(1)

I artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (3) anges att det årliga taket för utgifter inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) ska utgöras av de högsta belopp som fastställts för fonden i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (4). Enligt artikel 26 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska en justeringsgrad för finansiell disciplin fastställas vid behov för att säkerställa att de årliga tak som fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 för finansiering av marknadsrelaterade utgifter och direktstöd respekteras för perioden 2014–2020. I förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 föreskrivs inga tak för budgetåren efter 2020. För att säkerställa att taket för finansiering av marknadsrelaterade utgifter och direktstöd också respekteras för budgetåren efter 2020, behöver artiklarna 16 och 26 i förordning (EU) nr 1306/2013, för de budgetåren, hänvisa till de belopp som fastställs för EGFJ i den förordning som rådet ska anta enligt artikel 312.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) för åren 2021–2027.

(2)

Flexibilitet mellan pelare är en frivillig överföring av medel mellan direktstöd och landsbygdsutveckling. Medlemsstaterna får använda sig av den flexibiliteten med avseende på kalenderåren 2014–2019 enligt artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (5). För att säkerställa att medlemsstaterna kan upprätthålla sina strategier förlängdes möjligheten att använda flexibilitet mellan pelarna till kalenderåret 2020, dvs. budgetåret 2021, genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/288 (6). I artikel 14 i förordning (EU) nr 1307/2013 föreskrivs för närvarande att överföringar kan göras från landsbygdsutveckling till direktstöd i form av en procentsats av det belopp som avsatts för stöd som finansieras genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) under budgetåret 2021 enligt unionslagstiftning som antas efter rådets antagande av den berörda förordningen i enlighet med artikel 312.2 i EUF-fördraget. Eftersom den berörda unionslagstiftningen inte kommer att antas före den tidpunkt då medlemsstaterna måste anmäla sitt beslut om överföring, är det lämpligt att föreskriva en möjlighet att fortsätta att använda denna flexibilitet och fastställa det högsta belopp som får överföras.

Det högsta absoluta beloppet per medlemsstat beräknas på grundval av de högsta procentsatser som anges i artikel 14.2 i förordning (EU) nr 1307/2013 och som kommer att tillämpas på de belopp som kommer att avsättas för stöd för interventionstyper för landsbygdsutveckling inom ramen för kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013.

(3)

I enlighet med artikel 53.6 i förordning (EU) nr 1307/2013 hade medlemsstaterna möjligheten att, fram till den 1 augusti 2019, se över den procentsats av sitt nationella tak för direktstöd som de avsätter för frivilligt kopplat stöd och sina detaljerade beslut om stöd från och med kalenderår 2020. Medlemsstaterna kommer i förekommande fall anmäla sitt beslut om eventuell överföring från direktstöd till landsbygdsutveckling senast den 31 december 2019 och om eventuell överföring från landsbygdsutveckling till direktstöd kort därefter. Ett sådant beslut kommer dock att påverka deras nationella tak för direktstöd för kalenderåret 2020. För att bibehålla samstämmigheten mellan de detaljerade besluten om stöd och budgettaket för frivilligt kopplat stöd är det lämpligt att tillåta medlemsstaterna att, i den utsträckning det är nödvändigt för att anpassa sig till beslutet om flexibilitet mellan pelare, se över den procentsats som avsätts till frivilligt kopplat stöd och de detaljerade besluten om stöd. Följaktligen bör den berörda tidsfristen för anmälan också fastställas till kort efter den 31 december 2019. Eftersom denna översyn är begränsad till vad som är nödvändigt för att medlemsstaterna ska kunna anpassa sig till sitt beslut om flexibilitet mellan pelare, bör medlemsstaterna i sin anmälan förklara sambandet mellan översynen och det beslutet.

(4)

Förordningarna (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1307/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

För att de ändringar som föreskrivs i denna förordning ska kunna tillämpas så snart som möjligt, är det lämpligt att föreskriva ett undantag från den tidsfrist på åtta veckor som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionen, EUF-fördraget och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(6)

För att de ändringar som föreskrivs i denna förordning ska kunna tillämpas så snart som möjligt bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(1)

I artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 anges kriterier för beviljande av tullförmåner enligt den allmänna ordningen inom det allmänna preferenssystemet.

(2)

Enligt artikel 4.1 a i förordning (EU) nr 978/2012 ska ett land som av Världsbanken har klassificerats som ett höginkomstland eller ett högremedelinkomstland under tre år i följd omedelbart före uppdateringen av förteckningen över förmånsländer inte längre omfattas av det allmänna preferenssystemet.

(3)

Förteckningen över förmånsländer inom det allmänna preferenssystemet som avses i artikel 1.2 a i förordning (EU) nr 978/2012 fastställs i bilaga II till den förordningen. I enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) nr 978/2012 bör kommissionen senast den 1 januari varje år se över bilaga II i syfte att ändra de förtecknade ländernas status i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 4.

(4)

I enlighet med artikel 5.2 a i förordning (EU) nr 978/2012 bör ett förmånsland inom det allmänna preferenssystemet och de ekonomiska aktörerna få tillräcklig tid på sig för att göra de justeringar som är nödvändiga vid en ändring av landets status inom det allmänna preferenssystemet. Följaktligen bör ordningen inom det allmänna preferenssystemet fortsätta att gälla under ett år efter den dag då en ändring av ett lands status träder i kraft i enlighet med artikel 4.1 a i förordning (EU) nr 978/2012.

(5)

Nauru, Samoa och Tonga har av Världsbanken klassificerats som högremedelinkomstländer under 2017, 2018 och 2019. Följaktligen har de inte längre rätt till statusen som förmånsland inom det allmänna preferenssystemet enligt artikel 4.1 a och bör avföras från bilaga II till förordning (EU) nr 978/2012. Ordningen inom det allmänna preferenssystemet för dessa länder bör fortsätta under ett år efter det att beslutet om att avföra dessa länder från bilaga II till förordning (EU) nr 978/2012 har trätt i kraft. För enkelhetens och den rättsliga förutsebarhetens skull bör Nauru, Samoa och Tonga därför avföras från bilaga II med verkan från och med den 1 januari 2021.

(1)

Enligt artikel 9.1 a i förordning (EU) nr 978/2012 kan ett förmånsland inom det allmänna preferenssystemet (GSP) omfattas av de tullförmåner som beviljas inom den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre om det anses sårbart på grund av bristande diversifiering och otillräcklig integration i det internationella handelssystemet, enligt de kriterier som fastställs i bilaga VII till förordning (EU) nr 978/2012.

(2)

För att ett land ska anses som sårbart enligt punkt 1 b i bilaga VII till förordning (EU) nr 978/2012 bör importen från det landet till unionen av produkter som förtecknas i bilaga IX utgöra mindre än 6,5 % av värdet av den sammanlagda importen till unionen från förmånsländer inom GSP, räknat som ett genomsnitt för de senaste tre åren.

(3)

Om förteckningen över förmånsländer inom GSP ändras, ges kommissionen enligt förordning (EU) nr 978/2012 befogenhet att anta delegerade akter för att ändra bilaga VII i syfte att justera det gränsvärde för sårbarhet som definieras i punkt 1 b i bilaga VII så att det fortfarande har proportionellt sett samma vikt vid fastställandet av huruvida länder anses som sårbara, oberoende av eventuella ändringar i förteckningen över förmånsländer inom GSP. Enligt bilaga VII till förordning (EU) nr 978/2012 är vikten på gränsvärdet för sårbarhet värdet av den totala importen till unionen av produkter som förtecknas i bilaga IX från alla förmånsländer inom GSP, räknat som ett genomsnitt.

(4)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/602 (2) ändrades gränsvärdet för sårbarhet från 2 % till 6,5 %, med tillämpning från och med den 1 januari 2015.

(5)

Förteckningen över förmånsländer inom GSP i bilaga II till förordning (EU) nr 978/2012 har ändrats betydligt genom att 21 länder har lyfts ut mellan den senaste justeringen av gränsvärdet för sårbarhet 2015 och den 1 januari 2019. Det är därför nödvändigt att ändra det gränsvärde för sårbarhet som anges i punkt 1 b i bilaga VII till förordning (EU) nr 978/2012.

(6)

Till följd av ändringarna i förteckningen över länder i bilaga II till förordning (EU) nr 978/2012 mellan den senaste ändringen av sårbarhetskriteriet 2015 och den 1 januari 2019 skulle den sammanlagda importen till unionen av produkter som förtecknas i bilaga IX från alla förmånsländer inom GSP, räknat som ett genomsnitt, minska med 12,2 %. En höjning av gränsvärdet för sårbarhet från 6,5 % till 7,4 % från och med den 1 januari 2019 skulle därför medföra att det gränsvärde som fastställs i bilaga VII till förordning (EU) nr 978/2012 proportionellt sett behåller samma vikt.

(7)

För att ta hänsyn till de faktiska datumen för ändringarna i förteckningen över länder i bilaga II till förordning (EU) nr 978/2012 och dess inverkan på förmånsländers sårbarhet, bör detta gränsvärde gälla från och med den 1 januari 2019.

(1)

I bilaga II till förordning (EG) nr 2368/2002 förtecknas de deltagande parterna i Kimberleyprocessens certifieringssystem och deras i vederbörlig ordning utsedda behöriga myndigheter.

(2)

Adresserna till de behöriga myndigheterna behöver uppdateras för flera deltagande parter i Kimberleyprocessen.

(3)

I september 2019 fick de deltagande parterna i Kimberleyprocessen en anmälan från Folkrepubliken Kina att Folkrepubliken Kinas speciella administrativa region Macao formellt kommer att genomföra Kimberleyprocessens certifieringssystem från och med den 1 oktober 2019.

(4)

Bilaga II till förordning (EG) nr 2368/2002 bör därför ändras i enlighet med detta. För att Folkrepubliken Kinas speciella administrativa region Macao ska kunna genomföra Kimberleyprocessens certifieringssystem så snart som möjligt bör denna förordning av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (3) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin.

(2)

Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin, att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung.

(3)

Förordning (EG) nr 1484/95 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

Eftersom denna åtgärd bör tillämpas så snart som uppdaterade uppgifter föreligger, bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

(1)

Den 2 oktober 2019 meddelade Världshandelsorganisationen (WTO) sitt beslut i skiljeförfarandet i European Communities and Certain Member States – Measures Affecting Trade in Large Civil Aircraft, WT/DS316/ARB. Beslutet gav Förenta staterna (USA) rätt att begära tillstånd att införa motåtgärder på en nivå som inte överstiger 7,5 miljarder US-dollar årligen som svar på EU:s subventioner till Airbus. Den 18 oktober 2019 införde USA en värdetull på 25 % på import av bl.a. icke-mousserande viner som exporteras till USA från Tyskland, Spanien, Frankrike och Förenade kungariket. Denna extraordinära, orättvisa och oförutsägbara situation har en allvarlig och skadlig inverkan på den globala handeln med alla unionens viner. USA har ytterligare hotat att tillämpa en värdetull på 100 % på franska mousserande viner som svar på den franska skatten på digitala tjänster (GAFA-skatten).

(2)

De importtullar som införts av USA har en direkt och kännbar inverkan på unionens vinhandel på den amerikanska marknaden, som är unionens största exportmarknad för jordbruksprodukter, och då i synnerhet viner, sett till både exportens värde och volym. År 2018 uppgick unionens vinexport till USA till totalt 6,5 miljoner hektoliter, vilket motsvarar 4 miljarder euro. Unionens vinexport till USA motsvarar vanligtvis 30–40 % av det globala exportvärdet för unionsviner.

(3)

De höjda importtullar som införts av USA har en skadlig inverkan på alla unionens viner, inte bara på icke-mousserande viner med ursprung i de fyra medlemsstater som omfattas av de höjda importtullarna. Anseendet hos och handeln med alla unionsviner på den amerikanska marknaden påverkas därmed negativt. Ett vins anseende bestäms inte bara av dess kvalitet utan också av dess pris och det upplevda förhållandet mellan pris och kvalitet. Detta gäller särskilt viner i låg- till mellanprisklassen, som i absoluta tal påverkas mer av en importtull på 25 % än dyrare viner som köps av vinkännare för vilka en prishöjning inte verkar avskräckande. På den amerikanska marknaden tävlar unionsvinerna med viner från bl.a. Sydamerika, Australien eller Sydafrika. Mot bakgrund av denna hårda och intensiva konkurrens spelar uppfattningen om övergripande prisnivåer en betydande roll. Om konsumenten är medveten om att priset på vin av ett visst ursprung i unionen beläggs med höjda importtullar kommer detta att få en negativ inverkan på den allmänna uppfattningen om prisnivån på unionsviner, och på så sätt vända konsumenternas efterfrågan mot produkter av annat ursprung. Mot bakgrund av de marknadsförhållanden och den minskade totala avkastningen till producenterna som blir resultatet av detta, är det befogat att vidta omedelbara åtgärder för att hantera effekterna av importtullarna för alla viner med ursprung i samtliga medlemsstater och inte bara för dem som direkt påverkas av importtullarna.

(4)

Ur ett marknadsstabilitetsperspektiv utgör de importtullar som införts av USA inte en isolerad nationell åtgärd vars verkningar begränsas till handeln med USA. Världsmarknaden för vin är en global marknad där enstaka åtgärder som vidtas av viktiga ekonomiska aktörer såsom USA får långtgående återverkningar på den internationella vinhandeln som helhet. Negativa förändringar av villkoren på viktiga destinationsmarknader för unionens viner, som t.ex. USA, påverkar oundvikligen andra marknader, eftersom produkter som inte kan säljas i USA på grund av att de blivit för dyra måste omdirigeras någon annanstans. Konsumenterna på dessa andra marknader kommer att vara väl medvetna om marknadsvillkoren och därmed sätta ytterligare press på priserna, och konkurrensen kommer också att vara hårdare än normalt. De importtullar som nu införts av USA kommer därför sannolikt att leda till att unionens vinexport stagnerar i hela världen. Rapporter från vinsektorn har visat att stora beställningar av franska viner till den amerikanska marknaden redan har dragits tillbaka.

(5)

Unionens vinmarknad har varit utsatt för försvårande villkor under 2019 och vinlagren är de största sedan 2009. Denna utveckling beror främst på en kombination av rekordskörden 2018 och den minskade vinkonsumtionen i unionen. Om de viner som påverkas av de importtullar som USA har infört inte säljs på exportmarknader utanför unionen, kommer detta endast att göra situationen på unionsmarknaden mer överhängande och allvarlig. Situationen försvåras dessutom ytterligare av tidpunkten för importtullarnas tillämpning. Tullarna är tillämpliga från och med den 18 oktober 2019, vilket ligger mitt i skörde- och produktionssäsongen för 2019 och precis före årsslutets festhögtider – två av årets viktigaste försäljningsperioder för unionens vinsektor. Mot bakgrund av detta är det därför nödvändigt att vidta omedelbara åtgärder för att åtgärda situationen.

(6)

Bland de stödåtgärder inom vinsektorn som fastställs i artikel 43 i förordning (EU) nr 1308/2013 är endast säljfrämjande åtgärder enligt artikel 45.1 b i den förordningen direkt inriktade på att främja unionsviner i tredjeländer i syfte att förbättra konkurrenskraften. Över tid har de säljfrämjande åtgärderna visat sig vara ytterst effektiva vad gäller att erövra och konsolidera marknader i tredjeländer. Det visade sig vara det mest effektiva verktyget för att stödja unionsviner på marknader i tredjeländer genom att förbättra deras anseende och öka kunskapen om deras kvalitet. Den internationella vinmarknaden är en global marknad och alla säljfrämjande aktiviteter för unionens vin på marknader i tredjeländer gynnar alla viner från unionen. Detta öppnar upp möjligheter för aktörer som senare vill ta sig in på den aktuella marknaden med andra unionsviner. De enskilda säljfrämjande åtgärderna har en multipliceringseffekt på försäljningen eftersom de omfattar hela segment av viner eller hela vinregioner och inte endast ett enskilt märke eller en sorts vin. Det är därför viktigt att fortsätta, starta och intensifiera säljfrämjande åtgärder på alla marknader i syfte att hitta avsättning för de viner som inte kommer att säljas på den amerikanska marknaden och för att bevara unionsvinernas anseende på dessa andra marknader samt att motverka pristrycket.

(7)

För att hjälpa aktörerna att reagera på de aktuella exceptionella omständigheterna på exportmarknader över hela världen till följd av de importtullar som USA har infört, och bemöta denna oförutsägbara och otrygga situation är det därför lämpligt att tillåta ytterligare flexibilitet vid genomförande av de säljfrämjande åtgärderna i artikel 45.1 b i förordning (EU) nr 1308/2013. Som en undantagsåtgärd är det därför nödvändigt att tillhandhålla ett undantag från artikel 45.3 i den förordningen och tillfälligt höja det högsta bidraget från unionen för att främja åtgärderna i enlighet med artikel 45.1 b i den förordningen från 50 % till 60 % av de stödberättigande utgifterna.

(8)

Denna åtgärd är nödvändig eftersom aktörer oundvikligen kommer att ådra sig ytterligare kostnader på grund av behovet av att omdirigera säljfrämjande åtgärder till andra länder eller att inleda säljfrämjande åtgärder i nya länder, vilka samtliga måste genomföras brådskande för att säkerställa att lagren säljs ut. Genom att höja unionens bidrag för säljfrämjande åtgärder till 60 % och därmed minska mottagarens andel av kostnaderna skulle göra det möjligt för mottagare att åta sig mer ambitiösa åtgärder och bevara dyrköpta positioner på utländska marknader. Det skulle också innebära ett incitament för nya aktörer att ansöka om stöd för säljfrämjande aktiviteter under förhållanden som de inte nödvändigtvis hade gjort om EU-stödet hade förblivit 50 %, i synnerhet vad gäller de aktörer som tidigare inte haft råd till detta. Genom att deras ekonomiska belastning minskas till 40 % kommer det att hjälpa dem att hantera effekterna av de importtullar som USA har infört.

(9)

Den flexibilitet som ett höjt EU-stöd innebär är ett slags ekonomiskt stöd, som däremot inte kräver någon ytterligare unionsfinansiering eftersom budgetbegränsningarna för de nationella stödprogram för vinsektorn som anges i bilaga VI till förordning (EU) nr 1308/2013 fortsätter att gälla. Medlemsstater kan därmed besluta att tilldela högre belopp för de säljfrämjande åtgärderna enbart inom ramen för den årliga budget som tillhandahålls i bilaga VI till den förordningen. Åtgärden syftar därmed till att tillhandahålla stöd till sektorn med tanke på den instabila marknadssituationen utan att ens behöva uppbåda mer medel. Denna flexibilitet bör dessutom inte ha någon negativ inverkan på den budget som tilldelats anda stödåtgärder inom ramen för den förordningen, eftersom några av åtgärderna (som exempelvis omstrukturering och omställning av vinodlingar) blir allt mindre relevanta och mindre budgetbelastande för medlemsstaterna. Dessutom visar statistiken för de senaste åren ett underutnyttjande av den högsta tillgängliga budgeten för varje medlemsstat.

(10)

De importtullar som USA har infört och de efterföljande svårigheterna för handeln med unionsviner utgör ett specifikt problem i den mening som avses i artikel 221 i förordning (EU) nr 1308/2013. Detta specifika problem kan inte lösas genom åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 219 eller 220 i den förordningen. Å ena sidan är det inte kopplat till en redan befintlig marknadsstörning eftersom de importtullar som har införts av USA för närvarande allvarligt påverkar unionsvinernas anseende och sannolikt kommer att orsaka en snabb försämring av de framtida villkoren på marknaden för vin om situationen inte hanteras omgående. Detta problem är för närvarande inte heller uttryckligen kopplat till ett tillräckligt specifikt hot om marknadsstörning som sannolikt skulle pågå i sin nuvarande form eftersom de importtullar som har införts av USA förväntas förändras över tid och som sådana sannolikt kommer att ha fortsatt oförutsägbar inverkan på den globala marknaden för vin. Å andra sidan är detta specifika problem inte heller kopplat till åtgärder för att motverka spridningen av djursjukdomar eller förlorat konsumentförtroende på grund av risker för folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd, som krävs genom artikel 220 i den förordningen.

(11)

Dessutom ingår denna åtgärd, tillsammans med en ökad flexibilitet vid genomförandet av de säljfrämjande åtgärder som anges i artikel 45.1 b i förordning (EU) nr 1308/2013, i en rad åtgärder som syftar till att på unionsnivå hjälpa de aktörer som påverkas av de importtullar på unionsviner som har införts av USA. Bland dessa åtgärder är dock denna åtgärd den enda som tillhandahåller något slags ekonomisk lättnad som är nödvändig för att hantera situationen för de aktörer som har påverkats av de importtullar som har införts av USA, till följd av inkomstförluster och ökade utgifter på grund av behovet att finna nya marknader för sina viner.

(12)

Åtgärden bör vara strikt begränsad till det som är nödvändigt för att hantera de nuvarande speciella omständigheterna på exportmarknader både med avseende på omfattningen och på tillämpningsperioden.

(13)

Unionens bidrag kan endast beviljas till medlemsstater på grundval av en ansökan som väljs ut i enlighet med de säljfrämjande åtgärder som anges i artikel 45.1 b i förordning (EU) nr 1308/2013 från och med den dag då denna förordning träder i kraft. Det bör vara tillgängligt för alla aktörer som väljs ut inom ramen för åtgärden, oberoende av den specifika vinkategorin eller unionsvinets ursprung, med tanke på att tillämpningen av de importtullar som har införts av USA är skadlig för all export av unionsviner. I detta sammanhang är det nödvändigt att vidta åtgärder för att förbättra alla unionsviners konkurrenskraft på exportmarknaderna. För att säkerställa detta bör den nuvarande nödåtgärden därför gälla för alla mottagare oberoende av den marknad som avses i deras verksamhet. Åtgärden bör vara lika tillgänglig för de aktörer som planerar att inrikta sig på den amerikanska marknaden som för dem som kommer att rikta sina ansträngningar mot en annan tredjelandsmarknad under de rådande exceptionella omständigheterna på världsmarknaden för vin. Det skulle dessutom vara mycket svårt att inom en säljfrämjande åtgärd särskilja de åtgärder som avser icke-mousserande viner från de åtgärder som rör andra viner, eftersom de säljfrämjande åtgärderna i regel är utformade för att främja ett helt produktsortiment och inte bara en särskild kategori. Många säljfrämjande kampanjer avser alla viner i en region eller många olika slags viner som säljs av en viss aktör. Att skilja åtgärderna som rör andra viner från de åtgärder som rör icke-mousserande viner inom ramen för en säljfrämjande kampanj skulle innebära en tung administrativ börda och undergräva de säljfrämjande åtgärdernas positiva effekter.

(14)

Nödåtgärden bör begränsas till högst tolv månader från och med dagen för ikraftträdandet av denna förordning. Denna period är nödvändigt för att kunna genomföra säljfrämjande kampanjer. Processen inbegriper flera administrativa steg, såsom förändringar av de nationella stödprogrammen, förberedande och inledande av ansökningsomgångar, urval av ansökningar och ingående av avtal, och detta tar nödvändigtvis fler än sex månader. För att undantaget ska kunna genomföras på ett effektivt sätt bör undantaget gälla under tolv månader. Ansökningar som väljs ut efter tolvmånadersperioden bör inte gynnas av det ökade bidraget från unionen.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

Den 2 oktober 2019 meddelade Världshandelsorganisationen (WTO) sitt beslut i skiljeförfarandet i European Communities and Certain Member States – Measures Affecting Trade in Large Civil Aircraft, WT/DS316/ARB. Beslutet gav Förenta staterna (USA) rätt att begära tillstånd att införa motåtgärder på en nivå som inte överstiger 7,5 miljarder US-dollar årligen som svar på EU:s subventioner till Airbus. Den 18 oktober 2019 införde USA en värdetull på 25 % på import av bl.a. icke-mousserande viner som exporteras till USA från Tyskland, Spanien, Frankrike och Förenade kungariket. Denna extraordinära, orättvisa och oförutsägbara situation har en allvarlig och skadlig inverkan på den globala handeln med alla unionens viner. USA har ytterligare hotat att tillämpa en värdetull på 100 % på franska mousserande viner som svar på den franska skatten på digitala tjänster (GAFA-skatten).

(2)

De importtullar som införts av USA har en direkt och kännbar inverkan på unionens vinhandel på den amerikanska marknaden, som är unionens största exportmarknad för jordbruksprodukter, och då i synnerhet viner, sett till både exportens värde och volym. Under 2018 uppgick unionens vinexport till USA till totalt 6,5 miljoner hektoliter, vilket motsvarar 4 miljarder euro. Unionens vinexport till USA motsvarar vanligtvis 30–40 % av det globala exportvärdet för unionsviner.

(3)

De höjda importtullar som införts av USA har en skadlig inverkan på alla unionens viner, inte bara på icke-mousserande viner med ursprung i de fyra medlemsstater som omfattas av de ökade importtullarna. Anseendet hos och handeln med alla unionsviner på den amerikanska marknaden påverkas därmed negativt. Ett vins anseende bestäms inte bara av dess kvalitet utan också av dess pris och det upplevda förhållandet mellan pris och kvalitet. Detta gäller särskilt viner i låg- till mellanprisklassen, som i absoluta tal påverkas mer av en importtull på 25 % än dyrare viner som köps av vinkännare för vilka en prishöjning inte verkar avskräckande. På den amerikanska marknaden tävlar unionsviner med viner från bl.a. Sydamerika, Australien eller Sydafrika. Mot bakgrund av denna hårda och intensiva konkurrens spelar uppfattningen om övergripande prisnivåer en betydande roll. Om konsumenten är medveten om att priset på vin av ett visst ursprung i unionen beläggs med höjda importtullar kommer detta att få en negativ inverkan på den allmänna uppfattningen om prisnivån på unionsviner, och på så sätt vända konsumenternas efterfrågan mot produkter av annat ursprung. Mot bakgrund av de marknadsförhållanden och den minskade totala avkastningen till producenterna som blir resultatet av detta, är det befogat att vidta omedelbara åtgärder för att hantera effekterna av importtullarna för alla viner med ursprung i samtliga medlemsstater och inte bara för dem som direkt påverkas av importtullarna.

(4)

Ur ett marknadsstabilitetsperspektiv utgör de importtullar som införts av USA inte en isolerad nationell åtgärd vars verkningar begränsas till handeln med USA. Världsmarknaden för vin är en global marknad där enstaka åtgärder som vidtas av viktiga ekonomiska aktörer såsom USA får långtgående återverkningar på den internationella vinhandeln som helhet. Negativa förändringar av villkoren på viktiga destinationsmarknader för unionens viner, som t.ex. USA, påverkar oundvikligen andra marknader eftersom produkter som inte kan säljas i USA på grund av att de blivit för dyra, måste omdirigeras någon annanstans. Konsumenterna på dessa andra marknader kommer att vara väl medvetna om marknadsvillkoren och därmed sätta ytterligare press på priserna, och konkurrensen kommer också att vara hårdare än normalt. De importtullar som nu införts av USA kommer därför sannolikt att leda till att unionens vinexport stagnerar i hela världen. Rapporter från vinsektorn har visat att stora beställningar av franska viner till den amerikanska marknaden redan har dragits tillbaka.

(5)

EU:s vinmarknad har varit utsatt för försvårande villkor under 2019 och vinlagren är de största sedan 2009. Denna utveckling beror främst på en kombination av rekordskörden 2018 och den minskade vinkonsumtionen i unionen. Om de viner som påverkas av de importtullar som USA har infört inte säljs på exportmarknader utanför unionen, kommer detta endast att göra situationen på unionsmarknaden mer överhängande och allvarlig. Situationen försvåras dessutom ytterligare av tidpunkten för importtullarnas tillämpning. Tullarna är tillämpliga från och med den 18 oktober 2019, vilket ligger mitt i skörde- och produktionssäsongen för 2019 och precis före årsslutets festhögtider – två av årets viktigaste försäljningsperioder för unionens vinsektor. Mot bakgrund av detta är det därför nödvändigt att vidta omedelbara åtgärder för att åtgärda situationen.

(6)

Bland de stödåtgärder inom vinsektorn som fastställs i artikel 43 i förordning (EU) nr 1308/2013 är endast säljfrämjande åtgärder enligt artikel 45.1 b i den förordningen direkt inriktade på att främja unionsviner i tredjeländer i syfte att förbättra konkurrenskraften. Över tid har de säljfrämjande åtgärderna visat sig vara ytterst effektiva vad gäller att erövra och konsolidera marknader i tredjeländer. Det visade sig vara det effektivaste verktyget för att stödja unionsviner på marknader i tredjeländer genom att förbättra deras anseende och öka kunskapen om deras kvalitet. Den internationella vinmarknaden är en global marknad och alla säljfrämjande åtgärder för unionens vin på marknader i tredjeländer gynnar alla viner från unionen. Detta öppnar upp möjligheter för aktörer som senare vill ta sig in på den aktuella marknaden med andra unionsviner. De enskilda säljfrämjande åtgärderna har en multipliceringseffekt på försäljningen eftersom de omfattar hela segment av viner eller hela vinregioner och inte endast ett enskilt märke eller en sorts vin. Det är därför viktigt att fortsätta, starta och intensifiera säljfrämjande åtgärder på alla marknader i syfte att hitta avsättning för de viner som inte kommer att säljas på den amerikanska marknaden och för att bevara unionsvinernas anseende på dessa andra marknader samt att motverka pristrycket.

(7)

För att hjälpa aktörerna att reagera på de aktuella exceptionella omständigheterna på exportmarknader över hela världen till följd av de importtullar som USA har infört, och bemöta denna oförutsägbara och otrygga situation är det därför lämpligt att tillåta ytterligare flexibilitet vid genomförandet av de säljfrämjande åtgärderna i artikel 45.1 b i förordning (EU) nr 1308/2013 genom undantag från vissa bestämmelser som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1150 (2).

(8)

I artikel 2.1 i genomförandeförordning (EU) 2016/1150 föreskrivs att ändringar av tillämpliga stödprogram, som avses i artikel 41.5 i förordning (EU) nr 1308/2013, inte får lämnas in mer än två gånger per budgetår. För att göra det möjligt för medlemsstaterna att snabbt anpassa sina nationella stödprogram och säkerställa rättslig säkerhet vid genomförandet av dessa ändringar är det lämpligt att tillåta att sådana ändringar lämnas in fler än två gånger per budgetår. Medlemsstaterna bör kunna reagera snabbt på dessa exceptionella omständigheter och lämna in ändringar av den säljfrämjande åtgärden så snart som anses nödvändigt. En sådan flexibilitet skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att optimera de åtgärder som redan finns, öka antalet ansökningsomgångar och göra justeringar oftare beroende på situationen på marknaden. Dessutom skulle det göra det möjligt även för medlemsstater som inte har infört den säljfrämjande åtgärden i sina nationella stödprogram att göra det så snart denna förordning träder i kraft, i stället för att behöva vänta till nästa tidsfrist för ändringar. Med denna förbättrade flexibilitet för säljfrämjande åtgärder skulle fler möjligheter erbjudas aktörer, inbegripet nya aktörer, för att lämna in ansökningar om stöd för säljfrämjande åtgärder. Detta är avsett att ge stöd till vinsektorn och säkerställa den flexibilitet som är nödvändig för att hitta nya avsättningsmöjligheter på andra internationella marknader än USA.

(9)

Det är därför nödvändigt att avvika från artikel 2.1 i genomförandeförordning (EU) 2016/1150.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/47 (3) antogs med anledning av utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 på fjäderfäanläggningar i Polen, Slovakien, Ungern och Rumänien och efter att dessa medlemsstater hade upprättat skydds- och övervakningsområden i enlighet med rådets direktiv 2005/94/EG (4).

(2)

Enligt genomförandebeslut (EU) 2020/47 ska de skydds- och övervakningsområden som de medlemsstater som förtecknas i bilagan till detta genomförandebeslut har upprättat i enlighet med direktiv 2005/94/EG omfatta åtminstone de områden som anges som skydds- och övervakningsområden i samma bilaga.

(3)

Bilagan till genomförandebeslut 2020/47 ändrades nyligen genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/114 (5) med anledning av fall av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 hos fjäderfä i Polen, Ungern, Slovakien, Tjeckien och Rumänien som måste återspeglas i den bilagan.

(4)

Sedan genomförandebeslut (EU) 2020/114 antogs har Polen underrättat kommissionen om ytterligare utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 på fjäderfäanläggningar i förvaltningsdistrikten Szamotulski, Ostrowski och Iławski.

(5)

Slovakien har dessutom underrättat kommissionen om ytterligare ett utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 på en fjäderfäanläggning i förvaltningsdistriktet Čadca.

(6)

De nya utbrotten i Polen och Slovakien inträffade utanför de områden som för närvarande förtecknas i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2020/47, och de behöriga myndigheterna i dessa medlemsstater har vidtagit de nödvändiga åtgärderna enligt direktiv 2005/94/EG, inbegripet upprättande av skydds- och övervakningsområden runt dessa nya utbrott.

(7)

Kommissionen har granskat de åtgärder som Polen och Slovakien vidtagit enligt direktiv 2005/94/EG och konstaterar att gränserna för de skydds- och övervakningsområden som de behöriga myndigheterna i dessa medlemsstater har upprättat befinner sig på tillräckligt avstånd från de anläggningar där utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 har bekräftats.

(8)

För att förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och för att undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder måste man på unionsnivå i samarbete med Polen och Slovakien snabbt fastställa de nya skydds- och övervakningsområden som dessa medlemsstater har upprättat i enlighet med direktiv 2005/94/EG. De skydds- och övervakningsområden som förtecknas för Polen och Slovakien i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2020/47 bör därför ändras.

(9)

Bilagan till genomförandebeslut (EU) 2020/47 bör därför ändras för att uppdatera regionaliseringen på unionsnivå så att den omfattar de nya skydds- och övervakningsområden som Polen och Slovakien har upprättat i enlighet med direktiv 2005/94/EG samt längden på de tillämpliga restriktionerna.

(10)

Genomförandebeslut (EU) 2020/47 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen när det gäller spridning av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 är det viktigt att de ändringar som genom detta beslut görs i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2020/47 träder i kraft så snart som möjligt.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.