ISSN 1977-0820 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 46 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
64 årgången |
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
Kommissionens förordning (EU) 2021/155 av den 9 februari 2021 om ändring av bilagorna II, III och V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 vad gäller gränsvärden för koltetraklorid, klortalonil, klorprofam, dimetoat, etoprofos, fenamidon, metiokarb, ometoat, propikonazol och pymetrozin i eller på vissa produkter ( 1 ) |
|
|
|
BESLUT |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
|
ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER |
|
|
* |
Arbetsordning för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Januari 2021 |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
10.2.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 46/1 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/152
av den 3 februari 2021
om beviljande av skydd enligt artikel 99 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av namnet ”Ponikve” (SUB)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 99, och
av följande skäl:
(1) |
Kommissionen har i enlighet med artikel 97.2 och 97.3 i förordning (EU) nr 1308/2013 kontrollerat Kroatiens ansökan om registrering av namnet ”Ponikve” och offentliggjort denna i Europeiska unionens officiella tidning (2). |
(2) |
Inga invändningar enligt artikel 98 i förordning (EU) nr 1308/2013 har inkommit till kommissionen. |
(3) |
I enlighet med artikel 99 i förordning (EU) nr 1308/2013 bör namnet ”Ponikve” skyddas och föras in i det register som avses i artikel 104 i förordningen. |
(4) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Namnet ”Ponikve” (SUB) ska härmed skyddas.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 3 februari 2021.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Janusz WOJCIECHOWSKI
Ledamot av kommissionen
10.2.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 46/3 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/153
av den 3 februari 2021
om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar ”Λούντζα Πιτσιλιάς” (Lountza Pitsilias) (SGB)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Cyperns ansökan om registrering av namnet ”Λούντζα Πιτσιλιάς” (Lountza Pitsilias) offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). |
(2) |
Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Λούντζα Πιτσιλιάς” (Lountza Pitsilias) registreras. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Namnet ”Λούντζα Πιτσιλιάς” (Lountza Pitsilias) (SGB) ska föras in i registret.
Namnet i första stycket avser en produkt i klass 1.2 Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.) enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 3 februari 2021.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Janusz WOJCIECHOWSKI
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
(2) EUT C 322, 30.9.2020, s. 49.
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).
10.2.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 46/4 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/154
av den 3 februari 2021
om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar”Λουκάνικο Πιτσιλιάς” (Loukaniko Pitsilias) (SGB)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Cyperns ansökan om registrering av namnet ”Λουκάνικο Πιτσιλιάς” (Loukaniko Pitsilias) offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). |
(2) |
Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Λουκάνικο Πιτσιλιάς” (Loukaniko Pitsilias) registreras. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Namnet ”Λουκάνικο Πιτσιλιάς” (Loukaniko Pitsilias) (SGB) ska föras in i registret.
Namnet i första stycket avser en produkt i klass 1.2 Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.) enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 3 februari 2021.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Janusz WOJCIECHOWSKI
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
(2) EUT C 322, 30.9.2020, s. 45.
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).
10.2.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 46/5 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2021/155
av den 9 februari 2021
om ändring av bilagorna II, III och V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 vad gäller gränsvärden för koltetraklorid, klortalonil, klorprofam, dimetoat, etoprofos, fenamidon, metiokarb, ometoat, propikonazol och pymetrozin i eller på vissa produkter
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (1), särskilt artiklarna 14.1 a och 18.1 b, och
av följande skäl:
(1) |
Gränsvärden har fastställts för klortalonil, klorprofam, dimetoat, fenamidon, ometoat, propikonazol och pymetrozin i bilaga II till förordning (EG) nr 396/2005. Gränsvärden har fastställts för koltetraklorid i bilaga II och i del B i bilaga III till den förordningen. Gränsvärden har fastställts för etoprofos och metiokarb i del A i bilaga III till den förordningen. |
(2) |
Godkännandet av det verksamma ämnet klortalonil förnyades inte genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/677 (2). Godkännandet av det verksamma ämnet klorprofam förnyades inte genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/989 (3). Godkännandet av det verksamma ämnet dimetoat förnyades inte genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1090 (4). Godkännandet av det verksamma ämnet etoprofos förnyades inte genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/344 (5). Godkännandet av det verksamma ämnet fenamidon förnyades inte genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1043 (6). Godkännandet av det verksamma ämnet metiokarb förnyades inte genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1606 (7). Godkännandet av det verksamma ämnet propikonazol förnyades inte genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1865 (8). Godkännandet av det verksamma ämnet pymetrozin förnyades inte genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1501 (9). |
(3) |
De verksamma ämnena koltetraklorid och ometoat har aldrig godkänts i unionen för användning i växtskyddsmedel. Tillfälliga gränsvärden har fastställts för koltetraklorid i spannmål genom kommissionens förordning (EG) nr 149/2008 (10) och för ometoat i flera produkter genom kommissionens förordning (EU) 2017/1135 (11). |
(4) |
Alla befintliga godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller dessa verksamma ämnen har återkallats. De gränsvärden som fastställs för de ämnena i bilagorna II och III till förordning (EG) nr 396/2005 bör därför strykas i enlighet med artikel 17 i den förordningen jämförd med artikel 14.1 a i samma förordning. |
(5) |
Kommissionen har rådfrågat Europeiska unionens referenslaboratorier om behovet av att anpassa vissa bestämningsgränser. Laboratorierna fann att den tekniska utvecklingen gör det möjligt att fastställa lägre bestämningsgränser när det gäller vissa produkter. För de verksamma ämnen för vilka alla gränsvärden bör sänkas till de relevanta bestämningsgränserna bör standardvärden förtecknas i bilaga V i enlighet med artikel 18.1 b i förordning (EG) nr 396/2005. |
(6) |
I enlighet med artikel 6.2 i förordning (EG) nr 396/2005 har en ansökan tillsammans med resthaltsförsök och övervakningsuppgifter lämnats in om ändring av det befintliga gränsvärdet när det gäller potatis. Begäran gjordes för att ta hänsyn till potentiell kontaminering av potatis över standardgränsvärdet på 0,01 mg/kg när potatisen lagrats i lokaler där klorprofam tidigare använts. Sökanden hävdar att kvarvarande resthalter inte kan undvikas helt med de nuvarande rengöringsmetoderna av dessa lagringslokaler på grund av klorprofams särskilda egenskaper. I de inlämnade övervakningsuppgifterna bekräftas förekomsten av resthalter i klorprofam i obehandlad potatis. |
(7) |
Nederländerna utvärderade ansökan i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 396/2005 och sände utvärderingsrapporten till kommissionen. |
(8) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) bedömde ansökan och utvärderingsrapporten, och undersökte då särskilt riskerna för konsumenter och, i förekommande fall, för djur, och lämnade därefter ett vetenskapligt yttrande om det föreslagna gränsvärdet (12). Myndigheten sände detta yttrande till sökanden, kommissionen och medlemsstaterna och gjorde det tillgängligt för allmänheten. |
(9) |
Myndigheten fann i sitt vetenskapliga yttrande att det gränsvärde på antingen 0,3 mg/kg eller 0,4 mg/kg som Nederländerna rekommenderade var godtagbart ur konsumentsäkerhetssynpunkt, på grundval av en bedömning av konsumenternas exponering som omfattade 27 specifika europeiska konsumentgrupper. Myndigheten tog hänsyn till de senaste uppgifterna om ämnets toxikologiska egenskaper och beaktade förekomsten av 3-kloroanilin som bildas under förhållanden som motsvarar ugnsbakning av potatis. Varken livstidsexponeringen för klorprofam genom konsumtion av alla de livsmedelsprodukter som kan innehålla det eller korttidsexponeringen för klorprofam och dess huvudsakliga metabolit 3-kloroanilin till följd av stor konsumtion av potatis visade på någon risk för att det acceptabla dagliga intaget eller den akuta referensdosen överskrids. |
(10) |
Mot bakgrund av myndighetens slutsatser om riskerna för konsumenterna och med beaktande av att gränsvärdena bör fastställas på nivåer som är så låga som rimligen är möjligt, bör gränsvärdet för potatis fastställas på nivån 0,4 mg/kg på grundval av försöken enligt god laboratoriesed (GLP) och motsvarande ett 97,5-procentigt konfidensintervall för alla provresultat. Eftersom myndigheten dessutom konstaterade att de nuvarande rengöringsmetoderna inte är ändamålsenliga bör livsmedelsföretagare ges tillräckligt med tid för att utveckla och införa nya rengöringsmetoder. |
(11) |
Detta tillfälliga gränsvärde kommer att ses över på grundval av de övervakningsuppgifter som ska lämnas till kommissionen senast den 31 december 2021 och därefter den 31 december varje efterföljande år. Det gör det möjligt för kommissionen att regelbundet göra en ny bedömning av situationen och att, i förekommande fall, gradvis sänka gränsvärdet i takt med att bättre rengöringsmetoder införs. En rapport om hur rengöringsmetoderna utvecklas och genomförs bör tillsammans med övervakningsuppgifterna lämnas till kommissionen senast den 31 december 2021 samt uppdateringar av rapporten under efterföljande år. |
(12) |
Unionens handelspartner har inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) tillfrågats om de nya gränsvärdena, och deras synpunkter har beaktats. |
(13) |
Förordning (EG) nr 396/2005 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(14) |
Innan de ändrade gränsvärdena blir tillämpliga bör medlemsstater, tredjeländer och livsmedelsföretagare ges en rimlig tidsperiod för att anpassa sig till de nya krav som följer av ändringen av gränsvärdena. |
(15) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagorna II, III och V till förordning (EG) nr 396/2005 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 2 september 2021.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 9 februari 2021.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 70, 16.3.2005, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/677 av den 29 april 2019 om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet klorotalonil i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (EUT L 114, 30.4.2019, s. 15).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/989 av den 17 juni 2019 om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet klorprofam i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (EUT L 160, 18.6.2019, s. 11).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1090 av den 26 juni 2019 om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet dimetoat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (EUT L 173, 27.6.2019, s. 39).
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/344 av den 28 februari 2019 om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet etoprofos i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (EUT L 62, 1.3.2019, s. 7).
(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1043 av den 24 juli 2018 om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet fenamidon i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (EUT L 188, 25.7.2018, s. 9).
(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1606 av den 27 september 2019 om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet metiokarb i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (EUT L 250, 30.9.2019, s. 53).
(8) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1865 av den 28 november 2018 om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet propikonazol i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (EUT L 304, 29.11.2018, s. 6).
(9) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1501 av den 9 oktober 2018 om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet pymetrozin i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (EUT L 254, 10.10.2018, s. 4).
(10) Kommissionens förordning (EG) nr 149/2008 av den 29 januari 2008 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 genom de nyupprättade bilagorna II, III och IV som fastställer gränsvärden för resthalter när det gäller produkterna i bilaga I till den förordningen (EUT L 58, 1.3.2008, s. 1).
(11) Kommissionens förordning (EU) 2017/1135 av den 23 juni 2017 om ändring av bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 vad gäller gränsvärden för dimetoat och ometoat i eller på vissa produkter (EUT L 164, 27.6.2017, s. 28).
(12) Efsas vetenskapliga rapporter finns på http://www.efsa.europa.eu,
”Reasoned Opinion on the setting of temporary maximum residue levels for chlorpropham in potatoes”, EFSA Journal, vol. 18(2020):6, artikelnr 6061.
BILAGA
Bilagorna II, III och V till förordning (EG) nr 396/2005 ska ändras på följande sätt:
1. |
I bilaga II ska kolumnerna för koltetraklorid, klortalonil, klorprofam, dimetoat, fenamidon, ometoat, propikonazol och pymetrozin utgå. |
2. |
Bilaga III ska ändras på följande sätt:
|
3. |
I bilaga V ska följande kolumner för koltetraklorid, klortalonil, dimetoat, etoprofos, fenamidon, metiokarb, ometoat, propikonazol och pymetrozin läggas till: ANNEX V Bekämpningsmedelsrester och gränsvärden (mg/kg)
|
(*1) Analytisk bestämningsgräns.
(1) Se bilaga I för en fullständig förteckning över produkter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung för vilka gränsvärden gäller.
(*2) Analytisk bestämningsgräns.
(2) Se bilaga I för en fullständig förteckning över produkter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung för vilka gränsvärden gäller.
BESLUT
10.2.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 46/34 |
KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2021/156
av den 9 februari 2021
om förnyat mandat för Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och
av följande skäl:
(1) |
I artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen förankras de värden som unionen bygger på. I artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen tillerkänns Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samma rättsliga värde som fördragen, samt fastställs att de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, ska ingå i unionsrätten som allmänna principer. |
(2) |
Den 20 november 1991 beslutade kommissionen att i beslutsprocessen inom gemenskapens politik på området för forskning och teknisk utveckling införliva etiska hänsyn genom att inrätta den rådgivande gruppen för etik på det biotekniska området (GAEIB). |
(3) |
Den 16 december 1997 beslutade kommissionen att ersätta GAEIB med Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik (EGE), och samtidigt utvidgades gruppens mandat till att omfatta alla tillämpningsområden för vetenskap och teknik. EGE:s mandat har sedan dess förnyats, senast genom kommissionens beslut (EU) 2016/835 (1) för en period av fem år som löper ut den 28 maj 2021. |
(4) |
Det är lämpligt att förnya EGE:s mandat efter detta datum, för en obegränsad tid, och att utnämna de nya ledamöterna, i enlighet med kommissionens beslut C(2016) 3301 final av den 30 maj 2016 om övergripande regler för inrättandet av kommissionens expertgrupper (de övergripande reglerna). |
(5) |
EGE bör fortsätta att tillhandahålla oberoende rådgivning på horisontell nivå till kommissionen om all unionspolitik och unionslagstiftning där etiska, samhälleliga och grundläggande rättighetsaspekter samverkar med utvecklingen av vetenskap och ny teknik, antingen på begäran av kommissionen eller på eget initiativ och i samförstånd med kommissionen. Kommissionen får göra EGE uppmärksam på frågor som Europaparlamentet och rådet anser vara av stor etisk betydelse. |
(6) |
EGE:s uppdrag är väsentligt för att integrera grundläggande rättigheter och värderingar i unionens politik på alla områden för vetenskaplig och teknisk innovation. I detta syfte bör EGE utarbeta djupgående analyser och särskilda rekommendationer för att ta itu med betydande etiska utmaningar i yttranden och uttalanden. |
(7) |
EGE bör bestå av högt kvalificerade och oberoende experter som har personliga mandat och som agerar oberoende och i allmänhetens intresse. Vid urvalet bör kommissionen bistås av en oberoende valberedning. Urvalet bör ske på grundval av objektiva kriterier, efter en öppen ansökningsomgång. |
(8) |
Regler för hur EGE:s medlemmar får lämna ut information bör fastställas. |
(9) |
Personuppgifter bör behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (2). |
(10) |
För tydlighetens och rättssäkerhetens skull bör beslut (EU) 2016/835 formellt upphävas med verkan från och med den 28 maj 2021. Med tanke på behovet av att se över bestämmelserna för urvalsprocessen och möteskostnaderna innan mandatet enligt beslut (EU) 2016/835 löper ut bör de relevanta bestämmelserna tillämpas från och med den dag då detta beslut antas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Innehåll
Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik (EGE) inrättas härmed.
Artikel 2
Uppdrag
EGE ska ha i uppdrag att ge kommissionen oberoende råd i frågor där etiska, samhälleliga och grundläggande rättighetsaspekter är förknippade med utvecklingen av vetenskap och ny teknik, antingen på begäran av kommissionen eller på eget initiativ, uttryckt genom dess ordförande och efter överenskommelse med den ansvariga kommissionsavdelningen.
EGE ska särskilt
a) |
identifiera, avgränsa och pröva etiska frågor som uppstår till följd av utvecklingen inom vetenskap och teknik, |
b) |
ge vägledning som är kritisk för utveckling, genomförande och övervakning av unionens politikområden eller lagstiftning i form av analyser och rekommendationer, framlagda i yttranden och uttalanden, som ska vara inriktade på att främja ett etiskt beslutsfattande inom unionen, i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. |
Artikel 3
Samråd
Kommissionen får rådgöra med EGE i alla frågor som rör det uppdrag som anges i artikel 2. I detta sammanhang får kommissionen göra EGE uppmärksam på frågor som Europaparlamentet och rådet anser vara av stor etisk betydelse. EGE ska rådfrågas på begäran av andra expertorgan som inrättats av kommissionen i frågor som rör det uppdrag som anges i artikel 2.
Artikel 4
Medlemmar
1. EGE ska ha högst 15 medlemmar.
2. Medlemmarna ska vara sakkunniga inom det uppdrag som anges i artikel 2.
3. Medlemmarna ska ha personliga mandat.
4. Medlemmarna ska agera oberoende och i det allmännas intresse. Medlemmarna ska i god tid informera den ansvariga kommissionsavdelningen, inom generaldirektoratet för forskning och innovation, om alla intressekonflikter som kan undergräva deras oberoende.
5. Medlemmar som inte längre aktivt kan medverka i EGE:s överläggningar, eller som enligt den ansvariga kommissionsavdelningen inte iakttar bestämmelserna i artikel 339 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller som avgår, ska inte längre inbjudas att delta i gruppens möten och får ersättas under den tid som återstår av deras mandatperiod av en person utsedd av kommissionens ordförande från den reservlista som avses i artikel 5.7.
Artikel 5
Urvalsprocess
1. Urvalet av EGE:s medlemmar ska ske genom en öppen ansökningsomgång som ska offentliggöras i kommissionens register över expertgrupper och liknande organ (registret över expertgrupper). Ansökningsomgången får även offentliggöras på andra sätt, bland annat via särskilda webbplatser. I meddelandet om ansökningsomgången ska urvalskriterierna anges tydligt, bl.a. vilken sakkunskap som krävs för det arbete som ska utföras. Tidsfristen för att inkomma med ansökan ska vara minst fyra veckor.
2. Personer som ansöker om medlemskap ska uppge alla omständigheter som kan ge upphov till en intressekonflikt. Den ansvariga kommissionsavdelningen ska i synnerhet kräva att dessa personer lämnar in en intresseförklaring i form av ett standardformulär för expertgrupper, tillsammans med en aktuell meritförteckning (CV), som en del av ansökan. För att en medlem ska kunna utses med ett personligt mandat ska en vederbörligen ifylld intresseförklaring lämnas in. Bedömningen av intressekonflikter ska utföras i enlighet med de övergripande reglerna.
3. EGE:s medlemmar ska utnämnas av kommissionens ordförande på grundval av ett förslag från den kommissionsledamot som ansvarar för den kommissionsavdelning som tillhandahåller EGE:s sekretariat, bland specialister med kompetens inom de områden som avses i artikel 2, vilka har lämnat in en intresseanmälan i samband med ansökningsomgången.
4. Urvalsförfarandet ska övervakas av en valberedning. I synnerhet ska valberedningen bistå kommissionen med att identifiera och välja ut potentiella medlemmar i EGE och att bedöma deras tillgänglighet och villighet att fungera som sådana. Valberedningen ska bestå av tre medlemmar som utses av den kommissionsledamot som ansvarar för den kommissionsavdelning som tillhandahåller EGE:s sekretariat och ska stödjas av ett sekretariat som tillhandahålls av den ansvariga kommissionsavdelningen. Valberedningen ska göra en bedömning av de behöriga kandidaterna från den förteckning som lämnats in av den ansvariga kommissionsavdelningen på grundval av en första bedömning av alla ansökningar mot urvalskriterierna. Valberedningen ska lägga fram sin rekommendation för den kommissionsledamot som ansvarar för den kommissionsavdelning som tillhandahåller EGE:s sekretariat.
5. Vid urvalet av EGE:s medlemmar ska den ansvariga kommissionsavdelningen sträva efter att i möjligaste mån säkerställa en hög nivå av sakkunskap och pluralism, geografisk balans och könsbalans samt en jämn representation av relevant know-how och relevanta intresseområden, med beaktande av EGE:s uppdrag enligt artikel 2, vilken typ av sakkunskap som krävs, samt kandidaternas intresseanmälan i samband med ansökningsomgången.
6. Medlemmarna ska utses för en mandatperiod på högst tre år. De ska ha kvar sina uppdrag tills de ersätts eller tills deras mandatperiod löper ut. Mandatperioden får förnyas. Medlemskap i EGE ska begränsas till högst tre perioder.
7. Den ansvariga kommissionsavdelningen ska upprätta en reservlista över lämpliga kandidater för utnämning av ersättare. Den ansvariga kommissionsavdelningen ska tillfråga de sökande innan deras namn förs upp på reservlistan.
Artikel 6
Ordförande
EGE ska med enkel majoritet utse en ordförande och en eller två vice ordförande för hela mandatperioden bland sina medlemmar.
Artikel 7
Verksamhet
1. Den ansvariga kommissionsavdelningen ska i nära samarbete med EGE:s ordförande ansvara för att samordna och organisera EGE:s arbete och för att tillhandahålla dess sekretariat.
2. Kommissionstjänstemän från andra kommissionsavdelningar med intresse av överläggningarna får begära att få närvara vid EGE:s och arbetsgruppernas möten.
3. EGE:s arbetsprogram, inklusive etiska analyser som EGE föreslår på eget initiativ, ska godkännas av den ansvariga kommissionsavdelningen. I alla ansökningar om en etisk analys ska parametrarna för den begärda analysen anges. Kommissionen ska, när den begär ett råd från EGE, bestämma en tidsfrist för analysen.
4. EGE:s yttranden ska innefatta rekommendationer. Dessa ska baseras på en översikt över det aktuella läget på de berörda vetenskapliga och tekniska områdena samt en grundlig analys av de relevanta etiska frågorna. De kommissionsavdelningar som berörs ska informeras om de rekommendationer som tagits fram av EGE.
5. EGE ska arbeta kollegialt. Arbetssättet ska på grundval av arbetsordningen säkerställa att alla medlemmar deltar aktivt i gruppens verksamhet. I princip ska gruppen anta sina yttranden och uttalanden med konsensus. Vid omröstning ska medlemmarna fatta beslut med enkel majoritet. De medlemmar som har röstat emot eller avstått från att rösta ska ha rätt att få ett dokument som sammanfattar skälen till deras ståndpunkt (som en reservation) fogat till yttrandet eller uttalandet tillsammans med namn på den eller de medlemmar som har en avvikande mening.
6. Varje yttrande ska sändas till kommissionens ordförande eller till en företrädare som utses av ordföranden. Varje yttrande ska omedelbart offentliggöras och göras tillgängligt på EGE:s webbplats och översändas till Europaparlamentet och rådet efter det att yttrandet antagits av EGE.
7. EGE ska i princip hålla sina möten i kommissionens lokaler i enlighet med de villkor och den tidsplan som den ansvariga kommissionsavdelningen fastställt. EGE ska sammanträda minst sex gånger under en tolvmånadersperiod, motsvarande minst tolv arbetsdagar per år. Ytterligare möten kan hållas vid behov, efter överenskommelse med den ansvariga kommissionsavdelningen.
8. I syfte att förbereda EGE:s analyser och inom ramen för tillgängliga resurser får den ansvariga kommissionsavdelningen inleda undersökningar för att samla in all nödvändig vetenskaplig och teknisk information och etablera nära kontakter med företrädare för de olika etiska organen i medlemsstaterna och i tredjeländer.
9. Den ansvariga kommissionsavdelningen ska organisera ett offentligt rundabordssamtal för att främja dialog och ökad öppenhet för vart och ett av EGE:s yttranden. EGE ska etablera nära kontakter med de kommissionsavdelningar som berörs av de frågor som EGE arbetar med.
10. Om det av verksamhetsmässiga skäl krävs rådgivning i en viss fråga snabbare än vad som skulle vara möjligt om ett yttrande skulle antas, kan ett kort utlåtande eller annan form av analys avges, som vid behov kan följas av en fullständigare analys i form av ett yttrande, samtidigt som hänsyn tas till kravet på öppenhet på samma sätt som för alla andra yttranden. Sådana yttranden ska offentliggöras och göras tillgängliga på EGE:s webbplats. Som en del av sitt arbetsprogram och efter överenskommelse med den ansvariga kommissionsavdelningen får EGE uppdatera ett yttrande om den anser det nödvändigt.
11. EGE:s överläggningar ska vara konfidentiella. Efter överenskommelse med den ansvariga kommissionsavdelningen får EGE med enkel majoritet besluta att dess överläggningar ska vara offentliga.
12. Protokollen om diskussionerna kring varje enskild punkt på dagordningen och de yttranden som EGE avger ska vara ändamålsenliga och fullständiga. Protokollen ska föras av sekretariatet under ordförandens överinseende.
Artikel 8
Arbetsgrupper
1. Den ansvariga kommissionsavdelningen får inrätta arbetsgrupper för att granska särskilda frågor på grundval av direktiv som fastställs av den ansvariga kommissionsavdelningen. Arbetsgrupperna ska handla i enlighet med de övergripande reglerna och ska rapportera till EGE. De ska upplösas så snart de fullgjort sitt uppdrag.
2. Medlemmar i arbetsgrupperna som inte är medlemmar i EGE ska väljas ut genom en öppen ansökningsomgång i enlighet med artikel 5 och de övergripande reglerna (3).
Artikel 9
Inbjudna experter
1. Den ansvariga kommissionsavdelningen får bjuda in experter och företrädare för relevanta organisationer med särskild sakkunskap eller särskilda perspektiv att delta i arbetet i EGE eller dess arbetsgrupper på ad hoc-basis för att diskutera en fråga på dagordningen.
2. Den ansvariga kommissionsavdelningen får också anlita externa experter som för ett visst ändamål deltar i EGE:s arbete, om det anses nödvändigt för att kunna täcka det breda spektrum av etiska frågor som rör framsteg inom vetenskap och ny teknik,
Artikel 10
Arbetsordning
På initiativ av och enligt överenskommelse med den ansvariga kommissionsavdelningen ska EGE anta sin arbetsordning med enkel majoritet, på grundval av standardarbetsordningen för expertgrupper, i enlighet med de övergripande reglerna.
Artikel 11
Tystnadsplikt och hantering av säkerhetsskyddsklassificerad information
Medlemmarna i EGE och dess arbetsgrupper, liksom inbjudna experter och valberedningens medlemmar, omfattas av tystnadsplikt som genom fördragen och deras genomförandebestämmelser binder samtliga medlemmar av unionens institutioner och institutionernas anställda, samt av kommissionens säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade unionsuppgifter i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 (4) och (EU, Euratom) 2015/444 (5). Om de åsidosätter dessa skyldigheter får kommissionen vidta alla lämpliga åtgärder.
Artikel 12
Öppenhet
1. EGE och dess arbetsgrupper ska registreras och medlemmarnas namn ska offentliggöras i registret över expertgrupper.
2. Alla relevanta handlingar, t.ex. dagordningar, protokoll och deltagarnas inlagor, ska göras tillgängliga antingen i registret över expertgrupper eller via en länk från registret till en särskild webbplats där denna information finns att tillgå. Inga krav på att användarna ska registrera sig eller andra restriktioner ska finnas för att få tillgång till de särskilda webbplatserna. Dagordningen och andra relevanta bakgrundsdokument ska offentliggöras i god tid före mötet, och protokollet ska offentliggöras inom rimlig tid därefter. Undantag från offentliggörande ska endast medges när det bedöms att ett utlämnande av handlingen skulle undergräva skyddet för det allmänna samhällsintresset eller privata intressen i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (6).
Artikel 13
Möteskostnader
1. Deltagarna i EGE:s och arbetsgruppernas arbete ska inte ersättas för sina tjänster.
2. Deltagarna i EGE:s och arbetsgruppernas arbete samt medlemmarna i valberedningen ska få sina utgifter för resor och uppehälle ersatta av kommissionen. Ersättningen ska betalas ut i enlighet med gällande regler inom kommissionen och inom ramen för tillgängliga anslag som tilldelas kommissionen enligt det årliga förfarandet för resurstilldelning.
Artikel 14
Upphävande
Beslut (EU) 2016/835 ska upphöra att gälla från och med den 28 maj 2021.
Artikel 15
Tillämplighet
Med undantag för artikel 5 och artikel 13 ska detta beslut tillämpas från och med den 28 maj 2021.
Utfärdat i Bryssel den 9 februari 2021.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) Kommissionens beslut (EU) 2016/835 av den 25 maj 2016 om förnyat mandat för Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik (EUT L 140, 27.5.2016, s. 21).
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
(3) Se artiklarna 10 och 14.2 i de övergripande reglerna.
(4) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 41).
(5) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43). Dessa undantag syftar till att skydda den allmänna säkerheten, militära angelägenheter, internationella relationer, den finansiella, monetära och ekonomiska politiken, enskilda personers privatliv och integritet, kommersiella intressen, domstolsförfaranden och juridisk rådgivning, inspektioner/utredningar/revisioner och institutionens beslutsförfarande.
10.2.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 46/40 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2021/157
av den 9 februari 2021
om ändring av genomförandebeslut (EU) 2019/1616 vad gäller industriventiler, svetsprocedurer, utrustning för kylsystem och värmepumpar, eldrörspannor, industriella rörledningar av metalliska material, koppar och kopparlegeringar, utrustning och tillbehör för gasol samt säkerhetskomponenter till skydd mot otillåten tryckförhöjning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (1), särskilt artikel 10.6, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/68/EU (2) ska tryckbärande anordningar och aggregat enligt artikel 4.1 och 4.2 i det direktivet som överensstämmer med harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning förutsättas överensstämma med de väsentliga säkerhetskrav i bilaga I till det direktivet som omfattas av dessa standarder eller delar av dem. |
(2) |
Genom skrivelse M/071 av den 1 augusti 1994 begärde kommissionen att Europeiska standardiseringskommittén (nedan kallad CEN) skulle utarbeta de produktrelaterade standarderna och standarderna av övergripande karaktär till stöd för Europaparlamentets och rådets direktiv 97/23/EG när det gäller tryckbärande anordningar (3). Det direktivet ersattes av direktiv 2014/68/EU utan att de väsentliga säkerhetskraven i bilaga I till direktiv 97/23/EG ändrades. |
(3) |
På grundval av skrivelse M/071 och för att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen har CEN reviderat och ändrat vissa av de befintliga harmoniserade standarderna. Närmare bestämt reviderade CEN de harmoniserade standarderna EN ISO 4126-3:2006, EN 12542:2010 och EN 13175:2014, vilket resulterade i antagandet av de harmoniserade standarderna EN ISO 4126-3:2020 för säkerhetskomponenter, EN 12542:2020 och EN 13175:2019+A1:2020 för utrustning och tillbehör för gasol, den harmoniserade standarden EN 12735-1:2016, vilket ledde till antagandet av den harmoniserade standarden EN 12735-1:2020 för koppar och kopparlegeringar, och den harmoniserade standarden EN 12953-5:2002, vilket ledde till antagandet av den harmoniserade standarden EN 12953-5:2020 för eldrörspannor. CEN reviderade också de harmoniserade standarderna EN 14276-1:2006+A1:2011 och EN 14276-2:2007+A1:2011, vilket resulterade i antagandet av de harmoniserade standarderna EN 14276-1:2020 och EN 14276-2:2020 för tryckbärande anordningar för kylsystem och värmepumpar samt den harmoniserade standarden EN ISO 15620:2000, vilket ledde till antagandet av den harmoniserade standarden EN ISO 15620:2019 för svetsning. |
(4) |
CEN reviderade och ändrade dessutom en rad harmoniserade standarder för industriventiler. Närmare bestämt ändrade CEN de harmoniserade standarderna EN ISO 16135:2006, EN ISO 16136:2006, EN ISO 16137:2006, EN ISO 16138:2006, EN ISO 16139:2006 och EN ISO 21787:2006. CEN reviderade också den harmoniserade standarden EN 16767:2016, vilket ledde till antagandet av den harmoniserade standarden EN 16767:2020 för industriventiler. |
(5) |
CEN ändrade också de harmoniserade standarderna EN 13480-2:2017 och EN 13480-3:2017 för industriella rörledningar av metalliska material. |
(6) |
Kommissionen har tillsammans med CEN bedömt om dessa standarder för tryckbärande anordningar som ändrats eller reviderats av CEN överensstämmer med skrivelse M/071. |
(7) |
De standarder för tryckbärande anordningar som ändrats eller reviderats av CEN uppfyller de krav som de syftar till att omfatta och som avses i bilaga I till direktiv 2014/68/EU. Därför bör hänvisningar till dessa standarder offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. |
(8) |
Hänvisningar till ändrade eller reviderade versioner av standarder bör offentliggöras för standarderna EN 12542:2010, EN 12735-1:2016, EN 12953-5:2002, EN 13175:2014, EN 13480-2:2017, EN 13480-3:2017, EN 14276-1:2006+A1:2011, EN 14276-2:2007+A1:2011, EN 16767:2016, EN ISO 15620:2000, EN ISO 16135:2006, EN ISO 16136:2006, EN ISO 16137:2006, EN ISO 16138:2006, EN ISO 16139:2006, EN ISO 21787:2006 och EN ISO 4126-3:2006. Det är därför nödvändigt att återkalla hänvisningarna till standarderna EN 12542:2010, EN 12735-1:2016, EN 12953-5:2002, EN 13175:2014, EN 13480-3:2017, EN 14276-1:2006+A1:2011, EN 14276-2:2007+A1:2011, EN 16767:2016, EN ISO 15620:2000, EN ISO 16135:2006, EN ISO 16136:2006, EN ISO 16137:2006, EN ISO 16138:2006, EN ISO 16139:2006, EN ISO 21787:2006 och EN ISO 4126-3:2006 från Europeiska unionens officiella tidning (4). |
(9) |
För att ge tillverkarna tillräckligt med tid för att anpassa sina produkter till de ändrade eller reviderade versionerna av harmoniserade standarder för industriventiler, svetsprocedurer, utrustning för kylsystem och värmepumpar, eldrörspannor, industriella rörledningar av metalliska material, koppar och kopparlegeringar, utrustning och tillbehör för gasol samt säkerhetskomponenter till skydd mot otillåten tryckförhöjning, är det nödvändigt att senarelägga återkallandet av hänvisningarna till dessa standarder. |
(10) |
I bilaga I till kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1616 (5) förtecknas hänvisningar till de harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för direktiv 2014/68/EU. Hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN ISO 4126-3:2020, EN 12542:2020, EN 12735-1:2020, EN 12953-5:2020, EN 13175:2019+A1:2020, EN 13480-3:2017, EN 13480-3:2017/A2:2020, EN 13480-3:2017/A3:2020, EN 14276-1:2020, EN 14276-2:2020, EN ISO 15620:2019, EN ISO 16135:2006, EN ISO 16135:2006/A1:2019, EN ISO 16136:2006, EN ISO 16136:2006/A1:2019, EN ISO 16137:2006, EN ISO 16137:2006/A1:2019, EN ISO 16138:2006, EN ISO 16138:2006/A1:2019, EN ISO 16139:2006, EN ISO 16139:2006/A1:2019, EN 16767:2020, EN ISO 21787:2006 och EN ISO 21787:2006/A1:2019 bör införas i den bilagan. |
(11) |
I bilaga II till genomförandebeslut (EU) 2019/1616 förtecknas hänvisningar till de harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för direktiv 2014/68/EU som återkallas från Europeiska unionens officiella tidning. Hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN 12542:2010, EN 12735-1:2016, EN 12953-5:2002, EN 13175:2014, EN 13480-3:2017, EN 14276-1:2006+A1:2011, EN 14276-2:2007+A1:2011, EN 16767:2016, EN ISO 15620:2000, EN ISO 16135:2006, EN ISO 16136:2006, EN ISO 16137:2006, EN ISO 16138:2006, EN ISO 16139:2006, EN ISO 21787:2006 och EN ISO 4126-3:2006 bör införas i den bilagan. |
(12) |
Hänvisningen till den harmoniserade standarden EN 13480-2:2017 och hänvisningarna till dess ändringar EN 13480-2:2017/A1:2018, EN 13480-2:2017/A2:2018 och EN 13480-2:2017/A3:2018 är införda i bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2019/1616. Standarden EN 13480-2:2017 har ändrats ytterligare. Det är lämpligt att ersätta den berörda posten i den bilagan med hänvisningen till ändringen EN 13480-2:2017/A7:2020. |
(13) |
Genomförandebeslut (EU) 2019/1616 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(14) |
Överensstämmelse med en harmoniserad standard ger en presumtion om överensstämmelse med motsvarande väsentliga krav i unionens harmoniserade lagstiftning från och med dagen för offentliggörande av hänvisningen till en sådan standard i Europeiska unionens officiella tidning. Detta beslut bör därför träda i kraft samma dag som det offentliggörs. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2019/1616 ska ändras i enlighet med bilaga I till det här beslutet.
Artikel 2
Bilaga II till genomförandebeslut (EU) 2019/1616 ska ändras i enlighet med bilaga II till det här beslutet.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 9 februari 2021.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/68/EU av den 15 maj 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av tryckbärande anordningar (EUT L 189, 27.6.2014, s. 164).
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 97/23/EG av den 29 maj 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tryckbärande anordningar (EGT L 181, 9.7.1997, s. 1).
(4) EUT C 326, 14.9.2018, s. 94.
(5) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1616 av den 27 september 2019 om de harmoniserade standarder för tryckbärande anordningar som utarbetats till stöd för Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/68/EU (EUT L 250, 30.9.2019, s. 95).
BILAGA I
Bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2019/1616 ska ändras på följande sätt:
1. |
Post 11 ska ersättas med följande:
|
2. |
Följande poster ska läggas till:
|
BILAGA II
I bilaga II till genomförandebeslut (EU) 2019/1616 ska följande poster läggas till:
Nr |
Hänvisning till standard |
Datum för återkallande |
”22. |
EN 12542:2010 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) – Serietillverkade svetsade cylindriska stålcisterner för lagring av gasol (LPG) med en volym av högst 13 m3 – Konstruktion och tillverkning |
10 augusti 2022 |
23. |
EN 12735-1:2016 Koppar och kopparlegeringar – Rör – Sömlösa runda kopparrör för kyl- och luftkonditioneringssystem – Del 1: Rör för ledningssystem |
10 augusti 2022 |
24. |
EN 12953-5:2002 Eldrörspannor – Del 5: Tillverkningskontroll, dokumentering och märkning av pannans tryckbärande delar |
10 augusti 2022 |
25. |
EN 13175:2014 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) – Specifikation och provning av ventiler och utrustning för gasoltankar |
10 augusti 2022 |
26. |
EN 13480-3:2017 Industriella rörledningar av metalliska material – Del 3: Konstruktion och beräkning |
10 augusti 2022 |
27. |
EN 14276-1:2006+A1:2011 Tryckutrustning för kylsystem och värmepumpar – Del 1: Kärl – Generella krav |
10 augusti 2022 |
28. |
EN 14276-2:2007+A1:2011 Tryckutrustning för kylsystem och värmepumpar – Del 2: Rör – Allmänna fordringar |
10 augusti 2022 |
29. |
EN 16767:2016 Industriventiler – Backventiler av stål eller gjutjärn |
10 augusti 2022 |
30. |
EN ISO 15620:2000 Svetsning – Friktionssvetsning av metalliska material (ISO 15620:2000) |
10 augusti 2022 |
31. |
EN ISO 16135:2006 Industriventiler – Kulventiler av termoplast (ISO 16135:2006) |
10 augusti 2022 |
32. |
EN ISO 16136:2006 Industriventiler – Vridspjällsventiler av termoplast (ISO 16136:2006) |
10 augusti 2022 |
33. |
EN ISO 16137:2006 Industriventiler – Backventiler av termoplast (ISO 16137:2006) |
10 augusti 2022 |
34. |
EN ISO 16138:2006 Industriventiler – Membranventiler av termoplast (ISO 16138:2006) |
10 augusti 2022 |
35. |
EN ISO 16139:2006 Industriventiler – Kilslidsventiler av termoplast (ISO 16139:2006) |
10 augusti 2022 |
36. |
EN ISO 21787:2006 Industriventiler – Kägelventiler av termoplast (ISO 21787:2006) |
10 augusti 2022 |
37. |
EN ISO 4126-3:2006 Rörledningsarmatur – Säkerhetskomponenter till skydd mot otillåten tryckförhöjning – Del 3: Säkerhetsventiler och sprängbleck i kombination (ISO 4126-3:2006) |
10 augusti 2022” |
ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER
10.2.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 46/47 |
ARBETSORDNING FÖR EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
Januari 2021
INGRESS
1. |
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén företräder de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället. Kommittén är ett rådgivande institutionellt organ som inrättades genom Romfördraget 1957. |
2. |
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs rådgivande funktion ger ledamöterna, och därmed de organisationer som de representerar, möjlighet att delta i Europeiska unionens beslutsprocess. I de ibland diametralt motsatta uppfattningar som kommer till uttryck och den dialog som kommittéledamöterna för återspeglas inte bara åsikterna hos de traditionella arbetsmarknadsparterna, dvs. arbetsgivarna (grupp I) och arbetstagarna (grupp II), utan även hos alla de andra ekonomiska och sociala intressegrupper som är representerade (grupp III). Denna sakkunskap, denna dialog och den strävan efter samförstånd som detta ger upphov till kan öka kvaliteten och trovärdigheten i Europeiska unionens politiska beslut, genom att göra det lättare för EU-medborgarna att förstå och godta dessa beslut och öka den öppenhet och insyn som är oumbärlig för demokratin. |
3. |
EESK har en speciell funktion bland EU:s institutioner: Kommittén är det utan jämförelse främsta organet när det gäller att representera och fungera som debattforum för det organiserade civila samhället och utgör en viktig förbindelselänk mellan det organiserade civila samhället och Europeiska unionens institutioner. |
4. |
Eftersom Europeiska ekonomiska och sociala kommittén är ett forum för såväl diskussion som utarbetande av yttranden bidrar den till att uppfylla kravet på en bättre demokratisk förankring av Europeiska unionens utveckling, och även av EU:s förbindelser med olika ekonomiska och sociala grupper i tredjeländer. På detta sätt bidrar kommittén till utvecklingen av en verklig europeisk medvetenhet. |
5. |
För att utföra sitt uppdrag antog kommittén den 17 juli 2002 sin arbetsordning i enlighet med artikel 260 andra stycket i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (1). |
6. |
Den senaste versionen av arbetsordningen antogs av kommittén vid plenarsessionen den 28 januari 2021. |
AVDELNING I
KOMMITTÉNS ORGANISATION
KOMMITTÉNS TILLTRÄDE
Artikel 1
1. Kommittén ska utöva sin verksamhet i femårsperioder.
2. Kommitténs första sammanträde i början av varje ny femårig mandatperiod ska sammankallas av den äldsta ledamoten och hållas senast 25 arbetsdagar efter dagen för rådets beslut om utnämning av en majoritet av kommitténs ledamöter.
3. Kommitténs ledamöter är inte bundna av några instruktioner. De fullgör i unionens allmänna intresse sina skyldigheter under full oavhängighet.
4. När de fullgör sina skyldigheter och under sina resor till och från sammanträdesorten åtnjuter ledamöterna den immunitet och de privilegier som fastställs i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier. Närmare bestämt åtnjuter de fri rörlighet, personlig okränkbarhet och immunitet.
5. Kommittén ska se till att principerna om jämställdhet mellan könen och om icke-diskriminering, såsom dessa fastställs i unionsrätten, efterlevs i all dess politik. Kommittén ska se till att andelen kvinnor i alla kommitténs organ är högre än deras andel i plenarförsamlingen. Presidiet ska göra en bedömning av hur könsfördelningen utvecklas och vid behov anta konkreta rekommendationer. I slutet av varje halv mandatperiod ska en rapport läggas fram för presidiet med en utvärdering av utvecklingen.
Artikel 2
1. Kommittén ska bestå av följande organ: plenarförsamlingen, presidiet, ordföranden och sektionerna.
2. Kommittén ska vara indelad i tre grupper vars sammansättning och roll fastställs i artikel 30.
Artikel 3
1. Kommittén erkänner och ansluter sig till följande symboler för Europeiska unionen:
a) |
Flaggan, som föreställer en cirkel av tolv gula stjärnor på blå botten. |
b) |
Hymnen, som grundas på ”Hymn till glädjen” i Ludwig van Beethovens nionde symfoni. |
c) |
Mottot ”Förenade i mångfalden”. |
2. Kommittén ska högtidlighålla Europadagen den 9 maj.
3. Flaggan ska visas i kommitténs byggnader och vid officiella arrangemang.
4. Hymnen ska spelas när den konstituerande plenarsessionen öppnas vid mandatperiodens början och vid andra högtidliga plenarsammanträden, särskilt för att välkomna stats- eller regeringschefer eller för att hälsa nya ledamöter välkomna efter en utvidgning.
PRESIDIET
Artikel 4
1. Valet av presidiemedlemmar ska återspegla en övergripande och geografisk balans mellan grupperna, med minst en och högst tre företrädare för varje medlemsstat. Grupperna ska förhandla om och utarbeta ett förslag till presidiets sammansättning som ska läggas fram för plenarförsamlingen.
Presidiet ska bestå av
a) |
ordföranden och de båda vice ordförandena, |
b) |
de tre gruppordförandena, valda i enlighet med artikel 30, |
c) |
sektionsordförandena, |
d) |
ett varierande antal ledamöter, som inte får överstiga antalet medlemsstater. |
2. Ordföranden ska växelvis väljas bland de tre gruppernas medlemmar.
3. Ordföranden och vice ordförandena kan inte bli omvalda. Under den period på två och ett halvt år som följer direkt efter mandatperiodens slut får ordföranden inte vara presidiemedlem i egenskap av vice ordförande, gruppordförande eller sektionsordförande.
4. Vice ordförandena ska väljas bland medlemmarna av de två grupper som ordföranden inte tillhör.
Artikel 5
1. Under det första sammanträdet, som hålls i enlighet med artikel 1, ska kommittén under ledning av den äldsta ledamoten bland sina ledamöter välja sin ordförande, sina båda vice ordförande, sektionernas ordförande och alla andra presidiemedlemmar utom gruppordförandena för en period på två och ett halvt år räknat från dagen för kommitténs tillträde.
2. Under den äldsta ledamotens ledning får enbart frågor som rör dessa val diskuteras.
Artikel 6
Det sammanträde där presidiet väljs för den femåriga mandatperiodens sista två och ett halvt år ska sammankallas av den avgående ordföranden. Det ska hållas i början av plenarsessionen den månad då det första presidiets mandat löper ut och under den avgående ordförandens ledning.
Artikel 7
1. Kommittén kan bland ledamöterna tillsätta en valberedning bestående av en företrädare för varje medlemsstat, med uppgift att ta emot kandidaturerna och lägga fram en lista med kandidater för plenarförsamlingen i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.
2. Kommittén ska rösta om listan eller listorna med kandidater till ordförandeskapet och presidiet i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.
3. Kommittén ska, eventuellt i flera valomgångar, välja alla presidiemedlemmar utom gruppordförandena enligt ett röstningsförfarande där en eller flera namnlistor är föremål för omröstning.
4. Omröstning får enbart ske om det föreligger fullständiga listor med kandidater som uppfyller bestämmelserna i artikel 4 och som åtföljs av en förklaring i vilken varje kandidat lämnar sitt godkännande.
5. Kandidaterna på den lista som fått flest, dock minst en fjärdedel, av de giltiga rösterna ska anses vara valda till presidiemedlemmar.
6. Plenarförsamlingen ska därefter med enkel majoritet välja kommitténs ordförande och vice ordförande.
7. Kommittén ska därefter med enkel majoritet välja sektionernas ordförande.
8. Kommittén ska slutligen rösta om presidiet i dess helhet. Presidiet måste få minst två tredjedelar av de giltiga rösterna.
Artikel 8
En presidiemedlem ska, om han eller hon är förhindrad att utöva sitt mandat eller i de fall som anges i artikel 75.2, ersättas under återstoden av mandatperioden i enlighet med artikel 7. Plenarförsamlingen ska rösta om det förslag till ersättare som utarbetats av den berörda gruppen.
Artikel 9
1. Ordföranden ska sammankalla presidiet på eget initiativ eller på begäran av tio ledamöter.
2. Ett protokoll ska upprättas för varje presidiesammanträde. Detta protokoll ska läggas fram för presidiet för godkännande.
3. Presidiet ska fastställa sina egna procedurregler.
4. Presidiet ska fastställa kommitténs organisation och interna funktionssätt. Det ska anta arbetsordningens tillämpningsföreskrifter efter samråd med grupperna.
5. Presidiet och ordföranden ska utöva de befogenheter i fråga om budget och finanser som fastställs i förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget och kommitténs arbetsordning.
6. Presidiet ska anta tillämpningsbestämmelserna om resekostnadsersättning och traktamenten till ledamöterna, till deras suppleanter som utnämnts i enlighet med artikel 21, till de delegater och deras suppleanter som utnämnts i enlighet med artikel 27 och till de sakkunniga som utnämnts i enlighet med artikel 26, med beaktande av de budgetmässiga och finansiella förfarandena.
7. Presidiet ska vara politiskt ansvarigt för kommitténs allmänna ledning. Det ska i synnerhet säkerställa att kommitténs, dess organs och dess personals verksamhet bedrivs i överensstämmelse med kommitténs institutionella roll.
8. Presidiet ska ansvara för att personal, budget och tekniska resurser används på bästa sätt när kommittén utför de uppgifter som den tilldelats i fördragen. Presidiet ska bland annat delta i budgetarbetet och i organisationen av sekretariatet.
9. Presidiet kan bilda tillfälliga arbetsgrupper bestående av presidiemedlemmar för att behandla alla frågor som faller inom dess befogenhetsområde. Andra ledamöter kan också delta i dessa gruppers arbete såvida inte frågan som diskuteras rör tillsättning av tjänstemän.
10. På grundval av en för detta syfte framtagen rapport ska presidiet var sjätte månad granska uppföljningen av de yttranden som kommittén avgett.
11. På begäran av en ledamot eller av generalsekreteraren ska presidiet klargöra tolkningen av arbetsordningens bestämmelser och tillämpningsföreskrifter. Presidiets slutsatser ska vara bindande, med förbehåll för en möjlighet att överklaga till plenarförsamlingen, som ska avgöra frågan i sista hand.
12. I samband med att en ny femårig mandatperiod inleds ska det avgående presidiet svara för den löpande verksamheten fram till den nytillsatta kommitténs första sammanträde. I undantagsfall kan det ge en ledamot av den avgående kommittén i uppgift att utföra enstaka eller tidsbegränsade uppgifter som kräver särskilda sakkunskaper.
Artikel 10
Inom ramen för samarbetet mellan institutionerna kan presidiet ge ordföranden mandat att sluta samarbetsavtal med Europeiska unionens institutioner och organ.
Artikel 11
1. En finans- och budgetkommitté ska inrättas med uppgift att bistå presidiet och ordföranden med råd samt förbereda samtliga förslag till beslut som presidiet ska anta i finans-, budget- och organisationsfrågor.
2. En av kommitténs båda vice ordförande ska fungera som finans- och budgetkommitténs ordförande.
Finans- och budgetkommittén ska bestå av tolv medlemmar som utnämns av presidiet på förslag av grupperna.
3. Finans- och budgetkommittén ska utarbeta förslag till kommitténs budget, lägga fram det för presidiet för godkännande samt försäkra sig om att budgeten genomförs korrekt och att rapporteringskravet efterlevs.
Finans- och budgetkommittén ska ge råd om
— |
alla viktiga frågor som kan äventyra en sund förvaltning av anslagen eller förhindra att de fastställda målen uppnås, i synnerhet när det gäller prognoser för användningen av dessa anslag, |
— |
genomförandet av den aktuella budgeten, överföringar av anslag, budgetkonsekvenser med koppling till tjänsteförteckningar, administrativa anslag och transaktioner i samband med fastighetsprojekt; den ska då göra en bedömning av den aktuella situationen och föreslå framtida åtgärder, |
— |
övervakningen av förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, i nära samarbete med generalsekreteraren och Europaparlamentets föredragande. |
4. Kommitténs budget ska vara förenlig med principerna om enhet och riktighet i budgeten, ettårighet, jämvikt, en enda beräkningsenhet, universalitet, specificering, sund ekonomisk förvaltning samt öppenhet.
5. För specifika ytterligare frågor kan presidiet delegera andra befogenheter till finans- och budgetkommittén.
6. Finans- och budgetkommittén ska fatta sina beslut i enlighet med sina interna procedurregler, som bör omfatta följande:
a) |
De förslag som den antar enhälligt ska läggas fram för presidiet för godkännande utan debatt. |
b) |
De förslag som den antar med enkel majoritet eller som den avslår ska åtföljas av en motivering inför presidiets senare behandling av dem. |
7. Finans- och budgetkommittén ska lägga fram en årlig rapport för presidiet.
8. Finans- och budgetkommitténs ordförande ska leda den delegation som ansvarar för förhandlingarna med Europeiska unionens budgetmyndighet och rapportera om förhandlingarna till presidiet.
9. Sekretariatet ska tillhandahålla all den information som finans- och budgetkommittén behöver för att kunna utöva sin rådgivande funktion gentemot presidiet och kommitténs ordförande.
Artikel 12
1. En kommunikationskommitté ska inrättas med uppgift att ge nödvändiga impulser till kommitténs kommunikationsstrategi och säkerställa uppföljningen av denna strategi. Dess uppdrag ska innefatta en rådgivande funktion gentemot presidiet och kommitténs ordförande.
2. En av kommitténs båda vice ordförande ska fungera som kommunikationskommitténs ordförande. Kommunikationskommittén ska bestå av tolv medlemmar som utnämns av presidiet på förslag av grupperna.
3. Kommunikationskommittén ska samordna verksamheten i de strukturer som svarar för kommunikation, kontakter med press och media och kultur samt försäkra sig om att denna verksamhet stämmer överens med den strategi och de program som godkänts.
4. Kommunikationskommittén ska för presidiet varje år lägga fram en årlig verksamhetsrapport om fullgörandet av dess uppgifter och ett arbetsprogram för det kommande året.
ORDFÖRANDESKAPET OCH ORDFÖRANDEN
Artikel 13
1. Ordförandeskapet ska bestå av ordföranden och de båda vice ordförandena.
2. Kommitténs ordförandeskap ska sammanträda med gruppordförandena för att förbereda presidiets och plenarförsamlingens arbete. Sektionernas ordförande kan bjudas in att delta i dessa sammanträden.
3. Kommitténs ordförandeskap ska minst två gånger om året sammanträda med gruppernas och sektionernas ordförande för att planera kommitténs arbete och utvärdera dess utveckling.
Artikel 14
1. Ordföranden ska leda kommitténs och dess organs verksamhet i enlighet med fördraget och bestämmelserna i denna arbetsordning. Ordföranden ska förfoga över de befogenheter som krävs för att genomföra kommitténs överläggningar eller se till att de genomförs samt säkerställa att de fortlöper smidigt.
2. Ordföranden ska fortlöpande involvera vice ordförandena i sin verksamhet; han eller hon kan tilldela dem särskilda uppdrag eller befogenheter som faller inom ordförandens befogenhetsområde.
3. Ordföranden kan tilldela generalsekreteraren särskilda tidsbegränsade uppdrag.
4. Ordföranden ska representera kommittén. Han eller hon får delegera denna representationsbefogenhet till en vice ordförande eller vid behov till en ledamot.
5. Ordföranden ska inför kommittén redogöra för de insatser och åtgärder som vidtagits på kommitténs vägnar under tiden mellan plenarsessionerna. Dessa redogörelser ska inte följas av någon debatt.
6. När ordföranden har blivit vald ska han eller hon för plenarförsamlingen lägga fram sitt arbetsprogram för sin mandatperiod. Han eller hon ska också lägga fram en resultatöversikt i slutet av sin mandatperiod.
Dessa båda redogörelser kan bli föremål för debatt inom plenarförsamlingen.
Artikel 15
De båda vice ordförandena ska fungera som ordförande för finans- och budgetkommittén respektive kommunikationskommittén och vara underställda kommitténs ordförande.
Artikel 16
1. Det utvidgade ordförandeskapet ska bestå av kommitténs ordförande och båda vice ordförande samt gruppernas ordförande.
2. Det utvidgade ordförandeskapet ska ha till uppgift att
a) |
förbereda och underlätta presidiets och plenarförsamlingens arbete, |
b) |
i brådskande fall eller under exceptionella omständigheter underlätta nödvändiga beslut. |
Med tanke på detta får sektionernas och de rådgivande utskottens ordförande samt andra personer bjudas in att delta i det utvidgade ordförandeskapets sammanträden.
3. Det utvidgade ordförandeskapet ska sammanträda minst två gånger per år med sektionernas och de rådgivande utskottens ordförande för att utarbeta kommitténs arbetsprogram och utvärdera genomförandet av programmet.
SEKTIONER
Artikel 17
1. Kommittén ska bestå av sex sektioner. Ytterligare sektioner kan dock inrättas av plenarförsamlingen på förslag av presidiet inom de områden som omfattas av fördragen.
2. Kommittén ska inrätta sektionerna under den konstituerande plenarsessionen i början av varje ny femårig mandatperiod.
3. Förteckningen över sektionerna och deras ansvarsområden kan ses över i samband med varje ny femårig mandatperiod.
Artikel 18
1. Sektionernas medlemsantal ska fastställas av kommittén på förslag av presidiet.
2. Med undantag för ordföranden ska varje kommittéledamot vara medlem av minst en sektion.
3. Ingen får tillhöra fler än två sektioner, såvida han eller hon inte kommer från en medlemsstat som har nio ledamöter eller färre. Ingen får dock tillhöra fler än tre sektioner.
4. Sektionernas medlemmar ska utnämnas av kommittén för en period på två och ett halvt år med möjlighet till förlängning.
5. En sektionsmedlem ska ersättas enligt förfarandet för utnämning av sektionsmedlemmar.
Artikel 19
1. En sektions presidium ska väljas för en period på två och ett halvt år och bestå av tolv medlemmar, varav en ordförande och tre vice ordförande, dvs. en från varje grupp.
2. Sektionernas ordförande och övriga medlemmar av sektionernas presidier ska väljas av kommittén.
3. Sektionernas ordförande och övriga medlemmar av sektionernas presidier kan bli omvalda.
4. Efter en period på två och ett halvt år ska ordförandeskapet för tre sektioner växla mellan grupperna. En och samma grupp får inte inneha ordförandeskapet för en sektion under mer än fem år i följd.
Artikel 20
1. Sektionerna ska ha till uppgift att anta yttranden eller informationsrapporter om de frågor som remitteras till dem enligt artikel 37 i denna arbetsordning.
2. För att behandla en fråga som remitterats till en sektion kan denna bland sina medlemmar tillsätta en studiegrupp eller förslagsgrupp eller utnämna en föredragande utan studiegrupp.
3. Utnämningen av föredragande, och i förekommande fall medföredragande, samt sammansättningen av studie- och förslagsgrupper ska fastställas på grundval av förslag från grupperna.
4. För att studiegrupperna ska kunna inrättas snabbt – och under förutsättning att de tre gruppordförandena är överens om förslaget till utnämning av föredragande och eventuella medföredragande samt om studie- och förslagsgruppernas sammansättning – ska sektionsordförandena vidta nödvändiga åtgärder för att arbetet ska påbörjas.
5. Föredraganden ska, i förekommande fall med stöd av sin sakkunniga, ansvara för uppföljningen av yttrandet efter det att det antagits vid en plenarsession. Föredraganden ska i detta arbete bistås av den berörda sektionens sekretariat. Sektionen ska informeras om uppföljningen.
6. Studiegrupperna får inte bli permanenta, utom i undantagsfall som kräver förhandstillstånd från presidiet med avseende på den aktuella perioden på två och ett halvt år.
Artikel 21
1. En kommittéledamot som är förhindrad att närvara under det förberedande arbetet kan låta sig företrädas av sin suppleant.
2. Suppleanter ska aldrig ha rösträtt.
3. När en ledamot är ordförande för en sektion eller för en studiegrupp, medlem av ett sektionspresidium eller föredragande, får han eller hon i denna funktion inte ersättas av sin suppleant.
4. Suppleantens namn och befattning ska meddelas kommitténs presidium för godkännande.
5. Vid det förberedande arbetet ska suppleanten ha samma funktion som den ledamot som han eller hon ersätter och omfattas av samma bestämmelser i fråga om resekostnadsersättning och traktamenten.
UNDERKOMMITTÉER OCH HUVUDFÖREDRAGANDE
Artikel 22
1. På initiativ av presidiet kan kommittén i undantagsfall inrätta underkommittéer bestående av kommittéledamöter som i strikt övergripande frågor av allmän karaktär ska utarbeta utkast till yttranden eller informationsrapporter som först ska läggas fram för presidiet och därefter för överläggningar inom kommittén.
2. Under perioderna mellan plenarsessionerna kan presidiet inrätta underkommittéer med förbehåll för kommitténs godkännande i efterhand. En underkommitté kan bara inrättas för ett enda ärende. Den ska upplösas så snart kommittén röstat om det utkast till yttrande eller informationsrapport som underkommittén utarbetat.
3. När en fråga berör flera sektioners ansvarsområden ska underkommittén bestå av medlemmar från de berörda sektionerna.
4. De regler som gäller sektionerna ska tillämpas analogt på underkommittéerna.
Artikel 23
I synnerhet när det gäller remisser om frågor som är av underordnad betydelse eller av brådskande karaktär kan kommittén utnämna en huvudföredragande som föredrar ärendet för plenarförsamlingen, ensam och utan föregående behandling i sektionen.
OBSERVATIONSGRUPPER, HEARINGAR OCH SAKKUNNIGA
Artikel 24
1. När en fråga på grund av sin art, omfattning och komplexitet kräver särskild flexibilitet med avseende på arbetsmetoder, förfaranden och arbetsinstrument kan kommittén inrätta en observationsgrupp.
2. En observationsgrupp ska inrättas på beslut av plenarförsamlingen som bekräftar ett beslut som tidigare fattats av presidiet på förslag av en grupp eller en sektion.
3. I beslutet om att inrätta en observationsgrupp ska dess syfte, struktur, sammansättning och varaktighet fastställas.
4. Observationsgrupperna kan utarbeta ett årligt informationsdokument om tillämpningen av fördragets övergripande klausuler (socialklausulen, miljöklausulen och konsumentskyddsklausulen) och deras inverkan på Europeiska unionens politik. Denna rapport kan efter beslut av plenarförsamlingen översändas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
5. Varje observationsgrupp ska arbeta under överinseende och kontroll av en sektion.
Artikel 25
Om betydelsen av en fråga om ett visst ämne motiverar det kan kommitténs olika organ och arbetsstrukturer höra personer som inte tillhör kommittén. Om dessa personers närvaro medför merkostnader ska den berörda instansen på förhand begära tillstånd från kommitténs presidium och lägga fram ett program i vilket den preciserar de aspekter av ämnet där den anser att det krävs hjälp utifrån.
Artikel 26
1. Vid behov och för att förbereda specifika uppgifter kan gruppernas ordförande på förslag av föredragandena och/eller medföredragandena utnämna sakkunniga.
2. Gruppernas ordförande kan också utnämna sakkunniga för grupperna.
3. De sakkunniga ska delta i det förberedande arbetet på samma villkor som ledamöterna när det gäller resekostnadsersättningar och traktamenten.
4. Vid behov får sakkunniga som anlitats av föredragande eller medföredragande, på förslag av dessa, närvara vid sektioners eller rådgivande utskotts sammanträden där man behandlar de yttranden eller informationsrapporter för vilkas utarbetande de sakkunniga utnämnts.
Den berörda sektionens eller det berörda rådgivande utskottets ordförande måste på förhand ge sitt samtycke.
5. De sakkunniga ska inte företräda kommittén och inte ha befogenhet att uttala sig på kommitténs vägnar.
6. Kommitténs ledamöter får inte utnämnas till sakkunniga.
Deras suppleanter får utnämnas till sakkunniga, varvid deras mandat som suppleant tillfälligt ska upphöra.
Delegater i de rådgivande utskotten får enbart utnämnas till sakkunniga för den grupp som har utnämnt dem eller för en föredragande som tillhör denna grupp.
RÅDGIVANDE UTSKOTT
Artikel 27
1. Kommittén ska ha möjlighet att inrätta rådgivande utskott. De ska bestå av kommittéledamöter och delegater från de delar av det organiserade civila samhället som kommittén önskar göra delaktiga i sin verksamhet.
2. Dessa rådgivande utskott ska inrättas på beslut av plenarförsamlingen som bekräftar ett beslut som fattats av presidiet. I beslutet om att inrätta dessa utskott ska deras syfte, struktur, sammansättning, varaktighet och procedurregler fastställas.
3. I enlighet med punkterna 1 och 2 i denna artikel kan ett rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI) inrättas, bestående av kommittéledamöter och delegater från organisationer som representerar olika ekonomiska och sociala sektorer samt det civila samhället och som berörs av industriell omvandling. Ordföranden för detta utskott ska vara medlem av kommitténs presidium och ska för varje period på två och ett halvt år rapportera om CCMI:s verksamhet till presidiet. Ordföranden ska väljas bland de presidiemedlemmar som avses i artikel 4.1 d i denna arbetsordning. De delegater och deras suppleanter som deltar i det förberedande arbetet ska omfattas av samma bestämmelser som ledamöterna i fråga om resekostnadsersättning och traktamenten.
DIALOG MED ORGANISATIONER INOM NÄRINGSLIV OCH SAMHÄLLE I EUROPEISKA UNIONEN OCH TREDJELÄNDER
Artikel 28
1. Kommittén kan på presidiets initiativ upprätthålla strukturerade förbindelser med ekonomiska och sociala råd och liknande organ samt organisationer av ekonomisk och social natur i det civila samhället i Europeiska unionen och tredjeländer.
2. Kommittén ska också vidta åtgärder för att främja inrättandet av ekonomiska och sociala råd eller liknande organ i de länder som ännu inte har några sådana.
Artikel 29
1. Kommittén kan på förslag av presidiet tillsätta delegationer för att upprätthålla förbindelser med de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället i länder eller sammanslutningar av länder utanför Europeiska unionen.
2. Samarbetet mellan kommittén och partnerna inom det organiserade civila samhället i kandidatländerna ska ske i form av gemensamma rådgivande kommittéer, i de fall sådana har inrättats av associeringsråden. Annars ska samarbetet ske i kontaktgrupper.
3. De gemensamma rådgivande kommittéerna och kontaktgrupperna ska utarbeta rapporter och förklaringar som kommittén kan översända till behöriga institutioner och berörda aktörer.
GRUPPER
Artikel 30
1. Kommittén ska bestå av tre grupper av ledamöter som representerar arbetsgivare, arbetstagare och övriga ekonomiska och sociala grupperingar i det organiserade civila samhället.
2. Grupperna ska välja sin ordförande och sina vice ordförande. De ska delta i förberedelserna, organisationen och samordningen av arbetet inom kommittén och dess organ. De ska bidra till att förse dessa med information. Varje grupp ska ha ett sekretariat.
3. Inför valet av kommitténs ordförande och vice ordförande enligt artikel 7.6 ska grupperna för plenarförsamlingen föreslå kandidater i överensstämmelse med principen om jämställdhet mellan könen såsom den fastställts av Europeiska unionens institutioner.
4. Gruppordförandena ska vara medlemmar av kommitténs presidium i enlighet med artikel 4.1 b.
5. Gruppordförandena ska bistå kommitténs ordförandeskap vid utformningen av politiken och i förekommande fall vid övervakningen av utgifterna.
6. Gruppordförandena ska sammanträda med kommitténs ordförandeskap för att hjälpa till att förbereda presidiets och plenarförsamlingens arbete.
7. Grupperna ska lämna förslag till plenarförsamlingen inför valet av sektionernas ordförande i enlighet med artikel 7.7 och av sektionernas presidier i enlighet med artikel 19.
8. Grupperna ska lämna förslag på medlemmar av finans- och budgetkommittén, som inrättas av presidiet i enlighet med artikel 11.1.
9. Grupperna ska lämna förslag på medlemmar av de observationsgrupper och rådgivande utskott som inrättas av plenarförsamlingen i enlighet med artiklarna 24 och 27.
10. Grupperna ska lämna förslag på medlemmar av de delegationer och gemensamma rådgivande kommittéer som inrättas i enlighet med artikel 29.1 och 29.2.
11. Grupperna ska lämna förslag på föredragande och sammansättningen av studie- och förslagsgrupper som utnämns respektive inrättas av sektionerna i enlighet med artikel 20.3.
12. Vid tillämpningen av punkterna 7–11 i denna artikel ska grupperna beakta representationen av medlemsstaterna inom kommittén, de olika grupperingarna inom näringsliv och samhälle, befogenheterna och kriterierna för sund förvaltning.
13. En ledamot kan på frivillig basis ansluta sig till en av grupperna, med förbehåll för att gruppmedlemmarna finner att han eller hon uppfyller förutsättningarna. En ledamot kan bara vara medlem av en grupp i taget.
14. Generalsekretariatet ska ge ledamöter utan grupptillhörighet den materiella och tekniska hjälp som krävs för att de ska kunna utöva sitt mandat. Deras deltagande i studiegrupper och andra interna strukturer ska vara föremål för ett beslut av ordföranden efter samråd med grupperna.
KATEGORIER
Artikel 31
1. Kommitténs ledamöter kan på frivillig basis bilda kategorier som företräder de olika ekonomiska och sociala intressena i det organiserade civila samhället i Europeiska unionen.
2. En kategori kan bestå av medlemmar från kommitténs tre grupper. En ledamot får bara tillhöra en kategori i taget.
3. En kategori ska inrättas efter godkännande av presidiet, som ska informera plenarförsamlingen.
4. I presidiets beslut om godkännande av inrättandet av en kategori ska dess syfte, struktur, sammansättning, varaktighet och procedurregler fastställas.
Beslutet kan senare ändras eller upphävas av presidiet.
Det lägsta antal ledamöter som krävs för att bilda en kategori ska vara tio.
AVDELNING II
KOMMITTÉNS FUNKTIONSSÄTT
RÅDFRÅGNING AV KOMMITTÉN
Artikel 32
1. Kommittén ska sammankallas av ordföranden för att anta yttranden som begärts av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen.
2. Kommittén ska sammankallas av ordföranden på förslag av presidiet och med samtycke av en majoritet av ledamöterna för att på eget initiativ avge yttranden i alla frågor som rör Europeiska unionen, dess politik och den tänkbara utvecklingen av denna.
Artikel 33
1. Begäran om yttrande i enlighet med artikel 32.1 ska riktas till ordföranden. Han eller hon ska i samråd med presidiet planera kommitténs arbete med så stor hänsyn som möjligt till de tidsgränser som fastställts i begäran om yttrande.
2. Presidiet ska fastställa i vilken prioriteringsordning yttrandena ska behandlas genom att dela in dem i kategorier.
3. Sektionerna ska utarbeta ett förslag till indelning av yttrandena i nedanstående tre kategorier. De ska preliminärt ange studiegruppens storlek. Efter överläggningar mellan kommitténs ordförandeskap och gruppordförandena ska förslaget läggas fram för presidiet för beslut. I särskilda fall kan gruppordförandena föreslå en ändring av studiegruppens storlek. Presidiet ska vid sitt därpå följande sammanträde bekräfta detta nya förslag och fastställa studiegruppens slutgiltiga storlek.
De tre kategorierna ska fastställas enligt följande kriterier:
Kategori A (remisser om prioriterade ämnen). Denna kategori ska omfatta
— |
samtliga framställningar om förberedande yttranden (Europaparlamentet, framtida rådsordförandeskap, kommissionen), |
— |
samtliga antagna förslag till yttranden på eget initiativ, |
— |
vissa obligatoriska eller icke-obligatoriska remisser. |
Remisser i denna kategori ska behandlas av studiegrupper av varierande storlek (6, 9, 12, 15, 18, 21 eller 24 medlemmar) och med lämpliga resurser.
Kategori B (obligatoriska eller icke-obligatoriska remisser om frågor som är av underordnad betydelse eller av brådskande karaktär).
Dessa remisser ska i regel behandlas av en föredragande utan studiegrupp eller av en huvudföredragande. I undantagsfall kan en remiss i kategori B på beslut av presidiet behandlas av en förslagsgrupp bestående av tre medlemmar (kategori B+). Beslut om antal sammanträden och arbetsspråk ska fattas av presidiet.
Kategori C (obligatoriska eller icke-obligatoriska remisser av rent teknisk karaktär).
Dessa remisser ska behandlas i standardiserade yttranden som presidiet ska lägga fram för plenarförsamlingen. Detta förfarande ska inte medföra någon utnämning av föredragande eller behandling i en sektion, utan enbart antagande eller avslående vid en plenarsession. Vid behandlingen under plenarsessionen ska plenarförsamlingen först rösta för eller emot behandlingen av remisserna enligt ovannämnda förfarande, och därefter för eller emot antagandet av det standardiserade yttrandet.
4. Vid brådskande frågor ska bestämmelserna i artikel 63 i denna arbetsordning tillämpas.
Artikel 34
På förslag av presidiet kan kommittén besluta att utarbeta en informationsrapport för att granska frågor som rör Europeiska unionens politikområden och den tänkbara utvecklingen av dessa.
Artikel 35
På förslag av en sektion, en grupp eller en tredjedel av ledamöterna kan kommittén avge resolutioner om aktuella frågor som ska antas av plenarförsamlingen i enlighet med artikel 61.2. Utkast till resolutioner ska prioriteras på plenarförsamlingens dagordning.
Artikel 36
1. Presidiet kan genom allmänna beslut reglera och genom särskilda beslut godkänna verksamhet som är direkt eller indirekt kopplad till kommitténs rådgivande funktion, särskilt följande:
— |
Inrättande, sammansättning och förvaltning från kommitténs sida av forum, plattformar och andra tematiska samrådsstrukturer samt former för kommitténs och dess ledamöters deltagande i strukturer som inrättats av unionsinstitutioner eller som dessa deltar i. |
— |
Genomförande eller beställning av studier och offentliggörande av dem. |
— |
Anordnande av studiebesök och evenemang på annan ort. |
— |
Utvärderingar av politik som beslutas av presidiet eller begärs av unionens institutioner, i synnerhet i form av yttranden eller informationsrapporter i den mening som avses i denna arbetsordning. Med ”utvärdering av politiken” avses en efterhandsutvärdering av en politik eller lagstiftning vars genomförande redan pågår. I denna ska bedömningar och uppmaningar från de organisationer som är representerade inom kommittén komma till uttryck. |
2. Genom att tillhandahålla sina egna efterhandsutvärderingar (informationsrapporter) ska kommittén föra fram civilsamhällesorganisationernas synpunkter på inverkan av EU:s politik. Efterhandsutvärderingen ska vara kvalitativ och riktad. Vid denna utvärdering ska sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser beaktas.
3. Beslut om ledamöternas deltagande i externa organ ska fattas av presidiet, och detta deltagande ska regelbundet övervakas och utvärderas. Ledamöternas representation i externa organ ska vara balanserad och rotera.
ARBETSORGANISATION
A. ARBETET I SEKTIONERNA
Artikel 37
1. När ett yttrande eller en informationsrapport ska utarbetas ska kommitténs presidium i enlighet med artikel 9.4 fastställa vilken sektion som ska svara för beredningen av ärendet. Då det klart framgår att ett ämne faller inom en sektions ansvarsområde ska ordföranden tilldela denna sektion ärendet och informera presidiet om sitt beslut.
2. När en sektion som fått i uppdrag att utarbeta ett yttrande vill höra rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI), eller när detta utskott vill uttala sig om ett yttrande som tilldelats en sektion, kan presidiet tillåta att CCMI utarbetar ett kompletteringsyttrande om en eller flera punkter som är föremål för begäran om yttrande. Presidiet kan också fatta detta beslut på eget initiativ. Presidiet ska organisera kommitténs arbete så att CCMI kan utarbeta sitt yttrande i tillräckligt god tid för att sektionen ska hinna beakta det.
Sektionen ska förbli ensam behörig att rapportera inför kommittén. Den måste dock bifoga CCMI:s kompletteringsyttrande till sitt yttrande.
3. Ordföranden ska informera den berörda sektionens ordförande om beslutet och om den tidsgräns inom vilken arbetet ska utföras.
4. Han eller hon ska informera kommittéledamöterna om remissen och om vilket datum ämnet ska behandlas av plenarförsamlingen.
Artikel 38
Ordföranden kan i samförstånd med presidiet bemyndiga en sektion att hålla ett gemensamt sammanträde med ett av Europaparlamentets eller Regionkommitténs utskott.
Artikel 39
Sektioner till vilka ett ärende har remitterats i enlighet med denna arbetsordning ska sammankallas av sin ordförande.
Artikel 40
1. Sektionernas sammanträden ska förberedas av sektionens ordförande i samråd med dess presidium.
2. Sammanträdena ska ledas av sektionens ordförande eller, i hans eller hennes frånvaro, av en vice ordförande.
Artikel 41
1. Ett sektionssammanträde ska anses vara beslutsmässigt om mer än hälften av dess ordinarie medlemmar är närvarande eller företrädda.
2. Om beslutsmässighet inte föreligger ska ordföranden avsluta sammanträdet och sammankalla ett nytt sammanträde som ska hållas inom den tidsgräns och enligt de former som ordföranden fastställer, dock under samma dag. Detta sammanträde ska anses vara beslutsmässigt oavsett antalet närvarande eller företrädda medlemmar.
Artikel 42
Sektionen ska anta ett yttrande med föredragandens, och i förekommande fall medföredragandens, utkast till yttrande som grund.
Artikel 43
1. Sektionens yttrande ska bara innehålla den text som sektionen antagit i enlighet med förfarandet i artikel 61 i denna arbetsordning.
2. Texten till de ändringsförslag som avslagits ska bifogas yttrandet tillsammans med omröstningsresultatet, om de fått minst en fjärdedel av de avgivna rösterna.
Artikel 44
Sektionens yttrande ska, tillsammans med de dokument som ska bifogas i enlighet med artikel 43, överlämnas av sektionens ordförande till kommitténs ordförande och läggas fram för kommittén av presidiet så snart som möjligt. Dessa dokument ska ställas till kommittéledamöternas förfogande i god tid.
Artikel 45
Ett kortfattat protokoll ska upprättas för varje sektionssammanträde. Detta protokoll ska läggas fram för sektionen för godkännande.
Artikel 46
Ordföranden kan i samförstånd med presidiet eller i förekommande fall plenarförsamlingen återremittera ett yttrande till en sektion, om han eller hon anser att bestämmelserna i denna arbetsordning om utarbetande av yttranden inte har följts eller bedömer att ytterligare behandling krävs.
Artikel 47
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20.2 ska sektionernas förberedande arbete i princip utföras inom en studiegrupp.
2. Föredraganden ska, bistådd av sin sakkunniga och i förekommande fall en eller flera medföredragande, granska den remitterade frågan, beakta de åsikter som framförts och på grundval av detta utarbeta ett utkast till yttrande som ska överlämnas till sektionens ordförande.
3. Studiegrupperna ska inte hålla omröstningar.
B. ARBETET VID PLENARSESSIONERNA
Artikel 48
Plenarförsamlingen, som består av alla ledamöter av kommittén, ska samlas till plenarsession.
Artikel 49
1. Plenarsessionerna ska förberedas av ordföranden i samråd med presidiet. Presidiet ska sammanträda före varje plenarsession, och eventuellt under en plenarsession, för att planera arbetet.
2. Presidiet kan för varje yttrande fastställa en tidsgräns för den allmänna diskussionen under plenarsessionen.
Artikel 50
1. Det förslag till dagordning som fastställts av presidiet på förslag av ordförandeskapet i samarbete med gruppernas ordförande ska skickas av kommitténs ordförande till alla kommittéledamöter och till Europaparlamentet, rådet och kommissionen minst femton dagar före plenarsessionens öppnande.
2. Förslaget till dagordning ska läggas fram för plenarförsamlingen för godkännande vid varje plenarsessions öppnande. När dagordningen godkänts ska punkterna behandlas under det sammanträde dagordningen gäller. De dokument som är nödvändiga för kommitténs överläggningar ska ställas till kommittéledamöternas förfogande i enlighet med artikel 44.
Artikel 51
1. Kommitténs sammanträden ska anses vara beslutsmässiga om mer än hälften av ledamöterna är närvarande eller företrädda.
2. Om beslutsmässighet inte föreligger ska ordföranden avsluta sammanträdet och sammankalla ett nytt sammanträde som ska hållas inom den tidsgräns som ordföranden fastställer, dock under samma plenarsession. Detta sammanträde ska anses vara beslutsmässigt oavsett antalet närvarande eller företrädda ledamöter.
Artikel 52
I samband med att dagordningen godkänns ska ordföranden tillkännage eventuella debattpunkter angående aktuella frågor.
Artikel 53
Kommittén kan ändra förslaget till dagordning i syfte att behandla utkast till resolutioner som lagts fram i enlighet med förfarandet i artikel 35.
Artikel 54
1. Ordföranden ska öppna sammanträdet, leda överläggningarna och säkerställa att arbetsordningen följs. Han eller hon ska biträdas av vice ordförandena.
2. Om ordföranden är frånvarande ska han eller hon ersättas av vice ordförandena. Om även vice ordförandena är frånvarande ska presidiets äldsta medlem ersätta ordföranden.
3. Kommittén ska grunda sina överläggningar på arbetet i den sektion som är behörig att rapportera till plenarförsamlingen.
4. När en text har antagits av en sektion med mindre än fem röster emot, kan presidiet föreslå att den ska föras upp på plenarsessionens dagordning för omröstning utan föregående debatt.
Detta förfarande ska inte tillämpas
— |
om minst 25 ledamöter motsätter sig det, |
— |
om ändringsförslag som ska behandlas vid plenarsessionen har lagts fram, eller |
— |
om den berörda sektionen beslutar att texten ska diskuteras vid plenarsessionen. |
5. Om en text inte får en majoritet av plenarförsamlingens röster, kan ordföranden i samförstånd med plenarförsamlingen återremittera texten till den behöriga sektionen eller utnämna en huvudföredragande som under samma eller en annan plenarsession ska lägga fram ett nytt utkast.
Artikel 55
1. Ändringsförslag ska vara skriftliga och undertecknade av förslagsställarna samt lämnas in till sekretariatet före plenarsessionens öppnande.
2. I syfte att säkerställa att plenarförsamlingens arbete förlöper smidigt ska presidiet fastställa formerna för inlämnande av ändringsförslag.
3. Kommittén ska dock godta att ändringsförslag lämnas in före öppnandet av ett sammanträde om de är undertecknade av minst 25 ledamöter.
4. Ändringsförslag ska innehålla en hänvisning till det avsnitt i texten som avses samt en kortfattad motivering. Ändringsförslag som liknar varandra till innehåll och form ska behandlas tillsammans.
5. I anslutning till varje ändringsförslag ska plenarförsamlingen i allmänhet enbart höra förslagsställaren, en ledamot som motsätter sig förslaget och föredraganden.
6. Under behandlingen av ett ändringsförslag kan föredraganden muntligen, med förslagsställarens samtycke, lägga fram ett kompromissförslag. I sådana fall ska plenarförsamlingen enbart rösta om kompromissförslaget.
7. Kommitténs ordförande kan, i samråd med den behöriga sektionens ordförande och föredragande, i förekommande fall föreslå för kommittén att ändringsförslag ska behandlas på ett sådant sätt att den slutliga texten förblir logiskt sammanhängande.
Artikel 56
1. Ett eller en rad ändringsförslag som ger uttryck för en helt avvikande uppfattning i förhållande till det yttrande som lagts fram av en sektion eller ett rådgivande utskott ska betraktas som ett motyttrande. Ett motyttrande bör vara kort och koncist och vara fristående, dvs. innehålla slutsatser och en förklaring.
2. Grupperna kan uppmana presidiet att beteckna ett eller flera ändringsförslag som ett motyttrande.
3. Presidiet ska fatta beslut efter samråd med den berörda sektionens eller det berörda rådgivande utskottets ordförande.
4. Efter att ha betecknat ett eller flera ändringsförslag som ett motyttrande kan presidiet besluta att återremittera yttrandet och motyttrandet till den berörda sektionen eller det berörda rådgivande utskottet, förutsatt att tidsgränsen för antagande av yttrandet medger det.
5. När ett ändringsförslag har lagts fram för sent för att presidiet ska kunna ta ställning till om det ska betecknas som ett motyttrande, ska detta beslut och det eventuella beslutet om återremittering till det berörda organet fattas av plenarförsamlingen på förslag av det utvidgade ordförandeskapet och efter samråd med det berörda organets ordförande.
6. Om ärendet i den situation som avses i punkt 5 inte återremitteras till det berörda organet eller den föreslagna texten inte betraktas som ett motyttrande, ska plenarförsamlingen rösta om de ändringsförslag som lagts fram på samma sätt som för ändringsförslag från grupperna.
7. Om motyttrandet får en majoritet av rösterna i plenarförsamlingen, är det antaget.
För att besluta om den ursprungliga texten ska bifogas det antagna yttrandet ska en ny omröstning hållas. Den ursprungliga texten ska bifogas den nya texten om den får minst en fjärdedel av de avgivna rösterna.
8. Om motyttrandet inte får en majoritet men får minst en fjärdedel av de avgivna rösterna, ska det bifogas det ursprungliga yttrandet.
Artikel 57
1. Ordföranden kan på eget initiativ eller på en ledamots begäran uppmana kommittén att besluta att begränsa talartiden och antalet talare, ajournera sammanträdet eller avsluta överläggningarna. När överläggningarna förklarats vara avslutade kan ingen få ordet utom i samband med de röstförklaringar som avges efter en omröstning, och då inom de tidsgränser som ordföranden fastställt.
2. En ledamot kan när som helst begära och få förtur på talarlistan för att lägga fram en ordningsfråga.
Artikel 58
1. Ett protokoll ska upprättas för varje plenarsession. Detta dokument ska läggas fram för kommittén för godkännande.
2. Den slutliga versionen av protokollet ska undertecknas av kommitténs ordförande och generalsekreterare.
Artikel 59
1. Kommitténs yttranden ska innehålla en motiveringsdel, kommitténs synpunkter på frågan i dess helhet samt en hänvisning till den rättsliga grunden.
2. Resultatet av omröstningen om yttrandet som helhet ska anges i yttrandets handläggningsdel. När en omröstning med namnupprop genomförts ska namnen på de röstande anges.
3. Texten och motiveringen till de ändringsförslag som avslagits vid plenarsessionen ska bifogas yttrandet tillsammans med omröstningsresultatet, om de fått minst en fjärdedel av de avgivna rösterna. Detsamma ska gälla för motyttranden.
4. De textavsnitt i sektionens yttrande som avslagits till förmån för ändringsförslag som antagits av plenarförsamlingen ska också bifogas kommitténs yttrande tillsammans med omröstningsresultatet, förutsatt att de fått minst en fjärdedel av de avgivna rösterna.
5. När en av de grupper som bildats inom kommittén i enlighet med artikel 30 eller en av de kategorier inom det ekonomiska och sociala livet som bildats i enlighet med artikel 31 antar en avvikande men enhetlig ståndpunkt i en fråga som har lagts fram för plenarförsamlingen, kan dess ståndpunkt sammanfattas i en kort förklaring som bifogas yttrandet, efter det att överläggningarna i frågan avslutats med en omröstning med namnupprop.
Artikel 60
1. De yttranden som kommittén har antagit och protokollet från plenarsessionen ska översändas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
2. De yttranden som kommittén har antagit kan översändas till andra berörda institutioner eller enheter.
AVDELNING III
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
RÖSTNINGSFÖRFARANDE
Artikel 61
1. För att en röst ska vara giltig ska den avges ”för”, ”emot” eller som ”nedlagd röst”.
2. Om inget annat föreskrivs i denna arbetsordning ska texter och beslut antas av kommittén och dess organ med en majoritet av de avgivna rösterna, med beaktande av rösterna ”för” och ”emot”.
3. Omröstning ska ske i form av öppen omröstning, namnupprop eller sluten omröstning.
4. Omröstning om en resolution, ett ändringsförslag, ett motyttrande, ett yttrande i dess helhet eller en annan text ska ske genom namnupprop om en fjärdedel av de närvarande eller företrädda ledamöterna begär det.
5. Val till olika representativa uppdrag ska alltid ske i form av sluten omröstning. I övriga fall ska sluten omröstning ske om en majoritet av de närvarande eller företrädda ledamöterna begär det.
6. Om en omröstning ger lika röstetal för och emot ska sammanträdesordförandens röst vara utslagsgivande.
7. Att föredraganden godtar ett ändringsförslag ska inte utgöra skäl för att inte lägga fram det för omröstning.
FÖRFARANDE FÖR BRÅDSKANDE ÄRENDEN
Artikel 62
1. Om den brådskande karaktären beror på en tidsgräns för att avge ett yttrande som kommittén ålagts av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen, får förfarandet för brådskande ärenden tillämpas om ordföranden konstaterar att det är nödvändigt för att kommittén ska kunna anta sitt yttrande i tid.
2. I brådskande fall på kommitténivå kan ordföranden, utan föregående samråd med presidiet, omedelbart vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa kommitténs arbete. Han eller hon ska informera presidiets medlemmar om detta.
3. De åtgärder som ordföranden vidtagit ska föreläggas kommittén för bekräftelse vid därpå följande plenarsession.
Artikel 63
1. Om den brådskande karaktären beror på den tidsgräns som en sektion förfogar över för att avge sitt yttrande, kan dess ordförande med de tre gruppordförandenas samtycke organisera arbetet på annat sätt än enligt denna arbetsordnings bestämmelser om organisationen av sektionernas arbete.
2. De åtgärder som sektionens ordförande vidtagit ska föreläggas sektionen för bekräftelse vid därpå följande sammanträde.
FRÅNVARO OCH STÄLLFÖRETRÄDARSKAP
Artikel 64
1. En ledamot av kommittén som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde till vilket han eller hon vederbörligen kallats ska i förväg meddela den berörda ordföranden.
2. Om en ledamot av kommittén har varit frånvarande från fler än tre på varandra följande plenarsessioner utan att ha låtit sig företrädas och utan giltigt förfall, kan ordföranden, efter samråd med presidiet och efter att ha uppmanat den berörda ledamoten att förklara sin frånvaro, uppmana rådet att upphäva ledamotens mandat.
3. Om en medlem av en sektion har varit frånvarande från fler än tre på varandra följande sammanträden utan att ha låtit sig företrädas och utan att ha anmält giltigt förfall, kan sektionens ordförande, efter att ha uppmanat medlemmen att förklara sin frånvaro, uppmana medlemmen att låta sig ersättas i sektionen och informera kommitténs presidium om detta.
Artikel 65
1. En ledamot av kommittén som är förhindrad att närvara vid en plenarsession eller vid ett sektionssammanträde kan, efter att ha meddelat den berörda ordföranden, skriftligen överlåta sin rösträtt till en annan ledamot av kommittén eller medlem av sektionen.
2. Ingen ledamot kan vid en plenarsession eller ett sektionssammanträde ha mer än en fullmakt att rösta.
Artikel 66
1. En ledamot som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde till vilket han eller hon vederbörligen kallats kan, efter att skriftligen ha meddelat den berörda ordföranden, antingen direkt eller genom sitt gruppsekretariat, låta sig företrädas av en annan ledamot av kommittén. Detta ska inte vara möjligt när det gäller sammanträden i kommitténs presidium eller finans- och budgetkommittén.
2. Ställföreträdarens fullmakt ska enbart gälla för det sammanträde för vilket den har utfärdats.
3. När en studiegrupp tillsätts kan en medlem av studiegruppen begära att bli ersatt av en annan ledamot av kommittén. Detta ersättande ska gälla för en viss fråga och under hela den tid som sektionens arbete med frågan pågår och kan inte återkallas. Om studiegruppens arbete fortsätter efter utgången av en mandatperiod på två och ett halvt eller fem år, ska dock ersättandet upphöra att gälla vid utgången av den mandatperiod under vilken det beslutades.
OFFENTLIGGÖRANDE OCH SPRIDNING AV ARBETET
Artikel 67
1. Kommittén ska offentliggöra sina yttranden i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med de bestämmelser som fastställts av rådet och kommissionen efter samråd med kommitténs presidium.
2. Sammansättningen av kommittén, dess presidium och dess sektioner samt alla ändringar av denna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och på kommitténs webbplats.
Artikel 68
1. Kommittén ska säkerställa att dess beslut är öppna för insyn i enlighet med bestämmelserna i artikel 1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen.
2. Generalsekreteraren ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa allmänhetens rätt till tillgång till berörda handlingar.
3. Varje unionsmedborgare kan skriftligen vända sig till kommittén på något av de officiella språken och få svar på samma språk i enlighet med artikel 24 fjärde stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Artikel 69
1. Kommitténs plenarsessioner och sektionernas sammanträden ska vara offentliga.
2. På begäran av en berörd institution eller ett berört organ eller på förslag av presidiet kan kommittén besluta att vissa överläggningar som inte rör det rådgivande arbetet ska föras bakom stängda dörrar.
3. Övriga sammanträden ska inte vara offentliga. I motiverade fall kan emellertid andra personer närvara som observatörer efter sammanträdesordförandens godkännande.
Artikel 70
1. Medlemmar av EU:s institutioner kan närvara vid och yttra sig under sammanträden i kommittén och dess organ.
2. Medlemmar av andra organ och bemyndigade tjänstemän från institutioner och organ kan bjudas in att närvara vid sammanträden, yttra sig under dessa eller svara på frågor, under ledning av sammanträdesordföranden.
LEDAMÖTERNAS TITEL, PRIVILEGIER OCH IMMUNITET, LEDAMOTSSTADGAN OCH KVESTORERNA
Artikel 71
1. Kommitténs ledamöter ska bära titeln ”ledamot av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén”.
2. Bestämmelserna i kapitel IV artikel 10 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier, som fogats till fördragen, ska vara tillämpliga på Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ledamöter.
Artikel 72
1. Ledamotsstadgan ska fastställa kommittéledamöternas ställning, rättigheter och skyldigheter samt de bestämmelser som rör deras verksamhet och förbindelser med institutionen och dess avdelningar.
Artikel 73
1. I uppförandekoden, som har samma rättsliga värde som denna arbetsordning och bifogas den som bilaga, fastställs de normer och principer som gäller för kommitténs ledamöter, delegater i rådgivande utskott, suppleanter och sakkunniga.
2. I uppförandekoden inrättas en etikkommitté. I den fastställs också det förfarande och de åtgärder som ska tillämpas om normerna och principerna överträds.
3. Underlåtenhet att följa de normer och principer som fastställs i uppförandekoden kan leda till att de åtgärder som anges i den tillämpas.
Artikel 74
1. På förslag av presidiet ska plenarförsamlingen för varje period på två och ett halvt år välja tre ledamöter till en kvestorsgrupp.
2 Uppdraget som kvestor är oförenligt med uppdraget som medlem av följande organ:
— |
Kommitténs presidium. |
— |
Finans- och budgetkommittén. |
— |
Revisionskommittén. |
— |
Etikkommittén. |
3. Kvestorerna ska ha följande uppgifter:
a) |
Att följa upp och övervaka att ledamotsstadgan tillämpas korrekt. |
b) |
Att utarbeta förslag i syfte att vidareutveckla och förbättra ledamotsstadgan. |
c) |
Att främja och ta lämpliga initiativ för att skingra eventuella tvivel eller lösa eventuella konflikter i samband med tillämpningen av ledamotsstadgan. |
d) |
Att svara för förbindelserna mellan kommitténs ledamöter och generalsekretariatet i fråga om tillämpningen av ledamotsstadgan. |
UPPHÖRANDE AV LEDAMÖTERS MANDAT OCH OMSTÄNDIGHETER SOM ÄR OFÖRENLIGA MED UPPDRAGET SOM LEDAMOT
Artikel 75
1. Kommittéledamöternas mandat ska löpa ut vid utgången av den femårsperiod som rådet fastställde när kommitténs mandatperiod inleddes.
2. En enskild ledamots mandat ska upphöra vid avgång, avsättning, dödsfall eller force majeure eller vid uppkomst av omständigheter som är oförenliga med uppdraget som ledamot.
3. Uppdraget som ledamot av kommittén ska vara oförenligt med medlemskap i en regering, ett parlament, en av Europeiska unionens institutioner eller Regionkommittén, med en styrelsepost i Europeiska investeringsbanken samt med aktiv tjänst som tjänsteman eller annan aktiv anställning inom någon av Europeiska unionens institutioner.
4. Avgång ska meddelas ordföranden skriftligen.
5. Villkoren för avsättning fastställs i artikel 64.2 i denna arbetsordning. I detta fall ska rådet, om det beslutar att upphäva mandatet, inleda förfarandet för att utnämna en efterträdare.
6. Vid avgång, dödsfall, force majeure eller omständigheter som är oförenliga med uppdraget som ledamot ska ordföranden underrätta rådet, som ska konstatera att det finns en vakans och inleda förfarandet för att utnämna en efterträdare. Vid avgång ska dock den avgående ledamoten, om han eller hon inte meddelar annat, kvarstå i sitt ämbete till det datum då efterträdarens utnämning träder i kraft.
7. I samtliga fall som nämns i punkt 2 i denna artikel ska efterträdaren utnämnas för den återstående mandatperioden.
Artikel 76
1. På ett förslag av presidiet, som antagits av minst tre fjärdedelar av presidiets medlemmar, kan plenarförsamlingen föreläggas ett förslag till misstroendeförklaring mot ordföranden, av allvarliga och vederbörligen konstaterade skäl.
I så fall ska förslaget föras upp som första punkt på dagordningen för påföljande plenarsession.
2. Plenarförsamlingen ska hålla en sluten omröstning utan möjlighet till överlåtelse av rösträtt, efter att först ha hört en medlem av varje grupp, därefter de medlemmar av ordförandeskapet som önskar uttala sig och sist ordföranden.
Misstroendeförklaringen ska betraktas som antagen om en majoritet av tre fjärdedelar av de närvarande ledamöterna godkänner den. I annat fall ska den anses ha avslagits.
3. Om en misstroendeförklaring antas ska plenarförsamlingen omedelbart ersätta ordföranden med en medlem av hans eller hennes grupp.
För detta ändamål ska plenarförsamlingen tillfälligt ledas av kommitténs vice ordförande från den grupp som ska överta nästa ordförandeskap för kommittén.
4. Om plenarförsamlingen inte omedelbart kan genomföra detta ersättande ska dess arbete avbrytas för att låta grupperna lägga fram ett förslag, och den ska sammankallas på nytt, om möjligt samma dag, av den tillfälliga ordföranden.
5. Den medlem av samma grupp som ersätter ordföranden ska kvarstå i sitt ämbete tills den ursprungligen fastställda mandatperioden löper ut.
KOMMITTÉNS ADMINISTRATION
Artikel 77
1. Kommittén ska biträdas av ett sekretariat, vilket ska ledas av en generalsekreterare som i sin tjänsteutövning är underställd ordföranden, som företräder presidiet.
2. Generalsekreteraren ska delta i presidiets sammanträden, vid vilka han eller hon ska ha en rådgivande roll och vara protokollförare.
3. Generalsekreteraren ska avlägga en högtidlig försäkran inför presidiet att utföra sina uppgifter helt opartiskt och samvetsgrant.
4. Generalsekreteraren ska säkerställa verkställandet av de beslut som fattats av plenarförsamlingen, presidiet och ordföranden, med stöd av denna arbetsordning, och ska var tredje månad avlägga en skriftlig rapport till ordföranden om de kriterier och genomförandebestämmelser som antagits eller planerats när det gäller administrativa eller organisatoriska problem samt personalfrågor.
5. Generalsekreteraren kan delegera sina befogenheter inom de gränser som fastställs av ordföranden.
6. På förslag av generalsekreteraren ska presidiet fastställa generalsekretariatets organisationsplan, så att detta kan säkerställa att kommittén och dess organ fungerar väl och bistå ledamöterna i utövandet av deras mandat, särskilt vad avser organisationen av sammanträden och utarbetandet av yttranden.
7. De befogenheter som generalsekreteraren tilldelas på grundval av delegeringen av befogenheter av ordföranden ska vara tillfälliga: De ska upphöra senast vid utgången av ordförandens mandatperiod.
Artikel 78
Vid utnämning av en ny generalsekreterare ska följande förfarande tillämpas:
1. |
Presidiet ska
|
2. |
Urvalskommitténs uppdrag ska vara att granska ansökningarna, genomföra intervjuer, utarbeta en motiverad rapport med en rangordning av kandidaterna på grundval av deras kompetens enligt det förfarande och de kriterier som fastställts i meddelandet om ledig tjänst, samt föreslå en kandidat eller en lista med kandidater för tjänsten. |
3. |
Urvalskommittén ska utföra sitt arbete under full oavhängighet, opartiskt och bakom stängda dörrar, på grundval av de kriterier som presidiet fastställde när urvalskommittén inrättades. Urvalskommittén ska bistås av de behöriga avdelningarna vid kommitténs sekretariat och kan vid behov anlita kvalificerad expertis utanför kommittén. |
4. |
Presidiet ska efter att ha tagit del av urvalskommitténs rapport fatta det slutliga beslutet genom en omröstning som vid behov omfattar flera omgångar. En kandidat som i första omgången får stöd av mer än hälften av presidiemedlemmarna, inklusive dem som är frånvarande, ska utnämnas utan att en andra omgång krävs. Om ingen kandidat uppfyller detta villkor vid första omgången ska presidiet välja ut de två kandidater som erhållit flest röster och hålla en andra omgång, varefter den kandidat som erhållit flest röster av de närvarande medlemmarna ska utnämnas. Vid lika röstetal som innebär att det är omöjligt att välja ut enbart två kandidater efter den första omgången eller att utnämna generalsekreteraren efter den andra omgången, ska ett nytt presidiesammanträde sammankallas nästa möjliga dag för att utnämna generalsekreteraren. |
Artikel 79
1. Med avseende på generalsekreteraren ska samtliga befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och som tillkommer den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal enligt anställningsvillkoren för övriga anställda utövas av presidiet.
2. De befogenheter som enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen tillkommer tillsättningsmyndigheten ska utövas
— |
med avseende på biträdande generalsekreterare och direktörer, av presidiet på förslag av generalsekreteraren, vad avser tillämpningen av artiklarna 29, 30, 31, 40, 41, 49, 50, 51, 78 och 90.1 i tjänsteföreskrifterna, och av ordföranden på förslag av generalsekreteraren vid tillämpning av övriga artiklar i tjänsteföreskrifterna, inklusive artikel 90.2, |
— |
med avseende på
|
av ordföranden på förslag av generalsekreteraren och efter samråd med det utvidgade ordförandeskapet,
— |
med avseende på tjänstemän i tjänstegrupp AD som inte utövar en ledningsfunktion på enhetschefsnivå eller högre samt tjänstemän i tjänstegrupperna AST och AST/SC, av generalsekreteraren. |
3. De befogenheter som enligt anställningsvillkoren för övriga anställda tillkommer den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal ska utövas
— |
med avseende på tillfälligt anställda som utnämns till biträdande generalsekreterare eller direktör, av presidiet på förslag av generalsekreteraren, vad avser tillämpningen av artiklarna 11, 17, 33 och 48 i anställningsvillkoren för övriga anställda, och av ordföranden på förslag av generalsekreteraren vid tillämpning av övriga artiklar i dessa anställningsvillkor, |
— |
med avseende på tillfälligt anställda som utnämns till biträdande direktör eller enhetschef, av ordföranden på förslag av generalsekreteraren, |
— |
med avseende på tillfälligt anställda i tjänstegrupp AD som inte utövar en ledningsfunktion på enhetschefsnivå eller högre samt tillfälligt anställda i tjänstegrupperna AST och AST/SC, av generalsekreteraren, |
— |
med avseende på särskilda rådgivare och kontraktsanställda, av generalsekreteraren. |
4. Ordföranden ska utöva de befogenheter som tillkommer institutionen genom artikel 110 i tjänsteföreskrifterna i syfte att genomföra de allmänna genomförandebestämmelserna till tjänsteföreskrifterna och de bestämmelser som antagits i samförstånd. Vad gäller övriga bestämmelser av allmän karaktär ska dessa befogenheter utövas av generalsekreteraren.
5. Presidiet, ordföranden och generalsekreteraren får delegera de befogenheter som de tilldelas genom denna artikel.
6. I de delegeringsakter som utfärdas enligt ovanstående punkt ska man fastställa omfattningen av och gränserna för de befogenheter som delegeras, tidsperioden för delegeringen samt huruvida de personer till vilka befogenheterna delegeras har rätt att vidaredelegera dem.
7. Vid utnämning av tjänstemän till tjänster som biträdande generalsekreterare, direktör, biträdande direktör eller enhetschef för rådgivande verksamhet
— |
ska meddelandet om ledig tjänst offentliggöras samtidigt vid alla EU-institutioner, |
— |
ska generalsekreteraren innan ansökningarna granskas fastställa en bedömningsmall på grundval av meddelandet om ledig tjänst, |
— |
ska generalsekreteraren vid granskningen av de olika ansökningarna i synnerhet biträdas av tre medlemmar av presidiet, |
— |
ska generalsekreteraren när förfarandet avslutats lägga fram sitt utnämningsförslag för presidiet, som ska fatta beslut på grundval av detta. |
Artikel 80
1. Varje grupp ska bistås av ett sekretariat som är direkt underställt gruppordföranden.
2. De befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten ska med avseende på tjänstemän som är anställda i en grupp i enlighet med artikel 37 a andra strecksatsen i tjänsteföreskrifterna utövas på förslag av den berörda gruppordföranden vad avser tillämpningen av artikel 38 i tjänsteföreskrifterna, inbegripet beslut som rör tjänstemännens karriärutveckling i gruppen.
När en tjänsteman som varit anställd i en grupp återgår till kommitténs sekretariat ska han eller hon placeras i den lönegrad som han eller hon skulle ha haft rätt till i egenskap av tjänsteman.
3. De befogenheter som tillkommer den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal ska med avseende på tillfälligt anställda i grupperna i enlighet med artikel 2 c i anställningsvillkoren för övriga anställda utövas på förslag av den berörda gruppordföranden vad avser tillämpningen av artikel 8 tredje stycket, artikel 9 och artikel 10.3 i anställningsvillkoren för övriga anställda.
Artikel 81
1. Ordföranden ska bistås av ett kansli.
2. Medarbetarna vid detta kansli ska inom ramen för budgeten rekryteras som tillfälligt anställda, och de befogenheter som tillkommer den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal ska utövas av ordföranden.
Artikel 82
1. Före den 1 juni varje år ska generalsekreteraren för presidiet lägga fram ett utkast till beräkning av kommitténs utgifter och inkomster för följande budgetår. Finans- och budgetkommittén ska granska utkastet före diskussionen i presidiet och i förekommande fall lämna synpunkter eller föreslå ändringar. Presidiet ska upprätta beräkningen av kommitténs inkomster och utgifter. Det ska översända denna enligt villkoren och tidsgränserna i förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget.
2. Inom ramen för bestämmelserna i förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget ska ordföranden genomföra eller sörja för genomförandet av sammanställningen av inkomster och utgifter.
Artikel 83
1. En revisionskommitté ska inrättas med en rådgivande funktion i fråga om revision gentemot ordföranden och presidiet. Revisionskommittén ska fullgöra sina uppgifter under full oavhängighet i enlighet med förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget och i synnerhet internrevisorns befogenheter och uppgifter.
I synnerhet ska revisionskommittén utöva tillsyn över alla förfaranden för upprättande av rapporter och system för intern kontroll samt alla övervakningsprocesser vad gäller efterlevnad av lagar, förordningar, yrkesmässiga och etiska standarder och uppförandekoder.
2. Revisionskommittén ska lägga fram sina rapporter för ordföranden, som utan dröjsmål ska vidarebefordra dem till presidiet.
3. Revisionskommitténs struktur, sammansättning, ansvarsområden och procedurregler ska fastställas genom beslut av presidiet.
4. Medlemmarna av revisionskommittén ska utnämnas av presidiet på förslag av grupperna.
Den som är medlem av revisionskommittén ska inte samtidigt kunna vara medlem av kommitténs presidium, av finans- och budgetkommittén eller av kvestorsgruppen.
5. Revisionskommittén ska anta interna regler för att se till att den fullgör sin roll och sitt uppdrag och genomför sina förpliktelser, rättigheter och skyldigheter i enlighet med denna artikel.
6. En medlem av revisionskommittén ska ersättas enligt förfarandet i punkt 4 första stycket i denna artikel.
Artikel 84
Korrespondens till kommittén ska ställas till ordföranden eller generalsekreteraren.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 85
För de ämbeten och befattningar som nämns i denna arbetsordning ska de begrepp som används uppfattas som könsneutrala.
Artikel 86
1. Kommittén kan med absolut majoritet av ledamöterna besluta att se över denna arbetsordning.
2. För att se över arbetsordningen ska kommittén inrätta en kommitté för arbetsordningen. Kommittén ska utnämna en huvudföredragande som ska lägga fram ett förslag till ny arbetsordning.
3. Efter att ha antagit arbetsordningen med absolut majoritet ska plenarförsamlingen förlänga mandatet för kommittén för arbetsordningen med högst 60 dagar, så att denna vid behov kan utarbeta ett förslag till ändring av tillämpningsföreskrifterna som ska läggas fram för presidiet, som ska fatta beslut efter att ha inhämtat gruppernas synpunkter.
4. Datumet för den nya arbetsordningens och de ändrade tillämpningsföreskrifternas ikraftträdande ska fastställas när de antas av kommittén.
Artikel 87
Denna arbetsordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
(1) Arbetsordningen har senare ändrats den 27 februari 2003, den 31 mars 2004, den 5 juli 2006, den 12 mars 2008, den 14 juli 2010 och den 20 februari 2019.
BILAGA
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEDAMÖTERNA AV EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
DEL I
NORMER OCH PRINCIPER
Artikel 1
Allmänna principer
1. Denna uppförandekod ska tillämpas på kommitténs ledamöter. I enlighet med Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs presidiums beslut från oktober 2020 kommer översynen av denna uppförandekod att leda till en anpassning av alla relevanta texter, såsom ledamotsstadgan, EESK:s arbetsordning och eventuella andra texter i förekommande fall.
Den ska också i tillämpliga delar tillämpas på delegater i rådgivande utskott, suppleanter och sakkunniga, med undantag för artiklarna 1.2, 7.3 och 10 i denna uppförandekod, som enbart är tillämpliga på kommitténs ledamöter.
2. Kommitténs ledamöter är inte bundna av några instruktioner.
De fullgör i unionens allmänna intresse sina skyldigheter under full oavhängighet.
3. Ledamöterna ska uppträda i enlighet med fördragen och den lagstiftning som grundar sig på dessa. Deras förbindelser med organisationer eller intressegrupper ska vara förenliga med behovet av att bevara deras oavhängighet.
4. Ledamöterna ska låta sig ledas av och agera enligt följande allmänna principer för uppförande: integritet, öppenhet, aktsamhet, ärlighet, ansvar, respekt för andra och respekt för kommitténs anseende.
5. I enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska ledamöterna vid fullgörandet av sina skyldigheter säkerställa att grundläggande rättigheter och värden såsom människans värdighet, icke-diskriminering, tolerans, frihet, solidaritet, rättsstatsprincipen och jämställdhet främjas, skyddas på ett ändamålsenligt sätt och respekteras.
6. Vid fullgörandet av sina skyldigheter ska ledamöterna förbinda sig att uppnå bästa möjliga samförstånd i en anda av ömsesidig respekt.
7. Vid fullgörandet av sina skyldigheter ska ledamöterna agera enbart i det allmännas intresse och avstå från att erhålla eller söka erhålla några direkta eller indirekta ekonomiska fördelar eller andra förmåner.
8. Om en ledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sina skyldigheter eller erhåller eller söker erhålla direkta eller indirekta ekonomiska fördelar eller andra förmåner vid utövandet av sitt uppdrag som ledamot, ska han eller hon bli föremål för de åtgärder som föreskrivs i denna uppförandekod.
Artikel 2
Principer för uppförande
1. Ledamöternas uppförande ska präglas av ömsesidig respekt och baseras på de värden och principer som fastställs i fördragen, och särskilt i stadgan om de grundläggande rättigheterna.
2. Ledamöterna ska förbinda sig att respektera kommittén samt ledamöternas och personalens värdighet och att bevara dess anseende.
3. Ledamöterna får inte störa kommitténs arbete, undergräva säkerheten och ordningen i kommitténs lokaler eller hindra kommitténs utrustning från att fungera.
4. Ledamöterna får inte störa ordningen vid plenarsessioner eller sammanträden och ska avhålla sig från att uppträda på ett olämpligt sätt.
De ska avstå från ärekränkande, rasistiskt, sexistiskt, homofobiskt, främlingsfientligt eller stötande språkbruk eller beteende.
5. Tillämpningen av denna artikel ska inte på annat sätt vara till hinder för en livlig debatt eller begränsa ledamöternas yttrandefrihet.
6. Även efter mandattidens slut ska före detta ledamöter vara bundna av etiska normer för heder och omdöme. Under en period på två år efter mandattidens slut får före detta ledamöter inte utöva lobbyverksamhet gentemot ledamöter eller personal för sin egen, sin arbetsgivares eller en klients räkning i frågor där de innehar viktiga befattningar eller skriver rapporter.
Artikel 3
Utlämnande av information
1. Ledamöterna ska avstå från obehörigt utlämnande av information som fastställts vara känslig och som de mottagit i samband med utövandet av sitt uppdrag, såvida inte denna information redan har offentliggjorts eller är tillgänglig för allmänheten.
2. Denna skyldighet ska åligga ledamöterna även efter det att de har lämnat kommittén.
Artikel 4
Lämpligt uppförande
1. Vid utövandet av sina uppdrag ska ledamöterna uppträda i enlighet med de regler och skyldigheter som fastställs i denna uppförandekod, med värdighet och respekt och utan fördomar eller diskriminering.
2. Ledamöterna ska uppträda på ett professionellt sätt och i sina förbindelser med andra ledamöter och med personalen avstå från kränkande eller förolämpande beteende, stötande eller diskriminerande språkbruk och annat agerande som är oetiskt, förnedrande eller olagligt.
3. Ledamöterna får inte uppmana eller uppmuntra andra ledamöter eller personal att bryta mot, kringgå eller bortse från gällande lagstiftning, kommitténs interna regler eller denna uppförandekod, eller godta sådant beteende av personal som de ansvarar för.
4. För att kommittén ska kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt ska ledamöterna, under iakttagande av lämplig diskretion, försöka se till att meningsskiljaktigheter eller konflikter som berör andra ledamöter eller personal som de ansvarar för hanteras snabbt, rättvist och effektivt.
Artikel 5
Förebyggande av trakasserier
1. Ledamöterna får inte ägna sig åt någon form av mobbning eller sexuella trakasserier (1).
2. Vid behov ska ledamöterna snabbt och fullt ut samarbeta med de förfaranden som inrättats för att hantera konflikter, mobbning eller fysiska eller sexuella trakasserier, bland annat genom att utan dröjsmål reagera på påståenden om trakasserier.
3. Ledamöterna ska erbjudas och uppmuntras att delta i speciella utbildningar som anordnas för dem om förebyggande av konflikter och trakasserier på arbetsplatsen och om förebyggande av misskötsamhet eller uppförande som skulle strida mot europeiska värden.
Artikel 6
Integritet och öppenhet i fråga om ekonomiska intressen
1. Ledamöterna har rätt till arvoden som fastställs av rådet men får ingen lön från kommittén.
2. Tjänsteresor eller verksamhet som helt eller delvis ersätts av en tredje part ska inte ersättas ännu en gång av kommittén.
Om en tjänsteresa eller verksamhet helt eller delvis ersätts av en tredje part efter att ha ersatts av kommittén, ska ledamoten utan dröjsmål informera generalsekretariatet och återbetala ersättningen till kommittén, upp till det belopp som erhållits från den tredje parten.
3. Vid fullgörandet av sina skyldigheter ska ledamöterna avstå från att ta emot gåvor eller förmåner till ett värde av mer än 150 euro.
Om de i enlighet med diplomatisk sed och artighet tar emot gåvor som är värda mer än detta belopp, ska de överlämna dem till generalsekretariatet när de närvarar vid kommitténs nästföljande sammanträde efter mottagandet.
Ordföranden ska besluta om dessa gåvor, liksom gåvor av samma värde som ges direkt till honom eller henne, blir kommitténs egendom eller doneras till en lämplig välgörenhetsorganisation.
Generalsekretariatet ska föra ett register över gåvor till ett värde av mer än 150 euro, vilket på begäran ska göras allmänt tillgängligt.
4. Ledamöterna ska följa de av kommitténs finansiella regler som är tillämpliga på dem.
Artikel 7
Förklaring om ekonomiska intressen
1. Ledamöterna ska enligt öppenhetsprincipen överlämna en förklaring om sina ekonomiska intressen till ordföranden när de tillträder.
Förklaringarna ska lämnas in på nytt den 1 januari varje år, och om de uppgifter som ska lämnas ändras under ledamotens mandatperiod, ska en ny förklaring lämnas in så snart som möjligt och senast inom två månader efter ändringen i fråga.
2. Förklaringen om ekonomiska intressen ska innehålla de uppgifter som anges i artikel 5a i ledamotsstadgan.
3. Kommitténs ledamöter får inte väljas till en befattning inom kommittén eller ett av dess organ, utnämnas till föredragande eller delta i tjänsteresor eller verksamhet om de inte har lämnat in eller uppdaterat sin förklaring om ekonomiska intressen.
4. Delegater i rådgivande utskott, suppleanter och sakkunniga ska inte ha rätt till några arvoden från kommittén innan de lämnat in eller uppdaterat sin förklaring om ekonomiska intressen.
5. Om ordföranden får information som föranleder honom eller henne att tro att en ledamots förklaring om ekonomiska intressen är materiellt oriktig eller inaktuell, eller rimligen skulle kunna leda till oförenlighet med ledamotens skyldigheter enligt denna uppförandekod, kan ordföranden rådfråga etikkommittén.
I förekommande fall ska ordföranden uppmana ledamoten att rätta sin förklaring inom 10 arbetsdagar.
6. Efter att skriftligen ha mottagit etikkommitténs yttrande ska presidiet, tidigast 14 dagar senare, höra den berörda ledamoten, biträdd av en annan person om så önskas, och kan anta ett beslut om tillämpning av punkt 3 eller 4, beroende på vad som är tillämpligt, på ledamöter som inte efterlever ordförandens begäran om rättelse.
Presidiet ska höra den berörda ledamoten, antingen muntligen eller skriftligen, innan det antar beslutet, som ska motiveras.
Artikel 8
Intressekonflikter
1. Ledamöterna ska undvika varje situation som kan ge upphov till en intressekonflikt eller som objektivt kan uppfattas som en intressekonflikt.
2. En intressekonflikt föreligger när en ledamot har ett personligt intresse som kan strida mot unionens intressen eller som på ett otillbörligt sätt skulle kunna påverka utövandet av hans eller hennes uppdrag som ledamot.
Någon intressekonflikt föreligger inte när en ledamot drar fördelar endast i egenskap av medlem av befolkningen i sin helhet eller av en stor kategori personer.
3. Vid tillämpning av punkt 2 uppstår en intressekonflikt när ett personligt intresse skulle kunna påverka fullgörandet av ledamöternas skyldigheter under oavhängighet. Personliga intressen omfattar, men är inte begränsade till, varje eventuell förmån eller fördel för ledamöterna själva eller deras makar, partner eller direkta familjemedlemmar.
4. Vid oklarheter kan ledamoten i förtroende rådfråga etikkommittén i enlighet med artikel 9.2 a.
5. En ledamot som anser sig ha hamnat i en intressekonflikt eller i en situation som objektivt kan uppfattas som en intressekonflikt ska omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att avhjälpa den i enlighet med principerna och bestämmelserna i denna uppförandekod.
Om ledamoten inte kan lösa intressekonflikten eller den situation som kan uppfattas som en intressekonflikt, ska han eller hon upphöra med all verksamhet i frågan och skriftligen rapportera detta till ordföranden.
6. Efter att ha rådfrågat etikkommittén ska ordföranden besluta om ledamoten slutgiltigt ska upphöra med all verksamhet i frågan.
7. Ledamöter som inte fullgör sina skyldigheter att informera om eller anmäla en intressekonflikt eller en situation som objektivt kan uppfattas som en intressekonflikt, som inte avhjälper den eller som, om de inte kan lösa den, inte upphör inte med all verksamhet i frågan, kan bli föremål för åtgärderna i denna uppförandekod.
DEL II
ETIKKOMMITTÉ
Artikel 9
Etikkommitté
1. Härmed inrättas en etikkommitté.
2. Etikkommittén har följande uppgifter:
a) |
Ledamöterna kan rådfråga etikkommittén i alla frågor som rör denna uppförandekod. Etikkommittén kan i sin tur rådfråga kommitténs rättstjänst. På en ledamots begäran ska etikkommittén i förtroende och inom 30 kalenderdagar ge ledamoten riktlinjer för hur bestämmelserna i denna uppförandekod ska tolkas och tillämpas. |
b) |
Efter ett klagomål i enlighet med artikel 11.1 ska etikkommittén även bedöma påstådda överträdelser av de etiska normerna i denna uppförandekod och ge ordföranden råd om vilka åtgärder som eventuellt bör vidtas. |
c) |
Etikkommittén ska på begäran ge ordföranden och presidiet råd om tolkningen och tillämpningen av bestämmelserna i denna uppförandekod. |
3. Etikkommittén kan efter samråd med ordföranden, såvida inte han eller hon befinner sig i en intressekonflikt, rådfråga experter.
4. Etikkommittén ska offentliggöra en årlig, vederbörligen anonymiserad, rapport om sitt arbete.
5. Etikkommittén ska föreslå sin egen arbetsordning, som ska antas av presidiet.
Artikel 10
Etikkommitténs medlemmar
1. På förslag av presidiet ska plenarförsamlingen för varje period på två och ett halvt år välja sex ledamöter av kommittén, två – av olika kön – från var och en av de tre grupperna, till ordinarie medlemmar av etikkommittén.
2. På förslag av presidiet ska plenarförsamlingen också för samma period utnämna sex ledamöter av kommittén, två – av olika kön – från var och en av de tre grupperna, till reservmedlemmar av etikkommittén. Reservmedlemmarna ska ersätta en ordinarie medlem i etikkommitténs arbete om en ordinarie medlem inte kan närvara eller om han eller hon berörs av en intressekonflikt.
3. Mandatperioden för de ordinarie medlemmarna och reservmedlemmarna av etikkommittén kan förnyas.
4. Uppdraget som medlem av etikkommittén är oförenligt med uppdraget som medlem av följande organ:
— |
Kommitténs presidium. |
— |
Revisionskommittén. |
— |
Kvestorsgruppen. |
5. Varje grupp i etikkommittén ska inneha ordförandeskapet under två och ett halvt år enligt ett roterande schema mellan de tre grupperna.
Vid lika röstetal ska ordföranden ha utslagsröst.
6. En medlem av etikkommittén ska avstå från att delta i ett förfarande om han eller hon anser sig befinna sig i en intressekonflikt eller i en situation som objektivt kan uppfattas som en intressekonflikt av en tredje part.
Om en medlem av etikkommittén under ett förfarande ifrågasätts av en annan medlem av etikkommittén, kan etikkommittén med majoritet besluta att han eller hon inte får delta i förfarandet.
Den medlem som ifrågasatts ska inte närvara vid omröstningen.
7. Om en ordinarie medlem eller reservmedlem av etikkommittén påstås ha överträtt etiska normer, ska den berörda medlemmen avstå från att delta i överläggningarna om den påstådda överträdelsen och omedelbart ersättas av en reservmedlem.
Om ordföranden i slutet av förfarandet konstaterar att den berörda medlemmen har överträtt etiska normer och en annan påföljd än en skriftlig varning antas, ska medlemmen upphöra att vara ordinarie medlem eller reservmedlem av etikkommittén.
I sådana fall ska ordföranden utnämna en ersättare för återstoden av mandatperioden på två och ett halvt år. Utnämningen ska bekräftas av plenarförsamlingen vid nästföljande plenarsession.
8. Etikkommitténs medlemmar har tystnadsplikt.
9. Etikkommitténs medlemmar ska i början av sin mandatperiod ges lämplig, obligatorisk utbildning.
DEL III
FÖRFARANDE VID EVENTUELLA ÖVERTRÄDELSER AV ETISKA NORMER
Artikel 11
Inledning av förfarandet
1. Varje person, ledamot eller anställd, kan lämna in ett klagomål till etikkommittén om en ledamots beteende.
Påståendena ska styrkas med tillräcklig prima facie-bevisning för att motivera att en utredning inleds.
2. Etikkommittén ska underrätta kommitténs ordförande om mottagandet av klagomålet, utom om ordföranden själv är föremål för klagomålet.
3. Ordföranden ska utan dröjsmål till Olaf överlämna alla uppgifter eller bevis rörande ledamöter som kommer till hans eller hennes kännedom och som ska överlämnas till Olaf i enlighet med de administrativa arrangemang som undertecknats med byrån.
4. Visselblåsare som erkänts som sådana ska ha rätt till konfidentialitet, skydd, förbud mot repressalier och stödåtgärder i enlighet med EU-lagstiftningen, bland annat tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen (2), nationell rätt och EESK:s interna regler, beroende på vad som är tillämpligt.
Artikel 12
Utredning
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 ska etikkommittén inleda en utredning om den anser att det finns anledning att tro att en ledamot kan ha överträtt de etiska normerna i denna uppförandekod. Etikkommittén ska utan dröjsmål informera ordföranden och den berörda ledamoten om att en utredning har inletts, förutsatt att detta inte skadar utredningen eller eventuella bevis.
2. Etikkommittén ska granska omständigheterna kring den påstådda överträdelsen och höra den berörda ledamoten, antingen muntligen eller skriftligen.
Den berörda ledamoten kan biträdas av en advokat eller en person som han eller hon väljer.
3. Etikkommittén ska ha utredningsbefogenheter och kalla alla vittnen (ledamöter, anställda eller tredje man) som den anser det vara nödvändigt eller användbart att höra inom ramen för utredningen.
Etikkommittén ska förses med alla befintliga bevis, inklusive korrespondens, och få all information som den anser vara nödvändig eller användbar.
4. Ledamöter och före detta ledamöter ska snabbt och fullt ut samarbeta med etikkommittén genom att tillhandahålla all relevant kompletterande information som behövs.
Ledamöter får inte utöva påtryckningar på etikkommittén, ordföranden eller presidiet i syfte att påverka deras behandling av ärendet.
5. På grundval av sina slutsatser ska etikkommittén lämna en motiverad rapport till ordföranden med rekommendationer om ett eventuellt beslut som vid behov kan omfatta påföljder. Rapporten skickas samtidigt till den berörda ledamoten.
Artikel 13
Motiverat beslut
1. Ordföranden ska anta ett motiverat beslut på grundval av etikkommitténs rapport, efter att ha delgett den berörda ledamoten alla bevis i ärendet och etikkommitténs rekommendationer, och efter att antingen muntligen eller skriftligen ha hört den berörda ledamoten, med ledamotens juridiska rådgivare om ledamoten så begär.
2. I det motiverade beslutet kan ordföranden
a) |
fastställa att anklagelserna mot ledamoten inte har styrkts, eller |
b) |
om ordföranden konstaterar att den berörda ledamoten har överträtt de etiska normerna i denna uppförandekod, anta ett beslut om att ålägga en påföljd i enlighet med artikel 14. |
3. Ordföranden ska utan dröjsmål delge den berörda ledamoten det motiverade beslutet.
4. Om kommitténs ordförande påstås ha överträtt etiska normer, ska han eller hon inte delta i överläggningarna och ersättas av den vice ordförande som är ordförande för finans- och budgetkommittén, som ska överta ordförandens uppgifter i detta specifika förfarande.
Artikel 14
Påföljder
1. Vid bedömningen av det iakttagna uppförandet ska påföljdernas stränghet stå i proportion till hur allvarlig misskötsamheten är och till ledamotens hierarkiska ställning.
Vid bedömningen av hur allvarlig misskötsamheten är och fastställandet av påföljden ska särskilt följande beaktas:
a) |
Misskötsamhetens art och de omständigheter under vilka den ägde rum. |
b) |
I vilken utsträckning misskötsamheten skadar ledamöters och/eller anställdas fysiska och/eller moraliska integritet samt kommitténs eller Europeiska unionens anseende och/eller intressen. |
c) |
I vilken utsträckning misskötsamheten omfattar avsiktliga handlingar eller oaktsamhet samt graden av ledamotens hierarkiska ansvar. |
d) |
Nivån på ledamotens uppgifter och ansvar samt ledamotens hierarkiska ställning i förhållande till dem som utsatts för misskötsamheten. |
e) |
Omfattningen av den skada som åsamkats den eller de utsattas fysiska eller moraliska integritet. |
f) |
Huruvida misskötsamheten består i upprepade handlingar eller beteenden. |
2. Beroende på hur allvarligt ledamotens beteende bedöms vara kan påföljden omfatta en eller fler av följande åtgärder:
a) |
En skriftlig varning (som kan offentliggöras). |
b) |
En reprimand (som kan offentliggöras). |
c) |
Tillfällig förlust av rätten till dagtraktamente under en period på mellan 2 och 30 sammanträdesdagar, beroende på hur allvarlig misskötsamheten är. |
d) |
Utan att det påverkar rätten att rösta vid plenarsessioner, tillfälligt avstängning från deltagande i all eller delar av EESK:s eller dess organs verksamhet, i tjänsteresor eller i verksamhet under en period på mellan 2 och 30 sammanträdesdagar. |
e) |
Förbud mot att företräda EESK i nationella, interinstitutionella eller internationella forum i upp till ett år. |
f) |
Vid brott mot tystnadsplikten: begränsning av rätten till tillgång till sekretessbelagda eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i upp till ett år. |
3. Dessutom kan ordföranden, i enlighet med förfarandet i artikel 16, för presidiet lägga fram ett förslag om att
g) |
tillfälligt avstänga ledamoten från en eller flera av de befattningar som ledamoten innehar vid kommittén i upp till ett år, |
h) |
frånta ledamoten en eller flera av de befattningar som ledamoten innehar vid kommittén, eller |
i) |
uppmana rådet att avsätta ledamoten från kommittén. |
4. Tidsperioden för de åtgärder som anges i punkterna 2 c–f och 3 g i denna artikel kan fördubblas vid upprepade överträdelser eller om ledamoten vägrar att följa någon av de kompletterande åtgärder som anges i punkt 5.
5. Utöver de påföljder som föreskrivs i punkterna 2 och 3 kan följande kompletterande åtgärder tillämpas:
i) |
Ledamoten åläggs att vidta åtgärder för att reglera sin ställning. |
ii) |
Ledamoten åläggs att personligen be om ursäkt (privat, till en viss person, eller offentligt, inför plenarförsamlingen). |
iii) |
Ledamoten åläggs att gottgöra eventuella skador. |
Artikel 15
Förfarande för internt överklagande
1. Den berörda ledamoten kan lämna in ett internt överklagande till presidiet inom två veckor från det att den påföljd som ordföranden ålagt i enlighet med artikel 14.2, 14.4 och 14.5 delgetts.
Överklagandet ska ha till omedelbar följd att påföljden tills vidare inte ska tillämpas.
2. Presidiet ska höra den berörda ledamoten, antingen muntligen eller skriftligen, innan det antar ett beslut.
Presidiet kan, senast fyra veckor efter det att överklagandet lämnats in eller, om det inte sammanträder under denna period, vid sitt nästföljande sammanträde, upphäva, bekräfta eller ändra påföljden.
3. Den berörda ledamoten kan väcka talan om ogiltigförklaring vid Europeiska unionens domstol inom två månader från det att det slutliga beslutet delgetts eller inom två månader från den dag då presidiet borde ha fattat sitt beslut, i enlighet med artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Artikel 16
Förtida entledigande från befattning
1. I enlighet med sitt motiverade beslut kan ordföranden lägga fram ett förslag för presidiet i enlighet med artikel 14.3.
2. Presidiet kan med en majoritet på två tredjedelar av de avgivna rösterna föreslå plenarförsamlingen att tillfälligt upphäva eller avsluta mandatperioden för ordföranden, en vice ordförande, en gruppordförande, en presidiemedlem, en kvestor, en ordförande eller vice ordförande för en sektion eller någon annan befattningshavare som valts inom kommittén, om presidiet anser att den berörda ledamoten har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.
I undantagsfall kan presidiet föreslå plenarförsamlingen att ledamoten ska uteslutas ur kommittén.
Presidiet ska höra den berörda ledamoten, antingen muntligen eller skriftligen, innan det lägger fram ett förslag för plenarförsamlingen enligt denna artikel.
3. Plenarförsamlingen ska fatta beslut om förslaget med en majoritet på två tredjedelar av de avgivna rösterna, som utgör en majoritet av ledamöterna.
Plenarförsamlingen ska höra kommittéordförandens motiverade rapport och därefter den berörda ledamoten, antingen muntligen eller skriftligen, innan beslutet antas.
Om ett beslut om uteslutning antas, ska det delges rådet så att detta inleder ersättningsförfarandet.
4. Den berörda ledamoten kan väcka talan om ogiltigförklaring vid Europeiska unionens domstol inom två månader från det att plenarförsamlingens beslut delgetts, i enlighet med artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
DEL IV
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 17
Utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)
1. De gemensamma regler som fastställs i det interinstitutionella avtalet (3) om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), vilka omfattar de åtgärder som krävs för att underlätta Olafs utredningar, ska tillämpas.
2. Om kommittén får kännedom om möjliga fall av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadar Europeiska unionens intressen, och Olaf antingen ännu inte informerats eller ännu inte fattat beslut om huruvida en utredning ska inledas eller inte, ska etikkommittén inte inleda någon utredning av samma sakförhållanden, såvida inte annat överenskommits med Olaf.
Den ska avbryta eventuella förfaranden som rör ärendet och undvika all verksamhet som kan äventyra potentiella bevis och Olafs utredning.
Artikel 18
Tillämpning av uppförandekoden
Ordföranden ska ansvara för en fullständig och korrekt tillämpning av denna uppförandekod.
Inom ramen för tillämpningen av denna uppförandekod kan ordföranden när som helst vända sig till etikkommittén för rådgivning i alla frågor.
(1) Förordning nr 31 (EEG), nr 11 (EKSG) om tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen (EGT P 45, 14.6.1962, s. 1385),https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:01962R0031-20200101&qid=1608019328072&from=SV.
(2) Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968,https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:31968R0259.
(3) Administrativa arrangemang mellan Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning av den 13 januari 2016.