ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 174

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

63 årgången
3 juni 2020


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/686 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller godkännande av anläggningar för avelsmaterial och spårbarhets- och djurhälsokrav för förflyttning av avelsmaterial från vissa hållna landlevande djur inom unionen (Text av betydelse för EES) ( 1 )

1

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om förebyggande och bekämpning av förtecknade sjukdomar (Text av betydelse för EES) ( 1 )

64

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/688 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller djurhälsokrav för förflyttningar av landlevande djur och kläckägg inom unionen (Text av betydelse för EES) ( 1 )

140

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status för vissa förtecknade sjukdomar och nya sjukdomar (Text av betydelse för EES) ( 1 )

211

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/690 av den 17 december 2019 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller de förtecknade sjukdomar som omfattas av unionsövervakningsprogram, det geografiska tillämpningsområdet för dessa program och de förtecknade sjukdomar för vilka sjukdomsfria anläggningskretsar får upprättas (Text av betydelse för EES) ( 1 )

341

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/691 av den 30 januari 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser för vattenbruksanläggningar och transportörer av vattenlevande djur (Text av betydelse för EES) ( 1 )

345

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 av den 30 januari 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser för införsel till unionen samt förflyttning och hantering efter införsel av sändningar av vissa djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung (Text av betydelse för EES) ( 1 )

379

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

3.6.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 174/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2020/686

av den 17 december 2019

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller godkännande av anläggningar för avelsmaterial och spårbarhets- och djurhälsokrav för förflyttning av avelsmaterial från vissa hållna landlevande djur inom unionen

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artiklarna 94.3, 97.2, 101.3, 106.1, 122.1, 122.2, 131.1, 160.1, 160.2, 161.6, 162.3, 162.4, 163.5, 164.2, 165.3 och 279.2, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) 2016/429 fastställs bestämmelser om förebyggande och bekämpning av djursjukdomar som kan överföras till djur eller människor. Dessa bestämmelser gäller bland annat registrering och godkännande av anläggningar för avelsmaterial och spårbarhets- och djurhälsokrav för förflyttning av sändningar av avelsmaterial inom unionen. I förordning (EU) 2016/429 ges även kommissionen befogenhet att anta bestämmelser i syfte att komplettera vissa icke väsentliga delar av den förordningen genom delegerade akter. Sådana bestämmelser bör därför antas för att säkerställa att systemet enligt det nya regelverk som fastställts genom förordning (EU) 2016/429 fungerar smidigt.

(2)

De bestämmelser som fastställs i den här förordningen krävs som komplement till bestämmelserna i del IV avdelning I kapitlen 1, 2 och 5 i förordning (EU) 2016/429 vad gäller godkännande av anläggningar för avelsmaterial, register över anläggningar för avelsmaterial som ska föras av de behöriga myndigheterna, aktörernas skyldigheter att föra journal, spårbarhets- och djurhälsokrav, krav på utfärdande av djurhälsointyg och på anmälan för förflyttning inom unionen av sändningar av avelsmaterial från vissa hållna landlevande djur i syfte att förhindra att överförbara djursjukdomar sprids inom unionen genom sådant material.

(3)

Dessa bestämmelser är innehållsmässigt kopplade till varandra och många är avsedda att tillämpas samtidigt. Av skäl som rör enkelhet och insyn samt i syfte att underlätta tillämpningen av bestämmelserna och undvika alltför många bestämmelser bör därför dessa bestämmelser fastställas i en enda akt, snarare än i ett antal separata akter med många korshänvisningar och risk för överlappning.

(4)

Förordning (EU) 2016/429 syftar till att tillhandahålla ett enklare och mer flexibelt regelverk än det som fanns tidigare och samtidigt säkerställa ett mer riskbaserat tillvägagångssätt när det gäller djurhälsokrav samt bättre sjukdomsberedskap, förebyggande åtgärder och bekämpning av djursjukdomar. Förordningen antogs också för att säkerställa att bestämmelserna om djursjukdomar i huvudsak fastställs i en enda akt, i stället för att vara spridda i ett antal olika akter. Bestämmelserna i den här förordningen om avelsmaterial följer även samma tillvägagångssätt.

(5)

Innan förordning (EU) 2016/429 antog fastställdes unionsbestämmelserna om avelsmaterial i rådets direktiv 88/407/EEG (2), 89/556/EEG (3), 90/429/EEG (4) och 92/65/EEG (5). Genom förordning (EU) 2016/429 upphävs och ersätts dessa fyra direktiv med verkan från den 21 april 2021. I dessa direktiv fastställdes djurhälsovillkor för handel inom unionen och för införsel till unionen av sändningar av sperma, ägg och embryon från nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur och i princip från vissa andra djurarter. Bestämmelserna i dessa direktiv har visat sig vara ändamålsenliga för att förhindra spridning av överförbara djursjukdomar inom unionen. Det huvudsakliga sakinnehållet i dessa bestämmelser bör därför bibehållas, men uppdateras för att beakta erfarenheterna av tillämpningen av bestämmelserna och aktuella vetenskapliga rön.

(6)

Avelsmaterial, särskilt sperma men även i mindre utsträckning oocyter och embryon, kan utgöra en stor risk för spridning av djursjukdomar. Avelsmaterial samlas eller produceras från ett begränsat antal donatordjur, men används i stor utsträckning i den allmänna djurpopulationen, och kan därför, om det inte hanteras korrekt eller inte klassificeras med korrekt hälsostatus, vara en sjukdomskälla för många djur. Sådana fall har förekommit och har orsakat stora ekonomiska förluster.

(7)

För att förebygga risken för sjukdomsspridning föreskrivs det i förordning (EU) 2016/429 att avelsmaterial ska samlas, produceras, bearbetas och lagras i särskilda anläggningar för avelsmaterial och omfattas av särskilda djurhälso- och hygienregler. För att djur ska få sättas in på sådana anläggningar för avelsmaterial och klassificeras som donatorer av avelsmaterial som får förflyttas mellan medlemsstaterna måste de samtidigt uppfylla högre djurhälsostandarder än de standarder som gäller för den allmänna djurpopulationen. I förordning (EU) 2016/429 fastställs också särskilda förfaranden som ska säkerställa spårbarhet för sådant avelsmaterial och särskilda djurhälsokrav som är tillämpliga när avelsmaterial förflyttas inom unionen. Inom dessa ramar bör det i den här förordningen fastställas bestämmelser om förflyttning av sändningar av avelsmaterial på grundval av flera bestämmelser i förordning (EU) 2016/429 som ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter, särskilt de bestämmelser som fastställs i del IV i den förordningen.

(8)

Enligt artikel 160.1 i förordning (EU) 2016/429 ska kommissionen anta delegerade akter om djurhälsokrav för förflyttning av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur till andra medlemsstater. Ett villkor för sådana förflyttningar är att avelsmaterialet kommer från en anläggning för avelsmaterial som godkänts för detta ändamål i enlighet med villkor som ska fastställas i en delegerad akt. I artikel 94.3 c i förordning (EU) 2016/429 föreskrivs vidare att kommissionen ska anta delegerade akter med avseende på särskilda bestämmelser för de fall då anläggningar för avelsmaterial som tidigare godkänts i enlighet med villkoren i en delegerad akt upphör med sin verksamhet. I artikel 101.3 i den förordningen föreskrivs samtidigt att kommissionen ska anta delegerade akter med avseende på de närmare uppgifter som ska ingå i de register över registrerade och godkända anläggningar för avelsmaterial som ska föras av den behöriga myndigheten, vilka även ska omfatta anläggningar för avelsmaterial som har upphört med sin verksamhet.

(9)

Eftersom alla de djurhälsokrav och undantag som ska antas i enlighet med dessa bestämmelser i förordning (EU) 2016/429 rör förflyttning av avelsmaterial från hållna landlevande djur inom unionen, även om de bara gäller vissa arter, bör de av skäl som rör förenkling av unionsbestämmelserna fastställas i en enda delegerad akt, snarare än i ett antal olika delegerade akter.

(10)

I artikel 162.1 i förordning (EU) 2016/429 fastställs krav på vilka uppgifter som åtminstone ska ingå i djurhälsointygen för förflyttning av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur mellan medlemsstaterna. Intygen ska innehålla uppgifter om märkningen av avelsmaterialet, när så krävs enligt artikel 121.1 i den förordningen eller enligt andra bestämmelser i delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 122.1 i samma förordning, och de uppgifter som behövs för att visa att avelsmaterialet uppfyller kraven för förflyttning enligt artiklarna 157 och 159 i den förordningen eller bestämmelser som fastställs i delegerade akter som antas i enlighet med artikel 160 i samma förordning. I artikel 162.3 i den förordningen föreskrivs att delegerade akter ska antas med avseende på de uppgifter som ska ingå i djurhälsointygen. I artikel 163.5 i samma förordning föreskrivs samtidigt att delegerade akter ska antas med avseende på kraven på anmälan av förflyttningar av avelsmaterial från vissa hållna landlevande djur mellan medlemsstaterna, vilket ska åtföljas av ett djurhälsointyg vars innehåll ska fastställas i enlighet med artikel 162.3 och 162.4 i den förordningen.

(11)

I artikel 94.1 i förordning (EU) 2016/429 föreskrivs att avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur får förflyttas till en annan medlemsstat om det har samlats på anläggningar för avelsmaterial som har godkänts av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 97.1 i samma förordning. Ett sådant godkännande får beviljas endast om dessa anläggningar för avelsmaterial uppfyller de särskilda krav som gäller karantän, isolering och andra biosäkerhetsåtgärder, övervakning, lokaler och utrustning samt personalens och veterinärernas uppgifter, kompetens och särskilda utbildning. Med hänsyn till dessa krav måste det i den här förordningen därför fastställas närmare bestämmelser och villkor för godkännande av anläggningar för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur från vilka avelsmaterial får förflyttas till en annan medlemsstat.

(12)

I direktiv 92/65/EEG föreskrivs att sperma från får och getter som ska förflyttas till en annan medlemsstat får samlas på dessa djurs ursprungsanläggning, i stället för på en spermasamlingsstation. I den här förordningen bör det föreskrivas ett liknande undantag. Det bör dock fastställas särskilda villkor för förflyttning av sändningar av sådan sperman, inklusive förflyttningarnas syfte och destinationsmedlemsstatens godkännande. Med hänsyn till den eventuella risk som förflyttning av sådan sperma medför bör det fastställas bestämmelser och villkor för beviljande av sådana undantag i den här förordningen.

(13)

Samling av sperma från hästdjur har sin egen specifika karaktär till följd av det särskilda avelssystemet för hästdjur, där dessa djurs deltagande i särskilda hästtävlingar, uppvisningar och andra hästevenemang beaktas. I direktiv 92/65/EEG föreskrivs för närvarande tre typer av uppehåll för hingstar på spermasamlingsstationer. De huvudsakliga bestämmelserna i det nuvarande systemet enligt det direktivet bör bibehållas i den här förordningen. Villkoren för det testprogram som anges i kapitel II.I punkt 1.6 b i bilaga D till direktiv 92/65/EEG för donatordjur som tillfälligtvis får lämna spermasamlingsstationen och för det testprogram som anges i kapitel II.I punkt 1.6 c i bilaga D till direktiv 92/65/EEG för hingstar som inte vistas på stationen bör dock förbättras och stärkas i den här förordningen.

(14)

I den här förordningen bör det också föreskrivas bestämmelser om stationer för lagring av avelsmaterial som lagrar alla typer av avelsmaterial och avelsmaterial från mer än en djurart, vilka ges ett unikt godkännandenummer och omfattas av bestämmelser som säkerställer spårbarhet, eftersom det inte finns några djurhälsoskäl som kräver separata stationer för lagring av olika typer av avelsmaterial eller avelsmaterial från olika arter. Uppgifter om det lagrade avelsmaterialets typ och arttillhörighet bör anges i godkännandet av sådana anläggningar och i de offentliga register över godkända anläggningar för avelsmaterial som förs av de behöriga myndigheterna. I den här förordningen bör det också fastställas särskilda bestämmelser om lagring av färsk, kyld och fryst sperma.

(15)

Den fortlöpande utvecklingen av metoder för bearbetning av avelsmaterial har medfört att det har inrättats särskilda enheter för detta ändamål. Dessa enheter bearbetar inte bara avelsmaterial, inklusive könssortering av sperma, utan bereder även slutprodukten för användning eller för lagring. Sådana enheter bör därför anses vara anläggningar för avelsmaterial där avelsmaterial bearbetas och lagras. Eftersom utrustning för könssortering av sperma är dyr kan spermasamlingsstationer utnyttja andra aktörers tjänster för bearbetning, inklusive könssortering, av sperma. Sperman sänds i detta fall ut för bearbetning och återsänds därefter till den ursprungliga spermasamlingsstationen. I den här förordningen bör det därför föreskrivas bestämmelser om bearbetning av avelsmaterial, inklusive en möjlighet att bearbeta materialet vid anläggningar för bearbetning av avelsmaterial, samt närmare bestämmelser om transport och märkning av sperma och annat avelsmaterial som sänds till och från sådana anläggningar för bearbetning av avelsmaterial. När sperma bearbetas vid en anläggning för bearbetning av avelsmaterial bör märkningen på strån eller andra förpackningar innehålla godkännande- eller registreringsnumret såväl för spermasamlingsstationen som för anläggningen för bearbetning av avelsmaterial, så att spermans spårbarhet säkerställs.

(16)

Antibiotika bör användas med återhållsamhet, men samtidigt och särskilt med hänsyn till eventuell internationell handel, bör tillsättning av antibiotika i spädningsvätskor för sperma följa bestämmelserna i artikel 4.6.7 i 2017 års upplaga av OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code (6). I enlighet med direktiv 88/407/EEG ska antibiotika som är verksam mot campylobacter, leptospiror och mykoplasma tillsättas sperma från nötkreatur, och i enlighet med direktiv 90/429/EEG ska antibiotika som är verksam mot leptospiror tillsättas sperma från svin, medan det i direktiv 92/65/EEG föreskrivs att användning av antibiotika är frivillig. I den här förordningen bör bestämmelserna om användning av antibiotika i direktiven 88/407/EEG, 90/429/EEG och 92/65/EEG samt de bestämmelser som rekommenderas av OIE bibehållas. Om antibiotika tillsätts sperma bör information om verksamma ämnen och halter av dessa ämnen anges i det åtföljande hälsointyget.

(17)

Enligt artikel 101.1 i förordning (EU) 2016/429 ska varje behörig myndighet upprätta och regelbundet uppdatera register över registrerade anläggningar för avelsmaterial och över godkända anläggningar för avelsmaterial, vilka ska göras tillgängliga för kommissionen och för medlemsstaternas behöriga myndigheter. Registret över godkända anläggningar för avelsmaterial bör dessutom göras tillgängliga för allmänheten. I den här förordningen bör det därför fastställas bestämmelser om de närmare uppgifter som dessa register ska innehålla och om allmänhetens tillgång till registret över godkända anläggningar för avelsmaterial.

(18)

Med hänsyn till den långa lagringskapaciteten för sperma, oocyter och embryon måste det i den här förordningen fastställas särskilda bestämmelser för lagring och förflyttning av avelsmaterial som samlats av godkända anläggningar för avelsmaterial som upphör med sin verksamhet. Information om sådana anläggningar för avelsmaterial bör sparas i den berörda medlemsstatens register över godkända anläggningar för avelsmaterial och datum då verksamheten upphörde bör ingå. Datumet för återkallandet av godkännandet bör anges i det registret. Den tid under vilken informationen om sådana anläggningar för avelsmaterial ska sparas i det registret bör också fastställas.

(19)

I den här förordningen bör det också fastställas bestämmelser som säkerställer att de aktörer som driver godkända anläggningar för avelsmaterial som upphör med sin verksamhet före dagen för återkallande av godkännandet av deras anläggning för avelsmaterial, förflyttar den sperma, de oocyter eller de embryon som samlats eller som producerats och lagrats i dessa anläggningar för avelsmaterial för vidare lagring till en station för lagring av avelsmaterial, eller för reproduktionsändamål till en anläggning där nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur hålls, eller för säkert bortskaffande eller användning som animaliska biprodukter i enlighet med artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (7).

(20)

I artikel 121 i förordning (EU) 2016/429 fastställs spårbarhetskrav för avelsmaterial från nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur, och i den här förordningen bör det fastställas närmare bestämmelser om märkning av sådant avelsmaterial. Det nuvarande systemet för märkning av strån och andra förpackningar med avelsmaterial är väletablerat. Hänsyn bör i detta avseende också tas till rekommendationerna från Internationella kommittén för djurregistrering (ICAR) (8).

(21)

Samling och bearbetning av sperma från får och getter har också sin särskilda karaktär. Vissa spermasamlingsstationer fryser sperma i pelletar, medan andra placerar färsk eller kyld sperma under en kort tid i behållare, t.ex. kanistrar. Att märka varje sådan pellet och kanister är tidskrävande och dyrt. För att möjliggöra förflyttning av sperma från får och getter till andra medlemsstater och samtidigt säkerställa dess spårbarhet bör det vara möjligt att gruppidentifiera pelletar med fryst sperma eller kanistrar eller strån med färsk eller kyld sperma. I den här förordningen måste det därför fastställas bestämmelser om märkning av förpackningar, t.ex. bägare, där pelletar med fryst sperma eller kanistrar eller strån med färsk eller kyld sperma från får och getter placeras.

(22)

De spårbarhetskrav för avelsmaterial från nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur som fastställs i den här förordningen ska kompletteras med bestämmelser om tekniska krav och specifikationer för märkning av strån och andra förpackningar, vilka kommer att fastställas i den genomförandeförordning från kommissionen som antas i enlighet med artikel 123 i förordning (EU) 2016/429.

(23)

Allt mer avelsmaterial från hundar och katter, från andra landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som hålls på avgränsade anläggningar och från djur av familjerna Camelidae och Cervidae förflyttas mellan medlemsstaterna. Det bör därför fastställas harmoniserade bestämmelser om märkning av strån och andra förpackningar som innehåller sådant avelsmaterial. Kompletterande bestämmelser om spårbarhet för avelsmaterial från andra hållna landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur bör fastställas i den här förordningen.

(24)

I artikel 159 i förordning (EU) 2016/429 fastställs bestämmelser om tillstånd för förflyttning till andra medlemsstater av avelsmaterial från hållna nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur. För att dessa bestämmelser ska kunna tillämpas i praktiken måste det i den här förordningen fastställas närmare bestämmelser om samling, produktion, bearbetning, lagring och transport av avelsmaterial, om djurhälsokrav för hållna donatordjur från vilka avelsmaterial samlas, om isolering och karantän för sådana djur, om krav för laboratorietester och andra tester som ska utföras på hållna donatordjur och avelsmaterial samt om djurhälsokrav för samling, produktion, bearbetning, lagring eller andra förfaranden och transport av sådant avelsmaterial.

(25)

I direktiven 88/407/EEG, 90/429/EEG och 92/65/EEG föreskrivs dessutom undantag, på vissa villkor, från skyldigheterna att testa nötkreatur, svin, får och getter som är donatordjur när dessa djur förflyttas mellan spermasamlingsstationer. Eftersom sådana undantag minskar den formella och ekonomiska bördan för aktörer som driver spermasamlingsstationer och är motiverade ur djurhälsosynpunkt bör sådana undantag från vissa djurhälsokrav bibehållas i den här förordningen för nötkreatur, får, getter och svin som är donatordjur och som förflyttas mellan godkända spermasamlingsstationer.

(26)

Enligt aktuella vetenskapliga rön utgör transport av olika typer av avelsmaterial från en enda art i samma behållare inte någon risk för att avelsmaterialet kontamineras om det transporteras enligt vissa villkor. I dessa villkor ingår att avelsmaterialet transporteras i fysiskt åtskilda delar av transportbehållaren eller i dubbla förpackningar som skyddar en typ av vara från en annan. I den här förordningen bör det därför fastställas bestämmelser som på vissa villkor medger transport av olika typer av avelsmaterial från en enda art i samma behållare.

(27)

Försegling av behållare för transport av avelsmaterial från godkända anläggningar för avelsmaterial till andra medlemsstater eller inom samma medlemsstat från godkända anläggningar för avelsmaterial till anläggningar för bearbetning av avelsmaterial och stationer för lagring av avelsmaterial säkerställer att djurhälsovillkoren för transport av avelsmaterial inte äventyras. Den stationsveterinär eller ansvariga veterinär som ansvarar för anläggningen för avelsmaterial, vars namn anges i godkännandet av den anläggningen, bör säkerställa att en sådan försegling anbringas på transportbehållaren. En officiell veterinär som utfärdar intyg för en sändning av avelsmaterial bör ha möjlighet att bryta den förseglingen för att kontrollera transportbehållarens innehåll och därefter återförsegla transportbehållaren. Dessa arrangemang bör beaktas i de bestämmelser som fastställs i den här förordningen.

(28)

I direktiv 89/556/EEG fastställs villkor för handel inom unionen med och import till unionen av embryon från nötkreatur. I den här förordningen är det dock även nödvändigt att fastställa bestämmelser om förflyttning av oocyter och ovarier från nötkreatur inom unionen.

(29)

I gällande unionslagstiftning före antagandet av förordning (EU) 2016/429 och i den här förordningen fastställs bestämmelser om handel med sperma som omfattar situationer då varje dos i sändningen består av ejakulat från en särskild donator. Eftersom blandad sperma från flera donatorer kan öka fruktsamheten och eftersom sådan sperma används allmänt bör det i den här förordningen fastställas bestämmelser om förflyttning av blandad sperma från nötkreatur, svin, får och getter, under förutsättning att sperman blandas på den enda spermasamlingsstation där den samlades och att ett märke på varje strå eller annan förpackning där den blandade sperman placeras gör det möjligt att spåra alla donatordjurs individuella identifieringsnummer. Aktören bör dessutom ha förfaranden i fråga om bearbetning av blandad sperma och bör i sin journalföring inbegripa uppgifter om förflyttningar av sådan sperma från spermasamlingsstationen.

(30)

I artikel 13 i direktiv 92/65/EEG fastställs bestämmelser för handel med sperma, ägg (ova) och embryon från djur av sådana arter som är mottagliga för de sjukdomar som förtecknas i bilaga A eller B i det direktivet och som avsänds till eller från de organ, institut eller centrum som är godkända enligt bilaga C i samma direktiv. I bilaga E till det direktivet fastställs förlagor till de djurhälsointyg vid handel som ska åtfölja sändningar av sådan sperma, sådana ägg (ova) eller sådana embryon. I artiklarna 95 och 137 i förordning (EU) 2016/429 fastställs begreppet ”avgränsad anläggning”, vilket motsvarar ”godkänt organ, institut eller centrum” enligt definitionen i artikel 2.1 c i direktiv 92/65/EEG. Eftersom genetiskt material från djur för närvarande sänds mellan godkända organ, institut och centrum måste möjligheten till sådana förflyttningar inom unionen bibehållas i den här förordningen. I den här förordningen bör det därför fastställas djurhälsobestämmelser för förflyttning till andra medlemsstater av avelsmaterial från landlevande djur som hålls på avgränsade anläggningar. I den här förordningen bör det därför föreskrivas en möjlighet för aktörer som driver avgränsade anläggningar att till andra medlemsstater förflytta sändningar av avelsmaterial som samlats från djur som hålls på sådana anläggningar utan krav på att anläggningen även måste vara godkänd som anläggning för avelsmaterial. Höga djurhälsokrav för godkännande som avgränsad anläggning, särskild skötsel av djur vid dessa anläggningar, särskilda krav på övervakning och särskild förflyttning av sändningar av avelsmaterial till en annan avgränsad anläggning bör ge tillräckliga garantier för att förhindra spridning av djursjukdomar.

(31)

I artikel 162 i förordning (EU) 2016/429 fastställs bestämmelser om vilka uppgifter som åtminstone ska ingå i djurhälsointygen för förflyttning av avelsmaterial från hållna landlevande nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur mellan medlemsstaterna. I den här förordningen bör därför de närmare uppgifter som sådana intyg ska innehålla anges.

(32)

I artikel 163 i förordning (EU) 2016/429 föreskrivs att aktörerna ska underrätta den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten före den planerade förflyttningen av avelsmaterial från hållna landlevande nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur till en annan medlemsstat samt tillhandahålla alla uppgifter som är nödvändiga för att den behöriga myndigheten ska kunna anmäla förflyttning av avelsmaterial till den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten. I den här förordningen måste det därför fastställas närmare bestämmelser om kraven för aktörernas förhandsanmälan, om den information som krävs för anmälan av sådana förflyttningar och om nödrutiner för sådana anmälningar.

(33)

I artikel 163.2 i förordning (EU) 2016/429 föreskrivs att Traces ska användas för anmälan när sändningar av avelsmaterial är avsedda att förflyttas till andra medlemsstater. Traces är det integrerade veterinärdatasystem som fastställs i kommissionens beslut 2003/24/EG (9) och 2004/292/EG (10). Enligt artikel 131 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (11) ska det inrättas ett informationshanteringssystem för offentlig kontroll (Imsoc) som ska inbegripa funktionerna i Traces. I den här förordningen bör det därför hänvisas till Imsoc i stället för till Traces.

(34)

Enligt artikel 165 i förordning (EU) 2016/429 får den behöriga myndigheten på destinationsorten, om den behöriga myndigheten på ursprungsorten samtycker, tillåta förflyttningar för vetenskapliga ändamål av avelsmaterial till sitt territorium, om dessa förflyttningar inte uppfyller standardkraven för förflyttning av avelsmaterial. I syfte att tillåta sådana förflyttningar bör det i den här förordningen fastställas bestämmelser om de behöriga myndigheternas beviljande av undantag för förflyttningar av avelsmaterial för vetenskapliga ändamål mellan medlemsstaterna.

(35)

En nationell genbank fyller en viktig funktion när det gäller lagring av genetiskt material från djurpopulationer som är specifika för den medlemsstaten. Syftet med sådana nationella genbanker är ex situ-bevarande och hållbar användning av genetiska resurser från djur. Avelsmaterial som lagras i nationella genbanker är ofta av okänd djurhälsostatus eller har samlats, producerats, bearbetats och lagrats enligt andra djurhälsoregler än de regler som för närvarande gäller i enlighet med unionslagstiftningen och nationell lagstiftning. Eftersom sådant avelsmaterial har ett särskilt värde då det ofta består av genetiskt material från utrotningshotade raser enligt definitionen i artikel 2.24 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 (12) eller från raser som har dött ut efter samlingen av avelsmaterialet och eftersom medlemsstaterna har uttryckt sitt intresse för att utbyta sådant avelsmaterial mellan sig bör det i den här förordningen fastställas särskilda villkor för de behöriga myndigheternas beviljande av undantag för förflyttning av avelsmaterial som lagras i nationella genbanker till andra medlemsstater. Som allmän regel bör det i den här förordningen fastställas villkor för förflyttning av sådant avelsmaterial mellan nationella genbanker i olika medlemsstater, medan bestämmelser om nationell distribution av avelsmaterial från nationella genbanker till aktörerna bör regleras av medlemsstaternas behöriga myndigheter. Särskild uppmärksamhet bör även ägnas åt djurhälsovillkoren för sådana förflyttningar, där testning för särskilda sjukdomar kan krävas.

(36)

I den här förordningen görs hänvisningar till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 (13) och till kommissionens delegerade förordningar 2019/2035 (14), 2020/689 (15) och 2020/688 (16), vilka också antagits med stöd av förordning (EU) 2016/429. Hänvisningarna till dessa förordningar krävs eftersom de föreskriver krav som rör övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status, identifiering och registrering, spårbarhet samt förflyttningar inom unionen och införsel till unionen, vilka även är tillämpliga på djur som donerar avelsmaterial.

(37)

För att säkerställa en smidig övergång till det nya regelverket för spermasamlingsstationer, spermalagringsstationer, embryosamlingsgrupper och embryoproduktionsgrupper som har godkänts med stöd av akter som antagits i enlighet med direktiven 88/407/EEG, 89/556/EEG, 90/429/EEG och 92/65/EEG, vilka upphävs genom förordning (EU) 2016/429 med verkan från den 21 april 2021, och som bedriver verksamhet som rör samling, produktion, bearbetning, lagring och transport av avelsmaterial, bör dessa anses vara godkända i enlighet med den här förordningen. Medlemsstaterna bör säkerställa att dessa aktörer följer alla bestämmelser i den här förordningen, särskilt genom att de genomgår regelbunden och riskbaserad offentlig kontroll. Vid bristande efterlevnad av bestämmelserna bör de behöriga myndigheterna säkerställa att dessa aktörer vidtar de åtgärder som krävs för att avhjälpa denna bristande efterlevnad och vid behov tillfälligt upphäva eller återkalla deras godkännande.

(38)

I syfte att säkerställa en smidig övergång för avelsmaterial som samlats och producerats före dagen för tillämpning av den här förordningen bör strån och andra förpackningar i vilka sperma, oocyter eller embryon placeras, lagras och transporteras, oavsett om de är åtskilda eller inte åtskilda i individuella doser, och som märks före den 21 april 2021 i enlighet med lagstiftning som antagits med stöd av direktiven 88/407/EEG, 89/556/EEG, 90/429/EEG och 92/65/EEG, anses ha märkts i enlighet med den här förordningen och få förflyttas mellan medlemsstaterna.

(39)

Den här förordningen bör vara tillämplig från och med den 21 april 2021 i överensstämmelse med tillämpningsdatumet för förordning (EU) 2016/429.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   Denna förordning kompletterar bestämmelserna i förordning (EU) 2016/429 vad gäller registrerade och godkända anläggningar för avelsmaterial och spårbarhets- och djurhälsokrav för förflyttning av avelsmaterial från vissa hållna landlevande djur inom unionen.

2.   I del II kapitel 1 fastställs krav för godkännande av anläggningar för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur från vilka avelsmaterial förflyttas till en annan medlemsstat när det gäller följande:

a)

Karantän, isolering och andra biosäkerhetsåtgärder.

b)

Övervakning.

c)

Lokaler och utrustning.

d)

Personalens och veterinärernas uppgifter, kompetens och specialiserade utbildning för verksamhet vid anläggningar för avelsmaterial.

e)

Uppgifter för den behöriga myndighet som godkänner anläggningar för avelsmaterial.

f)

Särskilda bestämmelser för de fall då dessa anläggningar för avelsmaterial upphör med sin verksamhet.

3.   I del II kapitel 2 fastställs krav för

a)

de uppgifter som den behöriga myndigheten ska föra in i registret över registrerade anläggningar för avelsmaterial,

b)

de uppgifter som den behöriga myndigheten ska föra in i registret över godkända anläggningar för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur, med bestämmelser om allmänhetens tillgång till detta register när avelsmaterial från sådana djur ska förflyttas mellan medlemsstaterna.

4.   I del II kapitel 3 fastställs följande:

a)

Bestämmelser om journalföringsskyldigheter för de aktörer som driver godkända anläggningar för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur samt krav på journalföring med avseende på avelsmaterial som samlas, produceras eller bearbetas i en sådan anläggning efter att den upphört med sin verksamhet.

b)

Spårbarhetskrav för avelsmaterial från

i)

nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur,

ii)

hundar (Canis lupus familiaris) och katter (Felis silvestris catus),

iii)

andra landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som hålls på avgränsade anläggningar,

iv)

djur av familjerna Camelidae och Cervidae.

5.   I del III kapitel 1 fastställs djurhälsokrav, inklusive undantag, för förflyttning mellan medlemsstaterna av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur, med

a)

bestämmelser om samling, produktion, bearbetning och lagring av avelsmaterial i godkända anläggningar för avelsmaterial,

b)

djurhälsokrav för donatordjur från vilka avelsmaterial samlats, och avseende isolering eller karantän för dessa djur,

c)

laboratorietester och andra tester som ska utföras på donatordjur och avelsmaterial,

d)

djurhälsokrav för samling, produktion, bearbetning, lagring och andra förfaranden samt för transport av avelsmaterial.

6.   I del III kapitel 2 fastställs följande med avseende på förflyttning av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur mellan medlemsstaterna:

a)

Bestämmelser om utfärdande av djurhälsointyg.

b)

Uppgifter som ska ingå i djurhälsointyget.

c)

Krav avseende egenförsäkran.

d)

Krav på anmälan.

7.   I del III kapitel 3 fastställs krav avseende djurhälsa, utfärdande av intyg och anmälan för förflyttning mellan medlemsstaterna av avelsmaterial från

a)

hundar och katter,

b)

andra landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som hålls på avgränsade anläggningar,

c)

djur av familjerna Camelidae och Cervidae.

8.   I del III kapitel 4 fastställs bestämmelser om de behöriga myndigheternas beviljande av undantag för förflyttning mellan medlemsstaterna av avelsmaterial för vetenskapliga ändamål och av avelsmaterial som lagras i genbanker.

9.   I del IV fastställs vissa övergångsåtgärder avseende direktiven 88/407/EEG, 89/556/EEG, 90/429/EEG och 92/65/EEG när det gäller

a)

godkännande av spermasamlingsstationer, spermalagringsstationer, embryosamlingsgrupper och embryoproduktionsgrupper,

b)

märkning av strån och andra förpackningar i vilka sperma, oocyter eller embryon placeras, lagras och transporteras.

10.   Denna förordning ska inte tillämpas på avelsmaterial från vilda djur.

Artikel 2

Definitioner

Utöver definitionerna i artikel 1 i förordning (EU) 2018/1882 gäller även följande definitioner i denna genomförandeförordning:

1.

registrerad anläggning för avelsmaterial: en annan anläggning för avelsmaterial än en godkänd anläggning för avelsmaterial, som har registrerats hos den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 93 första stycket led a i förordning (EU) 2016/429.

2.

godkänd anläggning för avelsmaterial: en spermasamlingsstation, en embryosamlingsgrupp, en embryoproduktionsgrupp, en anläggning för bearbetning av avelsmaterial eller en station för lagring av avelsmaterial som har godkänts i enlighet med artikel 97 i förordning (EU) 2016/429.

3.

nötkreatur: djur av de arter av hov- och klövdjur som tillhör släktena Bison, Bos (inklusive undersläktena Bos, Bibos, Novibos, Poephagus) och Bubalus (inklusive undersläktet Anoa) samt korsningar mellan dessa arter.

4.

svin: djur av hov- och klövdjursarten Sus scrofa.

5.

får: djur av de arter av hov- och klövdjur som tillhör släktet Ovis samt korsningar mellan dessa arter.

6.

get: djur av de arter av hov- och klövdjur som tillhör släktet Capra samt korsningar mellan dessa arter.

7.

hästdjur: djur av de arter av hovdjur som tillhör släktet Equus (inklusive hästar, åsnor och zebradjur) samt korsningar mellan dessa arter.

8.

djurhälsointyg: dokument enligt artikel 161.4 i förordning (EU) 2016/429 som har utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten och som ska åtfölja en sändning av avelsmaterial till dess destinationsort.

9.

egenförsäkran: dokument som har utfärdats av aktören och som ska åtfölja en sändning av avelsmaterial till dess destinationsort i enlighet med artiklarna 32 och 46.

10.

genbank: ett lager med genetiskt material från djur för ex situ-bevarande och hållbar användning av genetiska resurser från hållna landlevande djur hos en organisation som har godkänts eller erkänts av den behöriga myndigheten för att utföra dessa uppgifter.

11.

spermasamlingsstation: en anläggning för avelsmaterial som i enlighet med artikel 4 har godkänts av den behöriga myndigheten för samling, bearbetning, lagring och transport av sperma från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur avsedd för förflyttning till en annan medlemsstat.

12.

embryosamlingsgrupp: en anläggning för avelsmaterial som utgörs av en grupp personer med särskild kompetens eller av en organisation som i enlighet med artikel 4 har godkänts av den behöriga myndigheten för samling, bearbetning, lagring och transport av in vivo-producerade embryon från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur avsedda för förflyttning till en annan medlemsstat.

13.

embryoproduktionsgrupp: en anläggning för avelsmaterial som utgörs av en grupp personer med särskild kompetens eller av en organisation som i enlighet med artikel 4 har godkänts av den behöriga myndigheten för samling, bearbetning, lagring och transport av oocyter och för in vitro-produktion, i tillämpliga fall med lagrad sperma, bearbetning, lagring och transport av embryon från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur som är avsedda för förflyttning till en annan medlemsstat.

14.

sperma: ejakulat från ett eller flera djur, antingen i oförändrad, behandlad eller utspädd form.

15.

oocyter: de haploida stadierna av ootidogenesen, inklusive sekundära oocyter och ägg.

16.

embryo: det tidigaste utvecklingsstadiet hos ett djur då det kan överföras till ett moderdjur.

17.

sändning av avelsmaterial: en kvantitet sperma, oocyter, in vivo-producerade embryon eller in vitro-producerade embryon som avsänds från en enda godkänd anläggning för avelsmaterial och omfattas av ett enda djurhälsointyg.

18.

anläggning för bearbetning av avelsmaterial: anläggning för avelsmaterial som i enlighet med artikel 4 har godkänts av den behöriga myndigheten för bearbetning, i tillämpliga fall inklusive könssortering av sperma, och lagring av sperma, oocyter eller embryon från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur av en eller flera arter, eller en kombination av olika typer av avelsmaterial eller arter, avsedda för förflyttning till en annan medlemsstat.

19.

station för lagring av avelsmaterial: anläggning för avelsmaterial som i enlighet med artikel 4 har godkänts av den behöriga myndigheten för lagring av sperma, oocyter eller embryon från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur av en eller flera arter, eller en kombination av olika typer av avelsmaterial eller arter, avsedda för förflyttning till en annan medlemsstat.

20.

stationsveterinär: veterinär som ansvarar för den verksamhet som bedrivs vid en sådan spermasamlingsstation, anläggning för bearbetning av avelsmaterial eller station för lagring av avelsmaterial som avses i denna förordning.

21.

ansvarig veterinär: veterinär som ansvarar för den verksamhet som bedrivs av en sådan embryosamlingsgrupp eller embryoproduktionsgrupp som avses i denna förordning.

22.

unikt godkännandenummer: nummer som har tilldelats av den behöriga myndigheten.

23.

dag för återkallande av godkännandet: den dag då den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 100 i förordning (EU) 2016/429 tillfälligt upphävde eller återkallade godkännandet av en godkänd anläggning för avelsmaterial.

24.

unikt registreringsnummer: nummer som har tilldelats en registrerad anläggning för avelsmaterial.

25.

karantänstall: lokal som har godkänts av den behöriga myndigheten för isolering av nötkreatur, svin, får eller getter under minst 28 dagar innan de sätts in på en spermasamlingsstation.

26.

anläggning som är fri från (sjukdom): anläggning som har beviljats sådan status i enlighet med kraven i artikel 20 i delegerad förordning (EU) 2020/689.

27.

officiellt laboratorium: laboratorium, beläget i en medlemsstat, ett tredjeland eller ett territorium, som i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) 2017/625 har utsetts av den behöriga myndigheten för att utföra de tester som föreskrivs i artiklarna 24 och 25 i den här förordningen.

28.

Imsoc: informationshanteringssystem för offentlig kontroll för integrerad drift av de mekanismer och verktyg genom vilka data, information och dokument som gäller offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet förvaltas, hanteras och utbyts automatiskt, som avses i artikel 131 i förordning (EU) 2017/625 och är det system som nu används i stället för Traces.

29.

utrotningshotad ras: lokal ras som av en medlemsstat erkänts som utrotningshotad, som är genetiskt anpassad till ett eller flera traditionella produktionssystem eller till en eller fler miljöer i den medlemsstaten, och som av ett organ med rätt kompetens och rätta kunskaper på området för utrotningshotade raser på vetenskapliga grunder har fastställts vara utrotningshotad, enligt artikel 2.24 i förordning (EU) 2016/1012.

30.

godkänt utrotningsprogram: program för sjukdomsutrotning som genomförs i en medlemsstat eller en zon i en medlemsstat i den form det har godkänts av kommissionen i enlighet med artikel 31.3 i förordning (EU) 2016/429.

31.

avgränsad grupp donatordjur: en grupp djur med samma hälsostatus från vilka avelsmaterial samlas och bearbetas samtidigt och transporteras tillsammans.

DEL II

GODKÄNNANDE AV ANLÄGGNINGAR FÖR AVELSMATERIAL SAMT REGISTER, JOURNALFÖRING OCH SPÅRBARHET

KAPITEL 1

Godkännande av anläggningar för avelsmaterial

Artikel 3

Krav för godkännande av anläggningar för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur

Aktörer som driver anläggningar för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur ska i enlighet med artikel 94.1 b i förordning (EU) 2016/429 hos den behöriga myndigheten ansöka om godkännande för förflyttning av sändningar av avelsprodukter från dessa djur till andra medlemsstater enligt följande:

a)

Den anläggning där sperma från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur samlas, bearbetas och lagras, för godkännande som spermasamlingsstation.

b)

Den grupp personer med särskild kompetens eller den organisation som övervakas av en ansvarig veterinär och som är behörig att samla in, bearbeta och lagra embryon från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur, för godkännande som embryosamlingsgrupp.

c)

Den grupp personer med särskild kompetens eller den organisation som övervakas av en ansvarig veterinär och som är behörig att samla in, bearbeta och lagra oocyter och att producera, bearbeta och lagra embryon från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur, för godkännande som embryoproduktionsgrupp.

d)

Den anläggning där sperma, oocyter eller embryon i färsk, kyld eller fryst form från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur bearbetas och lagras, för godkännande som anläggning för bearbetning av avelsmaterial.

e)

Den anläggning där sperma, oocyter eller embryon i färsk, kyld eller fryst form från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur lagras, för godkännande som station för lagring av avelsmaterial.

Artikel 4

Den behöriga myndighetens godkännande av anläggningar för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur

1.   Den behöriga myndigheten ska bevilja godkännande av en anläggning för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur enligt artikel 97 i förordning (EU) 2016/429 först efter att ha säkerställt att anläggningen uppfyller följande krav:

a)

Aktören har utsett

i)

en stationsveterinär med ansvar för den verksamhet som anges i

del 1 punkt 1 i bilaga I, om det gäller en ansökan om godkännande av en anläggning för avelsmaterial som avses i artikel 3 a som spermasamlingsstation,

del 4 punkt 1 i bilaga I, om det gäller en ansökan om godkännande av en anläggning för avelsmaterial som avses i artikel 3 d som anläggning för bearbetning av avelsmaterial,

del 5 punkt 1 i bilaga I, om det gäller en ansökan om godkännande av en anläggning för avelsmaterial som avses i artikel 3 e som station för lagring av avelsmaterial, eller

ii)

en ansvarig veterinär med ansvar för den verksamhet som anges i

del 2 punkt 1 i bilaga I, om det gäller en ansökan om godkännande av en anläggning för avelsmaterial som avses i artikel 3 b som embryosamlingsgrupp,

del 3 punkt 1 i bilaga I, om det gäller en ansökan om godkännande av en anläggning för avelsmaterial som avses i artikel 3 c som embryoproduktionsgrupp.

b)

Lokalerna, utrustningen och driftsrutinerna för den berörda verksamheten uppfyller kraven i

i)

del 1 punkt 2 i bilaga I, när det gäller samling, bearbetning, lagring och transport av sperma från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur,

ii)

del 2 punkt 2 i bilaga I, när det gäller samling, bearbetning, lagring och transport av embryon från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur,

iii)

del 3 punkt 2 i bilaga I, när det gäller samling av oocyter samt produktion, bearbetning, lagring och transport av embryon från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur, inklusive bearbetning och lagring av sperma och oocyter som används för embryoproduktion,

iv)

del 4 punkt 2 i bilaga I, när det gäller bearbetning, lagring och transport av sperma, oocyter eller embryon i färsk, kyld eller fryst form från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur,

v)

del 5 punkt 2 i bilaga I, när det gäller lagring och transport av sperma, oocyter eller embryon i färsk, kyld eller fryst form från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur.

2.   När den behöriga myndigheten beviljar ett godkännande av en anläggning för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur enligt artiklarna 97 och 99 i förordning (EU) 2016/429 ska den tilldela anläggningen ett unikt godkännandenummer, vilket ska innehålla tvåbokstavskoden enligt ISO 3166–1 för det land i vilket godkännandet beviljas.

Artikel 5

Särskilda bestämmelser för upphörande av verksamheten vid godkända anläggningar för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur

1.   Om den aktör som driver en godkänd anläggning för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur upphör med sin verksamhet ska aktören säkerställa att alla sändningar av sperma, oocyter eller embryon som samlats eller producerats och lagrats i den anläggningen för avelsmaterial, före dagen för återkallandet av godkännandet, har flyttats

a)

till en station för lagring av avelsmaterial för vidare lagring, eller

b)

för reproduktionsändamål till en anläggning där nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur hålls, eller

c)

för säkert bortskaffande eller användning som animaliska biprodukter i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.

2.   Om sändningar av sperma, oocyter eller embryon inte flyttas från den godkända anläggningen för avelsmaterial före dagen för återkallandet av godkännandet enligt punkt 1 får dessa sändningar inte flyttas till en annan medlemsstat.

KAPITEL 2

Register över registrerade och godkända anläggningar för avelsmaterial som ska föras av den behöriga myndigheten

Artikel 6

Register över registrerade anläggningar för avelsmaterial som ska föras av den behöriga myndigheten

1.   Den behöriga myndigheten ska upprätta och regelbundet uppdatera ett register över registrerade anläggningar för avelsmaterial.

2.   Den behöriga myndigheten ska för varje registrerad anläggning för avelsmaterial åtminstone inbegripa följande uppgifter i det register som avses i punkt 1:

a)

Namn och kontaktuppgifter samt eventuell webbadress till webbplatsen för den registrerade anläggningen för avelsmaterial.

b)

Adress till den registrerade anläggningen för avelsmaterial.

c)

Typ av avelsmaterial och djurarter för vilka anläggningen registrerats.

d)

Det unika registreringsnummer som tilldelats av den behöriga myndigheten och datum för registreringen.

e)

Om verksamheten vid den registrerade anläggningen för avelsmaterial har upphört, datum när verksamheten upphörde.

Artikel 7

Register över godkända anläggningar för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som ska föras av den behöriga myndigheten

1.   Den behöriga myndigheten ska upprätta och regelbundet uppdatera ett register över godkända anläggningar för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur.

2.   Den behöriga myndigheten ska för varje godkänd anläggning för avelsmaterial åtminstone inbegripa följande uppgifter i det register som avses i punkt 1:

a)

Namn och kontaktuppgifter samt eventuell webbadress till webbplatsen för anläggningen för avelsmaterial.

b)

Adress till anläggningen för avelsmaterial.

c)

Stationsveterinärens eller den ansvariga veterinärens namn.

d)

Typ av avelsmaterial, typ av anläggning för avelsmaterial och djurarter för vilka godkännandet har beviljats.

e)

Det unika godkännandenummer som tilldelats av den behöriga myndigheten och datum för godkännandet.

3.   Om en anläggning för bearbetning av avelsmaterial eller en station för lagring av avelsmaterial godkänns av den behöriga myndigheten enligt kraven i artikel 4 för lagring och, med avseende på anläggningen för bearbetning av avelsmaterial, för bearbetning av avelsmaterial av mer än en typ eller från mer än en djurart, ska den behöriga myndigheten i sitt register över godkända anläggningar för avelsmaterial inbegripa uppgifter om typ av avelsmaterial och från vilka djurarter det avelsmaterial som lagras kommer, och i tillämpliga fall bearbetas, i den godkända anläggningen för avelsmaterial.

4.   Om den behöriga myndigheten tillfälligt har upphävt eller har återkallat godkännandet av en godkänd anläggning för avelsmaterial i enlighet med artikel 100.2 i förordning (EU) 2016/429 ska den utan onödigt dröjsmål

a)

ange det tillfälliga upphävandet eller återkallandet i sitt register över godkända anläggningar för avelsmaterial,

b)

vid tillfälligt upphävande av godkännandet, ange start- och slutdag, och vid återkallande, ange dag för återkallandet av godkännandet.

5.   Om en godkänd anläggning för avelsmaterial har upphört med sin verksamhet enligt artikel 5 ska den behöriga myndigheten utan onödigt dröjsmål ange datum för när verksamheten upphörde i sitt register över godkända anläggningar för avelsmaterial.

6.   Den behöriga myndigheten ska göra det register som avses i punkt 1 tillgängligt för allmänheten på sin webbplats, om avelsmaterial ska flyttas mellan medlemsstaterna, samt underrätta kommissionen om webbadressen till denna webbplats.

Om webbadressen till en behörig myndighets webbplats har ändrats ska den behöriga myndigheten utan onödigt dröjsmål underrätta kommissionen om den nya webbadressen till denna webbplats.

KAPITEL 3

Journalföring och spårbarhet

Avsnitt 1

Journalföring

Artikel 8

Journalföringsskyldigheter för aktörer som driver godkända anläggningar för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur

1.   Aktörer som driver godkända anläggningar för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur ska föra journaler som innehåller åtminstone följande uppgifter:

a)

För en spermasamlingsstation:

i)

Art, ras, födelsedatum samt identifieringsuppgifter för varje donatordjur på spermasamlingsstationen.

ii)

Datum för varje förflyttning av donatordjur till och från spermasamlingsstationen och, om dessa djur åtföljs av några dokument, en hänvisning till dessa dokument.

iii)

Hälsostatus, resultat av kliniska tester och diagnostester, de laboratoriemetoder som använts samt de behandlingar och vaccineringar som utförts på donatordjuren.

iv)

Datum för spermasamling och, i tillämpliga fall, datum och plats för bearbetning av sperma.

v)

Identifiering av sperma samt uppgifter om dess destination.

b)

För en embryosamlingsgrupp, en embryoproduktionsgrupp eller en embryosamlings- och embryoproduktionsgrupp.

i)

Art, ras, födelsedatum samt identifieringsuppgifter för varje donatordjur från vilka oocyter eller embryon har samlats.

ii)

Hälsostatus, resultat av kliniska tester och diagnostester, de laboratoriemetoder som använts samt de behandlingar och vaccineringar som utförts på de donatordjur från vilka oocyter eller embryon samlats.

iii)

Datum och plats för samling, undersökning och bearbetning av oocyter eller embryon.

iv)

Identifiering av oocyter eller embryon samt uppgifter om deras destination.

v)

Om mikromanipulering utförs på embryona, uppgifter om de mikromanipuleringsmetoder som använts och som innebär genomträngning av deras zona pellucida, eller kapsel när det gäller embryon från hästdjur.

vi)

Ursprung för den sperma som använts för artificiell insemination av donatordjur eller för befruktning av oocyter för in vitro-produktion av embryon.

c)

För en anläggning för bearbetning av avelsmaterial eller en station för lagring av avelsmaterial:

i)

Typ av avelsmaterial som antingen bearbetas och lagras eller lagras i den godkända anläggningen för avelsmaterial med hänvisning till donatordjurets art.

ii)

Datum för förflyttning av avelsmaterial till och från den godkända anläggningen för avelsmaterial med hänvisning till de dokument som åtföljde detta avelsmaterial.

iii)

Dokument, inklusive ett djurhälsointyg och en egenförsäkran, som styrker att hälsostatus för de donatordjur vars avelsmaterial antingen bearbetas och lagras eller lagras i den godkända anläggningen för avelsmaterial uppfyller kraven i denna förordning.

iv)

Identifiering av avelsmaterial som antingen bearbetas och lagras eller lagras i den godkända anläggningen för avelsmaterial.

2.   Om en sådan anläggning för avelsmaterial som avses i punkt 1 c godkänns av den behöriga myndigheten antingen för bearbetning och lagring eller för lagring av avelsmaterial av mer än en typ eller från mer än en djurart, ska aktören föra separata journaler för varje typ av avelsmaterial och för det avelsmaterial från varje djurart som antingen bearbetas och lagras eller lagras.

Artikel 9

Journalföringsskyldigheter för aktörer som driver godkända anläggningar för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som upphör med sin verksamhet

1.   Om en godkänd anläggning för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur upphör med sin verksamhet enligt artikel 5 får den aktör som driver den anläggningen flytta sändningar av lagrat avelsmaterial till en station för lagring av avelsmaterial endast om dessa sändningar åtföljs av original eller kopior av de journaler som krävs enligt artikel 8.1.

2.   Den aktör som driver stationen för lagring av avelsmaterial och som tar emot sändningen av avelsmaterial från den anläggning som har upphört med sin verksamhet enligt punkt 1 ska registrera mottagandet av och uppgifter om avelsmaterialet på grundval av de åtföljande journaler som krävs enligt artikel 8.1 c.

Avsnitt 2

Spårbarhet

Artikel 10

Spårbarhetskrav för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur

1.   Aktörer som samlar in, producerar, bearbetar eller lagrar avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur ska märka alla strån eller andra förpackningar i vilka sperma, oocyter eller embryon, oavsett om de är åtskilda eller inte åtskilda i enskilda doser, placeras, lagras och transporteras, på ett sådant sätt att följande information lätt kan fastställas:

a)

Datum för samling eller produktion av avelsmaterialet.

b)

Donatordjurets eller donatordjurens art och identifieringsuppgifter.

c)

Det unika godkännandenumret för den anläggning för avelsmaterial där avelsmaterialet har samlats eller producerats, bearbetats och lagrats.

d)

All annan relevant information.

2.   Om sperman könssorteras vid en anläggning för bearbetning av avelsmaterial ska den aktör som driver spermasamlingsstationen komplettera den information som avses i punkt 1 med information som gör det möjligt att identifiera det unika godkännandenumret för den anläggning för bearbetning av avelsmaterial där sperman har könssorterats.

3.   Om ett enda strå eller en annan förpackning innehåller sperma från nötkreatur, svin, får eller getter som samlats från mer än ett donatordjur ska aktören säkerställa att den information som avses i punkt 1 gör det möjligt att identifiera alla donatordjur som har bidragit till den spermados som används för insemination.

4.   Genom undantag från punkt 1 får aktören, när sperman från får eller getter

a)

är fryst i pelletar, märka den bägare som innehåller pelletar med sperma från en enda donator, i stället för att märka varje enskild pellet i den bägaren,

b)

utgörs av fryst eller kyld sperma, märka den bägare som innehåller kanistrar eller strån med sperma från en enda donator, i stället för att märka varje kanister eller strå i den bägaren.

5.   Genom undantag från punkt 1 c ska aktören säkerställa att varje strå eller annan förpackning i vilka sperma, oocyter eller embryon placeras, lagras och transporteras märks på ett sådant sätt som gör det möjligt att identifiera

a)

anläggningens unika registreringsnummer, om det gäller sperma från får och getter som har samlats på den anläggning där donatordjuren hålls enligt artikel 13, eller

b)

den avgränsade anläggningens unika godkännandenummer, om det gäller avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur som har samlats eller producerats på en sådan avgränsad anläggning som avses i artikel 14.

Artikel 11

Spårbarhetskrav för avelsmaterial från hundar och katter, från andra landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som hålls på avgränsade anläggningar och från djur av familjerna Camelidae och Cervidae

1.   Aktörer som samlar in, producerar, bearbetar eller lagrar avelsmaterial från hundar eller katter, från andra landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur som hålls på avgränsade anläggningar eller från djur av familjerna Camelidae och Cervidae ska märka alla strån eller andra förpackningar i vilka sperma, oocyter eller embryon, oavsett om de är åtskilda eller inte åtskilda i enskilda doser, placeras, lagras och transporteras, på ett sådant sätt att följande information lätt kan fastställas:

a)

Datum för samling eller produktion av avelsmaterialet.

b)

Donatordjurets eller donatordjurens art, om nödvändigt underart, och identifieringsuppgifter.

c)

Något av följande:

i)

Adress till den anläggning där avelsmaterialet har samlats eller producerats, bearbetats och lagrats.

ii)

Anläggningens unika registreringsnummer, vilket ska innehålla tvåbokstavskoden enligt ISO 3166–1 för det land där anläggningen har registrerats, om den anläggning där avelsmaterialet har samlats eller producerats, bearbetats och lagrats har tilldelats ett sådant registreringsnummer.

iii)

Anläggningens unika godkännandenummer, vilket ska innehålla tvåbokstavskoden enligt ISO 3166–1 för det land där godkännandet har beviljats, om den anläggning där avelsmaterialet har samlats eller producerats, bearbetats och lagrats är en avgränsad anläggning.

d)

All annan information.

2.   Om sperman könssorteras vid en annan anläggning än den anläggning där den samlas eller produceras ska den aktör som driver den anläggning där sperman samlas eller produceras komplettera den information som avses i punkt 1 med information som gör det möjligt att identifiera den anläggning där sperman har könssorterats.

3.   Genom undantag från punkt 1 får aktören, om sperman från de djur som avses i punkt 1 är fryst i pelletar, märka den bägare som innehåller pelletar med sperma från en enda donator, i stället för att märka varje enskild pellet i den bägaren.

4.   Om ett enda strå eller en annan förpackning innehåller sperma som samlats från mer än ett donatordjur ska aktören säkerställa att den information som avses i punkt 1 innehåller identifieringsuppgifter för alla donatordjur.

DEL III

FÖRFLYTTNING AV AVELSMATERIAL MELLAN MEDLEMSSTATERNA

KAPITEL 1

Djurhälsokrav för förflyttning av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur

Avsnitt 1

Bestämmelser om samling, produktion, bearbetning och lagring av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur i godkända anläggningar för avelsmaterial

Artikel 12

Bestämmelser om förflyttning till andra medlemsstater av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur från godkända anläggningar för avelsmaterial

Aktörerna får till en annan medlemsstat endast flytta sperma, oocyter och embryon från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som har samlats, producerats, bearbetats och lagrats i godkända anläggningar för avelsmaterial.

Artikel 13

Undantag för förflyttning till andra medlemsstater av sperma från får och getter från de anläggningar där dessa djur hålls

Genom undantag från artikel 12 får aktörer till andra medlemsstater flytta sändningar av sperma från får och getter som har samlats, bearbetats och lagrats på den anläggning där dessa donatordjur hålls, under följande förutsättningar:

a)

Aktörerna har från den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten fått förhandsgodkännande om att sändningen godtas.

b)

Aktörerna säkerställer att donatordjuren före spermasamlingen har undersökts kliniskt av en veterinär och att de den dag då sperman samlades inte uppvisade några symtom som tyder på förekomst av någon sjukdom i kategori D eller på nya sjukdomar av betydelse för får och getter eller några kliniska tecken på sådana sjukdomar i kategori D eller nya sjukdomar.

c)

Aktörerna säkerställer att donatordjuren kommer från anläggningar som uppfyller djurhälsokraven i artikel 15.1, 15.2, 15.3 och 15.4 i delegerad förordning (EU) 2020/688.

d)

Aktörerna säkerställer att donatordjuren med negativt resultat har genomgått följande tester som utförts på prover som tagits under den isoleringsperiod som ska börja senast 30 dagar före dagen för spermasamlingen:

i)

Ett sådant serologiskt test som avses i del 1 punkt 1 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688 för infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis.

ii)

Om det gäller får, ett serologiskt test för epididymit (Brucella ovis).

iii)

Om det gäller getter som hålls tillsammans med får, ett serologiskt test för epididymit (Brucella ovis).

e)

Aktörerna säkerställer att donatordjuren identifieras i enlighet med artikel 45.2 eller 45.4 eller i enlighet med artikel 46.1, 46.2 eller 46.3 i förordning (EU) 2019/2035.

f)

Aktörerna säkerställer att sperman har märkts i enlighet med kraven i artikel 10.

g)

Aktörerna på anläggningen för journaler som innehåller åtminstone den information som föreskrivs i artikel 8.1 a.

h)

Aktörerna säkerställer att sändningen av sperma transporteras i enlighet med artiklarna 28 och 29.

Artikel 14

Undantag för förflyttning till andra medlemsstater av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som hålls på avgränsade anläggningar

Genom undantag från artikel 12 får aktörer som driver avgränsade anläggningar till andra medlemsstater flytta sändningar av sperma, oocyter och embryon från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som har samlats på dessa anläggningar, under förutsättning att dessa aktörer

a)

bara flyttar sändningar av sådant avelsmaterial till andra avgränsade anläggningar,

b)

säkerställer att donatordjuren

i)

inte kommer från eller har varit i kontakt med djur från en anläggning i en restriktionszon som upprättats på grund av förekomst av en sjukdom i kategori A eller en ny sjukdom av betydelse för nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur,

ii)

kommer från en anläggning där inga sjukdomar i kategori D av betydelse för nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur har rapporterats under minst 30 dagar före dagen för samlingen av sperman, oocyterna eller embryona,

iii)

har vistats på en enda avgränsad ursprungsanläggning under minst 30 dagar före dagen för samlingen av sperman, oocyterna eller embryona,

iv)

har undersökts kliniskt av den veterinär på anläggningen som ansvarar för den verksamhet som bedrivs på den avgränsade anläggningen, och den dag då sperman, oocyterna eller embryona samlades in inte uppvisade några symtom som tyder på förekomst av någon av de sjukdomar i kategori D som avses i led ii eller på nya sjukdomar eller några kliniska tecken på sådana sjukdomar,

v)

i möjligaste mån inte har använts för naturlig avel under minst 30 dagar före dagen för den första samlingen och under perioden för samling av sperma, oocyter eller embryon avsedda för förflyttning till en annan medlemsstat,

vi)

identifieras i enlighet med kraven i förordning (EU) 2019/2035

för nötkreatur i artikel 38,

för svin i artikel 52.1 eller 54.2,

för får och getter i artikel 45.2 eller 45.4 eller i artikel 46.1, 46.2 eller 46.3,

för hästdjur i artikel 58.1, 59.1 eller 62.1.

c)

säkerställer att avelsmaterialet har märkts i enlighet med kraven i artikel 10,

d)

säkerställer att avelsmaterialet transporteras i enlighet med artiklarna 28 och 29.

Avsnitt 2

Djurhälsokrav för donatordjur från vilka avelsmaterial samlats samt krav på isolering och karantän för dessa djur

Underavsnitt I

Allmänna djurhälsokrav för nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som är donatordjur

Artikel 15

Aktörernas ansvar för att se till att djurhälsokraven är uppfyllda för nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som är donatordjur och från vilka avelsmaterial samlats

Aktörerna får till en annan medlemsstat endast flytta sändningar av sperma, oocyter och embryon från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur om följande krav är uppfyllda:

a)

Avelsmaterialet har samlats från djur som på dagen för samlingen inte uppvisade några symtom eller kliniska tecken på överförbara djursjukdomar.

b)

Förflyttningen har godkänts av stationsveterinären eller den ansvariga veterinären.

Artikel 16

Stationsveterinärernas och de ansvariga veterinärernas ansvar för att se till att djurhälsokraven är uppfyllda för nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som är donatordjur och från vilka avelsmaterial samlats

Stationsveterinärerna ska, i fråga om djur som donerar sperma, eller de ansvariga veterinärerna ska, i fråga om djur som donerar oocyter och embryon, säkerställa att nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som är donatordjur uppfyller följande krav:

a)

De har fötts och sedan födseln vistats i unionen eller har förts in till unionen i enlighet med kraven för införsel till unionen.

b)

De kommer från anläggningar i en medlemsstat eller en zon i en medlemsstat, eller från anläggningar som står under den behöriga myndighetens offentliga kontroll i ett tredjeland eller ett territorium eller en zon i ett tredjeland, vilka alla uppfyller djurhälsokraven i delegerad förordning (EU) 2020/688.

i)

för nötkreatur i artiklarna 10.1, 11.1, 11.2, 11.3, 12.1, 12.2 och 12.3,

ii)

för svin i artiklarna 19.1 och 20.1,

iii)

för får och getter i artikel 15.1, 15.2, 15.3 och 15.4,

iv)

för hästdjur i artikel 22.1 och 22.2.

c)

De har identifierats i enlighet med kraven i förordning (EU) 2019/2035

i)

för nötkreatur i artikel 38,

ii)

för svin i artikel 52.1 eller 54.2,

iii)

för får och getter i artikel 45.2 eller 45.4 eller i artikel 46.1, 46.2 eller 46.3,

iv)

för hästdjur i artikel 58.1, 59.1 eller 62.1.

d)

De har under minst 30 dagar före dagen för den första samlingen av avelsmaterialet och under samlingsperioden

i)

hållits i anläggningar som inte ligger i en restriktionszon som upprättats på grund av att det hos nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur har förekommit en sjukdom i kategori A eller en ny sjukdom av betydelse för dessa djur,

ii)

hållits i anläggningar där ingen sjukdom i kategori D av betydelse för dessa djur har rapporterats,

iii)

inte varit i kontakt med djur från anläggningar i en sådan restriktionszon som avses i led i eller från anläggningar som inte uppfyller de villkor som avses i led ii,

iv)

inte använts för naturlig avel.

e)

De uppvisade inga symtom eller kliniska tecken på någon sådan sjukdom i kategori D som avses i led d ii eller på nya sjukdomar den dag då sperman, oocyterna eller embryona samlades in.

f)

De uppfyller de kompletterande djurhälsokraven

i)

för nötkreatur i artikel 20 samt i del 1 och i del 5 kapitlen I, II och III i bilaga II,

ii)

för svin i artikel 21 samt i del 2 och i del 5 kapitlen I och IV i bilaga II,

iii)

för får och getter i artikel 22 samt i del 3 och i del 5 kapitlen I, II och III i bilaga II,

iv)

för hästdjur i artikel 23 samt i del 4 i bilaga II.

Artikel 17

Stationsveterinärernas och de ansvariga veterinärernas ansvar för att se till att djurhälsokraven är uppfyllda för nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som är donatordjur och från vilka avelsmaterial samlats från anläggningar som av djurhälsoskäl omfattas av restriktioner för förflyttning

Stationsveterinärerna ska, i fråga om djur som donerar sperma, eller de ansvariga veterinärerna ska, i fråga om djur som donerar oocyter och embryon, säkerställa att sperma, oocyter och embryon som samlas på en spermasamlingsstation eller på en anläggning som av djurhälsoskäl omfattas av restriktioner för förflyttning i fråga om de sjukdomar som avses i artikel 16 b, 20, 21, 22 eller 23 uppfyller följande krav:

a)

Avelsmaterialet ska lagras separat.

b)

Avelsmaterialet får inte förflyttas mellan medlemsstaterna förrän de behöriga myndigheterna har upphävt de restriktioner för förflyttning som tillämpats på spermasamlingsstationen eller på den anläggning där sperman samlades. och

c)

Den sperma, de oocyter och de embryon som lagras ska ha genomgått lämpliga officiella undersökningar för att utesluta att sperman, oocyterna och embryona innehåller djurpatogener som orsakar de sjukdomar för vilka restriktionerna för förflyttning infördes.

Artikel 18

Stationsveterinärernas kompletterande ansvar för att se till att djurhälsokraven uppfylls för nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som är donatordjur och från vilka sperma samlats

Stationsveterinärerna ska säkerställa att nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som är donatordjur uppfyller följande krav:

a)

De uppvisade inga symtom eller kliniska tecken på någon sådan sjukdom i kategori D som avses i artikel 16 d ii den dag då de sattes in på en spermasamlingsstation.

b)

Om det gäller donatordjur som är nötkreatur, svin, får och getter hölls dessa djur före den dag då de sattes in på en spermasamlingsstation i ett karantänstall som på den dagen uppfyllde följande villkor:

i)

Inga sjukdomar i kategori D av betydelse för nötkreatur, svin, får eller getter hade rapporterats under åtminstone de 30 föregående dagarna.

ii)

Den låg inte i en restriktionszon som upprättats på grund av att det hos nötkreatur, svin, får eller getter hade förekommit en sjukdom i kategori A eller en ny sjukdom av betydelse för dessa djur.

c)

De hålls på en spermasamlingsstation

i)

där det under minst 30 dagar före dagen för samlingen och minst 30 dagar efter dagen för samlingen av sperma eller, om det gäller färsk sperma, fram till dagen för avsändning av sändningen av sperma, inte har rapporterats någon sjukdom i kategori D av betydelse för nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur,

ii)

som inte ligger i en restriktionszon som upprättats på grund av att det hos nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur har förekommit en sjukdom i kategori A eller en ny sjukdom av betydelse för dessa djur.

Artikel 19

Undantag från djurhälsokraven för nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som är donatordjur som förflyttas mellan spermasamlingsstationer

1.   Genom undantag från artikel 18 b får aktörer flytta donatordjur som är nötkreatur, svin, får och getter, och donatorhästdjur som genomgått ett sådant testprogram för vissa sjukdomar som avses i del 4 kapitel I punkt 1 b i i bilaga II, direkt från en spermasamlingsstation till en annan spermasamlingsstation

a)

utan karantän eller testning, före och efter förflyttningen, enligt bilaga II på följande sätt:

i)

Nötkreatur, enligt del 1 samt del 5 kapitlen I, II och III i den bilagan.

ii)

Svin, enligt del 2 samt del 5 kapitlen I och IV i den bilagan.

iii)

Får och getter, enligt del 3 samt del 5 kapitlen I, II och III i den bilagan.

iv)

Hästdjur, enligt del 4 kapitel I punkt 1 a i den bilagan. och

b)

Detta får ske under förutsättning att donatordjuren

i)

på dagen för förflyttningen inte uppvisar några symtom på sjukdom eller tecken på någon sjukdom i kategori D av betydelse för nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur,

ii)

före förflyttningen hela tiden sedan de sattes in på spermasamlingsstationen har vistats där och med negativt resultat har genomgått följande tester av betydelse för de nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur som avses i punkt 1 a:

alla obligatoriska rutintester som avses i bilaga II under de tolv månaderna före dagen för den förflyttningen, eller

om de obligatoriska rutintesterna ännu inte har utförts på spermasamlingsstationen, alla tester som krävs före insättning på en spermasamlingsstation under perioden omedelbart före karantänen och under karantänperiod.

2.   Aktörerna får flytta de donatordjur som avses i punkt 1 första meningen endast om den ursprungliga spermasamlingsstationens behöriga myndighet har godkänt förflyttningen och stationsveterinären vid den spermasamlingsstation till vilken djuren ska flyttas har lämnat sitt förhandsgodkännande.

3.   Aktörerna ska säkerställa att de donatordjur som avses i punkt 1 första meningen inte kommer i direkt eller indirekt kontakt med djur med lägre hälsostatus under förflyttningen och att de transportmedel som används har rengjorts och desinficerats före användningen.

4.   De aktörer som driver de spermasamlingsstationer till vilka djuren ska flyttas ska låta de donatordjur som avses i punkt 1 första meningen genomgå alla obligatoriska rutintester som avses i punkt 1 a senast tolv månader efter den dag då det sista obligatoriska rutintestet utfördes på dessa djur.

Underavsnitt II

Kompletterande djurhälsokrav för vissa hov- och klövdjursarter

Artikel 20

Kompletterande djurhälsokrav för donatornötkreatur från vilka sperma, oocyter och embryon samlats

1.   Stationsveterinären ska, i fråga om djur som donerar sperma, eller den ansvariga veterinären ska, i fråga om djur som donerar oocyter och embryon, säkerställa att donatornötkreatur uppfyller följande krav:

a)

De kommer från en anläggning som, om det gäller djur som donerar sperma innan de sätts in i ett karantänstall, var fri från följande sjukdomar och de har aldrig tidigare hållits på någon anläggning med lägre hälsostatus:

i)

infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis),

ii)

infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis,

iii)

enzootisk bovin leukos,

iv)

infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit.

b)

De uppfyller de kompletterande djurhälsokraven i del 1 samt i del 5 kapitlen I, II och III i bilaga II.

2.   Genom undantag från punkt 1 a iii får stationsveterinären godta spermadonation från ett djur som kommer från en anläggning som inte var fri från enzootisk bovin leukos, under förutsättning att djuret

a)

är yngre än två år och har producerats av ett moderdjur som med negativt resultat har genomgått ett serologiskt test för enzootisk bovin leukos efter att djuret avlägsnats från sitt moderdjur, eller

b)

har uppnått två års ålder och med negativt resultat har genomgått ett serologiskt test för enzootisk bovin leukos.

3.   Genom undantag från punkt 1 a iii får den ansvariga veterinären godta donation av oocyter och embryon från ett djur som är yngre än två år och som kommer från en anläggning som inte var fri från enzootisk bovin leukos, under förutsättning att den officiella veterinär som ansvarar för ursprungsanläggningen har intygat att det inte har förekommit något kliniskt fall av enzootisk bovin leukos under åtminstone de tre föregående åren.

4.   Genom undantag från punkt 1 a iv

a)

får stationsveterinären, i fråga om djur som donerar sperma, godta ett donatordjur som kommer från en anläggning som inte var fri från infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit, under förutsättning att djuret har genomgått det test som krävs i enlighet med del 1 kapitel I punkt 1 b iv i bilaga II, eller

b)

får den ansvariga veterinären, i fråga om djur som donerar oocyter och embryon, godta ett donatordjur som kommer från en anläggning som inte var fri från infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit, under förutsättning att den officiella veterinär som ansvarar för ursprungsanläggningen har intygat att det inte har förekommit något kliniskt fall av infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit under åtminstone de tolv föregående månaderna.

Artikel 21

Kompletterande djurhälsokrav för donatorsvin från vilka sperma, oocyter och embryon samlats

1.   Stationsveterinären ska, i fråga om djur som donerar sperma, eller den ansvariga veterinären ska, i fråga om djur som donerar oocyter och embryon, säkerställa att donatordjur av arten svin uppfyller följande krav:

a)

De kommer från en anläggning där, om det gäller djur som donerar sperma innan de sätts in i ett karantänstall, inga kliniska, serologiska, virologiska eller patologiska tecken på infektion med Aujeszkys sjukdom-virus hade påvisats under åtminstone de tolv föregående månaderna.

b)

De uppfyller de kompletterande djurhälsokraven i del 2 samt i del 5 kapitlen I och IV i bilaga II.

2.   Stationsveterinären ska säkerställa att svin som donerar sperma uppfyller följande krav:

a)

Innan de sattes in i ett karantänstall kom de från en anläggning som var fri från infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis i enlighet med kraven i del 5 kapitel IV i bilaga II.

b)

De hölls i ett karantänstall som den dag då de sattes in i stallet hade varit fri från infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis under åtminstone de tre föregående månaderna.

c)

De hålls på en spermasamlingsstation där inga kliniska, serologiska, virologiska eller patologiska tecken på infektion med Aujeszkys sjukdom-virus har rapporterats under åtminstone 30 dagar före dagen för insättningen och åtminstone 30 dagar omedelbart före dagen för samlingen.

d)

De har inte vaccinerats mot infektion med porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom-virus och de har sedan födseln eller under minst tre månader före dagen för insättningen i karantänstallet hållits på en anläggning där inga djur har vaccinerats mot infektion med porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom-virus och ingen infektion med porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom-virus påvisades under den tiden.

Artikel 22

Kompletterande djurhälsokrav för donatorfår och donatorgetter från vilka sperma, oocyter och embryon samlats

Stationsveterinären ska, i fråga om djur som donerar sperma, eller den ansvariga veterinären ska, i fråga om djur som donerar oocyter och embryon, säkerställa att donatorfår och donatorgetter uppfyller följande krav:

a)

De kommer inte från och har inte varit i kontakt med djur från en anläggning som, om det gäller djur som donerar sperma innan de sätts in i ett karantänstall, har omfattas av restriktioner för förflyttning med avseende på infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis. Restriktionerna för förflyttning med avseende på anläggningen upphävs efter en period om minst 42 dagar från dagen för slakt eller avlivning och bortskaffandet av det sista djur som hade smittats av eller var mottaglig för den sjukdomen.

b)

De kommer från en anläggning som, om det gäller djur som donerar sperma innan de sätts in i ett karantänstall, var fri från infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis och de har aldrig tidigare hållits på någon anläggning med lägre hälsostatus.

c)

De uppfyller de kompletterande djurhälsokraven i del 3 samt i del 5 kapitlen I, II och III i bilaga II.

Artikel 23

Kompletterande djurhälsokrav för donatorhästdjur från vilka sperma, oocyter och embryon samlats

1.   Stationsveterinären ska säkerställa att de hästdjur som sätts in på en spermasamlingsstation, och den ansvariga veterinären ska säkerställa att de hästdjur som används för samling av oocyter och embryon eller för produktion av embryon, uppfyller följande krav före samlingen av avelsmaterialet:

a)

De kommer från en anläggning

i)

där surra (Trypanosoma evansi) inte har rapporterats under de 30 föregående dagarna, eller där surra (Trypanosoma evansi) har rapporterats under de två föregående åren och den berörda anläggningen efter det senaste utbrottet omfattades av restriktionen för förflyttning tills

de smittade djuren hade avlägsnats från anläggningen och

de kvarvarande djuren på anläggningen med negativt resultat hade genomgått ett test för surra (Trypanosoma evansi) genom någon av diagnosmetoderna i del 3 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688 som utförts på prover som togs minst sex månader efter den dag då det sista smittade djuret hade avlägsnats från anläggningen,

ii)

där beskällarsjuka (dourine) inte har rapporterats under de sex föregående månaderna, eller där beskällarsjuka (dourine) har rapporterats under de två föregående åren och den berörda anläggningen efter det senaste utbrottet omfattades av restriktionen för förflyttning tills

de smittade djuren hade avlivats och destruerats eller slaktats eller alla smittade okastrerade hästdjur av hankön hade kastrerats och

de kvarvarande hästdjuren på anläggningen, med undantag av de kastrerade hästdjur av hankön som avses i första strecksatsen och hålls åtskilda från hästdjur av honkön, med negativt resultat hade genomgått ett test för beskällarsjuka (dourine) genom någon av diagnosmetoderna i del 8 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688 som utförts på prover som togs minst sex månader efter att de åtgärder som beskrivs i första strecksatsen hade slutförts,

iii)

där ekvin infektiös anemi inte har rapporterats under de 90 föregående dagarna, eller där ekvin infektiös anemi har rapporterats under de tolv föregående månaderna och den berörda anläggningen efter det senaste utbrottet omfattades av restriktionen för förflyttning tills

de smittade djuren hade avlivats och destruerats eller slaktats och

de kvarvarande hästdjuren på anläggningen med negativt resultat hade genomgått ett test för ekvin infektiös anemi genom någon av diagnosmetoderna i del 9 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688 som utförts på prover som togs vid två tillfällen med minst tre månaders mellanrum efter att de åtgärder som beskrivs i första strecksatsen hade slutförts och anläggningen hade rengjorts och desinficerats.

b)

Spermadonatorer har under 30 dagar före dagen för spermasamlingen hållits i anläggningar där inga hästdjur uppvisade några kliniska tecken på infektion med ekvint arteritvirus eller kontagiös ekvin metrit under den tiden.

c)

De uppfyller de kompletterande djurhälsokraven i del 4 i bilaga II.

2.   Genom undantag från punkt 1 a måste de restriktioner för förflyttning som avses i punkt 1 a i–iii gälla under minst 30 dagar från den dag då alla djur på anläggningen av de arter som förtecknas för respektive sjukdom enligt punkt 1 a i–iii antingen avlivades och destruerades eller slaktades, om det tillåts enligt punkt 1 b, och anläggningen rengjordes och desinficerades.

Avsnitt 3

Laboratorietester och andra tester som ska utföras på hållna nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som är donatordjur och på avelsmaterial från dessa djur

Artikel 24

Laboratorietester och andra tester som ska utföras på nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som är donatordjur och på avelsmaterial från dessa djur

Aktörerna ska säkerställa att

a)

de donatordjur vars avelsmaterial ska förflyttas till andra medlemsstater har genomgått följande tester:

i)

För nötkreatur, testerna i del 1 samt tillämpliga tester i del 5 kapitlen I, II och III i bilaga II.

ii)

För svin, testerna i del 2 samt tillämpliga tester i del 5 kapitlen I och IV i bilaga II.

iii)

För får och getter, testerna i del 3 samt tillämpliga tester i del 5 kapitlen I, II och III i bilaga II.

iv)

För hästdjur, testerna i del 4 i bilaga II.

b)

Alla tester som avses i led a ska utföras i officiella laboratorier.

Artikel 25

Tillstånd att utföra laboratorietester i karantänstall på nötkreatur, svin, får och getter som är donatordjur

1.   Den behöriga myndigheten får tillåta att följande tester som avses i bilaga II utförs på prover som tas i karantänstallet:

a)

När det gäller nötkreatur, de tester som avses i del 1 kapitel I punkt 1 b i den bilagan.

b)

När det gäller svin, de tester som avses i del 2 kapitel I punkt 1 b i den bilagan.

c)

När det gäller får och getter, de tester som avses i del 3 kapitel I punkt 1 c i den bilagan.

2.   Om den behöriga myndigheten har beviljat de tillstånd som avses i punkt 1 ska följande villkor vara uppfyllda:

a)

Perioden i karantänstallet får inte inledas före dagen för provtagningen för de tester som avses i punkt 1 a, b och c.

b)

Om resultaten av något av de tester som avses i punkt 1 är positiva ska det berörda djuret omedelbart avlägsnas från karantänstallet.

c)

Om något djur vid gruppkarantän visar sig vara positivt i ett test som avses i punkt 1 får karantänen i karantänstallet inte inledas för de kvarvarande djuren förrän det djur som visade sig vara positivt har avlägsnats från karantänstallet.

Avsnitt 4

Djurhälsokrav för samling, produktion, bearbetning, lagring och andra förfaranden som rör avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur

Artikel 26

Aktörernas skyldigheter vad gäller djurhälsokrav för samling, produktion, bearbetning och lagring av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur

Aktörerna ska säkerställa att sändningar av sperma, oocyter och embryon från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur förflyttas till andra medlemsstater endast om de uppfyller de djurhälsokrav för samling, produktion, bearbetning och lagring av avelsmaterial som anges i bilaga III.

Avsnitt 5

Djurhälsokrav för transport av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur

Artikel 27

Stationsveterinärernas och de ansvariga veterinärernas ansvar för att se till att djurhälsokraven för transport av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur är uppfyllda

1.   Om avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur flyttas till en annan medlemsstat eller till en anläggning för bearbetning av avelsmaterial eller en station för lagring av avelsmaterial inom samma medlemsstat ska stationsveterinären eller den ansvariga veterinären säkerställa att

a)

transportbehållarna förseglas och numreras innan de avsänds från den godkända anläggningen för avelsmaterial,

b)

det märke på strån eller andra förpackningar som anbringats i enlighet med artikel 10 överensstämmer med det nummer som angetts antingen i djurhälsointyget eller i egenförsäkran och på den behållare i vilken avelsmaterialet transporteras.

2.   Den försegling som avses i punkt 1 a och som anbringas på stationsveterinärens eller den ansvariga veterinärens ansvar får bytas ut av den officiella veterinären.

Artikel 28

Aktörernas ansvar för att se till att djurhälsokraven för transport av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur är uppfyllda

1.   Aktörerna får flytta sperma, oocyter och embryon från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur till en annan medlemsstat endast om följande villkor är uppfyllda:

a)

Bara en typ av avelsmaterial från en enda art placeras i transportbehållaren.

b)

Den transportbehållare som avses i led a

i)

har rengjorts och antingen desinficerats eller steriliserats före användning, eller är en engångsbehållare,

ii)

har fyllts med ett kylmedium som inte tidigare har använts för andra produkter.

2.   Genom undantag från punkt 1 får aktörerna placeras sperma, oocyter och embryon från samma art i samma transportbehållare, under förutsättning att

a)

de strån eller andra förpackningar i vilka avelsmaterialet placeras är noggrant och hermetiskt förslutna,

b)

avelsmaterial av olika slag är fysiskt åtskilda från varandra i separata behållare eller placeras i dubbla skyddsförpackningar.

3.   Genom undantag från punkterna 1 och 2 får aktörerna placera sperma, oocyter och embryon från får och getter i samma transportbehållare.

Artikel 29

Aktörernas kompletterande ansvar för transport av sperma från nötkreatur, svin, får och getter

Om aktörerna till en annan medlemsstat flyttar sändningar av sperma från nötkreatur, svin, får eller getter som samlats från mer än ett donatordjur och som placeras i ett enda strå eller en enda annan förpackning ska de

a)

säkerställa att sperman samlas och avsänds från en enda spermasamlingsstation eller, vid tillämpning av de undantag som föreskrivs i artiklarna 13 och 14, en enda anläggning där den samlades,

b)

ha förfaranden för bearbetning av sperman som säkerställer dess spårbarhet i enlighet med artiklarna 10 och 19.

KAPITEL 2

Djurhälsointyg, egenförsäkran och anmälan av förflyttning avseende avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur

Artikel 30

Bestämmelser om utfärdande av djurhälsointyg

1.   Före utfärdandet av ett djurhälsointyg för förflyttning av sändningar av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur mellan medlemsstaterna ska den officiella veterinären göra följande:

a)

En visuell undersökning av transportbehållaren för att kontrollera om de krav som avses i artikel 28 är uppfyllda och för att

i)

kontrollera den försegling och det nummer som stationsveterinären eller den ansvariga veterinären har anbringat på transportbehållaren enligt artikel 27.1 a, eller

ii)

vid behov kontrollera det avelsmaterial som placeras i transportbehållaren, och efter denna kontroll försegla och numrera transportbehållaren.

b)

En dokumentkontroll avseende de uppgifter som stationsveterinären eller den ansvariga veterinären har lämnat för att säkerställa att

i)

den information som intyget gäller styrks genom de journaler som förts i enlighet med artikel 8,

ii)

det märke på strån eller andra förpackningar som har anbringats i enlighet med artikel 10 överensstämmer med det nummer som angetts i djurhälsointyget och på den behållare i vilken avelsmaterialet transporteras,

iii)

de krav som avses i del III kapitel 1 är uppfyllda.

2.   Den officiella veterinären ska göra de kontroller och undersökningar som föreskrivs i punkt 1 samt utfärda djurhälsointyget inom 72 timmar före tidpunkten för avsändning av sändningen av avelsmaterial.

3.   Djurhälsointyget ska vara giltigt i tio dagar från dagen för utfärdandet.

Artikel 31

Information som ska ingå i djurhälsointyget för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som förflyttas mellan medlemsstaterna

Djurhälsointygen för förflyttning av sändningar av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur mellan medlemsstaterna ska åtminstone innehålla den information som anges i punkt 1 i bilaga IV.

Artikel 32

Krav på egenförsäkran för förflyttningar av sändningar av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur till och från anläggningar för bearbetning av avelsmaterial

1.   Om en aktör som driver en godkänd anläggning för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur låter en anläggning för bearbetning av avelsmaterial bearbeta avelsmaterial ska den aktören säkerställa att en egenförsäkran åtföljer sändningen av avelsmaterialet under transporten till och från anläggningen för bearbetning av avelsmaterial.

2.   En aktör som driver en godkänd anläggning för avelsmaterial ska säkerställa att den egenförsäkran som avses i punkt 1 åtminstone innehåller följande information:

a)

Namn på och adress till den godkända anläggning för avelsmaterial där avelsmaterialet har samlats eller producerats.

b)

Namn på och adress till den anläggning för bearbetning av avelsmaterial till vilken avelsmaterialet flyttas för bearbetning.

c)

Datum för förflyttning av sändningen av avelsmaterial till och från en anläggning för bearbetning av avelsmaterial.

d)

Typ av avelsmaterial och kvantitet.

e)

Märkning av avelsmaterialet enligt kraven i artikel 10.

Artikel 33

Krav på aktörernas förhandsanmälan av förflyttning av sändningar av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur mellan medlemsstaterna

Om sändningar av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur förflyttas till en annan medlemsstat ska de aktörer som driver godkända anläggningar för avelsmaterial, sådana anläggningar där får och getter hålls och som avses i artikel 13 eller sådana avgränsade anläggningar som avses i artikel 14 i förväg anmäla den planerade förflyttningen av dessa sändningar av avelsmaterial till den behöriga myndigheten i sin ursprungsmedlemsstat.

Artikel 34

Information som krävs för anmälan av förflyttningar av sändningar av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur mellan medlemsstaterna

De aktörer som lämnar in en anmälan till den behöriga myndigheten i sin ursprungsmedlemsstat enligt artikel 33 ska till den behöriga myndigheten lämna den information om varje sändning av avelsmaterial som ska förflyttas till en annan medlemsstat som föreskrivs i

a)

punkt 1 a–f i bilaga IV, om avelsmaterialet åtföljs av ett djurhälsointyg, eller

b)

artikel 32.2, om avelsmaterialet åtföljs av en egenförsäkran.

Artikel 35

Nödrutiner för anmälan av förflyttningar av sändningar av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur mellan medlemsstaterna vid strömavbrott och andra störningar av Imsoc

1.   Vid strömavbrott och andra störningar av Imsoc ska den behöriga myndigheten på ursprungsorten för den sändning av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som ska förflyttas till en annan medlemsstat anmäla förflyttningen av sändningen per fax eller e-post till kommissionen och till den behöriga myndigheten på destinationsorten.

2.   Den anmälan som avses i punkt 1 ska göras av den behöriga myndigheten på ursprungsorten för sändningen av avelsmaterial i enlighet med de beredskapsarrangemang som ska tillämpas när någon funktion i Imsoc inte är tillgänglig.

KAPITEL 3

Djurhälsokrav, utfärdande av djurhälsointyg och anmälan avseende avelsmaterial från andra djur än nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur

Artikel 36

Djurhälsokrav för förflyttning av avelsmaterial från hundar och katter till andra medlemsstater

Aktörerna får till andra medlemsstater flytta sperma, oocyter och embryon från hundar (Canis lupus familiaris) och katter (Felis silvestris catus) endast om följande villkor är uppfyllda:

a)

Djuren har fötts och sedan födseln vistats i unionen eller har förts in till unionen i enlighet med kraven för införsel till unionen.

b)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med rabiesvirus inte har bekräftats under minst 30 dagar före dagen för samlingen av sperman, oocyterna eller embryona.

c)

Djuren uppvisade inte några symtom på sjukdom den dag då sperman, oocyterna eller embryona samlades in.

d)

Djuren är märkta genom implantering av en transponder eller genom en klart läslig tatuering i enlighet med artikel 17.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 (17) eller identifieras i enlighet med artikel 70 i förordning (EU) 2019/2035.

e)

Djuren har vaccinerats mot rabies i enlighet med giltighetskraven i del 1 i bilaga VII till delegerad förordning (EU) 2020/688.

f)

Djuren har genomgått alla de förebyggande hälsoåtgärder mot andra sjukdomar eller infektioner än rabies som anges i del 2 i bilaga VII till delegerad förordning (EU) 2020/688.

g)

Djuren har inte använts för naturlig avel under minst 30 dagar före dagen för samlingen av sperman, oocyterna eller embryona och under samlingsperioden.

Artikel 37

Djurhälsokrav för förflyttning till andra medlemsstater mellan avgränsade anläggningar av avelsmaterial från andra hållna landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur

Aktörer som driver avgränsade anläggningar får flytta avelsmaterial från andra landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som hålls på sådana anläggningar till avgränsade anläggningar i andra medlemsstater endast om donatordjuren

a)

har fötts och sedan födseln vistats i unionen eller har förts in till unionen i enlighet med kraven för införsel till unionen,

b)

har vistats på en enda avgränsad ursprungsanläggning under minst 30 dagar före dagen för samlingen av sperman, oocyterna eller embryona,

c)

inte kommer från och inte har varit i kontakt med djur från en anläggning i en restriktionszon som upprättats på grund av förekomst av en sjukdom i kategori A eller en ny sjukdom av betydelse för dessa hållna landlevande djurs art,

d)

kommer från en anläggning där ingen sjukdom i kategori D av betydelse för den arten har rapporterats under minst 30 dagar före dagen för samlingen av sperman, oocyterna eller embryona,

e)

identifieras och registreras i enlighet med bestämmelserna för den avgränsade anläggningen,

f)

i möjligaste mån inte har använts för naturlig avel under minst 30 dagar före dagen för den första samlingen och under perioden för samling av sperma, oocyter eller embryon avsedda för förflyttning till en annan medlemsstat,

g)

har undersökts kliniskt av den veterinär på anläggningen som ansvarar för den verksamhet som bedrivs på den avgränsade anläggningen, och uppvisar inga symtom på sjukdom den dag då sperman, oocyterna eller embryona samlas.

Artikel 38

Djurhälsokrav för förflyttning av avelsmaterial från djur av familjerna Camelidae och Cervidae till andra medlemsstater

Aktörerna får till andra medlemsstater flytta avelsmaterial från djur av familjerna Camelidae eller Cervidae endast om följande villkor är uppfyllda:

a)

Djuren har fötts och sedan födseln vistats i unionen eller har förts in till unionen i enlighet med kraven för införsel till unionen.

b)

Djuren har vistats på en enda ursprungsanläggning under minst 30 dagar före dagen för samlingen av sperman, oocyterna eller embryona.

c)

Djuren kommer inte från och har inte varit i kontakt med djur från en anläggning i en restriktionszon som upprättats på grund av förekomst av en sjukdom i kategori A eller en ny sjukdom av betydelse för dessa hållna landlevande djurs art.

d)

Djuren kommer från en anläggning där det under minst tolv månader före dagen för samlingen av sperman, oocyterna eller embryona

i)

har genomförts ett övervakningsprogram för påvisande av infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) i enlighet med del 2 eller 3 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/688,

ii)

där inga djur av familjen Camelidae eller Cervidae som inte uppfyller de krav som avses i led i har förts in, och

iii)

där det vid misstanke om infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) har utförts undersökningar och där sjukdomen uteslutits.

e)

Djuren kommer från en anläggning

i)

där infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis inte har rapporterats under minst 42 dagar före dagen för samlingen av sperman, oocyterna eller embryona, och

ii)

där, om det gäller djur av familjen Camelidae, alla djur som vistas på anläggningen med negativt resultat har genomgått ett test för infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis enligt del 1 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688 på prover som togs under de 30 dagarna före dagen för samlingen av sperman, oocyterna eller embryona.

f)

Djuren kommer från en anläggning där infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit inte har rapporterats under minst 30 dagar före dagen för samlingen av sperman, oocyterna eller embryona.

g)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med EHD-virus inte har rapporterats inom en radie på 150 km kring anläggningen under minst två år före dagen för samlingen av sperman, oocyterna eller embryona.

h)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med rabiesvirus inte har bekräftats under minst 30 dagar före dagen för samlingen av avelsmaterialet.

i)

Djuren kommer från en anläggning där mjältbrand inte har rapporterats under minst 15 dagar före dagen för samlingen av sperman, oocyterna eller embryona.

j)

Djuren kommer från en anläggning där surra (Trypanosoma evansi)

i)

inte har rapporterats under minst 30 dagar före dagen för samlingen av sperman, oocyterna eller embryona, eller

ii)

har bekräftats under de två föregående åren, men där anläggningen efter det senaste utbrottet av den sjukdomen omfattades av restriktioner för förflyttning tills

de smittade djuren hade avlägsnats från anläggningen och

de kvarvarande djuren på anläggningen med negativt resultat hade genomgått ett test för surra (Trypanosoma evansi) enligt del 3 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688 som utförts på prover som togs minst sex månader efter den dag då de smittade djuren hade avlägsnats från anläggningen.

k)

Djuren uppfyller hälsokraven vad gäller infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) i del 5 kapitel II i bilaga II.

l)

Djuren har inte varit i kontakt med djur som inte uppfyllde kraven i led a och leden c–k under den uppehållsperiod på minst 30 dagar som anges i led b.

m)

Djuren har undersökts kliniskt av en veterinär och uppvisade inte några symtom på sjukdom den dag då sperman, oocyterna eller embryona samlades in.

n)

Djuren identifieras i enlighet med artikel 73.1 eller 73.2 eller i enlighet med 74 i förordning (EU) 2019/2035.

o)

Djuren har inte använts för naturlig avel under minst 30 dagar före dagen för samlingen av sperman, oocyterna eller embryona och under samlingsperioden.

Artikel 39

Bestämmelser om utfärdande av djurhälsointyg

1.   Före undertecknandet av ett djurhälsointyg för förflyttning av sändningar av avelsmaterial från hundar eller katter mellan medlemsstaterna ska den officiella veterinären göra följande:

a)

En visuell undersökning av transportbehållaren för att

i)

kontrollera den försegling och det nummer som aktören har anbringat på transportbehållaren, eller

ii)

vid behov kontrollera det avelsmaterial som placeras i transportbehållaren, och efter denna kontroll försegla och numrera transportbehållaren.

b)

En dokumentkontroll avseende de uppgifter som aktören har lämnat för att säkerställa att

i)

den information som intyget gäller styrks genom de journaler som förts på anläggningen,

ii)

det märke på strån eller andra förpackningar som har anbringats i enlighet med artikel 11 överensstämmer med det nummer som angetts i djurhälsointyget och på den behållare i vilken avelsmaterialet transporteras,

iii)

de krav som avses i artikel 36 är uppfyllda.

2.   Före undertecknandet av ett djurhälsointyg för förflyttning av sändningar av avelsmaterial från andra landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur som hålls på avgränsade anläggningar ska den officiella veterinären göra följande:

a)

En visuell undersökning av transportbehållaren för att

i)

kontrollera den försegling och det nummer som den veterinär på anläggningen som ansvarar för den verksamhet som bedrivs på den avgränsade anläggningen har anbringat på transportbehållaren, eller

ii)

vid behov kontrollera det avelsmaterial som placeras i transportbehållaren, och efter denna kontroll försegla och numrera transportbehållaren.

b)

En dokumentkontroll avseende de uppgifter som den veterinär på anläggningen som ansvarar för den verksamhet som bedrivs på den avgränsade anläggningen har lämnat för att säkerställa att

i)

den information som intyget gäller styrks genom de journaler som förts på den avgränsade anläggningen,

ii)

det märke på strån eller andra förpackningar som har anbringats i enlighet med artikel 11 överensstämmer med det nummer som angetts i djurhälsointyget och på den behållare i vilken avelsmaterialet transporteras,

iii)

de krav som avses i artikel 37 är uppfyllda.

3.   Före undertecknandet av ett djurhälsointyg för förflyttning av sändningar av avelsmaterial från djur av familjen Camelidae eller Cervidae mellan medlemsstaterna ska den officiella veterinären göra följande:

a)

En visuell undersökning av transportbehållaren för att

i)

kontrollera den försegling och det nummer som aktören har anbringat på transportbehållaren, eller

ii)

vid behov kontrollera det avelsmaterial som placeras i transportbehållaren, och efter denna kontroll försegla och numrera transportbehållaren.

b)

En dokumentkontroll avseende de uppgifter som aktören har lämnat för att säkerställa att

i)

den information som intyget gäller styrks genom de journaler som förts på anläggningen,

ii)

det märke på strån eller andra förpackningar som har anbringats i enlighet med artikel 11 överensstämmer med det nummer som angetts i djurhälsointyget och på den behållare i vilken avelsmaterialet transporteras,

iii)

de krav som avses i artikel 38 är uppfyllda.

4.   Den officiella veterinären ska göra de kontroller och undersökningar som föreskrivs i punkterna 1, 2 och 3 samt utfärda djurhälsointyget inom 72 timmar före tidpunkten för avsändning av sändningen av avelsmaterial.

5.   Det djurhälsointyg som föreskrivs i punkterna 1, 2 och 3 ska vara giltigt i tio dagar från dagen för utfärdandet.

Artikel 40

Krav på utfärdande av djurhälsointyg för förflyttning mellan medlemsstaterna av sändningar av avelsmaterial från andra hållna landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur

Djurhälsointygen för förflyttning mellan medlemsstaterna av sändningar av avelsmaterial från hundar och katter och från andra landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur som hålls på avgränsade anläggningar eller från djur av familjen Camelidae eller Cervidae ska åtminstone innehålla den information som anges i punkt 2 i bilaga IV.

Artikel 41

Krav på aktörernas förhandsanmälan av förflyttningar mellan medlemsstaterna av sändningar av avelsmaterial från andra hållna landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur

Om sändningar av avelsmaterial från hundar eller katter, från andra landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur som hålls på avgränsade anläggningar eller från djur av familjen Camelidae eller Cervidae förflyttas till en annan medlemsstat ska aktören i förväg anmäla den planerade förflyttningen av dessa sändningar av avelsmaterial till den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten.

Artikel 42

Information som krävs för anmälan av förflyttningar mellan medlemsstaterna av sändningar av avelsmaterial från andra hållna landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur

De aktörer som enligt artikel 41 är skyldiga att anmäla sändningar till den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten ska till den behöriga myndigheten lämna den information om varje sändning av avelsmaterial som ska förflyttas till en annan medlemsstat som föreskrivs i punkt 2 a–f i bilaga IV.

Artikel 43

Nödrutiner för anmälan av förflyttningar av sändningar av avelsmaterial från andra hållna landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur mellan medlemsstaterna vid strömavbrott och andra störningar av Imsoc

1.   Vid strömavbrott och andra störningar av Imsoc ska den behöriga myndigheten på ursprungsorten för den sändning av avelsmaterial från hundar eller katter, från andra landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur som hålls på avgränsade anläggningar eller från djur av familjen Camelidae eller Cervidae som ska förflyttas till en annan medlemsstat anmäla förflyttningen av sändningen per fax eller e-post till kommissionen och till den behöriga myndigheten på destinationsorten.

2.   Den anmälan som avses i punkt 1 ska göras av den behöriga myndigheten på ursprungsorten för sändningen av avelsmaterial i enlighet med de beredskapsarrangemang som ska tillämpas när någon funktion i Imsoc inte är tillgänglig.

KAPITEL 4

Kompletterande bestämmelser för de behöriga myndigheternas beviljande av undantag för avelsmaterial

Artikel 44

Kompletterande bestämmelser för de behöriga myndigheternas beviljande av undantag för avelsmaterial avsett för vetenskapliga ändamål

1.   Ursprungsmedlemsstaternas behöriga myndigheter får bevilja undantag för förflyttning till en annan medlemsstat av avelsmaterial avsett för vetenskapliga ändamål som inte uppfyller djurhälsokraven i kapitel 1 eller 3, under förutsättning att den aktör som driver den avsändande anläggningen har fått skriftligt förhandsgodkännande från den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten om att sändningen av avelsmaterial godtas.

2.   Destinationsmedlemsstatens behöriga myndighet får godta en sådan sändning av avelsmaterial som avses i punkt 1 endast om den aktör som driver den destinationsanläggning som ska ta emot avelsmaterialet säkerställer att avelsmaterialet endast används för vetenskapliga ändamål under sådana förhållanden som förhindrar spridning av sjukdomar i kategori D.

Artikel 45

Kompletterande bestämmelser för de behöriga myndigheternas beviljande av undantag för avelsmaterial som flyttas till genbanker i en annan medlemsstat

1.   Ursprungsmedlemsstaternas behöriga myndigheter får bevilja undantag för förflyttning av avelsmaterial till genbanker i en annan medlemsstat, under förutsättning att den aktör som driver den avsändande anläggningen har fått skriftligt förhandsgodkännande från destinationsmedlemsstatens behöriga myndighet om att den godtar sändningen av avelsmaterial från

a)

utrotningshotade raser som inte uppfyller djurhälsokraven i kapitel 1, eller

b)

andra landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som hålls på avgränsade anläggningar och som inte uppfyller djurhälsokraven i artikel 37.

2.   Destinationsmedlemsstatens behöriga myndighet får godta en sådan sändning av avelsmaterial som avses i punkt 1 endast under förutsättning att

a)

den aktör som driver den genbank som ska ta emot avelsmaterialet säkerställer att det endast används för ex situ-bevarande och hållbar användning av genetiska resurser från sådana hållna landlevande djur för vilka den mottagande genbanken har inrättats,

b)

den har tillräcklig information, inklusive information från ursprungsmedlemsstatens behöriga myndighet eller resultat av tester, eller behandlar avelsmaterialet så att den kan undvika spridning av mul- och klövsjuka, infektion med boskapspest och andra förtecknade sjukdomar.

Artikel 46

Bestämmelser om och information som ska ingå i egenförsäkran för avelsmaterial som är avsett för vetenskapliga ändamål eller som ska förflyttas till genbanker i en annan medlemsstat

1.   Om avelsmaterial som är avsett för vetenskapliga ändamål eller för lagring i genbanker ska flyttas till en annan medlemsstat ska den aktör som driver den avsändande anläggningen säkerställa att en egenförsäkran åtföljer avelsmaterialet under transporten till destinationsorten.

2.   Den aktör som driver den avsändande anläggningen ska säkerställa att den egenförsäkran som föreskrivs i punkt 1 åtminstone innehåller följande information:

a)

Avsändarens och mottagarens namn och adress.

b)

Avsändningsplatsens och destinationsortens namn och adress.

c)

Om avelsmaterialet flyttats till och från en anläggning för bearbetning av avelsmaterial, datum för dessa förflyttningar.

d)

Avelsmaterialets typ och donatordjurens art.

e)

Antal strån eller andra förpackningar i den sändning som ska avsändas.

f)

Följande information som gör det möjligt att identifiera avelsmaterialet:

i)

Den märkning som anbringats på stråna eller de andra förpackningarna.

ii)

Plats och datum för samling eller produktion av avelsmaterialet.

g)

Tillgängliga resultat av de tester som avses i artikel 45.2 b.

Artikel 47

Aktörernas förhandsanmälan av förflyttningar av avelsmaterial som är avsett för vetenskapliga ändamål eller för genbanker mellan medlemsstaterna

Om avelsmaterial som är avsett för vetenskapliga ändamål eller för lagring i genbanker flyttas till en annan medlemsstat ska den aktör som driver den avsändande anläggningen i förväg anmäla den planerade förflyttningen av detta avelsmaterial till den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten för sändningen samt lämna den information som anges i artikel 46.2 a–g.

Artikel 48

Nödrutiner för anmälan av förflyttningar av avelsmaterial som är avsett för vetenskapliga ändamål eller för genbanker mellan medlemsstaterna vid strömavbrott och andra störningar av Imsoc

1.   Vid strömavbrott och andra störningar av Imsoc ska den behöriga myndigheten på ursprungsorten för den sändning av avelsmaterial som är avsett för vetenskapliga ändamål eller för lagring i genbanker anmäla förflyttningen av sändningen per fax eller e-post till kommissionen och till den behöriga myndigheten på destinationsorten.

2.   Den anmälan som avses i punkt 1 ska göras av den behöriga myndigheten på ursprungsorten för sändningen av avelsmaterial i enlighet med de beredskapsarrangemang som ska tillämpas när någon funktion i Imsoc inte är tillgänglig.

DEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 49

Övergångsbestämmelser

1.   Spermasamlingsstationer, spermalagringsstationer, embryosamlingsgrupper och embryoproduktionsgrupper som har godkänts före den 21 april 2021 i enlighet med direktiven 88/407/EEG, 89/556/EEG, 90/429/EEG och 92/65/EEG, till vilka hänvisning görs i artikel 270.2 sjätte, sjunde, åttonde och tolfte strecksatserna i förordning (EU) 2016/429, ska anses ha godkänts i enlighet med denna förordning.

De ska i alla andra avseenden omfattas av bestämmelserna i den här förordningen och i förordning (EU) 2016/429.

2.   Strån och andra förpackningar i vilka sperma, oocyter eller embryon placeras, lagras och transporteras, oavsett om de är åtskilda eller inte åtskilda i individuella doser, och som har märkts före den 21 april 2021 i enlighet med direktiven 88/407/EEG, 89/556/EEG, 90/429/EEG och 92/65/EEG ska anses ha märkts i enlighet med den här förordningen.

3.   Djurhälsointyg som har utfärdats före den 21 april 2021 i enlighet med direktiven 88/407/EEG, 89/556/EEG, 90/429/EEG och 92/65/EEG ska anses ha utfärdats i enlighet med den här förordningen.

Artikel 50

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 21 april 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2019.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2)  Rådets direktiv 88/407/EEG av den 14 juni 1988 om djurhälsokrav som är tillämpliga vid handel inom gemenskapen med och import av sperma från tamdjur av nötkreatur (EGT L 194, 22.7.1988, s. 10).

(3)  Rådets direktiv 89/556/EEG av den 25 september 1989 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och import från tredje land av embryon från tamdjur av nötkreatur (EGT L 302, 19.10.1989, s. 1).

(4)  Rådets direktiv 90/429/EEG av den 26 juni 1990 om djurhälsokrav som är tillämpliga vid handel inom gemenskapen med och import av sperma från tamdjur av svin (EGT L 224, 18.8.1990, s. 62).

(5)  Rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och embryon som inte faller under de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler som avses i bilaga A.I till direktiv 90/425/EEG (EGT L 268, 14.9.1992, s. 54).

(6)  http://www.oie.int/index.php?id=169&L=0&htmfile=chapitre_coll_semen.htm

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).

(8)  https://www.icar.org/

(9)  Kommissionens beslut 2003/24/EG av den 30 december 2002 om att utveckla ett integrerat veterinärdatasystem (EGT L 8, 14.1.2003, s. 44).

(10)  Kommissionens beslut 2004/292/EG av den 30 mars 2004 om idrifttagande av systemet Traces och om ändring av beslut 92/486/EEG (EUT L 94, 31.3.2004, s. 63).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 av den 8 juni 2016 om avelstekniska och genealogiska villkor för avel, handel med och införsel till unionen av renrasiga avelsdjur, hybridavelssvin och avelsmaterial från dem och om ändring av förordning (EU) nr 652/2014, rådets direktiv 89/608/EEG och 90/425/EEG och om upphävande av vissa akter med avseende på djuravel (förordningen om djuravel) (EUT L 171, 29.6.2016, s. 66).

(13)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 av den 3 december 2018 om tillämpningen av vissa bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdom för kategorier av förtecknade sjukdomar och om fastställande av en förteckning över djurarter och grupper av djurarter som utgör en betydande risk för spridning av dessa förtecknade sjukdomar (EUT L 308, 4.12.2018, s. 21).

(14)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 av den 28 juni 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg (EUT L 314, 5.12.2019, s. 115).

(15)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status för vissa förtecknade och nya sjukdomar (se sidan 211 i detta nummer av EUT).

(16)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/688 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller djurhälsokrav för förflyttning av landlevande djur och kläckägg inom unionen (se sidan 140 i detta nummer av EUT).

(17)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 av den 12 juni 2013 om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om upphävande av förordning (EG) nr 998/2003 (EUT L 178, 28.6.2013, s. 1).


BILAGA I

BESTÄMMELSER OM SAMLING, PRODUKTION, BEARBETNING OCH LAGRING AV AVELSMATERIAL FRÅN NÖTKREATUR, SVIN, FÅR, GETTER OCH HÄSTDJUR ENLIGT DEL II KAPITEL 1

DEL 1

KRAV FÖR SPERMASAMLINGSSTATIONER ENLIGT ARTIKEL 4

1.

Stationsveterinärens ansvar enligt artikel 4.1 a i ska bestå av följande:

a)

Stationsveterinären ska säkerställa att

i)

det på spermasamlingsstationen endast hålls djur som inte har använts för naturlig avel under minst 30 dagar före dagen för den första spermasamlingen och under samlingsperioden,

ii)

det på spermasamlingsstationen förs journaler i enlighet med kraven i artikel 8.1 a,

iii)

obehöriga personer inte får tillträde,

iv)

besökare med tillstånd uppfyller djurhälso- och biosäkerhetskraven i led c i,

v)

varje enskild dos av sperma är tydligt märkt i enlighet med kraven i artikel 10,

vi)

sperman samlas, bearbetas och lagras enbart i lokaler som är särskilt avsedda för detta ändamål och under stränga hygieniska förhållanden,

vii)

endast sperma som samlats på en spermasamlingsstation bearbetas och lagras på den spermasamlingsstationen, och sperman inte kommer i kontakt med några andra sändningar av avelsmaterial med lägre hälsostatus,

viii)

alla instrument som kommer i kontakt med sperman eller donatordjuret vid samling och bearbetning av sperma rengörs och antingen desinficeras eller steriliseras före användning, såvida inte nya engångsinstrument används,

ix)

det på spermasamlingsstationen, i fråga om hästdjur, när den är belägen inom en registrerad anläggning som också har en station för artificiell insemination eller för naturlig betäckning, görs en strikt åtskillnad mellan instrument och utrustning som kommer i kontakt med donatordjur, deras sperma och andra djur som hålls på spermasamlingsstationen och den sperma, de instrument och den utrustning som används för artificiell insemination eller naturlig betäckning.

x)

de biologiska produkter av animaliskt ursprung som används vid bearbetningen av sperma, inklusive spädningsvätskor, tillsatser eller skyddande ämnen, framställs från källor som inte utgör någon djurhälsorisk eller som har behandlats före användning så att en sådan risk undviks,

xi)

lagrings- och transportbehållarna rengörs och antingen desinficeras eller steriliseras före varje påfyllning, såvida inte nya engångsbehållare används,

xii)

de kylmedier som används för att bevara eller lagra sperman inte tidigare har använts för andra produkter,

xiii)

den personal som är anställd på spermasamlingsstationen har fått lämplig utbildning om desinficerings- och hygienrutiner som förhindrar sjukdomsspridning.

b)

Genom undantag från led a vii får stationsveterinären tillåta att sperma som inte har samlats på en spermasamlingsstation bearbetas på spermasamlingsstationen, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

i)

Sperman samlas från djur som uppfyller följande krav i bilaga II:

Om det gäller nötkreatur, kraven i del 1 kapitel I punkt 1 b och i tillämpliga fall i del 5 kapitlen I, II och III i den bilagan.

Om det gäller svin, kraven i del 2 kapitel I punkt 1 b och i tillämpliga fall i del 5 kapitlen I och IV i den bilagan.

Om det gäller får och getter, kraven i del 3 kapitel I punkt 1 c och i tillämpliga fall i del 5 kapitlen I, II och III i den bilagan.

Om det gäller hästdjur, kraven i del 4 kapitel I punkt 1 a i den bilagan.

ii)

Sperman bearbetas med separat utrustning eller vid en annan tidpunkt än sperma som är avsedd att flyttas till en annan medlemsstat och utrustningen i det senare fallet rengörs och steriliseras efter användning.

iii)

Sperman flyttas inte till någon annan medlemsstat och kommer inte vid någon tidpunkt i kontakt med sperma som är avsedd att flyttas till en annan medlemsstat och lagras inte tillsammans med sådan sperma.

iv)

Sperman identifieras genom en annan märkning än den märkning som avses i led a v.

c)

Stationsveterinären

i)

ska fastställa djurhälso- och biosäkerhetskrav för verksamheten vid spermasamlingsstationen och vidta åtgärder som säkerställer att dessa krav uppfylls, och

ii)

får på spermasamlingsstationen endast godta djur av de arter vars sperma ska samlas.

d)

Genom undantag från led c ii får stationsveterinären tillåta att andra hållna djur än nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur sätts in på spermasamlingsstationen, under förutsättning att de inte utgör någon infektionsrisk för de arter vars sperma ska samlas och att de uppfyller de djurhälso- och biosäkerhetskrav som avses i led c i.

e)

Stationsveterinären vid en spermasamlingsstation för hästdjur som är belägen inom en registrerad anläggning som också har en station för artificiell insemination eller för naturlig betäckning ska säkerställa att hästdjur som sätts in på anläggningen uppfyller kraven i artikel 23.1 a–c och får, i de fall då det inte kan uteslutas att donatorhingstar kommer i direkt kontakt med hästdjur av honkön eller kastrerade hingstar som används för s.k. teasing eller med okastrerade hingstar som används på anläggningen utanför spermasamlingsstationen för naturlig betäckning, besluta att dessa hästdjur av honkön och hankön ska uppfylla alla krav i artikel 23.1.

2.

De krav på lokaler, utrustning och driftsrutiner som avses i artikel 4.1 b i ska för spermasamlingsstationen bestå av följande:

a)

Spermasamlingsstationen ska åtminstone ha följande:

i)

Låsbart utrymme för inhysning av djuren och, om så krävs, ett motionsområde för hästdjur som är fysiskt åtskilt från utrymmen för spermasamling och från de rum där sperma bearbetas respektive lagras.

ii)

Lokaler för isolering av djur som inte har klarat de tester som avses i bilaga II till denna förordning eller som uppvisar symtom eller tecken på någon sjukdom i kategori D av betydelse för nötkreatur, svin, får getter eller hästdjur, vilka inte har någon direkt förbindelse med den normala inhysning av djuren som avses i led i.

iii)

Utrymmen för spermasamling, som får vara belägna utomhus om de skyddas mot ogynnsamma väderförhållanden, som är utrustade med halksäkert underlag på och kring platsen för spermasamling.

iv)

Ett separat rum för rengöring och desinficering eller sterilisering av utrustning.

v)

Ett rum för bearbetning av sperma, åtskilt från de utrymmen där sperma samlas och från det rum för rengöring av utrustning som avses i led iv, vilket inte nödvändigtvis behöver finnas på samma plats.

vi)

Ett rum för lagring av sperma, vilket inte nödvändigtvis behöver finnas på samma plats. Rummet för lagring av sperma ska vara utrustat med den installation som krävs för att lagra avelsmaterial och ska vara konstruerat på ett sådant sätt att det skyddar avelsmaterialet och installationen från ogynnsamma väderförhållanden och miljöpåverkan.

b)

Spermasamlingsstationen ska vara konstruerad eller isolerad på ett sådant sätt att kontakt med tamdjur utanför stationen förhindras.

c)

Spermasamlingsstationen ska, med undantag av kontorsutrymmen och, i fråga om hästdjur, motionsområdet, vara konstruerad på ett sådant sätt att den lätt kan rengöras och desinficeras.

d)

Spermasamlingsstationen ska vara konstruerad på ett sådant sätt att tillträde för obehöriga personer effektivt förhindras.

DEL 2

KRAV FÖR GODKÄNNANDE AV EN EMBRYOSAMLINGSGRUPP ENLIGT ARTIKEL 4

1.

Den ansvariga veterinärens ansvar enligt artikel 4.1 a ii ska för en embryosamlingsgrupp bestå av följande:

a)

Den ansvariga veterinären ska ansvara för all verksamhet som bedrivs av embryosamlingsgruppen, bland annat följande:

i)

Kontroll av donatordjurens identitet och hälsostatus.

ii)

Klinisk undersökning och operation av donatordjur.

iii)

Desinficerings- och hygienrutiner, inklusive förfaranden som säkerställer transport av embryon till laboratoriet på ett hygieniskt och säkert sätt.

iv)

Journalföring enligt kraven i artikel 8.1 b.

v)

Märkning av strån och andra förpackningar där embryon placeras i enlighet med kraven i artikel 10.1 och 10.5.

vi)

Utbildning om desinficerings- och hygienrutiner som förhindrar sjukdomsspridning för embryosamlingsgruppens medlemmar.

b)

Den ansvariga veterinären ska fastställa djurhälso- och biosäkerhetskrav för embryosamlingsgruppens verksamhet samt åtgärder som säkerställer att dessa krav uppfylls, inklusive testning av prover inom ramen för ett system för kvalitetskontroll.

2.

De lokaler, den utrustning och de driftsrutiner som avses i artikel 4.1 b ii ska för embryosamlingsgruppen uppfylla följande krav i leden a och b:

a)

Embryosamlingsgruppen ska ha tillgång till ett laboratorium där embryon kan undersökas, bearbetas och förpackas med lämplig utrustning. Laboratoriet ska antingen vara

i)

ett fast laboratorium med

ett rum där embryon kan bearbetas och som är fysiskt åtskilt från det utrymme som används för att hantera donatordjuren vid samlingen,

ett rum eller utrymme för rengöring och sterilisering av de instrument som används för samling och bearbetning av embryon, såvida inte enbart ny engångsutrustning används, och

ett rum för lagring av embryon,

eller

ii)

ett rörligt laboratorium med

en särskilt utrustad del av fordonet som består av två skilda avdelningar, varav en avdelning för undersökning och bearbetning av embryon, som ska vara den rena avdelningen, och en annan avdelning för förvaring av utrustning och material som används i kontakt med donatordjuren.

Enbart ny engångsutrustning ska användas, såvida inte laboratoriets utrustning steriliseras i ett fast laboratorium och de vätskor och andra produkter som behövs för att samla och bearbeta embryona tillhandahålls från ett fast laboratorium.

De laboratorier som avses i leden i och ii ska vara utformade och disponerade på ett sådant sätt att korskontaminering av embryon förhindras, och gruppens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som förhindrar sådan korskontaminering.

b)

Embryosamlingsgruppen ska ha tillgång till lagringslokaler som uppfyller följande villkor:

i)

De har minst ett låsbart rum för lagring av embryon.

ii)

De ska vara lätta att rengöra och desinficera.

iii)

De ska föra löpande journaler över alla inkommande och utgående embryon.

iv)

De ska ha behållare för lagring av embryon.

DEL 3

KRAV FÖR GODKÄNNANDE AV EN EMBRYOPRODUKTIONSGRUPP ENLIGT ARTIKEL 4

1.

Utöver det ansvar som anges i del 2 punkt 1 i denna bilaga ska den ansvariga veterinären för en embryoproduktionsgrupp i enlighet med artikel 4.1 a ii säkerställa att embryoproduktionsgruppens medlemmar har fått lämplig utbildning om sjukdomsbekämpning och laboratoriemetoder, särskilt när det gäller arbetsrutiner i sterila miljöer.

2.

Utöver kraven i del 2 punkt 2 i denna bilaga ska de lokaler, den utrustning och de driftsrutiner som avses i artikel 4.1 b iii för en embryoproduktionsgrupp uppfylla följande krav:

a)

Embryoproduktionsgruppen ska ha tillgång till ett fast laboratorium med

i)

lämplig utrustning och lämpliga lokaler, inklusive separata rum eller utrymmen för

tillvaratagande av oocyter från ovarier,

bearbetning av oocyter och embryon, och

lagring av embryon och sperma,

ii)

en anläggning med laminärt luftflöde eller annan lämplig lokal där alla tekniska moment som associeras med specifika sterila förhållanden (dvs. bearbetning av oocyter, embryon och sperma) utförs. Centrifugeringen av sperma får dock ske utanför anläggningen med laminärt luftflöde eller den andra lokalen om fullständiga hygieniska säkerhetsåtgärder vidtas.

b)

Om oocyter och andra vävnader ska samlas på ett slakteri ska embryoproduktionsgruppen ha tillgång till lämplig utrustning för samling och transport av ovarier och andra vävnader till det bearbetande laboratoriet på ett hygieniskt och säkert sätt.

c)

Embryoproduktionsgruppen får låta en grupp personer med särskild kompetens samla oocyterna, under förutsättning att deras verksamhet omfattas av den behöriga myndighetens godkännande av embryoproduktionsgruppen och att den ansvariga veterinärens ansvar enligt punkt 1 utvidgas till att omfatta deras verksamhet.

d)

Embryoproduktionsgruppen ska använda sperma som

i)

uppfyller kraven i denna förordning,

ii)

för embryoproduktionsgruppens verksamhet lagras i separata lagringsbehållare i de lokaler som avses i del 2 punkt 2 b för lagring av producerade embryon.

DEL 4

KRAV FÖR GODKÄNNANDE AV EN ANLÄGGNING FÖR BEARBETNING AV AVELSMATERIAL ENLIGT ARTIKEL 4

1.

Stationsveterinärens ansvar enligt artikel 4.1 a i ska bestå av följande:

a)

Stationsveterinären ska säkerställa att

i)

det på anläggningen för bearbetning av avelsmaterial förs journaler i enlighet med kraven i artikel 8.1 c,

ii)

obehöriga personer inte får tillträde,

iii)

besökare med tillstånd uppfyller djurhälso- och biosäkerhetskraven i led b i,

iv)

varje enskild dos av sperma, oocyter eller embryon är tydligt märkt i enlighet med spårbarhetskraven i artikel 10,

v)

avelsmaterialet bearbetas och lagras enbart i lokaler som är särskilt avsedda för detta ändamål och under stränga hygieniska förhållanden,

vi)

alla instrument som kommer i kontakt med avelsmaterialet rengörs och antingen desinficeras eller steriliseras före användning, såvida inte nya engångsinstrument används,

vii)

lagrings- och transportbehållarna rengörs och antingen desinficeras eller steriliseras före varje påfyllning, såvida inte nya engångsbehållare används,

viii)

de kylmedier som används för att bevara eller lagra avelsmaterialet inte tidigare har använts för andra produkter,

ix)

personalen vid anläggningen för bearbetning av avelsmaterial har fått lämplig utbildning

om desinficerings- och hygienrutiner som förhindrar sjukdomsspridning,

om laboratoriemetoder, särskilt när det gäller arbetsrutiner i sterila miljöer, för bearbetning av avelsmaterial.

b)

Stationsveterinären

i)

ska fastställa djurhälso- och biosäkerhetskrav för verksamheten vid anläggningen för bearbetning av avelsmaterial och vidta åtgärder som säkerställer att dessa krav uppfylls, och

ii)

får på en anläggning för bearbetning av avelsmaterial endast godta sperma, oocyter eller embryon som samlats, producerats, bearbetats och lagrats i en godkänd anläggning för avelsmaterial och som transporterats under förhållanden som säkerställer att korskontaminering av sperma, oocyter eller embryon förhindras, eftersom de inte har haft någon kontakt med avelsmaterial som inte följer bestämmelserna i denna förordning.

2.

De krav på lokaler, utrustning och driftsrutiner som avses i artikel 4.1 b iv ska för en anläggning för bearbetning av avelsmaterial bestå av följande:

a)

Anläggningen för bearbetning av avelsmaterial ska åtminstone ha följande:

i)

Ett rum för bearbetning av avelsmaterial, åtskilt från det rum för lagring av avelsmaterial som avses i led ii och från det rum som används för den rengöring av utrustning som avses i led iii.

ii)

Ett rum för lagring av avelsmaterial, som inte nödvändigtvis behöver finnas på samma plats, utrustat med den installation som krävs för att lagra avelsmaterial och konstruerat på ett sådant sätt att det skyddar avelsmaterialet och installationen från ogynnsamma väderförhållanden och miljöpåverkan.

iii)

Ett separat rum för rengöring och desinficering eller sterilisering av utrustning.

b)

Om bearbetningen inte begränsas till avelsmaterial från en enda godkänd anläggning för avelsmaterial eller till avelsmaterial av en typ eller från en enda art ska anläggningen för bearbetning av avelsmaterial ha förfaranden som säkerställer att

i)

bearbetningen av varje sändning av avelsmaterial sker vid olika tidpunkter och

ii)

utrustningen rengörs och desinficeras mellan bearbetningen av olika sändningar.

c)

Om lagringen inte begränsas till avelsmaterial av en typ eller från en enda art

i)

ska anläggningen för bearbetning av avelsmaterial ha separata lagringsbehållare för varje typ av avelsmaterial och för avelsmaterial från varje art som lagras i det rum för lagring av avelsmaterial som avses i led a ii, och

ii)

det lagrade avelsmaterialet av olika typer och från olika arter ska hanteras av separat personal eller vid olika tidpunkter.

d)

Anläggningen för bearbetning av avelsmaterial ska, med undantag av kontorsutrymmen, vara konstruerad på ett sådant sätt att den lätt kan rengöras och desinficeras.

e)

Anläggningen för bearbetning av avelsmaterial ska vara konstruerad på ett sådant sätt att tillträde för obehöriga personer effektivt förhindras.

DEL 5

KRAV FÖR GODKÄNNANDE AV EN STATION FÖR LAGRING AV AVELSMATERIAL ENLIGT ARTIKEL 4

1.

Stationsveterinärens ansvar enligt artikel 4.1 a i ska bestå av följande:

a)

Stationsveterinären ska säkerställa att

i)

det på stationen för lagring av avelsmaterial förs journaler i enlighet med kraven i artikel 8.1 c,

ii)

tillträde för obehöriga personer effektivt förhindras,

iii)

besökare med tillstånd uppfyller djurhälso- och biosäkerhetskraven i led b i,

iv)

varje enskild dos av sperma, oocyter eller embryon är tydligt märkt i enlighet med kraven i artikel 10,

v)

avelsmaterialet lagras enbart i lokaler som är särskilt avsedda för detta ändamål och under stränga hygieniska förhållanden,

vi)

alla instrument som kommer i kontakt med avelsmaterialet rengörs och antingen desinficeras eller steriliseras före användning, såvida inte nya engångsinstrument används,

vii)

lagrings- och transportbehållarna rengörs och antingen desinficeras eller steriliseras före varje påfyllning, såvida inte nya engångsbehållare används,

viii)

de kylmedier som används för att bevara eller lagra avelsmaterialet inte tidigare har använts för andra produkter,

ix)

den personal som är anställd på stationen för lagring av avelsmaterial har fått lämplig utbildning om desinficerings- och hygienrutiner som förhindrar sjukdomsspridning.

b)

Stationsveterinären

i)

ska fastställa djurhälso- och biosäkerhetskrav för verksamheten vid stationen för lagring av avelsmaterial och vidta åtgärder som säkerställer att dessa krav uppfylls, och

ii)

får på en station för lagring av avelsmaterial endast godta sperma, oocyter eller embryon som samlats, producerats, bearbetats och lagrats i en godkänd anläggning för avelsmaterial och som transporterats under förhållanden som säkerställer att korskontaminering av sperma, oocyter eller embryon förhindras, eftersom de inte har haft någon kontakt med avelsmaterial som inte följer bestämmelserna i denna förordning.

2.

De krav på lokaler, utrustning och driftsrutiner som avses i artikel 4.1 b v ska för en station för lagring av avelsmaterial bestå av följande:

a)

Stationen för lagring av avelsmaterial ska ha ett rum för lagring som är utrustat med den installation som krävs för att lagra avelsmaterial och som är konstruerat på ett sådant sätt att det skyddar avelsmaterialet och installationen från ogynnsamma väderförhållanden och miljöpåverkan.

b)

Om lagringen inte begränsas till avelsmaterial av en typ eller från en enda art

i)

ska stationen för lagring av avelsmaterial ha separata lagringsbehållare för varje typ av avelsmaterial och för avelsmaterial från varje art som lagras i stationen, och

ii)

det lagrade avelsmaterialet av olika typer och från olika arter ska hanteras av separat personal eller vid olika tidpunkter.

c)

Stationen för lagring av avelsmaterial ska, med undantag av kontorsutrymmen, vara konstruerad på ett sådant sätt att den lätt kan rengöras och desinficeras.

d)

Stationen för lagring av avelsmaterial ska vara konstruerad eller isolerad på ett sådant sätt att kontakt med tamdjur utanför stationen förhindras.

e)

Stationen för lagring av avelsmaterial ska vara konstruerad på ett sådant sätt att tillträde för obehöriga personer effektivt förhindras.


BILAGA II

KOMPLETTERANDE DJURHÄLSOKRAV FÖR NÖTKREATUR, FÅR, GETTER, SVIN OCH HÄSTDJUR FRÅN VILKA AVELSMATERIAL SAMLAS SAMT FÖR KARANTÄN OCH LABORATORIETESTER ELLER ANDRA TESTER AV DESSA DJUR ENLIGT DEL III KAPITEL 1 AVSNITT 2

DEL 1

KOMPLETTERANDE DJURHÄLSOKRAV FÖR NÖTKREATUR FRÅN VILKA AVELSMATERIAL SAMLAS SAMT FÖR KARANTÄN OCH LABORATORIETESTER ELLER ANDRA TESTER AV DESSA DJUR ENLIGT ARTIKEL 20

Kapitel I

Kompletterande djurhälsokrav för nötkreatur från vilka sperma samlas samt för karantän, laboratorietester eller andra tester av dessa djur

1.

Följande krav ska gälla för alla nötkreatur som sätts in på en spermasamlingsstation:

a)

Djuren ska ha genomgått karantän i ett karantänstall där endast andra klövdjur med åtminstone samma hälsostatus vistades.

b)

Djuren ska inom 30 dagar före den karantän som avses i led a med negativt resultat i samtliga fall ha genomgått följande tester, med undantag av det antikroppstest för bovin virusdiarré som avses i led v:

i)

Ett test för infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) genom ett sådant intrakutant tuberkulintest som avses i del 2 punkt 1 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688.

ii)

Ett test för infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis genom ett sådant serologiskt test som avses i del 1 punkt 1 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688.

iii)

Ett test för enzootisk bovin leukos genom ett sådant serologiskt test som avses i del 4 led a i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688, med tillämpning av det undantag som föreskrivs i artikel 20.2 a.

iv)

Om djuren inte kommer från en anläggning som är fri från infektion med infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit, ett test för infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit genom ett serologiskt test (antikroppar mot hela viruset) på ett blodprov.

v)

Ett test för bovin virusdiarré genom

ett virusisoleringstest, virusgenomtest eller virusantigentest och

ett serologiskt test för påvisande av förekomst eller frånvaro av antikroppar.

c)

Djuren ska under den karantän som avses i led a och under minst 21 dagar, eller sju dagar om det gäller de tester som krävs enligt leden iv och v, efter att ha satts in i karantänstallet med negativt resultat i samtliga fall ha genomgått följande tester, med undantag av det antikroppstest för bovin virusdiarré som avses i led iii:

i)

Ett test för infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis genom ett sådant serologiskt test som avses i del 1 punkt 1 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688.

ii)

Ett test för infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit genom ett serologiskt test (antikroppar mot hela viruset) på ett blodprov.

iii)

Ett test för bovin virusdiarré genom

ett virusisoleringstest, virusgenomtest eller virusantigentest och

ett serologiskt test för påvisande av förekomst eller frånvaro av antikroppar.

Ett seronegativt eller seropositivt djur får sättas in på spermasamlingsstationen endast om ingen serokonversion inträffar hos djur med seronegativt testresultat före insättningen i karantänstallet.

Om serokonversion inträffar ska samtliga djur som fortfarande är seronegativa hållas kvar i karantänstallet under en förlängd period tills det inte längre inträffar någon serokonversion i djurgruppen under en treveckorsperiod. Seropositiva djur får sättas in på spermasamlingsstationen.

iv)

Ett test för bovin genital campylobacterios (Campylobacter fetus ssp. venerealis),

genom ett enda test som utförs på ett sköljprov från en artificiell vagina eller ett prov från förhuden, om det gäller djur som är yngre än sex månader eller som sedan den åldern har hållits i en grupp med enbart djur av samma kön utan att komma i kontakt med djur av honkön före den karantän som avses i led a, eller

genom tester som utförs på sköljprov från en artificiell vagina eller prov från förhuden som tas vid tre tillfällen med minst sju dagars mellanrum.

v)

Ett test för trikomoniasis (Trichomonas foetus),

genom ett enda test som utförs på ett prov från förhuden, om det gäller djur som är yngre än sex månader eller som sedan den åldern har hållits i en grupp med enbart djur av samma kön utan att komma i kontakt med djur av honkön före den karantän som avses i led a, eller

genom tester som utförs på prov från förhuden som tas vid tre tillfällen med minst sju dagars mellanrum.

Om något av de tester som avses i led c visar sig vara positivt ska det berörda djuret omedelbart avlägsnas från karantänstallet. När djur hålls i gruppkarantän ska den behöriga myndigheten vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de kvarvarande djuren åter uppfyller kraven för insättning på spermasamlingsstationen enligt del 1 kapitel I denna bilaga.

d)

Före den första avsändningen av sperma från tjurar som är seropositiva för bovin virusdiarré ska ett spermaprov från varje djur genomgå ett virusisoleringstest eller virusantigentest med hjälp av en enzymkopplad immunadsorberande analys (Elisa) för påvisande av bovin virusdiarré. Vid ett positivt resultat ska tjuren avlägsnas från spermasamlingsstationen och all dess sperma förstöras.

2.

Alla nötkreatur som hålls på en spermasamlingsstation ska minst en gång om året med negativt resultat genomgå följande tester (obligatoriska rutintester):

a)

Ett test för infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) genom ett sådant intrakutant tuberkulintest som avses i del 2 punkt 1 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688.

b)

Ett test för infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis genom ett sådant serologiskt test som avses i del 1 punkt 1 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688.

c)

Ett test för enzootisk bovin leukos genom ett sådant serologiskt test som avses i del 4 led a i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688.

d)

Ett test för infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit genom ett serologiskt test (antikroppar mot hela viruset) på ett blodprov.

e)

Ett test för bovin virusdiarré genom ett serologiskt test för påvisande av en antikropp som endast utförs på seronegativa djur.

Om ett djur blir seropositivt ska varje ejakulat som samlats från det djuret sedan det senaste negativa testet antingen kasseras eller med negativt resultat genomgå virustest eller virusgenomtest.

f)

Ett test för bovin genital campylobacterios genom ett test på ett prov från förhuden. Endast spermaproducerande tjurar eller tjurar som har kontakt med spermaproducerande tjurar behöver testas. Tjurar som åter sätts in på stationen efter mer än sex månaders frånvaro ska testas under 30 dagar innan de återupptar produktionen.

g)

Ett test för trikomoniasis genom ett test på ett prov från förhuden. Endast spermaproducerande tjurar eller tjurar som har kontakt med spermaproducerande tjurar behöver testas. Tjurar som åter sätts in på stationen efter mer än sex månaders frånvaro ska testas under 30 dagar innan de återupptar produktionen.

3.

Om något av de tester som avses i punkt 2 visar sig vara positivt ska djuret isoleras, och den sperma som samlats från djuret sedan det senaste negativa testet får inte förflyttas till någon annan medlemsstat, med undantag av, i fråga om bovin virusdiarré, sperma från varje ejakulat som med negativt resultat har testats för bovint virusdiarrévirus eller virusgenom.

Det djur som avses i första stycket ska avlägsnas från spermasamlingsstationen.

Den sperma som samlats från alla andra djur på spermasamlingsstationen sedan den dag då det senaste provet med negativt resultat togs i ett av de tester som beskrivs i punkt 2 ska lagras separat och får inte förflyttas mellan medlemsstaterna förrän spermasamlingsstationens hälsostatus har återställts och den lagrade sperman har genomgått lämpliga officiella undersökningar för att utesluta förekomst av patogener i sperman som orsakar sådana sjukdomar som avses i punkt 2.

Kapitel II

Kompletterande djurhälsokrav för nötkreatur som är donatorer av in vivo-producerade embryon samt för karantän för dessa djur

1.

Nötkreatur som är donatordjur ska ha undersökts kliniskt av den ansvariga veterinären eller av en medlem i gruppen och ska på dagen för embryosamlingen ha intygats vara fria från symtom eller tecken på alla sjukdomar i kategori D av betydelse för nötkreatur.

2.

Sperma som används för artificiell insemination av nötkreatur som är donatordjur ska ha samlats, bearbetats och lagrats i enlighet med kraven i del 1 kapitel I bilaga II och i del 1 i bilaga III.

Kapitel III

Kompletterande djurhälsokrav för nötkreatur från vilka oocyter för in vitro-produktion av embryon samlas samt för karantän för dessa djur

1.

När oocyter tillvaratas från enskilda levande nötkreatur (antingen genom aspiration från kirurgiskt avlägsnade ovarier (ovariektomi) eller genom ultraljudsledd transvaginal aspiration (ovum pick-up – OPU) ska kraven i kapitel II gälla för de djur som donerar sådana oocyter.

2.

Nötkreatur som donerar ovarier och andra vävnader som efter slakt ska samlas i ett slakteri får inte ha varit avsedda för slakt som ett led i ett godkänt utrotningsprogram eller komma från en anläggning i en restriktionszon som har upprättats på grund av ett utbrott av en sjukdom i kategori A eller av en ny sjukdom enligt artikel 6 i förordning (EU) 2016/429 hos nötkreatur som är donatordjur.

3.

Det slakteri där ovarierna och de andra vävnaderna samlas får inte ligga i en restriktionszon som har upprättats på grund av ett utbrott av en sjukdom i kategori A eller av en ny sjukdom enligt artikel 6 i förordning (EU) 2016/429 hos nötkreatur som är donatordjur.

4.

Sperma som används för att befrukta oocyter från nötkreatur för in vitro-produktion av embryon ska ha samlats, bearbetats och lagrats i enlighet med kraven i del 1 kapitel I bilaga II och i del 1 i bilaga III.

DEL 2

KOMPLETTERANDE DJURHÄLSOKRAV FÖR SVIN FRÅN VILKA AVELSMATERIAL SAMLAS SAMT FÖR KARANTÄN OCH LABORATORIETESTER ELLER ANDRA TESTER AV DESSA DJUR ENLIGT ARTIKEL 21

Kapitel I

Kompletterande djurhälsokrav för svin från vilka sperma samlas samt för karantän och laboratorietester eller andra tester av dessa djur

1.

Följande krav ska gälla för alla svin som sätts in på en spermasamlingsstation:

a)

Djuren ska ha genomgått karantän i ett karantänstall där endast andra klövdjur med åtminstone samma hälsostatus vistades.

b)

Djuren ska inom 30 dagar före den insättning i karantänstallet som avses i led a med negativt resultat ha genomgått följande tester:

i)

När det gäller infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis, ett buffrat brucella-antigentest (Rose Bengal-test), ett kompetitivt Elisa-test (cELISA) eller ett indirekt Elisa-test (iELISA) för påvisande av antikroppar mot S-formen (Smooth) av Brucella.

Om något djur visar sig vara positivt i de serologiska testerna för påvisande av antikroppar mot S-formen (Smooth) av Brucella (inklusive Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis) får djur med negativa resultat på samma anläggning inte sättas in i karantänstallet förrän sjukdomsfri status vad gäller infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis har bekräftats på de ursprungsanläggningar från vilka de djur som visade sig vara positiva kommer.

ii)

När det gäller infektion med Aujeszkys sjukdom-virus:

I fråga om ovaccinerade djur, ett Elisa-test för påvisande av antikroppar mot hela det virus som orsakar Aujeszkys sjukdom eller mot dess glykoprotein B (ADV-gB) eller glykoprotein D (ADV-gD) eller ett serumneutralisationstest.

I fråga om djur som har vaccinerats med ett gE-deleterat vaccin, ett Elisa-test för påvisande av antikroppar mot glykoprotein E hos Aujeszkys sjukdom-virus (ADV-gE).

De serologiska testen för infektion med Aujeszkys sjukdom-virus ska uppfylla standarderna del 7 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688.

iii)

När det gäller klassisk svinpest, ett Elisa-test för påvisande av antikroppar eller ett serumneutralisationstest, i fråga om djur som kommer från en medlemsstat eller en zon i en medlemsstat där klassisk svinpest har rapporterats eller där vaccinering mot denna sjukdom har gjorts under de tolv föregående månaderna.

iv)

När det gäller infektion med porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom-virus, ett serologiskt test (immunoperoxidase monolayer assay – IPMA, analys genom immunoflourescens – IFA eller ELISA).

c)

Djuren ska ha genomgått följande tester som utförts på prover som tagits under minst 21 dagar efter insättningen i det karantänstall som avses i led a:

i)

När det gäller infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis, ett buffrat brucella-antigentest (Rose Bengal-test), ett kompetitivt Elisa-test (cELISA) eller ett indirekt Elisa-test (iELISA) för påvisande av antikroppar mot S-formen (Smooth) av Brucella.

De djur som visade sig vara positiva i något test som avses i första stycket ska avlägsnas från karantänstallet, såvida inte misstanken om infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis har uteslutits i enlighet med led d.

ii)

När det gäller infektion med Aujeszkys sjukdom-virus:

I fråga om ovaccinerade djur, ett Elisa-test för påvisande av antikroppar mot hela det virus som orsakar Aujeszkys sjukdom eller mot dess glykoprotein B (ADV-gB) eller glykoprotein D (ADV-gD) eller ett serumneutralisationstest.

I fråga om djur som har vaccinerats med ett gE-deleterat vaccin, ett Elisa-test för påvisande av antikroppar mot glykoprotein E hos Aujeszkys sjukdom-virus (ADV-gE).

De djur som visar sig vara positiva i testerna för infektion med Aujeszkys sjukdom-virus ska omedelbart avlägsnas från karantänstallet.

iii)

När det gäller klassisk svinpest, ett Elisa-test för påvisande av antikroppar eller ett serumneutralisationstest, i fråga om djur som kommer från en medlemsstat eller en zon i en medlemsstat där klassisk svinpest inte har rapporterats och där vaccinering mot denna sjukdom inte har gjorts under de tolv föregående månaderna.

iv)

När det gäller infektion med porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom-virus, ett serologiskt test (IPMA, IFA eller ELISA) och ett virusgenomtest (PCR med omvänd transkription (RT-PCR), nested set RT-PCR, realtids-RT-PCR).

De djur som visar sig vara positiva i testerna för infektion med porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom-virus ska omedelbart avlägsnas från karantänstallet.

När djur hålls i gruppkarantän ska den behöriga myndigheten vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de kvarvarande djur som visat sig vara negativa vid de tester som avses i leden i, ii, iii och iv har en tillfredsställande hälsostatus innan de sätts in på spermasamlingsstationen i enlighet med detta kapitel.

d)

Följande åtgärder ska vidtas vid misstanke om infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis:

i)

Följande protokoll ska tillämpas på de djur som har visat sig vara positiva för infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis i något test som avses i led c i:

Positiva serum ska genomgå minst ett av de alternativa tester i led c i som inte har utförts på de prover som avses i led c.

En epidemiologisk undersökning ska genomföras på den eller de ursprungsanläggningar från vilka de djur som har visat sig vara positiva i testet för infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis kommer.

Tidigast sju dagar från den dag då den provtagning som avses i led c gjordes ska prover tas från alla djur som har visat sig vara positiva i de tester som avses i led c i och i led d i första strecksatsen och genomgå ett serologiskt test enligt led c i, eller alla djur som avses i led c genomgå ett brucellin-hudtest.

ii)

Misstanken om infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis ska uteslutas, under förutsättning att den epidemiologiska undersökningen på ursprungsanläggningarna inte påvisade någon förekomst av infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis, och

den upprepade testning som avses i led d i första strecksatsen eller det test som avses i led d i tredje strecksatsen ska utföras med negativt resultat,

eller

alla djur som visade sig vara positiva i de tester som avses i led d i första och tredje strecksatserna ska med negativt resultat i samtliga fall ha genomgått besiktning efter slakt och ett test för påvisande av agens (PCR eller bakteriologisk odling) för S-formen (Smooth) av Brucella (inklusive Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis).

iii)

Efter att misstanken om infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis har uteslutits får alla djur från det karantänstall som avses i led c andra stycket sättas in på spermasamlingsstationen.

2.

De obligatoriska rutintesterna av svin som hålls på spermasamlingsstationer ska utföras på följande sätt:

a)

Alla svin som hålls på spermasamlingsstationen ska med negativt resultat genomgå följande tester:

i)

När det gäller infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis, ett buffrat brucella-antigentest (Rose Bengal-test), ett kompetitivt Elisa-test (cELISA) eller ett indirekt Elisa-test (iELISA).

ii)

När det gäller infektion med Aujeszkys sjukdom-virus:

I fråga om ovaccinerade djur, ett Elisa-test för påvisande av antikroppar mot hela det virus som orsakar Aujeszkys sjukdom eller mot dess glykoprotein B (ADV-gB) eller glykoprotein D (ADV-gD) eller ett serumneutralisationstest.

I fråga om djur som har vaccinerats med ett gE-deleterat vaccin, ett Elisa-test för påvisande av antikroppar mot glykoprotein E hos Aujeszkys sjukdom-virus (ADV-gE).

iii)

När det gäller klassisk svinpest, ett Elisa-test för påvisande av antikroppar eller ett serumneutralisationstest.

iv)

När det gäller infektion med porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom-virus, ett serologiskt test (IPMA, IFA eller Elisa).

b)

De tester som anges i led a ska utföras på prover som tas från

i)

alla djur omedelbart innan de lämnar spermasamlingsstationen eller efter ankomst till slakteriet, dock aldrig senare än tolv månader från dagen för insättningen på spermasamlingsstationen,

eller

ii)

från minst

25 % av djuren på spermasamlingsstationen var tredje månad för provtagning för infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis, infektion med Aujeszkys sjukdom-virus och klassisk svinpest samt från minst 10 % av djuren på spermasamlingsstationen varje månad för provtagning för infektion med porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom-virus,

eller

10 % av djuren på spermasamlingsstationen varje månad för provtagning för infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis, infektion med Aujeszkys sjukdom-virus, klassisk svinpest och infektion med porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom-virus.

Om provtagningen görs i enlighet med de två alternativen i led ii ska stationsveterinären säkerställa att de djur som provtas är representativa för den totala populationen på den stationen, särskilt när det gäller åldersgrupp och inhysning.

c)

Om provtagningen görs i enlighet med punkt 2 b ii ska stationsveterinären säkerställa att alla djur testas för de sjukdomar som avses punkt 2 a åtminstone var tolfte månad från dagen för insättningen på spermasamlingsstationen.

3.

Om något av de tester som anges i punkt 2 a visar sig vara positivt ska djuret isoleras, och den sperma som samlats från djuren sedan det senaste testet med negativt resultat får inte förflyttas mellan medlemsstaterna.

De djur som avses i första stycket ska omedelbart avlägsnas från spermasamlingsstationen.

Den sperma som samlats från alla andra djur som vistats på spermasamlingsstationen sedan den dag då det senaste provet med negativt resultat togs i ett av de tester som beskrivs i punkt 2 a ska lagras separat och får inte förflyttas mellan medlemsstaterna förrän spermasamlingsstationens hälsostatus har återställts och den lagrade sperman har genomgått lämpliga officiella undersökningar för att utesluta förekomst i sperman av patogener som orsakar sådana sjukdomar som avses i punkt 2 a.

Kapitel II

Kompletterande djurhälsokrav för svin från vilka oocyter och embryon samlas samt för karantän för dessa djur

1.

Svin som är donatordjur ska ha undersökts kliniskt av den ansvariga veterinären eller av en medlem i gruppen och ska på dagen för samlingen av oocyter eller embryon ha intygats vara fria från symtom eller tecken på alla sjukdomar i kategori D av betydelse för svin.

2.

Utöver de krav som avses i punkt 1 ska donatorsvin av honkön, om det inte gäller in vivo-producerade embryon som behandlats med trypsin, komma från en medlemsstat eller en zon i en medlemsstat som är fri från infektion med Aujeszkys sjukdom-virus eller där ett godkänt program för utrotning av infektion med Aujeszkys sjukdom-virus genomförs.

3.

När det gäller infektion med porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom-virus ska det svin av honkön som donerar in vivo-producerade embryon vid två tillfällen med minst 21 dagars mellanrum med negativt resultat genomgå ett serologiskt test för infektion med porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom-virus, där det andra testet utförs inom 15 dagar före embryosamlingen.

4.

Sperma som används för artificiell insemination av donatorsvin ska ha samlats, bearbetats och lagrats i enlighet med kraven i del 2 kapitel I i bilaga II och i del 1 i bilaga III.

DEL 3

KOMPLETTERANDE DJURHÄLSOKRAV FÖR FÅR OCH GETTER FRÅN VILKA AVELSMATERIAL SAMLAS SAMT FÖR KARANTÄN OCH LABORATORIETESTER ELLER ANDRA TESTER AV DESSA DJUR ENLIGT ARTIKEL 22

Kapitel I

Kompletterande djurhälsokrav för får och getter från vilka sperma samlas samt för karantän och laboratorietester eller andra tester av dessa djur

1.

Följande krav ska gälla för alla får och getter som sätts in på en spermasamlingsstation:

a)

Djuren ska ha genomgått karantän i ett karantänstall där endast andra klövdjur med åtminstone samma hälsostatus vistades.

b)

Fåren ska komma från en anläggning där de under 60 dagar före vistelsen i det karantänstall som avses i led a har genomgått ett serologiskt test för epididymit (Brucella ovis) eller något annat test med likvärdig dokumenterad sensitivitet och specificitet.

Om får hålls tillsammans med getter ska även getterna genomgå ett serologiskt test för epididymit (Brucella ovis) med negativt resultat.

c)

Djuren ska med negativt resultat i samtliga fall ha genomgått följande tester på ett blodprov som tas under de 30 dagarna före den karantänperiod som avses i led a:

i)

Ett test för infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis genom ett sådant serologiskt test som avses i del 1 punkt 1 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688.

ii)

När det gäller får, ett test för epididymit (Brucella ovis) genom ett serologiskt test eller något annat test med likvärdig dokumenterad sensitivitet och specificitet.

Om får hålls tillsammans med getter ska även getterna genomgå ett serologiskt test för epididymit (Brucella ovis) med negativt resultat.

d)

Djuren ska med negativt resultat ha genomgått följande tester som utförts på prover som tagits under den karantänperiod som avses i led a och under minst 21 dagar från den dag då de sattes in i karantänstallet:

i)

Ett test för infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis genom ett sådant serologiskt test som avses i del 1 punkt 1 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688.

ii)

När det gäller får, ett test för epididymit (Brucella ovis) genom ett serologiskt test eller något annat test med likvärdig dokumenterad sensitivitet och specificitet.

Om får hålls tillsammans med getter ska även getterna genomgå ett serologiskt test för epididymit (Brucella ovis) med negativt resultat.

2.

Alla får och getter som hålls på en godkänd spermasamlingsstation ska minst en gång om året med negativt resultat genomgå följande tester (obligatoriska rutintester):

a)

Ett test för infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis genom ett sådant serologiskt test som avses i del 1 punkt 1 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688.

b)

När det gäller får, ett test för epididymit (Brucella ovis) genom ett serologiskt test eller något annat test med likvärdig dokumenterad sensitivitet och specificitet.

Om får hålls tillsammans med getter ska även getterna genomgå ett serologiskt test för epididymit (Brucella ovis) med negativt resultat.

3.

Om något av de tester som beskrivs i punkt 2 visar sig vara positivt ska djuret isoleras, och den sperma som samlats från djuret sedan det senaste negativa testet får inte förflyttas mellan medlemsstaterna.

Det djur som avses i första stycket ska avlägsnas från spermasamlingsstationen.

Den sperma som samlats från alla andra djur som vistats på spermasamlingsstationen sedan den dag då det senaste provet med negativt resultat togs i ett av de tester som beskrivs i punkt 2 ska lagras separat och får inte förflyttas mellan medlemsstaterna förrän spermasamlingsstationens hälsostatus har återställts och den lagrade sperman har genomgått lämpliga officiella undersökningar för att utesluta förekomst i sperman av patogener som orsakar sådana sjukdomar som avses i punkt 2.

Kapitel II

Kompletterande djurhälsokrav för får och getter från vilka oocyter och embryon samlas samt för karantän för dessa djur

1.

Får och getter som är donatordjur ska ha undersökts kliniskt av den ansvariga veterinären eller av en medlem i gruppen och ska på dagen för samlingen av oocyter eller embryon ha intygats vara fria från symtom eller tecken på alla sjukdomar i kategori D av betydelse för får och getter.

2.

Sperma som används för artificiell insemination av får och getter som är donatordjur ska ha samlats, bearbetats och lagrats i enlighet med kraven i del 3 kapitel I bilaga II och i del 1 i bilaga III.

DEL 4

KOMPLETTERANDE DJURHÄLSOKRAV FÖR HÄSTDJUR FRÅN VILKA AVELSMATERIAL SAMLAS SAMT FÖR KARANTÄN OCH LABORATORIETESTER ELLER ANDRA TESTER AV DESSA DJUR ENLIGT ARTIKEL 23

Kapitel I

Kompletterande djurhälsokrav för hästdjur från vilka sperma samlas samt för karantän och laboratorietester eller andra tester av dessa djur

1.

För att få användas för spermasamling ska ett donatorhästdjur enligt stationsveterinärens bedömning uppfylla följande krav:

a)

Djuret ska genomgå följande tester i enlighet med något av de testprogram som föreskrivs i led b:

i)

Ett immunodiffusionstest med agargel (Coggins test) eller ett Elisa-test för ekvin infektiös anemi med negativt resultat.

ii)

Ett test för isolering av ekvint arteritvirus eller för påvisande av dess virusgenom genom PCR eller realtids-PCR som med negativt resultat utförs på en alikvot av all sperma från donatorhingsten, såvida inte donatorhingsten med negativt resultat har genomgått ett serumneutralisationstest för ekvin virusarterit vid en serumspädning av 1:4.

iii)

Ett test för identifiering av agens för kontagiös ekvin metrit (Taylorella equigenitalis) som i samtliga fall har utförts med negativt resultat på tre svabbprover som tagits från donatorhingsten vid två tillfällen med minst sju dagars mellanrum, där proverna inte får vara tagna tidigare än sju dagar (allmän behandling) eller senare än 21 dagar (lokal behandling) efter en eventuell antimikrobiell behandling av donatorhingsten, från

förhud,

urinrör,

fossa glandis.

Proverna ska placeras i ett transportmedium med aktivt kol, t.ex. Amies medium, innan det sänds till laboratoriet.

Proverna ska genomgå minst ett av följande tester:

Odling vid mikroaerofila förhållanden i minst sju dagar för isolering av Taylorella equigenitalis, vilken ska påbörjas inom 24 timmar från det att proverna togs från donatordjuret eller inom 48 timmar om proverna förvaras svalt under transporten,

eller

PCR eller realtids-PCR för påvisande av genomet för Taylorella equigenitalis, som utförs inom 48 timmar från det att proverna togs från donatordjuret.

b)

Djuret ska genomgå ett av följande testprogram:

i)

Om donatorhingsten vistas kontinuerligt på spermasamlingsstationen under minst 30 dagar före dagen för den första spermasamlingen och under samlingsperioden och inga hästdjur på spermasamlingsstationen kommer i direkt kontakt med hästdjur med lägre hälsostatus än donatorhingsten ska de tester som krävs enligt led a utföras på prover som tas från donatorhingsten minst en gång om året (obligatoriska rutintester) i början av betäckningsperioden eller före den första samlingen av sperma som är avsedd för förflyttning till en annan medlemsstat som färsk, kyld eller fryst sperma, dock tidigast 14 dagar från den första dagen i vistelseperioden på minst 30 dagar före dagen för den första spermasamlingen.

ii)

Om donatorhingsten vistas på spermasamlingsstationen under minst 30 dagar före dagen för den första spermasamlingen och under samlingsperioden, men tillfälligt får lämna spermasamlingsstationen under stationsveterinärens ansvar för en sammanlagd kortare period än 14 dagar under samlingsperioden, eller andra hästdjur på spermasamlingsstationen kommer i direkt kontakt med hästdjur med lägre hälsostatus, ska de tester som krävs enligt led a utföras på följande sätt:

Minst en gång om året på prover som tas från donatorhingsten i början av betäckningsperioden eller före den första samlingen av sperma som är avsedd för förflyttning till en annan medlemsstat som färsk, kyld eller fryst sperma, dock tidigast 14 dagar från den första dagen i vistelseperioden på minst 30 dagar före dagen för den första spermasamlingen,

och

under perioden för samlingen av sperma som är avsedd för förflyttning till en annan medlemsstat som färsk, kyld eller fryst sperma enligt följande:

Det test som krävs i led a i ska utföras på prover som tas högst 90 dagar före dagen för samlingen av sperma som är avsedd för förflyttning till en annan medlemsstat.

Det test som krävs i led a ii ska utföras på prover som tas högst 30 dagar före dagen för samlingen av den sperma som är avsedd för förflyttning till en annan medlemsstat, såvida inte icke utsöndrande status för donatorhingsten bekräftas genom ett virusisoleringstest, PCR eller realtids-PCR som utförts på prover från en alikvot av all sperma som tagits högst sex månader före dagen för samlingen av den sperma som är avsedd för förflyttning till en annan medlemsstat och donatorhingsten med positivt resultat har genomgått ett serumneutralisationstest för ekvin virusarterit vid en serumspädning på minst 1:4.

Det test som krävs i led a iii ska utföras på prover som tas högst 60 dagar före dagen för samlingen av den sperma som är avsedd för förflyttning till en annan medlemsstat, vilket i fråga om PCR eller realtids-PCR får utföras på tre svabbprover som tas vid ett och samma tillfälle.

iii)

Om donatorhingsten inte uppfyller villkoren i leden i och ii och sperman samlas för förflyttning till en annan medlemsstat som fryst sperma ska de tester som krävs enligt led a utföras på prover som tas från donatorhingsten enligt följande:

Minst en gång om året i början av betäckningsperioden.

Under den lagringsperiod som föreskrivs i del 1 punkt 2 b i bilaga III och innan sperman avlägsnas från spermasamlingsstationen eller används, på prover som tas tidigast 14 dagar och senast 90 dagar efter dagen för spermasamlingen.

Genom undantag från led iii andra strecksatsen ska det efter samlingen inte krävas sådan provtagning och testning för ekvin virusarterit som beskrivs i led a ii om en seropositiv donatorhingsts icke utsöndrande status bekräftas genom ett virusisoleringstest, PCR eller realtids-PCR som med negativt resultat har utförts på prover från en alikvot av all sperma från donatorhingsten som tagits två gånger om året med minst fyra månaders mellanrum och donatorhingsten med positivt resultat har genomgått ett serumneutralisationstest för ekvin virusarterit vid en serumspädning på minst 1:4.

c)

Om något av de tester som föreskrivs i led b visar sig vara positivt ska donatorhingsten isoleras, och den sperma som samlats från donatorhingsten sedan det senaste negativa testet får inte förflyttas mellan medlemsstaterna, med undantag av, i fråga om ekvin virusarterit, sperma från varje ejakulat som med negativt resultat har genomgått ett virusisoleringstest för ekvin virusarterit.

Den sperma som samlats från alla andra hingstar på spermasamlingsstationen sedan den dag då det senaste provet med negativt resultat togs i ett av de tester som föreskrivs i led b ska lagras separat och får inte förflyttas mellan medlemsstaterna förrän spermasamlingsstationens hälsostatus har återställts och den lagrade sperman har genomgått lämpliga officiella undersökningar för att utesluta förekomst i sperman av patogener som orsakar sådana sjukdomar som avses i led b.

Kapitel II

Kompletterande djurhälsokrav för hästdjur från vilka oocyter och embryon samlas samt för karantän och laboratorietester eller andra tester av dessa djur

1.

Donatorhästdjur ska ha undersökts kliniskt av den ansvariga veterinären eller av en medlem i gruppen och ska på dagen för samlingen av oocyter eller embryon ha intygats vara fria från symtom eller tecken på alla sjukdomar i kategori D av betydelse för hästdjur.

2.

Utöver de krav som avses i punkt 1 ska donatorhästdjur

a)

inte användas för naturlig avel under minst 30 dagar före dagen för samlingen av oocyter eller embryon och mellan dagen för det första prov som avses i leden b och c och dagen för samlingen av oocyter och embryon,

b)

med negativt resultat genomgå ett immunodiffusionstest med agargel (Coggins test) eller ett Elisa-test för ekvin infektiös anemi som utförs på ett blodprov som tas tidigast 14 dagar efter den första dagen i den period på minst 30 dagar som avses i led a och högst 90 dagar före den dag då oocyter eller embryon samlas för förflyttning mellan medlemsstaterna,

c)

med negativt resultat i samtliga fall genomgå ett test för identifiering av agens för kontagiös ekvin metrit (Taylorella equigenitalis) på minst två svabbprover som tas från donatordjuret, där proverna inte får vara tagna tidigare än sju dagar (allmän behandling) eller senare än 21 dagar (lokal behandling) efter en eventuell antimikrobiell behandling av donatordjuret, från

slemhinneytorna i fossa clitoridis, och

sinus clitoridis.

Proverna ska tas under den period på minst 30 dagar som avses i led a, vid två tillfällen med minst sju dagars mellanrum om det gäller det test som avses i led i nedan, eller vid ett tillfälle om det gäller det test som avses i led ii nedan.

Proverna ska placeras i ett transportmedium med aktivt kol, t.ex. Amies medium, innan det sänds till laboratoriet.

Proverna ska genomgå minst ett av följande tester:

i)

Odling vid mikroaerofila förhållanden i minst sju dagar för isolering av Taylorella equigenitalis, vilken ska påbörjas inom 24 timmar från det att proverna togs från donatordjuret eller inom 48 timmar om proverna förvaras svalt under transporten.

eller

ii)

PCR eller realtids-PCR för påvisande av genomet för Taylorella equigenitalis, som utförs inom 48 timmar från det att proverna togs från donatordjuret.

3.

Sperma som används för artificiell insemination av donatordjur ska ha samlats, bearbetats och lagrats i enlighet med kraven i del 4 kapitel I bilaga II och i del 1 i bilaga III.

DEL 5

ANDRA DJURHÄLSOKRAV FÖR NÖTKREATUR, SVIN, FÅR OCH GETTER OCH FÖR DJUR AV FAMILJERNA CAMELIDAE OCH CERVIDAE FRÅN VILKA AVELSMATERIAL SAMLAS SAMT FÖR KARANTÄN OCH LABORATORIETESTER ELLER ANDRA TESTER AV DESSA DJUR ENLIGT ARTIKLARNA 20, 21, 22 OCH 38

Kapitel I

Krav för nötkreatur, svin, får och getter vad gäller mul- och klövsjuka

1.

Nötkreatur, svin, får och getter som donerar sperma, oocyter eller embryon ska

a)

komma från anläggningar

i)

som ligger i ett område där mul- och klövsjuka inte har rapporterats inom en radie av 10 km från anläggningen under minst 30 dagar omedelbart före dagen för samlingen,

ii)

där mul- och klövsjuka inte har rapporterats under minst tre månader omedelbart före dagen för samlingen,

b)

inte ha vaccinerats mot mul- och klövsjuka under de tolv månaderna omedelbart före dagen för samlingen.

2.

Stationsveterinären ska säkerställa följande:

a)

Nötkreatur, svin, får och getter som donerar sperma sätts in på spermasamlingsstationen först efter att ha hållits isolerade i ett karantänstall som den dag då djuren sätts in på spermasamlingsstationen

i)

ligger i ett område där mul- och klövsjuka inte har rapporterats inom en radie av 10 km från karantänstallet under minst 30 dagar, och

ii)

där det inte har rapporterats några utbrott av mul- och klövsjuka under de tre månaderna före den dag då djuren sätts in på spermasamlingsstationen.

b)

Sperma flyttas till en annan medlemsstat endast om följande villkor är uppfyllda:

i)

Spermasamlingsstationen ligger i ett område där mul- och klövsjuka inte har rapporterats inom en radie av 10 km från spermasamlingsstationen under minst 30 dagar.

ii)

Spermasamlingsstationen har varit fri från mul- och klövsjuka under minst tre månader före dagen för spermasamlingen och 30 dagar efter dagen för samlingen eller, om det gäller färsk sperma, tills dagen för avsändning av sändningen av sperma till en annan medlemsstat.

iii)

Om det gäller färsk sperma, donatordjuret har hållits på den spermasamlingsstation som avses i led i under en kontinuerlig period på minst 30 dagar omedelbart före dagen för spermasamlingen.

3.

Genom undantag från punkt 1 b får stationsveterinären tillåta avsändning av sperma som samlats från hållna donatordjur som har vaccinerats mot mul- och klövsjuka under de tolv månaderna omedelbart före dagen för samlingen, under förutsättning att

a)

donatordjuren inte har vaccinerats mot mul- och klövsjuka under minst 30 dagar omedelbart före dagen för samlingen,

b)

5 % (och minst fem strån) av varje mängd sperma som tas från ett donatordjur vid samma tillfälle med negativt resultat genomgår ett virusisoleringstest för mul- och klövsjuka.

4.

Genom undantag från punkt 1 b får den ansvariga veterinären tillåta avsändning till en annan medlemsstat av in vivo-producerade embryon som samlats från ett donatordjur som har vaccinerats mot mul- och klövsjuka under de tolv månaderna omedelbart före dagen för samlingen, under förutsättning att

a)

donatorhondjuret inte har vaccinerats mot mul- och klövsjuka under minst 30 dagar omedelbart före dagen för samlingen,

b)

den sperma som har använts för befruktningen samlades från ett donatorhandjur som uppfyller kraven i punkt 1 b eller sperman uppfyller villkoren i punkt 2,

c)

embryona tvättas med trypsin före infrysning i enlighet med rekommendationerna i IETS-handboken (1).

d)

embryona lagras djupfrysta under minst 30 dagar från dagen för samlingen och donatordjuret under den perioden inte uppvisar några kliniska tecken på mul- och klövsjuka.

Kapitel II

Krav för nötkreatur, får och getter och för djur av familjerna Camelidae och Cervidae vad gäller infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24)

1.

Nötkreatur, får och getter och djur av familjerna Camelidae och Cervidae som donerar sperma ska uppfylla minst ett av följande villkor:

a)

De har hållits i en medlemsstat eller en zon i en medlemsstat som varit fri från infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) under minst 60 dagar före spermasamlingen och under spermasamlingen.

b)

De har under en årstidsbetingat sjukdomsfri period under minst 60 dagar före spermasamlingen och under spermasamlingen hållits i ett årstidsbetingat sjukdomsfritt område i en medlemsstat eller en zon i en medlemsstat

i)

som har ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), eller

ii)

där den behöriga myndigheten på ursprungsorten för sändningen av sperman har fått skriftligt förhandsgodkännande från den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten om villkoren för upprättandet av det årstidsbetingat sjukdomsfria området och om godtagandet av sändningen av sperman.

c)

De har hållits i en vektorskyddad anläggning under minst 60 dagar före spermasamlingen och under spermasamlingen.

d)

De har med negativt resultat genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot blåtungevirus (serotyperna 1–24) mellan 28 och 60 dagar från dagen för varje spermasamling.

e)

De har med negativt resultat genomgått ett test för påvisande av agens för blåtungevirus (serotyperna 1–24) som utförts på blodprov som tagits i början och i slutet av spermasamlingen och under spermasamlingen med ett mellanrum på

i)

minst var sjunde dag, i fråga om virusisoleringstest,

eller

ii)

minst var 28:e dag, i fråga om PCR.

2.

Får och getter och djur av familjerna Camelidae och Cervidae som donerar in vivo-producerade embryon samt nötkreatur, får och getter och djur av familjerna Camelidae och Cervidae som donerar oocyter för in vitro-produktion av embryon ska uppfylla minst ett av följande villkor:

a)

De har hållits i en medlemsstat eller en zon i en medlemsstat som varit fri från infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) under minst 60 dagar före samlingen av oocyterna eller embryona.

b)

De har under en årstidsbetingat sjukdomsfri period under minst 60 dagar före samlingen av oocyter eller embryon och under samlingen av dessa hållits i ett årstidsbetingat sjukdomsfritt område i en medlemsstat eller en zon i en medlemsstat

i)

som har ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), eller

ii)

där den behöriga myndigheten på ursprungsorten för sändningen av oocyterna och embryona har fått skriftligt förhandsgodkännande från den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten om villkoren för upprättandet av det årstidsbetingat sjukdomsfria området och om godtagandet av sändningen av oocyterna eller embryona.

c)

De har hållits i en vektorskyddad anläggning under minst 60 dagar före samlingen av oocyterna eller embryona och under samlingen av dessa.

d)

De har med negativt resultat genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot blåtungevirus (serotyperna 1–24) som utförts på ett blodprov som tagits mellan 28 och 60 dagar från dagen för samlingen av oocyterna eller embryona.

e)

De har med negativt resultat genomgått ett test för påvisande av agens för blåtungevirus (serotyperna 1–24) som utförts på ett blodprov som togs på dagen för samlingen av oocyterna eller embryona.

3.

Den sperma som används för att befrukta oocyterna ska samlas från djur som uppfyller kraven i punkt 1.

Kapitel III

Krav för nötkreatur, får och getter vad gäller infektion med EHD-virus av serotyperna 1–7

1.

Nötkreatur, får och getter som donerar sperma ska uppfylla minst ett av följande villkor:

a)

De har under minst 60 dagar före spermasamlingen och under spermasamlingen hållits i en medlemsstat eller en zon i en medlemsstat där infektion med EHD-virus av serotyperna 1–7 (nedan kallad EHDV 1–7) inte har rapporterats under åtminstone de två föregående åren inom en radie på 150 km kring anläggningen.

b)

De har hållits i en vektorskyddad anläggning under minst 60 dagar före spermasamlingen och under spermasamlingen.

c)

De har med negativt resultat genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot EHDV 1–7 åtminstone var 60:e dag under hela samlingsperioden och mellan 28 och 60 dagar från dagen för den sista spermasamlingen.

d)

De har med negativt resultat genomgått ett test för påvisande av agens för EHDV 1–7 som utförts på blodprov som tagits i början och i slutet av spermasamlingen och under spermasamlingen med ett mellanrum på

i)

minst var sjunde dag, i fråga om virusisoleringstest,

eller

ii)

minst var 28:e dag, i fråga om PCR.

2.

Får och getter som donerar in vivo-producerade embryon samt nötkreatur, får och getter som donerar oocyter för in vitro-produktion av embryon ska uppfylla minst ett av följande villkor:

a)

De har under minst 60 dagar före samlingen av oocyter eller embryon och under samlingen av dessa hållits i en medlemsstat eller en zon där EHDV 1–7 inte har rapporterats under åtminstone de två föregående åren inom en radie på 150 km kring anläggningen.

b)

De har hållits i en vektorskyddad anläggning under minst 60 dagar före samlingen av oocyterna eller embryona och under samlingen av dessa.

c)

De har med negativt resultat genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot EHDV 1–7 som utförts på ett blodprov som tagits mellan 28 och 60 dagar från dagen för samlingen av oocyterna eller embryona.

d)

De har med negativt resultat genomgått ett test för påvisande av agens för EHDV 1–7 som utförts på ett blodprov som togs på dagen för samlingen av oocyterna eller embryona.

3.

Den sperma som används för att befrukta oocyterna ska samlas från djur som uppfyller kraven i punkt 1.

Kapitel IV

Krav för att en anläggning ska anses vara fri från infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis hos svin

För att en anläggning för svin ska anses vara fri från infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis ska den uppfylla följande krav:

a)

Infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis hos svin ska vara en anmälningspliktigsjukdom i medlemsstaten.

b)

Infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis har inte bekräftats på anläggningen under åtminstone de tre föregående åren.

c)

Djur som uppvisar kliniska tecken på infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis, t.ex. aborter eller orkit, ska genomgå de nödvändiga diagnostesterna med negativt resultat.

d)

Inga svin på anläggningen har vaccinerats mot infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis under åtminstone de tre föregående åren.

e)

De svin som satts in på anläggningen

i)

kommer från anläggningar som varit fria från infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis under åtminstone de tre föregående åren, eller har med negativt resultat testats på ett blodprov som tagits inom 30 dagar före dagen för avsändningen,

och

ii)

har inte vaccinerats mot infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis under åtminstone de tre föregående åren.

f)

Under åtminstone de tre föregående åren har det inte funnits något tecken på infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis i andra epidemiologiska enheter på samma anläggning, eller det har vidtagits åtgärder för att förhindra överföring av infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis från dessa andra epidemiologiska enheter.


(1)  Manual of the International Embryo Transfer Society – A procedural guide and general information for the use of embryo transfer technology emphasising sanitary procedures, publicerad av International Embryo Transfer Society 1 111 North Dunlap Avenue, Savoy, Illinois 61 874 Förenta staterna (http://www.iets.org/).


BILAGA III

DJURHÄLSOKRAV FÖR SAMLING, PRODUKTION, BEARBETNING OCH LAGRING AV AVELSMATERIAL FRÅN NÖTKREATUR, SVIN, FÅR, GETTER OCH HÄSTDJUR ENLIGT ARTIKEL 26

DEL 1

DJURHÄLSOKRAV FÖR SAMLING, BEARBETNING OCH LAGRING AV FÄRSK, KYLD ELLER FRYST SPERMA FRÅN NÖTKREATUR, SVIN, FÅR, GETTER OCH HÄSTDJUR OCH FÖR TRANSPORT AV SÅDAN SPERMA

1.

Alla instrument som används för samling, bearbetning, bevarande eller infrysning av sperma ska rengöras och antingen desinficeras eller steriliseras före användning, såvida inte nya engångsinstrument används.

2.

Fryst sperma ska

a)

placeras och lagras i lagringsbehållare

i)

som har rengjorts och antingen desinficerats eller steriliserats före användning, såvida inte nya engångsbehållare används,

ii)

med ett kylmedium som inte tidigare har använts för andra biologiska produkter av animaliskt ursprung,

b)

före avsändning eller användning lagras under godkända förhållanden under minst 30 dagar från dagen för samlingen.

3.

Om nödvändigt får antibiotika eller antibiotikablandningar med en bakteriedödande aktivitet som minst motsvarar aktiviteten i följande antibiotika eller antibiotikablandningar i varje ml sperma tillsättas sperman eller ingå i spädningsvätskor för sperma:

a)

Om det gäller sperma från nötkreatur och svin, en blandning av linkomycin-spektinomycin (150/300 μg), penicillin (500 IU) och streptomycin (500 μg), eller

b)

om det gäller sperma från får och getter, gentamicin (250 μg) eller en blandning av penicillin (500 IU) och streptomycin (500 μg), eller

c)

en blandning av gentamicin (250 μg), tylosin (50 μg), linkomycin-spektinomycin (150/300 μg), penicillin (500 IU) och streptomycin (500 μg), eller

d)

en blandning av amikacin (75 μg) och divekacin (25 μg).

4.

När det gäller sperma från nötkreatur ska de antibiotika som avses i punkt 3 a, c och d, eller spädningsvätskor för sperma som innehåller sådana antibiotika eller antibiotikablandningar, tillsättas och vara verksamma särskilt mot campylobacter, leptospiror och mykoplasma.

5.

När det gäller sperma från svin ska de antibiotika eller antibiotikablandningar som avses i punkt 3 a, c och d, eller spädningsvätskor för sperma som innehåller sådana antibiotika eller antibiotikablandningar, tillsättas och vara verksamma särskilt mot leptospiror.

6.

Om ett antibiotikum eller en antibiotikablandning tillsätts sperman ska

a)

namnet på det antibiotikum eller de antibiotika som tillsätts och deras koncentration eller namnet på den spädningsvätska för sperma som innehåller antibiotika anges i det djurhälsointyg som åtföljer sändningen,

b)

antibiotikan tillsättas sperman efter den sista spädningen eller till spädningsvätskan,

c)

om det gäller fryst sperma, antibiotikan tillsättas före infrysningen av sperman.

7.

När det gäller fryst eller kyld sperma ska den utspädda sperman omedelbart efter tillsättning av antibiotika förvaras

a)

vid en temperatur på minst 5 °C, utom när det gäller sperma från svin, som får förvaras vid en temperatur på minst 15 °C under minst 45 minuter, eller

b)

under sådana tids- och temperaturförhållanden som ger motsvarande dokumenterad bakteriedödande aktivitet.

DEL 2

DJURHÄLSOKRAV FÖR SAMLING OCH BEARBETNING AV IN VIVO-PRODUCERADE EMBRYON FRÅN NÖTKREATUR, SVIN, FÅR, GETTER OCH HÄSTDJUR

In vivo-producerade embryon ska samlas, bearbetas och bevaras i enlighet med följande krav:

1.

Embryon ska samlas och bearbetas av en embryosamlingsgrupp utan de kommer i kontakt med andra sändningar av embryon som inte uppfyller kraven i denna förordning.

2.

Embryon ska samlas i ett utrymme som är avskilt från övriga delar av lokalerna eller anläggningen och som ska hållas i gott skick och vara konstruerat med material som lätt och effektivt kan rengöras och desinficeras.

3.

Embryon ska bearbetas (undersökas, tvättas, behandlas och placeras i strån eller andra förpackningar), antingen i ett fast laboratorium eller i ett rörligt laboratorium.

4.

All utrustning som används för att samla, hantera, tvätta, frysa in och lagra embryon ska rengöras och antingen desinficeras eller steriliseras före användning i enlighet med IETS-handboken, eller ska vara ny engångsutrustning.

5.

Alla biologiska produkter av animaliskt ursprung som används i medier och lösningar för samling, bearbetning, tvättning eller lagring av embryon ska vara fria från patogena mikroorganismer. Medier och lösningar som används för samling, infrysning och lagring av embryon ska steriliseras med metoder som är godkända i enlighet med IETS-handboken och ska hanteras på ett sådant sätt att de förblir sterila.

6.

När antibiotika eller en antibiotikablandning tillsätts medier i enlighet med IETS-handboken vid samling, bearbetning, tvättning och lagring ska namnen på de antibiotika som tillsätts och deras koncentration anges i det djurhälsointyg som åtföljer sändningen.

7.

De kylmedier som används för att bevara eller lagra embryon får inte tidigare ha använts för andra biologiska produkter av animaliskt ursprung.

8.

Embryon ska tvättas i enlighet med IETS-handboken och deras zona pellucida, eller kapsel om det gäller embryon från hästdjur, ska vara intakt före och omedelbart efter tvättningen. Varje embryo ska tvättas minst tio gånger i en särskild vätska för embryon som ska bytas varje gång. Varje tvättning ska motsvara en 100-faldig utspädning av föregående tvättning och en steril mikropipett ska användas för att överföra embryot vid varje tillfälle.

Om vissa patogener måste inaktiveras eller avlägsnas ska standardförfarandet för tvättning ändras så att det omfattar ytterligare tvättningar med enzymet trypsin, i enlighet med IETS-handboken.

9.

Embryon från olika donatordjur får inte tvättas tillsammans.

10.

Varje embryos zona pellucida, eller kapsel om det gäller embryon från hästdjur, ska undersökas i mikroskop med en förstoring på minst 50× över hela sin yta och ska kontrolleras så att den är intakt och fri från vidhäftande material.

11.

Embryon som utan anmärkning har genomgått undersökningen i punkt 10 ska placeras i ett strå eller en annan förpackning som rengjorts och som antingen desinficerats eller är steril, såvida inte nya strån eller förpackningar för engångsbruk används, och som ska vara märkt i enlighet med artikel 10.1 och 10.5 och omedelbart ska förseglas.

12.

Varje embryo ska, om det är lämpligt, frysas in snarast möjligt och lagras i sådana lagringslokaler som avses i del 2 punkt 2 b i bilaga I under den ansvariga veterinärens ansvar.

13.

När det inte finns något annat förfarande för att kontrollera donatordjurens hälsostatus, eller i syfte att verifiera efterlevnaden av de djurhälso- och biosäkerhetskrav som fastställts av den ansvariga veterinären, inklusive inom ramen för det system för kvalitetskontroll som avses i del 2 punkt 1 b i bilaga I, ska embryosamlingsgruppen i enlighet med IETS-handboken till ett officiellt laboratorium eller ett laboratorium som har godkänts av den behöriga myndigheten lämna in rutinprover av icke-livskraftiga embryon eller oocyter och av skölj- eller tvättvätskor som används i samband med gruppens arbete för påvisande av bakteriell och viral kontaminering enligt en frekvens som ska fastställas av den ansvariga veterinären.

DEL 3

DJURHÄLSOKRAV FÖR SAMLING OCH BEARBETNING AV OOCYTER, OVARIER OCH ANDRA VÄVNADER FÖR IN VITRO-PRODUKTION AV EMBRYON FRÅN NÖTKREATUR, SVIN, FÅR, GETTER OCH HÄSTDJUR

Utöver kraven i del 2 ska följande kompletterande krav gälla för samling, bearbetning och transport av oocyter, ovarier och andra vävnader som används för in vitro-befruktning och in vitro-odling:

1.

De ovarier och andra vävnader som samlas i ett slakteri, antingen från ett enskilt donatordjur eller från en avgränsad grupp donatordjur, ska samlas i ett slakteri som har godkänts i enlighet med artikel 148 i förordning (EU) 2017/625.

De potentiella donatordjuren ska ha genomgått besiktning före och efter slakt som utförts av en veterinär på slakteriet, som ska ha intygat att de var fria från symtom och tecken på alla sjukdomar i kategorierna A, B, C och D av betydelse för nötkreatur, svin, får getter eller hästdjur.

Slakteriet ska ligga i ett område där mul- och klövsjuka inte har rapporterats inom en radie av 10 km under minst 30 dagar före dagen för samlingen av ovarierna och de andra vävnaderna.

2.

Ovarier får inte tas in för bearbetning i en embryoproduktionsgrupps laboratorium förrän donatordjuren med tillfredsställande resultat har genomgått besiktning efter slakt.

Om en sådan sjukdom som avses i punkt 1 konstateras hos ett enskilt donatordjur, i den avgränsade gruppen donatordjur eller hos något djur som har slaktats på det slakterier samma dag ska alla ovarier och andra vävnader från dessa donatordjur spåras och kasseras.

3.

Utrustning för avlägsnande och transport av ovarier och andra vävnader ska rengöras och antingen desinficeras eller steriliseras före användning, såvida inte ny engångsutrustning används, och får endast användas för dessa ändamål.

Separat utrustning ska användas för att hantera oocyter och embryon från olika enskilda donatordjur och från skilda avgränsade grupper donatordjur.

DEL 4

DJURHÄLSOKRAV FÖR BEARBETNING AV IN VITRO-PRODUCERADE EMBRYON FRÅN NÖTKREATUR, SVIN, FÅR, GETTER OCH HÄSTDJUR

Utöver kraven i del 2 ska följande kompletterande krav gälla för bearbetning av in vitro-producerade embryon:

1.

Embryon ska efter avslutad in vitro-odling tvättas och genomgå de behandlingar som avses i del 2 punkterna 7, 10 och 11 före infrysning, lagring och transport.

2.

Embryon från olika enskilda donatordjur eller från skilda avgränsade grupper donatordjur som avses i del 3 punkt 1 får inte tvättas tillsammans.

3.

Embryon från olika enskilda donatordjur eller från skilda avgränsade grupper donatordjur får inte placeras i samma strå eller samma förpackning.

DEL 5

DJURHÄLSOKRAV FÖR BEARBETNING AV MIKROMANIPULERADE EMBRYON FRÅN NÖTKREATUR, SVIN, FÅR, GETTER OCH HÄSTDJUR

Före all mikromanipulering som inverkar på zona pellucida, eller kapseln om det gäller embryon från hästdjur, ska alla embryon eller oocyter samlas och bearbetas i enlighet med djurhälsokraven i delarna 2, 3 och 4.

Därutöver ska följande krav gälla:

1.

Om mikromanipulering av embryon görs på ett sådant sätt att zona pellucida, eller kapseln om det gäller embryon från hästdjur, genombryts ska mikromanipuleringen utföras i ett sådant laboratorium som avses i del 3 punkt 2 a i bilaga I, som står under den ansvariga veterinärens ansvar.

2.

Varje embryoproduktionsgrupp ska journalföra sin verksamhet i enlighet med artikel 8.1 b.

Om embryon produceras genom in vitro-befruktning får embryona identifieras på grundval av en avgränsad grupp donatordjur, men uppgifter ska finnas om datum och plats för samlingen av ovarierna och oocyterna. Journalföringen ska också göra det möjligt att spåra donatordjuren tillbaka till deras ursprungsanläggning.

3.

All mikromanipulering som görs på ett sådant sätt att zona pellucida, eller kapseln om det gäller embryon från hästdjur, genombryts ska utföras i lokaler som har godkänts för detta ändamål, och efter den sista tvättningen och undersökningen.

Sådan mikromanipulering får endast utföras på embryon vars zona pellucida, eller kapsel om det gäller embryon från hästdjur, dessförinnan har varit intakt.

DEL 6

DJURHÄLSOKRAV FÖR LAGRING AV IN VIVO-PRODUCERADE OCH IN VITRO-PRODUCERADE EMBRYON OCH AV OOCYTER FRÅN NÖTKREATUR, SVIN, FÅR, GETTER OCH HÄSTDJUR

1.

Varje embryosamlingsgrupp och embryoproduktionsgrupp ska säkerställa att embryon och oocyter lagras i lämplig temperatur i sådana lagringslokaler som avses i del 2 punkt 2 b i bilaga I.

2.

Endast embryon som samlats av en embryosamlingsgrupp, eller oocyter som samlats av och embryon som producerats av en embryoproduktionsgrupp, och transporterats under förhållanden som säkerställer att korskontaminering av embryon och oocyter förhindras, eftersom de inte har haft någon kontakt med embryon och oocyter som inte uppfyller kraven i denna förordning, får tas in till de lagringslokaler som avses i del 2 punkt 2 b i bilaga I.

In vivo-producerade embryon och in vitro-producerade embryon och oocyter ska lagras i separata lagringsbehållare för varje typ av avelsmaterial, och det lagrade avelsmaterialet av olika typer och från olika arter ska hanteras av separat personal eller vid olika tidpunkter.

3.

Stationsveterinären får besluta att embryon som inte samlats av en embryosamlingsgrupp, eller oocyter som inte samlats och embryon som inte producerats av en embryoproduktionsgrupp, får bearbetas av embryosamlingsgruppen eller embryoproduktionsgruppen, under följande förutsättningar:

a)

Oocyterna och embryona samlas från djur som uppfyller följande villkor:

i)

Om det gäller nötkreatur, villkoren i del 1 kapitel II punkt 1 i bilaga II samt tillämpliga villkor i del 5 kapitlen I, II och III i bilaga II.

ii)

Om det gäller svin, villkoren i del 2 kapitel II punkterna 1, 2 och 3 i bilaga II samt tillämpliga villkor i del 5 kapitlen I och IV i bilaga II.

iii)

Om det gäller får och getter, villkoren i del 3 kapitel II punkt 1 i bilaga II samt tillämpliga villkor i del 5 kapitlen I–III i bilaga II.

iv)

Om det gäller hästdjur, villkoren i del 4 kapitel II punkterna 1 och 2 i bilaga II.

b)

Bearbetningen utförs med separat utrustning eller vid en annan tidpunkt än för oocyter och embryon som är avsedda att flyttas till en annan medlemsstat och utrustningen i det senare fallet rengörs och steriliseras efter användning.

c)

Oocyterna och embryona får inte flyttas till en annan medlemsstat och får inte vid någon tidpunkt komma i kontakt med eller lagras tillsammans med oocyter och embryon som är avsedda att flyttas till en annan medlemsstat.

d)

Oocyterna och embryona ska kunna identifieras med en annan märkning än den märkning som avses i del 1 punkt 1 a v i bilaga I.

4.

Frysta embryon eller oocyter ska före avsändning till en annan medlemsstat lagras i sådana lagringslokaler som avses i del 2 punkt 2 b i bilaga I under minst 30 dagar från den dag då de samlades eller producerades.

5.

Endast embryon eller oocyter från ett enskilt donatordjur eller från en avgränsad grupp donatordjur som avses i del 3 punkt 1 får placeras i samma strå eller samma förpackning.

BILAGA IV

INFORMATION SOM SKA INGÅ I DJURHÄLSOINTYGET FÖR AVELSMATERIAL SOM FÖRFLYTTAS MELLAN MEDLEMSSTATERNA ENLIGT ARTIKLARNA 31 OCH 40

1.

Det djurhälsointyg för avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som förflyttas mellan medlemsstaterna som avses i artikel 31 ska åtminstone innehålla följande information:

a)

Avsändarens och mottagarens namn och adress.

b)

Den avsändande anläggningens namn och adress, och

i)

anläggningens unika godkännandenummer, om den avsändande anläggningen är en godkänd anläggning för avelsmaterial eller en sådan avgränsad anläggning som avses i artikel 14,

eller

ii)

anläggningens unika registreringsnummer, om den avsändande anläggningen är en sådan anläggning där får och getter hålls som avses i artikel 13.

c)

Destinationsanläggningens namn och adress, och

i)

anläggningens unika godkännandenummer, om destinationsanläggningen är en godkänd anläggning för avelsmaterial eller en avgränsad anläggning,

eller

ii)

anläggningens unika registreringsnummer, om destinationsanläggningen är en registrerad anläggning för avelsmaterial eller någon annan registrerad anläggning.

d)

Avelsmaterialets typ och donatordjurens art.

e)

Antal strån eller andra förpackningar som ska avsändas.

f)

Följande information som gör det möjligt att identifiera avelsmaterialet:

i)

Uppgifter om art och ras samt identifieringsuppgifter i enlighet med kraven i del III avdelning I, II, III eller IV i förordning (EU) 2019/2035 avseende de donatordjur från vilka avelsmaterialet har samlats.

ii)

Märkning som anbringats på stråna eller de andra förpackningarna i enlighet med kraven i artikel 10.

iii)

Plats och datum för samling eller produktion av avelsmaterialet.

g)

Nummer på den försegling som anbringats på transportbehållaren.

h)

Information om djurhälsosituationen, tilläggsgarantier och, om nödvändigt, testresultat som gäller

i)

medlemsstaten eller zonen i medlemsstaten,

ii)

donatordjurens ursprungsanläggning,

iii)

anläggningen för avelsmaterial eller, i det fall som föreskrivs i artikel 14, den avgränsade anläggningen för samling eller produktion, bearbetning och lagring av avelsmaterial,

iv)

de donatordjur från vilka avelsmaterialet samlats,

v)

det avelsmaterial som ska avsändas.

i)

Datum och ort för utfärdande av djurhälsointyget, den officiella veterinärens namn, befattning och underskrift samt stämpel från den behöriga myndigheten på ursprungsorten för sändningen.

2.

Det djurhälsointyg för avelsmaterial från hundar och katter, från andra landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som hålls på avgränsade anläggningar och från djur av familjerna Camelidae och Cervidae som förflyttas mellan medlemsstaterna som avses i artikel 40 ska åtminstone innehålla följande information:

a)

Avsändarens och mottagarens namn och adress.

b)

Den avsändande anläggningens namn och adress, och

i)

den avsändande anläggningens unika registreringsnummer, om den har tilldelats ett sådant registreringsnummer,

eller

ii)

den avsändande anläggningens unika godkännandenummer, om den är en avgränsad anläggning.

c)

Destinationsanläggningens namn och adress och, om den är en avgränsad anläggning, anläggningens unika godkännandenummer.

d)

Avelsmaterialets typ och donatordjurens art.

e)

Antal strån eller andra förpackningar som ska avsändas.

f)

Följande information som gör det möjligt att identifiera avelsmaterialet:

i)

Art, om nödvändigt underart, samt identifieringsuppgifter avseende de donatordjur från vilka avelsmaterialet samlats,

i enlighet med artikel 17.1 i förordning (EU) nr 576/2013 eller artikel 70 i förordning (EU) 2019/2035, om det gäller hundar och katter,

eller

i enlighet med bestämmelserna för den avgränsade anläggningen, om det gäller andra landlevande djur än nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som hålls på avgränsade anläggningar,

eller

i enlighet med artikel 73.1, 73.2 eller 74 i förordning (EU) 2019/2035, om det gäller djur av familjerna Camelidae och Cervidae.

ii)

Märkning som anbringats på stråna eller de andra förpackningarna i enlighet med artikel 11.

iii)

Plats och datum för samling eller produktion av avelsmaterialet.

g)

Nummer på den försegling som anbringats på transportbehållaren.

h)

Information om djurhälsosituationen, tilläggsgarantier och, om nödvändigt, testresultat som gäller

i)

medlemsstaten eller zonen i medlemsstaten,

ii)

donatordjurens ursprungsanläggning,

iii)

de donatordjur från vilka avelsmaterialet samlats,

iv)

det avelsmaterial som ska avsändas.

i)

Datum och ort för utfärdande av djurhälsointyget, den officiella veterinärens namn, befattning och underskrift samt stämpel från den behöriga myndigheten på ursprungsorten för sändningen.


3.6.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 174/64


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2020/687

av den 17 december 2019

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om förebyggande och bekämpning av förtecknade sjukdomar

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artiklarna 47.1, 53.2, 54.3, 55.2 och 58.2, artikel 63 första stycket, artikel 64.4, artikel 67 första stycket och artiklarna 68.3, 70.3, 72.2, 73.3, 74.4, 76.5, 77.2 och 272.2, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) 2016/429 fastställs bestämmelser om förebyggande och bekämpning av djursjukdomar som kan överföras till djur eller människor, inklusive bestämmelser om medvetenhet om, beredskap inför och bekämpning av sjukdomar. I förordning (EU) 2016/429 fastställs särskilt sjukdomsspecifika bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdom enligt artikel 5 i den förordningen. I förordning (EU) 2016/429 anges också att de sjukdomsspecifika bestämmelserna ska tillämpas på djurarter eller grupper av djurarter som utgör en betydande risk för spridning av specifika sjukdomar som är förtecknade som sådana i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 (2).

(2)

Det är nödvändigt att fastställa bestämmelser som kompletterar bestämmelserna om åtgärder för sjukdomsbekämpning i del III avdelning II i förordning (EU) 2016/429 när det gäller vissa förtecknade sjukdomar. Dessa kompletterande bestämmelser och bestämmelserna i förordning (EU) 2016/429 har en nära koppling till varandra och bör tillämpas samtidigt. Av skäl som rör enkelhet och insyn samt i syfte att underlätta tillämpningen bör dessa bestämmelser fastställas i en enda akt, snarare än i ett antal separata akter med många korshänvisningar och risk för överlappning.

(3)

Artiklarna 53, 54.3, 55.2, 58.2, 63, 64, 67, 68 och 70 i avdelning II kapitel 1 i förordning (EU) 2016/429 rör olika tekniska aspekter av de åtgärder som ska vidtas vid misstanke om och bekräftelse av de sjukdomar som avses i artikel 9.1 a i den förordningen. Artiklarna 72.2, 73.3, 74.4, 76.5 och 77 i avdelning II kapitel 2 i förordning (EU) 2016/429 rör tekniska aspekter av de åtgärder som ska vidtas vid misstanke om eller bekräftelse av de sjukdomar som avses i artikel 9.1 b och c i den förordningen.

(4)

De bestämmelser som ska fastställas i enlighet med artiklarna i avdelning II är kopplade till varandra eftersom de ska tillämpas på åtgärderna för sjukdomsbekämpning avseende olika kategorier av förtecknade sjukdomar i förordning (EU) 2016/429. För en effektiv tillämpning av dessa bestämmelser och av tydlighetsskäl bör de därför fastställas i en enda delegerad akt som innehåller omfattande tekniska åtgärder för bekämpning av förtecknade sjukdomar och bidrar till den övergripande förenklingen av regelverket för bekämpning av djursjukdomar.

(5)

Tidigare bestämmelser om sjukdomsbekämpning fastställdes i ett antal direktiv som vart och ett innehöll bestämmelser avseende en eller några få djursjukdomar. Några av dessa bestämmelser har ersatts av förordning (EU) 2016/429, medan andra behöver ersättas med den här delegerade förordningen i förenklingssyfte och för att undanröja eventuell inkonsekvens. Detta kommer att ge tydliga, harmoniserade och detaljerade bestämmelser för bekämpning av djursjukdomar i hela unionen. Det kommer också göra det möjligt för behöriga myndigheter och aktörer att tillämpa bestämmelserna och kommer att göra bestämmelserna tydligare, vilket säkerställer att risken för djursjukdomar hanteras bättre.

(6)

För att man ska kunna utrota ett utbrott av en sjukdom i kategori A så snart som möjligt och säkerställa ett gott djurhälsoskydd och djurskydd måste man se till att det finns åtgärder för sjukdomsbekämpning på unionsnivå.

(7)

Denna förordning bör därför omfatta åtgärder för bekämpning av sjukdomar i kategori A hos landlevande och vattenlevande djur och även vissa åtgärder för bekämpning av sjukdomar i kategorierna B och C. När det gäller sjukdomar i kategorierna B och C bör dessa åtgärder för sjukdomsbekämpning tillämpas tillsammans med bestämmelserna om övervakning och utrotning i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 (3).

(8)

De åtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i den här delegerade förordningen bör tillämpas på djur och produkter från djur, inklusive produkter av animaliskt ursprung, avelsmaterial, animaliska biprodukter och framställda produkter. Dessa animaliska biprodukter omfattas av folk- och djurhälsobestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (4). Bestämmelserna om säker insamling, säkert bortskaffande och säker bearbetning av animaliska biprodukter och framställda produkter i den förordningen är tillämpliga i händelse av en sjukdom i kategori A. Den förordningen omfattar dock inte åtgärder för sjukdomsbekämpning och restriktioner som är avsedda att tillämpas i sådana fall. Dessa bestämmelser bör därför behållas i den här delegerade förordningen.

(9)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG (5) fastställs bestämmelser om säker transport av farligt gods. Vid transport av smittade animaliska biprodukter eller annat smittat material som kan anses vara farligt gods bör de behöriga myndigheterna följa bestämmelserna i det direktivet.

(10)

Det bör finnas ett enda tillvägagångssätt när det gäller de åtgärder som ska tillämpas i händelse av en sjukdom i kategori A. Sjukdomarnas epidemiologi bör dock beaktas när man fastställer lämplig tidpunkt för den behöriga myndighetens tillämpning av bekämpningsåtgärder och genomföra undersökningar i händelse av misstanke om eller bekräftad förekomst av dessa sjukdomar. Därför bör det föreskrivas övervakningsperioder som referenstidsramar för varje sjukdom i kategori A som drabbar landlevande djur, på grundval av inkubationstider och andra relevanta faktorer som kan påverka sjukdomens spridning.

(11)

Enligt artikel 54 i förordning (EU) 2016/429 ska den behöriga myndigheten genomföra undersökningar avseende förekomsten av en sjukdom i kategori A i olika skeden: i) när sjukdomen misstänks förekomma, ii) när sjukdomen har bekräftats och iii) när det är nödvändigt att utesluta att sjukdomen sprids till epidemiologiskt kopplade anläggningar och platser och till närliggande anläggningar och zoner. Dessa undersökningar innefattar klinisk undersökning och provtagning för laboratorieundersökning. Det bör fastställas allmänna bestämmelser om provtagning för att säkerställa att provtagningsförfaranden, diagnosmetoder och biosäkerhetsåtgärder är giltiga.

(12)

Enligt artikel 43 i förordning (EU) 2016/429 ska den behöriga myndigheten upprätta och hålla uppdaterade beredskapsplaner och vid behov utförliga handledningar om genomförandet av de åtgärder som ska vidtas i händelse av en sjukdom i kategori A enligt del III i den förordningen. De åtgärder som fastställs i den här delegerade förordningen kompletterar åtgärderna i del III i förordning (EU) 2016/429, och det är därför nödvändigt att genomföra dem i enlighet med de beredskapsplaner som föreskrivs i förordning (EU) 2016/429.

(13)

I artiklarna 53 och 55 i förordning (EU) 2016/429 fastställs vilka skyldigheter aktörer och behöriga myndigheter ska fullgöra vid misstanke om en sjukdom i kategori A. Målet är att redan innan sjukdomen har bekräftats förhindra att den sprids från drabbade djur och anläggningar under deras ansvar till icke drabbade djur eller till människor. De åtgärder för sjukdomsbekämpning och biosäkerhetsåtgärder som föreskrivs i förordning (EU) 2016/429 bör tillämpas i detta tidiga skede på den drabbade anläggningen när det gäller förflyttning av djur och produkter till och från den anläggningen och dess omgivning. Det är också nödvändigt att närmare ange dessa åtgärder för att säkerställa att de är effektiva och proportionella.

(14)

Enligt artikel 54 i förordning (EU) 2016/429 ska den behöriga myndigheten utföra en officiell undersökning vid misstanke om en sjukdom i kategori A för att antingen bekräfta eller utesluta förekomsten av sjukdomen. För att upprätta ett standardiserat förfarande för sådana officiella undersökningar i alla medlemsstater måste det närmare anges vilka omständigheter som motiverar en undersökning, vilka uppgifter som de officiella veterinärerna minst ska utföra och hur de bör utföras.

(15)

Vid misstanke om eller bekräftelse av en sjukdom i kategori A ska man enligt förordning (EU) 2016/429 tillämpa åtgärder för sjukdomsbekämpning både på de anläggningar som håller djur och på livsmedels- och foderföretag, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra platser som kan utgöra en risk för att sjukdomar sprids. Det måste anges vilka bekämpningsåtgärder som ska tillämpas i de fallen, särskilt när det gäller gränskontrollstationer och transportmedel.

(16)

Enligt förordning (EU) 2016/429 ska bekräftelse av en sjukdom i kategori A leda till att den behöriga myndigheten tillämpar strängare åtgärder för sjukdomsbekämpning än vid misstanke om sjukdom och att den gör ytterligare undersökningar. Därför måste det preciseras när en sjukdom i kategori A bör anses vara bekräftad. Denna bekräftelse bör göras i överensstämmelse med de unionsakter som antagits i enlighet med förordning (EU) 2016/429 när det gäller sjukdomsövervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status.

(17)

I förordning (EU) 2016/429 fastställs grundläggande bestämmelser om de åtgärder för sjukdomsbekämpning som ska tillämpas på de drabbade anläggningarna vid utbrott av en sjukdom i kategori A. Samtidigt ger förordningen de behöriga myndigheterna viss flexibilitet att besluta vilka av dessa åtgärder som bör tillämpas. För att de behöriga myndigheterna ska kunna vidta så proportionella och effektiva bekämpningsåtgärder som möjligt och för att säkerställa att medlemsstaternas åtgärder genomförs på ett harmoniserat sätt bör det fastställas detaljerade kriterier för beslutsfattande på grundval av epidemiologiska omständigheter, anläggningarnas typ och placering, djurart och djurkategori samt ekonomiska eller sociala förhållanden i de områden som drabbats av sjukdomen.

(18)

Den behöriga myndigheten bör ha möjlighet att, i berättigade fall och vid behov efter tilläggsgarantier, bevilja undantag från vissa åtgärder för sjukdomsbekämpning, särskilt från kravet på att avliva djuren på den drabbade anläggningen, med beaktande av epidemiologiska faktorer och efter en korrekt riskbedömning. Sådana undantag skulle kunna beviljas för avgränsade anläggningar, för djur som hålls för vetenskapliga ändamål eller i syfte att bevara utrotningshotade arter och för officiellt registrerade sällsynta raser eller för djur med motiverat högt avelsvärde, kulturellt värde eller utbildningsvärde. I sådana fall skulle en tillämpning av generella åtgärder kunna få oönskade och oproportionella konsekvenser.

(19)

För att anpassa åtgärderna för sjukdomsbekämpning till varje specifik situation bör den behöriga myndigheten ha möjlighet att tillämpa åtgärder för sjukdomsbekämpning som inte uttryckligen föreskrivs i förordning (EU) 2016/429 eller i den här delegerade förordningen, med beaktande av epidemiologiska faktorer och efter en riskbedömning.

(20)

Rengöring och desinfektion på den drabbade anläggningen är en av de grundläggande åtgärder för sjukdomsbekämpning som föreskrivs i förordning (EU) 2016/429 för att minska risken för spridning av en bekräftad sjukdom i kategori A. Preliminär rengöring och desinfektion är de effektivaste åtgärderna för att minska sjukdomsagenset på den drabbade anläggningen när de drabbade djuren har avlägsnats. Den behöriga myndigheten bör därför vara skyldig att kontrollera hur den omedelbara preliminära rengöringen och desinfektionen utförts och vid behov kontrollera bekämpningen av insekter och gnagare. Förfarandet för rengöring och desinfektion bör preciseras, med angivande av när det ska inledas och kriterierna för val av biocidprodukter.

(21)

I artikel 62 i förordning (EU) 2016/429 föreskrivs att den behöriga myndigheten ska utvidga de åtgärder för sjukdomsbekämpning som tillämpas på de drabbade anläggningarna till andra anläggningar, epidemiologiska enheter däri, livsmedels- och foderföretag, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra berörda platser, inklusive transportmedel, när epidemiologiska belägg ger anledning att misstänka att sjukdomen i kategori A sprids till, från eller genom dem. Det är nödvändigt att precisera vilken spårbarhetsundersökning den behöriga myndigheten måste göra, i enlighet med den epidemiologiska undersökning som föreskrivs i förordning (EU) 2016/429, för att korrekt kunna identifiera dessa epidemiologiska samband.

(22)

Det bör också preciseras vilka bekämpningsåtgärder som ska tillämpas på de identifierade kopplade anläggningarna och platserna. För att dessa åtgärder ska vara effektiva bör de vara flexibla och proportionella så att aktörer eller behöriga myndigheter inte belastas i onödan. De behöriga myndigheterna bör följaktligen i exceptionella fall få göra undantag från de allmänna bestämmelserna efter en riskbedömning.

(23)

Enligt artikel 64 i förordning (EU) 2016/429 ska den behöriga myndigheten upprätta en restriktionszon runt den drabbade anläggningen när ett utbrott av en sjukdom i kategori A har bekräftats, för att förhindra ytterligare spridning av sjukdomen. Restriktionszonen kan innefatta en skyddszon och en övervakningszon. Det bör fastställas kompletterande bestämmelser om hur restriktionszonen ska upprättas och ändras vid behov, inklusive närmare uppgifter om skyddszonen, övervakningszonen och möjligheten att upprätta ytterligare restriktionszoner beroende på sjukdomens epidemiologi. Det bör också föreskrivas särskilda undantag för de fall där upprättandet av restriktionszoner inte skulle bidra till att bekämpa en spridning av sjukdomen eller där det skulle innebära en omotiverad börda för aktörer och behöriga myndigheter.

(24)

I artikel 65 i förordning (EU) 2016/429 anges de åtgärder som den behöriga myndigheten får vidta i restriktionszonen för att förhindra spridning av sjukdomen. För att de behöriga myndigheterna ska kunna vidta så proportionella och effektiva bekämpningsåtgärder som möjligt och för att säkerställa att åtgärderna genomförs på ett harmoniserat sätt i alla medlemsstater bör det fastställas detaljerade kriterier för beslutsfattande på grundval av epidemiologiska omständigheter, produktionsanläggningarnas typ och placering, djurart och djurkategori samt ekonomiska eller sociala förhållanden i det område som drabbats av sjukdomen.

(25)

Det är nödvändigt att precisera förbuden mot förflyttning av djur och produkter inom, från eller genom skydd- och övervakningszonen och förbuden mot annan verksamhet som kan utgöra en risk för spridning av en sjukdom i kategori A. Dessa förbud bör stå i proportion till den risk för spridning av sjukdomen som föreligger för varje verksamhet och vara. De måste följaktligen upprättas med hänsyn till den epidemiologiska sjukdomsprofilen. Detta är särskilt viktigt i fråga om förbud som rör produkter eftersom vissa produkter bör undantas, särskilt sådana som anses vara säkra varor vad gäller risken för spridning av vissa sjukdomar.

(26)

Förbud mot verksamhet i restriktionszonen bör begränsas i möjligaste mån. Därför bör den behöriga myndigheten ha möjlighet att bevilja undantag från förbuden när vissa riskreducerande åtgärder vidtas och vissa formella krav är uppfyllda. Sådana undantag får beviljas i synnerhet när den behöriga myndigheten kan kontrollera att biosäkerhetsåtgärderna har förstärkts och när de allmänna och särskilda villkoren avseende de aktuella djuren, produkter från dessa djur eller andra ämnen och material som kan kontamineras är uppfyllda.

(27)

Hov- och klövdjur bör endast få förflyttas för transport till ett slakteri. Förflyttning av fjäderfä bör enbart ske för transport till slakterier och begränsas till yngre djur, såsom daggamla kycklingar och värpfärdiga hönor. Det bör vara tillåtet att förflytta produkter av animaliskt ursprung om produkterna har producerats före den högriskperiod som fastställts för sjukdomen. Det bör vara tillåtet att förflytta produkter av animaliskt ursprung och biprodukter som producerats under eller efter högriskperioden om produkterna har genomgått särskilda behandlingar som inaktiverat sjukdomsagenset. Dessa behandlingar bör vara förenliga med gällande unionslagstiftning, internationella standarder och nya vetenskapliga rön.

(28)

Den behöriga myndigheten bör kunna besöka anläggningarna och undersöka djuren. För att förhindra vidare spridning av sjukdomen bör det fastställas krav som bör vara uppfyllda innan de åtgärder som är tillämpliga på skyddszonen kan upphävas. När de åtgärderna har upphävts bör de åtgärder som är tillämpliga på övervakningszonen genomföras ytterligare en tid i området i en tidigare skyddszon, för att säkerställa att sjukdomen är under kontroll.

(29)

De bestämmelser om bekämpningsåtgärder som är tillämpliga i övervakningszonen bör innefatta allmänna och särskilda bestämmelser för djur, produkter från dessa djur eller andra ämnen och material som kan kontamineras. De bör också innefatta undantag för att möjliggöra en proportionell tillämpning av bekämpningsåtgärderna. Bekämpningsåtgärdernas intensitet och undantagen för en proportionell tillämpning av dem bör återspegla den lägre risk som övervakningszonen utgör för spridning av sjukdomen, men bör säkerställa att bekämpningsåtgärderna är tillräckliga för att undvika alla risker för vidare spridning av sjukdomen.

(30)

Den behöriga myndigheten bör i) godkänna återinsättning av djur på den drabbade anläggningen, ii) säkerställa att det görs en slutlig rengöring och desinfektion av anläggningen och i förekommande fall iii) utföra kontroller avseende vektorer för att säkerställa att sjukdomarna inte dyker upp igen. Den behöriga myndigheten bör ha erforderlig flexibilitet att besluta vilka åtgärder för återinsättning som är lämpligast med hänsyn till epidemiologiska omständigheter och särskilda riskreducerande betingelser.

(31)

Vilda djur av förtecknade arter skulle också kunna drabbas av sjukdomar i kategori A. Det behövs bekämpningsåtgärder avseende dessa vilda djur för att förhindra spridning av sjukdomarna och säkerställa att de utrotas. När det gäller sjukdomar hos hållna djur bör den behöriga myndigheten överväga bekämpningsåtgärder för sjukdomar hos vilda djur som en del av de beredskapsplaner som föreskrivs i förordning (EU) 2016/429. Bekämpningsåtgärderna bör tillämpas på misstänkta och bekräftade fall av en sjukdom som drabbar vilda djur i en smittad zon. Åtgärder för att begränsa förflyttning av hållna djur av förtecknade arter från den smittade zonen bör tillämpas flexibelt, på grundval av den epidemiologiska situationen. Syftet är att säkerställa kraftfulla bekämpningsåtgärder utan att belasta aktörer och behöriga myndigheter i onödan.

(32)

Insamling och säkert bortskaffande av döda kroppar av vilda djur bidrar till att förhindra spridning av sjukdomar i kategori A. Förordning (EU) 2016/429 bör kompletteras med bestämmelser som säkerställer säker insamling och säkert bortskaffande av animaliska biprodukter från vilda landlevande och vattenlevande djur som drabbats av sjukdomar i kategori A eller är underkastade restriktioner i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009 till följd av de sjukdomarna.

(33)

I artikel 43 i förordning (EU) 2016/429 ställs krav på att den behöriga myndigheten inrättar en funktionsduglig expertgrupp som en del av beredskapsplanerna. Dessa planer är utformade för att säkerställa en hög nivå av medvetenhet om och beredskap inför sjukdom och snabb reaktion vid utbrott av en sjukdom i kategori A. Den funktionsdugliga expertgruppens huvudsakliga uppgift vid sjukdomsutbrott hos landlevande djur är att hjälpa den behöriga myndigheten att bedöma vilka åtgärder som bör vidtas för att bekämpa eller utrota sjukdomen. Den funktionsdugliga expertgruppen för sjukdomar hos vilda landlevande djur bör vara tvärvetenskaplig och bestå av företrädare för berörda nationella myndigheter, såsom miljö- och skogsmyndigheter, samt berörda parter, lokala myndigheter, polisen eller andra organisationer som kan ge den behöriga myndigheten råd om möjliga åtgärder och hur de ska genomföras för att bekämpa eller utrota sjukdomen i kategori A.

(34)

Rådets direktiv 2006/88/EG (6) innehåller bestämmelser om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur. Bestämmelserna i denna delegerade förordning bör baseras på de bestämmelser i tidigare unionslagstiftning som har fungerat bra och reviderats och i möjligaste mån anpassats till de rön och erfarenheter som gjorts, och de bör uppdateras i enlighet med nya rön och internationella standarder.

(35)

I artikel 61 i förordning (EU) 2016/429 föreskrivs att åtgärder för sjukdomsbekämpning ska tillämpas på anläggningar och andra platser efter att sjukdomar i kategori A har bekräftats. En av de åtgärderna är avlivning av djur som kan vara smittbärande eller bidra till spridning av sjukdomen. Möjligheten att tillämpa sådan förebyggande avlivning bör anges i denna delegerade förordning som en åtgärd för sjukdomsbekämpning som syftar till att minska infektionstrycket för en sjukdom i kategori A och göra det lättare att bekämpa sjukdomen.

(36)

Artikel 62 i förordning (EU) 2016/429 innehåller kriterier för att utvidga de åtgärder för sjukdomsbekämpning som tillämpas på den drabbade anläggningen till epidemiologiskt kopplade anläggningar och platser. En analys av hydrodynamiska och topografiska förhållanden, inklusive data från avrinningsområden, barriärer i vattendrag eller vattenflödesförhållanden, gör det möjligt att förutsäga möjlig passiv spridning av en sjukdom i kategori A till andra anläggningar eller platser, vilket kan bidra till att minska konsekvenserna av en sjukdom i kategori A. Resultatet av en sådan analys gör det möjligt att genomföra mer välgrundade åtgärder för sjukdomsbekämpning för att undvika eller minimera spridning av en sjukdom i kategori A från ett högriskområde till ett sjukdomsfritt område.

(37)

Den behöriga myndigheten bör kunna göra undantag från de restriktioner som är tillämpliga när en sjukdom i kategori A har bekräftats och tillåta användning av vattenbruksdjur avsedda som livsmedel, förutsatt att de inte uppvisar några kliniska tecken på sjukdomen och att de bearbetas på ett sätt som minskar risken för att smittat material ska sprida sjukdomen. Syftet med undantaget bör vara att minska de ekonomiska förlusterna och samtidigt minimera risken för att sjukdomen ska spridas.

(38)

I artikel 37 i förordning (EU) 2016/429 föreskrivs om erkännande av sjukdomsfri status i anläggningskretsar avseende förtecknade sjukdomar. I anläggningskretsar ingår olika anläggningar med gemensamma och effektiva system för biosäkerhet och med en bestämd djurhälsostatus. Vid misstanke om eller bekräftelse av en sjukdom i kategori A på en vattenbruksanläggning i en anläggningskrets bör åtgärderna för sjukdomsbekämpning därför även omfatta övriga anläggningar i den anläggningskretsen, så att sjukdomen bekämpas effektivare.

(39)

Driftuppehåll i fråga om vattenlevande djur är en åtgärd för sjukdomsbekämpning som redan finns i tidigare unionslagstiftning om förebyggande och bekämpning av sjukdomar hos vattenbruksdjur och det bör tillämpas även i fortsättningen. Huvudsyftet med driftuppehåll är att förebygga eller minimera risken för återinfektion med en sjukdom i kategori A på anläggningarna, efter rengöring och desinfektion och innan en ny population vattenlevande djur sätts ut. Samtidigt driftuppehåll i områden med flera smittade anläggningar förstärker åtgärderna för sjukdomsbekämpning och bidrar till bättre resultat. Det bör fastställas olika perioder för driftuppehåll för olika sjukdomar i kategori A så att tomtiden blir så kortvarig som möjligt samtidigt som det säkerställs att denna åtgärd för sjukdomsbekämpning är effektiv.

(40)

När en vattenbruksanläggning har drabbats av en sjukdom i kategori A som inte utgör någon risk för människors hälsa bör produkter från den anläggningen få släppas ut på marknaden efter att riskreducerande åtgärder har vidtagits. I fråga om fisk bör dessa åtgärder innefatta slakt och urtagning. Kräftdjur bör bearbetas till icke-viabla produkter innan de avsänds. Produkterna bör direkt användas som livsmedel eller genomgå vidare bearbetning på en anläggning som godkänts i enlighet med artikel 179 i förordning (EU) 2016/429. Dessa åtgärder är effektiva för att bekämpa och undvika vidare spridning av sjukdomen så att produkterna kan användas som livsmedel i stället för att gå till spillo i onödan.

(41)

När en sjukdom i kategori A bryter ut hos vattenlevande djur föreskriver artikel 64 i förordning (EU) 2016/429 att restriktionszoner ska upprättas för att effektivt bekämpa sjukdomen. Restriktionszoner får innefatta en skyddszon runt anläggningar som löper ökad risk för att drabbas av en sjukdom i kategori A. För att säkerställa effektiv sjukdomsbekämpning och förebygga vidare spridning av sjukdomen bör det vara förbjudet att föra in vattenbruksdjur avsedda för odling till anläggningar i skyddszonen. För att förhindra återinfektion bör skyddszonen upprätthållas till dess att de smittade vattenbruksanläggningarna har tömts på djur, rengjorts och desinficerats och till dess att driftuppehållet har genomförts.

(42)

De bekämpningsåtgärder som tillämpas i en skyddszon som upprättats för en sjukdom hos vattenlevande djur bör endast upphävas om en rad villkor är uppfyllda. Dessa villkor bör innefatta utslaktning, rengöring, desinfektion och driftuppehåll på de drabbade anläggningarna. Dessutom måste de regelbundna besök som görs på alla anläggningar i skyddszonen ha gett tillfredsställande resultat. När alla dessa villkor är uppfyllda bör skyddszonen bli övervakningszon. Den övervakningszonen bör upprätthållas till dess att övervakningsperioden för den aktuella sjukdomen i kategori A har löpt ut och det inte finns något som tyder på att sjukdomen förekommer.

(43)

Enligt artikel 43 i förordning (EU) 2016/429 ska den behöriga myndigheten inrätta en funktionsduglig expertgrupp som en del av beredskapsplanerna för att säkerställa en hög nivå av medvetenhet om och beredskap inför sjukdom och snabb reaktion vid utbrott av en sjukdom i kategori A. Den funktionsdugliga expertgruppens huvudsakliga uppgift vid sjukdomsutbrott hos vattenlevande djur är att hjälpa den behöriga myndigheten att bedöma vilka åtgärder som bör vidtas för att bekämpa eller utrota sjukdomen. Den funktionsdugliga expertgruppen för sjukdomar hos vilda vattenlevande djur bör vara tvärvetenskaplig och bestå av företrädare för nationella myndigheter, såsom miljö- och fiskerimyndigheter, samt berörda parter, lokala myndigheter, polisen eller andra organisationer som kan ge den behöriga myndigheten råd om möjliga åtgärder för att bekämpa eller utrota sjukdomen i kategori A.

(44)

I artikel 6 i förordning (EG) nr 1069/2009 föreskrivs allmänna hälsorestriktioner som ska genomföras i händelse av en allvarlig överförbar sjukdom. När en sjukdom i kategori A förekommer hos vattenbruksdjur får den behöriga myndigheten införa strängare bestämmelser för animaliska biprodukter från vissa anläggningar. Dessa bestämmelser är avsedda för situationer där allmänna hälsorestriktioner eventuellt inte är tillräckliga för att hantera risken för djurhälsan. Det är särskilt nödvändigt att bearbeta eller bortskaffa animaliska biprodukter från sådana anläggningar som kategori 2-material i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.

(45)

Genom artikel 270 i förordning (EU) 2016/429 upphävdes rådets direktiv 92/66/EEG (7), 2001/89/EG (8), 2002/60/EG (9), 2003/85/EG (10) och 2005/94/EG (11) som innehöll bestämmelser om bekämpning av djursjukdomar. I artikel 272 i förordning (EU) 2016/429 föreskrivs att de upphävda direktiven ska fortsätta att gälla i tre år från den förordningens tillämpningsdatum eller ett tidigare datum som kommissionen ska fastställa i en delegerad akt. För att säkerställa ett harmoniserat och förenklat förfarande för alla arter och sjukdomar bör den här förordningen tillämpas från och med tillämpningsdatumet för förordning (EU) 2016/429 och de upphävda direktiven upphöra att gälla samma datum.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

Denna förordning kompletterar de bestämmelser om medvetenhet om, beredskap inför och bekämpning av sjukdomar som ska tillämpas med avseende på de förtecknade sjukdomar som avses i artikel 9.1 a, b och c i förordning (EU) 2016/429.

Dessa bestämmelser omfattar följande:

a)

Del II omfattar hållna och vilda landlevande djur:

i)

Kapitel I innehåller kompletterande bestämmelser om åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om och officiell bekräftelse av en sjukdom i kategori A hos hållna djur, i enlighet med artiklarna 53, 54, 55, 58 och 63 i förordning (EU) 2016/429.

ii)

Kapitel II innehåller kompletterande bestämmelser om upprättande av restriktionszoner vid officiell bekräftelse av en sjukdom i kategori A hos hållna djur, i enlighet med artiklarna 64 och 67 i förordning (EU) 2016/429.

iii)

Kapitel III innehåller kompletterande bestämmelser om återinsättning av hållna djur i restriktionszonen vid officiell bekräftelse av en sjukdom i kategori A, i enlighet med artiklarna 63 och 68 i förordning (EU) 2016/429.

iv)

Kapitel IV innehåller kompletterande bestämmelser om åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om och officiell bekräftelse av en sjukdom i kategori A hos vilda djur, i enlighet med artikel 70 i förordning (EU) 2016/429.

v)

Kapitel V innehåller kompletterande bestämmelser om åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om och officiell bekräftelse av sjukdomar i kategorierna B och C hos landlevande djur, i enlighet med artiklarna 74 och 77 i förordning (EU) 2016/429.

b)

Del III omfattar hållna och vilda vattenlevande djur:

i)

Kapitel I innehåller kompletterande bestämmelser om åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om och officiell bekräftelse av en sjukdom i kategori A hos vattenlevande djur, i enlighet med artiklarna 53, 54, 55, 58 och 63 i förordning (EU) 2016/429.

ii)

Kapitel II innehåller kompletterande bestämmelser om upprättande av restriktionszoner vid officiell bekräftelse av en sjukdom i kategori A hos vattenlevande djur, i enlighet med artiklarna 64 och 67 i förordning (EU) 2016/429.

iii)

Kapitel III innehåller kompletterande bestämmelser om åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om och officiell bekräftelse av en sjukdom i kategori A hos vilda vattenlevande djur, i enlighet med artikel 70 i förordning (EU) 2016/429.

iv)

Kapitel IV innehåller kompletterande bestämmelser om åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om och officiell bekräftelse av sjukdomar i kategorierna B och C hos vattenlevande djur, i enlighet med artiklarna 74 och 77 i förordning (EU) 2016/429.

c)

Del IV innehåller slutbestämmelser.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i genomförandeförordning (EU) 2018/1882 och bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (12) gälla, utom om de definitionerna täcker termer som definieras i andra stycket i denna artikel.

Dessutom gäller följande definitioner:

1.

transportmedel: vägfordon, järnvägsfordon, fartyg och luftfartyg.

2.

daggamla kycklingar: fjäderfän som är yngre än 72 timmar.

3.

sperma: ejakulat från ett eller flera djur, antingen i oförändrad, behandlad eller utspädd form.

4.

oocyter: de haploida stadierna av ootidogenesen, inklusive sekundära oocyter och ägg.

5.

embryo: det tidigaste utvecklingsstadiet hos ett djur då det kan överföras till ett moderdjur.

6.

färskt kött: kött, malet kött och köttberedningar, inklusive kött som är vakuumförpackat eller förpackat i kontrollerad atmosfär, som inte har undergått någon annan behandling än kylning, frysning eller djupfrysning.

7.

slaktkropp av hov- och klövdjur: hela kroppen av ett slaktat eller avlivat hov- och klövdjur efter

avblodning, när det är fråga om slaktade djur,

urtagning,

avlägsnande av gångben nedanför framknä och hasled,

avlägsnande av svans, juver, huvud och hud, utom hos svin.

8.

slaktbiprodukter: annat färskt kött än slaktkroppen enligt definitionen i led 7, även om det är naturligt förenat med slaktkroppen.

9.

köttprodukter: bearbetade produkter, inklusive behandlade magar, blåsor, tarmar, utsmält fett, köttextrakt och blodprodukter, som framställs genom bearbetning av kött eller genom vidare bearbetning av sådana bearbetade produkter och vars snittyta visar att produkten inte längre har karaktären av färskt kött.

10.

fjälster: blåsor och tarmar som efter rengöring har bearbetats genom skrapning, avfettning och tvättning och som efter saltning har torkats.

11.

råmjölk: den vätska som utsöndras från mjölkkörtlar hos hållna djur upp till fem dagar efter nedkomst, som är rik på antikroppar och mineralämnen och som föregår produktionen av obehandlad mjölk.

12.

råmjölksbaserade produkter: bearbetade produkter som härrör från bearbetning av råmjölk eller från vidarebearbetning av sådana bearbetade produkter.

13.

säker vara: vara som kan förflyttas utan att det behövs riskreducerande åtgärder som särskilt avser en viss förtecknad sjukdom, oberoende av vilken status ursprungsmedlemsstaten eller ursprungszonen har när det gäller den sjukdomen.

14.

distributionskedja: integrerad produktionskedja med en gemensam hälsostatus vad gäller förtecknade sjukdomar som består av ett samarbetande nätverk av specialiserade anläggningar som godkänts av den behöriga myndigheten med avseende på tillämpningen av artikel 45 och mellan vilka djur flyttas för att slutföra produktionscykeln.

15.

smittad zon: zon där restriktioner för förflyttning av hållna och vilda djur eller produkter samt andra åtgärder för sjukdomsbekämpning och biosäkerhet får tillämpas för att förhindra spridning av en sjukdom i kategori A vid officiell bekräftelse av sjukdomen hos vilda djur.

Artikel 3

Kliniska undersökningar, provtagningsförfaranden och diagnosmetoder

1.   Om det i enlighet med denna förordning ställs krav på kliniska undersökningar av djur för att bekräfta eller utesluta förekomsten av en sjukdom i kategori A ska den behöriga myndigheten säkerställa

a)

att provtagningen av djur för klinisk undersökning utförs i enlighet med

i)

punkt A.1 i bilaga I för landlevande djur, och

ii)

punkt 1 i bilaga XII för vattenlevande djur,

b)

att den kliniska undersökningen omfattar

i)

en första allmän utvärdering av djurhälsostatusen på anläggningen som omfattar samtliga djur av förtecknade arter som hålls på anläggningen, och

ii)

en individuell undersökning av de djur som ingår i det prov som avses i led a.

2.   Om det i enlighet med denna förordning ställs krav på laboratorieundersökningar för att bekräfta eller utesluta förekomsten av en sjukdom i kategori A ska den behöriga myndigheten säkerställa följande:

a)

Provtagningen av djur för laboratorieundersökning ska utföras i enlighet med

i)

punkt A.2 i bilaga I för landlevande djur, och

ii)

punkt 1 b, c, d och e i bilaga XII för vattenlevande djur.

b)

Diagnosmetoderna för laboratorieundersökningar ska uppfylla kraven i

i)

punkt B i bilaga I för landlevande djur, och

ii)

punkt 2 i bilaga XII för vattenlevande djur.

c)

Proverna ska sändas

i)

utan dröjsmål till ett officiellt laboratorium som utsetts i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (13).

ii)

i enlighet med punkt C i bilaga I för landlevande djur och punkt 1 f i bilaga XII för vattenlevande djur, och

iii)

i enlighet med andra anvisningar från den behöriga myndigheten och från laboratoriet om biosäkerhet och bioskydd för att förhindra spridning av sjukdomsagens i kategori A.

d)

När det är fråga om hållna djur

i)

ska det upprättas en förteckning över alla djur som hålls på anläggningen, med angivande av arter och kategori; för fjäderfä och vattenbruksdjur får antalet uppskattas, och

ii)

ska ett identifieringsmärke för varje provtaget djur av en förtecknad art registreras eller, i fråga om fjäderfä och vattenbruksdjur, partinumret registreras.

Artikel 4

Beredskapsplaner

Den behöriga myndigheten ska genomföra de åtgärder som fastställs i den här förordningen i enlighet med den beredskapsplan som avses i artikel 43 i förordning (EU) 2016/429.

DEL II

LANDLEVANDE DJUR

KAPITEL I

Åtgärder för bekämpning av sjukdomar i kategori A hos hållna landlevande djur

Avsnitt 1

Preliminära åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos hållna djur

Artikel 5

Aktörernas skyldigheter vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos hållna djur på en anläggning

Vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos hållna djur ska aktörerna vidta följande åtgärder för sjukdomsbekämpning för att förhindra att sjukdomen i kategori A sprids från de drabbade djur och anläggningar som de ansvarar för till andra icke drabbade djur eller till människor, till dess att den behöriga myndigheten har uteslutit förekomsten av sjukdomen i kategori A:

a)

Isolera alla djur som misstänks vara smittade med sjukdomen i kategori A.

b)

Hålla naturgödsel, inklusive strö och använda ströbäddar, och alla produkter, material eller ämnen som troligen är kontaminerade med och troligen överför sjukdomar i kategori A isolerade och skyddade från insekter och gnagare, hållna djur av icke-förtecknade arter och vilda djur, i den utsträckning det är tekniskt och praktiskt genomförbart.

c)

Vidta lämpliga kompletterande biosäkerhetsåtgärder för att undvika risken för spridning av sjukdomen i kategori A.

d)

Upphöra med all förflyttning av hållna djur av förtecknade arter till eller från anläggningen.

e)

Förhindra icke nödvändig förflyttning av djur av icke-förtecknade arter, produkter, material, ämnen, personer och transportmedel till eller från anläggningen.

f)

Säkerställa att anläggningens journaler över produktion, hälsa och spårbarhet är uppdaterade.

g)

På begäran ge den behöriga myndigheten all relevant information om sjukdomen i kategori A.

h)

Följa alla anvisningar från den behöriga myndigheten avseende bekämpning av sjukdomen i kategori A, i enlighet med förordning (EU) 2016/429 och den här förordningen.

Artikel 6

Den behöriga myndighetens undersökning vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos hållna djur på en anläggning

1.   Vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos hållna djur på en anläggning i enlighet med artikel 9.1, 9.3 och 9.4 i delegerad förordning (EU) 2020/689 ska den behöriga myndigheten omedelbart göra en undersökning för att bekräfta eller utesluta förekomsten av den misstänkta förtecknade sjukdomen.

2.   Den behöriga myndigheten ska vid undersökningen enligt punkt 1 säkerställa att de officiella veterinärerna åtminstone

a)

gör kliniska undersökningar av hållna djur av förtecknade arter på anläggningen, och

b)

tar prover för laboratorieundersökningar.

Artikel 7

Preliminära restriktions- och biosäkerhetsåtgärder vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos hållna djur på en anläggning

1.   Vid misstanke om en sjukdom i kategori A på en anläggning ska den behöriga myndigheten sätta anläggningen under officiell övervakning och omedelbart införa följande preliminära restriktions- och biosäkerhetsåtgärder för att förhindra att sjukdomen i kategori A sprids från de drabbade djuren och anläggningen till andra icke drabbade djur eller till människor:

a)

Förbjuda förflyttning av hållna djur av förtecknade arter till och från anläggningen.

b)

Förbjuda förflyttning av hållna djur av icke-förtecknade arter till och från anläggningen.

c)

Förbjuda förflyttning av alla produkter, material eller ämnen som troligen är kontaminerade med eller troligen överför sjukdomar i kategori A från anläggningen.

d)

Isolera hållna djur av förtecknade arter och skydda dem från vilda djur, djur av icke-förtecknade arter och, vid behov, insekter och gnagare.

e)

Förbjuda avlivning av djur av förtecknade arter, såvida det inte har godkänts av den behöriga myndigheten.

f)

Förbjuda icke nödvändig förflyttning av produkter, material, ämnen, personer och transportmedel till anläggningarna.

2.   Genom undantag från punkt 1 a, b och c får den behöriga myndigheten godkänna förflyttning av djur och produkter från den anläggning där en sjukdom i kategori A misstänks förekomma, efter en riskbedömning och förutsatt

a)

att förflyttningen av djur och produkter är förenliga med alla de villkor och biosäkerhetsåtgärder som är nödvändiga för att undvika spridning av sjukdomen,

b)

att det inte finns några andra hållna djur av förtecknade arter på destinationsanläggningen, och

c)

att destinationsanläggningen inte är ett slakteri.

3.   Om undantag enligt punkt 2 beviljas får den behöriga myndigheten införa åtgärder för sjukdomsbekämpning enligt punkt 1 på destinationsanläggningen.

4.   Den behöriga myndigheten får beordra förebyggande avlivning, i enlighet med artikel 12.1 och 12.2, av djur av förtecknade arter på den anläggning där en sjukdom i kategori A misstänks förekomma, om den epidemiologiska situationen kräver det.

5.   Alla animaliska biprodukter från djur som har dött eller har avlivats på den anläggning där en sjukdom i kategori A misstänks förekomma ska bearbetas eller bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009 för att säkerställa att det misstänkta sjukdomsagenset är inaktiverat och för att förhindra att sjukdomen sprids till icke drabbade djur eller till människor.

Artikel 8

Förteckning samt analys av journaler vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos hållna djur på en anläggning

1.   Vid misstanke om en sjukdom i kategori A ska den behöriga myndigheten beordra och kontrollera att aktörer på de anläggningar där en sjukdom i kategori A misstänks förekomma utan dröjsmål upprättar och uppdaterar en förteckning över

a)

djurarter, djurkategorier och antalet djur som hålls på anläggningen; när det gäller fjäderfä får antalet uppskattas,

b)

det individuella identifieringsnummer som alla djur av de arter som måste ha individuell identifiering i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 (14),

c)

djurarter, djurkategorier och antalet hållna djur av förtecknade arter som har fötts, dött, uppvisat kliniska tecken på eller troligen är smittade eller kontaminerade med sjukdomen i kategori A på anläggningen,

d)

alla produkter, material eller ämnen som troligen är kontaminerade med eller troligen överför den aktuella sjukdomen i kategori A på anläggningen, och

e)

i förekommande fall alla platser som troligen gör det möjligt för vektorerna för de aktuella sjukdomarna i kategori A att överleva på anläggningen.

2.   Om anläggningen består av flera epidemiologiska enheter ska informationen i punkt 1 anges för varje epidemiologisk enhet.

3.   Inom ramen för den epidemiologiska undersökning som avses i artikel 57 i förordning (EU) 2016/429 ska den behöriga myndigheten analysera minst följande journaler på den anläggning där en sjukdom i kategori A misstänks förekomma:

a)

Den förteckning som avses i punkt 1.

b)

Journaler över ursprung och ankomst- och avsändningsdatum till eller från anläggningen för hållna djur av förtecknade arter.

c)

Journaler över ursprung och ankomst- och avsändningsdatum till eller från anläggningen för andra berörda transporter.

d)

Journaler över produktionen.

e)

Journaler över besök på anläggningen, om sådana finns.

4.   Den analys av journaler som avses i punkt 3 ska minst omfatta den övervakningsperiod som fastställs i bilaga II för den aktuella sjukdomen, räknat bakåt från den dag då misstanken anmäldes.

Artikel 9

Tillfälliga restriktionszoner vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos hållna landlevande djur på en anläggning

1.   Vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos hållna djur på en anläggning får den behöriga myndigheten upprätta en tillfällig restriktionszon med beaktande av följande:

a)

Anläggningens läge i ett område med hög täthet av hållna djur av förtecknade arter bland vilka en sjukdom i kategori A misstänks förekomma.

b)

Förflyttning av djur eller personer som kommer i kontakt med hållna djur av förtecknade arter bland vilka en sjukdom i kategori A misstänks förekomma.

c)

Den tid det tar innan sjukdomen i kategori A bekräftas i enlighet med artikel 11.

d)

Otillräcklig information om möjligt ursprung och introduktionsväg för den misstänkta sjukdomen i kategori A.

e)

Sjukdomsprofilen, särskilt hur och med vilken hastighet sjukdomen överförs och sjukdomens överlevnadspotential i djurpopulationen.

2.   På anläggningar i den tillfälliga restriktionszonen ska den behöriga myndigheten tillämpa åtminstone de åtgärder som föreskrivs i artikel 7.

3.   Den behöriga myndigheten får upprätthålla en tillfällig restriktionszon till dess att förekomsten av en sjukdom i kategori A har uteslutits på den anläggning där den misstänktes förekomma eller till dess att förekomsten av den sjukdomen har bekräftats och en restriktionszon upprättas i enlighet med artikel 21.

4.   Den behöriga myndigheten får beordra förebyggande avlivning, i enlighet med artikel 12.1 och 12.2, eller slakt av djur av förtecknade arter i de tillfälliga restriktionszonerna om den epidemiologiska situationen kräver det.

Artikel 10

Åtgärder som ska tillämpas vid misstanke om en sjukdom i kategori A på livsmedels- och foderföretag, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra berörda platser, inklusive transportmedel

1.   Vid misstanke om en sjukdom i kategori A i enlighet med artikel 9.1, 9.3 och 9.4 i delegerad förordning (EU) 2020/689 på livsmedels- och foderföretag, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra berörda platser, inklusive transportmedel, ska den behöriga myndigheten tillämpa

a)

de relevanta bestämmelserna i artiklarna 5–9, och

b)

vid behov ytterligare åtgärder, som är anpassade till den specifika situationen, för att förhindra att sjukdomen sprids till icke drabbade djur eller till människor.

2.   Den behöriga myndigheten ska också tillämpa bestämmelserna i artiklarna 5–9 på ursprungsanläggningarna för de djur eller produkter som finns på de anläggningar och platser som avses i punkt 1 och som misstänks vara smittade.

Avsnitt 2

Åtgärder för sjukdomsbekämpning vid officiell bekräftelse av en sjukdom i kategori A hos hållna djur

Artikel 11

Officiell bekräftelse av en sjukdom i kategori A hos hållna landlevande djur

Den behöriga myndigheten ska officiellt bekräfta ett utbrott av en sjukdom i kategori A hos hållna landlevande djur när ett fall har bekräftats i enlighet med artikel 9.2, 9.3 och 9.4 i delegerad förordning (EU) 2020/689.

Artikel 12

Åtgärder för sjukdomsbekämpning vid officiell bekräftelse av ett utbrott av en sjukdom i kategori A hos hållna djur på en anläggning

1.   Efter en officiell bekräftelse av ett utbrott av en sjukdom i kategori A på en anläggning i enlighet med artikel 11 ska den behöriga myndigheten beordra att följande åtgärder för sjukdomsbekämpning, utöver de åtgärder som föreskrivs i artikel 7, omedelbart tillämpas under överinseende av officiella veterinärer:

a)

Alla djur av förtecknade arter som hålls på den drabbade anläggningen ska så snart som möjligt avlivas på plats, på anläggningen, på ett sådant sätt att man undviker risken för spridning av det aktuella sjukdomsagenset i kategori A under och efter avlivning.

b)

Alla lämpliga och nödvändiga biosäkerhetsåtgärder ska vidtas för att undvika eventuell spridning av sjukdomen i kategori A till icke drabbade hållna eller vilda djur eller till människor.

c)

Kroppar eller delar av hållna djur av förtecknade arter som har dött eller avlivats i enlighet med led a i denna punkt ska bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.

d)

Alla potentiellt smittförande produkter, material eller ämnen som finns på anläggningen ska isoleras till dess att

i)

de har bortskaffats eller bearbetats i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, när det gäller animaliska biprodukter (även sådana som är en följd av avlivningen samt produkter av animaliskt ursprung och avelsmaterial),

ii)

åtgärderna för rengöring och desinfektion är genomförda i enlighet med artikel 15, när det gäller andra material och ämnen lämpade för rengöring och desinfektion,

iii)

de har bortskaffats under överinseende av officiella veterinärer, när det gäller foder och andra material som inte är lämpade för rengöring och desinfektion.

2.   Den behöriga myndigheten ska beordra och övervaka att

a)

transporten från den drabbade anläggningen av animaliska biprodukter som avses i punkt 1 c och 1 d i är förenlig med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1069/2009,

b)

transporten från den drabbade anläggningen av material eller ämnen som avses i punkt 1 d iii är förenlig med den behöriga myndighetens anvisningar om biosäkerhet och bioskydd för att förhindra spridning av sjukdomsagens i kategori A.

3.   Den behöriga myndigheten ska ta prover för laboratorieundersökningar från hållna djur av förtecknade arter, innan eller när de avlivas eller är döda, för den epidemiologiska undersökning som avses i artikel 57 i förordning (EU) 2016/429.

4.   Genom undantag från punkt 1 a får den behöriga myndigheten, efter en riskbedömning och med beaktande av möjligheten att tillämpa andra riskreducerande åtgärder, besluta

a)

att beordra avlivning av hållna djur av förtecknade arter på närmaste lämpliga plats, på ett sådant sätt att man undviker risken för spridning av sjukdomen i kategori A under avlivning eller transport, eller

b)

att skjuta upp avlivningen av hållna djur av förtecknade arter, förutsatt att dessa djur är föremål för nödvaccinering enligt artikel 69 i förordning (EU) 2016/429.

Artikel 13

Särskilda undantag från artikel 12.1 a

1.   Vid utbrott av en sjukdom i kategori A på en anläggning som håller djur av förtecknade arter i två eller fler epidemiologiska enheter får den behöriga myndigheten bevilja undantag från artikel 12.1 a för de epidemiologiska enheter där sjukdomen inte har bekräftats, efter en riskbedömning och vid behov efter laboratorieundersökningar med gynnsamt resultat och förutsatt

a)

att den epidemiologiska undersökning som avses i artikel 57 i förordning (EU) 2016/429 inte har påvisat något sådant epidemiologiskt samband mellan de epidemiologiska enheter där sjukdomen i kategori A har bekräftats och de epidemiologiska enheter där sjukdomen inte har bekräftats som ger anledning att misstänka att sjukdomen i kategori A har spridits mellan dem, och

b)

att den behöriga myndigheten har försäkrat sig om att de epidemiologiska enheter där sjukdomen inte har bekräftats har hållits fullständigt åtskilda och hanterats av olika personal, åtminstone under den övervakningsperiod som fastställs i bilaga II för den aktuella sjukdomen och innan sjukdomen i kategori A bekräftades.

2.   Den behöriga myndigheten får bevilja undantag från artikel 12.1 a för följande djurkategorier förutsatt att villkoren i punkt 3 är uppfyllda:

a)

Djur som hålls på en avgränsad anläggning.

b)

Djur som hålls för vetenskapliga ändamål eller i syfte att bevara skyddade eller utrotningshotade arter.

c)

Djur som officiellt registrerats i förväg som sällsynta raser.

d)

Djur som har ett vederbörligen motiverat högt avelsvärde, kulturellt värde eller utbildningsvärde.

3.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att följande villkor är uppfyllda när den beviljar undantag enligt punkt 2:

a)

Den behöriga myndigheten har gjort en bedömning av effekterna av ett sådant undantag och särskilt effekterna på djurhälsostatusen i den berörda medlemsstaten och de angränsande länderna, och resultatet av denna bedömning visade att djurhälsostatusen inte är hotad.

b)

Lämpliga biosäkerhetsåtgärder tillämpas för att förebygga risken för överföring av sjukdomen i kategori A till icke drabbade hållna djur, till vilda djur eller till människor, med beaktande av

i)

sjukdomsprofilen, och

ii)

de drabbade djurarterna.

c)

Djuren är föremål för lämplig isolering och klinisk övervakning, inklusive laboratorieundersökningar, till dess att den behöriga myndigheten kan säkerställa att djuren inte utgör någon risk för överföring av sjukdomen i kategori A.

4.   Den behöriga myndigheten får bevilja särskilda undantag från artikel 12.1 a för hästdjur som hålls på anläggningar där ett utbrott av de sjukdomar i kategori A som avses i bilaga III har bekräftats, på de villkor som anges i den bilagan.

Artikel 14

Ytterligare åtgärder för sjukdomsbekämpning vid utbrott av en sjukdom i kategori A hos hållna landlevande djur på en anläggning

1.   Den behöriga myndigheten får, utöver de åtgärder som föreskrivs i artikel 12, upprätta provtagningsförfaranden för hållna djur av icke-förtecknade arter och vilda djur av förtecknade arter, på grundval av information från den epidemiologiska undersökning som avses i artikel 57 i förordning (EU) 2016/429.

2.   Efter bedömning av risken för ytterligare spridning av den aktuella sjukdomen i kategori A och med beaktande av möjligheten att tillämpa andra riskreducerande åtgärder, får den behöriga myndigheten beordra avlivning av hållna djur av icke-förtecknade arter och vilda djur på ett sådant sätt att man undviker risken för spridning av sjukdomen i kategori A under avlivning eller transport och till dess att de hela kropparna eller delarna av de döda djuren bortskaffas.

Artikel 15

Preliminär rengöring och desinfektion samt bekämpning av insekter och gnagare på de drabbade anläggningarna

1.   Omedelbart efter att de åtgärder som föreskrivs i artikel 12, och i tillämpliga fall artikel 14, har slutförts ska den behöriga myndigheten beordra och övervaka en preliminär rengöring och desinfektion och i tillämpliga fall bekämpning av insekter och gnagare på den drabbade anläggningen för att undvika spridning av sjukdomen i kategori A.

2.   Den preliminära rengöring och desinfektion samt bekämpning som avses i punkt 1 ska

a)

utföras i enlighet med förfarandena i punkterna A och B i bilaga IV, med användning av lämpliga biocidprodukter för att säkerställa att det aktuella sjukdomsagenset i kategori A förstörs, och

b)

dokumenteras på lämpligt sätt.

3.   När den behöriga myndigheten beviljar ett av de undantag som anges i artikel 13.2 och 13.4 ska den beordra den preliminära rengöring, desinfektion och bekämpning som avses i punkt 1 och anpassa de förfaranden som avses i punkt 2 a till den specifika situationen utan att det inverkar negativt på bekämpningen av spridning av sjukdomen i kategori A från de drabbade djuren, anläggningarna och platserna till icke drabbade djur eller till människor.

4.   Utöver de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 ska den behöriga myndigheten beordra och övervaka att de transportmedel som används för att transportera djur till och från den drabbade anläggningen har rengjorts och desinficerats på korrekt sätt och i förekommande fall varit föremål för åtgärder för bekämpning av insekter och gnagare.

Artikel 16

Undantag och särskilda regler för den preliminära rengöringen och desinfektionen samt bekämpningen av vektorer

Den behöriga myndigheten får bevilja undantag från det krav på rengöring och desinfektion samt bekämpning av insekter och gnagare som anges i artikel 15, när det gäller

a)

betesmarker som är epidemiologiskt kopplade till den drabbade anläggningen, inom ramen för särskilda förfaranden för att säkerställa effektiv inaktivering av det aktuella sjukdomsagenset i kategori A, med beaktande av sjukdomsprofilen, typen av anläggning och klimatförhållandena, och

b)

naturgödsel, inklusive strö och använda ströbäddar, från den drabbade anläggningen, inom ramen för särskilda förfaranden för att säkerställa effektiv inaktivering av det aktuella sjukdomsagenset i kategori A i enlighet med vetenskapliga belägg.

Artikel 17

Identifiering av epidemiologiskt kopplade anläggningar och andra berörda platser, inklusive transportmedel

1.   Inom ramen för den epidemiologiska undersökning som avses i artikel 57 i förordning (EU) 2016/429 och för att identifiera alla epidemiologiskt kopplade anläggningar och andra berörda platser, inklusive transportmedel, ska den behöriga myndigheten spåra alla hållna djur på den anläggning där ett utbrott av en sjukdom i kategori A har bekräftats samt alla produkter, material, ämnen, transportmedel eller personer som kan sprida den aktuella sjukdomen i kategori A, inklusive

a)

sådana som sänds till och från anläggningen, och

b)

sådana som har kommit i kontakt med anläggningen.

2.   Den spårning som avses i punkt 1 ska minst omfatta den övervakningsperiod som fastställs i bilaga II för den aktuella sjukdomen, räknat bakåt från den dag då misstanken anmäldes.

3.   Efter en riskbedömning får den behöriga myndigheten från den spårning som avses i punkt 1 undanta sådana produkter som anses vara säkra varor i enlighet med bilaga VII.

Artikel 18

Åtgärder som ska tillämpas på epidemiologiskt kopplade anläggningar och andra berörda platser, inklusive transportmedel

1.   När den spårning som föreskrivs i artikel 17.1 visar att djuren av förtecknade arter sänts till eller från den drabbade anläggningen under den period som avses i artikel 17.2 ska den behöriga myndigheten

a)

göra undersökningar och införa restriktions- och biosäkerhetsåtgärder i enlighet med artiklarna 6, 7 och 8 på destinations- eller ursprungsanläggningarna för förflyttningen, eller

b)

omedelbart utvidga åtgärderna i artikel 12 till ursprungsanläggningen eller destinationsanläggningen för förflyttningen om det finns epidemiologiska belägg för spridning av sjukdomen till, från och via den anläggningen.

2.   Den behöriga myndigheten ska tillämpa de åtgärder som avses i punkt 1 på andra anläggningar och berörda platser, inklusive transportmedel, som troligen är kontaminerade till följd av kontakt med sådana djur, produkter, material, ämnen, personer eller transportmedel från den drabbade anläggningen som identifierats inom ramen för den spårning som avses i artikel 17, eller på grundval av annan relevant information från den epidemiologiska undersökning som avses i artikel 57 i förordning (EU) 2016/429.

Artikel 19

Åtgärder som ska tillämpas på produkter som identifierats genom spårning

1.   Den behöriga myndigheten ska beordra och övervaka att sperma, oocyter och embryon som identifierats som smittbärande genom den spårning som avses i artikel 17 bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.

2.   Den behöriga myndigheten ska beordra och övervaka behandlingen, bearbetningen eller bortskaffandet av de produkter som identifierats genom den spårning som avses i artikel 17, åtminstone till

a)

den första anläggningen för livsmedelsbearbetning, när det gäller produkter av animaliskt ursprung,

b)

kläckeriet eller den anläggning dit äggen sänts för kläckning, när det gäller kläckägg som ännu inte kläckts, och

c)

den första bearbetningsanläggningen, när det gäller animaliska biprodukter, utom naturgödsel, eller

d)

lagringsplatsen, när det gäller naturgödsel, inklusive strö och använda ströbäddar.

3.   Den behöriga myndigheten ska införa officiell övervakning av fjäderfä som under den spårningsperiod som avses i artikel 17.2 kläckts från kläckägg med ursprung i den drabbade anläggningen; denna övervakning ska införas på kläggäggens alla destinationsanläggningar och ska upprätthållas i 21 dagar efter kläckningen.

4.   Den behöriga myndigheten ska beordra och övervaka att transporten av animaliska biprodukter från anläggningarna omfattas av bestämmelserna i förordning (EG) nr 1069/2009.

5.   Den behöriga myndigheten ska beordra och övervaka att material eller ämnen som troligen är kontaminerade eller troligen överför den aktuella sjukdomen i kategori A är förenliga med den behöriga myndighetens anvisningar om biosäkerhet och bioskydd för att förhindra spridning av sjukdomsagens i kategori A.

Artikel 20

Åtgärder som ska tillämpas vid officiell bekräftelse av ett utbrott av en sjukdom i kategori A på livsmedels- och foderföretag, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter och andra berörda platser, inklusive transportmedel

1.   Vid officiell bekräftelse av ett utbrott enligt artikel 11 på livsmedels- och foderföretag, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra berörda platser, inklusive transportmedel, ska den behöriga myndigheten tillämpa

a)

de relevanta bestämmelserna i artiklarna 12–19, och

b)

vid behov ytterligare åtgärder, som är anpassade till den specifika situationen, för att förhindra att sjukdomen i kategori A sprids från de drabbade djuren, anläggningarna och platserna till icke drabbade djur eller till människor.

2.   Den behöriga myndigheten ska tillämpa bestämmelserna i artiklarna 12–19 även på ursprungsanläggningarna för de drabbade djuren eller produkterna på de anläggningar och platser som avses i punkt 1.

KAPITEL II

Åtgärder för bekämpning av sjukdomar i kategori A hos hållna landlevande djur i restriktionszonerna

Avsnitt 1

Allmänna åtgärder för sjukdomsbekämpning i restriktionszonen

Artikel 21

Upprättande av en restriktionszon

1.   Vid utbrott av en sjukdom i kategori A på en anläggning, ett livsmedels- och foderföretag, en anläggning för animaliska biprodukter eller andra platser, inklusive transportmedel, ska den behöriga myndigheten omedelbart upprätta en restriktionszon runt den drabbade anläggningen eller platsen som omfattar

a)

en skyddszon på grundval av den minsta radie från utbrottet som anges för den aktuella sjukdomen i kategori A i bilaga V,

b)

en övervakningszon på grundval av den minsta radie från utbrottet som anges för den aktuella sjukdomen i kategori A i bilaga V, och

c)

vid behov ytterligare restriktionszoner runt omkring eller angränsande till skydds- och övervakningszonerna, på grundval av kriterierna i artikel 64.1 i förordning (EU) 2016/429, där de behöriga myndigheterna ska tillämpa samma åtgärder som föreskrivs för övervakningszonen i avsnitt 3 i detta kapitel.

2.   Den behöriga myndigheten ska anpassa den ursprungliga restriktionszonens gränser, inklusive skydds-, övervaknings- och de ytterligare restriktionszonernas gränser, vid överlappning av två eller fler restriktionszoner på grund av ytterligare utbrott av en sjukdom i kategori A.

3.   Genom undantag från punkt 1 och efter en riskbedömning som tar hänsyn till sjukdomsprofilen behöver den behöriga myndigheten inte upprätta en restriktionszon när ett utbrott av en sjukdom i kategori A inträffar på följande platser:

a)

Anläggningar som håller djur som avses i artikel 13.2.

b)

Kläckerier.

c)

Livsmedels- och foderföretag, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter.

d)

Transportmedel.

e)

Platser där uppsamling eller tillfälliga utställningar äger rum eller där veterinärhjälp ges.

f)

Andra platser som inte är en anläggning.

Artikel 22

Åtgärder som ska tillämpas i restriktionszonen

1.   Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål upprätta och uppdatera en förteckning över alla anläggningar i restriktionszonen som håller djur av förtecknade arter, inklusive djurarter, djurkategorier och antal djur på varje anläggning; när det gäller fjäderfä får antalet uppskattas.

2.   För att förhindra spridning av sjukdomen och på grundval av den epidemiologiska informationen eller andra belägg får den behöriga myndigheten utföra förebyggande avlivning, i enlighet med artikel 12.1 och 12.2, eller slakt av hållna djur av förtecknade arter på anläggningarna i restriktionszonen.

3.   Den behöriga myndigheten ska beordra och övervaka att all förflyttning från restriktionszonen av hela kroppar eller delar av döda vilda och hållna djur av förtecknade arter är avsedd för bearbetning eller bortskaffande i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009 på en anläggning som godkänts för dessa ändamål

a)

inom medlemsstatens territorium, eller

b)

i en annan medlemsstat i enlighet med artikel 48.1 och 48.3 i förordning (EG) nr 1069/2009, om det inte är genomförbart att bearbeta eller bortskaffa de hela kropparna eller delarna av döda djur i en godkänd anläggning på den medlemsstats territorium där utbrottet förekom.

4.   Den behöriga myndigheten ska införa särskilda villkor för transport av djur och produkter genom restriktionszonen för att säkerställa att transporterna genomförs

a)

utan uppehåll eller avlastning i restriktionszonen,

b)

företrädesvis på huvudleder för motor- och järnvägstrafik, och

c)

på avstånd från anläggningar som håller djur av förtecknade arter.

5.   Animaliska biprodukter med ursprung i och som förflyttas från restriktionszonen ska åtföljas av ett djurhälsointyg utfärdat av en officiell veterinär där det anges att de får förflyttas från restriktionszonen på de villkor som den behöriga myndigheten fastställt i enlighet med detta kapitel.

6.   Den behöriga myndigheten får besluta att det intyg som avses i punkt 5 inte ska utfärdas för förflyttning av animaliska biprodukter inom den berörda medlemsstaten när den myndigheten anser att det finns ett alternativt system som säkerställer att sändningar av sådana produkter är spårbara och att produkterna uppfyller djurhälsokraven för sådan förflyttning.

7.   All provtagning på de anläggningar i restriktionszonen som håller djur av förtecknade arter för andra ändamål än att bekräfta eller utesluta förekomsten av de aktuella sjukdomarna i kategori A ska godkännas av den behöriga myndigheten.

Artikel 23

Undantag från åtgärder som ska tillämpas i restriktionszonen

Den behöriga myndigheten får bevilja undantag från bestämmelserna i detta kapitel avseende de åtgärder som ska vidtas i restriktionszoner, i den utsträckning som är nödvändig och efter en riskbedömning,

a)

i de ytterligare restriktionszoner som avses i artikel 21.1 c,

b)

om den behöriga myndigheten beslutar att upprätta en restriktionszon när ett utbrott av en sjukdom i kategori A inträffar på de anläggningar och platser som avses i artikel 21.3,

c)

om utbrottet inträffar på en anläggning som håller upp till 50 fåglar i fångenskap, eller

d)

på anläggningar och platser som avses i artikel 21.3 som ligger i en restriktionszon.

Artikel 24

Krav för de transportmedel som används för hållna djur av förtecknade arter och produkter därav

1.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att de transportmedel som används för förflyttning av hållna djur av förtecknade arter och produkter därav inom, till, från och genom restriktionszonen

a)

har konstruerats och underhålls på ett sådan sätt att inga djur, produkter eller föremål som utgör en risk för djurhälsan läcker ut eller försvinner,

b)

rengörs och desinficeras omedelbart efter varje transport av djur, produkter eller föremål som utgör en risk för djurhälsan, och vid behov desinficeras igen och under alla omständigheter torkas eller får torka före varje ny lastning av djur eller produkter, och

c)

i förekommande fall varit föremål för åtgärder för bekämpning av insekter och gnagare före transporten.

2.   Rengöringen och desinfektionen av de transportmedel som avses i punkt 1 ska

a)

utföras i enlighet med de anvisningar eller förfaranden som fastställts av den behöriga myndigheten, med användning av lämpliga biocidprodukter för att säkerställa att det aktuella sjukdomsagenset i kategori A förstörs, och

b)

dokumenteras på lämpligt sätt.

Avsnitt 2

Åtgärder för sjukdomsbekämpning i skyddszonen

Artikel 25

Åtgärder som ska tillämpas på anläggningar i skyddszonen som håller djur av förtecknade arter

1.   Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål beordra att följande åtgärder tillämpas på andra anläggningar i skyddszonen som håller djur av förtecknade arter än den anläggning där sjukdomen i kategori A har bekräftats:

a)

Hålla djur av förtecknade arter åtskilda från vilda djur och djur av icke-förtecknade arter.

b)

Genomföra ytterligare övervakning för att identifiera eventuell ytterligare spridning av sjukdomen i kategori A till anläggningarna, inklusive ökning av sjuklighet eller dödlighet eller betydande produktionsminskningar. Alla sådana ökningar eller minskningar ska omedelbart anmälas till den behöriga myndigheten.

c)

I förekommande fall använda lämpliga metoder för bekämpning av insekter, gnagare och andra sjukdomsvektorer på och runt anläggningen.

d)

Använda lämpliga desinfektionsmedel vid anläggningens in- och utgångar.

e)

Tillämpa lämpliga biosäkerhetsåtgärder på alla personer som kommer i kontakt med hållna djur av förtecknade arter eller som får tillträde till eller lämnar anläggningen och på transportmedel, för att undvika risken för spridning av den aktuella sjukdomen i kategori A.

f)

Föra journaler över alla besökare på anläggningen, hålla dem uppdaterade för att underlätta övervakning och bekämpning av sjukdomar och på begäran ge den behöriga myndigheten tillgång till dem.

g)

Bortskaffa hela kroppar eller delar av döda eller avlivade hållna djur av förtecknade arter i enlighet med artikel 22.3.

2.   Genom undantag från punkt 1 f krävs det inte besöksjournaler på anläggningar där de djur som avses i artikel 13.2 hålls, om besökarna inte har tillträde till de områden där djuren hålls.

Artikel 26

Besök av officiella veterinärer på anläggningar i skyddszonen

1.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att officiella veterinärer gör minst ett besök på alla anläggningar som avses i artikel 25, så snart som möjligt och utan omotiverat dröjsmål efter en officiell bekräftelse av ett utbrott av en sjukdom i kategori A.

2.   Vid de besök som avses i punkt 1 ska de officiella veterinärerna utföra åtminstone följande:

a)

Dokumentkontroller, inklusive analys av journaler över produktion, hälsa och spårbarhet.

b)

Kontroll av genomförandet av de åtgärder som tillämpats för att förhindra introduktion och spridning av den aktuella sjukdomen i kategori A i enlighet med artikel 25.

c)

Kliniska undersökningar av hållna djur av förtecknade arter.

d)

Vid behov provtagning av djur för laboratorieundersökningar för att bekräfta eller utesluta förekomsten av den aktuella sjukdomen i kategori A.

3.   Den behöriga myndigheten får ställa krav på ytterligare veterinärbesök på anläggningarna i skyddszonen för att följa upp situationen.

4.   Den behöriga myndigheten ska journalföra verksamhet och besök som avses i punkterna 1, 2 och 3 och resultaten av dem.

5.   Genom undantag från punkt 1 får den behöriga myndigheten, om skyddszonens radie enligt bilaga V är större än 3 km, besluta att inte ställa krav på besök på alla anläggningar i enlighet med artikel 25 utan i stället ställa krav på besök på ett representativt antal av dessa anläggningar i enlighet med punkt A.3 i bilaga I.

Artikel 27

Förbud avseende verksamhet, inklusive förflyttning, som rör djur, produkter och andra material inom, till eller från skyddszonen

1.   Den behöriga myndigheten ska förbjuda verksamhet, inklusive förflyttning, som rör djur av förtecknade arter, produkter av dem och andra material inom, till och från skyddszonen i enlighet med tabellen i bilaga VI.

2.   Den behöriga myndigheten får utvidga förbuden i punkt 1 till att även gälla

a)

djur av icke-förtecknade arter och produkter av sådana djur, och

b)

annan verksamhet, inklusive förflyttning, än den som anges i bilaga VI.

3.   Följande produkter undantas från förbuden enligt punkterna 1 och 2:

a)

Produkter av animaliskt ursprung som anses vara säkra varor, i enlighet med bilaga VII, när det gäller den aktuella sjukdomen.

b)

Produkter av animaliskt ursprung som har genomgått relevant behandling i enlighet med bilaga VII.

c)

Produkter eller andra material som kan sprida den aktuella sjukdomen och som framställts före den övervakningsperiod som fastställs i bilaga II för den aktuella sjukdomen, räknat bakåt från den dag då misstanken anmäldes.

d)

Produkter som framställts i skyddszonen och härrör från hållna djur av förtecknade arter

i)

som hållits utanför skyddszonen,

ii)

som hållits och slaktats utanför skyddszonen, eller

iii)

som hållits utanför skyddszonen och slaktats i skyddszonen.

e)

Framställda produkter.

4.   De förbud som avses i punkterna 1 och 2 ska tillämpas på de produkter som avses i punkt 3

a)

om produkterna under produktion, lagring och transport inte har hållits klart åtskilda från produkter som inte får sändas från restriktionszonen i enlighet med denna förordning, eller

b)

om den behöriga myndigheten har epidemiologiska belägg för att sjukdomen sprids till, från eller genom dessa produkter.

Artikel 28

Allmänna villkor för att bevilja undantag från förbud i skyddszonen

1.   Genom undantag från förbuden enligt artikel 27 får den behöriga myndigheten godkänna förflyttning av djur och produkter i de fall som omfattas av artiklarna 29–38 på de särskilda villkor som föreskrivs i de artiklarna och de allmänna villkor som anges i punkterna 2–7 i denna artikel.

Innan den behöriga myndigheten beviljar godkännande ska den bedöma riskerna med ett sådant godkännande, och bedömningen ska visa att risken för spridning av sjukdomen i kategori A är försumbar.

2.   All godkänd förflyttning ska genomföras

a)

uteslutande via bestämda rutter,

b)

företrädesvis på huvudleder för motor- och järnvägstrafik,

c)

på avstånd från anläggningar som håller djur av förtecknade arter, och

d)

utan avlastning eller uppehåll fram till avlastningen på destinationsanläggningen.

3.   Den behöriga myndigheten för ursprungsanläggningen ska utse destinationsanläggning för förflyttning till eller från skyddszonen. Om den behöriga myndigheten för ursprungsanläggningen är en annan än den behöriga myndigheten för destinationsanläggningen ska den underrätta den behöriga myndigheten för destinationsanläggningen om detta utseende.

4.   Den behöriga myndigheten för ursprungsanläggningen ska kontrollera att destinationsanläggningen godkänner att den utses och tar emot varje sändning av djur eller produkter.

5.   När den behöriga myndigheten godkänner förflyttning av djur från skyddszonen ska den säkerställa att sådan förflyttning inte utgör någon risk för spridning av sjukdomen i kategori A, på grundval av

a)

en klinisk undersökning med gynnsamt resultat av djur som hålls på anläggningen, inklusive de djur som ska förflyttas,

b)

en laboratorieundersökning med gynnsamt resultat av djur som hålls på anläggningen, inklusive de djur som ska förflyttas, om det är nödvändigt, och

c)

resultatet av de besök som avses i artikel 26.

6.   När den behöriga myndigheten godkänner transport av produkter från skyddszonen ska den beordra och övervaka

a)

att produkterna under hela produktionsprocessen och lagringen hålls klart åtskilda från produkter som inte får sändas från restriktionszonen i enlighet med denna förordning, och

b)

att produkterna inte kommer att transporteras tillsammans med produkter som inte får sändas från restriktionszonen i enlighet med denna förordning.

7.   När den behöriga myndigheten beviljar ett godkännande enligt punkt 1 ska den säkerställa att kompletterande biosäkerhetsåtgärder tillämpas från och med lastningen, under hela transporten och fram till avlastningen på den utsedda destinationsanläggningen i enlighet med den behöriga myndighetens anvisningar.

Artikel 29

Särskilda villkor för att godkänna förflyttning för slakt av hållna djur av förtecknade arter i skyddszonen

1.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av hållna djur av förtecknade arter från anläggningar i skyddszonen till ett slakteri som ligger

a)

så nära ursprungsanläggningen som möjligt, i skyddszonen,

b)

i övervakningszonen, när det inte är möjligt att slakta djuren i skyddszonen, eller

c)

så nära övervakningszonen som möjligt, när det inte är möjligt att slakta djuren i restriktionszonen.

2.   Den behöriga myndigheten får endast bevilja godkännanden enligt punkt 1 på följande villkor:

a)

Transportmedlet ska vid lastningen förseglas av den avsändande behöriga myndigheten eller under dess överinseende.

b)

Den behöriga myndigheten för slakteriet ska

i)

informeras i förväg av den som ansvarar för driften vid slakteriet om avsikten att ta emot hållna djur av förtecknade arter,

ii)

bekräfta att det inte fanns några tecken på en sjukdom i kategori A under besiktningarna före och efter slakt,

iii)

övervaka att den som ansvarar för driften vid slakteriet har infört effektiva förfaranden för att säkerställa att hållna djur av förtecknade arter med ursprung i skyddszonen hålls åtskilda från och slaktas separat från sådana djur eller vid andra tidpunkter, företrädesvis sist på ankomstdagen,

iv)

bekräfta för den behöriga myndigheten för djurens ursprungsanläggning att djuren har slaktats,

v)

övervaka att den som ansvarar för driften vid slakteriet rengör och desinficerar de lokaler där djuren har hållits och slaktats och har slutfört rengöringen och desinfektionen innan andra hållna djur av förtecknade arter hålls eller slaktas i dessa lokaler, och

vi)

övervaka att köttet härrör från sådana djur som uppfyller villkoren i artikel 33.

3.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av hållna djur av förtecknade arter från anläggningar utanför skyddszonen till ett slakteri som ligger i skyddszonen om

a)

djuren hålls åtskilda från andra djur med ursprung i skyddszonen och slaktas separat från sådana djur eller vid en annan tidpunkt,

b)

det färska kött som erhålls styckas, transporteras och lagras separat från färskt kött från djur med ursprung i skyddszonen, och

c)

rengöringen och desinfektionen av de transportmedel som avses i artikel 24 sker under officiell övervakning efter att djuren lastats av.

4.   Genom undantag från artikel 9 i förordning (EG) nr 1069/2009 får den behöriga myndigheten godkänna bearbetning och användning av animaliska biprodukter från djur som slaktats i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 som kategori 3-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, på en anläggning som godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska biprodukter och som ligger inom dess territorium eller i en annan medlemsstat, om det inte är genomförbart att bearbeta eller bortskaffa dem på en godkänd anläggning i den medlemsstat där utbrottet förekom.

Om de animaliska biprodukter som avses i första stycket förflyttas till en anläggning i en annan medlemsstat ska destinationsmedlemsstaten och de medlemsstater genom vilka de animaliska biprodukterna passerar godkänna sådan avsändning, och den behöriga myndigheten på destinationen ska godkänna bearbetning och användning av dessa animaliska biprodukter som kategori 3-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.

Artikel 30

Särskilda villkor för godkännande av vissa förflyttningar av fjäderfä från anläggningar i skyddszonen

1.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av daggamla kycklingar från en anläggning i skyddszonen till en anläggning i samma medlemsstat men, om möjligt, utanför restriktionszonen, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)

När det gäller daggamla kycklingar som kläckts från ägg med ursprung i restriktionszonen:

i)

ska transportmedlet förseglas vid lastningen av den behöriga myndigheten eller under dess överinseende,

ii)

ska destinationsanläggningen ställas under officiell övervakning av de officiella veterinärerna efter djurens ankomst, och

iii)

ska fjäderfäna vara kvar på destinationsanläggningen i minst 21 dagar om de förflyttas från restriktionszonen.

b)

När det gäller daggamla kycklingar som kläckts från ägg med ursprung utanför restriktionszonen ska det avsändande kläckeriet kunna säkerställa att det inte har förekommit några kontakter mellan dessa ägg och andra kläckägg eller daggamla kycklingar med ursprung i restriktionszonen.

2.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av värpfärdiga hönor från anläggningar i skyddszonen till anläggningar i samma medlemsstat och, om möjligt, i restriktionszonen, förutsatt att

a)

det inte finns några andra hållna djur av förtecknade arter på destinationsanläggningen,

b)

transportmedlet förseglas vid lastningen av den behöriga myndigheten eller under dess överinseende,

c)

destinationsanläggningen ställs under officiell övervakning av de officiella veterinärerna efter djurens ankomst, och

d)

djuren är kvar på destinationsanläggningen i minst 21 dagar om de förflyttas från restriktionszonen.

Artikel 31

Särskilda villkor för godkännande av vissa förflyttningar av kläckägg i skyddszonen

1.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av kläckägg antingen

a)

från en anläggning i skyddszonen till ett kläckeri i samma medlemsstat, eller

b)

från en anläggning i samma medlemsstat till ett kläckeri i skyddszonen.

2.   Godkännande enligt punkt 1 a ska omfattas av följande villkor:

a)

Föräldraflockarna som kläckäggen härrör från ska ha genomgått en klinisk undersökning och ha provtagits för laboratorieundersökning med gynnsamt resultat.

b)

Kläckäggen och deras förpackningar ska desinficeras före avsändningen och kläckäggens spårbarhet ska kunna säkerställas.

c)

Kläckäggen ska transporteras i transportmedel som förseglats av den behöriga myndigheten.

3.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av kläckägg från en anläggning i skyddszonen till en anläggning för inomhuskläckning i samma medlemsstat om

a)

föräldraflockarna som kläckäggen härrör från har genomgått en klinisk undersökning och har provtagits för laboratorieundersökning med gynnsamt resultat,

b)

destinationsanläggningen ställs under officiell övervakning i 21 dagar efter äggens kläckning,

c)

fjäderfäna är kvar på destinationsanläggningen under den tid som avses i led b, och

d)

kraven i punkt 2 b och c är uppfyllda.

Artikel 32

Särskilda villkor för godkännande av förflyttning av sperma från godkända anläggningar för avelsmaterial i skyddszonen

Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av sperma som samlats från djur av förtecknade arter som hålls på godkända anläggningar för avelsmaterial, utom kläckerier, i skyddszonen efter det datum då smittan tidigast beräknas ha drabbat anläggningen, på följande villkor:

a)

Alla åtgärder för sjukdomsbekämpning av sjukdomen i kategori A har upphävts i skyddszonen i enlighet med artikel 39.

b)

Alla hållna djur av förtecknade arter på spermasamlingsstationen har genomgått en klinisk undersökning och har provtagits för laboratorieundersökning för att utesluta förekomsten av sjukdomen i kategori A på spermasamlingsstationen.

c)

Donatordjuret har med gynnsamt resultat blivit föremål för en laboratorieundersökning av ett prov som tagits tidigast sju dagar efter den övervakningsperiod som anges för den aktuella sjukdomen i bilaga II, räknat från den dag som sperman samlades.

Artikel 33

Särskilda villkor för godkännande av förflyttning från anläggningar i skyddszonen av färskt kött och obehandlad mjölk från hållna djur av förtecknade arter

1.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av färskt kött och obehandlad mjölk från djur av förtecknade arter som hålls på anläggningar i skyddszonen,

a)

om de förflyttas till en bearbetningsanläggning för att genomgå en av de tillämpliga riskreducerande behandlingar som anges i bilaga VII, eller,

b)

när det gäller färskt fjäderfäkött,

i)

om det har märkts i enlighet med punkt 1 i bilaga IX i samband med att det erhölls vid slakteriet, och

ii)

om det är inte avsett för någon annan medlemsstat.

2.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att förflyttning till en bearbetningsanläggning enligt punkt 1 a uppfyller följande villkor:

a)

Färsk kött ska ha märkts i enlighet med punkt 2 i bilaga IX vid slakteriet efter besiktningen efter slakt och ska ha ett sådant märke tills det har behandlats.

b)

Färskt kött och obehandlad mjölk ska förflyttas från ursprungsanläggningen till bearbetningsanläggningen i förseglade behållare.

c)

Bearbetningsanläggningen ska ligga i samma restriktionszon eller så nära restriktionszonen som möjligt och ska drivas under överinseende av officiella veterinärer.

Artikel 34

Särskilda villkor för godkännande av förflyttning från anläggningar i skyddszonen av ägg avsedda som livsmedel

Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av ägg avsedda som livsmedel från anläggningar i skyddszonen till följande destinationer inom samma medlemsstat:

a)

En förpackningscentral, förutsatt att äggen är förpackade i

i)

engångsförpackning, eller

ii)

en förpackning som kan rengöras och desinficeras på ett sådant sätt att det aktuella sjukdomsagenset i kategori A förstörs.

b)

En anläggning för framställning av äggprodukter enligt avsnitt X kapitel II i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 för hantering och behandling i enlighet med kapitel XI i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 (15).

Artikel 35

Särskilda villkor för godkännande av förflyttning av naturgödsel, inklusive strö och använda ströbäddar, från anläggningar i skyddszonen till en deponi

Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av naturgödsel, inklusive strö och använda ströbäddar, från anläggningar i skyddszonen för bortskaffande till en bestämd deponi i samma medlemsstat endast efter bearbetning i enlighet med artikel 13 c i förordning (EG) nr 1069/2009.

Artikel 36

Särskilda villkor för godkännande av förflyttning av foderråvaror av vegetabiliskt ursprung och halm från skyddszonen

Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av foderråvaror av vegetabiliskt ursprung och halm som producerats i skyddszonen, förutsatt att

a)

de producerats på platser där man inte håller djur av förtecknade arter,

b)

de producerats på foderanläggningar där man inte håller djur av förtecknade arter och det obehandlade växtmaterialet har sitt ursprung

i)

på de platser som avses i led a, eller

ii)

utanför skyddszonen,

c)

de är avsedda att användas inom skyddszonen, eller

d)

de har genomgått minst en av de riskreducerande behandlingarna i enlighet med bilaga VIII.

Artikel 37

Särskilda villkor för godkännande av förflyttning av hållna djur av förtecknade arter och produkter till en anläggning som har godkänts för animaliska biprodukter

1.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av hållna djur av förtecknade arter från anläggningar i skyddszonen till en anläggning som godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska biprodukter där

a)

de hållna djuren omedelbart avlivas, och

b)

de animaliska biprodukterna bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.

2.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av produkter från anläggningar och platser i skyddszonen till en anläggning som godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska biprodukter, där produkterna bortskaffas eller bearbetas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.

Artikel 38

Åtgärder som ska tillämpas på livsmedels- och foderföretag, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra berörda platser i skyddszonen, inklusive transportmedel

1.   Den behöriga myndigheten ska tillämpa de relevanta åtgärder som avses i artiklarna 25 och 27–38 på livsmedels- och foderföretag, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra berörda platser i skyddszonen, inklusive transportmedel.

2.   På de anläggningar och platser som avses i punkt 1 får den behöriga myndigheten tillämpa ytterligare åtgärder, som är anpassade till den specifika situationen, för att förhindra spridning av sjukdomen i kategori A inom och från skyddszonen.

Artikel 39

Varaktighet för åtgärderna för sjukdomsbekämpning i skyddszonen

1.   Den behöriga myndigheten får upphäva de åtgärder som föreskrivs i avsnitten 1 och 2 i detta kapitel endast om den minsta tid som fastställs i bilaga X har förflutit och följande villkor är uppfyllda:

a)

Den preliminära rengöringen och desinfektionen och i tillämpliga fall bekämpningen av insekter och gnagare i den drabbade anläggningen ska ha utförts i enlighet med artikel 15.

b)

I samtliga anläggningar i skyddszonen som håller djur av förtecknade arter ska djuren av förtecknade arter med gynnsamt resultat ha genomgått kliniska undersökningar och vid behov laboratorieundersökningar i enlighet med artikel 26.

2.   Om den aktuella sjukdomen i kategori A överförs av en förtecknad vektor i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2018/1882 får den behöriga myndigheten

a)

fastställa åtgärdernas varaktighet i skyddszonen från fall till fall, med beaktande av alla faktorer som påverkar risken för att sjukdomen sprids, och

b)

föreskriva om införande av indikatordjur.

3.   Efter att de åtgärder som avses i punkt 1 har upphävts ska de åtgärder som föreskrivs i avsnitt 3 i detta kapitel tillämpas på skyddszonen under minst den ytterligare tid som anges i bilaga X.

Avsnitt 3

Åtgärder för sjukdomsbekämpning i övervakningszonen

Artikel 40

Åtgärder som ska tillämpas på anläggningar i övervakningszonen

Den behöriga myndigheten ska beordra att de åtgärder som föreskrivs i artikel 25 utan dröjsmål tillämpas på alla anläggningar i övervakningszonen som håller djur av förtecknade arter.

Artikel 41

Besök av officiella veterinärer på anläggningar i övervakningszonen

Den behöriga myndigheten ska säkerställa att officiella veterinärer besöker ett urval anläggningar i övervakningszonen som håller djur av förtecknade arter, i enlighet med artikel 26 och punkt A.3 i bilaga I.

Artikel 42

Förbud avseende verksamhet, inklusive förflyttning, som rör djur, produkter och andra material inom, till eller från övervakningszonen

Den behöriga myndigheten ska tillämpa förbud och undantag på verksamhet, inklusive förflyttning, som rör djur av förtecknade arter, produkter av dem och andra material till och från övervakningszonen i enlighet med artikel 27.

Artikel 43

Allmänna villkor för beviljande av undantag från de förbud som föreskrivs i artikel 42

1.   Genom undantag från artikel 42 får den behöriga myndigheten godkänna förflyttning av djur och produkter endast i de fall som omfattas av artiklarna 44–52 på de särskilda villkor som föreskrivs i de artiklarna och de allmänna villkor som anges i punkterna 2–7 i denna artikel.

Innan den behöriga myndigheten beviljar godkännande ska den bedöma riskerna med ett sådant godkännande. Bedömningen ska visa att risken för spridning av sjukdomen i kategori A är försumbar.

2.   All godkänd förflyttning ska genomföras

a)

företrädesvis på huvudleder för motor- och järnvägstrafik,

b)

på avstånd från anläggningar som håller djur av förtecknade arter, och

c)

utan avlastning eller uppehåll fram till avlastningen på destinationsanläggningen.

3.   Den behöriga myndigheten för ursprungsanläggningen ska utse destinationsanläggning för förflyttning till eller från övervakningszonen. Om den behöriga myndigheten inte är samma som på destinationsanläggningen ska den underrätta den behöriga myndigheten för destinationsanläggningen om detta utseende.

4.   Den behöriga myndigheten för ursprungsanläggningen ska kontrollera att destinationsanläggningen godkänner att den utses och tar emot varje sändning av djur eller produkter.

5.   När den behöriga myndigheten godkänner förflyttning av djur från övervakningszonen ska den säkerställa att sådan förflyttning inte utgör någon risk för spridning av sjukdomen i kategori A, på grundval av

a)

en klinisk undersökning med gynnsamt resultat av djur som hålls på anläggningen, inklusive de djur som ska förflyttas,

b)

en laboratorieundersökning med gynnsamt resultat av djur som hålls på anläggningen, inklusive de djur som ska förflyttas, om det är nödvändigt, och

c)

resultatet av de besök som avses i artikel 41, om det är tillgängligt.

6.   När den behöriga myndigheten godkänner transport av produkter från övervakningszonen ska den säkerställa

a)

att produkterna under hela produktionsprocessen och lagringen hållits klart åtskilda från produkter som inte får sändas från restriktionszonen i enlighet med denna förordning,

b)

att produkterna inte kommer att transporteras tillsammans med produkter som inte får sändas från restriktionszonen i enlighet med denna förordning.

7.   När den behöriga myndigheten beviljar undantag enligt punkt 1 ska den säkerställa att kompletterande biosäkerhetsåtgärder tillämpas från och med lastningen, under hela transporten och fram till avlastningen på den utsedda destinationsanläggningen i enlighet med den behöriga myndighetens anvisningar.

Artikel 44

Särskilda villkor för att godkänna förflyttning för slakt av hållna djur av förtecknade arter inom, till och från övervakningszonen

1.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av hållna djur av förtecknade arter med ursprung i övervakningszonen till ett slakteri som ligger

a)

så nära ursprungsanläggningen som möjligt, i restriktionszonen, eller

b)

utanför restriktionszonen, så nära övervakningszonen som möjligt, när det inte är möjligt att slakta djuren i restriktionszonen, och efter en riskbedömning.

2.   Kött från de djur som avses i punkt 1 ska bli föremål för de åtgärder som föreskrivs i artikel 49.

3.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av hållna djur av förtecknade arter med ursprung utanför övervakningszonen till ett slakteri som ligger i övervakningszonen.

4.   Den behöriga myndigheten får godkänna bearbetning och användning av animaliska biprodukter från djur som slaktats i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 som kategori 3-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, på en anläggning som godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska biprodukter och som ligger inom dess territorium eller i en annan medlemsstat, om det inte är genomförbart att bearbeta eller bortskaffa dem på en godkänd anläggning i den medlemsstat där utbrottet förekom.

Om de animaliska biprodukter som avses i första stycket förflyttas till en anläggning i en annan medlemsstat ska destinationsmedlemsstaten och de medlemsstater genom vilka de animaliska biprodukterna passerar godkänna sådan avsändning, och den behöriga myndigheten på destinationen ska godkänna bearbetning och användning av dessa animaliska biprodukter som kategori 3-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.

Artikel 45

Särskilda villkor för godkännande av vissa förflyttningar av hållna hov- och klövdjur av förtecknade arter från anläggningar i övervakningszonen

1.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av hållna hov- och klövdjur av förtecknade arter till betesmarker i övervakningszonen, förutsatt att

a)

det har gått 15 dagar sedan den preliminära rengöring och desinfektion som avses i artikel 15 slutförts och godkänts, och

b)

djuren inte kommer i kontakt med djur av förtecknade arter från andra anläggningar.

2.   Den behöriga myndigheten får, efter en riskbedömning, godkänna förflyttningen av hållna djur av förtecknade arter av hov- och klövdjur till en anläggning som hör till samma distributionskedja och ligger i eller utanför övervakningszonen för att slutföra produktionscykeln före slakt. Om destinationsanläggningen ligger utanför övervakningszonen ska den behöriga myndigheten tillämpa de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 40, 41 och 42 på den anläggningen så länge som åtgärderna för sjukdomsbekämpning upprätthålls i övervakningszonen i enlighet med artikel 55.

Artikel 46

Särskilda villkor för godkännande av vissa förflyttningar av fjäderfä från anläggningar i övervakningszonen

1.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av daggamla kycklingar med ursprung i övervakningszonen

a)

till anläggningar i samma medlemsstat om de kläckts från ägg med ursprung i anläggningar i övervakningszonen, om

i)

destinationsanläggningen ställs under officiell övervakning efter djurens ankomst, och

ii)

djuren är kvar på destinationsanläggningarna i minst 21 dagar om de förflyttas utanför restriktionszonen,

b)

till anläggningar i samma medlemsstat om de kläckts från ägg med ursprung utanför restriktionszonen, om det avsändande kläckeriet kan säkerställa att det inte har förekommit några kontakter mellan dessa ägg och andra kläckägg eller daggamla kycklingar från djur som hålls i restriktionszonen.

2.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av värpfärdiga hönor från anläggningar i övervakningszonen till anläggningar i samma medlemsstat, om

a)

det inte finns några andra hållna djur av förtecknade arter på destinationsanläggningen,

b)

destinationsanläggningen ställs under officiell övervakning efter de värpfärdiga hönornas ankomst, och

c)

fjäderfäna är kvar på destinationsanläggningen i minst 21 dagar.

Artikel 47

Särskilda villkor för godkännande av vissa förflyttningar av kläckägg till och från anläggningar i övervakningszonen

1.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av kläckägg från en anläggning i samma medlemsstat till

a)

ett kläckeri i övervakningszonen, eller

b)

en anläggning för inomhuskläckning i övervakningszonen.

2.   Den behöriga myndigheten får endast godkänna förflyttning av kläckägg från en anläggning i övervakningszonen till ett kläckeri i samma medlemsstat eller till en anläggning för inomhuskläckning i samma medlemsstat om kläckäggen och deras förpackningar desinficeras före avsändningen och äggens spårbarhet kan säkerställas.

Artikel 48

Särskilda villkor för godkännande av förflyttning av sperma från godkända anläggningar för avelsmaterial i övervakningszonen

Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av sperma som samlats från djur av förtecknade arter som hålls på godkända anläggningar för avelsmaterial, utom kläckerier, i övervakningszonen efter det datum då smittan tidigast beräknas ha drabbat anläggningen, förutsatt att

a)

alla åtgärder för sjukdomsbekämpning av den aktuella sjukdomen i kategori A har upphävts i övervakningszonen i enlighet med artikel 55,

b)

alla hållna djur av förtecknade arter på spermasamlingsstationen har genomgått en klinisk undersökning och har provtagits för laboratorieundersökningar för att utesluta förekomsten av sjukdomen i kategori A på spermasamlingsstationen,

c)

donatordjuret med gynnsamt resultat har blivit föremål för en laboratorieundersökning av ett prov som tagits tidigast sju dagar efter den övervakningsperiod som anges för den aktuella sjukdomen i bilaga II, räknat från den dag som sperman samlades.

Artikel 49

Särskilda villkor för godkännande av förflyttning från anläggningar i övervakningszonen av färskt kött och obehandlad mjölk från hållna djur av förtecknade arter

1.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av färskt kött och obehandlad mjölk från djur av förtecknade arter som hålls på anläggningar i övervakningszonen,

a)

om det färska köttet eller den obehandlade mjölken förflyttas till en bearbetningsanläggning för att genomgå en av de riskreducerande behandlingar som anges i bilaga VII, eller

b)

om det färska köttet kommer från fjäderfä.

2.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att det färska kött och den obehandlade mjölk som förflyttas i enlighet med punkt 1 a uppfyller följande villkor:

a)

Färskt kött ska vara märkt i enlighet med bilaga IX när det erhålls vid slakteriet och ha ett sådant märke tills det har behandlats.

b)

Behandlingen ska utföras på en anläggning som ligger i samma restriktionszon eller så nära restriktionszonen som möjligt och som drivs under överinseende av officiella veterinärer.

Artikel 50

Särskilda villkor för godkännande av förflyttning från anläggningar i övervakningszonen av ägg avsedda som livsmedel

1.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av ägg avsedda som livsmedel från anläggningar i övervakningszonen till en förpackningscentral i samma medlemsstat, förutsatt att äggen är förpackade i

a)

engångsförpackning, eller

b)

en förpackning som kan rengöras och desinficeras på ett sådant sätt att sjukdomsagenset i kategori A förstörs,

2.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av ägg avsedda som livsmedel från anläggningar i övervakningszonen till en anläggning för framställning av äggprodukter i samma medlemsstat om

a)

anläggningen för framställning av äggprodukter uppfyller kraven i avsnitt X kapitel II i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004, och

b)

äggen förflyttas till anläggningen för framställning av äggprodukter för hantering och behandling i enlighet med kapitel XI i bilaga II till förordning (EG) nr 852/2004.

Artikel 51

Särskilda villkor för godkännande av förflyttning av naturgödsel, inklusive strö och använda ströbäddar, från anläggningar i övervakningszonen

Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av naturgödsel, inklusive strö och använda ströbäddar, från anläggningar i övervakningszonen

a)

utan bearbetning, till en deponi som den behöriga myndigheten har godkänt för detta ändamål och som ligger i samma övervakningszon, eller

b)

efter bearbetning, till en deponi som den behöriga myndigheten har godkänt för detta ändamål och som ligger på medlemsstatens territorium.

Artikel 52

Särskilda villkor för godkännande av förflyttning av foderråvaror av vegetabiliskt ursprung och halm från övervakningszonen

Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av foderråvaror av vegetabiliskt ursprung eller halm som producerats i övervakningszonen, förutsatt att foderråvarorna eller halmen

a)

producerats på platser där man inte håller djur av förtecknade arter, utom foderanläggningar,

b)

producerats på foderanläggningar som inte håller djur av förtecknade arter och det obehandlade växtmaterialet har sitt ursprung

i)

på de platser som avses i led a, eller

ii)

utanför övervakningszonen,

c)

är avsedda att användas i övervakningszonen,

d)

har genomgått minst en av de riskreducerande behandlingarna i bilaga VIII.

Artikel 53

Särskilda villkor för godkännande av förflyttning av hållna djur av förtecknade arter och produkter till en godkänd anläggning

1.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av hållna djur av förtecknade arter från anläggningar i övervakningszonen till en anläggning som godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska biprodukter, där

a)

de hållna djuren omedelbart avlivas, och

b)

de animaliska biprodukterna bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.

2.   Den behöriga myndigheten får godkänna förflyttning av produkter från anläggningar och andra platser i övervakningszonen till en anläggning som godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska biprodukter, där produkterna bortskaffas eller bearbetas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.

Artikel 54

Åtgärder som ska tillämpas på livsmedels- och foderföretag, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra berörda platser i övervakningszonen, inklusive transportmedel

1.   Den behöriga myndigheten ska tillämpa de åtgärder som avses i artiklarna 40 och 42–53 på livsmedels- och foderföretag, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra berörda platser i skyddszonen, inklusive transportmedel.

2.   På de anläggningar och platser som avses i punkt 1 får den behöriga myndigheten tillämpa ytterligare åtgärder, som är anpassade till den specifika situationen, för att förhindra spridning av sjukdomen i kategori A inom och från övervakningszonen.

Artikel 55

Varaktighet för åtgärderna för sjukdomsbekämpning i övervakningszonen

1.   Den behöriga myndigheten får upphäva de åtgärder för sjukdomsbekämpning som tillämpas i övervakningszonen i enlighet med avsnitten 1 och 3 i detta kapitel endast om den tid som fastställs i bilaga XI har förflutit och följande villkor är uppfyllda:

a)

De krav som fastställs i artikel 39 ska ha uppfyllts i skyddszonen.

b)

Ett representativt antal anläggningar som håller djur av förtecknade arter ska med gynnsamt resultat ha varit föremål för besök av officiella veterinärer, i enlighet med artikel 41.

2.   Om den aktuella sjukdomen i kategori A överförs av en förtecknad vektor i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2018/1882 får den behöriga myndigheten

a)

fastställa åtgärdernas varaktighet i övervakningszonen från fall till fall, med beaktande av de faktorer som påverkar risken för att sjukdomen sprids, och

b)

föreskriva om införande av indikatordjur.

Avsnitt 4

Undantag som är tillämpliga i restriktionszonen i händelse av ytterligare sjukdomsutbrott

Artikel 56

Undantag från förbuden mot förflyttning av djur i restriktionszonerna när restriktionsåtgärderna upprätthålls

1.   När de förbud mot förflyttning av djur som föreskrivs i artiklarna 27 och 42 upprätthålls efter den tid som fastställs i bilaga XI på grund av att ytterligare utbrott av sjukdomen i kategori A har bekräftats officiellt, får den behöriga myndigheten under exceptionella omständigheter godkänna förflyttning av hållna djur av förtecknade arter från en anläggning i restriktionszonen i de fall som inte omfattas av undantagen i artiklarna 27 och 42, om

a)

aktören har lämnat en motiverad ansökan om sådant godkännande,

b)

riskerna med att godkänna sådan förflyttning har bedömts före godkännandet och bedömningen visar att risken för spridning av sjukdomen i kategori A är försumbar,

c)

de officiella veterinärerna har utfört kliniska undersökningar och tagit prover för laboratorieundersökningar från djur av förtecknade arter, inklusive de djur som ska förflyttas, med gynnsamt resultat.

2.   Om förflyttning av djur godkänns i enlighet med punkt 1 ska den behöriga myndigheten säkerställa att transporten uppfyller kraven i artikel 24.

KAPITEL III

Återinsättning av landlevande djur på anläggningar i restriktionszoner

Artikel 57

Villkor för godkännande av återinsättning på den drabbade anläggningen

1.   Den behöriga myndigheten får endast tillåta återinsättning på den drabbade anläggningen om

a)

en slutlig rengöring och desinfektion och i tillämpliga fall bekämpning av insekter och gnagare

i)

har utförts i enlighet med förfarandena i punkterna A och C i bilaga IV, med användning av lämpliga biocidprodukter för att säkerställa att det aktuella sjukdomsagenset i kategori A förstörs, och

ii)

har dokumenteras på lämpligt sätt,

b)

den övervakningsperiod som anges för den aktuella sjukdomen i bilaga II, räknat från den dag som den slutliga rengöringen och desinfektionen enligt led a utfördes, har förflutit.

2.   Den behöriga myndigheten ska övervaka att den slutliga rengöringen och desinfektionen och i tillämpliga fall bekämpningen av insekter och gnagare på den drabbade anläggningen utförs i enlighet med kraven i punkt 1 a.

3.   Den behöriga myndigheten får inte tillåta att hållna djur av förtecknade arter får tillträde till betesmark under den tid som den anses vara smittförande; denna tid ska fastställas efter en riskbedömning.

4.   Om den slutliga rengöring och desinfektion och i tillämpliga fall bekämpning av insekter och gnagare som avses i punkt 1 av vederbörligen motiverade skäl inte har slutförts helt och hållet på den drabbade anläggningen, får den behöriga myndigheten genom undantag från punkt 1 godkänna återinsättning, förutsatt att

a)

det har gått minst tre månader sedan den preliminära rengöring och desinfektion som avses i artikel 15 utfördes, och

b)

den behöriga myndigheten, innan den beviljar godkännande, har bedömt riskerna med ett sådant godkännande, och bedömningen visar att risken för spridning av sjukdomen i kategori A är försumbar.

Artikel 58

Undantag från det krav som föreskrivs i artikel 55.1 b

Vid officiell bekräftelse av ett utbrott av en sjukdom i kategori A på livsmedels- och foderföretag, uppsamlingsplatser, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra berörda platser, inklusive transportmedel, får den behöriga myndigheten godkänna återinsättning av hållna djur av förtecknade arter för slakt, uppsamling, inspektion eller transport 24 timmar efter slutförande av

a)

de åtgärder som avses i artiklarna 12, 14, 15, 17, 18 och 57.1 a, och

b)

eventuella ytterligare åtgärder anpassade till den specifika situationen som tillämpas av den behöriga myndigheten.

Artikel 59

Krav för återinsättning av hållna djur av förtecknade arter på den drabbade anläggningen

1.   Den behöriga myndigheten ska övervaka att återinsättningen med hållna djur av förtecknade arter på den drabbade anläggningen sker i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

2.   Hållna djur av förtecknade arter som är avsedda för återinsättning

a)

får inte ha sitt ursprung på en anläggning som är föremål för de restriktioner som föreskrivs i kapitel III, och

b)

ska provtas för laboratorieundersökning för att utesluta förekomsten av sjukdomen, med gynnsamt resultat, innan de återinsätts på anläggningen.

3.   Vid tillämpning av punkt 2 b ska proven tas från

a)

ett representativt antal av alla djur som ska sättas in på anläggningen, om alla sätts in vid samma tidpunkt och från samma ursprungsanläggning, eller

b)

ett representativt antal djur från varje sändning, om alla djur ska sättas in vid olika tidpunkter eller från olika ursprungsanläggningar.

När det gäller daggamla kycklingar får den behöriga myndigheten besluta att inte utföra den provtagning för laboratorieundersökning som avses i punkt 2 b.

4.   Hållna djur av förtecknade arter som är avsedda för återinsättning ska sättas in på anläggningarna

a)

i alla epidemiologiska enheter och byggnader på den drabbade anläggningen,

b)

företrädesvis samtidigt eller inom den övervakningsperiod som anges i bilaga II för den aktuella sjukdomen, räknat från den dag som det första djuret sattes in, eller

c)

när det gäller en anläggning med utedrift eller när kravet i led a inte är praktiskt genomförbart, genom användning av indikatordjur som har provtagits för laboratorieundersökningar med gynnsamt resultat för den aktuella sjukdomen i kategori A innan de sätts in på anläggningen.

5.   Officiella veterinärer ska genomföra minst ett besök på den drabbade anläggningen den sista dagen av den övervakningsperiod som anges i bilaga II för den aktuella sjukdomen, räknat från den dag som djuren sattes in på anläggningen, och under alla omständigheter tidigare än 30 dagar efter den dagen, och de ska åtminstone utföra

a)

dokumentkontroller, inklusive analys av journaler över produktion, hälsa och spårbarhet,

b)

kliniska undersökningar av hållna djur av förtecknade arter, och

c)

provtagning av djur för laboratorieundersökning för att bekräfta eller utesluta förekomsten av den aktuella sjukdomen i kategori A.

6.   Varje person som kommer till eller lämnar anläggningen ska iaktta lämpliga biosäkerhetsåtgärder för att förhindra spridning av den aktuella sjukdomen i kategori A.

7.   Hållna djur av förtecknade arter får endast lämna anläggningen efter godkännande av den behöriga myndigheten och efter att den laboratorieundersökning som avses i punkt 5 c gett ett gynnsamt resultat.

8.   Från den dag då djuren sattes in på anläggningen till dess att återinsättningen är avslutad i enlighet med artikel 61 ska aktören

a)

uppdatera journalerna med hälso- och produktionsuppgifter för hållna djur av förtecknade arter, och

b)

omedelbart anmäla betydande förändringar av produktionsuppgifterna och alla andra avvikelser till den behöriga myndigheten.

9.   Om ovanlig dödlighet eller kliniska tecken på den aktuella sjukdomen i kategori A anmäls till den behöriga myndigheten under den tid som avses i punkt 8 ska de officiella veterinärerna utan dröjsmål ta prover för laboratorieundersökning för att utesluta förekomsten av den aktuella sjukdomen i kategori A.

10.   Den behöriga myndigheten får undanta avgränsade anläggningar från en eller flera av de bestämmelser som fastställs i punkterna 1–9 efter att ha bedömt riskerna med ett sådant undantag och om bedömningen visar att risken för spridning av sjukdomen i kategori A är försumbar.

Artikel 60

Ytterligare krav när det gäller återinsättning på den drabbade anläggningen

1.   Den behöriga myndigheten ska godkänna återinsättning på den drabbade anläggningen av andra djur än hållna förtecknade arter, med beaktande av risken för spridning av den aktuella sjukdomen i kategori A och risken för att vektorn överlever.

2.   Den behöriga myndigheten får utöka vissa eller alla bestämmelser som föreskrivs i artiklarna 57 och 59, vid tillämpning av förebyggande avlivning i enlighet med artiklarna 7.4 och 9.4.

Artikel 61

Avslutad återinsättning på den drabbade anläggningen och upphävande av åtgärderna för sjukdomsbekämpning på den drabbade anläggningen

1.   Återinsättningen på den drabbade anläggningen ska anses vara slutförd när de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 57 och 59, och i tillämpliga fall artikel 60, har slutförts framgångsrikt.

2.   Den behöriga myndigheten ska upphäva alla åtgärder för sjukdomsbekämpning som tillämpas på den drabbade anläggningen i enlighet med denna förordning när återinsättningen anses vara slutförd i enlighet med punkt 1.

KAPITEL IV

Åtgärder för sjukdomsbekämpning avseende vilda djur av förtecknade arter

Artikel 62

Åtgärder vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos vilda djur av förtecknade arter

1.   Vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos vilda djur av förtecknade arter i enlighet med artikel 9.1, 9.3 och 9.4 i delegerad förordning (EU) 2020/689 ska den behöriga myndigheten omedelbart utföra en undersökning för att bekräfta eller utesluta förekomsten av den misstänkta förtecknade sjukdomen.

2.   Vid den undersökning som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten åtminstone organisera undersökning och provtagning för laboratorieundersökning av vilda djur av förtecknade arter som skjutits eller hittats döda, för att bekräfta eller utesluta förekomsten av sjukdomen i kategori A.

3.   När det gäller kroppar av döda vilda djur hos vilka den aktuella sjukdomen i kategori A misstänks förekomma, ska den behöriga myndigheten, oavsett om de vilda djuren avlivats eller hittats döda, säkerställa

a)

att de hela kropparna eller delar av de döda vilda djuren bortskaffas eller bearbetas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, och,

b)

om det är genomförbart, att alla material eller ämnen som troligen är smittförande till följd av kontakt med kropparna av döda vilda djur eller de animaliska biprodukterna från dem genomgår rengöring och desinfektion eller bortskaffas i enlighet med officiella veterinärers anvisningar och under deras överinseende.

Artikel 63

Åtgärder vid utbrott en sjukdom i kategori A hos vilda djur av förtecknade arter

1.   Vid officiell bekräftelse av ett utbrott av en sjukdom i kategori A hos vilda djur av förtecknade arter i enlighet med artikel 9.2, 9.3 och 9.4 i delegerad förordning (EU) 2020/689 får den behöriga myndigheten fastställa en smittad zon för att förhindra ytterligare spridning av sjukdomen, på grundval av

a)

sjukdomsprofilen,

b)

den uppskattade populationen av vilda djur av förtecknade arter,

c)

de riskfaktorer som bidrar till spridningen av den aktuella sjukdomen i kategori A, särskilt risken för att en sjukdom i kategori A introduceras på anläggningar som håller djur av förtecknade arter,

d)

provtagningsresultat, och

e)

andra relevanta faktorer.

2.   När det gäller kroppar av vilda djur hos vilka den aktuella sjukdomen i kategori A har bekräftats ska den behöriga myndigheten, oavsett om de vilda djuren avlivats eller hittats döda, säkerställa

a)

att de hela kropparna eller delar av de döda vilda djuren bortskaffas eller bearbetas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, och,

b)

om det är genomförbart, att alla material eller ämnen som troligen är smittförande till följd av kontakt med kropparna av döda vilda djur eller de animaliska biprodukterna från dem om möjligt genomgår rengöring och desinfektion eller bortskaffas i enlighet med officiella veterinärers anvisningar och under deras överinseende.

3.   Den behöriga myndigheten får anpassa gränserna för den ursprungliga smittade zonen

a)

för att bekämpa ytterligare spridning av den aktuella sjukdomen i kategori A, och

b)

när ytterligare utbrott av sjukdomen i kategori A har bekräftats hos vilda djur.

4.   Den behöriga myndigheten ska omedelbart underrätta aktörer, kliniska veterinärer, jägare, andra berörda behöriga myndigheter och alla andra fysiska eller juridiska personer som är berörda om sjukdomsutbrottet och de bekämpningsåtgärder som antagits.

Artikel 64

Åtgärder som ska tillämpas i den smittade zonen

1.   I den smittade zon som fastställts i enlighet med artikel 63 ska den behöriga myndigheten organisera undersökning av vilda djur av förtecknade arter som skjutits eller hittats döda, inklusive provtagning för laboratorieundersökning vid behov.

2.   I den smittade zonen ska den behöriga myndigheten åtminstone

a)

genomföra riskreducerande åtgärder och förstärkta biosäkerhetsåtgärder för att förhindra att sjukdomen i kategori A sprids från de drabbade djuren och den smittade zonen till icke drabbade djur eller till människor,

b)

förbjuda förflyttning av vilda djur av förtecknade arter och produkter av animaliskt ursprung därav i enlighet med delegerad förordning (EU) 2020/688 (16) och

c)

säkerställa att alla kroppar av döda vilda djur av förtecknade arter, oavsett om djuren avlivats eller hittats döda, eller delar därav bortskaffas eller bearbetas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.

Artikel 65

Ytterligare åtgärder som ska tillämpas i den smittade zonen

För att undvika spridning av sjukdomen i kategori A i den smittade zonen får den behöriga myndigheten

a)

reglera förflyttning av hållna djur av förtecknade arter,

b)

reglera jakt och andra utomhusaktiviteter,

c)

begränsa utfodringen av vilda djur av förtecknade arter, och

d)

utforma och genomföra en utrotningsplan för sjukdomen i kategori A hos vilda djur av förtecknade arter om den epidemiologiska situationen kräver det.

Artikel 66

Funktionsduglig expertgrupp

Vid ett officiellt bekräftat utbrott av en sjukdom i kategori A hos vilda djur av förtecknade arter och om den behöriga myndigheten fastställer en smittad zon i enlighet med artikel 63, ska den behöriga myndigheten inrätta en funktionsduglig expertgrupp i enlighet med artikel 43 i förordning (EU) 2016/429 som ska bistå den behöriga myndigheten vid

a)

bedömningar av den epidemiologiska situationen och dess utveckling,

b)

avgränsning av den smittade zonen,

c)

fastställande av lämpliga åtgärder som ska tillämpas i den smittade zonen i enlighet med detta kapitel och åtgärdernas varaktighet, och

d)

utformning av en utrotningsplan i förekommande fall.

Artikel 67

Åtgärdernas varaktighet i den smittade zonen

Den behöriga myndigheten ska upprätthålla de åtgärder som tillämpas i den smittade zonen i enlighet med detta kapitel till dess att den epidemiologiska informationen visar att den berörda vilddjurspopulationen inte längre utgör någon risk för att en sjukdom i kategori A introduceras på anläggningar som håller djur av förtecknade arter och den funktionsdugliga gruppen rekommenderar att åtgärderna upphävs.

KAPITEL V

Åtgärder för bekämpning av sjukdomar i kategori b och c hos landlevande djur

Artikel 68

Preliminära åtgärder för sjukdomsbekämpning som ska tillämpas när den behöriga myndigheten misstänker att en sjukdom i kategori B eller C förekommer i medlemsstater eller zoner som har beviljats sjukdomsfri status

Vid misstanke om en sjukdom i kategori B eller C i enlighet med artikel 9.1, 9.3 eller 9.4 i delegerad förordning (EU) 2020/689 i medlemsstater eller zoner som har beviljats sjukdomsfri status i enlighet med artikel 36.4 i förordning (EU) 2016/429 eller artikel 84.1 i delegerad förordning (EU) 2020/689 ska den behöriga myndigheten tillämpa de åtgärder som fastställs i

a)

artiklarna 21, 22 och 23 i delegerad förordning (EU) 2020/689 när det gäller infektion med Brucella abortus, B. melitensis, B. suis, infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet, enzootisk bovin leukos, infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit, infektion med Aujeszkys sjukdom-virus och bovin virusdiarré,

b)

artikel 35 i delegerad förordning (EU) 2020/689 när det gäller infektion med rabiesvirus, och

c)

artikel 41 i delegerad förordning (EU) 2020/689 när det gäller infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24).

Artikel 69

Åtgärder för sjukdomsbekämpning som ska tillämpas när en sjukdom i kategori B eller C har bekräftats

Vid bekräftelse av en sjukdom i kategori B eller C i enlighet med artikel 9.2 i delegerad förordning (EU) 2020/689 i medlemsstater eller zoner som har beviljats sjukdomsfri status i enlighet med artikel 36.4 i förordning (EU) 2016/429 eller artikel 84.1 i delegerad förordning (EU) 2020/689 ska den behöriga myndigheten tillämpa de åtgärder som fastställs i

a)

artiklarna 24–31 i delegerad förordning (EU) 2020/689 när det gäller infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis, infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet, enzootisk bovin leukos, infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit, infektion med Aujeszkys sjukdom-virus och bovin virusdiarré,

b)

artikel 36 i delegerad förordning (EU) 2020/689 när det gäller infektion med rabiesvirus, och

c)

artikel 42 i delegerad förordning (EU) 2020/689 när det gäller infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24).

DEL III

VATTENLEVANDE DJUR

KAPITEL I

Åtgärder för bekämpning av sjukdomar i kategori a hos vattenbruksdjur

Avsnitt 1

Preliminära åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos vattenbruksdjur

Artikel 70

Aktörernas skyldigheter vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos vattenbruksdjur på anläggningar

Vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos vattenbruksdjur av förtecknade arter ska aktörerna vidta följande åtgärder för sjukdomsbekämpning för att förhindra att sjukdomen i kategori A sprids från de drabbade djur och vattenbruksanläggningar som de ansvarar för till icke drabbade vattenbruksdjur fram till dess att den behöriga myndigheten har uteslutit förekomsten av sjukdomen i kategori A:

a)

Om det är tekniskt möjligt, isolera alla vattenbruksdjur på anläggningen som misstänks vara smittade med sjukdomen i kategori A.

b)

Förhindra förflyttning av vattenbruksdjur till och från anläggningen.

c)

Journalföra alla besök och förflyttningar till och från anläggningen.

d)

Hålla alla produkter, redskap, material eller ämnen som troligen är kontaminerade med och troligen överför sjukdomar i kategori A isolerade och, om det är genomförbart, skyddade från vektorer och andra vattenlevande djur.

e)

Vidta lämpliga biosäkerhetsåtgärder för att undvika spridning av sjukdomen i kategori A.

f)

På begäran ge den behöriga myndigheten all relevant information om sjukdomen i kategori A.

g)

Följa alla anvisningar avseende bekämpning av sjukdomen i kategori A som den behöriga myndigheten gett i enlighet med förordning (EU) 2016/429 och den här förordningen.

Artikel 71

Den behöriga myndighetens undersökning vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos vattenbruksdjur på en anläggning

1.   Vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos vattenbruksdjur på en anläggning i enlighet med artikel 9.1, 9.3 och 9.4 i delegerad förordning (EU) 2020/689 ska den behöriga myndigheten omedelbart utföra en undersökning för att bekräfta eller utesluta förekomsten av den misstänkta förtecknade sjukdomen.

2.   Den behöriga myndigheten ska vid undersökningen enligt punkt 1 säkerställa att de officiella veterinärerna åtminstone

a)

gör kliniska undersökningar av vattenbruksdjur, och

b)

tar prover för laboratorieundersökning.

Artikel 72

Preliminära restriktions- och biosäkerhetsåtgärder som ska tillämpas vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos vattenbruksdjur

1.   Vid misstanke om en sjukdom i kategori A på en anläggning ska den behöriga myndigheten anordna officiell övervakning av anläggningen och omedelbart införa följande preliminära restriktions- och biosäkerhetsåtgärder för att förhindra att sjukdomen i kategori A sprids från de drabbade vattenbruksdjuren och anläggningarna till icke drabbade vattenlevande djur:

a)

Förbud mot förflyttning av vattenbruksdjur till och från anläggningen.

b)

Förbud mot icke nödvändig förflyttning från anläggningen av transportmedel och utrustning.

c)

Förbud mot slakt av vattenbruksdjur avsedda som livsmedel.

d)

Beordra att alla vattenbruksdjur isoleras, om det är tekniskt genomförbart och anses nödvändigt.

e)

Införa lämpliga metoder och åtgärder för att kontrollera fåglar och andra rovdjur, om det är praktiskt genomförbart.

2.   Den behöriga myndigheten får beordra förebyggande avlivning av förtecknade arter på den drabbade anläggning där en sjukdom i kategori A misstänks förekomma, förutsatt att alla nödvändiga biosäkerhetsåtgärder och andra riskreducerande åtgärder tillämpas för att förhindra att sjukdomen i kategori A sprids från anläggningen.

3.   Den behöriga myndigheten ska, genom undantag från artikel 10 i i förordning (EG) nr 1069/2009 och efter en riskbedömning, godkänna förflyttning av vattenbruksdjur enbart för omedelbar avlivning på en livsmedelsanläggning för sjukdomskontroll av vattenlevande djur eller en anläggning som godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska biprodukter i kategori 1 eller kategori 2 i enlighet med den förordningen. Godkännandet får beviljas först när de nödvändiga biosäkerhetsåtgärderna och andra riskreducerande åtgärder tillämpas för att förhindra att sjukdomen i kategori A sprids.

4.   Alla animaliska biprodukter från vattenbruksdjur som har dött eller har avlivats i enlighet med denna artikel, inklusive blötdjursskal med mjukdelar, ska genom undantag från artikel 10 i i förordning (EG) nr 1069/2009 bearbetas eller bortskaffas som kategori 1- eller kategori 2-material i enlighet med den förordningen, så att det säkerställs att det aktuella sjukdomsagenset inaktiveras och så att sjukdomen inte överförs till andra vattenlevande djur.

Artikel 73

Förteckning och analys av journaler vid misstanke om en sjukdom i kategori A hos vattenbruksdjur

1.   Vid misstanke om en sjukdom i kategori A ska den behöriga myndigheten beordra och kontrollera att aktörer på de anläggningar där en sjukdom i kategori A misstänks förekomma utan dröjsmål upprättar en uppdaterad förteckning över

a)

arterna, kategorierna och kvantiteterna (antal, volym eller vikt) av alla vattenbruksdjur som hålls på anläggningen,

b)

alla produkter, material eller ämnen som troligen är kontaminerade med eller troligen överför sjukdomen i kategori A, och

c)

dödligheten inom varje epidemiologisk enhet på anläggningen, som registreras dagligen.

2.   Inom ramen för den epidemiologiska undersökning som avses i artikel 57 i förordning (EU) 2016/429 ska de officiella veterinärerna, på de anläggningar där sjukdomen misstänks förekomma, analysera åtminstone de uppgifter som anges i artikel 186.1 i förordning (EU) 2016/429.

Artikel 74

Utvidgning av åtgärderna för sjukdomsbekämpning vid misstanke om en sjukdom i kategori A till andra anläggningar

För att förhindra spridning av en sjukdom i kategori A ska den behöriga myndigheten utföra en undersökning enligt artikel 71 och efter en riskbedömning utvidga de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 72 och 73 till att även omfatta

a)

anläggningar som ligger i samma anläggningskrets som den anläggning där sjukdomen misstänks förekomma, eller som på grund av avstånd, hydrodynamiska förhållanden eller topografiska förhållanden löper ökad risk för att drabbas av det aktuella sjukdomsagenset från den anläggning där sjukdomen misstänks förekomma,

b)

alla andra anläggningar än sådana som avses i led a som har ett direkt epidemiologiskt samband med den anläggning där sjukdomen misstänks förekomma.

Artikel 75

Tillfälliga restriktionszoner runt anläggningen

Den behöriga myndigheten får upprätta en tillfällig restriktionszon runt den anläggning där en sjukdom i kategori A misstänks förekomma och där preliminära åtgärder för sjukdomsbekämpning tillämpas i enlighet med artiklarna 72 och 73, med beaktande av

a)

anläggningens läge i ett område med andra anläggningar som håller vattenbruksdjur av förtecknade arter bland vilka en sjukdom av kategori A misstänks förekomma,

b)

förflyttning av djur i närheten av den misstänkta anläggningen,

c)

den tid det tar innan sjukdomen i kategori A bekräftas i enlighet med artikel 77,

d)

otillräcklig information om möjligt ursprung och introduktionsväg för den misstänkta sjukdomen i kategori A, och

e)

sjukdomsprofilen, särskilt hur och med vilken hastighet sjukdomen överförs och sjukdomens överlevnadspotential i den berörda populationen vattenbruksdjur av förtecknade arter.

Artikel 76

Åtgärder som ska tillämpas vid misstanke om en sjukdom i kategori A på livsmedels- och foderföretag, reningsanläggningar, leveranscentraler, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra berörda platser, inklusive transportmedel

1.   Vid misstanke om en sjukdom i kategori A i enlighet med artikel 9.1, 9.3 och 9.4 i delegerad förordning (EU) 2020/689 på livsmedels- och foderföretag, reningsanläggningar, leveranscentraler, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra berörda platser, inklusive transportmedel, ska den behöriga myndigheten tillämpa

a)

åtgärderna i artiklarna 71–75, och

b)

vid behov ytterligare åtgärder, som är anpassade till den specifika situationen, för att förhindra att sjukdomen i kategori A sprids från de misstänkta djuren, anläggningarna eller platserna till icke drabbade djur.

2.   Den behöriga myndigheten ska tillämpa bestämmelserna i artiklarna 71–75 även på ursprungsanläggningarna för de djur eller produkter som finns på de anläggningar och platser som avses i punkt 1.

Avsnitt 2

Åtgärder för sjukdomsbekämpning vid officiell bekräftelse av en sjukdom i kategori A hos vattenbruksdjur

Artikel 77

Officiell bekräftelse av en sjukdom i kategori A hos vattenbruksdjur

Den behöriga myndigheten ska officiellt bekräfta ett utbrott av en sjukdom i kategori A hos vattenbruksdjur när villkoren i artikel 9.2, 9.3 och 9.4 i delegerad förordning (EU) 2020/689 är uppfyllda.

Artikel 78

Åtgärder för sjukdomsbekämpning vid officiell bekräftelse av ett utbrott av en sjukdom i kategori A på en anläggning

1.   Efter en officiell bekräftelse av ett utbrott av en sjukdom i kategori A i enlighet med artikel 77 ska den behöriga myndigheten, utöver de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 72 och 73, beordra att följande åtgärder för sjukdomsbekämpning omedelbart tillämpas under de officiella veterinärernas överinseende på den anläggning där ett utbrott av en sjukdom i kategori A officiellt har bekräftats:

a)

Fisk och kräftdjur av förtecknade arter ska avlivas så snart som möjligt och blötdjur av förtecknade arter ska avlägsnas från vattnet så snart som möjligt.

b)

De djur som avses i led a ska genom undantag från artikel 10 i i förordning (EG) nr 1069/2009 bortskaffas som kategori 1- eller kategori 2-material i enlighet med den förordningen.

c)

De åtgärder som föreskrivs i leden a och b ska vidtas

i)

på den anläggning där ett utbrott av en sjukdom i kategori A officiellt har bekräftats, med bearbetning på plats, eller

ii)

på en livsmedelsanläggning för sjukdomskontroll av vattenlevande djur eller på en anläggning som godkänts i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009 för bearbetning eller bortskaffande på ett sätt som förhindrar spridning av sjukdomen i kategori A.

d)

Vattenbruksdjur av icke-förtecknade arter ska så snart som möjligt avlivas eller slaktas för att användas som livsmedel eller, när det gäller blötdjur, avlägsnas från vattnet i enlighet med punkt 1 b.

e)

Lämpliga åtgärder ska tillämpas för att begränsa eventuell spridning av sjukdomen i kategori A till och från vilda vattenlevande djur som skulle kunna vara i epidemiologisk kontakt med anläggningen.

f)

Alla potentiellt smittförande produkter, material eller ämnen ska isoleras till dess att

i)

de har bortskaffats i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, när det gäller animaliska biprodukter,

ii)

de genom undantag från artikel 10 i i förordning (EG) nr 1069/2009 har bortskaffats eller bearbetats som kategori 1- eller kategori 2-material i enlighet med den förordningen, när det gäller produkter av animaliskt ursprung,

iii)

åtgärderna för rengöring och desinfektion har genomförts i enlighet med bestämmelserna i artikel 80, när det gäller material och ämnen som är lämpade för rengöring och desinfektion, och

iv)

de har avlägsnats från anläggningen och bortskaffats under överinseende av officiella veterinärer, när det gäller foder och andra material som inte är lämpade för rengöring och desinfektion.

2.   Den behöriga myndigheten ska beordra och övervaka

a)

att transporten från den drabbade anläggningen av de animaliska biprodukter som avses i punkt 1 f i och av de produkter av animaliskt ursprung som avses i punkt 1 f ii är förenlig med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1069/2009, och

b)

att transporten från den drabbade anläggningen av material eller ämnen som avses i punkt 1 f iv är förenlig med den behöriga myndighetens anvisningar om biosäkerhet och bioskydd för att förhindra spridning av sjukdomsagens i kategori A.

3.   Genom undantag från punkt 1 a får den behöriga myndigheten efter en riskbedömning tillåta att fisk eller kräftdjur slaktas eller att blötdjur avlägsnas från vattnet för användning som livsmedel, på anläggningen eller en livsmedelsanläggning för sjukdomskontroll av vattenlevande djur, förutsatt att lämpliga biosäkerhetsåtgärder och andra nödvändiga riskreducerande åtgärder vidtas för att förhindra att sjukdomen i kategori A sprids. Alla animaliska biprodukter som är en följd av det undantaget ska genom undantag från artikel 10 i i förordning (EG) nr 1069/2009 bearbetas eller bortskaffas som kategori 1- eller kategori 2-material i enlighet med den förordningen.

4.   Genom undantag från punkt 1 d får den behöriga myndigheten efter en riskbedömning besluta att inte avliva, slakta eller avlägsna vattenbruksdjur av icke-förtecknade arter från vattnet, förutsatt att lämpliga riskreducerande åtgärder tillämpas för att förhindra att den aktuella sjukdomen i kategori A sprids från anläggningen.

5.   Genom undantag från punkt 1 f ii får den behöriga myndigheten efter en riskbedömning tillåta att produkter av animaliskt ursprung släpps ut på marknaden i enlighet med artikel 83.

Artikel 79

Särskilda undantag från bekämpningsåtgärder på anläggningar där förtecknade arter hålls för vetenskapliga ändamål eller i syfte att bevara utrotningshotade arter

1.   Den behöriga myndigheten får bevilja undantag från de åtgärder som föreskrivs i artikel 78.1 a och c vid officiell bekräftelse av en sjukdom i kategori A på anläggningar där förtecknade arter hålls för vetenskapliga ändamål eller i syfte att bevara utrotningshotade arter, förutsatt

a)

att djurhälsostatusen i den berörda medlemsstaten, eller i andra medlemsstater, inte äventyras, och

b)

att alla lämpliga biosäkerhetsåtgärder som anges i artikel 78 vidtas för att förebygga risken för spridning av sjukdomsagenset i kategori A.

2.   Om ett undantag beviljas i enlighet med punkt 1 ska den behöriga myndigheten säkerställa att de vattenbruksdjur av förtecknade arter som omfattas av undantaget

a)

hålls i lokaler där lämpliga biosäkerhetsåtgärder vidtagits för att undvika spridning av den aktuella sjukdomen i kategori A, och

b)

är föremål för ytterligare övervakning och laboratorieundersökning och inte förflyttas från anläggningen förrän laboratorietesterna har visat att de inte utgör någon risk för ytterligare spridning av den aktuella sjukdomen i kategori A.

Artikel 80

Rengöring och desinfektion

1.   Den behöriga myndigheten ska beordra aktörerna att, omedelbart efter att åtgärderna för sjukdomsbekämpning enligt artikel 78 slutförts, rengöra och desinficera

a)

anläggningen, i den mån den behöriga myndigheten anser att det är tekniskt möjligt,

b)

all utrustning som används i djurhållningen, inklusive men inte begränsat till utfodring, klassificering, behandling, vaccinering och arbetsbåtar,

c)

all utrustning som används i produktionen, inklusive men inte begränsat till burar, nät, ställningar, kassar och rep,

d)

alla skyddskläder eller all säkerhetsutrustning som används av aktörer och besökare, och

e)

alla transportmedel, inklusive behållare och annan utrustning som används för att förflytta smittade djur eller personal som varit i kontakt med smittade djur.

2.   Rengöring och desinfektion enligt punkt 1 ska utföras

a)

i enlighet med ett protokoll som den behöriga myndigheten och aktören kommit överens om, och

b)

under officiella veterinärers överinseende.

Artikel 81

Driftuppehåll på den drabbade anläggningen

Den behöriga myndigheten ska beordra aktörerna att, efter rengöring och desinfektion enligt artikel 80, ha en tomtid på den drabbade anläggningen under den tid som anges i bilaga XIII.

Artikel 82

Utvidgning av åtgärderna för sjukdomsbekämpning vid bekräftelse av en sjukdom i kategori A

För att förhindra spridning av en sjukdom i kategori A ska den behöriga myndigheten göra en undersökning enligt artikel 71 och efter en riskbedömning utvidga vissa eller alla åtgärder enligt artiklarna 78, 80 och 81 till att även omfatta

a)

anläggningar i samma anläggningskrets eller som på grund av avstånd, hydrodynamiska förhållanden eller topografiska förhållanden löper ökad risk att drabbas av det aktuella sjukdomsagenset från den misstänkta anläggning där sjukdomen har bekräftats,

b)

alla anläggningar som i den undersökning som avses i artikel 57 i förordning (EU) 2016/429 har uppvisat ett direkt epidemiologiskt samband med den anläggning där sjukdomen har bekräftats.

Artikel 83

Utsläppande på marknaden av produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur av förtecknade arter som framställts på smittade anläggningar

1.   När den behöriga myndigheten beviljar undantag i enlighet med artikel 78.5 får den tillåta att produkter av animaliskt ursprung släpps ut på marknaden endast om följande villkor är uppfyllda:

a)

Fisk ska vara slaktad och urtagen före avsändning.

b)

Blötdjur och kräftdjur ska vara fullständigt spårbara och bearbetade till icke-viabla produkter som inte överlever om de släpps ut i vatten igen före avsändning.

När rening är nödvändig före bearbetning och utsläppande på marknaden ska den utföras på en livsmedelsanläggning för sjukdomskontroll av vattenlevande djur eller en reningsanläggning som garanterar biosäkerheten.

2.   De produkter av animaliskt ursprung som avses i punkt 1 ska vara avsedda

a)

direkt för slutkonsumenten, eller

b)

för vidare bearbetning på en livsmedelsanläggning för sjukdomskontroll av vattenlevande djur.

Artikel 84

Åtgärder som ska tillämpas vid bekräftelse av en sjukdom i kategori A på livsmedels- och foderföretag, reningsanläggningar, leveranscentraler, gränskontrollstationer eller andra berörda platser, inklusive transportmedel

1.   Vid bekräftelse av en sjukdom i kategori A i enlighet med artikel 77 på livsmedels- och foderföretag, reningsanläggningar, leveranscentraler, gränskontrollstationer eller andra berörda platser, inklusive transportmedel, ska den behöriga myndigheten tillämpa

a)

de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 78, 80 och 81, och

b)

vid behov ytterligare åtgärder, som är anpassade till den specifika situationen, för att förhindra att sjukdomen sprids från de drabbade djuren, anläggningarna eller platserna till icke drabbade djur.

2.   Den behöriga myndigheten ska tillämpa bestämmelserna i artiklarna 78, 80 och 81 även på ursprungsanläggningarna för de djur eller produkter som finns på de anläggningar och platser som avses i punkt 1.

KAPITEL II

Åtgärder för bekämpning av sjukdomar i kategori A hos vattenbruksdjur i restriktionszonen

Avsnitt 1

Allmänna åtgärder för sjukdomsbekämpning i restriktionszonen

Artikel 85

Upprättande av en restriktionszon

1.   Vid officiell bekräftelse av ett utbrott av en sjukdom i kategori A på en anläggning, ett livsmedels- och foderföretag, en anläggning för animaliska biprodukter eller andra berörda platser, inklusive transportmedel, ska den behöriga myndigheten omedelbart upprätta en restriktionszon runt den drabbade anläggningen eller platsen som inbegriper

a)

en skyddszon runt den anläggning eller plats där en sjukdom i kategori A har bekräftats,

b)

en övervakningszon runt skyddszonen, och

c)

vid behov ytterligare restriktionszoner runt omkring eller angränsande till skydds- och övervakningszonerna, på grundval av kriterierna i artikel 64.1 i förordning (EU) 2016/429.

2.   Zonernas utsträckning ska fastställas från fall till fall, med beaktande av de faktorer som påverkar risken för att sjukdomen sprids. Därvidlag ska den behöriga myndigheten beakta följande uppgifter och kriterier:

a)

Uppgifter från den epidemiologiska undersökning som avses i artikel 57 i förordning (EU) 2016/429.

b)

Relevanta hydrodynamiska uppgifter.

c)

De kriterier som anges i artikel 64.1 i förordning (EU) 2016/429.

d)

De kriterier som fastställs i bilaga XIV till den här förordningen.

3.   Den behöriga myndigheten ska anpassa den ursprungliga restriktionszonens gränser, inklusive skydds-, övervaknings- och de ytterligare restriktionszonernas gränser, vid överlappning av två eller fler restriktionszoner på grund av ytterligare utbrott av en sjukdom i kategori A.

4.   Genom undantag från punkt 1 får den behöriga myndigheten, på grund av särskilda geografiska, hydrodynamiska och epidemiologiska omständigheter och efter en riskbedömning som tar hänsyn till sjukdomsprofilen,

a)

inte upprätta restriktionszonen enligt punkt 1 runt den smittade anläggningen eller platsen,

b)

upprätta en restriktionszon bestående av en skyddszon utan någon angränsande övervakningszon, och

c)

inte upprätta en restriktionszon när en sjukdom i kategori A har bekräftats på livsmedels- och foderföretag, reningsanläggningar, leveranscentraler, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra berörda platser, inklusive transportmedel.

5.   Den behöriga myndigheten får, i den utsträckning som är nödvändig och efter en riskbedömning som tar hänsyn till geografiska, hydrodynamiska och epidemiologiska omständigheter och till sjukdomsprofilen, göra undantag från bestämmelserna i detta kapitel

a)

i de ytterligare restriktionszonerna, och

b)

om den behöriga myndigheten beslutar att upprätta restriktionszonen när ett utbrott av en sjukdom i kategori A inträffar på de anläggningar eller andra berörda platser som avses i punkt 4 c.

Artikel 86

Åtgärder som ska tillämpas i restriktionszonen

1.   Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål upprätta och regelbundet uppdatera en förteckning över alla anläggningar i restriktionszonen som håller vattenbruksdjur av förtecknade arter, inklusive djurarter, djurkategorier och uppskattat antal djur på varje anläggning.

2.   På anläggningarna i restriktionszonen får den behöriga myndigheten, på grundval av den epidemiologiska informationen eller andra relevanta belägg och efter en riskbedömning, utföra förebyggande avlivning eller slakt för användning som livsmedel av vattenbruksdjur av förtecknade arter, eller i fråga om blötdjur avlägsna dem från vattnet, i enlighet med artikel 78.1 a och 78.2.

3.   All provtagning på anläggningar i restriktionszonen som håller vattenbruksdjur av förtecknade arter för andra ändamål än att bekräfta eller utesluta förekomsten av den aktuella sjukdomen i kategori A ska godkännas av den behöriga myndigheten.

Avsnitt 2

Åtgärder för sjukdomsbekämpning i skyddszonen

Artikel 87

Åtgärder som ska tillämpas på anläggningar i skyddszonen som håller vattenbruksdjur

1.   Den behöriga myndigheten ska beordra aktörer som i skyddszonen driver andra anläggningar för djurhållning med vattenbruksdjur, oberoende av art, än den anläggning där sjukdomen i kategori A har bekräftats, att vidta åtminstone följande åtgärder för att förhindra och bekämpa spridning av sjukdomen:

a)

Utan dröjsmål uppdatera uppgifterna i den förteckning som föreskrivs i artikel 73.1.

b)

Om det är praktiskt genomförbart, vidta lämpliga åtgärder för att begränsa eventuell spridning av sjukdomen i kategori A till och från vilda vattenlevande djur som skulle kunna vara i epidemiologisk kontakt med anläggningen.

c)

Förhindra att vattenbruksdjur avlägsnas från den anläggning där de hålls, såvida det inte har godkänts av den behöriga myndigheten.

d)

Vidta lämpliga biosäkerhetsåtgärder för alla produkter, redskap, material eller ämnen som kan sprida den aktuella sjukdomen i kategori A.

e)

Begränsa antalet besökare till så många som absolut behövs för att driva anläggningen på korrekt sätt.

f)

Om det är praktiskt genomförbart, använda lämpliga rengörings- och desinfektionsmedel vid anläggningens ingång och utgång.

2.   Den behöriga myndigheten ska beordra och övervaka att aktören i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009 har bearbetat eller bortskaffat animaliska biprodukter från vattenbruksdjur av förtecknade arter som dött eller avlivats, inklusive blötdjursskal med mjukdelar, som material i berörd kategori på anläggningar i skyddszonen som håller förtecknade arter.

3.   Den behöriga myndigheten får efter en riskbedömning besluta att artiklarna 87 och 88 endast ska tillämpas på vattenbruksdjur av förtecknade arter.

Artikel 88

Besök av officiella veterinärer på anläggningar i skyddszonen

1.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att officiella veterinärer gör minst ett besök på alla anläggningar som avses i artikel 87, så snart som möjligt och utan dröjsmål efter en officiell bekräftelse av ett utbrott av en sjukdom i kategori A, och då prioriterar anläggningar som enligt den behöriga myndighetens bedömning löper hög risk att drabbas av eller sprida sjukdomen.

2.   Vid de besök som avses i punkt 1 ska de officiella veterinärerna utföra åtminstone följande verksamhet:

a)

Dokumentkontroll och analys av journaler.

b)

Kontroll av genomförandet av de åtgärder som är avsedda att förhindra introduktion eller spridning av den aktuella sjukdomen i kategori A i enlighet med artikel 87.

c)

Klinisk undersökning av vattenbruksdjur av förtecknade arter.

d)

Vid behov provtagning för laboratorieundersökning för att bekräfta eller utesluta förekomsten av den aktuella sjukdomen i kategori A.

3.   Den behöriga myndigheten får ställa krav på ytterligare veterinärbesök på anläggningarna för att följa upp situationen.

4.   Den behöriga myndigheten ska journalföra verksamhet och besök som avses i punkterna 1, 2 och 3 och resultaten därav.

Artikel 89

Förbud avseende förflyttning av vattenbruksdjur, produkter av vattenbruksdjur, andra ämnen och material inom, till eller från skyddszonen

1.   Den behöriga myndigheten ska förbjuda följande förflyttningar inom restriktionszonen:

a)

Förflyttning av vattenbruksdjur av förtecknade arter mellan anläggningar i skyddszonen.

b)

Förflyttning av vattenbruksdjur av förtecknade arter till eller från skyddszonen.

c)

All förflyttning från anläggningar i skyddszonen av transportmedel och utrustning, produkter, material eller ämnen som kan överföra den aktuella sjukdomen i kategori A.

d)

Transport av vattenbruksdjur med brunnbåtar genom skyddszonen.

e)

Avsändande av obearbetade animaliska biprodukter från vattenbruksdjur av alla arter från anläggningar i skyddszonen.

2.   Den behöriga myndigheten får efter en riskbedömning utvidga förbuden i punkt 1 a–d till att även gälla djur av icke-förtecknade arter och produkter av dem.

Artikel 90

Allmänna villkor för att bevilja undantag från förbud mot förflyttning och transport av vattenlevande djur och produkter i skyddszonen

1.   Genom undantag från de förbud som föreskrivs i artikel 89.1 får den behöriga myndigheten godkänna förflyttning och transport av vattenlevande djur och produkter i de fall som omfattas av artiklarna 91–94 på de särskilda villkor som föreskrivs i de artiklarna och de allmänna villkor som anges i punkt 2 i denna artikel.

2.   När den behöriga myndigheten beviljar undantag enligt punkt 1 ska den säkerställa att följande villkor är uppfyllda:

a)

All förflyttning ska ske uteslutande via bestämda rutter, som överenskommits med den behöriga myndigheten, utan avlastning eller uppehåll.

b)

Vattenbyte och utsläpp av vatten under transporten ska ske i områden, på anläggningar och på platser för vattenbyte som godkänts av den behöriga myndigheten.

c)

Transportmedlen ska vara konstruerade och underhållas på ett sådant sätt att de kan rengöras och desinficeras på rätt sätt.

d)

Transportmedlen ska rengöras och desinficeras

i)

före transport, och

ii)

efter transport under överinseende av den officiella veterinären.

e)

Alla andra kompletterande biosäkerhetsåtgärder som den behöriga myndigheten anser nödvändiga ska vidtas i samband med transport.

Artikel 91

Särskilda villkor för slakt och förflyttning för slakt eller bearbetning av vattenbruksdjur av förtecknade arter från anläggningar i skyddszonen

1.   Vattenbruksdjur från anläggningar i skyddszonen som håller förtecknade arter får

a)

slaktas på anläggningen i enlighet med de biosäkerhetsåtgärder som den behöriga myndigheten fastställt, eller

b)

förflyttas för omedelbar slakt för användning som livsmedel till en livsmedelsanläggning för sjukdomskontroll av vattenlevande djur, eller,

c)

i fråga om blötdjur, avlägsnas från vattnet och förflyttas till en livsmedelsanläggning för sjukdomskontroll av vattenlevande djur för rening, vid behov, och vidare bearbetning.

2.   Den behöriga myndigheten får, efter en riskbedömning på grundval av relevanta epidemiologiska data, begränsa tillämpningen av åtgärder enligt punkt 1 till anläggningar som enbart håller vattenbruksdjur av de arter som förtecknas i tredje kolumnen i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

3.   När den behöriga myndighet som är ansvarig för livsmedelsanläggningen för sjukdomskontroll av vattenlevande djur godkänner förflyttning av vattenbruksdjur enligt punkt 1 b ska den

a)

underrättas om avsikten att sända vattenbruksdjur av förtecknade arter till livsmedelsanläggningen för sjukdomskontroll av vattenlevande djur,

b)

gå med på att ta emot vattenbruksdjuren i fråga,

c)

övervaka och bekräfta för den avsändande behöriga myndigheten att djuren har slaktats,

d)

säkerställa att vattenbruksdjur av förtecknade arter med ursprung i skyddszonen hålls åtskilda från vattenbruksdjur av förtecknade arter med ursprung utanför skyddszonen och att de slaktas eller bearbetas separat från de djuren,

e)

övervaka slakten eller bearbetningen,

f)

säkerställa att rengöring och desinfektion av lokalerna har slutförts innan vattenbruksdjur från anläggningar utanför skyddszonen slaktas eller bearbetas,

g)

säkerställa att produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur uppfyller de särskilda villkoren för utsläppande på marknaden i artikel 92, och

h)

säkerställa att animaliska biprodukter från slakt eller andra förfaranden som avses i punkt 1 bearbetas eller bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.

Artikel 92

Särskilda villkor för utsläppande på marknaden av produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur av förtecknade arter som framställts på anläggningar i skyddszonen som inte drabbats

1.   Den behöriga myndigheten får bevilja utsläppande på marknaden av produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur av förtecknade arter på anläggningar i skyddszonen som inte drabbats, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)

Fisk ska vara slaktad och urtagen före avsändning.

b)

Blötdjur och kräftdjur ska vara fullständigt spårbara och bearbetade till icke-viabla produkter som inte överlever om de släpps ut i vatten igen före avsändning.

2.   De produkter av animaliskt ursprung som avses i punkt 1 ska vara avsedda

a)

för direkt leverans till slutkonsumenten eller,

b)

för vidare bearbetning på en livsmedelsanläggning för sjukdomskontroll av vattenlevande djur.

Artikel 93

Särskilda villkor för godkännande av transport av obearbetade animaliska biprodukter från anläggningar i skyddszonen

Den behöriga myndigheten får godkänna transport av obearbetade animaliska biprodukter från vattenbruksdjur av förtecknade arter från anläggningar i skyddszonen till en anläggning för vidare bearbetning i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.

Artikel 94

Riskreducerande åtgärder avseende viss verksamhet som gäller vattenlevande djur i skyddszonen

1.   Den behöriga myndigheten får efter en riskbedömning vidta riskreducerande åtgärder när det gäller

a)

kommersiellt fiske och fritidsfiske i skyddszonen,

b)

annan verksamhet som rör vattenlevande djur i skyddszonen och kan utgöra en risk för att sjukdomen sprids, och

c)

transport av båtar som används för underhållsarbete och behandling av vattenlevande djur i skyddszonen.

2.   Inom ramen för de åtgärder som anges i punkt 1 får den behöriga myndigheten i tillämpliga fall beordra rengöring och desinfektion av utrustning som har varit i vatten som ligger i skyddszonen.

Artikel 95

Åtgärder som ska tillämpas på livsmedels- och foderföretag, reningsanläggningar, leveranscentraler, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra berörda platser i skyddszonen, inklusive transportmedel

1.   Den behöriga myndigheten ska tillämpa de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 87–93 på livsmedels- och foderföretag, reningsanläggningar, leveranscentraler, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra berörda platser i skyddszonen, inklusive transportmedel.

2.   På de anläggningar och platser som avses i punkt 1 får den behöriga myndigheten tillämpa ytterligare åtgärder, som är anpassade till den specifika situationen, för att förhindra spridning av sjukdomen i kategori A inom och från skyddszonen.

Artikel 96

Avlägsnande av vattenbruksdjur från drabbade anläggningar och riskreducerande åtgärder

1.   Den behöriga myndigheten ska fastställa en tidpunkt när vattenbruksdjur på alla smittade anläggningar senast ska avlägsnas.

2.   Den behöriga myndigheten får efter en riskbedömning besluta att punkt 1 också ska tillämpas på anläggningar i skyddszonen där sjukdomen i kategori A inte har bekräftats, för att bekämpa och förhindra eventuell spridning av sjukdomen.

3.   Efter att vattenbruksdjuren har avlägsnats enligt punkt 1 ska rengöring och desinfektion utföras och driftuppehåll göras i enlighet med artiklarna 80 respektive 81.

4.   Den behöriga myndigheten ska beordra samtidiga driftuppehåll på de drabbade anläggningarna och de anläggningar som valts ut i enlighet med punkt 2.

5.   Det samtidiga driftuppehåll som avses i punkt 4 ska vara under den tid som fastställs i bilaga XIII.

Artikel 97

Varaktighet för åtgärderna för sjukdomsbekämpning i skyddszonen, återutsättning i anläggningar som ligger i skyddszonen

1.   Den behöriga myndigheten ska upprätthålla åtgärderna för sjukdomsbekämpning i skyddszonen enligt avsnitt 2 i detta kapitel till dess att

a)

åtgärderna i artikel 96 har vidtagits och slutförts, och

b)

den behöriga myndigheten på grundval av resultatet av de undersökningar som gjorts i enlighet med artikel 88 har uteslutit alla förekomster av den aktuella sjukdomen i kategori A på de andra anläggningarna i skyddszonen.

2.   När villkoren i punkt 1 är uppfyllda

a)

ska den behöriga myndigheten tillämpa åtgärderna i avsnitt 3 i detta kapitel i skyddszonen under den tid som anges i artikel 101, och

b)

får djuren återutsättas i de anläggningar som avses i artikel 96.1 och 96.2 och som ligger i en tidigare skyddszon.

Avsnitt 3

Åtgärder för sjukdomsbekämpning i övervakningszonen

Artikel 98

Åtgärder som ska tillämpas på anläggningar i övervakningszonen

1.   I övervakningszonen ska den behöriga myndigheten beordra att de åtgärder som föreskrivs i artikel 87 tillämpas på alla anläggningar som håller vattenbruksdjur av förtecknade arter.

2.   Officiella veterinärer ska besöka de anläggningar som avses i punkt 1 och utföra den verksamhet som föreskrivs i artikel 88.2 efter behov.

3.   Anläggningar i övervakningszonen ska övervakas, vilket också innefattar besök och provtagning enligt punkt 1 i bilaga XV.

4.   Övervakningen enligt punkt 3 ska bedrivas av den behöriga myndigheten.

Artikel 99

Åtgärder avseende förflyttning och transport av vattenbruksdjur inom, till och från övervakningszonen

1.   Den behöriga myndigheten ska förbjuda all förflyttning av vattenbruksdjur från anläggningar i övervakningszonen för slakt, vidareodling eller utsättning i naturen utanför övervakningszonen.

2.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att all transport av vattenbruksdjur av förtecknade arter inom eller till övervakningszonen genomförs på de villkor som anges i artiklarna 90 a–e och 91.

3.   Den behöriga myndigheten får beordra att lämpliga kompletterande biosäkerhetsåtgärder tillämpas på transporten, inklusive avlastningen på den utsedda destinationsanläggningen, för att bekämpa och förhindra eventuell spridning av sjukdomen.

4.   Genom undantag från punkt 1 och i samförstånd med den behöriga myndigheten på destinationen får den behöriga myndigheten godkänna förflyttning av vattenbruksdjur, förutsatt att lämpliga biosäkerhetsåtgärder tillämpas för att förhindra att sjukdomen i kategori A sprider sig.

Artikel 100

Åtgärder som ska tillämpas på livsmedels- och foderföretag, reningsanläggningar, leveranscentraler, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra berörda platser i övervakningszonen, inklusive transportmedel

1.   Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål beordra att åtgärderna enligt artiklarna 98 och 99 tillämpas på livsmedels- och foderföretag, reningsanläggningar, leveranscentraler, gränskontrollstationer, anläggningar för animaliska biprodukter eller andra berörda platser i övervakningszonen, inklusive transportmedel.

2.   På de platser som avses i punkt 1 får den behöriga myndigheten tillämpa ytterligare åtgärder, som är anpassade till den specifika situationen, för att förhindra spridning av sjukdomen i kategori A inom och från övervakningszonen.

Artikel 101

Varaktighet för åtgärderna för sjukdomsbekämpning i övervakningszonen

Den behöriga myndigheten ska upphäva de åtgärder för sjukdomsbekämpning som föreskrivs i detta avsnitt när den övervakningsperiod som anges i punkt 2 i bilaga XV för den aktuella sjukdomen i kategori A har förflutit med gynnsamt resultat.

KAPITEL III

Åtgärder för sjukdomsbekämpning avseende vilda vattenlevande djur

Artikel 102

Åtgärder vid ett misstänkt fall av en sjukdom i kategori A hos vilda vattenlevande djur av förtecknade arter

Vid ett misstänkt fall av en sjukdom i kategori A hos vilda vattenlevande djur av förtecknade arter i enlighet med artikel 9.1, 9.3 och 9.4 delegerad förordning (EU) 2020/689 ska den behöriga myndigheten

a)

omedelbart utföra en undersökning av vilda vattenlevande djur av förtecknade arter som fiskats, fångats, samlats in eller hittats döda för att bekräfta eller utesluta förekomsten av sjukdomen i kategori A, i enlighet med artikel 71.2,

b)

säkerställa att alla animaliska biprodukter från de vilda vattenlevande djur av förtecknade arter som misstänks vara smittade, inklusive blötdjursskal med mjukdelar, bearbetas eller bortskaffas som kategori 1- eller kategori 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009,

c)

säkerställa att alla material eller ämnen som troligen har kontaminerats av djur som misstänkts vara drabbade eller av animaliska biprodukter från de djuren, om det är praktiskt genomförbart, genomgår rengöring och desinfektion eller bortskaffas i enlighet med officiella veterinärers anvisningar och under deras överinseende, och

d)

lämna relevant information till de aktörer eller myndigheter som ansvarar för hanteringen av den berörda djurpopulationen.

Artikel 103

Åtgärder vid utbrott av en sjukdom i kategori A hos vilda vattenlevande djur av förtecknade arter

1.   Vid ett officiellt bekräftat fall av en sjukdom i kategori A hos vilda vattenlevande djur av förtecknade arter ska den behöriga myndigheten fastställa en smittad zon på grundval av

a)

de hydrodynamiska, topografiska och epidemiologiska förhållandena,

b)

sjukdomsprofilen och den uppskattade populationen av vattenlevande djur av förtecknade arter, och

c)

de riskfaktorer som bidrar till spridningen av den aktuella sjukdomen i kategori A, särskilt de som är förknippade med risken för att sjukdomen introduceras på anläggningar som håller vattenlevande djur av förtecknade arter.

2.   Den behöriga myndigheten får anpassa gränserna för den ursprungliga smittade zonen

a)

för att bekämpa ytterligare spridning av den aktuella sjukdomen i kategori A, och

b)

när ytterligare utbrott av sjukdomen i kategori A har bekräftats hos vilda djur.

3.   Den behöriga myndigheten ska omedelbart informera aktörer, andra berörda behöriga myndigheter, berörda veterinärer och alla andra fysiska eller juridiska personer som är berörda, om sjukdomsutbrottet och de bekämpningsåtgärder som antagits.

Artikel 104

Åtgärder som ska tillämpas i den smittade zonen

1.   I den smittade zon som fastställts i enlighet med artikel 103 ska den behöriga myndigheten

a)

genomföra riskreducerande åtgärder och förstärkta biosäkerhetsåtgärder för att förhindra att sjukdomen i kategori A sprids från de drabbade djuren och den smittade zonen till icke drabbade djur och områden,

b)

förbjuda människor att från den smittade zonen förflytta vilda vattenlevande djur av förtecknade arter och produkter av animaliskt ursprung från de djuren,

c)

genom undantag från artikel 10 i i förordning (EG) nr 1069/2009 säkerställa att alla produkter av animaliskt ursprung från de vilda vattenlevande djuren av förtecknade arter i den smittade zonen, inklusive blötdjursskal med mjukdelar, bearbetas eller bortskaffas som kategori 1- eller kategori 2-material i enlighet med den förordningen,

d)

säkerställa att alla material eller ämnen som troligen har kontaminerats av vilda vattenlevande djur av förtecknade arter i den smittade zonen eller animaliska biprodukter från de djuren, om det är praktiskt genomförbart, genomgår rengöring och desinfektion eller bortskaffas i enlighet med officiella veterinärers anvisningar och under deras överinseende, och

e)

förbjuda att det till anläggningar som håller vattenlevande djur av förtecknade arter både i och utanför den smittade zonen eller till avrinningsområden eller kustområden utanför den smittade zonen förs in delar av vattenlevande djur av förtecknade arter, oavsett om de har fiskats, fångats, samlats in eller hittats döda i den smittade zonen, och produkter, material eller ämnen som troligen är kontaminerade med en sjukdom i kategori A i den smittade zonen.

2.   Genom undantag från punkt 1 b och för att bevara värdefullt genetiskt material får den behöriga myndigheten godkänna förflyttning av vilda vattenlevande djur av förtecknade arter från den smittade zonen till en anläggning som den behöriga myndigheten har godkänt för detta ändamål, förutsatt att lämpliga biosäkerhetsåtgärder tillämpas för att förhindra att sjukdomen i kategori A sprider sig. Destinationsanläggningen ska anses vara en anläggning i den smittade zonen vid tillämpning av artikel 108.

Artikel 105

Ytterligare åtgärder som ska tillämpas i den smittade zonen

1.   Efter en riskbedömning ska den behöriga myndigheten fastställa de ytterligare åtgärder som behövs för att bekämpa eller utrota den aktuella sjukdomen i kategori A.

2.   Som ett led i bekämpningen eller utrotningen av den aktuella sjukdomen i kategori A får den behöriga myndigheten

a)

tillfälligt stoppa återutsättning, fiske, insamling och fångst,

b)

beordra obligatorisk rengöring och desinfektion av fiskeredskap, båtar och annan utrustning som troligen är kontaminerad, och

c)

öka fiske, insamling och fångst eller vidta andra relevanta åtgärder för att utrota sjukdomen.

3.   Åtgärderna enligt punkt 1 ska vidtas efter samråd med och i samarbete med den funktionsdugliga expertgrupp som avses i artikel 107 och andra myndigheter och berörda parter.

Artikel 106

Utvidgning av åtgärder

Den behöriga myndigheten får besluta att åtgärderna i artiklarna 102–105 även ska tillämpas på vattenlevande djur av icke-förtecknade arter.

Artikel 107

Funktionsduglig expertgrupp

1.   Vid ett bekräftat fall av en sjukdom i kategori A hos vilda vattenlevande djur av förtecknade arter ska den behöriga myndigheten inrätta en funktionsduglig expertgrupp enligt artikel 43.2 d iii i förordning (EU) 2016/429.

2.   Den funktionsdugliga expertgruppen ska bistå den behöriga myndigheten vid

a)

bedömningar av den epidemiologiska situationen och dess utveckling,

b)

fastställande av den smittade zonen, och

c)

fastställande av lämpliga åtgärder som ska tillämpas i den smittade zonen och åtgärdernas varaktighet.

Artikel 108

Åtgärder på anläggningar i den smittade zonen

1.   Den behöriga myndigheten ska tillämpa de åtgärder som föreskrivs i artikel 87 på de anläggningar som håller vattenbruksdjur av förtecknade arter i den smittade zonen.

2.   Utöver de åtgärder som föreskrivs i artikel 87 ska den behöriga myndigheten förbjuda att vattenbruksdjur som hålls på anläggningar i den smittade zonen förflyttas

a)

från den smittade zonen, eller,

b)

till andra anläggningar i den smittade zonen.

3.   Den behöriga myndigheten får efter en riskbedömning begränsa förbudet i punkt 2 till vattenbruksdjur av förtecknade arter.

4.   Genom undantag från punkt 2 får den behöriga myndigheten, efter en riskbedömning och i samförstånd med den behöriga myndigheten på destinationen, godkänna förflyttning av djur av förtecknade arter från den smittade zonen eller till andra anläggningar i den smittade zonen.

Artikel 109

Åtgärdernas varaktighet i den smittade zonen

Den behöriga myndigheten ska upprätthålla alla åtgärder som föreskrivs i detta kapitel till dess att den epidemiologiska informationen visar att den berörda vilddjurspopulationen inte längre utgör någon risk för att sjukdomen sprids och den funktionsdugliga gruppen rekommenderar att åtgärderna upphävs.

KAPITEL IV

Åtgärder för bekämpning av sjukdomar i kategori b och c hos vattenlevande djur

Artikel 110

Preliminära åtgärder för sjukdomsbekämpning som ska tillämpas när den behöriga myndigheten misstänker att en sjukdom i kategori B eller C förekommer i medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar som har beviljats sjukdomsfri status

Den behöriga myndigheten ska tillämpa de åtgärder som fastställs i artiklarna 55, 56 och 57 i delegerad förordning (EU) 2020/689 vid misstanke om en sjukdom i kategori B eller C i enlighet med artikel 9.1, 9.3 eller 9.4 i delegerad förordning (EU) 2020/689 i medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar som har beviljats sjukdomsfri status enligt artiklarna 36.4 och 37.4 i förordning (EU) 2016/429 eller artikel 83, 84.1 h–m eller 84.2 b–g i delegerad förordning (EU) 2020/689.

Artikel 111

Åtgärder för sjukdomsbekämpning som ska tillämpas när en sjukdom i kategori B eller C har bekräftats

Den behöriga myndigheten ska tillämpa de åtgärder som fastställs i artiklarna 58–65 i delegerad förordning (EU) 2020/689 vid bekräftelse av en sjukdom i kategori B eller C i enlighet med artikel 9.2, 9.3 eller 9.4 i delegerad förordning (EU) 2020/689 i medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar som har beviljats sjukdomsfri status enligt artiklarna 36.4 och 37.4 i förordning (EU) 2016/429 eller artikel 83, 84.1 h–m eller 84.2 b–g i delegerad förordning (EU) 2020/689.

DEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 112

Upphävanden

Direktiven 92/66/EEG, 2001/89/EG, 2003/85/EG och 2005/94/EG samt de akter som antagits på grundval av dem ska upphöra att gälla med verkan från och med den 21 april 2021.

Artikel 113

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 21 april 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2019.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 av den 3 december 2018 om tillämpningen av vissa bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdom för kategorier av förtecknade sjukdomar och om fastställande av en förteckning över djurarter och grupper av djurarter som utgör en betydande risk för spridning av dessa förtecknade sjukdomar (EUT L 308, 4.12.2018, s. 21).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status för vissa förtecknade sjukdomar och nya sjukdomar (se sidan 211 i detta nummer av EUT).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).

(6)  Rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur (EUT L 328, 24.11.2006, s. 14).

(7)  Rådets direktiv 92/66/EEG av den 14 juli 1992 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av Newcastlesjukan (EGT L 260, 5.9.1992, s. 1).

(8)  Rådets direktiv 2001/89/EG av den 23 oktober 2001 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av klassisk svinpest (EGT L 316, 1.12.2001, s. 5).

(9)  Rådets direktiv 2002/60/EG av den 27 juni 2002 om särskilda bestämmelser för bekämpning av afrikansk svinpest och om ändring av direktiv 92/119/EEG beträffande Teschensjuka och afrikansk svinpest (EGT L 192, 20.7.2002, s. 27).

(10)  Rådets direktiv 2003/85/EG av den 29 september 2003 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka, om upphävande av direktiv 85/511/EEG och besluten 89/531/EEG och 91/665/EEG amt om ändring av direktiv 92/46/EEG (EUT L 306, 22.11.2003, s. 1).

(11)  Rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa och om upphävande av direktiv 92/40/EEG (EUT L 10, 14.1.2006, s. 16).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel (EUT L 95, 7.4..2017, s. 1).

(14)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 av den 28 juni 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckäg (EUT L 314, 5.12.2019, s. 115).

(15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1).

(16)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/688 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller djurhälsokrav för förflyttningar av landlevande djur och kläckägg inom unionen (se sidan 140 i detta nummer av EUT).


BILAGA I

KLINISKA UNDERSÖKNINGAR, PROVTAGNINGSFÖRFARANDEN, DIAGNOSMETODER FÖR SJUKDOMAR I KATEGORI A OCH TRANSPORT AV PROVER

(som avses i artikel 3 i denna förordning)

A.   Urvalsförfaranden

A.1   URVAL AV DJUR FÖR KLINISKA UNDERSÖKNINGAR

1.

Kliniska undersökningar ska om möjligt innefatta

a)

djur som uppvisar kliniska tecken på sjukdomar i kategori A,

b)

djur som nyligen dött, sannolikt till följd av den misstänkta eller bekräftade sjukdomen,

c)

djur som har ett epidemiologiskt samband med ett misstänkt eller bekräftat fall, och

d)

djur för vilka tidigare laboratorieundersökningar gett ett positivt eller tvetydligt resultat.

2.

De djur som ska undersökas ska slumpmässigt ha valts ut bland tillräckligt många djur för att det ska gå att påvisa sjukdomen, om den förekommer, när det inte finns några uppenbara sjukdomstecken eller postmortala förändringar som tyder på sjukdomar i kategori A.

3.

De djur som ska undersökas och urvalsmetoden ska väljas i överensstämmelse med den behöriga myndighetens anvisningar och beredskapsplanen enligt artikel 43 i förordning (EU) 2016/429. Vilka djur som ska undersökas och urvalsmetoden ska väljas med hänsyn till sjukdomsprofilen och

a)

syftet med provtagningen,

b)

de förtecknade arter som hålls på anläggningen,

c)

antalet djur av förtecknade arter som hålls på anläggningen,

d)

kategorin av hållna djur,

e)

tillgängliga journaler över produktion, hälsa och spårbarhet avseende de hållna djuren som är relevanta för undersökningen,

f)

typ av anläggning och djurhållningsmetoder,

g)

exponeringsrisken:

i)

sannolikheten för exponering för sjukdomsagenset eller vektorn,

ii)

avsaknad av immunitet genom vaccinering eller maternell immunitet, och

iii)

uppehållsperiod på anläggningen,

h)

andra relevanta epidemiologiska faktorer.

4.

Det minsta antal djur som ska undersökas ska överensstämma med den behöriga myndighetens anvisningar och beredskapsplanen enligt artikel 43 i förordning (EU) 2016/429. Det minsta antal djur som ska undersökas ska fastställas med hänsyn till sjukdomsprofilen, särskilt

a)

förväntad prevalens på anläggningen,

b)

önskad konfidensgrad för undersökningsresultatet, dock inte lägre är 95 %, och

c)

internationella standarder och tillgängliga vetenskapliga belägg.

A.2   URVAL AV DJUR FÖR LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR

1.

Provtagningen för laboratorieundersökningar ska ta hänsyn till resultatet av de kliniska undersökningar som avses i punkt A.1 och om möjligt inkludera de djur som avses i punkt A.1.1.

2.

Om det inte finns några uppenbara sjukdomstecken eller postmortala förändringar som tyder på sjukdomar i kategori A ska proven tas slumpmässigt vid varje epidemiologisk enhet på anläggningen och det ska gå att påvisa sjukdomen, om den förekommer.

3.

De djur som ska provtas, typen av prover som ska tas och provtagningsmetoden ska överensstämma med den behöriga myndighetens anvisningar och beredskapsplanen enligt artikel 43 i förordning (EU) 2016/429. Valet av djur som ska provtas, typ av prover som ska tas och provtagningsmetod ska ta hänsyn till sjukdomsprofilen och kriterierna i punkt A.1.3.

4.

Det minsta antal djur som ska provtas ska överensstämma med den behöriga myndighetens anvisningar och beredskapsplanen enligt artikel 43 i förordning (EU) 2016/429. Det minsta antal djur som ska provtas ska fastställas med hänsyn till kriterierna i punkt A.1.4 och de tester som används.

5.

När det gäller vilda djur ska proven tas från djur som skjutits, hittats döda eller avsiktligt fångats eller erhållas genom icke-invasiva metoder, såsom slickstenar, tuggrep eller beten. Det minsta antalet och typen av prover ska fastställas med hänsyn till vilddjurspopulationens uppskattade storlek och de tillämpliga kriterierna i punkt A.1.3 och A.1.4.

A.3   URVAL AV ANLÄGGNINGAR FÖR BESÖK

1.

De anläggningar som ska provtas och urvalsmetoden ska väljas i överensstämmelse med den behöriga myndighetens anvisningar och beredskapsplanen enligt artikel 43 i förordning (EU) 2016/429. Valet av anläggningar som ska provtas och provtagningsmetoden ska ta hänsyn till sjukdomsprofilen och kriterierna i punkt A.1.3.

2.

Det minsta antal anläggningar som ska besökas ska överensstämma med den behöriga myndighetens anvisningar och beredskapsplanen enligt artikel 43 i förordning (EU) 2016/429.

B.   Diagnosmetoder

Teknikerna, referensmaterialen, standardisering av dem och tolkningen av resultaten från de tester som genomförs med användning av de relevanta diagnosmetoderna för sjukdomar i kategori A ska vara förenliga med artikel 6 i och del III i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2020/689.

Diagnosmetoderna ska syfta till att maximera sensitiviteten vid övervakningen. Under vissa omständigheter får denna övervakning innefatta laboratorieundersökningar för att bedöma tidigare exponering för sjukdomen.

C.   Transport av prover

1.

Alla prover som tas för att bekräfta eller utesluta förekomsten av en sjukdom i kategori A ska förses med korrekt märkning och identifieringsmärkning och skickas till ett officiellt laboratorium som har informerats om att proverna kommer. Dessa prover ska åtföljas av lämpliga formulär, i enlighet med de krav som fastställts av den behöriga myndigheten och det laboratorium som tar emot proverna. Formulären ska innehålla åtminstone följande information:

a)

De provtagna djurens ursprungsanläggning.

b)

Art, ålder och kategori när det gäller de provtagna djuren.

c)

Djurens kliniska bakgrund, om den finns tillgänglig och är relevant.

d)

Kliniska tecken och resultat av besiktning efter slakt.

e)

All annan relevant information.

2.

Alla prover ska

a)

förvaras i vattentäta och oförstörbara behållare och förpackningar och i enlighet med tillämpliga internationella standarder,

b)

hållas vid lämpligaste temperatur och andra förhållanden under transport med hänsyn till faktorer som kan påverka provernas kvalitet.

3.

Utsidan av förpackningen ska vara märkt med det mottagande laboratoriets adress och följande meddelande ska vara väl synligt:

”Patologiskt material från djur. Lättfördärvligt. Ömtåligt. Får endast öppnas vid destinationslaboratoriet.”

4.

Den ansvariga personen vid det mottagande laboratoriet ska i god tid informeras om att proverna kommer.

BILAGA II

ÖVERVAKNINGSPERIOD

(som avses i artiklarna 8, 17, 27, 32, 48, 57 och 59 i denna förordning)

Sjukdomar i kategori A

Övervakningsperiod

Mul- och klövsjuka (FMD)

21 dagar

Infektion med boskapspestvirus (RP)

21 dagar

Infektion med Rift Valley-febervirus (RVFV)

30 dagar

Infektion med lumpy skin disease-virus (LSD)

28 dagar

Infektion med Mycoplasma mycoides subsp. mycoides SC (elakartad lungsjuka hos nötkreatur) (CBPP)

45 dagar

Får- och getkoppor (SPGP)

21 dagar

Infektion med peste des petits ruminants–virus (PPR)

21 dagar

Elakartad lungsjuka hos getter (CCPP)

45 dagar

Afrikansk hästpest (AHS)

14 dagar

Infektion med Burkholderia mallei (rots)

6 månader

Klassisk svinpest (CSF)

15 dagar

Afrikansk svinpest (ASF)

15 dagar

Högpatogen aviär influensa (HPAI)

21 dagar

Infektion med Newcastlesjukevirus (NCD)

21 dagar


BILAGA III

VILLKOR FÖR VISSA UNDANTAG FRÅN ARTIKEL 12.1 a FÖR HÄSTDJUR

(som avses i artikel 13.4)

1.

Vid utbrott av afrikansk hästpest får den behöriga myndigheten bevilja undantag från artikel 12.1 a för drabbade och icke drabbade djur, förutsatt att

a)

de drabbade djur som omfattas av undantaget isoleras i vektorskyddade lokaler där man undviker all överföring av sjukdomsagenset från djuren till de berörda vektorerna till dess att det har gått 40 dagar, motsvarande den smittsamma perioden enligt det tillämpliga kapitlet i OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code, efter att kommit in i de vektorskyddade lokalerna, och,

b)

den övervakning, och vid behov de laboratorieundersökningar, som genomförs av den behöriga myndigheten visar att inte något djur i de vektorskydddade lokalerna utgör en risk för överföring av viruset.

2.

Vid utbrott av en infektion med Burkholderia mallei (rots) får den behöriga myndigheten bevilja undantag från artikel 12.1 a för de icke drabbade djuren, förutsatt att de djur som omfattas av undantaget hålls i karantän till dess att

a)

de drabbade djuren har avlivats och destruerats,

b)

rengöringen och desinfektionen av anläggningen, efter avlivningen, har slutförts i enlighet med artikel 15, och

c)

de återstående djuren med negativt resultat har genomgått ett komplementbindningstest vid en serumspädning på 1:5 på prov tagna minst sex månader efter den rengöring och desinfektion som avses i led b.


BILAGA IV

FÖRFARANDEN FÖR RENGÖRING, DESINFEKTION OCH VID BEHOV BEKÄMPNING AV INSEKTER OCH GNAGARE

(som avses i artiklarna 12, 15, 16, 39, 45 och 57 i denna förordning)

A.   Allmänna krav

1.

Valet av biocidprodukter och förfaranden för rengöring och desinfektion ska göras med beaktande av

a)

smittagens,

b)

typen av anläggningar, fordon, föremål och material som ska behandlas, och

c)

tillämplig lagstiftning.

2.

Biocidprodukter ska användas på ett sådant sätt att deras effektivitet inte försämras. Särskild hänsyn ska tas till tillverkarens uppgifter om tekniska parametrar som tryck, temperatur, erforderlig kontakttid eller lagring. Desinfektionsmedlets verkan får inte äventyras genom interaktion med andra ämnen.

3.

Återkontaminering av tidigare rengjorda delar ska undvikas, särskilt om man för rengöringen använder vätskor som appliceras under tryck.

4.

Vatten som används för rengöring ska lagras och bortskaffas på ett sådant sätt att man undviker risken för spridning av sjukdomsagens i kategori A.

5.

Biocidprodukter ska användas på ett sätt som i möjligaste mån minskar den negativa effekt som användningen av dem kan ha på miljön och folkhälsan.

B.   Preliminär rengöring och desinfektion

Vid preliminär rengöring och desinfektion enligt artikel 15 ska följande åtgärder vidtas för att undvika spridning av sjukdomen i kategori A:

a)

Hela kroppar eller delar av döda hållna djur av förtecknade arter ska besprutas med desinfektionsmedel och avlägsnas från anläggningen i slutna och läckagesäkra fordon eller behållare för bearbetning och bortskaffande.

b)

Alla vävnader och allt blod som kan ha spillts under avlivning, slakt eller postmortal undersökning ska omsorgsfullt samlas upp och bortskaffas.

c)

Så snart som de hela kropparna eller delarna av döda hållna djur av förtecknade arter har avlägsnats för bearbetning eller bortskaffande ska de delar av anläggningen där dessa djur hållits, samt alla delar av andra byggnader, ytor eller utrustning som kontaminerats under avlivning eller postmortal undersökning besprutas med desinfektionsmedel.

d)

Naturgödsel, inklusive strö och använda ströbäddar, ska vara ordentligt indränkt med desinfektionsmedel.

e)

Desinfektionsmedlet ska verka på den behandlade ytan i minst 24 timmar.

f)

Utrustning, behållare, mat- och foderredskap, ytor eller andra material som kan ha kontaminerats efter tvättning och desinfektion ska destrueras.

C.   Slutlig rengöring och desinfektion

För slutlig rengöring och desinfektion vid tillämpning av artikel 57:

1.

Naturgödsel, inklusive strö och använda ströbäddar, ska avlägsnas och behandlas på följande sätt:

a)

Fast gödsel, inklusive strö och använda ströbäddar, ska

i)

ångbehandlas vid en temperatur på minst 70 °C,

ii)

destrueras genom förbränning,

iii)

grävas ner så djupt att djur inte kan komma åt det, eller

iv)

lagras så att brinning uppstår, besprutas med desinfektionsmedel och lämnas orört i minst 42 dagar, under vilken tid gödsellagret antingen ska övertäckas eller lagras om så att det försäkras att samtliga lager genomgår värmebehandling.

b)

Flytgödsel ska lagras i minst 42 dagar, 60 dagar när det gäller högpatogen aviär influensa, efter det sista tillskottet av smittat material.

2.

Byggnader, ytor och utrustning ska noggrant tvättas och rengöras, varvid kvarvarande fett och smuts avlägsnas, och besprutas med desinfektionsmedel.

3.

Efter sju dagar ska anläggningarna rengöras och desinficeras igen.


BILAGA V

MINSTA RADIE FÖR SKYDDS- OCH ÖVERVAKNINGSZONER

(som avses i artikel 21 i denna förordning)

Anges som radie av en cirkel runt anläggningen

Sjukdomar i kategori A

Skyddszon

Övervakningszon

Mul- och klövsjuka

3 km

10 km

Infektion med boskapspestvirus

3 km

10 km

Infektion med Rift Valley-febervirus

20 km

50 km

Infektion med lumpy skin disease-virus

20 km

50 km

Infektion med Mycoplasma mycoides subsp. mycoides SC (elakartad lungsjuka hos nötkreatur)

Anläggning

3 km

Får- och getkoppor

3 km

10 km

Infektion med peste des petits ruminants–virus

3 km

10 km

Elakartad lungsjuka hos getter

Anläggning

3 km

Afrikansk hästpest

100 km

150 km

Infektion med Burkholderia mallei (rots)

Anläggning

Anläggning

Klassisk svinpest

3 km

10 km

Afrikansk svinpest

3 km

10 km

Högpatogen aviär influensa

3 km

10 km

Infektion med Newcastlesjukevirus

3 km

10 km


BILAGA VI

FÖRBUD I RESTRIKTIONSZONEN

(som avses i artikel 27 i denna förordning)

Tabell: Förbud mot verksamhet som rör djur av förtecknade arter och produkter av dessa djur

FÖRBUD MOT VERKSAMHET SOM RÖR DJUR OCH PRODUKTER

FMD (1)

RP

RVFV

LSD

CBPP

SPGP

PPR

CCPP

CSF

ASF

AHS

GLAND

HPAI

NCD

Förflyttning av hållna djur av förtecknade arter från anläggningar i restriktionszonen

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NA

X

X

Förflyttning av hållna djur av förtecknade arter till anläggningar i restriktionszonen

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NA

X

X

Återutsättning av vilt av förtecknade arter

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NA

X

X

Mässor, marknader, utställningar och andra ansamlingar av hållna djur av förtecknade arter, inbegripet hämtning och leverans.

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NA

X

X

Förflyttning av sperma, oocyter och embryon från hållna djur av förtecknade arter från anläggningar i restriktionszonen

X

X

X

X (*2)

X

X

X

X

X

X

X

NA

NA

NA

Samling av sperma, oocyter och embryon från hållna djur av förtecknade arter

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NP

NA

NA

NA

Ambulerande artificiell insemination av hållna djur av förtecknade arter

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NA

NA

NA

Ambulerande naturlig betäckning av hållna djur av förtecknade arter

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NA

NA

NA

Förflyttning av kläckägg från anläggningar i restriktionszonen

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

X

X

Förflyttning av färskt kött, med undantag av slaktbiprodukter, från hållna och vilda djur av förtecknade arter från slakterier eller vilthanteringsanläggningar i restriktionszonen

X

X

X

NP

NP

X

X

NP

X

X

NP

NA

X

X

Förflyttning av slaktbiprodukter från hållna och vilda djur av förtecknade arter från slakterier eller vilthanteringsanläggningar i restriktionszonen

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

NP

NA

X

X

Förflyttning av köttprodukter som framställts av färskt kött från djur av förtecknade arter från anläggningar i restriktionszonen

X

X

X

NP

NP

NP

X

NP

X

X

NP

NA

X

X

Förflyttning av obehandlad mjölk och råmjölk från hållna djur av förtecknade arter från anläggningar i restriktionszonen

X

X

X

X

NP

X

X

NP

NA

NA

NP

NA

NA

NA

Förflyttning av mjölkprodukter och råmjölksbaserade produkter från anläggningar i restriktionszonen

X

X

X

X

NP

X

X

NP

NA

NA

NP

NA

NA

NA

Förflyttning av ägg för användning som livsmedel från anläggningar i restriktionszonen

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

X

X

Förflyttning av naturgödsel, inklusive strö och använda ströbäddar, från hållna djur av förtecknade arter från anläggningar i restriktionszonen

X

X

X

X

NP

X

X

NP

X

X

NP

NA

X

X

Förflyttning av hudar, skinn, ull, borst och fjädrar från hållna djur av förtecknade arter från anläggningar i restriktionszonen

X

X

X

X

NP

X

X

NP

X

X

NP

NA

X

X

Förflyttning av foderråvaror av vegetabiliskt ursprung och halm från skyddszonen (*1)

X

X

NP

NP

NP

NP

NP

NP

NP

NP

NP

NA

NP

NP


(*1)  Endast oocyter och embryon.

(*2)  Endast oocyter och embryon.

(1)  Förkortningarna förklaras i bilaga II.

NA= ej tillämpligt

X= förbud

NP= inte förbjudet


BILAGA VII

RISKREDUCERANDE BEHANDLINGAR FÖR PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG FRÅN RESTRIKTIONSZONEN

(som avses i artiklarna 27, 33 och 49 i denna förordning)

Behandling

FMD (8)

RP

RVFV

LSD

CBPP

SPGP

PPR

CCPP

CSF

ASF

AHS

HPAI

NCD

KÖTT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värmebehandling i en hermetiskt sluten behållare, för att uppnå ett F0  (7)-värde på minst 3

x

 

 

 

 

 

X

 

X

X

 

X

X

Värmebehandling för att uppnå en kärntemperatur på 80 °C.

X

 

 

 

 

 

X

 

X

X

 

X

X

Värmebehandling för att uppnå en kärntemperatur på 70 °C.

X

 

 

 

 

 

X

 

X

 

 

X

X

Värmebehandling (av urbenat och avfettat kött) för att hålla en kärntemperatur på 70 °C i minst 30 minuter.

X

 

 

 

 

 

X

 

X

 

 

 

 

I en hermetiskt sluten behållare, vid 60 °C i minst 4 timmar

X

 

 

 

 

 

X

 

X

X

 

 

 

Kärntemperatur på 73,9  °C i minst 0,51 sekunder (6)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

Kärntemperatur på 70,0  °C i minst 3,5 sekunder (6)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

Kärntemperatur på 65,0  °C i minst 42 sekunder (6)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

Kärntemperatur på 60 °C i minst 507 sekunder (6)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

Värmebehandling för att uppnå torkning med ett Aw-värde på högst 0,93 och ett pH-värde på högst 6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värmebehandling för att hålla en kärntemperatur på 65 °C tillräckligt länge för att ett pastöriseringsvärde på minst 40 ska uppnås

 

 

 

 

 

 

X

 

 

 

 

 

 

Naturlig jäsning och mognadslagring för kött med ben: minst nio månader, för att uppnå ett Aw-värde på högst 0,93 och ett pH-värde på högst 6

X

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

 

 

Naturlig jäsning och mognadslagring för urbenat kött: minst nio månader, för att uppnå ett Aw-värde på högst 0,93 och ett pH-värde på högst 6

X

 

 

 

 

 

 

 

X

X

 

 

 

Naturlig jäsning för rygg: minst 140 dagar, för att uppnå ett Aw-värde på högst 0,93 och ett pH-värde på högst 6 (5)

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

 

 

 

Naturlig jäsning för skinka: minst 190 dagar, för att uppnå ett Aw-värde på högst 0,93 och ett pH-värde på högst 6 (5)

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

 

 

 

Torkning efter saltning av skinka med ben av italiensk typ: minst 313 dagar (5)

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

 

 

Torkning efter saltning av skinka och rygg med ben av spansk typ (5):

iberisk skinka: minst 252 dagar

iberisk bog: minst 140 dagar

iberisk rygg: minst 126 dagar

serranoskinka: minst 140 dagar

X

 

 

 

 

 

 

 

X

X

 

 

 

Mognad av slaktkroppar vid en lägsta temperatur på 2 °C i minst 24 timmar efter slakt

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avlägsnande av slaktbiprodukter

 

 

 

X

X

 

 

X

 

 

 

 

 

FJÄLSTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Saltning med natriumklorid (NaCl), antingen torr eller som mättad saltlake (Aw < 0,80 ), under en kontinuerlig period på minst 30 dagar vid en omgivande temperatur på minst 20 °C

X

 

 

SC (4)

 

 

X

 

X

X

 

 

 

Saltning med salt med fosfat som innehåller 86,5 % NaCl, 10,7 % Na2HPO4 och 2,8 % Na3PO4, antingen torr eller som mättad saltlake (Aw < 0,80 ), under en kontinuerlig period på minst 30 dagar vid en omgivande temperatur på lägst 20 °C

X

 

 

 

 

X

 

X

X

 

 

 

Saltning med natriumklorid (NaCl) i minst 30 dagar (3)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Blekning (2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Torkning (2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

MJÖLK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värmebehandling (sterilisering) för att uppnå ett F0-värde på minst 3

X

 

 

 

SC (1)

 

 

SC (1)

 

 

 

 

 

UHT-behandling: vid lägst 132 °C i minst 1 sekund

X

 

 

 

 

X

 

 

 

 

 

UHT-behandling: vid lägst 135 °C under en lämplig hålltid

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lågpastörisering (HTST) om mjölkens pH-värde är lägre än 7, vid lägst 72 °C i minst 15 sekunder

X

 

 

 

 

X

 

 

 

 

 

Lågpastörisering (HTST) om mjölkens pH-värde är minst 7, vid lägst 72 °C i minst 15 sekunder, i två omgångar

X

 

 

 

 

X

 

 

 

 

 

Lågpastörisering (HTST) kombinerad med en fysikalisk behandling för att uppnå ett pH-värde under 6 i minst 1 timme eller uppnå lägst 72 °C, tillsammans med torkning

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pastörisering i en enda värmebehandling med en uppvärmningseffekt som minst motsvarar den som uppnås genom pastörisering vid 72 °C i 15 sekunder

X

 

X

X

 

 

 

 

 

 

 


Behandling

HPAI

NCD

ÄGG

 

 

Värmebehandling:

Hela ägg:

60,0  °C – 188 sekunder

genomkokta

Heläggsmassa:

60 °C – 188 sekunder

genomkokta

61,1  °C – 94 sekunder

Flytande äggvita:

55,6  °C – 870 sekunder

56,7  °C – 232 sekunder

Ren äggula:

60 °C – 288 sekunder

Äggula som tillsatts 10 % salt:

62,2  °C – 138 sekunder

Torkad äggvita:

67 °C – 20 timmar

54,4  °C – 50,4 timmar

51,7  °C – 73,2 timmar

X

 

Värmebehandling:

Hela ägg:

55 °C – 2 521 sekunder

57 °C – 1 596 sekunder

59 °C – 674 sekunder

genomkokta

Flytande äggvita:

55 °C – 2 278 sekunder

57 °C – 986 sekunder

59 °C – 301 sekunder

Äggula som tillsatts 10 % salt:

55 °C – 176 sekunder

Torkad äggvita:

57 °C – 54,0 timmar

 

X


(1)  Säker vara

(2)  Ej för fjälster från nötkreatur, får, getter och svin

(3)  Ej för fjälster från nötkreatur, får, getter och svin

(4)  Säker vara

(5)  Endast för svin.

(6)  Endast för fjäderfäkött.

(7)  F0 är den beräknade avdödande effekten på bakteriesporer. Ett F0-värde på 3 innebär att den kallaste punkten i produkten har upphettats tillräckligt för att uppnå samma avdödande effekt som vid 121 °C (250 °F) i tre minuter med snabb upphettning och avkylning.

(8)  Förkortningarna förklaras i bilaga II.


BILAGA VIII

RISKREDUCERANDE BEHANDLINGAR FÖR PRODUKTER FRÅN RESTRIKTIONSZONEN SOM INTE HAR ANIMALISKT URSPRUNG

(som avses i artiklarna 36 och 52 i denna förordning)

Behandling

FMD (1)

RP

Värmebehandling vid en lägsta temperatur på 80 °C i minst 10 minuter, med ånga i sluten kammare

X

X

Lagring i packar eller balar under tak i lokaler som ligger minst 2 km från närmaste utbrott och ingen utförsel därifrån förrän minst tre månader efter att åtgärder för rengöring och desinfektion enligt artikel 15 har slutförts.

X

X


(1)  Förkortningarna förklaras i bilaga II.


BILAGA IX

MÄRKNING AV FÄRSKT KÖTT FRÅN SKYDDSZONEN

(som avses i artiklarna 33 och 49 i denna förordning)

1.

Märkningen av färskt fjäderfäkött som har sitt ursprung i skyddszonen och inte är avsett för någon annan medlemsstat i enlighet med artikel 33.1 b ska överensstämma med följande:

a)

Form och innehåll:

”XY” avser den tillämpliga landskoden enligt avsnitt I del B punkt 6 i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004, och ”1234” avser anläggningens godkännandenummer enligt avsnitt I del B punkt 7 i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.

b)

Dimensioner:

”XY”, bredd 8 mm

”1234”, bredd 11 mm

Yttre diameter minst 30 mm

Linjens tjocklek 3 mm

2.

Märkningen av färskt kött avsett för behandling i en bearbetningsanläggning enligt artikel 33.2 a ska bestå av antingen

a)

den identifieringsmärkning som föreskrivs i förordning (EG) nr 853/2004, med ett diagonalt kors bestående av två räta linjer som korsar varandra mitt i stämpeln samtidigt som uppgifterna på märkningen fortfarande är läsliga, eller

b)

en oval stämpel som är minst 6,5 cm bred och 4,5 cm hög med följande uppgifter återgivna med fullt läsliga tecken:

I övre delen, medlemsstatens fullständiga namn eller ISO-kod med versaler,

i mitten, slakteriets godkännandenummer,

i nedre delen, en av beteckningarna CE, EC, EF, EG, EK, EY, EO, ES, EU, EB, WE eller EZ,

två räta linjer som korsar varandra mitt i stämpeln på ett sådant sätt att uppgifterna fortfarande är fullt läsliga,

minst 0,8 cm höga bokstäver och minst 1 cm höga siffror.


BILAGA X

ÅTGÄRDERNAS VARAKTIGHET I SKYDDSZONEN

(som avses i artikel 39 i denna förordning)

Sjukdomar i kategori A

Minsta varaktighet för åtgärder i skyddszonen (artikel 39.1)

Ytterligare tid för övervakningsåtgärder i skyddszonen (artikel 39.3)

Mul- och klövsjuka

15 dagar

15 dagar

Infektion med boskapspestvirus

21 dagar

9 dagar

Infektion med Rift Valley-febervirus

30 dagar

15 dagar

Infektion med lumpy skin disease-virus

28 dagar

17 dagar

Infektion med Mycoplasma mycoides subsp. mycoides SC (elakartad lungsjuka hos nötkreatur)

45 dagar

Ej tillämpligt

Får- och getkoppor

21 dagar

9 dagar

Infektion med peste des petits ruminants–virus

21 dagar

9 dagar

Elakartad lungsjuka hos getter

45 dagar

Ej tillämpligt

Afrikansk hästpest

12 månader

Ej tillämpligt

Infektion med Burkholderia mallei (rots)

6 månader

Ej tillämpligt

Klassisk svinpest

15 dagar

15 dagar

Afrikansk svinpest

15 dagar

15 dagar

Högpatogen aviär influensa

21 dagar

9 dagar

Infektion med Newcastlesjukevirus

21 dagar

9 dagar


BILAGA XI

ÅTGÄRDERNAS VARAKTIGHET I ÖVERVAKNINGSZONEN

(som avses i artiklarna 55 och 56 i denna förordning)

Sjukdomar i kategori A

Minsta varaktighet för åtgärder i övervakningszonen

Mul- och klövsjuka

30 dagar

Infektion med boskapspestvirus

30 dagar

Infektion med Rift Valley-febervirus

45 dagar

Infektion med lumpy skin disease-virus

45 dagar

Infektion med Mycoplasma mycoides subsp. mycoides SC (elakartad lungsjuka hos nötkreatur)

45 dagar

Får- och getkoppor

30 dagar

Infektion med peste des petits ruminants–virus

30 dagar

Elakartad lungsjuka hos getter

45 dagar

Afrikansk hästpest

12 månader

Infektion med Burkholderia mallei (rots)

Ej tillämpligt

Klassisk svinpest

30 dagar

Afrikansk svinpest

30 dagar

Högpatogen aviär influensa

30 dagar

Infektion med Newcastlesjukevirus

30 dagar


BILAGA XII

PROVTAGNINGSFÖRFARANDEN OCH DIAGNOSMETODER FÖR SJUKDOMAR I KATEGORI A HOS VATTENLEVANDE DJUR

1.

Följande förfaranden ska tillämpas på klinisk undersökning och provtagning:

a)

Den kliniska undersökningen och provtagningen för laboratorieundersökning ska innefatta

i)

vattenbruksdjur av förtecknade arter som uppvisar kliniska tecken på den aktuella sjukdomen i kategori A, och

ii)

vattenbruksdjur som nyligen dött, sannolikt till följd av den misstänkta eller bekräftade sjukdomen i kategori A, och

iii)

vattenbruksdjur som har ett epidemiologiskt samband med ett misstänkt eller bekräftat fall av en sjukdom i kategori A.

b)

Minsta antal prover som ska tas:

 

Scenario

Typ av djur

Rapportering av ökad dödlighet

Introduktion av smittade djur

Tecken vid postmortal undersökning eller kliniska tecken

Misstanke på grundval av andra omständigheter

Blötdjur (hela djuret)

30

30

150

Kräftdjur

10

 

10

150

Fisk

10

30

c)

Följande ytterligare kriterier ska tillämpas på provtagning av blötdjur:

i)

Djur som misstänks vara smittade ska väljas ut för provtagning. Om det finns förtecknade arter i de djurpopulationer som berörs av misstanken ska de väljas ut för provtagning.

ii)

Om det förekommer svaga blötdjur, blötdjur med öppna skal eller nydöda blötdjur (ej sönderfallande/ruttna) ska de väljas i första hand. Om sådana blötdjur inte förekommer ska de utvalda blötdjuren omfatta de äldsta friska blötdjuren.

iii)

Om anläggningen använder mer än en vattentäkt för blötdjursproduktion, ska blötdjur från samtliga vattentäkter ingå i provtagningen så att det säkerställs att samtliga delar av anläggningen är proportionellt representerade i provet.

iv)

Vid provtagning från en grupp anläggningar för blötdjursodling som förefaller ha samma epidemiologiska status ska blötdjur från ett representativt antal provtagningsplatser ingå i provet.

Huvudfaktorerna som ska beaktas vid urvalet av dessa provtagningsplatser är beståndstäthet, vattenströmmar, förekomst av förtecknade arter, såväl mottagliga arter som vektorarter, vattendjup och hantering. Naturliga bäddar i eller intill anläggningarna för blötdjursodling ska provtas.

d)

Följande ytterligare kriterier ska tillämpas på provtagning av kräftdjur:

i)

Om det förekommer svaga eller döende kräftdjur av förtecknade arter i produktionsenheterna ska de väljas i första hand. Om det inte förekommer några sådana djur ska de kräftdjur som valts ut innefatta kräftdjur av olika årgångar som är proportionellt representerade i provet.

ii)

Om fler än en vattentäkt används för kräftdjursproduktion ska kräftdjur av förtecknade arter från samtliga vattentäkter ingå i provtagningen, så att det säkerställs att samtliga delar av anläggningen är proportionellt representerade i provet.

iii)

När det ställs krav på provtagning från vilda djurpopulationer av förtecknade arter i enlighet med artikel 102 a i denna förordning, ska provtagningsplatsernas antal och geografiska fördelning fastställas på ett sätt som säkerställer en rimlig täckning av det område som misstänks vara smittat.

Provtagningsplatserna ska vara representativa för de olika ekosystem där vilda populationer av mottagliga arter finns, t.ex. marina system, flodmynningar, flod- och sjösystem.

e)

Följande ytterligare kriterier ska tillämpas på provtagning av fisk:

i)

Om det förekommer svag fisk som beter sig onormalt eller nydöd fisk (ej sönderfallande/rutten) ska denna fisk väljas. Om det inte förekommer några sådana djur ska den fisk som valts ut innefatta fisk av förtecknade arter av olika årgångar som är proportionellt representerade i provet.

ii)

Om fler än en vattentäkt används för fiskproduktion, ska fisk av förtecknade arter från samtliga vattentäkter ingå i provtagningen så att det säkerställs att samtliga delar av anläggningen är proportionellt representerade i provet.

iii)

Om det förekommer regnbåge (Onchorynchus mykiss) eller abborre (Perca fluviatilis) får endast fisk av de arterna väljas för provtagning. Om varken regnbåge eller abborre förekommer ska provet vara representativt för alla andra förtecknade arter som förekommer, i enlighet med kriterierna i leden a–d.

iv)

När det ställs krav på provtagning från vilda djurpopulationer av förtecknade arter i enlighet med artikel 102 a i denna förordning, ska provtagningsplatsernas antal och geografiska fördelning fastställas på ett sätt som säkerställer en rimlig täckning av det område som misstänks vara smittat.

Provtagningsplatserna ska också vara representativa för de olika ekosystem där vilda populationer av mottagliga arter finns, t.ex. marina system, flodmynningar, flod- och sjösystem.

f)

Val av organ som ska provtas, beredning, lagring och transport av prover till laboratoriet ska göras i enlighet med rekommendationer från Europeiska unionens referenslaboratorium för den aktuella sjukdomen.

2.

Proverna ska undersökas i ett laboratorium som använder de diagnosmetoder och förfaranden som godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorium för den aktuella sjukdomen.

BILAGA XIII

MINSTA TID FÖR DRIFTUPPEHÅLL PÅ DRABBADE VATTENBRUKSANLÄGGNINGAR

Varaktighet för det driftuppehåll som föreskrivs i artikel 81 och det samtidiga driftuppehåll som föreskrivs i artikel 96.4 och 96.5 i denna förordning

Sjukdom i kategori A

Minsta tid för driftuppehåll på den drabbade anläggningen

Minsta tid för samtidigt driftuppehåll på drabbade anläggningar i samma skyddszon

Kompletterande krav

Infektion med Mikrocytos mackini

6 månader

4 veckor

Ska innefatta den kallaste tiden på året

Infektion med Perkinsus marinus

6 månader

4 veckor

Ska innefatta den varmaste tiden på året

Infektion med Taura-syndromvirus

6 veckor

4 veckor

Ska innefatta den varmaste tiden på året

Infektion med yellowheadvirus

6 veckor

3 veckor

Ska innefatta den varmaste tiden på året

Epizootisk hematopoietisk nekros

8 veckor

4 veckor

Ska innefatta den varmaste tiden på året


BILAGA XIV

KRITERIER FÖR ATT UPPRÄTTA RESTRIKTIONSZONER NÄR DET GÄLLER SJUKDOMAR I KATEGORI A HOS VATTENLEVANDE DJUR

1.

Restriktionszoner enligt artikel 85 ska fastställas utifrån varje enskilt fall med beaktande av minst följande faktorer:

a)

Sammanlagt antal, sammanlagd andel och fördelning av dödlighet hos blötdjur/kräftdjur/fisk på den anläggning eller grupp av odlingsanläggningar som smittats med sjukdomar i kategori A.

b)

Relevant information om förflyttning till eller från den eller de smittade anläggningarna.

c)

Avstånd till närliggande anläggningar och deras täthet.

d)

Förekomst av vilda vattenlevande djur.

e)

Eventuell kännedom om dödlighet, misstänkta fall eller utbrott hos vilda vattenlevande djur som har eller skulle kunna ha samband med den specifika sjukdomen i kategori A.

f)

Närhet till bearbetningsanläggningar och de arter som finns på dessa anläggningar, särskilt när det gäller förtecknade arter.

g)

Odlingsmetoder på de drabbade anläggningarna och närliggande anläggningar.

h)

Hydrodynamiska förhållanden och andra faktorer av epidemiologisk betydelse som identifierats.

2.

För den geografiska avgränsningen av skydds- och övervakningszonerna för sjukdomar i kategori A som drabbar blötdjur och kräftdjur ska följande minimikrav tillämpas:

a)

En skyddszon ska upprättas i den omedelbara närheten av en anläggning eller grupp av odlingsanläggningar som officiellt bekräftats vara smittad med en sjukdom i kategori A, och den ska motsvara ett område som fastställs enligt lämpliga hydrodynamiska och epidemiologiska uppgifter.

b)

En övervakningszon ska upprättas utanför skyddszonen och den ska motsvara ett område som omger den skyddszon som upprättats enligt lämpliga hydrodynamiska eller epidemiologiska uppgifter.

3.

För den geografiska avgränsningen av skydds- och övervakningszonerna för sjukdomar i kategori A som drabbar fisk ska följande minimikrav tillämpas:

a)

En skyddszon ska upprättas runt en anläggning där epizootisk hematopoietisk nekros har bekräftats. Denna zon ska motsvara följande:

i)

I kustområden: Ett område inom en cirkel med en radie som minst motsvarar förflyttningen under en tidvattencykel eller på minst 5 km, beroende på vilket område som är störst, med centrum på den anläggning där epizootisk hematopoietisk nekros har bekräftats officiellt, eller ett motsvarande område som fastställs enligt lämpliga hydrodynamiska eller epidemiologiska uppgifter.

ii)

I inlandsområden: Hela avrinningsområdet runt den anläggning där epizootisk hematopoietisk nekros har bekräftats officiellt. Den behöriga myndigheten får begränsa zonens omfattning till delar av avrinningsområdet, eller anläggningsområdet, förutsatt att sjukdomen inte riskerar att spridas.

b)

En övervakningszon ska upprättas utanför skyddszonen av den behöriga myndigheten och den ska motsvara följande:

i)

I kustområden: Ett område som omger skyddszonen med överlappande förflyttning av tidvatten, eller ett område som omger skyddszonen inom en cirkel med en radie på 10 km från skyddszonens centrum, eller ett motsvarande område som fastställs enligt lämpliga hydrodynamiska eller epidemiologiska uppgifter.

ii)

I inlandsområden: Ett utvidgat område utanför den upprättade skyddszonen.


BILAGA XV

ÖVERVAKNING OCH BEKÄMPNINGSÅTGÄRDERNAS VARAKTIGHET I ÖVERVAKNINGSZONEN NÄR DET GÄLLER SJUKDOMAR I KATEGORI A HOS VATTENBRUKSDJUR

(som avses i artiklarna 98 och 101 i denna förordning)

1.   Övervakning

Anläggningar och grupper av anläggningar för vattenbruksdjur som håller förtecknade arter i en övervakningszon ska övervakas i enlighet med artikel 98 för kontroll av om de är smittade med den aktuella sjukdomen i kategori A. Övervakningen ska innefatta hälsobesök, inklusive provtagning från produktionsenheter. Besöken ska genomföras av den behöriga myndigheten i enlighet med tabellerna 1 och 2.

Kriterierna i punkt 1 i bilaga XII för arten ska tillämpas på provtagning.

Tabell 1

Övervakning omfattande hälsobesök och provtagning på anläggningar och grupper av anläggningar för sjukdomar i kategori A hos vattenlevande djur, med undantag för epizootisk hematopoietisk nekros

Sjukdom i kategori A

Antal hälsobesök per år

Antal laboratorieundersökningar per år

Antal djur i provet

Tid på året för provtagning

De provtagna djurens uppehållsperiod på anläggningen

Infektion med Mikrocytos mackini

1

1

150

När det är känt att prevalensen för infektion är som högst eller april–maj, efter en tid på 3–4 månader när havsvattentemperaturen är lägre än 10 °C

4 månader

Infektion med Perkinsus marinus

1

1

150

När det är känt att prevalensen för infektion är som högst eller under september, oktober eller november

4 månader

Infektion med Taura-syndromvirus

2

2

150

Under den tid på året när vattentemperaturen sannolikt är som högst

2 månader

Infektion med yellowheadvirus

2

2

150

Under den tid på året när vattentemperaturen sannolikt är som högst

2 månader


Tabell 2

Särskild övervakning omfattande hälsobesök och provtagning på anläggningar för epizootisk hematopoietisk nekros hos vattenlevande djur  (1)

Typer av anläggning

Antal hälsoinspektioner per år (två år)

Antal provtagningar per år (två år)

Antal fiskar i provet

Antal fiskar i tillväxtbestånd

Antal avelsfiskar (2)

a)

Anläggningar med avelsbestånd

2

2

150 (första och andra inspektionen)

150 (första eller andra inspektionen)

b)

Anläggningar med enbart avelsbestånd

2

1

0

150 (2) (första eller andra inspektionen)

c)

Anläggningar utan avelsbestånd

2

2

150 (första och andra inspektionen)

0

Högsta antal fiskar per sammanslaget prov: 10

2.   Varaktighet för bekämpningsåtgärderna i övervakningszonen

Sjukdom i kategori A

Minsta övervakningstid

Infektion med Mikrocytos mackini

3 år

Infektion med Perkinsus marinus

3 år

Infektion med Taura-syndromvirus

2 år

Infektion med yellowheadvirus

2 år

Epizootisk hematopoietisk nekros

2 år

När övervakningstiden är över och det inte har påvisats någon ny infektion med den aktuella sjukdomen i kategori A, ska åtgärderna i övervakningszonen upphävas i enlighet med artikel 101 i denna förordning.


(1)  Provtagning av fisk för laboratorieundersökning ska göras när vattentemperaturen är mellan 11 och 20 °C. Kravet på vattentemperatur ska också gälla hälsoinspektioner. På anläggningar där vattentemperaturen inte når upp till 11 °C under året ska provtagning och hälsobesök göras när vattentemperaturen har nått sin högsta nivå.

(2)  Prov från avelsbestånd får inte innehålla körtelvätska, mjölke eller ägg, eftersom det saknas belägg för att epizootisk hematopoietisk nekros orsakar infektion i genitalorgan.


3.6.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 174/140


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2020/688

av den 17 december 2019

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller djurhälsokrav för förflyttningar av landlevande djur och kläckägg inom unionen

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artikel 3.5 andra stycket, artiklarna 125.2, 131.1, 132.2, 135, 136.2, 137.2, 140, 144.1, 146.1, 147, 149.4, 154.1, 156.1, 160, 162.3, 162.4, 163.5 b och c samt artikel 164.2, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) 2016/429 fastställs bestämmelser om förebyggande och bekämpning av djursjukdomar som kan överföras till djur eller människor. I del IV avdelning I kapitlen 3–5 fastställs djurhälsokrav för förflyttningar inom unionen av hållna och vilda landlevande djur och avelsmaterial från dessa djur. I förordning (EU) 2016/429 ges även kommissionen befogenhet att anta bestämmelser i syfte att komplettera vissa icke väsentliga delar av den förordningen genom delegerade akter. Sådana bestämmelser bör därför antas för att säkerställa att det nya regelverk som fastställts genom förordning (EU) 2016/429 fungerar smidigt.

(2)

De bestämmelser och riskreducerande åtgärder som fastställs i den här förordningen krävs för att komplettera djurhälsokraven i del IV avdelning I kapitlen 3–5 i förordning (EU) 2016/429 vad gäller förflyttningar av hållna och vilda landlevande djur och kläckägg inom unionen, för att säkerställa att dessa varor inte utgör en betydande risk för spridning av de förtecknade sjukdomar som avses i artikel 5.1 och i bilaga II till samma förordning, i dess ändrade lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1629 (2), och som i enlighet med artikel 9.1 d i förordning (EU) 2016/429 delas in i kategorier genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 (3). Förordning (EU) 2016/429 syftar till att tillhandahålla ett enklare och mer flexibelt regelverk än det som fanns tidigare och samtidigt säkerställa ett mer riskbaserat tillvägagångssätt när det gäller djurhälsokrav samt bättre beredskap, förebyggande och bekämpning av djursjukdomar. Den syftar också till att samla bestämmelserna om djursjukdomar i en enda rättsakt, i stället för att de ska vara spridda i ett antal olika rättsakter. Bestämmelserna i den här förordningen om visst avelsmaterial, särskilt kläckägg, följer samma strategi. Innehållet i bestämmelserna är innehållsmässigt sammankopplade, eftersom de ska tillämpas på alla aktörer som flyttar hållna eller vilda landlevande djur eller kläckägg. Av skäl som rör enkelhet och insyn samt i syfte att underlätta tillämpningen av bestämmelserna och undvika överlappning bör därför dessa bestämmelser fastställas i en enda akt, snarare än i ett antal separata akter med korshänvisningar.

(3)

Artikel 5.1 och bilaga II till förordning (EU) 2016/429, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning (EU) 2018/1629, innehåller en förteckning över de djursjukdomar som är av särskild betydelse för unionens åtgärder, medan genomförandeförordning (EU) 2018/1882 kategoriserar dem på grundval av de särskilda åtgärder som ska tillämpas på dem, och förtecknar de djurarter för vilka dessa bestämmelser bör tillämpas. Sjukdomar i kategori D anses medföra en betydande risk för spridning när djur flyttas mellan medlemsstaterna.

(4)

Utrotningsprogram finns för utrotning av sjukdomar i kategori B eller C. Bestämmelser för dessa program fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 (4). Dessa utrotningsprogram är tillämpliga på en anläggning, zon eller medlemsstat, beroende på vilken sjukdom det gäller, och de åtgärder som krävs omfattar vissa djurhälsogarantier vid förflyttningar av djur. I nämnda delegerade förordning fastställs också bestämmelser för erkännande av sjukdomsfria medlemsstater och zoner efter det att respektive utrotningsprogram framgångsrikt slutförts. Denna förordning bör därför också innehålla sådana djurhälsogarantier när det gäller förflyttningar av djur till andra medlemsstater eller zoner som genomför utrotningsprogram eller som har erkänd sjukdomsfri status.

(5)

För att reducera risken för sjukdomsspridning mellan medlemsstaterna är det nödvändigt att i denna förordning fastställa kompletterande djurhälsokrav avseende de sjukdomar som avses i skälen 3 och 4, de djurarter som har förtecknats för respektive sjukdom i genomförandeförordning (EU) 2018/1882 samt utrotningsprogram och sjukdomsfri status. De relevanta standarder som rekommenderas i OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code bör beaktas.

(6)

I artikel 125 i förordning (EU) 2016/429 fastställs nödvändiga åtgärder för att förebygga sjukdom i samband med transport av djur, och kommissionen ges befogenhet att fastställa kompletterande krav på rengöring och desinficering av transportmedel för hållna landlevande djur och biosäkerhetsåtgärder för att reducera de möjliga riskerna som uppkommer genom djurtransporter inom unionen. Det är därför nödvändigt att i denna förordning fastställa mer detaljerade bestämmelser om strukturella krav för transportmedel och behållare och mer detaljerade biosäkerhetskrav för djurtransporter, och att föreskriva vissa undantag. Liknande regler gäller också för aktörer som utför transporter av visst avelsmaterial, särskilt kläckägg av fjäderfä och fåglar i fångenskap, och sådana bestämmelser bör också fastställas i denna förordning på grundval av artikel 157.3 i förordning (EU) 2016/429.

(7)

Kraven på rengöring och desinfektion av transportmedel och biosäkerhetsåtgärder för att reducera de eventuella risker som uppstår till följd av vissa djurtransporter har fastställts i de bestämmelser som gällde före förordning (EU) 2016/429, särskilt rådets direktiv 64/432/EEG (5), 91/68/EEG (6), 2009/156/EG (7) och 2009/158/EG (8) för transporter av nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur, samt fjäderfä och kläckägg. Dessa krav har visat sig vara ändamålsenliga när det gäller att förebygga risken för spridning av djursjukdomar inom unionen genom djurtransporter. Det är därför lämpligt att behålla innehållet i dessa krav och anpassa dem till transporter av alla hållna landlevande djur och kläckägg.

(8)

Enligt artikel 132.2 i förordning (EU) 2016/429 ska kommissionen fastställa en tidsfrist inom vilka den aktör som driver ett slakteri som tar emot hållna hov- och klövdjur och fjäderfän för slakt från en annan medlemsstat ska slakta dessa djur. I den här förordningen bör det därför fastställas en sådan tidsfrist inom vilken djuren bör slaktas för att säkerställa att deras hälsostatus inte äventyrar hälsostatusen för de djur som finns på destinationen. I förordning (EU) 2016/429 fastställs också bestämmelser för förflyttning av sändningar av hov- och klövdjur som är mottagliga för infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), vilket kan innebära en särskild risk för spridning på grund av den vektorburna överföringen av sjukdomen. I den här förordningen bör det därför fastställas vissa särskilda bestämmelser om slakt av dessa djur.

(9)

När det gäller förflyttningar till andra medlemsstater av hållna hov- och klövdjur och fjäderfän ger artikel 131.1 i förordning (EU) 2016/429 kommissionen befogenhet att fastställa bestämmelser om uppehållsperioder, den tidsperiod som krävs för att begränsa införandet av hållna hov- och klövdjur eller fjäderfän till anläggningar före förflyttning och kompletterande djurhälsokrav för att reducera risken för spridning av förtecknade sjukdomar som avses i artikel 9.1 d i den förordningen. Det är därför nödvändigt att i den här förordningen fastställa lämpliga åtgärder för att skydda djurs hälsa och förhindra att sjukdomar sprids genom förflyttningar av hov- och klövdjur, fjäderfä och fåglar i fångenskap. Dessa åtgärder bör beakta de bestämmelser som gällde före tillämpningen av förordning (EU) 2016/429. Sådana bestämmelser för hov- och klövdjur, fjäderfä och fåglar i fångenskap fastställdes i rådets direktiv 64/432/EEG, 91/68/EEG, 2009/158/EG och 2009/156/EG och delvis 92/65/EEG (9). Där så behövs bör dessa bestämmelser införa nya eller andra krav, särskilt för att beakta ny vetenskaplig utveckling och nya standarder eller den förteckning över sjukdomar som anges i artikel 5.1 i förordning (EU) 2016/429 och delegerad förordning (EU) 2018/1629 och kategoriseringen av sjukdomar enligt genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

(10)

På samma sätt ger artiklarna 160.2 och 164.2 i förordning (EU) 2016/429 kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att fastställa djurhälsokrav för förflyttningar till andra medlemsstater av avelsmaterial från fjäderfä och fåglar i fångenskap, dvs. kläckägg. Den här förordningen måste därför också innehålla sådana bestämmelser.

(11)

En utgångspunkt är att förflyttningar av landlevande djur till en annan medlemsstat bör ske från ursprungsanläggningen direkt till destinationsorten i den medlemsstaten. Genom undantag får dock denna förflyttning avbrytas och djuren genomgå uppsamling. Sådana åtgärder utgör en särskild risk för spridning av djursjukdomar. Enligt artikel 135 i förordning (EU) 2016/429 ska kommissionen anta delegerade akter för att fastställa bestämmelser som kompletterar bestämmelserna i artiklarna 133 och 134 i den förordningen för uppsamling av hållna hov- och klövdjur och fjäderfän, om dessa djur flyttas till en annan medlemsstat. Det är därför nödvändigt att fastställa sådana krav i den här förordningen.

(12)

Enligt de bestämmelser som gällde före förordning (EU) 2016/429, som fastställs i direktiven 64/432/EEG, 91/68/EEG och 2009/156/EG, flyttades vissa sändningar av hov- och klövdjur inte direkt från en ursprungsanläggning till en destinationsanläggning. Handlare och uppsamlingsplatser samlade djur med samma hälsostatus, som hade anlänt i sändningar från olika anläggningar, i grupper för avsändande till respektive destinationsort. Bestämmelserna i dessa direktiv har visat sig vara ändamålsenliga för att förhindra spridning av överförbara djursjukdomar inom unionen. Det huvudsakliga sakinnehållet i dessa bestämmelser bör därför bibehållas, men uppdateras för att beakta erfarenheterna av tillämpningen av bestämmelserna och aktuella vetenskapliga rön. Också artikel 133 i förordning (EU) 2016/429 som föreskriver att aktörerna får göra hållna hov- och klövdjur och fjäderfän till föremål för högst tre uppsamlingar under en förflyttning från en ursprungsmedlemsstat till en annan medlemsstat bör beaktas.

(13)

Dessutom bör undantag från bestämmelserna om uppsamling tillhandahållas enligt artikel 140 b i förordning (EU) 2016/429 för hov- och klövdjur som deltar i utställningar och idrottsliga, kulturella och liknande evenemang, eftersom alternativa riskreducerande åtgärder på plats minskar risken för att dessa verksamheter sprider förtecknade sjukdomar. Sådana undantag föreskrivs i den här förordningen.

(14)

Genom artikel 136.2 i förordning (EU) 2016/429 ges kommissionen befogenhet att fastställa närmare bestämmelser för förflyttning mellan medlemsstaterna av vissa andra hållna landlevande djur än hov- och klövdjur och fjäderfän.

(15)

Innan förordning (EU) 2016/429 började tillämpas fastställdes bestämmelser för förflyttning mellan medlemsstaterna av vissa hållna landlevande djur, inbegripet primater, fåglar i fångenskap, honungsbin, humlor, hundar, katter och illrar, i direktiv 92/65/EEG. Dessa bestämmelser har visat sig vara ändamålsenliga när det gäller att minimera risken för spridning av förtecknade sjukdomar mellan medlemsstaterna. Det huvudsakliga sakinnehållet i dessa bestämmelser bör därför bibehållas i den här förordningen, men uppdateras för att beakta erfarenheterna av tillämpningen av bestämmelserna. Dessutom bör denna förordning ge möjlighet till undantag om alternativa riskreducerande åtgärder finns.

(16)

I artikel 3.5 i förordning (EU) 2016/429 ges dessutom kommissionen befogenhet att fastställa bestämmelser för att säkerställa att del IV i den förordningen tillämpas korrekt på andra förflyttningar av sällskapsdjur än förflyttningar utan kommersiellt syfte. Den här förordningen måste därför innehålla vissa sådana bestämmelser.

(17)

I genomförandeförordning (EU) 2018/1882 förtecknas de arter av rovdjur som utgör en betydande risk för spridning av Echinococcus multilocularis och av rabiesvirus när de flyttas mellan medlemsstater. Det bör därför införas kompletterande djurhälsokrav för övriga rovdjur för att reducera risken för att dessa sjukdomar sprids mellan medlemsstaterna.

(18)

Enligt artikel 137.2 i förordning (EU) 2016/429 ska kommissionen fastställa detaljerade bestämmelser utöver de som avses i artikel 137.1 i den förordningen för förflyttningar av hållna landlevande djur till avgränsade anläggningar och för förflyttningar av hållna landlevande djur till dessa avgränsade anläggningar om det finns riskreducerande åtgärder för att garantera att sådana förflyttningar inte utgör en betydande risk för de hållna landlevande djurens hälsa inom den avgränsade anläggningen och de omgivande anläggningarna.

(19)

Innan förordning (EU) 2016/429 började tillämpas fastställdes unionsbestämmelser för förflyttningar av landlevande djur som hålls i godkända organ, institut eller centrum i direktiv 92/65/EEG. I artiklarna 95 och 137 i förordning (EU) 2016/429 fastställs begreppet ”avgränsad anläggning”, vilket motsvarar ”godkänt organ, institut eller centrum” i artikel 2.1 c i direktiv 92/65/EEG. Det huvudsakliga sakinnehållet i dessa tidigare bestämmelser bör därför bibehållas, men bör uppdateras för att beakta erfarenheterna av tillämpningen av bestämmelserna. De relevanta standarder som rekommenderas för primater i OIE:s Terrestrial Animal Health Code bör också beaktas.

(20)

Genom artikel 138.3 i förordning (EU) 2016/429 ges kommissionen befogenhet att fastställa bestämmelser om undantag som beviljas av den behöriga myndigheten på destinationen, som kompletterar dem som avses i artikel 138.1 och 138.2 i den förordningen när det gäller förflyttning av hållna landlevande djur för vetenskapliga ändamål. Före tillämpningen av förordning (EU) 2016/429 föreskrevs det i direktiv 92/65/EEG att hundar, katter och illrar som ska flyttas för vetenskapliga ändamål till en annan medlemsstat inte behöver vaccineras mot rabies, och hundar inte måste ha behandlats mot angrepp av Echinococcus multilocularis om dessa djur var avsedda för godkända organ, institut eller centrum. I den här förordningen bör det föreskrivas ett liknande undantag.

(21)

Genom artikel 140 a i förordning (EU) 2016/429 ges kommissionen befogenhet att fastställa särskilda krav som kompletterar bestämmelserna i artiklarna 126–136 i den förordningen för förflyttningar av hållna landlevande djur som är avsedda för cirkusar, utställningar och idrottsevenemang.

(22)

Innan förordning (EU) 2016/429 började tillämpas fastställdes unionsbestämmelser för förflyttningar av landlevande djur som hålls i cirkusar och djurföreställningar, på grundval av direktiv 92/65/EEG, i kommissionens förordning (EG) nr 1739/2005 (10), som upphävs genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 (11) från och med den 21 april 2021. Eftersom dessa djur för närvarande flyttas till andra medlemsstater utan åtföljande djurhälsointyg när den cirkus- eller djurföreställning som de hör till förflyttar sig bör den här förordningen behålla möjligheten till sådana förflyttningar inom unionen. Det är därför lämpligt att i den här förordningen fastställa djurhälsokrav för förflyttningar till andra medlemsstater av landlevande djur som hålls i resande cirkusar eller djurföreställningar samt medge undantag från kraven på djurhälsointyg enligt artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429.

(23)

Innan förordning (EU) 2016/429 började tillämpas fastställdes unionsbestämmelser för förflyttningar av fåglar i fångenskap avsedda för utställningar i en annan medlemsstat i direktiv 92/65/EEG och andra akter.

(24)

För att förebygga risken för spridning av förtecknade sjukdomar som är relevanta för förflyttningar av fåglar i fångenskap mellan medlemsstater är det lämpligt att i den här förordningen behålla unionsbestämmelser om förflyttningar av fåglar i fångenskap som är avsedda för utställning i en annan medlemsstat. Dessutom bör det i denna förordning också fastställas särskilda bestämmelser för rovfåglar som närvarar vid jaktutställningar i en annan medlemsstat och för tävlingsduvor som ska flyttas till idrottsevenemang i andra medlemsstater.

(25)

Genom artikel 144.1 a i förordning (EU) 2016/429 ges kommissionen befogenhet att bevilja undantag från kraven på djurhälsointyg enligt artikel 143.1 i den förordningen för hållna landlevande djur som flyttas mellan medlemsstaterna.

(26)

Registrerade hästdjur får för närvarande, i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2009/156/EG, flyttas utan ett åtföljande djurhälsointyg mellan medlemsstaterna som på grundval av ömsesidighet har infört ett alternativt kontrollsystem som ger motsvarande djurhälsogarantier som motsvarar dem som fastställs i djurhälsointyget. I den här förordningen bör det föreskrivas ett liknande undantag. Särskilda villkor bör dock fastställas för förflyttning av dessa djur, inbegripet destinationsmedlemsstatens medgivande.

(27)

Genom artikel 144.1 c i förordning (EU) 2016/429 ges kommissionen befogenhet att fastställa krav på utfärdande av djurhälsointyg för förflyttningar till andra medlemsstater av andra hållna landlevande djur än hov- och klövdjur, fjäderfä och djur som är avsedda för avgränsade anläggningar om ett djurhälsointyg är nödvändig för att säkerställa att den berörda förflyttningen uppfyller djurhälsokraven i artiklarna 124–142 i förordning (EU) 2016/429. I den här förordningen bör det därför fastställas krav för utfärdande av djurhälsointyg som tillåter förflyttningar till andra medlemsstater av sändningar av fåglar i fångenskap, honungsbin, humlor (utom humlor från godkända miljömässigt isolerade produktionsanläggningar för humlor), primater, hundar, katter, illrar och övriga rovdjur.

(28)

Genom artikel 164.2 i förordning (EU) 2016/429 ges kommissionen också befogenhet att fastställa krav för utfärdande av djurhälsointyg och anmälan av förflyttningar till andra medlemsstater av avelsmaterial från andra hållna landlevande djur än nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur samt avelsmaterial från fjäderfä. I den här förordningen bör det därför fastställas krav för utfärdande av djurhälsointyg som tillåter förflyttningar till andra medlemsstater av sändningar av kläckägg av fåglar i fångenskap.

(29)

Förflyttningar till andra medlemsstater av andra rovdjur än hundar, katter och illrar bör också tillåtas i fall där det inte finns något godkänt vaccin mot rabies för dessa rovdjur i ursprungsmedlemsstaten och vaccineringen genomförs i enlighet med artikel 10.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG (12) som möjliggör användning av läkemedel utöver villkoren för deras godkännande för försäljning.

(30)

Enligt artikel 146.1 i förordning (EU) 2016/429 ska kommissionen fastställa närmare bestämmelser och ytterligare information om innehållet i djurhälsointyg för olika arter och kategorier av hållna landlevande djur och för särskilda typer av förflyttningar. Enligt artikel 162.3 i samma förordning ska kommissionen anta delegerade akter om de uppgifter som ska ingå i djurhälsointyget för förflyttningar mellan medlemsstater av kläckägg, med beaktande av de uppgifter som åtminstone måste ingå i djurhälsointyget enligt artikel 162.1. Det är därför nödvändigt att fastställa innehållet i de intyg som ska åtfölja sändningar av hållna landlevande djur och kläckägg när dessa sändningar flyttas till en annan medlemsstat.

(31)

Genom artikel 147 i förordning (EU) 2016/429 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter om särskilda åtgärder som utgör undantag från eller kompletterar aktörernas skyldighet att se till att djuren åtföljs av ett djurhälsointyg för särskilda typer av förflyttningar av hållna landlevande djur. I den här förordningen bör det därför fastställas bestämmelser om utfärdande av djurhälsointyg för förflyttningar av hov- och klövdjur och fjäderfän genom anläggningar som utför uppsamling enligt artikel 133 i förordning (EU) 2016/429 innan de når sin slutliga destination.

(32)

För att säkerställa att hållna landlevande djur som är certifierade för export till ett tredjeland och transporteras genom en annan medlemsstat till unionens yttre gränser uppfyller djurhälsokraven för förflyttning inom unionen, bör aktörerna säkerställa att sändningarna av dessa djur åtföljs av djurhälsointyg som är minst lika strikta som de som krävs för förflyttning av hållna hov- och klövdjur eller fjäderfän avsedda för slakt i den medlemsstat där utförselstället är beläget.

(33)

Genom artikel 149.4 i förordning (EU) 2016/429 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att fastställa bestämmelser om de dokumentkontroller, identitetskontroller, fysiska kontroller och undersökningar som ska utföras av den officiella veterinären med avseende på olika arter och kategorier av hållna landlevande djur för att kontrollera att djurhälsokraven följs. Med beaktande av tillämpningsområdet för den här förordningen som också omfattar kläckägg, måste den här förordningen fastställa de bestämmelser som är nödvändiga för detta ändamål, inbegripet tidsfristerna för sådana kontroller och undersökningar och för den officiella veterinärens utfärdande av djurhälsointyg före förflyttningen av sändningar av hållna landlevande djur och kläckägg samt giltighetstiden för djurhälsointygen, inklusive villkoren för dess förlängning.

(34)

Enligt artiklarna 152, 153 och 163 i förordning (EU) 2016/429 ska aktörerna underrätta den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten före den planerade förflyttningen till en annan medlemsstat av hållna landlevande djur och kläckägg, och tillhandahålla all information som behövs för att den behöriga myndigheten ska kunna anmäla förflyttning av hållna landlevande djur och kläckägg till den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten. I den här förordningen bör det därför fastställas närmare bestämmelser om kraven för aktörernas förhandsanmälan, om den information som krävs för anmälan av sådana förflyttningar och om nödrutiner för sådana anmälningar.

(35)

I artiklarna 153.2, 153.4, 154.1 c och 163.2 i förordning (EU) 2016/429 föreskrivs användning av systemet Traces för anmälan när sändningar av hållna landlevande djur och kläckägg är avsedda att flyttas till andra medlemsstater. Traces är det integrerade veterinärdatasystem som fastställs i kommissionens beslut 2003/24/EG (13) och 2004/292/EG (14). Eftersom artikel 131 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (15) föreskriver inrättandet av ett informationshanteringssystem för offentlig kontroll (Imsoc) som ska inbegripa funktionerna i Traces, bör den här förordningen hänvisa till Imsoc i stället för Traces.

(36)

I artikel 155 i förordning (EU) 2016/429 fastställs villkoren för förflyttning av vilda landlevande djur från en livsmiljö i en medlemsstat till en livsmiljö eller en anläggning i en annan medlemsstat. I den här förordningen bör djurhälsokrav, krav på certifiering och anmälan av sådana förflyttningar fastställas i enlighet med de befogenheter som fastställs i artikel 156.1 i förordning (EU) 2016/429.

(37)

Den här förordningen bör vara tillämplig från och med den 21 april 2021 i överensstämmelse med tillämpningsdatumet för förordning (EU) 2016/429.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning kompletteras de bestämmelser om förebyggande och bekämpning av de djursjukdomar som kan överföras till djur eller till människor som fastställs i artikel 5.1 i förordning (EU) 2016/429 med bestämmelser avseende förflyttningar av hållna landlevande djur, vilda landlevande djur och kläckägg inom unionen.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Denna förordning ska tillämpas på

a)

hållna och vilda landlevande djur samt kläckägg,

b)

anläggningar där dessa djur och kläckägg hålls eller genomgår uppsamling,

c)

aktörer som håller dessa djur och kläckägg,

d)

aktörer som transporterar landlevande djur och kläckägg,

e)

medlemsstaternas behöriga myndigheter.

2.   Del II ska endast tillämpas på förflyttningar av hållna landlevande djur och kläckägg mellan medlemsstater, med undantag för artiklarna 4–6 och 63, som dessutom ska tillämpas på förflyttningar av hållna landlevande djur och kläckägg inom en medlemsstat.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

transportmedel: vägfordon, järnvägsfordon, fartyg och luftfartyg.

2.

behållare: bur, box, låda eller annan styv konstruktion som används för transport av djur eller ägg, men som inte är ett transportmedel.

3.

miljömässigt isolerad produktionsanläggning: anläggning vars konstruktion tillsammans med strikta biosäkerhetsåtgärder säkerställer en effektiv isolering av djurproduktionen från tillhörande lokaler och från den omgivande miljön.

4.

nötkreatur: djur av de arter av hov- och klövdjur som tillhör släktena Bison, Bos (inklusive undersläktena Bos, Bibos, Novibos, Poephagus) och Bubalus (inklusive undersläktet Anoa) samt korsningar mellan dessa arter.

5.

anläggning som är fri från (sjukdom): anläggning som har beviljats sjukdomsfri status i enlighet med kraven i delegerad förordning (EU) 2020/689.

6.

status som fri från (sjukdom): sjukdomsfri status för en medlemsstat eller zon däri som har godkänts av kommissionen i enlighet med artikel 36 i förordning (EU) 2016/429.

7.

(sjukdom) har inte rapporterats: inget djur eller ingen grupp av djur av berörda arter som hålls på anläggningen har klassificerats som ett bekräftat fall av den sjukdomen och varje misstänkt fall av sjukdomen har uteslutits.

8.

(djur) avsedda för slakt: hållna landlevande djur som ska transporteras, antingen direkt eller efter att ha genomgått uppsamling, till ett slakteri.

9.

godkänd karantänanläggning: anläggning som beviljats godkännande i enlighet med artikel 14 i delegerad förordning (EU) 2019/2035.

10.

godkänt utrotningsprogram: program för sjukdomsutrotning som genomförs i en medlemsstat eller zon däri och som har godkänts av kommissionen i enlighet med artikel 31.3 i förordning (EU) 2016/429.

11.

får: djur av de arter av hov- och klövdjur som tillhör släktet Ovis samt korsningar mellan dessa arter.

12.

get: djur av de arter av hov- och klövdjur som tillhör släktet Capra samt korsningar mellan dessa arter.

13.

svin: djur av de arter av hov- och klövdjur av familjen Suidae som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2016/429.

14.

hästdjur: djur av de arter av uddatåiga hovdjur som tillhör släktet Equus (däribland hästar, åsnor och zebror) samt korsningar mellan dessa arter.

15.

kameldjur: djur av de arter av hov- och klövdjur av familjen Camelidae som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2016/429.

16.

hjortdjur: djur av de arter av hov- och klövdjur av familjen Cervidae som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2016/429.

17.

övriga hållna hov- och klövdjur: andra hållna hov- och klövdjur än nötkreatur, får, getter, svin, hästdjur, kameldjur och hjortdjur.

18.

vektorskyddad anläggning: delar av eller alla lokaler vid en anläggning som är skyddade mot angrepp av insekter i släktet Culicoides genom lämpliga fysiska åtgärder och skötselåtgärder, med status som vektorskyddad anläggning som beviljats av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 44 i delegerad förordning (EU) 2020/689.

19.

vektorfri period: period i ett bestämt område då insekter i släktet Culicoides är inaktiva, fastställd i enlighet med del II kapitel 1 avsnitt 5 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689.

20.

avelsfjäderfä: fjäderfän som är 72 timmar gamla eller äldre och som är avsedda för produktion av kläckägg.

21.

bruksfjäderfä: fjäderfän som är 72 timmar gamla eller äldre och som föds upp för produktion av kött, konsumtionsägg konsumtion eller andra produkter eller för vidmakthållande av stammen av fjädervilt.

22.

flock: alla fjäderfän eller alla fåglar i fångenskap med samma hälsostatus som hålls på samma utrymmen eller inom samma inhägnad och som utgör en enda epidemiologisk enhet; för fjäderfän hållna inomhus omfattar detta alla fåglar som delar samma luftvolym.

23.

dagsgamla kycklingar: alla fjäderfän som är yngre än 72 timmar.

24.

specifikt patogenfria ägg: kläckägg, vilka härrör från hönsflockar som är fria från specifika patogener enligt beskrivningen i Europafarmakopén (16) och som endast är avsedda att användas till diagnostik, forskning eller farmakologi.

25.

registrerat hästdjur:

a)

renrasigt avelsdjur av arterna Equus caballus och Equus asinus som är infört i eller är berättigat till att införas i huvudavsnittet i en stambok som upprättats av en avelsorganisation eller ett avelsorgan som erkänts i enlighet med artikel 4 eller 34 i förordning (EU) 2016/1012,

b)

hållet djur av arten Equus caballus som är registrerat hos en internationell förening eller organisation, antingen direkt eller genom dess nationella sammanslutning eller avdelning, som förvaltar hästar avsedda för tävling eller kapplöpning (registrerad häst).

26.

primater: djur av de arter som tillhör ordningen Primates, med undantag för människor.

27.

honungsbi: djur av arten Apis mellifera.

28.

humla: djur av de arter som tillhör släktet Bombus.

29.

hund: hållet djur av arten Canis lupus.

30.

katt: hållet djur av arten Felis silvestris.

31.

iller: hållet djur av arten Mustela putorius furo.

32.

övriga rovdjur: andra djur av de arter som tillhör ordningen Carnivora än hundar, katter och illrar.

33.

resande cirkus: utställning eller mässa som inkluderar djur eller djurföreställningar och är avsedd att flyttas mellan medlemsstater.

34.

djurföreställning: föreställning med djur som hålls för en utställning eller mässa och som kan ingå i en cirkus.

35.

tävlingsduva: duva som transporteras eller är avsedd att transporteras från sitt duvslag till en annan medlemsstat för att släppas och flyga tillbaka till ursprungsmedlemsstaten.

DEL II

FÖRFLYTTNINGAR INOM UNIONEN AV HÅLLNA LANDLEVANDE DJUR OCH KLÄCKÄGG

KAPITEL 1

Allmänna krav för förflyttningar av hållna landlevande djur och kläckägg inom unionen

Avsnitt 1

Åtgärder för att förebygga sjukdom i samband med transporter inom unionen utöver de åtgärder som föreskrivs i förordning (EU) 2016/429

Artikel 4

Allmänna krav avseende transportmedel

Aktörerna, inbegripet transportörer, ska säkerställa att de transportmedel som används för transport av hållna landlevande djur eller kläckägg, med undantag av de transportmedel för landlevande djur som avses i artikel 6,

a)

är utformade på ett sådant sätt att

i)

djur eller kläckägg inte kan rymma eller falla ut,

ii)

det är möjligt att okulärbesiktiga det utrymme där djuren hålls,

iii)

spridning av djurexkrementer, strö eller foder förhindras eller minimeras,

iv)

när det gäller fjäderfä och fåglar i fångenskap spridningen av fjädrar förhindras eller minimeras,

b)

rengörs och desinfekteras så snart som möjligt efter varje transport av djur, kläckägg eller varje föremål som utgör en djurhälsorisk och, om så behövs, rengörs och desinfekteras på nytt och under alla omständigheter torkas eller tillåts torka innan en ny lastning av djur eller kläckägg.

Artikel 5

Krav avseende behållare i vilka hållna landlevande djur och kläckägg transporteras

1.   Aktörerna, inbegripet transportörer, ska säkerställa att behållare i vilka hållna landlevande djur och kläckägg transporteras, med undantag av de behållare för landlevande djur som avses i artikel 6,

a)

uppfyller kraven i artikel 4 a,

b)

endast innehåller djur eller kläckägg av samma art, kategori och typ samt med samma hälsostatus,

c)

antingen

i)

är oanvända och för ändamålet särskilt utformade engångsbehållare som ska förstöras efter det att de använts för första gången,

eller

ii)

rengörs och desinfekteras efter användning och torkas eller tillåts torka före eventuell efterföljande användning.

2.   När det gäller fjäderfä och kläckägg ska aktörerna, inbegripet transportörer, säkerställa att behållare i vilka hållna fjäderfän och kläckägg transporteras i transportmedlen är försedda med följande uppgifter:

a)

För dagsgamla kycklingar och kläckägg:

i)

Ursprungsmedlemsstatens namn.

ii)

Ursprungsanläggningens godkännande- eller registreringsnummer.

iii)

Den berörda arten av fjäderfä.

iv)

Antalet djur eller kläckägg.

b)

För avelsfjäderfä och bruksfjäderfä: Ursprungsanläggningens godkännande- eller registreringsnummer.

3.   När det gäller honungsbidrottningar som förflyttas inom ramen för det undantag som föreskrivs i artikel 49 ska aktörerna, inbegripet transportörer, säkerställa att behållarna eller hela sändningen täcks av ett finmaskigt nät med en maskstorlek på högst 2 mm omedelbart efter den officiella veterinärens visuella undersökning för utfärdande av hälsointyg.

4.   När det gäller humlor från miljömässigt isolerade produktionsanläggningar för humlor ska aktörerna, inbegripet transportörer, säkerställa att de hålls isolerade under transporten i separata epidemiologiska enheter med varje koloni i en sluten behållare som var ny eller rengjord och desinfekterad före användningen.

Artikel 6

Undantag från kraven avseende transportmedel och behållare i vilka hållna landlevande djur och kläckägg transporteras

1.   De krav som anges i artiklarna 4 och 5 ska inte tillämpas på transport av

a)

landlevande djur som hålls i resande cirkusar och djurföreställningar,

b)

djur av de arter som förtecknas i del A i bilaga I till förordning (EU) 2016/429 i ett antal som överskrider det som tillåts i enlighet med artikel 246.1 och 246.2 i den förordningen, om de transporteras utan kommersiellt syfte,

c)

djur av de arter som förtecknas i del B i bilaga I till förordning (EU) 2016/429 och som transporteras utan kommersiellt syfte i ett antal som överskrider det som fastställts för dessa arter om det i enlighet med artikel 246.3 i den förordningen har antagits bestämmelser om det högsta antalet sällskapsdjur av de berörda arterna.

2.   De krav som anges i artiklarna 4 b, 5.1 b och c ska inte tillämpas på transport av hästdjur inom en medlemsstat, såvida inte dessa hästdjur är avsedda för slakt.

3.   Den behöriga myndigheten får besluta att kraven i artikel 4 b inte ska tillämpas på transport

a)

inom en anläggning om

i)

de transporterade djuren hålls på anläggningen och transporten utförs av den aktör som driver anläggningen,

och

ii)

de transportmedel som används för transport av hållna landlevande djur rengörs och desinfekteras innan de lämnar anläggningen,

eller

b)

mellan anläggningar inom medlemsstaten om

i)

anläggningarna tillhör samma distributionskedja,

och

ii)

de transportmedel som används för transport av hållna landlevande djur rengörs och desinfekteras i slutet av varje dag som djur har transporterats i dessa transportmedel.

4.   De krav som anges i artiklarna 4, 5.1 och 5.2 ska inte tillämpas på transport av honungsbin och humlor.

Avsnitt 2

Kompletterande krav avseende vaccinering vid förflyttningar av landlevande djur till andra medlemsstater

Artikel 7

Krav avseende vaccinering mot sjukdomar i kategori A vid förflyttningar av landlevande djur och kläckägg till en annan medlemsstat

Om ursprungsmedlemsstaten har infört vaccinering mot en sjukdom i kategori A får aktörerna endast flytta landlevande djur eller kläckägg till en annan medlemsstat om dessa djur och kläckägg uppfyller de särskilda villkor som fastställs i enlighet med artikel 47 i förordning (EU) 2016/429 för den berörda sjukdomen i kategori A och för djur av förtecknade arter vad gäller den sjukdomen.

Avsnitt 3

Ytterligare krav för aktörer som driver slakterier som tar emot hållna landlevande djur från andra medlemsstater

Artikel 8

Tidsfrist för slakt av hållna hov- och klövdjur och fjäderfän från andra medlemsstater

Aktörer som driver slakterier ska säkerställa att hållna hov- och klövdjur och fjäderfän som tas emot från en annan medlemsstat slaktas inom högst 72 timmar efter ankomsten till slakteriet.

Artikel 9

Kompletterande riskreducerande åtgärder för aktörer som driver slakterier

1.   Aktörer som driver slakterier ska säkerställa att djur av förtecknade arter vad gäller infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) slaktas inom högst 24 timmar efter ankomsten till slakteriet, om de kommer från en annan medlemsstat och inte uppfyller minst ett av följande kriterier:

a)

De uppfyller minst ett av de krav för infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689,

eller

b)

de uppfyller de villkor som anges i artikel 43.2 i delegerad förordning (EU) 2020/689 och som godkänts av den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten.

2.   Utöver de krav som fastställs i punkt 1 ska aktörer som driver slakterier, när djur av förtecknade arter vad gäller infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) transporteras genom en annan medlemsstat och inte uppfyller minst ett av de villkor som fastställs i artikel 32.1 a–c eller i artikel 32.2, säkerställa att dessa djur slaktas inom högst 24 timmar efter ankomsten till slakteriet.

KAPITEL 2

Kompletterande djurhälsokrav vid förflyttningar av hållna hov- och klövdjur till andra medlemsstater

Avsnitt 1

Nötkreatur

Artikel 10

Krav vid förflyttningar av hållna nötkreatur till andra medlemsstater

1.   Aktörerna får endast flytta hållna nötkreatur till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren har vistats på anläggningen kontinuerligt i minst 30 dagar före avsändandet, eller sedan födseln om de är yngre än 30 dagar, och har under denna period inte varit i kontakt med hållna nötkreatur med en lägre hälsostatus eller som är föremål för restriktioner vad gäller förflyttning av djurhälsoskäl, eller med hållna djur som kommer från en anläggning som inte uppfyller kraven i led b.

b)

Alla djur som förs in till unionen från ett tredjeland eller territorium under de sista 30 dagarna före avsändandet av de djur som avses i led a, och som förs in till den anläggning där dessa djur vistas, hålls separat för att förhindra direkt och indirekt kontakt med alla andra djur på den anläggningen.

c)

Djuren kommer från en anläggning som är fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering av nötkreatur och ett av följande villkor är uppfyllt:

i)

Anläggningen är belägen i en medlemsstat eller zon däri med status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med avseende på nötkreaturspopulationen,

eller

ii)

djuren har genomgått ett test för infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis genom en av de diagnosmetoder som anges i del 1 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på ett prov som tagits under de sista 30 dagarna före avsändandet samt minst 30 dagar efter förlossningen när det gäller hondjur som fött,

eller

iii)

djuren är yngre än 12 månader,

eller

iv)

djuren är kastrerade.

d)

Djuren kommer från en anläggning som är fri från infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) och minst ett av följande villkor är uppfyllt:

i)

Anläggningen är belägen i en medlemsstat eller zon däri med status som fri från infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis),

eller

ii)

djuren har genomgått ett test för infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) genom en av de diagnosmetoder som anges i del 2 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat under de sista 30 dagarna före avsändandet,

eller

iii)

djuren är yngre än 6 veckor.

e)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med rabiesvirus hos hållna landlevande djur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

f)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med EHD-virus hos hållna djur av förtecknade arter vad gäller den sjukdomen inte har rapporterats inom en radie av minst 150 km runt anläggningen under de sista två åren före avsändandet.

g)

Djuren kommer från en anläggning där mjältbrand hos hov- och klövdjur inte har rapporterats under de sista 15 dagarna före avsändandet.

h)

Djuren kommer från en anläggning där surra (Trypanosoma evansi) inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet, och om de kommer från en anläggning där surra (Trypanosoma evansi) har rapporterats under de sista två åren före avsändandet har den drabbade anläggningen efter det senaste utbrottet förblivit föremål för restriktioner vad gäller förflyttning till dess att

i)

de smittade djuren har avlägsnats från anläggningen,

och

ii)

de kvarvarande djuren på anläggningen har genomgått ett test för surra (Trypanosoma evansi) genom en av de diagnosmetoder som anges i del 3 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på prover som tagits minst sex månader efter det att de smittade djuren har avlägsnats från anläggningen.

i)

Djuren uppfyller, förutom när det gäller hållna nötkreatur som avses i artiklarna 11.4, 12.4 och 13, minst ett av de krav för infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689.

j)

De villkor som anges i artiklarna 32 och 33 uppfylls i tillämpliga fall.

2.   Bestämmelserna i punkt 1 ska inte tillämpas på hållna nötkreatur avsedda för slakt enligt artikel 14.

Artikel 11

Kompletterande krav vid förflyttningar av hållna nötkreatur till andra medlemsstater eller zoner däri med sjukdomsfri status för specifika sjukdomar

1.   Aktörerna får endast flytta hållna nötkreatur till en annan medlemsstat eller zon däri med status som fri från enzootisk bovin leukos om djuren uppfyller kraven i artikel 10 och förutsatt att kraven i antingen led a eller b är uppfyllda:

a)

Djuren kommer från en anläggning som är fri från enzootisk bovin leukos,

eller

b)

om djuren kommer från en anläggning som inte är fri från enzootisk bovin leukos, enzootisk bovin leukos inte har rapporterats vid anläggningen under de sista 24 månaderna före avsändandet, och

i)

om djuren är äldre än 24 månader, de har genomgått ett serologiskt test för enzootisk bovin leukos genom en av de diagnosmetoder som anges i del 4 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat

antingen på prover som tagits vid två tillfällen med minst fyra månaders mellanrum samtidigt som djuren hållits isolerade från övriga nötkreatur vid anläggningen,

eller

på ett prov som tagits under de sista 30 dagarna före avsändandet, och alla nötkreatur som är äldre än 24 månader som hålls i anläggningen har genomgått ett serologiskt test för enzootisk bovin leukos genom en av de diagnosmetoder som anges i del 4 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på prover som tagits vid två tillfällen med minst fyra månaders mellanrum under de sista 12 månaderna före djurens avsändande,

eller

ii)

om djuren är yngre än 24 månader, de föddes av moderdjur som har genomgått ett serologiskt test för enzootisk bovin leukos genom en av de diagnosmetoder som anges i del 4 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på prover som tagits vid två tillfällen med minst fyra månaders mellanrum under de sista 12 månaderna före djurens avsändande.

2.   Aktörerna får endast flytta hållna nötkreatur till en annan medlemsstat eller zon däri med status som fri från infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit om djuren uppfyller kraven i artikel 10 och de inte är vaccinerade mot infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit, och förutsatt att kraven i antingen led a eller b är uppfyllda:

a)

Om djuren kommer från en anläggning som är fri från infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit,

antingen

i)

anläggningen är belägen i en medlemsstat eller zon däri med status som fri från infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit,

eller

ii)

djuren har hållits i karantän under minst 30 dagar före avsändandet och har genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot helt bovint herpesvirus-1 (BoHV-1) genom en av de diagnosmetoder som anges i del 5 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på ett prov som tagits under de sista 15 dagarna före avsändandet.

b)

Om djuren kommer från en anläggning som inte är fri från infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit, de har hållits på en godkänd karantänanläggning i minst 30 dagar före avsändandet och har genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot helt BoHV-1 genom en av de diagnosmetoder som anges i del 5 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på ett prov som tagits minst 21 dagar efter karantänstarten.

3.   Aktörerna får endast flytta hållna nötkreatur till en annan medlemsstat eller zon däri med status som fri från bovin virusdiarré om djuren uppfyller kraven i artikel 10 och de inte är vaccinerade mot bovin virusdiarré och förutsatt att kraven i antingen led a eller b är uppfyllda:

a)

Om djuren kommer från en anläggning som är fri från bovin virusdiarré,

i)

anläggningen antingen är belägen i en medlemsstat eller zon däri med status som fri från bovin virusdiarré eller har genomgått ett testsystem enligt del VI kapitel 1 avsnitt 2 punkt 1 c ii eller iii i bilaga IV till delegerad förordning (EU) 2020/689 som har utförts med negativt resultat inom de sista fyra månaderna före djurens avsändande,

eller

ii)

djuren har testats individuellt för att utesluta förekomsten av bovint virusdiarrévirus före deras avsändande.

b)

Om djuren kommer från en anläggning som inte är fri från bovin virusdiarré, de har genomgått ett test för påvisande av antigen eller genom för bovint virusdiarrévirus genom en av de diagnosmetoder som anges i del 6 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat, och

antingen

i)

djuren har hållits i en godkänd karantänanläggning i minst 21 dagar före avsändandet och, när det gäller dräktiga moderdjur, har genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot bovint virusdiarrévirus genom en av de diagnosmetoder som anges i del 6 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på prover som tagits minst 21 dagar efter karantänstarten,

eller

ii)

djuren har genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot bovint virusdiarrévirus genom en av de diagnosmetoder som anges i del 6 i bilaga I och som har utförts med positivt resultat på prover som tagits antingen före avsändandet eller, när det gäller dräktiga moderdjur, före befruktningen som föregått den pågående dräktigheten.

4.   Genom undantag från artikel 10.1 i får den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten tillåta förflyttning av hållna nötkreatur som inte uppfyller minst ett av kraven i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689 till en annan medlemsstat eller zon däri med status som fri från infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna enligt de villkor som anges i artikel 43.2 i delegerad förordning (EU) 2020/689.

5.   Bestämmelserna i punkterna 1–4 ska inte tillämpas på hållna nötkreatur avsedda för slakt enligt artikel 14.

Artikel 12

Kompletterande krav vid förflyttningar av hållna nötkreatur till andra medlemsstater eller zoner däri med godkända utrotningsprogram för specifika sjukdomar

1.   Aktörerna får endast flytta hållna nötkreatur till en annan medlemsstat eller zon däri med ett godkänt program för utrotning av enzootisk bovin leukos om djuren uppfyller kraven i artikel 10 och förutsatt att kraven i antingen led a eller b är uppfyllda:

a)

Djuren kommer från en anläggning som är fri från enzootisk bovin leukos,

eller

b)

om djuren kommer från en anläggning som inte är fri från enzootisk bovin leukos, enzootisk bovin leukos inte har rapporterats vid anläggningen under de sista 24 månaderna före djurens avsändande, och

i)

om djuren är äldre än 24 månader, de har genomgått ett serologiskt test för enzootisk bovin leukos genom en av de diagnosmetoder som anges i del 4 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat

antingen

på prover som tagits vid två tillfällen med minst fyra månaders mellanrum samtidigt som djuren hållits isolerade från övriga nötkreatur på anläggningen,

eller

på prover som tagits under de sista 30 dagarna före avsändandet, förutsatt att alla nötkreatur som är äldre än 24 månader som hålls på anläggningen har genomgått ett serologiskt test för enzootisk bovin leukos genom en av de diagnosmetoder som anges i del 4 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på prover som tagits vid två tillfällen med minst fyra månaders mellanrum under de sista 12 månaderna före djurens avsändande,

eller

ii)

om djuren är yngre än 24 månader, de föddes av moderdjur som har genomgått ett serologiskt test för enzootisk bovin leukos genom en av de diagnosmetoder som anges i del 4 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på prover som tagits vid två tillfällen med minst fyra månaders mellanrum under de sista 12 månaderna före djurens avsändande.

2.   Aktörerna får endast flytta hållna nötkreatur till en annan medlemsstat eller zon däri med ett godkänt program för utrotning av infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit om djuren uppfyller kraven i artikel 10 och förutsatt att kraven i antingen led a eller b är uppfyllda:

a)

Om djuren kommer från en anläggning som är fri från infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit,

antingen

i)

anläggningen är belägen i en medlemsstat eller zon däri med status som fri från infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit,

eller

ii)

anläggningen är belägen i en medlemsstat eller zon däri med ett godkänt program för utrotning av infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit,

eller

iii)

djuren har hållits i karantän under minst 30 dagar före avsändandet och har genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot helt BoHV-1 eller, när det gäller djur som har vaccinerats med ett gE-deleterat vaccin, antikroppar mot BoHV-1 gE-protein, genom en av de diagnosmetoder som anges i del 5 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på ett prov som tagits under de sista 15 dagarna före avsändandet,

eller

iv)

djuren är avsedda för en anläggning där det hålls nötkreatur för köttproduktion utan kontakt med nötkreatur vid andra anläggningar och från vilken de flyttas direkt till slakteriet,

eller

b)

om djuren kommer från en anläggning som inte är fri från infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit, de har hållits i en godkänd karantänanläggning i minst 30 dagar före avsändandet och har genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot helt BoHV-1 genom en av de diagnosmetoder som anges i del 5 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på ett prov som tagits minst 21 dagar efter karantänstarten.

3.   Aktörerna får endast flytta hållna nötkreatur till en annan medlemsstat eller zon däri med ett godkänt program för utrotning av bovin virusdiarré om djuren uppfyller kraven i artikel 10 och förutsatt att kraven i antingen led a eller b är uppfyllda:

a)

Om djuren kommer från en anläggning som är fri från bovin virusdiarré,

i)

anläggningen är belägen i en medlemsstat eller zon däri med status som fri från bovin virusdiarré,

eller

ii)

anläggningen är belägen i en medlemsstat eller zon däri med ett godkänt program för utrotning av bovin virusdiarré,

eller

iii)

anläggningen har genomgått ett testsystem enligt del VI kapitel 1 avsnitt 2 punkt 1 c ii eller iii i bilaga IV till delegerad förordning (EU) 2020/689 som har utförts med negativt resultat under de sista fyra månaderna före avsändandet,

eller

iv)

djuren har testats individuellt för att utesluta förekomsten av bovint virusdiarrévirus före avsändandet,

eller

v)

djuren är avsedda för en anläggning där det hålls nötkreatur för köttproduktion åtskilda från nötkreatur från andra anläggningar och från vilken de flyttas direkt till slakteriet.

b)

Om djuren kommer från en anläggning som inte är fri från bovin virusdiarré, de har genomgått ett test för påvisande av antigen eller genom för bovint virusdiarrévirus genom en av de diagnosmetoder som anges i del 6 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat,

och

i)

djuren antingen har hållits i en godkänd karantänanläggning i minst 21 dagar före avsändandet och, när det gäller dräktiga moderdjur, har genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot bovint virusdiarrévirus genom en av de diagnosmetoder som anges i del 6 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på prover som tagits minst 21 dagar efter karantänstarten,

eller

ii)

djuren har genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot bovint virusdiarrévirus genom en av de diagnosmetoder som anges i del 6 i bilaga I och som har utförts med positivt resultat på prover som tagits antingen före avsändandet eller, när det gäller dräktiga moderdjur, före befruktningen som föregått den pågående dräktigheten.

4.   Genom undantag från artikel 10.1 i får den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten tillåta förflyttning av hållna nötkreatur som inte uppfyller minst ett av kraven i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689 till en annan medlemsstat eller zon däri med ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna enligt de villkor som anges i artikel 43.2 i delegerad förordning (EU) 2020/689.

5.   Bestämmelserna i punkterna 1–4 ska inte tillämpas på hållna nötkreatur avsedda för slakt enligt artikel 14.

Artikel 13

Undantag för förflyttningar av hållna nötkreatur till andra medlemsstater eller zoner däri utan sjukdomsfri status och utan ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus

Genom undantag från artikel 10.1 i får den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten tillåta förflyttning av hållna nötkreatur som inte uppfyller minst ett av kraven i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689 till en annan medlemsstat eller zon däri utan sjukdomsfri status och utan ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna. Om destinationsmedlemsstaten anger villkor för att tillåta sådana förflyttningar, ska dessa villkor ingå i de villkor som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 5–8 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689.

Artikel 14

Undantag för förflyttningar till andra medlemsstater av hållna nötkreatur avsedda för slakt

Genom undantag från kraven i artiklarna 10, 11 och 12 får aktörerna flytta hållna nötkreatur avsedda för slakt till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren

antingen

i)

kommer från en anläggning som är fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med eller utan vaccinering av nötkreatur,

eller

ii)

är kastrerade,

eller

iii)

är okastrerade nötkreatur äldre än 12 månader och har genomgått ett test för infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis genom en av de diagnosmetoder som anges i del 1 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på ett prov som tagits under de sista 30 dagarna före avsändandet samt minst 30 dagar efter förlossningen när det gäller hondjur som fött.

b)

Djuren antingen

i)

kommer från en anläggning som är fri från infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis),

eller

ii)

har genomgått ett test för infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) genom en av de diagnosmetoder som anges i del 2 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat under de sista 30 dagarna före avsändandet.

c)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med rabiesvirus hos hållna landlevande djur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

d)

Djuren kommer från en anläggning där mjältbrand hos hov- och klövdjur inte har rapporterats under de sista 15 dagarna före avsändandet.

e)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

Avsnitt 2

Får och getter

Artikel 15

Krav vid förflyttningar av hållna får och getter till andra medlemsstater

1.   Aktörerna får endast flytta hållna får och getter till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren har vistats på anläggningen kontinuerligt i minst 30 dagar före avsändandet, eller sedan födseln om de är yngre än 30 dagar, och har under denna period inte varit i kontakt med hållna får eller getter med en lägre hälsostatus eller som är föremål för restriktioner vad gäller förflyttning av djurhälsoskäl, eller med hållna djur som kommer från en anläggning som inte uppfyller kraven i led b.

b)

Alla djur som förs in till unionen från ett tredjeland eller territorium under de sista 30 dagarna före avsändandet av de djur som avses i led a, och som förs in till den anläggning där dessa djur vistas, hålls åtskilda för att förhindra direkt och indirekt kontakt med alla andra djur på den anläggningen.

c)

Djuren kommer, förutom om de flyttas i enlighet med artikel 16, från en anläggning som är fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering av får och getter, och

antingen

i)

anläggningen är belägen i en medlemsstat eller zon däri med status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med avseende på får- och getpopulationen,

eller

ii)

djuren har genomgått ett test för infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis genom en av de diagnosmetoder som anges i del 1 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på ett prov som tagits under de sista 30 dagarna före avsändandet samt minst 30 dagar efter förlossningen när det gäller hondjur som fött,

eller

iii)

djuren är yngre än 6 månader,

eller

iv)

djuren är kastrerade.

d)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med rabiesvirus hos hållna landlevande djur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

e)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med EHD-virus hos hållna djur av förtecknade arter vad gäller den sjukdomen inte har rapporterats inom en radie av minst 150 km runt anläggningen under de sista två åren före avsändandet.

f)

Djuren kommer från en anläggning där mjältbrand hos hov- och klövdjur inte har rapporterats under de sista 15 dagarna före avsändandet.

g)

Djuren kommer från en anläggning där surra (Trypanosoma evansi) inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet, och om de kommer från en anläggning där surra (Trypanosoma evansi) har rapporterats under de sista två åren före avsändandet, den drabbade anläggningen efter det senaste utbrottet har förblivit föremål för restriktioner vad gäller förflyttning till dess att

i)

de smittade djuren har avlägsnats från anläggningen,

och

ii)

de kvarvarande djuren på anläggningen har genomgått ett test för surra (Trypanosoma evansi) genom en av de diagnosmetoder som anges i del 3 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på prover som tagits minst sex månader efter det att de smittade djuren har avlägsnats från anläggningen.

h)

Djuren uppfyller, förutom om de flyttas i enlighet med artikel 17, minst ett av de krav för infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689.

i)

De villkor som anges i artiklarna 32 och 33 uppfylls i tillämpliga fall.

2.   Aktörerna får endast flytta hållna får till en annan medlemsstat om kraven i punkt 1 är uppfyllda och djuren kommer från en anläggning där infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) inte har rapporterats under de sista 42 dagarna före avsändandet.

3.   Aktörerna får endast flytta hållna getter till en annan medlemsstat om kraven i punkt 1 är uppfyllda och djuren kommer från en anläggning där övervakning av infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) har utförts på de getter som hållits på anläggningen i enlighet med del 1 punkterna 1 och 2 i bilaga II under minst de sista 12 månaderna före avsändandet, och under denna period

i)

endast getter från anläggningar som tillämpar de åtgärder som föreskrivs i denna punkt har införts till den anläggning som avses i punkt 1 a,

ii)

åtgärder har vidtagits i enlighet med del 1.3 i bilaga II, om infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) har rapporterats hos getter som hålls vid anläggningen.

4.   Aktörerna får endast flytta hållna okastrerade handjur av får till en annan medlemsstat om kraven i punkterna 1 och 2 är uppfyllda och förutsatt att följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren kommer från en anläggning där epididymit (Brucella ovis) inte har rapporterats under de sista 12 månaderna före avsändandet.

b)

Djuren har genomgått ett serologiskt test för epididymit (Brucella ovis), utfört med negativt resultat på ett prov som tagits under de sista 30 dagarna före avsändandet.

5.   Bestämmelserna i punkterna 1–4 ska inte tillämpas på hållna får och getter avsedda för slakt enligt artikel 18.

Artikel 16

Undantag för förflyttningar av hållna får och getter till andra medlemsstater eller zoner däri utan status som fria från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis

Genom undantag från de krav som anges i artikel 15.1 c får aktörerna flytta hållna får och getter till en annan medlemsstat eller zon däri utan status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis avseende får och getter om djuren kommer från en anläggning som är fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med vaccinering av får och getter.

Artikel 17

Undantag för förflyttningar av hållna får och getter till andra medlemsstater eller zoner däri avseende infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24)

Genom undantag från artikel 15.1 h får den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten tillåta förflyttning av hållna får och getter som inte uppfyller minst ett av kraven i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689 till en annan medlemsstat eller zon däri

a)

med sjukdomsfri status eller med ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna enligt de villkor som anges i artikel 43.2 i delegerad förordning (EU) 2020/689,

b)

utan sjukdomsfri status och utan ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna. Om destinationsmedlemsstaten anger villkor för att tillåta sådana förflyttningar, ska dessa villkor ingå i de villkor som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 5–8 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689.

Artikel 18

Undantag för förflyttningar till andra medlemsstater av hållna får och getter avsedda för slakt

Genom undantag från kraven i artikel 15 får aktörerna flytta hållna får och getter avsedda för slakt till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren antingen identifieras individuellt i enlighet med artikel 45 i delegerad förordning (EU) 2019/2035, eller alternativt har kontinuerligt vistats på anläggningen i minst 21 dagar före avsändandet eller sedan födseln, om de är yngre än 21 dagar.

b)

Djuren

antingen

i)

kommer från en anläggning som är fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med eller utan vaccinering av får och getter,

eller

ii)

är äldre än 6 månader och har genomgått ett test för infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis genom en av de diagnosmetoder som anges i del 1 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på ett prov som tagits under de sista 30 dagarna före avsändandet samt minst 30 dagar efter förlossningen när det gäller hondjur som fött,

eller

iii)

är kastrerade.

c)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med rabiesvirus hos hållna landlevande djur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

d)

Djuren kommer från en anläggning där mjältbrand hos hov- och klövdjur inte har rapporterats under de sista 15 dagarna före avsändandet.

e)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

Avsnitt 3

Svin

Artikel 19

Krav vid förflyttningar av hållna svin till andra medlemsstater

1.   Aktörerna får endast flytta hållna svin till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren har vistats på anläggningen kontinuerligt i minst 30 dagar före avsändandet, eller sedan födseln om de är yngre än 30 dagar, och har under denna period inte varit i kontakt med hållna svin med en lägre hälsostatus eller som är föremål för restriktioner vad gäller förflyttning av djurhälsoskäl, eller med hållna djur som kommer från en anläggning som inte uppfyller kraven i led b.

b)

Alla djur som förs in till unionen från ett tredjeland eller territorium under de sista 30 dagarna före avsändandet av de djur som avses i led a, och som förs in till den anläggning där dessa djur vistas, hålls åtskilda för att förhindra direkt och indirekt kontakt med alla andra djur på den anläggningen.

c)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med rabiesvirus hos hållna landlevande djur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

d)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med Aujeszkys sjukdom-virus inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

e)

Djuren kommer från en anläggning där mjältbrand hos hov- och klövdjur inte har rapporterats under de sista 15 dagarna före avsändandet.

f)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis hos svin inte har rapporterats under de sista 42 dagarna före avsändandet, och där under minst de sista 12 månaderna före avsändandet

antingen

i)

biosäkerhetsåtgärder och riskreducerande åtgärder, inklusive avseende boendeförhållanden och utfodringssystem, har tillämpats efter behov för att förhindra överföring av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis från vilda djur av förtecknade arter vad gäller den sjukdomen till svin som hålls på anläggningen, och endast svin från anläggningar som tillämpar likvärdiga biosäkerhetsåtgärder och riskreducerande åtgärder har förts in,

eller

ii)

övervakning av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis har utförts på svin som hålls på anläggningen i enlighet med punkterna 1 och 2 i bilaga III under minst de sista 12 månaderna före avsändandet och under denna period

endast svin från anläggningar som tillämpar de åtgärder som föreskrivs i led i eller i detta led har införts till den anläggning som avses i led a,

åtgärder har vidtagits i enlighet med punkt 3 i bilaga III, om infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis har rapporterats hos svin som hålls vid anläggningen.

2.   Bestämmelserna i punkt 1 ska inte tillämpas på hållna svin avsedda för slakt enligt artikel 21.

Artikel 20

Kompletterande krav vid förflyttningar av hållna svin till andra medlemsstater eller zoner däri med sjukdomsfri status eller med ett godkänt program för utrotning av infektion med Aujeszkys sjukdom-virus

1.   Aktörerna får endast flytta hållna svin till en annan medlemsstat eller zon däri med status som fri från infektion med Aujeszkys sjukdom-virus om djuren uppfyller kraven i artikel 19 och inte är vaccinerade mot infektion med Aujeszkys sjukdom-virus och förutsatt att kraven i antingen led a eller b är uppfyllda:

a)

Om djuren kommer från en anläggning som är fri från infektion med Aujeszkys sjukdom-virus,

antingen

i)

anläggningen är belägen i en medlemsstat eller zon däri med status som fri från infektion med Aujeszkys sjukdom-virus,

eller

ii)

djuren har genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot helt Aujeszkys sjukdom-virus genom en av de diagnosmetoder som anges i del 7 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på ett prov som tagits under de sista 15 dagarna före avsändandet. För svin som är yngre än fyra månader och som är födda av moderdjur som vaccinerats med ett gE-deleterat vaccin får den diagnosmetod för påvisande av antikroppar mot gE-protein av Aujeszkys sjukdom-virus som föreskrivs i del 7 i bilaga I användas. Antalet svin som testas ska minst göra det möjligt att med 95 % konfidensgrad påvisa en seroprevalens på 10 % i sändningen.

b)

Om djuren kommer från en anläggning som inte är fri från infektion med Aujeszkys sjukdom-virus, följande krav är uppfyllda:

i)

Djuren har hållits i en godkänd karantänanläggning i minst 30 dagar,

och

ii)

har genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot helt Aujeszkys sjukdom-virus genom en av de diagnosmetoder som anges i del 7 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på prover som tagits vid två tillfällen med minst 30 dagars mellanrum och det sista provet tagits under de sista 15 dagarna före avsändandet.

2.   Aktörerna får endast flytta hållna svin till en annan medlemsstat eller zon däri med ett godkänt program för utrotning av infektion med Aujeszkys sjukdom-virus om djuren uppfyller kraven i artikel 19 och förutsatt att kraven i antingen led a eller b är uppfyllda:

a)

Om djuren kommer från en anläggning som är fri från infektion med Aujeszkys sjukdom-virus,

antingen

i)

anläggningen är belägen i en medlemsstat eller zon däri med status som fri från infektion med Aujeszkys sjukdom-virus,

eller

ii)

anläggningen är belägen i en medlemsstat eller zon däri med ett godkänt program för utrotning av infektion med Aujeszkys sjukdom-virus,

eller

iii)

djuren har genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot helt Aujeszkys sjukdom-virus eller, i tillämpliga fall, antikroppar mot gE-protein av Aujeszkys sjukdom-virus genom en av de diagnosmetoder som anges i del 7 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på ett prov som tagits under de sista 15 dagarna före avsändandet. Antalet svin som testas ska minst göra det möjligt att med 95 % konfidensgrad påvisa en seroprevalens på 10 % i sändningen.

b)

Om djuren kommer från en anläggning som inte är fri från infektion med Aujeszkys sjukdom-virus, följande krav är uppfyllda:

i)

Djuren har hållits i en godkänd karantänanläggning i minst 30 dagar,

och

ii)

har genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot helt Aujeszkys sjukdom-virus eller, i tillämpliga fall, antikroppar mot gE-protein av Aujeszkys sjukdom-virus genom en av de diagnosmetoder som anges i del 7 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på prover som tagits vid två tillfällen med minst 30 dagars mellanrum och det sista provet tagits under de sista 15 dagarna före avsändandet.

3.   Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på hållna svin avsedda för slakt enligt artikel 21.

Artikel 21

Undantag för förflyttningar till andra medlemsstater av hållna svin avsedda för slakt

1.   Genom undantag från kraven i artikel 19 får aktörerna flytta hållna svin avsedda för slakt till en annan medlemsstat om dessa djur kommer från en anläggning

a)

där infektion med rabiesvirus hos hållna landlevande djur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet,

b)

där mjältbrand hos hov- och klövdjur inte har rapporterats under de sista 15 dagarna före avsändandet.

2.   Genom undantag från kraven i artikel 20 får aktörerna flytta hållna svin avsedda för slakt till en annan medlemsstat eller zon däri med status som fri från infektion med Aujeszkys sjukdom-virus eller med ett godkänt program för utrotning av infektion med Aujeszkys sjukdom-virus, om djuren uppfyller kraven i punkt 1 och följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med Aujeszkys sjukdom-virus inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

b)

Djuren transporteras direkt till slakteriet i destinationsmedlemsstaten utan att ha genomgått någon uppsamling i den medlemsstaten eller i en zon däri, eller i någon transitmedlemsstat eller zon däri, med status som fri från infektion med Aujeszkys sjukdom-virus.

Avsnitt 4

Hästdjur

Artikel 22

Krav vid förflyttningar av hästdjur till andra medlemsstater

1.   Aktörerna får endast flytta hästdjur till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren kommer från en anläggning där surra (Trypanosoma evansi) inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet, eller om de kommer från en anläggning där surra (Trypanosoma evansi) har rapporterats under de sista två åren före avsändandet, den drabbade anläggningen efter det senaste utbrottet har förblivit föremål för restriktioner vad gäller förflyttning till dess att

i)

de smittade djuren har avlägsnats från anläggningen,

och

ii)

de kvarvarande djuren på anläggningen har genomgått ett test för surra (Trypanosoma evansi) genom en av de diagnosmetoder som anges i del 3 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på prover som tagits minst sex månader efter det att det sista smittade djuret har avlägsnats från anläggningen.

b)

Djuren kommer från en anläggning där beskällarsjuka (dourine) inte har rapporterats under de sista 6 månaderna före avsändandet, eller om de kommer från en anläggning där beskällarsjuka (dourine) har rapporterats under de sista två åren före avsändandet, den drabbade anläggningen efter det senaste utbrottet har förblivit föremål för restriktioner vad gäller förflyttning till dess att

i)

de smittade djuren har avlivats och destruerats eller slaktats eller alla smittade okastrerade hästdjur av hankön har kastrerats

och

ii)

de kvarvarande hästdjuren på anläggningen, med undantag av de kastrerade hästdjur av hankön som avses i led i, har genomgått ett test för beskällarsjuka (dourine) genom en av de diagnosmetoder som anges i del 8 i bilaga I och som utförts med negativt resultat på prover som tagits minst sex månader efter det att de åtgärder som beskrivs i led i har slutförts.

c)

Djuren kommer från en anläggning där ekvin infektiös anemi inte har rapporterats under de sista 90 dagarna före avsändandet, eller om de kommer från en anläggning där ekvin infektiös anemi har rapporterats under de sista 12 månaderna före avsändandet, den drabbade anläggningen efter det senaste utbrottet har förblivit föremål för restriktioner vad gäller förflyttning till dess att

i)

de smittade djuren har avlivats och destruerats eller slaktats och anläggningen har rengjorts och desinfekterats

och

ii)

de kvarvarande djuren på anläggningen har genomgått ett test för ekvin infektiös anemi genom den diagnosmetod som anges i del 9 i bilaga I och som utförts med negativt resultat på prover som tagits vid två tillfällen med minst tre månaders mellanrum efter det att de åtgärder som beskrivs i led i har slutförts.

d)

Djuren kommer från en anläggning där venezuelansk hästencefalomyelit inte har rapporterats under de sista sex månaderna före avsändandet, eller om djuren kommer från en anläggning i en medlemsstat eller zon däri i vilken venezuelansk hästencefalomyelit har rapporterats under de sista två åren, de uppfyller villkoren i led i och villkoren i antingen led ii eller iii:

i)

Under minst 21 dagar före avsändandet har de varit kliniskt friska och alla djur som avses i led ii eller iii och som uppvisat en ökning av kroppstemperaturen, mätt dagligen, över det normala fysiologiska intervallet har med negativt resultat genomgått ett diagnostest för venezuelansk hästencefalomyelit genom den diagnosmetod som anges i del 10.1 a i bilaga I,

och

ii)

djuren har hållits i karantän i minst 21 dagar i skydd mot angrepp av vektorinsekter, och

antingen

vaccinerats mot venezuelansk hästencefalomyelit med en fullständig första vaccinationscykel och omvaccinering enligt tillverkarens rekommendationer minst 60 dagar och högst 12 månader före avsändandet,

eller

genomgått ett test för venezuelansk hästencefalomyelit genom den diagnosmetod som anges i del 10.1 b i bilaga I, utfört med negativt resultat på ett prov som tagits minst 14 dagar efter dagen för införandet i karantän,

iii)

djuren har genomgått

ett test för venezuelansk hästencefalomyelit genom den diagnosmetod som anges i del 10.1 b i bilaga I, utan en ökning av antikroppstiter, som utförts på parade prover som tagits vid två tillfällen med 21 dagars mellanrum, varav det andra togs under en period på 10 dagar före dagen för avsändandet,

och

ett test för påvisande av genom för venezuelansk hästencefalomyelitvirus genom den diagnosmetod som anges i del 10.2 i bilaga I och som utförts med negativt resultat på ett prov som tagits högst 48 timmar före avsändandet, och djuren har skyddats mot angrepp av vektorinsekter efter provtagning fram till avsändandet.

e)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med rabiesvirus hos hållna landlevande djur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

f)

Djuren kommer från en anläggning där mjältbrand hos hov- och klövdjur inte har rapporterats under de sista 15 dagarna före avsändandet.

g)

Djuren har inte varit i kontakt med hållna djur av förtecknade arter vad gäller de sjukdomar som avses i leden a–f som inte uppfyllde kraven i leden a–e under de sista 30 dagarna före avsändandet, och kravet i led f under de sista 15 dagarna före avsändandet.

2.   Genom undantag från punkt 1 a, b och c ska de restriktioner vad gäller förflyttning som avses i punkt 1 a, b och c gälla i minst 30 dagar efter det att det sista djuret på anläggningen av de förtecknade arter vad gäller respektive sjukdom som avses i punkt 1 a, b och c antingen har avlivats och destruerats eller slaktats och utrymmena har rengjorts och desinfekterats.

3.   På begäran av den behöriga myndigheten ska den aktör som ansöker om det djurhälsointyg som avses i artikel 76 lämna adressuppgifter för varje anläggning som håller hästdjur på vilken de hästdjur som ska flyttas hölls under de 30 dagarna före den planerade förflyttningen till en annan medlemsstat.

Avsnitt 5

Kameldjur

Artikel 23

Krav vid förflyttning av hållna kameldjur till andra medlemsstater

1.   Aktörerna får endast flytta hållna kameldjur till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren har vistats på anläggningen kontinuerligt i minst 30 dagar före avsändandet, eller sedan födseln om de är yngre än 30 dagar, och har under denna period inte varit i kontakt med hållna kameldjur med en lägre hälsostatus eller som är föremål för restriktioner vad gäller förflyttning av djurhälsoskäl, eller med hållna djur som kommer från en anläggning som inte uppfyller kraven i led b.

b)

Alla djur som förs in till unionen från ett tredjeland eller territorium under de sista 30 dagarna före avsändandet av de djur som avses i led a, och som förs in till den anläggning där dessa djur vistas, hålls åtskilda för att förhindra direkt och indirekt kontakt med alla andra djur på den anläggningen.

c)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med rabiesvirus hos hållna landlevande djur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

d)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis hos kameldjur inte har rapporterats under de sista 42 dagarna före avsändandet och de har genomgått ett test för infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis genom en av de diagnosmetoder som anges i del 1 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på ett prov som tagits under de sista 30 dagarna före avsändandet samt minst 30 dagar efter förlossningen när det gäller hondjur som fött.

e)

Djuren kommer från en anläggning där övervakning av infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) har utförts på de kameldjur som hålls på anläggningen i enlighet med del 2 punkterna 1 och 2 i bilaga II under minst de sista 12 månaderna före avsändandet, och under denna period

i)

endast kameldjur från anläggningar som tillämpar de åtgärder som föreskrivs i detta led har införts till den anläggning som avses i led a,

ii)

åtgärder har vidtagits i enlighet med del 2 punkt 3 i bilaga II, om infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) har rapporterats hos kameldjur som hålls vid anläggningen.

f)

Om djuren flyttas till en medlemsstat eller zon däri med sjukdomsfri status eller med ett godkänt program för utrotning av infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit hos nötkreatur, kommer djuren från en anläggning där infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit hos kameldjur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

g)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med EHD-virus inte har rapporterats på någon anläggning inom en radie av minst 150 km runt anläggningen under de sista två åren före avsändandet.

h)

Djuren kommer från en anläggning där mjältbrand hos hov- och klövdjur inte har rapporterats under de sista 15 dagarna före avsändandet.

i)

Djuren kommer från en anläggning där surra (Trypanosoma evansi) inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet, och om de kommer från en anläggning på vilken surra (Trypanosoma evansi) har rapporterats under de sista två åren före avsändandet, den drabbade anläggningen efter det senaste utbrottet har förblivit föremål för restriktioner vad gäller förflyttning till dess att

i)

de smittade djuren har avlägsnats från anläggningen,

och

ii)

de kvarvarande djuren på anläggningen har genomgått ett test för surra (Trypanosoma evansi) genom en av de diagnosmetoder som anges i del 3 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på prover som tagits minst sex månader efter det att de smittade djuren har avlägsnats från anläggningen.

j)

Djuren uppfyller, förutom om de flyttas i enlighet med artikel 24, minst ett av de krav för infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689.

k)

De villkor som anges i artiklarna 32 och 33 uppfylls i tillämpliga fall.

2.   Bestämmelserna i punkt 1 ska inte tillämpas på hållna kameldjur avsedda för slakt enligt artikel 25.

Artikel 24

Undantag för förflyttningar av hållna kameldjur till andra medlemsstater eller zoner däri avseende infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24)

Genom undantag från artikel 23.1 j får den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten tillåta förflyttning av hållna kameldjur som inte uppfyller minst ett av kraven i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689 till en annan medlemsstat eller zon däri

a)

med sjukdomsfri status eller med ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna enligt de villkor som anges i artikel 43.2 i delegerade förordning (EU) 2020/689,

b)

utan sjukdomsfri status och utan ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna. Om destinationsmedlemsstaten anger villkor för att tillåta sådana förflyttningar, ska dessa villkor ingå i de villkor som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 5–8 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689.

Artikel 25

Undantag för förflyttningar till andra medlemsstater av hållna kameldjur avsedda för slakt

Genom undantag från kraven i artikel 23 får aktörerna flytta hållna kameldjur avsedda för slakt till en annan medlemsstat eller zon däri om dessa djur kommer från en anläggning

a)

där infektion med rabiesvirus hos hållna landlevande djur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet,

b)

där mjältbrand hos hov- och klövdjur inte har rapporterats under de sista 15 dagarna före avsändandet,

c)

där infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

Avsnitt 6

Hjortdjur

Artikel 26

Krav för förflyttning av hållna hjortdjur till andra medlemsstater

1.   Aktörerna får endast flytta hållna hjortdjur till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren har vistats på anläggningen kontinuerligt i minst 30 dagar före avsändandet, eller sedan födseln om de är yngre än 30 dagar, och har under denna period inte varit i kontakt med hållna hjortdjur med en lägre hälsostatus eller som är föremål för restriktioner vad gäller förflyttning av djurhälsoskäl, eller med hållna djur som kommer från en anläggning som inte uppfyller kraven i led b.

b)

Alla djur som förs in till unionen från ett tredjeland eller territorium under de sista 30 dagarna före avsändandet av de djur som avses i led a, och som förs in till den anläggning där dessa djur vistas, hålls åtskilda för att förhindra direkt och indirekt kontakt med alla andra djur på den anläggningen.

c)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med rabiesvirus hos hållna landlevande djur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

d)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis hos hjortdjur inte har rapporterats under de sista 42 dagarna före avsändandet.

e)

Djuren kommer från en anläggning där övervakning av infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) har utförts på de hjortdjur som hålls på anläggningen i enlighet med del 3 punkterna 1 och 2 i bilaga II under minst de sista 12 månaderna före avsändandet, och under denna period

i)

endast hjortdjur från anläggningar som tillämpar de åtgärder som föreskrivs i detta led har införts till den anläggning som avses i led a,

ii)

åtgärder har vidtagits i enlighet med del 3 punkt 3 i bilaga II, om infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) har rapporterats hos hjortdjur som hålls på anläggningen.

f)

Om djuren flyttas till en medlemsstat eller zon däri med sjukdomsfri status eller med ett godkänt program för utrotning av infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit hos nötkreatur, djuren kommer från en anläggning där infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit hos hjortdjur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

g)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med EHD-virus inte har rapporterats på någon anläggning inom en radie av minst 150 km runt anläggningen under de sista två åren före avsändandet.

h)

Djuren kommer från en anläggning där mjältbrand hos hov- och klövdjur inte har rapporterats under de sista 15 dagarna före avsändandet.

i)

Djuren kommer från en anläggning där surra (Trypanosoma evansi) inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet, och om de kommer från en anläggning på vilken surra (Trypanosoma evansi) har rapporterats under de sista två åren före avsändandet, den drabbade anläggningen efter det senaste utbrottet har förblivit föremål för restriktioner vad gäller förflyttning till dess att

i)

de smittade djuren har avlägsnats från anläggningen,

och

ii)

de kvarvarande djuren på anläggningen har genomgått ett test för surra (Trypanosoma evansi) genom en av de diagnosmetoder som anges i del 3 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på prover som tagits minst sex månader efter det att de smittade djuren har avlägsnats från anläggningen.

j)

Djuren uppfyller, förutom om de flyttas i enlighet med artikel 27, minst ett av de krav för infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V delegerad förordning (EU) 2020/689.

k)

De villkor som anges i artiklarna 32 och 33 uppfylls i tillämpliga fall.

2.   Bestämmelserna i punkt 1 ska inte tillämpas på hållna hjortdjur avsedda för slakt enligt artikel 28.

Artikel 27

Undantag för förflyttningar av hållna hjortdjur till andra medlemsstater eller zoner däri avseende infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24)

Genom undantag från artikel 26.1 j får den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten tillåta förflyttning av hållna hjortdjur som inte uppfyller minst ett av kraven i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689 till en annan medlemsstat eller zon däri

a)

med sjukdomsfri status eller med ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna enligt de villkor som anges i artikel 43.2 i delegerad förordning (EU) 2020/689,

b)

utan sjukdomsfri status och utan ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna. Om destinationsmedlemsstaten anger villkor för att tillåta sådana förflyttningar, ska dessa villkor ingå i de villkor som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 5–8 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689.

Artikel 28

Undantag för förflyttningar till andra medlemsstater av hållna hjortdjur avsedda för slakt

Genom undantag från kraven i artikel 26 får aktörerna flytta hållna hjortdjur avsedda för slakt till en annan medlemsstat eller zon däri om dessa djur kommer från en anläggning

a)

där infektion med rabiesvirus hos hållna landlevande djur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet,

b)

där mjältbrand hos hov- och klövdjur inte har rapporterats under de sista 15 dagarna före avsändandet,

c)

där infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

Avsnitt 7

Övriga hov- och klövdjur

Artikel 29

Krav för förflyttning av övriga hållna hov- och klövdjur till andra medlemsstater

1.   Aktörerna får endast flytta övriga hållna hov- och klövdjur till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren har vistats på anläggningen kontinuerligt i minst 30 dagar före avsändandet, eller sedan födseln om de är yngre än 30 dagar, och har under denna period inte varit i kontakt med övriga hållna hov- och klövdjur med en lägre hälsostatus eller som är föremål för restriktioner vad gäller förflyttning av djurhälsoskäl, eller med hållna djur som kommer från en anläggning som inte uppfyller kraven i led b.

b)

Alla djur som förs in till unionen från ett tredjeland eller territorium under de sista 30 dagarna före avsändandet av de djur som avses i led a, och som förs in till den anläggning där dessa djur vistas, hålls åtskilda för att förhindra direkt och indirekt kontakt med alla andra djur på den anläggningen.

c)

Om det gäller övriga hållna hov- och klövdjur av förtecknade arter vad gäller infektion med rabiesvirus, djuren kommer från en anläggning där infektion med rabiesvirus hos hållna landlevande djur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

d)

Om det gäller övriga hållna hov- och klövdjur av förtecknade arter vad gäller infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis, djuren kommer från en anläggning där infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis hos övriga hållna hov- och klövdjur av de förtecknade arterna vad gäller denna sjukdom inte har rapporterats under de sista 42 dagarna före avsändandet.

e)

Om det gäller övriga hållna hov- och klövdjur av förtecknade arter vad gäller infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis), djuren kommer från en anläggning där infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) hos hållna djur av de förtecknade arterna vad gäller denna sjukdom inte har rapporterats under de sista 42 dagarna före avsändandet.

f)

Om det gäller övriga hållna hov- och klövdjur av förtecknade arter vad gäller infektion med EHD-virus, djuren kommer från en anläggning där infektion med EHD-virus inte har rapporterats på någon anläggning inom en radie av minst 150 km runt anläggningen under de sista två åren före avsändandet.

g)

Djuren kommer från en anläggning där mjältbrand hos hov- och klövdjur inte har rapporterats under de sista 15 dagarna före avsändandet.

h)

Om det gäller övriga hållna hov- och klövdjur av förtecknade arter vad gäller surra (Trypanosoma evansi), djuren kommer från en anläggning där surra (Trypanosoma evansi) inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet, och om de kommer från en anläggning där surra (Trypanosoma evansi) har rapporterats under de sista två åren före avsändandet, den drabbade anläggningen efter det senaste utbrottet har förblivit föremål för restriktioner vad gäller förflyttning till dess att

i)

de smittade djuren har avlägsnats från anläggningen,

och

ii)

de kvarvarande djuren på anläggningen har genomgått ett test för surra (Trypanosoma evansi) genom en av de diagnosmetoder som anges i del 3 i bilaga I och som har utförts med negativt resultat på prover som tagits minst sex månader efter det att de smittade djuren har avlägsnats från anläggningen.

i)

Om det gäller övriga hållna hov- och klövdjur av förtecknade arter vad gäller infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), djuren uppfyller minst ett av de krav för infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689. Detta led ska inte tillämpas på de övriga hållna hov- och klövdjur som avses i artikel 30.

j)

De villkor som anges i artiklarna 32 och 33 uppfylls i tillämpliga fall.

2.   Bestämmelserna i punkt 1 ska inte tillämpas på övriga hållna hov- och klövdjur avsedda för slakt enligt artikel 31.

Artikel 30

Undantag för förflyttningar av övriga hållna hov- och klövdjur till andra medlemsstater eller zoner däri avseende infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24)

Genom undantag från artikel 29.1 i får den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten tillåta förflyttning av övriga hållna hov- och klövdjur av förtecknade arter vad gäller infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) som inte uppfyller minst ett av kraven i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689 till en annan medlemsstat eller zon däri

a)

med sjukdomsfri status eller med ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna enligt de villkor som anges i artikel 43.2 i delegerad förordning (EU) 2020/689,

b)

utan sjukdomsfri status och utan ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna. Om destinationsmedlemsstaten anger villkor för att tillåta sådana förflyttningar, ska dessa villkor ingå i de villkor som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 5–8 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689.

Artikel 31

Undantag för förflyttningar till andra medlemsstater av övriga hållna hov- och klövdjur avsedda för slakt

Genom undantag från kraven i artikel 29 får aktörerna flytta övriga hållna hov- och klövdjur avsedda för slakt till en annan medlemsstat eller zon däri

a)

om djuren kommer från en anläggning där mjältbrand hos hov- och klövdjur inte har rapporterats under de sista 15 dagarna före avsändandet,

b)

när det gäller övriga hållna hov- och klövdjur av förtecknade arter vad gäller infektion med rabiesvirus, om djuren kommer från en anläggning där infektion med rabiesvirus i hållna landlevande djur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet,

c)

när det gäller övriga hållna hov- och klövdjur av förtecknade arter vad gäller infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om djuren kommer från en anläggning där infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

Avsnitt 8

Kompletterande djurhälsokrav avseende infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24)

Artikel 32

Biosäkerhetsåtgärder och riskreducerande åtgärder vid transporter till en annan medlemsstat eller zon däri med status som fri från infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) eller med ett godkänt utrotningsprogram för denna sjukdom

1.   Aktörerna får endast flytta hållna djur av förtecknade arter vad gäller infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) till en annan medlemsstat eller zon däri med status som fri från denna sjukdom, eller med ett godkänt utrotningsprogram för denna sjukdom, om minst ett av följande krav är uppfyllt:

a)

Transporten äger rum i en medlemsstat eller zon däri med status som fri från infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24).

b)

Djuren skyddas mot angrepp av vektorer

och

i)

den planerade transporten inkluderar inte någon avlastning av djuren för en längre tid än en dag,

eller

ii)

djuren lastas av i en vektorskyddad anläggning,

eller

iii)

djuren lastas av i en medlemsstat eller zon däri under den vektorfria perioden.

c)

Djuren

i)

har vaccinerats mot alla serotyper av blåtungevirus (serotyperna 1–24) som rapporterats under de sista två åren i transitmedlemsstaten eller zonen däri, och befinner sig fortfarande inom den immunitetsperiod som garanteras i specifikationerna för vaccinet,

eller

ii)

har med positivt resultat genomgått ett serologiskt test för att påvisa specifika antikroppar mot alla serotyper av blåtungevirus (serotyperna 1–24) som rapporterats i transitmedlemsstaten eller zonen däri under de sista två åren före avsändandet.

d)

Djuren är avsedda för slakt.

2.   Genom undantag från punkt 1 får den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten tillåta förflyttning av hållna djur om den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna enligt de villkor som anges i artikel 43.2 i delegerad förordning (EU) 2020/689, och ett av följande villkor är uppfyllt:

a)

Djuren uppfyller de särskilda djurhälsokrav som fastställs av den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten för att säkerställa att djuren före avsändandet har ett tillräckligt immunologiskt skydd vad gäller alla serotyper av blåtungevirus (serotyperna 1–24) som rapporterats i transitmedlemsstaten eller zonen däri under de sista två åren före avsändandet,

eller

b)

djuren uppfyller kraven i led a i denna punkt eller punkt 1 c för att säkerställa att de är skyddade mot de serotyper av blåtungevirus som rapporterats i transitmedlemsstaten eller zonen däri under de sista två åren före avsändandet och som inte rapporterats i destinationsmedlemsstaten eller zonen däri under samma period.

Artikel 33

Biosäkerhetsåtgärder och riskreducerande åtgärder vid transporter genom en annan medlemsstat eller zon däri med status som fri från infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) eller med ett godkänt utrotningsprogram för denna sjukdom

1.   Aktörerna får endast flytta djur av förtecknade arter vad gäller infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) genom en transitmedlemsstat eller zon däri med status som fri från denna sjukdom, eller med ett godkänt utrotningsprogram för denna sjukdom, om minst ett av följande krav är uppfyllt:

a)

Djuren uppfyller minst ett av de krav som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689,

eller

b)

det transportmedel där djuren lastas har skyddats mot angrepp av vektorer under transporten

och

i)

den planerade transporten inkluderar inte någon avlastning av djuren för en längre tid än en dag,

eller

ii)

djuren lastas av i en vektorskyddad anläggning eller under den vektorfria perioden.

2.   Genom undantag från punkt 1 får den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten tillåta förflyttning av djur av förtecknade arter vad gäller infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) genom en transitmedlemsstat eller zon däri med status som fri från denna sjukdom, eller med ett godkänt utrotningsprogram för denna sjukdom, om transitmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna enligt de villkor som anges i artikel 43.2 a, c och d i delegerad förordning (EU) 2020/689.

KAPITEL 3

Kompletterande djurhälsokrav för förflyttningar av fjäderfän och kläckägg till andra medlemsstater

Avsnitt 1

Fjäderfä

Artikel 34

Krav vid förflyttningar av avelsfjäderfä och bruksfjäderfä

1.   Aktörerna får endast flytta avelsfjäderfä och bruksfjäderfä till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren har vistats kontinuerligt i en eller flera godkända anläggningar som håller fjäderfä

i)

sedan kläckning,

eller

ii)

under minst

42 dagar före avsändandet, när det gäller avelsfjäderfä och bruksfjäderfä för produktion av kött eller konsumtionsägg,

eller

21 dagar före avsändandet, om det rör sig om bruksfjäderfä för vidmakthållande av stammen av fjädervilt.

b)

Djuren kommer från en flock i vilken infektion med Salmonella Pullorum, S. Gallinarum och S. arizonae inte har rapporterats och dessa djur kommer från anläggningar som, om infektion med Salmonella Pullorum, S. Gallinarum och S. arizonae har bekräftats under de sista 12 månaderna före avsändandet, har vidtagit följande åtgärder:

i)

Den smittade flocken har slaktats eller avlivats och destruerats.

ii)

Anläggningen har rengjorts och desinfekterats efter slakt eller avlivning av den smittade flock som avses i led i.

iii)

Efter den rengöring och desinfektion som avses i led ii, har alla flockar på anläggningen testats negativt för infektion med Salmonella Pullorum, S. Gallinarum och S. arizonae i två tester som utförts med minst 21 dagars mellanrum i enlighet med det övervakningsprogram som avses i artikel 8 b i delegerad förordning (EU) 2019/2035.

c)

Djuren kommer från en flock i vilken aviär mykoplasmos (Mycoplasma gallisepticum och M. meleagridis) inte har rapporterats och dessa djur kommer från anläggningar som, om förekomst av aviär mykoplasmos (Mycoplasma gallisepticum och M. meleagridis) har bekräftats under de sista 12 månaderna före avsändandet, har vidtagit följande åtgärder:

Antingen

i)

har den smittade flocken testats negativt för aviär mykoplasmos (Mycoplasma gallisepticum och M. meleagridis) i två tester som utförts på hela flocken med minst 60 dagars mellanrum i enlighet med det övervakningsprogram som avses i artikel 8 b i delegerad förordning (EU) 2019/2035,

eller

ii)

har den smittade flocken slaktats eller avlivats och destruerats, anläggningen har rengjorts och desinfekterats och efter rengöring och desinfektion har alla flockar på anläggningen testats negativt för aviär mykoplasmos (Mycoplasma gallisepticum och M. meleagridis) i två tester som utförts med minst 21 dagars mellanrum i enlighet med det övervakningsprogram som avses i artikel 8 b i delegerad förordning (EU) 2019/2035.

d)

Djuren kommer från flockar som inte visar några kliniska tecken på eller väcker någon misstanke om förtecknade sjukdomar för arten.

e)

Den övervakning som avses i artikel 3.1 a och b ii i delegerad förordning (EU) 2020/689 har inte påvisat några bekräftade fall av infektion med lågpatogena aviära influensavirus i djurens ursprungsflock under de sista 21 dagarna före avsändandet.

f)

När det gäller bruksfjäderfä för vidmakthållande av stammen av fjädervilt, djuren har inte haft någon kontakt med fåglar med lägre hälsostatus under de sista 21 dagarna före avsändandet.

g)

När det gäller ankor och gäss, djuren med negativt resultat har genomgått ett test för högpatogen aviär influensa enligt bilaga IV.

h)

Relevanta krav avseende vaccinering i enlighet med artiklarna 41 och 42 för den specifika kategorin fjäderfä.

2.   Bestämmelserna i punkt 1 ska inte tillämpas på förflyttning av färre än 20 djur av andra fjäderfän än strutsfåglar i enlighet med artikel 37.

Artikel 35

Krav vid förflyttningar av fjäderfän avsedda för slakt

1.   Aktörerna får endast flytta fjäderfän avsedda för slakt till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren har vistats kontinuerligt i en registrerad eller godkänd anläggning som håller fjäderfä

i)

sedan kläckning,

eller

ii)

under minst de sista 21 dagarna före avsändandet.

b)

Djuren kommer från flockar som inte visar några kliniska tecken på eller väcker någon misstanke om förtecknade sjukdomar för arten.

c)

Relevanta krav avseende vaccinering i enlighet med artiklarna 41 och 42 för den specifika kategorin fjäderfä.

2.   Bestämmelserna i punkt 1 ska inte tillämpas på förflyttning av färre än 20 djur av andra fjäderfän än strutsfåglar i enlighet med artikel 37.

Artikel 36

Krav vid förflyttningar av dagsgamla kycklingar

1.   Aktörerna får endast flytta dagsgamla kycklingar till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren kommer från ett godkänt kläckeri.

b)

Djuren har kläckts från kläckägg som

i)

uppfyller kraven i artikel 38 och härrör från flockar som har genomgått kontroller i enlighet med artikel 91.1 f och 91.2 f,

eller

ii)

har förts in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri.

c)

Relevanta krav avseende vaccinering i enlighet med artiklarna 41 och 42 för den specifika kategorin fjäderfä.

2.   När det gäller dagsgamla kycklingar som kläckts från kläckägg som har förts in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri, ska den behöriga myndigheten i de dagsgamla kycklingarnas ursprungsmedlemsstat underrätta den behöriga myndigheten i den avsedda destinationsmedlemsstaten om att kläckäggen har förts in till unionen från ett tredjeland.

3.   Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på förflyttning av färre än 20 djur av andra fjäderfän än strutsfåglar i enlighet med artikel 37.

Artikel 37

Undantag för förflyttningar av färre än 20 djur av andra fjäderfän än strutsfåglar

Genom undantag från kraven i artiklarna 34, 35 och 36 får aktörerna flytta färre än 20 djur av andra fjäderfän än strutsfåglar till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren kommer från flockar som kontinuerligt vistats på en enda registrerad anläggning sedan kläckning eller under minst 21 dagar före avsändandet.

b)

Djuren kommer från flockar som inte visar några kliniska tecken på eller väcker någon misstanke om förtecknade sjukdomar för arten.

c)

Den övervakning som avses i artikel 3.1 a och b ii i delegerad förordning (EU) 2020/689 har inte påvisat några bekräftade fall av infektion med lågpatogena aviära influensavirus i djurens ursprungsflock under de sista 21 dagarna före avsändandet.

d)

Djuren har inte varit i kontakt med nyligen anlända fjäderfän eller med fåglar med lägre hälsostatus under de sista 21 dagarna före avsändandet.

e)

När det gäller ankor och gäss förutom de avsedda för slakt, djuren med negativt resultat genomgått ett test för högpatogen aviär influensa enligt bilaga IV.

f)

Djuren har genomgått tester med negativt resultat för infektion med Salmonella Pullorum, S. Gallinarum och S. arizonae samt för aviär mykoplasmos (Mycoplasma gallisepticum och M. meleagridis) i enlighet med bilaga V.

g)

Relevanta krav avseende vaccinering i enlighet med artiklarna 41 och 42 för den specifika kategorin fjäderfä.

Avsnitt 2

Kläckägg från fjäderfä

Artikel 38

Krav vid förflyttningar av kläckägg från fjäderfä

Aktörerna får endast flytta kläckägg från fjäderfä till en annan medlemsstat om dessa ägg uppfyller följande krav:

a)

De kommer från en godkänd anläggning.

b)

De kommer från flockar som har vistats kontinuerligt i en eller flera godkända anläggningar som håller fjäderfä sedan kläckningen eller under minst de sista 42 dagarna före insamlingen av äggen.

c)

De kommer från djur som uppfyller kraven i artikel 34.1 b, c och d.

d)

De är individuellt märkta med godkännandenumret för ursprungsflockens anläggning i enlighet med artikel 21 a i delegerad förordning (EU) 2019/2035.

e)

De har desinfekterats.

f)

Relevanta krav avseende vaccinering i enlighet med artiklarna 41 och 42.

Artikel 39

Undantag för förflyttningar av färre än 20 kläckägg från andra fjäderfän än strutsfåglar

Genom undantag från kraven i artikel 38 får aktörerna flytta färre än 20 kläckägg från andra fjäderfän än strutsfåglar till en annan medlemsstat om dessa ägg uppfyller följande krav:

a)

De kommer från en registrerad anläggning.

b)

De kommer från flockar som

i)

kontinuerligt har vistats i en registrerad anläggning sedan kläckning eller i minst 21 dagar före insamlingen av äggen,

ii)

inte visar några kliniska tecken på eller väcker någon misstanke om förtecknade sjukdomar för arten,

iii)

har genomgått tester med negativt resultat för infektion med Salmonella Pullorum, S. Gallinarum och S. arizonae samt för aviär mykoplasmos (Mycoplasma gallisepticum och M. meleagridis) i enlighet med bilaga V.

c)

Relevanta krav avseende vaccinering i enlighet med artiklarna 41 och 42.

Artikel 40

Undantag för förflyttningar av specifikt patogenfria ägg

Genom undantag från kraven i artikel 38 får aktörerna endast flytta specifikt patogenfria ägg till en annan medlemsstat om dessa ägg uppfyller följande krav:

a)

De kommer från en godkänd anläggning som håller fjäderfän.

b)

De kommer från flockar som är fria från specifika patogener enligt beskrivningen i Europafarmakopén, och resultaten av alla tester och kliniska undersökningar som krävs för denna särskilda status har varit gynnsamma.

c)

De är individuellt märkta med ursprungsanläggningens godkännandenummer i enlighet med artikel 21 a i delegerad förordning (EU) 2019/2035.

Avsnitt 3

Krav avseende vaccinering

Artikel 41

Krav avseende vaccinering mot infektion med Newcastlesjukevirus

I de fall då fjäderfä, kläckägg från fjäderfä eller ursprungsflockar för kläckägg eller dagsgamla kycklingar har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus med andra vacciner än inaktiverade vacciner, ska de vacciner som administreras uppfylla kriterierna i bilaga VI.

Avsnitt 4

Särskilda villkor för förflyttningar till medlemsstater eller zoner däri med status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering

Artikel 42

Ytterligare krav vid förflyttningar av fjäderfä och kläckägg från fjäderfä till en medlemsstat eller zon däri med status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering

Aktörer får endast flytta fjäderfä och kläckägg från fjäderfä från en medlemsstat eller zon däri som inte har status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering till en medlemsstat eller zon däri som har status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering om dessa djur och kläckägg, utöver kraven i avsnitten 1–3 för den specifika varan, uppfyller följande krav när det gäller infektion med Newcastlesjukevirus:

a)

När det gäller avelsfjäderfä och bruksfjäderfä, de

i)

inte är vaccinerade mot infektion med Newcastlesjukevirus,

ii)

har hållits isolerade i 14 dagar före avsändandet, antingen vid ursprungsanläggningen under en officiell veterinärs överinseende eller i en godkänd karantänanläggning, där

inga fjäderfän har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus under de sista 21 dagarna före avsändandet,

inga andra fåglar har förts in under de sista 21 dagarna före avsändandet,

ingen vaccinering har utförts på karantänanläggningen,

iii)

har testats med negativt resultat under de sista 14 dagarna före avsändandet med serologiska tester för påvisande av antikroppar mot Newcastlesjukevirus, utfört på blodprover som med en konfidensgrad på 95 % påvisar infektion vid en prevalens av 5 %.

b)

När det gäller fjäderfän avsedda för slakt, de kommer från flockar som antingen

i)

inte är vaccinerade mot infektion med Newcastlesjukevirus och har testats med negativt resultat under de sista 14 dagarna före avsändandet med serologiska tester för påvisande av antikroppar mot Newcastlesjukevirus, utfört på blodprover som med en konfidensgrad på 95 % påvisar infektion vid en prevalens av 5 %,

eller

ii)

är vaccinerade mot infektion med Newcastlesjukevirus och har testats med negativt resultat under de sista 14 dagarna före avsändandet med ett test för påvisande av förekomsten av Newcastlesjukevirus, som med en konfidensgrad på 95 % påvisar infektion vid en prevalens av 5 %.

c)

När det gäller dagsgamla kycklingar, de

i)

inte är vaccinerade mot infektion med Newcastlesjukevirus,

ii)

kommer från kläckägg som uppfyller villkoren i led d,

iii)

kommer från ett kläckeri vars arbetsmetoder säkerställer att sådana kläckägg inkuberas vid helt skilda tidpunkter och platser från kläckägg som inte uppfyller villkoren i led d.

d)

När det gäller kläckägg av fjäderfä, de

i)

inte är vaccinerade mot infektion med Newcastlesjukevirus,

ii)

kommer från flockar som

antingen

inte är vaccinerade mot infektion med Newcastlesjukevirus,

eller

har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus med inaktiverat vaccin,

eller

har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus med levande vaccin som uppfyller kriterierna i bilaga VI och vaccineringen har ägt rum minst 30 dagar före insamlingen av kläckäggen.

KAPITEL 4

Uppsamling av hållna hov- och klövdjur och fjäderfän

Artikel 43

Särskilda regler för uppsamling av hållna hov- och klövdjur och fjäderfän

1.   Under förflyttning av hållna hov- och klövdjur och fjäderfän från ursprungsanläggningen till en anläggning i destinationsmedlemsstaten ska aktörerna säkerställa att djuren inte genomgår mer än tre uppsamlingar och att dessa uppsamlingar genomförs på anläggningar som är godkända för uppsamling eller på transportmedel i enlighet med artikel 44, och på följande villkor:

a)

Alla hållna hov- och klövdjur och fjäderfän som genomgår dessa uppsamlingar flyttas till den slutliga destinationen i en annan medlemsstat senast 20 dagar efter den dag då ursprungsanläggningen lämnades.

b)

Tidsperioden mellan den dag då alla hållna hov- och klövdjur och fjäderfän avsänds från ursprungsanläggningen och den dag då de avsänds från den anläggning som är godkänd för uppsamling i ursprungsmedlemsstaten till en annan medlemsstat får inte vara längre än 14 dagar.

2.   På begäran av den behöriga myndigheten ska den aktör som ansöker om ett djurhälsointyg i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 tillhandahålla en redogörelse för all förflyttning, inklusive all uppsamling, som de djur som utgör sändningen genomgått sedan de lämnade ursprungsanläggningen.

3.   Genom undantag från punkt 1 a får den period på 20 dagar som fastställs i punkt 1 a, när det gäller djur som transporteras på vattenvägar eller till havs, förlängas med restiden till sjöss.

Artikel 44

Särskilda regler för uppsamling som genomförs på transportmedel

Aktörer som driver anläggningar som håller hov- och klövdjur eller fjäderfän som är avsedda att samlas på transportmedlet innan de flyttas till en annan medlemsstat ska säkerställa att lastningen sker på anläggningen utan att transportmedlet förs in i de utrymmen där djuren hålls.

Artikel 45

Detaljerade regler för biosäkerhetsåtgärder vid uppsamling

1.   Aktörer som driver anläggningar som är godkända för uppsamling ska säkerställa att

a)

anläggningen eller epidemiologiskt separerade områden för djurhållning på anläggningen töms på djur samt rengörs och desinfekteras med regelbundna intervall efter högst 14 dagars oavbruten beläggning,

b)

däcken på de transportmedel från vilka djuren lastas av, eller på vilka djuren lastas, desinfekteras innan de lämnar anläggningen.

2.   Aktörer som utför uppsamling av hållna hov- och klövdjur eller fjäderfän på transportmedel ska säkerställa att däcken på transportmedlen desinfekteras innan de lämnar ursprungsanläggningen.

Artikel 46

Undantag för förflyttningar av hov- och klövdjur för utställningar, idrotts- och kulturevenemang eller liknande evenemang

1.   De villkor som fastställs i artiklarna 126.2 och 134 b i förordning (EU) 2016/429 och i artiklarna 43, 44 och 45 i den här förordningen ska inte tillämpas på förflyttning av hållna hov- och klövdjur till en annan medlemsstat i syfte att delta i utställningar, idrotts- och kulturevenemang eller liknande evenemang.

2.   Den tillåtelse från medlemsstaten som avses i artikel 133.2 andra stycket i förordning (EU) 2016/429 ska inte krävas när individuellt certifierade registrerade hästdjur delar transportmedel i syfte att transporteras till en annan medlemsstat för att delta i någon av de aktiviteter som avses i punkt 1.

KAPITEL 5

Krav vid förflyttningar av andra hållna landlevande djur än hållna hov- och klövdjur och fjäderfän, och vid förflyttningar av kläckägg från fåglar i fångenskap till andra medlemsstater

Avsnitt 1

Primater

Artikel 47

Krav vid förflyttningar av primater till andra medlemsstater

Aktörerna får endast flytta primater till en annan medlemsstat om djuren

antingen

1.

har hållits i en avgränsad anläggning och transporteras till en avgränsad anläggning i destinationsmedlemsstaten i enlighet med kraven i artikel 64.1,

eller

2.

kommer från en annan anläggning än en avgränsad anläggning och transporteras till en avgränsad anläggning i destinationsmedlemsstaten i enlighet med kraven i artikel 63.2 b.

Avsnitt 2

Honungsbin och humlor

Artikel 48

Krav vid förflyttning av honungsbin till andra medlemsstater

Aktörerna får endast flytta honungsbin i något skede av deras livscykel, inbegripet honungsbilarver, till andra medlemsstater om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren och ursprungskuporna uppvisar inte tecken på amerikansk yngelröta, angrepp av lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) eller angrepp av Tropilaelaps spp..

b)

De kommer från en bigård belägen i mitten av en cirkel

i)

med en radie av minst 3 km, där amerikansk yngelröta inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet och som inte är föremål för restriktioner på grund av ett utbrott av amerikansk yngelröta,

ii)

med en radie av minst 100 km, där angrepp av lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) inte har rapporterats och som inte är föremål för restriktioner på grund av ett misstänkt fall eller en bekräftad förekomst av angrepp av lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) såvida inte ett undantag medges enligt artikel 49,

iii)

med en radie av minst 100 km, där angrepp av Tropilaelaps spp. inte har rapporterats och som inte är föremål för restriktioner på grund av ett misstänkt fall eller en bekräftad förekomst av angrepp av Tropilaelaps spp..

Artikel 49

Undantag för förflyttning av honungsbidrottningar till andra medlemsstater

Genom undantag från artikel 48 b ii får aktörerna flytta honungsbidrottningar om dessa djur uppfyller kraven i artikel 48 a, b i och b iii, och följande krav är uppfyllda:

a)

Angrepp av lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) har inte rapporterats i ursprungsbigården och denna bigård ligger minst 30 km från gränserna för en skyddszon med en radie av minst 20 km som fastställts av den behöriga myndigheten runt en bekräftad förekomst av angrepp av lilla kupskalbaggen (Aethina tumida).

b)

Ursprungsbigården är inte belägen i en zon som omfattas av skyddsåtgärder fastställda av unionen på grund av bekräftad förekomst av angrepp av lilla kupskalbaggen (Aethina tumida).

c)

Ursprungsbigården är belägen i ett område där den behöriga myndigheten genomför årlig övervakning för påvisande av angrepp av lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) för att med en konfidensgrad på minst 95 % påvisa angrepp av lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) om minst 2 % av bigårdarna är angripna.

d)

Ursprungsbigården inspekteras med negativt resultat varje månad under produktionssäsongen av den behöriga myndigheten för att med en konfidensgrad på minst 95 % påvisa angrepp av lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) om minst 2 % av bikuporna är angripna.

e)

Djuren placeras i bur individuellt med högst 20 medföljande arbetsbin.

Artikel 50

Ytterligare krav avseende angrepp av Varroa spp. vid förflyttning av honungsbin till andra medlemsstater

Aktörerna får endast flytta honungsbin i något skede av deras livscykel, inbegripet honungsbilarver, till en annan medlemsstat eller zon däri med status som fri från angrepp av Varroa spp. om de krav som anges i artikel 48 är uppfyllda och förutsatt att följande krav är uppfyllda:

a)

De kommer från en medlemsstat eller zon däri med status som fri från angrepp av Varroa spp..

b)

De skyddas mot angrepp av Varroa spp. under transport.

Artikel 51

Krav vid förflyttning av humlor till andra medlemsstater

Aktörerna får endast flytta humlor till andra medlemsstater om följande krav är uppfyllda:

a)

De uppvisar inte tecken på angrepp av lilla kupskalbaggen (Aethina tumida).

b)

De kommer från en anläggning belägen i mitten av en cirkel med en radie av minst 100 km, där angrepp av lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) inte har rapporterats och som inte är föremål för restriktioner på grund av ett misstänkt fall eller en bekräftad förekomst av angrepp av lilla kupskalbaggen (Aethina tumida). Dessa krav ska inte tillämpas på humlor från miljömässigt isolerade produktionsanläggningar som flyttas i enlighet med artikel 52.

Artikel 52

Undantag för förflyttning av humlor från miljömässigt isolerade produktionsanläggningar för humlor till andra medlemsstater

Genom undantag från artikel 51 b får aktörerna flytta humlor från miljömässigt isolerade produktionsanläggningar för humlor till andra medlemsstater om kravet i artikel 51 a är uppfyllt och förutsatt att följande krav är uppfyllda:

a)

De har fötts upp isolerat i separata epidemiologiska enheter med varje koloni i en sluten behållare som var ny eller rengjord och desinfekterad före användningen.

b)

Regelbundna undersökningar av den epidemiologiska enheten i enlighet med skriftliga standardförfaranden har inte påvisat några angrepp av lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) inom den epidemiologiska enheten.

Avsnitt 3

Hundar, katter och illrar

Artikel 53

Krav vid förflyttningar av hundar, katter och illrar till andra medlemsstater

Aktörerna får endast flytta hundar, katter och illrar till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren är individuellt identifierade,

antingen

i)

i enlighet med artikel 70 i delegerad förordning (EU) 2019/2035,

eller

ii)

med en tydlig och läsbar tatuering som anbringats före den 3 juli 2011.

b)

Djuren åtföljs av en individuell identitetshandling i enlighet med artikel 71 i delegerad förordning (EU) 2019/2035 som visar att följande gäller:

i)

Det identifierade djuret kommer från en anläggning där infektion med rabiesvirus hos hållna landlevande djur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet, och har genomgått en fullständig första vaccinationscykel mot rabies minst 21 dagar före förflyttningen eller har omvaccinerats mot rabies i enlighet med giltighetskraven i del 1 i bilaga VII. Detta krav ska inte tillämpas på hundar, katter och illrar som flyttas i enlighet med artikel 54.1 och 54.2.

ii)

När det gäller hundar, de har genomgått riskreducerande åtgärder för angrepp av Echinococcus multilocularis i enlighet med del 2.1 i bilaga VII och, i tillämpliga fall, när det gäller hundar, katter eller illrar för andra sjukdomar i enlighet med del 2.3 i bilaga VII inom den där fastställda tidsperioden, innan de förs in till en medlemsstat eller zon däri som kan kräva att dessa åtgärder tillämpas. Detta krav ska inte tillämpas på hundar, katter och illrar som flyttas i enlighet med artikel 54.2.

Artikel 54

Undantag från kraven avseende vaccinering mot rabies och behandling mot angrepp av Echinococcus multilocularis

1.   Genom undantag från artikel 53 b i får aktörerna flytta hundar, katter och illrar som är yngre än 12 veckor och som inte har vaccinerats mot rabies, eller som är 12–16 veckor gamla och har vaccinerats mot rabies men ännu inte uppfyller giltighetskraven i del 1 i bilaga VII till en annan medlemsstat, förutsatt att

a)

destinationsmedlemsstaten har tillåtit sådana förflyttningar i allmänhet och har underrättat allmänheten på en särskild webbplats om att sådana förflyttningar är tillåtna, och

b)

ett av följande villkor är uppfyllt:

i)

det djurhälsointyg som avses i artikel 86 kompletteras med en försäkran från aktören, som anger att djuren från födseln till och med avsändandet inte har varit i kontakt med hållna landlevande djur som misstänks ha smittats med rabiesvirus eller vilda djur av förtecknade arter vad gäller infektion med rabiesvirus,

eller

ii)

det kan fastställas från identitetshandlingen för moderdjuret, som de djur som avses i denna punkt fortfarande är beroende av, att moderdjuret före födseln vaccinerats mot rabies i enlighet med giltighetskraven i del 1 i bilaga VII.

2.   Genom undantag från artikel 53 b i och ii får aktörerna flytta hundar, katter och illrar som inte vaccinerats mot rabies, och hundar som inte behandlats mot angrepp av Echinococcus multilocularis genom direkt transport till en avgränsad anläggning.

Artikel 55

Sällskapsdjurshållares skyldigheter vid andra förflyttningar av hundar, katter och illrar än förflyttningar utan kommersiellt syfte

Om en förflyttning utan kommersiellt syfte av hundar, katter eller illrar som hålls som sällskapsdjur i hushåll inte kan utföras i enlighet med villkoren i artikel 245.2 eller 246.1 och 246.2 i förordning (EU) 2016/429 får sällskapsdjurshållare endast flytta hundar, katter och illrar som hålls som sällskapsdjur i hushåll till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren är individuellt identifierade,

antingen

i)

i enlighet med artikel 70 i delegerad förordning (EU) 2019/2035,

eller

ii)

med en tydlig och läsbar tatuering som anbringats före den 3 juli 2011.

b)

Djuren åtföljs av en individuell identitetshandling i enlighet med artikel 71 i delegerad förordning (EU) 2019/2035 som visar att följande gäller:

i)

Det identifierade djuret har genomgått en fullständig första vaccinationscykel mot rabies minst 21 dagar före avsändandet eller har omvaccinerats mot rabies i enlighet med giltighetskraven i del 1 i bilaga VII. Denna bestämmelse ska inte tillämpas på hundar, katter och illrar som flyttas i enlighet med villkoren i artikel 56.

ii)

När det gäller hundar, de har genomgått riskreducerande åtgärder för angrepp av Echinococcus multilocularis i enlighet med del 2.1 i bilaga VII och, i tillämpliga fall, när det gäller hundar, katter eller illrar för andra sjukdomar i enlighet med del 2.3 i bilaga VII inom den där fastställda tidsperioden, innan de förs in till en medlemsstat eller zon däri som kan kräva att dessa åtgärder tillämpas.

Artikel 56

Undantag från kravet på vaccinering mot rabies vid andra förflyttningar av hundar, katter och illrar än förflyttningar utan kommersiellt syfte

Genom undantag från artikel 55 b i får sällskapsdjurshållare flytta hundar, katter och illrar som är yngre än 12 veckor och som inte har vaccinerats mot rabies, eller hundar, katter och illrar som är 12–16 veckor gamla och har vaccinerats mot rabies men ännu inte uppfyller giltighetskraven i del 1 i bilaga VII, och som hålls som sällskapsdjur i hushåll till en annan medlemsstat, förutsatt att

a)

destinationsmedlemsstaten har tillåtit sådana förflyttningar i allmänhet och har underrättat allmänheten på en särskild webbplats om att sådana förflyttningar är tillåtna, och

b)

ett av följande villkor är uppfyllt:

i)

det djurhälsointyg som avses i artikel 86 kompletteras med en försäkran från sällskapsdjurshållaren, som anger att djuren från födseln till och med avsändandet inte har varit i kontakt med hållna landlevande djur som misstänks ha smittats med rabiesvirus eller vilda djur av förtecknade arter för infektion med rabiesvirus,

eller

ii)

det kan fastställas från identitetshandlingen för moderdjuret, som de djur som avses i denna punkt fortfarande är beroende av, att moderdjuret före födseln vaccinerats mot rabies i enlighet med giltighetskraven i del 1 i bilaga VII.

Artikel 57

De behöriga myndigheternas informationsskyldighet vad gäller undantag från kravet på vaccinering mot rabies för hundar, katter och illrar

Medlemsstaterna ska göra offentligt tillgängliga uppgifter om de tillåtelser i allmänhet som anges i artiklarna 54.1 a och 56 a för hundar, katter och illrar som är yngre än 12 veckor och som inte har vaccinerats mot rabies, eller hundar, katter och illrar som är 12–16 veckor gamla och har vaccinerats mot rabies men ännu inte uppfyller giltighetskraven i del 1 i bilaga VII, och som kommer från en annan medlemsstat.

Avsnitt 4

Övriga rovdjur

Artikel 58

Krav vid förflyttning av övriga rovdjur till andra medlemsstater

1.   Aktörerna får endast flytta övriga rovdjur till en annan medlemsstat om dessa övriga rovdjur uppfyller följande krav:

a)

Djuren är antingen individuellt identifierade eller identifierade som en grupp djur av samma art som hålls tillsammans under förflyttningen till destinationen.

b)

Djuren kommer från en anläggning där infektion med rabiesvirus hos hållna landlevande djur inte har rapporterats under de sista 30 dagarna före avsändandet.

c)

Djuren har genomgått en fullständig första vaccinationscykel mot rabies minst 21 dagar före avsändandet eller har omvaccinerats mot rabies i enlighet med giltighetskraven i del 1 i bilaga VII.

d)

När det gäller hunddjur, de har genomgått riskreducerande åtgärder för angrepp av Echinococcus multilocularis i enlighet med del 2.2 i bilaga VII inom den där fastställda tidsperioden, innan de förs in till en medlemsstat eller zon däri som kan kräva att dessa åtgärder tillämpas.

e)

I den mån åtgärder har antagits i enlighet med förordning (EU) 2016/429 för en annan infektion än rabies som är förtecknad för rovdjur eller vissa rovdjursarter, djuren av de arter som omfattas av dessa åtgärder har genomgått riskreducerande åtgärder i enlighet med del 2.3 i bilaga VII för dessa rovdjursarter inom den där fastställda tidsperioden, innan de förs in till en medlemsstat eller zon däri som kan kräva att dessa åtgärder tillämpas på djur som tillhör dessa rovdjursarter.

2.   Genom undantag från punkt 1 c och d får aktörerna flytta övriga rovdjur som inte vaccinerats mot rabies och hunddjur som inte behandlats mot angrepp av Echinococcus multilocularis om djuren transporteras direkt till

a)

en avgränsad anläggning,

eller

b)

en anläggning där dessa djur hålls som pälsdjur enligt definitionen i punkt 1 i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (17).

Avsnitt 5

Fåglar i fångenskap och kläckägg från fåglar i fångenskap

Artikel 59

Krav vid förflyttningar av fåglar i fångenskap

1.   Aktörerna får endast flytta andra fåglar i fångenskap än papegojor till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren har kontinuerligt vistats i en registrerad eller avgränsad anläggning sedan kläckning eller i minst 21 dagar före avsändandet.

b)

Djuren kommer från flockar som inte visar några kliniska tecken på eller väcker någon misstanke om förtecknade sjukdomar för arten.

c)

Djuren visar inte några kliniska tecken på eller väcker någon misstanke om förtecknade sjukdomar för arten.

d)

Om djuren har förts in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri, de har genomgått karantän i enlighet med kraven för införsel till unionen på den godkända karantänstationen vid destinationen i unionen.

e)

När det gäller duvor, djuren är vaccinerade mot infektion med Newcastlesjukevirus och kommer från en anläggning där vaccinering mot infektion med Newcastlesjukevirus utförs.

f)

Relevanta krav avseende vaccinering i enlighet med artiklarna 61 och 62.

2.   Aktörerna får endast flytta papegojor till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

Villkoren i punkt 1 är uppfyllda.

b)

Djuren kommer från en anläggning där aviär klamydios inte har bekräftats under de sista 60 dagarna före avsändandet och där om aviär klamydios har bekräftats under de sista 6 månaderna före avsändandet följande åtgärder har tillämpats:

i)

Smittade fåglar och fåglar som sannolikt kommer att smittas har genomgått behandling.

ii)

De har efter avslutad behandling visat sig vara negativa vid laboratorietest för aviär klamydios.

iii)

Anläggningen har efter avslutad behandling rengjorts och desinfekterats.

iv)

Minst 60 dagar har förflutit från det att rengöringen och desinfektionen enligt led iii har slutförts.

c)

Om djuren har varit i kontakt med fåglar i fångenskap från anläggningar där aviär klamydios har diagnosticerats under de sista 60 dagarna före avsändandet, de har visat sig vara negativa vid laboratorietest för aviär klamydios som utförts minst 14 dagar efter kontakten.

d)

Djuren identifieras i enlighet med artikel 76 i delegerad förordning (EU) 2019/2035.

Artikel 60

Krav vid förflyttningar av kläckägg från fåglar i fångenskap

Aktörerna får endast flytta kläckägg från fåglar i fångenskap till en annan medlemsstat om dessa ägg uppfyller följande krav:

a)

De kommer från en registrerad eller avgränsad anläggning.

b)

De kommer från flockar som har hållits i en registrerad eller avgränsad anläggning.

c)

De kommer från flockar som inte visar några kliniska tecken på eller väcker någon misstanke om förtecknade sjukdomar för arten.

d)

Relevanta krav avseende vaccinering i enlighet med artiklarna 61 och 62.

Artikel 61

Krav avseende vaccinering mot infektion med Newcastlesjukevirus

I de fall då fåglar i fångenskap, kläckägg från fåglar i fångenskap eller ursprungsflockar för kläckägg har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus med andra vacciner än inaktiverade vacciner, ska de vacciner som administreras uppfylla kriterierna i bilaga VI.

Artikel 62

Krav vid förflyttningar av fåglar i fångenskap och kläckägg från fåglar i fångenskap till en medlemsstat eller zon däri med status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering

Aktörerna får endast flytta hönsfåglar i fångenskap (Galliformes) och kläckägg från hönsfåglar i fångenskap från en medlemsstat eller zon däri som inte har status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering till en medlemsstat eller zon däri som har status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering om kraven i artiklarna 59–61 för den specifika varan är uppfyllda, och dessa djur och kläckägg uppfyller följande krav när det gäller infektion med Newcastlesjukevirus:

a)

När det gäller fåglar i fångenskap:

i)

Djuren inte är vaccinerade mot infektion med Newcastlesjukevirus.

ii)

Djuren har hållits isolerade i 14 dagar före avsändandet, antingen vid ursprungsanläggningen under en officiell veterinärs överinseende eller i en godkänd karantänanläggning, där

inga fåglar i fångenskap har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus under de sista 21 dagarna före avsändandet,

inga andra fåglar har förts in under de sista 21 dagarna före avsändandet,

ingen vaccinering har utförts på karantänanläggningen.

iii)

Djuren har testats med negativt resultat under de sista 14 dagarna före avsändandet med serologiska tester för påvisande av antikroppar mot Newcastlesjukevirus, utfört på blodprover som med en konfidensgrad på 95 % påvisar infektion vid en prevalens av 5 %.

b)

När det gäller kläckägg av fåglar i fångenskap, de

i)

inte är vaccinerade mot infektion med Newcastlesjukevirus,

ii)

kommer från flockar som

antingen

inte är vaccinerade mot infektion med Newcastlesjukevirus,

eller

har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus med inaktiverat vaccin,

eller

har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus med levande vaccin som uppfyller kriterierna i bilaga VI och vaccineringen har ägt rum minst 30 dagar före insamlingen av kläckäggen.

KAPITEL 6

Krav vid förflyttningar av hållna landlevande djur till avgränsade anläggningar

Artikel 63

Krav vid förflyttningar av hållna landlevande djur från andra anläggningar än avgränsade anläggningar till en avgränsad anläggning

1.   Aktörerna får endast flytta andra hållna landlevande djur än primater från andra anläggningar än avgränsade anläggningar till en avgränsad anläggning om följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren genomgår karantän under en period som är lämplig med avseende på de sjukdomar som är förtecknade för de arter som ska flyttas, och under alla omständigheter minst 30 dagar och de under denna period hålls

antingen

i)

före förflyttningen, i en godkänd karantänanläggning eller i karantänslokaler på en annan avgränsad anläggning,

eller

ii)

efter förflyttningen, i en karantänslokal på den avgränsade anläggning som utgör den slutliga destinationen.

b)

Djuren inte visar några kliniska tecken på eller väcker någon misstanke om förtecknade sjukdomar för arten vid tidpunkten för förflyttningen.

c)

Djuren uppfyller de för arten relevanta kraven för identifiering som fastställs i delegerad förordning (EU) 2019/2035.

d)

Djuren uppfyller de krav på vaccinering, behandling eller testning som fastställs i denna förordning och som gäller för djurens förflyttning.

2.   Aktörerna får endast flytta hållna primater till en avgränsad anläggning i enlighet med regler som är minst lika strikta som de som avses i OIE:s Terrestrial Animal Health Code (2018 års utgåva) artikel 5.9.1–5.9.5 när det gäller karantänåtgärder som är tillämpliga på primater och artikel 6.12.4 när det gäller krav på karantän för primater från en okontrollerad miljö, och en sådan förflyttning har tillåtits,

a)

vid förflyttning inom en medlemsstat, av den behöriga myndigheten i den medlemsstaten,

eller

b)

vid förflyttning till en annan medlemsstat, efter överenskommelse mellan den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten och den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten.

Artikel 64

Krav vid förflyttningar av hållna landlevande djur från avgränsade anläggningar till avgränsade anläggningar i andra medlemsstater

1.   Aktörerna får endast flytta hållna landlevande djur från en avgränsad anläggning till en avgränsad anläggning i en annan medlemsstat om dessa djur inte medför en betydande risk för spridning av de sjukdomar för vilka de förtecknas, på grundval av resultaten av den övervakningsplan som omfattar dessa djur.

2.   Aktörerna får endast flytta hållna djur av familjerna Antilocapridae, Bovidae, Camelidae, Cervidae, Giraffidae, Moschidae och Tragulidae till en annan medlemsstat eller zon däri om minst ett av de krav för infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689 är uppfyllt.

3.   Genom undantag från punkt 2 får den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten tillåta förflyttning av sådana djur som inte uppfyller minst ett av kraven i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689 till en annan medlemsstat eller zon däri

a)

med sjukdomsfri status eller med ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna enligt de villkor som anges i artikel 43.2 i delegerad förordning (EU) 2020/689,

eller

b)

utan sjukdomsfri status och utan ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna. Om destinationsmedlemsstaten anger villkor för att tillåta sådana förflyttningar, ska dessa villkor ingå i de villkor som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 5–8 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689.

KAPITEL 7

Särskilda regler och undantag

Artikel 65

Särskilda regler för förflyttning av resande cirkusar och djurföreställningar till andra medlemsstater

1.   Aktörer som driver resande cirkusar och djurföreställningar får endast flytta sina cirkusar och djurföreställningar till en annan medlemsstat om följande krav är uppfyllda:

a)

De förser den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den resande cirkusen eller djurföreställningen är belägen med en resplan över deras planerade förflyttning till en annan medlemsstat minst 10 arbetsdagar före avresan.

b)

Det förflyttningsdokument som avses i artikel 77 i delegerad förordning (EU) 2019/2035 och som åtföljer alla djur som ska flyttas är korrekt uppdaterat,

och

i)

den individuella identitetshandling för varje hund, katt eller iller som ska flyttas och som avses i artikel 71 i delegerad förordning (EU) 2019/2035 är korrekt ifylld med de uppgifter som avses i artikel 53 b i och ii,

ii)

den identitetshandling för en grupp av hållna fåglar som ska flyttas som avses i artikel 79 i delegerad förordning (EU) 2019/2035 är korrekt uppdaterad.

c)

Under de sista 12 månaderna före avresan

i)

har nötkreatur, får, getter, kameldjur och hjortdjur med negativt resultat genomgått ett test för infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis genom en av de diagnosmetoder som anges i del 1 i bilaga I,

ii)

har nötkreatur, getter och hjortdjur med negativt resultat genomgått ett test för infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) genom en av de diagnosmetoder som anges i del 1 i bilaga I,

iii)

har duvor vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus.

d)

Alla djur i resande cirkusar och djurföreställningar har inspekterats av den officiella veterinären under perioden av 10 arbetsdagar före cirkusens eller djurföreställningens avresa och befanns vara kliniskt friska för de förtecknade sjukdomar som tillämpas på förtecknade arter eller djurkategorier.

2.   Aktörer som driver resande cirkusar och djurföreställningar får endast flytta hållna djur av familjerna Antilocapridae, Bovidae, Camelidae, Cervidae, Giraffidae, Moschidae och Tragulidae till en annan medlemsstat eller zon däri om minst ett av de krav för infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689 är uppfyllt.

3.   Genom undantag från punkt 2 får den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten tillåta förflyttning av sådana djur som inte uppfyller minst ett av kraven i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689 till en annan medlemsstat eller zon däri

a)

med sjukdomsfri status eller med ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna enligt de villkor som anges i artikel 43.2 i delegerad förordning (EU) 2020/689,

eller

b)

utan sjukdomsfri status och utan ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna. Om destinationsmedlemsstaten anger villkor för att tillåta sådana förflyttningar, ska dessa villkor ingå i de villkor som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 5–8 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689.

Artikel 66

Den behöriga myndighetens skyldighet när det gäller förflyttning av resande cirkusar och djurföreställningar till andra medlemsstater

Den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten ska underteckna och stämpla den resplan som avses i artikel 65.1 a, förutsatt att

a)

den resande cirkusen eller djurföreställningen inte är föremål för några djurhälsorestriktioner avseende en sjukdom som förtecknas för arten av något djur som hålls i den resande cirkusen eller djurföreställningen,

b)

de djurhälsokrav som anges i artikel 65 är uppfyllda,

c)

alla identitetshandlingar som åtföljer djuren vid förflyttning av den resande cirkusen eller djurföreställningen är korrekt uppdaterade och djuren uppfyller de krav på vaccinering, behandling eller testning som fastställs i denna förordning och som gäller för den berörda artens förflyttning.

Artikel 67

Krav vid förflyttningar av fåglar i fångenskap avsedda för utställningar

1.   Aktörerna får endast flytta fåglar i fångenskap till en utställning i en annan medlemsstat om dessa djur uppfyller villkoren i artikel 59.

2.   Den aktör som driver utställningen, med undantag av jaktutställningar för rovfåglar, ska säkerställa att följande gäller:

a)

Införseln av djur till utställningen är begränsad till fåglar i fångenskap som registrerats på förhand för deltagande i utställningen.

b)

Införseln till utställningen av fåglar som har sitt ursprung i anläggningar som är belägna i den medlemsstat där utställningen äger rum inte äventyrar hälsostatusen hos de fåglar som deltar i utställningen genom att

antingen

i)

kräva att alla fåglar i fångenskap som deltar i utställningen ska ha samma hälsostatus,

eller

ii)

hålla fåglar i fångenskap med ursprung i den medlemsstat där utställningen äger rum i separata lokaler eller utrymmen åtskilda från fåglar i fångenskap med ursprung i andra medlemsstater.

c)

En veterinär

i)

utför identitetskontroller av fåglar i fångenskap som deltar i utställningen före deras införsel till utställningen,

ii)

övervakar fåglarnas kliniska tillstånd vid införseln till och under utställningen.

3.   Aktörerna ska säkerställa att fåglar i fångenskap som flyttas till en utställning i enlighet med punkterna 1 och 2 endast flyttas från sådana utställningar till en annan medlemsstat om de uppfyller ett av följande krav:

a)

Djuren åtföljs av ett djurhälsointyg enligt artikel 81,

eller

b)

när det gäller andra fåglar i fångenskap än rovfåglar som har deltagit i en jaktutställning, djuren åtföljs av ett intyg utfärdat av den veterinär som avses i punkt 2 c, i vilket det anges att fåglarnas hälsostatus som intygas i det ursprungliga djurhälsointyget enligt artikel 81 inte har äventyrats under utställningen, samt av det giltiga ursprungliga djurhälsointyget enligt artikel 81 som utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten för förflyttning av fåglarna i fångenskap till den utställning och som bifogas intyget,

eller

c)

när det gäller rovfåglar som har deltagit i en jaktutställning, djuren åtföljs av det giltiga ursprungliga djurhälsointyget enligt artikel 81 som utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten för förflyttning av rovfåglarna till jaktutställningen, förutsatt att de flyttas tillbaka till ursprungsmedlemsstaten.

4.   Den veterinär som avses i punkt 2 c ska endast utfärda det intyg som avses i punkt 3 b, förutsatt att

a)

djuren flyttas tillbaka till ursprungsmedlemsstaten,

b)

åtgärder har vidtagits för att den avsedda förflyttningen av fåglarna i fångenskap till ursprungsmedlemsstaten kommer att slutföras inom giltighetstiden för det ursprungliga djurhälsointyget enligt artikel 81 som utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten för förflyttning av fåglarna i fångenskap till utställningen,

c)

villkoren i punkt 2 b är uppfyllda.

Artikel 68

Särskilda krav vid förflyttningar av tävlingsduvor till sportevenemang i en annan medlemsstat

Aktörerna får endast flytta tävlingsduvor till sportevenemang i en annan medlemsstat om dessa djur uppfyller villkoren i artikel 59.

KAPITEL 8

Djurhälsointyg och anmälan av förflyttning

Avsnitt 1

Krav för utfärdande av djurhälsointyg

Artikel 69

Undantag för förflyttningar av hållna hästdjur till andra medlemsstater

De krav för utfärdande av djurhälsointyg som fastställs i artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska inte tillämpas på förflyttning av registrerade hästdjur till en annan medlemsstat, förutsatt att

a)

den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten har tillåtit undantaget,

b)

den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna enligt de villkor som avses i leden c och d,

c)

hästdjur som hålls och flyttas på ursprungsmedlemsstatens respektive destinationsmedlemsstatens territorium uppfyller åtminstone djurhälsokraven för förflyttning av hållna hästdjur till andra medlemsstater, och särskilt de ytterligare djurhälsokrav som fastställs i artikel 22,

d)

den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten och den behöriga myndigheten i bestämmelsemedlemsstaten har inrättat system för att säkerställa spårbarheten av de hållna hästdjur som flyttas i enlighet med denna artikel.

Artikel 70

Undantag för förflyttningar av landlevande djur i resande cirkusar och djurföreställningar till andra medlemsstater

De krav för utfärdande av djurhälsointyg som fastställs i artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska inte tillämpas på förflyttning av landlevande djur i resande cirkusar och djurföreställningar till en annan medlemsstat.

Artikel 71

Djurhälsointyg för vissa hållna landlevande djur

1.   Aktörerna får endast flytta fåglar i fångenskap, honungsbin, humlor utom humlor från godkända miljömässigt isolerade produktionsanläggningar, primater, hundar, katter, illrar eller övriga rovdjur till en annan medlemsstat om de åtföljs av ett djurhälsointyg utfärdat av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten.

2.   Genom undantag från punkt 1 får aktörerna flytta fåglar i fångenskap från utställningar tillbaka till fåglarnas ursprungsmedlemsstat i enlighet med artikel 67.3.

3.   Genom undantag från punkt 1 får det djurhälsointyg som utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten för förflyttning av rovfåglar från anläggningen i ursprungsmedlemsstaten till en jaktutställning i en annan medlemsstat åtfölja dessa rovfåglar under återresan från denna utställning till ursprungsmedlemsstaten, förutsatt att förflyttningen sker inom intygets giltighetstid.

Artikel 72

Djurhälsointyg för kläckägg från fåglar i fångenskap

Aktörerna får endast flytta kläckägg från fåglar i fångenskap till en annan medlemsstat om de åtföljs av ett djurhälsointyg utfärdat av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten.

Avsnitt 2

Innehållet i djurhälsointyg för hållna landlevande djur och kläckägg

Artikel 73

Innehållet i djurhälsointyg för hållna nötkreatur

1.   Det djurhälsointyg för hållna nötkreatur, med undantag av de hållna nötkreatur som avses i punkt 2, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 10 och i tillämpliga fall artiklarna 11, 12 och 13.

2.   Det djurhälsointyg för hållna nötkreatur som flyttas antingen direkt eller efter att ha genomgått uppsamling till ett slakteri i en annan medlemsstat för omedelbar slakt, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 14.

Artikel 74

Innehållet i djurhälsointyg för hållna får och getter

1.   Det djurhälsointyg för hållna får och getter, med undantag av de hållna får och getter som avses i punkterna 2 och 3, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i,

a)

när det gäller får, utom okastrerade får av hankön, artikel 15.1 och 15.2,

b)

när det gäller getter, artikel 15.1 och 15.3,

c)

när det gäller okastrerade får av hankön, artikel 15.1, 15.2 och 15.4,

d)

i tillämpliga fall, artikel 17.

2.   Det djurhälsointyg för hållna får och getter som flyttas till en annan medlemsstat eller zon däri med ett godkänt program för utrotning av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i

a)

artikel 15.1 a, b och d–h,

b)

antingen artikel 15.1 c eller artikel 16,

c)

i tillämpliga fall, artikel 17.

3.   Det djurhälsointyg för hållna får och getter som flyttas antingen direkt eller efter att ha genomgått uppsamling till ett slakteri i en annan medlemsstat för omedelbar slakt, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 18.

Artikel 75

Innehållet i djurhälsointyg för hållna svin

1.   Det djurhälsointyg för hållna svin, med undantag av de hållna svin som avses i punkt 2, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 19 och i tillämpliga fall artikel 20.

2.   Det djurhälsointyg för hållna svin som flyttas antingen direkt eller efter att ha genomgått uppsamling till ett slakteri i en annan medlemsstat för omedelbar slakt, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 21.

Artikel 76

Innehållet i djurhälsointyg för hållna hästdjur

1.   Det djurhälsointyg för hållna hästdjur som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 22.

2.   Det djurhälsointyg som avses i punkt 1

a)

ska utfärdas för ett individuellt hästdjur,

eller

b)

får utfärdas för en sändning av hästdjur som

i)

sänds direkt till en annan medlemsstat utan att ha genomgått uppsamling,

eller

ii)

transporterats antingen direkt eller efter att ha genomgått uppsamling till ett slakteri i en annan medlemsstat för omedelbar slakt.

Artikel 77

Innehållet i djurhälsointyg för hållna kameldjur

1.   Det djurhälsointyg för hållna kameldjur, med undantag av de hållna kameldjur som avses i punkt 2, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 23 och i tillämpliga fall artikel 24.

2.   Det djurhälsointyg för hållna kameldjur som flyttas antingen direkt eller efter att ha genomgått uppsamling till ett slakteri i en annan medlemsstat för omedelbar slakt, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 25.

Artikel 78

Innehållet i djurhälsointyg för hållna hjortdjur

1.   Det djurhälsointyg för hållna hjortdjur, med undantag av de hållna hjortdjur som avses i punkt 2, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 26 och i tillämpliga fall artikel 27.

2.   Det djurhälsointyg för hållna hjortdjur som flyttas antingen direkt eller efter att ha genomgått uppsamling till ett slakteri i en annan medlemsstat för omedelbar slakt, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 28.

Artikel 79

Innehållet i djurhälsointyg för övriga hållna hov- och klövdjur

1.   Det djurhälsointyg för övriga hållna hov- och klövdjur, med undantag av de övriga hållna hov- och klövdjur som avses i punkt 2, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 29 och i tillämpliga fall artikel 30.

2.   Det djurhälsointyg för övriga hållna hov- och klövdjur som flyttas antingen direkt eller efter att ha genomgått uppsamling till ett slakteri i en annan medlemsstat för omedelbar slakt, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 31.

Artikel 80

Innehållet i djurhälsointyg för fjäderfä

Det djurhälsointyg för fjäderfä som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i,

a)

när det gäller avelsfjäderfä och bruksfjäderfä, artikel 34 och, om tillämpligt för den specifika kategorin av fjäderfä, artiklarna 41 och 42,

b)

när det gäller fjäderfä för slakt, artikel 35 och, om tillämpligt för den specifika kategorin av fjäderfä, artiklarna 41 och 42,

c)

när det gäller dagsgamla kycklingar, artikel 36 och, om tillämpligt för den specifika kategorin av fjäderfä, artiklarna 41 och 42,

d)

när det gäller färre än 20 djur av andra fjäderfän än strutsfåglar, artikel 37 och, om tillämpligt för den specifika kategorin av fjäderfä, artiklarna 41 och 42.

Artikel 81

Innehållet i djurhälsointyg för fåglar i fångenskap

1.   Det djurhälsointyg för fåglar i fångenskap, med undantag av de som avses i punkterna 2 och 3, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 71.1 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 59 och, om tillämpligt för den specifika kategorin av fågel, artiklarna 61 och 62.

2.   Det djurhälsointyg för fåglar i fångenskap avsedda för utställningar som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 71.1 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 67.1.

3.   Det djurhälsointyg för tävlingsduvor som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 71.1 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 68.

Artikel 82

Innehållet i djurhälsointyg för kläckägg från fjäderfä

Det djurhälsointyg för kläckägg från fjäderfä som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 161.1 i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 2 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i,

a)

när det gäller kläckägg från fjäderfä, förutom de som avses i artikel 38 b och c och, om tillämpligt för den specifika kategorin av ägg, artiklarna 41 och 42,

b)

när det gäller färre än 20 kläckägg från andra fjäderfän än strutsfåglar, artikel 39 och, om tillämpligt för den specifika kategorin av ägg, artiklarna 41 och 42,

c)

när det gäller specifikt patogenfria ägg av fjäderfä, artikel 40.

Artikel 83

Innehållet i djurhälsointyg för kläckägg från fåglar i fångenskap

Det djurhälsointyg för kläckägg från fåglar i fångenskap som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 72 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 2 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 60 och, om tillämpligt för den specifika kategorin av ägg, artiklarna 61 och 62.

Artikel 84

Innehållet i djurhälsointyg för honungsbin och humlor

1.   Det djurhälsointyg för honungsbin som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 71.1 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 48 och, i tillämpliga fall, artiklarna 49 och 50.

2.   Det djurhälsointyg för humlor, förutom för humlor från godkända miljömässigt isolerade produktionsanläggningar, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 71.1 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 51.

Artikel 85

Innehållet i djurhälsointyg för primater

Det djurhälsointyg för primater som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 71.1 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 47.

Artikel 86

Innehållet i djurhälsointyg för hundar, katter och illrar

1.   Det djurhälsointyg för hundar, katter och illrar, med undantag av de hundar, katter och illrar som avses i punkt 2, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 71.1 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 53 och i tillämpliga fall artikel 54.

2.   Det djurhälsointyg för hundar, katter och illrar som hålls som sällskapsdjur, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 71.1 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII, ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 55 och i tillämpliga fall artikel 56 samt en länk till den identitetshandling som avses i artikel 71 i delegerad förordning (EU) 2019/2035.

Artikel 87

Innehållet i djurhälsointyg för övriga rovdjur

Det djurhälsointyg för övriga rovdjur som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 71.1 ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 58.

Artikel 88

Innehållet i djurhälsointyg för landlevande djur som flyttas från en avgränsad anläggning till en avgränsad anläggning i en annan medlemsstat

Det djurhälsointyg för landlevande djur som flyttas från en avgränsad anläggning till en avgränsad anläggning i en annan medlemsstat, som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 eller artikel 71.1 i den här förordningen ska innehålla den allmänna information som anges i del 1 punkt 1 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 64.

Avsnitt 3

Krav för utfärdande av djurhälsointyg för särskilda typer av förflyttningar av hållna landlevande djur

Artikel 89

Utfärdande av djurhälsointyg för förflyttning av hov- och klövdjur och fjäderfä genom anläggningar som genomför uppsamling

Den behöriga myndigheten ska utfärda det djurhälsointyg som avses i artiklarna 73–80 för förflyttning av hov- och klövdjur och fjäderfän som ska genomgå uppsamling till en annan medlemsstat enligt följande:

a)

De dokumentkontroller, identitetskontroller och fysiska kontroller som avses i artikel 91.1 ska utföras innan det första djurhälsointyg som avses i artiklarna 73–80 utfärdas,

antingen

i)

på ursprungsanläggningen om djuren är avsedda för

direkt förflyttning till en anläggning som godkänts för uppsamling i transitmedlemsstaten,

eller

uppsamling i ett transportmedel i ursprungsmedlemsstaten för att flyttas direkt till en annan medlemsstat,

eller

ii)

på en anläggning som godkänts för uppsamling, om djuren har samlats i ursprungsmedlemsstaten för avsändning till en annan medlemsstat,

eller

iii)

på en anläggning som godkänts för uppsamling i en transitmedlemsstat, om djuren har genomgått uppsamling i en sådan medlemsstat.

b)

Det djurhälsointyg som avses i artiklarna 73–80 är ifyllt på grundval av officiella uppgifter

i)

som är tillgängliga för den intygande officiella veterinär som utfört de kontroller och undersökningar som avses i led a i och ii i ursprungsmedlemsstaten,

eller

ii)

som anges i det första eller andra djurhälsointyg som avses i artiklarna 73–80 och som är tillgängliga för den intygande officiella veterinär som utfört de kontroller och undersökningar som avses i led a iii i transitmedlemsstaten, om en sådan har besökts.

Artikel 90

Utfärdande av djurhälsointyg för hållna hov- och klövdjur och fjäderfän som är avsedda för export till tredjeländer under deras förflyttning från ursprungsmedlemsstaten till unionens yttre gräns genom andra medlemsstaters territorium

Aktörerna ska säkerställa att hållna hov- och klövdjur eller fjäderfän som är avsedda för export till ett tredjeland och som transporteras till unionens yttre gräns genom en annan medlemsstat åtföljs av hälsointyg där det intygas att

i)

djuren åtminstone uppfyller kraven i enlighet med detta kapitel för förflyttning av hållna hov- och klövdjur eller fjäderfän avsedda för slakt i den medlemsstat där utförselstället är beläget,

och

ii)

när det gäller djur av förtecknade arter vad gäller infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), djuren åtminstone uppfyller kraven i artikel 33 om utförselstället är beläget i en medlemsstat eller zon däri med sjukdomsfri status eller med ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24).

Avsnitt 4

Bestämmelser om den behöriga myndighetens ansvar för utfärdande av djurhälsointyg

Artikel 91

Den behöriga myndighetens ansvar för utfärdande av djurhälsointyg

1.   Innan ett djurhälsointyg undertecknas ska den officiella veterinären utföra följande typer av dokumentkontroller, identitetskontroller, fysiska kontroller och undersökningar för att kontrollera att kraven uppfylls:

a)

När det gäller hållna hov- och klövdjur, en identitetskontroll och en klinisk undersökning av djuren i sändningen i syfte att upptäcka kliniska tecken på eller misstankar om förtecknade sjukdomar för arten.

b)

När det gäller avelsfjäderfä, bruksfjäderfä och färre än 20 djur av andra fjäderfän än strutsfåglar, en dokumentkontroll av de hälso- och produktionsjournaler som förs på anläggningen, en identitetskontroll av djuren i sändningen och en klinisk besiktning av ursprungsflocken och av djuren i sändningen i syfte att upptäcka kliniska tecken på eller misstankar om förtecknade sjukdomar för arten.

c)

När det gäller fjäderfän avsedda för slakt, en dokumentkontroll av de hälso- och produktionsjournaler som förs på anläggningen, en identitetskontroll av djuren i sändningen och en klinisk besiktning av ursprungsflocken i syfte att upptäcka kliniska tecken på eller misstankar om förtecknade sjukdomar för arten.

d)

När det gäller dagsgamla kycklingar, en dokumentkontroll av de hälso- och produktionsjournaler som förs på ursprungsflockens anläggning i syfte att upptäcka kliniska tecken på eller misstankar om förtecknade sjukdomar för arten.

e)

När det gäller fåglar i fångenskap,

i)

en identitetskontroll av djuren i sändningen,

ii)

en dokumentkontroll av de hälso- och produktionsjournaler som förs på anläggningen och en klinisk besiktning av ursprungsflocken och av djuren i sändningen i syfte att upptäcka kliniska tecken på eller misstankar om förtecknade sjukdomar för arten.

f)

När det gäller kläckägg från fjäderfä, en dokumentkontroll av de hälso- och produktionsjournaler som förs på ursprungsflockens anläggning och i tillämpliga fall de journaler som förs på det avsändande kläckeriet, en identitetskontroll av kläckäggen och

antingen

i)

en klinisk besiktning av ursprungsflocken i syfte att upptäcka kliniska tecken på eller misstankar om förtecknade sjukdomar för arten,

eller

ii)

månatliga hälsokontroller av ursprungsflockens hälsostatus och en utvärdering av dess nuvarande hälsostatus med hjälp av aktuell information som tillhandahålls av aktören.

g)

När det gäller kläckägg från fåglar i fångenskap, en dokumentkontroll av de hälso- och produktionsjournaler som förs på anläggningen, en identitetskontroll av kläckäggen och en klinisk besiktning av ursprungsflocken i syfte att upptäcka kliniska tecken på eller misstankar om förtecknade sjukdomar för arten.

h)

När det gäller honungsbin och humlor, en identitetskontroll och

antingen

i)

en visuell undersökning av djuren, deras förpackning och eventuellt medföljande foder eller annat materiel för att påvisa förekomst av amerikansk yngelröta, lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) och Tropilaelaps spp. för honungsbin eller lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) för humlor,

eller

ii)

när det gäller honungsbidrottningar som omfattas av undantaget i artikel 49, en dokumentkontroll av journalerna från de månatliga hälsokontrollerna under produktionssäsongen, en visuell undersökning av deras individuella burar i syfte att kontrollera högsta antal arbetsbin per bur och en visuell undersökning av djuren, deras förpackning och eventuellt medföljande foder eller annat materiel för att påvisa förekomst av amerikansk yngelröta, lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) och Tropilaelaps spp..

i)

När det gäller primater, en dokumentkontroll av hälsojournalerna, en identitetskontroll och en klinisk undersökning, och om detta inte är möjligt en klinisk besiktning, av djuren i sändningen i syfte att upptäcka kliniska tecken på eller misstankar om förtecknade sjukdomar för arten.

j)

När det gäller hundar, katter, illrar och övriga rovdjur, en identitetskontroll och en klinisk undersökning, och om detta inte är möjligt en klinisk besiktning, av djuren i sändningen i syfte att upptäcka kliniska tecken på eller misstankar om förtecknade sjukdomar för arten.

k)

När det gäller landlevande djur som flyttas från en avgränsad anläggning till en avgränsad anläggning i en annan medlemsstat, en dokumentkontroll av hälsojournalerna, en identitetskontroll och en klinisk undersökning, och om detta inte är möjligt en klinisk besiktning, av djuren i sändningen i syfte att upptäcka kliniska tecken på eller misstankar om förtecknade sjukdomar för arten.

2.   Den officiella veterinären ska utföra de dokumentkontroller, identitetskontroller, fysiska kontroller och undersökningar som avses i punkt 1 och utfärda ett djurhälsointyg enligt följande:

a)

Under de sista 24 timmarna före avsändandet från ursprungsanläggningen, eller i tillämpliga fall anläggningen som godkänts för uppsamling, när det gäller hållna hov- och klövdjur utom hästdjur.

b)

Under de sista 48 timmarna före avsändandet från ursprungsanläggningen när det gäller hästdjur, eller, i fråga om sådana hästdjur som avses i artikel 92.2, under den sista arbetsdagen före avsändandet.

c)

Under de sista 48 timmarna före avsändandet från ursprungsanläggningen, när det gäller avelsfjäderfä, bruksfjäderfä, färre än 20 djur av andra fjäderfän än strutsfåglar och fåglar i fångenskap.

d)

Under de sista 5 dagarna före avsändandet från ursprungsanläggningen, när det gäller fjäderfän avsedda för slakt.

e)

Under de sista 24 timmarna före avsändandet från ursprungsanläggningen, när det gäller dagsgamla kycklingar.

f)

När det gäller kläckägg från fjäderfä,

i)

under de sista 72 timmarna före avsändandet av kläckäggen från ursprungsanläggningen, när det gäller dokumentkontroller, identitetskontroller, den kliniska inspektionen av ursprungsflocken och utvärderingen av dess nuvarande hälsostatus enligt den aktuella information som tillhandahållits av aktören,

ii)

under de sista 31 dagarna före avsändandet av kläckäggen från ursprungsanläggningen, när det gäller månatliga hälsokontroller av ursprungsflocken.

g)

Under de sista 48 timmarna före avsändandet från ursprungsanläggningen, när det gäller kläckägg från fåglar i fångenskap.

h)

Under de sista 48 timmarna före avsändandet från ursprungsanläggningen, när det gäller honungsbin och humlor, och under de sista 24 timmarna före avsändandet från ursprungsanläggningen, när det gäller honungsbidrottningar som omfattas av ett undantag.

i)

Under de sista 48 timmarna före avsändandet från ursprungsanläggningen, när det gäller primater.

j)

Under de sista 48 timmarna före avsändandet från ursprungsanläggningen, när det gäller hundar, katter, illrar och övriga rovdjur.

k)

Under de sista 48 timmarna före avsändandet från ursprungsanläggningen, när det gäller landlevande djur som förflyttas från en avgränsad anläggning till en avgränsad anläggning i en annan medlemsstat.

3.   Djurhälsointyget ska vara giltigt i 10 dagar från och med dagen för utfärdandet, utan att det påverkar tillämpningen av de undantag som fastställs enligt artikel 92.

Artikel 92

Undantag när det gäller varaktigheten av djurhälsointygets giltighet

1.   Genom undantag från artikel 91.3 får djurhälsointygets giltighetstid på 10 dagar, när det gäller djur som transporteras på vattenvägar eller till havs, förlängas med restiden till sjöss.

2.   Också genom undantag från artikel 91.3 ska det intyg för hästdjur som avses i artikel 76.2 a vara giltigt i 30 dagar under förutsättning att

a)

det hästdjur som ska flyttas åtföljs av den identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid som föreskrivs i artikel 114.1 c i förordning (EU) 2016/429 och som inkluderar ett valideringsmärke som utfärdats av den behöriga myndigheten, eller av det organ till vilket denna verksamhet har delegerats för en period på högst 4 år, och som dokumenterar att djuret vanligen vistas på en anläggning som av den behöriga myndigheten erkänts som en anläggning med låg hälsorisk på grund av ofta förekommande djurhälsobesök, ytterligare identitetskontroller och hälsokontroller samt frånvaron av naturlig betäckning på anläggningen, förutom i separata utrymmen som är avsedda därför,

eller

b)

det registrerade hästdjur som ska flyttas åtföljs av den identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid och som föreskrivs i artikel 114.1 c i förordning (EU) 2016/429 samt som inkluderar en licens som utfärdats för en period på högst 4 år, antingen för deltagande i hästtävlingar av den nationella avdelningen av Internationella ridsportförbundet eller för deltagande i kapplöpningar av den behöriga kapplöpningsmyndigheten och som dokumenterar minst två besök per år av en veterinär, inklusive sådana som är nödvändiga för att utföra regelbundna vaccinationer mot hästinfluensa och undersökningar som krävs för förflyttningar till andra medlemsstater eller tredjeländer.

3.   Under giltighetstiden ska det intyg som avses i punkt 2 vara tillräckligt för

a)

flera införslar till andra medlemsstater,

b)

återresa till den avsändande anläggning som anges i intyget.

Avsnitt 5

Detaljerade bestämmelser för anmälan av förflyttningar av hållna landlevande djur och kläckägg till andra medlemsstater

Artikel 93

Aktörernas förhandsanmälan av förflyttning av humlor från godkända miljömässigt isolerade produktionsanläggningar mellan medlemsstater

När det gäller humlor från godkända miljömässigt isolerade produktionsanläggningar som flyttas till en annan medlemsstat, ska den aktör som driver ursprungsanläggningen lämna in en anmälan till den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten innan humlorna avsänds.

Artikel 94

Aktörernas förhandsanmälan av resande cirkusar och djurföreställningar när de har för avsikt att flytta hållna landlevande djur mellan medlemsstater

När det gäller resande cirkusar och djurföreställningar som flyttas till en annan medlemsstat ska den aktör som driver den resande cirkusen och djurföreställningen lämna in en anmälan till den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten minst 10 dagar före dessa resande cirkusars och djurföreställningars avresa.

Artikel 95

Aktörernas förhandsanmälan av förflyttningar av kläckägg från fåglar i fångenskap mellan medlemsstater

När det gäller kläckägg från fåglar i fångenskap som flyttas till en annan medlemsstat, ska den aktör som driver ursprungsanläggningen i förväg lämna in en anmälan till den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten om den avsedda förflyttningen av detta avelsmaterial.

Artikel 96

Aktörernas informationsskyldighet vid anmälan av förflyttningar av hållna landlevande djur till andra medlemsstater

De aktörer som lämnar in en anmälan till den behöriga myndigheten i sin ursprungsmedlemsstat enligt artikel 152 i förordning (EU) 2016/429 ska till den behöriga myndigheten lämna den information om varje sändning av hållna landlevande djur som ska flyttas till en annan medlemsstat som föreskrivs i

a)

del 1 punkt 1 a–d i bilaga VIII avseende hållna landlevande djur, utom humlor från godkända miljömässigt isolerade produktionsanläggningar, som ska flyttas till en annan medlemsstat,

b)

del 2 i bilaga VIII avseende humlor från godkända miljömässigt isolerade produktionsanläggningar.

Artikel 97

Den behöriga myndighetens informationsskyldighet vid anmälan av förflyttningar av hållna landlevande djur till andra medlemsstater

Den behöriga myndighet i ursprungsmedlemsstaten som lämnar in en anmälan till den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten enligt artikel 153.1 i förordning (EU) 2016/429 ska lämna den information om varje sändning av hållna landlevande djur som ska flyttas till en annan medlemsstat som föreskrivs i

a)

del 1 punkt 1 a–d i bilaga VIII avseende hållna landlevande djur, utom humlor från godkända miljömässigt isolerade produktionsanläggningar, som ska flyttas till en annan medlemsstat,

b)

del 2 i bilaga VIII avseende humlor från godkända miljömässigt isolerade produktionsanläggningar.

Artikel 98

Anmälan av förflyttningar av kläckägg till andra medlemsstater

De aktörer som lämnar in en anmälan till den behöriga myndigheten i sin ursprungsmedlemsstat i enlighet med artikel 163 i förordning (EU) 2016/429 och artikel 95 i den här förordningen ska till den behöriga myndigheten lämna den information som föreskrivs i del 1 punkt 2 a–e i bilaga VIII avseende varje sändning av kläckägg som ska flyttas till en annan medlemsstat.

Artikel 99

Nödrutiner

Vid strömavbrott och andra störningar av Imsoc ska den behöriga myndigheten på ursprungsorten för de hållna landlevande djur eller kläckägg som ska flyttas till en annan medlemsstat följa de beredskapsarrangemang som fastställts enligt artikel 134 d i förordning (EU) 2017/625.

Artikel 100

Utseende av regioner för administration av anmälningar av förflyttningar

Medlemsstaterna ska, när de utser regioner för administration av anmälningar av förflyttningar enligt artiklarna 97 och 98, säkerställa att

a)

alla delar av deras territorium omfattas av minst en region,

b)

varje utsedd region faller under en behörig myndighets ansvar, vilken utsetts för utfärdande av djurhälsointyg i den regionen,

c)

den behöriga myndighet som ansvarar för den utsedda regionen har tillgång till Imsoc,

d)

personalen på den behöriga myndighet som ansvarar för den utsedda regionen har lämplig kompetens och kunskap samt har fått särskild utbildning eller har motsvarande praktiska erfarenheter av användning av Imsoc för produktion, hantering och överföring av den information som föreskrivs i artiklarna 97 och 98.

DEL III

FÖRFLYTTNINGAR AV VILDA LANDLEVANDE DJUR

Artikel 101

Krav vid förflyttning av vilda landlevande djur till andra medlemsstater

1.   Aktörerna får endast flytta vilda landlevande djur från deras ursprungslivsmiljö genom att lasta dem direkt på ett transportmedel som ska ta dem till en livsmiljö eller en anläggning i en annan medlemsstat utan att djuren förs in på någon anläggning i ursprungsmedlemsstaten.

2.   Aktörerna och transportörerna ska säkerställa att följande gäller för de transportmedel som används för transport av vilda landlevande djur, förutom honungsbin och humlor:

a)

Transportmedlen är utformade på ett sådant sätt att

i)

djuren inte kan rymma eller falla ut,

ii)

det är möjligt att okulärbesiktiga djuren på transportmedlet,

iii)

spridning av djurexkrementer, strö eller foder förhindras eller minimeras,

iv)

när det gäller fåglar, spridningen av fjädrar förhindras eller minimeras,

v)

djuren vid behov kan fasthållas eller transporteras sederade.

b)

Transportmedlen rengörs och desinfekteras omedelbart efter varje transport av djur eller varje föremål som utgör en djurhälsorisk och, om så behövs, desinfekteras på nytt och under alla omständigheter torkas eller tillåts torka innan en ny lastning av djur.

3.   Aktörerna och transportörerna ska säkerställa att de behållare som används för transport av vilda landlevande djur, förutom honungsbin och humlor,

a)

uppfyller villkoren i punkt 2 a,

b)

endast innehåller vilda djur av samma art från samma livsmiljö,

c)

är märkta med detaljerade uppgifter om art och antal djur,

d)

är antingen oanvända för ändamålet avsedda engångskärl som destrueras efter den första användningen eller rengörs och desinfekteras efter användning och torkas eller tillåts torka före eventuell efterföljande användning.

4.   Aktörerna får endast flytta vilda landlevande djur från deras ursprungslivsmiljö till en livsmiljö eller en anläggning i en annan medlemsstat om följande ytterligare krav är uppfyllda:

a)

En majoritet av djuren i sändningen har vistats i ursprungslivsmiljön i minst 30 dagar före avsändandet, eller sedan födseln om de är yngre än 30 dagar, och har under denna period inte varit i kontakt med hållna djur med en lägre hälsostatus eller som är föremål för restriktioner vad gäller förflyttning av djurhälsoskäl, eller med hållna djur som kommer från en anläggning som inte uppfyller kraven i led b.

b)

Alla djur som förs in till unionen från ett tredjeland eller territorium under de sista 30 dagarna före avsändandet av de djur som avses i punkt 1, och som förs in till en anläggning belägen i den livsmiljö där dessa djur vistades, hålls åtskilda för att förhindra direkt och indirekt kontakt med alla andra djur på den anläggningen och i den livsmiljön.

c)

Dessa djur kommer från en livsmiljö där följande sjukdomar och infektioner inte har rapporterats under de fastställda tidsramarna:

i)

Infektion med rabiesvirus under de sista 30 dagarna före avsändandet.

ii)

Infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis hos vilda landlevande djur av förtecknade arter vad gäller den sjukdomen under de sista 42 dagarna före avsändandet.

iii)

Infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) hos vilda landlevande djur av förtecknade arter vad gäller den sjukdomen under de sista 42 dagarna före avsändandet.

iv)

Infektion med EHD-virus hos vilda landlevande djur av förtecknade arter vad gäller den sjukdomen inom en radie av 150 km under de sista två åren före avsändandet.

v)

Mjältbrand hos hov- och klövdjur under de sista 15 dagarna före avsändandet.

vi)

Surra (Trypanosoma evansi under de sista 30 dagarna före avsändandet.

d)

Om dessa djur tillhör familjerna Antilocapridae, Bovidae, Camelidae, Cervidae, Giraffidae, Moschidae eller Tragulidae ska ursprungslivsmiljön uppfylla minst ett av de krav för infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689.

e)

Dessa djur har såvitt känt inte varit i kontakt med vilda landlevande djur som inte uppfyllde kraven i led c under de sista 30 dagarna före avsändandet.

5.   Genom undantag från punkt 4 d får den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten tillåta förflyttning av vilda landlevande djur som inte uppfyller minst ett av kraven i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689 till en annan medlemsstat eller zon däri

a)

med sjukdomsfri status eller med ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna enligt de villkor som anges i artikel 43.2 i delegerad förordning (EU) 2020/689,

eller

b)

utan sjukdomsfri status och utan ett godkänt program för utrotning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), om destinationsmedlemsstaten har underrättat kommissionen och övriga medlemsstater om att sådana förflyttningar är tillåtna. Om destinationsmedlemsstaten anger villkor för att tillåta sådana förflyttningar, ska dessa villkor ingå i de villkor som anges i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 5–8 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2020/689.

Artikel 102

Innehållet i djurhälsointyg för vilda landlevande djur

Det djurhälsointyg för vilda landlevande djur som utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 155.1 c i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla den allmänna information som anges i punkt 3 i bilaga VIII och ett intyg om överensstämmelse med kraven i artikel 101.4 och, i tillämpliga fall, 101.5 i den här förordningen.

Artikel 103

Bestämmelser om den behöriga myndighetens ansvar för utfärdande av djurhälsointyg för förflyttningar av vilda landlevande djur till andra medlemsstater

1.   Före undertecknandet av det djurhälsointyg som avses i artikel 102 för förflyttning av vilda landlevande djur ska den officiella veterinären utföra följande typer av identitetskontroller och undersökningar:

a)

En undersökning av tillgänglig information som visar att kraven i artikel 101.4 är uppfyllda.

b)

En identitetskontroll.

c)

En klinisk undersökning, och om detta inte är möjligt en klinisk besiktning, av djuren i sändningen i syfte att upptäcka kliniska tecken på eller misstankar om förtecknade eller nya sjukdomar för arten.

2.   Den officiella veterinären ska utföra de dokumentkontroller, identitetskontroller, fysiska kontroller och undersökningar som föreskrivs i punkt 1 och utfärda djurhälsointyget under de sista 24 timmarna före avsändandet av sändningen från livsmiljön.

3.   Djurhälsointyget ska vara giltigt i 10 dagar från dagen för utfärdandet.

4.   Genom undantag från punkt 3 får djurhälsointygets giltighetstid på 10 dagar, när det gäller vilda landlevande djur som transporteras på vattenvägar eller till havs, förlängas med restiden till sjöss.

Artikel 104

Krav för aktörernas förhandsanmälan av förflyttningar av vilda landlevande djur till andra medlemsstater

Andra aktörer än transportörer som flyttar vilda landlevande djur till en annan medlemsstat ska minst 24 timmar före avsändandet lämna in en anmälan till den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten.

Artikel 105

Aktörernas skyldighet att anmäla förflyttningar av vilda landlevande djur till andra medlemsstater

När det gäller den anmälan som avses i artikel 155.1 d i förordning (EU) 2016/429 ska andra aktörer än transportörer som flyttar vilda landlevande djur till en annan medlemsstat förse den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten med den information som föreskrivs i artikel 145.1 i förordning (EU) 2016/429 och i del 1 punkt 3 a–d i bilaga VIII för varje sändning av dessa djur som ska flyttas till en annan medlemsstat.

Artikel 106

Den behöriga myndighetens ansvar vid anmälan av förflyttningar av vilda landlevande djur till andra medlemsstater

Den behöriga myndighet i ursprungsmedlemsstaten som lämnar in en anmälan till den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten enligt artikel 155.1 d i förordning (EU) 2016/429 ska till den behöriga myndigheten lämna den information som föreskrivs i del 1 punkt 3 a–d i bilaga VIII för varje sändning av vilda landlevande djur som ska flyttas till en annan medlemsstat.

Artikel 107

Nödrutiner

Vid strömavbrott och andra störningar av Imsoc ska den behöriga myndigheten på ursprungsorten för de vilda landlevande djuren följa de beredskapsarrangemang som fastställts enligt artikel 134 d i förordning (EU) 2017/625.

DEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 108

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 21 april 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2019.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1629 av den 25 juli 2018 om ändring av förteckningen över sjukdomar i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 272, 31.10.2018, s. 11).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 av den 3 december 2018 om tillämpningen av vissa bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdom för kategorier av förtecknade sjukdomar och om fastställande av en förteckning över djurarter och grupper av djurarter som utgör en betydande risk för spridning av dessa förtecknade sjukdomar (EUT L 308, 4.12.2018, s. 21).

(4)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om fastställande av bestämmelser om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status för vissa förtecknade och nya sjukdomar (se sidan 211 i detta nummer av EUT).

(5)  Rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen (EGT L 121, 29.7.1964, s. 1977).

(6)  Rådets direktiv 91/68/EEG av den 28 januari 1991 om djurhälsovillkor för handeln med får och getter inom gemenskapen (EGT L 46, 19.2.1991, s. 19).

(7)  Rådets direktiv 2009/156/EG av den 30 november 2009 om djurhälsovillkor vid förflyttning och import av hästdjur från tredjeland (EUT L 192, 23.7.2010, s. 1).

(8)  Rådets direktiv 2009/158/EG av den 30 november 2009 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och för import från tredjeland av fjäderfä och kläckägg (EUT L 343, 22.12.2009, s. 74).

(9)  Rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och embryon som inte faller under de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler som avses i bilaga A.I till direktiv 90/425/EEG (EGT L 268, 14.9.1992, s. 54).

(10)  Kommissionens förordning (EG) nr 1739/2005 av den 21 oktober 2005 om fastställande av djurhälsokrav för transport av cirkusdjur mellan medlemsstater (EUT L 279, 22.10.2005, s. 47).

(11)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 av den 28 juni 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg (EUT L 314, 5.12.2019, s. 115).

(12)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 1).

(13)  Kommissionens beslut 2003/24/EG av den 30 december 2002 om att utveckla ett integrerat veterinärdatasystem (EGT L 8, 14.1.2003, s. 44).

(14)  Kommissionens beslut 2004/292/EG av den 30 mars 2004 om idrifttagande av systemet Traces och om ändring av beslut 92/486/EEG (EUT L 94, 31.3.2004, s. 63).

(15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).

(16)  http://www.edqm.eu (senaste utgåvan).

(17)  Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen (EUT L 54, 26.2.2011, s. 1).


BILAGA I

DIAGNOSMETODER

Del 1

Infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis

1.

Serologiska tester för nötkreatur, får, getter och kameldjur:

a)

Buffrade brucella-antigentester

b)

Komplementbindningstest (CFT)

c)

Indirekt Elisa-test (iELISA)

d)

Fluorescenspolarisationstest

e)

Kompetitivt Elisa-test (cELISA)

2.

Serologiska tester för svin:

a)

Buffrade brucella-antigentester

b)

Komplementbindningstest (CFT)

c)

Indirekt Elisa-test (iELISA)

d)

Fluorescenspolarisationstest

e)

Kompetitivt Elisa-test (cELISA)

3.

Brucellin-hudtest (BST) för får, getter och svin

Del 2

Infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis)

1.

Tuberkulin-hudtester:

a)

Enkelt intradermalt tuberkulintest

b)

Komparativt intradermalt tuberkulintest

2.

Test på blodprover:

a)

Gammainterferontest

Del 3

Surra (Trypanosoma evansi)

Serologiska tester:

a)

Elisa-test för trypanosomiasis

b)

Agglutinationstest med kort (CATT) för trypanosomiasis vid en serumspädning på 1:4

Del 4

Enzootisk bovin leukos

Serologiska tester:

a)

Tester på blodprover:

i)

Immunodiffusionstest med agargel (AGID)

ii)

Blockerande Elisa-test (bELISA)

iii)

Indirekt Elisa-test (iELISA)

b)

Test på mjölkprover:

i)

Indirekt Elisa-test (iELISA)

Del 5

Infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit

 

Metoder:

Ovaccinerade nötkreatur

BoHV-1 iELISA (1)

gB bELISA (2)

Nötkreatur som vaccinerats med ett gE-deleterat vaccin

gE bELISA (3)

Del 6

Bovin virusdiarré

1.

Direkta metoder:

a)

Realtids PCR med omvänd transkription (realtids-RT-PCR)

b)

Elisa-test för påvisande av antigen mot bovint virusdiarrévirus

2.

Serologiska tester:

a)

Indirekt Elisa-test (iELISA)

b)

Blockerande Elisa-test (bELISA)

Del 7

Infektion med Aujeszkys sjukdom-virus

 

Metoder:

Svin

Elisa-test för Aujeszkys sjukdom-virus (ADV) (4)

Svin som är yngre än 4 månader och födda av moderdjur som vaccinerats med ett gE-deleterat vaccin

gE-Elisa-test (5)

Del 8

Beskällarsjuka (dourine)

Komplementbindningstest för beskällarsjuka (dourine) vid en serumspädning på 1:5

Del 9

Ekvin infektiös anemi

Serologiska tester:

a)

Immunodiffusionstest med agargel (AGID)

b)

Elisa-test för ekvin infektiös anemi

Del 10

Venezuelansk hästencefalomyelit

1.

Serologiska tester:

a)

Virusisoleringstest för venezuelansk hästencefalomyelit

b)

Hemagglutinationsinhibitionstest för venezuelansk hästencefalomyelit

2.

Direkt metod:

PCR med omvänd transkription (RT-PCR) för påvisande av virusgenom för venezuelansk hästencefalomyelit


(1)  Elisa-test för påvisande av antikroppar mot helt BoHV-1-virus.

(2)  Elisa-test för påvisande av antikroppar mot BoHV-1-gB-protein. Denna metod kan också användas för tester för påvisande av antikroppar mot helt BoHV-1.

(3)  Elisa-test för påvisande av antikroppar mot BoHV-1-gE-protein.

(4)  ELISA-test för påvisande av antikroppar mot helt AD-virus, ADV-gB-protein eller ADV-gD-protein. Vid satskontroll av ADV-gB-kit och ADV-gD-kit eller helt AD-virus-kit ska gemenskapens referensserum ADV 1, eller understandarder, ge ett positivt resultat vid en utspädning på 1:2.

(5)  Elisa-test för påvisande av antikroppar mot ADV-gE-protein. Vid satskontroll ska gemenskapens referensserum ADV 1, eller understandarder, ge ett positivt resultat vid en utspädning på 1:8.


BILAGA II

MINIMIKRAV FÖRE FÖRFLYTTNING AVSEENDE INFEKTION MED MYCOBACTERIUM TUBERCULOSIS-KOMPLEXET (M. BOVIS, M. CAPRAE OCH M. TUBERCULOSIS) HOS GETTER, KAMELDJUR OCH HJORTDJUR

Del 1

Minimikrav på ett program före förflyttning avseende infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) hos getter

1.

Programmet för övervakning före förflyttning för att påvisa infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) på en anläggning, i syfte att förflytta hållna getter till en annan medlemsstat enligt artikel 15.3, ska omfatta åtminstone följande delar:

a)

Besiktning efter slakt av alla slaktade getter från anläggningen.

b)

Postmortal undersökning av alla avlivade eller självdöda getter äldre än 9 månader, om det inte är omöjligt av logistiska skäl eller inte nödvändigt av vetenskapliga skäl.

c)

Ett årligt djurhälsobesök som utförs av en veterinär.

d)

Årlig testning med negativt resultat av alla getter som hålls på anläggningen för avelsändamål.

2.

Genom undantag från punkt 1 krävs inte den årliga testningen enligt punkt 1 d om den behöriga myndigheten, på grundval av en riskbedömning, anser att risken för infektion är försumbar i medlemsstaten eller zonen och följande villkor är uppfyllda:

a)

Det program för övervakning före förflyttning som avses i punkt 1 har utförts på anläggningen i minst 24 månader och infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) hos getter som hålls på anläggningen har inte rapporterats under denna period.

b)

Anläggningen är belägen i en medlemsstat eller en zon däri fri från infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) med avseende på nötkreaturpopulationen.

3.

Om infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) hos getter som hålls på anläggningen har rapporterats, får sådana djur endast flyttas till en annan medlemsstat om alla getter äldre än sex veckor som hålls på anläggningen har testats med negativt resultat. Dessa tester ska utföras med en diagnosmetod på prover som samlats in tidigast 42 dagar efter det att det senast bekräftade fallet och det sista djuret som har testats positivt avlägsnats.

Del 2

Minimikrav på ett program före förflyttning avseende infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) hos kameldjur

1.

Programmet för övervakning före förflyttning för att påvisa infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) på en anläggning, i syfte att förflytta hållna kameldjur till en annan medlemsstat enligt artikel 23.1 e, ska omfatta åtminstone följande delar:

a)

Besiktning efter slakt av alla slaktade kameldjur från anläggningen.

b)

Postmortal undersökning av alla avlivade eller självdöda kameldjur äldre än 9 månader, om det inte är omöjligt av logistiska skäl eller inte nödvändigt av vetenskapliga skäl.

c)

Ett årligt djurhälsobesök som utförs av en veterinär.

d)

Årlig testning med negativt resultat av alla kameldjur som hålls på anläggningen för avelsändamål.

2.

Genom undantag från punkt 1 krävs inte den årliga testningen enligt punkt 1 d om den behöriga myndigheten, på grundval av en riskbedömning, anser att risken för infektion är försumbar i medlemsstaten eller zonen och följande villkor är uppfyllda:

a)

Det program för övervakning före förflyttning som avses i punkt 1 har utförts på anläggningen i minst 24 månader och infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) hos kameldjur som hålls på anläggningen har inte rapporterats under denna period.

b)

Anläggningen är belägen i en medlemsstat eller en zon däri fri från infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) med avseende på nötkreaturpopulationen.

3.

Om infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) hos kameldjur som hålls på anläggningen har rapporterats, får sådana djur endast flyttas till en annan medlemsstat om alla kameldjur äldre än sex veckor som hålls på anläggningen har testats med negativt resultat. Dessa tester ska utföras med en diagnosmetod på blodprover som samlats in tidigast 42 dagar efter det att det senast bekräftade fallet och det sista djuret som har testats positivt avlägsnats.

Del 3

Minimikrav på ett program före förflyttning avseende infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) hos hjortdjur

1.

Programmet för övervakning före förflyttning för att påvisa infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) på en anläggning, i syfte att förflytta hållna hjortdjur till en annan medlemsstat enligt artikel 26.1 e, ska omfatta åtminstone följande delar:

a)

Besiktning efter slakt av alla slaktade hjortdjur från anläggningen.

b)

Postmortal undersökning av alla avlivade eller självdöda hjortdjur äldre än 9 månader, om det inte är omöjligt av logistiska skäl eller inte nödvändigt av vetenskapliga skäl.

c)

Ett årligt djurhälsobesök som utförs av en veterinär.

d)

Årlig testning med negativt resultat av alla hjortdjur som hålls på anläggningen för avelsändamål.

2.

Genom undantag från punkt 1 krävs inte den årliga testningen enligt punkt 1 d om den behöriga myndigheten, på grundval av en riskbedömning, anser att risken för infektion är försumbar i medlemsstaten eller zonen och följande villkor är uppfyllda:

a)

Det program för övervakning före förflyttning som avses i punkt 1 har utförts på anläggningen i minst 24 månader och infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) hos hjortdjur som hålls på anläggningen har inte rapporterats under denna period.

b)

Anläggningen är belägen i en medlemsstat eller en zon däri fri från infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) med avseende på nötkreaturpopulationen.

3.

Om infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) hos hjortdjur som hålls på anläggningen har rapporterats, får sådana djur endast flyttas till en annan medlemsstat om alla hjortdjur äldre än sex veckor som hålls på anläggningen har med negativt resultat testats vid två tillfällen med minst sex månaders mellanrum för infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis). Det första testet ska utföras med en diagnosmetod på hjortdjur eller på prover som samlats in från hjortdjur tidigast sex månader efter det att det senast bekräftade fallet och det sista djuret som har testats positivt avlägsnats.

BILAGA III

MINIMIKRAV FÖRE FÖRFLYTTNING AVSEENDE INFEKTION MED BRUCELLA ABORTUS, B. MELITENSIS OCH B. SUIS HOS SVIN

1.

Programmet för övervakning före förflyttning för att påvisa infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis på en anläggning, i syfte att förflytta hållna svin till en annan medlemsstat enligt artikel 19.1 f ii, ska omfatta åtminstone följande delar:

a)

Ett årligt djurhälsobesök som utförs av en veterinär.

b)

Om svin hålls på anläggningen för avel, en årlig immunologisk undersökning som genomförs i svinpopulationen på den anläggningen, med användning av någon av de diagnosmetoder som anges i del 1.2 i bilaga I, med kapacitet att åtminstone med en konfidensgrad på 95 % visa frånvaron av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis vid en målprevalens på 10 %.

2.

Genom undantag från punkt 1 krävs inte det årliga djurhälsobesöket enligt punkt 1 a och undersökningen enligt punkt 1 b om den behöriga myndigheten, på grundval av en riskbedömning, anser att risken för infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis är försumbar i medlemsstaten eller zonen däri och följande villkor är uppfyllda:

a)

Infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis har inte rapporterats i den hållna svinpopulationen under de sista fem åren.

b)

Infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis har inte rapporterats hos populationen av vilda djur av förtecknade arter under de sista fem åren, och vildsvin har under denna tidsperiod ingått i den berörda djurpopulation för övervakning som avses i artikel 4 delegerad förordning (EU) 2020/689.

c)

Medlemsstaten eller zonen däri är fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med avseende på populationerna av nötkreatur, får och getter.

3.

Om infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis i svin som hålls på anläggningen har rapporterats, får sådana djur endast förflyttas till en annan medlemsstat om alla svin som hålls på anläggningen vid två tillfällen har genomgått ett test med negativt resultat. Det första testet ska utföras på prover som samlats in tidigast tre månader efter det att de smittade djuren och de djur som testats positiva genom någon av de diagnosmetoder som anges i del 1.2 i bilaga I har avlägsnats. Det andra testet ska utföras på prover som samlats in tidigast sex månader och senast 12 månader efter det första testet.

BILAGA IV

TESTNING AV ANKOR OCH GÄSS FÖR HÖGPATOGEN AVIÄR INFLUENSA

Under veckan innan lastningen för avsändande, ska ankor och gäss ha testats med negativt resultat vid en virologisk undersökning för högpatogen aviär influensa, antingen genom virusisolering eller genom molekylär testning som med en konfidensgrad på 95 % påvisar infektion vid en prevalens på 5 %.


BILAGA V

KRAV FÖR TESTNING AV SÄNDNINGAR MED FÄRRE ÄN 20 DJUR AV ANDRA FJÄDERFÄN ÄN STRUTSFÅGLAR ELLER FÄRRE ÄN 20 KLÄCKÄGG FRÅN ANDRA FJÄDERFÄN ÄN STRUTSFÅGLAR

1.

Sändningar med färre än 20 djur av andra fjäderfän än strutsfåglar eller färre än 20 kläckägg från andra fjäderfän än strutsfåglar ska ha testats med negativt resultat i enlighet med punkt 2 för följande sjukdomsagens för de berörda förtecknade arterna:

a)

Infektion med Salmonella Pullorum, S. Gallinarum och S. arizonae.

b)

Aviär mykoplasmos (Mycoplasma gallisepticum och M. meleagridis)

2.

Testning:

a)

När det gäller avelsfjäderfän, bruksfjäderfän och fjäderfän avsedda för slakt ska djuren inom 21 dagar före lastningen för avsändande ha testats med negativt resultat vid serologiska och/eller bakteriologiska tester för sjukdomarna i punkt 1.

b)

När det gäller kläckägg och dagsgamla kycklingar ska ursprungsflocken inom 21 dagar före lastningen för avsändande ha testats med negativt resultat vid serologiska och/eller bakteriologiska tester för sjukdomarna i punkt 1 med en konfidensgrad på 95 % för påvisande av infektion vid en prevalens på 5 %.

c)

Om djuren har vaccinerats mot infektion med någon serotyp av salmonella eller mykoplasma får endast bakteriologisk testning användas. Konfirmationsmetoden ska kunna skilja mellan levande vaccinstammar och fältstammar.


BILAGA VI

KRITERIER FÖR VACCINER MOT INFEKTION MED NEWCASTLESJUKEVIRUS

Levande försvagade vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus ska tillverkas av en stam av Newcastlesjukevirus för vilken inokulatet av typstammen har testats och visat sig ha ett intracerebralt patogenitetsindex (ICPI) på

a)

mindre än 0,4 om minst 107 EID50 (50 % Embryo Infectious Dose) har administrerats till varje fågel i ICPI-testet, eller

b)

mindre än 0,5 om minst 108 EID50 har administrerats till varje fågel i ICPI-testet.


BILAGA VII

GILTIGHET FÖR VACCINERING MOT RABIES OCH RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER FÖR ANDRA SJUKDOMAR ÄN RABIES

Del 1

Giltighet för vaccinering mot rabies för hundar, katter, illrar och övriga rovdjur

De giltighetskrav för vaccinering mot infektion med rabiesvirus som avses i artiklarna 53 b i, 55 b i och 58.1 c är de som fastställs i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 (1).

Om inget vaccin mot rabies är godkänt i en medlemsstat för andra rovdjur än hundar, katter och illrar ska vaccinering mot rabies som genomförs i enlighet med artikel 10.1 i direktiv 2001/82/EG anses vara giltig.

Del 2

Riskreducerande åtgärder för andra sjukdomar än rabies

1.

De riskreducerande åtgärder för angrepp av Echinococcus multilocularis som avses i artiklarna 53 b ii och 55 b ii är de som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/772 (2) och i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/878 (3).

2.

Genom undantag från punkt 1 ska den behandling som avses i artikel 58.1 d av andra hunddjur än hundar mot angrepp av Echinococcus multilocularis genomföras och dokumenteras tidigast 48 timmar före införsel till en medlemsstat eller zon däri som förtecknas i bilagan till förordning (EU) 2018/878.

3.

De riskreducerande åtgärder för andra sjukdomar än infektion med rabiesvirus och angrepp av Echinococcus multilocularis som avses i artiklarna 53 b ii och 55 b ii är de förebyggande hälsoåtgärder som gäller för de relevanta arterna av rovdjur och som antagits i enlighet med artikel 19.1 i förordning (EU) nr 576/2013.

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 av den 12 juni 2013 om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om upphävande av förordning (EG) nr 998/2003 (EUT L 178, 28.6.2013, s. 1).

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/772 av den 21 november 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 vad gäller förebyggande hälsoåtgärder för kontroll av infektion med Echinococcus multilocularis hos hundar och om upphävande av delegerad förordning (EU) nr 1152/2011 (EUT L 130, 28.5.2018, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/878 av den 18 juni 2018 om anpassning av förteckningen över medlemsstater, eller delar av medlemsstaternas territorier, som följer de kategoriseringsbestämmelser som anges i artikel 2.2 och 2.3 i den delegerade förordningen (EU) 2018/772 om tillämpningen av förebyggande hälsoåtgärder för kontroll av infektion med Echinococcus multilocularis hos hundar (EUT L 155, 19.6.2018, s. 1).


BILAGA VIII

UPPGIFTER SOM SKA INGÅ I DJURHÄLSOINTYG OCH ANMÄLAN

Del 1

Uppgifter som ska ingå i djurhälsointyget för landlevande djur och kläckägg som flyttas till en annan medlemsstat

1.

Djurhälsointyget för de hållna landlevande djur som avses i artikel 143.1 i förordning (EU) 2016/429 och i artikel 71.1 i den här förordningen som flyttas till en annan medlemsstat ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

a)

Avsändarens och mottagarens namn och adress.

b)

Den avsändande anläggningens namn och adress, och

i)

om den avsändande anläggningen är en godkänd anläggning, anläggningens unika godkännandenummer, eller

ii)

om den avsändande anläggningen är en registrerad anläggning, anläggningens unika registreringsnummer.

c)

Destinationsanläggningens namn och adress, och

i)

om destinationsanläggningen är en godkänd anläggning, anläggningens unika godkännandenummer, eller

ii)

om destinationsanläggningen är en registrerad anläggning, anläggningens unika registreringsnummer.

d)

Art och kategori av djur och, vid behov, identifiering.

e)

Uppgifter om djurhälsosituationen och ytterligare garantier i fråga om

i)

ursprungsmedlemsstaten eller zonen däri,

ii)

djurens ursprungsanläggning och ursprungsflock, inklusive testresultat i förekommande fall,

iii)

djuren som ska avsändas, inklusive testresultat eller vaccinationer i förekommande fall.

f)

Datum och ort för utfärdande av och giltighetstid för djurhälsointyget, den officiella veterinärens namn, befattning och underskrift samt stämpel från den behöriga myndigheten på ursprungsorten för sändningen.

2.

Djurhälsointyget för de kläckägg som avses i artikel 161.1 i förordning (EU) 2016/429 och i artikel 72 i den här förordningen som flyttas till en annan medlemsstat ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

a)

Avsändarens och mottagarens namn och adress.

b)

Den avsändande anläggningens namn och adress, och

i)

om den avsändande anläggningen är en godkänd anläggning, anläggningens unika godkännandenummer, eller

ii)

om den avsändande anläggningen är en registrerad anläggning, anläggningens unika registreringsnummer.

c)

Destinationsanläggningens namn och adress, och

i)

om destinationsanläggningen är en godkänd anläggning, anläggningens unika godkännandenummer, eller

ii)

om destinationsanläggningen är en registrerad anläggning, anläggningens unika registreringsnummer.

d)

Kategorin av kläckägg.

e)

Uppgifter som möjliggör identifiering av kläckäggen, såsom

i)

art och, om så krävs, identifiering av de djur från vilka de har sitt ursprung,

ii)

den märkning som anbringats på kläckäggen, om detta krävs,

iii)

ort och datum för deras insamling.

f)

Uppgifter om djurhälsosituationen och ytterligare garantier i fråga om

i)

ursprungsmedlemsstaten eller zonen däri,

ii)

ursprungsanläggning och ursprungsflock, inklusive testresultat i förekommande fall,

iii)

de djur från vilka kläckägg samlades in, inklusive testresultat i förekommande fall,

iv)

de kläckägg som ska avsändas.

g)

Datum och ort för utfärdande av och giltighetstid för djurhälsointyget och den officiella veterinärens namn, befattning och underskrift samt stämpel från den behöriga myndigheten på ursprungsorten för sändningen.

3.

Djurhälsointyget för de vilda landlevande djur som avses i artikel 155.1 c i förordning (EU) 2016/429 som flyttas till en annan medlemsstat ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

a)

Avsändarens och mottagarens namn och adress.

b)

Den plats där djuren har fångats och lastats för avsändning.

c)

Destinationen, och

i)

om destinationen är livsmiljön, den plats där djuren är avsedda att lossas, eller

ii)

om destinationsanläggningen är en registrerad anläggning, anläggningens unika registreringsnummer.

d)

Djurens art och kategori.

e)

Datum och ort för utfärdande av och giltighetstid för djurhälsointyget, den officiella veterinärens namn, befattning och underskrift samt stämpel från den behöriga myndigheten på ursprungsorten för sändningen.

Del 2

Uppgifter i anmälan av förflyttningar av vissa landlevande djur för vilka djurhälsointyg inte krävs

Anmälan av förflyttning av humlor från godkända miljömässigt isolerade produktionsanläggningar till en annan medlemsstat ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

a)

Avsändarens och mottagarens namn och adress.

b)

Den avsändande anläggningens namn, adress och unika godkännandenummer.

c)

Destinationsanläggningens namn och adress, och

i)

om destinationsanläggningen är en godkänd anläggning, anläggningens unika godkännandenummer, eller

ii)

om destinationsanläggningen är en registrerad anläggning, anläggningens unika registreringsnummer.

d)

Art, kategori och samhällenas antal och storlek.

e)

Avsändningsdatum.


3.6.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 174/211


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2020/689

av den 17 december 2019

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status för vissa förtecknade sjukdomar och nya sjukdomar

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artiklarna 29, 31.5, 32.2, 37.5, 39, 41.3, 42.6 och 280.4, och

av följande skäl:

(1)

I djurhälsolagen fastställs bestämmelser om förebyggande och bekämpning av djursjukdomar som kan överföras till djur eller till människor. Bestämmelserna i denna förordning krävs för att komplettera bestämmelserna i del II kapitlen 2, 3 och 4 i djurhälsolagen om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status samt bestämmelserna i del IX om övergångsbestämmelser för befintliga övervaknings- eller utrotningsprogram och gällande godkännanden av sjukdomsfri status.

(2)

Dessa bestämmelser är innehållsmässigt kopplade till varandra och många är avsedda att tillämpas tillsammans. Av skäl som rör förenkling och insyn samt i syfte att underlätta tillämpningen av bestämmelserna och undvika alltför många bestämmelser bör dessa bestämmelser fastställas i en enda akt, snarare än i ett antal separata akter med många korshänvisningar och risk för överlappning.

(3)

Övervakning ingår i alla utrotningsprogram och sjukdomsfri status är oftast ett resultat av en framgångsrik övervaknings- och utrotningsprocess. Övervakning krävs också utöver andra åtgärder som ett viktigt redskap för att upprätthålla sjukdomsfri status när det har uppnåtts. Bestämmelser om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status, inklusive övergångsbestämmelser, har ofta samma ändamål och gäller aktörernas, veterinärernas och de behöriga myndigheternas kompletterande verksamhet. Dessa bestämmelser bör därför samlas i en enda delegerad förordning.

(4)

Övervakning är en viktig del i en effektiv och ändamålsenlig strategi för att förebygga och bekämpa sjukdomar. Den bör genomföras gemensamt av aktörerna och den behöriga myndigheten. Den bör också utformas i syfte att uppnå målen för tidig påvisande av utbrott av förtecknade och nya sjukdomar och för att styrka att kriterierna för beviljande, upprätthållande, tillfälligt upphävande eller återkallande av sjukdomsfri status är uppfyllda.

(5)

Den behöriga myndigheten bör införa ett grundläggande allmänt system för övervakning av förtecknade och nya sjukdomar hos landlevande djur på grundval av anmälningar och undersökningar av sjukdomsfall i berörda djurpopulationer.

(6)

Dessa allmänna övervakningskrav för landlevande djur bör kompletteras med mer specifika krav med hänsyn till övervakningens förväntade utfall. De bör utformas för olika specifika ändamål, exempelvis unionsövervakningsprogram, obligatoriska och valbara utrotningsprogram, styrkande av sjukdomsfri status, åtgärder för sjukdomsbekämpning, i samband med godkännande av vissa anläggningar och förflyttning av djur och animaliska produkter.

(7)

Tillvägagångssättet för att utforma de allmänna övervakningskraven för vattenlevande djur liknar tillvägagångssättet för landlevande djur, även om de inte är identiska. Alla vattenbruksanläggningar måste införa ett grundläggande övervakningssystem som baseras på anmälningar och undersökningar av sjukdomsfall i en berörd djurpopulation. Övervakningen av förtecknade och nya sjukdomar hos vattenlevande djur måste dessutom inbegripa vissa åtgärder för sjukdomsbekämpning, när sådana åtgärder måste vidtas i vattenbruksanläggningar.

(8)

Utöver de allmänna övervakningskrav som gäller alla vattenbruksanläggningar gäller särskilda övervakningskrav för vissa godkända vattenbruksanläggningar. Dessa särskilda åtgärder omfattar genomförande av riskbaserad övervakning på grundval av en bedömning av risken att en anläggning smittas av och sprider en förtecknad eller icke-förtecknad sjukdom hos vattenlevande djur.

(9)

De särskilda övervakningskraven gäller också genomförande av utrotningsprogram för vissa förtecknade sjukdomar i syfte att erhålla sjukdomsfri status vad gäller den berörda sjukdomen och att upprätthålla sådan status när den har uppnåtts.

(10)

Medlemsstaterna bör vidare ges möjlighet att på anläggningsnivå genomföra övervakningen i form av övervakningsprogram för sjukdomar i kategori C hos vattenlevande djur, utan att de behöver välja ett program för sjukdomsutrotning. Övervakningsprogram skiljer sig från utrotningsprogram på så sätt att de grundas på ett heltäckande system för riktad övervakning men inte omfattar alla delar av ett utrotningsprogram. Till skillnad från utrotningsprogram ger övervakningsprogram ingen möjlighet att uppnå officiell sjukdomsfri status.

(11)

De särskilda utrotnings- och övervakningsprogram som fastställs i denna förordning syftar till att styrka hälsokraven för vissa förflyttningar av djur och produkter av animaliskt ursprung inom unionen och, i vissa fall, av djur och produkter av animaliskt ursprung som förs in till unionen.

(12)

Enligt djurhälsolagen ska bestämmelser om förtecknade sjukdomar tillämpas på förtecknade arter. Övervakning är kanske inte relevant för alla kategorier av de förtecknade djurarterna, särskilt när det gäller vilda djur eller vissa kategorier av hållna djur. I den här förordningen bör det därför föreskrivas bestämmelser i syfte att ange den berörda djurpopulation som är aktuell för övervakningen. Det bör också vara möjligt att utvidga den berörda djurpopulationen till icke-förtecknade hållna djurarter för att säkerställa tidigt påvisande av nya sjukdomar.

(13)

Undantag bör också göra det möjligt att ytterligare begränsa berörda populationer av landlevande djur för särskilda övervakningsändamål, nämligen (i) unionsövervakningsprogram, (ii) obligatoriska eller valbara utrotningsprogram och (iii) övervakningsbaserade djurhälsokrav för förflyttning inom unionen eller för införsel till unionen.

(14)

Diagnosmetoderna och den efterföljande provtagningen för att utföra diagnoserna samt metoderna, valideringen och tolkningen är av mycket teknisk karaktär och ändras ofta allt eftersom de vetenskapliga standarderna utvecklas. För att säkerställa att de är aktuella bör därför bestämmelserna om diagnosmetoder på ett flexibelt sätt ange vilka metoder som bör användas och hur de bör användas. För djursjukdomar finns det olika möjliga källor till vetenskapliga standarder för diagnosmetoder. Det är därför viktigt att det anges i vilken hierarkisk ordning metoderna bör övervägas, med beaktande av de allmänna principerna för provtagning, analyser, tester och diagnostik i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (2).

(15)

För att säkerställa bästa möjliga användning av alla resurser och undvika onödiga administrativa bördor och kostnader för aktörerna och de behöriga myndigheterna bör påvisandet av förtecknade och nya sjukdomar bygga på informationskällor som insamlas vid offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som inte huvudsakligen är avsedd för övervakning av dessa sjukdomar.

(16)

Bekräftelse av en sjukdom i enlighet med sjukdomens falldefinition är den behöriga myndighets ansvar. Den bör stödjas av lämpliga undersökningar som bekräftar eller utesluter förekomst av en misstänkt sjukdom. Sådana undersökningar är relevanta när bekräftelsen av sjukdomen föranleder åtgärder för sjukdomsbekämpning och under vissa andra omständigheter beroende på konsekvenserna av sjukdomsbekräftelsen. Det är därför viktigt att det i denna förordning fastställs under vilka ytterligare omständigheter det krävs bekräftelse av sjukdomen.

(17)

Definitionerna av ett misstänkt fall och ett bekräftat fall av en förtecknad sjukdom och, i förekommande fall, av en ny sjukdom är av stor betydelse. De gör det möjligt för aktörerna, veterinärerna och andra berörda parter som medverkar i övervakningen att identifiera de omständigheter då den behöriga myndigheten måste underrättas och för den behöriga myndigheten att vidta åtgärder för sjukdomsbekämpning. Det är därför nödvändigt att föreskriva allmänna kriterier för att definiera ett misstänkt fall och ett bekräftat fall samt att vid behov föreskriva sjukdomsspecifika definitioner, med hänsyn till vissa sjukdomars särskilda karaktär.

(18)

Ett unionsövervakningsprogram är ett övervakningsprogram som är relevant för hela unionen. Detta krävs för att uppnå ökad harmonisering av övervakningen av en specifik sjukdom i hela unionen på grund av dess särskilda risker för människors eller djurs hälsa. Det måste därför fastställas vilka kriterier som sjukdomar som kan omfattas av unionsövervakningsprogram bör uppfylla.

(19)

I kommissionens beslut 2010/367/EU (3) fastställs minimikrav för övervakningsprogram avseende aviär influensa hos fjäderfä och vilda fåglar samt tekniska riktlinjer i bilagan till beslutet. I denna förordning bör det föreskrivas liknande tekniska riktlinjer i en bilaga. Detaljnivån i denna förordning är dock lägre för att säkerställa goda möjligheter till anpassning till förändringar i situationen vad gäller övervakning av aviär influensa. De tekniska kraven för unionsövervakningsprogram avseende aviär influensa inriktas därför endast på mål, tillämpningsområde och de metodologiska principer som ska följas.

(20)

I djurhälsolagen fastställs bestämmelser om tillämpning av obligatoriska och valbara utrotningsprogram för sjukdomar i kategorierna B och C i medlemsstaterna. Dessa sjukdomar, eller grupper av dessa sjukdomar, har sin egen karaktär. Utrotningen av dessa sjukdomar bör grundas på en särskild strategi för sjukdomsbekämpning för den berörda sjukdomen. En sådan strategi bör åtminstone omfatta (i) sådan övervakning som behövs för att uppnå sjukdomsfri status som yttersta mål, (ii) hålla tidsramen, (iii) fastställa en definition av den djurpopulation som omfattas av utrotningsprogrammet, (iv) ange det geografiska område där utrotningsprogrammet ska tillämpas och (v) fastställa de särskilda åtgärder för förebyggande och övervakning av sjukdomen som ska gälla under utrotningsfasen.

(21)

Om det geografiska område där ett utrotningsprogram ska genomföras inbegriper medlemsstatens yttre gräns bör den behöriga myndigheten sträva efter att hantera risken att sjukdomen förs in från områden utanför medlemsstatens gränser.

(22)

Syftet med ett utrotningsprogram är att uppnå sjukdomsfri status inom det geografiska område som programmet omfattar. När det gäller landlevande djur bör det helst omfatta hela territoriet i den medlemsstat där sjukdomen förekommer. Om detta inte är möjligt bör det minsta område som kan godtas definieras. När det gäller områdets minimiyta bör erfarenheterna av tidigare utrotningsprogram beaktas och flexibilitet med hänsyn till sjukdomens särskilda karaktär medges.

(23)

Programmets kvalitativa eller kvantitativa mål bör fastställas av den behöriga myndigheten. Slutmålen bör grundas på kriterierna för beviljande av sjukdomsfri status, medan delmålen också kan omfatta annan verksamhet eller andra åtgärder av betydelse för att uppnå sjukdomsfri status och som avspeglar utvecklingen av programmet.

(24)

Den behöriga myndigheten bör fastställa tillämpningsperioden för utrotningsprogrammen. När det gäller valbara utrotningsprogram för sjukdomar i kategori C fastställs en maximal tillämpningsperiod för programmet för att förhindra oproportionerliga och långvariga störningar av förflyttningar inom unionen. Den behöriga myndigheten bör dock få inleda utrotningsprogrammet innan det har godkänts av kommissionen, men bör då inte införa restriktioner för förflyttning inom unionen. Det bör också föreskrivas en möjlighet för medlemsstaterna att begära att kommissionen förlänger denna period när omständigheterna motiverar detta.

(25)

Utrotningsstrategin för vissa sjukdomar skulle kunna grundas på beviljande av sjukdomsfri status på anläggningsnivå. De sjukdomsspecifika åtgärderna för dessa sjukdomar bör grupperas och ange aktörernas och de behöriga myndigheternas skyldigheter.

(26)

Den berörda djurpopulation som ska omfattas av programmet för sjukdomsutrotning bör fastställas på sjukdomsspecifik basis. Den behöriga myndighetens möjlighet att i programmet inbegripa vissa ytterligare djurpopulationer bör också fastställas på sjukdomsspecifik basis.

(27)

Det primära ansvaret för erhållande och upprätthållande av sjukdomsfri status för en anläggning ligger hos aktören, eftersom denne är den som i första hand drar nytta av de fördelar som är kopplade till sjukdomsfri status. Aktören bör därför fullgöra vissa skyldigheter för att kunna beviljas och upprätthålla sjukdomsfri status.

(28)

När en aktör uppfyller de allmänna och sjukdomsspecifika kriterierna för sjukdomsfri status är det den behöriga myndigheten som beviljar denna status. När de specifika kriterierna inte längre uppfylls bör också den behöriga myndigheten tillfälligt upphäva eller återkalla denna status.

(29)

Aktörernas och de behöriga myndigheternas skyldigheter i samband med utrotningsprogrammen bör dessutom vid behov beskrivas närmare med beaktande av den specifika sjukdomsprofilen. De sjukdomsspecifika kraven är till sin karaktär tekniska, och de fastställs därför för varje specifik sjukdom i bilagorna till denna förordning.

(30)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 (4) förtecknas infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis och infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet för obligatoriska utrotningsprogram samt enzootisk bovin leukos, infektion med Aujeszkys sjukdom-virus, infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit och bovin virusdiarré för valbara utrotningsprogram. För dessa sjukdomar bör utrotningsprogrammen grundas på beviljande av sjukdomsfri status på anläggningsnivå.

(31)

Utrotningsprogram som grundas på beviljande av sjukdomsfri status på anläggningsnivå bör omfatta alla anläggningar som håller djur i den berörda djurpopulationen. Den behöriga myndigheten bör dock ha möjlighet att från utrotningsprogrammen utesluta vissa särskilda typer av anläggningar och slakterier, förutsatt att lämpliga riskreducerande åtgärder vidtas.

(32)

När det gäller utrotningsprogram som grundas på beviljande av sjukdomsfri status på anläggningsnivå bör den behöriga myndigheten ha möjlighet att tilldela olika epidemiologiska enheter olika hälsostatus.

(33)

När det gäller landlevande djur bör kraven för styrkande av sjukdomsfri status på anläggningsnivå grundas på frånvaro av smitta som styrks genom provtagnings- och övervakningssystem, villkor för insättning av djur och avelsmaterial i anläggningarna och, vid behov, restriktioner för vaccinering. När villkoren för upprätthållande av sjukdomsfri status inte längre uppfylls gäller särskilda krav för tillfälligt upphävande, återkallande och återutfärdande av sådan status. På grund av sin tekniska karaktär fastställs de detaljerade sjukdomsspecifika kraven och förteckningen över diagnosmetoder som ska användas för beviljande och upprätthållande av denna status i bilagor.

(34)

Villkor för beviljande, upprätthållande, tillfälligt upphävande och återkallande av sjukdomsfri status på anläggningsnivå fastställdes i följande gällande unionsbestämmelser före dagen för tillämpningen av denna förordning: rådets direktiv 64/432/EEG (5) när det gäller bovin brucellos och bovin tuberkulos samt rådets direktiv 91/68/EEG (6) när det gäller brucellos hos får och getter. Genom djurhälsolagen upphörde dessa bestämmelser att gälla. Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1629 (7) anpassades även tillämpningsområdet för de sjukdomsagens som berör brucellos och bovin tuberkulos till OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code (8). Det omfattar nu infektion med Brucella abortus, Brucella melitensis och Brucella suis samt infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet. De tekniska kraven för status vad gäller dessa sjukdomar bör därför ses över så att de anpassas till OIE:s Terrestrial Animal Health Code med beaktande av erfarenheterna av tidigare program för utrotning av dessa sjukdomar.

(35)

När det gäller program för utrotning av sjukdomar hos landlevande djur på grundval av beviljande av sjukdomsfri status på anläggningsnivå bör den behöriga myndigheten när en sjukdom misstänks eller bekräftas vidta åtgärder för att förhindra spridning av sjukdomen. Dessa åtgärder bör främst vidtas på den anläggning där det djur som misstänks vara smittat hålls, men den behöriga myndigheten bör ha möjlighet att utvidga åtgärderna till andra djur eller anläggningar när det finns en risk att sjukdomen sprids.

(36)

Den behöriga myndigheten bör när den vidtar åtgärder för sjukdomsbekämpning med anledning av ett misstänkt eller bekräftat fall införa vissa förbud mot förflyttning av djur. Den behöriga myndigheten bör dock även ha möjlighet att tillåta förflyttning av vissa djur från den anläggning där det djur som misstänks eller har bekräftats vara smittat hålls, i syfte att beakta djurskyddsvillkor och främja långsiktigt hållbara åtgärder för sjukdomsbekämpning.

(37)

Efter att ett fall har bekräftats bör åtminstone alla djur som erkänts som bekräftade fall avlägsnas. Den behöriga myndigheten bör ha möjlighet att besluta huruvida dessa djur ska dödas genom slakt, vilket innebär att köttet är avsett att föras in i livsmedelskedjan, eller genom avlivning, vilket innebär att köttet inte är avsett för det ändamålet.

(38)

För vissa sjukdomar som kan spridas genom infekterade produkter av animaliskt ursprung eller smittförande material, eller som kan få konsekvenser för människors hälsa, bör den behöriga myndigheten vidta åtgärder i smittade anläggningar för att förhindra att sjukdomarna sprids genom sådana produkter eller smittförande föremål. Åtgärder för att begränsa sådana risker bör därför fastställas i denna förordning.

(39)

När det gäller landlevande djur bör det när sjukdomsfri status har uppnåtts på anläggningsnivå, av skäl som rör programmens effektivitet, vara möjligt att successivt minska övervakningen efter en viss tid av kontinuerlig sjukdomsfri status på anläggningen.

(40)

Enzootisk bovin leukos (EBL) omfattades av obligatorisk utrotning enligt gällande unionsbestämmelser före dagen för tillämpningen av denna förordning. Sjukdomen ingår nu i kategorin för valbar utrotning enligt genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

(41)

Gällande unionsbestämmelser före dagen för tillämpningen av denna förordning innehöll väletablerade och ändamålsenliga principer och kriterier för erkännande, upprätthållande, tillfälligt upphävande och återutfärdande av status som officiellt fri från EBL. Många medlemsstater har med framgång tillämpat dessa bestämmelser vid genomförandet av tidigare program för utrotning av EBL. Bestämmelserna har setts över mot bakgrund av OIE:s Terrestrial Animal Health Code och ingår i denna förordning.

(42)

Medlemsstater eller zoner som under många år har varit fria från EBL och därmed uppnått en stabil djurhälsosituation utan EBL bör även fortsättningsvis styrka frånvaro av smitta. Riskbaserad övervakning är lämplig för att säkerställa tidigt påvisande om sjukdomen återinförs och för att styrka att EBL inte förekommer. Medlemsstaterna bör därför upprätta ett lämpligt övervakningssystem från den dag då denna förordning börjar tillämpas.

(43)

Tilläggsgarantier för handel med svin inom unionen i samband med infektion med Aujeszkys sjukdom-virus (AD-virus) ingick i gällande unionsbestämmelser före dagen för tillämpningen av denna förordning. Ett antal medlemsstater har med framgång tillämpat dessa bestämmelser och utrotat infektion med AD-virus i den svinpopulation som hålls inom deras territorier. Strategin för utrotning av infektion med AD-virus i denna förordning beaktar OIE:s Terrestrial Animal Health Code och de kriterier som visat sig vara framgångsrika för att utrota infektion med AD-virus.

(44)

Bestämmelserna om infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit (IBR/IPV) i denna förordning grundas på kommissionens beslut 2004/558/EG (9) med bestämmelser om tilläggsgarantier för handel med nötkreatur inom gemenskapen. I dessa ingår krav för erhållande, upprätthållande och återutfärdande av sjukdomsfri status vad gäller bovint herpesvirus typ 1 (BoHV-1). Bestämmelserna har utarbetats med beaktande av standarderna i OIE:s Terrestrial Animal Health Code och yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) (10).

(45)

Gällande unionsbestämmelser före dagen för tillämpningen av denna förordning innehåller inga bestämmelser om bovin virusdiarré, med undantag av bestämmelser som rör handel med avelsmaterial. I genomförandeförordning (EU) 2018/1882 förtecknas nu bovin virusdiarré som en sjukdom i kategori C för valbar utrotning. I den här förordningen fastställs därför bestämmelser om utrotningsprogram och om beviljande och upprätthållande av sjukdomsfri status vad gäller BVD.

(46)

OIE:s Terrestrial Animal Health Code innehåller inte något kapitel om BVD eller några kriterier för sjukdomsfrihet vad gäller BVD och relaterade förflyttningar av djur. OIE:s Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals innehåller dock ett kapitel om BVD. Dessa diagnosstandarder har beaktats för de bestämmelser som gäller BVD i den här förordningen.

(47)

I genomförandeförordning (EU) 2018/1882 förtecknas infektion med rabiesvirus som en sjukdom i kategori B. Den här förordningen innehåller därför bestämmelser om obligatoriska utrotningsprogram och om beviljande och upprätthållande av sjukdomsfri status vad gäller infektion med rabiesvirus.

(48)

Vilda rävar är den huvudsakliga reservoaren för infektion med rabiesvirus i EU. Åtgärderna i utrotningsprogrammen bör därför främst inriktas på populationen av vilda rävar. Alla andra däggdjur är dock mottagliga och många andra djurarter förtecknas i genomförandeförordning (EU) 2018/1882 för denna sjukdom. De behöriga myndigheterna bör låta andra djurpopulationer omfattas av utrotningsprogrammen om det föreligger en risk för människors eller djurs hälsa.

(49)

När det gäller programmen för utrotning av rabiesinfektion grundas strategin för sjukdomsbekämpning främst på vaccinering av den aktuella berörda djurpopulationen samt annan viktig verksamhet, t.ex. övervakning, åtgärder för sjukdomsbekämpning, kontroll av förflyttningar av sällskapsdjur och övervakning av vaccineringens effektivitet. Eftersom bestämmelserna om vaccinering är mycket tekniska till sin karaktär fastställs de i en bilaga.

(50)

I genomförandeförordning (EU) 2018/1882 förtecknas infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) som en sjukdom i kategori C för valbart utrotningsprogram. Detta innebär en ändring av strategin för denna sjukdom, eftersom det i rådets direktiv 2000/75/EG (11), som var tillämplig före denna förordning, föreskrevs omedelbara utrotningsåtgärder. I den här förordningen fastställs nya bestämmelser för sjukdomens nya status.

(51)

När det gäller infektion med blåtungevirus grundas strategin för sjukdomsbekämpning främst på vaccinering av den aktuella berörda djurpopulationen samt annan verksamhet, t.ex. övervakning, åtgärder för sjukdomsbekämpning, kontroll av förflyttningar av djur och avelsmaterial och minimering av exponering för vektorer.

(52)

Efsa anger i sitt yttrande om bekämpning, övervakning och förflyttning av djur vid infektion med blåtungevirus (12) att det för en framgångsrik utrotning krävs att vaccinationstäckningen uppgår till minst 95 % av alla mottagliga nötkreatur och får under en period om minst fem år. Programmen för utrotning av infektion med blåtungevirus förväntas därför omfatta en vaccinationskampanj, men det bör dock föreskrivas flexibilitet i den här förordningen för att ta hänsyn till särskilda omständigheter i varje enskilt fall.

(53)

En medlemsstat eller en zon i en medlemsstat som är fri från infektion med blåtungevirus eller som omfattas av ett program för utrotning av infektion med blåtungevirus bör skyddas från introduktion av serotyper av blåtungevirus genom förflyttning av hållna djur eller avelsmaterial. Krav för införsel av hållna djur eller avelsmaterial till medlemsstater eller zoner i medlemsstater som är fria från infektion med blåtungevirus eller som omfattas av ett program för utrotning av infektion med blåtungevirus bör därför ingå i bestämmelserna om utrotningsprogrammen. Detta bör också återspeglas i kriterierna för upprätthållande av sjukdomsfri status. Samma princip bör gälla för förflyttning av djur genom medlemsstater eller zoner i medlemsstaterna som är fria från infektion med blåtungevirus eller som omfattas av ett program för utrotning av infektion med blåtungevirus.

(54)

Med hänsyn till de olika lokala förhållanden som kan råda bör den behöriga myndigheten dessutom ha möjlighet att tillåta införsel av djur eller avelsmaterial på grundval av tillfälliga krav, förutsatt att införseln inte äventyrar destinationsortens hälsostatus. Den här förordningen bör därför innehålla de krav och villkor enligt vilka sådan införsel får tillåtas. Dessa krav bör grundas på djurens eller avelsmaterialets status, oberoende av urspungsmedlemsstat eller ursprungszon.

(55)

Ett program för utrotning av en sjukdom i kategori B eller C hos vattenlevande djur bör beakta vilken typ av övervakningskrav som krävs för erhållande och upprätthållande av sjukdomsfri status samt innehålla närmare uppgifter om det geografiska område och den djurpopulation som ska omfattas av programmet och om programmets del- och slutmål. Utrotningsprogrammet bör omfatta bekämpningsåtgärder som ska vidtas på smittade anläggningar för vattenlevande djur.

(56)

Programmet för utrotning av sjukdomar hos vattenlevande djur bör omfatta del- och slutmål som ska användas för att bedöma framstegen mot att uppnå sjukdomsfri status. Dessa mål bör i förekommande fall beakta risken att vilda djur kan hindra ett framgångsrikt genomförande av utrotningsprogrammet. Eventuella avvikelser från den föreslagna tillämpningsperioden på sex år bör beaktas när programmets del- och slutmål utformas.

(57)

När det gäller vattenlevande djur består den population som ska omfattas av utrotningsprogrammet av de arter som förtecknas i genomförandeförordning (EU) 2018/1882. Den behöriga myndigheten bör dock ha möjlighet att från programmet utesluta de arter som förtecknas som vektorer i genomförandeförordning (EU) 2018/1882 om myndigheten har gjort en riskbedömning som visar att den risk som dessa djur utgör anses vara försumbar.

(58)

Den behöriga myndigheten bör ha möjlighet att inbegripa ytterligare populationer av vattenlevande djur när dessa djur utgör en betydande risk vad gäller hälsostatus. Den bör också kunna utesluta vissa anläggningar med låg risk från utrotningsprogrammet om detta inte äventyrar ett framgångsrikt slutförande av programmet.

(59)

Om en medlemsstat har beslutat att delta i ett program för utrotning av en sjukdom i kategori C måste aktörerna uppfylla villkoren för införsel av djur av de förtecknade arterna, anmäla misstanke om förtecknade sjukdomar, följa åtgärderna för sjukdomsbekämpning när en sjukdom misstänks förekomma eller har bekräftats samt vidta alla andra åtgärder som kan krävas av den behöriga myndigheten, inklusive vaccinering.

(60)

När förekomst av en förtecknad sjukdom hos vattenlevande djur misstänks eller har bekräftats i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som är sjukdomsfri eller som omfattas av ett utrotningsprogram bör den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa sjukdomen. Sådana bestämmelser bör därför fastställas i den här förordningen. De inbegriper upprättande av en restriktionszon när det har bekräftats att en förtecknad sjukdom förekommer i en anläggning som deltar i utrotningsprogrammet eller som har förklarats sjukdomsfri. De inbegriper också minimikrav för den geografiska avgränsningen av en restriktionszon och de faktorer som påverkar den.

(61)

Efter att en förtecknad sjukdom hos vattenlevande djur har bekräftats i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som är sjukdomsfri eller som omfattas av ett utrotningsprogram bör den behöriga myndigheten göra strikta kontroller i smittade anläggningar och andra anläggningar i restriktionszonen. Kontrollernas karaktär och den flexibilitet den behöriga myndigheten medger för förflyttningar fastställs i den här förordningen. Om flexibilitet tillämpas begränsas den till omständigheter då hälsostatus hos vattenlevande djur som vistas på eller är på väg till destinationsanläggningen inte äventyras.

(62)

Vid ett sjukdomsutbrott hos vattenlevande djur i en anläggning som genomför eller börjar genomföra ett utrotningsprogram är det viktigt att avlägsna vattenlevande djur som är döda, döende eller uppvisar kliniska tecken inom en period som fastställs av den behöriga myndigheten och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (13). På så sätt kan sjukdomen bekämpas med framgång.

(63)

Enligt djurhälsolagen ska kommissionen utarbeta närmare bestämmelser om beviljande av sjukdomsfri status för medlemsstater, zoner och anläggningskretsar. Dessa bestämmelser bör omfatta sjukdomsspecifika kriterier för att styrka att sjukdomen inte förekommer i den berörda djurpopulationen samt allmänna kriterier till stöd för en effektiv kontroll av den berörda djurpopulationens hälsostatus.

(64)

De allmänna kriterierna bör omfatta geografiskt tillämpningsområde, övervakning, biosäkerhet, åtgärder för sjukdomsbekämpning och enhetlig tillämpning av andra praktiska bestämmelser som fastställs i djurhälsolagen vad gäller registrering och godkännande av anläggningar, djurs spårbarhet samt krav som gäller förflyttning.

(65)

I den här förordningen fastställs sjukdomsspecifika kriterier på grundval av frånvaro av förtecknade arter eller på grundval av sjukdomsagensets eller vektorns oförmåga att överleva. Dessa kriterier bör utarbetas på ett flexibelt sätt så att den behöriga myndigheten kan motivera erhållandet av sjukdomsfri status på grundval av den specifika situationen. I den här förordningen fastställs därför allmänna krav i syfte att ange på vilka grunder en medlemsstat får ansöka om beviljande av sjukdomsfri status för hela sitt territorium eller för en zon i medlemsstaten eller, om det gäller vattenbruksdjur, för anläggningskretsar.

(66)

I den här förordningen fastställs sjukdomsspecifika kriterier på grundval av resultatet av utrotningsprogram respektive historiska data och övervakningsdata. Dessa kriterier grundas på resultaten av övervakningen, genomförandet av åtgärder för att förhindra introduktion av sjukdomen och villkoren för användning av vacciner.

(67)

På grund av sin tekniska karaktär fastställs dessa kriterier i bilagorna, grupperade efter sjukdom tillsammans med kriterierna för upprätthållande av sjukdomsfri status.

(68)

Det bör i den här förordningen fastställas nya krav för beviljande och upprätthållande av sjukdomsfri status med beaktande av gällande unionsbestämmelser före dagen för tillämpningen av den här förordningen, OIE:s Terrestrial Animal Health Code och Aquatic Animal Health Code och, om bestämmelser saknas, bästa tillgängliga vetenskapliga rön.

(69)

I genomförandeförordning (EU) 2018/1882 förtecknas angrepp av Varroa spp. som en sjukdom i kategori C för valbar utrotning. I den här förordningen fastställs bestämmelser för uppnående och upprätthållande av sjukdomsfri status vad gäller angrepp av Varroa spp.

(70)

I genomförandeförordning (EU) 2018/1882 förtecknas infektion med Newcastlesjukevirus som en sjukdom i kategori A för vilken omedelbara utrotningsåtgärder ska vidtas. Den här förordningen innehåller därför inga bestämmelser om något program för utrotning av infektion med Newcastlesjukevirus. Den behöriga myndigheten bör dock kunna bevilja status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering på grundval av historiska data och övervakningsdata.

(71)

Två olika typer av anläggningskretsar är möjliga när det gäller vattenlevande djur. Slutna anläggningskretsar drivs enligt strikt fastställda villkor som säkerställer att de drivs oberoende av hälsostatus i omgivande vatten. Icke slutna anläggningskretsar påverkas däremot av hälsostatus i omgivande vatten och drivs därför enligt mer flexibla villkor. Sådana icke slutna anläggningskretsar upprättas dock först efter att den behöriga myndigheten har bedömt vissa epidemiologiska faktorer och vidtagit de riskreducerande åtgärder som krävs för att förhindra att sjukdomar förs in till anläggningskretsen.

(72)

När det gäller vattenlevande djur och med hänsyn till den lägre risk som är förknippad med enskilda anläggningar som är oberoende av omgivande vatten fastställs i den här förordningen särskilda bestämmelser för slutna anläggningskretsar när de för första gången inleder sin vattenbruksverksamhet eller när de återupptar sin vattenbruksverksamhet efter ett produktionsavbrott. I sådana fall bör sjukdomsfri status omedelbart förklaras, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Bestämmelser fastställs också för slutna anläggningskretsar där ett sjukdomsutbrott har inträffat. För att säkerställa att sådana utbrott hanteras med framgång genom rengöring, desinfektion och tomtid efter att de tömts på vattenbruksdjur bör ett urval av de djur som används för återinsättning i anläggningskretsen testas innan sjukdomsfri status kan förklaras.

(73)

När villkoren för upprätthållande av sjukdomsfri status inte längre är uppfyllda på grund av misstänkt eller bekräftad sjukdom bör den behöriga myndigheten vidta åtgärder för sjukdomsbekämpning. Dessa åtgärder bör tillämpas under de olika stegen i sjukdomsbekämpningen från tidpunkten för misstanken om ett sjukdomsutbrott till den tidpunkt då frågan har avgjorts och sjukdomsfri status åter har utfärdats.

(74)

Om den behöriga myndigheten upptäcker att villkoren för upprätthållande av sjukdomsfri status i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets inte är uppfyllda bör åtgärder vidtas för att åtgärda situationen. Den behöriga myndigheten bör ha möjlighet att tillfälligt upphäva sjukdomsfri status när det fortfarande är möjligt att på ett tillfredsställande sätt åtgärda det faktum att villkoren inte är uppfyllda och därmed inte få sjukdomsfri status återkallad av kommissionen.

(75)

När en medlemsstat vill erhålla sjukdomsfri status vad gäller en förtecknad sjukdom hos vattenlevande djur för hela sitt territorium eller för en zon i medlemsstaten som motsvarar mer än 75 % av dess territorium, eller för en zon som delas med en annan medlemsstat eller ett tredjeland, bör den ansöka om godkännande hos kommissionen. I alla andra fall följs ett system med egenförsäkran.

(76)

Egenförsäkran om sjukdomsfrihet hos vattenlevande djur för andra zoner och anläggningskretsar än de som godkänts av kommissionen följer ett system som har utformats för att ge insyn i processen och som innebär att medlemsstaterna lättare och eventuellt snabbare kan förklara sjukdomsfri status. Hela processen kommer att göras elektroniskt, såvida inte någon annan medlemsstat eller kommissionen tar upp problem som inte kan lösas på ett tillfredsställande sätt. Om det finns problem som inte kan lösas på ett tillfredsställande sätt överlämnas försäkran till ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(77)

Den här förordningen innehåller bestämmelser om godkännande av sjukdomsfri status för medlemsstater eller zoner i medlemsstaterna. Dessa bestämmelser kan skilja sig åt från gällande bestämmelser före dagen för tillämpningen av den här förordningen. Det behövs lämpliga övergångsbestämmelser för att säkerställa en smidig övergång från gällande bestämmelser om godkännande av sjukdomsfri status till de nya kraven.

(78)

Med sikte på en enhetlig tillämpning av unionslagstiftningen om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status och för att säkerställa att denna lagstiftning är klar och tydlig bör kommissionens beslut 2000/428/EG (14), kommissionens beslut 2002/106/EG (15), kommissionens beslut 2003/422/EG (16), kommissionens beslut 2006/437/EG (17), kommissionens förordning (EG) nr 1266/2007 (18), kommissionens beslut 2008/896/EG (19) och kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/1554 (20) upphävas genom denna förordning.

(79)

Djurhälsolagen är tillämplig från och med den 21 april 2021. Bestämmelserna i denna förordning bör därför också tillämpas från samma datum.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   Denna förordning kompletterar bestämmelserna i förordning (EU) 2016/429 om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status vad gäller vissa förtecknade och nya sjukdomar hos landlevande, vattenlevande och andra djur.

2.   I del II kapitel 1 i denna förordning fastställs bestämmelser om övervakning av de sjukdomar som avses i artikel 9.1 i förordning (EU) 2016/429 och de nya sjukdomar som definieras i artikel 6.2 i samma förordning med avseende på

a)

övervakningens utformning, inklusive den berörda djurpopulationen och diagnosmetoderna,

b)

sjukdomsbekräftelse och falldefinitioner,

c)

unionsövervakningsprogram.

3.   I del II kapitel 2 i denna förordning fastställs bestämmelser om program för utrotning av de sjukdomar hos landlevande djur som avses i artikel 9.1 b och c i förordning (EU) 2016/429 med avseende på

a)

strategi för sjukdomsbekämpning, geografiskt område, djurpopulationer, mål och tillämpningsperiod,

b)

aktörernas och de behöriga myndigheternas skyldigheter,

c)

åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke och bekräftelse.

4.   I del II kapitel 3 i denna förordning fastställs bestämmelser om program för utrotning av de sjukdomar hos vattenlevande djur som avses i artikel 9.1 b och c i förordning (EU) 2016/429 med avseende på

a)

strategi för sjukdomsbekämpning, geografiskt område, djurpopulationer, mål och tillämpningsperiod,

b)

aktörernas och de behöriga myndigheternas skyldigheter,

c)

åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke och bekräftelse.

5.   I del II kapitel 4 i denna förordning fastställs bestämmelser om sjukdomsfri status vad gäller vissa sjukdomar hos landlevande och vattenlevande djur som avses i artikel 9.1 i förordning (EU) 2016/429 med avseende på

a)

kriterier för godkännande av sjukdomsfri status för medlemsstater och zoner,

b)

kriterier för godkännande av sjukdomsfri status för anläggningskretsar där vattenbruksdjur hålls,

c)

kriterier för upprätthållande av sjukdomsfri status,

d)

tillfälligt upphävande, återkallande och återutfärdande av sjukdomsfri status.

6.   I del III i denna förordning fastställs övergångs- och slutbestämmelser med avseende på

a)

godkännande av sjukdomsfri status för medlemsstater, zoner och anläggningskretsar som erkänts som sjukdomsfria enligt gällande lagstiftning före dagen för tillämpningen av denna förordning,

b)

godkännande av utrotningsprogram för medlemsstater, zoner och anläggningskretsar som har ett godkänt utrotnings- eller övervakningsprogram enligt gällande lagstiftning före dagen för tillämpningen av denna förordning.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

sjukdom i kategori E: förtecknad sjukdom för vilken det finns ett behov av övervakning inom unionen, i enligt med artikel 9.1 e i förordning (EU) 2016/429.

2.

berörd djurpopulation: population av djur av förtecknade arter definierade enligt art och, i tillämpliga fall, enligt kategori, som är aktuell för övervakningsverksamhet, utrotningsprogram eller sjukdomsfri status vad gäller en specifik sjukdom.

3.

ytterligare djurpopulation: population av hållna eller vilda djur av förtecknade arter som omfattas av sådana valbara åtgärder för förebyggande, övervakning och sjukdomsbekämpning som krävs för att sjukdomsfri status ska uppnås eller upprätthållas vad gäller en berörd djurpopulation.

4.

sjukdom i kategori A: förtecknad sjukdom som normalt inte förekommer inom unionen och för vilken omedelbara utrotningsåtgärder ska vidtas så snart de påvisas, i enlighet med artikel 9.1 a i förordning (EU) 2016/429.

5.

sjukdom i kategori B: förtecknad sjukdom som ska bekämpas i samtliga medlemsstater med målet att utrota den i hela unionen, i enlighet med artikel 9.1 b i förordning (EU) 2016/429.

6.

sjukdom i kategori C: förtecknad sjukdom som har relevans för vissa medlemsstater och för vilken åtgärder behövs för att förhindra spridning till delar av unionen som är officiellt sjukdomsfria eller har utrotningsprogram för den berörda förtecknade sjukdomen, i enlighet med artikel 9.1 c i förordning (EU) 2016/429.

7.

nötkreatur: djur av de arter av hov- och klövdjur som tillhör släktena Bison, Bos (inklusive undersläktena Bos, Bibos, Novibos, Poephagus) och Bubalus (inklusive undersläktet Anoa) samt korsningar mellan dessa arter.

8.

får: djur av de arter av hov- och klövdjur som tillhör släktet Ovis samt korsningar mellan dessa arter.

9.

get: djur av de arter av hov- och klövdjur som tillhör släktet Capra samt korsningar mellan dessa arter.

10.

resande cirkus: utställning eller mässa som inkluderar djur eller djurföreställningar som är avsedda att förflyttas mellan medlemsstater.

11.

djurföreställning: föreställning med djur som hålls för en utställning eller mässa och som kan ingå i en cirkus.

12.

svin: djur av de arter av hov- och klövdjur i familjen Suidae som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2016/429.

13.

transportmedel: vägfordon, järnvägsfordon, fartyg och luftfartyg.

14.

hund: hållet djur av arten Canis lupus.

15.

katt: hållet djur av arten Felis silvestris.

16.

iller: hållet djur av arten Mustela putorius furo.

17.

årstidsbetingat blåtungevirusfritt område: hela territoriet i en medlemsstat eller en zon i en medlemsstat för vilket/vilken den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 40.3 har upprättat tillfällig status som fritt/fri från infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) på grundval av en vektorfri period och styrkande av frånvaro av sjukdomen hos förtecknade djurarter.

18.

vektorskyddad anläggning: delar av eller alla lokaler vid en anläggning som är skyddade mot angrepp av insekter i släktet Culicoides genom lämpliga fysiska åtgärder och skötselåtgärder, med status som vektorskyddad anläggning som beviljats av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 44.

19.

brunnbåt: fartyg som används inom vattenbruksnäringen och som har en brunn eller behållare för lagring och transport av levande fisk i vatten.

20.

tomtid: moment i sjukdomshanteringen som innebär att en anläggning är tömd på vattenbruksdjur av förtecknade arter och, om det är genomförbart, på vatten.

21.

kvalificeringstid: tidsperiod innan den behöriga myndigheten lämnar in ansökan om sjukdomsfri status eller, i förekommande fall, innan den preliminära friförklaring som avses i artikel 83.1 a offentliggörs elektroniskt.

22.

icke-förtecknad art: djurart eller grupp av djurarter som inte förtecknas i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 för en viss sjukdom.

23.

flock: alla fjäderfän eller alla fåglar i fångenskap med samma hälsostatus som hålls på samma utrymmen eller inom samma inhägnad och som utgör en enda epidemiologisk enhet; för fjäderfän hållna inomhus omfattar detta alla fåglar som delar samma luftvolym.

24.

diva-vaccinering: vaccinering med vacciner som tillsammans med lämpliga serologiska diagnosmetoder gör det möjligt att påvisa smittade djur i en vaccinerad population.

25.

diva-vaccinerade djur: djur som har vaccinerats inom ramen för en diva-vaccinering.

26.

godkänd anläggning för avelsmaterial: en spermasamlingsstation, en embryosamlingsgrupp, en embryoproduktionsgrupp, en anläggning för bearbetning av avelsmaterial eller en station för lagring av avelsmaterial som har godkänts i enlighet med artikel 97.1 i förordning (EU) 2016/429.

27.

sperma: ejakulat från ett eller flera djur, antingen i oförändrad, behandlad eller utspädd form.

28.

oocyter: de haploida stadierna av ootidogenesen, inklusive sekundära oocyter och ägg.

29.

embryo: det tidigaste utvecklingsstadiet hos ett djur då det kan överföras till ett moderdjur.

30.

vektorfri period: period i ett bestämt område då insekter i släktet Culicoides är inaktiva, fastställd i enlighet med del II kapitel 1 avsnitt 5 i bilaga V.

31.

honungsbin: djur av arten Apis mellifera.

32.

avelsfjäderfä: fjäderfän som är 72 timmar gamla eller äldre och som är avsedda för produktion av kläckägg.

33.

årlig övervakning baserad på slumpmässigt urval: övervakning som består av minst en urvalsundersökning av en berörd djurpopulation och som organiseras under det år för vilket sannolikhetsbaserade provtagningsmetoder används för att välja ut de enheter som ska undersökas.

DEL II

ÖVERVAKNING, UTROTNINGSPROGRAM OCH SJUKDOMSFRI STATUS

KAPITEL 1

Övervakning

Avsnitt 1

Övervakningens utformning, berörd djurpopulation och diagnosmetoder

Artikel 3

Övervakningens utformning

1.   Den behöriga myndigheten ska utforma övervakningen av förtecknade och nya sjukdomar hos landlevande djur och andra djur med beaktande av följande:

a)

Allmänna övervakningskrav som grundas på

i)

anmälningar enligt artikel 18.1 i förordning (EU) 2016/429,

ii)

lämplig veterinärundersökning av ökad dödlighet och andra tecken på allvarliga sjukdomar eller väsentligt minskad produktionstakt med obestämd orsak,

iii)

den behöriga myndighetens undersökning vid misstanke om en sjukdom i kategori E eller, i förekommande fall, en ny sjukdom,

iv)

berörd djurpopulation för övervakning enligt artikel 4,

v)

den offentliga kontrollens och annan offentlig verksamhets bidrag enligt artikel 7.

b)

Särskilda övervakningskrav

i)

i unionsövervakningsprogram,

ii)

som en del av obligatoriska eller valbara utrotningsprogram,

iii)

för styrkande och upprätthållande av sjukdomsfri status,

iv)

som en del av åtgärder för sjukdomsbekämpning,

v)

i samband med godkännande av vissa anläggningar,

vi)

för förflyttning av landlevande djur inom unionen eller sådana djurs införsel till unionen.

2.   Den behöriga myndigheten ska utforma övervakningen av förtecknade och nya sjukdomar hos vattenlevande djur med beaktande av följande:

a)

Allmänna övervakningskrav som grundas på

i)

anmälningar enligt artikel 18.1 i förordning (EU) 2016/429,

ii)

lämplig veterinärundersökning av ökad dödlighet och andra tecken på allvarliga sjukdomar eller väsentligt minskad produktionstakt med obestämd orsak,

iii)

den behöriga myndighetens undersökning vid misstanke om en sjukdom i kategori E eller, i förekommande fall, en ny sjukdom,

iv)

berörd djurpopulation för övervakning enligt artikel 4,

v)

den offentliga kontrollens och annan offentlig verksamhets bidrag enligt artikel 7.

vi)

åtgärder för sjukdomsbekämpning.

b)

Särskilda övervakningskrav

i)

som en del av den riskbaserade övervakning som föreskrivs i del I kapitel 1 i bilaga VI, som inbegriper riskklassificering och regelbundna djurhälsobesök enligt del I kapitlen 2 och 3 i bilaga VI,

ii)

som en del av de utrotningsprogram som föreskrivs i del II kapitlen 1–6 i bilaga VI,

iii)

för styrkande och upprätthållande av sjukdomsfri status,

iv)

för styrkande, i enlighet med de övervakningsprogram som föreskrivs i del III kapitlen 1–6 i bilaga VI, av att de anläggningar som inte deltar i ett sådant utrotningsprogram som avses i led ii eller som inte har erhållit sådan sjukdomsfri status som avses i led iii inte är smittade,

v)

för förflyttning av vattenlevande djur inom unionen eller sådana djurs införsel till unionen.

Artikel 4

Berörd djurpopulation

1.   Den behöriga myndigheten ska för varje förtecknad sjukdom och, i förekommande fall, varje ny sjukdom ange den berörda djurpopulation som är aktuell för den övervakning som avses i artikel 3 och ska inbegripa

a)

hållna djur av förtecknade arter,

b)

vilda djur av förtecknade arter om

i)

de omfattas av ett unionsövervakningsprogram, ett obligatoriskt eller valbart utrotningsprogram eller sådan övervakning som krävs för beviljande eller upprätthållande av sjukdomsfri status,

ii)

den behöriga myndigheten anser att de utgör en risk som kan få negativa konsekvenser för hälsostatus hos andra arter i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets, eller

iii)

övervakning krävs för att bedöma djurhälsokraven för införsel till unionen eller förflyttning inom unionen.

2.   För att säkerställa tidigt påvisande av en ny sjukdom hos andra arter än de arter som avses i punkt 1 a ska den behöriga myndigheten i den berörda djurpopulationen inbegripa hållna djur av arter som inte är förtecknade för den aktuella förtecknade sjukdomen om följande kriterier är tillämpliga:

a)

De förflyttas till anläggningar i en annan medlemsstat, zon eller anläggningskrets, och

b)

den behöriga myndigheten, på grund av antalet djur eller förflyttningarnas frekvens, anser att djuren utgör en risk som kan få negativa konsekvenser för hälsostatus hos andra hållna djur i en annan medlemsstat, zon eller anläggningskrets om den arten drabbas av en sjukdom.

Artikel 5

Uteslutande av vissa hållna landlevande djur från den berörda djurpopulationen

1.   Genom undantag från artikel 4.1 a får den behöriga myndigheten begränsa den berörda djurpopulationen för övervakning av en annan sjukdom än en sjukdom i kategori A till de kategorier av hållna djur av de förtecknade arterna som för den sjukdomen omfattas av

a)

unionsövervakningsprogram,

b)

obligatoriska eller valbara utrotningsprogram eller övervakning som krävs för beviljande eller upprätthållande av sjukdomsfri status, eller

c)

övervakningsbaserade djurhälsokrav för förflyttning inom unionen eller för införsel till unionen.

2.   De kategorier av hållna djur som avses i punkt 1 får baseras på djurens ålder och kön samt plats för och typ av produktion.

Artikel 6

Diagnosmetoder

1.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att provtagningen, metoderna, valideringen och tolkningen av diagnosmetoderna för övervakningen överensstämmer med följande:

a)

Den särskilda lagstiftning som antas i enlighet med förordning (EU) 2016/429 och relevant information och vägledning som är tillgänglig på Europeiska unionens referenslaboratoriers och kommissionens webbplatser.

b)

Om de inte omfattas av den lagstiftning, information och vägledning som avses i led a, den provtagning, de metoder, den validering och den tolkning av diagnosmetoder som fastställs i OIE:s Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals (21), i dess ändrade lydelse, eller i OIE:s Manual of Diagnostic Tests for Aquatic Animals (22), i dess ändrade lydelse.

c)

Om de inte omfattas av leden a och b, de metoder som fastställs i artikel 34.2 b och 34.3 i förordning (EU) 2017/625.

2.   Diagnosmetoderna för beviljande och upprätthållande av sjukdomsfri status fastställs i

a)

avsnitt 1 i bilaga III när det gäller infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis,

b)

avsnitt 2 i bilaga III när det gäller infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (Mycobacterium bovis, M. caprae och M. tuberculosis) (MTB-komplexet),

c)

avsnitt 3 i bilaga III när det gäller enzootisk bovin leukos (EBL),

d)

avsnitt 4 i bilaga III när det gäller infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit (IBR/IPV),

e)

avsnitt 5 i bilaga III när det gäller infektion med Aujeszkys sjukdom-virus (AD-virus),

f)

avsnitt 6 i bilaga III när det gäller bovin virusdiarré (BVD),

g)

del II kapitel 1 avsnitt 5 punkt 2 i bilaga VI när det gäller viral hemorragisk septikemi (VHS),

h)

del II kapitel 1 avsnitt 5 punkt 2 i bilaga VI när det gäller infektiös hematopoietisk nekros (IHN),

i)

del II kapitel 2 avsnitt 5 punkt 2 i bilaga VI när det gäller infektion med ILA HPRΔ-virus,

j)

del II kapitel 3 avsnitt 5 punkt 2 i bilaga VI när det gäller infektion med Marteilia refringens,

k)

del II kapitel 4 avsnitt 5 punkt 2 i bilaga VI när det gäller infektion med Bonamia exitiosa,

l)

del II kapitel 5 avsnitt 5 punkt 2 i bilaga VI när det gäller infektion med Bonamia ostreae,

m)

del II kapitel 6 avsnitt 5 punkt 2 i bilaga VI när det gäller infektion med WSS-virus.

Artikel 7

Den offentliga kontrollens och annan offentlig verksamhets bidrag till övervakning av djurens hälsa

1.   Den behöriga myndigheten ska i den utformning av övervakningen som avses i artikel 3 i denna förordning i förekommande fall inbegripa resultatet av den offentliga kontroll och annan offentlig verksamhet som fastställs i artikel 2 i förordning (EU) 2017/625. I denna offentliga kontroll och annan offentlig verksamhet ingår följande:

a)

Besiktning före och efter slakt.

b)

Inspektioner vid gränskontrollstationer.

c)

Offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet vid marknader och uppsamling.

d)

Offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet vid transport av levande djur.

e)

Folkhälsorelaterade inspektioner och provtagning i anläggningar.

f)

Annan offentlig kontroll då anläggningar, djur eller prover besiktigas eller undersöks.

2.   När den behöriga myndigheten misstänker en förtecknad sjukdom eller en ny sjukdom i samband med sådan offentlig kontroll eller annan offentlig verksamhet som avses i punkt 1 ska den säkerställa att alla relevanta myndigheter informeras. Detta ska göras

a)

omedelbart i händelse av en sjukdom i kategori A eller en ny sjukdom,

b)

utan dröjsmål för andra sjukdomar.

Avsnitt 2

Sjukdomsbekräftelse och falldefinitioner

Artikel 8

Kriterier för officiell bekräftelse av andra förtecknade sjukdomar än sjukdomar i kategori A och av vissa nya sjukdomar samt påföljande bekräftelse av utbrott

1.   Den behöriga myndigheten ska vid misstanke om andra förtecknade sjukdomar än sjukdomar i kategori A eller en ny sjukdom genomföra en undersökning för att bekräfta eller utesluta förekomst av den berörda sjukdomen när

a)

det behövs för att fastställa hälsostatus för medlemsstaten eller för en zon eller anläggningskrets i medlemsstaten, eller

b)

det behövs för att inhämta den information som krävs om sjukdomens förekomst för något av följande ändamål:

i)

Att vidta åtgärder för att skydda djurs eller människors hälsa.

ii)

Att införa djurhälsokrav för förflyttning av djur eller produkter.

iii)

Att uppfylla kraven i ett unionsövervakningsprogram.

2.   Den behöriga myndigheten ska bekräfta ett utbrott av en sådan sjukdom som avses i punkt 1 när den har klassificerat ett djur eller en grupp av djur som ett bekräftat fall av en sådan sjukdom i enlighet med artikel 9.2.

Artikel 9

Falldefinitioner

1.   Den behöriga myndigheten ska klassificera ett djur eller en grupp av djur som ett misstänkt fall av en förtecknad sjukdom eller en ny sjukdom när

a)

det i kliniska undersökningar, undersökningar efter slakt eller laboratorieundersökningar konstateras att kliniska tecken, postmortala skador eller histologiska fynd indikerar en sådan sjukdom,

b)

resultaten från en diagnosmetod indikerar sannolik förekomst av sjukdomen i ett prov från ett djur eller en grupp av djur, eller

c)

ett epidemiologiskt samband med ett bekräftat fall har fastställts.

2.   Den behöriga myndigheten ska klassificera ett djur eller en grupp av djur som ett bekräftat fall av en förtecknad sjukdom eller en ny sjukdom när

a)

sjukdomsagenset, utom vaccinstammar, har isolerats i ett prov från ett djur eller en grupp av djur,

b)

en antigen eller nukleinsyra som är specifik för sjukdomsagenset och som inte beror på vaccinering har påvisats i ett prov från ett djur eller en grupp av djur som uppvisar kliniska tecken på sjukdomen eller ett epidemiologiskt samband med ett misstänkt eller bekräftat fall, eller

c)

ett positivt resultat genom en indirekt diagnosmetod som inte beror på vaccinering har erhållits i ett prov från ett djur eller en grupp av djur som uppvisar kliniska tecken på sjukdomen eller ett epidemiologiskt samband med ett misstänkt eller bekräftat fall.

3.   Sjukdomsspecifika definitioner av ett misstänkt fall och ett bekräftat fall av förtecknade sjukdomar fastställs för landlevande djur i bilaga I och för vattenlevande djur i del II kapitlen 1–6 avsnitt 5 punkt 3 i bilaga VI.

4.   Om det saknas sjukdomsspecifika definitioner enligt punkt 3 ska kriterierna i punkterna 1 och 2 tillämpas på definitioner av ett misstänkt fall och ett bekräftat fall av förtecknade sjukdomar och, i förekommande fall, nya sjukdomar.

Avsnitt 3

Unionsövervakningsprogram

Artikel 10

Kriterier för och innehåll i unionsövervakningsprogram

1.   En sjukdom i kategori E ska omfattas av ett unionsövervakningsprogram i enlighet med artikel 28 i förordning (EU) 2016/429 om alla följande kriterier är uppfyllda:

a)

Sjukdomen utgör ett särskilt hot mot djurs och eventuellt människors hälsa i hela unionens territorium, vilket kan få allvarliga ekonomiska konsekvenser för jordbruket och hela ekonomin.

b)

Sjukdomsprofilen kan utvecklas, särskilt med hänsyn till risken för människors och djurs hälsa.

c)

Smittade vilda djur utgör en särskild risk för att sjukdomen förs in till en del av eller hela unionens territorium.

d)

Det är av väsentlig betydelse att genom övervakning erhålla regelbundet uppdaterad information om sjukdomens utveckling och spridning och om sjukdomsagensets karaktär för att bedöma dessa risker och anpassa de riskreducerande åtgärderna i enlighet med detta.

2.   Den behöriga myndigheten ska genomföra unionsövervakningsprogram för den aktuella sjukdomen i enlighet med det innehåll som anges i bilaga II.

Artikel 11

Information som ska ingå vid inlämning av och rapportering om unionsövervakningsprogram

1.   När den behöriga myndigheten lämnar in ett unionsövervakningsprogram ska åtminstone följande information ingå:

a)

En beskrivning av den epidemiologiska situation vad gäller sjukdomen före den dag då programmet började genomföras samt uppgifter om sjukdomens epidemiologiska utveckling.

b)

Berörd djurpopulation, epidemiologiska enheter och zoner som omfattas av programmet.

c)

Den behöriga myndighetens organisation, övervakningen av programgenomförandet och den offentliga kontroll som ska tillämpas under den tid programmet genomförs samt den roll som alla relevanta aktörer, yrkesverksamma inom djurhälsa, veterinärer, djurhälsolaboratorier och andra fysiska eller juridisk personer som berörs har.

d)

En beskrivning och avgränsning av de geografiska och administrativa områden där programmet ska genomföras.

e)

Indikatorer för att mäta framstegen i programmet.

f)

Diagnosmetoder som används, antal prov som testas, provtagningsfrekvens och provtagningsmönster.

g)

Riskfaktorer som ska beaktas vid utformningen av en riskbaserad riktad övervakning.

2.   När den behöriga myndigheten rapporterar om ett unionsövervakningsprogram ska åtminstone följande information ingå:

a)

En beskrivning av de åtgärder som vidtagits och de resultat som uppnåtts på grundval av den information som avses i punkt 1 b och d–f.

b)

Resultaten av uppföljningen av sjukdomens epidemiologiska utveckling i händelse av ett misstänkt eller bekräftat fall.

KAPITEL 2

Program för utrotning av sjukdomar i kategori B och C hos landlevande djur

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 12

Strategi för sjukdomsbekämpning för utrotning av sjukdomar i kategori B och C hos landlevande djur

1.   När den behöriga myndigheten upprättar ett obligatoriskt program för utrotning av en sjukdom i kategori B eller ett valbart program för utrotning av en sjukdom i kategori C hos landlevande djur ska den grunda dessa program på en strategi för sjukdomsbekämpning som för varje sjukdom omfattar

a)

det geografiska område och den djurpopulation som omfattas av utrotningsprogrammet enligt artikel 13.1,

b)

utrotningsprogrammets varaktighet enligt artikel 15, inklusive dess slut- och delmål enligt artikel 14, och

c)

de sjukdomsspecifika krav som fastställs i

i)

artiklarna 16–31 när det gäller infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis, infektion med MTBC-komplexet, EBL, IBR/IPV samt infektion med AD-virus och BVD,

ii)

artiklarna 32–36 när det gäller infektion med rabiesvirus,

iii)

artiklarna 37–45 när det gäller infektion med blåtungevirus.

2.   Den behöriga myndigheten får i utrotningsprogrammet inbegripa samordnade åtgärder vid sina gemensamma land- eller sjögränser med andra medlemsstater eller tredjeländer för att säkerställa att målen i programmet uppnås och att resultaten är varaktiga.

Om sådan samordning inte har upprättats ska den behöriga myndigheten, om det är genomförbart, i utrotningsprogrammet inbegripa effektiva riskreducerande åtgärder, inklusive förstärkt övervakning.

Artikel 13

Geografiskt tillämpningsområde och djurpopulationer

1.   Den behöriga myndigheten ska fastställa utrotningsprogrammets tillämpningsområde, inklusive

a)

det geografiska område som omfattas, och

b)

den berörda djurpopulationen och, i tillämpliga fall, ytterligare djurpopulationer.

2.   Det geografiska område som omfattas av utrotningsprogrammet enligt punkt 1 a ska utgöras av

a)

hela medlemsstatens territorium, eller

b)

en eller flera zoner, förutsatt att varje zon motsvarar en eller flera administrativa enheter på minst 2 000 km2 och inbegriper minst en av de regioner som fastställs i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) 2016/429.

3.   Genom undantag från punkt 2 får den behöriga myndigheten fastställa zoner som är mindre än 2 000 km2 med beaktande av

a)

en minimiyta som inte är väsentligt mindre än 2 000 km2, eller

b)

förekomst av naturliga barriärer av betydelse för sjukdomsprofilen.

Artikel 14

Slut- och delmål

1.   Den behöriga myndigheten ska i utrotningsprogrammet inbegripa kvalitativa och kvantitativa slutmål som omfattar alla sjukdomsspecifika krav som avses i artikel 72 för beviljande av sjukdomsfri status.

2.   Den behöriga myndigheten ska i utrotningsprogrammet inbegripa årliga eller fleråriga kvalitativa och kvantitativa delmål i syfte att återspegla framstegen mot slutmålen. Dessa delmål ska inbegripa

a)

alla de sjukdomsspecifika krav som avses i punkt 1, och

b)

vid behov, ytterligare krav som inte ingår i kriterierna för beviljande av sjukdomsfri status för bedömningen av framsteg mot utrotning.

Artikel 15

Tillämpningsperiod

1.   Den behöriga myndigheten ska i utrotningsprogrammet inbegripa tillämpningsperioden med beaktande av den ursprungliga situationen och de delmål som avses i artikel 14.2.

2.   När det gäller sjukdomar i kategori C får utrotningsprogrammets tillämpningsperiod inte vara längre än sex år från dagen för kommissionens ursprungliga godkännande av programmet i enlighet med artikel 31.3 i förordning (EU) 2016/429. I vederbörligen motiverade fall får kommissionen på begäran av medlemsstaterna förlänga utrotningsprogrammets tillämpningsperiod med ytterligare sex år.

Avsnitt 2

Krav för utrotningsprogram som grundas på beviljande av sjukdomsfri status på anläggningsnivå

Artikel 16

Strategi för sjukdomsbekämpning som grundas på sjukdomsfri status på anläggningsnivå

1.   Den behöriga myndigheten ska utforma strategin för sjukdomsbekämpning för ett utrotningsprogram med hänsyn till den berörda djurpopulation som hålls i anläggningarna för följande sjukdomar hos landlevande djur:

a)

Infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis.

b)

Infektion med MTBC-komplexet.

c)

EBL.

d)

IBR/IPV.

e)

Infektion med AD-virus.

f)

Bovin virusdiarré.

2.   De strategier för sjukdomsbekämpning för utrotningsprogram som avses i punkt 1 ska grundas på

a)

genomförande av sjukdomsspecifika åtgärder enligt artiklarna 18–31 tills alla aktuella anläggningar uppnått sjukdomsfri status,

b)

den behöriga myndighetens beviljande, tillfälliga upphävande och återkallande av sjukdomsfri status för alla aktuella anläggningar,

c)

genomförande av biosäkerhetsåtgärder och andra riskreducerande åtgärder,

d)

frivilligt genomförande av vaccinationsprogram.

Artikel 17

Berörda och ytterligare djurpopulationer i program för utrotning av vissa sjukdomar

1.   Den behöriga myndigheten ska tillämpa ett obligatoriskt utrotningsprogram på följande berörda djurpopulationer:

a)

När det gäller infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis, hållna nötkreatur, får och getter.

b)

När det gäller infektion med MTBC-komplexet, hållna nötkreatur.

2.   Den behöriga myndigheten ska tillämpa det valbara utrotningsprogrammet på följande berörda djurpopulationer:

a)

När det gäller EBL, hållna nötkreatur.

b)

När det gäller IBR/IPV, hållna nötkreatur.

c)

När det gäller infektion med AD-virus, hållna svin.

d)

När det gäller BVD, hållna nötkreatur.

3.   Den behöriga myndigheten ska inbegripa ytterligare djurpopulationer när den anser att dessa djur utgör en betydande risk vad gäller hälsostatus hos de djur som avses i punkt 1 eller 2.

Artikel 18

Aktörernas skyldigheter när det gäller program för utrotning av vissa sjukdomar

1.   Aktörer som driver andra anläggningar än slakterier där djur i de berörda djurpopulationer som avses i artikel 17 hålls ska uppfylla följande allmänna och sjukdomsspecifika krav för att erhålla och upprätthålla sjukdomsfri status för anläggningarna:

a)

Allmänna krav:

i)

Övervakning av berörda och ytterligare djurpopulationer vad gäller den aktuella sjukdomen enligt den behöriga myndighetens beordran i enlighet med artikel 3.1.

ii)

Vid förflyttning av djur i de berörda djurpopulationerna, säkerställande av att anläggningarnas hälsostatus inte äventyras på grund av transport eller insättning i anläggningarna av djur i berörda eller ytterligare djurpopulationer eller av produkter från sådana djur.

iii)

Vaccinering av hållna djur i berörda djurpopulationer mot den aktuella sjukdomen.

iv)

Åtgärder för sjukdomsbekämpning när sjukdomen misstänks eller har bekräftats.

v)

Alla ytterligare åtgärder som den behöriga myndigheten anser är nödvändiga, vilka i förekommande fall kan inbegripa åtskiljande av djuren enligt deras hälsostatus genom fysiska skyddsåtgärder och skötselåtgärder.

b)

Sjukdomsspecifika krav som fastställs i

i)

del I kapitlen 1 och 2 i bilaga IV när det gäller infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis,

ii)

del II kapitel 1 i bilaga IV när det gäller infektion med MTBC-komplexet,

iii)

del III kapitel 1 i bilaga IV när det gäller EBL,

iv)

del IV kapitel 1 i bilaga IV när det gäller IBR/IPV,

v)

del V kapitel 1 i bilaga IV när det gäller infektion med AD-virus,

vi)

del VI kapitel 1 i bilaga IV när det gäller BVD.

2.   Aktörer som driver slakterier där djur i de berörda djurpopulationer som avses i artikel 17 hålls och slaktas ska uppfylla de allmänna kraven i punkt 1 a i, iv och v.

Artikel 19

Undantag vad gäller beviljande av sjukdomsfri status för anläggningar

Genom undantag från artikel 18 får den behöriga myndigheten, förutsatt att de aktuella berörda djurpopulationerna uppfyller de allmänna kraven i artikel 18.1 a, besluta att aktörernas skyldigheter att erhålla och upprätthålla sjukdomsfri status enligt artikel 18.1 inte ska gälla aktörer som driver följande anläggningar:

a)

Avgränsade anläggningar.

b)

Anläggningar där djur hålls enbart för uppsamling.

c)

Anläggningar där djur hålls enbart för djurföreställningar.

d)

Resande cirkusar.

Artikel 20

Den behöriga myndighetens skyldighet att bevilja, tillfälligt upphäva och återkalla sjukdomsfri status

1.   Den behöriga myndigheten ska bevilja sjukdomsfri status på anläggningsnivå med hänsyn till hur de aktörer som driver anläggningarna uppfyller kraven i artikel 18.

2.   Den behöriga myndigheten ska tillfälligt upphäva eller återkalla sjukdomsfri status på anläggningsnivå när villkoren för tillfälligt upphävande eller återkallande är uppfyllda. Dessa villkor fastställs i

a)

del I kapitlen 1 och 2 avsnitten 3 och 4 i bilaga IV när det gäller infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis,

b)

del II kapitel 1 avsnitten 3 och 4 i bilaga IV när det gäller infektion med MTBC-komplexet,

c)

del III kapitel 1 avsnitten 3 och 4 i bilaga IV när det gäller EBL,

d)

del IV kapitel 1 avsnitten 3 och 4 i bilaga IV när det gäller IBR/IPV,

e)

del V kapitel 1 avsnitten 3 och 4 i bilaga IV när det gäller infektion med AD-virus,

f)

del VI kapitel 1 avsnitten 3 och 4 i bilaga IV när det gäller BVD.

3.   Den behöriga myndigheten ska ange

a)

närmare uppgifter om provtagningsförfarandet, vid behov även innehållande de sjukdomsspecifika krav som avses i artikel 18.1 b när sjukdomsfri status tillfälligt har upphävts eller har återkallats, och

b)

den längsta tid som sjukdomsfri status kan vara tillfälligt upphävd när de villkor som avses i punkt 2 inte är uppfyllda.

4.   Den behöriga myndigheten får tilldela olika epidemiologiska enheter vid samma anläggning olika hälsostatus, förutsatt att den aktör som driver anläggningen,

a)

före eventuell misstanke om eller bekräftelse på sjukdom i enlighet med artiklarna 21 och 24, har lämnat information om de olika epidemiologiska enheter vid anläggningen som ska beviljas olika hälsostatus till den behöriga myndigheten för övervägande,

b)

har upprättat ett system som den behöriga myndigheten på begäran har tillgång till för att spåra förflyttningar av djur och avelsmaterial till, från och mellan de epidemiologiska enheterna, och

c)

har åtskilt de epidemiologiska enheterna genom fysiska åtgärder och skötselåtgärder samt vidtar alla riskreducerande åtgärder som den behöriga myndigheten har begärt för detta ändamål.

Artikel 21

Åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om vissa sjukdomar

1.   När den behöriga myndigheten misstänker ett fall av den aktuella sjukdomen ska den genomföra undersökningar, inleda en epidemiologisk undersökning och tillfälligt upphäva sjukdomsfri status för den anläggning där det misstänkta fallet förekommit tills undersökningarna och den epidemiologiska undersökningen har slutförts.

2.   I väntan på resultatet av de undersökningar och den epidemiologiska undersökning som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten

a)

förbjuda förflyttning av djur i den aktuella berörda djurpopulationen från anläggningen, såvida den inte har tillåtit att djuren omedelbart slaktas i ett utsett slakteri, och

b)

när den anser att det är nödvändigt för att minska risken att sjukdomen sprids,

i)

om det är tekniskt möjligt, beordra att det misstänkta fallet isoleras i anläggningen,

ii)

begränsa insättningen av djur från den aktuella berörda djurpopulationen i anläggningen,

iii)

begränsa förflyttningen av produkter från den aktuella berörda djurpopulationen från eller till anläggningen.

3.   Den behöriga myndigheten ska upprätthålla de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 tills förekomsten av sjukdomen har uteslutits eller bekräftats.

Artikel 22

Utvidgning av åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om vissa sjukdomar

1.   Den behöriga myndigheten ska när den anser att det är nödvändigt utvidga de åtgärder som fastställs i artikel 21 till

a)

aktuella ytterligare djurpopulationer som hålls på anläggningen,

b)

alla anläggningar som uppvisar ett epidemiologiskt samband med den anläggning där det misstänkta fallet förekommit.

2.   Om det misstänks att sjukdomen förekommer hos vilda djur ska den behöriga myndigheten när den anser att det är nödvändigt utvidga de åtgärder som fastställs i artikel 21 till anläggningar som riskerar att smittas.

Artikel 23

Undantag från åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om vissa sjukdomar

1.   Genom undantag från artikel 21.1 får den behöriga myndigheten på grundval av vederbörligen motiverade skäl besluta att inte tillfälligt upphäva sjukdomsfri status för hela anläggningen när det finns sådana olika epidemiologiska enheter som avses i artikel 20.4.

2.   Genom undantag från artikel 21.2 a får den behöriga myndigheten tillåta förflyttning av djur i den aktuella berörda djurpopulationen till en anläggning som står under dess officiella tillsyn, förutsatt att följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren får endast förflyttas med direkt transport.

b)

Djuren ska på destinationsanläggningen hållas i slutna anläggningar, utan kontakt med hållna djur med högre hälsostatus eller med vilda djur av förtecknade arter vad gäller den aktuella sjukdomen.

3.   Genom undantag från artikel 21.2 a får den behöriga myndigheten, om det gäller en sjukdom i kategori C, tillåta förflyttning av djur i den aktuella berörda djurpopulationen, förutsatt att djuren förflyttas, vid behov med direkt transport, till en anläggning inom ett område som varken är sjukdomsfritt eller omfattas av ett valbart utrotningsprogram.

4.   Vid tillämpning av undantaget enligt punkt 2 ska den behöriga myndigheten

a)

tillfälligt upphäva sjukdomsfri status för destinationsanläggningen för de djur som är föremål för undantagen tills de undersökningar som avses i artikel 21.1 har slutförts,

b)

tills de undersökningar som avses i artikel 21.1 har slutförts, förbjuda förflyttning av djur från den anläggningen, såvida den inte har tillåtit att de transporteras direkt till ett utsett slakteri för omedelbar slakt, och

c)

vid misstanke om infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis eller med MTBC-komplexet, upprätthålla det förbud som fastställs i led b efter slutförd undersökning tills alla djur som förflyttats till anläggningen i enlighet med undantaget enligt punkt 2 har slaktats.

5.   Den behöriga myndigheten får tillämpa undantagen enligt punkterna 1–3 endast om de aktörer som driver ursprungs- och destinationsanläggningarna och de som transporterar de djur som är föremål för undantagen

a)

tillämpar sådana biosäkerhetsåtgärder och andra riskreducerande åtgärder som krävs för att förhindra spridning av sjukdomen, och

b)

ger den behöriga myndigheten garantier för att alla nödvändiga biosäkerhetsåtgärder och andra riskreducerande har vidtagits.

Artikel 24

Officiell bekräftelse på vissa sjukdomar och åtgärder för sjukdomsbekämpning

1.   Om ett fall bekräftas ska den behöriga myndigheten

a)

återkalla sjukdomsfri status för den eller de smittade anläggningarna,

b)

vidta de åtgärder som fastställs i artiklarna 25–31 i den eller de smittade anläggningarna.

2.   Genom undantag från punkt 1 a får den behöriga myndigheten begränsa återkallandet av sjukdomsfri status till de epidemiologiska enheter där ett fall har bekräftats.

3.   Om sjukdomen bekräftas hos vilda djur ska den behöriga myndigheten vid behov genomföra en sådan epidemiologisk undersökning och sådana undersökningar som föreskrivs i artikel 25. Om den behöriga myndigheten anser att det är nödvändigt för att förhindra spridning av sjukdomen ska den

a)

beordra relevanta åtgärder för sjukdomsbekämpning enligt artiklarna 21–25 och 30 i anläggningar som håller den berörda och de ytterligare djurpopulationerna,

b)

genomföra eller beordra andra proportionerliga och nödvändiga åtgärder för förebyggande, övervakning och sjukdomsbekämpning med avseende på den aktuella vilda djurpopulationen eller i dess livsmiljö.

Artikel 25

Epidemiologisk undersökning och andra undersökningar vid bekräftelse av vissa sjukdomar

1.   När en sjukdom har bekräftats ska den behöriga myndigheten

a)

genomföra en epidemiologisk undersökning,

b)

genomföra undersökningar och vidta de åtgärder som fastställs i artikel 21 i alla epidemiologiskt kopplade anläggningar, och

c)

anpassa övervakningen till de identifierade riskfaktorerna, med beaktande av slutsatserna av den epidemiologiska undersökningen.

2.   Om den epidemiologiska undersökningen visar på epidemiologiska samband mellan hållna och vilda djur ska den behöriga myndigheten överväga om en undersökning av vilda djur i ytterligare djurpopulationer behöver genomföras.

3.   Den behöriga myndigheten ska så snart som möjligt lämna information om situationen till

a)

aktörer och relevanta myndigheter i de medlemsstater som berörs av de epidemiologiska sambanden med det bekräftade fallet, och

b)

behöriga myndigheter i övriga medlemsstater eller tredjeländer som kan beröras av de epidemiologiska sambanden med den eller de smittade anläggningarna.

Artikel 26

Förflyttning av djur till eller från smittade anläggningar

1.   Den behöriga myndigheten ska förbjuda förflyttning av djur i den berörda djurpopulationen från den smittade anläggningen, såvida den inte har tillåtit att djuren omedelbart slaktas i ett utsett slakteri.

2.   När den behöriga myndigheten anser att det är nödvändigt för att förhindra spridning av sjukdomen ska den

a)

om det är tekniskt möjligt, beordra isolering av misstänkta och bekräftade fall i anläggningen,

b)

begränsa förflyttningar av djur i den berörda djurpopulationen inom anläggningen,

c)

begränsa insättningen av djur i den berörda djurpopulationen i anläggningen,

d)

begränsa förflyttningen av produkter från djur i den berörda djurpopulationen till och från den smittade anläggningen.

3.   Den behöriga myndigheten ska när den anser att det är nödvändigt utvidga åtgärderna i punkterna 1 och 2 till djur i och produkter från ytterligare djurpopulationer för att förhindra spridning av sjukdomen.

Artikel 27

Provtagning och avlägsnande av djur från smittade anläggningar

1.   Efter bekräftelse av en sjukdom ska den behöriga myndigheten beordra att följande provtagning görs i de smittade anläggningarna inom den tidsgräns som myndigheten bestämmer:

a)

Provtagning av de djur som anses nödvändigt för att slutföra den epidemiologiska undersökningen.

b)

Provtagning för att återutfärda sjukdomsfri status enligt

i)

del I kapitlen 1 och 2 avsnitt 4 i bilaga IV när det gäller infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis,

ii)

del II kapitel 1 avsnitt 4 i bilaga IV när det gäller infektion med MTBC-komplexet,

iii)

del III kapitel 1 avsnitt 4 i bilaga IV när det gäller EBL,

iv)

del IV kapitel 1 avsnitt 4 i bilaga IV när det gäller IBR/IPV,

v)

del V kapitel 1 avsnitt 4 i bilaga IV när det gäller infektion med AD-virus,

vi)

del VI kapitel 1 avsnitt 4 i bilaga IV när det gäller BVD.

c)

Eventuell ytterligare provtagning som myndigheten anser är nödvändig för att säkerställa snabbt påvisande av smittade djur som kan bidra till spridningen av sjukdomen.

2.   Genom undantag från punkt 1 b ska provtagning inte beordras när sjukdomsfri status återutfärdas i enlighet med

i)

del I kapitlen 1 och 2 avsnitt 1 punkt 2 i bilaga IV när det gäller infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis,

ii)

del II kapitel 1 avsnitt 1 punkt 2 i bilaga IV när det gäller infektion med MTBC-komplexet,

iii)

del III kapitel 1 avsnitt 1 punkt 2 i bilaga IV när det gäller EBL,

iv)

del IV kapitel 1 avsnitt 1 punkt 2 i bilaga IV när det gäller IBR/IPV,

v)

del V kapitel 1 avsnitt 1 punkt 2 i bilaga IV när det gäller infektion med AD-virus,

vi)

del VI kapitel 1 avsnitt 1 punkt 2 i bilaga IV när det gäller BVD.

3.   Den behöriga myndigheten ska beordra att alla djur i smittade anläggningar som erkänts vara bekräftade fall och, vid behov, misstänkta fall slaktas inom den tidsgräns som myndigheten bestämmer.

4.   De djur som avses i punkt 3 ska slaktas under officiell tillsyn i ett utsett slakteri.

5.   Den behöriga myndigheten får i stället för slakt beordra avlivning och destruktion av vissa eller alla djur som avses i punkt 3.

6.   Den behöriga myndigheten ska utvidga de åtgärder som fastställs i denna artikel till djur i ytterligare djurpopulationer när det är nödvändigt för att utrota sjukdomen i de smittade anläggningarna.

Artikel 28

Hantering av produkter från smittade anläggningar

1.   Den behöriga myndigheten ska i alla anläggningar som smittats med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis eller med MTBC-komplexet beordra

a)

att mjölk från bekräftade fall antingen bara får ges till djur i samma anläggning efter att den har bearbetats för att säkerställa att sjukdomsagenset är inaktiverat, eller att den ska bortskaffas,

b)

att naturgödsel, halm, foder eller alla andra material och ämnen som har kommit i kontakt med ett bekräftat fall eller med smittförande material ska antingen samlas in och bortskaffas så snart som möjligt eller, efter en lämplig riskbedömning, lagras och bearbetas för att minska risken för spridning av sjukdomen till en godtagbar nivå.

2.   Vid infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis ska den behöriga myndigheten beordra att foster, dödfödda djur, djur som dött av sjukdomen efter födseln och moderkakor i alla smittade anläggningar samlas in och bortskaffas.

3.   Vid infektion med en sjukdom i kategori C ska den behöriga myndigheten när den anser att det är nödvändigt beordra lämpliga åtgärder enligt punkterna 1 och 2.

4.   Den behöriga myndigheten ska när den anser att det är nödvändigt beordra spårning, bearbetning eller bortskaffande av de produkter från smittade anläggningar som kan utgöra en risk för spridning av sjukdomen eller påverka människors hälsa.

Artikel 29

Undantag från restriktioner vad gäller förflyttning av djur från smittade anläggningar

1.   Genom undantag från artikel 26.1 får den behöriga myndigheten tillåta förflyttning av kliniskt friska djur som inte är bekräftade fall till en anläggning som står under dess officiella tillsyn, förutsatt att följande krav är uppfyllda:

a)

Förflyttningen äventyrar inte hälsostatus hos djur som vistas på eller är på väg till destinationsanläggningen.

b)

Djuren får endast förflyttas med direkt transport.

c)

Djuren ska på destinationsanläggningen hållas i slutna anläggningar, utan kontakt med hållna djur med högre hälsostatus eller med vilda djur av förtecknade arter vad gäller den aktuella sjukdomen.

2.   Genom undantag från artikel 26.1 får den behöriga myndigheten, om det gäller en sjukdom i kategori C, tillåta förflyttning av kliniskt friska djur i den aktuella berörda djurpopulationen som inte är bekräftade fall, förutsatt att

a)

djuren förflyttas, vid behov med direkt transport, till en anläggning inom ett område som varken är sjukdomsfritt eller omfattas av ett valbart utrotningsprogram, och

b)

förflyttningen inte äventyrar hälsostatus hos berörda eller ytterligare djurpopulationer som vistas på eller är på väg till destinationsanläggningen.

3.   När den behöriga myndigheten tillämpar undantaget enligt punkt 1 ska den återkalla sjukdomsfri status för destionationsanläggningen för de djur som är föremål för undantaget samt

a)

beordra förflyttning av djuren med direkt transport inom den tidsgräns som myndigheten bestämmer från destinationsanläggningen till ett utsett slakteri för omedelbar slakt, eller

b)

om det gäller en sjukdom i kategori C, beordra de åtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i artiklarna 26–30 tills anläggningen har återfått sjukdomsfri status.

4.   Den behöriga myndigheten får tillämpa undantagen enligt punkterna 1–2 endast om de aktörer som driver ursprungs- och destinationsanläggningarna och de som transporterar de djur som är föremål för undantagen

a)

tillämpar sådana biosäkerhetsåtgärder och andra riskreducerande åtgärder som krävs för att förhindra spridning av sjukdomen, och

b)

ger den behöriga myndigheten garantier för att alla nödvändiga biosäkerhetsåtgärder och andra riskreducerande har vidtagits.

Artikel 30

Rengöring och desinfektion samt andra åtgärder för att förhindra smittspridning

1.   Den behöriga myndigheten ska beordra att de aktörer som driver de smittade anläggningarna och de anläggningar som tar emot djur från smittade anläggningar rengör och desinficerar eller, i förekommande fall, säkerställer säkert bortskaffande av

a)

alla delar av anläggningarna som kan ha kontaminerats efter avlägsnandet av de bekräftade och misstänkta fallen och före återinsättningen,

b)

allt foder och material samt alla ämnen och all utrustning som används i djurhållningen och all medicinsk och produktionsrelaterad utrustning som kan vara smittförande,

c)

alla skyddskläder eller all säkerhetsutrustning som används av aktörer och besökare,

d)

alla transportmedel och behållare och all utrustning efter transport av djur eller produkter från smittade anläggningar,

e)

lastningsområden för djur efter varje användning.

2.   Den behöriga myndigheten ska godkänna protokollet för rengöring och desinfektion.

3.   Den behöriga myndigheten ska övervaka rengöringen och desinfektionen eller, i förekommande fall, det säkra bortskaffandet och får inte återutfärda eller på nytt bevilja sjukdomsfri status för anläggningen förrän den anser att rengöringen och desinfektionen eller, i förekommande fall, det säkra bortskaffandet har slutförts.

4.   Den behöriga myndigheten får på grundval av en riskbedömning betrakta betesmark som smittförande och förbjuda att den används för hållna djur med högre hälsostatus än den berörda djurpopulationen eller, om det är epidemiologiskt relevant, än ytterligare djurpopulationer, under tillräckligt lång tid för att risken för att sjukdomsagenset överlevt ska anses vara försumbar.

Artikel 31

Riskreducerande åtgärder för att förhindra ny smitta

Den behöriga myndigheten ska, innan eller när den upphäver åtgärderna för sjukdomsbekämpning, beordra proportionerliga riskreducerande åtgärder för att förhindra att en anläggning smittas på nytt, med beaktande av de aktuella riskfaktorer som framgår av resultaten av den epidemiologiska undersökningen. Dessa åtgärder ska åtminstone beakta

a)

sjukdomsagensets överlevnad i miljön eller hos vilda djur, och

b)

biosäkerhetsåtgärder som är anpassade till anläggningens särskilda karaktär.

Avsnitt 3

Bestämmelser om program för utrotning av infektion med rabiesvirus

Artikel 32

Strategi för sjukdomsbekämpning i program för utrotning av infektion med rabiesvirus

1.   När den behöriga myndigheten upprättar ett program för utrotning av infektion med rabiesvirus ska den grunda programmet på en strategi för sjukdomsbekämpning som omfattar följande:

a)

Vaccinering av djur i den berörda djurpopulation som myndigheten anser vara relevant.

b)

Genomförande av åtgärder för att minska risken för kontakt med smittade djur.

c)

Kontroll av risken för spridning och introduktion av sjukdomen inom medlemsstatens territorium.

2.   Den behöriga myndigheten ska genomföra utrotningsprogrammet med beaktande av att det

a)

ska grundas på en riskbedömning som vid behov uppdateras i enlighet med utvecklingen av den epidemiologiska situationen,

b)

ska stödjas av informationskampanjer riktade till allmänheten som inbegriper alla relevanta parter som berörs,

c)

vid behov ska samordnas med relevanta myndigheter med ansvar för folkhälsa, vilda djurpopulationer eller jakt,

d)

ska vara utformat i enlighet med ett geografiskt riskbaserat tillvägagångssätt.

3.   Den behöriga myndigheten får medverka i genomförandet av program för utrotning av infektion med rabiesvirus i ett tredjeland eller territorium i ett tredjeland i syfte att förhindra risken för spridning och introduktion av rabiesvirus i sin medlemsstats territorium.

Artikel 33

Berörd djurpopulation i program för utrotning av infektion med rabiesvirus

1.   Den behöriga myndigheten ska tillämpa programmet för utrotning av infektion med rabiesvirus på följande berörda djurpopulationer: hållna och vilda djurarter i familjerna Carnivora, Bovidae, Suidae, Equidae, Cervidae och Camelidae.

2.   Den behöriga myndigheten ska i första hand inrikta åtgärderna i utrotningsprogrammet på vilda rävar, eftersom de är den huvudsakliga reservoaren för rabiesvirus.

3.   Den behöriga myndigheten ska inbegripa andra berörda djurpopulationer än vilda rävar i åtgärderna i utrotningsprogrammet när den anser att dessa djur utgör en betydande risk.

4.   Den behöriga myndigheten får inbegripa vilda djurarter i ordningen Chiroptera i den berörda djurpopulation som är aktuell för den övervakning som avses i artikel 4.

Artikel 34

Den behöriga myndighetens skyldigheter i samband med program för utrotning av infektion med rabiesvirus

1.   Den behöriga myndigheten ska

a)

genomföra övervakning av infektion med rabiesvirus i syfte att

i)

tidigt påvisa infektion, och

ii)

följa upp utvecklingen av antalet smittade djur, vilket i enlighet med ett riskbaserat tillvägagångssätt ska inbegripa insamling och provtagning av vilda rävar och andra vilda köttätare som hittats döda,

b)

genomföra åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om eller bekräftelse på infektion med rabiesvirus enligt artiklarna 35 och 36,

c)

vid behov vidta riskreducerande åtgärder för att förhindra spridning av rabiesvirus genom förflyttning av hundar, katter och illrar.

2.   Den behöriga myndigheten ska när den anser att det är nödvändigt beordra

a)

vaccinering och övervakning av vaccineringens effektivitet i enlighet med del I kapitel 1 avsnitt 2 i bilaga V av vilda rävar och, i förekommande fall, av de andra djur som avses i artikel 33.3,

b)

identifiering och registrering av hundar, katter och illrar,

c)

restriktioner för förflyttning av berörda hållna djur av de arter som avses i artikel 33.3 som inte är vaccinerade mot infektion med rabiesvirus i enlighet med del I kapitel 1 avsnitt 1 i bilaga V,

d)

de åtgärder som föreskrivs i artikel 35 när ett djur av en förtecknad art utan begriplig orsak har skadat en person eller ett djur i strid med djurets normala beteende eller har uppvisat en oförklarlig beteendeförändring och därefter dött inom tio dagar.

Artikel 35

Åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om infektion med rabiesvirus

När infektion med rabiesvirus misstänks ska den behöriga myndigheten

a)

genomföra ytterligare undersökningar för att bekräfta eller utesluta förekomst av sjukdomen,

b)

beordra relevanta restriktioner för förflyttning eller avlivning av misstänkta fall i syfte att skydda människor och djur mot smittorisken i väntan på resultaten av undersökningarna,

c)

beordra de riskreducerande åtgärder som är motiverade för att minska risken för vidare överföring av rabiesvirus till människor eller djur.

Artikel 36

Åtgärder för sjukdomsbekämpning vid bekräftelse av infektion med rabiesvirus

När infektion med rabiesvirus bekräftats ska den behöriga myndigheten vidta åtgärder för att förebygga vidare överföring av sjukdomen till djur och människor genom följande:

a)

Genomföra en epidemiologisk undersökning, som ska inbegripa identifiering av den berörda rabiesvirusstammen, för att fastställa den sannolika smittkällan och epidemiologiska samband.

b)

Om myndigheten inte anser att det krävs ytterligare undersökningar, utesluta infektion med rabiesvirus hos djur där ett epidemiologiskt samband med det bekräftade fallet har konstaterats när

i)

minst tre månader har förflutit sedan det epidemiologiska sambandet med det bekräftade fallet konstaterades och

ii)

inga kliniska tecken har påvisats hos dessa djur.

c)

När myndigheten anser att det är nödvändigt, vidta en eller flera av de åtgärder som fastställs i artiklarna 34 och 35.

d)

Säkerställa att slaktkroppar av bekräftade fall av smittade vilda djur bortskaffas eller bearbetas i enlighet med bestämmelserna i artikel 12 i förordning (EG) nr 1069/2009.

Avsnitt 4

Bestämmelser om program för utrotning av infektion med blåtungevirus

Artikel 37

Strategi för sjukdomsbekämpning i program för utrotning av infektion med blåtungevirus

1.   När den behöriga myndigheten upprättar ett valbart program för utrotning av infektion med blåtungevirus ska den grunda programmet på en strategi för sjukdomsbekämpning som omfattar följande:

a)

Övervakning av infektion med blåtungevirus i enlighet med kraven i del II kapitel 1 i bilaga V.

b)

Vaccinering av aktuell berörd djurpopulation för utrotning av sjukdomen med hjälp av regelbundna vaccinationskampanjer, som i förekommande fall ska genomföras i enlighet med en långsiktig strategi.

c)

Restriktioner för förflyttning av den berörda djurpopulationen i enlighet med kraven i artiklarna 43 och 45.

d)

Riskreducerande åtgärder för att minimera överföring av infektion med blåtungevirus genom vektorer.

2.   Den behöriga myndigheten ska genomföra utrotningsprogrammet med beaktande av att

a)

det ska påvisa och utrota alla serotyper 1–24 som förekommer inom det geografiska område som utrotningsprogrammet omfattar,

b)

det geografiska område som omfattas av utrotningsprogrammet ska utgöras av

i)

hela medlemsstatens territorium, eller

ii)

en eller flera zoner som inbegriper ett geografiskt område med en radie på minst 150 km kring varje smittad anläggning.

3.   Genom undantag från punkt 2 b ii får den behöriga myndigheten anpassa den eller de zoner som omfattas av utrotningsprogrammet i enlighet med

a)

den eller de smittade anläggningarnas geografiska läge och motsvarande administrativa enheters gränser,

b)

de ekologiska och meteorologiska förhållandena,

c)

de förekommande vektorernas mängd, aktivitet och utbredning i zonen eller zonerna,

d)

den berörda serotypen av blåtungevirus,

e)

resultaten av den epidemiologiska undersökning som föreskrivs i artikel 42,

f)

resultaten av övervakningen.

Artikel 38

Berörda och ytterligare djurpopulationer i program för utrotning av infektion med blåtungevirus

1.   Den behöriga myndigheten ska tillämpa programmet för utrotning av infektion med blåtungevirus på följande berörda djurpopulationer: hållna djurarter i familjerna Antilocapridae, Bovidae, Camelidae, Cervidae, Giraffidae, Moschidae och Traguilidae.

2.   Den behöriga myndigheten ska när den anser att det är nödvändigt tillämpa utrotningsprogrammet på följande ytterligare djurpopulationer: vilda djurarter i familjerna Antilocapridae, Bovidae, Camelidae, Cervidae, Giraffidae, Moschidae och Traguilidae.

Artikel 39

Aktörernas skyldigheter i samband med program för utrotning av infektion med blåtungevirus

1.   Aktörer som driver andra anläggningar än slakterier där djur i den berörda djurpopulation som avses i artikel 38.1 hålls ska

a)

uppfylla den behöriga myndighetens krav vad gäller övervakning av djur i den berörda djurpopulationen,

b)

uppfylla den behöriga myndighetens krav vad gäller entomologisk övervakning,

c)

på den behöriga myndighetens beordran, låta vaccinera djur i den berörda djurpopulationen,

d)

på den behöriga myndighetens beordran, vidta åtgärder för sjukdomsbekämpning när sjukdomen misstänks eller har bekräftats,

e)

uppfylla kraven vad gäller förflyttning enligt den behöriga myndighetens beordran,

f)

vidta alla ytterligare åtgärder som den behöriga myndigheten anser är nödvändiga, vilka i förekommande fall kan inbegripa skydd av hållna djur från vektorangrepp i enlighet med djurens hälsostatus.

2.   Aktörer som driver slakterier där djur i den berörda djurpopulation som avses i artikel 38.1 hålls och slaktas ska

a)

uppfylla den behöriga myndighetens krav vad gäller övervakning av djur i den berörda djurpopulationen,

b)

på den behöriga myndighetens beordran, vidta åtgärder för sjukdomsbekämpning när sjukdomen misstänks eller har bekräftats,

c)

vidta alla ytterligare åtgärder som den behöriga myndigheten anser är nödvändiga, vilka i förekommande fall kan inbegripa skydd av hållna djur från vektorangrepp i enlighet med djurens hälsostatus.

Artikel 40

Den behöriga myndighetens skyldigheter i samband med program för utrotning av infektion med blåtungevirus

1.   Den behöriga myndigheten ska inom det geografiska område som omfattas av ett sådant program för utrotning av infektion med blåtungevirus som avses i artikel 37.2 b

a)

kartlägga det geografiska område som omfattas i geografiska enheter i enlighet med del II kapitel 1 avsnitt 4 punkt 1 i bilaga V,

b)

genomföra övervakning av infektion med blåtungevirus i varje geografisk enhet, i förekommande fall med hänsyn till den epidemiologiska situationen, i enlighet med kraven i del II kapitel 1 i bilaga V,

c)

vidta de åtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i artiklarna 41 och 42 när sjukdomen misstänks förekomma eller har bekräftats,

d)

beordra aktörer som driver anläggningar för nötkreatur, får eller getter och, vid behov, andra berörda djurpopulationer att låta vaccinera sina djur, och

e)

tillämpa kraven i artiklarna 43 och 45 på förflyttningar av djur i den berörda djurpopulationen.

2.   Genom undantag från punkt 1 d får den behöriga myndigheten besluta att inte beordra aktörer att låta vaccinera sina djur om det efter en riskbedömning vederbörligen motiveras att genomförandet av andra åtgärder är tillräckligt för att utrota sjukdomen.

3.   Den behöriga myndigheten ska när den anser att det är nödvändigt och om möjligt upprätta ett årstidsbetingat blåtungevirusfritt område enligt del II kapitel 5 i bilaga V. Den behöriga myndigheten ska då göra följande tillgängligt för kommissionen och övriga medlemsstater:

a)

Information som styrker att de särskilda kriterierna för fastställande av den årstidsbetingat blåtungevirusfria perioden är uppfyllda.

b)

Periodens start- och slutdatum.

c)

Information som styrker att överföring av blåtungevirus upphört i området.

d)

Avgränsningen av det område som uppfyller minimikraven i artikel 13.

Artikel 41

Åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om infektion med blåtungevirus

1.   Vid misstanke om infektion med blåtungevirus ska den behöriga myndigheten genomföra en undersökning för att bekräfta eller utesluta sjukdomen.

2.   I väntan på resultatet av den undersökning som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten

a)

begränsa förflyttning av djur i och avelsmaterial från den berörda djurpopulationen från den anläggning där de hålls, såvida inte förflyttning för omedelbar slakt tillåts,

b)

beordra relevanta riskreducerande åtgärder, när det är nödvändigt och tekniskt genomförbart, så att djur i den berörda djurpopulationen inte exponeras för vektorangrepp eller att sådan exponering minskas.

3.   Den behöriga myndigheten ska när den anser att det är nödvändigt utvidga de åtgärder som föreskrivs i punkterna 1 och 2 till anläggningar där djur i den berörda djurpopulationen har utsatts för en liknande exponering för smittbärande vektorer som de misstänkta fallen utsatts för.

4.   De åtgärder som föreskrivs i denna artikel får återkallas när den behöriga myndigheten anser att de inte längre är nödvändiga för att begränsa risken för spridning av sjukdomen.

Artikel 42

Åtgärder för sjukdomsbekämpning vid bekräftelse av infektion med blåtungevirus

1.   Vid bekräftelse av infektion med blåtungevirus ska den behöriga myndigheten

a)

bekräfta utbrottet och om det är nödvändigt upprätta eller utvidga den zon som är föremål för utrotningsprogrammet,

b)

om det är nödvändigt, genomföra en epidemiologisk undersökning,

c)

begränsa förflyttning av djur i den berörda djurpopulationen från den anläggning där de hålls, såvida inte förflyttning för omedelbar slakt tillåts,

d)

begränsa förflyttning av avelsmaterial från djur i den berörda djurpopulationen från den anläggning där djuren hålls,

e)

beordra relevanta riskreducerande åtgärder, när den anser att det är nödvändigt och tekniskt genomförbart, så att djur i den berörda djurpopulationen inte exponeras för vektorangrepp eller att sådan exponering minskas.

f)

tillämpa de åtgärder för sjukdomsbekämpning som föreskrivs i artikel 41 på alla anläggningar som har ett epidemiologiskt samband med det bekräftade fallet, inklusive de anläggningar som håller djur i den berörda djurpopulationen som utsatts för en liknande exponering för smittbärarande vektorer som det bekräftade fallet utsatts för.

2.   Utöver de åtgärder som fastställs i punkt 1 ska den behöriga myndigheten i syfte att förhindra att sjukdomen sprids, när den anser att det är nödvändigt,

a)

beordra aktörer som driver anläggningar för nötkreatur, får eller getter och, vid behov, andra berörda djurpopulationer att låta vaccinera sina djur mot infektion med den eller de aktuella serotyperna av blåtungevirus enligt artikel 40.1 d,

b)

undersöka och övervaka hälsostatus hos den berörda djurpopulationen i närheten av den anläggning där det bekräftade fallet hålls.

3.   De åtgärder som föreskrivs i denna artikel får återkallas när den behöriga myndigheten anser att de inte längre är nödvändiga för att begränsa risken för spridning av sjukdomen.

Artikel 43

Förflyttning av hållna djur och avelsmaterial från den berörda djurpopulationen till medlemsstater eller zoner som omfattas av program för utrotning av infektion med blåtungevirus

1.   Den behöriga myndigheten får tillåta införsel av djur i den berörda djurpopulationen till det geografiska område som omfattas av ett sådant program för utrotning av infektion med blåtungevirus som avses i artikel 37.2 b endast om djuren uppfyller minst ett av kraven i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–4 i bilaga V.

2.   Genom undantag från punkt 1 får den behöriga myndigheten även tillåta införsel av djur i den berörda djurpopulationen till det geografiska område som omfattas av ett program för utrotning av infektion med blåtungevirus om

a)

den har bedömt den risk som införseln utgör för destinationsortens hälsostatus vad gäller infektion med blåtungevirus, med beaktande av eventuella riskreducerande åtgärder den kan anta på destinationsorten,

b)

den förbjuder förflyttning av dessa djur till en annan medlemsstat

i)

under 60 dagar efter införseln, eller

ii)

tills ett PCR-test för serotyperna 1–24 av blåtungevirus med negativt resultat har utförts på prover som tas tidigast 14 dagar efter införseln,

c)

den vid behov anpassar övervakningen i enlighet med del II kapitel 1 avsnitt 4 punkt 6 i bilaga V, och

d)

djuren uppfyller något av kraven i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 5–8 i bilaga V.

3.   Den behöriga myndigheten får tillåta införsel av avelsmaterial från den berörda djurpopulationen till det geografiska område som omfattas av ett sådant program för utrotning av infektion med blåtungevirus som avses i artikel 37.2 b endast om avelsmaterialet uppfyller minst ett av kraven i del II kapitel 2 avsnitt 2 punkterna 1–3 i bilaga V.

4.   Genom undantag från punkt 3 får den behöriga myndigheten även tillåta införsel av avelsmaterial från den berörda djurpopulationen till det geografiska område som omfattas av ett program för utrotning av infektion med blåtungevirus om

a)

den har bedömt den risk som införseln utgör för destinationsortens hälsostatus vad gäller infektion med blåtungevirus, med beaktande av eventuella riskreducerande åtgärder den kan anta på destinationsorten,

b)

den förbjuder förflyttning av detta avelsmaterial till en annan medlemsstat, och

c)

avelsmaterialet uppfyller kraven i del II kapitel 2 avsnitt 2 punkt 4 i bilaga V.

5.   När den behöriga myndighet som tar emot djuren eller avelsmaterialet tillämpar undantaget enligt punkt 2 eller 4 ska den

a)

så snart som möjligt underrätta kommissionen om detta,

b)

godta djur eller avelsmaterial från den berörda djurpopulationen som uppfyller kraven för det aktuella undantaget, oavsett djurens eller avelsmaterialets ursprungsmedlemsstat eller ursprungszon.

6.   När den behöriga myndighet som tar emot djuren eller avelsmaterialet inte längre tillämpar undantaget enligt punkt 2 eller 4 ska den så snart som möjligt underrätta kommissionen.

Artikel 44

Vektorskyddad anläggning

1.   Den behöriga myndigheten får på begäran av aktören bevilja status som vektorskyddad anläggning för anläggningar eller lokaler som uppfyller de kriterier som fastställs i del II kapitel 3 i bilaga V.

2.   Den behöriga myndigheten ska med lämplig frekvens, dock åtminstone i början av, under och vid utgången av den erforderliga skyddsperioden, kontrollera om de åtgärder som vidtas är effektiva med hjälp av en vektorfälla inne i anläggningen.

3.   Den behöriga myndigheten ska omedelbar återkalla status som vektorskyddad anläggning när de villkor som avses i punkt 1 inte längre är uppfyllda.

Artikel 45

Förflyttning av djur genom medlemsstater eller zoner som omfattas av program för utrotning av infektion med blåtungevirus

1.   Den behöriga myndigheten får tillåta förflyttning av djur i den berörda djurpopulationen genom det geografiska område som omfattas av ett sådant program för utrotning av infektion med blåtungevirus som avses i artikel 37.2 b endast om

a)

djuren i den berörda djurpopulationen uppfyller minst ett av de krav som fastställs i del II kapitel 2 avsnitt 1 punkterna 1–3 i bilaga V, eller

b)

de transportmedel på vilka djuren lastas har skyddats från vektorangrepp och resan inte inbegriper urlastning av djuren för en längre period än ett dygn, eller djuren lastas ur för en längre period än ett dygn i en vektorskyddad anläggning eller under den vektorfria perioden.

2.   Genom undantag från punkt 1 får den behöriga myndigheten även tillåta förflyttning av djur i den berörda djurpopulationen genom det geografiska område som omfattas av ett program för utrotning av infektion med blåtungevirus om kraven i artikel 43.2 a, c och d är uppfyllda.

KAPITEL 3

Program för utrotning av sjukdomar i kategori B och C hos vattenlevande djur

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 46

Strategi för sjukdomsbekämpning för utrotning av sjukdomar i kategori B och C hos vattenlevande djur

1.   När den behöriga myndigheten upprättar ett obligatoriskt program för utrotning av en sjukdom i kategori B eller ett valbart program för utrotning av en sjukdom i kategori C hos vattenlevande djur ska den grunda dessa program på en strategi för sjukdomsbekämpning som för varje sjukdom omfattar

a)

den typ av övervakningskrav som krävs för att uppfylla villkoren för beviljande och upprätthållande av sjukdomsfri status med beaktande av artikel 3.2 b ii,

b)

det geografiska område och den djurpopulation som omfattas av utrotningsprogrammet enligt artiklarna 47 och 51,

c)

utrotningsprogrammets varaktighet enligt artikel 49, inklusive dess slut- och delmål enligt artikel 48,

d)

de sjukdomsspecifika åtgärder för förebyggande och bekämpning som fastställs i artiklarna 55– 65.

2.   Den behöriga myndigheten får i utrotningsprogrammet inbegripa samordnade åtgärder vid sina gemensamma land- eller sjögränser med andra medlemsstater eller tredjeländer för att säkerställa att syftet med programmen uppnås på ett varaktigt sätt.

Om sådan samordning inte har upprättats ska den behöriga myndigheten, om det är genomförbart, i utrotningsprogrammet inbegripa effektiva riskreducerande åtgärder, inklusive förstärkt övervakning.

Artikel 47

Geografiskt tillämpningsområde och djurpopulation

1.   Den behöriga myndigheten ska fastställa utrotningsprogrammets tillämpningsområde, inklusive

a)

det geografiska område som omfattas,

b)

den berörda djurpopulationen och, vid behov, ytterligare djurpopulationer.

2.   Det geografiska område som omfattas av utrotningsprogrammet enligt punkt 1 a får utgöras av

a)

hela medlemsstatens territorium,

b)

en eller flera zoner, eller

c)

den geografiska plats där de anläggningar som utgör en eller flera anläggningskretsar ligger.

3.   Alla anläggningar i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av utrotningsprogrammet ska inbegripas i utrotningsprogrammet.

4.   Genom undantag från punkt 3 får den behöriga myndigheten från utrotningsprogrammet utesluta vattenbruksanläggningar som utgör en obetydlig risk för att programmets resultat äventyras och som är undantagna från skyldigheten att ansöka om godkännande.

Artikel 48

Slut- och delmål

1.   Den behöriga myndigheten ska i utrotningsprogrammet inbegripa kvalitativa och kvantitativa slutmål som omfattar alla sjukdomsspecifika krav som avses i artikel 72 för beviljande av sjukdomsfri status.

2.   Den behöriga myndighet som genomför ett utrotningsprogram ska om det är tekniskt möjligt i programmet även inbegripa kvalitativa och kvantitativa slutmål som grundas på hälsostatus hos vilda djurpopulationer som utgör ett hot mot att sjukdomsfri status uppnås.

3.   Den behöriga myndigheten ska i utrotningsprogrammet inbegripa årliga eller fleråriga kvalitativa och kvantitativa delmål i syfte att återspegla framstegen mot slutmålen. Dessa delmål ska inbegripa

a)

alla sjukdomsspecifika krav som avses i punkt 1 och de mål som föreskrivs i punkt 2, och

b)

vid behov, ytterligare krav som inte ingår i kraven för beviljande av sjukdomsfri status för bedömningen av framsteg mot utrotning.

Artikel 49

Tillämpningsperiod

1.   Tillämpningsperioden för program för utrotning av förtecknade sjukdomar hos vattenlevande djur fastställs i del II i bilaga VI, särskilt avsnitten 2 och 3 i följande kapitel:

a)

Kapitel 1 när det gäller VHS och IHN.

b)

Kapitel 2 när det gäller infektion med ILA HPRΔ-virus,

c)

Kapitel 3 när det gäller infektion med Marteilia refringens.

d)

Kapitel 4 när det gäller infektion med Bonamia exitiosa.

e)

Kapitel 5 när det gäller infektion med Bonamia ostreae.

f)

Kapitel 6 när det gäller infektion med WSS-virus.

2.   När det gäller sjukdomar i kategori C får ett utrotningsprograms tillämpningsperiod inte vara längre än sex år från dagen för kommissionens ursprungliga godkännande av programmet i enlighet med artikel 31.3 i förordning (EU) 2016/429. I vederbörligen motiverade fall får kommissionen på begäran av medlemsstaterna förlänga utrotningsprogrammets tillämpningsperiod med ytterligare sex år.

Avsnitt 2

Krav för utrotningsprogram

Artikel 50

Minimikrav för ett utrotningsprogram

Den behöriga myndigheten ska grunda programmet för utrotning av en specifik sjukdom i kategori B eller C i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets på

a)

fastställandet av hälsostatus för medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen genom att definiera hälsostatusen för alla anläggningar där djur av förtecknade arter hålls,

b)

genomförandet av åtgärder för sjukdomsbekämpning i alla anläggningar där misstänkta eller bekräftade fall påvisas,

c)

genomförandet av biosäkerhetsåtgärder och andra riskreducerande åtgärder för att minska smittorisken för de förtecknade arterna i en anläggning,

d)

i vissa fall, vaccinering som en del av utrotningsprogrammet.

Artikel 51

Djurpopulation som ska ingå i program för utrotning av sjukdomar i kategori B och C

1.   Den behöriga myndigheten ska tillämpa utrotningsprogrammet på förtecknade arter som hålls i anläggningar inom medlemsstatens, zonens eller anläggningskretsens geografiska område.

2.   Genom undantag från punkt 1 får den behöriga myndigheten på grundval av en riskbedömning besluta att från utrotningsprogrammet utesluta anläggningar där endast sådana smittbärande arter (även kallade vektorarter) som avses i tabellen i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/1882 hålls.

3.   Den behöriga myndigheten ska, om det är tekniskt genomförbart, i utrotningsprogrammet inbegripa ytterligare djurpopulationer när dessa djur

a)

utgör en betydande risk vad gäller hälsostatus hos de djur som avses i punkt 1,

b)

inbegrips på grund av de få vattenbruksanläggningarna i utrotningsprogrammet och när de måste inbegripas för att få en tillfredsställande epidemiologisk täckning av medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen.

Artikel 52

Åtgärder som ska vidtas i medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar som omfattas av utrotningsprogram

1.   För att övervaka framstegen med utrotningsprogrammen ska den behöriga myndigheten klassificera hälsostatusen för alla anläggningar där djur av de förtecknade arterna hålls med avseende på

a)

känd hälsostatus för varje anläggning när utrotningsprogrammet börjar genomföras,

b)

uppfyllandet av villkoren för insättning av djur av förtecknade arter i anläggningen,

c)

aktörens fullgörande av skyldigheten att anmäla varje misstanke om och påvisande av sjukdomen till den behöriga myndigheten,

d)

genomförandet av de åtgärder för sjukdomsbekämpning som ska tillämpas om sjukdomen misstänks eller bekräftas,

e)

vaccinationsprogram som eventuellt omfattar djur av förtecknade arter som hålls i anläggningen,

f)

eventuella ytterligare åtgärder som den behöriga myndigheten anser är nödvändiga.

2.   Den behöriga myndigheten ska

a)

börja genomföra, upprätthålla eller återkalla utrotningsprogrammet i enlighet med i vilken grad anläggningarna uppfyller eller inte uppfyller de krav som fastställs i punkt 1,

b)

informera de aktörer som driver de aktuella anläggningarna om hur hälsostatusen utvecklas och om de åtgärder som krävs för beviljande av sjukdomsfri status.

3.   Aktörerna ska uppfylla kraven i punkt 1 b–f så att utrotningsprogrammen kan genomföras tills det slutförs med framgång eller återkallas.

Artikel 53

Undantag från klassificering av hälsostatus för avgränsade anläggningar

Genom undantag från artikel 52.1 får den behöriga myndigheten besluta att inte klassificera hälsostatus för avgränsade anläggningar om den djurpopulation som hålls i dessa avgränsade anläggningar är föremål för lämpliga riskreducerande åtgärder och åtgärder för sjukdomsbekämpning i syfte att säkerställa att den inte utgör någon risk för spridning av sjukdomen.

Artikel 54

Vaccinering

Den behöriga myndigheten får i de utrotningsprogram som står under dess officiella tillsyn inbegripa

a)

vaccinering av förtecknade arter,

b)

vaccinering av en ytterligare population av hållna djur,

c)

vaccinering av en ytterligare population av vilda djur.

Artikel 55

Åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om vissa sjukdomar

1.   Den behöriga myndigheten ska när den misstänker ett fall av den aktuella sjukdomen i en anläggning genomföra den undersökning som krävs.

2.   I väntan på resultatet av den undersökning som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten

a)

förbjuda insättning av djur eller införsel av produkter av animaliskt ursprung i anläggningen,

b)

om det är tekniskt möjligt, beordra isolering av enheter i den anläggning där misstänkta djur hålls,

c)

förbjuda förflyttning av djur och produkter av animaliskt ursprung från anläggningen, såvida inte den behöriga myndigheten tillåter förflyttning för omedelbar slakt eller bearbetning i en livsmedelsanläggning för sjukdomsbekämpning av vattenlevande djur, eller för direkt användning som livsmedel när det gäller blötdjur eller kräftdjur som säljs levande för det ändamålet,

d)

förbjuda förflyttning av utrustning, foder och animaliska biprodukter från anläggningen, såvida inte den behöriga myndigheten tillåter sådan förflyttning.

3.   Den behöriga myndigheten ska upprätthålla de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 tills förekomsten av sjukdomen har uteslutits eller bekräftats.

Artikel 56

Utvidgning av åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om vissa sjukdomar

1.   Den behöriga myndigheten ska när den anser att det är nödvändigt utvidga de åtgärder som fastställs i artikel 55 till

a)

alla anläggningar som på grund av hydrodynamiska förhållanden löper ökad risk att smittas av sjukdomen från den misstänkta anläggningen,

b)

alla anläggningar som har ett direkt epidemiologiskt samband med den misstänkta anläggningen.

2.   Om det misstänks att sjukdomen förekommer hos vilda vattenlevande djur ska den behöriga myndigheten när den anser att det är nödvändigt utvidga de åtgärder som fastställs i artikel 55 till de aktuella anläggningarna.

Artikel 57

Undantag från åtgärder för sjukdomsbekämpning vid misstanke om sjukdom

1.   Genom undantag från artikel 55.2 c får den behöriga myndigheten tillåta förflyttning av vattenbruksdjur till en anläggning som står under dess officiella tillsyn, förutsatt att följande krav är uppfyllda:

a)

Endast djur utan sjukdomssymtom förflyttas.

b)

Hälsostatus hos vattenbruksdjur som vistas på destinationsanläggningen eller hos vattenlevande djur som är på väg till den anläggningen inte äventyras av förflyttningen.

c)

Djuren kommer på destinationsanläggningen inte i kontakt med vattenbruksdjur med högre hälsostatus vad gäller den aktuella sjukdomen.

d)

Djuren hålls på destinationsanläggningen under en tidsperiod som den behöriga myndigheten bestämmer.

2.   Vid tillämpning av undantaget enligt punkt 1 ska den behöriga myndigheten

a)

om det är relevant, omklassificera destinationsanläggningens hälsostatus i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 52.1, tills den undersökning som avses i artikel 55.1 har slutförts,

b)

förbjuda förflyttning av djur från destinationsanläggningen tills undersökningen har slutförts, såvida inte myndigheten har tillåtit att de transporteras till en livsmedelsanläggning för sjukdomsbekämpning av vattenlevande djur för omedelbar slakt eller bearbetning eller för direkt användning som livsmedel när det gäller blötdjur eller kräftdjur som säljs levande för det ändamålet.

3.   Den behöriga myndigheten får tillämpa undantaget enligt punkt 1 endast om de aktörer som driver ursprungs- och destinationsanläggningarna och de som transporterar de djur som är föremål för undantaget

a)

tillämpar sådana biosäkerhetsåtgärder och andra riskreducerande åtgärder som krävs för att förhindra spridning av sjukdomen,

b)

ger den behöriga myndigheten garantier för att alla nödvändiga biosäkerhetsåtgärder och andra riskreducerande har vidtagits, och

c)

ger den behöriga myndigheten garantier för att animaliska biprodukter enligt definitionen i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 från sådana vattenlevande djur som avses i punkt 1 c bearbetas eller bortskaffas som kategori 1- eller kategori 2-material i enlighet med artikel 12 eller 13 i den förordningen.

Artikel 58

Officiell bekräftelse på vissa sjukdomar och åtgärder för sjukdomsbekämpning

1.   Om ett fall bekräftas ska den behöriga myndigheten

a)

förklara anläggningen eller anläggningarna som smittade,

b)

omklassificera hälsostatusen för den eller de smittade anläggningarna,

c)

upprätta en restriktionszon med lämplig omfattning,

d)

vidta de åtgärder som fastställs i artiklarna 59–65 i den eller de smittade anläggningarna.

2.   De minimikrav som ska tillämpas på anläggningarna i restriktionszonen fastställs i del II i bilaga VI, särskilt i

a)

kapitel 1 avsnitt 3 punkt 1 a när det gäller VHS och IHN,

b)

kapitel 2 avsnitt 3 punkt 1 a när det gäller infektion med ILA HPRΔ-virus,

c)

kapitel 3 avsnitt 3 punkt 1 a när det gäller infektion med Marteilia refringens,

d)

kapitel 4 avsnitt 3 punkt 1 a när det gäller infektion med Bonamia exitiosa,

e)

kapitel 5 avsnitt 3 punkt 1 a när det gäller infektion med Bonamia ostreae,

f)

kapitel 6 avsnitt 3 punkt 1 a när det gäller infektion med WSS-virus.

3.   Genom undantag från punkt 1 c får den behöriga myndigheten besluta att inte upprätta en restriktionszon

a)

när en smittad anläggning inte släpper ut obehandlat utgående vatten i omgivande vatten, och

b)

när befintliga biosäkerhetsåtgärder på anläggningen är av sådan standard att det säkerställs att infektionen helt begränsas till anläggningen.

4.   Den behöriga myndigheten får vidta riskreducerande åtgärder som gäller följande verksamhet i restriktionszonen:

a)

Förflyttning av brunnbåtar genom restriktionszonen.

b)

Fiskeriverksamhet.

c)

Annan verksamhet som kan utgöra en risk för sjukdomsspridning.

5.   Om sjukdomen bekräftas hos vilda vattenlevande djur får den behöriga myndigheten

a)

utarbeta och genomföra de åtgärder för förebyggande, övervakning och sjukdomsbekämpning som krävs för att förhindra spridning av sjukdomen till hållna djur av förtecknade arter eller till ytterligare djurpopulationer,

b)

tillämpa förstärkt övervakning av vilda populationer av vattenlevande djur och i anläggningar som har ett direkt epidemiologiskt samband med det bekräftade fallet,

c)

om det är genomförbart, vidta åtgärder för att utrota sjukdomen hos den aktuella vilda populationen av vattenlevande djur.

Artikel 59

Epidemiologisk undersökning och andra undersökningar vid bekräftelse av vissa sjukdomar

1.   När en sjukdom har bekräftats ska den behöriga myndigheten

a)

genomföra en epidemiologisk undersökning,

b)

genomföra andra undersökningar och vidta de åtgärder som fastställs i artikel 55.2 i alla epidemiologiskt kopplade anläggningar,

c)

anpassa övervakningen till de identifierade riskfaktorerna, med beaktande av slutsatserna av den epidemiologiska undersökningen.

2.   Om den epidemiologiska undersökningen visar på epidemiologiska samband mellan hållna och vilda djur ska den behöriga myndigheten överväga om en undersökning av vilda djur behöver genomföras.

3.   Den behöriga myndigheten ska så snart som möjligt informera

a)

aktörer och relevanta myndigheter i de medlemsstater som berörs av de epidemiologiska sambanden med det bekräftade fallet, och

b)

behöriga myndigheter i övriga medlemsstater eller tredjeländer som kan beröras av de epidemiologiska sambanden med den eller de smittade anläggningarna.

Artikel 60

Förflyttningar till eller från en smittad anläggning och andra anläggningar i restriktionszonen

1.   Den behöriga myndigheten ska i alla smittade anläggningar och alla andra anläggningar i restriktionszonen

a)

om det är tekniskt möjligt, beordra att misstänkta och bekräftade fall isoleras,

b)

förbjuda förflyttning av djur eller produkter av animaliskt ursprung av de förtecknade arterna vad gäller den aktuella sjukdomen från anläggningen eller anläggningarna, såvida inte den behöriga myndigheten tillåter förflyttning för omedelbar slakt eller bearbetning i en livsmedelsanläggning för sjukdomsbekämpning av vattenlevande djur, eller för direkt användning som livsmedel när det gäller blötdjur eller kräftdjur som säljs levande för det ändamålet,

c)

förbjuda insättning av djur av de förtecknade arterna vad gäller den aktuella sjukdomen i anläggningen eller anläggningarna, såvida inte den behöriga myndigheten på grundval av vederbörligen motiverade skäl tillåter sådan insättning,

d)

förbjuda förflyttning av utrustning, foder och animaliska biprodukter från anläggningen eller anläggningarna, såvida inte den behöriga myndigheten tillåter sådan förflyttning.

2.   Den behöriga myndigheten ska utvidga åtgärderna i punkt 1 a–c till hållna djur i ytterligare djurpopulationer om de utgör en risk för spridning av sjukdomen.

Artikel 61

Undantag från restriktioner vad gäller förflyttning av djur och produkter av animaliskt ursprung från smittade anläggningar

1.   Genom undantag från artikel 60.1 b får den behöriga myndigheten tillåta förflyttning av vattenbruksdjur till en anläggning som står under dess officiella tillsyn och som ligger i samma restriktionszon, förutsatt att

a)

endast djur utan sjukdomssymtom förflyttas,

b)

hälsostatusen hos vattenbruksdjur som vistas på destinationsanläggningen eller hos vattenlevande djur som är på väg till den anläggningen inte äventyras av förflyttningen,

c)

djuren på destinationsanläggningen inte kommer i kontakt med vattenbruksdjur med högre hälsostatus vad gäller den aktuella sjukdomen,

d)

Djuren hålls på destinationsanläggningen under en tidsperiod som den behöriga myndigheten bestämmer.

2.   Vid tillämpning av undantaget enligt punkt 1 ska den behöriga myndigheten

a)

om det är relevant, omklassificera destinationsanläggningens hälsostatus i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 52.1,

b)

förbjuda förflyttning av djur från destinationsanläggningen, såvida inte myndigheten har tillåtit att de transporteras till en livsmedelsanläggning för sjukdomsbekämpning av vattenlevande djur för omedelbar slakt eller bearbetning eller för direkt användning som livsmedel när det gäller blötdjur eller kräftdjur som säljs levande för det ändamålet; animaliska biprodukter enligt definitionen i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 ska i samtliga fall bearbetas eller bortskaffas som kategori 1- eller kategori 2-material i enlighet med artikel 12 eller 13 i den förordningen,

c)

hålla destinationsanläggningen under sin officiella tillsyn tills anläggningen har rengjorts, desinficerats och haft en lämplig tomtid.

3.   Genom undantag från artikel 60.1 b får den behöriga myndigheten tillåta förflyttning av vattenbruksdjur till andra smittade anläggningar som inte genomför något program för utrotning av den specifika sjukdomen, förutsatt att

a)

endast djur utan sjukdomssymtom förflyttas,

b)

hälsostatusen hos vattenbruksdjur som vistas på destinationsanläggningen eller hos vattenlevande djur som är på väg till den anläggningen inte äventyras av förflyttningen, och

c)

förflyttningen uppfyller de intygskrav som fastställs i artikel 208.2 i förordning (EU) 2016/429.

4.   Genom undantag från artikel 60.1 b får den behöriga myndigheten tillåta förflyttning av vattenbruksdjur och produkter av animaliskt ursprung till andra anläggningar för slakt och bearbetning än livsmedelsanläggningar för sjukdomsbekämpning av vattenlevande djur, förutsatt att

a)

endast djur utan sjukdomssymtom förflyttas,

b)

anläggningen för slakt och bearbetning inte ligger i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som genomför ett program för utrotning av den specifika sjukdomen eller som har förklarats vara sjukdomsfri,

c)

hälsostatusen hos de vattenlevande djur som är på väg till anläggningen för slakt och bearbetning eller som vistas i dess närhet inte äventyras av förflyttningen,

d)

förflyttningen uppfyller de intygskrav som fastställs i artikel 208.2 i förordning (EU) 2016/429.

5.   Genom undantag från artikel 60.1 b får den behöriga myndigheten tillåta förflyttning av djur och produkter av animaliskt ursprung från ytterligare djurpopulationer från den eller de smittade anläggningarna till andra anläggningar utan ytterligare restriktioner, förutsatt att

a)

en riskbedömning har utförts,

b)

riskreducerande åtgärder vid behov vidtas för att säkerställa att hälsostatus hos vattenlevande djur som vistas på eller är på väg till destinationsanläggningen inte äventyras, och

c)

förflyttningen uppfyller de intygskrav som fastställs i artikel 208.2 i förordning (EU) 2016/429.

Artikel 62

Avlägsnande av smittade djur

1.   Efter att sjukdomen har bekräftats ska den behöriga myndigheten, inom den tidsgräns som den behöriga myndigheten bestämmer, i alla smittade anläggningar beordra följande åtgärder med avseende på vattenlevande djur av förtecknade arter vad gäller den aktuella sjukdomen:

a)

Avlägsnande av alla döda djur.

b)

Avlägsnande och avlivning av alla döende djur.

c)

Avlägsnande och avlivning av alla djur som uppvisar sjukdomssymtom.

d)

Slakt för användning som livsmedel, eller om det gäller blötdjur eller kräftdjur som säljs levande, avlägsnande från vattnet, av kvarvarande djur på anläggningen eller anläggningarna efter det att åtgärderna i leden a–c har vidtagits.

2.   Den behöriga myndigheten får på grundval av vederbörligen motiverade skäl beordra slakt för användning som livsmedel, eller om det gäller blötdjur eller kräftdjur som säljs levande, avlägsnande från vattnet, av

a)

alla djur av förtecknade arter vad gäller den aktuella sjukdomen i den eller de smittade anläggningarna, utan att dessa djur provtas,

b)

misstänkta djur som har ett epidemiologiskt samband med ett bekräftat fall.

3.   Den slakt för användning som livsmedel eller det avlägsnande från vattnet av de djur som avses i punkt 1 ska utföras under offentlig tillsyn, antingen i den eller de smittade anläggningarna med efterföljande bearbetning i en livsmedelsanläggning för sjukdomsbekämpning av vattenlevande djur eller i en livsmedelsanläggning för sjukdomsbekämpning av vattenlevande djur.

4.   Den behöriga myndigheten ska utvidga de åtgärder som fastställs i denna artikel till vattenbruksdjur i ytterligare djurpopulationer när det är nödvändigt för att bekämpa sjukdomen.

5.   Den behöriga myndigheten får, i stället för slakt för användning som livsmedel, beordra avlivning och destruktion av vissa eller alla djur som avses i punkt 1 och av djur av icke-förtecknade arter i den eller de smittade anläggningarna.

6.   Alla animaliska biprodukter från djur som slaktas eller avlivas i enlighet med denna artikel ska bearbetas eller bortskaffas som kategori 1- eller kategori 2-material i enlighet med artikel 12 eller 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.

Artikel 63

Rengöring och desinfektion

1.   Den behöriga myndigheten ska för alla smittade anläggningar beordra rengöring och desinfektion av följande byggnader och utrustning före återinsättningen:

a)

Anläggningarna, i den mån det är tekniskt möjligt, efter att de djur som avses i artikel 62.1 och allt foder som kan vara smittförande har avlägsnats.

b)

All utrustning som används i djurhållningen, inklusive men inte begränsat till, utfodring, storlekssortering, behandling, vaccinering och arbetsbåtar.

c)

All utrustning som används i produktionen, inklusive men inte begränsat till kassar, nät, ställningar, säckar och rep.

d)

Alla skyddskläder eller all säkerhetsutrustning som används av aktörer och besökare.

e)

Alla transportmedel, inklusive behållare och annan utrustning som används för att förflytta smittade djur eller personal som har varit i kontakt med smittade djur.

2.   Den behöriga myndigheten ska godkänna protokollet för rengöring och desinfektion.

3.   Den behöriga myndigheten ska övervaka rengöringen och desinfektionen och får inte återutfärda eller på nytt bevilja sjukdomsfri status för anläggningarna förrän den anser att rengöringen och desinfektionen har slutförts.

Artikel 64

Tomtid

1.   Den behöriga myndigheten ska beordra tomtid i alla smittade anläggningar. Tomtiden ska gälla efter att den rengöring och desinfektion som fastställs i artikel 63 har slutförts.

2.   Tomtidens varaktighet ska anpassas till den aktuella patogenen och till den typ av produktionssystem som används i de smittade anläggningarna. Vissa perioder för tomtid fastställs i del II i bilaga VI, särskilt i

a)

kapitel 1 avsnitt 3 punkt 1 c när det gäller VHS och IHN,

b)

kapitel 2 avsnitt 3 punkt 1 c när det gäller infektion med ILA HPRΔ-virus,

c)

kapitel 3 avsnitt 3 punkt 1 c när det gäller infektion med Marteilia refringens,

d)

kapitel 4 avsnitt 3 punkt 1 c när det gäller infektion med Bonamia exitiosa,

e)

kapitel 5 avsnitt 3 punkt 1 c när det gäller infektion med Bonamia ostreae,

f)

kapitel 6 avsnitt 3 punkt 1 c när det gäller infektion med WSS-virus.

3.   Den behöriga myndigheten ska beordra samtidig tomtid i de smittade anläggningarna i skyddszonen eller, om ingen skyddszon har upprättats, i restriktionszonen. Den samtidiga tomtiden får på grundval av en riskbedömning också utvidgas till andra anläggningar. Bestämmelser om den samtidiga tomtidens varaktighet och om det område som ska omfattas av sådan tomtid fastställs i del II i bilaga VI, särskilt i

a)

kapitel 1 avsnitt 3 punkt 1 när det gäller VHS och IHN,

b)

kapitel 2 avsnitt 3 punkt 1 när det gäller infektion med ILA HPRΔ-virus,

c)

kapitel 3 avsnitt 3 punkt 1 när det gäller infektion med Marteilia refringens,

d)

kapitel 4 avsnitt 3 punkt 1 när det gäller infektion med Bonamia exitiosa,

e)

kapitel 5 avsnitt 3 punkt 1 när det gäller infektion med Bonamia ostreae,

f)

kapitel 6 avsnitt 3 punkt 1 när det gäller infektion med WSS-virus.

Artikel 65

Riskreducerande åtgärder för att förhindra ny smitta

Innan eller när den behöriga myndigheten upphäver åtgärderna för sjukdomsbekämpning ska den beordra proportionerliga riskreducerande åtgärder för att förhindra att anläggningarna smittas på nytt, med beaktande av de aktuella riskfaktorer som framgår av resultaten av den epidemiologiska undersökningen. Dessa åtgärder ska åtminstone beakta

a)

sjukdomsagensets överlevnad i miljön eller hos vilda djur,

b)

biosäkerhetsåtgärder som är anpassade till anläggningens särskilda karaktär.

KAPITEL 4

Sjukdomsfri status

Avsnitt 1

Godkännande av sjukdomsfri status för medlemsstater och zoner

Artikel 66

Kriterier för beviljande av sjukdomsfri status

Sjukdomsfri status får beviljas för medlemsstater eller zoner i medlemsstater endast om följande allmänna och särskilda kriterier är uppfyllda:

a)

Allmänna kriterier:

i)

Det geografiska tillämpningsområdet uppfyller kraven i artikel 13 eller 47.

ii)

Övervakningen av sjukdomen uppfyller kraven i artikel 3.1 eller 3.2.

iii)

Aktörerna fullgör skyldigheterna vad gäller biosäkerhetsåtgärder i artikel 10 i förordning (EU) 2016/429.

iv)

De åtgärder för sjukdomsbekämpning som är relevanta för sjukdomen när den misstänks förekomma eller har bekräftats uppfyller de krav som fastställs för

infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis, infektion med MTBC-komplexet, EBL, IBR/IPV samt infektion med AD-virus och BVD i artiklarna 21–31,

infektion med rabiesvirus i artiklarna 35 och 36,

infektion med blåtungevirus i artiklarna 41 och 42,

VHS, IHN, infektion med ILA HPRΔ-virus, infektion med Marteilia refringens, infektion med Bonamia exitiosa, infektion med Bonamia ostreae och infektion med WSS-virus i artiklarna 55–65.

v)

Anläggningarna har registrerats eller godkänts för relevant typ av anläggning.

vi)

Identifieringen av djur i den berörda djurpopulationen och avelsmaterialets spårbarhet har säkerställts för aktuellt djurslag.

vii)

Djur i den berörda djurpopulationen eller produkter från dessa djur uppfyllde vid förflyttning djurhälsokraven för förflyttning inom och införsel till unionen av sådana djur och produkter.

b)

Särskilda kriterier för beviljande av sjukdomsfri status på grundval av artiklarna 67–71.

Artikel 67

Sjukdomsfri status på grundval av frånvaro av förtecknade arter

1.   Följande kriterier gäller för erkännande av sjukdomsfri status för en medlemsstat eller en zon på grundval av frånvaro av förtecknade arter vad gäller en viss sjukdom:

a)

De allmänna kriterierna i artikel 66 a leden i och ii har uppfyllts under en kvalificeringstid om minst fem år och sjukdomen har inte påvisats.

b)

De förtecknade arter som är relevanta vad gäller den berörda sjukdomen saknas i den hållna och vilda djurpopulationen.

2.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla dokument som styrker att kriterierna i punkt 1 är uppfyllda. De styrkande dokumenten ska visa att den sjukdomsfria statusen är långsiktigt hållbar med beaktande av att

a)

den sannolika förekomsten av djur av förtecknade arter inom medlemsstatens territorium eller i en zon i medlemsstaten har bedömts och konstaterats vara försumbar, och

b)

sannolikheten för att djur av förtecknade arter kommer in till medlemsstatens territorium eller till en zon i medlemsstaten har konstaterats vara försumbar.

Artikel 68

Sjukdomsfri status på grundval av sjukdomsagensets oförmåga att överleva

1.   Följande kriterier gäller för erkännande av sjukdomsfri status för en medlemsstat eller en zon på grundval av sjukdomsagensets oförmåga att överleva:

a)

De allmänna kriterierna i artikel 66 a leden i och ii har uppfyllts under en kvalificeringstid om minst fem år och sjukdomen har inte påvisats.

b)

Sjukdomen har aldrig rapporterats eller, om den har rapporterats har det visats att sjukdomsagenset inte överlevde.

c)

Värdet för minst en kritisk miljöparameter som inte är förenlig med sjukdomsagensets överlevnad har uppnåtts.

d)

Sjukdomsagenset exponeras för den kritiska miljöparametern under tillräckligt lång tid för att det ska förstöras.

2.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla följande belägg som styrker att kriterierna i punkt 1 är uppfyllda:

a)

När det gäller kriterierna i punkt 1 a och b, styrkande dokument.

b)

När det gäller kriterierna i punkt 1 c och d, vetenskapliga belägg.

Artikel 69

Sjukdomsfri status för landlevande djur på grundval av förtecknade vektorers oförmåga att överleva vad gäller förtecknade sjukdomar hos landlevande djur

1.   Följande kriterier gäller för erkännande av sjukdomsfri status för en medlemsstat eller en zon på grundval av förtecknade vektorers oförmåga att överleva vad gäller den förtecknade sjukdomen:

a)

De allmänna kriterierna i artikel 66 a leden i och ii har uppfyllts under en kvalificeringstid om minst fem år och sjukdomen har inte påvisats.

b)

Sjukdomen har aldrig rapporterats eller, om den har rapporterats har det visats att sjukdomsagenset inte har överförts.

c)

Överföringen av sjukdomsagenset är helt beroende av förekomsten av förtecknade vektorer och det är inte känt att något annat naturligt överföringssätt förekommer.

d)

De förtecknade vektorerna förekommer inte naturligt i medlemsstaten eller zonen i medlemsstaten.

e)

Det är osannolikt att förtecknade vektorer avsiktligt eller oavsiktligt har förts in tidigare eller kommer att föras in.

f)

Värdet för minst en kritisk miljöparameter som inte är förenlig med de förtecknade vektorernas överlevnad har uppnåtts.

g)

De förtecknade vektorerna exponeras för den kritiska miljöparametern under tillräckligt lång tid för att de ska förstöras.

2.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla följande belägg som styrker att kriterierna i punkt 1 är uppfyllda:

a)

När det gäller kriterierna i punkt 1 a och b, styrkande dokument.

b)

När det gäller kriterierna i punkt 1 c–g, vetenskapliga belägg.

Om sjukdomen har förekommit ska medlemsstaten tillhandahålla dokument som med en konfidensgrad på 95 % styrker att övervakningen visat att sjukdomens prevalens var lägre än 1 %.

Artikel 70

Sjukdomsfri status på grundval av historiska data och övervakningsdata

1.   Följande kriterier gäller för erkännande av sjukdomsfri status för en medlemsstat eller en zon i en medlemsstat på grundval av historiska data och övervakningsdata:

a)

Sjukdomen har aldrig rapporterats i medlemsstaten eller i zonen i medlemsstaten eller sjukdomen har utrotats i medlemsstaten eller i zonen i medlemsstaten och har inte rapporterats under minst 25 år.

b)

Sjukdomen har rapporterats under de senaste 25 åren och har utrotats i medlemsstaten eller zonen i medlemsstaten, och de sjukdomsspecifika krav som avses i artikel 72 är uppfyllda.

2.   En medlemsstat som vill erhålla godkännande av sjukdomsfri status för hela sitt territorium eller för en zon i medlemsstaten på grundval av bestämmelserna i punkt 1 a ska ha vidtagit följande åtgärder under en kvalificeringstid om minst tio år:

a)

Övervakning av sjukdomar hos hållna djur av förtecknade arter.

b)

Förebyggande åtgärder för kontroll av introduktion av sjukdomsagenset.

c)

Förbud mot vaccinering mot sjukdomen, såvida det inte är tillåtet enligt de sjukdomsspecifika krav som avses i artikel 72.

d)

Sjukdomsövervakning som styrker att sjukdomen såvitt känt inte förekommer hos vilda djur av förtecknade arter i medlemsstaten eller zonen.

3.   Genom undantag från punkt 1 b får kommissionen under två år från det att denna förordning börjar tillämpas bevilja sjukdomsfri status för medlemsstater eller zoner vad gäller

a)

infektion med rabiesvirus, om sjukdomen var anmälningspliktig enligt artikel 8 i direktiv 64/432/EEG, nödvändig övervakning har genomförts i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG (23) och inget fall har rapporterats hos förtecknade djurarter under de senaste två åren,

b)

infektion med blåtungevirus, om alla restriktionszoner har upphävts i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 1266/2007 före dagen för tillämpningen av den här förordningen.

4.   De kriterier som föreskrivs i punkt 1 för erhållande av sjukdomsfri status ska endast gälla

a)

i en ny medlemsstat under högst två år från dess anslutning till unionen, eller

b)

under högst två år från dagen för tillämpningen av de genomförandeakter som antas i enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) 2016/429 enligt vilka den aktuella sjukdomen för första gången kategoriseras som en sjukdom i kategori B eller C.

5.   Genom undantag från punkt 4 ska beviljande av sjukdomsfri status på grundval av historiska data och övervakningsdata inte omfattas av perioden om högst två år när det gäller

a)

status som fri från angrepp av Varroa spp., och

b)

status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering.

6.   Genom undantag från punkt 4 b ska beviljande av sjukdomsfri status på grundval av historiska data och övervakningsdata inte gälla följande sjukdomar:

a)

Infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis.

b)

Infektion med MTBC-komplexet.

c)

EBL.

d)

IBR/IPV.

e)

Infektion med AD-virus.

f)

VHS.

g)

IHN.

h)

Infektion med ILA HPRΔ-virus.

i)

Infektion med Bonamia ostreae.

j)

Infektion med Marteilia refringens.

Artikel 71

Sjukdomsfri status på grundval av utrotningsprogram

1.   Följande kriterier gäller för erkännande av sjukdomsfri status för en medlemsstat eller en zon på grundval av utrotningsprogram:

a)

Den behöriga myndigheten har genomfört ett godkänt utrotningsprogram enligt artikel 12 eller 46.

b)

Den behöriga myndigheten har slutfört utrotningsprogrammet och till kommissionen lämnat en ansökan om erkännande av sjukdomsfri status som visar att de sjukdomsspecifika krav som avses i artikel 72 är uppfyllda.

2.   Genom undantag från punkt 1 kan, om det gäller vattenlevande djur där en zon omfattar mindre än 75 % av en medlemsstats territorium och inte delas med någon annan medlemsstat eller något tredjeland, sjukdomsfri status uppnås i enlighet med artikel 83.

Artikel 72

Sjukdomsspecifika krav för sjukdomsfri status

Sjukdomsspecifika krav för beviljande av sjukdomsfri status för en medlemsstat eller en zon föreskrivs i

a)

del I kapitel 3 avsnitt 1 i bilaga IV när det gäller infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis hos hållna nötkreatur och i del I kapitel 4 avsnitt 1 i bilaga IV när det gäller infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis hos hållna får och getter,

b)

del II kapitel 2 avsnitt 1 i bilaga IV när det gäller infektion med MTBC-komplexet,

c)

del III kapitel 2 avsnitt 1 i bilaga IV när det gäller EBL,

d)

del IV kapitel 2 avsnitt 1 i bilaga IV när det gäller IBR/IPV,

e)

del V kapitel 2 avsnitt 1 i bilaga IV när det gäller infektion med AD-virus,

f)

del VI kapitel 2 avsnitt 1 i bilaga IV när det gäller BVD,

g)

del I kapitel 2 avsnitt 1 i bilaga V när det gäller infektion med rabiesvirus,

h)

del II kapitel 4 avsnitt 1 i bilaga V när det gäller infektion med blåtungevirus,

i)

del III avsnitt 1 i bilaga V när det gäller status som fri från angrepp av Varroa spp.,

j)

del IV avsnitt 1 i bilaga V när det gäller infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering,

k)

del II kapitel 1 avsnitt 2 i bilaga VI när det gäller VHS,

l)

del II kapitel 1 avsnitt 2 i bilaga VI när det gäller IHN,

m)

del II kapitel 2 avsnitt 2 i bilaga VI när det gäller infektion med ILA HPRΔ-virus,

n)

del II kapitel 3 avsnitt 2 i bilaga VI när det gäller infektion med Marteilia refringens,

o)

del II kapitel 4 avsnitt 2 i bilaga VI när det gäller infektion med Bonamia exitiosa,

p)

del II kapitel 5 avsnitt 2 i bilaga VI när det gäller infektion med Bonamia ostreae,

q)

del II kapitel 6 avsnitt 2 i bilaga VI när det gäller infektion med WSS-virus.

Avsnitt 2

Godkännande av sjukdomsfri status för anläggningskretsar där vattenbruksdjur hålls

Artikel 73

Kriterier för beviljande av sjukdomsfri status för anläggningskretsar där vattenbruksdjur hålls

1.   Sjukdomsfri status får beviljas för en anläggningskrets där vattenbruksdjur hålls endast om följande allmänna och särskilda kriterier är uppfyllda:

a)

Allmänna kriterier:

i)

Det geografiska tillämpningsområdet överensstämmer med artikel 47.2 c.

ii)

Övervakningen av sjukdomen uppfyller kraven i artiklarna 3.2, 4 och 6–9.

iii)

Aktörerna fullgör skyldigheterna vad gäller biosäkerhetsåtgärder i artikel 10 i förordning (EU) 2016/429.

iv)

De åtgärder för sjukdomsbekämpning som är relevanta för sjukdomen när den misstänks förekomma eller har bekräftats uppfyller kraven.

v)

De anläggningar som utgör anläggningskretsen är godkända.

vi)

Spårbarhet av djur i den berörda djurpopulationen har säkerställts.

vii)

Djur i den berörda djurpopulationen eller produkter från dessa djur uppfyllde vid förflyttning djurhälsokraven för förflyttning inom unionen eller för införsel till unionen av sådana djur och produkter.

b)

Särskilda kriterier för beviljande av sjukdomsfri status på grundval av bestämmelserna i artiklarna 74–77.

2.   Sjukdomsfri status enligt punkt 1 får beviljas för

a)

anläggningskretsar som är oberoende av hälsostatus i omgivande naturliga vatten, och

b)

anläggningskretsar som är beroende av hälsostatus i omgivande naturliga vatten, men där förhållandena är sådana att det skapas en effektiv sjukdomsspecifik barriär mellan anläggningskretsen och andra populationer av vattenlevande djur som kan smittas.

3.   När det gäller sådana icke slutna anläggningskretsar som avses i punkt 2 b ska den behöriga myndigheten göra följande:

a)

Bedöma åtminstone följande epidemiologiska faktorer:

i)

Geografiskt läge för varje anläggning som utgör anläggningskretsen och vattenförsörjningens karaktär.

ii)

Hälsostatus för andra vattenbruksanläggningar i vattensystemet.

iii)

Platsen för de anläggningar som avses i led ii och deras avstånd från den icke slutna anläggningskretsen.

iv)

Produktionsvolym vid de anläggningar som avses i led ii samt anläggningarnas produktionsmetod och djurens ursprung.

v)

Förekomst och mängd av vilda vattenlevande djur av aktuella förtecknade arter i vattensystemet samt deras hälsostatus.

vi)

Uppgifter om huruvida de arter som avses i led v är stationära eller vandrande arter.

vii)

Möjlighet för de vilda vattenlevande djur som avses i led v att komma in i anläggningskretsen.

viii)

Allmänna biosäkerhetsåtgärder i anläggningskretsen.

ix)

Allmänna hydrologiska förhållanden i vattensystemet.

b)

Klassificera alla anläggningar i anläggningskretsen som anläggningar med hög risk, i enlighet med del I kapitel 1 i bilaga VI.

c)

Ålägga de åtgärder som konstateras vara nödvändiga för att förhindra introduktion av sjukdomen.

4.   När en förklaring om sjukdomsfrihet för en icke sluten anläggningskrets lämnas till kommissionen i enlighet med artikel 83 ska den behöriga myndigheten tillhandahålla den bedömning som avses i punkt 3 a samt uppgifter om de åtgärder som vidtagits för att förhindra introduktion av sjukdomen i anläggningskretsen.

Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om senare förändringar av de epidemiologiska faktorer som anges i punkt 3 a och de åtgärder som vidtagits för att begränsa deras konsekvenser.

Artikel 74

Sjukdomsfri status på grundval av frånvaro av förtecknade arter

1.   Följande kriterier gäller för erkännande av sjukdomsfri status för en anläggningskrets där vattenbruksdjur hålls på grundval av frånvaro av förtecknade arter när det gäller en viss sjukdom:

a)

De allmänna kriterierna i artikel 73.1 a leden i och ii har uppfyllts under en kvalificeringstid om minst fem år och sjukdomen har inte påvisats.

b)

De förtecknade arter som är relevanta vad gäller den berörda sjukdomen saknas i den hållna och vilda djurpopulationen.

2.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla dokument som styrker att kriterierna i punkt 1 är uppfyllda. De styrkande dokumenten ska visa att den sjukdomsfria statusen är långsiktigt hållbar med beaktande av att

a)

den sannolika förekomsten av djur av förtecknade arter i anläggningskretsen har bedömts och konstaterats vara försumbar, och

b)

sannolikheten för att djur av förtecknade arter kommer in till anläggningskretsen har konstaterats vara försumbar.

Artikel 75

Sjukdomsfri status på grundval av sjukdomsagensets oförmåga att överleva

1.   Följande kriterier gäller för erkännande av sjukdomsfri status för en anläggningskrets där vattenbruksdjur hålls på grundval av sjukdomsagensets oförmåga att överleva:

a)

De allmänna kriterierna i artikel 73.1 a leden i och ii har uppfyllts under en kvalificeringstid om minst fem år och sjukdomen har inte påvisats.

b)

Sjukdomen har aldrig rapporterats eller, om den har rapporterats har det visats att sjukdomsagenset inte överlevde.

c)

Värdet för minst en kritisk miljöparameter som inte är förenlig med sjukdomsagensets överlevnad har uppnåtts.

d)

Sjukdomsagenset exponeras för den kritiska parametern under tillräckligt lång tid för att det ska förstöras.

2.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla följande belägg som styrker att kriterierna i punkt 1 är uppfyllda:

a)

När det gäller kriterierna i punkt 1 a och b, styrkande dokument.

b)

När det gäller kriterierna i punkt 1 c och d, vetenskapliga belägg.

Artikel 76

Sjukdomsfri status på grundval av historiska data och övervakningsdata

1.   Följande kriterier gäller för erkännande av sjukdomsfri status för en anläggningskrets där vattenbruksdjur hålls på grundval av historiska data och övervakningsdata:

a)

Sjukdomen har aldrig rapporterats i anläggningskretsen eller sjukdomen har utrotats i anläggningskretsen och har inte rapporterats under minst 25 år.

b)

Sjukdomen har rapporterats under de senaste 25 åren och har utrotats i anläggningskretsen, och de sjukdomsspecifika krav som avses i artikel 78 är uppfyllda.

2.   En medlemsstat som vill erhålla godkännande av sjukdomsfri status för anläggningskretsen på grundval av bestämmelserna i punkt 1 a ska ha vidtagit följande åtgärder under en kvalificeringstid om minst tio år:

a)

Övervakning av sjukdomar hos hållna djur av förtecknade arter.

b)

Förebyggande åtgärder för kontroll av introduktion av sjukdomsagenset.

c)

Förbud mot vaccinering mot sjukdomen, såvida det inte är tillåtet enligt de sjukdomsspecifika krav som avses i artikel 78.

d)

Sjukdomsövervakning som styrker att sjukdomen såvitt känt inte förekommer hos vilda djur av förtecknade arter i anläggningskretsen.

3.   De kriterier som fastställs i punkt 1 ska endast gälla

a)

i en ny medlemsstat under högst två år från dess anslutning till unionen, eller

b)

under högst två år från dagen för tillämpningen av de genomförandeakter som antas i enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) 2016/429 enligt vilka den aktuella sjukdomen för första gången kategoriseras som en sjukdom i kategori B eller C.

4.   Genom undantag från punkt 3 b ska beviljande av sjukdomsfri status på grundval av historiska data och övervakningsdata inte gälla följande sjukdomar:

a)

VHS.

b)

IHN.

c)

Infektion med ILA HPRΔ-virus.

d)

Infektion med Bonamia ostreae.

e)

Infektion med Marteilia refringens.

Artikel 77

Sjukdomsfri status på grundval av utrotningsprogram

1.   Följande kriterier gäller för erkännande av sjukdomsfri status för en anläggningskrets där vattenbruksdjur hålls på grundval av utrotningsprogram:

a)

Den behöriga myndigheten har genomfört ett godkänt utrotningsprogram enligt artikel 46.

b)

Den behöriga myndigheten har slutfört utrotningsprogrammet och till kommissionen lämnat en slutrapport som visar att de sjukdomsspecifika kraven i artikel 78 är uppfyllda.

2.   Genom undantag från punkt 1 kan, om det gäller en anläggningskrets som omfattar mindre än 75 % av en medlemsstats territorium och det avrinningsområde som försörjer anläggningskretsen inte delas med någon annan medlemsstat eller något tredjeland, sjukdomsfri status uppnås i enlighet med artikel 83.

Artikel 78

Sjukdomsspecifika krav för sjukdomsfri status

Sjukdomsspecifika krav för beviljande av sjukdomsfri status för en anläggningskrets där vattenbruksdjur hålls föreskrivs i

a)

del II kapitel 1 avsnitt 2 i bilaga VI när det gäller VHS,

b)

del II kapitel 1 avsnitt 2 i bilaga VI när det gäller IHN,

c)

del II kapitel 2 avsnitt 2 i bilaga VI när det gäller infektion med ILA HPRΔ-virus,

d)

del II kapitel 3 avsnitt 2 i bilaga VI när det gäller infektion med Marteilia refringens,

e)

del II kapitel 4 avsnitt 2 i bilaga VI när det gäller infektion med Bonamia exitiosa,

f)

del II kapitel 5 avsnitt 2 i bilaga VI när det gäller infektion med Bonamia ostreae,

g)

del II kapitel 6 avsnitt 2 i bilaga VI när det gäller infektion med WSS-virus.

Artikel 79

Särskilda krav för anläggningskretsar som är oberoende av hälsostatus i omgivande naturliga vatten

1.   Utöver de allmänna kriterierna för beviljande av sjukdomsfri status för anläggningskretsar där vattenbruksdjur hålls enligt artikel 73.1 kan en anläggningskrets som består av en eller flera enskilda anläggningar där hälsostatus vad gäller en specifik sjukdom är oberoende av hälsostatus i omgivande naturliga vatten erhålla sjukdomsfri status om den uppfyller kraven i punkterna 2–6.

2.   En sluten anläggningskrets kan omfatta

a)

en enskild anläggning som betraktas som en enda epidemiologisk enhet, eftersom den inte påverkas av djurhälsostatusen i omgivande naturliga vatten, eller

b)

flera anläggningar där varje anläggning i anläggningskretsen uppfyller kriterierna i led a och i punkterna 3–6, men som med anledning av omfattande förflyttningar av djur mellan anläggningarna betraktas som en enda epidemiologisk enhet, förutsatt att alla anläggningar följer samma system för biosäkerhet.

3.   En sluten anläggningskrets ska försörjas med vatten

a)

genom ett reningsverk som inaktiverar det aktuella sjukdomsagenset, eller

b)

direkt från en brunn, ett borrhål eller en naturlig källa.

Om vattenförsörjningen har sitt ursprung i en källa utanför anläggningen ska vattnet ledas direkt till anläggningen på ett sådant sätt som ger ett tillräckligt skydd mot smitta.

4.   Det ska finnas naturliga eller konstgjorda barriärer som hindrar vattenlevande djur från att ta sig in i varje anläggning i anläggningskretsen från omgivande naturliga vatten.

5.   Anläggningskretsen ska i tillämpliga fall skyddas mot översvämning och inträngande vatten från omgivande naturliga vatten.

6.   Anläggningskretsen ska uppfylla de sjukdomsspecifika krav som avses i artikel 78.

Artikel 80

Särskilda bestämmelser för anläggningskretsar som består av enskilda anläggningar som inleder eller återupptar vattenbruksverksamhet och där hälsostatus vad gäller en specifik sjukdom är oberoende av hälsostatus i omgivande naturliga vatten

1.   En ny anläggning som ska inleda vattenbruksverksamhet ska betraktas som sjukdomsfri om

a)

den uppfyller kraven i artikel 79.2 a och 79.3–79.5, och

b)

den inleder vattenbruksverksamhet med vattenbruksdjur från en sjukdomsfri medlemsstat, zon eller anläggningskrets.

2.   En anläggning som återupptar vattenbruksverksamhet efter ett avbrott och som uppfyller kraven i punkt 1 ska betraktas som sjukdomsfri utan sådan övervakning som avses i artikel 73.1 a ii, förutsatt att

a)

den behöriga myndigheten känner till anläggningens hälsohistorik och ingen sjukdom i kategori B eller C har bekräftats i anläggningen,

b)

anläggningen vid behov har rengjorts, desinficerats och haft en tomtid före återinsättningen.

3.   En anläggning som återupptar sin verksamhet efter att en sjukdom i kategori B eller C har bekräftats ska anses vara sjukdomsfri vad gäller den bekräftade sjukdomen, förutsatt att

a)

ett representativt urval av djur som har återinsatts i anläggningen från en sjukdomsfri medlemsstat, zon eller anläggningskrets efter rengöring, desinfektion och tomtid provtas för den aktuella sjukdomen tidigast tre månader och senast tolv månader efter att ha exponerats för förhållanden, inklusive vattentemperatur, som främjar kliniska uttryck för sjukdomen,

b)

den provtagningen och de diagnostester som fastställs i relevant kapitel i del II i bilaga VI används och proven tas från det antal djur som krävs för att med en konfidensgrad på 95 % säkerställa påvisande av den aktuella sjukdomen om målprevalensen är 2 %,

c)

resultaten av den provtagning och de tester som beskrivs i led b är negativa.

Avsnitt 3

Upprätthållande, tillfälligt upphävande och återkallande av sjukdomsfri status

Artikel 81

Särskilda kriterier för övervaknings- och biosäkerhetsåtgärder för upprätthållande av sjukdomsfri status

1.   Medlemsstater eller zoner eller anläggningskretsar i medlemsstaterna får upprätthålla sjukdomsfri status endast om de utöver kriterierna i artikel 41.1 a och c i förordning (EU) 2016/429 även uppfyller följande krav:

a)

De genomför tillräcklig övervakning som gör det möjligt att tidigt påvisa sjukdomen och styrka sjukdomsfri status.

b)

De vidtar de biosäkerhetsåtgärder som den behöriga myndigheten beordrat på grundval av de risker som identifierats i syfte att förhindra introduktion av sjukdomen.

c)

De följer de praktiska bestämmelser som avses i artikel 66 a leden v, vi och vii eller i artikel 73.1 a leden v, vi och vii.

2.   När det gäller vattenlevande djur får en medlemsstat, när den förklarats fri från en eller flera av de förtecknade sjukdomarna, upphöra med den riktade övervakning som avses i punkt 3 k–q och upprätthålla sin sjukdomsfria status, förutsatt att risken för introduktion av den aktuella sjukdomen har bedömts och det råder förhållanden som främjar kliniska uttryck för den aktuella sjukdomen.

I sjukdomsfria zoner eller anläggningskretsar i medlemsstater som inte har förklarats sjukdomsfria, eller när det inte råder förhållanden som främjar kliniska uttryck för den aktuella sjukdomen, ska den riktade övervakningen enligt punkt 3 k–q fortsätta.

3.   De sjukdomsspecifika kraven avseende övervaknings- och biosäkerhetsåtgärder föreskrivs i

a)

del I kapitel 3 avsnitt 2 i bilaga IV när det gäller status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis hos hållna nötkreatur eller i del I kapitel 4 avsnitt 2 i bilaga IV när det gäller status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis hos hållna får och getter,

b)

del II kapitel 2 avsnitt 2 i bilaga IV när det gäller status som fri från infektion med MTBC-komplexet,

c)

del III kapitel 2 avsnitt 2 i bilaga IV när det gäller status som fri från EBL,

d)

del IV kapitel 2 avsnitt 2 i bilaga IV när det gäller status som fri från IBR/IPV,

e)

del V kapitel 2 avsnitt 2 i bilaga IV när det gäller status som fri från infektion med AD-virus,

f)

del VI kapitel 2 avsnitt 2 i bilaga IV när det gäller status som fri från BVD,

g)

del I kapitel 2 avsnitt 2 i bilaga V när det gäller status som fri från infektion med rabiesvirus,

h)

del II kapitel 4 avsnitt 2 i bilaga V när det gäller status som fri från infektion med blåtungevirus,

i)

del III avsnitt 2 i bilaga V när det gäller status som fri från angrepp av Varroa spp.,

j)

del IV avsnitt 2 i bilaga V när det gäller status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering,

k)

del II kapitel 1 avsnitt 4 i bilaga VI när det gäller status som fri från VHS,

l)

del II kapitel 1 avsnitt 4 i bilaga VI när det gäller status som fri från IHN,

m)

del II kapitel 2 avsnitt 4 i bilaga VI när det gäller status som fri från infektion med ILA HPRΔ-virus,

n)

del II kapitel 3 avsnitt 4 i bilaga VI när det gäller status som fri från infektion med Marteilia refringens,

o)

del II kapitel 4 avsnitt 4 i bilaga VI när det gäller status som fri från infektion med Bonamia exitiosa,

p)

del II kapitel 5 avsnitt 4 i bilaga VI när det gäller status som fri från infektion med Bonamia ostreae,

q)

del II kapitel 6 avsnitt 4 i bilaga VI när det gäller status som fri från infektion med WSS-virus.

Artikel 82

Tillfälligt upphävande, återkallande och återutfärdande av sjukdomsfri status

1.   Om sjukdomen har bekräftats och villkoren för upprätthållande av sjukdomsfri status för en medlemsstat eller en zon eller anläggningskrets i en medlemsstat därför inte är uppfyllda ska den behöriga myndigheten

a)

utan dröjsmål vidta de relevanta åtgärderna för sjukdomsbekämpning,

b)

genomföra särskild övervakning för att bedöma utbrottets omfattning,

c)

beordra de riskreducerande åtgärder som behövs.

2.   Om sjukdomen inte har bekräftats, men då ett villkor för upprätthållande av sjukdomsfri status inte uppfylls för en medlemsstat eller en zon eller anläggningskrets i en medlemsstat ska den behöriga myndigheten vidta lämpliga korrigerande åtgärder och bedöma risken för att hälsosituationen har förändrats.

3.   Den behöriga myndigheten får som en övergångsåtgärd vid behov tillfälligt upphäva sjukdomsfri status för medlemsstaten eller en zon eller anläggningskrets i medlemsstaten, snarare än att kommissionen återkallar denna status. Den behöriga myndigheten ska under det tillfälliga upphävandet

a)

anta de förebyggande åtgärder samt övervaknings- och bekämpningsåtgärder som krävs för att hantera situationen,

b)

utan dröjsmål informera kommissionen och övriga medlemsstater om de åtgärder som antagits, och

c)

regelbundet informera kommissionen och övriga medlemsstater om hur situationen utvecklas samt om sin bedömning när det gäller återutfärdande av sjukdomsfri status, förlängning av det tillfälliga upphävandet eller återkallande av kommissionen.

4.   Om bestämmelserna i punkt 3 följs får den behöriga myndigheten återutfärda sjukdomsfri status för medlemsstaten eller zonen eller anläggningskretsen i medlemsstaten genom att häva det tillfälliga upphävandet.

Avsnitt 4

Undantag från godkännande av kommissionen

Artikel 83

Undantag från godkännande av kommissionen för vissa typer av sjukdomsfri status vad gäller sjukdomar hos vattenlevande djur

1.   Genom undantag från kraven på att erhålla kommissionens godkännande av sjukdomsfri status, enligt artiklarna 36.4 och 37.4 i förordning (EU) 2016/429, vad gäller sjukdomar hos vattenlevande djur i zoner eller anläggningskretsar, ska godkännande för zoner eller anläggningskretsar som omfattar mindre än 75 % av en medlemsstats territorium och där det avrinningsområde som försörjer anläggningskretsen inte delas med någon annan medlemsstat eller något tredjeland, erhållas enligt följande förfarande:

a)

En medlemsstat lämnar en preliminär friförklaring för zonen eller anläggningskretsen som uppfyller kraven för sjukdomsfri status enligt denna förordning.

b)

Medlemsstaten offentliggör den preliminära friförklaringen elektroniskt och kommissionen och medlemsstaterna underrättas om offentliggörandet.

c)

60 dagar efter offentliggörandet träder den preliminära friförklaringen i kraft och den zon eller anläggningskrets som avses i denna punkt får sjukdomsfri status.

2.   Inom den period om 60 dagar som avses i punkt 1 c får kommissionen eller medlemsstaterna begära förtydliganden eller kompletterande information avseende de belägg den medlemsstat som lämnat den preliminära friförklaringen har tillhandahållit.

3.   Om minst en medlemsstat, eller kommissionen, inom den tid som avses i punkt 1 c lämnar skriftliga synpunkter avseende problem med de belägg som lämnats till stöd för förklaringen ska kommissionen, den medlemsstat som lämnade förklaringen och, om det är relevant, den medlemsstat som begärde förtydliganden eller kompletterande information tillsammans granska de belägg som lämnats in så att problemen kan lösas.

I sådana fall ska tid som avses i punkt 1 c automatiskt förlängas med 60 dagar från den dag då de första problemen togs upp. Ingen ytterligare förlängning av tid får göras.

4.   Om den process som avses i punkt 3 misslyckas ska bestämmelserna i artiklarna 36.4 och 37.4 i förordning (EU) 2016/429 tillämpas.

DEL III

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 84

Övergångsbestämmelser för befintlig sjukdomsfri status

1.   Medlemsstater och zoner i medlemsstater med en sjukdomsfri status som godkänts före dagen för tillämpningen av denna förordning ska anses ha en godkänd sjukdomsfri status i enlighet med denna förordning när det gäller följande typer av status:

a)

Fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis, B. suis

i)

i nötkreaturspopulationer, om brucellosfri status beviljats enligt direktiv 64/432/EEG,

ii)

i får- och getpopulationer, om brucellosfri (B. melitensis-fri) status beviljats enligt direktiv 91/68/EEG.

b)

Fri från infektion med MTBC-komplexet, om tuberkulosfri status beviljats enligt direktiv 64/432/EEG.

c)

Fri från EBL, om EBL-fri status beviljats enligt direktiv 64/432/EEG.

d)

Fri från IBR/IPV, om IBR-fri status beviljats enligt direktiv 64/432/EEG.

e)

Fri från infektion med AD-virus, om status som fri från Aujeszkys sjukdom beviljats enligt direktiv 64/432/EEG.

f)

Fri från angrepp av Varroa spp., om status som fri från Varroa beviljats enligt rådets direktiv 92/65/EEG (24).

g)

Fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering, om status som icke-vaccinerande mot Newcastlesjukan beviljats enligt direktiv 2009/158/EG.

h)

Fri från VHS, om VHS-fri status beviljats enligt rådets direktiv 2006/88/EG (25).

i)

Fri från IHN, om IHN-fri status beviljats enligt direktiv 2006/88/EG.

j)

Fri från infektion med ILA HPRΔ-virus, om status som fri från infektion med genotyp HPR-deleted av släktet isavirus beviljats enligt direktiv 2006/88/EG.

k)

Fri från infektion med Bonamia ostreae, om status som fri från infektion med Bonamia ostreae beviljats enligt direktiv 2006/88/EG.

l)

Fri från infektion med Marteilia refringens, om status som fri från infektion med Marteilia refringens beviljats enligt direktiv 2006/88/EG.

m)

Fri från infektion med WSS-virus, om status som fri från vit pricksjuka beviljats enligt direktiv 2006/88/EG.

2.   Anläggningskretsar i medlemsstater med en sjukdomsfri status som godkänts före dagen för tillämpningen av denna förordning ska anses ha en godkänd sjukdomsfri status i enlighet med denna förordning när det gäller följande typer av status:

a)

Fri från högpatogen aviär influensa, om anläggningskretsen godkänts som fri från aviär influensa enligt kommissionens förordning (EG) nr 616/2009 (26).

b)

Fri från VHS, om status som fri från VHS beviljats enligt direktiv 2006/88/EG.

c)

Fri från IHN, om IHN-fri status beviljats enligt direktiv 2006/88/EG.

d)

Fri från infektion med ILA HPRΔ-virus, om status som fri från infektion med genotyp HPR-deleted av släktet isavirus beviljats enligt direktiv 2006/88/EG.

e)

Fri från infektion med Bonamia ostreae, om status som fri från infektion med Bonamia ostreae beviljats enligt direktiv 2006/88/EG.

f)

Fri från infektion med Marteilia refringens , om status som fri från infektion med Marteilia refringens beviljats enligt direktiv 2006/88/EG.

g)

Fri från infektion med WSS-virus, om status som fri från vit pricksjuka beviljats enligt direktiv 2006/88/EG.

3.   De medlemsstater som anses ha en godkänd sjukdomsfri status enligt punkt 1 eller 2 ska säkerställa att villkoren för upprätthållande av denna status överensstämmer med de villkor som fastställs i denna förordning.

Artikel 85

Övergångsbestämmelser för befintliga utrotnings- eller övervakningsprogram

1.   Medlemsstater och zoner i medlemsstater med ett utrotnings- eller övervakningsprogram som godkänts före dagen för tillämpningen av denna förordning ska anses ha ett godkänt utrotningsprogram i enlighet med denna förordning när det gäller följande sjukdomar under en period om sex år från dagen för tillämpningen av denna förordning:

a)

IBR/IPV, om programmet för utrotning av IBR/IPV godkänts enligt direktiv 64/432/EEG.

b)

Infektion med AD-virus, om programmet för utrotning av Aujeszkys sjukdom godkänts enligt direktiv 64/432/EEG.

c)

VHS, om programmet för övervakning eller utrotning av VHS godkänts enligt direktiv 2006/88/EG.

d)

IHN, om programmet för övervakning eller utrotning av IHN godkänts enligt direktiv 2006/88/EG.

e)

Infektion med ILA HPRΔ-virus, om programmet för övervakning eller utrotning av infektion med ILA HPRΔ-virus godkänts enligt direktiv 2006/88/EG.

f)

Infektion med Bonamia ostreae, om programmet för övervakning eller utrotning av infektion med Bonamia ostreae godkänts enligt direktiv 2006/88/EG.

g)

Infektion med Marteilia refringens, om programmet för övervakning eller utrotning av infektion med Marteilia refringens godkänts enligt direktiv 2006/88/EG.

h)

Infektion med WSS-virus, om programmet för utrotning av vitprickig kräftdjurssjuka godkänts enligt direktiv 2006/88/EG.

2.   Anläggningskretsar i medlemsstater med ett utrotnings- eller övervakningsprogram som godkänts före dagen för tillämpningen av denna förordning ska anses ha ett godkänt utrotningsprogram i enlighet med denna förordning när det gäller följande sjukdomar under en period om sex år från dagen för tillämpningen av denna förordning:

a)

VHS, om programmet för övervakning eller utrotning av VHS godkänts enligt direktiv 2006/88/EG.

b)

IHN, om programmet för övervakning eller utrotning av IHN godkänts enligt direktiv 2006/88/EG.

c)

Infektion med ILA HPRΔ-virus, om programmet för övervakning eller utrotning av infektion med ILA HPRΔ-virus godkänts enligt direktiv 2006/88/EG.

d)

Infektion med Bonamia ostreae, om programmet för övervakning eller utrotning av infektion med Bonamia ostreae godkänts enligt direktiv 2006/88/EG.

e)

Infektion med Marteilia refringens, om programmet för övervakning eller utrotning av infektion med Marteilia refringens godkänts enligt direktiv 2006/88/EG.

f)

Infektion med WSS-virus, om programmet för övervakning eller utrotning av vitprickig kräftdjurssjuka godkänts enligt direktiv 2006/88/EG.

3.   De medlemsstater som anses ha ett godkänt utrotningsprogram enligt punkt 1 eller 2 ska säkerställa att åtgärderna i programmet överensstämmer med de åtgärder som fastställs för utrotningsprogram i denna förordning.

Artikel 86

Upphävande

Följande akter ska upphöra att gälla den 21 april 2021:

Beslut 2000/428/EG.

Beslut 2002/106/EG.

Beslut 2003/422/EG.

Beslut 2006/437/EG.

Förordning (EG) nr 1266/2007.

Beslut 2008/896/EG.

Genomförandebeslut (EU) 2015/1554.

Hänvisningar till de upphävda akterna ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 87

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 21 april 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2019.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).

(3)  Kommissionens beslut 2010/367/EU av den 25 juni 2010 om medlemsstaternas genomförande av övervakningsprogram avseende aviär influensa hos fjäderfä och vilda fåglar (EUT L 166, 1.7.2010, s. 22).

(4)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 av den 3 december 2018 om tillämpningen av vissa bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdom för kategorier av förtecknade sjukdomar och om fastställande av en förteckning över djurarter och grupper av djurarter som utgör en betydande risk för spridning av dessa förtecknade sjukdomar (EUT L 308, 4.12.2018, s. 21).

(5)  Rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen (EGT 121, 29.7.1964, s. 1977/64).

(6)  Rådets direktiv 91/68/EEG av den 28 januari 1991 om djurhälsovillkor för handeln med får och getter inom gemenskapen (EGT L 46, 19.2.1991, s. 19).

(7)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1629 av den 25 juli 2018 om ändring av förteckningen över sjukdomar i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 272, 31.10.2018, s. 11).

(8)  Terrestrial Animal Health Code, World Organisation for Animal Health, 2018.

(9)  Kommissionens beslut 2004/558/EG av den 15 juli 2004 om genomförande av rådets direktiv 64/432/EEG när det gäller tilläggsgarantier avseende infektiös bovin rhinotrakeit i samband med handeln med nötkreatur inom gemenskapen och godkännande av de utrotningsprogram som vissa medlemsstater lagt fram (EUT L 249, 23.7.2004, s. 20).

(10)  ”Opinion on the ’Definition of a BoHV-1-free animal and a BoHV-1-free holding, and the procedures to verify and maintain this status”, The EFSA Journal, nr 311, 2006.

(11)  Rådets direktiv 2000/75/EG av den 20 november 2000 om fastställande av särskilda bestämmelser om åtgärder för bekämpning och utrotning av bluetongue (EGT L 327, 22.12.2000, s. 74).

(12)  Efsas panel för djurs hälsa och välbefinnande (AWAH), ”Scientific opinion on bluetongue: control, surveillance and safe movement of animals”, 2017, EFSA Journal, vol. 15(2017):3, artikelnr 4698, 126.

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).

(14)  Kommissionens beslut 2000/428/EG av den 4 juli 2000 om fastställande av diagnos- och provtagningsmetoder samt kriterier för utvärdering av resultaten från laboratorietest för påvisande och differentialdiagnos beträffande vesikulär svinsjuka (SVD) (EGT L 167, 7.7.2000, s. 22).

(15)  Kommissionens beslut 2002/106/EG av den 1 februari 2002 om godkännande av en diagnostikhandbok innehållande diagnostiska förfaranden, provtagningsmetoder och kriterier för utvärdering av laboratorietester för bekräftande av klassisk svinpest (EGT L 39, 9.2.2002, s. 71).

(16)  Kommissionens beslut 2003/422/EG av den 26 maj 2003 om godkännande av en diagnostikhandbok för afrikansk svinpest (EUT L 143, 11.6.2003, s. 35).

(17)  Kommissionens beslut 2006/437/EG av den 4 augusti 2006 om godkännande av en diagnostikhandbok för aviär influensa i enlighet med rådets direktiv 2005/94/EG (EUT L 237, 31.8.2006, s. 1).

(18)  Kommissionens förordning (EG) nr 1266/2007 av den 26 oktober 2007 om tillämpningsföreskrifter till rådets direktiv 2000/75/EG när det gäller bekämpning och övervakning av bluetongue och restriktioner för förflyttning av vissa djurarter som kan smittas av bluetongue (EUT L 238, 27.10.2007, s. 37).

(19)  Kommissionens beslut 2008/896/EG av den 20 november 2008 om riktlinjer för den riskbaserade övervakning av djurens hälsa som föreskrivs i rådets direktiv 2006/88/EG (EUT L 322, 2.12.2008, s. 30).

(20)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/1554 av den 11 september 2015 om tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/88/EG vad gäller krav för övervakning och diagnostiska metoder (EUT L 247, 23.9.2015, s. 1).

(21)  http://www.oie.int/en/standard-setting/terrestrial-manual/access-online/

(22)  http://www.oie.int/en/standard-setting/aquatic-manual/access-online/

(23)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG (EUT L 325, 12.12.2003, s. 31).

(24)  Rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och embryon som inte faller under de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler som avses i bilaga A.I till direktiv 90/425/EEG (EGT L 268, 14.9.1992, s. 54).

(25)  Rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur (EUT L 328, 24.11.2006, s. 14).

(26)  Kommissionens förordning (EG) nr 616/2009 av den 13 juli 2009 om genomförande av rådets direktiv 2005/94/EG i fråga om godkännande av delområden för fjäderfä och delområden för andra fåglar i fångenskap när det gäller aviär influensa samt kompletterande förebyggande biosäkerhetsåtgärder i sådana delområden (EUT L 181, 14.7.2009, s. 16).


BILAGA I

SÄRSKILDA FALLDEFINITIONER FÖR SJUKDOMAR HOS LANDLEVANDE DJUR

Avsnitt 1

Högpatogen aviär influensa

1.

Den behöriga myndigheten ska betrakta ett djur eller en grupp av djur som ett misstänkt fall av högpatogen aviär influensa (HPAI) när djuret eller gruppen uppfyller kriterierna i artikel 9.1.

2.

Den behöriga myndigheten ska betrakta ett djur eller en grupp av djur som ett bekräftat fall av högpatogen aviär influensa när

a)

det sjukdomsagens som orsakar högpatogen aviär influensa, utom vaccinstammar, har isolerats i ett prov från ett djur eller en grupp av djur,

b)

en nukleinsyra som är specifik för sjukdomsagenset för högpatogen aviär influensa, som inte beror på vaccinering, har påvisats i ett prov från ett djur eller en grupp av djur, eller

c)

ett positivt resultat genom en indirekt diagnosmetod, som inte beror på vaccinering, har erhållits i ett prov från ett hållet djur eller en grupp av hållna djur som uppvisar kliniska tecken på sjukdomen eller har ett epidemiologiskt samband med ett misstänkt eller bekräftat fall.

3.

I denna falldefinition ska det sjukdomsagens som orsakar högpatogen aviär influensa antingen vara

a)

ett influensa A-virus av subtyperna H5 och H7 eller något annat influensa A-virus med ett intravenöst patogenitetsindex (IVPI) som är högre än 1,2, eller

b)

ett influensa A-virus av subtyperna H5 och H7 med en sekvens multipla basiska aminosyror på klyvningsstället för hemagglutininmolekylen (HA0) som liknar den som iakttagits för andra HPAI-isolat.

Avsnitt 2

Infektion med lågpatogent aviärt influensavirus (LPAI-virus)

1.

Den behöriga myndigheten ska betrakta ett djur eller en grupp av djur som ett misstänkt fall av infektion med LPAI-virus när djuret eller gruppen uppfyller kriterierna i artikel 9.1.

2.

Den behöriga myndigheten ska betrakta ett djur eller en grupp av djur som ett bekräftat fall av infektion med LPAI-virus när

a)

det sjukdomsagens som orsakar infektion med LPAI-virus, utom vaccinstammar, har isolerats i ett prov från ett djur eller en grupp av djur,

b)

en nukleinsyra som är specifik för sjukdomsagenset för infektion med LPAI-virus, som inte beror på vaccinering, har påvisats i ett prov från ett djur eller en grupp av djur, eller

c)

ett positivt resultat genom en indirekt diagnosmetod, som inte beror på vaccinering, har erhållits i ett prov från ett hållet djur eller en grupp av hållna djur som uppvisar kliniska tecken på sjukdomen eller har ett epidemiologiskt samband med ett misstänkt eller bekräftat fall.

3.

I denna falldefinition ska det sjukdomsagens som orsakar infektion med LPAI-virus vara ett influensa A-virus av subtyperna H5 och H7 som inte är HPAI-virus.

Avsnitt 3

Infektion med Newcastlesjukevirus (ND-virus)

1.

Den behöriga myndigheten ska betrakta ett djur eller en grupp av djur som ett misstänkt fall av infektion med ND-virus när djuret eller gruppen uppfyller kriterierna i artikel 9.1.

2.

Den behöriga myndigheten ska betrakta ett djur eller en grupp av djur som ett bekräftat fall av infektion med ND-virus när

a)

det sjukdomsagens som orsakar infektion med ND-virus, utom vaccinstammar, har isolerats i ett prov från ett djur eller en grupp av djur,

b)

en nukleinsyra som är specifik för sjukdomsagenset för infektion med ND-virus, som inte beror på vaccinering, har påvisats i ett prov från ett djur eller en grupp av djur, eller

c)

ett positivt resultat genom en indirekt diagnosmetod, som inte beror på vaccinering, har erhållits i ett prov från ett hållet djur eller en grupp av hållna djur som uppvisar kliniska tecken på sjukdomen eller har ett epidemiologiskt samband med ett misstänkt eller bekräftat fall.

3.

I denna falldefinition ska det sjukdomsagens som orsakar infektion med ND-virus vara ett aviärt paramyxovirus typ 1 (APMV-1) (aviärt Avulavirus typ 1) som antingen har

a)

ett intracerebralt patogenitetsindex (ICPI) på 0,7 eller högre, eller

b)

multipla basiska aminosyror i F2-proteinets C-terminal och fenylalanin vid rest 117 som är F1-proteinets N-terminal. Med multipla basiska aminosyror avses minst tre arginin- eller lysinrester mellan rest 113 och rest 116. Om det karakteristiska mönstret hos aminosyrarester enligt beskrivningen ovan inte kan påvisas ska det isolerade viruset karakteriseras genom ett ICPI-test. I denna definition numreras aminosyraresterna från N-terminalen på den aminosyrasekvens som härletts från F0-genens nukleotidsekvens (113–116 motsvarar rest -4 till -1 räknat från klyvningsstället).


BILAGA II

UNIONSÖVERVAKNINGSPROGRAM

DEL I

ÖVERVAKNING AV AVIÄR INFLUENSA HOS FJÄDERFÄ OCH VILDA FÅGLAR

Avsnitt 1

Allmänt tillvägagångssätt och krav

1.   TERRITORIELLT TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Övervakning av fjäderfä och vilda fåglar ska genomföras i alla medlemsstater.

2.   TILLÄMPNINGSPERIOD

Tills den återkallas.

3.   ALLMÄNT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Övervakningssystemet ska inriktas på de mål som föreskrivs i avsnitt 2 och ska bygga på ett heltäckande tillvägagångssätt som inbegriper olika delar av övervakningsverksamheten som kompletterar varandra i fjäderfäpopulationen och populationen av vilda fåglar:

System för tidigt påvisande enligt avsnitten 3 och 4.

Riskbaserad övervakning enligt avsnitten 5 och 6.

Avsnitt 2

Mål för övervakning av fjäderfä och vilda fåglar

1.

Tidigt påvisande av högpatogen aviär influensa (HPAI) hos fjäderfä.

2.

Tidigt påvisande av HPAI hos vilda fåglar genom

a)

tidig varning för möjlig HPAI-introduktion hos fjäderfä, särskilt när virus förs in till unionen genom vilda fåglars förflyttningar,

b)

information för bedömningen av risken för virusspridning efter fynd av HPAI hos vilda fåglar.

3.

Påvisande av HPAI hos fjäderfäarter som normalt inte uppvisar några signifikanta kliniska tecken.

4.

Påvisande av cirkulerande lågpatogena aviära influensavirus (LPAI-virus) som lätt kan spridas mellan fjäderfäflockar, särskilt i områden med hög täthet av fjäderfäanläggningar med beaktande av att virusen kan mutera till HPAI, i syfte att

a)

identifiera kluster av infektion med LPAI-virus, och

b)

övervaka risken för spridning av LPAI-virus genom förflyttningar av fjäderfä och genom smittförande material i vissa riskutsatta produktionssystem.

5.

Bidrag till ökad kunskap om HPAI och LPAI-virus som utgör en potentiell zoonotisk risk.

Avsnitt 3

Tidigt påvisande av HPAI hos fjäderfä

1.

Systemen för tidigt påvisande av HPAI hos fjäderfä ska ingå i de allmänna övervakningskraven enligt artikel 3.1 a och ska tillämpas i hela fjäderfäsektorn.

2.

Den övervakning som avses i punkt 1 ska åtminstone inbegripa tidigt påvisande och undersökningar i anläggningar i ett område som har identifierats som ett område med förhöjd risk för introduktion och spridning av HPAI med avseende på

a)

alla förändringar av den normala produktionen och av sådana hälsoparametrar som dödlighet, foder- och vattenintag och äggproduktion, och

b)

alla kliniska tecken eller postmortala skador som tyder på HPAI.

3.

Regelbunden testning av prover som tas från döda och sjuka fjäderfä på anläggningar i ett område som har identifierats som ett område med förhöjd risk för introduktion och spridning av HPAI kan också vara relevant när en förhöjd risk har identifierats på nationell nivå, EU-nivå eller regional nivå på grund av utbrott av HPAI hos fjäderfä och/eller vilda fåglar.

Avsnitt 4

Tidigt påvisande av HPAI hos vilda fåglar

1.

Tidigt påvisande av HPAI hos vilda fåglar ska grundas på provtagning och testning av fåglar som har

a)

hittats döda,

b)

hittats skadade eller sjuka,

c)

nedskjutits vid jakt och uppvisar kliniska tecken.

När HPAI har påvisats hos vilda fåglar kan denna övervakning behöva förstärkas med övervakningssystem med organiserade patruller för påvisande och insamling av döda och sjuka fåglar.

2.

Utformningen av denna övervakning ska vara riskbaserad och åtminstone beakta relevant information om ornitologi, virologi, epidemiologi och miljöaspekter.

3.

Övervakningen ska omfatta fåglar av berörda vilda fågelarter enligt avsnitt 8. Alla misstänkta episoder av dödlighet hos vilda fåglar ska dock undersökas för att utesluta HPAI.

Utöver berörda vilda fågelarter får ytterligare vilda fågelarter omfattas när deras specifika epidemiologiska relevans inom medlemsstatens territorium har bedömts.

4.

Övervakningen får på prioriterade platser och viktiga ställen, särskilt där fåglar av berörda vilda arter kommer till unionen under deras förflyttning, åtminstone från de nordöstra och östra flyttstrecken, även omfatta provtagning och testning av

a)

fåglar som fångats,

b)

friska fåglar som nedskjutits vid jakt,

c)

indikatorfåglar.

5.

Kompletterande informationskällor från undersökningar av vilda fåglar i samband med utbrott av HPAI hos hållna fåglar ska inbegripas i resultaten av övervakningen av HPAI hos vilda fåglar.

Avsnitt 5

Riskbaserad kompletterande övervakning av HPAI hos fjäderfäarter som normalt inte uppvisar några signifikanta kliniska tecken

1.

Den riskbaserade övervakningen av infektion med HPAI på fjäderfäanläggningar som håller ankor, gäss och fjäderfä i ordningen andfåglar (Anseriformes) för tillhandahållande av vilt eller vaktlar som ska sättas ut i naturen ska åtminstone beakta följande riskfaktorer:

a)

Sjukdomens historiska och nuvarande epidemiologiska situation och dess utveckling över tiden hos fjäderfä och vilda fåglar.

b)

Anläggningarnas närhet till vattenförekomster och andra platser där många flyttfåglar, särskilt sjöfåglar, kan samlas i större antal eller ha sina mellanlandningsplatser när de förflyttar sig till och genom unionen.

c)

Den period då vilda flyttfåglar av berörda arter i ökad utsträckning förflyttar sig till och genom unionen.

d)

Fjäderfäuppfödningens struktur, inklusive den mer övergripande sektor som är inbegripen i de olika produktionssystemen.

e)

Anläggningarnas geografiska placering i ett område med hög täthet av fjäderfä.

f)

Biosäkerhetsrutiner på anläggningarna.

g)

Typ och frekvens av förflyttningar av fjäderfä och produkter samt av fordon som transporterar fjäderfä samt handelsmönster.

h)

Riskbedömningar och vetenskapliga råd när det gäller relevansen av HPAI-spridning genom vilda fåglar.

2.

På grundval av vetenskapliga motiveringar får ytterligare riskfaktorer utöver de som förtecknas i punkt 1 a–h inbegripas och faktorer som inte är relevanta för medlemsstatens specifika situation uteslutas.

Avsnitt 6

Riskbaserad övervakning för att identifiera kluster av anläggningar som smittats med LPAI-virus och där LPAI-virus fortsätter att spridas

1.

Den riskbaserade övervakningen för påvisande av cirkulerande lågpatogena aviära influensavirus (LPAI-virus) som lätt kan spridas mellan fjäderfäflockar, särskilt i områden med hög täthet av fjäderfäanläggningar enligt avsnitt 2 punkt 4, ska omfatta fjäderfäanläggningar där den behöriga myndigheten har bedömt att kluster av infektion med LPAI-virus upprepade gånger tidigare har förekommit eller mer sannolikt kommer att förekomma.

2.

Sådana kluster karakteriseras av infektion med LPAI-virus i grupper av anläggningar med ett tidsmässigt samband och en geografisk närhet till varandra.

3.

Bedömningen för urvalet av anläggningar för riktad övervakning ska beakta risken för lateral överföring av viruset på grund av produktionssystemets struktur och komplexitet och de funktionella sambanden mellan anläggningarna, särskilt när de drivs i områden med hög anläggningstäthet.

4.

Utöver urvalskriterierna för riktad övervakning av anläggningar enligt punkt 3 ska även följande riskfaktorer beaktas på anläggningsnivå:

a)

De hållna arterna.

b)

Produktionscykeln och dess varaktighet.

c)

Förekomst av flera fjäderfäarter.

d)

Förekomst av fjäderfäflockar i olika åldersgrupper.

e)

Förekomst av fjäderfä som lever länge.

f)

Tillämpning av principen ”allt ut–allt in”.

g)

Väntetid mellan olika partier.

h)

Biosäkerhetsrutiner och djurhållningsförhållanden.

Avsnitt 7

Berörda fjäderfäpopulationer

1.

De system för tidigt påvisande av infektion med HPAI som avses i avsnitt 3 ska omfatta alla fjäderfäpopulationer.

2.

Den kompletterande övervakning av infektion med HPAI som avses i avsnitt 5 hos fjäderfäarter som normalt inte uppvisar några signifikanta tecken när de smittats med HPAI ska omfatta

a)

avelsankor,

b)

avelsgäss,

c)

slaktankor,

d)

slaktgäss,

e)

vaktlar,

f)

fjäderfäarter i ordningen andfåglar (Anseriformes) för tillhandahållande av vilt som ska sättas ut i naturen.

3.

Utöver de arter och kategorier som förtecknas i punkt 2 får den riktade provtagning och testning för infektion med LPAI-virus som avses i avsnitt 6 även omfatta följande fjäderfäarter och produktionskategorier:

a)

Värphöns, inklusive sådana som hålls som frigående djur.

b)

Avelskalkoner.

c)

Slaktkalkoner.

d)

Fjäderfäarter i ordningen hönsfåglar (Galliformes) för tillhandahållande av vilt som ska sättas ut i naturen.

Avsnitt 8

Berörda populationer av vilda fåglar

Berörda vilda fågelarter, särskilt flyttande sjöfåglar, har visat sig löpa större risk att smittas med och överföra HPAI.

Förteckningen över berörda vilda fågelarter, som sammanställs och uppdateras mot bakgrund av de senaste rönen, finns tillgänglig på webbplatsen för Europeiska unionens referenslaboratorium.

Avsnitt 9

Metoder för provtagning och laboratorietestning

1.

Det antal fjäderfäanläggningar som ska provtas och det antal fjäderfä som ska testas per anläggning och, i förekommande fall, per epidemiologisk enhet (t.ex. fjäderfäflock eller stall) på den aktuella anläggningen ska grundas på en statistiskt giltig provtagningsmetod. Denna metod får vara den metod som används för representativ provtagning, dvs. en uppskattad prevalens som ska påvisas enligt en förutbestämd konfidensgrad som fastställs av den behöriga myndigheten.

2.

Frekvens och testperiod:

a)

Frekvensen för provtagning och testning av fjäderfäanläggningar ska fastställas på grundval av resultatet av en riskbedömning som görs av den behöriga myndigheten.

b)

Tidsperioden för provtagning ska sammanfalla med produktionssäsongen för varje produktionskategori, men får inte äventyra tillvägagångssättet för den riskbaserade övervakningen.

c)

Tidsperioden för provtagning ska i förekommande fall beakta den period med förhöjd risk som avses i avsnitt 3 punkt 3. Proverna ska genomgå laboratorietestning med virologiska metoder när de tas för

i)

tidigt påvisande av HPAI hos fjäderfä enligt avsnitt 3,

ii)

tidigt påvisande av HPAI hos vilda fåglar enligt avsnitt 4,

iii)

kompletterande övervakning av HPAI hos fjäderfäarter som normalt inte uppvisar några signifikanta kliniska tecken på HPAI enligt avsnitt 5,

iv)

uppföljning av seropositiva fynd enligt punkt 4 b.

Vid virologisk testning ska prevalensen och tidsspannet för påvisande av en aktiv infektion beaktas.

3.

Proverna ska genomgå laboratorietestning med serologiska metoder när de tas för

a)

kompletterande övervakning av HPAI hos fjäderfäarter som normalt inte uppvisar några signifikanta kliniska tecken på HPAI enligt avsnitt 5, i förekommande fall som komplement till den virologiska testningen,

b)

påvisande av kluster av anläggningar som smittats med LPAI-virus enligt avsnitt 6. När serologisk provtagning av tekniska eller andra vederbörligen motiverade skäl inte är lämplig ska virologisk testning utföras.


BILAGA III

DIAGNOSMETODER FÖR BEVILJANDE OCH UPPRÄTTHÅLLANDE AV SJUKDOMSFRI STATUS VAD GÄLLER VISSA SJUKDOMAR HOS LANDLEVANDE DJUR

Avsnitt 1

Infektion med Brucella abortus, B. melitensis OCH B. suis

1.

Serologiska tester

a)

Blodprovstester:

i)

Buffrade brucella-antigentester.

ii)

Komplementbindningstest (CFT).

iii)

Indirekt Elisa-test (iELISA).

iv)

Fluorescenspolarisationstest (FPA).

v)

Kompetitivt Elisa-test (cELISA).

b)

Mjölkprovstester:

i)

Ringtest (MRT).

ii)

iELISA.

2.

Brucellin-hudtest (BST)

När det gäller den testning som avses del I kapitel 1 avsnitten 1 och 2 i bilaga IV ska brucellin-hudtest bara användas för får och getter.

Avsnitt 2

INFEKTION MED Mycobacterium tuberkulosis-komplexet

1.

Tuberkulin-hudtester

a)

Det enkla intrakutanta tuberkulintestet (SITT).

b)

Det komparativa intrakutanta tuberkulintestet (CITT).

2.

Gammainterferontest.

Avsnitt 3

Enzootisk bovin leukos (EBL)

1.

Serologiska tester

a)

Blodprovstester:

i)

Immundiffusionstest med agargel (AGID).

ii)

Blockerande Elisa-test (bELISA).

iii)

iELISA.

b)

Mjölkprovstester:

i)

iELISA.

Avsnitt 4

Infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit (IBR/IPV)

 

Metoder

Matris

Ovaccinerade nötkreatur

BoHV-1 iELISA (1)

serumprover från enskilda djur (4)

mjölkprover

gB bELISA (2)

serumprover från enskilda djur (4)

prover av köttsaft från enskilda djur

Nötkreatur som diva-vaccinerats med ett gE-deleterat vaccin

gE bELISA (3)

serumprover från enskilda djur

prover av köttsaft från enskilda djur

Avsnitt 5

Infektion med aujeszkys sjukdom-virus (AD-VIRUS)

 

Metoder

Matris

Ovaccinerade svin

AD-virus Elisa (5)

prover från enskilda djur eller högst fem poolade serum- eller plasmaprover

prover från enskilda djur eller högst fem poolade filterpapperprover

prover av köttsaft från enskilda djur

Svin som diva-vaccinerats med ett gE-deleterat vaccin

gE Elisa (6)

serumprover från enskilda djur

Avsnitt 6

Bovin virusdiarré (BVD)

1.

Direkta metoder:

a)

Realtids-PCR med omvänd transkription.

b)

Elisa-test för påvisande av BVD-virusets antigen.

2.

Serologiska tester:

a)

iELISA.

b)

bELISA.


(1)  iELISA för påvisande av antikroppar mot helt BoHV-1. Poolning får göras av högst 50 mjölkprover (från enskilda djur eller i bulk) för användning i tester för beviljande av status som fri från IBR/IPV och av högst 100 mjölkprover (från enskilda djur eller i bulk) för användning i tester för upprätthållande av sådan status.

(2)  bELISA för påvisande av antikroppar mot BoHV-1-gB-protein. Denna metod får också användas för tester för påvisande av antikroppar mot helt BoHV-1 i del IV i bilaga IV.

(3)  bELISA för påvisande av antikroppar mot BoHV-1-gE-protein. Mjölkprover från enskilda djur får användas vid testning för att styrka upprätthållandet av status som fri från IBR/IPV. Proverna får poolas och antalet prover per pool får väljas på grundval av dokumenterade belägg för att testet under alla omständigheter vid det dagliga laboratoriearbetet är tillräckligt känsligt för att påvisa ett enstaka positivt prov i det poolade provet.

(4)  Vid testning för att styrka upprätthållandet av status som fri från IBR/IPV får prover som tagits från enskilda djur poolas. Antalet prover per pool får justeras på grundval av dokumenterade belägg för att testsystemet under alla omständigheter vid det dagliga laboratoriearbetet är tillräckligt känsligt för att påvisa ett enstaka svagt positivt prov i det poolade provet.

(5)  Elisa-test för påvisande av antikroppar mot helt AD-virus, ADV-gB-protein eller ADV-gD-protein. Vid satskontroll av ADV-gB-kit och ADV-gD-kit eller helt AD-virus-kit ska gemenskapens referensserum ADV 1, eller understandarder, ge ett positivt resultat vid en spädning på 1:2. Dessa metoder får också använda för tester för påvisande av helt AD-virus i del V i bilaga IV.

(6)  Elisa-test för påvisande av antikroppar mot ADV-gE-protein. Vid satskontroll ska gemenskapens referensserum ADV 1, eller understandarder, ge ett positivt resultat vid en spädning på 1:8.


BILAGA IV

SJUKDOMSSPECIFIKA KRAV FÖR BEVILJANDE, UPPRÄTTHÅLLANDE, TILLFÄLLIGT UPPHÄVANDE OCH ÅTERKALLANDE AV SJUKDOMSFRI STATUS PÅ ANLÄGGNINGSNIVÅ SAMT SJUKDOMSSPECIFIKA KRAV FÖR BEVILJANDE OCH UPPRÄTTHÅLLANDE AV SJUKDOMSFRI STATUS I MEDLEMSSTATER ELLER ZONER

DEL I

INFEKTION MED BRUCELLA ABORTUS, B. MELITENSIS OCH B. SUIS

KAPITEL 1

Anläggning som är fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering

Avsnitt 1

Beviljande av statusen

1.

En anläggning som håller nötkreatur, får eller getter får beviljas status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Det har under de tolv senaste månaderna inte bekräftats något fall av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis hos nötkreatur, får eller getter som hålls på anläggningen.

b)

Inga nötkreatur, får eller getter på anläggningen har under de tre senaste åren vaccinerats mot infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis.

c)

Okastrerade nötkreatur äldre än tolv månader och okastrerade får eller getter äldre än sex månader som vistas på anläggningen vid tidpunkten för provtagningen har vid två tillfällen testats negativt i ett serologiskt test enligt följande:

i)

Det första testet ska utföras på prover som tas tidigast tre månader efter att det sista bekräftade fallet och det sista djur som testats positivt i ett immunologiskt test har avlägsnats.

ii)

Det andra testet ska utföras på prover som tas tidigast sex månader och senast tolv månader efter den provtagning som avses i led i.

d)

Djur som uppvisar kliniska tecken på infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis, t.ex. aborter, har genomgått undersökningar med negativa resultat.

e)

Alla djur som satts in på anläggningen sedan den provtagning som avses i led c i inleddes kommer från anläggningar som är fria från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan eller med vaccinering och de har inte vaccinerats mot infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis under de tre senaste åren, och

i)

de kommer från en medlemsstat eller en zon som är fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis i den aktuella djurpopulationen,

ii)

de är okastrerade nötkreatur äldre än tolv månader eller okastrerade får eller getter äldre än sex månader och ska ha testats negativt i ett serologiskt test som utförts på ett prov som tagits

under de 30 dagarna före insättningen på anläggningen, eller

under de 30 dagarna efter insättningen, förutsatt att de under den tiden har hållits isolerade, eller

iii)

de är hondjur som fått avkommor och som hållits isolerade sedan de sattes in på anläggningen tills de testats negativt i ett serologiskt test som utförts på ett prov som tagits tidigast 30 dagar efter förlossningen.

f)

Allt avelsmaterial från nötkreatur, får eller getter som sedan den provtagning som avses i led c i inleddes har förts in till eller använts på anläggningen kommer från

i)

anläggningar som är fria från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering, eller

ii)

godkända anläggningar för avelsmaterial.

2.

Genom undantag från punkt 1 får status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering beviljas en anläggning om alla nötkreatur, får eller getter kommer från anläggningar som är fria från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan eller med vaccinering och de inte har vaccinerats under de tre senaste åren, och

a)

de kommer från en medlemsstat eller en zon som är fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis i den aktuella djurpopulationen,

b)

de är okastrerade nötkreatur äldre än tolv månader eller okastrerade får eller getter äldre än sex månader och har testats negativt i ett serologiskt test som utförts på ett prov som tagits

under de 30 dagarna före insättningen på anläggningen, eller

under de 30 dagarna efter insättningen på anläggningen, förutsatt att de under den tiden har hållits isolerade, eller

c)

de är hondjur som fått avkommor och som hållits isolerade sedan de sattes in på anläggningen tills de testats negativt i ett serologiskt test som utförts på ett prov som tagits tidigast 30 dagar efter förlossningen.

3.

Genom undantag från punkt 1 får status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering beviljas en anläggning med status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med vaccinering, om

a)

kraven i punkt 1 a, b, d, e och f är uppfyllda, och

b)

kraven i avsnitt 2 led b i är uppfyllda.

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen

Status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering för en anläggning som håller nötkreatur, får eller getter får upprätthållas endast om

a)

kraven i avsnitt 1 punkt 1 a, b, d, e och f fortfarande är uppfyllda, och

b)

serologisk testning utförs med negativa resultat på prover som tas från

i)

alla okastrerade nötkreatur äldre än tolv månader och alla okastrerade får eller getter äldre än sex månader med lämpliga mellanrum på högst tolv månader som fastställs av den behöriga myndigheten, med beaktande av produktionstyp, sjukdomssituation och identifierade riskfaktorer, eller

ii)

okastrerade nötkreatur äldre än tolv månader och okastrerade får eller getter äldre än sex månader som hålls på anläggningar i en medlemsstat eller i en zon som är fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis, i enlighet med ett testförfarande som upprättats av den behöriga myndigheten, med beaktande av produktionstyp och identifierade riskfaktorer.

Avsnitt 3

Tillfälligt upphävande och återutfärdande av statusen

1.

Status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering för en anläggning som håller nötkreatur, får eller getter ska tillfälligt upphävas om

a)

ett eller flera krav i avsnitt 2 inte är uppfyllda, eller

b)

ett fall av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis misstänks hos ett nötkreatur, ett får eller en get som hålls på anläggningen.

2.

Status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering får återutfärdas först när

a)

kraven i avsnitt 1 punkt 1 b, d, e och f och i avsnitt 2 led b är uppfyllda,

b)

resultaten av ytterligare undersökningar styrker frånvaro av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis och statusen för alla misstänkta fall har fastställts.

Avsnitt 4

Återkallande och återfående av statusen

1.

Status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering för en anläggning som håller nötkreatur, får eller getter ska återkallas om

a)

ett eller flera krav i avsnitt 2 inte är uppfyllda efter att den längsta tid som avses i artikel 20.3 b har förflutit sedan statusen tillfälligt upphävdes,

b)

infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis inte kan uteslutas i enlighet med avsnitt 3 punkt 2 b,

c)

ett fall av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis har bekräftats hos ett nötkreatur, ett får eller en get som hålls på anläggningen, eller

d)

det av andra skäl är motiverat att bekämpa infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis.

2.

Om status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering har återkallats i enlighet med punkt 1 a kan den återfås först när kraven i avsnitt 2 är uppfyllda.

3.

Om status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering har återkallats i enlighet med punkt 1 b, c eller d kan den återfås först när alla bekräftade fall och alla djur som har testats som icke-negativa har avlägsnats och kvarvarande nötkreatur, får eller getter uppfyller kraven i avsnitt 1 punkt 1 c.

4.

Genom undantag från punkt 3 kan statusen, i de fall då infektion med B. suis (biovar 2) har bekräftats hos ett enda nötkreatur, ett enda får eller en enda get som hålls på anläggningen, återfås efter det att negativa resultat erhållits från prover som tas i enlighet med kraven i avsnitt 1 punkt 1 c i.

KAPITEL 2

Anläggning som är fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med vaccinering

Avsnitt 1

Beviljande av statusen

1.

En anläggning som håller nötkreatur, får eller getter får beviljas status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med vaccinering endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Kraven i kapitel 1 avsnitt 1 punkt 1 a, c och d är uppfyllda.

b)

Alla nötkreatur, får eller getter som satts in på anläggningen sedan den provtagning som avses i kapitel 1 avsnitt 1 punkt 1 c i inleddes kommer från anläggningar som är fria från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering, eller fria från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med vaccinering, och

i)

de kommer från en medlemsstat eller en zon som är fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis i den aktuella djurpopulationen,

ii)

de är okastrerade nötkreatur äldre än tolv månader eller okastrerade får eller getter äldre än sex månader och har testats negativt i ett serologiskt test på ett prov som tagits

under de 30 dagarna före insättningen på anläggningen, eller

under de 30 dagarna efter insättningen på anläggningen, förutsatt att de under den tiden har hållits isolerade, eller

iii)

de är hondjur som fått avkommor och som hållits isolerade sedan de sattes in på anläggningen tills de testats negativt i ett serologiskt test som utförts på ett prov som tagits tidigast 30 dagar efter förlossningen.

c)

Allt avelsmaterial från nötkreatur, får eller getter som sedan den provtagning som avses i kapitel 1 avsnitt 1 punkt 1 c i inleddes har förts in till eller använts på anläggningen kommer från

i)

anläggningar som är fria från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering eller fria från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med vaccinering, eller

ii)

godkända anläggningar för avelsmaterial.

2.

Genom undantag från punkt 1 får status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med vaccinering beviljas en anläggning om alla nötkreatur, får eller getter kommer från anläggningar som är fria från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan eller med vaccinering, och

a)

de kommer från en medlemsstat eller en zon som är fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis i den aktuella djurpopulationen,

b)

de är okastrerade nötkreatur äldre än tolv månader eller okastrerade får eller getter äldre än sex månader och har testats negativt i ett serologiskt test som utförts på ett prov som tagits

i)

under de 30 dagarna före insättningen på anläggningen, eller

ii)

under de 30 dagarna efter insättningen på anläggningen, förutsatt att de under den tiden har hållits isolerade, eller

c)

de är hondjur som fått avkommor och som hållits isolerade sedan de sattes in på anläggningen tills de testats negativt i ett serologiskt test som utförts på ett prov som tagits tidigast 30 dagar efter förlossningen.

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen

Status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med vaccinering för en anläggning som håller nötkreatur, får eller getter får upprätthållas endast om

a)

kraven i detta kapitel avsnitt 1 punkt 1 b och c och i kapitel 1 avsnitt 1 punkt 1 a och d fortfarande är uppfyllda, och

b)

serologisk testning utförs med negativa resultat på prover som tas från alla okastrerade nötkreatur äldre än tolv månader och alla okastrerade får eller getter äldre än sex månader med lämpliga mellanrum på högst tolv månader som fastställs av den behöriga myndigheten, med beaktande av produktionstyp, sjukdomssituation och identifierade riskfaktorer.

Avsnitt 3

Tillfälligt upphävande och återutfärdande av statusen

1.

Status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med vaccinering för en anläggning som håller nötkreatur, får eller getter ska tillfälligt upphävas om

a)

ett eller flera krav i avsnitt 2 inte är uppfyllda, eller

b)

ett fall av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis misstänks hos ett nötkreatur, ett får eller en get som hålls på anläggningen.

2.

Status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med vaccinering får återutfärdas först när

a)

kraven i kapitel 1 avsnitt 1 punkt 1 d, avsnitt 1 punkt 1 b och c och avsnitt 2 led b är uppfyllda,

b)

resultaten av ytterligare undersökningar styrker frånvaro av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis och statusen för alla misstänkta fall har fastställts.

Avsnitt 4

Återkallande och återfående av statusen

1.

Status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med vaccinering för en anläggning som håller nötkreatur, får eller getter ska återkallas om

a)

ett eller flera krav i avsnitt 2 inte är uppfyllda efter att den längsta tid som avses i artikel 20.3 b har förflutit sedan statusen tillfälligt upphävdes,

b)

infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis inte kan uteslutas i enlighet med avsnitt 3 punkt 2 b,

c)

ett fall av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis har bekräftats hos ett nötkreatur, ett får eller en get som hålls på anläggningen, eller

d)

det av andra skäl är motiverat att bekämpa infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis.

2.

Om status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med vaccinering har återkallats i enlighet med punkt 1 a kan den återfås först när kraven i avsnitt 2 är uppfyllda.

3.

Om status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med vaccinering har återkallats i enlighet med punkt 1 b, c eller d kan den återfås först när alla bekräftade fall och alla djur som har testats som icke-negativa har avlägsnats och kvarvarande nötkreatur, får eller getter uppfyller kraven i kapitel 1 avsnitt 1 punkt 1 c.

4.

Genom undantag från punkt 3 kan statusen, i de fall då infektion med Brucella suis (biovar 2) har bekräftats hos ett enda nötkreatur, ett enda får eller en enda get som hålls på anläggningen, återfås efter det att negativa resultat erhållits i prover som tas i enlighet med kraven i kapitel 1 avsnitt 1 punkt 1 c i.

KAPITEL 3

Medlemsstat eller zon som är fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis vad gäller hållna nötkreatur

Avsnitt 1

Beviljande av statusen vad gäller hållna nötkreatur

En medlemsstat eller zon får beviljas status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis vad gäller hållna nötkreatur endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Det har under de tre senaste åren inte bekräftats något fall av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis hos hållna nötkreatur.

b)

De allmänna övervakningskraven enligt artikel 3.1 a har under de tre senaste åren uppfyllts för tidigt påvisande av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis hos hållna nötkreatur, vilket åtminstone omfattade

i)

regelbunden inlämning av prover från fall av aborter för laboratorietestning, och

ii)

snabb undersökning av fall av aborter som kan ha orsakats av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis.

c)

Under de tre senaste åren har minst 99,8 % av de anläggningar som håller nötkreatur, motsvarande minst 99,9 % av nötkreaturspopulationen, upprätthållit sin status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering.

d)

Nötkreatur har inte vaccinerats mot Brucella abortus, B. melitensis och B. suis under åtminstone de tre senaste åren och inga nötkreatur som förts in till medlemsstaten eller zonen har vaccinerats under de tre senaste åren före införseln.

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen vad gäller hållna nötkreatur

1.

En medlemsstats eller zons status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis vad gäller hållna nötkreatur får upprätthållas endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Kraven i avsnitt 1 leden a, b och d är fortfarande uppfyllda.

b)

Under de två första åren efter beviljandet av statusen har det på grundval av ett representativt urval av alla anläggningar som håller nötkreatur genomförts årlig övervakning som ska göra det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis vid en målprevalens på 0,2 % på de anläggningar som håller nötkreatur eller på 0,1 % i nötkreaturspopulationen.

c)

Om inget fall av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis har bekräftats hos hållna nötkreatur under de två åren efter beviljandet av statusen ska övervakningen grundas på

i)

årlig övervakning baserad på slumpmässigt urval som ska göra det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis vid en målprevalens på 0,2 % på de anläggningar som håller nötkreatur eller på 0,1 % i nötkreaturspopulationen, eller

ii)

riskbaserad årlig övervakning för påvisande av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis, med beaktande av produktionssystem och identifierade riskfaktorer, inklusive smittspridning från andra djur än hållna nötkreatur.

2.

En medlemsstats eller zons status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis vad gäller hållna nötkreatur påverkas inte av bekräftelse av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis i någon annan djurpopulation än hållna nötkreatur, förutsatt att effektiva åtgärder som regelbundet ses över har vidtagits för att förhindra att infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis överförs till hållna nötkreatur.

3.

Genom undantag från punkt 1 a får en medlemsstats eller en zons status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis vad gäller hållna nötkreatur upprätthållas vid bekräftelse av ett fall av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis om

a)

den anläggning där infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis påvisades hos hållna nötkreatur omedelbart omfattades av de relevanta åtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i artikel 24,

b)

den behöriga myndigheten inom 60 dagar från den första bekräftelsen av infektionen har genomfört en epidemiologisk undersökning och andra undersökningar enligt artikel 25 i syfte att fastställa den sannolika smittkällan och smittans utbredning samt fastställt slutsatser om den sannolika smittkällan, och bara ett begränsat antal anläggningar har smittats och dessa anläggningar har ett epidemiologiskt samband med det första påvisade utbrottet,

c)

de relevanta åtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i artikel 21 eller 24 omedelbart har vidtagits på varje anläggning med misstänkta eller bekräftade fall efter att de åtgärder som föreskrivs i led b har vidtagits tills sjukdomsfri status för dessa anläggningar återutfärdas eller återfås,

d)

den övervakning som avses i punkt 1 har anpassats och visat att incidenten har åtgärdats.

KAPITEL 4

Medlemsstat eller zon som är fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis vad gäller hållna får och getter

Avsnitt 1

Beviljande av statusen vad gäller hållna får och getter

En medlemsstat eller zon får beviljas status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis vad gäller hållna får och getter endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Det har under de tre senaste åren inte bekräftats något fall av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis hos hållna får och getter.

b)

De allmänna övervakningskraven enligt artikel 3.1 a har under de tre senaste åren uppfyllts för tidigt påvisande av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis hos hållna får och getter, vilket åtminstone omfattade

i)

regelbunden inlämning av prover från fall av aborter för laboratorietestning, och

ii)

snabb undersökning av fall av aborter som kan ha orsakats av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis.

c)

Under de tre senaste åren har det genomförts övervakning av får- och getpopulationen och minst 99,8 % av de anläggningar som håller får eller getter, motsvarande minst 99,9 % av får- och getpopulationen, har upprätthållit sin status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis utan vaccinering.

d)

Får och getter har inte vaccinerats mot Brucella abortus, B. melitensis och B. suis under åtminstone de tre senaste åren och inga får eller getter som förts in till medlemsstaten eller zonen har vaccinerats under de tre senaste åren före införseln.

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen vad gäller hållna får och getter

1.

En medlemsstats eller zons status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis vad gäller hållna får och getter får upprätthållas endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Kraven i avsnitt 1 leden a, b och d är fortfarande uppfyllda.

b)

Under de två första åren efter beviljandet av statusen ska det på grundval av ett representativt urval av alla anläggningar som håller får eller getter genomföras årlig övervakning som ska göra det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis vid en målprevalens på 0,2 % på de anläggningar som håller får eller getter eller på 0,1 % i får- och getpopulationen.

c)

Om inget fall av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis har bekräftats hos hållna får och getter under de två åren efter beviljandet av statusen ska övervakningen grundas på

i)

årlig övervakning baserad på slumpmässigt urval som ska göra det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis vid en målprevalens på 0,2 % på de anläggningar som håller får eller getter eller på 0,1 % i får- och getpopulationen, eller

ii)

riskbaserad årlig övervakning för påvisande av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis, med beaktande av produktionssystem och identifierade riskfaktorer, inklusive smittspridning från andra djur än hållna får och getter.

2.

En medlemsstats eller zons status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis vad gäller hållna får och getter påverkas inte av bekräftelse av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis i någon annan djurpopulation än hållna får och getter, förutsatt att effektiva åtgärder som regelbundet ses över har vidtagits för att förhindra att infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis överförs till hållna får och getter.

3.

Genom undantag från punkt 1 a får en medlemsstats eller en zons status som fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis vad gäller hållna får och getter upprätthållas vid bekräftelse av ett fall av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis om

a)

den anläggning där infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis påvisades hos hållna får och getter omedelbart omfattades av de relevanta åtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i artikel 24,

b)

den behöriga myndigheten inom 60 dagar från den första bekräftelsen av infektionen har genomfört en epidemiologisk undersökning och andra undersökningar enligt artikel 25 i syfte att fastställa den sannolika smittkällan och smittans utbredning samt fastställt slutsatser om den sannolika smittkällan, och bara ett begränsat antal anläggningar har smittats och dessa anläggningar har ett epidemiologiskt samband med det första påvisade utbrottet,

c)

de relevanta åtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i artikel 21 eller 24 omedelbart har vidtagits på varje anläggning med misstänkta eller bekräftade fall efter att de åtgärder som föreskrivs i led b har vidtagits tills sjukdomsfri status för dessa anläggningar återutfärdas eller återfås, och

d)

den övervakning som avses i punkt 1 har anpassats och visat att incidenten har åtgärdats.

DEL II

INFEKTION MED MYCOBACTERIUM TUBERCULOSIS-KOMPLEXET

KAPITEL 1

Anläggning som är fri från infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (MTB-komplexet)

Avsnitt 1

Beviljande av statusen

1.

En anläggning som håller nötkreatur får beviljas status som fri från infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (Mycobacterium bovis, Mycobacterium tuberculosis, Mycobacterium caprae) (MTB-komplexet) endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Det har under de tolv senaste månaderna inte bekräftats något fall av infektion med MTB-komplexet hos nötkreatur som hålls på anläggningen.

b)

Nötkreatur äldre än sex veckor som vistas på anläggningen vid tidpunkten för testningen eller provtagningen har vid två tillfällen testats negativt i ett immunologiskt test enligt följande:

i)

Det första testet ska utföras på nötkreatur eller prover som tas från nötkreatur tidigast sex månader efter att det sista bekräftade fallet och det sista djur som testats positivt i ett immunologiskt test har avlägsnats.

ii)

Det andra testet ska utföras på nötkreatur eller på prover som tas från nötkreatur tidigast sex månader och senast tolv månader efter den testning av nötkreatur eller den provtagning som avses i led i.

c)

Alla nötkreatur som sedan den testning eller provtagning som avses i led b i har satts in på anläggningen kommer från anläggningar som är fria från infektion med MTB-komplexet, och

i)

de kommer från en medlemsstat eller en zon som är fri från infektion med MTB-komplexet, och

ii)

är nötkreatur äldre än sex veckor som har testats negativt i ett immunologiskt test

under de 30 dagarna före insättningen på anläggningen, eller

under de 30 dagarna efter insättningen, förutsatt att de under den tiden har hållits isolerade.

d)

Allt avelsmaterial från nötkreatur som sedan den testning eller provtagning som avses i led b i inleddes har förts in till eller använts på anläggningen kommer från

i)

anläggningar som är fria från infektion med MTB-komplexet, eller

ii)

godkända anläggningar för avelsmaterial.

2.

Genom undantag från punkt 1 får status som fri från infektion med MTB-komplexet beviljas en anläggning om alla nötkreatur kommer från anläggningar som är fria från infektion med MTB-komplexet, och

a)

de kommer från en medlemsstat eller en zon som är fri från infektion med MTB-komplexet, och

b)

är nötkreatur äldre än sex veckor som har testats negativt i ett immunologiskt test

i)

under de 30 dagarna före insättningen på anläggningen, eller

ii)

under de 30 dagarna efter insättningen, förutsatt att de under den tiden har hållits isolerade.

3.

Genom undantag från punkterna 1 c och 2 b behöver den behöriga myndigheten inte kräva testet om

a)

de nötkreatur som sätts in på anläggningen

i)

har testats negativt i ett immunologiskt test som utförts under de sex senaste månaderna, och

ii)

kommer från anläggningar där nötkreaturen under de sex senaste månaderna har testats negativt i ett sådant testförfarande som föreskrivs i avsnitt 2 punkt 1 c eller 2, eller

b)

de nötkreatur som sätts in på anläggningen

i)

har testats negativt i ett immunologiskt test som utförts under de tolv senaste månaderna, och

ii)

kommer från anläggningar där nötkreaturen under de tolv senaste månaderna har testats negativt i ett sådant testförfarande som föreskrivs i avsnitt 2 punkt 2 b eller 2 c.

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen

1.

Status som fri från infektion med MTB-komplexet för en anläggning som håller nötkreatur får upprätthållas endast om

a)

kraven i avsnitt 1 punkt 1 a, c och d fortfarande är uppfyllda,

b)

alla misstänkta fall av infektion med MTB-komplexet hos nötkreatur som hålls på den anläggningen eller som från den anläggningen sätts in på ett slakteri anmäls till den behöriga myndigheten och undersöks, och

c)

ett immunologiskt test har utförts med negativa resultat på alla nötkreatur äldre än sex veckor med mellanrum på högst tolv månader.

2.

Genom undantag från punkt 1 c får den behöriga myndigheten justera testförfarandet på följande sätt:

a)

I en medlemsstat eller en zon där den årliga procentandelen, beräknad den 31 december varje år, av anläggningar som smittats med MTB-komplexet inte överstiger 1 % under de senaste 24 månaderna får mellanrummen mellan testerna förlängas till 24 månader.

b)

I en medlemsstat eller en zon där den årliga procentandelen, beräknad den 31 december varje år, av anläggningar som smittats med MTB-komplexet inte överstiger 0,2 % under de senaste 48 månaderna får mellanrummen mellan testerna förlängas till 36 månader.

c)

I en medlemsstat eller en zon där den årliga procentandelen, beräknad den 31 december varje år, av anläggningar som smittats med MTB-komplexet inte överstiger 0,1 % under de senaste 72 månaderna får mellanrummen mellan testerna förlängas till 48 månader.

d)

I en medlemsstat eller en zon som är fri från infektion med MTB-komplexet får, om risken för överföring av MTB-komplexet från vilda djur till nötkreatur har bedömts genom lämplig övervakning, mellanrummen mellan testerna grundas på produktionstyp och identifierade riskfaktorer, med beaktande av åtminstone följande risker:

i)

En plats som förknippas med misstänkt eller bekräftad infektion med MTB-komplexet hos vilda djur.

ii)

Tidigare infektion med MTB-komplexet under de senaste fem åren.

iii)

Ett epidemiologiskt samband med anläggningar på vilka led i eller ii är tillämpligt.

Avsnitt 3

Tillfälligt upphävande och återutfärdande av statusen

1.

Status som fri från infektion med MTB-komplexet för en anläggning som håller nötkreatur ska tillfälligt upphävas om

a)

ett eller flera krav i avsnitt 2 inte är uppfyllda, eller

b)

ett fall av infektion med MTB-komplexet misstänks hos ett nötkreatur som hålls på anläggningen.

2.

Status som fri från infektion med MTB-komplexet får återutfärdas först när

a)

kraven i avsnitt 1 punkt 1 c och d, i avsnitt 2 punkt 1 b och, i tillämpliga fall, i avsnitt 2 punkt 1 c eller 2 är uppfyllda,

b)

resultaten av ytterligare undersökningar styrker frånvaro av infektion med MTB-komplexet och statusen för alla misstänkta fall har fastställts. Om misstänkta nötkreatur slaktas i detta sammanhang ska undersökningarna inbegripa undersökning av prover med direkta diagnosmetoder.

Avsnitt 4

Återkallande och återfående av statusen

1.

Status som fri från infektion med MTB-komplexet för en anläggning som håller nötkreatur ska återkallas om

a)

ett eller flera krav i avsnitt 2 inte är uppfyllda efter att den längsta tid som avses i artikel 20.3 b har förflutit sedan statusen tillfälligt upphävdes,

b)

infektion med MTB-komplexet inte kan uteslutas i enlighet med avsnitt 3 punkt 2 b,

c)

ett fall av infektion med MTB-komplexet har bekräftats hos ett nötkreatur som hålls på anläggningen, eller

d)

det av andra skäl är motiverat att bekämpa infektion med MTB-komplexet.

2.

Om status som fri från infektion med MTB-komplexet har återkallats i enlighet med punkt 1 a kan den återfås först när kraven i avsnitt 2 är uppfyllda.

3.

Om status som fri från infektion med MTB-komplexet har återkallats i enlighet med punkt 1 b, c eller d kan den återfås först när

a)

alla bekräftade fall och alla djur som har testats som icke-negativa i ett immunologiskt test har avlägsnats, och

b)

kvarvarande nötkreatur uppfyller kraven i avsnitt 1 punkt 1 b.

4.

Genom undantag från punkt 3 b kan statusen återfås om följande villkor är uppfyllda:

a)

Alla nötkreatur äldre än sex veckor som vistas på anläggningen vid tidpunkten för testningen har testats negativt i två immunologiska tester enligt följande:

i)

Det första testet ska utföras på nötkreatur eller prover som tas från nötkreatur tidigast två månader efter att det sista bekräftade fallet och det sista djur som testats positivt i ett immunologiskt test har avlägsnats.

ii)

Det andra testet ska utföras på nötkreatur eller på prover som tas från nötkreatur tidigast två månader och senast tolv månader efter den testning eller provtagning av nötkreatur som avses i led i.

b)

Minst ett av följande villkor är uppfyllt:

i)

Slutsatsen av den epidemiologiska undersökningen indikerar att infektionen beror på att ett eller flera smittade djur har satts in på anläggningen under de tolv månaderna innan infektion med MTB-komplexet påvisades.

ii)

Endast ett enstaka fall har bekräftats eller endast ett enstaka nötkreatur har testats positivt i ett immunologiskt test för MTB-komplexet sedan infektion med MTB-komplexet påvisades, och anläggningens status har inte återkallats under de tre senaste åren.

iii)

Nötkreaturen på anläggningen har testats negativt i ett immunologiskt test som utförts mindre än tolv månader innan infektion med MTB-komplexet påvisades i enlighet med avsnitt 2 punkt 1 c eller 2.

KAPITEL 2

Medlemsstat eller zon som är fri från infektion med MTB-komplexet

Avsnitt 1

Beviljande av statusen vad gäller hållna nötkreatur

En medlemsstat eller zon får beviljas status som fri från infektion med MTB-komplexet vad gäller hållna nötkreatur endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Under de tre senaste åren har minst 99,8 % av de anläggningar som håller nötkreatur, motsvarande minst 99,9 % av nötkreaturspopulationen, upprätthållit sin status som fri från infektion med MTB-komplexet, och incidenstalet för anläggningar med bekräftad smitta under året översteg inte 0,1 %.

b)

De allmänna övervakningskraven enligt artikel 3.1 a har under de tre senaste åren uppfyllts för påvisande av infektion med MTB-komplexet hos hållna nötkreatur, vilket åtminstone omfattade

i)

systematiskt sökande efter skador från infektion med MTB-komplexet hos alla slaktade nötkreatur genom övervakning före och efter slakt,

ii)

undersökningar av skador som kan bero på infektion med MTB-komplexet.

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen

1.

En medlemsstats eller zons status som fri från infektion med MTB-komplexet vad gäller hållna nötkreatur får upprätthållas endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Kraven i avsnitt 1 led b är fortfarande uppfyllda.

b)

Under de två första åren efter beviljandet av statusen ska det på grundval av ett representativt urval av alla anläggningar där nötkreatur hålls genomföras årlig övervakning baserad på slumpmässigt urval för att med en konfidensgrad på 95 % kunna styrka att

i)

minst 99,8 % av anläggningarna, motsvarande minst 99,9 % av nötkreaturspopulationen, är fria från infektion med MTB-komplexet,

ii)

incidenstalet för anläggningar med bekräftad smitta under året inte överstiger 0,1 %.

c)

Om villkoren i led b har varit uppfyllda under två på varandra följande år ska övervakningen grundas på

i)

årlig övervakning baserad på slumpmässigt urval för att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna styrka att incidenstalet för anläggningar med bekräftad smitta under året inte överstiger 0,1 %, eller

ii)

riskbaserad årlig övervakning för påvisande av infektion med MTB-komplexet, med beaktande av produktionssystem och identifierade riskfaktorer, inklusive smittspridning från andra djur än hållna nötkreatur samt förstärkt övervakning på anläggningar som förknippas med minst en av de specifika risker som avses i kapitel 1 avsnitt 2 punkt 2 d.

2.

En medlemsstats eller zons status som fri från infektion med MTB-komplexet påverkas inte av bekräftelse av infektion med MTB-komplexet i någon annan djurpopulation än hållna nötkreatur, förutsatt att effektiva åtgärder som regelbundet ses över har vidtagits för att förhindra att infektion med MTB-komplexet överförs till hållna nötkreatur.

DEL III

ENZOOTISK BOVIN LEUKOS

KAPITEL 1

Anläggning som är fri från enzootisk bovin leukos (EBL)

Avsnitt 1

Beviljande av statusen

1.

En anläggning som håller nötkreatur får beviljas status som fri från enzootisk bovin leukos (EBL) endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Det har under de 24 senaste månaderna inte bekräftats något fall av EBL hos nötkreatur som hålls på anläggningen.

b)

Nötkreatur äldre än 24 månader som hålls på anläggningen har under de tolv senaste månaderna vid minst två tillfällen med minst fyra månaders mellanrum testats negativt i ett serologiskt test.

c)

Alla nötkreatur som satts in på anläggningen sedan den provtagning som avses i led b inleddes

i)

kommer från anläggningar som är fria från EBL, eller

ii)

kommer från anläggningar där det under de 24 månaderna före avsändandet inte funnits några tecken på EBL, vare sig kliniska eller postmortala tecken eller tecken som ett resultat av ett diagnostest för EBL, och

om djuren är äldre än 24 månader,

har de vid två tillfällen med minst fyra månaders mellanrum med negativa resultat genomgått serologiska tester medan de hölls isolerade från andra nötkreatur på anläggningen, eller

har de inom 30 dagar före insättningen med negativt resultat genomgått ett serologiskt test, förutsatt att alla nötkreatur har testats i enlighet med led b,

om djuren är yngre än 24 månader,

föddes de av moderdjur som med negativa resultat genomgått ett serologiskt test för EBL som utförts på prover som vid två tillfällen med minst fyra månaders mellanrum tagits under de tolv senaste månaderna.

d)

Allt avelsmaterial från nötkreatur som förts in till anläggningen sedan den provtagning som avses i led b inleddes kommer från

i)

anläggningar som är fria från EBL, eller

ii)

godkända anläggningar för avelsmaterial.

2.

Genom undantag från punkt 1 får status som fri från EBL beviljas en anläggning om alla nötkreatur kommer från anläggningar som är fria från EBL och som ligger i en medlemsstat eller zon som är fri från EBL eller i en medlemsstat eller zon som omfattas av ett godkänt utrotningsprogram.

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen

Status som fri från infektion med EBL för en anläggning som håller nötkreatur får upprätthållas endast om

a)

kraven i avsnitt 1 punkt 1 a, c och d fortfarande är uppfyllda, och

b)

serologisk testning för EBL utförs med negativa resultat på prover som tas

i)

med högst 36 månaders mellanrum från alla nötkreatur äldre än 24 månader, eller

ii)

i enlighet med kapitel 2 avsnitt 2 led b eller c, om anläggningen ligger i en medlemsstat eller zon som är fri från EBL.

Avsnitt 3

Tillfälligt upphävande och återutfärdande av statusen

1.

Status som fri från infektion med EBL för en anläggning som håller nötkreatur ska tillfälligt upphävas om

a)

ett eller flera krav i avsnitt 2 inte är uppfyllda,

b)

ett fall av EBL misstänks hos ett nötkreatur som hålls på anläggningen.

2.

Status som fri från infektion med EBL får återutfärdas först när

a)

kraven i avsnitt 1 punkt 1 c och d och i avsnitt 2 led b är uppfyllda,

b)

resultaten av ytterligare undersökningar styrker frånvaro av EBL och statusen för alla misstänkta fall har fastställts.

Avsnitt 4

Återkallande och återfående av statusen

1.

Status som fri från infektion med EBL för en anläggning som håller nötkreatur ska återkallas om

a)

ett eller flera krav i avsnitt 2 inte är uppfyllda efter att den längsta tid som avses i artikel 20.3 b har förflutit sedan statusen tillfälligt upphävdes, eller

b)

ett fall av EBL har bekräftats hos ett nötkreatur som hålls på anläggningen.

2.

Om status som fri från EBL har återkallats i enlighet med punkt 1 a kan den återfås först när kraven i avsnitt 1 punkt 1 c och d och i avsnitt 2 led b är uppfyllda.

3.

Om status som fri från infektion med EBL har återkallats i enlighet med punkt 1 b kan den återfås först när

a)

alla nötkreatur med ett positivt testresultat för EBL och alla deras avkommor som är yngre än 24 månader har avlägsnats,

b)

alla nötkreatur äldre än tolv månader vid två tillfällen med minst fyra månaders mellanrum har testats negativt i ett serologiskt test, där det första testet ska ha utförts på prover som tagits minst fyra månader efter att det sista bekräftade fallet avlägsnades.

4.

Genom undantag från punkt 3 a får avkommor av moderdjur som har testats positivt i ett serologiskt test för EBL eller som har uppvisat skador av EBL behållas på anläggningen om

a)

de skildes från moderdjuret omedelbart efter kalvning och de vid två tillfällen har testats negativt i ett PCR-test, där det första provet ska ha tagits i vecka 3–5 efter förlossningen och det andra provet i vecka 8–10 efter förlossningen, och

b)

de stannar kvar i anläggningen tills de är 24 månader gamla och testas negativt i ett serologiskt test, eller före det testet sänds direkt till slakteriet i enlighet med kraven i artikel 27.4.

KAPITEL 2

Medlemsstat eller zon som är fri från EBL

Avsnitt 1

Beviljande av statusen

En medlemsstat eller zon får beviljas status som fri från infektion med EBL vad gäller hållna nötkreatur endast om

a)

minst 99,8 % av nötkreatursanläggningarna är fria från EBL, och

b)

alla nötkreatur äldre än 24 månader som slaktas i denna medlemsstat eller zon är föremål för en officiell undersökning efter slakt då det tas prover från alla djur med tumörer som kan ha orsakats av EBL för laboratorieundersökning i syfte att bekräfta eller utesluta förekomst av EBL.

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen

En medlemsstats eller zons status som fri från infektion med EBL vad gäller hållna nötkreatur får upprätthållas endast om

a)

kraven i avsnitt 1 fortfarande är uppfyllda, och

b)

det under de fem första åren efter beviljandet av status som fri från EBL genomförs övervakning som grundas på

i)

årlig provtagning baserad på slumpmässigt urval för att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa anläggningar som smittats med EBL vid en målprevalens på 0,2 %, eller

ii)

serologisk testning vid minst ett tillfälle av alla nötkreatur äldre än 24 månader, och

c)

det efter de fem första åren efter beviljandet av status som fri från EBL genomförs övervakning för att styrka frånvaro av infektion, med beaktande av produktionssystemen och de identifierade riskfaktorerna.

DEL IV

INFEKTIÖS BOVIN RHINOTRAKEIT/INFEKTIÖS PUSTULÄR VULVOVAGINIT

KAPITEL 1

Anläggning som är fri från infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit (IBR/IPV)

Avsnitt 1

Beviljande av statusen

1.

En anläggning som håller nötkreatur får beviljas status som fri från infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit (IBR/IPV) endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Det har under de tolv senaste månaderna inte bekräftats något fall av IBR/IPV hos nötkreatur som hålls på anläggningen.

b)

Under de två senaste åren har inga nötkreatur som hålls på anläggningen vaccinerats mot IBR/IPV.

c)

De nötkreatur som hålls på anläggningen har genomgått minst ett av följande testförfaranden med beaktande av tidigare diva-vaccineringar, där de serologiska testerna för påvisande av antikroppar mot helt BoHV-1 eller, om nödvändigt, antikroppar mot BoHV-1-gE har utförts på

i)

ett blodprov, mjölkprov eller prov av köttsaft som tagits från varje nötkreatur under högst tolv månader, eller

ii)

blodprover, mjölkprover eller prover av köttsaft som vid två tillfällen med minst två månaders och högst tolv månaders mellanrum tagits från

alla nötkreatur av honkön äldre än tolv månader, och

alla nötkreatur av hankön äldre än tolv månader som används för eller är avsedda för avel, och

ett prov baserat på ett slumpmässigt urval av handjur äldre än tolv månader som inte är avsedda för avel; antalet djur som testas ska göra det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa seropositiva djur vid en målprevalens på 10 %, eller

iii)

om det gäller en anläggning där minst 30 % av nötkreaturen är mjölkproducerande,

på mjölkprover i bulk som vid minst tre tillfällen med minst tre månaders mellanrum tagits från mjölkproducerande nötkreatur av honkön från alla epidemiologiska enheter på anläggningen, och

på blodprover som tagits från alla icke-mjölkproducerande nötkreatur av honkön äldre än tolv månader och från alla nötkreatur av hankön äldre än tolv månader som används för eller är avsedda för avel, och

ett blodprov eller prov av köttsaft baserat på slumpmässigt urval som tagits från nötkreatur av hankön äldre än tolv månader som inte är avsedda för avel; antalet djur som testas ska göra det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa seropositiva djur vid en målprevalens på 10 %, eller

iv)

om det gäller en anläggning där mindre än 5 % av de hållna nötkreaturen är handjur och minst 95 % av hondjuren äldre än 24 månader är avsedda för eller används för mjölkproduktion, på mjölkprover i bulk som vid minst sex tillfällen med minst två månaders mellanrum tagits från mjölkproducerande nötkreatur av honkön från alla epidemiologiska enheter på anläggningen.

d)

Alla nötkreatur som satts in på anläggningen sedan den provtagning som avses i led c inleddes

i)

kommer från anläggningar som är fria från IBR/IPV och, om ursprungsanläggningarna ligger i en medlemsstat eller zon som varken är fri från IBR/IPV eller omfattas av ett godkänt utrotningsprogram, de har testats negativt i ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot helt BoHV-1 eller, om nödvändigt, antikroppar mot BoHV-1-gE, på ett prov som tagits efter insättningen och innan status som fri från IBR/IPV beviljades, eller

ii)

har genomgått karantän före insättningen och testats negativt i ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot helt BoHV-1 på ett prov som tagits tidigast 21 dagar från den första karantändagen.

e)

Allt avelsmaterial från nötkreatur som förts in till anläggningen sedan den provtagning som avses i led c inleddes kommer från

i)

anläggningar som är fria från IBR/IPV, eller

ii)

godkända anläggningar för avelsmaterial.

2.

Genom undantag från punkt 1 får en anläggning beviljas status som fri från IBR/IPV om alla nötkreatur kommer från anläggningar som är fria från IBR/IPV och som ligger i en medlemsstat eller zon som är fri från IBR/IPV eller i en medlemsstat eller zon som omfattas av ett godkänt utrotningsprogram, förutsatt att djuren uppfyller tillämpliga krav i avsnitt 2 leden c och d.

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen

Status som fri från IBR/IPV får upprätthållas för en anläggning som håller nötkreatur endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Kraven i avsnitt 1 punkt 1 a, b och e är fortfarande uppfyllda.

b)

Serologisk testning för påvisande av antikroppar mot helt BoHV-1 eller, om nödvändigt, antikroppar mot BoHV-1-gE utförs, med beaktande av tidigare diva-vaccinering, med negativa resultat,

i)

på blodprover, mjölkprover eller prover av köttsaft som varje år tas från alla nötkreatur äldre än 24 månader, eller

ii)

om det gäller en anläggning där minst 30 % av nötkreaturen är mjölkproducerande, minst en gång om året,

på mjölkprover i bulk som vid minst tre tillfällen med minst tre månaders mellanrum tagits från mjölkproducerande nötkreatur av honkön från alla epidemiologiska enheter på anläggningen, och

på blodprover som tas från nötkreatur av hankön för avel äldre än 24 månader, eller,

iii)

om det gäller en anläggning där mindre än 5 % av de hållna nötkreaturen är handjur och minst 95 % av hondjuren äldre än 24 månader är avsedda för eller används för mjölkproduktion, på mjölkprover i bulk som vid minst sex tillfällen med minst två månaders mellanrum varje år tas från mjölkproducerande nötkreatur av honkön från alla epidemiologiska enheter på anläggningen, eller

iv)

förutsatt att status som fri från IBR/IPV har upprätthållits under de tre senaste åren, på blod- eller mjölkprover som varje år tas från ett antal nötkreatur och som gör det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % att åtminstone kunna påvisa seropositiva djur vid en målprevalens på 10 %, eller

v)

om anläggningen ligger i en medlemsstat eller zon som är fri från IBR/IPV, på prover som i tillämpliga fall tas i enlighet med kapitel 2 avsnitt 2 punkt 1 b eller kapitel 2 avsnitt 2 punkt 3.

c)

Endast nötkreatur som inte har vaccinerats mot infektion med IBR/IPV sätts in på anläggningen om den ligger i en medlemsstat eller zon

i)

som är fri från IBR/IPV, eller

ii)

där vaccineringsförbud gäller som en del av utrotningsstrategin enligt ett godkänt utrotningsprogram.

d)

Alla nötkreatur som sätts in uppfyller kraven i avsnitt 1 punkt 1 d ii eller kommer från anläggningar som är fria från IBR/IPV och har testats negativt i ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot helt BoHV-1 eller, om nödvändigt, antikroppar mot BoHV-1-gE, på ett prov som tagits i ursprungsanläggningarna inom 15 dagar före avsändandet, i de fall då

i)

anläggningen ligger i en medlemsstat eller zon som är fri från IBR/IPV och ursprungsanläggningarna inte ligger i en medlemsstat eller zon som är fri från IBR/IPV, eller

ii)

anläggningen ligger i en medlemsstat eller zon som omfattas av ett godkänt utrotningsprogram och ursprungsanläggningarna ligger i en medlemsstat eller zon som varken är fri från IBR/IPV eller omfattas av ett godkänt utrotningsprogram.

Avsnitt 3

Tillfälligt upphävande och återutfärdande av statusen

1.

Status som fri från IBR/IPV för en anläggning som håller nötkreatur ska tillfälligt upphävas om

a)

ett eller flera krav i avsnitt 2 inte är uppfyllda,

b)

ett fall av IBR/IPV misstänks hos ett nötkreatur som hålls på anläggningen.

2.

Status som fri från IBR/IPV får återutfärdas först när

a)

kraven i avsnitt 1 punkt 1 b och e och i avsnitt 2 leden b, c och d är uppfyllda,

b)

resultaten av ytterligare undersökningar styrker frånvaro av IBR/IPV och statusen för alla misstänkta fall har fastställts.

Avsnitt 4

Återkallande och återfående av statusen

1.

Status som fri från IBR/IPV för en anläggning som håller nötkreatur ska återkallas om

a)

ett eller flera krav i avsnitt 2 inte är uppfyllda efter att den längsta tid som avses i artikel 20.3 b har förflutit sedan statusen tillfälligt upphävdes,

b)

ett fall av IBR/IPV har bekräftats hos ett nötkreatur som hålls på anläggningen.

2.

Om status som fri från IBR/IPV har återkallats i enlighet med punkt 1 a kan den återfås först när kraven i avsnitt 1 punkt 1 b och e och i avsnitt 2 leden b, c och d är uppfyllda.

3.

Om status som fri från IBR/IPV har återkallats i enlighet med punkt 1 b kan den återfås först när

a)

alla misstänkta fall har avlägsnats,

b)

minst ett av de testförfaranden som fastställs i avsnitt 1 punkt 1 c har genomförts med negativa resultat på prover som tagits tidigast 30 dagar efter att det sista bekräftade fallet avlägsnades.

KAPITEL 2

Medlemsstat eller zon som är fri från IBR/IPV

Avsnitt 1

Beviljande av statusen

En medlemsstat eller zon får beviljas status som fri från IBR/IPV vad gäller hållna nötkreatur endast om

a)

vaccinering mot IBR/IPV har varit förbjuden för hållna nötkreatur, och

b)

minst 99,8 % av anläggningarna, som representerar minst 99,9 % av motsvarande nötkreaturspopulationen, är fria från IBR/IPV.

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen

1.

En medlemsstats eller zons status som fri från IBR/IPV vad gäller hållna nötkreatur får upprätthållas endast om

a)

kraven i avsnitt 1 fortfarande är uppfyllda, och

b)

det genomförs årlig övervakning på grundval av provtagning baserad på slumpmässigt urval som ska göra det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa anläggningar som smittats med BoHV-1 vid en målprevalens på 0,2 % på anläggningarna eller nötkreatur som smittats med BoHV-1 vid en målprevalens på 0,1 % i nötkreaturspopulationen.

2.

Genom undantag från punkt 1 a får den behöriga myndigheten tillåta diva-vaccinering vid ett utbrott, om

a)

resultatet av den epidemiologiska undersökningen och andra undersökningar enligt artikel 25 har visat att endast ett begränsat antal anläggningar berördes av utbrottet,

b)

användningen begränsas till att bekämpa utbrottet på det sätt som den behöriga myndigheten anser nödvändigt,

c)

nötkreaturen diva-vaccineras under den behöriga myndighetens överinseende och användningen av diva-vacciner dokumenteras för varje djur,

d)

de diva-vaccinerade nötkreaturen flyttas bara direkt till ett slakteri eller till en anläggning i en annan zon eller medlemsstat där det inte råder något förbud mot vaccinering.

3.

Genom undantag från punkt 1 b får övervakning genomföras för att varje år styrka frånvaro av infektion med BoHV-1, med beaktande av produktionssystem och identifierade riskfaktorer, förutsatt att inga utbrott har påvisats under de fem åren efter beviljandet av status som fri från IBR/IPV i denna medlemsstat eller zon.

DEL V

INFEKTION MED AUJESZKYS SJUKDOM-VIRUS

KAPITEL 1

Anläggning som är fri från infektion med Aujeszkys sjukdom-virus (AD-virus)

Avsnitt 1

Beviljande av statusen

1.

En anläggning som håller svin får beviljas status som fri från infektion med Aujeszkys sjukdom-virus (AD-virus) endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Det har under de tolv senaste månaderna inte bekräftats något fall av infektion med AD-virus hos svin som hålls på anläggningen.

b)

Under de tolv senaste månaderna har inga svin som hålls på anläggningen vaccinerats mot Aujeszkys sjukdom.

c)

De svin som hålls på anläggningen har under de tolv senaste månaderna genomgått ett av följande testförfaranden med beaktande av tidigare diva-vaccineringar, där serologiska tester för påvisande av antikroppar mot AD-virus eller, om nödvändigt, antikroppar mot ADV-gE har utförts med negativa resultat på

i)

ett blodprov eller prov av köttsaft som tagits från varje svin, eller

ii)

blodprover eller prover av köttsaft som vid två tillfällen med 2–3 månaders mellanrum tagits från ett antal djur och som ska göra det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa seropositiva djur vid en målprevalens på 10 %.

d)

Alla svin som satts in på anläggningen sedan den provtagning som avses i led c inleddes

i)

kommer från anläggningar som är fria från infektion med AD-virus och, om ursprungsanläggningarna ligger i en medlemsstat eller zon som varken är fri från infektion med AD-virus eller omfattas av ett godkänt utrotningsprogram, och har testats negativt i ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot helt AD-virus eller, om nödvändigt, antikroppar mot ADV-gE efter insättningen och innan status som fri från infektion med AD-virus beviljades, eller

ii)

har genomgått karantän under minst 30 dagar före insättningen och vid två tillfällen med minst 30 dagars mellanrum mellan varje provtagning testats negativt i ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot helt AD-virus. Provet för det sista testet ska ha tagits inom 15 dagar före avsändandet.

e)

Allt avelsmaterial från svin som förts in till anläggningen sedan den provtagning som avses i led c inleddes kommer från

i)

anläggningar som är fria från infektion med AD-virus, eller

ii)

godkända anläggningar för avelsmaterial.

2.

Genom undantag från punkt 1 får status som fri från infektion med AD-virus beviljas en anläggning om alla svin kommer från anläggningar som är fria från infektion med AD-virus och som ligger i en medlemsstat eller zon som är fri från infektion med AD-virus eller i en medlemsstat eller zon som omfattas av ett godkänt utrotningsprogram, förutsatt att djuren uppfyller tillämpliga krav i avsnitt 2 led d.

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen

Status som fri från infektion med AD-virus för en anläggning som håller svin får upprätthållas endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Kraven i avsnitt 1 punkt 1 a, b och e är fortfarande uppfyllda.

b)

Det genomförs serologisk testning, med negativa resultat, på ett representativt antal blodprover eller prover av köttsaft som tas från de svin som hålls på anläggningen för att kontrollera frånvaro av infektion med AD-virus på grundval av ett testförfarande som tar hänsyn till produktionscykeln och risken för introduktion av AD-virus,

i)

minst en gång om året, om inte alla hållna svin har vaccinerats mot Aujeszkys sjukdom, med tester för påvisande av antikroppar mot helt AD-virus, eller

ii)

minst två gånger om året, med tester för påvisande av antikroppar mot helt AD-virus och tester för påvisande av antikroppar mot ADV-gE, om nödvändigt.

c)

Om anläggningen ligger i en medlemsstat eller zon som är fri från infektion med AD-virus ska den serologiska testningen enligt led b i tillämpliga fall genomföras i enlighet med den övervakning som föreskrivs i kapitel 2 avsnitt 2 punkt 1 b eller i kapitel 2 avsnitt 2 punkt 4.

d)

Alla svin som sätts in

i)

uppfyller kraven i avsnitt 1 punkt 1 d ii, eller

ii)

kommer från anläggningar som är fria från infektion med AD-virus och har med negativt resultat genomgått ett serologiskt test för antikroppar mot helt AD-virus på ett prov som tagits i ursprungsanläggningen inom 15 dagar före avsändandet, i de fall då

anläggningen ligger i en medlemsstat eller zon som är fri från infektion med AD-virus och ursprungsanläggningarna inte ligger i en medlemsstat eller zon som är fri från infektion med AD-virus, eller

anläggningen ligger i en medlemsstat eller zon som omfattas av ett godkänt utrotningsprogram och ursprungsanläggningarna ligger i en medlemsstat eller zon som varken är fri från infektion med AD-virus eller omfattas av ett godkänt utrotningsprogram.

Antalet svin som testas ska göra det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa seropositiva djur vid en målprevalens på 10 %.

Genom undantag från första stycket får det serologiska testet för påvisande av antikroppar mot ADV-gE användas när det gäller svin yngre än fyra månader som fötts av diva-vaccinerade moderdjur.

Avsnitt 3

Tillfälligt upphävande och återutfärdande av statusen

1.

Status som fri från infektion med AD-virus för en anläggning som håller svin ska tillfälligt upphävas om

a)

ett eller flera krav i avsnitt 2 inte längre är uppfyllda,

b)

ett fall av infektion med AD-virus misstänks hos ett svin som hålls på anläggningen.

2.

Status som fri från infektion med AD-virus får återutfärdas först när

a)

kraven i avsnitt 1 punkt 1 b och e och i avsnitt 2 led b eller c, i relevanta fall, och led d är uppfyllda,

b)

resultaten av ytterligare undersökningar styrker frånvaro av infektion med AD-virus och statusen för alla misstänkta fall har fastställts.

Avsnitt 4

Återkallande och återfående av statusen

1.

Status som fri från infektion med AD-virus för en anläggning som håller svin ska återkallas om

a)

ett eller flera krav i avsnitt 2 inte är uppfyllda efter att den längsta tid som avses i artikel 20.3 b har förflutit sedan statusen tillfälligt upphävdes,

b)

ett fall av infektion med AD-virus har bekräftats hos ett svin som hålls på anläggningen.

2.

Om status som fri från infektion med AD-virus har återkallats i enlighet med punkt 1 a kan den återfås först när kraven i avsnitt 1 punkt 1 b och e och i avsnitt 2 led b eller c, i relevanta fall, och led d är uppfyllda.

3.

Om status som fri från infektion med AD-virus har återkallats i enlighet med punkt 1 b kan den återfås först när alla svin på anläggningen har avlägsnats.

KAPITEL 2

Medlemsstat eller zon som är fri från infektion med Aujeszkys sjukdom-virus (AD-virus)

Avsnitt 1

Beviljande av statusen

En medlemsstat eller zon får beviljas status som fri från infektion med AD-virus vad gäller hållna svin endast om

a)

vaccinering mot Aujeszkys sjukdom hos hållna svin har varit förbjuden under de tolv föregående månaderna,

b)

det har genomförts övervakning för att styrka att det inte på någon anläggning i respektive medlemsstat eller zon har funnits några kliniska, virologiska eller serologiska belägg för infektion med AD-virus under åtminstone de 24 föregående månaderna, och

c)

det vid känd förekomst av infektion med AD-virus hos vildsvin har vidtagits åtgärder för att förhindra all överföring av AD-virus från vildsvin till hållna svin.

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen

1.

En medlemsstats eller zons status som fri från infektion med AD-virus vad gäller hållna svin får upprätthållas endast om följande villkor är uppfyllda:

a)

Kraven i avsnitt 1 leden a och c är fortfarande uppfyllda.

b)

Det genomförs årlig övervakning på grundval av provtagning baserad på slumpmässigt urval som gör det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa anläggningar som smittats med AD-virus vid en målprevalens på 0,2 %. Antalet blodprover eller prover av köttsaft som ska tas från de svin som hålls på anläggningen ska göra det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa seropositiva djur vid en målprevalens på 20 %.

2.

Genom undantag från punkt 1 får status som fri från infektion med AD-virus i en medlemsstats eller zons svinpopulation upprätthållas vid ett utbrott, om

a)

alla svin på de drabbade anläggningarna har avlägsnats,

b)

en epidemiologisk undersökning och andra undersökningar, inklusive kliniska undersökningar och serologisk eller virologisk testning, har genomförts av den behöriga myndigheten

i)

på alla anläggningar som håller svin som direkt eller indirekt har kommit i kontakt med den smittade anläggningen, för att utesluta smitta, och

ii)

på alla anläggningar som håller svin inom en radie på minst 2 km runt en smittad anläggning, för att styrka att dessa anläggningar inte är smittade; antalet blodprover eller prover av köttsaft som ska tas från de svin som hålls i dessa anläggningar ska göra det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa seropositiva djur vid en målprevalens på 10 %, eller

iii)

serologisk testning för antikroppar mot ADV-gE, i de fall då diva-vaccinering har använts, vid två tillfällen med två månaders mellanrum har genomförts på anläggningar som håller svin inom vaccinationsradien runt den smittade anläggningen, för att styrka frånvaro av infektion,

c)

resultatet av undersökningarna enligt led b har visat att endast ett begränsat antal anläggningar berördes av utbrottet,

d)

relevanta bekämpningsåtgärder enligt artikel 24 omedelbart har vidtagits på varje anläggning som smittats med AD-virus, inklusive diva-vaccinering om nödvändigt.

3.

Genom undantag från avsnitt 1 led a får den behöriga myndigheten tillåta diva-vaccinering vid ett sådant utbrott som avses i punkt 2, om

a)

användningen begränsas till att bekämpa utbrottet på det sätt som den behöriga myndigheten anser nödvändigt,

b)

svinen diva-vaccineras under den behöriga myndighetens överinseende och användningen av diva-vacciner dokumenteras för varje djur,

c)

de diva-vaccinerade svinen bara flyttas direkt till ett slakteri eller till en anläggning i en annan medlemsstat eller zon där det inte råder något förbud mot vaccinering.

4.

Genom undantag från punkt 1 b får övervakning genomföras för att varje år styrka frånvaro av infektion med AD-virus, med beaktande av produktionssystem och identifierade riskfaktorer, förutsatt att inga utbrott har påvisats under de två åren efter beviljandet av status som fri från infektion med AD-virus i denna medlemsstat eller zon.

DEL VI

BOVIN VIRUSDIARRÉ

KAPITEL 1

Anläggning som är fri från bovin virusdiarré (BVD)

Avsnitt 1

Beviljande av statusen

1.

En anläggning som håller nötkreatur får beviljas status som fri från bovin virusdiarré (BVD) endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Det har under de 18 senaste månaderna inte bekräftats något fall av bovin virusdiarré hos nötkreatur som hålls på anläggningen.

b)

De nötkreatur som hålls på anläggningen har genomgått minst ett av följande testförfaranden med beaktande av eventuella tidigare vaccineringar:

i)

Tester för påvisande av BVD-virusets antigen eller genom har med negativa resultat utförts på prover från alla nötkreatur.

Proverna från åtminstone alla kalvar som fötts under de tolv föregående månaderna ska ha tagits efter eller vid den officiella identifieringen, dock senast 20 dagar efter förlossningen. Moderdjuren till dessa kalvar med negativa testresultat behöver inte testas.

ii)

Serologiska tester för påvisande av antikroppar mot BVD-virus har med negativa resultat utförts på prover som under minst tolv månader vid minst tre tillfällen med minst fyra månaders mellanrum tagits från nötkreatur som hållits på anläggningen i minst tre månader före testningen.

Antalet djur som testats ska göra det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa seropositiva djur vid en målprevalens på 50 % och ska utgöras av minst fem djur eller av alla djur om färre än fem djur hålls.

Om anläggningens nötkreatur hålls i åtskilda grupper utan direkt kontakt med varandra ska motsvarande antal djur i varje grupp testas.

iii)

En kombination av de testförfaranden som fastställs i leden i och ii har tillämpats under minst tolv månader.

De kombinerade testförfarandena ska ge samma möjlighet att påvisa sjukdomen som de testförfaranden som avses i leden i och ii.

c)

Alla nötkreatur som satts in på anläggningen sedan den provtagning som avses i punkt 1 b inleddes

i)

kommer från anläggningar som är fria från bovin virusdiarré och ligger i en medlemsstat eller zon som är fri från bovin virusdiarré, eller

ii)

kommer från anläggningar som är fria från bovin virusdiarré, där

sådana serologiska tester som avses i kapitel 1 avsnitt 2 punkt 1 c ii eller iii med negativt resultat har utförts under de fyra senaste månaderna, eller

nötkreaturen före avsändandet har testats individuellt för att utesluta överföring av BVD-virus till destinationsanläggningen, med beaktande av tidigare testning och, i relevanta fall, djurens dräktighetsstadium, eller

iii)

har testats negativt i ett test för BVD-virusets antigen eller genom, och

har genomgått karantän under minst 21 dagar före avsändandet och, om det gäller dräktiga moderdjur, har testats negativt för antikroppar mot BVD-virus på prover som tagits efter minst 21 dagars karantän, eller

har testats positivt för antikroppar mot BVD-virus, antingen före avsändandet eller, om det gäller dräktiga moderdjur, innan den inseminering som föregick den aktuella dräktigheten.

d)

Allt avelsmaterial från nötkreatur som förts in till anläggningen sedan den provtagning som avses i punkt 1 b inleddes kommer från

i)

anläggningar som är fria från BVD, eller

ii)

godkända anläggningar för avelsmaterial.

2.

Genom undantag från punkt 1 får en anläggning beviljas status som fri från bovin virusdiarré om

a)

alla nötkreatur kommer från anläggningar som är fria från bovin virusdiarré och ligger i en medlemsstat eller zon som är fri från bovin virusdiarré eller i en medlemsstat eller zon som omfattas av ett godkänt utrotningsprogram och som uppfyller de relevanta kraven i punkt 1 c, eller

b)

alla nötkreatur kommer från anläggningar som är fria från bovin virusdiarré, inga nötkreatur är avsedda för avel och anläggningens status som fri från bovin virusdiarré upprätthålls i enlighet med avsnitt 2 punkt 2.

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen

1.

Status som fri från bovin virusdiarré för en anläggning som håller nötkreatur får upprätthållas endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Kraven i avsnitt 1 punkt 1 a, c och d är fortfarande uppfyllda.

b)

Inga nötkreatur har vaccinerats mot bovin virusdiarré sedan anläggningen beviljades status som fri från bovin virusdiarré.

c)

Minst ett av följande testförfarande genomförs med negativa resultat:

i)

Varje nyfödd kalv testas negativt för BVD-virusets antigen eller genom på ett prov som tas efter eller vid den officiella identifieringen, dock senast 20 dagar efter förlossningen.

ii)

Serologiska tester för påvisande av antikroppar mot BVD-virus utförs minst en gång om året på prover som tas från nötkreatur som hållits på anläggningen i minst tre månader före testningen.

Antalet djur som testats ska göra det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa seropositiva djur vid en målprevalens på 50 % och ska utgöras av minst fem djur eller av alla djur om färre än fem djur hålls.

Om anläggningens nötkreatur hålls i åtskilda grupper utan direkt kontakt med varandra ska motsvarande antal djur i varje grupp testas.

iii)

En kombination av de testförfaranden som fastställs i leden i och ii tillämpas.

De kombinerade testförfarandena ska ge samma möjlighet att påvisa sjukdomen som de testförfaranden som avses i leden i och ii.

iv)

Om anläggningen ligger i en medlemsstat eller zon som är fri från bovin virusdiarré ska testerna utföras på prover som i relevanta fall tas i enlighet med kapitel 2 avsnitt 2 punkt 1 b eller med kapitel 2 avsnitt 2 punkt 3.

d)

Endast nötkreatur som inte har vaccinerats mot bovin virusdiarré sätts in på anläggningen om den ligger i en medlemsstat eller zon som är fri från bovin virusdiarré.

2.

Genom undantag från punkt 1 får status som fri från bovin virusdiarré för en anläggning som håller nötkreatur enligt avsnitt 1 punkt 2 b upprätthållas utan testning av nötkreatur i enlighet med punkt 1 c om

a)

kraven i avsnitt 1 punkt 2 b fortfarande är uppfyllda,

b)

nötkreaturen inte används för avel,

c)

nötkreaturen inte har någon kontakt med djur som är avsedda för eller används för avel och de flyttas från denna anläggning till ett slakteri,

i)

antingen direkt eller

ii)

genom uppsamling i samma medlemsstat eller zon, där endast djur som uppfyller kraven i leden b och c och som kommer från anläggningar som uppfyller kraven i led a uppsamlas.

Avsnitt 3

Tillfälligt upphävande och återutfärdande av statusen

1.

Status som fri från bovin virusdiarré för en anläggning som håller nötkreatur ska tillfälligt upphävas om

a)

ett eller flera krav i avsnitt 2 inte är uppfyllda,

b)

ett fall av bovin virusdiarré misstänks hos ett nötkreatur som hålls på anläggningen.

2.

Status som fri från bovin virusdiarré får återutfärdas först när

a)

kraven i avsnitt 1 punkt 1 c och e och i avsnitt 2 punkt 1 b, c, d och, i relevanta fall, punkt 2 är uppfyllda,

b)

resultaten av ytterligare undersökningar styrker frånvaro av bovin virusdiarré och statusen för alla misstänkta fall har fastställts.

Avsnitt 4

Återkallande och återfående av statusen

1.

Status som fri från bovin virusdiarré för en anläggning som håller nötkreatur ska återkallas om

a)

ett eller flera krav i avsnitt 2 inte är uppfyllda efter att den längsta tid som avses i artikel 20.3 b har förflutit sedan statusen tillfälligt upphävdes,

b)

ett fall av bovin virusdiarré har bekräftats hos ett nötkreatur som hålls på anläggningen.

2.

Om status som fri från bovin virusdiarré har återkallats i enlighet med punkt 1 a kan den återfås först när kraven i avsnitt 1 punkt 1 c och e och i avsnitt 2 punkt 1 b, c och d och, i relevanta fall, punkt 2 är uppfyllda.

3.

Om status som fri från bovin virusdiarré har återkallats i enlighet med punkt 1 b kan den återfås först när

a)

alla djur som testats positivt för BVD-virus har avlägsnats,

b)

status vad gäller infektion med BVD-virus hos varje nötkreatur som hålls på anläggningen har fastställts,

c)

alla kalvar som kan ha smittats med BVD-virus in utero föddes och har hållits isolerade tills de testats negativt för BVD-virusets antigen eller genom.

KAPITEL 2

Medlemsstat eller zon som är fri från bovin virusdiarré (BVD)

Avsnitt 1

Beviljande av statusen

En medlemsstat eller zon får beviljas status som fri från bovin virusdiarré vad gäller hållna nötkreatur endast om

a)

vaccinering mot bovin virusdiarré har varit förbjuden för hållna nötkreatur,

b)

inget fall av bovin virusdiarré har bekräftats hos något hållet nötkreatur under åtminstone de 18 föregående månaderna, och

c)

minst 99,8 % av anläggningarna, motsvarande minst 99,9 % av nötkreaturspopulationen, är fria från bovin virusdiarré.

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen

1.

En medlemsstats eller zons status som fri från bovin virusdiarré vad gäller hållna nötkreatur får upprätthållas endast om

a)

kraven i avsnitt 1 leden a och c fortfarande är uppfyllda, och

b)

det genomförs årlig övervakning som ska göra det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa anläggningar som smittats med BVD-virus vid en målprevalens på 0,2 % på anläggningarna eller nötkreatur som smittats med BVD-virus vid en målprevalens på 0,1 % i nötkreaturspopulationen.

2.

Genom undantag från punkt 1 a får den behöriga myndigheten tillåta vaccinering vid ett utbrott, om

a)

resultaten av den epidemiologiska undersökningen och andra undersökningar enligt artikel 25 har visat att endast ett begränsat antal anläggningar berördes av utbrottet,

b)

endast ett begränsat antal nötkreatur, som den behöriga myndigheten anser krävas för att bekämpa utbrottet, vaccineras under den behöriga myndighetens överinseende och vaccineringen dokumenteras för varje djur.

3.

Genom undantag från punkt 1 b får övervakning genomföras för att varje år styrka frånvaro av bovin virusdiarré, med beaktande av produktionssystem och identifierade riskfaktorer, förutsatt att inga utbrott har påvisats under de fem åren efter beviljandet av status som fri från bovin virusdiarré i denna medlemsstat eller zon.

BILAGA V

SJUKDOMSSPECIFIKA KRAV FÖR BEVILJANDE OCH UPPRÄTTHÅLLANDE AV SJUKDOMSFRI STATUS I MEDLEMSSTATER ELLER ZONER

DEL I

INFEKTION MED RABIESVIRUS

KAPITEL 1

Tekniska krav för vaccinering mot rabies

Avsnitt 1

Vaccinering av hållna djur

1.

Vid tillämpningen av program för utrotning av infektion med rabiesvirus får vaccinering mot rabies endast utföras på identifierade sällskapsdjur och i enlighet med kraven i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 (1).

2.

Vid tillämpningen av program för utrotning av infektion med rabiesvirus ska rabiesvaccinering av andra hållna djur än de som avses i punkt 1 vara riskbaserad och utföras för att skydda människor mot exponering för rabiesvirus, med vacciner som uppfyller kraven i punkt 1 a och b i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013.

Avsnitt 2

Vaccinering av vilda djur

1.

Vid tillämpningen av program för utrotning av infektion med rabiesvirus ska oral vaccinering av vilda djur mot infektion med rabiesvirus

a)

organiseras och genomföras som regelbunden och planerad vaccinering eller nödvaccinering med beaktande av den riskbedömning som föreskrivs i artikel 32 2 a,

b)

vara föremål för tillräcklig distribution av vacciner i fråga om tidpunkt och täckning av vaccinationsområdet, med beaktande av den berörda djurpopulationens biologi, den epidemiologiska situationen och områdets topografi,

c)

med hjälp av geografiska informationssystem, vara föremål för bedömning av korrekt geografisk fördelning av vaccinbeten med en frekvens som vid behov gör det möjligt att vidta korrigerande åtgärder, och

d)

vara föremål för övervakning av vaccineringens effektivitet, som kan inbegripa påvisande av förekomst av biologiska markörer och serologisk testning av döda djur i den berörda djurpopulationen för vaccinering.

2.

Vid tillämpningen av program för utrotning av infektion med rabiesvirus ska vaccinering mot infektion med rabiesvirus i populationer av herrelösa hundar

a)

vid behov organiseras och genomföras som en del av åtgärderna för bekämpning och hantering av populationer av herrelösa hundar, med beaktande av den riskbedömning som föreskrivs i artikel 32.2 a,

b)

uppfylla kraven i avsnitt 1.

KAPITEL 2

Medlemsstat eller zon som är fri från infektion med rabiesvirus

Avsnitt 1

Beviljande av statusen

1.

En medlemsstat eller zon får beviljas status som fri från infektion med rabiesvirus endast om

a)

övervakning har genomförts i enlighet med kraven i artikel 3.1 under åtminstone de 24 senaste månaderna, och

b)

inget fall av infektion med rabiesvirus har bekräftats i den berörda djurpopulationen under de 24 senaste månaderna.

2.

Genom undantag från punkt 1 b får, om ett fall av infektion med rabiesvirus har bekräftats, statusen beviljas om djuret inte smittades i medlemsstaten eller zonen, och

a)

fallet har officiellt bekräftats och det kan inte ha funnits något epidemiologiskt samband som resulterat i något ytterligare fall, vilket inbegriper påvisande av fallet vid en gränskontrollstation, i en karantänanläggning eller i en avgränsad anläggnings karantänlokaler, eller

b)

ett epidemiologiskt samband kan ha funnits och inget ytterligare fall har påvisats genom förstärkt övervakning, epidemiologisk undersökning och andra undersökningar under sex månader efter det smittade djurets död.

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen

En medlemsstats eller zons status som fri från infektion med rabiesvirus får upprätthållas endast om

a)

det genomförs övervakning i enlighet med kraven i artikel 3.1 i syfte att tidigt påvisa sjukdomen, och

b)

inget fall av infektion med rabiesvirus har bekräftats i den berörda djurpopulationen, eller ett fall har förekommit och villkoren i avsnitt 1 punkt 2 var uppfyllda.

DEL II

INFEKTION MED BLÅTUNGEVIRUS (SEROTYPERNA 1–24)

KAPITEL 1

Minimikrav för övervakning

Avsnitt 1

Övervakning för påvisande av serotyper av blåtungevirus som inte har rapporterats under de två föregående åren

1.

Övervakning av infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) för att säkerställa tidigt påvisande av ny eller återkommande infektion med någon av serotyperna 1–24 av blåtungevirus som inte har rapporterats under de två föregående åren ska inbegripa

a)

allmänna övervakningskrav enligt artikel 3.1 a,

b)

aktiv övervakning enligt avsnitt 4.

2.

Vid utformningen av övervakningen enligt punkt 1 ska hänsyn tas till

a)

risken för infektion med begränsade kliniska manifestationer,

b)

risken för introduktion av serotyper av blåtungevirus som förknippas med cirkulationen av någon av serotyperna 1–24 av blåtungevirus i närheten, och

c)

alla andra identifierade riskfaktorer av betydelse för introduktion av någon av serotyperna 1–24 av blåtungevirus som inte rapporterats under de två föregående åren.

3.

Övervakningen i det eller de områden som gränsar till smittade medlemsstater, zoner eller tredjeländer ska förstärkas i ett område upp till 150 km från gränsen till medlemsstaten, zonen eller tredjelandet. Avgränsningen av området med förstärkt övervakning får anpassas till relevanta ekologiska eller geografiska förhållanden som kan främja eller stoppa överföringen av blåtungevirus eller anpassas med hänsyn till genomförandet av åtgärder för sjukdomsbekämpning som stöder valet av områdets storlek.

4.

Om inte annat anges i kapitel 4 avsnitt 2 ska det genom den övervakning som föreskrivs i punkterna 1 b och 3 vara möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa infektion i den berörda djurpopulationen vid en målprevalens på 5 %.

Avsnitt 2

Övervakning för att fastställa omfattningen av infektion med blåtungevirus

1.

Övervakningen av infektion med blåtungevirus för att säkerställa en snabb avgränsning av smittspridningen vid förekomst av en eller flera serotyper av blåtungevirus och, vid behov, för att övervaka prevalensen ska inbegripa

a)

allmänna övervakningskrav enligt artikel 3.1 a, och

b)

aktiv övervakning enligt avsnitt 4.

2.

Vid utformningen av övervakningen enligt punkt 1 ska hänsyn tas till all tillgänglig information om sjukdomens epidemiologi och om de biologiska egenskaperna hos den vektor som är mest förekommande inom territoriet.

3.

Målprevalensen för den övervakning som föreskrivs i punkt 1 ska anpassas till den epidemiologiska situationen med beaktande av de huvudsakliga riskfaktorerna, t.ex. berörd djurpopulation och vektorpopulation.

Avsnitt 3

Övervakning för att styrka frånvaro av infektion med blåtungevirus

1.

Övervakningen av infektion med blåtungevirus för att styrka frånvaro av infektion med någon av de serotyper 1–24 som tidigare har påvisats inom territoriet ska inbegripa

a)

allmänna övervakningskrav enligt artikel 3.1 a, och

b)

aktiv övervakning enligt avsnitt 4.

2.

Vid utformningen av övervakningen enligt punkt 1 ska hänsyn tas till

a)

risken för infektion med begränsade kliniska manifestationer,

b)

all tillgänglig information om sjukdomens epidemiologi och om de biologiska egenskaperna hos den vektor som är mest förekommande inom territoriet, och

c)

alla specifika risker för att den identifierade infektionen överlever.

3.

Genom den övervakning som föreskrivs i punkt 1 b ska det vara möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa infektion i den berörda djurpopulationen vid en målprevalens på 1 %.

Avsnitt 4

Krav för aktiv övervakning av infektion med blåtungevirus

1.

De geografiska enheter som avses i artikel 40.1 a ska baseras på ett rutnät uppdelat i kvadrater på 45 x 45 km som kan anpassas till

a)

den epidemiologiska situationen och smittspridningens hastighet samt till formen och storleken på de zoner som omfattas av utrotningsprogrammet i händelse av bekräftad infektion, och

b)

zonerna i enlighet med artikel 13.2 b.

2.

Den aktiva övervakningen ska grundas på någon av följande typer av verksamhet eller på en kombination av dessa:

a)

Övervakning av indikatordjur genom serologisk eller virologisk testning.

b)

Strukturerade prevalensundersökningar som grundas på en strategi baserad på slumpmässigt urval eller en riskbaserad strategi för provtagning med serologisk eller virologisk testning.

3.

Provtagning ska göras

a)

minst en gång om året, under den tid på året då infektion eller serokonversion med störst sannolikhet kan påvisas, och

b)

varje månad under den årstid då vektorn är aktiv, när det behövs regelbunden information på grund av risken för smittspridning.

4.

De djur som provtas ska

a)

inte ha vaccinerats mot den eller de serotyper av blåtungevirus som övervakningen gäller,

b)

inte längre vara skyddade genom maternell immunitet om deras mödrar var vaccinerade eller hade smittats,

c)

under en tillräckligt lång tid ha vistats i den aktuella geografiska enheten och inte ha skyddats från exponering för vektorn,

d)

vara representativa för den berörda djurpopulationens geografiska utbredning i den aktuella geografiska enheten, och

e)

ursprungligen vara seronegativa när övervakningen grundas på serologisk testning av indikatordjur.

5.

Provstorleken i varje geografisk enhet ska beräknas i enlighet med målprevalensen för de ändamål som anges i avsnitten 1–3.

6.

När övervakningen måste anpassas enligt artikel 43.2 c ska den åtminstone omfatta

a)

en undersökning av insatta djur som

i)

ska grundas på provtagning och testning av alla djur som satts in, och som

ii)

ska göras så snart som möjligt efter att de satts in, eller

b)

en undersökning av den berörda djurpopulation som löper störst risk på grund av eventuell cirkulation av viruset, som

i)

med en konfidensgrad på 95 % ska åtminstone kunna påvisa infektion med blåtungevirus vid en målprevalens på 5 %, och som

ii)

antingen görs

tidigast 21 dagar efter att djuren har satts in om det rör sig om en engångsundersökning, eller

med en frekvens som anpassas till hur ofta djur som kan äventyra hälsostatusen förflyttas.

Denna undersökning krävs inte om provtagningen görs med en frekvens som överensstämmer med punkt 3 b.

Avsnitt 5

Entomologisk övervakning

1.

Den entomologiska övervakningen ska bestå av minst ett aktivt årligt program för infångning av vektorer genom permanent uppsatta sugfällor för fastställande av vektorns populationsdynamik och, i förekommande fall, den vektorfria perioden.

2.

Sugfällor med ultraviolett ljus ska användas i enlighet med på förhand fastställda protokoll. Fällorna ska användas under hela natten och ska fungera minst

a)

en natt per vecka under månaden innan den vektorfria perioden förväntas börja och under månaden innan denna period förväntas sluta, och

b)

en natt per månad under den vektorfria perioden.

På grundval av de belägg som erhålls under de tre första åren med fungerande sugfällor får den frekvens med vilken dessa fällor fungerar anpassas.

3.

Minst en sugfälla ska vara placerad i varje geografisk enhet som avses i artikel 40.1 a i hela det årstidsbetingat blåtungevirusfria området. En andel knott som samlats in i sugfällorna ska skickas till ett specialiserat laboratorium som kan räkna och identifiera misstänkta arter eller komplex av vektorer.

4.

När entomologisk övervakning organiseras i samband med att den vektorfria perioden fastställs ska ett tröskelvärde för arter i släktet Culicoides fastställas för tolkningen av resultaten. Om det saknas tillförlitliga belägg till stöd för fastställandet av ett tröskelvärde ska fullständig frånvaro av exemplar av Culicoides imicola och mindre än fem exemplar av arter i släktet Culicoides som redan har förökat sig per fälla tillämpas som tröskelvärde.

KAPITEL 2

Förflyttning av djur och avelsmaterial

Avsnitt 1

Förflyttning av djur

1.

Djuren ska ha sitt ursprung i en medlemsstat eller zon som är fri från infektion med blåtungevirus och får under de 60 dagarna före dagen för förflyttningen inte ha vaccinerats med ett levande vaccin mot infektion med blåtungevirus.

2.

Djuren ska ha sitt ursprung i en medlemsstat eller zon som omfattas av ett utrotningsprogram och minst ett av följande krav ska vara uppfyllt:

a)

Djuren har hållits i en årstidsbetingat blåtungevirusfri medlemsstat eller zon som upprättats i enlighet med artikel 40.3

i)

under minst 60 dagar före dagen för förflyttningen,

ii)

under minst 28 dagar före dagen för förflyttningen, och har med negativa resultat genomgått ett serologiskt test som utförts på prover som tagits tidigast 28 dagar efter den dag då djuren fördes in till den årstidsbetingat blåtungevirusfria medlemsstaten eller zonen, eller

iii)

under minst 14 dagar före dagen för förflyttningen, och har med negativa resultat genomgått ett PCR-test som utförts på prover som tagits tidigast 14 dagar efter den dag då djuren fördes in till den årstidsbetingat blåtungevirusfria medlemsstaten eller zonen.

b)

Djuren har skyddats mot vektorangrepp under transporten till destinationsorten och har hållits skyddade mot vektorangrepp i en vektorskyddad anläggning

i)

under minst 60 dagar före dagen för förflyttningen, eller

ii)

under minst 28 dagar före dagen för förflyttningen, och har med negativa resultat genomgått ett serologiskt test som utförts på prover som tagits tidigast 28 dagar efter den dag då perioden för skydd mot vektorangrepp inleddes, eller

iii)

under minst 14 dagar före dagen för förflyttningen, och har med negativa resultat genomgått ett PCR-test som utförts på prover som tagits tidigast 14 dagar efter den dag då perioden för skydd mot vektorangrepp inleddes.

c)

Djuren har vaccinerats mot alla serotyper 1–24 av blåtungevirus som under de två senaste åren har rapporterats i den medlemsstaten eller zonen och befinner sig inom den immunitetsperiod som garanteras i specifikationerna för vaccinet samt uppfyller minst ett av följande krav:

i)

De har vaccinerats tidigare än 60 dagar före dagen för förflyttningen.

ii)

De har vaccinerats med ett inaktiverat vaccin och har med negativa resultat genomgått ett PCR-test på prover som tagits tidigast 14 dagar efter det att immunitetsskyddet började verka enligt vaccinets specifikationer.

d)

Djuren har med positiva resultat genomgått ett serologiskt test som gör det möjligt att påvisa specifika antikroppar mot alla serotyper 1–24 av blåtungevirus som under de två senaste åren har rapporterats i den medlemsstaten eller zonen, och

i)

det serologiska testet har utförts på prover som tagits minst 60 dagar före dagen för förflyttningen, eller

ii)

det serologiska testet har utförts på prover som tagits minst 30 dagar före dagen för förflyttningen och djuren har med negativa resultat genomgått ett PCR-test som utförts på prover som inte får ha tagits tidigare än 14 dagar före dagen för förflyttningen.

3.

Djuren ska ha sitt ursprung i en medlemsstat eller zon som varken är fri från blåtungevirus eller omfattas av ett program för utrotning av infektion med blåtungevirus, och

a)

ska uppfylla kraven i punkt 2 b, eller

b)

ska under minst 60 dagar omedelbart före avfärd ha hållits antingen inom ett område med en radie på minst 150 km runt den anläggning där de hålls eller i en medlemsstat, där övervakning i enlighet med kraven i kapitel 1 avsnitten 1 och 2 har genomförts under minst 60 dagar omedelbart före avfärd, och ska ha

i)

vaccinerats i enlighet med punkt 2 c mot alla serotyper 1–24 av blåtungevirus som under de två senaste åren har rapporterats i ett område med en radie på minst 150 km runt den plats där de hölls, eller

ii)

immuniserats i enlighet med punkt 2 d mot alla serotyper 1–24 av blåtungevirus som under de två senaste åren har rapporterats i ett område med en radie på minst 150 km runt den plats där de hölls.

4.

Djuren ska ha sitt ursprung i en medlemsstat eller zon som inte är fri från blåtungevirus och ska vara avsedda för omedelbar slakt, och följande krav ska vara uppfyllda:

a)

Inget fall av infektion med blåtungevirus har rapporterats på ursprungsanläggningen under minst 30 dagar före dagen för förflyttningen.

b)

Djuren transporteras direkt från ursprungsmedlemsstaten eller ursprungszonen till destinationsslakteriet, där de slaktas senast 24 timmar efter ankomsten.

c)

Den aktör som driver ursprungsanläggningen har informerat den aktör som driver destinationsslakteriet om förflyttningen senast 48 timmar innan djuren lastas.

5.

Djuren ska ha sitt ursprung i en medlemsstat eller zon som varken är fri från blåtungevirus eller omfattas av ett program för utrotning av infektion med blåtungevirus, och ska uppfylla kraven i punkt 2 a.

6.

Djuren ska ha sitt ursprung i en medlemsstat eller zon som inte är fri från blåtungevirus och ska

a)

under minst 14 dagar före dagen för förflyttningen ha skyddats mot vektorangrepp med insekticider eller avskräckande medel, och

b)

under den perioden med negativa resultat ha genomgått ett PCR-test som utförts på prover som tagits minst 14 dagar efter dagen för skyddet mot vektorangrepp.

7.

Djuren ska uppfylla de särskilda djurhälsokrav som den behöriga myndigheten fastställt för att säkerställa att de har ett tillräckligt immunskydd före avfärden.

8.

Djuren ska uppfylla något av kraven i punkt 2, 3, 5, 6 eller 7 endast för de serotyper av blåtungevirus som under de två senaste åren har rapporterats i ursprungsmedlemsstaten eller ursprungszonen, och inte i destinationsmedlemsstaten eller destionationszonen under samma period.

Avsnitt 2

Förflyttning av avelsmaterial

1.

Donatordjuren ska under minst 60 dagar före samlingen och under samlingen av avelsmaterialet ha hållits i en medlemsstat eller zon som är fri från infektion med blåtungevirus.

2.

Avelsmaterialet ska ha sitt ursprung i en medlemsstat eller zon som omfattas av ett program för utrotning av infektion med blåtungevirus, och minst ett av följande krav i led a för sperma, led b för in vivo-producerade embryon från nötkreatur eller led c för andra embryon än in vivo-producerade embryon från nötkreatur och oocyter ska vara uppfyllt:

a)

Sperman har erhållits från donatordjur som uppfyller minst ett av följande krav:

i)

Djuren har skyddats mot vektorangrepp i en vektorskyddad anläggning under minst 60 dagar före den dag då sperman började samlas och under spermasamlingen.

ii)

Djuren har hållits i en årstidsbetingat blåtungevirusfri medlemsstat eller zon under minst 60 dagar före den dag då sperman började samlas och under spermasamlingen.

iii)

Djuren har med negativa resultat genomgått ett serologiskt test på prover som tagits mellan 28 och 60 dagar från dagen för varje spermasamling.

iv)

Djuren har med negativa resultat varit föremål för en direkt diagnosmetod som genomförts på prover som tagits

när samlingen av den sperma som ska avsändas inleds och avslutas, och

under spermasamlingsperioden enligt följande: minst var sjunde dag om det gäller virusisoleringstest, eller minst var 28:e dag om det gäller PCR-test.

b)

In vivo-producerade embryon från nötkreatur har tagits från donatordjur som inte uppvisar några kliniska tecken på infektion med blåtungevirus på samlingsdagen, och de har samlats, bearbetats och lagrats i enlighet med del 2 i bilaga III till kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/686 (2).

c)

Andra embryon än in vivo-producerade embryon från nötkreatur samt oocyter har tagits från donatordjur som uppfyller minst ett av följande krav:

i)

De har skyddats mot vektorangrepp i en vektorskyddad anläggning under minst 60 dagar före den dag då embryona/oocyterna började samlas och under samlingen av embryona/oocyterna.

ii)

De har med negativa resultat genomgått ett serologiskt test på prover som tagits mellan 28 och 60 dagar från dagen för varje samling av embryon/oocyter.

iii)

De har med negativa resultat genomgått ett PCR-test på prover som tagits den dag då embryona/oocyterna samlades.

iv)

De har hållits i en årstidsbetingat blåtungevirusfri medlemsstat eller zon under minst 60 dagar efter samlingen av embryona/oocyterna.

3.

Avelsmaterialet ska ha sitt ursprung i en medlemsstat eller zon som varken är fri från blåtungevirus eller omfattas av ett program för utrotning av infektion med blåtungevirus, och ska uppfylla kraven i punkt 2 a i, 2 a iii, 2 a iv, 2 b, 2 c i, 2 c ii eller 2 c iii.

4.

Avelsmaterialet ska ha sitt ursprung i en medlemsstat eller zon som varken är fri från blåtungevirus eller omfattas av ett program för utrotning av infektion med blåtungevirus, och ska uppfylla kraven i punkt 2 a ii eller 2 c iv.

KAPITEL 3

Vektorskyddad anläggning

En anläggning får beviljas status som vektorskyddad anläggning endast om

a)

den har lämpliga fysiska barriärer vid in- och utgångar,

b)

öppningarna är skyddade mot vektorer med hjälp av nät med lämplig maskvidd som ska impregneras regelbundet med en godkänd insekticid enligt tillverkarens anvisningar,

c)

övervakning och bekämpning av vektorer genomförs i och omkring den vektorskyddade anläggningen,

d)

åtgärder vidtas för att begränsa eller avlägsna fortplantningsplatser för vektorer i närheten av den vektorskyddade anläggningen, och

e)

det finns rutiner, inklusive beskrivningar av reserv- och larmsystem, för den vektorskyddade anläggningens drift och för transport av djur till lastningsplatsen.

KAPITEL 4

Medlemsstat eller zon som är fri från infektion med blåtungevirus

Avsnitt 1

Beviljande av statusen

1.

En medlemsstat eller zon får beviljas status som fri från infektion med blåtungevirus i de fall då blåtungevirus aldrig har rapporterats i medlemsstaten eller zonen, endast om

a)

övervakning i enlighet med kapitel 1 avsnitt 1 har genomförts under åtminstone de senaste 24 månaderna, och

b)

inget fall av infektion med blåtungevirus har bekräftats i den berörda djurpopulationen under de senaste 24 månaderna.

2.

En medlemsstat eller zon får beviljas status som fri från infektion med blåtungevirus i de fall då blåtungevirus redan har rapporterats i medlemsstaten eller zonen, endast om

a)

övervakning i enlighet med kapitel 1 avsnitt 3 har genomförts under åtminstone de senaste 24 månaderna, och

b)

inget fall av infektion med blåtungevirus har bekräftats i den berörda djurpopulationen under de senaste 24 månaderna.

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen

1.

Status som fri från infektion med blåtungevirus får återutfärdas endast om

a)

kraven i avsnitt 1 punkt 1 är uppfyllda, och

b)

djur och avelsmaterial från den berörda djurpopulationen endast förflyttas till eller genom medlemsstaten eller zonen när kraven i artiklarna 43 och 45 är uppfyllda.

2.

Intensiteten och frekvensen vad gäller den övervakning som avses i avsnitt 1 punkt 1 ska anpassas till

a)

hälsostatus i angränsande medlemsstater, zoner eller tredjeländer i enlighet med kapitel 1 avsnitt 4 punkt 3,

b)

insättning av djur från den berörda djurpopulationen som kan ha äventyrat hälsostatus i medlemsstaten eller zonen, i enlighet med kapitel 1 avsnitt 4 punkt 6.

3.

Om ingen cirkulation av infektionen har påvisats under de två åren efter att en medlemsstat eller zon har beviljats status som fri från infektion med blåtungevirus ska övervakningen grundas på

a)

årlig övervakning baserad på slumpmässigt urval för att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa infektion med blåtungevirus vid en målprevalens på 20 %, eller

b)

riskbaserad årlig övervakning för påvisande av infektion med blåtungevirus, med beaktande av produktionssystem och identifierade riskfaktorer.

KAPITEL 5

Årstidsbetingat blåtungevirusfri medlemsstat eller zon

1.

Årstidsbetingat blåtungevirusfri status får fastställas i en medlemsstat eller zon i en medlemsstat endast om

a)

början och slutet av den vektorfria perioden, och därmed av den årstidsbetingat blåtungevirusfria perioden, har styrkts på grundval av entomologisk övervakning i enlighet med kapitel 1 avsnitt 5, och

b)

det har styrkts att överföring av blåtungevirus har upphört genom

i)

att övervakning i enlighet med kapitel 1 avsnitt 2 har genomförts, åtminstone under de tolv senaste månaderna, inbegripet en hel årstid då vektorn är aktiv, och

ii)

att inga nya fall av infektion med någon av serotyperna 1–24 av blåtungevirus har förekommit sedan slutet av den årstid då vektorn är aktiv.

2.

Om den årstidsbetingat blåtungevirusfria perioden har styrkts under tre på varandra följande år får, genom undantag från punkt 1 a, ytterligare kriterier såsom temperatur ersätta den entomologiska övervakningen för att styrka början och slutet av den årstidsbetingat blåtungevirusfria perioden på grundval av vetenskapliga belägg.

3.

Status som årstidsbetingat blåtungevirusfri medlemsstat eller zon ska omedelbart upphöra att gälla när det finns belägg för att den årstidsbetingat blåtungevirusfria perioden har avslutats eller att viruset cirkulerar.

DEL III

ANGREPP AV VARROA SPP.

Avsnitt 1

Beviljande av status som fri från angrepp av Varroa spp. för en medlemsstat eller zon

Den aktuella populationen av honungsbin i en medlemsstat eller en zon får beviljas status som fri från angrepp av Varroa spp. endast om

a)

det har gjorts en riskbedömning där alla potentiella faktorer för förekomst av Varroa spp. och dess tidigare potentiella förekomst har fastställts,

b)

det under minst ett år har genomförts ett fortlöpande informationsprogram för att främja rapportering av alla fall som tyder på Varroa spp.,

c)

inget fall av angrepp av Varroa spp. har bekräftats i hållna eller vilda honungsbisamhällen,

d)

årlig övervakning under minst ett år har styrkt att det inte har förekommit några angrepp av Varroa spp. i ett representativt urval av hållna honungsbin i medlemsstaten eller zonen i medlemsstaten och som gör det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa angrepp av Varroa spp. vid en målprevalens på 1 % på bigårdarna och på 5 % i bikuporna på en bigård,

e)

det vid förekomst av en livskraftig vild population av arter i släktet Apis sedan minst ett år har genomförts ett fortlöpande program för övervakning av den vilda populationen som visar att det inte finns några belägg för angrepp av Varroa spp., och

f)

den behöriga myndigheten under hela den tid som övervakning enligt led d genomförts har vidtagit lämpliga åtgärder för att undersöka och vidare hantera honungsbin i alla skeden av deras livscykel, inklusive honungsbilarver, som flyttas till den medlemsstaten eller zonen för att förhindra angrepp i dess population på grund av införsel av honungsbin med lägre hälsostatus.

Avsnitt 2

Upprätthållande av status som fri från angrepp av Varroa spp. för en medlemsstat eller zon

Status som fri från angrepp av Varroa spp. för den aktuella populationen av honungsbin i en medlemsstat eller en zon får upprätthållas endast om

a)

den behöriga myndigheten genomför övervakning som

i)

årligen styrker att angrepp av Varroa spp. inte förekommer, i ett representativt urval av hållna honungsbin i det angreppsfria området,

ii)

gör det möjligt att tidigt påvisa angrepp av Varroa spp. i bigårdar och bikupor,

iii)

beaktar särskilda områden med högre sannolikhet för introduktion eller angrepp av Varroa spp. på grundval av en riskbedömning,

b)

alla misstänkta fall har undersökts och inget fall av angrepp av Varroa spp. har bekräftats i hållna eller vilda honungsbisamhällen,

c)

det saknas en livskraftig vild population av arter i släktet Apis eller det genomförs ett fortlöpande program för övervakning av den vilda populationen som visar att det inte finns några belägg för angrepp av Varroa spp., och

d)

honungsbin i alla skeden av sin livscykel, inklusive honungsbilarver, flyttas till det angreppsfria området endast om

i)

de kommer från en medlemsstat eller zon i en medlemsstat eller från ett tredjeland eller territorium i ett tredjeland med sjukdomsfri status vad gäller angrepp av Varroa spp., och

ii)

de skyddas mot angrepp av Varroa spp. under transport.

DEL IV

STATUS SOM FRI FRÅN INFEKTION MED NEWCASTLESJUKEVIRUS UTAN VACCINERING

Avsnitt 1

Beviljande av status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus (ND-virus) utan vaccinering

En medlemsstat eller zon får beviljas status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus (ND-virus) utan vaccinering vad gäller populationen av fjäderfä och fåglar i fångenskap av arter i ordningen hönsfåglar (Galliformes) endast om följande krav varit uppfyllda under åtminstone de tolv senaste månaderna:

a)

Vaccinering mot infektion med ND-virus hos fjäderfä och fåglar i fångenskap av arter i ordningen hönsfåglar (Galliformes) har varit förbjuden.

b)

Inga fjäderfä eller fåglar i fångenskap av arter i ordningen hönsfåglar (Galliformes) som vaccinerats mot infektion med ND-virus har vistats på anläggningar som håller fjäderfä eller fåglar i fångenskap av arter i ordningen hönsfåglar (Galliformes).

c)

De allmänna övervakningskraven enligt artikel 3.1 a har uppfyllts för tidigt påvisande av infektion med ND-virus.

d)

Ett av följande testförfarande har tillämpats:

i)

Alla anläggningar som håller avelsfjäderfä har med negativa resultat testats för förekomst av antikroppar mot infektion med ND-virus på blodprover från minst 60 slumpmässigt utvalda fåglar från varje anläggning och har testats serologiskt med ett hemagglutinationsinhibitionstest.

ii)

Det har genomförts en undersökning av ett representativt urval av anläggningar som gör det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % åtminstone kunna påvisa infektion vid en målprevalens på 1 % på fjäderfäanläggningarna och vid en prevalens av seropositiva fåglar på 10 % på en anläggning.

e)

Inget fall av infektion med ND-virus har bekräftats hos fjäderfä eller fåglar i fångenskap av arter i ordningen hönsfåglar (Galliformes).

Avsnitt 2

Upprätthållande av statusen

1.

Status som fri från infektion med ND-virus utan vaccinering som beviljats en medlemsstat eller zon får upprätthållas endast om kraven i avsnitt 1 leden a–e fortfarande är uppfyllda.

2.

Genom undantag från punkt 1 får status som fri från infektion med ND-virus utan vaccinering som beviljats en medlemsstat eller zon upprätthållas vid bekräftelse av ett fall av infektion med ND-virus, om

a)

relevanta åtgärder för sjukdomsbekämpning omedelbart har vidtagits på varje anläggning med misstänkta eller bekräftade fall tills incident har åtgärdats,

b)

den behöriga myndigheten har konstaterat att endast ett begränsat antal anläggningar som har ett epidemiologiskt samband med det första påvisade utbrottet var smittade, och

c)

de åtgärder för sjukdomsbekämpning som avses i led a inte tillämpades längre än tre månader under en period om tolv månader.

3.

Status som fri från infektion med ND-virus utan vaccinering som beviljats en medlemsstat eller zon påverkas inte av bekräftelse av infektion i en annan fågelpopulation, förutsatt att den behöriga myndigheten, med beaktande av tillämpningen av alla åtgärder som behövs för att förhindra överföring av infektion med ND-virus till fjäderfä och fåglar i fångenskap av arter i ordningen hönsfåglar (Galliformes), har bedömt att denna status inte äventyrats.

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 av den 12 juni 2013 om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om upphävande av förordning (EG) nr 998/2003 (EUT L 178, 28.6.2013, s. 1).

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/686 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller godkännande av anläggningar för avelsmaterial och spårbarhets- och djurhälsokrav för förflyttning av avelsmaterial från vissa hållna landlevande djur inom unionen (se sidan 1 i detta nummer av EUT).


BILAGA VI

SÄRSKILDA KRAV VAD GÄLLER SJUKDOMAR HOS VATTENLEVANDE DJUR

DEL I

RISKBASERAD ÖVERVAKNING

KAPITEL 1

Minimikrav för riskbaserad övervakning i vissa godkända vattenbruksanläggningar

1.   Allmänt tillvägagångssätt

1.1

Riskbaserad hälsoövervakning med hälsobesök och eventuell provtagning ska tillämpas i vissa godkända vattenbruksanläggningar och vissa godkända grupper av vattenbruksanläggningar på ett sådant sätt som är lämpligt med hänsyn till typen av produktion, för att påvisa

a)

ökad dödlighet,

b)

förtecknade sjukdomar,

c)

nya sjukdomar.

1.2

Frekvensen för dessa besök kommer att bero på den risk den godkända vattenbruksanläggningen eller godkända gruppen av vattenbruksanläggningar löper att smittas av och sprida sjukdomen. Denna risk gäller förtecknade sjukdomar och potentiella nya sjukdomar, och ska därför inbegripa vattenbruksanläggningar och grupper av vattenbruksanläggningar som håller förtecknade arter och i vissa fall vattenbruksanläggningar och grupper av vattenbruksanläggningar som håller icke-förtecknade arter. Den behöriga myndigheten ska fastställa den risk som varje godkänd vattenbruksanläggning eller godkänd grupp av vattenbruksanläggningar utgör och klassificera dem som anläggningar med hög, medelhög eller låg risk.

I kapitel 2 ges närmare uppgifter om de riskfaktorer som ska beaktas vid riskklassificeringen. Denna riskklassificering ska repeteras och uppdateras om någon riskfaktor som beskrivs i leden a–l indikerar att den risk som anläggningen utgör har förändrats.

1.3

I kapitel 3 anges den minimifrekvens för hälsobesök som ska göras, på grundval av huruvida den behöriga myndigheten har angett att anläggningen utgör en hög, medelhög eller låg risk.

1.4

Riskbaserad djurhälsoövervakning i vattenbruksanläggningar och grupper av vattenbruksanläggningar får kombineras med hälsobesök och provtagning som görs

a)

som en del av obligatoriska eller valbara utrotningsprogram för en eller flera förtecknade sjukdomar, eller

b)

för att styrka och upprätthålla sjukdomsfri status för en eller flera förtecknade sjukdomar, eller

c)

som en del av ett program för övervakning av en eller flera sjukdomar i kategori C.

KAPITEL 2

Riskklassificering som ska tillämpas i vissa godkända vattenbruksanläggningar

Den riskklassificering som avses i kapitel 1 punkt 1.2 ska åtminstone beakta de riskfaktorer som avses i leden a och b. I tillämpliga fall ska även leden c–l beaktas.

a)

Möjlig direkt spridning av patogener via vatten.

b)

Förflyttningar av vattenbruksdjur.

c)

Produktionstyp.

d)

Arter av hållna vattenbruksdjur.

e)

Biosäkerhetssystem, inklusive personalens kompetens och utbildning.

f)

Vattenbruks- och bearbetningsanläggningarnas täthet i området kring den aktuella anläggningen.

g)

Närhet till anläggningar med lägre hälsostatus än den aktuella anläggningen.

h)

Sjukdomshistorik på den aktuella anläggningen och andra lokala anläggningar.

i)

Förekomst av vilda vattenlevande djur som är smittade i området kring den aktuella anläggningen.

j)

Den risk människors verksamhet i närheten av den aktuella anläggningen utgör, t.ex. fiske, förekomst av transportleder, hamnar där barlastvatten byts.

k)

Tillträde till den aktuella anläggningen för rovdjur som kan orsaka sjukdomsspridning.

l)

Anläggningens tidigare efterlevnad av den behöriga myndighetens krav.

KAPITEL 3

Frekvens för riskbaserade djurhälsobesök

De riskbaserade djurhälsobesöken i vissa godkända anläggningar och godkända grupper av anläggningar ska göras med en frekvens som beror på den riskklassificering som avses i kapitel 2 enligt följande:

a)

Minst en gång om året i anläggningar med hög risk.

b)

Minst vartannat år i anläggningar med medelhög risk.

c)

Minst vart tredje år i anläggningar med låg risk.

DEL II

SJUKDOMSSPECIFIKA KRAV FÖR SJUKDOMSFRI STATUS VAD GÄLLER VATTENLEVANDE DJUR

Del II innehåller sjukdomsspecifika krav för sjukdomsfri status vad gäller följande förtecknade sjukdomar:

Viral hemorragisk septikemi (VHS)

Kapitel 1

Infektiös hematopoietisk nekros (IHN)

Kapitel 1

Infektion med ILA HPRΔ-virus

Kapitel 2

Infektion med Marteilia refringens

Kapitel 3

Infektion med Bonamia exitiosa

Kapitel 4

Infektion med Bonamia ostreae

Kapitel 5

Infektion med WSS-virus

Kapitel 6

KAPITEL 1

Utrotning, sjukdomsfri status och diagnosmetoder för viral hemorragisk septikemi (VHS) och infektiös hematopoietisk nekros (IHN)

Avsnitt 1

Allmänna krav för hälsobesök och provtagning

Hälsobesök och provtagning för den övervakning som avses i artikel 3.2 b ii ska uppfylla följande krav:

a)

Hälsobesök, och i tillämpliga fall provtagning, ska göras under den tid på året då vattentemperaturen är lägre än 14 °C. Om temperaturer under 14 °C inte nås ska dock proverna tas vid de lägsta årstemperaturerna.

b)

Om det krävs riktad övervakning av vilda populationer när ett utrotningsprogram omfattar få vattenbruksanläggningar ska provtagningsplatsernas antal och geografiska fördelning bestämmas så att man får en rimlig täckning av medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen. Provtagningsplatserna ska vara representativa för de olika ekosystem där vilda populationer av mottagliga arter förekommer.

c)

När anläggningar eller vilda populationer ska vara föremål för hälsobesök eller provtagning mer än en gång om året, i enlighet med avsnitten 2–4, ska mellanrummen mellan hälsobesöken och mellan provtagningarna vara minst fyra månader, eller så långa som möjligt, med beaktande av de temperaturkrav som föreskrivs i led a.

d)

Alla produktionsenheter, t.ex. dammar, bassänger och nätkassar, ska undersökas med avseende på förekomst av döda eller svaga fiskar eller fiskar med onormalt beteende. Särskild uppmärksamhet ska ägnas området kring vattenutsläpp, där svag fisk brukar samlas på grund av det strömmande vattnet.

e)

Den fisk av förtecknade arter som ska samlas in som prover ska väljas ut på följande sätt:

i)

Vid förekomst av regnbåge ska endast fisk av den arten väljas för provtagning, utom när det förekommer andra mottagliga arter som uppvisar typiska tecken på VHS eller IHN. Om regnbåge inte förekommer ska provet vara representativt för alla andra mottagliga arter som förekommer.

ii)

Om det förekommer svaga fiskar, fiskar med onormalt beteende eller nydöda fiskar (ej sönderfallande/ruttna) ska sådana fiskar väljas. Om mer än en vattentäkt används för fiskproduktionen ska fisk från samtliga vattentäkter ingå i provet.

iii)

Den utvalda fisken ska omfatta fisk som samlats in på sådant sätt att anläggningens alla produktionsenheter, t.ex. nätkassar, bassänger och dammar, och alla årsklasser är proportionellt representerade i provet.

Avsnitt 2

Beviljande av status som fri från VHS eller fri från IHN i medlemsstater, zoner och anläggningskretsar med okänd hälsostatus

Status som fri från VHS eller fri från IHN får beviljas en medlemsstat, zon eller anläggningskrets med okänd hälsostatus vad gäller VHS eller IHN endast om följande krav är uppfyllda:

a)

Alla anläggningar och, när det krävs, provtagningsplatser för de vilda populationer som väljs ut i enlighet med avsnitt 1 led b har varit föremål för något av följande program:

i)

Modell A – Program som löper under två år

Anläggningarna eller provtagningsplatserna ska ha varit föremål för hälsobesök och provtagits under minst två på varandra följande år enligt tabell 1.A.

Under dessa två år ska testningen av alla prover genom de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 2 ha utfallit med negativa resultat för VHS eller IHN, och varje misstanke om VHS eller IHN ska ha uteslutits i enlighet med de provtagnings- och diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 3.

ii)

Modell B – Program med reducerad provstorlek som löper under fyra år

Anläggningarna eller provtagningsplatserna ska ha varit föremål för hälsobesök och provtagits under minst fyra på varandra följande år enligt tabell 1.B. Under dessa fyra år ska testningen av alla prover genom de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 2 ha utfallit med negativa resultat för VHS eller IHN, och varje misstanke om VHS eller IHN ska ha uteslutits i enlighet med de provtagnings- och diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 3.

b)

Om VHS eller IHN har påvisats vid den övervakning som avses i led a ska aktuella anläggningar i medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen innan en ny period om två eller fyra år inleds

i)

vara föremål för de minimiåtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i artiklarna 58– 65,

ii)

för återinsättning använda fisk från en anläggning i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets med status som fri från VHS eller IHN eller från en anläggning i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av ett program för utrotning av VHS eller IHN.

Tabell 1.A

Program för medlemsstater, zoner och anläggningskretsar för den kontrollperiod om två år som avses i led a i innan status som fri från VHS eller IHN uppnås

Typ av anläggning

Antal hälsobesök per år på varje anläggning

Antal provtagningar per år på varje anläggning

Antal fiskar i varje prov (1)

Antal fiskar i tillväxtbestånd

Antal avelsfiskar (2)

a)

Anläggningar med avelsbestånd

2

2

50 (första besöket)

75 (andra besöket)

30 (första eller andra besöket)

b)

Anläggningar med enbart avelsbestånd

2

1

0

75 (första eller andra besöket)

c)

Anläggningar utan avelsbestånd

2

2

75 (första OCH andra besöket)

0

Maximalt antal fiskar per pool: 10


Tabell 1.B

Program för medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar som tillämpar en reducerad provstorlek för den kontrollperiod om fyra år som avses i led a ii innan status som fri från VHS eller IHN uppnås

Typ av anläggning

Antal hälsobesök per år på varje anläggning

Antal provtagningar per år på varje anläggning

Antal fiskar i provet (3)

Antal fiskar i tillväxtbestånd

Antal avelsfiskar (4)

De första två åren

a)

Anläggningar med avelsbestånd

2

1

30 (andra besöket)

0

b)

Anläggningar med enbart avelsbestånd

2

1

0

30 (första eller andra besöket)

c)

Anläggningar utan avelsbestånd

2

1

30 (första eller andra besöket)

0

De sista två åren

a)

Anläggningar med avelsbestånd

2

2

30 (första besöket)

30 (andra besöket)

b)

Anläggningar med enbart avelsbestånd

2

2

 

30 (första OCH andra besöket)

c)

Anläggningar utan avelsbestånd

2

2

30 (första OCH andra besöket)

 

Maximalt antal fiskar per pool: 10

Avsnitt 3

Beviljande av status som fri från VHS eller fri från IHN i medlemsstater, zoner och anläggningskretsar med känd förekomst av infektion med VHS eller IHN

1.

Status som fri från infektion med VHS eller IHN får beviljas en medlemsstat, zon eller anläggningskrets med känd förekomst av infektion med VHS eller IHN endast om alla anläggningar som håller förtecknade arter i den medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen har omfattats av ett utrotningsprogram som uppfyller följande krav:

a)

De minibekämpningsåtgärder som fastställs i artiklarna 55–65 ska ha tillämpats effektivt och en restriktionszon av lämplig storlek enligt artikel 58.1 c, i tillämpliga fall uppdelad i en skyddszon och en övervakningszon, ska ha upprättats i närheten av den eller de anläggningar som förklarats vara smittade med VHS eller IHN, med beaktande av kraven i punkt 2.

b)

Alla anläggningar som håller förtecknade arter i en skyddszon eller, när en skyddszon inte har upprättats, i en restriktionszon, och som inte har smittats med VHS eller IHN ska vara föremål för en undersökning som åtminstone omfattar följande:

i)

Provtagning för testning av tio fiskar när kliniska tecken eller postmortala skador som tyder på infektion med VHS eller IHN iakttas eller av minst 30 fiskar när kliniska tecken eller postmortala skador inte iakttas.

ii)

I de anläggningar där de tester som avses i led i har gett negativa resultat ska hälsobesök fortsätta att göras en gång i månaden under den tid då vattentemperaturen är lägre än 14 °C, utom när fiskdammar, behållare, bassänger eller nätkassar är täckta med is, tills skyddszonen återkallas i enlighet med led c.

c)

De aktuella anläggningarna ska tömmas i enlighet med artikel 62, rengöras och desinficeras i enlighet med artikel 63 och ha en tomtid i enlighet med artikel 64.

Tomtiden enligt artikel 64.2 a ska vara i minst sex veckor. När alla smittade anläggningar i samma skyddszon eller, när en skyddszon inte har upprättats, i samma restriktionszon, har tömts ska samtidig tomtid gälla i minst tre veckor.

När tomtid gäller på de smittade anläggningarna ska restriktionszonen eller skyddszonen, om en sådan har upprättats, omvandlas till en övervakningszon tills det program som anges i avsnitt 2 har slutförts.

d)

Återinsättning får ske först när alla smittade anläggningar har tömts, rengjorts, desinficerats och haft en tomtid i enlighet med led c.

e)

Alla andra anläggningar än de som avses i led f som håller förtecknade arter i den medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av utrotningsprogrammet och, när det krävs övervakning av den vilda populationen, alla de provtagningsplatser som valts ut i enlighet med avsnitt 1 led b, ska därefter omfattas av det program som fastställs i avsnitt 2.

f)

En enskild anläggning som håller förtecknade arter och har en hälsostatus som är oberoende av hälsostatusen i omgivande vatten behöver efter ett sjukdomsutbrott inte omfattas av det program som fastställs i avsnitt 2, förutsatt att anläggningen uppfyller kraven i artikel 80.3 och att den för återinsättning använder fisk som kommer från medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar med status som fri från VHS eller IHN.

2.

Restriktionszonen ska ha fastställts utifrån det enskilda fallet,

a)

med beaktande av faktorer som påverkar risken för spridning av VHS eller IHN till odlad och vild fisk, till exempel

i)

antal, andel och fördelning av döda fiskar i den anläggning som smittas med VHS eller IHN eller i andra vattenbruksanläggningar,

ii)

avstånd till närliggande anläggningar och deras täthet,

iii)

närhet till slakterier,

iv)

kontaktanläggningar,

v)

arter på anläggningarna,

vi)

odlingsmetoder som tillämpas på de smittade och närliggande anläggningarna,

vii)

hydrodynamiska förhållanden, och

viii)

andra identifierade faktorer av epidemiologisk betydelse.

b)

Den geografiska avgränsningen i kustområden ska uppfylla följande minimikrav:

i)

Skyddszonen ska bestå av ett område inom en cirkel med en radie som åtminstone omfattar en tidvattencykel eller minst 5 km, beroende på vilket område som är störst, runt den anläggning som smittats med VHS eller IHN, eller ett motsvarande område som fastställs enligt lämpliga hydrodynamiska eller epidemiologiska data, och

ii)

övervakningszonen ska bestå av ett område som omger skyddszonen där zonerna för tidvattencykelns förflyttning överlappar varandra, eller ett område som omger skyddszonen inom en cirkel med en radie på 10 km runt skyddszonens centrum, eller ett motsvarande område som fastställs enligt lämpliga hydrodynamiska eller epidemiologiska data,

eller

iii)

om inga separata skydds- och övervakningszoner har upprättats ska restriktionszonen bestå av ett område som omfattar både skyddszonen och övervakningszonen.

c)

Den geografiska avgränsningen i inlandsområden ska omfatta hela det avrinningsområde där den anläggning som smittats med VHS eller IHN ligger. Den behöriga myndigheten får begränsa restriktionszonens omfattning till delar av avrinningsområdet, förutsatt att begränsningen inte äventyrar åtgärderna för sjukdomsbekämpning vad gäller VHS eller IHN.

Avsnitt 4

Upprätthållande av status som fri från VHS och status som fri från IHN

1.

När det krävs riktad övervakning för upprätthållande av status som fri från VHS eller IHN i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets i enlighet med artikel 81 ska alla anläggningar som håller förtecknade arter i den berörda medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen vara föremål för hälsobesök och fisken ska provtas i enlighet med tabell 1.C, med beaktande av anläggningens risknivå vad gäller infektion med VHS eller IHN.

2.

Vid fastställandet av frekvensen för de hälsobesök som krävs för upprätthållande av status som fri från VHS eller status som fri från IHN för anläggningskretsar där hälsostatus vad gäller VHS eller IHN är beroende av hälsostatusen hos populationer av vattenlevande djur i omgivande naturliga vatten ska risken för infektion med VHS eller IHN anses vara hög.

3.

Sjukdomsfri status får endast upprätthållas så länge alla prover som testas med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 2 utfaller med negativa resultat för VHS eller IHN och varje misstanke om VHS eller IHN utesluts i enlighet med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 3.

Tabell 1.C

Program för medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar för upprätthållande av status som fri från VHS eller status som fri från IHN

Risknivå (5)

Antal hälsobesök per år på varje anläggning

Antal fiskar i varje prov (6)  (7)

Hög

ett besök om året

30

Medelhög

ett besök vartannat år

30

Låg

ett besök vart tredje år

30

Maximalt antal fiskar per pool: 10

Avsnitt 5

Diagnos- och provtagningsmetoder

1.

De organ eller vävnadsmaterial som ska provtas och undersökas ska utgöras av mjälte, huvudnjure och antingen hjärta eller hjärna. Vid provtagning av avelsfisk får även ovarie- eller sädesvätska undersökas.

När det gäller småyngel får hela fiskar undersökas.

Prover från högst tio fiskar får poolas.

2.

För beviljande eller upprätthållande av status som fri från VHS eller status som fri från IHN i enlighet med avsnitten 2–4 ska en av följande diagnosmetoder användas:

a)

Virusisoleringstest i cellodling med efterföljande identifiering av viruset med hjälp av E-test, indirekt fluorescerande antikroppstest (IFAT), virusneutralisationstest eller påvisande av virusgenom.

b)

Påvisande genom kvantitativ PCR med omvänd transkription (RT-qPCR).

De detaljerade förfarandena för tillämpningen av dessa diagnosmetoder ska vara de förfaranden som godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorier för fisksjukdomar.

3.

När det krävs att en misstanke om VHS eller IHN ska bekräftas eller uteslutas i enlighet med artikel 55 ska besöks-, provtagnings- och testförfarandena uppfylla följande krav:

a)

Den misstänkta anläggningen ska vara föremål för minst ett hälsobesök och en provtagning av tio fiskar när kliniska tecken eller postmortala skador som tyder på infektion med VHS eller IHN iakttas eller av minst 30 fiskar när kliniska tecken eller postmortala skador inte iakttas. Proverna ska testas med en eller flera av de diagnosmetoder som anges i punkt 2 a och b i enlighet med de detaljerade diagnosmetoder och förfaranden som godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorier för fisksjukdomar.

b)

Förekomst av VHS ska anses vara bekräftad om en eller flera av dessa diagnosmetoder ger ett positivt resultat för VHS-virus. Förekomst av IHN ska anses vara bekräftad om en eller flera av dessa diagnosmetoder ger ett positivt resultat för IHN-virus. Bekräftelsen av det första fallet av VHS eller IHN i medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar som inte tidigare varit smittade ska grundas på konventionell virusisolering i cellodling med efterföljande immunkemisk eller molekylär identifiering eller med påvisande av genom, inklusive bekräftelse genom sekvensbestämning av amplifieringsprodukten (RT-PCR).

c)

Misstanken om förekomst av VHS eller IHN får uteslutas om cellodlingen eller RT-qPCR-tester inte ger några ytterligare belägg för att VHS-virus eller IHN-virus förekommer.

KAPITEL 2

Utrotning, sjukdomsfri status och diagnosmetoder för infektion med ILA HPRΔ-virus

Avsnitt 1

Allmänna krav för hälsobesök och provtagning

Hälsobesök och provtagning för den övervakning som avses i artikel 3.2 b ii ska uppfylla följande krav:

a)

När hälsobesök och provtagning på anläggningar ska göras mer än en gång om året i enlighet med avsnitten 2–4 ska mellanrummen mellan hälsobesöken eller provtagningarna vara så långa som möjligt.

b)

Om det krävs riktad övervakning av vilda populationer när utrotningsprogrammet omfattar få vattenbruksanläggningar ska provtagningsplatsernas antal och geografiska fördelning bestämmas så att man får en rimlig täckning av medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen.

c)

Provtagningsplatserna ska vara representativa för de olika ekosystem där vilda populationerna av mottagliga arter förekommer.

d)

Alla produktionsenheter, t.ex. dammar, bassänger och nätkassar, ska undersökas med avseende på förekomst av döda eller svaga fiskar eller fiskar med onormalt beteende. Särskild uppmärksamhet ska ägnas kassarnas kanter eller området kring vattenutsläpp, där svag fisk brukar samlas på grund av det strömmande vattnet.

e)

Den fisk av förtecknade arter som ska samlas in som prover ska väljas ut på följande sätt:

i)

Vid förekomst av atlantlax ska endast fisk av den arten väljas för provtagning, utom när det förekommer andra mottagliga arter som uppvisar typiska tecken på infektion med ILA HPRΔ-virus. Om atlantlax inte förekommer på anläggningen ska provet vara representativt för alla andra mottagliga arter som förekommer.

ii)

Om det förekommer döende eller nydöda fiskar (ej sönderfallande/ruttna) ska sådana fiskar väljas, särskilt fisk som uppvisar anemi, hemorragi eller andra kliniska tecken på cirkulationsrubbningar. Om mer än en vattentäkt används för fiskproduktionen ska fisk från samtliga vattentäkter ingå i provet.

iii)

Den utvalda fisken ska omfatta fisk som samlats in på sådant sätt att anläggningens alla produktionsenheter, t.ex. nätkassar, bassänger och dammar, och alla årsklasser är proportionellt representerade i provet.

Avsnitt 2

Beviljande av status som fri från infektion med ILA HPRΔ-virus i medlemsstater, zoner och anläggningskretsar med okänd hälsostatus

Status som fri från infektion med ILA HPRΔ-virus får beviljas en medlemsstat, zon eller anläggningskrets med okänd hälsostatus vad gäller infektion med ILA HPRΔ-virus endast om alla anläggningar, och när så krävs utvalda provtagningsplatser för de vilda populationer som valts ut i enlighet med avsnitt 1 led b, har genomgått följande program:

a)

Anläggningarna eller provtagningsplatserna har varit föremål för hälsobesök och provtagits under minst två på varandra följande år enligt tabell 2.A.

b)

Under dessa två år ska testningen av alla prover med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 2 ha utfallit med negativa resultat för ILA HPRΔ-virus, och varje misstanke om infektion ska ha uteslutits i enlighet med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 3.

c)

Om infektion med ILA HPRΔ-virus påvisas vid den övervakning som avses i led a ska de aktuella anläggningarna i medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen innan programmet återupptas

i)

vara föremål för de minimiåtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i artiklarna 58–65,

ii)

för återinsättning använda fisk från en anläggning i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som är fri från infektion med ILA HPRΔ-virus eller från en anläggning i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av ett program för utrotning av den sjukdomen.

Tabell 2.A

Program för medlemsstater, zoner och anläggningskretsar för kontrollperioden om två år innan status som fri från infektion med ILA HPRΔ-virus uppnås

Övervakningsår

Antal hälsobesök per år på varje anläggning

Antal laboratorieundersökningar per år (8)

Antal fiskar i provet

År 1

6

2

75

År 2

6

2

75

Maximalt antal fiskar per pool: 5.

Avsnitt 3

Beviljande av status som fri från infektion med ILA HPRΔ-virus i medlemsstater, zoner och anläggningskretsar med känd förekomst av infektion med ILA HPRΔ-virus

1.

Status som fri från infektion med ILA HPRΔ-virus får beviljas en medlemsstat, zon eller anläggningskrets med känd förekomst av infektion med ILA HPRΔ-virus endast om alla anläggningar som håller förtecknade arter i den medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen har omfattats av ett utrotningsprogram som uppfyller följande krav:

a)

De minibekämpningsåtgärder som fastställs i artiklarna 55–65 har tillämpats och en restriktionszon av lämplig storlek enligt artikel 58.1 c, i tillämpliga fall uppdelad i en skyddszon och en övervakningszon, ska ha upprättats i närheten av den eller de anläggningar som smittats med ILA HPRΔ-virus, med beaktande av kraven i punkt 2.

b)

Alla anläggningar som håller förtecknade arter i en skyddszon eller, när en skyddszon inte har upprättats, i en restriktionszon, och som inte har smittats med ILA HPRΔ-virus ska vara föremål för en undersökning som åtminstone omfattar följande:

i)

Provtagning för testning av minst tio döende fiskar när kliniska tecken eller postmortala skador som tyder på infektion med ILA HPRΔ-virus iakttas eller av minst 30 fiskar när kliniska tecken eller postmortala skador inte iakttas.

ii)

På de anläggningar där de tester som avses i led i har utfallit med negativa resultat ska hälsobesök fortsätta att göras en gång i månaden, tills skyddszonen återkallas i enlighet med led c.

c)

De aktuella anläggningarna ska tömmas i enlighet med artikel 62, rengöras och desinficeras i enlighet med artikel 63 och ha en tomtid i enlighet med artikel 64.

Tomtiden enligt artikel 64.2 b ska vara i minst tre månader. När alla smittade anläggningar i samma skyddszon eller, när en skyddszon inte har upprättats, i samma restriktionszon, har tömts ska samtidig tomtid gälla i minst sex veckor.

När tomtid gäller på de smittade anläggningarna ska restriktionszonen eller skyddszonen, om en sådan har upprättats, omvandlas till en övervakningszon tills det program som anges i avsnitt 2 har slutförts.

d)

Återinsättning får ske först när alla smittade anläggningar har tömts, rengjorts, desinficerats och haft en tomtid i enlighet med led c.

e)

Alla andra anläggningar än de som avses i led f som håller förtecknade arter i den medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av utrotningsprogrammet och, när det krävs övervakning av den vilda populationen, alla de provtagningsplatser som valts ut i enlighet med avsnitt 1 led b, ska därefter omfattas av det program som fastställs i avsnitt 2.

f)

En enskild anläggning som håller förtecknade arter och har en hälsostatus som är oberoende av hälsostatusen i omgivande vatten behöver inte omfattas av det program som fastställs i avsnitt 2 efter ett sjukdomsutbrott, förutsatt att anläggningen uppfyller kraven i artikel 80.3 och den för återinsättning använder fisk som kommer från medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar med status som fri från infektion med ILA HPRΔ-virus.

2.

Restriktionszonen ska ha fastställts utifrån det enskilda fallet,

a)

med beaktande av faktorer som påverkar risken för spridning av infektion med ILA HPRΔ-virus till odlad och vild fisk, till exempel

i)

antal, andel och fördelning av döda fiskar i den anläggning som smittas med ILA HPRΔ-virus eller i andra vattenbruksanläggningar,

ii)

avstånd till närliggande anläggningar och deras täthet,

iii)

närhet till slakterier,

iv)

kontaktanläggningar,

v)

arter på anläggningarna,

vi)

odlingsmetoder som tillämpas på de smittade anläggningarna och anläggningar i närheten av den smittade anläggningen,

vii)

hydrodynamiska förhållanden, och

viii)

andra identifierade faktorer av epidemiologisk betydelse.

b)

Den geografiska avgränsningen i kustområden ska uppfylla följande minimikrav:

i)

Skyddszonen ska bestå av ett område inom en cirkel med en radie som åtminstone omfattar en tidvattencykel eller minst 5 km, beroende på vilket område som är störst, runt den anläggning som smittats med ILA HPRΔ-virus, eller ett motsvarande område som fastställs enligt lämpliga hydrodynamiska eller epidemiologiska data, och

ii)

övervakningszonen ska bestå av ett område som omger skyddszonen där zonerna för tidvattencykelns förflyttning överlappar varandra, eller ett område som omger skyddszonen inom en cirkel med en radie på 10 km runt skyddszonens centrum, eller ett motsvarande område som fastställs enligt lämpliga hydrodynamiska eller epidemiologiska data,

eller

iii)

om inga separata skydds- och övervakningszoner har upprättats ska restriktionszonen bestå av ett område som omfattar både skyddszonen och övervakningszonen.

c)

Den geografiska avgränsningen i inlandsområden ska omfatta hela det avrinningsområde där den anläggning som smittats med ILA HPRΔ-virus ligger. Den behöriga myndigheten får begränsa restriktionszonens omfattning till delar av avrinningsområdet, förutsatt att begränsningen inte äventyrar åtgärderna för sjukdomsbekämpning vad gäller infektion med ILA HPRΔ-virus.

Avsnitt 4

Upprätthållande av status som fri från infektion med ILA HPRΔ-virus

1.

När det krävs riktad övervakning för upprätthållande av status som fri från infektion med ILA HPRΔ-virus i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets i enlighet med artikel 81 ska alla anläggningar som håller förtecknade arter i den berörda medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen vara föremål för hälsobesök och fisken ska provtas i enlighet med tabell 2.B, med beaktande av anläggningens risknivå vad gäller infektion med ILA HPRΔ-virus.

2.

Vid fastställandet av frekvensen för de hälsobesök som krävs för upprätthållande av status som fri från infektion med ILA HPRΔ-virus för anläggningskretsar där hälsostatus är beroende av hälsostatusen hos populationen av vattenlevande djur i omgivande naturliga vatten ska risken för infektion med ILA HPRΔ-virus anses vara hög.

3.

Sjukdomsfri status får endast upprätthållas så länge alla prover som testas med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 2 utfaller med negativa resultat för ILA HPRΔ-virus och varje misstanke om infektion med ILA HPRΔ-virus utesluts i enlighet med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 3.

Tabell 2.B

Program för medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar för upprätthållande av status som fri från infektion med ILA HPRΔ-virus  (9)

Risknivå (10)

Antal hälsobesök per år

Antal laboratorieundersökningar per år (11)  (12)

Antal fiskar i provet

Hög

2

2

30

Medelhög

1

1

30

Låg

ett besök vartannat år

ett besök vartannat år

30

Maximalt antal fiskar per pool: 5.

Avsnitt 5

Diagnos- och provtagningsmetoder

1.

De organ eller vävnadsmaterial som ska provtas och undersökas ska utgöras av följande:

a)

Histologi: huvudnjure, lever, hjärta, bukspottkörtel, tarm, mjälte och gälar.

b)

Immunhistokemi: kroppsnjure och hjärta inklusive hjärtklaffar och bulbus arteriosus.

c)

RT-qPCR-analys: kroppsnjure och hjärta.

d)

Virusodling: kroppsnjure, hjärta, lever och mjälte.

Delar av organ från högst fem fiskar får poolas.

2.

Den diagnosmetod som ska tillämpas för beviljande eller upprätthållande av status som fri från infektion med ILA HPRΔ-virus i enlighet med avsnitten 2–4 ska vara RT-qPCR, med efterföljande konventionell RT-PCR och sekvensbestämning av HE-genen i positiva prover i enlighet med de detaljerade metoder och förfaranden som godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorier för fisksjukdomar.

Vid ett positivt RT-qPCR-resultat ska ytterligare prover testas innan de inledande bekämpningsåtgärder som föreskrivs i artiklarna 55–65 vidtas.

Dessa prover ska testas på följande sätt i enlighet med de detaljerade metoder och förfaranden som godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorier för fisksjukdomar:

a)

Screening av prover med RT-qPCR, följt av konventionell RT-PCR och sekvensbestämning av HE-genen för att bekräfta att HPR saknas, och

b)

påvisande av ILA-virusets antigen i vävnadsberedningar med hjälp av specifika antikroppar mot ILA-virus, eller

c)

isolering i cellodling med efterföljande identifiering av ILA HPRΔ-virus.

3.

När det krävs att en misstanke om infektion med ILA HPRΔ-virus ska bekräftas eller uteslutas i enlighet med artikel 55 ska besöks-, provtagnings- och testförfarandena uppfylla följande krav:

a)

Den misstänkta anläggningen ska vara föremål för minst ett hälsobesök och en provtagning av tio döende fiskar när kliniska tecken eller postmortala skador som tyder på infektion med ILA HPRΔ-virus iakttas eller av minst 30 fiskar när kliniska tecken eller postmortala skador inte iakttas. Proverna ska testas med en eller flera av de diagnosmetoder som anges i punkt 2 i enlighet med de detaljerade diagnosmetoder och förfaranden som godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorier för fisksjukdomar.

b)

Vid ett positivt resultat med RT-qPCR för ILA HPRΔ-virus ska ytterligare prover testas innan de inledande bekämpningsåtgärder som föreskrivs i artikel 58 vidtas. Ett misstänkt fall av infektion med ILA HPRΔ-virus ska bekräftas i enlighet med följande kriterier med hjälp av de detaljerade metoder och förfaranden som godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorier för fisksjukdomar:

i)

Påvisande av ILA-virus med RT-qPCR, följt av sekvensbestämning av HE-genen för att bekräfta att HPR saknas samt påvisande av ILA-virus i vävnadsberedningar med hjälp av specifika antikroppar mot ILA-virus.

ii)

Påvisande av ILA-virus med RT-qPCR, inklusive sekvensbestämning av HE-genen för att bekräfta att HPR saknas samt isolering och identifiering av ILA-virus i cellodling från minst ett prov från en fisk från anläggningen.

c)

Om det iakttas förekomst av kliniska, makroskopiska patologiska eller histopatologiska fynd som tyder på infektion ska fynden bekräftas genom virusdetektion genom två diagnosmetoder med oberoende detektionsprinciper, till exempel RT-qPCR och IHC, i enlighet med de förfaranden som godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorier för fisksjukdomar.

Misstanken om förekomst av ILA HPRΔ-virus får uteslutas om de tester och hälsobesök som görs under tolv månader efter dagen för misstanken inte ger några ytterligare belägg för att viruset förekommer.

KAPITEL 3

Utrotning, sjukdomsfri status och diagnosmetoder för infektion med Marteilia refringens

Avsnitt 1

Allmänna krav för hälsobesök och provtagning

Hälsobesök och provtagning för den övervakning som avses i artikel 3.2 b ii ska uppfylla följande krav:

a)

Hälsobesök, och i tillämpliga fall provtagning, ska göras under den tid på året då det är känt att parasitens prevalens i medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen är som högst. Om sådana uppgifter inte är tillgängliga ska provtagningen göras strax efter det att vattentemperaturen har överstigit 17 °C.

b)

När blötdjur ska provtas i enlighet med kraven i avsnitten 2–4 ska följande kriterier tillämpas:

i)

Om Ostrea spp. förekommer ska endast ostron av den arten väljas för provtagningen. Om Ostrea spp. inte förekommer ska provet vara representativt för alla andra mottagliga arter som förekommer.

ii)

Om det förekommer svaga blötdjur, blötdjur med öppna skal eller nydöda blötdjur (ej sönderfallande/ruttna) i produktionsenheterna ska i första hand dessa blötdjur väljas. Om sådana blötdjur inte förekommer ska de blötdjur som väljs ut inbegripa de äldsta friska blötdjuren.

iii)

Vid provtagning i anläggningar för blötdjursodling som använder mer än en vattentäkt för produktionen av blötdjur ska blötdjur från alla vattentäkter ingå i provtagningen på ett sådant sätt att alla delar av anläggningen är proportionellt representerade i provet.

iv)

Vid provtagning i anläggningar eller grupper av anläggningar för blötdjursodling ska blötdjur från ett tillräckligt antal provtagningsplatser ingå i provet på ett sådant sätt att alla delar av anläggningen eller gruppen av anläggningar är proportionellt representerade i provet. De huvudsakliga faktorer som ska beaktas vid urvalet av dessa provtagningsplatser är tidigare provtagningsplatser där Marteilia refringens påvisats samt beståndstäthet, vattenflöden, förekomst av mottagliga arter, förekomst av vektorarter, vattendjup och odlingsmetoder. Naturliga bäddar i eller i anslutning till anläggningen eller gruppen av anläggningar ska ingå i provtagningen.

Avsnitt 2

Beviljande av status som fri från infektion med Marteilia refringens i medlemsstater, zoner och anläggningskretsar med okänd hälsostatus

1.

Status som fri från infektion med Marteilia refringens får beviljas en medlemsstat, zon eller anläggningskrets med okänd hälsostatus vad gäller infektion med Marteilia refringens endast om alla anläggningar eller grupper av anläggningar som håller förtecknade arter i medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen, och när så krävs provtagningsplatser för vilda populationer, har genomgått följande program som löper under tre år:

a)

Anläggningarna eller grupperna av anläggningar som håller förtecknade arter har varit föremål för hälsobesök och provtagits under minst tre på varandra följande år enligt tabell 3.A.

b)

Under dessa tre år har testningen av alla prover med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 2 utfallit med negativa resultat för Marteilia refringens, och varje misstanke om Marteilia refringens har uteslutits i enlighet med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 3.

c)

När Ostrea edulis som kommer från en medlemsstat, zon eller anläggningskrets med sjukdomsfri status ska ingå i provet ska dessa ostron ha satts ut i anläggningen eller gruppen av anläggningar senast under våren omedelbart före den period då programmet genomförs.

2.

Om Marteilia refringens påvisas under de tre år som programmet löper enligt punkt 1 ska de aktuella anläggningarna i medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen innan ett nytt program på tre år inleds

a)

vara föremål för de minimiåtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i artiklarna 58–65,

b)

för återinsättning använda blötdjur från en anläggning i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som är fri från infektion med Marteilia refringens eller från en anläggning i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av ett program för utrotning av den sjukdomen.

Tabell 3.A

Program för medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar för kontrollperioden om tre år innan status som fri från infektion med Marteilia refringens uppnås

Övervakningsår

Antal hälsobesök per år på varje anläggning/grupp av anläggningar

Antal laboratorieundersökningar per år

Antal blötdjur i provet

År 1

1

1

150

År 2

1

1

150

År 3

1

1

150

Avsnitt 3

Beviljande av status som fri från infektion med Marteilia refringens i medlemsstater, zoner och anläggningskretsar med känd förekomst av infektion med Marteilia refringens

1.

Status som fri från infektion med Marteilia refringens får beviljas en medlemsstat, zon eller anläggningskrets med känd förekomst av infektion med Marteilia refringens när den behöriga myndigheten anser att denna sjukdom kan utrotas, endast om alla anläggningar eller grupper av anläggningar som håller förtecknade arter i den medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen har omfattats av ett utrotningsprogram som uppfyller följande krav:

a)

De minibekämpningsåtgärder som fastställs i artiklarna 55–65 har tillämpats effektivt och en restriktionszon av lämplig storlek enligt artikel 58.1 c, i tillämpliga fall uppdelad i en skyddszon och en övervakningszon, ska ha upprättats i närheten av den eller de anläggningar eller den grupp av anläggningar som smittats med Marteilia refringens, med beaktande av kraven i punkt 2.

b)

Alla anläggningar och grupper av anläggningar som håller förtecknade arter i en skyddszon eller, när en skyddszon inte har upprättats, i en restriktionszon, och som inte smittats med Marteilia refringens ska vara föremål för en undersökning som åtminstone omfattar provtagning för testning av 150 blötdjur efter det att perioden för överföring av Marteilia refringens har inletts. När överföringsperioden inte är känd ska provtagningen påbörjas efter den tidpunkt då vattentemperaturen överstiger 17 °C.

c)

De aktuella anläggningarna och grupperna av anläggningar ska tömmas i enlighet med artikel 62 och om möjligt rengöras och desinficeras i enlighet med artikel 63.

Tomtid ska gälla i enlighet med artikel 64 under minst

i)

två månader när det gäller anläggningar och grupper av anläggningar som kan tömmas helt och hållet samt rengöras och desinficeras noggrant, till exempel kläckerier och yngelanläggningar,

ii)

två månader när det gäller anläggningar och grupper av anläggningar som inte kan tömmas samt rengöras och desinficeras noggrant, förutsatt att de smittade blötdjuren av förtecknade arter och de blötdjur av förtecknade arter som har epidemiologiska samband med den smittade anläggningen eller gruppen av anläggningar har tagits upp eller avlägsnats före den tid på året då det är känt att prevalensen av Marteilia refringens är som högst, eller när den tidpunkten inte är känd, före den tidpunkt då vattentemperaturen överstiger 17 °C,

iii)

14 månader när det gäller anläggningar och grupper av anläggningar som inte kan tömmas samt rengöras och desinficeras noggrant, om de smittade blötdjuren av förtecknade arter och de blötdjur av förtecknade arter som har epidemiologiska samband med den smittade anläggningen eller gruppen av anläggningar för blötdjursodling inte har tagits upp eller avlägsnats före den tid på året då det är känt att prevalensen av Marteilia refringens är som högst, eller när sådana uppgifter saknas, när blötdjur av förtecknade arter inte har tagits upp eller avlägsnats före den tidpunkt då vattentemperaturen överstiger 17 °C,

När alla smittade anläggningar och smittade grupper av anläggningar har tömts ska samtidig tomtid gälla i minst fyra veckor.

d)

Återinsättning får ske först när alla smittade anläggningar eller smittade grupper av anläggningar har tömts, rengjorts, desinficerats och haft en tomtid i enlighet med led c.

e)

Alla andra anläggningar och grupper av anläggningar än de som avses i led f som håller förtecknade arter i den medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av utrotningsprogrammet ska därefter omfattas av det program som fastställs i avsnitt 2.

f)

En enskild anläggning som håller förtecknade arter och har en hälsostatus som är oberoende av hälsostatusen i omgivande vatten behöver efter ett sjukdomsutbrott inte omfattas av det program som fastställs i avsnitt 2, förutsatt att anläggningen uppfyller kraven i artikel 80.3 och den för återinsättning använder blötdjur som kommer från medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar med status som fri från infektion med Marteilia refringens.

2.

Restriktionszonen ska ha fastställts utifrån det enskilda fallet,

a)

med beaktande av faktorer som påverkar risken för spridning av infektion med Marteilia refringens, inklusive andra anläggningar och vilda blötdjur, till exempel

i)

antal, ålder, andel och fördelning av döda blötdjur i den anläggning eller grupp av anläggningar som smittas med Marteilia refringens,

ii)

avstånd till närliggande anläggningar eller grupper av anläggningar och deras täthet samt vilda blötdjur,

iii)

närhet till bearbetningsanläggningar, kontaktanläggningar eller grupper av anläggningar,

iv)

arter, särskilt mottagliga arter och vektorarter, som förekommer i anläggningarna eller grupperna av anläggningar,

v)

odlingsmetoder som tillämpas på de drabbade och närliggande anläggningarna och grupperna av anläggningar,

vi)

hydrodynamiska förhållanden, och

vii)

andra identifierade faktorer av epidemiologisk betydelse.

b)

Den geografiska avgränsningen ska uppfylla följande minimikrav:

i)

Skyddszonen ska bestå av ett område inom en cirkel med en radie som åtminstone omfattar en tidvattencykel eller minst 5 km, beroende på vilket område som är störst, runt den anläggning som smittats med Marteilia refringens, eller ett motsvarande område som fastställs enligt lämpliga hydrodynamiska eller epidemiologiska data, och

ii)

övervakningszonen ska bestå av ett område som omger skyddszonen där zonerna för tidvattencykelns förflyttning överlappar varandra, eller ett område som omger skyddszonen inom en cirkel med en radie på 10 km runt skyddszonens centrum, eller ett motsvarande område som fastställs enligt lämpliga hydrodynamiska eller epidemiologiska data,

eller

iii)

om inga separata skydds- och övervakningszoner har upprättats ska restriktionszonen bestå av ett område som omfattar både skyddszonen och övervakningszonen.

Avsnitt 4

Upprätthållande av status som fri från infektion med Marteilia refringens

1.

När det krävs riktad övervakning för upprätthållande av status som fri från infektion med Marteilia refringens i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets i enlighet med artikel 81 ska alla anläggningar som håller förtecknade arter i den berörda medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen vara föremål för hälsobesök och blötdjuren ska provtas i enlighet med tabell 3.B, med beaktande av anläggningens risknivå vad gäller infektion med Marteilia refringens.

2.

Vid fastställandet av frekvensen för de hälsobesök som krävs för upprätthållande av status som fri från infektion med Marteilia refringens för anläggningskretsar där hälsostatus vad gäller den sjukdomen är beroende av hälsostatusen hos populationer av vattenlevande djur i omgivande naturliga vatten ska risken för infektion med Marteilia refringens anses vara hög.

3.

Status som fri från infektion med Marteilia refringens får endast upprätthållas så länge alla prover som testas med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 2 utfaller med negativa resultat för Marteilia refringens och varje misstanke om infektion med Marteilia refringens utesluts i enlighet med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 3.

Tabell 3.B

Program för medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar för upprätthållande av sjukdomsfri status vad gäller Marteilia refringens

Risknivå (13)

Antal hälsobesök på varje anläggning/grupp av anläggningar

Antal laboratorieundersökningar

Antal blötdjur i provet

Hög

ett besök om året

ett besök vartannat år

150

Medelhög

ett besök vartannat år

ett besök vartannat år

150

Låg

ett besök vart tredje år

ett besök vart tredje år

150

Avsnitt 5

Diagnos- och provtagningsmetoder

1.

Hela djuret ska lämnas till laboratoriet för de diagnostester som föreskrivs i punkterna 2 och 3.

2.

De diagnosmetoder som ska tillämpas för beviljande eller upprätthållande av status som fri från infektion med Marteilia refringens i enlighet med avsnitten 2–4 ska följa de detaljerade diagnosmetoder och förfaranden som godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorium för sjukdomar hos blötdjur och ska antingen vara histopatologi, imprint av vävnad eller PCR.

3.

När det krävs att en misstanke om infektion med Marteilia refringens ska bekräftas eller uteslutas i enlighet med artikel 55 ska följande besöks-, provtagnings- och testförfarande följas:

a)

Undersökningen ska inbegripa minst en provtagning av 30 blötdjur av mottagliga arter om misstanken grundas på en rapport om dödlighet eller, om så inte är fallet, av 150 blötdjur av mottagliga arter efter det att perioden för överföring av Marteilia refringens har inletts. När överföringsperioden inte är känd ska provtagningen påbörjas efter den tidpunkt då vattentemperaturen överstiger 17 °C.

b)

Proverna ska testas med de diagnosmetoder som anges i led i i enlighet med de detaljerade diagnosmetoder och förfaranden som godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorier för sjukdomar hos blötdjur.

i)

Förekomst av Marteilia refringens ska anses vara bekräftad när ett positivt resultat med histopatologi, imprint av vävnad eller in situ-hybridisering kombineras med ett positivt PCR-resultat följt av sekvensbestämning. Om biologiskt material inte finns tillgängligt för histopatologi, imprint av vävnad eller in situ-hybridisering ska förekomst av Marteilia refringens anses vara bekräftad när positiva resultat erhålls i två PCR-analyser inriktade på olika fragment av parasitens genom, följt av sekvensbestämning.

ii)

Misstanken om förekomst av infektion med Marteilia refringens får uteslutas om de tester som avses i led i inte ger några ytterligare belägg för att Marteilia refringens förekommer.

KAPITEL 4

Utrotning, sjukdomsfri status och diagnosmetoder för infektion med Bonamia exitiosa

Avsnitt 1

Allmänna krav för hälsobesök och provtagning

Hälsobesök och provtagning för den övervakning som avses i artikel 3.2 b ii ska uppfylla följande krav:

a)

Hälsobesök, och i tillämpliga fall provtagning, ska göras under den tid på året då det är känt att parasitens prevalens i medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen är som högst. När sådana uppgifter inte finns tillgängliga ska provtagningen göras två gånger om året, på våren och hösten.

b)

När blötdjur ska provtas i enlighet med kraven i avsnitten 2–4 ska följande kriterier tillämpas:

i)

Om Ostrea spp. förekommer ska endast ostron av den arten väljas för provtagningen. Om Ostrea spp. inte förekommer ska provet vara representativt för alla andra mottagliga arter som förekommer.

ii)

Om det förekommer svaga blötdjur, blötdjur med öppna skal eller nydöda blötdjur (ej sönderfallande/ruttna) ska i första hand dessa blötdjur väljas. Om sådana blötdjur inte förekommer ska de blötdjur som väljs ut inbegripa de äldsta friska blötdjuren.

iii)

Vid provtagning i anläggningar eller grupper av anläggningar som använder mer än en vattentäkt för produktionen av blötdjur ska blötdjur från alla vattentäkter ingå i provtagningen på ett sådant sätt att alla delar av anläggningen är proportionellt representerade i provet.

iv)

Vid provtagning i anläggningar eller grupper av anläggningar för blötdjursodling ska blötdjur från ett tillräckligt antal provtagningsplatser ingå i provet på ett sådant sätt att alla delar av anläggningen eller gruppen av anläggningar är proportionellt representerade i provet. De huvudsakliga faktorer som ska beaktas vid urvalet av dessa provtagningsplatser är tidigare provtagningsplatser där Bonamia exitiosa påvisats samt beståndstäthet, vattenflöden, förekomst av mottagliga arter, förekomst av vektorarter (t.ex. Crassostrea gigas), vattendjup och odlingsmetoder. Naturliga bäddar i eller i anslutning till anläggningen eller gruppen av anläggningar ska ingå i provtagningen.

Avsnitt 2

Beviljande av status som fri från infektion med Bonamia exitiosa i medlemsstater, zoner och anläggningskretsar med okänd hälsostatus

1.

Status som fri från infektion med Bonamia exitiosa får beviljas en medlemsstat, zon eller anläggningskrets med okänd hälsostatus vad gäller infektion med Bonamia exitiosa endast om alla anläggningar eller grupper av anläggningar som håller förtecknade arter i medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen, och när så krävs provtagningsplatser för vilda populationer, har genomgått följande program som löper under tre år:

a)

Anläggningarna och grupperna av anläggningar som håller förtecknade arter har varit föremål för hälsobesök och provtagits under minst tre på varandra följande år enligt tabell 4.A.

b)

Under dessa tre år har testningen av alla prover med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 2 utfallit med negativa resultat för Bonamia exitiosa, och varje misstanke om Bonamia exitiosa har uteslutits i enlighet med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 3.

c)

När Ostrea edulis som kommer från en medlemsstat, zon eller anläggningskrets med sjukdomsfri status ska ingå i provet ska dessa ostron ha satts ut i anläggningen eller gruppen av anläggningar minst ett år innan programmet genomförs.

2.

Om infektion med Bonamia exitiosa påvisas under de tre år som programmet löper enligt punkt 1 ska aktuella anläggningar i medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen innan ett nytt program på tre år inleds

a)

vara föremål för de minimiåtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i artiklarna 58– 65,

b)

för återinsättning använda blötdjur från en anläggning i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som är fri från infektion med Bonamia exitiosa eller från en anläggning i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av ett program för utrotning av den sjukdomen.

Tabell 4.A

Program för medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar för kontrollperioden om tre år innan status som fri från infektion med Bonamia exitiosa uppnås

Övervakningsår

Antal hälsobesök per år på varje anläggning eller grupp av anläggningar

Antal laboratorieundersökningar per år

Antal blötdjur i provet

År 1

2

2

150

År 2

2

2

150

År 3

2

2

150

Avsnitt 3

Beviljande av status som fri från infektion med Bonamia exitiosa i medlemsstater, zoner och anläggningskretsar med känd förekomst av infektion med Bonamia exitiosa

1.

Status som fri från infektion med Bonamia exitiosa får beviljas en medlemsstat, zon eller anläggningskrets med känd förekomst av infektion med Bonamia exitiosa när den behöriga myndigheten anser att denna sjukdom kan utrotas, endast om alla anläggningar eller grupper av anläggningar som håller förtecknade arter i den medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen har omfattats av ett utrotningsprogram som uppfyller följande krav:

a)

De minibekämpningsåtgärder som fastställs i artiklarna 55–65 ska ha tillämpats effektivt och en restriktionszon av lämplig storlek enligt artikel 58.1 c, i tillämpliga fall uppdelad i en skyddszon och en övervakningszon, ska ha upprättats i närheten av den anläggning eller grupp av anläggningar som förklarats vara smittade med Bonamia exitiosa, med beaktande av kraven i punkt 2.

b)

Alla anläggningar och grupper av anläggningar som håller förtecknade arter i en skyddszon eller, när en skyddszon inte har upprättats, i en restriktionszon, och som inte smittats med Bonamia exitiosa ska vara föremål för en undersökning som åtminstone omfattar provtagning för testning av 150 blötdjur av mottagliga arter efter det att perioden för överföring av Bonamia exitiosa har inletts. När överföringsperioden inte är känd ska provtagning göras på ostron som har vistats i skyddszonen i minst ett år.

c)

De aktuella anläggningarna och grupperna av anläggningar ska tömmas i enlighet med artikel 62 och om möjligt rengöras och desinficeras i enlighet med artikel 63.

Tomtid ska gälla i enlighet med artikel 64 under minst sex månader.

När alla smittade anläggningar eller smittade grupper av anläggningar har tömts ska samtidig tomtid gälla i minst fyra veckor.

d)

Återinsättning får ske först när alla smittade anläggningar eller smittade grupper av anläggningar har tömts, rengjorts, desinficerats och haft en tomtid i enlighet med led c.

e)

Alla andra anläggningar och grupper av anläggningar än de som avses i led f som håller förtecknade arter i den medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av utrotningsprogrammet ska därefter omfattas av det program som fastställs i avsnitt 2.

f)

En enskild anläggning som håller förtecknade arter och har en hälsostatus som är oberoende av hälsostatusen i omgivande vatten behöver efter ett sjukdomsutbrott inte omfattas av det program som fastställs i avsnitt 2, förutsatt att anläggningen uppfyller kraven i artikel 80.3 och att den för återinsättning använder blötdjur som kommer från medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar med status som fri från infektion med Bonamia exitiosa

2.

Restriktionszonen ska ha fastställts utifrån det enskilda fallet,

a)

med beaktande av faktorer som påverkar risken för spridning av infektion med Bonamia exitiosa, inklusive andra anläggningar och vilda blötdjur, till exempel

i)

antal, ålder, andel och fördelning av döda blötdjur i den anläggning eller grupp av anläggningar som smittas med Bonamia exitiosa,

ii)

avstånd till närliggande anläggningar eller grupper av anläggningar och deras täthet samt vilda blötdjur,

iii)

närhet till bearbetningsanläggningar, kontaktanläggningar eller grupper av anläggningar,

iv)

arter, särskilt mottagliga arter och vektorarter, som förekommer i anläggningarna eller grupperna av anläggningar,

v)

odlingsmetoder som tillämpas på de drabbade och närliggande anläggningarna och grupperna av anläggningar,

vi)

hydrodynamiska förhållanden, och

vii)

andra identifierade faktorer av epidemiologisk betydelse.

b)

Den geografiska avgränsningen ska uppfylla följande minimikrav:

i)

Skyddszonen ska bestå av ett område inom en cirkel med en radie som åtminstone omfattar en tidvattencykel eller minst 5 km, beroende på vilket område som är störst, runt den anläggning som smittats med Bonamia exitiosa, eller ett motsvarande område som fastställs enligt lämpliga hydrodynamiska eller epidemiologiska data, och

ii)

övervakningszonen ska bestå av ett område som omger skyddszonen där zonerna för tidvattencykelns förflyttning överlappar varandra, eller ett område som omger skyddszonen inom en cirkel med en radie på 10 km runt skyddszonens centrum, eller ett motsvarande område som fastställs enligt lämpliga hydrodynamiska eller epidemiologiska data,

eller

iii)

om inga separata skydds- och övervakningszoner har upprättats ska restriktionszonen bestå av ett område som omfattar både skyddszonen och övervakningszonen.

Avsnitt 4

Upprätthållande av status som fri från infektion med Bonamia exitiosa

1.

När det krävs riktad övervakning för upprätthållande av status som fri från infektion med Bonamia exitiosa i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets i enlighet med artikel 81 ska alla anläggningar som håller förtecknade arter i den berörda medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen vara föremål för hälsobesök och blötdjuren provtas i enlighet med tabell 4.B, med beaktande av anläggningens risknivå vad gäller infektion med Bonamia exitiosa.

2.

Vid fastställandet av frekvensen för de hälsobesök som krävs för upprätthållande av status som fri från infektion med Bonamia exitiosa för anläggningskretsar där hälsostatus vad gäller den sjukdomen är beroende av hälsostatusen hos populationer av vattenlevande djur i omgivande naturliga vatten ska risken för infektion med Bonamia exitiosa anses vara hög.

3.

Status som fri från infektion med Bonamia exitiosa får endast upprätthållas så länge alla prover som testas med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 2 utfaller med negativa resultat för Bonamia exitiosa och varje misstanke om infektion med Bonamia exitiosa utesluts i enlighet med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 3.

Tabell 4.B

Program för medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar för upprätthållande av status som fri från infektion med Bonamia exitiosa

Risknivå (14)

Antal hälsobesök på varje anläggning/grupp av anläggningar

Antal laboratorieundersökningar

Antal blötdjur i provet

Hög

ett besök om året

ett besök vartannat år

150

Medelhög

ett besök vartannat år

ett besök vartannat år

150

Låg

ett besök vart tredje år

ett besök vart tredje år

150

Avsnitt 5

Diagnos- och provtagningsmetoder

1.

Hela djuret ska lämnas till laboratoriet för de diagnostester som föreskrivs i punkterna 2 och 3.

2.

De diagnosmetoder som ska tillämpas för beviljande eller upprätthållande av status som fri från infektion med Bonamia exitiosa i enlighet med avsnitten 2–4 ska följa de detaljerade diagnosmetoder och förfaranden som godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorium för sjukdomar hos blötdjur och ska antingen vara histopatologi, imprint av vävnad eller PCR.

3.

När det krävs att en misstanke om infektion med Bonamia exitiosa ska bekräftas eller uteslutas i enlighet med artikel 58 ska följande besöks-, provtagnings- och testförfarande följas:

a)

Undersökningen ska inbegripa minst en provtagning av 30 blötdjur av mottagliga arter om misstanken grundas på en rapport om dödlighet eller, om så inte är fallet, av 150 blötdjur av mottagliga arter efter det att perioden för överföring av Bonamia exitiosa har inletts. När överföringsperioden inte är känd ska provtagningen göras två gånger om året, på våren och hösten.

b)

Proverna ska testas med de diagnosmetoder som anges i led i i enlighet med de detaljerade diagnosmetoder och förfaranden som har godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorier för sjukdomar hos blötdjur.

i)

Förekomst av Bonamia exitiosa ska anses vara bekräftad när ett positivt resultat med histopatologi, imprint av vävnad eller in situ-hybridisering kombineras med ett positivt PCR-resultat följt av sekvensbestämning. Om biologiskt material inte finns tillgängligt för histopatologi, imprint av vävnad eller in situ-hybridisering ska förekomst av Bonamia exitiosa anses vara bekräftad när positiva resultat erhålls i två PCR-analyser inriktade på olika fragment av parasitens genom, följt av sekvensbestämning.

ii)

Misstanken om förekomst av infektion med Bonamia exitiosa ska uteslutas om dessa tester inte ger några ytterligare belägg för att Bonamia exitiosa förekommer.

KAPITEL 5

Utrotning, sjukdomsfri status och diagnosmetoder för infektion med Bonamia ostreae

Avsnitt 1

Allmänna krav för hälsobesök och provtagning

Hälsobesök och provtagning för den övervakning som avses i artikel 3.2 b ii ska uppfylla följande krav:

a)

Hälsobesök, och i tillämpliga fall provtagning, ska göras under den tid på året då det är känt att parasitens prevalens i medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen är som högst. Om sådana uppgifter inte är tillgängliga ska provtagningen göras under vintern eller i början av våren.

b)

När blötdjur ska provtas i enlighet med kraven i avsnitten 2–4 ska följande kriterier tillämpas:

i)

Om Ostrea edulis förekommer ska endast ostron av den arten väljas för provtagningen. Om Ostrea edulis inte förekommer ska provet vara representativt för alla andra mottagliga arter som förekommer.

ii)

Om det förekommer svaga blötdjur, blötdjur med öppna skal eller nydöda blötdjur (ej sönderfallande/ruttna) ska i första hand dessa blötdjur väljas. Om sådana blötdjur inte förekommer ska de blötdjur som väljs ut inbegripa de äldsta friska blötdjuren.

iii)

Vid provtagning i anläggningar eller grupper av anläggningar som använder mer än en vattentäkt för produktionen av blötdjur ska blötdjur från alla vattentäkter ingå i provtagningen på ett sådant sätt att alla delar av anläggningen är proportionellt representerade i provet.

iv)

Vid provtagning i anläggningar eller grupper av anläggningar för blötdjursodling ska blötdjur från ett tillräckligt antal provtagningsplatser ingå i provet på ett sådant sätt att alla delar av anläggningen eller gruppen av anläggningar är proportionellt representerade i provet. De huvudsakliga faktorer som ska beaktas vid urvalet av dessa provtagningsplatser är tidigare provtagningsplatser där Bonamia ostreae påvisats samt beståndstäthet, vattenflöden, förekomst av mottagliga arter, förekomst av vektorarter, vattendjup och odlingsmetoder. Naturliga bäddar i eller i anslutning till anläggningen eller gruppen av anläggningar ska ingå i provtagningen.

Avsnitt 2

Beviljande av status som fri från infektion med Bonamia ostreae i medlemsstater, zoner och anläggningskretsar med okänd hälsostatus

1.

Status som fri från infektion med Bonamia ostreae får beviljas en medlemsstat, zon eller anläggningskrets med okänd hälsostatus vad gäller infektion med Bonamia ostreae endast om alla anläggningar eller grupper av anläggningar som håller förtecknade arter i medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen, och när så krävs provtagningsplatser för vilda populationer, har genomgått följande program som löper under tre år:

a)

Anläggningarna och grupperna av anläggningar som håller förtecknade arter har varit föremål för hälsobesök och provtagits under minst tre på varandra följande år enligt tabell 5.A.

b)

Under dessa tre år har testningen av alla prover med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 2 utfallit med negativa resultat för Bonamia ostreae, och varje misstanke om Bonamia ostreae har uteslutits i enlighet med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 3.

c)

När Ostrea edulis som kommer från en medlemsstat, zon eller anläggningskrets med sjukdomsfri status ska ingå i provet ska dessa ostron ha satts ut i anläggningen eller gruppen av anläggningar minst ett år innan programmet genomförs.

2.

Om infektion med Bonamia ostreae påvisas under de tre år som programmet löper enligt punkt 1 ska aktuella anläggningar i medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen innan ett nytt program på tre år inleds

a)

vara föremål för de minimiåtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i artiklarna 58– 65,

b)

för återinsättning använda blötdjur från en anläggning i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som är fri från infektion med Bonamia ostreae eller från en anläggning i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av ett program för utrotning av den sjukdomen.

Avsnitt 3

Beviljande av status som fri från infektion med Bonamia ostreae i medlemsstater, zoner och anläggningskretsar med känd förekomst av infektion med Bonamia ostreae

1.

Status som fri från infektion med Bonamia ostreae får beviljas en medlemsstat, zon eller anläggningskrets med känd förekomst av infektion med Bonamia ostreae när den behöriga myndigheten anser att denna sjukdom kan utrotas, endast om alla anläggningar eller grupper av anläggningar som håller förtecknade arter i den medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen har omfattats av ett utrotningsprogram som uppfyller följande krav:

a)

De minibekämpningsåtgärder som fastställs i artiklarna 55–65 ska ha tillämpats effektivt och en restriktionszon av lämplig storlek enligt artikel 58.1 c, i tillämpliga fall uppdelad i en skyddszon och en övervakningszon, ska ha upprättats i närheten av den anläggning eller grupp av anläggningar som förklarats vara smittade med Bonamia ostreae, med beaktande av kraven i punkt 2.

b)

Alla anläggningar och grupper av anläggningar som håller förtecknade arter i en skyddszon eller, när en skyddszon inte har upprättats, i en restriktionszon, och som inte smittats med Bonamia ostreae ska vara föremål för en undersökning som åtminstone omfattar provtagning för testning av 150 blötdjur av mottagliga arter efter det att perioden för överföring av Bonamia ostreae har inletts. När överföringsperioden inte är känd ska provtagningen påbörjas under vintern eller i början av våren.

c)

De aktuella anläggningarna och grupperna av anläggningar ska tömmas i enlighet med artikel 62 och om möjligt rengöras och desinficeras i enlighet med artikel 63.

Tomtid ska gälla i enlighet med artikel 64 under minst sex månader.

När alla smittade anläggningar eller smittade grupper av anläggningar har tömts ska samtidig tomtid gälla i minst fyra veckor.

d)

Återinsättning får ske först när alla smittade anläggningar eller smittade grupper av anläggningar har tömts, rengjorts, desinficerats och haft en tomtid i enlighet med led c.

e)

Alla andra anläggningar och grupper av anläggningar än de som avses i led f som håller förtecknade arter i den medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av utrotningsprogrammet ska därefter omfattas av det program som fastställs i avsnitt 2.

f)

En enskild anläggning som håller förtecknade arter och har en hälsostatus som är oberoende av hälsostatusen i omgivande vatten behöver efter ett sjukdomsutbrott inte omfattas av det övervakningsprogram som fastställs i avsnitt 2, förutsatt att anläggningen uppfyller kraven i artikel 80.3 och att den för återinsättning använder blötdjur som kommer från medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar med status som fri från infektion med Bonamia ostreae.

2.

Restriktionszonen ska ha fastställts utifrån det enskilda fallet,

a)

med beaktande av faktorer som påverkar risken för spridning av infektion med Bonamia ostreae, inklusive andra anläggningar och vilda blötdjur, till exempel

i)

antal, ålder, andel och fördelning av döda blötdjur i den anläggning eller grupp av anläggningar som smittas med Bonamia ostreae,

ii)

avstånd till närliggande anläggningar eller grupper av anläggningar och deras täthet samt vilda blötdjur,

iii)

närhet till bearbetningsanläggningar, kontaktanläggningar eller grupper av anläggningar,

iv)

arter, särskilt mottagliga arter och vektorarter, som förekommer i anläggningarna eller grupperna av anläggningar,

v)

odlingsmetoder som tillämpas på de drabbade och närliggande anläggningarna och grupperna av anläggningar,

vi)

hydrodynamiska förhållanden, och

vii)

andra identifierade faktorer av epidemiologisk betydelse.

b)

Den geografiska avgränsningen ska uppfylla följande minimikrav:

i)

Skyddszonen ska bestå av ett område inom en cirkel med en radie som åtminstone omfattar en tidvattencykel eller minst 5 km, beroende på vilket område som är störst, runt den anläggning som smittats med Bonamia ostreae, eller ett motsvarande område som fastställs enligt lämpliga hydrodynamiska eller epidemiologiska data, och

ii)

övervakningszonen ska bestå av ett område som omger skyddszonen där zonerna för tidvattencykelns förflyttning överlappar varandra, eller ett område som omger skyddszonen inom en cirkel med en radie på 10 km runt skyddszonens centrum, eller ett motsvarande område som fastställs enligt lämpliga hydrodynamiska eller epidemiologiska data,

eller

iii)

om inga separata skydds- och övervakningszoner har upprättats ska restriktionszonen bestå av ett område som omfattar både skyddszonen och övervakningszonen.

Tabell 5.A

Program för medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar för kontrollperioden om tre år innan status som fri från infektion med Bonamia ostreae uppnås

Övervakningsår

Antal hälsobesök per år på varje anläggning eller grupp av anläggningar

Antal laboratorieundersökningar per år

Antal blötdjur i provet

År 1

1

1

150

År 2

1

1

150

År 3

1

1

150

Avsnitt 4

Upprätthållande av status som fri från infektion med Bonamia ostreae

1.

När det krävs riktad övervakning för upprätthållande av status som fri från infektion med Bonamia ostreae i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets i enlighet med artikel 81 ska alla anläggningar som håller förtecknade arter i den berörda medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen vara föremål för hälsobesök och blötdjuren provtas i enlighet med tabell 5.B, med beaktande av anläggningens risknivå vad gäller infektion med Bonamia ostreae.

2.

Vid fastställandet av frekvensen för de hälsobesök som krävs för upprätthållande av status som fri från infektion med Bonamia ostreae för anläggningskretsar där hälsostatus vad gäller den sjukdomen är beroende av hälsostatusen hos populationer av vattenlevande djur i omgivande naturliga vatten ska risken för infektion med Bonamia ostreae anses vara hög.

3.

Status som fri från infektion med Bonamia ostreae får endast upprätthållas så länge alla prover som testas med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 2 utfaller med negativa resultat för Bonamia ostreae och varje misstanke om infektion med Bonamia ostreae utesluts i enlighet med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 3.

Tabell 5.B

Program för medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar för upprätthållande av status som fri från infektion med Bonamia ostreae

Risknivå (15)

Antal hälsobesök på varje anläggning/grupp av anläggningar

Antal laboratorieundersökningar

Antal blötdjur i provet

Hög

ett besök om året

ett besök vartannat år

150

Medelhög

ett besök vartannat år

ett besök vartannat år

150

Låg

ett besök vart tredje år

ett besök vart tredje år

150

Avsnitt 5

Diagnos- och provtagningsmetoder

1.

Hela djuret ska lämnas till laboratoriet för de diagnostester som föreskrivs i punkterna 2 och 3.

2.

De diagnosmetoder som ska tillämpas för beviljande eller upprätthållande av status som fri från infektion med Bonamia ostreae i enlighet med avsnitten 2–4 ska följa de detaljerade diagnosmetoder och förfaranden som godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorium för sjukdomar hos blötdjur och ska antingen vara histopatologi, imprint av vävnad eller PCR.

3.

När det krävs att en misstanke om infektion med Bonamia ostreae ska bekräftas eller uteslutas i enlighet med artikel 58 ska följande besöks-, provtagnings- och testförfarande följas:

a)

Undersökningen ska inbegripa minst en provtagning av 30 blötdjur av mottagliga arter om misstanken grundas på en rapport om dödlighet eller, om så inte är fallet, av 150 blötdjur av mottagliga arter efter det att perioden för överföring av Bonamia ostreae har inletts. När överföringsperioden inte är känd ska provtagningen påbörjas under vintern eller i början av våren.

b)

Proverna ska testas med de diagnosmetoder som anges i led i i enlighet med de detaljerade diagnosmetoder och förfaranden som har godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorier för sjukdomar hos blötdjur.

i)

Förekomst av Bonamia ostreae ska anses vara bekräftad när ett positivt resultat med histopatologi, imprint av vävnad eller in situ-hybridisering kombineras med ett positivt PCR-resultat följt av sekvensbestämning. Om biologiskt material inte finns tillgängligt för histopatologi, imprint av vävnad eller in situ-hybridisering ska förekomst av Bonamia ostreae anses vara bekräftad när positiva resultat erhålls i två PCR-analyser inriktade på olika fragment av parasitens genom, följt av sekvensbestämning.

ii)

Misstanken om förekomst av infektion med Bonamia ostreae ska uteslutas om dessa tester inte ger några ytterligare belägg för att Bonamia ostreae förekommer.

KAPITEL 6

Utrotning, sjukdomsfri status och diagnosmetoder för infektion med WSS-virus

Avsnitt 1

Allmänna krav för hälsobesök och provtagning

Hälsobesök och provtagning för den övervakning som avses i artikel 3.2 b ii ska uppfylla följande krav:

a)

Provtagningen av kräftdjur för laboratorieundersökning ska göras när vattentemperaturen sannolikt når sin högsta nivå under året. Detta krav avseende vattentemperatur ska också tillämpas på hälsobesök när sådana kan genomföras.

b)

När odlade kräftdjur ska provtas i enlighet med kraven i avsnitten 2–4 ska följande kriterier tillämpas:

i)

Om det förekommer svaga eller döende kräftdjur i produktionsenheterna ska i första hand dessa kräftdjur väljas. Om sådana kräftdjur inte förekommer ska de kräftdjur som väljs ut inbegripa kräftdjur i olika storlekar, dvs. juveniler och vuxna, av de utvalda mottagliga arterna, proportionellt representerade i provet.

ii)

Om mer än en vattentäkt används för produktionen av kräftdjur ska mottagliga kräftdjur från alla vattentäkter ingå i provtagningen.

c)

Om det krävs riktad övervakning av vilda populationer när utrotningsprogrammet omfattar få anläggningar ska provtagningsplatsernas antal och geografiska fördelning bestämmas så att man får en rimlig täckning av medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen. Provtagningsplatserna ska också vara representativa för de olika ekosystem där vilda populationerna av mottagliga arter förekommer, dvs. marina system, flodmynningar, flod- och sjösystem. I dessa fall ska de kräftdjur som ska provtas väljas ut på följande sätt:

i)

I områden i marina system och flodmynningar ska en eller flera av följande arter väljas ut: Carcinus maenas, Cancer pagurus, Eriocheir sinensis, Liocarcinus depurator, Liocarcinus puber, Crangon crangon, Homarus gammarus, Palaemon adspersus eller följande räkarter i familjen Penaeidae: Penaeus japonicus, Penaeus kerathurus och Penaeus semisulcatus. Om dessa arter inte förekommer ska provet vara representativt för andra mottagliga arter i ordningen Decapoda (tiofotade kräftdjur) som förekommer.

ii)

I flod- och sjösystem ska en eller flera av följande arter väljas ut: Pacifastacus leniusculus, Astacus leptodactylus, Austropotamobius pallipes eller Orconectes limosus. Om dessa arter inte förekommer ska provet vara representativt för andra mottagliga arter i ordningen Decapoda (tiofotade kräftdjur) som förekommer.

iii)

Om det förekommer svaga eller döende kräftdjur ska i första hand dessa kräftdjur väljas. Om sådana kräftdjur inte förekommer ska de kräftdjur som väljs ut inbegripa kräftdjur i olika storlekar, dvs. juveniler och vuxna, av de utvalda mottagliga arterna, proportionellt representerade i provet.

Avsnitt 2

Beviljande av status som fri från infektion med WSS-virus i medlemsstater, zoner och anläggningskretsar med okänd hälsostatus

1.

Status som fri från infektion med WSS-virus får beviljas en medlemsstat, zon eller anläggningskrets med okänd hälsostatus vad gäller infektion med WSS-virus endast om alla anläggningar eller grupper av anläggningar som håller förtecknade arter i medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen, och när så krävs provtagningsplatser för vilda populationer, har genomgått följande program som löper under två år:

a)

Anläggningarna eller grupperna av anläggningar har varit föremål för hälsobesök och provtagits under minst två på varandra följande år enligt tabell 6.A.

b)

Under dessa två år har testningen av alla prover med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 2 utfallit med negativa resultat för infektion med WSS-virus, och varje misstanke om infektion med WSS-virus har uteslutits i enlighet med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 3.

2.

Om infektion med WSS-virus påvisas under de två år som programmet löper enligt punkt 1 ska de aktuella anläggningarna i medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen innan ett nytt program på två år inleds

a)

vara föremål för de minimiåtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i artiklarna 58– 65,

b)

för återinsättning använda kräftdjur från en anläggning i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som är fri från infektion med WSS-virus eller från en anläggning i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av ett program för utrotning av den sjukdomen.

Avsnitt 3

Beviljande av status som fri från infektion med WSS-virus i medlemsstater, zoner och anläggningskretsar med känd förekomst av infektion med WSS-virus

1.

Status som fri från infektion med WSS-virus får beviljas en medlemsstat, zon eller anläggningskrets med känd förekomst av infektion med WSS-virus endast om alla anläggningar som håller förtecknade arter i den medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen har omfattats av ett utrotningsprogram som uppfyller följande krav:

a)

De minibekämpningsåtgärder som fastställs i artiklarna 55–65 ska ha tillämpats effektivt och en restriktionszon av lämplig storlek enligt artikel 58.1 c, i tillämpliga fall uppdelad i en skyddszon och en övervakningszon, ska ha upprättats i närheten av den eller de anläggningar som förklarats vara smittade med WSS-virus, med beaktande av kraven i punkt 2.

b)

Alla anläggningar som håller förtecknade arter i en skyddszon eller, när en skyddszon inte har upprättats, i en restriktionszon, och som inte har smittats med WSS-virus ska vara föremål för en undersökning som åtminstone omfattar följande:

i)

Provtagning för testning av tio kräftdjur när kliniska tecken eller postmortala skador som tyder på infektion med WSS-virus iakttas eller av 150 kräftdjur när kliniska tecken eller postmortala skador inte iakttas, och

ii)

hälsobesök. På de anläggningar där de tester som avses i led i har utfallit med negativa resultat ska hälsobesök fortsätta att göras en gång i månaden under den årstid när vattentemperaturen sannolikt når sina högsta nivåer under året, tills skyddszonen återkallas i enlighet med led c.

c)

De aktuella anläggningarna ska tömmas i enlighet med artikel 62, rengöras och desinficeras i enlighet med artikel 63 och ha en tomtid i enlighet med artikel 64. Tomtiden ska vara i minst sex veckor. När alla smittade anläggningar har tömts ska samtidig tomtid gälla i minst tre veckor.

När tomtid gäller på de anläggningar som officiellt förklarats vara smittade ska skyddszonerna omvandlas till övervakningszoner.

d)

Återinsättning får ske först när alla smittade anläggningar har tömts, rengjorts, desinficerats och haft en tomtid i enlighet med led c.

e)

Alla andra anläggningar än de som avses i led f som håller förtecknade arter i den medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av utrotningsprogrammet och, när det krävs övervakning av vilda populationer, alla de provtagningsplatser som valts ut för att man ska få störst täckning av det geografiska området i utrotningsprogrammet, ska åtminstone omfattas av det program som fastställs i avsnitt 2.

f)

En enskild anläggning som håller förtecknade arter och har en hälsostatus som är oberoende av hälsostatusen i omgivande vatten behöver efter ett sjukdomsutbrott inte omfattas av det program som fastställs i avsnitt 2, förutsatt att anläggningen uppfyller kraven i artikel 80.3 och att den för återinsättning använder kräftdjur som kommer från medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar med status som fri från infektion med WSS-virus.

2.

Restriktionszonen ska ha fastställts utifrån det enskilda fallet, med beaktande av faktorer som påverkar risken för spridning av WSS-virus till odlade och vilda kräftdjur, till exempel

i)

antal, ålder, andel och fördelning av döda kräftdjur i den anläggning eller grupp av anläggningar som smittas med WSS-virus, inklusive andra anläggningar och vilda kräftdjur,

ii)

avstånd till närliggande anläggningar eller grupper av anläggningar och deras täthet samt vilda kräftdjur,

iii)

närhet till bearbetningsanläggningar, kontaktanläggningar eller grupper av anläggningar,

iv)

arter, särskilt mottagliga arter och vektorarter, som förekommer i anläggningarna eller grupperna av anläggningar,

v)

odlingsmetoder som tillämpas på de drabbade och närliggande anläggningarna och grupperna av anläggningar,

vi)

hydrodynamiska förhållanden, och

vii)

andra identifierade faktorer av epidemiologisk betydelse.

Tabell 6.A

Program för medlemsstater, zoner och anläggningskretsar för kontrollperioden om två år innan status som fri från infektion med WSS-virus uppnås

Övervakningsår

Antal hälsobesök per år på varje anläggning eller grupp av anläggningar

Antal laboratorieundersökningar per år

Antal kräftdjur i provet

År 1

1

1

150

År 2

1

1

150

Avsnitt 4

Upprätthållande av status som fri från infektion med WSS-virus

1.

När det krävs riktad övervakning för upprätthållande av status som fri från infektion med WSS-virus i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets i enlighet med artikel 81 ska alla anläggningar som håller förtecknade arter i den berörda medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen vara föremål för hälsobesök och kräftdjuren provtas i enlighet med tabell 6.B, med beaktande av anläggningens risknivå vad gäller infektion med WSS-virus.

2.

I medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar med ett begränsat antal anläggningar i vilka riktad övervakning inte ger tillräckligt med epidemiologiska data ska övervakningen för upprätthållande av sjukdomsfri status inbegripa provtagningsplatser som valts ut i enlighet med kraven i avsnitt 1 led b.

3.

Vid fastställandet av frekvensen för de hälsobesök som krävs för upprätthållande av status som fri från infektion med WSS-virus för anläggningskretsar där hälsostatus vad gäller den sjukdomen är beroende av hälsostatusen hos populationer av vattenlevande djur i omgivande naturliga vatten ska risken för infektion med WSS-virus anses vara hög.

4.

Status som fri från infektion med WSS-virus får endast upprätthållas så länge alla prover som testas med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 2 utfaller med negativa resultat för WSS-virus och varje misstanke om infektion med WSS-virus utesluts i enlighet med de diagnosmetoder som anges i avsnitt 5 punkt 3.

Tabell 6.B

Program för medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar för upprätthållande av status som fri från infektion med WSS-virus

Risknivå (16)

Antal hälsobesök på varje anläggning/grupp av anläggningar

Antal laboratorieundersökningar

Antal kräftdjur i provet

Hög

ett besök om året

ett besök vartannat år

150

Medelhög

ett besök vartannat år

ett besök vartannat år

150

Låg

ett besök vartannat år

ett besök vart fjärde år

150

Avsnitt 5

Diagnos- och provtagningsmetoder

1.

Prover av integument epidermis, antingen dissekerade eller kvar i försöksdjurets gångben, bakkroppsben, mundelar eller gälar, ska fixeras i 95 % etanol innan proverna bereds för PCR.

Andra prover, fixerade för histologi och transmissionselektronmikroskopi, får tas till stöd för diagnostiska data från PCR.

2.

Den diagnosmetod och de förfaranden som ska tillämpas för beviljande eller upprätthållande av sjukdomsfri status vad gäller infektion med WSS-virus ska vara PCR följt av sekvensbestämning. Vid tillämpningen av dessa diagnosmetoder ska motsvarande detaljerade metoder och förfaranden som godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorium för kräftdjurssjukdomar följas.

Om PCR-testet ger ett positivt resultat ska resultatet följas upp med sekvensbestämning av amplikon innan de inledande bekämpningsåtgärder som föreskrivs i artikel 63 i förordning (EU) 2016/429 vidtas.

3.

När det krävs att en misstanke om infektion med WSS-virus ska bekräftas eller uteslutas i enlighet med artikel 58 ska följande besöks-, provtagnings- och testförfarande följas:

a)

Undersökningen ska inbegripa minst ett hälsobesök och en provtagning av tio kräftdjur när kliniska tecken eller postmortala skador som tyder på infektion med WSS-virus iakttas eller av 150 kräftdjur när kliniska tecken eller postmortala skador inte iakttas. Proverna ska testas med de diagnosmetoder som fastställs i punkt 2.

b)

Förekomst av WSS-virus ska anses vara bekräftad när ett positivt resultat för WSS-virus erhålls vid PCR följt av sekvensbestämning som utförts i enlighet med de detaljerade metoder och förfaranden som godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorium för kräftdjurssjukdomar.

Misstanken om förekomst av infektion med WSS-virus får uteslutas om dessa tester inte ger några ytterligare belägg för att viruset förekommer.

DEL III

KRAV FÖR STYRKANDE AV GENOMFÖRANDE AV PROGRAM FÖR ÖVERVAKNING AV SJUKDOMAR I KATEGORI C OCH FÖR ÅTERUPPTAGANDE AV DESSA PROGRAM EFTER ETT SJUKDOMSUTBROTT

Del III innehåller krav för anläggningarnas styrkande av genomförandet av ett program för övervakning av en viss sjukdom samt krav för återupptagande av övervakningsprogrammet efter ett sjukdomsutbrott.

Viral hemorragisk septikemi (VHS)

Kapitel 1

Infektiös hematopoietisk nekros (IHN)

Kapitel 1

Infektion med ILA HPRΔ-virus

Kapitel 2

Infektion med Marteilia refringens

Kapitel 3

Infektion med Bonamia exitiosa

Kapitel 4

Infektion med Bonamia ostreae

Kapitel 5

Infektion med WSS-virus

Kapitel 6

KAPITEL 1

Krav för anläggningarnas styrkande av genomförandet av ett program för övervakning av VHS eller IHN samt krav för återupptagande av programmet efter ett sjukdomsutbrott

Avsnitt 1

Allmänna krav för hälsobesök och provtagning vad gäller VHS och IHN

De hälsobesök och den provtagning som avses i artikel 3.2 b iv ska uppfylla följande krav:

a)

Hälsobesöken och provtagningen ska göras under den tid på året då vattentemperaturen är lägre än 14 °C. Om temperaturer under 14 °C inte nås ska dock proverna ska tas vid de lägsta årstemperaturerna.

b)

Alla produktionsenheter, t.ex. dammar, bassänger och nätkassar, ska undersökas med avseende på förekomst av döda eller svaga fiskar eller fiskar med onormalt beteende. Särskild uppmärksamhet ska ägnas området kring vattenutsläpp, där svag fisk brukar samlas på grund av det strömmande vattnet.

c)

Den fisk av förtecknade arter som ska samlas in som prover ska väljas ut på följande sätt:

i)

Vid förekomst av regnbåge ska endast fisk av den arten väljas för provtagning, utom när det förekommer andra mottagliga arter som uppvisar typiska tecken på VHS eller IHN. Om regnbåge inte förekommer ska provet vara representativt för alla andra mottagliga arter som förekommer.

ii)

Om det förekommer svaga fiskar, fiskar med onormalt beteende eller nydöda fiskar (ej sönderfallande/ruttna) ska sådana fiskar väljas. Om mer än en vattentäkt används för fiskproduktionen ska fisk från samtliga vattentäkter ingå i provet.

iii)

Den utvalda fisken ska omfatta fisk som samlats in på sådant sätt att alla delar av anläggningen och alla årsklasser är proportionellt representerade i provet.

Avsnitt 2

Särskilda krav för att styrka genomförandet av ett övervakningsprogram

1.

Hälsobesök ska göras och fisk provtas i enlighet med avsnitt 1 och tabell 1.

2.

De prover som tas i enlighet med avsnitt 1 och tabell 1 ska testas med de diagnosmetoder som anges i del II kapitel 1 avsnitt 5 punkt 2 och ska utfalla med negativa resultat för VHS eller IHN.

Avsnitt 3

Krav för återupptagande av ett övervakningsprogram efter ett sjukdomsutbrott

En anläggning som har smittats med VHS eller IHN får återuppta ett program för övervakning av dessa sjukdomar, förutsatt att

a)

anläggningen har tömts i enlighet med artikel 62, rengjorts och desinficerats i enlighet med artikel 63 och haft en tomtid i enlighet med artikel 64, och

b)

den för återinsättning använder fisk som kommer från anläggningar som

i)

ligger i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som är fri från VHS eller IHN,

ii)

ligger i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av ett program för utrotning av VHS eller IHN, eller

iii)

genomför ett program för övervakning av VHS eller IHN.

Tabell 1

Program för övervakning av VHS/IHN

Risknivå (17)

Antal hälsobesök per år på varje anläggning

Antal fiskar i varje prov (18)

Hög

ett besök om året

30

Medelhög

ett besök vartannat år

30

Låg

ett besök vart tredje år

30

KAPITEL 2

Krav för anläggningarnas styrkande av genomförandet av ett program för övervakning av ILA HPRΔ-virus samt för återupptagande av programmet efter ett sjukdomsutbrott

Avsnitt 1

Allmänna krav för hälsobesök och provtagning vad gäller infektion med ILA HPRΔ-virus

De hälsobesök och den provtagning som avses i artikel 3.2 b iv ska uppfylla följande krav:

a)

Hälsobesöken och provtagningen ska beakta alla produktionsenheter, t.ex. dammar, bassänger och nätkassar, för att fastställa om det förekommer döda eller svaga fiskar eller fiskar med onormalt beteende. Särskild uppmärksamhet ska ägnas kassarnas kanter eller området kring vattenutsläpp, där svag fisk brukar samlas på grund av det strömmande vattnet.

b)

Den fisk som ska samlas in som prover ska väljas ut på följande sätt:

i)

Endast döende eller nydöda fiskar (ej sönderfallande/ruttna) ska väljas, särskilt fisk som uppvisar anemi, blödningar eller andra kliniska tecken på cirkulationsrubbningar ska prioriteras för insamling.

ii)

Vid förekomst av atlantlax ska endast fisk av den arten väljas för provtagning, utom när det förekommer andra mottagliga arter som uppvisar typiska tecken på infektiös laxanemi (ILA). Om atlantlax inte förekommer på anläggningen ska andra förtecknade arter provtas.

iii)

Om mer än en vattentäkt används för fiskproduktionen ska fisk från samtliga vattentäkter ingå i provet.

iv)

Den utvalda fisken ska omfatta fisk som samlats in på sådant sätt att alla produktionsenheter, t.ex. nätkassar, bassänger och dammar, och alla årsklasser på anläggningen är proportionellt representerade i provet.

Avsnitt 2

Särskilda krav för att styrka genomförandet av ett övervakningsprogram

1.

Hälsobesök ska göras och fisk provtas i enlighet med avsnitt 1 och tabell 2.

2.

De prover som tas i enlighet med avsnitt 1 och tabell 2 ska testas med de diagnosmetoder som anges i del II kapitel 2 avsnitt 5 punkt 2 och ska utfalla med negativa resultat för ILA HPRΔ-virus.

Tabell 2

Program för övervakning av ILA HPRΔ-virus

Risknivå (19)

Antal hälsobesök per år på varje anläggning

Antal laboratorieundersökningar per år

Antal fiskar i provet

Hög

2

2 (20)

30

Medelhög

1

1 (21)

30

Låg

ett besök vartannat år

ett besök vartannat år

30

Maximalt antal fiskar per pool: 5

Avsnitt 3

Krav för återupptagande av ett övervakningsprogram efter ett sjukdomsutbrott

En anläggning som har smittats med ILA HPRΔ-virus får återuppta ett program för övervakning av denna sjukdom, förutsatt att

a)

anläggningen har tömts i enlighet med artikel 62, rengjorts och desinficerats i enlighet med artikel 63 och haft en tomtid i enlighet med artikel 64, och

b)

den för återinsättning använder fisk som kommer från anläggningar som

i)

ligger i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som är fri från infektion med ILA HPRΔ-virus,

ii)

ligger i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av ett program för utrotning av infektion med ILA HPRΔ-virus, eller

iii)

genomför ett program för övervakning av infektion med ILA HPRΔ-virus.

KAPITEL 3

Krav för anläggningarnas styrkande av genomförandet av ett program för övervakning av infektion med Marteilia refringens samt krav för återupptagande av programmet efter ett sjukdomsutbrott

Avsnitt 1

Allmänna krav för hälsobesök och provtagning vad gäller infektion med Marteilia refringens

De hälsobesök och den provtagning som avses i artikel 3.2 b iv ska uppfylla följande krav:

a)

Hälsobesöken och provtagningen för laboratorieundersökning ska göras under den tid på året då det är känt att parasitens prevalens i medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen är som högst. Om sådana uppgifter inte är tillgängliga ska provtagningen göras strax efter det att vattentemperaturen har överstigit 17 °C.

b)

När blötdjur ska provtas i enlighet med kraven i tabell 3 ska följande kriterier tillämpas:

i)

Ostrea spp. ska provtas. Om Ostrea spp. inte förekommer ska provet vara representativt för alla andra förtecknade arter som förekommer.

ii)

Om det förekommer svaga blötdjur, blötdjur med öppna skal eller nydöda blötdjur (ej sönderfallande/ruttna) i produktionsenheterna ska i första hand dessa blötdjur väljas. Om sådana blötdjur inte förekommer ska de blötdjur som väljs ut inbegripa de äldsta friska blötdjuren.

iii)

Vid provtagning i anläggningar för blötdjursodling som använder mer än en vattentäkt för produktionen av blötdjur ska blötdjur från alla vattentäkter ingå i provtagningen på ett sådant sätt att alla delar av anläggningen är proportionellt representerade i provet.

iv)

Vid provtagning i anläggningar eller grupper av anläggningar för blötdjursodling ska blötdjur från ett tillräckligt antal provtagningsplatser ingå i provet på ett sådant sätt att alla delar av anläggningen eller gruppen av anläggningar är proportionellt representerade i provet. De huvudsakliga faktorer som ska beaktas vid urvalet av dessa provtagningsplatser är beståndstäthet, vattenflöden, förekomst av mottagliga arter, förekomst av vektorarter, vattendjup och odlingsmetoder. Naturliga bäddar i eller i anslutning till anläggningen eller gruppen av anläggningar ska ingå i provtagningen.

Avsnitt 2

Särskilda krav för att styrka genomförandet av ett övervakningsprogram

1.

Hälsobesök ska göras och blötdjur provtas i enlighet med avsnitt 1 och tabell 3.

2.

De prover som tas i enlighet med avsnitt 1 och tabell 3 ska testas med de diagnosmetoder som anges i del II kapitel 3 avsnitt 5 punkt 2 och ska utfalla med negativa resultat för Marteilia refringens.

Tabell 3

Program för övervakning av Marteilia refringens

Risknivå (22)

Antal hälsobesök på varje anläggning/grupp av anläggningar

Antal laboratorieundersökningar

Antal blötdjur i provet

Hög

ett besök om året

ett besök vartannat år

150

Medelhög

ett besök vartannat år

ett besök vartannat år

150

Låg

ett besök vartannat år

ett besök vart fjärde år

150

Avsnitt 3

Krav för återupptagande av ett övervakningsprogram efter ett sjukdomsutbrott

En anläggning som har smittats med Marteilia refringens får återuppta ett program för övervakning av denna sjukdom, förutsatt att

a)

anläggningen har tömts i enlighet med artikel 62, rengjorts och desinficerats i enlighet med artikel 63 och haft en tomtid i enlighet med artikel 64, och

b)

den för återinsättning använder fisk som kommer från anläggningar som

i)

ligger i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som är fri från infektion med Marteilia refringens,

ii)

ligger i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av ett program för utrotning av infektion med Marteilia refringens, eller

iii)

genomför ett program för övervakning av infektion med Marteilia refringens.

KAPITEL 4

Krav för anläggningarnas styrkande av genomförandet av ett program för övervakning av infektion med Bonamia exitiosa samt för återupptagande av programmet efter ett sjukdomsutbrott

Avsnitt 1

Allmänna krav för hälsobesök och provtagning vad gäller infektion med Bonamia exitiosa

De hälsobesök och den provtagning som avses i artikel 3.2 b iv ska uppfylla följande krav:

a)

Hälsobesöken och provtagningen i produktionsenheterna ska göras under den tid på året då det är känt att prevalensen av Bonamia exitiosa i medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen är som högst. När sådana uppgifter inte finns tillgängliga ska provtagningen göras två gånger om året, på våren och hösten.

b)

När blötdjur provtas i enlighet med kraven i tabell 4 ska följande kriterier tillämpas:

i)

Om Ostrea spp. förekommer ska endast ostron av den arten väljas för provtagningen. Om Ostrea spp. inte förekommer ska provet vara representativt för alla andra mottagliga arter som förekommer.

ii)

Om det förekommer svaga blötdjur, blötdjur med öppna skal eller nydöda blötdjur (ej sönderfallande/ruttna) ska i första hand dessa blötdjur väljas. Om sådana blötdjur inte förekommer ska de blötdjur som väljs ut inbegripa de äldsta friska blötdjuren.

iii)

Vid provtagning i anläggningar som använder mer än en vattentäkt för produktionen av blötdjur ska blötdjur från alla vattentäkter ingå i provtagningen på ett sådant sätt att alla delar av anläggningen är proportionellt representerade i provet.

iv)

Vid provtagning i anläggningar eller grupper av anläggningar ska blötdjur från ett tillräckligt antal provtagningsplatser ingå i provet på ett sådant sätt att alla delar av anläggningen eller gruppen av anläggningar är proportionellt representerade i provet. De huvudsakliga faktorer som ska beaktas vid urvalet av dessa provtagningsplatser är beståndstäthet, vattenflöden, förekomst av mottagliga arter, förekomst av vektorarter (t.ex. Crassostrea gigas), vattendjup och odlingsmetoder. Naturliga bäddar i eller i anslutning till anläggningen eller gruppen av anläggningar ska ingå i provtagningen.

Avsnitt 2

Särskilda krav för att styrka genomförandet av ett övervakningsprogram

1.

Hälsobesök ska göras och blötdjur provtas i enlighet med avsnitt 1 och tabell 4.

2.

De prover som tas i enlighet med avsnitt 1 och tabell 4 ska testas med de diagnosmetoder som avses i del II kapitel 4 avsnitt 5 punkt 2 och ska utfalla med negativa resultat för Bonamia exitiosa.

Tabell 4

Program för övervakning av infektion med Bonamia exitiosa

Risknivå (23)

Antal hälsobesök på varje anläggning/grupp av anläggningar

Antal laboratorieundersökningar

Antal blötdjur i provet

Hög

ett besök om året

ett besök vartannat år

150

Medelhög

ett besök vartannat år

ett besök vartannat år

150

Låg

ett besök vartannat år

ett besök vart fjärde år

150

Avsnitt 3

Krav för återupptagande av ett övervakningsprogram efter ett sjukdomsutbrott

En anläggning som har smittats med Bonamia exitiosa får återuppta ett program för övervakning av denna sjukdom, förutsatt att

a)

anläggningen har tömts i enlighet med artikel 62, rengjorts och desinficerats i enlighet med artikel 63 och haft en tomtid i enlighet med artikel 64, och

b)

den för återinsättning använder fisk som kommer från anläggningar som

i)

ligger i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som är fri från infektion med Bonamia exitiosa,

ii)

ligger i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av ett program för utrotning av infektion med Bonamia exitiosa, eller

iii)

genomför ett program för övervakning av infektion med Bonamia exitiosa.

KAPITEL 5

Krav för anläggningarnas styrkande av genomförandet av ett program för övervakning av infektion med Bonamia ostreae samt för återupptagande av programmet efter ett sjukdomsutbrott

Avsnitt 1

Allmänna krav för hälsobesök och provtagning vad gäller infektion med Bonamia ostreae

De hälsobesök och den provtagning som avses i artikel 3.2 b iv ska uppfylla följande krav:

a)

Hälsobesöken och provtagningen i produktionsenheterna ska göras under den tid på året då det är känt att prevalensen av Bonamia ostreae i medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen är som högst. Om sådana uppgifter inte är tillgängliga ska provtagningen göras under vintern eller i början av våren.

b)

När blötdjur ska provtas i enlighet med kraven i tabell 5 ska följande kriterier tillämpas:

i)

Om Ostrea edulis förekommer ska endast ostron av den arten väljas för provtagningen. Om Ostrea edulis inte förekommer ska provet vara representativt för alla andra mottagliga arter som förekommer.

ii)

Om det förekommer svaga blötdjur, blötdjur med öppna skal eller nydöda blötdjur (ej sönderfallande/ruttna) ska i första hand dessa blötdjur väljas. Om sådana blötdjur inte förekommer ska de blötdjur som väljs ut inbegripa de äldsta friska blötdjuren.

iii)

Vid provtagning i anläggningar som använder mer än en vattentäkt för produktionen av blötdjur ska blötdjur från alla vattentäkter ingå i provtagningen på ett sådant sätt att alla delar av anläggningen är proportionellt representerade i provet.

iv)

Vid provtagning i anläggningar eller grupper av anläggningar för blötdjursodling ska blötdjur från ett tillräckligt antal provtagningsplatser ingå i provet. De huvudsakliga faktorer som ska beaktas vid urvalet av dessa provtagningsplatser är beståndstäthet, vattenflöden, förekomst av mottagliga arter, förekomst av vektorarter, vattendjup och odlingsmetoder. Naturliga bäddar i eller i anslutning till anläggningen eller gruppen av anläggningar ska ingå i provtagningen.

Avsnitt 2

Särskilda krav för att styrka genomförandet av ett övervakningsprogram

1.

Hälsobesök ska göras och blötdjur provtas i enlighet med avsnitt 1 och tabell 5.

2.

De prover som tas i enlighet med avsnitt 1 och tabell 5 ska testas med de diagnosmetoder som avses i del II kapitel 5 avsnitt 5 punkt 2 och ska utfalla med negativa resultat för Bonamia ostreae.

Tabell 5

Program för övervakning av infektion med Bonamia ostreae

Risknivå (24)

Antal hälsobesök på varje anläggning/grupp av anläggningar

Antal laboratorieundersökningar

Antal blötdjur i provet

Hög

ett besök om året

ett besök vartannat år

150

Medelhög

ett besök vartannat år

ett besök vartannat år

150

Låg

ett besök vartannat år

ett besök vart fjärde år

150

Avsnitt 3

Krav för återupptagande av ett övervakningsprogram efter ett sjukdomsutbrott

En anläggning som har smittats med Bonamia ostreae får återuppta programmet för övervakning av denna sjukdom, förutsatt att

a)

anläggningen har tömts i enlighet med artikel 62, rengjorts och desinficerats i enlighet med artikel 63 och haft en tomtid i enlighet med artikel 64, och

b)

den för återinsättning använder fisk som kommer från anläggningar som

i)

ligger i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som är fri från infektion med Bonamia ostreae,

ii)

ligger i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av ett program för utrotning av infektion med Bonamia ostreae, eller

iii)

genomför ett program för övervakning av infektion med Bonamia ostreae.

KAPITEL 6

Krav för anläggningarnas styrkande av genomförandet av ett program för övervakning av infektion med WSS-virus samt för återupptagande av programmet efter ett sjukdomsutbrott

Avsnitt 1

Allmänna krav för hälsobesök och provtagning vad gäller infektion med WSS-virus

De hälsobesök och den provtagning som avses i artikel 3.2 b iv ska uppfylla följande krav:

a)

Provtagningen av kräftdjur för laboratorieundersökning ska göras när vattentemperaturen sannolikt når sin högsta nivå under året. Detta krav avseende vattentemperatur ska också tillämpas på hälsobesök när sådana kan genomföras och är lämpliga.

b)

När odlade kräftdjur ska provtas i enlighet med kraven i tabell 6 ska följande kriterier tillämpas:

i)

Om det förekommer svaga eller döende kräftdjur i produktionsenheterna ska i första hand dessa kräftdjur väljas. Om sådana kräftdjur inte förekommer ska de kräftdjur som väljs ut inbegripa kräftdjur i olika storlekar, dvs. juveniler och vuxna, av de utvalda mottagliga arterna, proportionellt representerade i provet.

ii)

Om mer än en vattentäkt används för produktionen av kräftdjur ska mottagliga kräftdjur från alla vattentäkter ingå i provtagningen.

Avsnitt 2

Särskilda krav för att styrka genomförandet av ett övervakningsprogram

1.

Hälsobesök ska göras och kräftdjur provtas i enlighet med avsnitt 1 och tabell 6.

2.

De prover som tas i enlighet med avsnitt 1 och tabell 6 ska testas med de diagnosmetoder som avses i del II kapitel 6 avsnitt 5 punkt 2 och ska utfalla med negativa resultat för infektion med WSS-virus.

Tabell 6

Program för övervakning av infektion med WSS-virus

Risknivå (25)

Antal hälsobesök på varje anläggning/grupp av anläggningar

Antal laboratorieundersökningar

Antal kräftdjur i provet

Hög

ett besök om året

ett besök vartannat år

150

Medelhög

ett besök vartannat år

ett besök vartannat år

150

Låg

ett besök vartannat år

ett besök vart fjärde år

150

Avsnitt 3

Krav för återupptagande av ett övervakningsprogram efter ett sjukdomsutbrott

En anläggning som har smittats med WSS-virus får återuppta ett program för övervakning av denna sjukdom, förutsatt att

a)

anläggningen har tömts i enlighet med artikel 62, rengjorts och desinficerats i enlighet med artikel 63 och haft en tomtid i enlighet med artikel 64, och

b)

den för återinsättning använder fisk som kommer från anläggningar som

i)

ligger i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som är fri från infektion med WSS-virus,

ii)

ligger i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som omfattas av ett program för utrotning av infektion med WSS-virus, eller

iii)

genomför ett program för övervakning av infektion med WSS-virus.


(1)  I kustzoner eller anläggningskretsar i kustområden får proverna samlas in tidigast tre veckor efter att fisken har förts över från sötvatten till saltvatten.

(2)  Ovarie- eller sädesvätska från avelsfisk ska tas från lekmogna fiskar genom strykning.

(3)  I kustzoner eller anläggningskretsar i kustområden får proverna samlas in tidigast tre veckor efter att fisken har förts över från sötvatten till saltvatten.

(4)  Ovarie- eller sädesvätska från avelsfisk ska tas från lekmogna fiskar genom strykning.

(5)  Risknivå som den behöriga myndigheten tilldelat anläggningen enligt del I kapitel 2, utom om det gäller icke slutna anläggningskretsar där alla anläggningar anses utgöra hög risk.

(6)  Ett prov ska tas vid varje hälsobesök.

(7)  I kustzoner eller anläggningskretsar i kustområden får proverna samlas in tidigast tre veckor efter att fisken har förts över från sötvatten till saltvatten.

(8)  Proverna ska tas under våren och hösten varje år.

(9)  Gäller inte anläggningar som endast odlar regnbåge (Oncorhynchus mykiss) eller öring (Salmo trutta) eller både regnbåge och öring, och där vattentillförseln endast baseras på sötvattentäkter utan populationer av atlantlax (Salmo salar).

(10)  Risknivå som den behöriga myndigheten tilldelat anläggningen enligt del I kapitel 2 punkt 1, utom om det gäller icke slutna anläggningskretsar där alla anläggningar anses utgöra hög risk.

(11)  Om det krävs två provtagningar per år ska proverna tas under våren och hösten.

(12)  Om det krävs en provtagning per år ska proverna tas under våren eller hösten.

(13)  Risknivå som den behöriga myndigheten tilldelat anläggningen enligt del I kapitel 2 punkt 1, utom om det gäller icke slutna anläggningskretsar där alla anläggningar anses utgöra hög risk.

(14)  Risknivå som den behöriga myndigheten tilldelat anläggningen enligt del I kapitel 2 punkt 1, utom om det gäller icke slutna anläggningskretsar där alla anläggningar anses utgöra hög risk.

(15)  Risknivå som den behöriga myndigheten tilldelat anläggningen enligt del I kapitel 2 punkt 1, utom om det gäller icke slutna anläggningskretsar där alla anläggningar anses utgöra hög risk.

(16)  Risknivå som den behöriga myndigheten tilldelat anläggningen enligt del I kapitel 2 punkt 1, utom om det gäller icke slutna anläggningskretsar där alla anläggningar anses utgöra hög risk.

(17)  I kustzoner eller anläggningskretsar i kustområden får proverna samlas in tidigast tre veckor efter att fisken har förts över från sötvatten till saltvatten.

(18)  Risknivå som den behöriga myndigheten tilldelat anläggningen enligt del I kapitel 2 punkt 1.Maximalt antal fiskar per pool: 10.

(19)  Risknivå som den behöriga myndigheten tilldelat anläggningen enligt del I kapitel 2 punkt 1.

(20)  Om det krävs två provtagningar per år ska proverna tas under våren och hösten.

(21)  Om det bara krävs en provtagning per år ska proverna tas under våren eller hösten.

(22)  Risknivå som den behöriga myndigheten tilldelat anläggningen enligt del I kapitel 2 punkt 1.

(23)  Risknivå som den behöriga myndigheten tilldelat anläggningen enligt del I kapitel 2 punkt 1.

(24)  Risknivå som den behöriga myndigheten tilldelat anläggningen enligt del I kapitel 2 punkt 1.

(25)  Risknivå som den behöriga myndigheten tilldelat anläggningen enligt del I kapitel 2 punkt 1.


3.6.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 174/341


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/690

av den 17 december 2019

om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller de förtecknade sjukdomar som omfattas av unionsövervakningsprogram, det geografiska tillämpningsområdet för dessa program och de förtecknade sjukdomar för vilka sjukdomsfria anläggningskretsar får upprättas

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artikel 30.1 a och artikel 37.4 första stycket b, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) 2016/429 fastställs bestämmelser om förebyggande och bekämpning av djursjukdomar som kan överföras till djur eller till människor, inklusive bestämmelser om övervakning, utrotning och beviljande av sjukdomsfri status för anläggningskretsar.

(2)

I förordning (EU) 2016/429 upprättas en harmoniserad förteckning över överförbara djursjukdomar (nedan kallade förtecknade sjukdomar) som utgör en risk för djurs eller människors hälsa i unionen, antingen i hela unionen eller delar därav.

(3)

I artikel 28 i förordning (EU) 2016/429 föreskrivs unionsövervakningsprogram för vissa förtecknade sjukdomar. I artikel 30 i den förordningen föreskrivs att det genom en genomförandeakt ska fastställas vilka av de förtecknade sjukdomarna som ska omfattas av unionsövervakningsprogram, inklusive det geografiska tillämpningsområdet för sådana program.

(4)

Genom förordning (EU) 2016/429 upphävs rådets direktiv 2005/94/EG (2) från och med den 21 april 2021. I rådets direktiv 2005/94/EG föreskrivs obligatoriska övervakningsprogram för aviär influensa hos fjäderfä och vilda fåglar. De obligatoriska övervakningsprogrammen för aviär influensa fortsätter att vara viktiga för att säkerställa en hög övervakningsnivå i unionen, på grund av den högpatogena aviära influensans påverkan på djurhälsan. Programmen bör även omfatta övervakning av vissa områden med förhöjd risk för att lågpatogent aviärt influensavirus muterar till högpatogent aviärt influensavirus. Övervakningen av aviär influensa bidrar också till kunskapen om virus som utgör en potentiell zoonotisk risk. Denna skyldighet bör därför återspeglas i förordning (EU) 2016/429, genom unionsövervakningsprogram för aviär influensa.

(5)

Enligt den harmoniserade förteckningen över överförbara djursjukdomar i förordning (EU) 2016/429 görs skillnad mellan högpatogen aviär influensa och infektioner med lågpatogent aviärt influensavirus. För att säkerställa enhetlighet bör denna skillnad avspeglas i tillämpningsområdet för unionsövervakningsprogram.

(6)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 (3) fastställs bland annat kriterierna för att fastställa de förtecknade sjukdomar som omfattas av unionsövervakningsprogram och innehållet i programmen. Högpatogen aviär influensa och infektion med lågpatogent aviärt influensavirus överensstämmer med dessa kriterier.

(7)

Enligt artikel 37 i förordning (EU) 2016/429 får medlemsstaterna ansöka om erkännande av sjukdomsfri status i anläggningskretsar avseende de förtecknade sjukdomar som avses i artikel 9.1 a, b och c i den förordningen. Man bör fastställa i en genomförandeakt för vilka av dessa förtecknade sjukdomar som den sjukdomsfria statusen för anläggningskretsar kan fastställas.

(8)

Genom förordning (EU) 2016/429 upphävs rådets direktiv 2006/88/EG (4) från och med den 21 april 2021. I rådets direktiv 2006/88/EG föreskrivs att sjukdomsfria anläggningskretsar (i det direktivet kallade delområden) inrättas för förtecknade sjukdomar hos vattenlevande djur, i enlighet med Aquatic Animal Health Code från Världsorganisationen för djurhälsa (OIE). För att göra det lättare att upprätthålla den sjukdomsfria statusen i anläggningskretsar bör de sjukdomar hos vattenlevande djur som ingår i den förteckningen så långt som möjligt användas för att fastställa de förtecknade sjukdomar för vilka sjukdomsfri status i anläggningskretsar kan fastställas i enlighet med förordning (EU) 2016/429.

(9)

Eftersom de bestämmelser i förordning (EU) 2016/429 som reglerar de frågor som omfattas av den här förordningen ska tillämpas från och med den 21 april 2021, bör den här förordningen tillämpas från och med samma dag.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De förtecknade sjukdomar som omfattas av unionsövervakningsprogram i enlighet med artikel 28 i förordning (EU) 2016/429 och det geografiska tillämpningsområdet för sådana program anges i bilaga I till denna förordning.

Artikel 2

De förtecknade sjukdomar för vilka sjukdomsfri status i anläggningskretsar får fastställas i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) 2016/429 anges i bilaga II till denna förordning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 21 april 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2019.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2)  Rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa och om upphävande av direktiv 92/40/EEG (EUT L 10, 14.1.2006, s. 16).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status för vissa förtecknade och nya sjukdomar (se sidan 211 i detta nummer av EUT).

(4)  Rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur (EUT L 328, 24.11.2006, s. 14).


BILAGA I

FÖRTECKNADE SJUKDOMAR SOM OMFATTAS AV UNIONÖVERVAKNINGSPROGRAM

GEOGRAFISKT TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR UNIONSÖVERVAKNINGSPROGRAM

Högpatogen aviär influensa

Medlemsstatens hela territorium

Infektion med lågpatogent aviärt influensavirus

Medlemsstatens hela territorium


BILAGA II

FÖRTECKNADE SJUKDOMAR FÖR VILKA SJUKDOMSFRI STATUS I ANLÄGGNINGSKRETSAR FÅR FASTSTÄLLAS

Epizootisk hematopoietisk nekros

Viral hemorragisk septikemi

Infektiös hematopoietisk nekros

Infektion med ILA HPRΔ-virus

Infektion med Mikrocytos mackini

Infektion med Perkinsus marinus

Infektion med Bonamia ostreae

Infektion med Bonamia exitiosa

Infektion med Marteilia refringens

Infektion med Taura-syndromvirus

Infektion med yellowheadvirus

Infektion med WSS-virus


3.6.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 174/345


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2020/691

av den 30 januari 2020

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser för vattenbruksanläggningar och transportörer av vattenlevande djur

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (djurhälsolag) (1), särskilt artiklarna 176.4, 181.2, 181.5, 189.1 och 279.2, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) 2016/429 fastställs bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdomar som kan överföras till djur eller till människor, inklusive bestämmelser för vattenbruksanläggningar och transportörer av vattenlevande djur. Genom förordning (EU) 2016/429 ges också kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i syfte att komplettera vissa icke väsentliga delar av den förordningen. Det är därför nödvändigt att fastställa kompletterande bestämmelser för att säkerställa att systemet enligt det nya regelverk som fastställs genom förordning (EU) 2016/429 fungerar smidigt.

(2)

Närmare bestämt bör bestämmelserna i den här förordningen komplettera bestämmelserna i del IV avdelning II kapitel 1 i förordning (EU) 2016/429 vad gäller godkännandet av vattenbruksanläggningar som håller vattenbruksdjur som utgör en betydande djurhälsorisk, registren över vattenbruksanläggningar som ska föras av de behöriga myndigheterna och skyldigheten att föra journal för aktörer som driver vattenbruksanläggningar och för transportörer av vattenlevande djur.

(3)

Dessutom tas det i den här förordningen hänsyn till att rådets direktiv 2006/88/EG (2) upphävs genom förordning (EU) 2016/429 med verkan från och med den 21 april 2021. I förordning (EU) 2016/429 föreskrivs att anläggningar och aktörer som registrerats eller godkänts i enlighet med det direktivet innan förordning (EU) 2016/429 började tillämpas ska anses vara registrerade eller godkända, efter behov, i enlighet med den förordningen och ska omfattas av de relevanta skyldigheter som föreskrivs där.

(4)

Bestämmelserna i den här förordningen bör följaktligen komplettera bestämmelserna i del IX i förordning (EU) 2016/429 vad gäller de övergångsbestämmelser som behövs för att tillvarata berörda parters förvärvade rättigheter och berättigade förväntningar i enlighet med befintliga unionsakter när det gäller vattenbruksanläggningar.

(5)

Eftersom alla bestämmelser i den här förordningen gäller vattenbruksanläggningar och transportörer av vattenlevande djur och bör tillämpas tillsammans, bör de av öppenhetsskäl fastställas i en enda akt i stället för i olika akter med många korshänvisningar, så att det blir enklare att tillämpa dem och för att undvika överlappande bestämmelser. Det är också i linje med synsättet i förordning (EU) 2016/429.

(6)

Enligt artikel 176.1 i förordning (EU) 2016/429 ska aktörer som driver vattenbruksanläggningar ansöka hos den behöriga myndigheten om godkännande om vattenbruksdjur hålls där i syfte att flyttas därifrån antingen levande eller som produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur. Eftersom många olika vattenbruksanläggningar ingår i den kategorin anges det i artikel 176.2 i förordning (EU) 2016/429 att medlemsstaterna får undanta aktörer som driver vissa typer av vattenbruksanläggningar från kravet på godkännande, förutsatt att dessa vattenbruksanläggningar inte utgör någon betydande sjukdomsrisk. Dessutom anges det i artikel 176.4 i den förordningen att kommissionen får anta delegerade akter om undantag från kravet på godkännande när det gäller vissa typer av vattenbruksanläggningar, förutsatt att dessa vattenbruksanläggningar inte utgör någon betydande sjukdomsrisk.

(7)

Vilken risk en vattenbruksanläggning utgör beror på verksamheten på den vattenbruksanläggningen och destinationen och på den avsedda användningen av de vattenbruksdjur eller de produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur som framställs där. Vissa vattenbruksanläggningar har redan godkänts för olika ändamål, såsom vattenbruksanläggningar som har godkänts i enlighet med hygienreglerna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (3). I vissa fall tar sådana vattenbruksanläggningar som reningsanläggningar och leveranscentraler eller återutläggningsområden endast emot blötdjur från samma epidemiologiska område som vattenbruksanläggningen själv ligger i. Dessa vattenbruksanläggningar utgör därför en obetydlig risk ur ett djurhälsoperspektiv. Andra vattenbruksanläggningar bedriver också lågriskverksamhet, såsom att hålla vattenbruksdjur enbart för utsättning i naturen efter att ha framställt dem från avelsbestånd med ursprung i den vattenförekomst där vattenbruksanläggningen finns eller att hålla vattenbruksdjur i extensiva dammar för användning som livsmedel eller för utsättning i naturen.

(8)

Det är nödvändigt att i den här förordningen fastställa de särskilda villkoren för när undantag från kravet på godkännande bör tillåtas för vattenbruksanläggningar. I vissa fall bör undantag endast tillämpas på vattenbruksanläggningar som flyttar vattenbruksdjur inom den egna medlemsstaten och inte på vattenbruksanläggningar som flyttar vattenbruksdjur mellan medlemsstaterna. I samtliga fall bör undantag för en vattenbruksanläggning från kravet på godkännande endast tas i beaktande när den behöriga myndigheten har slutfört en riskbedömning där det som ett minimum tas hänsyn till risken för att vattenbruksdjuren på vattenbruksanläggningen drabbas av eller sprider en sjukdom hos vattenlevande djur genom vattnet eller genom förflyttningar, och risken har befunnits vara obetydlig. Närmare information om de ytterligare riskfaktorer som den behöriga myndigheten kan beakta i denna riskbedömning finns i del I kapitel 2 i bilaga VI till kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 (4). Därför bör de kompletterande bestämmelserna i den här förordningen överensstämma med bestämmelserna i den delegerade förordningen.

(9)

Samtidigt utgör vissa andra typer av vattenbruksanläggningar en betydande risk för spridning av sjukdomar hos vattenlevande djur. Dessa typer av vattenbruksanläggningar bör särskilt beskrivas i den här förordningen, och kravet på att aktörer som driver dessa vattenbruksanläggningar ska vara godkända bör beskrivas närmare i den här förordningen. Det inbegriper vattenbruksanläggningar som håller vattenbruksdjur för prydnadsändamål i öppna anläggningar, men också i slutna anläggningar om mönstren för förflyttning skulle kunna leda till att handeln inom unionen eller med tredjeländer utgör en sjukdomsrisk. Andra typer av vattenbruksanläggningar där risken för sjukdomsspridning bör mildras genom krav på godkännande från den behöriga myndigheten är karantänanläggningar, anläggningar där vektorarter hålls isolerade till dess att de inte längre anses vara vektorer och fartyg eller andra mobila lokaler där vattenbruksdjur behandlas eller genomgår andra förfaranden som används i djurhållningen.

(10)

I artikel 177 i förordning (EU) 2016/429 föreskrivs att den behöriga myndigheten får bevilja godkännande för aktörer som driver grupper av vattenbruksanläggningar. De kompletterande bestämmelser som fastställs i den här förordningen bör därför i förekommande fall tillämpas på sådana grupper, och bör ingående ange hur bestämmelserna ska tillämpas direkt på, och inom, gruppen.

(11)

Aktörer som driver vattenbruksanläggningar eller grupper av vattenbruksanläggningar måste lämna information till den behöriga myndigheten för att beviljas godkännande i enlighet med artikel 180 i förordning (EU) 2016/429. Därvidlag bör aktörerna ge den behöriga myndigheten en skriftlig biosäkerhetsplan som det kommer att tas ställning till vid godkännandeprocessen. Detta krav bör tillämpas på både enskilda vattenbruksanläggningar och grupper av vattenbruksanläggningar oberoende av deras storlek, men biosäkerhetsplanens komplexitet bör bero på särdragen hos den enskilda vattenbruksanläggningen eller gruppen vattenbruksanläggningar och på vilka åtgärder som krävs för att mildra sjukdomsriskerna.

(12)

Vissa vattenbruksanläggningar och grupper av vattenbruksanläggningar bör på grundval av bestämmelserna i del I kapitel 1 i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2020/689 delta i en riskbaserad övervakning som den behöriga myndigheten utför i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) 2016/429. Om vattenbruksanläggningar och grupper av vattenbruksanläggningar inte deltar bör de inte godkännas. I överensstämmelse med artikel 27 i förordning (EU) 2016/429 får man vid riskbaserad övervakning beakta den övervakning som utförs av aktörerna själva i enlighet med artikel 24, inklusive de djurhälsobesök som avses i artikel 25 i den förordningen. Riskbaserad övervakning får också utföras samtidigt som övervakning av särskilda förtecknade sjukdomar, så att resurserna utnyttjas maximalt.

(13)

Frekvensen för riskbaserad övervakning bör baseras på om den behöriga myndigheten, efter en bedömning av omständigheterna på anläggningen, anser att vattenbruksanläggningen utgör en hög, medelhög eller låg risk. De faktorer som den behöriga myndigheten ska beakta och ta ställning till vid riskklassificeringen av anläggningarna liksom de frekvenser för övervakning som föranleds av varje riskklassificering anges i del I i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2020/689. Syftet med att inkludera vattenbruksanläggningar som håller icke-förtecknade arter men som i betydande omfattning deltar i handel och därför anses utgöra en hög risk enligt den riskbaserade övervakningen, är att maximera chanserna att identifiera och bekämpa nya sjukdomar om de uppträder hos vattenbruksdjur av dessa icke-förtecknade arter.

(14)

Eftersom riskbaserad övervakning också utförs i godkända grupper av vattenbruksanläggningar är det viktigt att fastställa hur den ska utföras på gruppnivå så att övervakningsresultatet blir epidemiologiskt meningsfullt. Följaktligen bör den här förordningen innehålla bestämmelser om den behöriga myndighetens metoder för att utföra sådan övervakning.

(15)

Förutom kravet på att aktörer ska förete en biosäkerhetsplan för den behöriga myndigheten som ett led i godkännandeprocessen, och på att vissa vattenbruksanläggningar ska delta i riskbaserad övervakning, bör de vattenbruksanläggningar som måste godkännas också uppfylla vissa krav när det gäller lokaler och utrustning. Den särskilda kombinationen av krav när det gäller biosäkerhet, övervakning samt lokaler och utrustning som är tillämpliga på en viss kategori vattenbruksanläggningar eller en viss kategori av en grupp vattenbruksanläggningar bör därför fastställas i den här förordningen.

(16)

Enligt artikel 178 i förordning (EU) 2016/429 får aktörer som driver vattenbruksanläggningar och vill få status som avgränsad vattenbruksanläggning endast flytta vattenbruksdjur till eller från sina vattenbruksanläggningar efter att de har fått denna status beviljad av den behöriga myndigheten i enlighet med den förordningen. Eftersom dessa vattenbruksanläggningar får byta vattenbruksdjur mellan sig med färre krav avseende förflyttning än andra typer av vattenbruksanläggningar bör de ha tillgång till en veterinär som övervakar verksamheten på vattenbruksanläggningen och ansvarar för hälsoövervakningen där, så att anläggningarna kan ge varandra tillförlitliga hälsogarantier. Genom artikel 181.2 i förordning (EU) 2016/429 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter som fastställer kompletterande bestämmelser för godkännande av sådana vattenbruksanläggningar, och sådana bestämmelser bör fastställas i den här förordningen.

(17)

Enligt artikel 179 i förordning (EU) 2016/429 krävs godkännande av livsmedelsanläggningar för sjukdomskontroll av vattenlevande djur. Dessa vattenbruksanläggningar underlättar sanitetsslakt och sanitetsbearbetning av vattenlevande djur som kan vara smittade med en förtecknad eller ny sjukdom. Därför utgör de en betydande sjukdomsrisk och bör godkännas av den behöriga myndigheten. Under de perioder när dessa vattenbruksanläggningar tar emot vattenlevande djur som är smittade eller misstänks vara smittade med en förtecknad eller ny sjukdom bör de vidta strikta biosäkerhetsåtgärder för att säkerställa att sjukdomsagens inte släpps ut i öppet vatten utan lämplig behandling. Genom artikel 181.2 i den förordningen ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter som fastställer kompletterande bestämmelser för godkännande av dessa vattenbruksanläggningar, varför dessa kompletterande bestämmelser bör fastställas i den här förordningen.

(18)

Vissa reningsanläggningar, återutläggningsområden och leveranscentraler för levande blötdjur bör betraktas som vattenbruksanläggningar som måste godkännas i enlighet med artikel 176.1 i förordning (EU) 2016/429. Dessa anläggningar, som tar emot levande blötdjur från områden utanför det egna epidemiologiska området, utgör en högre risk för spridning av förtecknade eller nya sjukdomar och bör därför behandlas som sådana under godkännandeprocessen. Därför bör det fastställas kompletterande bestämmelser därvidlag i den här förordningen.

(19)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 (5) fastställs definitioner av sjukdomar i kategori A, B, C, D och E, och där anges att de bestämmelser om förebyggande och bekämpning av förtecknade sjukdomar som avses i artikel 9.1 i förordning (EU) 2016/429 ska tillämpas på de kategorier av förtecknade sjukdomar för de förtecknade djurarter och grupper av förtecknade djurarter som avses i tabellen i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/1882. Enligt den tabellen ska vissa arter av vattenlevande djur som förtecknas i fjärde kolumnen betraktas som vektorer endast när de hålls på en vattenbruksanläggning där de arter som förtecknas i tredje kolumnen också hålls eller, om det gäller vilda vattenlevande djur, när de har exponerats för de arter som förtecknas i tredje kolumnen i en vild livsmiljö. Men om dessa arter därefter hålls isolerade från de arter som förtecknas i tredje kolumnen och från smittade vattenkällor under en lämplig tidsperiod bör de inte längre betraktas som vektorer. Om denna tid i isolering inte kan genomföras på en karantänanläggning som godkänts i enlighet med artikel 15 i den här förordningen får sådana vattenlevande djur i stället hållas på en annan typ av vattenbruksanläggning som inte tillämpar alla de biosäkerhetsåtgärder som krävs för karantänanläggningar, men där de hålls isolerade från potentiella patogener till dess att de inte längre anses vara vektorer. Genom artikel 181.2 i förordning (EU) 2016/429 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter som fastställer kompletterande bestämmelser för godkännande av sådana vattenbruksanläggningar med beaktande av dessa krav. De kraven bör följaktligen fastställas i den här förordningen.

(20)

Genom artikel 185.5 i förordning (EU) 2016/429 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter avseende ytterligare uppgifter som ska ingå i de behöriga myndigheternas register över registrerade och godkända vattenbruksanläggningar och allmänhetens tillgång till dessa register. Med förbehåll för kravet på skydd av personuppgifter i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (6) bör den information som den behöriga myndigheten bör göra tillgänglig för allmänheten återspegla kraven i artikel 185.2 a, c, e och f i förordning (EU) 2016/429, som i sin tur till stor del återspeglar de uppgifter som medlemsstaterna redan har lämnat i ett offentligt register i enlighet med kommissionens beslut 2008/392/EG (7).

(21)

Även mer specifika uppgifter om varje godkänd anläggnings hälsostatus bör ingå i den behöriga myndighetens offentliga register i syfte att underlätta säker handel och säkerställa att berörda parter vet huruvida en viss vattenbruksanläggning är fri från en specifik sjukdom i kategori B eller C, omfattas av ett utrotningsprogram för en specifik sjukdom i kategori B eller C, ingår i ett övervakningsprogram för en specifik sjukdom i kategori C eller inte har någon av dessa hälsostatusar. Med tanke på omfattningen av de krav som fastställs i den här förordningen i fråga om allmänhetens tillgång till uppgifter om godkända vattenbruksanläggningar bör beslut 2008/392/EG upphävas genom den här förordningen.

(22)

I artiklarna 186 och 187 i förordning (EU) 2016/429 fastställs minikrav avseende skyldigheten att föra journal för aktörer som driver vattenbruksanläggningar. Eftersom det i allmänhet inte går att identifiera enskilda vattenlevande djur är det av största vikt att föra journal över produktion och förflyttning av dem. Det finns visserligen likheter mellan de journaler som hålls av aktörer som driver olika typer av vattenbruksanläggningar, men särskilda typer av vattenbruksanläggningar bör föra journaler som är specifika för dem och den typ av vattenbruk som de bedriver. Eftersom artikel 189.1 i den förordningen ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter med kompletterande bestämmelser om skyldigheten att föra journal, bör det i den här förordningen fastställas olika krav på journalföring för varje typ av godkänd vattenbruksanläggning.

(23)

I artikel 188 i förordning (EU) 2016/429 fastställs minimikrav avseende skyldigheten att föra journal för transportörer av vattenlevande djur avsedda för vattenbruksanläggningar och av vattenlevande djur som flyttas mellan livsmiljöer. Transportörer av vattenlevande djur utgör en särskild risk för sjukdomsspridning och det är av största vikt att dessa aktörer för journal för att säkerställa spårbarheten för de vattenlevande djur som de transporterar och för att bevisa att de vidtar lämpliga biosäkerhetsåtgärder. Därför bör det i den här förordningen fastställas kompletterande krav avseende deras skyldighet att föra journal.

(24)

Den här förordningen bör tillämpas från och med den 21 april 2021 i överensstämmelse med tillämpningsdatumet för förordning (EU) 2016/429.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   Den här förordningen kompletterar bestämmelserna i förordning (EU) 2016/429 när det gäller registrerade och godkända vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur hålls och transportörer av vattenlevande djur.

2.   I del II fastställs följande krav:

a)

I avdelning I kapitel 1, krav för den behöriga myndighetens godkännande av vattenbruksanläggningar som utgör en betydande risk för sjukdomar som drabbar vattenbruksdjur, och vissa undantag för aktörer som driver anläggningar som utgör en obetydlig risk för de sjukdomarna.

b)

I avdelning I kapitel 2, krav för vattenbruksanläggningar och grupper av vattenbruksanläggningar, och de behöriga myndigheternas beviljande av godkännande.

c)

I avdelning II kapitel 1, krav avseende den behöriga myndighetens informationsskyldigheter när det gäller register över vattenbruksanläggningar som registrerats i enlighet med artikel 173 i förordning (EU) 2016/429.

d)

I avdelning II kapitel 2, krav avseende den behöriga myndighetens informationsskyldigheter när det gäller register över godkända vattenbruksanläggningar.

e)

I avdelning III kapitel 1, krav avseende skyldigheten att föra journal för aktörer som driver vattenbruksanläggningar och för aktörer som driver livsmedelsanläggningar för sjukdomskontroll av vattenlevande djur som registrerats eller godkänts av den behöriga myndigheten, utöver de skyldigheter som anges i artiklarna 186.1 och 187.1 i förordning (EU) 2016/429.

f)

I avdelning III kapitel 2, krav avseende skyldigheten för transportörer av vattenlevande djur att föra journal, utöver de skyldigheter som anges i artikel 188.1 i förordning (EU) 2016/429.

3.   I del III fastställs vissa övergångsbestämmelser när det gäller direktiv 2006/88/EG och beslut 2008/392/EG i fråga om registrering och godkännande av vattenbruksanläggningar.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2018/1882 gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

1.

extensiv damm: traditionell damm eller lagun, som är naturlig eller konstgjord, där födokällan för de djur som hålls i dessa dammar eller laguner är naturlig, utom i exceptionella fall, och där det inte vidtas några åtgärder för att öka produktionen utöver miljöns naturliga kapacitet.

2.

reningsanläggning: anläggning med tank, försörjd med rent havsvatten, i vilken blötdjur placeras under den tid som krävs för att reducera kontaminering så att blötdjuren blir tjänliga som livsmedel.

3.

leveranscentral: anläggning, på land eller på kusten, avsedd för mottagning, konditionering, tvättning, rening, storlekssortering och förpackning av blötdjur avsedda att användas som livsmedel.

4.

återutläggningsområde: varje område av sötvatten, hav, flodmynning eller lagun med klart markerade gränser, angivna med bojar, stolpar eller annan fast anordning, och som används uteslutande för naturlig rening av blötdjur.

5.

isolering: när vattenbruksdjur hålls på en vattenbruksanläggning där de inte kommer i kontakt med några andra arter av vattenlevande djur vare sig direkt genom samma livsmiljö eller indirekt genom vattenförsörjningen.

6.

sluten anläggning: vattenbruksanläggning där utgåendevattnet genomgår en behandling som kan inaktivera agens som orsakar förtecknade sjukdomar eller nya sjukdomar innan det släpps ut i öppet vatten.

7.

öppen anläggning: vattenbruksanläggning där utgåendevattnet släpps ut direkt i öppet vatten utan behandling för att inaktivera agens som orsakar förtecknade sjukdomar eller nya sjukdomar.

8.

epidemiologiskt område: avgränsat område där de vattenlevande djuren har samma hälsostatus och exponeras för samma risk att drabbas av en förtecknad sjukdom eller en ny sjukdom.

9.

biosäkerhetsplan: dokumenterad plan som identifierar hur ett sjukdomsagens kan ta sig in i en vattenbruksanläggning, spridas inom den och överföras från den; den tar hänsyn till anläggningens särskilda karaktär och identifierar åtgärder som minskar de biosäkerhetsrisker som konstaterats.

10.

gemensamma biosäkerhetsåtgärder: åtgärder som ingår i en biosäkerhetsplan som har utformats för, och genomförts av, varje vattenbruksanläggning i en grupp vattenbruksanläggningar som har godkänts av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 177 i förordning (EU) 2016/429.

11.

unikt registreringsnummer: nummer som tilldelas en registrerad vattenbruksanläggning eller grupp vattenbruksanläggningar i enlighet med artikel 173 i förordning (EU) 2016/429.

12.

unikt godkännandenummer: nummer som den behöriga myndigheten tilldelar en vattenbruksanläggning eller grupp vattenbruksanläggningar som den har godkänt i enlighet med artikel 173 i förordning (EU) 2016/429.

13.

IMO-nummer: unikt nummer som FN:s internationella sjöfartsorganisation (IMO) tilldelar havsgående fartyg.

14.

hygienbarriär: fotbad, handtvätt, klädbyte eller andra biosäkerhetsåtgärder som skapar barriärer mot spridning av en sjukdom till, inom eller från en vattenbruksanläggning.

15.

produktionsenheter: tråg, dammar, bassänger, tankar, kassar, burar eller liknande strukturer innehållande grupper av vattenbruksdjur i en vattenbruksanläggning.

16.

ökad dödlighet: oförklarlig dödlighet som är högre än vad som anses vara normalt för vattenbruksanläggningen eller gruppen av vattenbruksanläggningar i fråga under rådande förhållanden.

17.

övervakningsprogram: frivilligt program med testning och kontrollåtgärder avseende en sjukdom i kategori C på en anläggning som inte deltar i ett utrotningsprogram för att uppnå sjukdomsfri status utan där testningen visar att vattenbruksanläggningen inte är smittad med den sjukdomen i kategori C.

DEL II

REGISTRERING, GODKÄNNANDE, REGISTER OCH JOURNALFÖRING

AVDELNING I

DEN BEHÖRIGA MYNDIGHETENS GODKÄNNANDE AV AKTÖRER SOM DRIVER VATTENBRUKSANLÄGGNINGAR

KAPITEL 1

Godkännande av vattenbruksanläggningar som utgör en betydande risk för sjukdomsspridning och undantag från kraven för godkännande

Artikel 3

Undantag från kravet på att aktörer ska ansöka hos den behöriga myndigheten om godkännande av vattenbruksanläggningar

1.   Genom undantag från artikel 176.1 a i förordning (EU) 2016/429 behöver inte aktörer som driver följande typer av vattenbruksanläggningar ansöka hos den behöriga myndigheten om godkännande av sina vattenbruksanläggningar:

a)

Vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur hålls enbart för utsättning i naturen.

b)

Extensiva dammar där vattenbruksdjur hålls för direkt användning som livsmedel eller för utsättning i naturen.

c)

Reningsanläggningar som

i)

är godkända i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004, och

ii)

tar emot blötdjur endast från det epidemiologiska område som anläggningen ligger i.

d)

Leveranscentraler som

i)

är godkända i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004, och

ii)

tar emot blötdjur endast från det epidemiologiska område som anläggningen ligger i.

e)

Återutläggningsområden som

i)

är godkända i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004, och

ii)

tar emot blötdjur endast från det epidemiologiska område som anläggningen ligger i.

2.   De undantag från kravet att ansöka hos den behöriga myndigheten om godkännande som anges i punkt 1 i denna artikel ska endast tillämpas på vattenbruksanläggningar från vilka vattenbruksdjur inte förflyttas till en annan medlemsstat, utom blötdjur avsedda för direkt användning som livsmedel, och när den behöriga myndigheten har slutfört en riskbedömning

a)

som tar hänsyn till åtminstone de riskfaktorer som anges i del I kapitel 2 leden a och b i bilaga VI till förordning (EU) 2020/689, och

b)

där risken för att vattenbruksdjuren på vattenbruksanläggningen antingen drabbas av eller sprider en förtecknad sjukdom eller en ny sjukdom har befunnits vara obefintlig.

Artikel 4

Typer av vattenbruksanläggningar som ska godkännas av den behöriga myndigheten

Aktörer som driver följande typer av vattenbruksanläggningar ska ansöka om godkännande hos den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 176.1 b i förordning (EU) 2016/429:

a)

Karantänanläggningar för vattenbruksdjur.

b)

Vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur av förtecknade arter som är vektorer hålls isolerade till dess att de inte längre anses vara vektorer.

c)

Vattenbruksanläggningar som är slutna anläggningar där vattenbruksdjur hålls för prydnadsändamål och där mönstren för förflyttning utgör en betydande sjukdomsrisk.

d)

Vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur hålls för prydnadsändamål i öppna anläggningar.

e)

Fartyg eller andra mobila lokaler där vattenbruksdjur hålls tillfälligt för att behandlas eller genomgå andra förfaranden som används i djurhållningen.

KAPITEL 2

Krav för godkännande av och beviljande av godkännande av vattenbruksanläggningar

Artikel 5

Krav på att godkända vattenbruksanläggningar och grupper därav ska ha en biosäkerhetsplan

Den behöriga myndigheten ska endast godkänna de vattenbruksanläggningar som avses i artiklarna 7 och 9–19, eller de grupper av vattenbruksanläggningar som avses i artikel 8, om de aktörer som driver dem har utvecklat och dokumenterat en biosäkerhetsplan som uppfyller följande krav:

a)

Den identifierar hur ett sjukdomsagens kan ta sig in i en vattenbruksanläggning eller en grupp vattenbruksanläggningar, spridas inom den och överföras från den ut i miljön eller till andra vattenbruksanläggningar.

b)

Den tar hänsyn till den särskilda karaktären hos den enskilda vattenbruksanläggningen eller gruppen av vattenbruksanläggningar och identifierar riskreducerande åtgärder för varje biosäkerhetsrisk som har identifierats.

c)

Den tar ställning till eller beaktar, i förekommande fall, uppgifterna i delarna 1–7 punkt 1 a, delarna 9–12 punkt 1 a och del 8 punkt 1 b i bilaga I i samband med att denna plan för vattenbruksanläggningen eller gruppen av vattenbruksanläggningar utarbetas.

Artikel 6

Krav på att godkända vattenbruksanläggningar och grupper därav ska delta i riskbaserad övervakning

1.   Den behöriga myndigheten ska endast godkänna de vattenbruksanläggningar som avses i artiklarna 7, 17 och 18 i den här förordningen om aktörerna uppfyller kraven för den riskbaserade övervakning som den behöriga myndigheten utför i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) 2016/429, i form av riskbaserad övervakning enligt del 1 och del 2 punkt 1 i bilaga II till den här förordningen.

2.   Den behöriga myndigheten ska endast godkänna de grupper av vattenbruksanläggningar som avses i artikel 8 i den här förordningen när aktörerna uppfyller kraven för den riskbaserade övervakning som den behöriga myndigheten utför i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) 2016/429, i form av riskbaserad övervakning enligt del 1 och del 2 punkt 2 i bilaga II till den här förordningen.

3.   När den behöriga myndigheten beviljar godkännande för vattenbruksanläggningar eller grupper därav i enlighet med punkterna 1 och 2 ska den ta hänsyn till följande faktorer och inkludera dem i den riskbaserade övervakningen:

a)

Resultatet av den övervakning som aktören utfört i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2016/429.

b)

Den information som fås genom de djurhälsobesök som en veterinär gör i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2016/429, när aktörerna ger tillgång till sådan information.

Artikel 7

Krav för beviljande av godkännande av vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur hålls i syfte att flyttas därifrån antingen levande eller som produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur, utom de vattenbruksanläggningar för vilka särskilda krav fastställs i artiklarna 12–19

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande ska den säkerställa att vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur hålls i syfte att flyttas därifrån antingen levande eller som produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur, utom de vattenbruksanläggningar som avses i artiklarna 12–19, uppfyller kraven i

a)

artikel 6.1 när det gäller riskbaserad övervakning,

b)

del 1 punkt 1 i bilaga I när det gäller biosäkerhetsåtgärder,

c)

del 1 punkt 2 i bilaga I när det gäller lokaler och utrustning.

Artikel 8

Krav för beviljande av godkännande av grupper av vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur hålls i syfte att flyttas därifrån antingen levande eller som produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande ska den säkerställa att grupper av vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur hålls i syfte att flyttas därifrån antingen levande eller som produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur uppfyller kraven i

a)

artikel 6.2 när det gäller riskbaserad övervakning,

b)

del 2 punkt 1 i bilaga I när det gäller biosäkerhetsåtgärder avseende vattenbruksanläggningarna i gruppen,

c)

del 2 punkt 2 i bilaga I när det gäller lokaler och utrustning.

Artikel 9

Krav för beviljande av godkännande av avgränsade vattenbruksanläggningar

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande ska den säkerställa att avgränsade vattenbruksanläggningar uppfyller kraven i

a)

artikel 10 när det gäller arrangemang för lokaler där undersökningar av döda djur utförs och för att försäkra sig om tillgång till en anläggningsveterinär,

b)

del 3 punkt 1 i bilaga I när det gäller biosäkerhetsåtgärder,

c)

del 3 punkt 2 i bilaga I när det gäller övervakning och kontroll,

d)

del 3 punkt 3 i bilaga I när det gäller lokaler och utrustning.

Artikel 10

Skyldigheter för aktörer som driver avgränsade vattenbruksanläggningar

Innan den behöriga myndigheten beviljar godkännande ska aktörer som driver avgränsade vattenbruksanläggningar

a)

införa arrangemang för att utföra veterinärundersökningar av döda djur i lämpliga lokaler på den avgränsade vattenbruksanläggningen eller i ett laboratorium,

b)

genom avtal eller annat rättsligt instrument försäkra sig om tillgång till en anläggningsveterinär som ska ansvara för att

i)

övervaka verksamheten på den avgränsade anläggningen och efterlevnaden av de krav för godkännande som fastställs i artikel 9,

ii)

minst en gång om året se över den plan för övervakning av sjukdomar som avses i del 3 punkt 2 a i bilaga I.

Artikel 11

Krav för beviljande av godkännande av livsmedelsanläggningar för sjukdomskontroll av vattenlevande djur

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande ska den säkerställa att livsmedelsanläggningar för sjukdomskontroll av vattenlevande djur uppfyller kraven i

a)

del 4 punkt 1 i bilaga I när det gäller biosäkerhetsåtgärder,

b)

del 4 punkt 2 i bilaga I när det gäller lokaler och utrustning.

Artikel 12

Krav för beviljande av godkännande av andra reningsanläggningar än de reningsanläggningar som avses i artikel 3.1 c

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande ska den säkerställa att andra reningsanläggningar än de som avses i artikel 3.1 c uppfyller kraven i

a)

del 5 punkt 1 i bilaga I när det gäller biosäkerhetsåtgärder,

b)

del 5 punkt 2 i bilaga I när det gäller lokaler och utrustning.

Artikel 13

Krav för beviljande av godkännande av andra leveranscentraler än de leveranscentraler som avses i artikel 3.1 d

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande ska den säkerställa att andra leveranscentraler än de som avses i artikel 3.1 d uppfyller kraven i

a)

del 6 punkt 1 i bilaga I när det gäller biosäkerhetsåtgärder,

b)

del 6 punkt 2 i bilaga I när det gäller lokaler och utrustning.

Artikel 14

Krav för beviljande av godkännande av andra återutläggningsområden än de återutläggningsområden som avses i artikel 3.1 e

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande ska den säkerställa att andra återutläggningsområden än de som avses i artikel 3.1 e uppfyller kraven i

a)

del 7 punkt 1 i bilaga I när det gäller biosäkerhetsåtgärder,

b)

del 7 punkt 2 i bilaga I när det gäller lokaler och utrustning.

Artikel 15

Krav för beviljande av godkännande av karantänanläggningar

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande ska den säkerställa att karantänanläggningar uppfyller kraven i

a)

del 8 punkt 1 i bilaga I när det gäller biosäkerhetsåtgärder,

b)

del 8 punkt 2 i bilaga I när det gäller övervaknings- och kontrollåtgärder,

c)

del 8 punkt 3 i bilaga I när det gäller lokaler och utrustning.

Artikel 16

Krav för beviljande av godkännande av vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur av förtecknade arter som är vektorer hålls isolerade till dess att de inte längre anses vara vektorer

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande ska den säkerställa att vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur av förtecknade arter som är vektorer hålls isolerade till dess att de inte längre anses vara vektorer uppfyller kraven i

a)

del 9 punkt 1 i bilaga I när det gäller biosäkerhetsåtgärder,

b)

del 9 punkt 2 i bilaga I när det gäller övervaknings- och kontrollåtgärder,

c)

del 9 punkt 3 i bilaga I när det gäller lokaler och utrustning.

Artikel 17

Krav för beviljande av godkännande av vattenbruksanläggningar som är slutna anläggningar där vattenbruksdjur hålls för prydnadsändamål och där mönstren för förflyttning utgör en betydande sjukdomsrisk

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande ska den säkerställa att vattenbruksanläggningar som är slutna anläggningar där vattenbruksdjur hålls för prydnadsändamål och där mönstren för förflyttning utgör en betydande sjukdomsrisk uppfyller kraven i

a)

artikel 6.1 när det gäller riskbaserad övervakning,

b)

del 10 punkt 1 i bilaga I när det gäller biosäkerhetsåtgärder,

c)

del 10 punkt 2 i bilaga I när det gäller lokaler och utrustning.

Artikel 18

Krav för beviljande av godkännande av vattenbruksanläggningar som är öppna anläggningar där vattenbruksdjur hålls för prydnadsändamål

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande ska den säkerställa att vattenbruksanläggningar som är öppna anläggningar där vattenbruksdjur hålls för prydnadsändamål uppfyller kraven i

a)

artikel 6.1 när det gäller riskbaserad övervakning,

b)

del 11 punkt 1 i bilaga I när det gäller biosäkerhetsåtgärder,

c)

del 11 punkt 2 i bilaga I när det gäller lokaler och utrustning.

Artikel 19

Krav för beviljande av godkännande av fartyg eller andra mobila lokaler där vattenbruksdjur hålls tillfälligt för att behandlas eller genomgå andra förfaranden som används i djurhållningen

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande ska den säkerställa att fartyg eller andra mobila lokaler där vattenbruksdjur hålls tillfälligt för att behandlas eller genomgå andra förfaranden som används i djurhållningen, uppfyller kraven i

a)

del 12 punkt 1 i bilaga I när det gäller biosäkerhetsåtgärder,

b)

del 12 punkt 2 i bilaga I när det gäller lokaler och utrustning.

AVDELNING II

REGISTER ÖVER REGISTRERADE OCH GODKÄNDA VATTENBRUKSANLÄGGNINGAR SOM SKA FÖRAS AV DEN BEHÖRIGA MYNDIGHETEN

KAPITEL 1

Den behöriga myndighetens register över vattenbruksanläggningar

Artikel 20

Den behöriga myndighetens informationsskyldighet när det gäller register över registrerade vattenbruksanläggningar

Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 185.2 i förordning (EU) 2016/429 ska den behöriga myndigheten för varje vattenbruksanläggning som den registrerar införa följande uppgifter i det register över vattenbruksanläggningar som föreskrivs i artikel 185.1 a i den förordningen:

a)

Det unika registreringsnummer som tilldelats av den behöriga myndigheten.

b)

Datum för registrering hos den behöriga myndigheten.

c)

Vattenbruksanläggningens adress och geografiska koordinater (latitud och longitud).

d)

En beskrivning av vattenbruksanläggningens lokaler och utrustning.

e)

De kategorier av vattenbruksdjur som hålls på vattenbruksanläggningen.

f)

Ungefärligt antal och/eller maximal biomassa av vattenbruksdjur som kan hållas på vattenbruksanläggningen.

g)

Den period under vilken vattenbruksdjur hålls på vattenbruksanläggningen om den inte är permanent i drift, inklusive uppgifter om säsongsbunden drift eller drift vid särskilda tillfällen, i förekommande fall.

h)

Datum då verksamheten upphör om aktören har underrättat den behöriga myndigheten om detta.

KAPITEL 2

Register över vattenbruksanläggningar som godkänts av den behöriga myndigheten

Artikel 21

Den behöriga myndighetens informationsskyldighet när det gäller registret över godkända vattenbruksanläggningar

1.   Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 185.2 i förordning (EU) 2016/429 ska den behöriga myndigheten för varje vattenbruksanläggning eller grupp vattenbruksanläggningar som den godkänner införa följande uppgifter i det register över godkända vattenbruksanläggningar som föreskrivs i artikel 185.1 b och c i den förordningen:

a)

Det unika godkännandenummer som tilldelats av den behöriga myndigheten.

b)

Datum då godkännandet beviljades av den behöriga myndigheten eller datum då godkännandet tillfälligt upphävdes eller återkallades av den behöriga myndigheten.

c)

Adress och geografiska koordinater (latitud och longitud) för den godkända vattenbruksanläggningen eller gruppen av vattenbruksanläggningar.

d)

En beskrivning av dess lokaler och utrustning.

e)

De kategorier vattenbruksdjur som hålls på vattenbruksanläggningen eller gruppen av vattenbruksanläggningar.

f)

Ungefärligt antal och/eller maximal biomassa vattenbruksdjur som kan hållas på vattenbruksanläggningen eller gruppen av vattenbruksanläggningar.

g)

Den period under vilken djur hålls på vattenbruksanläggningen eller gruppen av vattenbruksanläggningar om den inte är permanent i drift, inklusive uppgifter om säsongsbunden drift eller drift vid särskilda tillfällen, i förekommande fall.

h)

Datum då verksamheten upphör om aktören har underrättat den behöriga myndigheten om detta.

2.   Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 185.3 i förordning (EU) 2016/429 ska den behöriga myndigheten på en allmänt tillgänglig informationssida på internet lägga ut aktuell information om hälsostatus för de vattenbruksdjur som hålls på vattenbruksanläggningar eller grupper av vattenbruksanläggningar som är godkända i enlighet med artikel 181.1 i den förordningen.

Den aktuella informationen ska för varje aktuell förtecknad sjukdom och varje aktuell kategori förtecknade sjukdomar åtminstone fastställa hälsostatusen på vattenbruksanläggningen eller gruppen av vattenbruksanläggningar, med angivande av:

a)

om den är fri från en sjukdom i kategori B eller kategori C,

b)

om den deltar i ett utrotningsprogram för en sjukdom i kategori B eller kategori C,

c)

om den deltar i ett frivilligt övervakningsprogram för en sjukdom i kategori C, eller

d)

all annan information som rör en sjukdom i kategori B, kategori C eller kategori D än den information som avses i leden a, b och c.

AVDELNING III

AKTÖRERNAS SKYLDIGHET ATT FÖRA JOURNAL UTÖVER DE SKYLDIGHETER SOM FÖRESKRIVS I FÖRORDNING (EU) 2016/429

KAPITEL 1

Journaler som ska föras av aktörer som driver registrerade eller godkända vattenbruksanläggningar

Artikel 22

Skyldighet att föra journal för aktörer som driver registrerade vattenbruksanläggningar

Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 186.1 i förordning (EU) 2016/429 ska aktörer som driver registrerade vattenbruksanläggningar föra journal över följande uppgifter:

a)

Det unika registreringsnummer som den behöriga myndigheten tilldelat vattenbruksanläggningen.

b)

Uppgifter om eventuella undersökningar som gjorts till följd av ökad dödlighet eller misstanke om sjukdom.

c)

Egenförsäkran som utfärdats i enlighet med artikel 218 i förordning (EU) 2016/429 och som, beroende på vad som är tillämpligt, medföljer sändningar av vattenbruksdjur som anlänt till vattenbruksanläggningen eller bifogas sådana sändningar som avsänts från vattenbruksanläggningen.

d)

I förekommande fall alla andra handlingar som medföljer vattenlevande djur.

Artikel 23

Skyldighet att föra journal för aktörer som driver godkända vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur hålls i syfte att flyttas därifrån antingen levande eller som produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur, utom de vattenbruksanläggningar som avses i artiklarna 27–34

Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 186.1 i förordning (EU) 2016/429 ska aktörer som driver godkända vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur hålls i syfte att flyttas därifrån antingen levande eller som produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur, utom de vattenbruksanläggningar som avses i artiklarna 27–34 i den här förordningen, föra journal över följande uppgifter:

a)

Det unika godkännandenummer som den behöriga myndigheten tilldelat vattenbruksanläggningen.

b)

Vattenbruksanläggningens nuvarande riskkategorisering, som tilldelats av den behöriga myndigheten.

c)

Uppgifter om genomförandet och resultatet av den riskbaserade övervakning som föreskrivs i artikel 6.1.

d)

Uppgifter om förflyttningar till vattenbruksanläggningen, inklusive

i)

det unika godkännandenumret eller registreringsnumret för ursprungsanläggningen för alla vattenbruksdjur som tagits emot från en annan vattenbruksanläggning, eller

ii)

platsen för den livsmiljö från vilken vilda vattenlevande djur hämtats innan de sänts till vattenbruksanläggningen.

e)

Uppgifter om förflyttningar från vattenbruksanläggningen, inklusive

i)

vattenbruksdjur och produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur och, vid förflyttning av vattenbruksdjur, inklusive det unika registrering- eller godkännandenumret för destinationsvattenbruksanläggningen, eller

ii)

vid förflyttning ut i naturen, uppgifter om den livsmiljö där vattenbruksdjuren kommer att sättas ut.

f)

Namn på och adress till den transportör som levererar vattenlevande djur till eller hämtar vattenbruksdjur från anläggningen.

g)

Biosäkerhetsplanen för den godkända vattenbruksanläggningen och bevis för att den genomförs.

h)

Egenförsäkran som utfärdats i enlighet med artikel 218 i förordning (EU) 2016/429 och som, beroende på vad som är tillämpligt, medföljer sändningar av vattenbruksdjur som anlänt till vattenbruksanläggningen eller bifogas sådana sändningar som avsänts från vattenbruksanläggningen.

i)

I förekommande fall alla andra handlingar som medföljer vattenlevande djur.

Artikel 24

Skyldighet att föra journal för aktörer som driver en godkänd grupp vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur hålls i syfte att flyttas därifrån antingen levande eller som produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur

1.   Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 186.1 i förordning (EU) 2016/429 ska aktörer som driver vattenbruksanläggningar i en grupp vattenbruksanläggningar som har godkänts i enlighet med artikel 177 a i förordning (EU) 2016/429 föra journal över följande uppgifter:

a)

Det unika godkännandenummer som den behöriga myndigheten tilldelat vattenbruksanläggningen.

b)

Den nuvarande riskkategoriseringen för gruppen av vattenbruksanläggningar, som tilldelats av den behöriga myndigheten.

c)

Uppgifter om genomförandet och resultaten av den riskbaserade övervakning som föreskrivs i artikel 6.2.

d)

Uppgifter om förflyttningar till vattenbruksanläggningen, inklusive

i)

det unika godkännandenumret eller registreringsnumret för ursprungsanläggningen för alla vattenbruksdjur som tagits emot från en vattenbruksanläggning utanför gruppen, eller

ii)

platsen för den livsmiljö från vilken vilda vattenlevande djur hämtats innan de sänts till vattenbruksanläggningen.

e)

Uppgifter om förflyttningar från gruppen av vattenbruksanläggningar, inklusive

i)

vattenbruksdjur och produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur och, vid förflyttning av vattenbruksdjur, inklusive det unika registreringsnumret eller godkännandenumret för destinationsläggningen, om vattenbruksdjuren sänds till en annan anläggning utanför gruppen, eller

ii)

vid förflyttning ut i naturen, uppgifter om den livsmiljö där vattenbruksdjuren kommer att sättas ut.

f)

Namn på och adress till den transportör som levererar vattenlevande djur till eller hämtar vattenbruksdjur från vattenbruksanläggningen.

g)

Uppgifter om biosäkerhetsplanen och bevis för att den genomförs

h)

Egenförsäkran som utfärdats i enlighet med artikel 218 i förordning (EU) 2016/429 och som, beroende på vad som är tillämpligt, medföljer sändningar av vattenbruksdjur som anlänt till vattenbruksanläggningen eller bifogas sådana sändningar som avsänts från vattenbruksanläggningen.

i)

I förekommande fall alla andra handlingar som medföljer de vattenlevande djuren.

2.   Aktörer som driver en grupp vattenbruksanläggningar som har godkänts i enlighet med artikel 177 b i förordning (EU) 2016/429 ska föra journal över eller bevara de uppgifter som anges i punkt 1 a–i i denna artikel för varje vattenbruksanläggning i gruppen.

Artikel 25

Skyldighet att föra journal för aktörer som driver godkända avgränsade vattenbruksanläggningar

Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 186.1 i förordning (EU) 2016/429 ska aktörer som driver godkända avgränsade vattenbruksanläggningar föra journal över och bevara följande uppgifter:

a)

Det unika godkännandenummer som den behöriga myndigheten tilldelat den avgränsade vattenbruksanläggningen.

b)

Uppgifter om förflyttningar till och från den avgränsade vattenbruksanläggningen, inklusive det unika registreringsnumret eller godkännandenumret för ursprungs- eller destinationsanläggningen för alla vattenbruksdjur som tas emot från eller sänds till en annan vattenbruksanläggning.

c)

Namn på och adress till den transportör som levererar vattenbruksdjur till eller hämtar vattenbruksdjur från den avgränsade vattenbruksanläggningen.

d)

Uppgifter om genomförandet och resultaten av den plan för övervakning av sjukdomar som föreskrivs i del 3 punkt 2 i bilaga I.

e)

Resultaten av de kliniska tester, laboratorietester och undersökningar av döda djur som utförts i samband med undersökningar av ökad dödlighet eller misstanke om sjukdom.

f)

I förekommande fall uppgifter om den vaccinering eller behandling av vattenbruksdjur som föreskrivs i del 3 punkt 2 c i bilaga I.

g)

Uppgifter om isolering eller karantän för inkommande vattenbruksdjur, eventuella instruktioner från den behöriga myndigheten vad gäller isolering och karantän samt iakttagelser som gjorts under en eventuell isolering eller karantän.

h)

Biosäkerhetsplanen för den avgränsade vattenbruksanläggningen.

i)

I förekommande fall alla andra handlingar som medföljer vattenbruksdjuren.

Artikel 26

Skyldighet att föra journal för aktörer som driver livsmedelsanläggningar för sjukdomskontroll av vattenlevande djur

Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 187.1 i förordning (EU) 2016/429 ska aktörer som driver livsmedelsanläggningar för sjukdomskontroll av vattenlevande djur föra journal över och bevara följande uppgifter:

a)

Det unika godkännandenummer som den behöriga myndigheten tilldelat livsmedelsanläggningen för sjukdomskontroll av vattenlevande djur.

b)

Biosäkerhetsplanen för livsmedelsanläggningen för sjukdomskontroll av vattenlevande djur och bevis för att den genomförs.

c)

Underhållsjournaler över det system för behandling av utgåendevatten som används på livsmedelsanläggningen för sjukdomskontroll av vattenlevande djur.

d)

Journaler för att kontrollera vattenbehandlingssystemets effektivitet.

e)

Namn på och adress till den transportör som levererar vattenlevande djur till livsmedelsanläggningen för sjukdomskontroll av vattenlevande djur.

f)

I förekommande fall alla andra handlingar som medföljer de vattenlevande djuren.

Artikel 27

Skyldighet att föra journal för aktörer som driver godkända reningsanläggningar

Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 186.1 i förordning (EU) 2016/429 ska aktörer som driver godkända reningsanläggningar föra journal över och bevara följande uppgifter:

a)

Det unika godkännandenummer som den behöriga myndigheten tilldelat den godkända reningsanläggningen.

b)

Biosäkerhetsplanen för den godkända reningsanläggningen och bevis för att den genomförs.

c)

Underhållsjournaler över det system för behandling av utgåendevatten som används på den godkända reningsanläggningen.

d)

Journaler för att kontrollera vattenbehandlingssystemets effektivitet.

e)

I förekommande fall alla andra handlingar som medföljer vattenlevande djur.

Artikel 28

Skyldighet att föra journal för aktörer som driver godkända leveranscentraler

Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 186.1 i förordning (EU) 2016/429 ska aktörer som driver godkända leveranscentraler föra journal över och bevara följande uppgifter:

a)

Det unika godkännandenummer som den behöriga myndigheten tilldelat den godkända leveranscentralen.

b)

Biosäkerhetsplanen för den godkända leveranscentralen och bevis för att den genomförs.

c)

Underhållsjournaler över det system för behandling av utgåendevatten som används på den godkända leveranscentralen.

d)

Journaler för att kontrollera vattenbehandlingssystemets effektivitet.

e)

I förekommande fall alla andra handlingar som medföljer vattenlevande djur.

Artikel 29

Skyldighet att föra journal för aktörer som driver godkända återutläggningsområden

Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 186.1 i förordning (EU) 2016/429 ska aktörer som driver godkända återutläggningsområden föra journal över och bevara följande uppgifter:

a)

Det unika godkännandenummer som den behöriga myndigheten tilldelat det godkända återutläggningsområdet.

b)

Biosäkerhetsplanen för det godkända återutläggningsområdet och bevis för att den genomförs.

c)

I förekommande fall alla andra handlingar som medföljer vattenlevande djur.

Artikel 30

Skyldighet att föra journal för aktörer som driver godkända karantänanläggningar för vattenbruksdjur

Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 186.1 i förordning (EU) 2016/429 ska aktörer som driver godkända karantänanläggningar för vattenbruksdjur föra journal över och bevara följande uppgifter:

a)

Det unika godkännandenummer som den behöriga myndigheten tilldelat karantänanläggningen.

b)

Uppgifter om förflyttningar till den godkända karantänanläggningen, inklusive

i)

det unika registreringsnumret eller godkännandenumret för ursprungssanläggningen för alla vattenbruksdjur som tas emot från en annan vattenbruksanläggning, eller

ii)

platsen för den livsmiljö från vilken vattenlevande djur hämtats innan de sänts till den godkända karantänanläggningen.

c)

Uppgifter om förflyttningar från den godkända karantänanläggningen, inklusive

i)

det unika registreringsnumret eller godkännandenumret för destinationsvattenbruksanläggningen, eller

ii)

platsen för den livsmiljö där vattenbruksdjur har satts ut i naturen.

d)

Namn på och adress till den transportör som levererar vattenlevande djur till eller hämtar vattenbruksdjur från den godkända karantänanläggningen.

e)

Uppgifter om genomförandet och resultaten av den sjukdomsövervakning som föreskrivs i del 8 punkt 2 i bilaga I.

f)

Resultaten av de kliniska tester och laboratorietester och av de undersökningar av döda djur som föreskrivs i del 8 punkt 2 i bilaga I.

g)

Eventuella instruktioner från den behöriga myndigheten vad gäller de iakttagelser som gjorts under en eventuell isolering eller karantän.

h)

Biosäkerhetsplanen för den godkända karantänanläggningen och bevis för att den genomförs.

i)

Belägg för att miljöparametrarna på den godkända karantänanläggningen främjar uttryck för den eller de aktuella förtecknade eller nya sjukdomarna.

j)

I förekommande fall alla andra handlingar som medföljer de vattenlevande djuren.

Artikel 31

Skyldighet att föra journal för aktörer som driver godkända vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur av förtecknade arter som är vektorer hålls isolerade till dess att de inte längre anses vara vektorer

Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 186.1 i förordning (EU) 2016/429 ska aktörer som driver godkända vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur av förtecknade arter som är vektorer hålls isolerade till dess att de inte längre anses vara vektorer föra journal över och bevara följande uppgifter:

a)

Det unika godkännandenummer som den behöriga myndigheten tilldelat vattenbruksanläggningen.

b)

Uppgifter om förflyttningar till den godkända vattenbruksanläggningen, inklusive

i)

det unika registreringsnumret eller godkännandenumret för ursprungssanläggningen för alla vattenbruksdjur som tas emot från en annan vattenbruksanläggning, eller

ii)

platsen för den livsmiljö från vilken vattenlevande djur hämtats innan de sänts till den godkända vattenbruksanläggningen.

c)

Uppgifter om förflyttningar från den godkända vattenbruksanläggningen, inklusive

i)

det unika registreringsnumret eller godkännandenumret för destinationsvattenbruksanläggningen, eller

ii)

vid förflyttning ut i naturen, uppgifter om den livsmiljö där vattenbruksdjuren kommer att sättas ut.

d)

Namn på och adress till den transportör som levererar vattenlevande djur till eller hämtar vattenbruksdjur från den godkända vattenbruksanläggningen.

e)

Uppgifter om genomförandet och resultaten av den sjukdomsövervakning som föreskrivs i del 9 punkt 2 i bilaga I.

f)

Resultaten av de kliniska tester och laboratorietester och av de undersökningar av döda djur som föreskrivs i del 9 punkt 2 i bilaga I.

g)

Eventuella instruktioner från den behöriga myndigheten vad gäller de iakttagelser som gjorts under den 90 dagar långa isolering som avses i del 9 punkt 2 i bilaga I.

h)

Biosäkerhetsplanen för den godkända vattenbruksanläggningen och bevis för att den genomförs.

i)

I förekommande fall alla andra handlingar som medföljer de vattenlevande djuren.

Artikel 32

Skyldighet att föra journal för aktörer som driver godkända vattenbruksanläggningar som är slutna anläggningar där vattenbruksdjur hålls för prydnadsändamål

Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 186.1 i förordning (EU) 2016/429 ska aktörer som driver godkända vattenbruksanläggningar som är slutna anläggningar där vattenbruksdjur hålls för prydnadsändamål föra journal över och bevara följande uppgifter:

a)

Det unika godkännandenummer som den behöriga myndigheten tilldelat vattenbruksanläggningen.

b)

Den godkända vattenbruksanläggningens nuvarande riskkategorisering, som tilldelats av den behöriga myndigheten.

c)

Uppgifter om genomförandet och resultaten av den riskbaserade övervakning som föreskrivs i artikel 6.1, i förekommande fall.

d)

Uppgifter om förflyttningar till den godkända vattenbruksanläggningen, inklusive det unika registreringsnumret eller godkännandenumret för ursprungsanläggningen för alla vattenbruksdjur som tas emot från en annan vattenbruksanläggning.

e)

Uppgifter om förflyttningar från den godkända vattenbruksanläggningen, inklusive det unika registreringsnumret eller godkännandenumret för destinationsvattenbruksanläggningen, utom när dessa förflyttningar görs till hushåll.

f)

Namn på och adress till den transportör som levererar vattenlevande djur till eller hämtar vattenbruksdjur från den godkända vattenbruksanläggningen, utom när dessa förflyttningar görs till hushåll.

g)

Biosäkerhetsplanen för den godkända vattenbruksanläggningen och bevis för att den genomförs.

h)

Egenförsäkran som utfärdats i enlighet med artikel 218 i förordning (EU) 2016/429 och som, beroende på vad som är tillämpligt, medföljer sändningar av vattenbruksdjur som anlänt till den godkända vattenbruksanläggningen eller bifogas sådana sändningar som avsänts från den godkända vattenbruksanläggningen.

i)

I förekommande fall alla andra handlingar som medföljer vattenbruksdjur.

Artikel 33

Skyldighet att föra journal för aktörer som driver godkända vattenbruksanläggningar som är öppna anläggningar där vattenbruksdjur hålls för prydnadsändamål

Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 186.1 i förordning (EU) 2016/429 ska aktörer som driver godkända vattenbruksanläggningar som är öppna anläggningar där vattenbruksdjur hålls för prydnadsändamål föra journal över och bevara följande uppgifter:

a)

Det unika godkännandenummer som den behöriga myndigheten tilldelat vattenbruksanläggningen.

b)

Den godkända vattenbruksanläggningens nuvarande riskkategorisering, som tilldelats av den behöriga myndigheten.

c)

Uppgifter om genomförandet och resultaten av den riskbaserade övervakning som föreskrivs i artikel 6.1, i förekommande fall.

d)

Uppgifter om förflyttningar till den godkända vattenbruksanläggningen, inklusive det unika registreringsnumret eller godkännandenumret för ursprungsanläggningen för alla vattenbruksdjur som tagits emot från en annan vattenbruksanläggning.

e)

Uppgifter om förflyttningar från den godkända vattenbruksanläggningen, inklusive det unika registreringsnumret eller godkännandenumret för destinationsvattenbruksanläggningen, utom när dessa förflyttningar görs till hushåll.

f)

Namn på och adress till den transportör som levererar vattenlevande djur till eller hämtar vattenbruksdjur från den godkända vattenbruksanläggningen, utom när dessa förflyttningar görs till hushåll.

g)

Biosäkerhetsplanen för den godkända vattenbruksanläggningen och bevis för att den genomförs.

h)

Egenförsäkran som utfärdats i enlighet med artikel 218 i förordning (EU) 2016/429 och som, beroende på vad som är tillämpligt, medföljer sändningar av vattenbruksdjur som anlänt till den godkända vattenbruksanläggningen eller bifogas sådana sändningar som avsänts från den godkända vattenbruksanläggningen.

i)

I förekommande fall alla andra handlingar som medföljer vattenlevande djur.

Artikel 34

Skyldighet att föra journal för aktörer som driver godkända fartyg eller andra godkända mobila lokaler där vattenbruksdjur hålls tillfälligt för att behandlas eller genomgå andra förfaranden som används i djurhållningen

Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 186.1 i förordning (EU) 2016/429 ska aktörer som driver godkända fartyg eller andra godkända mobila lokaler där vattenbruksdjur hålls tillfälligt för att behandlas eller genomgå andra förfaranden som används i djurhållningen föra journal över och bevara följande uppgifter:

a)

Det unika godkännandenummer som den behöriga myndigheten tilldelat fartyget eller andra mobila lokaler.

b)

Datum och tidpunkter för lastning av vattenbruksdjuren på det godkända fartyget eller i andra godkända mobila lokaler.

c)

I förekommande fall namn på, adress till och unikt registreringsnummer eller godkännandenummer för varje vattenbruksanläggning där vattenbruksdjur lastats och lastats ur.

d)

Datum och platser där fartyget eller andra mobila lokaler fyllts med vatten före lastning och i förekommande fall bytts ut mellan lastning och urlastning.

e)

I förekommande fall uppgifter om den väg som tagits mellan två vattenbruksanläggningar.

f)

Uppgifter om varje behandling eller varje förfarande som används i djurhållningen och som utförs på det godkända fartyget eller i andra godkända mobila lokaler.

g)

Biosäkerhetsplanen för det godkända fartyget eller andra godkända mobila lokaler och bevis för att den genomförs.

h)

I förekommande fall alla andra handlingar som medföljer vattenbruksdjur.

KAPITEL 2

Journaler som ska föras av transportörer

Artikel 35

Skyldighet att föra journal för transportörer av vattenlevande djur

Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 188 i förordning (EU) 2016/429 ska transportörer av vattenlevande djur, för varje transportmedel som används för att förflytta vattenlevande djur, föra journal över och bevara följande uppgifter:

a)

Numret på transportmedlets registreringsskylt vid transport på land, IMO-numret vid transport till sjöss eller någon annan identifiering som är unik för andra transportmedel som transporterar vattenlevande djur.

b)

Datum och tidpunkter för lastning av de vattenlevande djuren på ursprungsvattenbruksanläggningen eller i ursprungslivsmiljön.

c)

Namn på, adress till och unikt registreringsnummer eller godkännandenummer för varje besökt vattenbruksanläggning.

d)

Platsen för varje livsmiljö från vilken vilda vattenlevande djur har hämtats.

e)

Datum och tidpunkter för urlastning av de vattenlevande djuren på destinationsvattenbruksanläggningen eller i destinationslivsmiljön.

f)

Datum, tidpunkter och platser för vattenbyte, när det har skett.

g)

Biosäkerhetsplanen för transportmedlet och bevis för att den genomförs.

h)

Referensnummer på de handlingar som medföljer sändningarna av vattenlevande djur.

DEL III

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 36

Upphävande

Beslut 2008/392/EG ska upphöra att gälla med verkan den 21 april 2021.

Hänvisningar till den upphävda akten ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 37

Övergångsbestämmelser när det gäller uppgifter i de behöriga myndigheternas register över befintliga vattenbruksanläggningar och aktörer

När det gäller de befintliga vattenbruksanläggningar och aktörer som avses i artikel 279.1 i förordning (EU) 2016/429 och omfattas av artiklarna 20 och 21 i den här förordningen ska medlemsstaterna säkerställa att de uppgifter som krävs enligt artiklarna 20 och 21 har införts före den 21 april 2021 för varje sådan vattenbruksanläggning och aktör i de behöriga myndigheternas register över registrerade och godkända vattenbruksanläggningar.

Artikel 38

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 21 april 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 januari 2020.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2)  Rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur (EUT L 328, 24.11.2006, s. 14).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(4)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status för vissa förtecknade sjukdomar och nya sjukdomar (se sidan 211 i detta nummer av EUT).

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 av den 3 december 2018 om tillämpningen av vissa bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdom för kategorier av förtecknade sjukdomar och om fastställande av en förteckning över djurarter och grupper av djurarter som utgör en betydande risk för spridning av dessa förtecknade sjukdomar (EUT L 308, 4.12.2018, s. 21).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(7)  Kommissionens beslut 2008/392/EG av den 30 april 2008 om genomförande av rådets direktiv 2006/88/EG i fråga om en Internetbaserad informationssida för att göra information om vattenbruksföretag och godkända bearbetningsanläggningar tillgänglig elektroniskt (EUT L 138, 28.5.2008, s. 12).


BILAGA I

KRAV FÖR BEVILJANDE AV GODKÄNNANDE AV VATTENBRUKSANLÄGGNINGAR, I ENLIGHET MED DEL II AVDELNING I KAPITEL 2

DEL 1

Krav för beviljande av godkännande av vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur hålls i syfte att flyttas därifrån antingen levande eller som produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur, i enlighet med artikel 7

1.

De krav som avses i artikel 7 b när det gäller biosäkerhetsåtgärder på vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur hålls i syfte att flyttas därifrån antingen levande eller som produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur, ska vara följande:

a)

Aktörerna ska genomföra en biosäkerhetsplan i enlighet med artikel 5 som tar hänsyn till följande:

i)

Desinfektionsställen ska installeras på kritiska platser på vattenbruksanläggningen.

ii)

Om följande funktionella enheter finns på samma vattenbruksanläggning ska de hållas åtskilda med lämpliga hygienbarriärer:

Kläckningsenheter.

Uppfödningsenheter.

Bearbetningsenheter.

Leveranscentral.

iii)

Personalen ska ha tillgång till arbetskläder och arbetsskor som enbart används vid vattenbruksanläggningen och regelbundet rengörs och desinficeras.

iv)

Utrustning får inte delas mellan vattenbruksanläggningar, men om detta inte går att undvika ska man följa ett lämpligt protokoll för rengöring och desinfektion av utrustningen.

v)

Besökare på vattenbruksanläggningen ska kontrolleras om de utgör en sjukdomsrisk, och sådana besökare ska

bära skyddskläder och skyddsskor som tillhandahålls på vattenbruksanläggningen, eller

rengöra och desinficera medhavda skyddskläder och skyddsskor vid ankomsten till vattenbruksanläggningen och när de lämnar den, om kläderna och skorna inte är engångsartiklar.

vi)

Döda djur ska avlägsnas från alla produktionsenheter med en frekvens som säkerställer att infektionstrycket är minimalt men som är genomförbar med hänsyn till produktionsmetoderna, och de ska bortskaffas i enlighet med artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (1).

vii)

Vattenbruksanläggningens utrustning ska i möjligaste mån rengöras och desinficeras efter varje produktionscykel.

viii)

Om vattenbruksanläggningar tar emot befruktade ägg från andra anläggningar ska äggen, om det är biologiskt genomförbart, desinficeras på lämpligt sätt vid ankomsten, och alla förpackningar ska desinficeras eller bortskaffas på ett biosäkert sätt.

ix)

Transportörernas journaler över rengöring och desinfektion ska kontrolleras innan de vattenlevande djuren lastas eller lastas ur på vattenbruksanläggningen.

b)

Aktörerna ska utse en namngiven person som ansvarar för genomförandet av vattenbruksanläggningens biosäkerhetsplan tillsammans med annan personal som rapporterar till den personen när det gäller biosäkerhetsfrågor.

2.

De krav som avses i artikel 7 c när det gäller lokaler och utrustning på vattenbruksanläggningen ska vara följande:

a)

Det ska finnas lämplig utrustning och lämpliga lokaler för att upprätthålla tillfredsställande djurhållningsförhållanden för de vattenbruksdjur som hålls på vattenbruksanläggningen.

b)

Vattenbruksanläggningen ska erbjuda goda hygieniska förhållanden och möjliggöra adekvat hälsoövervakning.

c)

Utrustning och lokaler ska i möjligaste mån tillverkas av material som kan rengöras och desinficeras på lämpligt sätt.

d)

Det ska finnas lämpliga åtgärder för att bekämpa rovdjur, med beaktande av den risk för sjukdomsspridning som rovdjuren utgör och vattenbruksanläggningens miljöbetingade begränsningar.

e)

Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och desinfektion av lokaler, utrustning och transportmedel.

DEL 2

Krav för beviljande av godkännande av grupper av vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur hålls i syfte att flyttas därifrån antingen levande eller som produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur, i enlighet med artikel 8

1.

De krav som avses i artikel 8 b när det gäller biosäkerhetsåtgärder för grupper av vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur hålls i syfte att flyttas därifrån, ska vara följande:

a)

Aktörerna ska genomföra en biosäkerhetsplan i enlighet med artikel 5, och när de utvecklar biosäkerhetsplanen ska de ta hänsyn till följande:

i)

Desinfektionsställen ska installeras på kritiska platser på varje vattenbruksanläggning i gruppen.

ii)

Om följande funktionella enheter finns på samma vattenbruksanläggning ska de hållas åtskilda med lämpliga hygienbarriärer:

Kläckningsenheter.

Uppfödningsenheter.

Bearbetningsenheter.

Leveranscentral.

iii)

Personalen ska ha tillgång till arbetskläder och arbetsskor som enbart används vid den enskilda vattenbruksanläggningen och regelbundet rengörs och desinficeras.

iv)

Utrustning får inte delas mellan vattenbruksanläggningar, men om detta inte går att undvika ska man följa ett lämpligt protokoll för rengöring och desinfektion av utrustningen.

v)

Besökare på vattenbruksanläggningen ska kontrolleras om de utgör en sjukdomsrisk, och sådana besökare ska

bära skyddskläder och skyddsskor som tillhandahålls på varje vattenbruksanläggning, eller

rengöra och desinficera medhavda skyddskläder och skyddsskor vid ankomsten till vattenbruksanläggningen och när de lämnar den, om kläderna och skorna inte är engångsartiklar.

vi)

Döda vattenbruksdjur ska avlägsnas från alla produktionsenheter med en frekvens som säkerställer att infektionstrycket är minimalt men som är genomförbar med hänsyn till produktionsmetoderna, och de ska bortskaffas i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.

vii)

Utrustningen på varje vattenbruksanläggning ska i möjligaste mån rengöras och desinficeras efter varje produktionscykel.

viii)

Om vattenbruksanläggningar tar emot befruktade ägg från andra anläggningar ska äggen, om det är biologiskt genomförbart, desinficeras på lämpligt sätt vid ankomsten, och alla förpackningar ska desinficeras eller bortskaffas på ett biosäkert sätt.

ix)

Transportörernas journaler över rengöring och desinfektion ska kontrolleras innan vattenbruksdjuren lastas eller lastas ur på vattenbruksanläggningen.

b)

Ansvaret för att åtgärderna i biosäkerhetsplanen genomförs ska ligga hos

i)

den aktör som driver en enskild vattenbruksanläggning i en grupp vattenbruksanläggningar som godkänts i enlighet med artikel 177 a i förordning (EU) 2016/429,

ii)

den aktör som driver en grupp vattenbruksanläggningar som godkänts i enlighet med artikel 177 b i förordning (EU) 2016/429.

2.

De krav som avses i artikel 8 c när det gäller lokaler och utrustning för grupper av vattenbruksanläggningar ska vara följande:

a)

Det ska finnas lämplig utrustning och lämpliga lokaler för att upprätthålla tillfredsställande djurhållningsförhållanden för de vattenbruksdjur som hålls på varje vattenbruksanläggning i gruppen.

b)

Varje vattenbruksanläggning i gruppen ska erbjuda goda hygieniska förhållanden och möjliggöra hälsoövervakning.

c)

Utrustning och lokaler på varje vattenbruksanläggning i gruppen ska tillverkas av material som lätt kan rengöras och desinficeras.

d)

Det ska finnas lämpliga åtgärder för att bekämpa rovdjur på varje vattenbruksanläggning i gruppen, med beaktande av den risk för sjukdomsspridning som rovdjuren utgör och vattenbruksanläggningens miljöbetingade begränsningar.

e)

Det ska finnas lämplig utrustning på varje vattenbruksanläggning i gruppen för rengöring och desinfektion av lokaler, utrustning och transportmedel.

DEL 3

Krav för beviljande av godkännande av avgränsade vattenbruksanläggningar, i enlighet med artikel 9

1.

De krav som avses i artikel 9 b när det gäller biosäkerhetsåtgärder på avgränsade vattenbruksanläggningar ska vara följande:

a)

Aktörerna ska genomföra biosäkerhetsplanen enligt artikel 5 med hänsyn till följande:

i)

Desinfektionsställen ska installeras på kritiska platser på den avgränsade vattenbruksanläggningen.

ii)

Om det finns olika funktionella enheter på en avgränsad vattenbruksanläggning ska de hållas åtskilda med hygienbarriärer.

iii)

Personalen ska ha tillgång till arbetskläder och arbetsskor på den avgränsade vattenbruksanläggningen och de ska regelbundet rengöras och desinficeras.

iv)

Besökare ska bära skyddskläder och skyddsskor som tillhandahålls av aktören.

v)

Utrustningen får inte delas med andra vattenbruksanläggningar.

vi)

Döda djur ska avlägsnas med en frekvens som säkerställer att infektionstrycket är minimalt, och de ska bortskaffas i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.

vii)

Utrustningen på den avgränsade vattenbruksanläggningen ska rengöras och desinficeras med lämplig frekvens.

viii)

Om avgränsade vattenbruksanläggningar tar emot befruktade ägg från andra anläggningar ska äggen, om det är biologiskt genomförbart och inte inkräktar på forskningsmålen, desinficeras på lämpligt sätt vid ankomsten, och alla förpackningar ska desinficeras eller bortskaffas på ett biosäkert sätt.

ix)

Transportörernas journaler över rengöring och desinfektion ska kontrolleras innan vattenbruksdjuren lastas eller lastas ur på anläggningen.

b)

Aktörerna ska utse en namngiven person som ansvarar för genomförandet av den avgränsade vattenbruksanläggningens biosäkerhetsplan tillsammans med annan personal som rapporterar till den personen när det gäller biosäkerhetsfrågor.

2.

De krav som avses i artikel 9 c när det gäller övervaknings- och kontrollåtgärder på avgränsade vattenbruksanläggningar ska vara följande:

a)

En plan för övervakning av sjukdomar som inkluderar lämpliga kontroller av sjukdomar hos vattenbruksdjuren ska genomföras, och den ska uppdateras i enlighet med antalet och arten vattenbruksdjur som finns på den avgränsade anläggningen och den epidemiologiska situationen på och runt den avgränsade vattenbruksanläggningen när det gäller förtecknade och nya sjukdomar.

b)

Vattenbruksdjur som misstänks vara smittade med förtecknade eller nya sjukdomsagens ska genomgå kliniska tester, laboratorietester eller tester på döda djur.

c)

Vaccinering och behandling av vattenbruksdjur mot överförbara sjukdomar ska genomföras på lämpligt sätt.

3.

De krav som avses i artikel 9 d när det gäller lokaler och utrustning på avgränsade vattenbruksanläggningar ska vara följande:

a)

De avgränsade anläggningarna ska vara tydligt avgränsade och vattenbruksdjurs och människors tillträde till djurlokalerna ska kontrolleras.

b)

Vid behov ska det finnas lämpliga lokaler för karantän av vattenbruksdjur som sätts in från andra anläggningar.

c)

Det ska finnas adekvata metoder för att isolera vattenbruksdjur.

d)

Tankar och andra utrymmen ska vara av tillfredsställande standard och så utformade att

i)

kontakt med vattenbruksdjur utanför dessa förhindras och att inspektioner och alla nödvändiga behandlingar lätt kan utföras,

ii)

golv, väggar och all annan materiel eller utrustning lätt kan rengöras och desinficeras.

e)

Det ska finnas lämplig utrustning och lämpliga lokaler för att upprätthålla tillfredsställande djurhållningsförhållanden för de vattenbruksdjur som hålls på den avgränsade vattenbruksanläggningen.

f)

Den avgränsade vattenbruksanläggningen ska erbjuda goda hygieniska förhållanden och möjliggöra adekvat hälsoövervakning.

g)

Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och desinfektion av lokaler, utrustning och transportmedel.

h)

Det ska finnas lämpliga åtgärder för att bekämpa rovdjur, med beaktande av den risk för sjukdomsspridning som rovdjuren utgör.

i)

Det ska finnas lämplig desinfektionsutrustning för att säkerställa att allt utgåendevatten som släpps ut från den avgränsade vattenbruksanläggningen behandlas på ett sätt som garanterar att eventuella smittämnen som orsakar förtecknade eller nya sjukdomar är fullständigt inaktiverade före utsläppet.

DEL 4

Krav för beviljande av godkännande av livsmedelsanläggningar för sjukdomskontroll av vattenlevande djur, i enlighet med artikel 11

1.

De krav som avses i artikel 11 a när det gäller biosäkerhetsåtgärder på livsmedelsanläggningar för sjukdomskontroll av vattenlevande djur ska vara följande:

a)

Aktörerna ska genomföra biosäkerhetsplanen för livsmedelsanläggningen för sjukdomskontroll av vattenlevande djur enligt artikel 5 med hänsyn till åtminstone följande faktorer när djur som är smittade med en förtecknad eller ny sjukdom slaktas eller bearbetas i lokalerna:

i)

Besökare ska undvikas på anläggningen, men om det inte går att undvika besök ska besökarna kontrolleras och aktören ska förse dem med skyddskläder och skyddsskor som på ett säkert sätt bortskaffas eller rengörs och desinficeras efter användning.

ii)

Personalen på livsmedelsanläggningen för sjukdomskontroll av vattenlevande djur ska bära arbetskläder och arbetsskor som ska rengöras och desinficeras med lämplig frekvens.

iii)

Det ska finnas ett lämpligt desinfektionssystem som säkerställer att utgåendevattnet från livsmedelsanläggningen för sjukdomskontroll av vattenlevande djur behandlas på lämpligt sätt så att eventuella sjukdomsagens är inaktiverade innan vattnet släpps ut.

iv)

Det ska finnas ett lämpligt system för att säkerställa insamling och lämpligt bortskaffande av animaliska biprodukter; dessa biprodukter ska bearbetas som kategori 1- eller kategori 2-material i enlighet med artikel 12 eller 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.

v)

Lämplig rengöring och desinfektion ska vara genomförd innan det kommer nya sändningar av vattenlevande djur för bearbetning.

vi)

Det ska finnas lämpliga åtgärder för att säkerställa att alla transportmedel och behållare som används för att leverera vattenbruksdjur till en livsmedelsanläggning för sjukdomskontroll av vattenlevande djur rengörs och desinficeras innan de lämnar anläggningen.

2.

De krav som avses i artikel 11 b när det gäller lokaler och utrustning på livsmedelsanläggningar för sjukdomskontroll av vattenlevande djur ska vara följande:

a)

Det ska vara lätt att rengöra och desinficera golv, väggar och all annan materiel eller utrustning.

b)

Det ska finnas lämplig desinfektionsutrustning för att säkerställa att allt utgåendevatten som släpps ut från livsmedelsanläggningen för sjukdomskontroll av vattenlevande djur behandlas på ett sätt som garanterar att eventuella smittämnen som orsakar förtecknade eller nya sjukdomar är fullständigt inaktiverade före utsläppet.

c)

Det ska finnas lämplig utrustning, som är förenlig med den typ av produktion som bedrivs, för rengöring och desinfektion av lokaler, utrustning och transportmedel.

d)

Det ska finnas lämpliga åtgärder för att bekämpa rovdjur, med beaktande av den risk för sjukdomsspridning som rovdjuren utgör.

DEL 5

Krav för beviljande av godkännande av reningsanläggningar, i enlighet med artikel 12

1.

De krav som avses i artikel 12 a när det gäller biosäkerhetsåtgärder på reningsanläggningar ska vara följande:

a)

Aktörerna ska genomföra biosäkerhetsplanen enligt artikel 5 med hänsyn till följande:

i)

Desinfektionsställen ska installeras på kritiska platser på reningsanläggningen.

ii)

Personalen ska ha tillgång till arbetskläder och arbetsskor som enbart används på reningsanläggningen och regelbundet rengörs och desinficeras.

iii)

Utrustning får inte delas mellan anläggningar, men om detta inte går att undvika ska det finnas ett lämpligt protokoll för rengöring och desinfektion av utrustningen.

iv)

Besökare på reningsanläggningen ska kontrolleras om de utgör en risk för sjukdomsspridning, och sådana besökare ska

bära skyddskläder och skyddsskor som tillhandahålls på reningsanläggningen, eller

rengöra och desinficera medhavda skyddskläder och skyddsskor vid ankomsten till reningsanläggningen och när de lämnar den, om kläderna och skorna inte är engångsartiklar.

v)

Reningsanläggningens utrustning ska rengöras och desinficeras efter reningsprocessen.

vi)

Utgåendevatten från reningsanläggningen som inte genomgått lämplig behandling får inte släppas ut direkt i vattenförekomster när de vattenlevande djurens hälsostatus kan äventyras av förtecknade eller nya sjukdomar.

2.

De krav som avses i artikel 12 b när det gäller lokaler och utrustning på reningsanläggningar ska vara följande:

a)

Reningsanläggningen ska erbjuda goda hygieniska förhållanden.

b)

Utrustning och lokaler ska tillverkas av material som kan rengöras och desinficeras på lämpligt sätt.

c)

Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och desinfektion av lokaler, utrustning och transportmedel.

d)

Det ska finnas lämpliga åtgärder för att bekämpa rovdjur, med beaktande av den risk för sjukdomsspridning som rovdjuren utgör.

e)

Det ska finnas lämplig desinfektionsutrustning för att säkerställa att utgåendevatten som släpps ut från reningsanläggningen behandlas vid behov så att det säkerställs att eventuella agens som orsakar förtecknade eller nya sjukdomar är fullständigt inaktiverade före utsläppet.

DEL 6

Krav för beviljande av godkännande av leveranscentraler, i enlighet med artikel 13

1.

De krav som avses i artikel 13 a när det gäller biosäkerhetsåtgärder vid leveranscentraler ska vara följande:

a)

Aktörerna ska genomföra biosäkerhetsplanen enligt artikel 5 med hänsyn till följande:

i)

Desinfektionsställen ska installeras på kritiska platser i leveranscentralen.

ii)

Personalen ska ha tillgång till arbetskläder och arbetsskor som enbart används vid leveranscentralen och regelbundet rengörs och desinficeras.

iii)

Utrustning får inte delas mellan anläggningar, men om detta inte går att undvika ska det finnas ett lämpligt protokoll för rengöring och desinfektion av utrustningen.

iv)

Besökare vid leverenscentralen ska kontrolleras om de utgör en risk för sjukdomsspridning, och sådana besökare ska

bära skyddskläder och skyddsskor som tillhandahålls på anläggningen, eller

rengöra och desinficera medhavda skyddskläder och skyddsskor vid ankomsten till anläggningen och när de lämnar den, om kläderna och skorna inte är engångsartiklar.

v)

Leveranscentralens utrustning ska rengöras och desinficeras efter leveransen.

vi)

Utgåendevatten från leverenscentralen som inte genomgått lämplig behandling får inte släppas ut direkt i vattenförekomster när de vattenlevande djurens hälsostatus kan äventyras av förtecknade eller nya sjukdomar.

2.

De krav som avses i artikel 13 b när det gäller lokaler och utrustning vid leveranscentraler ska vara följande:

a)

Leveranscentralen ska erbjuda goda hygieniska förhållanden.

b)

Utrustning och lokaler ska tillverkas av material som kan rengöras och desinficeras på lämpligt sätt.

c)

Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och desinfektion av lokaler, utrustning och transportmedel.

d)

Det ska finnas lämpliga åtgärder för att bekämpa rovdjur, med beaktande av den risk för sjukdomsspridning som rovdjuren utgör.

e)

Det ska finnas lämplig desinfektionsutrustning för att säkerställa att utgåendevatten som släpps ut från leveranscentralen behandlas vid behov så att det säkerställs att eventuella agens som orsakar förtecknade eller nya sjukdomar är fullständigt inaktiverade före utsläppet.

DEL 7

Krav för beviljande av godkännande av återutläggningsområden, i enlighet med artikel 14

1.

De krav som avses i artikel 14 a när det gäller biosäkerhetsåtgärder i återutläggningsområden ska vara följande:

a)

Aktörerna ska genomföra biosäkerhetsplanen enligt artikel 5 med hänsyn till följande:

i)

Desinfektionsställen ska installeras på kritiska platser i återutläggningsområdet.

ii)

Personalen ska ha tillgång till arbetskläder och arbetsskor som enbart används i återutläggningsområdet och regelbundet rengörs och desinficeras.

iii)

Utrustning får inte delas mellan vattenbruksanläggningar, men om detta inte går att undvika ska det finnas ett lämpligt protokoll för rengöring och desinfektion av utrustningen.

iv)

Besökare i återutläggningsområdet ska kontrolleras om de utgör en risk för sjukdomsspridning, och sådana besökare ska

bära skyddskläder och skyddsskor som tillhandahålls i återutläggningsområdet, eller

rengöra och desinficera medhavda skyddskläder och skyddsskor vid ankomsten till återutläggningsområdet och när de lämnar det, om kläderna och skorna inte är engångsartiklar.

v)

Utrustning i återutläggningsområdet ska i möjligaste mån rengöras och desinficeras efter varje reningsprocess.

2.

De krav som avses i artikel 14 b när det gäller lokaler och utrustning i återutläggningsområden ska vara följande:

a)

Återutläggningsområdet ska i möjligaste mån erbjuda goda hygieniska förhållanden.

b)

Utrustning och lokaler ska i möjligaste mån tillverkas av material som kan rengöras och desinficeras på lämpligt sätt.

c)

Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och desinfektion av lokaler i förekommande fall, utrustning och transportmedel.

d)

Det ska finnas lämpliga åtgärder för att bekämpa rovdjur, med beaktande av den risk för sjukdomsspridning som rovdjuren utgör och återutläggningsområdets miljöbetingade begränsningar.

DEL 8

Krav för beviljande av godkännande av karantänanläggningar, i enlighet med artikel 15

1.

De krav som avses i artikel 15 a när det gäller biosäkerhetsåtgärder på karantänanläggningar för vattenlevande djur ska vara följande:

a)

Karantänanläggningen ska ligga på säkert avstånd från andra karantänanläggningar, vattenbruksanläggningar eller grupper av vattenbruksanläggningar, på ett avstånd som den behöriga myndigheten fastställer på grundval av en riskbedömning som ska beakta de aktuella förtecknade och nya sjukdomarnas epidemiologi.

b)

Aktören ska genomföra den biosäkerhetsplan som föreskrivs i artikel 5 och som ska innehålla åtminstone följande:

i)

Desinfektionsställen ska installeras på de kritiska platser som identifierats i biosäkerhetsplanen.

ii)

Om det finns olika karantänenheter på en karantänanläggning ska det vidtas åtgärder för att säkerställa att de är epidemiologiskt åtskilda.

iii)

Personalen ska ha tillgång till arbetskläder och arbetsskor på karantänanläggningen och de ska regelbundet rengöras och desinficeras.

iv)

Utrustning får inte delas mellan karantänanläggningens karantänenheter, men om detta inte går att undvika ska det finnas ett lämpligt protokoll för rengöring och desinfektion av utrustningen; utrustningen får inte delas med andra anläggningar.

v)

Endast personer med tillstånd får komma in på karantänläggningen.

vi)

Personer som kommer in på karantänanläggningen ska bära de skyddskläder och skyddsskor som tillhandahålls, och dessa ska bortskaffas eller rengöras och desinficeras på ett säkert sätt efter användning.

vii)

Döda djur ska avlägsnas från alla karantänenheter med en frekvens som säkerställer att infektionstrycket är minimalt, och de ska bortskaffas som kategori 1- eller kategori 2-material i enlighet med artikel 12 eller 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.

viii)

All utrustning på karantänanläggningarna ska rengöras och desinficeras efter varje karantänperiod.

ix)

Den karantänperiod som krävs ska påbörjas när det sista vattenlevande djuret i den kohort som ska genomgå karantän sätts in.

x)

Varje karantänenhet ska tömmas på djur, rengöras och desinficeras efter karantänperiodens slut och hållas fri från djur under minst sju dagar innan nya vattenlevande djur sätts in.

xi)

Försiktighetsåtgärder ska vidtas för att förhindra korskontaminering mellan inkommande och utgående sändningar av vattenlevande djur.

xii)

Djur som släpps ut från karantänanläggningen ska uppfylla kraven för förflyttning av vattenbruksdjur mellan medlemsstater.

c)

En namngiven person ska ansvara för genomförandet av karantänanläggningens biosäkerhetsplan tillsammans med annan personal som rapporterar till den personen när det gäller biosäkerhetsfrågor, vid behov.

2.

De krav som avses i artikel 15 b när det gäller övervaknings- och kontrollåtgärder på karantänanläggningar för vattenbruksdjur ska vara följande:

a)

Miljöförhållanden som främjar det kliniska uttrycket för den aktuella förtecknade eller nya sjukdomen ska upprätthållas på karantänanläggningen under hela karantänperioden.

b)

Alla vattenbruksdjur som dör eller uppvisar sjukdomssymtom under karantänperioden ska undersökas kliniskt av en veterinär, och testning av prover ska göras på ett laboratorium som den behöriga myndigheten utsett för detta ändamål.

c)

Fisk, blötdjur och kräftdjur av förtecknade arter ska hållas i karantän under de förhållanden som anges i led a under minst 90 dagar.

d)

Inom 15 dagar från dagen för karantänperiodens slut ska prover tas från det antal vattenbruksdjur som krävs för att med en konfidensgrad på 95 % säkerställa påvisande av den aktuella patogenen om målprevalensen är 2 %. Dessa vattenbruksdjur kan tas från den kohort som hålls i karantän eller från indikatorvattenbruksdjur i samma livsmiljö som är mottagliga för den aktuella förtecknade eller nya sjukdomen och som används för att ställa diagnoser under karantänen.

3.

De krav som avses i artikel 15 c när det gäller lokaler och utrustning på karantänanläggningar för vattenbruksdjur ska vara följande:

a)

Karantänanläggningens vattenförsörjningssystem ska vara fritt från agens som orsakar den aktuella förtecknade eller nya sjukdomen.

b)

Utgåendevattnet från karantänanläggningen ska behandlas på ett lämpligt sätt som säkerställer att smittämnen som orsakar förtecknade eller nya sjukdomar är fullständigt inaktiverade före utsläppet.

c)

Systemet för behandling av utgåendevatten ska ha ett fungerande reservsystem som säkerställer kontinuerlig drift och fullständig inneslutning av berörda smittämnen.

d)

Karantänanläggningarna ska vara tydligt avgränsade och djurs och människors tillträde ska kontrolleras.

e)

Den personal som utför veterinärkontroller ska vid behov ha tillräckligt utrustade utrymmen till sitt förfogande, inklusive omklädningsrum och duschar.

f)

Det ska finnas adekvata metoder för att isolera vattenbruksdjur vid behov.

g)

Golv, väggar och all annan materiel eller utrustning ska vara utformade på ett sådant sätt att de är lätta att rengöra och desinficera.

h)

Det ska finnas ett lämpligt system för att säkerställa insamling och lämpligt bortskaffande av animaliska biprodukter i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.

i)

Det finns lämpliga åtgärder för att bekämpa rovdjur, med beaktande av den risk för sjukdomsspridning som rovdjuren utgör.

j)

Den del av karantänanläggningen där vattenbruksdjuren är inrymda ska vara av tillfredsställande standard och konstruerad på ett sådant sätt att kontakt med vatten och djur utanför denna del förhindras och att inspektioner och eventuella nödvändiga djurhållningsförfaranden lätt kan genomföras.

DEL 9

Krav för beviljande av godkännande av vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur av vektorarter hålls isolerade till dess att de inte längre anses vara vektorer, i enlighet med artikel 16

1.

De krav som avses i artikel 16 a när det gäller biosäkerhetsåtgärder på vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur av förtecknade arter som är vektorer hålls isolerade till dess att de inte längre anses vara vektorer, ska vara följande:

a)

Aktörerna ska genomföra biosäkerhetsplanen enligt artikel 5 och den ska innehålla åtminstone följande:

i)

Desinfektionsställen ska installeras på kritiska platser på vattenbruksanläggningen.

ii)

Om det finns olika isoleringsenheter på en vattenbruksanläggning ska det vidtas lämpliga åtgärder för att säkerställa att dessa enheter är epidemiologiskt åtskilda.

iii)

Personalen ska ha tillgång till arbetskläder och arbetsskor som enbart används vid vattenbruksanläggningen och regelbundet rengörs och desinficeras.

iv)

Utrustning får inte delas mellan vattenbruksanläggningens isoleringsenheter, men om detta inte går att undvika ska det finnas ett lämpligt protokoll för rengöring och desinfektion av utrustningen; utrustningen får inte delas med andra anläggningar.

v)

Endast personer med tillstånd får komma in på vattenbruksanläggningen.

vi)

Personer som kommer in på vattenbruksanläggningen ska bära de skyddskläder och skyddsskor som tillhandahålls, och dessa ska bortskaffas eller rengöras och desinficeras på ett säkert sätt efter användning.

vii)

Döda djur ska avlägsnas från alla produktionsenheter på anläggningen med en frekvens som säkerställer att infektionstrycket är minimalt, och de ska bortskaffas i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.

viii)

All utrustning på vattenbruksanläggningen, eller i den berörda isoleringsenheten om vattenbruksanläggningen består av minst två sådana enheter, ska rengöras och desinficeras efter isoleringsperiodens slut.

ix)

Den isoleringsperiod som avses i punkt 2 ska påbörjas först när det sista djuret i kohorten sätts in på vattenbruksanläggningen, men när det finns ett antal isoleringsenheter på vattenbruksanläggningen ska isoleringsperioden påbörjas först när det sista djuret i kohorten sätts in i isoleringsenheten.

x)

Varje isoleringsenhet på vattenbruksanläggningen ska tömmas på djur, rengöras och desinficeras efter isoleringsperiodens slut.

xi)

Försiktighetsåtgärder ska vidtas för att förhindra korskontaminering mellan inkommande och utgående sändningar av vattenlevande djur.

xii)

Djur som släpps ut från den vattenbruksanläggning där isoleringsperioden har genomförts ska uppfylla kraven för förflyttning av vattenlevande djur mellan medlemsstater.

b)

Aktörerna ska säkerställa att en namngiven person ansvarar för genomförandet av vattenbruksanläggningens biosäkerhetsplan tillsammans med annan personal som rapporterar till den personen när det gäller biosäkerhetsfrågor, vid behov.

2.

De krav som avses i artikel 16 b när det gäller övervaknings- och kontrollåtgärder på anläggningar där vattenbruksdjur av förtecknade arter som är vektorer hålls isolerade till dess att de inte längre anses vara vektorer, ska vara följande:

a)

Fisk, blötdjur och kräftdjur av förtecknade arter ska hållas isolerade under minst 90 dagar.

b)

Alla vattenbruksdjur som dör eller uppvisar sjukdomssymtom under den 90 dagar långa isoleringsperioden ska undersökas kliniskt av en veterinär, och testning av prover ska göras på ett laboratorium som den behöriga myndigheten utsett för detta ändamål.

3.

De krav som avses i artikel 16 c när det gäller lokaler och utrustning på vattenbruksanläggningar där vattenbruksdjur av förtecknade arter som är vektorer hålls isolerade till dess att de inte längre anses vara vektorer, ska vara följande:

a)

Det ska finnas adekvata metoder för att hålla vattenbruksdjur isolerade.

b)

Vattenbruksanläggningens vattenförsörjningssystem ska vara fritt från förtecknade arter och från agens som orsakar de aktuella förtecknade eller nya sjukdomarna.

c)

Om det är nödvändigt för att inte äventyra det mottagande vattnets hälsostatus ska utgåendevattnet från vattenbruksanläggningen behandlas på ett lämpligt sätt som säkerställer att smittämnen som orsakar förtecknade eller nya sjukdomar är fullständigt inaktiverade före utsläppet.

d)

Djurens tillträde till vattenbruksanläggningen kontrolleras.

e)

Golv, väggar och all annan materiel eller utrustning är utformade på ett sådant sätt att de är lätta att rengöra och desinficera.

f)

Det finns ett lämpligt system för att säkerställa insamling och lämpligt bortskaffande av animaliska biprodukter i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.

g)

Det finns lämpliga åtgärder för att bekämpa rovdjur, med beaktande av den risk för sjukdomsspridning som rovdjuren utgör.

DEL 10

Krav för beviljande av godkännande av vattenbruksanläggningar som är slutna anläggningar där vattenbruksdjur hålls för prydnadsändamål, i enlighet med artikel 17

1.

De krav som avses i artikel 17 när det gäller biosäkerhetsåtgärder på vattenbruksanläggningar som är slutna anläggningar där vattenbruksdjur hålls för prydnadsändamål och där mönstren för förflyttning utgör en betydande sjukdomsrisk, ska vara följande:

a)

Aktören ska genomföra biosäkerhetsplanen enligt artikel 5 med hänsyn till följande:

i)

Desinfektionsställen ska installeras på kritiska platser på anläggningen.

ii)

Personalen ska ha tillgång till arbetskläder och arbetsskor som enbart används vid vattenbruksanläggningen och regelbundet rengörs och desinficeras.

iii)

Besökare på vattenbruksanläggningen ska kontrolleras om de utgör en sjukdomsrisk, och sådana besökare ska

bära skyddskläder och skyddsskor som tillhandahålls på vattenbruksanläggningen, eller

rengöra och desinficera medhavda skyddskläder och skyddsskor vid ankomsten till vattenbruksanläggningen och när de lämnar den, om kläderna och skorna inte är engångsartiklar.

iv)

Döda djur ska avlägsnas från alla produktionsenheter med en frekvens som säkerställer att infektionstrycket är minimalt, och de ska bortskaffas i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.

b)

En namngiven person ska ansvara för genomförandet av vattenbruksanläggningens biosäkerhetsplan tillsammans med annan personal som rapporterar till den personen när det gäller biosäkerhetsfrågor, vid behov.

2.

De krav som avses i artikel 17 c när det gäller lokaler och utrustning på vattenbruksanläggningar som är slutna anläggningar där vattenbruksdjur hålls för prydnadsändamål och där mönstren för förflyttning utgör en betydande sjukdomsrisk, ska vara följande:

a)

Det ska finnas lämplig utrustning och lämpliga lokaler för att upprätthålla tillfredsställande djurhållningsförhållanden för de djur som hålls på anläggningen.

b)

Vattenbruksanläggningen ska erbjuda goda hygieniska förhållanden och möjliggöra hälsoövervakning.

c)

Utrustning och lokaler ska tillverkas av material som lätt kan rengöras och desinficeras.

d)

Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och desinfektion av lokaler, utrustning och transportmedel.

e)

Det ska finnas lämpliga åtgärder för att bekämpa rovdjur, med beaktande av den risk för sjukdomsspridning som rovdjuren utgör.

f)

Det ska finnas ett lämpligt system för att säkerställa insamling och lämpligt bortskaffande av animaliska biprodukter i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.

DEL 11

Krav för beviljande av godkännande av vattenbruksanläggningar som är öppna anläggningar där vattenbruksdjur hålls för prydnadsändamål, i enlighet med artikel 18

1.

De krav som avses i artikel 18 b när det gäller biosäkerhetsåtgärder på vattenbruksanläggningar som är öppna anläggningar där vattenbruksdjur hålls för prydnadsändamål ska vara följande:

a)

Aktören ska genomföra biosäkerhetsplanen enligt artikel 5 med hänsyn till följande:

i)

Desinfektionsställen ska installeras på kritiska platser på vattenbruksanläggningen.

ii)

Om det finns olika funktionella enheter på en vattenbruksanläggning ska de hållas åtskilda genom lämpliga hygienåtgärder.

iii)

Personalen ska ha tillgång till arbetskläder och arbetsskor på vattenbruksanläggningen och de ska regelbundet rengöras och desinficeras.

iv)

Utrustning får inte delas mellan vattenbruksanläggningar, men om detta inte går att undvika ska det finnas ett lämpligt protokoll för rengöring och desinfektion av utrustningen.

v)

Besökare på vattenbruksanläggningen ska kontrolleras om de utgör en sjukdomsrisk, och sådana besökare ska

bära skyddskläder och skyddsskor som tillhandahålls på vattenbruksanläggningen, eller

rengöra och desinficera medhavda skyddskläder och skyddsskor vid ankomsten till vattenbruksanläggningen och när de lämnar den, om kläderna och skorna inte är engångsartiklar.

vi)

Döda djur ska avlägsnas från alla produktionsenheter med en frekvens som säkerställer att infektionstrycket är minimalt, och de ska bortskaffas i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.

vii)

Vattenbruksanläggningens utrustning ska i möjligaste mån rengöras och desinficeras efter varje produktionscykel.

viii)

Transportörernas journaler över rengöring och desinfektion ska kontrolleras innan djuren lastas eller lastas ur på vattenbruksanläggningen.

b)

Aktörerna ska säkerställa att en namngiven person ansvarar för genomförandet av vattenbruksanläggningens biosäkerhetsplan tillsammans med annan personal som rapporterar till den personen när det gäller biosäkerhetsfrågor, vid behov.

2.

De krav som avses i artikel 18 c när det gäller lokaler och utrustning på vattenbruksanläggningar som är öppna anläggningar där vattenbruksdjur hålls för prydnadsändamål ska vara följande:

a)

Det ska finnas lämplig utrustning och lämpliga lokaler för att upprätthålla tillfredsställande djurhållningsförhållanden för de djur som hålls på vattenbruksanläggningen.

b)

Anläggningen ska erbjuda goda hygieniska förhållanden och möjliggöra adekvat hälsoövervakning.

c)

Utrustning och lokaler ska i möjligaste mån tillverkas av material som kan rengöras och desinficeras på lämpligt sätt.

d)

Det ska finnas lämpliga åtgärder för att bekämpa rovdjur, med beaktande av den risk som rovdjuren utgör och vattenbruksanläggningens miljöbetingade begränsningar.

e)

Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och desinfektion av lokaler, utrustning och transportmedel.

f)

Det finns ett lämpligt system för att säkerställa insamling och lämpligt bortskaffande av animaliska biprodukter i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.

DEL 12

Krav för beviljande av godkännande av fartyg eller andra mobila lokaler där vattenbruksdjur hålls tillfälligt för att behandlas eller genomgå andra förfaranden som används i djurhållningen, i enlighet med artikel 19

1.

De krav som avses i artikel 19 a när det gäller biosäkerhetsåtgärder för fartyg eller andra mobila lokaler där vattenbruksdjur hålls tillfälligt för att behandlas eller genomgå andra förfaranden som används i djurhållningen, ska vara följande:

a)

Aktören ska genomföra biosäkerhetsplanen enligt artikel 5 med hänsyn till följande:

i)

Fartyget eller de mobila lokalerna och all utrustning som använts under behandlingen ska rengöras och desinficeras efter en behandling och innan de flyttas till en annan vattenbruksanläggning.

ii)

Personalen ska ha tillgång till arbetskläder och arbetsskor på vattenbruksanläggningen och de ska regelbundet rengöras och desinficeras.

iii)

Utrustning får inte delas med andra vattenbruksanläggningar, men om detta inte går att undvika ska det finnas ett lämpligt protokoll för rengöring och desinfektion av utrustningen och belägg för att det har utförts ska sparas.

iv)

Besökare på vattenbruksanläggningen ska kontrolleras om de utgör en sjukdomsrisk, och sådana besökare ska

bära skyddskläder och skyddsskor som tillhandahålls på vattenbruksanläggningen, eller

rengöra och desinficera medhavda skyddskläder och skyddsskor vid ankomsten till vattenbruksanläggningen och när de lämnar den, om kläderna och skorna inte är engångsartiklar.

v)

Orsaken till dödsfall som inträffar under en behandling ska journalföras och döda djur ska avlägsnas från vattenbruksanläggningen med en frekvens som minimerar infektionstrycket och som är genomförbar med hänsyn till behandlingsschemat för de berörda vattenbruksdjuren.

vi)

Döda djur avlägsnas med en frekvens som säkerställer att infektionstrycket är minimalt och de bortskaffas i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.

b)

Aktörerna ska säkerställa att en namngiven person ansvarar för genomförandet av anläggningens biosäkerhetsplan tillsammans med annan personal som rapporterar till den personen när det gäller biosäkerhetsfrågor, vid behov.

2.

De krav som avses i artikel 19 b när det gäller lokaler och utrustning på fartyg eller i andra mobila lokaler där vattenbruksdjur hålls tillfälligt för att behandlas eller genomgå andra förfaranden som används i djurhållningen, ska vara följande:

a)

Det ska finnas lämplig utrustning och lämpliga lokaler för att upprätthålla tillfredsställande djurhållningsförhållanden för de vattenbruksdjur som hålls på anläggningen.

b)

Utrustning och lokaler ska i möjligaste mån tillverkas av material som lätt kan rengöras och desinficeras.

c)

Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och desinfektion av lokaler och utrustning.

d)

Vid användning av automatiska system för rengöring och desinfektion ska deras effektivitet valideras innan de börjar användas och därefter med lämplig frekvens.

e)

Det finns ett lämpligt system för att säkerställa insamling och lämpligt bortskaffande av animaliska biprodukter i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).


BILAGA II

RISKBASERAD ÖVERVAKNING SOM SKA GENOMFÖRAS PÅ VISSA GODKÄNDA ANLÄGGNINGAR

DEL 1

Riskbaserad övervakning i vattenbruksanläggningar och grupper av vattenbruksanläggningar, i enlighet med artiklarna 7, 8, 17 och 18

Riskbaserad övervakning ska genomföras på följande sätt i de vattenbruksanläggningar och grupper av vattenbruksanläggningar som avses i artiklarna 7, 8, 17 och 18:

a)

Vattenbruksanläggningar som håller andra förtecknade arter av vattenbruksdjur än de arter som avses i led b ii i denna del ska genomföra riskbaserad övervakning som beror på om de anses utgöra en hög, medelhög eller låg risk enligt en riskbedömning som gjorts i enlighet med del I i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2020/689.

b)

Vattenbruksanläggningar som håller de arter av vattenbruksdjur som avses i leden i och ii ska genomföra riskbaserad övervakning om de anses utgöra en hög risk till följd av en riskbedömning som gjorts i enlighet med del I i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2020/689.

i)

Icke-förtecknade arter.

ii)

Förtecknade arter som avses i fjärde kolumnen i tabellen i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/1882; men dessa arter ska vara i kontakt med de förtecknade arter som avses i tredje kolumnen i den tabellen för att klassificeras som vektorarter, och någon sådan kontakt har inte förekommit.

DEL 2

Innehållet i den riskbaserade övervakning på vattenbruksanläggningar eller grupper av vattenbruksanläggningar som genomförs i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) 2016/429

1.

Journalkontroller, kliniska inspektioner och laboratorieundersökningar på de godkända vattenbruksanläggningar som avses i artiklarna 7, 17 och 18 ska utföras enligt följande:

a)

De journaler som förs i enlighet med skyldigheten att föra journal i artikel 186 i förordning (EU) 2016/429 och i enlighet med artiklarna 23, 32 och 33 i den här förordningen ska granskas för en bedömning av om det finns några tecken på ökad dödlighet eller förekomst av en förtecknad eller ny sjukdom på vattenbruksanläggningen som ska beaktas vid ett veterinärbesök.

b)

Alla delar av vattenbruksanläggningen ska undersökas och särskild uppmärksamhet ska ägnas de produktionsenheter där ökad dödlighet har angetts i de journaler som avses i led a.

c)

Om det efter en granskning av journalerna eller en klinisk inspektion av alla produktionsenheter inte framkommit att det finns några tecken på förekomst av en förtecknad eller ny sjukdom ska man inte behöva ta prover för laboratorieundersökning.

d)

Om nydöda eller döende vattenbruksdjur identifierats ska ett representativt urval av dessa vattenbruksdjur undersökas kliniskt, såväl externt som internt, så att man kan avgöra om det föreligger patologiska förändringar; denna undersökning ska särskilt syfta till att påvisa förtecknade eller nya sjukdomar.

e)

Om resultatet av den kliniska undersökning som föreskrivs i led d leder till misstanke om förekomst av en sådan förtecknad eller ny sjukdom på en vattenbruksanläggning i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets där ett utrotningsprogram genomförs eller som har förklarat fri från den särskilda sjukdomen, ska ett prov tas på vattenbruksdjur från den vattenbruksanläggningen och genomgå en laboratorieundersökning i enlighet med tillämpligt kapitel i del II i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2020/689.

f)

Om resultatet av den kliniska undersökning som föreskrivs i led d leder till misstanke om förekomst av en förtecknad sjukdom på en vattenbruksanläggning där ett övervakningsprogram genomförs avseende den särskilda sjukdomen i kategori C, ska ett prov tas på vattenbruksdjur från vattenbruksanläggningen och genomgå en laboratorieundersökning i enlighet med tillämpligt kapitel i del III i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2020/689.

g)

Om resultatet av den kliniska undersökning som föreskrivs i led d leder till misstanke om en ny sjukdom ska ett prov tas på vattenbruksdjur från vattenbruksanläggningen och genomgå en laboratorieundersökning för att man ska kunna identifiera den nya sjukdomen i fråga.

2.

Journalkontroller, kliniska undersökningar och laboratorieundersökningar på de godkända grupper av vattenbruksanläggningar som avses i artikel 8 ska utföras enligt följande:

a)

De tillämpliga journaler som hålls av varje vattenbruksanläggning i gruppen vattenbruksanläggningar eller för en sådan vattenbruksanläggnings räkning i enlighet med artikel 186 i förordning (EU) 2016/429 och artikel 24 i den här förordningen ska granskas för en bedömning av om det finns några sådana tecken på ökad dödlighet eller förekomst av en förtecknad eller ny sjukdom som ska beaktas när det beslutas vilken vattenbruksanläggning i gruppen som ska besökas med avseende på riskbaserad övervakning.

b)

När den granskning av journalerna som avses i led a tyder på ökad dödlighet eller förekomst av en förtecknad eller ny sjukdom i en viss vattenbruksanläggning i gruppen ska den anläggningen besökas inom ramen för riskbaserad övervakning; stegen i punkt 1 b–g ska följas under det besöket.

c)

När den granskning av journalerna som avses i led a inte tyder på ökad dödlighet eller förekomst av en förtecknad eller ny sjukdom i en vattenbruksanläggning i gruppen ska besök inom ramen för riskbaserad övervakning göras

i)

efter riskbedömningen, i den eller de vattenbruksanläggningar i gruppen där risken för att en sjukdom introduceras är störst, eller

ii)

på den anläggning som haft flest förflyttningar av vattenbruksdjur för vidare odling efter det senaste besöket inom ramen för riskbaserad övervakning.

I bägge fallen ska stegen i punkt 1 c–g följas under besöket inom ramen för riskbaserad övervakning.


3.6.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 174/379


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2020/692

av den 30 januari 2020

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser för införsel till unionen samt förflyttning och hantering efter införsel av sändningar av vissa djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artiklarna 234.2, 237.4 och 239.2, och

av följande skäl:

(1)

Unionslagstiftningen på området djurhälsa uppdaterades nyligen genom antagandet av djurhälsolagen. Den förordningen, som trädde i kraft den 20 april 2016 och som ska tillämpas från och med den 21 april 2021, upphäver och ersätter omkring 40 grundläggande rättsakter. Detta förutsätter också att kommissionen antar många delegerade förordningar och genomförandeförordningar för att upphäva och ersätta omkring 400 kommissionsrättsakter som finns på djurhälsoområdet innan den nya rättsliga ram som inrättades genom djurhälsolagen.

(2)

Handelsvillkoren har utvecklats sedan antagandet av de första djurhälsobestämmelserna på unionsnivå, med en betydande ökning av handelsvolymen för djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung, både inom unionen och med tredjeländer. Under samma period har som en följd av unionens djurhälsopolitik och djurhälsobestämmelser vissa sjukdomar utrotats i unionen och andra sjukdomar har förhindrats eller bekämpats i många medlemsstater. Nya sjukdomar har emellertid vid flera tillfällen medfört nya utmaningar för unionens djurhälsostatus, handeln och den lokala ekonomin i de områden som drabbas av dessa sjukdomar.

(3)

De bestämmelser som fastställs i denna rättsakt kompletterar de bestämmelser som redan fastställts i djurhälsolagen. De bör tillhandahålla nödvändiga garantier för att säkerställa att sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung som förs in till unionen inte utgör en djurhälsorisk för hållna och vilda djur som skulle kunna äventyra unionens hälsostatus när det gäller djursjukdomar och ha en negativ ekonomisk inverkan på de berörda sektorerna.

(4)

I artikel 234 i djurhälsolagen föreskrivs att medlemsstaterna, i avvaktan på antagandet av delegerade akter som fastställer djurhälsokrav avseende en specifik art och kategori av djur, avelsmaterial eller produkt av animaliskt ursprung, efter en riskvärdering, får tillämpa nationella bestämmelser om dessa bestämmelser uppfyller vissa krav som fastställs i den förordningen. Införsel till unionen av arter och kategorier av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung som inte omfattas av denna förordning får därför omfattas av sådana nationella bestämmelser som tillämpas av medlemsstaterna.

(5)

De befintliga djurhälsobestämmelser som fastställts i kommissionens tidigare rättsakter om införsel till unionen av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung har visat sig vara effektiva, varför syftet med och innehållet i de befintliga bestämmelserna bör bibehållas i denna förordning, men uppdateras för att ta hänsyn till bestämmelserna om bättre lagstiftning, den nya ram som fastställs i djurhälsolagen och nya vetenskapliga rön, internationella standarder och erfarenheter från tillämpningen av tidigare unionsakter.

(6)

För att undvika onödiga störningar i handeln bör djurhälsokraven för införsel till unionen av sändningar som omfattas av denna förordning säkerställa en smidig övergång från de krav som fastställs i befintliga unionsakter.

(7)

I djurhälsolagen fastställs bestämmelser om förebyggande och bekämpning av djursjukdomar som kan överföras till djur eller till människor. I del V kapitel 1 i den förordningen fastställs djurhälsokrav för införsel till unionen av sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung fas, och föreskrivs att kommissionen ska anta delegerade akter för att komplettera dessa djurhälsokrav.

(8)

I artikel 229.1 i djurhälsolagen fastställs de krav enligt vilka medlemsstaterna ska tillåta införsel till unionen av sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung. Kraven omfattar villkor rörande ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet, ursprungsanläggningen, de djurhälsokrav som dessa sändningar ska uppfylla samt djurhälsointyg, försäkran eller annat dokument som ska åtfölja sådana sändningar.

(9)

Dessutom föreskrivs det i artikel 234.1 i djurhälsolagen att djurhälsokraven för införsel till unionen av sändningar av arter och kategorier av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från tredjeländer eller territorier eller zoner däri ska vara lika stränga som de som fastställs i den förordningen och i delegerade akter som antagits enligt den förordningen och som är tillämpliga på förflyttningar inom unionen av dessa arter och kategorier av dessa varor. Om kraven inte är lika stränga som kraven i förordningen ska de erbjuda likvärdiga garantier som de djurhälsokrav som anges i del IV i den förordningen.

(10)

I artikel 234.2 i djurhälsolagen föreskrivs att delegerade akter ska antas för att komplettera bestämmelserna i den förordningen vad gäller djurhälsokrav för införsel till unionen av djurarter och djurkategorier, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från tredjeländer och territorier samt för förflyttning inom unionen och hantering av dessa varor efter införseln till unionen, för att minska eventuella risker.

(11)

I artikel 237.1 i djurhälsolagen föreskrivs att medlemsstaterna endast får tillåta införsel till unionen av sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung, om sändningarna åtföljs av de djurhälsointyg, försäkringar och andra dokument som krävs enligt den förordningen. I artikel 237.2 i den förordningen föreskrivs att djurhälsointyget ska ha kontrollerats och undertecknats av en officiell veterinär i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet. I detta sammanhang föreskrivs det i artikel 237.4 i djurhälsolagen att kommissionen ska anta delegerade akter om undantag från de krav på djurhälsointyg som föreskrivs i artikel 237.1 och 237.2 i den förordningen, samt för att fastställa krav på att sådana sändningar ska åtföljas av en försäkran eller andra dokument.

(12)

I artikel 239.2 i djurhälsolagen föreskrivs att kommissionen ska anta delegerade akter om särskilda bestämmelser och ytterligare krav för vissa typer av införsel till unionen av sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung, och föreskriver undantag från de allmänna djurhälsokraven i artiklarna 229.1 och 237.1 i den förordningen och i de kompletterande bestämmelser som fastställs i delegerade akter som antagits i enlighet med artiklarna 234.2 och 237.4 i den förordningen.

(13)

De kompletterande bestämmelser som fastställs i denna förordning enligt artiklarna 234.2 och 239.2 i djurhälsolagen är kopplade till varandra. I artikel 234.2 föreskrivs att kommissionen ska fastställa allmänna krav för införsel till unionen av sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung, medan det i artikel 239.2 föreskrivs att kommissionen ska fastställa särskilda bestämmelser och ytterligare krav för undantag från dessa allmänna krav.

(14)

De krav på djurhälsointyg som föreskrivs i artikel 237 i djurhälsolagen är en del av regelverket för införsel till unionen av sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung. Den befogenhet som ges kommissionen i enlighet med artikel 237.4 i den förordningen att bevilja undantag från djurhälsobestämmelserna är en del av det allmänna regelverket.

(15)

I djurhälsolagen fastslås redan ett antal definitioner. Dessutom bör denna förordning beakta de definitioner som fastställs i andra unionsakter på relaterade områden för livsmedelshygien och offentliga kontroller, såsom definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (2). I syfte att fastställa djurhälsokrav för införsel till unionen av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung är det dock lämpligt att införa särskilda definitioner, inbegripet definitioner för vissa kategorier av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung. Dessa definitioner behövs för att klargöra vilka djurkategorier, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung som utgör en djurhälsorisk och därför omfattas av djurhälsokraven för införsel till unionen.

(16)

För att säkerställa enhetlighet i unionslagstiftningen och på grundval av den djurhälsorisk de utgör bör definitionen av färskt kött i denna förordning omfatta de definitioner av färskt kött, malet kött och köttberedningar som fastställs i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

(17)

Dessutom bör definitionen av köttprodukter i denna förordning omfatta definitionerna av köttprodukter, behandlade magar, blåsor, tarmar, utsmält djurfett och köttextrakt i förordning (EG) nr 853/2004. Detta beror på att alla dessa varor ur djurhälsosynpunkt utgör samma djurhälsorisk och bör omfattas av samma riskreducerande åtgärder.

(18)

Den definition av slaktkropp som fastställs i förordning (EG) nr 853/2004 bör anpassas så att den skiljer slaktkropp från ett hov- och klövdjur från slaktbiprodukt. Detta beror på att dessa två varor utgör olika djurhälsorisker, där slaktbiprodukt medför en högre risk.

(19)

Fjälster bör definieras i denna förordning och definitionen bör beakta definitionen i ordlistan till OIE:s Terrestrial Animal Health Code. Definitionen bör klargöra vilka produkter av animaliskt ursprung som ska betraktas som fjälster och därför omfattas av de särskilda riskreducerande behandlingar som fastställs i denna förordning.

(20)

Enligt artikel 229.1 i djurhälsolagen får sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung endast föras in till unionen om de kommer från de tredjeländer eller territorier som förtecknas för införsel till unionen av den specifika arten och kategorin av djur, avelsmaterial eller produkter av animaliskt ursprung, i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 230.1 och om sändningarna uppfyller djurhälsokraven i artikel 234 och senare delegerade akter. Denna förordning bör göra det till den behöriga myndighetens ansvar att kontrollera att sådana sändningar som förs in till unionen uppfyller dessa krav.

(21)

I artikel 237.1 i djurhälsolagen föreskrivs att införsel till unionen av sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från tredjeländer eller territorier endast är tillåten om sändningarna åtföljs av ett djurhälsointyg som utfärdats av den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet, eller av försäkringar eller andra dokument, eller av alla dessa dokument. Denna förordning bör därför klargöra vilka dokument som krävs i varje enskilt fall och bör göra det till den behöriga myndighetens ansvar att kontrollera att sådana sändningar som förs in i unionen uppfyller detta allmänna krav.

(22)

De uppgifter som ska ingå i djurhälsointyg, försäkringar och andra dokument som åtföljer sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung ska på ett korrekt sätt återspegla huruvida sändningarna uppfyller de allmänna kraven i djurhälsolagen och de tillämpliga kraven i denna förordning. I denna förordning bör det därför fastställas skyldigheter för de aktörer som ansvarar för införsel till unionen av sådana sändningar och för de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där sändningarna förs in i unionen, när det gäller giltigheten för de dokument som åtföljer sändningarna och om sådana sändningar är berättigade att komma in i unionen.

(23)

Med beaktande av djurhälsorisker såsom inkubationstider för sjukdomar och för att undvika att djurhälsointyg används felaktigt är det nödvändigt att fastställa en tidsfrist för dessa intygs giltighet endast när det gäller djur och kläckägg. Detta beror på att dessa medför en högre djurhälsorisk än produkter av animaliskt ursprung, som kan ha varit föremål för riskreducerande åtgärder, och avelsmaterial som transporteras frusna i slutna och förseglade behållare. Eftersom transport till sjöss av levande djur och kläckägg kan ta lång tid bör dock intygets giltighetstid i detta fall förlängas förutsatt att vissa riskreducerande åtgärder har vidtagits.

(24)

De djurhälsokrav som måste uppfyllas och de garantier som ska tillhandahållas av tredjeländer och territorier för införsel till unionen av sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung beror på de sjukdomar som förtecknas i artikel 5 och i bilaga II till djurhälsolagen och deras kategorisering i enlighet med artikel 9.1 i den förordningen och bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 (3). I den förordningen fastställs definitionerna av sjukdomar i kategorierna A, B, C, D och E och det fastställs att bestämmelserna om förebyggande och bekämpning av de förtecknade sjukdomar som avses i artikel 9.1 i förordning (EU) 2016/429 ska tillämpas på förtecknade arter och grupper av förtecknade arter som anges i bilagan.

(25)

I del II kapitel 1 i djurhälsolagen fastställs bestämmelser om anmälan och rapportering av sjukdom för att säkerställa tidigt påvisande och effektiv bekämpning av sjukdomar i unionen. Denna förordning bör innehålla närmare uppgifter om de system för anmälan och rapportering som ska finnas i tredjeländerna eller territorierna för att garantera likvärdiga system som de som tillämpas i unionen, inbegripet de sjukdomar som ska anmälas och rapporteras. Även om levande djur kan överföra de sjukdomar för vilka de är förtecknade arter i genomförandeförordning (EU) 2018/1882, kan inte alla produkter av animaliskt ursprung och avelsmaterial från dessa djur överföra alla dessa sjukdomar. Denna förordning bör klargöra vilka djursjukdomar som inger betänkligheter och därför ska anmälas och rapporteras för varje specifik art och kategori av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung avsedda för införsel till unionen.

(26)

Djurhälsokraven i denna förordning bör baseras på olika nivåer av skydd mot djurhälsorisker. De olika kraven varierar beroende på om de avser ett ursprungstredjeland, ursprungsterritorium eller zon däri, eller när det gäller vattenbruksdjur en anläggningskrets, ursprungsanläggningen för djuren eller produkterna av animaliskt ursprung eller till anläggningen eller stationen för samling av avelsmaterial.

(27)

Övervakning av sjukdomar och spårbarhet på anläggningarna är viktiga inslag i unionens sjukdomsbekämpning. Denna förordning bör innehålla vissa grundläggande krav på spårbarhet och djurhälsobesök på ursprungsanläggningen för de djur som är avsedda för införsel till unionen och på ursprungsanläggningen för de djur från vilka de avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung avsedda att föras in i unionen erhölls. Dessa krav bör vara likvärdiga dem som fastställs i förordning (EU) 2016/429 och i delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med den förordningen.

(28)

Om en viss typ av anläggning som håller djur eller avelsmaterial i ett tredjeland eller territorium utgör en särskild djurhälsorisk bör den dessutom få ett särskilt godkännande från den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet för att exportera till unionen som ger likvärdiga garantier som de som föreskrivs i artiklarna 92–100 i förordning (EU) 2016/429 för vissa anläggningar i unionen.

(29)

Sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung avsedda för införsel till unionen bör inte anses utgöra en djurhälsorisk i ursprungslandet eller ursprungsterritoriet och bör inte omfattas av nationella utrotningsprogram eller andra nationella restriktioner som grundar sig på djurhälsofrågor.

(30)

Djurhälsokraven för införsel till unionen av sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung måste ge ett effektivt skydd mot introduktion och spridning av överförbara djursjukdomar i unionen. Införsel till unionen av dessa sändningar bör inte tillåtas från tredjeländer eller territorier eller zoner eller, när det gäller vattenbruksdjur, anläggningskretsar däri som är smittade med vissa förtecknade sjukdomar för vilka unionen har sjukdomsfri status, och som följaktligen utgör en allvarlig risk för djurs hälsa i unionen.

(31)

Det är upp till unionen att bedöma om ett tredjeland, territorium eller zon eller, när det gäller vattenbruksdjur, en anläggningskrets är fritt/fri från en särskild sjukdom. Unionens bedömning bör grundas på information om sjukdomsövervakning som tillhandahålls av den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet och med beaktande av unionens djurhälsobestämmelser enligt del II i djurhälsolagen och kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 (4). Särskilda villkor för vissa sjukdomar och omständigheter kan krävas som ytterligare riskreducerande åtgärder.

(32)

Frihet från en specifik sjukdom i ett tredjeland eller territorium eller zon däri ska baseras på internationellt erkända diagnostiska tester och metoder som utförs enligt samma standarder och förfaranden som de som tillämpas inom unionen.

(33)

Det är nödvändigt att säkerställa att hälsostatusen för djuren, avelsmaterialet och de animaliska produkterna som är avsedda för införsel till unionen uppfyller de garantier som lämnats av ursprungstredjelandet, territoriet eller zonen. Denna förordning bör därför föreskriva en minsta uppehållsperiod för djuren i ursprungstredjelandet, territoriet, zonen eller på ursprungsanläggningen, och en minimiperiod utan kontakt med varor med lägre hälsostatus, innan de avsänds till unionen. Längden på den minsta uppehållsperioden bör ta hänsyn till inkubationstiden för relevanta sjukdomar och den avsedda destinationen och användningen av djuren, avelsmaterialet och produkterna av animaliskt ursprung.

(34)

När det gäller hundar, katter och illrar är uppehållsperioder inte nödvändigt eftersom det alltid krävs vaccinering mot rabies, den sjukdom som inger störst betänkligheter för dessa arter. Registrerade hästar som är avsedda för tävlingar, kapplöpningar och hästrelaterade kulturevenemang bör också undantas från vissa krav i fråga om uppehållsperiod, om de uppfyller ytterligare garantier. Detta undantag grundas på förväntningen att sådana hästar har en hög hälsonivå.

(35)

Hälsostatusen för djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung avsedda för införsel till unionen kan äventyras under transport från ursprungsplatsen till platsen för införsel till unionen om de kommer i kontakt med djur eller produkter som inte uppfyller samma krav eller om de transiteras genom tredjeländer, territorier eller zoner med lägre hälsostatus än ursprungslandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri. Därför bör vissa förebyggande åtgärder tillämpas för att bevara deras hälsostatus.

(36)

För att säkerställa att endast friska djur sänds till unionen ska djuren i sändningar genomgå en klinisk besiktning som ska utföras av en officiell veterinär innan de avsänds. Tidsramen för denna besiktning bör anpassas för vissa arter och deras inneboende risk.

(37)

Landlevande djur, kläckägg och vattenlevande djur avsedda för införsel till unionen bör endast transporteras genom eller lossas i tredjeländer, territorier eller zoner som också är förtecknade för införsel till unionen av samma arter och kategorier av djur och kläckägg. Införandet av dessa länder, territorier eller zoner på förteckningen indikerar att de tillhandahåller likvärdiga djurhälsogarantier som ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri.

(38)

Transport av landlevande djur och kläckägg med flyg eller fartyg kan råka ut för oförutsedda händelser såsom mekaniska problem i transportmedlet, strejker på flygplatser och i hamnar eller oförutsedda förseningar. Det är därför lämpligt att föreskriva undantag i de fall där garantier kan ges. Detta gör det möjligt att fortsätta med transporten av landlevande djur och kläckägg till unionen, samtidigt som hälsostatusen för dessa varor säkerställs och ytterligare djurhälsorisker förhindras.

(39)

När det gäller hästdjur utgör omlastningar och uppehåll i icke-förtecknade länder en del av de vanliga transporterna, och de bör tillåtas med vissa förebyggande åtgärder.

(40)

Rengöring och desinfektion av transportmedel är en viktig åtgärd för att förebygga risken för spridning av djursjukdomar. När det gäller sändningar av levande djur avsedda för unionen bör rengöring och desinfektion av transportmedel utföras omedelbart innan djuren lastas för avsändande till unionen.

(41)

Uppsamlingen av djur i ursprungstredjeländer eller ursprungsterritorier kan utgöra en ytterligare risk för hälsostatusen hos djur som är avsedda för införsel till unionen, som en följd av att djuren blandas med och kommer i kontakt med djur av olika ursprung. Därför bör antalet sådana verksamheter, deras varaktighet och de arter som tillåts genomgå dem begränsas till ett minimum och till arter med tillförlitliga spårbarhetssystem.

(42)

Utöver de allmänna djurhälsokraven är det nödvändigt att fastställa särskilda krav med hänsyn till de djurhälsorisker som är förknippade med de olika arter och kategorier av landlevande djur som omfattas av denna förordning.

(43)

Olika arter av hov- och klövdjur, enligt definitionen i djurhälsolagen, förtecknas som mottagliga arter för olika förtecknade sjukdomar i genomförandeförordning (EU) 2018/1882. Förtecknade sjukdomar fastställs också i olika kategorier för olika arter av hov- och klövdjur i samma förordning. Därför bör det i denna förordning klart och tydligt fastställas vilka särskilda krav och garantier som gäller för de förtecknade sjukdomarna för de olika arterna och kategorierna av hov- och klövdjur.

(44)

För att förhindra förekomsten av sjukdomar i kategori A, från vilka unionen anses vara fri, bör det allmänna kravet på hov- och klövdjurs ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller zon däri vara en likvärdig frihet från sjukdom under en tidsperiod som garanterar att införsel av djur från tredjelandet, territoriet eller zonen inte äventyrar unionens sjukdomsfrihet. För sjukdomar i kategori B, för vilka unionen har obligatoriska utrotningsprogram, bör det i denna förordning föreskrivas riskreducerande åtgärder om det berörda ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet inte är helt fritt från sådana sjukdomar.

(45)

Om sändningar av hov- och klövdjur är avsedda att föras in till medlemsstater som är officiellt sjukdomsfria eller har ett godkänt utrotningsprogram för infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit, bovin virusdiarré eller infektion med virus av Aujeszkys sjukdom, bör dessa sändningar uppfylla ytterligare krav för att säkerställa att djuren inte äventyrar hälsostatusen i dessa medlemsstater när det gäller dessa sjukdomar.

(46)

Särskilda bestämmelser vad gäller ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet och ytterligare djurhälsokrav bör tillämpas när hov- och klövdjur har sitt ursprung i en avgränsad anläggning och är avsedda för insättning på en avgränsad anläggning i unionen. De särskilda bestämmelserna bör ta hänsyn till särdragen hos dessa avgränsade anläggningar och de särskilda villkor som de uppfyller för att godkännas av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet och av den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten.

(47)

Den avgränsade ursprungsanläggningen kan vara belägen i ett tredjeland eller territorium som inte förtecknas för införsel till unionen av de specifika arterna av hov- och klövdjur. Den nationella lagstiftningen och veterinärtjänsterna i tredjelandet eller territoriet måste dock bedömas. Ursprungsanläggningen bör dessutom uppfylla ytterligare krav i fråga om sjukdomsövervakning, veterinärtillsyn, journalföring och verksamhet. För att säkerställa att dessa garantier kan tillhandahållas bör det i denna förordning fastställas särskilda villkor för den behöriga myndighetens godkännande av dessa avgränsade anläggningar i tredjelandet eller territoriet. En förteckning över sådana avgränsade anläggningar bör upprättas av destinationsmedlemsstaten efter att den behöriga myndigheten i den medlemsstaten utfört en riskbedömning med positivt resultat av alla relevanta uppgifter från anläggningen när det gäller djurhälsoriskerna.

(48)

Särskilda djurhälsokrav bör tillämpas vid införsel till unionen av fjäderfän och fåglar i fångenskap för att hantera de särskilda risker som är förknippade med de relevanta förtecknade sjukdomarna för dessa djur. Dessa krav bör ta hänsyn till kategori, art och avsedd användning för fjäderfän och fåglar i fångenskap och ge ett effektivt skydd mot spridning till unionen av berörda sjukdomar från tredjeländer eller territorier.

(49)

För att underlätta handel med sändningar av små mängder fjäderfä bör särskilda krav och undantag fastställas för sändningar med färre än 20 djur av andra fjäderfän än strutsfåglar.

(50)

Med beaktande av verksamhet och djurhälsorisker i samband med fåglar i fångenskap bör sändningar av dessa djur endast få föras in till unionen om de kommer från anläggningar som godkänts av de behöriga myndigheterna i fåglarnas ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller zonen däri. Fåglarna i fångenskap bör hållas i karantän när de anländer till unionen för att bekräfta att det inte förekommer några sjukdomar.

(51)

Om sändningar av fåglar och kläckägg är avsedda för medlemsstater med status som fria från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering, bör sådana sändningar dessutom uppfylla ytterligare krav för att säkerställa att dessa sändningar inte äventyrar hälsostatusen för den sjukdomen i dessa specifika medlemsstater.

(52)

Angrepp av den lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) är en av de sjukdomar som medför störst risker för bin. Den är i stor utsträckning exotisk i unionen, men har spridit sig globalt under de senaste årtiondena och skapat allvarliga problem för biodlingsindustrin och drabbar eventuellt även humlor. Tropilaelaps spp. är potentiellt förödande patogener för honungsbin. De är också exotiska i unionen. Det finns för närvarande inga effektiva och säkra behandlingar mot dessa sjukdomar. Om dessa sjukdomar förs in i unionen genom införda sändningar skulle detta innebära en risk för hållbarheten i biodlingssektorn och därutöver, vilket skulle kunna påverka jordbruket och miljön som gynnas av pollinering genom hållna och vilda bin.

(53)

Amerikansk yngelröta förekommer ibland i unionen men bekämpas med avseende på handel med honungsbin, medan vissa områden i unionen har erkänts vara fria från Varroa spp. och skyddas genom ytterligare handelsgarantier för att hålla destinationer i unionen säkra. Bestämmelser på unionsnivå har varit och förblir nödvändiga för att minska risken för införsel till unionen av ovannämnda patogener i samband med sändningar av honungsbin och humlor. Därför bör sådana bestämmelser fastställas i denna förordning.

(54)

Endast honungsbidrottningar utan yngel och åtföljda av ett litet antal arbetsbin i burar med en enda drottning kan lätt kontrolleras vad gäller angrepp från den lilla kupskalbaggen eller Tropilaelaps spp. och därför bör införseln till unionen av honungsbin i princip begränsas till sådana sändningar.

(55)

Samhällen av humlor som avlas och föds upp i miljömässigt isolerade anläggningar är ofta föremål för handel inom trädgårdsnäringen. Med tanke på de lokaler, förfaranden och slutna behållare som vanligen används för de avsända samhällena bör införsel till unionen av humlor (Bombus spp.) endast tillåtas för samhällen som avlas, föds upp och förpackas under enbart miljömässigt kontrollerade förhållanden på anläggningar och som kan kontrolleras för att säkerställa att de är fria från den lilla kupskalbaggen.

(56)

På grund av de potentiella effekterna på människor och djur är rabies den förtecknade sjukdom som medför störst oro i unionen och som drabbar hundar, katter och illrar. Medlemsstaterna måste därför genomföra obligatoriska utrotningsprogram mot rabiessmitta i enlighet med delegerad förordning (EU) 2020/689. För att förhindra att rabies förs in till unionen bör vaccinering krävas för alla sändningar av hundar, katter och illrar som förs in till unionen, med beaktande av tillgängliga och effektiva vacciner mot sjukdomen.

(57)

Hundar avsedda att föras in i en medlemsstat med sjukdomsfri status eller med ett godkänt utrotningsprogram för Echinococcus multilocularis bör uppfylla ytterligare krav för att säkerställa skyddet av den statusen i dessa medlemsstater. I detta avseende bör sådana hundar behandlas i förebyggande syfte innan de förs in i unionen. Om hundar, katter och illrar emellertid är avsedda för en avgränsad anläggning i unionen bör särskilda bestämmelser om rabies och angrepp av Echinococcus multilocularis och ytterligare djurhälsokrav tillämpas, med beaktande av de särskilda förhållanden som gäller för sådana anläggningar och de särskilda förhållanden under vilka djuren hålls i dem.

(58)

Avelsmaterial kan utgöra en betydande risk för spridning av djursjukdomar. Detta gäller särskilt för sperma, men även i mindre utsträckning för oocyter och embryon. Avelsmaterial samlas eller produceras från ett begränsat antal donatordjur, men används i stor utsträckning i den allmänna djurpopulationen, och kan därför, om det inte hanteras korrekt eller inte klassificeras med korrekt hälsostatus, vara en sjukdomskälla för många djur. Sådana fall har förekommit och har orsakat stora ekonomiska förluster. Därför måste djurhälsokrav införas för införsel till unionen av avelsmaterial från vissa hållna landlevande djur.

(59)

Kraven för införsel till unionen av avelsmaterial från hov- och klövdjur bör grundas på kraven för införsel till unionen av levande djur.

(60)

Särskilda krav för anläggningar för avelsmaterial där avelsmaterial från hov- och klövdjur som får föras in till unionen samlas in, produceras, behandlas och lagras bör återspegla de krav som fastställts för förflyttningar inom unionen. Samma tillvägagångssätt gäller för spårbarhets- och djurhälsokrav för avelsmaterial.

(61)

På grund av behovet att flytta avelsmaterial från avgränsade anläggningar i tredjeländer till avgränsade anläggningar i unionen bör det i denna förordning fastställas särskilda spårbarhets- och djurhälsokrav för sådan införsel.

(62)

Djurhälsokrav för införsel till unionen av kläckägg bör hantera riskerna när det gäller förtecknade sjukdomar som de olika kategorierna av kläckägg skulle kunna föra in i unionen. Därför bör sådana krav motsvara de som gäller för införsel till unionen av respektive art eller kategori av fåglar.

(63)

Om kläckägg från fjäderfän är avsedda för införsel till medlemsstater med status som fria från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering, bör äggen uppfylla ytterligare krav för att säkerställa att de inte äventyrar statusen i dessa specifika medlemsstater.

(64)

Produkter av animaliskt ursprung kan överföra sjukdomsagens till djur och produkter. De djurhälsorisker som är förknippade med färska och obehandlade produkter av animaliskt ursprung är uppenbart högre än de produkter som har bearbetats och behandlats. Därför bör djurhälsokraven för ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet för färskt kött, obehandlad mjölk, råmjölk och råmjölksbaserade produkter vara strängare än djurhälsokraven för köttprodukter och mjölkprodukter. Den behandling som ges de behandlade produkterna måste emellertid vara effektiv för att minska den risk de utgör beroende på produktens ursprungsart, ursprungsland eller ursprungsterritorium.

(65)

De riskreducerande behandlingar som gäller för produkter av animaliskt ursprung som har sitt ursprung i restriktionszoner som upprättats vid bekräftelse av sjukdomar i kategori A i unionen fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687 (5), på grundval av tillgängliga vetenskapliga rön och erfarenheter från tillämpningen av tidigare lagstiftning. Därför bör samma riskreducerande behandling tillämpas på de produkter med ursprung i tredjeländer, territorier eller zoner däri som utgör en likvärdig djurhälsorisk.

(66)

De risker som är förknippade med färskt kött som förs in till unionen bör reduceras genom krav på frihet från sjukdomar i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet och krav avseende djursjukdomar för de levande djur från vilka köttet kommer, avsändandet av de hållna djuren till slakt, slakt och avlivning samt hantering och beredning.

(67)

Färskt kött av landlevande djur kan erhållas från hållna djur, inklusive hägnat vilt enligt definitionen i förordning (EG) nr 853/2004 och från vilda djur. I unionen måste dock kött som erhålls från djur som hålls som produktionsdjur, i synnerhet djur av arterna Bos taurus, Capra hirchus, Ovis aries, och Sus scrofa erhållas i ett slakteri. För att ge tillräckliga och likvärdiga garantier är det därför lämpligt att utesluta dessa arter från möjligheten att kategoriseras som hägnat vilt eller vilda djur när färskt kött som är avsett för införsel till unionen kommer från dem.

(68)

När ett utbrott av en relevant djursjukdom inträffar i ett tredjeland eller tredjeterritorium, är datum och plats för slakt av hållna djur eller datum för avlivning av vilda djur eller hägnat vilt avgörande för att fastställa eventuella djurhälsorisker i samband med dessa djur och produkter av animaliskt ursprung som erhållits från dem. Det är därför nödvändigt att fastställa datum för slakt eller avlivning i syfte att kontrollera att djuren har slaktats eller avlivats under en period utan utbrott av sjukdom och när tredjelandet eller tredjeterritoriet var förtecknat som godkänt för införsel av färskt kött till unionen.

(69)

Den typ av behandling som ska tillämpas på produkter av animaliskt ursprung bör överensstämma med den risk som är förknippad med det tredjeland eller territorium eller zon däri där produkten framställs. Införsel till unionen av bearbetade produkter av animaliskt ursprung som har genomgått behandlingar vars effektivitet när det gäller att undanröja risker förknippade med de förtecknade sjukdomarna för den berörda kategorin av animaliska produkter inte har bevisats bör endast tillåtas från tredjeländer eller territorier eller zoner däri som tillhandahåller alla garantier för frihet från de relevanta sjukdomarna. För tredjeländer eller territorium eller zoner däri som inte tillhandahåller alla dessa garantier bör införsel till unionen av produkter av animaliskt ursprung endast tillåtas om dessa produkter har genomgått en särskild behandling.

(70)

I vissa fall kommer ett tredjeland eller territorium eller zon däri att köpa obehandlat kött från ett tredjeland eller territorium eller zon däri som är förtecknat för införsel till unionen av köttprodukter från den berörda arten som omfattas av en särskild behandling. I sådana fall bör köttprodukten alltid genomgå den strängaste särskilda behandlingen i syfte att minska alla eventuella risker för djurhälsan.

(71)

Köttprodukter som innehåller fjäderfäkött från ett tredjeland eller territorium eller zon däri där det har förekommit ett utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus bör genomgå en behandling som är effektiv när det gäller att minska risken i det tredjeland eller territorium eller zon däri som förtecknas för införsel till unionen. På detta sätt kan handeln tillåtas att fortsätta innan bekämpningsåtgärder, såsom regionalisering, genomförs. Den omedelbara tillämpningen av en riskreducerande behandling efter ett utbrott minskar djurhälsoriskerna och minskar samtidigt påverkan på handeln.

(72)

När köttprodukter framställs av färskt kött från olika arter bör den behandling som tillämpas undanröja alla eventuella djurhälsorisker. Om behandlingen sker före blandning bör de olika typerna av färskt kött därför behandlas på ett sätt som fastställts för de ursprungsarter från vilka det färska köttet härrör. Om däremot behandlingen sker efter blandning bör den slutliga köttprodukten genomgå den behandling som fastställts för den färska köttingrediensen med störst risk för djurhälsan.

(73)

Behandlingar för att minska särskilda risker för djurens hälsa i samband med införsel av fjälster bör ses över och uppdateras med beaktande av slutsatserna och rekommendationerna i de senaste vetenskapliga rön som utvärderats av panelen för djurs hälsa och välbefinnande vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) (6).

(74)

Villkoren för införsel till unionen av obehandlad mjölk, mjölkprodukter, råmjölk och råmjölksbaserade produkter baseras på de djurhälsorisker som dessa produkter medför. Dessa risker är kopplade till ursprungslandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri och till de djurarter från vilka de erhölls. Mul- och klövsjuka samt infektion med boskapspestvirus är de två sjukdomar som inger betänkligheter när det gäller mjölk och råmjölk, och därför bör obehandlad mjölk och råmjölk endast föras in från tredjeländer eller territorier eller zoner däri som är fria från dessa sjukdomar. Råmjölksbaserade produkter bör dessutom endast ha sitt ursprung i dessa tredjeländer, territorier eller zoner eftersom det inte finns några vetenskapligt baserade riskreducerande behandlingar för att säkerställa att sjukdomsagenset förstörs i den produktkategorin.

(75)

För mjölk som framställts av Bos taurus, Ovis aries, Capra hircus, Bubalus bubalis och Camelus dromedarius, kan risken för mul- och klövsjuka minskas genom tillämpning av välkända särskilda riskreducerande behandlingar. Eftersom effektiviteten hos vissa av dessa behandlingar för mjölkprodukter från andra djurarter än Bos taurus, Ovis aries, Capra hircus, Bubalus bubalis och Camelus dromedarius inte kan säkerställas, bör dessa emellertid genomgå den mest strikta riskreducerande behandlingen.

(76)

Behandlingar för produkter av animaliskt ursprung bör alltid utföras i det ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller zon däri som förtecknats för införsel av dessa produkter till unionen.

(77)

Vattenlevande djur av förtecknade arter transporteras ibland till sjöss på fartyg, däribland brunnbåtar som kan byta vatten under resan. I sådana fall bör djuren utöver ett hälsointyg även åtföljas av en försäkran som undertecknats av fartygets befälhavare och som innehåller uppgifter om ursprungshamn och destinationshamn samt andra hamnar som anlöpts under resan. Denna försäkran bör bekräfta att djuren av förtecknade arter ombord på fartyget inte har utsatts för några förhållanden som kan ha ändrat deras hälsostatus under resan till slutdestinationen.

(78)

Vattenlevande djur får föras in till unionen i många olika syften. Med tanke på den sjukdomsrisk som är förknippad med förflyttning av levande djur bör sådana djur som förs in till unionen för att användas som livsmedel behandlas på samma sätt som om de fördes in i unionen för andra ändamål, såsom odling eller utsättning i naturen. Produkter av animaliskt ursprung från andra vattenlevande djur än levande sådana utgör en mindre risk än vattenlevande djur, och de åtgärder som ska vidtas med avseende på sådana produkter som förs in till unionen för vidare bearbetning är därför mindre stränga än de som gäller för levande djur.

(79)

Att vattenlevande djur sätts ut i naturen i naturligt vatten är en högriskverksamhet om dessa djur är smittade med en förtecknad sjukdom. Särskilt för sjukdomar i kategorierna A och B och när vattenlevande djur är avsedda för utsättning i naturen i unionens naturliga vatten bör därför ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen eller anläggningskretsen däri vara fritt/fri från dessa sjukdomar. Vattenlevande djur som förs in till unionen för att sättas ut i naturen i naturliga vatten bör dessutom alltid ha sitt ursprung i ett tredjeland, territorium, zon eller anläggningskrets som förklarats fritt/fri från en sjukdom i kategori C, även om medlemsstaten, zonen eller anläggningskretsen inte är fri från den sjukdomen.

(80)

När det gäller sjukdomar i vatten får medlemsstaterna vidta nationella åtgärder enligt artikel 226 i djurhälsolagen i syfte att begränsa effekterna av andra sjukdomar än förtecknade sjukdomar på deras eget territorium. I sådana fall måste sändningar av arter som är mottagliga för de sjukdomar som de nationella åtgärderna tillämpas på också ha sitt ursprung i tredjeländer, territorier, zoner eller anläggningskretsar däri som är fria från dessa sjukdomar.

(81)

Artikel 226 i djurhälsolagen har samma syfte som artikel 43 i rådets direktiv 2006/88/EG (7), eftersom den gör det möjligt för medlemsstaterna att vidta nationella åtgärder mot icke förtecknade sjukdomar. Det är därför lämpligt att fortsätta att erkänna förteckningen över sjukdomar och de berörda arter för vilka dessa åtgärder har införts. Dessa uppgifter bör fastställas i denna förordning.

(82)

Vissa bestämmelser gäller inom unionen när det gäller registrering och godkännande av vattenbruksanläggningar. Skillnaden mellan huruvida en anläggning kan registreras eller om den bör godkännas beror på den risk som den medför att smittas av eller sprida sjukdom. Det är därför viktigt att vattenbruksdjur som förs in till unionen från vattenbruksanläggningar i ett tredjeland, territorium, zon eller anläggningskrets däri, har sitt ursprung i vattenbruksanläggningar som bedöms på liknande sätt. I detta sammanhang bör sådana anläggningar uppfylla registrerings- eller godkännandekrav som är minst lika stränga som de som gäller för sådana anläggningar inom unionen.

(83)

Det är inte i alla situationer obligatoriskt att tillämpa kravet på att vattenlevande djur av förtecknade arter och produkter av animaliskt ursprung från dessa djur ska har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller en zon eller anläggningskrets däri som är fritt/fri från sjukdom. Vissa riskreducerande åtgärder kan vidtas för att underlätta införsel till unionen av vattenlevande djur och vissa animaliska produkter från dessa djur som inte har ett sådant ursprung. Vissa riskreducerande åtgärder är godtagbara för vattenlevande djur av förtecknade arter och med tanke på den lägre risknivån i samband med sådana förflyttningar, kan andra mindre stränga riskreducerande åtgärder, godtas för produkter av animaliskt ursprung från andra vattenlevande djur än levande vattenlevande djur.

(84)

De riskreducerande åtgärder som gäller för vattenlevande djur omfattar att de sänds till en anläggning för sjukdomskontroll av vattenlevande djur, en avgränsad anläggning eller en godkänd karantänanläggning efter införseln till unionen. Ett antal andra riskreducerande åtgärder gäller för blötdjur och kräftdjur av förtecknade arter som förs in till unionen levande och i enlighet med förordning (EG) nr 853/2004, men som utgör en godtagbar risk på grund av hur de behandlats eller förpackats före avsändandet eller på grund av att de inte är avsedda för lagring i unionen före bearbetning.

(85)

Det är möjligt att avvika från kraven om att vissa produkter av animaliskt ursprung från andra vattenlevande djur än levande vattenlevande djur måste ha sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon eller anläggningskrets däri som är fritt/fri från de relevanta förtecknade sjukdomarna. De riskreducerande åtgärder som möjliggör sådan handel kan bestå i att produkterna av animaliskt ursprung sänds till en livsmedelsanläggning för sjukdomskontroll av vattenlevande djur i unionen för vidare bearbetning eller att säkerställa att produkterna av animaliskt ursprung består av fisk som har slaktats och urtagits före avsändandet till unionen. I båda fallen bedöms den risk som härrör från produkter av animaliskt ursprung vara försumbar.

(86)

I genomförandeförordning (EU) 2018/1882 fastställs en förteckning över vattenlevande arter och grupper av arter som utgör en betydande risk för spridning av de sjukdomar som förtecknas i artikel 5 och bilaga II till djurhälsolagen. Förteckningen innehåller även en förteckning över vektorarter som anges i kolumn 4 i tabellen i bilagan till den förordningen. Många av dessa arter fungerar dock inte som vektorer i alla situationer. När det gäller förflyttningar anges närmare uppgifter om de situationer i vilka dessa arter anses vara vektorer av de förtecknade sjukdomarna anges i bilaga XXX till denna förordning. I situationer där vattenlevande djur av förtecknade arter inte uppfyller villkoren för att vara vektorer omfattas de inte bestämmelserna som fastställs i denna förordning. Med tanke på den lägre risknivå som produkter av animaliskt ursprung från andra vattenlevande djur än levande vattenlevande djur medför gäller dessutom inte de åtgärder som fastställs i denna förordning avseende dessa produkter för de arter som förtecknas i kolumn 4 i tabellen i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

(87)

Alla undantag och krav på hantering som föreskrivs i denna förordning för vattenlevande djur av förtecknade arter och för produkter av animaliskt ursprung från andra förtecknade arter än levande vattenlevande djur bör också gälla för de arter som förtecknas i kolumn 4 i tabellen i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/1882 för vilka medlemsstaterna har vidtagit nationella åtgärder enligt artikel 226 i djurhälsolagen. Likaså bör dessa undantag och krav på hantering även gälla för vissa mottagliga arter.

(88)

Det är viktigt att vattenlevande djur av förtecknade arter, och det vatten i vilket de transporteras, hanteras på lämpligt sätt efter införseln till unionen för att säkerställa att de inte utgör en sjukdomsrisk. Korrekt hantering omfattar att säkerställa att djuren transporteras direkt till destinationen och inte sätts ut eller på annat sätt nedsänks i unionens naturliga vatten, om de kan orsaka en potentiell sjukdomsrisk.

(89)

I vissa fall får dock den behöriga myndigheten på destinationsorten tillåta att sådana djur sätts ut i naturliga vatten. I alla sådana fall bör det ankomma på den behöriga myndigheten att säkerställa att utsättningen eller nedsänkningen inte äventyrar hälsostatusen på utsättningsplatsen. Även om det mottagande vattnet inte är fritt från en särskild sjukdom i kategori C, bör dessutom de djur som ska sättas ut vara sjukdomsfria, för att säkerställa bästa allmänna hälsostatus för vilda bestånd i unionens naturliga vatten.

(90)

När det gäller berörda djurhälsorisker bör alla transitförflyttningar genom unionen betraktas som förflyttningar för införsel till unionen, eftersom de medför samma risknivå. Transitförflyttningar bör därför uppfylla alla tillämpliga krav för införsel till unionen. Undantag och särskilda bestämmelser för transitering bör dock fastställas enligt särskilda riskreducerande villkor beroende på ursprungsorten. Sådana undantag och särskilda bestämmelser är avsedda att omfatta situationer där unionen inte är slutdestinationen för djuren och produkterna från dessa och för att ta hänsyn till geografiska begränsningar och geopolitiska faktorer.

(91)

Undantag och särskilda bestämmelser bör också fastställas för transitering av sändningar av djur och produkter från dessa mellan medlemsstater via ett tredjeland eller territorium. Detta för att omfatta situationer där en medlemsstat kräver en sådan typ av införsel till unionen.

(92)

I vissa fall nekas varor med ursprung i unionen införsel av de behöriga myndigheterna i ett tredjeland eller territorium efter kontroller vid gränsen. Särskilda bestämmelser bör antas i enlighet med artikel 239 i djurhälsolagen för att dessa varor ska kunna återsändas mot bakgrund av att de har framställts enligt unionens djurhälsolagstiftning.

(93)

Det krävs också särskilda bestämmelser för att registrerade hästar ska kunna återsändas till unionen efter tillfällig export till tredjeländer för att delta i kapplöpningar, tävlingar och hästrelaterade kulturevenemang.

(94)

För att uppnå en enhetlig tillämpning av unionens lagstiftning om införsel till unionen av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung och för att säkerställa att lagstiftningen är tydlig och transparent bör denna förordning upphäva kommissionens förordning (EU) nr 206/2010 (8), kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 139/2013 (9), kommissionens förordning (EU) nr 605/2010 (10), kommissionens förordning (EG) nr 798/2008 (11), kommissionens beslut 2007/777/EG (12), kommissionens förordning (EG) nr 119/2009 (13), kommissionens förordning (EU) nr 28/2012 (14) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/759 (15).

(95)

Bestämmelserna i denna förordning är kopplade till och kompletterar dem i djurhälsolagen som tillämpas från och med den 21 april 2021. Av denna anledning och för att underlätta tillämpningen av den nya rättsliga ramen för djurhälsa bör denna förordning också tillämpas från och med den 21 april 2021.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

AVDELNING 1

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   I denna förordning fastställs kompletterande djurhälsobestämmelser för införsel till unionen av sändningar av vissa arter och kategorier av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från tredjeländer, eller territorium eller zoner däri eller, om det gäller vattenbruksdjur, anläggningskretsar. I förordningen fastställs också bestämmelser om förflyttning och hantering av dessa sändningar efter det att de förts in till unionen.

2.   I del I fastställs följande:

a)

Skyldigheterna för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att tillåta införsel till unionen av sändningar av djur av samt avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från arter och kategorier av djur som omfattas av delarna II–VI (artiklarna 3 och 4).

b)

Aktörernas skyldigheter när det gäller införsel till unionen, samt förflyttning och hantering efter införsel, av sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung som omfattas delarna II–VI (artikel 5).

c)

De allmänna djurhälsokraven för införsel till unionen, samt förflyttning och hantering efter införsel, av de sändningar som avses i leden a och b samt undantag från dessa allmänna krav som gäller för alla arter och kategorier av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung som omfattas av delarna II–VI (artiklarna 6–10).

3.   I del II fastställs allmänna djurhälsokrav för införsel till unionen, samt förflyttning och hantering efter införsel, av vissa landlevande djur och undantag från dessa krav (avdelning 1).

Dessutom fastställs särskilda djurhälsokrav som också är tillämpliga på var och en av dessa arter och kategorier av landlevande djur, särskilt följande:

a)

Hållna hov- och klövdjur av förtecknade arter (avdelning 2).

b)

Fjäderfä och fåglar i fångenskap, utom fåglar i fångenskap som importeras för bevarandeprogram som godkänts av den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten (avdelning 3).

c)

Honungsbin (Apis mellifera) och humlor (Bombus spp.) (avdelning 4).

d)

Hundar, katter och illrar (avdelning 5).

4.   I del III fastställs allmänna djurhälsokrav för införsel till unionen, samt förflyttning och hantering efter införsel, av avelsmaterial från följande arter och kategorier av hållna landlevande djur, och undantag från dessa krav:

a)

Nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur (avdelning 1).

b)

Fjäderfä och fåglar i fångenskap (avdelning 2).

c)

Andra djur än de som anges i leden a och b (avdelning 3).

5.   I del IV fastställs allmänna djurhälsokrav för införsel till unionen, samt förflyttning och hantering efter införsel, av produkter av animaliskt ursprung från följande arter och kategorier av landlevande djur, och undantag från dessa krav:

a)

Hållna och vilda hov- och klövdjur av förtecknade arter.

b)

Fjäderfä.

c)

Fjädervilt.

6.   I del V fastställs djurhälsokrav för införsel till unionen, samt förflyttning och hantering efter införsel, av följande arter av vattenlevande djur i alla livsstadier samt produkter av animaliskt ursprung från dessa arter, utom vilda vattenlevande djur och produkter av animaliskt ursprung från dessa vilda vattenlevande djur som lastats av från fiskefartyg för direkt konsumtion, och undantag från dessa krav:

a)

Fisk av förtecknade arter som tillhör överklassen Agnatha och klasserna Chondrichthyes, Sarcopterygii och Actinopterygii.

b)

Vattenlevande blötdjur av förtecknade arter som tillhör stammen Mollusca.

c)

Vattenlevande kräftdjur av förtecknade arter som tillhör understammen Crustacea.

d)

Vattenlevande djur av arter förtecknade i bilaga XXIX som är mottagliga för de sjukdomar hos vattenlevande djur för vilka vissa medlemsstater har infört nationella åtgärder i enlighet med artikel 226 i förordning (EU) 2016/429 för att begränsa effekterna av andra sjukdomar än förtecknade sjukdomar.

7.   I del VI fastställs allmänna bestämmelser, vissa undantag och ytterligare krav för transitering genom unionen och för återsändande till unionen av vissa arter och kategorier av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung.

8.   I del VII fastställs slutbestämmelser.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i genomförandeförordning (EU) 2018/1882 och i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004 gälla, utom när dessa definitioner omfattar termer som definieras i andra stycket i denna artikel.

Dessutom gäller följande definitioner:

1.

förtecknat tredjeland, territorium eller zon däri: tredjeland, territorium eller zon däri som är upptaget i en förteckning över tredjeländer, territorium eller zoner däri, eller anläggningskretsar när det gäller vattenbruksdjur, från vilka det är tillåtet att till unionen föra in en specifik art och kategori av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung i enlighet med de genomförandeakter som antagits i enlighet med artikel 230.1 i förordning (EU) 2016/429.

2.

förteckningen: förteckningen över tredjeländer, territorier eller zoner däri, eller anläggningskretsar när det gäller vattenbruksdjur, från vilka det är tillåtet att till unionen föra in sändningar av en specifik art och kategori av djur, avelsmaterial eller produkter av animaliskt ursprung genom genomförandeakter som antagits i enlighet med artikel 230.1 i förordning (EU) 2016/429.

3.

transportmedel: vägfordon, järnvägsfordon, fartyg och luftfartyg.

4.

behållare: bur, box, låda eller annan styv konstruktion som används för transport av djur, avelsmaterial eller produkter av animaliskt ursprung, men som inte är ett transportmedel.

5.

nötkreatur: djur av de arter av hov- och klövdjur som tillhör släktena Bison, Bos (inklusive undersläktena Bos, Bibos, Novibos, Poephagus) och Bubalus (inklusive undersläktet Anoa) samt korsningar mellan dessa arter.

6.

får: djur av de arter av hov- och klövdjur som tillhör släktet Ovis samt korsningar mellan dessa arter.

7.

get: djur av de arter av hov- och klövdjur som tillhör släktet Capra samt korsningar mellan dessa arter.

8.

svin: djur av de arter av hov- och klövdjur av familjen Suidae som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2016/429.

9.

hästdjur: djur av de arter av uddatåiga hovdjur som tillhör släktet Equus (däribland hästar, åsnor och zebror) samt korsningar mellan dessa arter.

10.

kameldjur: djur av de arter av hov- och klövdjur av familjen Camelidae som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2016/429.

11.

hjortdjur: djur av de arter av hov- och klövdjur av familjen Cervidae som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2016/429.

12.

registrerat hästdjur:

a)

renrasigt avelsdjur av arterna Equus caballus och Equus asinus som är infört i eller är berättigat till att införas i huvudavsnittet i en stambok som upprättats av en avelsorganisation eller ett avelsorgan som erkänts i enlighet med artikel 4 eller 34 i förordning (EU) 2016/1012,

b)

hållet djur av arten Equus caballus som är registrerat hos en internationell förening eller organisation, antingen direkt eller genom dess nationella sammanslutning eller avdelning, som förvaltar hästar avsedda för tävling eller kapplöpning (registrerad häst).

13.

(djur) avsedda för slakt: hållna landlevande djur som ska transporteras, antingen direkt eller efter att ha genomgått uppsamling, till ett slakteri.

14.

(sjukdom) har inte rapporterats: inget djur eller ingen grupp av djur av berörda arter som hålls på anläggningen har klassificerats som ett bekräftat fall av den sjukdomen och varje misstänkt fall av sjukdomen har uteslutits.

15.

sanitärgrupp: grupp av förtecknade tredjeländer där det råder gemensamma djurhälsorisker när det gäller sjukdomar förtecknade för hästdjur som kräver särskilda riskreducerande åtgärder och hälsogarantier vid införsel av hästdjur till unionen.

16.

flock: alla fjäderfän eller alla fåglar i fångenskap med samma hälsostatus som hålls på samma utrymmen eller inom samma inhägnad och som utgör en enda epidemiologisk enhet; för fjäderfän hållna inomhus omfattar detta alla fåglar som delar samma luftvolym.

17.

avelsfjäderfä: fjäderfän som är 72 timmar gamla eller äldre och som är avsedda för produktion av kläckägg.

18.

bruksfjäderfä: fjäderfän som är 72 timmar gamla eller äldre och som föds upp för produktion av kött, konsumtionsägg eller andra produkter eller för vidmakthållande av stammen av fjädervilt.

19.

daggamla kycklingar: alla fjäderfän som är yngre än 72 timmar.

20.

honungsbi: djur av arten Apis mellifera.

21.

humla: djur av de arter som tillhör släktet Bombus.

22.

hund: hållet djur av arten Canis lupus.

23.

katt: hållet djur av arten Felis silvestris.

24.

iller: hållet djur av arten Mustela putorius furo.

25.

unikt godkännandenummer: nummer som har tilldelats av den behöriga myndigheten.

26.

specifikt patogenfria ägg: kläckägg, vilka härrör från hönsflockar som är fria från specifika patogener enligt beskrivningen i Europafarmakopén och som endast är avsedda att användas till diagnostik, forskning eller farmakologi.

27.

sändning av sperma, oocyter eller embryon eller sändning av avelsmaterial: kvantitet sperma, oocyter, in vivo-producerade eller in vitro-producerade embryon som avsänds från en enda godkänd anläggning för avelsmaterial och som omfattas av ett enda djurhälsointyg.

28.

sperma: ejakulat från ett eller flera djur, antingen i oförändrad, behandlad eller utspädd form.

29.

oocyter: de haploida stadierna av ootidogenesen, inklusive sekundära oocyter och ägg.

30.

embryo: det tidigaste utvecklingsstadiet hos ett djur då det kan överföras till ett moderdjur.

31.

godkänd anläggning för avelsmaterial: spermasamlingsstation, embryosamlingsgrupp, embryoproduktionsgrupp, anläggning för bearbetning av avelsmaterial eller station för lagring av avelsmaterial.

32.

stationsveterinär: veterinär som ansvarar för den verksamhet som bedrivs vid en spermasamlingsstation, anläggning för bearbetning av avelsmaterial eller station för lagring av avelsmaterial i enlighet med vad som föreskrivs i denna förordning.

33.

ansvarig veterinär: veterinär som ansvarar för den verksamhet som bedrivs av en sådan embryosamlingsgrupp eller embryoproduktionsgrupp som avses i denna förordning.

34.

karantänstall: lokal som har godkänts av den behöriga myndigheten för isolering av nötkreatur, svin, får eller getter under minst 28 dagar innan de sätts in på en spermasamlingsstation.

35.

spermasamlingsstation: anläggning för avelsmaterial som godkänts av den behöriga myndigheten för samling, bearbetning, lagring och transport av sperma från nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur avsedd för införsel till unionen.

36.

embryosamlingsgrupp: anläggning för avelsmaterial som utgörs av en grupp personer med särskild kompetens eller av en organisation som godkänts av den behöriga myndigheten för samling, bearbetning, lagring och transport av in vivo-producerade embryon avsedda för införsel till unionen.

37.

embryoproduktionsgrupp: anläggning för avelsmaterial som utgörs av en grupp personer med särskild kompetens eller av en organisation som godkänts av den behöriga myndigheten för samling, bearbetning, lagring och transport av oocyter och för in vitro-produktion, i tillämpliga fall med lagrad sperma, bearbetning, lagring och transport av embryon, båda avsedda för införsel till unionen.

38.

anläggning för bearbetning av avelsmaterial: anläggning för avelsmaterial som godkänts av den behöriga myndigheten för bearbetning, i tillämpliga fall inklusive könssortering av sperma, och lagring av sperma, oocyter eller embryon från en eller flera arter, eller en kombination av dessa typer av avelsmaterial eller arter, avsedda för införsel till unionen.

39.

station för lagring av avelsmaterial: anläggning för avelsmaterial som godkänts av den behöriga myndigheten för lagring av sperma, oocyter eller embryon från en eller flera arter, eller en kombination av dessa typer av avelsmaterial eller arter, avsedda för införsel till unionen.

40.

kött: alla delar av hov- och klövdjur, fjäderfä och fågelvilt som lämpar sig som livsmedel, inklusive blod.

41.

färskt kött: kött, malet kött och köttberedningar, inklusive kött som är vakuumförpackat eller förpackat i kontrollerad atmosfär, som inte har undergått någon annan konserverande behandling än kylning, frysning eller djupfrysning.

42.

slaktkropp av hov- och klövdjur: hela kroppen av ett slaktat eller avlivat hov- och klövdjur efter

a)

avblodning, när det är fråga om slaktade djur,

b)

urtagning,

c)

avlägsnande av gångben nedanför framknä och hasled,

d)

avlägsnande av svans, juver, huvud och hud, utom när det gäller svin.

43.

slaktbiprodukt: annat färskt kött än slaktkroppen av ett hov- och klövdjur, även om det är naturligt förenat med slaktkroppen.

44.

köttprodukter: bearbetade produkter, inklusive behandlade magar, blåsor, tarmar, utsmält djurfett och köttextrakt, som framställs genom bearbetning av kött eller genom vidare bearbetning av sådana bearbetade produkter och vars snittyta visar att produkten inte längre har karaktären av färskt kött.

45.

fjälster: blåsor och tarmar som efter rengöring har bearbetats genom skrapning, avfettning och tvättning och som har behandlats med salt eller torkats.

46.

råmjölk: vätska som utsöndras från mjölkkörtlar hos hållna djur under 3–5 dagar efter nedkomst, som är rik på antikroppar och mineralämnen och som föregår produktionen av obehandlad mjölk.

47.

råmjölksbaserade produkter: bearbetade produkter som härrör från bearbetning av råmjölk eller från vidarebearbetning av sådana bearbetade produkter.

48.

brunnbåt: fartyg som används inom vattenbruksnäringen och som har en brunn eller tank för lagring och transport av levande fisk i vatten.

49.

Imsoc: informationshanteringssystem för offentliga kontroller som föreskrivs i artikel 131 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (16).

AVDELNING 2

ALLMÄNNA DJURHÄLSOKRAV FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN, SAMT FÖRFLYTTNING OCH HANTERING EFTER INFÖRSEL, AV SÄNDNINGAR AV DJUR, AVELSMATERIAL OCH PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG

Artikel 3

Skyldigheter för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna

Den behöriga myndigheten ska tillåta införsel till unionen av sändningar av djur av samt avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från arter och kategorier som omfattas av delarna II–VI och som görs tillgängliga för offentlig kontroll i enlighet med artikel 47.1 i förordning (EU) 2017/625, under förutsättning att följande gäller:

a)

Sändningarna kommer från

i)

när det gäller landlevande djur, ett förtecknat tredjeland eller territorium eller zon däri för den specifika arten och kategorin av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung,

ii)

när det gäller vattenlevande djur, ett förtecknat tredjeland eller territorium eller zon däri för den specifika arten och kategorin av djur och produkter av animaliskt ursprung, och, när det gäller vattenbruksdjur, ett förtecknat tredjeland eller territorium eller en förtecknad zon eller anläggningskrets däri som är förtecknat/förtecknade för det ändamålet.

b)

Den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet har intygat att sändningarna uppfyller

i)

de allmänna djurhälsokraven för införsel till unionen av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung som fastställs i denna artikel, artikel 4 och artiklarna 6–10,

ii)

de djurhälsokrav som är tillämpliga på den specifika arten och kategorin av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung samt den avsedda användningen enligt delarna II–VI.

c)

Sändningarna åtföljs av följande handlingar, genom vilka den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet har lämnat nödvändiga garantier för att djurhälsokraven i led b är uppfyllda:

i)

Ett djurhälsointyg, särskilt utfärdat av en officiell veterinär i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet för den specifika arten och kategorin av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung samt den avsedda användningen.

ii)

En försäkran och andra handlingar, när så krävs enligt denna förordning.

När det gäller sändningar av djur och kläckägg ska det djurhälsointyg som avses i led c i ha utfärdats inom tio dagar före dagen för sändningens ankomst till gränskontrollstationen. Om transporten sker till sjöss får dock den perioden förlängas med den ytterligare tid som motsvarar restiden till sjöss.

Artikel 4

Datum för utfärdande av intyg för sändningarna

1.   Sändningar av djur av samt avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från arter och kategorier som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde får endast föras in till unionen under förutsättning att intyg för dessa sändningars avsändande till unionen utfärdades tidigast den dag då ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri eller, när det gäller vattenbruksdjur, anläggningskretsen däri förtecknades för införsel till unionen av den specifika arten och kategorin av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung.

2.   Sändningar av djur, kläckägg och produkter av animaliskt ursprung med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri eller, när det gäller vattenbruksdjur, anläggningskrets däri får inte föras in till unionen från och med den dag då djurhälsokraven för införsel till unionen av den specifika arten och kategorin av djur, kläckägg och produkter av animaliskt ursprung inte längre uppfylls, såvida inte unionen har fastställt särskilda villkor i förteckningen för det förtecknade tredjelandet, territoriet eller zonen däri, eller för den specifika arten och kategorin av djur, kläckägg och produkter av animaliskt ursprung.

Artikel 5

Aktörernas skyldigheter

1.   Aktörer som ansvarar för införsel till unionen av sändningar av djur av samt avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från arter och kategorier som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde, ska göra dessa sändningar tillgängliga för den behöriga myndigheten i unionen för offentlig kontroll i enlighet med artikel 47.1 i förordning (EU) 2017/625 och ska säkerställa att dessa sändningar uppfyller följande krav:

a)

De allmänna djurhälsokrav för införsel till unionen av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung som fastställs i artiklarna 3, 4 och 6–10.

b)

De djurhälsokrav som är tillämpliga på den specifika arten och kategorin av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung i sändningen samt den avsedda användningen enligt delarna II–VI.

2.   Aktörer som ansvarar för förflyttning av sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung av de arter och kategorier som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde från stället för införsel till unionen till deras destination, och de som ansvarar för hanteringen av sådana sändningar efter införseln till unionen, ska säkerställa att sändningarna

a)

är tillåtna att föras in till unionen av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 3,

b)

uppfyller djurhälsokraven för förflyttning och hantering av sådana sändningar efter införseln till unionen för de specifika arterna och kategorierna av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung enligt delarna II-VI,

c)

inte används för andra ändamål än de ändamål för vilka intyg har utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet för införsel till unionen.

Artikel 6

Nationell lagstiftning och djurhälsosystem i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet

1.   Sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung får endast föras in till unionen från ett tredjeland eller territorium där följande gäller:

a)

Varje misstanke om och bekräftat fall av en förtecknad sjukdom som avses i bilaga I och som är relevant för den förtecknade arten av djur i sändningen eller för den förtecknade arten av ursprungsdjur till avelsmaterialet eller produkterna av animaliskt ursprung i sändningen som får föras in till unionen, ska enligt lag anmälas till den behöriga myndigheten.

b)

Det finns system för att påvisa nya sjukdomar.

c)

Det finns system för att säkerställa att utfodring med matavfall inte är en källa till de förtecknade sjukdomar som avses i bilaga I för

i)

de djur som är avsedda för införsel till unionen,

eller

ii)

de djur från vilka det avelsmaterial som är avsett för införsel till unionen erhålls,

eller

iii)

de djur från vilka de produkter av animaliskt ursprung som är avsedda för införsel till unionen erhålls.

2.   Sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung avsedda för införsel till unionen får endast föras in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri, om sådana sändningar lagligen får släppas ut på marknaden och säljas i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri.

Artikel 7

Allmänna krav vad gäller hälsostatusen hos djuren, avelsmaterialet och produkterna av animaliskt ursprung

1.   Sändningar av djur får endast föras in till unionen om följande gäller för djuren i sändningen:

a)

Djuren är inte djur som ska avlivas inom ramen för ett nationellt program som genomförs i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet för att utrota sjukdomar, inklusive de relevanta förtecknade sjukdomar som avses i bilaga I och nya sjukdomar.

b)

Djuren visade inte några symtom på överförbara sjukdomar vid tidpunkten för lastning för avsändande till unionen.

c)

Djuren har sitt ursprung i en anläggning som vid tidpunkten för avsändande från anläggningen till unionen inte omfattades av nationella restriktioner

i)

av djurhälsoskäl,

ii)

när det gäller vattenbruksdjur, av djurhälsoskäl eller på grund av onormal dödlighet vars orsak inte har kunnat fastställas.

2.   Sändningar av avelsmaterial får endast föras in till unionen om de erhållits från djur som vid tidpunkten för samlingen

a)

inte visade några symtom på överförbara sjukdomar,

b)

hölls på en anläggning som inte omfattades av nationella restriktioner av djurhälsoskäl, inklusive restriktioner med anknytning till de relevanta förtecknade sjukdomar som avses i bilaga I och nya sjukdomar.

3.   Sändningar av produkter av animaliskt ursprung får endast föras in till unionen om de erhållits från djur för vilka följande gäller:

a)

När det gäller landlevande djur visade de inte några symtom på överförbara sjukdomar vid tidpunkten för

i)

avlivning eller slakt för framställning av färskt kött och köttprodukter,

eller

ii)

samling av mjölk eller ägg.

b)

När det gäller vattenlevande djur visade de inte några symtom på överförbara sjukdomar vid tidpunkten för slakt eller samling för framställning av produkter av animaliskt ursprung.

c)

De har inte avlivats, slaktats eller, när det gäller blötdjur och levande kräftdjur, avlägsnats från vattnet inom ramen för ett nationellt program för utrotning av sjukdomar.

d)

De hölls på en anläggning som inte omfattades av nationella restriktioner av djurhälsoskäl, inklusive i tillämpliga fall de förtecknade sjukdomar som avses i bilaga I och nya sjukdomar, vid tidpunkten för

i)

avlivning eller slakt för framställning av färskt kött och köttprodukter eller produkter av animaliskt ursprung från vattenlevande djur, eller

ii)

samling av mjölk och ägg.

Artikel 8

Allmänna krav vad gäller djurens ursprungsanläggning

Utöver de särskilda krav som fastställs i delarna II–V får sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung endast föras in till unionen om de hållna djurens ursprungsanläggning, eller ursprungsanläggningen för de hållna djur från vilka avelsmaterialet eller produkterna av animaliskt ursprung erhållits, uppfyller följande krav:

a)

Den ska vara registrerad av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet och tilldelad ett unikt registreringsnummer.

b)

Den ska vara godkänd av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet, när detta krävs och på de villkor som anges i denna förordning, och tilldelad ett unikt godkännandenummer.

c)

Den ska stå under tillsyn av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet.

d)

Den ska ha ett system för journalföring och i minst tre år spara uppdaterade journaler som innehåller åtminstone följande uppgifter:

i)

Arter, kategorier, antal och, i förekommande fall, identifiering av djur på anläggningen.

ii)

Förflyttningar av djur till och från anläggningen.

iii)

Dödlighet på anläggningen.

e)

Den ska regelbundet få djurhälsobesök av en veterinär i syfte att påvisa och informera om tecken som tyder på förekomst av sjukdomar, inklusive de förtecknade sjukdomar som avses i bilaga I och som är relevanta för den specifika arten och kategorin av djur, avelsmaterial eller produkter av animaliskt ursprung och nya sjukdomar.

Sådana djurhälsobesök ska ske med en frekvens som står i proportion till de risker som den berörda anläggningen utgör.

Artikel 9

Provtagning, laboratorietester och andra tester

Sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung får endast föras in till unionen om provtagning, laboratorietester och övriga tester som krävs enligt denna förordning har utförts enligt följande:

a)

De har utförts på prover som tagits av eller under tillsyn av den behöriga myndigheten i

i)

ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet om provtagning och testning krävs före införsel till unionen,

eller

ii)

destinationsmedlemsstaten om provtagning och testning krävs efter införsel till unionen.

b)

De har utförts i enlighet med

i)

de berörda förfaranden och metoder som fastställs i delegerad förordning (EU) 2020/689 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/688 (17),

eller

ii)

när det gäller införsel till unionen av avelsmaterial från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur, de förfaranden och metoder som fastställs i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/686 (18),

eller

iii)

de förfaranden som beskrivs i den här förordningen om så uttryckligen krävs.

c)

De har utförts i ett officiellt laboratorium som utsetts i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) 2017/625.

Artikel 10

Sjukdomsfrihet på ursprungsplatsen och särskilda villkor

1.   Sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung får endast föras in till unionen om den frihet från specifika sjukdomar i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri, eller på ursprungsanläggningen för djuren, avelsmaterialet eller produkterna av animaliskt ursprung, som krävs enligt denna förordning har visats av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet,

a)

i enlighet med delegerad förordning (EU) 2020/689,

eller

b)

när det gäller sjukdomar som inte omfattas av delegerad förordning (EU) 2020/689, i enlighet med särskilda bestämmelser, om sådana bestämmelser fastställs i den här förordningen, och det program för sjukdomsövervakning som genomförs av ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet och som ska

i)

ha lämnats in till kommissionen för bedömning och åtminstone innehålla de uppgifter som avses i bilaga II,

ii)

ha av kommissionen bedömts ge de nödvändiga garantierna för sjukdomsfrihet på grundval av

de bestämmelser om sjukdomsövervakning som fastställs i artiklarna 24, 25, 26 och 27 i förordning (EU) 2016/429,

de kompletterande bestämmelserna om övervakningens utformning och bestämmelserna om bekräftelse av sjukdomar och falldefinition som fastställs i del II kapitel 1 avsnitten 1 och 2 och artikel 10 i delegerad förordning (EU) 2020/689,

iii)

ha funnits under en tillräckligt lång tidsperiod för att vara fullt genomfört och ordentligt övervakat.

2.   Sändningar av vattenbruksdjur och produkter av animaliskt ursprung från vattenbruksdjur för vilka frihet från specifika sjukdomar krävs för ursprungsanläggningskretsen får endast föras in till unionen om den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet har visat sjukdomsfrihet i enlighet med punkt 1 a och b.

3.   Om särskilda villkor avseende sjukdomsfrihet från specifika sjukdomar i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri krävs enligt denna förordning

a)

ska den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet tidigare ha garanterat att de är uppfyllda,

b)

ska unionen i förteckningen särskilt ha fastställt dessa särskilda villkor för det förtecknade tredjelandet eller territoriet, den förtecknade zonen eller anläggningskretsen däri och för den specifika arten och kategorin av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung,

DEL II

DJURHÄLSOKRAV FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN AV HÅLLNA LANDLEVANDE DJUR ENLIGT ARTIKLARNA 3 OCH 5

AVDELNING 1

ALLMÄNNA DJURHÄLSOKRAV FÖR HÅLLNA LANDLEVANDE DJUR

Artikel 11

Uppehållsperioden för hållna landlevande djur

Sändningar av andra hållna landlevande djur än hundar, katter och illrar får endast föras in till unionen under förutsättning att följande krav är uppfyllda:

a)

Djuren har uppfyllt den relevanta uppehållsperiod som anges i följande tabeller i bilaga III under en sammanhängande period omedelbart före dagen för avsändandet till unionen:

i)

Tabell 1 för hov- och klövdjur, honungsbin och humlor.

ii)

Tabell 2 för fjäderfä och fåglar i fångenskap.

b)

Djuren

i)

vistades kontinuerligt i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri under den period som anges i den andra kolumnen i tabell 1 i bilaga III och den tredje kolumnen i tabell 2 i bilaga III,

ii)

vistades kontinuerligt på ursprungsanläggningen och inga djur sattes in på anläggningen under den period som anges i den tredje kolumnen i tabell 1 i bilaga III och den fjärde kolumnen i tabell 2 i bilaga III,

iii)

hade ingen kontakt med djur med en lägre hälsostatus under den period som anges i den fjärde kolumnen i tabell 1 i bilaga III och den femte kolumnen i tabell 2 i bilaga III.

Artikel 12

Undantag avseende uppehållsperioden för registrerade hästar för tävlingar, kapplöpningar och kulturevenemang

1.   Genom undantag från artikel 11 b i ska andra hästdjur än hästdjur avsedda för slakt anses uppfylla den uppehållsperiod som anges i tabell 1 i bilaga III, om de före avsändandet till unionen under den period som anges i den andra kolumnen i tabell 1 i bilaga III, utöver ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri, också har vistats i

a)

en medlemsstat,

eller

b)

när det gäller registrerade hästar, ett förtecknat tredjeland eller territorium för mellanliggande vistelse, eller zon däri, från vilket införsel till unionen av registrerade hästar är tillåten för detta ändamål och under förutsättning att de infördes till ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet, eller zonen däri, i enlighet med djurhälsokrav som ger djurhälsogarantier som är minst lika stränga som de som gäller för direkt införsel till unionen av registrerade hästar för tävlingar och kapplöpningar från det tredjelandet eller territoriet för mellanliggande vistelse, eller zonen däri.

2.   Genom undantag från artikel 11 b ii ska registrerade hästar för tävlingar, kapplöpningar och hästrelaterade kulturevenemang anses uppfylla de uppehållskrav som anges i tredje kolumnen i tabell 1 i bilaga III, om de i ursprungstredjelandet eller tredjelandet för mellanliggande vistelse har vistats på andra anläggningar än ursprungsanläggningen förutsatt att dessa andra anläggningar

a)

har stått under tillsyn av den officiella veterinären i ett tredjeland eller territorium,

b)

inte omfattades av nationella restriktioner av djurhälsoskäl, inklusive restriktioner med anknytning till de relevanta sjukdomar som avses i bilaga I och nya sjukdomar,

c)

uppfyller djurhälsokraven i artikel 23.

3.   Också genom undantag från artikel 11 b ii, ska registrerade hästar för tävlingar, kapplöpningar och hästrelaterade kulturevenemang som har haft kontakt med hästdjur som förts in till tredjelandet, territoriet eller zonen däri från ett annat tredjeland, territorium eller zon däri, eller från en annan zon i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet, tillåtas resa in i unionen förutsatt att

a)

dessa hästdjur har förts in till ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri i enlighet med djurhälsokrav som är minst lika stränga som de som gäller för dessa hästdjurs direkta införsel till unionen,

b)

möjligheten till direktkontakt med andra djur är begränsad till tiden för tävlingen, kapplöpningen eller det hästrelaterade kulturevenemanget och därmed sammanhängande träning, uppvärmning och presentation före tävling.

Artikel 13

Besiktning av landlevande djur före avsändandet till unionen

1.   Sändningar av landlevande djur får endast föras in till unionen om djuren i sändningen har genomgått en klinisk besiktning som utförts av en officiell veterinär i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri inom 24 timmar före tidpunkten för lastning för avsändande till unionen i syfte att påvisa tecken som tyder på förekomst av sjukdomar, inklusive de relevanta förtecknade sjukdomar som avses i bilaga I och nya sjukdomar.

När det gäller fjäderfän och fåglar i fångenskap ska besiktningen omfatta både de djur som är avsedda att sändas till unionen och ursprungsflocken.

2.   När det gäller registrerade hästdjur får genom undantag från punkt 1 första stycket den besiktning som avses i det stycket utföras inom 48 timmar före tidpunkten för lastning för avsändande till unionen eller på den sista arbetsdagen före avsändandet till unionen.

3.   När det gäller hundar, katter och illrar får genom undantag från punkt 1 första stycket den besiktning som avses i det stycket utföras inom 48 timmar före tidpunkten för lastning för avsändande till unionen.

Artikel 14

Allmänna bestämmelser för avsändandet av landlevande djur till unionen

1.   Sändningar av landlevande djur får endast föras in till unionen om djuren i sändningen, från tidpunkten för lastning på ursprungsanläggningen för avsändandet till unionen fram till tidpunkten för deras ankomst till unionen, inte har varit i kontakt med andra landlevande djur

a)

av samma art som inte är avsedda för införsel till unionen,

b)

av annan art som är förtecknad för samma sjukdomar och som inte är avsedda för införsel till unionen,

c)

med lägre hälsostatus.

2.   Om de sändningar som avses i punkt 1 transporteras med flyg, båt, järnväg, på väg eller till fots får de endast föras in till unionen om de inte har transporterats genom, lossats eller omlastats i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte är förtecknat för införsel till unionen av den specifika arten och kategorin av djur och den avsedda användningen i unionen.

3.   Om de sändningar som avses i punkt 1 transporteras till sjöss, även om sjöresan bara utgör en del av resan, får de endast föras in till unionen om de anländer till unionen tillsammans med en försäkran som har bifogats det djurhälsointyg som åtföljer djuren och undertecknats av fartygets befälhavare och som innehåller följande uppgifter:

a)

Avresehamnen i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri.

b)

Ankomsthamnen i unionen.

c)

Anlöpta hamnar, om fartyget anlöpt hamnar utanför djurens ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller zon däri.

d)

Bekräftelse på efterlevnad av följande krav under resan till unionen:

i)

Djuren har hållits kvar ombord.

ii)

Djuren har inte varit i kontakt med djur med lägre hälsostatus ombord.

Artikel 15

Undantag för omlastning av andra landlevande djur än hästdjur i icke-förtecknade tredjeländer eller territorier vid tekniska problem eller annan oförutsedd händelse

1.   Genom undantag från artikel 14.2 får den behöriga myndigheten tillåta införsel till unionen av sändningar av andra landlevande djur än hästdjur, som har omlastats från det ursprungliga transportmedlet till ett annat transportmedel för vidarebefordran i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte är förtecknat för införsel av den specifika arten och kategorin av djur till unionen, men endast om omlastningen gjordes på grund av ett tekniskt problem eller någon annan oförutsedd händelse som orsakade logistiska problem under transporten av djuren till unionen till sjöss eller med flyg och i syfte att slutföra transporten till stället för införsel till unionen, under förutsättning att följande gäller:

a)

Införsel till unionen av sändningen av djur har tillåtits av den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten och, i tillämpliga fall, eventuella transitmedlemsstater till dess att djuren anlänt till sin destination i unionen.

b)

Omlastningen övervakades av en officiell veterinär i tredjelandet eller territoriet under hela genomförandet för att säkerställa att

i)

effektiva skyddsåtgärder mot vektorer av relevanta djursjukdomar har vidtagits,

ii)

effektiva åtgärder har vidtagits för att undvika direkt och indirekt kontakt mellan djur avsedda för införsel till unionen och andra djur,

iii)

inget foder, vatten eller strö med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte är förtecknat för införsel till unionen av den specifika arten eller kategorin av djur, har tillförts till transportmedlet för vidarebefordran till unionen,

iv)

djuren i sändningen överfördes direkt och så snabbt som möjligt utan att lämna hamnen eller flygplatsen till ett fartyg eller luftfartyg, som uppfyller kraven i artikel 17, för vidarebefordran till unionen.

c)

Sändningen av djur åtföljs av en försäkran från den behöriga myndigheten i det tredjeland eller territorium där omlastningen gjordes med uppgifter om omlastningen och som intygar att berörda åtgärder vidtagits för att uppfylla kraven i led b.

2.   Undantaget i punkt 1 ska inte tillämpas på sändningar av honungsbin och humlor.

Artikel 16

Undantag för omlastning av hästdjur i icke-förtecknade tredjeländer eller territorier

Genom undantag från artikel 14.2 får sändningar av hästdjur, om de under transporten till unionen har lastats om till ett annat transportmedel i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte är förtecknat för införsel av den specifika kategorin av hästdjur, endast föras in till unionen om de uppfyller följande krav:

a)

Djuren i sändningen transporterades till unionen till sjöss eller med flyg.

b)

Djuren i sändningen omlastades från det ursprungliga transportmedlet direkt till ett annat transportmedel för vidarebefordran.

c)

Om under omlastningen

i)

ett effektivt skydd mot vektorer av berörda djursjukdomar tillhandahölls och hästdjuren inte kom i kontakt med hästdjur med lägre hälsostatus,

ii)

djuren i sändningen överfördes direkt och så snabbt som möjligt utan att lämna hamnen eller flygplatsen till ett fartyg eller luftfartyg som uppfyller kraven i artikel 17 för vidarebefordran och under direkt tillsyn av en officiell veterinär.

d)

En officiell veterinär ska ha intygat att sändningen uppfyller kraven i leden a, b och c.

Artikel 17

Allmänna krav avseende transportmedel för landlevande djur

1.   Sändningar av hållna landlevande djur får endast föras in till unionen om följande gäller för de transportmedel som används för transporten:

a)

Transportmedlen är utformade på ett sådant sätt att

i)

djuren inte kan rymma eller falla ut,

ii)

det är möjligt att visuellt inspektera det utrymme där djuren hålls,

iii)

spridning av djurexkrementer, strö eller foder förhindras eller minimeras,

iv)

när det gäller fjäderfän och fåglar i fångenskap, spridningen av fjädrar förhindras eller minimeras.

b)

Transportmedlen rengörs och desinficeras med ett desinfektionsmedel som godkänts av den behöriga myndigheten i det avsändande tredjelandet eller territoriet, och torkas eller får torka omedelbart före varje lastning av djur avsedda för införsel till unionen.

2.   Punkt 1 ska inte tillämpas på transporten av sändningar av honungsbin och humlor avsedda för införsel till unionen.

Artikel 18

Krav avseende behållare i vilka landlevande djur transporteras till unionen

Sändningar av hållna landlevande djur får endast föras in till unionen om de behållare i transportmedlet i vilka de hållna landlevande djuren transporteras till unionen

a)

uppfyller kraven i artikel 17.1 a,

b)

enbart innehåller djur av samma art och kategori som kommer från samma anläggning,

c)

antingen

i)

är oanvända och för ändamålet särskilt utformade engångsbehållare som ska förstöras efter det att de använts för första gången,

eller

ii)

rengörs och desinficeras och torkas eller får torka före lastning av djur avsedda för införsel till unionen.

Artikel 19

Förflyttning och hantering efter införseln av landlevande djur

1.   Sändningar av landlevande djur ska efter införseln till unionen utan dröjsmål transporteras direkt till

a)

destinationsanläggningen i unionen, där de ska vistas under minst den tidsperiod som krävs i de berörda specifika artiklarna i delarna II–V,

b)

destinationsslakteriet i unionen om de är avsedda för slakt, där de ska slaktas inom fem dagar från dagen för deras ankomst till unionen.

2.   Om destinationen för sändningar av landlevande djur som förs in från ett tredjeland eller territorium eller zon däri är ett slakteri, en godkänd karantänanläggning eller en avgränsad anläggning i unionen ska transporten och ankomsten till sändningens destination övervakas i enlighet med artiklarna 2 och 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1666 (19).

3.   Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på införsel till unionen av registrerade hästdjur från tredjeländer och på återinförsel efter tillfällig export av registrerade hästar.

AVDELNING 2

DJURHÄLSOKRAV FÖR HOV- OCH KLÖVDJUR

KAPITEL 1

Särskilda djurhälsokrav för hov- och klövdjur

Artikel 20

Avsändande av hov- och klövdjur till unionen

1.   Sändningar av hov- och klövdjur får endast föras in till unionen om sändningarna har avsänts från ursprungsanläggningen till unionen utan att passera genom någon annan anläggning.

2.   Genom undantag från punkt 1 får sändningar av hov- och klövdjur som kommer från mer än en ursprungsanläggning föras in till unionen om djuren i sändningen har genomgått en enda uppsamling i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri, under förutsättning att följande villkor uppfylls:

a)

Hov- och klövdjuren tillhör någon av följande arter och kategorier:

i)

Bos taurus, Ovis aries, Capra hircus eller Sus scrofa

eller

ii)

Equidae avsedda för slakt.

b)

Uppsamlingen gjordes på en anläggning som uppfyller följande krav:

i)

Anläggningen är godkänd för uppsamling av hov- och klövdjur av den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet i enlighet med krav som är minst lika stränga som de som fastställs i artikel 5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 (20).

ii)

Anläggningen är förtecknad för detta ändamål av den behöriga myndigheten i det avsändande tredjelandet eller territoriet, inklusive de uppgifter som föreskrivs i artikel 21 i delegerad förordning (EU) 2019/2035.

iii)

Anläggningen journalför följande uppgifter samt håller journalerna uppdaterade och sparar dem i minst tre år:

Djurens ursprung.

Datum för ankomst och avsändande till och från uppsamlingsplatsen.

Djurens identitetskod.

Registreringsnumret för djurens ursprungsanläggning.

Registreringsnumret för de transportörer och transportmedel som ska leverera eller hämta sändningen av hov- och klövdjur till och från uppsamlingsplatsen.

iv)

Anläggningen uppfyller kraven i artiklarna 8 och 23.1.

c)

Uppsamlingen på uppsamlingsplatsen tog inte mer än 6 dagar. Denna period ska betraktas som en del av tidsramen för provtagning för testning före avsändande till unionen, om sådan provtagning krävs enligt denna förordning.

d)

Hov- och klövdjuren ska ha anlänt till unionen inom tio dagar från dagen för avsändandet från ursprungsanläggningen.

Artikel 21

Identifiering av hov-och klövdjur

1.   Sändningar av andra hov- och klövdjur än hästdjur får endast föras in till unionen om djuren i sändningen identifieras individuellt innan de avsänds från ursprungsanläggningen med hjälp av ett fysiskt identifieringsmärke som synligt, läsbart och outplånligt visar

a)

djurets identitetskod, som skapar en otvetydig koppling mellan djuret och det åtföljande djurhälsointyget,

b)

exportlandets tvåbokstavskod enligt ISO 3166.

2.   Sändningar av hästdjur får endast föras in till unionen om djuren i sändningen identifieras individuellt innan de avsänds från ursprungsanläggningen med hjälp av minst en av följande metoder:

a)

En injicerbar transponder eller ett öronmärke som synligt, läsbart och outplånligt visar

i)

djurets identitetskod, som skapar en otvetydig koppling mellan djuret och det åtföljande djurhälsointyget,

ii)

exportlandets tvåbokstavskod eller tresiffriga landskod enligt ISO-3166.

b)

När det gäller andra hästdjur än de som är avsedda för slakt, en identitetshandling som utfärdas senast vid tidpunkten för utfärdandet av intyg för införsel till unionen och som

i)

beskriver och avbildar djuret, inbegripet de alternativa identifieringsmetoderna, så att det skapas en otvetydig koppling mellan djuret och den åtföljande identitetshandlingen,

ii)

innehåller uppgifter om den individuella kod som avges av en införd injicerbar transponder om denna kod inte överensstämmer med specifikationerna i led a.

3.   Genom undantag från punkt 1 får sändningar av hov- och klövdjur avsedda för avgränsade anläggningar föras in till unionen om dessa djur identifieras individuellt med hjälp av en injicerbar transponder eller en alternativ identifieringsmetod som säkerställer en otvetydig koppling mellan djuret och dess åtföljande införselhandlingar.

4.   Om hov- och klövdjur identifieras med en elektronisk identifierare som inte överensstämmer med ISO-standarderna 11784 och 11785 ska den aktör som ansvarar för införseln till unionen av dessa sändningar tillhandahålla en avläsningsanordning som gör det möjligt att när som helst kontrollera djurets identitet.

Artikel 22

Hov- och klövdjurens ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller zon däri

1.   Sändningar av andra hov- och klövdjur än hästdjur får endast föras in till unionen om djuren i sändningen har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som är fritt från de sjukdomar i kategori A som anges i tabellen i del A punkt 1 i bilaga IV under den tidsperiod som anges i den tabellen.

2.   Sändningar av hästdjur får endast föras in till unionen om djuren i sändningen har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri

a)

som är fritt från de förtecknade sjukdomar som anges i tabellen i del A punkt 2 i bilaga IV under den tidsperiod som anges i tabellen,

b)

om ingen av de förtecknade sjukdomar som anges i tabellen i del A punkt 3 i bilaga IV har rapporterats under den angivna tidsperioden.

3.   De tidsperioder som avses i punkterna 1 och 2 får förkortas för sjukdomar som anges i del B i bilaga IV enligt de tillämpliga särskilda villkor som anges där.

4.   Sändningar av hov- och klövdjur får endast föras in till unionen om djuren i sändningen har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri där vaccinering mot de sjukdomar i kategori A som anges i del C i bilaga IV inte har utförts i enlighet med de uppgifter som anges i

a)

punkt 1 i den bilagan när det gäller andra hov- och klövdjur än hästdjur,

b)

punkt 2 i den bilagan när det gäller hästdjur.

5.   När det gäller infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis), får sändningar av nötkreatur endast föras in till unionen om djuren i sändningen antingen

a)

har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som är fritt från den sjukdomen utan vaccinering,

eller

b)

uppfyller kraven i punkt 1 i bilaga V.

6.   När det gäller infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis får sändningar av nötkreatur, får och getter endast föras in till unionen om djuren i sändningen antingen

a)

har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som är fritt från den sjukdomen utan vaccinering,

eller

b)

uppfyller kraven i punkt 2 i bilaga V.

7.   När det gäller infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) får sändningar av hov- och klövdjur av förtecknade arter endast föras in till unionen om djuren i sändningen antingen

a)

har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som har varit fritt från den sjukdomen i två år före dagen för avsändandet till unionen, eller

b)

uppfyller ett av de särskilda villkor som anges i del A i bilaga VI.

8.   När det gäller enzootisk bovin leukos får sändningar av nötkreatur endast föras in till unionen om djuren antingen

a)

har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som är fritt från den sjukdomen,

eller

b)

uppfyller de särskilda villkor som anges i del B i bilaga VI.

9.   Sändningar av hov- och klövdjur avsedda för införsel till medlemsstater eller zoner däri med sjukdomsfri status eller med ett godkänt utrotningsprogram för de sjukdomar i kategori C som anges i bilaga VII och för vilka arten av hov- och klövdjur är förtecknade, får endast föras in till unionen om djuren i sändningen

a)

har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som är fritt från dessa sjukdomar för de berörda arterna,

eller

b)

uppfylla de tillämpliga ytterligare krav som anges i den bilagan.

Artikel 23

Hov- och klövdjurens ursprungsanläggning

1.   Sändningar av hov- och klövdjur får endast föras in till unionen om följande gäller för djuren i sändningen:

a)

Djuren kommer från en anläggning på och runt vilken, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, ingen av de förtecknade sjukdomar som anges i bilaga VIII för vilka den art av hov- och klövdjur som är avsedd för införsel till unionen är förtecknad, har rapporterats i ett område och under en tidsperiod som anges i tabellerna i

i)

punkterna 1 och 2 i den bilagan för andra hov- och klövdjur än hästdjur,

eller

ii)

punkterna 3 och 4 i den bilagan för hästdjur.

b)

Under den tidsperiod som avses i led a har hov- och klövdjuren inte kommit i kontakt med djur med lägre hälsostatus.

2.   När det gäller infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) får sändningar av nötkreatur, får, getter, kameldjur och hjortdjur endast föras in till unionen om ursprungsanläggningen för djuren i sändningen uppfyller de tillämpliga kraven i punkt 1 i bilaga IX.

3.   När det gäller infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis får sändningar av nötkreatur, får, getter, svin, kameldjur och hjortdjur endast föras in till unionen om ursprungsanläggningen för djuren i sändningen uppfyller de tillämpliga kraven i punkt 2 i bilaga IX.

Artikel 24

Hov- och klövdjuren i sändningen

1.   Sändningar av hov- och klövdjur får endast föras in till unionen om djuren i sändningen uppfyller följande krav:

a)

De har inte vaccinerats mot de sjukdomar i kategori A som anges i tabellen i

i)

del C punkt 1 i bilaga IV när det gäller andra hov- och klövdjur än hästdjur,

eller

ii)

del C punkt 2 i bilaga IV när det gäller hästdjur.

b)

Under perioden från avsändandet från ursprungsanläggningen fram till ankomsten till unionen får de inte ha lossats på någon plats som inte uppfyller kraven i tabellerna i

i)

punkterna 1 och 2 i bilaga VIII när det gäller andra hov- och klövdjur än hästdjur,

eller

ii)

punkterna 3 och 4 i bilaga VIII när det gäller hästdjur.

2.   När det gäller infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) och infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis får sändningar av förtecknade arter av hov- och klövdjur endast föras in till unionen om djuren i sändningen inte har vaccinerats mot dessa sjukdomar.

3.   När det gäller infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) får sändningar av förtecknade arter av hov- och klövdjur endast föras in till unionen om djuren i sändningen inte har vaccinerats med ett levande vaccin mot denna sjukdom under de sista 60 dagarna före dagen för förflyttningen.

4.   Sändningar av hov- och klövdjur avsedda för införsel till medlemsstater eller zoner däri med sjukdomsfri status eller med ett godkänt utrotningsprogram för de sjukdomar i kategori C som anges i bilaga VII och för vilka arten av hov- och klövdjur är förtecknade, får endast föras in till unionen om djuren i sändningen inte har vaccinerats mot dessa sjukdomar.

5.   Utöver de krav som fastställs i punkt 1 får sändningar av okastrerade handjur av får och hov- och klövdjur av familjen Tayassuidae endast föras in till unionen om djuren i sändningen uppfyller de tillämpliga särskilda kraven vad gäller infektion med brucella som fastställs i bilaga X.

6.   Utöver de krav som fastställs i punkt 1 får sändningar av hästdjur endast föras in till unionen om djuren i sändningen uppfyller de särskilda kraven i punkt 2 i bilaga XI, beroende på den sanitära grupp som fastställts i enlighet med punkt 1 i bilaga XI för tredjelandet eller territoriet eller zonen däri i förteckningen.

Artikel 25

Undantag och ytterligare krav för införsel till unionen av hov- och klövdjur för slakt

Genom undantag från de krav som fastställs i artikel 22.5 och 22.6 får sändningar av hov- och klövdjur av de arter som avses i dessa punkter och som inte uppfyller dessa krav föras in till unionen, förutsatt att djuren i sändningen endast är avsedda för slakt.

Artikel 26

Förflyttning och hantering av hov- och klövdjur efter deras införsel till unionen

Efter införseln till unionen ska hov- och klövdjur, förutom hästar som förs in för tävlingar, kapplöpningar och hästrelaterade kulturevenemang, vistas på sin destinationsanläggning i minst 30 dagar efter ankomsten till anläggningen.

KAPITEL 2

Särskilda bestämmelser för införsel till unionen av hållna hov- och klövdjur avsedda för avgränsade anläggningar

Artikel 27

Djurhälsokrav som inte är tillämpliga på hov- och klövdjur avsedda för avgränsade anläggningar

Artiklarna 11, 22, 23, 24 och 26 ska inte tillämpas på sändningar av hov- och klövdjur, utom hästdjur, som förs in till unionen enligt de villkor som fastställs i artiklarna 28–34.

Artikel 28

Särskilda bestämmelser för införsel av hov- och klövdjur avsedda för avgränsade anläggningar

1.   Sändningar av hov- och klövdjur avsedda för avgränsade anläggningar får endast föras in till unionen om djuren i sändningen uppfyller följande krav:

a)

De kommer från en avgränsad anläggning som är upptagen i en förteckning över avgränsade anläggningar från vilka införsel av hov- och klövdjur till unionen är tillåten, upprättad i enlighet med artikel 29.

b)

De har avsänts direkt från den avgränsade ursprungsanläggningen till en avgränsad anläggning i unionen.

2.   Den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten ska bevilja ett särskilt tillstånd för införsel av varje sändning av hov- och klövdjur som avses i punkt 1 efter en positiv bedömning av de potentiella risker som införseln av denna sändning kan medföra för unionen.

3.   Införseln till unionen och förflyttningen av varje sändning av hov- och klövdjur som avses i punkt 1 genom andra medlemsstater än destinationsmedlemsstaten får endast tillåtas om de behöriga myndigheterna i dessa transitmedlemsstater har gett tillstånd till detta.

Detta tillstånd ska endast beviljas på grundval av en positiv riskbedömning som utförts av den behöriga myndigheten i dessa transitmedlemsstater baserad på de uppgifter som lämnats till dem av destinationsmedlemsstaten.

4.   Destinationsmedlemsstaten för de sändningar som avses i punkt 1 ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater, inom ramen för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder, samt direkt underrätta stället för hov- och klövdjurens införsel till unionen, om de tillstånd som beviljats enligt punkterna 1 och 2, före en eventuell förflyttning genom andra medlemsstater och innan dessa hov- och klövdjur anländer till deras territorium.

Artikel 29

Förteckning över avgränsade ursprungsanläggningar för hov- och klövdjur i tredjeländer eller territorier

1.   Medlemsstaterna får upprätta en förteckning över avgränsade anläggningar i tredjeländer och territorier från vilka införsel av hov- och klövdjur till deras territorium är tillåten.

I den förteckningen ska det anges vilka arter av hov- och klövdjur som får föras in till medlemsstatens territorium från varje avgränsad anläggning i tredjelandet eller territoriet.

2.   Medlemsstaterna får i sin förteckning över avgränsade anläggningar enligt punkt 1 ta upp avgränsade anläggningar som redan är upptagna i andra medlemsstaters förteckningar.

Med undantag för vad som föreskrivs i första stycket får medlemsstaterna endast ta upp en avgränsad anläggning i ett tredjeland eller territorium i den förteckning över avgränsade anläggningar som avses i punkt 1 efter ett positivt resultat av en fullständig bedömning som grundar sig på följande:

a)

Den avgränsade anläggningens uppfyllande av kravet på godkännande av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet enligt artikel 30.

b)

Den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet ska ha lämnat tillräckliga uppgifter för att garantera att den avgränsade anläggningen uppfyller de krav för godkännande av avgränsade anläggningar enligt artikel 30.

3.   Medlemsstaterna ska hålla de förteckningar över avgränsade anläggningar som avses i punkt 1 uppdaterade, särskilt med beaktande av ett eventuellt tillfälligt upphävande eller återkallande av det godkännande enligt artikel 30 som beviljats av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet, eller av den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat.

4.   Medlemsstaterna ska offentliggöra de förteckningar som avses i punkt 1 på sina webbplatser.

Artikel 30

Villkor för avgränsade ursprungsanläggningar för hov- och klövdjur i tredjeländer eller territorier vid tillämpning av artikel 29

Medlemsstaterna får endast ta upp en avgränsad anläggning belägen i ett tredjeland eller territorium i den förteckning över avgränsade anläggningar som avses i artikel 29, om den avgränsade anläggningen är godkänd av den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet och uppfyller följande villkor:

a)

Anläggningen är klart avgränsad, och djurs och människors tillträde till djurens lokaler kontrolleras.

b)

Anläggningen har tillräckliga resurser för att fånga, stänga in och isolera djur, och har tillgängliga och lämpliga lokaler för karantän och godkända standardförfaranden för nyanlända djur.

c)

Djurhållningsområdena är av lämplig standard och utformade på ett sådant sätt att

i)

kontakt med djur utanför den avgränsade anläggningen förhindras och besiktningar och all nödvändig behandling lätt kan utföras,

ii)

golv, väggar och all annan materiel eller utrustning lätt kan rengöras och desinficeras.

d)

När det gäller åtgärder för övervakning och bekämpning av sjukdomar gäller följande:

i)

Anläggningen ska genomföra ett lämpligt program för sjukdomsövervakning som ska inkludera bekämpningsåtgärder mot zoonoser, samt uppdatera programmet beroende på antalet och arterna av djur som finns på den avgränsade anläggningen och på den epidemiologiska situationen på och runt den avgränsade anläggningen när det gäller förtecknade och nya sjukdomar.

ii)

Anläggningen ska omfattas av kliniska undersökningar, laboratorietester eller postmortala undersökningar av de hov- och klövdjur som misstänks vara infekterade eller smittade med sjukdomsagens av förtecknade eller nya sjukdomar.

iii)

Anläggningen ska efter behov utföra vaccinering och behandling av hov- och klövdjur mottagliga för smittsamma sjukdomar.

e)

Anläggningen ska i minst tre år spara uppdaterade journaler med uppgifter om

i)

antalet och identiteten (beräknad ålder, kön, art och i förekommande fall individuell identifiering) av de hov- och klövdjur av varje art som finns på den avgränsade anläggningen,

ii)

antalet och identiteten (beräknad ålder, kön, art och i förekommande fall individuell identifieringskod) av de hov- och klövdjur som anländer till eller lämnar den avgränsade anläggningen, tillsammans med uppgifter om dessa djurs ursprungsanläggning eller destination, transportmedel och hälsostatus,

iii)

genomförandet och resultaten av det program för övervakning och bekämpning av sjukdomar som föreskrivs i led d i,

iv)

resultaten av de kliniska undersökningar, laboratorietester och postmortala undersökningar som föreskrivs i led d ii,

v)

den vaccinering och behandling som föreskrivs i led d iii,

vi)

eventuella instruktioner från den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet vad gäller observationer som gjorts under isolering eller karantän.

f)

Anläggningen ska säkerställa att de döda kropparna av hov- och klövdjur som dör av sjukdom eller avlivas bortskaffas.

g)

Anläggningen ska genom kontrakt eller annat rättsligt instrument anställa en anläggningsveterinär som ska ansvara för att

i)

övervaka anläggningens verksamhet och efterlevnaden av de villkor för godkännande som fastställs i denna artikel,

ii)

se över det program för sjukdomsövervakning som avses i led d i minst en gång per år.

h)

Genom undantag från artikel 9 c ska anläggningen antingen ha

i)

en överenskommelse med ett laboratorium som godkänts av den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet för att utföra postmortala undersökningar,

eller

ii)

ett eller flera lämpliga utrymmen där postmortala undersökningar kan utföras under tillsyn av anläggningsveterinären.

Artikel 31

Undantag från kravet på förteckning av tredjelandet eller territoriet och förteckning av hov- och klövdjurens avgränsade ursprungsanläggning

1.   Genom undantag från de krav som fastställs i artiklarna 3.1 och 28.1 får sändningar av hov- och klövdjur från anläggningar i tredjeländer eller territorium som inte uppfyller dessa krav föras in till unionen om de är avsedda för en avgränsad anläggning och under förutsättning att

a)

exceptionella oförutsedda omständigheter gör det omöjligt att uppfylla dessa krav,

b)

dessa sändningar uppfyller villkoren i artikel 32.

2.   Destinationsmedlemsstaten för den sändning som avses i punkt 1 ska underrätta kommissionen och medlemsstaterna, inom ramen för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder, samt direkt underrätta stället för hov- och klövdjurens införsel till unionen, om de tillstånd som beviljats enligt punkt 1, före en eventuell förflyttning genom andra medlemsstater och innan dessa hov- och klövdjur anländer till deras territorium.

Artikel 32

Ytterligare krav som ska uppfyllas av ursprungsanläggningar för hov- och klövdjur som är avsedda för en avgränsad anläggning enligt undantaget i artikel 31

Den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten får endast tillåta undantag enligt artikel 31 för sändningar av hov- och klövdjur som uppfyller följande ytterligare villkor:

a)

En tidigare ansökan till den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten om ett särskilt undantag enligt artikel 31 har gjorts av ägaren, eller av en fysisk person som företräder ägaren, och destinationsmedlemsstaten beviljade tillståndet efter att ha utfört en riskbedömning som tydde på att införandet av en sådan sändning av hov- och klövdjur inte skulle utgöra en djurhälsorisk för unionen.

b)

Hov- och klövdjuren har hållits i karantän i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet under tillsyn av den behöriga myndigheten under den tid som krävs för att djuren ska uppfylla de särskilda djurhälsokraven i artiklarna 33 och 34

i)

på en plats godkänd av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet,

ii)

i enlighet med de arrangemang som anges i det tillstånd som avses i led a och som måste ge minst samma garantier som de som ges genom artiklarna 28.2–28.4, 33 och 34.

c)

Hov- och klövdjuren ska hållas i karantän i den avgränsade destinationsanläggningen i minst sex månader från och med dagen för införseln till unionen, och under den perioden får den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten vidta de åtgärder som föreskrivs i artikel 138.2 i förordning (EU) 2017/625, särskilt leden a, d och k.

Artikel 33

Djurhälsokrav för hov- och klövdjurens avgränsade ursprungsanläggning vad gäller förtecknade sjukdomar

Sändningar av hov- och klövdjur som är avsedda för en avgränsad anläggning belägen i unionen får endast föras in till unionen om den avgränsade ursprungsanläggningen uppfyller följande krav vad gäller förtecknade sjukdomar:

a)

När det gäller hov- och klövdjurens avgränsade ursprungsanläggning har de förtecknade sjukdomar som anges i tabellen i del A i bilaga XII inte rapporterats under de tidsperioder som anges för de förtecknade sjukdomarna i den tabellen.

b)

När det gäller området på och runt den avgränsade anläggningen har de förtecknade sjukdomar som anges i tabellen i del B i bilaga XII inte rapporterats under de tidsperioder som anges för de förtecknade sjukdomarna i den tabellen.

Artikel 34

Djurhälsokrav för hov- och klövdjuren i sändningen vad gäller förtecknade sjukdomar

Sändningar av hov- och klövdjur som är avsedda för en avgränsad anläggning belägen i unionen får endast föras in till unionen om djuren i sändningen uppfyller följande ytterligare djurhälsokrav:

a)

Djuren måste ha vistats på den avgränsade ursprungsanläggningen under en sammanhängande period på sex månader eller sedan födseln om de är yngre än sex månader.

b)

Djuren får inte ha varit i kontakt med djur med lägre hälsostatus under

i)

30 dagar före dagen för avsändandet till unionen, eller sedan födseln om djuren är yngre än 30 dagar,

ii)

transporten från den godkända avgränsade ursprungsanläggningen till platsen för avsändandet till unionen.

c)

När det gäller de sjukdomar som anges i tabellen i del C i bilaga XII ska djuren

i)

ha sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som uppfyller de sjukdomsfria tidsperioder för de relevanta sjukdomarna som anges i tabellen,

eller

ii)

uppfylla de tillämpliga ytterligare krav som anges i del D i bilaga XII.

d)

Djuren får inte ha vaccinerats enligt kraven i tabellen i del E i bilaga XII.

e)

Om de har vaccinerats mot mjältbrand och rabies ska uppgifter om vaccinationsdatum, det vaccin som använts och det eventuella test som utförts för att påvisa ett skyddande immunsvar ha lämnats av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet.

f)

Djuren ska ha behandlats mot interna och externa parasiter minst två gånger under de 40 dagarna före dagen för avsändandet till unionen.

Om de särskilda garantier som avses i led c ii omfattar en karantän i en vektorskyddad lokal i en avgränsad anläggning ska denna lokal uppfylla kraven i del F i bilaga XII.

Artikel 35

Förflyttning och hantering av hov- och klövdjur avsedda för avgränsade anläggningar efter införseln

Hov- och klövdjur med ursprung i en avgränsad anläggning i ett tredjeland eller territorium som avses i artikel 27 ska efter införseln till unionen vistas på den avgränsade destinationsanläggningen i minst sex månader före dagen för förflyttning till en annan avgränsad anläggning i unionen, såvida de inte exporteras från unionen eller flyttas för slakt.

AVDELNING 3

DJURHÄLSOKRAV FÖR FJÄDERFÄN OCH FÅGLAR I FÅNGENSKAP

KAPITEL 1

Särskilda djurhälsokrav för fjäderfän

AVSNITT 1

DJURHÄLSOKRAV FÖR ALLA ARTER OCH KATEGORIER AV FJÄDERFÄN

Artikel 36

Fjäderfä som importeras till ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri före införsel till unionen

1.   Följande sändningar får endast föras in till unionen om den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet har lämnat garantier i enlighet med punkt 2:

a)

Fjäderfä som importeras till ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri från ett annat tredjeland eller territorium eller zon däri.

b)

Daggamla kycklingar från föräldraflockar som har importerats till ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri från ett annat tredjeland eller territorium eller zon däri.

2.   Sändningar av djur som avses i punkt 1 får endast föras in till unionen om den behöriga myndigheten i fjäderfänas ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium har lämnat garantier för att

a)

de fjäderfän och föräldraflockar som avses i den punkten har importerats från ett tredjeland eller territorium eller zon däri som är förtecknat för införsel till unionen av sådana sändningar,

b)

importen av de fjäderfän och föräldraflockar som avses i punkt 1 till detta tredjeland eller territorium eller zon däri skedde i enlighet med djurhälsokrav som är minst lika stränga som de som gäller för sändningar av dessa djur som förs in direkt till unionen.

Artikel 37

Krav angående fjäderfänas ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller zon däri

Sändningar av fjäderfän får endast föras in till unionen om de har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som uppfyller följande krav:

a)

Landet, territoriet eller zonen har tillämpat ett program för övervakning av högpatogen aviär influensa i minst sex månader före dagen för avsändande av sändningen till unionen, och detta övervakningsprogram uppfyller kraven

i)

i bilaga II till den här förordningen,

eller

ii)

i det relevanta kapitlet i OIE:s Terrestrial Animal Health Code.

b)

Landet, territoriet eller zonen anses vara fritt/fri från högpatogen aviär influensa i enlighet med artikel 38.

c)

Om vaccinering mot högpatogen aviär influensa utförs har den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet lämnat garantier för att

i)

vaccinationsprogrammet uppfyller kraven i bilaga XIII,

ii)

det övervakningsprogram som avses i led a i denna artikel uppfyller kraven i punkt 2 i bilaga XIII, utöver de krav som anges i bilaga II,

iii)

den har åtagit sig att underrätta kommissionen om eventuella ändringar av vaccinationsprogrammet i tredjelandet eller territoriet eller zonen däri.

d)

Landet, territoriet eller zonen

i)

anses, när det gäller andra fjäderfän än strutsfåglar, vara fritt/fri från infektion med Newcastlesjukevirus i enlighet med artikel 39,

ii)

anses, när det gäller strutsfåglar,

vara fritt/fri från infektion med Newcastlesjukevirus i enlighet med artikel 39,

eller

anses inte vara fritt/fri från infektion med Newcastlesjukevirus i enlighet med artikel 39, men den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet har lämnat garantier för att de krav som gäller infektion med Newcastlesjukevirus enligt bilaga XIV när det gäller isolering, övervakning och testning är uppfyllda.

e)

Om vaccinering mot infektion med Newcastlesjukevirus utförs har den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet lämnat garantier för att

i)

de vacciner som används uppfyller de allmänna och särskilda kriterier för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV,

eller

ii)

de vacciner som används uppfyller de allmänna kriterier för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV och att fjäderfäna uppfyller djurhälsokraven i punkt 2 i bilaga XV för fjäderfä och kläckägg med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri där de vacciner som används mot infektion med Newcastlesjukevirus inte uppfyller de särskilda kriterierna i punkt 1 i bilaga XV.

f)

Landet, territoriet eller zonen har åtagit sig att, efter ett utbrott av högpatogen aviär influensa eller ett utbrott av infektion med Newcastlesjukevirus, lämna följande uppgifter till kommissionen:

i)

Uppgifter om sjukdomssituationen inom 24 timmar efter det att ett första utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus har bekräftats.

ii)

Regelbundna uppdateringar av sjukdomssituationen.

g)

Landet, territoriet eller zonen har åtagit sig att lämna in virusisolat från de första utbrotten av högpatogen aviär influensa och infektion med Newcastlesjukevirus till Europeiska unionens referenslaboratorium för aviär influensa och Newcastlesjuka.

Artikel 38

Frihet från högpatogen aviär influensa i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri

1.   Ett tredjeland eller territorium eller zon däri ska anses vara fritt från högpatogen aviär influensa om det har lämnat följande garantier till kommissionen:

a)

Ett program för övervakning av högpatogen aviär influensa i enlighet med artikel 37 a har genomförts under minst de sex månader som föregår dagen för den officiella veterinärens utfärdande av intyg för sändningen för avsändande till unionen.

b)

Inget utbrott av högpatogen aviär influensa hos fjäderfän har ägt rum i tredjelandet eller territoriet eller zonen däri under minst de tolv månader som föregår dagen för den officiella veterinärens utfärdande av intyg för sändningen för avsändande till unionen.

2.   Efter ett utbrott av högpatogen aviär influensa i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som tidigare betraktats som fritt från sjukdomen enligt punkt 1 ska detta tredjeland eller territorium eller zon däri återigen betraktas som fritt från högpatogen aviär influensa när följande villkor är uppfyllda:

a)

Utslaktning har genomförts för att bekämpa högpatogen aviär influensa.

b)

Alla tidigare smittade anläggningar har rengjorts och desinficerats på lämpligt sätt.

c)

Under minst tre månader efter det att den utslaktning samt rengöring och desinfektion som avses i leden a och b har slutförts, har den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet med negativa resultat genomfört ett övervakningsprogram som med ett slumpmässigt, representativt urval av de riskutsatta populationerna gör det möjligt att statistiskt försäkra att infektion inte förekommer, med beaktande av de särskilda epidemiologiska omständigheterna i samband med det eller de tidigare utbrotten.

Artikel 39

Frihet från infektion med Newcastlesjukevirus i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri

1.   Ett tredjeland eller territorium eller zon däri ska anses vara fritt från infektion med Newcastlesjukevirus om inget utbrott av infektion med Newcastlesjukevirus har inträffat hos fjäderfän i det tredjelandet eller territoriet eller zonen däri under minst de tolv månader som föregår dagen för den officiella veterinärens utfärdande av intyg för sändningens avsändande till unionen.

2.   Om ett utbrott av infektion med Newcastlesjukevirus inträffar i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som tidigare var fritt från den sjukdomen enligt punkt 1 ska detta tredjeland eller territorium eller zon däri återigen betraktas som fritt från infektion med Newcastlesjukevirus när följande villkor är uppfyllda:

a)

Utslaktning har genomförts för att bekämpa sjukdomen.

b)

Alla tidigare smittade anläggningar har rengjorts och desinficerats på lämpligt sätt.

c)

Under minst tre månader efter det att den utslaktning samt rengöring och desinfektion som avses i leden a och b har slutförts, har den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet visat att sjukdomen inte förekommer i tredjelandet eller territoriet eller zonen däri genom intensifierade undersökningar, inbegripet laboratorietestning i samband med utbrottet.

Artikel 40

Fjäderfänas ursprungsanläggning

1.   Sändningar av avelsfjäderfän och bruksfjäderfän får endast föras in till unionen om djuren i sändningen kommer från anläggningar som godkänts av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet i enlighet med krav som är minst lika stränga som de som anges i artikel 8 i delegerad förordning (EU) 2019/2035, och

a)

för vilka godkännandet inte har tillfälligt upphävts eller återkallats,

b)

runt vilka det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, inte har förekommit något utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus under minst 30 dagar före dagen för lastning för avsändande till unionen,

c)

på vilka inget bekräftat fall av infektion med lågpatogent aviärt influensavirus har rapporterats under minst 21 dagar före dagen för lastning för avsändande till unionen.

2.   Sändningar av fjäderfän avsedda för slakt får endast föras in till unionen om djuren i sändningen kommer från anläggningar

a)

runt vilka det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, inte har förekommit något utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus under minst 30 dagar före dagen för lastning för avsändande till unionen,

b)

på vilka inget bekräftat fall av infektion med lågpatogent aviärt influensavirus har rapporterats under minst 21 dagar före dagen för lastning för avsändande till unionen.

3.   Sändningar av daggamla kycklingar får endast föras in till unionen om följande gäller för djuren i sändningen:

a)

De har kläckts på anläggningar som godkänts av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet i enlighet med krav som är minst lika stränga som de som fastställs i artikel 7 i delegerad förordning (EU) 2019/2035, och

i)

för vilka godkännandet inte har tillfälligt upphävts eller återkallats,

ii)

runt vilka det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, inte har förekommit något utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus under minst 30 dagar före dagen för avsändandet till unionen.

b)

De kommer från flockar som har hållits på anläggningar som godkänts av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet i enlighet med krav som är minst lika stränga som de som fastställs i artikel 8 i delegerad förordning (EU) 2019/2035, och

i)

för vilka godkännandet inte har tillfälligt upphävts eller återkallats vid den tidpunkt då kläckäggen, från vilka de daggamla kycklingarna kläcktes, sändes till kläckeriet,

ii)

på vilka inget bekräftat fall av infektion med lågpatogent aviärt influensavirus har rapporterats under minst 21 dagar före dagen för samlingen av de kläckägg från vilka de daggamla kycklingarna kläcktes.

Artikel 41

Särskilda förebyggande åtgärder för behållare i vilka fjäderfän transporteras

Sändningar av fjäderfän får endast föras in till unionen om sådana sändningar har transporterats i behållare som, utöver kraven i artikel 18, uppfyller följande krav:

a)

De försluts i enlighet med anvisningarna från den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet, i syfte att undvika att innehållet kan bytas ut.

b)

De är försedda med uppgifter om den specifika arten och kategorin av fjäderfän enligt bilaga XVI.

c)

De är, när det gäller daggamla kycklingar, engångsartiklar, rena och används för första gången.

Artikel 42

Införsel av fjäderfän till medlemsstater med status som fria från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering

1.   Sändningar av avelsfjäderfän och bruksfjäderfän som är avsedda för en medlemsstat med status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering får endast föras in till unionen om djuren i sändningen uppfyller följande krav:

a)

De har inte vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus.

b)

De har hållits isolerade i minst 14 dagar före dagen för lastning av sändningen för avsändande till unionen på ursprungsanläggningen eller en karantänanläggning, under tillsyn av en officiell veterinär, där

i)

inga fjäderfän har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus under minst 21 dagar före dagen för lastning av sändningen,

ii)

ingen fågel som inte ingår i sändningen har satts in på anläggningen under den period som avses i led i,

iii)

ingen vaccinering har utförts.

c)

De har med negativt resultat testats inom minst 14 dagar före dagen för lastning för avsändande till unionen med serologiska tester för påvisande av antikroppar mot Newcastlesjukevirus, utfört på blodprover som med en konfidensgrad på 95 % påvisar infektion vid en prevalens på 5 %.

2.   Sändningar av fjäderfän avsedda för slakt som är avsedda för en medlemsstat med status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering får endast föras in till unionen om djuren i sändningen kommer från flockar som

a)

inte har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus och har testats med negativt resultat inom minst 14 dagar före dagen för lastning av sändningen för avsändande till unionen med serologiska tester för påvisande av antikroppar mot Newcastlesjukevirus, utfört på blodprover som med en konfidensgrad på 95 % påvisar infektion vid en prevalens på 5 %,

eller

b)

har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus men inte med ett levande vaccin inom minst 30 dagar före dagen för lastning av sändningen för avsändande till unionen och genomgick med negativt resultat ett virusisoleringstest för infektion med Newcastlesjukevirus under de 14 dagarna före den dagen på ett slumpmässigt urval av kloaksvabbprover eller träckprover från minst 60 fåglar.

3.   Sändningar av daggamla kycklingar som är avsedda för en medlemsstat med status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering får endast föras in till unionen om djuren i sändningen uppfyller följande villkor:

a)

De har inte vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus.

b)

De kommer från kläckägg som härrör från flockar som

i)

inte har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus,

eller

ii)

har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus med inaktiverat vaccin,

eller

iii)

har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus med levande vaccin senast 60 dagar före dagen för samling av äggen.

c)

De kommer från ett kläckeri vars arbetsmetoder säkerställer att äggen för daggamla kycklingar avsedda för införsel till unionen inkuberas vid helt skilda tidpunkter och platser från ägg som inte uppfyller kraven i led b.

AVSNITT 2

SÄRSKILDA DJURHÄLSOKRAV FÖR AVELSFJÄDERFÄN OCH BRUKSFJÄDERFÄN

Artikel 43

Identifiering av avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar

Sändningar av avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar får endast föras in till unionen om djuren i sändningen identifieras individuellt med hjälp av halsband eller en injicerbar transponder

a)

med urspungstredjelandets eller ursprungsterritoriets tvåbokstavskod enligt ISO 3166,

b)

som uppfyller kraven i ISO-standarderna 11784 och 11785.

Artikel 44

Särskilda djurhälsokrav för ursprungsflocken för sändningar av avelsfjäderfän och bruksfjäderfän

Sändningar av avelsfjäderfän och bruksfjäderfän får endast föras in till unionen om djuren i sändningen härrör från flockar som uppfyller följande krav:

a)

Flockarna har inte vaccinerats mot högpatogen aviär influensa.

b)

Om flockarna har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus

i)

har den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet lämnat garantier för att de vacciner som använts uppfyller

de allmänna och särskilda kriterier för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV,

eller

de allmänna kriterier för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV och att fjäderfäna uppfyller djurhälsokraven i punkt 2 i bilaga XV för fjäderfä och kläckägg med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri där de vacciner som används mot infektion med Newcastlesjukevirus inte uppfyller de särskilda kriterierna i punkt 1 i bilaga XV.

ii)

ska de uppgifter som anges i punkt 4 i bilaga XV tillhandahållas för sändningen.

c)

Flockarna har genomgått ett program för sjukdomsövervakning som uppfyller kraven i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2019/2035 och konstaterades inte vara smittade eller visa några misstänka tecken på infektion med följande agens:

i)

När det gäller Gallus gallus: Salmonella Pullorum, Salmonella Gallinarum och Mycoplasma gallisepticum.

ii)

När det gäller Meleagris gallopavo: Salmonella arizonae (serogrupp O:18(k)), Salmonella Pullorum, Salmonella Gallinarum, Mycoplasma meleagridis och Mycoplasma gallisepticum.

iii)

När det gäller Numida meleagris, Coturnix coturnix, Phasianus colchicus, Perdix perdix, Anas spp.: Salmonella Pullorum och Salmonella Gallinarum.

d)

Flockarna hålls på anläggningar som, vid bekräftad infektion med Salmonella Pullorum, S. Gallinarum och S. arizonae under de sista tolv månaderna före dagen för lastning av sändningen för avsändning till unionen, har vidtagit följande åtgärder:

i)

Den smittade flocken har slaktats eller avlivats och destruerats.

ii)

Anläggningen har rengjorts och desinficerats efter slakt eller avlivning av den smittade flock som avses i led i.

iii)

Efter den rengöring och desinfektion som avses i led ii har alla flockar på anläggningen med negativt resultat testats för infektion med Salmonella Pullorum, S. Gallinarum och S. arizonae i två tester som utförts med minst 21 dagars mellanrum i enlighet med det program för sjukdomsövervakning som avses i led c.

e)

Flockarna hålls på anläggningar som, vid bekräftad aviär mykoplasmos (Mycoplasma gallisepticum och M. meleagridis) under de sista tolv månaderna före dagen för lastning av sändningen för avsändning till unionen, har vidtagit någon av följande åtgärder:

Antingen

i)

har den smittade flocken med negativt resultat testats för aviär mykoplasmos (Mycoplasma gallisepticum och M. meleagridis) i två tester som utförts på hela flocken med minst 60 dagars mellanrum i enlighet med det program för sjukdomsövervakning som avses i led c

eller

ii)

har den smittade flocken slaktats eller avlivats och destruerats, anläggningen har rengjorts och desinficerats och efter rengöringen och desinfektionen har alla flockar på anläggningen med negativt resultat testats för aviär mykoplasmos (Mycoplasma gallisepticum och M. meleagridis) i två tester som utförts med minst 21 dagars mellanrum i enlighet med det program för sjukdomsövervakning som avses i led c.

AVSNITT 3

SÄRSKILDA DJURHÄLSOKRAV FÖR FJÄDERFÄN AVSEDDA FÖR SLAKT

Artikel 45

Särskilda djurhälsokrav för ursprungsflocken för sändningar av fjäderfän avsedda för slakt

Sändningar av fjäderfän avsedda för slakt får endast föras in till unionen om djuren i sändningen härrör från flockar som uppfyller följande krav:

a)

Flockarna har inte vaccinerats mot högpatogen aviär influensa.

b)

Om flockarna har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus

i)

har den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet lämnat garantier för att

de vacciner som används uppfyller de allmänna och särskilda kriterier för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV,

eller

de vacciner som används uppfyller de allmänna kriterier för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV och att fjäderfäna uppfyller djurhälsokraven i punkt 2 i bilaga XV för fjäderfä och kläckägg med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri där de vacciner som används mot infektion med Newcastlesjukevirus inte uppfyller de särskilda kriterierna i punkt 1 i bilaga XV.

ii)

ska de uppgifter som anges i punkt 4 i bilaga XV tillhandahållas för varje sändning.

AVSNITT 4

SÄRSKILDA DJURHÄLSOKRAV FÖR DAGGAMLA KYCKLINGAR

Artikel 46

Särskilda djurhälsokrav för ursprungsflockarna för sändningar av daggamla kycklingar

Sändningar av daggamla kycklingar får endast föras in till unionen om djuren i sändningen härrör från flockar som uppfyller följande krav:

a)

Om flockarna har vaccinerats mot högpatogen aviär influensa har garantier för uppfyllandet av de minimikrav för vaccinationsprogram och ytterligare övervakning som anges i bilaga XIII lämnats av ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet.

b)

Om flockarna har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus

i)

har den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet lämnat garantier för att de vacciner som använts uppfyller

de allmänna och särskilda kriterier för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV,

eller

de allmänna kriterier för erkända vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV och att de fjäderfän och kläckägg från vilka de daggamla kycklingarna härrör uppfyller djurhälsokraven i punkt 2 i bilaga XV för fjäderfän och kläckägg med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri där de vacciner som används mot infektion med Newcastlesjukevirus inte uppfyller de särskilda kriterierna i punkt 1 i bilaga XV,

ii)

ska de uppgifter som anges i punkt 4 i bilaga XV tillhandahållas för varje sändning.

c)

Flockarna har genomgått ett program för sjukdomsövervakning som uppfyller kraven i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2019/2035 och konstaterades inte vara smittade eller visa några tecken på infektion med följande agens:

i)

När det gäller Gallus gallus: Salmonella Pullorum, Salmonella Gallinarum och Mycoplasma gallisepticum.

ii)

När det gäller Meleagris gallopavo: Salmonella arizonae (serogrupp O:18(k)), Salmonella Pullorum, Salmonella Gallinarum, Mycoplasma meleagridis och Mycoplasma gallisepticum.

iii)

När det gäller Numida meleagris, Coturnix coturnix, Phasianus colchicus, Perdix perdix, Anas spp.: Salmonella Pullorum och Salmonella Gallinarum.

d)

Flockarna hålls på anläggningar som, vid bekräftad infektion med Salmonella Pullorum, S. Gallinarum och S. arizonae under de sista tolv månaderna före dagen för lastning av sändningen för avsändning till unionen, har vidtagit följande åtgärder:

i)

Den smittade flocken har slaktats eller avlivats och destruerats.

ii)

Anläggningen har rengjorts och desinficerats efter slakt eller avlivning av den smittade flock som avses i led i.

iii)

Efter den rengöring och desinfektion som avses i led ii har alla flockar på anläggningen med negativt resultat testats för infektion med Salmonella Pullorum, S. Gallinarum och S. arizonae i två tester som utförts med minst 21 dagars mellanrum i enlighet med det program för sjukdomsövervakning som avses i led c.

e)

Flockarna hålls på anläggningar som, vid bekräftad aviär mykoplasmos (Mycoplasma gallisepticum och M. meleagridis) under de sista tolv månaderna före dagen för lastning av sändningen för avsändning till unionen, har vidtagit någon av följande åtgärder:

Antingen

i)

har den smittade flocken med negativt resultat testats för aviär mykoplasmos (Mycoplasma gallisepticum och M. meleagridis) i två tester som utförts på hela flocken med minst 60 dagars mellanrum i enlighet med det program för sjukdomsövervakning som avses i led c

eller

ii)

har den smittade flocken slaktats eller avlivats och destruerats, anläggningen har rengjorts och desinficerats och efter rengöringen och desinfektionen har alla flockar på anläggningen med negativt resultat testats för aviär mykoplasmos (Mycoplasma gallisepticum och M. meleagridis) i två tester som utförts med minst 21 dagars mellanrum i enlighet med det program för sjukdomsövervakning som avses i led c.

Artikel 47

Särskilda djurhälsokrav för ursprungskläckägg för sändningar av daggamla kycklingar

Sändningar av daggamla kycklingar får endast föras in till unionen om djuren i sändningen härrör från kläckägg för vilka följande gäller:

a)

De uppfyller de djurhälsokrav för införsel till unionen som fastställs i del III avdelning 2.

b)

De märktes före avsändandet till kläckeriet enligt den behöriga myndighetens anvisningar.

c)

De har desinficerats enligt den behöriga myndighetens anvisningar.

d)

De har inte varit i kontakt med fjäderfän eller kläckägg med lägre hälsostatus, fåglar i fångenskap eller vilda fåglar, vare sig under transport till kläckeriet eller på kläckeriet.

Artikel 48

Särskilda djurhälsokrav för de daggamla kycklingarna

Sändningar av daggamla kycklingar får endast föras in till unionen om djuren i sändningen inte har vaccinerats mot aviär influensa.

AVSNITT 5

SÄRSKILDA DJURHÄLSOKRAV FÖR FÄRRE ÄN 20 FJÄDERFÄN

Artikel 49

Undantag och särskilda krav för sändningar med färre än 20 djur av andra fjäderfän än strutsfåglar

Genom undantag från artiklarna 14.3, 17, 18, 40, 41 och 43–48 får sändningar som innehåller färre än 20 djur av andra fjäderfän än strutsfåglar föras in till unionen under förutsättning att sådana sändningar uppfyller följande krav:

a)

Fjäderfäna kommer från anläggningar

i)

på vilka inget bekräftat fall av infektion med lågpatogent aviärt influensavirus har rapporterats under minst 21 dagar före dagen för lastning av sändningen för avsändande till unionen eller dagen för samlingen av de kläckägg från vilka de daggamla kycklingarna kläcktes,

ii)

runt vilka det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, inte har förekommit något utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus under minst 30 dagar före dagen för lastning av sändningen för avsändande till unionen.

b)

Fjäderfäna eller, när det gäller daggamla kycklingar, de daggamla kycklingarnas ursprungsflock har isolerats på ursprungsanläggningen i minst 21 dagar före dagen för lastning av sändningen för avsändande till unionen.

c)

När det gäller vaccinering mot högpatogen aviär influensa,

i)

fjäderfäna har inte vaccinerats mot högpatogen aviär influensa,

ii)

om de daggamla kycklingarnas föräldraflockar har vaccinerats mot högpatogen aviär influensa har garantier för uppfyllandet av de minimikrav för vaccinationsprogram och ytterligare övervakning som fastställs i bilaga XIII lämnats av ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet.

d)

Om fjäderfäna eller de daggamla kycklingarnas föräldraflock har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus

i)

har den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet lämnat garantier för att de vacciner som använts uppfyller

de allmänna och särskilda kriterier för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV,

eller

de allmänna kriterier för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV och att fjäderfäna uppfyller djurhälsokraven i punkt 2 i bilaga XV för fjäderfä och kläckägg med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri där de vacciner som används mot infektion med Newcastlesjukevirus inte uppfyller de särskilda kriterierna i punkt 1 i bilaga XV.

ii)

ska de uppgifter som anges i punkt 4 i bilaga XV tillhandahållas för varje sändning.

e)

Fjäderfäna eller, när det gäller daggamla kycklingar, de daggamla kycklingarnas ursprungsflock konstaterades inte vara smittade eller gav ingen anledning att misstänka någon infektion med följande agens vid tester som utförts i enlighet med de krav för testning av sändningar med färre än 20 djur av andra fjäderfän än strutsfåglar och färre än 20 kläckägg från dessa före införseln till unionen som fastställs i bilaga XVII:

i)

När det gäller Gallus gallus: Salmonella Pullorum, Salmonella Gallinarum och Mycoplasma gallisepticum.

ii)

När det gäller Meleagris gallopavo: Salmonella arizonae (serogrupp O:18(k)), Salmonella Pullorum, Salmonella Gallinarum, Mycoplasma meleagridis och Mycoplasma gallisepticum.

iii)

När det gäller Numida meleagris, Coturnix coturnix, Phasianus colchicus, Perdix perdix, Anas spp.: Salmonella Pullorum och Salmonella Gallinarum.

AVSNITT 6

SÄRSKILDA DJURHÄLSOKRAV FÖR FÖRFLYTTNING OCH HANTERING AV FJÄDERFÄN EFTER INFÖRSELN TILL UNIONEN

Artikel 50

Aktörernas skyldigheter vid destinationsanläggningen efter införsel till unionen av sändningar av fjäderfän

1.   Aktörer vid destinationsanläggningen ska från ankomstdagen hålla avelsfjäderfän, bruksfjäderfän, utom bruksfjäderfän för vidmakthållande av viltstammen, och daggamla kycklingar som förts in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri på destinationsanläggningen i en sammanhängande period av minst

a)

sex veckor,

eller

b)

fram till slaktdagen om djuren slaktas inom sex veckor från ankomstdagen.

2.   När det gäller andra fjäderfän än strutsfåglar, får den period på sex veckor som anges i punkt 1 a förkortas till tre veckor, förutsatt att provtagning och testning i enlighet med artikel 51 b har med tillfredsställande resultat genomförts på begäran av aktören.

3.   Aktörer vid destinationsanläggningen ska säkerställa att de fjäderfän som avses i punkt 1 genomgår en klinisk besiktning utförd av en officiell veterinär på destinationsanläggningen senast den dag då de relevanta perioderna enligt den punkten löper ut.

4.   Under de perioder som anges i punkt 1 ska aktörerna hålla fjäderfän som har förts in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri åtskilda från andra fjäderfäflockar.

5.   Om de fjäderfän som avses i punkt 1 placeras i samma flock som andra fjäderfän som finns på destinationsanläggningen, ska de perioder som avses i punkt 1 a och b inledas den dag då den sista fågeln sätts in på destinationsanläggningen, och inga fjäderfän får flyttas från flocken före utgången av dessa perioder.

Artikel 51

De behöriga myndigheternas skyldighet vad gäller provtagning och testning av sändningar av fjäderfän efter införsel till unionen

Den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten ska säkerställa att

a)

avelsfjäderfän, bruksfjäderfän, utom bruksfjäderfän för vidmakthållande av viltstammen, och daggamla kycklingar som förts in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri genomgår en klinisk besiktning utförd av en officiell veterinär på destinationsanläggningen senast den dag då de relevanta perioderna som anges i artikel 50.1 löper ut och, om så krävs, provtagning och testning för att övervaka deras hälsostatus,

b)

när det gäller andra fjäderfän än strutsfåglar och om aktören begär det enligt artikel 50.2, provtagning och testning av andra fjäderfän än strutsfåglar utförs i enlighet med bilaga XVIII.

Artikel 52

De behöriga myndigheternas skyldighet vad gäller provtagning och testning efter införsel till unionen av sändningar av strutsfåglar med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte är fritt från infektion med Newcastlesjukevirus

Den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten ska säkerställa att, under de perioder som anges i artikel 50.1, avelsstrutsfåglar, bruksstrutsfåglar och daggamla kycklingar från strutsfåglar som har förts in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte är fritt från infektion med Newcastlesjukevirus

a)

genomgår ett test för påvisande av virus för infektion med Newcastlesjukevirus som den behöriga myndigheten utför på ett kloaksvabbprov eller träckprov från varje strutsfågel,

b)

när det gäller sändningar av strutsfåglar som är avsedda för en medlemsstat med status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering, genomgår ett serologiskt test för infektion med Newcastlesjukevirus som den behöriga myndigheten utför på varje strutsfågel, utöver de krav som avses i led a,

c)

ska alla ha testats med negativt resultat enligt leden a och b innan de släpps ut från isolering.

KAPITEL 2

Särskilda djurhälsokrav för fåglar i fångenskap

AVSNITT 1

DJURHÄLSOKRAV FÖR FÅGLAR I FÅNGENSKAP

Artikel 53

Krav angående identifieringen av fåglar i fångenskap

Sändningar av fåglar i fångenskap får endast föras in till unionen om djuren i sändningen identifieras med ett individuellt identifieringsnummer med hjälp av en unik märkt sluten benring eller en injicerbar transponder som innehåller minst följande uppgifter:

a)

Urspungstredjelandets eller ursprungsterritoriets tvåbokstavskod enligt ISO 3166.

b)

Ett unikt serienummer.

Artikel 54

Särskilda förebyggande åtgärder för behållare i vilka fåglar i fångenskap transporteras

Sändningar av fåglar i fångenskap får endast föras in till unionen om sådana sändningar har transporterats i behållare som, utöver kraven på behållare i artikel 18, uppfyller följande krav:

a)

De försluts i enlighet med anvisningarna från den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet, i syfte att undvika att innehållet kan bytas ut.

b)

De är försedda med uppgifter om den specifika arten och kategorin av fåglar enligt bilaga XVI.

c)

De används för första gången.

Artikel 55

Krav angående ursprungsanläggningen för sändningar av fåglar i fångenskap

Sändningar av fåglar i fångenskap får endast föras in till unionen om djuren i sändningen kommer från en anläggning som uppfyller följande krav:

a)

Den har godkänts av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet som uppfyllande de särskilda djurhälsokrav som fastställs i artikel 56 och detta godkännande har inte tillfälligt upphävts eller återkallats.

b)

Den har tilldelats ett unikt godkännandenummer av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet, och detta har meddelats kommissionen.

c)

Ursprungsanläggningens namn och godkännandenummer anges i en förteckning över anläggningar som utarbetats och offentliggjorts av kommissionen.

d)

Inom en radie av 10 km runt anläggningen, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, har det inte förekommit något utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus under minst 30 dagar före dagen för lastning för avsändande till unionen.

e)

När det gäller papegojor, har

i)

aviär klamydios inte bekräftats på anläggningen under minst 60 dagar före dagen för lastning för avsändande till unionen, och om aviär klamydios har bekräftats på anläggningen under de sista sex månaderna före dagen för lastning för avsändande till unionen, har

smittade fåglar och fåglar som sannolikt har smittats genomgått behandling,

de efter avslutad behandling visat sig vara negativa vid laboratorietestning för aviär klamydios,

anläggningen efter avslutad behandling rengjorts och desinficerats,

minst 60 dagar förflutit från det att rengöringen och desinfektionen enligt tredje strecksatsen har slutförts,

eller

ii)

djuren hållits under veterinärs tillsyn under 45 dagar före dagen för lastning för avsändande till unionen och behandlats mot aviär klamydios.

Artikel 56

Särskilda djurhälsokrav för godkännande, upprätthållande av godkännande och tillfälligt upphävande, återkallande eller godkännande på nytt av ursprungsanläggningar för sändningar av fåglar i fångenskap

1.   Sändningar av fåglar i fångenskap får endast föras in till unionen om djuren i sändningen kommer från anläggningar som godkänts av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet enligt artikel 55 och som uppfyller följande krav som anges i bilaga XIX:

a)

Punkt 1, när det gäller biosäkerhet.

b)

Punkt 2, när det gäller lokaler och utrustning.

c)

Punkt 3, när det gäller journalföring.

d)

Punkt 4, när det gäller personal.

e)

Punkt 5, när det gäller hälsostatus.

2.   Sändningar av fåglar i fångenskap får endast föras in till unionen om djuren i sändningen kommer från anläggningar som står under tillsyn av en officiell veterinär från den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet, som ska

a)

säkerställa att villkoren i denna artikel är uppfyllda,

b)

besöka anläggningens utrymmen minst en gång per år,

c)

kontrollera anläggningsveterinärens verksamhet och genomförandet av det årliga programmet för sjukdomsövervakning,

d)

verifiera att resultaten från kliniska tester, postmortala undersökningar och laboratorietester av djuren inte har visat någon förekomst av högpatogen aviär influensa, infektion med Newcastlesjukevirus eller aviär klamydios.

3.   Godkännandet av en anläggning för fåglar i fångenskap ska tillfälligt upphävas eller återkallas om anläggningen inte längre uppfyller villkoren i punkterna 1 och 2 eller om användningen har ändrats så att den inte längre uteslutande används för fåglar i fångenskap.

4.   Godkännandet av en anläggning för fåglar i fångenskap ska tillfälligt upphävas om den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet har mottagit en anmälan om misstanke om högpatogen aviär influensa, infektion med Newcastlesjukevirus eller aviär klamydios och fram till dess att misstanken officiellt har uteslutits. Efter en anmälan om misstanke ska de åtgärder som krävs för att bekräfta eller avskriva misstanken och undvika en eventuell spridning av sjukdomen vidtas, i enlighet med kraven i delegerad förordning (EU) 2020/687.

5.   Om godkännandet av en anläggning har tillfälligt upphävts eller återkallats ska anläggningen godkännas på nytt om följande villkor är uppfyllda:

a)

Sjukdomen och smittkällan har utrotats.

b)

Tidigare smittade anläggningar har rengjorts och desinficerats på lämpligt sätt.

c)

Anläggningen uppfyller villkoren i punkt 1.

6.   Sändningar av fåglar i fångenskap får endast föras in till unionen om ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet har åtagit sig att underrätta kommissionen om att godkännandet av en anläggning har tillfälligt upphävts, återkallats eller beviljats på nytt.

Artikel 57

Särskilda djurhälsokrav för fåglarna i fångenskap

Sändningar av fåglar i fångenskap får endast föras in till unionen om följande gäller för djuren i sändningen:

a)

De har inte vaccinerats mot högpatogen aviär influensa.

b)

De har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus och den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet har lämnat garantier för att de vacciner som använts uppfyller de allmänna och särskilda kriterierna för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV.

c)

De har med negativt resultat genomgått ett test för påvisande av virus för högpatogen aviär influensa och Newcastlesjuka 7–14 dagar före dagen för lastning för avsändande till unionen.

Artikel 58

Krav angående införsel av sändningar av fåglar i fångenskap till medlemsstater med status som fria från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering

Sändningar av fåglar i fångenskap av ordningen hönsfåglar (Galliformes) som är avsedda för en medlemsstat med status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering får endast föras in till unionen om följande gäller för djuren i sändningen:

a)

De har inte vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus.

b)

De har hållits isolerade i minst 14 dagar före dagen för lastning av sändningen för avsändande till unionen på ursprungsanläggningen eller en karantänanläggning i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet, under tillsyn av en officiell veterinär, där

i)

inga fåglar har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus under de 21 dagar som föregår dagen för avsändande av sändningen,

ii)

inga fåglar som inte var avsedda för sändningen har satts in på anläggningen under den tiden,

iii)

ingen vaccinering har utförts på anläggningen.

c)

De har testats med negativt resultat under de 14 dagarna före dagen för lastning för avsändande till unionen med serologiska tester för påvisande av antikroppar mot Newcastlesjukevirus, utfört på blodprover som med en konfidensgrad på 95 % påvisar infektion vid en prevalens på 5 %.

AVSNITT 2

SÄRSKILDA DJURHÄLSOKRAV FÖR FÖRFLYTTNING OCH HANTERING AV FÅGLAR I FÅNGENSKAP EFTER INFÖRSELN TILL UNIONEN

Artikel 59

Krav angående förflyttning av fåglar i fångenskap efter införseln till unionen

Sändningar av fåglar i fångenskap ska efter införseln till unionen utan dröjsmål transporteras direkt till en karantänanläggning som godkänts i enlighet med artikel 14 i delegerad förordning (EU) 2019/2035, enligt följande:

a)

Den totala resetiden från stället för införsel till unionen till karantänanläggningen får inte överstiga nio timmar.

b)

De fordon som används för transport av sändningen till karantänanläggningen ska förseglas av den behöriga myndigheten på ett sådant sätt att det inte går att byta ut innehållet.

Artikel 60

Aktörernas skyldigheter vid karantänanläggningen efter införsel till unionen av sändningar av fåglar i fångenskap

Aktörer på karantänanläggningen för de fåglar i fångenskap som avses i artikel 59 ska

a)

hålla fåglar i fångenskap i karantän i minst 30 dagar,

b)

om indikatorfåglar används för undersökning, provtagning och testning, säkerställa att

i)

minst tio indikatorfåglar används i varje enhet på karantänanläggningen,

ii)

de är minst tre veckor gamla och används endast en gång för detta ändamål,

iii)

de antingen är ringmärkta i identifieringssyfte eller identifieras med ett annat identifieringsmärke som inte kan avlägsnas,

iv)

de är ovaccinerade och har befunnits vara seronegativa för högpatogen aviär influensa och infektion med Newcastlesjukevirus någon gång under de 14 dagarna före dagen för karantänens början,

v)

de placeras i den godkända karantänanläggningen innan fåglarna i fångenskap anländer till det gemensamma luftrummet och befinner sig så nära fåglarna i fångenskap som möjligt, så att tät kontakt mellan indikatorfåglar och exkrementer från de fåglar i fångenskap som hålls i karantän säkerställs,

vi)

fåglarna i fångenskap släpps från karantänen endast efter skriftligt tillstånd från en officiell veterinär.

Artikel 61

De behöriga myndigheternas skyldigheter efter införsel till unionen av sändningar av fåglar i fångenskap

Efter ankomsten av fåglarna i fångenskap till den karantänanläggning som avses i artikel 59 ska den behöriga myndigheten

a)

kontrollera förhållandena i karantänen, inbegripet en undersökning av dödlighetstalet och en klinisk besiktning av fåglarna i fångenskap, åtminstone i början och i slutet av karantänperioden,

b)

låta fåglarna i fångenskap genomgå testning för högpatogen aviär influensa och infektion med Newcastlesjukevirus, i enlighet med de förfaranden för undersökning, provtagning och testning som anges i bilaga XX.

AVSNITT 3

UNDANTAG FRÅN DJURHÄLSOKRAVEN FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN AV FÅGLAR I FÅNGENSKAP OCH FÖR FÖRFLYTTNING OCH HANTERING AV DESSA FÅGLAR EFTER INFÖRSELN TILL UNIONEN

Artikel 62

Undantag från djurhälsokraven för fåglar i fångenskap med ursprung i vissa tredjeländer eller territorier

Genom undantag från de krav som fastställs i artiklarna 3–10 i del I, med undantag för artikel 3 a i, samt artiklarna 11–19 och 53–61, får sändningar av fåglar i fångenskap som inte uppfyller dessa krav föras in till unionen om de har sitt ursprung i tredjeländer eller territorium som specifikt förtecknas för införsel till unionen av fåglar i fångenskap på grundval av likvärdiga garantier.

AVDELNING 4

DJURHÄLSOKRAV FÖR HONUNGSBIN OCH HUMLOR

KAPITEL 1

Allmänna djurhälsokrav för honungsbin och humlor

Artikel 63

Tillåtna kategorier av bin

Endast sändningar av följande kategorier av bin får föras in till unionen:

a)

Honungsbidrottningar.

b)

Humlor.

Artikel 64

Avsändande till unionen av honungsbin och humlor

Sändningar av honungsbidrottningar och humlor får endast föras in till unionen om de uppfyller följande krav:

a)

Det förpackningsmaterial och de burar för drottningar som används för att sända honungsbin och humlor till unionen ska

i)

vara nya,

ii)

inte ha varit i kontakt med bin och yngelkakor,

iii)

ha genomgått alla försiktighetsåtgärder för att förhindra att de kontamineras med patogener som orsakar sjukdomar hos honungsbin eller humlor.

b)

Det foder som följer med honungsbin och humlor ska vara fritt från patogener som orsakar sjukdomar hos dem.

c)

Förpackningsmaterial och medföljande produkter ska ha genomgått en visuell undersökning före avsändandet till unionen för att säkerställa att de inte utgör en djurhälsorisk och inte innehåller

i)

när det gäller honungsbin, lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) och tropilaelapskvalster i något av deras livsstadier,

ii)

när det gäller humlor, lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) i något av dess livsstadier.

KAPITEL 2

Särskilda djurhälsokrav för honungsbidrottningar

Artikel 65

Honungsbidrottningarnas ursprungsbigård

Sändningar av honungsbidrottningar får endast föras in till unionen om honungsbina i sändningen har sitt ursprung i en bigård som ligger i ett område

a)

med en radie på minst 100 km, i förekommande fall inbegripet angränsande tredjelands territorium,

i)

där angrepp av lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) och Tropilaelaps spp. inte har rapporterats,

ii)

som inte är belagt med restriktioner på grund av misstanke om, fall eller utbrott av de sjukdomar som avses i led i,

b)

med en radie på minst 3 km, i förekommande fall inbegripet angränsande tredjelands territorium,

i)

där amerikansk yngelröta inte har rapporterats under minst 30 dagar före dagen för lastning för avsändande till unionen,

ii)

som inte är belagt med restriktioner på grund av misstanke om eller ett bekräftat fall av amerikansk yngelröta under den period som avses i led i,

iii)

där, om ett fall av amerikansk yngelröta bekräftats före den period som avses i led i, alla kupor därefter kontrollerades av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet och alla smittade kupor behandlades och därefter besiktigades med tillfredsställande resultat inom 30 dagar räknat från dagen för det senast konstaterade fallet av den sjukdomen.

Artikel 66

Honungsbidrottningarnas ursprungskupa

Sändningar av honungsbidrottningar får endast föras in till unionen om honungsbina i sändningen har sitt ursprung i kupor varifrån prover av kakan har med negativt resultat testats för amerikansk yngelröta under de 30 dagarna före dagen för lastning för avsändande till unionen.

Artikel 67

Sändningen av honungsbidrottningar

Sändningar av honungsbidrottningar får endast föras in till unionen om sådana sändningar befinner sig i förslutna burar, som var och en innehåller en enda honungsbidrottning med högst 20 medföljande arbetsbin.

Artikel 68

Ytterligare garantier för honungsbidrottningar avsedda för vissa medlemsstater eller zoner när det gäller angrepp av Varroa spp. (varroasjuka)

Sändningar av honungsbidrottningar avsedda för en medlemsstat eller zon med sjukdomsfri status för angrepp av Varroa spp. (varroasjuka) får endast föras in till unionen om sådana sändningar uppfyller följande krav:

a)

Alla honungsbin i sändningen ska ha sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri fritt från angrepp av Varroa spp. (varroasjuka).

b)

Angrepp av Varroa spp. (varroasjuka) har inte rapporterats i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri under de 30 dagarna före dagen för lastning för avsändande till unionen.

c)

Alla försiktighetsåtgärder har vidtagits för att undvika att sändningen kontamineras med Varroa spp. vid lastning och avsändande till unionen.

KAPITEL 3

Särskilda djurhälsokrav för humlor

Artikel 69

Humlors ursprungsanläggning

Sändningar av humlor får endast föras in till unionen om följande gäller för humlorna i sändningen:

a)

Humlorna har fötts upp och hållits i en miljömässigt isolerade produktionsanläggning för humlor som

i)

har lokaler som säkerställer att produktionen av humlor utförs inne i en byggnad skyddad från flygande insekter,

ii)

har lokaler och utrustning som säkerställer att humlorna isoleras ytterligare i separata epidemiologiska enheter och med varje samhälle i slutna behållare inne i byggnaden under hela produktionen,

iii)

säkerställer att lagringen och hanteringen av pollen i lokalerna är isolerade från humlorna under hela produktionen av humlor tills de utfodras med den,

iv)

har standardrutiner för att förhindra att den lilla kupskalbaggen förs in på anläggningen och för att regelbundet undersöka förekomsten av den lilla kupskalbaggen på anläggningen.

b)

Humlorna ska komma från en epidemiologisk enhet på den anläggning som avses i led a där angrepp av lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) inte har påvisats.

Artikel 70

Sändningar av humlor

Sändningar av humlor får endast föras in till unionen om sådana sändningar har avsänts till unionen i slutna behållare som var och en innehåller ett samhälle med högst 200 vuxna humlor, med eller utan drottning.

KAPITEL 4

Särskilda djurhälsokrav för hantering av honungsbidrottningar och humlor efter införseln

Artikel 71

Hantering av honungsbidrottningar och humlor efter införsel

1.   Honungsbidrottningar får efter införseln till unionen inte sättas in i lokala kolonier såvida de inte överförs från transportburen till nya burar i enlighet med punkt 2 med tillstånd av och, i förekommande fall, under den behöriga myndighetens direkta tillsyn.

2.   Efter den överföring till nya burar som avses i punkt 1 ska transportburarna, arbetsbin och annat material som åtföljde bidrottningarna från ursprungstredjelandet lämnas in till ett officiellt laboratorium för undersökning för att utesluta förekomsten av lilla kupskalbaggen (Aethina tumida), inklusive ägg och larver, och eventuella tecken på Tropilaelaps spp.

3.   Aktörer som tar emot humlor ska förstöra den behållaren och det förpackningsmaterial som åtföljde dem från ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet, men får behålla humlorna i den behållare i vilken de förts in till unionen fram till dess att samhället har upphört att existera.

Artikel 72

Särskilda skyldigheter för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna

Den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten för sändningar av honungsbin eller humlor ska

a)

övervaka den överföring från en transportbur till nya burar som avses i artikel 71.1,

b)

säkerställa att aktören lämnar in de material som avses i artikel 71.2,

c)

säkerställa att det officiella laboratorium som avses i artikel 71.2 har vidtagit åtgärder för att förstöra burarna, arbetsbina och materialet efter den laboratorieundersökning som föreskrivs i den bestämmelsen.

AVDELNING 5

DJURHÄLSOKRAV FÖR INFÖRSEL AV HUNDAR, KATTER OCH ILLRAR TILL UNIONEN

Artikel 73

Avsändande av hundar, katter och illrar till unionen

1.   Sändningar av hundar, katter och illrar får endast föras in till unionen om sådana sändningar har avsänts från ursprungsanläggningen till unionen utan att passera genom någon annan anläggning.

2.   Genom undantag från punkt 1 får sändningar av hundar, katter och illrar som kommer från mer än en ursprungsanläggning föras in till unionen om djuren i sändningen har genomgått en enda uppsamling i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri, under förutsättning att följande villkor uppfylls:

a)

Uppsamlingen gjordes på en anläggning som uppfyller följande krav:

i)

Anläggningen är godkänd för uppsamling av hundar, katter och illrar av den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet i enlighet med krav minst lika stränga som de som fastställs i artikel 10 i delegerad förordning (EU) 2019/2035.

ii)

Anläggningen har ett unikt godkännandenummer som tilldelats av den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet.

iii)

Anläggningen är förtecknad för detta ändamål av den behöriga myndigheten i det avsändande tredjelandet eller territoriet, inklusive de uppgifter som föreskrivs i artikel 21 i delegerad förordning (EU) 2019/2035.

iv)

Anläggningen journalför följande uppgifter och håller journalerna uppdaterade i minst tre år:

Djurens ursprung.

Datum för ankomst och avsändande till och från uppsamlingsplatsen.

Djurens identitetskod.

Registreringsnumret för djurens ursprungsanläggning.

Registreringsnumret för de transportörer och transportmedel som levererar eller hämtar sändningen av hundar, katter och illrar till och från uppsamlingsplatsen.

b)

Uppsamlingen på uppsamlingsplatsen tog inte mer än sex dagar. Denna period ska betraktas som en del av tidsramen för provtagning för testning före avsändande till unionen, om sådan provtagning krävs enligt denna förordning.

c)

Djuren ska ha anlänt till unionen inom tio dagar från dagen för avsändandet från ursprungsanläggningen.

Artikel 74

Identifiering av hundar, katter och illrar

1.   Sändningar av hundar, katter och illrar får endast föras in till unionen om djuren i sändningen identifieras individuellt med hjälp av en injicerbar transponder som har förts in av en veterinär och som uppfyller de tekniska kraven för identifieringsmärkning av djur som fastställs i genomförandeakter antagna av kommissionen enligt artikel 120 i förordning (EU) 2016/429.

2.   Om den införda injicerbara transponder som avses i punkt 1 inte uppfyller de tekniska specifikationer som avses i den punkten, ska den aktör som ansvarar för införseln till unionen av sändningen tillhandahålla en avläsningsanordning som gör det möjligt att när som helst kontrollera det individuella djurets identitet.

Artikel 75

Ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller zon däri för hundar, katter och illrar

Sändningar av hundar, katter och illrar får endast föras in till unionen om djuren i sändningen har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri där bestämmelser om förebyggande och bekämpning av infektion med rabiesvirus är i kraft och tillämpas på ett effektivt sätt för att minimera risken för att hundar, katter och illrar smittas, inbegripet bestämmelser om import av dessa arter från andra tredjeländer eller territorier.

Artikel 76

Hundar, katter och illrar

1.   Sändningar av hundar, katter och illrar får endast föras in till unionen om djuren i sändningen uppfyller följande krav:

a)

De har vaccinerats mot infektion med rabiesvirus enligt följande villkor:

i)

Djuren ska vara minst tolv veckor gamla vid tidpunkten för vaccineringen.

ii)

Vaccinet ska uppfylla kraven i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 (21).

iii)

På dagen för avsändande till unionen ska minst 21 dagar ha förflutit sedan den första vaccineringen mot infektion med rabiesvirus slutfördes.

iv)

En bestyrkt kopia av vaccinationsuppgifterna ska bifogas det djurhälsointyg som avses i artikel 3.1 c i.

b)

Djuren ska ha genomgått en giltig titrering av rabiesantikroppar i enlighet med punkt 1 i bilaga XXI.

2.   Genom undantag från punkt 1 b får hundar, katter och illrar med ursprung i tredjeländer eller territorium eller zoner däri som är upptagna i den förteckning som anges i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 577/2013 (22) föras in till unionen utan att genomgå en titrering av rabiesantikroppar.

3.   Sändningar av hundar får föras in till en medlemsstat med sjukdomsfri status för Echinococcus multilocularis eller ett godkänt utrotningsprogram för angrepp av den sjukdomen, om djuren i sändningen har behandlats mot detta angrepp i enlighet med del 2 i bilaga XXI.

Artikel 77

Undantag för hundar, katter och illrar avsedda för en avgränsad anläggning eller karantänanläggning

Genom undantag från artikel 76 får sändningar av hundar, katter och illrar som inte uppfyller kraven på vaccinering mot rabies och kraven avseende angrepp av Echinococcus multilocularis föras in till unionen under förutsättning att sådana sändningar är avsedda för direkt införsel till

a)

en avgränsad anläggning,

eller

b)

en godkänd karantänanläggning i destinationsmedlemsstaten.

Artikel 78

Förflyttning och hantering efter införsel till unionen av hundar, katter och illrar avsedda för en avgränsad anläggning eller karantänanläggning

1.   Sändningar av hundar, katter och illrar avsedda för en avgränsad anläggning i unionen ska hållas på den avgränsade destinationsanläggningen i minst 60 dagar efter dagen för införsel till unionen.

2.   Sändningar av hundar, katter och illrar avsedda för direkt införsel till en godkänd karantänanläggning enligt artikel 77 b ska hållas på den anläggningen under

a)

minst sex månader efter dagen för ankomsten om kraven på vaccinering mot infektion med rabiesvirus enligt artikel 76.1 inte är uppfyllda,

eller

b)

24 timmar efter en behandling mot angrepp av Echinococcus multilocularis i enlighet med punkt 2 i bilaga XXI, när det gäller hundar som inte uppfyller de krav som gäller angrepp av Echinococcus multilocularis och som anges i artikel 76.3.

DEL III

DJURHÄLSOKRAV FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN AV AVELSMATERIAL ENLIGT ARTIKLARNA 3 OCH 5

AVDELNING 1

DJURHÄLSOKRAV FÖR AVELSMATERIAL FRÅN HOV- OCH KLÖVDJUR

KAPITEL 1

Allmänna djurhälsokrav för avelsmaterial från hov- och klövdjur

Artikel 79

Ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller zon däri

Sändningar av sperma, oocyter och embryon från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur får endast föras in till unionen om de har samlats in från djur som kommer från tredjeländer eller territorier som uppfyller djurhälsokraven i artikel 22.

Artikel 80

Uppehållsperioden för donatordjur

Sändningar av sperma, oocyter och embryon från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur får endast föras in till unionen om de har samlats in från djur för vilka följande gäller:

a)

De vistades i minst sex månader före dagen för samlingen i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som är förtecknat för införsel till unionen av den specifika arten och kategorin av avelsmaterial.

b)

De har i minst 30 dagar före dagen för den första samlingen av avelsmaterialet och under samlingsperioden

i)

hållits på anläggningar som inte ligger i en restriktionszon som upprättats på grund av att det hos nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur har förekommit en sjukdom i kategori A eller en ny sjukdom av betydelse för nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur,

ii)

hållits på en enda anläggning på vilken det inte har rapporterats några sjukdomar i kategori D av betydelse för nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur,

iii)

inte har kommit i kontakt med djur från anläggningar i en restriktionszon som avses i led i eller från anläggningar som avses i led ii,

iv)

inte har använts för naturlig avel.

Artikel 81

Identifiering av donatordjur

Sändningar av sperma, oocyter och embryon från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur får endast föras in till unionen om de har samlats in från djur som identifierats i enlighet med artikel 21.

Artikel 82

Anläggningar för avelsmaterial

1.   Sändningar av sperma, oocyter och embryon från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur får endast föras in till unionen om de avsändes från godkända anläggningar för avelsmaterial som är förtecknade av behöriga myndigheter i förtecknade tredjeländer eller territorier eller zoner däri.

2.   Sändningar av avelsmaterial får endast föras in till unionen från de godkända anläggningar för avelsmaterial som avses i punkt 1 och som uppfyller följande krav i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/686:

a)

Del 1 i den bilagan, när det gäller en spermasamlingsstation.

b)

Del 2 i den bilagan, när det gäller en embryosamlingsgrupp.

c)

Del 3 i den bilagan, när det gäller en embryoproduktionsgrupp.

d)

Del 4 i den bilagan, när det gäller en anläggning för bearbetning av avelsmaterial.

e)

Del 5 i den bilagan, när det gäller en station för lagring av avelsmaterial.

Artikel 83

Avelsmaterialet

Sändningar av sperma, oocyter och embryon från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur får endast föras in till unionen om dessa avelsmaterial uppfyller följande krav:

a)

De är märkta på ett sådant sätt att följande uppgifter lätt kan fastställas:

i)

Datum för samling eller produktion av avelsmaterialet.

ii)

Donatordjurets eller donatordjurens art och identifieringsuppgifter.

iii)

Det unika godkännandenumret som ska inkludera tvåbokstavskoden enligt ISO 3166–1 för det land där godkännandet beviljas.

iv)

Alla andra relevanta uppgifter.

b)

De uppfyller de djurhälsokrav för samling, produktion, bearbetning och lagring som anges i bilaga III till delegerad förordning (EU) 2020/686.

Artikel 84

Transport av avelsmaterial

1.   Sändningar av sperma, oocyter och embryon från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur får endast föras in till unionen om de uppfyller följande villkor:

a)

De har placerats i en behållare som uppfyller följande krav:

i)

Den har förseglats och numrerats före avsändandet från den godkända anläggningen för avelsmaterial under ledning av en stationsveterinär, ansvarig veterinär eller officiell veterinär.

ii)

Den har rengjorts och antingen desinficerats eller steriliserats före användning, eller är en engångsbehållare.

iii)

Den har fyllts med ett kylmedium som inte tidigare har använts för andra produkter.

b)

Endast en typ av avelsmaterial från en art har placerats i den behållare som avses i led a.

2.   Genom undantag från punkt 1 b får aktörerna placera sperma, oocyter och embryon från samma art i samma behållare, under förutsättning att

a)

de strån eller andra förpackningar i vilka avelsmaterialet placeras är noggrant och hermetiskt förslutna,

b)

avelsmaterial av olika slag är fysiskt åtskilda från varandra i separata behållare eller placeras i dubbla skyddsförpackningar.

3.   Genom undantag från punkt 1 b får aktörerna placera sperma, oocyter och embryon från får och getter i samma behållare.

Artikel 85

Ytterligare krav för transport av sperma

Sändningar av sperma från nötkreatur, svin, får och getter som har samlats från mer än ett donatordjur och som placerats i ett enda strå eller annan förpackning för införsel till unionen får endast föras in till unionen om

a)

sperman samlades och avsändes från en enda spermasamlingsstation där den samlades in,

b)

det fanns förfaranden för bearbetning av sperman för att säkerställa att den uppfyller märkningskraven i artikel 83 a.

KAPITEL 2

Särskilda djurhälsokrav för avelsmaterial från nötkreatur

Artikel 86

Ursprungsläggningen för donatornötkreatur

Sändningar av sperma, oocyter och embryon från nötkreatur får endast föras in till unionen om de har samlats in från djur som kommer från anläggningar som uppfyller följande krav och dessa djur aldrig tidigare har hållits på en anläggning med lägre hälsostatus:

a)

De uppfyller kraven i artikel 23.

b)

När det gäller djur som donerar sperma innan de sätts in i ett karantänstall, de var fria från följande sjukdomar:

i)

Infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis).

ii)

Infektion med Brucella abortus, B. melitensis och Br. suis.

iii)

Enzootisk bovin leukos.

iv)

Infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit.

Artikel 87

Undantag från kraven på ursprungsanläggningen för donatornötkreatur

1.   Genom undantag från artikel 86 b iii får sändningar av sperma från nötkreatur föras in till unionen om ett donatordjur kommer från en anläggning som inte är fri från enzootisk bovin leukos och

a)

är yngre än två år och härrör från ett moderdjur som med negativt resultat har genomgått ett serologiskt test för enzootisk bovin leukos efter att djuret avlägsnats från sitt moderdjur,

eller

b)

har uppnått två års ålder och med negativt resultat har genomgått ett serologiskt test för enzootisk bovin leukos.

2.   Genom undantag från artikel 86 b iii får sändningar av oocyter och embryon från nötkreatur föras in till unionen om ett donatordjur kommer från en anläggning som inte är fri från enzootisk bovin leukos och är yngre än två år, förutsatt att den officiella veterinär som ansvarar för ursprungsanläggningen har intygat att det inte har förekommit något kliniskt fall av enzootisk bovin leukos under minst de tre föregående åren.

3.   Genom undantag från artikel 86 b iv får sändningar av sperma, oocyter och embryon från nötkreatur föras in till unionen om ett donatordjur kommer från en anläggning som inte är fri från infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit, förutsatt att

a)

när det gäller sperma, djuret med negativt resultat har genomgått ett test enligt kraven i del 1 kapitel I punkt 1 b iv i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/686,

b)

när det gäller oocyter eller embryon, den officiella veterinär som ansvarar för ursprungsanläggningen har intygat att det inte har förekommit något kliniskt fall av infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit under åtminstone de tolv föregående månaderna.

Artikel 88

Särskilda djurhälsokrav för donatornötkreatur

Sändningar av sperma, oocyter eller embryon får endast föras in till unionen om de samlats från donatornötkreatur som uppfyller djurhälsokraven i del 1 och del 5 kapitlen I, II och III i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/686.

KAPITEL 3

Särskilda djurhälsokrav för avelsmaterial från svin

Artikel 89

Ursprungsläggningen för donatorsvin

1.   Sändningar av sperma, oocyter och embryon från svin får endast föras in till unionen om de har samlats in från djur som kommer från anläggningar

a)

som uppfyller kraven i artikel 23,

b)

där, när det gäller djur som donerar sperma innan de sätts in i ett karantänstall, inga kliniska, serologiska, virologiska eller patologiska tecken på infektion med Aujeszkys sjukdom-virus hade påvisats under minst de tolv föregående månaderna.

2.   Sändningar av sperma från svin får endast föras in till unionen om de har samlats in från djur för vilka följande gäller:

a)

De kommer, innan de sätts in i ett karantänstall, från anläggningar som var fria från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis i enlighet med kraven i del 5 kapitel IV i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/686.

b)

De hölls i ett karantänstall som den dag då de sätts in hade varit fri från infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis under minst de tre föregående månaderna.

c)

De hölls på en spermasamlingsstation där inga kliniska, serologiska, virologiska eller patologiska tecken på infektion med Aujeszkys sjukdom-virus hade rapporterats under minst de 30 dagarna före dagen för insättningen och minst 30 dagar omedelbart före dagen för samlingen.

d)

De hölls sedan födseln, eller under minst tre månader innan de sätts in i ett karantänstall, på en anläggning där inga djur hade vaccinerats mot infektion med porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom-virus och ingen infektion med porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom-virus påvisades under denna period.

Artikel 90

Särskilda djurhälsokrav för donatorsvin

Sändningar av sperma, oocyter eller embryon får endast föras in till unionen om de har samlats in från donatorsvin för vilka följande gäller:

a)

De uppfyller de särskilda djurhälsokraven i del 2 och del 5 kapitlen I, II, III och IV i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/686.

b)

De har inte vaccinerats mot infektion med porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom-virus.

KAPITEL 4

Särskilda djurhälsokrav för avelsmaterial från får och getter

Artikel 91

Ursprungsläggningen för donatorfår och donatorgetter

Sändningar av sperma, oocyter och embryon från får och getter får endast föras in till unionen om de har samlats in från donatordjur för vilka följande gäller:

a)

De kommer inte från och har inte varit i kontakt med djur från en anläggning som, om det gäller djur som donerar sperma innan de sätts in i ett karantänstall, har omfattas av restriktioner vad gäller förflyttning med avseende på infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis. Restriktionerna vad gäller förflyttning med avseende på anläggningen upphävs efter minst 42 dagar från dagen för slakt och bortskaffandet av det sista djur som hade smittats av eller var mottaglig för den sjukdomen.

b)

De kommer från en anläggning som var fri från infektion med Brucella abortus, B.melitensis och B. suis och har aldrig tidigare hållits på någon anläggning med lägre status.

Artikel 92

Särskilda djurhälsokrav för donatorfår och donatorgetter

Sändningar av sperma, oocyter eller embryon från får och getter får endast föras in till unionen om de samlats från donatordjur som uppfyller de särskilda djurhälsokraven i del 3 och del 5 kapitlen I, II och III i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/686.

KAPITEL 5

Särskilda djurhälsokrav för avelsmaterial från hästdjur

Artikel 93

Ursprungsanläggningen för donatorhästdjur

Sändningar av sperma, oocyter och embryon från hästdjur får endast föras in till unionen om de har samlats in från donatordjur som kommer från anläggningar som uppfyller kraven i artikel 23.

Artikel 94

Särskilda djurhälsokrav för donatorhästdjur

Sändningar av sperma, oocyter eller embryon från hästdjur får endast föras in till unionen om de samlats från donatordjur som uppfyller kraven i artikel 24.1 a ii och b ii och 24.6 i den här förordningen och de kompletterande särskilda djurhälsokraven i del 4 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/686.

KAPITEL 6

Särskilda bestämmelser för avelsmaterial från hov- och klövdjur avsedda för avgränsade anläggningar

Artikel 95

Avelsmaterial avsedda för avgränsade anläggningar i unionen

Sändningar av sperma, oocyter och embryon från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som avsänts från avgränsade anläggningar i tredjeländer eller territorier som förtecknas i enlighet med artikel 29 får endast föras in till unionen om de avsänds till en avgränsad anläggning i unionen och förutsatt att följande krav är uppfyllda:

a)

Den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten har gjort en bedömning av de risker som är förenade med införsel till unionen av dessa avelsmaterial.

b)

Donatordjuren för dessa avelsmaterial har sitt ursprung i en avgränsad anläggning i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri, som är upptagen i en förteckning som upprättats i enlighet med artikel 29 över avgränsade anläggningar från vilka införsel av hov- och klövdjur till unionen får tillåtas.

c)

Avelsmaterialen är avsedda för en avgränsad anläggning i unionen som är godkänd i enlighet med artikel 95 i förordning (EU) 2016/429.

d)

Avelsmaterialen transporteras direkt till den avgränsade anläggning som avses i led c.

Artikel 96

Särskilda djurhälsokrav för donatordjur som hålls på avgränsade anläggningar

Sändningar av de avelsmaterial som avses i artikel 95 får endast föras in till unionen om de samlats in från donatordjur som uppfyller följande krav:

a)

Donatordjuren kommer inte från och har inte varit i kontakt med djur från en anläggning i en restriktionszon som upprättats på grund av förekomst av en sjukdom i kategori A eller en ny sjukdom av betydelse för nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur.

b)

Donatordjuren kommer från en anläggning där inga sjukdomar i kategori D av betydelse för nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur har rapporterats under minst 30 dagar före dagen för samlingen av sperma, oocyter eller embryon.

c)

Donatordjuren har vistats på en enda avgränsad ursprungsanläggning i minst 30 dagar före dagen för samlingen av sperma, oocyter eller embryon som är avsedda för införsel till unionen och under den period då samlingen sker.

d)

Donatordjuren har undersökts kliniskt av den anläggningsveterinär som ansvarar för den verksamhet som bedrivs på den avgränsade anläggningen, och uppvisade inga symtom på sjukdom den dag då sperman, oocyterna eller embryona samlades.

e)

I så hög utsträckning som möjligt har donatordjuren inte använts för naturlig avel under minst 30 dagar före dagen för den första samlingen av sperma, oocyter eller embryon som är avsedda för införsel till unionen och under den period då samlingen sker.

f)

Donatordjuren identifieras i enlighet med artikel 21.

Artikel 97

Krav för avelsmaterial från avgränsade anläggningar

Sändningar av avelsmaterial som avses i artikel 95 får endast föras in till unionen om följande gäller:

a)

De är märkta i enlighet med informationskraven i artikel 83 a.

b)

De transporteras i enlighet med artiklarna 84 och 85.

AVDELNING 2

DJURHÄLSOKRAV FÖR KLÄCKÄGG FRÅN FJÄDERFÄ OCH FÅGLAR I FÅNGENSKAP

KAPITEL 1

Djurhälsokrav för kläckägg

Artikel 98

Uppehållsperiod

Sändningar av kläckägg får endast föras in till unionen om ursprungsflocken för kläckäggen, omedelbart före dagen för lastning av kläckäggen för avsändande till unionen, under en sammanhängande tidsperiod har uppfyllt de krav på uppehållsperioder som fastställs i bilaga XXII, och ursprungsflocken under den tiden har

a)

vistats i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri,

b)

vistats på ursprungsanläggningen och inga djur har satts in på anläggningen under den perioden före lastning,

c)

inte kommit i kontakt med fjäderfän eller kläckägg med lägre hälsostatus, eller med fåglar i fångenskap eller vilda fåglar.

Artikel 99

Hantering av kläckägg under transport till unionen

Sändningar av kläckägg får endast föras in till unionen om avelsmaterialet i sändningen uppfyller följande krav:

a)

Kläckäggen avsedda för införsel till unionen får inte ha kommit i kontakt med fjäderfän, fåglar i fångenskap eller kläckägg som inte är avsedda för införsel till unionen eller med en lägre hälsostatus från och med tidpunkten för lastning på ursprungsanläggningen för avsändande till unionen fram till ankomsten till unionen.

b)

Kläckäggen får inte ha transporterats, lossats eller flyttats till ett annat transportmedel när de transporterats på väg, till sjöss eller med flyg genom ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte förtecknats för införsel av den specifika arten och kategorin av kläckägg till unionen.

Artikel 100

Undantag och ytterligare krav för omlastning av kläckägg vid händelser under transporten till sjöss eller med flyg

Genom undantag från artikel 99 b får sändningar av kläckägg som har omlastats från det ursprungliga transportmedlet till ett annat transportmedel för vidarebefordran till ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte är förtecknat för införsel av kläckägg till unionen, endast föras in till unionen om omlastningen gjordes på grund av ett tekniskt problem eller någon annan oförutsedd händelse som orsakar logistiska problem under transporten av kläckäggen till unionen till sjöss eller med flyg, i syfte att slutföra transporten till stället för införsel till unionen och under förutsättning att följande gäller:

a)

Införsel till unionen av kläckäggen har tillåtits av den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten och, i tillämpliga fall, transitmedlemsstaterna till dess att kläckäggen anlänt till sin destination i unionen.

b)

Omlastningen övervakades av en officiell veterinär eller ansvarig tulltjänsteman och under hela omlastningen

i)

effektiva åtgärder har vidtagits för att undvika direkt eller indirekt kontakt mellan kläckägg avsedda för införsel till unionen och andra kläckägg eller djur,

ii)

kläckäggen överfördes direkt och så snabbt som möjligt utan att lämna hamnen eller flygplatsen till ett fartyg eller luftfartyg som uppfyller kraven i artikel 17 för vidarebefordran till unionen.

c)

Kläckäggen åtföljs av en försäkran från den behöriga myndigheten i det tredjeland eller territorium där omlastningen gjordes, som tillhandahåller nödvändiga uppgifter om omlastningen samt intygar att relevanta åtgärder vidtagits för att uppfylla kraven i led b.

Artikel 101

Transport av kläckägg med fartyg

1.   Sändningar av kläckägg som transporteras med fartyg, även under bara en del av resan, får endast föras in till unionen om avelsmaterialet i sändningen uppfyller följande krav:

a)

Kläckäggen

i)

ska ha hållits kvar ombord på fartyget under hela transporten,

ii)

får inte ha varit i kontakt med fåglar eller andra kläckägg med lägre hälsostatus ombord på fartyget.

b)

Kläckägg som transporteras i enlighet med led a ska åtföljas av en försäkran med uppgifter om följande:

i)

Avresehamnen i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri.

ii)

Ankomsthamnen i unionen.

iii)

Anlöpta hamnar, om fartyget anlöpt hamnar utanför sändningens ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller zon däri.

iv)

Att kläckäggen under transporten uppfyllde kraven i led a och led b i, ii och iii i denna punkt.

2.   Den aktör som ansvarar för sändningen av kläckägg ska säkerställa att den försäkran som avses i punkt 1 bifogas djurhälsointyget och undertecknas av fartygets befälhavare i ankomsthamnen på fartygets ankomstdag.

Artikel 102

Förebyggande åtgärder för kläckäggens transportmedel och behållare

Sändningar av kläckägg får endast föras in till unionen om avelsmaterialet i sändningen uppfyller följande krav:

a)

Kläckäggen ska ha transporterats med fordon som

i)

är utformade på ett sådant sätt att kläckäggen inte kan falla ut,

ii)

har utformats för att möjliggöra rengöring och desinfektion,

iii)

har rengjorts och desinficerats med ett desinfektionsmedel som godkänts av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet, och torkats eller fått torka omedelbart före varje lastning av kläckägg avsedda för införsel till unionen.

b)

Kläckäggen ska ha transporterats i behållare som uppfyller följande krav:

i)

Kraven i led a.

ii)

De innehåller enbart kläckägg som är av samma art, kategori och typ och som kommer från samma anläggning.

iii)

De har förslutits i enlighet med anvisningarna från den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet, i syfte att undvika att innehållet kan bytas ut.

iv)

De

rengjordes och desinficerades före lastning i enlighet med anvisningarna från den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet,

eller

är engångsbehållare, rena och använda för första gången.

v)

De är försedda med uppgifter om den specifika arten och kategorin av kläckägg enligt bilaga XVI.

Artikel 103

Förflyttning och hantering av kläckägg efter införsel

Efter införseln till unionen ska aktörerna, inbegripet transportörer, säkerställa att sändningarna av kläckägg

a)

transporteras direkt från införselstället till deras destination i unionen,

b)

uppfyller kraven för förflyttning inom unionen och hantering efter införsel till unionen som fastställs för varje specifik art och kategori av kläckägg i kapitlen 5 och 7 i denna avdelning.

KAPITEL 2

Särskilda djurhälsokrav för kläckägg från fjäderfä

Artikel 104

Kläckägg från fjäderfän som importerats till ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri

Sändningar av kläckägg från fjäderfän med ursprung i flockar som importerats till ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri från ett annat tredjeland eller territorium eller zon däri får endast föras in till unionen om den behöriga myndigheten i kläckäggens ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium har lämnat garantier för att

a)

kläckäggens ursprungsflockar har importerats från ett tredjeland eller territorium eller zon däri som är förtecknat för införsel till unionen av sådana flockar,

b)

importen av kläckäggens ursprungsflockar till detta tredjeland eller territorium eller zon däri skedde i enlighet med djurhälsokrav som är minst lika stränga som om de hade förts in direkt till unionen.

Artikel 105

Kläckäggens ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller zon däri

Sändningar av kläckägg från fjäderfän får endast föras in till unionen om de har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som uppfyller följande krav:

a)

Landet, territoriet eller zonen har tillämpat ett program för övervakning av högpatogen aviär influensa i minst sex månader före dagen för avsändande av sändningen till unionen, och detta övervakningsprogram uppfyller kraven

i)

i bilaga II till den här förordningen,

eller

ii)

i det relevanta kapitlet i OIE:s Terrestrial Animal Health Code.

b)

Landet, territoriet eller zonen anses vara fritt/fri från högpatogen aviär influensa i enlighet med artikel 38.

c)

Om vaccinering mot högpatogen aviär influensa utförs har den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet lämnat garantier för att

i)

vaccinationsprogrammet uppfyller kraven i bilaga XIII,

ii)

det övervakningsprogram som avses i led a i denna artikel, utöver de krav som anges i bilaga II, uppfyller kraven i punkt 2 i bilaga XIII,

iii)

den har åtagit sig att underrätta kommissionen om eventuella ändringar av vaccinationsprogrammet i tredjelandet eller territoriet eller zonen däri.

d)

Landet, territoriet eller zonen

i)

anses, när det gäller kläckägg från andra fjäderfän än strutsfåglar, vara fritt/fri från infektion med Newcastlesjukevirus i enlighet med artikel 39,

ii)

anses, när det gäller kläckägg av strutsfåglar,

vara fritt/fri från infektion med Newcastlesjukevirus i enlighet med artikel 39,

eller

anses inte vara fritt/fri från infektion med Newcastlesjukevirus i enlighet med artikel 39, men den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet har lämnat garantier för att de krav som gäller infektion med Newcastlesjukevirus enligt bilaga XIV när det gäller isolering, övervakning och testning är uppfyllda.

e)

Om vaccinering mot infektion med Newcastlesjukevirus utförs har den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet lämnat garantier för att

i)

de vacciner som används uppfyller de allmänna och särskilda kriterier för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV,

eller

ii)

att de vacciner som används uppfyller de allmänna kriterier för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV och att fjäderfäna uppfyller djurhälsokraven i punkt 2 i bilaga XV för fjäderfä och kläckägg med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri där de vacciner som används mot infektion med Newcastlesjukevirus inte uppfyller de särskilda kriterierna i punkt 1 i bilaga XV.

f)

Landet, territoriet eller zonen har åtagit sig att, efter ett utbrott av högpatogen aviär influensa eller ett utbrott av infektion med Newcastlesjukevirus, lämna följande uppgifter till kommissionen:

i)

Uppgifter om sjukdomssituationen inom 24 timmar efter det att ett första utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus har bekräftats.

ii)

Regelbundna uppdateringar av sjukdomssituationen.

g)

Landet, territoriet eller zonen har åtagit sig att lämna in virusisolat från de första utbrotten av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus till Europeiska unionens referenslaboratorium för aviär influensa och Newcastlesjuka.

Artikel 106

Kläckäggens ursprungsanläggning

Sändningar av kläckägg från fjäderfän får endast föras in till unionen om de har sitt ursprung i

a)

kläckerier som godkänts av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet i enlighet med krav som är minst lika stränga som de som fastställs i artikel 7 i delegerad förordning (EU) 2019/2035, och

i)

för vilka godkännandet inte har tillfälligt upphävts eller återkallats,

ii)

runt vilka det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, inte har förekommit något utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus under minst 30 dagar före tidpunkten för lastning av kläckäggen för avsändande till unionen,

iii)

vilka har tilldelats ett unikt godkännandenummer av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet,

b)

flockar som har hållits på sådana anläggningar som godkänts av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet i enlighet med krav som är minst lika stränga som de som fastställs i artikel 8 i delegerad förordning (EU) 2019/2035, och

i)

för vilka godkännandet inte har tillfälligt upphävts eller återkallats,

ii)

runt vilka det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, inte har förekommit något utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus under minst 30 dagar före dagen för samlingen av kläckäggen för avsändande till unionen,

iii)

på vilka inget bekräftat fall av infektion med lågpatogent aviärt influensavirus har rapporterats under minst 21 dagar före dagen för samlingen av kläckäggen för avsändande till unionen.

Artikel 107

Kläckäggens ursprungsflock

Sändningar av kläckägg från fjäderfän får endast föras in till unionen om de har sitt ursprung i flockar som uppfyller följande krav:

a)

Om flockarna har vaccinerats mot högpatogen aviär influensa har garantier för uppfyllandet av de minimikrav för vaccinationsprogram och ytterligare övervakning som anges i bilaga XIII lämnats av ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet.

b)

Om flockarna har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus

i)

har den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet lämnat garantier för att de vacciner som använts uppfyller

de allmänna och särskilda kriterier för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV, eller

de allmänna kriterier för erkända vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV och att de fjäderfän och kläckägg från vilka de daggamla kycklingarna härrör uppfyller djurhälsokraven i punkt 2 i bilaga XV för fjäderfän och kläckägg med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri där de vacciner som används mot infektion med Newcastlesjukevirus inte uppfyller de särskilda kriterierna i punkt 1 i bilaga XV,

ii)

ska de uppgifter som anges i punkt 4 i bilaga XV tillhandahållas för varje sändning.

c)

Flockarna har genomgått ett program för sjukdomsövervakning som uppfyller kraven i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2019/2035 och konstaterades inte vara smittade eller gav ingen anledning att misstänka någon infektion med följande agens:

i)

När det gäller Gallus gallus: Salmonella Pullorum, Salmonella Gallinarum och Mycoplasma gallisepticum.

ii)

När det gäller Meleagris gallopavo: Salmonella arizonae (serogrupp O:18(k)), Salmonella Pullorum, Salmonella Gallinarum, Mycoplasma meleagridis och Mycoplasma gallisepticum.

iii)

När det gäller Numida meleagris, Coturnix coturnix, Phasianus colchicus, Perdix perdix, Anas spp.: Salmonella Pullorum och Salmonella Gallinarum.

d)

Flockarna har hållits på anläggningar som, vid bekräftad infektion med Salmonella Pullorum, S. Gallinarum och S. arizonae under de sista tolv månaderna före dagen för samlingen av äggen för avsändande till unionen, har vidtagit följande åtgärder:

i)

Den smittade flocken har slaktats eller avlivats och destruerats.

ii)

Anläggningen har rengjorts och desinficerats efter slakt eller avlivning av den smittade flock som avses i led i.

iii)

Efter den rengöring och desinfektion som avses i led ii har alla flockar på anläggningen med negativt resultat testats för infektion med Salmonella Pullorum, S. Gallinarum och S. arizonae i två tester som utförts med minst 21 dagars mellanrum i enlighet med det program för sjukdomsövervakning som avses i led c.

e)

Flockarna har hållits på anläggningar som, vid bekräftad infektion med aviär mykoplasmos (Mycoplasma gallisepticum och M. meleagridis) under de sista tolv månaderna före dagen för samlingen av äggen för avsändande till unionen, har vidtagit någon av följande åtgärder:

Antingen

i)

har den smittade flocken med negativt resultat testats för aviär mykoplasmos (Mycoplasma gallisepticum och M. meleagridis) i två tester som utförts i enlighet med det program för sjukdomsövervakning som avses i led c på hela flocken med minst 60 dagars mellanrum,

eller

ii)

har den smittade flocken slaktats eller avlivats och destruerats, anläggningen har rengjorts och desinficerats och efter rengöringen och desinfektionen har alla flockar på anläggningen med negativt resultat testats för aviär mykoplasmos (Mycoplasma gallisepticum och M. meleagridis) i två tester som utförts med minst 21 dagars mellanrum i enlighet med det program för sjukdomsövervakning som avses i led c.

f)

Flockarna har genomgått en klinisk besiktning som utförts av en officiell veterinär i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri under de 24 timmarna före tidpunkten för lastning av sändningen av kläckägg för avsändande till unionen i syfte att påvisa tecken som tyder på förekomst av sjukdomar, inklusive de relevanta förtecknade sjukdomar som avses i bilaga I och nya sjukdomar, och de uppvisade inga sjukdomssymtom eller gav ingen anledning att misstänka förekomst av någon av dessa sjukdomar.

Artikel 108

Kläckäggen i sändningen

Sändningar av kläckägg från fjäderfä får endast föras in till unionen om de uppfyller följande krav:

a)

Om kläckäggen har vaccinerats mot högpatogen aviär influensa har garantier för uppfyllandet av de minimikrav för vaccinationsprogram och ytterligare övervakning som anges i bilaga XIII lämnats av ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet.

b)

Om kläckäggen har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus

i)

har garantier för att de vacciner som använts uppfyller de allmänna och särskilda kriterierna för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV lämnats av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet,

ii)

ska de uppgifter som anges i punkt 4 i bilaga XV tillhandahållas för sändningen.

c)

Kläckäggen ska märkas

i)

med färgat bläck,

ii)

när det gäller kläckägg från andra fjäderfän än strutsfåglar, med en stämpel som visar det unika godkännandenummer för den ursprungsanläggning som avses i artikel 106,

iii)

när det gäller kläckägg från strutsfåglar, med en stämpel som visar ursprungstredjelandets eller ursprungsterritoriets ISO-kod och det unika godkännandenummer för den ursprungsanläggning som avses i artikel 106.

d)

Kläckäggen ska ha desinficerats i enlighet med anvisningarna från den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet.

Artikel 109

Införsel av kläckägg till medlemsstater med status som fria från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering

Sändningar av kläckägg som är avsedda för en medlemsstat med status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering får endast föras in till unionen om de uppfyller följande villkor:

a)

De är inte vaccinerade mot infektion med Newcastlesjukevirus.

b)

De har sitt ursprung i flockar som uppfyller kraven i någon av följande punkter:

i)

de har inte vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus,

eller

ii)

de har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus med inaktiverat vaccin,

eller

iii)

de har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus med levande vaccin senast inom 60 dagar före dagen för samlingen av äggen.

KAPITEL 3

Särskilda djurhälsokrav för sändningar med färre än 20 kläckägg från andra fjäderfän än strutsfåglar

Artikel 110

Undantag och särskilda krav för sändningar med färre än 20 kläckägg från andra fjäderfän än strutsfåglar

Genom undantag från artiklarna 101, 102, 106, 107 och 108 får sändningar med färre än 20 kläckägg från andra fjäderfän än strutsfåglar föras in till unionen under förutsättning att de uppfyller följande krav:

a)

De kommer från anläggningar

i)

som registrerats av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet,

ii)

på vilka inget bekräftat fall av infektion med lågpatogent aviärt influensavirus har rapporterats under 21 dagar före dagen för samlingen av kläckäggen,

iii)

runt vilka det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, inte har förekommit något utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus under minst 30 dagar före dagen för samlingen av kläckäggen.

b)

När det gäller vaccinering mot högpatogen aviär influensa,

i)

kläckäggen har inte vaccinerats mot högpatogen aviär influensa,

ii)

om ursprungsflockarna har vaccinerats mot högpatogen aviär influensa har garantier för uppfyllandet av de minimikrav för vaccinationsprogram och ytterligare övervakning som anges i bilaga XIII lämnats av ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet.

c)

När det gäller vaccinering mot Newcastlesjukevirus, kläckäggen har inte vaccinerats mot Newcastlesjukevirus och om ursprungsflocken har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus

i)

har den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet lämnat garantier för att de vacciner som använts uppfyller

de allmänna och särskilda kriterier för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV,

eller

de allmänna kriterier för erkända vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV och att kläckäggen uppfyller djurhälsokraven i punkt 2 i bilaga XV för fjäderfä och kläckägg med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri där de vacciner som används mot infektion med Newcastlesjukevirus inte uppfyller de särskilda kriterierna i punkt 1 i bilaga XV.

ii)

ska de uppgifter som anges i punkt 4 i bilaga XV tillhandahållas för sändningen.

d)

De kommer från flockar som har genomgått en klinisk besiktning som utförts av en officiell veterinär i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri inom de 24 timmarna före tidpunkten för lastning av sändningarna av kläckägg för avsändande till unionen i syfte att påvisa tecken som tyder på förekomst av sjukdomar, inklusive de relevanta förtecknade sjukdomar som avses i bilaga I och nya sjukdomar, och flockarna uppvisade inga sjukdomssymtom eller gav ingen anledning att misstänka förekomst av någon av dessa sjukdomar.

e)

De kommer från flockar som

i)

har isolerats på ursprungsanläggningen i minst 21 dagar före samlingen av äggen,

ii)

konstaterades inte vara smittade eller gav ingen anledning att misstänka någon infektion med följande agens vid tester som utförts i enlighet med de krav för testning av sändningar med färre än 20 djur av andra fjäderfän än strutsfåglar och färre än 20 kläckägg från dessa före införseln till unionen som anges i bilaga XVII:

När det gäller Gallus gallus: Salmonella Pullorum, Salmonella Gallinarum och Mycoplasma gallisepticum.

När det gäller Meleagris gallopavo: Salmonella arizonae (serogrupp O:18(k)), Salmonella Pullorum, Salmonella Gallinarum, Mycoplasma meleagridis och Mycoplasma gallisepticum.

När det gäller Numida meleagris, Coturnix coturnix, Phasianus colchicus, Perdix perdix, Anas spp.: Salmonella Pullorum och Salmonella Gallinarum.

KAPITEL 4

Särskilda djurhälsokrav för specifikt patogenfria ägg

Artikel 111

Undantag och särskilda krav för specifikt patogenfria ägg

Genom undantag från kraven på uppehållsperiod i artikel 98 och de särskilda djurhälsokraven i artiklarna 105–110 och 112–114 får sändningar av specifikt patogenfria ägg som inte uppfyller de djurhälsokrav som fastställs i dessa bestämmelser föras in till unionen om de i stället uppfyller följande djurhälsokrav:

a)

De har sitt ursprung i flockar som

i)

är fria från specifika patogener enligt beskrivningen i den europeiska farmakopén och resultaten av alla tester och kliniska undersökningar som krävs för denna särskilda status har varit gynnsamma, inbegripet negativa resultat från tester för högpatogen aviär influensa, infektion med Newcastlesjukevirus och infektion med virus av lågpatogen aviär influensa som utförts under de 30 dagarna före dagen för samlingen av äggen för avsändande till unionen,

ii)

åtminstone en gång i veckan har genomgått klinisk undersökning enligt beskrivningen i den europeiska farmakopén och inte uppvisade några sjukdomssymtom och ingen orsak till misstanke om sjukdom förelåg,

iii)

i minst sex veckor före dagen för samlingen av äggen för avsändande till unionen har hållits på anläggningar som uppfyller villkoren i den europeiska farmakopén,

iv)

inte har haft kontakt med fjäderfän som inte uppfyller kraven i denna artikel eller med vilda fåglar under minst sex veckor före dagen för samlingen av äggen för avsändande till unionen.

b)

De har märkts med färgat bläck med en stämpel som visar ursprungstredjelandets eller ursprungsterritoriets ISO-kod och det unika godkännandenumret för ursprungsanläggningen.

c)

De har desinficerats i enlighet med anvisningarna från den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet.

KAPITEL 5

Särskilda djurhälsokrav för förflyttning och hantering av kläckägg av fjäderfän efter införsel till unionen och av fjäderfän som kläckts från dessa ägg

Artikel 112

Aktörernas skyldigheter avseende hantering av kläckägg efter införseln till unionen och av fjäderfän som kläckts från dessa ägg

1.   Aktörerna vid destinationsanläggningen ska placera kläckägg från fjäderfän som har förts in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri

a)

i inkubatorer, inklusive kläckmaskiner, åtskilda från andra kläckägg,

eller

b)

i inkubatorer, inklusive kläckmaskiner, där det redan finns andra kläckägg.

2.   De aktörer som avses i punkt 1 ska säkerställa att avelsfjäderfän och bruksfjäderfän som kläckts från de kläckägg som avses i den punkten under en sammanhängande tidsperiod hålls

a)

på kläckeriet i minst 3 veckor från och med kläckningsdagen,

eller

b)

på de anläggningar till vilka fjäderfäna har sänts efter kläckningen, antingen i samma medlemsstat eller i en annan medlemsstat, i minst 3 veckor från och med kläckningsdagen.

3.   Under de perioder som anges i punkt 2 ska aktörerna hålla fjäderfän som har kläckts från kläckägg som har förts in till unionen åtskilda från andra fjäderfäflockar.

4.   Om avelsfjäderfän och bruksfjäderfän som har kläckts från kläckägg som har förts in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri sätts in i utrymmen eller inhägnader där det finns andra fjäderfän, ska de relevanta perioderna enligt punkt 2 inledas från och med den dag då den sista fågeln sätts in, och inga fjäderfän får flyttas från utrymmena eller inhägnaderna före slutet av dessa perioder.

5.   Om kläckägg från fjäderfän som har förts in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri har satts in i inkubatorer, inklusive kläckningsmaskiner, där det redan fanns andra kläckägg

a)

ska bestämmelserna i punkterna 2–4 tillämpas på alla fjäderfän som kläcks från kläckäggen i samma inkubator, inklusive kläckningsmaskin, som de kläckägg som har förts in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri,

b)

ska de relevanta perioder som avses i punkt 2 inledas från och med dagen för kläckningen av det sista kläckägg som har förts in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri.

Artikel 113

Provtagning och testning efter införsel till unionen

Den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten ska säkerställa att avelsfjäderfän och bruksfjäderfän som har kläckts från kläckägg som har förts in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri genomgår en klinisk undersökning utförd av en officiell veterinär på destinationsanläggningen senast den dag då de relevanta perioderna enligt artikel 112.2 upphör, och vid behov tas ut för testning i syfte att övervaka deras hälsotillstånd.

Artikel 114

De behöriga myndigheternas skyldighet när det gäller provtagning och testning av strutsfåglar från kläckägg med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte är fritt från infektion med Newcastlesjukevirus

Den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten ska säkerställa att strutsfåglar som kläckts från kläckägg som har förts in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte är fritt från infektion med Newcastlesjukevirus, under de perioder som anges i artikel 112.2

a)

genomgår ett test för påvisande av virus för infektion med Newcastlesjukevirus som den behöriga myndigheten utför på kloaksvabbprov eller träckprov från varje strutsfågel,

b)

när det gäller strutsfåglar som är avsedda för en medlemsstat med status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering, utöver de krav som avses i led a, genomgår ett serologiskt test för infektion med Newcastlesjukevirus som den behöriga myndigheten utför på varje strutsfågel,

c)

och att alla strutsfåglar har testats med negativt resultat enligt leden a och b innan de släpps ut från isolering.

KAPITEL 6

Särskilda djurhälsokrav för kläckägg från fåglar i fångenskap

Artikel 115

Kläckäggen i sändningen

Sändningar av kläckägg från fåglar i fångenskap får endast föras in till unionen om de erhållits från fåglar i fångenskap som uppfyller de krav för införsel till unionen som anges i artiklarna 55–58.

KAPITEL 7

Särskilda djurhälsokrav för förflyttning och hantering av kläckägg från fåglar i fångenskap efter införsel till unionen och av fåglar i fångenskap som kläckts från dessa ägg

Artikel 116

Hantering av kläckägg från fåglar i fångenskap efter införsel till unionen och av fåglar i fångenskap som kläckts från dessa ägg

Aktörerna vid destinationsanläggningen ska

a)

placera kläckäggen från fåglar i fångenskap som har förts in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri i inkubatorer, inklusive kläckmaskiner, åtskilda från andra kläckägg,

b)

säkerställa att fåglar i fångenskap som kläcks från de kläckägg från fåglar i fångenskap som avses i artikel 115 hålls i en godkänd karantänanläggning i enlighet med kraven i artiklarna 59–61.

AVDELNING 3

DJURHÄLSOKRAV FÖR AVELSMATERIAL FRÅN ANDRA DJUR ÄN HOV- OCH KLÖVDJUR OCH FÖRUTOM KLÄCKÄGG FRÅN FJÄDERFÄN OCH FÅGLAR I FÅNGENSKAP AVSEDDA FÖR AVGRÄNSADE ANLÄGGNINGAR

Artikel 117

Krav för införsel till unionen av sändningar av avelsmaterial från andra djur än de som avses i artikel 1.4 a och b som avsänds från avgränsade anläggningar

Sändningar av sperma, oocyter och embryon från andra djur än de som avses i artikel 1.4 a och b som avsänds från avgränsade anläggningar som förtecknas i enlighet med artikel 29 får endast föras in till unionen om de avsänds till en avgränsad anläggning i unionen och förutsatt att följande gäller:

a)

Den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten har gjort en bedömning av de risker som införseln av dessa avelsmaterial kan medföra för unionen.

b)

Donatordjuren för dessa avelsmaterial har sitt ursprung i ett tredjeland, territorium eller zon från vilket/vilken införsel till unionen av den specifika arten och kategorin av djur är tillåten.

c)

Donatordjuren för dessa avelsmaterial har sitt ursprung i en avgränsad anläggning i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller ursprungszonen, som är upptagen i en förteckning som upprättats i enlighet med artikel 29 över avgränsade anläggningar från vilka införsel av djur av specifika arter får tillåtas.

d)

Avelsmaterialen är avsedda för en avgränsad anläggning i unionen som är godkänd i enlighet med artikel 95 i förordning (EU) 2016/429.

e)

Avelsmaterialen transporteras direkt till den avgränsade anläggning som avses i led d.

Artikel 118

Särskilda djurhälsokrav för donatordjur

Sändningar av sperma, oocyter och embryon som avses i artikel 117 får endast föras in till unionen om de samlats in från donatordjur som uppfyller följande krav:

a)

Djuren kommer inte från och har inte varit i kontakt med djur från en anläggning i en restriktionszon som upprättats på grund av förekomst av en sjukdom i kategori A eller en ny sjukdom av betydelse för dessa hållna landlevande djurs art.

b)

Djuren kommer från en anläggning på vilken ingen sjukdom i kategori D av betydelse för dessa hållna landlevande djurs art har rapporterats under minst de föregående 30 dagarna.

c)

Djuren har vistats på en enda avgränsad ursprungsanläggning i minst 30 dagar före samlingen av sperma, oocyter eller embryon som är avsedda för införsel till unionen.

d)

Djuren har undersökts kliniskt av den anläggningsveterinär som ansvarar för den verksamhet som bedrivs på den avgränsade anläggningen, och uppvisade inga symtom på sjukdom den dag då sperman, oocyterna eller embryona samlades.

e)

Djuren har i möjligaste mån inte använts för naturlig avel under minst 30 dagar före dagen för den första samlingen och under perioden för samling av sperma, oocyter eller embryon avsedda för införsel till unionen.

f)

Djuren identifieras och registreras i enlighet med bestämmelserna för den avgränsade anläggningen.

Artikel 119

Kraven för avelsmaterial

Sändningar av sperma, oocyter och embryon som avses i artikel 117 får endast föras in till unionen om de uppfyller följande krav:

a)

De är märkta på ett sådant sätt att följande uppgifter lätt kan fastställas:

i)

Datum för samling eller produktion av avelsmaterialet.

ii)

Donatordjurets eller donatordjurens art, om nödvändigt underart, och identifieringsuppgifter.

iii)

Den avgränsade anläggningens unika godkännandenummer som ska inkludera tvåbokstavskoden enligt ISO 3166–1 för det land där godkännandet beviljas.

iv)

All annan relevant information.

b)

De transporteras i en behållare som

i)

förseglas och numreras före avsändandet från den avgränsade anläggningen av den veterinär som ansvarar för verksamheten på den avgränsade anläggningen,

ii)

har rengjorts och antingen desinficerats eller steriliserats före användning, eller är en engångsbehållare,

iii)

har fyllts med ett kylmedium som inte tidigare har använts för andra produkter.

DEL IV

DJURHÄLSOKRAV FÖR INFÖRSEL AV PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG TILL UNIONEN ENLIGT ARTIKLARNA 3 OCH 5

AVDELNING 1

ALLMÄNNA DJURHÄLSOKRAV FÖR INFÖRSEL AV PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG TILL UNIONEN

Artikel 120

Tidsbegränsningar för produktionsdatum

Sändningar av produkter av animaliskt ursprung får endast föras in till unionen om produkterna i sändningen inte erhölls under en period då

a)

unionen av djurhälsoskäl antagit restriktioner för införsel av sådana produkter från ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri,

b)

godkännandet för införsel till unionen av sådana produkter från ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri var tillfälligt upphävt.

Artikel 121

Krav på behandling av produkter av animaliskt ursprung

1.   Sändningar av andra produkter av animaliskt ursprung än färska eller obehandlade får endast föras in till unionen om produkterna i sändningen har behandlats i enlighet med avdelningarna 3–6 i denna del.

Den behandling som avses i första stycket ska

a)

av unionen i förteckningen särskilt ha fastställts för ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri och för den djurart som produkten härrör från,

b)

tillämpas i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som förtecknats för införsel till unionen av den specifika arten och kategorin av produkter av animaliskt ursprung,

c)

tillämpas i enlighet med kraven för

i)

riskreducerande behandlingar för köttprodukter enligt bilaga XXVI,

ii)

riskreducerande behandlingar för mjölkprodukter enligt bilaga XXVII,

iii)

riskreducerande behandlingar för äggprodukter enligt bilaga XXVIII.

2.   Efter avslutad behandling enligt punkt 1 ska produkter av animaliskt ursprung tills de är förpackade hanteras på ett sätt som förhindrar all korskontaminering som skulle kunna medföra en djurhälsorisk.

Artikel 122

Krav avseende transportmedel för produkter av animaliskt ursprung

Sändningar av produkter av animaliskt ursprung får endast föras in till unionen om sådana sändningar transporterats i ett transportmedel som är utformat, konstruerat och underhållet på ett sådant sätt att hälsostatusen hos produkterna av animaliskt ursprung inte äventyras under transporten från deras ursprungsplats till unionen.

Artikel 123

Avsändandet av produkter av animaliskt ursprung till unionen

Sändningar av produkter av animaliskt ursprung får endast föras in till unionen om sådana sändningar har avsänts till sin destination i unionen åtskilda från djur och produkter av animaliskt ursprung som inte uppfyller de tillämpliga djurhälsokraven för införsel till unionen enligt denna förordning.

AVDELNING 2

DJURHÄLSOKRAV FÖR INFÖRSEL AV FÄRSKT KÖTT TILL UNIONEN

KAPITEL 1

Allmänna djurhälsokrav för färskt kött

Artikel 124

Avsändandet av de hållna ursprungsdjuren för det färska köttet till ett slakteri

Sändningar av färskt kött från hållna djur, utom sådana som hålls som hägnat vilt som har avlivats på plats, får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen har erhållits från hållna djur som uppfyller följande krav:

a)

Djurens ursprungsanläggning är belägen

i)

i samma tredjeland eller territorium eller zon däri som slakteriet där det färska köttet erhölls,

eller

ii)

i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som vid tidpunkten för avsändandet av djuren till slakteriet var godkänt/godkänd för införsel av färskt kött från de berörda djurarterna till unionen.

b)

De hållna djuren avsändes direkt från ursprungsanläggningen till slakteriet.

c)

Under den transport till slakteriet som avses i led a har de hållna djuren

i)

inte transporterats genom ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte förtecknats för införsel till unionen av den specifika arten och kategorin av färskt kött,

ii)

inte kommit i kontakt med djur med lägre hälsostatus.

d)

De transportmedel och behållare som används för transporten av de hållna djuren till det slakteri som avses i led a uppfyller kraven i artiklarna 17 och 18.

Artikel 125

Avsändande av slaktkroppar av vilda djur eller djur som hålls som hägnat vilt som har avlivats på plats

Sändningar av färskt kött från vilda djur eller djur som hålls som hägnat vilt som har avlivats på plats får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen har erhållits från slaktkroppar som uppfyller följande krav:

a)

Slaktkropparna avsändes direkt från platsen för avlivandet till en vilthanteringsanläggning i samma förtecknade tredjeland eller territorium eller zon.

b)

Under den transport till vilthanteringsanläggningen som avses i led a har slaktkropparna

i)

inte transporterats genom ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte förtecknats för införsel till unionen av den specifika arten och kategorin av färskt kött,

ii)

inte kommit i kontakt med djur eller slaktkroppar med lägre hälsostatus.

c)

Slaktkropparna har transporterats till den vilthanteringsanläggning som avses i led a i transportmedel och behållare som uppfyller följande krav:

i)

De har rengjorts och desinficerats med ett desinfektionsmedel som godkänts av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet, före lastningen av slaktkroppar för avsändande till unionen.

ii)

De har utformats på ett sådant sätt att slaktkropparnas hälsostatus inte äventyrades under transporten.

Artikel 126

Besiktningar före och efter slakt

Sändningar av färskt kött från hållna och vilda djur får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen har erhållits från djur som har genomgått följande besiktningar:

a)

När det är fråga om hållna djur:

i)

en besiktning före slakt under de 24 timmarna före tidpunkten för slakt,

ii)

en besiktning efter slakt utan dröjsmål efter avlivning eller slakt.

b)

När det gäller vilda djur, en besiktning efter slakt utan dröjsmål efter avlivning.

De besiktningar som avses i första stycket ska utföras av en officiell veterinär i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri i syfte att utesluta förekomsten av de relevanta sjukdomar som anges i bilaga I och nya sjukdomar.

Artikel 127

Hantering av ursprungsdjuren för det färska köttet vid avlivning eller slakt

Sändningar av färskt kött får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen härrör från djur som inte har varit i kontakt med djur med lägre hälsostatus vid avlivning eller slakt.

Artikel 128

Hantering och beredning av det färska köttet i ursprungsanläggningen

Sändningar av färskt kött ska hållas strikt åtskilda från färskt kött som inte uppfyller de tillämpliga djurhälsokraven för införsel till unionen av färskt kött enligt artiklarna 124–146 under slakt och styckning, tills

a)

de har förpackats för vidare lagring eller avsändande till unionen,

eller

b)

de har ankommit till unionen, när det gäller oförpackat färskt kött.

KAPITEL 2

Djurhälsokrav för färskt kött från hov- och klövdjur

AVSNITT 1

ALLMÄNNA DJURHÄLSOKRAV FÖR FÄRSKT KÖTT FRÅN HÅLLNA OCH VILDA HOV- OCH KLÖVDJUR

Artikel 129

Arter av ursprungsdjur för färskt kött från hov- och klövdjur

Sändningar av färskt kött från hov- och klövdjur får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen härrör från följande arter:

a)

När det gäller hållna hov- och klövdjur, alla arter av hov- och klövdjur.

b)

När det gäller vilda hov- och klövdjur och hov- och klövdjur som hålls som hägnat vilt, alla arter av hov- och klövdjur, utom nötkreatur, får, getter och tamsvin.

Artikel 130

Förbud avseende införsel av färskt blod

Sändningar av färskt blod från hov- och klövdjur som är avsedda att användas som livsmedel får inte föras in till unionen.

AVSNITT 2

SÄRSKILDA DJURHÄLSOKRAV FÖR FÄRSKT KÖTT FRÅN HÅLLNA HOV- OCH KLÖVDJUR

Artikel 131

Uppehållsperioden före slakt eller avlivning av de hållna ursprungshov- och klövdjur från vilka det färska köttet härrör

1.   De hållna hov- och klövdjur från vilka det färska kött som är avsett för införsel till unionen härrör behöver inte uppfylla kravet på en uppehållsperiod före dagen för slakt eller avlivning om de infördes till tredjelandet eller territoriet eller zonen däri från

a)

ett annat tredjeland eller territorium eller zon som förtecknats för införsel till unionen av färskt kött från samma art av hov- och klövdjur och de hållna hov- och klövdjuren vistades där i minst tre månader före slakt,

eller

b)

en medlemsstat.

2.   Andra hållna hov- och klövdjur från vilka det färska kött som är avsett för införsel till unionen härrör än de djur som avses i punkt 1 ska omedelbart före dagen för slakt eller avlivning uppfylla kravet på en uppehållsperiod under en sammanhängande tidsperiod i enlighet med bilaga XXIII om de

a)

vistats i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri,

b)

vistats på ursprungsanläggningen,

c)

inte haft någon kontakt med hov- och klövdjur med lägre hälsostatus.

Artikel 132

Undantag från direkt avsändande av de hållna ursprungsdjuren för det färska köttet till ett slakteri

Genom undantag från artikel 124 b får sändningar av färskt kött från hållna hov- och klövdjur som inte uppfyller dessa krav föras in till unionen, förutsatt att det färska köttet i sändningen erhölls från nötkreatur, får eller getter och att följande gäller:

a)

Hov- och klövdjuren har passerat genom en enda anläggning som utför uppsamling och som uppfyller kraven i artikel 20 b efter det att de lämnat ursprungsanläggningen och före deras ankomst till slakteriet.

b)

Den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet har lämnat ytterligare garantier för att säkerställa att hov- och klövdjurens hälsostatus under deras förflyttning från ursprungsanläggningen fram till deras ankomst till slakteriet inte har äventyrats.

c)

Det tredjeland, territorium eller zon däri som avses i led b är godkänt/godkänd i förteckningen för sådana undantag.

Artikel 133

Ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller zon däri för färskt kött från hållna hov- och klövdjur

1.   Sändningar av färskt kött från hållna hov- och klövdjur får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som uppfyller de minimiperioder för sjukdomsfrihet som anges i tabellen i del A i bilaga XXIV, när det gäller de förtecknade sjukdomar för vilka de arter av hov- och klövdjur från vilka det färska köttet härrör är förtecknade.

De minimiperioder som avses i första stycket får förkortas för de sjukdomar som förtecknas i del B i bilaga XXIV, under förutsättning att de särskilda villkor som föreskrivs där är uppfyllda. Unionen ska i förteckningen särskilt ha fastställt dessa särskilda villkor för det tredjelandet eller territoriet eller zonen däri och för den specifika djurart som det färska köttet härrör från.

2.   Sändningar av färskt kött från hov- och klövdjur får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri där vaccinering mot de förtecknade sjukdomar som avses i punkt 1 inte har genomförts enligt tabellen i del A i bilaga XXV.

3.   Genom undantag från punkt 2 får vaccinering mot mul- och klövsjuka ha utförts, under förutsättning att de särskilda villkor som den behöriga myndigheten enligt del B punkt 1 b eller 3.1 a i bilaga XXV ska fastställa är uppfyllda och unionen i förteckningen särskilt har fastställt dessa villkor för det tredjelandet, territoriet eller zonen däri och för den specifika djurart som det färska köttet härrör från.

Artikel 134

Ursprungsanläggningen för de hållna hov- och klövdjur från vilka det färska köttet har erhållits

1.   Sändningar av färskt kött från hov- och klövdjur får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen har erhållits från hov- och klövdjur som kommer från en anläggning

a)

på och runt vilken det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, ingen av de förtecknade sjukdomar som avses i del A i bilaga XXIV, för vilka de arter av hov- och klövdjur från vilka det färska köttet som är avsett för införsel till unionen härrör är förtecknade, har rapporterats under de 30 dagarna före dagen för slakt, eller

b)

som, om vaccinering mot mul- och klövsjuka har utförts i tredjelandet eller territoriet eller zonen däri mindre än tolv månader före dagen för slakt, uppfyller de särskilda villkor som den behöriga myndigheten ska fastställa enligt del B punkt 1 b eller 3.1.1 a i bilaga XXV och kommissionen i förteckningen särskilt har fastställt dessa villkor för det tredjeland eller territorium eller den zon däri som är godkänt/godkänd för införsel till unionen av färskt kött från hov- och klövdjur och för den djurart som det färska köttet härrör från.

2.   Sändningar av färskt kött från hov- och klövdjur får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen har erhållits från hov- och klövdjur som kommer från en anläggning

a)

där inga djur har vaccinerats enligt del A i bilaga XXV, eller

b)

som är belägen i ett tredjeland, territorium eller zon däri som uppfyller de särskilda villkoren i del B punkt 1 i bilaga XXIV, och kommissionen i förteckningen särskilt har fastställt dessa villkor för det tredjeland eller territorium eller den zon däri som är godkänt/godkänd för införsel till unionen av färskt kött från hov- och klövdjur och för den djurart som det färska köttet härrör från.

Artikel 135

Särskilt krav för färskt kött från hållna hov- och klövdjur av arten Sus scrofa

Sändningar av färskt kött av hållna hov- och klövdjur av arten Sus scrofa får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen härrör från djur som sedan födseln har hållits åtskilda från vilda hov- och klövdjur.

Artikel 136

Ursprungsanläggningen för färskt kött från hov- och klövdjur

Sändningar av färskt kött från hållna hov- och klövdjur får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen erhållits i ett slakteri, eller i en vilthanteringsanläggning, på och runt vilket/vilken det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, ingen av de förtecknade sjukdomar som avses i del A i bilaga XXIV har rapporterats under de 30 dagarna före dagen för slakt eller dagen för avlivning.

AVSNITT 3

SÄRSKILDA DJURHÄLSOKRAV FÖR FÄRSKT KÖTT FRÅN VILDA HOV- OCH KLÖVDJUR

Artikel 137

Ursprungsland eller ursprungsterritorium eller zon däri för färskt kött från vilda hov- och klövdjur

Sändningar av färskt kött från vilda hov- och klövdjur får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som uppfyller djurhälsokraven i artikel 133.

Artikel 138

De vilda hov- och klövdjur från vilka det färska köttet härrör

Sändningar av färskt kött från vilda hov- och klövdjur får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen har erhållits från djur som uppfyller följande krav:

a)

De avlivades på ett avstånd av mer än 20 km från gränsen till ett tredjeland eller territorium eller zon däri som vid den tidpunkten inte var förtecknat/förtecknad för införsel av färskt kött från arter av vilda hov- och klövdjur till unionen.

b)

De avlivades på en plats där inom en radie av 20 km de sjukdomar som avses i del A i bilaga XXIV inte har rapporterats under de föregående 60 dagarna.

Artikel 139

Ursprungsvilthanteringsanläggningen för färskt kött från vilda hov- och klövdjur

Sändningar av färskt kött från vilda hov- och klövdjur får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen erhållits i en vilthanteringsanläggning, på och runt vilken det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, ingen av de förtecknade sjukdomar som avses i del A i bilaga XXIV har rapporterats under de 30 dagarna före dagen för avlivning.

KAPITEL 3

Allmänna djurhälsokrav för färskt kött från fjäderfän och fågelvilt

AVSNITT 1

SÄRSKILDA DJURHÄLSOKRAV FÖR FÄRSKT KÖTT FRÅN FJÄDERFÄN

Artikel 140

Uppehållsperioden för fjäderfän

Sändningar av färskt kött från fjäderfän får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen har erhållits från fjäderfän som

a)

från kläckningen till dagen för slakt har hållits i det ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller den zon däri från vilket/vilken det färska köttet härrör,

eller

b)

har importerats som daggamla kycklingar, avelsfjäderfän, bruksfjäderfän eller fjäderfän avsedda för slakt från ett tredjeland eller territorium, eller zon däri, som är förtecknat för införsel till unionen av dessa varor eller från en medlemsstat och importen har ägt rum i enlighet med djurhälsokrav som är minst lika stränga som de tillämpliga kraven i denna förordning.

Artikel 141

Ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller zon däri för färskt kött från fjäderfän

Sändningar av färskt kött från fjäderfä får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som uppfyller följande krav:

a)

Landet, territoriet eller zonen har tillämpat ett program för övervakning av högpatogen aviär influensa i minst sex månader före dagen för avsändande av sändningen till unionen, och detta övervakningsprogram uppfyller kraven

i)

i bilaga II till den här förordningen,

eller

ii)

i det relevanta kapitlet i OIE:s Terrestrial Animal Health Code.

b)

Landet, territoriet eller zonen anses vara fritt/fri från högpatogen aviär influensa i enlighet med artikel 38.

c)

Om vaccinering mot högpatogen aviär influensa utförts har den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet lämnat garantier för att

i)

vaccinationsprogrammet uppfyller kraven i bilaga XIII,

ii)

det övervakningsprogram som avses i led a i denna artikel, utöver de krav som anges i bilaga II, uppfyller kraven i punkt 2 i bilaga XIII,

iii)

den har åtagit sig att underrätta kommissionen om eventuella ändringar av vaccinationsprogrammet i tredjelandet eller territoriet eller zonen däri.

d)

Landet, territoriet eller zonen

i)

anses, när det gäller färskt kött från andra fjäderfän än strutsfåglar, vara fritt/fri från infektion med Newcastlesjukevirus i enlighet med artikel 39,

ii)

anses, när det gäller färskt kött från strutsfåglar,

vara fritt/fri från infektion med Newcastlesjukevirus i enlighet med artikel 39,

eller

inte vara fritt/fri från infektion med Newcastlesjukevirus i enlighet med artikel 39, men den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet har lämnat garantier för att de krav som gäller infektion med Newcastlesjukevirus enligt bilaga XIV när det gäller isolering, övervakning och testning är uppfyllda.

e)

Om vaccinering mot infektion med Newcastlesjukevirus utförs har den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet lämnat garantier för att

i)

de vacciner som används uppfyller de allmänna och särskilda kriterier för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV, eller

ii)

att de vacciner som används uppfyller de allmänna kriterier för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV och att de fjäderfän från vilka det färska köttet har erhållits uppfyller djurhälsokraven i punkt 3 i bilaga XV för färskt kött från fjäderfän med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri där de vacciner som används mot infektion med Newcastlesjukevirus inte uppfyller de särskilda kriterierna i punkt 1 i bilaga XV.

f)

Landet, territoriet eller zonen har åtagit sig att, efter ett utbrott av högpatogen aviär influensa eller ett utbrott av infektion med Newcastlesjukevirus, lämna följande uppgifter till kommissionen:

i)

Uppgifter om sjukdomssituationen inom 24 timmar efter det att ett första utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus har bekräftats.

ii)

Regelbundna uppdateringar av sjukdomssituationen.

g)

Landet, territoriet eller zonen har åtagit sig att lämna in virusisolat från de första utbrotten av högpatogen aviär influensa och infektion med Newcastlesjukevirus till Europeiska unionens referenslaboratorium för aviär influensa och Newcastlesjuka.

Artikel 142

Fjäderfänas ursprungsanläggning

Sändningar av färskt kött från fjäderfän får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen har härrör från fjäderfän som kommer från en anläggning

a)

på och runt vilken det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, inte har förekommit något utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus under minst 30 dagar före dagen för slakt,

b)

som, när det gäller färskt kött av strutsfåglar med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte är fritt/fri från infektion med Newcastlesjukevirus, uppfyller djurhälsokraven för strutsfåglar, kläckägg och färskt kött från strutsfåglar med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte är fritt/fri från infektion med Newcastlesjukevirus, enligt punkt 3 b och c i bilaga XIV.

Artikel 143

De fjäderfän från vilka det färska köttet härrör

1.   Sändningar av färskt kött från fjäderfän får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen har erhållits från fjäderfän som inte har vaccinerats mot högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus, eller om de uppfyller följande krav:

a)

Om de har vaccinerats mot högpatogen aviär influensa har garantier för uppfyllandet av de minimikrav för vaccinationsprogram och ytterligare övervakning som anges i bilaga XIII lämnats av ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet.

b)

Om de har vaccinerats mot infektion med Newcastlesjukevirus

i)

har den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet lämnat garantier för att de vacciner som använts uppfyller

de allmänna och särskilda kriterier för vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV, eller

de allmänna kriterier för erkända vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus som anges i punkt 1 i bilaga XV och att de fjäderfän från vilka det färska köttet har erhållits uppfyller djurhälsokraven i punkt 3 i bilaga XV för färskt kött från fjäderfän med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri där de vacciner som används mot infektion med Newcastlesjukevirus inte uppfyller de särskilda kriterierna i punkt 1 i bilaga XV.

ii)

ska de uppgifter som anges i punkt 4 i bilaga XV tillhandahållas för sändningen.

2.   Sändningar av färskt kött från fjäderfän som är avsett för en medlemsstat eller ett territorium med status som fri/fritt från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen härrör från fjäderfän som inte har vaccinerats mot Newcastlesjuka med ett levande vaccin under de 30 dagarna före dagen för slakt.

Artikel 144

Ursprungsanläggningen för färskt kött från fjäderfän

Sändningar av färskt kött från fjäderfän får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen härrör från ett slakteri som

a)

vid tidpunkten för slakt inte var föremål för restriktioner på grund av ett utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus eller officiella restriktioner enligt nationell lagstiftning av djurhälsoskäl,

b)

runt vilket det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, inte har förekommit något utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus under minst 30 dagar före dagen för slakt.

AVSNITT 2

SÄRSKILDA DJURHÄLSOKRAV FÖR FÄRSKT KÖTT FRÅN FJÄDERVILT

Artikel 145

Ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller zon däri för färskt kött från fjädervilt

Sändningar av färskt kött från fjädervilt får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som uppfyller följande krav:

a)

Landet, territoriet eller zonen har tillämpat ett program för övervakning av högpatogen aviär influensa i minst sex månader före dagen för avsändande av sändningen till unionen, och detta övervakningsprogram uppfyller kraven

i)

i bilaga II till den här förordningen,

eller

ii)

i det relevanta kapitlet i OIE:s Terrestrial Animal Health Code.

b)

Det har inte förekommit några djurhälsorestriktioner i landet, territoriet eller zonen på grund av ett utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus under minst 30 dagar före tidpunkten för avlivande.

Artikel 146

Ursprungsanläggningen för färskt kött från fjädervilt

Sändningar av färskt kött från fjädervilt får endast föras in till unionen om det färska köttet i sändningen härrör från en vilthanteringsanläggning

a)

som vid tidpunkten för uppslaktning inte var föremål för restriktioner på grund av ett utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus eller officiella restriktioner av djurhälsoskäl,

b)

runt vilken det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, inte har förekommit något utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus under minst 30 dagar före dagen för mottagande av slaktkropparna.

AVDELNING 3

DJURHÄLSOKRAV FÖR INFÖRSEL AV KÖTTPRODUKTER OCH FJÄLSTER TILL UNIONEN

Artikel 147

Behandling av köttprodukter

Sändningar av köttprodukter får endast föras in till unionen om köttprodukterna i sändningen har behandlats i enlighet med artikel 121 enligt kraven i artikel 148 eller 149.

Artikel 148

Köttprodukter som inte genomgått en riskreducerande behandling

Sändningar av köttprodukter får endast föras in till unionen om köttprodukterna i sändningen inte har genomgått en riskreducerande behandling i enlighet med bilaga XXVI om följande gäller:

a)

Ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri är förtecknat/förtecknad för införsel till unionen av färskt kött av den relevanta arten, och inga särskilda villkor i enlighet med del IV avdelning 1 kapitlen 1 och 2 gäller för införsel till unionen av sådant färskt kött.

b)

Det färska kött som använts för bearbetning av köttprodukten uppfyllde alla krav för införsel till unionen av färskt kött och fick därmed föras in till unionen och det hade sitt ursprung i

i)

det tredjeland eller territorium eller den zon däri där köttprodukten bearbetades,

ii)

ett tredjeland eller territorium eller en zon däri som är förtecknat/förtecknad för införsel till unionen av färskt kött från de berörda arterna,

iii)

en medlemsstat.

Artikel 149

Köttprodukter som genomgått en riskreducerande behandling

1.   Sändningar av köttprodukter som inte uppfyller kraven i artikel 148 får endast föras in till unionen om de har genomgått minst den riskreducerande behandling som anges i bilaga XXVI och som unionen i förteckningen särskilt har fastställt för det tredjeland eller territorium eller den zon däri där köttprodukten har sitt ursprung i enlighet med artikel 121, om det färska kött som använts för framställning av köttprodukterna härrör från

a)

det tredjeland eller territorium eller den zon däri där köttprodukten framställdes,

b)

ett förtecknat tredjeland eller territorium eller en förtecknad zon däri godkänt/godkänd för införsel till unionen av färskt kött från de berörda arterna,

c)

en medlemsstat.

2.   Sändningar av köttprodukter får endast föras in till unionen om de har genomgått minst den riskreducerande behandlingen B, i enlighet med bilaga XXVI, om det färska kött som använts för framställningen av köttprodukterna härrör från ett annat tredjeland eller territorium eller en annan zon däri

a)

än det tredjeland eller territorium eller den zon däri där köttprodukten erhölls,

b)

som också är förtecknat/förtecknad för införsel till unionen av köttprodukter av de berörda arterna, efter en riskreducerande behandling som unionen särskilt har fastställt i förteckningen för det tredjelandet eller territorium eller den zonen däri och för den berörda arten, i enlighet med artikel 121.

3.   Sändningar av köttprodukter som framställts från färskt kött från fjäderfän får endast föras in till unionen om de har genomgått minst den riskreducerande behandlingen D, i enlighet med bilaga XXVI, om det färska kött som använts för framställningen av köttprodukterna härrör från ett tredjeland eller territorium eller en zon däri

a)

som förtecknats för införsel till unionen av färskt kött från fjäderfän,

b)

där det har förekommit ett fall eller ett utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus.

4.   Sändningar av köttprodukter som har framställts från färskt kött av mer än en art av djur från det tredjeland eller territorium eller den zon däri där köttprodukten framställdes, får endast föras in till unionen om de uppfyller följande krav:

a)

Köttprodukterna ska ha genomgått den strängaste av de riskreducerande behandlingar som fastställts i förteckningen för tredjelandet eller territoriet eller zonen däri, i enlighet med artikel 121, för de olika arterna av ursprungsdjur, om det färska köttet blandas innan den slutliga bearbetningen av köttprodukten, eller

b)

köttprodukterna ska ha genomgått den riskreducerande behandling som i förteckningen fastställts för tredjelandet eller territoriet eller zonen däri, i enlighet med artikel 121, för varje art av ursprungsdjur, om blandningen av köttprodukterna har skett efter bearbetningen av varje ingrediens i köttprodukten.

5.   Sändningar av köttprodukter som har framställts från färskt kött av mer än en art av djur med ursprung i ett annat tredjeland eller territorium eller zon däri än det tredjeland eller territorium eller zon däri där köttprodukten framställdes, får endast föras in till unionen om de har genomgått en riskreducerande behandling i enlighet med punkt 1 eller 2.

Artikel 150

Ursprungsanläggningen för de djur från vilka det färska köttet har erhållits

Sändningar av köttprodukter får endast föras in till unionen om de har framställts från färskt kött som härrör från djur som kommer från en anläggning eller, när det gäller vilda djur, en plats på och runt vilken det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, ingen av de förtecknade sjukdomar som är relevanta för ursprungsarten för köttprodukterna i enlighet med bilaga I har rapporterats under de 30 dagarna före dagen för avsändande av sändningen till unionen.

Artikel 151

Införsel till medlemsstater med status som fria från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering

Sändningar av köttprodukter från fjäderfän avsedda för en medlemsstat eller territorium däri med status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering får endast föras in till unionen om de erhållits från fjäderfän som inte har vaccinerats mot Newcastlesjukevirus med ett levande vaccin under de 30 dagarna före dagen för slakt.

Artikel 152

Särskilda krav för införsel av fjälster till unionen

Sändningar av fjälster som inte uppfyller kraven i artikel 148 får endast föras in till unionen om de har genomgått följande riskreducerande behandlingar enligt del 2 i bilaga XXVI:

a)

Behandling Fjälster 1 eller Fjälster 2 om de blåsor och tarmar som används vid framställningen av fjälstren härrör från nötkreatur, får, getter eller hållna svin.

b)

Behandling Fjälster 3, Fjälster 4 eller Fjälster 5 om de blåsor och tarmar som används vid framställningen av fjälstren härrör från djur av andra arter än de som anges i led a.

AVDELNING 4

DJURHÄLSOKRAV FÖR INFÖRSEL AV MJÖLK, MJÖLKPRODUKTER, RÅMJÖLK OCH RÅMJÖLKSBASERADE PRODUKTER TILL UNIONEN

KAPITEL 1

Särskilda djurhälsokrav för obehandlad mjölk, råmjölk och råmjölksbaserade produkter

Artikel 153

Ursprungslandet för obehandlad mjölk, råmjölk och råmjölksbaserade produkter

Sändningar av obehandlad mjölk, råmjölk eller råmjölksbaserade produkter får endast föras in till unionen om den obehandlade mjölken, råmjölken och de råmjölksbaserade produkterna i sändningen har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som har varit fritt från mul- och klövsjuka och infektion med boskapspest under minst tolv månader före dagen för mjölkning och ingen vaccinering mot dessa sjukdomar har utförts under denna period.

Artikel 154

Ursprungsdjuren för obehandlad mjölk, råmjölk och råmjölksbaserade produkter

1.   Sändningar av obehandlad mjölk, råmjölk eller råmjölksbaserade produkter får endast föras in till unionen om den obehandlade mjölken, råmjölken och de råmjölksbaserade produkterna i sändningen har erhållits från djur av arterna Bos taurus, Ovis aries, Capra hircus, Bubalus bubalis eller Camelus dromedarius.

2.   Sändningar av obehandlad mjölk, råmjölk eller råmjölksbaserade produkter får endast föras in till unionen om den obehandlade mjölken, råmjölken och de råmjölksbaserade produkterna i sändningen har erhållits från djur som under en sammanhängande period på minst tre månader före dagen för mjölkning har vistats i det tredjeland eller territorium eller den zon däri där mjölkningen ägde rum.

KAPITEL 2

Särskilda djurhälsokrav för mjölkprodukter

Artikel 155

Behandling av mjölkprodukter

Sändningar av mjölkprodukter får endast föras in till unionen om mjölkprodukterna i sändningen har behandlats i enlighet med artikel 156 eller 157.

Artikel 156

Mjölkprodukter som inte genomgått en riskreducerande behandling

Sändningar av mjölkprodukter med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som är förtecknat/förtecknad för införsel till unionen av obehandlad mjölk får föras in till unionen utan att ha genomgått en särskild riskreducerande behandling om mjölkprodukterna i sändningen uppfyller följande krav:

a)

De framställdes från obehandlad mjölk som har erhållits från djur av arterna Bos taurus, Ovis aries, Capra hircus, Bubalus bubalis och Camelus dromedarius.

b)

Den obehandlade mjölk som använts för framställningen av mjölkprodukter uppfyllde de tillämpliga allmänna kraven för införsel till unionen i artiklarna 3–10 och de särskilda kraven för införsel till unionen av obehandlad mjölk i artiklarna 153 och 154 och fick därmed föras in till unionen, och den har sitt ursprung i

i)

det förtecknade tredjeland eller territorium eller zon där mjölkprodukterna framställdes,

ii)

ett annat tredjeland eller territorium eller zon däri än det förtecknade tredjeland eller territorium eller zon däri där mjölkprodukterna framställdes och som är godkänt för införsel av obehandlad mjölk till unionen, eller

iii)

en medlemsstat.

Artikel 157

Mjölkprodukter som genomgått en riskreducerande behandling

1.   Sändningar av mjölkprodukter som inte uppfyller kraven i artikel 156 får endast föras in till unionen om mjölkprodukterna i sändningen har genomgått minst en av de riskreducerande behandlingarna enligt kolumn A i bilaga XXVII, när

a)

de har framställts från mjölk som erhållits från arterna Bos taurus, Ovis aries, Capra hircus, Bubalus bubalis eller Camelus dromedarius,

b)

ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri har inte varit fritt från och klövsjuka eller infektion med boskapspest under minst tolv månader före dagen för mjölkning, eller om vaccinering mot dessa sjukdomar har utförts under denna period.

2.   Sändningar av mjölkprodukter får endast föras in till unionen om mjölkprodukterna i sändningen har genomgått minst en av de riskreducerande behandlingarna enligt kolumn B i bilaga XXVII, när de framställts från mjölk som erhållits från andra djurarter än de som anges i punkt 1 a.

3.   Sändningar av mjölkprodukter som har framställts från obehandlad mjölk eller från mjölkprodukter som erhållits från mer än en djurart får endast föras in till unionen om dessa mjölkprodukter har genomgått

a)

minst den strängaste av de riskreducerande behandlingar som fastställts för varje ursprungsart av djur, om den obehandlade mjölken eller mjölkprodukterna blandas före den slutliga bearbetningen av produkten, eller

b)

den riskreducerande behandling som fastställts för varje ursprungsart av djur, om produkterna blandas efter bearbetningen av varje ingrediens i mjölkprodukten.

AVDELNING 5

DJURHÄLSOKRAV FÖR INFÖRSEL AV ÄGG OCH ÄGGPRODUKTER TILL UNIONEN

KAPITEL 1

Särskilda djurhälsokrav för ägg

Artikel 158

Äggens ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller zon däri

Sändningar av ägg får endast föras in till unionen om äggen i sändningen har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som tillämpar ett program för övervakning av högpatogen aviär influensa som uppfyller kraven

a)

i bilaga II till den här förordningen,

eller

b)

i det relevanta kapitlet i OIE:s Terrestrial Animal Health Code.

Artikel 159

Äggens ursprungsanläggning

Sändningar av ägg får endast föras in till unionen om äggen i sändningen härrör från en anläggning som uppfyller följande krav:

a)

Inget utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus inträffade under de 30 dagarna före samlingen av äggen och till och med dagen för utfärdande av intyget för införsel till unionen, och

b)

runt vilken det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium, inte har förekommit något utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus under minst 30 dagar före dagen för samlingen av äggen och till och med dagen för utfärdande av intyget för införsel till unionen.

KAPITEL 2

Särskilda djurhälsokrav för äggprodukter

Artikel 160

Äggprodukternas ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller zon däri

Sändningar av äggprodukter får endast föras in till unionen om äggprodukterna i sändningen har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som tillämpar ett program för övervakning av högpatogen aviär influensa som uppfyller kraven

a)

i bilaga II till den här förordningen,

eller

b)

i det relevanta kapitlet i OIE:s Terrestrial Animal Health Code.

Artikel 161

Äggens ursprungsanläggning

Sändningar av äggprodukter får endast föras in till unionen om äggprodukterna i sändningen har framställts från ägg som härrör från en anläggning

a)

på vilken det under de 30 dagarna före dagen för samlingen av äggen inte har förekommit något utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus,

b)

runt vilken det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium,

i)

det under minst 30 dagar före dagen för samlingen av äggen inte har förekommit något utbrott av högpatogen aviär influensa, eller

ii)

det under de 30 dagarna före dagen för samlingen av äggen förekom ett utbrott av högpatogen aviär influensa och äggprodukten har genomgått en av de riskreducerande behandlingarna för äggprodukter enligt punkt 1 i bilaga XXVIII,

c)

runt vilken det inom en radie av 10 km, även i förekommande fall på angränsande lands territorium,

i)

det under minst 30 dagar före dagen för samlingen av äggen inte har förekommit något utbrott av infektion med Newcastlesjukevirus, eller

ii)

det under de 30 dagarna före dagen för samlingen av äggen förekom ett utbrott av infektion med Newcastlesjukevirus och äggprodukten har genomgått en av de riskreducerande behandlingarna för äggprodukter enligt punkt 2 i bilaga XXVIII.

AVDELNING 6

DJURHÄLSOKRAV FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN AV BEARBETADE PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG SOM INGÅR I SAMMANSATTA PRODUKTER

Artikel 162

Sammansatta produkter som innehåller köttprodukter och inte lagringståliga sammansatta produkter som innehåller mjölk- och/eller äggprodukter

1.   Sändningar av följande sammansatta produkter får endast föras in till unionen om de sammansatta produkterna i sändningen kommer från ett tredjeland eller territorium eller zon däri som förtecknats för införsel till unionen av den särskilda produkt av animaliskt ursprung som ingår i de sammansatta produkterna:

a)

Sammansatta produkter som innehåller köttprodukter.

b)

Sammansatta produkter som innehåller mjölkprodukter eller äggprodukter som inte har bearbetats för att bli lagringståliga.

2.   Sändningar av sammansatta produkter får endast föras in till unionen om de bearbetade produkter av animaliskt ursprung som ingår i de sammansatta produkter som avses i punkt 1

a)

uppfyller

i)

de tillämpliga allmänna djurhälsokraven för införsel till unionen av produkter av animaliskt ursprung som fastställs i del 1 i denna förordning,

ii)

djurhälsokraven för införsel till unionen av den särskilda produkten av animaliskt ursprung som fastställs i avdelningarna 3–5 i denna del,

b)

har erhållits

i)

i samma förtecknade ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller zon däri som den sammansatta produkten,

ii)

i unionen eller

iii)

i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som förtecknats för införsel till unionen av dessa produkter utan att de har genomgått någon särskild riskreducerande behandling, i enlighet med artiklarna 148 och 156, om tredjelandet eller territoriet eller zonen däri där den sammansatta produkten tillverkats också förtecknats för införsel till unionen av dessa produkter utan skyldighet att tillämpa någon särskild riskreducerande behandling.

Artikel 163

Lagringståliga sammansatta produkter som innehåller mjölk- och/eller äggprodukter

Sändningar av sammansatta produkter som endast innehåller mjölk- eller äggprodukter får endast föras in till unionen om de mjölkprodukter och de äggprodukter som ingår i de sammansatta produkterna har behandlats så att de är lagringståliga vid rumstemperatur och

a)

har genomgått en behandling som minst motsvarar

i)

riskreducerande behandlingar för mjölkprodukter enligt kolumn B i bilaga XXVII, eller

ii)

riskreducerande behandlingar för äggprodukter enligt bilaga XXVIII,

b)

genom undantag från artikel 3.1 c i åtföljs av en försäkran från aktören i de sammansatta produkternas ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium om att de mjölkprodukter och de äggprodukter som ingår i de sammansatta produkterna har genomgått minst den riskreducerande behandling som anges i led a.

AVDELNING 7

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN AV PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG AVSEDDA FÖR PERSONLIGT BRUK

Artikel 164

Undantag från djurhälsokraven och ytterligare krav för införsel av modersmjölksersättning, barnmat och specialmat avsedda för personligt bruk

Genom undantag från kraven i artiklarna 3–10 i del I och artiklarna 120–163 får sändningar av modersmjölksersättning i pulverform, barnmat och specialmat som krävs av medicinska skäl och som innehåller produkter av animaliskt ursprung som inte uppfyller dessa krav föras in till unionen om dessa produkter uppfyller följande krav:

a)

De är avsedda för personligt bruk.

b)

De innehåller inte mer än en sammanlagd kvantitet på 2 kg per person.

c)

De måste inte kylas före öppnande.

d)

De är förpackade märkesvaror för direkt försäljning till slutkonsumenten.

e)

Deras förpackning har inte brutits, såvida produkten inte tagits i bruk.

Artikel 165

Undantag från djurhälsokraven för produkter av animaliskt ursprung avsedda för personligt bruk som har sitt ursprung i vissa tredjeländer eller territorier eller zoner däri

1.   Genom undantag från kraven i artiklarna 3–10 i del I, förutom artikel 3 a i, och artiklarna 120–163 får sändningar av produkter av animaliskt ursprung som inte uppfyller dessa krav föras in till unionen om dessa produkter är avsedda för personligt bruk och har sitt ursprung i tredjeländer eller territorier som är förtecknade för införsel till unionen av särskilda kvantiteter av produkter av animaliskt ursprung avsedda för personligt bruk på grundval av särskilda avtal med unionen om handel med jordbruksprodukter.

2.   Den sammanlagda särskilda kvantitet som får föras in till unionen och som åtföljer en person får inte överstiga den högsta kvantitet som anges för tredjelandet eller territoriet i förteckningen.

DEL V

DJURHÄLSOKRAV FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN ENLIGT ARTIKLARNA 3 OCH 5 AV VATTENLEVANDE DJUR AV FÖRTECKNADE ARTER OCH PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG AV SÅDANA DJUR SAMT FÖR DERAS FÖRFLYTTNING OCH HANTERING EFTER INFÖRSELN

AVDELNING 1

ALLMÄNNA DJURHÄLSOKRAV FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN AV VATTENLEVANDE DJUR SOM ANGES I ARTIKEL 1.6 OCH PRODUKTER AV SÅDANA DJUR

Artikel 166

Besiktning av vattenlevande djur före avsändande

Sändningar av andra vattenlevande djur än de som avses i artikel 172 d, e och f får endast föras in till unionen om dessa vattenlevande djur har genomgått en klinisk besiktning som utförts av en officiell veterinär i det exporterande tredjelandet eller territoriet eller zonen eller anläggningskretsen däri under de 72 timmarna före tidpunkten för lastning för avsändande av sändningen till unionen i syfte att påvisa symtom på sjukdomar och onormal dödlighet.

Artikel 167

Avsändande av vattenlevande djur till unionen

Sändningar av vattenlevande djur får endast föras in till unionen om de vattenlevande djuren i sändningen uppfyller följande krav:

a)

De avsändes direkt från ursprungsanläggningen till unionen.

b)

De har inte lossats, flyttats till ett annat transportmedel eller lossats från sin behållare vid transport med flyg, båt, järnväg eller på väg, och det vatten i vilket de transporteras har inte bytts, i ett tredjeland eller territorium, zon eller anläggningskrets som inte är förtecknat/förtecknad för införsel av den specifika arten och kategorin av vattenlevande djur till unionen.

c)

De har inte transporterats under förhållanden som har äventyrat deras hälsostatus, särskilt

i)

ska de, i tillämpliga fall, ha lastats och transporterats i vatten som inte ändrar deras hälsostatus,

ii)

ska transportmedlet och behållarna ha utformats på ett sådant sätt att hälsostatusen hos de vattenlevande djuren inte äventyras under transporten,

iii)

ska behållaren eller brunnbåten ha rengjorts och desinficerats i enlighet med ett protokoll och med produkter som godkänts av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet, före lastning för avsändande till unionen, som säkerställer att de vattenlevande djurens hälsostatus inte äventyras under transporten.

d)

Från lastningen på ursprungsanläggningen fram till ankomsten till unionen får de inte ha transporterats i samma vatten eller behållare eller brunnbåt som vattenlevande djur med lägre hälsostatus eller som inte var avsedda för införsel till unionen.

e)

Om ett vattenbyte är nödvändigt i ett tredjeland, territorium, zon eller anläggningskrets som är förtecknat/förtecknad för införsel av den specifika arten och kategorin av vattenlevande djur till unionen får detta inte ha äventyrat hälsostatusen hos de djur som transporteras och får endast ha skett

i)

vid transport på land, vid de platser för vattenbyte som godkänts av den behöriga myndigheten i det tredjeland eller territorium där vattenbytet äger rum,

ii)

vid transport med brunnbåt, på ett avstånd av minst 10 km från alla vattenbruksanläggningar som är belägna längs sträckan från ursprungsplatsen till destinationen i unionen.

Artikel 168

Transport av vattenlevande djur med fartyg

När avsändandet av sändningar av vattenlevande djur till unionen omfattar transport med fartyg eller brunnbåt, även under bara en del av resan, får de sändningar av vattenlevande djur som transporteras i enlighet med artikel 167 endast föras in till unionen om de vattenlevande djuren i sändningen åtföljs av en försäkran som har bifogats djurhälsointyget och undertecknats av fartygets befälhavare på dagen för fartygets ankomst till destinationshamnen och som innehåller följande uppgifter:

a)

Avresehamnen i tredjelandet eller territoriet.

b)

Ankomsthamnen i unionen.

c)

Anlöpta hamnar, om fartyget anlöpt hamnar utanför ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri.

d)

Bekräftelse av att sändningen av vattenlevande djur uppfyllt de tillämpliga kraven i artikel 167 under hela resan från avresehamnen i tredjelandet eller territoriet till ankomsthamnen i unionen.

Artikel 169

Särskilda krav för transport och märkning

1.   Sändningar av vattenlevande djur får endast föras in till unionen om de vattenlevande djuren i sändningen identifieras genom en läsbar etikett på utsidan av behållaren, eller vid transport med brunnbåt, en uppgift i fartygsmanifestet som hänvisar till det djurhälsointyg som utfärdats för den sändningen.

2.   Den läsbara etikett som avses i punkt 1 ska minst innehålla följande uppgifter:

a)

Antalet behållare i sändningen.

b)

Namn på de arter som finns i varje behållare.

c)

Antalet djur av varje art i varje behållare.

d)

De avsedda ändamålen.

3.   Produkter av animaliskt ursprung från andra vattenlevande djur än levande vattenlevande djur, avsedda att föras in till unionen ska uppfylla följande krav:

a)

De ska identifieras genom en läsbar etikett på utsidan av behållaren som hänvisar till det intyg som utfärdats för den sändningen.

b)

Den läsbara etikett som avses i led a ska också innehålla följande deklarationer, beroende på vad som är tillämpligt:

i)

Fisk avsedd att användas som livsmedel i Europeiska unionen.

ii)

Blötdjur avsedda att användas som livsmedel i Europeiska unionen.

iii)

Kräftdjur avsedda att användas som livsmedel i Europeiska unionen.

Artikel 170

Krav avseende ursprungstredjelandet eller territoriet eller zonen eller anläggningskretsen däri och ursprungsanläggningen

1.   Sändningar av vattenlevande djur och produkter av animaliskt ursprung från andra vattenlevande djur än levande vattenlevande djur får endast föras in till unionen om de vattenlevande djuren och produkterna av animaliskt ursprung i sändningen kommer från ett tredjeland eller territorium eller zon eller anläggningskrets däri som uppfyller följande krav:

a)

De ska vara fria från följande förtecknade sjukdomar:

i)

Sjukdomar i kategori A och sjukdomar i kategori B hos vattenlevande djur.

ii)

Relevanta sjukdomar i kategori C, om de vattenlevande djuren eller produkterna av animaliskt ursprung är avsedda för medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar som har sjukdomsfri status eller ett godkänt utrotningsprogram för de särskilda sjukdomarna.

iii)

Sjukdomar i kategori C, i samtliga fall där de vattenlevande djuren är avsedda att sättas ut i naturen.

iv)

Om destinationsmedlemsstaterna har vidtagit de nationella åtgärder som avses i artikel 176 i denna förordning ska vattenlevande djur av de arter som förtecknas i bilaga XXIX också ha sitt ursprung i tredjeländer, territorium, zoner eller anläggningskretsar som är fria från de sjukdomar som avses i den bilagan.

b)

All införsel av vattenlevande djur av förtecknade arter till det tredjeland eller territorium eller den zon eller anläggningskrets som exporterar till unionen ska ha sitt ursprung i ett annat tredjeland eller territorium eller zon eller anläggningskrets däri som är fritt/fri från de sjukdomar som avses i led a.

c)

Vaccinering mot sjukdomar i kategori A, kategori B eller i tillämpliga fall kategori C av vattenlevande djur av förtecknade arter har inte utförts i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet.

2.   Sändningar av vattenbruksdjur och produkter av animaliskt ursprung från andra vattenbruksdjur än levande vattenbruksdjur får endast föras in till unionen om vattenbruksdjuren och produkterna av animaliskt ursprung i sändningen kommer från en anläggning som är

a)

registrerad i enlighet med krav som är minst lika stränga som de som anges i del IV avdelning II kapitel 1 avsnitt 1 i delegerad förordning (EU) 2016/429,

eller

b)

godkänd i enlighet med krav som är minst lika stränga som de som anges i del IV avdelning II kapitel 1 avsnitt 2 i förordning (EU) 2016/429 och del II avdelning I i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/691 (23).

Artikel 171

Vektorarter

1.   Vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 4 i tabellen i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/1882 ska endast betraktas som vektorer för dessa sjukdomar enligt de villkor som anges i bilaga XXX.

2.   Produkter av animaliskt ursprung från andra vattenlevande djur än levande vattenlevande djur av de arter som förtecknas i kolumn 4 i tabellen i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/1882 ska inte betraktas som vektorer av de sjukdomar som förtecknas i den bilagan när de förs in till unionen.

Artikel 172

Undantag för vissa kategorier av vattenlevande djur av förtecknade arter

Genom undantag från artikel 170 ska kraven i den artikeln inte tillämpas på följande kategorier av vattenlevande djur:

a)

Vattenlevande djur som är avsedda för en livsmedelsanläggning för sjukdomskontroll av vattenlevande djur där de ska bearbetas för att användas som livsmedel.

b)

Vattenlevande djur som är avsedda för forskningsändamål på avgränsade anläggningar som har godkänts för detta ändamål av den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten.

c)

Andra vilda vattenlevande djur än de som avses i led b i denna artikel, förutsatt att de har hållits i karantän på en karantänanläggning som har godkänts för detta ändamål av den behöriga myndigheten i

i)

ursprungstredjelandet, eller

ii)

unionen.

d)

Blötdjur eller kräftdjur som är förpackade och märkta som livsmedel i enlighet med förordning (EG) nr 853/2004 och som inte längre kan överleva som levande djur om de återförs till vattenmiljön.

e)

Blötdjur eller kräftdjur som är förpackade och märkta som livsmedel i enlighet med förordning (EG) nr 853/2004 och som är avsedda för vidare bearbetning utan tillfällig lagring på bearbetningsplatsen.

f)

Levande musslor eller kräftdjur avsedda som livsmedel utan vidare bearbetning, under förutsättning att de är förpackade för försäljning i detaljhandeln i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 853/2004.

Artikel 173

Undantag för vissa produkter av animaliskt ursprung från andra vattenlevande djur än levande vattenlevande djur

Genom undantag från artikel 170.1 ska kraven i den artikeln inte tillämpas på följande produkter av animaliskt ursprung från andra vattenlevande djur än levande vattenlevande djur:

a)

Produkter av animaliskt ursprung från andra vattenlevande djur än levande vattenlevande djur som är avsedda för en livsmedelsanläggning för sjukdomskontroll av vattenlevande djur där de ska bearbetas för att användas som livsmedel.

b)

Fisk avsedd att användas som livsmedel som har slaktats och urtagits före avsändande till unionen.

Artikel 174

Hantering av vattenlevande djur och produkter av animaliskt ursprung från andra vattenlevande djur än levande vattenlevande djur efter införseln till unionen

1.   Efter införseln till unionen ska sändningar av vattenlevande djur och produkter av animaliskt ursprung från andra vattenlevande djur än levande vattenlevande djur

a)

transporteras direkt till destinationen i unionen,

b)

hanteras på lämpligt sätt för att säkerställa att naturliga vatten inte förorenas.

2.   Vattenlevande djur och produkter av animaliskt ursprung från andra vattenlevande djur än levande vattenlevande djur som har förts in till unionen får inte sättas ut av aktören eller på annat sätt sänkas ned i naturliga vatten inom unionen, såvida detta inte tillåtits av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där utsättningen eller nedsänkningen äger rum.

3.   Den behöriga myndigheten i medlemsstaten får endast bevilja det tillstånd som avses i punkt 2 i denna artikel om utsättningen eller nedsänkningen i naturliga vatten inte äventyrar hälsostatusen hos vattenlevande djur på utsättningsplatsen, och utsättningen i naturen ska i samtliga fall uppfylla kraven i artikel 170 a iii.

4.   Transportvatten från sändningar av vattenlevande djur ska hanteras på lämpligt sätt av aktören för att förhindra kontaminering av naturliga vatten i unionen.

AVDELNING 2

DJURHÄLSOKRAV FÖR ATT BEGRÄNSA EFFEKTERNA AV VISSA ICKE-FÖRTECKNADE SJUKDOMAR

Artikel 175

Ytterligare djurhälsokrav för att begränsa effekterna av icke-förtecknade sjukdomar mot vilka medlemsstaterna har vidtagit nationella åtgärder

1.   Den behöriga myndigheten i medlemsstater som har vidtagit nationella åtgärder mot andra sjukdomar än förtecknade sjukdomar i enlighet med artikel 226 i förordning (EU) 2016/429, ska vidta åtgärder för att förhindra att dessa icke-förtecknade sjukdomar introduceras genom tillämpning av ytterligare djurhälsokrav för införsel av vattenlevande djur och produkter av animaliskt ursprung från andra vattenlevande djur än levande vattenlevande djur till dessa medlemsstater, zoner eller anläggningskretsar i unionen.

2.   Den behöriga myndighet som avses i punkt 1 får endast tillåta införsel till sin medlemsstat av sändningar av vattenlevande djur av arter som är mottagliga för de sjukdomar som avses i punkt 1 om vaccinering mot dessa sjukdomar inte har utförts i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet.

3.   Den behöriga myndighet som avses i punkt 1 ska säkerställa att vattenlevande djur av de arter som avses i punkt 2 och som förs in till ett ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium eller en zon eller anläggningskrets däri har sitt ursprung i ett annat tredjeland eller en annan zon eller anläggningskrets som också är fritt/fri från den relevanta sjukdomen.

4.   De undantag som anges i artiklarna 172 och 173 ska tillämpas på de vattenlevande djur och produkter av animaliskt ursprung från vattenlevande djur som avses i punkt 2 och som är avsedda för medlemsstater som har vidtagit nationella åtgärder mot de sjukdomar som avses i punkt 1 i denna artikel.

5.   Vid hantering efter införsel till unionen av de vattenlevande djur som avses i punkt 2 i denna artikel och produkter från dessa djur ska villkoren i artikel 174 vara uppfyllda.

DEL VI

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR INFÖRSEL AV VISSA VAROR ENLIGT ARTIKLARNA 3 OCH 5 FÖR VILKA UNIONEN INTE ÄR SLUTDESTINATION OCH FÖR INFÖRSEL AV VISSA VAROR MED URSPRUNG I UNIONEN SOM ÅTERSÄNDS TILL UNIONEN

Artikel 176

Krav för transitering genom unionen

1.   Sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung som omfattas av denna förordning och som inte har sitt ursprung i utan transiteras genom unionen och är avsedda för en destination utanför unionen får endast transiteras genom unionen om de

a)

uppfyller alla tillämpliga krav för införsel till unionen av den specifika arten och kategorin av djur, avelsmaterial eller produkt av animaliskt ursprung i fråga enligt delarna I–V, eller

b)

omfattas av särskilda villkor som unionen särskilt har fastställt i förteckningen för det förtecknade ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller ursprungszonen och för den specifika arten och kategorin av djur, avelsmaterial och produkt av animaliskt ursprung, i syfte att minska eventuella djurhälsorisker förbundna med sådana förflyttningar.

2.   Sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung som omfattas av denna förordning och som har sitt ursprung i och återsänds till unionen efter transitering genom ett tredjeland eller territorium eller zon däri får endast föras in på nytt till unionen om de uppfyller alla tillämpliga krav för införsel till unionen av den specifika kategorin av djur, avelsmaterial eller produkt av animaliskt ursprung i fråga enligt delarna I–V, såvida de inte omfattas av något av antingen

a)

de ytterligare krav som fastställs i artiklarna 177–182,

eller

b)

de särskilda villkor som unionen särskilt har fastställt i förteckningen för det förtecknade transittredjelandet eller transitterritoriet eller transitzonen och för den specifika arten och kategorin av djur, avelsmaterial och produkt av animaliskt ursprung, i syfte att minska eventuella djurhälsorisker förbundna med sådana förflyttningar.

3.   De särskilda villkor som avses i punkterna 1 b och 2 b ska anges och fastställas för tredjelandet eller territoriet eller zonen däri på grundval av en riskbedömning, med beaktande av

a)

de kriterier som fastställs i artikel 230 i förordning (EU) 2016/429,

b)

den specifika arten och kategorin av djur, avelsmaterial och produkt av animaliskt ursprung som är avsedd för transitering och de relaterade djurhälsoriskerna,

c)

geografiska begränsningar,

d)

etablerade handelsvägar,

e)

andra relevanta faktorer.

Artikel 177

Ytterligare krav för införsel av registrerade hästar med ursprung i unionen som återsänds till unionen efter tillfällig export till ett tredjeland eller territorium eller zon däri för deltagande i tävlingar, kapplöpningar eller hästrelaterade kulturevenemang

1.   Sändningar av registrerade hästar som tillfälligt exporteras från en medlemsstat till tredjeländer eller territorier eller zoner däri som förtecknats för införsel av hästdjur till unionen får föras in till unionen förutsatt att de uppfyller följande ytterligare krav:

a)

De har vistats utanför unionen under en period som specificerats för de olika ändamålen av kommissionen och som inte överstiger 90 dagar.

b)

De har hållits isolerade i tredjelandet eller territoriet eller zonen däri förutom under tävlingar, kapplöpningar eller kulturevenemang och därmed sammanhängande verksamheter (inbegripet träning, uppvärmning och presentation).

c)

De har endast hållits i tredjeländer eller territorier eller zoner däri som tillhör samma sanitära grupp som fastställts för det avsändande tredjelandet eller tredjeterritoriet, i enlighet med de särskilda kraven i del B i bilaga XI, och de flyttades till tredjelandet eller territoriet eller direkt till den avsändande zonen under villkor som är minst lika stränga som om de flyttades direkt till unionen.

2.   Genom undantag från punkt 1 c får införsel till unionen av registrerade hästar efter tillfällig export till tredjeländer eller territorier eller zoner däri som tillhör mer än en sanitär grupp tillåtas om de registrerade hästarna uteslutande har deltagit i särskilda tävlingar eller kapplöpningar på hög nivå.

Artikel 178

Särskilda krav för införsel av hov- och klövdjur, fjäderfän och vattenlevande djur med ursprung i unionen som återsänds till unionen efter nekad införsel av ett tredjeland

1.   Sändningar av hov- och klövdjur, fjäderfän och vattenlevande djur med ursprung i unionen som återsänds till unionen efter nekad införsel av den behöriga myndigheten i ett tredjeland eller territorium får endast föras in på nytt till unionen om följande krav är uppfyllda:

a)

Det nekande tredjelandet eller territoriet är ett tredjeland eller territorium eller zon däri som förtecknats för införsel till unionen av den art och kategori av djur som återsänds.

b)

De djur som avses i led a har inte transiterats genom andra tredjeländer eller territorier eller zoner däri än de som avses i led a.

c)

Djuren åtföljs av följande handlingar:

i)

Det ursprungliga djurhälsointyget från medlemsstatens behöriga myndighet, eller dess elektroniska motsvarigheter i Imsoc, eller en bestyrkt kopia av det officiella djurhälsointyg som utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten.

ii)

Något av följande:

en officiell försäkran från den behöriga myndigheten eller annan myndighet i tredjelandet eller territoriet, med uppgift om orsaken till nekandet och i förekommande fall bekräftelse av att kraven i led d har uppfyllts,

eller

när det gäller förseglade sändningar med en obruten ursprungsförsegling, en försäkran från den aktör som ansvarar för sändningen som bekräftar att transporten har ägt rum i enlighet med led d ii och där så krävs led d iii.

iii)

En försäkran från den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten om att den samtycker till att godta sändningen och som anger destinationen för dess återsändande.

d)

Om djuren har lossats i tredjelandet eller territoriet eller zonen däri ska den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet intyga följande:

i)

Den har tillåtit och övervakat att djuren lossats direkt till lokaler lämpliga för deras isolering och tillfälliga hantering inom gränskontrollstationens utrymmen i tredjelandet eller tredjeterritoriet.

ii)

Effektiva åtgärder har vidtagits för att undvika direkt och indirekt kontakt mellan djur i sändningen och andra djur.

iii)

Vid behov har ett effektivt skydd mot vektorer av relevanta djursjukdomar tillhandahållits.

2.   Transporten till och ankomsten till sändningens destination ska övervakas i enlighet med artiklarna 2 och 3 i delegerad förordning (EU) 2019/1666.

Artikel 179

Särskilda krav för införsel av andra djur än hov- och klövdjur, fjäderfän och vattenlevande djur med ursprung i unionen som återsänds till unionen efter nekad införsel av ett tredjeland eller territorium

1.   Sändningar av andra djur än hov- och klövdjur, fjäderfän och vattenlevande djur med ursprung i unionen som återsänds till unionen efter nekad införsel av den behöriga myndigheten i ett tredjeland eller territorium får endast föras in på nytt till unionen om djuren i sändningen åtföljs av följande handlingar:

a)

Det ursprungliga djurhälsointyget från ursprungsmedlemsstatens behöriga myndighet, eller dess elektroniska motsvarigheter i Imsoc, eller en bestyrkt kopia av det officiella djurhälsointyg som utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten.

b)

Något av följande:

i)

en officiell försäkran från den behöriga myndigheten eller annan myndighet i tredjelandet eller territoriet, med uppgift om orsaken till nekandet,

eller

ii)

när det gäller förseglade sändningar eller oöppnade behållare, en försäkran från den aktör som ansvarar för sändningen med uppgift om orsaken till nekandet.

c)

En försäkran från den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten om att den samtycker till att godta sändningen och som anger destinationen för dess återsändande.

2.   Transporten till och ankomsten till sändningens destination ska övervakas i enlighet med artiklarna 2 och 3 i delegerad förordning (EU) 2019/1666.

Artikel 180

Särskilda krav för införsel av avelsmaterial och förpackade produkter av animaliskt ursprung med ursprung i unionen som återsänds till unionen efter nekad införsel av ett tredjeland eller territorium

1.   Sändningar av avelsmaterial och förpackade produkter av animaliskt ursprung med ursprung i unionen som återsänds till unionen efter nekad införsel av den behöriga myndigheten i ett tredjeland eller territorium får endast föras in på nytt till unionen om följande krav är uppfyllda:

a)

Avelsmaterialet finns kvar i den ursprungliga behållaren och förpackningen för produkterna av animaliskt ursprung är obruten.

b)

Avelsmaterialet och produkterna av animaliskt ursprung åtföljs av följande handlingar:

i)

Det ursprungliga djurhälsointyget från ursprungsmedlemsstatens behöriga myndighet, eller dess elektroniska motsvarigheter i Imsoc, eller en bestyrkt kopia av det officiella djurhälsointyg som utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten.

ii)

Någon av följande handlingar som anger orsaken till nekandet och i förekommande fall plats och datum för lossning, lagring och återlastning i tredjelandet eller territoriet däri och som bekräftar att kraven i led c har uppfyllts:

en försäkran från den behöriga myndigheten eller annan myndighet i tredjelandet eller territoriet, eller

när det gäller behållare med en obruten ursprungsförsegling, en försäkran från den aktör som ansvarar för sändningen.

iii)

En försäkran från den behöriga myndigheten i en medlemsstat om att den samtycker till att godta sändningen och som anger destinationen för dess återsändande.

c)

Om de avelsmaterial eller produkter av animaliskt ursprung som avses i leden a och b har lossats i tredjelandet eller territoriet däri ska den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet intyga följande:

i)

Avelsmaterialet eller produkterna av animaliskt ursprung har inte hanterats på något annat sätt än lossning, lagring och återlastning

ii)

Effektiva åtgärder har vidtagits för att undvika kontaminering av behållaren i vilken avelsmaterialet är placerat eller förpackningen av produkter av animaliskt ursprung med patogener av förtecknade sjukdomar under lossning, lagring och återlastning.

2.   Transporten till och ankomsten till sändningens destination ska övervakas i enlighet med artiklarna 2 och 3 i delegerad förordning (EU) 2019/1666.

Artikel 181

Särskilda krav för införsel av produkter av animaliskt ursprung, oförpackade eller i bulk, med ursprung i unionen som återsänds till unionen efter nekad införsel av ett förtecknat tredjeland eller territorium

1.   Sändningar av produkter av animaliskt ursprung, oförpackade eller i bulk, med ursprung i unionen som återsänds till unionen efter nekad införsel av den behöriga myndigheten i ett förtecknat tredjeland eller territorium får endast föras in på nytt till unionen om följande krav är uppfyllda:

a)

Det nekande tredjelandet eller territoriet är förtecknat för införsel av den specifika art och kategori av produkter av animaliskt ursprung som återsänds till unionen.

b)

Produkterna av animaliskt ursprung åtföljs av följande handlingar:

i)

Det ursprungliga djurhälsointyget från ursprungsmedlemsstatens behöriga myndighet, eller dess elektroniska motsvarigheter i Imsoc, eller en bestyrkt kopia av det officiella intyg som utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten.

ii)

Något av följande:

en officiell försäkran från den behöriga myndigheten eller en annan myndighet i tredjelandet eller territoriet, med uppgift om orsaken till nekandet och med bekräftelse av att förseglingen på sändningens fordon eller behållare endast öppnats för officiella ändamål och att produkterna endast har hanterats i minsta möjliga utsträckning för dessa ändamål och i synnerhet utan att varorna har lossats, och att fordonet eller behållaren omedelbart återförseglats därefter, eller

när det gäller förseglade sändningar, en försäkran från den aktör som ansvarar för sändningen med uppgift om orsaken till nekandet.

iii)

En försäkran från den behöriga myndigheten i en medlemsstat om att den samtycker till att godta sändningen och som anger destinationen för dess återsändande.

2.   Transporten till och ankomsten till sändningens destination ska övervakas i enlighet med artiklarna 2 och 3 i delegerad förordning (EU) 2019/1666.

Artikel 182

Särskilda krav för införsel av produkter av animaliskt ursprung, oförpackade eller i bulk, med ursprung i unionen som återsänds till unionen efter nekad införsel av ett icke-förtecknat tredjeland

1.   Sändningar av produkter av animaliskt ursprung, oförpackade eller i bulk, med ursprung i unionen som återsänds till unionen efter nekad införsel av den behöriga myndigheten i ett tredjeland eller territorium som inte är förtecknat för införsel till unionen av den specifika arten och kategorin av produkter av animaliskt ursprung får endast föras in på nytt till unionen om följande krav är uppfyllda:

a)

Sändningen är förseglad med en obruten ursprungsförsegling.

b)

Produkterna av animaliskt ursprung åtföljs av följande handlingar:

i)

Det ursprungliga djurhälsointyget från ursprungsmedlemsstatens behöriga myndighet, eller dess elektroniska motsvarigheter i Imsoc, eller en bestyrkt kopia av det officiella djurhälsointyg som utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten.

ii)

Något av följande:

en officiell försäkran från den behöriga myndigheten eller annan myndighet i tredjelandet eller territoriet, med uppgift om orsaken till nekandet, eller

en försäkran från den aktör som ansvarar för sändningen med uppgift om orsaken till nekandet.

iii)

En försäkran från den behöriga myndigheten i en medlemsstat om att den samtycker till att godta sändningen och som anger destinationen för dess återsändande.

2.   Transporten till och ankomsten till sändningens destination ska övervakas i enlighet med artiklarna 2 och 3 i delegerad förordning (EU) 2019/1666.

DEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 183

Upphävanden

Följande rättsakter ska upphöra att gälla den 21 april 2021:

Kommissionens förordning (EU) nr 206/2010.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 139/2013.

Kommissionens förordning (EU) nr 605/2010.

Kommissionens förordning (EG) nr 798/2008.

Kommissionens beslut 2007/777/EG.

Kommissionens förordning (EG) nr 119/2009.

Kommissionens förordning (EU) nr 28/2012.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/759.

Artikel 184

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 21 april 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 januari 2020.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 av den 3 december 2018 om tillämpningen av vissa bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdom för kategorier av förtecknade sjukdomar och om fastställande av en förteckning över djurarter och grupper av djurarter som utgör en betydande risk för spridning av dessa förtecknade sjukdomar (EUT L 308, 4.12.2018, s. 21).

(4)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status för vissa förtecknade sjukdomar och nya sjukdomar (se sidan 211 i detta nummer av EUT).

(5)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om förebyggande och bekämpning av förtecknade sjukdomar (se sidan 64 i detta nummer av EUT).

(6)  Efsas panel för djurs hälsa och välbefinnande (AHAW), Scientific Opinion on animal health risk mitigation treatments as regards imports of animal casings. EFSA Journal 2012; 10(7):2820. [32pp.] doi:10.2903/j.efsa.2012.2820. Tillgänglig på www.efsa.europa.eu/efsajournal

(7)  Rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur (EUT L 328, 24.11.2006, s. 14).

(8)  Kommissionens förordning (EU) nr 206/2010 av den 12 mars 2010 om fastställande av förteckningar över tredjeländer, områden eller delar därav från vilka det är tillåtet att föra in vissa djur och färskt kött till Europeiska unionen samt kraven för veterinärintyg (EUT L 73, 20.3.2010, s. 1).

(9)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 139/2013 av den 7 januari 2013 om djurhälsokrav för import av vissa fåglar till unionen och villkoren för karantän för denna import (EUT L 47, 20.2.2013, s. 1).

(10)  Kommissionens förordning (EU) nr 605/2010 av den 2 juli 2010 om djur- och folkhälsovillkoren samt villkoren för utfärdande av veterinärintyg för införsel till Europeiska unionen av obehandlad mjölk och mjölkprodukter avsedda att användas som livsmedel (EUT L 175, 10.7.2010, s. 1).

(11)  Kommissionens förordning (EG) nr 798/2008 av den 8 augusti 2008 om fastställande av en förteckning över tredjeländer, områden, zoner eller delområden från vilka fjäderfä och fjäderfäprodukter får importeras till och transiteras genom gemenskapen samt kraven för veterinärintyg (EUT L 226, 23.8.2008, s. 1).

(12)  Kommissionens beslut 2007/777/EG av den 29 november 2007 om djur- och folkhälsovillkor och förlagor till hälsointyg för import från tredjeländer av vissa köttprodukter och behandlade magar, blåsor och tarmar avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av beslut 2005/432/EG (EUT L 312, 30.11.2007, s. 49).

(13)  Kommissionens förordning (EG) nr 119/2009 av den 9 februari 2009 om fastställande av en förteckning över tredjeländer och delar av tredjeländer för import till eller transitering genom gemenskapen av kött av vilda harar och kaniner, vissa vilda landlevande däggdjur och hägnade kaniner samt om kraven för veterinärintyg (EUT L 39, 10.2.2009, s. 12).

(14)  Kommissionens förordning (EU) nr 28/2012 av den 11 januari 2012 om fastställande av intygskrav för import till och transitering genom unionen av vissa sammansatta produkter och om ändring av beslut 2007/275/EG och förordning (EG) nr 1162/2009 (EUT L 12, 14.1.2012, s. 1).

(15)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/759 av den 28 april 2016 om upprättande av förteckningar över tredjeländer, delar av tredjeländer och områden från vilka medlemsstaterna ska tillåta införsel till unionen av vissa produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, om fastställande av intygskrav, om ändring av förordning (EG) nr 2074/2005 och om upphävande av beslut 2003/812/EG (EUT L 126, 14.5.2016, s. 13).

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).

(17)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/688 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller djurhälsokrav för förflyttningar av landlevande djur och kläckägg inom unionen (se sidan 140 i detta nummer av EUT).

(18)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/686 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller godkännande av anläggningar för avelsmaterial och spårbarhets- och djurhälsokrav för förflyttning av avelsmaterial från vissa hållna landlevande djur inom unionen (se sidan 1 i detta nummer av EUT).

(19)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1666 av den 24 juni 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller villkoren för övervakning av transport och ankomst av sändningar av vissa varor från gränskontrollstationen för ankomst till anläggningen på destinationsorten i unionen (EUT L 255, 4.10.2019, s. 1).

(20)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 av den 28 juni 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg (EUT L 314, 5.12.2019, s. 115).

(21)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 av den 12 juni 2013 om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om upphävande av förordning (EG) nr 998/2003 (EUT L 178, 28.6.2013, s. 1).

(22)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 577/2013 av den 28 juni 2013 om förlagan till identitetshandlingar för förflyttning av hundar, katter och illrar utan kommersiellt syfte, om fastställande av förteckningar över territorier och tredjeländer samt om krav på format, utformning och språk för de förklaringar som visar att vissa villkor som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 uppfyllts (EUT L 178, 28.6.2013, s. 109).

(23)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/691 av den 30 januari 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser för vattenbruksanläggningar och transportörer av vattenlevande djur (se sidan 345 i detta nummer av EUT).


BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER SJUKDOMAR SOM SKA ANMÄLAS OCH RAPPORTERAS I DET EXPORTERANDE TREDJELANDET ELLER TERRITORIET

1.   LANDLEVANDE DJUR

Alla förtecknade sjukdomar som avses i artikel 5 i förordning (EU) 2016/429 och förtecknas i bilaga II till den förordningen när det gäller de förtecknade arterna av landlevande djur i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

2.   AVELSMATERIAL

2.1   Från hov- och klövdjur

Mul- och klövsjuka

Infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis

Infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis)

Infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24)

Infektion med EHD-virus

Infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit

Bovin virusdiarré

Bovin genital campylobacterios

Trikomonas

Enzootisk bovin leukos

Epididymit (Brucella ovis)

Infektion med ekvint arteritvirus

Ekvin infektiös anemi

Smittsam livmoderinflammation hos häst

Klassisk svinpest

Infektion med Aujeszkys sjukdom-virus

Infektion med porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom-virus

2.2   Från fjäderfä och fåglar i fångenskap

Alla förtecknade sjukdomar som avses i artikel 5 i förordning (EU) 2016/429 och förtecknas i bilaga II till den förordningen och som gäller de förtecknade arterna av fjäderfä och fåglar i fångenskap i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882, från vilka avelsmaterial som får föras in till unionen erhålls.

3.   PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG FRÅN HOV- OCH KLÖVDJUR, FJÄDERFÄ OCH FRILEVANDE FJÄDERVILT

3.1   Färskt kött från hov- och klövdjur

Mul- och klövsjuka

Infektion med boskapspestvirus

Infektion med Rift Valley-febervirus

Får- och getkoppor

Peste des petits ruminants

Klassisk svinpest

Afrikansk svinpest

3.2   Färskt kött från fjäderfä och frilevande fjädervilt

Högpatogen aviär influensa

Infektion med Newcastlesjukevirus

3.3   Köttprodukter från hov- och klövdjur

Mul- och klövsjuka

Infektion med boskapspestvirus

Klassisk svinpest

Afrikansk svinpest

3.4   Köttprodukter från fjäderfä och frilevande fjädervilt

Högpatogen aviär influensa

Infektion med Newcastlesjukevirus

3.5   Mjölk, råmjölk, mjölkprodukter och råmjölksbaserade produkter

Mul- och klövsjuka

Infektion med boskapspestvirus

4.   VATTENLEVANDE DJUR OCH PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG FRÅN VATTENLEVANDE DJUR

Epizootisk hematopoietisk nekros

Viral hemorragisk septikemi

Infektiös hematopoietisk nekros

Infektion med ILA HPRΔ-virus

Koiherpesvirus

Infektion med Mikrocytos mackini

Infektion med Perkinsus marinus

Infektion med Bonamia ostreae

Infektion med Bonamia exitiosa

Infektion med Marteilia refringens

Infektion med Taura-syndromvirus

Infektion med yellowheadvirus

Infektion med WSS-virus


BILAGA II

UPPGIFTER SOM MINST SKA INGÅ I PROGRAMMEN FÖR ÖVERVAKNING AV SJUKDOMAR

(som avses i artikel 10)

De program för övervakning av sjukdomar som lämnas in ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

a)

En beskrivning av den epidemiologiska situationen för sjukdomen innan övervakningsprogrammet började genomföras, och uppgifter om sjukdomens epidemiologiska utveckling.

b)

Berörd djurpopulation, epidemiologiska enheter och zoner i övervakningsprogrammet.

c)

En beskrivning av

i)

den behöriga myndighetens organisation,

ii)

hur genomförandet av övervakningsprogrammet övervakas,

iii)

den offentliga kontroll som ska tillämpas under programmets genomförande,

iv)

vilken roll alla berörda aktörer, yrkesverksamma inom djurhälsa, veterinärer, djurhälsolaboratorier och andra fysiska eller juridiska personer har.

d)

En beskrivning och avgränsning av de geografiska och administrativa områden där övervakningsprogrammet ska genomföras.

e)

Indikatorer för att mäta hur programmet fortskrider.

f)

Diagnosmetoder som ska användas, antal prover som ska testas, testfrekvens och provtagningsmönster.

g)

Riskfaktorer som ska beaktas vid utformningen av riskbaserad riktad övervakning.


BILAGA III

Tabell 1

Krav när det gäller uppehållsperioder för hov- och klövdjur, honungsbin och humlor före införseln till unionen

Djurart och djurkategori

Minsta upphållsperiod i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri, som avses i artikel 11 b i

Minsta upphållsperiod i ursprungsanläggningen, i enlighet med artikel 11 b ii

Minsta period utan kontakt med djur med lägre hälsostatus, som avses i artikel 11 b iii

Nötkreatur, får, getter och svin

Sex månader eller sedan födseln, om djuren är yngre än sex månader

40 dagar eller sedan födseln, om djuren är yngre än 40 dagar

30 dagar eller sedan födseln, om djuren är yngre än 30 dagar

Nötkreatur, får, getter och svin som är avsedda för slakt

Tre månader eller sedan födseln, om djuren är yngre än tre månader

40 dagar eller sedan födseln, om djuren är yngre än 40 dagar

30 dagar eller sedan födseln, om djuren är yngre än 30 dagar

Andra hästdjur än registrerade hästdjur

Tre månader eller sedan födseln, om djuren är yngre än tre månader

30 dagar eller sedan födseln, om djuren är yngre än 30 dagar, utom riskområden för afrikansk hästpest, där perioden ska vara 40 dagar

15 dagar

Registrerade hästdjur

40 dagar eller sedan födseln, om djuren är yngre än 40 dagar

30 dagar eller sedan födseln, om djuren är yngre än 30 dagar, utom riskområden för afrikansk hästpest, där perioden ska vara 40 dagar

15 dagar

Registrerade hästar som återinförs efter tillfällig export för kapplöpningar, tävlingar eller kulturevenemang

Upp till 30 dagar eller upp till 90 dagar i händelse av särskilda kapplöpningar, tävlingar eller kulturevenemang

Ej fastställt

Under hela den tillfälliga exporten

Andra hov- och klövdjur än nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur

Sex månader eller sedan födseln, om djuren är yngre än sex månader

40 dagar eller sedan födseln, om djuren är yngre än 40 dagar

Sex månader eller sedan födseln, om djuren är yngre än sex månader

Honungsbin och humlor

Sedan kläckningen

Sedan kläckningen

Sedan kläckningen


Tabell 2

Krav när det gäller uppehållsperioder för fjäderfä och fåglar i fångenskap före införseln till unionen

Kategori av fåglar

Uppehållsperioden gäller

Minsta upphållsperiod i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri, som avses i artikel 11 b i

Minsta upphållsperiod i ursprungsanläggningen, i enlighet med artikel 11 b ii

Minsta period utan kontakt med djur med lägre hälsostatus, som avses i artikel 11 b iii

Avelsfjäderfä

AC

Tre månader eller sedan kläckningen, om djuren är yngre än tre månader

Sex veckor eller sedan kläckningen, om djuren är yngre än sex veckor

Sex veckor eller sedan kläckningen, om djuren är yngre än sex veckor

Bruksfjäderfä för produktion av kött och konsumtionsägg

AC

Tre månader eller sedan kläckningen, om djuren är yngre än tre månader

Sex veckor eller sedan kläckningen, om djuren är yngre än sex veckor

Sex veckor eller sedan kläckningen, om djuren är yngre än sex veckor

Bruksfjäderfä för vidmakthållande av stammen av fjädervilt

AC

Sex veckor eller sedan kläckningen, om djuren är yngre än sex veckor

30 dagar eller sedan kläckningen

30 dagar eller sedan kläckningen

Fjäderfän avsedda för slakt

AC

Sex veckor eller sedan kläckningen, om djuren är yngre än sex veckor

30 dagar eller sedan kläckningen

30 dagar eller sedan kläckningen

Daggamla kycklingar

AC

Sedan kläckningen

Sedan kläckningen

Sedan kläckningen

FO

Tre månader

Sex veckor

Färre än 20 avelsfjäderfän, bruksfjäderfän och fjäderfän avsedda för slakt utom strutsfåglar

AC

Tre månader eller sedan kläckningen, om djuren är yngre än tre månader

Tre veckor eller sedan kläckningen, om djuren är yngre än tre veckor

Tre veckor eller sedan kläckningen, om djuren är yngre än tre veckor

Färre än 20 daggamla kycklingar utom strutsfåglar

AC

Sedan kläckningen

Sedan kläckningen

Sedan kläckningen

FO

Tre månader

Tre veckor

Tre veckor före dagen för insamling av de ägg som de daggamla kycklingarna har kläckts från

Fåglar i fångenskap

AC

NA

Tre veckor eller sedan kläckningen

Tre veckor eller sedan kläckningen, om djuren är yngre än tre veckor

AC =

Djuren i sändningen.

FO =

Ursprungsflocken.

NA =

Ej tillämpligt.


BILAGA IV

DEL A

1.

Minsta sjukdomsfria tid i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri, i enlighet med artikel 22.1, när det gäller andra hov- och klövdjur än hästdjur

 

1.

Nötkreatur

2.

Får

3.

Getter

4.

Svin

5.

Kameldjur

6.

Hjortdjur

7.

Andra hov- och klövdjur än de som avses i kolumnerna 1, 2, 3, 4, 5 och 6  (*1)

Mul- och klövsjuka

24 månader (*2)

24 månader (*2)

24 månader (*2)

24 månader (*2)

24 månader (*2)

24 månader (*2)

24 månader (*2)

Infektion med boskapspestvirus

12 månader

12 månader

12 månader

12 månader

12 månader

12 månader

12 månader

Infektion med Rift Valley-febervirus

12 månader

12 månader

12 månader

NA

12 månader

12 månader

12 månader

Infektion med Mycoplasma mycoides subsp. mycoides SC (elakartad lungsjuka hos nötkreatur)

12 månader

NA

NA

NA

NA

NA

12 månader

Infektion med peste des petits ruminants–virus

NA

12 månader

12 månader

NA

12 månader

12 månader

NA

Får- och getkoppor

NA

12 månader

12 månader

NA

NA

NA

NA

Elakartad lungsjuka hos getter

NA

12 månader

12 månader

NA

NA

NA

12 månader

Afrikansk svinpest

NA

NA

NA

12 månader

NA

NA

NA

Klassisk svinpest

NA

NA

NA

12 månader (*2)

NA

NA

12 månader

Infektion med lumpy skin disease-virus

12 månader

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NA =

Ej tillämpligt.

2.

Minsta sjukdomsfria tid i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri, i enlighet med artikel 22.2 a, när det gäller hästdjur

Afrikansk hästpest

24 månader

3.

Minsta sjukdomsfria tid under vilken sjukdomen inte har rapporterats i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri, i enlighet med artikel 22.2 b, när det gäller hästdjur

Venezuelansk hästencefalomyelit

24 månader

Infektion med Burkholderia mallei (rots)

36 månader (*3)

Beskällarsjuka (dourine)

24 månader (*3)

Surra (Trypanosoma evansi)

24 månader (*3)

DEL B

Särskilda villkor som ska fastställas av den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet om tredjelandet eller territoriet eller zonen däri har varit fritt från vissa sjukdomar under kortare tid än den tid som anges i tabellen i del A i denna bilaga, i enlighet med artikel 22.3

Mul- och klövsjuka

Kompletterande information för att fastställa den dag från vilken tredjelandet eller territoriet eller zonen däri anses vara fritt från mul- och klövsjuka.

Klassisk svinpest

a)

Kompletterande information för att fastställa den dag från vilken tredjelandet eller territoriet eller zonen däri anses vara fritt från klassisk svinpest.

b)

De djur som är avsedda för införsel till unionen har reagerat negativt på ett test för påvisande av klassisk svinpest som utförts inom 30 dagar före dagen för avsändandet till unionen.

Infektion med Burkholderia mallei (rots)

a)

Sjukdomen har inte rapporterats på ursprungsanläggningen under minst sex månader före dagen för avsändandet till unionen.

b)

Kommissionen har godkänt det övervakningsprogram som genomförts för avelshästdjur på ursprungsanläggningen för att påvisa frånvaro av infektion under de sex månaderna.

Beskällarsjuka (dourine)

a)

Sjukdomen har inte rapporterats på ursprungsanläggningen under minst sex månader före dagen för avsändandet till unionen.

b)

Kommissionen har godkänt det övervakningsprogram som genomförts för att påvisa frånvaro av infektion på ursprungsanläggningen under de sex månaderna.

Surra (Trypanosoma evansi)

a)

Sjukdomen har inte rapporterats på ursprungsanläggningen under minst sex månader före dagen för avsändandet till unionen.

b)

Kommissionen har godkänt det övervakningsprogram som genomförts för att påvisa frånvaro av infektion på ursprungsanläggningen under de sex månaderna.

DEL C

1.

Krav avseende avsaknaden av vaccinering i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri när det gäller andra hov- och klövdjur än hästdjur, i enlighet med artikel 22.4 a

 

1.

Nötkreatur

2.

Får

3.

Getter

4.

Svin

5.

Kameldjur

6.

Hjortdjur

7.

Andra hov- och klövdjur än de som avses i kolumnerna 1, 2, 3, 4, 5 och 6  (*4)

Mul- och klövsjuka

NV/ NVA

NV/ NVA

NV/ NVA

NV/ NVA

NV/ NVA

NV/ NVA

NV/ NVA

Infektion med boskapspestvirus

NV/ NVA

NV/ NVA

NV/ NVA

NV/ NVA

NV/ NVA

NV/ NVA

NV/ NVA

Rift Valley-febervirus

NV/ NVA

NV/ NVA

NV/ NVA

NA

NV/ NVA

NV/ NVA

NV/ NVA

Infektion med Mycoplasma mycoides subsp. mycoides SC (elakartad lungsjuka hos nötkreatur)

NV/ NVA

NA

NA

NA

NA

NA

NV/ NVA

Infektion med peste des petits ruminants–virus

NA

NV/ NVA

NV/ NVA

NA

NV/ NVA

NV/ NVA

NA

Får- och getkoppor

NA

NV/ NVA

NV/ NVA

NA

NA

NA

NA

Elakartad lungsjuka hos getter

NA

NV/ NVA

NV/ NVA

NA

NA

NA

NV/ NVA

Klassisk svinpest

NA

NA

NA

NV/ NVA

NA

NA

NA

Infektion med lumpy skin disease-virus

NVA

NA

NA

NA

NA

NA

NA

NV =

Under minst tolv månader före dagen för avsändandet till unionen har ingen vaccinering utförts i tredjelandet, territoriet eller zonen och inga vaccinerade djur har förts in till tredjelandet, territoriet eller zonen.

NVA =

De djur som är avsedda för införsel till unionen har inte vaccinerats.

NA =

Ej tillämpligt.

2.

Krav avseende avsaknaden av vaccinering i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri när det gäller hästdjur, i enlighet med artikel 22.4 b

Afrikansk hästpest

Det har inte utförts någon systematisk vaccinering i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri under minst tolv månader före dagen för avsändandet till unionen, och hästdjuren har inte vaccinerats åtminstone under de sista 40 dagarna före avsändandet till unionen

Venezuelansk hästencefalomyelit

Hästdjuren har inte vaccinerats åtminstone under de sista 60 dagarna före avsändandet till unionen


(*1)  Gäller bara förtecknade arter enligt bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

(*2)  Eller särskilda villkor enligt del B som fastställs av den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet, i enlighet med artikel 22.3.

(*3)  Eller särskilda villkor enligt del B som fastställs av den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet, i enlighet med artikel 22.3.

(*4)  Gäller bara förtecknade arter enligt bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.


BILAGA V

KRAV FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN NÄR DET GÄLLER SJUKDOMSFRIHET I URSPRUNGSTREDJELANDET ELLER URSPRUNGSTERRITORIET ELLER ZONEN DÄRI FRÅN INFEKTION MED MYCOBACTERIUM TUBERCULOSIS-KOMPLEXET (M. BOVIS, M. CAPRAE, M. TUBERCULOSIS) OCH INFEKTION MED BRUCELLA ABORTUS, B. MELITENSIS OCH B. SUIS

1.   INFEKTION MED MYCOBACTERIUM TUBERCULOSIS-KOMPLEXET (M. BOVIS , M. CAPRAE OCH M. TUBERCULOSIS) (SOM AVSES I ARTIKEL 22.5)

1.1   Nötkreatur

Om nötkreatur inte har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som är fritt från Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae, M. tuberculosis) när det gäller nötkreatur, ska de uppfylla ett av följande krav:

a)

De har med negativt resultat testats med någon av diagnosmetoderna i del 2 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688 för infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) under de 30 dagarna före dagen för avsändandet till unionen.

b)

De är yngre än sex veckor.

2.   INFEKTION MED BRUCELLA ABORTUS, B. MELITENSIS OCH B. SUIS (SOM AVSES I ARTIKEL 22.6)

2.1   Nötkreatur

Om nötkreatur inte har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som utan vaccinering är fritt från Brucella abortus, B. melitensis och B. suis när det gäller nötkreatur, ska de uppfylla ett av följande krav:

a)

De har med negativt resultat testats med någon av diagnosmetoderna i del 1 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688 för infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis på ett prov som tagits under de 30 dagarna före dagen för avsändandet till unionen, och när det gäller hondjur som har fött har testet utförts på ett prov som tagits minst 30 dagar efter förlossningen.

b)

De är yngre än tolv månader.

c)

De är kastrerade.

2.2   Får och getter

Om får och getter inte har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som utan vaccinering är fritt från Brucella abortus, B. melitensis och B. suis när det gäller får och getter, ska de uppfylla ett av följande krav:

a)

De har med negativt resultat testats med någon av diagnosmetoderna i del 1 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688 för infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis på ett prov som tagits under de 30 dagarna före dagen för avsändandet till unionen, och när det gäller hondjur som har fött har testet utförts på ett prov som tagits minst 30 dagar efter förlossningen.

b)

De är yngre än sex månader.

c)

De är kastrerade.


BILAGA VI

DEL A

SÄRSKILDA VILLKOR FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN AV HOV- OCH KLÖVDJUR NÄR DET GÄLLER SJUKDOMSFRIHET I URSPRUNGSTREDJELANDET ELLER URSPRUNGSTERRITORIET ELLER ZONEN DÄRI FRÅN INFEKTION MED BLÅTUNGEVIRUS (SEROTYPERNA 1–24) UNDER TVÅ ÅR

(SOM AVSES I ARTIKEL 22.7)

Om hov- och klövdjur av förtecknade arter inte har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som är fritt från infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) ska de ha sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som uppfyller minst ett av följande krav:

a)

Djuren har hållits i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som är årstidsbetingat fritt från infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) enligt delegerad förordning (EU) 2020/689

i)

under minst 60 dagar före dagen för avsändandet till unionen, eller

ii)

under minst 28 dagar före dagen för avsändandet till unionen, och de har med negativt resultat genomgått ett serologiskt test som utförts på prover som tagits minst 28 dagar efter dagen för djurets införsel till tredjelandet eller territoriet eller zonen däri som är årstidsbetingat fritt från infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24), eller

iii)

under minst 14 dagar före dagen för avsändandet till unionen, och de har med negativt resultat genomgått ett PCR-test som utförts på prover som tagits minst 14 dagar efter dagen för djurets införsel till tredjelandet eller territoriet eller zonen däri som är årstidsbetingat fritt från blåtungevirus.

b)

Djuren har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri med ett övervakningssystem som utformats och genomförs i enlighet med del II kapitel 1 avsnitten 1 och 2 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2020/689 och har vaccinerats mot alla serotyper (1–24) av blåtungevirus som rapporterats under de två föregående åren i det tredjelandet eller territoriet eller zonen däri, djuren befinner sig fortfarande inom den immunitetsperiod som garanteras i specifikationerna för vaccinet och djuren uppfyller minst ett av följande krav:

i)

De har vaccinerats mer än 60 dagar före dagen för avsändandet till unionen.

ii)

De har vaccinerats med ett inaktiverat vaccin och har med negativt resultat genomgått ett PCR-test på prover som tagits minst 14 dagar efter att immunitetsskyddet ska börja verka enligt specifikationerna för vaccinet.

c)

Djuren har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri med ett övervakningssystem som utformats och genomförs i enlighet med del II kapitel 1 avsnitten 1 och 2 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2020/689 och djuren har med positivt resultat genomgått ett serologiskt test som kan påvisa specifika antikroppar mot alla serotyper (1–24) av blåtungevirus som rapporterats under de två föregående åren i det tredjelandet eller territoriet eller zonen däri, och

i)

det serologiska testet ska ha utförts på prover som tagits minst 60 dagar före dagen för förflyttningen,

eller

ii)

det serologiska testet ska ha utförts på prover som tagits minst 30 dagar före dagen för förflyttningen, och djuren har med negativt resultat genomgått ett PCR-test som utförts på prover som tagits tidigast 14 dagar före dagen för avsändandet till unionen.

DEL B

SÄRSKILDA VILLKOR FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN AV SÄNDNINGAR AV NÖTKREATUR NÄR DET GÄLLER SJUKDOMSFRIHET I URSPRUNGSTREDJELANDET ELLER URSPRUNGSTERRITORIET ELLER ZONEN DÄRI FRÅN ENZOOTISK BOVIN LEUKOS

(SOM AVSES I ARTIKEL 22.8)

Om nötkreatur inte har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som är fritt från enzootisk bovin leukos ska de komma från en anläggning där den sjukdomen inte har rapporterats under de 24 månaderna före dagen för avsändandet till unionen, och

a)

om djuren är äldre än 24 månader har de med negativt resultat genomgått en laboratorieundersökning för enzootisk bovin leukos med någon av diagnosmetoderna i del 4 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688,

a)

på prover som tagits vid två tillfällen med minst fyra månaders mellanrum samtidigt som djuren hållits isolerade från övriga nötkreatur på samma anläggning, eller

b)

på ett prov som tagits under de sista 30 dagarna före avsändandet till unionen, och alla nötkreatur äldre än 24 månader som hålls i anläggningen har med negativt resultat genomgått en laboratorieundersökning för enzootisk bovin leukos med någon av diagnosmetoderna i del 4 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688, som utförts på prover som tagits vid två tillfällen med minst fyra månaders mellanrum under de sista tolv månaderna före dagen för avsändandet till unionen,

b)

om djuren är yngre än 24 månader är de födda av moderdjur som med negativt resultat genomgått en laboratorieundersökning för enzootisk bovin leukos med någon av diagnosmetoderna i del 4 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688, som utförts på prover som tagits vid två tillfällen med minst fyra månaders mellanrum under de tolv månaderna före dagen för avsändandet till unionen.


BILAGA VII

YTTERLIGARE KRAV FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN AV HOV- OCH KLÖVDJUR NÄR DET GÄLLER VISSA SJUKDOMAR I KATEGORI C

(som avses i artikel 22.9)

1.   INFEKTIÖS BOVIN RHINOTRAKEIT/INFEKTIÖS PUSTULÄR VULVOVAGINIT

1.1   Nötkreatur

Djuren får inte ha vaccinerats och de ska ha hållits i karantän under minst 30 dagar före dagen för avsändandet till unionen och ha genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot helt BoHV-1. Någon av diagnosmetoderna i del 5 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688 ska ha använts med negativt resultat. Dessutom ska testet ha utförts på ett prov som tagits på ursprungsanläggningen under de 15 dagarna före dagen för avsändandet till unionen.

1.2   Kameldjur och hjortdjur

Kameldjur och hjortdjur avsedda för införsel till en medlemsstat eller zon däri med sjukdomsfri status eller med ett godkänt program för utrotning av infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit hos nötkreatur ska komma från en anläggning där infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulär vulvovaginit inte har rapporterats hos djur av samma art som djuren i sändningen under de sista 30 dagarna före avsändandet till unionen.

2.   BOVIN VIRUSDIARRÉ

Djuren har inte vaccinerats mot bovin virusdiarré och ska ha testats negativt för antigen eller genom för bovint virusdiarrévirus med någon av diagnosmetoderna i del 6 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688, och

a)

djuren har hållits på en godkänd karantänanläggning under minst 21 dagar före avsändandet och, om det gäller dräktiga moderdjur, har med negativt resultat genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot bovint virusdiarrévirus med någon av diagnosmetoderna i del 6 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688, som utförts på prover som tagits minst 21 dagar efter karantänstarten, eller

b)

djuren har med positivt resultat genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot bovint virusdiarrévirus med någon av diagnosmetoderna i del 6 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688, som utförts på prover som tagits antingen före avsändandet eller, om det gäller dräktiga moderdjur, innan den inseminering som föregick den aktuella dräktigheten.

3.   INFEKTION MED AUJESZKYS SJUKDOM-VIRUS

Djuren har inte vaccinerats mot infektion med Aujeszkys sjukdom-virus och ska

a)

ha hållits i en godkänd karantänanläggning under minst 30 dagar, och

b)

med negativt resultat ha genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot helt Aujeszkys sjukdom-virus med någon av diagnosmetoderna i del 7 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688, som utförts på prover som tagits vid två tillfällen med minst 30 dagars mellanrum, varav det sista provet tagits under de 15 dagarna före dagen för avsändandet till unionen.


BILAGA VIII

DJURHÄLSOKRAV AVSEENDE HOV- OCH KLÖVDJURS URSPRUNGSANLÄGGNINGAR

1.

Minsta område (radie) och tid (före avsändandet till unionen) utan rapporterad sjukdom i området på och runt ursprungsanläggningen för andra hov- och klövdjur än hästdjur, i enlighet med artikel 23.1 a i

 

1.

Nötkreatur

2.

Får

3.

Getter

4.

Svin

5.

Kameldjur

6.

Hjortdjur

7.

Andra hov- och klövdjur än de som avses i kolumnerna 1, 2, 3, 4, 5 och 6  (*1)

Mul- och klövsjuka

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

Infektion med boskapspestvirus

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

Infektion med Rift Valley-febervirus

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

NA

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

Infektion med Mycoplasma mycoides subsp. mycoides SC (elakartad lungsjuka hos nötkreatur)

10 km / 30 dagar

NA

NA

NA

NA

NA

10 km / 30 dagar

Infektion med peste des petits ruminants–virus

NA

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

NA

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

NA

Får- och getkoppor

NA

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

NA

NA

NA

NA

Elakartad lungsjuka hos getter

NA

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

NA

NA

NA

10 km / 30 dagar

Afrikansk svinpest

NA

NA

NA

10 km / 30 dagar

NA

NA

NA

Klassisk svinpest

NA

NA

NA

10 km / 30 dagar

NA

NA

NA

Infektion med lumpy skin disease-virus

10 km / 30 dagar

NA

NA

NA

NA

NA

NA

Infektion med EHD-virus

150 km / 2 år (*2)

150 km / 2 år (*2)

150 km / 2 år (*2)

NA

150 km / 2 år (*2)

150 km / 2 år (*2)

150 km / 2 år (*2)

NA =

Ej tillämpligt.

2.

Minsta tid utan rapporterad sjukdom på ursprungsanläggningen för andra hov- och klövdjur än hästdjur, i enlighet med artikel 23.1 a i

 

1.

Nötkreatur

2.

Får

3.

Getter

4.

Svin

5.

Kameldjur

6.

Hjortdjur

7.

Andra hov- och klövdjur än de som avses i kolumnerna 1, 2, 3, 4, 5 och 6  (*3)

Burkholderia mallei (rots)

NA

6 månader

NA

Samma som hästdjur (punkt 4)

NA

Rabies

30 dagar

Surra (Trypanosoma evansi)

30 dagar (*4)

30 dagar (*4)

30 dagar (*4)

NA

30 dagar (*4)

30 dagar (*4)

30 dagar (*4)

Mjältbrand

15 dagar

Infektion med Aujeszkys sjukdom-virus

NA

30 dagar

NA

NA =

Ej tillämpligt.

3.

Minsta område (radie) och tid utan något rapporterat fall eller utbrott av ekvin infektiös anemi i området på och runt hästdjurens ursprungsanläggning, i enlighet med artikel 23.1 a ii

 

Område

Tid

Krav som ska uppfyllas om det har inträffat ett utbrott på anläggningen

Ekvin infektiös anemi

200 m

3 månader

Alla hästdjur hölls isolerade tills de med negativt resultat genomgick ett serologiskt test för ekvin infektiös anemi som utfördes på två prover som tagits med tre månaders mellanrum efter att det smittade djuret slaktats

4.

Minsta tid utan något rapporterat fall eller utbrott av vissa sjukdomar på hästdjurens ursprungsanläggning, i enlighet med artikel 23.1 a ii:

 

Tid

Krav som ska uppfyllas om det tidigare har inträffat ett utbrott på anläggningen

Infektion med Burkholderia mallei (rots)

6 månader

Om en infektion rapporterats på anläggningen under de tre åren före dagen för avsändandet till unionen var anläggningen efter det senaste utbrottet föremål för restriktioner vad gäller förflyttning, som införts av den behöriga myndigheten, till dess att

de smittade djuren avlivats och destruerats, och

de återstående djuren med negativt resultat genomgått ett test som utförts enligt punkt 3.1 i kapitel 2.5.11 i OIE:s Terrestrial Manual (version antagen 2015) på prover som tagits minst sex månader efter den dag då de smittade djuren avlivats och destruerats och anläggningen rengjorts och desinficerats.

Venezuelansk hästencefalomyelit

6 månader

Om djuren kommer från en anläggning i ett tredjeland eller territorium eller zon däri där venezuelansk hästencefalomyelit har rapporterats under de sista två åren före dagen för avsändandet till unionen, uppfyller de villkoren i led i och villkoren i antingen led ii eller led iii:

i)

Under minst 21 dagar före avsändandet har de varit kliniskt friska och alla djur som avses i led ii eller iii och som uppvisat en ökning av kroppstemperaturen, mätt dagligen, har med negativt resultat genomgått ett diagnostest för venezuelansk hästencefalomyelit med den diagnosmetod som anges i del 10 punkt 1 a i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688.

ii)

Djuren har hållits i karantän under minst 21 dagar skyddade mot angrepp av vektorinsekter, och

vaccinerats mot venezuelansk hästencefalomyelit med en fullständig första vaccinationscykel och omvaccinering enligt tillverkarens rekommendationer minst 60 dagar och högst tolv månader före dagen för avsändandet, eller

med negativt resultat genomgått ett test för venezuelansk hästencefalomyelit med diagnosmetoden i del 10 punkt 1 b i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688, som har utfört på ett prov som tagits minst 14 dagar efter dagen för insättning i karantän.

iii)

Djuren har genomgått

ett test för venezuelansk hästencefalomyelit med diagnosmetoden i del 10 punkt 1 b i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688, utan en ökning av antikroppstiter, som utförts på parade prover som tagits vid två tillfällen med 21 dagars mellanrum, varav det andra togs under en period på tio dagar före dagen för avsändandet, och

ett test för påvisande av virusgenom för venezuelansk hästencefalomyelit med diagnosmetoden i del 10 punkt 2 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688 som med negativt resultat utförts på ett prov som tagits högst 48 timmar före avsändandet, och djuren har skyddats mot angrepp av vektorinsekter efter provtagning fram till avsändandet.

Beskällarsjuka (dourine)

6 månader

Om en infektion rapporterats på anläggningen under de två åren före dagen för avsändandet till unionen var anläggningen efter det senaste utbrottet föremål för restriktioner vad gäller förflyttning som införts av den behöriga myndigheten, till dess att

de smittade djuren avlivats och destruerats eller slaktats eller alla smittade okastrerade hästdjur av hankön kastrerats, och

de kvarvarande hästdjuren på anläggningen, med undantag av de kastrerade hästdjur av hankön som avses i första strecksatsen och som hålls åtskilda från hästdjur av honkön, med negativt resultat genomgått ett test för beskällarsjuka (dourine) med diagnosmetoden i del 8 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688 som utförts på prover som tagits minst sex månader efter att de åtgärder som beskrivs i första strecksatsen hade slutförts.

Surra (Trypanosoma evansi)

6 månader

Om en infektion rapporterats på anläggningen under de två åren före dagen för avsändandet till unionen var anläggningen föremål för restriktioner vad gäller förflyttning som införts av den behöriga myndigheten, till dess att

de smittade djuren avlägsnats från anläggningen, och

de kvarvarande djuren med negativt resultat genomgått ett test för surra (Trypanosoma evansi) med någon av diagnosmetoderna i [del 3 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688] som utförts på prover som tagits minst sex månader efter den dag då det sista smittade djuret hade avlägsnats från anläggningen.

Ekvin infektiös anemi

90 dagar

Om en infektion rapporterats på anläggningen under de tolv månaderna före dagen för avsändandet till unionen var anläggningen efter det senaste utbrottet föremål för restriktioner vad gäller förflyttning som införts av den behöriga myndigheten, till dess att

de smittade djuren avlivats och destruerats eller slaktats, och

de kvarvarande djuren på anläggningen med negativt resultat genomgått ett test för ekvin infektiös anemi med diagnosmetoden i del 9 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688 som utförts på prover som tagits vid två tillfällen med minst tre månaders mellanrum efter att de åtgärder som beskrivs i första strecksatsen hade slutförts och anläggningen hade rengjorts och desinficerats.

Rabies

30 dagar

Mjältbrand

15 dagar


(*1)  Gäller bara förtecknade arter enligt bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

(*2)  Gäller inte om djuren har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som är årstidsbetingat fritt från sjukdomen enligt det tillämpliga kapitlet i OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code.

(*3)  Gäller bara förtecknade arter enligt bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

(*4)  Om sjukdomen rapporterats på ursprungsanläggningen under de två åren före dagen för avsändandet till unionen ska den drabbade anläggningen efter det senaste utbrottet ha omfattats av restriktioner till dess att

a)

de smittade djuren avlägsnats från anläggningen,

b)

de återstående djuren på anläggningen med negativt resultat genomgått ett test för surra (Trypanosoma evansi) enligt del 3 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688 som utförts på prover som togs minst sex månader efter att de smittade djuren hade avlägsnats från anläggningen.


BILAGA IX

1.   INFEKTION MED MYCOBACTERIUM TUBERCULOSIS-KOMPLEXET (M. BOVIS, M. CAPRAE OCH M. TUBERCULOSIS) (SOM AVSES I ARTIKEL 23.2)

Djurart

Krav avseende ursprungsanläggningen

Nötkreatur

Fri när det gäller nötkreatur

Får

Infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) har inte rapporterats på anläggningen under de sista 42 dagarna före avsändandet till unionen.

Getter

På anläggningen har övervakning av infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) genomförts för djur av samma art som djuren i sändningen vilka hålls på anläggningarna i enlighet med förfarandena i del 1 punkterna 1 och 2 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/688 under minst de sista 12 månaderna före avsändandet till unionen, och under den perioden

a)

har endast djur av samma art som djuren i sändningen från anläggningar som tillämpar de åtgärder som föreskrivs i denna punkt satts in på anläggningen,

b)

har, i händelse av att infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis) rapporterats hos djur av samma art som djuren i sändningen vilka hålls på anläggningen, åtgärder vidtagits i enlighet med del 1 punkt 3 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/688.

Kameldjur

Hjortdjur

2.   INFEKTION MED BRUCELLA ABORTUS, B. MELITENSIS OCH B. SUIS (SOM AVSES I ARTIKEL 22.6)

Djurart

Krav avseende ursprungsanläggningen

Nötkreatur

Anläggningen är fri utan vaccinering när det gäller nötkreatur

Får

Anläggningen är fri utan vaccinering när det gäller får och getter

Getter

Anläggningen är fri utan vaccinering när det gäller får och getter

Svin

Infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis har inte rapporterats under de sista 42 dagarna före avsändandet till unionen, och under de sista tolv månaderna före avsändandet till unionen

a)

har biosäkerhetsåtgärder och riskreducerande åtgärder, inklusive avseende boendeförhållanden och utfodringssystem, tillämpats på anläggningen efter behov för att förhindra överföring av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis från vilda djur av förtecknade arter till svin som hålls på anläggningen, och endast svin från anläggningar som tillämpar likvärdiga biosäkerhetsåtgärder har satts in, eller

b)

har övervakning av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis genomförts för svin som hålls på anläggningen i enlighet med bilaga III till delegerad förordning (EU) 2020/688 under samma period

har endast svin från anläggningar som tillämpar biosäkerhetsåtgärderna eller övervakningsåtgärderna enligt led a eller b satts in på anläggningen, och

om infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis har rapporterats hos svin som hålls på anläggningen har åtgärder vidtagits i enlighet med [del 1 punkt 3 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/688].

Kameldjur

Infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis hos kameldjur har inte rapporterats under de sista 42 dagarna före avsändandet till unionen, och djuren har med negativt resultat genomgått ett test för påvisande av infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis med en av diagnosmetoderna i del 1 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688 som utförts på ett prov som tagits under de sista 30 dagarna före avsändandet till unionen, och minst 30 dagar efter förlossningen när det gäller hondjur som fött.

Hjortdjur

Infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis hos hjortdjur har inte har rapporterats under de sista 42 dagarna före avsändandet till unionen.


BILAGA X

SÄRSKILDA KRAV FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN AV VISSA ARTER OCH KATEGORIER AV HOV- OCH KLÖVDJUR NÄR DET GÄLLER INFEKTION MED BRUCELLA, SOM AVSES I ARTIKEL 24.5

1.   FÅR

Andra okastrerade handjur av får än sådana som är avsedda för slakt i unionen ska uppfylla följande krav:

a)

De har under en kontinuerlig period på minst 60 dagar vistats på en anläggning där infektion med Brucella ovis (smittsam epididymit) inte har rapporterats under de tolv månaderna före dagen för avsändandet till unionen.

b)

De har med negativt resultat genomgått ett serologiskt test för påvisande av Brucella ovis (smittsam epididymit) under de 30 dagarna före dagen för avsändandet till unionen.

2.   HOV- OCH KLÖVDJUR AV FAMILJEN TAYASSUIDAE

Hov- och klövdjur av familjen Tayassuidae ska med negativt resultat ha genomgått ett test för påvisande av Brucella suis med någon av diagnosmetoderna i del 1 punkt 2 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2020/688 under de 30 dagarna före dagen för avsändandet till unionen.


BILAGA XI

SÄRSKILDA KRAV FÖR HÄSTDJUR, SOM AVSES I ARTIKEL 24.6

1.   SANITÄRGRUPPER SOM TREDJELÄNDER, TERRITORIER ELLER ZONER DÄRI TILLHÖR

Sanitärgrupp

Sjukdomar för vilka det krävs särskilda krav

A

Ekvin infektiös anemi

B

Ekvin infektiös anemi, rots, beskällarsjuka (dourine)

C

Ekvin infektiös anemi, venezuelansk hästencefalomyelit

D

Ekvin infektiös anemi, rots, beskällarsjuka (dourine), venezuelansk hästencefalomyelit, surra

E

Ekvin infektiös anemi, rots, beskällarsjuka (dourine), afrikansk hästpest, surra

F

Ekvin infektiös anemi, beskällarsjuka (dourine), afrikansk hästpest

G

Ekvin infektiös anemi, rots, beskällarsjuka (dourine), surra

2.   SÄRSKILDA KRAV

2.1   Särskilda krav när det gäller afrikansk hästpest

Hästdjur ska uppfylla kraven i något av följande led:

a)

Djuren har hållits isolerade i vektorskyddade lokaler under minst 30 dagar före dagen för avsändandet till unionen, och ett serologiskt test och ett test för identifiering av agens när det gäller afrikansk hästpest har med negativt resultat i samtliga fall utförts på ett blodprov som tagits minst 28 dagar efter dagen för insättningen i de vektorskyddade lokalerna och inom tio dagar före dagen för avsändandet.

b)

Djuren har hållits isolerade i vektorskyddade lokaler under minst 40 dagar före dagen för avsändandet till unionen, och serologiska tester för påvisande av antikroppar mot afrikanskt hästpestvirus har utförts utan någon betydande ökning av antikroppstiter på blodprover som tagits vid två tillfällen med minst 21 dagars mellanrum, varav det första provet tagits minst sju dagar efter insättningen i de vektorskyddade lokalerna.

c)

Djuren har hållits isolerade i vektorskyddade lokaler under minst 14 dagar före avsändandet, och ett test för identifiering av agens när det gäller afrikanskt hästpestvirus har med negativt resultat utförts på ett blodprov som tagits minst 14 dagar efter dagen för insättningen i de vektorskyddade lokalerna och högst 72 timmar före tidpunkten för avsändandet.

d)

Det finns dokumenterade belägg för att djuren har vaccinerats mot afrikansk hästpest med en fullständig första vaccinationscykel, och omvaccinerats enligt tillverkarens anvisningar, med ett godkänt vaccin mot alla serotyper av afrikanskt hästpestvirus som förekommer i ursprungspopulationen minst 40 dagar före insättningen i de vektorskyddade lokalerna, och djuren har hållits isolerade i vektorskyddade lokaler under minst 40 dagar.

e)

Djuren har hållits isolerade i vektorskyddade lokaler under minst 30 dagar före dagen för avsändandet till unionen, och de har genomgått ett serologiskt test för påvisande av antikroppar mot afrikanskt hästpestvirus, som utfördes av samma laboratorium samma dag, på blodprover som tagits under isoleringsperioden i vektorskyddade lokaler vid två tillfällen med 21–30 dagars mellanrum. Det andra provet ska ha tagits inom tio dagar före dagen för avsändandet med negativa resultat i samtliga fall, eller med ett negativt resultat för det andra provet i ett test för identifiering av agens när det gäller afrikanskt hästpestvirus.

2.2   Särskilda krav när det gäller venezuelansk hästencefalomyelit

Hästdjur ska uppfylla minst ett av följande krav:

a)

Djuren har vaccinerats mot venezuelansk hästencefalomyelit med en fullständig första vaccinationscykel och omvaccinering enligt tillverkarens rekommendationer minst 60 dagar och högst tolv månader före dagen för avsändandet till unionen, och har hållits i en vektorskyddad karantän under minst 21 dagar före dagen för avsändandet till unionen, och under den tiden har de varit kliniskt friska och deras kroppstemperatur, som mätts dagligen, har legat inom det normala fysiologiska intervallet.

Alla andra hästdjur på samma anläggning som uppvisat en ökning av kroppstemperaturen, mätt dagligen, har med negativt resultat genomgått ett blodtest för virusisolering för venezuelansk hästencefalomyelit.

b)

Djuren har inte vaccinerats mot venezuelansk hästencefalomyelit och har hållits i en vektorskyddad karantän under minst 21 dagar, och under den tiden har de varit kliniskt friska och deras kroppstemperatur, som mätts dagligen, har legat inom det normala fysiologiska intervallet. Under karantänen har djuren med negativt resultat genomgått ett diagnostest för venezuelansk hästencefalomyelit som utförts på ett prov som tagits minst 14 dagar efter djurens insättning i den vektorskyddade karantänen, och djuren har varit skyddade mot vektorinsekter fram till avsändandet.

Alla andra hästdjur på samma anläggning som uppvisat en ökning av kroppstemperaturen, mätt dagligen, har med negativt resultat genomgått ett blodtest för virusisolering för venezuelansk hästencefalomyelit.

c)

Djuren har genomgått ett hemagglutinationsinhibitionstest för venezuelansk hästencefalomyelit som utfördes av samma laboratorium samma dag på prover som tagits vid två tillfällen med 21 dagars mellanrum, varav det andra togs under en period på tio dagar före dagen för avsändandet, utan en ökning av antikroppstiter, och ett RT-PCR-test för påvisande av virusgenom för venezuelansk hästencefalomyelit, som utförts med negativt resultat på ett prov som tagits inom 48 timmar före avsändandet, och djuren skyddades mot vektorangrepp från tidpunkten för provtagningen för RT-PCR fram till lastningen för avsändande genom användning av godkända avskräckande medel mot insekter i kombination med insektsdödande medel på djuren samt genom insektsbekämpning i stallet och transportmedlet.

2.3   Särskilda krav när det gäller infektion med Burkholderia mallei (rots)

Hästdjur ska ha genomgått ett komplementbindningstest för rots som beskrivs i punkt 3.1 i kapitel 2.5.11 i OIE:s Terrestrial Manual (version antagen 2015). Testet ska med negativt resultat ha utförts vid en serumspädning på 1:5 på ett blodprov som tagits inom 30 dagar före dagen för avsändandet till unionen.

2.4   Särskilda krav när det gäller beskällarsjuka (dourine)

Hästdjur ska ha genomgått ett komplementbindningstest för beskällarsjuka (dourine) som beskrivs i punkt 3.1 i kapitel 2.5.3 i OIE:s Terrestrial Manual (version antagen 2013). Testet ska med negativt resultat ha utförts vid en serumspädning på 1:5 på ett blodprov som tagits inom 30 dagar före dagen för avsändandet till unionen. Dessutom ska de testade djuren inte ha använts för avel under minst 30 dagar före och efter provtagningen.

2.5   Särskilda villkor när det gäller surra (Trypanosoma evansi)

Hästdjur ska ha genomgått ett agglutinationstest med kort (CATT) för trypanosomiasis som beskrivs i punkt 2.3 i kapitel 2.1.21 i OIE:s Terrestrial Manual (version antagen 2012). Testet ska med negativt resultat ha utförts vid en serumspädning på 1:4 på ett blodprov som tagits inom 30 dagar före dagen för avsändandet till unionen.

2.6   Särskilda villkor när det gäller ekvin infektiös anemi

Hästdjur ska ha genomgått ett immunodiffusionstest med agargel (AGID-test) eller ett Elisa-test för ekvin infektiös anemi som beskrivs i punkt 2.1 och 2.2 i kapitel 2.5.6 i OIE:s Terrestrial Manual (version antagen 2013). Testet ska med negativt resultat ha utförts på ett blodprov som tagits inom högst 90 dagar före dagen för avsändandet till unionen.


BILAGA XII

HOV- OCH KLÖVDJUR AVSEDDA FÖR AVGRÄNSADE ANLÄGGNINGAR

DEL A

Minsta tid utan någon rapporterad sjukdom i den avgränsade ursprungsanläggningen för de hov- och klövdjur som är avsedda för avgränsade anläggningar i unionen

 

1.

Nötkreatur

2.

Får

3.

Getter

4.

Svin

5.

Kameldjur

6.

Hjortdjur

7.

Andra hov- och klövdjur än de som avses i kolumnerna 1, 2, 3, 4, 5 och 6  (*1)

Mul- och klövsjuka

6 månader

6 månader

6 månader

6 månader

6 månader

6 månader

6 månader

Infektion med Rift Valley-febervirus

6 månader

6 månader

6 månader

NA

6 månader

6 månader

6 månader

Infektion med Mycoplasma mycoides subsp. mycoides SC (elakartad lungsjuka hos nötkreatur)

6 månader

NA

NA

NA

NA

NA

6 månader

Infektion med peste des petits ruminants-virus

NA

6 månader

6 månader

NA

6 månader

6 månader

NA

Får- och getkoppor

NA

6 månader

6 månader

NA

NA

NA

NA

Elakartad lungsjuka hos getter

NA

6 månader

6 månader

NA

NA

NA

6 månader

Afrikansk svinpest

NA

NA

NA

6 mån

NA

NA

NA

Klassisk svinpest

NA

NA

NA

6 mån

NA

NA

NA

Infektion med lumpy skin disease-virus

6 mån

NA

NA

NA

NA

NA

NA

Infektion med Burkholderia mallei (rots)

NA

NA

6 månader

NA

6 månader

NA

NA

Infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis

6 månader

6 månader

6 månader

6 månader

6 månader

6 månader

6 månader

Infektion med Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae, M. tuberculosis)

6 månader

6 månader

6 månader

6 månader

6 månader

6 månader

6 månader

Rabies

6 månader

6 månader

6 månader

6 månader

6 månader

6 månader

6 månader

Surra (Trypanosoma evansi)

30 dagar

30 dagar

30 dagar

NA

180 dagar

30 dagar

30 dagar

Mjältbrand

30 dagar

30 dagar

30 dagar

30 dagar

30 dagar

30 dagar

30 dagar

Infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24)

6 månader

6 månader

6 månader

NA

6 månader

6 månader

6 månader

Infektion med Aujeszkys sjukdom-virus

NA

NA

NA

12 månader

NA

NA

NA

NA =

Ej tillämpligt.

DEL B

Minsta område (radie) och tid utan någon rapporterad sjukdom i området omkring den avgränsade ursprungsanläggningen för de hov- och klövdjur som är avsedda för avgränsade anläggningar i unionen

 

1.

Nötkreatur

2.

Får

3.

Getter

4.

Svin

5.

Kameldjur

6.

Hjortdjur

7.

Andra hov- och klövdjur än de som avses i kolumnerna 1, 2, 3, 4, 5 och 6  (*2)

Mul- och klövsjuka

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

Infektion med Rift Valley-febervirus

150 km / 30 dagar

150 km / 30 dagar

150 km / 30 dagar

NA

150 km / 30 dagar

150 km / 30 dagar

150 km / 30 dagar

Infektion med Mycoplasma mycoides subsp. mycoides SC (elakartad lungsjuka hos nötkreatur)

10 km / 30 dagar

NA

NA

NA

NA

NA

10 km / 30 dagar

Infektion med peste des petits ruminants-virus

NA

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

NA

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

NA

Får- och getkoppor

NA

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

NA

NA

NA

NA

Elakartad lungsjuka hos getter

NA

10 km / 30 dagar

10 km / 30 dagar

NA

NA

NA

10 km / 30 dagar

Afrikansk svinpest

NA

NA

NA

10 km / 12 månader

NA

NA

NA

Klassisk svinpest

NA

NA

NA

10 km / 12 månader

NA

NA

NA

Infektion med lumpy skin disease-virus

150 km / 30 dagar

NA

NA

NA

NA

NA

NA

Infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24)

150 km / 30 dagar

150 km / 30 dagar

150 km / 30 dagar

NA

150 km / 30 dagar

150 km / 30 dagar

150 km / 30 dagar

Infektion med EHD-virus

150 km / 30 dagar

150 km / 30 dagar

150 km / 30 dagar

NA

150 km / 30 dagar

150 km / 30 dagar

150 km / 30 dagar

Infektion med Aujeszkys sjukdom-virus

NA

NA

NA

5 km / 12 månader (*3)

NA

NA

NA

NA =

Ej tillämpligt.

DEL C

Minsta sjukdomsfria tid för det tredjeland, det territorium eller den zon däri där den avgränsade ursprungsanläggningen ligger, när det gäller hov- och klövdjur som är avsedda för avgränsade anläggningar i unionen

 

1.

Nötkreatur

2.

Får

3.

Getter

4.

Svin

5.

Kameldjur

6.

Hjortdjur

7.

Andra hov- och klövdjur än de som avses i kolumnerna 1, 2, 3, 4, 5 och 6  (*4)

Mul- och klövsjuka

12 månader (*5)

12 månader (*5)

12 månader (*5)

12 månader (*5)

12 månader (*5)

12 månader (*5)

12 månader (*5)

Infektion med boskapspestvirus

12 månader

12 månader

12 månader

12 månader

12 månader

12 månader

12 månader

Infektion med Rift Valley-febervirus

48 månader (*5)

48 månader (*5)

48 månader (*5)

NA

48 månader (*5)

48 månader (*5)

48 månader (*5)

Afrikansk svinpest

NA

NA

NA

12 månader (*5)

NA

NA

NA

Klassisk svinpest

NA

NA

NA

12 månader (*5)

NA

NA

NA

Infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis

12 månader (*5)

12 månader (*5)

12 månader (*5)

12 månader (*5)

12 månader (*5)

12 månader (*5)

12 månader (*5)

Infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24)

24 månader (*5)

24 månader (*5)

24 månader (*5)

NA

24 månader (*5)

24 månader (*5)

24 månader (*5)

Infektion med EHD-virus

24 månader (*5)

24 månader (*5)

24 månader (*5)

NA

24 månader (*5)

24 månader (*5)

24 månader (*5)

NA =

Ej tillämpligt.

DEL D

Alternativa garantier som ska ges av den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet när det gäller vissa förtecknade sjukdomar

Mul- och klövsjuka

a)

Djuren ska med negativt resultat ha genomgått ett serologiskt test för tecken på infektion med mul- och klövsjukevirus som utförts i enlighet med en av de tester som föreskrivs för internationell handel enligt OIE:s Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals (nedan kallad OIE:s Terrestrial Manual) på prover som tagits inom tio dagar före dagen för avsändandet till unionen, och

b)

när det gäller Bovidae, Cervidae och Elephas spp. har ett probangtest för tecken på infektion med mul- och klövsjukevirus med negativt resultat utförts i enlighet med förfarandena i OIE:s Terrestrial Manual. Testet ska ha utförts

i)

tio dagar före dagen för avsändandet till unionen, när det gäller andra arter än afrikansk buffel (Syncerus caffer),

ii)

vid två tillfällen med minst 15 dagars mellanrum, varav det andra ska ha tagits under de tio dagarna före dagen för avsändandet till unionen, när det gäller afrikansk buffel (Syncerus caffer).

Infektion med Rift Valley-febervirus

a)

Djuren

i)

ska ha hållits i karantän i en vektorskyddad lokal på den godkända avgränsade anläggningen under minst 30 dagar före dagen för avsändandet till unionen,

ii)

får inte ha uppvisat några symtom på infektion med Rift Valley-febervirus under minst 30 dagar före dagen för avsändandet till unionen,

iii)

ska ha skyddats från vektorer under transporten mellan den vektorskyddade lokal som avses i led i och lastningen för avsändande till unionen, och

b)

djuren har med negativt resultat genomgått ett virusneutralisationstest för tecken på infektion med Rift Valley-febervirus i enlighet med OIE:s Terrestrial Manual, som först utförts på prover som tagits samma dag som karantänen började och därefter på prover som tagits minst 42 dagar senare och under en period på tio dagar före avsändandet till unionen.

Afrikansk svinpest

Djuren har genomgått ett virologiskt och serologiskt test för påvisande av afrikansk svinpest och klassisk svinpest, i enlighet med det test som föreskrivs för internationell handel i OIE:s Terrestrial Manual, som utförts på prover som tagits under de 30 dagarna före dagen för avsändandet till unionen.

Klassisk svinpest

Infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis

Djuren

a)

har genomgått ett test, som fastställts och föreskrivs för internationell handel i OIE:s Terrestrial Manual, som utförts på prover som tagits under de 30 dagarna före dagen för avsändandet till unionen, eller

b)

är kastrerade handjur oavsett ålder.

Infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24)

Djuren ska uppfylla kraven i något av följande led:

a)

De har hållits i karantän i en vektorskyddad lokal på den avgränsade anläggningen under minst 30 dagar före dagen för avsändandet till unionen, och de har med negativt resultat genomgått ett serologiskt test för infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) och infektion med EHD-virus, som utförts i enlighet med OIE:s Terrestrial Manual minst 28 dagar efter att djuren satts in på den avgränsade anläggningen.

b)

De har hållits i karantän i en vektorskyddad lokal på den godkända avgränsade anläggningen under minst 30 dagar före dagen för avsändandet till unionen, och de har med negativt resultat genomgått ett PCR-test för infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) och infektion med EHD-virus, som utförts i enlighet med OIE:s Terrestrial Manual minst 14 dagar efter att de satts in på den avgränsade anläggningen.

c)

De kommer från ett årstidsbetingat sjukdomsfritt område och har under den sjukdomsfria perioden med negativt resultat genomgått ett serologiskt test för infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) och infektion med EHD-virus, i enlighet med OIE:s Terrestrial Manual, som utförts på prover som tagits minst 28 dagar efter att djuren satts in på den avgränsade anläggningen.

d)

De kommer från ett årstidsbetingat sjukdomsfritt område och har under den sjukdomsfria tiden med negativt resultat genomgått ett PCR-test för infektion med blåtungevirus (serotyperna 1–24) och infektion med EHD-virus, i enlighet med OIE:s Terrestrial Manual, som utförts på prover som tagits minst 14 dagar efter att djuren satts in på den godkända avgränsade anläggningen.

Infektioner med EHD-virus

DEL E

Krav avseende avsaknaden av vaccinering mot vissa sjukdomar när det gäller ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri och när det gäller hov- och klövdjur som är avsedda för avgränsade anläggningar

 

1.

Nötkreatur

2.

Får

3.

Getter

4.

Svin

5.

Kameldjur

6.

Hjortdjur

7.

Andra hov- och klövdjur än de som avses i kolumnerna 1, 2, 3, 4, 5 och 6  (*6)

Mul- och klövsjuka

NVA

NVA

NVA

NVA

NVA

NVA

NVA

Infektion med Rift Valley-febervirus

NVA (*7)

NVA (*7)

NVA (*7)

NA

NVA (*7)

NVA (*7)

NVA (*7)

Klassisk svinpest

NA

NA

NA

NVA

NA

NA

NA

Infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis

NVA (*7)

NVA (*7)

NVA (*7)

NVA (*7)

NVA (*7)

NVA (*7)

NVA (*7)

Infektion med Aujeszkys sjukdom-virus

NA

NA

NA

NVA

NA

NA

NA

NVA =

De hov- och klövdjur som är avsedda för unionen har inte vaccinerats.

NA =

Ej tillämpligt.

DEL F

Krav för den vektorskyddade lokalen i avgränsade anläggningar i tredjeländer

Om det krävs enligt del D i denna bilaga ska den vektorskyddade lokalen i de avgränsade anläggningarna i tredjeländer eller territorier uppfylla följande krav:

a)

Det finns ändamålsenliga fysiska barriärer vid ingångar och utgångar.

b)

Öppningarna i den vektorskyddade lokalen ska skyddas mot vektorer med hjälp av nät med lämplig maskvidd som regelbundet impregneras med en godkänd insekticid enligt tillverkarens anvisningar.

c)

Övervakning och kontroll av vektorer ska genomföras i och runt den vektorskyddade lokalen.

d)

Åtgärder ska vidtas för att begränsa eller avlägsna fortplantningsplatser för vektorer i närheten av den vektorskyddade lokalen.

e)

Det ska finnas standardrutiner, inklusive beskrivningar av reserv- och larmsystem, för driften av den vektorskyddade lokalen samt för transporten av djur från denna struktur till lastningsplatsen för avsändande till unionen.


(*1)  Gäller bara förtecknade arter enligt bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

(*2)  Gäller bara förtecknade arter enligt bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

(*3)  Dessutom ska ett virologiskt och serologiskt test för att utesluta förekomst av sjukdomen ha utförts 30 dagar före avsändandet till unionen.

(*4)  Gäller bara förtecknade arter enligt bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

(*5)  Eller alternativa garantier ges av den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet, i enlighet med del D.

(*6)  Gäller bara förtecknade arter enligt bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

(*7)  Eller alternativa garantier ges av den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet, i enlighet med del D i denna bilaga.


BILAGA XIII

MINIMIKRAV FÖR VACCINATIONSPROGRAM OCH YTTERLIGARE ÖVERVAKNING SOM GENOMFÖRS I ETT TREDJELAND ELLER TERRITORIUM ELLER ZON DÄRI SOM VACCINERAR MOT HÖGPATOGEN AVIÄR INFLUENSA

1.   MINIMIKRAV FÖR VACCINATIONSPROGRAM SOM GENOMFÖRS I ETT TREDJELAND ELLER TERRITORIUM ELLER ZON DÄRI

De vaccinationsprogram mot högpatogen aviär influensa som lämnas in av ett tredjeland eller territorium ska innehålla minst följande information:

1.

Syftet med vaccinationsstrategin, utvalda fågelpopulationer och område.

2.

Uppgifter om sjukdomens epidemiologiska utveckling, inklusive tidigare utbrott hos fjäderfä eller vilda fåglar.

3.

Beskrivning av skälen till beslutet att införa vaccinering.

4.

Riskbedömning som grundar sig på

utbrott av högpatogen aviär influensa i det tredjelandet eller territoriet eller zonen däri,

utbrott av högpatogen aviär influensa i ett angränsande land,

andra riskfaktorer såsom vissa områden, typ av fjäderfähållning, kategorier av fjäderfä eller fåglar i fångenskap.

5.

Det geografiska område inom vilket vaccinering utförs.

6.

Antal anläggningar i vaccinationsområdet.

7.

Antal anläggningar där vaccinering utförs (om inte samma som i led 6).

8.

Arter och kategorier av fjäderfä eller fåglar i fångenskap i det geografiska område där vaccinering utförs.

9.

Ungefärligt antal fjäderfän eller fåglar i fångenskap i de anläggningar som avses i led 7.

10.

Sammanfattning av vaccinets egenskaper, godkännandet och kvalitetskontrollen.

11.

Hantering, lagring, leverans, distribution och försäljning av vaccin mot aviär influensa på nationellt territorium.

12.

Införande av en diva-strategi.

13.

Vaccinationskampanjens förväntade varaktighet.

14.

Bestämmelser och restriktioner för förflyttning av vaccinerade fjäderfän och fjäderfäprodukter som härrör från vaccinerade fjäderfän eller från vaccinerade fåglar i fångenskap.

15.

Kliniska tester och laboratorietester, såsom testning av effektiviteten och testning före förflyttning, på de anläggningar där vaccinering utförts eller på anläggningar i vaccinationsområdet.

16.

System för journalföring.

2.   YTTERLIGARE ÖVERVAKNING I DE TREDJELÄNDER ELLER TERRITORIER ELLER ZONER DÄRI DÄR VACCINERING UTFÖRS MOT HÖGPATOGEN AVIÄR INFLUENSA

Om vaccinering utförs i ett tredjeland eller territorium eller zon däri ska alla anläggningar där vaccinering mot högpatogen aviär influensa utförs genomgå laboratorietester, och utöver den information som avses i bilaga II ska följande information lämnas till kommissionen:

1.

Antal vaccinerade anläggningar i området per kategori.

2.

Antal vaccinerade anläggningar per fjäderfäkategori som ska provtas.

3.

Användningen av indikatorfåglar (dvs. art av och antal indikatorfåglar som används per epidemiologisk enhet).

4.

Antal prover som tagits per anläggning och/eller epidemiologisk enhet.

5.

Uppgifter om vaccinets effektivitet.


BILAGA XIV

DJURHÄLSOKRAV FÖR STRUTSFÅGLAR, KLÄCKÄGG FRÅN DESSA OCH FÄRSKT KÖTT FRÅN STRUTSFÅGLAR MED URSPRUNG I ETT TREDJELAND ELLER TERRITORIUM ELLER ZON DÄRI SOM INTE ÄR FRITT FRÅN INFEKTION MED NEWCASTLESJUKEVIRUS

1.

Avelsstrutsfåglar, bruksstrutsfåglar och strutsfåglar avsedda för slakt med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte är fritt från infektion med Newcastlesjukevirus ska

a)

ha stått under officiell övervakning under minst 21 dagar före dagen för avsändande av sändningen för införsel till unionen,

b)

ha hållits fullständigt isolerade under den tid som avses i led a, utan direkt eller indirekt kontakt med andra fåglar, i lokaler som godkänts för detta ändamål av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet,

c)

ha genomgått ett test för påvisande av virus för infektion med Newcastlesjukevirus,

d)

komma från flockar som övervakats med avseende på infektion med Newcastlesjukevirus och där kontroller enligt en statistiskt underbyggd provtagningsplan har gett negativa resultat under minst sex månader omedelbart före dagen för avsändande av sändningen för införseln till unionen.

2.

Daggamla kycklingar av strutsfåglar och kläckägg från strutsfåglar med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte är fritt från infektion med Newcastlesjukevirus ska komma från flockar

a)

som hållits isolerade under officiell övervakning under minst 30 dagar före dagen för läggningen av kläckägg avsedda för införsel till unionen eller av kläckägg från vilka de daggamla kycklingarna avsedda för införsel till unionen härrör,

b)

som genomgått ett test för påvisande av virus för infektion med Newcastlesjukevirus,

c)

som övervakats med avseende på infektion med Newcastlesjukevirus och där kontroller enligt en statistiskt underbyggd provtagningsplan har gett negativa resultat under minst sex månader omedelbart före dagen för avsändande av sändningen för införseln till unionen,

d)

som inte varit i kontakt med fjäderfän som inte uppfyller garantierna enligt leden a, b och c under de 30 dagarna före dagen för läggningen och under läggningen av kläckägg avsedda för införsel till unionen eller av kläckägg från vilka de daggamla kycklingarna avsedda för införsel till unionen härrör.

3.

Färskt kött från strutsfåglar med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som inte är fritt från infektion med Newcastlesjukevirus ska

a)

vara urbenat och avhudat,

b)

komma från strutsfåglar som under minst tre månader före dagen för slakt hållits på anläggningar

i)

där det inte förekommit något utbrott av infektion med Newcastlesjukevirus eller högpatogen aviär influensa under de sex månaderna före dagen för slakt,

ii)

runt vilka det inte förekommit något utbrott av högpatogen aviär influensa eller infektion med Newcastlesjukevirus under minst tre månader före dagen för slakt, inom tio km från den del av anläggningen där strutsdjuren hålls, eventuellt inbegripet angränsande medlemsstats eller tredjelands territorium,

iii)

där övervakning av infektion med Newcastlesjukevirus har genomförts och där kontroller enligt en statistiskt underbyggd provtagningsplan har gett negativa resultat under minst sex månader före dagen för slakt,

c)

ha övervakats i enlighet med led b iii

i)

genom serologiska tester, om strutsfåglarna inte är vaccinerade mot infektion med Newcastlesjukevirus,

ii)

genom svabbprover från strutsfåglars luftrör, om strutsfåglarna är vaccinerade mot infektion med Newcastlesjukevirus,

d)

komma från strutsdjur som, om de är vaccinerade mot infektion med Newcastlesjukevirus, inte vaccinerats med vacciner som inte uppfyllde de särskilda kriterierna i del 1 i bilaga XV under de 30 dagarna före dagen för slakt.

4.

De tester för påvisande av virus som föreskrivs i punkterna 1 c och 2 b ska ha utförts

a)

inom sju till tio dagar efter att strutsdjuren isolerats,

b)

på kloaksvabbprover eller träckprover från varje fågel.

5.

De tester för påvisande av virus som föreskrivs i punkterna 1 c och 2 b ska ha visat att inga isolat av aviärt paramyxovirus typ 1 med ett intracerebralt patogenitetsindex (ICPI) större än 0,4 hittats. Dessutom ska man ha fått gynnsamma resultat från alla fåglar i sändningen innan

a)

avelsstrutsfåglar, bruksstrutsfåglar eller strutsfåglar avsedda för slakt lämnade de lokaler som avses i 1 b för avsändande till unionen,

b)

daggamla kycklingar lämnade kläckeriet för avsändande till unionen,

c)

kläckägg lastades för avsändande till unionen.


BILAGA XV

KRITERIER FÖR VACCINER MOT INFEKTION MED NEWCASTLESJUKEVIRUS OCH KRAV FÖR SÄNDNINGAR AV FJÄDERFÄ, KLÄCKÄGG OCH FÄRSKT FJÄDERFÄKÖTT MED URSPRUNG I ETT TREDJELAND ELLER TERRITORIUM ELLER ZON DÄRI SOM VACCINERAR MOT INFEKTION MED NEWCASTLESJUKEVIRUS

1.   KRITERIER FÖR VACCINER MOT INFEKTION MED NEWCASTLESJUKEVIRUS

1.1   Allmänna kriterier

a)

Vacciner ska överensstämma med standarderna i kapitlet om Newcastlesjuka i OIE:s Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals.

b)

Vacciner ska registreras av de behöriga myndigheterna i det berörda ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet innan de får distribueras och användas. Vid en sådan registrering ska de behöriga myndigheterna i det berörda ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet kunna stödja sig på ett komplett dokumentationsmaterial som sökanden lämnat in och som innehåller uppgifter om vaccinets effektivitet och oskadlighet. När det gäller importerade vacciner kan den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet stödja sig på uppgifter som har kontrollerats av de behöriga myndigheterna i det land där vaccinet tillverkas, om sådana kontroller har utförts i enlighet med OIE-standarder.

c)

Utöver kraven i leden a och b ska dessutom importen eller tillverkningen och distributionen av vaccinerna kontrolleras av de behöriga myndigheterna i det berörda ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet.

d)

Innan distribution av vaccinerna tillåts ska varje parti vaccin testas med hänsyn till oskadlighet, särskilt vad gäller försvagning eller inaktivering och frånvaro av främmande ämnen, samt med hänsyn till effektivitet. Testningen ska utföras under kontroll av de behöriga myndigheterna i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet.

1.2   Särskilda kriterier

Levande försvagade vacciner mot infektion med Newcastlesjukevirus ska tillverkas av en stam av Newcastlesjukevirus för vilken inokulatet av typstammen har testats och visat sig ha ett ICPI på

a)

mindre än 0,4 om minst 107 EID50 har administrerats till varje fågel i ICPI-testet,

eller

b)

mindre än 0,5 om minst 108 EID50 har administrerats till varje fågel i ICPI-testet.

2.   DJURHÄLSOKRAV FÖR FJÄDERFÄ OCH KLÄCKÄGG MED URSPRUNG I ETT TREDJELAND ELLER TERRITORIUM ELLER ZON DÄRI DÄR VACCINERNA MOT INFEKTION MED NEWCASTLESJUKEVIRUS INTE UPPFYLLER DE SÄRSKILDA KRITERIERNA I PUNKT 1

Fjäderfä och kläckägg med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri där vaccinerna mot infektion med Newcastlesjukevirus inte uppfyller de särskilda kriterierna i punkt 1.2 ska uppfylla följande krav:

a)

Fjäderfä och ursprungsflockarna för kläckägg får inte ha vaccinerats med sådana vacciner under minst tolv månader före den dag då sändningen lastas för avsändande till unionen.

b)

Ursprungsflockarna för fjäderfä och för kläckägg ska ha genomgått ett virusisoleringstest för infektion med Newcastlesjukevirus tidigast två veckor före den dag då sändningen lastas för avsändande till unionen, eller i fråga om kläckägg tidigast två veckor före den dag då äggen samlats in. Testerna ska ha utförts i ett officiellt laboratorium på ett slumpmässigt urval av kloaksvabbprover från minst 60 fåglar i varje flock utan att något aviärt paramyxovirus med ICPI större än 0,4 hittats.

c)

Fjäderfä och ursprungsflockarna för kläckägg ska ha hållits isolerade under officiell övervakning på ursprungsanläggningen under den tvåveckorsperiod som avses i led b.

d)

Fjäderfä och ursprungsflockarna för kläckägg får inte ha varit i kontakt med fjäderfä som inte uppfyller kraven i leden a och b

i)

under de 60 dagarna före den dag då sändningen lastats för avsändande till unionen, när det gäller fjäderfä,

ii)

under de 60 dagarna före den dag då äggen samlats in, när det gäller kläckägg.

e)

Daggamla kycklingar och de kläckägg från vilka de daggamla kycklingarna härrör får inte, i kläckeriet eller under transporten till unionen, ha varit i kontakt med fjäderfä eller kläckägg som inte uppfyller kraven i leden a–d.

3.   DJURHÄLSOKRAV FÖR FÄRSKT KÖTT FRÅN FJÄDERFÄ MED URSPRUNG I ETT TREDJELAND ELLER TERRITORIUM ELLER ZON DÄRI DÄR VACCINERNA MOT INFEKTION MED NEWCASTLESJUKEVIRUS INTE UPPFYLLER DE SÄRSKILDA KRITERIERNA I PUNKT 1

Färskt kött från fjäderfä med ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri där vaccinerna mot infektion med Newcastlesjukevirus inte uppfyller de särskilda kriterierna i punkt 1.2 ska komma från fjäderfä som uppfyller följande krav:

a)

Fjäderfäna har inte har vaccinerats med levande, försvagat vaccin som tillverkats av inokulat av en typstam av Newcastlesjukevirus med högre patogenitet än lentogena virusstammar under de 30 dagarna före dagen för slakt.

b)

Fjäderfäna ska ha genomgått ett virusisoleringstest för infektion med Newcastlesjukevirus som har utförts i ett officiellt laboratorium vid tidpunkten för slakt på ett slumpmässigt urval av kloaksvabbprover från minst 60 fåglar i varje berörd flock utan att något aviärt paramyxovirus med ett ICPI större än 0,4 hittats.

c)

Fjäderfäna har under de 30 dagarna före dagen för slakt inte varit i kontakt med fjäderfä som inte uppfyller villkoren i leden a och b.

4.   INFORMATION SOM SKA LÄMNAS NÄR URSPRUNGSFLOCKARNA FÖR FJÄDERFÄ, URSPRUNGSFLOCKARNA FÖR KLÄCKÄGG OCH KLÄCKÄGG VACCINERAS MOT INFEKTION MED NEWCASTLESJUKEVIRUS

Om ursprungsflockarna för fjäderfä, ursprungsflockarna för kläckägg eller kläckägg vaccineras mot infektion med Newcastlesjukevirus ska följande information lämnas om sändningen:

a)

Identifiering av flocken.

b)

Fåglarnas ålder.

c)

Vaccinationsdatum.

d)

Namn på och typ av virusstam som använts.

e)

Vaccinets partinummer.

f)

Vaccinets namn.

g)

Vaccinets tillverkare.


BILAGA XVI

KRAV AVSEENDE DEN INFORMATION SOM SKA FINNAS PÅ DE BEHÅLLARE SOM FJÄDERFÄ, FÅGLAR I FÅNGENSKAP OCH KLÄCKÄGG TRANSPORTERAS I

1.

Avelsfjäderfä och bruksfjäderfä ska transporteras i behållare som är försedda med följande uppgifter:

a)

Ursprungstredjelandets eller ursprungsterritoriets namn och ISO-kod.

b)

Den berörda arten av fjäderfä.

c)

Antal djur.

d)

Vilken kategori och produktionstyp de är avsedda för.

e)

Ursprungsanläggningens namn, adress och godkännandenummer.

f)

Destinationsmedlemsstatens namn.

2.

Fjäderfän avsedda för slakt ska transporteras i behållare som är försedda med följande uppgifter:

a)

Ursprungstredjelandets eller ursprungsterritoriets namn och ISO-kod.

b)

Den berörda arten av fjäderfä.

c)

Antal djur.

d)

Vilken kategori och produktionstyp de är avsedda för.

e)

Ursprungsanläggningens namn, adress och registreringsnummer.

f)

Destinationsmedlemsstatens namn.

3.

Daggamla kycklingar ska transporteras i behållare som är försedda med följande uppgifter:

a)

Ursprungstredjelandets eller ursprungsterritoriets namn och ISO-kod.

b)

Den berörda arten av fjäderfä.

c)

Antal djur.

d)

Vilken kategori och produktionstyp de är avsedda för.

e)

Namn, adress och godkännandenummer för de daggamla kycklingarnas ursprungsanläggning.

f)

Godkännandenummer för ursprungsflockens ursprungsanläggning.

g)

Destinationsmedlemsstatens namn.

4.

Fåglar i fångenskap ska transporteras i behållare som är försedda med följande uppgifter:

a)

Ursprungstredjelandets eller ursprungsterritoriets namn och ISO-kod.

b)

Antal djur.

c)

Ursprungsanläggningens namn, adress och godkännandenummer.

d)

Behållarens särskilda identifieringsnummer.

e)

Destinationsmedlemsstatens namn.

5.

Kläckägg från fjäderfä ska transporteras i behållare som är försedda med följande uppgifter:

a)

Orden ”för kläckning”.

b)

Ursprungstredjelandets eller ursprungsterritoriets namn och ISO-kod.

c)

Den berörda arten av fjäderfä.

d)

Antal ägg.

e)

Vilken kategori och produktionstyp de är avsedda för.

f)

Namn, adress och godkännandenummer för äggens ursprungsanläggning.

g)

Godkännandenummer för ursprungsflockens ursprungsanläggning (om inte samma som i led f).

h)

Destinationsmedlemsstatens namn.

6.

Specifikt patogenfria ägg ska transporteras i behållare som är försedda med följande uppgifter:

a)

Frasen ”SPF-ägg som endast får användas till diagnostik, forskning eller farmakologi”.

b)

Ursprungstredjelandets eller ursprungsterritoriets namn och ISO-kod.

c)

Antal ägg.

d)

Ursprungsanläggningens namn, adress och godkännandenummer.

e)

Destinationsmedlemsstatens namn.

7.

Kläckägg från fåglar i fångenskap ska transporteras i behållare som är försedda med följande uppgifter:

a)

Ursprungstredjelandets eller ursprungsterritoriets namn och ISO-kod.

b)

Antal ägg.

c)

Ursprungsanläggningens namn, adress och godkännandenummer.

d)

Behållarens särskilda identifieringsnummer.

e)

Destinationsmedlemsstatens namn.


BILAGA XVII

KRAV FÖR TESTNING AV SÄNDNINGAR MED FÄRRE ÄN 20 DJUR AV ANDRA FJÄDERFÄN ÄN STRUTSFÅGLAR OCH FÄRRE ÄN 20 KLÄCKÄGG FRÅN DESSA FÖRE INFÖRSELN TILL UNIONEN

Sändningar med färre än 20 djur av andra fjäderfän än strutsfåglar eller färre än 20 kläckägg från andra fjäderfän än strutsfåglar ska ha testats negativt för de sjukdomar som avses i artiklarna 49 e och 110 e ii enligt följande:

a)

Avelsfjäderfä, bruksfjäderfä och fjäderfä avsedda för slakt, utom strutsfåglar, ska ha testats negativt i serologiska och/eller bakteriologiska tester under de 30 dagarna före den dag då sändningen lastas för avsändande till unionen.

b)

När det gäller kläckägg från andra fjäderfän än strutsfåglar och andra daggamla kycklingar än strutsfåglar ska ursprungsflocken ha testats negativt i serologiska och/eller bakteriologiska tester med en konfidensgrad på 95 % för påvisande av infektion vid en prevalens på 5 % under de 90 dagarna före den dag då sändningen lastas för avsändande till unionen.

c)

Om djuren har vaccinerats mot infektion med någon serotyp av Salmonella eller Mycoplasma ska endast bakteriologiska tester användas, men konfirmationsmetoden ska kunna skilja mellan levande vaccinstammar och fältstammar.


BILAGA XVIII

PROVTAGNING OCH TESTNING AV ANDRA FJÄDERFÄN ÄN STRUTSFÅGLAR EFTER INFÖRSELN TILL UNIONEN

1.

Den officiella veterinären ska ta prover för virologisk undersökning från andra avelsfjäderfän än strutsfåglar, andra bruksfjäderfän än strutsfåglar och andra daggamla kycklingar än strutsfåglar som har förts in till unionen från ett tredjeland eller territorium eller zon däri. Proverna ska tas enligt följande:

a)

Mellan sjunde och femtonde dagen efter den dag då djuren sattes in på destinationsanläggningarna i unionen ska kloaksvabbprover tas som med en konfidensgrad på 95 % påvisar infektion vid en prevalens på 5 %.

b)

Proverna ska testas för

i)

högpatogen aviär influensa,

ii)

infektion med Newcastlesjukevirus.

2.

Proverna får poolas, med högst fem prover från enskilda fåglar i varje pool.

BILAGA XIX

DJURHÄLSOKRAV FÖR GODKÄNNANDE AV URSPRUNGSANLÄGGNINGEN FÖR FÅGLAR I FÅNGENSKAP

1.

Djurhälsokraven när det gäller biosäkerhetsåtgärder, enligt artikel 56, är de följande:

a)

Endast djur som kommer från andra godkända anläggningar får sättas in på anläggningen.

b)

Fåglar får sättas in på anläggningen från andra källor än godkända anläggningar efter godkännande från den behöriga anläggningen i tredjelandet eller territoriet, förutsatt att djuren hålls isolerade i minst 30 dagar från den dag de sattes in på anläggningen, i enlighet med anvisningarna från den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet, innan de införs i samlingen av fåglar på anläggningen.

2.

Djurhälsokraven när det gäller lokaler och utrustning på anläggningen, enligt artikel 56, är de följande:

a)

Anläggningen ska vara tydligt avgränsad och avskild från omgivningarna.

b)

Anläggningen ska ha tillräckliga resurser för att fånga, stänga in och isolera djur, och lämpliga godkända karantänlokaler och godkända förfaranden för djur som kommer från icke godkända anläggningar.

c)

Anläggningen ska antingen ha ett lämpligt arrangemang eller lokaler och utrustning på anläggningen där kadaver efter djur som dör av sjukdom eller avlivas kan omhändertas på ett korrekt sätt.

3.

Djurhälsokraven när det gäller journalföring, enligt artikel 56, är de följande:

a)

Den aktör som ansvarar för anläggningen ska kontinuerligt föra journal med uppgifter om

i)

antalet djur av varje art som finns på anläggningen och deras identitet (ålder, kön, art och eventuella individuella identifieringsnummer),

ii)

antalet djur som anländer till eller lämnar anläggningen, med uppgift om deras identitet (ålder, kön art och eventuella individuella identifieringsnummer), ursprung eller destination, transporten från eller till anläggningen och djurens hälsostatus,

iii)

resultaten från blodprover eller annan diagnostik,

iv)

sjukdomsfall och i förekommande fall uppgifter om behandlingen,

v)

resultaten från undersökningar av djur som dött på anläggningen, även dödfödda djur,

vi)

iakttagelser som har gjorts under tiden i isolering eller karantän.

b)

Den aktör som ansvarar för anläggningen ska föra de journaler som avses i led a under minst tio år efter dagen för godkännande.

4.

Djurhälsokraven när det gäller personal, enligt artikel 56, är de följande:

a)

Den person som ansvarar för anläggningen ska ha adekvat kompetens och kunskap.

b)

Den aktör som ansvarar för anläggningen ska genom kontrakt eller annat rättsligt instrument anställa en veterinär, som är godkänd och kontrolleras av den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet, som

i)

ser till att åtgärder för övervakning och bekämpning av sjukdom som är lämpliga i förhållande till sjukdomsläget i det berörda tredjelandet eller territoriet är godkända av den behöriga myndigheten och tillämpas på anläggningen; dessa åtgärder ska innefatta

ett årligt program för övervakning av sjukdomar, inklusive lämpliga zoonoskontroller av djuren,

kliniska tester och laboratorietester på djur som misstänks ha drabbats av sjukdomar och tester på döda djur som misstänks ha drabbats av sjukdomar,

vaccinering av mottagliga djur mot sjukdomar, vid behov, i enlighet med OIE:s Terrestrial Animal Health Code och Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals,

ii)

ser till att misstänkta dödsfall eller förekomst av andra symtom som tyder på högpatogen aviär influensa, infektion med Newcastlesjukevirus eller aviär klamydios utan dröjsmål anmäls till den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet,

iii)

ser till att de djur som sätts in på anläggningen vid behov har hållits isolerade i enlighet med kraven i punkt 1 b och i enlighet med eventuella anvisningar från den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet.

5.

Djurhälsokraven när det gäller hälsostatus, enligt artikel 56, är de följande:

a)

Anläggningen ska vara fri från högpatogen aviär influensa, infektion med Newcastlesjukevirus och aviär klamydios. För att anläggningen ska förklaras fri från dessa sjukdomar ska den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet göra en bedömning av de journaler om djurens hälsostatus som förts under minst tre år före dagen för ansökan om godkännande och av resultaten av de kliniska tester och laboratorietester som utförts på djuren på anläggningen. Nya anläggningar ska emellertid godkännas endast på grundval av resultaten av kliniska tester och laboratorietester som utförts på djuren på sådana anläggningar.

b)

Den aktör som ansvarar för anläggningen ska antingen ha ett avtal med ett laboratorium som utför undersökningar av döda djur, eller ha en eller flera lämpliga lokaler där sådana undersökningar kan utföras av en behörig person under ledning av en veterinär som godkänts för detta ändamål av den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet.


BILAGA XX

FÖRFARANDEN FÖR UNDERSÖKNING, PROVTAGNING OCH TESTNING FÖR HÖGPATOGEN AVIÄR INFLUENSA OCH NEWCASTLESJUKA HOS FÅGLAR I FÅNGENSKAP

1.

Under karantänen ska indikatorfåglarna eller, om indikatorfåglar inte används, fåglarna i fångenskap genomgå följande förfaranden:

a)

I de fall indikatorfåglar används:

i)

Blodprover för serologisk undersökning ska tas från alla indikatorfåglar tidigast 21 dagar efter dagen för insättning i karantän och minst tre dagar före dagen för karantänens slut.

ii)

Om resultaten av de prover som avses i led i är positiva eller inte entydiga i fråga om indikatorfåglarna

ska de importerade fåglarna genomgå en virologisk undersökning,

ska kloaksvabbprover (eller träckprover) och svabbprover från luftrör/svalg tas från minst 60 fåglar eller från alla fåglar om sändningen består av färre än 60 fåglar.

b)

I de fall indikatorfåglar inte används:

Importerade fåglar ska undersökas virologiskt (serologisk testning är inte lämplig).

Svabbprover från luftrör/svalg eller kloaksvabbprover (eller träckprover) ska tas från minst 60 fåglar eller från alla fåglar om sändningen består av färre än 60 fåglar, under de första 7–15 dagarna av karantänen.

2.

Förutom testningen enligt punkt 1 ska följande prover tas för virologisk undersökning:

a)

Kloaksvabbprover (eller träckprover) och, om möjligt, svabbprover från luftrör/svalg på kliniskt sjuka fåglar eller sjuka indikatorfåglar.

b)

Prover av tarminnehåll, hjärnvävnad, luftrör, lungor, lever, mjälte, njurar och andra uppenbart drabbade organ så snart som möjligt efter att döden inträtt,

i)

från döda indikatorfåglar och alla fåglar som är döda vid ankomsten till karantänen samt de fåglar som dör under karantänen, eller

ii)

från minst 10 % av de döda fåglarna, i händelse av hög dödlighet i stora sändningar av små fåglar.

3.

Vid virologisk undersökning tillåts poolning av högst fem prover från olika fåglar i en pool.

Träckprover ska poolas åtskilt från prover från andra organ och vävnad.


BILAGA XXI

SÄRSKILDA KRAV NÄR DET GÄLLER HUNDAR, KATTER OCH ILLRAR AVSEDDA FÖR INFÖRSEL TILL UNIONEN

1.   KRAV FÖR TITRERING AV RABIESANTIKROPPAR

a)

Titreringen ska utföras på ett prov som tagits av en veterinär som godkänts av den behöriga myndigheten, under den period som börjar tidigast 30 dagar efter dagen för den första vaccineringen inom en befintlig giltig vaccinationsserie och upphör tre månader före dagen för intygets utfärdande.

b)

Titreringen ska påvisa minst 0,5 IU/ml neutraliserande antikroppar mot rabiesvirus.

c)

Det officiella laboratoriet ska i en officiell rapport ha intygat resultatet av titreringen, och en kopia av rapporten ska bifogas det djurhälsointyg som medföljer djuren till unionen.

d)

Titreringen behöver inte göras om på ett djur som efter titrering av rabiesantikroppar med tillfredsställande resultat har omvaccinerats mot rabies inom giltighetstiden för den första vaccinering som avses i led a och alla senare giltiga vaccineringar i serien.

2.   BEHANDLING MOT ANGREPP AV ECHINOCCOCUS MULTILOCULARIS

Före införseln till unionen ska hundar behandlas mot angrepp av Echinococcus multilocularis, enligt följande:

a)

Behandlingen ska bestå av ett godkänt veterinärmedicinskt läkemedel som innehåller en lämplig dos av prazikvantel eller farmakologiskt aktiva substanser som ensamma eller i kombination bevisligen minskar belastningen av vuxna exemplar och larver av parasiten Echinococcus multilocularis i den berörda värddjursarten.

b)

Produkten ska administreras av en veterinär inom en period som inleds högst 48 timmar och upphör minst 24 timmar före tiden för ankomst till unionen.

c)

Följande uppgifter om behandlingen ska intygas av den administrerande veterinären i det djurhälsointyg som avses i artikel 3.1 c i:

i)

Alfanumerisk kod på hundens, kattens eller illerns transponder eller tatuering.

ii)

Namnet på produkten mot angrepp av Echinococcus multilocularis.

iii)

Namn på produktens tillverkare.

iv)

Datum och tidpunkt för behandling.

v)

Den administrerande veterinärens namn, stämpel och underskrift.


BILAGA XXII

KRAV NÄR DET GÄLLER UPPEHÅLLSPERIODER FÖR KLÄCKÄGG FÖRE INFÖRSELN TILL UNIONEN

Kategori av kläckägg

Den minsta uppehållsperioden gäller

Minsta upphållsperiod i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri, i enlighet med artikel 98 a

Minsta upphållsperiod i ursprungsanläggningen, i enlighet med artikel 98 b

Minsta period utan kontakt med fjäderfä eller kläckägg med lägre hälsostatus, fåglar i fångenskap eller vilda fåglar, i enlighet med artikel 98 c

Kläckägg från fjäderfä

Ursprungsflock

Tre månader

Sex veckor

Sex veckor

Sändningar med färre än 20 kläckägg från andra fjäderfän än strutsfåglar

Ursprungsflock

Tre månader

Tre veckor

Tre veckor


BILAGA XXIII

KRAV NÄR DET GÄLLER UPPEHÅLLSPERIODEN FÖRE SLAKT ELLER AVLIVNING AV DE HÅLLNA HOV- OCH KLÖVDJUR SOM DET FÄRSKA KÖTTET HÄRRÖR FRÅN

1.

Den tid som hov- och klövdjuren ska ha vistats i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri före dagen för slakt eller avlivning, i enlighet med artikel 131.2 a, ska vara

a)

minst tre månader före den dagen, eller

b)

mindre än tre månader före den dagen, om hov- och klövdjuren är yngre än tre månader.

2.

Hållna hov- och klövdjur ska ha vistats på sin ursprungsanläggning utan att ha kommit i kontakt med hov- och klövdjur med lägre hälsostatus, i enlighet med artikel 131.2 b och c, i minst 40 dagar före dagen för slakt eller avlivning, om djuren

a)

har sitt ursprung i ett tredjeland eller territorium eller zon däri som tillämpar ett eller flera av de särskilda villkor som anges i del B i bilaga XXIV,

b)

omfattas av det undantag som anges i artikel 132.


BILAGA XXIV

SJUKDOMSFRIHET I URSPRUNGSTREDJELANDET ELLER URSPRUNGSTERRITORIET FÖR PRODUKTERNA AV ANIMALISKT URSPRUNG

DEL A

Minsta sjukdomsfria tid (i månader) för ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri, i enlighet med artikel 133.1

 

1.

Nötkreatur

2.

Får

3.

Getter

4.

Svin

5.

Kameldjur

6.

Hjortdjur

7.

Andra hov- och klövdjur än de som avses i kolumnerna 1, 2, 3, 4, 5 och 6  (*1)

Mul- och klövsjuka

12 mån (*2)

12 mån (*2)

12 mån (*2)

12 mån (*2)

12 mån (*2)

12 mån (*2)

12 mån (*2)

Infektion med boskapspestvirus

12 mån

12 mån

12 mån

12 mån

12 mån

12 mån

12 mån

Afrikansk svinpest

NA

NA

NA

12 mån

NA

NA

NA

Klassisk svinpest

NA

NA

NA

12 mån (*2)

NA

NA

NA

NA =

Ej tillämpligt.

DEL B

Särskilda villkor som ska fastställas av den behöriga myndigheten om tredjelandet eller territoriet eller zonen däri har varit fritt från sjukdomen i mindre än tolv månader, i enlighet med undantaget i artikel 133.1

Mul- och klövsjuka

Kompletterande information för att garantera fastställande av en dag från vilken tredjelandet eller territoriet eller zonen däri anses vara fritt från sjukdomen

Klassisk svinpest


(*1)  Gäller bara förtecknade arter enligt bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

(*2)  Denna tid kan förkortas om den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet fastställer särskilda villkor, i enlighet med del B.


BILAGA XXV

VACCINERING I URSPRUNGSTREDJELANDET ELLER URSPRUNGSTERRITORIET ELLER ZONEN DÄRI OCH PÅ URSPRUNGSANLÄGGNINGEN FÖR DE DJUR SOM DET FÄRSKA KÖTTET ERHÅLLS FRÅN

DEL A

Djurhälsokrav när det gäller avsaknaden av vaccinering i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet eller zonen däri och på ursprungsanläggningen för de hov- och klövdjur som det färska köttet erhålls från

 

1.

Nötkreatur

2.

Får

3.

Getter

4.

Svin

5.

Kameldjur

6.

Hjortdjur

7.

Andra hov- och klövdjur än de som avses i kolumnerna 1, 2, 3, 4, 5 och 6  (*1)

Mul- och klövsjuka

NV/NVE (*2)

NV/NVE (*2)

NV/NVE (*2)

NV/NVE

NV/NVE (*2)

NV/NVE (*2)

NV/NVE (*2)

Infektion med boskapspestvirus

NV/NVE (*2)

NV/NVE (*2)

NV/NVE (*2)

NV/NVE

NV/NVE (*2)

NV/NVE (*2)

NV/NVE (*2)

Afrikansk svinpest

NA

NA

NA

NV/NVE

NA

NA

NA

Klassisk svinpest

NA

NA

NA

NV/NVE

NA

NA

NA

NV =

Under minst tolv månader före dagen för avsändandet till unionen: det har inte utförts någon vaccinering i tredjelandet eller territoriet eller zonen däri och det har inte förts in några vaccinerade djur till tredjelandet, territoriet eller zonen.

NVE =

Inga vaccinerade djur på ursprungsanläggningen för de hov- och klövdjur som det färska köttet erhålls från.

NA =

Ej tillämpligt.

DEL B

Särskilda villkor som ska fastställas av de behöriga myndigheterna om vaccinering mot mul- och klövsjuka har utförts i tredjelandet eller territoriet eller zonen däri under mindre än tolv månader, i enlighet med artikel 133.3

1.   Från ett tredjeland, territorium eller zon däri som är fritt från mul- och klövsjuka och där vaccinering utförs mot mul- och klövsjukestam A, O eller C

Den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet ska lämna kompletterande information för att garantera frånvaron av mul- och klövsjukevirus i färskt kött och överensstämmelsen med följande krav:

a)

Ett vaccinationsprogram mot mul- och klövsjuka genomförs för hållna nötkreatur och kontrolleras av den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet.

b)

Det färska köttet erhålls från

i)

nötkreatur, får och getter med ursprung i anläggningar inom eller runt vilka mul- och klövsjuka eller boskapspest inte har rapporterats, inom en radie på 25 km, under de 60 dagarna före dagen för avsändandet till slakteriet,

eller

ii)

hållna hov- och klövdjur av andra förtecknade arter än nötkreatur, får, getter och svin med ursprung i anläggningar inom eller runt vilka mul- och klövsjuka eller boskapspest inte har rapporterats, inom en radie på 50 km, under de 90 dagarna före dagen för avsändandet till slakteriet,

eller

iii)

vilda hov- och klövdjur som uppfyller kraven i artikel 138.

c)

Köttet är annat urbenat färskt kött än slaktbiprodukter och har erhållits från slaktkroppar

i)

där de viktigaste tillgängliga lymfknutorna har avlägsnats,

ii)

som har genomgått mognadslagring vid en temperatur över + 2 °C i minst 24 timmar innan benen avlägsnades,

iii)

där köttets pH-värde var under 6,0 vid elektronisk mätning i mitten av långa ryggmuskeln (longissimus dorsi) efter mognadslagring och före urbening.

2.   Från ett tredjeland, territorium eller zon däri som är fritt från mul- och klövsjuka och där vaccinering utförs mot mul- och klövsjukestam A, O eller C och som omfattas av ytterligare särskilda villkor

Utöver kraven i punkt 1 ska den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet uppfylla ytterligare särskilda villkor när det gäller vaccinationsprogrammen som styrker frånvaron av mul- och klövsjukevirus i färskt kött från den zonen.

3.   Mul- och klövsjukefria zoner där vaccinering inte utförs

3.1   Mul- och klövsjukestam SAT eller ASIA 1

Om färskt kött har sitt ursprung i en mul- och klövsjukefri zon där vaccinering inte utförs, men den zonen ligger i ett tredjeland eller territorium där vaccinering mot mul- och klövsjukestammen SAT eller ASIA 1 utförs i andra zoner eller där de stammarna är endemiska i en eller flera delar av tredjelandet eller territoriet eller i en angränsande medlemsstat eller angränsande tredjeländer, ska de behöriga myndigheterna i sådant kötts ursprungstredjeland eller ursprungsterritorium lämna erforderlig kompletterande information för att garantera frånvaron av mul- och klövsjukevirus i det färska köttet och garantera överensstämmelse med följande djurhälsokrav:

a)

Det färska köttet erhålls från

i)

hållna djur av förtecknade arter med ursprung i anläggningar inom eller runt vilka mul- och klövsjuka eller boskapspest inte har rapporterats, inom en radie på 10 km, under de tolv månaderna före dagen för slakt,

eller

ii)

vilda hov- och klövdjur som uppfyller kraven i artikel 138.

b)

Köttet får inte exporteras till unionen förrän det har gått 21 dagar efter dagen för slakt.

c)

Köttet är annat urbenat färskt kött än slaktbiprodukter och har erhållits från slaktkroppar

i)

där de viktigaste tillgängliga lymfknutorna har avlägsnats,

ii)

som har genomgått mognadslagring vid en temperatur över + 2 °C i minst 24 timmar innan benen avlägsnades.

3.2   Mul- och klövsjukestam A, O eller C

Om färskt kött har sitt ursprung i en mul- och klövsjukefri zon där vaccinering mot mul- och klövsjuka inte utförs, men den zonen ligger i ett tredjeland eller territorium där vaccinering mot mul- och klövsjukestammen A, O eller C utförs, och om de behöriga myndigheterna i tredjelandet eller territoriet har lämnat ytterligare garantier för villkor som är specifika för det tredjelandet eller territoriet eller zonen och som styrker frånvaron av mul- och klövsjukevirus i färskt kött från den zonen, ska de behöriga myndigheterna i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet lämna följande kompletterande information:

a)

Garantier för att det övervakningsprogram för mul- och klövsjuka som är tillämpligt på den sjukdomsfria zonen, och som styrker frånvaron av mul- och klövsjuka, genomförs och kontrolleras av de behöriga myndigheterna i ursprungstredjelandet eller ursprungsterritoriet.

b)

Garantier för att djurhälsokraven i punkt 1 b och c tillämpas.


(*1)  Gäller bara förtecknade arter enligt bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

(*2)  Eller om den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet fastställer särskilda villkor, i enlighet med del B.


BILAGA XXVI

RISKREDUCERANDE BEHANDLINGAR FÖR KÖTTPRODUKTER

1.   RISKREDUCERANDE BEHANDLINGAR FÖR KÖTTPRODUKTER I FALLANDE ORDNING EFTER ALLVARLIGHETSGRAD

B

=

Behandling i hermetiskt tillsluten behållare tills ett Fo-värde på lägst 3 har uppnåtts.

C

=

En lägsta temperatur på 80 °C ska uppnås i hela köttprodukten under bearbetningen.

D

=

En lägsta temperatur på 70 °C ska uppnås i hela köttet eller magarna, blåsorna och tarmarna under bearbetningen av köttprodukterna och de behandlade magarna, blåsorna och tarmarna, eller för rå skinka en behandling bestående av naturlig jäsning och lagring i minst nio månader som resulterar i

ett Aw-värde på högst 0,93,

ett pH-värde på högst 6,0.

D1

=

Grundlig uppvärmning av urbenat och avfettat kött som hettas upp så att innertemperaturen är lägst 70 °C i minst 30 minuter.

E

=

Produkter av typen ”biltong” ska genomgå en behandling för att uppnå

ett Aw-värde på högst 0,93,

ett pH-värde på högst 6,0.

F

=

Värmebehandling där en kärntemperatur på minst 65 °C uppnås under den tid som krävs för att uppnå ett pastöriseringsvärde (Pv) på lägst 40.

2.   RISKREDUCERANDE BEHANDLINGAR FÖR FJÄLSTER

Fjälster 1

=

Saltning med natriumklorid (NaCl), antingen torr eller som mättad saltlake (Aw < 0,80), under en kontinuerlig period på minst 30 dagar vid en temperatur på minst 20 °C.

Fjälster 2

=

Saltning med salt med fosfat som innehåller 86,5 % NaCl, 10,7 % Na2HPO4 och 2,8 % Na3PO4 (vikt/vikt/vikt), antingen torr eller som mättad saltlake (Aw < 0,80), under en kontinuerlig period på minst 30 dagar vid en temperatur på lägst 20 °C.

Fjälster 3

=

Saltning med NaCl i 30 dagar.

Fjälster 4

=

Blekning.

Fjälster 5

=

Torkning efter skrapning.


BILAGA XXVII

RISKREDUCERANDE BEHANDLINGAR FÖR MJÖLK OCH MJÖLKPRODUKTER

 

A

B

Djurart som mjölken och mjölkprodukterna härrör från

Bos Taurus, Ovis aries, Capra hircus, Bubalus bubalis och Camelus dromedarius

Andra arter än Bos Taurus, Ovis aries, Capra hircus, Bubalus bubalis och Camelus dromedarius

Tredjelandets djurhälsostatus

1.

Tredjeländer som inte varit officiellt fria från mul- och klövsjuka under de tolv föregående månaderna

2.

Tredjeländer där vaccinering utförs mot mul- och klövsjuka

Vilket som helst

Sterilisering till ett Fo-värde på minst 3

Ja

Ja

UHT-behandling (ultrahög temperatur) vid minst 135 °C kombinerad med en lämplig hålltid

Ja

Ja

Lågpastörisering (HTST) i två omgångar vid 72 °C i 15 sekunder av mjölk med pH på minst 7,0 , som i förekommande fall ger negativ reaktion vid ett test för alkalisk fosfatas omedelbart efter värmebehandlingen

Ja

Nej

Lågpastörisering (HTST) av mjölk med pH under 7,0

Ja

Nej

Lågpastörisering (HTST) tillsammans med annan fysikalisk behandling genom antingen

i)

sänkning av pH-värdet till under 6 i en timme, eller

ii)

ytterligare upphettning till minst 72 °C kombinerad med torkning

Ja

Nej

Nej :

ej tillåten behandling.

Ja :

godtagbar behandling.


BILAGA XXVIII

RISKREDUCERANDE BEHANDLINGAR FÖR ÄGGPRODUKTER

1.   BEHANDLING AV ÄGGPRODUKTER FÖR INAKTIVERING AV HÖGPATOGEN AVIÄR INFLUENSA

Följande behandlingar lämpar sig för inaktivering av högpatogen aviär influensa i följande äggprodukter:

Äggprodukt

Behandling

Kärntemperatur (Celsius (°C))

Behandlingens varaktighet (i sekunder (sek) eller timmar (tim))

Flytande äggvita

55,6  °C

870 sek

56,7  °C

232 sek

Äggula som tillsatts 10 % salt

62,2  °C

138 sek

Torkad äggvita

67 °C

20 tim

54,4  °C

513 tim

Hela ägg

60 °C

188 sek

Genomkokta

Heläggsmassa

60 °C

188 sek

61,1  °C

94 sek

Genomkokta

2.   BEHANDLING AV ÄGGPRODUKTER FÖR INAKTIVERING AV INFEKTION MED NEWCASTLESJUKEVIRUS

Följande behandlingar lämpar sig för inaktivering av infektion med Newcastlesjukevirus i följande äggprodukter:

Äggprodukt

Behandling

Kärntemperatur (Celsius (°C))

Behandlingens varaktighet (i sekunder (sek) eller timmar (tim))

Flytande äggvita

55 °C

2 278 sek

57 °C

986 sek

59 °C

301 sek

Äggula som tillsatts 10 % salt

55 °C

176 sek

Torkad äggvita

57 °C

50,4 tim

Hela ägg

55 °C

2 521 sek

57 °C

1 596 sek

59 °C

674 sek

Genomkokta


BILAGA XXIX

FÖRTECKNING ÖVER ARTER SOM ÄR MOTTAGLIGA FÖR SJUKDOMAR FÖR VILKA MEDLEMSSTATERNA VIDTAR NATIONELLA ÅTGÄRDER I ENLIGHET MED ARTIKEL 226 I FÖRORDNING (EU) 2016/429

Sjukdom

Mottagliga arter

Vårviremi hos karp (SVC)

Marmorkarp (Aristichthys nobilis), guldfisk (Carassius auratus), ruda (Carassius carassius), gräskarp (Ctenopharyngodon idellus), vanlig karp och koikarp (Cyprinus carpio), silverkarp (Hypophthalmichthys molitrix), mal (Silurus glanis), sutare (Tinca tinca), id (Leuciscus idus)

Renibakterios (BKD)

Familj: Laxfiskar (Salmonidae)

Infektiös pankreasnekros (IPN)

Bäckröding (Salvelinus fontinalis), öring (Salmo trutta), atlantlax (Salmo salar), stillahavslax (Oncorhynchus spp.), älvsik (Coregonus lavaretus)

Infektion orsakad av salmonid alfavirus (SAV)

Atlantlax (Salmo salar), regnbåge (Oncorhynchus mykiss), öring (Salmo trutta)

Infektion orsakad av Gyrodactylus salaris (GS)

Atlantlax (Salmo salar), regnbåge (Oncorhynchus mykiss), större fjällröding (Salvelinus alpinus), bäckröding (Salvelinus fontinalis), harr (Thymallus thymallus), kanadaröding (Salvelinus namaycush), öring (Salmo trutta)

Alla arter som varit i kontakt med en mottaglig art betraktas också som mottagliga

Herpesvirus OsHV-1μVar

Japanskt jätteostron (Crassostrea gigas)


BILAGA XXX

FÖRHÅLLANDEN UNDER VILKA DE ARTER SOM FÖRTECKNAS I FJÄRDE KOLUMNEN I TABELLEN I BILAGAN TILL KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/1882 BETRAKTAS SOM VEKTORER

Förteckning över sjukdomar

Vektorer

Förhållanden under vilka de arter av vattenlevande djur som förtecknas i fjärde kolumnen i tabellen i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 betraktas som vektorer

Epizootisk hematopoietisk nekros

I enlighet med fjärde kolumnen i tabellen i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882

Betraktas som vektorer för epizootisk hematopoietisk nekros under alla förhållanden.

Viral hemorragisk septikemi

Betraktas som vektorer för viral hemorragisk septikemi när de genom samma livsmiljö eller genom vattenförsörjning kommer i kontakt med de arter som förtecknas i tredje kolumnen i tabellen i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

Infektiös hematopoietisk nekros

Betraktas som vektorer för infektiös hematopoietisk nekros när de genom samma livsmiljö eller genom vattenförsörjning kommer i kontakt med de arter som förtecknas i tredje kolumnen i tabellen i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

Infektion med ILA HPRΔ-virus

Inga vektorarter har förtecknats för infektion med ILA HPRΔ-virus

Infektion med Mikrocytos mackini

Inga vektorarter har förtecknats för infektion med Mikrocytos mackini

Infektion med Perkinsus marinus

Betraktas som vektorer för Perkinsus marinus när de genom samma livsmiljö eller genom vattenförsörjning kommer i kontakt med de arter som förtecknas i tredje kolumnen i tabellen i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

Infektion med Bonamia ostreae

Betraktas som vektorer för Bonamia ostreae när de genom samma livsmiljö eller genom vattenförsörjning kommer kontakt med de arter som förtecknas i tredje kolumnen i tabellen bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

Infektion med Bonamia exitiosa

Betraktas som vektorer för Bonamia exitiosa när de genom samma livsmiljö eller genom vattenförsörjning kommer i kontakt med de arter som förtecknas i tredje kolumnen i tabellen i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

Infektion med Marteilia refringens

Betraktas som vektorer för Marteilia refringens när de genom samma livsmiljö eller genom vattenförsörjning kommer kontakt med de arter som förtecknas i tredje kolumnen i tabellen bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

Infektion med Taura-syndromvirus

Betraktas som vektorer för Taura-syndromvirus när de genom samma livsmiljö eller genom vattenförsörjning kommer i kontakt med de arter som förtecknas i tredje kolumnen i tabellen i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

Infektion med yellowheadvirus

Betraktas som vektorer för yellowheadvirus när de genom samma livsmiljö eller genom vattenförsörjning kommer i kontakt med de arter som förtecknas i tredje kolumnen i tabellen i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.

Infektion med WSS-virus

Betraktas som vektorer för WSS-virus när de genom samma livsmiljö eller genom vattenförsörjning kommer i kontakt med de arter som förtecknas i tredje kolumnen i tabellen i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882.