ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 149

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

62 årgången
7 juni 2019


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/934 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller vinodlingsområden där alkoholhalten får höjas, tillåtna oenologiska metoder och restriktioner som är tillämpliga på framställning och bevarande av vinprodukter, lägsta alkoholhalt för biprodukter och bortskaffande av dessa samt offentliggörande av OIV-akter

1

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/935 av den 16 april 2019 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller analysmetoder för bestämning av vinprodukters fysiska, kemiska och organoleptiska egenskaper samt anmälningar om medlemsstaternas beslut om höjning av den naturliga alkoholhalten

53

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/936 av den 6 juni 2019 om ändring av genomförandeförordningarna (EU) nr 808/2014, (EU) nr 809/2014 och (EU) nr 908/2014 vad gäller finansieringsinstrument som inrättats inom ramen för programmen för landsbygdsutveckling

58

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut (EU) 2019/937 av den 27 maj 2019 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar inom ramen för konventionen om bevarande av Nordatlantens laxbestånd vad gäller den ansökan om anslutning till konventionen som lämnats in av Förenade kungariket

61

 

*

Rådets beslut (Gusp) 2019/938 av den 6 juni 2019 till stöd för en förtroendeskapande process för att upprätta en zon i Mellanöstern som är fri från kärnvapen och alla andra slags massförstörelsevapen

63

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/939 av den 6 juni 2019 om utseende av utfärdande enheter som ska driva ett system för tilldelning av unika produktidentifieringar (UDI) inom området för medicintekniska produkter ( 1 )

73

 

 

AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Beslut nr 2/2017 av gemensamma kommittén för den regionala konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung av den 16 maj 2017 om ändring av bestämmelserna i tillägg II till den regionala konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung, genom att införa en möjlighet till tullrestitution och full kumulation i handel som omfattas av det centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta) som rör Republiken Moldavien och deltagarna i Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess [2019/940]

76

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

7.6.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 149/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/934

av den 12 mars 2019

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller vinodlingsområden där alkoholhalten får höjas, tillåtna oenologiska metoder och restriktioner som är tillämpliga på framställning och bevarande av vinprodukter, lägsta alkoholhalt för biprodukter och bortskaffande av dessa samt offentliggörande av OIV-akter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artiklarna 75.2 och 80.4, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) nr 1308/2013 upphävde och ersatte rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (2). Del II avdelning II kapitel I avsnitt 1 i förordning (EU) nr 1308/2013 fastställer bestämmelser om kategorier av vinprodukter, oenologiska metoder och tillämpliga restriktioner och ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter på området. För att garantera att vinmarknaden fungerar väl inom den nya rättsliga ramen behöver vissa bestämmelser antas genom sådana akter. Dessa akter bör ersätta bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 606/2009 (3), som därför bör upphöra att gälla.

(2)

I del II i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 med kategorier av vinprodukter anges att den totala alkoholhalten i vin högst får uppgå till 15 volymprocent. Genom undantag får dock detta gränsvärde ökas till 20 volymprocent för viner som har framställts utan berikning i vissa vinodlingsområden. Dessa områden bör fastställas.

(3)

I artiklarna 80 och 83 i förordning (EU) nr 1308/2013 och i bilaga VIII till den förordningen fastställs allmänna bestämmelser om oenologiska metoder och behandlingar. Därutöver hänvisas till närmare bestämmelser som kommissionen ska anta. Det bör göras en tydlig och exakt definition av de tillåtna oenologiska metoderna, däribland bestämmelser för sötning av vin. Dessutom bör det fastställas gränsvärden för användningen av vissa ämnen i vinframställning samt villkor för användningen av vissa av dem.

(4)

I bilaga I A till förordning (EG) nr 606/2009 förtecknas tillåtna oenologiska metoder och behandlingar. Förteckningen över tillåtna oenologiska metoder bör förtydligas och dess samstämmighet bör förbättras. Förteckningen bör också kompletteras för att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen. För att öka tydligheten bör förteckningen delas in i två tabeller som skiljer oenologiska behandlingar från oenologiska föreningar.

(5)

I del A tabell 1 i bilaga I till denna förordning bör tillåtna oenologiska behandlingar samt villkor och gränsvärden för deras användning förtecknas. De tillåtna behandlingarna bör grundas på de relevanta metoder som rekommenderas av OIV, enligt de OIV-akter som avses i tabellen, och den relevanta unionslagstiftning som avses i tabellen.

(6)

För att säkerställa att producenter av vinprodukter som använder tillåtna oenologiska föreningar är bättre informerade och får en bättre förståelse för relevanta bestämmelser, bör tillåtna oenologiska metoder samt villkor och gränsvärden för deras användning förtecknas i del A tabell 2 i bilaga I till denna förordning. De tillåtna oenologiska föreningarna bör grundas på de relevanta föreningar som rekommenderas av OIV, enligt de OIV-akter som avses i tabellen, och den relevanta unionslagstiftning som avses i tabellen. Tabellen bör dessutom tydligt ange den internationella beteckningen, E-nummer om det finns tillgängligt och föreningens CAS-nummer (Chemical Abstracts Service). Den bör vidare innehålla en klassificering av föreningarna i två kategorier, beroende på deras användning som tillsats eller som processhjälpmedel, vilket är nödvändigt särskilt i märkningssyfte.

(7)

För att förenkla tillämpliga bestämmelser och säkerställa samstämmighet mellan bestämmelserna i denna förordning och internationella standarder bör den tidigare praxisen att ange vissa uppgifter som finns i akterna i OIV:s regelsamling över oenologiska metoder i tilläggen till bilaga I avskaffas. Villkoren och gränsvärdena för användning bör i princip följa OIV:s rekommendationer, såvida inte ytterligare villkor, gränsvärden och undantag utöver OIV-akterna är lämpliga.

(8)

Kommissionen bör offentliggöra de akter i OIV:s regelsamling över oenologiska metoder som avses i bilaga I till denna förordning i Europeiska unionens officiella tidning och säkerställa att de berörda OIV-akterna finns tillgängliga på unionens samtliga officiella språk.

(9)

I bilaga I B till förordning (EG) nr 606/2009 fastställs den högsta tillåtna halten av svaveldioxid i vin som framställs inom unionen. Gränsvärdena är anpassade till de internationellt erkända gränsvärden som fastställts av OIV, och nödvändiga undantag bör införas för att vissa söta viner som framställs i små kvantiteter ska kunna få den högre sockerhalt som utmärker dem och för att se till att de kan bevaras. Mot bakgrund av pågående vetenskapliga undersökningar om minskning och ersättning av sulfiter i vin och sulfitintaget från vin i människors kost, kan gränsvärdena ses över vid ett senare tillfälle i syfte att sänka dem ytterligare.

(10)

Det bör fastställas villkor för hur medlemsstaterna utfärdar tillstånd för att under en begränsad period och för försöksändamål använda vissa oenologiska metoder och behandlingar som inte omfattas av unionens bestämmelser.

(11)

Framställning av mousserande viner, mousserande kvalitetsviner och mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ kräver en rad särskilda oenologiska metoder utöver dem som är tillåtna för andra vinprodukter. För tydlighetens skull bör dessa metoder förtecknas i en separat bilaga till denna förordning.

(12)

Framställning av likörviner kräver en rad särskilda oenologiska metoder utöver dem som är tillåtna för andra vinprodukter, liksom det krävs vissa särskilda egenskaper för vissa likörviner med skyddad ursprungsbeteckning. För tydlighetens skull bör dessa metoder och restriktioner förtecknas i en separat bilaga till denna förordning.

(13)

Blandning är en utbredd oenologisk metod som kan ha stor inverkan på vinprodukternas kvalitet. För att undvika missbruk och garantera en hög vinkvalitet och samtidigt främja en konkurrenskraftigare sektor bör metoden definieras och regleras strikt. Av samma skäl bör användningen av denna metod regleras för framställning av roséviner, i synnerhet vissa viner som inte omfattas av bestämmelserna i en produktspecifikation.

(14)

Specifikationer för renhet och identitet för ett stort antal ämnen som används i oenologiska metoder fastställs redan i unionens bestämmelser om livsmedel och i OIV:s internationella oenologiska kodex. För att garantera harmonisering och tydlighet bör det i första hand hänvisas till dessa specifikationer, samtidigt som dessa kompletteras med unionsspecifika bestämmelser.

(15)

Vinprodukter som inte uppfyller bestämmelserna i del II avdelning II kapitel I avsnitt 1 i förordning (EU) nr 1308/2013 eller de bestämmelser som fastställs i den här förordningen får inte släppas ut på marknaden och måste förstöras. Vissa av dessa produkter kan emellertid tillåtas för uteslutande industriell användning, och villkor bör därför fastställas för att se till att produkternas slutliga användning kontrolleras på ett tillfredsställande sätt. För att undvika ekonomiska förluster för aktörer som har lager av vissa produkter som har framställts före den dag då denna förordning träder i kraft, bör det dessutom föreskrivas att produkter som har framställts i enlighet med de bestämmelser som gällde före den dagen får saluföras för konsumtion.

(16)

Genom ett undantag från den allmänna regeln, som fastställs i del II avsnitt D i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013, tillåts hällande av vin eller druvmust över jäsningsrester, druvrester eller pressad ”aszú”- eller ”výber”-massa då denna metod är särskilt kännetecknande för framställningen av vissa ungerska och slovakiska viner. De särskilda bestämmelserna för denna metod bör fastställas i enlighet med de nationella bestämmelser som var i kraft i de berörda medlemsstaterna den 1 maj 2004.

(17)

För att säkerställa vinprodukternas kvalitet bör det fastställas bestämmelser för genomförandet av förbudet mot överpressning av druvorna. För att kontrollera att det förbudet efterlevs korrekt krävs det en adekvat övervakning av biprodukterna från vinframställningen och deras slutliga användning. Därför bör det fastställas bestämmelser för en lägsta alkoholhalt i biprodukter efter druvpressningen och för villkoren för det obligatoriska bortskaffandet av biprodukter som innehas av fysiska eller juridiska personer eller grupper av personer, under överinseende av medlemsstaternas behöriga myndigheter. Eftersom sådana villkor är direkt knutna till vinframställningsprocessen bör de förtecknas tillsammans med de oenologiska metoder och restriktioner för vinframställningen som anges i denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

I denna förordning fastställs bestämmelser som kompletterar förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller vinodlingsområden där alkoholhalten får höjas, tillåtna oenologiska metoder och restriktioner som är tillämpliga på framställning och bevarande av vinprodukter, lägsta alkoholhalt för biprodukter och bortskaffande av dessa samt offentliggörande av OIV-akter.

Artikel 2

Vinodlingsområden vars viner får ha en total alkoholhalt på högst 20 volymprocent

De vinodlingsområden som avses i del II punkt 1 andra stycket c första strecksatsen i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 ska vara zonerna C I, C II och C III, som anges i tillägg I till samma bilaga, och de områden i zon B där vita viner med följande skyddade geografiska beteckningar får framställas: ”Vin de pays de Franche-Comté” och ”Vin de pays du Val de Loire”.

Artikel 3

Tillåtna oenologiska metoder

1.   Tillåtna oenologiska metoder och restriktioner som är tillämpliga på framställning och bevarande av de vinprodukter som omfattas av del II i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 och som avses i artikel 80.1 i den förordningen fastställs i bilaga I till den här förordningen.

I del A tabell 1 i bilaga I fastställs tillåtna oenologiska behandlingar samt villkor och gränsvärden för deras användning.

I del A tabell 2 i bilaga I fastställs tillåtna oenologiska föreningar samt villkor och gränsvärden för deras användning.

2.   Kommissionen ska offentliggöra de akter i OIV:s regelsamling över oenologiska metoder som avses i del A tabell 1 kolumn 2 och tabell 2 kolumn 3 i bilaga I till denna förordning i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien.

3.   Högsta tillåtna halt av svaveldioxid i vin fastställs i del B i bilaga I.

4.   Högsta tillåtna halt av flyktiga syror i vin fastställs i del C i bilaga I.

5.   Bestämmelser för sötning fastställs i del D i bilaga I.

Artikel 4

Användning för försöksändamål av nya oenologiska metoder

1.   För sådana försöksändamål som avses i artikel 83.3 i förordning (EU) nr 1308/2013 får medlemsstaterna för en period på högst fem år tillåta vissa oenologiska metoder eller behandlingar som inte är tillåtna enligt förordning (EU) nr 1308/2013 eller enligt den här förordningen, under förutsättning

a)

att metoderna och behandlingarna uppfyller kraven i artikel 80.1 tredje stycket och artikel 80.3 b–e i förordning (EU) nr 1308/2013,

b)

att de kvantiteter som omfattas av dessa metoder och behandlingar inte överskrider 50 000 hektoliter per år och per försök,

c)

att den berörda medlemsstaten, när ett försök inleds, underrättar kommissionen och övriga medlemsstater om villkoren för varje tillstånd,

d)

att behandlingen anges på det följedokument som avses i artikel 147.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 och i det register som avses i artikel 147.2 i samma förordning.

Med försök avses en eller flera processer som företas inom ramen för ett väl definierat forskningsprojekt och som karaktäriseras av att det finns ett enda försöksprotokoll.

2.   De produkter som framställs genom användning för försöksändamål av sådana oenologiska metoder och behandlingar får släppas ut på marknaden i en annan medlemsstat än den berörda medlemsstaten under förutsättning att den medlemsstat som har gett tillstånd till försöket i förväg har underrättat de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten om villkoren för tillståndet och de aktuella kvantiteterna.

3.   Inom tre månader efter utgången av den period som avses i punkt 1 ska kommissionen från den berörda medlemsstaten få en rapport om det tillåtna försöket och om dess resultat. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om resultatet av försöket.

4.   Beroende på detta resultat, får den berörda medlemsstaten lämna in en ansökan till kommissionen om att ett försök ska få fortsätta under ytterligare en period på högst tre år, eventuellt med större produktkvantiteter än under det första försöket. Som stöd för sin ansökan ska den berörda medlemsstaten lämna in lämplig dokumentation. Kommissionen ska anta ett beslut om ansökan i enlighet med det förfarande som anges i artikel 229.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

5.   Anmälan av uppgifter eller dokument till kommissionen enligt punkterna 1 c, 3 och 4 ska göras i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1183 (4).

Artikel 5

Oenologiska metoder som är tillämpliga på kategorier av mousserande vin

Förutom de tillåtna allmänna oenologiska metoder och restriktioner som fastställs i förordning (EU) nr 1308/2013 och i bilaga I till den här förordningen, förtecknas de tillåtna specifika oenologiska metoderna och restriktionerna, inklusive sådana som gäller berikning, syrning och avsyrning, för mousserande viner, mousserande kvalitetsviner och mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ som avses i del II punkterna 4, 5 och 6 i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 6

Oenologiska metoder som är tillämpliga på likörviner

Förutom de tillåtna allmänna oenologiska metoder och restriktioner som fastställs i förordning (EU) nr 1308/2013 och i bilaga I till den här förordningen, förtecknas tillåtna specifika oenologiska metoder och restriktioner för de likörviner som avses i del II punkt 3 i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 i bilaga III till den här förordningen.

Artikel 7

Definition av blandning (coupage)

1.   Med blandning (coupage) som anges i artikel 75.3 h och i del II avdelning C i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013 avses en blandning av vin eller must med olika ursprung, av olika vinsorter, från olika skördeår eller olika vinkategorier eller mustkategorier.

2.   Följande vin- och musttyper ska betraktas som olika kategorier:

a)

Rött vin och vitt vin, samt must eller vin som lämpar sig för framställning av någon av dessa vintyper.

b)

Vin utan skyddad ursprungsbeteckning och vin utan skyddad geografisk beteckning, vin med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) och vin med skyddad geografisk beteckning (SGB) samt must eller vin som lämpar sig för framställning av någon av dessa vinkategorier.

Vid tillämpningen av denna punkt ska rosévin betraktas som rött vin.

3.   Följande ska inte betraktas som blandning:

a)

Berikning genom tillsättning av koncentrerad druvmust eller renad koncentrerad druvmust.

b)

Sötning.

Artikel 8

Allmänna bestämmelser om blandning (coupage)

1.   Ett vin får endast framställas genom blandning om beståndsdelarna i den blandningen har de egenskaper som krävs för att framställa ett vin och är förenliga med bestämmelserna i förordning (EU) nr 1308/2013 och i den här förordningen.

Blandning av ett vitt vin utan SUB/SGB med ett rött vin utan SUB/SGB kan inte ge upphov till ett rosévin.

Bestämmelsen i andra stycket utesluter emellertid inte en blandning av den typ som avses i det stycket om slutprodukten är avsedd för framställning av en cuvée enligt definitionen i del IV punkt 12 i bilaga II till förordning (EU) nr 1308/2013 eller för framställning av pärlande viner.

2.   Blandning av druvmust eller ett vin som genomgått den oenologiska metod som avses i del A tabell 2 punkt 11.1 i bilaga I till den här förordningen med druvmust eller ett vin som inte har genomgått denna metod ska vara förbjudet.

Artikel 9

Specifikationer för renhet och identitet för ämnen som används i oenologiska metoder

1.   Om specifikationer för renhet och identitet för ämnen som ingår i de oenologiska metoder som avses i artikel 75.3 f i förordning (EU) nr 1308/2013 inte fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 231/2012 (5) ska de specifikationer som avses i del A tabell 2 kolumn 4 i bilaga I till den här förordningen tillämpas.

2.   De enzymer och enzympreparat som används i de tillåtna oenologiska metoder och behandlingar som ingår i förteckningen i del A i bilaga I ska vara förenliga med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1332/2008 (6).

Artikel 10

Villkor för innehav, omsättning och användning av produkter som inte uppfyller bestämmelserna i artikel 80 i förordning (EU) nr 1308/2013 eller i den här förordningen

1.   Produkter som avses i artikel 80.2 första stycket i förordning (EU) nr 1308/2013 får inte saluföras och ska förstöras. Medlemsstaterna får dock på vissa villkor tillåta att vissa sådana produkter för vilka de fastställer egenskaperna får användas på ett destilleri, i en ättiksfabrik eller komma till industriell användning.

2.   Dessa produkter får inte utan legitima skäl innehas av en producent eller handlare, och de får endast förflyttas om mottagaren är ett destilleri, en ättiksfabrik eller ett företag som ska använda dem i industriellt syfte eller till industriprodukter, eller ett företag som ska förstöra dem.

3.   Medlemsstaterna får tillåta att denatureringsmedel eller igenkänningsämnen tillsätts till sådant vin som avses i punkt 1 så att detta lättare kan identifieras. Om goda skäl föreligger får medlemsstaterna också förbjuda de användningar som avses i punkt 1 och se till att produkterna förstörs.

4.   Vin som framställts före den 1 augusti 2009 får saluföras för direkt konsumtion, förutsatt att det uppfyller de unionsbestämmelser eller nationella bestämmelser som gällde före det datumet.

Artikel 11

Allmänna bestämmelser om berikning, syrning och avsyrning av andra produkter än vin

De tillåtna behandlingar som avses i del I avsnitt D punkt 1 i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013 ska utföras i ett enda arbetsmoment. Medlemsstaterna får emellertid tillåta att vissa av dessa behandlingar utförs i flera arbetsmoment under förutsättning att detta tillvägagångssätt ger en bättre slutprodukt. I detta fall ska de gränsvärden som anges i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013 gälla för samtliga arbetsmoment.

Artikel 12

Hällande av vin eller druvmust över jäsningsrester, druvrester eller pressad ”aszú”- eller ”výber”-massa

Hällande av vin eller druvmust över jäsningsrester, druvrester eller pressad ”aszú”- eller ”výber”-massa enligt del II avsnitt D punkt 2 i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013 ska ske i enlighet med de nationella bestämmelser som gällde den 1 maj 2004, enligt följande:

a)

”Tokaji fordítás” eller ”Tokajský forditáš” ska framställas genom att druvmust eller vin hälls över den pressade ”aszú”- eller ”výber”-massan.

b)

”Tokaji máslás” eller ”Tokajský mášláš” ska framställas genom att druvmust eller vin hälls över jäsningsrester av ”szamorodni”/”samorodné” eller ”aszú”/”výber”.

De berörda produkterna måste vara från samma skördeår.

Artikel 13

Fastställande av en lägsta alkoholhalt för biprodukter

1.   Om inte annat följer av del II avsnitt D punkt 1 i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013 ska medlemsstaterna fastställa en lägsta alkoholhalt som biprodukter ska innehålla, efter att de skilts från vinet, i förhållande till alkoholhalten i det framställda vinet. Medlemsstaterna får ändra minimihalten på grundval av objektiva och icke-diskriminerade kriterier.

2.   Om den procentsats som medlemsstaterna fastställer med tillämpning av punkt 1 inte uppnås ska den berörda aktören leverera en kvantitet vin från sin egen produktion som motsvarar den kvantitet som behövs för att uppnå minimihalten.

3.   För att bestämma alkoholvolymen i biprodukterna i förhållande till det framställda vinets alkoholvolym ska följande fasta naturliga alkoholhalter i volymprocent tillämpas inom de olika vinodlingszonerna:

a)

8,0 volymprocent inom zon A.

b)

8,5 volymprocent inom zon B.

c)

9,0 volymprocent inom zon C I.

d)

9,5 volymprocent inom zon C II.

e)

10,0 volymprocent inom zon C III.

Artikel 14

Bortskaffande av biprodukter

1.   Producenterna ska återta biprodukter från vinframställningsprocessen eller annan behandling av druvor under överinseende av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, om inte annat följer av kraven på leverans och registrering som fastställs i artikel 9.1 b i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/273 (7) respektive artiklarna 14.1 b vii och 18 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/274 (8).

2.   Återtagandet ska ske utan dröjsmål och inte senare än vid utgången av det vinår då biprodukterna uppstod, i enlighet med gällande unionslagstiftning, särskilt i fråga om miljöskydd.

3.   Medlemsstaterna får besluta om att producenter som under det aktuella vinåret inte producerar mer än 50 hektoliter vin eller must på den egna anläggningen inte behöver återta sina biprodukter.

4.   Producenterna får uppfylla skyldigheten att bortskaffa alla eller en del av biprodukterna från vinframställning eller annan bearbetning av druvor genom att leverera biprodukter till destillation. Ett sådant bortskaffande ska certifieras av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

5.   Medlemsstaterna får, på grundval av objektiva och icke diskriminerande kriterier, besluta att leverans till destillation av en del av eller alla biprodukterna från vinframställning eller annan bearbetning av druvor ska vara obligatorisk för en del eller alla producenter på deras territorium.

Artikel 15

Övergångsbestämmelser

Lager av vissa vinprodukter som framställts före den dag då denna förordning träder i kraft i enlighet med de bestämmelser som gällde före den dagen får saluföras för konsumtion.

Artikel 16

Upphävande

Förordning (EG) nr 606/2009 ska upphöra att gälla.

Artikel 17

Ikraftträdande

1.   Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Den ska tillämpas från och med den 7 december 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 mars 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 606/2009 av den 10 juli 2009 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 beträffande kategorier av vinprodukter, oenologiska metoder och restriktioner som ska tillämpas på dessa (EUT L 193, 24.7.2009, s. 1).

(4)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1183 av den 20 april 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller anmälan av uppgifter och handlingar till kommissionen (EUT L 171, 4.7.2017, s. 100).

(5)  Kommissionens förordning (EU) nr 231/2012 av den 9 mars 2012 om fastställande av specifikationer för de livsmedelstillsatser som förtecknas i bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 (EUT L 83, 22.3.2012, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1332/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelsenzymer och om ändring av rådets direktiv 83/417/EEG, rådets förordning (EG) nr 1493/1999, direktiv 2000/13/EG, rådets direktiv 2001/112/EG samt förordning (EG) nr 258/97 (EUT L 354, 31.12.2008, s. 7).

(7)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/273 av den 11 december 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar, vinodlingsregistret, följedokument och certifiering, register över mottagna och avsända leveranser, obligatoriska deklarationer, anmälningar och offentliggörande av anmäld information, komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller relevanta kontroller och sanktioner, ändring av kommissionens förordningar (EG) nr 555/2008, (EG) nr 606/2009 och (EG) nr 607/2009 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 436/2009 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/560 (EUT L 58, 28.2.2018, s. 1).

(8)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/274 av den 11 december 2017 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar, certifiering, register över mottagna och avsända leveranser, obligatoriska deklarationer och anmälningar, och av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller relevanta kontroller, och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/561 (EUT L 58, 28.2.2018, s. 60).


BILAGA I

DEL A

TILLÅTNA OENOLOGISKA METODER

TABELL 1: TILLÅTNA OENOLOGISKA BEHANDLINGAR SOM AVSES I ARTIKEL 3.1

 

1

2

 

Oenologisk behandling

Villkor och gränsvärden för användning (1)

1

Luftning eller syresättning

Endast med syrgas.

2

Värmebehandling

Omfattas av villkoren i akterna 1.8 (1970), 2.4.4 (1988), 3.4.3 (1988) och 3.4.3.1 (1990) i OIV:s regelsamling över oenologiska metoder.

3

Centrifugering och filtrering med eller utan inert filtermaterial

Användning av inert filtermaterial får inte lämna kvar oönskade rester i den behandlade produkten.

4

Skapande av en inert atmosfär

Endast för att behandla produkten utan påverkan av luften.

5

Avlägsnande av svaveldioxid genom fysikaliska processer

Endast för färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor, koncentrerad druvmust, rektifierad koncentrerad druvmust eller ungt icke färdigjäst vin.

6

Jonbytarhartser

Endast för druvmust avsedd för framställning av rektifierad koncentrerad druvmust. Omfattas av villkoren som fastställs i tillägg 3.

7

Genomströmning

Endast med argon eller kvävgas.

8

Flotation

Endast med kvävgas eller koldioxid eller genom luftning. Omfattas av villkoren i akt 2.1.14 (1999).

9

Paraffinplattor som är impregnerade med allylisotiocyanat

Endast för att skapa en steril atmosfär. I Italien endast tillåtet förutsatt att det är förenligt med nationell lagstiftning och i behållare med en volym på mer än 20 liter. Användningen av allylisotiocyanat omfattas av villkoren och gränserna i tabell 2 om tillåtna oenologiska föreningar.

10

Elektrodialysbehandling

Endast för att säkerställa stabilisering av vinsyran i vinet. Endast för delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd och för de produkter som definieras i punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16 i del II i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013. Omfattas av villkoren som fastställs i tillägg 5 till denna bilaga.

11

Bitar av ek

Vid framställning och lagring av vin, inbegripet vid jäsning av färska druvor och druvmust. Omfattas av villkoren som fastställs i tillägg 7.

12

Korrigering av alkoholhalten i viner

Korrigering görs endast i fråga om vin. Omfattas av villkoren som fastställs i tillägg 8.

13

Katjonbytare för stabilisering av vinsyran

Endast för stabilisering av vinsyran i delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd och i de produkter som definieras i punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16 i del II bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013. Omfattas av villkoren som fastställs i akt 3.3.3 (2011) i OIV:s regelsamling över oenologiska metoder. Behandlingen ska överensstämma med förordning (EG) nr 1935/2004 (2) och med nationella bestämmelser om tillämpning av denna. Behandlingen ska registreras i det register som avses i artikel 147.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

14

Elektromembranbehandling

Endast för syrning och avsyrning. Omfattas av de villkor och gränsvärden som fastställs i del I avsnitten C och D i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013 och i artikel 11 i den här förordningen. Behandlingen ska överensstämma med förordning (EG) nr 1935/2004 och förordning (EU) nr 10/2011 (3) samt med nationella bestämmelser om tillämpning av dessa. Omfattas av villkoren i akterna 2.1.3.1.3 (2010), 2.1.3.2.4 (2012), 3.1.1.4 (2010) och 3.1.2.3 (2012) i OIV:s regelsamling över oenologiska metoder. Behandlingen ska registreras i det register som avses i artikel 147.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

15

Katjonbytare för syrning

Omfattas av de villkor och gränsvärden som fastställs i del I avsnitten C och D i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013 och i artikel 11 i den här förordningen. Behandlingen ska överensstämma med förordning (EG) nr 1935/2004 och med nationella bestämmelser om tillämpning av denna. Omfattas av villkoren i akterna 2.1.3.1.4 (2012) och 3.1.1.5 (2012) i OIV:s regelsamling över oenologiska metoder. Behandlingen ska registreras i det register som avses i artikel 147.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

16

Kombinerad membranprocess

Endast för reducering av sockerhalten i must som definieras i punkt 10 i del II i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013. Omfattas av villkoren som fastställs i tillägg 9.

17

Membran

Endast för hantering av upplöst gas i vin. Endast för de produkter som definieras i punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16 i del II i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013. Tillsats av koldioxid i de produkter som definieras i punkterna 4, 5, 6 och 8 i del II i den bilagan är förbjuden. Behandlingen ska överensstämma med förordning (EG) nr 1935/2004 och förordning (EU) nr 10/2011 samt med nationella bestämmelser om tillämpning av dessa. Omfattas av villkoren i akt 3.5.17 (2013) i OIV:s regelsamling över oenologiska metoder.

18

Membranteknik i kombination med aktivt kol

Endast för att minska överskott av 4-etylfenol och 4-etylguajakol i vin. Omfattas av villkoren som fastställs i tillägg 10.

19

Filterplattor innehållande zeoliten Y-faujasit

Endast för att absorbera haloanisoler. Omfattas av villkoren som fastställs i akt 3.2.15 (2016) i OIV:s regelsamling över oenologiska metoder.


TABELL 2: TILLÅTNA OENOLOGISKA FÖRENINGAR SOM AVSES I ARTIKEL 3.1

 

1

2

3

4

5

6

7

8

 

Ämne/aktivitet

E-nummer

och/eller

CAS-nummer

OIV:s regelsamling över oenologiska metoder (4)

Hänvisning till akt i OIV:s kodex som avses i artikel 9.1

Tillsats

Processhjälpmedel/ämne som används som processhjälpmedel (5)

Villkor och gränsvärden för användning (6)

Kategorier av vinprodukter (7)

1

Surhetsreglerande medel

1.1

Vinsyra (L(+)-)

E 334 / CAS 87-69-4

Akt 2.1.3.1.1 (2001);

3.1.1.1 (2001)

COEI-1-LTARAC

x

 

Villkor och gränsvärden fastställs i del I avsnitten C och D i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013 och i artikel 11 i den här förordningen. Specifikationer för vinsyra (L(+)-) fastställs i punkt 2 i tillägg 1 till denna bilaga.

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

1.2

Äppelsyra (D,L-; L-)

E 296 / -

Akt 2.1.3.1.1 (2001);

3.1.1.1 (2001)

COEI-1-ACIMAL

x

 

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

1.3

Mjölksyra

E 270 / -

Akt 2.1.3.1.1 (2001);

3.1.1.1 (2001)

COEI-1-ACILAC

x

 

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

1.4

Kalium-L(+)-tartrat

E 336(ii) / CAS 921-53-9

Akt 2.1.3.2.2 (1979);

3.1.2.2 (1979)

COEI-1-POTTAR

 

x

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

1.5

Kaliumbikarbonat

E 501(ii) / CAS 298-14-6

Akt 2.1.3.2.2 (1979);

3.1.2.2 (1979)

COEI-1-POTBIC

 

x

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

1.6

Kalciumkarbonat

E 170 / CAS 471-34-1

Akt 2.1.3.2.2 (1979);

3.1.2.2 (1979)

COEI-1-CALCAR

 

x

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

1.7

Kalciumtartrat

E 354 / -

Akt 3.3.12 (1997)

COEI-1-CALTAR

 

x

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

1.8

Kalciumsulfat

E 516 / -

Akt 2.1.3.1.1.1 (2017)

 

x

 

Villkor och gränsvärden fastställs i avsnitt A punkt 2 b i bilaga III. Högsta tillåtna mängd: 2 g/l.

3

1.9

Kaliumkarbonat

E 501 i

Akt 2.1.3.2.5 (2017); 3.1.2.2 (1979)

 

 

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

2

Konserverings- och antioxidationsmedel

2.1

Svaveldioxid

E 220 / CAS 7446-09-5

Akt 1.12 (2004); 2.1.2 (1987);

3.4.4 (2003)

COEI-1-SOUDIO

x

 

Gränsvärden (högsta tillåtna mängd i den produkt som släpps ut på marknaden) fastställs i avsnitt B i bilaga I.

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

2.2

Kaliumbisulfit

E 228 / CAS 7773-03-7

Akt 2.1.2 (1987)

COEI-1-POTBIS

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

2.3

Kaliumpyrosulfit

E 224 / CAS 16731-55-8

Akt 1.12 (2004), 3.4.4 (2003)

COEI-1-POTANH

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

2.4

Kaliumsorbat

E 202

Akt 3.4.5 (1988)

COEI-1-POTSOR

x

 

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

2.5

Lysozym

E 1105

Akt 2.2.6 (1997); 3.4.12 (1997)

COEI-1-LYSOZY

x

x

 

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

2.6

L-askorbinsyra

E 300

Akt 1.11 (2001); 2.2.7 (2001); 3.4.7 (2001)

COEI-1-ASCACI

x

 

Högsta tillåtna mängd i det behandlade vin som släpps ut på marknaden: 250 mg/l. Högst 250 mg/l per behandling.

Färska druvor, 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

2.7

Dimetyldikarbonat (DMDC)

E 242 / CAS 4525-33-1

Akt 3.4.13 (2001)

COEI-1-DICDIM

x

 

Behandlingen ska registreras i det register som avses i artikel 147.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd, 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

3

Komplexbildare

3.1

Kol för oenologiskt bruk

 

Akt 2.1.9 (2002); 3.5.9 (1970)

COEI-1-CHARBO

 

x

 

Vita viner, 2, 10 och 14

3.2

Selektiva vegetabiliska fibrer

 

Akt 3.4.20 (2017)

COEI-1-FIBVEG

 

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

4

Aktivatorer för alkoholjäsning och malolaktisk jäsning

4.1

Mikrokristallinsk cellulosa

E 460(i) / CAS 9004-34-6

Akt 2.3.2 (2005), 3.4.21 (2015)

COEI-1-CELMIC

 

x

Ämnet ska överensstämma med specifikationerna i bilagan till förordning (EU) nr 231/2012.

Färska druvor, 2, 4, 5, 6, 7, 10, 11 och 12

4.2

Diammoniumvätefosfat

E 342 / CAS 7783-28-0

Akt 4.1.7 (1995)

COEI-1-PHODIA

 

x

Endast för alkoholjäsning. Upp till 1 g/l (uttryckt i salter) (8) respektive 0,3 g/l för den andra jäsningen av mousserande vin.

Färska druvor, 2, 10, 11, 12, 13, andra alkoholjäsningen 4, 5, 6 och 7

4.3

Ammoniumsulfat

E 517 / CAS 7783-20-2

Akt 4.1.7 (1995)

COEI-1AMMSUL

 

x

4.4

Ammoniumbisulfit

- / CAS 10192-30-0

 

COEI_1-AMMHYD

 

x

Endast för alkoholjäsning. Upp till 0,2 g/l (uttryckt i salter) och inom de gränsvärden som anges i punkt 2.1–2.3.

Färska druvor, 2, 10, 11, 12 och 13

4.5

Tiaminhydroklorid

- / CAS 67-03-8

Akt 2.3.3 (1976); 4.1.7 (1995)

COEI-1-THIAMIN

 

x

Endast för alkoholjäsning.

Färska druvor, 2, 10, 11, 12, 13, andra alkoholjäsningen 4, 5, 6 och 7

4.6

Jästautolysater

- / -

Akt 2.3.2 (2005); 3.4.21 (2015)

COEI-1-AUTLYS

 

x (5)

 

Färska druvor, 2, 10, 11, 12 och 13

4.7

Jästcellväggar

- / -

Akt 2.3.4 (1988); 3.4.21 (2015)

COEI-1-YEHULL

 

x (5)

 

Färska druvor, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

4.8

Inaktiverad jäst

- / -

Akt 2.3.2 (2005); 3.4.21 (2015)

COEI-1-INAYEA

 

x (5)

 

Färska druvor, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

4.9

Inaktiverad jäst med garantinivå av glutation

- / -

Akt 2.2.9 (2017)

COEI-1-LEVGLU

 

x (5)

Endast för alkoholjäsning.

Färska druvor, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

5

Klarningsmedel

5.1

Ätligt gelatin

- / CAS 9000-70-8

Akt 2.1.6 (1997); 3.2.1 (2011)

COEI-1-GELATI

 

x (5)

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

5.2

Veteprotein

 

Akt 2.1.17 (2004); 3.2.7 (2004)

COEI-1-PROVEG

 

x (5)

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

5.3

Ärtprotein

 

Akt 2.1.17 (2004); 3.2.7 (2004)

COEI-1-PROVEG

 

x (5)

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

5.4

Potatisprotein

 

Akt 2.1.17 (2004); 3.2.7 (2004)

COEI-1-PROVEG

 

x (5)

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

5.5

Husbloss

 

Akt 3.2.1 (2011)

COEI-1-COLPOI

 

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

5.6

Kasein

- / CAS 9005-43-0

Akt 2.1.16 (2004)

COEI-1-CASEIN

 

x (5)

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

5.7

Kaliumkaseinat

- / CAS 68131-54-4

Akt 2.1.15 (2004); 3.2.1 (2011)

COEI-1-POTCAS

 

x (5)

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

5.8

Äggalbumin

- / CAS 9006-59-1

Akt 3.2.1 (2011)

COEI-1-OEUALB

 

x (5)

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

5.9

Bentonit

E 558 / -

Akt 2.1.8 (1970); 3.3.5 (1970)

COEI-1-BENTON

 

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

5.10

Kiseldioxid i form av gel eller kolloid

E 551 / -

Akt 2.1.10 (1991); 3.2.1 (2011); 3.2.4 (1991)

COEI-1-DIOSIL

 

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

5.11

Kaolin

- / CAS 1332-58-7

Akt 3.2.1 (2011)

COEI-1-KAOLIN

 

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

5.12

Tanniner

 

Akt 2.1.7 (1970); 2.1.17 (2004); 3.2.6 (1970); 3.2.7 (2004); 4.1.8 (1981); 4.3.2 (1981)

COEI-1-TANINS

 

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 15 och 16

5.13

Kitosan från Aspergillus niger

- / CAS 9012-76-4

Akt 2.1.22 (2009); 3.2.1 (2011); 3.2.12 (2009); 3.2.1 (2009)

COEI-1-CHITOS

 

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

5.14

Kitinglukan från Aspergillus niger

Kitin: CAS 1398-61-4; glukan: CAS 9041-22-9.

Akt 2.1.23 (2009); 3.2.1 (2011); 3.2.13 (2009); 3.2.1 (2009)

COEI-1-CHITGL

 

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

5.15

Jästproteinextrakt

- / -

Akt 2.1.24 (2011); 3.2.14 (2011); 3.2.1 (2011)

COEI-1-EPLEV

 

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

5.16

Polyvinylpolypyrrolidon

E 1202 / CAS 25249-54-1

Akt 3.4.9 (1987)

COEI-1-PVPP

 

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 15 och 16

5.17

Kalciumalginat

E 404 / CAS 9005-35-0

Akt 4.1.8 (1981)

COEI-1-ALGIAC

 

x

Endast för framställning av samtliga kategorier av mousserande vin och pärlande vin som framställs genom jäsning på flaska med avskiljning av jäsningsresterna genom degorgering.

4, 5, 6, 7, 8 och 9

5.18

Kaliumalginat

E 402 / CAS 9005-36-1

Akt 4.1.8 (1981)

COEI-1-POTALG

 

x

Endast för framställning av samtliga kategorier av mousserande vin och pärlande vin som framställs genom jäsning på flaska med avskiljning av jäsningsresterna genom degorgering.

4, 5, 6, 7, 8 och 9

6

Stabilisatorer

6.1

Kaliumvätetartrat

E 336(i) / CAS 868-14-4

Akt 3.3.4 (2004)

COEI-1-POTBIT

 

x

Endast för att främja utfällning av vinsyresalter.

Delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd, 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

6.2

Kalciumtartrat

E 354 / -

Akt 3.3.12 (1997)

COEI-1-CALTAR

 

x

 

Delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd, 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

6.3

Citronsyra

E 330

Akt 3.3.8 (1970); 3.3.1 (1970)

COEI-1-CITACI

x

 

Högsta tillåtna mängd i det behandlade vin som släpps ut på marknaden: 1 g/l.

Delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd, 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

6.4

Tanniner

- / -

3.3.1 (1970);

COEI-1-TANINS

 

 

 

Delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd, 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

6.5

Kaliumferrocyanid

E 536 / -

Akt 3.3.1 (1970)

COEI-1-POTFER

 

x

Omfattas av villkoren som fastställs i tillägg 4 till denna bilaga.

Delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd, 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

6.6

Kalciumfytat

- / CAS 3615-82-5

Akt 3.3.1 (1970)

COEI-1-CALPHY

 

x

Upp till 8 g/hl för röda viner.

Omfattas av villkoren som fastställs i tillägg 4 till denna bilaga.

Delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd, 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

6.7

Metavinsyra

E 353 / -

Akt 3.3.7 (1970)

COEI-1-METACI

x

 

 

Delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd, 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

6.8

Gummi arabicum

E 414 / CAS 9000-01-5

Akt 3.3.6 (1972)

COEI-1-GOMARA

x

 

Quantum satis.

Delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd, 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

6.9

Vinsyra (D, L-) eller dess neutrala kaliumsalt

- / CAS 133-37-9

Akt 2.1.21 (2008); 3.4.15 (2008)

COEI-1-DLTART

 

x

Endast för utfällning av överskott på kalcium.

Omfattas av villkoren som fastställs i tillägg 4 till denna bilaga.

Delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd, 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

6.10

Mannoproteiner från jäst

- / -

Akt 3.3.13 (2005)

COEI-1-MANPRO

x

 

 

Delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd, 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

6.11

Karboximetylcellulosa

E 466 / -

Akt 3.3.14 (2008)

COEI-1-CMC

x

 

Endast för stabilisering av vinsyran.

Vita viner, 4, 5, 6, 7, 8, 9

6.12

Sampolymererna polyvinylimidazol-polyvinylpyrrolidon (PVI/PVP)

- / CAS 87865-40-5

Akt 2.1.20 (2014); 3.4.14 (2014)

COEI-1-PVIPVP

 

x

Behandlingen ska registreras i det register som avses i artikel 147.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

6.13

Kaliumpolyaspartat

E 456 / CAS 64723-18-8

Akt 3.3.15 (2016)

COEI-1-POTASP

x

 

Endast för att främja stabilisering av vinsyran.

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

7

Enzymer (9)

7.1

Ureas

EC 3.5.1.5

Akt 3.4.11 (1995)

COEI-1-UREASE

 

x

Endast för att minska ureahalten i vinerna.

Omfattas av villkoren som fastställs i tillägg 6 till denna bilaga.

Delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd, 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

7.2

Pektinlyas

EC 4.2.2.10

Akt 2.1.4 (2013); 2.1.18 (2013); 3.2.8 (2013); 3.2.11 (2013)

COEI-1-ACTPLY

 

x

Endast för oenologiskt bruk vid maceration, klarning, stabilisering, filtrering och för att avslöja aromatiska prekursorer av druvor.

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

7.3

Pektinmetylesteras

EC 3.1.1.11

Akt 2.1.4 (2013); 2.1.18 (2013); 3.2.8 (2013); 3.2.11 (2013)

COEI-1-ACTPME

 

x

Endast för oenologiskt bruk vid maceration, klarning, stabilisering, filtrering och för att avslöja aromatiska prekursorer av druvor.

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

7.4

Polygalakturonas

EC 3.2.1.15

Akt 2.1.4 (2013); 2.1.18 (2013); 3.2.8 (2013); 3.2.11 (2013)

COEI-1-ACTPGA

 

x

Endast för oenologiskt bruk vid maceration, klarning, stabilisering, filtrering och för att avslöja aromatiska prekursorer av druvor.

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

7.5

Hemicellulas

EC 3.2.1.78

Akt 2.1.4 (2013); 2.1.18 (2013); 3.2.8 (2013); 3.2.11 (2013)

COEI-1-ACTGHE

 

x

Endast för oenologiskt bruk vid maceration, klarning, stabilisering, filtrering och för att avslöja aromatiska prekursorer av druvor.

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

7.6

Cellulas

EC 3.2.1.4

Akt 2.1.4 (2013); 2.1.18 (2013); 3.2.8 (2013); 3.2.11 (2013)

COEI-1-ACTCEL

 

x

Endast för oenologiskt bruk vid maceration, klarning, stabilisering, filtrering och för att avslöja aromatiska prekursorer av druvor.

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

7.7

Betaglukanas

EC 3.2.1.58

Akt 3.2.10 (2004)

COEI-1-BGLUCA

 

x

Endast för oenologiskt bruk vid maceration, klarning, stabilisering, filtrering och för att avslöja aromatiska prekursorer av druvor.

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

7.8

Glykosidas

EC 3.2.1.20

Akt 2.1.19 (2013); 3.2.9 (2013)

COEI-1-GLYCOS

 

x

Endast för oenologiskt bruk vid maceration, klarning, stabilisering, filtrering och för att avslöja aromatiska prekursorer av druvor.

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

8

Gaser och förpackningsgaser (10)

8.1

Argon

E 938 / CAS 7440-37-1

Akt 2.2.5 (1970); 3.2.3 (2002)

COEI-1-ARGON

x (10)

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

8.2

Kväve

E 941 / CAS 7727-37-9

Akt 2.1.14 (1999); 2.2.5 (1970); 3.2.3 (2002)

COEI-1-AZOTE

x (10)

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

8.3

Koldioxid

E 290 / CAS 124-38-9

Akt 1.7 (1970); 2.1.14 (1999); 2.2.3 (1970); 2.2.5 (1970); 2.3.9 (2005); 4.1.10 (2002)

COEI-1-DIOCAR

x (10)

x

För stilla viner får koldioxidhalten i det behandlade vin som släpps ut på marknaden vara högst 3 g/l och övertrycket på grund av koldioxiden måste vara mindre än 1 bar vid en temperatur på 20 °C.

Delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd, 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

8.4

Syrgas

E 948 / CAS 17778-80-2

Akt 2.1.1 (2016); 3.5.5 (2016)

COEI-1-OXYGEN

 

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

9

Jäsmedel

9.1

Jäst för vinframställning

- / -

Akt 2.3.1 (2016); 4.1.8 (1981)

COEI-1-LESEAC

 

x (5)

 

Färska druvor, 2, 10, 11, 12, 13, andra alkoholjäsningen 4, 5, 6 och 7

9.2

Mjölksyrabakterier

- / -

Akt 3.1.2 (1979); 3.1.2.3 (1980)

COEI-1-BALACT

 

x (5)

 

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 15 och 16

10

Korrigering av defekter

10.1

Kopparsulfat, pentahydrat

- / CAS 7758-99-8

Akt 3.5.8 (1989)

COEI-1-CUISUL

 

x

Upp till 1 g/hl på villkor att den behandlade produkten inte har en högre halt av koppar än 1 mg/l, med undantag för likörviner som framställts av färsk ojäst eller delvis jäst druvmust, som inte får ha en högre halt av koppar än 2 mg/l.

Delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd, 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

10.2

Kopparcitrat

- / CAS 866-82-0

Akt 3.5.14 (2008)

COEI-1-CUICIT

 

x

Upp till 1 g/hl på villkor att den behandlade produkten inte har en högre halt av koppar än 1 mg/l, med undantag för likörviner som framställts av färsk ojäst eller delvis jäst druvmust, som inte får ha en högre halt av koppar än 2 mg/l.

Delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd, 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

10.3

Kitosan från Aspergillus niger

- / CAS 9012-76-4

Akt 3.4.16 (2009)

COEI-1-CHITOS

 

x

 

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

10.4

Kitinglukan från Aspergillus niger

Kitin: CAS 1398-61-4; glukan: CAS 9041-22-9.

Akt 3.4.17 (2009)

COEI-1-CHITGL

 

x

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

10.5

Inaktiverad jäst

- / -

 

COEI-1-INAYEA

 

x (5)

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

11

Andra metoder

11.1

Kåda från aleppotall

- / -

 

 

x

 

Omfattas av villkoren som fastställs i tillägg 2 till denna bilaga.

2, 10, 11

11.2

Färska jäsningsrester

- / -

 

 

 

x (5)

Endast i torra viner. Färska jäsningsrester ska vara sunda, outspädda och innehålla jäst från nyligen avslutad framställning av torrt vin. Kvantiteterna får inte överstiga 5 volymprocent av den behandlade produkten.

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15 och 16

11.3

Sockerkulör

E 150 a–d / -

Akt 4.3 (2007)

COEI-1-CARAMEL

x

 

För att förstärka färgen, såsom anges i punkt 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 1333/2008.

3

11.4

Allylisotiocyanat

- / CAS 57-06-7

 

 

 

x

Endast för att impregnera paraffinplattor. Se tabell 1.

Det får inte förekomma några spår av allylisotiocyanat i vinet.

Endast för delvis jäst must för direkt konsumtion som livsmedel i obearbetat tillstånd och vin.

11.5

Inaktiverad jäst

- / -

 

COEI-1-INAYEA

 

x (5)

 

1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 16

Tillägg 1

Vinsyra (L(+)-) och produkter därav

1.

Vinsyra, vars användning för avsyrning föreskrivs i punkt 1.1 i tabell 2 i denna bilaga, får endast användas för produkter som

 

härrör från druvsorterna elbling och riesling, och

 

kommer från druvor som skördats i något av följande vinodlingsområden i den norra delen av vinodlingszon A:

Ahr

Rheingau

Mittelrhein

Mosel

Nahe

Rheinhessen

Pfalz

Moselle luxembourgeoise

2.

Vinsyra (L(+)-), vars användning föreskrivs i punkt 1.1 i tabell 2 i denna bilaga, ska vara av jordbruksursprung och framställd specifikt ur vinprodukter. Den ska också uppfylla de renhetskriterier som anges i förordning (EU) nr 231/2012.

3.

Följande produkter som framställts ur vinsyra (L(+)-), vars användning föreskrivs i följande punkter i tabell 2 i denna bilaga, ska vara av jordbruksursprung:

Kalciumtartrat (1.7)

Kaliumtartrat (1.4)

Kaliumvätetartrat (6.1)

Metavinsyra (6.7)

Tillägg 2

Kåda från aleppotall

1.

Kåda från aleppotall, vars användning föreskrivs i punkt 11.1 i tabell 2 i denna bilaga, får endast användas för framställning av vin av retsinatyp. Denna oenologiska metod får endast användas

a)

på Greklands geografiska territorium,

b)

på druvmust från druvor vars sort, produktionsområde och vinframställningsområde fastställs i grekiska nationella bestämmelser som var i kraft den 31 december 1980,

c)

genom tillsats av högst 1 000 gram kåda per hektoliter produkt som används före jäsningen eller, under förutsättning att den verkliga alkoholhalten i volymprocent inte är högre än en tredjedel av den totala alkoholhalten i volymprocent, även under jäsningen.

2.

Om Grekland har för avsikt att ändra de bestämmelser som avses i punkt 1 b ska detta i förväg anmälas till kommissionen. Anmälan ska göras i enlighet med delegerad förordning (EU) 2017/1183. Om kommissionen inte framför några synpunkter inom två månader efter mottagandet av en sådan anmälan får Grekland göra de planerade ändringarna.

Tillägg 3

Jonbytarhartser

De jonbytarhartser som får användas i enlighet med punkt 6 i tabell 1 i denna bilaga är sampolymerer av styren eller divinylbensen som innehåller grupper av sulfonsyra eller ammonium. De ska överensstämma med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1935/2004 samt med unionens och nationella bestämmelser om tillämpning av denna. Dessutom får de inte under den kontroll som görs med hjälp av den analysmetod som anges i punkt 3 i detta tillägg förlora mer än 1 mg/l organiska ämnen till någon av de uppräknade lösningarna. Hartserna ska regenereras med hjälp av ämnen som har godkänts för användning vid framställning av livsmedel.

Hartserna får endast användas om en oenolog eller tekniker kontrollerar processen och om den äger rum på en anläggning som godkänts av myndigheterna i den medlemsstat där hartserna används. Myndigheter ska fastställa de godkända oenologernas och teknikernas uppgifter och ansvar.

Analysmetod för bestämning av jonbytarhartsers förluster av organiska ämnen:

1.   ANVÄNDNINGSOMRÅDE

Bestämning av jonbytarhartsers förluster av organiska ämnen.

2.   DEFINITION

Jonbytarhartsers förluster av organiska ämnen: förlusten av organiska ämnen bestäms med hjälp av den metod som beskrivs nedan.

3.   PRINCIPER FÖR METODEN

Extraktionsvätskor får passera genom en kolonn som packats med hartser, och mängden extraherat organiskt material bestäms gravimetriskt.

4.   REAGENSER

Alla reagenser ska vara av analytisk kvalitet.

Extraktionsvätskor:

4.1

Destillerat vatten eller avjoniserat vatten av motsvarande renhetsgrad.

4.2

Etanol, 15 % v/v. Bereds genom att 15 volymdelar absolut etanol blandas med 85 volymdelar vatten (punkt 4.1).

4.3

Ättiksyra, 5 % m/m. Bereds genom att 5 viktdelar isättika blandas med 95 viktdelar vatten (punkt 4.1).

5.   UTRUSTNING

5.1

Kromatografiska jonbytarkolonner.

5.2

Mätglas, 2 l.

5.3

Indunstningsskålar som tål uppvärmning till 850 °C i muffelugn.

5.4

Torkskåp, termostatstyrt till 105 ± 2 o°C.

5.5

Muffelugn, termostatstyrd till 850 ± 25 °C.

5.6

Analysvåg med en noggrannhet av 0,1 mg.

5.7

Indunstningsapparat, värmeplatta eller indunstningsapparat med infrarött ljus.

6.   METOD

6.1

Den jonbytarharts som analysen gäller tvättas och behandlas i enlighet med tillverkarens anvisningar om hur den ska förberedas för användning med livsmedel. Därefter hälls 50 ml av hartsen i var och en av tre kromatografiska jonbytarkolonner (punkt 5.1).

6.2

Om hartsen är av anjonisk typ får de tre extraktionsvätskorna (punkt 4.1, 4.2 och 4.3) passera genom de packade kolonnerna (punkt 6.1) med en strömningshastighet av 350–450 ml/h. Den första litern eluat från alla tre kolonnerna kasseras och de följande två litrarna samlas upp i mätglas (punkt 5.2). Beträffande katjonhartser, låt endast de vätskor som anges i punkt 4.1 och 4.2 passera genom de hartspackade kolonnerna.

6.3

De tre eluaten indunstas över en värmeplatta eller en indunstningsapparat med infrarött ljus (punkt 5.7) i var sin indunstningsskål (punkt 5.3) som rengjorts och vägts i förväg (m0). Sätt in skålarna i torkskåpet (punkt 5.4) och låt torka till konstant vikt (m1).

6.4

När den konstanta vikten (punkt 6.3) har noterats, läggs indunstningsskålen i muffelugnen (punkt 5.5), där innehållet inaskas till konstant vikt (m2).

6.5

Beräkna mängden extraherat organiskt material (punkt 7.1). Om halten överstiger 1 mg/l görs ett blindprov på reagenser, och mängden extraherat organiskt material beräknas på nytt.

Blindprovet utförs genom att punkterna 6.3 och 6.4 upprepas, men med användning av två liter extraktionsvätska för att erhålla vikterna m3 och m4 i punkt 6.3 respektive 6.4.

7.   REDOVISNING AV RESULTATEN

7.1

Formler och beräkning av resultat

Mängden organiska ämnen i mg/l som extraherats ur jonbytarhartserna erhålls genom formeln

500 (m1 – m2)

där m1 och m2 anges i gram.

Den korrigerade mängden organiska ämnen i mg/l som extraherats ur jonbytarhartserna erhålls genom formeln

500 (m1 – m2 – m3 + m4)

där m1, m2, m3 och m4 anges i gram.

7.2

Skillnaden mellan resultaten från två parallella bestämningar som utförs på samma hartsprov får inte överstiga 0,2 mg/l.

Tillägg 4

Kaliumferrocyanid

Kalciumfytat

DL-vinsyra

Kaliumferrocyanid och kalciumfytat, vars användning regleras i punkt 6.5 och 6.6 i tabell 2 i denna bilaga, eller DL-vinsyra, vars användning föreskrivs i punkt 6.9 i tabell 2 i denna bilaga, får endast användas om denna behandling sker under kontroll av en oenolog eller tekniker som är godkänd av myndigheterna i den medlemsstat där produkterna används, och vars ansvarsområde ska fastställas, om det är nödvändigt, av den berörda medlemsstaten.

Efter behandlingen med kaliumferrocyanid eller kalciumfytat ska vinet innehålla spår av järn.

Bestämmelser om kontroll av användningen av de produkter som avses i första stycket ska antas av medlemsstaterna.

Tillägg 5

Bestämmelser för behandling genom elektrodialys

Denna behandling syftar till att säkerställa vinets stabilitet med avseende på förhållandet mellan vinsyran och dess salter, kaliumvätetartrat och kalciumtartrat (och andra kalciumsalter), genom selektiv extraktion av de överskottsjoner som finns i vinet under inverkan av ett elektriskt fält, dels med membran som endast är permeabla för anjoner, dels med membran som endast är permeabla för katjoner.

1.   TILLÄMPNINGSBESTÄMMELSER FÖR MEMBRANEN

1.1

Membranen placeras växelvis i ett ”filter-pressystem” eller annat ändamålsenligt system som avgränsar avdelningarna för behandling (vin) och koncentration (spillvatten).

1.2

De membran som är permeabla för katjoner ska vara anpassade till extraktion av enbart katjoner, särskilt K+ och Ca++.

1.3

De membran som är permeabla för anjoner ska vara anpassade till extraktion av enbart anjoner, särskilt tartratjoner.

1.4

Membranen bör inte ge alltför stora förändringar av vinets fysikalisk-kemiska egenskaper och sammansättning eller dess organoleptiska karaktär. De ska uppfylla följande villkor:

De ska vara tillverkade enligt god tillverkningssed och av ämnen som är tillåtna i tillverkningen av plastmaterial avsedda att komma i kontakt med de livsmedel som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 10/2011.

Den som använder utrustningen för elektrodialys ska kunna visa att de membran som används har de egenskaper som tidigare beskrivits och att byte av membranen utförs av specialutbildad personal.

Membranen får inte avge några farliga ämnen i mängder som medför fara för människors hälsa eller som skämmer livsmedlens smak eller doft, och de ska motsvara de kriterier som fastställs i förordning (EU) nr 10/2011.

Vid användningen av membranen bör beståndsdelarna i dessa inte påverka vinets beståndsdelar eller omvänt, på så sätt att det i den behandlade produkten kan bildas nya ämnen som skulle kunna ha toxiska effekter.

Stabiliteten hos nya elektrodialysmembran ska fastställas med hjälp av en provlösning med liknande fysikalisk-kemiska egenskaper som vinet för att det ska gå att studera om vissa ämnen eventuellt avges från membranen.

Följande bestämningsmetod rekommenderas:

Provlösningen ska baseras på en vattenalkohollösning som är buffrad till samma pH och konduktivitet som vinet. Den ska ha följande sammansättning:

Absolut etanol: 11 l.

Kaliumvätetartrat: 380 g.

Kaliumklorid: 60 g.

Koncentrerad svavelsyra: 5 ml.

Destillerat vatten: tillsätts upp till 100 l.

Denna lösning används för att testa överföringen i en sluten krets i ett membransystem för elektrodialys under spänning (1 volt/cell) med 50 liter/m2 för anjonmembran och katjonmembran till dess att lösningen har avmineraliserats till 50 %. Som startlösning används en kaliumkloridlösning med koncentrationen 5 g/l. De beståndsdelar som överförs bestäms i såväl provlösningen som dialysatet.

De organiska molekylerna som ingår i membranets sammansättning och som kan överföras till den behandlade lösningen analyseras kvantitativt. En särskild kvantitativ analys för var och en av beståndsdelarna ska göras av ett godkänt laboratorium. Halten i provlösningen ska vara lägre än totalhalten för samtliga beståndsdelar, dvs. 50 μg/l.

Generellt kan sägas att de allmänna reglerna för kontroll av material som kommer i kontakt med livsmedel ska tillämpas för dessa membran.

2.   BESTÄMMELSER FÖR ANVÄNDNINGEN AV MEMBRANEN

Det membranpar som används vid behandling för stabilisering av vinsyran genom elektrodialys ska uppfylla följande villkor:

Minskningen av vinets pH ska inte vara större än 0,3 pH-enheter.

Minskningen av halten av flyktiga syror ska vara mindre än 0,12 g/l uttryckt i ättiksyra (2 milliekvivalenter).

Behandling genom elektrodialys ska inte påverka de beståndsdelar i vinet som inte är joner, särskilt polyfenoler och polysackarider.

Diffusionen av små molekyler som etanol ska begränsas och får inte medföra en minskning av alkoholhalten på mer än 0,1 volymprocent.

Förvaring och rengöring av membranen ska göras enligt godkända metoder med ämnen som får användas vid beredning av livsmedel.

Membranen ska märkas för att det ska vara möjligt att bibehålla ordningen i membransystemet.

Den utrustning som används ska ha ett styrsystem som innebär att instabiliteten hos varje vin beaktas, så att enbart överskottet av kaliumvätetartrat och olika kalciumsalter elimineras.

Behandlingen ska genomföras under överinseende av en godkänd oenolog eller kvalificerad tekniker.

Behandlingen ska registreras i det register som avses i artikel 147.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Tillägg 6

Bestämmelser för ureas

1.

Internationell kod för ureas: EC 3–5-1-5, CAS-nr: 9002-13-5.

2.

Aktivitet: ureas (verksamt i sur miljö), bryter ned urinämne till ammoniak och koldioxid. Den angivna aktiviteten ligger på minst 5 enheter/mg, där 1 enhet definieras som den mängd enzym som frigör 1 mikromol NH3 per minut vid 37 °C och en koncentration av urinämne på 5 g/l (pH 4).

3.

Ursprung: Lactobacillus fermentum.

4.

Tillämpningsområde: nedbrytning av urinämne i sådant vin som ska lagras under lång tid, när den ursprungliga koncentrationen urinämne är högre än 1 mg/l.

5.

Högsta tillåtna dosering: 75 mg enzympreparat per liter behandlat vin, dock högst 375 enheter ureas per liter vin. I slutet av behandlingen ska all resterande enzymaktivitet avlägsnas genom att vinet filtreras (porernas diameter ska vara mindre än 1 μm).

6.

Kemisk och mikrobiologisk renhet:

Förlust vid torkning

Mindre än 10 %

Tungmetaller

Mindre än 30 ppm

Pb

Mindre än 10 ppm

As

Mindre än 2 ppm

Koliformer totalt

Inga

Salmonella spp.

Inga i ett prov på 25 g

Aeroba bakterier totalt

Mindre än 5 × 104 bakterier/g

Ureas som får användas vid behandling av vin ska produceras under likvärdiga villkor som sådant ureas som behandlas i Opinion on the use of urease prepared from Lactobacillus fermentum in wine production från den vetenskapliga livsmedelskommittén av den 10 december 1998.

Tillägg 7

Bestämmelser för bitar av ek

SYFTE, URSPRUNG OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Bitar av ek används för framställning och lagring av vin, inbegripet för jäsning av färska druvor och druvmust, och för att överföra vissa egenskaper från ekträ till vinet.

Träbitarna får härröra endast från Quercus-arter.

De ska antingen lämnas i sitt naturliga tillstånd eller värmas upp till en låg, medelhög eller hög temperatur, men de får inte ha genomgått förbränning, inbegripet på ytan, och inte heller vara förkolnade eller uppvisa skörhet vid beröring. De får inte ha genomgått någon kemisk, enzymatisk eller fysisk behandling utöver uppvärmningen. Ingen produkt får tillsättas för att förhöja deras naturliga aromatiska egenskaper eller öka mängden extraherbara fenolföreningar.

MÄRKNING AV DEN ANVÄNDA PRODUKTEN

På etiketten måste det finnas en uppgift om ursprunget för de aktuella ekarterna, om intensiteten vid en eventuell uppvärmning, om lagringsförhållanden samt om säkerhetsinstruktioner.

DIMENSIONER

Träpartiklarnas dimensioner måste vara sådana att minst 95 % (av vikten) hålls kvar av ett såll där maskorna är 2 mm (dvs. 9 mesh).

RENHET

Bitarna av ek får inte frigöra ämnen i koncentrationer som skulle kunna medföra hälsorisker.

Behandlingen ska registreras i det register som avses i artikel 147.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Tillägg 8

Föreskrifter avseende behandling för korrigering av alkoholhalten i viner

Behandlingen för korrigering av alkoholhalten (nedan kallad behandlingen) syftar till att minska en alltför hög etanolhalt i vin, i avsikt att förbättra vinets smakmässiga balans.

Följande krav gäller:

1.

Målen får uppnås genom enskilda eller kombinerade separationstekniker.

2.

Det behandlade vinet får inte ha några organoleptiska brister och ska vara lämpligt för direkt konsumtion som livsmedel.

3.

Alkohol får inte avlägsnas om någon av de berikningsmetoder som föreskrivs i del I i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013 har tillämpats på någon av de vinprodukter som används för att framställa det berörda vinet.

4.

Alkoholhalten får minskas med högst 20 % och den totala alkoholhalten i volymprocent i den färdiga produkten måste vara förenlig med bestämmelserna i del II punkt 1 andra stycket a i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013.

5.

Behandlingen ska genomföras under överinseende av en godkänd oenolog eller kvalificerad tekniker.

6.

Behandlingen ska registreras i det register som avses i artikel 147.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

7.

Medlemsstaterna får föreskriva att denna behandling ska omfattas av en förhandsanmälan till de behöriga myndigheterna.

Tillägg 9

Föreskrifter avseende behandling för reducering av sockerhalten i must genom kombinerad membranprocess

Behandlingen för reducering av sockerhalten (nedan kallad behandlingen) syftar till att extrahera socker från musten, genom en kombinerad membranprocess som kombinerar mikrofiltrering eller ultrafiltrering med nanofiltrering eller omvänd osmos.

Följande krav gäller:

1.

Behandlingen leder till en volymminskning som är beroende av den kvantitet sockerlösning som extraheras ur den ursprungliga musten och av lösningens sockerhalt.

2.

Processerna ska medge att halterna av de övriga beståndsdelar i musten som inte är socker bevaras.

3.

Reduceringen av mustens sockerhalt får inte kombineras med korrigering av alkoholhalten i de viner som blir resultatet.

4.

Behandlingen får inte kombineras med någon av de berikningsprocesser som föreskrivs i del I i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013.

5.

Behandlingen ska utföras på en volym must som fastställs i förhållande till det reduceringsmål vad gäller sockerhalten som eftersträvas.

6.

Den första etappen har som mål dels att göra musten redo för nästa koncentrationsetapp, dels att bevara de makromolekyler som är för stora för att tränga igenom membranet. Denna etapp kan genomföras med hjälp av ultrafiltrering.

7.

Det permeat som erhålls vid behandlingens första etapp koncentreras sedan genom nanofiltrering eller omvänd osmos.

Ursprungligt vatten och organiska syror som framför allt försvinner vid nanofiltreringen får återtillsättas musten efter behandlingen.

8.

Behandlingen ska genomföras under överinseende av en godkänd oenolog eller kvalificerad tekniker.

9.

De membran som används ska uppfylla kraven i förordning (EG) nr 1935/2004 och förordning (EU) nr 10/2011 samt nationella bestämmelser om tillämpning av dessa. De ska uppfylla kraven i OIV:s internationella oenologiska kodex.

Tillägg 10

Krav för behandling av vin med membranteknik i kombination med aktivt kol för att minska överskott av 4-etylfenol och 4-etylguajakol

Syftet med behandlingen är att minska överskott av 4-etylfenol och 4-etylguajakol av mikrobiellt ursprung som utgör organoleptiska defekter och döljer vinets aromer.

Följande krav gäller:

1.

Behandlingen ska genomföras under överinseende av en godkänd oenolog eller kvalificerad tekniker.

2.

Behandlingen ska registreras i det register som avses i artikel 147.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

3.

De membran som används ska uppfylla kraven i förordning (EG) nr 1935/2004 och förordning (EU) nr 10/2011 samt nationella bestämmelser om tillämpning av dessa. De ska uppfylla kraven i OIV:s internationella oenologiska kodex.

DEL B

GRÄNSVÄRDEN FÖR SVAVELDIOXIDHALTEN I VIN

A.   SVAVELDIOXIDHALTEN I VIN

1.

Den totala svaveldioxidhalten får för andra viner än mousserande viner och likörviner när de släpps ut på marknaden för direkt konsumtion vara högst

a)

150 mg/l för röda viner,

b)

200 mg/l för vita viner och roséviner.

2.

Utan hinder av punkt 1 a och b ska den högsta tillåtna svaveldioxidhalten för vin med en sockerhalt, uttryckt som summan av glukos + fruktos, av minst 5 g/l, höjas enligt följande:

a)

Till 200 mg/l för röda viner.

b)

Till 250 mg/l för vita viner och roséviner.

c)

Till 300 mg/l för följande viner:

Viner som är berättigade till beteckningen ”spätlese” i enlighet med unionsbestämmelserna.

Vita viner som är berättigade till de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Bordeaux supérieur”, ”Graves de Vayres”, ”Côtes de Bordeaux-Saint-Macaire” för viner som beskrivs med beteckningen ”moelleux”, ”Premières Côtes de Bordeaux”, ”Côtes de Bergerac”, ”Côtes de Montravel”, ”Gaillac” åtföljd av beteckningen ”doux” eller ”vendanges tardives”, ”Rosette” och ”Savennières”.

Vita viner som är berättigade till de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Allela”, ”Navarra”, ”Penedès”, ”Tarragona” och ”Valencia” samt viner som är berättigade till en skyddad ursprungsbeteckning från Comunidad Autónoma del Pais Vasco och som beskrivs med beteckningen ”vendimia tardía”.

Söta viner som är berättigade till den skyddade ursprungsbeteckningen ”Binissalem-Mallorca”.

Viner som framställts av övermogna druvor eller lätt torkade druvor och som är berättigade till den skyddade ursprungsbeteckningen ”Málaga” och har en restsockerhalt som är lika med eller överstiger 45 g/l.

Viner från Förenade kungariket som framställts enligt brittisk lagstiftning och har en sockerhalt som överstiger 45 g/l.

Viner från Ungern med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokaji” och som i enlighet med ungersk lagstiftning beskrivs med beteckningen ”Tokaji édes szamorodni” eller ”Tokaji szàraz szamorodni”.

Viner som är berättigade till de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Loazzolo”, ”Alto Adige” och ”Trentino” och beskrivs med beteckningen ”passito” eller ”vendemmia tardiva”.

Viner som är berättigade till den skyddade ursprungsbeteckningen ”Colli orientali del Friuli” åtföljd av beteckningen ”picolit”.

Viner som är berättigade till de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Moscato di Pantelleria naturale” och ”Moscato di Pantelleria”.

Viner från Tjeckien som är berättigade till beteckningen ”pozdní sběr”.

Viner från Slovakien som är berättigade till en skyddad ursprungsbeteckning och beskrivs med beteckningen ”neskorý zber” samt slovakiska Tokajviner som är berättigade till den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokajské samorodné suché” eller ”Tokajské samorodné sladké”.

Viner från Slovenien som är berättigade till en skyddad ursprungsbeteckning och beskrivs med beteckningen ”vrhunsko vino ZGP – pozna trgatev”.

Vita viner med följande skyddade geografiska beteckningar med en total alkoholhalt som överstiger 15 volymprocent och en sockerhalt som överstiger 45 g/l:

Franche-Comté

Coteaux de l'Auxois

Saône-et-Loire

Coteaux de l'Ardèche

Collines rhodaniennes

Comté Tolosan

Côtes de Gascogne

Gers

Lot

Côtes du Tarn

Corrèze

Ile de Beauté

Oc

Thau

Val de Loire

Méditerranée

Comtés rhodaniens

Côtes de Thongue

Côte Vermeille

Agenais

Landes

Allobrogie

Var

Söta viner från Grekland som har en verklig alkoholhalt som är lika med eller överstiger 15 volymprocent och en sockerhalt som är lika med eller överstiger 45 g/l och som är berättigade till någon av följande skyddade geografiska beteckningar:

Άγιο Όρος (Mount Athos – Holly Mount Athos – Holly Mountain Athos – Mont Athos – Άγιο Όρος Άθως)

Αργολίδα (Αrgolida)

Αχαΐα (Achaia)

Επανομή (Epanomi)

Κυκλάδες (Cyclades)

Λακωνία (Lakonia)

Πιερία (Pieria)

Τύρναβος (Tyrnavos)

Φλώρινα (Florina)

Söta viner från Cypern som har en verklig alkoholhalt som är lika med eller överstiger 15 volymprocent och en sockerhalt som är lika med eller överstiger 45 g/l och som är berättigade till den skyddade ursprungsbeteckningen ”Κουμανδαρία” (Commandaria).

Söta viner från Cypern som är framställda av övermogna eller lätt torkade druvor och har en total alkoholhalt som är lika med eller överstiger 15 volymprocent och en restsockerhalt som är lika med eller överstiger 45 g/l och som är berättigade till någon av följande skyddade geografiska beteckningar:

Τοπικός Οίνος Λεμεσός (Regional wine of Lemesos)

Τοπικός Οίνος Πάφος (Regional wine of Pafos)

Τοπικός Οίνος Λάρνακα (Regional wine of Larnaka)

Τοπικός Οίνος Λευκωσία (Regional wine of Lefkosia)

Viner från Malta som har en total alkoholhalt som är lika med eller överstiger 13,5 volymprocent och en sockerhalt som är lika med eller överstiger 45 g/l och som är berättigade till de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Malta” och ”Gozo”.

Viner från Kroatien som är berättigade till en skyddad ursprungsbeteckning och beskrivs med beteckningen ”kvalitetno vino KZP – desertno vino” eller ”vrhunsko vino KZP – desertno vino” om sockerhalten överstiger 50 g/l, eller ”vrhunsko vino KZP – kasna berba”.

Viner som framställts av lätt torkade druvor och som är berättigade till den skyddade ursprungsbeteckningen ”Ponikve” och har en sockerhalt som överstiger 50 g/l.

Viner som är berättigade till den skyddade ursprungsbeteckningen ”Muškat momjanski”/”Moscato di Momiano” och beskrivs med beteckningen ”kvalitetno vino KZP – desertno vino” eller ”vrhunsko vino KZP – desertno vino” om sockerhalten överstiger 50 g/l.

d)

Till 350 mg/l för följande viner:

Viner som är berättigade till beteckningen ”auslese” i enlighet med unionsbestämmelserna.

Vita viner från Rumänien som är berättigade till de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Murfatlar”, ”Cotnari”, ”Târnave”, ”Pietroasa” och ”Valea Călugărească”.

Viner från Tjeckien som är berättigade till beteckningen ”výběr z hroznů”.

Viner från Slovakien som är berättigade till en skyddad ursprungsbeteckning och beskrivs med beteckningen ”výber z hrozna” samt slovakiska Tokajviner som är berättigade till den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokajský másláš” eller ”Tokajský forditáš”.

Viner från Slovenien som är berättigade till en skyddad ursprungsbeteckning och beskrivs med beteckningen ”vrhunsko vino ZGP – izbor”.

Viner som är berättigade till det traditionella uttrycket ”Késői szüretelésű bor”.

Viner från Italien av typen ”aleatico” som är berättigade till den skyddade ursprungsbeteckningen ”Pergola” och till det traditionella uttrycket ”passito”.

Viner från Kroatien som är berättigade till en skyddad ursprungsbeteckning och beskrivs med beteckningen ”vrhunsko vino KZP – izborna berba”.

Viner från Ungern som är berättigade till en skyddad ursprungsbeteckning och som i enlighet med ungersk lagstiftning beskrivs med beteckningen ”Válogatott szüretelésű bor” eller ”Főbor”.

e)

Till 400 mg/l för följande viner:

Viner som är berättigade till beteckningen ”beerenauslese”, ”ausbruch”, ”ausbruchwein”, ”trockenbeerenauslese”, ”strohwein”, ”schilfwein” eller ”eiswein” i enlighet med unionsbestämmelserna.

Vita viner som är berättigade till de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Sauternes”, ”Barsac”, ”Cadillac”, ”Cérons”, ”Loupiac”, ”Sainte-Croix- du-Mont”, ”Monbazillac”, ”Bonnezeaux”, ”Quarts de Chaume”, ”Coteaux du Layon”, ”Coteaux de l'Aubance”, ”Graves Supérieures”, ”Sainte-Foy Bordeaux”, ”Haut-Montravel”, ”Saussignac”, ”Jurançon” utom med den åtföljande beteckningen ”sec”, ”Anjou-Coteaux de la Loire”, ”Coteaux du Layon” åtföljd av namnet på ursprungskommunen, ”Chaume”, ”Coteaux de Saumur”, ”Coteaux du Layon” åtföljd av beteckningen ”premier cru” och det kompletterande geografiska namnet ”Chaume”, ”Pacherenc du Vic Bilh” utom med den åtföljande beteckningen ”sec”, ”Alsace” och ”Alsace grand cru” åtföljd av beteckningen ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles”.

Söta viner från Grekland som är framställda av övermogna eller lätt torkade druvor med en restsockerhalt uttryckt som socker som är lika med eller överstiger 45 g/l och som är berättigade till någon av följande skyddade ursprungsbeteckningar:

Δαφνές (Dafnes)

Λήμνος (Limnos)

Malvasia Πάρος (Malvasia Paros)

Malvasia Σητείας (Malvasia Sitia)

Malvasia Χάνδακας-Candia

Μονεμβασία-Malvasia (Monemvasia – Malvasia)

Μοσχάτος Κεφαλληνίας (Muscat of Kefalonia – Muscat de Céphalonie)

Μοσχάτος Λήμνου (Muscat of Limnos)

Μοσχάτο Πατρών (Muscat of Patra)

Μοσχάτος Ρίου Πάτρας (Muscat of Rio Patra)

Μοσχάτος Ρόδου (Muscat of Rodos)

Νεμέα (Nemea)

Σάμος (Samos)

Σαντορίνη (Santorini)

Σητεία (Sitia)

Samt söta viner från Grekland som är berättigade till någon av följande skyddade geografiska beteckningar:

Άγιο Όρος (Mount Athos – Holly Mount Athos – Holly Mountain Athos – Mont Athos – Άγιο Όρος Άθως)

Αιγαίο Πέλαγος (Aegean Sea – Aigaio Pelagos)

Δράμα (Drama)

Ηράκλειο (Iraklio)

Καστοριά (Kastoria)

Κρήτη (Crete)

Μακεδονία (Macedonia)

Ρέθυμνο (Rethimno)

Σιάτιστα (Siatista)

Στερεά Ελλάδα (Sterea Ellada)

Χανιά (Chania)

Viner från Tjeckien som är berättigade till beteckningen ”výběr z bobulí”, ”výběr z cibéb”, ”ledové víno” eller ”slámové víno”,

Viner från Slovakien som är berättigade till en skyddad ursprungsbeteckning och beskrivs med beteckningen ”bobuľový výber”, ”hrozienkový výber”, ”cibébový výber”, ”ľadové víno” eller ”slamové víno” samt slovakiska Tokajviner som är berättigade till den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokajský výber”, ”Tokajská esencia” eller ”Tokajská výberová esencia”.

Viner från Ungern som är berättigade till en skyddad ursprungsbeteckning och i enlighet med ungersk lagstiftning beskrivs med beteckningen ”Tokaji máslás”, ”Tokaji fordítás”, ”Tokaji aszúeszencia”, ”Tokaji eszencia”, ”Tokaji aszú”, ”Töppedt szőlőből készült bor” eller ”Jégbor”.

Viner som är berättigade till den skyddade ursprungsbeteckningen ”Albana di Romagna” och beskrivs med beteckningen ”passito”.

Viner från Luxemburg som är berättigade till en skyddad ursprungsbeteckning och beskrivs med beteckningen ”vendanges tardives”, ”vin de glace” eller ”vin de paille”.

Viner från Portugal som är berättigade till en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning och till beteckningen ”colheita tardia”.

Viner från Slovenien som är berättigade till en skyddad ursprungsbeteckning och beskrivs med beteckningen ”vrhunsko vino ZGP – jagodni izbor”, ”vrhunsko vino ZGP – ledeno vino” eller ”vrhunsko vino ZGP – suhi jagodni izbor”.

Viner från Kanada som är berättigade till beteckningen ”icewine”.

Viner från Kroatien som är berättigade till en skyddad ursprungsbeteckning och beskrivs med beteckningen ”vrhunsko vino KZP – izborna berba bobica”, ”vrhunsko vino KZP – izborna berba prosušenih bobica” eller ”vrhunsko vino KZP – ledeno vino”.

3.

Förteckningarna över viner med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning som anges i punkt 2 c–e får ändras och nya viner läggas till om produktionsförhållandena för vinerna eller deras ursprungsbeteckning eller geografiska beteckning ändras. Medlemsstaterna ska skicka en begäran om undantag till kommissionen i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1183 och tillhandahålla all nödvändig teknisk dokumentation för de berörda vinerna, inklusive specifikationer och årsproduktion.

4.

Medlemsstaterna får under år då väderleksförhållandena i undantagsfall gör det nödvändigt ge tillstånd till att den högsta tillåtna totala svaveldioxidhalten, om den är under 300 mg/l, höjs med högst 50 mg/l för viner som framställs inom deras territorium i vissa vinodlingsområden. Medlemsstaterna ska i enlighet med delegerad förordning (EU) 2017/1183 meddela dessa undantag till kommissionen inom en månad efter det att undantaget beviljats genom att uppge år, vinodlingsområden och berörda viner samt tillhandahålla bevis på att höjningen var nödvändig på grund av väderförhållandena. Kommissionen ska sedan offentliggöra dessa undantag på sin webbplats.

5.

Medlemsstaterna får tillämpa strängare bestämmelser för viner odlade inom deras territorium.

B.   SVAVELDIOXIDHALTEN I LIKÖRVINER

Den totala svaveldioxidhalten i likörviner får när de släpps ut på marknaden för direkt konsumtion vara högst

a)

150 mg/l när sockerhalten är lägre än 5 g/l,

b)

200 mg/l när sockerhalten är lägst 5 g/l.

C.   SVAVELDIOXIDHALTEN I MOUSSERANDE VINER

1.

Den totala svaveldioxidhalten i mousserande viner får när de släpps ut på marknaden för direkt konsumtion vara högst

a)

185 mg/l för samtliga kategorier av mousserande kvalitetsviner,

b)

235 mg/l för övriga mousserande viner.

2.

Om väderleksförhållandena gör det nödvändigt, får de berörda medlemsstaterna för de mousserande viner som avses i punkt 1 a och b och som framställts inom deras territorium i vissa vinodlingsområden inom unionen ge tillstånd till att den högsta tillåtna totala svaveldioxidhalten höjs med högst 40 mg/l, under förutsättning att de viner som har omfattats av detta tillstånd inte sänds utanför de aktuella medlemsstaternas gränser.

DEL C

GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTEN FLYKTIGA SYROR I VIN

1.

Halten av flyktiga syror får inte överstiga

a)

18 milliekvivalenter/l för delvis jäst druvmust,

b)

18 milliekvivalenter/l för vita viner och roséviner,

c)

20 milliekvivalenter/l för röda viner.

2.

De halter som anges i punkt 1 ska gälla för

a)

produkter från druvor som har skördats inom unionen, i produktionsledet och i alla handelsled,

b)

delvis jäst druvmust och vin som härstammar från tredjeland, i alla led efter införsel till unionens geografiska territorium.

3.

Medlemsstaterna får bevilja undantag från de gränsvärden som anges i punkt 1

a)

för vissa viner som har en skyddad ursprungsbeteckning och vissa viner som har en skyddad geografisk beteckning,

om de har lagrats under en period av minst två år, eller

om de har framställts med särskilda metoder,

b)

för viner med en total alkoholhalt på lägst 13 volymprocent.

Medlemsstaterna ska i enlighet med delegerad förordning (EU) 2017/1183 meddela dessa undantag till kommissionen inom en månad efter det att undantaget beviljats. Kommissionen ska sedan offentliggöra dessa undantag på sin webbplats.

DEL D

GRÄNSVÄRDEN OCH VILLKOR FÖR SÖTNING AV VIN

1.

Sötning av vin är endast tillåtet med hjälp av en eller flera av följande produkter:

a)

Druvmust.

b)

Koncentrerad druvmust.

c)

Rektifierad koncentrerad druvmust.

Vinets totala alkoholhalt får inte höjas med mer än 4 volymprocent.

2.

Sötning av importerade viner som är avsedda för direkt konsumtion och som har en geografisk beteckning är förbjuden inom unionens territorium. För sötning av andra importerade viner gäller samma villkor som för viner som är producerade inom unionen.

3.

En medlemsstat får endast ge tillstånd för sötning av ett vin med skyddad ursprungsbeteckning om sötningen utförs

a)

i enlighet med de villkor och gränsvärden som fastställs i denna bilaga,

b)

inom den region där vinet framställs eller i det omedelbara närområdet.

Den druvmust och koncentrerade druvmust som avses i punkt 1 ska ha sitt ursprung i samma region som det vin som ska sötas med den musten.

4.

Sötning av vin får endast ske i produktionsledet och i grossistledet.

(1)  Året inom parentes som står efter hänvisningar till akter i OIV:s regelsamling över oenologiska metoder anger den version av akten som godkänts av unionen som tillåtna oenologiska metoder, med förbehåll för de villkor och gränsvärden för användning som anges i denna tabell.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om upphävande av direktiven 80/590/EEG och 89/109/EEG (EUT L 338, 13.11.2004, s. 4).

(3)  Kommissionens förordning (EU) nr 10/2011 av den 14 januari 2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel (EUT L 12, 15.1.2011, s. 1).

(4)  Året inom parentes som står efter hänvisningar till akter i OIV:s regelsamling över oenologiska metoder anger den version av akten som godkänts av unionen som tillåtna oenologiska metoder, med förbehåll för de villkor och gränsvärden för användning som anges i denna tabell.

(5)  Ämnen som används som processhjälpmedel, såsom avses i artikel 20 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).

(6)  De tillåtna oenologiska föreningarna ska användas i enlighet med bestämmelserna i de akter i OIV:s regelsamling över oenologiska metoder som avses i kolumn 3, såvida inte ytterligare villkor och gränsvärden för användning som fastställs i denna kolumn gäller.

(7)  Om inte alla kategorier av vinprodukter som anges i del II i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 omfattas.

(8)  De ammoniumsalter som avses i punkt 4.2, 4.3 och 4.4 får också användas tillsammans, upp till det totala gränsvärdet på 1g/l, eller upp till 0,3 g/l för den andra jäsningen av mousserande vin. Det ammoniumsalt som avses i punkt 4.4 får dock inte överskrida det gränsvärde som anges i punkt 4.4.

(9)  Se även artikel 9.2 i denna förordning.

(10)  Om dessa används som tillsatser såsom avses i punkt 20 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (EUT L 354, 31.12.2008, s. 16).


BILAGA II

TILLÅTNA OENOLOGISKA METODER OCH RESTRIKTIONER SOM SKA GÄLLA FÖR MOUSSERANDE VINER, MOUSSERANDE KVALITETSVINER OCH MOUSSERANDE KVALITETSVINER AV AROMATISK TYP

A.   Mousserande vin

1.

I denna punkt, liksom i avsnitt B och C i denna bilaga, avses med

a)    tiragelikör : den produkt som tillsätts cuvéen för att ge en andra jäsning,

b)    expeditionslikör : den produkt som tillsätts mousserande viner för att ge dem särskilda smakegenskaper.

2.

Expeditionslikör får endast innehålla

sackaros,

druvmust,

delvis jäst druvmust,

koncentrerad druvmust,

rektifierad koncentrerad druvmust,

vin, eller

en blandning av dessa produkter,

eventuellt med en tillsats av en destillationsprodukt av vin.

3.

Utan att det påverkar den berikning av beståndsdelarna i en cuvée som är tillåten enligt förordning (EU) nr 1308/2013 ska berikning av cuvéen vara förbjudet.

4.

Varje medlemsstat får dock för regioner och sorter för vilka detta är tekniskt motiverat tillåta berikning av cuvéen där det mousserande vinet framställs. Detta får ske under följande förutsättningar:

a)

Att ingen av beståndsdelarna i cuvéen tidigare har varit föremål för berikning.

b)

Att dessa beståndsdelar endast härrör från druvor som har skördats i medlemsstaten.

c)

Att berikningsprocessen genomförs i ett enda arbetsmoment.

d)

Att följande gränser inte överskrids:

i)

3 volymprocent för en cuvée med beståndsdelar från vinodlingszon A.

ii)

2 volymprocent för en cuvée med beståndsdelar från vinodlingszon B.

iii)

1,5 volymprocent för en cuvée med beståndsdelar från vinodlingszon C.

e)

Att den använda metoden består i tillsättning av sackaros, koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust.

5.

Tillsats av tiragelikör och expeditionslikör ska inte betraktas som berikning eller sötning. Tillsatsen av tiragelikör får inte ge en ökning av den totala alkoholhalten med mer än 1,5 volymprocent. Denna ökning ska fastställas genom att skillnaden mellan cuvéens totala alkoholhalt i volymprocent och den totala alkoholhalten i volymprocent hos det mousserande vinet före tillsats av expeditionslikör beräknas.

6.

Tillsatsen av expeditionslikör ska göras på ett sådant sätt att den verkliga alkoholhalten i volymprocent av det mousserande vinet inte höjs med mer än 0,5 volymprocent.

7.

Sötning av cuvéen och dess beståndsdelar ska vara förbjudet.

8.

Förutom eventuell syrning eller avsyrning enligt bestämmelserna om cuvéens beståndsdelar i förordning (EU) nr 1308/2013 är det tillåtet att tillsätta syra till cuvéen eller att avsyra den. Syrning och avsyrning av cuvéen ska utesluta varandra. Syrning av vin får endast göras upp till 1,5 g/l uttryckt som vinsyra, eller 20 milliekvivalenter/l.

9.

Under år med ovanliga väderleksförhållanden får den högsta gränsen på 1,5 g/l eller 20 milliekvivalenter/l höjas till 2,5 g/l eller 34 milliekvivalenter/l, förutsatt att produktens naturliga syra är minst 3 g/l, uttryckt som vinsyra, eller 40 milliekvivalenter/l.

10.

Koldioxidhalten i mousserande viner får endast resultera av alkoholjäsning av den cuvée av vilken vinet framställs.

Denna jäsning får endast ske genom tillsats av tiragelikör, om det inte rör sig om en jäsning som är avsedd att förvandla druvor, druvmust eller delvis jäst druvmust direkt till mousserande vin. Jäsningen får endast ske i flaskor eller i en sluten tank.

Användning av koldioxid vid mottryckstappning ska vara tillåten under kontrollerade former och under förutsättning att oundvikliga gasutbyten med koldioxid som härrör från alkoholjäsningen av cuvéen inte leder till att koldioxidtrycket höjs i de mousserande vinerna.

11.

För andra mousserande viner än mousserande viner med en skyddad ursprungsbeteckning gäller följande:

a)

Tiragelikör avsedd för framställning av vinerna får endast innehålla

druvmust,

delvis jäst druvmust,

koncentrerad druvmust,

rektifierad koncentrerad druvmust, eller

sackaros och vin.

b)

Vinernas verkliga alkoholhalt i volymprocent, inbegripet alkoholen i all expeditionslikör som tillsätts, ska vara minst 9,5 volymprocent.

B.   Mousserande kvalitetsviner

1.

Tiragelikör för framställning av mousserande kvalitetsvin får endast innehålla

a)

sackaros,

b)

koncentrerad druvmust,

c)

rektifierad koncentrerad druvmust,

d)

druvmust eller delvis jäst druvmust, eller

e)

vin.

2.

Producentmedlemsstaterna får fastställa ytterligare eller strängare bestämmelser om egenskaper eller villkor för produktion och omsättning av mousserande kvalitetsviner som framställs på deras territorium.

3.

För framställning av mousserande kvalitetsviner gäller dessutom de regler som avses i

punkterna 1–10 i avsnitt A,

punkt 3 i avsnitt C i fråga om den verkliga alkoholhalten i volymprocent, punkt 5 i avsnitt C i fråga om det lägsta tillåtna övertrycket samt punkterna 6 och 7 i avsnitt C i fråga om den kortaste tiden för framställningen, utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt B punkt 4 d i denna bilaga.

4.

För mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ gäller följande:

a)

Om inte annat följer av undantagsbestämmelser får cuvéen till sådana viner framställas endast av druvmust eller delvis jäst druvmust som härrör från druvsorter som anges i förteckningen i tillägget till denna bilaga. Mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ får emellertid framställas på traditionellt sätt där cuvéen framställs av viner framställda av druvor av sorten glera som har skördats i regionerna Veneto och Friuli-Venezia Giulia.

b)

Den jäsningsprocess som sätts i gång före och efter framställning av cuvéen för att göra denna mousserande får endast styras genom kylning eller andra fysikaliska processer.

c)

Tillsats av expeditionslikör ska vara förbjudet.

d)

Tiden för framställning av mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ får inte vara kortare än en månad.

C.   Mousserande viner och mousserande kvalitetsviner med skyddad ursprungsbeteckning

1.

Den totala alkoholhalten i volymprocent ska i de cuvéer som är avsedda för framställning av mousserande kvalitetsviner med skyddad ursprungsbeteckning vara minst

9,5 volymprocent i vinodlingszon C III,

9 volymprocent i övriga vinodlingszoner.

2.

Cuvéer avsedda för framställning av mousserande kvalitetsviner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Prosecco”, ”Conegliano Valdobbiadene – Prosecco” och ”Colli Asolani – Prosecco” eller ”Asolo – Prosecco” och som framställs från en enda druvsort får emellertid ha en total alkoholhalt på minst 8,5 volymprocent.

3.

Den verkliga alkoholhalten i volymprocent i mousserande kvalitetsviner med skyddad ursprungsbeteckning, inbegripet alkoholen i all expeditionslikör som tillsätts, ska vara minst 10 volymprocent.

4.

Tiragelikören för mousserande viner och mousserande kvalitetsviner med skyddad ursprungsbeteckning får endast innehålla

a)

sackaros,

b)

koncentrerad druvmust,

c)

rektifierad koncentrerad druvmust,

och

a)

druvmust,

b)

delvis jäst druvmust,

c)

vin

som lämpar sig för framställning av samma mousserande viner och mousserande kvalitetsviner med skyddad ursprungsbeteckning som de till vilka tiragelikören tillsätts.

5.

Utan hinder av del II punkt 5 c i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 ska mousserande kvalitetsviner med skyddad ursprungsbeteckning som förvaras i slutna behållare som rymmer mindre än 25 cl vid en temperatur av 20 °C ha ett övertryck av minst 3 bar.

6.

Tiden för framställning av mousserande kvalitetsvin med skyddad ursprungsbeteckning, inbegripet lagring på företaget där de framställs och räknat från det att den jäsningsprocess som ska göra vinet mousserande börjar, ska vara

a)

minst sex månader om jäsningsprocessen som ska göra vinet mousserande sker i slutna tankar,

b)

minst nio månader om jäsningsprocessen som ska göra vinet mousserande sker i flaskorna.

7.

Tiden för den jäsningsprocess som ska göra cuvéen mousserande och den tid cuvéen lagras på jäsningsresterna ska inte vara kortare än

90 dagar,

30 dagar om jäsningen sker i behållare med omrörare.

8.

De bestämmelser som anges i avsnitt A punkterna 1–10 och avsnitt B punkt 2 ska även tillämpas på mousserande viner och på mousserande kvalitetsviner med skyddad ursprungsbeteckning.

9.

För mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ med skyddad ursprungsbeteckning gäller följande:

a)

Cuvéen till sådana viner får framställas endast av druvmust eller delvis jäst druvmust som härrör från druvsorter som anges förteckningen i tillägget till denna bilaga under förutsättning att dessa sorter erkänns som lämpliga för att framställa mousserande kvalitetsviner med skyddad ursprungsbeteckning i den region som har gett namn åt de mousserande kvalitetsvinerna med skyddad ursprungsbeteckning. Genom undantag får ett mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ med skyddad ursprungsbeteckning framställas genom att viner framställda av druvor av sorten glera som har skördats i regionerna med ursprungsbeteckningen ”Prosecco”, ”Conegliano-Valdobbiadene – Prosecco”, ”Colli Asolani – Prosecco” och ”Asolo – Prosecco” används för framställning av cuvéen.

b)

Den jäsningsprocess som sätts i gång före och efter framställning av cuvéen för att göra denna mousserande får endast styras genom kylning eller andra fysikaliska processer.

c)

Tillsats av expeditionslikör ska vara förbjudet.

d)

Den verkliga alkoholhalten i volymprocent i mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ med skyddad ursprungsbeteckning får inte vara lägre än 6 volymprocent.

e)

Den totala alkoholhalten i volymprocent i mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ med skyddad ursprungsbeteckning får inte vara lägre än 10 volymprocent.

f)

Mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ med skyddad ursprungsbeteckning som förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C ska ha ett övertryck av minst 3 bar.

g)

Utan hinder av punkt 6 i detta avsnitt får framställningsprocessen för mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ med skyddad ursprungsbeteckning inte vara kortare än en månad.

Tillägg

Förteckning över druvsorter som får användas för framställning av cuvéen för mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ och mousserande kvalitetsviner med skyddad ursprungsbeteckning

 

Airén

 

Albariño

 

Aleatico N

 

Alvarinho

 

Ασύρτικο (Assyrtiko)

 

Bourboulenc B

 

Brachetto N.

 

Busuioacă de Bohotin

 

Clairette B

 

Colombard B

 

Csaba gyöngye B

 

Cserszegi fűszeres B

 

Devín

 

Fernão Pires

 

Freisa N

 

Gamay N

 

Gewürztraminer Rs

 

Girò N

 

Glera

 

Γλυκερύθρα (Glykerythra)

 

Huxelrebe

 

Irsai Olivér B

 

Macabeo B

 

Macabeu B

 

Alla Malvasía-sorter

 

Alla Malvoisie-sorter

 

Mauzac, vit och rosé

 

Monica N

 

Alla Moscatel-sorter

 

Μοσχοφίλερο (Moschofilero)

 

Müller-Thurgau B

 

Alla Muscat-sorter

 

Manzoni moscato

 

Nektár

 

Pálava B

 

Parellada B

 

Perle B

 

Piquepoul B

 

Poulsard

 

Ροδίτης (Roditis)

 

Scheurebe

 

Tămâioasă românească

 

Torbato

 

Touriga Nacional

 

Verdejo

 

Zefír B


BILAGA III

TILLÅTNA OENOLOGISKA METODER OCH RESTRIKTIONER SOM SKA GÄLLA FÖR LIKÖRVINER OCH FÖR LIKÖRVINER MED SKYDDAD URSPRUNGSBETECKNING ELLER SKYDDAD GEOGRAFISK BETECKNING

A.   Likörviner

1.

De produkter som avses i del II punkt 3 c i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 och som används för att framställa likörviner och likörviner med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning får i förekommande fall endast ha varit föremål för de oenologiska metoder och behandlingar som avses i antingen förordning (EU) nr 1308/2013 eller i den här förordningen.

2.

Dock gäller följande:

a)

En ökning av den naturliga alkoholhalten i volymprocent får endast åstadkommas genom användning av de produkter som avses i del II punkt 3 e och f i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013.

b)

Genom undantag från denna bestämmelse får Spanien ge tillstånd för användning av kalciumsulfat för spanska viner som beskrivs med det traditionella uttrycket ”vino generoso” eller ”vino generoso de licor”, där detta är en traditionell metod, förutsatt att sulfathalten i den behandlade produkten är högst 2,5 g/l uttryckt som kaliumsulfat. Vin som framställts på detta sätt får syras ytterligare upp till högst 1,5 g/l.

3.

Utan att detta påverkar eventuella strängare bestämmelser som medlemsstaterna får anta för likörviner och likörviner med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning som framställs inom deras territorium ska sådana produkter tillåtas genomgå de oenologiska metoder som avses i förordning (EU) nr 1308/2013 eller i den här förordningen.

4.

Även följande ska vara tillåtet:

a)

Sötning, med anmälnings- och registreringsskyldighet, i sådana fall då de använda produkterna inte har berikats med koncentrerad druvmust, genom

koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust, förutsatt att förutsatt att vinets totala alkoholhalt inte höjs med mer än 3 volymprocent,

koncentrerad druvmust, rektifierad koncentrerad druvmust eller druvmust från lätt torkade druvor där neutral alkohol framställd av vinprodukter har tillsatts för att hindra jäsningen, för spanska viner som beskrivs med det traditionella uttrycket ”vino generoso de licor”, förutsatt att vinets totala alkoholhalt inte höjs med mer än 8 volymprocent,

koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust, för likörviner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Madeira”, förutsatt att vinets totala alkoholhalt inte höjs med mer än 8 volymprocent.

b)

Tillsats av alkohol, destillat eller sprit, enligt del II punkt 3 e och f i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013, för att kompensera för förluster genom förångning under lagringen.

c)

Lagring i kärl vid en temperatur av högst 50 °C för likörviner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Madeira”.

5.

De druvsorter som används för att framställa de produkter som avses i del II punkt 3 c i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 och som används vid framställningen av likörviner och likörviner med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning ska väljas bland dem som avses i artikel 81.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

6.

Den naturliga alkoholhalten i volymprocent av de produkter som avses i del II punkt 3 c i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 och som används vid framställning av andra likörviner än likörviner med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning ska vara minst 12 volymprocent.

B.   Likörviner med skyddad ursprungsbeteckning (andra bestämmelser än dem som anges i avsnitt A i den här bilagan och som gäller särskilt för likörviner med skyddad ursprungsbeteckning)

1.

I avsnitt A i tillägg 1 till denna bilaga upprättas en förteckning över de likörviner med skyddad ursprungsbeteckning som enligt del II punkt 3 c fjärde strecksatsen i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 får framställas genom användning av druvmust eller en blandning av denna produkt och vin.

2.

I avsnitt B i tillägg 1 till denna bilaga upprättas en förteckning över de likörviner med skyddad ursprungsbeteckning i vilka de produkter som avses i del II punkt 3 f i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 får tillsättas.

3.

De produkter som avses i del II punkt 3 c i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 samt den koncentrerade druvmust och den delvis jästa druvmust från lätt torkade druvor som avses i del II punkt 3 f iii i bilaga VII och som används för att framställa likörvin med skyddad ursprungsbeteckning måste härröra från den region vars namn likörvinet med den skyddade ursprungsbeteckningen bär.

När det gäller likörviner med de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Málaga” och ”Jerez-Xérès-Sherry” får den druvmust från lätt torkade druvor till vilken neutral alkohol framställd av vinprodukter tillsatts för att hindra jäsningen, och som framställts av druvsorten pedro ximénez, härröra från regionen Montilla-Moriles.

4.

De behandlingar som avses i avsnitt A punkterna 1–4 i denna bilaga och som används för att framställa ett likörvin med skyddad ursprungsbeteckning får endast utföras inom den region som avses i punkt 3.

När det emellertid gäller likörvin med en skyddad ursprungsbeteckning för vilken beteckningen ”Porto” är reserverad för den produkt som framställs med druvor från regionen Douro får den vidare framställningen och lagringsprocessen ske antingen inom den nämnda regionen eller i regionen Vila Nova de Gaia – Porto.

5.

Utan att det påverkar eventuella strängare bestämmelser som medlemsstaterna får anta för likörviner med skyddad ursprungsbeteckning som framställs inom deras territorier gäller följande:

a)

Den naturliga alkoholhalten i volymprocent av de produkter som avses i del II punkt 3 c i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 och som används vid framställning av likörviner med skyddad ursprungsbeteckning ska vara minst 12 volymprocent. Vissa likörviner med skyddad ursprungsbeteckning som anges i någon av förteckningarna i avsnitt A i tillägg 2 till denna bilaga får emellertid härröra från

i)

druvmust med en naturlig alkoholhalt av minst 10 volymprocent vad gäller likörviner med skyddad ursprungsbeteckning som framställs genom tillsats av sprit från vin eller återstoder från vindruvspressning med ursprungsbeteckning, eventuellt från samma företag, eller

ii)

delvis jäst druvmust eller, vad gäller andra strecksatsen nedan, från vin med en ursprunglig naturlig alkoholhalt av minst

11 volymprocent vad gäller likörviner med skyddad ursprungsbeteckning som framställs genom tillsats av neutral alkohol eller ett destillat av vin med en verklig alkoholhalt på minst 70 volymprocent, eller av sprit framställd av vinprodukter,

10,5 volymprocent för viner som framställs från druvmust av gröna druvor som anges i avsnitt A förteckning 3 i tillägg 2,

9 volymprocent vad gäller portugisiska likörviner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Madeira” som framställs på ett traditionellt sätt enligt nationell lagstiftning som särskilt avser ett sådant vin.

b)

I avsnitt B i tillägg 2 anges den förteckning över likörviner med skyddad ursprungsbeteckning där den totala alkoholhalten utan hinder av del II punkt 3 b i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 får vara lägre än 17,5 volymprocent, men ska vara minst 15 volymprocent, där nationell lagstiftning som var tillämplig på vinet före den 1 januari 1985 uttryckligen föreskriver detta.

6.

De traditionella uttrycken ”οίνος γλυκύς φυσικός”, ”vino dulce natural”, ”vino dolce naturale” och ”vinho doce natural” ska uteslutande användas för likörviner med skyddad ursprungsbeteckning som

framställs av produkter varav minst 85 % härrör från de druvsorter som anges i förteckningen i tillägg 3,

framställs av must med en ursprunglig naturlig sockerhalt av minst 212 g/l,

utan någon annan berikning framställs genom tillsats av alkohol, destillat eller sprit som avses i del II punkt 3 e och f i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013.

7.

I den mån den traditionella produktionen kräver det får medlemsstaterna för likörviner med skyddad ursprungsbeteckning som framställts inom deras territorium föreskriva att det traditionella uttrycket ”vin doux naturel” endast får användas i fråga om likörvin med skyddad ursprungsbeteckning

som framställs direkt av de producenter som skördar druvorna och uteslutande av druvor från deras skörd av muscat, grenache, maccabeo eller malvoisie; dock får detta även omfatta skördar från vinodlingar som också är planterade med andra druvsorter än dessa fyra, förutsatt att de senare inte utgör mer än 10 % av alla druvsorter,

som framställs med iakttagande av den avkastningsbegränsning på 40 hl druvmust per hektar som avses i del II punkt 3 c första och fjärde strecksatserna i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013, varvid ett överskridande medför att hela skörden mister rätten till det traditionella uttrycket ”vin doux naturel”,

som framställs av druvmust med en ursprunglig naturlig sockerhalt av minst 252 g/l,

som utan någon annan berikning framställs genom tillsats av vinsprit som i ren alkohol motsvarar minst 5 % av volymen av den ovanmända druvmust som använts och högst motsvarar den andel som är lägst av antingen

10 % av volymen av den ovanmända druvmust som använts, eller

40 % av den totala alkoholhalten i volymprocent i slutprodukten beräknad som summan av den verkliga alkoholhalten i volymprocent och det värde som motsvarar den potentiella alkoholhalten i volymprocent, beräknat som 1 volymprocent av ren alkohol per 17,5 g restsocker per liter.

8.

Det traditionella uttrycket ”vino generoso” ska, när det gäller likörviner, endast användas för torra likörviner med skyddad ursprungsbeteckning som helt eller delvis framställts under flor och som

framställs av gröna druvor från druvsorterna palomino de jerez, palomino fino, pedro ximénez, verdejo, zalema och garrido fino,

släpps ut på marknaden efter i genomsnitt två års lagring på ekfat.

Med utveckling under flor enligt första stycket avses den biologiska process som genom spontanbildning av ett täcke av för vinet typiska jäster på vinets fria yta efter fullständig alkoholjäsning av druvmusten tillför produkten specifika analytiska och organoleptiska egenskaper.

9.

Det traditionella uttrycket ”vinho generoso” ska användas endast för likörviner med de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Porto”, ”Madeira”, ”Moscatel de Setúbal” och ”Carcavelos” i förbindelse med respektive skyddad ursprungsbeteckning.

10.

Det traditionella uttrycket ”vino generoso de licor” ska endast användas för likörviner med skyddad ursprungsbeteckning som

framställs av ”vino generoso” som avses i punkt 8 eller av vin under flor av vilket ett sådant ”vino generoso” kan framställas, som är tillsatt antingen med druvmust framställd av lätt torkade druvor till vilken neutral alkohol framställd av vinprodukter tillsatts för att hindra jäsningen, med rektifierad koncentrerad druvmust, eller med ”vino dulce natural”,

släpps ut på marknaden efter i genomsnitt två års lagring på ekfat.

Tillägg 1

Förteckning över likörviner med skyddad ursprungsförteckning för vilka särskilda regler gäller för framställningen

A.   FÖRTECKNING ÖVER LIKÖRVINER MED SKYDDAD URSPRUNGSBETECKNING VARS FRAMSTÄLLNING INNEBÄR ANVÄNDNING AV DRUVMUST ELLER EN BLANDNING AV DRUVMUST OCH VIN

(Avsnitt B punkt 1 i denna bilaga)

GREKLAND

Σάμος (Samos), Μοσχάτος Πατρών (Muscat of Patra), Μοσχάτος Ρίου Πατρών (Muscat of Rio Patra), Μοσχάτος Κεφαλληνίας (Muscat of Kefalonia/ Muscat de Kephalonia), Μοσχάτος Ρόδου (Muscat of Rodos), Μοσχάτος Λήμνου (Muscat of Limnos), Σητεία (Sitia), Νεμέα (Nemea), Σαντορίνη (Santorini), Δαφνές (Dafnes), Μαυροδάφνη Κεφαλληνίας (Mavrodaphne of Kefalonia), Μαυροδάφνη Πατρών (Mavrodaphni of Patra)

SPANIEN

Likörviner med skyddad ursprungsbeteckning

Produktens beteckning enligt unionens eller medlemsstatens lagstiftning

Alicante

Moscatel de Alicante

Vino dulce

Cariñena

Vino dulce

Condado de Huelva

Pedro Ximénez

Moscatel

Mistela

Empordà

Mistela

Moscatel

Jerez-Xérès-Sherry

Pedro Ximénez

Moscatel

Málaga

Vino dulce

Montilla-Moriles

Pedro Ximénez

Moscatel

Priorato

Vino dulce

Tarragona

Vino dulce

Valencia

Moscatel de Valencia

Vino dulce

ITALIEN

Cannonau di Sardegna, Giró di Cagliari, Malvasia di Bosa, Marsala, Moscato di Sorso-Sennori, Moscato di Trani, Nascodi Cagliari, Oltrepó Pavese Moscato, San Martino della Battaglia, Trentino, Vesuvio Lacrima Christi.

B.   FÖRTECKNING ÖVER LIKÖRVINER MED SKYDDAD URSPRUNGSBETECKNING VARS FRAMSTÄLLNING INNEBÄR TILLSATS AV SÅDANA PRODUKTER SOM AVSES I DEL II PUNKT 3 f I BILAGA VII TILL FÖRORDNING (EU) nr 1308/2013

(Avsnitt B punkt 2 i denna bilaga)

1.   Förteckning över likörviner med skyddad ursprungsbeteckning vars framställning innebär tillsats av en spritprodukt som härrör från destillation av vin eller torkade druvor, med en verklig alkoholhalt på lägst 95 volymprocent och högst 96 volymprocent

(Del II punkt 3 f ii första strecksatsen i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013)

GREKLAND

Σάμος (Samos), Μοσχάτος Πατρών (Muscat of Patra), Μοσχάτος Ρίου Πατρών (Muscat of Rio Patra), Μοσχάτος Κεφαλληνίας (Muscat of Kefalonia/ Muscat de Kephalonia), Μοσχάτος Ρόδου (Muscat of Rodos), Μοσχάτος Λήμνου (Muscat of Limnos), Σητεία (Sitia), Σαντορίνη (Santorini), Δαφνές (Dafnes), Μαυροδάφνη Πατρών (Mavrodaphni of Patra), Μαυροδάφνη Κεφαλληνίας (Mavrodaphne of Kefalonia).

SPANIEN

Condado de Huelva, Jerez-Xérès-Sherry, Manzanilla-Sanlúcar de Barrameda, Málaga, Montilla-Moriles, Rueda, Terra Alta.

CYPERN

Κουμανδαρία (Commandaria).

2.   Förteckning över likörviner med skyddad ursprungsbeteckning vars framställning innebär tillsats av sprit som härrör från destillation av vin eller återstoder från vindruvspressning, med en verklig alkoholhalt på lägst 52 volymprocent och högst 86 volymprocent

(Del II punkt 3 f ii andra strecksatsen i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013)

GREKLAND

Μαυροδάφνη Πατρών (Mavrodaphni of Patra), Μαυροδάφνη Κεφαλληνίας (Mavrodaphne of Kefalonia), Σητεία (Sitia), Σαντορίνη (Santorini), Δαφνές (Dafnes), Νεμέα (Nemea).

FRANKRIKE

Pineau des Charentes eller Pineau charentais, Floc de Gascogne, Macvin du Jura.

CYPERN

Κουμανδαρία (Commandaria).

3.   Förteckning över likörviner med skyddad ursprungsbeteckning vars framställning innebär tillsats av sprit som härrör från destillation av torkade druvor, med en alkoholhalt på lägst 52 volymprocent och högst 94,5 volymprocent

(Del II punkt 3 f ii tredje strecksatsen i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013)

GREKLAND

Μαυροδάφνη Πατρών (Mavrodaphni of Patra), Μαυροδάφνη Κεφαλληνίας (Mavrodaphne of Kefalonia).

4.   Förteckning över likörviner med skyddad ursprungsbeteckning vars framställning innebär tillsats av delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor

(Del II punkt 3 f iii första strecksatsen i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013)

SPANIEN

Likörviner med skyddad ursprungsbeteckning

Produktens beteckning enligt unionens eller medlemsstatens lagstiftning

Jerez-Xérès-Sherry

Málaga

Montilla-Moriles

Vino generoso de licor

Vino dulce

Vino generoso de licor

ITALIEN

Aleatico di Gradoli, Giró di Cagliari, Malvasia delle Lipari, Pantelleria passito.

CYPERN

Κουμανδαρία (Commandaria).

5.   Förteckning över likörviner med skyddad ursprungsbeteckning vars framställning innebär tillsats av koncentrerad druvmust framställd genom direkt uppvärmning, men som i övrigt svarar mot definitionen för koncentrerad druvmust

(Del II punkt 3 f iii andra strecksatsen i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013)

SPANIEN

Likörviner med skyddad ursprungsbeteckning

Produktens beteckning enligt unionens eller medlemsstatens lagstiftning

Alicante

 

Condado de Huelva

Empordà

Jerez-Xérès-Sherry

Málaga

Montilla-Moriles

Navarra

Vino generoso de licor

Garnacha/Garnatxa

Vino generoso de licor

Vino dulce

Vino generoso de licor

Moscatel

ITALIEN

Marsala

6.   Förteckning över likörviner med skyddad ursprungsbeteckning vars framställning innebär tillsats av koncentrerad druvmust

(Del II punkt 3 f iii tredje strecksatsen i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013)

SPANIEN

Likörviner med skyddad ursprungsbeteckning

Produktens beteckning enligt unionens eller medlemsstatens lagstiftning

Málaga

Vino dulce

Montilla-Moriles

Vino dulce

Vino generoso de licor

Tarragona

Vino dulce

Jerez-Xérès-Sherry

Vino generoso de licor

Condado de Huelva

Vino generoso de licor

ITALIEN

Oltrepó Pavese Moscato, Marsala, Moscato di Trani.

Tillägg 2

A.   Förteckningar som avses i avsnitt B punkt 5 a i bilaga III

1.   Förteckning över likörviner med skyddad ursprungsbeteckning som framställs av druvmust vars naturliga alkoholhalt i volymprocent är minst 10 volymprocent och som har framställts med tillsats av sprit som härrör från vin eller återstoder från vindruvspressning med skyddad ursprungsbeteckning, eventuellt från samma företag

FRANKRIKE

Pineau des Charentes eller Pineau charentais, Floc de Gascogne, Macvin du Jura.

2.   Förteckning över likörviner med skyddad ursprungsbeteckning framställd av delvis jäst druvmust vars ursprungliga naturliga alkoholhalt är minst 11 volymprocent och som har framställts med tillsats av neutral alkohol eller ett destillat av vin med en verklig alkoholhalt på minst 70 volymprocent, eller av sprit som härrör från vinprodukter

PORTUGAL

Porto – Port

Moscatel de Setúbal, Setúbal

Carcavelos

Moscatel do Douro

ITALIEN

Moscato di Noto

3.   Förteckning över likörviner med skyddad ursprungsbeteckning som framställs av vin vars ursprungliga naturliga alkoholhalt är minst 10,5 volymprocent

SPANIEN

Jerez-Xérès-Sherry

Manzanilla-Sanlúcar de Barrameda

Condado de Huelva

Rueda

ITALIEN

Trentino

4.   Förteckning över likörviner med skyddad ursprungsbeteckning som framställs av delvis jäst druvmust vars ursprungliga naturliga alkoholhalt är minst 9 volymprocent

PORTUGAL

Madeira

B.   Förteckningar som avses i avsnitt B punkt 5 b i bilaga III

Förteckning över likörviner med skyddad ursprungsbeteckning där den totala alkoholhalten får vara lägre än 17,5 volymprocent, men ska vara minst 15 volymprocent, där nationell lagstiftning som var tillämplig på vinet före den 1 januari 1985 uttryckligen föreskriver detta

(Del II punkt 3 b i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013)

SPANIEN

Likörviner med skyddad ursprungsbeteckning

Produktens beteckning enligt unionens eller medlemsstatens lagstiftning

Condado de Huelva

Jerez-Xérès-Sherry

Manzanilla-Sanlúcar de Barrameda

Málaga

Montilla-Moriles

Priorato

Rueda

Tarragona

Vino generoso

Vino generoso

Vino generoso

Seco

Vino generoso

Rancio seco

Vino generoso

Rancio seco

ITALIEN

Trentino

PORTUGAL

Likörviner med skyddad ursprungsbeteckning

Produktens beteckning enligt unionens eller medlemsstatens lagstiftning

Porto – Port

Branco leve seco

Tillägg 3

Förteckning över druvsorter som får användas för framställning av likörviner med skyddad ursprungsbeteckning där de traditionella uttrycken ”vino dulce natural”, ”vino dolce naturale”, ”vinho doce natural” och ”οίνος γλυκύς φυσικός” används

Muscats – grenache – garnacha blanca – garnacha peluda – listán blanco – listán negro-negramoll – maccabéo – malvoisies – mavrodaphne – assirtiko – liatiko – garnacha tintorera – monastrell – palomino – pedro ximénez – albarola – aleatico – bosco – cannonau – corinto nero – giró – monica – nasco – primitivo – vermentino – zibibbo – moscatel – garnacha.


7.6.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 149/53


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/935

av den 16 april 2019

om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller analysmetoder för bestämning av vinprodukters fysiska, kemiska och organoleptiska egenskaper samt anmälningar om medlemsstaternas beslut om höjning av den naturliga alkoholhalten

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artiklarna 80.5, 91 c och d samt 223.3, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) nr 1308/2013 upphävde och ersatte rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (2). Del II avdelning II kapitel I avsnitt 1 i förordning (EU) nr 1308/2013 fastställer regler om kategorier av vinprodukter, oenologiska metoder och restriktioner som ska tillämpas och ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter på området. För att garantera att vinmarknaden fungerar väl inom den nya rättsliga ramen behöver vissa regler antas genom sådana akter. Dessa rättsakter bör ersätta kommissionens förordning (EG) nr 606/2009 (3) som upphävs genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/934 (4).

(2)

I enlighet med artiklarna 80.5 och 91 d i förordning (EU) nr 1308/2013 ska kommissionen där så är lämpligt fastställa regler för analysmetoder för bestämning av vinprodukters fysiska, kemiska och organoleptiska egenskaper. Metoderna ska grundas på relevanta metoder som rekommenderats och offentliggjorts av Internationella vinorganisationen (OIV), utom om de skulle vara ineffektiva eller olämpliga. Artikel 91 c i förordning (EU) nr 1308/2013 ger kommissionen dessutom befogenhet att fastställa regler för bestämning av huruvida dessa produkter har genomgått behandlingar som står i strid med oenologiska metoder som är tillåtna i unionen.

(3)

Analysmetoden för att bestämma huruvida en vinprodukt innehåller allylisotiocyanat fastställs i bilagan till den här förordningen. När det gäller andra metoder för bestämning av huruvida produkter har genomgått behandlingar som står i strid med tillåtna oenologiska metoder, bör de tillämpliga reglerna vara de som tillåts av de berörda medlemsstaterna.

(4)

I del I avsnitt A punkt 3 i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013 fastställs att medlemsstaterna ska anmäla alla höjningar av de gränsvärden som fastställs i punkt 2 i det avsnittet till kommissionen. Närmare uppgifter om hur medlemsstaterna ska lämna in denna information till kommissionen bör fastställas.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

I denna förordning fastställs regler för tillämpning av avdelning II kapitel I i förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller analysmetoder för bestämning av vinprodukters fysiska, kemiska och organoleptiska egenskaper samt anmälningar om medlemsstaternas beslut om höjning av den naturliga alkoholhalten.

Artikel 2

Tillämpliga analysmetoder i unionen

De analysmetoder som avses i artikel 75.5 d i förordning (EU) nr 1308/2013 och som ska användas för kontroll av de gränsvärden som fastställs i unionens regler för användningen av allylisotiocyanat för framställning av vissa vinprodukter fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 3

Anmälningar om medlemsstaternas beslut om att tillåta en höjning av den naturliga alkoholhalten

1.   Medlemsstater som tillåter en höjning av den naturliga alkoholhalten i volymprocent i enlighet med del I avsnitt A punkt 3 i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013 ska anmäla detta till kommissionen inom en månad efter beviljandet av undantaget. I anmälan ska medlemsstaterna ange vilka regioner och sorter som berörs av beslutet och de ska lämna in data och bevis som visar att väderförhållandena har varit ovanligt ogynnsamma i de berörda regionerna.

2.   Anmälan ska ske i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1183 (5) och genomförandeförordning (EU) 2017/1185 (6).

3.   Kommissionen ska sedan underrätta övriga medlemsstater.

Artikel 4

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 7 december 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 april 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 606/2009 av den 10 juli 2009 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 beträffande kategorier av vinprodukter, oenologiska metoder och restriktioner som ska tillämpas på dessa (EUT L 193, 24.7.2009, s. 1).

(4)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/934 av den av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller vinodlingsområden där alkoholhalten får höjas, tillåtna oenologiska metoder och restriktioner som är tillämpliga på framställning och bevarande av vinprodukter, lägsta alkoholhalt för biprodukter och bortskaffande av dessa samt offentliggörande av OIV-akter (se sidan 1 i detta nummer av EUT).

(5)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1183 av den 20 april 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller anmälan av uppgifter och handlingar till kommissionen (EUT L 171, 4.7.2017, s. 100).

(6)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1185 av den 20 april 2017 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller anmälan till kommissionen av uppgifter och handlingar och om ändring och upphävande av vissa kommissionsförordningar (EUT L 171, 4.7.2017, s. 113).


BILAGA

SÄRSKILDA ANALYSMETODER I UNIONEN

ALLYLISOTIOCYANAT

1.   Princip för metoden

Allylisotiocyanat i vinet samlas upp genom destillation och identifieras med gaskromatografi.

2.   Reagenser

2.1   Absolut etanol.

2.2   Standardlösning: lösning av allylisotiocyanat i absolut etanol med 15 mg allylisotiocyanat per liter.

2.3   Frysblandning bestående av etanol och torris (– 60 °C).

3.   Apparatur

3.1   Destillationsapparat enligt figuren. Apparaten genomströmmas kontinuerligt med kvävgas.

3.2   Termostatiskt reglerad värmemantel.

3.3   Flödesmätare.

3.4   Gaskromatograf med flamspektrofotometerdetektor med selektivt filter för svavelföreningar (våglängd = 394 nm) eller annan lämplig detektor.

3.5   Kromatografkolonn av rostfritt stål, innerdiameter 3 mm, längd 3 meter, fylld med 10 % Carbowax 20 M på Chromosorb WHP, mesh 80–100.

3.6   Mikrospruta, 10 μl.

4.   Förfarande

Häll 2 l vin i destillationskolven och tillsätt några ml etanol (punkt 2.1) i två uppsamlingsrör så att gasdispersionsstavarnas porösa delar är helt nedsänkta i vätskan. Kyl de båda rören utifrån med frysblandningen. Anslut kolven till uppsamlingsrören och låt kvävgas strömma igenom apparaten med en hastighet av 3 liter per timme. Värm vinet till 80 °C med värmemanteln, destillera och samla upp 45–50 ml av destillatet.

Stabilisera kromatografen. Följande betingelser rekommenderas:

Injektortemperatur: 200 °C.

Kolonntemperatur: 130 °C.

Flödeshastighet för bärargasen (helium): 20 ml/min.

Med hjälp av mikrosprutan sprutas en sådan mängd standardlösning in i kromatografen att den topp som motsvarar allylisotiocyanat lätt kan identifieras på gaskromatogrammet.

På samma sätt sprutas en delmängd av destillatet in i kromatografen. Kontrollera att retentionstiden för den topp som erhålls motsvarar allylisotiocyanatets topp.

Under de betingelser som beskrivs ovan kommer föreningar som förekommer naturligt i vinet inte att ge upphov till några interfererande toppar på kromatogrammet för provlösningen.

Apparat för destillation med strömmande kvävgas

Image 1

7.6.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 149/58


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/936

av den 6 juni 2019

om ändring av genomförandeförordningarna (EU) nr 808/2014, (EU) nr 809/2014 och (EU) nr 908/2014 vad gäller finansieringsinstrument som inrättats inom ramen för programmen för landsbygdsutveckling

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (1), särskilt artikel 8.3,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (2), särskilt artiklarna 36.6 och 62.2 a, och

av följande skäl:

(1)

Möjligheten att inrätta finansieringsinstrument som kombinerar bidrag från de europeiska struktur- och investeringsfonderna med Europeiska investeringsbankens finansiella produkter inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) infördes genom artikel 38.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (4).

(2)

Denna nya bestämmelse är tillämplig även på finansieringsinstrument som inrättas inom ramen för programmen inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). En del genomförandebestämmelser som fastställs i kommissionens genomförandeförordningar (EU) nr 808/2014 (5), (EU) nr 809/2014 (6) och (EU) nr 908/2014 (7) innehåller hänvisningar till finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 innan denna artikel ändrades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046. Därför bör en hänvisning till den nya punkt c i artikel 38.1 införas i de relevanta bestämmelserna i dessa akter.

(3)

Genomförandeförordningarna (EU) nr 808/2014, (EU) nr 809/2014 och (EU) nr 908/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från landsbygdsutvecklingskommittén och kommittén för jordbruksfonderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I del I punkt 10 c i bilaga I till genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 ska andra stycket ersättas med följande:

”När en åtgärd eller en typ av insats med en särskild Ejflu-bidragsnivå bidrar till de finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 b och c i förordning (EU) nr 1303/2013, ska tabellen innehålla separata angivelser av bidragsnivåerna för finansieringsinstrument och för andra insatser samt ett vägledande Ejflu-belopp som motsvarar det planerade bidraget till finansieringsinstrumentet.”

Artikel 2

Genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 ska ändras på följande sätt:

a)

Artikel 48.6 ska ersättas med följande:

”6.   Vad gäller de finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 b och c i förordning (EU) nr 1303/2013 ska punkterna 1–5 i denna artikel varken gälla bidrag till finansieringsinstrumentet eller stöd till slutmottagaren. Däremot ska artiklarna 58 och 59 i förordning (EU) nr 1306/2013 och artikel 9 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 (*1) gälla.

(*1)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 av den 3 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden (EUT L 138, 13.5.2014, s. 5).”"

b)

Artikel 51.5 ska ersättas med följande:

”5.   Vad gäller de finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 b och c i förordning (EU) nr 1303/2013 ska punkterna 1–4 i denna artikel varken gälla bidrag till finansieringsinstrumentet eller stöd till slutmottagaren. Däremot ska artiklarna 58 och 59 i förordning (EU) nr 1306/2013 och artikel 9 i delegerade förordning (EU) nr 480/2014 gälla.”

Artikel 3

I artikel 22.2 i genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 ska tredje stycket ersättas med följande:

”När det gäller finansieringsinstrument som inrättats i enlighet med artikel 38.1 b och c i förordning (EU) nr 1303/2013, ska utgifterna deklareras för de referensperioder som avses i första stycket så snart villkoren för varje efterföljande ansökan om mellanliggande betalning enligt i artikel 41.1 i den förordningen är uppfyllda.”

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 juni 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 487.

(2)   EUT L 347, 20.12.2013, s. 549.

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 227, 31.7.2014, s. 18).

(6)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor (EUT L 227, 31.7.2014, s. 69).

(7)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 av den 6 augusti 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 med beaktande av utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, regler om kontroller, värdepapper och öppenhet (EUT L 255, 28.8.2014, s. 59).


BESLUT

7.6.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 149/61


RÅDETS BESLUT (EU) 2019/937

av den 27 maj 2019

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar inom ramen för konventionen om bevarande av Nordatlantens laxbestånd vad gäller den ansökan om anslutning till konventionen som lämnats in av Förenade kungariket

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Konventionen om bevarande av Nordatlantens laxbestånd (1) (nedan kallad Nascokonventionen) godkändes genom rådets beslut 82/886/EEG (2) och trädde i kraft den 1 oktober 1983.

(2)

Den 29 mars 2017 anmälde Förenade kungariket sin avsikt att utträda ur unionen i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen. Fördragen kommer att upphöra att vara tillämpliga på Förenade kungariket från och med den dag då ett utträdesavtal träder i kraft eller, om det inte finns något sådant avtal, och föremål för Europeiska rådets beslut (EU) 2019/584 (3), den 1 november 2019 om inte Europeiska rådet i samförstånd med Förenade kungariket enhälligt beslutar att förlänga denna tidsfrist.

(3)

Förenade kungariket förblir fram till sitt utträde ur unionen en medlemsstat som åtnjuter alla de rättigheter och är bunden av alla de skyldigheter som följer av fördragen, inklusive efterlevnaden av principen om lojalt samarbete.

(4)

I Europeiska rådets riktlinjer som antogs den 29 april 2017 framhålls behovet av att i en internationell kontext ta hänsyn till Förenade kungarikets särdrag såsom utträdande medlemsstat, under förutsättning att Förenade kungariket fullgör sina skyldigheter och förblir lojalt mot unionens intressen medan landet fortfarande är en medlemsstat.

(5)

Utträdesavtalet vilket offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 25 april 2019 (4) (nedan kallat utträdesavtalet) innehåller villkor som gör det möjligt att tillämpa bestämmelser i unionsrätten på och i Förenade kungariket efter den dag då fördragen upphör att vara tillämpliga på Förenade kungariket (nedan kallad övergångsperioden). Om utträdesavtalet träder i kraft kommer unionsrätten, inklusive de internationella avtal som unionen är part i, att fortsätta att vara tillämplig på och i Förenade kungariket under övergångsperioden i enlighet med utträdesavtalet och upphöra att vara tillämplig vid utgången av övergångsperioden.

(6)

Nascokonventionen är för närvarande tillämplig på Förenade kungariket, eftersom unionen är avtalsslutande part i den konventionen.

(7)

I enlighet med artikel 17.3 i Nascokonventionen är konventionen öppen för anslutning, efter godkännande av rådet för Organisationen för bevarandet av laxbestånden i Nordatlanten, som inrättas genom Nascokonventionen, av varje annan stat som utövar fiskerijurisdiktion i Nordatlanten eller är en ursprungsstat för laxbestånd.

(8)

Den 28 februari 2019 lämnade Förenade kungariket in en ansökan om anslutning till Nascokonventionen som avtalsslutande part för den händelse att det inte ingåtts något utträdesavtal den dag då fördragen upphör att vara tillämpliga på Förenade kungariket.

(9)

Enligt artikel 66 i Förenta nationernas havsrättskonvention (Unclos) (5) ska stater från vars floder anadroma bestånd härrör ha det främsta intresset av och huvudansvaret för sådana bestånd. De anadroma beståndens ursprungsstat ska säkerställa deras bevarande genom att införa lämpliga åtgärder för reglering av fisket i alla vattenområden innanför de yttre gränserna för dess exklusiva ekonomiska zon. I de fall då anadroma bestånd vandrar in i eller genom vattenområden innanför de yttre gränserna för den exklusiva ekonomiska zon som tillhör någon annan stat än ursprungsstaten, ska den staten samarbeta med ursprungsstaten vad avser bevarande och förvaltning av bestånden.

(10)

I syfte att förhindra ohållbart fiske är det av intresse för unionen att Förenade kungariket samarbetar när det gäller förvaltningen av laxbestånd i full överensstämmelse med bestämmelserna i Unclos och avtalet om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd av den 4 augusti 1995 (6) eller med andra internationella avtal eller normer i internationell rätt.

(11)

Såsom föreskrivs i artikel 66 i Unclos måste de anadroma beståndens ursprungsstat och andra stater som bedriver fiske efter dessa bestånd vidta åtgärder för att genomföra den artikeln. Ett sådant samarbete kan upprättas inom ramen för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer.

(12)

Förenade kungarikets anslutning till Nascokonventionen kommer att möjliggöra för Förenade kungariket att samarbeta om de nödvändiga bevarande- och förvaltningsåtgärderna med vederbörlig hänsyn till andra länders och unionens rättigheter, intressen och skyldigheter och att säkerställa att fiskeverksamheten bedrivs på ett sätt som leder till ett hållbart nyttjande av de berörda laxbestånden.

(13)

Det är därför i unionens intresse att godkänna Förenade kungarikets ansökan om anslutning till Nascokonventionen från och med den tidpunkt då unionsrätten upphör att vara tillämplig på Förenade kungariket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i rådet för Organisationen för bevarandet av laxbestånden i Nordatlanten, som inrättas genom konventionen om bevarande av Nordatlantens laxbestånd, ska vara att godkänna Förenade kungarikets ansökan om anslutning till den konventionen, förutsatt att godkännandet ges från och med den tidpunkt då unionsrätten upphör att vara tillämplig på Förenade kungariket.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 27 maj 2019.

På rådets vägnar

N. HURDUC

Ordförande


(1)  EGT L 378, 31.12.1982, s. 25.

(2)  Rådets beslut 82/886/EEG av den 13 december 1982 om antagande av konventionen om bevarande av laxbestånden i Nordatlanten (EGT L 378, 31.12.1982, s. 24).

(3)  Europeiska rådets beslut (EU) 2019/584 antaget i samförstånd med Förenade kungariket av den 11 april 2019 om förlängning av tidsfristen enligt artikel 50.3 i EU-fördraget (EUT L 101, 11.4.2019, s. 1).

(4)  EUT C 144I, 25.4.2019, s. 1.

(5)  EGT L 179, 23.6.1998, s. 3.

(6)  EGT L 189, 3.7.1998, s. 14.


7.6.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 149/63


RÅDETS BESLUT (GUSP) 2019/938

av den 6 juni 2019

till stöd för en förtroendeskapande process för att upprätta en zon i Mellanöstern som är fri från kärnvapen och alla andra slags massförstörelsevapen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28.1 och 31.1,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik från 2016 liksom EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen från 2003 grundar sig på övertygelsen att en multilateral inställning till säkerhet, inklusive nedrustning och icke-spridning, är det bästa sättet att upprätthålla internationell ordning.

(2)

Unionens politik är därför att stödja, verkställa och stärka genomförandet och universaliseringen av befintliga fördrag, avtal och standarder om nedrustning och icke-spridning samt att samarbeta med tredjeländer och bistå dem med att fullgöra sina skyldigheter enligt multilaterala konventioner och ordningar.

(3)

I den gemensamma förklaringen från toppmötet för Medelhavsländerna i Paris den 13 juli 2008 om inrättandet av en union för Medelhavsområdet bekräftades en gemensam strävan att uppnå fred och regional säkerhet i enlighet med Barcelonaförklaringen, antagen vid Europa–Medelhavskonferensen den 27–28 november 1995, som bland annat främjar regional säkerhet genom till exempel icke-spridning av kärnvapen och kemiska och biologiska vapen, anslutning till och efterlevnad av internationella och regionala system för icke-spridning och vapenkontroll- och nedrustningsavtal, såsom fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (nedan kallat icke-spridningsfördraget), konventionen om kemiska vapen, konventionen om bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen, fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar, och/eller regionala arrangemang, såsom kärnvapenfria zoner, inbegripet systemen för kontroll av dessa, och genom att i god tro uppfylla de åtaganden som de som undertecknat Barcelonaförklaringen gjort inom ramen för konventioner om vapenkontroll, nedrustning och icke-spridning.

(4)

Parterna i unionen för Medelhavsområdet kommer att eftersträva en ömsesidigt och verkligt kontrollerbar zon i Mellanöstern som är fri från massförstörelsevapen – nukleära, kemiska och biologiska – samt deras bärare. Dessutom kommer parterna att överväga vilka praktiska åtgärder som kan vidtas för att bland annat förhindra spridning av nukleära, kemiska och biologiska vapen samt orimligt stora lager av konventionella vapen.

(5)

År 2008 anordnade unionen ett seminarium i Paris om säkerhet i Mellanöstern, icke-spridning av massförstörelsevapen och nedrustning med deltagande av företrädare för staterna i regionen och unionens medlemsstater samt akademiker och nationella kärnenergibyråer.

(6)

Vid 2010 års granskningskonferens om icke-spridningsfördraget betonades vikten av en process som leder till att 1995 års resolution om Mellanöstern (nedan kallad 1995 års resolution) genomförs fullt ut. I detta syfte ställde sig konferensen bakom vissa konkreta åtgärder, bland annat beaktande av alla erbjudanden om stöd för genomförandet av 1995 års resolution, inklusive unionens erbjudande att stå som värd för ett uppföljningsseminarium knutet till det som organiserades i juni 2008.

(7)

Vidare erkände 2010 års granskningskonferens det civila samhällets viktiga roll för genomförandet av 1995 års resolution och stödde alla insatser i detta avseende.

(8)

År 2011 anordnade unionen ett seminarium i Bryssel för att främja förtroendeskapande och stödja en process som syftar till att upprätta en zon i Mellanöstern som är fri från massförstörelsevapen och deras bärare, med deltagande av högre företrädare för staterna i regionen, de tre stater som är depositarier för icke-spridningsfördraget, unionens medlemsstater, andra berörda stater samt akademiker och officiella företrädare för de viktigaste regionala och internationella organisationerna.

(9)

År 2012 beslutade unionen att ge ytterligare stöd till en förtroendeskapande process för att upprätta en zon i Mellanöstern som är fri från kärnvapen och alla andra slags massförstörelsevapen, bland annat genom att stödja det arbete som utförts av den av FN utsedda kontaktpersonen med den konferens som hölls 2012 om upprättandet av en sådan zon och genom att organisera en workshop om kapacitetsuppbyggnad och ett evenemang för att följa upp de seminarier som unionen höll 2008 och 2011.

(10)

Unionen har hela tiden uttryckt sin beredvillighet att fortsätta att stödja en process som leder till upprättande av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern, och den vill fortsätta att stödja förtroendeskapande processer av liknande typ som de seminarier och workshoppar som unionen höll 2008, 2011 och 2012.

(11)

Förenta nationernas generalsekreterare utfäste sig i nedrustningsagendan Att säkra vår gemensamma framtid, som lades fram den 24 maj 2018, att arbeta med FN:s medlemsstater för att stärka och befästa de kärnvapenfria zonerna, bland annat genom att stödja upprättande av ytterligare sådana zoner, inbegripet i Mellanöstern.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   I syfte att befrämja unionens åtagande att upprätta en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern och för att följa upp unionens tidigare verksamhet under 2008, 2011 och 2012 samt främja förtroendeskapande åtgärder till stöd för en process som syftar till att upprätta en sådan zon ska unionen stödja verksamhet som främjar inkluderande dialog mellan experter och beslutsfattare om en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern bland annat genom att

a)

identifiera de erfarenheter som tillvaratagits under perioden 1996–2015 vid ansträngningarna att främja en massförstörelsevapenfri zon,

b)

bygga upp analysförmåga till stöd för nytänkande i frågor som rör regional säkerhet och den massförstörelsevapenfria zonen, bland annat genom att dra nytta av erfarenheter från upprättandet av andra regionala kärnvapenfria zoner,

c)

samla in idéer och utforma nya förslag om hur man ska gå vidare i denna fråga.

2.   I detta sammanhang ska det projekt som ska stödjas av unionen omfatta följande särskilda verksamheter:

a)

Etapp I

Projektets första etapp kommer att inriktas på upprättande av expertnätverk, uppsökande verksamhet och kommunikation samt på att avgränsa de frågor och teman som ska utforskas. De viktigaste aktiviteterna inbegriper följande:

i)

Upprättande av ett första regionalt nätverk med relevanta experter och institutioner.

ii)

Uppsökande verksamhet, intervjuer och genomgång av litteratur samt insamling av relevant dokumentation.

iii)

Ett första möte med projektets referensgrupp.

iv)

Ett sidoevenemang i FN:s generalförsamlings första utskott i oktober 2019.

v)

En workshop med 15–20 medlemmar i projektets regionala nätverk och medlemmar i projektets referensgrupp.

b)

Etapp II

Projektets andra etapp kommer att inriktas på samarbete med relevanta personer, experter, forskare, utredare och institut i regionen i syfte att nå insikter om och få perspektiv på de frågor och teman som avgränsades under den första etappen, samt på godkännande av redogörelsen av ansträngningarna att upprätta en massförstörelsevapenfri zon mellan 1995 och 2015. De viktigaste aktiviteterna inbegriper följande:

i)

Upp till 50 individuella intervjuer med personer inom och utanför regionen.

ii)

Upp till sex mindre möten, ledda av forskningsinstitut, med relevanta experter i regionen.

iii)

Ett fullständigt utkast till rapporten från FN:s institut för nedrustningsforskning (Unidir) om initiativet för en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern ska göras tillgängligt för FN:s medlemsstater och FN:s kontor för nedrustningsfrågor.

iv)

Ett särskilt evenemang ska anordnas i samband med icke-spridningsfördragets granskningskonferens 2020.

v)

Ett möte ska anordnas i FN:s högkvarter i New York 2020 för att presentera relevanta uppdateringar och resultat av projektet för FN:s medlemsstater och andra relevanta intressenter.

c)

Etapp III

i)

Två workshoppar med flera intressenter för att diskutera en sammanfattning av alternativ och rekommendationer vad gäller det fortsatta arbetet.

ii)

Offentliggörande av återstående informationsdokument med en beskrivning av dessa alternativ och perspektiv som har identifierats som potentiellt lovande för ökat regionalt säkerhetssamarbete, bland annat genom en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern.

iii)

Två workshoppar med experter och tjänstemän som agerar i personlig egenskap.

En utförlig beskrivning av projektet återfinns i bilagan.

Artikel 2

1.   Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) ska ansvara för genomförandet av detta beslut.

2.   Det tekniska genomförandet av det projekt som avses i artikel 1.2 ska anförtros åt Unidir, som ska utföra denna uppgift under den höga representantens ansvar. För detta ändamål ska den höga representanten ingå nödvändiga överenskommelser med Unidir.

Artikel 3

1.   Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av det projekt som anges i artikel 1.2 ska vara 2 856 278 EUR.

2.   De utgifter som finansieras med det belopp som anges i punkt 1 ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller för unionens budget.

3.   Kommissionen ska övervaka att de utgifter som avses i punkt 1 förvaltas på rätt sätt. Den ska i detta syfte ingå en finansieringsöverenskommelse med Unidir. I överenskommelsen ska det fastställas att genomförandepartnern ska se till att unionens bidrag synliggörs i proportion till dess storlek.

4.   Kommissionen ska eftersträva att ingå den finansieringsöverenskommelse som avses i punkt 3 så snart som möjligt efter detta besluts ikraftträdande. Den ska informera rådet om alla eventuella svårigheter i samband med detta och om tidpunkten för ingående av överenskommelsen.

Artikel 4

1.   Den höga representanten ska rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut på grundval av beskrivande halvårsrapporter som utarbetats av Unidir. Dessa rapporter ska ligga till grund för den utvärdering som ska utföras av rådet vid projektets slut.

2.   Kommissionen ska informera om de finansiella aspekterna av det projekt som anges i artikel 1.2.

Artikel 5

1.   Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

2.   Detta beslut ska upphöra att gälla 36 månader efter det att de finansieringsöverenskommelser som avses i artikel 3.3 har ingåtts. Det ska dock upphöra att gälla sex månader efter ikraftträdandet, om inte någon finansieringsöverenskommelse har ingåtts vid den tidpunkten.

Utfärdat i Luxemburg den 6 juni 2019.

På rådets vägnar

A. BIRCHALL

Ordförande


BILAGA

Projekt till stöd för en förtroendeskapande process för att upprätta en zon i Mellanöstern som är fri från kärnvapen och alla andra slags massförstörelsevapen

I.   Projektets mål

Det föreslagna projektet ska ha fyra övergripande mål, nämligen

1.

att fylla en betydande forskningslucka när det gäller hur frågan om en zon i Mellanöstern som är fri från kärnvapen och alla andra slags massförstörelsevapen (nedan kallad massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern) har utvecklats under perioden 1995–2015, inklusive erfarenheter för aktuella och framtida utsikter,

2.

att bygga upp analysförmåga till stöd för nytänkande i frågor som rör regional säkerhet och zonen, bland annat genom att dra nytta av erfarenheter från upprättandet av andra regionala kärnvapenfria zoner,

3.

att samla in idéer och utforma nya förslag om hur man ska gå vidare i denna fråga, och

4.

att främja en inkluderande dialog mellan experter och beslutsfattare i frågor som rör den regionala säkerheten, bland annat genom den massförstörelsevapenfria zon i Mellanöstern, som i sin tur kan bidra till pågående multilaterala processer, däribland icke-spridningsfördraget och arbetet vid FN:s årliga konferens om upprättande av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern.

När det gäller det första målet har komplexiteten i frågan om en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern, avsaknaden av framsteg hittills och den begränsade politiska viljan inom och utanför regionen lett till att frågan har fått minskad uppmärksamhet från politiker och forskare under senare år. Det finns en mängd forskning om initiativets bakgrund och om arbetet med att föra det framåt inför och under granskningskonferensen 1995. Den obegränsade förlängningen av icke-spridningsfördraget samma år och den resolution om Mellanöstern som möjliggjorde konsensus om förlängningen har behandlats på ett uttömmande sätt, bland annat genom ett pågående program för muntlig historia om konferensen om icke-spridningsfördraget 1995.

Det finns dock betydligt mindre dokumentation och forskning om perioden 2010–2015. Under denna period togs dock ett antal viktiga diplomatiska initiativ om zonen. En del forskare och experter har inriktat sig på att utforska särskilda aspekter av frågan och en del förespråkare har försökt att utarbeta mallar för ett eventuellt avtal, men det finns ingen auktoritativ empirisk redogörelse av arbetet med att föra konceptet med en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern framåt under perioden 1996–2015. I avsaknad av sådan dokumentation finns det en risk för att man går miste om viktiga detaljer och fakta, liksom om synpunkter från de berörda aktörerna och erfarenheter inför framtida insatser. Detta kommer att utgör ett hinder för framtida forskning och politiska insatser i frågan. Det föreslagna Unidir-projektet kommer att fylla denna lucka.

När det gäller det andra målet kommer detta projekt att stödja fortsatt forskning om hot relaterade till massförstörelsevapen i Mellanöstern, regionalt säkerhetssamarbete och i synnerhet en massförstörelsevapenfri zon, och bidra till att experter fortsätter att uppmärksamma frågan. Detta kommer att ske vid en tidpunkt då det finns ett desperat behov av nya och långsiktiga tankar och idéer om dessa frågor. Genom att utforska teman och idéer som rör den massförstörelsevapenfria zonen och som under två årtionden varit under diskussion, tillkommit eller glömts bort, kommer projektet att bidra till kunskap om och förståelse av denna fråga. Med hjälp av nyare litteratur om andra kärnvapenfria eller massförstörelsevapenfria zoner kan likheter med och/eller särdrag i Mellanöstern utvärderas. Resultatet kommer att utgöras av en omfattande katalog med teman och idéer som kan bidra till förnyade insatser och ett utvidgat nätverk av analytiker och experter med tillgång till denna katalog.

När det gäller det tredje målet kommer detta projekt att bidra till framtida överväganden om den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern i ett bredare regionalt sammanhang av massförstörelsevapen och säkerhet genom dokumentation av de frågor och tillvägagångssätt som under två decennier har tagits upp inom ramen för olika initiativ. Genom att experter inom regionen görs delaktiga kommer projektet att omfatta de frågor och idéer som forskare, deltagare och expertobservatörer anser komma ifråga för ytterligare undersökning och även de frågor som har visat sig vara svårast att hantera. På detta sätt kan beslutsfattare få en heltäckande grund för överväganden och bedömningar av utsikterna för framsteg i regionalt säkerhetssamarbete när det gäller hot från massförstörelsevapen i den nuvarande dynamiska strategiska miljön. Det kan också stödja kapacitetsutvecklingen för framtida förhandlingar om regionala säkerhetsfrågor, inbegripet den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern.

Slutligen, och viktigast av allt, när det gäller det fjärde målet, kommer detta projekt att underlätta en informell expertdialog mellan länderna i Mellanöstern och deras externa partner om specifika idéer och initiativ för att förbättra den regionala säkerheten och hanteringen av hot från massförstörelsevapen i regionen. Därigenom kommer detta projekt att ge en väsentlig grund för framtida halvofficiella och officiella dialoger om olika aspekter av massförstörelsevapen och deras bärare. Det kommer särskilt att utgöra en diskret ram för diskussioner kring ett brett spektrum av relevanta frågor, varvid man undersöker och utvecklar nya perspektiv som kan erbjuda möjligheter till framtida framsteg, samt stödja och bidra till ett gynnsamt klimat för eventuella framtida dialoger. På så sätt kommer det också att tillhandahålla viktiga synpunkter och idéer till FN:s konferens om en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern och bidra till att tillit och förtroende byggs upp hos ett brett spektrum av experter som kan vara engagerade i såväl detta som andra lämpliga forum.

II.   Projektbeskrivning

1.   Mål och målgrupp

Detta projekt har, som nämnts ovan, fyra mål:

Att ta fram en faktabaserad beskrivning av de insatser för att upprätta en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern som gjordes mellan 1995 och 2015 som fyller en viktig lucka i forskningslitteraturen och identifierar erfarenheter inför framtida insatser.

Att identifiera viktiga frågor, möjligheter, hinder och idéer som är aktuella och relevanta vid övervägande av en massförstörelsevapenfri zon och insatser för att stärka det regionala säkerhetssamarbetet, och därigenom bidra med insikter om väsentliga och processmässiga aspekter av zonen och om möjliga vägar framåt mot bakgrund av en föränderlig strategisk miljö.

Att engagera en bred grupp forskare, beslutsfattare och akademiker i regionen och ta del av deras perspektiv och insikter i dessa frågor, och därvid öka antalet deltagare, och mångfalden bland dessa, som undersöker möjligheterna till dialog och framsteg i den sedan länge omdiskuterade frågan om en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern inom ramen för de bredare regionala frågorna om massförstörelsevapen och säkerhet samt andra erfarenheter av regionala kärnvapenfria zoner.

Att underlätta dialogen mellan dessa experter i syfte att främja nätverk, kommunikation och engagemang som i sin tur skulle kunna bidra till framtida insatser för att befrämja regional säkerhet, vapenkontroll, icke-spridning och nedrustningsframsteg i regionen.

Tre målgrupper som överlappar varandra planeras:

Internationella forskare som arbetar med säkerhet och vapenkontroll, särskilt de som fokuserar på icke-spridning och nedrustning av kärnvapen, kemiska vapen och biologiska vapen och deras bärare samt frågor som rör regional säkerhet eller säkerhet i Mellanöstern. Särskilt fokus kommer att läggas på den nya generation av forskare som ägnar större uppmärksamhet åt internationella och regionala frågor rörande massförstörelsevapen mot bakgrund av konflikten i Syrien, meningsskiljaktigheter om Irans kärntekniska program och annan kärnteknisk kapacitet i regionen, tekniska framsteg och ny vapenkapacitet, ansträngda politiska förbindelser mellan viktiga kärnvapenstater och tvister mellan vissa kärnvapenstater och andra stater om hur kärnvapennedrustningen ska gå till. En auktoritativ redogörelse på engelska om hur arbetet med den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern utvecklats under perioden 1996–2015 skulle utgöra en viktig resurs och katalog för många olika slags frågor kring massförstörelsevapen, bland annat frågor om kärnvapenfria zoner och frågor som är specifika för Mellanöstern.

Beslutsfattare som arbetar med frågor om vapenkontroll, icke-spridning och nedrustning. I den målgruppen ingår personer med både regionala och internationella perspektiv och i flera forum, inbegripet icke-spridningsfördragets granskningskonferens 2020. Oavsett deras ståndpunkt i fråga om kärnvapennedrustningen anser många stater det vara av avgörande vikt att en överenskommelse uppnås vid detta möte, efter att man vid 2015 års konferens om icke-spridningsfördraget inte lyckades enas om ett slutdokument och med tanke på de många spänningarna kring icke-spridningsfördraget. Frågan om framsteg mot en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern anses vara en kritisk variabel när det gäller utsikterna för att nå resultat vid granskningskonferensen.

Forskare och yrkesverksamma i Mellanöstern som försöker följa och förstå den snabbt föränderliga dynamiken för regionen, dess medlemsstater och dess befolkning, konsekvenserna av växlande allianser och kapaciteter för säkerheten i regionen och utsikterna att förebygga och mildra nuvarande och framtida spänningar och konflikter.

2.   Tidsplan

Projektet förväntas inledas under andra halvåret 2019 och pågå i 36 månader. Slutförandet planeras till våren 2022 då alla publikationer förväntas vara utgivna. Slutlig redogörelse och ekonomisk redovisning för projektet kommer att läggas fram i slutet av 2022.

3.   Aktiviteter, resultat och metoder

Projektet är indelat i tre etapper. Vid behov kommer evenemang och tidpunkter att anpassas med hänsyn till viktiga händelser. Dokument, rön och idéer från projektet kommer att delas med FN:s sekretariat och deltagare i syfte att stödja förberedelserna av de årliga konferenser som anordnas av FN:s generalsekreterare. De tre etapperna är följande:

Etapp I:

Projektets första etapp kommer att inriktas på upprättande av projektet och på expertnätverk, uppsökande verksamhet och kommunikation samt formulering av de frågor och teman som ska utforskas. De viktigaste aktiviteterna inbegriper följande:

Upprättande av ett initialt regionalt nätverk med för projektet relevanta experter och institutioner.

Uppsökande verksamhet och intervjuer med relevanta personer som är engagerade i olika initiativ för en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern inleds.

Litteraturgenomgång och insamling av relevanta dokument med anknytning till en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern under perioden mellan icke-spridningsfördragets granskningskonferens 1995 och slutförandet av 2015 års konferens om icke-spridningsfördraget. Det kommer också att göras en översyn av mer omfattande relevant politisk forskning om andra kärnvapenfria zoner och/eller initiativ och om erfarenheter av säkerhetssamarbete i Mellanöstern.

De viktigaste resultaten inkluderar följande:

Ett första möte med projektets referensgrupp.

Ett sidoevenemang vid mötet i generalförsamlingens första utskott i oktober 2019, med deltagande av relevanta regionala experter och institutioner, för att beskriva projektet, presentera inledande teman och diskutera prioriterade undersökningsområden.

En kronologisk översikt över centrala händelser och en beskrivning av teman, frågor och debatter med en redogörelse för diskussionerna om en massförstörelsevapenfri zon i regionen. För att underlätta hänvisningar kommer denna översikt att omfatta en innehållsförteckning och delas upp i avsnitt som belyser de viktigaste resultaten. Detta material skulle kunna delas med deltagarna och observatörerna vid den konferens om den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern som FN:s generalsekreterare kommer att sammankalla 2019.

En workshop kommer att anordnas i Valletta (Malta) i december 2019, där 15–20 medlemmar av projektets regionala nätverk och medlemmar i projektets referensgrupp kommer att sammanföras för att utbyta information om FN-konferensen, möjliga kommande steg och eventuella nya frågor som kan behövas tas upp och/eller revideras i projektet till följd av konferensen.

Etapp II:

Projektets andra etapp kommer att inriktas på samarbete med relevanta personer, experter, forskare, utredare och institut i regionen i syfte att nå insikter om och få perspektiv på de frågor och teman som fastställdes under etapp I, samt på godkännande av redogörelsen om insatserna för att upprätta en massförstörelsevapenfri zon mellan 1995 och 2015. De viktigaste aktiviteterna inbegriper följande:

Upp till 50 intervjuer med enskilda personer inom och utanför regionen som sedan 1995 varit engagerade i diskussioner och/eller forskning om en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern (genom möten i regionen, i anslutning till relevanta internationella möten eller konferenser eller via Skype och/eller telefon).

Upp till sex mindre möten, ledda av forskningsinstitut, med relevanta experter (upp till 25) i regionen för att a) validera och finjustera utkast till den berättande redogörelsen, inbegripet centrala fakta och datum, b) skapa framtidsutsikter när det gäller prioriterade frågor, hinder, utmaningar och möjligheter vad gäller framsteg inom området och c) undersöka olika sätt att komma till rätta med identifierade hinder och utmaningar för att möjliggöra vissa framsteg mot en kärnvapenfri och massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern och regional säkerhet i Mellanöstern. Avsikten är att mötena ska äga rum i Egypten (Kairo), Jordanien (Amman), Iran (Teheran), Libanon (Beirut) och Kuwait.

De viktigaste resultaten inkluderar följande:

Ett fullständigt utkast av Unidirs rapport om initiativet för en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern.

En av Unidir sammanställd översikt över viktiga frågor och hinder med idéer om befintliga och/eller framtida initiativ och med synpunkter på möjliga vägar framåt som identifierats under forsknings- och expertdiskussionerna.

Ett andra möte i projektets referensgrupp i syfte att se över och bedöma hur projektet framskrider och validera Unidirs översikt över viktiga frågor.

Ett särskilt evenemang ska anordnas i samband med icke-spridningsfördragets granskningskonferens 2020.

Ett möte ska anordnas i FN:s högkvarter i New York 2020 för att presentera relevanta uppdateringar och resultat av projektet för FN:s medlemsstater och andra relevanta intressenter.

En workshop i Aqaba, Jordanien, i syfte att rapportera om de framsteg som hittills gjorts i FN:s generalsekreterares konferensprocess och föra en diskussion om vilka områden som skulle kunna ges prioritet vid senare möten.

Etapp III:

Projektets avslutande etapp innebär att den berättande redogörelsen färdigställs och därefter offentliggörs av Unidir. Under denna period, och med utgångspunkt i den omfattande översyn och de analyser som gjorts under etapp II, kommer man inom projektet att sammankalla två avslutande workshoppar med flera intressenter för att diskutera sammanfattningen av alternativ och rekommendationer vad gäller vägen framåt.

De viktigaste aktiviteterna inbegriper följande:

Offentliggörande av återstående informationsdokument med en beskrivning av dessa alternativ och perspektiv som har identifierats som potentiellt lovande för ökat regionalt säkerhetssamarbete, bland annat genom en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern och relevanta överväganden för beslutsfattares användning.

Lanseringsevenemang (panelpresentationer och paneldiskussioner) i Genève, Bryssel och Washington för att ge publicitet åt Unidirs berättande redogörelse och resultaten.

Två workshoppar med experter och tjänstemän som deltar i egenskap av individer; de ska utformas i ljuset av resultatet av 2020 års granskningskonferens och relevanta diskussioner i FN:s konferenser om en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern. Möjliga orter är Kairo, Egypten, och Rom, Italien.

De viktigaste resultaten inbegriper följande:

En berättande redogörelse för den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern, som är fritt tillgänglig via Unidirs webbplats, med viktiga tidsangivelser, bilagor och data.

Upp till fem informationsdokument om särskilda aspekter, alternativ och perspektiv i fråga om en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern.

Två sammanfattningar av workshopparna som ska delas ut till berörda tjänstemän, myndigheter och multilaterala processer och som skisserar perspektiv, synpunkter och vägar framåt när det gäller den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern.

En kombination av metoder kommer att användas i detta projekt, inbegripet en jämförande genomgång och analys av litteratur, insamling och analys av dokument från öppna källor och muntliga intervjuer. Det sistnämnda ska följa standardiserade forskningsförfaranden, som inbegriper en begäran om skriftligt tillstånd från den intervjuade avseende inspelning, översyn av eventuella skriftliga redogörelser eller sammanfattningar med den intervjuade för ett korrekt sakinnehåll och icke-spridning av inspelningar av muntliga intervjuer eller redogörelser om inte den intervjuade ger sitt uttryckliga samtycke, i enlighet med ett standardiserat intervjuprotokoll. Material från öppna källor och redogörelser av och detaljer i den muntliga historien kommer att trianguleras för ett korrekt sakinnehåll.

Alla möten under detta projekt ska följa Chatham House-regeln.

Allt projektmaterial, inbegripet material från öppna källor och muntligt material, kommer att arkiveras digitalt och bevaras av Unidir under en fastställd tidsperiod. Unidirs stilregler och kvalitetssäkringsprocesser kommer att tillämpas på alla publikationer, inklusive externa sakkunnigbedömningar av utkast till manuskript.

4.   Projektets sammansättning

Projektet ska ledas av en projektchef som ska ha nödvändiga kunskaper om och erfarenheter av regionen och dess situation vad gäller massförstörelsevapen. Projektchefen kommer att ha ett omfattande nätverk och åtnjuta högt anseende i regionen. Projektchefen ska rapportera till Unidirs direktör och samordna projektgruppen, leda arbetet med att ta fram den berättande redogörelsen av processerna kring den massförstörelsevapenfria zonen sedan 1995 och styra och leda arbetet med att anlita experter och f.d. tjänstemän, samt sammanställa perspektiv på tidigare insatser och framtidsutsikter vad gäller zonen.

En heltidsanställd projektledare och forskare ska rekryteras för att leda och genomföra relevanta litteraturgenomgångar, dokumentationsinsamling och muntliga intervjuer. Han eller hon kommer att a) ska ha en akademisk examen på avancerad nivå i ett relevant ämne (som rör Mellanöstern, internationella säkerhetsfrågor och/eller frågor om massförstörelsevapen), utmärkta kunskaper om Mellanöstern, relevanta språkkunskaper och en gedigen publikationsförteckning, b) ha ett visat resultat i fråga om högkvalitativ, opartisk och ansvarsfull forskning samt utmärkt social kompetens och c) spela en ledande roll vid utarbetandet av de sammanfattande rapporter om perspektiven för de frågor och vägar framåt som återfinns i rapporten.

En välmeriterad forskare kommer på deltid (50 %) att bidra med vägledning, kunskaper och rådgivning till projektchefen och till projektledaren och forskaren och bidra till sammanställningen och utarbetandet av den berättande redogörelsen. Den välmeriterade forskaren ska ha omfattande kunskaper om och erfarenheter av Mellanöstern och arbetet med att upprätta den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern.

En referensgrupp på 4–5 personer kommer att inrättas för detta projekt för att bidra med rådgivning och vägledning till projektet, granska utkast till publikationer, bidra till att upprätta kontakter med relevanta experter och institut samt delta i möten och expertdialoger i regionen. Dessa personer kommer att väljas ut på grundval av sin expertis och sina kunskaper om initiativ med anknytning till den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern, och de kommer att delta i egenskap av individer. De får resekostnadsersättning och dagtraktamente när de deltar i projektrelaterad verksamhet samt ett litet arvode.

Med tanke på de omfattande resor och kontakter med ett brett och varierat nätverk av experter som planeras i detta projekt kommer en assisterande medarbetare att rekryteras till projektet för att bistå med administration och logistik, bland annat när det gäller resor till och inom regionen, anordnande av möten och ekonomiska och administrativa förfaranden inom ramen för FN:s program för företagsresurser (Umoja). Helst ska denna medarbetare kunna tala arabiska.

En projektpraktikant kommer på deltid (50 %) att bistå projektet med insamling och genomgång av dokumentation, faktagranskning, utarbetande av relevanta tabeller och förteckningar med data samt arkivering.

III.   Projektstyrning och tillsyn

Projektet ska genomföras under ledning av Unidir. Unidir är ett självständigt institut inom FN:s ramar och inrättades 1980 för att bedriva oberoende forskning om nedrustning och därmed sammanhängande problem, särskilt internationella säkerhetsfrågor. Det har sitt säte i Genève och har ett globalt anseende och mångårig expertis i frågor som rör massförstörelsevapen, bland annat ett omfattande institutionellt minne av och ett arkiv över nedrustningsprocesser, inbegripet icke-spridningsavtalet och kärnvapenfria zoner runt om i världen, samt en omfattande förteckning över publikationer som alla är tillgängliga för allmänheten och kan erhållas online utan kostnad.

En viktig uppgift för Unidir är att sammankalla och underlätta expertmöten för informell dialog om nedrustningsfrågor, som sträcker sig från frågor om massförstörelsevapen till ny och framväxande vapenteknik. Unidir har därför ett omfattande nätverk som det kan utnyttja och erfarenhet av att anordna möten i Genève och på andra ställen och att förbereda sammanfattande rapporter och uppföljningar.

Unidir leds av en styrelse som även fungerar som rådgivande nämnd i nedrustningsfrågor, och till vilken Unidirs direktör rapporterar. I styrelsen ingår en rad olika experter från hela världen, som alla deltar i egenskap av individer och som sammanträder två gånger om året för att granska Unidirs materiella och finansiella verksamhet. Styrelsen ska varje år lämna in en rapport om sitt arbete till FN:s generalsekreterare. Unidirs direktör ansvarar för Unidirs organisation, ledning och administration, inbegripet dess väsentliga forskningsresultat och dess ekonomiska och administrativa förfaranden.

Unidir är en självständig organisation men följer FN:s finansiella regler och bestämmelser, och dess finanser granskas av FN:s revisionskommitté. Projektets hela ekonomi administreras och förvaltas genom Umoja och ses över varje kvartal. Unidir överlämnar en rapport om enskilda projekts utveckling och ekonomi till berörda givare, minst en gång per år och ibland så ofta som varje kvartal, beroende på den enskilda givarens behov.


7.6.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 149/73


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2019/939

av den 6 juni 2019

om utseende av utfärdande enheter som ska driva ett system för tilldelning av unika produktidentifieringar (UDI) inom området för medicintekniska produkter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (1), särskilt artikel 27.2 första stycket,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och om upphävande av direktiv 98/79/EG och kommissionens beslut 2010/227/EU (2), särskilt artikel 24.2, och

av följande skäl:

(1)

Genom artikel 27.1 i förordning (EU) 2017/745 och artikel 24.1 i förordning (EU) 2017/746 upprättas ett system för unik produktidentifiering (UDI-system) för vissa medicintekniska produkter som omfattas av dessa förordningar.

(2)

Innan en produkt på vilken UDI-systemet är tillämpligt släpps ut på marknaden är tillverkaren skyldig att tilldela produkten och, i förekommande fall, alla högre förpackningsnivåer en unik produktidentifiering (UDI). Denna UDI måste ha skapats i enlighet med reglerna för den eller de utfärdande enheter som kommissionen utsett för att driva ett system för tilldelning av UDI. Tillverkarna får bara använda sådana standarder för produktkodning som tillhandahålls av de utfärdande enheter som kommissionen utsett.

(3)

I artikel 27.2 i förordning (EU) 2017/745 och artikel 24.2 i förordning (EU) 2017/746 anges de kriterier som de utfärdande enheterna måste uppfylla innan de kan utses för att driva ett system för tilldelning av UDI i enlighet med respektive förordning.

(4)

En ansökningsomgång för utfärdande enheter som är intresserade av att driva ett system för tilldelning av UDI i enlighet med förordning (EU) 2017/745 och ett system för tilldelning av UDI i enlighet med förordning (EU) 2017/746 utlystes på kommissionens webbplats den 21 december 2018 (3) med den 25 januari 2019 som tidsfrist. Fyra ansökningar inkom. Kommissionen har utvärderat varje ansökan och konstaterat att de berörda enheterna uppfyller de tillämpliga kriterierna för att utses i enlighet med båda förordningarna. Samordningsgruppen för medicintekniska produkter hördes också och gjorde inga invändningar.

(5)

De enheter som förtecknas i bilagan till detta beslut bör därför utses att driva ett system för tilldelning av UDI i enlighet med förordning (EU) 2017/745 och ett system för tilldelning av UDI i enlighet med förordning (EU) 2017/746.

(6)

Bestämmelserna i detta beslut är nära kopplade till varandra, eftersom förordning (EU) 2017/745 och förordning (EU) 2017/746 båda handlar om medicintekniska produkter och UDI-systemen enligt båda förordningarna är närbesläktade och underställda samma krav. Eftersom samma utfärdande enheter kommer att utses att driva ett system för tilldelning av UDI i enlighet med förordning (EU) 2017/745 och ett system för tilldelning av UDI i enlighet med förordning (EU) 2017/746, bör utseendena för båda förordningarna ingå i ett enda beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Utseende av utfärdande enheter

De enheter som förtecknas i bilagan till detta beslut utses att driva ett system för tilldelning av UDI i enlighet med förordning (EU) 2017/745 och att driva ett system för tilldelning av UDI i enlighet med förordning (EU) 2017/746.

Artikel 2

Villkor för utseende

1.   Vart och ett av utseendena enligt artikel 1 ska vara giltigt under en period på fem år från och med den 27 juni 2019. Vid utgången av denna period får vart och ett av utseendena förnyas med en ny femårsperiod om den utfärdande enheten fortfarande uppfyller kriterierna och villkoren för utseende.

2.   Kommissionen får när som helst tillfälligt eller slutgiltigt återkalla utseendet av en utfärdande enhet enligt artikel 1, om den finner att enheten inte längre uppfyller kriterierna för utseende i artikel 27.2 första stycket i förordning (EU) 2017/745 eller artikel 24.2 första stycket i förordning (EU) 2017/746.

Artikel 3

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 6 juni 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 117, 5.5.2017, s. 1.

(2)  EUT L 117, 5.5.2017, s. 176.

(3)  Ansökningsomgången offentliggjordes på https://ec.europa.eu/growth/content/call-applications-view-designation-udi-issuing-entities-accordance-article-272-regulation-eu_en


BILAGA

Förteckning över enheter som har utsetts att driva ett system för tilldelning av UDI i enlighet med förordning (EU) 2017/745 och ett system för tilldelning av UDI i enlighet med förordning (EU) 2017/746

a)

GS1 AISBL

b)

Health Industry Business Communications Council (HIBCC)

c)

ICCBBA

d)

Informationsstelle für Arzneispezialitäten – IFA GmbH


AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

7.6.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 149/76


BESLUT nr 2/2017 AV GEMENSAMMA KOMMITTÉN FÖR DEN REGIONALA KONVENTIONEN OM EUROPA-MEDELHAVSTÄCKANDE REGLER OM FÖRMÅNSURSPRUNG

av den 16 maj 2017

om ändring av bestämmelserna i tillägg II till den regionala konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung, genom att införa en möjlighet till tullrestitution och full kumulation i handel som omfattas av det centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta) som rör Republiken Moldavien och deltagarna i Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess [2019/940]

GEMENSAMMA KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av den regionala konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung (1), och

av följande skäl:

(1)

I artikel 1.2 i den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung (nedan kallad konventionen) föreskrivs att det i tillägg II ska anges särskilda bestämmelser som gäller mellan vissa avtalsslutande parter och som avviker från bestämmelserna i tillägg I.

(2)

I artikel 1 i tillägg II till konventionen föreskrivs att de avtalsslutande parterna i sin bilaterala handel kan tillämpa särskilda bestämmelser som avviker från bestämmelserna i tillägg I och att dessa bestämmelser fastställs i bilagorna till tillägg II.

(3)

Republiken Serbien informerade, i egenskap av ordförande för Ceftas underkommitté för tullsamarbete och ursprungsregler inom ramen för Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta) som rör Republiken Moldavien och deltagarna i Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess (nedan kallade avtalsparter i Cefta), sekretariatet i konventionens gemensamma kommitté om beslut nr 3/2015 av den 26 november 2015 om att den gemensamma kommittén för det centraleuropeiska frihandelsavtalet inom ramen för Cefta ska införa en möjlighet till tullrestitution och full kumulation i handeln mellan Republiken Moldavien och deltagarna i Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess.

(4)

I artikel 4.3 a i konventionen föreskrivs att gemensamma kommittén enhälligt ska anta ändringar av konventionen, inbegripet ändringar av tilläggen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillägg II till konventionen, som fastställer undantag från bestämmelserna i tillägg I till konventionen, ska ändras och kompletteras av bilagorna XIII, G och H till tillägg II till konventionen, som återfinns i bilagorna till detta beslut.

Artikel 2

I bilagorna XIII, G och H till tillägg II till konventionen, som återfinns i bilagorna till detta beslut, anges villkoren för tillämpning av förbudet mot tullrestitution och full kumulation i handeln mellan avtalsparterna i Cefta.

Artikel 3

Bilagorna ska utgöra en integrerad del av detta beslut.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas av den gemensamma kommittén.

Den dag då det börjar tillämpas ska vara den 1 juli 2019.

Utfärdat i Bryssel den 16 maj 2017.

På gemensamma kommitténs vägnar

Péter KOVÀCS

Ordförande


(1)  EUT L 54, 26.2.2013, s. 4.


BILAGA I

I tillägg II till konventionen ska följande bilaga XIII läggas till:

”BILAGA XIII

Handel som omfattas av det centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta) som rör Republiken Moldavien och deltagarna i Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess

Artikel 1

Undantag från ursprungskumulation

Produkter som har erhållit sitt ursprung genom tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga ska undantas från kumulation enligt vad som anges i artikel 3 i tillägg I.

Artikel 2

Ursprungskumulation

Vid tillämpning av artikel 2.1 b i tillägg I ska bearbetning eller behandling som utförts i Republiken Moldavien eller av deltagarna i Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess, (nedan kallade avtalsparterna i Cefta), anses ha utförts i någon annan avtalspart i Cefta om de framställda produkterna genomgår efterföljande bearbetning eller behandling av den berörda avtalsparten i Cefta. Om ursprungsprodukterna i enlighet med denna bestämmelse har framställts av minst två av de berörda avtalsparterna, ska de bara anses ha ursprung i den berörda avtalsparten i Cefta om bearbetningen eller behandlingen är mer omfattande än de åtgärder som avses i artikel 6 i tillägg I.

Artikel 3

Ursprungsintyg

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16.4 och 16.5 i tillägg I ska tullmyndigheterna i en avtalspart i Cefta utfärda ett varucertifikat EUR.1, om de berörda produkterna kan anses vara produkter med ursprung i en avtalspart i Cefta, med tillämpning av kumulation enligt vad som avses i artikel 2 i denna bilaga och om de uppfyller de övriga villkoren i tillägg I.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 21.2 och 21.3 i tillägg I kan en ursprungsdeklaration upprättas om de berörda produkterna kan anses vara produkter med ursprung i en avtalspart i Cefta, med tillämpning av kumulation enligt vad som avses i artikel 2 i denna bilaga och om de uppfyller de övriga villkoren i tillägg I.

Artikel 4

Leverantörsdeklarationer

1.   När ett varucertifikat EUR.1 utfärdas eller en ursprungsdeklaration upprättas av någon av avtalsparterna i Cefta för ursprungsprodukter vid vilkas tillverkning har använts sådana varor från andra avtalsparter i Cefta som har bearbetats eller behandlats av dessa utan att få förmånsursprungsstatus, ska hänsyn tas till den leverantörsdeklaration som avgetts för dessa varor i enlighet med denna artikel.

2.   Den leverantörsdeklaration som avses i punkt 1 i denna artikel ska tjäna som bevis på att de berörda varorna bearbetats eller behandlats av avtalsparterna i Cefta vid fastställandet av huruvida de produkter som tillverkas med hjälp av dessa varor kan anses vara produkter med ursprung hos avtalsparterna i Cefta eller uppfyller övriga villkor i tillägg 1.

3.   Utom i de fall som avses i punkt 4 ska leverantören för varje varusändning upprätta en separat leverantörsdeklaration med användning av ett pappersformulär enligt bilaga G till detta tillägg som bifogas en faktura, en följesedel eller någon annan kommersiell handling där de berörda varorna beskrivs tillräckligt noggrant för att kunna identifieras.

4.   Om en leverantör regelbundet förser en viss kund med varor vars typ av bearbetning eller behandling av avtalsparter i Cefta förutses bli bestående under avsevärd tid, får leverantören tillhandahålla en enda leverantörsdeklaration (nedan kallad leverantörsdeklaration för längre tid), som också omfattar påföljande sändningar av sådana varor.

En leverantörsdeklaration för längre tid får normalt gälla för en period av upp till ett år från och med dagen för upprättandet av deklarationen. Tullmyndigheterna i en avtalspart i Cefta där deklarationen upprättas ska fastställa villkoren för att få utnyttja den för en längre tidsperiod.

Leverantören ska upprätta en leverantörsdeklaration för längre tid på ett formulär enligt bilaga H till detta tillägg och de berörda varorna ska i deklarationen beskrivas tillräckligt noggrant för att de ska kunna identifieras. Leverantörsdeklarationen ska lämnas till berörd kund innan den första varusändning som deklarationen omfattar levereras till kunden eller tillsammans med den första sändningen.

Leverantören ska omedelbart underrätta sin kund när en leverantörsdeklaration för längre tid inte längre är giltig för de varor som levereras.

5.   De leverantörsdeklarationer som avses i punkterna 3 och 4 i denna artikel ska, i enlighet med den nationella lagstiftningen i den avtalspart i Cefta där deklarationen upprättas, maskinskrivas eller tryckas på engelska, och ska undertecknas för hand av leverantören. Deklarationen får också skrivas för hand, i sådant fall ska den skrivas med bläck med tryckbokstäver.

6.   En leverantör som upprättar en deklaration ska vara beredd att när som helst på begäran av tullmyndigheterna i den avtalspart i Cefta där den upprättas uppvisa alla relevanta handlingar som styrker att uppgifterna i deklarationen är riktiga.

Artikel 5

Styrkande handlingar

En leverantörsdeklaration som styrker att använda material bearbetats eller behandlats av avtalsparter i Cefta och som upprättats i ett av dessa länder, ska betraktas som en sådan typ av handling som avses i artiklarna 16.3 och 21.5 i tillägg I och artikel 4.6 i denna bilaga och användas för att styrka att de produkter som omfattas av ett varucertifikat EUR.1 eller en ursprungsdeklaration kan anses vara produkter med ursprung i en avtalspart i Cefta som uppfyller de övriga villkoren i tillägg I.

Artikel 6

Bevarande av leverantörsdeklarationer

En leverantör som upprättar en leverantörsdeklaration ska under minst tre år bevara kopior av denna och av alla fakturor, följesedlar eller andra kommersiella handlingar till vilken deklarationen bifogats, samt av de handlingar som avses i artikel 4.6 i denna bilaga.

En leverantör som upprättar en leverantörsdeklaration för längre tid ska under minst tre år bevara kopior av denna och av alla fakturor, följesedlar eller andra kommersiella handlingar som rör varor som omfattas av deklarationen och som sänts till kunden i fråga, samt av de handlingar som avses i artikel 4.6 i denna bilaga. Denna period ska löpa från den dag leverantörsdeklarationen för längre tid upphör att gälla.

Artikel 7

Administrativt samarbete

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 31 och 32 i tillägg I ska avtalsparterna i Cefta för att säkerställa att denna bilaga tillämpas på ett riktigt sätt genom de behöriga tullmyndigheterna bistå varandra vid kontrollen av att varucertifikaten EUR.1, ursprungsdeklarationerna och leverantörsdeklarationerna är äkta och att uppgifterna i dessa handlingar är riktiga.

Artikel 8

Kontroll av leverantörsdeklarationer

1.   Efterkontroll av leverantörsdeklarationer eller leverantörsdeklarationer för längre tid kan göras stickprovsvis eller när tullmyndigheterna i den avtalspart i Cefta där sådana deklarationer har beaktats vid utfärdandet av ett varucertifikat EUR.1 eller upprättandet av en ursprungsdeklaration har rimliga tvivel beträffande handlingens äkthet eller huruvida uppgifterna i handlingen är riktiga.

2.   Vid tillämpning av punkt 1 i denna artikel ska tullmyndigheterna i den avtalspart i Cefta som avses i punkt 1 i denna artikel återsända leverantörsdeklarationen eller leverantörsdeklarationen för längre tid och de fakturor, följesedlar eller andra kommersiella handlingar som rör varor som omfattas av en sådan deklaration till tullmyndigheterna i den avtalspart i Cefta där deklarationen upprättades och vid behov ange de sakliga eller formella skälen för begäran om kontroll.

Till stöd för begäran om efterkontroll ska de tillhandahålla alla de erhållna handlingar och upplysningar som tyder på att uppgifterna i leverantörsdeklarationen eller leverantörsdeklarationen för längre tid inte är riktiga.

3.   Kontrollen ska göras av tullmyndigheterna i den avtalspart i Cefta där leverantörsdeklarationen eller leverantörsdeklarationen för längre tid upprättades. För detta ändamål ska de ha rätt att begära alla slags underlag och att göra alla slags kontroller av leverantörens räkenskaper eller varje annan kontroll som de anser lämplig.

4.   De tullmyndigheter som begärt kontrollen ska så snart som möjligt underrättas om resultatet av den. Detta resultat ska klart utvisa om uppgifterna i leverantörsdeklarationen eller leverantörsdeklarationen för längre tid är riktiga och göra det möjligt för tullmyndigheterna att fastställa huruvida och i vilken utsträckning en sådan leverantörsdeklaration skulle kunna beaktas vid utfärdandet av ett varucertifikat EUR.1 eller vid upprättandet av en ursprungsdeklaration.

Artikel 9

Sanktioner

Den som i syfte att erhålla förmånsbehandling för produkter upprättar eller låter upprätta en handling som innehåller oriktiga uppgifter ska bli föremål för sanktioner.

Artikel 10

Förbud mot restitution av eller befrielse från tullar

Förbudet i artikel 14.1 i tillägg I ska inte gälla för bilateral handel mellan avtalsparterna i Cefta.


BILAGA II

I tillägg II till konventionen ska följande bilaga G läggas till:

”BILAGA G

Leverantörsdeklaration för varor som har bearbetats eller behandlats av en avtalspart i Cefta utan att ha fått förmånsursprungsstatus

Leverantörsdeklarationen, vars text återges nedan, måste upprättas enligt fotnoterna. Fotnoterna behöver dock inte återges.

LEVERANTÖRSDEKLARATION

för varor som bearbetats eller behandlats av en avtalspart i Cefta utan att ha fått förmånsursprungsstatus

Undertecknad, leverantör av de varor som omfattas av bilagda dokument, förklarar att

1.

Följande material som inte har ursprung i någon av avtalsparterna i Cefta har använts av dessa för att framställa varorna.

Beskrivning av levererade varor (1)

Beskrivning av använda icke-ursprungsmaterial

Nummer i tulltaxan för använda icke-ursprungsmaterial (2)

Värdet av använda icke-ursprungsmaterial (3)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt värde

 

2.

Alla andra material som använts av avtalsparterna i Cefta för att framställa varorna har ursprung i dessa.

3.

Följande varor har bearbetats eller behandlats utanför avtalsparterna i Cefta i enlighet med artikel 11 i tillägg I till den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung och har erhållit följande totala mervärde där:

Beskrivning av levererade varor

Totalt mervärde erhållet utanför avtalsparterna i Cefta (4)

 

(Ort och datum)

(Leverantörens adress och underskrift; namnet på den person som undertecknar deklarationen ska dessutom förtydligas)


(1)  Om fakturan, följesedeln eller annat kommersiellt dokument till vilket deklarationen har bifogats omfattar olika varuslag, eller varor som inte innehåller icke-ursprungsmaterial i samma utsträckning, måste leverantören tydligt skilja dem åt.

Exempel:

Dokumentet hänför sig till olika modeller av elektriska motorer enligt nr 8501 för tillverkning av tvättmaskiner enligt nr 8450. Typen och värdet av icke-ursprungsmaterial som används vid tillverkningen av dessa motorer skiljer sig från en modell till en annan. Modellerna måste därför skiljas åt i den första kolumnen och uppgifterna i de andra kolumnerna måste anges särskilt för var och en av modellerna för att möjliggöra för tillverkaren av tvättmaskinerna att korrekt bedöma ursprungsstatusen av sina produkter beroende på vilken modell av elektriska motorer han använder.

(2)  Uppgifterna som avses i dessa kolumner ska lämnas endast om det behövs.

Exempel:

Regeln för klädesplagg enligt ex kapitel 62 anger att icke-ursprungsgarn får användas. Om en tillverkare av sådana klädesplagg i Serbien använder väv importerad från Montenegro som har framställts där genom vävning av icke-ursprungsgarn, är det tillräckligt för den montenegrinska leverantören att ange det använda icke-ursprungsmaterialet som garn i sin deklaration, utan att ange tulltaxenumret och värdet av sådant garn.

En tillverkare av järntråd enligt nr 7217 som vid tillverkningen använt järnstänger som inte har ursprungsstatus ska i den andra kolumnen ange ’stänger av järn’. Om denna tråd ska användas vid tillverkningen av en maskin, för vilken ursprungsregeln innehåller en begränsning av det icke-ursprungsmaterial som får användas till ett visst procentvärde, måste värdet av stängerna utan ursprungsstatus anges i den tredje kolumnen.

(3)  Värdet av material avser tullvärdet vid importtillfället för det icke-ursprungsmaterial som använts eller, om värdet inte är känt och inte kan fastställas, det första fastställbara pris som betalats för materialet av en av avtalsparterna i Cefta. Det exakta värdet av allt använt icke-ursprungsmaterial måste anges per enhet av de varor som specificerats i den första kolumnen.

(4)  Totalt mervärde avser alla sammanlagda kostnader som uppstått utanför avtalsparterna i Cefta, inbegripet värdet av allt material som tillförts där. Det exakta totala mervärde som erhållits utanför avtalsparterna i Cefta måste anges per enhet av de varor som specificerats i den första kolumnen.


BILAGA III

I tillägg II till konventionen ska följande bilaga H läggas till:

”BILAGA H

Leverantörsdeklaration för längre tid för varor som har bearbetats eller behandlats av en avtalspart i Cefta utan att ha fått förmånsursprungsstatus

Leverantörsdeklarationen för längre tid, vars text återges nedan, måste upprättas enligt fotnoterna. Fotnoterna behöver dock inte återges.

LEVERANTÖRSDEKLARATION FÖR LÄNGRE TID

för varor som bearbetats eller behandlats av avtalsparter i Cefta utan att ha fått förmånsursprungsstatus

I egenskap av leverantör av de varor som omfattas av detta dokument och som regelbundet levereras till … (1) deklarerar jag följande:

1.

Följande material som inte har ursprung i någon av avtalsparterna i Cefta har använts av dessa för att framställa varorna.

Beskrivning av levererade varor (2)

Beskrivning av använda icke-ursprungsmaterial

Nummer i tulltaxan för använda icke-ursprungsmaterial (3)

Värdet av använda icke-ursprungsmaterial (4)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt värde

 

2.

Alla andra material som använts av avtalsparterna i Cefta för att framställa varorna har ursprung i dessa.

3.

Följande varor har bearbetats eller behandlats utanför avtalsparterna i Cefta i enlighet med artikel 11 i tillägg I till den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung och har erhållit följande totala mervärde där:

Beskrivning av levererade varor

Totalt mervärde erhållet utanför avtalsparterna i Cefta (5)

 

 

 

 

 

 

Denna deklaration gäller för alla kommande sändningar av dessa varor levererade från…

till … (6).

Jag åtar mig att omedelbart underrätta … (7) om denna deklaration inte längre gäller.

 

(Ort och datum)

(Leverantörens adress och underskrift; namnet på den person som undertecknar deklarationen ska dessutom förtydligas)


(1)  Kundens namn och adress.

(2)  Om fakturan, följesedeln eller annat kommersiellt dokument till vilket deklarationen har bifogats omfattar olika varuslag, eller varor som inte innehåller icke-ursprungsmaterial i samma utsträckning, måste leverantören tydligt skilja dem åt.

Exempel:

Dokumentet hänför sig till olika modeller av elektriska motorer enligt nr 8501 för tillverkning av tvättmaskiner enligt nr 8450. Typen och värdet av icke-ursprungsmaterial som används vid tillverkningen av dessa motorer skiljer sig från en modell till en annan. Modellerna måste därför skiljas åt i den första kolumnen och uppgifterna i de andra kolumnerna måste anges särskilt för var och en av modellerna för att möjliggöra för tillverkaren av tvättmaskinerna att korrekt bedöma ursprungsstatusen av sina produkter beroende på vilken modell av elektriska motorer han använder.

(3)  Uppgifterna som avses i dessa kolumner ska lämnas endast om det behövs.

Exempel:

Regeln för klädesplagg enligt ex kapitel 62 anger att icke-ursprungsgarn får användas. Om en tillverkare av sådana klädesplagg i Serbien använder väv importerad från Montenegro som har framställts där genom vävning av icke-ursprungsgarn, är det tillräckligt för den montenegrinska leverantören att ange det använda icke-ursprungsmaterialet som garn i sin deklaration, utan att ange tulltaxenumret och värdet av sådant garn. En tillverkare av järntråd enligt nr 7217 som vid tillverkningen använt järnstänger som inte har ursprungsstatus ska i den andra kolumnen ange ’stänger av järn’. Om denna tråd ska användas vid tillverkningen av en maskin, för vilken ursprungsregeln innehåller en begränsning av det icke-ursprungsmaterial som får användas till ett visst procentvärde, måste värdet av stängerna utan ursprungsstatus anges i den tredje kolumnen.

(4)  Värdet av material avser tullvärdet vid importtillfället för det icke-ursprungsmaterial som använts eller, om värdet inte är känt och inte kan fastställas, det första fastställbara pris som betalats för materialet av en av avtalsparterna i Cefta. Det exakta värdet av allt använt icke-ursprungsmaterial måste anges per enhet av de varor som specificerats i den första kolumnen.

(5)  Totalt mervärde avser alla sammanlagda kostnader som uppstått utanför avtalsparterna i Cefta, inbegripet värdet av allt material som tillförts där. Det exakta totala mervärde som erhållits utanför avtalsparterna i Cefta måste anges per enhet av de varor som specificerats i den första kolumnen.

(6)  Ange datum. Giltighetstiden för leverantörsdeklarationen för längre tid bör normalt inte överstiga 12 månader, med iakttagande av de villkor som föreskrivs av tullmyndigheten i det land där leverantörsdeklarationen för längre tid upprättas.

(7)  Kundens namn och adress.