(1)

På grund av den rådande covid-19-pandemin och de omfattande begränsningar av rörelsefriheten som införts i medlemsstaterna har efterfrågan på vissa produkter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter minskat kraftigt, särskilt vad gäller ost. Sjukdomens spridning och de åtgärder som vidtagits begränsar tillgången på arbetskraft, vilket särskilt påverkar produktionen, hämtningen och bearbetningen av mjölk. Den obligatoriska stängningen av affärer, utomhusmarknader, restauranger och andra inrättningar har dessutom inneburit att hotell- och restaurangbranschen stannat upp och det har lett till avsevärda förändringar i efterfrågemönstren för mjölk och mjölkprodukter. Hotell- och restaurangbranschen står för ungefär 15 % av unionens inhemska efterfrågan på ost. Dessutom upphäver köpare i unionen och på världsmarknaden kontrakt och skjuter upp att teckna nya i väntan på ytterligare prisfall. Ostexporten till tredjeländer står för 8 % av unionens totala ostproduktion.

(2)

Det har lett till att bearbetningen av obehandlad mjölk delvis ställs om till mindre arbetsintensiva produkter med lång hållbarhetstid som är lagringsbara i bulk, till exempel skummjölkspulver och smör. Många osttillverkningsanläggningar i unionen har dock inte kapacitet att bearbeta mjölken till andra produkter, och måste fortsätta att producera ost på vilken efterfrågan har sjunkit kraftigt.

(3)

Ostsektorn står därför inför en marknadsstörningssituation på grund av en kraftig obalans i tillgång och efterfrågan. Om inga åtgärder vidtas mot denna marknadsstörning förväntas priset på ost i unionen därför att fortsätta sjunka och pressas nedåt.

(4)

De marknadsinterventionsåtgärder som är tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1308/2013 förefaller vara otillräckliga för att motverka marknadsstörningen, eftersom de är inriktade på andra produkter som smör och skummjölkspulver, eller begränsade till ostar med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning.

(5)

Störningen på ostmarknaden kan motverkas med lagring. Det är därför lämpligt att bevilja stöd för privat lagring av ost.

(6)

Artikel 17 i förordning (EU) nr 1308/2013 innehåller bestämmelser om beviljande av stöd för privat lagring endast för ost som har skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (3). Ostar med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning utgör dock endast en liten andel av unionens sammanlagda ostproduktion. För att drift och förvaltning ska effektiviseras bör det inrättas en enhetlig ordning för stöd för privat lagring som omfattar alla typer av ost.

(7)

Ostar som inte lämpar sig för lagring bör inte omfattas av ordningen.

(8)

Det är lämpligt att fastställa ett tak för den maximala volym som får omfattas av ordningen och en fördelning av den totala volymen per medlemsstat på grundval av deras ostproduktion.

(9)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1238 (4) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1240 (5) fastställs reglerna om stöd för privat lagring. Om inte annat föreskrivs i denna förordning bör de bestämmelser i delegerad förordning (EU) 2016/1238 och genomförandeförordning (EU) 2016/1240 som gäller för privat lagring av ost med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning tillämpas i lämpliga delar i den enhetliga ordning för stöd för privat lagring som inrättas i denna förordning.

(10)

Stödbeloppet ska fastställas i förväg för att möjliggöra ett snabbt och flexibelt system för hanteringen. Stödbeloppen bör bestämmas på grundval av lagringskostnaderna och andra relevanta marknadsinslag. Det bör fastställas ett stöd för fasta kostnader för inlagring och utlagring av de berörda produkterna och ett stöd per lagringsdag för kostnader för lagring och finansiering.

(11)

För att förvaltningen ska effektiviseras och förenklas bör ansökningarna endast avse ost som redan finns i lager och någon säkerhet bör inte begäras.

(12)

För att förvaltningen ska effektiviseras och förenklas bör det fastställas vilken minimikvantitet av produkter som varje ansökan ska omfatta.

(13)

De åtgärder som har vidtagits för att hantera covid-19-pandemin kan påverka efterlevnaden av kraven på kontroller på plats när det gäller stöd för privat lagring i enlighet med artikel 60 i genomförandeförordning (EU) 2016/1240. Det är lämpligt att ge de medlemsstater som berörs av dessa åtgärder flexibilitet genom att tillåta att de fysiska kontrollerna genomförs endast på ett statistiskt representativt urval, förlänga perioden för att genomföra inlagringskontroller eller ersätta dem med andra relevanta bevis och genom att inte kräva att oanmälda kontroller utförs. Det är därför lämpligt att i denna förordning avvika från vissa bestämmelser i genomförandeförordning (EU) 2016/1240.

(14)

För att de tillfälliga åtgärder som föreskrivs i denna förordning ska få omedelbar effekt på marknaden och bidra till att stabilisera priserna bör de träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(1)

Covid-19-pandemin orsakar en betydande störning av frukt- och grönsaksmarknaden och vinmarknaden i hela unionen. Medlemsstaternas åtgärder mot covid-19-pandemin, särskilt de omfattande restriktionerna för rörlighet och åtgärderna för social distansering, har lett till störningar i leveranskedjorna, tillfälliga stängningar av viktiga avsättningsmöjligheter för produkter inom frukt- och grönsakssektorn och vinsektorn på både grossist- och detaljistnivå och i restaurangbranschen, såsom stängningar av restauranger, matsalar, barer och hotell. Åtgärderna mot covid-19 har även lett till logistiska problem som särskilt drabbat de lättfördärvliga frukt- och grönsaksprodukterna och vinsektorn. Åtgärderna mot covid-19 medför också svårigheter med att skörda frukt och grönsaker och i alla uppgifter inom vinproduktionen på grund av brist på arbetskraft och svårigheter att nå ut till konsumenterna till följd av avbrott i försörjningskedjan, logistiksvårigheter och tillfällig stängning av viktiga försäljningsställen. Dessa omständigheter stör i betydande grad frukt- och grönsakssektorn och vinsektorn i unionen. Jordbrukarna i dessa sektorer upplever ekonomiska svårigheter och likviditetsproblem

(2)

Med tanke på längden på medlemsstaternas restriktioner för att hantera covid-19-pandemin, och eftersom de sannolikt kommer att kvarstå, och med tanke på de långvariga störningarna av logistiken och leveranskedjorna och de allvarliga ekonomiska konsekvenserna på frukt- och grönsakssektorns och vinsektorns viktigaste försäljningsställen på grossist- och detaljistnivå och i restaurangbranschen, är det sannolikt att den allvarliga störningen på bägge marknaderna och konsekvenserna av den fortsätter och kanske till och med förvärras.

(3)

Mot bakgrund av denna marknadsstörning och den unika kombinationen av omständigheter har jordbrukare i alla medlemsstater drabbats av exceptionella svårigheter i samband med planering, genomförande och verkställande av sådana stödprogram som föreskrivs i artiklarna 32–38 i förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller frukt- och grönsakssektorn och i artiklarna 39–54 i samma förordning vad gäller vinsektorn. Det är därför nödvändigt att lindra dessa svårigheter genom undantag från vissa av dessa bestämmelser.

(4)

Erkända producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer får, som en del av sina godkända verksamhetsprogram, genomföra krisförebyggande åtgärder och krishanteringsåtgärder inom frukt- och grönsakssektorn som syftar till att öka deras motståndskraft mot störningar på marknaden. Enligt artikel 33.3 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1308/2013 får dock dessa krisförebyggande åtgärder och krishanteringsåtgärder inte uppgå till mer än en tredjedel av utgifterna enligt verksamhetsprogrammet. För att ge dessa producentorganisationer större flexibilitet och göra det möjligt för dem att utnyttja medlen i verksamhetsprogrammen för att ta itu med de störningar på marknaden som orsakas av åtgärder med anknytning till covid-19-pandemin, bör denna regel inte tillämpas under 2020.

(5)

Uppskattningsvis påverkar stängningen av hotell, barer och restauranger direkt 30 % av volymen, motsvarande 50 % av värdet, av det vin som konsumeras i unionen. Det kan också noteras att konsumtion av vin i hemmet inte uppväger den minskade konsumtionen utanför hemmet. Dessutom kan vanliga festligheter och sammankomster där vin inmundigas, som födelsedagar eller nationella helgdagar, inte äga rum. Vidare finns en risk för att sommarturism och vinturism inte kommer att bli av. Vinöverskottet växer därför på marknaden. Till detta kommer att den arbetskraftbrist och de logistikproblem som pandemin orsakar utsätter vinodlarna och hela vinsektorn för påfrestningar. Vinodlarna står inför allt större problem inför nästa skörd: låga priser, minskad konsumtion samt transport- och avsättningssvårigheter.

(6)

Samtidigt har unionens vinmarknad redan drabbats av negativa faktorer 2019, och vinlagren ligger på sin högsta nivå sedan 2009. Denna utveckling beror främst på en kombination av rekordskörden 2018 och den allmänt minskade vinkonsumtionen i unionen. Dessutom har Förenta staterna, unionens viktigaste marknad för vinexport, infört ytterligare importtullar på unionsviner vilket påverkat exporten. Covid-19-pandemin är ytterligare ett slag mot en känslig sektor som inte längre kan marknadsföra eller distribuera sina produkter effektivt, framför allt på grund av stängningen av stora exportmarknader och de åtgärder som vidtagits för att säkerställa isolering och nedstängning, i synnerhet avbrotten i all restaurangverksamhet och omöjligheten att leverera till de vanliga kunderna. Till detta kommer svårigheter med leverans av för vinproduktionen nödvändiga insatsvaror som buteljer och korkar, vilket anstränger vinsektorns aktörer i det att de inte kan släppa ut det vin som är färdigt för försäljning på marknaden.

(7)

Att från unionsmarknaden avlägsna en del av de kvantiteter vin som inte saluförs och som inte kan lagras bör bidra till att avhjälpa de allvarliga störningarna på vinmarknaden. Därför bör destillation av vin av skäl som har samband med krisen på grund av covid-19-pandemin tillfälligt betraktas som en åtgärd som berättigar till stöd enligt stödprogrammen inom vinsektorn för att bidra till att förbättra vinproducenternas ekonomiska resultat. För att undvika snedvridning av konkurrensen bör den framställda alkoholen inte få användas i livsmedels- och dryckesindustrin utan bara få användas för industriella ändamål, däribland desinficeringsmedel eller läkemedel eller för energiändamål.

(8)

Stöd till krislagring är en annan åtgärd som tillfälligt torde avlägsna vissa kvantiteter vin från marknaden och bidra till en gradvis återgång till en ekonomiskt mer hållbar situation på marknaden. Därför bör stöd till krislagring av vin tillfälligt berättiga till stöd enligt stödprogrammen inom vinsektorn. För att undvika att stöd ges två gånger för samma kvantitet vin som dras tillbaka från marknaden, bör mottagare av stöd till krislagring inte få stöd till destillation av vin i krisfall enligt stödprogrammen inom vinsektorn eller nationella betalningar för destillation av vin i krissituationer.

(9)

För att hjälpa aktörerna att reagera på de rådande exceptionella omständigheterna och åtgärda denna oförutsägbara och osäkra situation är det lämpligt att tillåta ytterligare flexibilitet vid genomförandet av vissa åtgärder enligt förordning (EU) nr 1308/2013.

(10)

För att göra det möjligt för medlemsstaterna att stödja de producenter som drabbats hårt av krisen är det nödvändigt att göra undantag från artikel 44.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 när det gäller den åtgärd för gemensamma fonder som avses i artikel 48 i den förordningen, så att utgifter som uppkommit inom ramen för insatser som har genomförts under deras fjärde år 2020 berättigar till stöd, även om de uppkom innan medlemsstaten lämnade in det relevanta utkastet till stödprogram. Detta skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att bevilja ytterligare stöd till de administrativa kostnaderna för redan etablerade gemensamma fonder under ytterligare tolv månader under budgetåret 2020. För att ge tillräckligt ekonomiskt stöd bör stödet genom undantag från artikel 48.2 inte vara degressivt utan uppgå till den finansiering som beviljats under det tredje året av genomförandet.

(11)

Det är dessutom nödvändigt att som en exceptionell åtgärd medge undantag från artiklarna 46.6, 47.1, 47.3, 49.2 och 50.4 i förordning (EU) nr 1308/2013 och tillfälligt öka unionens maximala bidrag till åtgärderna ”omstrukturering och omställning av vinodlingar”, ”grön skörd”, ”skördeförsäkring” och ”investeringar”. Dessa tillfälliga åtgärder är nödvändiga eftersom aktörerna, på grund av orsaker som hänger samman med covid-19-pandemin, ådrar sig och kommer att fortsätta att ådra sig betydande inkomstbortfall och merkostnader till följd av störningarna på marknaden och av produktionen. Att öka unionens bidrag till åtgärderna i fråga och därmed minska stödmottagarens bidrag skulle ge stödmottagarna vissa ekonomiska lättnader.

(12)

Den flexibilitet som ett höjt EU-stöd innebär är ett slags ekonomiskt stöd, som däremot inte kräver någon ytterligare unionsfinansiering eftersom budgetbegränsningarna för de nationella stödprogram för vinsektorn som anges i bilaga VI till förordning (EU) nr 1308/2013 fortsätter att gälla. Medlemsstaterna får således besluta att anslå högre belopp till åtgärderna i fråga endast inom ramen för den årliga budget som föreskrivs i den bilagan. Den ökade finansieringsgraden syftar därmed till att tillhandahålla stöd till sektorn med tanke på den instabila marknadssituationen utan att mer medel behöver uppbådas över huvud taget.

(13)

Det förebyggande instrumentet för skördeförsäkring är berättigat till stöd enligt stödprogrammen för vin för att främja en ansvarsfull hantering av krissituationer. Enligt artikel 49 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska stöd för skördeförsäkring bidra till att trygga producenternas intäkter vid förluster förorsakade av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser, sjukdomar eller skadedjursangrepp. Med tanke på de dramatiska konsekvenserna för vinproducenternas inkomster till följd av covid-19-pandemin och de ibland oöverstigliga svårigheter som uppstår i alla etapper av produktion och saluföring av vin, bör unionsstödet utvidgas till att täcka skördeförsäkringar där förlusterna beror på en mänsklig pandemi. Det är också lämpligt att tillfälligt öka andelen för unionens stöd till upp till 60 % i sådana fall för att ge vinodlarna en viss ekonomisk lättnad.

(14)

Grön skörd enligt artikel 47 i förordning (EU) nr 1308/2013 används som en marknadsstyrningsåtgärd när en alltför hög produktion av druvor förväntas. Enligt den artikeln ska druvklasarna fullständigt destrueras eller tas bort från ett jordbruksföretag för att unionsstöd ska kunna erhållas. Under de rådande omständigheterna har vinodlarna unika svårigheter med att få tillgång till den arbetskraft som behövs för att utföra en sådan fullständig åtgärd. Det är därför lämpligt att medge ett undantag från den här skyldigheten och tillåta destruktion eller borttagande av omogna druvklasar på en del av ett jordbruksföretag, förutsatt att detta genomförs på hela skiften.

(15)

Av tvingande skäl till skyndsamhet, särskilt med hänsyn till de rådande störningarna på marknaden, dess allvarliga konsekvenser för frukt- och grönsakssektorn och vinsektorn och dess fortvarighet och sannolika försämring, är det nödvändigt att omedelbart agera och skyndsamt vidta åtgärder för att mildra de negativa effekterna. Om åtgärder inte vidtas omedelbart för att ta itu med dessa störningar på marknaden, skulle det kunna förvärra störningarna på marknaden i bägge sektorerna och skada produktionen och marknadsvillkoren i bägge sektorerna. Därför bör denna förordning antas i enlighet med det skyndsamma förfarandet i artikel 228 i förordning (EU) nr 1308/2013.

(16)

Eftersom det är nödvändigt att agera omedelbart bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(1)

Potatissektorn kan delas in i färsk potatis (matpotatis), som främst köps för konsumtion i hemmet, och potatis för bearbetning, som används i djurfoder och bearbetade livsmedelsprodukter, t.ex. fryst potatis (inklusive frysta pommes frites), torkad potatis och beredd eller konserverad potatis.

(2)

Produktionen av potatis uppgår till omkring 52 miljoner ton, varav 19,5 miljoner ton avser potatis för bearbetning. De största unionsproducenterna av potatis för bearbetning är Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien och Nederländerna. Produktionen av frysta pommes frites uppskattas till ca 41 % av produktionen av potatis för bearbetning.

(3)

Unionen är nettoexportör av bearbetad potatis. Under de senaste fem åren beräknas att i genomsnitt minst 4 miljoner ton potatis exporteras från Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien och Nederländerna till tredjeländer i form av bearbetade potatisprodukter. Exporten av fryst potatis, och i synnerhet frysta pommes frites, är särskilt betydande under normala marknadsförhållanden, eftersom 64 % av den frysta potatis som exporteras i hela världen kommer från unionen, och värdet av exporten av frysta pommes frites från unionen till tredjeländer uppskattades under 2019 till 1,85 miljarder euro.

(4)

På grund av den rådande covid-19-pandemin och de omfattande reserestriktioner som införts i medlemsstaterna, har producenter av potatis för bearbetning drabbats av en ekonomisk störning som leder till finansiella svårigheter och likviditetsproblem.

(5)

Sjukdomens spridning och de åtgärder som vidtagits begränsar tillgången på arbetskraft, vilket särskilt påverkar produktionen, bearbetningen och transporten av potatis för bearbetning.

(6)

Den obligatoriska stängningen av restauranger och andra inrättningar, såsom matsalar i skolor och på arbetsplatser, samt inställda idrotts- och underhållsevenemang, såsom kultur- och utomhusfestivaler och idrottstävlingar, i unionen och i tredjeländer har också inneburit att hotell- och restaurangbranschen stannat upp, vilket har lett till avsevärda förändringar i efterfrågemönstren för potatisprodukter. Eftersom konsumenterna inte längre äter ute eller köper snabbmat i någon större utsträckning har konsumenternas efterfrågan flyttats till färsk potatis för tillagning i hemmet. Även om konsumenterna har ökat sin konsumtion av vissa bearbetade potatisprodukter, såsom chips och pulvermos, kan detta inte kompensera för nedgången inom hotell- och restaurangbranschen.

(7)

Dessutom upphäver köpare i unionen och på världsmarknaden kontrakt och skjuter upp att teckna nya i väntan på ytterligare prisfall. Exporten påverkas dessutom av logistikutmaningar till följd av den stora trängseln i hamnarna i Kina och på andra ställen som uppstod när covid-19-pandemin startade i Kina. Det ökade antalet inställda avgångar förväntas fortsätta åtminstone fram till juni 2020, vilket leder till att antalet containrar blir färre, särskilt de för färska och frysta varor, avgifterna stiger kraftigt och exportörerna får sina leveranser uppskjutna. Sedan den fjärde veckan i mars 2020 har unionsproducenter av potatis för bearbetning rapporterat att antalet transaktioner mellan medlemsstater minskat med 25–47 % och antalet transaktioner för export till tredjeländer minskat med 30–65 %.

(8)

Även om efterfrågan på färsk potatis i detta skede har ökat har efterfrågan på potatis för bearbetning minskat kraftigt, vilket har fått en omedelbar och kraftig inverkan på marknaden. Den kraftiga minskningen av efterfrågan gäller framförallt, men inte enbart, potatis för bearbetning som används till frysta pommes frites, annan skuren potatis och vakuumförpackade produkter som normalt konsumeras på snabbmatställen och i restauranger. På grund av de olika egenskaperna hos färsk potatis och potatis för bearbetning kan potatis för förädling inte säljas på marknaden för färsk potatis. Eftersom det inte förekommer någon handel har priserna på terminsmarknaderna sjunkit kraftigt och priserna har rapporterats vara 90 % lägre i april 2020 jämfört med i januari 2020. Som en följd av handelsstoppet i vissa producentmedlemsstater som Belgien och Frankrike finns det inte längre några prisangivelser för viss potatis för bearbetning, vilket är ett tecken på en akut minskning av transaktionernas volym och värde. I andra medlemsstater, t.ex. Tyskland och Nederländerna, har det rapporterats prissänkningar på 90 % för potatis för bearbetning.

(9)

Dessutom finns det för närvarande stora mängder potatis för bearbetning i lager. Det uppskattas att det i slutet av kampanjen för 2020, i juli 2020, kommer att finnas kvar minst 2 650 000 ton potatis för bearbetning från 2019 års kampanj i lagren (med ett värde på 400 miljoner euro). Den potatis för bearbetning som skördades i oktober/november 2019 och som fortfarande finns kvar i lagren kommer snart att bli olämplig för all användning på grund av kvalitetsförsämringar. För att ge utrymme för potatis för bearbetning från 2020 års kampanj kommer producenterna att behöva förstöra den del av det kvarvarande lagret som inte hinner förädlas i tid. Eftersom producenterna måste betala transport- och destruktionskostnader för att förstöra produktionen finns det en risk att denna potatis som en sista utväg i stället kommer att spridas ut på fälten. Om potatis för bearbetning sprids ut på fälten finns risk för långvariga miljömässiga och fytosanitära konsekvenser, eftersom denna potatis kommer att gro ovanpå efterföljande grödor och de sjukdomar som då kan utvecklas kan orsaka långvarig markkontaminering och varaktigt äventyra ny odling.

(10)

Ovanstående omständigheter leder till en period av allvarlig marknadsobalans.

(11)

För att hjälpa potatisproducenterna att finna en ny jämvikt under denna svåra marknadsobalans är det lämpligt att tillåta att jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare, sammanslutningar av sådana sammanslutningar, erkända producentorganisationer, sammanslutningar av erkända producentorganisationer och erkända branschorganisationer temporärt under en sexmånadersperiod ingår avtal och fattar beslut rörande potatis för bearbetning. Åtgärderna omfattar i) återtag från marknaden och gratisutdelning, ii) förädling och bearbetning, iii) lagring, iv) gemensam marknadsföring och v) tillfällig produktionsplanering.

(12)

Sådana avtal och beslut rörande potatis för bearbetning kan omfatta i) återtag av potatis från marknaden för ordnad destruering av produkter eller för gratisutdelning till livsmedelsbanker eller offentliga institutioner, ii) bearbetning av potatis för andra ändamål, t.ex. djurfoder, produktion för metanjäsning, iii) lagringskapacitet och beredning av potatis för längre lagringsperioder, iv) främjande av konsumtionen av bearbetade potatisprodukter och v) planerade åtgärder för att minska de framtida odlingsvolymerna och anpassa befintliga potatiskontrakt från 2020 års kampanj.

(13)

Alla avtal eller beslut rörande potatis för bearbetning bör tillåtas temporärt under en sexmånadersperiod. Detta är den period då åtgärderna väntas få störst effekt, eftersom det är då de befintliga lagren av potatis från 2019 års kampanj måste hanteras, och med början i sommar kommer potatisen från 2020 års kampanj att skördas.

(14)

Enligt artikel 222.1 första stycket i förordning (EU) nr 1308/2013 ska tillåtelse ges förutsatt att avtalen och besluten inte undergräver den inre marknadens funktion och enbart syftar till att stabilisera sektorn. Dessa särskilda villkor innebär att det inte får förekomma avtal eller beslut som direkt eller indirekt leder till uppdelning av marknader, diskriminering på grundval av nationalitet eller fastställande av priser. Om avtalen och besluten inte uppfyller dessa villkor, eller inte längre uppfyller dessa villkor, ska artikel 101.1 i fördraget tillämpas på dessa avtal och beslut.

(15)

Den tillåtelse som föreskrivs i denna förordning bör omfatta unionens hela territorium, då den allvarliga marknadsobalansen drabbar hela unionen.

(16)

För att medlemsstaterna ska kunna avgöra huruvida avtalen och besluten rörande potatis för bearbetning undergräver den inre marknadens funktion eller inte, och huruvida de enbart syftar till att stabilisera potatissektorn, bör de behöriga myndigheterna (inklusive konkurrensmyndigheten) i den medlemsstat som har den högsta andelen uppskattad produktionsvolym av potatis som omfattas av dessa avtal och beslut få information om vilka avtal som ingås, vilka beslut som fattas och vilka produktionsvolymer som omfattas.

(17)

Mot bakgrund av den allvarliga marknadsobalansen, behovet av att snarast ta itu med det kvarvarande potatislagret och det faktum att den tidpunkt då potatis normalt skördas, lagras och förädlas närmar sig, bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

Unionen är en ledande producent av levande träd och andra växter, lökar, rötter och liknande, snittblommor och snittgrönt (nedan kallade levande växter och blommor). Unionens totala produktionsvärde uppgick 2019 till 20 miljarder euro.

(2)

Omkring 85 % av unionens produktion av levande växter och blommor är avsedd för den inre marknaden, medan återstående 15 % exporteras till tredjeländer.

(3)

Leveranskedjan inom sektorn för levande växter och blommor är mycket sammanlänkad och beroende av en smidig och effektivt organiserad logistik för att säkerställa ett fungerande marknadssystem för produkter som i hög grad är lättfördärvliga.

(4)

Dessutom är produktionen och försäljningen av levande växter och blommor säsongsberoende. De flesta levande växter och blommor produceras under våren för särskilda tillfällen, t.ex. mors dag eller påsk, och inomhusväxter produceras särskilt i mindre krukor för att anpassas till den säsongsbetonade efterfrågan. Försäljningen når vanligtvis sin kulmen under våren. För vissa delsektorer, t.ex. ettåriga växter och snittblommor, äger 40–80 % av försäljningen rum från mars till juni.

(5)

På grund av den rådande covid-19-pandemin och de omfattande reserestriktioner som införts i medlemsstaterna, har sektorn för levande växter och blommor drabbats av en ekonomisk störning som leder till finansiella svårigheter och likviditetsproblem för producenterna.

(6)

Sjukdomens spridning och de åtgärder som vidtagits begränsar tillgången på arbetskraft, i synnerhet för transport, vilket särskilt påverkar produktionen, skörden, auktioneringen och försäljningen av levande växter och blommor.

(7)

Den obligatoriska stängningen av utomhusmarknader, handelsträdgårdar och specialiserade detaljhandelsbutiker samt stängningen av serveringsställen och inställda evenemang och festligheter, har också lett till att verksamheten inom sektorn för levande växter och blommor har stannat av. Att handelsträdgårdar och specialiserade detaljhandelsbutiker delvis har öppnat i vissa medlemsstater förväntas inte ändra denna situation väsentligt, eftersom leveranskedjan är mycket sammanlänkad och beroende av fungerande logistik samt har begränsade lagringsmöjligheter. Åtgärderna för social distansering förväntas kvarstå under de närmaste månaderna och kommer även fortsättningsvis att påverka både transportlogistik och försäljning eftersom färre konsumenter kommer att komma in i butikerna. Dessutom har redan större evenemang, såsom årliga trädgårdsshower som skulle ha ägt rum under de närmaste månaderna, ställts in och andra sociala evenemang som normalt kräver blomsterdekorationer, t.ex. bröllop, ställs också in.

(8)

Dessutom upphäver köpare i unionen och på världsmarknaden kontrakt och skjuter upp att teckna nya i väntan på ytterligare prisfall. Exporten påverkas dessutom av logistikutmaningar till följd av den stora trängseln i hamnarna i Kina och på andra ställen som uppstod när covid-19-pandemin startade i Kina. Det ökade antalet inställda avgångar förväntas fortsätta åtminstone fram till juni 2020, vilket leder till att antalet containrar blir färre, avgifterna stiger kraftigt och exportörerna får sina leveranser uppskjutna.

(9)

Denna obalans i tillgång och efterfrågan skapar ekonomiska störningar i sektorn för levande växter och blommor. Till följd av denna obalans har efterfrågan på levande växter och blommor minskat kraftigt, vilket har fått en omedelbar och kraftig inverkan på marknaden. Den totala efterfrågan på levande växter och blomsterprodukter på unionsmarknaden har minskat med 80 %. Handeln på auktioner har påverkats väsentligt. Den nederländska auktionsmarknaden, som hanterar 35 % av all försäljning i unionen, har rapporterat att omsättningen minskat med 85 % i mitten av mars 2020. Även om det har skett en viss återhämtning på den nederländska auktionsmarknaden är omsättningen fortfarande 30 % lägre än i mitten av april 2019. I andra medlemsstater, t.ex. Belgien och Frankrike, har auktioner och grossistmarknader stängt. Dessutom har man i vissa medlemsstater, t.ex. Nederländerna, rapporterat destruktion i stor skala av rabattväxter, som inte kan lagras, och snittblommor, som är lättfördärvliga och säsongsbetonade. Detta har lett till kraftiga prissänkningar på nederländska auktioner. Under veckan 16–22 mars 2020, då marknaden kollapsade, var priserna nästan 60 % lägre än under samma vecka 2019. Under veckorna 23–29 mars, 30 mars–5 april och 6–12 april 2020 var priserna fortfarande 36–23 % lägre än under samma veckor 2019.

(10)

Ovanstående omständigheter leder till en period av allvarlig marknadsobalans.

(11)

För att hjälpa sektorn för levande växter och blommor att finna en ny jämvikt under denna svåra marknadsobalans är det lämpligt att tillåta att jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare, sammanslutningar av sådana sammanslutningar, erkända producentorganisationer, sammanslutningar av erkända producentorganisationer och erkända branschorganisationer under en sexmånadersperiod ingår avtal och fattar beslut inom sektorn för levande växter och blommor. Åtgärderna omfattar i) återtag från marknaden eller gratisutdelning, ii) gemensam marknadsföring och iii) tillfällig produktionsplanering.

(12)

Sådana avtal och beslut kan omfatta i) kollektiva återtag från marknaden för en ordnad destruktion av levande växter och blommor, ii) marknadsföring som uppmuntrar konsumenter att köpa levande växter och blommor och iii) kollektiv produktionsplanering för att samordna odling av levande växter och blommor med tanke på det framtida hävandet av restriktionerna.

(13)

Alla avtal eller beslut bör tillåtas temporärt under en sexmånadersperiod. Eftersom detta är den period då de flesta levande växter och blommor kommer att skördas och saluföras, är det den period då åtgärderna väntas få störst effekt.

(14)

Enligt artikel 222.1 första stycket i förordning (EU) nr 1308/2013 ska tillåtelse ges förutsatt att avtalen och besluten inte undergräver den inre marknadens funktion och enbart syftar till att stabilisera sektorn. Dessa särskilda villkor innebär att det inte får förekomma avtal eller beslut som direkt eller indirekt leder till uppdelning av marknader, diskriminering på grundval av nationalitet eller fastställande av priser. Om avtalen och besluten inte uppfyller dessa villkor, eller inte längre uppfyller dessa villkor, ska artikel 101.1 i fördraget tillämpas på dessa avtal och beslut.

(15)

Den tillåtelse som föreskrivs i denna förordning bör omfatta unionens hela territorium, då den allvarliga marknadsobalansen drabbar hela unionen.

(16)

För att medlemsstaterna ska kunna avgöra huruvida avtalen och besluten undergräver den inre marknadens funktion eller inte, och huruvida de enbart syftar till att stabilisera sektorn för levande växter och blommor, bör de behöriga myndigheterna (inklusive konkurrensmyndigheten) i den medlemsstat som har den högsta andelen uppskattad produktionsvolym av levande växter och blommor som omfattas av dessa avtal och beslut få information om vilka avtal som ingås, vilka beslut som fattas och vilka produktionsvolymer som omfattas.

(17)

Mot bakgrund av att den allvarliga marknadsobalansen inträffar under den period då huvuddelen av försäljningen av levande växter och blommor äger rum, bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

På grund av de omfattande begränsningarna av rörelsefriheten som införts i medlemsstaterna för att hantera den rådande covid-19-pandemin har försäljningen av vissa kategorier av får- och getprodukter, såsom slaktkroppar av lamm och get yngre än tolv månader till hotell- och restaurangbranschen, drabbats hårt.

(2)

Till följd av detta har efterfrågan på vissa får- och getprodukter minskat kraftigt. Får- och getsektorn står därför inför marknadsstörningar på grund av denna obalans i tillgång och efterfrågan. Detta har en särskilt negativ inverkan på marginalerna inom sektorn och riskerar den ekonomiska bärkraften hos unionens lantbrukare. Om inga åtgärder vidtas mot denna marknadsstörning förväntas prisnivån på får- och getprodukter i unionen att försämras och pristrycket nedåt kommer sannolikt att fortsätta.

(3)

Den rådande obalansen i tillgång och efterfrågan på får- och getköttsmarknaden kan minskas genom lagring av slaktkroppar av lamm och get yngre än tolv månader som mestadels skulle ha varit avsedda för hotell- och restaurangbranschen.

(4)

De omfattande begränsningarna i rörelsefriheten som införts i medlemsstaterna för att hantera den rådande covid-19-pandemin har även påverkat tillgången på arbetskraft på slakterier och bearbetningsanläggningar samt minskat kapaciteten inom transport och logistik.

(5)

För att mildra de rådande svårigheterna och i synnerhet minska obalansen i tillgång och efterfrågan (vilket också orsakar ett pristryck nedåt på alla får- och getköttsprodukter), och för att lindra dessa besvärliga marknadsförhållanden, är det lämpligt att bevilja stöd för privat lagring av färskt eller kylt lamm- och getkött yngre än tolv månader.

(6)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1238 (4) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1240 (5) fastställs reglerna om stöd för privat lagring. Om inte annat föreskrivs i denna förordning bör bestämmelserna i delegerad förordning (EU) 2016/1238 och genomförandeförordning (EU) 2016/1240 gälla för stöd för privat lagring av färskt eller kylt lamm- och getkött yngre än tolv månader.

(7)

Stödbeloppet bör fastställas i förväg för att möjliggöra ett snabbt och flexibelt system för hanteringen. I enlighet med artikel 4 i förordning (EU) nr 1370/2013 bör det stöd för privat lagring som fastställs i förväg grundas på lagringskostnader och andra relevanta marknadsinslag. Det bör fastställas ett stöd för hela lagringsperioden utifrån kostnaderna för inlagring och utlagring, kostnaderna för kyllagring per dag och den delkompensation för värdeminskningen av färskt eller kylt får- och getkött som måste frysas in.

(8)

För att stöd för privat lagring ska vara effektivt och få en faktisk inverkan på marknaden bör stödet endast beviljas för produkter som ännu inte har inlagrats. Det är därför lämpligt att fastställa lagringsperioden.

(9)

För att förvaltningen ska effektiviseras och förenklas bör det fastställas vilken minimikvantitet av produkter som varje ansökan ska omfatta.

(10)

En säkerhet bör fastställas för att garantera att ansökan är seriös och för att säkerställa att åtgärden får önskad effekt på marknaden.

(11)

De åtgärder som har vidtagits för att hantera covid-19-pandemin kan påverka efterlevnaden av kraven på kontroller på plats när det gäller stöd för privat lagring i enlighet med artikel 60 i genomförandeförordning (EU) 2016/1240. Det är lämpligt att ge de medlemsstater som berörs av dessa åtgärder flexibilitet genom att förlänga perioden för att genomföra inlagringskontroller eller genom att ersätta dem med andra relevanta bevis och genom att inte kräva att oanmälda kontroller utförs. Det är därför lämpligt att i denna förordning avvika från vissa bestämmelser i genomförandeförordning (EU) 2016/1240.

(12)

I artikel 42.1 b i genomförandeförordning (EU) 2016/1240 fastställs att medlemsstaterna ska anmäla giltiga ansökningar till kommissionen en gång i veckan. För att säkerställa öppenhet, övervakning och lämplig hantering av de tillgängliga stödbeloppen är det nödvändigt att anmälningarna görs oftare för att effektivt kunna förvalta systemet.

(13)

För att få omedelbar effekt på marknaden och bidra till att stabilisera priserna bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

På grund av de omfattande begränsningarna av rörelsefriheten som införts i medlemsstaterna för att hantera den rådande covid-19-pandemin har försäljningen av vissa kategorier med nötköttsprodukter (såsom bakkvartsparter avsedda för olika styckningsdetaljer till hotell- och restaurangbranschen) drabbats hårt. Hotell- och restaurangbranschen står för ungefär 70 % av unionens inhemska efterfrågan på styckningsdetaljer från bakkvartsparter. Följaktligen används dessa bakkvartsparter nu till produktion av andra nötköttsprodukter och därför har priserna redan sjunkit.

(2)

Till följd av den förändrade nötköttskonsumtionen har efterfrågan på vissa nötköttsprodukter minskat kraftigt. Nötköttssektorn står därför inför marknadsstörningar på grund av denna obalans i tillgång och efterfrågan. Detta har en särskilt negativ inverkan på marginalerna inom sektorn och riskerar den ekonomiska bärkraften hos unionens lantbrukare. Om inga åtgärder vidtas mot denna marknadsstörning förväntas priset på nötköttsprodukter i unionen att fortsätta sjunka och pressas nedåt.

(3)

De omfattande begränsningarna i rörelsefriheten har även påverkat tillgången på arbetskraft på slakterier och bearbetningsanläggningar samt minskat kapaciteten inom transport och logistik.

(4)

De rådande svårigheterna och i synnerhet obalansen i tillgång och efterfrågan på nötköttsmarknaden kan minskas genom lagring av bakkvartsparter avsedda för olika styckningsdetaljer som mestadels skulle ha varit avsedda för hotell- och restaurangbranschen.

(5)

För att minska den rådande obalansen i tillgång och efterfrågan (vilket också orsakar ett pristryck nedåt på alla nötköttsprodukter), och för att lindra dessa besvärliga marknadsförhållanden, är det lämpligt att bevilja stöd för privat lagring av färskt eller kylt nötkött som är åtta månader eller äldre.

(6)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1238 (4) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1240 (5) fastställs reglerna om stöd för privat lagring. Om inte annat föreskrivs i denna förordning bör bestämmelserna i delegerad förordning (EU) 2016/1238 och genomförandeförordning (EU) 2016/1240 gälla för stöd för privat lagring av färskt eller kylt nötkött som är åtta månader eller äldre.

(7)

Stödbeloppet bör fastställas i förväg för att möjliggöra ett snabbt och flexibelt system för hanteringen. I enlighet med artikel 4 i förordning (EU) nr 1370/2013 bör det stöd för privat lagring som fastställs i förväg grundas på lagringskostnader och andra relevanta marknadsinslag. Det är lämpligt att fastställa ett belopp för hela lagringsperioden utifrån kostnaderna för inlagring och utlagring, kostnaderna för kyllagring per dag och den delkompensation för produktvärdeminskningen av färskt eller kylt nötkött som måste frysas in.

(8)

För att stöd för privat lagring ska vara effektivt och få en faktisk inverkan på marknaden bör stödet endast beviljas för produkter som ännu inte har inlagrats. Det är därför lämpligt att fastställa lagringsperioden.

(9)

För att förvaltningen ska effektiviseras och förenklas bör det fastställas vilken minimikvantitet av produkter som varje ansökan ska omfatta.

(10)

En säkerhet bör fastställas för att garantera att ansökan är seriös och för att säkerställa att åtgärden får önskad effekt på marknaden.

(11)

Åtgärder som införs för att hantera covid-19-pandemin kan påverka efterlevnaden av kraven på kontroller på plats när det gäller stöd för privat lagring i enlighet med artikel 60 i genomförandeförordning (EU) 2016/1240. Det är lämpligt att ge de medlemsstater som berörs av dessa åtgärder flexibilitet genom att förlänga perioden för att genomföra inlagringskontroller eller genom att ersätta dem med andra relevanta bevis och genom att inte kräva att oanmälda kontroller utförs. Det är därför lämpligt att i denna förordning avvika från vissa bestämmelser i genomförandeförordning (EU) 2016/1240.

(12)

I artikel 42.1 b i genomförandeförordning (EU) 2016/1240 fastställs att medlemsstaterna ska anmäla giltiga ansökningar till kommissionen en gång i veckan. För att säkerställa öppenhet, övervakning och lämplig hantering av de tillgängliga stödbeloppen är det nödvändigt att anmälningarna görs oftare för att effektivt kunna förvalta systemet.

(13)

För att få omedelbar effekt på marknaden och bidra till att stabilisera priserna bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

På grund av den rådande covid-19-pandemin och de omfattande begränsningarna av rörelsefriheten som har införts i medlemsstaterna, har efterfrågan på vissa produkter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter minskat kraftigt. Sjukdomens spridning och de åtgärder som vidtagits begränsar tillgången på arbetskraft, vilket särskilt påverkar produktionen, hämtningen och bearbetningen av mjölk. Den obligatoriska stängningen av affärer, utomhusmarknader, restauranger och andra inrättningar har dessutom inneburit att hotell- och restaurangbranschen stannat upp och det har lett till avsevärda förändringar i efterfrågemönstren för mjölk och mjölkprodukter. Hotell- och restaurangbranschen står, beroende på produkt, normalt för mellan 10 och 20 % av förbrukningen av unionens produktion av mjölk och mjölkprodukter. Dessutom upphäver köpare i unionen och på världsmarknaden kontrakt och skjuter upp att teckna nya i väntan på ytterligare prisfall.

(2)

Det innebär att bearbetningen av obehandlad mjölk delvis ställs om till mindre arbetsintensiva produkter med lång hållbarhetstid som är lagringsbara i bulk, till exempel skummjölkspulver och smör, utöver den vanliga efterfrågan på marknaden.

(3)

För att minska denna obalans mellan tillgång och efterfrågan är det lämpligt att bevilja stöd för privat lagring av smör.

(4)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1238 (4) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1240 (5) fastställs reglerna för genomförande av stöd för privat lagring. Om inte annat föreskrivs i denna förordning bör bestämmelserna i delegerad förordning (EU) 2016/1238 och genomförandeförordning (EU) 2016/1240 gälla för stöd för privat lagring av smör.

(5)

Stödbeloppet bör fastställas i förväg för att möjliggöra ett snabbt och flexibelt system för hanteringen. I enlighet med artikel 4 i förordning (EU) nr 1370/2013 bör det stöd för privat lagring som fastställs i förväg grundas på lagringskostnader och andra relevanta marknadsinslag. Det bör fastställas ett stöd för fasta kostnader för inlagring och utlagring av de berörda produkterna och ett stöd per lagringsdag för kostnader för lagring och finansiering.

(6)

För att förenkla och effektivisera förvaltningen bör ansökningar endast gälla smör som redan finns i lager och inga säkerheter krävas. I detta sammanhang är det lämpligt att fastställa lagringstiden.

(7)

För att effektivisera och förenkla förvaltningen bör det fastställas vilken minimikvantitet av produkter som varje ansökan ska omfatta.

(8)

Åtgärder som införs för att hantera covid-19-pandemin kan påverka efterlevnaden av kraven på kontroller på plats när det gäller stöd för privat lagring i enlighet med artikel 60 i genomförandeförordning (EU) 2016/1240. Det är lämpligt att ge de medlemsstater som berörs av dessa åtgärder flexibilitet genom att förlänga perioden för att genomföra inlagringskontroller eller genom att ersätta dem med andra relevanta bevis och genom att inte kräva att oanmälda kontroller utförs. Det är därför lämpligt att i denna förordning avvika från vissa bestämmelser i genomförandeförordning (EU) 2016/1240.

(9)

För att få omedelbar effekt på marknaden och bidra till att stabilisera priserna bör denna förordning träda i kraft dagen efter den dag då den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

På grund av den rådande covid-19-pandemin och de omfattande begränsningarna av rörelsefriheten som har införts i medlemsstaterna, har efterfrågan på vissa produkter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter minskat kraftigt. Sjukdomens spridning och de åtgärder som vidtagits begränsar tillgången på arbetskraft, vilket särskilt påverkar produktionen, hämtningen och bearbetningen av mjölk. Den obligatoriska stängningen av affärer, utomhusmarknader, restauranger och andra inrättningar har dessutom inneburit att hotell- och restaurangbranschen stannat upp och det har lett till avsevärda förändringar i efterfrågemönstren för mjölk och mjölkprodukter. Hotell- och restaurangbranschen står, beroende på produkt, normalt för mellan 10 och 20 % av förbrukningen av unionens produktion av mjölk och mjölkprodukter. Dessutom upphäver köpare i unionen och på världsmarknaden kontrakt och skjuter upp att teckna nya i väntan på ytterligare prisfall.

(2)

Det innebär att bearbetningen av obehandlad mjölk delvis ställs om till mindre arbetsintensiva produkter med lång hållbarhetstid som är lagringsbara i bulk, till exempel skummjölkspulver och smör, utöver den vanliga efterfrågan på marknaden.

(3)

För att minska denna obalans mellan tillgång och efterfrågan är det lämpligt att bevilja stöd för privat lagring av skummjölkspulver.

(4)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1238 (4) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1240 (5) fastställs reglerna för genomförande av stöd för privat lagring. Om inte annat föreskrivs i denna förordning bör bestämmelserna i delegerad förordning (EU) 2016/1238 och genomförandeförordning (EU) 2016/1240 gälla för stöd för privat lagring av skummjölkspulver.

(5)

Stödbeloppet bör fastställas i förväg för att möjliggöra ett snabbt och flexibelt system för hanteringen. I enlighet med artikel 4 i förordning (EU) nr 1370/2013 bör det stöd för privat lagring som fastställs i förväg grundas på lagringskostnader och andra relevanta marknadsinslag. Det bör fastställas ett stöd för fasta kostnader för inlagring och utlagring av de berörda produkterna och ett stöd per lagringsdag för kostnader för lagring och finansiering.

(6)

För att förenkla och effektivisera förvaltningen bör ansökningar endast gälla skummjölkspulver som redan finns i lager och någon säkerhet bör inte begäras. I detta sammanhang är det lämpligt att fastställa lagringstiden.

(7)

För att effektivisera och förenkla förvaltningen bör det fastställas vilken minimikvantitet av produkter som varje ansökan ska omfatta.

(8)

Åtgärder som införs för att hantera covid-19-pandemin kan påverka efterlevnaden av kraven på kontroller på plats när det gäller stöd för privat lagring i enlighet med artikel 60 i genomförandeförordning (EU) 2016/1240. Det är lämpligt att ge de medlemsstater som berörs av dessa åtgärder flexibilitet genom att förlänga perioden för att genomföra inlagringskontroller eller genom att ersätta dem med andra relevanta bevis och genom att inte kräva att oanmälda kontroller utförs. Det är därför lämpligt att i denna förordning avvika från vissa bestämmelser i genomförandeförordning (EU) 2016/1240.

(9)

För att få omedelbar effekt på marknaden och bidra till att stabilisera priserna bör denna förordning träda i kraft dagen efter den dag då den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

På grund av den rådande covid-19-pandemin och de omfattande reserestriktioner för personer som införts i medlemsstaterna, har sektorn för mjölk och mjölkprodukter drabbats av en ekonomisk störning som leder till finansiella svårigheter och likviditetsproblem för jordbrukare.

(2)

Sjukdomens spridning och de åtgärder som vidtagits begränsar tillgången på arbetskraft, vilket särskilt påverkar produktionen, hämtningen och bearbetningen av mjölk. Detta ökar svårigheterna i sektorn eftersom beredningsindustrin måste hitta alternativa lösningar för att hämta den obehandlade mjölken som fortsätter att flöda, samtidigt som den försöker hantera problemen i fabrikerna.

(3)

Den obligatoriska stängningen av affärer, utomhusmarknader, restauranger och andra inrättningar har också inneburit att hotell- och restaurangbranschen stannat upp och det har lett till avsevärda förändringar i efterfrågemönstren för mjölk och mjölkprodukter. Konsumenternas efterfrågan har flyttats till baslivsmedel till nackdel för specialmjölkprodukter. Hotell- och restaurangbranschen står, beroende på produkt, normalt för mellan 10 och 20 % av förbrukningen av unionens produktion av mjölk och mjölkprodukter. Det har därför skett en nedgång i efterfrågan på vissa produkter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter som säljs hotell- och restaurangbranschen. Exempelvis är mer än hälften av EU:s produktion av mozzarellaost avsedd för storhushållen. Den ökade förbrukningen av vissa mjölkprodukter i detaljhandeln har inte kompenserat för nedgången inom hotell- och restaurangbranschen.

(4)

Dessutom upphäver köpare av mjölk och mjölkprodukter i EU och på världsmarknaden kontrakt och skjuter upp att teckna nya i väntan på ytterligare prisfall. Exporten av mjölk och mjölkprodukter påverkas av logistikproblem till följd av den stora trängseln i hamnarna i Kina och på andra ställen som uppstod när covid-19-pandemin startade i Kina. Det ökade antalet inställda turer förväntas fortsätta åtminstone fram till juni 2020, vilket leder till att antalet containrar blir färre, avgifterna stiger kraftigt och exportörerna får sina leveranser uppskjutna. Av unionens produktion av mjölk och mjölkprodukter exporteras ungefär 15 %, i kvantitet, till tredjeländer.

(5)

Det innebär att bearbetningen av obehandlad mjölk delvis ställs om till mindre arbetsintensiva produkter med lång hållbarhetstid som är lagringsbara i bulk, till exempel skummjölkspulver och smör, utöver den vanliga efterfrågan på marknaden. Många tillverkningsanläggningar i unionen har dock inte kapacitet att bearbeta mjölk till olika produkter, och måste fortsätta att producera mjölkprodukter på vilka efterfrågan har sjunkit kraftigt.

(6)

Denna obalans i tillgång och efterfrågan skapar ekonomiska störningar i sektorn för mjölk och mjölkprodukter. Till följd av det har grossistpriserna på mjölk- och mjölkprodukter sjunkit betydligt, särskilt sedan början av mars 2020: med 19 % för skummjölkspulver och med 14 % för smör. Priserna på skummjölkspulver och smör har varit de första att drabbas av ett betydande prisfall, eftersom det är dessa produkter som överskottet av obehandlad mjölk bearbetas till när mjölkflödet överstiger efterfrågan. Utifrån priserna på skummjölkspulver och smör beräknas det motsvarande grossistpriset för obehandlad mjölk ha sjunkit med 24 % mellan början av februari och första veckan i april. Prisfallet är exceptionellt den här våren på grund av att den förändrade efterfrågan kopplad till reserestriktionerna sker samtidigt som högsäsongen inom mjölkproduktion infaller. Priserna på mjölk och mjölkprodukter förväntas falla ytterligare eftersom mjölkproduktionskvantiteten kommer att öka under våren och sommaren, som är högsäsongen för produktion inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter.

(7)

Ovanstående omständigheter leder till en period av allvarlig marknadsobalans.

(8)

För att hjälpa sektorn för mjölk och mjölkprodukter att finna en ny jämvikt under denna svåra marknadsobalans är det lämpligt att tillåta jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare, sammanslutningar av sådana sammanslutningar, erkända producentorganisationer, sammanslutningar av erkända producentorganisationer och erkända branschorganisationer att ingå avtal och fatta beslut. Sådana avtal och beslut kan inbegripa en kollektiv satsning bland aktörerna för att planera produktionen av obehandlad mjölk efter de förändrade efterfrågemönstren.

(9)

Alla sådana avtal och beslut om planering av produktionen bör tillåtas temporärt under en sexmånadersperiod, vilken bör sammanfalla med våren och sommaren, dvs. högsäsongen för produktion inom sektorn för mjöl och mjölkprodukter, då de får störst genomslagskraft.

(10)

Med tanke på att de allvarliga störningarna på marknaden har iakttagits sedan början av april 2020, bör sexmånadersperioden börja den 1 april 2020.

(11)

Enligt artikel 222.1 första stycket i förordning (EU) nr 1308/2013 ska tillåtelse av detta slag ges om den inte undergräver den inre marknadens funktion utan enbart syftar till att stabilisera sektorn för mjölk och mjölkprodukter. Detta innebär att det inte får förekomma avtal eller beslut som direkt eller indirekt leder till uppdelning av marknader, diskriminering på grundval av nationalitet eller fastställande av priser. Om avtal och beslut inte uppfyller villkoren, eller inte längre uppfyller villkoren, gäller artikel 101.1 i fördraget för avtalen och besluten.

(12)

Den tillåtelse som föreskrivs i denna förordning bör omfatta unionens hela territorium, då den allvarliga marknadsobalansen drabbar hela unionen.

(13)

För att medlemsstaterna ska kunna avgöra huruvida avtalen och besluten undergräver den inre marknadens funktion eller inte, och huruvida de enbart syftar till att stabilisera sektorn för mjölk och mjölkprodukter, bör de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som har den högsta andelen uppskattad mjölkproduktionskvantitet som omfattas av dessa avtal och beslut, inbegripet konkurrensmyndigheten i den medlemsstaten, få information om vilka avtal som ingås, vilka beslut som fattas och vilka produktionskvantiteter som omfattas.

(14)

Mot bakgrund av den allvarliga marknadsobalansen och det faktum att högsäsongen närmar sig, bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

På grund av den nuvarande covid-19-pandemin och de omfattande åtgärder för att begränsa rörelsefriheten som den medför, har jordbrukare, vinodlare, olivoljeproducenter och biodlare i alla medlemsstater drabbats av betydande svårigheter. Logistiska problem och brist på arbetskraft har gjort dem sårbara för de ekonomiska störningar som orsakas av pandemin. De har framför allt finansiella svårigheter och likviditetsproblem. Mot bakgrund av dessa kombinerade exempellösa omständigheter är det nödvändigt att mildra dessa svårigheter genom att göra undantag från vissa bestämmelser i olika genomförandeförordningar som är tillämpliga på området för den gemensamma jordbrukspolitiken.

(2)

Enligt artikel 9.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/892 (2) ska producentorganisationerna lämna in ansökningar om stöd eller om utbetalning av restbeloppet till den behöriga myndigheten i medlemsstaten för varje verksamhetsprogram för vilket stöd begärs senast den 15 februari året efter det år för vilket stödet begärs. Enligt artikel 9.3 i den förordningen får stödansökningarna omfatta utgifter som planerats men inte uppkommit, om vissa faktorer kan bevisas. Till dessa faktorer hör att de berörda aktiviteterna, av skäl som står utanför den berörda producentorganisationens kontroll, inte har kunnat genomföras senast den 31 december under det år då verksamhetsprogrammet genomfördes, och att aktiviteterna kan genomföras senast den 30 april året efter det år för vilket stöd begärs. Med tanke på covid-19-pandemin är det nödvändigt att göra undantag från artikel 9.3 b i genomförandeförordning (EU) 2017/892 och föreskriva att de stödansökningar som ska lämnas in senast den 15 februari 2021 får omfatta utgifter för aktiviteter som planerats för 2020 men som inte har genomförts senast den 31 december 2020, om dessa aktiviteter kan genomföras senast den 15 augusti 2021. Av samma skäl är det också nödvändigt att göra undantag från artikel 9.3 b i genomförandeförordning (EU) 2017/892 och föreskriva att de stödansökningar som lämnats in senast den 15 februari 2020 får omfatta utgifter för aktiviteter som planerats för 2019 men som inte har genomförts senast den 31 december 2019, om dessa aktiviteter kan genomföras senast den 15 augusti 2020.

(3)

De åtgärder som myndigheterna under de senaste månaderna har vidtagit för att hantera krisen på grund av covid-19-pandemin, särskilt stängningen av hotell, barer och restauranger, begränsningen av personers och varors rörlighet till ett minimum, stängningen av vissa gränser inom unionen, har en negativ inverkan på unionens vinsektor. Stängningen av hotell, barer och restauranger beräknas direkt påverka 30 % av de volymer vin som konsumeras i unionen, vilket motsvarar 50 % av värdet av det vin som konsumeras i unionen. Dessutom medför bristen på arbetskraft och de logistiska svårigheter som orsakas av pandemin problem för vinodlarna och hela vinsektorn. Vinodlarna står inför allt större problem inför den kommande skörden: låga priser, minskad konsumtion, transportproblem och försäljningssvårigheter.

(4)

Unionens vinmarknad har dessutom redan varit utsatt för försämrade villkor under 2019 och vinlagren är de största sedan 2009. Denna utveckling beror främst på en kombination av rekordskörden 2018 och den allmänt minskade vinkonsumtionen i unionen. Dessutom har Förenta staternas, unionens viktigaste marknad för vinexport, införande av ytterligare importtullar på unionsviner påverkat exporten. Covid-19-pandemin har gett ett ytterligare slag mot en ömtålig sektor som inte längre kan marknadsföra eller distribuera sina produkter på ett effektivt sätt, framför allt på grund av stängningen av stora exportmarknader och de åtgärder som vidtagits för att säkerställa en lämplig isolering och nedstängning, framför allt upphörandet av all cateringverksamhet och omöjligheten att leverera till de vanliga kunderna. Allt detta leder till inkomstförluster för alla aktörer inom vinsektorn. Osäkerheten kring varaktigheten av de åtgärder som vidtagits för att ta itu med pandemin och deras inverkan på priser, konsumtionsmönster och inkomster sätter ytterligare press på unionens vinsektor.

(5)

Mot denna bakgrund är det därför nödvändigt att vidta brådskande åtgärder för att ta itu med situationen genom att tillåta ytterligare flexibilitet vid genomförandet av vissa stödåtgärder enligt artikel 43 i förordning (EU) nr 1308/2013 genom undantag från flera bestämmelser i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1150 (3).

(6)

I artikel 2.1 i genomförandeförordning (EU) 2016/1150 föreskrivs att ändringar i gällande stödprogram enligt artikel 41.5 i förordning (EU) nr 1308/2013 inte får anmälas mer än två gånger per budgetår. För att göra det möjligt för medlemsstaterna att snabbt anpassa sina nationella stödprogram av orsaker som har att göra med krisen på grund av covid-19-pandemin är det lämpligt att tillåta att sådana ändringar får anmälas mer än två gånger per budgetår, förutsatt att ändringarna lämnas in före den 15 oktober 2020. Medlemsstaterna bör kunna reagera snabbt på de exceptionella omständigheter som har att göra med krisen på grund av covid-19-pandemin och lämna in ändringar av sina program så tidigt och så ofta som det anses nödvändigt. En sådan flexibilitet skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att optimera de åtgärder som redan finns, öka antalet insatser och göra justeringar oftare beroende på situationen på marknaden. Dessutom skulle det göra det möjligt även för medlemsstater som vill inkludera ytterligare åtgärder i sina nationella stödprogram att göra det så snart denna förordning träder i kraft, i stället för att behöva vänta till nästa tidsfrist för ändringar. Med denna förbättrade flexibilitet skulle det finnas fler möjligheter för aktörer, inklusive nya aktörer, att lämna in ansökningar om stöd. Syftet med detta är att ge stöd till vinsektorn och säkerställa den flexibilitet som är nödvändig med tanke på konsekvenserna av krisen på grund av covid-19-pandemin.

(7)

Det är därför nödvändigt att göra ett tillfälligt undantag från artikel 2.1 i genomförandeförordning (EU) 2016/1150 för att tillåta ändringar av de nationella stödprogrammen när så krävs även med avseende på åtgärder enligt artikel 45.1 a och artiklarna 46–52 i förordning (EU) nr 1308/2013. När det gäller den säljfrämjande åtgärd som avses i artikel 45.1 b i förordning (EU) nr 1308/2013 får medlemsstaterna i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/133 (4) införa ändringar av sina nationella stödprogram när så krävs.

(8)

Mot bakgrund av den kris som orsakats av covid-19-pandemin och den därav följande bristen på arbetskraft är det i praktiken omöjligt för producenterna att genomföra de planerade åtgärderna i fråga om grön skörd. För 2020 är det därför lämpligt att skjuta upp tidsfristen för inlämning av ansökningar om stöd för grön skörd samt tidsfristen för genomförande av sådana åtgärder enligt artikel 8 b respektive 8 d i genomförandeförordning (EU) 2016/1150. Detta bör ge producenterna ytterligare tid att planera och hitta den arbetskraft som behövs för att genomföra sådana åtgärder.

(9)

Mot bakgrund av krisen på grund av covid-19-pandemin och de resulterande ökande vinöverskotten på marknaden förefaller det dessutom överflödigt att begära att medlemsstaterna lägger fram en särskild motivering för tillämpningen av grön skörd. Det är därför lämpligt att göra undantag från artikel 8 c i genomförandeförordning (EU) 2016/1150 och tillfälligt upphäva kravet att medlemsstaterna för år 2020 ska fastställa en förväntad marknadssituation som motiverar att grön skörd tillämpas för att balansera marknaden och förebygga kris.

(10)

I artikel 29 i förordning (EU) nr 1308/2013 fastställs regler för treåriga arbetsprogram som producentorganisationerna upprättar för att stödja sektorn för olivolja och bordsoliver. Den pågående krisen med anknytning till covid-19-pandemin utgör en exceptionell och aldrig tidigare skådad utmaning när det gäller stödmottagarnas förmåga att genomföra den verksamhet som planeras under andra och tredje genomförandeåret av de treåriga programmen för att stödja sektorn för olivolja och bordsoliver. Som ett undantag medges därför flexibilitet för stödmottagarna genom att på vissa villkor tillåta ändringar av denna verksamhet. Det är därför nödvändigt att göra undantag från vissa bestämmelser i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 615/2014 (5) för att möjliggöra denna flexibilitet, som dock inte ska påverka tidsfristen för utbetalningen av EU-finansiering.

(11)

Reglerna för biodlingsprogram fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1368 (6) vad gäller stöd inom sektorn. Enligt artikel 2 i den förordningen avses med biodlingsåret en tolvmånadersperiod från den 1 augusti till och med den 31 juli. Följaktligen löper biodlingsåret 2020 från den 1 augusti 2019 till och med den 31 juli 2020. I enlighet med artikel 3 i den förordningen ska varje medlemsstat meddela sitt förslag till samlat biodlingsprogram för hela medlemsstatens territorium. Enligt artikel 6 i den förordningen får medlemsstaterna ändra åtgärderna i sina biodlingsprogram under biodlingsåret. Det övergripande taket för de planerade årliga utgifterna får dock inte överskridas. Genomförandeförordning (EU) 2015/1368 bör ändras för att göra det möjligt för medlemsstaterna att genomföra åtgärder som planerats för biodlingsåret 2020 även efter den 31 juli 2020. Denna ändring bör inte påverka betalningsperioden. I enlighet med artikel 55.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska biodlingsprogrammen utarbetas i samarbete med representativa organisationer inom biodlingssektorn. Innan medlemsstaterna begär ändringar av biodlingsprogrammen bör de samråda med de berörda organisationerna.

(12)

I artikel 1.2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/39 (7) definieras läsår vid tillämpning av den stödordning som avses i artikel 23 i förordning (EU) nr 1308/2013 (nedan kallat skolprogrammet). De åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för att ta itu med covid-19-pandemin, vilka omfattar den tillfälliga stängningen av utbildningsanstalter, har förhindrat genomförandet av skolprogrammet under läsåret 2019/2020. Dessa åtgärder har tillfälligt hindrat distributionen av frukt, grönsaker och mjölk på utbildningsanstalterna och genomförandet av kompletterande utbildningsåtgärder och åtgärder för offentliggörande, övervakning och utvärdering. Det är därför lämpligt att föreskriva ett undantag från artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) 2017/39 som förlänger läsåret 2019/2020, så att medlemsstaterna får fortsätta att genomföra den verksamhet som planeras för det läsåret till och med den 30 september 2020.

(13)

I artiklarna 4.3, 4.4, 4.5 och 5.3 i genomförandeförordning (EU) 2017/39 fastställs den period som stödansökningar för tillhandahållande och utdelning av produkter och kompletterande utbildningsåtgärder får omfatta, och tidsfristen för inlämning av stödansökningar och för utbetalning av stöd inom ramen för skolprogrammet. Med tanke på förlängningen av läsåret 2019/2020 bör ett undantag från artiklarna 4.3, 4.4, 4.5 och 5.3 i genomförandeförordning (EU) 2017/39 föreskrivas när det gäller stödansökningar för skolprogramsverksamhet som äger rum efter den 31 juli 2020, så att de får omfatta kortare perioder än två veckor och för att fastställa tidsfrister för inlämnande av stödansökningar och för utbetalning av stöd.

(14)

I artikel 7.3 i genomförandeförordning (EU) 2017/39 fastställs regler för omfördelning av outnyttjat unionsstöd mellan medlemsstater som deltar i skolprogrammet och som har anmält att de önskar använda mer än sin preliminära tilldelning. Den preliminära tilldelning som kan överföras till en annan medlemsstat ska baseras på hur stor andel av den slutliga tilldelningen av unionsstöd som under föregående läsår använts i den medlemsstaten. De isoleringsåtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för att ta itu med covid-19-pandemin, vilka omfattar den tillfälliga stängningen av utbildningsanstalter, kan leda till en minskad användning av unionsstöd under läsåret 2019/2020. Det är därför lämpligt att föreskriva ett undantag från artikel 7.3 i genomförandeförordning (EU) 2017/39 i syfte att inte ta hänsyn till den andel unionsstöd som använts under läsåret 2019/2020 vid omfördelning av outnyttjat unionsstöd mellan medlemsstater som deltar i skolprogrammet under läsåret 2021/2022.

(15)

Mot bakgrund av nödvändigheten att vidta omedelbara åtgärder bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

På grund av den nuvarande covid-19-pandemin och de omfattande begränsningarna av rörelsefriheten som har införts i medlemsstaterna har vinodlare i alla medlemsstater drabbats av exceptionella svårigheter. Framför allt har vinodlarna drabbats av logistiska problem och brist på arbetskraft, vilket i hög grad påverkar arbetsintensiva odlingar som vinstockar, där många manuella ingrepp på vinodlingarna krävs under hela odlingssäsongen och i synnerhet under våren när nya vinstockar normalt planteras. På grund av de nuvarande begränsningarna ställs vinodlarna inför hittills aldrig skådade svårigheter att mobilisera den arbetskraft som behövs för att bedriva den dagliga verksamheten på vinodlingarna, och situationen är ännu svårare när det gäller att organisera den ytterligare arbetskraft som behövs för planteringen av nya vinodlingar.

(2)

I artikel 62.3 i förordning (EU) nr 1308/2013 föreskrivs att tillstånd för plantering av vinstockar ska vara giltiga i tre år från och med den dag då de beviljades. I enlighet med artikel 7.2 andra stycket i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/274 (2) ska tillstånd för plantering beviljas de utvalda sökandena senast den 1 augusti. Detta ger vinodlarna möjlighet att iordningställa marken på hösten och köpa in nya vinstockar som sedan normalt planteras under våren. Våren är den mest gynnsamma årstiden för plantering av vinstockar, eftersom jorden på grund av den stigande temperaturen och sommarens ankomst blir så torr så att plantor som planteras vid denna tidpunkt lider och kanske inte slår rot.

(3)

På grund av krisen som orsakats av covid-19-pandemin hindras för närvarande vinodlare som innehar planteringstillstånd som löper ut senast den 1 augusti 2020 från att utnyttja dessa tillstånd under det sista året av deras giltighet som planerat. Eftersom det är osäkert hur länge de åtgärder som vidtagits för att hantera pandemin kommer att tillämpas, är det inte säkert att vinodlarna kommer att ha möjlighet att utnyttja sina planteringstillstånd före den 1 augusti. Men även i ett scenario där covid-19-pandemin tar en positiv vändning och begränsningarna hävs före sommaren kommer vinodlarna att behöva plantera vinstockarna under den varma årstiden och därmed vid en mindre lämplig tidpunkt under växtperioden, under svåra förhållanden och till ytterligare kostnader, och dessutom vid en tidpunkt då vinsektorn redan lider av ogynnsamma marknadsvillkor.

(4)

För att undvika förlust av planteringstillståndet eller för att undvika en snabb försämring av de förhållanden under vilka planteringen skulle behöva göras, är det därför nödvändigt att utan dröjsmål förlänga giltigheten för de planteringstillstånd som löper ut år 2020. Alla tillstånd som löper ut år 2020 bör därför förlängas med tolv månader från och med den dag då denna förordning träder i kraft så att vinodlarna ges möjlighet att plantera vinstockarna under gynnsamma förhållanden våren 2021.

(5)

Mot bakgrund av de oförutsedda praktiska och ekonomiska svårigheter som vinodlarna ställs inför på grund av covid-19-pandemin bör vinodlarna ges tillåtelse att avstå från de planteringstillstånd som löper ut år 2020 utan att åläggas de administrativa sanktioner som avses i artikel 89.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (3) om de inte längre vill utöka vinodlingsarealen.

(6)

När det gäller vinodlare som innehar återplanteringstillstånd som beviljats av medlemsstaterna eftersom de har röjt en motsvarande areal med vinstockar i enlighet med artikel 66.1 i förordning (EU) nr 1308/2013, bör det undantag som beviljas genom den här förordningen tillämpas på ett liknande sätt som på odlare som har tilldelats tillstånd för nyplantering. Detta skulle säkerställa att odlarnas vinodlingsareal inte minskas eftersom de hindras från att återplantera en areal som de har röjt på grund av oförutsedda omständigheter och arbetskraftsbrist till följd av begränsningarna av rörelsefriheten i samband med krisen som orsakats av covid-19-pandemin.

(7)

Om medlemsstaterna har beviljat tillstånd för återplantering till vinodlare som åtagit sig att röja en areal planterad med vinstockar senast vid utgången av det fjärde året efter den dag då de nya vinstockarna planterats, kan vinodlare under 2020 stöta på särskilda problem med att genomföra detta på grund av begränsningar av rörelsefriheten och arbetskraftsbrist. Om dessa vinodlare därför kan motivera att röjningen inte gick att genomföra under 2020 på grund av orsaker kopplade till covid-19-pandemin, bör medlemsstaterna ha möjligheten att ge dem mer tid att genomföra röjningen genom att förlänga tidsfristen med upp till tolv månader efter det att denna förordning trätt i kraft. Medlemsstaterna bör inom två månader efter det att en ansökan lämnats in besluta huruvida förlängningen beviljas och för hur lång tid, eller vid avslag underrätta den sökande om skälen till detta. Om röjningen inte har genomförts vid utgången av den beviljade förlängningen bör vinodlaren omfattas av de respektive sanktioner som är tillämpliga enligt artikel 5 andra stycket i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/273 (4).

(8)

Om vinodlare har fått tillåtelse att senarelägga röjning av vinodlingar för vilka förväntad återplantering har godkänts av medlemsstaterna, bör både den gamla vinodlingen som skulle röjas och den nyplanterade vinodlingen inte berättiga till stöd för grön skörd, för att undvika dubbelfinansiering.

(9)

De begränsningar av rörelsefriheten som har införts och de logistiska problem och den brist på arbetskraft vad gäller utförandet av den manuella verksamheten på vinodlingen som följer på detta, i synnerhet vad gäller plantering av vinstockar och röjning, utgör ett specifikt problem i den mening som avses i artikel 221 i förordning (EU) nr 1308/2013. Detta specifika problem kan inte lösas genom åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 219 eller 220 i den förordningen. Å ena sidan är det inte kopplat till en redan befintlig marknadsstörning eller till ett tillräckligt konkret hot om en marknadsstörning. Å andra sidan är detta specifika problem inte heller kopplat till åtgärder för att motverka spridningen av djursjukdomar eller förlorat konsumentförtroende på grund av risker för folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd, som krävs enligt artikel 220 i den förordningen.

(10)

Åtgärden bör vara strikt begränsad till det som är nödvändigt för att hantera de nuvarande svårigheterna på grund av covid-19-pandemin, både med avseende på omfattningen och på tillämpningsperioden.

(11)

Åtgärderna bör vidtas snabbt för att undvika att vinodlarna går miste om sina planteringstillstånd eller åläggs sanktioner för att de inte fullgör skyldigheten att röja den planerade arealen på grund av de oförutsedda logistiska problemen och bristen på arbetskraft.

(12)

De nödåtgärder som föreskrivs i denna förordning bör begränsas till högst tolv månader från och med den dag då denna förordning träder i kraft. Denna period är nödvändig för att ge vinodlarna tillräckligt med tid att plantera de nya vinstockarna under lämplig årstid och medlemsstaterna viss flexibilitet i de fall där röjning inte går att genomföra på grund av covid-19-pandemin.

(13)

Med tanke på behovet av omedelbara åtgärder bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.