Artikel 1

Förordning (EU) nr 1300/2014 ska ändras på följande sätt:

1.

Följande artikel ska införas som artikel 7a efter artikel 7: ”Artikel 7a Insamling, lagring och utbyte av uppgifter om tillgänglighet 1.   Inom nio månader efter 16 juni 2019 ska varje medlemsstat besluta vilka organ som ska ha ansvaret för att samla in, lagra och utbyta uppgifter om tillgänglighet. 2.   Medlemsstaterna får be kommissionen att förlänga tidsfristen. En sådan förlängning ska endast göras i undantagsfall och den ska vara vederbörligen motiverad och tidsbegränsad. I synnerhet ska den anses vara motiverad om det datainsamlingsverktyg och de driftssätt som anges i bilagan till denna förordning inte görs tillgängliga och fullt operativa av Europeiska unionens järnvägsbyrå två månader efter dess ikraftträdande. 3.   För varje station ska det finnas ett organ som ansvarar för utbyte av uppgifter om tillgänglighet. 4.   Insamling och konvertering av uppgifter ska slutföras inom 36 månader efter ikraftträdandet av denna förordning. 5.   Till dess att den struktur för datautbyte som beskrivs i avsnitten 7.2, 7.3 och 7.4 i bilagan till kommissionens förordning (EU) nr 454/2011 (*1) är helt operativ ska utbyte av uppgifter om tillgänglighet utgöras av överföring av dessa uppgifter till Europeiska järnvägsbyråns databas över stationers tillgänglighet (Ersad) som sköts av Europeiska unionens järnvägsbyrå. (*1)  Kommissionens förordning (EU) nr 454/2011 av den 5 maj 2011 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ’Telematikapplikationer för persontrafik’ i det transeuropeiska järnvägssystemet (EUT L 123, 12.5.2011, s. 11).”"

2.	Bilagan ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA

Bilagan till förordning (EU) nr 1300/2014 ska ändras på följande sätt:

1.

I kapitel 2 avsnitt 2.3 ska följande punkt införas efter den första meningen: ”Uppgifter om tillgänglighet Uppgifter om tillgänglighet: information som måste samlas in, lagras och utbytas och som visar hur tillgängliga järnvägsstationer för persontrafik är, dvs. en beskrivning av stationernas beskaffenhet och utrustning. I förekommande fall ska denna beskrivning kompletteras med information om hur stationerna överensstämmer med denna TSD.”

2.

I kapitel 7 avsnitt 7.2 underavsnitt 7.2.1 ska följande underavsnitt införas: ”7.2.1.1   Förteckning över tillgångar – infrastruktur 7.2.1.1.1   Funktionell och teknisk struktur Förteckningen över tillgångar har följande funktioner: 1) Att identifiera befintliga hinder och barriärer för tillgängligheten. 2) Att tillhandahålla information till användarna. 3) Att övervaka och utvärdera framstegen i fråga om tillgänglighet. Strukturen för utbyte av uppgifter om tillgänglighet föreskrivs i förordning (EU) nr 454/2011 (TSD ’Telematikapplikationer för persontrafik’). Följande standarder ska gälla för formatering och utbyte av uppgifter om tillgänglighet: 1) CEN/TS 16614-1:2014 Public transport - Network and Timetable Exchange (NeTEx) - Part 1: Public transport network topology exchange format 2014-05-14 2) EN 12896-1:2016 Kollektivtransporter – Referensdatamodell – Common concepts (Transmodel) För den avsedda särskilda användningen, en harmoniserad särskild profil enligt Transmodel såsom anges i de tekniska dokument som avses i tillägg O index 1. 7.2.1.1.2   Regler för inmatning och självbedömning av uppgifter om tillgänglighet Följande regler gäller för inmatning och självbedömning av uppgifter om tillgänglighet: 1) De organ som samlar in uppgifter om tillgänglighet avseende tillgångarna måste inte vara oberoende från den dagliga förvaltningen av dessa tillgångar. 2) Vid den första insamlingen av uppgifter om tillgänglighet efter ikraftträdandet av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/772 (*1) får stationernas överensstämmelse med denna TSD registreras som icke bedömd. 3) Om en station, eller delar därav, genomgår en ombyggnad, modernisering eller någon typ av arbete som föreskrivs i en nationell genomförandeplan för denna TSD, ska motsvarande uppgifter om tillgänglighet uppdateras, inklusive uppgifter om överensstämmelse med denna TSD, i tillämpliga fall. 4) Överensstämmelsen med denna TSD får uppdateras på grundval av ett mellanliggande kontrollintyg enligt vad som beskrivs i punkt 6.2.4 i denna TSD. 5) Utrustningens driftsskick behöver inte inventeras. Ett datainsamlingsverktyg, vars driftssätt beskrivs i de tekniska dokument som avses i tillägg O index 2, ska göras tillgängligt av kommissionen. Alternativt, om strukturerade uppgifter om tillgänglighet finns och kan konverteras till den harmoniserade profilen, får dessa uppgifter överföras i konverterat skick. Metoden för konvertering av befintliga uppgifter om tillgänglighet och kommunikationsprotokollet anges i de tekniska dokument som avses i tillägg O index 3. 7.2.1.1.3   Regler för åtkomst Från Ersad: 1) Allmänheten ska kunna komma åt informationen från en offentlig webbplats som sköts av Europeiska unionens järnvägsbyrå. 2) Registrerade nationella myndigheter ska kunna hämta alla uppgifter om tillgänglighet som är relevanta för den aktuella medlemsstaten. 3) Kommissionen och järnvägsbyrån ska kunna hämta alla uppgifter om tillgänglighet. Ersad-databasen som sköts av järnvägsbyrån ska inte vara kopplad till en eller flera andra databaser. 7.2.1.1.4   Regler för hantering av återkoppling från användare Återkoppling från användarna kan vara av följande slag: 1) Institutionell återkoppling från användarorganisationer, däribland organisationer som företräder personer med funktionshinder: befintliga strukturer kan användas så länge de inbegriper företrädare för organisationer för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet och återspeglar situationen på lämplig nivå, som inte behöver vara nationell nivå. Rutiner för återkoppling från användarna ska läggas upp så att alla organisationer kan delta på lika villkor. 2) Individuell återkoppling från enskilda: Webbplatsens besökare ska kunna anmäla felaktigheter i uppgifterna om tillgänglighet för en viss station och få bekräftelse på att deras kommentar har mottagits. I båda fallen ska återkoppling från användarna beaktas på vederbörligt sätt av det eller de organ som ansvarar för att samla in, lagra och utbyta uppgifter. (*1)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/772 av den 16 maj 2019 om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 vad gäller förteckning över tillgångar i syfte att identifiera hinder för tillgänglighet, tillhandahålla information till användarna och övervaka och utvärdera framstegen i fråga om tillgänglighet (EUT L 139 I, 27.5.2019, s. 1).”"

3.

Följande ska läggas till: ”Tillägg O Lista över tekniska dokument Index nr Beteckning 1 Harmoniserad särskild profil enligt Network and Timetable Exchange (NeTEx) som används för beskrivning av stationer 2 Driftssätt för datainsamlingsverktyget 3 Metod för konvertering av befintliga uppgifter om tillgänglighet, med en beskrivning av det yttre gränssnittet och kommunikationsprotokollet

---

(*1)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/772 av den 16 maj 2019 om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 vad gäller förteckning över tillgångar i syfte att identifiera hinder för tillgänglighet, tillhandahålla information till användarna och övervaka och utvärdera framstegen i fråga om tillgänglighet (EUT L 139 I, 27.5.2019, s. 1).””

Artikel 1

I denna förordning fastställs den tekniska specifikationen för driftskompatibilitet (TSD:n) avseende delsystemet Drift och trafikledning i unionens järnvägssystem, i enlighet med bilagan.

Den TSD som anges i bilagan ska tillämpas på delsystemet Drift och trafikledning, som fastställs i punkt 2.5 i bilaga II till direktiv (EU) 2016/797.

Artikel 2

Medlemsstaterna ska anmäla följande typer av avtal till kommissionen senast den 1 januari 2020, förutsatt att de inte redan har anmälts enligt kommissionens beslut 2006/920/EG (6), 2008/231/EG (7), 2011/314/EU (8) eller 2012/757/EU:

a)	Sådana bilaterala eller multilaterala avtal mellan järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare eller säkerhetsmyndigheter som leder till en hög grad av driftskompatibilitet lokalt eller regionalt.

b)

Sådana internationella avtal mellan en eller flera medlemsstater och minst ett tredjeland, eller mellan järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare i en eller flera medlemsstater och minst ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare i ett tredjeland, som leder till en hög grad av driftskompatibilitet lokalt eller regionalt.

Artikel 3

De villkor som ska uppfyllas vid kontroll av driftskompatibiliteten enligt artikel 13 i direktiv (EU) 2016/797 ska vara i enlighet med de nationella regler som gäller i medlemsstaten där driften äger rum, i följande situationer:

a)	I de specifika situationer som avses i punkt 7.2 i bilagan till denna förordning.

b)	Med avseende på de ämnen som förtecknas som öppna punkter och de områden för nationella regler som avses i tillägg I till den nämnda bilagan.

Artikel 4

Senast den 1 juli 2019 ska byrån offentliggöra en guide avseende tillämpningen av delsystemet Drift och trafikledning (nedan kallad tillämpningsguiden). Byrån ska hålla tillämpningsguiden uppdaterad.

Artikel 5

Beslut 2012/757/EU ska upphöra att gälla med verkan den 16 juni 2021.

Tilläggen A och C till bilagan till beslut 2012/757/EU får dock fortsätta att gälla till, som längst, den 16 juni 2024.

Artikel 6

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 16 juni 2021.

Avsnitten 4.2.2.1.3.2 och 4.4 i bilagan ska dock tillämpas från och med den 16 juni 2019.

Avsnitt 4.2.2.5 och tillägg D1 till bilagan till denna förordning ska tillämpas från och med den 16 juni 2019 i de medlemsstater som inte har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 57.2 i direktiv (EU) 2016/797.

Avsnitt 4.2.2.5 och tillägg D1 till bilagan till denna förordning ska tillämpas från och med den 16 juni 2020 i de medlemsstater som har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 57.2 i direktiv (EU) 2016/797.

Tilläggen A och C till bilagan till denna förordning ska tillämpas, som senast, från och med den 16 juni 2024.

BILAGA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.

Inledning

12

1.1

Tekniskt tillämpningsområde

12

1.2

Geografiskt tillämpningsområde

12

1.3

Innehållet i denna förordning

12

2.

Beskrivning av tillämpningsområdet

12

2.1

Personal och tåg

12

2.2

Principer

13

2.3

Tillämplighet på befintliga fordon och befintlig infrastruktur som inte överensstämmer med TSD:n

13

3.

Väsentliga krav

13

3.1

Överensstämmelse med väsentliga krav

13

3.2

Väsentliga krav – översikt

13

4.

Delsystemets egenskaper

16

4.1

Inledning

16

4.2

Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet

16

4.2.1

Specifikationer som rör personal

17

4.2.1.1

Allmänna krav

17

4.2.1.2

Dokumentation för förare

17

4.2.1.2.1

Förarens regelbok

17

4.2.1.2.2

Beskrivning av linjen och relevant utrustning utmed banan, med avseende på trafikerade linjer

18

4.2.1.2.2.1

Utarbetande av linjeboken

18

4.2.1.2.2.2

Ändring av information i linjeboken

19

4.2.1.2.2.3

Information till föraren i realtid

19

4.2.1.2.3

Körplaner

19

4.2.1.2.4

Rullande materiel

19

4.2.1.3

Dokumentation för annan personal än förare inom järnvägsföretag

19

4.2.1.4

Dokumentation för infrastrukturförvaltares personal som ger körtillstånd för tågrörelser

19

4.2.1.5

Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan personal hos järnvägsföretag och personal som ger körtillstånd för tågrörelser

20

4.2.2

Specifikationer som rör tåg

20

4.2.2.1

Tågs synlighet

20

4.2.2.1.1

Allmänt krav

20

4.2.2.1.2

Främre ände

20

4.2.2.1.3

Bakre ände

21

4.2.2.1.3.1

Persontåg

21

4.2.2.1.3.2

Godståg

21

4.2.2.2

Tågs hörbarhet

22

4.2.2.2.1

Allmänt krav

22

4.2.2.2.2

Kontroll

22

4.2.2.3

Fordonsidentitet

23

4.2.2.4

Säkerhet för passagerare och last

23

4.2.2.4.1

Säkerhet för last

23

4.2.2.4.2

Säkerhet för passagerare

23

4.2.2.5

Ruttkompatibilitet och tågsammansättning

23

4.2.2.5.1

Ruttkompatibilitet

23

4.2.2.5.2

Tågsammansättning

24

4.2.2.6

Bromsning av tåg

25

4.2.2.6.1

Minimikrav på bromssystemet

25

4.2.2.6.2

Bromsprestanda och högsta tillåtna hastighet

25

4.2.2.7

Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

26

4.2.2.7.1

Allmänt krav

26

4.2.2.7.2

Data före avgång

26

4.2.2.8

Krav för signalers och tavlors synbarhet utmed banan

26

4.2.2.9

Förarens vaksamhet

27

4.2.3

Specifikationer som rör tågdrift

27

4.2.3.1

Tågplanering

27

4.2.3.2

Tågidentitet

27

4.2.3.2.1

Det operativa tågnumrets format

27

4.2.3.3

Tågets avgång

27

4.2.3.3.1

Kontroll och provning före avgång

27

4.2.3.3.2

Information till infrastrukturförvaltaren om tågets driftstatus

27

4.2.3.4

Trafikledning

27

4.2.3.4.1

Allmänna krav

27

4.2.3.4.2

Rapportering av tågets position

28

4.2.3.4.2.1

Data som krävs för rapportering av tågets position och planerad tid för överlämnande

28

4.2.3.4.3

Farligt gods

28

4.2.3.4.4

Driftskvalitet

29

4.2.3.5

Registrering av data

29

4.2.3.5.1

Registrering av övervakningsdata utanför tåget

29

4.2.3.5.2

Registrering av övervakningsdata ombord på tåget

29

4.2.3.6

Driftstörning

30

4.2.3.6.1

Meddelande till andra användare

30

4.2.3.6.2

Meddelande till förare

30

4.2.3.6.3

Beredskapsplaner

30

4.2.3.7

Hantering av nödsituationer

30

4.2.3.8

Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel

31

4.3

Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten

31

4.3.1

Gränssnitt mot TSD Infrastruktur

31

4.3.2

Gränssnitt mot TSD Trafikstyrning och signalering

32

4.3.3

Gränssnitt mot TSD:er som behandlar rullande materiel

32

4.3.3.1

Gränssnitt mot TSD Lok och passagerarfordon

32

4.3.3.2

Gränssnitt mot TSD Godsvagnar

33

4.3.4

Gränssnitt mot TSD Energi

34

4.3.5

Gränssnitt mot TSD Säkerhet i järnvägstunnlar

34

4.3.6

Gränssnitt mot TSD Buller

34

4.3.7

Gränssnitt mot förordning (EU) nr 1300/2014, TSD Tillgänglighet för funktionshindrade

35

4.4

Driftsregler

35

4.4.1

Europeiska unionens järnvägssystems driftsprinciper och driftsregler

35

4.4.2

Nationella regler

35

4.4.3

Godtagbara sätt att uppfylla kraven

35

4.4.4

Övergång från tillämpning av nationella regler till genomförandet av denna förordning

36

4.5

Underhållsregler

36

4.6

Yrkeskvalifikationer

36

4.6.1

Yrkeskompetens

36

4.6.2

Språklig kompetens

36

4.6.2.1

Principer

36

4.6.2.2

Kunskapsnivå

36

4.6.3

Inledande och fortlöpande bedömning av personalen

37

4.6.3.1

Grundläggande uppgifter

37

4.6.3.2

Analys och uppdatering av utbildningsbehov

37

4.6.4

Assisterande personal

37

4.7

Villkor avseende hälsa och säkerhet

37

4.7.1

Inledning

37

4.7.2

Medicinska undersökningar och psykologiska bedömningar

38

4.7.2.1

Före anställning

38

4.7.2.1.1

Minsta omfattning av den medicinska undersökningen

38

4.7.2.1.2

Psykologisk bedömning

38

4.7.2.2

Efter anställning

39

4.7.2.2.1

Frekvens för återkommande medicinska undersökningar

39

4.7.2.2.2

Minsta omfattning av den medicinska undersökningen

39

4.7.2.2.3

Ytterligare medicinska undersökningar och/eller psykologiska bedömningar

39

4.7.3

Medicinska krav

39

4.7.3.1

Allmänna krav

39

4.7.3.2

Synkrav

39

4.7.3.3

Hörselkrav

40

4.8

Ytterligare information om infrastruktur och fordon

40

4.8.1

Infrastruktur

40

4.8.2

Rullande materiel

40

5.

Driftskompatibilitetskomponenter

40

5.1

Definition

40

5.2

Förteckning över komponenter

40

6.

Bedömning av komponenternas överensstämmelse och/eller lämplighet för användning samt kontroll av delsystemet

40

6.1

Driftskompatibilitetskomponenter

40

6.2

Delsystemet Drift och trafikledning

41

6.2.1

Principer

41

7.

Genomförande

41

7.1

Principer

41

7.2

Specialfall

41

7.2.1

Inledning

41

7.2.2

Förteckning över specialfall

41

7.2.2.1

Permanent specialfall (P) för Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern och Slovakien

41

7.2.2.2

Permanent specialfall för Irland och Förenade kungariket för Nordirland

42

7.2.2.3

Temporärt specialfall (T1) för Irland och Förenade kungariket

42

7.2.2.4

Permanent specialfall (P) för Finland

42

Tillägg A ERTMS Operativa principer och regler

43

Tillägg B Gemensamma driftsprinciper och driftsregler

44

Tillägg C Metod för säkerhetsrelaterad kommunikation

49

Tillägg D Ruttkompatibilitet och linjebok

56

Tillägg D1 Parametrar gällande fordonets och tågets kompatibilitet med den rutt som avses att trafikeras

56

Tillägg D2 Uppgifter som infrastrukturförvaltaren måste tillhandahålla till järnvägsföretaget för linjeboken

66

Tillägg E Språk- och kommunikationsnivå

86

Tillägg F Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg”

87

Tillägg G Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för uppgiften att iordningställa ett tåg

89

Tillägg H Det europeiska fordonsnumret och tillhörande bokstavsmärkning på fordonskorgen

91

Tillägg I Förteckning över områden för vilka nationella regler får fortsätta gälla enligt artikel 8 i direktiv (EU) 2016/798

93

Tillägg J Ordlista

95

1.   INLEDNING

1.1   Tekniskt tillämpningsområde

Denna tekniska specifikation för driftskompatibilitet (TSD) behandlar delsystemet Drift och trafikledning, som ingår i förteckningen under punkt 1 i bilaga II till direktiv (EU) 2016/797 och definieras i punkt 2.5 i samma bilaga.

1.2   Geografiskt tillämpningsområde

Det geografiska tillämpningsområdet för denna förordning är unionens järnvägsnät enligt specifikationen i avsnitt 1 i bilaga I till direktiv (EU) 2016/797, med undantag för de fall som avses i artikel 1.3 och 1.4 i direktiv (EU) 2016/797.

1.3   Innehållet i denna förordning

Denna förordning uppfyller kraven i artikel 4.3 i direktiv (EU) 2016/797 genom att

a)	ange det tillämpningsområde som avses, nämligen delsystemet Drift och trafikledning,

b)	ange de väsentliga kraven för det berörda delsystemet och dess gränssnitt mot andra delsystem,

c)	fastställa de funktionella och tekniska specifikationer som ska följas när det gäller det berörda delsystemet och dess gränssnitt mot andra delsystem; om det är nödvändigt kan dessa specifikationer variera beroende på användningen av delsystemet,

d)	fastställa vilka driftskompatibilitetskomponenter och gränssnitt som omfattas av europeiska specifikationer, inbegripet europeiska standarder, som krävs för att uppnå driftskompatibilitet hos unionens järnvägssystem,

e)	för varje tänkbart fall ange vilka förfaranden som ska tillämpas vid bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse eller lämplighet för användning,

f)	ange strategin för genomförandet av TSD:n; det är framför allt nödvändigt att ange de etapper som ska slutföras och de element som kan komma att tillämpas för en stegvis övergång från den nuvarande situationen till den slutliga situationen, då TSD:n ska utgöra gällande norm,

g)	för den berörda personalen ange de yrkesmässiga kvalifikationer och de villkor avseende hälsa och säkerhet i arbetet som krävs för drift och underhåll av det delsystem som avses, samt för genomförandet av TSD:n,

h)	ange vilka bestämmelser som gäller för existerande delsystem och fordon som inte överensstämmer med TSD:n, i synnerhet vid modernisering och ombyggnad och i sådana fall vilka förändringar som gör att det krävs en ansökan om ett nytt godkännande,

i)

ange vilka parametrar hos fordonen och de fasta delsystemen som ska kontrolleras av järnvägsföretaget och de förfaranden som ska tillämpas för att kontrollera dessa parametrar efter utfärdandet av godkännandet för utsläppande av fordon på marknaden och innan fordonet används för första gången, för att säkerställa kompatibiliteten mellan fordonen och de rutter som de ska framföras på.

I enlighet med artikel 4.5 i direktiv (EU) 2016/797 får dessutom specialfall anges för varje TSD.

2.   BESKRIVNING AV TILLÄMPNINGSOMRÅDET

2.1   Personal och tåg

Punkterna 4.6 och 4.7 gäller sådan personal som utför de säkerhetskritiska uppgifter som är förknippade med att medfölja ett tåg.

Punkt 4.6.2 gäller förare, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8 i bilaga VI till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG (1).

För den personal som utför de säkerhetskritiska uppgifter som är förknippade med att ge avgång till tåg och ge körtillstånd för tågrörelser, ska ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna av yrkeskvalifikationer och villkor avseende hälsa och säkerhet gälla.

För den personal som utför de säkerhetskritiska uppgifter som är förknippade med det sista iordningställandet av ett tåg innan det ska passera en eller flera gränser och användas bortom en eller flera platser som anges som ”gräns” i infrastrukturförvaltarens beskrivning av järnvägsnätet och som ingår i infrastrukturförvaltarens säkerhetstillstånd, ska punkt 4.6 gälla, medan ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna ska gälla för punkt 4.7. Ett tåg ska inte anses gå i gränsöverskridande trafik om det uppfyller villkoren i artikel 10.8 direktiv (EU) 2016/798.

2.2   Principer

Denna förordning täcker in de delar av delsystemet Drift och trafikledning där det finns gränssnitt mellan järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare och där man har särskilt mycket att vinna på driftskompatibilitet.

Genom att inrätta lämpliga processer ska järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare se till att alla krav avseende regler, förfaranden och dokumentation uppfylls. Införandet av dessa processer är en relevant del av järnvägsföretagens och infrastrukturförvaltarnas säkerhetsstyrningssystem, i enlighet med kraven i direktiv (EU) 2016/798. Själva säkerhetsstyrningssystemet utvärderas av relevant nationell säkerhetsmyndighet innan säkerhetstillstånd beviljas och av Europeiska unionens järnvägsbyrå eller relevant nationell säkerhetsmyndighet innan säkerhetsintyg beviljas.

2.3   Tillämplighet på befintliga fordon och befintlig infrastruktur som inte överensstämmer med TSD:n

Även om merparten av kraven i denna förordning rör processer och förfaranden, finns det även ett antal krav som rör fysiska delar hos fordon och infrastruktur som är av vikt för deras operativa funktion inom ramen för denna förordning.

Dessa fysiska delar specificeras i de strukturella TSD:er som omfattar andra delsystem än Drift och trafikledning. De måste bedömas i enlighet med de förfaranden som definieras i dessa TSD:er.

Inga av bestämmelserna i denna förordning ska användas för att motivera en nationell regel inom ramen för en strukturell TSD.

3.   VÄSENTLIGA KRAV

3.1   Överensstämmelse med väsentliga krav

I enlighet med artikel 3 i direktiv (EU) 2016/797 ska unionens järnvägssystem, dess delsystem och dessas driftskompatibilitetskomponenter uppfylla de väsentliga krav som översiktligt anges i bilaga III till detta direktiv.

3.2   Väsentliga krav – översikt

De väsentliga kraven omfattar

—

säkerhet,

—	tillförlitlighet och tillgänglighet,

—

hälsa,

—	miljöskydd,

—	teknisk kompatibilitet,

—	tillgänglighet.

De väsentliga kraven kan enligt direktiv (EU) 2016/797 vara generellt tillämpliga för hela unionens järnvägssystem eller specifika för varje delsystem och dess komponenter.

I följande tabell sammanfattas sambandet mellan de väsentliga kraven i bilaga III till direktiv (EU) 2016/797 och denna förordning.

Punkt

Rubrik

Säkerhet

Tillförlitlighet och tillgänglighet

Hälsa

Miljöskydd

Teknisk kompatibilitet

Tillgänglighet

Väsentliga krav som är specifika för Drift och trafikledning

1.1.1.

1.1.2.

1.1.3.

1.1.4.

1.1.5.

1.2

1.3.1.

1.3.2.

1.4.1.

1.4.2.

1.4.3.

1.4.4.

1.4.5.

1.5

1.6.1.

1.6.2.

2.6.1.

2.6.2.

2.6.3.

2.6.4.

4.2.1.2.

Dokumentation för förare

X

X

X

4.2.1.2.1.

Förarens regelbok

X

X

X

4.2.1.2.2.

Linjebok

X

X

4.2.1.2.2.1.

Utarbetande av linjeboken

X

4.2.1.2.2.2.

Ändring av information i linjeboken

X

X

4.2.1.2.2.3.

Information till föraren i realtid

X

X

X

4.2.1.2.3.

Körplaner

X

X

X

4.2.1.2.4.

Rullande materiel

X

X

X

4.2.1.3.

Dokumentation för annan personal än förare inom järnvägsföretag

X

X

X

4.2.1.4.

Dokumentation för infrastrukturförvaltares personal som ger körtillstånd för tågrörelser

X

X

X

4.2.1.5.

Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan personal hos järnvägsföretag och personal som ger körtillstånd för tågrörelser

X

X

X

X

4.2.2.1.

Tågs synlighet

X

X

X

4.2.2.1.1.

Allmänt krav

X

X

X

4.2.2.1.2.

Främre ände

X

X

X

4.2.2.1.3.

Bakre ände

X

X

X

4.2.2.2.

Tågs hörbarhet

X

X

X

X

4.2.2.2.1.

Allmänt krav

X

X

X

4.2.2.2.2.

Kontroll

X

X

4.2.2.3.

Fordonsidentitet

X

X

X

4.2.2.4.

Säkerhet för passagerare och last

X

4.2.2.5.

Ruttkompatibilitet och tågsammansättning

X

4.2.2.5.1.

Ruttkompatibilitet

X

4.2.2.5.2.

Tågsammansättning

X

4.2.2.6.

Bromsning av tåg

X

X

X

4.2.2.6.1.

Minimikrav på bromssystemet

X

X

X

4.2.2.6.2.

Bromsprestanda

X

X

X

4.2.2.7.

Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

X

X

X

4.2.2.7.1.

Allmänt krav

X

X

4.2.2.7.2.

Data före avgång

X

X

4.2.2.8.

Krav för signalers och tavlors synbarhet utmed banan

X

X

4.2.2.9.

Förarens vaksamhet

X

4.2.3.1.

Tågplanering

X

X

X

4.2.3.2.

Tågidentitet

X

X

X

4.2.3.3.

Tågets avgång

X

X

4.2.3.3.1.

Kontroll och provning före avgång

X

X

X

X

4.2.3.3.2.

Information till infrastrukturförvaltaren om tågets driftstatus

X

X

X

X

4.2.3.4.

Trafikledning

X

X

X

4.2.3.4.1.

Allmänna krav

X

X

X

4.2.3.4.2.

Rapportering av tågets position

X

X

X

4.2.3.4.2.1.

Data som krävs för rapportering av tågets position

X

X

4.2.3.4.2.2.

Planerad tid för överlämnande

X

X

4.2.3.4.3.

Farligt gods

X

X

4.2.3.4.4.

Driftskvalitet

X

X

4.2.3.5.

Registrering av data

X

X

4.2.3.5.1.

Registrering av övervakningsdata utanför tåget

X

X

4.2.3.5.2.

Registrering av övervakningsdata ombord på tåget

X

X

4.2.3.6.

Driftstörning

X

X

X

4.2.3.6.1.

Meddelande till andra användare

X

X

4.2.3.6.2.

Meddelande till förare

X

4.2.3.6.3.

Beredskapsplaner

X

X

X

4.2.3.7.

Hantering av nödsituationer

X

X

X

4.2.3.8.

Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel

X

4.4

Driftsregler för ERTMS

X

X

4.6

Yrkeskvalifikationer

X

X

X

4.7

Villkor avseende hälsa och säkerhet

X

4.8

Ytterligare information om infrastruktur och fordon

X

4.8.1.

Infrastruktur

X

4.8.2.

Fordon

X

4.   DELSYSTEMETS EGENSKAPER

4.1   Inledning

I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU (2) är det infrastrukturförvaltarens övergripande ansvar att ange alla de tillämpliga krav som ska uppfyllas av tåg som tillåts köra på dennes nät, med beaktande av geografiska säregenheter för enskilda linjer och de funktionella och tekniska specifikationer som anges i detta kapitel.

4.2   Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet

De funktionella och tekniska specifikationerna för delsystemet Drift och trafikledning omfattar följande:

—	Specifikationer som rör personal.

—	Specifikationer som rör tåg.

—	Specifikationer som rör tågdrift.

4.2.1   Specifikationer som rör personal

4.2.1.1   Allmänna krav

Denna punkt rör personal som är delaktig i driften av delsystemet genom att utföra säkerhetskritiska uppgifter som inbegriper ett direkt gränssnitt mellan ett järnvägsföretag och en infrastrukturförvaltare.

1)	Järnvägsföretags personal a) som utför uppgiften att köra tåg (förare) och som utgör en del av tågpersonalen, b) som utför uppgifter ombord (andra än att köra tåget) och som utgör en del av tågpersonalen, c) som utför uppgiften att iordningställa tåg.

2)	Infrastrukturförvaltares personal som utför uppgiften att ge körtillstånd för tågrörelser. De områden som omfattas är — dokumentation, — kommunikation.

För sådan personal som definieras i punkt 2.1 innehåller denna förordning dessutom krav beträffande

—	kvalifikationer (se punkt 4.6 och tillägg G),

—	villkor avseende hälsa och säkerhet (se punkt 4.7).

4.2.1.2   Dokumentation för förare

Det järnvägsföretag som ansvarar för driften av tåget ska förse föraren med all den information och dokumentation som krävs för att föraren ska kunna utföra sitt uppdrag, på papper eller i elektroniskt format.

Denna information ska innefatta nödvändiga uppgifter för drift under normala förhållanden, vid driftstörningar och i nödsituationer, med avseende på de sträckor som ska trafikeras och den rullande materiel som används på dessa sträckor.

4.2.1.2.1    Förarens regelbok

Alla förfaranden som föraren behöver känna till ska samlas i ett dokument eller på ett datamedium under namnet ”Förarens regelbok”.

Förarens regelbok ska ange de krav som gäller för alla sträckor som trafikeras och den rullande materiel som används på dessa sträckor, utifrån de situationer föraren kan ställas inför under normala förhållanden, vid driftstörningar och i nödsituationer.

Förarens regelbok ska täcka in två skilda aspekter, enligt följande:

—	En beskrivning av allmänna regler och förfaranden (med beaktande av innehållet i tilläggen A, B och C).

—	En beskrivning av alla nödvändiga regler och förfaranden som är specifika för varje infrastrukturförvaltare.

Regelboken ska innehålla förfaranden som, åtminstone, täcker in följande områden:

—	Personalens säkerhet och trygghet.

—	Signalering och trafikstyrning.

—	Tågdrift, inbegripet lägen med driftstörningar.

—	Dragfordon och annan rullande materiel.

—	Tillbud och olyckor.

Järnvägsföretaget ska ansvara för Förarens regelbok och sammanställa den på ett sådant sätt att den är korrekt och fullständig, och så att föraren har möjlighet att tillämpa alla driftsregler.

Järnvägsföretaget måste tillhandahålla Förarens regelbok i ett tydligt format för hela den infrastruktur på vilken deras förare ska arbeta.

Den ska ha två tillägg:

—	Tillägg 1: Manual för kommunikationsförfaranden.

—	Tillägg 2: Blankettsamling.

I förväg fastställda meddelanden och blanketter ska finnas på, åtminstone, infrastrukturförvaltarens eller infrastrukturförvaltarnas arbetsspråk.

Järnvägsföretagets process för att utarbeta och uppdatera Förarens regelbok ska innefatta följande steg:

—	Infrastrukturförvaltaren (eller den organisation som ansvarar för utarbetandet av driftsreglerna) ska förse järnvägsföretaget med relevant information, på infrastrukturförvaltarens arbetsspråk.

—	Järnvägsföretaget ska upprätta dokumentet i en första eller uppdaterad version.

—

Om det språk som järnvägsföretaget har valt att skriva Förarens regelbok på inte är detsamma som det på vilket den relevanta informationen ursprungligen tillhandahölls, är det järnvägsföretagets ansvar att sörja för eventuell nödvändig översättning och/eller att tillhandahålla förklarande anmärkningar på ett annat språk.

Infrastrukturförvaltaren ska säkerställa att innehållet i den dokumentation som tillhandahålls till järnvägsföretaget eller järnvägsföretagen är fullständigt och korrekt.

4.2.1.2.2    Beskrivning av linjen och relevant utrustning utmed banan, med avseende på trafikerade linjer

Förare ska förses med en beskrivning av linjer och tillhörande utrustning utmed banan för de linjer som de ska trafikera, när beskrivningen är av relevans för uppgiften att köra tåget. Sådan information ska sammanställas i ett enda dokument kallat ”linjeboken”.

Nedan följer en förteckning över den information som, åtminstone, ska tillhandahållas:

—	Allmänna trafikförutsättningar.

—	Uppgift om lutningar.

—	Detaljerad linjebeskrivning.

4.2.1.2.2.1   Utarbetande av linjeboken

Linjeboken ska ha samma format för all infrastruktur som trafikeras med ett visst järnvägsföretags tåg.

Järnvägsföretaget ansvarar för att linjeboken sammanställs på ett fullständigt och korrekt sätt, genom att använda den information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren eller infrastrukturförvaltarna. Järnvägsföretaget ska säkerställa att innehållet i linjeboken är fullständigt och korrekt, vilket även ska vara fallet när ändringar av information i linjeboken ska sammanställas. Järnvägsföretaget ska säkerställa att linjeboken på ett korrekt sätt beskriver de driftsförhållanden som gäller för linje- och fordonsegenskaper.

Infrastrukturförvaltaren ska förse järnvägsföretaget med åtminstone den information för linjeboken som anges i tillägg D2 via infrastrukturregistret (RINF). Denna information ska omfatta relevant information som ska beaktas för att anpassa tågdrift till linje- och fordonsegenskaper. Fram till dess att infrastrukturregistret tillhandahåller de relevanta parametrarna i enlighet med artikel 6 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/777 (3), ska infrastrukturförvaltaren tillhandahålla denna information på andra sätt, kostnadsfritt och så snart som rimligen är möjligt och under alla omständigheter inom 15 dagar när det handlar om det första överlämnandet, såvida inte järnvägsföretaget går med på en längre tidsfrist.

Infrastrukturförvaltaren ska, när sådan information blir tillgänglig, informera järnvägsföretaget om ändringar av informationen i linjeboken via infrastrukturregistret eller, fram till dess att infrastrukturregistret erbjuder denna funktion, på andra sätt.

Infrastrukturförvaltaren ska säkerställa att informationen som tillhandahålls till järnvägsföretaget eller järnvägsföretagen är fullständig och korrekt. Vid nödsituationer eller behov av information i realtid ska lämpliga alternativa kommunikationssätt från infrastrukturförvaltarens sida säkerställa att järnvägsföretaget får omedelbar tillgång till information enligt tillägg D2.

4.2.1.2.2.2   Ändring av information i linjeboken

Infrastrukturförvaltaren ska meddela järnvägsföretaget om eventuella permanenta eller tillfälliga ändringar av den information som tillhandahålls i enlighet med punkt 4.2.1.2.2.1.

Dessa ändringar ska sammanställas av järnvägsföretaget i ett särskilt dokument eller på ett särskilt datamedium, vars format ska vara detsamma för all infrastruktur som trafikeras av ett visst järnvägsföretags tåg.

4.2.1.2.2.3   Information till föraren i realtid

Infrastrukturförvaltaren ska informera förarna om eventuella ändringar gällande linjen eller relevant utrustning utmed banan som inte har angivits som ändringar av informationen i linjeboken enligt punkt 4.2.1.2.2.2.

4.2.1.2.3    Körplaner

Tillhandahållandet av den information som finns i körplanen underlättar en punktlig tågdrift och bidrar till en välfungerande tågtrafik.

Järnvägsföretaget ska förse förarna med den information som krävs för normal drift av tåget, vilket åtminstone ska innefatta

—	tågidentitet,

—	dagar då tåget går i trafik (vid behov),

—	platser där tåget ska göra uppehåll och de aktiviteter som är förbundna med dessa platser,

—	andra tidmätningspunkter,

—	ankomst-/avgångs-/passeringstider för var och en av dessa platser.

Sådan tågföringsinformation, som ska bygga på information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren, får tillhandahållas antingen elektroniskt eller i pappersformat.

Det sätt på vilket informationen presenteras för föraren ska vara enhetligt för alla linjer där järnvägsföretaget bedriver trafik.

4.2.1.2.4    Rullande materiel

Järnvägsföretaget ska förse föraren med all relevant information för drift av den rullande materielen i lägen med driftstörningar (till exempel när tåg behöver assistans). Sådan dokumentation ska även fokusera på det specifika gränssnittet mot infrastrukturförvaltarens personal i dessa fall.

4.2.1.3   Dokumentation för annan personal än förare inom järnvägsföretag

Järnvägsföretaget ska förse alla i den egna personalen (såväl ombordpersonal som övrig personal) som utför säkerhetskritiska uppgifter som inbegriper ett direkt gränssnitt mot infrastrukturförvaltarens personal, utrustning eller system med de regler och förfaranden och den specifika information om rullande materiel och sträckor som järnvägsföretaget anser vara av relevans för utförandet av sådana uppgifter. Sådan information ska vara tillämplig både vid normal drift och vid driftstörningar.

För ombordpersonal på tåg ska informationens struktur, format och innehåll, liksom rutinerna för att ta fram och uppdatera den, bygga på beskrivningen i punkt 4.2.1.2.

4.2.1.4   Dokumentation för infrastrukturförvaltares personal som ger körtillstånd för tågrörelser

All information som krävs för en fungerande säkerhetsrelaterad kommunikation mellan personal som ger körtillstånd för tågrörelser och tågpersonal ska sammanställas i

—	dokument som beskriver kommunikationsprinciperna (tillägg C),

—	det dokument som benämns blankettsamling.

Infrastrukturförvaltaren ska upprätta dessa dokument på alla sina arbetsspråk.

4.2.1.5   Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan personal hos järnvägsföretag och personal som ger körtillstånd för tågrörelser

Det språk som används för säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan personal hos järnvägsföretag (enligt definitionen i tillägg G) och personal som ger körtillstånd för tågrörelser ska vara det eller de arbetsspråk (enligt definitionen i tillägg J) som används av infrastrukturförvaltaren för den berörda sträckan.

Principerna för säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal och personal som ger körtillstånd för tågrörelser finns i tillägg C.

I enlighet med direktiv 2012/34/EU är det infrastrukturförvaltarens ansvar att offentliggöra vilket eller vilka arbetsspråk som används av dess personal inom ramen för den dagliga operativa driften.

Där lokal praxis kräver att ett andra språk också används, är det infrastrukturförvaltarens ansvar att bestämma de geografiska gränserna för dess användning.

4.2.2   Specifikationer som rör tåg

4.2.2.1   Tågs synlighet

4.2.2.1.1    Allmänt krav

Järnvägsföretaget ska säkerställa att tågen är försedda med utrustning som indikerar tågets främre respektive bakre ände.

4.2.2.1.2    Främre ände

Järnvägsföretaget ska säkerställa att ett annalkande tåg syns tydligt och känns igen som ett sådant genom förekomsten av tända vita frontstrålkastare och placeringen av dessa.

Den framåtvända främre änden av det första fordonet i ett tåg ska vara försedd med tre strålkastare som formar en likbent triangel, enligt nedanstående bild. Dessa strålkastare ska alltid vara tända när tåget körs från den änden.

Frontstrålkastarna ska optimera möjligheten att upptäcka tåget (positionslyktor) och ge tillräckligt god sikt för föraren (strålkastare) på natten och vid förhållanden med svagt ljus, och de får inte blända förare av mötande tåg.

Avståndet mellan strålkastarna, höjden över rälsöverkant, diametern, ljusintensiteten, dimensionerna och formen på ljuskäglan både i dagsljus och vid körning i mörker definieras i TSD Rullande materiel – Lok och passagerarfordon.

Senast de datum som nämns nedan för harmonisering av slutsignalen enligt punkt 4.2.2.1.3.2, ska fordonsstrålkastarnas ljusintensitet vara i enlighet med punkt 5 i avsnitt 4.2.7.1.1 i bilagan till kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 (4) (TSD Lok och passagerarfordon) för att få tillträde till de linjer som identifieras i infrastrukturregistret då körning med medgivande (permissive driving) används.

4.2.2.1.3    Bakre ände

Järnvägsföretaget ska se till att tåget är försett med utrustning som indikerar dess bakre ände. Slutsignalen får bara visas från den bakre änden på det sista fordonet i ett tåg. Den ska visas enligt nedanstående bild.

4.2.2.1.3.1   Persontåg

Ett persontågs slutsignal ska bestå av två röda ljus med fast sken placerade på samma höjd över buffert på transversalaxeln.

4.2.2.1.3.2   Godståg

Ett godstågs slutsignal ska bestå av två reflekterande plattor placerade på samma höjd över buffert på transversalaxeln. Varje tåg som är försett med två röda ljus med fast sken ska också anses uppfylla detta krav.

Reflekterande plattor ska uppfylla kraven i tillägg E till TSD Godsvagnar och ha följande form, med vita trianglar på sidorna och röda trianglar upptill och nedtill:

Plattorna ska vara placerade på samma höjd över buffert på transversalaxeln.

Specialfall:

I Belgien, Frankrike, Italien, Portugal, Spanien och Förenade kungariket får anmälda nationella regler som kräver att godståg är försedda med två röda ljus med fast sken för att få köra på delar av järnvägsnätet fortsätta att gälla, när detta är motiverat av driftsrutiner och/eller nationella regler som anmälts före slutet av januari 2019.

Rapporter:

Senast den 30 september 2020 ska de berörda medlemsstaterna leverera rapporter till kommissionen om respektive stats användning av reflekterande plattor, med identifiering av eventuella allvarliga hinder för den planerade utfasningen av nationella regler.

Samarbete med grannländer

Under tiden ska de berörda medlemsstaterna, särskilt om järnvägsföretagen ber om det, göra en bedömning i syfte att godkänna användningen av två reflekterande plattor i en eller flera delar av deras järnvägsnät om resultatet av bedömningen är positivt och fastställa lämpliga förutsättningar, som ska grundas på en bedömning av riskerna och driftskraven. Denna bedömning bör slutföras inom 6 månader efter mottagandet av järnvägsföretagets begäran. Reflekterande plattor ska godkännas, om inte medlemsstaten vederbörligen kan motivera en vägran på grundval ett negativt utfall av bedömningen.

Medlemsstaterna ska särskilt sträva efter att godkänna användning av reflekterande plattor på järnvägskorridorerna för gods i syfte att prioritera de nuvarande flaskhalsarna. Dessa delar och närmare uppgifter om eventuella villkor som hänför sig till dem ska registreras i infrastrukturregistret. Fram till dess att denna information är inlagd i infrastrukturregistret ska infrastrukturförvaltaren se till att informationen meddelas till järnvägsföretagen på andra lämpliga sätt. Infrastrukturförvaltaren ska identifiera de delar av linjerna där två röda ljus med fast sken krävs i infrastrukturregistret.

Utfasning:

Senast den 31 mars 2021 ska kommissionen på grundval av en rekommendation från byrån och med beaktande av resultaten i medlemsstaternas rapporter se över datumen och specifikationerna i syfte att harmonisera slutsignalen för att få reflekterande plattor godkända för hela unionen, med beaktande av säkerhets- och kapacitetsfrågorna samt de kostnadsmässiga konsekvenserna under övergången.

Om inget annat anges i en sådan översyn ska följande tidsfrister gälla för godkännande av godståg som är utrustade med två reflekterande plattor:

1)	Från och med den 1 januari 2022 längs de järnvägskorridorer för godstransport som specificeras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 (5).

2)	Från och med den 1 januari 2026 inom hela Europeiska unionens järnvägsnät.

Kommissionen ska rapportera till den kommitté som avses i artikel 51 i direktiv (EU) 2016/797 om genomförandet av avsnitt 4.2.2.1.

4.2.2.2   Tågs hörbarhet

4.2.2.2.1    Allmänt krav

Järnvägsföretaget ska säkerställa att tågen är försedda med en ljudvarningsanordning som kan användas för att indikera att ett tåg närmar sig.

4.2.2.2.2    Kontroll

Det ska vara möjligt att aktivera ljudvarningsanordningen från alla förarpositioner.

4.2.2.3   Fordonsidentitet

Varje fordon ska ha ett unikt nummer som identifierar det i förhållande till alla andra järnvägsfordon. Detta nummer ska visas tydligt åtminstone på fordonets båda långsidor.

Det ska även vara möjligt att identifiera eventuella driftsrestriktioner som gäller för fordonet.

Ytterligare krav specificeras i tillägg H.

4.2.2.4   Säkerhet för passagerare och last

4.2.2.4.1    Säkerhet för last

Järnvägsföretaget ska se till att godsvagnar lastas på ett säkert sätt och att de förblir säkert lastade under hela resan.

4.2.2.4.2    Säkerhet för passagerare

Järnvägsföretaget ska säkerställa att transporten av passagerare sker på ett säkert sätt vid avgång och under resan.

4.2.2.5   Ruttkompatibilitet och tågsammansättning

4.2.2.5.1    Ruttkompatibilitet

A)

Järnvägsföretaget har ansvaret för att säkerställa att alla fordon i tåget är kompatibla med den avsedda rutten eller de avsedda rutterna. Järnvägsföretaget ska ha en process i sitt säkerhetsstyrningssystem som ser till att alla fordon som används är godkända, registrerade och kompatibla med den avsedda rutten eller de avsedda rutterna, och i detta ska innefattas de krav som ska följas av järnvägsföretagets personal. Processen gällande ruttkompatibilitet ska inte dubblera de processer som utförs som en del av fordonsgodkännandet enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/545 (6) för att säkerställa teknisk kompatibilitet mellan fordonet och järnvägsnätet eller järnvägsnäten. Parametrar i tillägg D1 som redan verifierats och kontrollerats under fordonsgodkännandet eller andra liknande förfaranden ska inte bedömas inom ramen för kontroll av ruttkompatibiliteten. För fordon som godkänts enligt direktiv (EU) 2016/797 ska relevanta fordonsdata avseende de parametrar som anges i tillägg D1, som redan kontrollerats under godkännandeprocessen, som en del av — det underlag som avses i artikel 21.3 i direktiv (EU) 2016/797, och — det fordonsgodkännande som avses i artikel 21.10 i direktiv (EU) 2016/797, tillhandahållas av den sökande som avses i artikel 2.22 i direktiv (EU) 2016/797 eller av fordonsinnehavaren till järnvägsföretaget på begäran, när sådan information inte finns tillgänglig i ERATV eller andra register för järnvägsfordon. För fordon som godkänts före direktiv (EU) 2016/797 ska relevanta fordonsdata som rör de parametrar som förtecknas i tillägg D1 tillhandahållas järnvägsföretaget av innehavaren av dokumentationen rörande godkännande av fordonet eller av fordonsinnehavaren på begäran, om sådan information inte finns tillgänglig i ERATV eller andra register för järnvägsfordon. Processerna gällande ruttkompatibilitet i järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem ska innefatta följande kontroller, som kan utföras parallellt vid lämplig tidpunkt eller i valfri passande ordning: — Varje fordon ska vara godkänt och registrerat. — Varje fordon i tåget ska vara kompatibelt med rutten. — Tågets sammansättning ska vara kompatibel med rutten och tågläget. — Iordningställandet av tåget ska säkerställa att tåget är korrekt sammansatt och fullständigt.

B)

Infrastrukturförvaltaren ska tillhandahålla den information gällande ruttkompatibilitet som definieras i tillägg D1 via infrastrukturregistret (RINF). I tillägg D1 fastställs alla parametrar som ska användas i järnvägsföretagets process före första användning av ett fordon eller en tågkonfiguration för att säkerställa att alla fordon i ett tåg är kompatibla med den rutt eller de rutter där tåget är planerat att köra, inklusive när så är lämpligt, omledningsrutter eller rutter till verkstäder. Ändringar gällande rutten och ändringar av infrastrukturens egenskaper måste tas i beaktande. När en parameter i tillägg D1 är harmoniserad på järnvägsnätsnivå för ett användningsområde, kan överensstämmelse med denna parameter förutsättas för varje fordon som är godkänt för detta område för användning. Nationella regler eller ytterligare nationella krav för tillträde till järnvägsnät i fråga om ruttkompatibilitet anses i princip oförenliga med tillägg D1. Infrastrukturförvaltaren får inte kräva ytterligare tekniska kontroller för att uppnå ruttkompatibilitet utöver den förteckning som fastställs i tillägg D1. I enlighet med kravet i artikel 23.1 b i direktiv (EU) 2016/797 ska infrastrukturförvaltaren fram till dess att infrastrukturregistret tillhandahåller all nödvändig information i fråga om de relevanta parametrarna tillhandahålla denna information på andra sätt, kostnadsfritt, så snart som möjligt och i elektroniskt format, till järnvägsföretag, behöriga sökande för begäran av tågläge och, när så är tillämpligt, den sökande som avses i artikel 2.22 i direktiv (EU) 2016/797. Det första överlämnandet av information gällande ruttkompatibilitet av infrastrukturförvaltaren på andra sätt än via infrastrukturregistret ska levereras när järnvägsföretaget ber om det, så snart som rimligen är möjligt och under alla omständigheter inom 15 dagar såvida inte infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget går med på en längre tidsfrist. Infrastrukturförvaltaren ska säkerställa att informationen som tillhandahålls till järnvägsföretaget eller järnvägsföretagen är fullständig och korrekt. Infrastrukturförvaltaren ska, när sådan information blir tillgänglig, informera järnvägsföretaget om förändrade egenskaper hos färdvägen via infrastrukturregistret eller, fram till dess att infrastrukturregistret erbjuder denna funktion, på andra sätt. Vid nödsituationer eller behov av information i realtid ska infrastrukturförvaltaren se till att information omedelbart lämnas till järnvägsföretaget genom lämpliga kommunikationssätt.

C)

Ytterligare element rörande ruttkompatibilitet ska kontrolleras när detta är relevant, enligt följande: — Transport av farligt gods i enlighet med punkt 4.2.3.4.3. — tystare linje enligt vad som avses i TSD Buller, — Specialtransport enligt tillägg I. — Villkor för tillträde till underjordiska stationer för traktionssystem med diesel- eller annan förbränningsmotordrift enligt punkt 4.2.8.3 i TSD Lok och passagerarfordon.

4.2.2.5.2    Tågsammansättning

Kraven gällande tågsammansättningen ska beaktade följande element, i enlighet med det tilldelade tågläget:

a)	Alla fordon som ingår i tåget inklusive deras laster — ska vara kompatibla med alla krav som gäller för de rutter som tåget ska färdas på, — ska kunna framföras i den högsta hastighet med vilken tåget ska framföras enligt körplan.

b)	Alla fordon i tåget ska hålla sig inom sina specifika underhållsintervall under hela resan (med avseende på både tid och avstånd).

c)	Tåget, bestående av fordon och deras laster, ska överensstämma med de tekniska och driftsmässiga begränsningar som gäller för den berörda sträckan och får inte överskrida den maximala längd som tillåts vid mellanliggande och mottagande stationer.

d)	Järnvägsföretaget ansvarar för att se till att alla fordon som ingår i tågsammansättningen, inklusive deras laster, är tekniskt lämpade för den planerade resan och förblir så under hela färden.

Järnvägsföretaget kan behöva överväga ytterligare begränsningar till följd av typen av bromssystem eller drivsystem på ett visst tåg (se punkt 4.2.2.6).

4.2.2.6   Bromsning av tåg

4.2.2.6.1    Minimikrav på bromssystemet

Alla fordon i ett tåg ska vara anslutna till det genomgående automatiska bromssystemet, enligt definitionen i TSD Lok och passagerarfordon och TSD Godsvagnar.

Det första och det sista fordonet (inklusive dragfordon) i varje tåg ska alltid ha den automatiska bromsen verksam.

Om ett tåg oavsiktligt skulle delas i två delar, ska båda delarna automatiskt bromsas till stillastående till följd av full bromsansättning.

4.2.2.6.2    Bromsprestanda och högsta tillåtna hastighet

1)

Infrastrukturförvaltaren ska förse järnvägsföretaget med alla relevanta linjeegenskaper för varje sträcka via infrastrukturregistret, enligt följande: — Signalavstånd (varning, stopp), inklusive relevanta säkerhetsmarginaler. — Lutningar. — Högsta tillåtna hastigheter. — Användningsvillkor för bromssystem som kan påverka infrastrukturen, såsom magnetbroms, regenerativ broms och virvelströmsbroms. Fram till dess att infrastrukturregistret tillhandahåller de relevanta parametrarna ska infrastrukturförvaltaren tillhandahålla denna information på andra sätt, kostnadsfritt och så snart som rimligen är möjligt och under alla omständigheter inom 15 dagar när det handlar om det första överlämnandet, såvida inte järnvägsföretaget går med på en längre tidsfrist. Infrastrukturförvaltaren ska, när sådan information blir tillgänglig, informera järnvägsföretaget om förändrade egenskaper hos linjen via infrastrukturregistret eller, fram till dess att infrastrukturregistret erbjuder denna funktion, på andra sätt. Infrastrukturförvaltaren ska säkerställa att informationen som tillhandahålls till järnvägsföretaget eller järnvägsföretagen är fullständig och korrekt.

2)

Infrastrukturförvaltaren kan tillhandahålla följande information: i) När det gäller tåg med en maximal hastighet på över 200 km/tim: retardationskurva och motsvarande tillsättningstid på horisontellt spår. ii) När det gäller tågsätt eller odelbara tågsammansättningar med en maximal hastighet på 200 km/tim eller lägre: retardation (se punkt i ovan) eller bromstal. iii) När det gäller övriga tåg (varierande sammansättningar av tåg vars maximala hastighet är 200 km/tim eller lägre): bromstal. Om infrastrukturförvaltaren tillhandahåller ovannämnda information ska den göras tillgänglig för alla järnvägsföretag som har för avsikt att bedriva tågtrafik på dess nät, på ett icke-diskriminerande sätt. Bromstabeller som redan används och som godtagits för befintliga linjer som inte överensstämmer med TSD:n på det datum då denna förordning träder i kraft ska också göras tillgängliga.

3)

Järnvägsföretaget ska på planeringsstadiet fastställa tågets bromsförmåga och motsvarande högsta hastighet, med beaktande av följande: — De berörda linjeegenskaperna som anges i punkt 1 och, i förekommande fall, den information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren i enlighet med punkt 2. — De marginaler avseende rullande materiel som härletts från bromssystemets tillförlitlighet och tillgänglighet. Järnvägsföretaget ska dessutom säkerställa att varje tåg som är i drift uppnår, åtminstone, den nödvändiga bromsprestandan. Järnvägsföretaget ska upprätta och genomföra motsvarande regler och förvalta dessa i sitt säkerhetsstyrningssystem. Järnvägsföretaget måste i synnerhet fastställa regler som ska användas om ett tåg inte uppnår den bromsprestanda som krävs under drift. När så är fallet ska järnvägsföretaget omedelbart informera infrastrukturförvaltaren. Infrastrukturförvaltaren får vidta lämpliga åtgärder för att minska påverkan på den totala trafiken på dess nät.

4.2.2.7   Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

4.2.2.7.1    Allmänt krav

Järnvägsföretaget ska fastställa ett förfarande för att säkerställa att all säkerhetsrelaterad ombordutrustning är fullt fungerande och att tåget kan framföras på ett säkert sätt.

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren om varje ändring av tågets egenskaper som påverkar dess prestanda eller varje ändring som kan påverka tågets lämplighet för det tilldelade tågläget.

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska fastställa villkor och förfaranden för temporärt framförande av tåg i lägen med driftstörningar och hålla dessa villkor och förfaranden uppdaterade.

4.2.2.7.2    Data före avgång

Järnvägsföretaget ska säkerställa att följande data som krävs för säker och effektiv drift görs tillgängliga för infrastrukturförvaltaren eller infrastrukturförvaltarna före tågets avgång:

—	Tågidentiteten.

—	Information om vilket järnvägsföretag som ansvarar för tåget.

—	Tågets längd.

—	Huruvida ett tåg medför passagerare eller djur trots att körplanen inte anger detta.

—	Eventuella driftsrestriktioner, med angivelse av berört/berörda fordon (lastprofil, hastighetsbegränsningar etc.).

—	Information som infrastrukturförvaltaren kräver för transport av farligt gods.

Järnvägsföretaget ska underrätta infrastrukturförvaltaren eller infrastrukturförvaltarna om ett tåg inte utnyttjar sitt tilldelade tågläge eller är inställt.

4.2.2.8   Krav för signalers och tavlors synbarhet utmed banan

Föraren ska kunna observera signaler och tavlor utmed banan i alla situationer där de är tillämpliga. Detsamma gäller för andra typer av skyltar utmed banan om de är säkerhetsrelaterade.

Av den anledningen ska signaler, tavlor, skyltar och informationstavlor utmed banan vara utformade och placerade på ett sådant enhetligt sätt att detta underlättas. Aspekter som ska beaktas är exempelvis

—	att de är lämpligt placerade, så att tågets strålkastare gör att föraren kan läsa informationen,

—	att lämplig och tillräckligt stark belysning finns där så krävs för att lysa upp informationen,

—	att, i de fall reflextavlor används, de reflekterande egenskaperna hos materialet överensstämmer med tillämpliga specifikationer och att skyltarna är konstruerade så att tågets strålkastare gör att föraren lätt kan läsa informationen.

Förarhytter ska vara utformade på ett sådant enhetligt sätt att föraren lätt kan se den information som visas för honom eller henne.

4.2.2.9   Förarens vaksamhet

En anordning för fordonsbaserad övervakning av förarens vaksamhet krävs. Den ska göra att tåget stannar om föraren inte reagerar inom en viss tid; tidsfristen anges i TSD:erna som behandlar rullande materiel.

4.2.3   Specifikationer som rör tågdrift

4.2.3.1   Tågplanering

Infrastrukturförvaltaren ska, i enlighet med direktiv 2012/34/EU, informera om vilka data som måste tillhandahållas vid begäran av ett tågläge.

4.2.3.2   Tågidentitet

Varje tåg ska identifieras med hjälp av ett operativt tågnummer. Det operativa tågnumret tilldelas av infrastrukturförvaltaren i samband med tilldelningen av ett tågläge och ska vara känt av järnvägsföretaget och alla infrastrukturförvaltare som ansvarar för driften av tåget. Det operativa tågnumret ska vara unikt för varje nät. Ändringar av det operativa tågnumret under färd bör undvikas.

4.2.3.2.1    Det operativa tågnumrets format

Det operativa tågnumrets format definieras i TSD Trafikstyrning och signalering (kommissionens förordning (EU) 2016/919 (7))

4.2.3.3   Tågets avgång

4.2.3.3.1    Kontroll och provning före avgång

Järnvägsföretaget ska fastställa kontroller och prov som ska utföras för att säkerställa att alla avgångar sker på ett säkert sätt (till exempel dörrar, last, bromsar).

4.2.3.3.2    Information till infrastrukturförvaltaren om tågets driftstatus

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren när ett tåg är redo för tillträde till nätet.

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren om varje avvikelse som berör tåget eller dess drift och som skulle kunna påverka tågets framförande, före avgång och under färd.

4.2.3.4   Trafikledning

4.2.3.4.1    Allmänna krav

Trafikledningen ska säkerställa en säker, effektiv och punktlig drift av järnvägen, vilket innefattar effektiv återhämtning efter trafikstörningar.

Infrastrukturförvaltaren ska fastställa förfaranden och medel för

—	den operativa tågledningen,

—	operativa åtgärder för att upprätthålla bästa möjliga prestanda hos infrastrukturen i händelse av förseningar eller tillbud, såväl vid faktiska händelser som i förebyggande syfte, och

—	tillhandahållande av information till järnvägsföretaget eller järnvägsföretagen vid sådana händelser.

Ytterligare förfaranden som krävs av järnvägsföretaget och som rör gränssnittet mot infrastrukturförvaltaren eller infrastrukturförvaltarna kan införas efter överenskommelse med infrastrukturförvaltaren.

4.2.3.4.2    Rapportering av tågets position

4.2.3.4.2.1   Data som krävs för rapportering av tågets position och planerad tid för överlämnande

Infrastrukturförvaltaren ska ansvara för följande:

a)	Tillhandahålla medel för att i realtid registrera de tider vid vilka tåg avgår från, ankommer till eller passerar relevanta förutbestämda rapporteringspunkter på infrastrukturförvaltarens nät samt deltatidsvärden.

b)	Ha en process som gör det möjligt att indikera den beräknade avvikelsen från körplanen, i antal minuter, för ett tågs överlämnande från en infrastrukturförvaltare till en annan. Denna ska inbegripa information om trafikstörningar (beskrivning av problem och problemets lokalisering).

c)

Tillhandahålla sådana specifika data enligt kommissionens förordning (EU) nr 1305/2014 (8) (TSD Telematikapplikationer för godstrafik) och kommissionens förordning (EU) nr 454/2011 (9) (TSD Telematikapplikationer för persontrafik) som krävs för rapportering av tågposition. Denna information ska innefatta 1) tågidentitet, 2) identitet för rapporteringspunkt, 3) linje som tåget framförs på, 4) tid enligt körplanen vid rapporteringspunkten, 5) faktisk tid vid rapporteringspunkten (och huruvida det rör sig om en avgångs-, ankomst- eller passeringstid – separata ankomst- och avgångstider ska anges i fråga om mellanliggande rapporteringspunkter där tåget gör uppehåll), 6) antal minuter som tåget är för tidigt eller för sent vid rapporteringspunkten, 7) initial förklaring till varje försening som överskrider 10 minuter eller när så krävs av andra skäl i systemet för resultatövervakning, 8) indikation om att en tågrapportering är försenad och antal minuter som rapporteringen är försenad, 9) tidigare tågidentitet eller tågidentiteter, i förekommande fall, 10) tåg som ställts in, för hela eller delar av färden.

4.2.3.4.3    Farligt gods

Järnvägsföretaget ska fastställa förfaranden för utförande av transporten av farligt gods.

Dessa förfaranden ska omfatta

—	de bestämmelser som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG (10) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU (11), i tillämpliga fall

—	upplysningar till föraren om förekomst och placering av farligt gods på tåget,

—	information som infrastrukturförvaltaren kräver för transport av farligt gods,

—	beslut, i överenskommelse med infrastrukturförvaltaren, om kommunikationsvägar och planering av särskilda åtgärder i händelse av nödsituationer som rör godset.

4.2.3.4.4    Driftskvalitet

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska ha fastställda förfaranden för övervakning av driftseffektiviteten för all berörd trafik.

Övervakningsförfarandena ska vara utformade för analys av data och upptäckt av underliggande trender, både i fråga om mänskliga fel och systemfel. Resultaten av denna analys ska användas för att ta fram förbättringsåtgärder, i syfte att förhindra eller mildra effekterna av händelser som skulle kunna äventyra den effektiva driften av nätet.

I de fall då sådana förbättringsåtgärder skulle vara till nytta för hela nätet, och inbegripa andra infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, ska de, med förbehåll för affärshemligheter, meddelas i enlighet därmed.

Händelser som har lett till avsevärda driftstörningar ska analyseras så snart som möjligt av infrastrukturförvaltaren. Infrastrukturförvaltaren ska, i de fall då detta är lämpligt och i synnerhet om någon i deras personal är berörd, bjuda in det eller de järnvägsföretag som berörts av händelsen att delta i analysen. Om resultatet av sådana analyser leder till rekommendationer om förbättringar av nätet i syfte att förhindra eller mildra effekterna av orsaker bakom olyckor/tillbud, ska dessa rekommendationer meddelas till alla relevanta infrastrukturförvaltare och berörda järnvägsföretag.

Dessa förfaranden ska dokumenteras och bli föremål för intern granskning.

4.2.3.5   Registrering av data

Data som rör framförandet av ett tåg ska registreras och lagras i följande syften:

—	Som stöd för en systematisk säkerhetsövervakning med syftet att förebygga olyckor och tillbud.

—	För att fastställa prestandan eller prestationen hos förare, tåg och infrastruktur under tiden fram till och, om så är tillämpligt, direkt efter en olycka eller ett tillbud, i syfte att kunna identifiera orsaker och motivera nya eller förändrade åtgärder för att undvika upprepning.

—	För att registrera information rörande prestandan eller prestationen hos såväl lok/dragfordon som förare.

Det ska vara möjligt att hänföra registrerade data till

—	datum och tidpunkt för registreringen,

—	exakt geografisk plats för den registrerade händelsen,

—	tågidentitet,

—	förarens identitet.

De data som ska registreras avseende ETCS/GSM-R är de som definieras i TSD Trafikstyrning och signalering och som är relevanta med tanke på kraven i punkt 4.2.3.5.

Dessa data ska förseglas och lagras på ett säkert sätt och vara tillgängliga för behöriga organ, vilket innefattar utredningsorgan när de utför sina uppgifter i enlighet med artikel 22 i direktiv (EU) 2016/798.

4.2.3.5.1    Registrering av övervakningsdata utanför tåget

Infrastrukturförvaltaren ska registrera åtminstone följande data:

—	Fel på utrustning utmed banan med koppling till tågrörelser (signaler, växlar etc.).

—	Detektering av varmgång i axellager, om sådan utrustning finns monterad.

—	Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan föraren och tågklarerare.

4.2.3.5.2    Registrering av övervakningsdata ombord på tåget

Järnvägsföretaget ska registrera åtminstone följande data:

—	Detektering av passage av signal till stopp eller ”slutpunkt för körtillstånd”.

—	Aktivering av nödbromsen.

—	Den hastighet som tåget framförs med.

—	Varje avstängning eller förbikoppling av fordonsbaserade tågskyddssystem (signalsystem).

—	Aktivering av ljudvarningsanordning.

—	Aktivering av dörrkontroll (öppning, stängning), om sådan utrustning finns monterad.

—	Detektering från ombordbaserade larmsystem som rör säker drift av tåget, om sådana finns monterade.

—	Identitet på den förarhytt som dataregistreringen avser.

Ytterligare tekniska specifikationer gällande registreringsenheten fastställs i TSD Lok och passagerarfordon.

4.2.3.6   Driftstörning

4.2.3.6.1    Meddelande till andra användare

Infrastrukturförvaltaren ska tillsammans med järnvägsföretaget eller järnvägsföretagen fastställa ett förfarande för att omedelbart informera varandra om varje situation som försämrar säkerheten hos, prestandan för och/eller tillgängligheten till järnvägsnät eller rullande materiel.

4.2.3.6.2    Meddelande till förare

Vid varje driftstörning som berör en infrastrukturförvaltares ansvarsområde ska infrastrukturförvaltaren ge formella instruktioner till förarna om vilka åtgärder de ska vidta för att på ett säkert sätt övervinna störningen.

4.2.3.6.3    Beredskapsplaner

Infrastrukturförvaltaren ska, tillsammans med alla järnvägsföretag som trafikerar dess infrastruktur och angränsande infrastrukturförvaltare om så är lämpligt, upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra lämpliga beredskapsåtgärder samt fastställa ansvarsområden med utgångspunkt i kravet att minska alla negativa följder av driftstörningar.

Kraven i fråga om beredskapen inför och hanteringen av sådana händelser ska stå i proportion till störningens art och potentiella allvarlighet.

Dessa åtgärder, som åtminstone ska inbegripa planer för att återställa nätet till ”normal” status, kan även avse

—	fel på rullande materiel (till exempel sådana fel som kan förorsaka avsevärda trafikstörningar eller förfaranden för bärgning av trasiga tåg),

—	fel på infrastruktur (till exempel när fel har uppstått i strömförsörjningen eller de villkor under vilka tåg kan bli omdirigerade från det bokade tågläget),

—	extrema väderförhållanden.

Infrastrukturförvaltaren ska sammanställa och uppdatera kontaktinformation avseende nyckelpersoner inom infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags personal som kan kontaktas i händelse av trafikstörningar som leder till driftstörningar. Denna information ska innehålla kontaktuppgifter som gäller såväl under som utanför kontorstid.

Järnvägsföretaget ska tillhandahålla denna information till infrastrukturförvaltaren samt underrätta infrastrukturförvaltaren om varje ändring av dessa kontaktuppgifter.

Infrastrukturförvaltaren ska meddela alla berörda järnvägsföretag om varje ändring i dess kontaktuppgifter.

4.2.3.7   Hantering av nödsituationer

Infrastrukturförvaltaren ska, i samråd med

—	alla järnvägsföretag som trafikerar infrastrukturförvaltarens infrastruktur eller, i förekommande fall, organ som företräder järnvägsföretag som trafikerar infrastrukturförvaltarens infrastruktur,

—	angränsande infrastrukturförvaltare, när så är lämpligt,

—	lokala myndigheter och organ som representerar larmtjänsten (inbegripet brandkår och räddningstjänst), på antingen lokal eller nationell nivå beroende på vad som är lämpligt,

fastställa, offentliggöra och tillgängliggöra lämpliga åtgärder för att hantera nödsituationer och återställa linjen till normala driftsförhållanden.

Sådana åtgärder ska normalt omfatta

—	kollisioner och påkörningar,

—	tågbränder,

—	utrymning av tåg,

—	olyckor i tunnlar,

—	tillbud med farligt gods,

—	urspårningar.

Järnvägsföretaget ska förse infrastrukturförvaltaren med all specifik information som är relevant för dessa situationer, särskilt i fråga om röjning och ispårning av dess fordon.

Dessutom ska järnvägsföretaget ha rutiner för att informera passagerare om säkerhetsrutiner och rutiner vid nödsituationer ombord.

4.2.3.8   Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel

Järnvägsföretaget ska fastställa lämpliga förfaranden för att ge assistans till tågpersonalen i lägen med driftstörningar, i syfte att undvika eller minska förseningar orsakade av tekniska fel eller andra problem med den rullande materielen (till exempel kommunikationsvägar, åtgärder att vidta vid utrymning av ett tåg).

4.3   Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten

Mot bakgrund av de väsentliga kraven i kapitel 3 i denna förordning gäller följande funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten:

4.3.1   Gränssnitt mot TSD Infrastruktur

Hänvisning till denna förordning		Hänvisning till TSD Infrastruktur
Parameter	Punkt	Parameter	Punkt
Bromsprestanda och högsta tillåtna hastighet	4.2.2.6.2.	Spårets longitudinella motståndsförmåga	4.2.6.2.
Ändring av information i linjeboken	4.2.1.2.2.2.	Driftsregler	4.4
Driftstörning	4.2.3.6.
Parametrar för fordonets och tågets kompatibilitet på den sträcka som tåget är avsett att framföras på	Tillägg D1	Fastställa kompatibilitet mellan infrastruktur och rullande materiel efter godkännande av rullande materiel	7.6

4.3.2   Gränssnitt mot TSD Trafikstyrning och signalering

Hänvisning till denna förordning		Hänvisning till TSD Trafikstyrning och signalering
Parameter	Punkt	Parameter	Punkt
Förarens regelbok	4.2.1.2.1.	Driftsregler (normal drift och driftstörningar)	4.4
Driftsregler	4.4
Krav för signalers och tavlors synbarhet utmed banan	4.2.2.8.	Synbarhet hos markbaserade trafikstyrnings- och signaleringsobjekt	4.2.15.
Bromsning av tåg	4.2.2.6.	Prestanda och karakteristika för tågbroms	4.2.2.
Förarens regelbok	4.2.1.2.1.	Användning av sandningsutrustning Fordonsbaserad flänssmörjning Användning av kompositbromsblock	4.2.10.
Det operativa tågnumrets format	4.2.3.2.1.	ETCS DMI (gränssnitt förare–maskin)	4.2.12.
		GSM-R DMI (gränssnitt förare–maskin)	4.2.13.
Registrering av data	4.2.3.5.	Gränssnitt mot datainsamling för myndighetskontroll	4.2.14.
Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick	4.2.2.7.	Hantering av krypteringsnycklar	4.2.8.
Parametrar för fordonets och tågets kompatibilitet på den sträcka som tåget är avsett att framföras på	Tillägg D1	Kontroller av färdvägskompatibilitet före användning av godkända fordon	4.9

4.3.3   Gränssnitt mot TSD:er som behandlar rullande materiel

4.3.3.1   Gränssnitt mot TSD Lok och passagerarfordon

Hänvisning till denna förordning		Hänvisning till TSD Lok och passagerarfordon
Parametrar	Punkt	Parametrar	Punkt
Beredskapsplaner	4.2.3.6.3.	Räddningskoppel	4.2.2.2.4.
		Drag- och stötinrättning	4.2.2.2.3.
Ruttkompatibilitet och tågsammansättning	4.2.2.5.	Parametern axellast	4.2.3.2.1.
Bromsning av tåg	4.2.2.6.	Bromsprestanda	4.2.4.5
Tågs synlighet	4.2.2.1.	Yttre belysning	4.2.7.1.
Tågs hörbarhet	4.2.2.2.	Tyfon (ljudvarningsanordning)	4.2.7.2.
Krav för signalers och tavlors synbarhet utmed banan	4.2.2.8.	Sikt ut	4.2.9.1.3.
		Frontrutans optiska egenskaper	4.2.9.2.2.
		Inre belysning	4.2.9.1.8.
Förarens vaksamhet	4.2.2.9.	Förarövervakningsfunktion	4.2.9.3.1.
Registrering av övervakningsdata ombord på tåget	4.2.3.5.2.	Registreringsenhet	4.2.9.6.
Hantering av nödsituationer	4.2.3.7.	Lyftschema och anvisningar	4.2.12.5.
		Bärgningsrelaterade beskrivningar	4.2.12.6.
Ruttkompatibilitet och tågsammansättning	4.2.2.5.	Driftsdokumentation	4.2.12.4.
Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg”	Tillägg F
Sandning	Tillägg B	Rullande materiels egenskaper för kompatibilitet med tågdetekteringssystem som är baserade på spårledningar – Begränsning av emissioner	4.2.3.3.1.1.
Parametrar för fordonets och tågets kompatibilitet på den sträcka som tåget är avsett att framföras på	Tillägg D1	Kontroller av färdvägskompatibilitet före användning av godkända fordon	4.9

4.3.3.2   Gränssnitt mot TSD Godsvagnar

Hänvisning till denna förordning		Hänvisning till TSD Godsvagnar
Parametrar	Punkt	Parametrar	Punkt
Bakre ände	4.2.2.1.3.	Fastsättningsanordningar för slutsignal	4.2.6.3.
Godståg	4.2.2.1.3.2.	Slutsignal	Tillägg E
Ruttkompatibilitet och tågsammansättning	4.2.2.5.	Fordonsprofiler	4.2.3.1.
Ruttkompatibilitet och tågsammansättning	4.2.2.5.	Kompatibilitet med linjers bärförmåga	4.2.3. 2
Beredskapsplaner	4.2.3.6.3.	Enhetens hållfasthet – Lyftning och uppallning	4.2.2.2.
Bromsning av tåg	4.2.2.6.	Broms	4.2.4.
Parametrar för fordonets och tågets kompatibilitet på den sträcka som tåget är avsett att framföras på	Tillägg D1	Kontroller av färdvägskompatibilitet före användning av godkända fordon	4.9

4.3.4   Gränssnitt mot TSD Energi

Hänvisning till denna förordning		Hänvisning till TSD Energi
Parametrar	Punkt	Parametrar	Punkt
Ruttkompatibilitet och tågsammansättning	4.2.2.5.	Tågens maximala strömuttag	4.2.4.1.
Utarbetande av linjeboken	4.2.1.2.2.1.
Ruttkompatibilitet och tågsammansättning	4.2.2.5.	Skiljande sektioner:
Utarbetande av linjeboken	4.2.1.2.2.1.	Fas	4.2.15.
		System	4.2.16.
Parametrar för fordonets och tågets kompatibilitet på den sträcka som tåget är avsett att framföras på	Tillägg D1	Kontroller av färdvägskompatibilitet före användning av godkända fordon	7.3.5.

4.3.5   Gränssnitt mot TSD Säkerhet i järnvägstunnlar

Hänvisning till denna förordning		Hänvisning till TSD Säkerhet i järnvägstunnlar
Parametrar	Punkt	Parametrar	Punkt
Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick	4.2.2.7.	Bestämmelser för nödsituationer	4.4.1.
Tågets avgång	4.2.3.3.
Driftstörning	4.2.3.6.
Hantering av nödsituationer	4.2.3.7.	Räddningsplan för tunnlar	4.4.2.
		Övningar	4.4.3.
		Bestämmelser om säkerhet ombord och information om nödsituationer till passagerare	4.4.5.
Yrkeskompetens	4.6.1.	Särskild kompetens rörande tunnlar hos tågpersonal och annan personal	4.6.1.

4.3.6   Gränssnitt mot TSD Buller

Hänvisning till denna förordning		Hänvisning till TSD Buller
Parametrar	Punkt	Parametrar	Punkt
Ruttkompatibilitet och tågsammansättning	4.2.2.5.	Ytterligare bestämmelser för tillämpningen av denna TSD på befintliga godsvagnar	7.2.2.
Tågplanering	4.2.3.1.	Tystare sträckor	Tillägg D
Beredskapsplaner	4.2.3.6.3.	Särskilda regler för trafik med godsvagnar på tystare sträckor vid driftstörningar	4.4.1.

4.3.7   Gränssnitt mot förordning (EU) nr 1300/2014 (12), TSD Tillgänglighet för funktionshindrade

Hänvisning till denna förordning		Hänvisning till TSD Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet
Parametrar	Punkt	Parametrar	Punkt
Yrkeskompetens	4.6.1.	Delsystemet Infrastruktur	4.4.1.
Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg”	Tillägg F
Yrkeskompetens	4.6.1.	Delsystemet Rullande materiel	4.4.2.
Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg”	Tillägg F
Ruttkompatibilitet och tågsammansättning	4.2.2.5.	Delsystemet Rullande materiel	4.4.2.

4.4   Driftsregler

4.4.1   Europeiska unionens järnvägssystems driftsprinciper och driftsregler

De driftsprinciper och driftsregler som ska tillämpas inom hela Europeiska unionens järnvägssystem specificeras i tilläggen A (ERTMS Operativa principer och regler) och B (Gemensamma driftsprinciper och driftsregler).

4.4.2   Nationella regler

Nationella regler är inte förenliga med denna TSD, med undantag för tillägg I som förtecknar områden för vilka det inte finns några driftsprinciper och driftsregler och som även fortsättningsvis kan få omfattas av nationella regler. I enlighet med beslut (EU) 2017/1474 ska byrån i samarbete med den eller de berörda medlemsstaterna samarbeta för att bedöma förteckningen över öppna punkter i syfte att

a)	ytterligare harmonisera kraven i denna förordning genom detaljerade bestämmelser eller genom godtagbara sätt att uppfylla kraven,

b)	underlätta sådana nationella reglers integrering i järnvägsföretagens och infrastrukturförvaltarnas säkerhetsstyrningssystem, eller

c)	bekräfta behovet av nationella regler.

4.4.3   Godtagbara sätt att uppfylla kraven

Byrån får genom tekniska yttranden fastställa godtagbara sätt att uppfylla kraven, som ska antas säkerställa överensstämmelse med särskilda krav i denna förordning och säkerställa säkerheten i enlighet med direktiv (EU) 2016/798.

Kommissionen, medlemsstaterna eller berörda parter får begära att byrån fastställer godtagbara sätt att uppfylla kraven i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 (13). Byrån ska samråda med medlemsstaterna och berörda parter och lägga fram det tekniska utlåtandet för den kommitté som avses i artikel 51 i direktiv (EU) 2016/797 innan det antas.

Senast den 16 juni 2021 ska byrån avge tekniska utlåtanden som definierar godtagbara sätt att uppfylla kraven, omfattande minst vart och ett av följande områden:

—	Säkerhet för last (se 4.2.2.4.1).

—	Säkerhet för passagerare (se 4.2.2.4.2).

—	Kontroll och provning före avgång, inklusive bromsar och kontroller under drift (se 4.2.3.3.1)

—	Tågets avgång (se 4.2.3.3)

—	Driftstörningar (se 4.2.3.6)

Om före den 15 oktober 2019 medlemsstaterna och de berörda parterna anser att en specifik nationell bestämmelse ska beaktas i samband med definitionen av godtagbara sätt att uppfylla kraven i de ovan nämnda områdena, ska de meddela närmare uppgifter om det till byrån, som ska handla i enlighet med de förfaranden som avses i punkt 4.4.3.

4.4.4   Övergång från tillämpning av nationella regler till genomförandet av denna förordning

Under övergången från tillämpning av nationella regler till genomförandet av denna förordning ska järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna se över sina säkerhetsstyrningssystem för att säkerställa fortsättning av säker drift. Vid behov ska de uppdatera sina säkerhetsstyrningssystem.

I en situation av brist ska förfarandet i artikel 6 i direktiv (EU) 2016/797 tillämpas.

4.5   Underhållsregler

Inte tillämpligt.

4.6   Yrkeskvalifikationer

4.6.1   Yrkeskompetens

Järnvägsföretagets och infrastrukturförvaltarens personal ska ha tillbörlig yrkeskompetens för att utföra alla nödvändiga säkerhetskritiska uppgifter under normala förhållanden, vid driftstörningar och i nödsituationer. I sådan kompetens innefattas yrkeskunskaper och förmåga att omsätta dessa kunskaper i praktiken.

Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för enskilda uppgifter finns i tilläggen F och G.

4.6.2   Språklig kompetens

4.6.2.1   Principer

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska säkerställa att berörd personal har den kompetens som krävs för att använda de kommunikationsprotokoll och -principer som anges i tillägg C.

I de fall det arbetsspråk som används av infrastrukturförvaltaren inte är det språk som vanligen används av järnvägsföretagets personal, ska lämplig utbildning i språk och kommunikation utgöra en kritisk del av järnvägsföretagets övergripande kompetensstyrningssystem.

De personer i järnvägsföretagets personal vars uppgifter kräver att de kommunicerar med infrastrukturförvaltarens personal i säkerhetskritiska frågor, antingen under normala förhållanden, vid driftstörningar eller i nödsituationer, ska ha tillräckligt goda kunskaper i infrastrukturförvaltarens arbetsspråk.

4.6.2.2   Kunskapsnivå

Av säkerhetsskäl krävs en viss nivå i fråga om kunskaper i infrastrukturförvaltarens arbetsspråk, enligt följande:

a)	Som ett minimikrav ska föraren klara av att — sända och förstå alla de meddelanden som anges i tillägg C, — kommunicera effektivt under normala förhållanden, vid driftstörningar och i nödsituationer, — fylla i de blanketter som krävs i samband med användning av blankettsamlingen.

b)	Övrig tågpersonal vars uppgifter kräver att de kommunicerar med infrastrukturförvaltaren i säkerhetskritiska frågor, ska som ett minimikrav klara av att sända och förstå information som beskriver tåget och dess driftstatus.

Kunskapsnivån för personal som medföljer tåget och som inte är förare ska åtminstone ligga på nivå 2 enligt beskrivningen i tillägg E.

4.6.3   Inledande och fortlöpande bedömning av personalen

4.6.3.1   Grundläggande uppgifter

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska fastställa ett förfarande för bedömning av personalen, för att uppfylla kraven i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 (14) eller kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 (15) och (EU) nr 1169/2010 (16).

4.6.3.2   Analys och uppdatering av utbildningsbehov

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska genomföra en analys av utbildningsbehoven för sin berörda personal och fastställa ett förfarande för att se över och uppdatera personalens individuella utbildningsbehov, för att uppfylla kraven i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 eller kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010.

I denna analys ska såväl omfattning som komplexitet anges och hänsyn tas till de risker som är förknippade med drift av tåg, dragfordon och rullande materiel. Järnvägsföretaget ska fastställa det förfarande genom vilket ombordpersonalens kännedom om de sträckor som trafikeras uppnås och upprätthålls. Detta förfarande ska

—	bygga på den information om sträckorna som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren, och

—	vara samstämmigt med det förfarande som beskrivs i punkt 4.2.1.

För de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg” och ”iordningställa ett tåg” finns de krav som ska beaktas i tillägg F respektive tillägg G. Dessa krav ska på lämpligt sätt införas som en del av personalens utbildning.

Beroende på vilken typ av trafik som ett järnvägsföretag räknar med att bedriva, eller egenskaperna hos det nät som drivs av en infrastrukturförvaltare, är det möjligt att vissa av de krav som avses i tilläggen F och G inte är tillämpliga. Analysen av utbildningsbehov ska även dokumentera de krav som inte anses tillämpliga och anledningarna till detta.

4.6.4   Assisterande personal

Järnvägsföretaget ska se till att assisterande personal (till exempel catering- och städpersonal) som inte ingår i tågpersonalen, utöver sin grundläggande utbildning har fått den övning som krävs för att följa den fullt utbildade tågpersonalens anvisningar.

4.7   Villkor avseende hälsa och säkerhet

4.7.1   Inledning

Den personal som i punkt 4.2.1 specificeras som personal som utför säkerhetskritiska uppgifter i enlighet med punkt 2.1 ska vara lämpad att säkerställa att övergripande drifts- och säkerhetsstandarder uppfylls.

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska fastställa och dokumentera den rutin som de inför för att uppfylla de medicinska, psykologiska och hälsorelaterade kraven för sin personal inom ramen för gällande säkerhetsstyrningssystem.

Medicinska undersökningar enligt beskrivningen i punkt 4.7.2 och alla därmed relaterade beslut angående personalens individuella lämplighet ska utföras av en läkare.

Personal får inte utföra säkerhetskritiska uppgifter då uppmärksamheten är nedsatt på grund av substanser som alkohol, droger eller psykotropa läkemedel. Därför ska järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ha etablerade rutiner för att kontrollera risken för att personal kommer till arbetet under påverkan av sådana substanser eller att de konsumerar sådana substanser på arbetet.

De nationella reglerna i den medlemsstat där tågtrafiken bedrivs är tillämpliga när det gäller gränsvärden för tillåtna mängder av ovan nämnda substanser.

4.7.2   Medicinska undersökningar och psykologiska bedömningar

4.7.2.1   Före anställning

4.7.2.1.1    Minsta omfattning av den medicinska undersökningen

Den medicinska undersökningen ska omfatta följande:

—	Allmän medicinsk undersökning.

—	Undersökning av sinnesfunktioner (syn, hörsel, färgseende).

—	Analys av urin- eller blodprover för upptäckt av diabetes och andra tillstånd som indikerats vid den kliniska undersökningen.

—	Screening för att upptäcka drogmissbruk.

4.7.2.1.2    Psykologisk bedömning

Syftet med den psykologiska bedömningen är att stödja järnvägsföretaget i rekryteringen och hanteringen av personal som har de kognitiva, psykomotoriska, beteendemässiga och personlighetsmässiga egenskaper som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter på ett säkert sätt.

Vid fastställandet av innehållet i den psykologiska bedömningen ska hänsyn tas till åtminstone följande kriterier, vilka hänför sig till de krav som ställs för olika säkerhetsfunktioner:

a)	Kognitiv förmåga: — Uppmärksamhet och koncentration. — Minne. — Perceptionsförmåga. — Slutledningsförmåga. — Kommunikation.

b)	Psykomotorisk förmåga: — Reaktionshastighet. — Rörelsekoordination.

c)	Beteende och personlighet: — Emotionell självkontroll. — Beteendemässig stabilitet. — Självständighet. — Samvetsgrannhet.

Om något av dessa kriterier utelämnas ska detta beslut motiveras och dokumenteras av en psykolog.

Sökande ska styrka sin psykologiska lämplighet genom att genomgå en undersökning utförd av eller under överinseende av (detta beslutas av medlemsstaten) en psykolog eller en läkare.

4.7.2.2   Efter anställning

4.7.2.2.1    Frekvens för återkommande medicinska undersökningar

Åtminstone en systematisk medicinsk undersökning ska göras

—	vart femte år för personal upp till 40 års ålder,

—	vart tredje år för personal mellan 41 och 62 års ålder,

—	varje år för personal över 62 års ålder.

Läkaren ska fastställa att undersökningarna ska ske oftare om hälsostatusen hos en person i personalen så kräver.

4.7.2.2.2    Minsta omfattning av den medicinska undersökningen

Om arbetstagaren uppfyller kriterierna vid den undersökning som utförs före påbörjad anställning, ska de återkommande specialiserade undersökningarna åtminstone omfatta följande:

—	Allmän medicinsk undersökning.

—	Undersökning av sinnesfunktioner (syn, hörsel, färgseende).

—	Analys av urin- eller blodprover för upptäckt av diabetes och andra tillstånd som indikerats vid den kliniska undersökningen.

—	Screening för att upptäcka drogmissbruk, om detta indikeras kliniskt.

4.7.2.2.3    Ytterligare medicinska undersökningar och/eller psykologiska bedömningar

Utöver de återkommande medicinska undersökningarna ska ytterligare en specifik medicinsk undersökning och/eller psykologisk bedömning genomföras om det finns rimliga skäl att tvivla på den medicinska eller psykologiska lämpligheten hos en anställd eller om det finns rimlig misstanke om användning av droger eller alkohol över de tillåtna gränserna. Detta bör i synnerhet vara fallet efter ett tillbud eller en olycka som orsakats av mänskligt fel från personens sida.

Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska införa system för att säkerställa att sådana ytterligare undersökningar och bedömningar genomförs när så är lämpligt.

4.7.3   Medicinska krav

4.7.3.1   Allmänna krav

Personal får inte lida av sådana medicinska tillstånd, eller stå under sådan medicinsk behandling, som sannolikt kan orsaka något av följande:

—	Plötslig medvetandeförlust.

—	Nedsatt uppmärksamhet eller koncentration.

—	Plötslig förlust av funktionsförmåga.

—	Nedsatt balans eller koordination.

—	Betydande begränsning av rörligheten.

Följande syn- och hörselkrav ska vara uppfyllda:

4.7.3.2   Synkrav

—	Avståndssynskärpa med eller utan korrektion: 0,8 (höger öga + vänster öga – enligt separata mätningar); minst 0,3 för det sämsta ögat.

—	Största tillåtna korrektion: översynthet +5/närsynthet – 8. Läkaren får i undantagsfall tillåta värden utanför detta intervall, efter att ha konsulterat en ögonspecialist.

—	Seende på när- och mellanavstånd: tillräckligt, antingen med eller utan korrektion.

—	Kontaktlinser är tillåtna.

—	Normalt färgseende: påvisat genom användning av erkänt test, t.ex. Ishihara, vid behov kompletterat med annat erkänt test.

—	Synfält: normalt (ingen avvikelse som påverkar den uppgift som ska utföras).

—	Syn på båda ögonen: effektiv.

—	Binokulärseende: effektivt.

—	Kontrastkänslighet: bra.

—	Frånvaro av progressiv ögonsjukdom.

—	Linsimplantat, keratotomi och keratektomi tillåts endast under förutsättning att kontroll genomförs årligen eller med en frekvens som fastställs av läkaren.

4.7.3.3   Hörselkrav

Tillfredsställande hörsel, bekräftat av ett audiogram, vilket innebär följande:

—	Tillräckligt god hörsel för att kunna föra ett samtal per telefon och för att kunna höra varningssignaler och radiomeddelanden.

—	Hörapparat får användas,

4.8   Ytterligare information om infrastruktur och fordon

4.8.1   Infrastruktur

Kraven gällande data om infrastrukturen med avseende på delsystemet Drift och trafikledning, som ska göras tillgängliga för järnvägsföretag genom infrastrukturregistret, anges i tillägg D.

Fram till dess att infrastrukturregistret är färdigställt ska infrastrukturförvaltaren tillhandahålla denna information på andra sätt, kostnadsfritt och så snart som rimligen är möjligt och under alla omständigheter inom 15 dagar när det handlar om det första överlämnandet, såvida inte järnvägsföretaget går med på en längre tidsfrist.

Infrastrukturförvaltaren ska, när sådan information blir tillgänglig, informera järnvägsföretaget om förändringar i uppgifter som rör infrastrukturen via infrastrukturregistret eller, fram till dess att infrastrukturregistret erbjuder denna funktion, på andra sätt. Infrastrukturförvaltaren ansvarar för att uppgifterna är korrekta.

Vid nödsituationer eller behov av information i realtid ska lämpliga alternativa kommunikationssätt från infrastrukturförvaltarens sida säkerställa att järnvägsföretaget får omedelbar tillgång till information.

4.8.2   Rullande materiel

Följande data om rullande materiel ska göras tillgängliga för infrastrukturförvaltare:

—	Huruvida fordonet är konstruerat av material som kan vara farliga i händelse av olycka eller brand (till exempel asbest); fordonsinnehavaren ansvarar för att uppgifterna är korrekta.

—	Fordonets totallängd, inklusive eventuella buffertar; järnvägsföretaget ansvarar för att uppgifterna är korrekta.

5.   DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER

5.1   Definition

I artikel 2.7 i direktiv (EU) 2016/797 definieras termen driftskompatibilitetskomponenter.

5.2   Förteckning över komponenter

För delsystemet Drift och trafikledning finns det inga driftskompatibilitetskomponenter.

6.   BEDÖMNING AV KOMPONENTERNAS ÖVERENSSTÄMMELSE OCH/ELLER LÄMPLIGHET FÖR ANVÄNDNING SAMT KONTROLL AV DELSYSTEMET

6.1   Driftskompatibilitetskomponenter

Eftersom det än så länge inte specificeras några driftskompatibilitetskomponenter i denna förordning diskuteras inga bedömningsförfaranden.

6.2   Delsystemet Drift och trafikledning

6.2.1   Principer

Delsystemet Drift och trafikledning är ett funktionellt delsystem, enligt bilaga II till direktiv (EU) 2016/797.

I enlighet med artiklarna 9 och 10 i direktiv (EU) 2016/798 ska järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare styrka att deras säkerhetsstyrningssystem uppfyller kraven i denna förordning när de ansöker om ett nytt eller ändrat säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd.

Enligt de gemensamma säkerhetsmetoderna för bedömning av överensstämmelse och de gemensamma säkerhetsmetoderna för säkerhetsstyrningssystem ska de nationella säkerhetsmyndigheterna inrätta ett system för inspektion för övervakning och kontroll av efterlevnaden av säkerhetsstyrningssystemet och alla TSD:er. Det bör noteras att det inte finns någon del i denna förordning som kräver en separat bedömning av ett anmält organ.

Krav i denna förordning som avser strukturella delsystem och förtecknas i gränssnitten (punkt 4.3) bedöms inom ramen för relevanta strukturella TSD:er.

7.   GENOMFÖRANDE

7.1   Principer

I enlighet med artikel 9 i direktiv (EU) 2016/798 ska järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare säkerställa att denna förordning efterlevs inom ramen för deras säkerhetsstyrningssystem.

7.2   Specialfall

7.2.1   Inledning

Följande särskilda bestämmelser gäller i nedanstående specialfall.

Specialfallen kan delas in i två kategorier, enligt följande:

a)	Bestämmelserna tillämpas antingen permanent (”P”-fall) eller temporärt (”T”-fall).

b)	När det gäller temporära fall ska medlemsstaterna uppfylla kraven för delsystemet i fråga senast 2024 (fall ”T1”).

7.2.2   Förteckning över specialfall

7.2.2.1   Permanent specialfall (P) för Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern och Slovakien

För genomförandet av punkt 4.2.2.1.3.2 får tåg som enbart trafikerar nätet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern och Slovakien med spårvidden 1 520 mm använda följande slutsignal.

Den reflekterande skivan ska ha en diameter på 185 mm med en röd cirkel vars diameter ska vara 140 mm.

7.2.2.2   Permanent specialfall för Irland och Förenade kungariket för Nordirland

För genomförandet av punkt 4.2.2.1.3.2 ska tåg som enbart trafikerar järnvägsnät med spårvidden 1 600 mm i Irland och Nordirland använda två röda ljus med fast sken som bakre slutsignal.

7.2.2.3   Temporärt specialfall (T1) för Irland och Förenade kungariket

För genomförandet av punkt 4.2.3.2.1 använder Irland och Förenade kungariket alfanumeriska tågnummer i de befintliga systemen. Medlemsstaterna fastställer krav och tidsplan för övergången från alfanumeriska operativa tågnummer till numeriska operativa tågnummer i målsystemet.

7.2.2.4   Permanent specialfall (P) för Finland

För genomförandet av punkt 4.2.2.1.3.2 och genomförandet av den gemensamma driftsregeln 5 i tillägg B använder Finland inte någon slutsignalsanordning för godståg. Den utrustning för att indikera den bakre änden av godståg som anges i punkt 4.2.2.1.3.2 godtas också i Finland.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG av den 23 oktober 2007 om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i gemenskapen (EUT L 315, 3.12.2007, s. 51).

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (EUT L 343, 14.12.2012, s. 32).

(3)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/777 av den 16 maj 2019 om gemensamma specifikationer för registret över järnvägsinfrastruktur och om upphävande av genomförandebeslut 2011/880/EU (Se sidan 312 i detta nummer av EUT).

(4)  Kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 av den 18 november 2014 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – Lok och passagerarfordon i Europeiska unionens järnvägssystem (EUT L 356, 12.12.2014, s. 228).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 av den 22 september 2010 om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik (EUT L 276, 20.10.2010, s. 22).

(6)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/545 av den 4 april 2018 om fastställande av praktiska arrangemang i processen för godkännande av järnvägsfordon och typer av järnvägsfordon enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 (EUT L 90, 6.4.2018, s. 66).

(7)  Kommissionens förordning (EU) 2016/919 av den 27 maj 2016 m teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering i järnvägssystemet i Europeiska unionen (EUT L 158, 15.6.2016, s. 1).

(8)  Kommissionens förordning (EU) nr 1305/2014 av den 11 december 2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Telematikapplikationer för godstrafik i järnvägssystemet i Europeiska unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 62/2006 (EUT L 356, 12.12.2014, s. 438).

(9)  Kommissionens förordning (EU) nr 454/2011 av den 5 maj 2011 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Telematikapplikationer för persontrafik” i det transeuropeiska järnvägssystemet (EUT L 123, 12.5.2011, s. 11).

(10)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).

(11)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU av den 16 juni 2010 om transportabla tryckbärande anordningar och om upphävande av rådets direktiv 76/767/EEG, 84/525/EEG, 84/526/EEG, 84/527/EEG och 1999/36/EG (EUT L 165, 30.6.2010, s. 1).

(12)  Kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende tillgängligheten till Europeiska unionens järnvägssystem för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet, (EUT L 356, 12.12.2014, s. 110.

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004 (EUT L 138, 26.5.2016, s. 1).

(14)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 av den 8 mars 2018 om upprättande av gemensamma säkerhetsmetoder för krav på säkerhetsstyrningssystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010 (EUT L 129, 25.5.2018, s. 26).

(15)  Kommissionens förordning (EU) nr 1158/2010 av den 9 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetsintyg för järnväg (EUT L 326, 10.12.2010, s. 11).

(16)  Kommissionens förordning (EU) nr 1169/2010 av den 10 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetsintyg för järnväg (EUT L 327, 11.12.2010, s. 13).