1.

I bilaga I till förordning (EU) 2016/1076 förtecknas de länder på vilka de ordningar för marknadstillträde som föreskrivs i den förordningen är tillämpliga.

2.

Den 17 februari 2020 godkände rådet på unionens vägnar Salomonöarnas anslutning till interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap mellan unionen och Stillahavsstaterna. Till följd av att Salomonöarna deponerat sin anslutningsakt tillämpas interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap mellan unionen och Salomonöarna provisoriskt från och med den 17 maj 2020.

3.

Salomonöarna bör därför läggas till i bilaga I.

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (3) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin.

(2)

Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin, att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung.

(3)

Förordning (EG) nr 1484/95 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

Eftersom denna åtgärd bör tillämpas så snart som uppdaterade uppgifter föreligger, bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

(1)

Rådet införde 2011 genom genomförandeförordning (EU) nr 990/2011 en slutgiltig antidumpningstull på import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallade de ursprungliga åtgärderna) (2) efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(2)

Efter en undersökning om kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen (nedan kallad undersökningen om kringgående) utvidgade rådet under 2013 genom genomförandeförordning (EU) nr 501/2013 de ursprungliga åtgärderna till att även omfatta import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om deras deklarerade ursprung var Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte (nedan kallad den omtvistade förordningen) (3).

(3)

City Cycles Industries (nedan kallat City Cycle) väckte talan mot den omtvistade förordningen vid tribunalen.

(4)

Genom sin dom av den 19 mars 2015 i mål T-413/13 City Cycle Industries mot rådet ogiltigförklarade Europeiska unionens tribunal artikel 1.1 och 1.3 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 501/2013 i den mån de rör City Cycle Industries.

(5)

Den 26 januari 2017 ogillades överklagandena av tribunalens dom av den 19 mars 2015 genom domstolens dom i de förenade målen C-248/15 P, C-254/15 P och C-260/15 P (4) City Cycle Industries mot rådet.

(6)

Till följd av domstolens dom beslutade kommissionen den 11 april 2017 genom ett tillkännagivande (5) att partiellt återuppta den undersökning av kringgående beträffande import av cyklar som avsänts från Sri Lanka, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Sri Lanka eller inte, som hade lett till antagandet av den omtvistade förordningen, samt att återuppta den från den tidpunkt då oriktigheten inträffade. Återupptagandet begränsades till att enbart avse genomförandet av domstolens dom när det gäller City Cycle. Återupptagandet ledde till att kommissionen antog genomförandeförordning (EU) 2018/28 av den 9 januari 2018 om återinförande av en slutgiltig antidumpningstull på import av cyklar från City Cycle Industries oavsett om de deklarerats ha sitt ursprung i Sri Lanka eller inte (6) (nedan kallad förordningen om City Cycle).

(7)

I samband med en begäran om förhandsavgörande från Rechtbank Noord-Holland fastställde domstolen den 19 september 2019 i sin dom i mål C-251/18, Trace Sport SAS, att den omtvistade förordningen var ogiltig (7) i den mån denna gäller import av cyklar som avsänts från Sri Lanka, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Sri Lanka eller inte. Domstolen fann att den omtvistade förordningen inte innehöll någon individuell bedömning av eventuellt kringgående som Kelani Cycles och Creative Cycles kunde ha deltagit i. Domstolen fann att slutsatsen beträffande omlastning i Sri Lanka rättsligt inte kunde grundas enbart på rådets båda uttryckliga slutsatser, dvs. för det första att det förekommit en förändring i handelsmönstret mellan unionen och Sri Lanka och för det andra att vissa exporterande tillverkare inte samarbetat. På denna grundval förklarade domstolen att den omtvistade förordningen var ogiltig i den mån denna gäller import av cyklar som avsänts från Sri Lanka, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Sri Lanka eller inte.

(8)

I överensstämmelse med artikel 266 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska institutionerna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa domen av den 19 september 2019.

(9)

Av rättspraxis följer att när en dom från domstolen ogiltigförklarar en förordning om införande av en antidumpningstull eller förklarar en sådan förordning ogiltig, kan den institution som ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra domen i fråga ha rätt att återuppta det förfarande som ligger till grund för förordningen, även om denna möjlighet inte uttryckligen anges i den tillämpliga lagstiftningen (8).

(10)

Den berörda institutionen får, såvida inte den oriktighet som konstaterats har medfört att hela förfarandet är ogiltigt, dessutom endast återuppta förfarandet på det stadium då oriktigheten begicks, för att anta en rättsakt som är avsedd att ersätta en tidigare rättsakt som ogiltigförklarats eller konstaterats vara ogiltig (9). Detta innebär i synnerhet att i en situation där en rättsakt som avslutar ett administrativt förfarande ogiltigförklaras, påverkar ogiltigförklarandet inte nödvändigtvis de förberedande rättsakterna, såsom i detta fall, inledandet av förfarandet beträffande kringgående genom kommissionens förordning (EU) nr 875/2012 (10).

(11)

Kommissionen har således möjlighet att åtgärda de aspekter av den omtvistade förordningen som föranledde ogiltigförklaringen och samtidigt lämna de delar som inte påverkas av domstolens dom giltiga (11).

(12)

Kommissionen bekräftar skälen 1–23 i den omtvistade förordningen. De påverkas inte av domen.

(13)

Till följd av domen i mål C-251/18 Trace Sport SAS av den 2 december 2019 offentliggjorde kommissionen en genomförandeförordning (12) om återupptagande av undersökningen av kringgående beträffande import av cyklar som avsänts från Sri Lanka, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Sri Lanka eller inte, som hade lett till antagandet av den omtvistade förordningen, samt om återupptagande av den från den tidpunkt då oriktigheten inträffade (nedan kallad förordningen om återupptagande).

(14)

Återupptagandet avser endast genomförandet av domstolens dom i mål C-251/18 Trace Sport SAS. I den domen avser den rättsstridighet som fastställdes av domstolen den skyldighet för unionsinstitutionerna att ha bevisbördan som följer av artikel 13.3 i förordning (EU) 2016/1036 i dess dåvarande lydelse.

(15)

Eftersom förordningen om City Cycle inte påverkas av den oriktighet som identifierats av domstolen i mål C-251/18 omfattar detta förfarande inte den slutgiltiga antidumpningstullen på import av cyklar från City Cycle som avsänts från Sri Lanka oavsett om de deklarerats ha sitt ursprung i Sri Lanka eller inte.

(16)

Kommissionen underrättade exporterande tillverkare i Sri Lanka, företrädare Sri Lankas regering, unionsindustrin och andra berörda parter som den visste var berörda från undersökningen om kringgående om att undersökningen återupptagits. Berörda parter gavs möjlighet att inom de tidsfrister som anges i förordningen om återupptagande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av de berörda parterna begärde att bli hörd av kommissionen eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(17)

I enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen ska importen av den undersökta produkten göras till föremål för registrering så att antidumpningstullar kan tas ut till ett lämpligt belopp från och med den dag som registreringen av sådan import infördes i det fall undersökningen skulle visa att kringgående sker.

(18)

Den 2 december 2019 gjorde kommissionen, genom förordningen om återupptagande av undersökningen, import av cyklar som avsänts från Sri Lanka, oavsett om de deklarerats ha sitt ursprung i Sri Lanka eller inte, till föremål för registrering.

(19)

Den undersökta produkten är densamma som i den omtvistade förordningen, dvs. tvåhjuliga cyklar och andra cyklar (inbegripet trehjuliga transportcyklar, men ej enhjulingar), utan motor, med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8712 00 30 och ex 8712 00 70 (Taric-nummer 8712003010 och 8712007091), som avsänts från Sri Lanka, oavsett om de deklarerats ha sitt ursprung i Sri Lanka eller ej.

(20)

För det första fann domstolen att den omtvistade förordningen inte innehöll någon individuell bedömning av eventuella kringgåenden som Kelani Cycles och Creative Cycles skulle kunna ha deltagit i. Domstolen fann att slutsatsen beträffande omlastning i Sri Lanka rättsligt inte kunde grundas enbart på rådets båda uttryckliga slutsatser, dvs. för det första att det förekommit en förändring i handelsmönstret mellan unionen och Sri Lanka och för det andra att vissa exporterande tillverkare inte samarbetat.

(21)

För det andra ifrågasätts inte i domen att rådet hade rätt att anse Kelani Cycles som en icke-samarbetsvillig part i undersökningen och det fanns en betydande bristande samarbetsvilja på nationell nivå i Sri Lanka (företag som inte samarbetade eller drog tillbaka sitt samarbete stod för 75 % av den totala exporten från Sri Lanka under rapporteringsperioden). Creative Cycles samarbetade inte i undersökningen. Skälen 35–42 i den omtvistade förordningen bekräftas således.

(22)

Rådet hade i skälen 93–96 i den omtvistade förordningen konstaterat att det fanns bevis för att antidumpningstullens positiva verkningar i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen hade undergrävts. Dessa undersökningsresultat bekräftas.

(23)

Rådet hade i skälen 97 och 98 samt 107–110 i den omtvistade förordningen funnit bevis för dumpning i förhållande till de normalvärden som tidigare fastställts för den likadana produkten i enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen. Dessa undersökningsresultat bekräftas.

(24)

Den omtvistade förordningen ogiltigförklarades på grund av att rådet inte lade fram tillräckliga bevis för förekomsten av kringgående för enskilda företag. Det bör påpekas att förekomsten av kringgående bland annat kan fastställas på grundval av omlastning eller sammansättningsverksamhet.

(25)

Under undersökningen om kringgående lämnade sex företag i Sri Lanka in en ansökan om befrielse i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen. Dessa sex företag stod för 69 % av den totala importen från Sri Lanka till unionen under den rapporteringsperiod som fastställs i den undersökningen (1 september 2011–31 augusti 2012). Av dessa sex var tre företag befriade från de utvidgade tullarna och en slutade samarbeta. Begäran om befrielse från de två återstående företagen (Kelani Cycles och City Cycle) avvisades eftersom dessa företag inte kunde visa att de inte var involverade i kringgående. Såsom anges i skälen 37–42, 144 och 146–149 i den omtvistade förordningen, grundades dessa undersökningsresultat på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(26)

Den återupptagna undersökningen visade att det inte fanns några fler tillgängliga bevis på företagsnivå som skulle kunna stödja slutsatsen att det förekommit omlastning. Därför drogs slutsatsen att det inte kunde fastställas att omlastning skett.

(27)

Tillgängliga bevis visar dock att kringgående genom sammansättning har ägt rum. Bevisningen grundades på de uppgifter som City Cycle och Kelani Cycles lämnade under undersökningen om kringgående. Rådet hade inte tidigare bedömt uppgifterna i detalj, eftersom det ansåg att det inte var nödvändigt för att påvisa, enligt erforderlig rättslig standard, förekomst av kringgående. Eftersom domstolen emellertid har klargjort vilken rättslig standard som är tillämplig, ansåg kommissionen det lämpligt att ompröva alla tillgängliga bevis i ärendeakten mot bakgrund av slutsatserna i domstolens dom i mål C-251/18 Trace Sport SAS.

(28)

Såsom anges i skälen 3–5 återupptog kommissionen under 2017 undersökningen avseende City Cycle. Skälen 22–25 i förordningen om City Cycle innehåller detaljerade uppgifter om City Cycle som visar att kringgående via sammansättningsverksamhet ägde rum i Sri Lanka. Dessutom, på grund av företagets bristande samarbetsvilja och oförmåga att på grundval av sina egna uppgifter visa att det inte kringgått åtgärderna, kunde City Cycles ansökan om befrielse enligt artikel 13.4 i grundförordningen inte anses vara motiverad. Såsom nämns i skäl 15 påverkas förordningen om City Cycle inte av domstolens dom i mål C-251/18.

(29)

Under undersökningen om kringgående kunde Kelani Cycles inte bevisa att företaget borde få befrielse, vilket förklaras i skälen 39, 40 och 146–149 i den omtvistade förordningen. Företaget ansågs inte samarbeta i tillräcklig grad och artikel 18.1 i grundförordningen tillämpades.

(30)

Under undersökningen om kringgående fastställdes det dessutom att Great Cycles, ett närstående företag till Creative Cycles, var leverantör av cykeldelar till Kelani Cycles. Både Great Cycles och Creative Cycles var etablerade i Sri Lanka och kopplingarna mellan Kelani Cycles och dessa företag gick utöver ett normalt förhållande mellan säljare och köpare. Förhållandet mellan de tre företagen kunde slutligen inte klargöras under undersökningen om kringgående på grund av att Kelani Cycles inte samarbetade. Dessutom etablerades Kelani Cycles i december 2011, efter det att Creative Cycles och dess närstående företag Great Cycles undersöktes av kommissionens avdelningar för bedrägerier i fråga om ursprung, och till följd av detta upphörde Creative Cycles sammansättning av cyklar. Creative Cycles samarbetade inte i undersökningen om kringgående. Under undersökningen om kringgående befanns dessutom Kelani Cycles vara ett exportinriktat företag, med inriktning på unionsmarknaden. Kelani Cycles började exportera cyklar till unionsmarknaden i augusti 2012. Vidare konstaterades att de delar som användes i tillverkningen främst köptes från Kina. Därför drogs slutsatsen att villkoren i artikel 13.2 a i grundförordningen var uppfyllda.

(31)

Därefter undersökte kommissionen de villkor som anges i artikel 13.2 b i grundförordningen för att fastställa om den verksamhet som utförts av Kelani Cycles kan betraktas som sammansättningsverksamhet varigenom de gällande slutgiltiga antidumpningstullarna kringgås, och därmed huruvida

(32)

Kelani Cycles har rapporterat att man köpt cykeldelar från Kina, men också från Great Cycles, som är ett srilankesiskt företag. Medan Kelani Cycles hävdade att de delar som köpts från Great Cycles hade srilankesiskt ursprung, visade undersökningen att Great Cycles tillverkade dessa cykeldelar med delar (obehandlade ramar och gafflar) som köpts från Kina (mer än 60 % av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten), medan mervärdet från Great Cycles i tillverkningsprocessen var mindre än 25 %, huvudsakligen bestående av svetsning och lackering. I en analog tillämpning (13) av artikel 13.2 b i grundförordningen ansågs det därför att de delar som köpts från Great Cycles kom från Kina.

(33)

När det gäller alla delar som användes vid sammansättningen av cyklar av Kelani Cycles ansåg kommissionen att den mest tillförlitliga källan var kostnadsredovisningar för olika cykeltyper som tillhandahölls på plats. Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att de delar som köpts från Kina (inklusive de som levererats av Great Cycle) och använts av Kelani Cycles vid sammansättning av cyklar som exporterats till unionen utgjorde mellan 80 och 100 % av alla delar av den monterade cykeln, beroende på cykeltyp.

(34)

25-procentsregeln baserades på kostnaden för Kelani Cycles monteríng under undersökningen om kringgående. Mervärdet beräknades på grundval av de delar som förts in från Kina, såsom anges i skälen 32 och 33. Värdet av de delar som köpts från Sri Lanka (däck) beräknades på grundval av de kostnadsredovisningar per produkttyp som tillhandahölls under den kontroll på plats som gjordes under undersökningen om kringgående. Som en följd av detta var mervärdet för de delar som fördes in från Kina under sammansättningsverksamheten lägre än 25 % av tillverkningskostnaden.

(35)

När det gäller kriterierna i artikel 13.2 c i grundförordningen, såsom anges i skälen 24 och 25, påverkades inte de relevanta resultaten under undersökningen om kringgående och kunde därför bekräftas.

(36)

Följaktligen fastställdes förekomsten av kringgående genom sammansättningsverksamhet på landsnivå i Sri Lanka, på grundval av ovannämnda bevis som finns tillgängliga på företagsnivå, vilket visar att kringgående förekom. Mot bakgrund av den höga graden av bristande samarbetsvilja i Sri Lanka, såsom anges i skäl 21, finns det inga argument mot denna slutsats.

(37)

Den eventuella förekomsten av sammansättning i den mening som avses i artikel 13.2 i grundförordningen fastställdes i Sri Lanka.

(38)

När det gäller Kelani Cycles begäran om befrielse kunde den, på grund av företagets bristande samarbetsvilja och oförmåga att visa att det inte kringgick åtgärderna på grundval av sina egna uppgifter, inte anses vara motiverad enligt artikel 13.4 i grundförordningen.

(39)

När det gäller situationen för företaget, som (så som anges i skäl 21) drog tillbaka sin begäran om befrielse under undersökningen om kringgående, påverkas inte skäl 36 i den omtvistade förordningen av domstolens dom och bekräftas därför. Detta företag kunde därför inte omfattas av en befrielse.

(40)

De berörda parterna underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att återinföra en slutgiltig antidumpningstull på import av cyklar oavsett om de deklarerats ha sitt ursprung i Sri Lanka eller inte. De beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter detta utlämnande av uppgifter. Inga synpunkter inkom.

(41)

På grundval av ovanstående anses det lämpligt att utvidga de ursprungliga åtgärderna till att även omfatta import av tvåhjuliga cyklar och andra cyklar (inbegripet trehjuliga transportcyklar, men ej enhjulingar) utan motor, som avsänts från Sri Lanka, oavsett om de deklarerats ha sitt ursprung i Sri Lanka eller inte, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8712 00 30 och ex 8712 00 70 (Taric-nummer 8712003010 och 8712007091).

(42)

Såsom anges i skälen 9–11 återupptogs undersökningen av kringgående på den punkt där rättsstridigheten skedde. Kommissionen har, med nuvarande återupptagande, åtgärdat de delar av den omtvistade förordningen som ledde till att den ogiltigförklarades. De delar av den omtvistade förordningen som inte påverkades av domstolens dom förblev giltiga. Enligt domstolens rättspraxis kan återupptagandet av det administrativa förfarandet med återinförandet av antidumpningstullar på import som gjordes under tillämpningsperioden för den förordning som ogiltigförklarades heller inte anses strida mot förbudet mot retroaktiv verkan (14).

(43)

Mot bakgrund av den särskilda karaktären i instrumentet för att motverka kringgående, och som syftar till att skydda antidumpningsinstrumentets effektivitet, och med tanke på att det under undersökningen framkom bevis som visar på förekomsten av kringgående på grundval av företagens egna uppgifter, anser kommissionen följaktligen att det är lämpligt att återinföra åtgärder från och med dagen för inledande av undersökningen om kringgående (alltså från och med den 25 september 2012).

(44)

Denna förordning är förenlig med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen.

(1)

Enligt artikel 29.1 i direktiv 96/23/EG ska tredjeländer från vilka medlemsstaterna får importera de djur och djurprodukter som omfattas av det direktivet lägga fram planer för kontroll av restsubstanser som ger tillräckliga garantier (nedan kallade planerna). Planerna bör omfatta åtminstone de grupper av restsubstanser och ämnen som förtecknas i bilaga I till direktivet.

(2)

Genom kommissionens beslut 2011/163/EU (2) godkänns de planer som lagts fram av vissa tredjeländer avseende de djur och animaliska produkter som förtecknas i bilagan till det beslutet (nedan kallad förteckningen).

(3)

Bosnien och Hercegovina har till kommissionen lämnat in en plan för vattenbruk som endast omfattar fiskar. En specifikation som begränsar godkännandet för vattenbruk till endast fiskar bör därför läggas till i förteckningen.

(4)

Botswana finns upptaget i förteckningen för nötkreatur, hästdjur och hägnat vilt. Det tredjelandet har emellertid informerat kommissionen att det inte längre kommer att exportera levande hästar och kött av hägnat vilt till unionen. Posten för Botswana avseende hästdjur och hägnat vilt bör därför utgå ur förteckningen.

(5)

Iran har till kommissionen lämnat in en plan för vattenbruk som endast omfattar kräftdjur. En specifikation som begränsar godkännandet för vattenbruk till endast kräftdjur bör därför läggas till i förteckningen.

(6)

Myanmar/Burma har till kommissionen lämnat in en plan för honung. Planen ger tillräckliga garantier och bör godkännas. En post för Myanmar/Burma avseende honung bör därför tas upp i förteckningen.

(7)

Nya Kaledonien finns upptaget i förteckningen för nötkreatur, vattenbruk, frilevande vilt, hägnat vilt och honung. Det tredjelandet har emellertid informerat kommissionen att det inte längre kommer att exportera nötkött och frilevande vilt till unionen och att planen för vattenbruket endast omfattar kräftdjur. Posten för Nya Kaledonien avseende nötkreatur och frilevande vilt bör därför utgå ur förteckningen och en specifikation som begränsar godkännandet för vattenbruk till endast kräftdjur bör läggas till i förteckningen.

(8)

Sierra Leone har till kommissionen lämnat in en plan för honung. Planen ger tillräckliga garantier och bör godkännas. En post för Sierra Leone avseende honung bör därför tas upp i förteckningen.

(9)

Surinam finns upptaget i förteckningen över länder som är godkända för vattenbruk. Surinam har emellertid informerat kommissionen att landet inte längre kommer att exportera vattenbruksprodukter till unionen. Posten för Surinam avseende vattenbruk bör därför utgå ur förteckningen.

(10)

Tunisien finns för närvarande upptaget i förteckningen över länder som är godkända för fjäderfä, vattenbruk och frilevande vilt. Det tredjelandet har till kommissionen lagt fram en plan för fjäderfä som inte ger tillräckliga garantier och en plan för vattenbruk som endast omfattar fiskar. Posten för Tunisien avseende fjäderfä bör därför utgå ur förteckningen och en specifikation som begränsar godkännandet för vattenbruk till endast fiskar bör läggas till i förteckningen.

(11)

Även om Kosovo (*) inte lämnat in en plan för fjäderfä har landet lämnat garantier för fjäderfäråvaror med ursprung antingen i medlemsstater eller i tredjeländer som är godkända för export av sådana råvaror till unionen. En post avseende fjäderfä med en lämplig fotnot bör därför läggas till i posten om Kosovo i förteckningen.

(12)

Beslut 2011/163/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Efter det att det ekonomiska biståndet från Europeiska stabilitetsmekanismen upphörde den 20 augusti 2018, aktiverades genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1192 (2) en förstärkt övervakning för Grekland under en period av sex månader, med början den 21 augusti 2018. Den förstärkta övervakningen förlängdes därefter tre gånger (3), båda gångerna med ytterligare sex månader, senast fr.o.m. den 21 februari 2020.

(2)

Grekland har sedan 2010 fått ett betydande ekonomiskt bistånd, vilket har lett till att Greklands utestående skuld till medlemsstater i euroområdet, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och Europeiska stabilitetsmekanismen nu uppgår till totalt 243 700 miljoner euro. Grekland fick ekonomiskt stöd från sina europeiska partner på förmånliga villkor och särskilda åtgärder för att göra skuldsättningen mer hållbar antogs 2012 och återigen 2017 av Europeiska stabilitetsmekanismen. Den 22 juni 2018 nåddes en politisk överenskommelse i Eurogruppen om genomförandet av ytterligare åtgärder för att säkerställa en hållbar skuldsättning. Vissa av dessa åtgärder, inbegripet överföringen av belopp motsvarande de vinster som nationella centralbanker i euroområdet gjort på sina innehav av grekiska statsobligationer inom ramen för överenskommelsen om finansiella nettotillgångar (ANFA) och värdepappersmarknadsprogrammet (SMP)) kan överenskommas inom Eurogruppen två gånger om året om rapporter från den förstärkta övervakningen visar att Grekland fullgör sina politiska åtaganden efter programperiodens slut. Aktiveringen av de första tre omgångarna politiskt villkorade skuldlättnadsåtgärder genomfördes efter överenskommelser i Eurogruppen i april 2019, december 2019 och juni 2020.

(3)

Grekland har i Eurogruppen åtagit sig att fortsätta och fullfölja alla centrala reformer som antogs under Europeiska stabilitetsmekanismens stabilitetsstödprogram (nedan kallat programmet) och att slå vakt om målen med de viktiga reformer som antogs under detta program och dess föregångare. Grekland har också åtagit sig att genomföra särskilda insatser inom finans- och strukturpolitik, social välfärd, finansiell stabilitet, arbets- och produktmarknader, privatisering och offentlig förvaltning. Dessa särskilda insatser, som beskrivs i en bilaga till Eurogruppens uttalande av den 22 juni 2018, kommer att göra det lättare att komma till rätta med Greklands alltför stora makroekonomiska obalanser och orsakerna, eller de potentiella orsakerna, till dess ekonomiska svårigheter.

(4)

Den 26 februari 2020 offentliggjorde kommissionen 2020 års landrapport för Grekland (4). Kommissionen drog slutsatsen att Grekland har alltför stora makroekonomiska obalanser (5). Även om det gjorts synliga framsteg på ett antal områden kvarstår betydande sårbarheter och problem som hänger samman med den höga offentliga skuldsättningen, den stora andelen nödlidande lån i bankernas balansräkningar och utrikeshandeln, och detta mot bakgrund av fortsatt låg tillväxtpotential och hög arbetslöshet. I slutet av 2019 uppgick den offentliga skulden i Grekland till 176,6 % av bruttonationalprodukten, vilket var den högsta nivån i unionen. Den finansiella nettoutlandsställningen på – 150,6 % av bruttonationalprodukten år 2019 är fortfarande mycket hög, även om denna omfattar en stor extern utlandsskuld på mycket förmånliga villkor. Trots att underskottet i bytesbalansen har minskat avsevärt under senare år, är minskningen fortfarande inte tillräcklig för att göra det möjligt att i tillfredsställande takt sänka den höga negativa finansiella nettoutlandsställningen till nivåer som kan anses betryggande. Även om arbetslösheten har fortsatt att minska från som mest 27,8 % år 2013 låg den fortfarande på 16,1 % i februari 2020. Långtidsarbetslösheten (11,9 % under det fjärde kvartalet 2019) och ungdomsarbetslösheten (35,6 % i februari 2020) är fortfarande höga, även om de också har minskat kraftigt jämfört med sina högsta nivåer under krisen (långtidsarbetslösheten var som högst 19,9 % under det andra kvartalet 2014 och ungdomsarbetslösheten 60,2 % i februari 2013).

(5)

Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen officiellt covid-19-utbrottet som en global pandemi. Pandemin är en allvarlig folkhälsokris för invånare, samhällen och ekonomier. Den kraftiga ekonomiska chock som följt i dess spår har en allvarlig negativ inverkan på Europeiska unionens makroekonomiska utsikter. Grekland kommer sannolikt att drabbas särskilt hårt på grund av den sektorsvisa sammansättningen av landets ekonomi. Enligt kommissionens vårprognos 2020 kan nedgången nå [X %] under 2020, men detta bör följas av en snabb, om än ofullständig, återhämtning under 2021. Osäkerheten kring prognosen är fortfarande stor. Pandemin kommer sannolikt att leda till en betydande ökning av den offentliga skulden och vända den minskning av arbetslösheten som konstaterats under tidigare år. En snabb återgång till tillväxt kommer att vara avgörande för att förhindra hystereseffekter och begränsa krisens socioekonomiska verkningar. Recessionens djup återspeglar vikten av turismsektorn, som står inför stor osäkerhet när det gäller hävandet av reserestriktionerna. Det är också troligt att sjöfarts- och transportsektorerna står inför en kraftig nedgång, i linje med nedgången i den globala handeln.

(6)

Sedan pandemin började har EU och dess medlemsländer vidtagit extraordinära åtgärder för att skydda liv och försörjning. Som en reaktion på covid-19-pandemin, och som del av en samordnad EU-strategi, har Grekland i god tid antagit budgetåtgärder för att öka kapaciteten i hälso- och sjukvårdssystemet, begränsa smittspridningen och hjälpa de hårdast drabbade invånarna och branscherna. EU har gett stöd till nationella insatser för att hantera hälsokrisen och dämpa effekterna av den ekonomiska nedgången. EU frigjorde budgetmedel för att bekämpa viruset, aktiverade den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten, utnyttjade den fulla flexibiliteten i reglerna om statligt stöd och föreslog att man skulle skapa ett nytt instrument för att hjälpa människor att fortsätta arbeta, nämligen det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE). Tillsammans med åtgärder som vidtas av Europeiska centralbanken och Europeiska investeringsbanken kommer insatserna på EU-nivå att ge tillgång till över en halv biljon euro i stöd till arbetstagare och företag. Mot denna bakgrund lade kommissionen den 27 maj 2020 fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om att inrätta en facilitet för återhämtning och resiliens i syfte att ge betydande stöd till genomförandet av reformer och investeringar och därigenom stärka medlemsstaternas ekonomier.

(7)

Helt avgörande för covid-19-utbrottets konsekvenser på medellång till lång sikt är hur snabbt medlemsstaternas ekonomier återhämtar sig från krisen, vilket beror på vilka åtgärder medlemsstaterna, med stöd av EU, vidtar för att mildra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser. I likhet med andra medlemsstater bör Grekland dra nytta av EU:s återhämtningspaket, som kommer att bidra till att finansiera viktiga reformer och investeringar som syftar till att öka tillväxtpotentialen och stärka ekonomins motståndskraft. Detta kommer i sin tur att göra det möjligt att undvika att öka skillnaderna i unionen ytterligare.

(8)

Kommissionen offentliggjorde sin sjätte bedömning under den förstärkta övervakningen av Grekland (6) den 20 maj 2020. Den drog slutsatsen att Grekland, med tanke på det exceptionella läge som har uppstått till följd av covid-19-utbrottet, har vidtagit de åtgärder som krävs för att fullgöra sina särskilda reformåtaganden inom tidsfristen. Bedömningen tog hänsyn till de grekiska myndigheternas nära samarbete med EU-institutionerna och bekräftade behovet av att prioritera politik som fokuserar på genomförandet av nödåtgärder för att motverka pandemin. Mot denna bakgrund konstaterade man i rapporten att åtgärderna för att begränsa spridningen hade som bieffekt att inverka negativt på kapaciteten att genomföra reformer under översynsperioden, och noterade att det kommer att vara av avgörande betydelse att upprätthålla, och vid behov stärka, reformtempot när återhämtningen väl kommer igång.

(9)

Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning år 2020 och på grundval av kommissionens bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet för 2020 och stabilitetsprogrammet för 2020. Rådet beaktade behovet av att bekämpa pandemin och underlätta den ekonomiska återhämtningen som ett första nödvändigt steg för att möjliggöra en justering av obalanserna. Grekland rekommenderades (7) att vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt åtgärda pandemin, bland annat genom att stärka hälso- och sjukvårdssystemets resiliens, utarbeta system för korttidsarbete och ändamålsenligt aktiveringsstöd för att mildra de sysselsättningsrelaterade och sociala effekterna av krisen, vidta åtgärder för att tillhandahålla likviditet och främja offentliga och privata investeringar inom ett antal prioriterade investeringsområden, inbegripet den gröna och den digitala omställningen. Rådet uppmanade också myndigheterna att fortsätta och slutföra reformerna i linje med åtagandena efter programperiodens slut, för att på nytt få igång en hållbar ekonomisk återhämtning efter det gradvisa lättandet av de restriktioner som införts på grund av covid-19-utbrottet.

(10)

Den grekiska banksektorn har blivit mer stabil och motståndskraftig mot chocker sedan den europeiska stabilitetsmekanismen löpte ut, men befintliga risker och betydande underliggande sårbarheter kvarstår och förstärks av de sannolika betydande negativa effekterna av coronavirusutbrottet. Bankerna upprätthåller en tillräcklig likviditet, men andelen nödlidande lån är fortsatt hög, och motsvarar 68,5 miljarder euro eller 40,6 % av bruttolåneexponeringarna från kundlån från och med december 2019 (8). Pandemin kan stoppa den gradvisa minskningen av andelen nödlidande lån som iakttagits från toppen på 107,2 miljarder euro i mars 2016 till 71,2 miljarder euro i slutet av september 2019. Dessutom påverkar den rådande ekonomiska krisen bankernas strategier för att minska nödlidande lån och den sekundära marknaden för nödlidande lån, liksom genomförandet av Herkulesprogrammet för värdepapperisering av sådana lån, efter det att de första transaktionerna framgångsrikt avslutats. De grekiska bankernas kapitalställning ligger i linje med de lagstadgade kraven, men står inför ökade tillsynskrav och kapitalbehov för att finansiera nedväxlingsprocessen för nödlidande lån på medellång sikt, samtidigt som lönsamheten är låg. Som en följd av detta är de grekiska bankerna särskilt exponerade för risken för ökade finansieringskostnader och en förnyad försämring av tillgångarnas kvalitet till följd av pandemin. Myndigheterna vidtar åtgärder för att upprätthålla tillgången till finansiering för berörda företag, som kompletterar initiativen på området affärsbanker och serviceföretag. De har också åtagit sig att främja reformer av den finansiella sektorn ytterligare och att förbättra de befintliga verktygen för avveckling av nödlidande lån, till följd av de negativa effekter som covid-19-utbrottet har haft för takten i pågående och tidigare reforminitiativ. Dessa reformer kan, i likhet med översynen av den fragmenterade insolvensordningen, bidra till att mildra krisens konsekvenser på medellång sikt för den privata sektorns skuldsättning.

(11)

Trots framsteg de senaste åren står Grekland fortfarande inför stora utmaningar när det gäller företagsklimat och rättssystem. Myndigheterna fortsätter att arbeta på att förbättra regelverket och öka konkurrenskraften, trots de skiftande prioriteringarna och svårigheterna på grund av covid-19-utbrottet. Medan Grekland har gjort framsteg när det gäller att förkorta den tid det tar att registrera ett företag och förstärka skyddet för minoritetsinvesterare ligger landet fortfarande långt efter de bäst rankade länderna på flera områden (t.ex. avtalsefterlevnad, registrering av egendom, insolvensförfaranden, osv.). Pandemin har fungerat som en katalysator för att främja processen för digital förvaltning och myndigheterna har åtagit sig att vidta kompletterande åtgärder för att ytterligare minska den administrativa bördan för företag och medborgare.

(12)

Efter att ha varit avskuret från upplåning på finansmarknaderna sedan 2010 återfick Grekland tillträdet till marknaden genom emissioner av statsobligationer från och med juli 2017. Avkastningen på grekiska statsobligationer började långsamt avta efter det framgångsrika slutförandet av ESM-programmet 2018 och minskade betydligt under 2019. Sedan pandemin startade har Grekland framgångsrikt emitterat både statsskuldväxlar och långfristiga obligationer, vilket tyder på fortsatt tillgång till marknadsfinansiering, men landets lånevillkor är ändå exponerade för hög volatilitet.

(13)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att de villkor som motiverar förstärkt övervakning i enlighet med artikel 2 i förordning (EU) nr 472/2013 fortfarande råder. Framför allt står Grekland fortsatt inför risker avseende den finansiella stabiliteten som, om de förverkligas, skulle kunna medföra negativa spridningseffekter för andra medlemsstater i euroområdet. Om eventuella spridningseffekter förverkligas kan de uppstå indirekt genom att påverka investerarnas förtroende och därmed refinansieringskostnaderna för banker och andra medlemsstater i euroområdet.

(14)

Därför måste Grekland på medellång sikt fortsätta att vidta åtgärder för att komma till rätta med orsakerna, eller de potentiella orsakerna, till svårigheterna och genomföra strukturreformer för att främja en stark och hållbar ekonomisk återhämtning i syfte att mildra de återstående effekterna av flera faktorer. Det handlar bl.a. om den allvarliga och utdragna lågkonjunkturen under krisen, storleken på Greklands skuldbörda, sårbarheterna inom dess finanssektor, de fortsatt relativt starka kopplingarna mellan den finansiella sektorn och de offentliga finanserna, bland annat genom statligt ägande, samt risken att allvarliga spänningar i dessa sektorer sprider sig till andra medlemsstater, samt euromedlemsstaternas exponering mot grekiska statsobligationer.

(15)

För att ta itu med återstående risker och övervaka de åtaganden som syftar till att åtgärda dessa, förefaller det nödvändigt och lämpligt att förlänga den förstärkta övervakningen av Grekland i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU) nr 472/2013.

(16)

Grekland gavs möjlighet att ge sina synpunkter på kommissionens bedömning via en skrivelse som sändes den 24 juni 2020. I sitt svar den 29 juni 2020 anslöt sig Grekland i stort sett till kommissionens bedömning av de ekonomiska utmaningar som landet står inför och som är skälet till att den förstärkta övervakningen förlängs.

(17)

Grekland kommer även fortsatt få tekniskt stöd inom stödprogrammet för strukturreformer (som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/825 (9)) och efterföljande lagstiftning för utformning och genomförande av reformer, inbegripet för fortsättning och slutförande av viktiga reformer i linje med de politiska åtaganden som är föremål för förstärkt övervakning.

(18)

Kommissionen kommer i samband med den förstärkta övervakningen att ha ett nära samarbete med Europeiska stabilitetsmekanismen inom ramen för systemet för tidig varning.

(1)

Mot bakgrund av de rådande exceptionella ekonomiska och finansiella omständigheterna som förorsakats av spridningen av coronaviruset 2019 (covid-19), inrättade ECB-rådet ett nytt tillfälligt stödprogram föranlett av pandemin (PEPP) inom ramen för Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/440 (ECB/2020/17) (1). PEPP inkluderar alla tillgångskategorier som godtas inom ramen för Europeiska centralbankens expanderade program för köp av tillgångar (APP) som omfattar programmet för köp av den offentliga sektorns tillgångar på andrahandsmarknaderna, det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer, programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar samt programmet för köp av värdepapper från företagssektorn.

(2)

Den 4 juni 2020 beslutade ECB-rådet, i linje med sitt mandat att säkerställa prisstabilitet, att ändra vissa aspekter av PEPP. Dessa ändringar har som mål att säkerställa den nödvändiga graden av penningpolitisk stimulans samt även en väl fungerande penningpolitisk transmission över tid, mellan tillgångsklasser och mellan jurisdiktioner, för att på så sätt bidra till att kompensera för den exceptionellt kraftiga och snabba nedgången i inflationsförväntningarna till följd av pandemin.

(3)

Mer specifikt har ECB-rådet beslutat att öka den sammanlagda omfattningen på PEPP med 600 miljarder euro till sammanlagt 1 350 miljarder euro. Som svar på den pandemirelaterade nedjusteringen av inflationsförväntningarna över prognosernas tidshorisont, kommer en utökning av PEPP att ytterligare lätta på den penningpolitika inriktningen, och underlätta finansieringsvillkoren i den reala ekonomin, särskilt för företag och hushåll. Köpen kommer även fortsättningsvis att genomföras på ett flexibelt sätt över tiden, mellan olika tillgångsklasser och olika jurisdiktioner. Detta kommer att göra det möjligt att på ett effektivt sätt bemöta riskerna för en väl fungerande penningpolitisk transmission.

(4)

Därutöver har ECB-rådet beslutat att förlänga den planerade tidshorisonten för nettoköpen inom ramen för PEPP fram till åtminstone slutet av juni 2021 eller, vid behov, längre och under alla förhållanden fram till dess att ECB-rådet anser att den akuta fasen av covid-19 krisen är över. Genom att förlänga tidshorisonten för köpen samordnas nettoköpsfasen med den förväntade längden på de mest betungande covid-19 relaterade begränsningarna för den ekonomiska aktiviteten och det därmed sammanhängande låga inflationstrycket.

(5)

För att undvika en oönskad skärpning av de finansiella villkoren vid en tidpunkt då återhämtningen från pandemichocken sannolikt ännu inte skett fullständigt, har ECB-rådet beslutat att fullt ut återinvestera till betalning förfallna kapitalbelopp från värdepapper som köpts inom ramen för PEPP fram till åtminstone slutet av 2022, och att en framtida avveckling av PEPP-portföljen kommer att ske på ett sådant sätt att den inte påverkar en ändamålsenlig inriktning på penningpolitiken negativt.

(6)

Beslut (EU) 2020/440 (ECB/2020/17) bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Den 30 juni 2020 antog rådet en rekommendation om de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU och ett eventuellt avskaffande av dessa restriktioner (1) (nedan kallad rådets rekommendation). Den 16 juli 2020 antog rådet rekommendation (EU) 2020/1052 av den 16 juli 2020 om ändring av rådets rekommendation (EU) 2020/912 om de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU och ett eventuellt avskaffande av dessa restriktioner (2).

(2)

I rådets rekommendation föreskrivs att medlemsstaterna gradvis bör avskaffa de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU från och med den 1 juli 2020 på ett samordnat sätt med avseende på personer som är bosatta i de tredjeländer som anges i bilaga I till rådets rekommendation. Förteckningen över tredjeländer i bilaga I bör ses över varannan vecka och allt efter omständigheterna uppdateras av rådet efter nära samråd med kommissionen och berörda EU-byråer och EU-organ till följd av en samlad bedömning på grundval av den metod, de kriterier och de uppgifter som avses i rådets rekommendation.

(3)

Sedan dess har diskussioner förts i rådet, i nära samråd med kommissionen och berörda EU-byråer och EU-organ, om översynen av förteckningen över tredjeländer i bilaga I till rådets rekommendation och på grundval av de kriterier och den metod som fastställs i rådets rekommendation. Till följd av dessa diskussioner bör förteckningen över tredjeländer i bilaga I ändras. Framför allt bör Algeriet strykas från förteckningen.

(4)

Gränskontroll är inte bara av intresse för den medlemsstat vid vars yttre gränser den utförs, utan för samtliga medlemsstater som har avskaffat inre gränskontroll. Medlemsstaterna bör därför säkerställa att de åtgärder som vidtas vid de yttre gränserna är samordnade, i syfte att säkerställa att Schengenområdet fungerar väl. I detta syfte bör medlemsstaterna från och med den 31 juli 2020 fortsätta att avskaffa de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU på ett samordnat sätt med avseende på personer som är bosatta i de tredjeländer som anges i bilaga I till rådets rekommendation i dess ändrade lydelse enligt den här rekommendationen.

(5)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna rekommendation, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna rekommendation är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om denna rekommendation, besluta huruvida landet ska genomföra den.

(6)

Denna rekommendation utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG (3). Irland deltar därför inte i antagandet av denna rekommendation, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(7)

När det gäller Island och Norge utgör denna rekommendation, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG (4).

(8)

När det gäller Schweiz utgör denna rekommendation, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG (5) jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (6).

(9)

När det gäller Liechtenstein utgör denna rekommendation, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG (7) jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (8).

1.

Första stycket i punkt 1 i rådets rekommendation ska ersättas med följande:

2.

Bilaga I till rekommendationen ska ersättas med följande: