5.6.2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 146/3

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/912

av den 28 maj 2019

om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 650/2014 om fastställande av tekniska genomförandestandarder för format, struktur, innehållsförteckningar och årligt datum för offentliggörande för de upplysningar som ska lämnas av behöriga myndigheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (1), särskilt artikel 143.3, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 650/2014 (2) anges format, struktur, innehållsförteckning och årligt datum för offentliggörande för de upplysningar som ska lämnas av behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 143 i direktiv 2013/36/EU. De upplysningar som behöriga myndigheter ska offentliggöra i enlighet med den genomförandeförordningen bör nu uppdateras för att säkerställa överensstämmelse med de ändringar som gjorts av regelverket för tillsyn av institut.

(2)

Det är viktigt att de upplysningar som behöriga myndigheter offentliggör håller hög kvalitet och är lätta att jämföra. Artikel 5 i genomförandeförordning (EU) nr 650/2014 bör därför ändras för att klargöra att de behöriga myndigheterna endast ska sammanställa aggregerade statistiska uppgifter från institut som faller under deras tillsyn och för att klargöra för vilken period uppgifter bör rapporteras.

(3)

I bilaga I till genomförandeförordning (EU) nr 650/2014 fastställs formulär för offentliggörande av information om de lagar och andra författningar samt allmänna riktlinjer som antagits i varje medlemsstat. Den bilagan bör ändras så att den ger mer användbar och relevant information om hur behöriga myndigheter utövar tillsyn i sina jurisdiktioner.

(4)

I bilaga II till genomförandeförordning (EU) nr 650/2014 fastställs formulär för offentliggörande av information om de alternativ och handlingsutrymmen som finns tillgängliga enligt unionsrätten. Den bilagan bör ändras så att den omfattar ytterligare alternativ och handlingsutrymme som härrör från kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 (3). Den bör också ändras för att göra det möjligt att skilja mellan huruvida dessa alternativ och handlingsutrymmen är av temporär eller permanent karaktär, och för att göra det möjligt att skilja mellan tillämpningen av dessa alternativ och handlingsutrymmen på kreditinstitut, å ena sidan, och, på värdepappersföretag, å andra sidan.

(5)

Genomförandet av EBA:s riktlinjer för översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) (4) bör bli mer transparent. Bilaga III till genomförandeförordning (EU) nr 650/2014 bör därför ändras så att den omfattar en beskrivning av tillsynsmetoden för den interna processen för bedömning av likviditetsbehov (ILAAP).

(6)

Överlappningar bör undvikas och jämförbarheten mellan de aggregerade statistiska uppgifter som behöriga myndigheter offentliggör bör förbättras. Bilaga IV till genomförandeförordning (EU) nr 650/2014 bör därför ändras för att ta hänsyn till den grad av konsolidering under tillsyn som tillämpas av institut i enlighet med del ett avdelning II kapitel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (5).

(7)	För att förbättra kvaliteten på den offentliggjorda informationen och möjliggöra en mer meningsfull jämförelse av denna information bör formulären i bilagorna till genomförandeförordning (EU) nr 650/82014 innehålla detaljerade riktlinjer och instruktioner.

(8)	Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Europeiska bankmyndigheten har överlämnat till kommissionen.

(9)

EBA har anordnat öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska genomförandestandarder som den här förordningen grundas på, analyserat de potentiella kostnaderna och fördelarna samt begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (6).

(10)	Genomförandeförordning (EU) nr 650/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandeförordning (EU) nr 650/2014 ska ändras på följande sätt:

I artikel 5 ska andra och tredje styckena ersättas med följande:

”De behöriga myndigheterna ska uppdatera de upplysningar som avses i artikel 143.1 d i det direktivet senast den 31 juli varje år. De upplysningarna ska omfatta det föregående kalenderåret.

De behöriga myndigheterna ska för de institut som är föremål för tillsyn, regelbundet uppdatera de upplysningar som avses i artikel 143.1 a–c i det direktivet och under alla omständigheter senast den 31 juli varje år, utom i de fall då det inte skett några förändringar.”

2.	Bilaga I ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.

3.	Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

4.	Bilaga III ska ersättas med texten i bilaga III till den här förordningen.

5.	Bilaga IV ska ersättas med texten i bilaga IV till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 maj 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 176, 27.6.2013, s. 338.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 650/2014 av den 4 juni 2014 om fastställande av tekniska genomförandestandarder för format, struktur, innehållsförteckningar och årligt datum för offentliggörande för de upplysningar som ska lämnas av behöriga myndigheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (EUT L 185, 25.6.2014, s. 1).

(3) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 11, 17.1.2015, s. 1).

(4) Riktlinjer för gemensamma förfaranden och metoder för översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) av den 19 december 2014, EBA/GL/2014/13.

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

BILAGA I

REGLER OCH RIKTLINJER

Förteckning över formulär

Del 1	Införlivande av direktiv 2013/36/EU
Del 2	Modellgodkännande
Del 3	Exponeringar som utgör specialutlåning
Del 4	Kreditriskreducering
Del 5	Särskilda upplysningskrav för institutionerna
Del 6	Undantag från tillämpningen av tillsynskrav
Del 7	Kvalificerat innehav i ett kreditinstitut
Del 8	Lagstadgad och finansiell rapportering

Allmänna anmärkningar gällande ifyllande av formulären i bilaga I

Behöriga myndigheter får vid offentliggörande av upplysningar om allmänna kriterier och metoder inte lämna upplysning om någon tillsynsåtgärd som riktar sig till specifika institut, oavsett om det gäller ett enskilt institut eller en grupp av institut.

DEL 1

Införlivande av direktiv 2013/36/EU

Införlivande av bestämmelserna i direktiv 2013/36/EU

Bestämmelser i direktiv 2013/36/EU

Länk till den nationella texten (1)

Hänvisning(ar) till nationella bestämmelser (2)

Tillgänglig på engelska (Ja/Nej)

010

Datum för den senaste uppdateringen av informationen i detta formulär

(dd/mm/åååå)

020

I.	Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Artiklarna 1–3

030

II.	Behöriga myndigheter

Artiklarna 4–7

040

III.	Krav avseende behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut

Artiklarna 8–27

050

1.	Allmänna krav avseende behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut

Artiklarna 8–21

060

2.	Kvalificerat innehav i ett kreditinstitut

Artiklarna 22–27

070

IV.	Startkapital i värdepappersföretag

Artiklarna 28–32

080

V.	Bestämmelser om etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster

Artiklarna 33–46

090

1.	Allmänna principer

Artiklarna 33–34

100

2.	Rätten att etablera kreditinstitut

Artiklarna 35–38

110

3.	Utövande av friheten att tillhandahålla tjänster

Artikel 39

120

4.	Befogenheter för värdmedlemsstatens behöriga myndigheter

Artiklarna 40–46

130

VI.	Förbindelser med tredjeländer

Artiklarna 47–48

140

VII.

Tillsyn

Artiklarna 49–142

150

1.	Principer för tillsyn

Artiklarna 49–72

160

1.1.	Hemmedlemsstaternas och värdmedlemsstaternas befogenheter och uppgifter

Artiklarna 49–52

170

1.2	Utbyte av information och tystnadsplikt

Artiklarna 53–62

180

1.3	Skyldigheter för personer ansvariga för den lagenliga kontrollen av årsbokslut och sammanställd redovisning

Artikel 63

190

1.4	Tillsynsbefogenheter, befogenheter att utdöma sanktioner och rätt att överklaga

Artiklarna 64–72

200

2.	Granskningsprocesser

Artiklarna 73–110

210

2.1	Intern process för bedömning av kapitalbehov

Artikel 73

220

2.2	Styrformer, processer och rutiner i institut

Artiklarna 74–96

230

2.3	Översyns- och utvärderingsprocess

Artiklarna 97–101

240

2.4	Tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter

Artiklarna 102–107

250

2.5	Tillämpningsnivå

Artiklarna 108–110

260

3.	Gruppbaserad tillsyn

Artiklarna 111–127

270

3.1	Principer för gruppbaserad tillsyn

Artiklarna 111–118

280

3.2	Finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag och holdingföretag med blandad verksamhet

Artiklarna 119–127

290

4.	Kapitalbuffertar

Artiklarna 128–142

300

4.1

Buffertar

Artiklarna 128–134

310

4.2	Fastställande och beräkning av kontracykliska kapitalbuffertar

Artiklarna 135–140

320

4.3	Kapitalbevarande åtgärder

Artiklarna 141–142

330

VIII.

Offentliggörande av de behöriga myndigheterna

Artiklarna 143–144

340

IX.	Ändringar av direktiv 2002/87/EG

Artikel 150

350

X.	Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artiklarna 151–165

360

1.	Övergångsbestämmelser om tillsyn av institut som utövar etableringsfrihet och friheten att tillhandahålla tjänster

Artiklarna 151–159

370

2.	Övergångsbestämmelser för kapitalbuffertar

Artikel 160

380

3.	Slutbestämmelser

Artiklarna 161–165

DEL 2

Modellgodkännande

010	Datum för den senaste uppdateringen av informationen i detta formulär	(dd/mm/åååå)
		Beskrivning av metoden
	Tillsynsmetod för beviljande av tillstånd att använda metoden baserad på intern riskklassificering (”internmetoden”) för beräkning av kapitalkraven för kreditrisk
020	Minsta krav på dokumentation som ska tillhandahållas av de institut som ansöker om att få använda internmetoden	[Fri text]
030	Beskrivning av den bedömningsprocess som den behöriga myndigheten använt sig av (självbedömning, externa revisorer och inspektioner på plats) och de viktigaste bedömningskriterierna	[Fri text]
040	Form på den behöriga myndighetens beslut och hur detta beslut ska meddelas de ansökande instituten	[Fri text]
	Tillsynsmetod för beviljande av tillstånd att använda en intern modell (IMA) för beräkning av minimikapitalkraven för marknadsrisk
050	Minsta krav på dokumentation som ska tillhandahållas av de institut som ansöker om att få använda den interna modellen (IMA)	[Fri text]
060	Beskrivning av den bedömningsprocess som den behöriga myndigheten använt sig av (självbedömning, externa revisorer och inspektioner på plats) och de viktigaste bedömningskriterierna	[Fri text]
070	Form på den behöriga myndighetens beslut och hur detta beslut ska meddelas de ansökande instituten	[Fri text]
	Tillsynsmetod för beviljande av tillstånd att använda en intern modell (IMM) för beräkning av minimikapitalkraven för motpartskreditrisk
080	Minsta krav på dokumentation som ska tillhandahållas av de institut som ansöker om att få använda den interna modellen (IMM)	[Fri text]
090	Beskrivning av den bedömningsprocess som den behöriga myndigheten använt sig av (självbedömning, externa revisorer och inspektioner på plats) och de viktigaste bedömningskriterierna	[Fri text]
100	Form på den behöriga myndighetens beslut och hur detta beslut ska meddelas de ansökande instituten	[Fri text]
	Tillsynsmetod för beviljande av tillstånd att använda en avancerad mätmetod (internmätningsmetod) för beräkning av minimikapitalkraven för operativ risk
110	Minsta krav på dokumentation som ska tillhandahållas av de institut som ansöker om att få använda internmätningsmetoden	[Fri text]
120	Beskrivning av den bedömningsprocess som den behöriga myndigheten använt sig av (självbedömning, externa revisorer och inspektioner på plats) och de viktigaste bedömningskriterierna	[Fri text]
130	Form på den behöriga myndighetens beslut och hur detta beslut ska meddelas de ansökande instituten	[Fri text]

DEL 3

Exponeringar som utgör specialutlåning

	Förordning (EU) nr 575/2013	Bestämmelser	Upplysningar som ska lämnas av den behöriga myndigheten
010	Datum för den senaste uppdateringen av informationen i detta formulär		(dd/mm/åååå)
020	Artikel 153.5	Har den behöriga myndigheten offentliggjort någon vägledning som anger hur instituten ska beakta de faktorer som anges i artikel 153.5 när de åsätter exponeringar som utgör specialutlåning riskvikt?	[Ja/Nej]
030		Om så är fallet var vänlig ge en hänvisning till den nationella vägledningen	[Hänvisning till den nationella texten]
040		Finns den nationella vägledningen att tillgå på engelska?	[Ja/Nej]

DEL 4

Kreditriskreducering

	Förordning (EU) nr 575/2013	Bestämmelser	Beskrivning	Upplysningar som ska lämnas av den behöriga myndigheten
010	Datum för den senaste uppdateringen av informationen i detta formulär				(dd/mm/åååå)
020	Artikel 201.2	Offentliggörande av en förteckning över de finansinstitut som är godtagbara tillhandahållare av obetalt kreditriskskydd eller av de vägledande kriterierna för fastställande av sådana finansinstitut	De behöriga myndigheterna ska offentliggöra och uppdatera förteckningen över de finansiella institut som är godtagbara tillhandahållare av obetalt kreditriskskydd enligt artikel 201.1 f i förordning (EU) nr 575/2013 eller de vägledande kriterierna för fastställande av sådana godtagbara tillhandahållare	En förteckning över finansinstituten i fråga eller de vägledande kriterierna för fastställande av dessa finansinstitut	[fri text – den behöriga myndigheten kan på sin webbplats ange en länk till förteckningen eller de vägledande kriterierna]
030	Artikel 201.2	En beskrivning av de tillämpliga tillsynskraven	De behöriga myndigheterna ska offentliggöra en beskrivning av de tillämpliga tillsynskraven tillsammans med förteckningen över godtagbara finansinstitut eller de vägledande kriterierna för fastställande av dessa finansinstitut	En beskrivning av de tillsynskrav som den behöriga myndigheten tillämpar	[Fri text]
040	Artikel 227.2 e	Villkor för tillämpning av 0 % volatilitetsjustering	Enligt den fullständiga metoden för finansiella säkerheter får instituten tillämpa en volatilitetsjustering på 0 %, under förutsättning att transaktionen avvecklas inom ett beprövat avvecklingssystem för detta slag av transaktioner	En detaljerad beskrivning av hur den behöriga myndigheten avgör att ett avvecklingssystem ska anses vara ett beprövat system	[Fri text]
050	Artikel 227.2 f	Villkor för tillämpning av 0 % volatilitetsjustering	Enligt den fullständiga metoden för finansiella säkerheter får instituten tillämpa en volatilitetsjustering på 0 %, under förutsättning att den dokumentation som avser avtalet eller transaktionen är standarddokument för repor eller värdepapperslån i de berörda värdepapperen	En detaljerad beskrivning av vilken dokumentation som ska anses vara standarddokument	[Fri text]
060	Artikel 229.1	Värderingsprinciper för säkerheter i form av fastigheter enligt internmetoden	Fastigheten får värderas av en oberoende värderingsman till ett värde som överensstämmer med eller är lägre än fastighetsbelåningsvärdet i de medlemsstater som har fastställt strikta kriterier för bedömning av fastighetsbelåningsvärdet i lagar och andra föreskrifter	Kriterierna i den nationella lagstiftningen för bedömning av fastighetsbelåningsvärdet	[Fri text]

DEL 5

Särskilda upplysningskrav för instituten

	Direktiv 2013/36/EU	Förordning (EU) nr 575/2013	Bestämmelse	Upplysningar som ska lämnas av den behöriga myndigheten
010	Datum för den senaste uppdateringen av informationen i detta formulär				(dd/mm/åååå)
020	Artikel 106.1 a		De behöriga myndigheterna får kräva att finansinstituten offentliggör den information som avses i del åtta i förordning (EU) nr 575/2013 mer än en gång per år och sätter tidsfrister för offentliggörandet	Frekvens och tidsfrister för finansinstitutens offentliggörande	[Fri text]
030	Artikel 106.1 b:		De behöriga myndigheterna får kräva att finansinstituten använder specifika medier och platser för offentliggörande av annan information än årsredovisningen	Typer av specifika medier som finansinstituten ska använda sig av	[Fri text]
040		Artikel 13.1 och 13.2	Betydande dotterföretag samt dotterföretag som har väsentlig betydelse för sin lokala marknad ska offentliggöra de uppgifter som anges i del åtta i förordning (EU) nr 575/2013, individuellt eller på undergruppsnivå.	De kriterier som den behöriga myndigheten ska använda för att bedöma ett dotterföretags betydelse	[Fri text]

DEL 6

Undantag från tillämpningen av tillsynskrav

	Förordning (EU) nr 575/2013	Bestämmelser	Beskrivning	Upplysningar som ska lämnas av den behöriga myndigheten
010	Datum för den senaste uppdateringen av informationen i detta formulär				(dd/mm/åååå)
020	Artikel 7.1 och 7.2 (Individuella undantag för dotterföretag)	Undantag på individuell nivå från tillämpningen av tillsynskraven i delarna två till fem och i del åtta i förordning (EU) nr 575/2013	Undantag får beviljas ett dotterföretag under förutsättning att det inte finns några rådande eller förutsebara väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för att moderföretaget snabbt ska kunna överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala skulder i enlighet med artikel 7.1 a.	De kriterier som den behöriga myndigheten använder sig av för att avgöra att det inte finns några hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen eller återbetalning av skulder	[Fri text]
030	Artikel 7.3 (individuella undantag för moderinstitut)	Undantag på individuell nivå från tillämpningen av tillsynskraven i delarna två till fem och i del åtta i förordning (EU) nr 575/2013	Undantag får beviljas ett moderinstitut under förutsättning att det inte finns några rådande eller förutsebara väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för att snabbt överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala skulder till moderinstitutet i enlighet med artikel 7.3 a	De kriterier som den behöriga myndigheten använder sig av för att avgöra att det inte finns några hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen eller återbetalning av skulder	[Fri text]
040	Artikel 8 (undantag från likviditetskrav för dotterföretag)	Undantag på individuell nivå från tillämpningen av de likviditetskrav som anges i del sex i förordning (EU) nr 575/2013	Undantag får beviljas institut i en undergrupp under förutsättning att dessa institut har ingått avtal, som av de behöriga myndigheterna bedöms som tillfredsställande, som medger fri överföring av medel dem emellan, i syfte att kunna uppfylla enskilda och gemensamma skyldigheter när de uppkommer i enlighet med artikel 8.1 c.	De kriterier som den behöriga myndigheten använder sig av för att avgöra om avtalen medger fri överföring av medel mellan instituten i en likviditetsundergrupp	[Fri text]
050	Artikel 9.1 (individuell konsolideringsmetod)	Tillstånd för moderinstitut att ta med dotterföretag i sin beräkning av tillsynskraven i delarna två till fem och i del åtta i förordning (EU) nr 575/2013.	Sådant tillstånd beviljas endast om moderinstitutet på ett tillfredsställande sätt kan påvisa för de behöriga myndigheterna att det inte finns några rådande eller förutsebara väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för att det dotterföretag som har tagits med i beräkningen snabbt ska kunna överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala förfallna skulder till moderföretaget i enlighet med artikel 9.2.	De kriterier som den behöriga myndigheten använder sig av för att avgöra att det inte finns några hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen eller återbetalning av skulder	[Fri text]
060	Artikel 10 (kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ)	Undantag på individuell nivå från tillämpningen av de tillsynskrav som anges i delarna två till åtta i förordning (EU) nr 575/2013	Medlemsstaterna får bibehålla och använda befintlig nationell lagstiftning avseende tillämpningen av undantaget förutsatt att den inte strider mot förordning (EU) nr 575/2013 eller direktiv 2013/36/EU	Tillämplig nationell lagstiftning/nationella bestämmelser om tillämpning av undantaget	[Hänvisning till den nationella texten]

DEL 7

Kvalificerat innehav i ett kreditinstitut

	Direktiv 2013/36/EU	Bedömningskriterier och information som är nödvändig för att man ska kunna bedöma om den tilltänkta förvärvaren av ett kreditinstitut är lämplig och om det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt	Upplysningar som ska lämnas av den behöriga myndigheten
010	Datum för den senaste uppdateringen av informationen i detta formulär			(dd/mm/åååå)
020	Artikel 23.1 a	Den tilltänkta förvärvarens anseende	En beskrivning av hur den behöriga myndigheten bedömer den tilltänkta förvärvarens integritet	[Fri text]
030			En beskrivning av hur den behöriga myndigheten bedömer den tilltänkta förvärvarens fackkompetens	[Fri text]
040			De praktiska detaljerna rörande samarbetet mellan de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 24 i direktiv 2013/36/EU	[Fri text]
050	Artikel 23.1 b:	Anseende, kunskaper, färdigheter och erfarenheter för de medlemmar i ledningsorganet och medlemmar i den verkställande ledningen som kommer att leda kreditinstitutets verksamhet	En beskrivning av hur den behöriga myndigheten bedömer anseendet, kunskaperna, färdigheterna och erfarenheten hos medlemmarna av ledningsorgan och i den verkställande ledningen	[Fri text]
060	Artikel 23.1 c	Den tilltänkta förvärvarens ekonomiska ställning	En beskrivning av hur den behöriga myndigheten bedömer den tilltänkta förvärvarens ekonomiska ställning	[Fri text]
070	Artikel 23.1 c	Den tilltänkta förvärvarens ekonomiska ställning	De praktiska detaljerna rörande samarbetet mellan de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 24 i direktiv 2013/36/EU	[Fri text]
080	Artikel 23.1 d	Hur kreditinstitutet uppfyller tillsynskraven	En beskrivning av hur den behöriga myndigheten går till väga för att bedöma om ett kreditinstitut kommer att klara av att uppfylla tillsynskraven	[Fri text]
090	Artikel 23.1 e	Misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism	En beskrivning av hur de behöriga myndigheterna går till väga för att bedöma om det finns rimlig anledning att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism	[Fri text]
100	Artikel 23.1 e	Misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism	De praktiska detaljerna rörande samarbetet mellan de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 24 i direktiv 2013/36/EU	[Fri text]
110	Artikel 23.4	Förteckning över de uppgifter som måste lämnas till de behöriga myndigheterna vid tidpunkten för anmälan	En förteckning med de uppgifter som måste lämnas av den tilltänkta förvärvaren vid tidpunkten för anmälan för att den behöriga myndigheten ska kunna göra en bedömning av den tilltänkta förvärvaren och det tilltänkta förvärvet	[Fri text]

DEL 8

Lagstadgad och finansiell rapportering

010	Datum för den senaste uppdateringen av informationen i detta formulär	(dd/mm/åååå)
020	Genomförandet av rapportering av finansiell information i enlighet med kommissionens genomförandeförordning 680/2014
030	Tillämpas kravet i artikel 99.2 i förordning (EU) nr 575/2013 även på institut som inte tillämpar internationella redovisningsstandarder enligt förordning (EG) nr 1606/2002?	[Ja/Nej]
040	Om så är fallet, vilka redovisningsregler gäller för dessa institut?	[Fri text]
050	Om så är fallet, vilken är tillämpningsnivån för rapporteringen? (individuell nivå/gruppnivå/undergruppsnivå)	[Fri text]
060	Tillämpas kraven i artikel 99.2 i förordning (EU) nr 575/2013 även på andra finansiella enheter än kreditinstitut eller värdepappersföretag?	[Ja/Nej]
070	Om så är fallet, vilka slag av finansiella enheter (t.ex. finansiella företag) omfattas av dessa rapporteringskrav?	[Fri text]
080	Om så är fallet, vilken är storleken på dessa finansiella enheter i termer av balansomslutning (på individuell nivå)?	[Fri text]
090	Används XBRL-standarder för rapporteringen till den behöriga myndigheten?	[Ja/Nej]
100	Genomförandet av rapporteringen vad gäller kapitalbasen och av kapitalbaskravet i enlighet med kommissionens genomförandeförordning 680/2014
110	Tillämpas kraven i artikel 99.1 i förordning (EU) nr 575/2013 även på andra finansiella enheter än kreditinstitut eller värdepappersföretag?	[Ja/Nej]
120	Om så är fallet, vilka redovisningsregler gäller för dessa finansiella enheter?	[Fri text]
130	Om så är fallet, vilka slag av finansiella enheter (t.ex. finansiella företag) omfattas av dessa rapporteringskrav?	[Fri text]
140	Om så är fallet, vilken är storleken på dessa finansiella enheter i termer av balansomslutning (på individuell nivå)?	[Fri text]
150	Används XBRL-standarder för rapporteringen till den behöriga myndigheten?	[Ja/Nej]

(1) Länk(ar) till den webbplats som innehåller de nationella texterna som införlivar unionsbestämmelserna i fråga.

(2) Detaljerade hänvisningar till de nationella bestämmelserna, såsom relevant avdelning, kapitel, punkt osv.

BILAGA II

ALTERNATIV OCH HANDLINGSUTRYMMEN

Förteckning över formulär

Del 1	Alternativ och handlingsutrymmen enligt direktiv 2013/36/EU, förordning (EU) nr 575/2013 och den delegerade förordningen om likviditetstäckningskravet (EU) 2015/61
Del 2	Övergångsalternativ och övergångshandlingsutrymmen enligt direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013
Del 3	Ersättningens rörliga delar (artikel 94 i direktiv 2013/36/EU)

Behöriga myndigheter får inte lämna upplysning om någon tillsynsåtgärd eller något tillsynsbeslut som riktar sig till specifika institut. Behöriga myndigheter får vid offentliggörande av upplysningar om allmänna kriterier och metoder inte lämna upplysning om någon tillsynsåtgärd som riktar sig till specifika institut, oavsett om det gäller ett enskilt institut eller en grupp av institut.

DEL 1

Alternativ och handlingsutrymmen enligt direktiv 2013/36/EU, förordning (EU) nr 575/2013 och den delegerade förordningen om likviditetstäckningskravet (EU) 2015/61

Direktiv 2013/36/EU

Förordning (EU) nr 575/2013

Delegerad förordning om likviditetstäckningskravet (LCR) (EU) 2015/61

Adressat

Tillämpningsområde

Benämning

Beskrivning av alternativet eller handlingsutrymmet

Utnyttjas (Ja/Nej/Ej tillämpligt) (1)

Nationella bestämmelser (2)

Hänvisning(ar) (3)

Tillgänglig på engelska (Ja/Nej)

Ytterligare uppgifter / Kommentarer

010

Datum för den senaste uppdateringen av informationen i detta formulär

(dd/mm/åååå)

020

Artikel 9.2

Medlemsstater

Kreditinstitut

Undantag från förbudet för personer eller företag som inte är kreditinstitut att ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel från allmänheten

Förbudet för personer eller företag som inte är kreditinstitut att driva rörelse som omfattar att ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel från allmänheten ska inte gälla för en medlemsstat, medlemsstatens regionala eller lokala myndigheter, offentliga internationella organ i vilka en eller flera medlemsstater ingår, eller i fall som är särskilt omfattade av nationell lagstiftning eller av unionsrätten, under förutsättning att verksamheten är underkastad regler och övervakning till skydd för insättare och investerare.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

030

Artikel 12.3

Medlemsstater

Kreditinstitut

Startkapital

Medlemsstaterna får besluta att kreditinstitut som inte uppfyller villkoret att ha en särskild kapitalbas men som existerade den 15 december 1979 får fortsätta att bedriva verksamhet.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

040

Artikel 12.3

Medlemsstater

Kreditinstitut

Startkapital

Kreditinstitut för vilka medlemsstaterna har beslutat att de kan fortsätta att bedriva verksamhet i enlighet med artikel 12.3 i direktiv 2013/36/EU kan av medlemsstaterna befrias från skyldigheten att uppfylla villkoren enligt artikel 13.1 första stycket i direktiv 2013/36/EU.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

050

Artikel 12.4

Medlemsstater

Kreditinstitut

Startkapital

Medlemsstaterna får bevilja auktorisation för särskilda kategorier av kreditinstitut vars startkapital är mindre än 5 miljoner euro, förutsatt att startkapitalet uppgår till minst 1 miljon euro och att den berörda medlemsstaten anmäler sina skäl för att utnyttja denna möjlighet till kommissionen och till EBA.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

060

Artikel 21.1

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut

Undantag för kreditinstitut som är permanent underställda en central enhet

De behöriga myndigheterna kan bevilja undantag från kraven i artiklarna 10, 12 och 13.1 i direktiv 2013/36/EU för kreditinstitut som är permanent underställda en central enhet.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

070

Artikel 29.3

Medlemsstater

Värdepappersföretag

Startkapital i särskilda typer av värdepappersföretag

Medlemsstaterna får minska minimistartkapitalet från 125 000 euro till 50 000 euro om ett företag inte har auktorisation att hålla kontanter eller värdepapper för uppdragsgivarens räkning, att handla för egen räkning eller att lämna emissionsgarantier.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

080

Artikel 32.1

Medlemsstater

Värdepappersföretag

Startkapital i värdepappersföretag (undantag på grund av äldre regler, s.k. grandfathering clause)

Medlemsstaterna får fortsätta att auktorisera värdepappersföretag och företag som omfattas av artikel 30 i direktiv 2013/36/EU, som existerade före den 31 december 1995 och vars kapitalbas är mindre än det startkapital som anges för dem i artiklarna 28.2, 29.1, 29.3 och 30 i samma direktiv.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

090

Artikel 40

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut

Krav på rapportering till behöriga myndigheter i värdmedlemsstaten

Värdmedlemsstaternas behöriga myndigheter får för informationsändamål, statistiska ändamål eller för tillsynsändamål kräva att alla kreditinstitut som har filialer inom deras territorium lämnar periodiska rapporter om sin verksamhet i värdmedlemsstaterna, särskilt i syfte att bedöma huruvida en filial är betydande i enlighet med artikel 51.1 i direktiv 2013/36/EU.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

100

Artikel 129.2

Medlemsstater

Värdepappersföretag

Undantag från kravet att upprätthålla en kapitalkonserveringsbuffert för små och medelstora värdepappersföretag

Med avvikelse från artikel 129.1 får en medlemsstat undanta små och medelstora värdepappersföretag från kraven i den punkten, om inte ett sådant undantag hotar stabiliteten i det finansiella systemet i den medlemsstaten.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

110

Artikel 130.2

Medlemsstater

Värdepappersföretag

Undantag från kravet att upprätthålla en kontracyklisk kapitalkonserveringsbuffert för små och medelstora värdepappersföretag

Med avvikelse från artikel 130.1 får en medlemsstat undanta små och medelstora värdepappersföretag från kraven i den punkten, om inte ett sådant undantag hotar stabiliteten i det finansiella systemet i den medlemsstaten.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

120

Artikel 133.18

Medlemsstater

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Krav på att upprätthålla en systemriskbuffert

Medlemsstaterna får tillämpa en systemriskbuffert på alla exponeringar.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

130

Artikel 134.1

Medlemsstater

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Erkännande av ett systemriskbuffertvärde

Andra medlemsstater får erkänna ett systemriskbuffertvärde som fastställts i enlighet med artikel 133 och får tillämpa det buffertvärdet för nationellt auktoriserade institut för exponeringar i den medlemsstat som fastställt det buffertvärdet.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

140

Artikel 152 första stycket

Medlemsstater

Kreditinstitut

Krav på rapportering till behöriga myndigheter i värdmedlemsstaten

Värdmedlemsstaten får för statistiska ändamål kräva att alla kreditinstitut som har filialer inom dess territorium lämnar periodiska rapporter om sin verksamhet i värdmedlemsstaten till de behöriga myndigheterna i dessa värdmedlemsstater.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

150

Artikel 152 andra stycket

Medlemsstater

Kreditinstitut

Krav på rapportering till behöriga myndigheter i värdmedlemsstaten

Värdmedlemsstaterna får kräva att filialer till kreditinstitut från andra medlemsstater lämnar samma information som krävs från nationella kreditinstitut för detta ändamål.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

160

Artikel 160.6

Medlemsstater

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångsbestämmelser för kapitalbuffertar

Medlemsstaterna kan fastställa en kortare övergångsperiod för kapitalbuffertar än den som anges i artikel 160.1–160.4. En sådan kortare övergångsperioden får erkännas av andra medlemsstater.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

170

Artikel 4.2

Medlemsstaternas behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Behandling av indirekta innehav av fast egendom

Medlemsstaterna eller deras behöriga myndigheter får tillåta att aktier som utgör ett likvärdigt indirekt innehav av fast egendom behandlas som direkt innehav av fast egendom under förutsättning att ett sådant indirekt innehav särskilt regleras i den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning och att, när de är intecknade som säkerhet, fordringsägare ges ett likvärdigt skydd.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

180

Artikel 6.4

Behöriga myndigheter

Värdepappersföretag

Tillämpning av kraven på individuell nivå

I avvaktan på kommissionens rapport i enlighet med artikel 508.3 får behöriga myndigheter undanta värdepappersföretag från uppfyllandet av de krav som fastställs i del sex med beaktande av arten och omfattningen av värdepappersföretagens verksamhet samt dess komplexitetsgrad.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

190

Artikel 24.2

Rapportering och obligatorisk användning av IFRS

De behöriga myndigheterna får kräva att institut utför värderingen av tillgångar och poster utanför balansräkningen samt fastställande av kapitalbasen i enlighet med internationella redovisningsstandarder enligt förordning (EG) nr 1606/2002).

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

200

Artikel 89.3

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Riskviktning och förbud mot kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn

De behöriga myndigheterna tillämpar följande krav på institutens kvalificerande innehav enligt punkterna 1 och 2:

Vid beräkning av kapitalkravet i enlighet med del tre i denna förordning ska instituten tillämpa en riskvikt på 1 250 % på det större av följande:

i)	Den totala summan av kvalificerande innehav som avses i punkt 1 som överstiger 15 % av det godtagbara kapitalet.

ii)	Den totala summan av kvalificerande innehav som avses i punkt 2 och överstiger 60 % av institutets godtagbara kapital.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

201

Artikel 89.3

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Riskviktning och förbud mot kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn

De behöriga myndigheterna tillämpar följande krav på institutens kvalificerade innehav enligt punkterna 1 och 2:

De behöriga myndigheterna ska förbjuda instituten att ha sådana kvalificerande innehav som avses i punkterna 1 och 2 om summorna överstiger den procentandel för godtagbart kapital som fastställts i dessa punkter.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

210

Artikel 95.2

Behöriga myndigheter

Värdepappersföretag

Krav för värdepappersföretag med begränsad auktorisation att tillhandahålla värdepapperstjänster

De behöriga myndigheterna får fastställa kapitalbaskraven för värdepappersföretag med begränsad auktorisation att tillhandahålla värdepapperstjänster som de kapitalbaskrav som skulle vara bindande för dessa företag enligt de nationella införlivandeåtgärder som den 31 december 2013 är i kraft för direktiven 2006/49/EG och 2006/48/EG.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

220

Artikel 99.3

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut

Rapportering av kapitalbaskrav och finansiell information

De behöriga myndigheterna får kräva att de kreditinstitut som tillämpar internationella redovisningsstandarder i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002 för att rapportera kapitalbasen på gruppnivå enligt artikel 24.2 i den här förordningen också ska rapportera den finansiella information som avses i punkt 2 i den här artikeln.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

230

Artikel 124.2

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Riskvikter och kriterier som tillämpas på exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom

De behöriga myndigheterna kan i lämpliga fall åsätta en högre riskvikt eller striktare kriterier än de som fastställs i artiklarna 125.2 och 126.2, grundat på bedömningar av den finansiella stabiliteten.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

240

Artikel 129.1

Exponeringar i form av täckta obligationer

De behöriga myndigheterna får, efter samråd med EBA, delvis avstå från att tillämpa första stycket led c och tillåta kreditkvalitetssteg 2 för upp till 10 % av den totala exponeringen för det nominella beloppet av det emitterande institutets utestående täckta obligationer, under förutsättning att man kan påvisa betydande potentiella koncentrationsproblem i de berörda medlemsstaterna på grund av att kravet för kreditkvalitetssteg 1 som avses i det ledet tillämpas.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

250

Artikel 164.5

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Minimivärden för det genomsnittliga exponeringsvägda LGD-värdet (förlust vid fallissemang) för exponeringar som är säkrade genom fastigheter

På grundval av de uppgifter som samlas in i enlighet med artikel 101 och med beaktande av den framtida utvecklingen på fastighetsmarknaden och andra relevanta indikatorer, ska de behöriga myndigheterna regelbundet, dock minst en gång per år, göra en bedömning av huruvida LGD-minimivärdena i punkt 4 i den här artikeln är lämpliga för exponeringar mot säkerhet i bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter belägna inom deras territorium. De behöriga myndigheterna får i lämpliga fall på grundval av bedömningar av den finansiella stabiliteten fastställa högre minimivärden för det genomsnittliga exponeringsvägda LGD-värdet för exponeringar som är säkrade genom fastigheter belägna inom deras territorium.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

260

Artikel 178.1 b:

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

En gäldenärs fallissemang

De behöriga myndigheterna får ersätta de 90 dagarna med 180 dagar för exponeringar som är säkrade genom bostadsfastigheter eller små och medelstora företags kommersiella fastigheter i klassen hushållsexponeringar och exponeringar mot offentliga organ.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

270

Artikel 284.4

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Exponeringsvärde

De behöriga myndigheterna får kräva ett högre värde på α än 1,4, eller tillåta instituten att använda egna estimat i enlighet med artikel 284.9.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

280

Artikel 284.9

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Exponeringsvärde

De behöriga myndigheterna får tillåta att instituten använder egna estimat av α

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

290

Artikel 327.2

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Nettning mellan en konvertibel och en motstående position i det underliggande instrumentet

De behöriga myndigheterna får använder en metod som innebär att sannolikheten för att en viss konvertibel växlas in beaktas eller ställer kapitalbaskrav som motsvarar den förlust som inväxlingen kan medföra.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

300

Artikel 395.1

Behöriga myndigheter

Gräns för stora exponeringar när det gäller exponeringar mot institut

De behöriga myndigheterna får fastställa en lägre gräns för stora exponeringar än 150 000 000 euro för exponeringar mot institut.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

310

Artiklarna 400.2 a och 493.3 a

Behöriga myndigheter

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta säkerställda obligationer i enlighet med artikel 129.1, 129.3 och 129.6.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

320

Artiklarna 400.2 b och 493.3 b

Behöriga myndigheter

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta tillgångsposter som utgörs av fordringar på delstatliga regeringar eller lokala myndigheter i medlemsstater.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

330

Artiklarna 400.2 c och493.3 c

Behöriga myndigheter

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta exponeringar som ett institut har gentemot sitt moderföretag eller dotterföretag.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

340

Artiklarna 400.2 d och 493.3 d

Behöriga myndigheter

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta exponeringar gentemot regionala eller centrala kreditinstitut till vilka kreditinstitutet är knutet i ett nätverk och vilka är ansvariga för likviditetsutjämning inom nätverket.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

350

Artiklarna 400.2 e och 493.3 e

Behöriga myndigheter

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta exponeringar gentemot kreditinstitut, varav ett är verksamt på icke-konkurrensutsatt grund och erbjuder eller garanterar lån enligt bestämmelser i lag eller sin bolagsordning för att främja specifika sektorer i ekonomin under någon form av statlig övervakning och med begränsningar för utnyttjandet av sådana lån, under förutsättning att respektive exponeringar uppkommer genom sådana lån som förmedlas till låntagarna via kreditinstitut eller genom garantierna för dessa lån.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

360

Artiklarna 400.2 f och 493.3 f

Behöriga myndigheter

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta exponeringar gentemot kreditinstitut, förutsatt att dessa exponeringar inte utgör sådana instituts kapitalbas, inte varar längre än till påföljande bankdag och inte är angivna i en viktig handelsvaluta.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

370

Artiklarna 400.2 g och 493.3 g

Behöriga myndigheter

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta exponeringar gentemot centralbanker i form av föreskrivna minimireserver som förvaras hos dessa centralbanker i deras nationella valutor.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

380

Artiklarna 400.2 h och 493.3 h

Behöriga myndigheter

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta exponeringar gentemot nationella regeringar i form av lagstadgade likviditetskrav som hålls i statspapper och anges och finansieras i deras nationella valutor, förutsatt att den kreditvärdering av dessa stater som utfärdats av ett utsett externt ratinginstitut, motsvarar ”investment grade”.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

390

Artiklarna 400.2 i och 493.3 i

Behöriga myndigheter

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta 50 % av remburser med medel-lågrisk utanför balansräkningen och outnyttjade kreditmöjligheter med medel-lågrisk utanför balansräkningen enligt bilaga I och, efter godkännande av de behöriga myndigheterna, 80 % av andra garantier än kreditgarantier som grundas på bestämmelser i lag eller föreskrifter och som av ömsesidiga garantifonder med ställning som kreditinstitut ställs ut till medlemmar.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

400

Artiklarna400.2 j 493.3 j

Behöriga myndigheter

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta rättsligt föreskrivna garantier som används när ett hypotekslån som finansieras genom utgivningen av hypoteksobligationer betalas till låntagaren före den slutliga registreringen av hypoteket i fastighetsregistret, förutsatt att garantin inte används för att minska risken i beräkningen av det riskvägda exponeringsbeloppet.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

410

Artiklarna 400.2 k och 493.3 k

Behöriga myndigheter

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta tillgångsposter som utgörs av krav på och andra exponeringar mot erkända börser.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

420

Artikel 412.5

Medlemsstater

Kreditinstitut

Krav på likviditetstäckning

Innan bindande minimistandarder för likviditetstäckningskrav har fastställts och införts fullt ut i unionen i enlighet med artikel 460, får medlemsstaterna behålla eller införa nationella bestämmelser i fråga om likviditetskrav.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

430

Artikel 412.5

Medlemsstaternas behöriga myndigheter

Kreditinstitut

Krav på likviditetstäckning

Medlemsstaterna eller de behöriga myndigheterna får kräva att nationellt auktoriserade institut, eller en undergrupp av dessa institut, behåller ett högre likviditetstäckningskrav på upp till 100 % till dess att en bindande minimistandard på 100 % införs fullt ut i enlighet med artikel 460.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

440

Artikel 413.3

Medlemsstater

Kreditinstitut

Krav på stabil finansiering

Innan bindande minimistandarder för kraven på stabil nettofinansiering har fastställts och införts i unionen i enlighet med artikel 510 får medlemsstaterna behålla eller införa nationella bestämmelser i fråga om krav på stabil finansiering.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

450

Artikel 415.3

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut

Krav på likviditetsrapportering

Innan bindande likviditetskrav införts fullt ut får de behöriga myndigheterna fortsätta att samla information genom övervakningsverktyg i syfte att övervaka efterlevnaden av befintliga nationella likviditetsstandarder.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

460

Artikel 420.2

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut

Likviditetsutflödessats

De behöriga myndigheterna får tillämpa en utflödessats på upp till 5 % för handelsfinansrelaterade produkter utanför balansräkningen, i enlighet med artikel 429 och bilaga I.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

470

Artikel 467.2

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångsbehandling av orealiserade förluster som tas upp till verkligt värde

Genom undantag från artikel 467.1 får de behöriga myndigheterna i fall då sådan behandling tillämpades före den 1 januari 2014 tillåta institut att i sina kapitalbasposter inte ta med orealiserade vinster eller förluster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

480

Artikel 467.3 andra stycket

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångsbehandling av orealiserade förluster som tas upp till verkligt värde

De behöriga myndigheterna ska fastställa och offentliggöra den tillämpliga procentandelen inom de intervall som anges i artikel 467.2 a–d.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

490

Artikel 468.2

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångsbehandling av orealiserade vinster som tas upp till verkligt värde

De behöriga myndigheterna får tillåta att instituten i sin beräkning av poster i kärnprimärkapital tar med 100 % av de orealiserade vinster som tas upp till verkligt värde när det i enlighet med artikel 467 krävs att instituten i sin beräkning av poster i kärnprimärkapital tar med sina orealiserade förluster som tas upp till verkligt värde.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

500

Artikel 468.3

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångsbehandling av orealiserade vinster som tas upp till verkligt värde

De behöriga myndigheterna ska fastställa och offentliggöra den tillämpliga procentandelen för orealiserade vinster inom de intervall som anges i artikel 468.2 a–c vilka dras av från kärnprimärkapitalet.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

510

Artikel 471.1

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Undantag från avdrag av andelar i försäkringsbolag från kärnprimärkapitalposter

Genom undantag från artikel 49.1 får de behöriga myndigheterna under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2022 tillåta institut att inte dra av andelar i försäkringsföretag, återförsäkringsföretag och försäkringsholdingbolag, om villkoren i artikel 471.1 är uppfyllda.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

520

Artikel 473.1

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Införande av ändringar av IAS 19

Genom undantag från artikel 481 under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2018 får de behöriga myndigheterna tillåta institut som utarbetar sin redovisning i överensstämmelse med de internationella redovisningsstandarder som har antagits i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1606/2002 att till sitt kärnprimärkapital lägga det tillämpliga beloppet i enlighet med artikel 473.2 eller i tillämpliga fall artikel 473.3 multiplicerat med faktorn i enlighet artikel 473.4.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

530

Artikel 478.3

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Avdrag från poster i kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott och supplementärkapital

De behöriga myndigheterna ska fastställa och offentliggöra en tillämplig procentandel inom de intervall som anges i artikel 478.1 och 478.2 för vart och ett av följande avdrag:

a)	De enskilda avdrag som krävs enligt artikel 36.1 a–h, utom uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader.

b)	Det totala belopp uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader och de poster som avses i artikel 36.1 i, vilka måste dras av enligt artikel 48.

c)	Vart och ett av de avdrag som krävs enligt artikel 56 b–d.

d)	Vart och ett av de avdrag som krävs enligt artikel 66 b–d.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

540

Artikel 479.4

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångserkännande i konsoliderat kärnprimärkapital av instrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsinnehav

De behöriga myndigheterna ska fastställa och offentliggöra den tillämpliga procentandelen inom de intervall som anges i artikel 479.3.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

550

Artikel 480.3

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångserkännande av minoritetsinnehav samt kvalificerande primärkapitaltillskott och supplementärkapital

De behöriga myndigheterna ska fastställa och offentliggöra värdet på den tillämpliga faktorn inom de intervall som anges i artikel 480.2.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

560

Artikel 481.5

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Ytterligare övergångsfilter och avdrag

För varje filter eller avdrag som avses i artikel 481.1 och 481.2 ska de behöriga myndigheterna fastställa och offentliggöra de tillämpliga procentandelarna inom de intervall som anges i artikel 481.3 och 481.4.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

570

Artikel 486.6

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Begränsning av tillämpningen av äldre regler på poster i kärnprimärkapital primärkapitaltillskott och supplementärkapital

De behöriga myndigheterna ska fastställa och offentliggöra de tillämpliga procentandelarna inom de intervall som anges i artikel 486.5.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

580

Artikel 495.1

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångsbehandling av aktieexponeringar enligt metoden för intern riskklassificering (internmetoden)

Genom undantag från del tre kapitel 3 får de behöriga myndigheterna fram till den 31 december 2017 från metoden för intern riskklassificering undanta vissa kategorier av aktieexponeringar som institut och EU-dotterföretag till institut i medlemsstaten har den 31 december 2007.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

590

Artikel 496.1

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångsbestämmelser för beräkningen av kapitalbaskrav för exponeringar i form av säkerställda obligationer

Fram till och med den 31 december 2017 får behöriga myndigheter helt eller delvis bevilja undantag från tioprocentsgränsen för bättre rangordnade andelar utgivna av franska Fonds Communs de Créances eller av organ för värdepapperisering som är likvärdiga med franska Fonds Communs de Créances enligt artikel 129.1 d och f, förutsatt att villkoren i artikel 496.1 a och b är uppfyllda.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

600

Artikel 10.1 b iii

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut

LCR - likvida tillgångar

De likviditetsreserver som ett kreditinstitut innehar i en centralbank betraktas som en tillgång på nivå 1 under förutsättning att de kan tas ut under stressperioder. Villkoren för när centralbanksreserver får tas ut enligt denna artikel måste specificeras i ett avtal mellan den behöriga myndigheten och ECB eller centralbanken.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

610

Artikel 10.2

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut

LCR - likvida tillgångar

Marknadsvärdet för säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet som avses i punkt 1 f ska omfattas av en nedsättning på minst 7 %. Med undantag för det som specificeras vad gäller andelar och aktier i fonder i leden a och b i artikel 15.2 ska ingen nedsättning krävas för värdet av de återstående tillgångarna på nivå 1.

De fall där högre nedsättningar fastställdes för en hel tillgångsklass (alla tillgångar som omfattas av en särskild och differentierad nedskrivning i den delegerade förordningen om likviditetstäckningskravet) (t.ex. alla säkerställda obligationer på nivå 1, etc.).

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

620

Artikel 12.1 c i

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut

LCR – Tillgångar på nivå 2B

Aktier får utgöra tillgångar på nivå 2B om de utgör en del av ett större aktieindex i en medlemsstat eller ett tredjeland, och identifieras som sådana enligt detta led av den behöriga myndigheten i en medlemsstat eller den relevanta offentliga myndigheten i ett tredjeland

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

630

Artikel 12.3

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut

LCR – Tillgångar på nivå 2B

I fråga om kreditinstitut som enligt sina stadgar och med grund i religiös övertygelse inte kan inneha räntebärande tillgångar får den behöriga myndigheten medge ett undantag från punkt 1 b i och iii) i denna artikel, förutsatt att det finns belägg för en bristande tillgång till icke räntebärande tillgångar som uppfyller kraven och att de icke räntebärande tillgångarna i fråga är tillräckligt likvida på de privata marknaderna.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

640

Artikel 24.6

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut

LCR – Utflöden från stabil inlåning i ett tredjeland som uppfyller 3 %-kravet

Kreditinstituten kan få tillstånd av sin behöriga myndighet att multiplicera summan av inlåningarna från allmänheten som täcks av ett insättningsgarantisystem i ett tredjeland med 3 %, om systemet motsvarar det system som avses i punkt 1 och om tredjelandet tillåter denna behandling.

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

DEL 2

Övergångsalternativ och övergångshandlingsutrymmen enligt direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013

Direktiv 2013/36/EU

Förordning (EU) nr 575/2013

Adressat

Tillämpningsområde

Benämning

Beskrivning av alternativet eller handlingsutrymmet

År av tillämpning och värdet i % (om tillämpligt)

Utnyttjas (Ja/Nej/Ej tillämpligt)

Nationella bestämmelser

Hänvisningar

Tillgänglig på engelska (Ja/Nej)

Ytterligare uppgifter / Kommentarer

010

Datum för den senaste uppdateringen av informationen i detta formulär

(dd/mm/åååå)

011

Artikel 160.6

Medlemsstater

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångsbestämmelser för kapitalbuffertar

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

012

Artikel 493.3 a

Medlemsstater

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta säkerställda obligationer i enlighet med artikel 129.1, 129.3 och 129.6.

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

013

Artikel 493.3 b

Medlemsstater

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta tillgångsposter som utgörs av fordringar på delstatliga regeringar eller lokala myndigheter i medlemsstater.

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

014

Artikel 493.3 c

Medlemsstater

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta exponeringar som ett institut har gentemot sitt moderföretag eller dotterföretag.

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

015

Artikel 493.3 d

Medlemsstater

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

016

Artikel 493.3 e

Medlemsstater

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

017

Artikel 493.3 f

Medlemsstater

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

018

Artikel 493.3 g

Medlemsstater

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta exponeringar gentemot centralbanker i form av föreskrivna minimireserver som förvaras hos dessa centralbanker i deras nationella valutor.

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

019

Artikel 493.3 h

Medlemsstater

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

020

Artikel 493.3 i

Medlemsstater

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

021

Artikel 493.3 j

Medlemsstater

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

022

Artikel 493.3 k

Medlemsstater

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Hela eller delvisa undantag när det gäller gränser för stora exponeringar

De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta tillgångsposter som utgörs av krav på och andra exponeringar mot erkända börser.

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

023

Artikel 412.5

Medlemsstater

Kreditinstitut

Krav på likviditetstäckning

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

024

Artikel 412.5

Medlemsstaternas behöriga myndigheter

Kreditinstitut

Krav på likviditetstäckning

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

025

Artikel 413.3

Medlemsstater

Kreditinstitut

Krav på stabil finansiering

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

026

Artikel 415.3

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut

Krav på likviditetsrapportering

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

027

Artikel 467.2

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångsbehandling av orealiserade förluster som tas upp till verkligt värde

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

028

Artikel 467.3

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångsbehandling av orealiserade förluster som tas upp till verkligt värde

Tillämplig procentandel av orealiserade förluster i enlighet med artikel 467.1 som tas med i beräkningen av kärnprimärkapital (procentandel i de intervall som anges i artikel 467.2)

2014 (20 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

029

2015 (40 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

030

2016 (60 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

031

2017 (80 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

032

Artikel 468.2 andra stycket

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångsbehandling av orealiserade vinster som tas upp till verkligt värde

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

033

Artikel 468.3

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångsbehandling av orealiserade vinster som tas upp till verkligt värde

2015 (60 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

034

2016 (40 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

035

2017 (20 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

036

Artikel 471.1

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Undantag från avdrag av andelar i försäkringsbolag från kärnprimärkapitalposter

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

037

Artikel 473.1

Behöriga myndigheter

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Införande av ändringar av IAS 19

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

038

Artikel 478.2

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Avdrag från poster i kärnprimärkapital för uppskjutna skattefordringar som existerade före den 1 januari 2014

Tillämplig procentandel om den alternativa procentandelen tillämpas (procentandel inom de intervall som anges i artikel 478.2)

2014 (0 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

039

2015 (10 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

040

2016 (20 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

041

2017 (30 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

042

2018 (40 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

043

2019 (50 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

044

2020 (60 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

045

2021 (70 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

046

2022 (80 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

047

2023 (90 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

048

Artikel 478.3 a

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Avdrag från poster i kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott och supplementärkapital

De behöriga myndigheterna ska fastställa och offentliggöra en tillämplig procentsats inom det intervall som anges i artikel 478.1 och 478.2 för a) de enskilda avdrag som krävs enligt artikel 36.1 a–h, utom uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader,

2014 (20 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

049

2015 (40 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

050

2016 (60 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

051

2017 (80 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

052

Artikel 478.3 b

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Avdrag från poster i kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott och supplementärkapital

De behöriga myndigheterna ska fastställa och offentliggöra en tillämplig procentsats inom det intervall som anges i artikel 478.1 och 478.2 för b) det totala belopp uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader och de poster som avses i artikel 36.1 i, vilka måste dras av enligt artikel 48.

2014 (20 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

053

2015 (40 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

054

2016 (60 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

055

2017 (80 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

056

Artikel 478.3 c

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Avdrag från poster i kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott och supplementärkapital

De behöriga myndigheterna ska fastställa och offentliggöra en tillämplig procentandel inom de intervall som anges i artikel 478.1 och 478.2 för c) vart och ett av de avdrag som krävs enligt artikel 56 b–d,

2014 (20 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

057

2015 (40 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

058

2016 (60 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

059

2017 (80 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

060

Artikel 478.3 d

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Avdrag från poster i kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott och supplementärkapital

De behöriga myndigheterna ska fastställa och offentliggöra en tillämplig procentandel inom de intervall som anges i artikel 478.1 och 478.2 för d) vart och ett av de avdrag som krävs enligt artikel 66 b–d,

2014 (20 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

061

2015 (40 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

062

2016 (60 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

063

2017 (80 %–100 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

064

Artikel 479.4

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångserkännande i konsoliderat kärnprimärkapital av instrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsinnehav

De behöriga myndigheterna ska fastställa och offentliggöra den tillämpliga procentandelen inom de intervall som anges i artikel 479.3.

2014 (0 %–80 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

065

2015 (0 %–60 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

066

2016 (0 %–40 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

067

2017 (0 %–20 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

068

Artikel 480.3

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångserkännande av minoritetsinnehav samt kvalificerande primärkapitaltillskott och supplementärkapital

De behöriga myndigheterna ska fastställa och offentliggöra värdet på den tillämpliga faktorn inom de intervall som anges i artikel 480.2.

2014 (0,2–1,0)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

069

2015 (0,4–1,0)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

070

2016 (0,6–1,0)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

071

2017 (0,8–1,0)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

072

Artikel 481.1

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Tillämplig procentandel om en enda procentandel tillämpas (procentandel inom de intervall som anges i artikel 481.3)

2014 (0 %–80 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

073

2015 (0 %–60 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

074

2016 (0 %–40 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

075

2017 (0 %–20 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

076

Artikel 481.5

Ytterligare övergångsfilter och avdrag

2014 (0 %–80 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

077

2015 (0 %–60 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

078

2016 (0 %–40 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

079

2017 (0 %–20 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

080

Artikel 486.6

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Begränsning av tillämpningen av äldre regler på poster i kärnprimärkapital primärkapitaltillskott och supplementärkapital

Tillämplig procentandel för fastställande av begränsning av tillämpningen av äldre regler på poster i kärnprimärkapital i enlighet med artikel 486.2 (procentandel inom de intervall som anges i artikel 486.5)

2014 (60 %–80 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

081

2015 (40 %–70 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

082

2016 (20 %–60 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

083

2017 (0 %–50 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

084

2018 (0 %–40 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

085

2019 (0 %–30 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

086

2020 (0 %–20 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

087

2021 (0 %–10 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

088

Tillämplig procentandel för fastställande av begränsning av tillämpningen av äldre regler på poster i primärkapitaltillskott i enlighet med artikel 486.3 (procentandel inom de intervall som anges i artikel 486.5)

2014 (60 %–80 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

089

2015 (40 %–70 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

090

2016 (20 %–60 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

091

2017 (0 %–50 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

092

2018 (0 %–40 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

093

2019 (0 %–30 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

094

2020 (0 %–20 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

095

2021 (0 %–10 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

096

Tillämplig procentandel för fastställande av begränsning av tillämpningen av äldre regler på poster i supplementärkapital i enlighet med artikel 486.4 (procentandel inom de intervall som anges i artikel 486.5)

2014 (60 %–80 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

097

2015 (40 %–70 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

098

2016 (20 %–60 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

099

2017 (0 %–50 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

100

2018 (0 %–40 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

101

2019 (0 %–30 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

102

2020 (0 %–20 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

103

2021 (0 %–10 %)

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

104

Artikel 495.1

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångsbehandling av aktieexponeringar enligt metoden för intern riskklassificering (internmetoden)

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

105

Artikel 496.1

Kreditinstitut och värdepappersföretag

Övergångsbestämmelser för beräkningen av kapitalbaskrav för exponeringar i form av säkerställda obligationer

[År]

[Ja/Nej/Ej tillämpligt]

Obligatoriskt om Ja

DEL 3

Ersättningens rörliga delar (artikel 94 i direktiv 2013/36/EU)

	Direktiv 2013/36/EU	Adressat	Tillämpningsområde	Bestämmelser	Upplysningar som ska lämnas	Utnyttjas (Ja/Nej/Ej tillämpligt)	Hänvisningar	Tillgänglig på engelska (Ja/Nej)	Ytterligare uppgifter / Kommentarer
010	Datum för den senaste uppdateringen av informationen i detta formulär				(dd/mm/åååå)
020	Artikel 94.1 g i	Medlemsstaternas behöriga myndigheter	Kreditinstitut och värdepappersföretag	Maximal kvot mellan de rörliga och fasta delarna av ersättningen (% enligt nationell lagstiftning beräknas som rörlig del dividerad med fast del av ersättningen)	[Värde i %]	[Ja/Nej]	Obligatoriskt om Ja	Obligatoriskt om Ja
030	Artikel 94.1 g ii	Medlemsstaternas behöriga myndigheter	Kreditinstitut och värdepappersföretag	Maximal kvot mellan de rörliga och fasta delarna av ersättningen som får godkännas av aktieägare eller ägare eller medlemmar av institutet (% fastställt i nationell lagstiftning beräknat som ersättningens rörliga del dividerad med dess fasta del)	[Värde i %]	[Ja/Nej]	Obligatoriskt om Ja	Obligatoriskt om Ja
040	Artikel 94.1 g iii	Medlemsstaternas behöriga myndigheter	Kreditinstitut och värdepappersföretag	Maximal del av den totala rörliga ersättningen som får omfattas av diskontot (% av den totala rörliga ersättningen)	[Värde i %]	[Ja/Nej]	Obligatoriskt om Ja	Obligatoriskt om Ja
050	Artikel 94.1 l	Medlemsstaternas behöriga myndigheter	Kreditinstitut och värdepappersföretag	Beskrivning av eventuella restriktioner för typer och utformningar eller förbud mot instrument som kan användas för att tilldela rörlig ersättning	[Fri text/värde]	[Ja/Nej]	Obligatoriskt om Ja	Obligatoriskt om Ja

(1) ”Ja” innebär att den behöriga myndighet eller de medlemsstater som har befogenhet att utnyttja det relevanta alternativet eller handlingsutrymmet har gjort det.

”Nej” innebär att den behöriga myndighet eller de medlemsstater som har befogenhet att utnyttja det relevanta alternativet eller handlingsutrymmet inte har gjort det.

”Ej tillämpligt” innebär att genomförandet av alternativet inte längre är möjligt eller att handlingsutrymmet inte längre finns.

(2) Bestämmelsens lydelse i nationell lagstiftning.

(3) Hänvisning i nationell lagstiftning och länk(ar) till den webbplats som innehåller de nationella texterna som införlivar unionsbestämmelserna i fråga.

BILAGA III

Översyns- och utvärderingsprocess (SREP) (1)

010

Datum för den senaste uppdateringen av informationen i detta formulär

(dd/mm/åååå)

020

SREP:s tillämpningsområde

(Artiklarna 108–110 i CRD)

Beskrivning av den behöriga myndighetens metod för översyns- och utvärderingsprocessens tillämpningsområde, inbegripet följande:

—	vilka typer av institut omfattas av/exkluderas från SREP, särskilt om tillämpningsområdet skiljer sig från de som anges i förordning (EU) nr 575/2013 och direktiv 2013/36/EU,

—	en allmän översikt av hur behöriga myndigheter beaktar proportionalitetsprincipen inom ramen för SREP:s tillämpningsområde och hur ofta de olika delarna av SREP bedöms (2).

[Fri text eller hänvisning eller länk till dessa riktlinjer]

030

Bedömning av delarna i SREP

(Artiklarna 74–96 i CRD)

Beskrivning av den behöriga myndighetens metod för att bedöma enskilda delar av SREP (som avses i EBA:s riktlinjer för gemensamma förfaranden och metoder för översyns- och utvärderingsprocessen – EBA/GL/2014/13) inbegripet följande:

—

en allmän översikt av bedömningsprocessen och de metoder som tillämpas på bedömningen av SREP-delar, inbegripet följande: 1) affärsmodellanalyser, 2) bedömningar av intern styrning och institutövergripande kontroller, 3) bedömning av kapitalrisker, och 4) bedömning av likviditetsrisker och finansieringsrisker.

—	en allmän överblick av hur behöriga myndigheter beaktar proportionalitetsprincipen när de bedömer enskilda delar av SREP, inbegripet hur kategoriseringen av institut har gått till (3).

[Fri text eller hänvisning eller länk till dessa riktlinjer]

040

Översyn och utvärdering av ICAAP och ILAAP

(artiklarna 73, 86, 97, 98 och 103 i CRD)

Beskrivning av den behöriga myndighetens metod för översyn och utvärdering av den interna processen för bedömning av kapitalbehov (ICAAP) och den interna processen för bedömning av likviditetsbehov (ILAAP) inom ramen för översyns- och utvärderingsprocessen, och särskilt i syfte att bedöma tillförlitligheten hos ICAAP- och ILAAP-beräkningarna av kapital och likviditet för att fastställa extra kapitalbaskrav och kvantitativa likviditetskrav inbegripet (4):

—	en översikt över den metod som de behöriga myndigheterna använder vid översynen av instituts ICAAP och ILAAP,

—	Information/hänvisning till krav avseende behöriga myndigheter för inlämnande av ICAAP- och ILAAP-relaterad information, i synnerhet avseende vilken information som behöver lämnas in,

—	information om huruvida en oberoende granskning av ICAAP och ILAAP krävs från institutet.

[Fri text eller hänvisning eller länk till dessa riktlinjer]

050

Övergripande SREP-bedömning och tillsynsåtgärder

(artiklarna 102 och 104 i CRD)

Beskrivning av den behöriga myndighetens riktlinjer för den övergripande SREP-bedömningen (sammanfattning) och de tillsynsåtgärder som vidtas av den behöriga myndigheten på grundval av den övergripande SREP-bedömningen (5).

Beskrivning av hur resultat av SREP-bedömningar är kopplade till tillämpningen av åtgärder för tidigt ingripande i enlighet med artikel 27 i direktiv 2014/59/EU och fastställandet av huruvida institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt artikel 32 i det direktivet (6).

[Fri text eller hänvisning eller länk till dessa riktlinjer]

(1) De behöriga myndigheterna ska lämna uppgift om de kriterier och metoder som används i raderna 020–040 och i rad 050 för den övergripande bedömningen. Den typ av information som ska lämnas i form av en förklarande anmärkning beskrivs i den andra kolumnen.

(2) SREP:s tillämpningsområde ska beaktas både på institutnivå och i fråga om dess egna resurser.

En behörig myndighet ska förklara den metod som använts för att klassificera institut i olika kategorier för SREP-syften, med en beskrivning av användningen av kvalitativa och kvantitativa kriterier, och hur finansiell stabilitet eller andra övergripande tillsynsmål påverkas av sådan kategorisering.

En behörig myndighet ska också förklara hur kategoriseringen verkställs för att säkerställa åtminstone ett minsta engagemang i SREP-bedömningar, inbegripet en beskrivning av hur ofta bedömningen av alla SREP-delar för olika kategorier av institut.

(3) Inklusive arbetsmetoder, t.ex. inspektioner på plats eller andra undersökningar, kvantitativa och kvalitativa kriterier, statistiska uppgifter som används i bedömningar. Länkar till vägledning på webbplatserna rekommenderas.

(4) De behöriga myndigheterna ska också förklara hur bedömningen av ICAAP och ILAAP omfattas av de modeller för minsta engagemang som tillämpas för proportionalitetssyften baserat på SREP-kategorier samt hur proportionalitet tillämpas för tillsynsförväntningar vid ICAAP och ILAAP, och i synnerhet, alla riktlinjer eller minimikrav för ICAAP och ILAAP som de behöriga myndigheterna har utfärdat.

(5) Den metod som de behöriga myndigheterna tillämpar för att komma fram till den övergripande SREP-bedömningen och dess kommunikation till instituten. De behöriga myndigheternas övergripande bedömning baseras på en översyn av alla de delar som avses i raderna 020–040 tillsammans med annan relevant information om institutet som den behöriga myndigheten kan erhålla.

(6) De behöriga myndigheterna får också lämna uppgifter om de policyer som ligger till grund för deras beslut att vidta tillsynsåtgärder (i den mening som avses i artiklarna 102 och 104 i CRD) och åtgärder för tidigt ingripande (i den mening som avses i artikel 27 i resolutionsdirektivet (BRRD) så snart deras bedömning av ett institut identifierar svagheter eller brister som kräver tillsynsingripande. Sådan information kan innehålla offentliggörandet av interna riktlinjer eller andra dokument som beskriver allmän tillsynspraxis. För beslut som gäller enskilda institut behöver uppgift dock inte lämnas av respekt för konfidentialitetsprincipen.

Vidare får behöriga myndigheter tillhandahålla information avseende konsekvenserna av att ett institut överträder rättsliga bestämmelser eller inte följer tillsynsåtgärder eller åtgärder för tidigt ingripande som vidtagits till följd av resultatet av SREP-bedömningen. Den behöriga myndigheten ska exempelvis göra en förteckning över de efterlevnadsförfaranden som används (i tillämpliga fall).

BILAGA IV

AGGREGERADE STATISTISKA DATAS

Förteckning över formulär

Del 1	Konsoliderade data per behörig myndighet
Del 2	Data om kreditrisk
Del 3	Data om marknadsrisk
Del 4	Data om operativ risk
Del 5	Data om tillsynsåtgärder och administrativa sanktioner
Del 6	Data om undantag

Allmänna anmärkningar gällande ifyllande av formulären i bilaga IV

—

Numeriska fält ska endast innehålla nummer. Det ska inte finnas referenser till nationella valutor. Den valuta som används är euro, och medlemsstater utanför euroområdet ska konvertera sina nationella valutor till euro med hjälp av ECB:s växelkurser (på den gemensamma referensdagen, t.ex. sista dagen i det år som granskas), med en decimal när de lämnar uppgift om belopp i miljoner.

—	De rapporterade monetära beloppen ska anges i miljoner euro.

—	Procent ska anges med två decimaler.

—	Om data inte lämnas ska skälet till detta anges med användning av EBA:s nomenklatur, dvs. N/A (för ej tillgängligt) eller C för (konfidentiell).

—	Datan ska lämnas i aggregerad form utan att vare sig enskilda kreditinstitut eller värdepappersföretag identifieras.

—	Hänvisningar till Corep-formulär enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 tillhandahålls i delarna 1–4 i den mån de förekommer.

—	Behöriga myndigheter ska samla in data avseende XXXX år framåt på konsoliderad basis. Detta kommer att säkerställa konsekvensen i den information som samlas in.

—	Formulären i denna bilaga ska läsas i jämförelse med rapporteringen av den konsolidering som härmed definieras. För att säkerställa effektiv datainsamling ska informationen för kreditinstitut och värdepappersbolag rapporteras separat, men samma konsolideringsnivå ska tillämpas i båda fallen.

—

För att säkerställa samstämmighet och jämförbarhet i den rapporterade datan ska ECB endast offentliggöra aggregerad statistisk data för enheter under tillsyn över vilka den utövar direkt tillsyn på referensdagen för uppgiftslämnandet, medan nationella behöriga myndigheter ska offentliggöra aggregerad statistisk data endast för kreditinstitut som inte står under ECB:s direkta tillsyn.

—	Datan ska sammanställas endast för värdepappersföretag som omfattas av CRD. Värdepappersföretag som inte omfattas av CRD omfattas inte av datainsamlingen.

DEL 1

Konsoliderade data per behörig myndighet (år XXXX)

			Hänvisning till Corep-formulär	Uppgifter
	Antal kreditinstitut och deras storlek
010	Antal kreditinstitut			[Värde]
020	Balansomslutning i jurisdiktionen (i miljoner euro) (1)			[Värde]
030	Totala tillgångar i jurisdiktionen (1) som % av BNP (2)			[Värde]
	Antal utländska kreditinstitut och deras storlek (3)
040	Från tredjeländer	Antal filialer (4)		[Värde]
050		Balansomslutning för filialerna (i miljoner euro)		[Värde]
060		Antal dotterföretag (5)		[Värde]
070		Balansomslutning för dotterföretagen (i miljoner euro)		[Värde]
	Totalt kapital och kapitalkrav för kreditinstitut
080	Totalt kärnprimärkapital som % av totalt kapital (6)		CA1 (rad 020 / rad 010)	[Värde]
090	Totalt primärkapitaltillskott som % av totalt kapital (7)		CA1 (rad 530 / rad 010)	[Värde]
100	Totalt supplementärkapital som % av totalt kapital (8)		CA1 (rad 750 / rad 010)	[Värde]
110	Totalt kapitalkrav (i miljoner euro) (9)		CA2 (rad 010) * 8 %	[Värde]
120	Total kapitalrelation (%) (10)		CA3 (rad 050)	[Värde]
	Antal värdepappersföretag och deras storlek
130	Antal värdepappersföretag			[Värde]
140	Balansomslutning (i miljoner euro) (1)			[Värde]
150	Balansomslutning i % av BNP			[Värde]
	Totalt kapital och kapitalkrav för värdepappersföretag
160	Totalt kärnprimärkapital som % av totalt kapital (6)		CA1 (rad 020 / rad 010)	[Värde]
170	Totalt primärkapitaltillskott som % av totalt kapital (7)		CA1 (rad 530 / rad 010)	[Värde]
180	Totalt supplementärkapital som % av totalt kapital (8)		CA1 (rad 750 / rad 010)	[Värde]
190	Totalt kapitalkrav (i miljoner euro) (9)		CA2 (rad 010) * 8 %	[Värde]
200	Total kapitalrelation (%) (10)		CA3 (rad 050)	[Värde]

DEL 2

Data om kreditrisk (år XXXX)

	Kreditriskdata			Hänvisning till Corep-formulär	data
	Kreditinstitut: Kapitalbaskrav för kreditrisk
010	Kreditinstitut: kapitalbaskrav för kreditrisk	% av totalt kapitalbaskrav (11)		CA2 (rad 040) / (rad 010)	[Värde]
020	Kreditinstitut: fördelning på metod	% baserat på det totala antalet kreditinstitut (12)	Schablonmetoden (SA)		[Värde]
030			Internmetoden (IRB) när varken egna estimat av förlust vid fallissemang (LGD) eller konverteringsfaktorer används		[Värde]
040			Internmetoden (IRB) när egna estimat av förlust vid fallissemang (LGD) och/eller konverteringsfaktorer används		[Värde]
050		% baserat på totalt kapitalbaskrav för kreditrisk	SA	CA2 (rad 050) / (rad 040)	[Värde]
060			Internmetoden (IRB) när varken egna estimat av förlust vid fallissemang (LGD) eller konverteringsfaktorer används	CR IRB, Grundläggande IRB (rad 010, kol 260) / CA2 (rad 040)	[Värde]
070			Internmetoden (IRB) när egna estimat av förlust vid fallissemang (LGD) och/eller konverteringsfaktorer används	CR IRB, Avancerad IRB (rad 010, kol 260) / CA2 (rad 040)	[Värde]
080	Kreditinstitut: fördelning på IRB-exponeringsklass	% baserat på totalt IRB-riskvägt exponeringsbelopp	Internmetoden (IRB) när varken egna estimat av förlust vid fallissemang (LGD) eller konverteringsfaktorer används	CA2 (rad 250 / rad 240)	[Värde]
090			Nationella regeringar eller centralbanker	CA2 (rad 260 / rad 240)	[Värde]
100			Institut	CA2 (rad 270 / rad 240)	[Värde]
110			Företag – små och medelstora företag	CA2 (rad 280 / rad 240)	[Värde]
120			Företag – specialutlåning	CA2 (rad 290 / rad 240)	[Värde]
130			Företag – övriga	CA2 (rad 300 / rad 240)	[Värde]


140			Internmetoden (IRB) när egna estimat av förlust vid fallissemang (LGD) och/eller konverteringsfaktorer används	CA2 (rad 310 / rad 240)	[Värde]
150			Nationella regeringar eller centralbanker	CA2 (rad 320 / rad 240)	[Värde]
160			Institut	CA2 (rad 330 / rad 240)	[Värde]
170			Företag – små och medelstora företag	CA2 (rad 340 / rad 240)	[Värde]
180			Företag – specialutlåning	CA2 (rad 350 / rad 240)	[Värde]
190			Företag – övriga	CA2 (rad 360 / rad 240)	[Värde]
200			Hushåll – säkrade genom panträtt i fastighet (små och medelstora företag).	CA2 (rad 370 / rad 240)	[Värde]
210			Hushåll – säkrade med panträtt i fastighet (ej små och medelstora företag).	CA2 (rad 380 / rad 240)	[Värde]
220			Hushåll – kvalificerade rullande exponeringar	CA2 (rad 390 / rad 240)	[Värde]
230			Hushåll – övriga små och medelstora företag	CA2 (rad 400 / rad 240)	[Värde]
240			Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag	CA2 (rad 410 / rad 240)	[Värde]
250			Aktier (internmetod)	CA2 (rad 420 / rad 240)	[Värde]
260	Positioner i värdepapperisering (internmetod)	CA2 (rad 430 / rad 240)	[Värde]
270	Övriga motpartslösa tillgångar	CA2 (rad 450 / rad 240)	[Värde]
	Kreditriskdata			Hänvisning till Corep-formulär	data
280	Kreditinstitut: Kapitalbaskrav för kreditrisk
290	Kreditinstitut: fördelning på SA-exponeringsklass*	% baserat på totalt SA-riskvägt exponeringsbelopp	Nationella regeringar eller centralbanker	CA2 (rad 070 / rad 050)	[Värde]
300			Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter	CA2 (rad 080 / rad 050)	[Värde]
310			Offentliga organ	CA2 (rad 090 / rad 050)	[Värde]
320			Multilaterala utvecklingsbanker	CA2 (rad 100 / rad 050)	[Värde]
330			Internationella organisationer	CA2 (rad 110 / rad 050)	[Värde]
340			Institut	CA2 (rad 120 / rad 050)	[Värde]
350			Företag	CA2 (rad 130 / rad 050)	[Värde]
360			Hushåll	CA2 (rad 140 / rad 050)	[Värde]
370			Säkrade genom panträtt i fast egendom	CA2 (rad 150 / rad 050)	[Värde]
380			Fallerande exponeringar	CA2 (rad 160 / rad 050)	[Värde]
390			Poster som är förenade med särskilt hög risk	CA2 (rad 170 / rad 050)	[Värde]
400			Säkerställda obligationer	CA2 (rad 180 / rad 050)	[Värde]
410			Fordringar på institut och företag med kortfristigt kreditbetyg	CA2 (rad 190 / rad 050)	[Värde]
420			Företag för kollektiva investeringar (fonder)	CA2 (rad 200 / rad 050)	[Värde]
430			Eget kapital	CA2 (rad 210 / rad 050)	[Värde]
440			Övriga poster	CA2 (rad 211 / rad 050)	[Värde]
450			Positioner i värdepapperisering (schablonmetod)	CA2 (rad 220 / rad 050)	[Värde]
460	Kreditinstitut: fördelning på kreditriskreduceringsmetod (CRM)	% baserat på det totala antalet kreditinstitut (13)	Förenklad metod för finansiella säkerheter		[Värde]
470		% baserat på det totala antalet kreditinstitut (13)	Fullständig metod för finansiella säkerheter		[Värde]
	Värdepappersföretag: Kapitalbaskrav för kreditrisk
480	Värdepappersföretag: kapitalbaskrav för kreditrisk	% av totalt kapitalbaskrav (14)		CA2 (rad 040) / (rad 010)	[Värde]
490	Värdepappersföretag: fördelning på metod	% baserat på det totala antalet värdepappersföretag (12)	Schablonmetod		[Värde]
500		% baserat på det totala antalet värdepappersföretag (12)	Internmetod		[Värde]
510		% baserat på totalt kapitalbaskrav för kreditrisk (15)	Schablonmetod	CA2 (rad 050) / (rad 040)	[Värde]
520		% baserat på totalt kapitalbaskrav för kreditrisk (15)	Internmetod	(CA2 (rad 240) / rad 040)	[Värde]

	Ytterligare upplysningar om värdepapperisering (i miljoner euro)			Hänvisning till Corep-formulär	data
	Kreditinstitut: originator
530	Totalt belopp för värdepapperiseringspositioner i respektive utanför balansräkningen			CR SEC SA (rad 030, kol 010) + CR SEC IRB (rad 030, kol 010)	[Värde]
540	Totalt belopp för värdepapperiseringspositioner som upptagits (värdepapperiseringspositioner - ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer) i balansräkningen och utanför balansräkningen			CR SEC SA (rad 030, kol 050) + CR SEC IRB (rad 030, kol 050)	[Värde]

	Exponeringar och förluster från utlåning där säkerhet ställts genom fastigheter (16)			Hänvisning till Corep-formulär	data
550	Säkerheten utgörs av bostadsfastigheter	Summan av exponeringar som är säkrade genom bostadsfastigheter (17)		CR IP Losses (rad 010, kol 050)	[Värde]


560		Summa förluster som härrör från lån upp till referensprocentsatsen (18)		CR IP Losses (rad 010, kol 010)	[Värde]
570		Varav: Fast egendom värderad enligt pantlånevärdet (19)		CR IP Losses (rad 010, kol 020)	[Värde]
580	Summa förluster (20)		CR IP Losses (rad 010, kol 030)	[Värde]
590	Varav: Fast egendom värderad enligt pantlånevärdet (19)		CR IP Losses (rad 010, kol 040)	[Värde]
600	Säkerheten utgörs av kommersiella fastigheter	Summan av exponeringar som är säkrade genom kommersiella fastigheter (17)		CR IP Losses (rad 020, kol 050)	[Värde]


610		Summa förluster som härrör från lån upp till referensprocentsatsen (18)		CR IP Losses (rad 020, kol 010)	[Värde]
620		Varav: Fast egendom värderad enligt pantlånevärdet (19)		CR IP Losses (rad 020, kol 020)	[Värde]
630	Summa förluster (20)		CR IP Losses (rad 020, kol 030)	[Värde]
640	Varav: Fast egendom värderad enligt pantlånevärdet (19)		CR IP Losses (rad 020, kol 040)	[Värde]

DEL 3

Data om marknadsrisk (21) (år XXXX)

	Marknadsriskdata			Hänvisning till Corep-formulär	data
	Kreditinstitut: Kapitalbaskrav för marknadsrisk
010	Kreditinstitut: kapitalbaskrav för marknadsrisk	% av totalt kapitalbaskrav (22)		CA2 (rad 520) / (rad 010)	[Värde]
020	Kreditinstitut: fördelning på metod	% baserat på det totala antalet kreditinstitut (23)	Schablonmetoden		[Värde]
030		% baserat på det totala antalet kreditinstitut (23)	Interna modeller		[Värde]
040		% baserat på totalt kapitalbaskrav för marknadsrisk	Schablonmetoden	CA2 (rad 530) / (rad 520)	[Värde]
050		% baserat på totalt kapitalbaskrav för marknadsrisk	Interna modeller	CA2 (rad 580) / (rad 520)	[Värde]
	Värdepappersföretag: Kapitalbaskrav för marknadsrisk
060	Värdepappersföretag: kapitalbaskrav för marknadsrisk	% av totalt kapitalbaskrav (22)		CA2 (rad 520) / (rad 010)	[Värde]
070	Värdepappersföretag: fördelning på metod	% baserat på det totala antalet värdepappersföretag (23)	Schablonmetoden		[Värde]
080		% baserat på det totala antalet värdepappersföretag (23)	Interna modeller		[Värde]
090		% baserat på totalt kapitalbaskrav för marknadsrisk	Schablonmetoden	CA2 (rad 530) / (rad 520)	[Värde]
100		% baserat på totalt kapitalbaskrav för marknadsrisk	Interna modeller	CA2 (rad 580) / (rad 520)	[Värde]

DEL 4

Data om operativ risk (år XXXX)

	Data om operativ risk			Hänvisning till Corep-formulär	data
	Kreditinstitut: Kapitalbaskrav för operativ risk
010	Kreditinstitut: kapitalbaskrav för operativ risk	% av totalt kapitalbaskrav (24)		CA2 (rad 590) / (rad 010)	[Värde]
020	Kreditinstitut: fördelning på metod	% baserat på det totala antalet kreditinstitut (25)	Basmetoden (BIA)		[Värde]
030			Schablonmetod (TSA) / Alternativ schablonmetod (ASA)		[Värde]
040			Internmätningsmetod (AMA)		[Värde]
050		% baserat på totalt kapitalbaskrav för operativ risk	BIA	CA2 (rad 600) / (rad 590)	[Värde]
060			TSA/ASA	CA2 (rad 610) / (rad 590)	[Värde]
070			AMA	CA2 (rad 620) / (rad 590)	[Värde]
	Kreditinstitut: Förluster till följd av operativ risk
080	Kreditinstitut: total bruttoförlust	Total bruttoförlust i % av total bruttointäkt (26)		OPR Details (rad 920, kol 080) / OPR ((summa (rad 010 till rad 130), kol 030)	[Värde]
	Värdepappersföretag: Kapitalbaskrav för operativ risk
090	Värdepappersföretag: kapitalbaskrav för operativ risk	% av totalt kapitalbaskrav (24)		CA2 (rad 590) / (rad 010)	[Värde]
100	Värdepappersföretag: fördelning på metod	% baserat på det totala antalet värdepappersföretag (25)	BIA		[Värde]
110			TSA/ASA		[Värde]
120			AMA		[Värde]
130		% baserat på totalt kapitalbaskrav för operativ risk	BIA	CA2 (rad 600) / (rad 590)	[Värde]
140			TSA/ASA	CA2 (rad 610) / (rad 590)	[Värde]
150			AMA	CA2 (rad 620) / (rad 590)	[Värde]
	Värdepappersföretag: Förluster till följd av operativ risk
160	Värdepappersföretag: total bruttoförlust	Total bruttoförlust i % av total bruttointäkt (26)		OPR Details (rad 920, kol 080) / OPR ((summa (rad 010 till rad 130), kol 030)	[Värde]

DEL 5

Data om tillsynsåtgärder och administrativa sanktioner (27) (år XXXX)

	Tillsynsåtgärder		data
	Kreditinstitut
010	Tillsynsåtgärder som vidtas i enlighet med artikel 102.1 a	Totalt antal tillsynsåtgärder som vidtas i enlighet med artikel 104.1 i direktiv 2013/36/EU:	[Värde]
011		Att ha en kapitalbas som överstiger minimikravet [artikel 104.1 a]	[Värde]
012		Att stärka styrformerna och upprätthållandet av det interna kapitalet [artikel 104.1 b]	[Värde]
013		Att lägga fram en plan för att det på nytt ska gå att uppnå överensstämmelse med tillsynskraven [artikel 104.1 c]	[Värde]
014		Att tillämpa en särskild reserveringspolitik eller behandla tillgångar på särskilt sätt [artikel 104.1 d]	[Värde]
015		Att begränsa instituts verksamhet [artikel 104.1 e]	[Värde]
016		Att minska den inneboende risken i institutens verksamheter, produkter och system [artikel 104.1 f]	[Värde]
017		Att begränsa den rörliga ersättningen [artikel 104.1 g]	[Värde]
018		Att använda nettovinster till att förstärka kapitalbasen [artikel 104.1 h]	[Värde]
019		Att begränsa eller förbjuda utdelningar eller räntebetalningar [artikel 104.1 i]	[Värde]
020		Att kräva extra eller frekventare rapportering [artikel 104.1 j]	[Värde]
021		Att ålägga särskilda likviditetskrav [artikel 104.1 k]	[Värde]
022		Att kräva ytterligare redovisning [artikel 104.1 l]	[Värde]
023		Antal andra tillsynsåtgärder som vidtas (ej angivna i artikel 104.1 i direktiv 2013/36/EU) samt karaktären på dessa	[Värde]
024	Tillsynsåtgärder som vidtas enligt artikel 102.1 b och andra bestämmelser i direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013	Totalt antal tillsynsåtgärder som vidtas i enlighet med artikel 104.1 i direktiv 2013/36/EU:	[Värde]
025		Att ha en kapitalbas som överstiger minimikravet [artikel 104.1 a]	[Värde]
026		Att stärka styrformerna och upprätthållandet av det interna kapitalet [artikel 104.1 b]	[Värde]
027		Att lägga fram en plan för att det på nytt ska gå att uppnå överensstämmelse med tillsynskraven [artikel 104.1 c]	[Värde]
028		Att tillämpa en särskild reserveringspolitik eller behandla tillgångar på särskilt sätt [artikel 104.1 d]	[Värde]
029		Att begränsa instituts verksamhet [artikel 104.1 e]	[Värde]
030		Att minska den inneboende risken i institutens verksamheter, produkter och system [artikel 104.1 f]	[Värde]
031		Att begränsa den rörliga ersättningen [artikel 104.1 g]	[Värde]
032		Att använda nettovinster till att förstärka kapitalbasen [artikel 104.1 h]	[Värde]
033		Att begränsa eller förbjuda utdelningar eller räntebetalningar [artikel 104.1 i]	[Värde]
034		Att kräva extra eller frekventare rapportering [artikel 104.1 j]	[Värde]
035		Att ålägga särskilda likviditetskrav [artikel 104.1 k]	[Värde]
036		Att kräva ytterligare redovisning [artikel 104.1 l]	[Värde]
037		Antal andra tillsynsåtgärder som vidtas (ej angivna i artikel 104.1 i direktiv 2013/36/EU) samt karaktären på dessa	[Värde]

	Tillsynsåtgärder		data
	Värdepappersföretag
037	Tillsynsåtgärder som vidtas i enlighet med artikel 102.1 a	Totalt antal tillsynsåtgärder som vidtas i enlighet med artikel 104.1 i direktiv 2013/36/EU:	[Värde]
038		Att ha en kapitalbas som överstiger minimikravet [artikel 104.1 a]	[Värde]
039		Att stärka styrformerna och upprätthållandet av det interna kapitalet [artikel 104.1 b]	[Värde]
040		Att lägga fram en plan för att det på nytt ska gå att uppnå överensstämmelse med tillsynskraven [artikel 104.1 c]	[Värde]
041		Att tillämpa en särskild reserveringspolitik eller behandla tillgångar på särskilt sätt [artikel 104.1 d]	[Värde]
042		Att begränsa instituts verksamhet [artikel 104.1 e]	[Värde]
043		Att minska den inneboende risken i institutens verksamheter, produkter och system [artikel 104.1 f]	[Värde]
044		Att begränsa den rörliga ersättningen [artikel 104.1 g]	[Värde]
045		Att använda nettovinster till att förstärka kapitalbasen [artikel 104.1 h]	[Värde]
046		Att begränsa eller förbjuda utdelningar eller räntebetalningar [artikel 104.1 i]	[Värde]
047		Att kräva extra eller frekventare rapportering [artikel 104.1 j]	[Värde]
048		Att ålägga särskilda likviditetskrav [artikel 104.1 k]	[Värde]
049		Att kräva ytterligare redovisning [artikel 104.1 l]	[Värde]
050		Antal andra tillsynsåtgärder som vidtas (ej angivna i artikel 104.1 i direktiv 2013/36/EU) samt karaktären på dessa	[Värde]
051	Tillsynsåtgärder som vidtas enligt artikel 102.1 b och andra bestämmelser i direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013	Totalt antal tillsynsåtgärder som vidtas i enlighet med artikel 104.1 i direktiv 2013/36/EU:	[Värde]
052		Att ha en kapitalbas som överstiger minimikravet [artikel 104.1 a]	[Värde]
053		Att stärka styrformerna och upprätthållandet av det interna kapitalet [artikel 104.1 b]	[Värde]
054		Att lägga fram en plan för att det på nytt ska gå att uppnå överensstämmelse med tillsynskraven [artikel 104.1 c]	[Värde]
055		Att tillämpa en särskild reserveringspolitik eller behandla tillgångar på särskilt sätt [artikel 104.1 d]	[Värde]
056		Att begränsa instituts verksamhet [artikel 104.1 e]	[Värde]
057		Att minska den inneboende risken i institutens verksamheter, produkter och system [artikel 104.1 f]	[Värde]
058		Att begränsa den rörliga ersättningen [artikel 104.1 g]	[Värde]
059		Att använda nettovinster till att förstärka kapitalbasen [artikel 104.1 h]	[Värde]
060		Att begränsa eller förbjuda utdelningar eller räntebetalningar [artikel 104.1 i]	[Värde]
061		Att kräva extra eller frekventare rapportering [artikel 104.1 j]	[Värde]
062		Att ålägga särskilda likviditetskrav [artikel 104.1 k]	[Värde]
063		Att kräva ytterligare redovisning [artikel 104.1 l]	[Värde]
064		Antal andra tillsynsåtgärder som vidtas (ej angivna i artikel 104.1 i direktiv 2013/36/EU) samt karaktären på dessa	[Värde]

	Administrativa sanktioner (28)		data
	Kreditinstitut
065	Administrativa sanktioner (för överträdelser av auktoriseringskrav och krav för förvärv av kvalificerade innehav)	Totalt antal administrativa sanktioner enligt artikel 66.2 i direktiv 2013/36/EU som inbegriper följande:	[Värde]
066		Ett offentligt utlåtande med uppgift om vilken fysisk eller juridisk person som bär ansvaret och om överträdelsens karaktär [artikel 66.2 a]	[Värde]
067		Ett föreläggande enligt vilken det krävs att den fysiska eller juridiska personen upphör med sitt agerande och inte upprepar detta [artikel 66.2 b]	[Värde]
068		Administrativa sanktionsavgifter för juridiska eller fysiska personer [artikel 66.2 c–e]	[Värde]
069		Förbud att utöva rösträtten för aktieägare [artikel 66.2 f]	[Värde]
070		Antal andra administrativa sanktioner (ej angivna i artikel 66.2 i direktiv 2013/36/EU) samt karaktären på dessa	[Fri text]
071	Administrativa sanktioner (för andra överträdelser av krav enligt direktiv 2013/36/EU eller förordning (EU) nr 575/2013)	Totalt antal administrativa sanktioner enligt artikel 67.2 i direktiv 2013/36/EU som inbegriper följande:	[Värde]
072		Ett offentligt utlåtande med uppgift om vilken fysisk eller juridisk person som bär ansvaret och om överträdelsens karaktär [artikel 67.2 a]	[Värde]
073		Ett föreläggande enligt vilken det krävs att den ansvariga fysiska eller juridiska personen upphör med sitt agerande och inte upprepar detta [artikel 67.2 b]	[Värde]
074		Återkallelse av kreditinstitutets auktorisation [artikel 67.2 c]	[Värde]
075		Tillfälligt förbud för en fysisk person att utöva uppdrag i institut [artikel 67.2 d]	[Värde]
076		Administrativa sanktionsavgifter för juridiska eller fysiska personer [artikel 67.2 e–g]	[Värde]
077		Antal andra administrativa sanktioner (ej angivna i artikel 67.2 i direktiv 2013/36/EU) samt karaktären på dessa	[Fri text]
	Värdepappersföretag
078	Administrativa sanktioner (för överträdelser av auktoriseringskrav och krav för förvärv av kvalificerade innehav)	Totalt antal administrativa sanktioner enligt artikel 66.2 i direktiv 2013/36/EU som inbegriper följande:	[Värde]
079		Ett offentligt utlåtande med uppgift om vilken fysisk eller juridisk person som bär ansvaret och om överträdelsens karaktär [artikel 66.2 a]	[Värde]
080		Ett föreläggande enligt vilken det krävs att den fysiska eller juridiska personen upphör med sitt agerande och inte upprepar detta [artikel 66.2 b]	[Värde]
081		Administrativa sanktionsavgifter för juridiska personer [artikel 66.2 c–e]	[Värde]
082		Förbud att utöva rösträtten för aktieägare [artikel 66.2 f]	[Värde]
083		Antal andra administrativa sanktioner (ej angivna i artikel 66.2 i direktiv 2013/36/EU) samt karaktären på dessa	[Värde]
084	Administrativa sanktioner (för andra överträdelser av krav enligt direktiv 2013/36/EU eller förordning (EU) nr 575/2013)	Totalt antal administrativa sanktioner enligt artikel 66.2 i direktiv 2013/36/EU som inbegriper följande:	[Värde]
085		Ett offentligt utlåtande med uppgift om vilken fysisk eller juridisk person som bär ansvaret och om överträdelsens karaktär [artikel 67.2 a]	[Värde]
086		Ett föreläggande enligt vilken det krävs att den ansvariga fysiska eller juridiska personen upphör med sitt agerande och inte upprepar detta [artikel 67.2 b]	[Värde]
087		Återkallelse av värdepappersföretagets auktorisation [artikel 67.2 c]	[Värde]
088		Tillfälligt förbud för en fysisk person att utöva uppdrag i värdepappersföretag [artikel 67.2 d]	[Värde]
089		Administrativa sanktionsavgifter för juridiska eller fysiska personer [artikel 67.2 e–g]	[Värde]
090		Antal andra administrativa sanktioner (ej angivna i artikel 67.2 i direktiv 2013/36/EU) samt karaktären på dessa	[Fri text]
Behöriga myndigheter får inte lämna upplysning om någon tillsynsåtgärd eller något tillsynsbeslut som riktar sig till specifika institut. Behöriga myndigheter får vid offentliggörande av upplysningar om allmänna kriterier och metoder inte lämna upplysning om någon tillsynsåtgärd som riktar sig till specifika institut, oavsett om det gäller ett enskilt institut eller en grupp av institut.

DEL 6

Data om undantag (29) (år XXXX)

	Undantag från tillämpningen på individuell nivå av de tillsynskrav som anges i delarna två till fem och i delarna sju och åtta i förordning (EU) nr 575/2013
	Rättslig grund i förordning (EU) nr 575/2013	Artikel 7.1 och 7.2 (individuella undantag för dotterföretag) (30)	Artikel 7.3 (Individuella undantag för moderinstitut)
010	Totalt antal beviljade undantag	[Värde]	[Värde]
011	Antal undantag som beviljats moderinstitut som innehar ett ägarintresse i dotterföretag etablerade i tredjeland	Ej tillämpligt	[Värde]
012	Total konsoliderad kapitalbas som finns i dotterföretag etablerade i tredjeland (i miljoner euro)	Ej tillämpligt	[Värde]
013	Procentandel av den totala konsoliderade kapitalbasen som finns i dotterföretag etablerade i tredjeland (%)	Ej tillämpligt	[Värde]
014	Procentandel av det totala konsoliderade kapitalbaskravet som hänförs till dotterföretag etablerade i tredjeland (%)	Ej tillämpligt	[Värde]
	Tillstånd för moderinstitut att ta med dotterföretag i sin beräkning av tillsynskraven i delarna två till fem och i del åtta i förordning (EU) nr 575/2013.
	Rättslig grund i förordning (EU) nr 575/2013	Artikel 9.1 (individuell konsolideringsmetod)
015	Totalt antal beviljade tillstånd	[Värde]
016	Antal tillstånd som beviljats moderinstitut att medräkna dotterföretag etablerade i tredjeland i sin beräkning av kravet	[Värde]
017	Total konsoliderad kapitalbas som finns i dotterföretag etablerade i tredjeland (i miljoner euro)	[Värde]
018	Procentandel av den totala konsoliderade kapitalbasen som finns i dotterföretag etablerade i tredjeland (%)	[Värde]
019	Procentandel av det totala konsoliderade kapitalbaskravet som hänförs till dotterföretag etablerade i tredjeland (%)	[Värde]
	Undantag på individuell nivå från tillämpningen av de likviditetskrav som anges i del sex i förordning (EU) nr 575/2013
	Rättslig grund i förordning (EU) nr 575/2013	Artikel 8 (Undantag från likviditetskrav för dotterföretag)
020	Totalt antal beviljade undantag	[Värde]
021	Antal undantag som beviljats enligt artikel 8.2 i fall där samtliga institut i likviditetsundergruppen är auktoriserade i samma medlemsstat	[Värde]
022	Antal undantag som beviljats enligt artikel 8.1 i fall där samtliga institut i likviditetsundergruppen är auktoriserade i flera olika medlemsstater	[Värde]
023	Antal undantag som beviljats i enlighet med artikel 8.3 för institut som är medlemmar i samma institutionella skyddssystem	[Värde]
	Undantag på individuell nivå från tillämpningen av de tillsynskrav som anges i delarna två till åtta i förordning (EU) nr 575/2013
	Rättslig grund i förordning (EU) nr 575/2013	Artikel 10 (Kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ)
024	Totalt antal beviljade undantag	[Värde]
025	Antal undantag som beviljats kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ	[Värde]
026	Antal undantag som beviljats till centrala organ	[Värde]

(1) Balansomslutningen ska vara det totala tillgångsvärdet i landet för de nationella tillsynsmyndigheterna, endast för raderna 020 och 030, och för ECB det totala tillgångsvärdet av betydande kreditinstitut för hela gemensamma tillsynsmekanismen.

(2) BNP till marknadspris, föreslagen källa – Eurostat/ECB.

(3) EES-länder ska inte räknas med.

(4) Antal filialer enligt definitionen i artikel 4.1.1 i CRR. Om ett kreditinstitut med huvudkontor i ett tredjeland inrättat flera driftställen i samma land ska samtliga dessa räknas som en enda filial.

(5) Antal filialer enligt definitionen i artikel 4.1.16 i CRR. Ett dotterföretag till ett dotterföretag ska också anses som ett dotterföretag till det moderföretag som är överordnat dessa företag.

(6) Relationen mellan kärnprimärkapital enligt definitionen i artikel 50 i CRR och kapitalbas enligt definitionen i artikel 4.1.118 och artikel 72 i CRR uttryckt i procent (%).

(7) Relationen mellan övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål enligt definitionen i artikel 61 i CRR och kapitalbas enligt definitionen i artikel 4.1.118 och artikel 72 i CRR uttryckt i procent (%).

(8) Relationen mellan supplementärkapital enligt definitionen i artikel 71 i CRR och kapitalbas enligt definitionen i artikel 4.1.118 och artikel 72 i CRR uttryckt i procent (%).

(9) Den totala riskexponeringsbelopp på 8 % som definieras i artiklarna 92.3, 95, 96 och 98 i CRR.

(10) Relationen mellan kapitalbasen och det totala riskexponeringsbeloppet enligt definitionen i artikel 92.2 c i CRR, uttryckt i procent (%).

(11) Relationen mellan kapitalbaskrav för kreditrisk enligt definitionen i artikel 92.3 a–f i CRR och de sammanlagda kapitalbaskraven enligt definitionen i artiklarna 92.3, 95, 96 och 98 i CRR.

(12) Om ett institut använder mer än en metod ska det räknas med i var och en av dessa metoder. Summan av de procentandelar som rapporteras för de tre metoderna kan således vara högre än 100 %.

(13) I de undantagsfall då ett institut använder mer än en metod ska det räknas med i var och en av dessa metoder. Summan av procentandelarna kan således vara högre än 100 %.

(14) Relationen mellan kapitalbaskrav för kreditrisk enligt definitionen i artikel 92.3 a–f i CRR och de sammanlagda kapitalbaskraven enligt definitionen i artiklarna 92.3, 95, 96 och 98 i CRR.

(15) Procentandelen av kapitalbaskraven för värdepappersföretag som använder schablonmetoden eller internmetoden vad gäller de sammanlagda kapitalbaskraven för kreditrisk enligt definitionen i artikel 92.3 a och f i CRR.

(16) Summan av de uppskattade förlusterna ska rapporteras på referensdagen för rapportering.

(17) I enlighet med definitionen i artikel 101.1 c respektive f i CRR; marknadsvärdet och pantlånevärdet enligt artikel 4.1.74 och 4.1.76; endast för den del av exponeringen som betraktas som fullt ut säkrad enligt artikel 124.1 i CRR.

(18) I enlighet med definitionen i artikel 101.1 a respektive d i CRR; marknadsvärdet och pantlånevärdet enligt artikel 4.1.74 och 4.1.76.

(19) När säkerhetens värde har beräknats som pantlånevärde.

(20) I enlighet med definitionen i artikel 101.1 b respektive e i CRR; marknadsvärdet och pantlånevärdet enligt artikel 4.1.74 och 4.1.76.

(21) Formuläret ska innehålla information om alla institut och inte endast dem med marknadsriskexponeringar.

(22) Relationen mellan totalt riskexponeringsbelopp för positions-, valuta- och råvarurisker, enligt definitionerna i artikel 92.3 b i och 92.3 c i och iii i CRR och artikel 92.4 b i CRR, och det totala riskexponeringsbeloppet enligt definitionen i artiklarna 92.3, 95, 96 och 98 i CRR (i %).

(23) Om ett institut använder mer än en metod ska det räknas med i var och en av dessa metoder. Summan av den procentandel som rapporteras kan således vara högre än 100 % men också lägre än 100 % eftersom enheter med små handelsportföljer inte måste fastställa marknadsrisk.

(24) Relationen mellan det sammanlagda riskexponeringsbeloppet för operativ risk enligt definitionen i artikel 92.3 i CRR och de sammanlagda kapitalbaskraven enligt definitionen i artiklarna 92.3, 95, 96 och 98 i CRR (i %).

(25) Om ett institut använder mer än en metod ska det räknas med i var och en av dessa metoder. Summan av den procentandel som rapporteras kan således vara högre än 100 % men också lägre än 100 % eftersom vissa små värdepappersföretag inte måste räkna med kapitalkrav för operativ risk.

(26) Endast när det gäller enheter som använder sig av metoderna AMA eller TSA/ASA; relationen mellan det sammanlagda förlustbeloppet för alla affärsområden och summan av den relevanta indikatorn för bankverksamhet som omfattas av TSA/ASA och AMA för det senaste året (i %).

(27) Information ska rapporteras på grundval av beslutsdatumet.

Eftersom det finns skillnader i de nationella regelverken och i de behöriga myndigheternas tillsynspraxis och tillsynsmetoder är det möjligt att de data som lämnas i denna tabell inte kan utgöra underlag för en meningsfull jämförelse mellan jurisdiktioner. Eventuella slutsatser som inte tar hänsyn till dessa skillnader kan vara missvisande.

(28) Administrativa sanktioner som införs av behöriga myndigheter. Behöriga myndigheter ska rapportera alla administrativa sanktioner vilka det inte funnits någon möjlighet att överklaga i deras jurisdiktion på referensdagen för uppgiftslämnandet. Behöriga myndigheter i medlemsstater där det är tillåtet att offentliggöra administrativa sanktioner som är föremål för ett överklagande ska också rapportera dessa administrativa sanktioner såvida inte ett överklagande som upphäver den administrativa sanktionen utfärdas.

(29) Behöriga myndigheter ska rapportera information om rutiner för undantag på grundval av den behöriga myndighetens totala antal undantag som fortfarande gäller eller är i kraft. Den information som rapporteras ska begränsas till de enheter som beviljats undantag. Om information saknas, dvs. inte är del av den regelbundna rapporteringen, ska den rapporteras som ”Ej tillgänglig”.

(30) Antalet institut som beviljats undantag ska användas som grund för att räkna antalet undantag.

5.6.2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 146/63

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/915

av den 4 juni 2019

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Gällande åtgärder

(1)

Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet i mars 2013 genom genomförandeförordning (EU) nr 217/2013 (2) (nedan kallad förordningen om slutgiltig tull) en slutgiltig antidumpningstull på import av viss aluminiumfolie i rullar, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7607 11 11 och ex 7607 19 10, med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina).

(2)

Genom förordningen om slutgiltig tull infördes antidumpningstullsatser på mellan 14,2 % och 15,6 % på import från de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som ingick i urvalet, 14,6 % för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet och 35,6 % för alla andra exporterande tillverkare i Kina.

1.2 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

(3)	Den 14 juni 2017 offentliggjorde kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning (3) ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut för de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Kina.

(4)

Den 14 december 2017 ingav åtta unionstillverkare (ALEURO Converting Sp. Z o.o., CeDo Sp. z o.o., Cuki Cofresco SpA, Fora Folienfabrik GmbH, ITS BV, Rul-Let A/S, SPHERE SA och Wrapex Ltd) (nedan kallade de sökande), som svarar för mer än 40 % av den totala produktionen av viss aluminiumfolie i rullar i Europeiska unionen (nedan kallad unionen), en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)	De sökande motiverade sin begäran med att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta eller återkomma.

(6)	Efter att ha fastställt att bevisningen var tillräcklig för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång offentliggjorde kommissionen den 13 mars 2018 ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (4) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande).

1.3 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(7)	Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden 1 januari 2017–31 december 2017 (nedan kallad översynsperioden).

(8)	Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2014 till och med utgången av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

1.4 Berörda parter

(9)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades alla berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen informerade särskilt de sökande, kända unionstillverkare och deras intresseorganisationer, kända importörer av viss aluminiumfolie i rullar i unionen, myndigheterna i Kina och kända exporterande tillverkare i Kina om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att samarbeta.

(10)	Alla berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av de berörda parterna begärde att bli hörd.

1.5 Stickprovsförfarande

(11)	I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att utföra stickprov bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

1.5.1 Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare

(12)	Kommissionen angav i tillkännagivandet om inledande att den preliminärt hade valt ut ett antal unionstillverkare.

(13)	I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval på grundval av den största representativa produktionsvolymen av den likadana produkten som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(14)

Det preliminära urvalet bestod av tre unionstillverkare som svarade för omkring 66 % av de samarbetsvilliga unionstillverkarnas totala produktionsvolym. Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter på det preliminära urvalet och fick endast synpunkter från Sphere SA, som ville få bekräftat att endast företagets tillverkningsföretag Sphere France SAS skulle ingå i urvalet. Urvalet ansågs därför vara representativt för unionsindustrin.

1.5.2 Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer

(15)	I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen importörer och deras intresseorganisationer att ge sig tillkänna och lämna de uppgifter som kommissionen behövde för att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval.

(16)	Ingen icke-närstående importör tillhandahöll de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i stickprovet. Ett företag svarade att det varken var en importör eller användare av den produkt som översynen gäller.

1.5.3 Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina

(17)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla kända tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom uppmanade kommissionen Kinas beskickning i Europeiska unionen att samarbeta för att identifiera och/eller kontakta andra eventuella tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(18)	Fyra grupper av kinesiska tillverkare lämnade in svar på stickprovsformuläret. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt och uppmanade alla de kinesiska tillverkare som lämnade in stickprovssvar att besvara frågeformuläret.

1.5.4 Användare

(19)	I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen användarna, deras intresseorganisationer och representativa konsumentorganisationer att ge sig tillkänna och samarbeta. Inga användare i unionen eller deras intresseorganisationer gav sig till känna.

1.5.5 Frågeformulär och kontrollbesök

(20)	Kommissionen sände frågeformulär till de tre unionstillverkare som ingick i urvalet. Såsom nämns i skäl 18 skickades frågeformulär även till fyra grupper av tillverkare i Kina.

(21)

De tre unionstillverkarna i urvalet lämnade in svar på frågeformuläret. Ingen av de kinesiska tillverkare som hade lämnat in stickprovssvar lämnade emellertid in ett besvarat frågeformulär. Kommissionen informerade de exporterande tillverkarna om konsekvenserna av bristande samarbete, men ingen exporterande tillverkare samarbetade trots det i undersökningen.

(22)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen gjordes på plats hos följande unionstillverkare:

—	CeDo Sp. z o.o., Katy Wrocławskie, Polen.

—	ITS BV, Apeldoorn, Nederländerna.

—	SPHERE SA, Paris, Frankrike.

1.6 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen

(23)

Mot bakgrund av de tillräckliga bevis som var tillgängliga vid inledandet av undersökningen och som tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(24)

I syfte att samla in de uppgifter som krävs för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen i tillkännagivandet om inledande således alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som efterfrågades i bilaga III till tillkännagivandet om inledande när det gäller de insatsvaror som används för att tillverka den produkt som översynen gäller. Fyra grupper av kinesiska tillverkare lämnade uppgifter i detta avseende.

(25)	För att kommissionen skulle få de uppgifter den behövde för sin undersökning av de påstådda betydande snedvridningarna i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, sände den också frågeformulär till kinesiska myndigheter. Inget svar inkom från de kinesiska myndigheterna.

(26)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen också alla berörda parter att senast 37 dagar efter det att detta tillkännagivande offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och bevis på lämpligheten av att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. Inga inlagor eller ytterligare bevis mottogs i detta avseende från de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna.

(27)	I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den med hänsyn till tillgängliga bevis kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden.

(28)

Den 19 april 2018 offentliggjorde kommissionen en första notering till de ärendehandlingar (nedan kallad noteringen av den 19 april 2018) som innehöll en begäran om synpunkter från de berörda parterna om de relevanta källor som kommissionen kan använda för att fastställa normalvärdet. I noteringen av den 19 april 2018 överlämnade kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. material, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Med hänsyn till de kriterier som styr valet av icke snedvridna priser eller referensvärden identifierade kommissionen i det skedet dessutom Turkiet som ett möjligt representativt land. Kommissionen uppgav vidare att den hade identifierat en tillverkare, Sedat Tahir A.S., vars finansiella rapporter var allmänt tillgängliga och som tillverkade den produkt som översynen gäller i det möjliga representativa landet.

(29)	Kommissionen gav alla berörda parter möjlighet att inkomma med synpunkter inom tio dagar, men inga synpunkter inkom.

(30)

I en andra notering om källorna till fastställandet av normalvärdet av den 3 oktober 2018 (nedan kallad noteringen av den 3 oktober 2018) bekräftade kommissionen sin avsikt att använda Turkiet som det representativa landet, bekräftade de särskilda tullkoderna och uppgiftskällorna för produktionsfaktorerna och bekräftade även försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstsiffror för det turkiska företaget Sedat Tahir A.S., som den vid behov hade för avsikt att använda för att konstruera normalvärdet.

(31)	Kommissionen gav alla berörda parter möjlighet att inkomma med synpunkter inom tio dagar, men inga synpunkter inkom.

2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER OCH LIKADAN PRODUKT

2.1 Produkt som översynen gäller

(32)

Den produkt som översynen gäller är samma som i den ursprungliga undersökningen, nämligen aluminiumfolie med en tjocklek av 0,007 mm eller mer, men mindre än 0,021 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, även präglad, i rullar av låg vikt av högst 10 kg, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7607 11 11 och ex 7607 19 10 (Taric-nummer 7607111110 och 7607191010), (nedan kallad den produkt som översynen gäller).

(33)	Den produkt som översynen gäller används i allmänhet som en konsumtionsvara för förpackning och andra hushålls-/cateringtillämpningar (nedan kallad hushållsfolie).

2.2 Likadan produkt

(34)

Det ansågs att den produkt som översynen gäller och som tillverkas i Kina och exporteras till unionen, den produkt som tillverkas i det representativa landet Turkiet och den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden. Inga berörda parter lämnade synpunkter på fastställandet av den likadana produkten.

(35)	Kommissionen beslutade att dessa produkter därför är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

2.3 Invändningar gällande produktdefinitionen

(36)	Kommissionen mottog inga invändningar gällande produktdefinitionen.

3. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING

3.1 Inledande anmärkningar

(37)	I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från Kina.

(38)

Som framgår av skäl 21 samarbetade ingen av de exporterande kinesiska tillverkarna i den undersökningen. De exporterande tillverkarna besvarade följaktligen inte frågeformuläret, inklusive eventuella uppgifter om exportpriser och exportkostnader, inhemska priser och kostnader, kapacitet, tillverkning, investeringar etc. Inga kommentarer inkom heller från de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna på bevisningen i ärendet, däribland Commission Staff Working Document on Significant Distortions in the Economy of the People's Republic of China for the Purposes of Trade Defense Investigations (5) (nedan kallad rapporten), och på de kompletterande uppgifter som lämnats av de sökande, som visade att sådana priser och kostnader påverkades av betydande statliga ingripanden. Kommissionen använde sig därför av tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen.

(39)

Kommissionen underrättade de kinesiska myndigheterna och de exporterande tillverkare som anges i skäl 18 om tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen och gav dem tillfälle att lämna synpunkter. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter. I enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen, grundades följaktligen undersökningsresultaten rörande sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning enligt nedanstående på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, i inlagorna från de berörda parterna och den statistik som finns tillgänglig i Eurostats databas enligt artikel 14.6.

3.2 Fortsatt dumpning av import under översynsperioden

(40)

Under översynsperioden visade de statistiska uppgifterna från Eurostat att den produkt som översynen gäller fortsatte att importeras till unionen från Kina. Importen uppgick till 1 519 ton och utgjorde 1,8 % av den totala förbrukningen i unionen under översynsperioden. I detta avseende noterade kommissionen att en sådan nivå inte är ovanligt låg i samband med översyner vid giltighetstidens utgång, eftersom effektiva åtgärder för att motverka de skadliga verkningarna av den dumpade importen logiskt sett förväntas minska importen från den tidigare skadevållande dumpade nivån. Importvolymen från Kina under översynsperioden uppgår till 22,9 % av all import. Såsom anges i skäl 165 visar beräkningen av dumpning på grundval av exportpriserna till tredjeländer under översynsperioden också att det förekom liknande dumpningsnivåer. Detta bekräftar att slutsatserna på grundval av importvolymerna till EU under översynsperioden också är representativa. Kommissionen drog följaktligen slutsatsen att den faktiska importen under översynsperioden var representativ och undersökte därför om dumpningen fortsatte under översynsperioden.

3.3 Normalvärde

(41)	Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel.

(42)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska dock, ”om det fastställs […] att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, […] normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Såsom förklaras närmare nedan drog kommissionen i denna undersökning slutsatsen att tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen var lämplig på grundval av tillgängliga uppgifter och på grund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande tillverkarna.

3.3.1 Förekomst av betydande snedvridningar

3.3.1.1 Inledning

(43)

I artikel 2.6a b i grundförordningen definieras betydande snedvridningar som ”sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

—	den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter,

—	förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader,

—	förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna,

—	avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt,

—	snedvridna lönekostnader,

—	tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten.”

(44)

I artikel 2.6a c i grundförordningen sägs att när ”kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn”.

(45)

Berörda parter uppmanades att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i undersökningshandlingarna vid tidpunkten för inledandet av förfarandet. Handlingarna innehöll särskilt påståenden och bevis från sökandena om förekomsten av betydande snedvridningar på den kinesiska aluminiummarknaden. Handlingarna innehöll också en kopia av rapporten, framtagen av kommissionen, som visade att det fanns ett betydande statligt inflytande på många nivåer av ekonomin, inklusive specifika snedvridningar när det gäller många viktiga produktionsfaktorer (t.ex. mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (t.ex. aluminium). Rapporten placerades i undersökningsfilen i det inledande skedet.

(46)

På grundval av den bevisning som är tillgänglig i ärendet, inklusive de belägg som finns i rapporten, har kommissionen därför beslutat att undersöka om det är lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina då det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Analysen omfattade granskningen av de omfattande statliga ingripandena rent allmänt i landets ekonomi, men även av den specifika marknadssituationen inom den relevanta sektorn (dvs. aluminium), inklusive den produkt som översynen gäller.

(47)

Såsom anges i skälen 25 och 26 lämnade varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna några kommentarer eller lade fram någon bevisning som stödde eller avvisade bevisen i undersökningen, inklusive rapporten, och de kompletterande uppgifter som lämnats av de sökande, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten av att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella fallet.

3.3.1.2 Sökandenas påståenden och bevisning till stöd för dessa påståenden

(48)	Begäran innehöll vissa relevanta bevis som stödde påståendena om betydande snedvridningar och som kompletterade rapporten.

(49)

För det första angav de sökande i avsnitt III A.1 a i sin begäran att kommissionen redan i den undersökning som ledde till antagandet av den ursprungliga förordningen (6) hade noterat att ”priset i tidigare led på den grundläggande råvaran, aluminium, var snedvridet” och att dessa ”snedvridningar sågs även i priset på en mellanform av råvaran, aluminiumfolie i jumborullar enligt nedan.”

(50)

I detta sammanhang konstaterade kommissionen i den undersökning som ledde till antagandet av den ursprungliga förordningen för det första att primärt aluminium står för cirka 60–70 % av tillverkningskostnaderna för den produkt som översynen gäller och att det därför är den huvudsakliga kostnadsdrivande faktorn i produktionen. För det andra konstaterade kommissionen att priserna på aluminium på den kinesiska marknaden (s.k. SHFE-pris) (7) skilde sig mycket från priserna på Londons metallbörs (8), vilket är det globala referenspriset. För det tredje ansåg kommissionen att situationen kunde förklaras med ”ett antal faktorer som har med staten att göra och en betydande statlig inblandning på den inhemska marknaden med ett antal olika verktyg” (9). På grundval av ovanstående drog kommissionen i den ursprungliga förordningen slutsatsen att dessa faktorer lett till en situation där de kinesiska priserna på primärt aluminium och priserna på aluminiumprodukter i senare led i förädlingskedjan är en följd av det statliga inflytandet oberoende av prisfluktuationerna på de internationella marknaderna.

(51)

Förutom att hänvisa till bevisningen i rapporten angav de sökande för det andra i avsnitt III A.1 b i begäran om översyn att de snedvridningar som kommissionen påpekade i den ursprungliga förordningen kvarstår. I detta avseende anger de att marknadssnedvridningar inom den kinesiska icke-järnmetallindustrin lyftes fram i en rapport som utarbetades för WV Metalle, som är den tyska branschorganisationen för icke-järnmetallindustrin, av den 24 april 2017 (nedan kallad WV Metalle-rapporten) (bilaga 5 till begäran). I WV Metalle-rapporten bekräftades framför allt att icke-järnmetallsektorn utgör en central del av den statliga planeringen i samband med initiativet för strategiska framväxande industrier, planen Made in China 2025 och andra program på hög nivå. Rapporten tyder på att de kinesiska myndigheterna ingriper direkt vid prissättningen av kapital, arbetskraft, mark, råvaror och basinsatsvaror i tillverkningsprocessen.

(52)

Enligt de sökande visar WV Metalle-rapporten vidare att det befintliga initiativet för utbyte av skulder mot aktieinnehav inte är marknadsstyrt, att icke-järnmetallsektorn genomgående har dragit nytta av och fortsätter att dra nytta av ett generöst ekonomiskt och icke-monetärt stöd, att Kinas icke-järnmetallsektor har fått omfattande subventioner, bland annat energisubventioner, särskilt riktade mot statsägda företag, och att de kinesiska myndigheterna strikt kontrollerar volymer och priser på produkter inom icke-järnmetallsindustrin, till exempel genom exporttullar, kvoter, licenser, exportrestriktioner, marknadsföringsbidrag, skatter och skatterabatter.

(53)

I bilaga 6 till begäran angav sökandena för det tredje att de preliminära positiva resultaten från Förenta staternas handelsministeriums undersökning avseende utjämningstull för visst aluminium från Kina visade att 37 % av den inhemska aluminiumförbrukningen i Kina kan tillskrivas statsägda företag och att de kinesiska myndigheterna tillämpar en exporttull på 30 % på primärt aluminium, vilket leder till en snedvridning av den inhemska aluminiummarknaden i senare led i Kina. Den 5 mars 2018 bekräftade Förenta staternas handelsministerium de preliminära slutsatserna i det slutliga beslutet.

(54)

Sökandena ansåg dessutom att Förenta staternas handelsministerium konstaterade att kinesiska tillverkare av aluminiumfolie gynnades av ett antal utjämningssubventioner och sökandena ansåg därför att den kinesiska aluminiummarknaden i betydande utsträckning betjänas av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter, att den offentliga politiken påverkar och snedvrider de fria marknadskrafterna på den kinesiska aluminiummarknaden och att kinesiska tillverkare har tillgång till finansiering som beviljats av institutioner som genomför politiska mål eller på annat sätt inte agerar oberoende av staten. Detta skulle enligt de sökande leda till att SHFE-priserna snedvrids.

3.3.1.3 Betydande snedvridningar som påverkar de inhemska priserna och kostnaderna i Folkrepubliken Kina

(55)

Själva grunden för det kinesiska ekonomiska systemet, det vill säga den så kallade socialistiska marknadsekonomin, strider mot föreställningen att marknadskrafterna ska få fritt spelrum. Konceptet är inskrivet i den kinesiska författningen och bestämmer Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen för systemet är socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, dvs. hela befolkningens ägande och arbetarklassens kollektiva ägande. Den statligt ägda ekonomin anses vara den ledande kraften i den nationella ekonomin och staten har mandat att säkerställa dess konsolidering och tillväxt (10). Den kinesiska ekonomins allmänna uppbyggnad möjliggör därför inte bara omfattande statliga ingripanden i ekonomin, utan sådana ingripanden eftersträvas uttryckligen. Uppfattningen att offentligt ägande är överlägset privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala rättsakter. Den kinesiska lagstiftningen om äganderätt är ett utmärkt exempel på detta orsakssamband: Den hänvisar till socialismens första utvecklingssteg och ger staten i uppdrag att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet ska ha en dominerande roll. Andra former av ägande tolereras, och lagen ger dem möjlighet att utvecklas sida vid sida med statligt ägande (11).

(56)

Enligt relevant kinesisk lagstiftning ska den socialistiska marknadsekonomin dessutom utvecklas under det kinesiska kommunistpartiets ledning. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsliga, institutionella och personliga) och bildar en överbyggnad där det inte går att skilja på de roller kommunistpartiet och staten spelar. Efter en ändring av den kinesiska författningen i mars 2018 blev kommunistpartiets ledande roll en ännu mer framträdande genom en slutsats som bekräftades på nytt i artikel 1 i konstitutionen. Efter den första meningen i bestämmelsen: ”Det socialistiska systemet är det grundläggande systemet i Folkrepubliken Kina” lades en ny andra mening till med följande lydelse: ”Det kinesiska kommunistpartiets ledarskap utgör den avgörande definitionen av socialism med kinesiska särdrag” (12). Detta visar den kontroll kommunistpartiet har över Kinas ekonomiska system; en kontroll som inte ifrågasätts och som ständigt växer. Denna kontroll är en naturlig del av det kinesiska systemet och går långt utöver vad som är brukligt i andra länder där regeringarna utövar en bred makroekonomisk kontroll inom gränserna för vilken fria marknadskrafter råder.

(57)

Den kinesiska staten bedriver en interventionistisk ekonomisk politik som syftar till att uppnå de mål som sammanfaller med kommunistpartiets mål, snarare än att återspegla de ekonomiska villkor som råder på en fri marknad (13). De kinesiska myndigheterna använder många interventionistiska ekonomiska verktyg, t.ex. systemet för industriell planering, det finansiella systemet samt olika aspekter av regelverket.

(58)

För det första, på nivån för den övergripande administrativa kontrollen, styrs den kinesiska ekonomins inriktning av ett komplext system av industriell planering som påverkar all ekonomisk verksamhet i landet. Dessa planer täcker en omfattande och komplex uppsättning sektorer och övergripande politik och förekommer på alla förvaltningsnivåer. Planer på provinsnivå är i allmänhet ganska detaljerade, medan de nationella planerna tenderar att sätta något bredare mål. I planerna anges också vilken verktygslåda som ska användas för att stödja relevanta branscher/sektorer och tidsramarna för när målen ska vara uppnådda. Vissa planer innehåller fortfarande uttryckliga resultatmål, eftersom detta var ett vanligt inslag i tidigare planeringscykler. Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i enlighet med regeringens prioriteringar, och de tilldelas specifika utvecklingsmål (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). Både de privata och statliga ekonomiska aktörerna måste anpassa sin affärsverksamhet efter den verklighet som planeringssystemet föreskriver. Detta beror inte enbart på att planerna är formellt bindande. Det är mycket viktigt att de relevanta kinesiska myndigheterna på alla förvaltningsnivåer följer systemet med planer och använder sina befogenheter i enlighet med detta, vilket tvingar de ekonomiska aktörerna att följa de prioriteringar som anges i planerna (se även punkt 3.3.1.5 nedan) (14).

(59)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När de bankerna utformar och tillämpar sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål snarare än att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även punkt 3.3.1.8) (15). Detsamma gäller för de andra delarna av det kinesiska finansiella systemet, som aktiemarknaderna, obligationsmarknaderna, riskkapitalmarknaderna osv. Även om de delarna inte är lika viktiga som banksektorn, har de inrättats på ett institutionellt och operativt sätt som inte är inriktat på att maximera finansmarknadernas effektiva funktion, utan på att säkerställa kontrollen och tillåta ingripanden från både staten och kommunistpartiet (16).

(60)

För det tredje tar statens ingripanden i ekonomin på lagstiftningsområdet olika former. Till exempel används reglerna för offentlig upphandling regelbundet för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver marknadsbaserade principer på det området. I den tillämpliga lagstiftningen föreskrivs särskilt att offentlig upphandling ska genomföras för att göra det lättare att uppnå statligt fastställda mål. Dessa mål är dock fortfarande odefinierade, vilket ger de beslutsfattande organen ett stort utrymme för godtycklig bedömning (17). På liknande sätt behåller den kinesiska regeringen på investeringsområdet betydande kontroll och inflytande över var och i vilken omfattning statliga och privata investeringar ska ske. Bedömningar av investeringar samt olika incitament, begränsningar och förbud kopplade till investeringar används av myndigheterna som ett viktigt verktyg för att stödja industripolitiska mål, till exempel för att upprätthålla statlig kontroll över viktiga sektorer eller att skydda den inhemska industrin (18).

(61)

Sammanfattningsvis bygger Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande värderingar som ger upphov till och uppmuntrar statliga ingripanden på många områden. Sådana omfattande statliga ingripanden går stick i stäv med principen om att ge marknadskrafterna fritt spelrum, vilket snedvrider en effektiv fördelning av resurser i linje med marknadsprinciperna (19).

3.3.1.4 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen: den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter

(62)

Mot ovanstående bakgrund av det dominerande statliga ägandet i den kinesiska ekonomiska modellen utgör statligt ägda företag en väsentlig del av den kinesiska ekonomin. Regeringen och kommunistpartiet upprätthåller strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över statligt ägda företag. Kommunistpartiet utformar inte bara aktivt och övervakar genomförandet av den allmänna ekonomiska politiken i enskilda statligt ägda företag, utan hävdar även sin rätt att delta i de statligt ägda företagens operativa beslutsfattande. Detta sker vanligtvis genom rotation av kadrar mellan statliga myndigheter och statligt ägda företag, genom närvaro av partimedlemmar i företagens verkställande organ och av particeller i företagen (se även punkt 3.3.1.4) samt genom utformning av bolagsstrukturen inom sektorn för statligt ägda företag (20). I gengäld har statligt ägda företag en särskild ställning inom den kinesiska ekonomin, vilket medför flera ekonomiska fördelar, i synnerhet skydd mot konkurrens och förmånstillträde till relevanta insatsvaror, även finansiering (21).

(63)

I detta sammanhang hänvisas det i en OECD-studie som offentliggjordes i januari 2019 (nedan kallad OECD-studien) (22) till statligt ägda företag inom aluminiumsektorn som i sina lagstadgade deklarationer särskilt betonar hur statligt ägande påverkar relevant industripolitik och hur statligt ägande leder till statligt stöd. Mer specifikt nämner ett statligt ägt företag i sitt obligationsprospekt från 2016 att det är ett av 52 statligt ägda företag, att det spelar en viktig roll i utformningen och genomförandet av politiken inom energisektorn och att det får omfattande och långsiktigt stöd från de kinesiska myndigheterna. Ett annat statligt ägt företag hänvisar i sitt obligationsprospekt från 2017 till det faktum att respektive provinsregering kan utöva ett betydande inflytande på koncernen (23).

(64)

Detta är särskilt viktigt med tanke på att Kina är den största aluminiumtillverkaren i världen, och att landet har flera stora statligt ägda företag som återfinns bland världens största tillverkare. Enligt uppskattningar svarar de statligt ägda företagen för mer än 50 % av den sammanlagda produktionen av primärt aluminium i Kina (24). En nyligen genomförd studie av icke-järnmetallindustrin i Kina tyder också på att de statligt ägda företagen står för en dominerande andel av den inhemska marknaden (25). Även om en kapacitetsökning under de senaste åren delvis skett tack vare privatägda företag, skulle en sådan kapacitetsökning vanligtvis också innebära olika former av (lokal) statlig inblandning, till exempel att man tolererar olaglig kapacitetsökning (26). Dessutom har produktionskapaciteten i fråga om aluminium bland de största statligt ägda företagen också ökat, om än i mindre utsträckning (27).

(65)

På grund av den höga nivån av statliga ingripanden i aluminiumindustrin och en hög andel statligt ägda företag i sektorn, hindras till och med privatägda aluminiumtillverkare från att bedriva verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privata företag inom aluminiumsektorn står också under politisk styrning och vägledning så som framgår av avsnitt 3.3.1.5.

(66)

Statlig kontroll och statligt ingripande i produktionen av den berörda produkten (aluminiumfolie för hushållsbruk) äger rum inom den allmänna ram som beskrivs. Enligt de uppgifter som kommissionen har tillgång till är faktiskt många av de största tillverkarna av den produkt som översynen gäller statsägda. Den tillgängliga bevisningen tyder på att de kinesiska myndigheterna på samma sätt äger, kontrollerar, politiskt styr och vägleder tillverkare av aluminiumfolie i Kina som därmed inte agerar i enlighet med marknadsprinciperna.

3.3.1.5 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader

(67)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statligt ägda företag, har den kinesiska staten möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag. Även om rätten för berörda statliga myndigheter att utse och avsätta nyckelpersoner i ledande ställning i statligt ägda företag, såsom föreskrivs i den kinesiska lagstiftningen, kan anses återspegla motsvarande äganderätt (28), utgör kommunistpartiets celler i företag, oavsett om de är statligt ägda eller privata, en annan kanal genom vilken staten kan ingripa i affärsbeslut. Enligt den kinesiska bolagsrätten ska en organisation från kommunistpartiet inrättas i alla företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet i enlighet med vad som sägs i kommunistpartiets konstitution (29)) och företaget ska fastställa de nödvändiga villkoren för partiorganisationens verksamhet i företaget. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha tillämpats eller kontrollerats strikt. Men åtminstone från och med 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera företagsbeslut i statsägda företag som en politisk princip. Enligt uppgift utövar kommunistpartiet också påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotismen” först och att följa partidisciplinen (30). Enligt rapporter från 2017 fanns det particeller i 70 % av cirka 1,86 miljoner privatägda företag, och trycket ökar på att organisationer från kommunistpartiet ska ha sista ordet när det gäller företagsbeslut inom sina respektive företag (31). Dessa regler gäller i allmänhet i den kinesiska ekonomin, inklusive för tillverkarna av den produkt som översynen gäller och för leverantörerna av deras insatsvaror.

(68)	Följande exempel illustrerar också tydligt den ovannämnda tendensen att de kinesiska myndigheterna i högre grad ingriper i aluminiumsektorn:

(69)

En kinesisk, statligt ägd aluminiumtillverkare, China Aluminium International Engineering Corporation Limited (Chalieco), ändrade 2017 sin bolagsordning så att particellerna fick en mer framträdande roll inom företaget. Den innehöll ett helt kapitel om partikommittén, och i artikel 113 i det kapitlet sägs att styrelsen i förväg ska samråda med företagets partikommitté när större företagsbeslut ska fattas. (32) I sin årsrapport (33) från 2017 anger dessutom Aluminum Corporation of China (Chalco) att ett antal direktörer, kontrollanter och högre befattningshavare, exempelvis ordföranden och verkställande direktören, samt ordföranden för övervakningskommittén, är medlemmar i kommunistpartiet.

(70)

Statens närvaro och ingripanden på finansmarknaderna (se även avsnitt 3.3.1.8) samt när det gäller tillhandahållande av råvaror och insatsvaror innebär ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Den statliga närvaron i företag, inklusive statligt ägda företag, i aluminiumindustrin och andra sektorer (t.ex. finans- och insatsvarusektorerna) gör det därför möjligt för regeringen att påverka priser och kostnader.

3.3.1.6 Betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen, tredje strecksatsen: förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna

(71)

Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög utsträckning av ett välutvecklat planeringssystem som anger prioriteringar och föreskriver de mål som central- och lokalstyret måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla styrnivåer och täcker praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som anges av planeringsinstrumenten är av bindande karaktär och myndigheter på alla administrativa nivåer övervakar hur motsvarande lägre styrnivåer genomför planerna. På det hela taget leder planeringssystemet i Kina till att resurser styrs till sektorer som utsetts till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga av regeringen, i stället för att fördelas i linje med marknadskrafterna (34).

(72)

Regeringen spelar till exempel en viktig roll i utvecklingen av den kinesiska aluminiumsektorn (inklusive den produkt som översynen gäller). Det finns ett stort antal planer, direktiv och andra dokument som rör aluminium och som utfärdats på nationell, regional och kommunal nivå, vilket tydligt visar den kinesiska regeringens höga grad av ingripande. Genom dessa och andra instrument styr och kontrollerar regeringen praktiskt taget alla aspekter av aluminiumsektorns utveckling och funktion.

(73)	Denna politik och dessa mål för aluminiumsektorn har en betydande direkt eller indirekt inverkan på tillverkningskostnaderna för den produkt som översynen gäller.

(74)

Även om den trettonde femårsplanen för ekonomisk och social utveckling (35) inte innehåller några särskilda bestämmelser om aluminium, innehåller den en allmän strategi för icke-järnmetallindustrin för att främja samarbete om internationell tillverkningskapacitet och tillverkning av utrustning. För att uppnå dessa mål bekräftar planen att den kommer att förbättra stödsystemen för beskattning, finansiering, försäkringar, investeringar och finansieringsplattformar samt plattformar för riskbedömning (36).

(75)

I utvecklingsplanen för icke-järn metallindustriun (2016–2020) (Non-Ferrous Metal Industry Development Plan) (nedan kallad planen), som är den motsvarande utvecklingsplanen, anges specifika strategier och specifika mål som regeringen strävar efter att uppnå för ett antal icke-järnindustrier (37), exempelvis aluminiumindustrin.

(76)

Syftet med planen är att uppgradera de produkttyper som tillverkas av den kinesiska aluminiumindustrin; detta ska bland annat ske genom stöd till innovation. Detta kräver en snabb utveckling av det blandade ägarsystemet och att företagens livskraft förbättras. Den ger också möjlighet till lagring av icke-järnmetaller, förbättring av säkerheten för resurser, inklusive aluminium, och fastställer specifika kvantitativa mål för att minska energiförbrukningen, öka andelen återvunnet aluminium i tillverkningen och öka kapacitetsutnyttjandet (38).

(77)

I planen föreskrivs vidare strukturanpassningar med striktare kontroll av nya smältverk och nedläggning av föråldrad kapacitet. Den omfattar den geografiska fördelningen av bearbetningsanläggningar och är inriktad på projekt som syftar till att öka utnyttjandet av bauxit och aluminium samt behandlar även elförsörjning och prissättning (39).

(78)

Genom denna breda uppsättning åtgärder och strategier utgör planen en fortsättning på 2009 års anpassnings- och vitaliseringsplan för icke-järnmetallindustrin som antogs för att mildra finanskrisens negativa effekter på icke-järnmetallindustrin. Planens huvudmål är bland andra kontroll av tillverkningsvolym, omstrukturering, råvaruanskaffning, exportskattepolitik, resurstrygghet, lagring, teknisk innovation, finansiell politik samt planering och genomförande (40).

(79)

Ett annat policydokument som är inriktat på aluminiumindustrin är standardvillkoren för aluminiumindustrin som utfärdades av ministeriet för industri och informationsteknik (Ministry of Industry and Information Technology - MIIT) den 18 juli 2013, i syfte att påskynda den strukturella anpassningen och begränsa en okontrollerad ökning av kapaciteten för aluminiumsmältning. I standardvillkoren införs minimiproduktionsvolymer för nya anläggningar, kvalitetsstandarder och försörjningstrygghet för importerad och inhemskt producerad bauxit och aluminiumoxid. I standardvillkoren anges att MIIT är den myndighet som ansvarar för standardisering och hantering av aluminiumindustrin samt offentliggörande av förteckningen över företag med tillstånd att bedriva verksamhet i aluminiumindustrin (41).

(80)

Dessutom hade de villkor för inträde som gäller för aluminiumindustrin, som utfärdades av den nationella utvecklings- och reformkommissionen (National Development and Reform Commission - NDRC) i oktober 2007 och som formellt var i kraft fram till 2016, som sitt främsta mål att främja utvecklingen av aluminiumindustrin och minska utsläppen av växthusgaser (42).

(81)	Slutligen ansågs i riktlinjerna för att påskynda omstruktureringen av aluminiumindustrin (nedan kallade riktlinjerna för omstrukturering) (43), som utfärdades av NDRC i april 2006, att aluminium var en grundläggande produkt i den nationella ekonomins utveckling.

(82)

I riktlinjerna för omstrukturering anges att vid genomförandet av den politik för industriell utveckling som godkänts av det statliga rådet ska särskilda mål uppnås inom vissa områden. Områdena är följande:

—	Ökad koncentration i industrin.

—	Tillgång till finansiellt kapital (se även avsnitt 3.3.1.8).

—	Industrins organisation.

—	Strikt kontroll av exporten av elektrolytiskt aluminium.

—	Nedläggning av föråldrad kapacitet.

(83)

När det gäller industrins organisation och nedläggning av föråldrad kapacitet har de mål som anges i riktlinjerna för omstrukturering eftersträvats även genom senare politiska åtgärder, till exempel planen, som uppmuntrar icke-järnmetallföretag att utveckla allianser uppströms och nedströms inom sektorn och mellan sektorer; detta för att öka koncentrationen inom sektorn och för att stärka företagsintegrering och processomstrukturering (se även skälen 74–76).

(84)

Det stora antalet planer, direktiv och andra dokument som rör aluminium och som utfärdats på nationell, regional och kommunal nivå, visar följaktligen den kinesiska regeringens höga grad av ingripande inom aluminiumsektorn (44). Genom dessa och andra instrument styr och kontrollerar regeringen praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion.

(85)	Förutom planerna har regeringens ingripanden inom sektorn tagit formen av bland annat exportrelaterade åtgärder, exempelvis exporttullar, exportkvoter, exportprestationskrav och krav på minimiexportpriser för olika råvaror för aluminium.

(86)

De kinesiska myndigheterna strävar dessutom efter att minska exporten av primärt aluminium och dess insatsråvaror, i syfte att främja aluminiumprodukter med högre mervärde. Detta mål eftersträvas genom att man beviljar fullständiga eller partiella mervärdesskatterabatter för aluminiumprodukter i senare led i kombination med ofullständiga mervärdesskatterabatter och exportavgifter på primärt aluminium (45).

(87)

Dessutom har det visat sig att priset på viktiga insatsvaror såsom energi och el påverkas av olika typer av statliga ingripanden (46). Andra typer av statliga ingripanden som leder till marknadssnedvridningar är politiken för lageruppbyggnad genom det statliga organet State Reserve Bureau och SHFE:s roll (47). Dessutom har flera undersökningar av handelspolitiska skyddsåtgärder visat att den kinesiska regeringen konsekvent har beviljat aluminiumtillverkare olika typer av statliga stödåtgärder (48). De kinesiska myndigheternas omfattande ingripanden i aluminiumsektorn har lett till överkapacitet (49), som är det tydligaste exemplet på konsekvenserna av den kinesiska regeringens politik och den snedvridning som den leder till.

(88)

I OECD-studien identifierades också ytterligare statligt stöd som påverkar marknadskrafterna inom aluminiumsektorn. Ett sådant stöd har i typfallet formen av insatsvaror, särskilt el (50) och primärt aluminium, som säljs till priser under marknadspriserna (51). I OECD-studien beskrivs vidare hur de kinesiska officiella målen för aluminiumsektorn omsätts i industripolitik och särskilda åtgärder på provinsnivå och lokal nivå. Det kan röra sig om kapitaltillskott, företrädesrätt till mineralresurser, statliga bidrag och subventioner eller skatteincitament (52).

(89)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive tillverkningen av den produkt som översynen gäller och de råvaror som används för att tillverka den. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att fungera normalt.

3.3.1.7 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen: avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt

(90)

Det kinesiska konkurssystemet verkar inte tillräckligt för att uppfylla sina huvudsakliga mål, exempelvis att på ett rättvist sätt reglera fordringar och skulder och skydda borgenärers och gäldenärers lagliga rättigheter och intressen. Detta tycks ha sin grund i att den kinesiska konkurslagstiftningen visserligen formellt vilar på liknande principer som motsvarande lagar i andra länder, men att det kinesiska systemet trots det kännetecknas av en systematisk undertillämpning. Antalet konkurser är notoriskt lågt i förhållande till storleken på landets ekonomi, inte minst därför att insolvensförfarandena är behäftade med ett antal brister som i praktiken avskräcker aktörer från att lämna in konkursansökan. Staten spelar dessutom fortfarande en stark och aktiv roll i insolvensförfarandet, vilket ofta får ett direkt inflytande på utgången av ett sådant förfarande (53).

(91)

Bristerna i systemet för äganderätt är dessutom särskilt uppenbara i samband med ägande av mark och markanvändningsrättigheter i Kina (54). All mark ägs av staten (kollektivt ägande på landsbygden och statligt ägande i tätorter). Marktilldelningen styrs fortfarande helt av staten. Det finns rättsliga bestämmelser som syftar till att tilldela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, till exempel genom att införa anbudsförfaranden. Brott mot dessa bestämmelser sker dock regelbundet när vissa köpare får sin mark gratis eller under marknadspriserna (55). Myndigheterna eftersträvar ofta särskilda politiska mål, bland annat genomförandet av de ekonomiska planerna, när de tilldelar mark (56).

(92)

Den kinesiska lagstiftningen om konkurser och ägandeförhållanden verkar följaktligen inte fungera ordentligt, vilket leder till snedvridningar när insolventa företag hålls under armarna och i samband med tillhandahållande och förvärv av mark i Kina. Dessa förhållanden förefaller, att döma av tillgänglig bevisning, gälla fullt ut även inom aluminiumsektorn och särskilt när det gäller den produkt som översynen gäller.

(93)

Denna slutsats stöds av det preliminära beslutet från Förenta staternas handelsministerium i dess undersökning av utjämningstullar för viss aluminiumfolie från Folkrepubliken Kina (Countervailing Duty Investigation of certain Aluminium Foil from The People's Republic of China), där man fann, med hjälp av tillgängliga motstridiga uppgifter, att den kinesiska regeringens tillhandahållande av mark mot otillräcklig ersättning utgör ett finansiellt bidrag i enlighet med vad som avses i avsnitt 771.5 D i lagen om tullar från 1930, i dess ändrade lydelse (57).

3.3.1.8 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen: snedvridna lönekostnader

(94)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagare och arbetsgivare hindras i sin rätt att organisera sig. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO); det gäller framför allt konventionerna om föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar (58). Endast en facklig organisation är aktiv i enlighet med kinesisk lagstiftning. Denna organisation är dock inte oberoende från de statliga myndigheterna och dess engagemang i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagares rättigheter är synnerligen begränsat (59). Dessutom begränsas den kinesiska arbetskraftens rörlighet genom hushållens registreringssystem, som begränsar tillgången till det totala utbudet av sociala förmåner och andra förmåner till lokalbefolkningen i ett visst förvaltningsområde. Detta leder vanligen till att arbetstagare som inte är lokalt folkbokförda har sämre anställningsvillkor och får lägre inkomst än de som är folkbokförda (60). Detta leder till en snedvridning av lönekostnaderna i Kina.

(95)

Kommissionen har inte mottagit några bevis för att aluminiumsektorn, inklusive den produkt som översynen gäller, inte skulle omfattas av det kinesiska arbetsrättsliga system som beskrivs ovan. Aluminiumsektorn påverkas således av snedvridningen av lönekostnader både direkt (när den produkten som översynen gäller tillverkas) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

3.3.1.9 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen: tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten

(96)	Tillgången till kapital för företag i Kina är snedvriden på olika sätt.

(97)

För det första kännetecknas det kinesiska finansiella systemet av statliga bankers starka marknadsposition (61), som gör att de beaktar andra kriterier än ett projekts ekonomiska bärkraft när de beviljar tillgång till finansiering. På liknande sätt som icke-finansiella statliga företag förblir bankerna kopplade till staten inte bara genom ägande utan även via personliga förbindelser (den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses slutligen av kommunistpartiet) (62) och, precis som icke-finansiella statliga företag, genomför bankerna regelbundet offentlig politik som utformats av regeringen. På så sätt uppfyller bankerna en tydligt uttalad rättslig skyldighet att bedriva verksamhet i enlighet med behoven i fråga om nationell ekonomisk och social utveckling och med statens industripolitik som vägledning (63). Detta förstärks av ytterligare befintliga bestämmelser, som styr finansiering till sektorer som regeringen angett som viktiga eller som är det på annat sätt (64).

(98)

Även om det erkänns att olika rättsliga bestämmelser hänvisar till behovet av att respektera normalt bankbeteende och försiktighetsregler, såsom behovet av att undersöka låntagarens kreditvärdighet, tyder ändå överväldigande bevis, inklusive resultaten från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(99)

Obligations- och kreditvärderingarna snedvrids dessutom ofta av olika skäl, bland annat det faktum att riskbedömningen påverkas av företagets strategiska betydelse för den kinesiska regeringen och storleken på varje implicit statlig garanti. Uppskattningar visar tydligt att kinesiska kreditvärderingar genomgående motsvarar lägre internationella kreditvärderingar.

(100)

Detta förstärks av ytterligare befintliga bestämmelser, som styr finansiering till sektorer som regeringen angett som viktiga eller som är det på annat sätt (65). Inom aluminiumsektorn har riktlinjerna för omstrukturering gjort det möjligt att ge lån till företag som uppfyller den relevanta statliga industripolitiken (66). Sådana ingripanden i kapitalfördelningen leder till att man gynnar statliga företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer vid långivningen, vilket innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden. Det finns faktiskt bevis, även för aluminiumsektorn, för att statsägda företag får förmånlig behandling från banker i form av låneräntor, belopp och villkor, vilket leder till en konkurrensfördel för de företagen (67)..

(101)

För det andra har lånekostnader hållits artificiellt låga för att stimulera investeringstillväxten. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre avkastning på investeringar. Detta illustreras av den senaste tidens tillväxt i företagens skuldsättning i den statliga sektorn trots en kraftigt försämrad lönsamhet, vilket tyder på att banksystemet inte lyder under normala kommersiella villkor.

(102)

I detta avseende hänvisas i OECD:s undersökning till obekräftade bevis för att vissa aluminiumtillverkare i Kina har erhållit finansiering på förmånliga villkor, där finansieringskostnaderna tycks vara frikopplade från motsvarande skuldsättningsgrad. Enligt undersökningen uppgav en statligt ägd aluminiumtillverkare i sitt obligationsprospekt från 2016 uttryckligen att den får betydande finansiellt stöd från kinesiska policybanker till en ränta som ligger under refererensvärdet. På liknande sätt hänvisas det i 2017 års obligationsprospekt från en annan statsägd tillverkare till de starka band som företaget upprätthåller med kinesiska banker, även de policybanker som har erbjudit företaget finansiering till låga kostnader. OECD drar slutsatsen att även om det kan finnas många skäl till att räntorna är låga för dessa företag, kan kontrasten mellan dåliga ekonomiska indikatorer och låga räntor tyda på att det finns potentiell underprissättning av de risker som förknippas med dessa låntagare (68).

(103)

För det tredje, även om liberaliseringen av den nominella räntan uppnåddes i oktober 2015, är prissignalerna fortfarande inte resultatet av fria marknadskrafter utan påverkas av snedvridningar till följd av statliga ingripanden. Den andel av utlåningen som ligger på eller under referensräntan utgör fortfarande 45 % av all utlåning, och det förefaller som om användningen av riktade lån har ökat, eftersom denna andel har ökat markant sedan 2015 trots försämrade ekonomiska förhållanden Artificiellt låga räntor leder till underprissättning och följaktligen till en alltför stor användning av kapital.

(104)

Den totala kredittillväxten i Kina tyder på att kapitalfördelningen blir allt ineffektivare utan att det finns några tecken på kreditåtstramning som man skulle förvänta sig i en normal marknadssituation. Detta har lett till att antalet nödlidande lån har ökat snabbt under de senaste åren. Mot bakgrund av en situation med allt fler osäkra lån, har den kinesiska regeringen valt att undvika betalningsinställelser. Följaktligen har osäkra fordringar hanterats genom löpande upplåning, vilket skapar så kallade spökföretag (”zombie” companies), eller genom att äganderätten till skulden överförs (t.ex. genom sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), utan att man nödvändigtvis kommer till rätta med det övergripande skuldproblemet eller tar itu med de bakomliggande orsakerna.

(105)

Trots de åtgärder som nyligen vidtagits för att liberalisera marknaden, påverkas företagens kreditsystem i Kina av betydande systemproblem och snedvridningar till följd av statens fortsatta betydande roll på kapitalmarknaderna.

(106)

Inga bevis lämnades för att aluminiumsektorn, inklusive den produkt som översynen gäller, skulle undantas från de ovan beskrivna statliga ingripanden i det finansiella systemet. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

3.3.1.10 Den systematiska karaktären hos de beskrivna snedvridningarna

(107)

Kommissionen noterade att den snedvridning som beskrivs i rapporten inte är begränsad till aluminiumsektorn i allmänhet eller den produkt som översynen gäller i synnerhet. Den tillgängliga bevisningen visar tvärtom att fakta om det kinesiska systemet och dess egenskaper enligt beskrivningen ovan i avsnitten 3.3.1.1– 3.3.1.5 samt i del I i rapporten gäller för hela landet och inom alla sektorer av ekonomin. Detsamma gäller för beskrivningen av produktionsfaktorerna i avsnitten 3.3.1.6–3.3.1.8 och del II i rapporten.

(108)

Det krävs en mängd insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. Det finns inga bevis i ärendet för att dessa insatsvaror inte kommer från Kina. När de kinesiska tillverkarna av aluminiumfolie köper dessa insatsvaror eller lägger ut inköpen på entreprenad är de priser de betalar (och bokför som sina kostnader) tydligt utsatta för samma systemsnedvridningar som nämns ovan. Till exempel så anställer leverantörer av insatsvaror arbetskraft som berörs av snedvridningarna. Leverantörer i Kina kan låna pengar som omfattas av snedvridningar i den finansiella sektorn och när det gäller kapitalfördelningen. De omfattas av ett system för markanvändningsrättigheter som snedvrider kostnaden för markanvändning, och framför allt omfattas de av det planeringssystem som tillämpas på alla förvaltningsnivåer och inom alla sektorer, och därmed också direkt och indirekt genomsyrar deras tillverkningsprocess.

(109)

Detta får till följd att det inte bara är de inhemska försäljningspriserna på den produkt som översynen gäller som inte kan användas, utan alla insatskostnader (inklusive för råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) utsätts för samma betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen, eftersom deras prisbildning påverkas av ett betydande statligt ingripande, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs i samband med fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara tillverkad i Kina genom att man kombinerar flera tillverkningsfaktorer sannolikt är utsatt för betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen. Kommissionen har inte fått någon bevisning – och har inte heller fastställt motbevisning – som ifrågasätter denna slutsats. Detsamma gäller för insatsvaror till insatsvaror och så vidare. Inga bevis eller argument har lagts fram av de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna i den aktuella undersökningen som pekar på motsatsen.

3.3.1.11 Slutsats

(110)

Den analys som presenteras i avsnitten 3.3.1.2–3.3.1.9 och som omfattar en granskning av all tillgänglig bevisning i fråga om Kinas allmänna ingripanden i sin ekonomi samt i aluminiumsektorn (och då även den produkt som översynen gäller) visade att priserna eller kostnaderna, inklusive kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkats av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. På grundval av detta och eftersom de kinesiska myndigheterna och de exporterande tillverkarna inte samarbetade, drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(111)

Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, dvs. i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, såsom diskuteras i följande avsnitt. Kommissionen påminde om att ingen exporterande tillverkare samarbetade i undersökningen efter att ha lämnat in formulär för stickprovsförfarande och att ingen anfört att vissa inhemska kostnader inte skulle vara snedvridna enligt artikel 2.6a a tredje strecksatsen i grundförordningen.

3.3.2 Representativt land

3.3.2.1 Allmänna anmärkningar

(112)

I enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen konstruerades normalvärdet på grundval av kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land.

(113)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier:

—	En nivå av ekonomisk utveckling liknande Kinas. I detta syfte använde kommissionen länder med en bruttonationalinkomst som liknar Kinas på grundval av Världsbankens databas.

—	Tillverkning av den undersökta produkten i det landet (69).

—	Tillgången till relevanta offentliga uppgifter i det landet.

—	Om det finns fler än ett sådant möjligt representativt tredjeland ska företräde, där så är lämpligt, ges till landet med en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd.

(114)

Såsom förklaras i skälen 28 och 29 informerade kommissionen i noteringen av den 19 april 2018 berörda parter om att den endast hade identifierat Turkiet som ett möjligt representativt land och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter och föreslå andra länder. Inga synpunkter har framförts om detta val.

(115)

Såsom anges i skälen 30 och 31 bekräftade kommissionen i noteringen av den 3 oktober 2018 sin avsikt att använda Turkiet som möjligt representativt land och efterlyste kommentarer. Inte heller här inkom några synpunkter.

3.3.2.2 En nivå av ekonomisk utveckling liknande Kinas

(116)

Enligt Världsbanken betraktas Turkiet som ett land med en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina, dvs. landet klassificeras som ett högremedelinkomstland på grundval av bruttonationalinkomsten (BNI) (70).

3.3.2.3 Tillverkning av den produkt som översynen gäller i det representativa landet

(117)

I noteringen av den 19 april 2018 angav kommissionen att den hade identifierat en tillverkare av den produkt som översynen gäller i Turkiet, nämligen Sedat Tahir A.Ș. Berörda parter uppmanades att inkomma med synpunkter och att föreslå andra tillverkare i andra representativa länder som uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. Inga kommentarer eller förslag mottogs, vare sig i fråga om det representativa landets lämplighet eller för att föreslå andra länder än Turkiet som representativa länder.

3.3.2.4 Tillgång till relevanta offentliga uppgifter i det representativa landet

(118)

I noteringen av den 19 april 2018 angav kommissionen att både den viktigaste råvaran (dvs. aluminiumfolie i så kallade jumborullar med en vikt på mer än 10 kg) och den produkt som översynen gäller (dvs. aluminiumfolie i små rullar med en vikt på högst 10 kg) klassificeras enligt samma HS-nummer, nämligen 7607 11 och 7607 19. För att säkerställa en korrekt identifiering av insatsvarorna kan endast länder som ytterligare skiljer mellan det huvudsakliga insatsmaterialet och den produkt som översynen gäller anses vara lämpliga representativa länder för att på ett korrekt sätt beräkna normalvärdet. I det skedet ansågs det endast vara i Turkiet som de viktigaste insatsvarorna klassificeras enligt olika nummer jämfört med den produkt som översynen gäller och en fullständig uppsättning offentliga uppgifter finns att tillgå.

(119)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på Turkiets lämplighet, bland annat i enlighet med ovanstående kriterier. Inga synpunkter inkom.

a) Uppgifter om tillverkningsfaktorer

(120)

I fråga om Turkiet fanns importuppgifter om de viktigaste råvaror som användes vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller lättillgängliga i databasen Global Trade Atlas, medan uppgifter om andra viktiga produktionsfaktorer, t.ex. arbetskrafts- och elkostnader, också var lättillgängliga på webbplatsen för den turkiska statistiskbyrån.

b) Finansiella uppgifter (produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst)

(121)

Undersökningen visade att de finansiella uppgifterna för 2017 för den turkiska tillverkaren Sedat Tahir A.Ș. är offentligt tillgängliga.

3.3.2.5 Slutsats

(122)

I enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen är målet att i ett eventuellt representativt land finna alla eller så många som möjligt av motsvarande icke snedvridna produktionsfaktorer som används av de samarbetsvilliga kinesiska tillverkarna och alla eller så många som möjligt av icke snedvridna belopp för produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(123)

Mot bakgrund av denna analys uppfyllde Turkiet alla kriterier i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land. Framför allt sker i Turkiet tillverkning av den produkt som undersökningen gäller och landet ger tillgång till en fullständig uppsättning uppgifter som är tillgängliga i fråga om alla produktionsfaktorer, produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(124)

Efter att ha konstaterat att Turkiet är ett lämpligt representativt land i detta fall, fanns inget behov av att ytterligare analysera nivån på det sociala skyddet och miljöskyddet i Turkiet.

3.3.3 Produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst

(125)

I artikel 2.6a a fjärde stycket i grundförordningen sägs att det konstruerade normalvärdet ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(126)

Så som sägs i skälen 28–31 uppgav kommissionen att den hade identifierat en tillverkare, Sedat Tahir A.S., vars finansiella rapporter var allmänt tillgängliga och som tillverkade den produkt som översynen gäller i det möjliga representativa landet. Kommissionen angav vidare att den hade för avsikt att använda siffrorna från resultaträkningen för Sedat Tahir A.Ș. för 2017 som grund för fastställandet av procentsatserna för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för att konstruera normalvärdet. Inga synpunkter inkom på detta inom den föreskrivna tidsfristen på tio dagar.

(127)

Produktionsomkostnaderna anges inte separat i de tillgängliga siffrorna från resultaträkningen för Sedat Tahir A.Ș. och kommissionen ansåg därför att dessa kostnader skulle inkluderas i kostnaden för sålda varor eller tillverkningskostnaden.

(128)

Kommissionen använde sedan siffrorna från resultaträkningen för Sedat Tahir A.Ș. för 2017 som underlag förfastställandet av procentsatserna för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som ska användas för att fastställa den konstruerade tillverkningskostnaden för att erhålla det konstruerade normalvärdet.

3.3.4 Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader

(129)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden och ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(130)

I noteringen av den 19 april 2018 förklarade kommissionen att den hade för avsikt att använda databasen Global Trade Atlas för att fastställa de icke snedvridna kostnaderna för de första fem råvaror som anges i tabell 1 nedan. Kommissionen angav vidare att den hade för avsikt att använda den turkiska statistikbyrån som källa för arbetskraftskostnader och elkostnader. Vidare sade kommissionen att den planerade att använda Orbis-databasen som källa för offentligt tillgängliga finansiella rapporter i syfte att fastställa ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

3.3.4.1 Produktionsfaktorer

(131)

Såsom redan nämnts i skäl 28 upprättade kommissionen i noteringen av den 19 april 2018 en preliminär förteckning över produktionsfaktorer och turkiska källor som är avsedda att användas för alla produktionsfaktorer, t.ex. material, energi och arbetskraft, som används vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller.

(132)

Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen, för att fastställa tillverkningskostnaden, förbrukningskvantiteterna för de olika produktionsfaktorer som användes för att tillverka den produkt som översynen gäller, vilka erhållits från en stor unionstillverkare som ingick i urvalet, och tillämpade dem på de turkiska enhetskostnader som erhållits från de olika källor som anges i skälen 130–144 för de olika produktionsfaktorer som användes för att tillverka den produkt som översynen gäller. På grundval av de uppgifter som var tillgängliga i den ursprungliga undersökningen förefaller de kinesiska exporterande tillverkarnas tillverkningsprocess och de använda materialen i själva verket vara identiska med dem som används av unionstillverkaren i fråga.

(133)

Med beaktande av alla uppgifter som lämnats av de berörda parterna och resultaten från kontrollbesöket på plats hos en av de sökande har följande produktionsfaktorer, HS-nummer och tolvsiffriga turkiska tullkoder, i förekommande fall, identifierats.

Tabell 1

Produktionsfaktor	Tulltaxenummer	Importvärdet per enhet
Aluminiumfolie, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad (jumborullar)	7607 11 19 00 11 7607 11 19 00 12	3,83 euro/kg
Färgad kartong/kartong för enkla rullar	4819 20	3,20 euro/kg
Papperskärna	4822 90	1,25 euro/kg
Yttre emballage som används för att packa 24 rullar	4819 20	3,20 euro/kg
Arbetskraft (direkt och indirekt arbetskraft), Löner i tillverkningssektorn	Ej tilllämpligt	8,15 euro/mantimme
Elektricitet	Ej tillämpligt	0,06 euro/kWh

3.3.4.2 Material

(134)

När det gäller aluminiumfolie anger de sökande att den standardråvara som används är aluminiumfolie, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, som klassificeras enligt HS-nummer 7607 11. Detta stöddes av två av de fyra kinesiska tillverkare som besvarade bilaga III till tillkännagivandet om inledande. En av de sökande lämnade ytterligare information om att de tolvsiffriga turkiska tulltaxenumren för jumborullar är 7607 11 19 00 11 och 7607 11 19 00 12. I avsaknad av ytterligare uppgifter från kinesiska tillverkare och synpunkter från andra berörda parter, beslutade kommissionen att använda de angivna 12-siffriga tulltaxenumren för att konstruera normalvärdet.

(135)

När det gäller färgad kartong/kartong för enkla rullar uppgav de sökande att det tillämpliga HS-numret var 4819 10 medan en kinesisk tillverkare angav att det tillämpliga HS-numret var 4819 20. HS-nr 4819 10 omfattar ”… askar av wellpapp”, medan HS-nr 4819 20 omfattar ”… askar av annat papper eller annan papp än wellpapp”. Eftersom de tillämpliga askarna inte är av annat papper än wellpapp har kommissionen beslutat att undersöka HS-nummer 4819 20. Den turkiska nomenklaturen granskades mer i detalj inom detta HS-nummer, men ingen mer exakt beskrivning fastställdes. Kommissionen beslutade därför att använda den angivna sexsiffriga HS-koden för att fastställa kostnaden för den del av produktionskostnaden som ska användas för att konstruera normalvärdet.

(136)

När det gäller pappershylsan angav de sökande samma HS-nummer 4819 10 som för färgad kartong/kartong. Efter en översyn av beskrivningen drog kommissionen slutsatsen att produkten också bör klassificeras som ”övriga spolar av wellpapp” enligt HS-nummer 4822 90. Den turkiska nomenklaturen granskades mer i detalj inom detta HS-nummer, men ingen mer exakt beskrivning fastställdes. Kommissionen beslutade därför att använda HS-nummer 4822 90 på sexsiffrig nivå för att fastställa kostnaden för den del av produktionskostnaden som ska användas för att konstruera normalvärdet.

(137)

En av sökandena lämnade information om att det är nödvändigt att inkludera ett yttre emballage (som används för att förpacka 24 rullar aluminiumfolie) som produktionsfaktor. Efter en översyn av beskrivningen drog kommissionen slutsatsen att produkten också bör klassificeras enligt HS-nummer 4819 20. Den turkiska nomenklaturen granskades mer i detalj inom detta HS-nummer, men ingen mer exakt beskrivning fastställdes. Kommissionen beslutade därför att använda HS-nummer 4819 20 på sexsiffrig nivå för att fastställa kostnaden för den del av produktionskostnaden som ska användas för att konstruera normalvärdet.

(138)

När det gäller aluminiumfolie har kommissionen extraherat importvärdet i euro och kvantiteten i kilogram från resten av världen, med undantag av Kina, för Turkiet under år 2017 för de turkiska tullnumren 7607 11 19 00 11 och 7607 11 19 00 12. På grundval av dessa siffror beräknade kommissionen sedan det vägda genomsnittliga importvärdet i euro per kg för aluminium i jumborullar som ska användas som relevanta råvarukostnader i tillverkningskostnaden.

(139)

När det gäller den färgade kartongen/kartongen och det yttre emballaget extraherade kommissionen importvärdet i euro och kvantiteten i kilogram från resten av världen, med undantag av Kina, för Turkiet under 2017 för HS-nummer 4819 20. På grundval av dessa siffror beräknade kommissionen därefter det vägda genomsnittliga importvärdet i euro per kg i fråga om färgad kartong/kartong och för det yttre emballaget som ska användas som relevanta råvarukostnader i tillverkningskostnaden.

(140)

När det gäller pappershylsor har kommissionen extraherat importvärdet i euro och kvantiteten i kilogram från resten av världen, med undantag av Kina, för Turkiet under 2017 för HS-nummer 4822 90. På grundval av dessa siffror beräknade kommissionen sedan det vägda genomsnittliga importvärdet i euro per kg för pappershylsa som ska användas som relevant råvarukostnad i tillverkningskostnaden.

(141)

När det gäller aluminiumavfall kan, enligt en av de sökande, avfall anses vara av noll värde och därför bör inget värde ingå i den konstruerade tillverkningskostnaden för skrot. Eftersom inga andra synpunkter inkommit, beslutade kommissionen att använda denna metod.

(142)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror vid leverans till den exporterande tillverkarens fabrik övervägde kommissionen om det är lämpligt att till importpriset lägga importtullen för det representativa landet, Turkiet, och kostnaderna för inhemska materialtransporter. Kommissionen fastställde att Turkiet inte tillämpade en importtull på import av den viktigaste råvaran, aluminiumfolie i jumborullar, från andra länder än Kina från vilka merparten av importen kom. När det gäller inhemsk transport av material är sådan information inte lätt tillgänglig, eftersom ingen kinesisk tillverkare samarbetade. Såsom anges i skäl 153 visar det normalvärde som inte justerats för sådana importtullar och transportkostnader emellertid redan att exportförsäljningen dumpas till mycket höga nivåer. En undersökning av de inhemska transportkostnaderna för material samt importtullarna, med följden att normalvärdet skulle behöva justeras uppåt för sådana kostnader, kunde därför endast ha lett till en ökning av normalvärdet och därmed av dumpningsmarginalen. Mot bakgrund av ovanstående ansåg kommissionen att det i det aktuella ärendet inte var nödvändigt att justera råvarukostnaderna för importtullar och de inhemska transportkostnaderna.

3.3.4.3 Arbetskraft

(143)

När det gäller arbetskraftskostnaderna angav kommissionen i sin notering av den 3 oktober 2018 att den hade för avsikt att använda de uppgifter som den turkiska statistikbyrån offentliggjort. Kommissionen angav särskilt att den hade för avsikt att använda timarbetskostnaden inom tillverkningssektorn för 2016 för ekonomisk verksamhet C.24 (framställning av basmetaller (71)) enligt Nace rev. 2 (72), som är den senaste tillgängliga statistiken (73). Vidare angav den att värdena skulle justeras korrekt med hänsyn till inflationen med hjälp av det inhemska producentprisindexet (74), som offentliggjorts av den turkiska statistikbyrån. Eftersom inga andra synpunkter inkommit, använde kommissionen den metoden.

3.3.4.4 Elektricitet

(144)

I fråga om elkostnader angav kommissionen i sin notering av den 3 oktober 2018 att eftersom det inte fanns någon information om förbrukningsnivåerna i Kina tänkte den tillämpa det genomsnittliga elpriset per enhet för industriella användare, som angavs i ett pressmeddelande från den turkiska statistikbyrån (75). Eftersom inga andra synpunkter inkommit, använde kommissionen den metoden.

3.3.5 Beräkningar

(145)

Kommissionen fastställde det konstruerade normalvärdet i följande två steg.

(146)

Först fastställde man de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga, multiplicerade kommissionen de användningsfaktorer som konstaterats för en av de sökandes tillverkningsprocess för material, arbetskraft och energi med de icke snedvridna kostnader per enhet som konstaterats i det representativa landet Turkiet.

(147)

För det andra tillämpade kommissionen på de tillverkningskostnader som anges ovan Sedat Tahir A.Ș.:s produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. De identifierades på grundval av Sedat Tahir A.Ș.:s årsrapport från 2017.

(148)

På grundval av detta konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp på grundval av värdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. På grund av att inga exporterande tillverkare samarbetade, fastställdes normalvärdet för hela landet och inte separat för varje exportör och tillverkare.

3.4 Exportpris

(149)

Så som sägs i skäl 21 inkom inga svar på frågeformuläret från tillverkare i Kina. Kommissionen fastställde därför ett vägt genomsnittligt exportpris för alla typer av aluminiumfolie för hushållsbruk på grundval av importstatistik från Eurostat (Comext).

3.5 Jämförelse

(150)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset fritt fabrik.

(151)

Där det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen normalvärdet och exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Normalvärdet justerades uppåt med 2 % för att täcka icke-återbetalningsbara kostnader för mervärdesskatt, och exportpriset justerades neråt med 1–3 % för att täcka kostnader för internationella och inhemska transporter samt försäkring.

3.6 Dumpningsmarginal

(152)

Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärdet för den likadana produkten med det vägda genomsnittliga priset för all export till unionen i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(153)

På grundval av detta fastställde kommissionen en dumpningsmarginal, uttryckt i procent av cif-priset vid unionens gräns, före tull, på över 150 %. Kommissionen fastslog därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

3.7 Sannolikhet för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphävas

(154)

Med hänvisning till slutsatsen att dumpning förekom under översynsperioden analyserade kommissionen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphävas.

(155)

Till följd av att tillverkare från Kina inte samarbetade baserades undersökningen på den information som kommissionen hade tillgång till, dvs. den information som lämnades i begäran om översyn och information från andra oberoende tillgängliga källor, såsom officiell importstatistik och uppgifter från berörda parter under undersökningen.

(156)

För att undersöka den sannolika utvecklingen av importen om åtgärderna skulle upphöra att gälla analyserade kommissionen outnyttjad kapacitet i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft.

3.7.1 Outnyttjad kapacitet i Kina

(157)

I begäran om översyn erinrade de sökande om att aluminium i jumborullar bara behöver skäras för att bli den produkt som översynen gäller. Detta innebär att den kinesiska överskottskapaciteten för jumborullar är relevant vid fastställandet av överskottskapaciteten för den produkt som översynen gäller.

(158)

Såsom anges i begäran om översyn uppskattades i kommissionens genomförandeförordning av den 17 december 2015 om att förlänga antidumpningsåtgärderna för aluminiumfolie i jumborullar till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång (76) att den kinesiska produktionskapaciteten för alla typer av aluminiumfolie var 450 000 ton större än den totala inhemska kinesiska förbrukningen. Det gjordes också uppskattningen att denna produktionskapacitet skulle öka från 2,5 miljoner ton under 2014 till 2,8 miljoner ton under 2018, medan ökningen av den inhemska förbrukningen troligtvis inte skulle vara tillräcklig för att absorbera den ökade kapaciteten (77). Unionens förbrukning av den produkt som översynen gäller är cirka 85 600 ton.

(159)

Vid det slutliga fastställandet i antidumpnings- och utjämningsundersökningarna av aluminiumfolie i jumborullar på grundval av svar från exportörer och tillverkare i Kina, beräknade Förenta staternas internationella handelskommission (US International Trade Commission) att den outnyttjade kapaciteten för aluminiumfolie i Kina under 2017 och 2018 var 161 233 ton respektive 157 305 ton (78), vilket ligger långt över EU:s efterfrågan.

(160)

De svar som inkom från de fyra grupper av tillverkare i Kina som lämnade in svar på stickprovsfrågeformuläret bekräftade dessutom att de i genomsnitt hade en outnyttjad kapacitet på cirka 25 %.

(161)

På grundval av detta konstaterade kommissionen att det finns en betydande överkapacitet tillgänglig i Kina och att det därför är mycket sannolikt att importvolymerna kommer att öka betydligt och öka prispressen, om antidumpningsåtgärderna skulle upphävas.

(162)

De berörda parterna ifrågasatte inte de uppgifter som lämnats av sökandena i detta avseende. Kommissionen kunde inte finna några belägg som motsade dessa uppgifter.

3.7.2 Unionsmarknadens attraktionskraft

(163)

För att kunna fastställa den möjliga importutvecklingen om åtgärderna skulle upphävas undersökte kommissionen unionsmarknadens attraktionskraft när det gäller priser.

(164)

En analys av kinesisk exportstatistik är inte användbar för detta syfte, eftersom både råvaran och den färdiga produkten rapporteras enligt samma HS-nummer i Kina.

(165)

En analys av svaren på frågeformulären från de kinesiska tillverkarna visar dock att de i genomsnitt tar ut högre priser för EU-marknaden än för andra tredjelandsmarknader och på den inhemska marknaden, trots de gällande åtgärderna. Priserna för EU-marknaden var i genomsnitt 5–10 % högre än priserna för andra tredjeländer, och i genomsnitt 20–25 % högre än priserna på den inhemska marknaden.

(166)

Såsom anges i begäran om översyn har både Turkiet och Indien tillämpat antidumpningsåtgärder mot aluminiumfolie från Kina sedan 2014 respektive 2017. Om EU:s åtgärder mot aluminiumfolie för hushållsbruk skulle tillåtas upphöra, skulle åtgärderna mot import till dessa andra marknader och EU-marknadens attraktionskraft i fråga om priser, göra det mycket troligt att Kinas försäljning skulle styras om till EU-marknaden.

(167)

Mot bakgrund av de betydande exportvolymerna från och marknadsandelarna för Kina under den ursprungliga undersökningsperioden (12 994 ton, 13,4 %) och den fortsatta exporten av den produkt som översynen gäller från Kina till unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden (1 519 ton, 1,8 %), drar kommissionen slutsatsen att unionsmarknaden är attraktiv för kinesiska tillverkare av den undersökta produkten

(168)

Om åtgärderna skulle upphöra att gälla kommer följaktligen importen från Kina till unionen sannolikt att öka betydligt och till dumpade priser.

3.7.3 Slutsats om sannolikheten för fortsatt dumpning

(169)

På grundval av ovanstående, i synnerhet med tanke på den dumpningsmarginal som fastställdes under översynsperioden, den betydande outnyttjade kapacitet som finns tillgänglig i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft, förväntar kommissionen sig att dumpningen sannolikt skulle fortsätta om åtgärderna upphävs och att betydande kvantiteter av dumpad export skulle komma in på unionsmarknaden. Det anses därför sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om de nuvarande antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

3.7.4 Sannolikhet för återkommande dumpning

(170)

Undersökningen visade att den kinesiska importen fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser under översynsperioden. Trots de relativt låga importvolymerna jämfört med förbrukningen i unionen bekräftas de konstaterade dumpningsmarginalerna genom en analys av exportpriserna till andra tredjeländer, som förefaller vara ännu lägre än vad som anges i skäl 165. Mot bakgrund av de faktorer som granskades i avsnitten 3.7.1 och 3.7.2 drog kommissionen också slutsatsen att det är mycket sannolikt att de kinesiska tillverkarna skulle exportera stora mängder aluminiumfolie för hushållsbruk till unionen till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Det finns således belägg för att dumpningen sannolikt kommer att fortsätta och under alla omständigheter är det sannolikt att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

4. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE SKADA

4.1 Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen

(171)

Under översynsperioden tillverkades den likadana produkten av 20 kända tillverkare i unionen. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

4.2 Inledande anmärkningar

(172)

Kommissionen bedömde skadan utifrån uppgifter om tendenser när det gäller produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljning, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet och tillväxt som den samlade in för hela unionsindustrin samt uppgifter om tendenser för priser, lönsamhet, kassaflöde, förmåga att anskaffa kapital och investeringar, lager, räntabilitet och löner som den samlade in för de unionstillverkare som ingick i urvalet.

4.3 Förbrukning i unionen

(173)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att lägga ihop unionsindustrins försäljningsvolym i unionen och den totala importen till unionen enligt uppgifter från Eurostat.

(174)

Förbrukningen i unionen av den produkt som översynen gäller utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (i ton)

	2014	2015	2016	Översynsperioden
Total förbrukning	104 521	93 058	88 707	85 666
Index (2014 = 100)	100	89	85	82
Källa: Eurostat, uppgifter som lämnats av unionsindustrin och kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(175)

Unionens förbrukning minskade gradvis med 18 % under skadeundersökningsperioden. En analys av utvecklingen på årsbasis visar denna gradvisa minskning under hela perioden. Minskningen skedde snabbare mellan 2014 och 2015, och planade därefter ut mellan 2016 och översynsperioden.

4.4 Import från Kina

4.4.1 Den kinesiska importens volym och marknadsandel

(176)

Kommissionen fastställde importvolymen från Kina till unionen på grundval av uppgifter från Eurostat på Taric-nivå och marknadsandelarna för importen genom att jämföra dessa importvolymer med unionens förbrukning enligt tabell 2.

(177)

Marknadsandelen för och importen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

	2014	2015	2016	Översynsperioden
Importvolym från Kina (i ton)	3 510	2 549	2 650	1 519
Index (2014 = 100)	100	73	75	43
Marknadsandel för importen från Kina (i %)	3,4	2,7	3,0	1,8
Index (2014 = 100)	100	82	89	53
Källa: Eurostat.

(178)

Importen från Kina var som högst under 2014, med en betydande minskning 2015, en svag återhämtning 2016 och en annan betydande minskning under översynsperioden, vilket ledde till en minskning totalt sett med 57 % under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för importen minskade från 3,4 % till 1,8 % under översynsperioden.

(179)

Det är emellertid relevant för analysen av skadan att notera att importen från Kina till unionen fortsatte, med betalade tullavgifter, under hela skadeundersökningsperioden.

4.4.2 Priser på importen från Kina

(180)

Kommissionen använde de priser på importen från Kina som rapporterats av Eurostat.

(181)

De genomsnittliga priserna på importen från Kina till unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser från Kina

	2014	2015	2016	Översynsperioden
Genomsnittligt importpris från Kina (euro/ton)	2 340	2 934	2 827	2 413
Index (2014 = 100)	100	125	121	103
Källa: Eurostat.

(182)

De genomsnittliga priserna på importen från Kina ökade med 25 % mellan 2014 och 2015, minskade något 2016 och föll sedan nästan till 2014 års nivå under översynsperioden.

(183)

Under skadeundersökningsperioden låg de genomsnittliga importpriserna per ton från Kina betydligt lägre än både de genomsnittliga försäljningspriserna per ton och unionsindustrins genomsnittliga tillverkningskostnad per ton, vilket framgår av tabell 10.

4.4.3 Prisunderskridande

(184)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra det vägda genomsnittliga försäljningspris som unionstillverkarna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerade till nivån fritt fabrik, med importprisuppgifterna från Eurostat för den produkt som översynen gäller från Kina på cif-nivå, justerade till landningspris, inklusive den konventionella tullen.

(185)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av det genomsnittliga pris som unionstillverkarna i urvalet tog ut under översynsperioden.

(186)

För importen från Kina visade jämförelsen ett genomsnittligt underskridande på 29,3 % på unionsmarknaden under översynsperioden.

4.5 Import från andra tredjeländer än Kina

(187)

Importvolymen till unionen liksom marknadsandelen och pristrenden för import av den produkt som översynen gäller från övriga tredjeländer visas i tabell 5. Utvecklingen av volymer och priser grundar sig på uppgifter från Eurostat.

Tabell 5

Import från andra tredjeländer än Kina

	2014	2015	2016	Översynsperioden
Importvolym (ton)	4 011	2 525	4 029	5 119
Index (2014 = 100)	100	63	100	128
Marknadsandel (%)	3,8	2,7	4,5	6,0
Index (2014 = 100)	100	71	118	156
Genomsnittligt importpris (euro/ton)	2 621	2 685	2 653	2 888
Index (2014 = 100)	100	102	101	110
Källa: Eurostat.

(188)

Importvolymerna från andra tredjeländer fluktuerade under skadeundersökningsperioden. De minskade med 37 % från 2014 till 2015, men fördubblades sedan under översynsperioden, och ökade med totalt 28 % under skadeundersökningsperioden.

(189)

Eftersom den sammanlagda förbrukningen i unionen minskade under skadeundersökningsperioden ledde denna ökning till en ökning av marknadsandelen för importen från andra tredjeländer under samma period, från 3,8 % 2014 till 6,0 % under översynsperioden.

(190)

De genomsnittliga priserna på importen från andra tredjeländer än Kina ökade med 10 % under skadeundersökningsperioden, men ligger fortfarande långt under unionsindustrins prisnivå, vilket framgår av tabell 10.

(191)

Under skadeundersökningsperioden kom importen av den undersökta produkten från andra tredjeländer huvudsakligen från Turkiet, Norge och Thailand.

(192)

De sökande hävdade i sin begäran om översyn att importen från Norge ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden utan att det förekommer någon tillverkning av den produkt som översynen gäller enligt deras marknadskännedom. Sökandena hävdade också att omlastning av den produkt som översynen gäller äger rum i Thailand och Indonesien och misstänker att dessa produkter har ursprung i Kina.

(193)

Kommissionen analyserade uppgifterna från Eurostat för importen i fråga. Importvolymen till unionen från Norge, Thailand och Indonesien utvecklades på följande sätt:

Tabell 6

Import från Norge, Thailand och Indonesien

	2014	2015	2016	Översynsperioden
Importvolym från Norge (ton)	233	86	790	1 186
Index (2014 = 100)	100	37	339	509
Importvolym från Thailand (ton)	0	0	70	654
Index (2016 = 100)	0	0	100	934
Importvolym från Indonesien (i ton)	0	0	0	196
Källa: Eurostat.

(194)

Kommissionen känner inte till att det sker någon tillverkning i Norge av den produkt som översynen gäller. Kommissionen konstaterade också att under översynsperioden kompenserade importen från Norge, Thailand och Indonesien helt den minskade importen från Kina. De sökande anförde att det förekom ett eventuellt kringgående av gällande antidumpningsåtgärder beträffande import från Kina genom omlastning i Norge, Thailand och Indonesien. Kommissionen kunde dock inte kontrollera de bevis som inkommit till stöd för detta påstående.

4.6 Unionsindustrins ekonomiska situation

4.6.1 Allmänna anmärkningar

(195)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(196)

Såsom anges i skäl 12 tillämpade kommissionen ett stickprovsförfarande för att fastställa den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(197)

Vid fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer.

(198)

Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna utifrån uppgifterna från unionsindustrin och de kontrollerade frågeformulärssvaren från unionstillverkarna i urvalet. Uppgifterna avsåg samtliga unionstillverkare.

(199)

Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna utifrån de kontrollerade uppgifterna i frågeformulärssvaren från unionstillverkarna i urvalet.

(200)

Kommissionen fann att båda uppsättningarna uppgifter var representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(201)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning och produktivitet.

(202)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittligt pris per enhet, genomsnittlig kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

4.6.2 Makroekonomiska indikatorer

4.6.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(203)

Unionsindustrins totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Unionstillverkarnas produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

	2014	2015	2016	Översynsperioden
Produktionsvolym (i ton)	104 344	96 478	89 070	86 254
Index (2014 = 100)	100	92	85	83
Produktionskapacitet (i ton)	160 145	163 178	144 653	147 950
Index (2014 = 100)	100	102	90	92
Kapacitetsutnyttjande (%)	65	59	62	58
Index (2014 = 100)	100	91	95	89
Källa: Uppgifter som lämnats av unionsindustrin och kontrollerade svar på frågeformuläret från unionstillverkarna som ingick i urvalet.

(204)

Unionsindustrins produktionsvolym minskade med 17 % under skadeundersökningsperioden och följde den minskade förbrukningen i unionen. Minskningen blev mindre uttalad mellan 2016 och slutet av översynsperioden.

(205)

Unionsindustrins produktionskapacitet minskade med 8 % under skadeundersökningsperioden, vilket visade att unionsindustrin inte fullt ut kunde minska kapaciteten för att hantera den minskade produktionen under skadeundersökningsperioden.

(206)

Kapacitetsutnyttjandet fluktuerade under skadeundersökningsperioden, men var som lägst under översynsperioden jämfört med 2014. Totalt sett minskade kapacitetsutnyttjandet med 11 % under skadeundersökningsperioden.

4.6.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel

(207)

Unionsindustrins försäljningsvolym i unionen och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Unionstillverkarnas försäljningsvolym och marknadsandel

	2014	2015	2016	Översynsperioden
Försäljningsvolym i unionen (i ton)	97 000	87 984	82 028	79 028
Index (2014 = 100)	100	91	85	81
Marknadsandel (%)	92,8	94,5	92,5	92,3
Källa: Uppgifter som lämnats av unionsindustrin och kontrollerade svar på frågeformuläret från unionstillverkarna som ingick i urvalet.

(208)

Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med 19 % under skadeundersökningsperioden. Minskningen följde på den minskade förbrukningen i unionen. Minskningen följde på den minskade förbrukningen i unionen.

(209)

Unionsindustrin kunde vinna marknadsandelar mellan 2014 och 2015, men förlorade dem under 2016. Under översynsperioden är unionsindustrins marknadsandel till och med något lägre än i början av skadeundersökningsperioden.

4.6.2.3 Tillväxt

(210)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins tillverkning med 17 %, medan förbrukningen i unionen minskade med 18 % och unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med 19 %. Unionsindustrins minskade försäljningsvolym under skadeundersökningsperioden bör ses mot bakgrund av den sjunkande förbrukningen under samma period. Unionens marknadsandel minskade något.

4.6.2.4 Sysselsättning och produktivitet

(211)

Sysselsättningen och produktiviteten i unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Unionstillverkarnas sysselsättning och produktivitet

	2014	2015	2016	Översynsperioden
Antal anställda (heltidsekvivalenter)	1 048	1 033	1 015	977
Index (2014 = 100)	100	99	97	93
Produktivitet (ton per anställd)	100	93	88	88
Index (2014 = 100)	100	94	88	89
Källa: Uppgifter som lämnats av unionsindustrin och kontrollerade svar på frågeformuläret från unionstillverkarna som ingick i urvalet.

(212)

På grund av den minskade produktionen sjönk även sysselsättningen inom unionsindustrin med 7 % under skadeundersökningsperioden. Denna sysselsättningsminskning är emellertid lägre än produktionsminskningen på 17 % under skadeundersökningsperioden. Detta påverkade unionstillverkarnas produktivitet, som minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden.

4.6.3 Mikroekonomiska indikatorer

4.6.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna

(213)

De utvalda unionstillverkarnas genomsnittliga produktionskostnad och försäljningspriser till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittliga försäljningspriser i unionen och kostnader per enhet

	2014	2015	2016	Översynsperioden
Genomsnittligt försäljningspris per ton (i euro)	3 723	3 844	3 596	3 703
Index (2014 = 100)	100	103	97	99
Genomsnittlig produktionskostnad per ton (i euro)	3 539	3 719	3 549	3 802
Index (2014 = 100)	100	105	100	107
Källa: Kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(214)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per ton till icke-närstående kunder i unionen minskade något med 1 % under skadeundersökningsperioden, medan dess produktionskostnad per ton ökade med 7 % under samma period.

4.6.3.2 Arbetskraftskostnader

(215)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

	2014	2015	2016	Översynsperioden
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro per fulltidsekvivalent)	26 187	26 509	26 383	25 348
Index (2014 = 100)	100	101	101	97
Källa: Kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(216)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd i unionsindustrin minskade något under skadeundersökningsperioden.

4.6.3.3 Lager

(217)

Lagernivåerna hos de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lager

	2014	2015	2016	Översynsperioden
Utgående lager (ton)	1 378	1 321	1 598	1 285
Index (2014 = 100)	100	96	116	93
Källa: Kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(218)

Nivån på de utgående lagren fluktuerade under skadeundersökningsperioden. Totalt sett sjönk nivån med 7 % under skadeundersökningsperioden.

4.6.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(219)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att vinsten före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes som en procentandel av försäljningsomsättningen.

(220)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

	2014	2015	2016	Översynsperioden
Lönsamhet vid försäljning till icke-närstående kunder (i % av omsättningen)	5,1	5,5	1,4	– 2,8
Index (2014 = 100)	100	109	27	– 55
Kassaflöde (i 1 000 EUR)	3 306	6 758	2 085	612
Index (2014 = 100)	100	204	63	19
Investeringar (1 000 EUR)	1 818	2 068	2 074	1 887
Index (2014 = 100)	100	114	114	104
Räntabilitet (i %)	256	254	78	– 115
Index (2014 = 100)	100	99	30	– 45
Källa: Kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(221)

Totalt sett minskade unionsindustrins lönsamhet kraftigt med 155 % under skadeundersökningsperioden. Visserligen förbättrades den med 9 % mellan 2014 och 2015, men kollapsade till förlustnivåer under översynsperioden.

(222)

Nettokassaflödet, dvs. unionsindustrins förmåga att självfinansiera sin verksamhet, minskade med 81 % under skadeundersökningsperioden. Det fördubblades mellan 2014 och 2015, men minskade sedan kraftigt under 2016 och översynsperioden.

(223)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins årliga investeringar i den likadana produkten med 4 %.

(224)

Unionsindustrins räntabilitet, vinsten i procent av tillgångarnas bokförda nettovärde, sjönk med 145 % under skadeundersökningsperioden och blev negativ under översynsperioden.

4.6.4 Slutsats beträffande unionsindustrins situation

(225)

Undersökningen visade att de flesta av skadeindikatorerna utvecklades negativt och att unionsindustrins ekonomiska och finansiella situation försämrades under skadeundersökningsperioden.

(226)

Tack vare befintliga åtgärder kunde unionsindustrin upprätthålla sina prisnivåer och marknadsandelar på en vikande marknad.

(227)

Unionsindustrins tillverkning och försäljningsvolym följde samma negativa trend som förbrukningen i unionen. Den negativa utvecklingen vad gäller dess lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet är dock inte förbunden med den negativa utvecklingen av förbrukningen. Dessa indikatorer utvecklades positivt i början av skadeundersökningsperioden, efter införandet av åtgärder, men började försämras snabbt till följd av den betydande förbrukningsminskningen och ökade tillverkningskostnader. Unionsindustrin började gå med förlust under översynsperioden.

(228)

Samtidigt ökade importen från tredjeländer både i absoluta tal och som marknadsandel under skadeundersökningsperioden, och har, såsom förklaras i skäl 194, helt och hållet kompenserat importminskningen från Kina. Även om de genomsnittliga priserna på importen från tredjeländer låg på lägre nivåer än unionsindustrins priser, kunde kommissionen inte dra någon slutsats om huruvida denna import vållade unionsindustrin skada, eftersom importproduktmixen var okänd. Det genomsnittliga priset per enhet från tredjeländer är dock fortfarande mycket högre än de priser till vilka importen från Kina fördes in på unionsmarknaden under översynsperioden. Unionsindustrins försämrade ekonomiska och finansiella situation sammanfaller därför med den fortsatta förekomsten av representativa volymer av dumpad import från Kina på unionsmarknaden, som fortsätter att underskrida unionsindustrins priser och därför fortsättningsvis utsätter unionsindustrin för ett orättvist konkurrenstryck.

(229)

Kommissionen fastslog, efter en övergripande bedömning av skadefaktorerna, att unionsindustrin inte hade förbättrat sin ekonomiska eller finansiella situation och inte hade återhämtat sig från den väsentliga skada som kommissionen fann i den ursprungliga undersökningen.

4.7 Sannolikhet för fortsatt skada

(230)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida väsentlig skada från importen från Kina skulle återkomma om åtgärderna mot Kina skulle upphöra att gälla. Undersökningen har visat att den kinesiska importen skedde till dumpade prisnivåer under översynsperioden (skäl 153) och att det fanns en sannolikhet för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle tillåtas upphöra (skäl 169).

(231)

För att fastställa sannolikheten för fortsatt skada om åtgärderna mot Kina skulle upphävas analyserade kommissionen i) den outnyttjade kapaciteten i Kina, ii) unionsmarknadens attraktionskraft och iii) den kinesiska importens påverkan på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

i) Outnyttjad kapacitet i Kina

(232)

Så som förklaras i skälen 157–162 finns det betydande överkapacitet i Kina, som kraftigt översteg den totala förbrukningen i unionen under översynsperioden. Dessutom har kommissionen inte funnit något som pekar på att det kommer att ske någon betydande ökning av den inhemska efterfrågan på den produkt som översynen gäller i Kina eller på en marknad i ett annat tredjeland inom en nära framtid. Kommissionen drog därför slutsatsen att den inhemska efterfrågan i Kina eller i andra tredjeländer inte kunde absorbera den tillgängliga outnyttjade kapaciteten i Kina.

ii) Unionsmarknadens attraktionskraft

(233)

Så som förklaras i skälen 165–167 är unionsmarknaden attraktiv för exporterande tillverkare i Kina. Den kinesiska importens marknadsandel var 13,4 % under den ursprungliga undersökningsperioden (2010–2011), vilket visar vilken nivå importen från Kina skulle kunna uppnå om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(234)

Importen från Kina, exklusive antidumpningstullen, skulle ha underskridit unionsindustrins försäljningspriser med 29,3 % under översynsperioden. Detta visar var prisnivåerna för importen från Kina sannolikt skulle ligga om åtgärderna skulle upphävas. Därför är det sannolikt att pristrycket på unionsmarknaden skulle öka om åtgärderna skulle upphävas, vilket skulle leda till att unionsindustrin skulle drabbas av ytterligare skada.

(235)

Utan åtgärder kommer de kinesiska exporterande tillverkarna därför troligtvis att öka sin närvaro på unionsmarknaden, både när det gäller volymer och marknadsandelar, till dumpade priser som väsentligt skulle underskrida unionsindustrins försäljningspriser.

iii) Påverkan på unionsindustrin

(236)

Den ständiga närvaron av dumpad import från Kina på unionsmarknaden och dess lågprispolitik har hindrat unionsindustrin från att dra full nytta av de befintliga antidumpningsåtgärderna och återhämta sig från tidigare skadevållande dumpning. På grund av denna dumpade import har unionsindustrin inte kunnat låta de ökade kostnaderna avspeglas i försäljningspriserna, vilket ledde till en betydande försämring av dess lönsamhet till förlustnivåer under översynsperioden.

(237)

Om åtgärderna upphävs kommer unionsindustrin inte att kunna bibehålla sin försäljningsvolym och marknadsandel i förhållande till lågprisimporten från Kina. Det är mycket sannolikt att Kinas marknadsandel skulle öka kraftigt om åtgärderna tillåts upphöra att gälla. Att förlora försäljningsvolym skulle leda till ett ännu lägre kapacitetsutnyttjande och en ökning av den genomsnittliga tillverkningskostnaden. Tillsammans med ett ökat pristryck skulle detta leda till en ytterligare försämring av den redan prekära ekonomiska situationen för unionsindustrin och i slutändan till nedläggning av produktionsanläggningar, och så småningom till att industrin försvinner.

(238)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det är mycket sannolikt att ett upphörande av gällande åtgärder skulle leda till fortsatt skada från kinesisk import och att den redan prekära situationen för unionsindustrin sannolikt kommer att förvärras ytterligare.

4.8 Slutsats

(239)

Ett upphävande av åtgärderna skulle med största sannolikhet innebära en betydande ökning av dumpad import från Kina till priser som underskrider unionsindustrins priser. Kommissionen drog därför slutsatsen att det är mycket sannolikt att skadan skulle fortsätta, om åtgärderna skulle upphävas.

4.9 Sannolikhet för återkommande skada

(240)

Dessutom fann kommissionen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till att ytterligare skada skulle återkomma om åtgärderna upphävdes. Även om den återkommande skadan för unionsindustrin inte kan tillskrivas den aktuella importen, fann kommissionen att det är mycket sannolikt att skadan skulle återkomma beroende på de lägre exportpriserna till tredjeländer (se skäl 165), den höga outnyttjade kapaciteten i Kina samt EU-marknadens attraktionskraft (se avsnitt 4.7)

5. UNIONENS INTRESSE

(241)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet.

(242)

Kommissionen baserade fastställandet av unionens intresse på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, däribland unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen. Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(243)

På denna grund undersökte kommissionen om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning och skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna.

5.1 Unionsindustrins intresse

(244)

Undersökningen har visat att unionsindustrins bräckliga situation sannolikt kommer att försämras ytterligare om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(245)

Därför drog kommissionen slutsatsen att fortsatta åtgärder mot Kina skulle gynna unionsindustrin.

5.2 Importörernas och användarnas intresse

(246)

Såsom anges i skälen 16 och 19 gav sig ingen importör eller användare till känna och samarbetade i denna undersökning. Såsom konstaterats i tidigare undersökningar med sådan bristande samarbetsvilja, drog kommissionen slutsatsen att fortsatta åtgärder inte skulle påverka unionsimportörerna och användarna negativt.

5.3 Slutsats om unionens intresse

(247)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl att anta att det inte ligger i unionens intresse att upprätthålla de befintliga antidumpningsåtgärderna beträffande import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina.

6. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(248)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att behålla de gällande antidumpningsåtgärderna. De beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta meddelande av uppgifter och begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Inga synpunkter eller inlagor, eller begäranden om att bli hörda, mottogs.

(249)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Kina och som infördes genom förordningen om slutgiltig tull bör behållas.

(250)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning gäller endast import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av dessa företag, det vill säga de specifika rättsliga enheter som nämns. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns med namn och adress i den här förordningens normativa del, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, ska inte omfattas av dessa satser utan i stället av den tullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(251)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör omedelbart sändas till kommissionen (79) tillsammans med alla relevanta uppgifter. Begäran måste framför allt innehålla all relevant information, bl.a. ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Denna förordning kommer, om lämpligt, att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(252)

I artikel 109 i Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 2018/1046 (80) sägs att när ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(253)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i grundförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av aluminiumfolie med en tjocklek av 0,007 mm eller mer, men mindre än 0,021 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, även präglad, i rullar av låg vikt av högst 10 kg, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7607 11 11 och ex 7607 19 10 (Taric-nummer 7607111110 och 7607191010), med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:

Företag	Tull	Taric-tilläggsnummer
CeDo (Shanghai) Ltd, Shanghai	14,2 %	B299
Ningbo Favored Commodity Co. Ltd, Yuyao City	14,6 %	B301
Ningbo Times Aluminium Foil Technology Co. Ltd, Ningbo	15,6 %	B300
Able Packaging Co. Ltd, Shanghai	14,6 %	B302
Guangzhou Chuanlong Aluminium Foil Product Co. Ltd, Guangzhou	14,6 %	B303
Ningbo Ashburn Aluminium Foil Products Co. Ltd, Yuyao City	14,6 %	B304
Shanghai Blue Diamond Aluminium Foil Manufacturing Co. Ltd, Shanghai	14,6 %	B305
Weifang Quanxin Aluminium Foil Co. Ltd, Linqu	14,6 %	B306
Zhengzhou Zhuoshi Tech Co. Ltd, Zhengzhou City	14,6 %	B307
Zhuozhou Haoyuan Foil Industry Co. Ltd, Zhouzhou City	14,6 %	B308
Zibo Hengzhou Aluminium Plastic Packing Material Co. Ltd, Zibo	14,6 %	B309
Yuyao Caelurn Aluminium Foil Products Co. Ltd, Yuyao	14,6 %	B310
Alla övriga företag	35,6 %	B999

3. Tillämpningen av de individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska ske på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller de krav som föreskrivs i bilagan till denna förordning. Om ingen sådan faktura uppvisas, ska den tullsats som gäller för ”alla övriga företag” tillämpas.

4. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Om en ny exporterande tillverkare i Folkrepubliken Kina lämnar tillräcklig bevisning till kommissionen för att företaget

a)	inte exporterade den produkt som beskrivs i artikel 1.1 till unionen under perioden 1 oktober 2010–30 september 2011,

b)	inte är närstående någon exportör eller tillverkare i Folkrepubliken Kina som omfattas av de antidumpningsåtgärder som införs genom denna förordning,

c)	faktiskt har exporterat den produkt som beskrivs i artikel 1.1 till unionen eller genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter utgången av den ursprungliga undersökningsperioden,

får kommissionen ändra artikel 1.2 genom att lägga till den nya exporterande tillverkaren i förteckningen över samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet vid den ursprungliga undersökningen och som således omfattas av den vägda genomsnittliga tullsatsen på 14,6 %.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 juni 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 217/2013 av den 11 mars 2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om uttag av den preliminära tull som införts på import av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 69, 13.3.2013, s. 11).

(3) EUT C 188, 14.6.2017, s. 21.

(4) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 95, 13.3.2018, s. 8).

(5) SWD(2017) 483 final, s. 2.

(6) I förordningen om slutgiltig tull bekräftar skäl 13 skälen 27–53 i kommissionens förordning (EU) nr 833/2012 av den 17 september 2012 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad den ursprungliga förordningen) (EUT L 251, 18.9.2012, s. 29.) Se framför allt skäl 31.

(7) Shanghai Futures Exchanges (http://www.shfe.com.cn/en/).

(8) Inledande förordning, skäl 33.

(9) Ibidem, skäl 34.

(10) Rapporten, kapitel 2, s. 6.

(11) Rapporten, kapitel 2, s. 10.

(12) http://en.pkulaw.cn/display.aspx?cgid=311950&lib=law, hämtad den 25 januari 2019

(13) Rapporten, kapitel 2, s. 20.

(14) Rapporten, kapitel 3, s. 41, 73 och 74.

(15) Rapporten, kapitel 6, s. 120.

(16) Rapporten, kapitel 6, s. 122.

(17) Rapporten, kapitel 7, s. 167.

(18) Rapporten, kapitel 8, s. 169 och 170, 200 och 201.

(19) Rapporten, kapitel 2, s. 15 och 16, rapporten, kapitel 4, s. 50, s. 84, rapporten, kapitel 5, s. 108.

(20) Rapporten, kapitel 3, s. 22, och kapitel 5, s. 97.

(21) Rapporten, kapitel 5, s. 104.

(22) OECD (2019), Measuring distortions in international markets: the aluminium value chain, OECD Trade Policy Papers, No. 218, OECD Publishing, Paris,https://doi.org/10.1787/c82911ab-en.

(23) OECD-studien, s. 29.

(24) Australian Anti-Dumption Commission, Aluminium Extrusions from China, REP 248, s. 79 (13 juli 2015).

(25) Taube, M. (2017). Analysis of Market Distortions in the Chinese Non-Ferrous Metals Industry, Think!Desk, 24 april 2017, s. 51.

(26) Se till exempel en rapport om misslyckade försök från Shandongs provinsregerings sida att begränsa expansionen av aluminiumkapaciteten: https://mp.weixin.qq.com/s?__biz=MzI2OTUyMzA0Nw==&mid=2247494318&idx=1&sn=9690ca50845c19f38eafff659516817a&chksm=eaddaba6ddaa22b071a5e2588aa787ed6f6a1a964ccae55c4d85c6f7ccbfcb5cedd3cdceac9d&scene=0&pass_ticket=JFplYZoDqNTFmOPYUGJbMwF0XlC1N3hAJ3EYPpsKx6rkt4fSeZ4TwIvB5BffX4du#rd (hämtad den 22 februari 2019).

(27) Rapporten, kapitel 15, s. 387.

(28) Rapporten, kapitel 5, s. 100.

(29) Rapporten, kapitel 2, s. 26.

(30) Rapporten, kapitel 2, s. 31.

(31) Se https://www.reuters.com/article/us-china-congress-companies-idUSKCN1B40JU, hämtad den 25 januari 2019.

(32) Rapporten, kapitel 15, s. 388.

(33) http://www.chalco.com.cn/chalcoen/rootfiles/2018/04/19/1524095189602052-1524095189604257.pdf, hämtad 8 mars 2019

(34) Rapporten, kapitel 4, s. 41, 83.

(35) Den trettonde femårsplanen för ekonomisk och social utveckling i Folkrepubliken Kina (2016–2020), http://en.ndrc.gov.cn/newsrelease/201612/P020161207645765233498.pdf

(36) Rapporten, kapitel 15, s. 377.

(37) Rapporten, kapitel 12, s. 275, och kapitel 15, s. 378.

(38) Rapporten, kapitel 12, s. 275.

(39) Rapporten, kapitel 15, s. 378, 390.

(40) Rapporten, kapitel 15, s. 384.

(41) Rapporten, kapitel 15, s. 382.

(42) Rapporten, kapitel 15, s. 385.

(43) Rapporten, kapitel 15, s. 386.

(44) Rapporten, kapitel 15, s. 377.

(45) Rapporten, kapitel 15, s. 378 och 389. OECD-studien, s. 25.

(46) Rapporten, kapitel 15, s. 390.

(47) Rapporten, kapitel 15, s. 392.

(48) Rapporten, kapitel 15, s. 393.

(49) Rapporten, kapitel 15, s. 395.

(50) Andra källor rapporterar också om tillhandahållande av rabatterad el. Se t.ex. Economic Information Daily: Västliga regioner som oroar sig över fallande tillväxt tillämpar förmånliga villkor för att stödja industrier med hög energiförbrukning http://jjckb.xinhuanet.com/2012-07/24/content_389459.htm (hämtad den 22 februari 2019), med rapportering om hur västkinesiska provinser som Shaanxi, Ningxia, Qinghai och Gansu har fortsatt att tillhandahålla billig el för att locka till sig mer investeringar.

(51) Ibidem, s. 16, s. 30. De kinesiska myndigheterna ingriper dock även när det gäller andra insatsvaror. Ett typiskt exempel är kol, där regeringen har kvar befogenheten att dämpa prisökningar på kol. Se även: https://policycn.com/policy_ticker/coal-price-unlikely-to-jump-during-heating-season/?iframe=1&secret=c8uthafuthefra4e (hämtad den 22 februari 2019).

(52) Ibidem, s. 16.

(53) Rapporten, kapitel 6, s. 138.

(54) Rapporten, kapitel 9, s. 216.

(55) Rapporten, kapitel 9, s. 213.

(56) Rapporten, kapitel 9, s. 209.

(57) Decision Memorandum for the Preliminary Affirmative Determination: Countervailing Duty Investigation of certain Aluminium Foil from The People's Republic of China, offentliggjort av International Trade Administration, Department of Commerce, den 7 augusti 2017, IX.E. s. 30, tillgänglig här https://enforcement.trade.gov/frn/summary/prc/2017-17113-1.pdf (senast hämtad den 11 mars 2019).

(58) Rapporten, kapitel 13, s. 332.

(59) Rapporten, kapitel 13, s. 336.

(60) Rapporten, kapitel 13, s. 337.

(61) Rapporten, kapitel 6, s. 114.

(62) Rapporten, kapitel 6, s. 119.

(63) Rapporten, kapitel 6, s. 120.

(64) Rapporten, kapitel 6, s. 121, 126, 133.

(65) Rapporten, kapitel 6, s. 121, 126, 133.

(66) Rapporten, kapitel 15, s. 386.

(67) Se t.ex. China Economic Daily: Rapporter från ”Chinese Academy of Fiscal Sciences” pekar mot att statsägda företag får lån med en ränta som ligger 1,5 % under den ränta som erbjuds privata företag http://www.ce.cn/xwzx/gnsz/gdxw/201708/01/t20170801_24724804.shtml (hämtat den 22 februari 2019).

(68) OECD-studien, s. 21.

(69) Om det inte finns någon tillverkning av den produkt som översynen gäller i något land med en liknande utvecklingsnivå, får man överväga att använda en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller.

(70) https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income, accessed on 25 January 2019

(71) Kategorin ”basmetaller” omfattar aluminium under kod C24.4.2.

(72) Nace-koderna finns på följande webbplats: http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/index/nace_all.html

(73) Arbetskraftskostnaderna finns på följande webbplats: http://www.turkstat.gov.tr/PreIstatistikTablo.do?istab_id=2088

(74) Pressmeddelandet om den årliga förändringen av producentprisindex för tillverkningsindustrin finns på följande webbbplats http://www.turkstat.gov.tr/PreTabloArama.do?metod=search&araType=hb_x

(75) Pressmeddelandet om offentliggörandet av elpriserna i Turkiet finns på följande webbplats: http://www.turkstat.gov.tr/PreHaberBultenleri.do?id=27665

(76) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2384 av den 17 december 2015 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på viss aluminiumfolie med ursprung i Folkrepubliken Kina och om avslutande av förfarandet beträffande import av viss aluminiumfolie med ursprung i Brasilien till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 332, 18.12.2015, s. 63, skäl 31).

(77) Ibidem, skälen 83 och 84.

(78) US International Trade Commission, Aluminium Foil from China, undersökningsnummer 701-TA-570 och 731-TA-1346 (slutversioner), april 2018, tabell VII-4.

(79) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat H, 1049 Bryssel, Belgien.

(80) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

BILAGA

På den giltiga handelsfaktura som avses i artikel 1.3 ska det finnas en försäkran som är undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan, utformad på följande sätt:

1.	Tjänstemannens namn och befattning vid den enhet som utfärdat fakturan.

Följande försäkran:

”Jag intygar härmed att den (kvantitet) av viss aluminiumfolie i rullar som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av (företagets namn och registrerade säte) (Taric-tilläggsnummer) i Folkrepubliken Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.

Datum och namnteckning”.

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 146

Svensk utgåva	Lagstiftning	62 årgången 5 juni 2019

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/911 av den 24 maj 2019 om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning (Costers del Segre [SUB])	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/912 av den 28 maj 2019 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 650/2014 om fastställande av tekniska genomförandestandarder för format, struktur, innehållsförteckningar och årligt datum för offentliggörande för de upplysningar som ska lämnas av behöriga myndigheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU ( 1 )	3
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/913 av den 29 maj 2019 om förlängt godkännande av lantanumkarbonatoktahydrat som fodertillsats för katter och om upphävande av förordning (EG) nr 163/2008 (innehavare av godkännandet: Bayer HealthCare AG) ( 1 )	57
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/914 av den 29 maj 2019 om godkännande av ett preparat av Bacillus licheniformis (DSM 28710) som fodertillsats för slaktkalkoner, kalkoner som föds upp för avel och mindre vanligt förekommande fjäderfäarter avsedda för slakt eller som föds upp för värpning (innehavare av godkännandet: HuvePharma NV) ( 1 )	60
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/915 av den 4 juni 2019 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036	63
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/916 av den 4 juni 2019 om fastställande av en justeringsgrad för direktstöd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 med avseende på kalenderåret 2019	98
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/917 av den 4 juni 2019 om fastställande av tekniska specifikationer, åtgärder och övriga krav som krävs för systemet för sammankoppling av insolvensregister i enlighet med artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848	100
		BESLUT
	*	Beslut (EU, Euratom) 2019/918 av företrädarna för medlemsstaternas regeringar av den 29 maj 2019 om utnämning av domare i tribunalen	104
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/919 av den 4 juni 2019 om harmoniserade standarder för fritidsbåtar och vattenskotrar till stöd för Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU	106
		AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Beslut nr 1/2019 i AVS–EU-ministerrådet av den 23 maj 2019 om delegering av befogenheter till AVS–EU-ambassadörskommittén vad gäller beslutet att anta övergångsåtgärder i enlighet med artikel 95.4 i AVS–EU-partnerskapsavtalet [2019/920]	114

Nr	Hänvisning till standard
1.	EN ISO 6185-1:2018
	Uppblåsbara båtar - Del 1: Båtar avsedda för en högsta motoreffekt på 4,5 kW (ISO 6185-1:2001)
2.	EN ISO 6185-2:2018
	Uppblåsbara båtar - Del 2: Båtar avsedda för en högsta motoreffekt från 4,5 kW till och med 15 kW (ISO 6185-2:2001)
3.	EN ISO 6185-3:2018
	Uppblåsbara båtar - Del 3: Båtar med en skrovlängd mindre än 8 m och motoreffekt på 15 kW eller mer (ISO 6185-3:2014)
4.	EN ISO 6185-4:2018
	Uppblåsbara båtar - Del 4: Båtar med en skrovlängd mellan 8 m och 24 m och med en motoreffekt på 15 kW och däröver (ISO 6185-4:2011, rättad version 2014-08-01)
5.	EN ISO 7840:2018
	Båtar - Brandhärdiga bränsleslangar (ISO 7840:2013)
6.	EN ISO 8469:2018
	Båtar - Icke brandhärdiga bränsleslangar (ISO 8469:2013)
7.	EN ISO 8666:2018
	Båtar - Huvuddata (ISO 8666:2016)
8.	EN ISO 8849:2018
	Båtar - Elektriska likströmslänspumpar (ISO 8849:2003)
9.	EN ISO 9093-1:2018
	Båtar - Skrovgenomföringar och avstängningsventiler - Del 1: Metalliska komponenter (ISO 9093-1:1994)
10.	EN ISO 9093-2:2018
	Båtar - Skrovgenomföringar och avstängningsventiler - Del 2: Icke metallisk (ISO 9093-2:2002)
11.	EN ISO 11192:2018
	Fritidsbåtar - Grafiska symboler (ISO 11192:2005)
12.	EN ISO 11547:2018
	Båtar - Startspärr för utombordsmotorer i växelläge (ISO 11547:1994)
13.	EN ISO 11812:2018
	Båtar - Vattentäta och snabblänsande sittbrunnar (ISO 11812:2001)
14.	EN ISO 12215-1:2018
	Båtar - Skrovtillverkning och dimensionering - Del 1: Material: Härdplaster, glasfiberarmering, referenslaminat (ISO 12215-1:2000)
15.	EN ISO 12215-2:2018
	Båtar - Skrovtillverkning och dimensionering - Del 2: Material: Kärnmaterial för sandwichlaminat, inbäddat material (ISO 12215-2:2002)
16.	EN ISO 12215-3:2018
	Båtar - Skrovtillverkning och dimensionering - Del 3: Material: Stål, aluminiumlegeringar, trä och andra material (ISO 12215-3:2002)
17.	EN ISO 12215-4:2018
	Båtar - Skrovtillverkning och dimensionering - Del 4: Lokaler och tillverkning (ISO 12215-4:2002)
18.	EN ISO 12215-5:2018
	Båtar - Skrovtillverkning och dimensionering - Del 5: Konstruktionstryck, konstruktionsspänningar, fastställande av dimensioner (ISO 12215-5:2008, inklusive ändring 1:2014)
19.	EN ISO 12215-6:2018
	Båtar - Skrovtillverkning och dimensionering - Del 6: Konstruktionselement och detaljer (ISO 12215-6:2008)
20.	EN ISO 12215-8:2018
	Båtar - Skrovtillverkning och dimensionering - Del 8: Roder (ISO 12215-8:2009, inklusive rättelse 1:2010)
21.	EN ISO 12215-9:2018
	Båtar - Skrovtillverkning och dimensionering - Del 9: Segelbåtar - Kölar (ISO 12215-9:2012)
22.	EN ISO 12216:2018
	Båtar - Fönster, ljusventiler, stormluckor, luckor och dörrar - Krav för hållfasthet och vattentäthet (ISO 12216:2002)
23.	EN ISO 13297:2018
	Båtar - Elsystem - Växelströmsanläggningar (ISO 13297:2014)
24.	EN ISO 13590:2018
	Båtar - Vattenskotrar - Krav på konstruktion- och systeminstallation (ISO 13590:2003)
25.	EN ISO 14509-1:2018
	Båtar - Luftburet ljud från motordrivna fritidsbåtar - Del 1: Förbifartsmätningar (ISO 14509-1:2008)
26.	EN ISO 14509-3:2018
	Båtar - Luftburet ljud från motordrivna fritidsbåtar - Del 3: Uppskattning av ljudnivå genom beräkning och mätningar ombord (ISO 14509-3:2009)
27.	EN ISO 15083:2018
	Båtar - System för länspumpning (ISO 15083:2003)
28.	EN ISO 15084:2018
	Båtar - Förankring, förtöjning och bogsering - Förtöjningspunkter (ISO 15084:2003)
29.	EN ISO 16180:2018
	Båtar - Lanternor - Installation, placering och synlighet (ISO 16180:2013)
30.	EN ISO 21487:2018
	Båtar - Fast installerade bränsletankar för bensin- och dieselbränsle (ISO 21487:2012, inklusive ändringarna 1:2014 och 2:2015)
31.	EN ISO 25197:2018
	Båtar - Elektriska/elektroniska system för styrning, växel och gas (ISO 25197:2012, inklusive ändring 1:2014)

Nr	Hänvisning till standard
1.	EN ISO 6185-1:2001
	Uppblåsbara båtar - Del 1: Båtar avsedda för en högsta motoreffekt på 4,5 kW (ISO 6185-1:2001)
2.	EN ISO 6185-2:2001
	Uppblåsbara båtar - Del 2: Båtar avsedda för en högsta motoreffekt från 4,5 kW till och med 15 kW (ISO 6185-2:2001)
3.	EN ISO 6185-3:2014
	Uppblåsbara båtar - Del 3: Båtar med en skrovlängd mindre än 8 m och motoreffekt på 15 kW eller mer (ISO 6185-3:2014)
4.	EN ISO 6185-4:2011
	Uppblåsbara båtar - Del 4: Båtar med en skrovlängd mellan 8 m och 24 m och med en motoreffekt på 15 kW och däröver (ISO 6185-4:2011, rättad version 2014-08-01)
5.	EN ISO 7840:2013
	Båtar - Brandhärdiga bränsleslangar (ISO 7840:2013)
6.	EN ISO 8469:2013
	Båtar - Icke brandhärdiga bränsleslangar (ISO 8469:2013)
7.	EN ISO 8849:2003
	Båtar - Elektriska likströmslänspumpar (ISO 8849:2003)
8.	EN ISO 9093-1:1997
	Båtar - Skrovgenomföringar och avstängningsventiler - Del 1: Metalliska komponenter (ISO 9093-1:1994)
9.	EN ISO 9093-2:2002
	Båtar - Skrovgenomföringar och avstängningsventiler - Del 2: Icke metallisk (ISO 9093-2:2002)
10.	EN ISO 11192:2005
	Fritidsbåtar - Grafiska symboler (ISO 11192:2005)
11.	EN ISO 11547:1995.
	Båtar - Startspärr för utombordsmotorer i växelläge (ISO 11547:1994)
	EN ISO 11547:1995/A1:2000
12.	EN ISO 11812:2001
	Båtar - Vattentäta och snabblänsande sittbrunnar (ISO 11812:2001)
13.	EN ISO 12215-1:2000
	Båtar - Skrovtillverkning och dimensionering - Del 1: Material: Härdplaster, glasfiberarmering, referenslaminat (ISO 12215-1:2000)
14.	EN ISO 12215-2:2002
	Båtar - Skrovtillverkning och dimensionering - Del 2: Material: Kärnmaterial för sandwichlaminat, inbäddat material (ISO 12215-2:2002)
15.	EN ISO 12215-3:2002
	Båtar - Skrovtillverkning och dimensionering - Del 3: Material: Stål, aluminiumlegeringar, trä och andra material (ISO 12215-3:2002)
16.	EN ISO 12215-4:2002
	Båtar - Skrovtillverkning och dimensionering - Del 4: Lokaler och tillverkning (ISO 12215-4:2002)
17.	EN ISO 12215-5:2008
	Båtar - Skrovtillverkning och dimensionering - Del 5: Konstruktionstryck, konstruktionsspänningar, fastställande av dimensioner (ISO 12215-5:2008)
	EN ISO 12215-5:2008/A1:2014
18.	EN ISO 12215-6:2008
	Båtar - Skrovtillverkning och dimensionering - Del 6: Konstruktionselement och detaljer (ISO 12215-6:2008)
19.	EN ISO 12215-8:2009
	Båtar - Skrovtillverkning och dimensionering - Del 8: Roder (ISO 12215-8:2009)
	EN ISO 12215-8:2009/AC:2010
20.	EN ISO 12215-9:2012
	Båtar - Skrovtillverkning och dimensionering - Del 9: Segelbåtar - Kölar (ISO 12215-9:2012)
21.	EN ISO 12216:2002
	Båtar - Fönster, ljusventiler, stormluckor, luckor och dörrar - Krav för hållfasthet och vattentäthet (ISO 12216:2002)
22.	EN ISO 13297:2014
	Båtar - Elsystem - Växelströmsanläggningar (ISO 13297:2014)
23.	EN ISO 13590:2003
	Båtar - Vattenskotrar - Krav på konstruktion- och systeminstallation (ISO 13590:2003)
	EN ISO 13590:2003/AC:2004
24.	EN ISO 14509-1:2008
	Båtar - Luftburet ljud från motordrivna fritidsbåtar - Del 1: Förbifartsmätningar (ISO 14509-1:2008)
25.	EN ISO 14509-3:2009
	Båtar - Luftburet ljud från motordrivna fritidsbåtar - Del 3: Uppskattning av ljudnivå genom beräkning och mätningar ombord (ISO 14509-3:2009)
26.	EN ISO 15083:2003
	Båtar - System för länspumpning (ISO 15083:2003)
27.	EN ISO 15084:2003
	Båtar - Förankring, förtöjning och bogsering - Förtöjningspunkter (ISO 15084:2003)
28.	EN ISO 16180:2013
	Båtar - Lanternor - Installation, placering och synlighet (ISO 16180:2013)
29.	EN ISO 21487:2012
	Båtar - Fast installerade bränsletankar för bensin- och dieselbränsle (ISO 21487:2012)
	EN ISO 21487:2012/A1:2014
	EN ISO 21487:2012/A2:2015
30.	EN ISO 25197:2012
	Båtar - Elektriska/elektroniska system för styrning, växel och gas (ISO 25197:2012)
	EN ISO 25197:2012/A1:2014

		Rättelser
	*	Rättelse till kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/897 av den 12 mars 2019 om ändring av förordning (EU) nr 748/2012 vad gäller införande av riskbaserad kontroll av uppfyllelse i bilaga I och genomförande av miljöskyddskrav ( EUT L 144, 3.6.2019 )	116

a)	Fem arbetsdagar i förväg om underhållsarbetet gör registret otillgängligt i upp till 4 timmar.
b)	Tio arbetsdagar i förväg om underhållsarbetet gör registret otillgängligt i upp till 12 timmar.
c)	30 arbetsdagar i förväg för underhåll av datorrum och annan infrastruktur som kan göra systemet otillgängligt i upp till 6 dagar per år.