(1)

För varje medlemsstat som tillämpar ordningen för grundstöd enligt avdelning III kapitel 1 i förordning (EU) nr 1307/2013, måste kommissionen fastställa det årliga nationella tak som avses i artikel 22.1 i den förordningen för 2020 genom att dra av de tak som fastställs i enlighet med artiklarna 42, 47, 49, 51 och 53 i den förordningen från det årliga nationella tak som anges i bilaga II till den förordningen. I enlighet med artikel 22.2 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska hänsyn tas till de ökningar som tillämpas av medlemsstaterna i enlighet med den bestämmelsen.

(2)

För varje medlemsstat som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning enligt avdelning III kapitel 1 i förordning (EU) nr 1307/2013, måste kommissionen fastställa det årliga nationella tak som avses i artikel 36.4 i den förordningen för 2020 genom att dra av de tak som fastställs i enlighet med artiklarna 42, 47, 49, 51 och 53 i den förordningen från det årliga nationella tak som anges i bilaga II till den förordningen. I enlighet med artikel 36.4 andra stycket i förordning (EU) nr 1307/2013 ska kommissionen, vid fastställandet av det årliga nationella taket för systemet för enhetlig arealersättning, ta hänsyn till de ökningar som tillämpas av medlemsstaterna i enlighet med den bestämmelsen.

(3)

För varje medlemsstat som beviljar omfördelningsstödet enligt avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr 1307/2013, måste kommissionen fastställa det årliga nationella tak som avses i artikel 42.2 i den förordningen för 2020 på grundval av den procentandel som medlemsstaterna anmält i enlighet med artikel 42.1 i den förordningen.

(4)

När det gäller stödet för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön enligt avdelning III kapitel 3 i förordning (EU) nr 1307/2013 under 2020, måste de årliga nationella tak som avses i artikel 47.3 i den förordningen för 2020 beräknas i enlighet med artikel 47.1 i den förordningen och uppgå till 30 % av det nationella taket för den berörda medlemsstaten enligt bilaga II till den förordningen.

(5)

För medlemsstater som beviljar stödet till områden med naturliga begränsningar enligt avdelning III kapitel 4 i förordning (EU) nr 1307/2013, måste kommissionen fastställa de årliga nationella tak som avses i artikel 49.2 i den förordningen för 2020 på grundval av den procentandel som de berörda medlemsstaterna anmält i enlighet med artikel 49.1 i den förordningen.

(6)

När det gäller stödet till unga jordbrukare enligt avdelning III kapitel 5 i förordning (EU) nr 1307/2013, måste kommissionen fastställa de årliga nationella tak som avses i artikel 51.4 i den förordningen för 2020 på grundval av den procentandel som medlemsstaterna anmält i enlighet med artikel 51.1 i den förordningen och de får inte vara högre än 2 % av det årliga tak som fastställs i bilaga II.

(7)

Om det sammanlagda stödbelopp till unga jordbrukare för vilket ansökningar lämnats in för 2020 i en medlemsstat överstiger det tak som fastställs i enlighet med artikel 51.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 för den medlemsstaten, måste skillnaden finansieras av medlemsstaten i enlighet med artikel 51.2 i den förordningen, samtidigt som det högsta belopp som anges i artikel 51.1 i den förordningen inte får överskridas. För tydlighetens skull är det lämpligt att fastställa detta högsta belopp för varje medlemsstat.

(8)

För varje medlemsstat som beviljar det frivilliga kopplade stödet enligt avdelning IV kapitel 1 i förordning (EU) nr 1307/2013 under 2020, måste kommissionen fastställa de årliga nationella tak som avses i artikel 53.7 i den förordningen för 2020 på grundval av den procentandel som medlemsstaten anmält i enlighet med artikel 54.1 i den förordningen.

(9)

I enlighet med artikel 137.1 andra stycket i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, ska förordning (EU) nr 1307/2013, i den lydelse som är tillämplig 2020, inte tillämpas i Förenade kungariket för ansökningsåret 2020. Därför finns det inget behov av att fastställa de relevanta taken för Förenade kungariket för 2020 i denna förordning.

(10)

När det gäller 2020 började de ordningar för direktstöd som föreskrivs i förordning (EU) nr 1307/2013 att genomföras den 1 januari 2020. För att uppnå enhetlighet mellan den förordningens tillämpning för ansökningsåret 2020 och motsvarande budgettaks tillämpning, bör denna förordning tillämpas från och med samma dag.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för direktstöd.

(1)

I enlighet med artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 lämnade BROS Sp. z o.o. Sp.k. den 28 december 2015 in en ansökan till Polen om godkännande av det verksamma ämnet järn(III)fosfat.

(2)

I enlighet med artikel 9.3 i den förordningen meddelade den rapporterande medlemsstaten Polen sökanden, övriga medlemsstater, kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) den 24 juni 2016 att ansökan kan prövas.

(3)

Den 21 augusti 2018 överlämnade den rapporterande medlemsstaten ett utkast till bedömningsrapport till kommissionen, med en kopia till myndigheten, i vilken det görs en bedömning av om det verksamma ämnet kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(4)

Myndigheten följde bestämmelserna i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 1107/2009. I enlighet med artikel 12.3 i förordning (EG) nr 1107/2009 krävde myndigheten att sökanden skulle lämna kompletterande information till medlemsstaterna, kommissionen och myndigheten. Den rapporterande medlemsstaten lämnade en bedömning av den kompletterande informationen till myndigheten i form av ett uppdaterat utkast till bedömningsrapport den 9 augusti 2019.

(5)

Den 17 december 2019 meddelade myndigheten sökanden, medlemsstaterna och kommissionen sin slutsats (2) om huruvida det verksamma ämnet järn(III)fosfat kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009. Myndigheten gjorde sin slutsats tillgänglig för allmänheten.

(6)

Kommissionen lade fram en granskningsrapport om järn(III)fosfat för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder den 23 och 24 mars 2020 och utkastet till denna förordning den 19 maj 2020 där det föreskrivs att järn(III)fosfat ska godkännas.

(7)

Sökanden gavs möjlighet att lämna synpunkter på granskningsrapporten.

(8)

Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet, särskilt när det gäller den användning som undersökts och som beskrivs i granskningsrapporten.

(9)

Kommissionen anser vidare att järn(III)fosfat är ett verksamt ämne med låg risk enligt artikel 22 i förordning (EG) nr 1107/2009. Järn(III)fosfat är inte ett ämne med farliga egenskaper och uppfyller villkoren i punkt 5 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009, inbegripet punkt 5.1.2 andra stycket. Även om järn(III)fosfat anses vara persistent dissocierar det så småningom i joner som är en naturlig beståndsdel i kosten, som är allmänt förekommande i miljön och som är essentiella för djurs och växters funktioner. Den ytterligare exponering som människor, djur och miljön utsätts för genom den användning som godkänns enligt förordning (EG) nr 1107/2009 förväntas därför vara försumbar jämfört med förväntad exponering i realistiska naturliga situationer.

(10)

Järn(III)fosfat bör därför godkännas som ett ämne med låg risk.

(11)

I enlighet med artikel 13.4 i förordning (EG) nr 1107/2009 bör kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (3) ändras i enlighet med detta.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Enligt artikel 5.2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/840 (2) ska de ansvariga myndigheterna under ett räkenskapsår utföra operativa kontroller på plats som ska täcka minst 20 % av det antal projekt som genomförs under det räkenskapsåret.

(2)

Medlemsstaterna har drabbats av covid-19-pandemin på ett exceptionellt sätt. Medlemsstaterna har på grund av pandemin tvingats införa begränsningar av den fria rörligheten på sina territorier, vilket gör det svårt att genomföra kontroller på plats.

(3)

För att ge de ansvariga myndigheterna flexibilitet att utföra de erforderliga kontrollerna på plats bör de befintliga reglerna ändras så att förseningar undviks vid avslutandet av räkenskaperna. Denna flexibilitet bör åstadkommas genom att de ansvariga myndigheterna får möjlighet att utföra de erforderliga operativa kontrollerna på plats senare under programperioden, om man på grund av covid-19-pandemin inte kan uppfylla minimikravet på 20 % av det antal projekt som genomförts under ett visst räkenskapsår.

(4)

Irland är bundet av förordning (EU) nr 514/2014 och är följaktligen också bundet av den här förordningen.

(5)

Förenade kungariket är bundet av förordning (EU) nr 514/2014 och är följaktligen också bundet av den här förordningen. I enlighet med artikel 138 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (3) kommer tillämplig unionsrätt, inbegripet reglerna om finansiella korrigeringar och avslutande av räkenskaperna, att fortsätta att tillämpas på Förenade kungariket efter den 31 december 2020 till dess att unionsprogrammen och ‐verksamheterna avslutas.

(6)

Danmark är varken bundet av förordning (EU) nr 514/2014 eller av den här förordningen.

(7)

Eftersom situationen i samband med covid-19-pandemin är akut är det lämpligt att denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet som inrättats enligt artikel 59.1 i förordning (EU) nr 514/2014.

(9)

Genomförandeförordning (EU) 2015/840 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

I artikel 2.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 801/2014 (2) föreskrivs att för att vara berättigad till tilläggsbeloppet för vidarebosatta personer, krävs att den berörda personen faktiskt har vidarebosatts från början av den berörda perioden upp till sex månader efter det att den perioden löpt ut.

(2)

Unionens vidarebosättningsåtgärder som genomförs av medlemsstater har dock påverkats av covid-19-pandemin på ett aldrig tidigare skådat sätt. Krisen har tvingat medlemsstater att tillfälligt avbryta sina vidarebosättningsinsatser och att införa restriktioner mot inresa till deras territorier.

(3)

Vidare har medlemsstaternas viktigaste partner för vidarebosättning, FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Internationella organisationen för migration (IOM), tillfälligt avbrutit sina insatser till följd av covid-19-pandemin. På grund av de reseförbud som utfärdas av många länder som är första asylland är det inte heller möjligt för medlemsstaterna att genomföra urvalsbesök för vidarebosättning under rådande omständigheter.

(4)

Covid-19-pandemin har allvarliga konsekvenser inte bara för genomförandet av åtagandena om vidarebosättning utan också för absorptionskapaciteten inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden.

(5)

För att respektera medlemsstaternas starka engagemang när det gäller vidarebosättningsinsatser, är det nödvändigt att säkerställa att motsvarande ekonomiska stöd används på ett flexibelt och ändamålsenligt sätt.

(6)

Tidsfristen för genomförande för den vidarebosättningsperiod som omfattar åren 2018, 2019 och 2020 bör därför förlängas från den 30 juni 2021 till den 31 december 2021.

(7)

Irland är bundet av förordning (EU) nr 516/2014 och är följaktligen också bundet av den här förordningen.

(8)

Förenade kungariket är bundet av förordning (EU) nr 516/2014 och är följaktligen också bundet av den här förordningen. I enlighet med artikel 138 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (3) kommer tillämplig unionsrätt, inbegripet reglerna om finansiella korrigeringar och avslutande av räkenskaperna, att fortsätta att tillämpas på Förenade kungariket efter den 31 december 2020 till dess att unionsprogrammen och -verksamheterna avslutas.

(9)

Danmark är inte bundet av förordning (EU) nr 516/2014 och inte heller av den här förordningen.

(10)

Eftersom situationen i samband med covid-19-pandemin är akut är det lämpligt att denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(11)

Genomförandeförordning (EU) nr 801/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

Supplement 5 till ändringsserie 04 – dag för ikraftträdande: 19 juli 2018

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

1A

1B

2.

3.

4.

Provning med provdocka

Tillägg: Provdocka

5.

6.

Förfarande för bestämning av H-punkten och den verkliga bålvinkeln för sittplatser i motorfordon

Tillägg 1: Beskrivning av den tredimensionella H-punktsmaskinen

Tillägg 2: Tredimensionellt referenssystem

Tillägg 3: Referensdata avseende sittplatser

7.

Provningsförfaranden för skydd av personer i eldrivna fordon mot högspänning och spill av elektrolyt

Tillägg 1: Ledat provningsfinger (IPXXB-klass)

1.1

1.2

2.1

2.2

2.2.1

2.2.1.1

2.2.1.2

2.2.2

2.2.2.1

2.2.2.2

2.2.2.3

2.3

2.4

2.4.1

2.5

2.6

2.7

2.7.1

2.7.2

2.8

2.9

2.10

2.10.1

2.10.2

2.11

2.12

2.13

2.14

2.15

2.16

2.16.1

2.16.2

2.17

2.18

2.19

2.20

2.21

2.22

2.23

2.24

2.25

2.26

2.27

2.28

2.29

2.30

2.31

2.32

2.33

2.34

2.35

2.36

2.37

2.38

3.1.1

3.1.2

3.1.2.1

3.1.2.2

3.1.2.3

3.1.2.4

3.1.2.5

3.1.2.6

3.1.2.7

3.1.2.8

3.1.3

3.1.3.1

3.1.3.2

3.1.3.3

3.2.1

3.2.2

3.2.2.1

3.2.2.2

3.2.2.3

3.2.3

4.1

4.1.1

4.1.2

4.2.1

4.2.2

4.2.3

4.2.4

4.2.4.1

4.2.4.2

4.2.5

4.2.6

4.2.7

4.3.1

4.3.2

4.3.3

4.3.4

4.3.4.1

4.3.4.2

4.3.4.3

4.3.5

4.4

5.1

5.1.1

5.1.2

5.2

5.2.1

5.3

5.4

5.4.1

Om styranordningen är utrustad med en krockkudde ska detta krav betraktas som uppfyllt om ingen del, som kan komma i kontakt med en sfärisk kropp med diametern 165 mm, har några farliga vassa kanter enligt definitionen i punkt 2.18 i föreskrift nr 21 vilka kan öka risken för allvarliga skador på förare och passagerare.

5.4.1.1

5.4.1.1.1

5.4.2

5.4.3

5.4.4

5.4.4.1

5.4.4.2

5.4.5

5.5

5.5.1

Efter kollision ska minst ett av de fyra kriterier som anges i punkterna 5.5.1.1–5.5.1.4.2 vara uppfyllt.

Om fordonet har en funktion för automatisk frånkoppling eller en eller flera anordningar som elektriskt separerar den elektriska framdrivningskretsen under körning, ska minst ett av följande kriterier tillämpas på den frånkopplade kretsen eller varje uppdelad krets enskilt efter det att frånkopplingsfunktionen aktiverats.

De kriterier som avses i punkt 5.5.1.4 ska dock inte tillämpas om mer än en potential hos en del av högspänningskretsen inte är skyddad enligt skyddsklass IPXXB.

Om provningen utförs under förutsättningen att en eller flera delar av högspänningssystemet inte är spänningsförande, ska skyddet mot elstötar påvisas enligt antingen punkt 5.5.1.3 eller punkt 5.5.1.4 för de berörda delarna.

För anslutningssystemet för laddning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, som inte är spänningsförande under körning, ska minst ett av de fyra kriterier som anges i punkterna 5.5.1.1–5.5.1.4 vara uppfyllt.

5.5.1.1

Spänningarna Vb, V1 och V2 i högspännningskretsarna ska vara lika med eller mindre än 30 V växelström eller 60 V likström i enlighet med punkt 2 i bilaga 7.

5.5.1.2

Högspänningskretsarnas totala energi (TE) ska vara mindre än 2,0 joule uppmätt i enlighet med provningsförfarandet i formel a i punkt 3 i bilaga 7. Som alternativ får den totala energin (TE) beräknas i enlighet med formel b i punkt 3 i bilaga 7 med ledning av högspänningskretsens spänning Vb och X-kondensatorernas kapacitans (Cx) enligt tillverkarens uppgifter.

Den energi som lagras i Y-kondensatorerna (TEy1, TEy2) ska också vara lägre än 2,0 joule. Detta ska beräknas med formel c i punkt 3 i bilaga 7 genom mätning av spänningarna V1 och V2 i högspänningskretsen och det elektriska chassit samt Y-kondensatorernas kapacitans enligt tillverkarens uppgifter.

5.5.1.3

För skydd mot direkt kontakt med högspänningsförande delar ska skyddsklass IPXXB tillhandahållas.

För skydd mot elstötar genom indirekt kontakt ska dessutom resistansen mellan alla exponerade ledande delar och det elektriska chassit vara lägre än 0,1 ohm om strömstyrkan är minst 0,2 ampere.

Detta krav är uppfyllt om den elektriska anslutningen har skett genom svetsning.

5.5.1.4

Kriterierna i punkterna 5.5.1.4.1 och 5.5.1.4.2 ska vara uppfyllda.

Mätningen ska utföras i enlighet med punkt 5 i bilaga 7.

5.5.1.4.1

Om växelströms- och likströmskretsar med högspänning är elektriskt isolerade från varandra ska isoleringsmotståndet mellan högspänningskretsen och det elektriska chassit (Ri enligt definitionen i punkt 5 i bilaga 7) uppgå till minst 100 Ω/V av likströmskretsens arbetsspänning och minst 500 Ω/V av växelströmskretsens arbetsspänning.

5.5.1.4.2

Om växelströms- och likströmskretsar med högspänning är elektriskt anslutna ska isoleringsmotståndet mellan högspänningskretsen och det elektriska chassit (Ri enligt definitionen i punkt 5 i bilaga 7) uppgå till minst 500 Ω/V arbetsspänning.

Om skyddsklass IPXXB råder för alla växelströmskretsar med högspänning eller växelspänningen är lika med eller mindre än 30 V efter fordonskollisionen, ska isoleringsmotståndet mellan högspänningskretsen och det elektriska chassit (Ri enligt definitionen i punkt 5 i bilaga 7) uppgå till minst 100 Ω/V arbetsspänning.

5.5.2

Under perioden från kollisionen och 30 min därefter får ingen elektrolyt från det uppladdningsbara elenergilagringssystemet läcka ut i passagerarutrymmet, och högst 7 % av elektrolyten får läcka ut från andra uppladdningsbara elenergilagringssystem än framdrivningsbatterier av öppen typ utanför passagerarutrymmet. För framdrivningsbatterier av öppen typ får högst 7 % eller högst 5,0 liter läcka ut utanför passagerarutrymmet. Tillverkaren ska visa överensstämmelse med kraven i enlighet med punkt 6 i bilaga 7.

5.5.3

Uppladdningsbara elenergilagringssystem belägna inuti passagerarutrymmet ska förbli i monterat läge, och komponenter i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet ska förbli innanför systemets gränser.

Ingen del av ett uppladdningsbart elenergilagringssystem som är beläget utanför passagerarutrymmet vid elsäkerhetsbedömningen får tränga in i passagerarutrymmet under eller efter kollisionsprovningen.

Tillverkaren ska visa överensstämmelse med kraven i enlighet med punkt 7 i bilaga 7.

5.6

6.1

6.2

7.1

7.1.1

7.1.2

7.2

7.3

7.4

8.1

8.2

8.3

8.3.1

8.3.2

8.3.3

8.3.4

8.3.5

8.3.6

8.4

8.4.1

8.4.2

8.4.3

8.4.4

9.1

9.2

13.1

13.2

13.3.1

13.3.2

13.3.3

13.3.4

För fordon med elektrisk framdrivning som arbetar med högspänning medges dock en ytterligare tolvmånadersperiod, förutsatt att tillverkaren på ett sätt som den tekniska tjänsten godtar kan visa att fordonet håller en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som krävs enligt denna föreskrift i dess ändrade lydelse enligt ändringsserie 04.

13.3.5

13.3.6

13.3.7

13.3.8

13.4.1

13.4.2

13.4.3

(1)

Enligt artikel 164.5 d i utträdesavtalet får den gemensamma kommitté som inrättats genom artikel 164.1 i avtalet (nedan kallad gemensamma kommittén) anta beslut om ändringar av avtalet, under förutsättning att dessa ändringar är nödvändiga för att korrigera fel, åtgärda utelämnanden eller andra brister, eller för att behandla situationer som var oförutsedda när avtalet undertecknades, och under förutsättning att sådana beslut inte leder till någon ändring av väsentliga delar av avtalet. I enlighet med artikel 166.2 i utträdesavtalet är beslut som antas av gemensamma kommittén bindande för unionen och Förenade kungariket. Unionen och Förenade kungariket måste genomföra sådana beslut, som ska ha samma rättsverkan som utträdesavtalet.

(2)

Av rättssäkerhetsskäl och för att återspegla nödvändiga anpassningar till följd av att utträdesavtalet trädde i kraft senare än ursprungligen planerat, bör artiklarna 135, 137, 143, 144 och 150 i avtalet ändras.

(3)

I artikel 145 i utträdesavtalet utelämnas bestämmelser om bidrag inom ramen för Kol- och stålforskningsfonden som beviljats stödmottagare i Förenade kungariket före övergångsperiodens utgång. Artikel 145 i utträdesavtalet bör därför ändras för att åtgärda denna brist och för att skapa rättslig klarhet vad gäller pågående bidrag.

(4)

Del I i bilaga I till utträdesavtalet bör ändras genom att två beslut av administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen läggs till, vilka inte tagits upp i förteckningen i del I i bilaga I till utträdesavtalet.