ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 312

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

62 årgången
3 december 2019


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens Genomförandeförordning (EU) 2019/2007 av den 18 november 2019 om fastställande av bestämmelser för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller förteckningarna över djur, produkter av animaliskt ursprung, avelsmaterial, animaliska biprodukter och framställda produkter samt hö och halm som är föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer och om ändring av beslut 2007/275/EG ( 1 )

1

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut (EU) 2019/2008 av den 28 november 2019 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Internationella sjöfartsorganisationen vid dess församlings 31:a session om antagande av ändringar av resolution A.658(16) om användning och montering av reflexmaterial på livräddningsutrustning och om antagande av en resolution om riktlinjer för besiktningar inom ramen för det harmoniserade systemet för besiktning och certifiering (HSSC)

40

 

*

Rådets Beslut (Gusp) 2019/2009 av den 2 december 2019 om stöd till Ukrainas ansträngningar för att bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen i samarbete med OSSE

42

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/2010 av den 12 november 2019 om fastställande av BAT-slutsatser för avfallsförbränning, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU [delgivet med nr C(2019) 7987]  ( 1 )

55

 

*

Kommissionens Genomförandebeslut (EU) 2019/2011 av den 28 november 2019 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2016/2009 om godkännande av de program för vaccinering mot lumpy skin disease som lämnats in av medlemsstaterna genom förlängning av dess tillämpningsperiod [delgivet med nr C(2019) 8580]  ( 1 )

93

 

*

Kommissionens Genomförandebeslut (EU) 2019/2012 av den 29 november 2019 om undantag enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 29/2009 om krav på datalänktjänster för det gemensamma europeiska luftrummet ( 1 )

95

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

3.12.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 312/1


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/2007

av den 18 november 2019

om fastställande av bestämmelser för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller förteckningarna över djur, produkter av animaliskt ursprung, avelsmaterial, animaliska biprodukter och framställda produkter samt hö och halm som är föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer och om ändring av beslut 2007/275/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 97/78/EG av den 18 december 1997 om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen (1), särskilt artikel 3.5,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (2), särskilt artikel 47.2 första stycket a, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) 2017/625 fastställs bestämmelser om den offentliga kontroll som medlemsstaternas behöriga myndigheter ska utföra av djur och varor som förs in i unionen i syfte att verifiera efterlevnaden av unionslagstiftningen om den jordbruksbaserade livsmedelskedjan.

(2)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/478 (3) ändrades förordning (EU) 2017/625 genom att hö och halm samt livsmedel som innehåller såväl produkter av vegetabiliskt ursprung som bearbetade produkter av animaliskt ursprung (nedan kallade sammansatta produkter) lades till de kategorier av varor som anges i artikel 47.1 b i den förordningen.

(3)

I enlighet med förordning (EU) 2017/625 bör vissa kategorier av djur och varor från tredjeländer alltid uppvisas för offentlig kontroll vid en gränskontrollstation före deras införsel till unionen. Förutom djur är även produkter av animaliskt ursprung, avelsmaterial, animaliska biprodukter, hö och halm samt sammansatta produkter bland de kategorier som alltid bör uppvisas för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer.

(4)

Enligt förordning (EU) 2017/625 ska kommissionen fastställa förteckningar över de olika djur och produkter av animaliskt ursprung, avelsmaterial, animaliska biprodukter, hö och halm samt sammansatta produkter som ska uppvisas för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer med angivande av deras respektive nummer enligt Kombinerade nomenklaturen (nedan kallade KN-nummer) i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (4).

(5)

Eftersom framställda produkter är en underkategori till animaliska biprodukter bör de ingå i förteckningarna och deras KN-nummer bör anges i enlighet med detta.

(6)

I kommissionens beslut 2007/275/EG (5) fastställs bestämmelser om de djur och produkter, inbegripet sammansatta produkter, som ska kontrolleras av veterinär vid gränskontrollstationer i enlighet med rådets direktiv 91/496/EEG (6) och 97/78/EG. Nya villkor för införsel till unionen av sammansatta produkter kommer att gälla från och med den 21 april 2021 i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/625 (7). Därför bör de nuvarande bestämmelserna i beslut 2007/275/EG avseende sammansatta produkter som är föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer fortsätta att gälla fram till dess och den här förordningen bör inte tillämpas på sammansatta produkter. För att undvika en överlappning av rättsliga bestämmelser bör den här förordningen ändra beslut 2007/275/EG genom att dess tillämpningsområde begränsas till sammansatta produkter.

(7)

För att underlätta de behöriga myndigheternas offentliga kontroll vid gränskontrollstationer i enlighet med förordning (EU) 2017/625 bör förteckningen som fastställs i den här förordningen i detalj beskriva djur, produkter av animaliskt ursprung, avelsmaterial, animaliska biprodukter och framställda produkter samt hö och halm som är föremål för sådan offentlig kontroll.

(8)

För vissa KN-nummer förtecknas i denna förordning dessutom endast en del av de djur och produkter som omfattas av det berörda numret eller undernumret. I sådana fall bör denna förordning ge ytterligare uppgifter om de berörda djur och produkter som är föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer.

(9)

Eftersom de bestämmelser i förordning (EU) 2017/625 som reglerar de frågor som omfattas av den här förordningen ska tillämpas från och med den 14 december 2019, bör den här förordningen tillämpas från och med samma dag.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   I denna förordning fastställs förteckningar över djur, produkter av animaliskt ursprung, avelsmaterial, animaliska biprodukter och framställda produkter samt hö och halm som är föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer i enlighet med artikel 47.2 första stycket a i förordning (EU) 2017/625.

2.   Denna förordning ska inte tillämpas på sammansatta produkter.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

produkter av animaliskt ursprung: produkter av animaliskt ursprung enligt definitionen i punkt 8.1 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (8).

2.

obehandlad svinborst: obehandlad svinborst enligt definitionen i punkt 33 i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (9).

3.

obehandlade fjädrar och delar av fjädrar: obehandlade fjädrar och delar av fjädrar enligt definitionen i punkt 30 i bilaga I till förordning (EU) nr 142/2011.

4.

obehandlat hår: obehandlat hår enligt definitionen i punkt 32 i bilaga I till förordning (EU) nr 142/2011.

5.

mellanprodukt: mellanprodukt enligt definitionen i punkt 35 i bilaga I till förordning (EU) nr 142/2011.

6.

behandlade hudar och skinn: behandlade hudar och skinn enligt definitionen i punkt 28 i bilaga I till förordning (EU) nr 142/2011.

7.

obehandlad ull: obehandlad ull enligt definitionen i punkt 31 i bilaga I till förordning (EU) nr 142/2011.

Artikel 3

Offentlig kontroll av djur och varor förtecknade i bilaga I

De djur och varor som förtecknas i bilaga I till denna förordning ska vara föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer i enlighet med förordning (EU) 2017/625.

Artikel 4

Ändringar av beslut 2007/275/EG

Beslut 2007/275/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Rubriken ska ersättas med följande:

Kommissionens beslut av den 17 april 2007 om förteckningar över sammansatta produkter som ska vara föremål för kontroll vid gränskontrollstationer”.

2.

Artikel 1 ska ersättas med följande:

Artikel 1

Syfte

I detta beslut fastställs bestämmelser för sammansatta produkter som ska vara föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer vid införsel till unionen.”

3.

Artikel 3 ska ersättas med följande:

Artikel 3

Offentlig kontroll av sammansatta produkter förtecknade i bilaga I

1.   De sammansatta produkter som förtecknas i bilaga I till detta beslut ska vara föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (*1).

2.   Vid ett första urval av sammansatta produkter för offentlig kontroll på grundval av Kombinerade nomenklaturen i kolumn 1 i bilaga I ska hänsyn tas till hänvisningarna till en särskild text eller lagstiftning i kolumn 3 i bilaga I.

(*1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll)(EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).”"

4.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)

Rubriken ska ersättas med följande:

Sammansatta produkter som ska vara föremål för offentlig kontroll

b)

Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”Följande sammansatta produkter ska vara föremål för offentlig kontroll:”

5.

Artikel 6 ska ersättas med följande:

Artikel 6

Undantag för vissa sammansatta produkter

1.   Genom avvikelse från artikel 3 ska följande sammansatta produkter som inte innehåller köttprodukter inte vara föremål för offentlig kontroll:

a)

Sammansatta produkter vars innehåll till högst hälften består av andra bearbetade produkter, under förutsättning att dessa produkter

i)

är lagringståliga i rumstemperatur, eller hela innehållet under bearbetningsprocessen tydligt har genomgått en fullständig kokningsprocess eller värmebehandling så att allt råmaterial har denaturerats,

ii)

tydligt har märkts att de är avsedda som livsmedel,

iii)

har förpackats säkert eller i tillslutna, rengjorda behållare,

iv)

åtföljs av ett handelsdokument och är märkta på ett av medlemsstatens officiella språk så att dokumentet och märkningen tillsammans ger information om den sammansatta produktens art, mängd och antal förpackningar, ursprungsland, tillverkare och beståndsdelar.

b)

Sammansatta produkter förtecknade i bilaga II.

2.   Mjölkprodukter som ingår i sammansatta produkter får dock endast komma från länder förtecknade i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 605/2010 (*2) och behandlas så som där föreskrivs.

(*2)  Kommissionens förordning (EU) nr 605/2010 av den 2 juli 2010 om djur- och folkhälsovillkoren samt villkoren för utfärdande av veterinärintyg för införsel till Europeiska unionen av obehandlad mjölk, mjölkprodukter, råmjölk och råmjölksprodukter avsedda att användas som livsmedel (EUT L 175, 10.7.2010, s. 1).”"

6.

Bilagorna I och II ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 5

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 14 december 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 november 2019.

På kommissionens vägnar

Ordförande

Jean-Claude JUNCKER


(1)  EGT L 24, 30.1.1998, s. 9.

(2)  EUT L 95, 7.4.2017, s. 1.

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/478 av den 14 januari 2019 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller kategorier av sändningar som ska bli föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer (EUT L 82, 25.3.2019, s. 4).

(4)  Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(5)  Kommissionens beslut 2007/275/EG av den 17 april 2007 om förteckningar över djur och produkter som skall undersökas vid gränskontrollstationer enligt rådets direktiv 91/496/EEG och 97/78/EG (EUT L 116, 4.5.2007, s. 9).

(6)  Rådets direktiv 91/496/EEG av den 15 juli 1991 om fastställande av regler för hur veterinärkontroller skall organiseras för djur som importeras till gemenskapen från tredje land och om ändring av direktiven 89/662/EEG, 90/425/EEG och 90/675/EEG (EGT L 268, 24.9.1991, s. 56).

(7)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/625 av den 4 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller krav för införsel till unionen av sändningar av vissa djur och varor avsedda att användas som livsmedel (EUT L 131, 17.5.2019, s. 18).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(9)  Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen (EUT L 54, 26.2.2011, s. 1).


BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER DJUR, PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG, AVELSMATERIAL, ANIMALISKA BIPRODUKTER OCH DÄRAV FRAMSTÄLLDA PRODUKTER SAMT HÖ OCH HALM SOM ÄR FÖREMÅL FÖR OFFENTLIG KONTROLL VID GRÄNSKONTROLLSTATIONER ENLIGT ARTIKEL 3

Anm.:

1.   Allmänna anmärkningar

Allmänna anmärkningar har lagts till i vissa kapitel för att klargöra vilka djur eller varor som omfattas av det berörda kapitlet. Dessutom hänvisas det vid behov till de särskilda krav som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (1).

2.   Anmärkningar till kapitel

Förteckningarna i denna bilaga är indelade i kapitel som motsvarar de berörda kapitlen i Kombinerade nomenklaturen (nedan kallad KN) enligt bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (2).

Anmärkningarna till kapitlen är förklaringar, vid behov hämtade ur anmärkningarna till de enskilda kapitlen i KN.

3.   Utdrag ur de förklarande anmärkningarna och klassificeringsuttalandena till Harmoniserade systemet

Ytterligare uppgifter om olika kapitel har vid behov hämtats ur de förklarande anmärkningarna och klassificeringsuttalandena till Harmoniserade systemet från Världstullorganisationen.

Tabeller:

4.   Kolumn 1 – KN-nummer

I denna kolumn anges KN-numret. KN, som inrättades genom förordning (EEG) nr 2658/87, bygger på den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallad HS) som utarbetades av Tullsamarbetsrådet, numera Världstullorganisationen (WCO), och antogs genom den internationella konvention som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983 och godkändes på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG (3) (nedan kallad HS-konventionen). I KN återges de sexställiga numren och undernumren i HS, medan det genom den sjunde och åttonde siffran skapas ytterligare undernummer som är specifika för KN.

Om ett fyrställigt nummer används: Om inte annat anges ska alla produkter som föregås eller omfattas av dessa fyra siffror genomgå offentlig kontroll vid gränskontrollstationer. I de flesta fall anges de relevanta KN-numren i Traces-systemet som inrättades genom kommissionens beslut 2004/292/EG (4) med ett sex- eller åttaställigt nummer.

Om endast vissa specifika produkter under ett fyr-, sex- eller åttaställigt nummer behöver genomgå offentlig kontroll och det inte finns någon särskild undergrupp inom detta nummer i KN, anges numret med ”Ex”. I så fall avgörs vilka djur och produkter som omfattas av denna förordning på grundval av omfattningen av KN-numret och av motsvarande varuslag i kolumn 2 samt beskrivningen och förklaringen i kolumn 3.

5.   Kolumn 2 – Varuslag

Beskrivningen av varorna fastställs i enlighet med kolumnen ”Varuslag” i KN.

Utan att det påverkar tillämpningen av reglerna för tolkning av KN ska beskrivningen av djur och produkter i kolumn 2 endast anses vara vägledande, eftersom det är KN-numren som avgör vilka varor som omfattas av denna förordning.

6.   Kolumn 3 – Beskrivning och förklaring

I denna kolumn beskrivs de djur eller varor som berörs. Närmare uppgifter om de djur eller varor som omfattas av olika kapitel i KN framgår av de förklarande anmärkningarna till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (5).

Produkter som framställts av animaliska biprodukter som omfattas av förordning (EG) nr 1069/2009 (6) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 142/2011 är inte närmare identifierade i unionslagstiftningen. Offentlig kontroll ska utföras på produkter som är delvis bearbetade men som fortfarande är råvaror som ska bearbetas ytterligare i en godkänd eller registrerad anläggning på bestämmelseorten. Officiella inspektörer på gränskontrollstationer ska bedöma och vid behov ange om en framställd produkt har bearbetats tillräckligt för att den offentliga kontroll som fastställs i unionslagstiftningen inte längre ska krävas.

KAPITEL 1

Levande djur

Anmärkningar till kapitel 1 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar alla levande djur utom

a)

fisk samt kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur enligt nr 0301, 0306, 0307 och 0308,

b)

kulturer av mikroorganismer och andra produkter enligt nr 3002,

c)

djur enligt nr 9508.”

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Nr 0106 omfattar bl.a. följande tama eller vilda djur:

A.

Däggdjur

1.

Primater.

2.

Valar, delfiner och tumlare (däggdjur av ordningen Cetacea); manater och dugonger (däggdjur av ordningen Sirenia); sälar, sjölejon och valrossar (däggdjur av underordningen Pinnipedia).

3.

Andra (såsom renar, katter, hundar, lejon, tigrar, björnar, elefanter, kameler (inbegripet dromedarer), zebror, kaniner, harar, rådjur, antiloper (andra än de av underfamiljen Bovinae), stengetter, rävar, minkar och andra djur för pälsfarmer).

B.

Reptiler (inbegripet ormar och sköldpaddor)

C.

Fåglar

1.

Rovfåglar.

2.

Papegojfåglar (inbegripet papegojor, parakiter, arapapegojor och kakaduor).

3.

Andra (såsom rapphöns, fasaner, vaktlar, morkullor, beckasiner, duvor, järpar, ortolansparvar, vildänder, vildgäss, trastar, koltrastar, lärkor, finkar, mesar, kolibrier, påfåglar, svanar och andra fåglar som inte anges under nr 0105).

D.

Insekter, såsom bin (även i svärmar eller kupor)

E.

Andra, såsom grodor

Detta nummer omfattar inte djur som hör till cirkusar, menagerier eller andra liknande kringresande djurutställningar (nr 95.08).”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

0101

Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor

Alla

0102

Levande nötkreatur och andra oxdjur

Alla

0103

Levande svin

Alla

0104

Levande får och getter

Alla

0105

Levande fjäderfä, nämligen höns av arten Gallus domesticus, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns

Alla

0106

Andra levande djur

Alla, omfattar alla djur från följande undernummer:

0106 11 00 (primater)

0106 12 00 (valar, delfiner och tumlare [däggdjur av ordningen Cetacea]; manater och dugonger [däggdjur av ordningen Sirenia]; sälar, sjölejon och valrossar [däggdjur av underordningen Pinnipedia])

0106 13 00 (kameler och andra kameldjur [Camelidae])

0106 14 (kaniner och harar)

0106 19 00 (andra): Andra däggdjur än sådana som omfattas av 0101, 0102, 0103, 0104, 0106 11 , 0106 12 , 0106 13 och 0106 14 ; omfattar hundar och katter

0106 20 00 (reptiler, inbegripet ormar och sköldpaddor)

0106 31 00 (fåglar: rovfåglar)

0106 32 00 (fåglar: papegojfåglar, inbegripet papegojor, parakiter, arapapegojor och kakaduor)

0106 33 00 (strutsar; emuer [Dromaius novaehollandiae])

0106 39 (andra): Omfattar andra fåglar än de som omfattas av 0105, 0106 31 , 0106 32 och 0106 33 , inbegripet duvor

0106 41 00 (bin)

0106 49 00 (andra insekter än bin)

0106 90 00 (andra): Alla andra levande djur, inte inbegripna någon annanstans, andra än däggdjur, reptiler, fåglar och insekter. Levande grodor som antingen är avsedda för vivarier för att fortsätta att hållas levande, eller som ska avlivas för att användas som livsmedel omfattas av detta nummer.

KAPITEL 2

Kött och ätbara slaktbiprodukter

Anmärkningar till kapitel 2 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

a)

produkter av sådana slag som är nämnda i nr 0201–0208 och 0210, otjänliga eller olämpliga som livsmedel,

b)

tarmar, blåsor och magar av djur (nr 0504) samt djurblod (nr 0511 eller 3002),

c)

animaliskt fett, annat än produkter enligt nr 0209 (kapitel 15).

[…]”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

0201

Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt

Alla. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer.

0202

Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst

Alla. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer.

0203

Kött av svin, färskt, kylt eller fryst

Alla. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer.

0204

Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst

Alla. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer.

0205 00

Kött av häst, åsna, mula eller mulåsna, färskt, kylt eller fryst

Alla. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer.

0206

Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur, andra oxdjur, svin, får, get, häst, åsna, mula eller mulåsna, färska, kylda eller frysta

Alla. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer.

0207

Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105, färska, kylda eller frysta

Alla. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer.

0208

Annat kött och ätbara slaktbiprodukter, färska, kylda eller frysta

Alla. Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer.

Detta omfattar annan råvara för framställning av gelatin eller kollagen avsett som livsmedel. Omfattar allt kött och alla ätbara slaktbiprodukter från följande undernummer:

0208 10 (av kanin eller hare)

0208 30 00 (av primater)

0208 40 (av valar, delfiner och tumlare [däggdjur av ordningen Cetacea]; av manater och dugonger [däggdjur av ordningen Sirenia]; av sälar, sjölejon och valrossar [däggdjur av underordningen Pinnipedia])

0208 50 00 (av reptiler, inbegripet ormar och sköldpaddor)

0208 60 00 (av kameler och andra kameldjur [Camelidae])

0208 90 (andra: av tama duvor; av vilt, med undantag av kanin eller hare; etc.): Omfattar kött av vaktel, ren eller andra däggdjursarter. Omfattar grodlår under KN-nr 0208 90 70 .

0209

Svinfett, inte innehållande magert kött, och fjäderfäfett, inte utsmälta eller på annat sätt extraherade, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

Alla, omfattar både fett och bearbetat fett enligt beskrivningen i kolumn 2, även om de är lämpliga endast för industriell användning (olämpliga att användas som livsmedel).

0210

Kött och ätbara slaktbiprodukter, saltade, i saltlake, torkade eller rökta; ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter

Alla, omfattar kött, köttprodukter och andra produkter av animaliskt ursprung.

Råvaror som inte är avsedda eller lämpliga som livsmedel omfattas dock inte av detta nummer.

Omfattar bearbetat animaliskt protein och torkade grisöron avsedda som livsmedel. Torkade grisöron, även när de används som djurfoder, kan enligt bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1125/2006 (7) omfattas av 0210 99 49 . Torkade slaktbiprodukter och grisöron, olämpliga som livsmedel, finns i 0511 99 85 .

Ben avsedda som livsmedel omfattas av nr 0506.

Korv omfattas av nr 1601.

Extrakt och safter av kött omfattas av nr 1603.

Grevar omfattas av nr 2301.

KAPITEL 3

Fisk samt kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur

Allmänna anmärkningar

Detta kapitel omfattar både levande fisk för avel och reproduktion, levande akvariefisk och levande fisk eller levande kräftdjur som transporteras levande men importeras för att användas som livsmedel.

Alla produkter i detta kapitel ska vara föremål för offentlig kontroll.

Anmärkningar till kapitel 3 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

a)

däggdjur enligt nr 0106,

b)

kött av däggdjur enligt nr 0106 (nr 0208 eller 0210),

c)

fisk (inbegripet fisklever, fiskrom och fiskmjölke) samt kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur, döda, otjänliga eller olämpliga som livsmedel antingen på grund av sin art eller på grund av sitt tillstånd (kapitel 5); mjöl och pelletar av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, otjänliga som livsmedel (nr 2301),

d)

kaviar eller kaviarersättning som framställts av fiskrom (nr 1604).

[…]”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

0301

Levande fisk

Alla: Omfattar öring, ål, karp samt alla andra arter och all annan fisk som importeras för avel eller reproduktion.

Levande fisk som importeras för direkt konsumtion behandlas avseende offentlig kontroll som om de vore produkter.

Omfattar akvariefisk enligt undernr 0301 11 00 och 0301 19 00 .

0302

Fisk, färsk eller kyld, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304

Alla: Omfattar lever, mjölke och rom, färsk eller kyld, enligt KN-nr 0302 91 00 .

0303

Fisk, fryst, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304

Alla: Omfattar lever, mjölke och rom, fryst, enligt undernr 0303 91 .

0304

Fiskfiléer och annat fiskkött (även hackat eller malet), färska, kylda eller frysta

Alla.

0305

Fisk, torkad, saltad eller i saltlake; rökt (även varmrökt) fisk; mjöl och pelletar av fisk, lämpliga som livsmedel

Alla: Omfattar andra fiskeriprodukter såsom mjöl och pelletar av fisk, lämpliga som livsmedel; omfattar huvuden, stjärtar och simblåsor av fisk och andra fiskeriprodukter.

0306

Kräftdjur, även utan skal, levande, färska, kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; rökta kräftdjur, även utan skal, även kokta eller på annat sätt värmebehandlade före eller under rökningen; kräftdjur med skal, ångkokta eller kokta i vatten, även kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; mjöl och pelletar av kräftdjur, lämpliga som livsmedel

Alla: Levande kräftdjur som importeras för direkt konsumtion betraktas och behandlas avseende offentlig kontroll som om de vore produkter.

Omfattar Artemia salina (”sjöapor”) för akvarier och deras cystor för användning som sällskapsdjur samt alla levande kräftdjur för akvarier enligt kommissionens förordning (EG) nr 1251/2008 (8).

0307

Blötdjur, även utan skal, levande, färska, kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; rökta blötdjur, även utan skal, även kokta eller på annat sätt värmebehandlade före eller under rökningen; mjöl och pelletar av blötdjur, lämpliga som livsmedel

Omfattar blötdjur som kan ha kokats först och rökts sedan. Andra kokta blötdjur omfattas av nr 1605.

Omfattar levande blötdjur för akvarier enligt förordning (EG) nr 1251/2008.

Levande blötdjur som importeras för direkt konsumtion betraktas och behandlas avseende offentlig kontroll som om de vore produkter.

Omfattar alla undernr 0307 11–0307 99, såsom följande exempel:

0307 60 (sniglar, andra än havssniglar): Omfattar landsnäckor av arterna Helix pomatia, Helix aspersa, Helix lucorum och arter av familjen Achatinidae. Omfattar levande sniglar (inbegripet sötvattensnäckor) för direkt konsumtion och även snigelkött avsett som livsmedel. Omfattar blancherade eller förbehandlade sniglar. Produkter som behandlats ytterligare omfattas av nr 1605.

0307 91 00 (levande, färska eller kylda andra blötdjur, dvs. andra än ostron, kammusslor, blåmusslor [Mytilus spp., Perna spp.], tioarmad bläckfisk, åttaarmad bläckfisk, havssniglar, venusmusslor, hjärtmusslor, ”ark shells”, havsöron [Haliotis spp.] och vingsnäckor [Strombus spp.]): Omfattar kött av havssnäckarter, även utan skal.

0307 99 (andra blötdjur än levande, färska, kylda eller frysta, dvs. andra än ostron, kammusslor, blåmusslor [Mytilus spp., Perna spp.], tioarmad bläckfisk, åttaarmad bläckfisk, havssniglar, venusmusslor, hjärtmusslor, ”ark shells”, havsöron [Haliotis spp.] och vingsnäckor [Strombus spp.]; även inbegripet mjöl och pelletar av dessa, lämpliga som livsmedel).

0308

Ryggradslösa vattendjur, andra än kräftdjur och blötdjur, levande, färska, kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; rökta (även kokta eller på annat sätt värmebehandlade före eller under rökningen) ryggradslösa vattendjur, andra än kräftdjur och blötdjur; mjöl och pelletar av andra ryggradslösa vattendjur än kräftdjur och blötdjur, lämpliga som livsmedel

Alla.

KAPITEL 4

Mejeriprodukter, fågelägg, naturlig honung och ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

Anmärkningar till kapitel 4 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Med mjölk förstås oskummad mjölk och helt eller delvis skummad mjölk.

2.

I nr 0405 förstås med

a)

smör: naturligt smör, vasslesmör eller rekombinerat smör (färskt, saltat eller härsket, inbegripet konserverat smör) helt framställda av mjölk, med en halt av mjölkfett om minst 80 viktprocent men högst 95 viktprocent, en högsta halt fettfri mjölktorrsubstans om 2 viktprocent och en högsta vattenhalt om 16 viktprocent. Smör innehåller inte tillsatt emulgeringsmedel, men får innehålla natriumklorid, livsmedelsfärg, neutraliserande salter och kulturer av oskadliga bakterier för framställning av mjölksyra.

b)

bredbar smörfettsprodukt: en bredbar emulsion av typen vatten-i-olja, inte innehållande annat fett än mjölkfett, med en halt av minst 39 viktprocent men mindre än 80 viktprocent.

3.

Produkter som erhållits genom koncentrering av vassle och som är försatta med mjölk eller mjölkfett ska klassificeras som ost enligt nr 0406, under förutsättning att de

a)

har en halt av mjölkfett av minst 5 viktprocent beräknat på torrsubstansen,

b)

har en torrsubstanshalt av minst 70 viktprocent men högst 85 viktprocent,

c)

är gjutna eller kan gjutas i formar.

4.

Detta kapitel omfattar inte

a)

produkter framställda av vassle, innehållande mer än 95 viktprocent laktos, uttryckt som vattenfri laktos i torrsubstansen (nr 1702),

b)

produkter som framställs av mjölk genom att en eller flera av dess naturliga beståndsdelar (t.ex. mjölkfett) ersätts med ett annat ämne (t.ex. enkelomättat fett) (nr 1901 eller 2106),

c)

albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner, innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner beräknat på torrsubstansen) (nr 3502) och globuliner (nr 3504).

[…]”

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Nummer 0408 omfattar hela ägg utan skal, och äggula av alla fåglar. Produkterna som omfattas av detta nummer kan vara färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna (t.ex. cylindriska ’långa ägg’), frysta eller på annat sätt konserverade. Alla dessa omfattas av detta nummer, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel och oberoende av om de är avsedda som livsmedel eller för industriellt bruk (t.ex. för garvning).

Detta nummer omfattar inte

a)

olja av äggula (nr 1506),

b)

äggberedningar innehållande smaksättningsämnen, kryddor eller andra tillsatser (nr 2106),

c)

lecitin (nr 2923),

d)

separat äggvita (äggalbumin) (nr 3502).

[…]

Nummer 0409 omfattar honung som producerats av bin (Apis mellifera) eller andra insekter, centrifugerad honung eller kakhonung eller honung i bitar av vaxkakor, under förutsättning att varken socker eller andra ämnen har tillsatts. Sådan honung får namnges efter botaniskt ursprung, härstamning eller färg.

Nummer 0409 omfattar inte konstgjord honung eller blandningar av naturlig och konstgjord honung (nr 1702).

[…]

Nummer 0410 omfattar produkter av animaliskt ursprung lämpliga som livsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i KN. Hit hör följande:

a)

Sköldpaddsägg. Ägg lagda av flod- eller havssköldpaddor; de kan vara färska, torkade eller på annat sätt konserverade.

Omfattar inte olja av sköldpaddsägg (nr 15.06).

b)

Fågelbon. Dessa består av ett av fåglar avsöndrat ämne, som snabbt stelnar vid kontakt med luft.

Bona kan vara obehandlade eller kan ha rengjorts för att avlägsna fjädrar, dun, damm och andra orenligheter för att göra dem lämpliga som livsmedel. De förekommer vanligen i form av vitaktiga remsor eller trådar.

Fågelbona har hög proteinhalt och används nästan uteslutande för tillredning av soppor eller andra livsmedelsberedningar.

Nummer 0410 omfattar inte djurblod, ätbart eller inte, flytande eller torkat (nr 0511 eller 3002).”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

0401

Mjölk och grädde, inte koncentrerade och utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel

Alla.

Mjölk för foder omfattas av detta nummer, medan foder som innehåller mjölk omfattas av nr 2309.

Mjölk för terapeutiskt/profylaktiskt bruk omfattas av nr 3001.

0402

Mjölk och grädde, koncentrerade eller med tillsats av socker eller annat sötningsmedel

Alla

0403

Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, tillsatta socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao

Alla, omfattar grädde, smaksatt eller innehållande frukt, fryst och fermenterad mjölk, avsedda som livsmedel.

Glass omfattas av nr 2105.

Drycker innehållande mjölk smaksatt med kakao eller andra ämnen omfattas av nr 2202.

0404

Vassle, även koncentrerad eller med tillsats av socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

Alla, omfattar mjölkprodukter för spädbarn.

Omfattar enligt KN-nr 0404 10 48 råmjölk från nötkreatur och andra oxdjur, i flytande form, fett- och kaseinfri, avsedd som livsmedel, och enligt KN-nr 0404 90 21 spraytorkat råmjölkspulver med sänkt fetthalt, med kasein, avsedd som livsmedel.

0405

Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk; bredbara smörfettsprodukter

Alla

0406

Ost och ostmassa

Alla

0407

Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta

Alla, omfattar kläckägg och specifikt patogenfria ägg (SPF), befruktade ägg för inkubering (0407 11 och 0407 19 ).

Omfattar färska ägg (0407 21–0407 29) och andra ägg (0407 90 ), tjänliga eller otjänliga som livsmedel.

Omfattar ”tusenåriga ägg”.

Äggalbumin som är tjänligt eller otjänligt som livsmedel omfattas av nr 3502.

0408

Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel

Alla: Detta nummer omfattar äggprodukter, både värmebehandlade och inte värmebehandlade, och produkter som är otjänliga som livsmedel.

0409 00 00

Naturlig honung

Alla

0410 00 00

Ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

Alla

Detta nummer omfattar bidrottninggelé och propolis (som används vid framställning av farmaceutiska produkter och kosttillskott) och annat material av animaliskt ursprung avsett som livsmedel, utom ben (som omfattas av nr 0506).

Insekter eller insektsägg avsedda som livsmedel omfattas av detta KN-nr.

KAPITEL 5

Produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

Allmänna anmärkningar

De särskilda kraven för vissa produkter i detta kapitel fastställs i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011:

Rad 7: Svinborst.

Rad 8: Obehandlad ull och obehandlat hår framställt från andra djur än svin.

Rad 9: Behandlade fjädrar, delar av fjädrar och dun.

Anmärkningar till kapitel 5 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

a)

ätbara produkter (andra än tarmar, blåsor och magar av djur, hela eller i bitar, samt djurblod, flytande eller torkat),

b)

hudar och skinn (inbegripet pälsskinn), andra än varor enligt nr 0505 samt avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn enligt nr 0511 (kapitlen 41 eller 43),

c)

animaliska textilmaterial, andra än tagel och tagelavfall (avdelning XI),

d)

bindlar för borsttillverkning (nr 9603).

[…]

3.

I hela tulltaxan anses elefant-, flodhäst-, valross-, narvals- och vildsvinsbetar, noshörningshorn samt tänder av alla djur som elfenben.

4.

Med tagel avses i hela tulltaxan hår från manar och svansar av hästdjur, nötkreatur och andra oxdjur. Nummer 0511 omfattar bland annat tagel och tagelavfall, även i ordnade skikt med eller utan underlag.”

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Nummer 0505 omfattar

1.

skinn och andra delar av fåglar (t.ex. huvuden, vingar), med kvarsittande fjädrar eller dun, och

2.

fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter) samt dun,

förutsatt att de är antingen obearbetade, eller endast rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte, men inte bearbetade på något annat sätt eller monterade.

Nummer 0505 omfattar även mjöl och avfall av fjädrar eller delar av fjädrar.”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

0502 10 00

Borst och andra hår av svin samt avfall av sådana hår

Alla, behandlade och obehandlade.

0504 00 00

Tarmar, blåsor och magar av djur (andra än fiskar), hela eller i bitar, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

Alla, omfattar magar, blåsor och inälvor, rengjorda, saltade, torkade eller värmebehandlade, av nötkreatur, andra oxdjur, svin, får, getter eller fjäderfä.

ex 0505

Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter) samt dun, även rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte men inte vidare bearbetade; mjöl och avfall av fjädrar eller delar av fjädrar

Alla, inbegripet jakttroféer av fåglar, utom behandlade dekorationsfjädrar, behandlade fjädrar som medförs av resande för privat bruk eller sändningar av behandlade fjädrar som sänts till privatpersoner för icke-industriella ändamål.

Enligt artikel 25.1 b i förordning (EU) nr 142/2011 är det förbjudet att importera obehandlade fjädrar och delar av fjädrar samt dun till unionen och transitera sådana genom unionen.

Fjädrar ska genomgå offentlig kontroll oavsett behandling enligt kapitel VII.C i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011.

Ytterligare särskilda krav för jakttroféer fastställs i kapitel II avsnitt 5 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

Kapitel II avsnitt 6 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 omfattar fjädrar för stoppning, dun, orensade eller andra fjädrar.

0506

Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt preparerade (men inte tillformade), behandlade med syra eller befriade från gelatin; mjöl och avfall av dessa produkter

Omfattar ben som används som tuggben och ben för framställning av gelatin eller kollagen, om det erhållits från slaktkroppar som slaktats för att användas som livsmedel.

Benmjöl avsett som livsmedel omfattas av nr 0410.

Särskilda krav på sådana produkter som inte är avsedda som livsmedel fastställs på rad 6 (jakttroféer), rad 11 (ben och benprodukter [utom benmjöl], horn och hornprodukter [utom hornmjöl] samt hovar och hovprodukter [utom hovmjöl] för annan användning än som foderråvara, organiskt gödningsmedel eller jordförbättringsmedel) och på rad 12 (tuggben) i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

0507

Elfenben, sköldpadd, valbarder och valbardsborst, horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade eller enkelt preparerade men inte tillformade; mjöl och avfall av dessa produkter

Omfattar behandlade jakttroféer från fåglar och hovdjur som endast består av ben, horn, hovar, klor, tänder, hudar eller skinn från tredjeländer.

Särskilda krav för jakttroféer fastställs på rad 6 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

ex 0508 00 00

Korall och liknande material, obearbetade eller enkelt preparerade men inte vidare bearbetade; skal av blötdjur, kräftdjur och tagghudingar samt ryggskal av bläckfisk (os sepiae), obearbetade eller enkelt preparerade men inte tillformade; mjöl och avfall av dessa produkter

Tomma skal till livsmedel och för användning som råvara för glukosamin.

Dessutom omfattas skal, inbegripet ryggskal av bläckfisk, innehållande mjuka vävnader och kött enligt artikel 10 k i i förordning (EG) nr 1069/2009.

ex 0510 00 00

Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även torkad; körtlar och andra animaliska produkter som används för beredning av farmaceutiska produkter, färska, kylda, frysta eller tillfälligt konserverade på annat sätt

Ambra och spanska flugor omfattas inte.

Körtlar, andra animaliska produkter och galla omfattas av detta KN-nr.

Torkade körtlar och produkter omfattas av nr 3001.

Särskilda krav fastställs på rad 14 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 för animaliska biprodukter för tillverkning av annat sällskapsdjursfoder än färskt sällskapsdjursfoder och av framställda produkter för användning utanför foderkedjan (för läkemedel och andra tekniska produkter).

ex 0511

Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt kapitel 1 eller 3, otjänliga som livsmedel

Alla

Omfattar genetiskt material (sperma och embryon av animaliskt ursprung såsom av nötkreatur, andra oxdjur, får, getter, hästdjur och svin) och animaliska biprodukter av kategori 1- och 2-material enligt artiklarna 8 och 9 i förordning (EG) nr 1069/2009.

Följande är exempel på animaliska produkter som omfattas av undernr 0511 10–0511 99:

0511 10 00 (sperma av nötkreatur eller andra oxdjur).

0511 91 (produkter av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur): Alla, omfattar fiskrom för kläckning, döda djur, animaliska biprodukter för tillverkning av sällskapsdjursfoder samt för läkemedel och andra tekniska produkter. Omfattar döda djur enligt kapitel 3, oätliga eller otjänliga som livsmedel, t.ex. dafnier (vattenloppor) och andra Ostracoda (musselkräftor) eller Phyllopoda (bladfotingar), torkade, som foder till akvariefiskar; omfattar fiskagn.

Ex05119910 (senor; avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn).

Offentlig kontroll är nödvändig för hudar och skinn som inte är behandlade enligt punkt C.2 i kapitel V i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011 om de uppfyller bestämmelserna i artikel 41.3 i förordning (EG) nr 1069/2009.

Ex05119931 (rå naturlig tvättsvamp av animaliskt ursprung): Alla om avsedda som livsmedel; om inte avsedda som livsmedel, endast de som är avsedda som sällskapsdjursfoder. Särskilda krav för de som inte är avsedda som livsmedel fastställs på rad 12 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

Ex05119939 (annan än rå naturlig tvättsvamp av animaliskt ursprung): Alla om avsedda som livsmedel; om inte avsedda som livsmedel, endast de som är avsedda som sällskapsdjursfoder. Särskilda krav för de som inte är avsedda som livsmedel fastställs på rad 12 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

Ex05119985 (andra animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt kapitel 1, otjänliga som livsmedel): Omfattar embryon, ägg, sperma och genetiskt material som inte omfattas av nr 0511 10 och av andra arter än nötkreatur eller andra oxdjur omfattas av detta nummer. Omfattar animaliska biprodukter för tillverkning av sällskapsdjursfoder eller andra tekniska produkter.

Omfattar obehandlat tagel, andra produkter från biodling än vaxer för biodling eller för tekniskt bruk, spermaceti (valrav) för tekniskt bruk, döda djur enligt kapitel 1 som är oätliga eller inte avsedda som livsmedel (t.ex. hundar, katter och insekter), animaliskt material vars väsentliga egenskaper inte ändrats, samt ätligt djurblod, utom från fisk, avsett som livsmedel.

KAPITEL 6

Levande träd och andra levande växter, lökar, rötter och dylikt samt snittblommor och snittgrönt

Allmänna anmärkningar

Detta kapitel omfattar svampmycelium i en kompost av steriliserad gödsel av animaliskt ursprung.

Utdrag ur de förklarande anmärkningarna till KN

”0602 90 10 Svampmycelium:

Svampmycelium är beteckningen för ett ofta underjordiskt nät av tunna trådar (thallus eller mycelium) som växer på ytan av ruttnande animaliskt eller vegetabiliskt stoff och utvecklas i själva vävnaderna, varvid svampar uppstår.

Detta undernummer omfattar också en produkt bestående av ännu inte utvecklat, mikroskopiskt urskiljbart svampmycelium på ett skikt av sädeskorn inbäddade i en kompost av steriliserad hästgödsel (en blandning av halm och hästspillning).”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 0602 90 10

Svampmycelium

Endast om innehållande bearbetad naturgödsel av animaliskt ursprung och det fastställts särskilda krav på rad 1 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 12

Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, diverse andra frön och frukter, växter för industriellt eller medicinskt bruk samt halm och foderväxter

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 1212 99 95

Andra vegetabiliska produkter av sådana slag som används främst som livsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

Bipollen

ex 1213 00 00

Halm, agnar och skal av spannmål, oberedda, även hackade, malda, pressade eller i form av pelletar

Endast halm

ex 1214 90

Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsett, foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder, även i form av pelletar: andra än mjöl och pelletar av lusern (alfalfa)

Endast hö

KAPITEL 15

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter av sådana fetter och oljor, beredda ätbara fetter samt animaliska och vegetabiliska vaxer

Allmänna anmärkningar

Alla fetter och oljor av animaliskt ursprung. Särskilda krav fastställs i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 för följande produkter:

1.

Utsmält fett och fiskolja på rad 3 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1.

2.

Utsmält fett från kategori 2-material för vissa ändamål utanför foderkedjan för produktionsdjur (t.ex. för oleokemiska ändamål) på rad 17 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1.

3.

Fettderivat på rad 18 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1.

Fettderivat omfattar rena produkter av fetter och oljor i första skedet framställda med en metod enligt kapitel XI punkt 1 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011.

Derivat blandade med annat material ska vara föremål för offentlig kontroll.

Anmärkningar till kapitel 15 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

a)

svinfett och fjäderfäfett enligt nr 0209,

b)

kakaosmör (fett eller olja) (nr 1804),

c)

ätbara beredningar som innehåller mer än 15 viktprocent av produkter enligt nr 0405 (i allmänhet kapitel 21),

d)

grevar (nr 2301) samt återstoder enligt nr 2304–2306,

[…]

3.

Nummer 1518 omfattar inte fetter och oljor eller fraktioner av sådana fetter och oljor som enbart denaturerats; sådana produkter ska klassificeras enligt samma nummer som motsvarande odenaturerade fetter och oljor samt fraktioner av dessa.

4.

’Soapstocks’, bottensatser och avslemningsåterstoder erhållna vid rening av oljor samt stearinbeck, glycerolbeck och ullfettbeck ska klassificeras enligt nr 1522.”

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Nummer 1516 omfattar animaliska och vegetabiliska fetter och oljor som genomgått en sådan särskild kemisk omvandling som nämnts nedan, men inte vidare bearbetade.

Detta nummer omfattar även på liknande sätt behandlade fraktioner av animaliska och vegetabiliska fetter och oljor.

Hydrering, som fås genom att föra produkten i kontakt med rent väte vid lämplig temperatur och tryck i närvaro av en katalysator (vanligtvis finfördelad nickel), höjer smältpunkten för fetter och ökar oljornas konsistens genom att förvandla omättade glycerider (t.ex. oljesyra och linolsyra) till mättade glycerider med högre smältpunkt (t.ex. palmitinsyra och stearinsyra).

Nummer 1518 omfattar oätliga blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt kapitlet, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans.

Denna del omfattar bland annat använd frityrolja, innehållande t.ex. rapsolja, sojaolja och en liten mängd animaliska fetter, som används vid beredning av djurfoder.

Detta nummer omfattar även hydrerade, omförestrade (även internt) eller elaidiniserade fetter och oljor eller fraktioner av sådana fetter och oljor, där modifieringen omfattar mer än ett fett eller en olja.”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

1501

Ister, annat svinfett och fjäderfäfett, annat än sådant enligt nr 0209 och 1503

Alla

1502

Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503

Alla

1503 00

Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda

Alla

1504

Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter och oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

Alla, fiskoljor och oljor av fiskeriprodukter och havsdäggdjur.

Diverse ätbara beredningar omfattas i allmänhet av nr 1517 eller kapitel 21.

1505 00

Ullfett och fettartade ämnen erhållna ur ullfett (inbegripet lanolin)

Alla, ullfett importerat som utsmält fett enligt bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 eller lanolin importerat som mellanprodukt.

1506 00 00

Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter och oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

Alla

Odelade fetter och oljor samt även ursprungliga fraktioner av dessa framställda med en metod enligt kapitel XI punkt 1 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011.

1516 10

Animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade

Alla: Animaliska fetter och oljor.

Vad gäller offentlig kontroll omfattar fettderivat rena produkter av animaliska fetter och oljor i första skedet framställda med en metod enligt kapitel XI punkt 1 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011.

ex 1517

Margarin, ätbara blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter eller oljor samt fraktioner av sådana fetter och oljor enligt nr 1516

Endast produkter av animaliskt ursprung.

ex 1518 00 91

Animaliska eller vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter och oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr 1516

Endast av animaliskt ursprung.

Fettderivat framställda med en metod enligt kapitel XI punkt 1 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011.

Särskilda krav fastställs på rad 17 (utsmält fett) och rad 18 (fettderivat) i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

ex 1518 00 95

Oätliga blandningar eller beredningar av animaliska fetter och oljor eller av animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av dessa

Endast beredningar av fetter och oljor, utsmälta fetter och derivat av animaliskt ursprung; inklusive använd matolja, avsedd att användas inom tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1069/2009.

Fettderivat framställda med en metod enligt kapitel XI punkt 1 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011.

ex 1518 00 99

Andra

Endast om innehållande fett av animaliskt ursprung.

ex 1520 00 00

Glycerol, rå; glycerolvatten och glycerollut

Endast av animaliskt ursprung.

1521 90 91

Bivax och andra insektsvaxer, råa

Alla, omfattar vaxer i naturliga bikakor, rå bivax för biodling eller för tekniskt bruk.

Enligt artikel 25.1 c i förordning (EU) nr 142/2011 är det förbjudet att importera bivax i form av bikaka till unionen och transitera sådan genom unionen.

Särskilda krav för biprodukter från biodling fastställs på rad 10 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

1521 90 99

Bivax och andra insektsvaxer, även raffinerade eller färgade, andra än råa

Alla, omfattar vaxer, bearbetade eller raffinerade, även blekta eller färgade, för biodling eller för tekniskt bruk.

Särskilda krav för biprodukter från biodling fastställs på rad 10 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

Andra biprodukter från biodling än bivax ska genomgå offentlig kontroll enligt KN-nr 0511 99 85 ”Andra slag”.

ex 1522 00

Degras; återstoder från bearbetning av fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer

Endast av animaliskt ursprung.

Särskilda krav fastställs på rad 18 (fettderivat) i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 16

Beredningar av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur

Anmärkningar till kapitel 16 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte kött, slaktbiprodukter, fisk, kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur som är beredda eller konserverade på sätt som anges i kapitel 2 eller 3 eller nr 0504.

2.

Livsmedelsberedningar klassificeras enligt detta kapitel under förutsättning att de innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, slaktbiprodukter, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter. Då en beredning innehåller två eller flera av ovannämnda produkter, klassificeras den enligt det nummer i kapitel 16 som motsvarar den beståndsdel eller de beståndsdelar som dominerar viktmässigt. Dessa bestämmelser gäller dock inte för fyllda produkter enligt nr 1902 eller för beredningar enligt nr 2103 och 2104.

För beredningar innehållande lever ska bestämmelserna i andra meningen inte tillämpas vid fastställandet av undernummer inom nr 1601 och 1602.

[…]”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

1601 00

Korv och liknande produkter av kött, slaktbiprodukter eller blod; beredningar av dessa produkter

Alla, omfattar konserverat kött i olika former.

ex 1602

Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt

Endast produkter av animaliskt ursprung.

ex 1603 00

Extrakt och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur

Endast produkter av animaliskt ursprung.

Omfattar köttextrakt och köttkoncentrat, fiskprotein i gelform, kylt eller fryst, och även hajbrosk.

ex 1604

Fisk, beredd eller konserverad; kaviar och kaviarersättning som framställts av fiskrom

Endast produkter av animaliskt ursprung, kokta eller förkokta matberedningar som innehåller eller är blandade med fisk eller fiskeriprodukter.

Omfattar surimiberedningar enligt KN-nr 1604 20 05 .

Omfattar konserverad fisk och konserverad kaviar i hermetiskt tillslutna förpackningar samt sushi (förutsatt att de inte ska klassificeras enligt ett KN-nummer i kapitel 19).

Fiskspett (rått fiskkött/råa räkor med grönsaker på ett träspett) klassificeras enligt KN-nr 1604 19 97 .

ex 1605

Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur beredda eller konserverade

Endast produkter av animaliskt ursprung.

Omfattar helt eller delvis förbehandlade sniglar, konserverade kräftdjur eller andra ryggradslösa vattendjur samt pulver av mussla.

KAPITEL 17

Socker och sockerkonfektyrer

Anmärkningar till kapitel 17 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

[…]

b)

kemiskt rena sockerarter (andra än sackaros, laktos, maltos, glukos och fruktos) och andra produkter enligt nr 2940,

[…]”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 1702

Andra sockerarter, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung.

Laktos.

Sockerarter och konstgjord honung blandad med naturlig honung.

KAPITEL 18

Kakao och kakaoberedningar

Anmärkningar till kapitel 18 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte beredningar enligt nr 0403, 1901, 1904, 1905, 2105, 2202, 2208, 3003 eller 3004.

2.

Nummer 1806 omfattar sockerkonfektyrer som innehåller kakao samt, om inte annat följer av anmärkning 1 till detta kapitel, andra livsmedelsberedningar som innehåller kakao.

[…]”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 1806

Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao

Endast produkter av animaliskt ursprung, till exempel mejeriprodukter.

KAPITEL 19

Beredningar av spannmål, mjöl, stärkelse eller mjölk och bakverk

Anmärkningar till kapitel 19 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

a)

livsmedelsberedningar som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, slaktbiprodukter, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (kapitel 16); denna bestämmelse gäller dock inte för fyllda produkter enligt nr 1902,

[…]”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 1901

Livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401 – 0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

Endast produkter av animaliskt ursprung.

Omfattar okokta livsmedel (t.ex. pizzor) som innehåller produkter av animaliskt ursprung.

Matberedningar omfattas av kapitlen 16 och 21.

1902 11 00

Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda, innehållande ägg

Alla.

ex 1902 20 10

Fyllda pastaprodukter, även kokta eller på annat sätt beredda, innehållande mer än 20 viktprocent fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur

Endast produkter av animaliskt ursprung.

ex 1902 20 30

Fyllda pastaprodukter, även kokta eller på annat sätt beredda, innehållande mer än 20 viktprocent korv eller dylikt, kött och slaktbiprodukter av alla slag, inbegripet fett av alla slag, oavsett ursprung

Endast produkter av animaliskt ursprung.

ex 1902 20 91

Kokta, fyllda pastaprodukter

Endast produkter av animaliskt ursprung.

ex 1902 20 99

Andra [andra fyllda pastaprodukter, inte kokta]

Endast produkter av animaliskt ursprung.

ex 1902 30

Andra pastaprodukter än pastaprodukter enligt undernr 1902 11 , 1902 19 och 1902 20

Endast produkter av animaliskt ursprung.

ex 1902 40

Couscous

Endast produkter av animaliskt ursprung.

ex 1904 10 10

Beredda livsmedel erhållna genom svällning eller rostning av majs

Endast produkter av animaliskt ursprung.

ex 1904 90 10

Beredda livsmedel framställda av ris

Endast produkter av animaliskt ursprung, t.ex. sushi (förutsatt att de inte ska klassificeras enligt kapitel 16).

ex 1905

Kakor

Endast produkter av animaliskt ursprung.

KAPITEL 20

Beredningar av grönsaker, frukt, bär, nötter eller andra växtdelar

Anmärkningar till kapitel 20 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

[…]

b)

livsmedelsberedningar som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, slaktbiprodukter, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (kapitel 16),

[…]”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 2001

Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra

Endast produkter av animaliskt ursprung.

ex 2004

Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006

Endast produkter av animaliskt ursprung.

ex 2005

Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006

Endast produkter av animaliskt ursprung.

KAPITEL 21

Diverse ätbara beredningar

Anmärkningar till kapitel 21 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

[…]

e)

livsmedelsberedningar (andra än de produkter som är nämnda i nr 2103 och 2104) som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, slaktbiprodukter, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (kapitel 16),

[…]

3.

Med homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar enligt nr 2104 förstås beredningar som består av en fint homogeniserad blandning av två eller flera grundbeståndsdelar, såsom kött, fisk, grönsaker, frukt, bär eller nötter, och som föreligger i detaljhandelsförpackningar med ett nettoviktinnehåll av högst 250 g för försäljning som livsmedel för spädbarn eller för dietiskt ändamål. Vid tillämpning av denna definition ska ingen hänsyn tas till små mängder av sådana beståndsdelar som kan ha tillsatts blandningen för smaksättning, konservering eller andra ändamål. Beredningarna får innehålla en liten mängd synliga bitar av ingående beståndsdelar.

Kompletterande anmärkningar

[…]

5.

Andra livsmedelsberedningar som är förpackade i avdelade doser, t.ex. kapslar, tabletter, pastiller och piller, och som är avsedda att användas som näringstillskott (kosttillskott) ska klassificeras enligt nr 2106, såvida de inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans.

[…]”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 2103 90 90

Såser samt beredningar för tillredning av såser; blandningar för smaksättningsändamål; senapspulver och beredd senap – Andra

Endast produkter av animaliskt ursprung.

ex 2104

Soppor och buljonger samt beredningar för tillredning av soppor eller buljonger; homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar

Endast produkter av animaliskt ursprung, däribland barnmat i förpackningar med en nettovikt av högst 250 g.

ex 2105 00

Glassvaror, även innehållande kakao

Endast produkter av animaliskt ursprung.

ex 2106 10

Proteinkoncentrat och texturerade proteiner

Endast produkter av animaliskt ursprung, med undantag av kosttillskott förpackat för slutkonsumenten, innehållande små mängder (sammanlagt mindre än 20 %) av bearbetade animaliska produkter (inbegripet glukosamin, kondroitin eller kitosan) utom köttprodukter.

ex 2106 90 51

Laktossirap

Endast produkter av animaliskt ursprung, med undantag av kosttillskott förpackat för slutkonsumenten, innehållande små mängder (sammanlagt mindre än 20 %) av bearbetade animaliska produkter (inbegripet glukosamin, kondroitin eller kitosan) utom köttprodukter.

ex 2106 90 92

Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, glukos eller stärkelse, eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent glukos eller stärkelse

Endast produkter av animaliskt ursprung, med undantag av kosttillskott förpackat för slutkonsumenten, innehållande små mängder (sammanlagt mindre än 20 %) av bearbetade animaliska produkter (inbegripet glukosamin, kondroitin eller kitosan) utom köttprodukter.

ex 2106 90 98

Andra livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

Endast produkter av animaliskt ursprung, med undantag av kosttillskott förpackat för slutkonsumenten, innehållande små mängder (sammanlagt mindre än 20 %) av bearbetade animaliska produkter (inbegripet glukosamin, kondroitin eller kitosan) utom köttprodukter.

KAPITEL 22

Drycker, sprit och ättika

Anmärkningar till kapitel 22 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”[…]

3.

Med alkoholfria drycker enligt nr 2202 förstås sådana drycker som har en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent. Alkoholhaltiga drycker klassificeras enligt nr 2203–2206 eller 2208, alltefter beskaffenheten.

[…]”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 2202 99 99

Andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärjuice samt grönsaksjuice enligt nr 2009, innehållande minst 2 viktprocent fett från produkter enligt nr 0401–0404

Endast mjölk och mejeriprodukter.

KAPITEL 23

Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin samt beredda fodermedel

Anmärkningar till kapitel 23 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Som beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur, enligt nr 2309, anses också produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, som erhållits genom behandling av vegetabiliska eller animaliska ämnen och som på grund av bearbetningen inte längre har det ursprungliga ämnets egenskaper. Som sådana beredningar anses dock inte vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter från en sådan behandling.

[…]”

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Grevar, de membranvävnader som återstår efter att fett från svin eller andra djur har utsmälts. De används huvudsakligen vid beredning av djurfoder (t.ex. hundkex), men de kvarstår under nr 2301 även om de är lämpliga som livsmedel.”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

2301

Mjöl och pelletar av kött eller slaktbiprodukter eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, otjänliga som livsmedel; grevar

Alla, omfattar bearbetat animaliskt protein inte avsett som livsmedel, köttmjöl inte avsett som livsmedel, och grevar, även avsedda som livsmedel.

Fjädermjöl omfattas av nr 0505.

Särskilda krav för bearbetat animaliskt protein fastställs på rad 1 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

ex 2309

Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur

Alla, om innehållande produkter av animaliskt ursprung, utom undernr 2309 90 20 och 2309 90 91 .

Omfattar bl.a. hund- eller kattfoder i detaljhandelsuppläggningar (undernr 2309 10 ), innehållande animaliska produkter och limvatten (”solubles”) av fisk eller havsdäggdjur (KN-nr 2309 90 10 ). Produkter avsedda som foder, inbegripet mjölblandningar (t.ex. hovar och horn).

Detta nummer omfattar mjölk i flytande form, råmjölk och produkter innehållande mjölkprodukter, råmjölk eller kolhydrater, inte avsedda som livsmedel men som foder.

Omfattar sällskapsdjursfoder, tuggben och mjölblandningar; blandningar kan inbegripa döda insekter.

Särskilda krav för sällskapsdjursfoder, inbegripet tuggben, fastställs på rad 12 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

Omfattar äggprodukter inte avsedda som livsmedel och andra bearbetade produkter av animaliskt ursprung, inte avsedda som livsmedel.

Särskilda krav för äggprodukter fastställs på rad 9 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 28

Oorganiska kemikalier samt organiska och oorganiska föreningar av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva grundämnen och av isotoper

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 2835 25 00

Kalciumhydrogenortofosfat (dikalciumfosfat)

Endast av animaliskt ursprung.

Särskilda krav för dikalciumfosfat fastställs på rad 6 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

ex 2835 26 00

Andra kalciumfosfater

Endast trikalciumfosfat av animaliskt ursprung.

Särskilda krav för trikalciumfosfat fastställs på rad 7 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 29

Organiska kemikalier

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 2922 49

Andra aminosyror än sådana som har mer än ett slags syrefunktion och estrar av sådana aminosyror; salter av sådana föreningar

Endast av animaliskt ursprung.

ex 2925 29 00

Andra iminer och iminderivater än klordimeform (ISO); salter av sådana föreningar

Kreatin av animaliskt ursprung.

ex 2930

Svavelorganiska föreningar

Aminosyror av animaliskt ursprung, såsom:

ex 2930 90 13 cystein och cystin.

ex 2930 90 16 derivat av cystein eller cystin.

ex 2932 99 00

Andra heterocykliska föreningar med enbart syre som heteroatom(er)

Endast av animaliskt ursprung, t.ex. glukosamin, glukosamin-6-fosfat och sulfater av glukosamin och glukosamin-6-fosfat.

ex 2942 00 00

Andra organiska föreningar

Endast av animaliskt ursprung.

KAPITEL 30

Farmaceutiska produkter

Allmänna anmärkningar

Färdiga läkemedel som inte omfattas av förordning (EG) nr 1069/2009 och (EU) nr 142/2011 undantas från förteckningen. Mellanprodukter ingår.

Under nr 3001 (körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, torkade, även pulveriserade; extrakt av körtlar eller andra organ eller av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk; heparin och salter av heparin; andra ämnen och material från människor eller djur, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans) är endast produkter av animaliskt ursprung med undernr 3001 20 och 3001 90 relevanta för offentlig kontroll. Hänvisning till följande särskilda krav i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011:

1.

Rad 2 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 för blodprodukter, utom från hästdjur, för tekniska produkter.

2.

Rad 3 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 för blod och blodprodukter från hästdjur.

3.

Rad 14 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 för animaliska biprodukter för tillverkning av annat sällskapsdjursfoder än färskt sällskapsdjursfoder och av framställda produkter för användning utanför foderkedjan.

Under nr 3002 (människoblod; djurblod berett för terapeutiskt, profylaktiskt eller diagnostiskt bruk; immunsera, andra fraktioner av blod och immunologiska produkter, även modifierade eller erhållna genom biotekniska processer; vacciner, toxiner, kulturer av mikroorganismer [med undantag av jäst] och liknande produkter) är endast undernr 3002 12 och 3002 90 relevanta för offentlig kontroll. Människoblod enligt nr 3002 90 10 och vacciner enligt undernr 3002 20 och 3002 30 behöver inte vara föremål för offentlig kontroll.

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

3001 20 90

Extrakt av körtlar eller andra organ eller av deras sekret, av andra slag än från människor

Alla: Omfattar en produkt som ersätter modersmjölk och används som foder till kalvar.

ex 3001 90 91

Material från djur, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk: heparin och salter av heparin

Alla animaliska produkter som är avsedda för vidare bearbetning i enlighet med artikel 34.1 i förordning (EG) nr 1069/2009, för tillverkning av framställda produkter som avses i artikel 33 a–f i den förordningen.

3001 90 98

Andra material från djur än heparin och salter av heparin, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

Alla.

Utöver körtlar och andra organ som anges i nr 3001 A i de förklarande anmärkningarna till Harmoniserade systemet, omfattar detta undernummer hypofys, binjurekapslar och sköldkörtel; utom de produkter som anges i artikel 33 i förordning (EG) nr 1069/2009.

ex 3002 12 00

Immunsera och andra fraktioner av blod

Endast produkter av animaliskt ursprung.

Omfattar inte färdiga läkemedel för slutkonsumenten.

Omfattar inte antikroppar och DNA.

Under nr 3002 fastställs särskilda krav för animaliska biprodukter som omfattas av tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 och anges på följande rader:

Rad 2: Blodprodukter, utom från hästdjur.

Rad 3: Blod och blodprodukter från hästdjur

3002 90 30

Djurblod berett för terapeutiskt, profylaktiskt eller diagnostiskt bruk

Alla.

ex 3002 90 50

Kulturer av mikroorganismer

Endast patogener och patogenkulturer avsedda för djur.

ex 3002 90 90

Andra

Endast patogener och patogenkulturer avsedda för djur.

ex 3006 92 00

Läkemedelsavfall

Endast produkter av animaliskt ursprung.

Läkemedelsavfall, farmaceutiska produkter som är otjänliga för sitt ursprungligen avsedda syfte.

KAPITEL 31

Gödselmedel

Anmärkningar till kapitel 31 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

a)

djurblod enligt nr 0511,

[…]”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 3101 00 00

Animaliska eller vegetabiliska gödselmedel, även blandade med varandra eller kemiskt behandlade; gödselmedel framställda genom blandning eller kemisk behandling av animaliska eller vegetabiliska produkter

Endast produkter av animaliskt ursprung i ouppblandad form.

Omfattar guano utom mineraliserat guano.

Omfattar naturgödsel blandad med bearbetat animaliskt protein, om blandningen används som gödselmedel; utom blandningar av naturgödsel och kemikalier som används som gödselmedel (se nr 3105, som endast omfattar mineraliska eller kemiska gödselmedel).

Särskilda krav för bearbetad naturgödsel, produkter som framställts av bearbetad naturgödsel och av guano från fladdermöss fastställs på rad 1 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

ex 3105 10 00

Varor enligt detta kapitel i tablettform eller liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg

Endast gödselmedel innehållande produkter av animaliskt ursprung.

Särskilda krav för bearbetad naturgödsel, produkter som framställts av bearbetad naturgödsel och för guano från flädermöss fastställs på rad 1 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 32

Garvämnes- eller färgämnesextrakt, garvsyror och garvsyraderivat, pigment och andra färgämnen, lacker och andra målningsfärger, kitt och andra tätnings- och utfyllningsmedel samt tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar till kapitel 32 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”[…]

3.

Nummer 3203, 3204, 3205 och 3206 ska också tillämpas för preparat på basis av färgämnen (inbegripet, vad gäller nr 3206, pigment enligt nr 2530 eller kapitel 28, flingor och pulver av metall), av sådana slag som används för att färga alla slags material eller för att ingå som beståndsdelar vid tillverkning av färgberedningar. Dessa nummer ska emellertid inte tillämpas för pigment som är dispergerade i annat medium än vatten, när dispersionerna föreligger i flytande form eller i pastaform och är av sådana slag som används vid tillverkning av målningsfärger (nr 3212), och inte heller för andra preparat enligt nr 3207, 3208, 3209, 3210, 3212, 3213 eller 3215.

[…]”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 3203

Färgämnen av animaliskt ursprung (inbegripet färgämnesextrakt men inte djurkol), även kemiskt definierade; preparat enligt anmärkning 3 till detta kapitel på basis av färgämnen av animaliskt ursprung

Endast färgdispersioner i mjölkfett, som används för livsmedels- eller foderproduktion.

ex 3204

Syntetiska organiska färgämnen, även kemiskt definierade; preparat enligt anmärkning 3 till detta kapitel på basis av syntetiska organiska färgämnen; syntetiska organiska produkter av sådana slag som används som optiska vitmedel eller som luminoforer, även kemiskt definierade

Endast färgdispersioner i mjölkfett, som används för livsmedels- eller foderproduktion.

KAPITEL 33

Eteriska oljor och resinoider samt parfymerings-, skönhets- och kroppsvårdsmedel

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 3302

Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker

Endast aromämnen i mjölkfett, som används för livsmedels- eller foderproduktion.

KAPITEL 35

Proteiner, modifierad stärkelse, lim och klister samt enzymer

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 3501

Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim

Kasein avsett som livsmedel, som foder eller för tekniskt bruk.

Särskilda krav för mjölk, mjölkbaserade produkter och råmjölk inte avsedda som livsmedel fastställs på rad 4 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

ex 3502

Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat

Omfattar produkter av ägg och mjölk, både avsedda och inte avsedda som livsmedel (inbegripet som foder).

Särskilda krav för mjölk, mjölkbaserade produkter och råmjölk inte avsedda som livsmedel fastställs på rad 4 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 och för äggprodukter inte avsedda som livsmedel på rad 9 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

3503 00

Gelatin (inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller rektangulär form, även ytbehandlade eller färgade) och gelatinderivat; husbloss; annat lim av animaliskt ursprung, dock inte kaseinlim enligt nr 3501

Omfattar gelatin avsett som livsmedel, foder eller för tekniskt bruk.

Gelatin som klassificeras enligt nr 3913 (härdade proteiner) och nr 9602 (bearbetat icke härdat gelatin och produkter av icke härdat gelatin), t.ex. tomma kapslar som inte är avsedda som livsmedel eller foder, omfattas inte av offentlig kontroll.

Särskilda krav för gelatin och hydrolyserat protein inte avsedda som livsmedel fastställs på rad 5 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 och för fotografiskt gelatin i kapitel II avsnitt 11 i bilaga XIV till den förordningen.

ex 3504 00

Peptoner och peptonderivat; andra proteinämnen samt derivat av sådana ämnen, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; hudpulver, även behandlat med kromsalt

Omfattar kollagen och hydrolyserat protein avsett som livsmedel, foder eller för tekniskt bruk.

Omfattar proteinbaserade kollagenprodukter som framställts av hudar, skinn och senor från djur, inklusive ben från svin, fjäderfä och fisk.

Omfattar hydrolyserat protein bestående av polypeptider, peptider eller aminosyror samt blandningar av dessa som erhållits genom hydrolys av animaliska biprodukter. De omfattas inte av offentlig kontroll när de används som tillsatser i livsmedelsberedningar (nr 2106).

Omfattar alla biprodukter av mjölk avsedda som livsmedel om de inte omfattas av nr 0404.

Särskilda krav för kollagen fastställs på rad 8 och för gelatin och hydrolyserat protein på rad 5 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

ex 3507 10 00

Löpe och koncentrat av löpe

Löpe och koncentrat avsedda som livsmedel, endast av animaliska produkter.

ex 3507 90 90

Andra enzymer än löpe och koncentrat av löpe, lipoproteinlipas eller Aspergillus alkaliskt proteinas

Endast av animaliskt ursprung.

KAPITEL 38

Diverse kemiska produkter

Anmärkningar till kapitel 38 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”[…]

4.

Med kommunalt avfall förstås i hela tulltaxan avfall av det slag som samlas in från hushåll, hotell, restauranger, sjukhus, butiker, kontor o.d., avfall uppsopat från vägar och trottoarer samt bygg- och rivningsavfall. Kommunalt avfall innehåller vanligen material av många slag såsom plast, gummi, trä, papper, textil, glas, metaller, livsmedel, sönderbrutna möbler och andra skadade eller kasserade artiklar.

[…]”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 3822 00 00

Reagens för diagnostiskt bruk eller laboratoriebruk på underlag samt beredda reagens för diagnostiskt bruk eller laboratoriebruk, även utan underlag, andra än sådana som omfattas av nr 3002 eller 3006; certifierade referensmaterial

Endast produkter av animaliskt ursprung, utom medicintekniska produkter enligt definitionen i artikel 1.2 a i rådets direktiv 93/42/EEG  (9) och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik enligt definitionen i artikel 1.2 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG  (9).

ex 3825 10 00

Kommunalt avfall

Endast matavfall innehållande animaliska produkter, om det omfattas av artikel 2.2 g i förordning (EG) nr 1069/2009, förutom matavfall från transportmedel i internationell trafik som omhändertas i enlighet med artikel 12 d i den förordningen.

Använd matolja avsedd att användas inom tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1069/2009, exempelvis som organiska gödselmedel eller biogas, kan omfattas av detta KN-nr.

KAPITEL 39

Plaster och plastvaror

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 3913 90 00

Andra naturliga polymerer (utom alginsyra samt salter och estrar av alginsyra) och modifierade naturliga polymerer (t.ex. härdade proteiner och kemiska derivat av naturgummi), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad form

Endast produkter av animaliskt ursprung, t.ex. kondroitinsulfat, kitosan och härdat gelatin.

ex 3917 10 10

Konsttarmar av härdade proteiner eller av cellulosaplast

Endast produkter av animaliskt ursprung.

ex 3926 90 92

Andra plastvaror samt varor av andra material enligt nr 3901–3914 framställda av duk

Tomma kapslar av härdat gelatin avsedda som foder; särskilda krav fastställs på rad 5 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

ex 3926 90 97

Andra plastvaror samt varor av andra material enligt nr 3901–3914 framställda av andra material än duk

Tomma kapslar av härdat gelatin avsedda som foder; särskilda krav fastställs på rad 5 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 41

Oberedda hudar och skinn (andra än pälsskinn) samt läder

Allmänna anmärkningar

Endast hudar och skinn från hovdjur som omfattas av nr 4101, 4102, 4103 ska vara föremål för offentlig kontroll.

Särskilda krav för hudar och skinn från hovdjur fastställs på raderna 4 och 5 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

Anmärkningar till kapitel 41 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Detta kapitel omfattar inte

a)

avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 0511),

b)

fågelskinn och delar av fågelskinn med kvarsittande fjädrar eller dun, enligt nr 0505 och 6701,

c)

hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda, garvade eller på annat sätt beredda (kapitel 43); följande varor ska dock klassificeras enligt kapitel 41, nämligen oberedda, med hårbeklädnad försedda hudar och skinn av nötkreatur och andra oxdjur (inbegripet buffel), av hästdjur, av får och lamm (med undantag av astrakan, breitschwanz, karakul, persian och liknande lammskinn samt skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm), av get och killing (med undantag av yemenget, mongolget och tibetget eller -killing), av svin (inbegripet navelsvin) samt av stenget, gasell, kamel, dromedar, ren, älg, hjort, rådjur och hund.

[…]”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 4101

Oberedda hudar och skinn av nötkreatur och andra oxdjur (inbegripet buffel) samt av hästdjur (färska eller saltade, torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konserverade, men inte garvade, beredda till pergament eller vidare beredda), även avhårade eller spaltade

Endast färska, kylda eller behandlade hudar och skinn, inbegripet torkade, torrsaltade, våtsaltade, eller konserverade på annat sätt än genom garvning eller genom en likvärdig process.

Behandlade hudar och skinn enligt kapitel V.C.2 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011 kan importeras utan begränsningar om de uppfyller bestämmelserna i artikel 41.3 i förordning (EG) nr 1069/2009, gäller särskilt ex 4101 20 80 och ex 4101 50 90 .

ex 4102

Oberedda skinn av får och lamm (färska eller saltade, torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konserverade, men inte garvade, beredda till pergament eller vidare beredda), även avhårade eller spaltade, med undantag av sådana som enligt anmärkning 1 c till detta kapitel inte omfattas

Endast färska, kylda eller behandlade hudar och skinn, inbegripet torkade, torrsaltade, våtsaltade, eller konserverade på annat sätt än genom garvning eller genom en likvärdig process.

Behandlade hudar och skinn enligt kapitel V.C.2 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011 kan importeras utan begränsningar om de uppfyller bestämmelserna i artikel 41.3 i förordning (EG) nr 1069/2009, gäller särskilt ex 4102 21 00 och ex 4102 29 00 .

ex 4103

Andra oberedda hudar och skinn (färska eller saltade, torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konserverade, men inte garvade, beredda till pergament eller vidare beredda), även avhårade eller spaltade, med undantag av sådana som enligt anmärkning 1 b eller 1 c till detta kapitel inte omfattas

Endast färska, kylda eller behandlade hudar och skinn, inbegripet torkade, torrsaltade, våtsaltade, eller konserverade på annat sätt än genom garvning eller genom en likvärdig process.

Behandlade hudar och skinn enligt kapitel V.C.2 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011 kan importeras utan begränsningar om de uppfyller bestämmelserna i artikel 41.3 i förordning (EG) nr 1069/2009, gäller särskilt ex 4103 90 00 .

KAPITEL 42

Lädervaror, sadelmakeriarbeten, reseeffekter, handväskor och liknande artiklar samt varor av tarmar

Anmärkningar till kapitel 42 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”[…]

2.

Detta kapitel omfattar inte (bland andra produkter) följande produkter av offentligt intresse:

a)

steril katgut och liknande sterila suturmaterial för kirurgiskt bruk (nr 3006),

[…]

ij)

strängar, skinn till trummor och liknande instrument samt andra delar till musikinstrument (nr 9209),

[…]”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 4205 00 90

Andra varor av läder eller konstläder

Omfattar tuggben och material för framställning av tuggben.

ex 4206 00 00

Varor av tarmar, guldslagarhinna, blåsor eller senor

Omfattar tuggben och material för framställning av tuggben.

KAPITEL 43

Pälsskinn och konstgjord päls samt varor av dessa material

Anmärkningar till kapitel 43 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

Med pälsskinn förstås i hela tulltaxan, utom i fråga om oberedda pälsskinn enligt nr 4301, garvade eller på annat sätt beredda hudar och skinn med hårbeklädnad, av alla slags djur.

2.

Detta kapitel omfattar inte

a)

fågelskinn och delar av fågelskinn med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 0505 och 6701),

b)

oberedda hudar och skinn, med hårbeklädnad, av sådana slag som omfattas av kapitel 41 (se anmärkning 1 c till kapitel 41),

[…]”

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Nummer 4301 omfattar följande: Pälsskinn betraktas som oberedda skinn och anses falla under detta nummer inte bara när de är i sitt naturliga tillstånd, utan även om de rengjorts och konserverats för att skyddas från att förstöras, t.ex. genom torkning eller saltning (torr- eller våt-).”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 4301

Oberedda pälsskinn (inbegripet huvuden, svansar, tassar och andra delar eller avklipp, lämpliga för körsnärsbruk), andra än oberedda hudar och skinn enligt nr 4101, 4102 eller 4103

Alla, utom pälsskinn som behandlats i enlighet med kapitel VIII i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011, om de uppfyller bestämmelserna i artikel 41.3 i förordning (EG) nr 1069/2009.

Omfattar följande undernummer:

ex 4301 10 00 (hela skinn av mink, med eller utan huvud, svans eller tassar): Särskilda krav för framställda produkter för användning utanför foderkedjan (päls) fastställs på rad 14 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

ex 4301 30 00 (hela skinn av följande lamm: astrakan, breitschwanz, karakul, persian och liknande lamm, indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt tibetlamm, med eller utan huvud, svans eller tassar): Särskilda krav för hudar och skinn från hovdjur fastställs på rad 5 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

ex 4301 60 00 (hela skinn av räv, med eller utan huvud, svans eller tassar): Särskilda krav för framställda produkter för användning utanför foderkedjan (päls) fastställs på rad 14 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

ex 4301 80 00 (andra hela pälsskinn, med eller utan huvud, svans eller tassar): av andra än hovdjur, t.ex. murmeldjur, vilda kattdjur, sälar, nutria. Särskilda krav för framställda produkter för användning utanför foderkedjan (päls) fastställs på rad 14 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

ex 4301 90 00 (huvuden, svansar, tassar och andra delar eller avklipp, lämpliga för körsnärsbruk): Särskilda krav för framställda produkter för användning utanför foderkedjan (päls) fastställs på rad 14 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 51

Ull samt fina eller grova djurhår samt garn och vävnader av tagel

Allmänna anmärkningar

För nr 5101–5103 fastställs särskilda krav för obehandlad ull och obehandlat hår på rad 8 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

Anmärkningar till kapitel 51 (utdrag ur anmärkningarna till detta kapitel i KN)

”1.

I hela tulltaxan förstås med

a)

ull: fibrer från får eller lamm,

b)

fina djurhår: hår från alpacka, lamadjur, vikunja, kamel, dromedar, jak, angoraget, tibetget, kashmirget och liknande getter (men inte vanlig get), kanin (inbegripet angorakanin), hare, bäver, nutria och bisamråtta,

c)

grova djurhår: hår från djur som inte är nämnda ovan, med undantag av hår eller borst för borsttillverkning (nr 0502) samt tagel (nr 0511).”

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”I hela tulltaxan förstås med grova djurhår alla andra djurhår än fina djurhår med undantag av ull (nr 5101), hår från manar och svansar av hästdjur, nötkreatur och andra oxdjur (klassificeras som tagel enligt nr 0511), borst och andra hår av svin, hår av grävling samt andra djurhår för borsttillverkning (nr 0502) (se anmärkning 1 c).”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 5101

Ull, okardad och okammad

Obehandlad ull.

ex 5102

Fina eller grova djurhår, okardade och okammade

Obehandlat hår, inbegripet grova djurhår från sidorna av nötkreatur eller hästdjur.

ex 5103

Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet garnavfall men inte rivet avfall och riven lump

Obehandlad ull eller obehandlat hår.

KAPITEL 67

Bearbetade fjädrar och dun samt varor tillverkade av fjädrar eller dun, konstgjorda blommor samt varor av människohår

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Nummer 6701 omfattar följande:

A.

Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar och dun samt delar av fjädrar som, även om de ännu inte utgör några konfektionerade artiklar, har genomgått en annan process än en enkel rengöring, desinfektion eller konservering (se förklarande anmärkningar till nr 0505). Varorna enligt detta nummer kan t.ex. ha blekts, färgats, krusats eller lockats.

B.

Artiklar tillverkade av skinn eller av andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, artiklar tillverkade av fjädrar, av dun eller av delar av fjädrar, även om fjädrarna eller dunen osv. är obearbetade, eller endast rengjorda, men artiklar tillverkade av skaft och spolar omfattas inte. Numret omfattar således följande:

1.

Enstaka fjädrar vars spolar har virats om eller bundits ihop för användning t.ex. på hattar, och även enstaka sammansatta fjädrar bestående av olika beståndsdelar.

2.

Fjädrar som buntats ihop och fjädrar eller dun som limmats ihop eller fästs på textilvävnad eller annat underlag.

3.

Besättningar tillverkade av fåglar, delar av fåglar, fjädrar eller dun, för hattar, boor, kragar, caper eller andra kläder och tillbehör till kläder.

4.

Solfjädrar tillverkade av prydnadsfjädrar med stomme av vilket material som helst. Solfjädrar med stomme i ädelmetall klassificeras dock enligt nr 7113.”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 6701 00 00

Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor av dessa produkter (andra än varor enligt nr 0505 samt bearbetade spolar och skaft)

Endast skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar och dun samt delar av fjädrar.

Artiklar av obearbetade eller endast rengjorda skinn, fjädrar eller dun och delar av fjädrar.

Med undantag av behandlade dekorationsfjädrar, behandlade fjädrar som medförs av resande för privat bruk eller sändningar av behandlade fjädrar som sänts till privatpersoner för icke-industriella ändamål.

Särskilda krav för fjädrar fastställs på rad 9 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 71

Naturpärlor och odlade pärlor, ädelstenar och halvädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor av sådana produkter, oäkta smycken samt mynt

Klassificeringsuttalande 7101.21/1 för Harmoniserade systemet

”Ostron otjänliga som livsmedel, innehållande en eller flera odlade pärlor, konserverade i saltlake och förpackade i hermetiskt tillslutna metallbehållare.”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 7101 21 00

Obearbetade odlade pärlor

Ostron otjänliga som livsmedel, innehållande en eller flera odlade pärlor, konserverade i saltlake eller enligt andra metoder och förpackade i hermetiskt tillslutna behållare.

Obearbetade odlade pärlor enligt kapitel IV avsnitt 2 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011, förutsatt att de inte undantas från tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1069/2009 enligt artikel 2.2 f i den förordningen.

KAPITEL 95

Leksaker, spel och sportartiklar samt delar och tillbehör till sådana artiklar

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Utrustning för nöjesfält, ambulerande cirkusar, ambulerande menagerier och ambulerande teatrar omfattas av nr 9508 förutsatt att de innefattar alla väsentliga delar som krävs för normal drift. Numret omfattar också extrautrustning förutsatt att denna extrautrustning visas upp med, och som en del av, dessa olika utrustningar, trots att extrautrustningen skulle omfattas av ett annat nummer i nomenklaturen om den visades upp separat (t.ex. tält, djur, musikinstrument, kraftverk, motorer, belysningsartiklar, sittmöbler samt vapen och ammunition).”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 9508 10 00

Ambulerande cirkusar och ambulerande menagerier

Endast levande djur.

ex 9508 90 00

Andra: Utrustning för nöjesfält, ambulerande teatrar

Endast levande djur.

KAPITEL 96

Diverse artiklar

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”Med bearbetad enligt detta nummer avses material som har genomgått processer som är mer avancerade än de enkla preparationer som är tillåtna enligt respektive råvaras nummer (se de förklarande anmärkningarna för nr 05.05–05.08). Numret omfattar därför elfenbensstycken, stavar etc. som har tillformats (inbegripet till kvadratisk eller rektangulär form), polerats eller på annat sätt bearbetats genom slipning, borrning, fräsning, svarvning etc. Dock undantas stycken som kan identifieras som delar av varor, om sådana delar omfattas av ett annat nummer i nomenklaturen. Därmed klassificeras pianotangenter och inläggning i kolvar på eldvapen enligt nr 92.09 respektive 93.05. Bearbetade material som inte kan identifieras som delar av varor klassificeras dock enligt detta nummer (t.ex. rondeller, plattor eller remsor för inläggning etc. eller för senare användning vid tillverkning av pianotangenter).

Nr 9602 inbegriper folier av icke härdat gelatin som formats till andra former än kvadratisk eller rektangulär. Folier som formats till kvadratisk eller rektangulär form, även ytbehandlade, klassificeras enligt nr 35.03 eller kapitel 49 (t.ex. vykort)(se förklarande anmärkning till nr 35.03). Varor av icke härdat gelatin omfattar till exempel

i)

små rondeller som fästs på toppen av en biljardkö,

ii)

kapslar för farmaceutiska produkter och för bränsle till tändare.”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 9602 00 00

Bearbetat icke härdat gelatin (med undantag av gelatin enligt nr 3503) samt varor av icke härdat gelatin

Tomma kapslar av icke härdat gelatin avsedda som livsmedel eller foder; särskilda krav fastställs på rad 5 i tabell 1 i kapitel I avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 för foder.

KAPITEL 97

Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Utdrag ur förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet

”A.Numret inbegriper samlingar och samlarobjekt av zoologiskt, botaniskt, mineralogiskt eller anatomiskt intresse, såsom följande:

1.

Döda djur av alla arter, torkade eller bevarade i vätska; uppstoppade djur för samlingar.

2.

Urblåsta eller utsugna ägg; insekter i askar, inramade insekter osv. (andra än infattade varor bestående av oäkta eller billiga smycken); tomma snäckskal, andra än sådana som passar för industriellt bruk.

3.

Frön eller växter, torkade eller bevarade i vätska; herbarier.

4.

Exemplar av mineraler (utom ädelstenar eller halvädelstenar enligt kapitel 71); förstenade föremål.

5.

Osteologiska föremål (skelett, kranier, ben).

6.

Anatomiska och patologiska föremål.”

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 9705 00 00

Samlingar och samlarobjekt av zoologiskt, botaniskt, mineralogiskt, anatomiskt, historiskt, arkeologiskt, paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt intresse

Endast produkter av animaliskt ursprung.

Omfattar inte jakttroféer och andra prepareringar av alla djurslag, vilka genomgått sådan fullständig taxidermi att det är möjligt att förvara dem i rumstemperatur.

Omfattar inte jakttroféer och andra prepareringar av andra arter än hovdjur och fåglar (behandlade eller obehandlade).

Särskilda krav för jakttroféer fastställs på rad 6 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011.

KAPITEL 99

Särskilda KN-nummer

Statistiska koder för vissa särskilda varurörelser

Allmänna anmärkningar

Detta kapitel omfattar varor som härrör från tredjeländer och som levereras till fartyg och luftfartyg inom Europeiska unionen under tulltransiteringsförfarande (T1).

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 9930 24 00

Varor enligt KN kapitel 1–24 som levereras till fartyg och flygplan

Produkter av animaliskt ursprung avsedda för leverans till fartyg i enlighet med artikel 77.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (11).

ex 9930 99 00

Varor klassificerade enligt ett annat nummer som levereras till fartyg och luftfartyg

Produkter av animaliskt ursprung avsedda för leverans till fartyg i enlighet med artikel 77.1 c i förordning (EU) 2017/625.


(1)  Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen (EUT L 54, 26.2.2011, s. 1).

(2)  Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(3)  Rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 om ingående av den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering samt upprättandet av ändringsprotokollet till denna konvention (EGT L 198, 20.7.1987, s. 1).

(4)  Kommissionens beslut 2004/292/EG av den 30 mars 2004 om idrifttagande av systemet Traces och om ändring av beslut 92/486/EEG (EUT L 94, 31.3.2004, s. 63).

(5)  Förklarande anmärkningar till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (EUT C 76, 4.3.2015, s. 1), med senare ändringar.

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).

(7)  Kommissionens förordning (EG) nr 1125/2006 av den 21 juli 2006 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EUT L 200, 22.7.2006, s. 3).

(8)  Kommissionens förordning (EG) nr 1251/2008 av den 12 december 2008 om tillämpning av rådets direktiv 2006/88/EG när det gäller villkor och intygskrav för utsläppande på marknaden och import till gemenskapen av djur och produkter från vattenbruk och om fastställande av en förteckning över smittbärande arter (EUT L 337, 16.12.2008, s. 41).

(9)  Rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicintekniska produkter (EGT L 169, 12.7.1993, s. 1).

(10)  Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG av den 27 oktober 1998 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (EGT L 331, 7.12.1998, s. 1).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).


BILAGA II

Bilagorna I och II till beslut 2007/275/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

a)

Rubriken ska ersättas med följande:

Förteckning över sammansatta produkter som ska vara föremål för offentlig kontroll enligt artikel 3”.

b)

Den första meningen ska ersättas med följande:

”I denna förteckning anges sammansatta produkter enligt unionens varunomenklatur för fastställande av urvalet av sändningar som ska vara föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationerna.”

c)

I Anmärkningar till tabellen ska punkt 1 utgå.

d)

I Anmärkningar till tabellen ska punkt 4 andra stycket ersättas med följande:

”Om ett fyrställigt nummer används: Om inte annat anges ska alla produkter som föregås eller omfattas av dessa fyra siffror genomgå offentlig kontroll vid en gränskontrollstation. I de flesta fall anges de relevanta KN-numren i Traces-systemet enligt artikel 133.4 i förordning (EU) 2017/625 med ett sex- eller åttaställigt nummer.”

e)

I Anmärkningar till tabellen ska punkt 6 ersättas med följande:

”6.

Kolumn (3) – Beskrivning och förklaring

I denna kolumn beskrivs de produkter som berörs. Närmare uppgifter om de sammansatta produkter som omfattas av olika kapitel i KN framgår av de förklarande anmärkningarna till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur Förklarande anmärkningar till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (EUT C 119, 29.3.2019, s. 1), med senare ändringar.”.

f)

Kapitlen 1, 2, 3, 4, 5, 6, 12, 23, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 35, 38, 39, 41, 42, 43, 51, 67, 71, 95, 96 och 97 ska utgå.

g)

I kapitlen 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21 och 22 ska alla poster i Kolumn (3) – Beskrivning och förklaring i tabellerna ersättas med följande:

”Endast sammansatta produkter (se artiklarna 4 och 6 i detta beslut).

För andra produkter än sammansatta produkter, se bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2007  (*1).

(*1)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2007 av den 18 november 2019 om fastställande av bestämmelser för tillämpningen av Europaparlamentets och rådet förordning (EU) 2017/625 vad gäller förteckningarna över djur, produkter av animaliskt ursprung, avelsmaterial, animaliska biprodukter och framställda produkter samt hö och halm som är föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer och om ändring av beslut 2007/275/EG (EUT L 312, 29.11.2019, s. 1).”"

h)

Kapitel 99 ska ersättas med följande:

”KAPITEL 99

Särskilda KN-nummer

UNDERAVDELNING II

Statistiska koder för vissa särskilda varurörelser

Allmänna anmärkningar

Detta kapitel omfattar sammansatta produkter som härrör från tredjeländer och som levereras till fartyg och luftfartyg inom Europeiska unionen under tulltransiteringsförfarande (T1).

KN-nr

Varuslag

Beskrivning och förklaring

(1)

(2)

(3)

ex 9930 24 00

Varor enligt KN kapitel 1–24 som levereras till fartyg och flygplan

Sammansatta produkter avsedda för leverans till fartyg i enlighet med artikel 77.1 c i förordning (EU) 2017/625.

ex 9930 99 00

Varor klassificerade enligt ett annat nummer som levereras till fartyg och luftfartyg

Sammansatta produkter avsedda för leverans till fartyg i enlighet med artikel 77.1 c i förordning (EU) 2017/625.

2.

Bilaga II ska ändras på följande sätt:

a)

Rubriken ska ersättas med följande:

Förteckning över sammansatta produkter som inte ska vara föremål för offentlig kontroll enligt artikel 6.1 b”.

b)

Den första meningen ska ersättas med följande:

”I denna förteckning anges sammansatta produkter enligt unionens varunomenklatur som inte behöver genomgå offentlig kontroll vid gränskontrollstationerna.”

c)

I Anmärkningar till tabellen ska andra stycket i posten ”Kolumn 1 – KN-nummer” ersättas med följande:

”Om ett fyrställigt nummer används: Om inte annat anges behöver de sammansatta produkter som föregås eller omfattas av dessa fyra siffror inte genomgå offentlig kontroll vid gränskontrollstationerna.”

d)

I Anmärkningar till tabellen ska posten ”Kolumn 2 – Förklaring” ersättas med följande:

 

Kolumn 2 – Förklaring

I denna kolumn beskrivs de sammansatta produkter som omfattas av undantag från offentlig kontroll vid gränskontrollstationerna. Vid behov ska den officiella personalen vid gränskontrollstationerna bedöma ingredienserna i en sammansatt produkt och ange om de animaliska produkter som ingår i den sammansatta produkten har bearbetats tillräckligt så att den offentliga kontroll som fastställs i unionslagstiftningen inte krävs.”


(*1)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2007 av den 18 november 2019 om fastställande av bestämmelser för tillämpningen av Europaparlamentets och rådet förordning (EU) 2017/625 vad gäller förteckningarna över djur, produkter av animaliskt ursprung, avelsmaterial, animaliska biprodukter och framställda produkter samt hö och halm som är föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer och om ändring av beslut 2007/275/EG (EUT L 312, 29.11.2019, s. 1).””


BESLUT

3.12.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 312/40


RÅDETS BESLUT (EU) 2019/2008

av den 28 november 2019

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Internationella sjöfartsorganisationen vid dess församlings 31:a session om antagande av ändringar av resolution A.658(16) om användning och montering av reflexmaterial på livräddningsutrustning och om antagande av en resolution om riktlinjer för besiktningar inom ramen för det harmoniserade systemet för besiktning och certifiering (HSSC)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 100.2 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Unionens åtgärder inom sjötransportsektorn bör syfta till att skydda den marina miljön och förbättra sjösäkerheten.

(2)

Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) församling förväntas vid sin 31:a session den 25 november–4 december 2019 (nedan kallad A 31) anta ändringar av resolution A.658(16) om användning och montering av reflexmaterial på livräddningsutrustning (nedan kallad resolution A.658(16)) samt anta en resolution om riktlinjer för besiktningar inom ramen för det harmoniserade systemet för besiktning och certifiering (HSSC) (nedan kallade riktlinjer för besiktningar).

(3)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid A 31, eftersom ändringarna av resolution A.658(16) samt resolutionen om riktlinjer för besiktningar på ett avgörande sätt kan påverka innehållet i unionsrätten, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU (1), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1397 (2) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 (3).

(4)

Den 101:a sessionen i IMO:s sjösäkerhetskommitté (nedan kallad MSC 101), som ägde rum i London den 5–14 juni 2019, erinrade om att sjösäkerhetskommittén vid sin föregående session, efter att ha behandlat IMO-dokument MSC 100/19/4 som innehöll förslag till ändringar av resolution A.658(16), hade godtagit att stryka ordet ”kolelektrodljusbåge” i punkt 4.10 i den resolutionen och bett IMO-sekretariatet att utarbeta ett relevant utkast till IMO-församlingens resolution för godkännande vid MSC 101, så att det skulle kunna läggas fram för antagande vid A 31 (punkterna 19.14 och 19.15 i MSC 100/20). MSC 101 godkände sedan utkastet till IMO-församlingens resolution om ändringar av resolution A.658(16).

(5)

Förenta staterna och den internationella föreningen för klassificeringssällskap lade fram ett alternativt förslag till ändringar av punkt 4.10 i resolution A.658(16) inför A 31 (IMO‐dokument A 31/10/4).

(6)

Underkommittén för genomförande av IMO-instrument (nedan kallad underkommittén) erinrade vid sin 5:e session om att den vid sin föregående session hade inrättat korrespondensgruppen för översyn av riktlinjerna för besiktningar inom ramen för HSSC och den icke uttömmande förteckning över skyldigheter inom ramen för instrument som är relevanta för IMO:s kod för genomförande av IMO-instrument (III-koden) i syfte att fortsätta uppdateringen av riktlinjerna för besiktningar så att de omfattar de krav som följer av ändringar av relevanta IMO‐instrument som träder i kraft till och med den 31 december 2019, i syfte att lägga fram utkast till ändrade riktlinjer för besiktningar inför A 31 för antagande. MSC 101 bemyndigade underkommittén att lägga fram resultatet av sitt arbete direkt inför A 31 för antagande. Underkommittén samtyckte vid sin 6:e session till att lägga fram utkastet till ändrade riktlinjer för besiktningar inför A 31 för övervägande och antagande.

(7)

Unionen är varken medlem i IMO eller avtalsslutande part i de relevanta konventionerna och koderna. Rådet bör därför bemyndiga medlemsstaterna att uttrycka unionens ståndpunkt vid A 31 och att uttrycka sitt samtycke till att bindas av de ändringar och den resolution som ska antas av A 31, i den mån som ändringarna och resolutionen omfattas av unionens exklusiva befogenhet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid den 31:a sessionen i Internationella sjöfartsorganisationens församling (IMO) ska vara att samtycka till

a)

antagande av ändringar av resolution A.658(16) om användning och montering av reflexmaterial på livräddningsutrustning, i enlighet med bilaga 27 till IMO-dokument MSC 101/24/Add.1, eller av de ändringar som föreslås i IMO-dokument A 31/10/4, och

b)

antagande av en resolution om riktlinjer för besiktningar inom ramen för det harmoniserade systemet för besiktning och certifiering (HSSC) och upphävande av resolution A.1120(30) såsom den framgår av bilaga 11 till IMO-dokument III 6/15/Add.1.

Artikel 2

1.   Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar enligt artikel 1 ska uttryckas av medlemsstaterna, som alla är medlemmar i IMO och som agerar samfällt i unionens intresse.

2.   Mindre ändringar av den ståndpunkt som avses i artikel 1 får överenskommas utan något nytt beslut av rådet.

Artikel 3

Medlemsstaterna bemyndigas härmed att, i unionens intresse, ge sitt samtycke till att vara bundna av de ändringar som avses i artikel 1 a och den resolution som avses i artikel 1 b, i den mån som ändringarna och resolutionen omfattas av unionens exklusiva befogenhet.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 28 november 2019.

På rådets vägnar

Ordförande

T. HARAKKA


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU av den 23 juli 2014 om marin utrustning och om upphävande av rådets direktiv 96/98/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 146).

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1397 av den 6 augusti 2019 om utformnings-, konstruktions- och prestandakrav samt provningsstandarder för marin utrustning och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2018/773 (EUT L 237, 13.9.2019, s. 1).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg (EUT L 131, 28.5.2009, s. 11).


3.12.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 312/42


RÅDETS BESLUT (Gusp) 2019/2009

av den 2 december 2019

om stöd till Ukrainas ansträngningar för att bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen i samarbete med OSSE

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28.1 och 31.1,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Den 19 november 2018 antog rådet EU:s strategi mot olagliga skjutvapen, handeldvapen och lätta vapen samt deras ammunition Vapensäkerhet och skydd av allmänheten (nedan kallad EU:s vapenstrategi). Syftet med EU:s vapenstrategi är att bana väg för integrerade, gemensamma och samordnade europeiska åtgärder för att förebygga och motverka terroristers, brottslingars och andra obehörigas olagliga förvärv av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa samt att främja ansvarsutkrävandet och ansvarstagandet i samband med laglig vapenhandel.

(2)

På regional nivå åläggs unionen och dess medlemsstater genom EU:s vapenstrategi att bidra till att stärka brottsbekämpningskapaciteten för att upptäcka, störa och förbjuda smuggelligor och hindra att skjutvapen når terrorister och brottslingar via illegal handel, bland annat genom att blockera olaglig finansiering och olagliga transporter av vapen och stärka gränspolisens, tullens och hamnmyndigheternas möjligheter att hantera olaglig handel med skjutvapen till sjöss.

(3)

I EU:s vapenstrategi anges att den nuvarande instabiliteten i Östeuropa har ökat den olagliga handeln med skjutvapen i olika länder i regionen, exempelvis Ukraina. Detta innebär ett väsentligt hot mot säkerheten i både Ukraina och unionen under lång tid framöver. Samarbete mellan unionen och Ukraina i denna fråga är därmed av gemensamt intresse. Unionen fortsätter sitt bilaterala engagemang med Ukraina och andra länder i regionen och tar systematiskt upp kampen mot olagliga handeldvapen och lätta vapen i alla dialoger om säkerhet som förs med partnerländer i grannskapet.

(4)

I maj 2016 bad Ukrainas gränsbevakningsmyndighet sekretariatet för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) att genomföra en behovsbedömning för bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen i Ukraina och över Ukrainas gränser. Behovsbedömningen genomfördes med stöd från Frankrike och Tyskland och offentliggjordes i april 2018. Resultaten av behovsbedömningen bekräftades av de viktigaste brottsbekämpande organen och säkerhetsorganen i Ukraina vid ett högnivåmöte i Kiev den 7 juni 2018.

(5)

Ukrainas gränsbevakningsmyndighet, skattemyndighet/tullmyndighet och inrikesministerium har officiellt och skriftligt uttryckt sitt intresse och begärt samarbete med OSSE-sekretariatet och OSSE-projektsamordnaren i Ukraina när det gäller att stödja Ukrainas ansträngningar för att bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen i enlighet med resultaten av behovsbedömningen.

(6)

Unionens gränskontrollrelaterade bistånd till Ukraina, t.ex. den strategi för integrerad gränsförvaltning som stöds genom kommissionens europeiska grannskapsinstrument och unionens civila gemensamma säkerhets- och försvarspolitiska uppdrag Europeiska unionens rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM Ukraina) och Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för Moldavien och Ukraina (EU BAM Moldavien/Ukraina) och deras verksamhet till stöd för gränskontroll, omfattar inte stöd som specifikt avser bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

(7)

Vid Förenta nationernas tredje konferens för översyn av framstegen med genomförandet av FN:s handlingsprogram mot olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen antogs den 30 juni 2018 ett slutdokument där staterna förnyar sitt åtagande att förhindra och bekämpa spridning av handeldvapen och lätta vapen. Staterna bekräftar sin vilja att bedriva internationellt samarbete och stärka det regionala samarbetet genom förbättrad samordning och förbättrat samråd, informationsutbyte och operativt samarbete med medverkan av relevanta regionala och subregionala organisationer och brottsbekämpande myndigheter, gränskontrollmyndigheter och export- och importlicensmyndigheter.

(8)

I Agenda 2030 för hållbar utveckling bekräftas att bekämpning av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen krävs för uppnåendet av många mål för hållbar utveckling, bland annat de som gäller fred, rättvisa och starka institutioner, fattigdomsminskning, ekonomisk tillväxt, hälsa, jämställdhet och säkra städer. I mål 16.4 för hållbar utveckling har staterna därför åtagit sig att avsevärt minska de olagliga finansiella flödena och vapenflödena.

(9)

FN:s generalsekreterare efterlyste i sin nedrustningsagenda Att säkra vår gemensamma framtid, som lades fram den 24 maj 2018, åtgärder mot extrem anhopning av konventionella vapen och olaglig handel med sådana samt stöd för strategier för handeldvapen på landsnivå.

(10)

Den 25 oktober 2012 antog rådet beslut 2012/662/Gusp (1) till stöd för verksamhet som minskar risken för olaglig handel med och omåttlig anhopning av handeldvapen och lätta vapen i regionen som omfattas av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), och den 4 augusti 2017 antog rådet beslut (Gusp) 2017/1424 (2) till stöd för OSSE:s verksamhet för att minska risken för olaglig handel med och extrem anhopning av handeldvapen och lätta vapen samt konventionell ammunition i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Georgien.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Syftet med detta beslut är att stärka kapaciteten vid Ukrainas gränsbevakningsmyndighet, inrikesministerium och skattemyndighet/tullmyndighet så att de kan bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen i Ukraina.

2.   I enlighet med punkt 1 är målen för detta beslut att

a)

öka kapaciteten vid Ukrainas gränsbevakningsmyndighet, inrikesministerium och skattemyndighet/tullmyndighet vad gäller förebyggande och bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen,

b)

förbättra tillsynskapaciteten vid inrikesministeriet vad gäller deras kontroll av tillverkningen, märkningen och registreringen av vapen, ammunition och sprängämnen motsvarande de behov som konstateras i behovsbedömningen,

c)

förbättra den operativa kapaciteten vid inrikesministeriet och Ukrainas nationella polis, som rapporterar till inrikesministeriet, vad gäller forensik, analys, upptäckt och spårning samt utredning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen i Ukraina,

d)

förbättra inrikesministeriets förmåga till förbättring av lagstiftningsmekanismerna för reglering och kontroll av omloppet och användningen av vapen, ammunition och sprängämnen samt öka medvetenhet hos allmänheten om risker i samband med olagligt innehav och missbruk av samt handel med vapen, ammunition och sprängämnen, utifrån de behov som identifierats i behovsbedömningen,

e)

förbättra den samordning och det samarbete mellan olika organ som leder till utveckling av ett strategiskt tillvägagångssätt samt strategisk insamling av uppgifter och analys vid förebyggande och bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen i Ukraina, utifrån de behov som identifierats i behovsbedömningen.

3.   I enlighet med punkt 2 ska unionen stödja följande åtgärder:

a)

Förbättring av den berörda normativa ramen och lagstiftningsramen.

b)

Insamling, sammanställning och utbyte av relevanta uppgifter, inbegripet utveckling och unifikation av elektroniska databaser.

c)

Utveckling av de berörda institutionernas kapacitet.

d)

Utbildning.

e)

Förvärv av specialiserad utrustning och infrastruktur, inbegripet sökhundskapacitet.

f)

Inrättande av plattformar för förbättrad nationell samordning mellan olika organ och klargörande av mandat, så att samarbetet och informationsutbytet förbättras.

g)

Kunskapshöjande åtgärder bland allmänheten.

h)

Utbyte och samarbete på regional och internationell nivå.

4.   Projektets förmånstagare ska vara de nationella myndigheter i Ukraina som är ansvariga för att förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen. De nationella myndigheter som i första hand avses är gränsbevakningsmyndigheten, inrikesministeriet och Ukrainas nationella polis som rapporterar till inrikesministeriet och skattemyndigheten/tullmyndigheten. Andra bemyndigade nationella myndigheter, t.ex. Ukrainas säkerhetstjänst, ska delta från fall till fall.

5.   En utförlig beskrivning av projektet återfinns i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

1.   Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten) ska ansvara för genomförandet av detta beslut.

2.   Det tekniska genomförandet av det projekt som avses i artikel 1 (nedan kallat projektet) ska ske genom OSSE:s sekretariat.

3.   OSSE:s sekretariat ska utföra sina uppgifter under den höga representantens ansvar. Den höga representanten ska i detta syfte ingå nödvändiga överenskommelser med OSSE:s sekretariat.

Artikel 3

1.   Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av det unionsfinansierade projektet ska vara 5 151 579 EUR.

2.   De utgifter som ska finansieras med det referensbelopp som fastställs i punkt 1 ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller för unionens allmänna budget.

3.   Kommissionen ska övervaka att de utgifter som avses i punkt 1 förvaltas korrekt. Den ska därför ingå den finansieringsöverenskommelse som krävs med OSSE:s sekretariat. I finansieringsöverenskommelsen ska det fastställas att OSSE:s sekretariat ska säkerställa att unionens bidrag synliggörs i proportion till dess storlek.

4.   Kommissionen ska sträva efter att ingå den finansieringsöverenskommelse som avses i punkt 3 så snart som möjligt efter det att detta beslut har trätt i kraft. Den ska informera rådet om alla eventuella svårigheter i samband med detta och om dagen för finansieringsöverenskommelsens ingående.

Artikel 4

1.   Den höga representanten ska rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut på grundval av regelbundna beskrivande halvårsrapporter som utarbetats av OSSE:s sekretariat. Dessa rapporter ska ligga till grund för rådets utvärdering.

2.   Kommissionen ska rapportera om de finansiella aspekterna av det projekt som avses i artikel 1.

Artikel 5

1.   Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

2.   Detta beslut upphör att gälla 36 månader efter det att den finansieringsöverenskommelse som avses i artikel 3.3 har ingåtts. Det ska dock upphöra att gälla sex månader efter ikraftträdandet om någon överenskommelse inte har ingåtts inom den perioden.

Utfärdat i Bryssel den 2 december 2019.

På rådets vägnar

M. OHISALO

Ordförande


(1)  Rådets beslut 2012/662/Gusp av den 25 oktober 2012 till stöd för verksamhet som minskar risken för olaglig handel med och omåttlig anhopning av handeldvapen och lätta vapen i regionen som omfattas av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) (EUT L 297, 26.10.2012, s. 29).

(2)  Rådets beslut (Gusp) 2017/1424 av den 4 augusti 2017 till stöd för OSSE:s verksamhet för att minska risken för olaglig handel med och extrem anhopning av handeldvapen och lätta vapen samt konventionell ammunition i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Georgien (EUT L 204, 5.8.2017, s. 82).


BILAGA

OSSE:S ÖVERGRIPANDE PROGRAM FÖR STÖD TILL UKRAINAS ANSTRÄNGNINGAR FÖR ATT BEKÄMPA OLAGLIG HANDEL MED VAPEN, AMMUNITION OCH SPRÄNGÄMNEN

1.   Bakgrund

De senaste åren har Ukraina ställts inför betydande risker och utmaningar på säkerhetsområdet med anknytning till spridningen av olagliga vapen, olaglig ammunition och olagliga sprängämnen över landets gränser och på dess territorium. Dessa har i synnerhet förvärrats av krisen i och omkring Ukraina och visat sig i form av olagligt innehav och missbruk av och olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

Ukraina förblir ett problematiskt område och en utmaning i EU:s strategi mot olagliga skjutvapen, handeldvapen och lätta vapen samt deras ammunition (nedan kallad EU:s vapenstrategi). I EU:s vapenstrategi anges följande: ”Den nuvarande instabiliteten i Östeuropa har ökat den olagliga handeln med skjutvapen i olika länder i regionen, exempelvis Ukraina. Detta innebär ett väsentligt hot mot säkerheten i både Ukraina och EU under lång tid framöver. Samarbete mellan EU och Ukraina i denna fråga är därmed av gemensamt intresse. EU fortsätter sitt bilaterala engagemang med Ukraina och andra länder i regionen och tar systematiskt upp kampen mot olagliga handeldvapen och lätta vapen i alla dialoger om säkerhet som förs med partnerländer i grannskapet.”

Med hänvisning till det östra grannskapet i allmänhet och Ukraina i synnerhet föreskrivs följande åtgärder i EU:s vapenstrategi:

”EU och dess medlemsstater kommer att ta upp kampen mot olaglig handel med skjutvapen/Salw inom ramen för de dialoger om säkerhet som förs med partnerländer i grannskapet, däribland Ukraina.

EU och dess medlemsstater kommer att inrätta kanaler för kommunikation mellan EU:s och Ukrainas experter, utse en kontaktpunkt för att säkerställa ett smidigt samarbete, öka medvetenheten, dela goda metoder och kunskaper samt kartlägga behov av utbildning och andra stödåtgärder för att stärka Ukrainas kapacitet på fältet.

EU och dess medlemsstater kommer att fortsätta hålla kontinuerliga tekniska rundabordssamtal med Ukraina om det trängande problemet med olaglig handel med skjutvapen, och om de risker som uppkommer om terrorister och organiserade brottssyndikat får tag i sådana vapen.”

På grundval av den inledande begäran som Ukrainas gränsbevakningsmyndighet gjorde i maj 2016 genomförde OSSE:s sekretariat behovsbedömningen Needs Assessment for Combatting the Illicit Trafficking in Weapons, Ammunition and Explosives in/and Across Ukraine’s Borders (nedan kallad behovsbedömningen). I behovsbedömningen, som offentliggjordes i april 2018, deltog flera ministerier och organ på brottsbekämpnings- och säkerhetsområdet som reglerar vapen, ammunition och sprängämnen. Den visade att den nuvarande strategin för upptäckt och förhindrande av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen i Ukraina och över landets gränser är problematisk. Stödet vad gäller utvecklingen av mänskliga och tekniska resurser, klar förståelse av lagstiftningen och samordningen mellan olika organ samt det internationella stödet och samarbetet måste förbättras. I behovsbedömningen fastställdes även utgångspunkten för tillhandahållande av tekniskt bistånd och institutionellt stöd för utveckling av de ukrainska myndigheternas kapacitet i deras insatser för att bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen med ett helhetsperspektiv och på ett hållbart sätt.

Vid högnivåmötet i Kiev den 7 juni 2018 bekräftade Ukrainas viktigaste reglerings-, brottsbekämpnings- och säkerhetsministerierna och motsvarande organ resultaten i behovsbedömningen. De upprepade de befintliga och potentiella hoten avseende olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen, som man var klart medvetna om, och åtaganden om att förbättra läget på plats. I detta ingick att godkänna färdplanen, som utarbetats via behovsbedömningen och som stöder en integrerad, övergripande och samarbetsinriktad strategi för effektiv kapacitetsutveckling och arbete för att bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen i Ukraina.

Den 12 mars 2019 möttes samma myndigheter vid det andra högnivåmötet i Kiev varigenom framstegen i diskussionerna om utmaningar, faktiska behov och initiativ med anknytning till bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen i Ukraina och över landets gränser tydligt noterades. Vidare gjordes vid mötet dessutom nationella och internationella åtaganden om att stärka åtgärderna.

Flera brottsbekämpnings- och säkerhetsministerier och motsvarande organ har officiellt och skriftligt uttryckt intresse och begärt samarbete med OSSE-sekretariatet när det gäller att stödja Ukrainas ansträngningar för att bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen. Det rör sig om Ukrainas gränsbevakningsmyndighet i maj 2016, skattemyndighet/tullmyndighet i juli 2018 och inrikesministerium i mars 2019. Dessa ministerier och organ har bett OSSE:s projektsamordnare i Ukraina att även stödja det praktiska genomförandet av projektverksamhet senast i mitten av september 2019.

2.   Övergripande mål

Att stärka de ukrainska myndigheternas kapacitet att förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

3.   Beskrivning av åtgärden

Åtgärden grundas på resultaten och rekommendationerna i OSSE-sekretariatets behovsbedömning Needs Assessment for Combatting the Illicit Trafficking in WAE in/and Across Ukraine’s Borders. Den vidareutvecklades dessutom med anledning av Ukrainas gränsbevakningsmyndighets, skattemyndighets och inrikesministeriums uttryckliga begäranden till OSSE:s sekretariat och OSSE:s projektsamordnare i Ukraina om samarbete och bistånd. Begärandena följdes av omfattande tekniska samråd mellan OSSE och dessa statsaktörer.

I nära samarbete med de berörda ukrainska myndigheterna utformade OSSE tre projekt som tar upp olika aspekter av myndigheternas mandat vad gäller bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen. Projekten har sammanförts i ett samlat övergripande program som ska stärka den övergripande säkerheten i Ukraina. Det övergripande programmet stöder EU:s strategi mot olagliga skjutvapen, handeldvapen och lätta vapen samt deras ammunition (2018) och i synnerhet åtgärder i det östra grannskapet.

3.1   Projekt 1: Stöd till Ukrainas gränsbevakningsmyndighet när det gäller att förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen

3.1.1   Mål

Projektmålet är att hjälpa Ukrainas gränsbevakningsmyndighet att förbättra sin kapacitet att förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

3.1.2   Beskrivning

Ukrainas gränsbevakningsmyndighet är ett av de brottsbekämpande organ i Ukraina som har uppdraget att bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen. Den har ansvaret för att säkerställa statsgränsernas okränkbarhet och skyddet av Ukrainas suveräna rättigheter inom dess exklusiva ekonomiska zon till havs.

Syftet med projektet kommer att vara att åtgärda verifierade kapacitetsbrister vid gränsbevakningsmyndigheten genom a) utbildning och teknisk och operativ kapacitetsuppbyggnad för förebyggande och bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen och b) överföring av internationell god praxis och informationsutbyte, i synnerhet vad gäller EU-medlemsstaterna. partnerna på västra Balkan och i grannskapet.

3.1.3   Förväntat resultat

Resultat 1: Förbättrad kapacitet vid Ukrainas gränsbevakningsmyndighet att förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

Indikatorer:

Ökad kompetens (organisatorisk, teknisk, kunskapsmässig) hos förmånstagaren gränsbevakningsmyndighetens personal vid de berörda utbildningsinstitutionerna, analys- och utredningsenheterna och operativa enheterna för stöd till förebyggande och bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen och tillämpat i deras ordinarie arbetsrutiner.

Samarbetsåtgärder och nätverksarbete mellan experter i nationella, subregionala och internationella sammanhang, vilket ska bidra till projektförmånstagarnas interoperabilitet med sina motparter och tillämpas i de ordinarie arbetsrutinerna vid projektförmånstagarnas berörda enheter och institutioner.

Dokumenterade resultat av utvärderingar och kvalitetsledningsstrategier ska delas med projektintressenterna (projektförmånstagarna – såväl de primära och sekundära som givarsamfundet och OSSE) och tillämpas praktiskt och beaktas av dem för kapacitetsuppbyggnad.

3.1.4   Verksamhet

3.1.4.1   Övergripande utbildningsprogram för gränsbevakningsmyndigheten om bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen, utifrån de behov som identifierats i behovsbedömningen

Verksamheten omfattar följande:

Ett övergripande utbildningsprogram om förebyggande och bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen som bygger på följande tvåstegsmetod: a) utveckling och förbättring av de nödvändiga kunskaperna, färdigheterna och attityderna hos instruktörer och utbildare, dvs. utbildning av utbildare, och b) utveckling och förbättring av ämnesexpertisen inom nischområden, såsom riskanalys och riskprofilering, kriminalanalys, införande av nya och uppgraderade tekniska medel, tekniker och förfaranden.

3.1.4.2   Ett program för bistånd med utrustning till gränsbevakningsmyndigheten för bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen, utifrån de behov som identifierats i behovsbedömningen

Denna verksamhet omfattar följande:

Tillhandahållande av en begränsad mängd fast och mobil utrustning samt andra typer av tekniska medel och tekniker till stöd för testning, utvärdering och införande av nya tekniska och förfarandemässiga lösningar för att upptäcka olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen. Utrustningen kommer att tillhandahållas utvalda organisationsstrukturer inom gränsbevakningsmyndigheten: gränskontrollenheter (med inriktning på norra och nordvästra Ukraina), ledningsstrukturer och utbildningsinstitutioner. Verksamheten är dessutom integrerad i ett övergripande utbildningsprogram, vilket ger upphov till ett mer omfattande utbildnings- och utrustningssystem för gränsbevakningsmyndigheten. Den utrustning som tillhandahålls kommer att motsvara de behov som identifierats i behovsbedömningen.

3.1.4.3   Program för bistånd i form av hundar till gränsbevakningsmyndigheten för förebyggande och bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen, utifrån de behov som identifierats i behovsbedömningen

Denna verksamhet omfattar följande:

Anordnande av utbytesbesök för att informera berörd sakkunnig personal inom gränsbevakningsmyndigheten och utbildare om internationella erfarenheter och god praxis i fråga om användning av hundar inom bekämpningen av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen och för att stödja nätverkssamarbete mellan experter.

Översyn och uppdatering av utbildningsmetoder och operativa förfaranden för användning av hundar för att bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

3.2   Projekt 2: Stöd till Ukrainas inrikesministerium och nationella polis, som rapporterar till inrikesministeriet, när det gäller att förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen

3.2.1   Mål

Projektmålet är att bistå Ukrainas inrikesministerium och nationella polis, som rapporterar till inrikesministeriet, när det gäller att förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

3.2.2   Beskrivning

Inrikesministeriet är en av de viktigaste nationella myndigheterna i Ukraina, och reglerar inte bara den lagliga användningen av vapen, ammunition och sprängämnen utan verkställer dessutom antingen direkt eller via sina underställda organ operativa och samordningsinriktade åtgärder när det gäller att förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

Projektet åtgärdar verifierade kapacitetsbrister vid inrikesministeriet för att effektivt förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen genom att stödja förbättringar av inrikesministeriets a) tillsynskapacitet vid kontroller av laglig tillverkning, märkning och registrering av vapen, ammunition och sprängämnen, b) operativa kapacitet vad gäller forensik, analys, upptäckt och spårning samt utredning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen, c) lagstiftningsmekanismer för reglering och kontroll av det lagliga omloppet och den lagliga användningen av vapen, ammunition och sprängämnen samt ökad medvetenhet om olagligt innehav och missbruk av samt olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen, och d) samarbets- och samordningsinriktade mekanismer till stöd för gemensamma strategiska och operativa strategier vid förebyggande och bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen tillsammans med andra berörda nationella organ.

3.2.3   Förväntade resultat

Resultat 1: Förbättrad tillsynskapacitet vid inrikesministeriet när det ska kontrollera tillverkningen, märkningen och registreringen av vapen, ammunition och sprängämnen, utifrån de behov som identifierats i behovsbedömningen.

Indikatorer:

Ändringar av och förslag till nationell lagstiftningsram samt inrikesministeriets föreskrifter och administrativa förfaranden för kontroll av tillverkning, märkning och registrering av vapen, ammunition och sprängämnen i Ukraina.

Ändringar av och förslag till nationell lagstiftningsram samt inrikesministeriets föreskrifter och administrativa förfaranden för förebyggande av olaglig tillverkning av skjutvapen genom användning av 3D-utskrifter av delar, otillåten reaktivering av deaktiverade skjutvapen, hantverksmässig tillverkning eller otillåten omvandling av larm- eller signalvapen som ursprungligen utformats för lös ammunition eller av flobertvapen.

Utveckling, provning och reglering av en enhetlig elektronisk klassificerare av vapen, ammunition och sprängämnen för införande för regelbunden användning vid inrikesministeriet och andra berörda myndighetsorgan och integrering i inrikesministeriets register över vapen, ammunition och sprängämnen.

Resultat 2: Ökad operativ kapacitet vid Ukrainas inrikesministerium och nationella polis vad gäller forensik, analys, upptäckt, spårning samt utredning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

Indikatorer:

Förbättrad policykapacitet samt operativ och teknisk kapacitet vad gäller olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen samt ökad kunskap och kompetens liksom förbättrade attityder hos inrikesministeriets personal vad gäller forensiskt arbete, inbegripet spårning av beslagtagna vapen och tillämpat i de ordinarie arbetsrutinerna.

Förbättrad policykapacitet samt operativ och teknisk kapacitet vid Ukrainas nationella polis vad gäller motverkande och upptäckt av olaglig handel med vapen, ammunition, inbegripet improviserade sprängladdningar och olagliga sprängämnen, samt ökad kunskap och kompetens liksom förbättrade attityder hos den nationella polisens personal och tillämpat i de ordinarie arbetsrutinerna.

Resultat 3: Förbättrad kapacitet vid inrikesministeriet att förbättra lagstiftningsmekanismerna för reglering och kontroll av omloppet och användningen av vapen, ammunition och sprängämnen samt ökad medvetenhet hos allmänheten om risker i samband med olagligt innehav och missbruk av samt olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen, utifrån de behov som identifierats i behovsbedömningen.

Indikatorer:

En tydlig förståelse av uppfattningar, behov och tankemönster i det ukrainska samhället och fokusgrupper om reglering och kontroll av omloppet och användningen av skjutvapen och andra frågor som rör vapen, ammunition och sprängämnen.

Ökad medvetenhet bland Ukrainas medborgare om risker i samband med olagligt innehav och missbruk av samt olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen genom informationskampanjer.

En övergripande bedömning och gapanalys för den nationella lagstiftningsramen om reglering och kontroll av omloppet och användningen av vapen, ammunition och sprängämnen.

Ändringar av och förslag till nationell lagstiftningsram om reglering och kontroll av omloppet och användningen av vapen, ammunition och sprängämnen.

Resultat 4: Förbättrad samordning och förbättrat samarbete mellan olika organ som leder till utveckling av ett strategiskt tillvägagångssätt samt strategisk insamling av uppgifter och analys vid förebyggande och bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen i Ukraina, utifrån de behov som identifierats i behovsbedömningen.

Indikatorer:

Effektivt genomförande av samordnings- och samarbetsmekanismer som ska bidra till harmoniserad planering, utveckling, tillämpning (inbegripet övervakning och kontroll) och utvärdering av ett gemensamt strategiskt tillvägagångssätt.

Faktiskt införande och faktisk användning av harmoniserade riksomfattande statistiska indikatorer om olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen i Ukraina.

Rekommendationer om förbättring av den samordning och det samarbete som anförtrotts det nationella samordningsorgan som är gemensamt för olika organ på området för kontroll av skjutvapen, handeldvapen och lätta vapen och som utvecklats genom detta projekt.

Förbättrad analyskapacitet och institutionaliserad analys av data om olagliga skjutvapen.

3.2.4   Verksamhet

3.2.4.1   Främjande och överföring av internationella och europeiska standarder samt internationell och europeisk god praxis för kontroll av tillverkning, märkning och registrering av vapen, ammunition och sprängämnen i Ukraina, inbegripet för förebyggande av olaglig tillverkning av vapen, ammunition och sprängämnen genom bland annat olaglig återaktivering, ombyggnad eller andra metoder

Denna verksamhet omfattar

tillhandahållande av särskilt utformade specialistutbildningstillfällen för beslutsfattare och ledande experter vid inrikesministeriet, inbegripet licensavdelningen, vetenskaps- och forskningscentrumet för brottslighet och kriminologi, den nationella polisen och andra brottsbekämpande organ, och

genomförbarhetsstudier om märkning av skjutvapen vid Ukrainas brottsbekämpande organ och hos civila ägare, med inriktning på tiden efter produktion och märkning av importer.

3.2.4.2   Utveckling och införande av den enhetliga elektroniska klassificeraren av vapen, ammunition och sprängämnen samt dess integrering i registret för vapen, ammunition och sprängämnen

Denna verksamhet omfattar att

utveckla och prova den enhetliga elektroniska klassificeraren av vapen, ammunition och sprängämnen, och

ge tekniskt stöd för införandet av och utbildningen om den enhetliga elektroniska klassificeraren av vapen, ammunition och sprängämnen i inrikesministeriets register (högst 25 utbildningstillfällen).

3.2.4.3   Främjande av god praxis och kunskapsöverföring på området för forensik och utredningar av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen

Denna verksamhet omfattar

tillhandahållande av två särskilt utformade specialistutbildningstillfällen för ledande experter vid inrikesministeriet, inbegripet vetenskaps- och forskningscentrumet för brottslighet och kriminologi, den nationella polisen och andra brottsbekämpande organ såsom tullmyndigheten och den allmänna åklagarmyndigheten. Den vägledande förteckningen över utbildningstillfällen kommer att omfatta märkningskrav och metoder för import av skjutvapen, säkring av brottsplatsen (polisens insatspersonal), inspektion av brottsplatsen samt säkring, förpackning och inspektion av bevis (kriminalteknisk personal) stöd till nationell och internationell spårning (laboratorieteknisk personal) och utveckling, tolkning och spridning av ballistikunderrättelser vad gäller brottslighet som inbegriper skjutvapen.

3.2.4.4   Program för främjande av god praxis, kunskapsöverföring och bistånd med utrustning på området för motverkande och upptäckt av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen för Ukrainas nationella polis

Denna verksamhet omfattar

tillhandahållande av ett särskilt utformat specialistutbildningstillfälle för ledande experter vid den nationella polisen och andra brottsbekämpande organ såsom Ukrainas gränsbevakningsmyndighet och skattemyndighet/tullmyndighet samt de nationella brottsbekämpningstjänstemännens kontakter med Empactnätverket för skjutvapen, och

upphandling av begränsade mängder teknisk utrustning till den nationella polisens brottsutredningsenheter till stöd för nya metoder och tekniska lösningar som avser motverkande och upptäckt av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

3.2.4.5   Riksomfattande opinionsundersökning, attitydundersökning och informations- och kommunikationskampanjer med allmänheten som målgrupp om risker i samband med olagligt innehav och missbruk av samt olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen

Denna verksamhet omfattar

genomförande av forskning om och analys av den allmänna opinionen om olagligt innehav och missbruk av samt olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen,

en ingående attitydundersökning med fokusgruppdiskussioner om olagligt innehav och missbruk av samt olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen, och

informations- och kommunikationskampanjer riktade till allmänheten om rättslig reglering och risker i samband med olagligt innehav och missbruk av samt olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen, samt riskanalys.

3.2.4.6   Främjande av förbättring av lagstiftningsmekanismerna för regleringen och kontrollen av omloppet och användningen av vapen, ammunition och sprängämnen samt dess tillämpning

Denna verksamhet omfattar

övergripande bedömning och gapanalys av den nuvarande lagstiftningen och regleringen om hantering och kontroll av omloppet och användningen av vapen, ammunition och sprängämnen, inbegripet internationella avtal och lagstiftningar och översättningsstöd, samt utvärdering av dess praktiska tillämpning och

tillhandahållande av expertstöd när det gäller utformning och avfattande av lagstiftning för reglering och kontroll av omloppet och användningen av vapen, ammunition och sprängämnen, inbegripet övervägande av harmonisering av lagstiftning och regleringsproblem vad gäller internationella föreskrifter och standarder med relevans för Ukraina.

3.2.4.7   Främjande av utveckling av ett strategisk tillvägagångssätt vid förebyggande och bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen i Ukraina

Denna verksamhet omfattar

kunskapshöjande åtgärder, tillhandahållande av råd och expertstöd för inrättande av ett permanent, nationellt samordningsorgan som är gemensamt för olika organ på området för kontroll av skjutvapen, handeldvapen och lätta vapen och som består av de berörda bemyndigade nationella myndigheterna i Ukraina (6 formella möten); det nationella samordningsorganet kommer att utvecklas genom detta projekt och har inrikesministeriet som ordförande, och

kartläggning och förande av registret över alla initiativ i Ukraina med anknytning till skjutvapen, handeldvapen och lätta vapen liksom över givarsamfundets resurser.

3.2.4.8   Främjande av utveckling av ett system, som är gemensamt för olika organ, för insamling, analys och spridning av uppgifter om olagligt innehav och missbruk av samt olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen

Denna verksamhet omfattar

främjande av en gemensam metod för sammanställning, kartläggning, jämförelse och användning av officiell statistik, gemensamma och inbördes jämförbara resultatindikatorer och det gemensamma format som krävs för automatiserat utbyte av uppgifterna om olagligt innehav och missbruk av samt olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen, och

tillhandahållande av två utbildningstillfällen om insamling och analys av uppgifter, inbegripet risk- och hotbedömning,

tillhandahållande av stöd för utarbetande av en analysrapport om smugglingsmetoder och smugglingsrutter, sammanställd från de uppgifter som ukrainska organ samlat in, samt

främjande av insamling av disaggregerade data och samutnyttjande av data mellan olika berörda bemyndigade nationella myndigheter i Ukraina.

3.3   Projekt 3: Stöd till Ukrainas skattemyndighet/tullmyndighet när det gäller att förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen

3.3.1   Mål

Projektmålet är att hjälpa skattemyndigheten/tullmyndigheten att förbättra sin kapacitet att förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

3.3.2   Beskrivning

Skattemyndigheten/tullmyndigheten är bemyndigade att förebygga och motverka smuggling och bekämpa brott mot tullbestämmelserna vid Ukrainas gränsövergångar, i havs- och flodhamnar samt på järnvägsstationer och andra platser som föreskrivs i Ukrainas tullkodex. I detta ingår åtgärder för förhindrande och motverkande av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

Syftet med projektet kommer att vara att åtgärda verifierade kapacitetsbrister vid skattemyndigheten inom a) utbildning och teknisk och operativ kapacitet vid bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen och b) överföring av internationell god praxis och informationsutbyte, i synnerhet vad gäller EU-medlemsstaterna, partnerna på västra Balkan och staterna i grannskapet.

3.3.3   Förväntade resultat

Resultat 1: Förbättrad kapacitet vid skattemyndigheten/tullmyndigheten att förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

Indikatorer:

Ökad kompetens hos projektförmånstagarnas personal vid de berörda utbildningsinstitutionerna, analys- och utredningsenheterna och operativa enheterna för stöd till bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen och tillämpat i de ordinarie arbetsrutinerna.

Ökad organisatorisk och teknisk kapacitet hos förmånstagarna vid de berörda utbildningsinstitutionerna, analys- och utredningsenheterna och operativa enheterna för stöd till bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen och tillämpat i de ordinarie arbetsrutinerna.

Samarbetsåtgärder och nätverksarbete mellan experter i nationella, subregionala och internationella sammanhang, vilket ska bidra till projektförmånstagarnas interoperabilitet med sina motparter och tillämpas i ordinarie arbetsrutiner vid projektförmånstagarens berörda enheter och institutioner.

Dokumenterade resultat av utvärderingar och kvalitetsledningsstrategier ska delas med projektintressenterna (projektförmånstagarna – såväl de primära och sekundära som givarsamfundet och OSSE) och tillämpas praktiskt samt beaktas av dem för kapacitetsuppbyggnad.

3.3.4   Verksamhet

3.3.4.1   Övergripande utbildningsprogram för skattemyndigheten/tullmyndigheten om bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen, utifrån de behov som identifierats i behovsbedömningen

Denna verksamhet omfattar följande:

Ett övergripande utbildningsprogram om förebyggande och bekämpning av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen som bygger på följande tvåstegsmetod: a) utveckling och förbättring av de nödvändiga kunskaperna, färdigheterna och attityderna för instruktörer och utbildare, dvs. utbildning av utbildare, och b) utveckling och förbättring av ämnesexpertisen inom nischområden, såsom brott mot tullagstiftningen, grupper med tjänstehundar, utbildning i nya och uppgraderade tekniska medel, tekniker och förfaranden.

3.3.4.2   Program för bistånd med utrustning till skattemyndigheten/tullmyndigheten för att förebygga och bekämpa den olagliga handeln med vapen, ammunition och sprängämnen, utifrån de behov som identifierats i behovsbedömningen

Denna verksamhet omfattar följande:

Tillhandahållande av en begränsad mängd fast och mobil utrustning samt andra typer av tekniska medel och tekniker till stöd för testning, utvärdering och införande av nya tekniska och förfarandemässiga lösningar för att upptäcka olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen. Utrustningen kommer att tillhandahållas till utvalda organisationsstrukturer inom skattemyndighetens/tullmyndighetens centrala organisation, territoriella myndigheter (med fokus på norra, nordvästra och västra Ukraina) och specialiserade avdelningar. Verksamheten är dessutom på ett smidigt sätt integrerad i ett övergripande utbildningsprogram, vilket ger upphov till ett mer omfattande utbildnings- och utrustningssystem för skattemyndigheten/tullmyndigheten och

tekniskt stöd till genomförande, anpassning och integrering av utbildningsprogrammen i läroplaner för regelbunden utbildning.

3.3.4.3   Program för bistånd i form av hundar till skattemyndigheten/tullmyndigheten för förebyggande och bekämpning av olagliga vapen, ammunition och sprängämnen

Denna verksamhet omfattar följande:

Anordnande av utbytesbesök för att informera berörd sakkunnig personal inom skattemyndigheten/tullmyndigheten och utbildare om internationella erfarenheter och god praxis i fråga om användning av hundar inom bekämpningen av olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen och för att stödja nätverkssamarbete mellan experter.

Översyn och uppdatering av utbildningsmetoder och operativa förfaranden när det gäller att använda hundar för att förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

Tekniskt stöd för utbildning och mobila lösningar för att stödja användningen av hundar för att bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

4.   Projektförvaltning och administrativt stöd för genomförandet av åtgärden

Särskild projektpersonal vid OSSE:s sekretariat och på kontoret för OSSE:s projektsamordnare i Ukraina kommer att samordna och förvalta genomförandet av åtgärden och tillhörande projektverksamhet enligt avsnitt 3. Den särskilda projektpersonalen – som är organiserad i projektlednings- och genomförandegrupper – kommer att ytterligare stödja utvecklingen av ramen för samarbetet mellan ukrainska partner samt samarbetet och samordningen med världssamfundet.

Den särskilda projektpersonalen ska utföra följande uppgifter:

Förvalta projekt genom alla steg i projektcykeln.

Sköta den löpande finansiella tillsynen av projekten.

Tillhandahålla teknisk och juridisk sakkunskap och ge stöd till projektupphandlingar.

Samverka och samordna arbetet med andra internationella organisationer och program.

Genomföra kvalitetssäkring och kvalitetskontroll av de godkända projektens resultat.

Hjälpa de ukrainska myndigheterna att ta fram nya nationella åtgärder för att stärka kapaciteten och de gemensamma insatserna för att förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

5.   Genus

För att effektivisera kontrollpolitiken avseende vapen, ammunition och sprängämnen och säkerställa att dess genomförande förbättrar säkerheten för både kvinnor och män kommer ett genusperspektiv att integreras i de åtgärder som stöds av detta beslut och hanteras genom teknisk rådgivning och expertkunskap, utveckling av kunskapsprodukter och utbildning.

6.   Mottagare

Åtgärdens direkta mottagare kommer att vara de ukrainska nationella myndigheter som ansvarar för att förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen. De nationella myndigheter som i första hand omfattas är inrikesministeriet, inklusive dess expert- och licensieringstjänster, Ukrainas nationella polis, gränsbevakningsmyndigheten och skattemyndigheten/tullmyndigheten. Andra bemyndigade nationella myndigheter, t.ex. Ukrainas säkerhetstjänst, kommer att delta från fall till fall.

Åtgärdens indirekta mottagare kommer att vara de befolkningsgrupper i Ukraina och dess europeiska grannskap för vilka användningen av olagliga vapen, olaglig ammunition och olagliga sprängämnen i brottslig verksamhet, terrorism och våldsamt missbruk utgör en risk.

EU och dess medlemsstater kommer också att gynnas indirekt av projektet eftersom de kommer att dra nytta av de ukrainska myndigheternas respons i fråga om de kartlagda rutterna för olaglig vapenhandel.

7.   Unionens synlighet

OSSE ska vidta alla erforderliga åtgärder för att offentliggöra att åtgärden har finansierats av unionen. Sådana åtgärder kommer att genomföras i enlighet med kommissionens handbok om kommunikation och synliggörande av Europeiska unionens externa åtgärder. OSSE kommer därmed att säkerställa att unionens bidrag synliggörs med hjälp av ett lämpligt varumärke och lämplig marknadsföring som belyser unionens roll, säkerställer insyn i dess åtgärder och ökar medvetenheten om såväl motiven bakom beslutet som unionens stöd för beslutet och stödets resultat. Material som tas fram inom ramen för projektet ska tydligt märkas med unionsflaggan i enlighet med unionens riktlinjer för korrekt användning och återgivning av flaggan.

Eftersom de planerade verksamheterna har mycket olika omfattning och natur kommer ett antal olika marknadsföringsverktyg att användas, däribland traditionella medier, webbplatser, sociala medier och informations- och marknadsföringsmaterial, inbegripet informationsgrafik, broschyrer, nyhetsbrev, pressmeddelanden etc. beroende på vad som är lämpligt. Publikationer, offentliga evenemang, kampanjer, utrustning och byggnadsarbeten som anskaffas under projektet kommer att förses med denna märkning. För att ytterligare förstärka effekterna genom ökad medvetenhet hos olika nationella regeringar och allmänheten, världssamfundet samt lokala och internationella medier kommer lämpligt språk att användas när man vänder sig till projektets olika målgrupper.

8.   Varaktighet

På grundval av erfarenheterna från genomförandet av beslut (Gusp) 2017/1424 och med hänsyn till åtgärdens breda tillämpningsområde, antalet mottagare och antalet planerade verksamheter och deras komplexitet är tidsramen för genomförandet 36 månader.

9.   Enhet för tekniskt genomförande

Det tekniska genomförandet av detta beslut kommer att anförtros centrumet för konfliktförebyggande inom OSSE:s sekretariat och OSSE:s projektsamordnare i Ukraina. OSSE kommer att genomföra verksamheten enligt detta beslut i samordning och samarbete med andra internationella organisationer och organ, i synnerhet för att säkerställa effektiva synergier och undvika dubbelarbete.

10.   Styrkommitté

Styrkommittén för detta projekt kommer att bestå av företrädare för den höga representanten, EU-delegationen i Kiev och den genomförandeenhet som avses i punkt 6 i denna bilaga. Genomförandeenheten, som får hjälp av styrkommittén, kommer att säkerställa att projektet genomförs i samordning med EU:s övriga dithörande stöd till Ukraina, såsom strategin för integrerad gränsförvaltning (som stöds av kommissionens europeiska grannskapsinstrument), det regionala samarbetet med västra Balkan inom kontroll av handeldvapen och lätta vapen som genomförs av UNDP/Seesac (som stöds av rådets beslut (Gusp) 2018/1788 (1) och (Gusp) 2016/2356 (2)), det brottsbekämpande samarbetet mellan EU och Ukraina när det gäller olaglig handel med skjutvapen (med stöd av kommissionens GD Migration och inrikes frågor, Europol och Empact i fråga om skjutvapen), arbetet inom Conflict Armament Research i Ukraina (som stöds av rådets beslut (Gusp) 2017/2283 (3)), EU:s säkerhets- och försvarspolitiska uppdrag EUAM Ukraina och EU BAM Moldavien/Ukraina samt deras stödverksamhet för gränskontroll och Internationella organisationen för migrations (IOM) arbete med avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta stridande (som stöds av kommissionens instrument som bidrar till stabilitet och fred). Styrkommittén kommer regelbundet att bjuda in företrädare för de ukrainska regeringspartnerna. Styrkommittén kan också bjuda in företrädare för enheter som deltar i projekt i Ukraina med ett liknande eller sammanhängande mål. Styrkommittén ska regelbundet, åtminstone var sjätte månad, se över genomförandet av detta beslut, bland annat med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel.

11.   Rapportering

Ekonomisk och beskrivande rapportering ska omfatta åtgärden i dess helhet enligt beskrivningen i relevant bidragsspecifik överenskommelse och medföljande budget, oavsett om åtgärden är helt eller delvis finansierad av rådets beslut.


(1)  Rådets beslut (Gusp) 2018/1788 av den 19 november 2018 till stöd för det sydösteuropeiska centrumet för kontroll av handeldvapen och lätta vapen (Seesac) för genomförandet av den regionala färdplanen för kampen mot olaglig vapenhandel på västra Balkan (EUT L 293, 20.11.2018, s. 11).

(2)  Rådets beslut (Gusp) 2016/2356 av den 19 december 2016 till stöd för Seesacs nedrustnings- och rustningskontrollverksamhet i Sydösteuropa inom ramen för EU:s strategi för kampen mot olaglig anhopning av och handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa (EUT L 348, 21.12.2016, s. 60).

(3)  Rådets beslut (Gusp) 2017/2283 av den 11 december 2017 till stöd för en global rapporteringsmekanism för olagliga handeldvapen och lätta vapen och andra olagliga konventionella vapen och ammunition avsedd att minska risken för olaglig handel med dessa (”iTrace III”) (EUT L 328, 12.12.2017, s. 20).


3.12.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 312/55


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2019/2010

av den 12 november 2019

om fastställande av BAT-slutsatser för avfallsförbränning, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU

[delgivet med nr C(2019) 7987]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (1), särskilt artikel 13.5, och

av följande skäl:

(1)

Slutsatserna om bästa tillgängliga teknik (nedan kallade BAT-slutsatser) används som referens vid fastställande av tillståndsvillkoren för anläggningar som omfattas av kapitel II i direktiv 2010/75/EU, och de behöriga myndigheterna bör fastställa utsläppsgränsvärden som säkerställer att utsläppen under normala driftsförhållanden inte överstiger de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt BAT-slutsatserna.

(2)

Det forum bestående av företrädare för medlemsstaterna, de berörda industrierna och icke-statliga miljöskyddsorganisationer som inrättats genom kommissionens beslut av den 16 maj 2011 (2) lämnade den 27 februari 2019 sitt yttrande till kommissionen om det föreslagna innehållet i BAT-referensdokumentet för avfallsförbränning. Yttrandet finns allmänt tillgängligt.

(3)

De BAT-slutsatser som återfinns i bilagan till detta beslut är de viktigaste delarna av det BAT-referensdokumentet.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 75.1 i direktiv 2010/75/EU.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed antas de BAT-slutsatser för avfallsförbränning som anges i bilagan.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 12 november 2019.

På kommissionens vägnar

Karmenu VELLA

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 334, 17.12.2010, s. 17.

(2)  Kommissionens beslut av den 16 maj 2011 om inrättande av ett forum för informationsutbytet enligt artikel 13 i direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (EUT C 146, 17.5.2011, s. 3).


BILAGA

BAT-SLUTSATSER FÖR AVFALLSFÖRBRÄNNING

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa BAT-slutsatser avser följande verksamheter som specificeras i bilaga I till direktiv 2010/75/EU:

5.2

Bortskaffande eller återvinning av avfall i avfallsförbränningsanläggningar

a)

för icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 3 ton per timme,

b)

för farligt avfall med en kapacitet som överstiger 10 ton per dygn.

5.2

Bortskaffande eller återvinning av avfall i samförbränningsanläggningar

a)

för icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 3 ton per timme,

b)

för farligt avfall med en kapacitet som överstiger 10 ton per dygn,

vars huvudsakliga ändamål inte är tillverkning av materiella produkter och där åtminstone ett av följande villkor är uppfyllt:

Enbart avfall, som inte utgörs av sådant avfall som definieras i artikel 3.31 b i direktiv 2010/75/EU, förbränns.

Mer än 40 % av den alstrade värmen kommer från farligt avfall.

Blandat kommunalt avfall förbränns.

5.3.

a)

Bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 50 ton per dygn där behandling av slagg och/eller bottenaska från förbränning av avfall ingår.

5.3.

b)

Återvinning, eller en kombination av återvinning och bortskaffande, av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 75 ton per dygn där behandling av slagg och/eller bottenaska från förbränning av avfall ingår.

5.1

Bortskaffande eller återvinning av farligt avfall med en kapacitet som överstiger 10 ton per dygn där behandling av slagg och/eller bottenaska från förbränning av avfall ingår.

Dessa BAT-slutsatser omfattar inte följande:

Förbehandling av avfall innan förbränning. Detta kan omfattas av BAT-slutsatserna för avfallsbehandling (WT).

Behandling av flygaskor från förbränning och andra restprodukter som uppkommer vid rökgasrening. Detta kan omfattas av BAT-slutsatserna för avfallsbehandling (WT).

Förbränning eller samförbränning av uteslutande gasformigt avfall, förutom sådant gasformigt avfall som uppkommer genom värmebehandling av avfall.

Behandling av avfall i anläggningar som omfattas av artikel 42.2 i direktiv 2010/75/EU.

Andra BAT-slutsatser och referensdokument som kan vara av betydelse för de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser är följande:

Avfallsbehandling (WT).

Ekonomi och tvärmediaeffekter (ECM).

Utsläpp från lagring (EFS).

Energieffektivitet (ENE).

Industriella kylsystem (ICS).

Övervakning av utsläpp till luft och vatten från IED-anläggningar (ROM).

Stora förbränningsanläggningar (LCP).

Rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (CWW).

DEFINITIONER

I dessa BAT-slutsatser gäller följande generella definitioner:

Term

Definition

Allmänna termer

Pannverkningsgrad

Förhållandet mellan den energi som produceras i pannan (t.ex. i form av ånga eller hetvatten) och avfallets och tillsatsbränslets energiinnehåll (uttryckta som lägre värmevärden).

Delanläggning för behandling av bottenaska

Delanläggning som behandlar slagg och/eller bottenaska från förbränning av avfall i syfte att avskilja och återvinna den värdefulla fraktionen och möjliggöra en nyttig användning av den kvarvarande fraktionen.

I detta innefattas inte avskiljning av enbart grova metaller i förbränningsanläggningen.

Kliniskt avfall

Smittsamt eller på annat sätt farligt avfall som härrör från sjukvårdsinrättningar (t.ex. sjukhus).

Kanaliserade utsläpp

Utsläpp av föroreningar i miljön genom någon form av rör, kanal, skorsten, rökgång, urluftningsrör, rökkanal etc.

Kontinuerlig mätning

Mätning som görs med ett automatiskt mätsystem som är permanent installerat på platsen.

Diffusa utsläpp

Ej kanaliserade utsläpp (t.ex. av stoft, flyktiga ämnen eller lukt) till miljön som kan uppkomma från ”ytkällor” (t.ex. tankbilar) eller ”punktkällor” (t.ex. rörflänsar).

Befintlig delanläggning/förbränningsanläggning

En delanläggning/förbränningsanläggning som inte är en ny delanläggning/förbränningsanläggning.

Flygaskor

Partiklar från förbränningskammaren, eller som bildas inom rökgasflödet, som transporteras i rökgasen.

Farligt avfall

Farligt avfall enligt definitionen i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG . (1)

Avfallsförbränning

Förbränning av avfall, ensamt eller tillsammans med bränslen, i en förbränningsanläggning.

Förbrännings-anläggning

Antingen en avfallsförbränningsanläggning, enligt definitionen i artikel 3.40 i direktiv 2010/75/EU, eller en samförbränningsanläggning, enligt definitionen i artikel 3.41 i direktiv 2010/75/EU, som omfattas av tillämpningsområdet för dessa BAT-slutsatser.

Omfattande uppgradering av delanläggning/förbränningsanläggning

En större förändring av en delanläggnings/förbränningsanläggnings utformning eller teknik, som innebär omfattande modifieringar eller utbyte av process- och/eller reningstekniker och tillhörande utrustning.

Kommunalt avfall

Fast avfall från hushåll (blandat eller separat insamlat) samt fast avfall från andra källor som är jämförbart med hushållsavfall i fråga om egenskaper och sammansättning.

Ny delanläggning/förbränningsanläggning

En delanläggning/förbränningsanläggning för vilken det ursprungliga tillståndet beviljas efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser eller en delanläggning/förbränningsanläggning som helt ersätter en tidigare delanläggning/förbränningsanläggning efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser.

Annat icke-farligt avfall

Icke-farligt avfall som varken är kommunalt avfall eller avloppsslam.

Del av en förbrännings-anläggning

Vid fastställande av den totala (brutto) el- eller energiverkningsgraden hos en förbränningsanläggning kan en del av den exempelvis avse

en förbränningslinje och dess ångsystem betraktat som en isolerad del,

en del av ångsystemet, med anslutning till en eller flera pannor, som leds till en kondensturbin,

resten av samma ångsystem som används för ett annat syfte, t.ex. med direktexport av ångan.

Periodisk mätning

Mätning vid bestämda tidsintervall genom manuella eller automatiserade metoder.

Restprodukter

Varje flytande eller fast avfall som genereras av en förbränningsanläggning eller av en delanläggning för behandling av bottenaska.

Känsligt område

Område som kräver särskilt skydd, exempelvis följande:

Bostadsområden.

Områden där mänsklig verksamhet äger rum (t.ex. närbelägna arbetsplatser, skolor, förskolor, rekreationsområden, sjukhus eller sjukhem).

Avloppsslam

Slam från lagring, hantering och behandling av avloppsvatten från hushåll, tätbebyggelse eller industri. I dessa BAT-slutsatser omfattas inte avloppsslam som utgör farligt avfall.

Slagg och/eller bottenaska

Fasta restprodukter som avlägsnas från ugnen när avfall har förbränts.

Giltigt halvtimmes-medelvärde

Ett halvtimmesmedelvärde anses vara giltigt om det automatiska mätsystemet fungerar normalt och inte genomgår underhåll.


Term

Definition

Föroreningar och parametrar

As

Summan av arsenik och arsenikföreningar, uttryckt som As.

Cd

Summan av kadmium och kadmiumföreningar, uttryckt som Cd.

Cd+Tl

Summan av kadmium, tallium och deras föreningar, uttryckt som Cd+Tl.

CO

Kolmonoxid.

Cr

Summan av krom och kromföreningar, uttryckt som Cr.

Cu

Summan av koppar och kopparföreningar, uttryckt som Cu.

Dioxinlika PCB:er

PCB:er som uppvisar en liknande toxicitet som 2,3,7,8-substituerade PCDD/F-föreningar, enligt uppgifter från Världshälsoorganisationen (WHO).

Stoft

Den totala mängden partiklar (i luft).

HCl

Väteklorid.

HF

Vätefluorid.

Hg

Summan av kvicksilver och kvicksilverföreningar, uttryckt som Hg.

Glödgningsförlust

Förändring i massa som en följd av att ett prov upphettas under angivna förhållanden.

N2O

Dikväveoxid.

NH3

Ammoniak.

NH4-N

Ammoniumkväve, uttryckt som N, innefattande fri ammoniak (NH3) och ammonium (NH4 +).

Ni

Summan av nickel och nickelföreningar, uttryckt som Ni.

NOX

Summan av kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2), uttryckt som NO2.

Pb

Summan av bly och blyföreningar, uttryckt som Pb.

PBDD/F

Polybromerade dibenso-p-dioxiner och -furaner.

PCB

Polyklorerade bifenyler.

PCDD/F

Polyklorerade dibenso-p-dioxiner och -furaner.

POP

Långlivade organiska föroreningar enligt förteckningen i bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004  (2) med ändringar.

Sb

Summan av antimon och antimonföreningar, uttryckt som Sb.

Sb+As+Pb+Cr+Co+Cu+Mn+Ni+V

Summan av antimon, arsenik, bly, krom, kobolt, koppar, mangan, nickel, vanadin och deras föreningar, uttryckt som Sb+As+Pb+Cr+Co+Cu+Mn+Ni+V.

SO2

Svaveldioxid.

Sulfat (SO4 2-)

Löst sulfat, uttryckt som SO4 2-.

TOC

Totalt organiskt kol, uttryckt som C (i vatten); innefattar alla organiska föreningar.

TOC-innehåll (i fasta restprodukter)

Innehåll av totalt organiskt kol. Mängden kol som omvandlas till koldioxid genom förbränning och som inte frigörs som koldioxid genom syrabehandling.

TSS

Totalt suspenderat material. Masskoncentrationen av allt suspenderat fast material (i vatten), uppmätt genom filtrering via glasfiberfilter och gravimetri.

Tl

Summan av tallium och talliumföreningar, uttryckt som Tl.

TVOC

Totalt flyktigt organiskt kol, uttryckt som C (i luft).

Zn

Summan av zink och zinkföreningar, uttryckt som Zn.

FÖRKORTNINGAR

I dessa BAT-slutsatser gäller följande förkortningar:

Förkortning

Definition

EMS

Miljöledningssystem

FDBR

Fachverband Anlagenbau (förkortningen är baserad på organisationens tidigare namn: Fachverband Dampfkessel-, Behälter- und Rohrleitungsbau)

FGC

Rökgasrening

OTNOC

Andra förhållanden än normala driftsförhållanden

SCR

Selektiv katalytisk reduktion

SNCR

Selektiv icke-katalytisk reduktion

I-TEQ

Internationella toxiska ekvivalenter enligt Natos (North Atlantic Treaty Organization) uppgifter

WHO-TEQ

Toxicitetsekvivalent enligt Världshälsoorganisationens (WHO) uppgifter

ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN

Bästa tillgängliga teknik

Det finns inget krav att använda de tekniker som anges och beskrivs i dessa BAT-slutsatser och de ska inte heller betraktas som fullständiga och heltäckande. Andra tekniker kan användas om de ger ett miljöskydd som är åtminstone likvärdigt.

Om inget annat anges är dessa BAT-slutsatser allmänt tillämpliga.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till luft

De utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till luft som anges i dessa BAT-slutsatser avser koncentrationsvärden, uttryckta som massa utsläppt ämne per volym rökgas eller utsugen luft under följande standardförhållanden: torr gas vid en temperatur på 273,15 K och ett tryck på 101,3 kPa, uttryckt i enheterna mg/Nm3, µg/Nm3, ng I-TEQ/Nm3 eller ng WHO-TEQ/Nm3.

De referenssyrgasnivåer som används för att uttrycka utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) i detta dokument anges i tabellen nedan.

Verksamhet

Referenssyrgasnivå (OR)

Avfallsförbränning

11 volymprocent (torr)

Behandling av bottenaska

Ingen korrigering för syrgasnivå

Formeln för att beräkna utsläppskoncentrationen vid referenssyrgasnivån är

Image 1

där

ER

:

utsläppskoncentrationen vid referenssyrgasnivån OR,

OR

:

referenssyrgasnivån i volymprocent,

EM

:

uppmätt utsläppskoncentration,

OM

:

uppmätt syrgasnivå i volymprocent.

För medelvärdesperioder gäller följande definitioner:

Typ av mätning

Medelvärdesperiod

Definition

Kontinuerlig

Halvtimmesmedelvärde

Medelvärde under en tidsperiod på 30 minuter

Dygnsmedelvärde

Medelvärde under en tidsperiod på ett dygn, baserat på giltiga halvtimmesmedelvärden

Periodisk

Medelvärde under provtagningsperioden

Medelvärde för tre på varandra följande mätningar på minst 30 minuter vardera  (3)

Långtidsprovtagningsperiod

Värde under en provtagningsperiod på två–fyra veckor

När avfall samförbränns med icke-avfallsbränslen gäller utsläppsnivåerna som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till luft som anges i dessa BAT-slutsatser för hela den rökgasvolym som genereras.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till vatten

De utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till vatten som anges i dessa BAT-slutsatser avser koncentrationsvärden (massa utsläppt ämne per volym avloppsvatten), uttryckta i mg/l eller ng I-TEQ/l.

För avloppsvatten från rökgasrening avser utsläppsnivåerna som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) antingen stickprov (enbart för totalt suspenderat material) eller dygnsmedelvärden, det vill säga 24-timmars flödesproportionella samlingsprov. Tidsproportionella samlingsprov kan användas om det kan visas att flödesstabiliteten är tillräckligt hög.

För avloppsvatten från behandling av bottenaska avser utsläppsnivåerna som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) ettdera av följande två alternativ:

Vid kontinuerliga utsläpp, dygnsmedelvärden, det vill säga 24-timmars flödesproportionella samlingsprov.

Vid satsvisa utsläpp, genomsnittliga värden under utsläppstiden som mäts i form av flödesproportionella samlingsprov eller, förutsatt att avloppsvattnet är tillräckligt blandat och homogent, ett stickprov som tas före utsläppet.

Utsläppsnivåerna som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till vatten gäller vid den punkt där utsläppen lämnar anläggningen.

Verkningsgrader som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEEL)

De verkningsgrader som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEEL) som anges i dessa BAT-slutsatser avseende förbränning av annat icke-farligt avfall än avloppsslam och av farligt träavfall uttrycks i form av

total (brutto) elverkningsgrad om det rör sig om en förbränningsanläggning eller en del av en förbränningsanläggning som producerar el med användning av en kondensturbin,

total (brutto) energiverkningsgrad om det rör sig om en förbränningsanläggning eller en del av en förbränningsanläggning som

endast producerar värme, eller

producerar el med användning av en mottrycksturbin och värme, där ångan lämnar turbinen.

Detta uttrycks enligt följande:

Total (brutto) elverkningsgrad

Image 2

Total (brutto) energiverkningsgrad

Image 3

där

— We

:

genererad elektrisk effekt, i MW,

— Qhe

:

levererad termisk effekt till värmeväxlarna på primärsidan, i MW,

— Qde

:

direktexporterad termisk effekt (som ånga eller hetvatten) minus returflödets termiska effekt, i MW,

— Qb

:

termisk effekt genererad av pannan, i MW,

— Qi

:

termisk effekt (som ånga eller hetvatten) som används internt (t.ex. för återuppvärmning av rökgasen), i MW,

— Qth

:

tillförd termisk effekt till värmebehandlingsenheter (t.ex. ugnar), inklusive avfallet och de tillsatsbränslen som används kontinuerligt (däremot inte de som exempelvis används för uppstart), i MWth uttryckt som det lägre värmevärdet.

De verkningsgrader som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEEL) som anges i dessa BAT-slutsatser avseende förbränning av avloppsslam och av annat farligt avfall än farligt träavfall uttrycks i form av pannverkningsgrad.

Verkningsgraderna som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEEL) uttrycks i procent.

Den övervakning som är kopplad till verkningsgraderna som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEEL) anges i BAT 2.

Innehåll av oförbrända ämnen i bottenaskor/slagg

Innehållet av oförbrända ämnen i slaggen och/eller bottenaskorna uttrycks som en procentandel av torrvikten, antingen i form av glödgningsförlust eller som TOC-massförhållande.

1.   BAT-SLUTSATSER

1.1   Miljöledningssystem

BAT 1.Bästa tillgängliga teknik för att förbättra den övergripande miljöprestandan är att utarbeta och genomföra ett miljöledningssystem (EMS) som omfattar samtliga följande delar:

i)

Engagemang, ledarskap och ansvarighet från ledningens sida, inklusive den högsta ledningen, för genomförandet av ett effektivt miljöledningssystem.

ii)

En analys som inbegriper fastställande av organisationens sammanhang, identifiering av berörda parters behov och förväntningar, identifiering av egenskaper hos anläggningen som är kopplade till möjliga risker för miljön (eller människors hälsa), samt identifiering av tillämpliga rättsliga krav i fråga om miljön.

iii)

Framtagning av en miljöpolicy som innefattar fortlöpande förbättring av anläggningens miljöprestanda.

iv)

Fastställande av mål och resultatindikatorer gällande betydande miljöaspekter, vilket innefattar ett säkerställande av att tillämpliga rättsliga krav efterlevs.

v)

Planering och genomförande av nödvändiga förfaranden och åtgärder (inklusive korrigerande och förebyggande åtgärder när detta behövs) för att uppnå miljömålen och undvika miljörisker.

vi)

Fastställande av strukturer, roller och ansvarsområden i fråga om miljöaspekter och miljömål och tillhandahållande av de ekonomiska och mänskliga resurser som krävs.

vii)

Säkerställande av att personal vars arbete kan påverka anläggningens miljöprestanda har nödvändig kompetens och medvetenhet (t.ex. genom tillhandahållande av information och utbildning).

viii)

Intern och extern kommunikation.

ix)

Främjande av medarbetarnas delaktighet i goda miljöledningsrutiner.

x)

Framtagande och upprätthållande av en verksamhetsmanual och skriftliga rutiner för att styra och kontrollera verksamheter med en betydande miljöpåverkan, liksom av relevant dokumentation.

xi)

Effektiv operativ planering och processtyrning.

xii)

Genomförande av lämpliga underhållsprogram.

xiii)

Beredskap och rutiner för nödsituationer, vilket innefattar förebyggande och/eller begränsning av de negativa (miljömässiga) följderna av nödsituationer.

xiv)

När en (ny) anläggning eller en del därav konstrueras (eller konstrueras om), beaktande av dess miljöpåverkan under hela livslängden, vilket innefattar byggande, underhåll, drift och avveckling.

xv)

Införande av ett program för övervakning och mätning; information kan vid behov hittas i referensrapporten om övervakning av utsläpp till luft och vatten från IED-anläggningar.

xvi)

Regelbunden jämförelse med andra verksamheter inom samma bransch.

xvii)

Periodiskt återkommande oberoende (i den mån det är möjligt) intern revision och periodiskt återkommande oberoende extern revision för att bedöma miljöprestandan och fastställa huruvida miljöledningssystemet fungerar som planerat och har genomförts och upprätthållits på ett korrekt sätt.

xviii)

Utvärdering av orsaker till avvikelser, genomförande av korrigerande åtgärder vid avvikelser, granskning av korrigerande åtgärders effektivitet och fastställande av om liknande avvikelser finns eller skulle kunna uppkomma.

xix)

Periodiskt återkommande översyn, från den högsta ledningens sida, av miljöledningssystemet och av dess fortsatta lämplighet, tillräcklighet och effektivitet.

xx)

Bevakning och beaktande av utvecklingen av renare tekniker.

Specifikt för förbränningsanläggningar och, när så är relevant, delanläggningar för behandling av bottenaska är bästa tillgängliga teknik även att innefatta följande delar i miljöledningssystemet:

xxi)

För förbränningsanläggningar, hantering av avfallsflöden (se BAT 9).

xxii)

För delanläggningar för behandling av bottenaska, kvalitetsledning avseende utgående kvalitet (se BAT 10).

xxiii)

En plan för hantering av restprodukter, som syftar till att

a)

minimera uppkomsten av restprodukter,

b)

optimera återanvändningen, regenereringen, återvinningen och/eller energiåtervinningen av restprodukter,

c)

säkerställa en korrekt bortskaffning av restprodukter.

xxiv)

För förbränningsanläggningar, en plan för hantering av andra förhållanden än normala driftsförhållanden (OTNOC) (se BAT 18).

xxv)

För förbränningsanläggningar, en olyckshanteringsplan (se 2.4).

xxvi)

För delanläggningar för behandling av bottenaska, hantering av diffusa stoftutsläpp (se BAT 23).

xxvii)

En lukthanteringsplan när luktstörningar kan förväntas och/eller har rapporterats för känsliga områden (se avsnitt 2.4).

xxviii)

En bullerhanteringsplan (se även BAT 37) när bullerstörningar kan förväntas och/eller har rapporterats för känsliga områden (se avsnitt 2.4).

Anmärkning

Genom förordning (EG) nr 1221/2009 inrättas Europeiska unionens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas), som är ett exempel på ett miljöledningssystem som är i överensstämmelse med denna bästa tillgängliga teknik.

Tillämplighet

Miljöledningssystemets detaljnivå och grad av formalisering hänger i allmänhet samman med anläggningens typ, storlek och komplexitet och med den miljöpåverkan anläggningen kan ha (vilket även avgörs av typen av avfall och mängden avfall som behandlas).

1.2   Övervakning

BAT 2.Bästa tillgängliga teknik är att fastställa den totala (brutto) el- eller energiverkningsgraden eller den totala pannverkningsgraden hos förbränningsanläggningen som helhet eller i alla relevanta delar av förbränningsanläggningen.

Beskrivning

För en ny förbränningsanläggning, eller efter varje modifiering av en befintlig förbränningsanläggning som skulle kunna påverka energieffektiviteten på ett betydande sätt, ska den totala (brutto) el- eller energiverkningsgraden, alternativt den totala pannverkningsgraden fastställas vid ett lastprov utfört vid full last.

För en befintlig förbränningsanläggning där det inte har utförts något lastprov, eller där ett lastprov vid full last inte kan utföras av tekniska skäl, kan den totala (brutto) el-, energi- eller pannverkningsgraden fastställas baserat på konstruktionsvärdena vid de förhållanden som gäller för lastprovet.

I fråga om lastprov finns det ingen EN-standard för fastställande av pannverkningsgrad för förbränningsanläggningar. För rostereldade förbränningsanläggningar kan FDBR:s riktlinje RL 7 användas.

BAT 3.Bästa tillgängliga teknik är att övervaka viktiga processparametrar som är relevanta för utsläppen till luft och vatten, inklusive de parametrar som anges nedan.

Ström/plats

Parameter/parametrar

Övervakning

Rökgas från avfallsförbränning

Flöde, syrehalt, temperatur, tryck, innehåll av vattenånga

Kontinuerlig mätning

Förbränningskammare

Temperatur

Avloppsvatten från våt rökgasrening

Flöde, pH, temperatur

Avloppsvatten från delanläggningar för behandling av bottenaska

Flöde, pH, konduktivitet

BAT 4.Bästa tillgängliga teknik är att övervaka kanaliserade utsläpp till luft med åtminstone den övervakningsfrekvens som anges nedan och i enlighet med EN-standarder. Om EN-standarder saknas är bästa tillgängliga teknik att använda ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet.

Ämne/

parameter

Process

Standard/standarder  (4)

Lägsta övervakningsfrekvens  (5)

Övervakning kopplad till

NOX

Avfallsförbränning

Generiska EN-standarder

Kontinuerligt

BAT 29

NH3

Avfallsförbränning när SNCR och/eller SCR används

Generiska EN-standarder

Kontinuerligt

BAT 29

N2O

Avfallsförbränning i fluidbäddpanna

Avfallsförbränning med användning av SNCR med urea

EN 21258  (6)

En gång om året

BAT 29

CO

Avfallsförbränning

Generiska EN-standarder

Kontinuerligt

BAT 29

SO2

Avfallsförbränning

Generiska EN-standarder

Kontinuerligt

BAT 27

HCl

Avfallsförbränning

Generiska EN-standarder

Kontinuerligt

BAT 27

HF

Avfallsförbränning

Generiska EN-standarder

Kontinuerligt  (7)

BAT 27

Stoft

Behandling av bottenaska

EN 13284–1

En gång om året

BAT 26

Avfallsförbränning

Generiska EN-standarder och EN 13284–2

Kontinuerligt

BAT 25

Metaller och halvmetaller förutom kvicksilver (As, Cd, Co, Cr, Cu, Mn, Ni, Pb, Sb, Tl, V)

Avfallsförbränning

EN 14385

En gång var sjätte månad

BAT 25

Hg

Avfallsförbränning

Generiska EN-standarder och EN 14884

Kontinuerligt  (8)

BAT 31

TVOC

Avfallsförbränning

Generiska EN-standarder

Kontinuerligt

BAT 30

PBDD/F

Avfallsförbränning  (9)

EN-standard saknas

En gång var sjätte månad

BAT 30

PCDD/F

Avfallsförbränning

EN 1948–1, EN 1948–2, EN 1948–3

En gång var sjätte månad för korttidsprovtagning

BAT 30

EN-standard saknas för långtidsprovtagning

EN 1948–2, EN 1948–3

En gång i månaden för långtidsprovtagning  (10)

BAT 30

Dioxinlika PCB:er

Avfallsförbränning

EN 1948–1, EN 1948–2, EN 1948–4

En gång var sjätte månad för korttidsprovtagning  (11)

BAT 30

EN-standard saknas för långtidsprovtagning

EN 1948–2, EN 1948–4

En gång i månaden för långtidsprovtagning  (10)  (11)

BAT 30

Bens[a]pyren

Avfallsförbränning

EN-standard saknas

En gång om året

BAT 30

BAT 5.Bästa tillgängliga teknik är att på lämpligt sätt övervaka de kanaliserade utsläppen till luft från förbränningsanläggningen under andra förhållanden än normala driftsförhållanden (OTNOC).

Beskrivning

Övervakningen kan utföras genom direkta utsläppsmätningar (t.ex. för föroreningar som övervakas kontinuerligt) eller genom övervakning av alternativa parametrar om en sådan övervakning kan visas vara av en vetenskaplig kvalitet som är likvärdig med eller bättre än den som gäller för direkta utsläppsmätningar. Utsläpp under start och stopp då inget avfall förbränns, vilket innefattar utsläpp av PCDD/F, uppskattas baserat på mätkampanjer som utförs i samband med planerade start och stopp, t.ex. vart tredje år.

BAT 6.Bästa tillgängliga teknik är att övervaka utsläppen till vatten från rökgasrening och/eller behandling av bottenaska med åtminstone den övervakningsfrekvens som anges nedan och i enlighet med EN-standarder. Om EN-standarder saknas är bästa tillgängliga teknik att använda ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet.

Ämne/parameter

Process

Standard/standarder

Lägsta övervakningsfrekvens

Övervakning kopplad till

Totalt organiskt kol (TOC)

Rökgasrening

EN 1484

En gång i månaden

BAT 34

Behandling av bottenaska

En gång i månaden  (12)

Totalt suspenderat material (TSS)

Rökgasrening

EN 872

En gång om dagen  (13)

Behandling av bottenaska

En gång i månaden  (12)

As

Rökgasrening

Flera olika EN-standarder finns (t.ex. EN ISO 11885, EN ISO 15586 eller EN ISO 17294–2)

En gång i månaden

Cd

Rökgasrening

Cr

Rökgasrening

Cu

Rökgasrening

Mo

Rökgasrening

Ni

Rökgasrening

Pb

Rökgasrening

En gång i månaden

Behandling av bottenaska

En gång i månaden  (12)

Sb

Rökgasrening

En gång i månaden

Tl

Rökgasrening

Zn

Rökgasrening

Hg

Rökgasrening

Det finns flera olika EN-standarder (t.ex. EN ISO 12846 eller EN ISO 17852)

Ammoniumkväve (NH4-N)

Behandling av bottenaska

Det finns flera olika EN-standarder (t.ex. EN ISO 11732 eller EN ISO 14911)

En gång i månaden  (12)

Klorid (Cl-)

Behandling av bottenaska

Det finns flera olika EN-standarder (t.ex. EN ISO 10304–1 eller EN ISO 15682)

Sulfat (SO4 2-)

Behandling av bottenaska

EN ISO 10304–1

PCDD/F

Rökgasrening

EN-standard saknas

En gång i månaden  (12)

Behandling av bottenaska

En gång var sjätte månad

BAT 7.Bästa tillgängliga teknik är att övervaka innehållet av oförbrända ämnen i slagg och bottenaskor i förbränningsanläggningen med åtminstone den övervakningsfrekvens som anges nedan och i enlighet med EN-standarder.

Parameter

Standard/standarder

Lägsta övervakningsfrekvens

Övervakning kopplad till

Glödgningsförlust  (14)

EN 14899 och antingen EN 15169 eller EN 15935

En gång var tredje månad

BAT 14

Totalt organiskt kol  (14)  (15)

EN 14899 och antingen EN 13137 eller EN 15936

BAT 8.Bästa tillgängliga teknik för förbränning av farligt avfall som innehåller långlivade organiska föroreningar är att fastställa innehållet av långlivade organiska föroreningar i utgående flöden (t.ex. slagg och bottenaskor, rökgas och avloppsvatten) efter idriftsättning av förbränningsanläggningen och efter varje förändring som kan påverka innehållet av långlivade organiska föroreningar i de resulterande flödena på ett betydande sätt.

Beskrivning

Innehållet av långlivade organiska föroreningar i utgående flöden fastställs genom direkta mätningar eller genom indirekta metoder (t.ex. kan den samlade kvantiteten långlivade organiska föroreningar i flygaskor, torra restprodukter från rökgasrening, avloppsvatten från rökgasrening och tillhörande slam från rening av avloppsvatten fastställas genom övervakning av innehållet av långlivade organiska föroreningar i rökgasen före och efter rökgasreningssystemet) eller baserat på studier som är representativa för delanläggningen.

Tillämplighet

Tekniken är endast tillgänglig för delanläggningar som

förbränner farligt avfall med nivåer av långlivade organiska föroreningar före förbränning som överskrider de koncentrationsnivåer som definieras i bilaga IV till förordning (EG) nr 850/2004 med ändringar, och

inte uppfyller processbeskrivningsspecifikationerna i kapitel IV.G.2 punkt g i Uneps tekniska riktlinje UNEP/CHW.13/6/Add.1/Rev.1.

1.3   Allmänna miljö- och förbränningsprestanda

BAT 9.Bästa tillgängliga teknik för att förbättra förbränningsanläggningens övergripande miljöprestanda genom hantering av avfallsflöden (se BAT 1) är att använda samtliga av teknikerna a–c nedan och, när så är relevant, även teknikerna d, e och f.

 

Teknik

Beskrivning

a)

Fastställande av de typer av avfall som kan förbrännas

Identifiering av de typer av avfall som, baserat på förbränningsanläggningens egenskaper, kan förbrännas, med avseende på exempelvis fysiskt tillstånd, kemiska egenskaper, farliga egenskaper och de godtagbara intervallen i fråga om värmevärde, fukthalt, askhalt och storlek.

b)

Upprättande och genomförande av rutiner för karakterisering och förhands-godkännande av avfall

Syftet med dessa rutiner är att säkerställa avfallsbehandlingens tekniska (och legala) lämplighet för ett visst avfall innan detta avfall anländer till delanläggningen. Rutinerna inbegriper metoder för att samla in information om det inkommande avfallet och kan även innefatta provtagning av avfallet och karakterisering av avfallet för att tillräcklig kunskap ska erhållas om avfallets sammansättning. Rutiner för förhandsgodkännande av avfall är riskbaserade och tar exempelvis hänsyn till avfallets farliga egenskaper, de risker som avfallet utgör i fråga om processäkerhet, säkerhet på arbetsplatsen och miljöpåverkan, samt den information som tillhandahålls av tidigare avfallsinnehavare.

c)

Upprättande och genomförande av rutiner för godkännande av avfall vid mottagning

Syftet med rutiner för godkännande är att bekräfta avfallets egenskaper, såsom de identifierades under förhandsgodkännandet. I rutinerna definieras vilka element som ska verifieras när avfallet anländer till delanläggningen, liksom kriterierna för godkännande och avvisande av avfall. Rutinerna kan inbegripa provtagning, inspektion och analys av avfallet. Rutiner för godkännande av avfall vid mottagning är riskbaserade och tar exempelvis hänsyn till avfallets farliga egenskaper, de risker som avfallet utgör i fråga om processäkerhet, säkerhet på arbetsplatsen och miljöpåverkan, samt den information som tillhandahålls av tidigare avfallsinnehavare. De element som ska övervakas för varje typ av avfall anges i detalj i BAT 11.

d)

Upprättande och genomförande av ett spårningssystem för avfall och en avfallsförteckning

Syftet med ett spårningssystem för avfall och en avfallsförteckning är att kunna följa var avfall befinner sig inom delanläggningen och i vilka kvantiteter. Systemet innehåller all information som tagits fram under rutinerna för förhandsgodkännande av avfallet (t.ex. datum för avfallets ankomst till delanläggningen och avfallets unika referensnummer, information om tidigare avfallsinnehavare, resultat från analyser under förhandsgodkännande- och godkännandefaserna, samt avfallets beskaffenhet och kvantitet på platsen inklusive alla identifierade faror) och i samband med godkännande vid mottagning, lagring, behandling och/eller transport från platsen. Spårningssystemet för avfall är riskbaserat och tar exempelvis hänsyn till avfallets farliga egenskaper, de risker som avfallet utgör i fråga om processäkerhet, säkerhet på arbetsplatsen och miljöpåverkan, samt den information som tillhandahålls av tidigare avfallsinnehavare.

I spårningssystemet för avfall ingår tydlig märkning av avfall som lagras på andra platser än i avfallsbunkern eller slamtanken (t.ex. i containrar, fat, balar eller andra former av emballage) så att de alltid går att identifiera.

e)

Åtskiljande av avfall

Avfall hålls åtskilda utifrån deras egenskaper för att möjliggöra en enklare och miljömässigt säkrare lagring och förbränning. Åtskiljandet av avfall baseras på fysisk separering av olika avfall och på rutiner som identifierar var och när avfall ska lagras.

f)

Kontroll av att avfallstyperna är kompatibla innan farliga avfall blandas

Kompatibiliteten säkerställs genom en uppsättning kontrollåtgärder och tester, för att eventuella oönskade och/eller potentiellt farliga kemiska reaktioner mellan avfallstyper (t.ex. i form av polymerisering, gasbildning, exoterma reaktioner eller nedbrytning) i samband med blandning ska upptäckas. Kompatibilitetstesterna är riskbaserade och tar exempelvis hänsyn till avfallets farliga egenskaper, de risker som avfallet utgör i fråga om processäkerhet, säkerhet på arbetsplatsen och miljöpåverkan, samt den information som tillhandahålls av tidigare avfallsinnehavare.

BAT 10.Bästa tillgängliga teknik för att förbättra den övergripande miljöprestandan hos delanläggningen för behandling av bottenaska är att innefatta kvalitetsledningsfunktioner avseende processresultatet i miljöledningssystemet (se BAT 1).

Beskrivning

Kvalitetsledningsfunktioner avseende utgående kvalitet tas med i miljöledningssystemet för att säkerställa att slutresultatet från behandlingen av bottenaska är i linje med förväntningarna, med användning av befintliga EN-standarder när sådana finns att tillgå. Detta medför även att prestandan hos behandlingen av bottenaska kan övervakas och optimeras.

BAT 11.Bästa tillgängliga teknik för att förbättra förbränningsanläggningens övergripande miljöprestanda är att övervaka avfallsleveranserna som en del av rutinerna för godkännande av avfall vid mottagning (se BAT 9 c), inklusive, beroende på de risker som det anländande avfallet utgör, de punkter som anges nedan.

Typ av avfall

Övervakning vid leverans av avfall

Kommunalt avfall och annat icke-farligt avfall

Detektering av radioaktivitet.

Vägning av avfallsleveranser.

Okulär besiktning.

Periodisk provtagning av avfallsleveranser och analys av särskilt viktiga egenskaper/ämnen (t.ex. värmevärde och innehåll av halogener och metaller/halvmetaller). För kommunalt avfall innefattar detta separat lossning.

Avloppsslam

Vägning av avfallsleveranser (eller mätning av flödet om avloppsslammet levereras via rörledning).

Okulär besiktning, i den mån det är tekniskt möjligt.

Periodisk provtagning och analys av särskilt viktiga egenskaper/ämnen (t.ex. värmevärde och innehåll av vatten, aska och kvicksilver).

Annat farligt avfall än kliniskt avfall

Detektering av radioaktivitet.

Vägning av avfallsleveranser.

Okulär besiktning, i den mån det är tekniskt möjligt.

Kontroll av enskilda avfallsleveranser och jämförelse med avfallsproducentens deklaration.

Provtagning av innehållet i

samtliga tankbilar och trailrar för bulktransport,

förpackat avfall (t.ex. i fat, mindre bulkbehållare (IBC) eller i mindre emballage),

och analys av

förbränningsparametrar (inklusive värmevärde och flampunkt),

avfallstypernas kompatibilitet, för att upptäcka möjliga farliga reaktioner vid blandning av avfall inför lagring (se BAT 9 f),

särskilt viktiga ämnen inklusive långlivade organiska föroreningar, halogener och svavel, metaller/halvmetaller.

Kliniskt avfall

Detektering av radioaktivitet.

Vägning av avfallsleveranser.

Okulär besiktning av att emballagen är oskadade.

BAT 12.Bästa tillgängliga teknik för att minska miljöriskerna i samband med mottagning, hantering och lagring av avfall är att använda båda de tekniker som anges nedan.

 

Teknik

Beskrivning

a)

Ogenomsläppliga ytor med ett tillräckligt dräneringssystem

Beroende på de risker som avfallet medför i fråga om förorening av mark eller vatten ska ytorna för mottagning, hantering och lagring av avfall göras ogenomsläppliga för de aktuella vätskorna och förses med ett tillräckligt dräneringssystem (se BAT 32). Ytornas tillstånd kontrolleras regelbundet, i den mån det är tekniskt möjligt.

b)

Tillräcklig lagringskapacitet för avfall

Åtgärder vidtas för att undvika ansamling av avfall, t.ex. följande:

Den maximala lagringskapaciteten för avfall fastställs tydligt och överskrids inte, med beaktande av avfallens beskaffenhet (t.ex. i fråga om brandrisk) och behandlingskapaciteten.

Mängden avfall som lagras kontrolleras regelbundet mot den maximalt tillåtna lagringskapaciteten.

För avfall som inte blandas under lagring (t.ex. kliniskt avfall eller förpackat avfall) fastställs den maximala uppehållstiden tydligt.

BAT 13.Bästa tillgängliga teknik för att minska miljörisken i samband med lagring och hantering av kliniskt avfall är att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

 

Teknik

Beskrivning

a)

Automatisk eller halvautomatisk avfallshantering

Kliniskt avfall lossas från lastbilen till lagringsområdet med användning av ett automatiskt eller manuellt system, beroende på den risk som lossningen utgör. Från lagringsområdet matas det kliniska avfallet till ugnen genom ett automatiskt matarsystem.

b)

Förbränning av icke-återanvändningsbara förslutna behållare, om sådana används

Kliniskt avfall levereras i förslutna och robusta brännbara behållare som aldrig öppnas under lagrings- och hanteringsverksamheten. Om nålar och vassa föremål kasseras i behållarna ska behållarna även vara punkteringssäkra.

c)

Rengöring och desinficering av återanvändningsbara behållare, om sådana används

Återanvändningsbara avfallsbehållare rengörs på en särskilt avsedd rengöringsyta och desinficeras i en anläggning som är specifikt utformad för desinficering. Eventuella rester från rengöringen förbränns.

BAT 14.Bästa tillgängliga teknik för att förbättra avfallsförbränningens övergripande miljöprestanda, minska innehållet av oförbrända ämnen i slagg och bottenaskor och minska utsläppen till luft från avfallsförbränningen är att använda en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan.

 

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a)

Blandning av avfall

Till blandning av avfall inför förbränning räknas exempelvis följande åtgärder:

Blandning med bunkerkran.

Användning av ett utjämningssystem för avfallsmatningen.

Blandning av kompatibla vätskeformiga och trögflytande avfall.

I vissa fall fragmenteras fast avfall innan det blandas.

Tekniken är inte tillämplig när direkt inmatning i ugnen krävs av säkerhetsskäl eller på grund av avfallets egenskaper (t.ex. när det handlar om smittsamt kliniskt avfall, illaluktande avfall eller avfall som tenderar att avge flyktiga ämnen).

Tekniken är inte tillämplig när oönskade reaktioner kan ske mellan olika typer av avfall (se BAT 9 f).

b)

Avancerat styrsystem

Se avsnitt 2.1.

Allmänt tillämpligt.

c)

Optimering av förbrännings-processen

Se avsnitt 2.1.

Optimering av utformningen är inte tillämpligt för befintliga ugnar.


Tabell 1

Miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) för oförbrända ämnen i slagg och bottenaskor från avfallsförbränning

Parameter

Enhet

BAT-AEPL

TOC-innehåll i slagg och bottenaskor  (16)

Viktprocent (torr)

1–3  (17)

Glödgningsförlust för slagg och bottenaskor  (16)

Viktprocent (torr)

1–5  (17)

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 7.

BAT 15.Bästa tillgängliga teknik för att förbättra förbränningsanläggningens övergripande miljöprestanda och minska utsläppen till luft är att fastställa och genomföra rutiner för justering av delanläggningens inställningar, t.ex. genom ett avancerat styrsystem (se beskrivningen i avsnitt 2.1), när och om detta behövs och är praktiskt genomförbart, baserat på avfallets egenskaper och avfallskontrollen (se BAT 11).

BAT 16.Bästa tillgängliga teknik för att förbättra förbränningsanläggningens övergripande miljöprestanda och minska utsläppen till luft är att fastställa och genomföra rutiner för verksamheten (t.ex. organisering av leveranskedjan och kontinuerlig drift snarare än satsvis hantering) som så långt det är praktiskt möjligt begränsar start- och stopperioder.

BAT 17.Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen till luft och, när så är relevant, till vatten från förbränningsanläggningen är att säkerställa att rökgasreningssystemet och avloppsreningsanläggningen är lämpligt utformade (t.ex. med tanke på maximalt flöde och föroreningskoncentrationer), drivs i enlighet med konstruktionsparametrarna och underhålls så att optimal tillgänglighet säkerställs.

BAT 18.Bästa tillgängliga teknik för att minska frekvensen och förekomsten av andra förhållanden än normala driftsförhållanden (OTNOC) samt minska utsläppen till luft och, när så är relevant, till vatten från förbränningsanläggningen under OTNOC är att fastställa och genomföra en riskbaserad handlingsplan för OTNOC som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1), som innehåller samtliga av följande delar:

Identifiering av potentiell OTNOC (t.ex. driftstörning i utrustning som är kritisk för miljöskyddet [nedan kallad kritisk utrustning]) och av dessa förhållandens grundorsaker och möjliga konsekvenser, samt regelbunden genomgång och uppdatering av förteckningen över identifierad OTNOC efter den periodiska bedömning som nämns nedan.

Lämplig utformning av kritisk utrustning (t.ex. uppdelning av slangfiltret, tekniker för att värma upp rökgasen och undvika att behöva förbigå slangfiltret under start- och stopperioder etc.).

Upprättande och genomförande av en plan för förebyggande underhåll gällande kritisk utrustning (se BAT 1 xii).

Övervakning och registrering av utsläpp under OTNOC och därmed sammanhängande omständigheter (se BAT 5).

Periodisk bedömning av de utsläpp som sker under OTNOC (t.ex. händelsers frekvens och varaktighet samt mängden föroreningar som släpps ut) och genomförande av korrigerande åtgärder vid behov.

1.4   Energieffektivitet

BAT 19.Bästa tillgängliga teknik för att öka resurseffektiviteten i förbränningsanläggningen är att använda en avgaspanna.

Beskrivning

Energin i rökgasen återvinns i en avgaspanna som producerar hetvatten och/eller ånga, som kan exporteras, användas internt och/eller användas för att producera el.

Tillämplighet

För delanläggningar som är avsedda för förbränning av farligt avfall kan tillämpligheten begränsas av

flygaskornas vidhäftningsförmåga,

rökgasens korrosivitet.

BAT 20.Bästa tillgängliga teknik för att öka förbränningsanläggningens energieffektivitet är att använda en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan.

 

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a)

Torkning av avloppsslam

Efter mekanisk avvattning torkas avloppsslammet ytterligare, t.ex. med användning av lågtemperaturvärme, innan det matas in i ugnen.

I vilken utsträckning slammet kan torkas beror på ugnens matarsystem.

Tillämpligt inom de begränsningar som hänger samman med tillgången på lågtemperaturvärme.

b)

Minskning av rökgasflödet

Rökgasflödet minskas genom exempelvis

förbättrad distribution av primär och sekundär förbränningsluft,

återföring av rökgaser (se avsnitt 2.2).

Ett mindre rökgasflöde minskar delanläggningens energibehov (t.ex. för rökgasfläktar).

För befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar kan tillämpligheten för återföring av rökgaser begränsas till följd av tekniska begränsningar (t.ex. gällande föroreningsbelastningen i rökgasen eller förbränningsförhållandena).

c)

Minimering av värmeförluster

Värmeförlusterna minimeras genom exempelvis

användning av integrerade ugnspannor, vilket möjliggör värmeåtervinning även från ugnens sidor,

värmeisolering av ugnar och pannor,

återföring av rökgaser (se avsnitt 2.2),

värmeåtervinning från kylning av slagg och bottenaskor (se BAT 20 i).

Integrerade ugnspannor är inte tillämpliga för roterugnar eller andra ugnar avsedda för högtemperaturförbränning av farligt avfall.

d)

Optimering av pannans konstruktion

Värmeöverföringen i pannan förbättras genom optimering av exempelvis

rökgasens hastighet och distribution,

cirkulationen av vatten/ånga,

konvektionspaketen,

systemen för pannsotning under drift och under stillestånd för att minimera föroreningen av konvektionspaketen.

Tillämpligt för nya delanläggningar/förbränningsanläggningar och vid omfattande reinvesteringar i befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar.

e)

Värmeväxlare för rökgas vid låg temperatur

Särskilda korrosionsbeständiga värmeväxlare används för att återvinna ytterligare energi från rökgasen vid pannans utlopp, efter ett elfilter eller efter ett system för insprutning av torr sorbent.

Tillämpligt inom de begränsningar som rökgasreningssystemets drifttemperaturprofil innebär.

För befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar kan tillämpligheten begränsas av brist på utrymme.

f)

Höga ångdata

Ju högre ångdata (temperatur och tryck), desto högre elverkningsgrad för elproduktion tillåts av ångcykeln.

Vid drift med höga ångdata (t.ex. över 45 bar och 400 °C) krävs användning av särskilda stållegeringar eller eldfast murverk för att skydda de delar av pannan som utsätts för de högsta temperaturerna.

Tillämpligt för nya delanläggningar/förbränningsanläggningar och vid omfattande reinvesteringar i befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar, där delanläggningen/förbränningsanläggningen huvudsakligen är inriktad på produktion av el.

Tillämpligheten kan begränsas av

flygaskornas vidhäftningsförmåga,

rökgasens korrosivitet.

g)

Kraftvärme

Kraftvärmeproduktion (produktion av både värme och el) där värmen (som huvudsakligen kommer från ångan som lämnar turbinen) används för att producera hetvatten/ånga som ska användas i industriprocesser/industriell verksamhet eller i ett nät för fjärrvärme/fjärrkyla.

Tillämpligt inom de begränsningar som hänger samman med den lokala efterfrågan på värme och el och/eller på tillgången till nät.

h)

Rökgaskondensor

En värmeväxlare eller en skrubber med en värmeväxlare, där vattenångan i rökgasen kondenseras vilket överför den latenta värmen till vatten med en tillräckligt låg temperatur (t.ex. returflödet i ett fjärrvärmenät).

Rökgaskondensorn ger även sidovinster i form av minskade utsläpp till luft (t.ex. av stoft och sura gaser).

Användning av värmepumpar kan öka mängden energi som återvinns från rökgaskondenseringen.

Tillämpligt inom de begränsningar som hänger samman med efterfrågan på lågtemperaturvärme, t.ex. i form av tillgång till ett fjärrvärmenät med tillräckligt låg returtemperatur.

i)

Hantering av torr bottenaska

Torr och het bottenaska faller ned från rosten till ett transportsystem och kyls ned av den omgivande luften. Energi återvinns genom användning av kylluften för förbränning.

Endast tillämpligt för rosterpannor.

Det kan finnas tekniska begränsningar som förhindrar reinvesteringar i befintliga ugnar.


Tabell 2

Verkningsgrader som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEEL) för avfallsförbränning

(%)

BAT-AEEL

Delanläggning/ förbränningsanläggning

Kommunalt avfall, annat icke-farligt avfall och farligt träavfall

Annat farligt avfall än farligt träavfall  (18)

Avloppsslam

Total (brutto) elverkningsgrad  (19)  (20)

Total (brutto) energiverkningsgrad  (21)

Pannverkningsgrad

Ny delanläggning/ förbränningsanläggning

25–35

72–91  (22)

60–80

60–70  (23)

Befintlig delanläggning/ förbränningsanläggning

20–35

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 2.

1.5   Utsläpp till luft

1.5.1   Diffusa utsläpp

BAT 21.Bästa tillgängliga teknik för att förhindra eller minska diffusa utsläpp från förbränningsanläggningen, inklusive av luktemissioner, är att göra följande:

Förvara fasta avfall och trögflytande bulkavfall som är illaluktande och/eller tenderar att avge flyktiga ämnen i slutna byggnader under kontrollerat subatmosfäriskt tryck och använda den utsugna luften som förbränningsluft vid förbränningen eller skicka den till ett annat lämpligt reningssystem om det finns risk för explosion.

Förvara flytande avfall i tankar under lämpligt kontrollerat tryck och leda tankventilationen till matningen för förbränningsluft eller till ett annat lämpligt reningssystem.

Kontrollera risken för lukt under perioder med fullständigt driftstopp, då ingen förbränningskapacitet finns tillgänglig, genom att exempelvis

skicka den ventilerade eller utsugna luften till ett alternativt reningssystem, t.ex. en våtskrubber eller ett adsorptionsfilter med fast bädd,

minimera mängden avfall som förvaras, t.ex. genom att avbryta, minska eller omdirigera avfallsleveranser, som en del av hanteringen av avfallsflöden (se BAT 9),

förvara avfall i ordentligt förslutna balar.

BAT 22.Bästa tillgängliga teknik för att förhindra diffusa utsläpp av flyktiga ämnen från hanteringen av gasformiga och flytande avfall som är illaluktande och/eller tenderar att avge flyktiga ämnen i förbränningsanläggningen är att föra in dem i ugnen genom direktinmatning.

Beskrivning

För gasformiga och flytande avfall som levereras i bulkavfallsbehållare (t.ex. tankbilar) utförs direktinmatning genom att avfallsbehållaren ansluts till ugnens matarlinje. Behållaren töms sedan genom att den trycksätts med kväve eller, om viskositeten är tillräckligt låg, genom pumpning av vätskan.

För gasformiga och flytande avfall som levereras i avfallsbehållare som är lämpliga för förbränning (t.ex. fat) utförs direktinmatning genom att behållarna förs direkt in i ugnen.

Tillämplighet

Tekniken är eventuellt inte tillämplig för förbränning av avloppsslam, beroende på exempelvis vatteninnehållet och behovet av förtorkning eller blandning med annat avfall.

BAT 23.Bästa tillgängliga teknik för att förhindra eller minska diffusa stoftutsläpp till luft från behandlingen av slagg och bottenaskor är att innefatta följande delar gällande hantering av diffusa stoftutsläpp i miljöledningssystemet (se BAT 1):

Identifiering av de mest relevanta källorna till diffusa stoftutsläpp (t.ex. genom användning av EN 15445).

Fastställande och genomförande av lämpliga åtgärder och tekniker för att förhindra eller minska diffusa utsläpp under en given tidsram.

BAT 24.Bästa tillgängliga teknik för att förhindra eller minska diffusa stoftutsläpp till luft från behandlingen av slagg och bottenaskor är att använda en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan.

 

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a)

Inneslut och täck över utrustningen

Inneslut/kapsla in potentiellt dammiga verksamheter (som slipning eller siktning) och/eller täck över transportband och hissar.

Inneslutning kan även uppnås genom att all utrustning installeras i en sluten byggnad.

Installering av utrustning i en sluten byggnad är eventuellt inte tillämpligt för mobila behandlingsenheter.

b)

Begränsa höjden för avlastning

Matcha avlastningshöjden efter högens varierande höjd, om möjligt automatiskt (t.ex. genom transportband med justerbar höjd).

Allmänt tillämpligt.

c)

Skydda upplags-platser mot den dominerande vind-riktningen

Skydda utrymmen för bulkförvaring eller upplagsplatser med skydd eller vindbarriärer i form av exempelvis skärmar, murar eller vertikal grönska, och placera upplagsplatser på korrekt sätt i förhållande till den dominerande vindriktningen.

Allmänt tillämpligt.

d)

Använd vatten-besprutning

Installera vattenbesprutningssystem vid de viktigaste källorna till diffusa stoftutsläpp. Befuktningen av stoftpartiklarna underlättar stoftets agglomerering och får stoftet att lägga sig.

Diffusa stoftutsläpp från upplagsplatser minskas genom att lämplig befuktning av lastnings- och lossningsplatserna, eller av själva upplagsplatserna, säkerställs.

Allmänt tillämpligt.

e)

Optimera fukthalten

Optimera fukthalten hos slagg/bottenaskor till den nivå som krävs för effektiv återvinning av metaller och mineralmaterial samtidigt som stoftutsläppen minimeras.

Allmänt tillämpligt.

f)

Utför be-handlingen under subatmosfäriskt tryck

Utför behandlingen av slagg och bottenaskor i sluten utrustning eller i slutna byggnader (se teknik a) under subatmosfäriskt tryck för att möjliggöra behandling av den utsugna luften, i form av ett kanaliserat utsläpp, med en reningsteknik (se BAT 26).

Endast tillämpligt för bottenaskor som släpps ut i torr form och andra bottenaskor med låg fukthalt.

1.5.2   Kanaliserade utsläpp

1.5.2.1   Utsläpp av stoft, metaller och halvmetaller

BAT 25.Bästa tillgängliga teknik för att minska de kanaliserade utsläppen till luft av stoft, metaller och halvmetaller från avfallsförbränning är att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan.

 

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a)

Slangfilter

Se avsnitt 2.2.

Allmänt tillämpligt för nya delanläggningar/förbränningsanläggningar.

Tillämpligt för befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar inom de begränsningar som rökgasreningssystemets drifttemperaturprofil innebär.

b)

Elfilter

Se avsnitt 2.2.

Allmänt tillämpligt.

c)

Insprutning av torr sorbent

Se avsnitt 2.2.

Ej relevant för minskning av stoftutsläpp.

Adsorption av metaller genom insprutning av aktivt kol eller andra tillsatser i kombination med ett system för insprutning av torr sorbent eller en halvtorr sorbator som används för att minska utsläppen av sura gaser.

Allmänt tillämpligt.

d)

Våtskrubber

Se avsnitt 2.2.

Våtskrubbersystem används inte för att avlägsna den huvudsakliga stoftmängden utan för att, installerade efter andra reningstekniker, ytterligare minska koncentrationen av stoft, metaller och halvmetaller i rökgasen.

Det kan finnas begränsningar av tillämpligheten till följd av låg tillgång på vatten, t.ex. i torra områden.

e)

Adsorptionsfilter med fast eller rörlig bädd

Se avsnitt 2.2.

Systemet används huvudsakligen för att adsorbera kvicksilver och andra metaller och halvmetaller, liksom organiska föreningar inklusive PCDD/F, men fungerar även som ett effektivt polerfilter för stoft.

Tillämpligheten kan begränsas av det övergripande tryckfallet över rökgasreningssystemet.

För befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar kan tillämpligheten begränsas av brist på utrymme.


Tabell 3

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av stoft, metaller och halvmetaller från avfallsförbränning

(mg/Nm3)

Parameter

BAT-AEL

Medelvärdesperiod

Stoft

< 2–5  (24)

Dygnsmedelvärde

Cd+Tl

0,005–0,02

Medelvärde under provtagningsperioden

Sb+As+Pb+Cr+Co+Cu+Mn+Ni+V

0,01–0,3

Medelvärde under provtagningsperioden

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 4.

BAT 26.Bästa tillgängliga teknik för att minska de kanaliserade utsläppen av stoft till luft från innesluten behandling av slagg och bottenaskor med utsugning av luft (se BAT 24 f) är att behandla den utsugna luften med ett slangfilter (se avsnitt 2.2).

Tabell 4

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp av stoft till luft från innesluten behandling av slagg och bottenaskor med utsugning av luft

(mg/Nm3)

Parameter

BAT-AEL

Medelvärdesperiod

Stoft

2–5

Medelvärde under provtagningsperioden

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 4.

1.5.2.2   Utsläpp av HCl, HF och SO2

BAT 27.Bästa tillgängliga teknik för att minska de kanaliserade utsläppen till luft av HCl, HF och SO2 från avfallsförbränning är att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan.

 

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a)

Våtskrubber

Se avsnitt 2.2.

Det kan finnas begränsningar av tillämpligheten till följd av låg tillgång på vatten, t.ex. i torra områden.

b)

Halvtorr sorbator

Se avsnitt 2.2.

Allmänt tillämpligt.

c)

Insprutning av torr sorbent

Se avsnitt 2.2.

Allmänt tillämpligt.

d)

Direktavsvavling

Se avsnitt 2.2.

Används för partiell rening av utsläpp av sura gaser uppströms om tillämpningen av andra tekniker.

Endast tillämpligt för fluidbäddpannor.

e)

Sorbentinsprutning i panna

Se avsnitt 2.2.

Används för partiell rening av utsläpp av sura gaser uppströms om tillämpningen av andra tekniker.

Allmänt tillämpligt.

BAT 28.Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppstoppar för kanaliserade utsläpp till luft av HCl, HF och SO2 från avfallsförbränning, och samtidigt begränsa förbrukningen av processkemikalier och mängden restprodukter som bildas från insprutning av torra sorbenter och halvtorra sorbatorer, är att använda teknik a eller båda de tekniker som anges nedan.

 

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a)

Optimerad och automatiserad dosering av processkemikalier

Användning av kontinuerliga HCl- och/eller SO2-mätningar (och/eller av andra parametrar som kan visa sig användbara för detta syfte) uppströms och/eller nedströms om rökgasreningssystemet för optimering av den automatiserade doseringen av processkemikalier.

Allmänt tillämpligt.

b)

Återföring av processkemikalier

Återföring av en del av de insamlade fasta ämnena från rökgasreningen för att minska mängden oreagerade processkemikalier i restprodukterna.

Tekniken är särskilt relevant vid användning av rökgasreningstekniker med en stor överstökiometri.

Allmänt tillämpligt för nya delanläggningar/förbränningsanläggningar.

Tillämpligt för befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar inom de begränsningar som orsakas av slangfiltrets storlek.


Tabell 5

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av HCl, HF och SO2 från avfallsförbränning

(mg/Nm3)

Parameter

BAT-AEL

Medelvärdesperiod

Ny delanläggning/ förbränningsanläggning

Befintlig delanläggning/ förbränningsanläggning

HCl

< 2–6  (25)

< 2–8  (25)

Dygnsmedelvärde

HF

< 1

< 1

Dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden

SO2

5–30

5–40

Dygnsmedelvärde

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 4.

1.5.2.3   Utsläpp av NOX, N2O, CO och NH3

BAT 29.Bästa tillgängliga teknik för att minska kanaliserade NOX-utsläpp till luft samtidigt som utsläppen av CO och N2O från avfallsförbränningen och utsläppen av NH3 från användningen av selektiv icke-katalytisk reduktion (SNCR) och/eller selektiv katalytisk reduktion (SCR) begränsas är att använda en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan.

 

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a)

Optimering av förbränningsprocessen

Se avsnitt 2.1.

Allmänt tillämpligt.

b)

Återföring av rökgaser

Se avsnitt 2.2.

För befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar kan tillämpligheten begränsas till följd av tekniska begränsningar (t.ex. gällande föroreningsbelastningen i rökgasen eller förbränningsförhållandena).

c)

Selektiv icke-katalytisk reduktion (SNCR)

Se avsnitt 2.2.

Allmänt tillämpligt.

d)

Selektiv katalytisk reduktion (SCR)

Se avsnitt 2.2.

För befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar kan tillämpligheten begränsas av brist på utrymme.

e)

Katalytiska filterslangar

Se avsnitt 2.2.

Endast tillämpligt för delanläggningar/förbränningsanläggningar med ett slangfilter.

f)

Optimering av utformning och drift av SNCR/SCR

Optimering av förhållandet mellan processkemikalier och NOX över ugnens eller kanalens tvärprofil, av storleken på dropparna av processkemikalier och av temperaturfönstret inom vilket processkemikalier insprutas.

Endast tillämpligt när SNCR och/eller SCR används för reduktion av NOX-utsläpp.

g)

Våtskrubber

Se avsnitt 2.2.

När en våtskrubber används för att avlägsna sura gaser, och i synnerhet när den används tillsammans med SNCR-teknik, absorberas oreagerad ammoniak av skrubbervätskan och kan, sedan den strippats, återanvändas som SNCR- eller SCR-processkemikalier.

Det kan finnas begränsningar av tillämpligheten till följd av låg tillgång på vatten, t.ex. i torra områden.


Tabell 6

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade NOX- och CO-utsläpp till luft från avfallsförbränning och för kanaliserade NH3-utsläpp till luft från användning av SNCR och/eller SCR

(mg/Nm3)

Parameter

BAT-AEL

Medelvärdesperiod

Ny delanläggning/ förbränningsanläggning

Befintlig delanläggning/ förbränningsanläggning

NOX

50–120  (26)

50–150  (26)  (27)

Dygnsmedelvärde

CO

10–50

10–50

NH3

2–10  (26)

2–10  (26)  (28)

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 4.

1.5.2.4   Utsläpp av organiska föreningar

BAT 30.Bästa tillgängliga teknik för att minska de kanaliserade utsläppen till luft av organiska föreningar, inklusive PCDD/F och PCB:er, från avfallsförbränning är att använda teknikerna a, b, c, d och en eller en kombination av teknikerna e till i som anges nedan.

 

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a)

Optimering av förbrännings-processen

Se avsnitt 2.1.

Optimering av förbränningsparametrarna för att främja oxideringen av organiska föreningar, inklusive PCDD/F och PCB:er, som finns i avfallet, och för att förhindra att dessa föreningar och deras prekursorer bildas eller återbildas.

Allmänt tillämpligt.

b)

Kontroll av avfalls-matningen

Kunskap om och kontroll av förbränningsegenskaperna hos avfallet som matas in i ugnen för att säkerställa optimala och, så långt det är möjligt, homogena och stabila förbränningsförhållanden.

Ej tillämpligt för kliniskt avfall eller kommunalt avfall.

c)

Pannsotning under stillestånd och under drift

Effektiv sotning av pannan för att minska stoftets uppehållstid och stoftansamlingen i pannan, vilket i sin tur minskar bildandet av PCDD/F i pannan.

En kombination av pannsotningstekniker under stillestånd och under drift används.

Allmänt tillämpligt.

d)

Snabb rökgaskylning

Snabb kylning av rökgasen från temperaturer på över 400 °C till under 250 °C innan stoftreningen påbörjas för att förhindra de novo-syntes av PCDD/F.

Detta åstadkoms genom lämplig utformning av pannan och/eller genom användning av ett system för störtkylning. Det senare alternativet begränsar mängden energi som kan återvinnas från rökgasen och används i synnerhet vid förbränning av farliga avfall med ett högt innehåll av halogener.

Allmänt tillämpligt.

e)

Insprutning av torr sorbent

Se avsnitt 2.2.

Adsorption genom insprutning av aktivt kol eller andra processkemikalier, normalt kombinerat med ett slangfilter där ett reaktionslager skapas i filterkakan och de fasta partiklar som uppstår avlägsnas.

Allmänt tillämpligt.

f)

Adsorptionsfilter med fast eller rörlig bädd

Se avsnitt 2.2.

Tillämpligheten kan begränsas av det övergripande tryckfallet över rökgasreningssystemet. För befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar kan tillämpligheten begränsas av brist på utrymme.

g)

SCR

Se avsnitt 2.2.

När SCR-teknik används för NOX-rening åstadkommer SCR-systemets adekvata katalysatoryta även en partiell minskning av utsläppen av PCDD/F och PCB:er.

Tekniken används normalt i kombination med teknik e, f eller i.

För befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar kan tillämpligheten begränsas av brist på utrymme.

h)

Katalytiska filterslangar

Se avsnitt 2.2.

Endast tillämpligt för delanläggningar/förbränningsanläggningar med ett slangfilter.

i)

Kolsorbent i en våtskrubber

PCDD/F och PCB:er adsorberas av kolsorbent som tillsätts våtskrubbern, antingen i skrubbervätskan eller i form av impregnerade fyllkroppar.

Tekniken används för att avlägsna PCDD/F i allmänhet samt även för att förhindra och/eller minska återutsläppen av PCDD/F som ackumuleras i skrubbern (den så kallade minneseffekten), vilket i synnerhet sker i samband med start- och stopperioder.

Endast tillämpligt för delanläggningar/förbränningsanläggningar som är utrustade med en våtskrubber.


Tabell 7

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp till luft av TVOC, PCDD/F och dioxinlika PCB:er från avfallsförbränning

Parameter

Enhet

BAT-AEL

Medelvärdesperiod

Ny delanläggning/ förbränningsanläggning

Befintlig delanläggning/ förbränningsanläggning

TVOC

mg/Nm3

< 3–10

< 3–10

Dygnsmedelvärde

PCDD/F  (29)

ng I-TEQ/Nm3

< 0,01–0,04

< 0,01–0,06

Medelvärde under provtagningsperioden

< 0,01–0,06

< 0,01–0,08

Långtidsprovtagningsperiod  (30)

PCDD/F + dioxinlika PCB:er  (29)

ng WHO-TEQ/Nm3

< 0,01–0,06

< 0,01–0,08

Medelvärde under provtagningsperioden

< 0,01–0,08

< 0,01–0,1

Långtidsprovtagningsperiod  (30)

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 4.

1.5.2.5   Utsläpp av kvicksilver

BAT 31.Bästa tillgängliga teknik för att minska de kanaliserade utsläppen av kvicksilver till luft (inklusive utsläppstoppar av kvicksilver) från avfallsförbränning är att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan.

 

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a)

Våtskrubber

(lågt pH)

Se avsnitt 2.2.

En våtskrubber som körs med ett pH på ca 1.

Teknikens förmåga att avlägsna kvicksilver kan förbättras genom tillsats av processkemikalier och/eller adsorbenter till skrubbervätskan, exempelvis

oxidanter som väteperoxid för att omvandla elementärt kvicksilver till en vattenlöslig oxiderad form,

svavelföreningar för att bilda stabila komplex eller salter med kvicksilver,

kolsorbent för att adsorbera kvicksilver, inklusive elementärt kvicksilver.

När tekniken har utformats för en tillräckligt hög buffertkapacitet för infångning av kvicksilver förhindrar den på ett effektivt sätt uppkomsten av utsläppstoppar av kvicksilver.

Det kan finnas begränsningar av tillämpligheten till följd av låg tillgång på vatten, t.ex. i torra områden.

b)

Insprutning av torr sorbent

Se avsnitt 2.2.

Adsorption genom insprutning av aktivt kol eller andra processkemikalier, normalt kombinerat med ett slangfilter där ett reaktionslager skapas i filterkakan och de fasta partiklar som uppstår avlägsnas.

Allmänt tillämpligt.

c)

Insprutning av speciellt, högreaktivt aktivt kol

Insprutning av högreaktivt aktivt kol med tillsats av svavel eller andra processkemikalier för att öka reaktiviteten med kvicksilver.

Normalt sker insprutningen av detta speciella aktiva kol inte kontinuerligt utan endast när en kvicksilvertopp detekteras. Tekniken kan därför användas i kombination med en kontinuerlig övervakning av kvicksilverhalten i den obehandlade rökgasen.

Tekniken är eventuellt inte tillämplig för delanläggningar som är avsedda för förbränning av avloppsslam.

d)

Tillsats av brom i pannan

Bromid som tillsätts till avfallet eller insprutas i ugnen omvandlas vid höga temperaturer till elementärt brom som oxiderar elementärt kvicksilver till den vattenlösliga och mycket adsorberbara föreningen HgBr2.

Tekniken används i kombination med en efterföljande reningsteknik, exempelvis en våtskrubber eller ett system för insprutning av aktivt kol.

Normalt sker insprutningen av bromid inte kontinuerligt utan endast när en kvicksilvertopp registreras. Tekniken kan därför användas i kombination med en kontinuerlig övervakning av kvicksilverhalten i den obehandlade rökgasen.

Allmänt tillämpligt.

e)

Adsorptionsfilter med fast eller rörlig bädd

Se avsnitt 2.2.

När tekniken har utformats för en tillräckligt hög adsorptionskapacitet förhindrar den på ett effektivt sätt uppkomsten av utsläppstoppar av kvicksilver.

Tillämpligheten kan begränsas av det övergripande tryckfallet över rökgasreningssystemet. För befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar kan tillämpligheten begränsas av brist på utrymme.


Tabell 8

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade kvicksilverutsläpp till luft från avfallsförbränning

(µg/Nm3)

Parameter

BAT-AEL  (31)

Medelvärdesperiod

Ny delanläggning/ förbränningsanläggning

Befintlig delanläggning/ förbränningsanläggning

Hg

< 5–20  (32)

< 5–20  (32)

Dygnsmedelvärde eller

medelvärde under provtagningsperioden

1–10

1–10

Långtidsprovtagningsperiod

Som en vägledning kommer halvtimmesmedelvärdena för utsläpp av kvicksilver normalt sett vara

< 15–40 µg/Nm3 för befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar,

< 15–35 mg/Nm3 för nya delanläggningar/förbränningsanläggningar.

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 4.

1.6   Utsläpp till vatten

BAT 32.Bästa tillgängliga teknik för att förhindra förorening av oförorenat vatten, minska utsläppen till vatten och öka resurseffektiviteten är att skilja på avloppsvattenflöden och behandla dem separat, baserat på deras egenskaper.

Beskrivning

Avloppsvattenflöden (t.ex. ytavrinningsvatten, kylvatten, avloppsvatten från rökgasrening och behandling av bottenaska, samt dräneringsvatten som samlats in från ytorna för mottagning, hantering och lagring av avfall [se BAT 12 a]) skiljs åt för separat behandling baserat på flödenas egenskaper och på den kombination av behandlingstekniker som krävs. Oförorenade vattenflöden separeras från avloppsvattenflöden som kräver behandling.

Vid återvinning av saltsyra och/eller gips från skrubberns utlopp behandlas avloppsvatten från våtskrubbersystemets olika steg (sura och alkaliska) separat.

Tillämplighet

Allmänt tillämpligt för nya delanläggningar/förbränningsanläggningar.

Tillämpligt för befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar inom de begränsningar som hänger samman med utformningen av vattenuppsamlingssystemet.

BAT 33.Bästa tillgängliga teknik för att minska vattenanvändningen och förhindra eller minska produktionen av avloppsvatten från förbränningsanläggningen är att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan.

 

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a)

Avloppsvattenfria tekniker för rökgasrening

Användning av tekniker för rökgasrening som inte genererar avloppsvatten (t.ex. insprutning av torr sorbent eller halvtorr sorbator, se avsnitt 2.2).

Eventuellt inte tillämpligt vid förbränning av farligt avfall med ett högt innehåll av halogener.

b)

Insprutning av avloppsvatten från rökgasrening

Avloppsvatten från rökgasreningen insprutas i de varmare delarna av rökgasreningssystemet.

Endast tillämpligt vid förbränning av kommunalt avfall.

c)

Återanvändning/återvinning av vatten

Avloppsvattenströmmar återanvänds eller återvinns.

Graden av återanvändning/återvinning begränsas av kvalitetskraven för den process som vattnet ska skickas till.

Allmänt tillämpligt.

d)

Hantering av torr bottenaska

Torr och het bottenaska faller ned från rosten till ett transportsystem och kyls ned av den omgivande luften. Inget vatten används i processen.

Endast tillämpligt för rosterpannor.

Det kan finnas tekniska begränsningar som förhindrar reinvesteringar i befintliga förbränningsanläggningar.

BAT 34.Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen till vatten från rökgasrening och/eller från lagring och behandling av slagg och bottenaskor är att använda en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan och att använda sekundära tekniker så nära källan som möjligt för att undvika utspädning.

 

Teknik

Typiska föroreningar som tekniken är inriktad på

Primära tekniker

a)

Optimering av förbränningsprocessen (se BAT 14) och/eller av rökgasreningssystemet (t.ex. SNCR/SCR, se BAT 29 f)

Organiska föreningar inklusive PCDD/F, ammoniak/ammonium

Sekundära tekniker  (33)

Förberedande behandling och primärt behandlingssteg

b)

Utjämning

Alla föroreningar

c)

Neutralisering

Syror, alkalier

d)

Fysisk avskiljning, t.ex. via filter, siktar, sand/grusavskiljare eller primära sedimenteringstankar

Grövre föroreningar, suspenderat material

Fysikalisk-kemisk behandling

e)

Adsorption på aktivt kol

Organiska föreningar inklusive PCDD/F, kvicksilver

f)

Utfällning

Lösta metaller/halvmetaller, sulfat

g)

Oxidering

Sulfid, sulfit, organiska föreningar

h)

Jonbyte

Lösta metaller/halvmetaller

i)

Strippning

Föroreningar som går att avskilja (t.ex. ammoniak/ammonium)

j)

Omvänd osmos

Ammoniak/ammonium, metaller/halvmetaller, sulfat, klorid, organiska föreningar

Slutligt avlägsnande av fasta material

k)

Koagulering och flockning

Suspenderat material, partikelbundna metaller/halvmetaller

l)

Sedimentering

m)

Filtrering

n)

Flotation


Tabell 9

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för direkta utsläpp till en vattenrecipient

Parameter

Process

Enhet

BAT-AEL  (34)

Totalt suspenderat material (TSS)

Rökgasrening

Behandling av bottenaska

mg/l

10–30

Totalt organiskt kol (TOC)

Rökgasrening

Behandling av bottenaska

15–40

Metaller och halvmetaller

As

Rökgasrening

0,01–0,05

Cd

Rökgasrening

0,005–0,03

Cr

Rökgasrening

0,01–0,1

Cu

Rökgasrening

0,03–0,15

Hg

Rökgasrening

0,001–0,01

Ni

Rökgasrening

0,03–0,15

Pb

Rökgasrening

Behandling av bottenaska

0,02–0,06

Sb

Rökgasrening

0,02–0,9

Tl

Rökgasrening

0,005–0,03

Zn

Rökgasrening

0,01–0,5

Ammoniumkväve (NH4-N)

Behandling av bottenaska

10–30

Sulfat (SO4 2-)

Behandling av bottenaska

400–1 000

PCDD/F

Rökgasrening

ng I-TEQ/l

0,01–0,05

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 6.

Tabell 10

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för indirekta utsläpp till en vattenrecipient

Parameter

Process

Enhet

BAT-AEL  (35)  (36)

Metaller och halv-metaller

As

Rökgasrening

mg/l

0,01–0,05

Cd

Rökgasrening

0,005–0,03

Cr

Rökgasrening

0,01–0,1

Cu

Rökgasrening

0,03–0,15

Hg

Rökgasrening

0,001–0,01

Ni

Rökgasrening

0,03–0,15

Pb

Rökgasrening

Behandling av bottenaska

0,02–0,06

Sb

Rökgasrening

0,02–0,9

Tl

Rökgasrening

0,005–0,03

Zn

Rökgasrening

0,01–0,5

PCDD/F

Rökgasrening

ng I-TEQ/l

0,01–0,05

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 6.

1.7   Materialeffektivitet

BAT 35.Bästa tillgängliga teknik för att öka resurseffektiviteten är att hantera och behandla bottenaskor separat från rökgasreningens restprodukter.

BAT 36.Bästa tillgängliga teknik för att öka resurseffektiviteten vid behandling av slagg och bottenaskor är att använda en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan, baserat på en riskbedömning som utgår från slaggens och bottenaskornas farliga egenskaper.

 

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a)

Sållning och siktning

Oscillerande siktar, vibrationssiktar och rotationssiktar används för en inledande klassificering av bottenaskorna utifrån storlek innan den fortsatta behandlingen påbörjas.

Allmänt tillämpligt.

b)

Krossning

Mekanisk behandling avsedd att förbereda material för metallåtervinning eller för efterföljande användning av dessa material, t.ex. vid vägbyggen och markarbeten.

Allmänt tillämpligt.

c)

Luftströmsseparering

Luftströmsseparering används för att sortera lätta, oförbrända fraktioner som är blandade i bottenaskorna genom att lätta fragment blåses bort.

Ett skakbord används för att transportera bottenaskorna till en ränna där materialet får falla genom en luftström som blåser bort oförbrända, lätta material, t.ex. trä, papper eller plast, till ett transportband eller ner i en container, så att de kan återföras till förbränningen.

Allmänt tillämpligt.

d)

Återvinning av järnmetaller och icke-järnmetaller

Olika tekniker används, däribland

magnetisk separering för järnmetaller,

virvelströmsseparering för icke-järnmetaller,

induktionsavskiljning av all metall.

Allmänt tillämpligt.

e)

Stabilisering

Stabiliseringsprocessen stabiliserar mineralfraktionen i bottenaskorna genom upptagning av atmosfärisk koldioxid (karbonatisering), dränering av överskottsvatten och oxidering.

Bottenaskorna förvaras, efter metallåtervinningen, utomhus eller i täckta byggnader under flera veckor, normalt på ett ogenomsläppligt golv som gör det möjligt att samla in dräneringsvatten och dagvatten för behandling.

Upplagen kan vätas för att optimera fukthalten i syfte att främja urlakningen av salter och karbonatiseringsprocessen. Vätningen av bottenaskorna hjälper även till att förhindra stoftutsläpp.

Allmänt tillämpligt.

f)

Tvätt

Genom tvätt av bottenaskorna går det att producera ett material för återvinning med minimal urlakningsbenägenhet vad gäller lösliga ämnen (t.ex. salter).

Allmänt tillämpligt.

1.8   Buller

BAT 37.Bästa tillgängliga teknik för att förhindra eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska bulleremissioner är att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a)

Lämplig placering av utrustning och byggnader

Bullernivåerna kan minskas genom att man ökar avståndet mellan bullerkällan och det påverkade området och genom att man använder byggnader som bullerskärmar.

För befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar kan möjligheten att flytta utrustning begränsas av brist på utrymme eller alltför höga kostnader.

b)

Driftrelaterade åtgärder

Till dessa åtgärder räknas

bättre inspektion och underhåll av utrustning,

om möjligt, stängning av dörrar och fönster till inneslutna områden,

drift av utrustningen av erfaren personal,

undvikande av bullrande verksamhet nattetid, om detta är möjligt,

åtgärder för bullerbegränsning i samband med underhåll.

Allmänt tillämpligt.

c)

Utrustning med låg bullernivå

Detta innefattar kompressorer, pumpar och fläktar med låg bullernivå.

Allmänt tillämpligt när befintlig utrustning ersätts eller ny utrustning installeras.

d)

Bullerdämpning

Utbredningen av buller kan minskas genom att hinder sätts upp mellan bullerkällan och mottagaren. Lämpliga hinder kan vara skärmar, vallar och byggnader.

För befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar kan möjligheten att sätta upp hinder begränsas av brist på utrymme.

e)

Utrustning/

infrastruktur för bullerbekämpning

Detta innefattar

bullerdämpare,

isolering av utrustning,

inneslutning av bullrande utrustning,

ljudisolering av byggnader.

För befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar kan tillämpligheten begränsas av brist på utrymme.

2.   BESKRIVNING AV TEKNIKER

2.1   Allmänna tekniker

Teknik

Beskrivning

Avancerat styrsystem

Användning av ett datorbaserat automatiskt system för att styra och kontrollera förbränningens effektivitet och främja förebyggande och/eller minskning av utsläpp. I detta inbegrips även användning av avancerad övervakning av driftsparametrar och utsläpp.

Optimering av förbränningsprocessen

Optimering av avfallsmatningens hastighet och avfallets sammansättning, av temperaturen och av den primära och den sekundära förbränningsluftens flödeshastighet och insprutningspunkter, i syfte att på ett effektivt sätt oxidera de organiska föreningarna samtidigt som bildandet av NOX reduceras.

Optimering av ugnens utformning och drift (t.ex. avseende rökgasens temperatur och turbulens, rökgasens och avfallets uppehållstid, syrenivån och avfallets omrörning).

2.2   Tekniker för att minska utsläppen till luft

Teknik

Beskrivning

Slangfilter

Slangfilter, även kallade textilfilter, är tillverkade av poröst vävd eller filtad duk genom vilken gaser får passera för att partiklar ska avlägsnas. Vid användning av slangfilter måste ett textilmaterial väljas som är lämpligt för rökgasernas egenskaper och den maximala drifttemperaturen.

Sorbentinsprutning i panna

Insprutning av magnesium- eller kalciumbaserade absorbermedel vid hög temperatur i pannans efterförbränningsområde, för att åstadkomma en partiell minskning av sura gaser. Tekniken är mycket effektiv för att avlägsna SOX och HF och kan dessutom dämpa utsläppstoppar.

Katalytiska filterslangar

Antingen impregneras filterslangarna med en katalysator eller så blandas katalysatorn direkt med det organiska materialet vid produktionen av fibrerna som ska användas i filtermaterialet. Dessa filter kan användas för att minska såväl PCDD/F-utsläppen som, när de används tillsammans med en NH3-källa, utsläppen av NOX.

Direktavsvavling

Tillsats av magnesium- eller kalciumbaserade absorbermedel till bädden i en fluidbäddpanna.

Insprutning av torr sorbent

Insprutning och spridning av sorbenter i form av ett torrt pulver i rökgasflödet. Alkaliska sorbenter (t.ex. natriumvätekarbonat eller släckt kalk) insprutas för att reagera med sura gaser (HCl, HF och SOX). Aktivt kol insprutas eller saminsprutas för att adsorbera i synnerhet PCDD/F och kvicksilver. De resulterande fasta partiklarna avlägsnas, vanligtvis via ett slangfilter. Överskottet av reaktiva ämnen kan återcirkuleras i syfte att minska förbrukningen av dem, eventuellt efter reaktivering via mättning eller med ånginsprutning (se BAT 28 b).

Elfilter

I ett elfilter (ESP) laddas partiklar och avskiljs under inverkan av ett elektriskt fält. Elfilter kan användas under en mängd olika driftsförhållanden. Avskiljningsgraden kan bero på antalet fält, uppehållstiden (storleken) och vilka anordningar som används för att avlägsna partiklar uppströms. Normalt har elfilter mellan två och fem elektriska fält. Elfiltren kan vara av torr eller våt typ beroende på den teknik som används för att samla in stoftet från elektroderna. Våta elfilter används normalt i polerfiltreringen för att avlägsna kvarvarande stoft och droppar efter våtskrubbning.

Adsorptionsfilter med fast eller rörlig bädd

Rökgasen passerar genom ett filter med fast eller rörlig bädd där en adsorbent (t.ex. aktiv koks, aktivt brunkol eller en kolimpregnerad polymer) används för att adsorbera föroreningar.

Återföring av rökgaser

Återföring av en del av rökgaserna till ugnen för att ersätta en del av den färska förbränningsluften, vilket både sänker temperaturen och begränsar tillgången till syre för kväveoxidation, vilket begränsar uppkomsten av NOX. Tekniken innebär att rökgaser från ugnen leds till lågan för att minska syrehalten och därigenom lågans temperatur.

Tekniken minskar även rökgasens energiförluster. Energibesparingar uppnås även när den återförda rökgasen extraheras före rökgasreningen, genom att minska gasflödet genom rökgasreningssystemet och storleken på rökgasreningssystemet som krävs.

Selektiv katalytisk reduktion (SCR)

Selektiv reduktion av kväveoxider med ammoniak eller urea i närvaro av en katalysator. Tekniken baseras på reduktion av NOX till kvävgas i en katalytisk bädd genom reaktion med ammoniak vid en optimal drifttemperatur som normalt ligger runt 200–450 °C vid högt stoftinnehåll och runt 170–250 °C för avslutande rening. Vanligtvis sprutas ammoniak in i form av en vattenlösning, men ammoniakkällan kan även utgöras av vattenfri ammoniak eller en urealösning. Flera katalysatorskikt kan användas. En större NOX-reduktion uppnås om man använder en större katalysatoryta, i form av ett eller flera skikt. In-duct-SCR eller slip-SCR kombinerar SNCR med nedströms SCR-teknik, vilket minskar överskottet av oreagerad ammoniak från SNCR-systemet.

Selektiv icke-katalytisk reduktion (SNCR)

Selektiv reduktion av kväveoxider till kvävgas med ammoniak eller urea vid hög temperatur utan användning av en katalysator. Ett drifttemperaturfönster på mellan 800 °C och 1 000 °C upprätthålls för optimal reaktion.

Effektiviteten hos SNCR-systemet kan förbättras genom kontrollerad insprutning av processkemikalier från flera olika lansar med stöd av ett (snabbreagerande) system för akustisk eller infraröd temperaturmätning, för att säkerställa att processkemikalier alltid insprutas i den optimala temperaturzonen.

Halvtorr sorbator

Kallas även halvvåt absorbator. En alkalisk vattenhaltig lösning eller suspension (t.ex. kalkmjölk) tillsätts till rökgasflödet för att fånga upp de sura gaserna. Vattnet avdunstar och reaktionsprodukterna är torra. De resulterande fasta partiklarna kan återcirkuleras för att minska förbrukningen av processkemikalier (se BAT 28 b).

Den här tekniken finns i en rad olika utformningar, däribland ”flash dry”-processer som bygger på insprutning av vatten (vilket ger en snabb gaskylning) och processkemikalier vid filtrets inlopp.

Våtskrubber

Användning av en vätska, normalt vatten eller en vattenhaltig lösning/suspension, för att fånga upp föroreningar från rökgasen genom absorption, i synnerhet sura gaser, liksom andra lösliga föreningar och fasta partiklar.

För att adsorbera kvicksilver och/eller PCDD/F kan en sorbent i form av kol (som utgörs av en slurry eller kolimpregnerad plastpackning) tillsättas till våtskrubbern.

Olika typer av skrubberkonstruktioner används, t.ex. ”jet”-skrubbrar, rotationsskrubbrar, venturiskrubbrar, öppna skrubbrar och fyllkroppsskrubbrar.

2.3   Tekniker för att minska utsläppen till vatten

Teknik

Beskrivning

Adsorption på aktivt kol

Avlägsnande av lösliga substanser (lösta ämnen) från avloppsvattnet genom att de överförs till ytan på fasta och mycket porösa partiklar (adsorbenten). Aktivt kol används ofta för adsorption av organiska föreningar och kvicksilver.

Utfällning

Omvandling av lösta förorenande ämnen till olösliga föreningar genom tillsats av utfällningsmedel. De fasta utfällningar som bildas separeras därefter genom sedimentering, flotation eller filtrering. De kemikalier som används för metallutfällning är vanligtvis kalk, dolomit, natriumhydroxid, natriumkarbonat, natriumsulfid och organiska sulfider. Kalciumsalter (andra än kalk) används för att fälla ut sulfat eller fluorid.

Koagulering och flockning

Koagulering och flockning används för att avskilja suspenderat material från avloppsvatten och görs ofta i flera steg. Koagulering utförs genom att koaguleringsmedel (t.ex. järn(III)klorid) med en laddning som är motsatt den hos det suspenderade materialet tillsätts. Flockning utförs genom tillsats av polymerer, så att kollisioner mellan mikroflockpartiklar får dessa att slås samman till större flockar. Flockarna separeras sedan genom sedimentering, flotation med användning av luft eller filtrering.

Utjämning

Balansering av flöden och föroreningsbelastningar genom användning av tankar eller andra hanteringstekniker.

Filtrering

Avskiljning av fasta partiklar från avloppsvatten genom att låta det passera ett poröst medium. Flera olika typer av tekniker kan användas, t.ex. sandfiltrering, mikrofiltrering och ultrafiltrering.

Flotation

Avskiljning av fasta eller vätskeformiga partiklar från avloppsvatten genom att låta dem fångas upp av små gasbubblor, vanligtvis av luft. De flytande partiklarna samlas på vattenytan och fångas upp med skimmers.

Jonbyte

Kvarhållande av föroreningar i jonform i avloppsvatten varvid de ersätts med mindre skadliga joner genom användning av ett jonbytarharts. Föroreningarna hålls kvar tillfälligt och frisätts sedan till en regenererings- eller backspolningsvätska.

Neutralisering

Justering av avloppsvattnets pH till en neutral nivå (ungefär 7) genom tillsats av kemikalier. Natriumhydroxid (NaOH) eller kalciumhydroxid (Ca(OH)2) används normalt för att höja pH, medan svavelsyra (H2SO4), saltsyra (HCl) eller koldioxid (CO2) vanligtvis används för att sänka pH. Vissa ämnen kan fällas ut vid neutralisering.

Oxidering

Omvandling av föroreningar, genom användning av oxidationsmedel, till liknande ämnen som är mindre farliga och/eller lättare att avskilja. För avloppsvatten från våtskrubbrar kan luft användas för att oxidera sulfit (SO3 2-) till sulfat (SO4 2-).

Omvänd osmos

En membranprocess där en tryckskillnad mellan facken som åtskiljs av membranet gör att vattnet flödar från den mer koncentrerade till den mindre koncentrerade lösningen.

Sedimentering

Avskiljning av suspenderat material till följd av gravitationens inverkan.

Strippning

Avlägsnande av alla föroreningar som går att avskilja (t.ex. ammoniak) från avloppsvatten genom kontakt med ett kraftigt gasflöde så att föroreningarna övergår till gasfas. Föroreningarna samlas därefter upp (t.ex. genom kondensation) för fortsatt användning eller kassering. Effektiviteten i avlägsnandet kan förbättras genom att temperaturen höjs eller trycket sänks.

2.4   Hanteringstekniker

Teknik

Beskrivning

Lukthanteringsplan

Lukthanteringsplanen är en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) och innefattar följande:

a)

En rutin för genomförande av luktövervakning, i enlighet med EN-standarder (t.ex. dynamisk olfaktometri enligt EN 13725 för att fastställa luktkoncentrationen); den kan kompletteras med mätning/uppskattning av luktexponeringen (t.ex. enligt EN 16841–1 eller EN 16841–2) eller bedömning av luktpåverkan.

b)

En rutin för åtgärder vid identifierade luktincidenter, t.ex. klagomål.

c)

Ett program för förebyggande och minskning av luktemissioner, som är utformat för att identifiera källan eller källorna, fastställa bidraget från olika källor och genomföra åtgärder för förebyggande och/eller minskning.

Bullerhanteringsplan

Bullerhanteringsplanen är en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) och innefattar följande:

a)

En rutin för genomförande av bullerövervakning.

b)

En rutin för åtgärder vid identifierade bullerincidenter, t.ex. klagomål.

c)

Ett program för bullerminskning som är utformat för att identifiera källan eller källorna, mäta/uppskatta bullerexponeringen, fastställa bidraget från olika källor och genomföra åtgärder för förebyggande och/eller minskning.

Olyckshanteringsplan

Olyckshanteringsplanen är en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) och identifierar de faror som anläggningen innebär och de tillhörande riskerna, samt definierar åtgärder för att hantera dessa risker. Planen tar hänsyn till förteckningen över föroreningar som finns eller sannolikt kan finnas och som skulle leda till miljökonsekvenser om de slapp ut. Den kan exempelvis tas fram genom analys av feltillstånd och -orsaker (FMEA, Failure Mode and Effects Analysis) och/eller analys av allvarligheten av feltillstånd och -orsaker (FMECA, Failure Mode, Effects and Criticality Analysis).

I olyckshanteringsplanen ingår framtagning och genomförande av en plan för förebyggande och detektering av bränder samt brandskydd, som är riskbaserad och innefattar användning av automatiska branddetekterings- och varningssystem samt av manuella och/eller automatiska system för åtgärder vid brand och brandskydd. Planen för förebyggande och detektering av bränder samt brandskydd är särskilt relevant för

områden för lagring och förbehandling av avfall,

områden för ugnsmatning,

elektriska styrsystem,

slangfilter,

adsorptionsfilter med fast bädd.

Olyckshanteringsplanen innefattar även, i synnerhet för anläggningar där farligt avfall tas emot, personalutbildningsprogram avseende

förebyggande av brand och explosioner,

brandsläckning,

kunskap om kemiska risker (märkning, cancerogena ämnen, toxicitet, korrosion, brand).


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

(2)  Europaparlamentets och rådets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 7).

(3)  För alla parametrar för vilka 30-minutersprovtagningar/-mätningar är olämpliga och/eller ett medelvärde för tre på varandra följande mätningar inte är ändamålsenligt, till följd av provtagningsbegränsningar eller analytiska begränsningar, kan en lämpligare metod användas. För PCDD/F och dioxinlika PCB:er används en provtagningsperiod på 6–8 timmar vid korttidsprovtagning.

(4)  Generiska EN-standarder för kontinuerliga mätningar är EN 15267–1, EN 15267–2, EN 15267–3 och EN 14181. EN-standarder för periodiska mätningar anges i tabellen eller i fotnoterna.

(5)  Vid periodisk övervakning gäller inte övervakningsfrekvensen om delanläggningen skulle behöva tas i drift enbart för att göra en utsläppsmätning.

(6)  Om kontinuerlig övervakning av N2O utförs gäller de generiska EN-standarderna för kontinuerliga mätningar.

(7)  Den kontinuerliga mätningen av HF kan ersättas av periodisk mätning med en lägsta övervakningsfrekvens på en gång var sjätte månad om det kan visas att HCl-utsläppsnivåerna är tillräckligt stabila. Det saknas EN-standard för periodisk mätning av HF.

(8)  För delanläggningar som förbränner avfall med ett bevisat lågt och stabilt kvicksilverinnehåll (t.ex. när det bara finns ett enda avfallsflöde med kontrollerad sammansättning) kan den kontinuerliga övervakningen av utsläppen ersättas av långtidsprovtagning (EN-standard saknas för långtidsprovtagning för kvicksilver) eller periodisk mätning med en lägsta övervakningsfrekvens på en gång var sjätte månad. I det senare fallet är den relevanta standarden EN 13211.

(9)  Övervakning är endast aktuellt vid förbränning av avfall som innehåller bromerade flamskyddsmedel eller för delanläggningar som använder BAT 31 d med kontinuerlig insprutning av brom.

(10)  Övervakning behövs inte om det kan visas att utsläppsnivåerna är tillräckligt stabila.

(11)  Övervakning behövs inte om utsläppen av dioxinlika PCB:er bevisligen är mindre än 0,01 ng WHO-TEQ/Nm3.

(12)  Övervakningsfrekvensen kan vara minst en gång var sjätte månad om det kan visas att utsläppen är tillräckligt stabila.

(13)  Den dagliga provtagningen i form av 24-timmars flödesproportionella samlingsprov kan ersättas av dagliga stickprovsmätningar.

(14)  Antingen glödgningsförlust eller totalt organiskt kol övervakas.

(15)  Elementärt kol (t.ex. fastställt enligt DIN 19539) kan dras bort från mätresultatet.

(16)  Antingen BAT-AEPL för TOC-innehåll eller BAT-AEPL för glödgningsförlust ska tillämpas.

(17)  Den nedre änden av BAT-AEPL-intervallet kan nås vid användning av fluidbäddpannor eller roterugnsdrift i slaggläge.

(18)  BAT-AEEL-värdet är endast tillämpligt när en avgaspanna kan användas.

(19)  BAT-AEEL-värdena för total (brutto) elverkningsgrad är endast tillämpliga för delanläggningar eller delar av delanläggningar som producerar el med användning av en kondensturbin.

(20)  Den övre änden av BAT-AEEL-intervallet kan nås genom användning av BAT 20 f.

(21)  BAT-AEEL-värdena för total (brutto) energiverkningsgrad är endast tillämpliga för delanläggningar eller delar av delanläggningar som producerar enbart värme eller som producerar el med användning av en mottrycksturbin och värme från ångan som lämnar turbinen.

(22)  En total (brutto) energiverkningsgrad som överskrider den övre änden av BAT-AEEL-intervallet (till och med över 100 %) kan uppnås när en rökgaskondensor används.

(23)  id förbränning av avloppsslam är panneffektiviteten i hög grad beroende av vattenhalten i avloppsslammet som matas in i ugnen.

(24)  För befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar avsedda för förbränning av farligt avfall för vilka ett slangfilter inte är tillämpligt är den övre änden av BAT-AEL-intervallet 7 mg/Nm3.

(25)  Den nedre änden av BAT-AEL-intervallet kan nås genom användning av en våtskrubber; den övre änden av intervallet kan vara aktuell vid användning av insprutning av torr sorbent.

(26)  Den nedre änden av BAT-AEL-intervallet kan nås genom användning av SCR-teknik. Den nedre änden av BAT-AEL-intervallet går eventuellt inte att nå vid förbränning av avfall med ett högt kväveinnehåll (t.ex. restprodukter från tillverkningen av organiska kväveföreningar).

(27)  Den övre gränsen för BAT-AEL-intervallet är 180 mg/Nm3 när SCR-teknik inte är tillämplig.

(28)  För befintliga delanläggningar/förbränningsanläggningar som utrustats med SNCR-teknik utan våta reningstekniker är den övre gränsen för BAT-AEL-intervallet 15 mg/Nm3.

(29)  Antingen BAT-AEL för PCDD/F eller BAT-AEL för PCDD/F + dioxinlika PCB:er ska tillämpas.

(30)  BAT-AEL gäller inte om det kan visas att utsläppsnivåerna är tillräckligt stabila.

(31)  Antingen BAT-AEL för dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden eller BAT-AEL för långtidsprovtagningsperiod ska tillämpas. BAT-AEL för långtidsprovtagning kan tillämpas om delanläggningen förbränner avfall med ett bevisat lågt och stabilt kvicksilverinnehåll (t.ex. när det bara finns ett avfallsflöde med kontrollerad sammansättning).

(32)  Den nedre änden av BAT-AEL-intervallen kan nås vid:

förbränning av avfall med ett bevisat lågt och stabilt kvicksilverinnehåll (t.ex. när det bara finns ett avfallsflöde med kontrollerad sammansättning), eller

användning av specifika tekniker för att förhindra eller minska förekomsten av utsläppstoppar av kvicksilver i samband med förbränning av icke-farligt avfall.

Den övre änden av BAT-AEL-intervallen kan vara aktuell vid användning av insprutning av torr sorbent.

(33)  Beskrivningar av teknikerna finns i avsnitt 2.3.

(34)  Medelvärdesperioderna definieras i avsnittet Allmänna överväganden.

(35)  Medelvärdesperioderna definieras i avsnittet Allmänna överväganden.

(36)  BAT-AEL-värdena behöver inte tillämpas om en avloppsreningsanläggning nedströms är utformad och utrustad för att på lämpligt sätt minska de aktuella föroreningarna, förutsatt att detta inte leder till en högre föroreningsnivå i miljön.


3.12.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 312/93


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2019/2011

av den 28 november 2019

om ändring av genomförandebeslut (EU) 2016/2009 om godkännande av de program för vaccinering mot lumpy skin disease som lämnats in av medlemsstaterna genom förlängning av dess tillämpningsperiod

[delgivet med nr C(2019) 8580]

(Endast de bulgariska, kroatiska och grekiska texterna är giltiga)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom unionen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets direktiv 92/119/EEG av den 17 december 1992 om införande av allmänna gemenskapsåtgärder för bekämpning av vissa djursjukdomar och särskilda åtgärder mot vesikulär svinsjuka (3), särskilt artikel 19.1 a, 19.3 a och 19.6, och

av följande skäl:

(1)

I direktiv 92/119/EEG fastställs de allmänna bekämpningsåtgärder som ska vidtas vid ett utbrott av vissa djursjukdomar, bland annat lumpy skin disease. Dessa bekämpningsåtgärder omfattar bland annat upprättande av skydds- och övervakningszoner kring den smittade anläggningen och även nödvaccinering vid ett utbrott av lumpy skin disease, utöver övriga bekämpningsåtgärder.

(2)

I augusti 2015 bekräftades lumpy skin disease i Grekland för första gången. Under 2016 förekom fall av lumpy skin disease i Bulgarien och ytterligare fall i Grekland samt i en rad angränsande tredjeländer.

(3)

Till följd av dessa utbrott av lumpy skin disease genomförde de drabbade medlemsstaterna (Grekland och Bulgarien) och de drabbade angränsande tredjeländerna program för massvaccinering av sina levande nötkreatur och vilda idisslare i fångenskap. Mot bakgrund av den epidemiologiska situationen i angränsande medlemsstater och tredjeländer genomförde Kroatien, som hittills inte drabbats av lumpy skin disease, under 2016 och 2017 också program för massvaccinering mot sjukdomen som en förebyggande åtgärd. Genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2009 (4) godkändes Greklands, Bulgariens och Kroatiens program för vaccinering mot lumpy skin disease och dessa tre medlemsstater förtecknas därför i bilagan till det beslutet som länder med godkända program för vaccinering mot lumpy skin disease.

(4)

Under 2017 förekom sjukdomen i mindre utsträckning i sydöstra Europa, med ett stort antal förekomster i Albanien och ett fåtal sporadiska utbrott i Grekland och Nordmakedonien. Den epidemiologiska situationen har stadigt förbättrats när det gäller lumpy skin disease under 2018 och hittills under 2019 och inga fall av sjukdomen har rapporterats i någon medlemsstat eller i något angränsande tredjeland i sydöstra Europa, med undantag av Turkiet. Under samma period har den årliga massvaccineringen mot lumpy skin disease fortsatt i alla de medlemsstater och angränsande tredjeländer i sydöstra Europa som drabbats av sjukdomen.

(5)

Mot bakgrund av den gynnsamma epidemiologiska situationen upphörde Kroatien med den förebyggande vaccineringen mot lumpy skin disease i början av 2018 och ersatte den med systematisk sjukdomsövervakning. Övervakningen bekräftade att lumpy skin disease inte förekommit under 2018. Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2008 (5) ändrades därför genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/81 (6) i syfte att stryka den medlemsstaten från förteckningen över medlemsstater med status ”fri zon med vaccinering” i bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2016/2008. Dessutom ändrades genomförandebeslut (EU) 2016/2009 genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/82 (7) i syfte att stryka Kroatien från förteckningen över medlemsstater med ett godkänt program för vaccinering mot lumpy skin disease.

(6)

Efter det att vaccineringen mot lumpy skin disease upphört i ett land eller i en zon av landet tar det enligt de bestämmelser som Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) utfärdat minst åtta månader innan sjukdomsfri status kan återfås vid förebyggande vaccinering eller minst fjorton månader vid vaccinering till följd av ett utbrott av lumpy skin disease. De åtgärder som fastställs i genomförandebeslut (EU) 2016/2009 bör därför gälla i minst åtta eller fjorton månader, beroende på zon, innan sjukdomsfri status kan återupprättas.

(7)

Genomförandebeslut (EU) 2016/2009 gäller till och med den 31 december 2019 och de nuvarande åtgärder vad gäller lumpy skin disease i Grekland och Bulgarien som fastställts i det beslutet kommer inte längre att tillämpas efter det datumet. Mot bakgrund av den aktuella epidemiologiska situationen och den minimiperiod som krävs för att återfå sjukdomsfri status är det nödvändigt att förlänga tillämpningsperioden för dessa åtgärder med en lämplig tidsperiod.

(8)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (8) fastställs bestämmelser för förebyggande och bekämpning av vissa förtecknade sjukdomar, bland annat lumpy skin disease. Eftersom den förordningen ska tillämpas från och med den 21 april 2021 bör tillämpningsperioden för genomförandebeslut (EU) 2016/2009 förlängas till och med den 20 april 2021.

(9)

Genomförandebeslut (EU) 2016/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 2 i genomförandebeslut (EU) 2016/2009 ska ”31 december 2019” ersättas med ”20 april 2021”.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Bulgarien, Republiken Grekland och Republiken Kroatien.

Utfärdat i Bryssel den 28 november 2019.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 395, 30.12.1989. s. 13.

(2)  EGT L 224, 18.8.1990. s. 29.

(3)  EGT L 62, 15.3.1993. s. 69.

(4)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2009 av den 15 november 2016 om godkännande av de program för vaccinering mot lumpy skin disease som lämnats in av medlemsstaterna (EUT L 310, 17.11.2016, s. 66).

(5)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2008 av den 15 november 2016 om djurhälsoåtgärder för bekämpning av lumpy skin desease i vissa medlemsstater (EUT L 310, 17.11.2016, s. 51).

(6)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/81 av den 17 januari 2019 om ändring av bilaga I till kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2008 om djurhälsoåtgärder för bekämpning av lumpy skin disease i vissa medlemsstater (EUT L 18, 21.1.2019, s. 43).

(7)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/82 av den 17 januari 2019 om ändring av bilagan till genomförandebeslut (EU) 2016/2009 om godkännande av de program för vaccinering mot lumpy skin disease som lämnats in av medlemsstaterna (EUT L 18, 21.1.2019, s. 48).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).


3.12.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 312/95


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2019/2012

av den 29 november 2019

om undantag enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 29/2009 om krav på datalänktjänster för det gemensamma europeiska luftrummet

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (1), särskilt artikel 44.1 a,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 29/2009 av den 16 januari 2009 om krav på datalänktjänster för det gemensamma europeiska luftrummet (2), särskilt artikel 14, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 29/2009 ska kommissionen pröva ansökningar från medlemsstaterna om undantag från kraven i artikel 3.2 för luftfartyg/modellkombinationer som snart kommer att sluta tillverkas och som tillverkas i begränsat antal, och för luftfartyg/modellkombinationer för vilka kostnaderna för konstruktionsändringar skulle bli orimligt höga eftersom konstruktionsmodellen är förlegad.

(2)

Undantagen bör bibehålla det mål som fastställs i skäl 8 i förordning (EG) nr 29/2009 om att minst 75 % av alla flygningar bör utrustas med datalänkkapacitet.

(3)

Kommissionen mottog medlemsstaternas begäran om undantag och samrådde med berörda parter. Efter att dessa begäranden prövats av kommissionen i enlighet med de kriterier som anges i artikel 14.3 i förordning (EG) nr 29/2009 bör undantag beviljas.

(4)

Kommissionen prövade på nytt de undantag som beviljats enligt kommissionens beslut C(2011) final av den 20 maj 2011 om undantag från artikel 14 i förordning (EG) nr 29/2009 och kommissionens genomförandebeslut C(2011) 9074 final av den 9 december 2011 om undantag från artikel 14 i förordning (EG) nr 29/2009 på grundval av de kriterier som anges i artikel 14.3 i förordning (EG) nr 29/2009. Efter samråd med de berörda parterna konstaterade kommissionen att det fanns ett behov av att konsolidera dessa rättsakter i ett enda genomförandebeslut. Beslut C(2011) 2611 final och genomförandebeslut C(2011) 9074 final bör därför upphävas.

(5)

De åtgärder som fastställs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 127.1 i förordning (EU) 2018/1139.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Följande typer av luftfartyg/modellkombinationer ska undantas permanent från kraven i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 29/2009:

a)

Typer av luftfartyg/modellkombinationer som anges i bilaga I.

b)

Typer av luftfartyg/modellkombinationer som anges i bilaga II och vars första individuella luftvärdighetsbevis utfärdats före den 5 februari 2020.

Artikel 2

Följande typer av luftfartyg/modellkombinationer ska undantas från kraven i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 29/2009 till och med den 5 februari 2022:

a)

Typer av luftfartyg/modellkombinationer som anges i bilaga II och vars första individuella luftvärdighetsbevis utfärdas från och med den 5 februari 2020.

b)

Typer av luftfartyg/modellkombinationer som anges i bilaga III.

Artikel 3

Beslut C(2011) 2611 final och genomförandebeslut C(2011) 9074 final upphävs härmed.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 29 november 2019.

På kommissionens vägnar

Ordförande

Jean-Claude JUNCKER


(1)  EUT L 212, 22.8.2018, s. 1.

(2)  EUT L 13, 17.1.2009, s. 3.


BILAGA I

UPPGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 1 a

Typ/serie/modell av luftfartyg

Tillverkare

Icao-beteckning för luftfartygstyp

AN-12 alla

Antonov

AN12

AN-124 100

Antonov

A124

IL-76 alla

Ilyushin

IL76

A300 alla

Airbus

A30B

A306

A3ST

A310 alla

Airbus

A310

A-319/-320/-321 med ett första luftvärdighetsbevis utfärdat från och med den 1 januari 1995 till och med den 5 juli 1999

Airbus

A319

A320

A321

A340 alla

Airbus

A342

A343

A345

A346

A318-112

Airbus

A318

AVROLINER (RJ-100)

AVRO

RJ1H

AVROLINER (RJ-85)

AVRO

RJ85

BA146-301

British Aerospace

B463

B717-200

Boeing

B712

B737-300

Boeing

B733

B737-400

Boeing

B734

B737-500

Boeing

B735

B747-400

Boeing

B744

B757-200

Boeing

B752

B757-300

Boeing

B753

B767-200

Boeing

B762

B767-300

Boeing

B763

B767-400

Boeing

B764

MD-82

Boeing

MD82

MD-83

Boeing

MD83

MD-11 alla

Boeing

MD11

CL-600-2B19 (CRJ100/200/440)

Bombardier

CRJ1/CRJ2

Dornier 328-100

Dornier

D328

Dornier 328-300

Dornier

J328

Fokker 70

Fokker

F70

Fokker 100

Fokker

F100

King Air-serien (90/100/200/300)

Beechcraft

BE9L

BE20

B350

Hercules L-382-G-44K-30

Lockheed

C130

SAAB 2000/SAAB SF2000

SAAB

SB20


BILAGA II

UNDANTAG SOM AVSES I ARTIKEL 1 b OCH ARTIKEL 2 a

Typ/serie/modell av luftfartyg

Tillverkare

Icao-beteckning för luftfartygstyp

A330 Serie 200/300

Airbus

A332/A333

Global Express/5000

BD-700-1A10/1A11

Bombardier

GLEX/GL5T

CL-600-2C10 (CRJ-700)

Bombardier

CRJ7

C525C, CJ4

Cessna

C25C

C560XL (Citation XLS +)

Cessna

C56X

Falcon 2000 alla

Dassault

F2TH

Falcon 900 alla

Dassault

F900

EMB-500 (Phenom 100)

Embraer

E50P

EMB-505 (Phenom 300)

Embraer

E55P

EMB-135BJ (Legacy 600)

Embraer

E35L

EMB-135EJ (Legacy 650)

Embraer

E35L

EMB-145 (135/140/145)

Embraer

E135

E145, E45X

PC-12

Pilatus

PC12


BILAGA III

UNDANTAG SOM AVSES I ARTIKEL 2 b

Typ/serie/modell av luftfartyg

Tillverkare

Icao-beteckning för luftfartygstyp

A318 (ACJ)

Airbus

A318

A319 (ACJ)

Airbus

A319

A320 (ACJ)

Airbus

A320

A321 (ACJ)

Airbus

A321

B737-700IGW (BBJ)

Boeing

B737

B737-800 (BBJ2)

Boeing

B738

B737-900ER (BBJ3)

Boeing

B739

B767-300F

Boeing

B763

ERJ 190-100ECJ

Embraer

E190