ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 152

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

62 årgången
11 juni 2019


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/945 av den 12 mars 2019 om obemannade luftfartygssystem och om tredjelandsoperatörer av obemannade luftfartygssystem

1

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/946 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 vad gäller tilldelningen av finansiering från unionens allmänna budget för att täcka utvecklingen av EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd

41

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/947 av den 24 maj 2019 om regler och förfaranden för drift av obemannade luftfartyg ( 1 )

45

 

 

BESLUT

 

*

Beslut (Gusp) 2019/948 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 29 maj 2019 om utnämning av EU-uppdragets styrkechef för Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) och om upphävande av beslut (Gusp) 2018/1791 (EUTM Mali/1/2019)

72

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/949 av den 5 juni 2019 om undantagande från unionsfinansiering av vissa utgifter som betalats ut av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) [delgivet med nr C(2019) 3981]

74

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/950 av den 7 juni 2019 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater [delgivet med nr C(2019) 4357]  ( 1 )

97

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till rådets direktiv 2013/59/Euratom av den 5 december 2013 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning, och om upphävande av direktiven 89/618/Euratom, 90/641/Euratom, 96/29/Euratom, 97/43/Euratom och 2003/122/Euratom ( EUT L 13, 17.1.2014 )

128

 

*

Rättelse till kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/785 av den 14 maj 2019 om harmonisering av radiospektrumet för utrustning som använder ultrabredbandsteknik i unionen och om upphävande av beslut 2007/131/EG ( EUT L 127, 16.5.2019 )

129

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

11.6.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 152/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/945

av den 12 mars 2019

om obemannade luftfartygssystem och om tredjelandsoperatörer av obemannade luftfartygssystem

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (1), särskilt artiklarna 58 och 61, och

av följande skäl:

(1)

Obemannade luftfartygssystem som medför de lägsta riskerna och som tillhör den ”öppna” verksamhetskategorin bör inte omfattas av de klassiska förfarandena för kontroll av efterlevnaden av luftfartsreglerna. Den möjlighet att anta harmoniserad gemenskapslagstiftning som avses i artikel 56.6 i förordning (EU) 2018/1139 bör användas för dessa obemannade luftfartygssystem. Därför är det nödvändigt att fastställa krav för att hantera riskerna med användningen av dessa obemannade luftfartygssystem, med fullt beaktande av annan tillämplig unionslagstiftning om harmonisering.

(2)

Dessa krav bör omfatta de grundläggande kraven i artikel 55 i förordning (EU) 2018/1139, speciellt när det gäller de särskilda egenskaper och funktioner som behövs för att minska risker som rör flygningens säkerhet, integritet, skydd av personuppgifter, luftfartsskydd eller miljö som uppstår i samband med användningen av dessa obemannade luftfartygssystem.

(3)

När tillverkarna släpper ut ett obemannat luftfartygssystem på marknaden i syfte att göra det tillgängligt för verksamhet inom den ”öppna” kategorin och därmed anbringar en etikett på luftfartyget som anger dess klass, bör de säkerställa att det obemannade luftfartygssystemet uppfyller kraven för klassen i fråga.

(4)

Mot bakgrund av den goda säkerhetsnivå som uppnås av modellflygplan som redan finns tillgängliga på marknaden, är det lämpligt att skapa klass C4 av obemannade luftfartygssystem som inte bör omfattas av oproportionerliga tekniska krav, vilket skulle gynna operatörer av modellflygplan.

(5)

Denna förordning bör också tillämpas på obemannade luftfartygssystem som anses vara leksaker i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG (2). Dessa obemannade luftfartygssystem ska också uppfylla kraven i direktiv 2009/48/EG. Detta krav på överensstämmelse bör beaktas när man fastställer ytterligare säkerhetskrav enligt denna förordning.

(6)

Obemannade luftfartygssystem som inte är leksaker i den mening som avses i direktiv 2009/48/EG ska uppfylla de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG (3) i den utsträckning det direktivet är tillämplig på dem och i den utsträckning som dessa hälso- och säkerhetskrav inte är nära kopplade till de obemannade luftfartygssystemens flygsäkerhet. När dessa hälso- och säkerhetskrav är nära kopplade till flygsäkerheten är endast denna förordning tillämplig.

(7)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU (4) och 2014/53/EU (5) bör inte tillämpas på obemannade luftfartyg som omfattas av krav på certifiering enligt förordning (EU) 2018/1139, som uteslutande är avsedda för luftburen användning och som är avsedda för drift endast på frekvenser som tilldelats genom Internationella teleunionens radioreglemente för skyddad användning inom luftfart.

(8)

Direktiv 2014/53/EU bör tillämpas på obemannade luftfartyg som inte omfattas av krav på certifiering och inte är avsedda för drift endast på frekvenser som tilldelats genom Internationella teleunionens radioreglemente för skyddad användning inom luftfart, om de avsiktligen avger och/eller mottar elektromagnetiska vågor med frekvenser under 3 000 GHz för radiokommunikation och/eller radiobestämning.

(9)

Direktiv 2014/30/EU bör tillämpas på obemannade luftfartyg som inte omfattas av certifiering och inte är avsedda för drift endast på frekvenser som tilldelats genom Internationella teleunionens radioreglemente för skyddad användning inom luftfart, om de inte omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2014/53/EU.

(10)

I Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG (6) fastställs gemensamma principer och övergripande bestämmelser som är avsedda att tillämpas på saluföring av produkter som omfattas av sektorsspecifik lagstiftning. För att säkerställa förenlighet med annan sektorsspecifik produktlagstiftning bör bestämmelserna om saluföring av obemannade luftfartygssystem avsedda att användas i den ”öppna” kategorin anpassas till den ram som fastställs genom beslut 768/2008/EG.

(11)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG (7) är tillämpligt på säkerhetsrisker med obemannade luftfartygssystem i den mån det inte finns några särskilda bestämmelser med samma syfte i unionslagstiftningen om de berörda produkternas säkerhet.

(12)

Denna förordning bör tillämpas på alla former av leveranser, inklusive distansförsäljning.

(13)

Medlemsstaterna bör vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att endast obemannade luftfartygssystem som är avsedda att användas i den ”öppna” kategorin som vid normal användning inte utgör en hälso- och säkerhetsrisk för människor, husdjur eller egendom görs tillgängliga på marknaden och tas i bruk.

(14)

För att ge medborgarna ett gott miljöskydd är det nödvändigt att begränsa buller i största möjliga utsträckning. Begränsningarna av ljudeffektnivåerna som är tillämpliga på obemannade luftfartygssystem som är avsedda att användas i den ”öppna” kategorin kan ses över i slutet av de övergångsperioder som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/947 (8).

(15)

Mot bakgrund av den ökande e-handeln bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att säkerställa produkternas överensstämmelse. Därför bör medlemsstaterna uppmuntras att samarbeta med de behöriga myndigheterna i tredjeländer och att utveckla samarbetet mellan marknadskontrollmyndigheterna och tullmyndigheterna. Marknadskontrollmyndigheterna bör i möjligaste mån använda förfarandena för anmälan och åtgärder och upprätta ett samarbete med de nationella myndigheter som ansvarar för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG (9). För att möjliggöra snabba insatser bör de etablera nära kontakter med viktiga mellanhänder som tillhandahåller värdtjänster för produkter som säljs på internet.

(16)

De ekonomiska aktörerna bör, i förhållande till den roll de har i leverans- och distributionskedjorna, ansvara för att obemannade luftfartygssystem avsedda att användas i den ”öppna” kategorin överensstämmer med kraven i denna förordning, så att man kan säkerställa en hög skyddsnivå i fråga om allmänna intressen såsom hälsa och säkerhet och garantera rättvisa konkurrensvillkor på unionsmarknaden. Därför måste en tydlig och proportionell fördelning av de skyldigheter som motsvarar varje ekonomisk aktörs roll i leverans- och distributionskedjan göras.

(17)

För att underlätta kommunikation mellan ekonomiska aktörer, nationella marknadskontrollmyndigheter och konsumenter bör ekonomiska aktörer som tillhandahåller eller distribuerar obemannade luftfartygssystem avsedda att användas i den ”öppna” kategorin utöver postadressen även ange en webbadress.

(18)

Tillverkaren, som besitter detaljkunskap om konstruktions- och tillverkningsprocessen, är den som bäst kan genomföra förfarandet för bedömning av överensstämmelse av obemannade luftfartygssystem avsedda att användas i den ”öppna” kategorin. Bedömning av överensstämmelse bör därför även i fortsättningen uteslutande vara tillverkarens skyldighet.

(19)

Denna förordning bör tillämpas på alla obemannade luftfartygssystem avsedda att användas i den ”öppna” kategorin som är nya på unionsmarknaden, det vill säga antingen nya obemannade luftfartygssystem som har tillverkats av en tillverkare som är etablerad i unionen eller nya eller begagnade obemannade luftfartygssystem som har importerats från ett tredje land.

(20)

Det måste säkerställas att obemannade luftfartygssystem från tredjeländer som förs in på unionsmarknaden och som är avsedda att användas i den ”öppna” kategorin uppfyller kraven i denna förordning. I synnerhet måste det säkerställas att tillverkarna låter dem genomgå lämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse. Det bör därför slås fast att importörerna ska se till att obemannade luftfartygssystem som de släpper ut på marknaden uppfyller kraven i denna förordning och att de inte får släppa ut obemannade luftfartygssystem på marknaden som inte uppfyller dessa krav eller som utgör en risk. Det bör också slås fast att importörerna ska se till att förfaranden för bedömning av överensstämmelse har genomförts och att CE-märkningen och den tekniska dokumentation som tagits fram av tillverkarna är tillgängliga för kontroll av de behöriga nationella myndigheterna.

(21)

Distributörer som släpper ut obemannade luftfartygssystem avsedda att användas i den ”öppna” kategorin på marknaden bör iaktta vederbörlig omsorg för att se till att deras hantering av produkten inte inverkar negativt på produktens överensstämmelse med de tillämpliga reglerna. Både importörer och distributörer förväntas iaktta vederbörlig omsorg för att se till att de produkter som de släpper ut eller tillhandahåller på marknaden uppfyller de tillämpliga kraven.

(22)

När en importör släpper ut ett obemannat luftfartygssystem avsett att användas i den ”öppna” kategorin på marknaden bör importören ange sitt namn, sitt registrerade firmanamn eller sitt registrerade varumärke och sin kontaktadress på det obemannade luftfartygssystemet. Undantag bör medges i de fall då det obemannade luftfartygssystemets storlek inte tillåter detta. Detta inbegriper de fall där importören skulle behöva öppna förpackningen för att sätta sitt namn och sin adress på det obemannade luftfartygssystemet.

(23)

Alla ekonomiska aktörer som släpper ut ett obemannat luftfartygssystem avsett att användas i den ”öppna” kategorin på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar ett obemannat luftfartygssystem avsett att användas i den ”öppna” kategorin på ett sådant sätt att det kan påverka överensstämmelsen med de grundläggande kraven, bör anses vara tillverkare och bör därför överta tillverkarens skyldigheter.

(24)

Distributörer och importörer befinner sig nära marknaden och bör därför vara involverade i de behöriga nationella myndigheternas marknadskontroller, och de bör vara beredda att aktivt delta genom att förse dessa myndigheter med alla nödvändiga uppgifter om det obemannade luftfartygssystemet avsett att användas i den ”öppna” kategorin.

(25)

Marknadskontrollen blir enklare och effektivare om man kan säkerställa att ett obemannat luftfartygssystem avsett att användas i den ”öppna” kategorin är spårbart genom hela leveranskedjan. Med ett effektivt spårbarhetssystem blir det lättare för marknadskontrollmyndigheterna att spåra de ekonomiska aktörer som på marknaden har tillhandahållit obemannade luftfartygssystem som inte uppfyller kraven.

(26)

Denna förordning bör begränsas till de väsentliga kraven. För att underlätta bedömningen av överensstämmelse av obemannade luftfarttygssystem avsedda att användas i den ”öppna” kategorin med dessa krav är det nödvändigt att föreskriva om en presumtion om överensstämmelse för produkter som överensstämmer med harmoniserade standarder som har antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 (10) och som innehåller detaljerade tekniska specifikationer av dessa krav.

(27)

De grundläggande kraven tillämpliga på obemannade luftfartygssystem avsedda att användas i den ”öppna” kategorin bör formuleras så tydligt att rättsligt bindande skyldigheter uppstår. De bör utformas så att det går att bedöma om kraven är uppfyllda, även om det inte finns någon harmoniserad standard eller om tillverkaren avstår från att använda standarden.

(28)

I förordning (EU) nr 1025/2012 fastställs ett förfarande för invändningar mot harmoniserade standarder som inte helt uppfyller kraven i den harmoniserade lagstiftning som är tillämplig på obemannade luftfartygssystem avsedda att användas i den ”öppna” kategorin enligt den här förordningen. Detta förfarande bör tillämpas när så är lämpligt när det gäller standarder till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, vilket ger presumtion om överensstämmelse med de krav som anges i denna förordning.

(29)

För att de ekonomiska aktörerna ska kunna visa och de behöriga myndigheterna kunna säkerställa att de obemannade luftfartygssystem som är avsedda att användas i den ”öppna” kategorin och som har tillhandahållits på marknaden uppfyller de grundläggande kraven måste det fastställas förfaranden för bedömning av överensstämmelse. I beslut nr 768/2008/EG fastställs moduler för mer eller mindre strikta förfaranden för bedömning av överensstämmelse, allt efter risknivån och den erforderliga säkerhetsnivån. För att säkerställa enhetlighet mellan olika sektorer och undvika tillfälliga bedömningsvarianter bör förfarandena för bedömning av överensstämmelse väljas bland dessa moduler.

(30)

Marknadskontrollmyndigheter och operatörer av obemannade luftfartygssystem bör ha enkel tillgång till EU-försäkran om överensstämmelse. För att uppfylla detta krav bör tillverkarna se till att alla obemannade luftfartygssystem som är avsedda att användas i den ”öppna” kategorin åtföljs av antingen en kopia av EU-försäkran om överensstämmelse eller av den webbadress där EU-försäkran om överensstämmelse kan hämtas.

(31)

För att säkerställa faktisk tillgång till information för marknadskontrolländamål bör den information som krävs för att identifiera alla tillämpliga unionsakter för obemannade luftfartygssystem som är avsedda att användas i den ”öppna” kategorin finnas tillgänglig i en enda EU-försäkran om överensstämmelse. För att minska den administrativa bördan för de ekonomiska aktörerna bör denna enda EU-försäkran om överensstämmelse utgöras av dokumentation bestående av de enskilda relevanta försäkringarna om överensstämmelse.

(32)

CE-märkningen indikerar att en produkt överensstämmer med kraven och är det synliga resultatet av en hel process av bedömning av överensstämmelse i vid bemärkelse. Allmänna principer för CE-märkning fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (11). Bestämmelser för hur CE-märkningen ska anbringas på obemannade luftfartygssystem som är avsedda att användas i den ”öppna” kategorin bör fastställas i denna förordning.

(33)

Vissa klasser av obemannade luftfartygssystem som är avsedda att användas i den ”öppna” kategorin och omfattas av den här förordningen kräver involvering av organ för bedömning av överensstämmelse. Medlemsstaterna bör anmäla dessa till kommissionen.

(34)

Det är nödvändigt att säkerställa att alla organ i hela unionen som utför bedömningar av överensstämmelse hos obemannade luftfartygssystem som är avsedda att användas i den ”öppna” kategorin håller en enhetlig hög nivå och utför sina uppgifter på samma nivå och under rättvisa konkurrensvillkor. Därför bör obligatoriska krav fastställas för de organ för bedömning av överensstämmelse som vill bli anmälda för att kunna tillhandahålla bedömningar av överensstämmelse.

(35)

Om ett organ för bedömning av överensstämmelse visar att obemannade luftfartygssystem som är avsedda att användas i den ”öppna” kategorin uppfyller kriterierna i de harmoniserade standarderna bör det förutsättas att de uppfyller motsvarande krav i denna förordning.

(36)

För att säkerställa en enhetlig kvalitetsnivå vid bedömning av överensstämmelse måste man också fastställa krav för de anmälande myndigheterna och andra organ som är involverade i bedömningen, anmälan och övervakningen av anmälda organ.

(37)

Förordning (EG) nr 765/2008 innehåller regler för ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse och ger ett ramverk för marknadskontroll av produkter och för kontroll av produkter från tredjeländer samt ger allmänna principer för CE-märkning. Det system som fastställs i denna förordning bör kompletteras av ackrediteringssystemet i förordning (EG) nr 765/2008.

(38)

Öppen ackreditering enligt förordning (EG) nr 765/2008, vilken säkerställer nödvändigt förtroende för intyg om överensstämmelse, bör användas av de nationella offentliga myndigheterna inom unionen för att styrka den tekniska kompetensen hos organen för bedömningen av överensstämmelse.

(39)

Organ för bedömning av överensstämmelse lägger ofta ut verksamhet kopplad till bedömningen av överensstämmelse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag. För att se till att den erforderliga skyddsnivån uppfylls för obemannade luftfartygssystem som är avsedda att användas i den ”öppna” kategorin och som ska släppas ut på unionsmarknaden är det avgörande att de underentreprenörer och dotterbolag som utför bedömningarna uppfyller samma krav som de anmälda organen i fråga om utförandet av överensstämmelse. Därför är det viktigt att bedömningen av kompetensen och förmågan hos de organ som ska anmälas och övervakningen av de redan anmälda organen omfattar även den verksamhet som bedrivs av underentreprenörer och dotterbolag.

(40)

Anmälningsförfarandet måste bli effektivare och öppnare, och det måste framför allt anpassas till ny teknik för att möjliggöra elektronisk anmälan.

(41)

Eftersom de anmälda organen får erbjuda sina tjänster i hela unionen bör medlemsstaterna och kommissionen beredas tillfälle att göra invändningar rörande ett anmält organ. Därför är det viktigt att en period fastställs under vilken eventuella tvivel eller osäkerheter rörande kompetensen hos organen för bedömning av överensstämmelse kan redas ut innan de börjar fungera som anmälda organ.

(42)

Av konkurrensskäl är det av avgörande betydelse att de anmälda organen tillämpar förfarandena för bedömning av överensstämmelse utan att belasta de ekonomiska aktörerna med onödig administration. Av samma skäl, och även för att säkerställa likabehandling av ekonomiska aktörer, måste en enhetlig teknisk tillämpning av förfarandena för bedömning av överensstämmelse säkerställas. Detta kan bäst uppnås genom samordning och samarbete mellan de anmälda organen.

(43)

Berörda parter bör ha rätt att överklaga resultatet av en bedömning som har utförts av ett anmält organ. Det är viktigt att se till att det finns ett förfarande för överklagande av alla de anmälda organens beslut.

(44)

Tillverkarna bör vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att obemannade luftfartygssystem som är avsedda att användas i den ”öppna” kategorin endast får släppas ut på marknaden om de, när de förvaras på rätt sätt och används för sitt avsedda ändamål eller under förhållanden som rimligen kan förutses, inte medför fara för människors hälsa eller säkerhet. Obemannade luftfartygssystem som är avsedda att användas i den ”öppna” kategorin bör anses vara oförenliga med de grundläggande krav som fastställs i denna förordning endast under användningsförhållanden som rimligen kan förutses, det vill säga vid användning som skulle kunna vara resultatet av ett lagligt och lätt förutsebart mänskligt beteende.

(45)

För att skapa rättslig säkerhet är det nödvändigt att klargöra att de regler om marknadskontroll i unionen och om kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden som fastställs i förordning (EG) nr 765/2008, däribland bestämmelserna om utbyte av information via systemet för snabb varning (Rapex), ska tillämpas på obemannade luftfartygssystem avsedda att användas i den ”öppna” kategorin. Den här förordningen bör inte förhindra medlemsstaterna att välja vilka behöriga myndigheter som ska utföra dessa uppgifter. För att säkerställa en smidig övergång vid genomförandet av denna förordning bör lämpliga övergångsbestämmelser fastställas.

(46)

Obemannade luftfartyg vars drift utgör de största riskerna bör omfattas av certifiering. Denna förordning bör därför fastställa villkoren för när konstruktion, produktion och underhåll av obemannade luftfartygssystem bör omfattas av certifiering. Dessa villkor är knutna till en högre risk för skada för tredje man vid olyckor, och därför bör certifiering krävas för obemannade luftfartygssystem avsedda att transportera personer, obemannade luftfartygssystem konstruerade för transport av farligt gods och obemannade luftfartygssystem med mått som överstiger 3 m och är konstruerade för att framföras över folksamlingar. Certifiering av obemannade luftfartygssystem som används i den ”särskilda” verksamhetskategori som fastställs i genomförandeförordning (EU) 2019/947 bör också krävas om, efter en riskbedömning, det i ett drifttillstånd utfärdat av den behöriga myndigheten anses att risken kopplad till driften inte på ett tillfredsställande sätt kan minskas utan certifiering av det obemannade luftfartygssystemet.

(47)

Obemannade luftfartygssystem som släpps ut på marknaden och som är avsedda att användas i den ”öppna” kategorin och som är försedda med en identifieringsetikett som anger klass bör uppfylla certifieringskraven för obemannade luftfartygssystem som används i de ”särskilda” eller ”certifierade” verksamhetskategorierna, beroende på vad som är tillämpligt, om dessa obemannade luftfartygssystem används utanför den ”öppna” driftskategorin.

(48)

Operatörer av obemannade luftfartygssystem som har sitt huvudsakliga verksamhetsställe, är etablerade eller är bosatta i ett tredjeland och bedriver verksamhet med obemannade luftfartygssystem inom det gemensamma europeiska luftrummet bör omfattas av denna förordning.

(49)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är grundade på yttrande nr 01/2018 (12) från byrån för luftfartssäkerhet (Easa) i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) 2018/1139.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte

1.   I denna förordning fastställs kraven på konstruktion och tillverkning av obemannade luftfartygssystem som är avsedda att användas i enlighet med de regler och villkor som definieras i genomförandeförordning (EU) 2019/947 samt av tilläggsmoduler för fjärridentifiering. I förordningen definieras också den typ av obemannade luftfartygssystem vars konstruktion, produktion och underhåll ska omfattas av certifiering.

2.   I förordningen fastställs även regler för tillhandahållandet på marknaden av obemannade luftfartygssystem som är avsedda att användas i den ”öppna” kategorin och tilläggsmoduler för fjärridentifiering samt om fri rörlighet inom unionen för dessa produkter.

3.   Denna förordning innehåller också bestämmelser om tredjelandsoperatörer av obemannade luftfartygssystem som bedriver verksamhet med obemannade luftfartygssystem i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/947 inom det gemensamma europeiska luftrummet.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Kapitel II i denna förordning är tillämplig på följande produkter:

a)

Obemannade luftfartygssystem som är avsedda att användas enligt de regler och villkor som gäller för den ”öppna” kategorin av obemannade luftfartyg enligt genomförandeförordning (EU) 2019/947, med undantag för privatbyggda obemannade luftfartygssystem, och som är försedda med en etikett med märkning enligt delarna 1–5 i bilagan till denna förordning som anger vilken av de fem klasserna av obemannade luftfartygssystem som avses i genomförandeförordning (EU) 2019/947 det tillhör.

b)

Tilläggsmoduler för fjärridentifiering enligt del 6 i bilagan till denna förordning.

2.   Kapitel III i denna förordning är tillämplig på obemannade luftfartygssystem som används enligt de regler och villkor som gäller för ”certifierade” och ”särskilda” verksamhetskategorier för obemannade luftfartygssystem i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/947.

3.   Kapitel IV i denna förordning är också tillämplig på operatörer av obemannade luftfartygssystem som har sitt huvudsakliga verksamhetsställe, är etablerade eller är bosatta i ett tredjeland om de bedriver verksamhet med obemannade luftfartygssystem inom unionen.

4.   Denna förordning är inte tillämplig på obemannade luftfartygssystem som uteslutande är avsedda att användas inomhus.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.    obemannat luftfartyg : alla luftfartyg som flygs eller har konstruerats för att fungera självständigt eller fjärrstyras utan pilot ombord.

2.    utrustning för kontroll av obemannade luftfartyg på distans : instrument, utrustning, mekanismer, apparatur, tillhörigheter, programvara eller tillbehör som är nödvändiga för säker drift av obemannade luftfartyg som inte är delar och som inte medförs ombord på det obemannade luftfartyget.

3.    obemannat luftfartygssystem : ett obemannat luftfartygssystem och utrustning för att kontrollera det på distans.

4.    operatör av obemannat luftfartygssystem : varje juridisk eller fysisk person som bedriver eller avser att bedriva trafik med ett eller flera obemannade luftfartygssystem.

5.    ”öppen” kategori : en kategori obemannade luftfartygssystem som definieras i artikel 4 i genomförandeförordning (EU) 2019/947.

6.    ”särskild” kategori : en kategori obemannade luftfartygssystem som definieras i artikel 5 i genomförandeförordning (EU) 2019/947.

7.    ”certifierad” kategori : en kategori obemannade luftfartygssystem som definieras i artikel 6 i genomförandeförordning (EU) 2019/947.

8.    harmoniserad unionslagstiftning : unionslagstiftning som harmoniserar villkoren för att släppa ut produkter på marknaden.

9.    ackreditering : ackreditering enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EG) nr 765/2008.

10.    bedömning av överensstämmelse : en process där det visas huruvida specificerade krav avseende en produkt har uppfyllts.

11.    organ för bedömning av överensstämmelse : ett organ som utför bedömningar av överensstämmelse, inbegripet kalibrering, provning, certifiering och kontroll.

12.    CE-märkning : märkning genom vilken tillverkaren visar att produkten är förenlig med tillämpliga krav i unionslagstiftning om harmonisering som föreskriver att denna märkning ska anbringas.

13.    tillverkare : varje fysisk eller juridisk person som tillverkar en produkt eller som låter konstruera eller tillverka en produkt och saluför produkten i eget namn eller under eget varumärke.

14.    tillverkarens representant : varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som enligt skriftlig fullmakt från tillverkaren har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter.

15.    importör : varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som släpper ut en produkt från ett tredjeland på unionsmarknaden.

16.    distributör : varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan utöver tillverkaren eller importören som tillhandahåller en produkt på marknaden.

17.    ekonomisk aktör : tillverkaren, tillverkarens representant, importören och distributören av det obemannade luftfartyget.

18.    tillhandahållande på marknaden : varje leverans av en produkt för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis.

19.    utsläppande på marknaden : det första tillhandahållandet av en produkt på unionsmarknaden.

20.    harmoniserad standard : en harmoniserad standard enligt definitionen i led c i artikel 2.1 i förordning (EU) nr 1025/2012.

21.    teknisk specifikation : ett dokument som fastställer de tekniska krav som ska uppfyllas av en produkt, process eller tjänst.

22.    privatbyggt obemannat luftfartygssystem : ett obemannat luftfartygssystem som har satts samman eller tillverkats för konstruktörens egna bruk, dock inte obemannade luftfartygssystem som har satts samman av en uppsättning delar som har släppts ut på marknaden av en tillverkare som en monteringsfärdig byggsats.

23.    marknadskontrollmyndighet : en myndighet i en medlemsstat som ansvarar för att utöva marknadstillsyn på sitt territorium.

24.    återkallelse : varje åtgärd för att dra tillbaka en produkt som redan tillhandahållits slutanvändaren.

25.    tillbakadragande : varje åtgärd i syfte att förhindra att en produkt i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden.

26.    det gemensamma europeiska luftrummet : luftrummet ovanför det territorium som fördragen tillämpas på samt varje annat luftrum där medlemsstaterna tillämpar Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 551/2004 (13) i enlighet med artikel 1.3 i den förordningen.

27.    fjärrpilot : en fysisk person som ansvarar för att på ett säkert sätt genomföra flygningen av ett obemannat luftfartyg genom att använda dess styrorgan, antingen manuellt eller, när det obemannade luftfartyget flyger automatiskt, genom att följa dess kurs och när som helst kunna ingripa och ändra denna.

28.    maximal startmassa (MTOM) : den maximala massa, inbegripet nyttolast och bränsle, med vilken det obemannade luftfartyget kan drivas enligt tillverkarens eller konstruktörens definition.

29.    nyttolast : instrument, mekanism, utrustning, del, apparatur eller tillbehör, inklusive kommunikationsutrustning, som är installerade i eller fastsatta på luftfartyget, som inte används eller är avsedda att användas vid drift eller kontroll av luftfartyg under flygning, och som inte är en del av flygplansskrovet, motorn eller propellern.

30.    follow-me-läge : ett driftsläge för ett obemannat luftfartygssystem där det obemannade luftfartyget hela tiden följer fjärrpiloten inom en i förväg fastställd radie.

31.    direkt fjärridentifiering : ett system för lokal överföring av information om det obemannade luftfartyget under drift, inklusive dess märkning, så att denna information kan inhämtas utan fysisk tillgång till luftfartyget.

32.    geo-awareness : en funktion som på basis av data från medlemsstaterna upptäcker potentiella överträdelser av gränser för luftrummet och varnar fjärrpiloten så att denna omedelbart kan vidta effektiva åtgärder för att förhindra sådana överträdelser.

33.    ljudeffektnivå LWA : den A-vägda ljudeffektnivån i dB i förhållande till 1 pW enligt definitionen i EN ISO 3744:2010.

34.    uppmätt ljudeffektnivå : en ljudeffektnivå som fastställts enligt de mätningar som fastställs i del 13 i bilagan. De uppmätta värdena kan fastställas antingen för ett obemannat luftfartyg som är representativt för typen av utrustning eller som ett medelvärde för ett antal obemannade luftfartyg.

35.    garanterad ljudeffektnivå : en ljudeffektnivå som fastställts enligt kraven i del 13 i bilagan, inbegripet de osäkerhetsfaktorer som beror på variationer i produktionen samt mätförfaranden, i fråga om vilken tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud bekräftar att den enligt de tekniska instrument som används och som det hänvisas till i den tekniska dokumentationen inte överskrids.

36.    hovra : stå stilla i samma geografiska position i luften.

37.    folksamling : sammankomster där personer är förhindrade att ta sig därifrån på grund av den tätt packade folkmassan.

KAPITEL II

Obemannade luftfartygssystem som är avsedda användas i den ”öppna” kategorin och tilläggsmoduler för fjärridentifiering

AVSNITT 1

Produktkrav

Artikel 4

Krav

1.   De produkter som avses i artikel 2.1 ska uppfylla kraven i delarna 1–6 i bilagan.

2.   Obemannade luftfartygssystem som inte är leksaker i den mening som avses i direktiv 2009/48/EG ska uppfylla de tillämpliga hälso- och säkerhetskraven i direktiv 2006/42/EG endast i förhållande till andra risker än de som sammanhänger med de obemannade luftfartygens flygsäkerhet.

3.   Uppdateringar av programvara för produkter som redan har gjorts tillgängliga på marknaden får endast göras om sådana uppdateringar inte påverkar produktens överensstämmelse med de tillämpliga reglerna.

Artikel 5

Tillhandahållande på marknaden och fri rörlighet för varor

1.   Produkter får endast tillhandahållas på marknaden om de uppfyller kraven i detta kapitel och inte medför fara för människors hälsa och säkerhet, för husdjur eller för egendom.

2.   Medlemsstaterna får inte, med hänvisning till de aspekter som omfattas av detta kapitel, förbjuda, begränsa eller hindra att produkter som överensstämmer med kraven i detta kapitel tillhandahålls på marknaden.

AVSNITT 2

De ekonomiska aktörernas skyldigheter

Artikel 6

Tillverkarnas skyldigheter

1.   Tillverkarna ska, när de släpper ut sina produkter på marknaden, se till att de har konstruerats och tillverkats i enlighet med kraven i delarna 1–6 i bilagan.

2.   Tillverkarna ska utarbeta den tekniska dokumentationen enligt artikel 17 och utföra eller låta utföra den bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 13.

Om bedömningen av överensstämmelse har visat att produkten uppfyller kraven i delarna 1–6 i bilagan ska tillverkarna upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och anbringa CE-märkningen.

3.   Tillverkarna ska behålla den tekniska dokumentationen och EU-försäkran om överensstämmelse i tio år efter det att produkten har släppts ut på marknaden.

4.   Tillverkarna ska se till att det finns rutiner som säkerställer att serietillverkningen fortsätter att överensstämma med kraven i detta kapitel. Det ska också tas hänsyn till ändringar i produktens konstruktion, egenskaper och programvara samt ändringar i de harmoniserade standarderna eller de tekniska specifikationer som det hänvisas till vid försäkran om överensstämmelse för en produkt.

När det anses lämpligt med tanke på de risker som en produkt utgör ska tillverkarna, för att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet, utföra slumpvis provning av saluförda produkter, granska och vid behov registerföra inkomna klagomål, produkter som inte överensstämmer med kraven och produktåterkallelser samt informera distributörerna om all sådan övervakning.

5.   Tillverkare av obemannade luftfartygssystem ska säkerställa att luftfartygen är försedda med sådana typnummer som avses i beslut 768/2008/EG och med unika serienummer genom vilka de kan identifieras, samt att de i tillämpliga fall uppfyller kraven i delarna 2–4 i bilagan. Tillverkare av tilläggsmoduler för fjärridentifiering ska säkerställa att modulerna är försedda med typnummer och med unika serienummer genom vilka de kan identifieras, samt att de uppfyller kraven i del 6 i bilagan. I båda fallen ska tillverkarna säkerställa att ett unikt serienummer också används i EU-försäkran om överensstämmelse eller den förenklade EG-försäkran om överensstämmelse som avses i artikel 14.

6.   Tillverkarna ska ange sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke samt den webbadress och postadress på vilken de kan kontaktas på produkten, eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i ett dokument som följer med produkten. I adressen ska endast en kontaktpunkt till tillverkaren anges. Kontaktuppgifterna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och marknadskontrollmyndigheterna.

7.   Tillverkarna ska se till att produkten åtföljs av en bruksanvisning och information enligt punkterna 1–6 i bilagan på ett språk som lätt kan förstås av konsumenterna och andra slutanvändare och som har bestämts av den berörda medlemsstaten. Sådana bruksanvisningar och sådan information liksom alla etiketter ska vara tydliga, lättbegripliga och läsliga.

8.   Tillverkarna ska se till att alla produkter åtföljs av en kopia av EU-försäkran om överensstämmelse eller av en förenklad EU-försäkran om överensstämmelse. Om en förenklad EU-försäkran om överensstämmelse finns ska den innehålla den exakta webbadress där hela texten till EU-försäkran om överensstämmelse kan erhållas.

9.   Tillverkare som anser eller har skäl att tro att produkter som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med detta kapitel ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, dra tillbaka eller återkalla den. Om produkten utgör en risk ska tillverkarna omedelbart underrätta marknadskontrollmyndigheterna i de medlemsstater på vilkas marknad de har tillhandahållit produkten om detta, och lämna uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen, eventuella korrigerande åtgärder som har vidtagits och resultaten av dessa.

10.   Tillverkarna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet i pappersform eller i elektronisk form ge myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med detta kapitel, på ett språk som lätt kan förstås av myndigheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med den produkt som de har släppt ut på marknaden.

Artikel 7

Tillverkarens representanter

1.   En tillverkare får genom skriftlig fullmakt utse en representant.

Skyldigheterna i enlighet med artikel 6.1 och den skyldighet att upprätta teknisk dokumentation som avses i artikel 6.2 får inte delegeras till tillverkarens representant.

2.   Tillverkarens representant ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten från tillverkaren. Fullmakten ska ge tillverkarens representant rätt att minst göra följande:

a)

inneha EU-försäkran om överensstämmelse och den tekniska dokumentationen för att kunna uppvisa dem för de nationella marknadskontrollmyndigheterna i tio år efter det att produkten har släppts ut på unionsmarknaden,

b)

på motiverad begäran av en marknads- eller gränskontrollmyndighet ge denna myndighet all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med kraven och

c)

på begäran samarbeta med marknads- eller gränskontrollmyndigheterna om de åtgärder som vidtas för att åtgärda den bristande överensstämmelsen hos de produkter som omfattas av fullmakten eller undanröja riskerna med dem.

Artikel 8

Importörernas skyldigheter

1.   Importörerna ska endast släppa ut produkter som uppfyller kraven i detta kapitel på unionsmarknaden.

2.   Innan en produkt släpps ut på marknaden ska importörerna säkerställa att

a)

det lämpliga förfarande för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 13 har genomförts av tillverkaren,

b)

tillverkaren har upprättat den tekniska dokumentation som avses i artikel 17,

c)

produkten är försedd med CE-märkning och, vid behov, identifieringsetikett som anger det obemannade luftfartygets klass och ljudeffektnivå,

d)

produkten åtföljs av de dokument som avses i artikel 6.7 och 6.8,

e)

tillverkaren har uppfyllt kraven i artikel 6.5 och 6.6.

Om en importör anser eller har skäl att tro att produkten inte är förenlig med kraven i delarna 1–6 i bilagan får importören inte släppa ut produkten på marknaden förrän den är förenlig med de tillämpliga kraven. Om produkten utgör en risk för konsumenternas och tredje parters hälsa och säkerhet ska importören dessutom underrätta tillverkaren och de behöriga nationella myndigheterna om detta.

3.   Importörerna ska ange sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke samt den webbadress och postadress på vilken de kan kontaktas på produkten, eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i ett dokument som följer med produkten. Kontaktuppgifterna ska vara på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och marknadskontrollmyndigheterna.

4.   Importörerna ska se till att produkten åtföljs av en bruksanvisning och information enligt punkterna 1–6 i bilagan på ett språk som lätt kan förstås av konsumenterna och andra slutanvändare och som har bestämts av den berörda medlemsstaten. Sådana bruksanvisningar och sådan information liksom alla etiketter ska vara tydliga, lättbegripliga och läsliga.

5.   Importörerna ska, så länge de har ansvar för produkten, se till att lagrings- eller transportförhållandena inte äventyrar överensstämmelsen med de väsentliga kraven i artikel 4.

6.   När det anses lämpligt med tanke på de risker som en produkt utgör ska importörerna, för att skydda slutanvändarnas och tredje parters hälsa och säkerhet, utföra slumpvis provning av produkter som tillhandahållits på marknaden, granska och vid behov registerföra inkomna klagomål, produkter som inte överensstämmer med kraven och återkallelser av produkter samt informera distributörerna om all sådan övervakning.

7.   Importörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven, eller om så är lämpligt dra tillbaka eller återkalla den. Om produkten utgör en risk ska importörerna dessutom omedelbart underrätta marknadskontrollmyndigheterna i de medlemsstater på vilkas marknad de har tillhandahållit produkten, och lämna uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som har vidtagits.

8.   Under tio år efter det att produkten har släppts ut på marknaden ska importörerna kunna uppvisa en kopia av EU-försäkran om överensstämmelse för marknadskontrollmyndigheterna och se till att dessa myndigheter på begäran kan få tillgång till den tekniska dokumentationen.

9.   Importörerna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet i pappersform eller elektronisk form ge myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med den produkt som de har släppt ut på marknaden.

Artikel 9

Distributörernas skyldigheter

1.   När distributörerna tillhandahåller en produkt på unionsmarknaden ska de iaktta vederbörlig omsorg för att se till att kraven i detta kapitel uppfylls.

2.   Innan distributörerna tillhandahåller en produkt på marknaden ska de kontrollera att produkten är försedd med CE-märkning och, i tillämpliga fall, identifieringsetiketten som anger det obemannade luftfartygets klass och ljudeffektnivå, att den åtföljs av de dokument som avses i artikel 6.7 och 6.8, samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i artikel 6.5 och 6.6 och artikel 8.3.

Distributörerna ska se till att produkten åtföljs av en bruksanvisning och information enligt punkterna 1–6 i bilagan på ett språk som lätt kan förstås av konsumenterna och andra slutanvändare och som har bestämts av den berörda medlemsstaten. Sådana bruksanvisningar och sådan information liksom alla etiketter ska vara tydliga, lättbegripliga och läsliga.

Om en distributör anser eller har skäl att tro att en produkt inte uppfyller de krav som anges i artikel 4 får denne inte tillhandahålla produkten på marknaden förrän den överensstämmer med de tillämpliga kraven. Om produkten utgör en risk ska distributören dessutom informera tillverkaren eller importören samt de behöriga marknadskontrollmyndigheterna om detta.

3.   Distributörerna ska, så länge de har ansvar för produkten, se till att lagrings- eller transportförhållandena inte äventyrar överensstämmelsen med de väsentliga kraven i artikel 4.

4.   Distributörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer med den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen ska försäkra sig om att det vidtas nödvändiga korrigerande åtgärder för att få produkten att överensstämma med kraven, eller om så är lämpligt för att dra tillbaka eller återkalla den. Om produkten utgör en risk ska distributörerna dessutom omedelbart underrätta marknadskontrollmyndigheterna i de medlemsstater på vilkas marknad de har tillhandahållit produkten, och lämna uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som har vidtagits.

5.   Distributörerna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet i pappersform eller elektronisk form ge myndigheten den information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med kraven. De ska på begäran samarbeta med denna myndighet om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med den produkt som de har tillhandahållit på marknaden.

Artikel 10

De fall när importörer och distributörer ska ha samma skyldigheter som tillverkaren

Importörer eller distributörer ska anses vara tillverkare enligt detta kapitel och ska ha samma skyldigheter som tillverkarna har enligt artikel 6 när de släpper ut en produkt på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar en produkt som redan har släppts ut på marknaden på ett sådant sätt att överensstämmelsen med detta kapitel kan påverkas.

Artikel 11

Identifiering av ekonomiska aktörer

1.   De ekonomiska aktörerna ska på begäran lämna uppgifter om följande aktörer till myndigheterna för marknadskontroll:

a)

Ekonomiska aktörer som har levererat en produkt till dem.

b)

Ekonomiska aktörer som de har levererat en produkt till.

2.   De ekonomiska aktörerna ska kunna lämna den information som avses i punkt 1

a)

i tio år efter det att de har fått produkten levererad och

b)

i tio år efter det att de har levererat produkten.

AVSNITT 3

Produktöverensstämmelse

Artikel 12

Presumtion om överensstämmelse

En produkt som överensstämmer med de harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas överensstämma med de krav som omfattas av dessa standarder eller delar av dem som fastställs i delarna 1–6 i bilagan.

Artikel 13

Förfaranden för bedömning av överensstämmelse

1.   Tillverkaren ska göra en bedömning av produktens överensstämmelse med kraven i delarna 1–6 i bilagan med hjälp av något av de följande förfarandena. Vid bedömningen av överensstämmelse ska hänsyn tas till alla avsedda och förutsebara driftsförhållanden.

2.   De tillgängliga förfarandena för bedömning av överensstämmelse är följande:

a)

Intern tillverkningskontroll enligt del 7 i bilagan, vid bedömning av en produkts överensstämmelse med de krav som anges i delarna 1, 5 eller 6 i bilagan, under förutsättning att tillverkaren har tillämpat de harmoniserade standarder till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning för alla krav för vilka sådana standarder finns.

b)

EU-typkontroll följd av överensstämmelse med typ som grundar sig på intern tillverkningskontroll enligt del 8 i bilagan.

c)

Överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring enligt del 9 i bilagan, utom vid bedömning av överensstämmelsen hos en produkt som är en leksak i den mening som avses i direktiv 2009/48/EG.

Artikel 14

EU-försäkran om överensstämmelse

1.   Den EG-försäkran om överensstämmelse som avses i artikel 6.8 ska utvisa att produkten har befunnits uppfylla kraven i delarna 1–6 i bilagan samt innehålla uppgift om det obemannade luftfartygssystemets klass.

2.   EU-försäkran om överensstämmelse ska utformas i enlighet med mallen i del 11 i bilagan, innehålla de uppgifter som anges i denna del och regelbundet uppdateras. Den ska översättas till det eller de språk som krävs av den medlemsstat där produkten släpps ut eller tillhandahålls på marknaden.

3.   Den förenklade EU-försäkran om överensstämmelse som avses i artikel 6.8 ska innehålla de uppgifter som anges i del 12 i bilagan och ska fortlöpande uppdateras. Den ska översättas till det eller de språk som krävs av den medlemsstat där produkten släpps ut eller tillhandahålls på marknaden. Hela texten till EU-försäkran om överensstämmelse ska vara tillgänglig via den webbadress som avses i den förenklade EU-försäkran om överensstämmelse, på det eller de språk som krävs av den medlemsstat där produkten släpps ut eller tillhandahålls på marknaden.

4.   Om en produkt omfattas av mer än en unionsakt där det ställs krav på EU-försäkran om överensstämmelse ska en enda EU-försäkran om överensstämmelse upprättas med avseende på alla dessa unionsakter. I denna försäkran ska det anges vilka unionsakter som berörs, och det ska lämnas en publikationshänvisning till dem.

5.   Genom att upprätta EU-försäkran om överensstämmelse tar tillverkaren ansvar för att produkten uppfyller de krav som fastställs i detta kapitel.

Artikel 15

Allmänna principer för CE-märkning

CE-märkningen ska omfattas av de allmänna principer som fastställs i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008.

Artikel 16

Regler och villkor för anbringande av CE-märkning, det anmälda organets identifikationsnummer samt den identifieringsetikett som anger luftfartygets klass och ljudeffektnivå

1.   CE-märkningen ska anbringas på produkten eller dess märkskylt så att den är synlig, lätt läsbar och varaktig. Om detta inte är möjligt eller lämpligt på grund av produktens storlek ska märkningen anbringas på förpackningen.

2.   Den identifieringsetikett som anger det obemannade luftfartygets klass ska anbringas väl synligt, läsbart och outplånligt på luftfartyget och dess förpackning och vara minst 5 mm hög. Det ska vara förbjudet att på produkter anbringa märkning, symboler och inskriptioner som kan vara vilseledande för tredje part i fråga om innebörden eller utformningen av den identifieringsetikett som anger produktens klass.

3.   Den uppgift om ljudeffektnivån som avses i del 14 i bilagan ska i tillämpliga fall anbringas väl synligt, läsbart och outplånligt på det obemannade luftfartyget, såvida detta inte är omöjligt eller olämpligt på grund av produktens storlek, och på dess förpackning.

4.   CE-märkningen och, i tillämpliga fall, uppgiften om ljudeffektnivå och identifieringsetiketten som anger det obemannade luftfartygets klass ska anbringas innan produkten släpps ut på marknaden.

5.   CE-märkningen ska åtföljas av det anmälda organets identifikationsnummer, om det förfarande för bedömning av överensstämmelse som anges i del 9 i bilagan tillämpas.

Det anmälda organets identifikationsnummer ska anbringas av det anmälda organet självt, eller, efter dess anvisningar, av tillverkaren eller dennes representant.

6.   Medlemsstaterna ska utgå från befintliga mekanismer för att se till att bestämmelserna om CE-märkning tillämpas korrekt och vidta lämpliga åtgärder i händelse av otillbörlig användning av märkningen.

Artikel 17

Teknisk dokumentation

1.   Den tekniska dokumentationen ska innehålla alla relevanta uppgifter om hur tillverkaren gått till väga för att säkerställa att produkten uppfyller de krav som anges i del 1–6 i bilagan. Den ska åtminstone innehålla de uppgifter som anges i del 10 i bilagan.

2.   Den tekniska dokumentationen ska upprättas innan produkten släpps ut på marknaden och ska regelbundet uppdateras.

3.   Den tekniska dokumentation och korrespondens som avser förfaranden för EU-typkontroll eller bedömning av tillverkarens kvalitetssystem ska avfattas på ett officiellt språk i den medlemsstat där det anmälda organet finns eller på ett språk som kan godtas av organet i fråga.

4.   Om den tekniska dokumentationen inte överensstämmer med punkterna 1, 2 eller 3 i denna artikel kan marknadskontrollmyndigheten uppmana tillverkaren eller importören att låta ett organ som myndigheten godtar utföra ett test på tillverkarens eller importörens bekostnad inom en viss föreskriven tid i syfte att kontrollera om produkten uppfyller de tillämpliga kraven i delarna 1–6 i bilagan.

AVSNITT 4

Anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse

Artikel 18

Anmälan

Medlemsstaterna ska anmäla till kommissionen och de andra medlemsstaterna vilka organ som fått i uppdrag att utföra bedömningar av överensstämmelse i enlighet med detta kapitel.

Artikel 19

Anmälande myndigheter

1.   Medlemsstaterna ska utse en anmälande myndighet med ansvar för att inrätta och genomföra de förfaranden som krävs för bedömning och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för övervakning av anmälda organ, inklusive överensstämmelse med artikel 24.

2.   Medlemsstaterna får besluta att den bedömning och övervakning som avses i punkt 1 ska utföras av ett nationellt ackrediteringsorgan i den betydelse som anges i förordning (EG) nr 765/2008.

3.   Om den anmälande myndigheten delegerar eller på annat sätt överlåter den bedömning, anmälan eller övervakning som avses i punkt 1 till ett organ som inte är offentligt, ska det organet vara en juridisk person och ska i tillämpliga delar gälla för kraven i artikel 20. Dessutom ska detta organ ha vidtagit åtgärder för att kunna hantera ansvarsskyldighet som kan uppstå i samband med dess verksamhet.

4.   Den anmälande myndigheten ska ta det fulla ansvaret för de uppgifter som utförs av det organ som avses i punkt 3.

Artikel 20

Krav på de anmälande myndigheterna

1.   En anmälande myndighet ska

a)

vara inrättad på ett sådant sätt att det inte uppstår någon intressekonflikt med organen för bedömning av överensstämmelse,

b)

vara organiserad och drivas på ett sådant sätt att dess verksamhet är objektiv och opartisk,

c)

vara organiserad på ett sådant sätt att alla beslut som rör anmälan av ett organ för bedömning av överensstämmelse fattas av annan behörig personal än den som har gjort bedömningen,

d)

inte erbjuda eller utföra sådan verksamhet som utförs av organ för bedömning av överensstämmelse och får inte heller erbjuda eller utföra konsulttjänster på kommersiell eller konkurrensmässig grund,

e)

skydda erhållen konfidentiell information och

f)

ha tillräckligt många anställda med lämplig kompetens för att kunna utföra sina uppgifter.

Artikel 21

Anmälande myndigheters informationsskyldighet

1.   Medlemsstaterna ska informera kommissionen om sina förfaranden för bedömning och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för övervakning av anmälda organ samt om eventuella ändringar.

2.   Kommissionen ska offentliggöra denna information.

Artikel 22

Krav avseende anmälda organ

1.   När det gäller anmälan ska ett organ för bedömning av överensstämmelse uppfylla kraven i punkterna 2–11.

2.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska inrättas enligt medlemsstatens nationella lag och vara en juridisk person.

3.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska vara ett tredjepartsorgan som är oberoende av den organisation som det bedömer.

Detta organ får vara ett organ som hör till en näringslivsorganisation eller branschorganisation som företräder företag som är involverade i konstruktion, tillverkning, leverans, installation, användning eller underhåll av den produkt som det bedömer, förutsatt att det kan styrkas att organet är oberoende och att det inte finns några intressekonflikter.

4.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse får inte utgöras av den som konstruerar, tillverkar, levererar, installerar, köper, äger, använder eller underhåller produkten eller av företrädare för någon av dessa parter. Detta ska inte hindra användning av den bedömda produkten som är nödvändig för verksamheten inom organet för bedömning av överensstämmelse eller användning av en sådan produkt för personligt bruk.

Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess högsta ledning och personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse får varken delta direkt i konstruktion, tillverkning, marknadsföring, installation, användning eller underhåll av denna produkt eller företräda parter som bedriver sådan verksamhet. De får inte delta i någon verksamhet som kan påverka deras objektivitet och integritet i samband med den bedömning av överensstämmelse för vilken de har anmälts. Detta ska framför allt gälla konsulttjänster.

Organ för bedömning av överensstämmelse ska säkerställa att deras dotterbolags eller underentreprenörers verksamhet inte påverkar konfidentialiteten, objektiviteten eller opartiskheten i deras bedömningar av överensstämmelse.

5.   Organ för bedömning av överensstämmelse och deras personal ska utföra bedömningen av överensstämmelse med största möjliga yrkesintegritet och med erforderlig teknisk kompetens på det specifika området och ska vara fria från alla påtryckningar och incitament, i synnerhet ekonomiska, som kan påverka deras omdöme eller resultaten av deras bedömning av överensstämmelse, särskilt när det gäller personer eller grupper av personer som har ett intresse av resultaten av denna verksamhet.

6.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska kunna utföra alla de uppgifter avseende bedömning av överensstämmelse som fastställs i delarna 8 eller 9 i bilagan för ett sådant organ och för vilka det har anmälts, oavsett om dessa uppgifter utförs av organet för bedömning av överensstämmelse eller för dess räkning och under dess ansvar.

Vid alla tidpunkter och för varje förfarande för bedömning av överensstämmelse och för varje typ eller kategori av produkter för vilka det har anmälts ska organet för bedömning av överensstämmelse ha följande till sitt förfogande:

a)

Personal med teknisk kunskap och tillräcklig och lämplig erfarenhet för att kunna utföra de uppgifter som ingår i bedömningen av överensstämmelse.

b)

Beskrivningar av förfarandena i enlighet med vilka bedömningar av överensstämmelse utförs, som säkerställer insyn och möjligheten att reproducera förfarandena. Organet ska ha lämpliga riktlinjer och förfaranden för att skilja mellan de uppgifter som det utför i sin egenskap av anmält organ och annan verksamhet.

c)

Förfaranden som gör det möjligt för organet att utöva sin verksamhet med vederbörlig hänsyn tagen till ett företags storlek, bransch och struktur, den berörda produktens komplexitet och eventuell massproduktion eller serietillverkning.

Organet för bedömning av överensstämmelse ska ha de nödvändiga medlen för att korrekt kunna utföra de tekniska och administrativa uppgifterna i samband med bedömningen av överensstämmelse och ska ha tillgång till den utrustning och de hjälpmedel som är nödvändiga.

7.   Den personal som ansvarar för att utföra bedömning av överensstämmelse ska ha

a)

fullgod teknisk och yrkesinriktad utbildning som täcker all slags bedömning av överensstämmelse för vilken organet för bedömning av överensstämmelse har anmälts,

b)

tillfredsställande kunskap om kraven för de bedömningar som den utför och fullgod befogenhet att utföra dessa bedömningar,

c)

tillräcklig kännedom och insikt om kraven, de tillämpliga harmoniserade standarderna och de relevanta bestämmelserna i den harmoniserade unionslagstiftningen och

d)

förmåga att upprätta EU-typintyg eller godkännanden av kvalitetssystem, protokoll och rapporter som visar att bedömningarna har gjorts.

8.   Det ska garanteras att organ för bedömning av överensstämmelse, deras högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse är opartiska.

Ersättningen till den högsta ledningen och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse vid ett organ för bedömning av överensstämmelse får inte vara beroende av antalet bedömningar som görs eller resultaten av bedömningarna.

9.   Organ för bedömning av överensstämmelse ska vara ansvarsförsäkrade, såvida inte ansvaret åligger medlemsstaten enligt nationell rätt eller medlemsstaten själv tar direkt ansvar för bedömningen av överensstämmelse.

10.   Personalen vid ett organ för bedömning av överensstämmelse ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt delarna 8 eller 9 i bilagan eller bestämmelser i nationell rätt som genomför dessa, utom gentemot de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där verksamheten bedrivs. Äganderättigheter ska skyddas.

11.   Organ för bedömning av överensstämmelse ska delta i, eller se till att deras personal som ansvarar för bedömningen av överensstämmelse känner till, det relevanta standardiseringsarbetet, tillsynsmyndigheternas arbete när det gäller obemannade luftfartygssystem och frekvensplanering samt det arbete som utförs i den samordningsgrupp för anmälda organ som inrättats i enlighet med relevant harmoniserad unionslagstiftning, och de ska som generella riktlinjer använda de administrativa beslut och dokument som är resultatet av den gruppens arbete.

Artikel 23

Presumtion om överensstämmelse för anmälda organ

Ett organ för bedömning av överensstämmelse som kan visa att det uppfyller kriterierna i de relevanta harmoniserade standarderna eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ska förutsättas uppfylla kraven i artikel 22, förutsatt att dessa krav omfattas av de tillämpliga harmoniserade standarderna.

Artikel 24

Dotterbolag och underentreprenörer till anmälda organ

1.   Om det anmälda organet lägger ut specifika uppgifter med anknytning till bedömningen av överensstämmelse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag ska det se till att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven i artikel 22 och informera den anmälande myndigheten om detta.

2.   De anmälda organen ska ta det fulla ansvaret för underentreprenörernas eller dotterbolagens uppgifter, oavsett var de är etablerade.

3.   Verksamhet får läggas ut på underentreprenad eller utföras av ett dotterbolag endast om kunden samtycker till det.

4.   De anmälda organen ska se till att den anmälande myndigheten har tillgång till de relevanta dokumenten om bedömningen av underentreprenörens eller dotterbolagets kvalifikationer och det arbete som har utförts av dem i enlighet med delarna 8 och 9 i bilagan.

Artikel 25

Ansökan om anmälan

1.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska lämna in en ansökan om anmälan till den anmälande myndigheten i den medlemsstat där det är etablerat.

2.   Ansökan om anmälan ska åtföljas av en beskrivning av de bedömningar av överensstämmelse, den eller de moduler för bedömning av överensstämmelse och den produkt som organet förklarar sig ha kompetens för samt ett ackrediteringsintyg som utfärdats av ett nationellt ackrediteringsorgan och där det intygas att organet för bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i artikel 22.

Artikel 26

Anmälningsförfarande

1.   De anmälande myndigheterna får endast anmäla de organ för bedömning av överensstämmelse som har uppfyllt kraven i artikel 22.

2.   De ska anmäla organ för bedömning av överensstämmelse till kommissionen och de andra medlemsstaterna med hjälp av det elektroniska anmälningsverktyg som har utvecklats och förvaltas av kommissionen.

3.   Anmälan ska innehålla detaljerade uppgifter om bedömningarna av överensstämmelse, modulerna för bedömning av överensstämmelse och den berörda produkten samt ett relevant ackrediteringsintyg.

4.   Det berörda organet får bedriva verksamhet som anmält organ endast om kommissionen eller de övriga medlemsstaterna inte har gjort invändningar inom två veckor från anmälan.

5.   Endast ett sådant organ ska anses vara ett anmält organ i enlighet med detta kapitel.

6.   Den anmälande myndigheten ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om alla relevanta ändringar av anmälan.

Artikel 27

Identifikationsnummer och förteckning över anmälda organ

1.   Kommissionen ska tilldela varje anmält organ ett identifikationsnummer.

2.   Organet ska tilldelas ett enda nummer även om det anmäls enligt flera unionsakter.

3.   Kommissionen ska offentliggöra förteckningen över de organ som anmälts i enlighet med denna förordning, inklusive de identifikationsnummer som de har tilldelats och den verksamhet som de har anmälts för.

Kommissionen ska se till att förteckningen hålls uppdaterad.

Artikel 28

Ändringar i anmälan

1.   Om en anmälande myndighet har konstaterat eller har informerats om att ett anmält organ inte längre uppfyller de krav som anges i artikel 22 eller att det underlåter att fullgöra sina skyldigheter, ska myndigheten om så är lämpligt, beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller fullgöra skyldigheterna är, begränsa eller återkalla anmälan tillfälligt eller slutligt. Myndigheten ska omedelbart informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om detta.

2.   I händelse av begränsning, tillfällig eller slutlig återkallelse av anmälan, eller om det anmälda organet har upphört med verksamheten, ska den anmälande medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att det anmälda organets dokumentation antingen behandlas av ett annat anmält organ eller hålls tillgänglig för de ansvariga anmälande myndigheterna och marknadskontrollmyndigheterna på deras begäran.

Artikel 29

Ifrågasättande av de anmälda organens kompetens

1.   Kommissionen ska undersöka alla fall där den tvivlar på att ett anmält organ har erforderlig kompetens eller att ett anmält organ fortsatt uppfyller de krav och fullgör de skyldigheter som det omfattas av, och även alla fall där den gjorts uppmärksam på att det föreligger sådana tvivel.

2.   Den anmälande medlemsstaten ska på begäran ge kommissionen all information om grunderna för anmälan eller det anmälda organets kompetens upprätthålls.

3.   Kommissionen ska se till att all känslig information som erhållits i samband med undersökningen behandlas konfidentiellt.

4.   Om kommissionen konstaterar att ett anmält organ inte uppfyller eller inte längre uppfyller kraven för anmälan ska den meddela detta till den anmälande medlemsstaten och anmoda medlemsstaten att vidta erforderliga korrigerande åtgärder, t.ex. vid behov återta anmälan.

Artikel 30

De anmälda organens operativa skyldigheter

1.   Anmälda organ ska utföra bedömningar av överensstämmelse i enlighet med förfarandena för bedömning av överensstämmelse i delarna 8 och 9 i bilagan.

2.   Bedömningarna av överensstämmelse ska utföras på ett proportionellt sätt så att de ekonomiska aktörerna inte belastas i onödan. Organen för bedömning av överensstämmelse ska när de utför sin verksamhet ta vederbörlig hänsyn till ett företags storlek, bransch, och struktur och till produktens komplexitet och eventuell massproduktion eller serietillverkning.

Samtidigt ska de dock respektera den grad av noggrannhet och skyddsnivå som krävs för att det obemannade luftfartyget eller det obemannade luftfartygssystemet ska överensstämma med detta kapitel.

3.   Om ett anmält organ konstaterar att en tillverkare inte uppfyller kraven i delarna 1–6 i bilagan eller motsvarande harmoniserade standarder eller andra tekniska specifikationer ska det begära att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder, och det ska inte utfärda något EU-typintyg eller något godkännande av kvalitetssystem.

4.   Om ett anmält organ vid en kontroll av överensstämmelse efter det att ett EU-typintyg eller ett godkännande av kvalitetssystem har utfärdats konstaterar att en produkt inte längre uppfyller kraven ska det begära att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder, och det ska vid behov tillfälligt eller slutgiltigt återkalla EU-typintyget eller godkännandet av kvalitetssystem.

5.   Om inga korrigerande åtgärder vidtas eller om de inte får önskat resultat, ska det anmälda organet i förekommande fall belägga EU-typintyget eller godkännandet av kvalitetssystem med restriktioner eller återkalla det tillfälligt eller slutgiltigt.

Artikel 31

Överklagande av de anmälda organens beslut

De anmälda organen ska se till att det finns ett öppet och tillgängligt förfarande för överklagande av deras beslut.

Artikel 32

De anmälda organens informationsskyldighet

1.   Anmälda organ ska informera den anmälande myndigheten om följande:

a)

Avslag, begränsningar och tillfällig eller slutgiltig återkallelse av ett EU-typintyg eller av godkännandet av kvalitetssystem i enlighet med kraven i delarna 8 och 9 i bilagan.

b)

Omständigheter som inverkar på omfattningen av eller villkoren för anmälan.

c)

Begäran från marknadskontrollmyndigheterna om information om bedömningar av överensstämmelse.

d)

På begäran, bedömningar av överensstämmelse som gjorts inom ramen för anmälan och all annan verksamhet, inklusive gränsöverskridande verksamhet och underentreprenad.

2.   De anmälda organen ska i enlighet med kraven i delarna 8 och 9 i bilagan ge de andra organ som anmälts i enlighet med detta kapitel och som utför liknande bedömningar av överensstämmelse som täcker samma kategorier av obemannade luftfartyg eller obemannade luftfartygssystem, relevant information om frågor som rör negativa och, på begäran, positiva resultat av bedömningar av överensstämmelse.

3.   De anmälda organen ska fullgöra de informationsskyldigheter som fastställs i delarna 8 och 9 i bilagan.

Artikel 33

Utbyte av erfarenhet

Kommissionen ska sörja för att erfarenhetsutbyte förekommer mellan de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för riktlinjerna för anmälan.

Artikel 34

Samordning av anmälda organ

1.   Kommissionen ska säkerställa att lämplig samordning och lämpligt samarbete sker mellan de organ som anmälts i enlighet med detta kapitel och att samordningen och samarbetet bedrivs på ett tillfredsställande sätt genom en sektorsspecifik grupp av anmälda organ.

2.   Anmälda organ ska delta i denna grupps arbete direkt eller genom utsedda representanter.

AVSNITT 5

Marknadskontroll i unionen, kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden och unionens skyddsförfarande

Artikel 35

Marknadskontroll och kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden

1.   Medlemsstaterna ska organisera och genomföra marknadskontroll av produkter som släpps ut på unionsmarknaden i enlighet med artikel 15.3 och artiklarna 16–26 i förordning (EG) nr 765/2008.

2.   Medlemsstaterna ska organisera och genomföra kontroll av produkter som släpps ut på unionsmarknaden i enlighet med artikel 15.5 och artiklarna 27, 28 och 29 i förordning (EG) nr 765/2008.

3.   Medlemsstaterna ska säkerställa att deras marknads- och gränskontrollmyndigheter samarbetar med de behöriga myndigheter som har utsetts enligt artikel 17 i genomförandeförordning (EU) 2019/947 om säkerhetsfrågor och ska inrätta lämpliga mekanismer för kommunikation och samordning mellan dem, där de på bästa sätt använder den information som finns i det system för rapportering av händelser som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 (14) och de informationssystem som beskrivs i artiklarna 22 och 23 i förordning (EG) nr 765/2008.

Artikel 36

Förfarande för att hantera produkter som utgör en risk på nationell nivå

1.   Om en medlemsstats marknadskontrollmyndigheter har vidtagit åtgärder i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 eller om de har tillräckliga skäl att anta att en produkt som omfattas av detta kapitel utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet eller för andra aspekter av skydd i allmänhetens intresse som omfattas av detta kapitel, ska de göra en utvärdering av produkten som omfattar alla tillämpliga krav som fastställs i detta kapitel. De berörda ekonomiska aktörerna ska när så krävs samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna i detta syfte.

Om marknadskontrollmyndigheterna vid den utvärdering som avses i första stycket konstaterar att produkten inte uppfyller kraven i detta kapitel ska de utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att produkten ska uppfylla dessa krav, dra tillbaka produkten från marknaden eller återkalla den inom en rimlig period som de fastställer i förhållande till typen av risk.

Marknadskontrollmyndigheterna ska informera det berörda anmälda organet om detta.

Artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på de åtgärder som avses i andra stycket i denna punkt.

2.   När marknadskontrollmyndigheterna anser att den bristande överensstämmelsen inte bara gäller det nationella territoriet, ska de informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om utvärderingsresultaten och om de åtgärder som de har ålagt den ekonomiska aktören att vidta.

3.   De ekonomiska aktörerna ska se till att alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas i fråga om alla berörda produkter som de har tillhandahållit på unionsmarknaden.

4.   Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den period som avses i punkt 1 andra stycket, ska marknadskontrollmyndigheterna vidta alla lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av produkten på sin nationella marknad, dra tillbaka produkten från den marknaden eller återkalla den.

Marknadskontrollmyndigheterna ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om dessa åtgärder.

5.   I den information som avses i punkt 4 ska alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera den produkt som inte uppfyller kraven, dess ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse som görs gällande och den risk produkten utgör, vilken typ av nationell åtgärd som vidtagits och dess varaktighet samt den berörda ekonomiska aktörens synpunkter. Marknadskontrollmyndigheterna ska särskilt ange om den bristande överensstämmelsen beror på någon av följande omständigheter:

a)

Produkten uppfyller inte de krav som anges i artikel 4.

b)

Brister i de harmoniserade standarder som avses i artikel 12.

6.   Andra medlemsstater än den som inledde förfarandet enligt denna artikel ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om vidtagna åtgärder och om eventuella kompletterande uppgifter som de har tillgång till med avseende på den berörda produktens bristande överensstämmelse med kraven samt eventuella invändningar mot den vidtagna nationella åtgärden.

7.   Åtgärden ska anses vara berättigad om ingen medlemsstat eller kommissionen har rest invändningar inom tre månader efter mottagandet av den information som avses i punkt 5 mot en provisorisk åtgärd som vidtagits av en medlemsstat.

8.   Medlemsstaterna ska se till att lämpliga begränsande åtgärder, till exempel tillbakadragande av produkten från marknaden, utan dröjsmål vidtas i fråga om produkten.

Artikel 37

Unionens förfaranden i fråga om skyddsåtgärder

1.   Om det, efter det att förfarandet i artikel 36.3 och 36.4 har slutförts, har rests invändningar mot en åtgärd som en medlemsstat vidtagit eller om kommissionen anser att en nationell åtgärd strider mot unionslagstiftningen, ska kommissionen utan dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna och utvärdera den nationella åtgärden. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissionen besluta om den nationella åtgärden är berättigad eller inte.

Kommissionen ska rikta beslutet till alla medlemsstater och omedelbart delge det till dem och den eller de berörda ekonomiska aktörerna.

2.   Om den nationella åtgärden anses vara berättigad ska alla medlemsstater vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att den produkt som inte uppfyller kraven dras tillbaka eller återkallas från deras marknader och underrätta kommissionen om detta. Om den nationella åtgärden anses oberättigad ska den berörda medlemsstaten upphäva åtgärden.

3.   Om den nationella åtgärden anses vara berättigad och produktens bristande överensstämmelse kan tillskrivas brister i de harmoniserade standarder som avses i artikel 36.5 b i denna förordning, ska kommissionen tillämpa det förfarande som föreskrivs i artikel 11 i förordning (EU) nr 1025/2012.

Artikel 38

Produkt som uppfyller kraven men utgör en risk

1.   Om en medlemsstat, efter en utvärdering i enlighet med artikel 36.1, konstaterar att produkten visserligen uppfyller kraven i detta kapitel, men utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet eller skydd av andra samhällsintressen som omfattas av detta kapitel ska den ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga åtgärder antingen för att säkerställa att den berörda produkten när den har släppts ut på marknaden inte längre utgör en sådan risk eller för att dra tillbaka eller återkalla produkten från marknaden inom en rimlig tid som medlemsstaten fastställer i förhållande till typen av risk.

2.   De ekonomiska aktörerna ska se till att det vidtas korrigerande åtgärder i fråga om alla berörda produkter som de har tillhandahållit på unionsmarknaden.

3.   Medlemsstaten ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna. Informationen ska innehålla alla tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera den berörda produkten, produktens ursprung och leveranskedja, den risk produkten utgör, vilken typ av nationella åtgärder som vidtagits och deras varaktighet.

4.   Kommissionen ska utan dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna och utvärdera de nationella åtgärderna. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissionen besluta om den nationella åtgärden är berättigad eller inte, och vid behov föreslå lämpliga åtgärder.

5.   Kommissionen ska rikta beslutet till alla medlemsstater och omedelbart delge det till dem och den eller de berörda ekonomiska aktörerna.

Artikel 39

Formell bristande överensstämmelse

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 36 ska en medlemsstat, om den konstaterar något av följande avseende produkter som omfattas av det här kapitlet, ålägga den berörda ekonomiska aktören att åtgärda den bristande överensstämmelsen:

a)

CE-märkningen har anbringats i strid med artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008 eller artikel 15 eller 16 i den här förordningen.

b)

CE- eller typmärkningen har inte anbringats.

c)

Det anmälda organets identifikationsnummer, i de fall där det förfarande för bedömning av överensstämmelse som fastställs i del 9 i bilagan används, har anbringats i strid med artikel 16 eller saknas.

d)

Identifieringsetiketten som anger det obemannade luftfartygets klass har inte anbringats.

e)

Uppgiften om ljudeffektnivån, om sådan krävs, har inte anbringats.

f)

Serienumret har inte anbringats eller har fel format.

g)

Bruksanvisningen eller informationsmeddelandet är inte tillgängligt.

h)

EU-försäkran om överensstämmelse saknas eller har inte upprättats.

i)

EU-försäkran om överensstämmelse har inte upprättats på ett korrekt sätt.

j)

Den tekniska dokumentationen är antingen inte tillgänglig eller inte komplett.

k)

Tillverkarens eller importörens namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke, webbadress eller postadress saknas.

2.   Om sådan bristande överensstämmelse som avses i punkt 1 kvarstår ska den berörda medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att begränsa eller förbjuda tillhandahållandet av produkten på marknaden eller se till att den återkallas eller dras tillbaka från marknaden.

KAPITEL III

Obemannade luftfartygssystem som används i kategorierna ”certifierad” och ”särskild”

Artikel 40

Krav för obemannade luftfartygssystem som används i kategorierna ”certifierad” och ”särskild”

1.   Konstruktion, produktion och underhåll av obemannade luftfartygssystem ska certifieras om det obemannade luftfartygssystemet uppfyller något av följande villkor:

a)

Det har karaktäristiska mått på 3 meter eller mer och är konstruerat för att framföras över folksamlingar.

b)

Det är utformat för att transportera personer.

c)

Det är avsett för transport av farligt gods och kräver en hög nivå av tillförlitlighet för att minska riskerna för tredje part i händelse av olycka.

d)

Det används i den ”särskilda” verksamhetskategori som fastställs i artikel 5 i genomförandeförordning (EU) 2019/947 och det i drifttillstånd utfärdat av den behöriga myndigheten, efter en riskbedömning som föreskrivs i artikel 11 i genomförandeförordning (EU) 2019/947 konstateras att risken inte på ett tillfredsställande sätt kan minskas utan certifiering av det obemannade luftfartygssystemet.

2.   Ett obemannat luftfartygssystem som omfattas av certifiering ska uppfylla de tillämpliga krav som fastställs i kommissionens förordningar (EU) nr 748/2012 (15), (EU) nr 640/2015 (16) och (EU) nr 1321/2014 (17).

3.   Såvida det inte behöver certifieras i enlighet med punkt 1, ska ett luftfartygssystem som används i den ”särskilda” kategorin ha den tekniska kapacitet som anges i det drifttillstånd som utfärdats av den behöriga myndigheten eller i det standardscenario som anges i tillägg 1 till bilagan till genomförandeförordning (EU) 2019/947 eller enligt definitionen i drifttillståndet för lätta obemannade luftfartygssystem (Light UAS Operator Certificate, LUC) enligt del C i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2019/947.

KAPITEL IV

Tredjelandsoperatörer av obemannade luftfartygssystem

Artikel 41

Tredjelandsoperatörer av obemannade luftfartygssystem

1.   Operatörer av obemannade luftfartygssystem som har sin huvudsakliga verksamhet, är etablerade eller bosatta i ett tredjeland, ska uppfylla kraven i förordning (EU) genomförandeförordning (EU) 2019/947 i fråga om av användning av obemannade luftfartyg inom det gemensamma europeiska luftrummet.

2.   Den behöriga myndigheten för tredjelandsoperatörer av obemannade luftfartygssystem är den behöriga myndigheten i den första medlemsstat där operatören avser att bedriva verksamhet.

3.   Genom undantag från punkt 1 kan ett intyg av fjärrpiloten behörighetsbevis eller obemannade luftfartyg i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/947, eller motsvarande handling, erkännas av den behöriga myndigheten för drift inom, till och från unionen under förutsättning att

a)

tredjelandet har begärt ett sådant erkännande,

b)

intyget om fjärrpilotens kompetens eller om operatören av obemannade luftfartygssystem är giltiga i den utfärdande staten och att

c)

kommissionen, efter samråd med Easa, har säkerställt att de krav som ställs för att utfärda sådana certifikat ger samma säkerhetsgrad som denna förordning.

KAPITEL V

Slutbestämmelser

Artikel 42

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 mars 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 212, 22.8.2018, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet (EUT L 170, 30.6.2009, s. 1).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 24).

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (EUT L 96, 29.3.2014, s. 79).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG (EUT L 153, 22.5.2014, s. 62).

(6)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG (EUT L 218, 13.8.2008, s. 82).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (EGT L 11, 15.1.2002, s. 4).

(8)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/947 av den 24 maj 2019 om regler och förfaranden för drift av obemannade luftfartyg (se sidan 45 i detta nummer av EUT).

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).

(12)  Easas yttrande nr 01/2018 Introduction of a regulatory framework for the operation of unmanned aircraft systems in the 'open' and 'specific' categories' (RMT.0230), är tillgängligt på https://www.easa.europa.eu/document-library/opinions.

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 551/2004 av den 10 mars 2004 om organisation och användning av det gemensamma europeiska luftrummet (EUT L 96, 31.3.2004, s. 20).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 1321/2007 och (EG) nr 1330/2007 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 18).

(15)  Kommissionens förordning (EU) nr 748/2012 av den 3 augusti 2012 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och anordningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer (EUT L 224, 21.8.2012, s. 1).

(16)  Kommissionens förordning (EU) 2015/640 av den 23 april 2015 om ytterligare luftvärdighetsspecifikationer för en viss typ av drift och om ändring av förordning (EU) nr 965/2012 (EUT L 106, 24.4.2015, s. 18).

(17)  Kommissionens förordning (EU) nr 1321/2014 av den 26 november 2014 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och anordningar och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter (EUT L 362, 17.12.2014, s. 1).


BILAGA

DEL 1

Krav för obemannade luftfartygssystem i klass C0

Ett obemannat luftfartyg som ingår i ett obemannat luftfartygssystem i klass C0 ska vara försett med följande märkning:

Image 1

Ett obemannat luftfartygssystem i klass C0 ska uppfylla följande krav:

1.

Ha en maximal startmassa som understiger 250 g, inbegripet nyttolast.

2.

Ha en maximal hastighet vid planflykt på 19 m/s.

3.

Kunna nå en högsta höjd över startpunkten på 120 m.

4.

Kunna styras säkert med tanke på stabilitet, manövrerbarhet och datalänkens prestanda av en fjärrpilot enligt tillverkarens instruktioner, på det sätt som erfordras under alla operativa förhållanden som kan förutses, inbegripet efter bortfall av ett eller, i förekommande fall, flera system.

5.

Vara konstruerat och utfört på ett sådant sätt att risken för personskador minimeras under drift. Vassa kanter ska undvikas, såvida de inte är tekniskt oundvikliga enligt god konstruktions- och tillverkningssed. Om det är utrustat med propellrar ska det vara utformat på ett sådant sätt att eventuella skador som kan åsamkas av propellerbladen begränsas.

6.

Drivas med elektricitet och ha en märkspänning som inte överstiger 24 volt likström eller motsvarande spänning för växelström. Ingen åtkomlig del får ha en spänning som överstiger 24 volt likström eller motsvarande spänning för växelström. Den inre spänningen får inte överstiga 24 volt likström eller motsvarande spänning för växelström, såvida det inte kan säkerställas att den kombination av spänning och ström som genereras inte ger upphov till någon risk eller skadlig elchock, också när det obemannade luftfartygssystemet är sönder.

7.

Om det är utrustat med follow-me-läge och när denna funktion är inkopplad befinna sig högst 50 m från fjärrpiloten och möjliggöra för denne att återta kontrollen över det obemannade luftfartyget.

8.

Släppas ut på marknaden med en bruksanvisning som innehåller följande:

a)

Uppgifter om det obemannade luftfartygets egenskaper som inbegriper

det obemannade luftfartygets klass,

det obemannade luftfartygets massa (med en beskrivning av referenskonfigurationen) och maximala startmassa (MTOM),

en allmän beskrivning av den tillåtna nyttolasten i termer av massadimensioner, gränssnitt mot det obemannade luftfartyget och andra eventuella begränsningar,

utrustning och programvara för kontroll av det obemannade luftfartyget på distans,

och en beskrivning av hur det obemannade luftfartyget uppför sig om datalänken bryts.

b)

En tydlig bruksanvisning.

c)

Uppgifter om driftbegränsningar (däribland meteorologiska förhållanden och drift i dagsljus/mörker).

d)

En beskrivning av alla risker som sammanhänger med drift av obemannade luftfartygssystem för användare i olika åldrar.

9.

Innehålla ett informationsmeddelande från Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) i vilket de tillämpliga begränsningar och skyldigheter som anges i genomförandeförordning (EU) 2019/947 anges.

10.

Punkterna 4, 5 och 6 ska inte tillämpas för obemannade luftfartygssystem som är leksaker i den mening som avses i direktiv 2009/48/EG om leksakers säkerhet.

DEL 2

Krav för obemannade luftfartygssystem i klass C1

Ett obemannat luftfartyg som ingår i ett obemannat luftfartygssystem i klass C1 ska vara försett med följande märkning:

Image 2

Ett obemannat luftfartygssystem i klass C1 ska uppfylla följande krav:

1.

Vara tillverkat av sådana material och ha sådana prestanda och fysiska egenskaper att den energi som skulle överföras till ett människohuvud vid en kollision i högsta hastighet skulle vara mindre än 80 J, eller, som ett alternativ, ha en maximal startmassa som understiger 900 g, inbegripet nyttolast.

2.

Ha en maximal hastighet vid planflykt på 19 m/s.

3.

Kunna nå en högsta höjd över startpunkten på 120 m eller vara utrustade med ett system som begränsar höjden över ytan eller över startpunkten till 120 m eller till ett värde som kan väljas av fjärrpiloten. Om värdet är valbart ska tydlig information om det obemannade luftfartygets höjd över ytan eller startpunkten under flygning lämnas till fjärrpiloten.

4.

Kunna styras säkert med tanke på stabilitet, manövrerbarhet och datalänkens prestanda av en fjärrpilot enligt tillverkarens instruktioner, på det sätt som erfordras under alla operativa förhållanden som kan förutses, inbegripet efter bortfall av ett eller, i förekommande fall, flera system.

5.

Ha erforderlig mekanisk hållfasthet, inklusive en eventuell nödvändig säkerhetsfaktor, och i förekommande fall tillräcklig stabilitet för att tåla de påfrestningar som det utsätts för under användning utan att brytas sönder eller deformeras, vilket skulle kunna påverka flygsäkerheten.

6.

Vara konstruerat och utfört på ett sådant sätt att risken för personskador minimeras under drift. Vassa kanter ska undvikas, såvida de inte är tekniskt oundvikliga enligt god konstruktions- och tillverkningssed. Om det är utrustat med propellrar ska det vara utformat på ett sådant sätt att eventuella skador som kan åsamkas av propellerbladen begränsas.

7.

I händelse av att datalänken bryts ha en tillförlitlig och förutsägbar metod för att dataöverföringen ska kunna återupptas eller flygningen avbrytas på ett sätt som minskar påverkan på tredje parter i luften eller på marken.

8.

Om det inte är ett luftfartyg med fasta vingar ha en garanterad A-vägd ljudeffektnivå på LWA fastställd enligt del 13 som inte överstiger de nivåer som fastställs i del 15.

9.

Om det inte är ett luftfartyg med fasta vingar vara försett med uppgifter om den garanterade A-vägda ljudeffektnivån på själva luftfartyget och/eller förpackningen enligt del 14.

10.

Drivas med elektricitet och ha en märkspänning som inte överstiger 24 volt likström eller motsvarande spänning för växelström. Ingen åtkomlig del får ha en spänning som överstiger 24 volt likström eller motsvarande spänning för växelström. Den inre spänningen får inte överstiga 24 volt likström eller motsvarande spänning för växelström, såvida det inte kan säkerställas att den kombination av spänning och ström som genereras inte ger upphov till någon risk eller skadlig elchock, också när det obemannade luftfartygssystemet är sönder.

11.

Ha ett unikt fysiskt serienummer som överensstämmer med standarden ANSI/CTA-2063 Small Unmanned Aerial Systems Serial Numbers.

12.

Ha en direkt fjärridentifiering som

a)

möjliggör uppladdning av operatörens registreringsnummer i enlighet med artikel 14 i genomförandeförordning (EU) 2019/947 och uteslutande genom den process som föreskrivs i registreringssystemet,

b)

i realtid under hela flygningen säkerställer direkt periodisk utsändning från luftfartyget, med hjälp av ett öppet och dokumenterat sändningsprotokoll, av följande uppgifter på ett sådant sätt att de kan tas emot direkt av befintliga mobila enheter inom utsändningsområdet:

i

operatörens registreringsnummer,

ii

luftfartygets unika fysiska serienummer som överensstämmer med standarden ANSI/CTA-2063,

iii

luftfartygets geografiska position och höjd över ytan eller startpunkten,

iv

luftfartygets flygväg mätt medsols utifrån den geografiska nordpolen och luftfartygets hastighet på marken, och

v

fjärrpilotens geografiska position eller, om denna inte är tillgänglig, startpunkten.

c)

säkerställer att användaren inte kan ändra de uppgifter som anges i punkt b ii–v.

13.

Vara utrustat med ett så kallat geo-awareness-system som tillhandahåller

a)

ett gränssnitt för att ladda upp och uppdatera data som innehåller information om de gränser för luftrummet i förhållande till luftfartygets position och höjd som sätts av de geografiska zoner som definieras i artikel 15 i genomförandeförordning (EU) 2019/947 vilket säkerställer att uppladdning och uppdatering av sådana data inte försämrar deras integritet och giltighet,

b)

en varningssignal till fjärrpiloten när en potentiell överträdelse av luftrummets gränser upptäcks och

c)

information till fjärrpiloten om luftfartygets status samt en varningssignal när dess positionsbestämnings- och navigeringssystem inte kan säkerställa ett väl fungerande geo-awareness-system.

14.

Om luftfartyget har en funktion som begränsar dess tillträde till vissa områden eller volymer i luftrummet ska denna funktion vara så utformad att den samverkar väl med luftfartygets flygstyrsystem utan att negativt påverka flygsäkerheten. Dessutom ska fjärrpiloten erhålla tydlig information när denna funktion hindrar luftfartyget att komma in i dessa områden eller volymer i luftrummet.

15.

Ge fjärrpiloten en tydlig varning när batteriet i luftfartyget eller dess kontrollstation når en låg laddningsnivå, så att fjärrpiloten har tillräckligt med tid för att landa luftfartyget på ett säkert sätt.

16.

Vara försett med belysning för att

a)

luftfartyget ska kunna manövreras och

b)

vara synligt på natten, där belysningen ska vara konstruerad så att det är möjligt för en person på marken att särskilja det från ett bemannat luftfartyg.

17.

Om det är utrustat med follow-me-läge och när denna funktion är inkopplad befinna sig högst 50 m från fjärrpiloten och möjliggöra för denne att återta kontrollen över det obemannade luftfartyget.

18.

Släppas ut på marknaden med en bruksanvisning som innehåller följande:

a)

Uppgifter om det obemannade luftfartygets egenskaper som inbegriper

luftfartygets klass,

det obemannade luftfartygets massa (med en beskrivning av referenskonfigurationen) och maximala startmassa (MTOM),

en allmän beskrivning av den tillåtna nyttolasten i termer av massadimensioner, gränssnitt mot det obemannade luftfartyget och andra eventuella begränsningar,

utrustning och programvara för kontroll av det obemannade luftfartyget på distans,

hänvisning till det sändningsprotokoll som används för den direkta fjärridentifieringen,

ljudeffektnivå,

och en beskrivning av hur det obemannade luftfartyget uppför sig om datalänken bryts.

b)

En tydlig bruksanvisning.

c)

Förfarande för att ladda upp luftrummets begränsningar.

d)

Underhållsanvisningar.

e)

Felsökningsrutiner.

f)

Uppgifter om driftbegränsningar (däribland meteorologiska förhållanden och drift i dagsljus/mörker).

g)

En beskrivning av alla risker som sammanhänger med driften av obemannade luftfartygssystem.

19.

Ett informationsmeddelande från Easa som innehåller uppgifter om tillämpliga begränsningar och skyldigheter enligt EU-rätten.

DEL 3

Krav för obemannade luftfartygssystem i klass C2

Ett obemannat luftfartyg som ingår i ett obemannat luftfartygssystem i klass C2 ska vara försett med följande märkning:

Image 3

Ett obemannat luftfartygssystem i klass C2 ska uppfylla följande krav:

1.

Ha en maximal startmassa som understiger 4 kg, inbegripet nyttolast.

2.

Kunna nå en högsta höjd över startpunkten på 120 m eller vara utrustade med ett system som begränsar höjden över ytan eller över startpunkten till 120 m eller till ett värde som kan väljas av fjärrpiloten. Om värdet är valbart ska tydlig information om det obemannade luftfartygets höjd över ytan eller startpunkten under flygning lämnas till fjärrpiloten.

3.

Kunna styras säkert med tanke på stabilitet, manövrerbarhet och datalänkens prestanda av en fjärrpilot med den kompetens som föreskrivs i genomförandeförordning (EU) 2019/947 och enligt tillverkarens instruktioner, på det sätt som erfordras under alla operativa förhållanden som kan förutses, inbegripet efter bortfall av ett eller i förekommande fall, flera system.

4.

Ha erforderlig mekanisk hållfasthet, inklusive en eventuell nödvändig säkerhetsfaktor, och i förekommande fall tillräcklig stabilitet för att tåla de påfrestningar som det utsätts för under användning utan att brytas sönder eller deformeras, vilket skulle kunna påverka flygsäkerheten.

5.

När det gäller ett förtöjt luftfartyg ha en förtöjning som är högst 50 m lång och en mekanisk hållfasthet som inte understiger

a)

aerodynens vikt med maximal massa multiplicerad med 10 för luftfartyg som är tyngre än luft och

b)

den kraft som utövas av kombinationen av maximal statisk dragkraft och aerodynamisk kraft vid den maximala tillåtna vindhastigheten under flygning multiplicerad med fyra för luftfartyg som är lättare än luft.

6.

Vara konstruerat och utfört på ett sådant sätt att risken för personskador minimeras under drift. Vassa kanter ska undvikas, såvida de inte är tekniskt oundvikliga enligt god konstruktions- och tillverkningssed. Om det är utrustat med propellrar ska det vara utformat på ett sådant sätt att eventuella skador som kan åsamkas av propellerbladen begränsas.

7.

Om det inte är förtöjt, i händelse av att datalänken bryts, ha en tillförlitlig och förutsägbar metod för att dataöverföringen ska kunna återupptas eller flygningen avbrytas på ett sätt som minskar påverkan på tredje parter i luften eller på marken.

8.

Om det inte är förtöjt, vara utrustat med en datalänk som är skyddad mot obehörigt tillträde till styr- och kontrollfunktionerna.

9.

Om det inte är ett luftfartyg med fasta vingar ha ett låghastighetsläge som fjärrpiloten kan välja och som begränsar den högsta marschhastigheten till 3 m/s.

10.

Om det inte är ett luftfartyg med fasta vingar ha en garanterad A-vägd ljudeffektnivå på LWA fastställd enligt del 13 som inte överstiger de nivåer som fastställs i del 15.

11.

Om det inte är ett luftfartyg med fasta vingar vara försett med uppgifter om den garanterade A-vägda ljudeffektnivån på själva luftfartyget och/eller förpackningen enligt del 14.

12.

Drivas med elektricitet och ha en märkspänning som inte överstiger 48 volt likström eller motsvarande spänning för växelström. Ingen åtkomlig del får ha en spänning som överstiger 48 volt likström eller motsvarande spänning för växelström. Den inre spänningen får inte överstiga 48 volt likström eller motsvarande spänning för växelström, såvida det inte kan säkerställas att den kombination av spänning och ström som genereras inte ger upphov till någon risk eller skadlig elchock, också när det obemannade luftfartygssystemet är sönder.

13.

Ha ett unikt fysiskt serienummer som överensstämmer med standarden ANSI/CTA-2063 Small Unmanned Aerial Systems Serial Numbers.

14.

Om det inte är förtöjt, ha en direkt fjärridentifiering som

a)

möjliggör uppladdning av operatörens registreringsnummer i enlighet med artikel 14 i genomförandeförordning (EU) 2019/947 och uteslutande genom den process som föreskrivs i registreringssystemet,

b)

i realtid under hela flygningen säkerställer direkt periodisk utsändning från luftfartyget, med hjälp av ett öppet och dokumenterat sändningsprotokoll, av följande uppgifter på ett sådant sätt att de kan tas emot direkt av befintliga mobila enheter inom utsändningsområdet:

i

operatörens registreringsnummer,

ii

luftfartygets unika fysiska serienummer som överensstämmer med standarden ANSI/CTA-2063,

iii

luftfartygets geografiska position och höjd över ytan eller startpunkten,

iv

luftfartygets flygväg mätt medsols utifrån den geografiska nordpolen och luftfartygets hastighet på marken, och

v

fjärrpilotens geografiska position.

c)

säkerställer att användaren inte kan ändra de uppgifter som anges i punkt b ii–v.

15.

Vara utrustat med en geo-awareness-funktion som tillhandahåller

a)

ett gränssnitt för att ladda upp och uppdatera data som innehåller information om de gränser för luftrummet i förhållande till luftfartygets position och höjd genomförandeförordning (EU) 2019/947, vilket säkerställer att uppladdning och uppdatering av dessa data inte försämrar deras integritet och giltighet,

b)

en varningssignal till fjärrpiloten när en potentiell överträdelse av luftrummets gränser upptäcks och

c)

information till fjärrpiloten om luftfartygets status samt en varningssignal när dess positionsbestämnings- och navigeringssystem inte kan säkerställa ett väl fungerande geo-awareness-system.

16.

Om luftfartyget har en funktion som begränsar dess tillträde till vissa områden eller volymer i luftrummet ska denna funktion vara så utformad att den samverkar väl med luftfartygets flygstyrsystem utan att negativt påverka flygsäkerheten. Dessutom ska fjärrpiloten erhålla tydlig information när denna funktion hindrar luftfartyget att komma in i dessa områden eller volymer i luftrummet.

17.

Ge fjärrpiloten en tydlig varning när batteriet i luftfartyget eller dess kontrollstation når en låg laddningsnivå, så att fjärrpiloten har tillräckligt med tid för att landa luftfartyget på ett säkert sätt.

18.

Vara försett med belysning för att

1.

luftfartyget ska kunna manövreras och

2.

vara synligt på natten, där belysningen ska vara konstruerad så att det är möjligt för en person på marken att särskilja det från ett bemannat luftfartyg.

19.

Släppas ut på marknaden med en bruksanvisning som innehåller följande:

a)

Uppgifter om det obemannade luftfartygets egenskaper som inbegriper

luftfartygets klass,

det obemannade luftfartygets massa (med en beskrivning av referenskonfigurationen) och maximala startmassa (MTOM),

en allmän beskrivning av den tillåtna nyttolasten i termer av massadimensioner, gränssnitt mot det obemannade luftfartyget och andra eventuella begränsningar,

utrustning och programvara för kontroll av det obemannade luftfartyget på distans,

hänvisning till det sändningsprotokoll som används för den direkta fjärridentifieringen,

ljudeffektnivå,

och en beskrivning av hur det obemannade luftfartyget uppför sig om datalänken bryts.

b)

En tydlig bruksanvisning.

c)

Förfarande för att ladda upp luftrummets begränsningar.

d)

Underhållsanvisningar.

e)

Felsökningsrutiner.

f)

Uppgifter om driftbegränsningar (däribland meteorologiska förhållanden och drift i dagsljus/mörker).

g)

En beskrivning av alla risker som sammanhänger med driften av obemannade luftfartygssystem.

20.

Ett informationsmeddelande från Easa som innehåller uppgifter om tillämpliga begränsningar och skyldigheter enligt EU-rätten.

DEL 4

Krav för obemannade luftfartygssystem i klass C3

Ett obemannat luftfartyg som ingår i ett obemannat luftfartygssystem i klass C3 ska vara försett med följande märkning:

Image 4

Ett obemannat luftfartygssystem i klass C3 ska uppfylla följande krav:

1.

Ha en maximal startmassa som understiger 25 kg, inbegripet nyttolast, och ett maximalt karaktäristiskt mått som understiger 3 meter.

2.

Kunna nå en högsta höjd över startpunkten på 120 m eller vara utrustade med ett system som begränsar höjden över ytan eller över startpunkten till 120 m eller till ett värde som kan väljas av fjärrpiloten. Om värdet är valbart ska tydlig information om det obemannade luftfartygets höjd över ytan eller startpunkten under flygning lämnas till fjärrpiloten.

3.

Kunna styras säkert med tanke på stabilitet, manövrerbarhet och datalänkens prestanda av en pilot med den kompetens som föreskrivs i genomförandeförordning (EU) 2019/947 och enligt tillverkarens instruktioner, på det sätt som erfordras under alla operativa förhållanden som kan förutses, inbegripet efter bortfall av ett eller i förekommande fall, flera system.

4.

När det gäller ett förtöjt luftfartyg ha en förtöjning som är högst 50 m lång och en mekanisk hållfasthet som inte understiger

a)

aerodynens vikt med maximal massa multiplicerad med 10 för luftfartyg som är tyngre än luft och

b)

den kraft som utövas av kombinationen av maximal statisk dragkraft och aerodynamisk kraft vid den maximala tillåtna vindhastigheten under flygning multiplicerad med fyra för luftfartyg som är lättare än luft.

5.

Om det inte är förtöjt, i händelse av att datalänken bryts, ha en tillförlitlig och förutsägbar metod för att dataöverföringen ska kunna återupptas eller flygningen avbrytas på ett sätt som minskar påverkan på tredje parter i luften eller på marken.

6.

Om det inte är ett luftfartyg med fasta vingar vara försett med uppgifter om den garanterade A-vägda ljudeffektnivån L WA fastställd i enlighet med del 13 på själva luftfartyget och/eller förpackningen enligt del 14.

7.

Drivas med elektricitet och ha en märkspänning som inte överstiger 48 volt likström eller motsvarande spänning för växelström. Ingen åtkomlig del får ha en spänning som överstiger 48 volt likström eller motsvarande spänning för växelström. Den inre spänningen får inte överstiga 48 volt likström eller motsvarande spänning för växelström, såvida det inte kan säkerställas att den kombination av spänning och ström som genereras inte ger upphov till någon risk eller skadlig elchock, också när det obemannade luftfartygssystemet är sönder.

8.

Ha ett unikt fysiskt serienummer som överensstämmer med standarden ANSI/CTA-2063 Small Unmanned Aerial Systems Serial Numbers.

9.

Om det inte är förtöjt, ha en direkt fjärridentifiering som

a)

möjliggör uppladdning av operatörens registreringsnummer i enlighet med artikel 14 i genomförandeförordning (EU) 2019/947 och uteslutande genom den process som föreskrivs i registreringssystemet,

b)

i realtid under hela flygningen säkerställer direkt periodisk utsändning från luftfartyget, med hjälp av ett öppet och dokumenterat sändningsprotokoll, av följande uppgifter på ett sådant sätt att de kan tas emot direkt av befintliga mobila enheter inom utsändningsområdet:

i

operatörens registreringsnummer,

ii

luftfartygets unika fysiska serienummer som överensstämmer med standarden ANSI/CTA-2063,

iii

luftfartygets geografiska position och höjd över ytan eller startpunkten,

iv

luftfartygets flygväg mätt medsols utifrån den geografiska nordpolen och luftfartygets hastighet på marken, och

v

fjärrpilotens geografiska position.

c)

säkerställer att användaren inte kan ändra de uppgifter som anges i punkt b ii–v.

10.

Vara utrustat med en geo-awareness-funktion som tillhandahåller

a)

ett gränssnitt för att ladda upp och uppdatera data som innehåller information om de gränser för luftrummet i förhållande till luftfartygets position och höjd som sätts av de geografiska zoner som definieras i artikel 15 i genomförandeförordning (EU) 2019/947, vilket säkerställer att uppladdning och uppdatering av dessa data inte försämrar deras integritet och giltighet,

b)

en varningssignal till fjärrpiloten när en potentiell överträdelse av luftrummets gränser upptäcks och

c)

information till fjärrpiloten om luftfartygets status samt en varningssignal när dess positionsbestämnings- och navigeringssystem inte kan säkerställa ett väl fungerande geo-awareness-system.

11.

Om luftfartyget har en funktion som begränsar dess tillträde till vissa områden eller volymer i luftrummet ska denna funktion vara så utformad att den samverkar väl med luftfartygets flygstyrsystem utan att negativt påverka flygsäkerheten. Dessutom ska fjärrpiloten erhålla tydlig information när denna funktion hindrar luftfartyget att komma in i dessa områden eller volymer i luftrummet.

12.

Om det inte är förtöjt, vara utrustat med en datalänk som är skyddad mot obehörigt tillträde till styr- och kontrollfunktionerna.

13.

Ge fjärrpiloten en tydlig varning när batteriet i luftfartyget eller dess kontrollstation når en låg laddningsnivå, så att fjärrpiloten har tillräckligt med tid för att landa luftfartyget på ett säkert sätt.

14.

Vara försett med belysning för att

(1)

luftfartyget ska kunna manövreras och

(2)

vara synligt på natten, där belysningen ska vara konstruerad så att det är möjligt för en person på marken att särskilja det från ett bemannat luftfartyg.

15.

Släppas ut på marknaden med en bruksanvisning som innehåller följande:

a)

Uppgifter om det obemannade luftfartygets egenskaper som inbegriper

luftfartygets klass,

det obemannade luftfartygets massa (med en beskrivning av referenskonfigurationen) och maximala startmassa (MTOM),

en allmän beskrivning av den tillåtna nyttolasten i termer av massadimensioner, gränssnitt mot det obemannade luftfartyget och andra eventuella begränsningar,

utrustning och programvara för kontroll av det obemannade luftfartyget på distans,

hänvisning till det sändningsprotokoll som används för den direkta fjärridentifieringen,

ljudeffektnivå,

och en beskrivning av hur det obemannade luftfartyget uppför sig om datalänken bryts.

b)

En tydlig bruksanvisning.

c)

Förfarande för att ladda upp luftrummets begränsningar.

d)

Underhållsanvisningar.

e)

Felsökningsrutiner.

f)

Uppgifter om driftbegränsningar (däribland meteorologiska förhållanden och drift i dagsljus/mörker).

g)

En beskrivning av alla risker som sammanhänger med driften av obemannade luftfartygssystem.

16.

Ett informationsmeddelande från Easa som innehåller uppgifter om tillämpliga begränsningar och skyldigheter enligt EU-rätten.

DEL 5

Krav för obemannade luftfartygssystem i klass C4

Ett obemannat luftfartyg som ingår i ett obemannat luftfartygssystem i klass C4 ska vara försett med följande tydliga märkning:

Image 5

Ett obemannat luftfartygssystem i klass C4 ska uppfylla följande krav:

1.

Ha en maximal startmassa som understiger 25 kg, inbegripet nyttolast.

2.

Kunna styras och manövreras säkert av en fjärrpilot enligt tillverkarens instruktioner, på det sätt som erfordras under alla operativa förhållanden som kan förutses, inbegripet efter bortfall av ett eller i förekommande fall, flera system.

3.

Inte kunna styras automatiskt, med undantag för assisterad flygstabilisering som inte har någon direkt påverkan på banan och assistans om datalänken bryts, förutsatt att det finns en i förväg fastställd fast position för styrorganen i händelse av att datalänken bryts.

4.

Släppas ut på marknaden med en bruksanvisning som innehåller följande:

a)

Uppgifter om det obemannade luftfartygets egenskaper som inbegriper

luftfartygets klass,

det obemannade luftfartygets massa (med en beskrivning av referenskonfigurationen) och maximala startmassa (MTOM),

en allmän beskrivning av den tillåtna nyttolasten i termer av massadimensioner, gränssnitt mot det obemannade luftfartyget och andra eventuella begränsningar,

utrustning och programvara för kontroll av det obemannade luftfartyget på distans,

och en beskrivning av hur det obemannade luftfartyget uppför sig om datalänken bryts.

b)

En tydlig bruksanvisning.

c)

Underhållsanvisningar.

d)

Felsökningsrutiner.

e)

Uppgifter om driftbegränsningar (däribland meteorologiska förhållanden och drift i dagsljus/mörker).

f)

En beskrivning av alla risker som sammanhänger med driften av obemannade luftfartygssystem.

5.

Ett informationsmeddelande från Easa som innehåller uppgifter om tillämpliga begränsningar och skyldigheter enligt EU-rätten.

DEL 6

Krav på tilläggsmodul för direkt identifiering på distans

En tilläggsmodul för direkt identifiering på distans ska vara utformat så att det

1.

möjliggör uppladdning av operatörens registreringsnummer i enlighet med artikel 14 i genomförandeförordning (EU) 2019/947 och uteslutande genom den process som föreskrivs i registreringssystemet,

2.

har ett unikt fysiskt serienummer som överensstämmer med standarden ANSI/CTA-2063 Small Unmanned Aerial Systems Serial Numbers och som på ett lättläst sätt är anbringat på modulen och dess förpackning eller bruksanvisning,

3.

i realtid under hela flygningen säkerställer direkt periodisk utsändning från luftfartyget, med hjälp av ett öppet och dokumenterat sändningsprotokoll, av följande uppgifter på ett sådant sätt att de kan tas emot direkt av befintliga mobila enheter inom utsändningsområdet:

i

operatörens registreringsnummer,

ii

tilläggsmodulens unika fysiska serienummer som överensstämmer med standarden ANSI/CTA-2063,

iii

luftfartygets geografiska position och höjd över ytan eller startpunkten,

iv

luftfartygets flygväg mätt medsols utifrån den geografiska nordpolen och luftfartygets hastighet på marken, och

v

fjärrpilotens geografiska position eller, om denna inte är tillgänglig, startpunkten.

4.

säkerställer att användaren inte kan ändra de uppgifter som anges i punkt 3 ii–v,

5.

släpps ut på marknaden med en bruksanvisning som innehåller hänvisning till det sändningsprotokoll som används för den direkta fjärridentifieringen och anvisningar för

a)

installation av modulen på luftfartyget och

b)

uppladdning av operatörens registreringsnummer.

DEL 7

Modul A för bedömning av överensstämmelse – Intern tillverkningskontroll

1.   Intern tillverkningskontroll är det förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilket tillverkaren fullgör de skyldigheter som fastställs i punkterna 2, 3 och 4 i denna del och säkerställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda produkterna uppfyller de tillämpliga kraven i delarna 1, 5 eller 6.

2.   Teknisk dokumentation

Tillverkaren ska utarbeta den tekniska dokumentationen i enlighet med artikel 17 i denna förordning.

3.   Tillverkning

Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att den tillverkade produkten överensstämmer med den tekniska dokumentation som avses i punkt 2 i denna del och uppfyller de tillämpliga kraven i delarna 1, 5 eller 6.

4.   CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse

1.

I enlighet med artiklarna 15 och 16 i denna förordning ska tillverkaren anbringa CE-märkningen och, i tillämpliga fall, identifieringsetiketten som anger det obemannade luftfartygets klass på varje enskild produkt som uppfyller de tillämpliga krav som anges i delarna 1, 5 och 6 som tillverkaren omfattas av.

2.

Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje produktmodell och kunna uppvisa den tillsammans med den tekniska dokumentationen för de nationella myndigheterna under en period på 10 år efter att produkten har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om överensstämmelse ska det tydligt anges för vilken produkt den har upprättats.

Ett exemplar av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgängligt för de behöriga myndigheterna.

5.   Tillverkarens representant

Tillverkarens skyldigheter enligt punkt 4 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.

DEL 8

Modulerna B och C för bedömning av överensstämmelse – EU-typkontroll och överensstämmelse med typ på grundval av intern tillverkningskontroll enligt bilaga II till beslut 768/2008/EG

I de fall då det hänvisas till denna del ska förfarandena för bedömning av överensstämmelse i modulerna B (EU-typkontroll) och C (överensstämmelse med typ på grundval av intern tillverkningskontroll) i denna del användas.

Modul B

EU-typkontroll

1.   EU-typkontroll är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken ett anmält organ undersöker en produkts tekniska konstruktion och kontrollerar och intygar att den uppfyller de tillämpliga kraven i delarna 1–6.

2.   EU-typkontroll ska göras genom en bedömning av den tekniska konstruktionens lämplighet för produkten genom granskning av den tekniska dokumentation och de underlag som avses i punkt 3 samt undersökning av provexemplar av en eller flera kritiska delar av produkten, varvid provexemplaren ska vara representativa för produktionen (kombination av produktionstyp och konstruktionstyp).

3.   Tillverkaren ska lämna in en ansökan om EU-typkontroll till ett valfritt anmält organ.

Ansökan ska innehålla följande:

1.

Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn och adress.

2.

En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats in till något annat anmält organ.

3.

Den tekniska dokumentationen. Den tekniska dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om produkten uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning och innehålla en tillfredsställande analys och bedömning av riskerna. Den tekniska dokumentationen ska, i tillämpliga fall, innehålla de uppgifter som anges i artikel 17 i denna förordning.

4.

Provexemplar som är representativa för den planerade produktionen. Det anmälda organet kan vid behov begära in fler provexemplar för att genomföra provningsprogrammet.

5.

Underlag som visar att den lösning som valts för den tekniska konstruktionen är lämplig. I underlaget ska man ange alla dokument som har använts, särskilt när de relevanta harmoniserade standarderna och/eller de tekniska föreskrifterna inte har tillämpats eller inte har tillämpats fullt ut. Underlaget ska vid behov innehålla resultaten av provningar som utförts i enlighet med andra relevanta tekniska specifikationer i lämpligt laboratorium som tillhör tillverkaren, eller i något annat provningslaboratorium för dennes räkning och under dennes ansvar.

4.   Det anmälda organet ska göra följande:

 

I fråga om produkten:

1.

Granska den tekniska dokumentationen och underlagen i syfte att bedöma lämpligheten hos produktens tekniska konstruktion.

 

I fråga om provexemplaret/provexemplaren:

2.

Kontrollera att provexemplaren har tillverkats i enlighet med den tekniska dokumentationen och identifiera de delar som har konstruerats i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i de relevanta harmoniserade standarderna eller de tekniska föreskrifterna, liksom de delar som har konstruerats utan att de tillämpliga bestämmelserna i dessa standarder har följts.

3.

Utföra eller låta utföra undersökningar och provningar för att, i de fall där tillverkaren har valt att använda lösningarna i de relevanta harmoniserade standarderna eller de tekniska föreskrifterna, kontrollera att dessa lösningar har använts på rätt sätt.

4.

Utföra eller låta utföra undersökningar och provningar för att, i de fall där lösningarna i de relevanta harmoniserade standarderna eller de tekniska föreskrifterna inte har tillämpats, kontrollera att de lösningar som tillverkaren använt uppfyller de motsvarande grundläggande kraven i rättsakten.

5.

I samråd med tillverkaren bestämma på vilken plats undersökningarna och de nödvändiga proven ska genomföras.

5.   Det anmälda organet ska utarbeta en bedömningsrapport i vilken de aktiviteter som genomförts i enlighet med punkt 4 och resultatet av dem redovisas. Utan att det påverkar dess skyldigheter enligt punkt 8 får det anmälda organet endast med tillverkarens samtycke offentliggöra hela eller delar av innehållet i denna rapport.

6.   Om typen uppfyller kraven i denna förordning ska det anmälda organet utfärda ett EU-typintyg till tillverkaren. Intyget ska innehålla tillverkarens namn och adress, slutsatserna av undersökningen, relevanta aspekter av de krav som omfattas av undersökningen, eventuella villkor för intygets giltighet och nödvändiga uppgifter för identifiering av den godkända typen. Intyget kan ha en eller flera bilagor.

EU-intyget och bilagorna ska innehålla all information som behövs för att bedöma om de tillverkade produkterna överensstämmer med den undersökta typen och för att kontrollera produkter i bruk.

Om typen inte uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning ska det anmälda organet avslå ansökan om EU-typintyg och informera den sökande om detta samt utförligt motivera avslaget.

7.   Det anmälda organet ska följa med i den tekniska utvecklingen, och om denna ger vid handen att den godkända typen inte längre uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning ska organet fastställa om det krävs ytterligare undersökningar. Om så är fallet ska det anmälda organet informera tillverkaren om detta.

Tillverkaren ska informera det anmälda organ som innehar den tekniska dokumentationen rörande EU-typintyget om alla ändringar av den godkända typen som kan påverka produktens överensstämmelse med de grundläggande kraven i denna förordning eller villkoren för intygets giltighet. För sådana ändringar krävs ytterligare godkännande i form av ett tillägg till det ursprungliga EU-typintyget.

8.   Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de EU-typintyg och tillägg till dessa som det har utfärdat eller återkallat, och det ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till förteckningen över de intyg och eventuella tillägg till dessa som det har vägrat att utfärda, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner.

Varje anmält organ ska underrätta de övriga anmälda organen om de EU-typintyg och eventuella tillägg till dessa som det har vägrat utfärda, tillfälligt eller slutgiltigt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner och, på begäran, om de intyg och tillägg som det har utfärdat.

Kommissionen, medlemsstaterna och övriga anmälda organ har rätt att på begäran få en kopia av EU-typintyget och/eller tilläggen till det. Kommissionen och medlemsstaterna har rätt att på motiverad begäran få ett exemplar av den tekniska dokumentationen och av resultaten från de undersökningar som utförts av det anmälda organet.

Det anmälda organet ska förvara en kopia av EU-typintyget med bilagor och tillägg samt av det tekniska underlaget, inklusive dokumentation från tillverkaren, under 10 år efter det att produkten har bedömts eller fram till dess att intygets giltighetstid löper ut.

9.   Tillverkaren ska för de nationella myndigheterna kunna uppvisa en kopia av EU-typintyget med bilagor och tillägg tillsammans med den tekniska dokumentationen i tio år efter det att produkten har släppts ut på marknaden.

10.   Tillverkarens representant får lämna in den ansökan som avses i punkt 3 och fullgöra skyldigheterna enligt punkterna 7 och 9, förutsatt att de specificeras i fullmakten.

Modul C

Överensstämmelse med typ som grundar sig på intern tillverkningskontroll

1.   Överensstämmelse med typ som grundar sig på intern tillverkningskontroll är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2 och 3 samt säkerställer och försäkrar att de berörda produkterna överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning.

2.   Tillverkning

Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att den tillverkade produkten överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och med de tillämpliga kraven i delarna 1–6.

3.   CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse

1.

Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och, i förekommande fall, identifieringsetiketten som anger det obemannade luftfartygets klass i enlighet med artiklarna 15 och 16 i denna förordning på varje enskild produkt som överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i delarna 1–6.

2.

Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för en produkttyp och kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna under en period på tio år efter det att produkten har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om överensstämmelse ska det tydligt anges för vilken produkttyp den har upprättats.

Ett exemplar av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgängligt för de behöriga myndigheterna.

4.   Tillverkarens representant

Tillverkarens skyldigheter enligt punkt 3 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant, förutsatt att detta specificeras i fullmakten.

DEL 9

Modul H för bedömning av överensstämmelse – Överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga II till beslut 768/2008/EG

1.   Överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring är det förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilket tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2 och 5 och säkerställer och försäkrar på eget ansvar att den berörda produkten uppfyller de tillämpliga kraven i delarna 1–6.

2.   Tillverkning

Tillverkaren ska för konstruktion, tillverkning, slutlig kontroll och provning av den berörda produkten tillämpa ett godkänt kvalitetssystem i enlighet med punkt 3 och övervakas i enlighet med punkt 4.

3.   Kvalitetssystem

1.

Tillverkaren ska hos ett valfritt anmält organ ansöka om att få sitt kvalitetssystem för den berörda produkten bedömt.

Ansökan ska innehålla följande:

a)

Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn och adress.

b)

Den tekniska dokumentationen för varje typ av produkt som ska tillverkas, vilken i tillämpliga fall innehåller de uppgifter som anges i del 10.

c)

Dokumentation om kvalitetssystemet.

d)

En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats in till något annat anmält organ.

2.

Genom kvalitetssystemet ska det säkerställas att produkten överensstämmer med kraven i denna förordning.

Alla faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och anvisningar. Dokumentationen av kvalitetssystemet ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetsrelaterade program, planer, bruksanvisningar och protokoll.

Dokumentationen ska särskilt omfatta en fullgod beskrivning av

a)

kvalitetsmålen och ledningens organisatoriska struktur, ansvar och befogenheter med avseende på produktens konstruktion och kvalitet,

b)

tekniska specifikationer för konstruktionen, inklusive standarder, som kommer att tillämpas och, när de relevanta harmoniserade standarderna inte tillämpas fullt ut, metoder som kommer att användas för att säkerställa att kraven i denna förordning uppfylls,

c)

de metoder, processer och systematiska förfaranden för kontroll och verifikation av konstruktionen som ska användas vid konstruktion av produkter som tillhör den berörda produkttypen,

d)

de motsvarande metoder, processer och systematiska förfaranden för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring som kommer att användas,

e)

de undersökningar och provningar som kommer att utföras före, under och efter tillverkningen, och hur ofta de kommer att utföras,

f)

kvalitetsdokument, såsom granskningsrapporter och provningsdata, kalibreringsdata, rapporter om den berörda personalens kvalifikationer eller behörighet etc. och

g)

hur övervakning sker av att den erforderliga konstruktions- och produktkvaliteten uppnås och av att kvalitetssystemet fungerar effektivt.

3.

Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om kraven i punkt 3.2 är uppfyllda.

Det ska förutsätta att kraven är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som överensstämmer med motsvarande specifikationer i den relevanta harmoniserade standarden.

Utöver erfarenhet av kvalitetsledningssystem ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedömning av det aktuella produktområdet och den berörda produkttekniken, och känna till de tillämpliga kraven i denna förordning. Revisionen ska även omfatta en inspektion hos tillverkaren. Revisionsgruppen ska granska den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1 b för att kontrollera att tillverkaren känner till de tillämpliga kraven i denna förordning och utför de undersökningar som krävs för att säkerställa att produkten överensstämmer med dessa krav.

Tillverkaren eller dennes representant ska meddelas beslutet.

Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen och det motiverade beslutet.

4.

Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och att vidmakthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.

Tillverkaren ska informera det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i systemet.

5.

Det anmälda organet ska bedöma de föreslagna ändringarna och avgöra om det ändrade kvalitetssystemet fortfarande uppfyller kraven i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig.

Det anmälda organet ska meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen och det motiverade beslutet.

4.   Kontroll under det anmälda organets ansvar

1.

Syftet med kontrollen är att försäkra sig om att tillverkaren fullgör de skyldigheter som följer av det godkända kvalitetssystemet.

2.

För att möjliggöra en bedömning ska tillverkaren ge det anmälda organet tillträde till lokaler för konstruktion, tillverkning, kontroll, provning och lagring och tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om

a)

dokumentationen av kvalitetssystemet,

b)

de dokument som anges i kvalitetssystemets konstruktionsdel, till exempel resultat från analyser, beräkningar och provningar och

c)

de dokument som anges i kvalitetssystemets tillverkningsdel, till exempel granskningsrapporter och provningsresultat, kalibreringsdata och rapporter om den berörda personalens kvalifikationer med mera.

3.

Det anmälda organet ska regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet och ska lämna en revisionsberättelse till tillverkaren.

4.

Det anmälda organet får dessutom besöka tillverkaren utan förvarning. I samband med sådana besök får det anmälda organet vid behov utföra eller låta utföra provningar av obemannade luftfartyg eller obemannade luftfartygssystem för att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar tillfredsställande. Det anmälda organet ska lämna tillverkaren en besöksrapport och, om provningar har genomförts, en provningsrapport.

5.   CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse

1.

Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och, i förekommande fall, identifieringsetiketten som anger det obemannade luftfartygets klass i enlighet med artiklarna 15 och 16 i denna förordning och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1 i denna del, organets identifikationsnummer på varje enskild produkt som uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning.

2.

Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för en produkttyp och kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna under en period på tio år efter det att produkten har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken produkttyp den har upprättats.

Ett exemplar av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgängligt för de behöriga myndigheterna.

6.   Tillverkaren ska under tio år efter det att en produkt har släppts ut på marknaden kunna uppvisa följande för de nationella myndigheterna:

1.

Den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1.

2.

Den dokumentation av kvalitetssystemet som avses i punkt 3.1.

3.

Sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 3.5.

4.

Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkterna 3.5, 4.3 och 4.4.

7.   Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de godkännanden av kvalitetssystem som det har utfärdat eller återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till förteckningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har vägrat utfärda, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner.

Varje anmält organ ska underrätta de övriga anmälda organen om de godkännanden av kvalitetssystem som det har avslagit eller tillfälligt eller slutgiltigt dragit tillbaka och, på begäran, om de godkännanden av kvalitetssystem som det har utfärdat.

8.   Tillverkarens representant

Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3.1, 3.5, 5 och 6 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant, förutsatt att detta specificeras i fullmakten.

DEL 10

Innehållet i den tekniska dokumentationen

Tillverkaren ska upprätta den tekniska dokumentationen. Dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om produkten uppfyller de tillämpliga kraven.

Den tekniska dokumentationen ska i tillämpliga fall minst innehålla följande uppgifter:

1.

En fullständig beskrivning av produkten innefattande

a)

fotografier eller illustrationer som visar dess yttre egenskaper, märkningar och inre utformning,

b)

versioner av inbyggd och annan programvara som bidrar till att uppfylla kraven i denna förordning och

c)

bruksanvisning och installationsanvisningar,

2.

Översiktliga konstruktions- och tillverkningsritningar samt scheman över komponenter, delkomponenter, kretsar och andra liknande relevanta uppgifter.

3.

Beskrivningar och förklaringar som behövs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur produkten fungerar.

4.

En förteckning över de harmoniserade standarder som helt eller delvis har tillämpats och till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning samt, i de fall där de harmoniserade standarderna inte har tillämpats, beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla de grundläggande kraven i artikel 4, inbegripet en förteckning över andra relevanta tekniska specifikationer som har tillämpats. När det gäller harmoniserade standarder som har tillämpats delvis ska det i den tekniska dokumentationen specificeras vilka delar som har tillämpats.

5.

Kopia av EU-försäkran om överensstämmelse.

6.

Kopia av ett EU-typintyg och dess bilagor som har utfärdats av det berörda anmälda organet om modulen för bedömning av överensstämmelse i del 8 har använts.

7.

Resultat av konstruktionsberäkningar, genomförda undersökningar och liknande relevanta uppgifter.

8.

Provningsrapporter.

9.

Kopior av de dokument som tillverkaren har lämnat till ett anmält organ om ett sådant deltar.

10.

Underlag som visar att den lösning som valts för den tekniska konstruktionen är lämplig. I underlaget ska man ange alla dokument som har använts, särskilt när de relevanta harmoniserade standarderna eller de tekniska föreskrifterna inte har tillämpats fullt ut. Underlaget ska vid behov innehålla resultaten av provningar som har utförts i tillverkarens laboratorium eller i något annat provningslaboratorium för dennes räkning och under dennes ansvar.

11.

Adresserna till tillverknings- och lagerlokalerna.

DEL 11

EU-försäkran om överensstämmelse

1.   Produkten (typnummer, partinummer och serienummer).

2.   Namn på och adress till tillverkaren eller dennes representant.

3.   Denna försäkran om överensstämmelse utfärdas på tillverkarens eget ansvar.

4.   Föremål för försäkran [identifiera produkten så att den kan spåras; för att produkten ska kunna identifieras kan det vara nödvändigt att bifoga en färgbild med tillräcklig upplösning]:

5.   Föremålet för försäkran ovan tillhör klass … [ange det obemannade luftfartygssystemets klassnummer enligt definitionerna i delarna 1–5 i denna bilaga].

6.   Den garanterade ljudeffektnivån för denna utrustning, som avser ett obemannat luftfartygssystem, är … dB(A) [endast för obemannade luftfartygssystem utan fasta vingar i klasserna 1–3]

7.   Föremålet för försäkran ovan överensstämmer med den relevanta harmoniserade unionslagstiftningen:

[infoga en hänvisning till denna förordning och den bilaga som är relevant för produktklassen]

eller annan tillämplig harmoniserad unionslagstiftning.

8.   Hänvisningar till de relevanta harmoniserade standarder som har tillämpats eller hänvisningar till de andra tekniska specifikationer enligt vilka överensstämmelsen försäkras. Hänvisningar måste förtecknas tillsammans med identifikationsnummer och version och i förekommande fall datum för utfärdande.

9.   I tillämpliga fall: Det anmälda organet … [namn, nummer] har utfört … [beskrivning av åtgärden] … och utfärdat EU-typintyget:

10.   I tillämpliga fall en beskrivning av tillbehör och komponenter, däribland programvara, som möjliggör att obemannade luftfartyg eller obemannade luftfartygssystem fungerar som avsett och som täcks av EU-försäkran om överensstämmelse.

11.   Ytterligare information:

Undertecknat för:… …

[ort och datum]:

[namn, befattning] [namnteckning]:

DEL 12

Förenklad EU-försäkran om överensstämmelse

Den förenklade EU-försäkran om överensstämmelse som avses i artikel 14.3 ska utfärdas enligt följande:

[Tillverkarens namn] förklarar härmed att det obemannade luftfartygssystemet [identifiering av det obemannade luftfartygssystemet: typ- eller serienummer] tillhör klass … … [ange produktens klassnummer enligt delarna 1–5 i denna bilaga] och har en garanterad ljudeffektnivå på …. dB(A) [endast för obemannade luftfartygssystem utan fasta vingar i klasserna 1–3]

och överensstämmer med förordningarna … [ange alla förordningar som produkten överensstämmer med].

Hela EU-försäkran om överensstämmelse är tillgänglig på följande webbplats: [webbadress]

DEL 13

Metod för bullerprovning

I denna del fastställs de metoder för mätning av luftburet buller som ska användas för att fastställa den A-vägda ljudeffektnivån för obemannade luftfartyg i klasserna 1, 2 och 3.

Här fastställs den grundläggande standarden för bulleremission och den detaljerade provningsmetoden för mätning av ljudtrycksnivån på en mätyta som omsluter ljudkällan och för beräkning av den ljudeffektnivå som källan alstrar.

1.   GRUNDLÄGGANDE STANDARD FÖR BULLEREMISSION

För att fastställa den A-vägda ljudeffektnivån LWA för obemannade luftfartyg ska den grundläggande standarden för bulleremission EN ISO 3744:2010 användas med följande komplement:

2.   INSTALLATIONS- OCH MONTERINGSKRAV

Provningszon:

Det obemannade luftfartyget ska hovra ovanför en reflekterande (akustiskt hård) yta. Det obemannade luftfartyget ska vara placerat på tillräckligt avstånd från reflekterande väggar och tak och reflekterande objekt, så att kraven i bilaga A till EN ISO 3744:2010 är uppfyllda på mätytan.

Montering av bullerkällan:

Det obemannade luftfartyget ska hovra 0,5 m över den reflekterande ytan. Det obemannade luftfartyget ska vara konfigurerat (propellrar, tillbehör, inställningar) på samma sätt som när det släpps ut på marknaden.

Mätyta och mikrofonlägen:

Det obemannade luftfartyget ska vara fullständigt innesluten i en halvsfärisk mätyta enligt punkt 7.2.3 i EN ISO 3744:2010.

Antalet mikrofoner och dessas placering fastställs i bilaga F till EN ISO 3744:2010.

Mätytan ska ha sitt ursprung i en punkt O på markplanet direkt under det obemannade luftfartyget.

3.   DRIFTSFÖRHÅLLANDEN UNDER PROVNING

Bullerprovningen ska utföras när det obemannade luftfartyget flygs i ett stabilt läge, lateralt och vertikalt, 0,5 m över utgångspunkten för den halvsfäriska mätytan (punkt O) med en maximal startmassa (MTOM) och med det obemannade luftfartygets batteri fulladdat.

Om det obemannade luftfartyget släpps ut på marknaden med tillbehör som kan monteras på det ska det provas med och utan dessa tillbehör i alla möjliga konfigurationer av luftfartyget.

4.   BERÄKNING AV DEN GENOMSNITTLIGA YTLJUDTRYCKSNIVÅN ÖVER TID

Den A-viktade genomsnittliga ytljudtrycksnivån över tid ska bestämmas minst tre gånger för varje konfiguration av det obemannade luftfartyget. Om minst två av de erhållna värdena inte skiljer sig åt med mer än 1 dB krävs ingen ytterligare mätning. I motsatt fall ska mätningarna fortsätta tills man erhållit två värden som inte skiljer sig åt med mer än 1 dB Den genomsnittliga ytljudtrycksnivå över tid som ska användas vid beräkning av ljudeffektnivån för en konfiguration av det obemannade luftfartyget är det aritmetiska medelvärdet av de två högsta värden som inte skiljer sig åt med mer än 1 dB.

5.   UPPGIFTER SOM SKA RAPPORTERAS

Rapporten ska innehålla de tekniska uppgifter som är nödvändiga för att identifiera den provade bullerkällan, liksom uppgifter om metoden för bullerprovning och akustiska data.

Den A-viktade ljudeffektnivå som ska rapporteras är det högsta värdet av de olika konfigurationer av det obemannade luftfartyget som har provats avrundat till närmaste heltal (nedåt om värdet är lägre än 0,5, uppåt om det är lika med eller högre än 0,5).

DEL 14

Uppgift om den garanterade ljudeffektnivån

Uppgiften om den garanterade ljudeffektnivån ska bestå av ett enda tal för den garanterade ljudeffektnivån i dB, tecknet LWA och ett piktogram med följande utformning:

Image 6

Om uppgiften förminskas i överensstämmelse med utrustningens storlek ska de proportioner som anges i ritningen ovan respekteras. Det vertikala måttet på uppgiften bör dock om möjligt inte vara mindre än 20 mm.

DEL 15

Maximal ljudeffektnivå för olika klasser av obemannade luftfartyg (inklusive övergångsperioder)

Luftfartygsklass

MTOM m i gram

Maximal ljudeffektnivå LWA i dB

från och med ikraftträdandet

från och med två år efter ikraftträdandet

från och med fyra år efter ikraftträdandet

C1

250 ≤ m < 900

85

83

81

C2

900 ≤ m < 4 000

Formula

Formula

Formula

Där ”lg” är logaritmen med bas 10.


11.6.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 152/41


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/946

av den 12 mars 2019

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 vad gäller tilldelningen av finansiering från unionens allmänna budget för att täcka utvecklingen av EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (1), särskilt artikel 15 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EU) nr 515/2014 anslås 791 000 000 euro för utveckling av it-system som stöd för hanteringen av migrationsströmmar över de yttre gränserna, med förbehåll för att de relevanta unionsrättsakterna antas.

(2)

Artikel 15 i förordning (EU) nr 515/2014 ger kommissionen befogenhet att anta en delegerad akt som fastställer fördelningen av det belopp som anges i artikel 5.5 b i förordning (EU) nr 515/2014 för utveckling av it-system, om fördelningen av detta belopp inte görs i de relevanta unionsrättsakterna.

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1240 (2) inrättades ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias). Etias är en viktig komponent i de it-system som avses i förordning (EU) nr 515/2014.

(4)

I förordning (EU) 2018/1240 fastställs varken den totala storleken på den finansiering som ska tas i anspråk från den finansieringsram på 791 000 000 euro som föreskrivs i förordning (EU) nr 515/2014 för att täcka kostnaderna för utvecklingen av Etias, eller fördelningen per typ av kostnad och stödmottagare. Det är därför nödvändigt att fastställa ett anslag och fördelningen mellan stödmottagarna, genom en delegerad akt från kommissionen, i enlighet med förordning (EU) nr 515/2014.

(5)

I förordning (EU) nr 515/2014 fastställs [i artikel 6.3a] ett totalt belopp på 96,5 miljoner euro som medlemsstaterna ska erhålla för att täcka kostnaderna för utvecklingen av Etias.

(6)

Från det belopp som föreskrivs i artikel 5.5 b i förordning (EU) nr 515/2014 bör ett totalt anslag på 209 904 000 euro göras tillgängligt för att täcka kostnader som uppkommer vid den utveckling av Etias som avses i artikel 85.1 i förordning (EU) 2018/1240.

(7)

Av det totala anslaget bör ett belopp på 100 873 000 euro anslås till Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av storskaliga informationssystem inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 (3). Denna finansiering bör, i enlighet med artikel 85.1 i förordning (EU) 2018/1240, omfatta kostnader som uppstår för eu-Lisa vid utvecklingen av Etias informationssystem, bl.a. inrättandet av det centrala systemet, ett enhetligt nationellt gränssnitt i varje medlemsstat, en säker kommunikationsinfrastruktur mellan det centrala systemet och de enhetliga nationella gränssnitten, en offentlig webbplats och en mobilapp för mobila enheter, en e-posttjänst, en säker kontotjänst, en nätport för transportörer, en webbtjänst och en programvara som möjliggör för Etias centralenhet och Etias nationella enheter att behandla ansökningarna.

(8)

Av detta totala anslag bör ett belopp på 12 531 000 euro anslås till Frontex som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 (4). Denna finansiering bör, i enlighet med artikel 85.1 i förordning (EU) 2018/1240, omfatta de kostnader som uppkommer för Frontex vid inrättandet av Etias centralenhet, däribland förberedelserna av kontorsutrymmen, upphandling och installation av den it-utrustning som ska användas av personalen samt rekrytering och utbildning av personal vid den centrala enheten.

(9)

Av detta totala anslag bör ett totalt belopp på 96 500 000 euro anslås till de medlemsstater som genomför Etias. Denna finansiering bör, i enlighet med artikel 85.1 i förordning (EU) 2018/1240, omfatta medlemsstaternas kostnader vid integreringen av befintlig nationell gränsinfrastruktur och anslutningen till det enhetliga nationella gränssnittet, vid inhysningen av det enhetliga nationella gränssnittet och inrättandet av Etias nationella enheter, däribland upphandling och installation av den it-utrustning som ska användas av personalen samt rekrytering och utbildning av personal. Eftersom kostnaden per medlemsstat för dessa verksamheter är mycket lika, oberoende av landets storlek, längden på de yttre gränserna, antalet gränsövergångsställen, antalet personer som passerar gränserna osv., bör detta belopp fördelas i lika delar mellan de deltagande medlemsstaterna.

(10)

Eftersom förordning (EU) 2018/1240 bygger på Schengenregelverket har Danmark, i enlighet med artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, beslutat att införliva förordning (EU) 2018/1240 med sin nationella lagstiftning (5). Danmark är därför enligt internationell rätt skyldigt att genomföra denna förordning.

(11)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG (6). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Förenade kungariket.

(12)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG (7). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(13)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av Schengenregelverket (8) som omfattas av de områden som avses i artikel 1.A i rådets beslut 1999/437/EG (9).

(14)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (10) som omfattas av det område som avses i artikel 1.A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (11).

(15)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (12), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1.A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (13).

(16)

Denna förordning utgör en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.1 i 2003 års anslutningsakt, artikel 4.1 i 2005 års anslutningsakt respektive artikel 4.1 i 2011 års anslutningsakt.

(17)

Med tanke på att det praktiska genomförandet av förordning (EU) 2018/1240 ofördröjligen bör inledas så att Etias som planerat är fullt operativt tre år efter ikraftträdandet av den förordningen, och för att möjliggöra ett snart genomförande av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning, bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttranden från experter från alla medlemsstater som rådfrågats särskilt för detta ändamål.

(19)

Förordning (EU) nr 515/2014 bör därför kompletteras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Ett totalt belopp på 209 904 000 euro ska anslås från unionens allmänna budget för att täcka kostnaderna som avses i artikel 85.1 i förordning (EU) 2018/1240.

2.   Det belopp som avses i punkt 1 ska tas från det belopp på 791 000 000 euro som öronmärkts för utveckling av it-system som avses i artikel 5.5 b i förordning (EU) nr 515/2014.

Artikel 2

1.   Det belopp som avses i artikel 1.1 ska användas enligt följande:

a)

100 873 000 euro ska anslås till Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa) för att täcka de kostnader som uppstår i samband med utvecklingen av Etias informationssystem, i enlighet med artikel 85.1 i förordning (EU) 2018/1240.

b)

12 531 000 euro ska anslås till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) för att täcka de kostnader som uppstår i samband med inrättandet av Etias centralenhet, i enlighet med artikel 85.1 i förordning (EU) 2018/1240.

c)

96 500 000 euro ska anslås till medlemsstaterna för att täcka de kostnader som uppkommer vid integreringen av befintlig nationell gränsinfrastruktur och anslutningen till det enhetliga nationella gränssnittet, vid inhysningen av det enhetliga nationella gränssnittet och vid inrättandet av Etias nationella enheter, i enlighet med artikel 85.1 i förordning (EU) 2018/1240.

2.   Det belopp som avses i punkt 1 c ska fördelas lika mellan medlemsstaterna.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 12 mars 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 150, 20.5.2014, s. 143.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1240 av den 12 september 2018 om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och om ändring av förordningarna (EU) nr 1077/2011, (EU) nr 515/2014, (EU) 2016/399, (EU) 2016/1624 och (EU) 2017/2226 (EUT L 236, 19.9.2018, s. 1).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 99).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (EUT L 251, 16.9.2016, s. 1).

(5)  Danmark meddelade den 21 december 2018, i enlighet med artikel 4 i protokoll 22, sitt beslut att tillämpa förordning (EU) 2018/1240 i sin nationella lagstiftning.

(6)  Rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 131, 1.6.2000, s. 43).

(7)  Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).

(8)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(9)  Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).

(10)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(11)  Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1).

(12)  EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(13)  Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).


11.6.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 152/45


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/947

av den 24 maj 2019

om regler och förfaranden för drift av obemannade luftfartyg

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (1), särskilt artikel 57, och

av följande skäl:

(1)

Obemannade luftfartyg kan oavsett massa användas inom samma gemensamma europeiska luftrum som bemannade luftfartyg, oavsett om det rör sig om flygplan eller helikoptrar.

(2)

Liksom för bemannad luftfart bör krav på ett enhetligt genomförande av och överensstämmelse med regler och förfaranden gälla för operatörer, däribland fjärrpiloter, av obemannade luftfartyg och obemannade luftfartygssystem (nedan kallade UAS) samt för användningen av sådana obemannade luftfartyg och UAS.

(3)

Med tanke på de specifika egenskaperna hos driften av UAS bör den uppnå samma säkerhetsnivå som den bemannade luftfarten.

(4)

Tekniken för obemannade luftfartyg möjliggör en bred spännvidd av möjliga användningsområden. Krav bör fastställas i fråga om luftvärdighet, organisationer och personer som medverkar i driften av UAS och driften av obemannade luftfartyg, så att säkerheten garanteras för personer på marken och andra luftrumsanvändare under användningen av obemannade luftfartyg.

(5)

De regler och förfaranden som gäller för användning av UAS bör stå i proportion till arten av och riskerna med driften eller verksamheten i fråga och anpassas till de berörda obemannade luftfartygens operativa egenskaper och operationsområdets egenskaper, till exempel befolkningstätheten, ytegenskaper och förekomsten av byggnader.

(6)

Kriterier för risknivåer samt andra kriterier bör användas i syfte att definiera tre kategorier av drift: ”öppen”, ”specifik” respektive ”certifierad” drift.

(7)

Proportionella riskkompensationskrav bör tillämpas på driften av UAS med hänsyn till den berörda risknivån, de berörda obemannade luftfartygens operativa egenskaper och operationsområdets egenskaper.

(8)

För drift i den ”öppna” kategorin, som bör omfatta drift som uppvisar de lägsta riskerna, bör det inte krävas UAS som omfattas av de standardenliga förfarandena för kontroll av efterlevnaden av luftfartsregler, utan sådan drift bör kunna ske på grundval av de UAS-klasser som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/945 (2).

(9)

Drift i den ”specifika” kategorin bör omfatta andra typer av drift som uppvisar en högre risk och för vilka en grundlig riskbedömning bör göras, i syfte att ange vilka krav vars uppfyllande krävs för säker drift.

(10)

Ett system med operatörsdeklarationer bör underlätta kontrollen av att denna förordning efterlevs i samband med lågriskdrift i den ”specifika” kategori för vilken ett standardscenario har fastställts med detaljerade kompenserande åtgärder.

(11)

Drift i den ”certifierade” kategorin bör i princip omfattas av regler om certifiering av operatörer och utfärdande av licenser till fjärrpiloter, utöver kravet på certifiering av luftfartygen enligt delegerad förordning (EU) 2019/945.

(12)

Medan det är obligatoriskt för den ”certifierade” kategorin skulle det i fråga om den ”specifika” kategorin också kunna krävas att certifikat utfärdas av de behöriga myndigheterna för drift av obemannade luftfartyg och för anställda inklusive fjärrpiloter och organisationer som medverkar i denna verksamhet, eller för luftfartyg enligt delegerad förordning (EU) 2019/945.

(13)

Det bör införas regler och förfaranden för märkning och identifiering av obemannade luftfartyg och för registrering av operatörer av obemannade luftfartyg eller certifierade obemannade luftfartyg.

(14)

Operatörer av obemannade luftfartyg bör vara registrerade om de använder ett obemannat luftfartyg som, vid kollision, kan överföra över 80 joule kinetisk energi till en människa eller vars drift utgör risker för den personliga integriteten, skyddet av personuppgifter, luftfartsskyddet eller miljön.

(15)

Studier har visat att obemannade luftfartyg med en startmassa på minst 250 gram utgör en risk för luftfartsskyddet och följaktligen bör det krävas att UAS-operatörer av sådana obemannade luftfartyg registrerar sig själva när de använder sådana luftfartyg i den ”öppna” kategorin.

(16)

Med tanke på riskerna för den personliga integriteten och skyddet av personuppgifter bör operatörer av obemannade luftfartyg vara registrerade om de använder ett obemannat luftfartyg som är utrustat med en sensor som kan fånga upp personuppgifter. Detta bör dock inte krävas när det obemannade luftfartyget betraktas som en leksak i den betydelse som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG (3).

(17)

Information om registrering av certifierade obemannade luftfartyg och om operatörer av obemannade luftfartyg som omfattas av ett registreringskrav bör lagras i digitala harmoniserade, driftskompatibla nationella registreringssystem, vilka medger att de behöriga myndigheterna kan få tillgång till och utbyta denna information. Arrangemangen enligt denna förordning för att säkerställa de nationella registrens driftskompatibilitet bör inte påverka tillämpningen av reglerna om den framtida databas som avses i artikel 74 i förordning (EU) 2018/1139.

(18)

I enlighet med artikel 56.8 i förordning (EU) 2018/1139 inverkar denna förordning inte på medlemsstaternas möjligheter att fastställa nationella regler som uppställer vissa villkor för obemannade luftfartygs verksamhet av skäl som inte ingår i tillämpningsområdet för förordning (EU) 2018/1139, inbegripet allmän säkerhet eller skydd av privatlivet och personuppgifter i enlighet med unionsrätten.

(19)

Nationella registreringssystem bör uppfylla kraven i tillämplig unionsrätt och nationell rätt om personlig integritet och behandling av personuppgifter, och de uppgifter som lagras i dessa registreringssystem bör vara lättillgängliga (4).

(20)

UAS-operatörer och fjärrpiloter bör se till att de har tillräcklig information om tillämpliga unionsregler och nationella regler för den avsedda användningen, i synnerhet med avseende på säkerhet, personlig integritet, skydd av personuppgifter, ansvar, försäkring och luftfarts- och miljöskydd.

(21)

Vissa områden, exempelvis sjukhus, platser där folk samlas, anläggningar som fångvårdsanstalter eller fabriker, anläggningar för statliga myndigheter på allmänt hög nivå eller högsta nivå, naturvårdsområden eller transportinfrastrukturer, kan vara särskilt känsliga för vissa eller alla typer av drift av UAS. Detta bör inte påverka medlemsstaternas möjligheter att fastställa nationella regler som uppställer vissa villkor för obemannade luftfartygs verksamhet av skäl som inte ingår i tillämpningsområdet för denna förordning, inbegripet miljöskydd, allmän säkerhet eller skydd av personlig integritet och personuppgifter i enlighet med unionsrätten.

(22)

Buller och utsläpp från obemannade luftfartyg bör minskas i största möjliga mån med hänsyn till driftsvillkoren och enskilda medlemsstaters olika särskilda egenskaper, till exempel befolkningstäthet, där buller och utsläpp är en orosfaktor. För att underlätta samhällets acceptans för drift av UAS anger delegerad förordning (EU) 2019/945 maximinivåer för buller från obemannade luftfartyg som används nära människor i den ”öppna” kategorin. I den ”specifika” kategorin finns det ett krav på att operatören ska utforma riktlinjer för sina fjärrpiloter som innebär att all drift sker på ett sätt som minimerar olägenheter för människor och djur.

(23)

De befintliga nationella certifikaten bör anpassas så att de uppfyller kraven enligt denna förordning.

(24)

Lämpliga övergångsbestämmelser bör fastställas så att denna förordning genomförs på ett korrekt sätt. I synnerhet bör medlemsstaterna och de berörda aktörerna få tillräckligt med tid på sig för att anpassa sina förfaranden till det nya regelverket innan denna förordning börjar tillämpas.

(25)

Det nya regelverket för driften av UAS bör inte påverka tillämpningen av de tillämpliga miljö- och naturskyddskrav som anges i annan nationell rätt eller unionsrätt.

(26)

Medan ”U-space”-systemet, inbegripet infrastruktur, tjänster och rutiner för att garantera säker drift av UAS liksom stöd till integreringen av denna infrastruktur och dessa tjänster och rutiner i luftfartssystemet, är under utveckling bör denna förordning redan innefatta krav på att genomföra tre hörnstenar i U-spacesystemet, nämligen registrering, geomedvetenhet (geo-awareness) och fjärridentifiering, vilka också behöver kompletteras.

(27)

Eftersom modellflygplan betraktas som UAS och med tanke på den höga säkerhetsnivå som uppvisats vid verksamheten hos modellflygklubbar och modellflygföreningar bör det ske en smidig övergång från de olika nationella systemen till det nya unionsregelverket, så att sådana klubbar och föreningar kan fortsätta att verka som i dag och med hänsyn till befintlig bästa praxis i medlemsstaterna.

(28)

Med tanke på den goda säkerhetsnivå som uppnåtts av luftfartyg i klass C4 i enlighet med bilagan till denna förordning bör vidare lågriskdrift av sådana luftfartyg kunna ske i den ”öppna” kategorin. Sådana luftfartyg används ofta av modellflygsoperatörer och är jämförelsevis enklare än andra klasser av obemannade luftfartyg, och bör följaktligen inte omfattas av oproportionella tekniska krav.

(29)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 127 i förordning (EU) 2018/1139.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning anges närmare bestämmelser för drift av obemannade luftfartygsystem och för anställda inklusive fjärrpiloter och organisationer som medverkar i denna drift.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i förordning (EU) 2018/1139 gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

1.    obemannat luftfartygssystem (UAS): ett obemannat luftfartyg och utrustning för att kontrollera det på avstånd.

2.    operatör av obemannat luftfartygssystem (UAS-operatör): varje juridisk eller fysisk person som använder eller avser att använda ett eller flera UAS.

3.    folksamlingar : sammankomster där personer är förhindrade att ta sig därifrån på grund av den tätt packade folkmassan.

4.    geografisk UAS-zon : en del av luftrummet som inrättats av den behöriga myndigheten för att underlätta, begränsa eller utesluta drift av UAS i syfte att ta itu med de risker för säkerhet, personlig integritet, skydd av personuppgifter, luftfartsskydd eller miljö som följer av drift av UAS.

5.    robusthet : den egenskap hos kompenserande åtgärder som följer av en kombination av den säkerhetsvinst som de kompenserande åtgärderna lett till och den tillförlitlighets- och integritetsnivå som säkerhetsvinsten har uppnått.

6.    standardscenario : en typ av drift av UAS i den ”specifika” kategorin i enlighet med definitionen i tillägg 1 till bilagan, för vilken en noggrann förteckning över kompenserande åtgärder har identifierats på ett sådant sätt att den behöriga myndigheten kan förlita sig på deklarationer där operatörer förklarar att de kommer att tillämpa de kompenserande åtgärderna vid denna typ av drift.

7.    drift inom synhåll : en typ av drift av UAS där fjärrpiloten kan upprätthålla, utan hjälp, kontinuerlig visuell kontakt med det obemannade luftfartyget, vilket gör att denne kan kontrollera det obemannade luftfartygets flygbana i förhållande till andra luftfartyg, personer och hinder så att kollisioner undviks.

8.    drift utom synhåll : en typ av drift av UAS som inte utgör drift inom synhåll.

9.    drifttillstånd för lätta UAS (LUC): ett tillstånd som utfärdas till en UAS-operatör av en behörig myndighet enligt del C i bilagan.

10.    modellflygklubb eller modellflygförening : en lagligt etablerad organisation i en medlemsstat med syfte att genomföra nöjesflygningar, flyguppvisningar, sportaktiviteter eller tävlingar där UAS används.

11.    farligt gods : artiklar eller ämnen som kan utgöra en risk för hälsa, säkerhet, egendom eller miljön vid en incident eller olycka och som ett obemannat luftfartyg bär som nyttolast, inbegripet i synnerhet följande:

a)

Explosiva ämnen (fara för massexplosion, fara för tryckvåg eller splitter och kaststycken, mindre fara för tryckvåg, stor fara för brand, sprängmedel, mycket okänsliga explosiva ämnen).

b)

Gaser (brandfarliga gaser, icke-brandfarliga gaser, giftiga gaser, syre, inandningsfara).

c)

Brandfarliga vätskor (brandfarliga vätskor, brännbara ämnen, eldningsolja, bensin).

d)

Brandfarliga fasta ämnen (brandfarliga fasta ämnen, självantändliga fasta ämnen, farliga i vått tillstånd).

e)

Oxiderande ämnen och organiska peroxider.

f)

Giftiga och smittsamma ämnen (gift, biologisk fara).

g)

Radioaktiva ämnen.

h)

Frätande ämnen.

12.    nyttolast : instrument, mekanismer, utrustning, delar, apparatur, tillbehör eller hjälpmedel, inklusive kommunikationsutrustning, som har installerats i eller anslutits till luftfartyget, som inte används eller avses användas vid drift eller styrning av luftfartyget under flygning och som inte är en del av ett skrov eller en motor eller propeller.

13.    direkt fjärridentifiering : ett system som säkerställer lokal utsändning av information om ett obemannat luftfartyg som är i drift, inbegripet luftfartygets märkning, och som innebär att denna information kan erhållas utan fysiskt tillträde till det obemannade luftfartyget.

14.    följ mig-läge : ett driftsläge för ett UAS där ett obemannat luftfartyg hela tiden följer fjärrpiloten inom en i förväg fastställd radie.

15.    geomedvetenhet : en funktion som på basis av data från medlemsstaterna upptäcker potentiella överträdelser av ett luftrums gränser och varnar fjärrpiloten så att denne omedelbart kan vidta ändamålsenliga åtgärder för att förhindra sådana överträdelser.

16.    privatbyggt UAS : ett UAS som har satts samman eller tillverkats för konstruktörens egna bruk, dock inte UAS som har satts samman av en uppsättning delar som har släppts ut på marknaden som en monteringsfärdig byggsats.

17.    autonom drift : drift under vilken ett obemannat luftfartyg används utan att fjärrpiloten kan intervenera.

18.    icke-medverkande personer : personer som inte deltar i driften av ett UAS eller som inte är medvetna om de instruktioner och säkerhetsprocedurer som utfärdats av UAS-operatören.

19.    tillhandahållande på marknaden : ett utbud av en produkt för distribution, förbrukning eller användning på unionens marknad inom ramen för en kommersiell verksamhet, oavsett om det sker mot betalning eller avgiftsfritt.

20.    utsläppande på marknaden : det första tillhandahållandet av en produkt på unionens marknad.

21.    kontrollerat markområde : ett markområde där ett UAS används och inom vilket UAS-operatören kan säkerställa att enbart medverkande personer är närvarande.

22.    maximal startmassa (MTOM): ett obemannat luftfartygs maximala massa, inklusive nyttolast och bränsle, som den fastställts av tillverkaren eller konstruktören och med vilken det obemannade luftfartyget kan användas.

23.    obemannat segelflygplan : ett obemannat luftfartyg som flyger med hjälp av luftens dynamiska reaktion mot planets fasta lyftytor och vars fria flygning inte är beroende av en motor. Det kan vara utrustat med en motor som kan användas i nödfall.

Artikel 3

Kategorier av UAS-drift

Drift av UAS ska ske i den ”öppna”, ”specifika” eller ”certifierade” kategori som definieras i artiklarna 4, 5 respektive 6 och med förbehåll för följande villkor:

a)

För drift av UAS i den ”öppna” kategorin ska det inte krävas något operativt tillstånd i förväg och inte heller att UAS-operatören avger en operativ deklaration före påbörjandet av driften.

b)

För drift av UAS i den ”specifika” kategorin ska det krävas ett operativt tillstånd som utfärdas av den behöriga myndigheten enligt artikel 12 eller ett tillstånd som erhållits i enlighet med artikel 16 eller, under de omständigheter som anges i artikel 5.5, en deklaration som avges av en UAS-operatör.

c)

För drift av UAS i den ”certifierade” kategorin ska det krävas certifiering av UAS:et enligt delegerad förordning (EU) 2019/945, certifiering av operatören och, i tillämpliga fall, utfärdandet av en licens till fjärrpiloten.

Artikel 4

Drift av UAS i den ”öppna” kategorin

1.   Drift av UAS ska klassificeras som drift i den ”öppna” kategorin enbart om följande villkor är uppfyllda:

a)

UAS:et ingår i en av de klasser som anges i delegerad förordning (EU) 2019/945 eller är privatbyggt eller uppfyller villkoren i artikel 20.

b)

Det obemannade luftfartygets maximala startmassa underskrider 25 kg.

c)

Fjärrpiloten ser till att det obemannade luftfartyget flyger på ett säkert avstånd från människor och inte flyger över folksamlingar.

d)

Fjärrpiloten har hela tiden det obemannade luftfartyget inom synhåll, utom när det flygs i följ mig-läge eller när en observatör av det obemannade luftfartyget används i enlighet med del A i bilagan.

e)

Under flygningen hålls det obemannade luftfartyget på ett avstånd av högst 120 meter från den närmsta punkten på jordens yta enligt del A i bilagan, utom när det flyger över ett hinder.

f)

Under flygningen bär det obemannade luftfartyget inte på något farligt gods och släpper inte ut något material.

2.   Drift av UAS i den ”öppna” kategorin ska delas upp i tre underkategorier i enlighet med kraven i del A i bilagan.

Artikel 5

Drift av UAS i den ”specifika” kategorin

1.   Om något av kraven i artikel 4 eller i del A i bilagan inte är uppfyllt ska det krävas att UAS-operatören erhåller ett operativt tillstånd enligt artikel 12 från den behöriga myndigheten i den medlemsstat där denne är registrerad.

2.   I samband med ansökan till en behörig myndighet om ett operativt tillstånd enligt artikel 12 ska operatören ha utfört en riskbedömning i enlighet med artikel 11, som lämnas in tillsammans med ansökan och som innehåller de erforderliga kompenserande åtgärderna.

3.   Den behöriga myndigheten ska i enlighet med punkt UAS.SPEC.040 i del B i bilagan utfärda ett operativt tillstånd när den anser att de operativa riskerna kompenseras på ett tillräckligt sätt i enlighet med artikel 12.

4.   Den behöriga myndigheten ska ange huruvida det operativa tillståndet avser

a)

ett godkännande av en enda användning eller av ett antal användningar vars tidpunkter och/eller platser specificeras, varvid det operativa tillståndet ska innefatta en tillhörande noggrann förteckning över kompenserande åtgärder,

b)

ett godkännande av ett LUC i enlighet med del C i bilagan.

5.   Om UAS-operatören lämnar in en deklaration till registreringsmedlemsstatens behöriga myndighet i enlighet med punkt UAS.SPEC.020 i del B i bilagan för drift som motsvarar ett standardscenario enligt definitionen i tillägg 1 till bilagan, ska det inte krävas att operatören erhåller ett operativt tillstånd i enlighet med punkterna 1–4 i denna artikel, och förfarandet i artikel 12.5 ska tillämpas.

6.   Ett operativt tillstånd eller en deklaration ska inte krävas för följande:

a)

UAS-operatörer som innehar ett LUC med tillhörande befogenheter i enlighet med punkt UAS.LUC.060 i bilagan.

b)

Drift som sker inom ramen för modellflygklubbar och modellflygföreningar som har fått ett tillstånd i enlighet med artikel 16.

Artikel 6

Drift av UAS i den ”certifierade” kategorin

1.   Drift av UAS ska klassificeras som drift i den ”certifierade” kategorin enbart om följande villkor är uppfyllda:

a)

UAS:et har certifierats i enlighet med artikel 40.1 a, b och c i delegerad förordning (EU) 2019/945.

b)

Driften utförs i någon av följande situationer:

i.

Flygningen sker över folksamlingar.

ii.

Flygningen involverar persontransport.

iii.

Flygningen involverar transport av farligt gods som kan innebära hög risk för tredje part vid en olycka.

2.   Drift av UAS ska dessutom klassificeras som drift av UAS i den ”certifierade” kategorin om den behöriga myndigheten på grundval av en riskbedömning i enlighet med artikel 11 bedömer att risken med flygningen inte kan kompenseras i tillräcklig mån utan certifiering av UAS:et och av UAS-operatören och, i tillämpliga fall, utfärdande av en licens till fjärrpiloten.

Artikel 7

Regler och förfaranden för drift av UAS

1.   Drift av UAS i den ”öppna” kategorin ska iaktta de operativa begränsningar som anges i del A i bilagan.

2.   Drift av UAS i den ”specifika” kategorin ska iaktta de operativa begränsningar som anges i det operativa tillstånd som avses i artikel 12 eller det tillstånd som avses i artikel 16 eller motsvara ett av operatören deklarerat standardscenario enligt definitionen i tillägg 1 till bilagan.

Denna punkt ska inte tillämpas om UAS-operatören innehar ett LUC med tillhörande befogenheter.

Drift av UAS i den ”specifika” kategorin ska omfattas av de tillämpliga operativa krav som anges i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 (5).

3.   Drift av UAS i den ”certifierade” kategorin ska omfattas av de tillämpliga operativa krav som anges i genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 och kommissionens förordningar (EU) nr 965/2012 (6) och (EU) nr 1332/2011 (7).

Artikel 8

Regler och förfaranden för fjärrpiloters kompetens

1.   Fjärrpiloter som använder UAS i den ”öppna” kategorin ska uppfylla de kompetenskrav som anges i del A i bilagan.

2.   Fjärrpiloter som använder UAS i den ”specifika” kategorin ska uppfylla de kompetenskrav som anges i det operativa tillståndet av den behöriga myndigheten eller enligt det standardscenario som anges i tillägg 1 till bilagan eller som anges i LUC, och ska ha åtminstone följande färdigheter:

a)

Förmåga att följa operativa förfaranden (normalläge, beredskaps- och nödfallsrutiner, färdplanering, inspektioner före och efter flygning).

b)

Förmåga att hantera luftfartskommunikation.

c)

Förmåga att hantera ett obemannat luftfartygs flygbana och automatisering.

d)

Ledarskap, lagarbete och självförvaltning.

e)

Problemlösning och beslutsfattande.

f)

Situationsmedvetenhet.

g)

Förmåga att hantera arbetsbelastning.

h)

Samordning eller överlämning, beroende på vad som är tillämpligt.

3.   Fjärrpiloter som verkar inom ramen för modellflygklubbar eller modellflygföreningar ska uppfylla de minimikompetenskrav som anges i det tillstånd som beviljats i enlighet med artikel 16.

Artikel 9

Minimiålder för fjärrpiloter

1.   Minimiåldern för fjärrpiloter som använder ett UAS i den ”öppna” respektive den ”specifika” kategorin ska vara 16 år.

2.   Någon minimiålder för fjärrpiloter ska inte krävas i följande fall:

a)

Fjärrpiloter som verkar i underkategori A1 enligt del A i bilagan till denna förordning med ett UAS i klass C0 enligt definitionen i del 1 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2019/945 som är en leksak i den betydelse som avses i direktiv 2009/48/EG.

b)

I fråga om privatbyggda UAS med en maximal startmassa på under 250 gram.

c)

Fjärrpiloter som verkar under direkt övervakning av en fjärrpilot som uppfyller villkoren i punkt 1 och artikel 8.

3.   Medlemsstaterna får sänka minimiåldern på grundval av ett riskbaserat tillvägagångssätt med beaktande av de specifika risker som gäller för drift på deras territorium enligt följande:

a)

I fråga om fjärrpiloter som verkar i den ”öppna” kategorin, med upp till 4 år.

b)

I fråga om fjärrpiloter som verkar i den ”specifika” kategorin, med upp till 2 år.

4.   Om en medlemsstat sänker minimiåldern för fjärrpiloter ska dessa fjärrpiloter bara få använda ett UAS på den medlemsstatens territorium.

5.   Medlemsstaterna får i ett tillstånd som utfärdas enligt artikel 16 ange en annan minimiålder för fjärrpiloter som verkar inom ramen för modellflygklubbar eller modellflygföreningar.

Artikel 10

Regler och förfaranden för UAS luftvärdighet

Såvida ett UAS inte är privatbyggt eller används för drift som avses i artikel 16 eller uppfyller villkoren i artikel 20 ska ett UAS som används för drift enligt denna förordning uppfylla de tekniska krav och regler och förfaranden för luftvärdighet som anges i de delegerade akter som antas enligt artikel 58 i förordning (EU) 2018/1139.

Artikel 11

Regler för bedömningar av operativ risk

1.   En bedömning av operativ risk ska innefatta följande:

a)

En beskrivning av egenskaperna hos driften av UAS:et.

b)

Ett förslag till lämpliga operativa säkerhetsmål.

c)

En identifiering av de risker på marken och i luften som driften innebär, med hänsyn till allt av följande:

i.

Den utsträckning i vilken tredje parter eller egendom på marken skulle kunna utsättas för fara genom verksamheten.

ii.

Det berörda obemannade luftfartygets komplexitet, prestanda och operativa egenskaper.

iii.

Syftet med flygningen, typen av UAS, risken för kollision med andra luftfartyg och den luftrumsklass som används.

iv.

Typen och omfattningen av och komplexiteten hos driften av eller verksamheten med UAS, inbegripet i relevanta fall storleken på och typen av trafik som hanteras av den ansvariga organisationen eller personen.

v.

I vilken utsträckning de personer som berörs av riskerna med driften av UAS kan bedöma och kontrollera dessa risker.

d)

En identifiering av ett sortiment av möjliga riskkompensationsåtgärder.

e)

Ett fastställande av den nivå på robustheten som de utvalda kompenserande åtgärderna ska uppnå, så att driften kan ske säkert.

2.   Beskrivningen av driften av UAS ska innefatta minst följande:

a)

Arten av verksamhet som utförs.

b)

Den operativa miljön och det geografiska området för den avsedda användningen, i synnerhet den befolkning som överflygs, orografi, typ av luftrum, volymen av det luftrum där driften ska ske och den luftrumsvolym som används som nödvändig riskbuffert, inklusive de operativa kraven för respektive geografisk zon.

c)

Driftens komplexitet, i synnerhet typen av arrangemang och utförande, färdigheter och erfarenhet hos personalen, dennas sammansättning och de nödvändiga tekniska hjälpmedel som planeras för att utföra driften.

d)

De tekniska egenskaperna hos UAS:et, inbegripet dess prestanda med tanke på de planerade driftsförhållandena och, i tillämpliga fall, dess registreringsnummer.

e)

Kompetensen hos den personal som ska utföra driften, inklusive dess sammansättning, uppgifter, ansvarsområden, utbildning och färska erfarenheter.

3.   Bedömningen ska utmynna i en eftersträvad säkerhetsnivå, vilken ska motsvara nivån hos bemannad luftfart och beakta UAS-driftens särskilda egenskaper.

4.   Identifieringen av risker ska inbegripa att följande fastställs:

a)

Den icke-kompenserade risken på marken med driften, med hänsyn till typen av drift och driftsförhållandena, inbegripet åtminstone följande:

i.

Drift inom eller utom synhåll.

ii.

De överflugna områdenas befolkningstäthet.

iii.

Huruvida folksamlingar överflygs.

iv.

Det obemannade luftfartygets dimensioner.

b)

Den icke-kompenserade risken i luften med driften, med hänsyn till allt av följande:

i.

Den exakta luftrumsvolym där driften ska ske, utvidgad med den luftrumsvolym som behövs för beredskapsrutiner.

ii.

Luftrumsklass.

iii.

Inverkan på annan lufttrafik och flygledningstjänst, i synnerhet när det gäller

flyghöjd,

kontrollerat respektive okontrollerat luftrum,

flygning nära flygplats respektive inte nära någon flygplats,

luftrum ovanför stadsmiljö respektive landsbygdsmiljö,

separation från annan trafik.

5.   Vid identifieringen av de möjliga kompenserande åtgärder som krävs för att uppnå den eftersträvade säkerhetsnivån ska följande övervägas:

a)

Skyddsåtgärder för människor på marken.

b)

Strategiska operativa begränsningar för driften av UAS, i synnerhet

i.

begränsning av de geografiska utrymmen där driften får ske,

ii.

begränsning av varaktigheten på flygningen eller de tidsperioder då flygningen får ske.

c)

Strategiska begränsningar genom gemensamma flygregler eller en gemensam luftrumsstruktur och gemensamma luftrumstjänster.

d)

Kapacitet att hantera eventuellt negativa driftsförhållanden.

e)

Organisationsfaktorer som operativa förfaranden och underhållsrutiner utarbetade av UAS-operatören och underhållsrutiner i enlighet med tillverkarens användarmanual.

f)

Nivån på färdigheterna och sakkunskapen hos de anställda som arbetar med flygningens säkerhet.

g)

Risken för mänskliga misstag vid genomförandet av de operativa förfarandena.

h)

Konstruktionen av UAS:et och dess prestanda, i synnerhet

i.

möjliga sätt att begränsa kollisionsrisker,

ii.

möjliga system för att begränsa energin vid kollision eller det obemannade luftfartygets bräcklighet,

iii.

huruvida UAS-konstruktionen motsvarar erkända standarder och utgör en felsäker konstruktion.

6.   En bedömning ska göras av de föreslagna kompenserande åtgärdernas robusthet för att fastställa om de är förenliga med säkerhetsmålen och riskerna med driften och särskilt för att fastställa att varje skede av driften är säkert.

Artikel 12

Tillstånd till drift i den ”specifika” kategorin

1.   Den behöriga myndigheten ska utvärdera den riskbedömning och robustheten hos de kompenserande åtgärder som UAS-operatören föreslår, för att driften av UAS ska vara säker under alla skeden av flygningen.

2.   Den behöriga myndigheten ska bevilja ett operativt tillstånd, om utvärderingen leder till följande slutsatser:

a)

Att de operativa säkerhetsmålen beaktar riskerna med driften.

b)

Att kombinationen av de kompenserande åtgärderna avseende driftsförhållandena, kompetensen hos den berörda personalen och det obemannade luftfartygets tekniska egenskaper är tillfredsställande och tillräckligt robust för att uppnå en säker drift mot bakgrund av identifierade risker på marken och i luften.

c)

Att UAS-operatören har lämnat en förklaring om att den avsedda driften iakttar tillämpliga unionsregler och nationella regler, särskilt i fråga om personlig integritet, skydd av personuppgifter, ansvar, försäkring och luftfarts- och miljöskydd.

3.   Om driften inte bedöms vara tillräckligt säker ska den behöriga myndigheten informera den sökande om detta och ange skälen för dess vägran att utfärda ett operativt tillstånd.

4.   Det operativa tillstånd som den behöriga myndigheten beviljar ska ange följande:

a)

Tillståndets räckvidd.

b)

De ”specifika” villkor som ska gälla

i.

för driften av UAS och de operativa begränsningarna,

ii.

för den erforderliga kompetensen hos UAS-operatören och, i tillämpliga fall, fjärrpiloterna,

iii.

för UAS:ens tekniska egenskaper, inbegripet i tillämpliga fall certifiering av UAS.

c)

Följande information:

i.

UAS-operatörens registreringsnummer och UAS:ets tekniska egenskaper.

ii.

En hänvisning till den bedömning av operativ risk som utförts av UAS-operatören.

iii.

De operativa begränsningarna och villkoren för driften.

iv.

De kompenserande åtgärder som UAS-operatören måste vidta.

v.

Den eller de platser där driften får ske och eventuellt andra platser i medlemsstaterna i enlighet med artikel 13.

vi.

Alla dokument och uppgifter som är relevanta för typen av drift och typen av händelser som bör rapporteras, utöver de som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 (8).

5.   Vid mottagandet av den deklaration som avses i artikel 5.5 ska den behöriga myndigheten

a)

verifiera att den innehåller alla de uppgifter som anges i punkt UAS.SPEC.020(2) i bilagan, och

b)

om detta är fallet, utan onödigt dröjsmål tillhandahålla UAS-operatören en bekräftelse på mottagande och fullständighet så att operatören kan inleda driften.

Artikel 13

Gränsöverskridande drift eller drift utanför registreringsstaten

1.   När en UAS-operatör avser att utföra drift i den ”specifika” kategorin för vilken ett operativt tillstånd redan har beviljats i enlighet med artikel 12 och som avses ske helt eller delvis i luftrummet för en annan medlemsstat än registreringsmedlemsstaten, ska UAS-operatören till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där driften avses ske lämna en ansökan som innehåller följande:

a)

En kopia av det operativa tillstånd som UAS-operatören beviljats i enlighet med artikel 12.

b)

Den eller de platser där driften avses ske inbegripet vid behov uppdaterade kompenserande åtgärder för att ta itu med de risker som i enlighet med artikel 11.2 b identifierats vara specifika för det lokala luftrummet, de lokala terräng- och befolkningsförhållandena och klimatförhållandena.

2.   När den tagit emot den ansökan som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten i den medlemsstat där driften avses ske utan onödigt dröjsmål granska denna och till registreringsmedlemsstatens behöriga myndighet och UAS-operatören lämna en bekräftelse på att de uppdaterade kompenserande åtgärder som avses i punkt 1 b är tillfredsställande när det gäller driften på den avsedda platsen. När UAS-operatören mottagit denna bekräftelse får denne inleda den planerade driften, och registreringsmedlemsstaten ska registrera de uppdaterade kompenserande åtgärder som UAS-operatören måste vidta i det operativa tillstånd som utfärdats i enlighet med artikel 12.

3.   När en UAS-operatör avser att utföra drift i den ”specifika” kategorin för vilken en deklaration har avgetts i enlighet med artikel 5.5 och som avses ske helt eller delvis i luftrummet för en annan medlemsstat än registreringsmedlemsstaten, ska UAS-operatören till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där driften avses ske lämna en kopia av den deklaration som lämnats till registreringsmedlemsstaten samt en kopia av bekräftelsen på mottagande och fullständighet.

Artikel 14

Registrering av UAS-operatörer och certifierade UAS

1.   Medlemsstaterna ska införa och upprätthålla korrekta system för registrering av UAS vars konstruktion är föremål för certifiering och av UAS-operatörer vars verksamhet kan utgöra en risk för säkerhet, luftfartsskydd, personlig integritet, skydd av personuppgifter och skydd av miljön.

2.   Systemen för registrering av UAS-operatörer ska innehålla fält för att införa och utbyta följande information:

a)

Fysiska personers fullständiga namn och födelsedatum och juridiska personers namn och identifieringsnummer.

b)

UAS-operatörers adress.

c)

UAS-operatörers e-postadress och telefonnummer.

d)

Ett försäkringsavtalsnummer för UAS, om det krävs enligt unionsregler eller nationella regler.

e)

Följande bekräftelse från juridiska personer: ”Alla anställda som direkt medverkar i driften har kompetens för att utföra sina uppgifter och UAS:et kommer enbart att skötas av fjärrpiloter som har en behörig kompetensnivå.”

f)

De operativa tillstånd och LUC som innehas och deklarationer åtföljda av en bekräftelse i enlighet med artikel 12.5 b.

3.   Systemen för registrering av obemannade luftfartyg vars konstruktion är föremål för certifiering ska innehålla fält för att införa och utbyta följande information:

a)

Tillverkarens namn.

b)

Tillverkarens beteckning av det obemannade luftfartyget.

c)

Det obemannade luftfartygets serienummer.

d)

Fullständigt namn på och adress, e-postadress och telefonnummer till den fysiska eller juridiska person under vars namn det obemannade luftfartyget är registrerat.

4.   Medlemsstaterna ska säkerställa att registreringssystemen är digitala och driftskompatibla och möjliggör ömsesidigt tillträde till och utbyte av information via den databas som avses i artikel 74 i förordning (EU) 2018/1139.

5.   UAS-operatörer ska registrera sig själva i följande fall:

a)

När de använder följande typer av obemannade luftfartyg i den ”öppna” kategorin:

i.

Luftfartyg med en maximal startmassa på minst 250 gram eller som vid en kollision kan överföra över 80 joule kinetisk energi till en människa.

ii.

Luftfartyg som är utrustade med en sensor som kan fånga upp personuppgifter, såvida de inte motsvarar reglerna i direktiv 2009/48/EG.

b)

När de använder obemannade luftfartyg oavsett massa i den ”specifika” kategorin.

6.   UAS-operatörer ska registrera sig själva i den medlemsstat där de är bosatta, om de är fysiska personer, eller där de har sitt huvudsakliga verksamhetsställe, om de är juridiska personer, och ska säkerställa att deras registreringsuppgifter är korrekta. UAS-operatörer får inte vara registrerade i mer än en medlemsstat samtidigt.

Medlemsstaterna ska utfärda ett unikt digitalt registreringsnummer till UAS-operatörer och till UAS som måste vara registrerade, så att de kan identifieras på individuell nivå.

Registreringsnummer för UAS-operatörer ska fastställas på grundval av standarder som möjliggör att registreringssystemen är driftskompatibla.

7.   Ägare till ett obemannat luftfartyg vars konstruktion är föremål för certifiering ska registrera det obemannade luftfartyget.

Ett obemannat luftfartygs nationalitet och registreringsmärke ska fastställas i enlighet med Icao-bilaga 7. Ett obemannat luftfartyg får inte vara registrerat i mer än en stat samtidigt.

8.   UAS-operatörer ska ange sitt registreringsnummer på varje obemannat luftfartyg som uppfyller villkoren i punkt 5.

Artikel 15

Operativa villkor för geografiska UAS-zoner

1.   När medlemsstaterna för ändamål som avser säkerhet, luftfartsskydd, personlig integritet eller miljö fastställer geografiska UAS-zoner får de

a)

förbjuda viss eller all drift av UAS, ange särskilda villkor för viss eller all drift av UAS eller kräva att operatörer ansöker om ett operativt tillstånd i förväg för viss eller all drift av UAS,

b)

ange att drift av UAS ska uppnå vissa angivna miljönormer,

c)

medge tillträde för enbart vissa klasser av UAS,

d)

medge tillträde enbart för UAS som är utrustade med vissa tekniska egenskaper, i synnerhet system för fjärridentifiering eller geomedvetenhet.

2.   På grundval av en riskbedömning som utförts av den behöriga myndigheten får medlemsstaterna utse vissa geografiska zoner där drift av UAS är undantagen från ett eller flera av kraven för den ”öppna” kategorin.

3.   När medlemsstaterna anger geografiska UAS-zoner i enlighet med punkterna 1 eller 2 ska de för ändamål som avser geomedvetenhet säkerställa att informationen om dessa geografiska UAS-zoner, inbegripet deras giltighetstid, offentliggörs i ett gemensamt och unikt digitalt format.

Artikel 16

Drift av UAS inom ramen för modellflygklubbar och modellflygföreningar

1.   På begäran av en modellflygklubb eller modellflygförening får den behöriga myndigheten utfärda ett tillstånd för drift av UAS inom ramen för modellflygklubbar och modellflygföreningar.

2.   Det tillstånd som avses i punkt 1 ska utfärdas i enlighet med något av följande:

a)

Relevanta nationella regler.

b)

Modellflygklubbens eller modellflygföreningens etablerade rutiner, organisationsstruktur och ledningssystem, vilket säkerställer följande:

i.

Att fjärrpiloter som använder luftfartyg inom ramen för modellflygklubbar eller modellflygföreningar är informerade om de villkor och begränsningar som anges i det tillstånd som utfärdats av den behöriga myndigheten.

ii.

Att fjärrpiloter som använder luftfartyg inom ramen för modellflygklubbar eller modellflygföreningar får hjälp att uppnå den minimikompetens som behövs för att använda UAS på ett säkert sätt och i enlighet med de villkor och begränsningar som anges i tillståndet.

iii.

Att modellflygklubben eller modellflygföreningen vidtar lämpliga åtgärder när den informeras om att en fjärrpilot som använder luftfartyg inom ramen för klubben eller föreningen inte iakttar de villkor och begränsningar som angetts i tillståndet och att den, vid behov, informerar den behöriga myndigheten.

iv.

Att modellflygklubben eller modellflygföreningen på begäran av den behöriga myndigheten lämnar den dokumentation som behövs för tillsyn och övervakning.

3.   I det tillstånd som avses i punkt 1 ska de villkor anges under vilka drift inom ramen för modellflygklubben eller modellflygföreningen får utföras, och tillståndet ska vara begränsat till territoriet för den medlemsstat där det utfärdats.

4.   Medlemsstaterna får göra det möjligt för modellflygklubbar och modellflygföreningar att registrera sina medlemmar, på dessas vägnar, i de registreringssystem som införts i enlighet med artikel 14. Om detta inte sker ska medlemmarna i modellflygklubbar och modellflygföreningar registrera sig själva i enlighet med artikel 14.

Artikel 17

Utseende av behörig myndighet

1.   Varje medlemsstat ska utse en eller flera enheter som behörig myndighet för de uppgifter som avses i artikel 18.

2.   Om en medlemsstat utser mer än en enhet som behörig myndighet ska den

a)

tydligt fastställa varje behörig myndighets ansvarsområde,

b)

upprätta lämpliga samordningssystem mellan dessa enheter, så att alla organisationer och personer som omfattas av denna förordning är föremål för en ändamålsenlig tillsyn.

Artikel 18

Den behöriga myndighetens uppgifter

Den behöriga myndigheten ska ansvara för följande:

a)

Att se till att reglerna i denna förordning efterlevs.

b)

Att utfärda, tillfälligt dra in eller återkalla certifikat för UAS-operatörer och licenser för fjärrpiloter som använder luftfartyg inom den ”certifierade” kategorin av UAS-drift.

c)

Att till fjärrpiloter utfärda bevis på avklarat teoriprov online enligt punkterna UAS.OPEN.020 och UAS.OPEN.040 i bilagan, och att utfärda, ändra, tillfälligt dra in, begränsa eller återkalla kompetensbevis för fjärrpiloter enligt punkt UAS.OPEN.030 i bilagan.

d)

Att utfärda, ändra, tillfälligt dra in, begränsa eller återkalla sådana operativa tillstånd och LUC som krävs för att utföra drift av UAS i den ”specifika” kategorin, och att verifiera fullständigheten hos de deklarationer som krävs för att utföra drift av UAS i den ”specifika” kategorin.

e)

Att bevara dokument, uppgifter och rapporter rörande UAS-relaterade operativa tillstånd, deklarationer, kompetensbevis för fjärrpiloter och LUC.

f)

Att i ett gemensamt och unikt digitalt format offentliggöra information om de geografiska UAS-zoner som identifierats av medlemsstaterna och som upprättats inom dess stats nationella luftrum.

g)

Att utfärda en bekräftelse på mottagande och fullständighet i enlighet med artikel 12.5 b eller en bekräftelse i enlighet med artikel 13.2.

h)

Att utveckla ett riskbaserat tillsynssystem för

i.

UAS-operatörer som har lämnat in en deklaration eller som innehar ett operativt tillstånd eller ett LUC,

ii.

modellflygklubbar och modellflygföreningar som innehar ett tillstånd som avses i artikel 16.

i)

När det gäller annan drift än drift i den ”öppna” kategorin, att fastställa en revisionsplanering baserad på riskprofilen, efterlevnadsnivån och säkerhetsprestandan för UAS-operatörer som har lämnat in en deklaration eller innehar ett certifikat utfärdat av den behöriga myndigheten.

j)

När det gäller annan drift än drift i den ”öppna” kategorin, att genomföra inspektioner av UAS-operatörer som har lämnat in en deklaration eller innehar ett certifikat utfärdat av den behöriga myndighet som inspekterar UAS och säkerställa att UAS-operatörer och fjärrpiloter efterlever reglerna i denna förordning.

k)

Att genomföra ett system för att upptäcka och granska incidenter rörande bristande efterlevnad av reglerna från sådana UAS-operatörers sida som använder luftfartyg i den ”öppna” eller ”specifika” kategorin, vilka rapporteras i enlighet med artikel 19.2.

l)

Att till UAS-operatörer lämna information och vägledning som främjar UAS-driftens säkerhet.

m)

Att införa och upprätthålla system för registrering av UAS vars konstruktion är föremål för certifiering och av UAS-operatörer vars verksamhet kan utgöra en risk för säkerhet, luftfartsskydd, personlig integritet, skydd av personuppgifter och skydd av miljön.

Artikel 19

Säkerhetsinformation

1.   Medlemsstaternas behöriga myndigheter och de marknadsövervaknings- och marknadskontrollmyndigheter som avses i artikel 36 i förordning (EU) 2019/945 ska samarbeta i säkerhetsfrågor och inrätta förfaranden för ett effektivt utbyte av säkerhetsinformation.

2.   Varje UAS-operatör ska till den behöriga myndigheten rapportera alla säkerhetsrelaterade händelser och utbyta information om sina UAS i enlighet med förordning (EU) nr 376/2014.

3.   Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (nedan kallad byrån) och de behöriga myndigheterna ska inhämta, analysera och offentliggöra säkerhetsrelaterad information rörande drift av UAS på deras territorium i enlighet med artikel 119 i förordning (EU) 2018/1139 och dess genomförandeakter.

4.   När information som avses i punkterna 1, 2 eller 3 har mottagits ska byrån och den behöriga myndigheten vidta nödvändiga åtgärder för att ta itu med säkerhetsfrågor på grundval av bästa tillgängliga bevisning och analys och med hänsyn till de inbördes beroendeförhållandena mellan olika områden av flygsäkerhet och mellan flygsäkerhet, cybersäkerhet och andra tekniska områden inom regleringen av luftfart.

5.   Om den behöriga myndigheten eller byrån vidtar åtgärder i enlighet med punkt 4 ska den omedelbart underrätta alla relevanta berörda parter och organisationer som har skyldighet att iaktta dessa åtgärder i enlighet med förordning (EU) 2018/1139 och dess genomförandeakter.

Artikel 20

Särskilda bestämmelser om användning av vissa UAS i den ”öppna” kategorin

UAS-typer i den betydelse som avses i Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG (9), som inte iakttar reglerna i delegerad förordning (EU) 2019/945 och som inte är privatbyggda ska få fortsätta att användas under följande förhållanden, om de har släppts ut på marknaden före den 1 juli 2022.

a)

Drift i underkategori A1 enligt del A i bilagan, om det obemannade luftfartyget har en maximal startmassa på under 250 gram, inbegripet nyttolast.

b)

Drift i underkategori A3 enligt del A i bilagan, om det obemannade luftfartyget har en maximal startmassa på under 25 kg, inbegripet bränsle och nyttolast.

Artikel 21

Anpassning av tillstånd, deklarationer och certifikat

1.   Tillstånd som beviljats UAS-operatörer, kompetensbevis för fjärrpiloter och deklarationer som avgetts av UAS-operatörer eller likvärdig dokumentation, som utfärdats på grundval av nationell rätt, ska fortsätta att gälla till och med den 1 juli 2021.

2.   Senast den 1 juli 2021 ska medlemsstaterna omvandla sina befintliga kompetensbevis för fjärrpiloter, tillstånd för UAS-operatörer eller deklarationer av UAS-operatörer, eller annan likvärdig dokumentation som utfärdats till och med den dagen, i enlighet med denna förordning.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14 ska drift av UAS inom ramen för modellflygklubbar och modellflygföreningar få fortsätta i enlighet med relevanta nationella regler och utan något tillstånd i enlighet med artikel 16, till och med den 1 juli 2022.

Artikel 22

Övergångsbestämmelser

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 ska användning av UAS i den ”öppna” kategorin som inte iakttar kraven i delarna 1–5 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2019/945 få tillåtas under en övergångsperiod på två år som inleds ett år efter dagen för ikraftträdandet av denna förordning, om följande villkor uppfylls:

a)

Obemannade luftfartyg med en maximal startmassa på under 500 gram används inom ramen för de operativa begränsningar som anges i punkt UAS.OPEN.020(1) i del A i bilagan av en fjärrpilot med en kompetensnivå som fastställts av den berörda medlemsstaten.

b)

Obemannade luftfartyg med en maximal startmassa på under 2 kg används inom ett horisontellt avstånd på minst 50 meter från människor och fjärrpiloten har en kompetensnivå som minst är likvärdig med den som beskrivs i punkt UAS.OPEN.030(2) i del A i bilagan.

c)

Obemannade luftfartyg med en maximal startmassa på mer än 2 kg och under 25 kg används inom ramen för de operativa begränsningar som anges i punkterna UAS.OPEN.040(1) och UAS.OPEN.040(2) och fjärrpiloten har en kompetensnivå som minst är likvärdig med den som beskrivs i punkt UAS.OPEN.020(4) b i del A i bilagan.

Artikel 23

Ikraftträdande och tillämpning

1.   Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2020.

2.   Artikel 5.5 ska tillämpas från och med den dag då tillägg 1 till bilagan ändras så att det innehåller tillämpliga standardscenarier. Medlemsstaterna får i enlighet med artikel 5.5 godta deklarationer från UAS-operatörer baserade på nationella standardscenarier, om dessa scenarier uppfyller kraven i punkt UAS.SPEC.020 i bilagan, till dess att denna förordning ändras så att den inbegriper standardscenariot i tillägg 1 till bilagan.

3.   Artikel 15.3 ska tillämpas från och med den 1 juli 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 maj 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 212, 22.8.2018, s. 1.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/945 av den 12 mars 2019 om obemannade luftfartygssystem och om tredjelandsoperatörer av obemannade luftfartygssystem (se sidan 1 i detta nummer av EUT).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet (EUT L 170, 30.6.2009, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 26 september 2012 om gemensamma luftfarts- och driftsbestämmelser för tjänster och förfaranden inom flygtrafiken och om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 1035/2011 och förordningarna (EG) nr 1265/2007, (EG) nr 1794/2006, (EG) nr 730/2006, (EG) nr 1033/2006 och (EU) nr 255/2010 (EUT L 281, 13.10.2012, s. 1).

(6)  Kommissionens förordning (EU) nr 965/2012 av den 5 oktober 2012 om tekniska krav och administrativa förfaranden i samband med flygdrift enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 (EUT L 296, 25.10.2012, s. 1).

(7)  Kommissionens förordning (EU) nr 1332/2011 av den 16 december 2011 om gemensamma krav för användning av luftrummet och operativa förfaranden för avvärjande av kollisioner i luften (EUT L 336, 20.12.2011, s. 20).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 1321/2007 och (EG) nr 1330/2007 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 18).

(9)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG (EUT L 218, 13.8.2008, s. 82).


BILAGA

DRIFT AV UAS I DEN ”ÖPPNA” RESPEKTIVE ”SPECIFIKA” KATEGORIN

DEL A

DRIFT AV UAS I DEN ”ÖPPNA” KATEGORIN

UAS.OPEN.010 Allmänna bestämmelser

1.

Drift av UAS i den ”öppna” kategorin delas in i de tre underkategorierna A1, A2 och A3 på grundval av operativa begränsningar, krav på fjärrpiloten och tekniska krav på UAS:en.

2.

Om driften av UAS inbegriper att ett obemannat luftfartyg startar från en naturlig höjd i terrängen eller över en terräng med naturliga höjder, ska det obemannade luftfartyget hållas inom högst 120 meter från den närmsta punkten på jordytan. Mätningen av avståndet ska anpassas efter terrängens geografiska egenskaper, exempelvis huruvida den utgörs av slätter, kullar eller berg.

3.

När ett obemannat luftfartyg flygs inom ett horisontellt avstånd på 50 meter från ett artificiellt hinder som är högre än 105 meter får den maximala höjden på UAS-flygningen höjas upp till 15 meter ovanför hindret, på begäran av den enhet som ansvarar för hindret.

4.

Genom undantag från punkt 2 får obemannade segelflygplan med en maximal startmassa inklusive nyttolast på under 10 kg flygas på ett avstånd som överskrider 120 meter från den närmsta punkten på jordytan, om det obemannade segelflygplanet inte vid något tillfälle flyger på en nivå högre än 120 meter ovanför fjärrpiloten.

UAS.OPEN.020 Drift av UAS i underkategori A1

Drift av UAS i underkategori A1 ska uppfylla samtliga följande villkor:

1.

När det gäller obemannade luftfartyg som avses i punkt 5 d ska driften utföras så att fjärrpiloten inte flyger det obemannade luftfartyget över folksamlingar och rimligen kan förvänta sig att luftfartyget inte kommer att flyga över några icke-medverkande personer. Om luftfartyget oväntat flyger över icke-medverkande personer ska fjärrpiloten i största möjliga utsträckning minimera den tid som det obemannade luftfartyget flyger över dessa personer.

2.

När det gäller obemannade luftfartyg som avses i punkt 5 a, b och c ska driften utföras på ett sådant sätt att fjärrpiloten får flyga det obemannade luftfartyget över icke-medverkande personer men aldrig över folksamlingar.

3.

Genom undantag från artikel 4.1 d ska luftfartyget, när följ mig-läget är aktivt, flygas på ett avstånd av högst 50 meter från fjärrpiloten.

4.

Driften ska utföras av en fjärrpilot som

a)

har satt sig in i den användarmanual som tillhandahålls av UAS-tillverkaren,

b)

i fråga om ett obemannat luftfartyg i klass C1 enligt definitionen i del 2 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2019/945, har fullgjort en utbildning online åtföljd av ett godkänt teoriprov online som organiseras av den behöriga myndigheten eller en enhet som erkänts av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där UAS-operatören är registrerad. Teoriprovet ska innefatta 40 flervalsfrågor som på ett lämpligt sätt fördelas på följande områden:

i.

Flygsäkerhet.

ii.

Luftrumsrestriktioner.

iii.

Luftfartsregleringar.

iv.

Begränsningar av människans prestationsförmåga.

v.

Operativa förfaranden.

vi.

Allmän kunskap om UAS.

vii.

Skydd av personlig integritet och personuppgifter.

viii.

Försäkringar.

ix.

Luftfartsskydd.

5.

Driften ska utföras med ett obemannat luftfartyg som

a)

har en maximal startmassa inklusive nyttolast på under 250 gram och en maximal operativ hastighet på under 19 m/s, när det gäller privatbyggda UAS, eller

b)

uppfyller kraven i artikel 20 a,

c)

är märkt som klass C0 och uppfyller kraven för denna klass, enligt del 1 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2019/945, eller

d)

är märkt som klass C1 och uppfyller kraven för denna klass, enligt del 2 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2019/945, och drivs med aktiva och uppdaterade system för direkt fjärridentifiering och geomedvetenhet.

UAS.OPEN.030 Drift av UAS i underkategori A2

Drift av UAS i underkategori A2 ska uppfylla samtliga följande villkor:

1.

Den ska utföras så att det obemannade luftfartyget inte flyger över icke-medverkande personer och på ett säkert horisontellt avstånd på minst 30 meter från dessa personer, varvid fjärrpiloten får minska det horisontella säkerhetsavståndet till som lägst 5 meter från icke-medverkande personer vid drift av ett obemannat luftfartyg som har ett aktiverat låghastighetsläge och efter en utvärdering av situationen i fråga om

a)

väderförhållanden,

b)

det obemannade luftfartygets prestanda, och

c)

segregeringen av det område som överflygs.

2.

Den ska utföras av en fjärrpilot som har satt sig in i den användarmanual som tillhandahålls av UAS-tillverkaren och innehar ett kompetensbevis för fjärrpiloter utfärdat av den behöriga myndigheten eller av en enhet som erkänts av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där UAS-operatören är registrerad. Detta bevis ska erhållas efter att alla följande villkor uppfyllts i nedanstående ordning:

a)

Fullbordande av en utbildning online och ett godkänt teoriprov online enligt punkt UAS.OPEN.020(4) b.

b)

Fullbordade av en praktisk självutbildning rörande de operativa förhållandena för underkategori A3 enligt punkterna UAS.OPEN.040(1) och UAS.OPEN.040(2).

c)

Avgivande av en deklaration om att den praktiska självutbildning som avses i led b har fullbordats och fullbordande av ett godkänt ytterligare teoriprov som organiserats av den behöriga myndigheten eller en enhet som erkänts av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där UAS-operatören är registrerad. Detta teoriprov ska innefatta minst 30 flervalsfrågor och syfta till att bedöma fjärrpilotens kunskaper om hur riskerna på marken kan kompenseras tekniskt och operativt, med en lämplig fördelning på följande områden:

i.

Meteorologi.

ii.

Genomförande av UAS-flygningar.

iii.

Tekniska och operativa åtgärder för att kompensera riskerna på marken.

3.

Den ska utföras med ett obemannat luftfartyg som är märkt som klass C2 och uppfyller kraven för denna klass, enligt del 3 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2019/945, och drivs med aktiva och uppdaterade system för direkt fjärridentifiering och geomedvetenhet.

UAS.OPEN.040 Drift av UAS i underkategori A3

Drift av UAS i underkategori A3 ska uppfylla samtliga följande villkor:

1.

Den ska utföras i ett område där fjärrpiloten rimligen kan förvänta sig att inga icke-medverkande personer kommer att hotas inom det område där det obemannade luftfartyget flygs under hela den tid som UAS-driften sker.

2.

Den ska utföras på ett säkert horisontellt avstånd på minst 150 meter från bostads-, affärs-, industri- eller rekreationsområden.

3.

Den ska utföras av en fjärrpilot som har fullbordat en utbildning online och ett godkänt teoriprov online enligt punkt UAS.OPEN.020(4) b.

4.

Den ska utföras med ett obemannat luftfartyg som

a)

har en maximal startmassa inklusive nyttolast på under 25 kg, när det gäller privatbyggda UAS, eller

b)

uppfyller kraven i artikel 20 b,

c)

är märkt som klass C2 och uppfyller kraven för denna klass, enligt del 3 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2019/945, och drivs med aktiva och uppdaterade system för direkt fjärridentifiering och geomedvetenhet, eller

d)

är märkt som klass C3 och uppfyller kraven för denna klass, enligt del 4 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2019/945, och drivs med aktiva och uppdaterade system för direkt fjärridentifiering och geomedvetenhet, eller

e)

är märkt som klass C4 och uppfyller kraven för denna klass, enligt del 5 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2019/945.

UAS.OPEN.050 UAS-operatörers skyldigheter

UAS-operatörer har följande skyldigheter:

1.

Att utforma operativa förfaranden anpassade till typen av drift och den berörda risken.

2.

Att säkerställa att all drift på ett ändamålsenligt sätt använder och stöder en effektiv användning av radiospektret, så att skadliga störningar undviks.

3.

Att utse en fjärrpilot för varje drift av ett UAS.

4.

Att säkerställa att fjärrpiloter och alla andra anställda som utför uppgifter till stöd för driften har satt sig in i den användarmanual som tillhandahålls av UAS-tillverkaren, och

a)

har lämplig kompetens att utföra sina uppgifter inom ramen för den underkategori av UAS-drift som ska utföras i enlighet med punkterna UAS.OPEN.020, UAS.OPEN.030 eller UAS.OPEN.040 eller, när det gäller andra anställda än fjärrpiloter, har fullbordat en utbildning på arbetsplatsen som tagits fram av operatören,

b)

helt och hållet har satt sig in i UAS-operatörens förfaranden,

c)

får den information om geografiska zoner enligt artikel 15 som är relevant för den avsedda UAS-driften och som har offentliggjorts av den medlemsstat där driften ska ske.

5.

Att i tillämpliga fall uppdatera informationen i geomedvetenhet-systemet med hänsyn till den plats där driften avses ske.

6.

Att, vid drift av ett obemannat luftfartyg i en av de klasser som definieras i delarna 1–5 i delegerad förordning (EU) 2019/945, säkerställa

a)

att UAS:et åtföljs av den relevanta EU-försäkran om överensstämmelse, inklusive en hänvisning till relevant klass, och

b)

att det relaterade märket för identifiering av denna klass är fäst på det obemannade luftfartyget.

7.

Att, vid drift av UAS i underkategori A2 eller A3, säkerställa att samtliga medverkande personer som befinner sig i det område där driften sker har informerats om riskerna och uttryckligen har gått med på att delta.

UAS.OPEN.060 Fjärrpiloters skyldigheter

1.

Innan driften av ett UAS inleds ska fjärrpiloter

a)

se till att de har relevant kompetens att utföra sina uppgifter för den berörda underkategorin av UAS-drift i enlighet med punkterna UAS.OPEN.020, UAS.OPEN.030 eller UAS.OPEN.040, och se till att de bär med sig ett kompetensbevis när de använder ett UAS, utom när de använder ett obemannat luftfartyg som avses i punkt UAS.OPEN.020(5) a, b eller c,

b)

se till att de har uppdaterad information om geografiska zoner enligt artikel 15 som är relevant för den avsedda UAS-driften och som har offentliggjorts av den medlemsstat där driften ska ske,

c)

observera driftsmiljön, kontrollera närvaron av hinder och, utom vid drift i underkategori A1 av ett obemannat luftfartyg som avses i punkt UAS.OPEN.020(5) a, b eller c, kontrollera om det finns några icke-medverkande personer närvarande,

d)

säkerställa att UAS:et har ett skick som gör att det kan fullborda flygningen på ett säkert sätt och, i tillämpliga fall, verifiera att systemet för direkt fjärridentifiering fungerar korrekt, och

e)

kontrollera, i de fall UAS:et har extra nyttolast, att dess massa inte överskrider den maximala startmassa som angetts av tillverkaren eller de begränsningar för startmassa som gäller för dess klass.

2.

Under flygningen har fjärrpiloter följande skyldigheter:

a)

Att se till att de inte är under inflytande av psykoaktiva substanser eller alkohol eller att skada, trötthet, medicinering, sjukdom eller andra faktorer inte hindrar dem från att fullgöra sina skyldigheter.

b)

Att hålla det obemannade luftfartyget inom synhåll och upprätthålla en noggrann visuell uppsikt över luftrummet kring det obemannade luftfartyget, så att risk för kollision med ett bemannat luftfartyg undviks. Fjärrpiloter ska avbryta flygningen om den utgör en risk för andra luftfartyg, människor, djur, miljö eller egendom.

c)

Att iaktta operativa begränsningar för de geografiska zoner som fastställts i enlighet med artikel 15.

d)

Att se till att de kan upprätthålla kontroll över det obemannade luftfartyget, utom när förbindelsen har förlorats eller när det obemannade luftfartyget befinner sig i fri flygning.

e)

Att använda UAS:et i enlighet med den användarmanual som tillhandahållits av tillverkaren, inklusive eventuellt tillämpliga begränsningar.

f)

Att följa operatörens förfaranden, om sådana finns.

3.

Under driften får fjärrpiloter och UAS-operatörer inte flyga nära eller inom områden där en nödinsats pågår, såvida de inte har fått tillstånd till det av den ansvariga räddningstjänsten.

4.

Vid tillämpning av punkt 2 b får fjärrpiloter assisteras av en jämsides med dem belägen observatör av det obemannade luftfartyget, som genom visuell observation, utan hjälp, av det obemannade luftfartyget hjälper fjärrpiloten att utföra flygningen säkert. En klar och ändamålsenlig kommunikation ska upprättas mellan fjärrpiloten och observatören av det obemannade luftfartyget.

UAS.OPEN.070 Varaktighet och giltighet i fråga om den teoretiska kompetens som fjärrpiloter förvärvat online och deras kompetensbevis

1.

Den teoretiska kompetens som en fjärrpilot förvärvat online och som föreskrivs i punkterna UAS.OPEN.020(4) b och UAS.OPEN.040(3) och det kompetensbevis för fjärrpiloter som föreskrivs i punkt UAS.OPEN.030(2) ska gälla för en period av fem år.

2.

För att den teoretiska kompetens som fjärrpiloter förvärvat online och deras kompetensbevis ska få förnyas krävs att kompetens uppvisas i enlighet med punkterna UAS.OPEN.030(2) eller UAS.OPEN.020(4) b.

DEL B

DRIFT AV UAS I DEN ”SPECIFIKA” KATEGORIN

UAS.SPEC.010 Allmänna bestämmelser

UAS-operatören ska till den behöriga myndigheten lämna en bedömning av operativ risk rörande den avsedda driften i enlighet med artikel 11, eller lämna en deklaration om punkt UAS.SPEC.020 är tillämplig, såvida operatören inte innehar ett drifttillstånd för lätta UAS (nedan kallade LUC) med tillhörande befogenheter i enlighet med del C i denna bilaga. UAS-operatören ska regelbundet utvärdera om de vidtagna kompenserande åtgärderna är tillräckliga och vid behov uppdatera dem.

UAS.SPEC.020 Operativ deklaration

1.

I enlighet med artikel 5 får UAS-operatören, som ett alternativ till punkterna UAS.SPEC.30 och UAS.SPEC.40, lämna in en operativ deklaration angående efterlevnad av ett standardscenario enligt definitionen i tillägg 1 till denna bilaga till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där driften ska ske, när det gäller följande:

a)

Flygningar med obemannade luftfartyg med

i.

en maximal typisk storlek på upp till 3 meter inom synhåll över kontrollerat markområde, utom över folksamlingar,

ii.

en maximal typisk storlek på upp till 1 meter inom synhåll, utom över folksamlingar,

iii.

en maximal typisk storlek på upp till 1 meter utom synhåll över glesbygd,

iv.

en maximal typisk storlek på upp till 3 meter utom synhåll över kontrollerat markområde.

b)

Flygningar som utförs på en nivå under 120 meter från jordens yta och som sker

i.

i okontrollerat luftrum (klass F eller G), eller

ii.

i kontrollerat luftrum efter det att samordning har skett och ett individuellt flygtillstånd har erhållits i enlighet med offentliggjorda förfaranden för det område där driften ska ske.

2.

En deklaration av UAS-operatören ska innehålla följande:

a)

Administrativ information om UAS-operatören.

b)

En förklaring om att driften motsvarar de operativa krav som anges i punkt 1 och ett standardscenario enligt definitionen i tillägg 1 till bilagan.

c)

Ett åtagande från UAS-operatörens sida om att iaktta de relevanta kompenserande åtgärder som krävs för flygningens säkerhet, inklusive tillhörande instruktioner för flygningen, konstruktionen av det obemannade luftfartyget och medverkande anställdas kompetens.

d)

En bekräftelse från UAS-operatörens sida att ett lämpligt försäkringsskydd kommer att gälla för varje flygning som görs inom ramen för deklarationen, om det krävs enligt unionsrätt eller nationell rätt.

3.

När den behöriga myndigheten mottagit en deklaration ska den verifiera att den innehåller alla de uppgifter som anges i punkt 2 och till UAS-operatören utan onödigt dröjsmål lämna en bekräftelse på mottagande och fullständighet.

4.

När bekräftelsen på mottagande och fullständighet mottagits har UAS-operatören rätt att inleda driften.

5.

UAS-operatörer ska utan dröjsmål meddela den behöriga myndigheten alla ändringar av informationen i den operativa deklaration som de lämnat in.

6.

UAS-operatörer som innehar ett LUC med tillhörande befogenheter i enlighet med del C i denna bilaga behöver inte lämna in någon deklaration.

UAS.SPEC.030 Ansökan om ett operativt tillstånd

1.

En UAS-operatör som vill inleda UAS-drift i den ”specifika” kategorin ska först erhålla ett operativt tillstånd från registreringsmedlemsstatens nationella behöriga myndighet, utom

a)

när punkt UAS.SPEC.020 är tillämplig, eller

b)

när UAS-operatören innehar ett LUC med tillhörande befogenheter i enlighet med del C i denna bilaga.

2.

UAS-operatören ska lämna in en ansökan om ett uppdaterat operativt tillstånd om det sker betydande förändringar av driften eller av de kompenserande åtgärder som förtecknas i det operativa tillståndet.

3.

Ansökan om ett operativt tillstånd ska baseras på den riskbedömning som avses i artikel 11 och dessutom innehålla följande information:

a)

UAS-operatörens registreringsnummer.

b)

Den verksamhetsansvariges namn eller UAS-operatörens namn om denne är en fysisk person.

c)

Bedömningen av operativ risk.

d)

Förteckningen över de kompenserande åtgärder som föreslås av UAS-operatören, med tillräcklig information för att den behöriga myndigheten ska kunna bedöma om de riskkompenserande åtgärderna är tillräckliga.

e)

En drifthandbok när det krävs med hänsyn till driftens risk och komplexitet.

f)

En bekräftelse på att ett lämpligt försäkringsskydd kommer att finnas när UAS-driften inleds, om det krävs enligt unionsrätt eller nationell rätt.

UAS.SPEC.040 Utfärdande av ett operativt tillstånd

1.

Efter mottagandet av en ansökan i enlighet med punkt UAS.SPEC.030 ska den behöriga myndigheten utan onödigt dröjsmål utfärda ett operativt tillstånd i enlighet med artikel 12, om den bedömer att driften uppfyller följande villkor:

a)

All information i enlighet med punkt UAS.SPEC.030(3) har lämnats.

b)

En rutin har införts för samordning med den berörda tjänsteleverantören för luftrummet, om driften helt eller delvis ska ske inom kontrollerat luftrum.

2.

Den behöriga myndigheten ska i det operativa tillståndet ange dettas exakta räckvidd i enlighet med artikel 12.

UAS.SPEC.050 UAS-operatörers skyldigheter

1.

UAS-operatörer har följande skyldigheter:

a)

Att inrätta förfaranden och begränsningar som är anpassade till typen av avsedd drift och den berörda risken, inbegripet

i.

operativa förfaranden för att säkerställa driftens säkerhet,

ii.

rutiner som säkerställer att den avsedda driften iakttar de krav på luftfartsskydd som gäller för det område där driften ska ske,

iii.

åtgärder för skydd mot olagliga handlingar och obehörigt tillträde,

iv.

rutiner som säkerställer att all drift efterlever reglerna i förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, varvid UAS-operatören särskilt ska utföra en konsekvensbedömning avseende dataskydd i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) 2016/679 om det krävs av den nationella dataskyddsmyndigheten,

v.

riktlinjer för deras fjärrpiloter om att planera UAS-driften för att minimera olägenheter, inbegripet buller och andra utsläppsrelaterade olägenheter, för människor och djur.

b)

Att utse en fjärrpilot för varje flygning eller, vid autonom drift, säkerställa att skyldigheter och uppgifter, särskilt de som anges i punkterna UAS.SPEC.060(2) och UAS.SPEC.060(3), fördelas på lämpligt sätt under alla faser av driften i enlighet med de förfaranden som inrättats i enlighet med led a ovan.

c)

Att säkerställa att all drift på ett ändamålsenligt sätt använder och stöder en effektiv användning av radiospektret, så att skadliga störningar undviks.

d)

Att säkerställa att fjärrpiloter innan de utför flygningar uppfyller samtliga följande villkor:

i.

Att de har kompetens att utföra sina uppgifter i linje med den tillämpliga utbildning som identifierats i det operativa tillståndet eller, om punkt UAS.SPEC.020 är tillämplig, genom de villkor och begränsningar som anges i det berörda standardscenario som förtecknas i tillägg 1 eller som anges i LUC.

ii.

Att de följer en kompetensbaserad utbildning för fjärrpiloter som inkluderar de färdigheter som anges i artikel 8.2.

iii.

Att de följer en utbildning för fjärrpiloter som fastställts i det operativa tillståndet, vilken i fråga om drift som förutsätter ett sådant tillstånd ska genomföras i samarbete med en enhet som erkänts av den behöriga myndigheten.

iv.

Att de följer en fjärrpilotutbildning för drift inom ramen för en deklaration, vilken ska genomföras i enlighet med de kompenserande åtgärder som anges i standardscenariot.

v.

Att de har informerats om UAS-operatörens drifthandbok, om en sådan krävs enligt riskbedömningen och de förfaranden som inrättats i enlighet med led a.

vi.

Att de erhåller uppdaterad information av betydelse för den avsedda driften rörande de geografiska zoner som fastställts i enlighet med artikel 15.

e)

Att säkerställa att anställda med ansvar för arbetsuppgifter som är väsentliga för UAS-driften, utom fjärrpiloten själv, uppfyller samtliga följande villkor:

i.

Att de har fullbordat en utbildning på arbetsplatsen som tagits fram av operatören.

ii.

Att de har informerats om UAS-operatörens drifthandbok, om en sådan krävs enligt riskbedömningen, och om de förfaranden som inrättats i enlighet med led a.

iii.

Att de har erhållit uppdaterad information av betydelse för den avsedda driften rörande de geografiska zoner som fastställts i enlighet med artikel 15.

f)

Att genomföra varje flygning inom ramen för de begränsningar, villkor och kompenserande åtgärder som anges i deklarationen eller i det operativa tillståndet.

g)

Att föra ett register över information om UAS-driften i enlighet med deklarationen eller det operativa tillståndet.

h)

Att använda UAS som, som ett minimum, är konstruerade så att möjliga fel inte medför att de flyger utanför det avsedda luftrummet eller vållar en dödsolycka. Vidare ska människa-maskingränssnitten minimera risken för pilotmisstag och får inte vålla orimlig trötthet.

i)

Att hålla UAS:en i ett skick som medför säker drift genom att

i.

som ett minimum, fastställa instruktioner för underhåll och använda en lämpligt utbildad och kvalificerad underhållspersonal,

ii.

efterleva punkt UAS.SPEC.100, om det krävs,

iii.

använda obemannade luftfartyg som är konstruerade för att minimera buller och andra utsläpp, med beaktande av typen av avsedd drift och sådana geografiska områden där buller och andra utsläpp från luftfartyg är av betydelse.

UAS.SPEC.060 Fjärrpiloters skyldigheter

1.

Fjärrpiloter har följande skyldigheter:

a)

Att se till att de inte utför uppdrag under inflytande av psykoaktiva substanser eller alkohol eller när skada, trötthet, medicinering, sjukdom eller andra faktorer hindrar dem från att fullgöra sina skyldigheter.

b)

Att se till att de har relevant kompetens för fjärrpiloter i enlighet med det operativa tillståndet, det standardscenario som anges i tillägg 1 eller i LUC och se till att de bär med sig ett kompetensbevis när de använder ett UAS.

2.

Innan driften av ett UAS inleds ska fjärrpiloter uppfylla samtliga följande villkor:

a)

Se till att de erhåller uppdaterad information av betydelse för den avsedda driften rörande de geografiska zoner som fastställts i enlighet med artikel 15.

b)

Se till att driftsmiljön är förenlig med begränsningarna och villkoren enligt tillståndet eller deklarationen.

c)

Se till att UAS:et har ett skick som gör att det kan fullborda flygningen på ett säkert sätt och, i tillämpliga fall, verifiera att systemet för direkt fjärridentifiering fungerar korrekt.

d)

Se till att information om driften har gjorts tillgänglig för den berörda flygtrafikledningsenheten, andra luftrumsanvändare och relevanta berörda aktörer, som det krävs enligt det operativa tillståndet eller enligt de villkor för berörda geografiska områden som offentliggjorts av medlemsstaten i enlighet med artikel 15.

3.

Under flygningen har fjärrpiloten följande skyldigheter:

a)

Att iaktta begränsningarna och villkoren enligt tillståndet eller deklarationen.

b)

Att undvika all risk för kollision med bemannade luftfartyg och avbryta en flygning när dess fortsättning kan utgöra en risk för andra luftfartyg, människor, djur, miljö eller egendom.

c)

Att iaktta operativa begränsningar för de geografiska zoner som fastställts i enlighet med artikel 15.

d)

Att följa operatörens förfaranden.

e)

Att inte flyga nära eller inom områden där en nödinsats pågår, såvida inte tillstånd till det beviljats av den ansvariga räddningstjänsten.

UAS.SPEC.070 Kan ett operativt tillstånd överföras?

Ett operativt tillstånd får inte överföras.

UAS.SPEC.080 Ett operativt tillstånds varaktighet och giltighet

1.

Den behöriga myndigheten ska i det operativa tillståndet ange dess varaktighet.

2.

Trots vad som sägs i punkt 1 ska det operativa tillståndet fortsätta att gälla så länge som UAS-operatören iakttar de relevanta kraven i denna förordning och villkoren i det operativa tillståndet.

3.

Om ett operativt tillstånd återkallas eller återlämnas ska UAS-operatören tillhandahålla en bekräftelse i digital form som utan dröjsmål måste lämnas till den behöriga myndigheten.

UAS.SPEC.090 Tillträde

Om det gäller att visa efterlevnad av denna förordning ska en UAS-operatör bevilja varje person med vederbörligt bemyndigande från den behöriga myndigheten tillträde till alla anläggningar, UAS, dokument, register, data, förfaranden eller annat material som har betydelse för verksamhet som omfattas av ett operativt tillstånd eller en operativ deklaration, oavsett om UAS-operatörens verksamhet lagts ut på entreprenad eller underentreprenad till en annan organisation.

UAS.SPEC.100 Användning av certifierad utrustning och certifierade obemannade luftfartyg

1.

Om vid drift av UAS ett obemannat luftfartyg används för vilket ett luftvärdighetsbevis eller ett begränsat luftvärdighetsbevis har utfärdats eller om certifierad utrustning används, ska UAS-operatören registrera driftstiden eller tiden för ibruktagande i enlighet med antingen de instruktioner och förfaranden som gäller för den certifierade utrustningen eller det godkännande eller tillstånd som organisationen beviljats.

2.

UAS-operatören ska följa de instruktioner som avses i beviset för det obemannade luftfartyget eller utrustningsbeviset och även iaktta de luftvärdighetsdirektiv eller operativa direktiv som utfärdats av byrån.

DEL C

DRIFTTILLSTÅND FÖR LÄTTA UAS (LUC)

UAS.LUC.010 Allmänna krav för LUC

1.

En juridisk person får ansöka om ett LUC inom ramen för denna del.

2.

En ansökan om ett LUC eller om en ändring av ett befintligt LUC ska lämnas till den behöriga myndigheten och innehålla samtliga följande uppgifter:

a)

En beskrivning av UAS-operatörens ledningssystem, inklusive dennes organisation och säkerhetsledningssystem.

b)

Namnen på den ansvarige UAS-operatörens anställda, inbegripet den person som ansvarar för att bemyndiga användning av UAS.

c)

En förklaring om att all dokumentation som lämnats till den behöriga myndigheten har verifierats av den sökande och funnits efterleva tillämpliga krav.

3.

När kraven enligt denna del är uppfyllda får en LUC-innehavare beviljas befogenheter i enlighet med punkt UAS.LUC.060.

UAS.LUC.020 LUC-innehavares skyldigheter

En LUC-innehavare har följande skyldigheter:

1.

Att iaktta kraven i punkterna UAS.SPEC.050 och UAS.SPEC.060.

2.

Att iaktta de villkor rörande räckvidd och befogenheter som anges i godkännandet.

3.

Att inrätta och upprätthålla ett system för utövande av operativ kontroll över all drift som utförs inom ramen för dess LUC.

4.

Att utföra en bedömning av den avsedda driftens operativa risk i enlighet med artikel 11, såvida det inte rör sig om drift för vilken en operativ deklaration är tillräcklig enligt punkt UAS.SPEC.020.

5.

Att föra register över följande på ett sätt som förhindrar att uppgifterna skadas, ändras eller stjäls under en period av minst tre år, när det gäller drift med tillämpning av de befogenheter som anges i punkt UAS.LUC.060:

a)

Bedömningen av operativ risk, om en sådan krävs enligt punkt 4, och de handlingar som stöder denna bedömning.

b)

Vidtagna kompenserande åtgärder.

c)

Kvalifikationer och erfarenhet hos de anställda som medverkar i driften av UAS, övervakningen av att regler efterlevs och säkerhetsledningen.

6.

Att föra register över de anställda som avses i punkt 5 c, så länge som de arbetar för organisationen, och att bevara dessa register under en period av tre år efter det att de lämnat organisationen.

UAS.LUC.030 Säkerhetsledningssystem

1.

En UAS-operatör som ansöker om ett LUC ska inrätta, genomföra och upprätthålla ett säkerhetsledningssystem som motsvarar organisationens storlek och dess verksamhets karaktär och komplexitet och som beaktar de faror och risker som följer av dess verksamhet.

2.

UAS-operatörer har följande skyldigheter:

a)

Att utse en verksamhetsansvarig med befogenhet att säkerställa att all verksamhet inom organisationen sker i enlighet med tillämpliga standarder och att organisationen kontinuerligt efterlever kraven enligt ledningssystemet och de förfaranden som anges i den LUC-manual som avses i punkt UAS.LUC.040.

b)

Att fastställa tydliga ansvarsområden och rapporteringsskyldigheter i hela organisationen.

c)

Att införa och upprätthålla en säkerhetspolicy med tillhörande säkerhetsmål.

d)

Att utse de anställda med huvudansvar för att genomföra säkerhetspolicyn.

e)

Att införa och upprätthålla en process för hantering av säkerhetsrisker, inbegripet identifiering av de säkerhetsfaror som följer av UAS-operatörens verksamhet, samt utvärdering av dessa och hantering av tillhörande risker, inklusive att vidta åtgärder för att kompensera dessa risker och verifiera att åtgärderna är ändamålsenliga.

f)

Att främja säkerhet inom organisationen med hjälp av

i.

utbildning och fortbildning,

ii.

kommunikation.

g)

Att dokumentera alla nyckelprocesser i säkerhetsledningssystemet, för att göra de anställda medvetna om sitt ansvar och förfarandet för att ändra denna dokumentation, varvid dessa nyckelprocesser innefattar

i.

säkerhetsrapportering och interna utredningar,

ii.

operativ kontroll,

iii.

kommunikation rörande säkerhet,

iv.

utbildning i och främjande av säkerhet,

v.

övervakning av efterlevnad,

vi.

hantering av säkerhetsrisker,

vii.

hantering av förändringar,

viii.

gränssnitt mellan organisationer,

ix.

användning av underleverantörer och partner.

h)

Att upprätta en oberoende funktion som ska övervaka efterlevnaden av och tillräckligheten hos uppfyllandet av de relevanta kraven enligt denna förordning, inklusive ett system för att ge återkoppling av undersökningsresultaten till den verksamhetsansvarige, så att korrigerande åtgärder vid behov genomförs på ett ändamålsenligt sätt.

i)

Att upprätta en funktion som ska säkerställa att de säkerhetsrisker som är förenade med en tjänst eller produkt som tillhandahålls via underleverantörer bedöms och kompenseras enligt operatörens säkerhetsledningssystem.

3.

Om organisationen innehar andra certifikat inom tillämpningsområdet för förordning (EU) 2018/1139, får UAS-operatörens säkerhetsledningssystem integreras med det säkerhetsledningssystem som krävs i enlighet med något av dessa andra certifikat.

UAS.LUC.040 LUC-manual

1.

En innehavare av ett LUC ska till den behöriga myndigheten lämna en LUC-manual där dennes organisation, relevanta förfaranden och den verksamhet som utförs beskrivs direkt eller genom korshänvisningar.

2.

Manualen ska innehålla en av den verksamhetsansvarige undertecknad förklaring om att organisationen kontinuerligt kommer att verka i enlighet med denna förordning och den godkända LUC-manualen. Om den verksamhetsansvarige inte är verkställande direktör, ska den verkställande direktören attestera förklaringen.

3.

Om verksamhet utförs av partnerorganisationer eller underleverantörer ska UAS-operatören i LUC-manualen beskriva förfarandena för hur LUC-innehavaren ska hantera förbindelserna med dessa partnerorganisationer eller underleverantörer.

4.

LUC-manualen ska vid behov ändras så att den innehåller en uppdaterad beskrivning av LUC-innehavarens organisation, och dessa ändringar ska meddelas den behöriga myndigheten.

5.

UAS-operatören ska distribuera de relevanta delarna av LUC-manualen till alla sina anställda, med hänsyn till deras funktioner och uppdrag.

UAS.LUC.050 Villkor för godkännande av en LUC-innehavare

1.

Den behöriga myndigheten ska utfärda ett LUC när den har förvissat sig om att UAS-operatören iakttar punkterna UAS.LUC.020, UAS.LUC.030 och UAS.LUC.040.

2.

Ett LUC ska innehålla

a)

identitetsuppgifter om UAS-operatören,

b)

UAS-operatörens befogenheter,

c)

godkända typer av drift,

d)

i tillämpliga fall, det område, den zon eller den luftrumsklass som får användas för driften,

e)

särskilda begränsningar eller villkor, om tillämpligt.

UAS.LUC.060 LUC-innehavares befogenheter

När den behöriga myndigheten anser att den dokumentation som lämnats uppfyller kraven ska den

1.

ange villkoren för de befogenheter som UAS-operatören beviljas enligt LUC, och

2.

inom ramen för godkännandet, bevilja LUC-innehavaren befogenhet att bemyndiga sin egen drift utan att behöva

a)

lämna en operativ deklaration,

b)

ansöka om ett operativt tillstånd.

UAS.LUC.070 Ändringar av systemet för hantering av LUC

När ett LUC har utfärdats ska följande ändringar förutsätta ett godkännande i förväg av den behöriga myndigheten:

1.

Alla ändringar av villkoren för godkännande av UAS-operatören.

2.

Alla betydande ändringar av det säkerhetsledningssystem som LUC-innehavaren måste ha enligt punkt UAS.LUC.030.

UAS.LUC.075 Kan ett LUC överföras?

Utom vid en ändring av ägandet av organisationen, som godkänts av den behöriga myndigheten i enlighet med punkt UAS.LUC.070, får ett LUC inte överföras.

UAS.LUC.080 Varaktighet och giltighet för ett LUC

1.

Ett LUC ska utfärdas för obegränsad tid. Det ska gälla så länge som

a)

LUC-innehavaren efterlever de relevanta kraven i denna förordning och i den medlemsstat där tillståndet utfärdats, och

b)

det inte återlämnas eller återkallas,

2.

Om ett LUC återkallas eller återlämnas ska LUC-innehavaren tillhandahålla en bekräftelse i digital form som utan dröjsmål måste lämnas till den behöriga myndigheten.

UAS.LUC.090 Tillträde

Om det gäller att visa efterlevnad av denna förordning ska en LUC-innehavare bevilja varje person med vederbörligt bemyndigande från den behöriga myndigheten tillträde till alla anläggningar, UAS, dokument, register, data, förfaranden eller annat material som har betydelse för verksamhet som omfattas av certifiering, ett operativt tillstånd eller en operativ deklaration, oavsett om LUC-innehavarens verksamhet lagts ut på entreprenad eller underentreprenad till en annan organisation.

Tillägg 1

Standardscenarier till stöd för en deklaration

 


BESLUT

11.6.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 152/72


BESLUT (GUSP) 2019/948 AV KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

av den 29 maj 2019

om utnämning av EU-uppdragets styrkechef för Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) och om upphävande av beslut (Gusp) 2018/1791 (EUTM Mali/1/2019)

KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 38,

med beaktande av rådets beslut 2013/34/Gusp av den 17 januari 2013 om Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) (1), särskilt artikel 5, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 5.1 i beslut 2013/34/Gusp bemyndigade rådet kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) att fatta beslut om den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av EUTM Mali, inbegripet besluten om utnämning av kommande styrkechefer för EU:s uppdrag EUTM Mali.

(2)

Den 6 november 2018 antog Kusp beslut (Gusp) 2018/1791 (2) och utnämnde brigadgeneral Peter MIROW till EU-uppdragets styrkechef för EUTM Mali.

(3)

Den 24 april 2019 föreslog Österrike att brigadgeneral Christian HABERSATTER skulle utnämnas till EU-uppdragets styrkechef för EUTM Mali för att efterträda brigadgeneral Peter MIROW från och med den 12 juni 2019.

(4)

Den 24 april 2019 ställde EU:s militära kommitté sig bakom rekommendationen.

(5)

Ett beslut bör därför fattas om utnämningen av brigadgeneral Christian HABERSATTER.

(6)

Beslut (Gusp) 2018/1791 bör upphävas.

(7)

I enlighet med artikel 5 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i arbetet med att utarbeta och genomföra sådana unionsbeslut och unionsåtgärder som har anknytning till försvarsfrågor. Följaktligen deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Brigadgeneral Christian HABERSATTER utnämns härmed till EU-uppdragets styrkechef för Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) från och med den 12 juni 2019.

Artikel 2

Beslut (Gusp) 2018/1791 ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft den 12 juni 2019.

Utfärdat i Bryssel den 29 maj 2019.

På kommittén för utrikes- och säkerhetspolitiks vägnar

S. FROM-EMMESBERGER

Ordföranden


(1)  EUT L 14, 18.1.2013, s. 19.

(2)  Beslut (Gusp) 2018/1791 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 6 november 2018 om utnämning av EU-uppdragets styrkechef för Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) (EUTM Mali/2/2018) (EUT L 293, 20.11.2018, s. 34).


11.6.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 152/74


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2019/949

av den 5 juni 2019

om undantagande från unionsfinansiering av vissa utgifter som betalats ut av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)

[delgivet med nr C(2019) 3981]

(Endast de bulgariska, spanska, tjeckiska, danska, tyska, grekiska, franska, italienska, ungerska, nederländska, polska, portugisiska och slovakiska texterna är giltiga)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (1), särskilt artikel 52,

efter samråd med kommittén för jordbruksfonderna, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 52 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska kommissionen genomföra nödvändiga kontroller, meddela medlemsstaterna sina iakttagelser, beakta medlemsstaternas synpunkter, kalla till bilaterala samtal i syfte att nå en överenskommelse med berörda medlemsstater och formellt underrätta dessa om sina slutsatser.

(2)

Medlemsstaterna har haft möjlighet att begära ett förlikningsförfarande. Denna möjlighet har utnyttjats i vissa fall och kommissionen har studerat rapporterna från förlikningsförfarandena i fråga.

(3)

I enlighet med förordning (EU) nr 1306/2013 får endast de jordbruksutgifter som har betalats ut i överensstämmelse med unionsrätten finansieras.

(4)

De kontroller som genomförts, resultaten av de bilaterala samtalen och förlikningsförfarandena har visat att en del av de utgifter som medlemsstaterna deklarerat inte uppfyller detta krav och därför inte kan finansieras inom ramen för EGFJ eller Ejflu.

(5)

De belopp som inte anses kunna belasta EGFJ eller Ejflu bör anges. Dessa belopp avser inte utgifter som betalats ut mer än tjugofyra månader innan kommissionen skriftligen meddelade medlemsstaterna resultaten av kontrollerna.

(6)

De belopp som undantas från unionsfinansiering genom detta beslut bör också beakta minskningar eller innehållanden i enlighet med artikel 41 i förordning (EU) nr 1306/2013, eftersom sådana minskningar eller innehållanden till sin natur är tillfälliga och inte påverkar beslut som fattas enligt artiklarna 51 eller 52 i den förordningen.

(7)

Vad gäller de ärenden som omfattas av detta beslut har kommissionen i en sammanfattande rapport (2) underrättat medlemsstaterna om vilka belopp som ska undantas eftersom dessa inte är förenliga med unionsrätten.

(8)

Detta beslut påverkar inte eventuella finansiella slutsatser som kommissionen kan komma att dra av Europeiska unionens domstols domar i mål som ännu inte hade avgjorts den 1 april 2019.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De belopp som anges i bilagan och som rör utgifter som betalats ut av medlemsstaternas godkända utbetalande organ, och som deklarerats inom ramen för EGFJ eller Ejflu, ska undantas från unionsfinansiering.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Ungern, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal och Republiken Slovakien.

Utfärdat i Bryssel den 5 juni 2019.

På kommissionens vägnar

Phil HOGAN

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 549.

(2)  Ares(2019)3170272


BILAGA

Beslut: 60

Budgetpost: 050452

Medlems-stat

Åtgärd

Budgetår

Skäl

Typ

Korrigering %

Valuta

Belopp

Avdrag

Budgetkonsekvenser

GR

Landsbygds-utveckling EUGFJ (2000–2006) – förbättrad konkurrenskraft

2011

Återbetalning till följd av utslaget i mål C-670/17P

Engångs-belopp

 

EUR

72 105 592,41

0,00

72 105 592,41

 

 

 

 

 

Totalt GR:

EUR

72 105 592,41

0,00

72 105 592,41


Valuta

Belopp

Avdrag

Budgetkonsekvenser

EUR

72 105 592,41

0,00

72 105 592,41

Budgetpost: 05070107

Medlems-stat

Åtgärd

Budgetår

Skäl

Typ

Korrigering %

Valuta

Belopp

Avdrag

Budgetkonsekvenser

FR

Frikopplat direktstöd

2012

Återbetalning till följd av utslaget i mål T-156/15

Schablon-avdrag

100,00 %

EUR

9 630 390,11

0,00

9 630 390,11

 

Övrigt direktstöd – artiklarna 68–72 i förordning (EG) nr 73/2009

2012

Återbetalning till följd av utslaget i mål T-156/15

Schablon-avdrag

100,00 %

EUR

1 576 620,23

0,00

1 576 620,23

 

Övrigt direktstöd

2012

Återbetalning till följd av utslaget i mål T-156/15

Schablon-avdrag

100,00 %

EUR

968 446,88

– 0,01

968 446,89

 

Frikopplat direktstöd

2013

Återbetalning till följd av utslaget i mål T-156/15

Schablon-avdrag

100,00 %

EUR

9 594 884,58

0,00

9 594 884,58

 

Övrigt direktstöd – artiklarna 68–72 i förordning (EG) nr 73/2009

2013

Återbetalning till följd av utslaget i mål T-156/15

Schablon-avdrag

100,00 %

EUR

1 651 565,64

0,00

1 651 565,64

 

Övrigt direktstöd

2013

Återbetalning till följd av utslaget i mål T-156/15

Schablon-avdrag

100,00 %

EUR

930 600,78

0,00

930 600,78

 

 

 

 

 

Totalt FR:

EUR

24 352 508,22

– 0,01

24 352 508,23


Valuta

Belopp

Avdrag

Budgetkonsekvenser

EUR

24 352 508,22

– 0,01

24 352 508,23

Budgetpost: 6701

Medlems-stat

Åtgärd

Budgetår

Skäl

Typ

Korrigering %

Valuta

Belopp

Avdrag

Budgetkonsekvenser

AT

Attestering

2017

CEB/2018/001/AT

Fel i EGFJ-populationen

Engångs-belopp

 

EUR

– 244 593,89

– 124,07

– 244 469,82

 

 

 

 

 

Totalt AT:

EUR

– 244 593,89

– 124,07

– 244 469,82

Medlems-stat

Åtgärd

Budgetår

Skäl

Typ

Korrigering %

Valuta

Belopp

Avdrag

Budgetkonsekvenser

BE

Frikopplat direktstöd

2017

Brist i administrativa kontroller vad gäller begärt stöd

Engångs-belopp

 

EUR

– 12 999,05

0,00

– 12 999,05

 

Frikopplat direktstöd

2016

Brist i administrativa kontroller vad gäller begärt stöd

Engångs-belopp

 

EUR

– 27 973,79

0,00

– 27 973,79

 

Frikopplat direktstöd

2016

Brist i korrekt beräkning av stödet, inbegripet administrativa minskningar och påföljder

Engångs-belopp

 

EUR

– 14 715,59

0,00

– 14 715,59

 

Frikopplat direktstöd

2017

Brist i korrekt beräkning av stödet, inbegripet administrativa minskningar och påföljder

Engångs-belopp

 

EUR

– 12 418,85

0,00

– 12 418,85

 

Frikopplat direktstöd

2016

Brist i utförandet av kontroller på plats av tillräckligt hög kvalitet

Engångs-belopp

 

EUR

– 29 289,00

0,00

– 29 289,00

 

Frikopplat direktstöd

2016

Brist i utförandet av korskontroller för att fastställa om det deklarerade skiftet är berättigat till stöd

Engångs-belopp

 

EUR

– 2 191,26

0,00

– 2 191,26

 

Frikopplat direktstöd

2018

Brist i utförandet av kontroller på plats av tillräckligt hög kvalitet

Engångs-belopp

 

EUR

– 37 795,75

0,00

– 37 795,75

 

Frikopplat direktstöd

2017

Brist i utförandet av kontroller på plats av tillräckligt hög kvalitet

Engångs-belopp

 

EUR

– 39 280,16

0,00

– 39 280,16

 

 

 

 

 

Totalt BE:

EUR

– 176 663,45

0,00

– 176 663,45

Medlems-stat

Åtgärd

Budgetår

Skäl

Typ

Korrigering %

Valuta

Belopp

Avdrag

Budgetkonsekvenser

BG

Säljfrämjande åtgärder

2013

Konkurrensutsatt urval av genomförandeorgan

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 9 095,98

0,00

– 9 095,98

 

Säljfrämjande åtgärder

2014

Konkurrensutsatt urval av genomförandeorgan

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 59 411,71

0,00

– 59 411,71

 

Säljfrämjande åtgärder

2015

Konkurrensutsatt urval av genomförandeorgan

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 40 564,98

0,00

– 40 564,98

 

Säljfrämjande åtgärder

2016

Konkurrensutsatt urval av genomförandeorgan

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 33 543,97

0,00

– 33 543,97

 

Säljfrämjande åtgärder

2017

Konkurrensutsatt urval av genomförandeorgan

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 51 618,39

0,00

– 51 618,39

 

Säljfrämjande åtgärder

2018

Konkurrensutsatt urval av genomförandeorgan

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 28 896,31

0,00

– 28 896,31

 

 

 

 

 

Totalt BG:

EUR

– 223 131,34

0,00

– 223 131,34

Medlems-stat

Åtgärd

Budgetår

Skäl

Typ

Korrigering %

Valuta

Belopp

Avdrag

Budgetkonsekvenser

DE

Attestering

2014

Finansiella fel som upptäckts av det attesterande organet

Engångs-belopp

 

EUR

– 2 044,54

– 623,96

– 1 420,58

 

Attestering

2015

Finansiella fel som upptäckts av det attesterande organet

Engångs-belopp

 

EUR

– 49 706,62

0,00

– 49 706,62

 

Attestering

2016

Finansiella fel som upptäckts av det attesterande organet

Engångs-belopp

 

EUR

– 7 164,69

– 143,01

– 7 021,68

 

 

 

 

 

Totalt DE:

EUR

– 58 915,85

– 766,97

– 58 148,88

Medlems-stat

Åtgärd

Budgetår

Skäl

Typ

Korrigering %

Valuta

Belopp

Avdrag

Budgetkonsekvenser

ES

Avslutande av räkenskaperna – granskning och godkännande av räkenskaperna

2017

1 fel vid substansgranskning

Engångs-belopp

 

EUR

– 54 828,84

0,00

– 54 828,84

 

Avslutande av räkenskaperna – granskning och godkännande av räkenskaperna

2017

2 fel vid substansgranskning

Engångs-belopp

 

EUR

– 45 558,72

0,00

– 45 558,72

 

Frikopplat direktstöd

2016

Beräkning av administrativa minskningar för sen ansökan

Engångs-belopp

 

EUR

– 204,40

0,00

– 204,40

 

Frikopplat direktstöd

2017

Beräkning av administrativa minskningar för sen ansökan

Engångs-belopp

 

EUR

– 370,28

0,00

– 370,28

 

Frikopplat direktstöd

2018

Beräkning av administrativa minskningar för sen ansökan

Engångs-belopp

 

EUR

– 9,09

0,00

– 9,09

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2016

Brister i två grundläggande kontroller som påverkar vissa åtgärder i OP 2015

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 321 760,21

0,00

– 321 760,21

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2017

Brister i två grundläggande kontroller som påverkar vissa åtgärder i OP 2015

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 19 356,88

0,00

– 19 356,88

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2015

Brister i två grundläggande kontroller som påverkar flera typer av åtgärder OP 2014

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 308 998,78

0,00

– 308 998,78

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2016

Brister i två grundläggande kontroller som påverkar flera typer av åtgärder OP 2014

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 25 996,02

0,00

– 25 996,02

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2016

Brister i två grundläggande kontroller som påverkar flera typer av åtgärder i OP 2016

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 12 943,95

0,00

– 12 943,95

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2017

Brister i två grundläggande kontroller som påverkar flera typer av åtgärder i OP 2016

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 368 280,61

0,00

– 368 280,61

 

Övrigt direktstöd – POSEI (2014+)

2017

Kända fel i EGFJ-population

Engångs-belopp

 

EUR

– 14 613,06

0,00

– 14 613,06

 

Avslutande av räkenskaperna – granskning och godkännande av räkenskaperna

2016

Mest sannolikt fel

Engångs-belopp

 

EUR

– 71 516,80

– 0,23

– 71 516,57

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2017

Icke stödberättigande kostnad för miljöåtgärd ES01 – OP 2016

Engångs-belopp

 

EUR

– 269 821,58

0,00

– 269 821,58

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2017

Icke stödberättigande kostnad för miljöåtgärd ES03 – OP 2016

Engångs-belopp

 

EUR

– 98,45

0,00

– 98,45

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2016

Icke stödberättigande kostnad för miljöåtgärd ES04 – OP 2016

Engångs-belopp

 

EUR

– 14 818,73

0,00

– 14 818,73

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2016

Icke stödberättigande kostnad för miljöåtgärd ES07 – OP 2016

Engångs-belopp

 

EUR

– 1 368,84

0,00

– 1 368,84

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2017

Icke stödberättigande kostnad för miljöåtgärd ES07 – OP 2016

Engångs-belopp

 

EUR

– 2 530,89

0,00

– 2 530,89

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2017

Icke stödberättigande kostnad för miljöåtgärd ES08 – OP 2016

Engångs-belopp

 

EUR

– 1 579,72

0,00

– 1 579,72

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2017

Icke stödberättigande kostnad för miljöåtgärd ES10 – OP 2016

Engångs-belopp

 

EUR

– 29 651,25

0,00

– 29 651,25

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2016

Icke stödberättigande kostnad för miljöåtgärd ES13 – OP 2016

Engångs-belopp

 

EUR

– 10 261,27

0,00

– 10 261,27

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2017

Icke stödberättigande kostnad för miljöåtgärd ES13 – OP 2016

Engångs-belopp

 

EUR

– 291 953,22

0,00

– 291 953,22

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2016

Icke stödberättigande kostnad för miljöåtgärd ES14 – OP 2016

Engångs-belopp

 

EUR

– 430,01

0,00

– 430,01

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2017

Icke stödberättigande kostnad för miljöåtgärd ES14 – OP 2016

Engångs-belopp

 

EUR

– 57 303,49

0,00

– 57 303,49

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2017

Icke stödberättigande kostnad för miljöåtgärd ES16 – OP 2016

Engångs-belopp

 

EUR

– 10 206,61

0,00

– 10 206,61

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2016

Icke stödberättigande kostnad för miljöåtgärd ES17 – OP 2016

Engångs-belopp

 

EUR

– 29 177,46

0,00

– 29 177,46

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2017

Icke stödberättigande kostnad för miljöåtgärd ES17 – OP 2016

Engångs-belopp

 

EUR

– 462 341,09

0,00

– 462 341,09

 

Frikopplat direktstöd

2016

Kvalitet på kontroller på plats

Engångs-belopp

 

EUR

– 25 491,94

0,00

– 25 491,94

 

Frikopplat direktstöd

2017

Kvalitet på kontroller på plats

Engångs-belopp

 

EUR

– 51 397,83

0,00

– 51 397,83

 

Frikopplat direktstöd

2018

Kvalitet på kontroller på plats

Engångs-belopp

 

EUR

– 3 062,37

0,00

– 3 062,37

 

Frikopplat direktstöd

2018

Ordningen för småbrukare ES02

Engångs-belopp

 

EUR

– 389 305,22

0,00

– 389 305,22

 

Frikopplat direktstöd

2018

Ordningen för småbrukare ES03

Engångs-belopp

 

EUR

– 93 315,18

0,00

– 93 315,18

 

Frikopplat direktstöd

2018

Ordningen för småbrukare ES04

Engångs-belopp

 

EUR

– 13 113,20

0,00

– 13 113,20

 

Frikopplat direktstöd

2018

Ordningen för småbrukare ES06

Engångs-belopp

 

EUR

– 1 340,58

0,00

– 1 340,58

 

Frikopplat direktstöd

2018

Ordningen för småbrukare ES07

Engångs-belopp

 

EUR

– 453 708,92

0,00

– 453 708,92

 

Frikopplat direktstöd

2018

Ordningen för småbrukare ES08

Engångs-belopp

 

EUR

– 123 869,40

0,00

– 123 869,40

 

Frikopplat direktstöd

2018

Ordningen för småbrukare ES09

Engångs-belopp

 

EUR

– 112 568,54

0,00

– 112 568,54

 

Frikopplat direktstöd

2018

Ordningen för småbrukare ES10

Engångs-belopp

 

EUR

– 259 027,07

0,00

– 259 027,07

 

Frikopplat direktstöd

2018

Ordningen för småbrukare ES11

Engångs-belopp

 

EUR

– 87 011,45

0,00

– 87 011,45

 

Frikopplat direktstöd

2018

Ordningen för småbrukare ES12

Engångs-belopp

 

EUR

– 8 781,25

0,00

– 8 781,25

 

Frikopplat direktstöd

2018

Ordningen för småbrukare ES13

Engångs-belopp

 

EUR

– 30 805,25

0,00

– 30 805,25

 

Frikopplat direktstöd

2018

Ordningen för småbrukare ES14

Engångs-belopp

 

EUR

– 8 098,76

0,00

– 8 098,76

 

Frikopplat direktstöd

2018

Ordningen för småbrukare ES15

Engångs-belopp

 

EUR

– 135 664,65

0,00

– 135 664,65

 

Frikopplat direktstöd

2018

Ordningen för småbrukare ES16

Engångs-belopp

 

EUR

– 43 253,37

0,00

– 43 253,37

 

Frikopplat direktstöd

2018

Ordningen för småbrukare ES17

Engångs-belopp

 

EUR

– 254 178,60

0,00

– 254 178,60

 

Frikopplat direktstöd

2018

Ordningen för småbrukare ES01

Engångs-belopp

 

EUR

– 1 594 286,40

0,00

– 1 594 286,40

 

 

 

 

 

Totalt ES:

EUR

– 6 114 260,23

– 0,23

– 6 114 260,00

Medlems-stat

Åtgärd

Budgetår

Skäl

Typ

Korrigering %

Valuta

Belopp

Avdrag

Budgetkonsekvenser

FR

Vin – investeringar

2014

Brist i administrativ kontroll. Icke-tillämpning av artikel 19 i förordning (EG) 555/2008

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 26 203,46

0,00

– 26 203,46

 

Vin – investeringar

2015

Brist i administrativ kontroll. Icke-tillämpning av artikel 19 i förordning (EG) 555/2008

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 53 953,04

0,00

– 53 953,04

 

Vin – investeringar

2016

Brist i administrativ kontroll. Icke-tillämpning av artikel 19 i förordning (EG) 555/2008

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 110 333,61

– 41 120,58

– 69 213,03

 

Vin – investeringar

2017

Brist i administrativ kontroll. Icke-tillämpning av artikel 19 i förordning (EG) 555/2008

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 234 535,04

0,00

– 234 535,04

 

Tvärvillkor

2015

Direktstöd – ansökningsåret 2014 – bristfällig omfattning av kontroller av SMR 4

Schablon-avdrag

2,00 %

EUR

– 4 735 519,50

– 652 058,51

– 4 083 460,99

 

Tvärvillkor

2016

Direktstöd – ansökningsåret 2015 – bristfällig omfattning av kontroller av SMR 4, ej uppnådda mål för GAEC

Schablon-avdrag

2,00 %

EUR

– 6 401 557,55

– 12 509,90

– 6 389 047,65

 

Tvärvillkor

2017

Direktstöd – ansökningsåret 2016 – bristfällig omfattning av kontroller av SMR 4, ej uppnådda mål för GAEC

Schablon-avdrag

2,00 %

EUR

– 6 130 471,10

0,00

– 6 130 471,10

 

Attestering

2015

Känt fel vid granskning av fordringar – felaktighet eller handlingar som inte lämnats in

Engångs-belopp

 

EUR

– 3 626,53

0,00

– 3 626,53

 

Attestering

2015

Fel vid överensstämmelse-granskningen av fordringar

Engångs-belopp

 

EUR

– 299 346,32

0,00

– 299 346,32

 

Mjölk – övrigt

2016

Icke stödberättigande utgifter i det tillfälliga extraordinära stödet enligt 1853/2015 avseende åtgärden att subventionera lånekostnader i sektorn för animalieproduktion

Beräknat i procent

3,49 %

EUR

– 42 266,97

– 22 568,21

– 19 698,76

 

Tillfälliga och extraordinära stödåtgärder

2016

Icke stödberättigande utgifter i det tillfälliga extraordinära stödet enligt 1853/2015 avseende åtgärden att subventionera lånekostnader i sektorn för animalieproduktion

Beräknat i procent

3,49 %

EUR

– 33 608,98

– 13 573,20

– 20 035,78

 

Attestering

2016

Kända fel i EGFJ ej-IAKS

Engångs-belopp

 

EUR

– 7 737,00

0,00

– 7 737,00

 

Attestering

2016

Mest sannolikt fel EGFJ för budgetåret 2016

Beräknat enligt belopp

 

EUR

– 2 427 577,79

– 1 268 772,69

– 1 158 805,10

 

Attestering

2016

Mest sannolikt fel EGFJ icke-IAKS

Beräknat enligt belopp

 

EUR

– 8 808 247,56

– 1 834 453,27

– 6 973 794,29

 

Attestering

2016

Betalningsförseningar och betalningsoriktigheter

Engångs-belopp

 

EUR

– 4 827 821,58

0,00

– 4 827 821,58

 

 

 

 

 

Totalt FR:

EUR

– 34 142 806,03

– 3 845 056,36

– 30 297 749,67

Medlems-stat

Åtgärd

Budgetår

Skäl

Typ

Korrigering %

Valuta

Belopp

Avdrag

Budgetkonsekvenser

GR

Attestering

2016

Finansiella fel till följd av den överensstämmelse-granskning och substansgranskning som fastställts för EGFJ ej-IAKS

Engångs-belopp

 

EUR

– 378 466,15

– 125 695,79

– 252 770,36

 

Attestering

2016

Kända fel som fastställts för EGFJ IAKS

Engångs-belopp

 

EUR

– 4 849,56

– 285,01

– 4 564,55

 

Attestering

2016

Mest sannolikt fel för EGFJ icke-IAKS-population

Beräknat enligt belopp

 

EUR

– 1 231 590,15

– 164 655,21

– 1 066 934,94

 

Attestering

2016

Mest sannolikt fel för EGFJ IAKS-population

Finansiella fel till följd av substansgranskningen av EGFJ IAKS-populationen som inte godtas som ”kända fel” eftersom de inte uppfyller alla de villkor som är angivna i riktlinje nr 2.

Beräknat enligt belopp

 

EUR

– 9 191 375,64

– 3 131 051,66

– 6 060 323,98

 

Frivilligt kopplat stöd

2016

Frivilligt kopplat stöd, åtgärd 6 – ansökningsår 2015

Engångs-belopp

 

EUR

– 1 106 829,36

– 4 949,59

– 1 101 879,77

 

Frivilligt kopplat stöd

2017

Frivilligt kopplat stöd, åtgärd 6 – ansökningsår 2016

Engångs-belopp

 

EUR

– 620 098,02

0,00

– 620 098,02

 

 

 

 

 

Totalt GR:

EUR

– 12 533 208,88

– 3 426 637,26

– 9 106 571,62

Medlems-stat

Åtgärd

Budgetår

Skäl

Typ

Korrigering %

Valuta

Belopp

Avdrag

Budgetkonsekvenser

HU

Attestering

2017

Finansiella fel som upptäckts av det attesterande organet för EGFJ i samband med attesteringsgranskningen för budgetåret 2017

Engångs-belopp

 

EUR

– 174 675,42

0,00

– 174 675,42

 

Finansiell revision – Överskridande

2017

Överskridande av tak

Engångs-belopp

 

EUR

– 155 193,34

0,00

– 155 193,34

 

 

 

 

 

Totalt HU:

EUR

– 329 868,76

0,00

– 329 868,76

Medlems-stat

Åtgärd

Budgetår

Skäl

Typ

Korrigering %

Valuta

Belopp

Avdrag

Budgetkonsekvenser

 

Oriktigheter

2016

Försumlighet i skuldhantering avseende vissa oriktigheter

Engångs-belopp

 

HUF

– 560 597 219,00

0,00

– 560 597 219,00

 

 

 

 

 

Totalt HU:

HUF

– 560 597 219,00

0,00

– 560 597 219,00

Medlems-stat

Åtgärd

Budgetår

Skäl

Typ

Korrigering %

Valuta

Belopp

Avdrag

Budgetkonsekvenser

IT

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2015

OP 2015 – Brist i grundläggande kontroll ”1.1 – Kontroller för att fastställa tillgången till det stöd som begärs” – Huruvida beräkningarna och stödplanen är välgrundade.

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 221 515,41

0,00

– 221 515,41

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2016

OP 2015 – Brist i grundläggande kontroll ”1.1 – Kontroller för att fastställa tillgången till det stöd som begärs” – Huruvida beräkningarna och stödplanen är välgrundade.

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 354 973,50

0,00

– 354 973,50

 

Frukt och grönsaker – operativa program, inbegripet återtag

2017

OP 2016 – Brist i grundläggande kontroll ”1.1 – Kontroller för att fastställa tillgången till det stöd som begärs” – Huruvida beräkningarna och stödplanen är välgrundade.

Schablon-avdrag

5,00 %

EUR

– 572 955,52

0,00

– 572 955,52

 

Säljfrämjande åtgärder

2011

Omfattande oriktigheter som påverkar det konkurrensutsatta urvalsförfarandet

Schablon-avdrag

25,00 %

EUR