAPPERISERINGSINSTITUT)

Artikel 12

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om tillgångar och skulder som innehas och emitterats av värdepapperiseringsinstitut

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera aggregerade statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av värdepapperiseringsinstitut i enlighet med tabellerna 1 och 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).

2. De statistiska uppgifter som rapporteras enligt punkt 1 ska rapporteras för alla nedanstående typer av värdepapperiseringsinstitut:

a)	Värdepapperiseringsinstitut som deltar i traditionell värdepapperisering.

b)	Värdepapperiseringsinstitut som deltar i syntetisk värdepapperisering.

c)	Värdepapperiseringsinstitut som deltar i försäkringsrelaterad värdepapperisering.

d)	Övriga värdepapperiseringsinstitut:

3. De statistiska uppgifterna som avses i punkt 1 ska rapporteras separat för

a)	utestående belopp vid kvartalsslut,

b)	kvartalsvisa transaktioner.

De nationella centralbankerna ska rapportera statistiska uppgifter om transaktioner i enlighet med bilaga II till denna riktlinje.

4. De statistiska uppgifter som rapporteras enligt punkt 1 i enlighet med tabell 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) ska omfatta statistiska uppgifter om av- och nedskrivningar efter bästa förmåga.

5. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt punkt 1 utom under den kvartalsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av artikel 14 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de aktuella samt de tidigare kvartalsvisa statistiska uppgifterna.

De nationella centralbankerna får när som helst revidera statistiska uppgifter som avser tidigare referensperioder om detta i betydande grad förbättrar kvaliteten på dessa uppgifter.

De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till ECB i följande fall:

a)	Revideringar som i betydande grad förbättrar kvaliteten på statistiska uppgifter som rapporteras till ECB.

b)	Revideringar av statistiska uppgifter som rapporteras till ECB utanför de produktionsperioder som avses i första stycket.

Artikel 13

Uppräkning och kvalitetsstandarder

1. Om de nationella centralbankerna beviljar undantag för pensionsinstitut i enlighet med artikel 5.1 b oh 5.1 c i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) ska de räkna upp till 100 procent för de statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt artikel 12.

2. Om en nationell centralbank beviljar undantag för värdepapperiseringsinstitut i enlighet med artikel 5.1 c i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) ska den säkerställa att värdepapperiseringsinstitut står för minst 95 procent av de samlade utestående tillgångarna för referenspopulationen. Efter samråd med ECB ska den nationella centralbanken fastställa vilka av de källor som avses i artikel 5.1 c i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) som är lämpliga för att härleda de statistiska uppgifter som ska rapporteras i enlighet med de statistiska koncept och definitioner som framgår av bilaga II till förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).

3. Om nationella centralbanker beviljar undantag för värdepapperiseringsinstitut i enlighet med artikel 5.1 c i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) ska följande kvalitetsstandarder tillämpas för de statistiska uppgifter som rapporteras i enlighet med artikel 12 i denna riktlinje:

Följande statistiska uppgifter om tillgångar ska omfattas av kvalitetsstandarder jämförbara med dem för statistiska uppgifter som rapporteras direkt av värdepapperiseringsinstitut i enlighet med bilaga I till förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40):

i)	Inlåning och lånefordringar.

ii)	Värdepapperiserade lån.

iii)	Skuldinstrument.

iv)	Andra värdepapperiserade tillgångar.

v)	Finansiella derivat.

Följande statistiska uppgifter om skulder ska omfattas av kvalitetsstandarder jämförbara med dem för statistiska uppgifter som rapporteras direkt av värdepapperiseringsinstitut i enlighet med bilaga I till förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40):

i)	Lån och inlåning som har erhållits.

ii)	Emitterade skuldinstrument.

iii)	Kapital och reserver.

iv)	Finansiella derivat.

Nedanstående statistiska uppgifter om tillgångar kan rapporteras utifrån välgrundade skattningar om uppgifter är tillgängliga:

i)	Ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder.

ii)	Icke-finansiella tillgångar.

iii)	Övriga tillgångar.

Nedanstående statistiska uppgifter om skulder kan rapporteras utifrån välgrundade skattningar om uppgifter är tillgängliga:

i)	Övriga skulder.

ii)	Övriga skulder varav upplupen ränta på emitterade skuldinstrument.

e)	Statistiska uppgifter om av- och nedskrivningar kan rapporteras utifrån välgrundade skattningar om uppgifter är tillgängliga.

4. Om nationella centralbanker beviljar undantag i enlighet med artikel 5.1 c i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) och härleder dessa uppgifter från offentliga eller tillsynsrelaterade källor, ska de kontrollera att de statistiska uppgifterna som rapporteras enligt artikel 12 i denna riktlinje överensstämmer med uppgifterna från årsredovisningarna så snart dessa årsredovisningar blir tillgängliga.

Om de kontroller som avses i första stycket visar att de statistiska uppgifterna som framgår av bilaga I till förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) inte kan härledas i enlighet med de statistiska minimistandarderna som framgår av bilaga III till den förordningen, ska de nationella centralbankerna vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten hos de statistiska uppgifterna. Vid behov ska de nationella centralbankerna samla in dessa statistiska uppgifter direkt från uppgiftslämnare i enlighet med förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) och, i tillämpliga fall, återkalla de undantag som beviljats enligt artikel 5.1 c i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).

Artikel 14

Tidsramar

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de kvartalsvisa statistiska uppgifter som avses i artikel 12 senast vid slutet av den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

AVSNITT 6

ANDRA FINANSFÖRMEDLARE, UTOM FÖRSÄKRINGSBOLAG OCH PENSIONSINSTITUT (OFI)

Artikel 15

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om tillgångar och skulder som innehas och emitterats av OFI

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera aggregerade statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av OFI i enlighet med tabell 1 i bilaga I del 4 till den här riktlinjen baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns, för varje nedanstående typ av OFI:

a)	Värdepappershandlare.

b)	Finansiella bolag med utlåningsverksamhet.

c)	Specialiserade finansiella bolag.

Vid tillämpning av punkterna a och b i första stycket ska de nationella centralbankerna rapportera statistiska uppgifter i de fall då faktiska uppgifter är tillgängliga. Om faktiska uppgifter saknas för den begärda uppdelningen eller för de överenskomna frekvenserna, tidsfristerna eller tidsintervallen, ska skattningar rapporteras.

2. Statistiska uppgifter som rapporteras enligt punkt 1 ska inkludera OFI med hemvist i euroområdets medlemsstater, inklusive båda följande:

a)	Institutioner belägna inom territoriet för den medlemsstaten i euroområdet, inbegripet dotterbolag till moderbolag belägna utanför detta territorium.

b)	Inhemska filialer till institut som har sitt huvudkontor utanför territoriet för den medlemsstaten i euroområdet.

3. Statistiska uppgifter om justeringar för omklassificeringar får rapporteras om det förekommer betydande brott i utestående belopp eller om omklassificeringar genomförs. Statistiska uppgifter om omklassificeringsjusteringar ska rapporteras i enlighet med bilaga II till denna riktlinje.

4. De nationella centralbankerna ska om möjligt rapportera de statistiska uppgifterna som avses i punkt 1 i enlighet med rådets direktiv 86/635/EEC (13) och tillämpliga internationella standarder. Utan att det påverkar gällande bokföringspraxis i medlemsstaterna ska samtliga tillgångar och skulder rapporteras på bruttobasis.

De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifter som avses i punkt 1 i enlighet med de värderingsregler som framgår av förteckningen i del 4 avsnitt 2 i bilaga I till denna riktlinje.

5. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt denna artikel utom under den kvartalsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av artikel 16 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de senaste samt de tidigare kvartalsvisa statistiska uppgifterna.

De nationella centralbankerna får när som helst revidera statistiska uppgifter som avser tidigare referensperioder om detta i betydande grad förbättrar kvaliteten på dessa uppgifter.

Vid tillämpningen av andra stycket ska de nationella centralbankerna lämna förklaringar.

Artikel 16

Tidsramar

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de kvartalsvisa statistiska uppgifterna som avses i artikel 15 kvartalsvis före stängningsdags den sista kalenderdagen av den tredje månaden som följer på det kvartalsslut som uppgifterna avser, eller föregående vardag om den sista kalenderdagen under månaden inte är någon vardag.

AVSNITT 7

CENTRALA MOTPARTER (CCP)

Artikel 17

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om tillgångar och skulder som innehas och emitterats av centrala motparter

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera aggregerade statistiska uppgifter om tillgångar och skulder som innehas och emitteras av centrala motparter i enlighet med tabell 1 i del 5 i bilaga I till denna förordning enligt följande:

a)	De nationella centralbankerna ska rapportera alla rutor i tabell 1 del 5 i bilaga I om de utestående beloppen i någon av de rutor som markerats "R" överstiger 10 miljarder euro.

b)	De nationella centralbankerna ska rapportera alla rutor som markerats "NR" i tabell 1 del 5 i bilaga I om de utestående beloppen i någon av de rutor som markerats "NR" överstiger 10 miljarder euro.

c)	Om varken punkt a) eller b) är uppfyllda, ska de nationella centralbankerna rapportera aggregerade statistiska uppgifter om de centrala motparternas balansräkningar på frivillig basis.

Vad gäller punkt c) ska de nationella centralbankerna övervaka huruvida tröskelvärdena uppnås åtminstone på årsbasis om de väljer att inte rapportera de aggregerade statistiska uppgifterna.

2. De statistiska uppgifterna som ska rapporteras enligt punkt 1 ska omfatta utestående belopp och omklassificeringsjusteringar. Statistiska uppgifter om omklassificeringsjusteringar som avses i denna artikel ska rapporteras i enlighet med bilaga II till denna riktlinje.

3. De nationella centralbankerna ska rapportera de kvartalsvisa statistiska uppgifter som avses i punkt 12 senast vid slutet av den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

4. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt punkt 1 utom under den kvartalsvisa produktionsperioden (perioden från den tidsfrist som framgår av punkt 3 fram till det datum då ECB upphör att ta emot uppgifter för den produktionsperioden) får de nationella centralbankerna endast revidera de aktuella samt de tidigare kvartalsvisa statistiska uppgifterna.

De nationella centralbankerna får när som helst revidera statistiska uppgifter som avser tidigare referensperioder om detta i betydande grad förbättrar kvaliteten på dessa uppgifter.

Vid tillämpningen av andra stycket ska de nationella centralbankerna lämna förklaringar.

AVSNITT 8

RAPPORTERING AV HISTORISKA UPPGIFTER OCH RAPPORTERINGSSTANDARDER

Artikel 18

Rapportering av historiska uppgifter om euron införs

1. Om en medlemsstat som inte har euron som valuta (nedan kallad medlemsstat utanför euroområdet) inför euron efter det att denna riktlinje har trätt i kraft, ska den nationella centralbanken i den medlemsstaten rapportera nedanstående statistiska uppgifter till ECB för alla referensperioder sedan den medlemsstatens anslutning till unionen, åtminstone avseende tre år innan medlemsstaten inför euron:

a)	De statistiska uppgifter om investeringsfonder som ska rapporteras enligt artikel 3.

b)	De statistiska uppgifter om försäkringsbolag som ska rapporteras enligt artikel 6.

c)	De statistiska uppgifter om pensionsinstitut som ska rapporteras enligt artikel 9.

d)	De statistiska uppgifter om värdepapperiseringsinstitut som ska rapporteras enligt artikel 12.

2. De nationella centralbankerna ska sammanställa de statistiska uppgifterna som avses i punkt 1 som om medlemsstaten i fråga hade ingått i euroområdet under samtliga referensperioder.

Artikel 19

Kontroll och förklaringar

1. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 2533/98, förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38), förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40), förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) och förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2), ska de nationella centralbankerna övervaka och kontrollera kvaliteten och tillförlitligheten hos de statistiska uppgifter som rapporteras till ECB:s enligt denna riktlinje.

2. Om de nationella centralbankerna skattar statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna riktlinje, ska de på anmodan lämna förklaringar till ECB.

Artikel 20

Rapporteringskalender

Senast i september varje år ska ECB meddela de nationella centralbankerna de exakta överföringsdagarna i form av en rapporteringskalender. De nationella centralbankerna ska iaktta rapporteringskalendern när de rapporterar de statistiska uppgifter enligt i denna riktlinje.

Artikel 21

Överföringsstandarder

De nationella centralbankerna ska överföra de statistiska uppgifterna som rapporteras enligt denna riktlinje på elektronisk väg, på det sätt som ECB anger. Det format för statistikmeddelanden som utvecklats för detta elektroniska utbyte av statistiska uppgifter ska vara det format som beslutats av ECBS.

Om första stycket inte är tillämplig får de nationella centralbankerna använda andra metoder för överföringen av statistiska uppgifter om ECB godkänt detta i förväg.

AVSNITT 9

FÖRENKLAT ÄNDRINGSFÖRFARANDE OCH FÖRSTA RAPPORTERING

Artikel 22

Förenklat ändringsförfarande

Artikel 23

Första rapportering

1. Den första rapporteringen av månadsvisa statistiska uppgifter i enlighet med denna riktlinje ska börja med statistiska uppgifter för december 2021.

2. Den första rapporteringen av kvartalsvisa statistiska uppgifter i enlighet med denna riktlinje ska börja med statistiska uppgifter för fjärde kvartalet 2021.

3. Den första rapporteringen av årsvisa statistiska uppgifter i enlighet med denna riktlinje ska börja med statistiska uppgifter för 2021.

AVSNITT 10

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 24

Verkan

1. Denna riktlinje får verkan samma dag som den delges de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.

2. De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta och ECB ska följa denna riktlinje från och med den 1 februari 2022.

Artikel 25

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 26 mars 2021.

På ECB-rådets vägnar

Christine LAGARDE

ECB:s ordförande

(1) Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2013/24 av den 25 juli 2013 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper (EUT L 2, 7.1.2014, s. 34).

(2) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1073/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (ECB/2013/38) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 73).

(3) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (ECB/2013/40) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 107).

(4) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1374/2014 av den 28 november 2014 om [kvartalsvisa] statistikrapporteringskrav för försäkringsbolag (ECB/2014/50) (EUT L 366, 20.12.2014, s. 36).

(5) Europeiska centralbankens förordning (EU) 2018/231 av den 26 januari 2018 om statistikkrav för pensionsinstitut (ECB/2018/2) (EUT L 45, 17.2.2018, s. 3).

(6) Rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (EGT L 318, 27.11.1998, s. 8).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(8) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/830 av den 26 mars 2021 om statistiska uppgifter som ska rapporteras om balansräknings- och räntestatistik från monetära finansinstitut (MFI) (ECB/2021/11) (se sidan 1 i detta nummer av EUT).

(9) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/835 av den 26 mars 2021 om att upphäva riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2021/16) (se sidan 335 i detta nummer av EUT).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

(11) Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/379 av den 22 januari 2021 om kreditinstitutens och MFI-sektorns balansräkningsposter (ECB/2021/2) (EUT L 73, 3.3.2013, s. 16).

(12) Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2012/21 av den 26 september 2012 om regler för kvalitetssäkringen av uppgifter i den centraliserade värdepappersdatabasen (EUT L 307, 7.11.2012, s. 89).

(13) Rådets direktiv av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EUT L 372, 31.12.1986, s. 1).

BILAGA I

DEL 1

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om tillgångar och skulder som innehas och emitterats av investeringsfonder (IF)

Vid tillämpningen av dessa tabeller klassas investeringsfonder (IF) som huvudsakligen placerar i aktier/andelar som har emitterats av andra investeringsfonder (fond-i-fond) utifrån den kategori av investeringsfond som de främst placerar i, vilket bl.a. framgår av: offentliga prospekt, fondbestämmelser, bolagsordning, stadgar eller regelverk, teckningsdokument eller placeringsavtal, eller marknadsföringsdokument.

TABELL 1

Statistiska uppgifter som ska rapporteras kvartalsvis: utestående belopp, justeringar för omklassificeringar och omvärderingar

TABELL 2

Statistiska uppgifter som ska rapporteras månadsvis: utestående belopp, justeringar för omklassificeringar och omvärderingar

DEL 2

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om försäkringsbolag

TABELL 1

Statistiska uppgifter som ska rapporteras kvartalsvis: utestående belopp, justeringar för omklassificeringar och omvärderingar

TABELL 2

Statistiska uppgifter som ska rapporteras årsvis

DEL 3

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om pensionsinstitut (PF)

TABELL 1

Statistiska uppgifter som ska rapporteras kvartalsvis: utestående belopp, justeringar för omklassificeringar och omvärderingar

DEL 4

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om tillgångar och skulder som innehas och emitterats av OFI

Avsnitt 1: Rapporteringstabell

Om faktiska uppgifter inte finns tillgängliga eller inte kan sammanställas ska de nationella centralbankerna tillhandahålla nationella skattningar för tabell 1. Om den underliggande ekonomiska företeelsen finns men inte bevakas statistiskt och nationella skattningar därför inte kan tillhandahållas, får de nationella centralbankerna antingen välja att inte rapportera tidsserien eller att rapportera den som saknad. Varje tidsserie som inte rapporteras tolkas som ”statistiska uppgifter som existerar men som inte samlas in”. ECB får göra antaganden och skattningar när man sammanställer aggregat för euroområdet.

TABELL 1

Statistiska uppgifter som ska rapporteras kvartalsvis: utestående belopp och justeringar för omklassificeringar

Avsnitt 2: Kategorier av instrument och värderingsregler

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (1) (ENS 2010) ska tillgångar och skulder värderas med hjälp av marknadspriset vid den tidpunkt som balansräkningen avser. Inlåning och utlåning måste rapporteras till nominellt värde; upplupen ränta ska inte ingå.

Tillgångar

Summa tillgångar/skulder: summa tillgångar måste vara lika med summan av samtliga poster som särredovisas på tillgångssidan av balansräkningen och ska även vara lika med summan av skulderna.

Inlåning: i denna post (2) ingår två viktiga underkategorier – överförbar inlåning och annan inlåning. Innehav av kassa måste också ingå i denna post.

Värderingsregler: i enlighet med allmänna principer för periodiserad redovisning ska upplupen ränta på inlåning redovisas i balansen samtidigt som den uppkommer (dvs. enligt periodiseringsmetoden) i stället för när den faktiskt tas emot eller blir betald (dvs. enligt kontantmetoden). Upplupen ränta på inlåning måste klassificeras brutto under kategorin ”övriga tillgångar”.

Där inlåningen avser finansiella bolag med utlåningsverksamhet (FCL) ska denna post hänföras till ”övriga tillgångar”.

Lån: denna post omfattar:

—

Lån till hushåll i form av konsumentkredit (lån att användas för i huvudsak personligt bruk för konsumtion av varor och tjänster), utlåning för förvärv av fastighet (kreditgivning för investering i bostäder, inbegripet byggnads- och reparationsverksamhet) och annan kreditgivning (lån till affärsändamål, skuldkonsolidering, utbildning etc.).

—	Finansiell leasing till tredje part.

—	Osäkra fordringar som ännu inte återbetalats eller avskrivits.

—	Innehav av icke-överlåtbara värdepapper.

—	Efterställd skuld i form av lån.

För underkategorin värdepappershandlare ska lån redovisas ”övriga tillgångar”.

Värderingsregler: OFI-lån ska rapporteras brutto utan avdrag för avsättningar, såväl allmänna som speciella, till dess lånen har avskrivits av den rapporterande enheten, vid vilket tillfälle lånet tas ur balansräkningen.

I enlighet med allmänna principer för bokföringen av upplupen ränta ska upplupen ränta på utlåning redovisas i balansen i den takt den ackumuleras, dvs. på ackumuleringsbasis, snarare än när den faktiskt tas emot eller betalas, dvs. på kassabas. Upplupen ränta på utlåning måste klassificeras brutto under kategorin ”övriga tillgångar”.

Skuldinstrument: Denna post omfattar innehav av skuldinstrument, som är överlåtbara finansiella instrument som fungerar som skuldbevis, som vanligen har en andrahandsmarknad eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon äganderätt i förhållande till utställarinstitutet. Detta omfattar överlåtna lån som har blivit överlåtbara på en organiserad marknad, under förutsättning att det finns bevis på handel på andrahandsmarknaden, däribland förekomst av marknadsgaranter, och att det finns en återkommande notering av de finansiella tillgångarna, t.ex. genom skillnader i köp- och säljkurser.

Värderingsregler: i enlighet med ENS 2010 ska skuldinstrument redovisas till marknadsvärde.

Ägarandelar: ägarandelar representerar äganderätter i bolag och kvasibolag. Dessa finansiella tillgångar berättigar vanligtvis innehavarna till en andel av bolagens eller kvasibolagens vinster och till en andel av deras nettotillgångar vid en eventuell likvidation. Ägarandelar omfattar inte aktier/andelar i investeringsfonder.

Denna post omfattar:

—

Noterade aktier: ägarandelar som är börsnoterade. En sådan börs kan vara en erkänd aktiebörs eller någon annan form av andrahandsmarknad. Noterade aktier kallas även marknadsaktier. Förekomsten av kurser på noterade aktier listade på en börs innebär att aktuella marknadspriser vanligen är lätt tillgängliga (ENS 2010, punkt 5.146).

—	Onoterade aktier: ägarandelar som inte är börsnoterade (ENS 2010, punkt 5.147).

—	Andra ägarandelar: alla former av ägarandelar som inte är noterade eller onoterade aktier (ENS 2010, punkterna 5.153–5.154).

Värderingsregler: i enlighet med ENS 2010 ska ägarandelar redovisas till marknadsvärde.

Aktier/andelar i investeringsfonder: denna post omfattar innehav av aktier/andelar som emitteras av penningmarknadsfonder och investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder.

För underkategorin finansiella bolag med utlåningsverksamhet (FCL) måste aktier/andelar i investeringsfonder hänföras till ”övriga tillgångar”.

Värderingsregler: i enlighet med ENS 2010 ska aktier/andelar i investeringsfonder rapporteras till marknadsvärde.

Finansiella derivat som inkluderar

—

optioner,

—

warrants,

—

futures,

—

terminer,

—

swappar,

—	kreditderivat.

Där inlåningen avser finansiella bolag med utlåningsverksamhet (FCL) ska den hänföras till ”övriga tillgångar”.

Finansiella derivat ska tas upp till marknadsvärde i balansräkningen på bruttobasis. Individuella derivatavtal med positiva marknadsvärden ska upptas på tillgångssidan av balansräkningen och avtal med negativa marknadsvärden på skuldsidan. Brutto framtida åtaganden som följer av derivatavtal ska inte tas upp som poster i balansräkningen. Finansiella derivat kan bokföras på nettobasis i enlighet med olika värderingsmetoder. Om endast nettopositionerna är tillgängliga eller om positionerna har registrerats till annat än marknadsvärdet, ska dessa positioner rapporteras i stället. Denna post omfattar inte finansiella derivat som inte tas upp i balansräkningen enligt nationella bestämmelser.

Övriga tillgångar: detta är restposten på balansräkningens tillgångssida och definieras som ”tillgångar som inte ingår på annat ställe”. Denna post avser tillgångar som upplupen ränta på utlåning/inlåning och upplupen hyra på fastigheter, förväntade utdelningar, fordringsbelopp som förfaller och som inte hänför sig till OFI:s huvudsakliga verksamhet, bruttobelopp av utestående fordringar som avser poster under avveckling, bruttobelopp av utestående fordringar avseende poster som är under transport, övriga tillgångar som inte särredovisas, t.ex. icke-finansiella tillgångar (inklusive anläggningstillgångar), utlåning och inlåning, beroende på vilken underkategori av OFI det gäller.

Skulder

Summa tillgångar/skulder: summa skulder måste vara lika med summan av samtliga poster som särredovisas på balansräkningens skuldsida och även vara lika med ”summa tillgångar” (se även tillgångsposten ”summa tillgångar/skulder”).

Lån och inlåning som har erhållits – denna post omfattar:

—	inlåning: inlåning som kan överföras och annan inlåning (se tillgångssidan) placerade i OFI. Sådan inlåning placeras i allmänhet av MFI.

—	utlåning: utlåning till OFI som antingen styrks av icke överlåtbara dokument eller inte styrks av dokument.

Emitterade skuldinstrument: värdepapper emitterade av OFI som inte är ägarandelar, som vanligtvis är överlåtbara och har en andrahandsmarknad eller som kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt i förhållande till emittenten.

Kapital och reserver: här ingår de belopp som uppkommer när ett OFI emitterar aktier och andra ägarandelar till aktieägare eller andra ägare, vilket innebär att innehavaren erhåller en äganderätt i ett OFI och i allmänhet även rätt till en andel i vinsten och i det egna kapitalet i händelse av likvidation. I denna post ingår även medel som hänför sig till icke utdelade ersättningar eller medel som ett OFI avsatt i avvaktan på förväntade framtida betalningar och förpliktelser. Detta omfattar

—	aktier eller andra ägarandelar,

—	icke-utdelade förmåner eller medel,

—	specifika och allmänna avsättningar för utlåning, värdepapper och andra tillgångsslag,

—	rörelsens vinst/förlust.

Finansiella derivat: se tillgångsposten ”finansiella derivat”.

Övriga skulder: detta är den restpost på balansräkningens skuldsida som definieras som ”skulder som inte kan hänföras till någon annan kategori”. Detta är den restpost på balansräkningens skuldsida som definieras som ”skulder som inte kan hänföras till någon annan kategori”. Denna post avser skulder som bruttobelopp att betala för poster som är under avveckling, bruttobelopp att betala avseende poster som är i transit, upplupen ränta att betala på inlåning, utdelningar som ska utbetalas, belopp att betala som inte hänför sig till OFI:s huvudsakliga verksamhet, avsättningar som avser skulder till tredje part, marginalbetalningar i enlighet med derivatavtal, avseende likvidsäkerhet placerad som skydd mot kreditrisk, som återbetalas till insättaren när avtalet avslutats men där insättaren behåller äganderätten, nettopositioner avseende utlåning av värdepapper utan likvidsäkerhet, nettobelopp att betala avseende framtida avslut av värdepapperstransaktioner, övriga skulder som inte särredovisas, till exempel skuldinstrument eller finansiella derivat, beroende på vilken underkategori av OFI det gäller.

Avsnitt 3: Nationella förklaringar

Uppgiftskällor/system för uppgiftsinsamling – detta ska inkludera:

—	Uppgiftskällor som används för sammanställning av OFI-statistik, t.ex. statistikmyndigheter, direktrapportering från OFI och/eller fondförvaltare.

—	Detaljer över insamlingssystemen, t.ex. frivilliga rapporter, företagsenkäter, stickprov, rapportering med begränsning i form av tröskelvärden och uppräkning.

Sammanställningsmetoder: det måste beskrivas vilken metod som har använts för att sammanställa uppgifterna, t.ex. en detaljerad beskrivning av estimat/skattningar som gjorts eller hur serier aggregeras om två serier har olika frekvens.

Rättslig ram: utförlig information måste lämnas om institutens nationella rättsliga ram. Länkar med unionslagstiftningen måste anges speciellt. Om olika typer av institut ingår i samma kategori måste denna information lämnas för samtliga typer av institut.

Avvikelser från ECB:s rapporteringsanvisningar: De nationella centralbankerna måste lämna information om avvikelser från rapporteringsanvisningarna.

Avvikelser från rapporteringsanvisningarna kan avse:

—	Uppdelningen på instrument: täckningen av instrumenten kan avvika från ECB:s rapporteringsanvisningar, t.ex. två olika instrument som inte kan särskiljas.

—	Geografisk uppdelning.

—	Sektoruppdelning.

—	Värderingsmetoder.

Rapporterande population: I en viss underkategori av OFI kan de nationella centralbankerna klassificera samtliga institut som uppfyller OFI-definitionen. De måste beskriva alla institut som ingår i eller har uteslutits ur varje underkategori av OFI. De nationella centralbankerna ska om möjligt lämna skattningar av uppgifternas täckning avseende summa tillgångar för den rapporterande populationen.

Avbrott i historiska serier: brott och större förändringar över tiden i insamlingen, rapporteringens täckning, rapporteringsramen och sammanställningen av historiska serier ska beskrivas. När det gäller brott ska det anges i vilken utsträckning gamla och nya uppgifter kan anses vara jämförbara.

Övriga synpunkter: övriga relevanta synpunkter eller kommentarer.

DEL 5

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om tillgångar och skulder som innehas och emitterats av centrala motparter (CCP)

TABELL 1

Statistiska uppgifter som ska rapporteras kvartalsvis: utestående belopp och justeringar för omklassificeringar

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(2) I överensstämmelse med ENS 2010 ska en transaktion, om initiativet utgår från långivaren, klassas som inlåning, medan en transaktion där initiativet utgår från låntagaren, klassas som ett lån.

BILAGA II

RAPPORTERING AV JUSTERINGAR OCH HÄRLEDNING AV TRANSAKTIONER AVSEENDE STATISTIK ÖVER INVESTERINGSFONDER, FÖRSÄKRINGSBOLAG, PENSIONSINSTITUTS OCH VÄRDEPAPPERISERINGSINSTITUT

DEL 1

Allmän beskrivning av förfarandet för att härleda transaktioner

Finansiella transaktioner är nettoförvärv av finansiella tillgångar eller nettoåtagande av skulder för alla kategorier av finansiellt instrument, d.v.s. summan av alla finansiella transaktioner som förekommer under en given referensperiod. Ramverket för att härleda transaktioner avseende statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder, försäkringsbolag, pensionsinstitut och värdepapperiseringsinstitut är baserat på europeiska national- och regionalräkenskapssystemet som publicerats som bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (1) (nedan kallat ENS 2010). Avvikelser från denna internationella standard görs i denna bilaga när så behövs både vad gäller uppgifternas innehåll och benämningar av statistiska begrepp. Denna bilaga tolkas i enlighet med ENS 2010, om inget annat anges i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38), förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40), förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50), förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2) eller den här riktlinjen.

Vad gäller IF-, IC- och PI-statistik beräknar ECB transaktioner genom att för varje tillgångs- och skuldpost ta differensen mellan utestående belopp enligt rapporteringstillfället vid periodens slut, varefter effekterna av utvecklingen som inte är resultatet av transaktionerna tas bort (justeringar). Dessa delas upp i de två kategorierna ”omklassificeringsjusteringar” och ”omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar (2)”. De nationella centralbankerna rapporterar de två kategorierna till ECB så att effekterna av dessa icke-transaktioner kan tas bort när transaktionerna beräknas.

När det gäller statistik avseende värdepapperiseringsinstitut ska de nationella centralbankerna rapportera transaktionerna istället för justeringar direkt till ECB. Transaktionerna ska beräknas (antingen direkt av uppgiftslämnarna eller de nationella centralbankerna) enligt de allmänna anvisningarna för justeringar för omklassificeringar och omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar som framgår av denna bilaga.

Transaktioner beräknas normalt på nettobasis, dvs. man behöver inte fastställa finansiella bruttotransaktioner eller bruttoomsättning. Ett undantag vad gäller statistik avseende investeringsfonder är där förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) kräver separat rapportering av nyemission och inlösen av aktier/andelar i investeringsfonder under referensperioden.

Finansiella transaktioner anges normalt till transaktionsvärdet – det värde till vilket tillgångarna anskaffas/avyttras och/eller skulder upprättas, avvecklas eller byts – vilket inte nödvändigtvis behöver vara detsamma som det pris som anges på marknaden eller tillgångens verkliga värde vid transaktionstidpunkten. Transaktionsvärdet omfattar inte administrationsavgifter, arvoden, provisioner, courtage eller liknade betalningar för tjänster.

I denna bilaga beskrivs den metod som används för att härleda transaktioner. I del 2 beskrivs de nationella centralbankernas krav avseende justeringar. I del 3 behandlas särskilda anpassningar som görs avseende statistiken över investeringsfonder, försäkringsbolag, pensionsinstitut och värdepapperiseringsinstitut.

DEL 2

Rapportering av justeringar

Inom ramen för statistiken över investeringsfonder, försäkringsbolag, och pensionsinstitut ska de nationella centralbankerna rapportera ”omklassificeringsjusteringar” och ”omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar” till ECB.

Avsnitt 1 beskriver hur omklassificeringsjusteringar ska rapporteras och ger exempel på konkreta fall. Avsnitt 2 beskriver hur omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar ska rapporteras.

Justeringar omfattas av samma dubbelbokföringssystem som utestående belopp. I samtliga fall har justeringar en motpost som beror på verksamheten eller de nationella bokföringsreglerna.

Avsnitt 1: Omklassificeringsjusteringar

Avsnitt 1.1 Allmän beskrivning

De nationella centralbankerna rapporterar statistiska uppgifter avseende omklassificeringsjusteringar i enlighet med denna riktlinje med hjälp av statistiska uppgifter som rapporteras direkt av den rapporterande populationen, tillsynsinformation, rimlighetsbedömningar, engångsundersökningar (till exempel avseende extremvärden), nationella statistikkrav, information om tillkommande eller avgående enheter ur den rapporterande populationen och samtliga andra källor som de har tillgång till. De nationella centralbankerna identifierar ändringar i utestående belopp som beror på omklassificeringar och rapporterar nettobeloppet. En nettoökning av utestående belopp till följd av omklassificeringar tas upp med positivt tecken, en nettominskning av utestående belopp med negativt tecken.

Skattningar av omklassificeringsjusteringar får göras av de nationella centralbankerna, särskilt om de statistiska uppgifterna inte är lättillgängliga eller av dålig kvalitet. ECB förväntas inte göra justeringar i efterhand om inte de nationella centralbankerna pekar på distinkta förändringar på grund av omklassificeringar i de slutliga statistiska uppgifterna som den nationella centralbanken inte kan korrigera i tid. I sådana fall får ECB göra justeringar i efterhand efter överenskommelse med den relevanta nationella centralbanken.

De nationella centralbankerna ska skicka alla omklassificeringsjusteringar över 50 miljoner euro. Detta tröskelvärde hjälper de nationella centralbankerna att fatta beslut om huruvida justeringar ska sammanställas. Om emellertid förhållandevis detaljerade uppgifter samlas in utan hänsyn till tröskelvärdet, kan det vara kontraproduktivt för nationella centralbanker att försöka tillämpa ett sådant tröskelvärde. Denna flexibilitet ska inte påverka kravet på inbördes överensstämmelse mellan rapporterade statistiska uppgifter för referensperioden, samt mellan olika rapporteringsfrekvenser (dvs. månads- och kvartalsuppgifter när det gäller investeringsfonder).

Med beaktande av artiklarna 3.11, 6.6, 9.5, 12.5, 15.5 och 17.4 ska de nationella centralbankerna korrigera rapporteringsfel i de utestående beloppen så snart ett fel upptäcks. I idealfallet innebär revideringarna att felet helt avlägsnas från uppgifterna, särskilt om det endast påverkar en enda period eller ett begränsat tidsintervall. Under dessa förhållanden uppkommer inte något brott i serierna. Om däremot felet påverkar historiska uppgifter och ingen rättelse av tidigare uppgifter görs eller om det görs för endast en begränsad tidsperiod, föreligger det ett brott i serien mellan den första perioden med den rättade siffran och den sista perioden som innehåller den felaktiga uppgiften. I så fall ska de nationella centralbankerna fastställa storleken på avbrottet och ta upp en justering under "omklassificeringsjusteringar". Detta gäller också för ändringar av statistiska definitioner som påverkar de rapporterade uppgifterna samt avbrott som kan ha uppstått till följd av att uppräkningsmetoder införs, ändras eller avskaffas.

Avsnitt 1.2 Exempel på omklassificeringsjusteringar

Förändringar i sammansättningen av den rapporterande populationen

Förändringar i den rapporterande populationens sammansättning kan ge upphov till en överföring av verksamheter över de ekonomiska sektorernas gränser. Sådana överföringar motsvarar inte transaktioner och behandlas därför som en justering under ”omklassificeringar och andra justeringar”.

Ett institut som tillträder den rapporterande sektorn kan föra in verksamhet till den rapporterande populationen, medan ett institut som lämnar den kan föra ut verksamhet ur sektorn. I den mån det tillträdande institutet nystartar sin verksamhet efter att ha tillträtt den rapporterande sektorn motsvarar detta en finansiell transaktion som inte avlägsnas från statistiken. På samma sätt tas ett institut som lämnar sektorn och minskar sin verksamhet innan det lämnar den rapporterande sektorn upp som en transaktion i statistiken.

Nettoeffekten av tillkommande och avgående enheter på den rapporterande sektorns aggregerade tillgångar och skulder beräknas genom att aggregera de första tillgångar och skulder som rapporterats av nytillträdande enheter och de sista tillgångar och skulder som rapporterats av avgående enheter, och genom att ta differensen mellan dessa två för varje post. Denna nettosiffra anges under omklassificeringsjusteringar. Under vissa omständigheter kan det förekomma effekter på motparters rapportering som måste inkluderas i justeringarna, i detta fall en förändring av sektor.

Förändringar i den rapporterande sektorns struktur

Förändringar i den rapporterande sektorns struktur uppstår i samband med koncerninterna omorganisationer eller fusioner, förvärv och uppdelningar. Sådana omstruktureringar av bolag leder normalt till förändringar i värderingen av finansiella tillgångar och skulder; omvärderingsjusteringar tas upp för att avspegla dessa förändringar och därigenom möjliggöra att transaktionerna härleds korrekt. Dessa omstruktureringar leder dessutom ofta till att finansiella tillgångar och skulder överförs från en institutionell enhets balansräkning till en annan (förändring i äganderätten). Kriteriet för att överföringar av tillgångar ska behandlas som transaktioner definieras som att det ska finnas två separata institutionella enheter som agerar genom ömsesidig överenskommelse. Om däremot överföringarna sker till följd av att en institutionell enhet skapas eller försvinner, måste de behandlas som ”omklassificeringsjusteringar”. Om en fusion eller ett förvärv leder till att en eller flera institutionella enheter försvinner, ska samtliga korsvisa positioner som förelåg mellan de fusionerande instituten och som nettas när enheterna upphör att existera och försvinna från systemet och omklassificeringsjusteringar måste därmed rapporteras. Uppdelningar av bolag behandlas symmetriskt.

Andra fall av omklassificeringsjusteringar

10.

Förändringar i sektorklassificering eller kundernas hemvist ger upphov till en omklassificering av tillgångar eller skulder gentemot dessa motparter. Sådana förändringar i klassificeringen sker av olika anledningar, till exempel på grund av att en offentlig enhet ändrar ekonomisk sektor efter en privatisering eller till följd av att fusioner/uppdelningar medför ändringar i ett bolags huvudsakliga verksamhetsinriktning. På samma sätt kan instrumentklassificeringen av tillgångar och skulder förändras, till exempel när lån blir överlåtbara och följaktligen betraktas som skuldinstrument för statistiska ändamål. Eftersom dessa omklassificeringar resulterar i förändringar i de rapporterade utestående beloppen men inte utgör någon transaktion, måste en justering ske för att detta inte ska påverka statistiken.

Specialfall avseende statistiken över investeringsfonder – förändringar av placeringsinriktningen

11.

Förändringar i den rapporterande sektorn för investeringsfonder på grund av förändringar av placeringsinriktningen (t.ex. en aktiefond som övergår till en blandfond) ska redovisas som finansiell transaktion och inte som en omklassificering. Anledningen till detta är att placerarna måste samtycka till varje förändring av investeringspolicyn innan förändringen sker och det ses därför som ett aktivt investeringsbeslut. De nationella centralbankerna får avvika från detta tillvägagångssätt och rapportera en omklassificeringsjustering endast om den har förhandsinformation om att den ändrade placeringsinriktningen inte genomfördes p.g.a. ett medvetet beslut från placerarnas sida.

12.

Uppgiftslämnare som övergår från den rapporterande sektorn för penningmarknadsfonder till den rapporterande sektorn för investeringsfonder behandlas på samma sätt (och vice versa) när deras placeringsinriktning förändras.

Avsnitt 2: Omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar

Avsnitt 2.1 Allmän beskrivning

13.

”Omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar” som rapporteras inom ramen för statistik från investeringsfonder, försäkringsbolag och pensionsinstitut inkluderar i) avskrivningar/nedskrivningar av lån, ii) omvärderingsjusteringar pga. av prisförändringar och iii) omvärderingsjusteringar pga. av växelkursförändringar.

14.

Justeringen för avskrivningar/nedskrivningar avser effekten av förändringar i värdet av på balansräkningen upptagna lån som har förorsakats av avskrivning/nedskrivning av lån.

15.

Justeringen för prisomvärdering av tillgångar och skulder hänför sig till fluktuationer i värderingen av tillgångar och skulder till följd av en förändring i det pris till vilket tillgångar och skulder rapporteras eller handlas. Justeringen omfattar de förändringar över tiden som uppstår i de utestående beloppens värde i slutet av perioden till följd av förändringar i den redovisade referensnivån på tillgångar och skulder, dvs. vinster eller förluster på innehav. Den kan också omfatta förändringar i värderingen till följd av transaktioner i tillgångar/skulder, d.v.s. realiserade vinster eller förluster. Här bör avvikande nationell praxis beaktas.

16.

Växelkursrörelser gentemot euron som sker mellan rapporteringstillfällena per slutet av perioden ger upphov till förändringar i värdet av tillgångar eller skulder i utländsk valuta när de uttrycks i euro. Eftersom dessa förändringar motsvarar vinster eller förluster på innehav och inte är en följd av finansiella transaktioner måste dessa värderingseffekter fastställas så att de kan tas bort ur flödesuppgifterna. Omvärderingsjusteringar på grund av växelkursförändringar kan också omfatta förändringar i värderingen som en följd av transaktioner i tillgångar/skulder, dvs. realiserade vinster eller förluster. Här bör avvikande nationell praxis beaktas.

17.

För att tillhandahålla statistiska uppgifter till ECB måste de nationella centralbankerna se till att tillgångs- och skuldpositioner denominerade i utländsk valuta räknas om till euro till den växelkurs som råder på marknaden vid den tidpunkt som uppgifterna avser. ECB:s referensväxelkurs bör användas (3).

Avsnitt 2.2 Hur de nationella centralbankerna rapporterar omvärderingsjusteringar

18.

Enligt förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38), förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) och förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2) ska flexibilitet tillåtas i fråga om vilken typ av statistiska uppgifter som behövs för att beräkna omvärderingsjusteringar för tillgångar och skulder och i vilken form dessa uppgifter ska insamlas och sammanställas. Beslutet om metoder överlämnas till de nationella centralbankerna.

19.

För att de nationella centralbankerna ska kunna uppfylla kraven avseende investeringsfonder, försäkringsbolag och pensionsinstitut vad gäller ”omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar” som framgår av artiklarna 3.4, 6.3 och 9.2 i denna riktlinje, kan de behöva härleda justeringarna från statistiska uppgifter som rapporteras av den uppgiftslämnande populationen värdepapper för värdepapper eller post för post, eller från statistiska uppgifter som rapporteras direkt om transaktioner. De nationella centralbankerna kan också behöva skatta justeringarna för några av de uppdelningar som inte rapporteras av den rapporterande populationen eftersom de inte betraktas som ”minimikrav”, dvs. i tabell 3 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) och i tabellerna 3a och 3b i del 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50).

Statistiska uppgifter som rapporteras värdepapper för värdepapper / post för post

20.

För värdepapper som samlas in värdepapper för värdepapper finns följande två alternativ för att härleda de omvärderingsjusteringar som avses i artiklarna 3.6, 6.4 och 9.3.

Alternativ 1: uppgiftslämnarna rapporterar statistiska uppgifter värdepapper för värdepapper till nationella centralbanker, som gör det möjligt för de nationella centralbankerna att härleda omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar:

—	Investeringsfonder rapporterar statistiska uppgifter värdepapper för värdepapper som krävs enligt del 3 tabell 2 punkterna 1, 2 och 4 i bilaga I till förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38).

—	Försäkringsbolag rapporterar statistiska uppgifter värdepapper för värdepapper som krävs enligt del 3 tabellerna 2.1 och 2.2 punkterna 1, 2 och 4 i bilaga I till förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50).

—	Pensionsinstitut rapporterar statistiska uppgifter värdepapper för värdepapper som krävs enligt del 3 tabellerna 2.1 och 2.2 punkterna 1, 2 och 4 i bilaga I till förordning (EU) 2018/231 (ECB/2018/2).

Denna information ger NCB en möjlighet att erhålla exakt information om "omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar" som ska lämnas till ECB. Anvisningar för hur man härleder skattningar i enlighet med artiklarna 3.7, 6.4 och 9.3 i denna riktlinje finns i Manual on investment funds statistics som finns på ECB:s webbplats.

Alternativ 2: uppgiftslämnarna rapporterar transaktioner till de nationella centralbankerna (ackumulerade belopp av köp och försäljningar av värdepapper som har skett under referensperioden) värdepapper för värdepapper enligt följande:

—	Investeringsfonder rapporterar enligt del 3 tabell 2 punkterna 1, 2 och 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38).

—	Försäkringsbolag rapporterar enligt del 3 tabellerna 2.1 och 2.2 punkterna 1, 2 och 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50).

—	Pensionsinstitut rapporterar enligt del 3 tabellerna 2.1 och 2.2 punkterna 1, 2 och 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 2018/231 (ECB/2018/2).

De nationella centralbankerna beräknar omvärderingsjusteringar genom att ta differensen mellan de utestående beloppen i slutet av perioden och i förekommande fall avlägsna sådana transaktioner och omklassificeringsjusteringar som avses i del 2 avsnitt 1 i denna bilaga. De nationella centralbankerna överför omvärderingsjusteringar till ECB i enlighet med denna riktlinje.

21.

De nationella centralbankerna får följa ett liknande tillvägagångssätt för andra tillgångar än värdepapper när de samlar in statistiska uppgifter post för post.

Statistiska uppgifter som ska rapporteras i aggregerad form

22.

För tillgångar och skulder som samlas in i aggregerad form finns följande tre alternativ för att härleda omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar:

Alternativ 1: uppgiftslämnare rapporterar aggregerade omvärderingsjusteringar (4).

Nationella centralbanker som väljer denna metod aggregerar omvärderingsjusteringarna som rapporterats av uppgiftslämnarna för överföring av uppgifterna till ECB.

Alternativ 2: uppgiftslämnare rapporterar aggregerade transaktioner. Uppgiftslämnarna ackumulerar transaktioner under referensperioden och överför värdet av köp och försäljningar till den nationella centralbanken.

De nationella centralbankerna som erhåller information om transaktioner beräknar omvärderingsjusteringar genom att ta differensen mellan de utestående beloppen i slutet av perioden och i förekommande fall avlägsna sådana transaktioner och omklassificeringsjusteringar som avses i del 2 avsnitt 1 i denna bilaga. De nationella centralbankerna överför omvärderingsjusteringen till ECB i enlighet med denna riktlinje.

Alternativ 3: De nationella centralbankerna härleder skattningar utifrån uppgiftslämnarnas uppgifter.

DEL 3

Specialregler och anpassningar

23.

Ränta på inlåning, lån och skuldinstrument som emitterats och innehas bokförs enligt periodiseringsprincipen och redovisas som en transaktion fram till dess att den betalats. Riktlinjerna för det instrument med vars hjälp upplupen ränta redovisas i de statistiska uppgifterna som överförs från de nationella centralbankerna till ECB skiljer sig dock vad gäller statistiken över investeringsfonder, försäkringsbolag, pensionsinstitut och värdepapperiseringsinstitut.

24.

I statistiken över investeringsfonder redovisas upplupen ränta på inlåning/lån antingen under ”övriga tillgångar” eller ”övriga skulder” beroende på vad som är lämpligt. Upplupen ränta på innehav av skuldinstrument redovisas med det berörda instrumentet. Emitterade skuldinstrument redovisas inte som en separat post utan ingår under övriga skulder.

25.

I statistiken över försäkringsbolag redovisas upplupen ränta alltid med det berörda instrumentet.

26.

I statistiken över pensionsinstitut redovisas upplupen ränta alltid, baserat på välgrundade skattningar, med det berörda instrumentet.

27.

I statistiken över värdepapperiseringsinstitut redovisas upplupen ränta alltid under ”övriga tillgångar” eller ”övriga skulder” beroende på vad som är lämpligt.

ORDLISTA

Aktiefond (equity funds) är en investeringsfond som huvudsakligen placerar i ägarandelar. De kriterier som används för att klassificera investeringsfonder som aktiefonder hämtas från prospektet, fondreglementen, bolagsordningsinstrument, stadgar eller förordningar, tecknings-dokument eller placeringsavtal, marknadsföringsdokument eller andra liknande källor.

Avstämningsreserver (reconciliation reserves) är reserver (t.ex. balanserade vinstmedel) enligt definitionen i bilaga II till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 (5). De är huvudsakligen resultatet av skillnader mellan bokfört värde och den värdering som avses i artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.

Beviljad återförsäkring (accepted reinsurance) utgör det kapitalbelopp som försäkringsbolaget innehar för att betala framtida krav som härrör från dess förpliktelser från återförsäkringen av livförsäkringar.

Blandfonder (mixed funds) är investeringsfonder som placerar såväl i ägarandelar som i obligationer, utan någon tydlig policy att företrädesvis placera i det ena eller det andra. De kriterier som används för att klassificera investeringsfonder som blandfonder hämtas från prospektet, fondreglementen, bolagsordningsinstrument, stadgar eller förordningar, tecknings-dokument eller placeringsavtal, marknadsföringsdokument eller andra liknande källor.

Börshandlade fonder (ETF) (exchange traded funds) är ”ETF-fond (UCITS ETF) ” enligt definitionen i punkt 3 fjärde stycket i Esmas riktlinjer (ESMA/2012/832) av den 18 december 2012 om börshandlade fonder och andra frågor som rör fondföretag. Esma definierar en ETF-fond som en fond där åtminstone en enhets- eller andelsklass handlas under hela dagen på minst en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform med åtminstone en marknadsgarant som ser till att enheternas eller andelarnas börsvärde inte varierar för mycket i förhållande till fondandelsvärdet (NAV) och, i förekommande fall, det indikativa fondandelsvärdet. Vid tillämpning av denna riktlinje bör icke-UCITS fonder som uppfyller Esmas definition av ETF-fond inkluderas här.

Dotterbolag (subsidiaries): fristående juridiska enheter i vilka någon annan enhet är majoritetsägare eller ensam ägare.

Fastighetsfonder (real estate funds) är investeringsfonder som huvudsakligen placerar i fastigheter. De kriterier som används för att klassificera investeringsfonder som fastighetsfonder hämtas från prospektet, fondreglementen, bolagsordningsinstrument, stadgar eller förordningar, tecknings-dokument eller placeringsavtal, marknadsföringsdokument eller andra liknande källor.

Filialer (branches) är oregistrerade enheter, som inte är några självständiga juridiska personer och som i sin helhet ägs av ett moderbolag.

Finansiell leasing (financial leases) är avtal varigenom den lagliga ägaren till en kapitalvara (nedan kallad leasegivare) hyr ut varan till tredje man (nedan kallad leasetagare) för större delen av eller hela varans ekonomiska livslängd mot delbetalningar som täcker varukostnaden och en beräknad ränta. Avsikten är att alla med varan förknippade förmåner ska komma leasetagaren till del samt att denne ska stå för kostnader och risker som sammanhänger med äganderätten.

Finansiella företag vars verksamhet utgörs av utlåning (financial corporations engaged in lending, FCL): klassificeras som OFI, är finansiella företag främst specialiserade i att finansiera hushållens och de icke-finansiella företagens tillgångar. Företag som är specialiserade på finansiell leasing, factoring, utlåning mot hypotek och konsumtionslån skall ingå i denna grupp. Dessa finansiella företag kan bedriva sin verksamhet i rättslig form av hypoteksinstitut, kommunalt kreditinstitut etc.

Fond i fond (funds of funds): investeringsfond som huvudsakligen placerar i investeringsfonders aktier eller andelar. De kriterier som används för att klassificera fonder i kategorin fond-i-fond hämtas från prospektet, fondreglementen, bolagsordningsinstrument, stadgar eller förordningar, tecknings-dokument eller placeringsavtal, marknadsföringsdokument eller andra liknande källor.

Företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (Undertakings for Collective Investments in Transferable Securities (UCITS)) är fondföretag som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (6).

Försäkringsbolag med blandad verksamhet (composite insurance corporations) är försäkringsbolag som erbjuder både liv- och skadeförsäkringar. Vad gäller försäkringsbolag som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (7) omfattar detta försäkringsbolag som omfattas av punkt 73.2 och 73.5 i direktiv 2009/138/EG. Försäkringsbolag med blandad verksamhet kan därutöver ges tillstånd att bedriva återförsäkringsverksamhet (avseende både liv- och/eller skadeförsäkringar beroende på nationell lagstiftning).

Försäkringsrelaterad värdepapperisering (insurance-linked securitisations) är värdepapperiseringar där försäkringsavtal överförs antingen genom att överföra ägande- eller användningsrätten till ett värdepapperiseringsinstitut, eller där försäkringsrisker överförs från ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag till ett värdepapperiseringsinstitut helt finansierar sin exponering mot sådana risker genom emission av finansieringsinstrument, och återbetalningsrätten för investerarna i dessa finansieringsinstrument är efterställd i förhållande till värdepapperiseringsinstitutets återförsäkringsåtagande.

Hedgefond (hedge funds) ska inom ramen för denna riktlinje vara ett företag för kollektiva investeringar, oavsett dess juridiska form, som tillämpar relativt fria placeringsstrategier för att uppnå positiv absolut avkastning och vars förvaltare, utöver förvaltningsavgiften, även erhåller ersättning i relation till fondens värdeutveckling. För att nå dessa mål finns det få begränsningar av de typer av finansiella instrument som hedgefonderna får investera i, och de kan på ett flexibelt sätt använda en rad finanstekniker som t.ex. belåning, blankning etc. Denna definition omfattar även fonder som helt eller delvis investerar i andra hedgefonder förutsatt att de i övrigt uppfyller definitionen. De kriterier som används för att klassificera hedgefonder hämtas från det offentliga emissionsprospektet, fondbestämmelserna, stadgar eller förordningar, teckningsdokument eller placeringsavtal, marknadsföringsdokument eller andra liknande källor.

Livförsäkringsbolag (life insurance corporations) är försäkringsbolag som erhållit tillstånd att bedriva livförsäkringsverksamhet men inte direkt skadeförsäkringsverksamhet. Livförsäkringsbolag kan därutöver ges tillstånd att bedriva återförsäkringsverksamhet (avseende både liv- och/eller skadeförsäkringar beroende på nationell lagstiftning).

Obligationsfonder (bond funds) är investeringsfonder (IF) som huvudsakligen placerar i skuldinstrument. De kriterier som används för att klassificera investeringsfonder som obligationsfonder hämtas från prospektet, fondreglementen, bolagsordningsinstrument, stadgar eller förordningar, tecknings-dokument eller placeringsavtal, marknadsföringsdokument eller andra liknande källor.

Private equity-fonder (private equity funds (PEFs)) är investeringsfonder som inte använder hävstång och främst investerar i aktieinstrument och instrument som ekonomiskt sett liknar aktieinstrument och emitteras av onoterade företag. En underkategori av private equity-fonder är riskkapitalfonder som investerar i nystartade företag. Private equity-fonder (inklusive riskkapitalfonder) tar ofta formen av slutna fonder eller limited partnership som drivs av ett private equity bolag eller ett riskkapitalbolag. Även om private equity-fonder (inklusive riskkapitalfonder) klassas som investeringsfonder enligt artikel 1 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38), klassas private equity bolag och riskkapitalbolag som finansiella servicebolag (ENS 2010, S.126) om de uteslutande hanterar tillgångar åt private equity-fonder och riskkapitalfonder. Om de investerar i private equity för egen räkning klassas de dock som andra finansförmedlare (ENS 2010, S.125).

Skadeförsäkringsbolag (non-life insurance corporations) är försäkringsbolag som erhållit tillstånd att bedriva skadeförsäkringsverksamhet men inte direkt livförsäkringsverksamhet. Skadeförsäkringsbolag kan därutöver ges tillstånd att bedriva återförsäkringsverksamhet (avseende både liv- och/eller skadeförsäkringar beroende på nationell lagstiftning).

Sluten investeringsfond (closed-end investment funds) är en investeringsfond som har ett fast antal emitterade aktier och vars aktieägare måste köpa eller sälja existerande aktier när de tillträder eller lämnar fonden.

Statlig förvaltning (central government) utgörs av ”statlig förvaltning” (delsektor S.1311) enligt definitionen i punkt 2.114 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Syntetiska värdepapperiseringar (synthetic securitisations) är värdepapperiseringar där man överför kreditrisken avseende en tillgång eller en pool av tillgångar, via kreditderivat, garantier eller liknande mekanismer.

Traditionella värdepapperiseringar (traditional securitisations) är värdepapperiseringar där man överför kreditrisken avseende en tillgång eller en pool av tillgångar antingen genom att överföra ägande- eller användningsrätten till dessa tillgångar eller genom sekundärt deltagande (sub-participation).

Värdepappershandlare (SDD) (security and derivative dealers) som klassas som OFI är finansiella företag med tillstånd att tillhandahålla investeringstjänster till tredje man genom att investera i finansiella instrument för egen räkning och som främst är involverade i följande typer av finansiell förmedling:

a)	Handel för egen räkning, som ”värdepappershandlare”, i nya eller utelöpande finansiella instrument genom köp och försäljning av dessa finansiella instrument med enda syftet att dra fördel av marginalen mellan inköps- och försäljningspriset. Detta inkluderar också market-maker funktioner

b)	Emissionsgarantier och/eller placering av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande.

c)	Hjälpa företag att emittera nya finansiella instrument genom att placera nya finansiella instrument genom antingen en emissionsgaranti eller tillfälliga garantier avseende nyemissioner.

Specialiserade finansiella bolag (underavdelning till delsektor S.125) (specialised financial corporations) är ”specialiserade finansiella bolag” enligt definitionen i punkt 2.93 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Återförsäkringsbolag (reinsurance corporations) är försäkringsbolag som erhållit tillstånd att bedriva återförsäkringsverksamhet men inte att bedriva direkt försäkringsverksamhet. Återförsäkringsverksamhet kan omfatta återförsäkringsverksamhet avseende både liv- och/eller skadeförsäkringar.

Öppen investeringsfond (open-end investment funds) är en investeringsfond vars andelar eller aktier, på begäran av innehavarna, återköps eller inlöses direkt eller indirekt från företagets tillgångar.

Övriga fonder (other funds) är andra investeringsfonder än obligationsfonder, aktiefonder, blandfonder, fastighetsfonder och hedgefonder.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(2) Kategorin ”omvärderingsjusteringar på grund av pris- och växelkursförändringar” inkluderar av- och nedskrivningar avseende utlåning.

(3) Se ECB:s pressmeddelande av den 8 juli 1998Setting-up of common market standards, finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu.

(4) Vad gäller statistik över investeringsfonder och i enlighet med bilaga III till förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) ska de nationella centralbankerna antingen samla in uppgifter om omvärderingar på grund av pris- och växelkursförändringar från IF eller också från IF endast samla in uppgifter om omvärderingar på grund av prisförändringar samt de nödvändiga uppgifterna, vilket åtminstone omfattar en valutauppdelning av pund sterling, US-dollar, yen och schweiziska francs, i syfte att härleda omvärderingar på grund av växelkursförändringar.

(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 av den 2 december 2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på blanketter för inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (EUT L 347, 31.12.2015, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

11.6.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 208/98

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2021/832

av den 26 mars 2021

om rapporteringskrav avseende betalningsstatistik (ECB/2021/13)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.3, och

av följande skäl:

(1)

Europeiska centralbanken (ECB) kräver insamling och rapportering av statistiska uppgifter om betalningar och betalningssystem för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt fördraget att främja väl fungerande betalningssystem i unionen och medverka till ett smidigt genomförande av riktlinjerna för tillsyn över kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet.

(2)

För att ECB på ett effektivt sätt ska kunna identifiera och kontrollera utvecklingen i betalningssystem och på betalningsmarknader inom medlemsstaterna och granska hur integrerade de, bör de statistiska uppgifter som rapporteras till ECB vara både specifika för varje medlemsstat och jämförbara. Det är också nödvändigt att skapa gemensamma regler för hur dessa uppgifter behandlas och rapporteras.

(3)

Det är viktigt att säkerställa att dessa regler inte medför en orimlig rapporteringsbörda för de nationella centralbankerna. De nationella centralbankerna bör därför rapportera statistiska uppgifter till ECB med hjälp av de statistiska uppgifter som samlas in med stöd av Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43) (1) och med samma frekvens som enligt den förordningen. De nationella centralbankerna bör också vara skyldiga att rapportera statistiska uppgifter till vilka de har tillgång på nationell nivå.

(4)	Definitionerna i förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43) har också betydelse för rapporteringen enligt den här riktlinjen och bör därför gälla.

(5)

För att säkerställa att den betalningsstatistik som rapporteras till ECB är representativ för hela den uppgiftslämnande populationen, behövs gemensamma regler för uppräkning i fall där uppgiftslämnare har beviljats undantag från vissa rapporteringskrav enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43).

(6)

ECB bedriver RIAD (Register of Institutions and Affiliates Data), ett centralt arkiv för referensuppgifter om institutionella enheter som är relevanta för statistiska ändamål. En förteckning över institut som är relevanta för betalningsstatistiken (nedan kallade PSRI) finns i RIAD i enlighet med Europeiska centralbankens beslut (EU) 2018/876 (ECB/2018/16) (2). Det är lämpligt att hämta statistiska uppgifter om PSRI direkt från RIAD.

(7)	För att ECB ska kunna utföra sina uppgifter är det lämpligt att föreskriva att de nationella centralbankerna måste rapportera uppgifterna till ett visst datum.

(8)

Artikel 5 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, implicerar en skyldighet för medlemsstater utanför euroområdet som planerar att införa euron att utforma och genomföra åtgärder för att samla in de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav på statistikområdet. Följaktligen kan tillämpningen av denna riktlinje utvidgas till att även omfatta centralbanker i medlemsstater utanför euroområdet under en referensperiod. För att ge ECB en fullständig överblick över de statistiska uppgifter som samlas in, och möjliggöra relevanta analyser av dessa, bör de nationella centralbankerna i medlemsstater utanför euroområdet som inför euron ha en skyldighet att ge ECB tillgång till statistiska uppgifter som omfattar en specificerad tidsperiod innan de inför euron.

(9)

För att säkerställa korrektheten och kvaliteten på de statistiska uppgifter som ECB samlar in, måste ECB skapa regler för hur de statistiska uppgifter som rapporteras av de nationella centralbankerna granskas, kontrolleras och i förekommande fall revideras. Av samma skäl bör de nationella centralbankerna lämna förklaringar till ECB, vid behov och på anmodan av ECB, om de statistiska uppgifter som rapporteras, särskilt vad gäller avvikelser från rapporteringskraven som kan påverka de statistiska uppgifterna eller deras kvalitet.

(10)	Det är lämpligt att alla nationella centralbanker följder en gemensam metod när de överför sina statistiska uppgifter till ECB. Därför bör man avtala om ett harmoniserat elektroniskt överföringsformat som specificeras av Europeiska centralbankssystemet (ECBS).

(11)

Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande så att tekniska ändringar av bilagan till denna riktlinje kan göras på ett effektivt sätt förutsatt att de varken leder till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan ökar. Hänsyn bör tas till de synpunkter som framförs av ECBS statistikkommitté vid tillämpningen av detta förfarande. Sådana tekniska ändringar i bilagorna till denna riktlinje bör ske på förslag från statistikkommittén.

(12)	För att säkerställa att det inte uppstår några brott vid rapporteringen av statistiska uppgifter behövs det en övergångsbestämmelse för rapporteringen till ECB avseende referensperioden 2021.

(13)	Av rättssäkerhetsskäl bör de nationella centralbankerna följa bestämmelserna i denna riktlinje fr.o.m. den dag som avses i artikel 2 i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/835 ECB/2021/16 (3).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna riktlinje fastställs rapporteringskraven för de nationella centralbankerna avseende betalningsstatistik som ska rapporteras till ECB. Av denna riktlinje framgår vilka statistiska uppgifter som ska rapporteras till ECB, hur de statistiska uppgifterna behandlas samt även frekvens och tidpunkter för rapporteringen och vilka standarder rapporteringen ska följa.

Artikel 2

Definitioner

I denna riktlinje gäller följande definitioner:

a)	Definitionerna i artikel 1 i förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43), i relevanta fall.

b)	Definitionerna i bilaga II till förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43), i relevanta fall.

Följande definition ska också tillämpas:

statistiska uppgifter: samma betydelse som framgår av definitionen i artikel 1.11 i rådets förordning (EG) nr 2533/98 (4).

Artikel 3

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om betalningsstatistik

1. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifter som framgår av bilaga III förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43) till ECB i aggregerad form på nationell nivå.

2. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifter som framgår av bilagan till den här riktlinjen till ECB i aggregerad form på nationell nivå.

3. Vad gäller punkt 1, om en nationell centralbank har beviljat en uppgiftslämnare undantag enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43), ska den nationella centralbanken göra en uppräkning till 100 procents täckning som säkerställer att de efterfrågade statistiska uppgifterna som avses i artikel 3.1 i den förordningen rapporteras.

4. Om de statistiska uppgifterna som avses i punkt 2 inte finns tillgänglig eller inte kan rapporteras av nationella centralbanker, ske de nationella centralbankerna

a)	begära in ytterligare uppgifter från uppgiftslämnare, eller

b)	använda preliminära uppgifter, eller

c)	använda skattningar, som bygger på metoder som fastställs av respektive nationella centralbank med hänsyn till nationella särdrag.

Inom ramen för denna punkt ska de nationella centralbankerna lämna förklaringar till ECB för att redogöra vilken metod som har använts.

Artikel 4

Tidsramar

1. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifter som avses i artikel 3.1 i denna riktlinje i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43).

2. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifterna som avses i artikel 3.2 halvårsvis enligt vad som framgår av den relevanta tabellen i bilagan till denna riktlinje enligt följande:

a)	För halvårsvis rapportering ska de statistiska uppgifterna som avser perioden januari till juni rapporteras senast vid slutet av den sista arbetsdagen under månaden november som följer på utgången av det första halvåret av det år som uppgifterna avser.

b)	För halvårsvis rapportering ska de statistiska uppgifterna som avser perioden juli till december rapporteras senast vid slutet av den sista arbetsdagen under månaden maj som följer på utgången av det andra halvåret av det år som uppgifterna avser.

c)	För halvårsvis rapportering med kvartalsvis uppdelning gäller punkterna a och b.

3. Senast i september varje år ska ECB meddela de nationella centralbankerna de exakta överföringsdagarna för påföljande år i form av en rapporteringskalender.

Artikel 5

Rapportering av historiska uppgifter om euron införs

1. Om en medlemsstat som inte har euron som valuta (nedan kallad medlemsstat utanför euroområdet) inför euron efter det att denna riktlinje har trätt i kraft, ska den nationella centralbanken i den medlemsstaten till ECB rapportera statistiska uppgifter om betalningsstatistik för en period om fem år innan medlemsstaten införde euron, men endast sedan medlemsstatens anslutning till unionen.

2. De nationella centralbankerna ska sammanställa de statistiska uppgifterna som avses i punkt 1 som om medlemsstaten i fråga hade ingått i euroområdet under samtliga referensperioder. För detta ändamål får de nationella centralbankerna använda statistiska uppgifter som rapporterats till ECB innan medlemsstaten införde euron i enlighet med de rapporteringsordningar som anpassats av ECB för medlemsstater utanför euroområdet. De nationella centralbankerna ska rapportera statistiska uppgifter i enlighet med de krav och mallar som gällde för euroområdets medlemsstater under respektive referensperiod utom i fall där ECB och de nationella centralbankerna, med beaktande av de nationella centralbankernas rapporteringsbörda, godtar att vissa statistiska uppgifter exkluderas.

Artikel 6

Kontroll

1. Utan att det påverkar förordning (EG) nr 2533/98 och förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43), ska de nationella centralbankerna granska och säkerställa kvaliteten och tillförlitligheten hos de statistiska uppgifter som ställs till ECB:s förfogande enligt artikel 3. De nationella centralbankerna ska kontrollera båda följande aspekter:

a)	Den information som rapporteras enligt denna riktlinje ska uppfylla de valideringsregler som ECB tar fram och underhåller.

b)	Den kvartalsvisa och halvårsvisa statistiska informationen som rapporteras enligt artikel 3 ska vara enhetlig.

2. Om en nationell centralbank upptäcker diskrepanser i samband med den kontroll som utförs enligt denna artikel, ska de överlämna resultatet av kontrollen till ECB utan onödigt dröjsmål.

Artikel 7

Revideringar

1. Vid behov ska de nationella centralbankerna revidera de statistiska uppgifterna som rapporteras enligt artikel 3 med hänvisning till den föregående referensperioden samtidigt som man säkerställer enhetligheten av statistiska uppgifter som rapporteras med olika frekvens, inklusive sådana fall där denna enhetlighet medför att rapporteringen av andra referensperioder måste revideras (ordinarie revideringar). De nationella centralbankerna ska rapportera alla ordinarie revideringar under den normala rapporteringen.

2. Vid behov ska de nationella centralbankerna revidera statistiska uppgifter som rapporteras enligt artikel 3 som inte är ordinarie revideringar (särskilda revideringar) vid varje tidpunkt efter ECB:s förhandsgodkännande och ska lämna förklaringar när sådana revideringar rapporteras.

Artikel 8

Förklaringar

Vid behov ska de nationella centralbankerna lämna detaljerade förklaringar till ECB om avvikelser från rapporteringskraven till följd av nationella särdrag och strukturella brott samt visa hur detta påverkar de statistiska uppgifterna. De nationella centralbankerna ska också lämna sådana förklaring på anmodan av ECB.

Artikel 9

Överföring

1. De nationella centralbankerna ska överföra de statistiska uppgifterna som rapporteras enligt denna riktlinje på elektronisk väg, på det sätt som ECB anger. Det format för statistikmeddelanden som utvecklats för detta elektroniska utbyte av statistiska uppgifter ska vara det format som beslutats av ECBS.

2. Om första stycket inte är tillämpligt får de nationella centralbankerna använda andra metoder för överföringen av statistiska uppgifter om ECB godkänt detta i förväg.

Artikel 10

Förenklat ändringsförfarande

ECB:s direktion har rätt att, med beaktande av statistikkommitténs synpunkter, göra nödvändiga tekniska ändringar av bilagan till denna riktlinje som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna. Direktionen ska utan onödigt dröjsmål informera ECB-rådet om varje sådan ändring.

Artikel 11

Första rapportering

1. Den första rapporteringen av kvartalsvisa statistiska uppgifter i enlighet med denna riktlinje ska börja med statistiska uppgifter för första kvartalet 2022.

2. Den första rapporteringen av halvårsvisa statistiska uppgifter med kvartalsvis uppdelning enligt denna riktlinje ska börja med statistiska uppgifter för första och andra kvartalet 2022.

3. Den första rapporteringen av halvårsvisa statistiska uppgifter i enlighet med denna riktlinje ska börja med statistiska uppgifter för första halvåret 2022.

4. Den första rapporteringen av årsvisa statistiska uppgifter med halvårsvis uppdelning enligt denna riktlinje ska börja med statistiska uppgifter för första och andra halvåret 2022.

Artikel 12

Övergångsbestämmelse

För referensperioden 2021 ska de nationella centralbankerna rapportera följande till ECB:

a)	de årsvisa statistiska uppgifterna som framgår av förordning (EU) nr 1409/2013 i dess lydelse per den 31 december 2021.

b)	de årsvisa statistiska uppgifterna som framgår av artikel 18 i riktlinje ECB/2014/15 och del 16 i bilaga II till den riktlinjen i dess lydelse per den 31 december 2021.

Artikel 13

Verkan

1. Denna riktlinje får verkan samma dag som den delges de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.

2. De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta och ECB ska följa denna riktlinje från och med den 1 februari 2022.

Artikel 14

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 26 mars 2021.

På ECB-rådets vägnar

Christine LAGARDE

ECB:s ordförande

(1) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1409/2013 av den 28 november 2013 om betalningsstatistik (ECB/2013/43) (EUT L 352, 24.12.2013, s. 18).

(2) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2018/876 av den 1 juni 2018 om RIAD-data (ECB/2018/16) (EUT L 154, 18.6.2018, s. 3).

(3) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/835 av den 26 mars 2021 om att upphäva riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2020/16) (se sidan 335 i detta nummer av EUT).

(4) Rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (EGT L 318, 27.11.1998, s. 8).

BILAGA

Gråmarkerade celler anger rapporteringskraven. För de indikatorer som inte definieras i förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43) finns det en definition i respektive tabell i den här bilagan. Statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt artikel 3 i den här riktlinjen bör rapporteras oberoende av om den underliggande företeelsen existerar eller ej och även när det rör sig om nollvärden. ”–” med observationsstatus M används för att ange att företeelsen inte existerar.

Tabell A rapporteras halvårsvis och, om så anges, med kvartalsvis uppdelning. Tabell A utgör ett komplement till tabell 1 i bilaga III till förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43). Statistiska uppgifter om intradagslån i euro från centralbanken avser ”genomsnitt för den senaste uppfyllandeperioden”. Andra stockuppgifter som rapporteras i tabell A avser uppgifter vid periodens utgång.

Tabell A

Institut som tillhandahåller betaltjänster till icke-MFI

(Slutet av perioden, antal faktiska enheter, värde i miljoner EUR, Geo 0)
	Antal	Värde
Centralbanken
Antal kontor
Inlåning över natten, antal

Kreditinstitut
Betalningsmedel som används av kreditinstitut
Inlåning över natten i euro hos andra kreditinstitut (kvartalsvis)
Intradagslån i euro från centralbanken (genomsnitt den sista perioden då kravet ska uppfyllas)
Kreditinstitut som är rättsligt erkända i det rapporterande landet
Antal kontor
Värde på inlåning över natten av icke-MFI (kvartalsvis)
Filialer till kreditinstitut baserade i euroområdet
Antal kontor
Värde på inlåning över natten av icke-MFI (kvartalsvis)
Filialer till kreditinstitut baserade i EES, utanför euroområdet
Antal kontor
Värde på inlåning över natten av icke-MFI (kvartalsvis)
Filialer till kreditinstitut som inte är baserade i EES
Antal kontor
Värde på inlåning över natten av icke-MFI (kvartalsvis)

Institut för elektroniska pengar
Antal institut
Utestående värde hos lagringsmöjligheter för elektroniska pengar
varav:
Utgivna av institut för elektroniska pengar som är MFI

Betalningsinstitut
Antal institut
varav:
PISP
AISP
Antal kontor

Andra betaltjänstleverantörer och utgivare av elektroniska pengar
Antal institut
Antal kontor
Inlåning över natten av icke-MFI, antal
Värde på inlåning över natten av icke-MFI (kvartalsvis)

Det totala antalet betalningsinstitut som är verksamma i landet på gränsöverskridande basis
varav:
Antalet betalningsinstitut som tillhandahåller tjänster genom en etablerad filial
antalet betalningsinstitut som tillhandahåller tjänster genom ombud
Antalet betalningsinstitut som tillhandahåller tjänster utan att etablera en filial eller att använda ombud

Antal kontor – antal driftsställen i det rapporterande landet. Varje driftsställe som har etablerats i samma rapporterande land räknas separat. Detta omfattar endast kontor som tillhandahåller betaltjänster med kontantlös clearing och avveckling (oberoende av storlek och öppethållandetider), däremot inte mobila kontor. Institutets huvudkontor räknas som ett kontor under förutsättning att det tillhandahåller betaltjänster med kontantlös clearing och avveckling.

Betalningsmedel som används av kreditinstitut – tillgångar eller fordringar avseende tillgångar som kan användas av kreditinstitut för betalningar.

Intradagslån i euro från centralbanken (genomsnitt för den sista uppfyllandeperioden) – totala värdet av den kreditgivning från centralbanken till kreditinstitut som återbetalas inom en bankdag. Detta är genomsnittet av det dagliga maxvärdet för samtidiga och faktiska kreditposter eller kredituttag på intradagsbasis från faciliteter för intradagskrediter under dagen för alla kreditinstitut totalt. Samtliga dagar under uppfyllandeperioden, inklusive veckoslut och helgdagar, beaktas i detta genomsnitt.

Filial till ett kreditinstitut baserat i euroområdet – en filial (som är belägen i det rapporterande landet) till ett kreditinstitut som har sitt säte utanför det rapporterande landet men i euroområdet.

Filial till ett kreditinstitut som inte är baserat i EES – en filial (belägen i det rapporterande landet) till ett kreditinstitut som har sitt säte i ett land utanför EES-området, utanför det rapporterande landet och utanför EES.

Filial till ett kreditinstitut baserat i EES (utanför euroområdet) – en filial (som är belägen i det rapporterande landet) till ett kreditinstitut som är rättsligt erkänt i ett EES-land utanför det rapporterande landet och utanför euroområdet.

Utestående värde hos lagringsmöjligheter för elektroniska pengar utgivna av institut för elektroniska pengar som är MFI – värde av elektroniska pengar utgivna av institut för elektroniska pengar vars huvudsakliga verksamhet består i finansiell förmedling i form av utgivning av elektroniska pengar, och som därför ingår i MFI-sektorn.

Betalningsinstitut som är verksamma i landet på gränsöverskridande basis – betalningsinstitut som är belägna utanför det rapporterande landet men som är verksamma i det rapporterande landet genom en etablerad filial, ett ombud eller genom distansdeltagande.

Tabell B ska rapporteras halvårsvis. Tabell B utgör ett komplement till tabell 7 i bilaga III till förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43). Antalet deltagare avser uppgifter vid periodens utgång.

Tabell B

Deltagande i utvalda betalningssystem: TARGET2

(Slutet av perioden, ursprungliga enheter, Geo 1)
	Antal
Delsystem i TARGET2
Antal deltagare
Direkta deltagare
Kreditinstitut
Centralbanken
Andra direkta deltagare
Offentlig sektor
Clearing- och avvecklingsorganisationer
Övriga finansinstitut
Övriga
Indirekta deltagare

Delsystem i TARGET2: samma betydelse som framgår av definitionen i artikel 2.2 i Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2012/27 (1).

Tabell C ska rapporteras halvårsvis. Tabell C utgör ett komplement till tabell 8 i bilaga III till förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43). Betalningstransaktioner rapporteras som bruttoflöden, dvs. summan, för perioden. Informationen rapporteras med en uppdelning på Geo 0, Geo 1 eller Geo 2 enligt vad som framgår av tabellen.

Tabell C

Betalningar som utförs av utvalda betalningssystem: TARGET2

(Totalt för perioden; antal transaktioner i miljoner; värdet av transaktioner i miljoner euro)
	Skickade
	Antal	Värde
Delsystem i TARGET2
Betalningar och autogireringar	Geo 1	Geo 1
Inom samma delsystem i Target2	Geo 0	Geo 0
Till ett annat delsystem i Target2	Geo 2	Geo 2
Till ett delsystem i Target2 i euroområdet	Geo 2	Geo 2
Till ett delsystem i Target2 utanför euroområdet	Geo 2	Geo 2
varav:
Tips (TIPS)	Geo 1	Geo 1

Koncentrationskvot	Geo 1	Geo 1

För Target2 bygger definitionen av ”gränsöverskridande” på var komponenten är placerad och inte på deltagarens placering som i andra betalningssystem.

Tips – står för ”TARGET instant payment settlement service” enligt definitionen i artikel 1 i bilaga II till riktlinje ECB/2012/27.

Tabell D rapporteras halvårsvis med en Geo 3-uppdelning om inget annat anges. Betalningstransaktioner rapporteras som bruttoflöden, dvs. summan, för perioden.

Tabell D

Betaltjänstleverantörernas verksamhet per kategori av betaltjänst

(Totalt för perioden; antal transaktioner i miljoner; värdet av transaktioner i miljoner euro, Geo 3)
	Skickade
	Antal	Värde
Betalningsöverföringar
Kreditinstitut
Institut för elektroniska pengar
Postgiroinstitut
Betalningsinstitut
Offentlig myndigheter: i) ECB och nationella centralbanker, och ii) medlemsstaterna /kommunala myndigheter

Autogireringar
Kreditinstitut
Institut för elektroniska pengar
Postgiroinstitut
Betalningsinstitut
Offentlig myndigheter: i) ECB och nationella centralbanker, och ii) medlemsstaterna /kommunala myndigheter

Kortbaserade betalningstransaktioner (exklusive kort som enbart har en funktion för elektroniska pengar) (2)
Kreditinstitut
Institut för elektroniska pengar
Postgiroinstitut
Betalningsinstitut
Offentlig myndigheter: i) ECB och nationella centralbanker, och ii) medlemsstaterna /kommunala myndigheter

Betalningstransaktioner med elektroniska pengar som är utgivna av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet
Med kort på vilka det är möjligt att lagra elektroniska pengar direkt
Kreditinstitut
Institut för elektroniska pengar
Postgiroinstitut
Betalningsinstitut
Offentlig myndigheter: i) ECB och nationella centralbanker, och ii) medlemsstaterna /kommunala myndigheter
Med konton för elektroniska pengar (transaktioner som initierats med ett kort)
Kreditinstitut
Institut för elektroniska pengar
Postgiroinstitut
Betalningsinstitut
Offentlig myndigheter: i) ECB och nationella centralbanker, och ii) medlemsstaterna /kommunala myndigheter
Med konton för elektroniska pengar (transaktioner mellan konton)
Kreditinstitut
Institut för elektroniska pengar
Postgiroinstitut
Betalningsinstitut
Offentlig myndigheter: i) ECB och nationella centralbanker, och ii) medlemsstaterna /kommunala myndigheter

OTC-kontantinsättningar (3)
Kreditinstitut	Geo 1	Geo 1
Institut för elektroniska pengar	Geo 1	Geo 1
Postgiroinstitut	Geo 1	Geo 1
Betalningsinstitut	Geo 1	Geo 1
Offentlig myndigheter: i) ECB och nationella centralbanker, och ii) medlemsstaterna /kommunala myndigheter	Geo 1	Geo 1

OTC-kontantuttag
Kreditinstitut	Geo 1	Geo 1
Institut för elektroniska pengar	Geo 1	Geo 1
Postgiroinstitut	Geo 1	Geo 1
Betalningsinstitut	Geo 1	Geo 1
Offentlig myndigheter: i) ECB och nationella centralbanker, och ii) medlemsstaterna /kommunala myndigheter	Geo 1	Geo 1

Penningöverföring
Kreditinstitut
Institut för elektroniska pengar
Postgiroinstitut
Betalningsinstitut
Offentlig myndigheter: i) ECB och nationella centralbanker, och ii) medlemsstaterna /kommunala myndigheter

Den begärda geografiska uppdelningen bygger på de klassificeringar som används i förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43), men inkluderar också uppdelningen "Geo 2" som bara avser gränsöverskridande transaktioner. De geografiska uppdelningarna är:

Geografisk uppdelning

Geo 0

Geo 1

Geo 2

Geo 3

Inhemska

Inhemska och gränsöverskridande tillsammans

Gränsöverskridande

Inhemska

Uppdelningar per land för varje EES-land

Gränsöverskridande utanför EES

(1) Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2012/27 av den 5 december 2012 om ett transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2) (EUT L 30, 30.1.2013, s. 1).

(2) För gränsöverskridande kortbaserade betalningstransaktioner bör motpartens hemvist och försäljningsställets belägenhet rapporteras tillsammans.

(3) OTC-kontantinsättningar hör till kategorin mottagna transaktioner eftersom medel krediteras betaltjänstanvändarens konto. Trots att tabell D inkluderar information om skickade betalningstransaktioner, bör OTC-kontantinsättningar inkluderas i rapporteringen.

11.6.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 208/109

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2021/833

av den 26 mars 2021

om statistiska uppgifter som ska rapporteras om konsoliderade bankuppgifter (ECB/2021/14)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2 och 127.5,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.3, och

av följande skäl:

(1)

Insamlingen av statistiska uppgifter om den konsoliderade banksektorn, särskilt statistiska uppgifter om den aggregerade konsoliderade lönsamheten, balansräkningar, tillgångskvalitet, likviditet och solvens i unionens och utländskt kontrollerade kreditinstitut och filialer i alla medlemsstater är viktiga för att unionens regelverk för det finansiella systemet ska fungera på ett smidigt sätt.

(2)

Rapporteringen av statistiska uppgifter om konsoliderade bankuppgifter stöder särskilt analysen av den finansiella stabiliteten, makrotillsynen och den strukturella analysen genom att ge en bild av lönsamheten, effektiviteten, kvaliteten på tillgångarna, koncentrationen, likviditeten, finansieringsstrukturen och solvensen hos de kreditinstitut som är etablerade i unionen. Därför bör dessa statistiska uppgifter rapporteras till ECB och samordnas med de rapporteringskrav som anges i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (1), Europeiska centralbankens förordning (EU) 2015/534 (ECB/2015/13) (2) samt relaterade nationella instrument.

(3)

Definitionerna i rådets förordning (EG) nr 2533/98 (3) har betydelse för rapporteringskraven som framgår av den här riktlinjen och bör därför gälla. Denna riktlinje gäller för kreditinstitut om det avser ett företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel och att bevilja krediter för egen räkning. Eftersom definitionen av "kreditinstitut" i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (4) nyligen har ändrats och träder i kraft den 26 juni 2021, måste konsekvenserna av den ändringen beaktas när man definierar den här riktlinjens tillämpningsområde. För säkerställa att kontinuiteten i de statistiska tidsserierna kan upprätthållas och att de relevanta statistiska uppgifterna inkluderar den aggregerade konsoliderade lönsamheten, balansräkningar, tillgångskvalitet, likviditet, finansiering, kapitalbehov och solvens hos sådana enheter som primärt bedriver bankverksamhet, har definitionen av kreditinstitut uppdaterats för tillämpningen av denna riktlinje.

(4)	För att ECB ska kunna utföra sina uppgifter är det lämpligt att föreskriva att de nationella centralbankerna måste rapportera de statistiska uppgifterna till ett visst datum.

(5)

För att säkerställa korrektheten och kvaliteten på de statistiska uppgifter som ECB samlar in, måste ECB skapa regler för hur de statistiska uppgifter som rapporteras av de nationella centralbankerna ska verifieras och i förekommande fall revideras. Av samma skäl bör de nationella centralbankerna lämna förklaringar till ECB för revideringar som avsevärt förbättrar de statistiska uppgifter som rapporterats.

(6)	Det är lämpligt att alla nationella centralbanker följder en gemensam metod när de överför sina statistiska uppgifter till ECB. Därför bör man avtala om ett harmoniserat elektroniskt överföringsformat som specificeras av Europeiska centralbankssystemet (ECBS).

(7)

Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande så att tekniska ändringar av bilagorna till denna riktlinje kan göras på ett effektivt sätt. Sådana ändringar får dock varken leda till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan ökas. Hänsyn bör tas till de synpunkter som framförs av ECBS statistikkommitté vid tillämpningen av detta förfarande. De nationella centralbankerna bör föreslå sådana tekniska ändringar i bilagorna till denna riktlinje genom statistikkommittén.

(8)	Av rättssäkerhetsskäl bör de nationella centralbankerna följa bestämmelserna i denna riktlinje fr.o.m. samma dag som avses i artikel 2 i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/835 (ECB/2021/16) (5).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna riktlinje fastställs rapporteringskraven för de nationella centralbankerna avseende statistiska uppgifter som ska rapporteras till ECB om konsoliderade bankuppgifter. Av denna riktlinje framgår vilka statistiska uppgifter som ska rapporteras till ECB, hur uppgifterna behandlas, frekvens och tidpunkter för rapporteringen och vilka standarder rapporteringen ska följa.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna enligt artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98 gälla.

Följande definitioner ska också tillämpas:

1.	kreditinstitut: ett kreditinstitut såsom det definieras i artikel 4.1.1 i förordning (EU) nr 575/2013 fram till den 26 juni 2021, och därefter såsom det definieras i artikel 4.1.1 a i den förordningen.

2.	filial: samma betydelse som framgår av definitionen i artikel 4.1.17 i förordning (EU) nr 575/2013.

3.	på gruppnivå: på gruppnivå enligt definitionen i artikel 4.1.48 i förordning (EU) nr 575/2013.

4.	på undergruppsnivå : betyder undergruppsnivå enligt definitionen i artikel 4.1.49 i förordning (EU) nr 575/2013.

5.	moderinstitut: moderinstitut i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1.28 i förordning (EU) nr 575/2013.

6.	moderinstitut i unionen: ett moderinstitut inom EU enligt definitionen i artikel 4.1.29 i förordning (EU) nr 575/2013.

7.	finansiellt moderholdingföretag: ett finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1.30 i förordning (EU) nr 575/2013.

8.	finansiellt moderholdingföretag i unionen: ett finansiellt moderholdingföretag inom EU enligt definitionen i artikel 4.1.31 i förordning (EU) nr 575/2013.

9.	blandat finansiellt moderholdingföretag: ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1.32 i förordning (EU) nr 575/2013.

10.	blandat finansiellt moderholdingföretag i unionen: ett blandat finansiellt moderholdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1.33 i förordning (EU) nr 575/2013.

11.

finansinstitut: ett företag som inte är ett institut eller uteslutande ett industriellt holdingföretag vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller andelar eller att utföra en eller flera av de verksamheter som är upptagna i punkterna 2–12 och 15 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (6), inbegripet ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag, ett betalningsinstitut enligt definitionen i artikel 4.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 (7), samt ett kapitalförvaltningsbolag, men däremot inte försäkringsholdingföretag och försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet enligt definitionen i artikel 212.1 f och 212.1 g i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (8).

12.

utländsk kontroll: betyder, enligt beskrivningen i artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (9), att ett institut kontrolleras av något av följande:

a)	ett finansinstitut som är etablerat i en annan medlemsstat än det berörda institutet,

b)	ett kreditinstitut som är etablerat i en annan medlemsstat än det berörda institutet,

c)	ett institut som är etablerat utanför unionen som bedriver sådan verksamhet som kreditinstitut eller finansinstitut enligt definitionerna i punkterna 1 respektive 11.

Artikel 3

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om konsoliderade bankuppgifter

1. De nationella centralbankerna ska, separat, rapportera de statistiska uppgifter som framgår av bilagorna I och II till ECB för de grupper av institut som anges i punkt 3, inklusive alla följande:

a)	Ett moderinstitut i unionen på gruppnivå.

b)	Ett finansiellt moderholdingföretag i unionen på gruppnivå.

c)	Ett blandat finansiellt moderholdingföretag i unionen på gruppnivå.

d)	Ett moderinstitut i unionen på undergruppsnivå.

e)	Ett finansiellt moderholdingföretag på undergruppsnivå.

f)	Ett blandat finansiellt moderholdingföretag på undergruppsnivå.

g)	Ett kreditinstitut som inte ingår på gruppnivå eller undergruppsnivå i ett institut som avses i punkterna a–f i någon medlemsstat.

Ett kreditinstitut där båda följande punkter uppfylls:

i)	Kreditinstitutet ingår inte på gruppnivå eller undergruppsnivå i ett institut som avses i punkterna a–f etablerat i samma medlemsstat som kreditinstitutet.

ii)	Kreditinstitutet ingår på gruppnivå eller undergruppsnivå i ett institut som avses i punkterna a–f etablerat i än annan medlemsstat än kreditinstitutet.

i)	En filial etablerad i unionen där moderföretaget inte är etablerat i samma medlemsstat.

2. De statistiska uppgifterna som ska rapportera enligt punkt 1 ska baseras på den information som de nationella centralbankerna samlar in med stöd av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014, Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 2015/534 (ECB/2015/13) samt relaterade nationella instrument. De nationella centralbankerna ska aggregera uppgifterna i enlighet med denna riktlinje.

3. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifter enligt punkt 1 för alla nedanstående:

a)	De institut som avses i punkt 1 led a, b, c och g om dessa inte står under utländsk kontroll, var och en med tillgångar som understiger 0,005 procent av de totala konsoliderade tillgångarna för kreditinstitut etablerade i unionen.

b)	De institut som avses i punkt 1 led a, b, c och g om dessa inte står under utländsk kontroll, var och en med tillgångar mellan 0,5 procent och 0,005 procent av de totala konsoliderade tillgångarna för kreditinstitut etablerade i unionen.

c)	De institut som avses i punkt 1 led a, b, c och g om dessa inte står under utländsk kontroll, var och en med tillgångar som överstiger 0,5 procent av de totala konsoliderade tillgångarna för kreditinstitut etablerade i unionen.

d)	Utländskt (icke-EU) kontrollerade institut som avses i punkt 1 led a, b, c och g.

e)	Utländskt (EU) kontrollerade institut som avses i punkt 1 led d, e, f och h.

f)	Utländskt (euroområdet) kontrollerade institut som avses i punkt 1 led d, e, f och h.

g)	Utländskt (icke-EU) kontrollerade filialer etablerade i unionen som avses i punkt 1 led i.

h)	Utländskt (EU) kontrollerade filialer etablerade i unionen som avses i punkt 1 led i.

i)	Utländskt (euroområdet) kontrollerade filialer etablerade i unionen som avses i punkt 1 led i.

j)	Alla institut som avses i punkt 1 som är betydande kreditinstitut eller grupper som står under tillsyn enligt artikel 6.4 i rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (10) och del IV i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) (11).

k)	Alla institut som avses i punkt 1 som är mindre betydande kreditinstitut eller mindre betydande grupper som står under tillsyn enligt artikel 6.4 i förordning (EU) nr 1024/2013 och del IV i förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17).

4. Vid tillämpningen av leden a, b och c i punkt 3 ska de totala konsoliderade tillgångarna, för unionen som helhet, hos kreditinstitut som är etablerade i unionen beräknas genom att aggregera följande enheters tillgångar:

a)	Moderinstitut i unionen på gruppnivå.

b)	Finansiellt moderholdingföretag i unionen på gruppnivå.

c)	Blandade finansiella moderholdingföretag i unionen på gruppnivå.

d)	Kreditinstitut som ännu inte inkluderats på gruppnivå hos de enheter som avses i led a), b och c i denna punkt.

5. De nationella centralbankerna ska förklara varje avvikelse från de rapporteringsstandarder som tillämpas enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014, Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 2015/534 (ECB/2015/13) eller relaterade nationella instrument som avses i punkt 2 för ECB utan onödigt dröjsmål.

Artikel 4

Tidsramar

1. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifterna om konsoliderade bankuppgifter enligt artikel 3 kvartalsvis och i enlighet med följande tidsplan:

a)	Ett fullständigt dataset ska rapporteras för årsslutsuppgifter senast i mitten av månaden maj året efter det år som uppgifterna avser, med hjälp av årsmallen som framgår av bilaga I till denna riktlinje.

b)	Statistiska uppgifter per den sista mars, juni och september ska rapporteras i början av juli, oktober respektive januari med hjälp av kvartalsmallen som framgår av bilaga II till denna riktlinje.

Vid tillämpningen av punkt a ska de nationella centralbankerna rapportera de poster som är markerade med en asterisk (*) i bilaga I till denna riktlinje senast i mitten av månaden april året efter det år som uppgifterna avser.

2. Senast i september varje år ska ECB meddela de nationella centralbankerna de exakta överföringsdagarna för påföljande år i form av en rapporteringskalender.

Artikel 5

Revideringar

1. De nationella centralbankerna får revidera de senaste och föregående kvartals statistiska uppgifter före nästa rapporteringsfrist, under reguljär rapportering.

2. De nationella centralbankerna får även när som helst revidera statistiska uppgifter som avser tidigare referensperioder om detta i betydande grad förbättrar kvaliteten på dessa uppgifter.

3. De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar till alla revideringar av statistiska uppgifter som görs enligt andra stycket och hur dessa revideringar påverkar uppgifterna.

Artikel 6

Kontroll

1. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 2533/98 ska de nationella centralbankerna övervaka och verifiera kvaliteten och tillförlitligheten av de statistiska uppgifter som rapporteras till ECB:s enligt denna riktlinje.

2. Om en nationell centralbank upptäcker diskrepanser i samband med den verifiering som utförs enligt denna artikel, ska de överlämna resultatet av verifieringen till ECB utan onödigt dröjsmål.

Artikel 7

Överföring

2. Om första stycket inte är tillämpligt får de nationella centralbankerna använda andra metoder för överföringen av statistiska uppgifter om ECB godkänt detta i förväg.

Artikel 8

Förenklat ändringsförfarande

ECB:s direktion har rätt att, med beaktande av statistikkommitténs synpunkter, göra nödvändiga tekniska ändringar i bilagorna som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna. Direktionen ska omedelbart informera ECB-rådet om varje sådan ändring.

Artikel 9

Första rapportering

1. Den första rapporteringen av kvartalsvisa statistiska uppgifter i enlighet med artikel 4.1 b ska börja med statistiska uppgifter för första kvartalet 2022.

2. Den första rapporteringen av årsvisa statistiska uppgifter i enlighet med artikel 4.1 a ska börja med statistiska uppgifter för 2021.

Artikel 10

Verkan

1. Denna riktlinje får verkan samma dag som den delges de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.

2. De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta och ECB ska följa denna riktlinje från och med den 1 februari 2022.

Artikel 11

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 26 mars 2021.

På ECB-rådets vägnar

Christine LAGARDE

ECB:s ordförande

(1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 av den 16 april 2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1).

(2) Europeiska centralbankens förordning (EU) 2015/534 av den 17 mars 2015 om rapportering av finansiell tillsynsinformation (ECB/2015/13) (EUT L 86, 31.3.2015, s. 13).

(3) Rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (EGT L 318, 27.11.1998, s. 8).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(5) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/835 av den 26 mars 2021 om att upphäva riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2021/16) (se sidan 335 i detta nummer av EUT).

(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 76/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(10) Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).

(11) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) av den 16 april 2014 om upprättande av ramen för samarbete inom den gemensamma tillsynsmekanismen mellan Europeiska centralbanken och nationella behöriga myndigheter samt med nationella utsedda myndigheter (ramförordning om den gemensamma tillsynsmekanismen [SSM]) (ECB/2014/17) (EUT L 141, 14.5.2014, s. 1).

BILAGA I

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – Rapportörer
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Rapporterande population	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Antal självständiga kreditinstitut
Antal kreditinstitut som är konsoliderade i bankgrupper
Antal bankgrupper
Totalt antal kreditinstitut*

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – Lönsamhet och effektivitet – IFRS FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Konsoliderad resultaträkning	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Ränteintäkter*
Finansiella tillgångar som innehas för handel
Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel ska värderas till verkligt värde via resultatet
Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde*
Derivat – säkringsredovisning, ränterisk
Övriga tillgångar
Ränteintäkter på skulder
(Räntekostnader)
(Finansiella skulder som innehas för handel)
(Finansiella skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet)
(Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde)
(Derivat – säkringsredovisning, ränterisk)
(Övriga skulder)
(Räntekostnader för tillgångar)
(Kostnader för aktiekapital som återbetalas på begäran)
Intäkter från utdelningar
Avgifts- och provisionsintäkter
(Avgifts- och provisionskostnader)
Vinster eller (–) förluster till följd av borttagande av finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultatet
Vinster eller (–) förluster för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto
Vinster eller (–) förluster för finansiella tillgångar som inte är förenade med handel värderas till verkligt värde via resultatet, netto
Vinster eller (–) förluster för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto
Vinster eller (–) förluster av säkringsredovisning, netto
Valutakursdifferenser, netto
Vinster (förluster) för andra avförda tillgångar än de som hålls för försäljning, netto
Övriga rörelseintäkter
(Övriga rörelsekostnader)
Summa rörelseintäkter, netto
(Administrationkostnader)
(Personalkostnader)
(Övriga administrationskostnader)
(Avskrivningar)
Vinst eller (-) förlust från ändringar, netto
(Avsättningar eller (–) återföring av avsättningar)
(Åtaganden och lämnade garantier)
(Övriga avsättningar)
(Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderats till verkligt värde via resultatet)
(Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat)
(Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde)
(Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag)
(Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av icke-finansiella tillgångar)
(Egendom, anläggningar och utrustning)
(Förvaltningsfastigheter)
(Goodwill)
(Immateriella tillgångar [andra än goodwill])
(Övriga)
Negativ goodwill som redovisas i resultaträkningen
Andel av vinsten eller (–) förlusten på investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag
Vinst eller (–) förlust för långfristiga tillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning och som inte uppfyller kraven för en avvecklad verksamhet
VINST ELLER (–) FÖRLUST FÖRE SKATT FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER
(Skattekostnad eller (–) skatteintäkt i samband med resultat för kvarvarande verksamheter)
VINST ELLER (–) FÖRLUST EFTER SKATT FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER
Vinst eller (–) förlust efter skatt för avvecklade verksamheter
Vinst eller (–) förlust före skatt för avvecklade verksamheter
(Skattekostnad eller (–) skatteintäkt i samband med avvecklade verksamheter)
ÅRETS VINST ELLER (–) FÖRLUST
Hänförlig till minoritetsintressen
Hänförlig till moderföretagets ägare

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – Lönsamhet och effektivitet – GAAP FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Konsoliderad resultaträkning	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Ränteintäkter
(Räntekostnader)
Intäkter från utdelningar
Avgifts- och provisionsintäkter
(Avgifts- och provisionskostnader)
Vinster eller (–) förluster till följd av borttagande av finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultatet
Vinster eller (–) förluster från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto
Vinster eller (–) förluster för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto
Vinster eller (–) förluster från finansiella tillgångar och skulder som inte är förenade med handel, netto
Vinster eller (–) förluster av säkringsredovisning, netto
Valutakursdifferenser, netto
Vinster eller (–) förluster av borttagande från rapporten över finansiell ställning av investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag, netto
Vinster (förluster) för andra avförda tillgångar än de som hålls för försäljning, netto
Övriga rörelseintäkter
(Övriga rörelsekostnader)
Summa rörelseintäkter, netto
(Administrationkostnader)
(Personalkostnader)
(Övriga administrationskostnader)
(Avskrivningar)
Vinst eller (-) förlust från ändringar, netto
(Avsättningar eller (–) återföring av avsättningar)
(Åtaganden och lämnade garantier)
(Övriga avsättningar)
(Ökningar eller (–) minskningar av allmänna bankriskfonden, netto)
(Nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderats till verkligt värde via resultatet)
(Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag)
(Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av icke-finansiella tillgångar)
(Egendom, anläggningar och utrustning)
(Förvaltningsfastigheter)
(Goodwill)
(Immateriella tillgångar [andra än goodwill])
(Övriga)
Negativ goodwill som redovisas i resultaträkningen
Andel av vinsten eller (–) förlusten på investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag
Vinst eller (–) förlust för långfristiga tillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning och som inte uppfyller kraven för en avvecklad verksamhet
VINST ELLER (–) FÖRLUST FÖRE SKATT FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER
(Skattekostnad eller (–) skatteintäkt i samband med resultat för kvarvarande verksamheter)
VINST ELLER (–) FÖRLUST EFTER SKATT FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER
Extraordinär vinst eller (–) förlust efter skatt
Extraordinär vinst eller (–) förlust före skatt
(Skattekostnader eller (–) skatteintäkter avseende extraordinär vinst eller förlust)
ÅRETS VINST ELLER (–) FÖRLUST
Hänförlig till minoritetsintressen
Hänförlig till moderföretagets ägare

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – lönsamhet och effektivitet – EJ FINREP/ DATAPUNKT FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Konsoliderad resultaträkning	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Ränteintäkter netto
Ränteintäkter
(Räntekostnader)
Intäkter från utdelningar
Avgifts- och provisionsintäkter netto
Avgifts- och provisionsintäkter
(Avgifts- och provisionskostnader)
Vinster eller förluster på finansiella instrument och valutakursförändringar, exklusive nedskrivningar
Övriga rörelseintäkter
(Övriga rörelsekostnader)
Summa rörelseintäkter, netto
(Administrationkostnader)
(Personalkostnader)
(Övriga administrationskostnader)
(Avskrivningar)
(Avsättningar eller (–) återföring av avsättningar)
(Nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderats till verkligt värde via resultatet)
(Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av icke-finansiella tillgångar)
VINST ELLER (–) FÖRLUST FÖRE SKATT FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER
VINST ELLER (–) FÖRLUST EFTER SKATT FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER
ÅRETS VINST ELLER (–) FÖRLUST

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – Lönsamhet och effektivitet – FULLSTÄNDIGT URVAL
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Konsoliderad resultaträkning	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Ränteintäkter netto*
Intäkter från utdelningar
Avgifts- och provisionsintäkter netto*
Vinster eller förluster på finansiella instrument och valutakursförändringar, exklusive nedskrivningar*
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter, netto*
(Summa rörelsekostnader)*
VINST ELLER (–) FÖRLUST EFTER SKATT FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER
ÅRETS VINST ELLER (–) FÖRLUST*

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – Lönsamhet och effektivitet – IFRS FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Avkastning på eget kapital (RoE)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) < 0
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) 0–5 %
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) 5-10%
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) 10-15%
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) 15-20%
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) >20 %
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) < 0
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) 0–5 %
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) 5-10%
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) 10-15%
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) 15-20%
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) > 20 %

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – Lönsamhet och effektivitet – GAAP FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Avkastning på eget kapital (RoE)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) < 0
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) 0–5 %
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) 5-10%
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) 10-15%
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) 15-20%
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) >20 %
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) < 0
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) 0–5 %
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) 5-10%
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) 10-15%
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) 15-20%
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) > 20 %

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – lönsamhet och effektivitet – EJ FINREP/ DATAPUNKT FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Avkastning på eget kapital (RoE)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) < 0
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) 0–5 %
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) 5-10%
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) 10-15%
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) 15-20%
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) >20 %
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) < 0
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) 0–5 %
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) 5-10%
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) 10-15%
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) 15-20%
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) > 20 %

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – Lönsamhet och effektivitet – FULLSTÄNDIGT URVAL
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Avkastning på eget kapital (RoE)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) < 0
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) 0–5 %
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) 5-10%
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) 10-15%
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) 15-20%
Antal institut vars avkastning på eget kapital (RoE) >20 %
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) < 0
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) 0–5 %
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) 5-10%
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) 10-15%
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) 15-20%
% av samlade banktillgångar hos institut med avkastning på eget kapital (RoE) > 20 %

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – Balansräkning – IFRS FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Finansiella tillgångar som innehas för handel
Derivat som innehas för handel
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel ska värderas till verkligt värde via resultatet
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Skuldinstrument
Lån och förskott
Derivat – säkringsredovisning
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk
Investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag
Materiella tillgångar
Immateriella tillgångar
Skattefordringar
Aktuella skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar
Övriga tillgångar
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning
SUMMA TILLGÅNGAR*

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Skulder	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiella skulder som innehas för handel
Derivat som innehas för handel
Korta positioner
Inlåning
Emitterade skuldinstrument
Övriga finansiella skulder som innehas för handel
Finansiella skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet
Inlåning
Emitterade skuldinstrument
Övriga finansiella skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet
Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde
Inlåning
Emitterade skuldinstrument
Övriga finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde
Derivat – säkringsredovisning
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk
Avsättningar
Skatteskulder
Aktuella skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder
Andra skulder
Aktiekapital som återbetalas på begäran (t.ex. kooperativa aktier)
Skulder som ingår i avyttringsgrupper som innehas för försäljning
SUMMA SKULDER

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Eget kapital och minoritetsintressen	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kapital
Överkurs vid aktieemission
Andra utfärdade egetkapitalinstrument än kapital
Andra ägarandelar
Ackumulerat annat totalresultat
Ej utdelade vinstmedel
Uppskrivningsfonder
Övriga reserver
(Egna aktier)
Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare
(Utdelningar under verksamhetsåret)
Minoritetsintressen
SUMMA EGET KAPITAL
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Låneåtaganden, finansiella garantier och andra åtaganden	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Lämnade
Låneåtaganden*
Finansiella garantier*
Andra åtaganden
Mottagna
Låneåtaganden*
Finansiella garantier*
Andra åtaganden

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – Balansräkning – GAAP FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Finansiella tillgångar som innehas för handel
Derivat som innehas för handel
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott
Skuldinstrument som inte är förenade med handel och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott
Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott
Derivat – säkringsredovisning
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk
Investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag
Materiella tillgångar
Immateriella tillgångar
Skattefordringar
Aktuella skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar
Övriga tillgångar
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning
Värderingsavdrag för tillgångar i samband med handel, värderade till verkligt värde
SUMMA TILLGÅNGAR*

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Skulder	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiella skulder som innehas för handel
Derivat som innehas för handel
Korta positioner
Inlåning
Emitterade skuldinstrument
Övriga finansiella skulder som innehas för handel
Finansiella skulder som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod
Inlåning
Emitterade skuldinstrument
Övriga finansiella skulder
Derivat – säkringsredovisning
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk
Avsättningar
Skatteskulder
Aktuella skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder
Andra skulder
Aktiekapital som återbetalas på begäran (t.ex. kooperativa aktier)
Skulder som ingår i avyttringsgrupper som innehas för försäljning
Värderingsavdrag för skulder i samband med handel, värderade till verkligt värde
SUMMA SKULDER

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Eget kapital och minoritetsintressen	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kapital
Överkurs vid aktieemission
Andra utfärdade egetkapitalinstrument än kapital
Andra ägarandelar
Ackumulerat annat totalresultat
Ej utdelade vinstmedel
Uppskrivningsfonder
Reserver för verkligt värde
Övriga reserver
Differenser vid första sammanställning
(Egna aktier)
Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare
(Utdelningar under verksamhetsåret)
Minoritetsintressen
SUMMA EGET KAPITAL
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Låneåtaganden, finansiella garantier och andra åtaganden	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Lämnade
Låneåtaganden*
Finansiella garantier*
Andra åtaganden
Mottagna
Låneåtaganden*
Finansiella garantier*
Andra åtaganden

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – balansräkning – EJ FINREP/ DATAPUNKT FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kontanta medel och kassabehållning hos centralbanker
Lån och förskott
Skuldinstrument
Aktieinstrument
Tillgångar, restposter
SUMMA TILLGÅNGAR
Memorandumposter
Finansiella tillgångar som innehas för handel
Investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Skulder	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Inlåning
Emitterade skuldinstrument
Avsättningar
Skulder, restposter
SUMMA SKULDER

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Eget kapital och minoritetsintressen	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kapital
SUMMA EGET KAPITAL
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – Balansräkning – FULLSTÄNDIGT URVAL
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kontanta medel och kassabehållning hos centralbanker
Lån och förskott*
Skuldinstrument*
Aktieinstrument*
Tillgångar, restposter
SUMMA TILLGÅNGAR*
Memorandumposter
Finansiella tillgångar som innehas för handel
Investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Skulder	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Inlåning*
Emitterade skuldinstrument
Avsättningar
Skulder, restposter
SUMMA SKULDER*

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Eget kapital och minoritetsintressen	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kapital
SUMMA EGET KAPITAL*
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – Balansräkning – IFRS FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Lån och förskott*
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor*
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Aktieinstrument
varav: kreditinstitut
varav: övriga finansiella bolag
varav: övriga icke-finansiella bolag

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Memorandumposter	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Efterställda finansiella skulder
Inlåning
Emitterade skuldinstrument

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – Balansräkning – GAAP FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Lån och förskott*
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor*
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Aktieinstrument
varav: kreditinstitut
varav: övriga finansiella bolag
varav: övriga icke-finansiella bolag

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Memorandumposter	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Efterställda finansiella skulder
Inlåning
Emitterade skuldinstrument

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – balansräkning – EJ FINREP/ DATAPUNKT FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Lån och förskott
Offentlig sektor
Centralbanker
Kreditinstitut
Övriga

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – Balansräkning – FULLSTÄNDIGT URVAL
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Lån och förskott
Offentlig sektor
Centralbanker
Kreditinstitut
Övriga

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – Tillgångskvalitet – FINREP-rapportörer (IFRS och GAAP)
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Exponeringar med anstånd	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning – redovisat bruttovärde av exponeringar med anståndsåtgärder*
Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning – redovisat bruttovärde av presterande exponeringar med anståndsåtgärder*
Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning – redovisat bruttovärde av presterande exponeringar med anståndsåtgärder under prövning
Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning – redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder*
Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning – redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder varav anstånd för nödlidande exponeringar
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning – ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar – på presterande exponeringar med anståndsåtgärder
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning – ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar – på nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder
Skuldinstrument – redovisat bruttovärde av exponeringar med anståndsåtgärder
Skuldinstrument – redovisat bruttovärde av presterande exponeringar med anståndsåtgärder
Skuldinstrument – redovisat bruttovärde av presterande exponeringar med anståndsåtgärder under prövning
Skuldinstrument – redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder
Skuldinstrument – redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder under prövning
Skuldinstrument – ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar – på presterande exponeringar med anståndsåtgärder
Skuldinstrument – ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar – på nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder
Lån och förskott – redovisat bruttovärde av exponeringar med anståndsåtgärder*
Lån och förskott – redovisat bruttovärde av presterande exponeringar med anståndsåtgärder*
Lån och förskott – redovisat bruttovärde av presterande exponeringar med anståndsåtgärder under prövning
Lån och förskott – redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder*
Lån och förskott – redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder under prövning
Lån och förskott – ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar – på presterande exponeringar med anståndsåtgärder
Lån och förskott – ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar – på nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Summa redovisat bruttovärde av exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning*
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott*
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag*
Hushåll*
Exponeringar utanför balansräkningen

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Summa redovisat bruttovärde av presterande exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning*
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott*
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll
Exponeringar utanför balansräkningen

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Summa redovisat bruttovärde av presterande exponeringar – ej förfallna eller förfallna <= 30 dagar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Summa redovisat bruttovärde av presterande exponeringar – förfallna > 30 dagar <= 90 dagar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Summa redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning*
Skuldinstrument*
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott*
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag*
Hushåll*
Exponeringar utanför balansräkningen

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Summa redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar – förväntas inte betalas som inte är förfallna eller förfallna < = 90 dagar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Summa redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar – förfallna > 90 dagar <= 180 dagar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Summa redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar – förfallna > 180 dagar <= 1 år	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Summa redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar – förfallna > 1 år	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Summa redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar – varav: fallerade	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll
Exponeringar utanför balansräkningen

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar på presterande exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll
Exponeringar utanför balansräkningen

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar på nödlidande exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning*
Skuldinstrument*
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott*
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll
Exponeringar utanför balansräkningen

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Erhållna säkerheter på nödlidande exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll
Exponeringar utanför balansräkningen

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Erhållna finansiella garantier på nödlidande exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll
Exponeringar utanför balansräkningen

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – Tillgångskvalitet – IFRS FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat bruttovärde – tillgångar utan avsevärt ökad kreditrisk sedan första redovisningstillfället (steg 1)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldinstrument
Lån och förskott

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat bruttovärde – tillgångar med avsevärt ökad kreditrisk sedan första redovisningstillfället men inte kreditförsämrade (steg 2)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldinstrument
Lån och förskott

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat bruttovärde – kreditförsämrade tillgångar (steg 3)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldinstrument
Lån och förskott

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Ackumulerade nedskrivningar – tillgångar utan avsevärt ökad kreditrisk sedan första redovisningstillfället (steg 1)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldinstrument
Lån och förskott

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Ackumulerade nedskrivningar – tillgångar med avsevärt ökad kreditrisk sedan första redovisningstillfället men inte kreditförsämrade (steg 2)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldinstrument
Lån och förskott

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Ackumulerade nedskrivningar – kreditförsämrade tillgångar (steg 3)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldinstrument
Lån och förskott

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – Tillgångskvalitet – GAAP FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Nedskrivna skuldinstrument – skuldinstrument (ej derivat) som inte är förenade med handel och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Summa redovisat bruttovärde av nedskrivna tillgångar
Skuldinstrument
Lån och förskott
Särskilda avsättningar för kreditrisk
Skuldinstrument
Lån och förskott
Allmänna avsättningar för kreditrisk och risker i bankverksamhet som påverkar det redovisade värdet
Skuldinstrument
Lån och förskott

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – tillgångskvalitet – EJ FINREP/ DATAPUNKT FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Nödlidande exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Redovisat bruttovärde
Presterande exponeringar
Nödlidande exponeringar*
Exponeringar med anstånd
Ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar*

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – GEOGRAFISK KONCENTRATION
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Totalt ursprungligt exponeringsvärde	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
AT
BE
BG
HR
CY
CZ
DK
EE
FI
FR
DE
EL
HU
IE
IT
LV
LT
LU
MT
NL
PL
PT
RO
SK
SI
ES
SE
UK
NO
US (Förenta staterna)
HK (Hongkong)
BR (Brasilien)
CN (Kina)
JP (Japan)
CH (Schweiz)
MX (Mexiko)
AU (Australien)
SG (Singapore)
TR (Turkiet)
RU (Ryska federationen)
KY (Caymanöarna)
IN (Indien)
KR (Sydkorea)
ZA (Sydafrika)
CA (Kanada)
Memorandumposter
Icke-nationella ursprungliga exponeringar
Totala ursprungliga exponeringar

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Totala fallerande exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
AT
BE
BG
HR
CY
CZ
DK
EE
FI
FR
DE
EL
HU
IE
IT
LV
LT
LU
MT
NL
PL
PT
RO
SK
SI
ES
SE
UK
NO
US (Förenta staterna)
HK (Hongkong)
BR (Brasilien)
CN (Kina)
JP (Japan)
CH (Schweiz)
MX (Mexiko)
AU (Australien)
SG (Singapore)
TR (Turkiet)
RU (Ryska federationen)
KY (Caymanöarna)
IN (Indien)
KR (Sydkorea)
ZA (Sydafrika)
CA (Kanada)

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Totalt exponeringsvärde	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
AT
BE
BG
HR
CY
CZ
DK
EE
FI
FR
DE
EL
HU
IE
IT
LV
LT
LU
MT
NL
PL
PT
RO
SK
SI
ES
SE
UK
NO
US (Förenta staterna)
HK (Hongkong)
BR (Brasilien)
CN (Kina)
JP (Japan)
CH (Schweiz)
MX (Mexiko)
AU (Australien)
SG (Singapore)
TR (Turkiet)
RU (Ryska federationen)
KY (Caymanöarna)
IN (Indien)
KR (Sydkorea)
ZA (Sydafrika)
CA (Kanada)

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Totala exponeringar där säkerhet ställts i form av bostadsfastigheter	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
AT
BE
BG
HR
CY
CZ
DK
EE
FI
FR
DE
EL
HU
IE
IT
LV
LT
LU
MT
NL
PL
PT
RO
SK
SI
ES
SE
UK
Länder utanför EU

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Totala exponeringar där säkerhet ställts i form av kommersiella fastigheter	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
AT
BE
BG
HR
CY
CZ
DK
EE
FI
FR
DE
EL
HU
IE
IT
LV
LT
LU
MT
NL
PL
PT
RO
SK
SI
ES
SE
UK
Länder utanför EU

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – GEOGRAFISK KONCENTRATION – FINREP-rapportörer (IFRS och GAAP)
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Inhemsk verksamhet	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Lån och förskott
Skuldinstrument
Summa tillgångar
Inlåning
Emitterade skuldinstrument
Summa skulder
Ränteintäkter
(Räntekostnader)
Summa rörelseintäkter, netto
Årets vinst eller förlust

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Icke-inhemsk verksamhet	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Lån och förskott
Skuldinstrument
Summa tillgångar
Inlåning
Emitterade skuldinstrument
Summa skulder
Ränteintäkter
(Räntekostnader)
Summa rörelseintäkter, netto
Årets vinst eller förlust

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – MOTPARTSKONCENTRATION
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Stora exponeringar (totalt)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Stora exponeringar (totalt)
Stora exponeringar – över 10% av kapitalet eller 300 miljoner euro
Stora exponeringar – institut
Stora exponeringar – icke reglerade finansiella enheter

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – MOTPARTSKONCENTRATION – FINREP-rapportörer (IFRS och GAAP)
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Exponeringar mot centralbanker	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
På begäran [avista] och med kort varsel [löpande räkning]
Kreditkortsfordringar
Finansiell leasing
Omvända repor
Lån med andra villkor
Förskott som inte är lån
LÅN OCH FÖRSKOTT

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Exponeringar mot offentlig sektor	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
På begäran [avista] och med kort varsel [löpande räkning]
Kreditkortsfordringar
Kundfordringar
Finansiell leasing
Omvända repor
Lån med andra villkor
Förskott som inte är lån
LÅN OCH FÖRSKOTT*
varav: hypotekslån [lån med säkerhet i fastigheter]
varav: övriga lån mot säkerhet

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Exponeringar mot kreditinstitut	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
På begäran [avista] och med kort varsel [löpande räkning]
Kreditkortsfordringar
Kundfordringar
Finansiell leasing
Omvända repor
Lån med andra villkor
Förskott som inte är lån
LÅN OCH FÖRSKOTT
varav: hypotekslån [lån med säkerhet i fastigheter]
varav: övriga lån mot säkerhet

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Exponeringar mot andra finansiella bolag	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
På begäran [avista] och med kort varsel [löpande räkning]
Kreditkortsfordringar
Kundfordringar
Finansiell leasing
Omvända repor
Lån med andra villkor
Förskott som inte är lån
LÅN OCH FÖRSKOTT
varav: hypotekslån [lån med säkerhet i fastigheter]
varav: övriga lån mot säkerhet
Memorandumposter: maximalt belopp för säkerhet/garanti som kan komma i fråga
Lån med säkerhet i fastigheter
Övriga lån mot säkerhet
Erhållna finansiella garantier

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Exponeringar mot icke-finansiella bolag	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
På begäran [avista] och med kort varsel [löpande räkning]
Kreditkortsfordringar
Kundfordringar
Finansiell leasing
Omvända repor
Lån med andra villkor
Förskott som inte är lån
LÅN OCH FÖRSKOTT*
varav: hypotekslån [lån med säkerhet i fastigheter]
varav: övriga lån mot säkerhet
varav: projektfinansieringslån
Memorandumposter: maximalt belopp för säkerhet/garanti som kan komma i fråga
Lån med säkerhet i fastigheter
Övriga lån mot säkerhet
Erhållna finansiella garantier

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Exponeringar mot hushåll	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
På begäran [avista] och med kort varsel [löpande räkning]
Kreditkortsfordringar
Kundfordringar
Finansiell leasing
Omvända repor
Lån med andra villkor
Förskott som inte är lån
LÅN OCH FÖRSKOTT*
varav: hypotekslån [lån med säkerhet i fastigheter]
varav: övriga lån mot säkerhet
varav: konsumtionskredit
varav: bostadslån
Memorandumposter: maximalt belopp för säkerhet/garanti som kan komma i fråga
Lån med säkerhet i fastigheter
Övriga lån mot säkerhet
Erhållna finansiella garantier

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Lån och förskott till icke-finansiella bolag – redovisat bruttovärde	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
A Jordbruk, skogsbruk och fiske
B Utvinning av mineral
C Tillverkning
D Försörjning av el, gas, värme och kyla
E Vattenförsörjning
F Byggverksamhet
G Handel
H Transport och magasinering
I Hotell- och restaurangverksamhet
J Informations- och kommunikationsverksamhet
K Finans- och försäkringsverksamhet
L Fastighetsverksamhet
M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik
N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster
O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring
P Utbildning
Q Vård och omsorg, sociala tjänster
R Kultur, nöje och fritid
S Övriga tjänster

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Lån och förskott till icke-finansiella bolag – ackumulerad nedskrivning eller ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
A Jordbruk, skogsbruk och fiske
B Utvinning av mineral
C Tillverkning
D Försörjning av el, gas, värme och kyla
E Vattenförsörjning
F Byggverksamhet
G Handel
H Transport och magasinering
I Hotell- och restaurangverksamhet
J Informations- och kommunikationsverksamhet
K Finans- och försäkringsverksamhet
L Fastighetsverksamhet
M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik
N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster
O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring
P Utbildning
Q Vård och omsorg, sociala tjänster
R Kultur, nöje och fritid
S Övriga tjänster

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – FINANSIERINGSKONCENTRATION – FINREP-rapportörer (IFRS och GAAP)
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde (FINREP-IFRS)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Derivat
Korta positioner
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Inlåning
Centralbanker
Löpande räkningar/inlåning över natten
Inlåning med överenskommen löptid
Inlåning med uppsägningstid
Repor
Offentlig sektor
Löpande räkningar/inlåning över natten
Inlåning med överenskommen löptid
Inlåning med uppsägningstid
Repor
Kreditinstitut
Löpande räkningar/inlåning över natten
Inlåning med överenskommen löptid
Inlåning med uppsägningstid
Repor
Övriga finansiella bolag
Löpande räkningar/inlåning över natten
Inlåning med överenskommen löptid
Inlåning med uppsägningstid
Repor
Icke-finansiella bolag
Löpande räkningar/inlåning över natten
Inlåning med överenskommen löptid
Inlåning med uppsägningstid
Repor
Hushåll
Löpande räkningar/inlåning över natten
Inlåning med överenskommen löptid
Inlåning med uppsägningstid
Repor
Emitterade skuldinstrument
Depositionsbevis
Värdepapper mot säkerhet av tillgångar (asset-backed)
Säkerställda obligationer
Hybridkontrakt
Andra emitterade värdepapper
Konvertibla sammansatta finansiella instrument
Icke-konvertibla
Övriga finansiella skulder
FINANSIELLA SKULDER

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde (FINREP-GAAP)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Derivat
Korta positioner
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Inlåning
Centralbanker
Löpande räkningar/inlåning över natten
Inlåning med överenskommen löptid
Inlåning med uppsägningstid
Repor
Offentlig sektor
Löpande räkningar/inlåning över natten
Inlåning med överenskommen löptid
Inlåning med uppsägningstid
Repor
Kreditinstitut
Löpande räkningar/inlåning över natten
Inlåning med överenskommen löptid
Inlåning med uppsägningstid
Repor
Övriga finansiella bolag
Löpande räkningar/inlåning över natten
Inlåning med överenskommen löptid
Inlåning med uppsägningstid
Repor
Icke-finansiella bolag
Löpande räkningar/inlåning över natten
Inlåning med överenskommen löptid
Inlåning med uppsägningstid
Repor
Hushåll
Löpande räkningar/inlåning över natten
Inlåning med överenskommen löptid
Inlåning med uppsägningstid
Repor
Emitterade skuldinstrument
Depositionsbevis
Värdepapper mot säkerhet av tillgångar (asset-backed)
Säkerställda obligationer
Hybridkontrakt
Andra emitterade värdepapper
Konvertibla sammansatta finansiella instrument
Icke-konvertibla
Övriga finansiella skulder
FINANSIELLA SKULDER

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde som erhållits	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiering genom inlåning från allmänheten
Avistainlåning
Inlåning med fast löptid som kan tas ut inom 30 dagar
Inlåning med fast löptid som inte kan tas ut inom 30 dagar
Sparkonton
Kapitalmarknadsfinansiering*
Osäkrad
Säkrad*

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – likviditet och finansiering
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Likvida tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
SUMMA OJUSTERADE LIKVIDA TILLGÅNGAR*
Summa ojusterade tillgångar på nivå 1, med undantag för säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet
Uttagbara centralbanksreserver
Centralbankstillgångar
Nationella regeringars tillgångar
Andra likvida tillgångar som kan inkluderas i kategorin centralbanksexponering eller exponeringar garanterade av offentlig sektor
Summa ojusterade säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet på nivå 1
Summa ojusterade tillgångar på nivå 2A
Summa ojusterade tillgångar på nivå 2B

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
LIKVIDITETSTÄCKNING	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Likviditetsbuffert*
Nettolikviditetsutflöde*

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Belopp med extremt hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp med hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp för övriga tillgångar
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – tillgångar som avses i artikel 416	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Belopp med extremt hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp med hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp för övriga tillgångar
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – värdepapper och penningmarknadsinstrument som inte redovisas under punkt 1.1 och är kvalificerade för kreditnivå 1 enligt artikel 122	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Belopp med extremt hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp med hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp för övriga tillgångar
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – värdepapper och penningmarknadsinstrument som inte redovisas under punkt 1.1 och är kvalificerade för kreditnivå 2 enligt artikel 122	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Belopp med extremt hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp med hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp för övriga tillgångar
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – övriga värdepapper och penningsmarknadsinstrument som inte redovisas annorstädes	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Belopp med extremt hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp med hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp för övriga tillgångar
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – aktierelaterade värdepapper från icke-finansiella enheter som är noterade i ett stort index på en erkänd börs	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Belopp med extremt hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp med hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp för övriga tillgångar
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – andra aktierelaterade värdepapper	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Belopp med extremt hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp med hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp för övriga tillgångar
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – guld	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Belopp med extremt hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp med hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp för övriga tillgångar
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – andra ädelmetaller	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Belopp med extremt hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp med hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp för övriga tillgångar
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – icke förlängningsbara lån och fordringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – icke förlängningsbara lån och fordringar som rapporteras under punkt 1.9 för vilka säkerheter har ställts i form av fast egendom	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – derivatfordringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – alla övriga tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – tillgångar som dras av från kapitalbasen och som inte kräver stabil finansiering	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – outnyttjade beviljade kreditfaciliteter av medelrisktyp eller av medel–lågrisktyp enligt bilaga I	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM GER STABIL FINANSIERING	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM GER STABIL FINANSIERING – oapitalbas, om lämpligt med avräkning	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM GER STABIL FINANSIERING – inlåning från allmänheten	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM GER STABIL FINANSIERING – finansiering från kunder som inte är finansiella kunder	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM GER STABIL FINANSIERING – finansiering från finansiella kunder	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM GER STABIL FINANSIERING – finansiering genom emitterade värdepapper som omfattas av den behandling som anges i artikel 129.4 eller 129.5 i förordning (EU) nr 575/2013	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM GER STABIL FINANSIERING – finansiering genom värdepapper som definieras i enlighet med artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM GER STABIL FINANSIERING – andra skulder som härrör från emitterade värdepapper	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM GER STABIL FINANSIERING – skulder som härrör från derivatkontrakt	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM GER STABIL FINANSIERING – alla övriga skulder	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – intecknade tillgångar
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde av intecknade tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Det rapporterande institutets tillgångar*
Beviljade kreditlimiter
Aktieinstrument
Skuldinstrument
varav: säkerställda obligationer
varav: tillgångssäkrade värdepapper
varav: emitterade av nationella regeringar
varav: emitterade av finansiella bolag
varav: emitterade av icke-finansiella bolag
Lån och förskott som inte är beviljade kreditlimiter
varav: hypotekslån
Övriga tillgångar

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde av intecknade tillgångar, varav: emitterade av andra enheter i gruppen	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Det rapporterande institutets tillgångar
Beviljade kreditlimiter
Aktieinstrument
Skuldinstrument
varav: säkerställda obligationer
varav: tillgångssäkrade värdepapper
varav: emitterade av finansiella bolag
varav: emitterade av icke-finansiella bolag
Lån och förskott som inte är beviljade kreditlimiter
varav: hypotekslån
Övriga tillgångar

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde av intecknade tillgångar, varav: godtagbara för centralbanker	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Det rapporterande institutets tillgångar
Beviljade kreditlimiter
Aktieinstrument
Skuldinstrument
varav: säkerställda obligationer
varav: tillgångssäkrade värdepapper
varav: emitterade av nationella regeringar
varav: emitterade av finansiella bolag
varav: emitterade av icke-finansiella bolag
Lån och förskott som inte är beviljade kreditlimiter
varav: hypotekslån
Övriga tillgångar

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde av ej intecknade tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Det rapporterande institutets tillgångar*
Beviljade kreditlimiter
Aktieinstrument
Skuldinstrument
varav: säkerställda obligationer
varav: tillgångssäkrade värdepapper
varav: emitterade av nationella regeringar
varav: emitterade av finansiella bolag
varav: emitterade av icke-finansiella bolag
Lån och förskott som inte är beviljade kreditlimiter
varav: hypotekslån
Övriga tillgångar

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde av ej intecknade tillgångar, varav: emitterade av andra enheter i gruppen	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Det rapporterande institutets tillgångar
Beviljade kreditlimiter
Aktieinstrument
Skuldinstrument
varav: säkerställda obligationer
varav: tillgångssäkrade värdepapper
varav: emitterade av finansiella bolag
varav: emitterade av icke-finansiella bolag
Lån och förskott som inte är beviljade kreditlimiter
varav: hypotekslån
Övriga tillgångar

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde av ej intecknade tillgångar, varav: godtagbara för centralbanker	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Det rapporterande institutets tillgångar
Beviljade kreditlimiter
Aktieinstrument
Skuldinstrument
varav: säkerställda obligationer
varav: tillgångssäkrade värdepapper
varav: emitterade av nationella regeringar
varav: emitterade av finansiella bolag
varav: emitterade av icke-finansiella bolag
Lån och förskott som inte är beviljade kreditlimiter
varav: hypotekslån
Övriga tillgångar

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Det rapporterande institutets erhållna säkerheter	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Det verkliga värdet av intecknade erhållna säkerheter eller egna räntebärande värdepapper*
Det verkliga värdet av ej intecknade erhållna säkerheter eller egna räntebärande värdepapper som kan intecknas*

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – KAPITALBAS, RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP OCH SOLVENS
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tabell Kapitalbas	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
KAPITALBAS
PRIMÄRKAPITAL*
KÄRNPRIMÄRKAPITAL*
Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital
Fullt betalda kapitalinstrument
Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital
Överkurs vid aktieemission
(–) Egna kärnprimärkapitalinstrument
(–) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument
Ej utdelade vinstmedel
Ej utdelade vinstmedel föregående år
Godtagbar vinst eller förlust
Justeringar av kärnprimärkapital
Ackumulerat annat totalresultat
Övriga reserver
Reserveringar för allmänna bankrisker
Övergångsjusteringar för kärnprimärkapitalinstrument som omfattas av äldre regler
Minoritetsintressen som betraktas i kärnprimärkapital
Övergångsjusteringar på grund av övriga minoritetsintressen
Justeringar av kärnprimärkapital på grund av filter för tillsyn
Övriga övergångsjusteringar av kärnprimärkapital
Delar i eller avdrag från kärnprimärkapital – övrigt
Avdrag från kärnprimärkapitalet
(–) Goodwill
(–) Övriga immateriella tillgångar
(–) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader minus tillhörande skatteskulder
(–) Underskott enligt internmetoden av kreditriskjusteringar för förväntade förluster
(–) Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner
(–) Avdrag från övrigt primärkapital som överstiger övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål
ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL FÖR KAPITALTÄCKNINGSÄNDAMÅL
Kapitalinstrument som är godtagbara som övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål
Fullt betalda kapitalinstrument
Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital
Överkurs vid aktieemission
(–) Egna primärkapitaltillskott
(–) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskott
Övergångsjusteringar på grund av primärkapitaltillskott för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas
Instrument som har getts ut av dotterföretag och som godtas som övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål
Övergångsjusteringar på grund av att ytterligare instrument utgivna av dotterföretag godtas som övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål
(–) Avdrag från supplementärkapital som överstiger institutets supplementärkapital
Övriga övergångsjusteringar av övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål
Avdrag från övrigt primärkapital som överstiger övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål (dras av i kärnprimärkapitalet)
(–) Ytterligare avdrag från övrigt primärkapital på grundval av artikel 3 i CRR
Övriga delar av eller avdrag från övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål
SUPPLEMENTÄRKAPITAL
Kapitalinstrument och efterställda lån som godtas som supplementärkapital
Fullt betalda kapitalinstrument och efterställda lån
Memorandumpost: Ej godtagbara kapitalinstrument och efterställda lån
Överkurs vid aktieemission
(–) Egna supplementärkapitalinstrument
(–) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument
Övergångsjusteringar på grund av supplementärkapitaltillskott och efterställda lån för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas
Instrument som har getts ut av dotterföretag vilka ingår i övrigt supplementärkapital
Övergångsjusteringar på grund av erkännande av ytterligare supplementärkapitalinstrument utgivna av dotterföretag
Avsättningar enligt internmetoden som överstiger godtagbara förväntade förluster
Allmänna kreditriskjusteringar enligt schablonmetoden
Övriga övergångsjusteringar av supplementärkapitalet
Avdrag från supplementärkapitalposter som överstiger supplementärkapitalet (dras av i övrigt primärkapital)
(–) Ytterligare avdrag från supplementärkapitalet på grundval av artikel 3 i CRR
Övriga delar av eller avdrag från supplementärkapitalet

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – KAPITALBAS, RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP OCH SOLVENS
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION*
Schablonmetoden (SA)
Exponeringsklasser utom positioner i värdepapperisering
Nationella regeringar eller centralbanker
Regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter
Enheter inom den offentliga sektorn
Multilaterala utvecklingsbanker
Internationella organisationer
Institut
Företag
Hushåll
Säkrade genom panträtt i fast egendom
Fallerande exponeringar
Exponeringar förknippade med särskilt hög risk
Säkerställda obligationer
Fordringar på institut och företag med kortfristig kreditvärdering
Företag för kollektiva investeringar (fond)
Ägarandelar
Övriga poster
Positioner i värdepapperisering (schablonmetoden)
Internmetoden (IRB)*
IRB-metoder i de fall då varken egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer används
Nationella regeringar och centralbanker
Institut
Företag – små och medelstora företag
Företag – specialutlåning
Företag – andra
IRB-metoder i de fall då egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer används
Nationella regeringar och centralbanker
Institut
Företag – små och medelstora företag
Företag – specialutlåning
Företag – andra
Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag)
Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag)
Hushåll – kvalificerade rullande
Hushåll – övriga små och medelstora företag
Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag
Aktier IRB
Positioner i värdepapperisering (internmetod)

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Värdejusteringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Schablonmetoden (SA)
Exponeringsklasser utom positioner i värdepapperisering
Nationella regeringar eller centralbanker
Regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter
Enheter inom den offentliga sektorn
Multilaterala utvecklingsbanker
Internationella organisationer
Institut
Företag
Hushåll
Säkrade genom panträtt i fast egendom
Fallerande exponeringar
Exponeringar förknippade med särskilt hög risk
Säkerställda obligationer
Fordringar på institut och företag med kortfristig kreditvärdering
Företag för kollektiva investeringar (fond)
Ägarandelar
Övriga poster
Positioner i värdepapperisering (schablonmetoden)
Internmetoden (IRB)
IRB-metoder i de fall då varken egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer används
Nationella regeringar och centralbanker
Institut
Företag – små och medelstora företag
Företag – specialutlåning
Företag – andra
IRB-metoder i de fall då egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer används
Nationella regeringar och centralbanker
Institut
Företag – små och medelstora företag
Företag – specialutlåning
Företag – andra
Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag)
Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag)
Hushåll – kvalificerade rullande
Hushåll – övriga små och medelstora företag
Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag
Positioner i värdepapperisering (internmetod)

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Riskvägda exponeringsbelopp	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP/TOTALA EXPONERINGAR*
RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION
Schablonmetoden (SA)
Exponeringsklasser utom positioner i värdepapperisering
Nationella regeringar eller centralbanker
Regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter
Enheter inom den offentliga sektorn
Multilaterala utvecklingsbanker
Internationella organisationer
Institut
Företag
Hushåll
Säkrade genom panträtt i fast egendom
Fallerande exponeringar
Exponeringar förknippade med särskilt hög risk
Säkerställda obligationer
Fordringar på institut och företag med kortfristig kreditvärdering
Företag för kollektiva investeringar (fond)
Ägarandelar
Övriga poster
Positioner i värdepapperisering (schablonmetoden)
Internmetoden (IRB)
IRB-metoder i de fall då varken egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer används
Nationella regeringar och centralbanker
Institut
Företag – små och medelstora företag
Företag – specialutlåning
Företag – andra
IRB-metoder i de fall då egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer används
Nationella regeringar och centralbanker
Institut
Företag – små och medelstora företag
Företag – specialutlåning
Företag – andra
Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag)
Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag)
Hushåll – kvalificerade rullande
Hushåll – övriga små och medelstora företag
Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag
Aktier IRB
Positioner i värdepapperisering (internmetod)
Övriga motpartslösa tillgångar
Riskexponeringsbelopp för bidrag till den centrala motpartfondens obeståndsfond
TOTALT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISKEXPONERINGSBELOPP
TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK
Riskexponeringsbelopp för positions-, valutakurs- och råvarurisk enligt schablonmetoder
Omsatta räntebärande instrument
Ägarandelar
Utländsk valuta
Råvaror
Riskexponeringsbelopp för positions-, valutakurs- och råvarurisk enligt interna metoder (IM)
TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)
OpR basindikatormetoden (BIA)
OpR standardiserade metoden (STA) / den alternativa standardiserade metoden
OpR avancerade mätmetoder (AMA)
TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING
Avancerad metod
Schablonmetoden
Baserad på OEM
TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR STORA EXPONERINGAR I HANDELSLAGRET
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP
Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 458
varav: kapitalkrav för stora exponeringar
Varav: på grund av modifierade riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
varav: på grund av exponeringar inom den finansiella sektorn
Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 459
Varav: Ytterligare riskexponeringsbelopp på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Förväntat förlustbelopp	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Internmetoden (IRB)
IRB-metoder i de fall då varken egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer används
Nationella regeringar och centralbanker
Institut
Företag – små och medelstora företag
Företag – specialutlåning
Företag – andra
IRB-metoder i de fall då egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer används
Nationella regeringar och centralbanker
Institut
Företag – små och medelstora företag
Företag – specialutlåning
Företag – andra
Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag)
Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag)
Hushåll – kvalificerade rullande
Hushåll – övriga små och medelstora företag
Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag
Aktier IRB

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – KAPITALBAS, RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP OCH SOLVENS
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitalbuffertar och krav enligt pelare II	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kombinerade buffertkrav
Kapitalkonserveringsbuffert
Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå
Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert
Systemriskbuffert
Buffert för systemviktigt institut
Buffert för globalt systemviktigt institut
Buffert för andra systemviktiga institut
Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – KAPITALBAS, RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP OCH SOLVENS
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kreditrisk – antal institut efter metod	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Schablonmetoden
Den grundläggande internmetoden (F-IRB)
Den avancerade internmetoden (IRB)
Totalt antal institut (med en eller flera av kreditriskmetoderna)

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Marknadsrisk – antal institut efter metod	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Schablonmetoden
Interna modeller
Totalt antal institut (med en eller flera av marknadsriskmetoderna)

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Operativ risk – antal institut efter metod	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Basindikatormetoden
Schablonmetoden/den alternativa standardiserade metoden
Den advancerade mätmetoden
Totalt antal institut (som använder en eller flera av operativriskmetoderna)

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – antal institut
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningsgrad (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 8
8 - 12
12 - 16
16 - 20
> 20

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningskvot för primärkapital (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 6
6 - 8
8 - 12
12 - 16
> 16

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningskvot för kärnprimärkapital (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 4
4 - 6
6 - 8
8 - 12
12 - 16
> 16

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP/TOTALA EXPONERINGAR
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningsgrad (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 8
8 - 12
12 - 16
16 - 20
> 20

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningskvot för primärkapital (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 6
6 - 8
8 - 12
12 - 16
> 16

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningskvot för kärnprimärkapital (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 4
4 - 6
6 - 8
8 - 12
12 - 16
> 16

Konsoliderade bankuppgifter på årsbasis – tillgångar
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningsgrad (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 8
8 - 12
12 - 16
16 - 20
> 20

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningskvot för primärkapital (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 6
6 - 8
8 - 12
12 - 16
> 16

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningskvot för kärnprimärkapital (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 4
4 - 6
6 - 8
8 - 12
12 - 16
> 16

BILAGA II

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – rapportörer
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Rapporterande population	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Antal självständiga kreditinstitut
Antal kreditinstitut som är konsoliderade i bankgrupper
Antal bankgrupper
Totalt antal kreditinstitut*

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – lönsamhet och effektivitet – IFRS FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Konsoliderad resultaträkning	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Ränteintäkter*
Finansiella tillgångar som innehas för handel
Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel ska värderas till verkligt värde via resultatet
Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde*
Derivat – säkringsredovisning, ränterisk
Övriga tillgångar
Ränteintäkter på skulder
(Räntekostnader)
(Finansiella skulder som innehas för handel)
(Finansiella skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet)
(Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde)
(Derivat – säkringsredovisning, ränterisk)
(Övriga skulder)
(Räntekostnader för tillgångar)
Intäkter från utdelningar
Avgifts- och provisionsintäkter
(Avgifts- och provisionskostnader)
Vinster eller (–) förluster till följd av borttagande av finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultatet
Vinster eller (–) förluster för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto
Vinster eller (–) förluster för finansiella tillgångar som inte är förenade med handel värderas till verkligt värde via resultatet, netto
Vinster eller (–) förluster för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto
Vinster eller (–) förluster av säkringsredovisning, netto
Valutakursdifferenser, netto
Övriga rörelseintäkter
(Övriga rörelsekostnader)
Summa rörelseintäkter, netto
(Administrationkostnader)
(Personalkostnader)
(Övriga administrationskostnader)
(Avskrivningar)
Vinst eller (-) förlust från ändringar, netto
(Avsättningar eller (–) återföring av avsättningar)
(Åtaganden och lämnade garantier)
(Övriga avsättningar)
(Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderats till verkligt värde via resultatet)
(Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat)
(Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde)
(Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av icke-finansiella tillgångar)
VINST ELLER (–) FÖRLUST FÖRE SKATT FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER
(Skattekostnad eller (–) skatteintäkt i samband med resultat för kvarvarande verksamheter)
VINST ELLER (–) FÖRLUST EFTER SKATT FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER
ÅRETS VINST ELLER (–) FÖRLUST

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – lönsamhet och effektivitet – GAAP FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Konsoliderad resultaträkning	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Ränteintäkter
(Räntekostnader)
Intäkter från utdelningar
Avgifts- och provisionsintäkter
(Avgifts- och provisionskostnader)
Vinster eller (–) förluster till följd av borttagande av finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultatet
Vinster eller (–) förluster för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto
Vinster eller (–) förluster för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto
Vinster eller (–) förluster från finansiella tillgångar och skulder som inte är förenade med handel, netto
Vinster eller (–) förluster av säkringsredovisning, netto
Valutakursdifferenser, netto
Övriga rörelseintäkter
(Övriga rörelsekostnader)
Summa rörelseintäkter, netto
(Administrationkostnader)
(Personalkostnader)
(Övriga administrationskostnader)
(Avskrivningar)
Vinst eller (-) förlust från ändringar, netto
(Avsättningar eller (–) återföring av avsättningar)
(Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderats till verkligt värde via resultatet)
(Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av icke-finansiella tillgångar)
VINST ELLER (–) FÖRLUST FÖRE SKATT FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER
VINST ELLER (–) FÖRLUST EFTER SKATT FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER
ÅRETS VINST ELLER (–) FÖRLUST

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – lönsamhet och effektivitet – EJ FINREP/ DATAPUNKT FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Konsoliderad resultaträkning	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Ränteintäkter netto
Ränteintäkter
(Räntekostnader)
Intäkter från utdelningar
Avgifts- och provisionsintäkter netto
Avgifts- och provisionsintäkter
(Avgifts- och provisionskostnader)
Vinster eller förluster på finansiella instrument och valutakursförändringar, exklusive nedskrivningar
Övriga rörelseintäkter
(Övriga rörelsekostnader)
Summa rörelseintäkter, netto
(Administrationkostnader)
(Personalkostnader)
(Övriga administrationskostnader)
(Avskrivningar)
(Avsättningar eller (–) återföring av avsättningar)
(Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderats till verkligt värde via resultatet)
(Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av icke-finansiella tillgångar)
VINST ELLER (–) FÖRLUST FÖRE SKATT FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER
VINST ELLER (–) FÖRLUST EFTER SKATT FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER
ÅRETS VINST ELLER (–) FÖRLUST

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – lönsamhet och effektivitet – FULLSTÄNDIGT URVAL
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Konsoliderad resultaträkning	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Ränteintäkter netto*
Intäkter från utdelningar
Avgifts- och provisionsintäkter netto*
Vinster eller förluster på finansiella instrument och valutakursförändringar, exklusive nedskrivningar*
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter, netto*
(Summa rörelsekostnader)*
VINST ELLER (–) FÖRLUST EFTER SKATT FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER
ÅRETS VINST ELLER (–) FÖRLUST*

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – BALANSRÄKNING – IFRS FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Finansiella tillgångar som innehas för handel
Derivat som innehas för handel
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel ska värderas till verkligt värde via resultatet
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Skuldinstrument
Lån och förskott
Derivat – säkringsredovisning
Immateriella tillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR*

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Skulder	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiella skulder som innehas för handel
Derivat som innehas för handel
Inlåning
Emitterade skuldinstrument
Finansiella skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet
Inlåning
Emitterade skuldinstrument
Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde
Inlåning
Emitterade skuldinstrument
Avsättningar
SUMMA SKULDER

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Eget kapital och minoritetsintressen	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kapital
SUMMA EGET KAPITAL
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Låneåtaganden, finansiella garantier och andra åtaganden	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Lämnade
Låneåtaganden*
Finansiella garantier*
Mottagna
Låneåtaganden*
Finansiella garantier*

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – BALANSRÄKNING – GAAP FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Finansiella tillgångar som innehas för handel
Derivat som innehas för handel
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott
Skuldinstrument som inte är förenade med handel och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott
Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott
Derivat – säkringsredovisning
Immateriella tillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR*

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Skulder	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiella skulder som innehas för handel
Derivat som innehas för handel
Inlåning
Emitterade skuldinstrument
Avsättningar
SUMMA SKULDER

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Eget kapital och minoritetsintressen	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kapital
SUMMA EGET KAPITAL
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Låneåtaganden, finansiella garantier och andra åtaganden	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Lämnade
Låneåtaganden*
Finansiella garantier*
Mottagna
Låneåtaganden*
Finansiella garantier*

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – balansräkning – EJ FINREP/ DATAPUNKT FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kontanta medel och kassabehållning hos centralbanker
Lån och förskott
Skuldinstrument
Aktieinstrument
Tillgångar, restposter
SUMMA TILLGÅNGAR
Memorandumposter
Finansiella tillgångar som innehas för handel

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Skulder	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Inlåning
Emitterade skuldinstrument
Avsättningar
Skulder, restposter
SUMMA SKULDER

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Eget kapital och minoritetsintressen	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kapital
SUMMA EGET KAPITAL
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – BALANSRÄKNING – FULLSTÄNDIGT URVAL
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kontanta medel och kassabehållning hos centralbanker
Lån och förskott*
Skuldinstrument*
Aktieinstrument*
Tillgångar, restposter
SUMMA TILLGÅNGAR*
Memorandumposter
Finansiella tillgångar som innehas för handel

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Skulder	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Inlåning*
Emitterade skuldinstrument
Avsättningar
Skulder, restposter
SUMMA SKULDER*

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Eget kapital och minoritetsintressen	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kapital
SUMMA EGET KAPITAL*
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – BALANSRÄKNING – IFRS FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Lån och förskott*
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor*
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Aktieinstrument

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – BALANSRÄKNING – GAAP FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Lån och förskott*
Centralbanker
Offentlig sektor
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll
Skuldinstrument
Centralbanker
Offentlig sektor*
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Aktieinstrument

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – balansräkning – EJ FINREP/ DATAPUNKT FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Lån och förskott
Offentlig sektor
Centralbanker
Kreditinstitut
Övriga

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – BALANSRÄKNING – FULLSTÄNDIGT URVAL
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Lån och förskott
Offentlig sektor
Centralbanker
Kreditinstitut
Övriga

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – TILLGÅNGSKVALITET – FINREP-rapportörer (IFRS och GAAP)
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Exponeringar med anstånd	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning – redovisat bruttovärde av exponeringar med anståndsåtgärder*
Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning – redovisat bruttovärde av presterande exponeringar med anståndsåtgärder*
Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning – redovisat bruttovärde av presterande exponeringar med anståndsåtgärder under prövning
Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning – redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder*
Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning – redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder varav anstånd för nödlidande exponeringar
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning – ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar – på presterande exponeringar med anståndsåtgärder
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning – ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar – på nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder
Skuldinstrument – redovisat bruttovärde av exponeringar med anståndsåtgärder
Skuldinstrument – redovisat bruttovärde av presterande exponeringar med anståndsåtgärder
Skuldinstrument – redovisat bruttovärde av presterande exponeringar med anståndsåtgärder under prövning
Skuldinstrument – redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder
Skuldinstrument – redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder, varav anstånd för nödlidande exponeringar
Skuldinstrument – ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar – på presterande exponeringar med anståndsåtgärder
Skuldinstrument – ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar – på nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder
Lån och förskott – redovisat bruttovärde av exponeringar med anståndsåtgärder*
Lån och förskott – redovisat bruttovärde av presterande exponeringar med anståndsåtgärder*
Lån och förskott – redovisat bruttovärde av presterande exponeringar med anståndsåtgärder under prövning
Lån och förskott – redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder*
Lån och förskott – Redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder varav anstånd för nödlidande exponeringar
Lån och förskott – ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar – på presterande exponeringar med anståndsåtgärder
Lån och förskott – ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar – på nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Summa redovisat bruttovärde av exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning*
Skuldinstrument
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott*
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag*
Hushåll*
Exponeringar utanför balansräkningen

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Summa redovisat bruttovärde av presterande exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning*
Skuldinstrument
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott*
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll
Exponeringar utanför balansräkningen

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Summa redovisat bruttovärde av nödlidande exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning*
Skuldinstrument*
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott*
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag*
Hushåll*
Exponeringar utanför balansräkningen

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Skuldinstrument
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll
Exponeringar utanför balansräkningen

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar på presterande exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Skuldinstrument
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll
Exponeringar utanför balansräkningen

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar på nödlidande exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning*
Skuldinstrument*
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott*
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll
Exponeringar utanför balansräkningen

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Erhållna säkerheter på nödlidande exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Skuldinstrument
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll
Exponeringar utanför balansräkningen

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Erhållna finansiella garantier på nödlidande exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning
Skuldinstrument
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Lån och förskott
Kreditinstitut
Övriga finansiella bolag
Icke-finansiella bolag
Hushåll
Exponeringar utanför balansräkningen

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – TILLGÅNGSKVALITET – IFRS FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat bruttovärde – tillgångar utan avsevärt ökad kreditrisk sedan första redovisningstillfället (steg 1)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat bruttovärde – tillgångar med avsevärt ökad kreditrisk sedan första redovisningstillfället men inte kreditförsämrade (steg 2)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat bruttovärde – kreditförsämrade tillgångar (steg 3)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Ackumulerade nedskrivningar – tillgångar utan avsevärt ökad kreditrisk sedan första redovisningstillfället (steg 1)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Ackumulerade nedskrivningar – tillgångar med avsevärt ökad kreditrisk sedan första redovisningstillfället men inte kreditförsämrade (steg 2)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Ackumulerade nedskrivningar – kreditförsämrade tillgångar (steg 3)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – TILLGÅNGSKVALITET – GAAP FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Nedskrivna skuldinstrument – skuldinstrument (ej derivat) som inte är förenade med handel och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Summa redovisat bruttovärde av nedskrivna tillgångar
Lån och förskott
Specifika avsättningar för kreditrisk
Lån och förskott
Allmänna avsättningar för kreditrisk och risker i bankverksamhet som påverkar det redovisade värdet
Lån och förskott

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – tillgångskvalitet – EJ FINREP/ DATAPUNKT FINREP
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Nödlidande exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Redovisat bruttovärde
Presterande exponeringar
Nödlidande exponeringar*
Exponeringar med anstånd
Ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar*

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – GEOGRAFISK KONCENTRATION
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Totalt ursprungligt exponeringsvärde	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
AT
BE
BG
HR
CY
CZ
DK
EE
FI
FR
DE
EL
HU
IE
IT
LV
LT
LU
MT
NL
PL
PT
RO
SK
SI
ES
SE
UK
NO
US (Förenta staterna)
HK (Hongkong)
BR (Brasilien)
CN (Kina)
JP (Japan)
CH (Schweiz)
MX (Mexiko)
AU (Australien)
SG (Singapore)
TR (Turkiet)
RU (Ryska federationen)
KY (Caymanöarna)
IN (Indien)
KR (Sydkorea)
ZA (Sydafrika)
CA (Kanada)
Memorandumposter
Icke-nationella ursprungliga exponeringar
Totala ursprungliga exponeringar

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Totala fallerande exponeringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
AT
BE
BG
HR
CY
CZ
DK
EE
FI
FR
DE
EL
HU
IE
IT
LV
LT
LU
MT
NL
PL
PT
RO
SK
SI
ES
SE
UK
NO
US (Förenta staterna)
HK (Hongkong)
BR (Brasilien)
CN (Kina)
JP (Japan)
CH (Schweiz)
MX (Mexiko)
AU (Australien)
SG (Singapore)
TR (Turkiet)
RU (Ryska federationen)
KY (Caymanöarna)
IN (Indien)
KR (Sydkorea)
ZA (Sydafrika)
CA (Kanada)

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Totalt exponeringsvärde	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
AT
BE
BG
HR
CY
CZ
DK
EE
FI
FR
DE
EL
HU
IE
IT
LV
LT
LU
MT
NL
PL
PT
RO
SK
SI
ES
SE
UK
NO
US (Förenta staterna)
HK (Hongkong)
BR (Brasilien)
CN (Kina)
JP (Japan)
CH (Schweiz)
MX (Mexiko)
AU (Australien)
SG (Singapore)
TR (Turkiet)
RU (Ryska federationen)
KY (Caymanöarna)
IN (Indien)
KR (Sydkorea)
ZA (Sydafrika)
CA (Kanada)

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – GEOGRAFISK KONCENTRATION – FINREP-rapportörer (IFRS och GAAP)
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Inhemsk verksamhet	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Totala tillgångar
Summa skulder
Summa rörelseintäkter, netto
Årets vinst eller förlust

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Icke-inhemsk verksamhet	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Totala tillgångar
Summa skulder
Summa rörelseintäkter, netto
Årets vinst eller förlust

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – MOTPARTSKONCENTRATION – FINREP-rapportörer (IFRS och GAAP)
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Exponeringar mot centralbanker	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
LÅN OCH FÖRSKOTT
varav: övriga lån mot säkerhet

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Exponeringar mot offentlig sektor	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
LÅN OCH FÖRSKOTT*
varav: hypotekslån [lån med säkerhet i fastigheter]
varav: övriga lån mot säkerhet

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Exponeringar mot kreditinstitut	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
LÅN OCH FÖRSKOTT
varav: hypotekslån [lån med säkerhet i fastigheter]
varav: övriga lån mot säkerhet

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Exponeringar mot andra finansiella bolag	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
LÅN OCH FÖRSKOTT
varav: hypotekslån [lån med säkerhet i fastigheter]
varav: övriga lån mot säkerhet

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Exponeringar mot icke-finansiella bolag	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
LÅN OCH FÖRSKOTT*
varav: hypotekslån [lån med säkerhet i fastigheter]
varav: övriga lån mot säkerhet
varav: projektfinansieringslån

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Exponeringar mot hushåll	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
LÅN OCH FÖRSKOTT*
varav: hypotekslån [lån med säkerhet i fastigheter]
varav: övriga lån mot säkerhet
varav: konsumtionskredit
varav: bostadslån

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – TILLGÅNGSKVALITET – FINREP-rapportörer (IFRS och GAAP)
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde (FINREP-IFRS)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Emitterade skuldinstrument
Depositionsbevis
Värdepapper mot säkerhet av tillgångar (asset-backed)
Säkerställda obligationer
Hybridkontrakt
Andra emitterade värdepapper
Konvertibla sammansatta finansiella instrument
Icke-konvertibla
Övriga finansiella skulder
FINANSIELLA SKULDER

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde (FINREP-GAAP)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Emitterade skuldinstrument
Depositionsbevis
Värdepapper mot säkerhet av tillgångar (asset-backed)
Säkerställda obligationer
Hybridkontrakt
Andra emitterade värdepapper
Konvertibla sammansatta finansiella instrument
Icke-konvertibla
Övriga finansiella skulder
FINANSIELLA SKULDER

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat belopp som erhållits	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Finansiering genom inlåning från allmänheten
Avistainlåning
Inlåning med fast löptid som kan tas ut inom 30 dagar
Inlåning med fast löptid som inte kan tas ut inom 30 dagar
Sparkonton
Kapitalmarknadsfinansiering*
Osäkrad
Säkrad*

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – Likviditet och finansiering
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Likvida tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
SUMMA OJUSTERADE LIKVIDA TILLGÅNGAR*
Summa ojusterade tillgångar på nivå 1, med undantag för säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet
Uttagbara centralbanksreserver
Centralbankstillgångar
Nationella regeringars tillgångar
Andra likvida tillgångar som kan inkluderas i kategorin centralbanksexponering eller exponeringar garanterade av offentlig sektor
Summa ojusterade säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet på nivå 1
Summa ojusterade tillgångar på nivå 2A
Summa ojusterade tillgångar på nivå 2B

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterbolag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterbolag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
LIKVIDITETSTÄCKNING	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Likviditetsbuffert*
Nettolikviditetsutflöde*

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Belopp med extremt hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp med hög likviditet och kreditkvalitet
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader
Belopp för övriga tillgångar
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – icke förlängningsbara lån och fordringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – icke förlängningsbara lån och fordringar som rapporteras under punkt 1.9 och för vilka låntagarna har säkerhet som ställts genom fast egendom	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – derivatfordringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – alla övriga tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – tillgångar som dras av från kapitalbasen och som inte kräver stabil finansiering	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM KRÄVER STABIL FINANSIERING – outnyttjade beviljade kreditfaciliteter av medelrisktyp eller av medel–lågrisktyp enligt bilaga I	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
POSTER SOM GER STABIL FINANSIERING	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
upp till 3 månader
3–6 månader
6–9 månader
9–12 månader
efter 12 månader

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – intecknade tillgångar
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde av intecknade tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Det rapporterande institutets tillgångar*
Beviljade kreditlimiter
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott som inte är beviljade kreditlimiter
Övriga tillgångar

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde av intecknade tillgångar, varav: emitterade av andra enheter i gruppen	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Det rapporterande institutets tillgångar
Beviljade kreditlimiter
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott som inte är beviljade kreditlimiter
Övriga tillgångar

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde av intecknade tillgångar, varav: godtagbara för centralbanker	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Det rapporterande institutets tillgångar
Beviljade kreditlimiter
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott som inte är beviljade kreditlimiter
Övriga tillgångar

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde av ej intecknade tillgångar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Det rapporterande institutets tillgångar*
Beviljade kreditlimiter
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott som inte är beviljade kreditlimiter
Övriga tillgångar

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde av ej intecknade tillgångar, varav: emitterade av andra enheter i gruppen	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Det rapporterande institutets tillgångar
Beviljade kreditlimiter
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott som inte är beviljade kreditlimiter
Övriga tillgångar

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Redovisat värde av ej intecknade tillgångar, varav: godtagbara för centralbanker	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Det rapporterande institutets tillgångar
Beviljade kreditlimiter
Aktieinstrument
Skuldinstrument
Lån och förskott som inte är beviljade kreditlimiter
Övriga tillgångar

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Det rapporterande institutets erhållna säkerheter	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Det verkliga värdet av intecknade erhållna säkerheter eller egna räntebärande värdepapper*
Det verkliga värdet av ej intecknade erhållna säkerheter eller egna räntebärande värdepapper som kan intecknas*

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – KAPITALBAS, RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP OCH SOLVENS
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Tabell Kapitalbas	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
KAPITALBAS
PRIMÄRKAPITAL*
KÄRNPRIMÄRKAPITAL*
Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital
Ej utdelade vinstmedel
Justeringar av kärnprimärkapital
Avdrag från kärnprimärkapitalet
ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL FÖR KAPITALTÄCKNINGSÄNDAMÅL
SUPPLEMENTÄRKAPITAL

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – KAPITALBAS, RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP OCH SOLVENS
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION*
Schablonmetoden (SA)
Internmetoden (IRB)*

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Värdejusteringar	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Schablonmetoden (SA)
Internmetoden (IRB)

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Riskvägda exponeringsbelopp	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP/TOTALA EXPONERINGAR*
RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION
Schablonmetoden (SA)
Internmetoden (IRB)
TOTALT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISKEXPONERINGSBELOPP
TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK
TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)
TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING
TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR STORA EXPONERINGAR I HANDELSLAGRET
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Förväntat förlustbelopp	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Internmetoden (IRB)

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – KAPITALBAS, RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP OCH SOLVENS
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitalbuffertar och krav enligt pelare II	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
Kombinerade buffertkrav
Kapitalkonserveringsbuffert
Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå
Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert
Systemriskbuffert
Buffert för systemviktigt institut
Buffert för globalt systemviktigt institut
Buffert för andra systemviktiga institut
Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – antal institut
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningsgrad (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 8
8 - 12
12 - 16
16 - 20
> 20

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningskvot för primärkapital (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 6
6 - 8
8 - 12
12 - 16
> 16

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningskvot för kärnprimärkapital (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 4
4 - 6
6 - 8
8 - 12
12 - 16
> 16

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP/TOTALA EXPONERINGAR
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningsgrad (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 8
8 - 12
12 - 16
16 - 20
> 20

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningskvot för primärkapital (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 6
6 - 8
8 - 12
12 - 16
> 16

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningskvot för kärnprimärkapital (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 4
4 - 6
6 - 8
8 - 12
12 - 16
> 16

Konsoliderade bankuppgifter på kvartalsbasis – tillgångar
	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningsgrad (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 8
8 - 12
12 - 16
16 - 20
> 20

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningskvot för primärkapital (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 6
6 - 8
8 - 12
12 - 16
> 16

	Inhemska bankgrupper (konsoliderade) och självständiga banker			Utlandskontrollerade dotterföretag utanför EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom EU (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	SSM-kategorier
Kapitaltäckningskvot för kärnprimärkapital (%)	A. Stora	B. Medelstora	C. Små		Utlandskontrollerade filialer utanför EU (självständiga)		Utlandskontrollerade filialer inom EU (självständiga)	Utlandskontrollerade dotterföretag inom euroområdet (delkonsoliderade eller självständiga)	Utlandskontrollerade filialer inom euroområdet (självständiga)	Betydande	Mindre betydande
< 4
4 - 6
6 - 8
8 - 12
12 - 16
> 16

11.6.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 208/311

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2021/834

av den 26 mars 2021

om statistiska uppgifter som ska rapporteras om värdepappersemissioner (ECB/2021/15)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.3, och

av följande skäl:

(1)

Statistik över värdepappersemissioner kompletterar den monetära statistiken, förbättrar den monetära och finansiella analysen i de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallat euroområdet) samt används för att bedöma eurons roll på de internationella finansmarknaderna. Därför bör sådan statistik över värdepappersemissioner från enheter med hemvist i euroområdet som samlas in av de nationella centralbankerna rapporteras till ECB.

(2)

Statistiken över värdepappersemissioner omfattar emissioner som genomförs av enheter, inklusive utlandsägda, med hemvist i euroområdet. Emissioner av enheter utanför euroområdet som ägs av enheter med hemvist i euroområdet bör behandlas som emissioner av enheter med hemvist utanför euroområdet i enlighet med den metod som framgår av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (1).

(3)	Definitionerna i rådets förordning (EG) nr 2533/98 (2) har också betydelse för rapporteringen enligt den här riktlinjen och bör därför gälla.

(4)	För att ECB ska kunna utföra sina uppgifter är det lämpligt att föreskriva att de nationella centralbankerna måste rapportera uppgifterna till ett visst datum.

(5)	För att säkerställa korrektheten och kvaliteten på de statistiska uppgifter som ECB samlar in, måste regler skapas för hur de statistiska uppgifter som rapporteras av de nationella centralbankerna ska verifieras och i förekommande fall revideras.

(6)

Artikel 5 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, implicerar en skyldighet för medlemsstater utanför euroområdet som planerar att införa euron att utforma och genomföra åtgärder för att samla in de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav på statistikområdet. På grund av detta kan tillämpningen av denna riktlinje utvidgas till att även omfatta centralbanker i medlemsstater utanför euroområdet under en referensperiod. För att ge ECB en fullständig överblick över de statistiska uppgifter som samlas in, och möjliggöra relevanta analyser av dessa, bör de nationella centralbankerna i medlemsstater utanför euroområdet som inför euron ha en skyldighet att ge ECB tillgång till statistiska uppgifter som omfattar en specificerad period innan de inför euron.

(7)	Det behövs gemensamma regler för de nationella centralbankernas offentliggörande av statistiska uppgifter om värdepappersemissioner, så att man säkerställer att de relaterade centrala aggregaten offentliggörs i god ordning.

(8)	Det är lämpligt att alla nationella centralbanker följder en gemensam metod när de överför sina statistiska uppgifter till ECB. Därför bör man avtala om ett harmoniserat elektroniskt överföringsformat som specificeras ECBS.

(9)

Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande så att tekniska ändringar av bilagan till denna riktlinje kan göras på ett effektivt sätt förutsatt att de varken leder till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan påverkas. De nationella centralbankerna bör därför föreslå sådana tekniska ändringar genom statistikkommittén och hänsyn bör tas till de synpunkter som framförs av ECBS statistikkommitté vid tillämpningen av detta förfarande.

(10)	Av rättssäkerhetsskäl bör de nationella centralbankerna följa bestämmelserna i denna riktlinje fr.o.m. samma dag som avses i artikel 2 i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/835 (ECB/2021/16) (3).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I denna riktlinje fastställs rapporteringskrav för nationella centralbanker avseende värdepappersemissioner av enheter med hemvist i en medlemsstat som har euron som valuta. Av denna riktlinje framgår vilka statistiska uppgifter som ska rapporteras till ECB, med vilken frekvens rapporteringen ska ske samt vilka standarder som gäller för rapporteringen.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98 gälla.

Artikel 3

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om värdepappersemissioner

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om alla värdepappersemissioner, oavsett valuta, som görs av enheter med hemvist i en medlemsstat som har euron som valuta, i enlighet med bilagan.

2. De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar när de rapporterar statistiska uppgifter till ECB enligt denna artikel, enligt vad som avses i avsnitt 3 i bilagan.

Artikel 4

Rapporteringsfrekvens

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de statistiska uppgifter som avses i artikel 3 månadsvis, senast fem veckor efter utgången av den månad som uppgifterna avser.

2. ECB ska i förväg meddela de nationella centralbankerna om de exakta rapporteringsdagarna i form av en rapporteringskalender.

Artikel 5

Rapportering av historiska uppgifter om euron införs

Om en medlemsstat som inte har euron som valuta inför euron efter det att denna riktlinje har trätt i kraft, ska den nationella centralbanken i den medlemsstaten om möjligt till ECB rapportera de statistiska uppgifter som avses i bilagan för en period om fem år, inklusive det senaste referensåret.

Artikel 6

Kontroll

Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 2533/98 ska de nationella centralbankerna övervaka och verifiera kvaliteten och tillförlitligheten av de statistiska uppgifter som rapporteras till ECB:s enligt denna riktlinje.

Artikel 7

Revideringar

De nationella centralbankerna får revidera de statistiska uppgifterna som rapporterats enligt artikel 3 under den reguljära rapporteringen som avses i artikel 4.1.

Artikel 8

Överföringsstandarder

2. Om första stycket inte är tillämpligt får de nationella centralbankerna använda andra metoder för överföringen av statistiska uppgifter om ECB godkänt detta i förväg.

Artikel 9

Offentliggörande

Om nationella centralbanker offentliggör sina nationella bidrag till de månatliga aggregaten för euroområdet ska det vara samma uppgifter som rapporterats till ECB enligt denna riktlinje. Om en nationell centralbank återger aggregat för euroområdet som offentliggjorts av ECB ska de återges troget mot originalet.

Artikel 10

Förenklat ändringsförfarande

Artikel 11

Verkan

1. Denna riktlinje får verkan samma dag som den delges de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.

2. De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta och ECB ska följa denna riktlinje från och med den 1 februari 2022.

Artikel 12

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 26 mars 2021.

På ECB-rådets vägnar

Christine LAGARDE

ECB:s ordförande

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(2) Rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (EGT L 318, 27.11.1998, s. 8).

(3) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/835 av den 26 mars 2021 om att upphäva riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2021/16) (se sidan 335 i detta nummer av EUT).

BILAGA

RAPPORTERINGSORDNING

Avsnitt 1: Inledning

Statistiken över värdepappersemissioner för euroområdet resulterar i två huvudaggregat:

—	Alla emissioner, oavsett valuta, av emittenter som har sin hemvist i euroområdet.

—	Alla emissioner i euro, oavsett var emittenten har sin hemvist, dvs. både inhemska och icke-inhemska emissioner.

En primär distinktion måste avse emittentens hemvist, där Eurosystemets nationella centralbanker gemensamt täcker alla emissioner som görs av enheter med hemvist i euroområdet (1). Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) redovisar emissioner som görs av ”Övriga utlandet”, d.v.s. alla enheter som inte har sin hemvist i euroområdet (inklusive internationella organisationer som inte har sin hemvist i euroområdet).

Nedanstående tabell sammanfattar rapporteringskraven.


	Värdepappersemissioner
	Av enheter med hemvist i euroområdet (varje nationell centralbank rapporterar sina inhemska enheters emissioner)	Av enheter i övriga utlandet (BIS)
		Medlemsstater utanför euroområdet	Andra länder
I euro/ nationella denomineringar	Grupp A	Grupp B
I andra valutor (*1)	Grupp C	Grupp D Behövs inte

Avsnitt 2: Rapporteringskrav

Tabell 1. Grupp A, rapporteringsmall för nationella centralbanker

INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I EURO/NATIONELLA DENOMINATIONER

Utestående belopp

Bruttoemissioner

Inlöst belopp

Nettoemissioner (*3)

1.	SKULDINSTRUMENT MED KORT LÖPTID (*2)

Totalt

S68

S135

S202

Centralbanken

S69

S136

S203

MFI (utom centralbanker)

S70

S137

S204

OFI

S71

S138

S205

varav värdepapperiseringsinstitut

S72

S139

S206

Finansiella servicebolag

S73

S140

S207

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S74

S141

S208

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S75

S142

S209

Icke-finansiella bolag

S76

S143

S210

Statlig förvaltning

S10

S77

S144

S211

Delstater och kommuner

S11

S78

S145

S212

Sociala trygghetsfonder

S12

S79

S146

S213

2.	SKULDINSTRUMENT MED LÅNG LÖPTID (*2)

Totalt

S13

S80

S147

S214

Centralbanken

S14

S81

S148

S215

MFI (utom centralbanker)

S15

S82

S149

S216

OFI

S16

S83

S150

S217

varav värdepapperiseringsinstitut

S17

S84

S151

S218

Finansiella servicebolag

S18

S85

S152

S219

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S19

S86

S153

S220

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S20

S87

S154

S221

Icke-finansiella bolag

S21

S88

S155

S222

Statlig förvaltning

S22

S89

S156

S223

Delstater och kommuner

S23

S90

S157

S224

Sociala trygghetsfonder

S24

S91

S158

S225

2.1	varav emissioner med fast ränta:

Totalt

S25

S92

S159

S226

Centralbanken

S26

S93

S160

S227

MFI (utom centralbanker)

S27

S94

S161

S228

OFI

S28

S95

S162

S229

varav värdepapperiseringsinstitut

S29

S96

S163

S230

Finansiella servicebolag

S30

S97

S164

S231

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S31

S98

S165

S232

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S32

S99

S166

S233

Icke-finansiella bolag

S33

S100

S167

S234

Statlig förvaltning

S34

S101

S168

S235

Delstater och kommuner

S35

S102

S169

S236

Sociala trygghetsfonder

S36

S103

S170

S237

2.2	varav emissioner med rörlig ränta:

Totalt

S37

S104

S171

S238

Centralbanken

S38

S105

S172

S239

MFI (utom centralbanker)

S39

S106

S173

S240

OFI

S40

S107

S174

S241

varav värdepapperiseringsinstitut

S41

S108

S175

S242

Finansiella servicebolag

S42

S109

S176

S243

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S43

S110

S177

S244

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S44

S111

S178

S245

Icke-finansiella bolag

S45

S112

S179

S246

Statlig förvaltning

S46

S113

S180

S247

Delstater och kommuner

S47

S114

S181

S248

Sociala trygghetsfonder

S48

S115

S182

S249

2.3	varav nollkupongobligationer:

Totalt

S49

S116

S183

S250

Centralbanken

S50

S117

S184

S251

MFI (utom centralbanker)

S51

S118

S185

S252

OFI

S52

S119

S186

S253

varav värdepapperiseringsinstitut

S53

S120

S187

S254

Finansiella servicebolag

S54

S121

S188

S255

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S55

S122

S189

S256

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S56

S123

S190

S257

Icke-finansiella bolag

S57

S124

S191

S258

Statlig förvaltning

S58

S125

S192

S259

Delstater och kommuner

S59

S126

S193

S260

Sociala trygghetsfonder

S60

S127

S194

S261

3.	NOTERADE AKTIER ((†))

Totalt

S61

S128

S195

S262

Centralbanken

S62

S129

S196

S263

MFI (utom centralbanker)

S63

S130

S197

S264

OFI

S64

S131

S198

S265

Finansiella servicebolag

S65

S132

S199

S266

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S66

S133

S200

S267

Icke-finansiella bolag

S67

S134

S201

S268

Tabell 2. Grupp C, rapporteringsmall för nationella centralbanker

INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I ÖVRIGA VALUTOR

Utestående belopp

Bruttoemissioner

Inlöst belopp

Nettoemissioner

4.	SKULDINSTRUMENT MED KORT LÖPTID

Totalt

S269

S335

S401

S467

Centralbanken

S270

S336

S402

S468

MFI (utom centralbanker)

S271

S337

S403

S469

OFI

S272

S338

S404

S470

varav värdepapperiseringsinstitut

S273

S339

S405

S471

Finansiella servicebolag

S274

S340

S406

S472

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S275

S341

S407

S473

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S276

S342

S408

S474

Icke-finansiella bolag

S277

S343

S409

S475

Statlig förvaltning

S278

S344

S410

S476

Delstater och kommuner

S279

S345

S411

S477

Sociala trygghetsfonder

S280

S346

S412

S478

5.	SKULDINSTRUMENT MED LÅNG LÖPTID

Totalt

S281

S347

S413

S479

Centralbanken

S282

S348

S414

S480

MFI (utom centralbanker)

S283

S349

S415

S481

OFI

S284

S350

S416

S482

varav värdepapperiseringsinstitut

S285

S351

S417

S483

Finansiella servicebolag

S286

S352

S418

S484

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S287

S353

S419

S485

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S288

S354

S420

S486

Icke-finansiella bolag

S289

S355

S421

S487

Statlig förvaltning

S290

S356

S422

S488

Delstater och kommuner

S291

S357

S423

S489

Sociala trygghetsfonder

S292

S358

S424

S490

5.1	varav emissioner med fast ränta:

Totalt

S293

S359

S425

S491

Centralbanken

S294

S360

S426

S492

MFI (utom centralbanker)

S295

S361

S427

S493

OFI

S296

S362

S428

S494

varav värdepapperiseringsinstitut

S297

S363

S429

S495

Finansiella servicebolag

S298

S364

S430

S496

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S299

S365

S431

S497

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S300

S366

S432

S498

Icke-finansiella bolag

S301

S367

S433

S499

Statlig förvaltning

S302

S368

S434

S500

Delstater och kommuner

S303

S369

S435

S501

Sociala trygghetsfonder

S304

S370

S436

S502

5.2	varav emissioner med rörlig ränta:

Totalt

S305

S371

S437

S503

Centralbanken

S306

S372

S438

S504

MFI (utom centralbanker)

S307

S373

S439

S505

OFI

S308

S374

S440

S506

varav värdepapperiseringsinstitut

S309

S375

S441

S507

Finansiella servicebolag

S310

S376

S442

S508

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S311

S377

S443

S509

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S312

S378

S444

S510

Icke-finansiella bolag

S313

S379

S445

S511

Statlig förvaltning

S314

S380

S446

S512

Delstater och kommuner

S315

S381

S447

S513

Sociala trygghetsfonder

S316

S382

S448

S514

5.3	varav nollkupongobligationer:

Totalt

S317

S383

S449

S515

Centralbanken

S318

S384

S450

S516

MFI (utom centralbanker)

S319

S385

S451

S517

OFI

S320

S386

S452

S518

varav värdepapperiseringsinstitut

S321

S387

S453

S519

Finansiella servicebolag

S322

S388

S454

S520

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S323

S389

S455

S521

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S324

S390

S456

S522

Icke-finansiella bolag

S325

S391

S457

S523

Statlig förvaltning

S326

S392

S458

S524

Delstater och kommuner

S327

S393

S459

S525

Sociala trygghetsfonder

S328

S394

S460

S526

6.	NOTERADE AKTIER

Totalt

S329

S395

S461

S527

MFI (utom centralbanker)

S330

S396

S462

S528

OFI

S331

S397

S463

S529

Finansiella servicebolag

S332

S398

S464

S530

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S333

S399

S465

S531

Icke-finansiella bolag

S334

S400

S466

S532

Tabell 3. Grupp A memorandumposter, rapporteringsmall för nationella centralbanker

INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I EURO/NATIONELLA DENOMINATIONER

Utestående belopp

Bruttoemissioner

Inlöst belopp

Nettoemissioner

6.	NOTERADE AKTIER

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S533

S544

S555

S566

7.	ONOTERADE AKTIER

Totalt

S534

S545

S556

S567

MFI (utom centralbanker)

S535

S546

S557

S568

OFI

S536

S547

S558

S569

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S537

S548

S559

S570

Icke-finansiella bolag

S538

S549

S560

S571

8.	ANDRA ÄGARANDELAR

Totalt

S539

S550

S561

S572

MFI (utom centralbanker)

S540

S551

S562

S573

OFI

S541

S552

S563

S574

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S542

S553

S564

S575

Icke-finansiella bolag

S543

S554

S565

S576

1. Emittentens hemvist

Emissioner av dotterbolag som ägs av enheter med hemvist utanför det rapporterande landet men som är verksamma inom det rapporterande landets ekonomiska territorium måste klassificeras som emissioner av inhemska enheter i det rapporterande landet.

Emissioner av huvudkontor som är belägna inom det rapporterande landets ekonomiska territorium men som är verksamma internationellt måste också betraktas som emissioner av inhemska enheter. Emissioner av huvudkontor eller dotterbolag som är belägna utanför det rapporterande landets ekonomiska territorium men som ägs av enheter med hemvist i det rapporterande landet måste betraktas som emissioner av icke-inhemska enheter. Exempel: En emission som görs av "Volkswagen Brasilien" anses exempelvis ha gjorts av en enhet med hemvist i Brasilien och inte av en enhet inom det rapporterande landets territorium. Om ett företag inte har någon fysisk dimension fastställs dess hemvist med hänsyn till det ekonomiska territorium enligt vars lagar företaget bildats eller registrerats (2).

För att undvika att emissioner räknas dubbelt eller att det uppstår luckor i uppgifterna måste uppgifterna om specialföretagens emissioner hanteras bilateralt mellan rapportörerna. De nationella centralbankerna, inte BIS, ska rapportera frågor kring specialföretag som uppfyller kravet på hemvist i det reviderade europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) som framgår av bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (3) och klassas som att de har sin hemvist i euroområdet.

2. Sektoruppdelning av emittenterna

En emission ska klassificeras efter sektorstillhörigheten för den enhet som ådrar sig skulden avseende de emitterade värdepapperen. Sektorklassificeringen omfattar följande tolv typer av emittenter:

—	Centralbanken.

—	Andra monetära finansinstitut (MFI) (4).

—	Andra finansförmedlare (OFI) (5).

—	varav: finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (FVC).

—	Finansiella serviceföretag.

—	Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag.

—	Försäkringsföretag och pensionsinstitut (6).

—	Icke-finansiella företag.

—	Statlig förvaltning.

—	Delstater och kommuner.

—	Sociala trygghetsfonder.

—	Internationella institutioner.

Värdepapper som emitteras genom specialföretag, varvid den till emissionen knutna skulden belastar moderbolaget och inte specialföretaget, är det moderbolagets sektorstillhörighet, inte specialföretagets, som avgör klassificeringen. Om t.ex. ett specialföretag emitterar "AJAX Electronics", ett icke-finansiellt företag med hemvist i eurolandet "land A", ska denna allokeras till sektorn icke-finansiella företag och rapporteras av land A. Specialföretaget och dess moderbolag måste dock ha sin hemvist i samma land. Om moderbolaget inte har hemvist i det rapporterande landet måste specialföretaget i stället ses som en "konstruerad inhemsk enhet" med hemvist i det rapporterande landet, och den emitterande sektorn anges enligt specialföretagets verksamhet. Om t.ex. "ACME Motors" är ett icke-finansiellt företag med hemvist i Japan som producerar bilar och "ACME Motor Finance" är ett dotterbolag med hemvist i euroområdets "land B", måste en emission av ACME Motor Finance anges som koncerninternt finansinstitut och utlåningsföretag i land B eftersom moderbolaget ACME Motors inte har hemvist i samma land. Enda undantaget är om ett specialföretag ägs av staten – i detta fall anges att värdepapperet emitterats av staten i det land där moderorganisation har sin hemvist. (7)

Ett offentligt bolag som privatiseras genom emission av noterade aktier ska allokeras till den sektorn icke-finansiella företag. På liknande sätt ska ett offentligt ägt kreditinstitut som privatiseras allokeras till sektorn monetära finansinstitut, utom centralbanker. Emissioner av hushåll eller hushållens icke-vinstdrivande organisationer ska anges som emissioner av icke-finansiella företag.

3. Emissionernas löptider

Skuldinstrument med kort löptid omfattar värdepapper med en ursprunglig löptid av ett år eller mindre, även om de emitteras inom ramen för mer långfristiga faciliteter.

Skuldinstrument med lång löptid omfattar värdepapper med en ursprunglig löptid av mer än ett år. Emissioner med alternativa förfallodagar där den senaste förfallodagen ligger mer än ett år framåt i tiden, samt emissioner med obegränsad löptid, klassas som emissioner med lång löptid.

Någon ytterligare löptidsuppdelning med två år som gräns, som i MFI-balansräkningsstatistiken, är inte nödvändig.

4. Klassificering av skuldinstrument med lång löptid efter räntesats

Skuldinstrument med lång löptid delas upp i:

Skuldinstrument med fast ränta, d.v.s. skuldinstrument som emitteras och återköps till nominellt värde samt skuldinstrument som emitteras till underkurs eller överkurs i förhållande till nominellt värde.

Skuldinstrument med rörlig ränta, d.v.s. skuldinstrument där kupongräntan och/eller kapitalbeloppet är kopplade till ett allmänt prisindex för varor och tjänster (t.ex. konsumentprisindex), en ränta eller priset för en tillgång, vilket resulterar i en rörlig nominell kupongbetalning under emissionens löptid. För statistiken över värdepappersemissioner ska skuldinstrument med blandad ränta klassificeras som skuldinstrument med rörlig ränta (8).

Nollkupongare som emitteras till underkurs, d.v.s. instrument som inte har några räntebetalningar och emitteras till kraftig underkurs jämfört med nominellt värde. Huvuddelen av underkursen motsvarar den upplupna räntan under obligationens löptid.

5. Klassificering av emissioner

Emissionerna delas upp i två huvudkategorier: a) skuldebrev (9), och b) noterade aktier (10). Privatplaceringar täcks så långt som möjligt. Penningmarknadspapper ingår i kategorin skuldinstrument utan att anges separat. Onoterade aktier (11) och andra ägarandelar (12) får rapporteras frivilligt som två separata memorandumposter. Aktier/andelar utgivna av penningmarknadsfonder och andra investeringsfonder exkluderas.

Av nedanstående förteckning framgår instrument som omfattas av statistiken över värdepappersemissioner:

Skuldinstrument

Skuldinstrument med kort löptid

Detta omfattar åtminstone följande instrument:

—	Statsskuldväxlar och andra värdepapper med korta löptider som emitteras av den offentliga sektorn.

—	Överlåtbara värdepapper med korta löptider som emitteras av finansiella och icke-finansiella företag. En mängd olika begrepp används för sådana papper, bl.a. företagscertifikat, växlar, reverser, handelsväxlar, finansväxlar och inlåningsbevis.

—	Värdepapper med kort löptid som emitterats med stöd av långfristiga löften om försäljning (note issuance facilities).

—	Bankaccepter.

ii)

Skuldinstrument med lång löptid

Detta omfattar åtminstone följande instrument:

—	Innehavarobligationer.

—	Efterställda obligationer.

—	Obligationer med alternativa förfallodagar, där den senaste ligger mer än ett år framåt i tiden.

—	Odaterade obligationer eller obligationer med obegränsad löptid (eviga).

—	Skuldförbindelser med rörlig ränta.

—	Konvertibla skuldebrev.

—	Säkerställda obligationer.

—	Indexerade värdepapper, vars kapitalbelopp är kopplat till ett prisindex, priset på en råvara eller ett valutakursindex.

—	Diskonteringsobligationer som har små räntebetalningar och emitteras till underkurs jämfört med återköpsvärdet.

—	Nollkupongare.

—	Euroobligationer.

—	Globala obligationer.

—	Privat emitterade obligationer.

—	Värdepapper som ett resultat av konvertering av lån.

—	Lån som de facto har blivit överlåtbara.

—

Förlagslån och obligationer som kan konverteras till aktier antingen i det emitterande bolaget eller i ett annat bolag, så länge de inte har konverterats. Om konverteringsoptionen/teckningsoptionen kan skiljas från det underliggande papperet, betraktas den som ett finansiellt derivat och ingår inte.

—	Aktier som ger rätt till fast avkastning men som inte ger rätt till någon andel av resterande värde vid upplösning av bolag, inklusive preferensaktier utan äganderätt.

—	Finansiella tillgångar som emitterats i samband med värdepapperiseringen av lån, inteckningslån, kreditkortsfordringar, utestående fordringar och andra tillgångar.

Följande instrument ingår inte:

—	Transaktioner i värdepapper som ingår i återköpsavtal.

—	Emissioner av värdepapper som inte är överlåtbara.

—	Lån som inte är föremål för handel.

Noterade aktier

Noterade aktier omfattar följande:

—	Kapitalandelar emitterade av aktiebolag.

—	Inlösta aktier i aktiebolag.

—	Utdelningsaktier emitterade av aktiebolag.

—	Preferensaktier som ger rätt till del i utdelningen av det resterande värdet vid upplösning av ett bolag. De kan vara noterade eller onoterade på en erkänd börs.

—

Privatplaceringar där så är möjligt.

Om ett företag privatiseras och staten behåller en del av aktierna medan övriga aktier noteras på en reglerad marknad, registreras hela värdet av företagets kapital under utestående belopp i kategorin ”Noterade aktier” eftersom samtliga aktier vid varje tidpunkt teoretiskt sett skulle kunna handlas till marknadsvärde. Detsamma gäller om en del av aktierna säljs till stora placerare och endast återstoden, s.k. free float, handlas på börsen.

Noterade aktier omfattar inte:

—	Utbjudna men inte tecknade aktier.

—	Förlagslån och obligationer som kan konverteras till aktier; de omfattas dock när de har konverterats till aktier.

—	Andelar som har tecknats av komplementärerna i kommanditbolag.

—	Statens tillskott av kapital till internationella organisationer som juridiskt sett är aktiebolag.

—	Emissioner av fondaktier (endast vid emissionstidpunkten) och splitemissioner. Fondaktier och splitemissioner medtas emellertid utan separat angivelse i totalstocken av de noterade aktierna.

6. Emissionsvaluta

Obligationer med två valutor måste klassificeras efter den valuta som obligationen är denominerad i. Obligationer med två valutor är obligationer där inlösen eller kupongutbetalning sker i en annan valuta än den som obligationen är denominerad i. Om globala obligationer emitteras i fler än en valuta, ska varje del rapporteras som en separat emission, efter emissionsvaluta. Emissioner som är uttryckta i två valutor, till exempel 70 procent i euro och 30 procent i US-dollar, ska där så är möjligt rapporteras som två separata delar som motsvarar varje valutas andel. I detta exempel måste således 70 procent av emissionen rapporteras som emission i "euro/nationella denomineringar av euro" (13) och 30 procent som emissioner i "övriga valutor". Om en sådan uppdelning efter valutakomponenter inte kan göras, måste det rapporterande landet i sina nationella förklaringar ange hur uppdelningen har gjorts.

7. Tidpunkt för emissionsregistrering

En emission anses äga rum när emittenten erhåller betalning, inte när syndikatet åtar sig emissionsuppdraget.

8. Avstämning av stockar och flöden

De nationella centralbankerna måste rapportera information om utestående belopp, bruttoemissioner, inlösen och nettoemissioner av skuldinstrument med kort och lång löptid samt om noterade aktier.

Nedanstående tabell visar sambandet mellan stockar (d.v.s. utestående belopp) och flöden (d.v.s. bruttoemissioner, inlösta belopp och nettoemissioner). I praktiken är sambandet mer komplicerat på grund av omvärderingar till följd av pris- och växelkursförändringar, återinvestering av (upplupen) ränta, omklassificeringar, revideringar och andra justeringar.

i)	Utestående emissioner per rapporteringsperiodens slut	≈	Utestående emissioner per förra rapporteringsperiodens slut	+	Bruttoemissioner under rapporteringsperioden	-	Inlösta belopp under rapporteringsperioden	+	Omklassificeringar och andra ändringar
ii)	Utestående emissioner per rapporteringsperiodens slut	≈	Utestående emissioner per förra rapporteringsperiodens slut	+	Nettoemissioner under rapporteringsperioden			+	Omklassificeringar och andra ändringar

a) Bruttoemissioner

Bruttoemissionerna under rapporteringsperioden måste omfatta alla emissioner av skuldinstrument och noterade aktier där emittenten säljer nyutfärdade värdepapper mot kontant betalning. Vad som avses är att nya instrument skapas på sedvanligt sätt. En emission anses vara slutförd när betalning sker; registreringen av emissioner ska därför så nära som möjligt återspegla tidpunkten för betalningen av den underliggande emissionen.

För noterade aktier ingår i bruttoemissionerna sådana nyutfärdade aktier som emitteras mot kontant betalning av bolag som börsnoterats för första gången, inbegripet nybildade bolag och privata bolag som blir publika bolag. I bruttoemissionerna ingår också nyutfärdade aktier som emitteras mot kontant betalning i samband med privatisering av publika bolag i de fall där aktierna i bolaget börsnoteras. Däremot ingår inte emission av fondaktier (14). Bruttoemissioner ska inte rapporteras om ett företag endast börsnoteras utan att det tillförs nytt kapital.

Byte eller överlåtelse av befintliga värdepapper i samband med övertaganden och fusioner ingår inte (15) i rapporterade bruttoemissioner eller inlösta belopp annat än om nya instrument skapas och emitteras mot kontant betalning av en enhet med hemvist i euroområdet.

Emissioner av värdepapper som efter emissionsdagen kan konverteras till andra instrument måste till en början bokföras som emissioner i den kategori som det ursprungliga instrumentet tillhör. Vid konvertering ska de bokföras som en inlösen i den instrumentkategorin och behandlas sedan som bruttoemission med samma belopp i den nya kategorin (16).

b) Inlösen

Inlöst belopp under rapporteringsperioden omfattar alla fall där emittenten mot kontant betalning köper tillbaka skuldinstrument och noterade aktier av placerare. Här avses reguljär annullering av instrument. Detta omfattar alla skuldinstrument som förfaller till inlösen liksom alla fall av förtida inlösen. Företags återköp av egna aktier ingår i de fall där företaget antingen återköper samtliga aktier mot kontant betalning innan dess associationsform ändras, eller återköper en del av sina aktier mot kontant betalning och därefter annullerar dem, vilket medför att eget kapital minskar. Däremot ingår inte företags återköp av egna aktier i fall där de utgör en investering i egna aktier (17).

Inlösen får inte rapporteras endast för en avregistrering från börsen.

c) Nettoemissioner

Nettoemissioner är saldot av beloppet för de emissioner som gjorts och den inlösen som skett under rapporteringsperioden.

De utestående beloppen för noterade aktier måste täcka marknadsvärdet för de inhemska enheternas samtliga noterade aktier. De utestående belopp för noterade aktier som rapporteras av ett land i euroområdet kan därför öka eller minska efter en börsnoterad enhets omlokalisering. Samma sak gäller också i samband med övertaganden och fusioner där inga instrument skapas och emitteras mot kontant betalning/eller inlöses mot kontant betalning och annulleras. För att undvika att skuldinstrument och noterade aktier räknas två gånger eller att det uppstår luckor i uppgifterna i samband med en emittents omlokalisering till ett annat hemvistland måste de berörda nationella centralbankerna samordna rapporteringstillfället för en sådan händelse bilateralt.

9. Värdering

Värdet av en värdepappersemission har en kurs- eller priskomponent och – om emissionen inte är uttryckt i rapporteringsvalutan – en växelkurskomponent.

De nationella centralbankerna måste rapportera skuldinstrument med korta löptider till återköpsvärdet (18) och noterade aktier till marknadsvärdet. För skuldinstrument med lång löptid kan olika värderingsmetoder användas beroende på typ av ränta, vilket ger en blandad värdering för totalbeloppet. Exempelvis värderas emissioner med fast eller rörlig ränta oftast till återköpsvärdet, medan nollkupongare däremot till nominella värdet. Eftersom nollkupongare i allmänhet utgör bara en liten del av totalbeloppet finns det ingen kod för blandad värdering i kodlistan – totalbeloppet av värdepapper med lång löptider rapporteras med koden för återköpsvärdet. I fall där de ovannämnda företeelserna har väsentlig omfattning används koden "Z" ("ospecificerat"). I situationer där blandad värdering förekommer redovisar NCB i allmänhet mer detaljerad information på attributnivå.

a) Värdering

Stockar och flöden av noterade aktier ska redovisas till marknadsvärde.

Undantag från regeln om att stockar och flöden av skuldinstrument ska rapporteras till återköpsvärdet görs när det gäller diskonteringsobligationer och nollkupongare där utestående belopp och bruttoemissioner bokförs till nominellt belopp, d.v.s. till den diskonterade kursen vid emissionstillfället plus upplupen ränta, och inlösen på förfallodagen bokförs till återköpsvärdet. Det nominella värdet av utestående belopp av nollkupongare kan beräknas enligt nedan.

där

A	=	nominellt värde = erlagt belopp och upplupen ränta
E	=	diskonterat pris vid emissionstillfället (belopp som betalats vid emissionstillfället)
P	=	återköpsvärde (återbetalas på förfallodagen)
T	=	tid till förfallodagen från emissionsdagen (i dagar)
t	=	tid som gått sedan emissionsdagen (i dagar)

Det kan förekomma vissa skillnader mellan olika länder i fråga om värderingens kurs/pris.

Prisvärdering enligt ENS 2010, där det krävs att flöden av skuldinstrument och aktier ska bokföras till transaktionsvärdet och stockar därav till marknadsvärdet, tillämpas inte i det här sammanhanget.

För diskonteringsobligationer och nollkupongare måste de rapporterande nationella centralbankerna göra en beräkning av upplupen ränta där detta är möjligt.

b) Rapporteringsvaluta och värderingens växelkurskomponent

De nationella centralbankerna måste rapportera alla uppgifter till ECB uttryckta i euro, inbegripet historiska serier. Vid omräkning till euro av värdepapper som emitterats av inhemska enheter i övriga valutor (block C) (19) måste de nationella centralbankerna så noggrant som möjligt följa nedanstående principer för växelkursrelaterad värdering, vilka bygger på ENS 2010 (20):

i)	Utestående emissioner måste omräknas till ”euro/nationella denomineringar av euron” med användning av marknadens mittkurs vid rapporteringsperiodens slut, d.v.s. per stängningsdags sista bankdagen i rapporteringsperioden.

ii)

Bruttoemissioner och inlösta belopp måste omräknas till "euro/nationella denomineringar av euro" med användning av marknadens mittkurs vid betalningstillfället. Om det inte är möjligt att exakt fastställa den växelkurs som gäller för denna omräkning, får den kurs som vid betalningstillfället ligger närmast marknadens mittkurs användas.

10. Begreppsmässig enhetlighet

Statistiken över värdepappersemissioner stämmer överens med MFI-balansräkningsstatistiken när det gäller MFI:s emissioner av överlåtbara instrument. Det råder begreppsmässig enhetlighet i fråga om vilka instrument och MFI-emittenter som täcks, liksom i fråga om indelningen av instrumenten i löptidskategorier och uppdelningen efter valuta. Däremot finns det skillnader i värderingsprinciper (d.v.s. återköpsvärdet används för statistiken över skuldinstrument och marknadsvärdet för MFI-balansräkningsstatistiken). Bortsett från dessa skillnader redovisas för varje rapporterande land i statistiken över värdepappersemissioner det utestående beloppet för värdepapper emitterade av MFI som motsvarar post 11 (”Emitterade skuldinstrument”) på skuldsidan av balansräkningen för MFI-sektorn. Definitionen av skuldinstrument med korta löptider enligt statistiken över värdepappersemissioner motsvarar emitterade skuldinstrument upp till 1 år. Skuldinstrument med lång löptid enligt definitionen i statistiken över värdepappersemissioner är lika med summan av emitterade värdepapper över 1 år och upp till 2 år, samt emitterade skuldinstrument över 2 år.

De nationella centralbankerna måste se över täckningen för statistiken över värdepappersemissioner och MFI-balansräkningsstatistiken, och i förekommande fall redovisa begreppsmässiga skillnader dem emellan till ECB. Enhetligheten kontrolleras på tre olika plan i fråga om emissioner av a) nationella centralbanker i euro/nationella denomineringar av euron, b) monetära finansinstitut, utom centralbanker i euro/nationella denomineringar av euron samt c) monetära finansinstitut, utom centralbanker i övriga valutor. Mindre begreppsmässiga skillnader får förekomma mellan statistiken över värdepappersemissioner och MFI-balansräkningsstatistiken eftersom de statistiska uppgifterna hämtas från nationella rapporteringssystem som tjänar olika syften.

11. Krav på uppgifter

Statistiska uppgifter ska lämnas från varje land för varje tillämplig tidsserie. Om en viss post inte är tillämplig i ett visst land, ska den nationella centralbanken omedelbart skriftligen informera ECB om detta och lämna en förklaring. Om en viss företeelse inte existerar kan de nationella centralbankerna få ett tillfälligt undantag från kravet att rapportera denna tidsserie. Sådana fall och andra avvikelser från den rapporteringsordning som beskrivs i denna bilaga måste också anmälas. De nationella centralbankerna ska också informera ECB varje gång en revidering med tillhörande förklaring rapporteras.

Avsnitt 3: Nationella förklaringar

Varje nationell centralbank måste lämna en rapport där den beskriver de uppgifter som lämnas i detta sammanhang. Rapporten ska omfatta de aspekter som beskrivs nedan och i största möjliga utsträckning följa den föreslagna utformningen. De nationella centralbankerna ska lämna tilläggsinformation i de fall där de rapporterade uppgifterna avviker från denna riktlinje eller där inga uppgifter lämnas, samt beskriva orsakerna för detta. Rapporten får inte sändas senare än uppgifterna.

Uppgiftskällor/system för uppgiftsinsamling: Här redovisas information om vilka uppgiftskällor som har använts för att sammanställa statistiken över värdepappersemissioner: förvaltningskällor för statliga emissioner, direktrapportering från monetära finansinstitut och andra institut samt tidningar och dataleverantörer som International Financial Review etc. De nationella centralbankerna måste ange om uppgifterna samlas in och lagras emissionsvis och vilka kriterier som har använts. Om uppgifterna i stället samlas in och lagras i form av totalbelopp för enskilda emittenters emissioner under rapporteringsperioden, vilket kan förekomma i system för direktrapportering, ska detta anges. Där direktrapportering förekommer måste de nationella centralbankerna redovisa vilka kriterier som används för att identifiera rapporterande enheter och vilken information som måste lämnas.

Sammanställningsmetoder: Här beskrivs kortfattat den metod som använts för att sammanställa uppgifterna, t.ex. aggregering av information om enskilda värdepappersemissioner, hur befintliga tidsserier framställs och om de offentliggörs eller ej.

Emittentens hemvist: Här måste de nationella centralbankerna ange om det är möjligt att fullständigt tillämpa definitionen av hemvist/inhemsk enligt ENS 2010 (och IMF) vid klassificeringen av emissioner. Om detta inte eller bara delvis är möjligt, måste de ge en fullständig förklaring av de kriterier som faktiskt använts.

Sektoruppdelning av emittenter: Här måste de nationella centralbankerna ange avvikelser från den sektorklassificering av emittenter som redovisas i avsnitt 2.2. Både upptäckta avvikelser och eventuella gråzoner måste förklaras.

Emissionsvaluta: Här måste de nationella centralbankerna förklara avvikelser från vad som sägs i dessa anvisningar i de fall där det är omöjligt att dela upp en emission i dess olika valutakomponenter. Nationella centralbanker som inte för alla värdepapper kan göra åtskillnad mellan emissioner i den lokala valutan, i andra denomineringar i euro/nationella denomineringar av euron och i övriga valutor, måste beskriva hur de olika emissionerna har klassificerats och ange totalbeloppet av emissioner som inte fördelats på vederbörligt sätt för att indikera missvisningens omfattning.

Klassificering av emissioner: De nationella centralbankerna måste här lämna heltäckande information om vilken typ av värdepapper som omfattas av de nationella uppgifterna, inbegripet deras nationella benämningar. Om det är känt att täckningen är ofullständig, måste de nationella centralbankerna förklara luckorna. De nationella centralbankerna måste lämna följande information:

—	Privatplaceringar: de nationella centralbankerna måste ange om dessa ingår i de rapporterade uppgifterna eller ej.

—	Bankaccepter: om dessa är överlåtbara och ingår i de rapporterade uppgifterna för skuldinstrument med korta löptider, ska den rapporterande nationella centralbanken i sina nationella förklaringar redovisa hur dessa instrument registreras och vilka egenskaper de har.

—

Noterade aktier: de nationella centralbankerna ska ange om onoterade aktier eller andra ägarandelar ingår i de rapporterade uppgifterna samt redovisa en skattning av beloppet för onoterade aktier och/eller andra ägarandelar, så att det blir möjligt att bedöma omfattningen av den missvisning som uppstår. De nationella centralbankerna måste i sina nationella förklaringar ange om det finns några kända luckor i täckningen av noterade aktier.

Uppdelning av värdepapper med långa löptider: om summan av värdepapper med fast ränta, rörlig ränta och nollkupongare avviker från totalbeloppet för skuldinstrumenten med långa löptider, ska de nationella centralbankerna redovisa för vilka typer av värdepapper med lång löptider det saknas uppdelning och vilka belopp detta motsvarar.

Emissionernas löptider: om det är omöjligt att strikt följa definitionen värdepapper med kort/lång löptid, måste de nationella centralbankerna ange var de rapporterade uppgifterna avviker.

Inlösen: De nationella centralbankerna måste redovisa hur de får fram informationen om inlöst belopp och om detta sker genom direktrapportering eller genom beräkning av restvärde.

10.

Pris/kursvärdering: i de nationella förklaringarna ska de nationella centralbankerna i detalj ange vilket förfarande de använder för värdering av a) skuldinstrument med kort löptid, b) skuldinstrument med lång löptid, c) diskonteringsobligationer och d) noterade aktier. Om stockar och flöden värderas på annat sätt måste detta förklaras.

11.

Rapporteringsfrekvens, tidsfrister och räckvidd: här måste de nationella centralbankerna ange i vilken utsträckning de sammanställda uppgifterna har tillhandahållits i enlighet med användarkraven, d.v.s. en tidsfrist på fem veckor för månatliga uppgifter. Information om längden på tidsserien måste också lämnas här. Dessutom ska här i förekommande fall rapporteras avbrott i serier, exempelvis förändringar i fråga om vilka värdepapper som omfattas.

12.

Revideringar: De nationella centralbankerna måste kortfattat förklara de revideringar som gjorts samt deras orsak och omfattning.

13.

Skattning av täckningen för olika instrumentkategorier med inhemska emittenter: De nationella centralbankerna måste redovisa nationella skattningar av täckningen för varje instrumentkategori med inhemska emittenter, d.v.s. för emissioner av värdepapper med korta löptider, värdepapper med långa löptider samt noterade aktier i den lokala valutan, i andra denomineringar i euro/nationella denomineringar av euron, inbegripet ecu, och i övriga valutor, i enlighet med nedanstående tabell. I skattningarna av "täckning i %" ska man ange täckningen för varje kategori som procentuell andel av det totala emissionsbeloppet, som ska anges under respektive rubrik enligt rapporteringsanvisningarna. Korta beskrivningar kan lämnas under "kommentarer". De nationella centralbankerna måste också ange förändringar i täckningen som föranletts av deltagande i valutaunionen.

			Täckning i procent:	Kommentarer:
Emissioner i euro/ nationella denomineringar av euro	Lokal denominering	STS
		LTS
		QUS
	Euro/övriga nationella denomineringar av euron än den lokala valutan, inbegripet ecu	STS
		LTS
I övriga valutor		STS
I övriga valutor		LTS

STS	=	skuldinstrument med kort löptid.
LTS	=	skuldinstrument med lång löptid.
QUS	=	noterade aktier.

Avsnitt 4: Krav avseende Banken för internationell betalningsutjämning (BIS)

BIS rapporteringskrav följer samma principer som kraven för den nationella centralbankerna i avsnitt 1–3, med följande undantag:

Tabell 4. Grupp B rapporteringsmall för BIS

ICKE-INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I EURO/NATIONELLA DENOMINATIONER

Utestående belopp

Bruttoemissioner

Inlöst belopp

9.	SKULDINSTRUMENT MED KORT LÖPTID

Totalt

S577

S642

S707

Centralbanken

S578

S643

S708

MFI (utom centralbanker)

S579

S644

S709

OFI

S580

S645

S710

varav värdepapperiseringsinstitut

S581

S646

S711

Finansiella servicebolag

S582

S647

S712

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S583

S648

S713

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S584

S649

S714

Icke-finansiella bolag

S585

S650

S715

Statlig förvaltning

S586

S651

S716

Delstater och kommuner

S587

S652

S717

Sociala trygghetsfonder

S588

S653

S718

Internationella organisationer

S589

S654

S719

10.	SKULDINSTRUMENT MED LÅNG LÖPTID

Totalt

S590

S655

S720

Centralbanken

S591

S656

S721

MFI (utom centralbanker)

S592

S657

S722

OFI

S593

S658

S723

varav värdepapperiseringsinstitut

S594

S659

S724

Finansiella servicebolag

S595

S660

S725

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S596

S661

S726

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S597

S662

S727

Icke-finansiella bolag

S598

S663

S728

Statlig förvaltning

S599

S664

S729

Delstater och kommuner

S600

S665

S730

Sociala trygghetsfonder

S601

S666

S731

Internationella organisationer

S602

S667

S732

10.1	varav emissioner med fast ränta:

Totalt

S603

S668

S733

Centralbanken

S604

S669

S734

MFI (utom centralbanker)

S605

S670

S735

OFI

S606

S671

S736

varav värdepapperiseringsinstitut

S607

S672

S737

Finansiella servicebolag

S608

S673

S738

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S609

S674

S739

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S610

S675

S740

Icke-finansiella bolag

S611

S676

S741

Statlig förvaltning

S612

S677

S742

Delstater och kommuner

S613

S678

S743

Sociala trygghetsfonder

S614

S679

S744

Internationella organisationer

S615

S680

S745

10.2	varav emissioner med rörlig ränta:

Totalt

S616

S681

S746

Centralbanken

S617

S682

S747

MFI (utom centralbanker)

S618

S683

S748

OFI

S619

S684

S749

varav värdepapperiseringsinstitut

S620

S685

S750

Finansiella servicebolag

S621

S686

S751

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S622

S687

S752

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S623

S688

S753

Icke-finansiella bolag

S624

S689

S754

Statlig förvaltning

S625

S690

S755

Delstater och kommuner

S626

S691

S756

Sociala trygghetsfonder

S627

S692

S757

Internationella organisationer

S628

S693

S758

10.3	varav nollkupongobligationer:

Totalt

S629

S694

S759

Centralbanken

S630

S695

S760

MFI (utom centralbanker)

S631

S696

S761

OFI

S632

S697

S762

varav värdepapperiseringsinstitut

S633

S698

S763

Finansiella servicebolag

S634

S699

S764

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S635

S700

S765

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S636

S701

S766

Icke-finansiella bolag

S637

S702

S767

Statlig förvaltning

S638

S703

S768

Delstater och kommuner

S639

S704

S769

Sociala trygghetsfonder

S640

S705

S770

Internationella organisationer

S641

S706

S771

Emissionernas löptider

Vad gäller löptid så betraktar BIS alla euro-företagscertifikat (ECP) och andra euroväxlar utställda inom ramen för ett kortfristigt program som instrument med korta löptider, och alla instrument utställda inom ramen för ett långfristigt program som instrument med långa löptider, oavsett ursprunglig löptid.

Sektoruppdelning av emittenterna

BIS tillämpar relationerna enligt nedanstående tabell när det gäller förhållandet mellan sektoruppdelningen av emittenter i BIS databas och den uppdelning som krävs enligt rapporteringsmallarnar.

Sektorvis uppdelning i BIS databas		Klassificering i rapporteringsblanketterna
Centralbanken	→	Centralbanken
Affärsbanker	→	MFI
OFI	→	OFI
Statlig förvaltning	→	Statlig förvaltning
Annan offentlig förvaltning Statliga organ	→	Delstater och kommuner
Företag	→	Icke-finansiella bolag
Internationella institutioner	→	Internationella institutioner (övriga utlandet)

Klassificering av emissioner

Följande instrumentkategorier i BIS-databasen klassificeras som skuldinstrument i statistiken över värdepappersemissioner:

—	Inlåningsbevis.

—	Företagscertifikat.

—	Statsskuldväxlar.

—	Obligationer.

—	Euro-företagscertifikat (ECP).

—	Skuldförbindelser med medellång löptid.

—	Andra instrument med kort löptid.

Värdering

Enligt BIS nuvarande värderingsregler värderas skuldinstrument till återköpspriset och noterade aktier till emissionskursen.

BIS rapporterar till ECB alla emissioner uttryckta i euro/nationella denomineringar av euron (block B) som görs av enheter med hemvist i ”Övriga utlandet”. Dessa uppgifter uttrycks i US-dollar utifrån växelkurser per periodens slut för utestående belopp och periodens växelkursgenomsnitt för emissioner och inlösen. ECB räknar om alla uppgifter till euro enligt samma princip som BIS använder. För tiden före den 1 januari 1999 måste i stället växelkursen mellan ecu och US-dollar användas.

ORDLISTA

Aktie emitterad av aktiebolag (capital shares issued by limited liability companies): värdepapper som ger innehavaren ställning av delägare med rätt till en andel i företagets sammanlagda utdelade vinst och till en andel i det egna kapitalet vid en likvidation.

Andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (OFI) (other financial intermediaries, except insurance corporations and pension funds (OFIs)) är finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling genom att ådra sig skulder i andra former än sedlar, mynt och inlåning (eller nära substitut för inlåning) eller aktier/andelar i investeringsfonder eller i förbindelse med försäkring, pension och standardiserade garantier från institutionella enheter (ENS 2010, punkterna 2.86–2.94).

Andra ägarandelar (other equity) omfattar alla transaktioner i andra ägarandelar som inte omfattas av noterade och onoterade aktier.

Centralbanken (central bank) är ett finansiellt bolag och kvasibolag vars främsta funktion är att ge ut sedlar och mynt, att vidmakthålla det interna och externa värdet hos valutan och att förvalta alla eller delar av de internationella reserverna i ett land.

Delstater och kommuner (state and local government) består av de typer av offentlig förvaltning som är separata institutionella enheter och utövar förvaltningsfunktioner, utom förvaltning av sociala trygghetsfonder, på en nivå under statens men över de offentliga institutionella enheter som finns på lokal nivå. Kommuner avser de typer av offentlig förvaltning vars behörighet sträcker sig endast över en lokal del av ekonomin, förutom lokala sociala trygghetsfonder (ENS 2010, punkterna 2.115–2.116).

Dotterbolag (subsidiaries): fristående juridiska enheter i vilka någon annan enhet är majoritetsägare eller ensam ägare.

Efterställda obligationer, ofta kallade för efterställd skuld (subordinated bonds, often referred to as subordinated debt) medför en underordnad fordran på emissionsinstitutet som endast kan göras gällande sedan alla bättre ställda fordringar (t.ex. in- och utlåning eller fordringar med bättre förmånsrätt) tillgodosetts, vilket medför att de under vissa omständigheter kan få egenskaper som liknar aktier och andra ägarandelar.

Emissioner med rörlig ränta (variable rate issues) omfattar alla värdepapper där en kupongbetalning sker och där kupongbetalningen eller kapitalbeloppet regelbundet anpassas till en oberoende ränta eller ett index.

Emittentens hemvist (residency of issuer) en emitterande enhet definieras som en inhemsk enhet i ett land när den har ett centrum av ekonomisk betydelse på det ekonomiska territoriet i det landet – vilket innebär att den under en utsträckt tid (ett år eller mer) inriktar sig på ekonomiska aktiviteter inom det ekonomiska territoriet.

Emittenter av värdepapper (issuers of securities) är företag och kvasibolag vars verksamhet består i att emittera värdepapper och åta sig en rättslig skyldighet gentemot innehavarna av dessa instrument i enlighet med emissionsvillkoren.

Eurobonds (eurobonds) är obligationer som samtidigt placeras på marknaden i minst två länder och som är utställda i en valuta som inte behöver vara någon av dessa länders, vanligtvis genom internationella syndikat av finansiella företag från olika länder.

Finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (s.k. värdepapperiseringsinstitut) (financial vehicle corporations engaged in securitisation transactions (FVCs)) definieras i artikel 1.1 i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).

Finansiella servicebolag (financial auxilliaries) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt verksamhet som är nära relaterad till finansiell förmedling men som inte själva är finansförmedlare. Huvudkontor vars dotterbolag helt eller till övervägande del består av finansiella bolag är också finansiella serviceföretag (ENS 2010, punkterna 2.95–2.97).

Försäkringsbolag (insurance corporations) är finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av riskspridning, huvudsakligen i form av direkt försäkring eller återförsäkring (ENS 2010, punkterna 2.100–2.104).

Försäljning utanför börsen (private placements) avser försäljning av en aktieemission till en enda köpare eller till ett begränsat antal köpare utan att aktierna erbjuds allmänheten.

Globala obligationer (global bonds) är obligationer som emitteras samtidigt på den inhemska marknaden och euromarknaden.

Hushåll (households) består av individer eller grupper av individer, såväl i egenskap av konsumenter som företagare, som producerar varor samt icke-finansiella och finansiella tjänster för marknaden (marknadsproducenter), förutsatt att produktionen av varor och tjänster inte utförs av separata enheter som behandlas som kvasibolag. Här ingår också individer eller grupper av individer i egenskap av producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning (ENS 2010, punkterna 2.118–2.128).

Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (non-profit institutions serving households (NPISHs)) består av icke-vinstdrivande organisationer som är separata juridiska enheter, som betjänar hushåll och som är privata icke-marknadsproducenter. Deras huvudsakliga resurser är frivilliga bidrag kontant eller in natura från hushåll i deras egenskap av konsumenter, betalningar från offentliga förvaltningen och kapitalinkomst (ENS 2010, punkterna 2.129–2.130).

Icke-finansiella bolag (non-financial corporations) är institutionella enheter som är självständiga juridiska enheter och marknadsproducenter och vars primära verksamhet är att producera varor och icke-finansiella tjänster. Denna sektor omfattar också icke-finansiella kvasibolag (ENS 2010, punkterna 2.45–2.54).

Inlösta aktier i aktiebolag (redeemed shares in limited liability companies) är aktier vars kapital har återbetalats men vars innehavare fortsätter att vara delägare som är berättigade till en del av den vinst som återstår efter det att utdelningarna på det återstående registrerade kapitalet betalats och även till en del av det återstående överskottet vid likvidering.

Internationella institutioner (international institutions) omfattar överstatliga och internationella organisationer som t.ex. Europeiska investeringsbanken, IMF och Världsbanken.

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (captive financial institutions and money lenders) omfattar alla finansiella bolag och kvasibolag som varken ägnar sig åt finansiell förmedling eller finansiell serviceverksamhet, om merparten av deras tillgångar eller skulder inte är föremål för transaktioner på öppna marknader. Denna delsektor omfattar holdingbolag som innehar en kontrollerande andel av egenkapitalet i en grupp dotterbolag och vars primära verksamhet är att vara ägare till gruppen utan att tillhandahålla några andra tjänster till de företag de har andelar i, dvs. de varken förvaltar eller leder de andra enheterna (ENS 2010, punkterna 2.98–2.99).

Konstruerade inhemska statistiska enheter (notional resident units) är a) utländska enheter som har sin ekonomiska hemvist (vilket innebär att de genomför ekonomiska transaktioner under minst ett år) inom landets ekonomiska territorium eller b) utländska enheter i sin egenskap av ägare till mark eller byggnader på landets ekonomiska territorium men då bara i fråga om transaktioner som avser sådan mark eller sådana byggnader.

Monetära finansinstitut (MFI) andra än centralbanker (monetary financial institutions (MFIs) other than central banks) definieras i artikel 1 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33).

Nollkupongobligationer (zero coupon bonds) omfattar alla värdepapper utan kupongbetalning. Oftast emitteras sådana obligationer till underkurs och inlöses till nominella värdet. De inkluderar också obligationer som emitteras till nominellt värde och inlöses till överkurs, t.ex. obligationer där inlösenvärdet är knutet till utvecklingen för en valutakurs eller ett index. Huvuddelen av under- eller överkursen motsvarar den upplupna räntan under obligationens löptid.

Noterade aktier, även kallade börsnoterade aktier, exklusive fondandelar (listed shares, also referred to as quoted shares, excluding investment fund’s shares/units) är aktier vars pris noteras på en erkänd fondbörs. En sådan börs kan vara en erkänd aktiebörs eller någon annan form av andrahandsmarknad. Noterade aktier kallas även marknadsaktier. Förekomsten av kurser på aktier som är noterade på en börs innebär att aktuella marknadspriser normalt är lätt tillgängliga.

Offentlig förvaltning (central government) omfattar institutionella enheter som är icke-marknadsproducenter och vars produktion är avsedd för individuell och kollektiv konsumtion och finansierad med obligatoriska betalningar av enheter som hör till andra sektorer, samt institutionella enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet (ENS 2010, punkterna 2.111–2.113). Den offentliga förvaltning omfattar statlig, delstatlig och kommunal förvaltning samt sociala trygghetsfonder (ENS 2010 punkterna 2.114–2.117).

Onoterade aktier, aktier/andelar i investeringsfonder (unlisted shares, excluding investment fund shares) är aktier som inte är noterade på en fondbörs.

Pensionsinstitut (pension funds) är finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av spridning av sociala risker och de försäkrade personernas behov (social försäkring). Pensionsinstitut ger i sin egenskap av sociala försäkringssystem en inkomst efter pensionering och ofta förmåner vid dödsfall eller invaliditet (ENS 2010, punkterna 2.105–2.110).

Privat emitterade obligationer (privately issued bonds) är obligationer som genom bilaterala avtal riktar sig till vissa placerare, om de åtminstone potentiellt kan bli föremål för handel.

Skuldinstrument (debt securities) är överlåtbara finansiella instrument som fungerar som skuldbevis, och som vanligen har en andrahandsmarknad eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt i förhållande till utställarinstitutet.

Skuldinstrument med kort löptid (short-term debt securities) omfattar all utgivning av skuldinstrument med en ursprunglig löptid av mindre än ett år; värdepapper med korta löptider emitteras vanligen till underkurs. Här inräknas inte värdepapper för vilka handeln, om än teoretiskt möjlig, är mycket begränsad.

Skuldinstrument med lång löptid (long-term debt securities) omfattar all utgivning av skuldinstrument med en ursprunglig löptid av mer än ett år; värdepapper med långa löptider emitteras vanligtvis med kupong.

Sociala trygghetsfonder (social security funds) omfattar alla statliga, delstatliga och kommunala institutionella enheter vars primära verksamhet är att tillhandahålla sociala förmåner och som uppfyller följande två kriterier: a) genom lag eller förordning är det obligatoriskt för vissa grupper av befolkningen att delta eller att betala avgifter, b) den offentliga förvaltningen är ansvarig för ledningen av institutionen när det gäller att bestämma eller godkänna avgifter och förmåner oberoende av dess roll som tillsynsorgan eller arbetsgivare (ENS 2010, punkt 2.117).

Splitemissioner (split share issues) är aktieemissioner där företaget eller kvasibolaget ökar antalet aktier i ett visst förhållande eller enligt en viss multiplikator.

Staten (central government): alla administrativa statliga departement och andra centrala myndigheter vars behörighet sträcker sig över hela det ekonomiska territoriet, utom vad avser administration av socialförsäkring (ENS 2010, 2.114).

Utdelningsaktier emitterade av aktiebolag (dividend shares issued by limited liability companies): värdepapper vilka allt efter land och omständigheter vid emissionerna har olika namn som t.ex. stiftaraktier, vinstaktier, utdelningsaktier etc. Dessa värdepapper a) ingår inte i det registrerade kapitalet, b) ger inte innehavarna delägarstatus i egentlig mening och c) berättigar inte innehavarna till en del av den vinst som återstår efter det att utdelningarna på det registrerade kapitalet betalats eller till en del av det återstående överskottet vid likvidering.

Utgivning av fondaktier (issue of bonus shares) är utgivningen av sådana nya aktier som aktieägarna erhåller i proportion till sina innehav.

Utländska emittenter (non-resident issuers) omfattar enheter som är a) belägna inom det rapporterande landets ekonomiska territorium men som varken bedriver, eller avser att bedriva, ekonomisk aktivitet eller ekonomiska transaktioner under ett år eller mer inom det rapporterande landets territorium eller b) belägna utanför det rapporterande landets ekonomiska territorium.

Värdepapper med fast ränta (fixed rate issues) omfattar alla värdepapper där kupongbetalningen, baserad på kupongräntan, inte ändras under värdepapperets löptid.

Värdepapperisering (securitisation) definieras i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).

(1) Om rapporteringsskyldiga står inför en metodfråga som inte uttryckligen beskrivs i den här riktlinjen, ska de tillämpa europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) som framgår av bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(*1) ”Andra valutor” avser alla andra valutor, inbegripet de nationella valutorna i medlemsstater utanför euroområdet.

(*2) Andra skuldinstrument än aktier avser "andra värdepapper än aktier, med undantag av finansiella derivat".

(*3) Nettoemissioner behöver bara rapporteras om den nationella centralbanken inte kan överföra antingen bruttoemissioner eller inlösta belopp.

((†)) Noterade aktier avser ”noterade aktier med undantag av aktier/andelar i investeringsfonder och penningmarknadsfonder”.

(2) Se punkt 2.07 i ENS 2010.

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(4) För sektorn penningmarknadsfonder samlas inga uppgifter in.

(5) För sektorn investeringsfonder samlas inga uppgifter in.

(6) I praktiken emitterar pensionsinstitut inga skuldinstrument.

(7) Se punkterna 2.17 och 2.20 i ENS 2010.

(8) Se punkt 5.102 i ENS 2010.

(9) Kategori F.3 i ENS 2010.

(10) Kategori F.511 i ENS 2010.

(11) Kategori F.512 i ENS 2010.

(12) Kategori F.519 i ENS 2010.

(13) Grupp A för de nationella centralbankerna och grupp B för BIS.

(14) Emission av fondaktier anses inte vara en finansiell transaktion; se ENS 2010, punkterna 5.158 och 6.59, och avsnitt 2 punkt 5 b i denna bilaga.

(15) Transaktioner på andrahandsmarknaden som innebär byte av innehavare; omfattas inte av denna statistik.

(16) Betraktas som två finansiella transaktioner; se ENS 2010, punkterna 5.96 och 6.25, och avsnitt 2 punkt 5 a ii i denna bilaga.

(17) Transaktioner på andrahandsmarknaden som innebär byte av innehavare; omfattas inte av denna statistik.

(18) För mer detaljerad information om "återköpsvärde", "marknadsvärde" och "nominellt värde" se punkterna 5.90, 7.38 och 7.39 i ENS 2010.

(19) Sedan den 1 januari 1999 behövs ingen växelkursrelaterad värdering av värdepapper emitterade i euro (del av block A), medan värdepapper emitterade av inhemska enheter i nationella denomineringar av euro (återstoden av block A) räknas om till euro med användning av den oåterkalleliga omräkningskursen per den 31 december 1998.

(20) Se punkt 6.64 i ENS 2010.

11.6.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 208/335

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJEE (EU) 2021/835

av den 26 mars 2021

om upphävande av riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2021/16)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.3, och

av följande skäl:

(1)

På grund av ändringar som nyligen gjorts av Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) (1) och Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1409/2013(ECB/2013/43) (2) behöver Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2014/15 (3) ändras eftersom den uppställer krav på att statistiska uppgifter som samlas in bl.a. genom dessa förordningar ska överföras av de nationella centralbankerna till Europeiska centralbanken (ECB).

(2)

Riktlinje ECB/2014/15 har ändrats flera gånger på viktiga punkter (4). Eftersom ytterligare ändringar behöver göras har riktlinjen omarbetats så att den blir mer tydlig och delas upp i följande nya riktlinjer: a) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/830 (ECB/2021/11) (5) om statistik över MFI-sektorns balansräkningsposter och räntesatsstatistik, b) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/831 (ECB/2021/12) (6) om statistiska uppgifter som ska rapporteras om andra finansiella intermediärer än monetära finansinstitut, c) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/833 (ECB/2021/14) (7) om statistiska uppgifter som ska rapporteras om konsoliderade bankuppgifter, d) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/832 (ECB/2021/13) (8) om rapporteringskrav avseende betalningsstatistik, samt e) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/834 (ECB/2021/15) (9) om statistiska uppgifter som ska rapporteras om värdepappersemissioner. Mot denna bakgrund bör riktlinje ECB/2014/15 upphöra att gälla.

(3)

För att säkerställa att insamlingen och analysen av de statistiska uppgifterna är effektiv ska de nationella centralbankerna följa rapporteringskraven i riktlinje (EU) 2021/830 (ECB/2021/11) från och med samma dag då rapporteringskraven enligt Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/379 (10) om kreditinstitutens och MFI-sektorns balansräkningsposter (ECB/2021/2), börjar tillämpas, dvs. den 1 februari 2022. Därför bör de nationella centralbankerna också följa riktlinje (EU) 2021/831 (ECB/2021/12), riktlinje (EU) 2021/832 (ECB/2021/13), riktlinje (EU) 2021/833 (ECB/2021/14) och riktlinje (EU) 2021/834 (ECB/2021/15) från och med den 1 februari 2022.

(4)	Av rättssäkerhetsskäl bör riktlinje ECB/2014/15 upphävas den dag från och med vilken de nationella centralbankerna ska följa de omarbetade riktlinjerna. De nationella centralbankerna bör därför följa denna riktlinje från och med den 1 februari 2022.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Upphävande

1. Riktlinje ECB/2014/15 ska upphöra att gälla.

2. Hänvisningar till den upphävda riktlinjen ska anses som hänvisningar till riktlinjerna (EU) 2021/830 (ECB/2021/11), riktlinje (EU) 2021/831 (ECB/2021/12), riktlinje (EU) 2021/833 (ECB/2021/14), riktlinje (EU) 2021/832 (ECB/2021/13) respektive riktlinje (EU) 2021/834 (ECB/2021/15) i enlighet med jämförelsetabellerna i bilagorna II–VI.

Artikel 2

Verkan

1. Denna riktlinje får verkan samma dag som den delges de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.

2. De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta och ECB ska följa denna riktlinje från och med den 1 februari 2022.

Artikel 3

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 26 mars 2021.

På ECB-rådets vägnar

Christine LAGARDE

ECB:s ordförande

(1) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1071/2013 av den 24 september 2013 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (ECB/2013/33) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 1). Ändringar som nyligen gjorts av den förordningen har omarbetats i Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/379 av den 22 januari 2021 om kreditinstitutens och MFI-sektorns balansräkningsposter (ECB/2021/2) (EUT L 73, 3.3.2021, s. 16).

(2) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1409/2013 av den 28 november 2013 om betalningsstatistik (ECB/2013/43) (EUT L 352, 24.12.2013, s. 18).

(3) Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2014/15 av den 4 april 2014 om monetär och finansiell statistik (EUT L 340, 26.11.2014, s. 1).

(4) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/571 av den 6 november 2014 om ändring av riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2014/43) (EUT L 93, 9.4.2015, s. 82), Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2016/450 av den 4 december 2015 om ändring av riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2015/44) (EUT L 86, 1.4.2016, s. 42), Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2017/148 av den 16 december 2016 om ändring av riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2016/45) (EUT L 26, 31.1.2017, s. 1), Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2018/877 av den 1 juni 2018 om ändring av riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2018/17) (EUT L 154, 18.6.2018, s. 22) samt Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2019/1386 av den 7 juni 2019 om ändring av riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2019/18) (EUT L 232, 6.9.2019, s. 1).

(5) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/830 av den 26 mars 2021 om statistik över MFI-sektorns balansräkningsposter och räntesatsstatistik (ECB/2021/11).

(6) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/831 av den 26 mars 2021 om statistiska uppgifter som ska rapporteras om andra finansiella intermediärer än monetära finansinstitut (ECB/2021/12).

(7) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/833 av den 26 mars 2021 om statistiska uppgifter som ska rapporteras om konsoliderade bankuppgifter (ECB/2021/14).

(8) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/832 av den 26 mars 2021 om rapporteringskrav avseende betalningsstatistik (ECB/2021/13).

(9) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/834 av den 26 mars 2021 om statistiska uppgifter som ska rapporteras om värdepappersemissioner (ECB/2021/15).

(10) Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/379 av den 22 januari 2021 om kreditinstitutens och MFI-sektorns balansräkningsposter (ECB/2021/2) (EUT L 73, 3.3.2021, s. 16).

BILAGA I

UPPHÄVD RIKTLINJE OCH EN FÖRTECKNING ÖVER ÄNDRINGAR AV DENNA

Europeiska centralbankens riktlinje 2014/810/EU av den 4 april 2014 om monetär och finansiell statistik (ECB/2014/15) (EUT L 340, 26.11.2014, s. 1)
Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/571 av den 6 november 2014 om ändring av riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2014/43) (EUT L 93, 9.4.2015, s. 82)
Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2016/450 av den 4 december 2015 om ändring av riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2015/44) (EUT L 86, 1.4.2016, s. 42)
Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2017/148 av den 16 december 2016 om ändring av riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2016/45) (EUT L 26, 31.1.2017, s. 1)
Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2018/877 av den 1 juni 2018 om ändring av riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2018/17) (EUT L 154, 18.6.2018, s. 22)
Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2019/1386 av den 7 juni 2019 om ändring av riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2019/18) (EUT L 232, 6.9.2019, s. 1)

BILAGA II

JÄMFÖRELSETABELL

Riktlinje ECB/2014/15	Förordning (EU) 2021/830 om statistik över MFI-sektorns balansräkningsposter och räntesatsstatistik (ECB/2021/11)
Artikel 1.1	Artikel 1
Artikel 1.2	Artikel 32
Artikel 1.3 a och 1.3 b	Artikel 31
Artikel 2	Artikel 2
Artikel 3.1 och artikel 7.1	Artiklarna 3 och 4
Artiklarna 3.2, 7.2, 21.2, och 22.2	Artikel 9
Artikel 3.3 första stycket, artikel 21.3 och artikel 22.3	Artikel 10
Artikel 3.3 andra stycket	Artikel 30.3
Artikel 3.4	Artikel 30.2
Artikel 3.5 b och artikel 10.3	Artikel 8
Artikel 3.5 c	Artikel 30.7
Artikel 4	Artikel 30.4
Artikel 5	—
Artikel 6	Artiklarna 22–24
Artikel 8.1 och 8.3	Artikel 19
Artiklarna 8.2 och 9.2	Artikel 21
Artikel 9.1	Artikel 20
Artikel 10	Artikel 5
Artikel 11	Artiklarna 25–26
Artikel 14	—
Artikel 17	Artiklarna 11–14
Artikel 17a	Artiklarna 15–18
Artikel 21.1 och 21.4	Artikel 7
Artikel 22.1	Artikel 6
Artikel 27	Artikel 30.1
Artikel 28	Artikel 33
Artikel 29	Artikel 34
Artikel 30	Artikel 35
Bilaga I	—
Bilaga II, del 1 (tabellerna 3a, 3b och 4)	Bilaga II, del 2
Bilaga II, del 3	Bilaga VI
Bilaga II, delarna 4 och 10	Bilaga II, del 1
Bilaga II, del 5	Bilaga V, del 1
Bilaga II, del 6	Bilaga V, del 2
Bilaga II, del 7	Bilaga II, del 3
Bilaga II, del 8	Bilaga VII
Bilaga II, del 13–15	Bilaga III
Bilaga II, del 15a	Bilaga IV
Bilaga II, del 19	Bilaga II, del 5
Bilaga II, del 20	Bilaga II, del 4
Bilaga III	—
Bilaga IV	Bilaga I

BILAGA III

JÄMFÖRELSETABELL

Riktlinje ECB/2014/15	Riktlinje (EU) 2021/832 om rapporteringskrav avseende betalningsstatistik (ECB/2021/13)
Artikel 1.1	Artikel 1
Artikel 1.2	Artikel 4.3
Artikel 1.3 d	Artikel 5
Artikel 2	Artikel 2
Artikel 18.1	Artikel 3.1 och 3.2
Artikel 18.2	Artiklarna 3.4, 4.1 och 4.2
Artikel 18.3	Artikel 7
Artikel 18.4	Artikel 8
Artikel 27	Artikel 6
Artikel 28	Artikel 9
Artikel 29	Artikel 10
Artikel 32	—
Artikel 33	Artikel 12
—	Artikel 13
Del 16 i bilaga II	Bilaga
Bilaga II, del 16, tabell 1	—
Bilaga II, del 16, tabell 1 – Avvecklingsmedel som används av kreditinstitut	Bilaga, tabell A
Bilaga II, del 16, tabell 2	Bilaga, tabell A
Bilaga II, del 16, tabell 3	—
Bilaga II, del 16, tabell 4	—
Bilaga II, del 16, tabell 5	Bilaga, tabell B
Bilaga II, del 16, tabell 6	Bilaga, tabell C
Bilaga II, del 16, tabell 7	Bilaga, tabell D
Avsnitt 2	Artikel 3.3
Bilaga III	Artikel 9 och skäl 10

BILAGA IV

JÄMFÖRELSETABELL

Riktlinje ECB/2014/15	Riktlinje (EU) 2021/831 om statistiska uppgifter som ska rapporteras om andra finansiella intermediärer än monetära finansinstitut (ECB/2021/12)
Artikel 1.1	Artikel 1
Artikel 1.2	Artikel 20
Artikel 1.3 a	Artikel 18
Artikel 2	Artikel 2
Artikel 15	Avsnitt 6
Artikel 19	Avsnitt 2
Artikel 20	Avsnitt 5
Artikel 23	Avsnitt 7
Artikel 26	Avsnitt 4
Artikel 26a	Avsnitt 3
Artikel 27	Artikel 19
Artikel 28	Artikel 21
Artikel 29	Artikel 22
Bilaga II, del 11	Bilaga I del 4
Bilaga II, del 17	Bilaga I, del 1 och artikel 3.1 a och 3.1 b
Bilaga II, del 18	Artiklarna 12.1 och 13.3
Bilaga II, del 21	Bilaga I del 5
Bilaga II, del 22	—
Bilaga II, del 23	Bilaga I, del 2 och artikel 6.1 a och 6.1 c
—	Bilaga I del 3
Bilaga II, del 24	Artikel 9.1 a och 9.1 c
Bilaga III	Artikel 21
Bilaga IV	Bilaga II

BILAGA V

JÄMFÖRELSETABELL

Riktlinje ECB/2014/15	Riktlinje (EU) 2021/833 om statistiska uppgifter som ska rapporteras om den konsoliderade banksektorn (ECB/2021/14)
Artikel 1.1	Artikel 1
Artikel 1.2	Artikel 4
Artikel 2	Artikel 2
Artikel 12.1	Artikel 3
Artikel 12.4	Artikel 3
Artikel 12.2	Artikel 4
Artikel 12.3	Artikel 5
Artikel 27	Artikel 6
Artikel 28	Artikel 7
Artikel 29	Artikel 8
Artikel 32	Artikel 9
Artikel 33	Artikel 10
Bilaga II, del 9, tabell 1 (årsvis)	Bilaga I
Bilaga II, del 9, tabell 2 (kvartalsvis)	Bilaga II
Bilaga III	Artikel 7

BILAGA VI

JÄMFÖRELSETABELL

Riktlinje ECB/2014/15	Riktlinje (EU) 2021/834 om statistiska uppgifter som ska rapporteras om värdepappersemissioner (ECB/2021/15)
Artikel 1.1	Artikel 1
Artikel 2	Artikel 2
Artikel 16.1 och 16.3	Artikel 3
Artikel 16.2	Artikel 4
Artikel 1.3 c	Artikel 5
Artikel 27	Artikel 6
—	Artikel 7
Artikel 28	Artikel 8
Artikel 30	Artikel 9
Artikel 29	Artikel 10
Bilaga II, del 12	Bilaga I
Bilaga III	Artikel 8

BILAGA VII

JÄMFÖRELSETABELL

Riktlinje ECB/2014/15	Förordning (EU) 2021/379 om kreditinstitutens och MFI-sektorns balansräkningsposter (ECB/2021/2)
Artikel 3.5 a, första stycket	Artikel 9.1, punkt b i första stycket
Artikel 3.5 a, andra stycket	Artikel 9.4, andra och tredje stycket

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 208

Svensk utgåva	Lagstiftning	64 årgången 11 juni 2021

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		RIKTLINJER
	*	Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/830 av den 26 mars 2021 om de monetära finansinstitutens statistik över balansräkningsposter och räntor (ECB/2021/11)	1
	*	Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/831 av den 26 mars 2021 om statistiska uppgifter som ska rapporteras om andra finansförmedlare än monetära finansinstitut (ECB/2021/12)	59
	*	Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/832 av den 26 mars 2021 om rapporteringskrav avseende betalningsstatistik (ECB/2021/13)	98
	*	Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/833 av den 26 mars 2021 om statistiska uppgifter som ska rapporteras om konsoliderade bankuppgifter (ECB/2021/14)	109
	*	Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/834 av den 26 mars 2021 om statistiska uppgifter som ska rapporteras om värdepappersemissioner (ECB/2021/15)	311
	*	Europeiska centralbankens riktlinjee (EU) 2021/835 av den 26 mars 2021 om upphävande av riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2021/16)	335