(1)

Genom förordning (EU) nr 649/2012 genomförs Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel (2) (nedan kallad Rotterdamkonventionen).

(2)

Genom genomförandeförordningarna (EU) 2019/677 (3), (EU) 2019/989 (4), (EU) 2019/1100 (5), (EU) 2019/1090 (6), (EU) 2018/1532 (7), (EU) 2019/344 (8), (EU) 2018/1043 (9), (EU) 2018/1917 (10), (EU) 2018/1019 (11), (EU) 2018/309 (12), (EU) 2018/1501 (13) och (EU) 2018/1914 (14) beslutade kommissionen att inte förnya godkännandet för ämnena klortalonil, klorprofam, desmedifam, dimetoat, dikvat, etoprofos, fenamidon, flurtamon, oxasulfuron, propineb, pymetrozin respektive kinoxifen, som verksamma ämnen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (15), vilket innebär att dessa ämnen är förbjudna för all användning i kategorin bekämpningsmedel, eftersom de inte har någon annan användning i den kategorin. Dessa ämnen bör därför läggas till i kemikalieförteckningarna i delarna 1 och 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 649/2012.

(3)

Genom genomförandeförordning (EU) 2018/1500 (16) beslutade kommissionen att inte förnya godkännandet av ämnet tiram som verksamt ämne enligt förordning (EG) nr 1107/2009, vilket innebär att det ämnet inte får användas i underkategorin ”bekämpningsmedel i gruppen växtskyddsmedel” enligt förordning (EU) nr 649/2012. Eftersom tiram endast är godkänt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (17) för användning i biocidprodukter av produkttyp 9, som ingår i underkategorin ”andra bekämpningsmedel, inbegripet biocider” enligt förordning (EU) nr 649/2012, är i princip all användning av detta ämne förbjuden i kategorin ”bekämpningsmedel”. Tiram är därför underkastat stränga restriktioner i kategorin ”bekämpningsmedel” och bör således läggas till i kemikalieförteckningarna i delarna 1 och 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 649/2012.

(4)

Genom genomförandeförordning (EU) 2018/1865 (18) beslutade kommissionen att inte förnya godkännandet av ämnet propikonazol som verksamt ämne enligt förordning (EG) nr 1107/2009, vilket innebär att det ämnet inte får användas i underkategorin ”bekämpningsmedel i gruppen växtskyddsmedel”. Detta förbud utgör inte en sträng restriktion för användningen av det ämnet i kategorin ”bekämpningsmedel”, eftersom propikonazol är godkänt för flera användningsområden i underkategorin ”andra bekämpningsmedel, inbegripet biocider”. Propikonazol har godkänts för användning i biocidprodukter av produkttyperna 7, 8 och 9 enligt förordning (EU) nr 528/2012. Propikonazol bör därför läggas till i kemikalieförteckningen i del 1 i bilaga I till förordning (EU) nr 649/2012.

(5)

En ansökan om förnyat godkännande för klotianidin och tiametoxam hade lämnats in, men sökandena drog tillbaka sin ansökan efter antagandet av genomförandeförordningarna (EU) 2018/784 (19) och (EU) 2018/785 (20), genom vilka kommissionen beslutade att ändra villkoren för godkännande av de verksamma ämnena klotianidin respektive tiametoxam enligt förordning (EG) nr 1107/2009. Eftersom dessa godkännanden för klotianidin och tiametoxam har löpt ut får dessa ämnen inte användas i underkategorin ”bekämpningsmedel i gruppen växtskyddsmedel”. Detta förbud utgör en sträng restriktion för användningen av de ämnena i kategorin ”bekämpningsmedel”, eftersom praktiskt taget all användning av klotianidin och tiametoxam är förbjuden, då dessa ämnen endast är godkända för användning i biocidprodukter av produkttyp 18 enligt förordning (EU) nr 528/2012 i underkategorin ”andra bekämpningsmedel, inbegripet biocider”. Därför bör klotianidin och tiametoxam läggas till i kemikalieförteckningarna i delarna 1 och 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 649/2012.

(6)

Genom genomförandeförordning (EU) 2018/783 (21) beslutade kommissionen att ändra villkoren för godkännande av det verksamma ämnet imidakloprid enligt förordning (EG) nr 1107/2009, vilket innebär att användningen av det ämnet är underkastat stränga restriktioner i underkategorin ”bekämpningsmedel i gruppen växtskyddsmedel”. Denna stränga restriktion utgör inte en sträng restriktion för användningen av det ämnet i kategorin ”bekämpningsmedel”, eftersom imidakloprid är godkänt för flera användningar i underkategorin ”andra bekämpningsmedel, inbegripet biocider”. Imidakloprid har godkänts för användning i biocidprodukter av produkttyp 18 enligt förordning (EU) nr 528/2012. Imidakloprid används dessutom i veterinärmedicinska läkemedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG (22). Imidakloprid bör därför läggas till i kemikalieförteckningen i del 1 i bilaga I till förordning (EU) nr 649/2012.

(7)

Genom genomförandeförordning (EU) 2015/404 (23) beslutade kommissionen att förlänga godkännandeperioden för det verksamma ämnet glufosinat enligt förordning (EG) nr 1107/2009, med anledning av en ansökan om förnyat godkännande av detta verksamma ämne. Eftersom den ansökan har dragits tillbaka är glufosinat inte längre godkänt som verksamt ämne enligt förordning (EG) nr 1107/2009, vilket innebär att ämnet är förbjudet för alla användningar i kategorin ”bekämpningsmedel”, eftersom det inte har några andra användningar inom den kategorin. Det bör därför läggas till i kemikalieförteckningarna i delarna 1 och 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 649/2012.

(8)

Vid det nionde mötet i maj 2019 i partskonferensen för Rotterdamkonventionen beslutades att ämnena forat och hexabromcyklododekan skulle tas upp i bilaga III till konventionen, vilket innebär att dessa ämnen blev föremål för konventionens förfarande med förhandsgodkännande sedan information lämnats. Forat bör därför läggas till i kemikalieförteckningarna i delarna 1 och 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 649/2012. Hexabromcyklododekan förtecknas redan i bilaga V till förordning (EU) nr 649/2012 och får därmed inte exporteras. Det bör därför läggas till i kemikalieförteckningen i del 3 i bilaga I till den förordningen.

(9)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/852 (24) förbjuds export av kvicksilver, vissa blandningar av metalliskt kvicksilver och andra ämnen, vissa kvicksilverföreningar och vissa produkter med kvicksilver tillsatt. Dessa exportförbud bör återspeglas i del 2 av bilaga V till förordning (EU) nr 649/2012.

(10)

Förordning (EU) nr 649/2012 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

En rimlig tidsperiod bör medges för alla berörda parter att vidta de åtgärder som krävs för att följa denna förordning och för medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för genomförandet av den.

a)

Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

b)

Bilaga V ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

(1)

Enligt uttalandet av Europeiska stabilitetsmekanismens råd den 15 maj 2020 kan medlemsstater som har euron som valuta få ekonomiskt bistånd genom det pandemikrisstöd som baseras på Europeiska stabilitetsmekanismens kreditlina med förstärkta villkor och som är anpassat till det särskilda läge som har uppstått på grund av covid-19-pandemin.

(2)

I synnerhet gäller att medlemsstater som får pandemikrisstöd inte behöver anta nya politiska åtgärder. Det enda kravet är att kreditlinan ska användas för att finansiera direkta och indirekta kostnader för hälso- och sjukvård, behandling och prevention som är en följd av covid-19-pandemin.

(3)

Enligt artikel 2.3 och 2.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 (2) ska en medlemsstat som utnyttjar pandemikrisstödet stå under förstärkt övervakning.

(4)

I enlighet med artikel 3.2 i den förordningen ska de rapporteringskrav som föreskrivs i artikel 10 i förordning (EU) nr 473/2013 och som fastställs närmare i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 877/2013 (3) vara tillämpliga.

(5)

Hur strikt den ekonomiska övervakningen och budgetövervakningen ska vara är enligt förordning (EU) nr 472/2013 en fråga som måste anpassas och stå i proportion till hur allvarliga de finansiella svårigheterna är samt även beakta vilken typ av ekonomiskt bistånd som tas emot.

(6)

Delegerade förordning (EU) nr 877/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

Med tanke på pandemikrisstödets mycket specifika och begränsade tillämpningsområde är det därför lämpligt att fastställa vilka rapporteringskrav som ska gälla i detta fall. Den rapporteringsstruktur som krävs om en medlemsstat omfattas av ett förfarande vid alltför stora underskott i enlighet med artikel 126 i EUF-fördraget eller om en medlemsstat står under förstärkt övervakning av andra skäl än för utnyttjande av pandemikrisstödet bör inte beröras.

1.

Artikel 1 ska ersättas med följande:

2.

Följande artikel ska införas som artikel 2a:

3.

Titeln till bilaga II ska ersättas med följande:

”BILAGA I”

4.

Följande bilaga ska läggas till som bilaga II:

(1)

I direktiv (EU) 2018/1972 konstateras att trådlösa accesspunkter med kort räckvidd och låg effekt förmodligen kommer att ha positiva effekter på radiospektrumanvändningen och utvecklingen av trådlös kommunikation i unionen, och därför bör ibruktagandet av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd underlättas genom ett tillståndsfritt system för ibruktagandet.

(2)

En trådlös accesspunkt med kort räckvidd består av olika funktionselement, såsom signalbehandlingsenhet, antennsystem, kabelanslutning och hölje. I vissa fall kan antennsystemet, eller delar av antennsystemet, installeras separat från den trådlösa accesspunktens övriga delar och anslutas med en eller flera särskilda kablar. Detta koncept används för distribuerade antennsystem eller ett distribuerat radiosystem som används av en eller flera operatörer. En trådlös accesspunkt med kort räckvidd kan vara utformad för att betjäna två eller flera radiospektrumanvändare.

(3)

För att säkerställa allmänhetens acceptans och ett hållbart ibruktagande av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd vilka omfattas av artikel 57.1 andra stycket i direktiv (EU) 2018/1972 bör deras visuella inverkan minimeras. Därför bör de antingen vara osynliga för allmänheten eller monteras på ett diskret sätt på stödstrukturen. Driften bör också säkerställa en hög nivå av folkhälsoskydd, såsom anges i rekommendation 1999/519/EG (2).

(4)

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU (3) ska radioutrustning, inklusive en trådlös accesspunkt med kort räckvidd, vara konstruerad så att skydd av hälsa och säkerhet för personer säkerställs.

(5)

De fysiska och tekniska egenskaperna för trådlösa accesspunkter med kort räckvidd som omfattas av artikel 57.1 andra stycket i direktiv (EU) 2018/1972 bör därför definieras vad gäller maxvolym, viktbegränsningar och maximal effektnivå. Maxvolymen för att begränsa den visuella inverkan av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd bör fastställas på sätt som tillåter flexibilitet i utformningen och möjlighet till anpassning till stödstrukturens fysiska och tekniska egenskaper.

(6)

Studien Light Deployment Regime for Small-Area Wireless Access Points (SAWAPs) (4), som gjorts åt kommissionen, visar att en volymgräns på 30 liter bör räcka för att rymma de viktigaste delarna av en trådlös accesspunkt med kort räckvidd och samtidigt säkerställa att den inte är för skrymmande. Maxvolymen bör tillämpas på installationen av trådlösa accesspunkter som betjänar en eller fler radiospektrumanvändare, liksom flera trådlösa accesspunkter med kort räckvidd som delar ett infrastrukturområde med liten yta, t.ex. en lyktstolpe, ett trafikljus, en affischtavla eller en busshållplats, där deras fysiska dimensioner och/eller täthet i ett visst område sannolikt orsakar visuell överbelastning.

(7)

Trådlösa accesspunkter med kort räckvidd bör uppfylla den europeiska standarden EN 62232:2017 (5)”Bestämning av radiofrekvent fältstyrka, effekttäthet och SAR (i närheten av radiobasstationer i syfte att bedöma exponering för elektromagnetiska fält”. Standarden omfattar en metod för installation av basstationer som beaktar deras effektnivå för att utvärdera människors exponering för elektromagnetiska fält, i enlighet med de gränser som fastställs i rekommendation 1999/519/EG. Det hänvisas också till denna standard i avsnitt 6.1 i den europeiska harmoniserade standarden EN 50401:2017 ”Produktstandard för fastställande av radiobasstationers överensstämmelse med gränsvärden avseende exponering för radiofrekventa elektromagnetiska fält (110 MHz – 100 GHz), när de tas i drift”, när det gäller bedömningen av om en trådlös accesspunkt som tas i drift i sin driftsmiljö överensstämmer med de gränser för exponering för elektromagnetiska fält som fastställs i rekommendation 1999/519/EG.

(8)

Standard EN 62232:2017 ska tillämpas på alla typer av basstationer, uppdelade på fem installationsklasser som motsvarar olika gränser för ekvivalent isotropt utstrålad effekt (EIRP): några få milliwatt (klass E0), 2 watt (klass E2), 10 watt (klass E10), 100 watt (klass E100) respektive över 100 watt (klass E+). Av dessa klasser bör denna förordning endast tillämpas på installationsklasserna E0, E2 and E10, mot bakgrund av de säkerhetsavstånd för installation som ska iakttas enligt standarden och eftersom direktiv (EU) 2018/1972 föreskriver att trådlösa accesspunkter med kort räckvidd ska utgöras av lågeffektutrustning, I tabell 2 i klausul 6.2.4 i EN 62232:2017 fastställs att den lägsta utstrålande delen av en antenn i klass E10 ska ha en höjd av minst 2,2 meter över en allmän gångväg för att säkerställa minst 20 centimeters avstånd mellan antennens huvudlob och människokroppen för en person som är 2 meter lång (6).

(9)

Inomhusinstallation av trådlösa accesspunkter i klass E10 som kan antas utnyttja maxvolymen 30 liter, bör av estetiska skäl endast tillåtas i stora inomhusutrymmen med en takhöjd av minst 4 meter, såsom museer, arenor, konferenscentrum, flygplatser, tunnelbanestationer, tågstationer eller köpcentrum.

(10)

En trådlös accesspunkt med kort räckvidd bör inte äventyra stabiliteten för hela den stödstruktur som den är installerad på och bör därför inte, på grund av sin vikt eller form, kräva någon strukturell förstärkning av den stödstruktur som används.

(11)

För att möjliggöra de behöriga myndigheternas tillsyn och övervakning, i synnerhet när det gäller flera angränsande eller samlokaliserade antennsystem, bör varje operatör som har tagit i bruk trådlösa accesspunkter med kort räckvidd i klasserna E2 eller E10, vilka har egenskaper som överensstämmer med dem som anges i denna förordning, i rätt tid underrätta den behöriga myndigheten om installationen. Därför bör operatören senast två veckor efter installationen lämna en anmälan om denna till den behöriga myndigheten, och denna anmälan ska omfatta lokaliseringen och de tekniska egenskaperna för dessa accesspunkter samt ett intyg om att installationen överensstämmer med bestämmelserna i denna förordning. För att säkerställa en enkel process i alla medlemsstater bör denna anmälan lämnas till en central informationspunkt, såsom den som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU (7).

(12)

Denna förordning bör inte påverka medlemsstaternas befogenhet att fastställa de aggregerade nivåerna av elektromagnetiska fält till följd av samlokaliseringen eller aggregeringen i ett lokalt område av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd som omfattas av artikel 57.1 andra stycket i direktiv (EU) 2018/1972 eller andra typer av basstationer, för att säkerställa att dessa uppfyller de tillämpliga aggregerade gränserna för exponering i enlighet med unionslagstiftningen på andra sätt än genom individuella tillstånd avseende ibruktagandet av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd.

(13)

Mot bakgrund av att fortsatt utveckling planeras för de berörda standarderna, och de i framtiden kan komma att omfatta trådlösa accesspunkter med kort räckvidd som använder aktiva antennsystem, bör sådana accesspunkter inte omfattas av systemet med tillståndsfritt ibruktagande i detta skede.

(14)

Tillämpningen av denna förordning bör regelbundet övervakas för att underlätta en översyn med beaktande av eventuella uppdateringar av den europeiska standarden EN 62232 eller annan relevant utveckling på standardiseringsområdet, i synnerhet vad gäller användningen av aktiva antennsystem, den tekniska utvecklingen när det gäller avancerad teknik för trådlösa accesspunkter med kort räckvidd, behovet av att stödja användningen av flera band och gemensamma lösningar (för flera operatörer), samt eventuella uppdateringar av rekommendation 1999/519/EG.

(15)

Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av nationella åtgärder avseende säkerhet, försörjningssystem och iakttagande av ägares rättighet att avgöra hur deras egendom ska användas i samband med att en trådlös accesspunkt med kort räckvidd ansluts till globalt datanät i enlighet med unionslagstiftningen.

(16)

Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av mindre restriktiva ordningar på nationell nivå för ibruktagandet av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd.

(17)

Eftersom direktiv (EU) 2018/1972 kommer att tillämpas från och med den 21 december 2020 bör denna förordning tillämpas från och med samma dag.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommunikationskommittén.

1.

ekvivalent isotropt utstrålad effekt (EIRP): produkten av den effekt som tillförs antennen och antennens förstärkning i en viss riktning i förhållande till en isotrop antenn (absolut eller isotrop förstärkning).

2.

antennsystem: hårdvarudelen av en trådlös accesspunkt med kort räckvidd som utstrålar radiofrekvensenergi i syfte att leverera trådlös konnektivitet åt slutanvändarna.

3.

aktivt antennsystem (AAS): ett antennsystem där amplituden eller fasen mellan antennelementen kontinuerligt anpassas, vilket resulterar i ett antenndiagram som varierar till följd av kortvariga förändringar i radiomiljön. Detta utesluter långsiktig lobformning (beam shaping) med t.ex. FEDT (Fixed Electrical Down Tilt). I en trådlös accesspunkt med kort räckvidd som utrustats med ett aktivt antennsystem är detta system integrerat som en del av den trådlösa accesspunkten med kort räckvidd.

4.

inomhus: varje utrymme, inklusive transportfordon, som har ett innertak eller yttertak, eller varje fast eller flyttbar struktur eller utrustning som klarar att täcka hela det utrymmet, utom dörrar, fönster och passager, och som är helt inneslutet av väggar eller sidor, antingen permanent eller tillfälligt, oavsett vilken typ av material som används för taket, väggarna eller sidorna och oavsett om strukturen är permanent eller tillfällig.

5.

utomhus: varje utrymme som inte är inomhus.

(1)

Genom artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ges kommissionen befogenhet att anta bestämmelser för att undanta flygningar som ankommer från ett tredjeland från EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Sådana bestämmelser bör möjliggöra optimal samverkan mellan EU:s utsläppshandelssystem och ett tredjelands åtgärder för att minska luftfartens klimatpåverkan.

(2)

Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (2) (nedan kallat avtalet) undertecknades den 23 november 2017 och trädde i kraft den 1 januari 2020. I avtalet föreskrivs att flygningar från flygplatser belägna inom Schweiz territorium till flygplatser belägna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska undantas från EU:s utsläppshandelssystem.

(3)

Direktiv 2003/87/EG bör därför ändras för att undanta flygningar från flygplatser belägna i Schweiz till flygplatser belägna inom EES från EU:s utsläppshandelssystem. För fortsatt stabilitet i fråga om vilka operatörer som omfattas bör detta undantag inte påverka de bestämmelser som undantar viss luftfartsverksamhet från EU:s utsläppshandelssystem på grundval av angivna tröskelvärden i fråga om antalet flygningar eller utsläpp per operatör.

(4)

Direktiv 2003/87/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

Eftersom avtalet trädde i kraft den 1 januari 2020 bör denna förordning tillämpas från och med den dagen.

1.

Andra stycket i led j ska ersättas med följande:

”Undantag enligt detta led får inte göras för flygningar som avses i led l eller flygningar som uteslutande utförs vid officiella uppdrag för transport av regerande monark och hans/hennes närmaste familj, statsöverhuvud, regeringschefer eller regeringsministrar i en medlemsstat.”

2.

Led k ska ersättas med följande:

3.

Följande led ska läggas till som led l:

(1)

Genom artikel 5.1 i beslut 2010/96/Gusp bemyndigade rådet kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) att, i enlighet med artikel 38 i fördraget om Europeiska unionen, fatta relevanta beslut om den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av somaliska säkerhetsstyrkor (EUTM Somalia), inbegripet besluten om utnämning av EU-uppdragets kommande styrkechefer.

(2)

Genom rådets beslut (Gusp) 2017/971 (2) ändrades befälsordningen för EUTM Somalia.

(3)

Den 23 juli 2019 antog Kusp beslut (Gusp) 2019/1264 (3) och utnämnde brigadgeneral Antonello DE SIO till EU-uppdragets styrkechef för EUTM Somalia.

(4)

Den 26 juni 2020 föreslog direktören för den militära planerings- och ledningskapaciteten att brigadgeneral Fabiano ZINZONE skulle utnämnas till EU-uppdragets styrkechef för EUTM Somalia för att efterträda brigadgeneral Antonello DE SIO från och med den 9 augusti 2020.

(5)

Den 1 juli 2020 enades Europeiska unionens militära kommitté om att rekommendera att Kusp ska godkänna förslaget.

(6)

Ett beslut bör därför fattas om utnämningen av brigadgeneral Fabiano ZINZONE. Beslut (Gusp) 2019/1264 bör upphävas.

(7)

I enlighet med artikel 5 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i arbetet med att utarbeta och genomföra sådana unionsbeslut och unionsåtgärder som har anknytning till försvarsfrågor. Följaktligen deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

(1)

Genom beslut 2005/880/EG (2) beviljade kommissionen ett undantag på begäran av Nederländerna i enlighet med direktiv 91/676/EEG för att tillåta spridning av stallgödsel från betesdjur upp till en gräns på 250 kg kväve per hektar och år på gårdar med minst 70 % gräsmark.

(2)

Genom beslut 2010/65/EU (3) ändrade kommissionen beslut 2005/880/EG och förlängde undantaget till och med den 31 december 2013.

(3)

Genom kommissionens genomförandebeslut 2014/291/EU (4), som löpte ut den 31 december 2017, beviljades Nederländerna ett undantag enligt direktiv 91/676/EEG för att tillåta spridning av stallgödsel från betesdjur på gårdar med minst 80 % gräsmark, upp till en gräns på 230 kg kväve per hektar och år för gårdar på sydliga och centrala sandjordar och lössjordar och upp till en gräns på 250 kg kväve per hektar och år för gårdar på andra jordar. Undantaget berörde 19 564 gårdar 2016, vilket motsvarar 47 % av den totala jordbruksarealen netto i Nederländerna.

(4)

Genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/820 (5), som upphörde att gälla den 1 januari 2020, beviljades Nederländerna ett undantag enligt direktiv 91/676/EEG för att tillåta spridning av stallgödsel från betesdjur på gårdar med minst 80 % gräsmark, upp till en gräns på 230 kg kväve per hektar och år för gårdar på sydliga och centrala sandjordar och lössjordar och upp till en gräns på 250 kg kväve per hektar och år för gårdar på andra jordar. Undantaget berörde 18 818 gårdar 2019, vilket motsvarar 44,7 % av den totala jordbruksarealen netto i Nederländerna.

(5)

Såsom erkändes i genomförandebeslut (EU) 2018/820 hade Nederländernas genomförande av sin strategi för stallgödselhantering under de senaste åren drabbats av vissa motgångar vilket lett till en situation där det fanns farhågor för eventuella bedrägerier. Denna situation gjorde det nödvändigt för Nederländerna att intensifiera sina insatser för att förhindra bedrägeri vid genomförandet av gödselstrategin. I det sjätte nederländska åtgärdsprogrammet föreskrevs redan åtgärder som syftar till att stärka kontrollen och inspektionerna i syfte att förbättra den övergripande efterlevnaden av reglerna för den nederländska gödselstrategin, men det blev nödvändigt med ytterligare insatser för att främja ett effektivt genomförande och fullständig efterlevnad. Dessa insatser omfattade införandet av en förstärkt tillsynsstrategi, som också tar hänsyn till bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG (6). Strategin skulle bygga på en oberoende bedömning av efterlevnaden av bestämmelserna i den nederländska gödselstrategin och innehålla särskilda åtgärder i syfte att ytterligare stärka inspektioner och kontroller och en tydlig metod för att fastställa tillräckligt avskräckande sanktioner. Det var därför motiverat att begränsa giltighetstiden för genomförandebeslut (EU) 2018/820 för att ge Nederländerna möjlighet att till fullo genomföra den förstärkta tillsynsstrategin.

(6)

Genom en skrivelse av den 4 februari 2020 lämnade Nederländerna in en begäran till kommissionen i enlighet med punkt 2 tredje stycket i bilaga III till direktiv 91/676/EEG om en förlängning av undantaget för perioden 2020 till 2021 (nedan kallad Nederländernas begäran).

(7)

Nederländerna tillämpar, i enlighet med artikel 3.5 i direktiv 91/676/EEG, ett åtgärdsprogram på hela sitt territorium. I den nederländska lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG anges gödselspridningsnormer för både kväve och fosfat.

(8)

Enligt de uppgifter som lämnats av de nederländska myndigheterna har antalet nötkreatur i landet minskat med 0,2 % under perioden 2016–2019 jämfört med perioden 2012–2015. Antalet grisar och fjäderfä i Nederländerna ökade med 0,6 % respektive 3,4 % under samma period. Sedan 2006 har den nederländska lagstiftningen (7) fastställt begränsningar för antalet grisar och fjäderfä. Enligt nederländsk lagstiftning (8) krävs också sedan januari 2015 att en lämplig andel av överskottsgödsel från mejerisektorn behandlas. Dessutom har ett system med fosfatproduktionsrättigheter för mjölkkor tillämpats (9) i Nederländerna sedan den 1 januari 2018. Alla dessa åtgärder syftar till att förhindra förorening av vattenförekomster.

(9)

Nederländerna har rapporterat att kvävetillförseln från stallgödsel i Nederländerna uppgick till 417 000 ton under perioden 2014–2017, vilket var en ökning med 4,04 % jämfört med perioden 2010–2013. Den genomsnittliga användningen av kemiska kvävegödselmedel i Nederländerna ökade med ungefär 3,3 % under perioden 2014–2017 jämfört med perioden 2010–2013.

(10)

Enligt de vetenskapliga data som lämnats av de nederländska myndigheterna ger klimatet i Nederländerna, som kännetecknas av en nederbörd som är jämnt fördelad över året och en relativt liten temperaturvariation under året, en lång vegetationsperiod för gräs på 250 dagar per år.

(11)

Dessutom visar den information som lämnats av Nederländerna i samband med det tidigare undantaget, som beviljades genom genomförandebeslut 2014/291/EU, att undantaget inte har lett till en försämring av nederländska vattenförekomster. Exempelvis har nitrathalten i det vatten som lämnar rotzonen på övervakade jordbruksföretag som omfattas av tillstånd sjunkit sedan 2006, och perioden 2017–2018 låg den genomsnittliga halten under 50 mg/l. Preliminära uppgifter tyder dock på en ökning av nitrathalterna i sydliga sand- och lössjordar 2019 på grund av effekterna av torkan 2018.

(12)

De uppgifter som rapporterats av Nederländerna i enlighet med artikel 10 i direktiv 91/676/EEG visar att för perioden 2012–2015 hade ca 88 % av övervakningsstationerna för grundvatten i Nederländerna genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l, och 79 % av övervakningsstationerna hade genomsnittliga nitrathalter under 25 mg/l. Uppgifterna visar också att för perioden 2012–2015 hade 99 % av övervakningsstationerna för ytvatten i Nederländerna genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l, och 96 % av övervakningsstationerna hade genomsnittliga nitrathalter under 25 mg/l. Data visar en stabil eller minskande trend för nitrathalter i grundvatten och ytvatten jämfört med perioden 2008–2011. Under rapporteringsperioden 2012–2015 var dock 60 % av sötvattnen eutrofierade, 13 % riskerade att bli eutrofierade och 27 % var inte eutrofierade.

(13)

Efter att ha granskat Nederländernas begäran, och mot bakgrund av det sjätte nederländska åtgärdsprogrammet och erfarenheterna från det undantag som beviljades i genomförandebeslut 2014/291/EU, anser kommissionen att den mängd stallgödsel från betesdjur som föreslagits av Nederländerna, motsvarande 230 kg kväve per hektar och år på gårdar med minst 80 % gräsmark på sydliga och centrala sandjordar och lössjordar och 250 kg kväve per hektar och år på gårdar med minst 80 % gräsmark på andra jordar, inte kommer att inverka på uppnåendet av målen i direktiv 91/676/EEG, under förutsättning att vissa strikta villkor uppfylls av Nederländerna, och att denna åtgärd är berättigad på grundval av objektiva kriterier.

(14)

Nederländerna bör säkerställa att påverkan på vattenförekomster till följd av ett allt större antal djur och deras gödselproduktion inte ökar. I detta syfte bör Nederländerna säkerställa att den totala stallgödselproduktionen varken för kväve eller fosfor överstiger nivån för 2002. Ny lagstiftning som genomför Nederländernas sjätte åtgärdsprogram bör därför föreskriva ett bindande tak för gödselproduktion som inte får överskridas och som vid behov kan åberopas mot enskilda lantbrukare.

(15)

Tillstånden till enskilda lantbrukare är förenade med vissa villkor som syftar till att säkerställa att gödsling på gårdsnivå sker på grundval av grödans behov och till att minska och förebygga kväve- och fosforförluster till vatten. Dessa villkor bör därför omfatta krav på att en gödselplan har fastställts på gårdsnivå, att all utförd gödsling dokumenteras i gödselredovisningen, att periodiska markanalyser görs, att täckgröda tillämpas på vintern efter majs, att särskilda bestämmelser om plöjning av gräsmark följs, att ingen stallgödsel sprids före plöjning av gräsmark, att gödslingen tar hänsyn till bidraget från baljväxter och att inget fosfat från handelsgödsel sprids på marken.

(16)

I rapporten om effekterna av direktiv 91/676/EEG på gasformiga kväveutsläpp (10) drogs slutsatsen att undantaget kan leda till högre gasformiga utsläpp i vissa regioner med hög djurtäthet. Denna eventuella konsekvens av undantaget på ammoniakutsläpp bekräftades i en rapport av den 12 februari 2020 som utarbetats av Nederländernas ”Commissie Deskundigen Meststoffenwet” och som lämnades till kommissionen. Dessa utsläpp leder till ytterligare kvävedeposition som påverkar Natura 2000-områden negativt samt inverkar på vattenkvaliteten och leder till eutrofiering. Därför bör lämpliga åtgärder vidtas för att minska ammoniakutsläppen, bland annat spridningsmetoder som ger låga utsläpp, vid behov i kombination med en maximitemperatur för gödselspridning.

(17)

I enlighet med kraven i genomförandebeslut (EU) 2018/820 anmälde Nederländerna sin förstärkta tillsynsstrategi den 28 september 2018. En första lägesrapport om genomförandet av strategin lämnades in den 28 juni 2019. En uppdatering av lägesrapporten lämnades in den 18 november 2019. Lägesrapporten visade att genomförandet av strategin, trots vissa ansträngningar, var försenat och att Nederländerna inte var i stånd att påvisa en minskning av fallen av bristande efterlevnad eller oegentligheter.

(18)

Därför behövs ytterligare skyddsåtgärder och garantier för att strategin verkligen minimerar bedrägerier. Detta bör inbegripa fastställande av tidsfrister för ett fullständigt genomförande av strategin och av mål som gör det möjligt att bedöma dess effektivitet. Det är också nödvändigt att föreskriva en översyn av strategin före utgången av 2021, vilket bör omfatta ytterligare förstärkning av kontrollerna – om så behövs mot bakgrund av de erfarenheter som görs under genomförandet.

(19)

En uppdaterad rapport om det fortsatta genomförandet av den förstärkta tillsynsstrategin bör läggas fram varje år, inklusive eventuella effekter på genomförandet av strategin till följd av åtgärderna för att förhindra spridning av coronaviruset.

(20)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (11) fastställs en omfattande, gränsöverskridande strategi för vattenskydd baserad på avrinningsdistrikt, med målet att uppnå god status för Europas vattenförekomster. Att minska näringsämnen är en väsentlig del av detta mål. Undantaget enligt detta beslut påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2000/60/EG och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas för att fullgöra de skyldigheter som följer av det direktivet.

(21)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (12) innehåller allmänna bestämmelser om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i unionen, och denna är tänkt att användas för unionens miljöpolitik samt för unionens andra politikområden eller verksamheter som kan påverka miljön. I tillämpliga fall bör den rumsliga information som samlas in inom ramen för det här beslutet överensstämma med bestämmelserna i det direktivet. För att minska den administrativa bördan och öka uppgifternas enhetlighet bör Nederländerna, vid insamling av de uppgifter som krävs enligt detta beslut, använda sig av den information som erhålls genom det integrerade administrations- och kontrollsystem som upprättats i enlighet med avdelning V kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (13).

(22)

Eftersom Nederländernas begäran avser en förlängning av det undantag som beviljats genom genomförandebeslut (EU) 2018/820 för perioden 2020–2021 bör detta beslut tillämpas under två år från och med den 1 januari 2020.

(23)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den nitratkommitté som inrättats enligt artikel 9 i direktiv 91/676/EEG.

1.

gård med gräsmark: ett jordbruksföretag där minst 80 % av den areal som är tillgänglig för spridning av stallgödsel utgörs av gräsmark.

2.

betesdjur: nötkreatur (med undantag av gödkalvar), får, getter, hästar, åsnor, hjortar och vattenbuffel.

3.

jordbruksmark: den areal som ägs, arrenderas eller förvaltas av lantbrukaren genom ett skriftligt kontrakt och för vilken lantbrukaren har ett direkt förvaltningsansvar.

4.

gräsmark: permanent gräsmark eller tillfällig vall som ligger mindre än fem år.

5.

gödslingsplan: en beräkning av den planerade användningen av och tillgången till näringsämnen.

6.

gödselredovisning: näringsbalans på grundval av den faktiska tillförseln och upptagningen av näringsämnen.

7.

sydliga och centrala sandjordar: jordar angivna som sydliga och centrala sandjordar enligt den nederländska lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG.

8.

lössjordar: jordar angivna som lössjordar enligt den nederländska lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG.

1.

Nederländerna ska övervaka den mängd stallgödsel som produceras och ska säkerställa att gödselproduktionen på nationell nivå varken för kväve eller fosfor överstiger nivån för 2002 vilken motsvarar 504,4 miljoner kg kväve och 172,9 miljoner kg fosfat.

2.

Nederländerna ska till fullo genomföra en förstärkt tillsynsstrategi som syftar till att stärka efterlevnaden av bestämmelserna i den nederländska gödselstrategin och säkerställa att all information som tyder på bristande efterlevnad följs upp på ett effektivt sätt.

Den förstärkta tillsynsstrategin ska minst omfatta följande element:

3.

Den förstärkta tillsynsstrategin ska ses över mot bakgrund av de erfarenheter som görs under genomförandet, särskilt om antalet oegentligheter eller fall av bristande efterlevnad som konstateras fram till december 2021 inte minskar, för att införa förstärkta kontroller och åtgärder. Kommissionen ska underrättas om den reviderade strategin.

(1)

Genom beslut 2002/915/EG (2) beviljade kommissionen ett undantag på begäran av Danmark i enlighet med direktiv 91/676/EEG för att tillåta spridning av stallgödsel innehållande upp till 230 kg kväve per hektar och år på vissa nötkreatursanläggningar. Undantaget förlängdes genom kommissionens beslut 2005/294/EG (3) och 2008/664/EG (4) och genom kommissionen genomförandebeslut 2012/659/EU (5), (EU) 2017/847 (6) och (EU) 2018/1928 (7).

(2)

Det undantag som beviljades genom genomförandebeslut (EU) 2018/1928 för perioden 2017/2018 berörde cirka 1 312 nötkreatursanläggningar, 396 000 djurenheter (motsvarande 39,6 miljoner kg kväve i stallgödsel) och 198 195 hektar åkerareal, vilket motsvarar 3,9 % av det totala antalet anläggningar, 18,1 % av den totala halten kväve i stallgödsel som sprids och 8,2 % av den totala nettojordbruksarealen.

(3)

Genom en skrivelse av den 20 mars 2020 lämnade Danmark in en begäran till kommissionen om en förlängning av undantaget i enlighet med punkt 2 tredje stycket i bilaga III till direktiv 91/676/EEG.

(4)

Danmark har, i enlighet med artikel 5 i direktiv 91/676/EEG, upprättat ett åtgärdsprogram på grundval av delar av tillkännagivande nr 760 av den 30 juni 2019 om miljöreglering av djurhållning och förvaring och användning av gödselmedel, lag nr 338 av den 2 april 2019 om jordbrukets användning av gödselmedel och om näringsreducerande åtgärder, tillkännagivande nr 762 av den 29 juli 2019 om jordbrukets användning av gödselmedel under planeringsperioden 2019/2020 och tillkännagivande nr 66 av den 28 januari 2020 om näringsreducerande åtgärder och odlingsrelaterade åtgärder inom jordbruket för planeringsperioden 2020/2021. Som komplement till dessa åtgärder genomför Danmark ett målinriktat program från 2019 i enlighet med lag 338 av den 2 april 2019 om jordbrukets användning av gödselmedel och om näringsreducerande åtgärder, i dess ändrade lydelse. Dessutom omfattar den danska lagstiftningen en generell fosforreglering, i enlighet med lag nr 256 av den 21 mars 2017 om boskapsskötsel och användning av gödselmedel och tillkännagivande nr 865 av den 23 juni 2017 om kommersiell djurhållning, stallgödsel, ensilage etc., hädanefter tillkännagivande nr 760 av den 30 juli 2019.

(5)

I den danska lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG anges gränser för tillförseln av kväve. Lagstiftning som begränsar tillförseln av fosfor trädde i kraft i augusti 2017.

(6)

Den danska lagstiftningen omfattar ett kombinerat målinriktat program för frivilliga och obligatoriska fånggrödor för den period som omfattas av detta beslut. Inom ramen för detta program bör de obligatoriska bestämmelserna för fånggrödor träda i kraft automatiskt om miljömålen inte kan uppnås genom de frivilliga avtalen. Arealerna med fånggrödor kompletterar det nationella kravet på obligatoriska fånggrödor enligt lag nr 338 av den 2 april 2019, i dess ändrade lydelse. Programmet är nödvändigt för att garantera att tillämpningen av det nuvarande undantaget inte leder till försämrad vattenkvalitet.

(7)

Den information som Danmark lämnat beträffande det undantag som beviljats genom beslut (EU) 2018/1928 visar att undantaget inte leder till försämrad vattenkvalitet jämfört med de arealer som inte omfattas av undantaget. Uppgifter om genomförandet av direktiv 91/676/EEG för perioden 2012–2015 (8) visar att när det gäller grundvatten har 83,4 % av övervakningsstationerna genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l och 27,5 % av dem har genomsnittliga nitrathalter under 25 mg/l. När det gäller sött ytvatten har 99,4 % av övervakningsstationerna genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l och 85,8 % av dem har genomsnittliga nitrathalter under 25 mg/l. Data från övervakningen visar en generell stabil trend för nitrathalter i grundvatten och sött ytvatten jämfört med den föregående rapporteringsperioden (2008–2011). Uppgifter om eutrofieringen visar att 25 % av de övervakade sjöarna fick klassificeringen hög/god status, att 75 % av dem fick klassificeringen sämre än god status och att 2 av 119 övervakade flodmynningar eller kustvatten fick klassificeringen god status.

(8)

Efter en prövning av Danmarks begäran på grundval av de faktorer som anges i punkt 2 tredje stycket i bilaga III till direktiv 91/676/EEG, och mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits från det undantag som fastställs i besluten 2002/915/EG, 2005/294/EG och 2008/664/EG samt genomförandebesluten 2012/659/EU, (EU) 2017/847 och (EU) 2018/1928, anser kommissionen att den mängd stallgödsel som föreslagits av Danmark, dvs. 230 kg kväve per hektar och år, inte kommer att inverka negativt på uppnåendet av målen i direktiv 91/676/EEG, om vissa strikta villkor är uppfyllda när det gäller fånggrödor, fosfortak, växtföljd, spridning av stallgödsel och andra gödselmedel, jordprovstagning och jordanalyser.

(9)

På gårdar som har tillstånd att sprida stallgödsel som innehåller högst 230 kg kväve per hektar och år, bör gödslingsplanerna uppdateras i god tid för att säkerställa att de överensstämmer med de använda jordbruksmetoderna, medan ett permanent växttäcke och fånggrödor bör användas för att säkerställa att höstens nitratförluster återförs från de lägre markskikten och att kväveförlusterna under vintern begränsas.

(10)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (9) innehåller allmänna bestämmelser om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i unionen, och denna är tänkt att användas för unionens miljöpolitik samt för andra politikområden eller verksamheter som kan påverka miljön. I tillämpliga fall bör den rumsliga information som samlas in inom ramen för det här beslutet överensstämma med bestämmelserna i det direktivet. För att minska den administrativa bördan och öka uppgifternas enhetlighet bör Danmark, vid insamling av de uppgifter som krävs enligt detta beslut, använda sig av den information som erhålls genom det integrerade administrations- och kontrollsystem som upprättats i enlighet med avdelning V kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (10).

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den nitratkommitté som inrättats enligt artikel 9 i direktiv 91/676/EEG.

1.

nötkreatursgård: ett jordbruksföretag med en årlig produktion av kväve i stallgödsel över 300 kg, varav minst två tredjedelar kommer från nötkreatur.

2.

grödor med vallinsådd: spannmål för ensilage, ensilagemajs, vårsäd, höstsäd eller vårkorn och ärter, som insås med vall före eller efter skörd.

3.

grödor med stort kväveupptag och lång vegetationsperiod: något av följande:

4.

gräsmark: permanent gräsmark eller tillfällig vall.

5.

markprofil: jordskiktet under marknivån ned till ett djup på 0,90 m, eller till den genomsnittliga högsta grundvattennivån om den ligger mindre än 0,90 m under marknivån.

1.

Den 1 augusti 2017 trädde tillkännagivande nr 865 av den 23 juni 2017 om kommersiell djurhållning, stallgödsel, ensilage etc. i kraft, varigenom det beroende på typ av gödselmedel fastställs direkta fosfortak på olika nivåer i hela landet. Taken omfattar spridning av fosfor från alla typer av gödselmedel: organiska gödselmedel, t.ex. stallgödsel, biogasrötrester, avgasad växtbiomassa och avloppsslam, samt oorganiska gödselmedel. Striktare tak för fosfortillförsel ska tillämpas i vissa avrinningsområden med fosforkänsliga vattenmiljöer.

2.

Det ska införas ett indikator- och övervakningssystem för mängden fosfor som sprids på jordbruksmark i Danmark. Om indikator- eller övervakningssystemet visar att den faktiska årliga genomsnittliga fosfortillförseln till jordbruksmark i Danmark kan överskrida eller faktiskt har överskridit de nivåer för genomsnittlig nationell fosfortillförsel som ska nås under perioden 2018–2025, ska maximinivåerna för fosfortillförsel sänkas i motsvarande mån.

3.

Den 5 april 2019 trädde den danska lag nr 338 av den 2 april 2019 om jordbrukets användning av gödselmedel och om näringsreducerande åtgärder i kraft (krav att införa riktade fånggrödor) i kraft, genom vilken det inrättas ett kombinerat målprogram för frivilliga och obligatoriska åtgärder baserade på behovet av att minska nitrathalterna i grundvatten och kustvatten. Från 2020 ingår programmet i Danmarks genomförande av kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (11). Där föreskrivs införande av fånggrödor eller alternativa åtgärder som föreskrivs i nationell lagstiftning. Inom ramen för programmet ska de obligatoriska bestämmelserna om kväveminskning träda i kraft automatiskt om tillräckliga miljömål inte kan nås genom de frivilliga avtalen om kväveminskning.

4.

De fånggrödor som etableras inom ramen för det programmet ska vara ett komplement till de fånggrödor som planteras för att uppfylla det nationella obligatoriska kravet på 10,7 eller 14,7 % fånggrödor på nötkreaturgårdens åkerareal eller de nationella obligatoriska kraven i motsvarande tillkännagivanden för de följande planeringsperioderna, och de får inte etableras på samma areal som används för att uppfylla kravet på fånggrödor för arealer med ekologiskt fokus.

a)

Kartor som visar procentandelen nötkreatursgårdar, procentandelen djur och procentandelen jordbruksmark som omfattas av enskilda undantag i varje kommun samt kartor över lokal markanvändning, i enlighet med artikel 10.1.

b)

Övervakningsresultaten för grundvatten och ytvatten vad gäller nitrat- och fosforhalter, inbegripet information om vattenkvalitetstrender, både i områden som omfattas av undantag och i övriga områden, liksom undantagets inverkan på vattenkvaliteten, i enlighet med artikel 10.2.

c)

Resultaten av markövervakning vad gäller kväve- och fosforhalter i rotzonsvattnet samt vad gäller kväve- och fosforhalter i marken, både i områden som omfattas av undantag och i övriga områden, i enlighet med artikel 10.2.

d)

Resultaten av undersökningarna av lokal markanvändning, växtföljder och jordbruksmetoder, i enlighet med artikel 10.3.

e)

Resultaten av modellberäkningar av omfattningen av kväve- och fosforförluster från nötkreatursgårdar som omfattas av ett tillstånd, i enlighet med artikel 10.3.

f)

Tabeller som visar procentandelen jordbruksmark som omfattas av undantag och som är täckt med klöver eller blålusern i vall och med korn/ärter med vallinsådd, i enlighet med artikel 10.4.

g)

En utvärdering av hur undantagets villkor tillämpas på grundval av kontroller på gårdsnivå och information om nötkreatursgårdar som inte uppfyller villkoren, på grundval av resultaten från de administrativa kontroller och fältbesiktningar som avses i artikel 11.

h)

Trender för djurantal och stallgödselproduktion per djurkategori i Danmark och på de nötkreatursgårdar som omfattas av undantaget.

i)

Tillämpningen av de villkor för undantaget som anges i artikel 4.