ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 77

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

64 årgången
5 mars 2021


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Rådets beslut (Euratom) 2021/390 av den 20 februari 2020 om godkännande av Europeiska kommissionens ingående av avtalet mellan Europeiska atomenergigemenskapen och Republiken Indiens regering om forsknings- och utvecklingssamarbete avseende fredlig användning av kärnenergi

1

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets genomförandeförordning (EU) 2021/391 av den 4 mars 2021 om genomförande av förordning (EU) nr 208/2014 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Ukraina

2

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/392 av den 4 mars 2021 om övervakning och rapportering av uppgifter om koldioxidutsläpp från personbilar och lätta nyttofordon i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 och om upphävande av genomförandeförordningarna (EU) nr 1014/2010, (EU) nr 293/2012, (EU) 2017/1152 och (EU) 2017/1153 ( 1 )

8

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut (EU) 2021/393 av den 1 mars 2021 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar I gemensamma EES-kommittén, inrättad genom avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vad gäller ändringar av kapitel IIa i, och bilagorna I och II till, protokoll 10 till det avtalet, om förenkling av kontroller och formaliteter vid godsbefordran

27

 

*

Rådets beslut (Gusp) 2021/394 av den 4 mars 2021 om ändring av beslut 2014/119/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Ukraina

29

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/395 av den 4 mars 2021 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2020/668 vad gäller harmoniserade standarder för elektrostatiska egenskaper hos skyddskläder, skyddskläder för brandmän, motorcyklister och snowboardåkare, skyddskläder som används av personal som arbetar med att sprida bekämpningsmedel och av personal som arbetar i behandlade områden, kläder med god synbarhet för medelhög risk, klätterutrustning samt kläder för skydd mot termiska risker orsakade av ljusbågar

35

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151 av den 17 december 2020 om fastställande av harmoniserade specifikationer för märkning av plastprodukter för engångsbruk som finns förtecknade i del D i bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön ( EUT L 428, 18.12.2020 )

40

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

5.3.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 77/1


RÅDETS BESLUT (Euratom) 2021/390

av den 20 februari 2020

om godkännande av Europeiska kommissionens ingående av avtalet mellan Europeiska atomenergigemenskapen och Republiken Indiens regering om forsknings- och utvecklingssamarbete avseende fredlig användning av kärnenergi

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 101 andra stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Europeiska kommissionen har i enlighet med rådets direktiv av den 3 juli 2009 fört förhandlingar om ett avtal mellan Europeiska atomenergigemenskapen och Republiken Indiens regering om forsknings- och utvecklingssamarbete avseende fredlig användning av kärnenergi.

(2)

Dessa förhandlingar har nu framgångsrikt avslutats.

(3)

Europeiska kommissionens ingående av avtalet bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska kommissionens ingående av avtalet mellan Europeiska atomenergigemenskapen och Republiken Indiens regering om forsknings- och utvecklingssamarbete avseende fredlig användning av kärnenergi godkänns härmed. (*1)

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 20 februari 2020.

På rådets vägnar

B. DIVJAK

Ordförande


(*1)  Avtalet offentliggjort i EUT L 440, 30.12.2020, s. 1.


FÖRORDNINGAR

5.3.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 77/2


RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/391

av den 4 mars 2021

om genomförande av förordning (EU) nr 208/2014 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Ukraina

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EU) nr 208/2014 av den 5 mars 2014 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Ukraina (1), särskilt artikel 14.1,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Den 5 mars 2014 antog rådet förordning (EU) nr 208/2014.

(2)

På grundval av en översyn gjord av rådet bör uppgifterna avseende två personer strykas och informationen i bilaga I till förordning (EU) nr 208/2014 om rätten till försvar och rätten till ett effektivt rättsligt skydd uppdateras.

(3)

Bilaga I till förordning (EU) nr 208/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EU) nr 208/2014 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 mars 2021.

På rådets vägnar

A.P. ZACARIAS

Ordförande


(1)  EUT L 66, 6.3.2014, s. 1.


BILAGA

Bilaga I till förordning (EU) nr 208/2014 ska ändras på följande sätt:

1.

I avsnitt A (”Förteckning över fysiska och juridiska personer, enheter och organ som avses i artikel 2”) ska uppgifterna avseende följande personer utgå:

13.

Dmytro Volodymyrovych Tabachnyk (Dmytro Volodymyrovytj Tabatjnyk)

15.

Serhiy Hennadiyovych Arbuzov (Serhij Hennadiyovych Arbuzov)

2.

Avsnitt B (”Rätten till försvar och rätten till ett effektivt rättsligt skydd”) ska ersättas med följande:

”B.

Rätten till försvar och rätten till ett effektivt rättsligt skydd

Rätten till försvar och rätten till ett effektivt rättsligt skydd i enlighet med Ukrainas straffprocesslag

I artikel 42 i Ukrainas straffprocesslag (nedan kallad straffprocesslagen) anges det att alla som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden har rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd. Det inbegriper: rätten att informeras om brottsmisstankar eller åtalspunkter, rätten att uttryckligen och utan dröjsmål informeras om sina rättigheter i enlighet med straffprocesslagen, rätten att få tillgång till en försvarsadvokat så snart detta begärs, rätten att göra framställningar om processuella åtgärder samt rätten att begära prövning av en utredares, åklagares och undersökningsdomares beslut, handlingar eller underlåtenhet.

I artikel 303 i straffprocesslagen görs åtskillnad mellan beslut och underlåtenhet som kan bestridas under förfarandet före rättegång (första stycket) och beslut, handlingar och underlåtenhet som kan prövas i domstol under det förberedande förfarandet (andra stycket). I artikel 306 i straffprocesslagen anges det att klagomål som avser en utredares eller åklagares beslut, handlingar eller underlåtenhet måste prövas av en undersökningsdomare vid en lokal domstol i närvaro av klaganden, dennes försvarsadvokat eller juridiska ombud. I artikel 308 i straffprocesslagen anges det att ett klagomål gällande underlåtenhet av en utredare eller allmän åklagare att iaktta en rimlig tidsfrist under förundersökningen får lämnas in till en högre allmän åklagare och måste prövas inom tre dagar efter inlämnandet. Dessutom preciseras det i artikel 309 i straffprocesslagen vilka av undersökningsdomarens beslut som kan överklagas och anges att andra beslut kan bli föremål för domstolskontroll under det förberedande förfarandet vid domstolen. Vidare är ett antal processuella utredningsåtgärder endast möjliga om en undersökningsdomare eller en domstol så beslutar (t.ex. beslag i enlighet med artiklarna 167–175 och försvarsåtgärder i enlighet med artiklarna 176–178 i straffprocesslagen).

Tillämpning av rätten till försvar och rätten till ett effektivt rättsligt skydd för varje person som är uppförd på förteckningen

1.

Viktor Fedorovych Yanukovych (Viktor Fedorovych Janukovytj)

Det straffrättsliga förfarandet avseende förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande.

Uppgifter i rådets ärendeakt visar att man har respekterat Viktor Fedorovych Janukovytjs rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten att få sitt ärende prövat inom skälig tid av en oavhängig och opartisk domstol, i samband med de straffrättsliga förfaranden som rådet har grundat sig på. Detta framgår särskilt av beslutet av Ukrainas högsta domstol för korruptionsbekämpning av den 11 augusti 2020, i vilket domstolen behandlade framställningen från Ukrainas nationella byrå för korruptionsbekämpning och beviljade tillstånd att gripa Viktor Fedorovych Janukovytj. I domstolens avgörande bekräftade undersökningsdomaren att det finns skäliga misstankar om att Viktor Fedorovych Janukovytj varit delaktig i ett brott som rör förskingring och bekräftade att Viktor Fedorovych Janukovytj betraktas som misstänkt i det straffrättsliga förfarandet.

Den högsta domstolen för korruptionsbekämpning slog även fast att Viktor Fedorovych Janukovytj har uppehållit sig utanför Ukraina sedan år 2014. Domstolen kom fram till att det fanns tillräckliga skäl att tro att Viktor Fedorovych Janukovytj höll sig undan förundersökningsorganen.

I enlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna anser rådet att de perioder under vilka Viktor Fedorovych Janukovytj har undvikit utredningen måste undantas vid beräkningen av den period som är relevant för bedömningen av huruvida man har respekterat rätten till en rättegång inom skälig tid. Rådet anser därför att de omständigheter som beskrivs i domen från högsta domstolen för korruptionsbekämpning avseende Viktor Fedorovych Janukovytj i hög grad har bidragit till utredningens längd.

2.

Vitalii Yuriyovych Zakharchenko (Vitalij Jurijovytj Zachartjenko)

Det straffrättsliga förfarandet avseende förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande.

Uppgifter i rådets ärendeakt visar att man har respekterat Vitalij Jurijovytj Zachartjenkos rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten att få sitt ärende prövat inom skälig tid av en oavhängig och opartisk domstol, i samband med de straffrättsliga förfaranden som rådet har grundat sig på. Detta påvisas i synnerhet av undersökningsdomarens beslut av den 21 maj 2018, den 23 november 2018 och den 27 november 2019 om tillstånd att frihetsberöva Vitalij Jurijovytj Zachartjenko.

Rådet har dessutom information om att de ukrainska myndigheterna vidtagit åtgärder för att eftersöka Vitalij Jurijovytj Zachartjenko. Den 12 februari 2020 beslutade utredningsorganet att föra upp Vitalij Jurijovytj Zachartjenko på den internationella förteckningen över efterlysta personer och vidarebefordrade begäran till avdelningen för internationellt polissamarbete vid Ukrainas nationella polis för införande i Interpols databas.

Den 28 februari 2020 återupptogs förundersökningen och processuella åtgärder och utredningsåtgärder genomfördes. Utredningsorganet avbröt tillfälligt förundersökningen den 3 mars 2020 och drog slutsatsen att Vitalij Jurijovytj Zachartjenko undanhåller sig utredningsorganet och domstolen i syfte att undgå straffrättsligt ansvar, att hans vistelseort är okänd och att alla utredningsåtgärder (efterspaningar) och processuella åtgärder som är möjliga att vidta i en misstänkts utevaro har vidtagits. Detta beslut om tillfälligt avbrytande kunde överklagas.

Det går inte att fastställa att rätten till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd har kränkts i de fall då försvaret inte utövar dessa rättigheter.

I enlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna anser rådet att de perioder under vilka Vitalij Jurijovytj Zachartjenko har undvikit utredningen måste undantas vid beräkningen av den period som är relevant för bedömningen av huruvida man har respekterat rätten till en rättegång inom skälig tid. Rådet anser därför att de omständigheter som beskrivs ovan avseende Vitalij Jurijovytj Zachartjenko i hög grad har bidragit till utredningens längd.

3.

Viktor Pavlovych Pshonka

Det straffrättsliga förfarandet avseende förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande.

Uppgifter i rådets ärendeakt visar att man har respekterat Viktor Pavlovych Pshonkas rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten att få sitt ärende prövat inom skälig tid av en oavhängig och opartisk domstol, i samband med de straffrättsliga förfaranden som rådet har grundat sig på. Det påvisas i synnerhet av det faktum att en skriftlig delgivning om misstanke lämnades den 22 december 2014, av det faktum att beslutet av den 16 juni 2017 om att avbryta det straffrättsliga förfarandet kunde överklagas och av undersökningsdomarens beslut av den 12 mars 2018, den 13 augusti 2018 och den 5 september 2019 om tillstånd att frihetsberöva Viktor Pavlovych Pshonka i syfte att föra honom till domstol för förhandlingar om framställningen gällande häktning.

Rådet har information om att de ukrainska myndigheterna har vidtagit åtgärder för att söka efter Viktor Pshonka. Den 24 juli 2020 skickades en begäran om internationellt rättsligt bistånd till de behöriga myndigheterna i Ryska federationen för att kunna fastställa var Viktor Pshonka befinner sig och förhöra honom. Den begäran är fortfarande under behandling. Förundersökningen avbröts tillfälligt den 24 juli 2020 på grund av behovet att vidta processuella åtgärder inom ramen för internationellt samarbete.

De ryska myndigheterna avslog begäranden om internationellt rättsligt bistånd som skickades till dem 2016 och 2018.

I sitt beslut av den 2 oktober 2020 avslog Ukrainas högsta domstol för korruptionsbekämpning det överklagande som lämnats in av Viktor Psjonkas advokat för att upphäva den delgivning om misstanke som var daterad den 23 december 2014. Domstolen fastslog att delgivning om misstanke skett i enlighet med Ukrainas straffprocesslag och bekräftade att Viktor Psjonka var misstänkt i det straffrättsliga förfarandet.

Den 7 maj 2020 och den 9 november 2020 avslog Ukrainas högsta domstol för korruptionsbekämpning en begäran om att inleda ett förfarande på grundval av ett klagomål från jurister mot att Ukrainas nationella byrå för korruptionsbekämpning förhållit sig passiv vid det straffrättsliga förfarandet. Appellationsdomstolen vid högsta domstolen för korruptionsbekämpning fastställde dessa beslut den 1 juni 2020 respektive den 26 november 2020.

I enlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna anser rådet att de perioder under vilka Viktor Psjonka har undvikit utredningen måste undantas vid beräkningen av den period som är relevant för bedömningen av huruvida man har respekterat rätten till en rättegång inom skälig tid. Rådet anser därför att de omständigheter som beskrivs i domen från högsta domstolen för korruptionsbekämpning och som tillskrivits Viktor Psjonka samt den tidigare underlåtenheten att verkställa en begäran om internationellt rättsligt bistånd i betydande grad har bidragit till utredningens längd.

6.

Viktor Ivanovych Ratushniak (Viktor Ivanovytj Ratusjnjak)

Det straffrättsliga förfarandet avseende förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande.

Uppgifter i rådets ärendeakt visar att man har respekterat Viktor Ratusjnjaks rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten att få sitt ärende prövat inom skälig tid av en oavhängig och opartisk domstol, i samband med de straffrättsliga förfaranden som rådet har grundat sig på. Det påvisas i synnerhet av undersökningsdomarens beslut av den 21 maj 2018, den 23 november 2018 och den 4 december 2019 om tillstånd att frihetsberöva Viktor Ratusjnjak i syfte att föra honom till domstol för förhandlingar om framställningen gällande häktning.

Rådet har information om att de ukrainska myndigheterna vidtagit åtgärder för att eftersöka Viktor Ratusjnjak. Den 12 februari 2020 beslutade utredningsorganet att föra upp Viktor Ratusjnjak på den internationella förteckningen över efterlysta personer och vidarebefordrade begäran till avdelningen för internationellt polissamarbete vid Ukrainas nationella polis avseende införande i Interpols databas.

Den 28 februari 2020 återupptogs förundersökningen i syfte att genomföra processuella åtgärder och utredningar. Utredningsorganet avbröt tillfälligt förundersökningen den 3 mars 2020 och drog slutsatsen att Viktor Ratusjnjak undanhåller sig utredningsorganen och domstolen i syfte att undgå straffrättsligt ansvar, att hans vistelseort är okänd och att alla utredningsåtgärder (efterspaningar) och att processuella åtgärder som är möjliga att vidta i en misstänkts utevaro har vidtagits. Detta beslut om tillfälligt avbrytande kunde överklagas.

Det går inte att fastställa att rätten till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd har kränkts i de fall då försvaret inte utövar dessa rättigheter.

I enlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna anser rådet att de perioder under vilka Viktor Ratusjnjak har undvikit utredningen måste undantas vid beräkningen av den period som är relevant för bedömningen av huruvida man har respekterat rätten till en rättegång inom skälig tid. Rådet anser därför att de omständigheter som beskrivs ovan avseende Viktor Ratusjnjak i hög grad har bidragit till utredningens längd.

7.

Oleksandr Viktorovych Yanukovych (Oleksandr Viktorovytj Janukovytj)

Det straffrättsliga förfarandet avseende förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande.

Uppgifter i rådets ärendeakt visar att man har respekterat Oleksandr Janukovytjs rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten att få sitt ärende prövat inom skälig tid av en oavhängig och opartisk domstol, i samband med de straffrättsliga förfaranden som rådet har grundat sig på.

Rådet har information om att de ukrainska myndigheterna vidtagit åtgärder för att eftersöka Oleksandr Janukovytj, som uppehåller sig i Ryska federationen och undviker utredningen.

I enlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna anser rådet att de perioder under vilka Oleksandr Janukovytj har undvikit utredningen måste undantas vid beräkningen av den period som är relevant för bedömningen av huruvida man har respekterat rätten till en rättegång inom skälig tid. Rådet anser därför att de omständigheter som beskrivs ovan avseende Oleksandr Janukovytj i hög grad har bidragit till utredningens längd.

9.

Artem Viktorovych Pshonka (Artiom Viktorovytj Psjonka)

Det straffrättsliga förfarandet avseende förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande.

Uppgifter i rådets ärendeakt visar att man har respekterat Artiom Psjonkas rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten att få sitt ärende prövat inom skälig tid av en oavhängig och opartisk domstol, i samband med de straffrättsliga förfaranden som rådet har grundat sig på. Det påvisas i synnerhet av det faktum att en skriftlig delgivning om misstanke skett den 29 december 2014, av det faktum att beslutet av den 16 juni 2017 om att avbryta det straffrättsliga förfarandet kunde överklagas och av undersökningsdomarens beslut av den 12 mars 2018, den 13 augusti 2018 och den 5 september 2019 om tillstånd att frihetsberöva Artiom Psjonka i syfte att föra honom till domstol för förhandlingar om framställningen gällande häktning.

Rådet har information om att de ukrainska myndigheterna har vidtagit åtgärder för att söka efter Artiom Psjonka. Den 24 juli 2020 skickades en begäran om internationellt rättsligt bistånd till de behöriga myndigheterna i Ryska federationen för att kunna fastställa var den misstänkte befinner sig och förhöra honom. Den begäran är fortfarande under behandling. Förundersökningen avbröts tillfälligt den 24 juli 2020 på grund av behovet att vidta processuella åtgärder inom ramen för internationellt samarbete.

De ryska myndigheterna avslog begäran om internationellt rättsligt bistånd som skickades till dem 2018.

I sitt beslut av den 8 juli 2020 avvisade Ukrainas högsta domstol för korruptionsbekämpning det överklagande som Artiom Psjonkas advokat hade lämnat in för att upphäva beslutet av den 30 april 2015 om att avbryta förundersökningen. Domstolen fastslog också att delgivandet om misstanke skett i enlighet med Ukrainas straffprocesslag och bekräftade att Artiom Psjonka var misstänkt i det straffrättsliga förfarandet.

I enlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna anser rådet att de perioder under vilka Artiom Psjonka har undvikit utredningen måste undantas vid beräkningen av den period som är relevant för bedömningen av huruvida man har respekterat rätten till en rättegång inom skälig tid. Rådet anser därför att de omständigheter som beskrivs i domen från högsta domstolen för korruptionsbekämpning och som tillskrivits Artiom Psjonka samt en tidigare underlåtenhet att verkställa en begäran om internationellt rättsligt bistånd i betydande grad har bidragit till utredningens längd.

12.

Serhiy Vitalyovych Kurchenko (Serhij Vitaljovytj Kurtjenko)

Det straffrättsliga förfarandet avseende förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande.

Uppgifter i rådets ärendeakt visar att man har respekterat Serhij Kurtjenkos rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten att få sitt ärende prövat inom skälig tid av en oavhängig och opartisk domstol, i samband med de straffrättsliga förfaranden som rådet har grundat sig på. Det påvisas i synnerhet av undersökningsdomarens beslut av den 7 mars 2018 om tillstånd till en särskild utredning i den tilltalades utevaro. Dessutom informerades försvaret om att förundersökningen slutförts den 28 mars 2019 och gavs tillgång till materialet för att sätta sig in i det. Rådet har information om att försvaret håller på att sätta sig in i materialet.

I sitt beslut av den 29 april 2020 biföll appellationsdomstolen i Odessa vidare åklagarens överklagande och vidtog en förebyggande åtgärd genom att häkta Serhij Kurtjenko. Domstolen konstaterade även att Serhij Kurtjenko lämnat Ukraina 2014 och att det inte kunde fastställas var han uppehöll sig. Domstolen fastslog att Kurtjenko undanhåller sig förundersökningsorganen i syfte att undgå straffrättsligt ansvar.

Rådet informerades den 29 april 2020 om att de ukrainska myndigheterna skickade en begäran om internationellt rättsligt bistånd till Ryska federationen, som skickades tillbaka den 28 juli 2020 utan att ha verkställts.

I enlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna anser rådet att de perioder under vilka Serhij Kurtjenko har undvikit utredningen måste undantas vid beräkningen av den period som är relevant för bedömningen av huruvida man har respekterat rätten till en rättegång inom skälig tid. Rådet anser därför att de omständigheter som beskrivs i domen från appellationsdomstolen i Odessa och som tillskrivits Serhij Kurtjenko samt underlåtenheten att verkställa framställningen om internationellt rättsligt bistånd i betydande grad har bidragit till utredningens längd.

17.

Oleksandr Viktorovych Klymenko (Oleksandr Viktorovytj Klimenko)

Det straffrättsliga förfarandet avseende förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande.

Uppgifter i rådets ärendeakt visar att man har respekterat Oleksandr Klimenkos rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten att få sitt ärende prövat inom skälig tid av en oavhängig och opartisk domstol, i samband med de straffrättsliga förfaranden som rådet har grundat sig på. Det påvisas i synnerhet av undersökningsdomarens beslut av den 1 mars 2017 och den 5 oktober 2018 om tillstånd till en särskild utredning i den tilltalades utevaro. Rådet har påpekat att försvaret underrättades om slutförandet av förundersökningar under 2017 respektive 2018 och att det sedan dess har erhållit material från det straffrättsliga förfarandet för att kunna sätta sig in i det. Försvarets granskning och undersökning av den stora mängden tillgängligt material i samband med förundersökningen och det straffrättsliga förfarandet pågår. Rådet anser att den långa tiden för att sätta sig in i materialet ska tillgodoräknas försvaret.”


5.3.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 77/8


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/392

av den 4 mars 2021

om övervakning och rapportering av uppgifter om koldioxidutsläpp från personbilar och lätta nyttofordon i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 och om upphävande av genomförandeförordningarna (EU) nr 1014/2010, (EU) nr 293/2012, (EU) 2017/1152 och (EU) 2017/1153

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 av den 17 april 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon och om upphävande av förordningarna (EG) nr 443/2009 och (EU) nr 510/2011 (1), särskilt artiklarna 7.7, 12.4, 13.4 och 15.7, och

av följande skäl:

(1)

Övervakning och rapportering av uppgifter om personbilar och lätta nyttofordon som registreras i unionen är avgörande för att de normer för koldioxidutsläpp som fastställs i förordning (EU) 2019/631 ska vara ändamålsenliga. Med tanke på att den förordningen började tillämpas den 1 januari 2020 är det lämpligt att förenkla och förtydliga bestämmelserna i kommissionens genomförandeförordningar (EU) nr 1014/2010 (2) och (EU) nr 293/2012 (3) och att samla dessa bestämmelser i en enda genomförandeförordning. När det gäller rapporteringen av uppgifter för kalenderåret 2020 är det dock lämpligt att tillåta att de nya och befintliga bestämmelserna överlappar varandra till och med den 28 februari 2021.

(2)

Det är nödvändigt att fastställa förfaranden för övervakning och rapportering av uppgifter om nya personbilar och lätta nyttofordon som ska följas av medlemsstaternas behöriga myndigheter, tillverkarna samt kommissionen och Europeiska miljöbyrån (EEA).

(3)

Den övervaknings- och rapporteringscykel som föreskrivs i artikel 7 i förordning (EU) 2019/631 består av tre huvudsteg: Medlemsstaternas myndigheters årliga rapportering till kommissionen av preliminära uppgifter baserade på registreringar av nya fordon under det föregående kalenderåret. Överföring av dessa preliminära uppgifter från kommissionen, med stöd av EEA, till de berörda tillverkarna. Tillverkarnas kontroll av dessa uppgifter och, i förekommande fall, meddelande till kommissionen av rättelser av dessa uppgifter.

(4)

De åtgärder som ska vidtas av de olika aktörerna, som del av dessa tre steg inom de relevanta tidsfristerna, bör tydligt anges, i syfte att säkerställa att de slutliga datamängder som offentliggörs av kommissionen i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2019/631, och som används för att fastställa en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp och huruvida tillverkaren uppfyller sina specifika koldioxidutsläppsmål, är robusta och tillförlitliga.

(5)

Enligt artikel 12 i förordning (EU) 2019/631 ska kommissionen från och med 2021 samla in uppgifter om personbilars och lätta nyttofordons bränsle- eller energiförbrukning vid verklig körning som registreras av ombordsystem för övervakning av bränsle- och/eller energiförbrukning i enlighet med artikel 4a i kommissionens förordning (EU) 2017/1151 (4).

(6)

Sådana uppgifter från verklig körning bör samlas in så snart de blir tillgängliga, eftersom det är viktigt att så tidigt som möjligt fastställa hur skillnaden mellan utsläppen samt bränsle- eller energiförbrukningen vid verklig körning och motsvarande typgodkännandevärden utvecklas över tiden, både för att övervaka hur effektiva normerna för koldioxidutsläppen är för att minska koldioxidutsläppen från fordon och för att informera allmänheten.

(7)

För att säkerställa att det är möjligt att få tillgång till uppgifter om bränsle- och energiförbrukning vid verklig körning så tidigt som möjligt bör tillverkarna åläggas att samla in sådana uppgifter från nya personbilar och lätta nyttofordon som registreras från och med den 1 januari 2021. Sådana uppgifter får samlas in antingen genom direktöverföringar från fordon till tillverkarna eller genom deras auktoriserade återförsäljare eller auktoriserade verkstäder när fordon servas eller repareras och uppgifter från ombordsystem ska avläsas för andra ändamål. Om sådana uppgifter görs tillgängliga för en tillverkare bör de rapporteras till kommissionen, med början med uppgifter om nya fordon som registreras i unionen för första gången 2021.

(8)

Enligt förordning (EU) 2017/1151 gäller inte skyldigheten att utrusta fordon med ombordsystem för övervakning av bränsle- eller energiförbrukningen för vissa tillverkare av små serier, och därför bör de också undantas från skyldigheten att samla in och rapportera uppgifter från verklig körning. Detta bör dock inte hindra tillverkare av små serier från att tillhandahålla uppgifter från verklig körning om de så önskar.

(9)

Medlemsstaterna bör samla in uppgifter om bränsle- och energiförbrukning vid verklig körning som en del av de trafiksäkerhetsprovningar som utförs i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU (5). För att underlätta denna uppgift är det lämpligt att anpassa skyldigheten att samla in uppgifter från verklig körning till kraven i direktiv 2014/45/EU, både när det gäller de nationella tidsplanerna för trafiksäkerhetsprovningar och för avläsningen av uppgifter från fordonens seriella anslutning för omborddiagnos. Uppgiftsinsamlingen bör därför inledas vid de första trafiksäkerhetsprovningarna och bör inte krävas före den 20 maj 2023, vilket är det datum från och med vilket de organ och institutioner som utför dessa provningar ska vara utrustade med nödvändiga anordningar, såsom avsökningsverktyg, i enlighet med det direktivet. Medlemsstaterna bör dock inte hindras från att lämna uppgifter före detta datum, om de så önskar.

(10)

Tillverkare och medlemsstater bör rapportera uppgifter från verklig körning som samlats in under ett kalenderår till kommissionen och EEA med hjälp av de förfaranden för dataöverföring som tillhandahålls av EEA. Om sådana uppgifter inte finns tillgängliga, vilket i synnerhet kan vara fallet under de första kalenderåren efter 2021, bör tillverkarna och medlemsstaterna informera kommissionen och ange skälen till detta.

(11)

Uppgifter om bränsle- och energiförbrukning vid verklig körning bör samlas in tillsammans med fordonets identifieringsnummer (VIN-nummer). VIN-numret anses vara en personuppgift från och med den tidpunkt då fordonet registreras och omfattas därför av de krav som fastställs med avseende på skyddet av sådana uppgifter i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (6). Behandlingen av VIN-nummer vid tillämpningen av förordning (EU) 2019/631 bör betraktas som laglig i enlighet med artikel 6.1 c i förordning (EU) 2016/679. Dessutom bör det anges att de enheter som deltar i insamlingen, rapporteringen och behandlingen av VIN-nummer ska betraktas som registeransvariga för sådana uppgifter i den mening som avses i artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 och, när det gäller EEA och kommissionen, i den mening som avses i artikel 3.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (7). Det bör också säkerställas att VIN-nummer samlas in med hjälp av säkra kommunikationsmetoder, och att de registrerade, dvs. fordonsägarna, får tillräcklig information i enlighet med artiklarna 13 och 14 i förordning (EU) 2016/679.

(12)

Det bör också anges hur uppgifter från verklig körning och VIN-nummer ska användas och den tidsperiod under vilken uppgifterna ska lagras av de olika enheter som deltar i insamlingen och rapporteringen. Eftersom målet är att följa utvecklingen av fordonets utsläpp vid verklig körning under dess förväntade livstid, bör uppgifter samlas in för en period på 15 år för samma fordon och lagras av EEA under en period på 20 år. När det gäller andra enheter som samlar in och rapporterar uppgifter, bör de dock spara uppgifterna endast så länge som krävs för att förbereda uppgifterna för överföringen till EEA.

(13)

Insamlingen av uppgifter från verklig körning och VIN-nummer bör vara helt transparent, och fordonsägarna bör därför ha möjlighet att vägra att göra dessa uppgifter tillgängliga för tillverkarna eller under trafiksäkerhetsprovningarna. Det bör noteras att fordonsägarens rätt att vägra inte baseras på artikel 21 i förordning (EU) 2016/679 och en sådan vägran bör betraktas som giltig endast i fråga om uppgifter som samlats in i enlighet med denna förordning.

(14)

De uppgifter som ska offentliggöras i enlighet med artikel 12.1 i förordning (EU) 2019/631 bör inte möjliggöra identifiering av enskilda fordon eller förare, utan bör endast offentliggöras som anonymiserade och aggregerade datamängder utan någon hänvisning till VIN-nummer.

(15)

På grundval av den bedömning som avses i artikel 12.3 första stycket i förordning (EU) 2019/631 bör kommissionen se över vissa aspekter av bestämmelserna om övervakning, rapportering och offentliggörande av uppgifter om bränsle- och energiförbrukning vid verklig körning, med beaktande av bland annat tillgången till direktöverföringar av uppgifter från fordon.

(16)

För att säkerställa tillgången till typgodkännandeuppgifter i syfte att fastställa ett förfarande för kontroll av koldioxidutsläppen från personbilar och lätta nyttofordon i drift, i enlighet med kraven i artikel 13 i förordning (EU) 2019/631, bör insamlingen av sådana uppgifter i enlighet med kommissionens genomförandeförordningar (EU) 2017/1152 (8)och (EU) 2017/1153 (9) fortsätta även efter det att skyldigheten att samla in sådana uppgifter enligt dessa förordningar upphör att gälla den 1 januari 2021.

(17)

Typgodkännandemyndigheterna bör därför säkerställa att uppgifter från de provningar som utförts i enlighet med förordning (EU) 2017/1151 fortsätter att registreras och överföras till kommissionens gemensamma forskningscentrum, med användning av det säkra överföringsförfarande som centret tillhandahåller.

(18)

Från och med den 1 januari 2021 är det inte längre nödvändigt att fastställa koldioxidutsläpp för personbilar och lätta nyttofordon i enlighet med den nya europeiska körcykeln (NEDC) enligt genomförandeförordningarna (EU) 2017/1152 och (EU) 2017/1153, med undantag för ej externt laddbara hybridelpersonbilar som släpps ut på marknaden till och med den 31 december 2022, om en tillverkare vill utnyttja superkrediter enligt artikel 5 i förordning (EU) 2019/631.

(19)

Eftersom övergången från de NEDC-baserade normerna för koldioxidutsläpp till normer som bygger på det globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta fordon (WLTP) som fastställs i förordning (EU) 2017/1151 är slutförd först i slutet av 2023 och kommer att slutrapporteras som en del av den årliga koldioxidövervakningen under 2024, och framför allt med tanke på bestämmelserna om miljöinnovationer och fordon i slutserier, bör genomförandeförordningarna (EU) 2017/1152 och (EU) 2017/1153 fortsätta att vara i kraft fram till slutet av 2024.

(20)

Europeiska datatillsynsmannen rådfrågades i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav sitt yttrande sig den 14 januari 2021.

(21)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för klimatförändringar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll

1.   I denna förordning fastställs närmare bestämmelser om förfarandena för medlemsstaternas och tillverkarnas övervakning och rapportering av uppgifter om koldioxidutsläpp från nya personbilar och lätta nyttofordon samt uppgifter om dessa fordons koldioxidutsläpp och bränsle- eller energiförbrukning vid verklig körning.

2.   I syfte att fastställa förfarandet för kontroll av koldioxidutsläpp från fordon i drift i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) 2019/631 föreskrivs i denna förordning också att medlemsstaternas behöriga myndigheter ska rapportera vissa uppgifter som registrerats som en del av de typgodkännandeprovningar som utförts i enlighet med förordning (EU) 2017/1151.

Artikel 2

Definitioner

Förutom de definitioner som fastställs i artikel 3 i förordning (EU) 2019/631 gäller följande definitioner:

a)

detaljerade övervakningsuppgifter: de detaljerade övervakningsuppgifter som anges för personbilar i del B avsnitt 2 i bilaga II till förordning (EU) 2019/631 och för lätta nyttofordon i del C avsnitt 2 i bilaga III till den förordningen.

b)

sammanställda övervakningsuppgifter: de sammanställda övervakningsuppgifter som anges för personbilar i del B avsnitt 1 i bilaga II till förordning (EU) 2019/631 och för lätta nyttofordon i del C avsnitt 1 i bilaga III till den förordningen.

c)

uppgifter från verklig körning: de uppgifter som avses i punkt 3.1 a och b samt punkt 3.2 a–g och l i bilaga XXII till förordning (EU) 2017/1151 och som har erhållits från ombordbaserade anordningar för övervakning av bränsle- och/eller energiförbrukningen.

KAPITEL 2

RAPPORTERING AV UPPGIFTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 7 I FÖRORDNING (EU) 2019/631

Artikel 3

Sammanställda och detaljerade övervakningsuppgifter

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa underhåll, insamling, kontroll och överföring i rätt tid av sammanställda och detaljerade övervakningsuppgifter till kommissionen och Europeiska miljöbyrån (EEA).

Medlemsstaterna ska säkerställa att varje begäran från EEA om klargöranden eller korrigeringar av de överförda uppgifterna behandlas utan dröjsmål av deras utsedda kontaktpersoner.

2.   De sammanställda och detaljerade övervakningsuppgifterna ska rapporteras i två separata datamängder för personbilar respektive lätta nyttofordon, i enlighet med del B i bilaga II till förordning (EU) 2019/631 respektive del C i bilaga III till den förordningen.

3.   Medlemsstaterna ska överföra sammanställda och detaljerade övervakningsuppgifter via elektronisk dataöverföring till EEA:s centrala dataarkiv (CDR). Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen när uppgifterna har överförts.

Artikel 4

Preliminär beräkning och uppgifter

1.   Kommissionen ska, tillsammans med EEA, i enlighet med artikel 7.4 i förordning (EU) 2019/631, säkerställa att varje tillverkare och pool av tillverkare som ansvarar för nya personbilar eller lätta nyttofordon som är registrerade i unionen underrättas om den preliminära beräkningen av deras specifika utsläppsmål och genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp samt de uppgifter som rapporterats av medlemsstaterna.

2.   De preliminära beräkningar och de uppgifter som avses i punkt 1 ska meddelas separat för personbilar och lätta nyttofordon och ska omfatta de registerposter som, på grundval av tillverkarens namn och kod för identifiering av världens tillverkare (World Manufacturer Identifier – WMI), kan tillskrivas den tillverkaren.

3.   Den centrala förteckning över uppgifter som avses i artikel 7.4 i förordning (EU) 2019/631 ska innehålla alla uppgifter som rapporteras av medlemsstaterna, med undantag för VIN-nummer.

VIN-nummer ska lagras av EEA under en period av 20 år från och med den dag då de först uppladdades till CDR eller till EEA:s rapporteringssystem Business Data Repository (BDR).

Artikel 5

Uppgifter från tillverkare

Tillverkare som släpper ut eller avser att på unionsmarknaden släppa ut personbilar eller lätta nyttofordon som omfattas av förordning (EU) 2019/631 ska utan dröjsmål meddela kommissionen följande information och eventuella ändringar av den:

a)

Det tillverkarnamn som de anger eller avser att ange på intygen om överensstämmelse.

b)

Kod för identifiering av världens tillverkare (WMI), motsvarande de tre första tecknen i VIN-numret, som de anger eller avser att ange på intygen om överensstämmelse.

c)

När det gäller det meddelande som avses i artikel 7.4 andra stycket i förordning (EU) 2019/631, namn på och adress till den kontaktperson som representerar tillverkaren till vilken meddelandet om preliminära beräkningar och uppgifter ska sändas.

De namn och adresser som avses i led c ska anses vara personuppgifter i den mening som avses i förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 6

Meddelande om oriktigheter i de uppgifter som används för de preliminära beräkningarna

1.   När en tillverkare kontrollerar de preliminära uppgifterna i enlighet med artikel 7.5 första stycket i förordning (EU) 2019/631, ska den använda den datamängd som EEA tillhandahåller för detta ändamål.

2.   Om en oriktighet upptäcks i datamängden ska tillverkaren om möjligt korrigera den och genom en separat post med rubriken ”Kommentarer från tillverkaren” i datamängden för varje fordonspost ange en av följande koder:

a)

Kod A, om posten har ändrats av tillverkaren.

b)

Kod B, om tillverkaren inte kan identifiera fordonet.

c)

Kod C, om fordonet inte omfattas av förordning (EU) 2019/631.

d)

Kod D, om den tillverkare som tilldelats ett fordon i kategori N1 är tillverkaren av det etappvis färdigbyggda fordonet men inte av det icke färdigbyggda eller färdigbyggda grundfordonet.

Vid tillämpning av led b anses ett fordon vara oidentifierbart om VIN-numret saknas eller är uppenbart felaktigt.

3.   Tillverkarna ska meddela kommissionen eventuella oriktigheter i enlighet med artikel 7.5 i förordning (EU) 2019/631 genom att ladda upp den fullständiga korrigerade datamängden till BDR. De ska också skicka en elektronisk kopia av meddelandet för kännedom till följande e-postadresser:

EC-CO2-LDV-implementation@ec.europa.eu

och

CO2-monitoring@eea.europa.eu

4.   Tillverkarna ska säkerställa att kommissionens eller EEA:s begäran om klargöranden av rättelserna besvaras utan dröjsmål av tillverkarnas kontaktpersoner som utsetts i enlighet med artikel 5 c i denna förordning.

5.   Om en tillverkare inte meddelar kommissionen några oriktigheter innan den tremånadersperiod som föreskrivs i artikel 7.5 i förordning (EU) 2019/631 har löpt ut, ska de preliminära värden som meddelats i enlighet med artikel 7.4 i den förordningen betraktas som slutgiltiga.

Artikel 7

Rapportering av uppgifter om etappvis färdigbyggda lätta kommersiella fordon

Tillverkare av ett grundfordon enligt punkt 1.2.2 i bilaga III till förordning (EU) 2019/631 ska överföra de uppgifter som avses i den punkten via elektronisk dataöverföring till BDR senast tre månader efter det att de preliminära uppgifterna har meddelats i enlighet med artikel 4 i den här förordningen.

Artikel 8

Rapportering av koldioxidutsläpp enligt NEDC vid tillämpning av artikel 5 i förordning (EU) 2019/631

1.   En tillverkare av nya personbilar som registrerats under kalenderåret 2021 eller 2022 med uppmätta koldioxidvärden enligt NEDC på mindre än 50 g CO2/km, i enlighet med artikel 5 i genomförandeförordning (EU) 2017/1153, ska rapportera dessa uppmätta koldioxidvärden enligt NEDC till kommissionen tillsammans med det meddelande som avses i artikel 6 i den här förordningen.

2.   Kommissionen får begära att tillverkaren tillhandahåller relevanta intyg om överensstämmelse och typgodkännandeintyg som stöder de rapporterade koldioxidutsläppsvärdena.

Kapitel 3

INSAMLING OCH RAPPORTERING AV UPPGIFTER FRÅN VERKLIG KÖRNING

Artikel 9

Tillverkarnas insamling och rapportering av uppgifter från verklig körning

1.   Tillverkarna ska samla in uppgifter från verklig körning tillsammans med VIN-nummer för nya personbilar och nya lätta nyttofordon som är registrerade från och med den 1 januari 2021 och som är utrustade med ombordutrustning för övervakning av bränsle- och/eller energiförbrukningen i enlighet med artikel 4a i förordning (EU) 2017/1151, såvida inte fordonsägaren uttryckligen vägrar att göra uppgifterna tillgängliga för tillverkaren eller dennes auktoriserade återförsäljare eller auktoriserade reparatör.

2.   Om uppgifter från verklig körning och VIN-nummer inte samlas in av tillverkaren via direkt dataöverföring från fordonet, ska tillverkaren säkerställa att uppgifterna samlas in och överförs till tillverkaren av tillverkarens auktoriserade återförsäljare eller auktoriserade reparatör varje gång fordonet får service eller repareras eller vid andra ingrepp, och uppgifterna ska avläsas från fordonets seriella anslutning för omborddiagnos. Den anordning eller det avsökningsverktyg som används ska kunna avläsa de uppgifter som registrerats av ombordutrustningen för övervakning av bränsle- och/eller energiförbrukningen. Avläsningen av uppgifterna ska vara avgiftsfri och inte omfattas av några särskilda villkor.

Tillverkaren, och i tillämpliga fall, dennes auktoriserade återförsäljare eller reparatör, ska säkerställa att säkra kommunikationsmetoder används för insamlingen av VIN-nummer.

3.   Från och med 2022 ska en tillverkare den 1 april varje år till kommissionen rapportera alla uppgifter från verklig körning och de VIN-nummer som samlats in under det föregående kalenderåret, i enlighet med tabell 1 i bilagan, genom att ladda upp dem till BDR.

Om en tillverkare under ett kalenderår har samlat in flera poster som avser samma VIN-nummer, ska de uppgifter från verklig körning som ska rapporteras vara den post som anger den högsta totala tillryggalagda sträckan. Uppgifter från verklig körning för ett visst fordon ska samlas in under högst 15 år från och med den dag då uppgifterna för det fordonet först rapporterades till EEA.

Om en tillverkare hävdar att uppgifter från verklig körning inte kan rapporteras, eller endast delvis kan rapporteras, ska tillverkaren lämna en förklaring om detta till kommissionen och ange skälen till detta. Förklaringen och motiveringen ska laddas upp i BDR.

4.   Punkterna 1, 2 och 3 ska inte tillämpas på tillverkare av små serier som avses i artikel 15.11 i förordning (EU) 2017/1151.

Artikel 10

Medlemsstaternas insamling och rapportering av uppgifter från verklig körning

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att de organ eller institutioner som avses i artikel 4.2 i direktiv 2014/45/EU samlar in uppgifter från verklig körning och VIN-nummer för nya personbilar och nya lätta nyttofordon som registreras från och med den 1 januari 2021 och som är utrustade med ombordsystem för övervakning av bränsle- och/eller energiförbrukningen i enlighet med artikel 4a i förordning (EU) 2017/1151.

Från och med den 20 maj 2023 ska uppgifter från verklig körning tillsammans med VIN-nummer samlas in när fordonen genomgår trafiksäkerhetsprovning i enlighet med artikel 5 i direktiv 2014/45/EU, såvida inte fordonsägaren uttryckligen vägrar att göra dessa uppgifter tillgängliga.

uppgifter från verklig körning ska avläsas med hjälp av en anordning som ansluts till det elektroniska fordonsgränssnittet, exempelvis ett avsökningsverktyg enligt bilaga III till direktiv 2014/45/EU. Den anordning som används ska kunna avläsa de uppgifter som registrerats av ombordutrustningen för övervakning av bränsle- och/eller energiförbrukningen.

2.   Från och med 2022 ska medlemsstaterna säkerställa att de uppgifter från verklig körning, tillsammans med de VIN-nummer som anges i tabell 1 i bilagan, och som samlades in under det föregående kalenderåret, varje år rapporteras till kommissionen den 1 april genom att uppgifterna laddas upp till CDR. Om inga sådana uppgifter finns tillgängliga ska en förklaring till detta, inklusive skälen till att uppgifterna inte är tillgängliga, laddas upp till CDR.

Medlemsstaterna ska säkerställa att uppgifter från verklig körning för ett visst fordon samlas in under en period på högst 15 år från och med den dag då uppgifterna för fordonet för första gången rapporterades till EEA.

Medlemsstaten samt de organ och institutioner som ansvarar för insamlingen av VIN-nummer ska säkerställa att säkra kommunikationsmetoder används vid insamlingen.

Artikel 11

Skyldigheter i fråga om skydd av personuppgifter

1.   Följande enheter med ansvar för insamling av VIN-nummer tillsammans med uppgifter från verklig körning direkt från fordonen ska, när det gäller insamling och behandling av VIN-nummer, betraktas som personuppgiftsansvarig för de relevanta uppgifterna i den mening som avses i artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679:

a)

Tillverkarna, vid direkt dataöverföring från fordonen till tillverkaren.

b)

Auktoriserade återförsäljare eller auktoriserade verkstäder.

c)

Organ eller institutioner som ansvarar för trafiksäkerhetsprovning.

Dessa enheter ska säkerställa att de uppfyller skyldigheten enligt artikel 13 i den förordningen att lämna information till fordonsägarna i deras egenskap som registrerade.

2.   Om VIN-nummer har erhållits indirekt från fordonsägaren vid tillämpning av artiklarna 3, 9 och 10, ska medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tillverkarna, i egenskap av personuppgiftsansvarig, säkerställa att de uppfyller skyldigheten att lämna information till fordonsägarna i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2016/679.

3.   När det gäller insamling och behandling av VIN-nummer i enlighet med den här förordningen, ska EEA och kommissionen betraktas som registeransvariga i enlighet med bestämmelserna i förordning (EU) 2018/1725.

4.   De VIN-nummer och uppgifter från verklig körning som samlas in i enlighet med artiklarna 9 och 10 i denna förordning får inte användas för något annat ändamål än det som anges i artikel 12 i förordning (EU) 2019/631.

5.   De VIN-nummer och uppgifter från verklig körning som samlas in i enlighet med artiklarna 9 och 10 får endast lagras under följande perioder:

a)

Av tillverkarna, till dess att uppgifterna har rapporterats i enlighet med artikel 9.3.

b)

Av auktoriserade återförsäljare och verkstäder, till dess att uppgifterna har överförts till tillverkaren i enlighet med artikel 9.2.

c)

Av organ och institutioner som ansvarar för trafiksäkerhetsprovning, till dess att uppgifterna har överförts till EEA, eller till den myndighet som utsetts av medlemsstaterna för rapportering av uppgifterna till EEA, i enlighet med artikel 10.2.

d)

Av de myndigheter som utsetts av medlemsstaterna för rapportering av uppgifter från verklig körning till EEA, till dess att dessa uppgifter har rapporterats i enlighet med artikel 10.2.

e)

Av EEA, fram till 20 år från den dag då uppgifterna först överfördes till BDR i enlighet med artikel 9.3 eller till CDR i enlighet med artikel 10.2.

Artikel 12

Offentliggörande av uppgifter från verklig körning

Från och med december 2022 ska kommissionen varje år offentliggöra anonymiserade och sammanställda datamängder som ska delas upp mellan personbilar och lätta nyttofordon som drivs med förbränningsmotorer, och externt laddbara hybridelfordon i samma kategorier, inklusive följande uppgifter per tillverkare:

a)

Den genomsnittliga bränsleförbrukningen (l/100 km) på grundval av de uppgifter som rapporterats i enlighet med artiklarna 9 och 10.

b)

Den genomsnittliga elenergiförbrukningen (kWh/100 km) på grundval av de uppgifter som rapporterats i enlighet med artiklarna 9 och 10.

c)

De genomsnittliga koldioxidutsläppen (g/km) beräknade på grundval av de uppgifter som rapporterats i enlighet med artiklarna 9 och 10.

d)

Skillnaden mellan den genomsnittliga bränsleförbrukning som avses i led a och de genomsnittliga bränsleförbrukningsvärden som registrerats i intygen om överensstämmelse för samma fordon som de fordon för vilka uppgifter från verklig körning har rapporterats.

e)

Skillnaden mellan den genomsnittliga elenergiförbrukning som avses i led b och de genomsnittliga elenergiförbrukningsvärden som registrerats i intygen om överensstämmelse för samma fordon som de fordon för vilka uppgifter från verklig körning har rapporterats.

f)

Skillnaden mellan de genomsnittliga koldioxidutsläpp (g/km) som beräknats i enlighet med led c och de genomsnittliga koldioxidutsläppsvärden som registrerats i intygen om överensstämmelse för samma fordon som de fordon för vilka uppgifter från verklig körning har rapporterats.

Leden b och e ska endast gälla för externt laddbara hybridelfordon.

Artikel 13

Översyn

Kommissionen ska, på grundval av den bedömning som avses i artikel 12.3 första stycket i förordning (EU) 2019/631, se över genomförandet av artiklarna 9–12 i den här förordningen, särskilt i fråga om följande:

a)

Antal fordon utrustade med anordningar för direktöverföring av uppgifter.

b)

Behovet av fortsatt övervakning och rapportering av uppgifter från verklig körning från tillverkarna.

c)

Den tidsperiod under vilken uppgifter från verklig körning behöver övervakas och rapporteras.

d)

Den lämpliga nivån för sammanställda uppgifter som ska offentliggöras av kommissionen i enlighet med artikel 12 i denna förordning.

KAPITEL 4

ÖVERVAKNING OCH RAPPORTERING AV UPPGIFTER FRÅN PROVNINGAR SOM UTFÖRTS I ENLIGHET MED FÖRORDNING (EU) 2017/1151

Artikel 14

Provningsuppgifter

1.   Typgodkännandemyndigheterna ska säkerställa att de uppgifter som anges i tabell 2 i bilagan registreras för varje typ 1-provning som utförs i enlighet med bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151.

2.   De registrerade uppgifterna ska laddas upp i krypterat format till kommissionens särskilda server. Om uppgifterna har laddats upp korrekt ska ett kvitto skickas från kommissionens server till den enhet som laddar upp uppgifterna.

3.   Provningsuppgifterna får ska inte offentliggöras.

Artikel 15

Upphävande

1.   Genomförandeförordningarna (EU) nr 1014/2010 och (EU) nr 293/2012 ska upphöra att gälla från och med den 1 mars 2021.

2.   Genomförandeförordningarna (EU) 2017/1152 och (EU) 2017/1153 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2025.

Artikel 16

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 mars 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 111, 25.4.2019, s. 13.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1014/2010 av den 10 november 2010 om övervakning och rapportering av uppgifter om registrering av nya personbilar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 (EUT L 293, 11.11.2010, s. 15).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 293/2012 av den 3 april 2012 om övervakning och rapportering av uppgifter om registrering av nya lätta nyttofordon i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 (EUT L 98, 4.4.2012, s. 1).

(4)  Kommissionens förordning (EU) 2017/1151 av den 1 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 1230/2012 och om upphävande av förordning (EG) nr 692/2008 (EUT L 175, 7.7.2017, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU av den 3 april 2014 om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG (EUT L 127, 29.4.2014, s. 51).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(8)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1152 av den 2 juni 2017 om fastställande av en metod för bestämning av de nödvändiga korrelationsparametrarna för att återspegla ändringen av det föreskrivna provningsförfarandet med avseende på lätta nyttofordon och om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 293/2012 (EUT L 175, 7.7.2017, s. 644).

(9)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1153 av den 2 juni 2017 om fastställande av en metod för bestämning av de nödvändiga korrelationsparametrarna för att återspegla ändringen av det föreskrivna provningsförfarandet och om ändring av förordning (EU) nr 1014/2010 (EUT L 175, 7.7.2017, s. 679).


BILAGA

1.   Insamling och rapportering av uppgifter från verklig körning och VIN-nummer i enlighet med artiklarna 9 och 10

Tabell 1

Uppgifter som ska rapporteras i enlighet med artiklarna 9 och 10

Parameter

Enhet

Fordon av kategorierna M1 och N1

 

 

Fordon med endast förbränningsmotor och icke externt laddbara hybridelfordon  (1)

Externt laddbara hybridelfordon (2)

VIN-nummer

-

Total bränsleförbrukning (livstid)

l

Total tillryggalagd sträcka (livstid)

km

Total bränsleförbrukning vid laddningstömmande drift (livstid).

l

_

Total bränsleförbrukning vid förarvalbar laddningsökande drift (livstid)

l

_

Total tillryggalagd sträcka vid laddningstömmande drift med motorn avstängd (livstid)

km

_

Total tillryggalagd sträcka vid laddningstömmande drift med motorn igång (livstid)

km

_

Total tillryggalagd sträcka vid förarvalbar laddningsökande drift (livstid)

km

_

Total nätenergi till batteriet (livstid)

kWh

_

2.   Rapportering av uppgifter i enlighet med artikel 14

Följande parametrar ska rapporteras för varje interpoleringsfamilj, dvs. för fordon hög (VH) och, i tillämpliga fall, fordon låg (VL) eller fordon M, för de typ 1-provningar som utförs i enlighet med bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151.

Om fler än en typ 1-provning av fordon hög eller låg utförs ska provningsuppgifterna, om inte annat anges i tabell 2, rapporteras i enlighet med följande:

a)

Vid två typ 1-provningar, provningsuppgifter för typ 1-provningen med de högsta uppmätta koldioxidutsläppen (blandad körning).

b)

Vid tre typ 1-provningar, provningsuppgifter för typ 1-provningen med medianvärdet för uppmätta koldioxidutsläppen (blandad körning).

Tabell 2

Typ 1-provningsuppgifter

Nr

Parametrar

Enhet

Källa (alla hänvisningar gäller förordning (EU) 2017/1151 om inte annat anges)

Anmärkningar

1

Identifierare för interpoleringsfamilj

-

Punkt 0 i avsnitt II i typgodkännandeintyget, tillägg 4 till bilaga I.

Uppgifter ska lämnas för varje typgodkänd interpoleringsfamilj

2

Huvudidentifierare för interpoleringsfamiljen (i tillämpliga fall)

-

-

Ange huvudidentifieraren för interpoleringsfamiljen, om provningsuppgifter har fastställts för en annan interpoleringsfamilj

3

Utökning av ett typgodkännande

-

EG-typgodkännandeintyg

0 = Nej | 1 = Ja – om provningen utförs för utökning av ett typgodkännande

4

Framdrivningstyp

-

 

Fordon med enbart förbränningsmotor, externt laddbara hybridelfordon, icke externt laddbara hybridelfordon

5

Fordonskategori och klass

 

Punkt 0.4 i tillägg 3 till bilaga I

M1 eller N1, klass 1, 2 eller 3

6

Tändningstyp

 

Punkt 3.2.1.1 i tillägg 3 till bilaga I

Gnisttändning eller kompressionständning

7

Antal cylindrar

-

Punkt 3.2.1.2 i tillägg 3 till bilaga I

Antal, fyra cylindrar är standard om inte annat anges

8

Motorns slaglängd

mm

Punkt 3.2.1.2.2 i tillägg 3 till bilaga I

 

9

Cylindervolym

cm3

Punkt 3.2.1.3 i tillägg 3 till bilaga I

 

10

Motorns nominella effekt

kW

Punkt 3.2.1.8 i tillägg 3 till bilaga I

 

11

Motorvarvtal vid nominell motoreffekt

min-1

Punkt 3.2.1.8 i tillägg 3 till bilaga I

Motorvarvtal vid maximal nettoeffekt

12

Bränsletyp

-

Punkt 3.2.2.1 i tillägg 3 till bilaga I

Diesel/bensin/LPG/naturgas eller biometan/etanol (E85)/biodiesel/vätgas

13

Tvåbränslefordon

-

Punkt 3.2.2.4 i tillägg 3 till bilaga I

0 = Nej | 1 = Ja

I fråga om tvåbränslefordon ska provningsresultat tillhandahållas för båda bränsletyperna (två mallar för indata)

14

Maximal uteffekt för varje elmaskin (P0, P1, P2, P2 planetväxel, P3 eller P4) (*1)

kW

Punkt 3.3.1.1.1 i tillägg 3 till bilaga I

Externt laddbara hybridelfordon och icke externt laddbara hybridelfordon

15

Antal celler i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet

-

Punkt 3.3.2.1 i tillägg 3 till bilaga I

Externt laddbara hybridelfordon och icke externt laddbara hybridelfordon

16

Startbatteriets kapacitet

Ah

Punkt 3.4.4.5 i tillägg 3 till bilaga I

Kapacitet för lågspänningsbatteri

17

Nominell generatorspänning

V

Punkt 3.4.4.5 i tillägg 3 till bilaga I

Nominell generatorspänning (obligatorisk för fordon med enbart förbränningsmotor)

18

Däckdimension (främre/bakre)

-

Punkt 3.5.7.1

Parametrar för provningsfordon, tillägg 3 till bilaga I

Däckkod (t.ex. P195/55R1685H) för provningsfordonets däck

19

Vägmotståndskoefficient F0

N

Punkt 3.5.7.1 i tillägg 3 till bilaga II

VH och VL (om tillämpligt)

20

Vägmotståndskoefficient F1

N/(km/h)

Punkt 3.5.7.1 i tillägg 3 till bilaga I

VH och VL (om tillämpligt)

21

Vägmotståndskoefficient F2

N/(km/h)2

Punkt 3.5.7.1 i tillägg 3 till bilaga I

VH och VL (om tillämpligt)

22

Typ av växellåda

-

Punkt 4.5.1 i tillägg 3 till bilaga I

automat/manuell/CVT (kontinuerligt varierbar utväxling)/planetväxel

23

Interna utväxlingsförhållanden

-

Punkt 4.6 i tillägg 3 till bilaga I

Separat för varje växel

24

Slutliga utväxlingsförhållanden

-

Punkt 4.6 i tillägg 3 till bilaga I

Om fordonet har fler än ett slutligt utväxlingsförhållande, ska värden införas separat för varje växel

25

Värden för extra säkerhetsmarginal (ASM)

%

Punkt 4.6.1.7.1 i tillägg 3 till bilaga I

Rapportera värden när de används för beräkning av växling

26

Drivhjul

-

Punkt 1.7 i tillägg 4 till bilaga I

Tvåhjulsdrift eller fyrhjulsdrift

27

Koldioxidutsläpp vid laddningstömmande drift (blandad körning)

g CO2/km

Punkt 2.5.3.2 i tillägg 4 till bilaga I

Endast externt laddbara hybridelfordon

Om två eller tre provningar har utförts ska alla uppmätta resultat anges.

28

Koldioxidutsläpp, viktat, vid blandad körning (uppmätt)

g CO2/km

Punkt 2.5.3.3 i tillägg 4 till bilaga I

Endast externt laddbara hybridelfordon.

Om två eller tre provningar har utförts ska alla uppmätta resultat anges.

29

Koldioxidutsläpp, viktat, vid blandad körning (uppgivet)

g CO2/km

Punkt 2.5.3.3 i tillägg 4 till bilaga I

Endast externt laddbara hybridelfordon

30

Ekvivalent helelektrisk räckvidd (EAER), blandad körning.

km

Punkt 2.5.3.7.2, (EAER), i tillägg 4 till bilaga I

Endast externt laddbara hybridelfordon

31

Tomgångsvarvtal

min-1

Punkt 1.1.2 i tillägg 8a till bilaga I

Tomgångsvarvtal med varm motor

32

Willans-faktorer för koldioxidutsläpp från förbränningsmotor

g CO2/MJ

Punkt 1.1.3 i tillägg 8a till bilaga I

Värde enligt tabell A6.App2/3 som används för RCB-korrigering

33

Kapacitet hos det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift

Ah

Punkt 1.1.10 i tillägg 8a till bilaga I

Externt laddbara hybridelfordon och icke externt laddbara hybridelfordon

34

Tekniktyp för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift

-

Punkt 1.1.10 i tillägg 8a till bilaga I

Externt laddbara hybridelfordon och icke externt laddbara hybridelfordon

35

Nominell/tidsseriespänning för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift

V

Punkt 1.1.10 i tillägg 8a till bilaga I

Externt laddbara hybridelfordon och icke externt laddbara hybridelfordon

Nominella eller tidsserievärden som används för provningen (20 Hz)

36

Provningsvikt

kg

Punkt 1.2.1 för VH och punkt 1.3.1 för VL i tillägg 8a till bilaga I

VH och VL (om tillämpligt)

37

Antal dynamometeraxlar under provningen

-

Punkt 2.1 i tillägg 8a till bilaga I

Konfiguration för chassidynamometer under typ 1-provning (en axel eller två axlar) för VH/VL

38

Generatorns strömstyrka (likströmsomvandlare – lågspänningssidan – för icke externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon)

A

Uppmätt vid typ 1-provning

Flera värden: 1 Hz, upplösning: 0,1 A, extern mätanordning synkroniserad med chassidynamometern

39

Regenereringsfaktorn Ki

multiplikativ/additiv

-

Punkt 2.1.1.2.1 i tillägg 8a till bilaga I

Koldioxidutsläpp. För fordon som inte är utrustade med periodiskt regenererande system är detta värde lika med 1.

40

Uppmätt koldioxidvärde (låg fas)

g CO2/km

Punkt 2.1.1.2.1 i tillägg 8a till bilaga I

Okorrigerat uppmätt värde MCO2.p.1 för låg fas (det laddningsbevarande värdet för icke externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon)

41

Uppmätt koldioxidvärde (medelfas)

g CO2/km

Punkt 2.1.1.2.1 i tillägg 8a till bilaga I

Okorrigerat uppmätt värde MCO2.p.1 för medelfas (det laddningsbevarande värdet för icke externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon)

42

Uppmätt koldioxidvärde (hög fas)

g CO2/km

Punkt 2.1.1.2.1 i tillägg 8a till bilaga I

Okorrigerat uppmätt värde MCO2.p.1 för hög fas (det laddningsbevarande värdet för icke externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon)

43

Uppmätt koldioxidvärde (extrahög fas)

g CO2/km

Punkt 2.1.1.2.1 i tillägg 8a till bilaga I

Okorrigerat uppmätt värde MCO2.p.1 för extrahög fas (det laddningsbevarande värdet för icke externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon)

44

Uppmätt koldioxidvärde (blandad körning)

g CO2/km

Punkt 2.1.1.2.1 i tillägg 8a till bilaga I

Okorrigerat uppmätt värde MCO2.c.1 för hel cykel (det laddningsbevarande värdet för icke externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon). Om två eller tre WLTP-provningar har utförts ska alla uppmätta resultat anges.

45

Uppmätt korrigerat koldioxidvärde (blandad körning)

g CO2/km

Punkt 2.1.1.2.1 i tillägg 8a till bilaga I

Uppmätta koldioxidutsläpp (blandad körning) för fordon H och L efter alla tillämpliga korrigeringar, MCO2,C,5. Om två eller tre WLTP-provningar har utförts ska alla uppmätta resultat anges. När det gäller externt laddbara hybridelfordon och icke externt laddbara hybridelfordon är detta det laddningsbevarande tillståndet

46

Koldioxidutsläpp (uppgivet värde)

g CO2/km

Punkt 2.1.1.2.1 i tillägg 8a till bilaga I

Tillverkarens uppgivna värde

47

Korrektionsfaktor för ATCT-familjen

-

Punkt 2.1.1.2.2 i tillägg 8a till bilaga I

Korrektionsfaktor för ATCT-familjen (14 °C-korrigering)

48

Bränsleförbrukning vid typ 1-provningen såsom den registrerats i OBFCM-anordningen för ombordövervakning av bränsleförbrukning

l

Punkt 2.1.1.3.1 i tillägg 8a till bilaga I

Bränsleförbrukning under provningen (laddningsbevarande värde för icke externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon). Om två eller tre WLTP-provningar har utförts ska alla uppmätta resultat anges.

49

Indexnummer för övergångscykeln

-

Punkt 2.1.1.4.1.4 i tillägg 8a till bilaga I

För externt laddbara hybridelfordon: ange indexnumret för övergångscykeln

50

Nominell spänning för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift

V

Punkt 1.1.10 i tillägg 8a till bilaga I

I fråga om lågspänningsbatteri enligt beskrivningen i tillägg 2 till underbilaga 6 till bilaga XXI

51

RCB-korrigering

 

 

Korrigering genomförd?

0 = Nej | 1 = Ja

52

RCB-korrektionskoefficient

(g/km)/(Wh/km)

Punkt 2.1.1.2.1 i tillägg 8a till bilaga I

icke externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon

53

Bränsleförbrukning

l/100 km

Fastställd i enlighet med punkt 6 i underbilaga 7 till bilaga XXI och med användning av resultat för kriterieutsläpp och koldioxidutsläpp från steg 2 i tabell A7/1

Icke-balanserad bränsleförbrukning för fordon H och, i tillämpliga fall, fordon L vid typ 1-provning. Vid två eller tre provningar ska alla värden rapporteras.

54

Tid

sek

Uppmätt vid typ 1-provning

Flera värden: Data från omborddiagnos (OBD) och chassidynamometer, 1 Hz

55

Hastighetsprofil (teoretisk)

km/h

Tillämpad vid typ 1-provning

Flera värden: 1 Hz, upplösning: 0,1 km7h. Om uppgift saknas gäller hastighetsprofilerna i punkt 6 i underbilaga 1 till bilaga XXI, och särskilt tabellerna A1/7–A1/9, A1/11 och A1/12

56

Hastighetsprofil (faktisk)

km/h

Uppmätt vid typ 1-provning

Flera värden: Data från omborddiagnos (OBD) och chassidynamometer, 1 och 10 Hz, upplösning: 0,1 km/tim

57

Växel (teoretisk)

-

Tillämpad vid typ 1-provningen på grundval av de beräkningar som anges i underbilaga 2 till bilaga XXI

Flera värden: 1 Hz. Obligatoriskt för fordon med manuell växellåda

58

Motorvarvtal

varv per minut

Uppmätt vid typ 1-provning

Flera värden: 1 Hz, upplösning: 10 varv per minut, från omborddiagnos (OBD)

59

Motorns kylvätsketemperatur

°C

Uppmätt vid typ 1-provning

Flera värden: Data från omborddiagnos (OBD), 1 Hz, upplösning: 1 °C

60

Startbatteriets ström

A

Uppmätt vid typ 1-provning

Flera värden: 1 Hz, upplösning: 0,1 A, extern mätanordning synkroniserad med chassidynamometern

61

Beräknad belastning

-

Uppmätt vid typ 1-provning

Flera värden: Data från omborddiagnos (OBD), minst 1 Hz (högre frekvenser möjliga, upplösning: 1 %), uppmätt vid provning

62

Ström från det uppladdningsbara energilagringssystemet för drift

A

Uppmätt vid typ 1-provning

Tidsserievärden på 20 Hz som används för de prover som tagits om vid 1 Hz.

Obligatoriskt för icke externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon.

63

Motorns bränsleflöde

g/s

Uppmätt vid typ 1-provning

Momentan signal registrerad för provningen (laddningsbevarande värde för icke externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon).

64

Motorns bränsleflöde

l/h

Uppmätt vid typ 1-provning

Ibid.

65

Fordonets bränsleflöde

g/s

Uppmätt vid typ 1-provning

Ibid.

66

Effektkurva vid högsta belastning för fordon med förbränningsmotor

kW som funktion av varv per minut

Uppgift från tillverkaren

Effektkurvan vid högsta belastning över varvtalsintervallet från n idle till n rated eller n max, eller n dv(n gvmax) × v max, beroende på vilket som är högst.

67

Initial laddningsstatus i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift

%

Uppgift från tillverkaren

Initial laddningsstatus för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift vid laddningsbevarande tillstånd (för externt laddbara hybridelfordon och icke externt laddbara hybridelfordon)

68

Motorns bränsleförbrukning vid tomgång

g/s

Uppgift från tillverkaren

Bränsleförbrukning vid tomgång med varm motor

69

Generatorns maximala effekt

kW

Uppgift från tillverkaren

 

70

Generatorns verkningsgrad

-

Uppgift från tillverkaren

Standardvärde = 0,67

71

Momentomvandlare

-

Uppgift från tillverkaren

0 = Nej, 1 = Ja. Har fordonet momentomvandlare?

72

Bränslebesparingsväxel för automatisk växellåda

-

Uppgift från tillverkaren

0 = Nej, 1 = Ja

73

Turboladdare eller mekanisk kompressor

-

Uppgift från tillverkaren

0 = Nej | 1 = Ja - Är motorn utrustad med någon typ av laddluftsystem?

74

Start-stopp

-

Uppgift från tillverkaren

0 = Nej | 1 = Ja - Har fordonet ett start-stopp-system?

75

Bromsenergiåtervinning

-

Uppgift från tillverkaren

0 = Nej | 1 = Ja - Är fordonet utrustat med teknik för energiåtervinning?

76

Variabel ventilstyrning

-

Uppgift från tillverkaren

0 = Nej | 1 = Ja - Har motorn variabel ventilstyrning?

77

Temperaturreglering

-

Uppgift från tillverkaren

0 = Nej | 1 = Ja - Är fordonet utrustat med teknik som aktivt reglerar temperaturen vid växellådan?

78

Direktinsprutning (DI)/insprutning i insugningskanalen (PFI)

-

Uppgift från tillverkaren

0 = PFI | 1 = DI

79

Mager förbränning

-

Uppgift från tillverkaren

0 = Nej | 1 = Ja - Utnyttjar motorn mager förbränning?

80

Cylinderdeaktivering

-

Uppgift från tillverkaren

0 = Nej | 1 = Ja - Används cylinderdeaktivering i motorn? Om ja, ange förhållandet mellan aktiva och deaktiverade cylindrar.

81

Avgasåterföring (EGR)

-

Uppgift från tillverkaren

0 = Nej | 1 = Ja - Har fordonet ett externt EGR-system?

82

Partikelfilter

-

Uppgift från tillverkaren

0 = Nej | 1 = Ja - Har fordonet ett partikelfilter?

83

Selektiv katalytisk reduktion (SCR)

-

Uppgift från tillverkaren

0 = Nej | 1 = Ja - Har fordonet ett SCR-system?

84

NOx-fälla

-

Uppgift från tillverkaren

0 = Nej | 1 = Ja - Har fordonet en NOx-fälla?

85

Hybridfordonskonfiguration (P0, P1, P2, P2 planetväxel, P3, eller P4) (*1)

-

Uppgift från tillverkaren

Har fordonet en elmaskin som används för framdrivning och generering av elenergi i position P0, P1, P2, P2 planetväxel, P3 eller P4, eller en kombination av dessa?

86

Maximalt utgående vridmoment för varje elmaskin (P0, P1, P2, P2 planetväxel, P3 eller P4)  (*1)

Nm

Uppgift från tillverkaren

 

87

Kvoten mellan rotationshastighet och referensrotationshastighet (P0, P1, P2, P2 planetväxel, P3 eller P4)  (*1) för varje elmaskin

-

Uppgift från tillverkaren

 

88

Funktion för frihjul med motorn igång

-

Uppgift från tillverkaren

Ja/Nej. Har fordonet en funktion för frihjul med motor på tomgång (möjliggör att motorn går på tomgång då fordonet frirullar för att spara bränsle)?

89

Funktion för frihjul med avstängd motor

-

Uppgift från tillverkaren

Ja/Nej. Har fordonet en funktion för frihjul med motoravstängning (möjliggör att motorn stängs av då fordonet frirullar för att spara bränsle)?

90

Icke färdigbyggt fordon

-

Uppgift från tillverkaren

0 = Nej | 1 = Ja – Är fordonet icke färdigbyggt?

91

Fordonets vikt i körklart skick

kg

Punkt 1.1 i tillägg 4 till bilaga I

Vikt i körklart skick för VH och VL (i tillämpliga fall)

92

Hastighetsbegränsare

km/h

Urvalsparametrar för cykel, punkt 1.2.3 i tillägg 8a till bilaga I

Ange om hastighetsbegränsare användes (och i så fall dess värde) vid typ 1-provning för VH och VL (i tillämpliga fall)

93

Fordonets högsta hastighet

km/h

Urvalsparametrar för cykel, punkt 1.2.3 i tillägg 8a till bilaga I

Ange fordonets högsta hastighet för VH och VL (i tillämpliga fall)

94

Ytterligare information för beräkning av växlingspunkt

min-1

Växlingspunkt, punkt 1.2.4 i tillägg 8a till bilaga I

Endast för fordon med manuell växellåda. Information om n_min drive.

P1: Elmaskinen är ansluten till motorns vevaxel och har därför varvtalet som referenshastighet.

P2: Elmaskinen är monterad direkt uppströms transmissionen (växellåda eller kontinuerligt varierbar utväxling) och har därför transmissionens ingångshastighet som referenshastighet.

P2 planetväxel: Elmaskinen är ansluten till en planetväxel som inte är ansluten till förbränningsmotorn eller den slutliga utväxlingen, här kallad planetsidan. I detta fall kan hastighetskvoten specificeras som förhållandet mellan elmaskinens rotationshastighet och planetsidans rotationshastighet (referenshastigheten), som återspeglar en reduceringsväxels hastighetsökande/hastighetsminskande verkan.

P3: Elmaskinen är direkt uppströms drivaxelns slutliga utväxling, och har därför den slutliga utväxlingens ingående rotationshastighet som referenshastighet (detta omfattar elmaskiner som är monterade på en planetväxel vid den slutliga utväxlingen). Ett fordon kan ha upp till två P3-maskiner (en för framaxeln (P3a) och en för bakaxeln (P3b)).

P4: Elmaskinen är nedströms den slutliga utväxlingen, och har därför hjulets varvtal som referenshastighet. Ett fordon kan ha upp till fyra P4-motorer (en för varje hjul, där P4a avser framhjulen och P4b avser bakhjulen).


(1)  Som uteslutande drivs med mineraldiesel, biodiesel, bensin, etanol eller någon kombination av dessa bränslen.

(2)  Som drivs med elektricitet och mineraldiesel, biodiesel, bensin eller etanol.

(*1)  P0: Elmaskinen är ansluten till motorns drivrem och har därför varvtalet som referenshastighet.


BESLUT

5.3.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 77/27


RÅDETS BESLUT (EU) 2021/393

av den 1 mars 2021

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar I gemensamma EES-kommittén, inrättad genom avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vad gäller ändringar av kapitel IIa i, och bilagorna I och II till, protokoll 10 till det avtalet, om förenkling av kontroller och formaliteter vid godsbefordran

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.4 första stycket jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Protokoll 10 till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1) (EES-avtalet) om förenkling av kontroller och formaliteter vid godsbefordran och om säkerhetsrelaterade tullåtgärder (protokollet) ändrades genom gemensamma EES-kommitténs beslut nr 76/2009 (2) och trädde i kraft den 1 juli 2009.

(2)

Enligt artikel 98 i EES-avtalet får gemensamma kommittén, inrättad genom avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (gemensamma EES-kommittén), anta ett beslut om ändring av kapitel IIa i, och bilagorna till, protokollet under sitt nästa möte eller genom skriftväxling.

(3)

I enlighet med artikel 9h.3 i protokollet är ändringarna av kapitel IIa i, och bilagorna I och II till, protokollet nödvändiga för att ta hänsyn till utvecklingen av unionslagstiftningen i frågor som omfattas av det kapitlet och dessa bilagor. Dessutom ska, om ett beslut inte kan antas på ett sådant sätt att samtidig tillämpning av ändringarna av protokollet och ändringarna av unionsrätten är möjlig, de planerade ändringarna i det utkast till beslut som har lagts fram för de avtalsslutande parternas godkännande tillämpas provisoriskt när så är möjligt från och med den 15 mars 2021, med vederbörlig hänsyn till de avtalsslutande parternas interna förfaranden. Det valet av datum sammanfaller med införandet av den första versionen av importkontrollsystemet 2, som Norge kommer att delta i.

(4)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén vad gäller ändringarna av kapitel IIa i, och bilagorna I och II till, protokollet, eftersom dessa ändringar kommer att vara bindande för unionen.

(5)

Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör baseras på utkastet till beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid nästa möte i gemensamma kommittén, inrättad genom avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller genom skriftväxling, vad gäller ändringarna av kapitel IIa i, och bilagorna I och II till, protokoll 10 till det avtalet ska baseras på utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén (3).

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 1 mars 2021.

På rådets vägnar

A.P. ZACARIAS

Ordförande


(1)  EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.

(2)  Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 76/2009 av den 30 juni 2009 om ändring av protokoll 10 om förenkling av kontroller och formaliteter vid godsbefordran och protokoll 37 innehållande den förteckning som avses i artikel 101 (EUT L 232, 3.9.2009, s. 40).

(3)  Se dokument ST 5661/21 på http://register.consilium.europa.eu.


5.3.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 77/29


RÅDETS BESLUT (Gusp) 2021/394

av den 4 mars 2021

om ändring av beslut 2014/119/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Ukraina

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Den 5 mars 2014 antog rådet beslut 2014/119/Gusp (1).

(2)

På grundval av en översyn av beslut 2014/119/Gusp bör tillämpningen av restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ förlängas till och med den 6 september 2021 med avseende på en person och till och med den 6 mars 2022 med avseende på sju personer, uppgifterna avseende två personer bör strykas. Informationen i bilagan till beslut 2014/119/Gusp om rätten till försvar och rätten till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid inför en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag, bör uppdateras.

(3)

Beslut 2014/119/Gusp bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2014/119/Gusp ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 5 ska andra stycket ersättas med följande:

”Detta beslut ska tillämpas till och med den 6 mars 2022. När det gäller post nr 17 i bilagan ska åtgärderna i artikel 1 tillämpas till och med den 6 september 2021.”

2.

Bilagan ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 4 mars 2021.

På rådets vägnar

A.P. ZACARIAS

Ordförande


(1)  Rådets beslut 2014/119/Gusp av den 5 mars 2014 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Ukraina (EUT L 66, 6.3.2014, s. 26).


BILAGA

Bilagan till beslut 2014/119/Gusp ska ändras på följande sätt:

1.

I avsnitt A (”Förteckning över personer, enheter och organ som avses i artikel 1”) ska uppgifterna avseende följande personer utgå:

13.

Dmytro Volodymyrovych Tabachnyk (Dmytro Volodymyrovytj Tabatjnyk)

15.

Serhiy Hennadiyovych Arbuzov (Serhij Hennadiyovych Arbuzov)

2.

Avsnitt B (”Rätten till försvar och rätten till ett effektivt rättsligt skydd”) ska ersättas med följande:

”B.

Rätten till försvar och rätten till ett effektivt rättsligt skydd

Rätten till försvar och rätten till ett effektivt rättsligt skydd i enlighet med Ukrainas straffprocesslag

I artikel 42 i Ukrainas straffprocesslag (straffprocesslagen) anges det att alla som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden har rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd. Det inbegriper: rätten att informeras om brottsmisstankar eller åtalspunkter, rätten att uttryckligen och utan dröjsmål informeras om sina rättigheter i enlighet med straffprocesslagen, rätten att få tillgång till en försvarsadvokat så snart detta begärs, rätten att göra framställningar om processuella åtgärder samt rätten att begära prövning av en utredares, åklagares och undersökningsdomares beslut, handlingar eller underlåtenhet.

I artikel 303 i straffprocesslagen görs åtskillnad mellan beslut och underlåtenhet som kan bestridas under förfarandet före rättegång (första stycket) och beslut, handlingar och underlåtenhet som kan prövas i domstol under det förberedande förfarandet (andra stycket). I artikel 306 i straffprocesslagen anges det att klagomål som avser en utredares eller åklagares beslut, handlingar eller underlåtenhet måste prövas av en undersökningsdomare vid en lokal domstol i närvaro av klaganden, dennes försvarsadvokat eller juridiska ombud. I artikel 308 i straffprocesslagen anges det att ett klagomål gällande underlåtenhet av en utredare eller allmän åklagare att iaktta en rimlig tidsfrist under förundersökningen får lämnas in till en högre allmän åklagare och måste prövas inom tre dagar efter inlämnandet. Dessutom preciseras det i artikel 309 i straffprocesslagen vilka av undersökningsdomarens beslut som kan överklagas och anges att andra beslut kan bli föremål för domstolskontroll under det förberedande förfarandet vid domstolen. Vidare är ett antal processuella utredningsåtgärder endast möjliga om en undersökningsdomare eller en domstol så beslutar (t.ex. beslag i enlighet med artiklarna 167–175 och försvarsåtgärder i enlighet med artiklarna 176–178 i straffprocesslagen).

Tillämpning av rätten till försvar och rätten till ett effektivt rättsligt skydd för varje person som är uppförd på förteckningen

1.

Viktor Fedorovych Yanukovych (Viktor Fedorovych Janukovytj)

Det straffrättsliga förfarandet avseende förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande.

Uppgifter i rådets ärendeakt visar att man har respekterat Viktor Fedorovych Janukovytjs rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten att få sitt ärende prövat inom skälig tid av en oavhängig och opartisk domstol, i samband med de straffrättsliga förfaranden som rådet har grundat sig på. Detta framgår särskilt av beslutet av Ukrainas högsta domstol för korruptionsbekämpning av den 11 augusti 2020, i vilket domstolen behandlade framställningen från Ukrainas nationella byrå för korruptionsbekämpning och beviljade tillstånd att gripa Viktor Fedorovych Janukovytj. I domstolens avgörande bekräftade undersökningsdomaren att det finns skäliga misstankar om att Viktor Fedorovych Janukovytj varit delaktig i ett brott som rör förskingring och bekräftade att Viktor Fedorovych Janukovytj betraktas som misstänkt i det straffrättsliga förfarandet.

Den högsta domstolen för korruptionsbekämpning slog även fast att Viktor Fedorovych Janukovytj har uppehållit sig utanför Ukraina sedan år 2014. Domstolen kom fram till att det fanns tillräckliga skäl att tro att Viktor Fedorovych Janukovytj höll sig undan förundersökningsorganen.

I enlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna anser rådet att de perioder under vilka Viktor Fedorovych Janukovytj har undvikit utredningen måste undantas vid beräkningen av den period som är relevant för bedömningen av huruvida man har respekterat rätten till en rättegång inom skälig tid. Rådet anser därför att de omständigheter som beskrivs i domen från högsta domstolen för korruptionsbekämpning avseende Viktor Fedorovych Janukovytj i hög grad har bidragit till utredningens längd.

2.

Vitalii Yuriyovych Zakharchenko (Vitalij Jurijovytj Zachartjenko)

Det straffrättsliga förfarandet avseende förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande.

Uppgifter i rådets ärendeakt visar att man har respekterat Vitalij Jurijovytj Zachartjenkos rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten att få sitt ärende prövat inom skälig tid av en oavhängig och opartisk domstol, i samband med de straffrättsliga förfaranden som rådet har grundat sig på. Detta påvisas i synnerhet av undersökningsdomarens beslut av den 21 maj 2018, den 23 november 2018 och den 27 november 2019 om tillstånd att frihetsberöva Vitalij Jurijovytj Zachartjenko.

Rådet har dessutom information om att de ukrainska myndigheterna vidtagit åtgärder för att eftersöka Vitalij Jurijovytj Zachartjenko. Den 12 februari 2020 beslutade utredningsorganet att föra upp Vitalij Jurijovytj Zachartjenko på den internationella förteckningen över efterlysta personer och vidarebefordrade begäran till avdelningen för internationellt polissamarbete vid Ukrainas nationella polis för införande i Interpols databas.

Den 28 februari 2020 återupptogs förundersökningen och processuella åtgärder och utredningsåtgärder genomfördes. Utredningsorganet avbröt tillfälligt förundersökningen den 3 mars 2020 och drog slutsatsen att Vitalij Jurijovytj Zachartjenko undanhåller sig utredningsorganet och domstolen i syfte att undgå straffrättsligt ansvar, att hans vistelseort är okänd och att alla utredningsåtgärder (efterspaningar) och processuella åtgärder som är möjliga att vidta i en misstänkts utevaro har vidtagits. Detta beslut om tillfälligt avbrytande kunde överklagas.

Det går inte att fastställa att rätten till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd har kränkts i de fall då försvaret inte utövar dessa rättigheter.

I enlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna anser rådet att de perioder under vilka Vitalij Jurijovytj Zachartjenko har undvikit utredningen måste undantas vid beräkningen av den period som är relevant för bedömningen av huruvida man har respekterat rätten till en rättegång inom skälig tid. Rådet anser därför att de omständigheter som beskrivs ovan avseende Vitalij Jurijovytj Zachartjenko i hög grad har bidragit till utredningens längd.

3.

Viktor Pavlovych Pshonka

Det straffrättsliga förfarandet avseende förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande.

Uppgifter i rådets ärendeakt visar att man har respekterat Viktor Pavlovych Pshonkas rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten att få sitt ärende prövat inom skälig tid av en oavhängig och opartisk domstol, i samband med de straffrättsliga förfaranden som rådet har grundat sig på. Det påvisas i synnerhet av det faktum att en skriftlig delgivning om misstanke lämnades den 22 december 2014, av det faktum att beslutet av den 16 juni 2017 om att avbryta det straffrättsliga förfarandet kunde överklagas och av undersökningsdomarens beslut av den 12 mars 2018, den 13 augusti 2018 och den 5 september 2019 om tillstånd att frihetsberöva Viktor Pavlovych Pshonka i syfte att föra honom till domstol för förhandlingar om framställningen gällande häktning.

Rådet har information om att de ukrainska myndigheterna har vidtagit åtgärder för att söka efter Viktor Pshonka. Den 24 juli 2020 skickades en begäran om internationellt rättsligt bistånd till de behöriga myndigheterna i Ryska federationen för att kunna fastställa var Viktor Pshonka befinner sig och förhöra honom. Den begäran är fortfarande under behandling. Förundersökningen avbröts tillfälligt den 24 juli 2020 på grund av behovet att vidta processuella åtgärder inom ramen för internationellt samarbete.

De ryska myndigheterna avslog begäranden om internationellt rättsligt bistånd som skickades till dem 2016 och 2018.

I sitt beslut av den 2 oktober 2020 avslog Ukrainas högsta domstol för korruptionsbekämpning det överklagande som lämnats in av Viktor Psjonkas advokat för att upphäva den delgivning om misstanke som var daterad den 23 december 2014. Domstolen fastslog att delgivning om misstanke skett i enlighet med Ukrainas straffprocesslag och bekräftade att Viktor Psjonka var misstänkt i det straffrättsliga förfarandet.

Den 7 maj 2020 och den 9 november 2020 avslog Ukrainas högsta domstol för korruptionsbekämpning en begäran om att inleda ett förfarande på grundval av ett klagomål från jurister mot att Ukrainas nationella byrå för korruptionsbekämpning förhållit sig passiv vid det straffrättsliga förfarandet. Appellationsdomstolen vid högsta domstolen för korruptionsbekämpning fastställde dessa beslut den 1 juni 2020 respektive den 26 november 2020.

I enlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna anser rådet att de perioder under vilka Viktor Psjonka har undvikit utredningen måste undantas vid beräkningen av den period som är relevant för bedömningen av huruvida man har respekterat rätten till en rättegång inom skälig tid. Rådet anser därför att de omständigheter som beskrivs i domen från högsta domstolen för korruptionsbekämpning och som tillskrivits Viktor Psjonka samt den tidigare underlåtenheten att verkställa en begäran om internationellt rättsligt bistånd i betydande grad har bidragit till utredningens längd.

6.

Viktor Ivanovych Ratushniak (Viktor Ivanovytj Ratusjnjak)

Det straffrättsliga förfarandet avseende förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande.

Uppgifter i rådets ärendeakt visar att man har respekterat Viktor Ratusjnjaks rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten att få sitt ärende prövat inom skälig tid av en oavhängig och opartisk domstol, i samband med de straffrättsliga förfaranden som rådet har grundat sig på. Det påvisas i synnerhet av undersökningsdomarens beslut av den 21 maj 2018, den 23 november 2018 och den 4 december 2019 om tillstånd att frihetsberöva Viktor Ratusjnjak i syfte att föra honom till domstol för förhandlingar om framställningen gällande häktning.

Rådet har information om att de ukrainska myndigheterna vidtagit åtgärder för att eftersöka Viktor Ratusjnjak. Den 12 februari 2020 beslutade utredningsorganet att föra upp Viktor Ratusjnjak på den internationella förteckningen över efterlysta personer och vidarebefordrade begäran till avdelningen för internationellt polissamarbete vid Ukrainas nationella polis avseende införande i Interpols databas.

Den 28 februari 2020 återupptogs förundersökningen i syfte att genomföra processuella åtgärder och utredningar. Utredningsorganet avbröt tillfälligt förundersökningen den 3 mars 2020 och drog slutsatsen att Viktor Ratusjnjak undanhåller sig utredningsorganen och domstolen i syfte att undgå straffrättsligt ansvar, att hans vistelseort är okänd och att alla utredningsåtgärder (efterspaningar) och att processuella åtgärder som är möjliga att vidta i en misstänkts utevaro har vidtagits. Detta beslut om tillfälligt avbrytande kunde överklagas.

Det går inte att fastställa att rätten till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd har kränkts i de fall då försvaret inte utövar dessa rättigheter.

I enlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna anser rådet att de perioder under vilka Viktor Ratusjnjak har undvikit utredningen måste undantas vid beräkningen av den period som är relevant för bedömningen av huruvida man har respekterat rätten till en rättegång inom skälig tid. Rådet anser därför att de omständigheter som beskrivs ovan avseende Viktor Ratusjnjak i hög grad har bidragit till utredningens längd.

7.

Oleksandr Viktorovych Yanukovych (Oleksandr Viktorovytj Janukovytj)

Det straffrättsliga förfarandet avseende förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande.

Uppgifter i rådets ärendeakt visar att man har respekterat Oleksandr Janukovytjs rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten att få sitt ärende prövat inom skälig tid av en oavhängig och opartisk domstol, i samband med de straffrättsliga förfaranden som rådet har grundat sig på.

Rådet har information om att de ukrainska myndigheterna vidtagit åtgärder för att eftersöka Oleksandr Janukovytj, som uppehåller sig i Ryska federationen och undviker utredningen.

I enlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna anser rådet att de perioder under vilka Oleksandr Janukovytj har undvikit utredningen måste undantas vid beräkningen av den period som är relevant för bedömningen av huruvida man har respekterat rätten till en rättegång inom skälig tid. Rådet anser därför att de omständigheter som beskrivs ovan avseende Oleksandr Janukovytj i hög grad har bidragit till utredningens längd.

9.

Artem Viktorovych Pshonka (Artiom Viktorovytj Psjonka)

Det straffrättsliga förfarandet avseende förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande.

Uppgifter i rådets ärendeakt visar att man har respekterat Artiom Psjonkas rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten att få sitt ärende prövat inom skälig tid av en oavhängig och opartisk domstol, i samband med de straffrättsliga förfaranden som rådet har grundat sig på. Det påvisas i synnerhet av det faktum att en skriftlig delgivning om misstanke skett den 29 december 2014, av det faktum att beslutet av den 16 juni 2017 om att avbryta det straffrättsliga förfarandet kunde överklagas och av undersökningsdomarens beslut av den 12 mars 2018, den 13 augusti 2018 och den 5 september 2019 om tillstånd att frihetsberöva Artiom Psjonka i syfte att föra honom till domstol för förhandlingar om framställningen gällande häktning.

Rådet har information om att de ukrainska myndigheterna har vidtagit åtgärder för att söka efter Artiom Psjonka. Den 24 juli 2020 skickades en begäran om internationellt rättsligt bistånd till de behöriga myndigheterna i Ryska federationen för att kunna fastställa var den misstänkte befinner sig och förhöra honom. Den begäran är fortfarande under behandling. Förundersökningen avbröts tillfälligt den 24 juli 2020 på grund av behovet att vidta processuella åtgärder inom ramen för internationellt samarbete.

De ryska myndigheterna avslog begäran om internationellt rättsligt bistånd som skickades till dem 2018.

I sitt beslut av den 8 juli 2020 avvisade Ukrainas högsta domstol för korruptionsbekämpning det överklagande som Artiom Psjonkas advokat hade lämnat in för att upphäva beslutet av den 30 april 2015 om att avbryta förundersökningen. Domstolen fastslog också att delgivandet om misstanke skett i enlighet med Ukrainas straffprocesslag och bekräftade att Artiom Psjonka var misstänkt i det straffrättsliga förfarandet.

I enlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna anser rådet att de perioder under vilka Artiom Psjonka har undvikit utredningen måste undantas vid beräkningen av den period som är relevant för bedömningen av huruvida man har respekterat rätten till en rättegång inom skälig tid. Rådet anser därför att de omständigheter som beskrivs i domen från högsta domstolen för korruptionsbekämpning och som tillskrivits Artiom Psjonka samt en tidigare underlåtenhet att verkställa en begäran om internationellt rättsligt bistånd i betydande grad har bidragit till utredningens längd.

12.

Serhiy Vitalyovych Kurchenko (Serhij Vitaljovytj Kurtjenko)

Det straffrättsliga förfarandet avseende förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande.

Uppgifter i rådets ärendeakt visar att man har respekterat Serhij Kurtjenkos rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten att få sitt ärende prövat inom skälig tid av en oavhängig och opartisk domstol, i samband med de straffrättsliga förfaranden som rådet har grundat sig på. Det påvisas i synnerhet av undersökningsdomarens beslut av den 7 mars 2018 om tillstånd till en särskild utredning i den tilltalades utevaro. Dessutom informerades försvaret om att förundersökningen slutförts den 28 mars 2019 och gavs tillgång till materialet för att sätta sig in i det. Rådet har information om att försvaret håller på att sätta sig in i materialet.

I sitt beslut av den 29 april 2020 biföll appellationsdomstolen i Odessa vidare åklagarens överklagande och vidtog en förebyggande åtgärd genom att häkta Serhij Kurtjenko. Domstolen konstaterade även att Serhij Kurtjenko lämnat Ukraina 2014 och att det inte kunde fastställas var han uppehöll sig. Domstolen fastslog att Kurtjenko undanhåller sig förundersökningsorganen i syfte att undgå straffrättsligt ansvar.

Rådet informerades den 29 april 2020 om att de ukrainska myndigheterna skickade en begäran om internationellt rättsligt bistånd till Ryska federationen, som skickades tillbaka den 28 juli 2020 utan att ha verkställts.

I enlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna anser rådet att de perioder under vilka Serhij Kurtjenko har undvikit utredningen måste undantas vid beräkningen av den period som är relevant för bedömningen av huruvida man har respekterat rätten till en rättegång inom skälig tid. Rådet anser därför att de omständigheter som beskrivs i domen från appellationsdomstolen i Odessa och som tillskrivits Serhij Kurtjenko samt underlåtenheten att verkställa framställningen om internationellt rättsligt bistånd i betydande grad har bidragit till utredningens längd.

17.

Oleksandr Viktorovych Klymenko (Oleksandr Viktorovytj Klimenko)

Det straffrättsliga förfarandet avseende förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande.

Uppgifter i rådets ärendeakt visar att man har respekterat Oleksandr Klimenkos rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd, inbegripet den grundläggande rätten att få sitt ärende prövat inom skälig tid av en oavhängig och opartisk domstol, i samband med de straffrättsliga förfaranden som rådet har grundat sig på. Det påvisas i synnerhet av undersökningsdomarens beslut av den 1 mars 2017 och den 5 oktober 2018 om tillstånd till en särskild utredning i den tilltalades utevaro. Rådet har påpekat att försvaret underrättades om slutförandet av förundersökningar under 2017 respektive 2018 och att det sedan dess har erhållit material från det straffrättsliga förfarandet för att kunna sätta sig in i det. Försvarets granskning och undersökning av den stora mängden tillgängligt material i samband med förundersökningen och det straffrättsliga förfarandet pågår. Rådet anser att den långa tiden för att sätta sig in i materialet ska tillgodoräknas försvaret.”


5.3.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 77/35


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2021/395

av den 4 mars 2021

om ändring av genomförandebeslut (EU) 2020/668 vad gäller harmoniserade standarder för elektrostatiska egenskaper hos skyddskläder, skyddskläder för brandmän, motorcyklister och snowboardåkare, skyddskläder som används av personal som arbetar med att sprida bekämpningsmedel och av personal som arbetar i behandlade områden, kläder med god synbarhet för medelhög risk, klätterutrustning samt kläder för skydd mot termiska risker orsakade av ljusbågar

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (1), särskilt artikel 10.6, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 (2) ska personlig skyddsutrustning som överensstämmer med harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning förutsättas överensstämma med de grundläggande hälso- och säkerhetskrav i bilaga II till den förordningen som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.

(2)

Genom skrivelse M/031, ”Standardisation mandate to CEN/Cenelec concerning standards for personal protective equipment”, begärde kommissionen att CEN och Cenelec skulle utveckla och utarbeta harmoniserade standarder till stöd för rådets direktiv 89/686/EEG (3).

(3)

På grundval av begäran om standardisering M/031 har CEN reviderat utarbetat flera nya standarder och reviderat ett antal befintliga harmoniserade standarder.

(4)

Den 19 november 2020 löpte begäran om standardisering M/031 ut och ersattes av en ny begäran om standardisering i enlighet med kommissionens genomförandebeslut C(2020) 7924 (4).

(5)

Eftersom förordning (EU) 2016/425 övertog de grundläggande hälso- och säkerhetskrav för personlig skyddsutrustning som fastställs i direktiv 89/686/EEG, omfattas utkast till harmoniserade standarder som utarbetats inom ramen för begäran om standardisering M/031 av den begäran om standardisering som anges i genomförandebeslut C(2020) 7924. Hänvisningar till standarderna bör därför offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Det kan därför undantagsvis godtas att sådana standarder som utarbetats och offentliggjorts av CEN och Cenelec under övergångsperioden mellan begäran om standardisering M/031 och den begäran om standardisering som anges i genomförandebeslut C(2020) 7924 inte innehåller någon uttrycklig hänvisning till den begäran om standardisering som anges i genomförandebeslut C(2020) 7924.

(6)

CEN och Cenelec har på grundval av begäran om standardisering M/031 och den begäran om standardisering som anges i genomförandebeslut C(2020) 7924 utarbetat följande harmoniserade standarder till stöd för förordning (EU) 2016/425: EN 17109:2020 om individuella säkerhetssystem för äventyrsbanor, EN ISO 20320:2020 om handledsskydd för snowboardåkare, ändringen EN ISO 27065:2017/A1:2019 av den harmoniserade standarden EN ISO 27065:2017 om prestandakrav för skyddskläder som används av personal som arbetar med att sprida bekämpningsmedel och av personal som arbetar i behandlade områden och EN 61482-2:2020 om kläder för skydd mot termiska risker orsakade av ljusbågar.

(7)

På grundval av begäran om standardisering M/031 och den begäran om standardisering som anges i genomförandebeslut C(2020) 7924 reviderade CEN de harmoniserade standarderna EN 469:2005 (ändrad genom EN 469:2005/A1:2006 och rättad genom EN 469:2005/AC:2006) och EN 1149-5:2008, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning (5). Denna revidering resulterade i antagandet av de harmoniserade standarderna EN 469:2020 om funktionskrav för skyddskläder vid brandbekämpning respektive EN 1149-5:2018 om elektrostatiska egenskaper hos skyddskläder.

(8)

På grundval av begäran om standardisering M/031 och den begäran om standardisering som anges i genomförandebeslut C(2020) 7924 reviderade CEN de harmoniserade standarderna EN 13595-1:2002 och EN 13595-3:2002, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning (6). Denna revidering resulterade i antagandet av de harmoniserade standarderna EN 17092-2:2020 om skyddskläder för motorcyklister – högsta skyddsnivån ”AAA”, EN 17092-3:2020 om skyddskläder för motorcyklister – mellersta skyddsnivån ”AA”, EN 17092-4:2020 om skyddskläder för motorcyklister – lägsta skyddsnivån ”A”, EN 17092-5:2020 om skyddskläder för motorcyklister – plagg till skydd mot mekanisk nötning och EN 17092-6:2020 om skyddskläder för motorcyklister – plagg avsedda att hålla slagskydd på plats.

(9)

På grundval av begäran om standardisering M/031 och den begäran om standardisering som anges i genomförandebeslut C(2020) 7924 reviderade CEN de harmoniserade standarderna EN 1150:1999 och EN 13356:2001, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning (7). Detta resulterade i antagandet av den harmoniserade standarden EN 17353:2020 om kläder med god synbarhet för medelhög risk.

(10)

Kommissionen har tillsammans med CEN och Cenelec bedömt huruvida de standarder som utarbetats och reviderats av CEN och Cenelec är förenliga den begäran om standardisering som anges i genomförandebeslut C(2020) 7924.

(11)

De harmoniserade standarderna EN 17109:2020, EN ISO 20320:2020, EN ISO 27065:2017/A1:2019, EN 469:2020, EN 1149-5:2018, EN 17092-2:2020, EN 17092-3:2020, EN 17092-4:2020, EN 17092-5:2020, EN 17092-6:2020, EN 17353:2020 och EN 61482-2:2020 och ändringen EN ISO 27065:2017/A1:2019 av EN ISO 27065:2017 uppfyller de krav som de syftar till att omfatta och som avses i förordning (EU) 2016/425. Det är därför lämpligt att offentliggöra hänvisningarna till dessa standarder i Europeiska unionens officiella tidning.

(12)

Det är därför nödvändigt att återkalla hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN 469:2005 (ändrad genom EN 469:2005/A1:2006 och rättad genom EN 469:2005/AC:2006), EN 1149-5:2008, EN 13595-1:2002, EN 13595-3:2002, EN 1150:1999, EN 13356:2001 och EN ISO 27065:2017 från C-serien av Europeiska unionens officiella tidning, eftersom de standarderna har reviderats.

(13)

I bilaga I till kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/668 (8) förtecknas hänvisningarna till de harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för förordning (EU) 2016/425, och i bilaga II till genomförandebeslut (EU) 2020/668 förtecknas hänvisningarna till de harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för förordning (EU) 2016/425 och som återkallas från Europeiska unionens officiella tidning från och med de datum som anges i den bilagan.

(14)

Genomförandebeslut (EU) 2020/668 bör därför ändras i enlighet med detta.

(15)

För att ge tillverkarna tillräckligt med tid för att förbereda sig för tillämpningen av de reviderade och ändrade standarderna är det nödvändigt att senarelägga återkallandet av hänvisningarna till de standarder som förtecknas i bilaga II.

(16)

Överensstämmelse med en harmoniserad standard ger en presumtion om överensstämmelse med motsvarande väsentliga krav i unionens harmoniserade lagstiftning från och med dagen för offentliggörande av hänvisningen till en sådan standard i Europeiska unionens officiella tidning. Detta beslut bör träda i kraft samma dag som det offentliggörs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2020/668 ska ändras i enlighet med bilaga I till det här beslutet.

Artikel 2

Bilaga II till genomförandebeslut (EU) 2020/668 ska ändras i enlighet med bilaga II till det här beslutet.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 4 mars 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 av den 9 mars 2016 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 51).

(3)  Rådets direktiv 89/686/EEG av den 21 december 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om personlig skyddsutrustning (EGT L 399, 30.12.1989, s. 18).

(4)  Commission Implementing Decision C(2020)7924 of 19.11.2020 on a standardisation request to the European Committee for Standardization and the European Committee for Electrotechnical Standardization as regards personal protective equipment in support of Regulation (EU) 2016/425 of the European Parliament and of the Council (inte översatt till svenska).

(5)  EUT C 113, 27.3.2018, s. 41.

(6)  EUT C 113, 27.3.2018, s. 41.

(7)  EUT C 113, 27.3.2018, s. 41.

(8)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/668 av den 18 maj 2020 om de harmoniserade standarder för personlig skyddsutrustning som utarbetats till stöd för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 (EUT L 156, 19.5.2020, s. 13).


BILAGA I

I bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2020/668 ska följande poster läggas till:

Nr

Hänvisning till standard

”20.

EN 1149-5:2018

Skyddskläder – Elektrostatiska egenskaper – Del 5: Fordringar på design och ingående material

21.

EN 17092-2:2020

Skyddskläder för motorcyklister – Del 2: Krav på plagg för högsta skyddsnivån ”AAA”

22.

EN 17092-3:2020

Skyddskläder för motorcyklister – Del 3: Krav på plagg för mellersta skyddsnivån ”AA”

23.

EN 17092-4:2020

Skyddskläder för motorcyklister – Del 4: Krav på plagg för lägsta skyddsnivån ”A”

24.

EN 17092-5:2020

Skyddskläder för motorcyklister – Del 5: Krav på lätta plagg till skydd mot mekanisk nötning

25.

EN 17092-6:2020

Skyddskläder för motorcyklister – Del 6: Krav på plagg avsedda att hålla slagskydd på plats

26.

EN 17109:2020

Äventyrsbanor – Individuellt säkerhetssystem – Säkerhetskrav och testmetoder

27.

EN 61482-2:2020

Arbete med spänning – Kläder för skydd mot termiska risker orsakade av ljusbågar – Del 2: Fordringar

28.

EN ISO 20320:2020

Skyddskläder för snowboardsåkare – Handledsskydd – Krav och testmetoder (ISO 20320:2020)

29.

EN 17353:2020

Skyddskläder – Kläder med god synbarhet för medelhög risk – Provningsmetoder och fordringar

30.

EN 469:2020

Skyddskläder för brandmän – Funktionskrav för skyddskläder vid brandbekämpning

31.

EN ISO 27065:2017

Skyddskläder – Prestandakrav för skyddskläder som används av personal som arbetar med att sprida bekämpningsmedel i flytande form och personal som arbetar i bekämpningsmedelsbehandlade områden eller med behandlade produkter (ISO 27065:2017)

EN ISO 27065:2017/A1:2019”


BILAGA II

I bilaga II till genomförandebeslut (EU) 2020/668 ska följande poster läggas till:

Nr

Hänvisning till standard

Datum för återkallande

”15.

EN 469:2005

Skyddskläder för brandmän – Metoder för laboratorieprovning och funktionskrav för skyddskläder vid brandbekämpning

EN 469:2005/A1:2006

EN 469:2005/AC:2006

5 september 2022

16.

EN 1149-5:2008

Skyddskläder – Elektrostatiska egenskaper – Del 5: Fordringar på design och ingående material

5 september 2022

17.

EN 13595-1:2002

Skyddskläder för professionella motorcyklister – Jacka, byxor och hel eller delad dräkt – Del 1: Allmänna krav

5 september 2022

18.

EN 13595-3:2002

Skyddskläder för professionella motorcyklister – Jacka, byxor och hel eller delad dräkt – Del 3: Provningsmetoder för bestämning av sprickmotstånd

5 september 2022

19.

EN 1150:1999

Skyddskläder – Kläder med god synbarhet för icke yrkesmässigt bruk – Provningsmetoder och fordringar

5 september 2022

20.

EN 13356:2001

Personreflexer med god synbarhet för icke yrkesmässigt bruk – Provningsmetoder och fordringar

5 september 2022

21.

EN ISO 27065:2017

Skyddskläder – Prestandakrav för skyddskläder som används av personal som arbetar med att sprida bekämpningsmedel i flytande form och personal som arbetar i bekämpningsmedelsbehandlade områden eller med behandlade produkter (ISO 27065:2017)

5 september 2022”


Rättelser

5.3.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 77/40


Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151 av den 17 december 2020 om fastställande av harmoniserade specifikationer för märkning av plastprodukter för engångsbruk som finns förtecknade i del D i bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön

( Europeiska unionens officiella tidning L 428 av den 18 december 2020 )

På sidan 59, bilaga I punkt 1 bilden ska det

i stället för:

Image 1

vara:

Image 2 ”.

På sidan 59, bilaga I punkt 2 bilden ska det

i stället för:

Image 3

vara:

Image 4 ”.

På sidan 61, bilaga II punkt 1 bilden ska det

i stället för:

Image 5

vara:

Image 6 ”.

På sidan 63, bilaga III punkt 1 bilden ska det

i stället för:

Image 7

vara:

Image 8 ”.

På sidan 65, bilaga IV punkt 1 bilden ska det

i stället för:

Image 9

vara:

Image 10 ”.

På sidan 65, bilaga IV punkt 1 andra stycket ska det

i stället för:

”Genom undantag från den första meningen i denna punkt får märkningen av muggar som delvis är gjorda plast och som släpps ut på marknaden före den 4 juli 2022 fästas på förpackningarna med hjälp av klistermärken.”

vara:

”Genom undantag från den första meningen i denna punkt får märkningen av muggar som delvis är gjorda av plast och som släpps ut på marknaden före den 4 juli 2022 fästas med hjälp av klistermärken.”

På sidan 65, bilaga IV punkt 2 första bilden ska det

i stället för:

Image 11

vara:

Image 12 ”.

På sidan 65, bilaga IV punkt 2 andra stycket ska det

i stället för:

”Genom undantag från den första meningen i denna punkt får märkningen av muggar som helt och hållet är gjorda av plast och som släpps ut på marknaden före den 4 juli 2022 fästas på förpackningarna med hjälp av klistermärken.”

vara:

”Genom undantag från den första meningen i denna punkt får märkningen av muggar som helt och hållet är gjorda av plast och som släpps ut på marknaden före den 4 juli 2022 fästas med hjälp av klistermärken.”

På sidan 65, bilaga IV punkt 2 andra bilden ska det

i stället för:

Image 13

vara:

Image 14 ”.