(1)

I rådets förordning (EU) 2020/123 (2) fastställs kvoter för 2020.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av beståndet av vitling i område 8 med fartyg som för belgisk flagg eller är registrerade i Belgien, medfört att kvoten för 2020 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda visst fiske efter detta bestånd.

(1)

I rådets förordning (EU) 2020/123 (2) fastställs kvoter för 2020.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av beståndet av rockor i unionens vatten i 8 och 9 med fartyg som för belgisk flagg eller är registrerade i Belgien, medfört att kvoten för 2020 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda visst fiske efter detta bestånd.

(1)

Enligt artikel 8 i förordning (EU) 2015/2283 skulle kommissionen senast den 1 januari 2018 upprätta en unionsförteckning över nya livsmedel som godkänts eller anmälts enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 (2).

(2)

Unionsförteckningen över nya livsmedel som godkänts eller anmälts enligt förordning (EG) nr 258/97 upprättades genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (3).

(3)

Den första unionsförteckningen över nya livsmedel som upprättats i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 rättades genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1023 (4) och bilagan ersattes. Innan dess hade kommissionen antagit de åtta genomförandeförordningarna (EU) 2018/460 (5), (EU) 2018/461 (6), (EU) 2018/462 (7), (EU) 2018/469 (8), (EU) 2018/991 (9), (EU) 2018/1011 (10), (EU) 2018/1018 (11) och (EU) 2018/1032 (12) som godkänner utsläppande på marknaden av nya livsmedel respektive godkänner en utvidgning av användningsområdet för nya livsmedel. Genom dessa genomförandeförordningar uppdaterades också unionsförteckningen. Emellertid finns inte de nya livsmedlen och de utvidgade användningsområdena för nya livsmedel längre med i den förteckning som ersattes genom genomförandeförordning (EU) 2018/1023.

(4)

Av tydlighets- och rättssäkerhetsskäl bör därför unionsförteckningen över nya livsmedel i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 ändras så att dessa nya livsmedel och de utvidgade användningsområdena för nya livsmedel återigen är införda i unionsförteckningen. Eftersom dessa nya livsmedel och utvidgade användningsområden för nya livsmedel var införda i unionsförteckningen fram till dess att genomförandeförordning (EU) 2018/1023 trädde i kraft den 13 augusti 2018, bör den här förordningen tillämpas från och med den dagen.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 152/2009 (2) fastställs provningsmetoder till stöd för offentlig kontroll för att se till att förbudet mot användning av bearbetat animaliskt protein i foder för livsmedelsproducerande djur efterlevs. Detta inbegriper analysmetoder för bestämning av beståndsdelar av animaliskt ursprung för offentlig kontroll av foder, vilka beskrivs i bilaga VI i den förordningen och utförs med ljusmikroskopi eller polymeraskedjereaktion (PCR).

(2)

Europeiska unionens referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder och de nationella referenslaboratorierna i medlemsstaterna har haft svårigheter att tolka resultaten efter tillämpning av den ljusmikroskopimetod som beskrivs i bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009.

(3)

För att säkerställa rättslig klarhet och säkerhet och för att undvika olika tolkningar är det lämpligt att ändra vissa bestämmelser i bilaga VI.

(4)

I synnerhet bör undersökningsflödesplanen för påvisande av animaliska partiklar i foderblandningar och foderråvaror ändras för att klargöra i vilka situationer endast en bestämning behövs för att slutföra analysen. Redovisningen av resultaten bör också ytterligare preciseras. Slutligen bör utrustningens egenskaper och beredningen av prover ändras, grundat på den erfarenhet som dragits av de senaste sex årens tillämpning av metoden.

(5)

Bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Den 6 augusti 2020 ansökte Ungern om ekonomiskt stöd från unionen i syfte att komplettera dess nationella ansträngningar att hantera effekterna av covid-19-utbrottet och bemöta de socioekonomiska konsekvenserna av utbrottet för arbetstagare och egenföretagare.

(2)

Covid-19-utbrottet och de extraordinära åtgärder som Ungern har vidtagit för att begränsa utbrottet och dess socioekonomiska och hälsorelaterade effekter förväntas på ett dramatiskt sätt påverka de offentliga finanserna. I kommissionens vårprognos 2020 förväntades Ungerns offentliga underskott uppgå till 5,2 % av bruttonationalprodukten (BNP) och den offentliga skulden till 75,0 % av BNP i slutet av 2020. I kommissionens interimsprognos sommaren 2020 beräknas Ungerns BNP minska med 7,0 % 2020.

(3)

Covid-19-utbrottet har även immobiliserat en stor del av arbetskraften i Ungern. Detta har lett till en plötslig och kraftig ökning av Ungerns offentliga utgifter till åtgärder liknande system för korttidsarbete och hälsorelaterade åtgärder som beskrivs i skälen 4–14.

(4)

Genom regeringsresolution 2080/2020 om nationell utveckling av boenden, såsom den hänvisas till i Ungerns ansökan av den 6 augusti 2020, infördes tillfälligt stöd för att uppgradera boenden (ombyggnad, utbyggnad, renovering av lokaler, inköp av utrustning) på turistorter för att behålla den befintliga arbetskraften. Ansökan gäller bara den del av utgifterna som avser stödet till egenföretagare och enmansbolag. Åtgärden kan betraktas som en åtgärd liknande system för korttidsarbete som avses i förordning (EU) 2020/672, eftersom den syftar till att skydda egenföretagare och liknande arbetstagarkategorier mot minskad eller förlorad inkomst.

(5)

Genom jordbruksministerns dekret nr 25/2020 (VI. 22.) (2), jordbruksministerns dekret nr 26/2020 (VI. 22.) (3) och jordbruksministerns dekret nr 30/2020 (VI. 22.) (4), såsom de hänvisas till i Ungerns ansökan av den 6 augusti 2020, infördes ett engångsstöd i form av bidrag till livsmedelsbearbetningsföretag, trädgårdsodlingsföretag inom sektorerna för odling av icke-fleråriga grödor och för växtförökning, samt fiskodlingsföretag. Stödet är villkorat av att enheten behåller sina anställda till och med december 2020. När det gäller den del av utgifterna som rör stöd till egenföretagare och enmansbolag kan stödåtgärden betraktas som en åtgärd liknande system för korttidsarbete som avses i förordning (EU) 2020/672, eftersom den syftar till att skydda egenföretagare och liknande kategorier av arbetare mot minskad eller förlorad inkomst.

(6)

Genom regeringsdekret nr 59/2020 (III. 23.) (5) och lag LVIII från 2020 (6), såsom de hänvisas till i Ungerns ansökan av den 6 augusti 2020, utvidgades anställdas och egenföretagares barnomsorgsstöd, som skulle ha löpt ut på grund av åldersbegränsningar mellan den 11 mars 2020 och den 30 juni 2020, vilket var den period som larmtillståndet varade. Detta barnomsorgsstöd kan betraktas som en åtgärd liknande system för korttidsarbete som avses i förordning (EU) 2020/672, eftersom det tillhandahåller inkomststöd för anställda och egenföretagare, vilket kommer att bidra till att täcka kostnaderna för barnomsorg när skolorna är stängda och därmed bidra till att föräldrarna kan fortsätta att arbeta, och därigenom förhindra att deras anställning äventyras.

(7)

På grundval av regeringsdekret nr 47/2020 (III. 18.) (7) (i dess ändrade lydelse), såsom det hänvisas till i Ungerns ansökan av den 6 augusti 2020, har myndigheterna infört ett antal skatterelaterade åtgärder. Eftersom de åtgärderna utgörs av uteblivna intäkter för regeringen kan de anses vara likvärdiga med offentliga utgifter.

(8)

För de sektorer som drabbats hårdast av pandemin införde myndigheterna ett undantag från arbetsgivarnas sociala avgifter och utbildningsavgifter för perioden mars–december 2020 samt en sänkning av arbetsgivarnas skatt för rehabiliteringsbidrag för perioden mars–juni 2020. Ansökan avser den del av de totala utgifterna som avser företag som förkortar eller tillfälligt avbryter arbetstiden eller i vilka de anställda kontinuerligt var i sysselsättning fram till de senaste tillgängliga utfallsdata.

(9)

För små skattebetalare inom 26 verksamheter infördes ett undantag från systemet med engångsskatt för småföretag (KATA) för perioden mars–juni 2020. Ansökan gäller bara den del av utgifterna som avser stödet till egenföretagare och enmansföretag. Åtgärden kan betraktas som en åtgärd liknande system för korttidsarbete som avses i förordning (EU) 2020/672, eftersom den syftar till att skydda egenföretagare och liknande arbetstagarkategorier mot minskad eller förlorad inkomst.

(10)

När det slutligen gäller skatterelaterade åtgärder har myndigheterna i de sektorer som drabbats hårdast av pandemin undantagit personalkostnader från skattebasen för småföretagsskatten (KIVA) för perioden mars–juni 2020. Ansökan avser den del av de totala utgifterna som avser företag som förkortar eller tillfälligt avbryter arbetstiden eller i vilka de anställda kontinuerligt var i sysselsättning fram till de senaste tillgängliga utfallsdata.

(11)

Ungern har också infört en rad hälsorelaterade åtgärder för att hantera covid-19-utbrottet. Genom regeringsdekret nr 275/2020 (VI. 12.) (8), såsom det hänvisas till i Ungerns begäran av den 6 augusti 2020, infördes en engångsförmån på 500 000 HUF per person för vårdpersonal som ett erkännande av deras extraarbete under pandemin.

(12)

Statsägda företag, vars kostnader bärs av staten, har infört särskilda åtgärder med motsvarande kostnader för att kontrollera pandemin. Sådana hälsorelaterade åtgärder omfattar rengöring och tillhandahållande av skyddsutrustning.

(13)

På grundval av regeringsdekret nr 250/2014 (X. 2.) om generaldirektoratet för offentlig upphandling och försörjning (KEF) (9), såsom det hänvisas till i Ungerns ansökan av den 6 augusti 2020, har särskilda åtgärder som vidtagits för att kontrollera pandemin (såsom dagliga desinficeringstjänster samt upprepad rengöring av ventilationssystem och hissar) och för att skydda statstjänstemännens personliga hälsa med desinfektionsmedel och skyddsverktyg, medfört ökade kostnader. Sådana åtgärder har införts av KEF för att säkerställa att de statliga budgetorganens verksamhet förlöper oavbrutet.

(14)

Slutligen har det genom regeringsresolution 1012/2020 (I. 31.) om inrättandet av driftspersonal (10), såsom den hänvisas till i Ungerns ansökan av den 6 augusti 2020, införts åtgärder med anknytning till infrastruktur och investeringar i sjukhus för att möjliggöra en hög skyddsnivå för vårdpersonal och patienter. Åtgärderna omfattar särskilda lokaler för läkarundersökningar och isolerade covid-vårdavdelningar. Dessutom har de direkta kostnaderna för personliga skyddsverktyg och personlig skyddsutrustning (munskydd för engångsbruk, medicinska rockar, plastskärmar, handskar, desinfektionsmedel osv.) ökat på sjukhus och andra vårdinrättningar för att möjliggöra en hög skyddsnivå för vårdpersonal.

(15)

Ungern uppfyller de villkor för att få ansöka om ekonomiskt stöd som anges i artikel 3 i förordning (EU) 2020/672. Ungern har tillhandahållit kommissionen lämplig bevisning för att de faktiska och planerade offentliga utgifterna har ökat med 639 500 000 EUR från och med den 1 februari 2020 på grund av de nationella åtgärder som har vidtagits för att hantera de socioekonomiska effekterna av covid-19-utbrottet. Det ökade beloppet som har direkt anknytning till ovanstående åtgärder liknande system för korttidsarbete utgör en plötslig och kraftig ökning, eftersom det avser både nya åtgärder och en utvidgning av befintliga åtgärder, som omfattar en betydande andel av företagen och arbetskraften i Ungern. Ungern har för avsikt att finansiera 113 740 000 EUR av det ökade utgiftsbeloppet med unionsmedel.

(16)

Kommissionen har i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2020/672 samrått med Ungern och kontrollerat den plötsliga och kraftiga ökning av de faktiska och planerade offentliga utgifterna med direkt anknytning till system för korttidsarbete och liknande åtgärder samt till relevanta hälsorelaterade åtgärder med anledning av covid-19-utbrottet som det hänvisas till i ansökan av den 6 augusti 2020.

(17)

De hälsorelaterade åtgärder som Ungern ansökt om och som det hänvisas till i skälen 11–14 uppgår till 268 550 000 EUR. Detta belopp utgör mer än hälften av det totala begärda ekonomiska stödbeloppet. Eftersom det behöver säkerställas att denna kategori av åtgärder är kompletterande, bör det ekonomiska stödet till hälsorelaterade åtgärder begränsas till 247 124 000 EUR, så att beloppet utgör mindre än hälften av det totala ekonomiska stödet.

(18)

Ekonomiskt stöd bör därför ges för att hjälpa Ungern att hantera de socioekonomiska effekterna av de stora ekonomiska störningar som är en följd av covid-19-utbrottet. Kommissionen bör fatta beslut om löptid och storlek på samt utbetalning av delbetalningar och trancher i nära samarbete med de nationella myndigheterna.

(19)

Detta beslut bör inte påverka resultatet av eventuella förfaranden som rör snedvridningar av den inre marknadens funktion som kan komma att inledas, särskilt enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Beslutet befriar inte medlemsstaterna från deras skyldighet att i enlighet med artikel 108 i fördraget till kommissionen anmäla alla planerade statliga stödåtgärder.

(20)

Ungern bör regelbundet informera kommissionen om genomförandet av de planerade offentliga utgifterna för att göra det möjligt för kommissionen att bedöma i vilken utsträckning Ungern har genomfört utgifterna.

(21)

Beslutet att ge ekonomiskt stöd har fattats med beaktande av Ungerns befintliga och förväntade behov, de ansökningar om ekonomiskt stöd enligt förordning (EU) 2020/672 som andra medlemsstater redan lämnat in eller planerar att lämna in, samt med tillämpning av principerna om likabehandling, solidaritet, proportionalitet och insyn.

a)

Tillfälligt stöd för att uppgradera boenden på turistorter för att behålla den befintliga arbetskraften i enlighet med regeringsresolution 2080/2020 om nationell utveckling av boenden, för den del av utgifterna som avser stöd till egenföretagare och enmansföretag.

b)

Tillfälligt stöd till livsmedelsbearbetningsföretag i enlighet med jordbruksministerns dekret nr 25/2020 (VI. 22.) för den del av utgifterna som avser stöd till egenföretagare och enmansföretag.

c)

Tillfälligt stöd till trädgårdsodlingsföretag inom sektorerna för odling av icke-fleråriga grödor och växtförökning i enlighet med jordbruksministerns dekret nr 26/2020 (VI. 22.), för den del av utgifterna som avser stöd till egenföretagare och enmansföretag.

d)

Tillfälligt stöd till fiskodlingsföretag, i enlighet med jordbruksministerns dekret nr 30/2020 (VI. 22.), för den del av utgifterna som avser stöd till egenföretagare och enmansföretag.

e)

Förlängning till och med den 30 juni 2020 av de barnomsorgsstöd som löpte ut under den period som larmtillståndet varade, i enlighet med regeringsdekret nr 59/2020 (III. 23.) och artikel 71 i lag LVIII av 2020.

f)

Tillfälligt avbrytande av arbetsgivarnas socialförsäkringsskatt inom vissa sektorer för perioden mars–december 2020, i enlighet med artikel 4 a i regeringsdekret nr 47/2020 (III. 18.) (i dess ändrade lydelse), för den del av utgifterna som avser företag som förkortar eller tillfälligt avbryter arbetstiden eller i vilka de anställda kontinuerligt var i sysselsättning.

g)

Undantag från arbetsgivarnas utbildningsavgifter inom vissa sektorer för perioden mars–december 2020, i enlighet med artikel 4 a i regeringsdekret nr 47/2020 (III. 18.) (i dess ändrade lydelse), för den del av utgifterna som avser företag som förkortar eller tillfälligt avbryter arbetstiden eller i vilka de anställda kontinuerligt var i sysselsättning.

h)

Sänkning av arbetsgivarnas skatt för rehabiliteringsbidrag inom vissa sektorer för perioden mars–juni 2020, i enlighet med artikel 4 a i regeringsdekret nr 47/2020 (III. 18.) (i dess ändrade lydelse), för den del av utgifterna som avser företag som förkortar eller tillfälligt avbryter arbetstiden eller i vilka de anställda kontinuerligt var i sysselsättning.

i)

Skattebefrielse från systemet med engångsskatt för småföretag (KATA) för små skattebetalare inom 26 verksamheter för perioden mars–juni 2020, i enlighet med artikel 5 i regeringsdekret nr 47/2020 (III. 18.) (i dess ändrade lydelse), för den del av utgifterna som avser stöd till egenföretagare och enmansföretag.

j)

Undantagande av personalkostnader från skattebasen för småföretagsskatten (KIVA) inom vissa sektorer för perioden mars–juni 2020 i enlighet med regeringsdekret nr 47/2020 (III. 18.) (i dess ändrade lydelse), för den del av utgifterna som avser företag som förkortar eller tillfälligt avbryter arbetstiden eller i vilka de anställda kontinuerligt var i sysselsättning.

k)

En engångsförmån för vårdpersonal som ett erkännande av deras extraarbete under pandemin, i enlighet med regeringsdekret nr 275/2020 (VI. 12.).

l)

Kostnader för särskilda åtgärder för att kontrollera pandemin som införts i statsägda företag.

m)

Kostnader för särskilda åtgärder för att kontrollera pandemin och skydda statstjänstemäns personliga hälsa, i enlighet med regeringsdekret nr 250/2014 (X. 2.) om generaldirektoratet för offentlig upphandling och försörjning (KEF).

n)

Kostnader som rör infrastruktur och investeringar i sjukhus för en hög skyddsnivå för vårdpersonal och patienter, i enlighet med regeringsresolution 1012/2020 (I. 31.) om inrättandet av driftspersonal.

o)

Direkta kostnader för personliga skyddsverktyg och personlig skyddsutrustning på sjukhus och andra vårdinrättningar för en hög skyddsnivå för vårdpersonal, i enlighet med regeringsresolution 1012/2020 (I. 31.) om inrättandet av driftspersonal.

(1)

I enlighet med artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU (2) ska radioutrustning som överensstämmer med de harmoniserade standarder eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, förutsättas överensstämma med de väsentliga krav i artikel 3 i det direktiv som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.

(2)

Genom genomförandebeslut C(2015) 5376 (3) lämnade kommissionen en begäran till Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi) om utarbetande och översyn av harmoniserade standarder för radioutrustning till stöd för direktiv 2014/53/EU.

(3)

Enligt begäran i genomförandebeslut C(2015) 5376 utarbetade Etsi de harmoniserade standarderna EN 303 213-5-1 V1.1.1 för mottagare och interrogatorer för avancerade styr- och kontrollsystem för markrörelser, EN 303 345-2 V1.1.1 och EN 303 345-5 V1.1.1 för rundradiomottagare samt EN 303 364-3 V1.1.1 för primär övervakningsradar.

(4)

Enligt begäran i genomförandebeslut C(2015) 5376 reviderade Etsi de harmoniserade standarderna EN 301 908-2 V11.1.2, EN 301 908-13 V11.1.2, EN 302 217-2 V3.1.1 och EN 303 213-6-1 V2.1.1, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning (4). Detta ledde till antagandet av de harmoniserade standarderna EN 301 908-2 V13.1.1 för användarutrustning för internationell mobil telekommunikation, EN 301 908-13 V13.1.1 för användarutrustning för utvecklad universell markbunden radioaccess, EN 302 217-2 V3.2.2 för fasta radiosystem respektive EN 303 213-6-1 V3.1.1 för avancerade styr- och kontrollsystem för markrörelser.

(5)

Kommissionen har tillsammans med Etsi gjort en bedömning av huruvida dessa harmoniserade standarder överensstämmer med begäran i genomförandebeslut C(2015) 5376.

(6)

De harmoniserade standarderna EN 303 213-5-1 V1.1.1 och EN 301 908-2 V13.1.1 uppfyller de väsentliga krav som de syftar till att uppfylla och som fastställs i direktiv 2014/53/EU. Därför bör hänvisningar till dessa standarder offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(7)

Enligt bilaga II.3(3) till genomförandebeslut C(2015) 5376 är mottagarnas prestanda också av särskild betydelse för mobila terminaler, särskilt antennprestanda, och för kommunikationsutrustning som används i livräddningstillämpningar. Den harmoniserade standarden EN 301 908-13 V13.1.1 innehåller inga specifikationer med avseende på antennprestanda. Hänvisningen till denna harmoniserade standard bör därför offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning med begränsningar.

(8)

Anmärkning 2 i avsnitt 4.3.2 i den harmoniserade standarden EN 302 217 2 V3.2.2 kan göra det möjligt för tillverkare att avvika från andra specifikationer i den harmoniserade standarden avseende bitfelfrekvens (Bit Error Rate, BER) och punkterna H.3.4, I.3.4 och J.3.4 i den harmoniserade standarden kräver inte en uttrycklig provningsmetod för att visa överensstämmelse. Hänvisningen till denna harmoniserade standard bör därför offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning med begränsningar.

(9)

Enligt rekommendation ITU-R SM.329-12 (09/2012) om oönskad parasitisk utstrålning är det för den mest ekonomiska och effektiva användningen av frekvensspektrumet nödvändigt att fastställa generella gränsvärden för parasitisk utstrålning. I ERC:s rekommendation 74-01 (2019) anges att det i samband med särskilda fördelnings- eller kompatibilitetsstudier kan användas lägre nivåer för oönskad parasitisk utstrålning för att öka spektrumeffektiviteten. Parasitisk utstrålning anses därför ha relevans för effektiv spektrumanvändning, vilket behandlas i artikel 3.2 i direktiv 2014/53/EU. Enligt bilaga C.3 till EN 303 345-2 V1.1.1 och bilaga B.3 till EN 303 345-5 V1.1.1 har oönskad parasitisk utstrålning från mottagare relevans för artikel 3.2 i direktiv 2014/53/EU. I punkt C.3.5 i EN 303 345-2 V1.1.1 och punkt B.3.5 i EN 303 345-5 V1.1.1 sägs dock att oönskad parasitisk utstrålning från mottagare omfattas av andra standarder. Hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN 303 345-2 V1.1.1 och EN 303 345-5 V1.1.1 bör därför offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning med begränsningar.

(10)

I skäl 2 i genomförandebeslut C(2015) 5376 uppmanas till gott samarbete med Europeiska post- och telesammanslutningen (CEPT), som har tillfrågats huruvida dessa harmoniserade standarder överensstämmer med ERC:s rekommendation 74-01 (2019) om oönskad parasitisk utstrålning. CEPT svarade att en ERC:s rekommendation 74-01 (2019) endast kan tillämpas mindre strikt under specifika tekniska villkor. Punkt 4.2.1.5 i EN 303 213-6-1 V3.1.1 och punkt 4.2.1.4 i EN 303 364-3 V1.1.1 ger därför presumtion om överensstämmelse endast för specifik radioutrustning. Hänvisningarna till dessa harmoniserade standarder bör därför offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning med begränsningar.

(11)

I bilaga I till kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/167 (5) förtecknas hänvisningar till harmoniserade standarder som ger presumtion om överensstämmelse med direktiv 2014/53/EU, och i bilaga II till det genomförandebeslutet förtecknas hänvisningar till harmoniserade standarder som ger presumtion om överensstämmelse med direktiv 2014/53/EU med begränsningar. För att säkerställa att hänvisningarna till harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för direktiv 2014/53/EU förtecknas i en enda rättsakt bör hänvisningen till standarderna EN 303 213-5-1 V1.1.1 och EN 301 908-2 V13.1.1 tas med i bilaga I till det genomförandebeslutet, och hänvisningarna till standarderna EN 301 908-13 V 13.1.1, EN 302 217-2 V3.2.2, EN 303 213-6-1 V3.1.1, EN 303 345-2 V1.1.1, EN 303 345-5 V1.1.1 och EN 303 364-3 V1.1.1 bör tas med i bilaga II till det genomförandebeslutet.

(12)

Enligt ETSI bör den harmoniserade standarden EN 303 339 V1.1.1, till vilken en hänvisning har offentliggjorts i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning (6), betraktas som föråldrad eftersom den inte längre är representativ för teknikens ståndpunkt.

(13)

Det är därför nödvändigt att återkalla hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN 301 908-2 V11.1.2, EN 301 908-13 V11.1.2, EN 302 217-2 V3.1.1 och EN 303 213-6-1 V2.1.1 eftersom de har reviderats, och till den harmoniserade standarden EN 303 339 V1.1.1 eftersom den anses föråldrad, från C-serien av Europeiska unionens officiella tidning (7). I bilaga III till genomförandebeslut (EU) 2020/167 förtecknas hänvisningar till harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för direktiv 2014/53/EU och som återkallas från Europeiska unionens officiella tidning. Dessa hänvisningar bör därför tas upp i den bilagan. För att ge tillverkarna tillräckligt med tid för att förbereda sig för tillämpningen av de harmoniserade standarderna EN 301 908-2 V13.1.1, EN 301 908-13 V13.1.1, EN 302 217-2 V3.2.2 och EN 303 213-6-1 V3.1.1 är det nödvändigt att senarelägga återkallandet av hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN 301 908-2 V11.1.2, EN 301 908-13 V11.1.2, EN 302 217-2 V3.1.1 och EN 303 213-6-1 V2.1.1. För att ge tillverkarna tid att förbereda sig inför återkallandet av hänvisningen till den harmoniserade standarden EN 303 339 V1.1.1 måste återkallandet av hänvisningen till denna standard senareläggas.

(14)

Överensstämmelse med en harmoniserad standard ger en presumtion om överensstämmelse med motsvarande grundläggande krav i unionens harmoniseringslagstiftning från och med dagen för offentliggörande av hänvisningen till en sådan standard i Europeiska unionens officiella tidning. Detta beslut bör därför träda i kraft samma dag som det offentliggörs.

1.

Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till det här beslutet.

2.

Bilaga II ska ändras i enlighet med bilaga II till det här beslutet.

3.

Bilaga III ska ändras i enlighet med bilaga III till det här beslutet.

(1)

Energifattigdom innebär en situation där hushåll inte kan få tillgång till väsentliga energitjänster. Nästan 34 miljoner européer hade inte råd att hålla sina hem tillräckligt varma 2018 (2), och energifattigdom är därför en stor utmaning för EU.

(2)

Som medlagstiftarna erkänner är tillräcklig uppvärmning, kylning, belysning och energi för att driva elapparater väsentliga tjänster som ligger till grund för en skälig levnadsstandard och god hälsa. Tillgång till energitjänster är avgörande för den sociala inkluderingen. Att bekämpa energifattigdom kan därför potentiellt ge många fördelar, inklusive lägre utgifter för hälso- och sjukvård, mindre luftförorening (genom att värmekällor som inte är ändamålsenliga ersätts), förbättrad komfort och bättre välbefinnande samt bättre budget för hushållen. Sammantaget skulle dessa fördelar direkt öka den ekonomiska tillväxten och det ekonomiska välståndet i Europeiska unionen.

(3)

I den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades gemensamt av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017, ingår energi bland de väsentliga tjänster som alla har rätt att få åtkomst till. Stöd för åtkomst till sådana tjänster ska finnas för dem som behöver det (3).

(4)

En rättvis omställning till ett klimatneutralt EU senast 2050 är väsentlig för den europeiska gröna giv som kommissionen föreslog i december 2019 (4). En central del av denna gröna giv är renoveringsvågen (5), ett viktigt initiativ som har utformats för att främja strukturell renovering av privata och offentliga byggnader och på detta vis minska utsläpp, främja återhämtning och åtgärda energifattigdom. En sådan strukturell renovering ska bidra till att stärka EU:s insatser för att begränsa klimatförändringarna. Därför har det ansetts avgörande att renoveringsvågen och denna rekommendation antas gemensamt för att ömsesidigt stärka uppmaningarna att åtgärda energifattigdom och de byggnader som har sämst prestanda.

(5)

Energifattigdom är ett centralt begrepp som konsoliderats i lagstiftningspaketet ”Ren energi för alla i EU”, vilket är utformat för att underlätta en rättvis energiomställning. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (6) (nedan kallad styrningsförordningen) och det omarbetade eldirektivet ska kommissionen ge vägledning om lämpliga indikatorer för att mäta energifattigdom (7) och om definitionen av ett ”betydande antal energifattiga hushåll” (8). Det finns ingen standarddefinition av energifattigdom och det är därför medlemsstaternas sak att utveckla sina egna kriterier utifrån sitt nationella sammanhang. Det nyligen antagna lagstiftningspaketet innehåller dock användbara allmänna principer och insikter om de möjliga orsakerna till och konsekvenserna av energifattigdom. I paketet understryks även vikten av strategier för att ta itu med problemet, särskilt strategier som är kopplade till nationella energi- och klimatplaner och långsiktiga renoveringsstrategier (9).

(6)

I sina nationella energi- och klimatplaner måste medlemsstaterna bedöma antalet hushåll som lever i energifattigdom. Om en medlemsstat konstaterar att den har ett betydande antal energifattiga hushåll ska den i sin plan ta med ett nationellt mål samt strategier och åtgärder för att minska energifattigdomen. I samband med den femte rapporten om tillståndet i energiunionen har kommissionen offentliggjort arbetsdokument för varje medlemsstat som innehåller enskilda bedömningar av varje slutlig nationell energi- och klimatplan. I dessa arbetsdokument bedöms också hur de slutliga planerna hanterade kommissionens rekommendationer från 2019, inklusive i fråga om energifattigdom, och en vägledning om genomförandet av energi- och klimatplanen ingår.

(7)

Enligt det omarbetade eldirektivet ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att ta itu med energifattigdomen överallt där problemet identifieras, inbegripet i samband med åtgärder mot fattigdom överlag. Medlemsstaterna måste också skydda utsatta kunder, särskilt de i avlägsna områden. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG (10) innehåller liknande bestämmelser.

(8)

En nyhet i den nya rättsliga ramen är kravet på att antalet energifattiga hushåll ska fastställas. I artikel 29 i det omarbetade eldirektivet hänvisas det till medlemsstaternas skyldighet att bedöma antalet energifattiga hushåll och anges att medlemsstaterna måste fastställa och offentliggöra de kriterier som ligger till grund för denna bedömning. Om det finns ett betydande antal sådana hushåll måste medlemsstaterna i sina nationella energi- och klimatplaner inkludera ett vägledande mål för att minska energifattigdomen, ange en tidsram för detta och beskriva relevanta strategier. De ska sedan rapportera till kommissionen, i enlighet med styrningsförordningen, om vilka framsteg de gör för att uppnå målet att minska antalet energifattiga hushåll.

(9)

I Europaparlamentets och rådets energieffektivitetsdirektivet 2012/27/EU (11), i dess ändrade lydelse enligt direktiv (EU) 2018/2002 (12), krävs att medlemsstaterna tar hänsyn till behovet av att minska energifattigdomen inom ramen för sina skyldigheter i fråga om energieffektivitet. I artikel 7.11 krävs, i den mån det är lämpligt, att en del av energieffektivitetsåtgärderna ska prioritera utsatta hushåll, inklusive dem som drabbats av energifattigdom (13). Styrningsförordningen innehåller också liknande skyldigheter.

(10)

Enligt den reviderade versionen av direktiv (EU) 2018/844 om byggnaders energiprestanda måste medlemsstaterna ge en översikt över relevanta nationella åtgärder som bidrar till att motverka energifattigdom, som en del av medlemsstaternas långsiktiga renoveringsstrategier till stöd för renovering av det nationella beståndet av bostadshus och byggnader som inte är avsedda för bostäder (14).

(11)

EU:s rättsliga ram innehåller också skyddsåtgärder för att se till att de åtgärder som vidtas för att åtgärda energifattigdom inte hindrar marknadens avreglering eller dess funktion. Smidigt fungerande detaljhandelsmarknader är avgörande för en rättvis omställning. Dessa skyddsåtgärder fastställs i artikel 28 i det omarbetade eldirektivet och konkretiseras främst i artikel 5.5 i det direktivet.

(12)

I artikel 27 i det omarbetade eldirektivet förstärks denna princip genom att medlemsstaterna åläggs att inom sitt territorium se till att alla hushållskunder, och, när medlemsstaterna anser det lämpligt, små företag, har rätt till samhällsomfattande tjänster, det vill säga rätt till elleveranser av en bestämd kvalitet till lätt och tydligt jämförbara och rimliga priser som medger insyn. För att säkerställa leveranser av samhällsomfattande tjänster får medlemsstaterna utse en sistahandsleverantör.

(13)

Såsom anges i skäl 59 i det omarbetade eldirektivet beror energifattigdom på en kombination av låga inkomster, höga energikostnader och dålig energieffektivitet i bostäderna. Effekterna av volatila energimarknadspriser och dålig energieffektivitet, särskilt i fråga om byggnaders prestanda, i kombination med en lång rad socioekonomiska faktorer kopplade till allmän fattigdom och problem som uppstår i samband med besittningsrätt till bostäder, gör frågan komplicerad att ta itu med.

(14)

Under 2018 kunde 6,8 % av de privata hushållen inom EU (30,3 miljoner människor (15)) inte betala sina räkningar för allmännyttiga tjänster, inklusive sina energiräkningar, utan riskerade ett avbrott i försörjningen. Samtidigt kunde 7,3 % av EU:s befolkning (37,4 miljoner människor) inte upprätthålla en behaglig rumstemperatur i sina hem.

(15)

Covid-19-krisen har understrukit hur brådskande det är att åtgärda energifattigdomen om vi ska kunna skapa ett socialt Europa som tillgodoser alla invånares behov. Andelen energifattigdom i medlemsstaterna kommer att stå i fokus, eftersom fler européer kan komma att kämpa för att ha råd med tillgång till nödvändig energi, särskilt i och med den stigande arbetslösheten. Mot denna bakgrund är det mycket viktigt att uppnå milstolparna i den europeiska gröna given, trots de nuvarande aldrig tidigare skådade störningarna av Europas ekonomier.

(16)

Återhämtningspaket Next Generation EU (16) presenterades för att ”vägleda och bygga upp ett EU som präglas av hållbarhet, resiliens och rättvisa för nästa generation”. EU:s återhämtningsplaner måste vägledas av principerna om miljömässig hållbarhet, solidaritet, sammanhållning och konvergens samt den fasta föresatsen att inte lämna några medlemsstater, regioner eller individer utanför. Next Generation EU bekräftar renoveringsvågens roll som en av de viktigaste drivkrafterna bakom den gröna återhämtningen.

(17)

Nationella långsiktiga renoveringsstrategier och andra instrument som utformats för att uppnå energieffektivitetsmålen för 2030 och 2050 bör inriktas på att skydda energifattiga hushåll och ge utsatta energikonsumenter egenmakt genom att hjälpa människor att spara pengar på energiräkningar, tillhandahålla hälsosammare levnadsvillkor och minska energifattigdomen.

(18)

Att identifiera de hushåll som är i störst behov av skydd och de bostäder som är i störst behov av renovering bidrar till målinriktning och bättre styrning av offentliga ingripanden, vilket ger praktiska resultat för konsumenterna, förbättrar energieffektiviteten och minimerar eventuella snedvridningar av den inre energimarknaden.

(19)

Genom att tillhandahålla denna rekommendation och göra kommissionens vägledning om energifattigdom tillgänglig för medlemsstaterna i ett åtföljande arbetsdokument uppfyller kommissionen den skyldighet som avses ovan och hjälper medlemsstaterna att införliva de nya bestämmelserna om energifattigdom. Kommissionen tillhandahåller också information om ny god praxis (17).

(20)

Den största svårigheten med alla definitioner är hur man ska kunna få fram tillförlitliga sifferuppgifter. En uppsättning statistiska indikatorer som mäter troliga drivkrafter för energifattigdom och energifattigdomens konsekvenser har tagits fram på EU-nivå. Det handlar om aggregerade indikatorer. Eftersom energifattigdom är ett flerdimensionellt fenomen kan ingen enskild indikator fullt ut återspegla alla dess aspekter.

(21)

Aggregerade indikatorer har tagits fram på EU-nivå och förtecknas i bilagan till denna rekommendation. Dessa indikatorer har tagits fram av Europeiska unionens statistikkontor (Eurostat) och observationsgruppen för energifattigdom. De bygger på insamling av harmoniserade EU-uppgifter och gör det möjligt att övervaka situationen i hela EU och identifiera nationella särdrag samt främja mer effektivt ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis. Nationella indikatorer kan bidra som ett komplement och hjälpa till att förfina identifieringen av energifattigdom, där detta är relevant.

(22)

Detta kräver ett nära samarbete mellan de relevanta behöriga myndigheterna, och i synnerhet en väl samordnad insats på regional och lokal nivå, så att varje analys baserad på indikatorer på EU-nivå eller nationell nivå motsvaras av och kompletteras med en bottom-up-strategi. De regionala och lokala myndigheterna har goda förutsättningar att identifiera de viktigaste ekonomiska och sociala utmaningarna som energifattiga hushåll står inför och att spela en viktig roll i utformningen och genomförandet av en grön omställning som är rättvis, inkluderande och hållbar för alla i Europa.

(23)

Kommissionen kommer att fortsätta att stödja utbytet av god praxis mellan medlemsstaterna, både i samarbete med kommittén för socialt skydd och på andra sätt. EU:s finansieringsprogram, inbegripet sammanhållningspolitiken, instrumentet för tekniskt stöd och andra former av stöd, kan mobiliseras för att åtgärda de utmaningar som identifierats genom kanaler som bland annat omfattar de plattformar som tillhandahålls av observationsgruppen för energifattigdom och borgmästaravtalet.

(24)

I kommissionens fjärde rapport om energipriser och energikostnader behandlas också de särskilda omständigheterna för människor som lever i energifattigdom och utsatta konsumenter (18). Kommissionen kommer också att särskilt uppmärksamma hur medlemsstaterna genomför artikel 5 i det omarbetade eldirektivet, som tillåter offentliga ingripanden i prissättningen av elleveranser till energifattiga kunder eller kunder i utsatta hushåll.