1.   Om inte annat följer av detta avtal ska artiklarna 1–24, 25.1, 26-32 och 34 i rådets beslut 2008/615/RIF om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet, tillämpas i de bilaterala förbindelserna mellan Furstendömet Liechtenstein och var och en av medlemsstaterna.

2.   Om inte annat följer av detta avtal ska artiklarna 1–19 och 21 i rådets beslut 2008/616/RIF om genomförande av beslut 2008/615/RIF om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet, samt bilagan till detta förutom kapitel 4 punkt 1 däri, tillämpas i de bilaterala förbindelserna mellan Furstendömet Liechtenstein och var och en av Europeiska unionens medlemsstater.

3.   De förklaringar som medlemsstaterna har avgett i enlighet med rådets beslut 2008/615/RIF och 2008/616/RIF ska också tillämpas i deras bilaterala förbindelser med Furstendömet Liechtenstein.

4.   Om inte annat följer av detta avtal ska artiklarna 1–5 och 6.1 i rådets rambeslut 2009/905/RIF om ackreditering av tillhandahållare av kriminaltekniska tjänster som utför laboratorieverksamhet tillämpas i de bilaterala förbindelserna mellan Furstendömet Liechtenstein och var och en av medlemsstaterna.

1.   I syfte att säkerställa att de bestämmelser som avses i artikel 1 tillämpas och tolkas så enhetligt som möjligt ska de avtalsslutande parterna fortlöpande följa utvecklingen av rättspraxis vid Europeiska unionens domstol samt vid behöriga domstolar i Furstendömet Liechtenstein beträffande dessa bestämmelser. Därför ska en mekanism inrättas för att säkerställa regelbunden ömsesidig överföring av denna rättspraxis.

2.   Furstendömet Liechtenstein ska ha rätt att inkomma med inlagor eller skriftliga synpunkter till Europeiska unionens domstol när en fråga har hänskjutits dit av en domstol i en medlemsstat för ett förhandsavgörande om tolkningen av någon av de bestämmelser som avses i artikel 1.

1.   Om det blir nödvändigt att ändra de bestämmelser som avses i artikel 1 ska Europeiska unionen snarast möjligt anmäla detta till Furstendömet Liechtenstein och inhämta eventuella synpunkter.

2.   Europeiska unionen ska anmäla alla ändringar av de bestämmelser som avses i artikel 1 till Furstendömet Liechtenstein så snart ändringen antagits.

Furstendömet Liechtenstein ska självständigt besluta om att godta ändringen och om att införliva den med sin rättsordning. Sådana beslut ska anmälas till Europeiska unionen inom tre månader räknat från dagen för den anmälan som avses i första stycket.

3.   Om ändringen inte kan bli bindande för Furstendömet Liechtenstein förrän vissa konstitutionella krav har fullgjorts ska Furstendömet Liechtenstein meddela Europeiska unionen om detta vid tidpunkten för anmälan. Furstendömet Liechtenstein ska snarast skriftligen meddela Europeiska unionen när alla konstitutionella krav fullgjorts. Om folkomröstning inte krävs ska meddelande göras så snart fristen för folkomröstning löpt ut. Om folkomröstning krävs ska Furstendömet Liechtenstein göra sitt meddelande inom högst 18 månader från Europeiska unionens anmälan. Från och med den dag som fastställts för ändringens ikraftträdande vad beträffar Furstendömet Liechtenstein och fram till dess att landet anmäler att man har uppfyllt de konstitutionella kraven, ska Furstendömet Liechtenstein, i den mån det är möjligt, tillämpa ändringen provisoriskt.

4.   Om Furstendömet Liechtenstein inte godtar ändringen ska detta avtal tillfälligt upphöra att gälla. Ett möte mellan de avtalsslutande parterna ska sammankallas i syfte att undersöka alla möjligheter till att få detta avtal att fortsatt fungera väl, däribland möjligheten att erkänna lagstiftningens likvärdighet. Det tillfälliga upphörandet ska avbrytas så snart Furstendömet Liechtenstein meddelar att landet godtar ändringen eller så snart de avtalsslutande parterna beslutar att åter börja tillämpa avtalet.

5.   Om de avtalsslutande parterna efter utgången av en sexmånadersperiod inte har enats om att åter börja tillämpa avtalet, ska detta avtal inte längre vara tillämpligt.

6.   Punkterna 4 och 5 i den här artikeln ska inte tillämpas på sådana ändringar av kapitlen 3, 4 och 5 i rådets beslut 2008/615/RIF eller artikel 17 i rådets beslut 2008/616/RIF för vilka Furstendömet Liechtenstein har meddelat Europeiska unionen att de inte kan godtas med angivande av skälen till dess invändning. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10 i detta avtal, ska i så fall den före ändringen gällande versionen av de berörda bestämmelserna fortsätta tillämpas på de bilaterala förbindelserna mellan Furstendömet Liechtenstein och var och en av medlemsstaterna.

1.   Furstendömet Liechtenstein får fortsätta att tillämpa sådana bilaterala eller multilaterala avtal eller överenskommelser om gränsöverskridande samarbete med medlemsstaterna som var i kraft den dag då detta avtal ingicks, förutsatt att dessa avtal eller överenskommelser inte är oförenliga med målen för detta avtal. Furstendömet Liechtenstein ska underrätta Europeiska unionen om alla sådana avtal eller överenskommelser som kommer att fortsätta tillämpas.

2.   Furstendömet Liechtenstein får ingå eller låta träda i kraft ytterligare bilaterala eller multilaterala avtal eller överenskommelser om gränsöverskridande samarbete med medlemsstater efter det att detta avtal har trätt i kraft, förutsatt att sådana avtal eller överenskommelser gör det möjligt att utvidga eller bredda målen för det föreliggande avtalet. Furstendömet Liechtenstein ska underrätta Europeiska unionen om alla sådana nya avtal eller överenskommelser inom tre månader från undertecknandet av dessa, eller om det rör sig om avtal eller överenskommelser som undertecknades innan detta avtal trädde i kraft, inom tre månader efter ikraftträdandet.

3.   De avtal och överenskommelser som avses i punkterna 1 och 2 får inte påverka förbindelserna med de medlemsstater som inte är parter i dem.

4.   etta avtal ska inte påverka befintliga avtal om rättslig hjälp eller ömsesidigt erkännande av domstolsavgöranden.

1.   De avtalsslutande parterna ska göra anmälan till varandra om fullgörandet av de förfaranden som krävs för att de ska kunna uttrycka sitt samtycke till att vara bundna av detta avtal.

2.   Europeiska unionen kan ge sitt samtycke till att vara bunden av detta avtal även om de beslut om behandling av personuppgifter som lämnas eller har lämnats i enlighet med rådets beslut 2008/615/RIF ännu inte har antagits av alla medlemsstater.

3.   Artikel 5.1 och 5.2 ska tillämpas provisoriskt från och med den dag avtalet undertecknas.

4.   Den tremånadersperiod som anges i artikel 5.2 andra stycket angående ändringar av de bestämmelser som avses i artikel 1 som görs efter undertecknandet av detta avtal men före dess ikraftträdande ska börja löpa den dag då detta avtal träder i kraft.

5.   Vid den anmälan som avses i punkt 1, eller, om så föreskrivs, när som helst därefter, ska Furstendömet Liechtenstein avge de förklaringar som avses i artikel 1.3.

6.   Detta avtal ska träda i kraft den första dagen i den tredje månad som följer på den dag den sista anmälan som avses i punkt 1 gjordes.

7.   Ingen överföring av personuppgifter mellan medlemsstaterna och Furstendömet Liechtenstein enligt detta avtal får ske förrän bestämmelserna i kapitel 6 i rådets beslut 2008/615/RIF har införlivats med nationell rätt i de stater som ska delta i överföringen.

För att kontrollera om detta är fallet i Furstendömet Liechtenstein ska ett utvärderingsbesök och pilottester genomföras enligt de villkor och arrangemang som överenskommits med Furstendömet Liechtenstein och som liknar de som genomförs i medlemsstaterna i enlighet med kapitel 4 i bilagan till rådets beslut 2008/616/RIF.

På grundval av en global utvärderingsrapport ska rådet, på samma sätt som när automatiskt uppgiftsutbyte inleddes mellan medlemsstaterna, fastställa det eller de datum från och med vilka medlemsstaterna får överföra personuppgifter till Furstendömet Liechtenstein i enlighet med detta avtal.

8.   Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 ska genomföras och tillämpas av Furstendömet Liechtenstein. Furstendömet Liechtenstein ska till Europeiska kommissionen överlämna texten till de huvudbestämmelser som landet antar inom det område som omfattas av det direktivet.

9.   Artiklarna 1–24, 25.1, 26–32 och 34 i rådets rambeslut 2009/905/RIF ska genomföras och tillämpas av Furstendömet Liechtenstein. Furstendömet Liechtenstein ska till Europeiska kommissionen överlämna texten till de huvudbestämmelser som landet antar inom det område som omfattas av rådets rambeslut.

10.   De behöriga myndigheterna i Furstendömet Liechtenstein får inte tillämpa bestämmelserna i kapitel 2 i rådets beslut 2008/615/RIF innan landet har genomfört och vidtagit de åtgärder som avses i punkterna 8 och 9 i denna artikel.

1.   Detta avtal får när som helst sägas upp av någon av de avtalsslutande parterna genom att inge en anmälan om uppsägning till den andra kontraktsparten.

2.   Uppsägning av avtalet i enlighet med punkt 1 får verkan sex månader efter det att anmälan om uppsägning har lämnats in.

Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

1.   De årliga nationella taken för ordningen för grundstöd enligt artikel 22.1 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska för 2019 vara de som fastställs i punkt I i bilagan till den här förordningen.

2.   De årliga nationella taken för systemet för enhetlig arealersättning enligt artikel 36.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska för 2019 vara de som fastställs i punkt II i bilagan till den här förordningen.

3.   De årliga nationella taken för omfördelningsstödet enligt artikel 42.2 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska för 2019 vara de som fastställs i punkt III i bilagan till den här förordningen.

4.   De årliga nationella taken för stödet för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön enligt artikel 47.3 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska för 2019 vara de som fastställs i punkt IV i bilagan till den här förordningen.

5.   De årliga nationella taken för stödet till områden med naturliga begränsningar enligt artikel 49.2 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska för 2019 vara de som fastställs i punkt V i bilagan till den här förordningen.

6.   De årliga nationella taken för stödet till unga jordbrukare enligt artikel 51.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska för 2019 vara de som fastställs i punkt VI i bilagan till den här förordningen.

7.   De högsta beloppen för stödet till unga jordbrukare enligt artikel 51.1 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska för 2019 vara de som fastställs i punkt VII i bilagan till den här förordningen.

8.   De årliga nationella taken för det frivilliga kopplade stödet enligt artikel 53.7 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska för 2019 vara de som fastställs i punkt VIII i bilagan till den här förordningen.

1.   Unionen ska ha en institutionell ram med syfte att främja dess värderingar, sträva efter att förverkliga dess mål, tjäna dess egna, dess medborgares och medlemsstaternas intressen samt att säkerställa konsekvens, effektivitet och kontinuitet i dess politik och verksamhet.

Unionens institutioner ska vara följande:

2.   Varje institution ska handla inom ramen för de befogenheter som den har tilldelats genom fördragen, i enlighet med de förfaranden, villkor och mål som anges där. Institutionerna ska samarbeta lojalt med varandra.

3.   Bestämmelserna om Europeiska centralbanken och revisionsrätten, samt närmare bestämmelser om övriga institutioner, återfinns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.   Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska bistås av en ekonomisk och social kommitté och en regionkommitté, vilka ska ha rådgivande funktion.

1.   Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska bistås av en ekonomisk och social kommitté och en regionkommitté, vilka ska ha rådgivande funktioner.

2.   Ekonomiska och sociala kommittén ska bestå av företrädare för organisationer för arbetsgivare, löntagare och andra företrädare för det civila samhället, särskilt inom socioekonomiska, medborgerliga områden och fackområden samt kulturella områden.

3.   Regionkommittén ska bestå av företrädare för regionala och lokala organ som antingen har valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling.

4.   Ekonomiska och sociala kommitténs och Regionkommitténs ledamöter ska inte bindas av några instruktioner. De ska i unionens allmänna intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet.

5.   Reglerna i punkterna 2 och 3 för hur dessa kommittéer ska vara sammansatta ska regelbundet ses över av rådet med hänsyn till den ekonomiska, sociala och demografiska utvecklingen inom unionen. Rådet ska på förslag av kommissionen anta beslut för detta ändamål.

1.   Kommitténs ledamöter ska utses för en tid av fem år. Rådet ska anta den förteckning över ledamöter som ska upprättas i enlighet med förslag från varje medlemsstat. Kommitténs ledamöter kan utnämnas på nytt.

2.   Rådet ska besluta efter att ha hört kommissionen. Det får inhämta synpunkter från europeiska organisationer som representerar olika ekonomiska och sociala sektorer, eller det civila samhället, som berörs av unionens verksamhet.

1.   Kommittén ska utöva sin verksamhet i femårsperioder.

2.   Kommitténs första sammanträde i början av varje ny femårig mandatperiod år ska sammankallas av den äldsta ledamoten, om möjligt inom en månad efter det att rådet meddelat ledamöterna att de blivit utnämnda.

3.   Kommitténs ledamöter får inte bindas av några instruktioner. De ska i unionens allmänna intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet. När de fullgör sina skyldigheter och under sina resor till och från sammanträdesorten ska ledamöterna åtnjuta den immunitet och de privilegier som fastställs i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier. Närmare bestämt ska de åtnjuta fri rörlighet, personlig okränkbarhet och immunitet. Ledamöterna ska respektera kommitténs värdighet och inte skada dess anseende.

4.   När de fullgör sina skyldigheter ska kommitténs ledamöter respektera värdigheten på arbetsplatsen. De ska avhålla sig från alla former av trakasserier och fördöma sådant beteende. Kommitténs ledamöter ska åta sig att respektera och ska underteckna den uppförandekod som bifogas denna arbetsordning.

Kommitténs ledamöter får inte väljas till befattningshavare i ett av kommitténs organ, utnämnas till föredragande eller delta i en officiell tjänsteresa om de inte har undertecknat förklaringen beträffande uppförandekoden.

5.   Kommittén ska se till att principerna om jämställdhet mellan könen och om icke-diskriminering, såsom dessa fastställs i unionsrätten, efterlevs i all dess politik. Kommittén ska se till att andelen kvinnor i alla kommitténs organ är högre än deras andel i plenarförsamlingen. Presidiet ska göra en bedömning av hur könsfördelningen utvecklas och vid behov anta konkreta rekommendationer. I slutet av varje halv mandatperiod ska en rapport läggas fram för presidiet med en utvärdering av utvecklingen.

1.   Kommittén ska bestå av följande organ: plenarförsamlingen, presidiet, ordföranden och sektionerna.

2.   Kommittén ska vara indelad i tre grupper vars sammansättning och roll fastställs i artikel 30.

3.   Kommitténs ledamöter ska inte bindas av några instruktioner. De ska i unionens allmänna intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet. När de fullgör sina skyldigheter och under sina resor till och från sammanträdesorten ska de åtnjuta den immunitet och de privilegier som fastställs i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier. Närmare bestämt ska de åtnjuta fri rörlighet, personlig okränkbarhet och immunitet.

1.   Kommittén erkänner och ansluter sig till följande symboler för Europeiska unionen:

2.   Kommittén ska högtidlighålla Europadagen den 9 maj.

3.   Flaggan ska visas i kommitténs byggnader och vid officiella arrangemang.

4.   Hymnen ska spelas när den konstituerande plenarsessionen öppnas vid mandatperiodens början och vid andra högtidliga plenarsammanträden, särskilt för att välkomna stats- eller regeringschefer eller för att hälsa nya ledamöter välkomna efter en utvidgning.

1.   Valet av presidiemedlemmar ska återspegla en övergripande och geografisk balans mellan grupperna, med minst en och högst tre företrädare för varje medlemsstat. Grupperna ska förhandla om och utarbeta ett förslag till presidiets sammansättning som ska läggas fram för plenarförsamlingen.

Presidiet ska bestå av

2.   Ordföranden ska växelvis väljas bland de tre gruppernas medlemmar.

3.   Ordföranden och vice ordförandena kan inte bli omvalda. Under den period på två och ett halvt år som följer direkt efter mandatperiodens slut får ordföranden inte vara presidiemedlem i egenskap av vice ordförande, gruppordförande eller sektionsordförande.

4.   Vice ordförandena ska väljas bland medlemmarna av de två grupper som ordföranden inte tillhör.

1.   Under det första sammanträdet, som hålls i enlighet med artikel 1, ska kommittén under ledning av den äldsta ledamoten bland sina ledamöter välja sin ordförande, sina båda vice ordförande, sektionernas ordförande och alla andra presidiemedlemmar utom gruppordförandena för en period på två och ett halvt år räknat från dagen för kommitténs tillträde.

2.   Under den äldsta ledamotens ledning får enbart frågor som rör dessa val diskuteras.

1.   Kommittén kan bland ledamöterna tillsätta en valberedning bestående av en företrädare för varje medlemsstat, med uppgift att ta emot kandidaturerna och lägga fram en lista med kandidater för plenarförsamlingen i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.

2.   Kommittén ska rösta om listan eller listorna med kandidater till ordförandeskapet och presidiet i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

3.   Kommittén ska, eventuellt i flera valomgångar, välja alla presidiemedlemmar utom gruppordförandena enligt ett röstningsförfarande där en eller flera namnlistor är föremål för omröstning.

4.   Omröstning får enbart ske om det föreligger fullständiga listor med kandidater som uppfyller bestämmelserna i artikel 4 och som åtföljs av en förklaring i vilken varje kandidat lämnar sitt godkännande.

5.   Kandidaterna på den lista som fått flest, dock minst en fjärdedel, av de giltiga rösterna ska anses vara valda till presidiemedlemmar.

6.   Plenarförsamlingen ska därefter med enkel majoritet välja kommitténs ordförande och vice ordförande.

7.   Kommittén ska därefter med enkel majoritet välja sektionernas ordförande.

8.   Kommittén ska slutligen rösta om presidiet i dess helhet. Presidiet måste få minst två tredjedelar av de giltiga rösterna.

1.   Ordföranden ska sammankalla presidiet på eget initiativ eller på begäran av tio ledamöter.

2.   Ett protokoll ska upprättas för varje presidiesammanträde. Detta protokoll ska läggas fram för presidiet för godkännande.

3.   Presidiet ska fastställa sina egna procedurregler.

4.   Presidiet ska fastställa kommitténs organisation och interna funktionssätt. Det ska anta arbetsordningens tillämpningsföreskrifter efter samråd med grupperna.

5.   Presidiet och ordföranden ska utöva de befogenheter i fråga om budget och finanser som fastställs i förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget och kommitténs arbetsordning.

6.   Presidiet ska anta tillämpningsbestämmelserna om resekostnadsersättning och traktamenten till ledamöterna, till deras suppleanter som utnämnts i enlighet med artikel 21, till de delegater och deras suppleanter som utnämnts i enlighet med artikel 27 och till de sakkunniga som utnämnts i enlighet med artikel 26, med beaktande av de budgetmässiga och finansiella förfarandena.

7.   Presidiet ska vara politiskt ansvarigt för kommitténs allmänna ledning. Det ska i synnerhet säkerställa att kommitténs, dess organs och dess personals verksamhet bedrivs i överensstämmelse med kommitténs institutionella roll.

8.   Presidiet ska ansvara för att personal, budget och tekniska resurser används på bästa sätt när kommittén utför de uppgifter som den tilldelats i fördragen. Presidiet ska bland annat delta i budgetarbetet och i organisationen av sekretariatet.

9.   Presidiet kan bilda tillfälliga arbetsgrupper bestående av presidiemedlemmar för att behandla alla frågor som faller inom dess befogenhetsområde. Andra ledamöter kan också delta i dessa gruppers arbete såvida inte frågan som diskuteras rör tillsättning av tjänstemän.

10.   På grundval av en för detta syfte framtagen rapport ska presidiet var sjätte månad granska uppföljningen av de yttranden som kommittén avgett.

11.   På begäran av en ledamot eller av generalsekreteraren ska presidiet klargöra tolkningen av arbetsordningens bestämmelser och tillämpningsföreskrifter. Presidiets slutsatser ska vara bindande, med förbehåll för en möjlighet att överklaga till plenarförsamlingen, som ska avgöra frågan i sista hand.

12.   I samband med att en ny femårig mandatperiod inleds ska det avgående presidiet svara för den löpande verksamheten fram till den nytillsatta kommitténs första sammanträde. I undantagsfall kan det ge en ledamot av den avgående kommittén i uppgift att utföra enstaka eller tidsbegränsade uppgifter som kräver särskilda sakkunskaper.

1.   En finans- och budgetkommitté ska inrättas med uppgift att bistå presidiet och ordföranden med råd samt förbereda samtliga förslag till beslut som presidiet ska anta i finans-, budget- och organisationsfrågor.

2.   En av kommitténs båda vice ordförande ska fungera som finans- och budgetkommitténs ordförande.

Finans- och budgetkommittén ska bestå av tolv medlemmar som utnämns av presidiet på förslag av grupperna.

3.   Finans- och budgetkommittén ska utarbeta förslag till kommitténs budget, lägga fram det för presidiet för godkännande samt försäkra sig om att budgeten genomförs korrekt och att rapporteringskravet efterlevs.

Finans- och budgetkommittén ska ge råd om

4.   Kommitténs budget ska vara förenlig med principerna om enhet och riktighet i budgeten, ettårighet, jämvikt, en enda beräkningsenhet, universalitet, specificering, sund ekonomisk förvaltning samt öppenhet.

5.   För specifika ytterligare frågor kan presidiet delegera andra befogenheter till finans- och budgetkommittén.

6.   Finans- och budgetkommittén ska fatta sina beslut i enlighet med sina interna procedurregler, som bör omfatta följande:

7.   Finans- och budgetkommittén ska lägga fram en årlig rapport för presidiet.

8.   Finans- och budgetkommitténs ordförande ska leda den delegation som ansvarar för förhandlingarna med Europeiska unionens budgetmyndighet och rapportera om förhandlingarna till presidiet.

9.   Sekretariatet ska tillhandahålla all den information som finans- och budgetkommittén behöver för att kunna utöva sin rådgivande funktion gentemot presidiet och kommitténs ordförande.

1.   En kommunikationskommitté ska inrättas med uppgift att ge nödvändiga impulser till kommitténs kommunikationsstrategi och säkerställa uppföljningen av denna strategi. Dess uppdrag ska innefatta en rådgivande funktion gentemot presidiet och kommitténs ordförande.

2.   En av kommitténs båda vice ordförande ska fungera som kommunikationskommitténs ordförande. Kommunikationskommittén ska bestå av tolv medlemmar som utnämns av presidiet på förslag av grupperna.

3.   Kommunikationskommittén ska samordna verksamheten i de strukturer som svarar för kommunikation, kontakter med press och media och kultur samt försäkra sig om att denna verksamhet stämmer överens med den strategi och de program som godkänts.

4.   Kommunikationskommittén ska för presidiet varje år lägga fram en årlig verksamhetsrapport om fullgörandet av dess uppgifter och ett arbetsprogram för det kommande året.

1.   Ordförandeskapet ska bestå av ordföranden och de båda vice ordförandena.

2.   Kommitténs ordförandeskap ska sammanträda med gruppordförandena för att förbereda presidiets och plenarförsamlingens arbete. Sektionernas ordförande kan bjudas in att delta i dessa sammanträden.

3.   Kommitténs ordförandeskap ska minst två gånger om året sammanträda med gruppernas och sektionernas ordförande för att planera kommitténs arbete och utvärdera dess utveckling.

1.   Ordföranden ska leda kommitténs och dess organs verksamhet i enlighet med fördraget och bestämmelserna i denna arbetsordning. Ordföranden ska förfoga över de befogenheter som krävs för att genomföra kommitténs överläggningar eller se till att de genomförs samt säkerställa att de fortlöper smidigt.

2.   Ordföranden ska fortlöpande involvera vice ordförandena i sin verksamhet; han eller hon kan tilldela dem särskilda uppdrag eller befogenheter som faller inom ordförandens befogenhetsområde.

3.   Ordföranden kan tilldela generalsekreteraren särskilda tidsbegränsade uppdrag.

4.   Ordföranden ska representera kommittén. Han eller hon får delegera denna representationsbefogenhet till en vice ordförande eller vid behov till en ledamot.

5.   Ordföranden ska inför kommittén redogöra för de insatser och åtgärder som vidtagits på kommitténs vägnar under tiden mellan plenarsessionerna. Dessa redogörelser ska inte följas av någon debatt.

6.   När ordföranden har blivit vald ska han eller hon för plenarförsamlingen lägga fram sitt arbetsprogram för sin mandatperiod. Han eller hon ska också lägga fram en resultatöversikt i slutet av sin mandatperiod.

Dessa båda redogörelser kan bli föremål för debatt inom plenarförsamlingen.

1.   Det utvidgade ordförandeskapet ska bestå av kommitténs ordförande och båda vice ordförande samt gruppernas ordförande.

2.   Det utvidgade ordförandeskapet ska ha till uppgift att

Med tanke på detta får sektionernas och de rådgivande utskottens ordförande samt andra personer bjudas in att delta i det utvidgade ordförandeskapets sammanträden.

3.   Det utvidgade ordförandeskapet ska sammanträda minst två gånger per år med sektionernas och de rådgivande utskottens ordförande för att utarbeta kommitténs arbetsprogram och utvärdera genomförandet av programmet.

1.   Kommittén ska bestå av sex sektioner. Ytterligare sektioner kan dock inrättas av plenarförsamlingen på förslag av presidiet inom de områden som omfattas av fördragen.

2.   Kommittén ska inrätta sektionerna under den konstituerande plenarsessionen i början av varje ny femårig mandatperiod.

3.   Förteckningen över sektionerna och deras ansvarsområden kan ses över i samband med varje ny femårig mandatperiod.

1.   Sektionernas medlemsantal ska fastställas av kommittén på förslag av presidiet.

2.   Med undantag för ordföranden ska varje kommittéledamot vara medlem av minst en sektion.

3.   Ingen får tillhöra fler än två sektioner, såvida han eller hon inte kommer från en medlemsstat som har nio ledamöter eller färre. Ingen får dock tillhöra fler än tre sektioner.

4.   Sektionernas medlemmar ska utnämnas av kommittén för en period på två och ett halvt år med möjlighet till förlängning.

5.   En sektionsmedlem ska ersättas enligt förfarandet för utnämning av sektionsmedlemmar.

1.   En sektions presidium ska väljas för en period på två och ett halvt år och bestå av tolv medlemmar, varav en ordförande och tre vice ordförande, dvs. en från varje grupp.

2.   Sektionernas ordförande och övriga medlemmar av sektionernas presidier ska väljas av kommittén.

3.   Sektionernas ordförande och övriga medlemmar av sektionernas presidier kan bli omvalda.

4.   Efter en period på två och ett halvt år ska ordförandeskapet för tre sektioner växla mellan grupperna. En och samma grupp får inte inneha ordförandeskapet för en sektion under mer än fem år i följd.

1.   Sektionerna ska ha till uppgift att anta yttranden eller informationsrapporter om de frågor som remitteras till dem enligt artikel 37 i denna arbetsordning.

2.   För att behandla en fråga som remitterats till en sektion kan denna bland sina medlemmar tillsätta en studiegrupp eller förslagsgrupp eller utnämna en föredragande utan studiegrupp.

3.   Utnämningen av föredragande, och i förekommande fall medföredragande, samt sammansättningen av studie- och förslagsgrupper ska fastställas på grundval av förslag från grupperna.

4.   För att studiegrupperna ska kunna inrättas snabbt – och under förutsättning att de tre gruppordförandena är överens om förslaget till utnämning av föredragande och eventuella medföredragande samt om studie- och förslagsgruppernas sammansättning – ska sektionsordförandena vidta nödvändiga åtgärder för att arbetet ska påbörjas.

5.   Föredraganden ska, i förekommande fall med stöd av sin sakkunniga, ansvara för uppföljningen av yttrandet efter det att det antagits vid en plenarsession. Föredraganden ska i detta arbete bistås av den berörda sektionens sekretariat. Sektionen ska informeras om uppföljningen.

6.   Studiegrupperna får inte bli permanenta, utom i undantagsfall som kräver förhandstillstånd från presidiet med avseende på den aktuella perioden på två och ett halvt år.

1.   En kommittéledamot som är förhindrad att närvara under det förberedande arbetet kan låta sig företrädas av sin suppleant.

2.   Suppleanter ska aldrig ha rösträtt.

3.   När en ledamot är ordförande för en sektion eller för en studiegrupp, medlem av ett sektionspresidium eller föredragande, får han eller hon i denna funktion inte ersättas av sin suppleant.

4.   Suppleantens namn och befattning ska meddelas kommitténs presidium för godkännande.

5.   Vid det förberedande arbetet ska suppleanten ha samma funktion som den ledamot som han eller hon ersätter och omfattas av samma bestämmelser i fråga om resekostnadsersättning och traktamenten.

1.   På initiativ av presidiet kan kommittén i undantagsfall inrätta underkommittéer bestående av kommittéledamöter som i strikt övergripande frågor av allmän karaktär ska utarbeta utkast till yttranden eller informationsrapporter som först ska läggas fram för presidiet och därefter för överläggningar inom kommittén.

2.   Under perioderna mellan plenarsessionerna kan presidiet inrätta underkommittéer med förbehåll för kommitténs godkännande i efterhand. En underkommitté kan bara inrättas för ett enda ärende. Den ska upplösas så snart kommittén röstat om det utkast till yttrande eller informationsrapport som underkommittén utarbetat.

3.   När en fråga berör flera sektioners ansvarsområden ska underkommittén bestå av medlemmar från de berörda sektionerna.

4.   De regler som gäller sektionerna ska tillämpas analogt på underkommittéerna.

1.   När en fråga på grund av sin art, omfattning och komplexitet kräver särskild flexibilitet med avseende på arbetsmetoder, förfaranden och arbetsinstrument kan kommittén inrätta en observationsgrupp.

2.   En observationsgrupp ska inrättas på beslut av plenarförsamlingen som bekräftar ett beslut som tidigare fattats av presidiet på förslag av en grupp eller en sektion.

3.   I beslutet om att inrätta en observationsgrupp ska dess syfte, struktur, sammansättning och varaktighet fastställas.

4.   Observationsgrupperna kan utarbeta ett årligt informationsdokument om tillämpningen av fördragets övergripande klausuler (socialklausulen, miljöklausulen och konsumentskyddsklausulen) och deras inverkan på Europeiska unionens politik. Denna rapport kan efter beslut av plenarförsamlingen översändas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

5.   Varje observationsgrupp ska arbeta under överinseende och kontroll av en sektion.

1.   Vid behov och för att förbereda specifika uppgifter kan gruppernas ordförande på förslag av föredragandena och/eller medföredragandena utnämna sakkunniga.

2.   Gruppernas ordförande kan också utnämna sakkunniga för grupperna.

3.   De sakkunniga ska delta i det förberedande arbetet på samma villkor som ledamöterna när det gäller resekostnadsersättningar och traktamenten.

4.   Vid behov får sakkunniga som anlitats av föredragande eller medföredragande, på förslag av dessa, närvara vid sektioners eller rådgivande utskotts sammanträden där man behandlar de yttranden eller informationsrapporter för vilkas utarbetande de sakkunniga utnämnts.

Den berörda sektionens eller det berörda rådgivande utskottets ordförande måste på förhand ge sitt samtycke.

5.   De sakkunniga ska inte företräda kommittén och inte ha befogenhet att uttala sig på kommitténs vägnar.

6.   Kommitténs ledamöter får inte utnämnas till sakkunniga.

Deras suppleanter får utnämnas till sakkunniga, varvid deras mandat som suppleant tillfälligt ska upphöra.

Delegater i de rådgivande utskotten får enbart utnämnas till sakkunniga för den grupp som har utnämnt dem eller för en föredragande som tillhör denna grupp.

1.   Kommittén ska ha möjlighet att inrätta rådgivande utskott. De ska bestå av kommittéledamöter och delegater från de delar av det organiserade civila samhället som kommittén önskar göra delaktiga i sin verksamhet.

2.   Dessa rådgivande utskott ska inrättas på beslut av plenarförsamlingen som bekräftar ett beslut som fattats av presidiet. I beslutet om att inrätta dessa utskott ska deras syfte, struktur, sammansättning, varaktighet och procedurregler fastställas.

3.   I enlighet med punkterna 1 och 2 i denna artikel kan ett rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI) inrättas, bestående av kommittéledamöter och delegater från organisationer som representerar olika ekonomiska och sociala sektorer samt det civila samhället och som berörs av industriell omvandling. Ordföranden för detta utskott ska vara medlem av kommitténs presidium och ska för varje period på två och ett halvt år rapportera om CCMI:s verksamhet till presidiet. Ordföranden ska väljas bland de presidiemedlemmar som avses i artikel 4.1 d i denna arbetsordning. De delegater och deras suppleanter som deltar i det förberedande arbetet ska omfattas av samma bestämmelser som ledamöterna i fråga om resekostnadsersättning och traktamenten.

1.   Kommittén kan på presidiets initiativ upprätthålla strukturerade förbindelser med ekonomiska och sociala råd och liknande organ samt organisationer av ekonomisk och social natur i det civila samhället i Europeiska unionen och tredjeländer.

2.   Kommittén ska också vidta åtgärder för att främja inrättandet av ekonomiska och sociala råd eller liknande organ i de länder som ännu inte har några sådana.

1.   Kommittén kan på förslag av presidiet tillsätta delegationer för att upprätthålla förbindelser med de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället i länder eller sammanslutningar av länder utanför Europeiska unionen.

2.   Samarbetet mellan kommittén och parterna inom det organiserade civila samhället i kandidatländerna ska ske i form av gemensamma rådgivande kommittéer, i de fall sådana har inrättats av associeringsråden. Annars ska samarbetet ske i kontaktgrupper.

3.   De gemensamma rådgivande kommittéerna och kontaktgrupperna ska utarbeta rapporter och förklaringar som kommittén kan översända till behöriga institutioner och berörda aktörer.

1.   Kommittén ska bestå av tre grupper av ledamöter som representerar arbetsgivare, arbetstagare och övriga ekonomiska och sociala grupperingar i det organiserade civila samhället.

2.   Grupperna ska välja sin ordförande och sina vice ordförande. De ska delta i förberedelserna, organisationen och samordningen av arbetet inom kommittén och dess organ. De ska bidra till att förse dessa med information. Varje grupp ska ha ett sekretariat.

3.   Inför valet av kommitténs ordförande och vice ordförande enligt artikel 7.6 ska grupperna för plenarförsamlingen föreslå kandidater i överensstämmelse med principen om jämställdhet mellan könen såsom den fastställts av Europeiska unionens institutioner.

4.   Gruppordförandena ska vara medlemmar av kommitténs presidium i enlighet med artikel 4.1 b.

5.   Gruppordförandena ska bistå kommitténs ordförandeskap vid utformningen av politiken och i förekommande fall vid övervakningen av utgifterna.

6.   Gruppordförandena ska sammanträda med kommitténs ordförandeskap för att hjälpa till att förbereda presidiets och plenarförsamlingens arbete.

7.   Grupperna ska lämna förslag till plenarförsamlingen inför valet av sektionernas ordförande i enlighet med artikel 7.7 och av sektionernas presidier i enlighet med artikel 19.

8.   Grupperna ska lämna förslag på medlemmar av finans- och budgetkommittén, som inrättas av presidiet i enlighet med artikel 11.1.

9.   Grupperna ska lämna förslag på medlemmar av de observationsgrupper och rådgivande utskott som inrättas av plenarförsamlingen i enlighet med artiklarna 24 och 27.

10.   Grupperna ska lämna förslag på medlemmar av de delegationer och gemensamma rådgivande kommittéer som inrättas i enlighet med artikel 29.1 och 29.2.

11.   Grupperna ska lämna förslag på föredragande och sammansättningen av studie- och förslagsgrupper som utnämns respektive inrättas av sektionerna i enlighet med artikel 20.3.

12.   Vid tillämpningen av punkterna 7–11 i denna artikel ska grupperna beakta representationen av medlemsstaterna inom kommittén, de olika grupperingarna inom näringsliv och samhälle, kompetenserna och kriterierna för sund förvaltning.

13.   En ledamot kan på frivillig basis ansluta sig till en av grupperna, med förbehåll för att gruppmedlemmarna finner att han eller hon uppfyller förutsättningarna. En ledamot kan bara vara medlem av en grupp i taget.

14.   Generalsekretariatet ska ge ledamöter utan grupptillhörighet den materiella och tekniska hjälp som krävs för att de ska kunna utöva sitt mandat. Deras deltagande i studiegrupper och andra interna strukturer ska vara föremål för ett beslut av ordföranden efter samråd med grupperna.

1.   Kommitténs ledamöter kan på frivillig basis bilda kategorier som företräder de olika ekonomiska och sociala intressena i det organiserade civila samhället i Europeiska unionen.

2.   En kategori kan bestå av medlemmar från kommitténs tre grupper. En ledamot får bara tillhöra en kategori i taget.

3.   En kategori ska inrättas efter godkännande av presidiet, som ska informera plenarförsamlingen.

4.   I presidiets beslut om godkännande av inrättandet av en kategori ska dess syfte, struktur, sammansättning, varaktighet och procedurregler fastställas.

Beslutet kan senare ändras eller upphävas av presidiet.

Det lägsta antal ledamöter som krävs för att bilda en kategori ska vara tio.

1.   Kommittén ska sammankallas av ordföranden för att anta yttranden som begärts av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen.

2.   Kommittén ska sammankallas av ordföranden på förslag av presidiet och med samtycke av en majoritet av ledamöterna för att på eget initiativ avge yttranden i alla frågor som rör Europeiska unionen, dess politik och den tänkbara utvecklingen av denna.

1.   Begäran om yttrande i enlighet med artikel 32.1 ska riktas till ordföranden. Han eller hon ska i samråd med presidiet planera kommitténs arbete med så stor hänsyn som möjligt till de tidsgränser som fastställts i begäran om yttrande.

2.   Presidiet ska fastställa i vilken prioriteringsordning yttrandena ska behandlas genom att dela in dem i kategorier.

3.   Sektionerna ska utarbeta ett förslag till indelning av yttrandena i nedanstående tre kategorier. De ska preliminärt ange studiegruppens storlek. Efter överläggningar mellan kommitténs ordförandeskap och gruppordförandena ska förslaget läggas fram för presidiet för beslut. I särskilda fall kan gruppordförandena föreslå en ändring av studiegruppens storlek. Presidiet ska vid sitt därpå följande sammanträde bekräfta detta nya förslag och fastställa studiegruppens slutgiltiga storlek.

De tre kategorierna ska fastställas enligt följande kriterier:

4.   Vid brådskande frågor ska bestämmelserna i artikel 63 i denna arbetsordning tillämpas.

1.   Presidiet kan genom allmänna beslut reglera och genom särskilda beslut godkänna verksamhet som är direkt eller indirekt kopplad till kommitténs rådgivande funktion, särskilt följande:

2.   Genom att tillhandahålla sina egna efterhandsutvärderingar (informationsrapporter) för kommittén fram civilsamhällesorganisationernas synpunkter på inverkan av EU:s politik. Efterhandsutvärderingen ska vara kvalitativ och riktad. Vid denna utvärdering ska sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser beaktas.

3.   Beslut om ledamöternas deltagande i externa organ ska fattas av presidiet, och detta deltagande ska regelbundet övervakas och utvärderas. Ledamöternas representation i externa organ ska vara balanserad och rotera.

1.   När ett yttrande eller en informationsrapport ska utarbetas ska kommitténs presidium i enlighet med artikel 9.4 fastställa vilken sektion som ska svara för beredningen av ärendet. Då det klart framgår att ett ämne faller inom en sektions ansvarsområde ska ordföranden tilldela denna sektion ärendet och informera presidiet om sitt beslut.

2.   När en sektion som fått i uppdrag att utarbeta ett yttrande vill höra rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI), eller när detta utskott vill uttala sig om ett yttrande som tilldelats en sektion, kan presidiet tillåta att CCMI utarbetar ett kompletteringsyttrande om en eller flera punkter som är föremål för begäran om yttrande. Presidiet kan också fatta detta beslut på eget initiativ. Presidiet ska organisera kommitténs arbete så att CCMI kan utarbeta sitt yttrande i tillräckligt god tid för att sektionen ska hinna beakta det.

Sektionen ska förbli ensam behörig att rapportera inför kommittén. Den måste dock bifoga CCMI:s kompletteringsyttrande till sitt yttrande.

3.   Ordföranden ska informera den berörda sektionens ordförande om beslutet och om den tidsgräns inom vilken arbetet ska utföras.

4.   Han eller hon ska informera kommittéledamöterna om remissen och om vilket datum ämnet ska behandlas av plenarförsamlingen.

1.   Sektionernas sammanträden ska förberedas av sektionens ordförande i samråd med dess presidium.

2.   Sammanträdena ska ledas av sektionens ordförande eller, i hans eller hennes frånvaro, av en vice ordförande.

1.   Ett sektionssammanträde ska anses vara beslutsmässigt om mer än hälften av dess ordinarie medlemmar är närvarande eller företrädda.

2.   Om beslutsmässighet inte föreligger ska ordföranden avsluta sammanträdet och sammankalla ett nytt sammanträde som ska hållas inom den tidsgräns och enligt de former som ordföranden fastställer, dock under samma dag. Detta sammanträde ska anses vara beslutsmässigt oavsett antalet närvarande eller företrädda medlemmar.

1.   Sektionens yttrande ska bara innehålla den text som sektionen antagit i enlighet med förfarandet i artikel 61 i denna arbetsordning.

2.   Texten till de ändringsförslag som avslagits ska bifogas yttrandet tillsammans med omröstningsresultatet, om de fått minst en fjärdedel av de avgivna rösterna.

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20.2 ska sektionernas förberedande arbete i princip utföras inom en studiegrupp.

2.   Föredraganden ska, bistådd av sin sakkunniga och i förekommande fall en eller flera medföredragande, granska den remitterade frågan, beakta de åsikter som framförts och på grundval av detta utarbeta ett utkast till yttrande som ska överlämnas till sektionens ordförande.

3.   Studiegrupperna ska inte hålla omröstningar.

1.   Plenarsessionerna ska förberedas av ordföranden i samråd med presidiet. Presidiet ska sammanträda före varje plenarsession, och eventuellt under en plenarsession, för att planera arbetet.

2.   Presidiet kan för varje yttrande fastställa en tidsgräns för den allmänna diskussionen under plenarsessionen.

1.   Det förslag till dagordning som fastställts av presidiet på förslag av ordförandeskapet i samarbete med gruppernas ordförande ska skickas av kommitténs ordförande till alla kommittéledamöter och till Europaparlamentet, rådet och kommissionen minst femton dagar före plenarsessionens öppnande.

2.   Förslaget till dagordning ska läggas fram för plenarförsamlingen för godkännande vid varje plenarsessions öppnande. När dagordningen godkänts ska punkterna behandlas under det sammanträde dagordningen gäller. De dokument som är nödvändiga för kommitténs överläggningar ska ställas till kommittéledamöternas förfogande i enlighet med artikel 44.

1.   Kommitténs sammanträden ska anses vara beslutsmässiga om mer än hälften av ledamöterna är närvarande eller företrädda.

2.   Om beslutsmässighet inte föreligger ska ordföranden avsluta sammanträdet och sammankalla ett nytt sammanträde som ska hållas inom den tidsgräns som ordföranden fastställer, dock under samma plenarsession. Detta sammanträde ska anses vara beslutsmässigt oavsett antalet närvarande eller företrädda ledamöter.

1.   Ordföranden ska öppna sammanträdet, leda överläggningarna och säkerställa att arbetsordningen följs. Han eller hon ska biträdas av vice ordförandena.

2.   Om ordföranden är frånvarande ska han eller hon ersättas av vice ordförandena. Om även vice ordförandena är frånvarande ska presidiets äldsta medlem ersätta ordföranden.

3.   Kommittén ska grunda sina överläggningar på arbetet i den sektion som är behörig att rapportera till plenarförsamlingen.

4.   När en text har antagits av en sektion med mindre än fem röster emot, kan presidiet föreslå att den ska föras upp på plenarsessionens dagordning för omröstning utan föregående debatt.

Detta förfarande ska inte tillämpas

5.   Om en text inte får en majoritet av plenarförsamlingens röster, kan ordföranden i samförstånd med plenarförsamlingen återremittera texten till den behöriga sektionen eller utnämna en huvudföredragande som under samma eller en annan plenarsession ska lägga fram ett nytt utkast.

1.   Ändringsförslag ska vara skriftliga och undertecknade av förslagsställarna samt lämnas in till sekretariatet före plenarsessionens öppnande.

2.   I syfte att säkerställa att plenarförsamlingens arbete förlöper smidigt ska presidiet fastställa formerna för inlämnande av ändringsförslag.

3.   Kommittén ska dock godta att ändringsförslag lämnas in före öppnandet av ett sammanträde om de är undertecknade av minst 25 ledamöter.

4.   Ändringsförslag ska innehålla en hänvisning till det avsnitt i texten som avses samt en kortfattad motivering. Ändringsförslag som liknar varandra till innehåll och form ska behandlas tillsammans.

5.   I anslutning till varje ändringsförslag ska plenarförsamlingen i allmänhet enbart höra förslagsställaren, en ledamot som motsätter sig förslaget och föredraganden.

6.   Under behandlingen av ett ändringsförslag kan föredraganden muntligen, med förslagsställarens samtycke, lägga fram ett kompromissförslag. I sådana fall ska plenarförsamlingen enbart rösta om kompromissförslaget.

7.   Kommitténs ordförande kan, i samråd med den behöriga sektionens ordförande och föredragande, i förekommande fall föreslå för kommittén att ändringsförslag ska behandlas på ett sådant sätt att den slutliga texten förblir logiskt sammanhängande.

1.   Ett eller en rad ändringsförslag som ger uttryck för en helt avvikande uppfattning i förhållande till det yttrande som lagts fram av en sektion eller ett rådgivande utskott ska betraktas som ett motyttrande. Ett motyttrande bör vara kort och koncist och vara fristående, dvs. innehålla slutsatser och en förklaring.

2.   Grupperna kan uppmana presidiet att beteckna ett eller flera ändringsförslag som ett motyttrande.

3.   Presidiet ska fatta beslut efter samråd med den berörda sektionens eller det berörda rådgivande utskottets ordförande.

4.   Efter att ha betecknat ett eller flera ändringsförslag som ett motyttrande kan presidiet besluta att återremittera yttrandet och motyttrandet till den berörda sektionen eller det berörda rådgivande utskottet, förutsatt att tidsgränsen för antagande av yttrandet medger det.

5.   När ett ändringsförslag har lagts fram för sent för att presidiet ska kunna ta ställning till om det ska betecknas som ett motyttrande, ska detta beslut och det eventuella beslutet om återremittering till det berörda organet fattas av plenarförsamlingen på förslag av det utvidgade ordförandeskapet och efter samråd med det berörda organets ordförande.

6.   Om ärendet i den situation som avses i punkt 5 inte återremitteras till det berörda organet eller den föreslagna texten inte betraktas som ett motyttrande, ska plenarförsamlingen rösta om de ändringsförslag som lagts fram på samma sätt som för ändringsförslag från grupperna.

7.   Om motyttrandet får en majoritet av rösterna i plenarförsamlingen, är det antaget.

För att besluta om den ursprungliga texten ska bifogas det antagna yttrandet ska en ny omröstning hållas. Den ursprungliga texten ska bifogas den nya texten om den får minst en fjärdedel av de avgivna rösterna.

8.   Om motyttrandet inte får en majoritet men får minst en fjärdedel av de avgivna rösterna, ska det bifogas det ursprungliga yttrandet.

1.   Ordföranden kan på eget initiativ eller på en ledamots begäran uppmana kommittén att besluta att begränsa talartiden och antalet talare, ajournera sammanträdet eller avsluta överläggningarna. När överläggningarna förklarats vara avslutade kan ingen få ordet utom i samband med de röstförklaringar som avges efter en omröstning, och då inom de tidsgränser som ordföranden fastställt.

2.   En ledamot kan när som helst begära och få förtur på talarlistan för att lägga fram en ordningsfråga.

1.   Ett protokoll ska upprättas för varje plenarsession. Detta dokument ska läggas fram för kommittén för godkännande.

2.   Den slutliga versionen av protokollet ska undertecknas av kommitténs ordförande och generalsekreterare.

1.   Kommitténs yttranden ska innehålla en motiveringsdel, kommitténs synpunkter på frågan i dess helhet samt en hänvisning till den rättsliga grunden.

2.   Resultatet av omröstningen om yttrandet som helhet ska anges i yttrandets handläggningsdel. När en omröstning med namnupprop genomförts ska namnen på de röstande anges.

3.   Texten och motiveringen till de ändringsförslag som avslagits vid plenarsessionen ska bifogas yttrandet tillsammans med omröstningsresultatet, om de fått minst en fjärdedel av de avgivna rösterna. Detsamma ska gälla för motyttranden.

4.   De textavsnitt i sektionens yttrande som avslagits till förmån för ändringsförslag som antagits av plenarförsamlingen ska också bifogas kommitténs yttrande tillsammans med omröstningsresultatet, förutsatt att de fått minst en fjärdedel av de avgivna rösterna.

5.   När en av de grupper som bildats inom kommittén i enlighet med artikel 30 eller en av de kategorier inom det ekonomiska och sociala livet som bildats i enlighet med artikel 31 antar en avvikande men enhetlig ståndpunkt i en fråga som har lagts fram för plenarförsamlingen, kan dess ståndpunkt sammanfattas i en kort förklaring som bifogas yttrandet, efter det att överläggningarna i frågan avslutats med en omröstning med namnupprop.

1.   De yttranden som kommittén har antagit och protokollet från plenarsessionen ska översändas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.   De yttranden som kommittén har antagit kan översändas till andra berörda institutioner eller enheter.

1.   För att en röst ska vara giltig ska den avges ”för”, ”emot” eller som ”nedlagd röst”.

2.   Om inget annat föreskrivs i denna arbetsordning ska texter och beslut antas av kommittén och dess organ med en majoritet av de avgivna rösterna, med beaktande av rösterna ”för” och ”emot”.

3.   Omröstning ska ske i form av öppen omröstning, namnupprop eller sluten omröstning.

4.   Omröstning om en resolution, ett ändringsförslag, ett motyttrande, ett yttrande i dess helhet eller en annan text ska ske genom namnupprop om en fjärdedel av de närvarande eller företrädda ledamöterna begär det.

5.   Val till olika representativa uppdrag ska alltid ske i form av sluten omröstning. I övriga fall ska sluten omröstning ske om en majoritet av de närvarande eller företrädda ledamöterna begär det.

6.   Om en omröstning ger lika röstetal för och emot ska sammanträdesordförandens röst vara utslagsgivande.

7.   Att föredraganden godtar ett ändringsförslag ska inte utgöra skäl för att inte lägga fram det för omröstning.

1.   Om den brådskande karaktären beror på en tidsgräns för att avge ett yttrande som kommittén ålagts av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen, får förfarandet för brådskande ärenden tillämpas om ordföranden konstaterar att det är nödvändigt för att kommittén ska kunna anta sitt yttrande i tid.

2.   I brådskande fall på kommitténivå kan ordföranden, utan föregående samråd med presidiet, omedelbart vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa kommitténs arbete. Han eller hon ska informera presidiets medlemmar om detta.

3.   De åtgärder som ordföranden vidtagit ska föreläggas kommittén för bekräftelse vid därpå följande plenarsession.

1.   Om den brådskande karaktären beror på den tidsgräns som en sektion förfogar över för att avge sitt yttrande, kan dess ordförande med de tre gruppordförandenas samtycke organisera arbetet på annat sätt än enligt denna arbetsordnings bestämmelser om organisationen av sektionernas arbete.

2.   De åtgärder som sektionens ordförande vidtagit ska föreläggas sektionen för bekräftelse vid därpå följande sammanträde.

1.   En ledamot av kommittén som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde till vilket han eller hon vederbörligen kallats ska i förväg meddela den berörda ordföranden.

2.   Om en ledamot av kommittén har varit frånvarande från fler än tre på varandra följande plenarsessioner utan att ha låtit sig företrädas och utan giltigt förfall, kan ordföranden, efter samråd med presidiet och efter att ha uppmanat den berörda ledamoten att förklara sin frånvaro, uppmana rådet att upphäva ledamotens mandat.

3.   Om en medlem av en sektion har varit frånvarande från fler än tre på varandra följande sammanträden utan att ha låtit sig företrädas och utan att ha anmält giltigt förfall, kan sektionens ordförande, efter att ha uppmanat medlemmen att förklara sin frånvaro, uppmana medlemmen att låta sig ersättas i sektionen och informera kommitténs presidium om detta.

1.   En ledamot av kommittén som är förhindrad att närvara vid en plenarsession eller vid ett sektionssammanträde kan, efter att ha meddelat den berörda ordföranden, skriftligen överlåta sin rösträtt till en annan ledamot av kommittén eller medlem av sektionen.

2.   Ingen ledamot kan vid en plenarsession eller ett sektionssammanträde ha mer än en fullmakt att rösta.

1.   En ledamot som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde till vilket han eller hon vederbörligen kallats kan, efter att skriftligen ha meddelat den berörda ordföranden, antingen direkt eller genom sitt gruppsekretariat, låta sig företrädas av en annan ledamot av kommittén. Detta ska inte vara möjligt när det gäller sammanträden i kommitténs presidium eller finans- och budgetkommittén.

2.   Ställföreträdarens fullmakt ska enbart gälla för det sammanträde för vilket den har utfärdats.

3.   När en studiegrupp tillsätts kan en medlem av studiegruppen begära att bli ersatt av en annan ledamot av kommittén. Detta ersättande ska gälla för en viss fråga och under hela den tid som sektionens arbete med frågan pågår och kan inte återkallas. Om studiegruppens arbete fortsätter efter utgången av en mandatperiod på två och ett halvt eller fem år, ska dock ersättandet upphöra att gälla vid utgången av den mandatperiod under vilken det beslutades.

1.   Kommittén ska offentliggöra sina yttranden i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med de bestämmelser som fastställts av rådet och kommissionen efter samråd med kommitténs presidium.

2.   Sammansättningen av kommittén, dess presidium och dess sektioner samt alla ändringar av denna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och på kommitténs webbplats.

1.   Kommittén ska säkerställa att dess beslut är öppna för insyn i enlighet med bestämmelserna i artikel 1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen.

2.   Generalsekreteraren ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa allmänhetens rätt till tillgång till berörda handlingar.

3.   Varje unionsmedborgare kan skriftligen vända sig till kommittén på något av de officiella språken och få svar på samma språk i enlighet med artikel 24 fjärde stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

1.   Kommitténs plenarsessioner och sektionernas sammanträden ska vara offentliga.

2.   På begäran av en berörd institution eller ett berört organ eller på förslag av presidiet kan kommittén besluta att vissa överläggningar som inte rör det rådgivande arbetet ska föras bakom stängda dörrar.

3.   Övriga sammanträden ska inte vara offentliga. I motiverade fall kan emellertid andra personer närvara som observatörer efter sammanträdesordförandens godkännande.

1.   Medlemmar av EU:s institutioner kan närvara vid och yttra sig under sammanträden i kommittén och dess organ.

2.   Medlemmar av andra organ och bemyndigade tjänstemän från institutioner och organ kan bjudas in att närvara vid sammanträden, yttra sig under dessa eller svara på frågor, under ledning av sammanträdesordföranden.

1.   Kommitténs ledamöter ska bära titeln ”ledamot av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén”.

2.   Bestämmelserna i kapitel IV artikel 10 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier, som fogats till fördragen, ska vara tillämpliga på Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ledamöter.

1.   Ledamotsstadgan ska innehålla kommittéledamöternas rättigheter och skyldigheter samt de bestämmelser som rör deras verksamhet och förbindelser med institutionen och dess avdelningar. Detta omfattar även sanktioner vid olämpligt beteende.

Ledamotsstadgan ska dessutom fastställa de åtgärder som kan vidtas om arbetsordningen eller ledamotsstadgan inte efterlevs.

2.   Uppförandekoden, där de skyldigheter som gäller för kommitténs ledamöter och suppleanter fastställs och förtydligas, bifogas denna arbetsordning.

3.   I början av sin mandatperiod ska ledamöterna åta sig att respektera och ska underteckna den uppförandekod som antagits av plenarförsamlingen. Ledamöternas uppträdande ska präglas av ömsesidig respekt och bygga på de värderingar och principer som fastställs i fördragen. De ska agera med värdighet och respekt för kommitténs anseende. I debatter ska ledamöterna avstå från ärekränkande, rasistiskt, sexistiskt eller främlingsfientligt språkbruk eller beteende.

Underlåtenhet att följa dessa normer och regler kan leda till att de åtgärder som anges i uppförandekoden tillämpas.

Tillämpningen av denna artikel ska inte påverka ledamöternas yttrandefrihet.

Artikeln ska tillämpas med fullt iakttagande av ledamöternas befogenheter, i enlighet med unionens primärrätt och ledamotsstadgan.

Artikeln ska tillämpas med iakttagande av öppenhetsprincipen och på ett sätt som gör att ledamöterna underrättas om berörda bestämmelser och informeras personligen om sina rättigheter och skyldigheter.

Om en person som är anställd av en ledamot, eller en annan person som har getts tillträde till kommitténs lokaler eller utrustning genom ledamotens försorg, inte följer ovanstående normer för uppförande, kan den berörda ledamoten i förekommande fall bli föremål för de sanktioner som anges i uppförandekoden.

Sanktioner som ska vidtas om normerna för uppförande inte följs ingår i den uppförandekod som antagits av plenarförsamlingen.

Kommittén anpassar sig till Europaparlamentets bestämmelser i den mån de är förenliga med kommitténs ledamotsstadga, och inrättar lämpliga organ i detta syfte.

En rådgivande kommitté för ledamöters uppförande inrättas (i enlighet med uppförandekoden för kommitténs ledamöter).

4.   När ledamöterna utnämns ska de sammanställa en förklaring om alla intressen, ekonomiska och andra, som skulle kunna påverka deras arbete inom kommittén.

De ska uttryckligen minst en gång per år bekräfta att innehållet i förklaringen är giltigt och ändra den så snart deras situation förändras.

Ledamotsstadgan och uppförandekoden för ledamöter och suppleanter ska dessutom innehålla de åtgärder som kan vidtas om denna arbetsordning, uppförandekoden eller ledamotsstadgan inte efterlevs.

1.   På förslag av presidiet ska plenarförsamlingen för varje period på två och ett halvt år välja sex ledamöter, tre kvinnor och tre män, utan andra stadigvarande uppdrag inom kommittén till den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande.

2.   Vid en påstådd överträdelse av kommitténs uppförandekod av en ledamot och på en ledamots begäran ska den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande på konfidentiell basis och inom 30 kalenderdagar ge ledamoten riktlinjer för hur bestämmelserna i uppförandekoden ska tolkas och tillämpas. Ledamoten i fråga ska ha rätt att åberopa dessa riktlinjer.

3.   På begäran av kommitténs ordförande ska den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande även bedöma påstådda överträdelser av uppförandekoden och ge ordföranden råd om vilka åtgärder som eventuellt bör vidtas.

1.   Kommittéledamöternas mandat ska löpa ut vid utgången av den femårsperiod som rådet fastställde när kommitténs mandatperiod inleddes.

2.   En enskild ledamots mandat ska upphöra vid avgång, avsättning, dödsfall eller force majeure eller vid uppkomst av omständigheter som är oförenliga med uppdraget som ledamot.

3.   Uppdraget som ledamot av kommittén ska vara oförenligt med medlemskap i en regering, ett parlament, en av Europeiska unionens institutioner eller Regionkommittén, med en styrelsepost i Europeiska investeringsbanken samt med aktiv tjänst som tjänsteman eller annan aktiv anställning inom någon av Europeiska unionens institutioner.

4.   Avgång ska meddelas ordföranden skriftligen.

5.   Villkoren för avsättning fastställs i artikel 64.2 i denna arbetsordning. I detta fall ska rådet, om det beslutar att upphäva mandatet, inleda förfarandet för att utnämna en efterträdare.

6.   Vid avgång, dödsfall, force majeure eller omständigheter som är oförenliga med uppdraget som ledamot ska ordföranden underrätta rådet, som ska konstatera att det finns en vakans och inleda förfarandet för att utnämna en efterträdare. Vid avgång ska dock den avgående ledamoten, om han eller hon inte meddelar annat, kvarstå i sitt ämbete till det datum då efterträdarens utnämning träder i kraft.

7.   I samtliga fall som nämns i punkt 2 i denna artikel ska efterträdaren utnämnas för den återstående mandatperioden.

1.   På ett förslag av presidiet, som antagits av minst tre fjärdedelar av presidiets medlemmar, kan plenarförsamlingen föreläggas ett förslag till misstroendeförklaring mot ordföranden, av allvarliga och vederbörligen konstaterade skäl.

I så fall ska förslaget föras upp som första punkt på dagordningen för påföljande plenarsession.

2.   Plenarförsamlingen ska hålla en sluten omröstning utan möjlighet till överlåtelse av rösträtt, efter att först ha hört en medlem av varje grupp, därefter de medlemmar av ordförandeskapet som önskar uttala sig och sist ordföranden.

Misstroendeförklaringen ska betraktas som antagen om en majoritet av tre fjärdedelar av de närvarande ledamöterna godkänner den. I annat fall ska den anses ha avslagits.

3.   Om en misstroendeförklaring antas ska plenarförsamlingen omedelbart ersätta ordföranden med en medlem av hans eller hennes grupp.

För detta ändamål ska plenarförsamlingen tillfälligt ledas av kommitténs vice ordförande från den grupp som ska överta nästa ordförandeskap för kommittén.

4.   Om plenarförsamlingen inte omedelbart kan genomföra detta ersättande ska dess arbete avbrytas för att låta grupperna lägga fram ett förslag, och den ska sammankallas på nytt, om möjligt samma dag, av den tillfälliga ordföranden.

5.   Den medlem av samma grupp som ersätter ordföranden ska kvarstå i sitt ämbete tills den ursprungligen fastställda mandatperioden löper ut.

1.   Kommittén ska biträdas av ett sekretariat, vilket ska ledas av en generalsekreterare som i sin tjänsteutövning är underställd ordföranden, som företräder presidiet.

2.   Generalsekreteraren ska delta i presidiets sammanträden, vid vilka han eller hon ska ha en rådgivande roll och vara protokollförare.

3.   Generalsekreteraren ska avlägga en högtidlig försäkran inför presidiet att utföra sina uppgifter helt opartiskt och samvetsgrant.

4.   Generalsekreteraren ska säkerställa verkställandet av de beslut som fattats av plenarförsamlingen, presidiet och ordföranden, med stöd av denna arbetsordning, och ska var tredje månad avlägga en skriftlig rapport till ordföranden om de kriterier och genomförandebestämmelser som antagits eller planerats när det gäller administrativa eller organisatoriska problem samt personalfrågor.

5.   Generalsekreteraren kan delegera sina befogenheter inom de gränser som fastställs av ordföranden.

6.   På förslag av generalsekreteraren ska presidiet fastställa generalsekretariatets organisationsplan, så att detta kan säkerställa att kommittén och dess organ fungerar väl och bistå ledamöterna i utövandet av deras mandat, särskilt vad avser organisationen av sammanträden och utarbetandet av yttranden.

7.   De befogenheter som generalsekreteraren tilldelas på grundval av delegeringen av befogenheter av ordföranden ska vara tillfälliga: De ska upphöra senast vid utgången av ordförandens mandatperiod.

1.   Med avseende på generalsekreteraren ska samtliga befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och som tillkommer den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal enligt anställningsvillkoren för övriga anställda utövas av presidiet.

2.   De befogenheter som enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen tillkommer tillsättningsmyndigheten ska utövas

3.   De befogenheter som enligt anställningsvillkoren för övriga anställda tillkommer den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal ska utövas

4.   Ordföranden ska utöva de befogenheter som tillkommer institutionen genom artikel 110 i tjänsteföreskrifterna i syfte att genomföra de allmänna genomförandebestämmelserna till tjänsteföreskrifterna och de bestämmelser som antagits i samförstånd. Vad gäller övriga bestämmelser av allmän karaktär ska dessa befogenheter utövas av generalsekreteraren.

5.   Presidiet, ordföranden och generalsekreteraren får delegera de befogenheter som de tilldelas genom denna artikel.

6.   I de delegeringsakter som utfärdas enligt ovan ska man fastställa omfattningen av och gränserna för de befogenheter som delegeras, tidsperioden för delegeringen samt huruvida de personer till vilka befogenheterna delegeras har rätt att vidaredelegera dem.

7.   Vid utnämning av tjänstemän till tjänster som biträdande generalsekreterare, direktör, biträdande direktör eller enhetschef för rådgivande verksamhet

1.   Varje grupp ska bistås av ett sekretariat som är direkt underställt gruppordföranden.

2.   De befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten ska med avseende på tjänstemän som är anställda i en grupp i enlighet med artikel 37 a andra strecksatsen i tjänsteföreskrifterna utövas på förslag av den berörda gruppordföranden vad avser tillämpningen av artikel 38 i tjänsteföreskrifterna, inbegripet beslut som rör tjänstemännens karriärutveckling i gruppen.

När en tjänsteman som varit anställd i en grupp återgår till kommitténs sekretariat ska han eller hon placeras i den lönegrad som han eller hon skulle ha haft rätt till i egenskap av tjänsteman.

3.   De befogenheter som tillkommer den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal ska med avseende på tillfälligt anställda i grupperna i enlighet med artikel 2 c i anställningsvillkoren för övriga anställda utövas på förslag av den berörda gruppordföranden vad avser tillämpningen av artikel 8 tredje stycket, artikel 9 och artikel 10.3 i anställningsvillkoren för övriga anställda.

1.   Ordföranden ska bistås av ett kansli.

2.   Medarbetarna vid detta kansli ska inom ramen för budgeten rekryteras som tillfälligt anställda, och de befogenheter som tillkommer den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal ska utövas av ordföranden.

1.   Före den 1 juni varje år ska generalsekreteraren för presidiet lägga fram ett utkast till beräkning av kommitténs utgifter och inkomster för följande budgetår. Finans- och budgetkommittén ska granska utkastet före diskussionen i presidiet och i förekommande fall lämna synpunkter eller föreslå ändringar. Presidiet ska upprätta beräkningen av kommitténs inkomster och utgifter. Det ska översända denna enligt villkoren och tidsgränserna i förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget.

2.   Inom ramen för bestämmelserna i förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget ska ordföranden genomföra eller sörja för genomförandet av sammanställningen av inkomster och utgifter.

1.   En revisionskommitté ska inrättas med en rådgivande funktion i fråga om revision gentemot ordföranden och presidiet. Revisionskommittén ska fullgöra sina uppgifter under full oavhängighet i enlighet med förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget och i synnerhet internrevisorns befogenheter och uppgifter.

I synnerhet ska revisionskommittén utöva tillsyn över alla förfaranden för upprättande av rapporter och system för intern kontroll samt alla övervakningsprocesser vad gäller efterlevnad av lagar, förordningar, yrkesmässiga och etiska standarder och uppförandekoder.

2.   Revisionskommittén ska lägga fram sina rapporter för ordföranden, som utan dröjsmål ska vidarebefordra dem till presidiet.

3.   Revisionskommitténs struktur, sammansättning, ansvarsområden och procedurregler ska fastställas genom beslut av presidiet.

4.   Medlemmarna i revisionskommittén ska utnämnas av presidiet på förslag av grupperna.

Den som är medlem av revisionskommittén ska inte samtidigt kunna vara medlem av kommitténs presidium, av finans- och budgetkommittén eller av kvestorsgruppen.

5.   Revisionskommittén ska anta interna regler för att se till att den fullgör sin roll och sitt uppdrag och genomför sina förpliktelser, rättigheter och skyldigheter i enlighet med denna artikel.

6.   En medlem av revisionskommittén ska ersättas enligt förfarandet i punkt 4 första stycket i denna artikel.

1.   Kommittén kan med absolut majoritet av ledamöterna besluta att se över denna arbetsordning.

2.   För att se över arbetsordningen ska kommittén inrätta en kommitté för arbetsordningen. Kommittén ska utnämna en huvudföredragande som ska lägga fram ett förslag till ny arbetsordning.

3.   Efter att ha antagit arbetsordningen med absolut majoritet ska plenarförsamlingen förlänga mandatet för kommittén för arbetsordningen med högst 60 dagar, så att denna vid behov kan utarbeta ett förslag till ändring av tillämpningsföreskrifterna som ska läggas fram för presidiet, som ska fatta beslut efter att ha inhämtat gruppernas synpunkter.

4.   Datumet för den nya arbetsordningens och de ändrade tillämpningsföreskrifternas ikraftträdande ska fastställas när de antas av kommittén.

1.   Uppförandekoden ska tillämpas på kommitténs ledamöter och deras suppleanter.

2.   Kommitténs ledamöter företräder olika kategorier av aktörer inom näringsliv och samhälle. De utses av rådet för en tid av fem år (11) sedan de har nominerats av sina regeringar.

3.   Kommitténs ledamöter ska ”fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet” (12) och får i enlighet med fördraget inte bindas av några instruktioner.

4.   Kommitténs ledamöter ska låta sig ledas av och agera enligt följande allmänna etiska principer: integritet, öppenhet, aktsamhet, ärlighet, ansvar och respekt för kommitténs anseende.

5.   Kommitténs ledamöter ska i Europeiska unionens och EU-medborgarnas allmänna intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet.

6.   I enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska kommitténs ledamöter vid fullgörandet av sina skyldigheter säkerställa att rättigheter och värden såsom människans värdighet, icke-diskriminering, tolerans, frihet, solidaritet, rättsstatsprincipen och jämställdhet mellan könen främjas, faktiskt skyddas och respekteras (13).

7.   Inom ramen för varje ledamots deltagande i kommitténs verksamhet får det personliga intresset inte väga tyngre än unionens allmänna intresse (14).

1.   Kommitténs ledamöter ska agera i enlighet med kommitténs rådgivande roll (15).

2.   Även om ledamöterna inte alltid är på plats i kommitténs lokaler ska de alltid anses representera kommittén.

3.   Ledamöterna ska utföra sitt uppdrag i en anda av fruktbart samarbete.

4.   I utövandet av sitt uppdrag ska ledamöterna främja demokrati och värden som grundar sig på mänskliga rättigheter.

5.   Ledamöterna ska fullt ut genomföra sina uppgifter som kommittéledamot samt bidra till det rådgivande arbetet.

6.   Ledamöterna ska förplikta sig att se till att kommitténs yttranden följs upp.

1.   Utan att det påverkar deras yttrandefrihet ska ledamöterna i utövandet av sitt uppdrag förbinda sig att fullgöra sina uppgifter med värdighet på arbetsplatsen. De ska avhålla sig från alla former av trakasserier och fördöma sådant beteende (17).

2.   De ska förbinda sig att använda sin immunitet och de förmåner som tilldelats dem på ett ansvarsfullt sätt och i kommitténs och den rådgivande funktionens intresse.

3.   De ska respektera kravet på konfidentialitet i de fall som anges i fördraget och i ledamotsstadgan (18).

1.   För fullgörandet av sin rådgivande roll ska ledamöterna få arvoden som fastställs av rådet (19) men ingen lön från kommittén.

2.   Tjänsteresor som ersätts av kommittén får inte ersättas ännu en gång av en tredje part (20).

3.   Även om de yttranden som ledamöterna antar har rent rådgivande karaktär ska ledamöterna enligt öppenhetsprincipen överlämna en förklaring om sina ekonomiska intressen till ordföranden när de tillträder.

4.   Skyldigheten att redovisa ekonomiska intressen trädde i kraft under 2011 för kommitténs sittande ledamöter. Förklaringen om ekonomiska intressen ska innehålla de uppgifter som anges i artikel 5a i ledamotsstadgan (21).

1.   En rådgivande kommitté för ledamöters uppförande, nedan kallad ”den rådgivande kommittén”, inrättas härmed.

2.   På förslag av presidiet ska plenarförsamlingen för varje period på två och ett halvt år välja sex ledamöter, tre kvinnor och tre män, utan andra stadigvarande uppdrag inom kommittén (22) till den rådgivande kommittén.

3.   På en ledamots begäran ska den rådgivande kommittén på konfidentiell basis och inom 30 kalenderdagar ge ledamoten riktlinjer för hur bestämmelserna i denna uppförandekod ska tolkas och tillämpas. Ledamoten i fråga ska ha rätt att åberopa dessa riktlinjer.

4.   På begäran av ordföranden ska den rådgivande kommittén även bedöma påstådda överträdelser av denna uppförandekod och ge ordföranden råd om vilka åtgärder som eventuellt bör vidtas.

1.   Med respekt för oskuldspresumtionen och skyddet av de utsatta ska ordföranden, i de fall där det finns anledning att misstänka att en ledamot har brutit mot denna uppförandekod, skriftligen informera berörda ledamöter och omedelbart hänskjuta ärendet till den rådgivande kommittén (23).

2.   Den rådgivande kommittén ska granska omständigheterna kring den påstådda överträdelsen och höra berörda ledamöter under fullständig sekretess. På grundval av sina slutsatser ska den rådgivande kommittén därefter utfärda en rekommendation till kommitténs ordförande om ett eventuellt beslut.

3.   Kommitténs ordförande ska, med beaktande av den rådgivande kommitténs rekommendationer och efter att ha uppmanat den berörda ledamoten att inkomma med skriftliga synpunkter, samråda med det utvidgade ordförandeskapet och därefter uppmana presidiet att fatta beslut om de åtgärder som kan vidtas i enlighet med ledamotsstadgan och kommitténs arbetsordning.

Beroende på hur allvarligt ledamotens beteende bedöms vara kan följande sanktioner tillämpas: