(1)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1229 (2) anges åtgärder för att förhindra och åtgärda utebliven avveckling och för att främja avvecklingsdisciplin. Dessa åtgärder omfattar övervakning av uteblivna avvecklingar samt uttag och fördelning av sanktionsavgifter för utebliven avveckling. I delegerad förordning (EU) 2018/1229 anges också den närmare operativa utformningen av ersättningsköpsprocessen.

(2)

Delegerad förordning (EU) 2018/1229 träder ikraft den 1 februari 2021.

(3)

Marknadsaktörerna har uppgett att covid-19-pandemin kraftigt har påverkat det samlade genomförandet av regleringsrelaterade projekt och leveranser av it-system som är nödvändiga för tillämpningen av delegerad förordning (EU) 2018/1229. I det helt nya läge som har uppstått är finansinstituten inriktade på att genomföra effektiva beredskapsplaner för att säkerställa den löpande operativa verksamheten och cyberresiliens, vilket har begränsat deras it-kapacitet att genomföra vissa komplexa projekt, bland annat de som krävs för att uppfylla kraven på avvecklingsdisciplin i delegerad förordning (EU) 2018/1229. Om värdepapperscentraler, deras deltagare och deras kunder skulle tillämpa kraven i detta läge skulle det kunna leda till ökad, i stället för minskad, risk på finansmarknaden. Det är därför lämpligt att ge dessa aktörer mer tid att slutföra de nödvändiga förberedelserna för tillämpningen av kraven på avvecklingsdisciplin. Med tanke på den helt unika situation som uppstått till följd av covid-19-pandemin och med tanke på de nödvändiga systemförändringar som värdepapperscentraler, deras deltagare och deras kunder måste genomföra för att uppfylla de olika kraven på avvecklingsdisciplin, är det nödvändigt att skjuta upp ikraftträdande av delegerad förordning (EU) 2018/1229 med ytterligare ett år.

(4)

Delegerad förordning (EU) 2018/1229 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har överlämnat till kommissionen.

(6)

Esma har inte genomfört några öppna offentliga samråd, eftersom det anses vara högst oproportionerligt med tanke på omfattningen och de förväntade konsekvenserna av en senareläggning av ikraftträdandet av delegerad förordning (EU) 2018/1229. Esma har tagit hänsyn till de synpunkter som marknadsaktörerna tidigare lämnat om sina förberedelser inför tillämpningen av den förordningen. Under dessa oförutsedda omständigheter är det dessutom angeläget att skapa klarhet kring rättsläget vad gäller den nya tidpunkten för ikraftträdande av delegerad förordning (EU) 2018/1229 så att marknadsaktörerna kan förbereda sig för tillämpningen av den förordningen. Esma har dock genomfört en analys av de möjliga kostnaderna och fördelarna i samband med en senareläggning av dagen för ikraftträdande av delegerad förordning (EU) 2018/1229 och begärt in ett yttrande från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (3). Vid utarbetande av förslaget till tekniska tillsynsstandarder har Esma också samarbetat med medlemmar av Europeiska centralbankssystemet.

(1)

I rådets förordning (EU) 2018/2025 (2) fastställs kvoter för 2020.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av beståndet av beryxar i unionens vatten och internationella vatten i 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12 och 14 med fartyg som för fransk flagg eller är registrerade i Frankrike, medfört att kvoten för 2020 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda visst fiske efter detta bestånd.

(1)

I rådets förordning (EU) 2020/123 (2) fastställs kvoter för 2020.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av beståndet av brokrocka i unionens vatten i 7d och 7e gjorda av fartyg som är registrerade i Frankrike, eller som för fransk flagg, medfört att kvoten för 2020 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda visst fiske efter detta bestånd.

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 (2) fastställs regler för tillämpningen av förordning (EU) nr 1305/2013. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/2220 (3) ändrades förordning (EU) nr 1305/2013 och varaktigheten för landsbygdsprogram som stöds av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (nedan kallad Ejflu) förlängdes till och med den 31 december 2022, och gav medlemsstaterna möjlighet att finansiera de förlängda programmen från motsvarande budgetanslag för åren 2021 och 2022. Genom förordning (EU) 2020/2220 gjordes dessutom ytterliga medel tillgängliga från Europeiska unionens återhämtningsinstrument som inrättades genom rådets förordning (EU) 2020/2094 (4) (nedan kallat återhämtningsinstrumentet) för de förlängda programmen för åren 2021 och 2022 för att finansiera åtgärder inom ramen för förordning (EU) nr 1305/2013 i syfte att hantera covid-19-krisens följdverkningar och konsekvenserna för unionens jordbrukssektor och landsbygdsområden. De respektive tillämpningsföreskrifterna för förordning (EU) nr 1305/2013 bör därför ändras.

(2)

I artikel 4.2 i genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 fastställs det högsta antal ändringar av landsbygdsprogram som medlemsstaterna får lämna in till kommissionen. I syfte att öka medlemsstaternas flexibilitet vad gäller användningen av budgetanslagen för åren 2021 och 2022 i de förlängda programmen och för att integrera de ytterligare medlen från återhämtningsinstrumentet bör det högsta antal ändringar som avses i den artikeln utökas och tidsfristerna för inlämning av begäranden om de sista programändringarna senareläggas. Det behöver dessutom tydliggöras att det högsta antalet ändringar inte bör gälla för begäranden om att ändra landsbygdsprogram om ändringarna är nödvändiga till följd av ikraftträdandet av förordning (EU) 2020/2220 i syfte att förlänga varaktigheten för landsbygdsprogram och för att integrera de ytterligare medlen från återhämtningsinstrumentet.

(3)

I förordning (EU) 2020/2220 föreskrivs att för förlängda landsbygdsprogram ska de mål som fastställts inom ramen för resultatramen fastställas för 2025. Det är därför nödvändigt att specificera att målen i resultatramen avser de planerade resultaten fram till och med den 31 december 2025. Genom förordning (EU) 2020/2220 undantas dessutom tillämpningen av resultatramen på de ytterligare medlen från återhämtningsinstrumentet. Utfall som finansieras med ytterligare medel från återhämtningsinstrumentet bör därför undantas från målen i resultatramen.

(4)

I förordning (EU) 2020/2220 fastställs att de ytterligare medlen från återhämtningsinstrumentet ska programplaneras och övervakas separat från unionens stöd till landsbygdsutveckling, samtidigt som man i princip tillämpar de regler som fastställs i förordning (EU) nr 1305/2013. Det kommer därmed att krävas separata specifikationer i de relevanta åtgärdsbeskrivningarna i landsbygdsprogrammen och i de nationella ramprogrammen i de fall där insatserna stöds genom ytterligare medel från återhämtningsinstrumentet. I finansieringsplanerna för landsbygdsprogram, nationella ramar och nationella landsbygdsnätverk bör de ytterligare medlen från återhämtningsinstrumentet också anges separat.

(5)

I indikatorplanen för de utvalda åtgärderna bör även delsumman för de planerade utfallen och den planerade summan för offentliga utgifter som finansieras med ytterligare medel från återhämtningsinstrumentet anges separat. I de årliga genomföranderapporterna bör rapporteringen om utgiftsåtaganden utifrån åtgärd och fokusområde ange vilken del av åtagandena som finansieras med ytterligare medel från återhämtningsinstrumentet.

(6)

I artikel 8 h ii) i förordning (EU) nr 1305/2013 fastställs att finansieringsplanen för varje åtgärd, för varje typ av insats med en särskild Ejflu-bidragsnivå, för den typ av insats som avses i artiklarna 37.1, 38.3, 39.1 och artikel 39a i förordning (EU) nr 1305/2013, när en medlemsstat tillämpar ett minimiförlusttröskelvärde på under 30 % och för tekniskt bistånd ska innehålla en tabell med det totala planerade unionsbidraget och den tillämpliga Ejflu-bidragsnivån. Eftersom samma regler gäller för bidrag från de ytterligare medlen från återhämtningsinstrumentet bör finansieringsplanen, i tillämpliga fall, för sådana åtgärder för varje typ av insats, ange både det planerade bidraget och bidragsnivån för återhämtningsinstrumentet.

(7)

Genom förordning (EU) 2020/2220 ändrades artiklarna 38 och 39 i förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller de minimiförlusttröskelvärden som medlemsstaterna kan fastställa i landsbygdsprogrammen utifrån vilka jordbrukare kan kompenseras för förluster inom ramen för gemensamma fonder som orsakas av allvarliga klimathändelser, djur- eller växtsjukdom, angrepp av skadegörare och miljöolyckor samt inkomststabiliseringsverktyget för jordbrukare inom alla sektorer. Till följd av detta och för rapporteringen till WTO måste utgifter för alla riskhanteringsverktyg som regleras genom artikel 36 i förordning (EU) nr 1305/2013 och när minimiförlusttröskelvärdet är under 30 % planeras och rapporteras separat. I indikatorplanen måste dessa nya program- och planeringskrav anges i enlighet därmed.

(8)

Genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

Mot bakgrund av att covid-19-krisen är akut bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för landsbygdsutveckling.

1.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

2.

Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

3.

Bilaga VII ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

(1)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1191 (3) trädde i kraft den 15 augusti 2020. Sedan dess har vissa medlemsstater och yrkesmässiga aktörer tolkat och tillämpat begreppet ”fanns i lager” i artikel 7.2 i den förordningen på olika sätt.

(2)

Av praktiska skäl och eftersom utsäde av Solanum lycopersicum L. och Capsicum spp. (nedan kallade det angivna utsädet) som har skördats före den 15 augusti 2020 inte kan uppfylla det villkor som gäller för dess moderplantor, dvs. att ha producerats på ett produktionsställe där det är känt att den angivna skadegöraren inte förekommer på grundval av officiella inspektioner som utförts vid lämpliga tidpunkter för påvisande av den angivna skadegöraren, bör sådant utsäde vara undantaget från villkoret i artikel 7.1 a i genomförandeförordning (EU) 2020/1191.

(3)

Artikel 7.2 i genomförandeförordning (EU) 2020/1191 bör ändras för att klargöra att det angivna utsäde som skördats före den 15 augusti 2020 bör ha genomgått provtagning och testning med avseende på förekomst av den angivna skadegöraren av den behöriga myndigheten eller av yrkesmässiga aktörer under den behöriga myndighetens officiella tillsyn före den första förflyttningen av utsädet inom unionen. Ett sådant undantag från artikel 7.2 i den förordningen bör göra det möjligt att omsätta utsäde som redan åtföljs av ett växtpass på unionens territorium utan att det genomgår ytterligare tester.

(4)

Det angivna utsäde som förflyttas inom unionen för första gången från och med den 1 april 2021 och som har testats med Elisa-metoden före den 30 september 2020 bör testas igen med en annan testmetod än Elisa, i enlighet med punkt 3 i bilagan.

(5)

Eftersom det angivna utsäde med ursprung i tredjeländer som har skördats före den 15 augusti 2020 inte kan uppfylla det villkor som gäller för dess moderplantor, dvs. att ha producerats på ett produktionsställe där det är känt att den angivna skadegöraren inte förekommer på grundval av officiella inspektioner som utförts vid lämpliga tidpunkter för påvisande av den angivna skadegöraren, bör sådant utsäde som ska föras in till unionen vara undantaget från kravet i artikel 9.1 a i.

(6)

Utsädesbranschen och medlemsstaterna har informerat kommissionen om att kravet att i enlighet med artikel 9 i genomförandeförordning (EU) 2020/1191 ange den registrerade produktionsanläggningens namn i sundhetscertifikatet orsakar förseningar och praktiska svårigheter för exportörerna, eftersom det är svårt för dem att identifiera den faktiska produktionsanläggningen. För att göra det lättare för behöriga myndigheter och yrkesmässiga aktörer i tredjeländer att identifiera den registrerade produktionsanläggningen bör detta krav ersättas med ett krav på att lämna information så att moderplantornas produktionsanläggning kan spåras.

(7)

Det angivna utsädet med ursprung i tredjeländer bör testas med de provtagnings- och testmetoder som avses i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2020/1191. För att ta hänsyn till att visst angivet utsäde kan ha testats flera månader innan det faktiskt certifieras för export och ge tredjeländer tid att anpassa sig till det nya kravet är det proportionerligt att kräva obligatorisk molekylär testning från och med den 1 april 2021.

(8)

För att undvika onödiga handelsrestriktioner för det angivna utsäde som skördats före den 15 augusti 2020 bör denna förordning börja gälla så snart som möjligt. Denna förordning bör därför träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

1.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

2.

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

(1)

Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) syftar till att ge unionen möjlighet att snabbt, effektivt och flexibelt vidta åtgärder i nödsituationer för att visa solidaritet med befolkningen i regioner som drabbats av större eller regionala naturkatastrofer eller ett större hot mot folkhälsan.

(2)

Enligt artikel 10 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (3) får det högsta årliga beloppet för fonden inte överskrida 500 000 000 EUR (i 2011 års priser).

(3)

Den 10 juni 2020 lämnade Kroatien in en ansökan om utnyttjande av fonden med anledning av den jordbävning som i mars 2020 drabbade staden Zagreb och Zagreb- och Krapina-Zagorje-regionerna.

(4)

Den 24 augusti 2020 lämnade Polen in en ansökan om utnyttjande av fonden med anledning av översvämningarna i juni 2020 i Podkarpackie-regionen.

(5)

Den 24 juni 2020 hade Grekland, Irland, Kroatien, Portugal, Spanien, Tyskland och Ungern lämnat in ansökningar om utnyttjande av fonden med anledning av det större hot mot folkhälsan som covid-19-pandemin orsakade i början av 2020. Samtliga sju medlemsstater begärde i sina ansökningar att ett förskott på det förväntade bidraget från fonden skulle utbetalas

(6)

Kroatiens och Polens ansökningar rörande naturkatastroferna uppfyller villkoren i artikel 4 i förordning (EG) nr 2012/2002 för finansiella bidrag från fonden.

(7)

Fonden bör därför tas i anspråk för att ge ett finansiellt bidrag till Kroatien och Polen.

(8)

För att säkerställa att tillräckliga budgetmedel finns tillgängliga i unionens allmänna budget för 2020 bör fonden tas i anspråk för utbetalningen av förskott till Grekland, Irland, Kroatien, Portugal, Spanien, Tyskland och Ungern med anledning av det större hotet mot folkhälsan.

(9)

För att minimera den tid det tar att ta fonden i anspråk bör detta beslut tillämpas från och med den dag då det antas.

a)

Ett belopp på 683 740 523 EUR ska tillhandahållas Kroatien.

b)

Ett belopp på 7 071 280 EUR ska tillhandahållas Polen.

a)

Ett belopp på 8 462 280 EUR ska tillhandahållas Kroatien.

b)

Ett belopp på 15 499 409 EUR ska tillhandahållas Tyskland.

c)

Ett belopp på 4 535 700 EUR ska tillhandahållas Grekland.

d)

Ett belopp på 26 587 069 EUR ska tillhandahållas Ungern.

e)

Ett belopp på 23 279 441 EUR ska tillhandahållas Irland.

f)

Ett belopp på 37 528 511 EUR ska tillhandahållas Portugal.

g)

Ett belopp på 16 844 420 EUR ska tillhandahållas Spanien.

(1)

I enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU (2) ska hissar och säkerhetskomponenter till hissar som överensstämmer med harmoniserade standarder eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, förutsättas överensstämma med de grundläggande hälso- och säkerhetskrav i bilaga I till det direktivet som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.

(2)

Genom kommissionens genomförandebeslut C(2016) 5884 (3) begärde kommissionen att CEN skulle utarbeta och se över harmoniserade standarder till stöd för direktiv 2014/33/EU för att säkerställa att de fortsätter att ge uttryck för allmänt erkänd avancerad teknik och uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga I till direktiv 2014/33/EU och, i förekommande fall, de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG (4) i enlighet med punkt 1.1 i bilaga I till direktiv 2014/33/EU.

(3)

På grundval av begäran i genomförandebeslut C(2016) 5884 reviderade CEN de harmoniserade standarderna EN 81-20:2014 och EN 81-50:2014, till vilka hänvisningar har offentliggjorts genom kommissionens meddelande 2016/C 293/05 (5), för att anpassa dem till den rättsliga ramen i direktiv 2014/33/EU och för att öka rättssäkerheten och tydligheten i dessa standarder, inbegripet genom utarbetandet av en mer exakt bilaga ZA och införandet av daterade hänvisningar till standarder. Detta resulterade i antagandet av den harmoniserade standarden EN 81-20:2020 om allmänna säkerhetskrav för konstruktion och installation av hissar för transport av personer och gods och den harmoniserade standarden EN 81-50:2020 om konstruktionsregler, beräkning, inspektion och provning av hissar och hisskomponenter. Inga väsentliga tekniska ändringar gjordes vid översynen av de harmoniserade standarderna EN 81-20:2014 och EN 81-50:2014.

(4)

Kommissionen har tillsammans med CEN bedömt huruvida de harmoniserade standarderna EN 81-20:2020 och EN 81-50:2020 överensstämmer med begäran i genomförandebeslut C(2016) 5884.

(5)

De harmoniserade standarderna EN 81-20:2020 och EN 81-50:2020 uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som de syftar till att omfatta och som fastställs i direktiv 2014/33/EU. Därför bör hänvisningar till dessa standarder offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(6)

De harmoniserade standarderna EN 81-20:2020 och EN 81-50:2020 ersätter de harmoniserade standarderna EN 81-20:2014 och EN 81-50:2014. Det är därför nödvändigt att återkalla hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN 81-20:2014 och EN 81-50:2014 i Europeiska unionens officiella tidning.

(7)

För att ge tillverkarna tillräckligt med tid för att förbereda sig för tillämpningen av de harmoniserade standarderna EN 81-20:2020 och EN 81-50:2020 är det nödvändigt att senarelägga återkallandet av hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN 81-20:2014 och EN 81-50:2014.

(8)

I syfte att skapa klarhet och rättslig säkerhet bör en fullständig förteckning över hänvisningarna till de harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för direktiv 2014/33/EU och som uppfyller de grundläggande krav som de syftar till att omfatta offentliggöras i en enda rättsakt. De övriga hänvisningar till harmoniserade standarder som har offentliggjorts i kommissionens meddelande 2016/C 293/05 bör därför även ingå i detta beslut. Det meddelandet bör därför upphöra att gälla den dag då detta beslut träder i kraft. Meddelandet bör dock fortsätta att gälla när det gäller hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN 81-20:2014 och EN 81-50:2014, eftersom återkallandet av de hänvisningarna bör senareläggas.

(9)

Överensstämmelse med en harmoniserad standard ger en presumtion om överensstämmelse med motsvarande grundläggande krav i unionens harmoniseringslagstiftning från och med dagen för offentliggörande av hänvisningen till en sådan standard i Europeiska unionens officiella tidning. Detta beslut bör därför träda i kraft samma dag som det offentliggörs.