ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 72
European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

62 årgången
14 mars 2019

Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Rådets beslut (EU) 2019/400 av den 22 januari 2019 om undertecknande på unionens vägnar av statusavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Serbien om åtgärder som utförs av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån i Republiken Serbien

1

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/401 av den 19 december 2018 om ändring av förordning (EU) nr 389/2013 om upprättande av ett unionsregister ( 1 )

4

 

*

Kommissionens förordning (EU) 2019/402 av den 13 mars 2019 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på Internationell redovisningsstandard 19

6

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/403 av den 13 mars 2019 om beviljande av ett unionsgodkännande för biocidproduktfamiljen Deosan Activate BPF based on Iodine

11

 

 

BESLUT

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/404 av den 12 mars 2019 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater [delgivet med nr C(2019) 1833]  ( 1 )

50

 

 

AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Föreskrifter nr 120 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av förbränningsmotorer för montering i jordbruks- och skogstraktorer samt i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, med avseende på mätning av nettoeffekt, nettovridmoment och specifik bränsleförbrukning [2019/405]

81

 

 

III   Andra akter

 

 

EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET

 

*

Delegerat beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 90/18/KOL av den 11 oktober 2018 om ändring av förteckningen i kapitel I del 1.2 punkt 39 i bilaga I till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, över de gränskontrollstationer i Island och Norge som godkänts för veterinärkontroller av levande djur och animalieprodukter från tredjeländer och om upphävande av Eftas övervakningsmyndighets beslut nr 111/15/KOL [2019/406]

137

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens direktiv (EU) 2015/1480 av den 28 augusti 2015 om ändring av flera bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG och 2008/50/EG om fastställande av regler för referensmetoder, datavalidering och placering av provtagningspunkter för utvärdering av luftkvaliteten ( EUT L 226, 29.8.2015 )

141

 

*

Rättelse till rådets förordning (EU) 2018/2025 av den 17 december 2018 om fastställande av fiskemöjligheterna för unionsfiskefartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2019 och 2020 ( EUT L 325, 20.12.2018 )

141

 

 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.

II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

14.3.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 72/1

RÅDETS BESLUT (EU) 2019/400

av den 22 januari 2019

om undertecknande på unionens vägnar av statusavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Serbien om åtgärder som utförs av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån i Republiken Serbien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 77.2 b, 77.2 d och 79.2 c jämförda med artikel 218.5,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 54.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 (1) ska ett statusavtal ingås mellan unionen och berört tredjeland i de fall där avsikten är att enheter från Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån utplaceras i ett tredjeland för att de ska delta i åtgärder där medlemmarna i enheterna kommer att ha verkställande befogenheter, eller i fall där andra åtgärder i tredjeland kräver det. Ett sådant statusavtal bör omfatta alla aspekter som är nödvändiga för att utföra åtgärderna.

(2)

Den 21 februari 2017 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Republiken Serbien om ett statusavtal om åtgärder som Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån genomför i Republiken Serbien.

(3)

Förhandlingarna om ett statusavtal inleddes den 7 april 2017 och avslutades framgångsrikt genom att statusavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Serbien om åtgärder som utförs av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån i Republiken Serbien (nedan kallat avtalet) paraferades den 20 september 2018.

(4)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG (2). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Förenade kungariket.

(5)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG (3). Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(6)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark. Eftersom detta beslut är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om detta beslut, besluta huruvida landet ska genomföra det i sin nationella lagstiftning.

(7)

Avtalet bör därför undertecknas, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt, och att de åtföljande förklaringarna godkänns.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Undertecknandet på unionens vägnar av statusavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Serbien om åtgärder som genomförs av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån i Republiken Serbien bemyndigas härmed, med förbehåll för att avtalet ingås. (4)

Artikel 2

Den förklaring som åtföljer detta beslut ska godkännas på unionens vägnar.

Artikel 3

Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet på unionens vägnar.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 22 januari 2019.

På rådets vägnar

E.O. TEODOROVICI

Ordförande

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (EUT L 251, 16.9.2016, s. 1).

(2)  Rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 131, 1.6.2000, s. 43).

(3)  Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).

(4)  Texten till avtalet kommer att offentliggöras tillsammans med beslutet om avtalets ingående.

BILAGA

GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 2 b

Parterna noterar att Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån kommer att stödja Republiken Serbien med att effektivt kontrollera sina gränser mot alla länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen på annat sätt än genom utplacering av europeiska gräns- och kustbevakningsenheter med verkställande befogenheter.

GEMENSAM FÖRKLARING OM STATUS OCH AVGRÄNSNING AV TERRITORIERNA

Status och avgränsning enligt internationell rätt vad gäller Republiken Serbiens territorium och Europeiska unionens medlemsstater, påverkas inte på något sätt varken av detta avtal eller någon handling som utförs vid avtalets genomförande av parterna eller på deras vägnar, däribland inrättandet av operativa planer eller deltagande i gränsöverskridande insatser.

GEMENSAM FÖRKLARING ANGÅENDE ISLAND, NORGE, SCHWEIZ OCH LIECHTENSTEIN

Parterna noterar de nära förbindelserna mellan Europeiska unionen och Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein, särskilt i kraft av avtalen av den 18 maj 1999 och den 26 oktober 2004 beträffande dessa länders associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket.

Det är under dessa omständigheter önskvärt att myndigheterna i Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan, utan dröjsmål ingår bilaterala avtal om åtgärder som utförs av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån i Republiken Serbien med liknande villkor som i detta avtal.

FÖRORDNINGAR

14.3.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 72/4

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/401

av den 19 december 2018

om ändring av förordning (EU) nr 389/2013 om upprättande av ett unionsregister

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (1), särskilt artikel 19.3, och

av följande skäl:

(1)

Registersystemet säkerställer tillförlitlig redovisning av transaktioner inom EU:s utsläppshandelssystem som inrättades genom direktiv 2003/87/EG, Kyotoprotokollet och beslut nr 406/2009/EG.

(2)

Vid behov och så länge som det är nödvändigt för att skydda miljönyttan av EU:s utsläppshandelssystem får luftfartsoperatörer och andra operatörer inom EU:s utsläppshandelssystem inte använda utsläppsrätter som utfärdats av en medlemsstat som har meddelat Europeiska rådet sin avsikt att utträda ur unionen i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget). Mot bakgrund av förhandlingarna i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, och i enlighet med artikel 12.3a i direktiv 2003/87/EG, bör kommissionen regelbundet utvärdera huruvida användningen av utsläppsrätter utfärdade av en medlemsstat som har förfallna skyldigheter för luftfartygsoperatörer och andra operatörer är tillåten, särskilt i situationer där unionslagstiftningen ännu inte har upphört att gälla i den medlemsstaten eller där det är tillräckligt säkerställt att överlämnandet av utsläppsrätter äger rum på ett sätt som är rättsligt tvingande innan fördragen upphör att gälla.

(3)

Utkastet till avtal om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallat utträdesavtalet), såsom det godkänts på förhandlarnivå den 14 november 2018, fastställer en övergångsperiod och säkerställer att operatörer i Förenade kungariket fullgör sina skyldigheter enligt direktiv 2003/87/EG vad gäller deras utsläpp under 2019 och 2020. Om utträdesavtalet träder i kraft är det inte längre nödvändigt att inskränka användningen av utsläppsrätter som utfärdas av en sådan medlemsstat under de åren.

(4)

Ingen markering av utsläppsrätter bör därför äga rum från och med dagen efter den dag då båda parter i utträdesavtalet har deponerat sina ratifikationsinstrument hos rådets generalsekreterare.

(5)

Lämpliga tekniska åtgärder bör införas för att säkerställa att denna förordning får önskad verkan vid den tidpunkt då förordningen börjar tillämpas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I förordning (EU) nr 389/2013 ska följande läggas till i artikel 41.4:

”4.   Från och med dagen efter den dag då båda ratifikationsinstrument avseende utträdesavtalet har deponerats ska utsläppsrätter som skapats för 2019 och 2020 inte identifieras med en landskod om efterlevnad av direktiv 2003/87/EG för utsläpp som uppstår under dessa år krävs enligt ett avtal som fastställer villkor för en sådan medlemsstats utträde ur Europeiska unionen.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 december 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1)  EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

14.3.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 72/6

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/402

av den 13 mars 2019

om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på Internationell redovisningsstandard 19

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (2) antogs vissa internationella standarder och tolkningar som förelåg per den 15 oktober 2008.

(2)

Den 7 februari 2018 offentliggjorde International Accounting Standards Board (IASB) Planändring, reducering eller reglering (Ändringar i IAS 19) inom ramen för sitt fortlöpande förbättringsarbete för att förenkla och förtydliga de internationella redovisningsstandarderna. Syftet med ändringarna är att klargöra att ett företag, efter en ändring av en förmånsbestämd plan, reducering eller reglering, bör tillämpa de uppdaterade antagandena från omvärderingen av sin förmånsbestämda nettoskuld (nettotillgång) för återstoden av rapporteringsperioden.

(3)

Efter samråd med European Financial Reporting Advisory Group konstaterar kommissionen att ändringarna i Internationell redovisningsstandard (IAS) 19 Ersättningar till anställda uppfyller kriterierna för antagande i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002.

(4)

Förordning (EG) nr 1126/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilagan till förordning (EG) nr 1126/2008 ändras Internationell redovisningsstandard (IAS) 19 Ersättningar till anställda i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Alla företag ska tillämpa de ändringar som avses i artikel 1 senast från och med den första dagen av deras första räkenskapsår som inleds den 1 januari 2019 eller senare.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 mars 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1)  EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 av den 3 november 2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (EUT L 320, 29.11.2008, s. 1).

BILAGA

Planändring, reducering eller reglering

(Ändringar i IAS 19)

Ändring av IAS 19 Ersättningar till anställda

Punkterna 101A, 122A, 123A och 179 läggs till och punkterna 57, 99, 120, 123, 125, 126 och 156 ändras. En rubrik läggs till före punkt 122A.

ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING: FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER

…

Redovisning och värdering

…

57.

 Redovisningen av förmånsbestämda planer innefattar att företaget

…

c)

Att fastställa de belopp som ska redovisas i resultatet:

i)

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period (se punkterna 70–74 och punkt 122A).

…

…

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder samt vinster och förluster från regleringar

99.

När företaget fastställer kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder eller vinster eller förluster från regleringar, ska det omvärdera den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) med användning av förvaltningstillgångarnas aktuella verkliga värde och aktuella aktuariella antaganden (inklusive aktuella marknadsräntor och andra aktuella marknadspriser) som återspeglar:

a)

de ersättningar som erbjuds enligt planen och förvaltningstillgångarna före planändringen, reduceringen eller regleringen, och

b)

de ersättningar som erbjuds enligt planen och förvaltningstillgångarna efter planändringen, reduceringen eller regleringen.

…

101A

 När en planändring, reducering eller reglering äger rum ska ett företag redovisa och värdera eventuella kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder, eller vinster eller förluster från regleringar, i enlighet med punkterna 99–101 och punkterna 102–112. När företaget gör detta ska det inte beakta effekten av tillgångstaket. Företaget ska därefter fastställa effekten av tillgångstaket efter planändringen, reduceringen eller regleringen och redovisa alla förändringar av den effekten i enlighet med punkt 57 d.

…

Den förmånsbestämda kostnadens delar

120.

Ett företag ska redovisa den förmånsbestämda kostnadens delar, utom till den del någon annan IFRS kräver eller tillåter att beloppen inkluderas i anskaffningsvärdet för en tillgång, på följande sätt:

a)

Kostnader avseende tjänstgöring (se punkterna 66–112 och 122A) i resultaträkningen.

…

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period

122A

Ett företag ska fastställa kostnaden avseende tjänstgöring under innevarande period med användning av aktuariella antaganden som fastställts per början av den årliga rapportperioden. Dock ska företaget, om det omvärderar den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) i enlighet med punkt 99, fastställa kostnaden avseende tjänstgöring under innevarande period för återstoden av den årliga rapportperioden efter planändringen, reduceringen eller regleringen med användning av de aktuariella antaganden som används för att omvärdera den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) i enlighet med punkt 99 b.

Nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången)

123.

Ett företag ska fastställa nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) genom att multiplicera den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) med den diskonteringssats som anges i punkt 83.

123A

För att fastställa nettoränta i enlighet med punkt 123 ska företaget använda den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) och den diskonteringssats som fastställts per början av den årliga rapportperioden. Ett företag som omvärderar den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) i enlighet med punkt 99 ska dock bestämma nettoränta för återstoden av den årliga rapportperioden efter planändringen, reduceringen eller regleringen med användning av:

a)

den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) som fastställs i enlighet med punkt 99 b, och

b)

den diskonteringssats som används för att omvärdera den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) i enlighet med punkt 99 b.

Vid tillämpning av punkt 123A ska företaget även ta hänsyn till eventuella förändringar i den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) under perioden till följd av avgifts- och ersättningsbetalningar.

…

125.

 Ränteintäkter på förvaltningstillgångarna utgör en del av avkastningen på förvaltningstillgångar och fastställs genom att multiplicera det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna med den diskonteringssats som anges i punkt 123A. Ett företag ska fastställa det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna per början av den årliga rapportperioden. Dock ska företaget, om det omvärderar den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) i enlighet med punkt 99, fastställa ränteintäkter för återstoden av den årliga rapportperioden efter planändringen, reduceringen eller regleringen med användning av de förvaltningstillgångar som används för att omvärdera den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) i enlighet med punkt 99 b. Vid tillämpning av punkt 125 ska företaget även ta hänsyn till eventuella förändringar i de förvaltningstillgångar som innehas under perioden till följd av avgifts- och ersättningsbetalningar. Skillnaden mellan ränteintäkter på förvaltningstillgångar och avkastning på förvaltningstillgångar inkluderas i omvärderingen av den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången).

126.

 Ränta på effekten av tillgångstaket är del av den totala förändringen av effekten på tillgångstaket och fastställs genom att effekten av tillgångstaket multipliceras med den diskonteringssats som anges i punkt 123A. Ett företag ska fastställa effekten av tillgångstaket per början av den årliga rapportperioden. Dock ska företaget, om det omvärderar den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) i enlighet med punkt 99, fastställa ränta på effekten av tillgångstaket för återstoden av den årliga rapportperioden efter planändringen, reduceringen eller regleringen med beaktande av eventuella förändringar av effekten av tillgångstaket som fastställs i enlighet med punkt 101A. Skillnaden mellan ränta på effekten av tillgångstaket och den totala förändringen av effekten av tillgångstaket inkluderas i omvärderingen av den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången).

…

ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

…

Redovisning och värdering

…

156.

För övriga långfristiga ersättningar till anställda ska företaget redovisa nettot av följande belopp i resultatet, utom i den mån någon annan IFRS kräver eller tillåter att beloppen inkluderas i en tillgångs anskaffningsvärde:

a)

Kostnader avseende tjänstgöring (se punkterna 66–112 och punkt 122A).

…

IKRAFTTRÄDANDE- OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

…

179.

 Genom Planändring, reducering eller reglering (ändringar i IAS 19) som utfärdades i februari 2018 lades punkterna 101A, 122A och 123A till och ändrades punkterna 57, 99, 120, 123, 125, 126 och 156. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar på planändringar, reduceringar eller regleringar som infaller under eller efter början av det första räkenskapsår som börjar den 1 januari 2019 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar tidigare ska det lämna upplysning om detta.

14.3.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 72/11

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/403

av den 13 mars 2019

om beviljande av ett unionsgodkännande för biocidproduktfamiljen Deosan Activate BPF based on Iodine

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (1), särskilt artikel 44.5, och

av följande skäl:

(1)

Den 7 juli 2015 lämnade Diversey Europe Operations B.V. i enlighet med artikel 43.1 i förordning (EU) nr 528/2012 in en ansökan om godkännande av en biocidproduktfamilj med namnet Deosan Activate BPF based on Iodine (nedan kallad produktfamiljen) i produkttyp 3, såsom den beskrivs i bilaga V till den förordningen. Den behöriga myndigheten i Förenade kungariket gick med på att utvärdera ansökan enligt artikel 43.1 i förordning (EU) nr 528/2012. Ansökan registrerades med nummer BC-JN018376-30 i registret över biocidprodukter.

(2)

Biocidproduktfamiljen innehåller jod som verksamt ämne, som är upptaget i den unionsförteckning över godkända verksamma ämnen som avses i artikel 9.2 i förordning (EU) nr 528/2012. Med beaktande av det verksamma ämnets inneboende egenskaper och de vetenskapliga kriterierna för att fastställa hormonstörande egenskaper enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2100 (2) kommer kommissionen att överväga om godkännandet av jod, inbegripet polyvinylpyrrolidonjod, behöver omprövas i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 528/2012. Beroende på resultatet av den omprövningen kommer kommissionen sedan att överväga huruvida unionsgodkännanden av produkter som innehåller det verksamma ämnet måste omprövas i enlighet med artikel 48 i förordning (EU) nr 528/2012.

(3)

Den 20 december 2017 lämnade den utvärderande behöriga myndigheten, i enlighet med artikel 44.1 i förordning (EU) nr 528/2012, in bedömningsrapporten och slutsatserna av sin utvärdering till Europeiska kemikaliemyndigheten (nedan kallad kemikaliemyndigheten).

(4)

Den 6 juli 2018 lämnade kemikaliemyndigheten ett yttrande (3) till kommissionen, inklusive utkastet till sammanfattning av biocidproduktens egenskaper för produktfamiljen och den slutliga bedömningsrapporten om produktfamiljen i enlighet med artikel 44.3 i förordning (EU) nr 528/2012. I yttrandet konstateras det att produktfamiljen omfattas av definitionen av biocidproduktfamilj i artikel 3.1 s i förordning (EU) nr 528/2012, att den får beviljas ett unionsgodkännande i enlighet med artikel 42.1 i den förordningen och att produktfamiljen, förutsatt att den överensstämmer med utkastet till sammanfattning av biocidproduktens egenskaper, uppfyller villkoren i artikel 19.1 och 19.6 i den förordningen.

(5)

Den 17 september 2018 översände myndigheten utkastet till sammanfattning av biocidproduktens egenskaper till kommissionen på unionens alla officiella språk, i enlighet med artikel 44.4 i förordning (EU) nr 528/2012.

(6)

Kommissionen instämmer med kemikaliemyndighetens yttrande och anser därför att ett unionsgodkännande bör beviljas för biocidproduktfamiljen.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Diversey Europe Operations B.V. beviljas unionsgodkännande för biocidproduktfamiljen Deosan Activate BPF based on Iodine med godkännandenummer EU-0019228-0000.

Unionsgodkännandet är giltigt från och med den 3 april 2019 till och med den 31 mars 2029.

Unionsgodkännandet beviljas under förutsättning att villkoren i sammanfattningen av biocidproduktens egenskaper i bilagan är uppfyllda.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 mars 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1)  EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2100 av den 4 september 2017 om vetenskapliga kriterier för att fastställa hormonstörande egenskaper enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (EUT L 301, 17.11.2017, s. 1).

(3)  Kemikaliemyndighetens yttrande av den 6 juli 2018 om unionsgodkännande av Deosan Activate BPF based on Iodine (ECHA/BPC/207/2018).

BILAGA

Sammanfattning av biocidproduktfamiljens egenskaper (SPC)

Deosan Activate BPF based on Iodine

PT 03 - Veterinärhygien (desinfektionsmedel)

Godkännandenummer: EU-0019228-0000

Referensnummer för post i registret för biocidprodukter (R4BP 3): EU-0019228-0000

DEL I

FÖRSTA INFORMATIONSNIVÅN

1.   ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

1.1   Familjenamn

Namn

Deosan Activate BPF based on Iodine

1.2   Produkttyp(er)

Produkttyp(er)

PT 03 - Veterinärhygien

1.3   Innehavare av produktgodkännande

Namn och adress till innehavaren av produktgodkännandet

Namn

Diversey Europe Operations B.V.

Adress

Maarssenbroeksedijk 2, 3542DN Utrecht, Nederländerna

Godkännandenummer

EU-0019228-0000

Referensnummer för post i registret för biocidprodukter (R4BP 3)

EU-0019228-0000

Datum för godkännande

3 april 2019

Utgångsdatum för godkännande

31 mars 2029

1.4   Tillverkare av biocidprodukter

Tillverkarens namn

Diversey Europe Operations B.V.

Tillverkarens adress

Maarssenbroeksedijk 2, 3542 DN Utrecht Nederländerna

Tillverkningsställe(n)

Strada Statale 235, 26010 Bagnolo Cremasco (CR) Italien

Avenida Conde Duque 5, 7 y 9 Poligono Industrial La Postura, 28343 Valdemoro (Madrid) Spanien

Rembrandtlaan 414, 7545 ZW Enschede Nederländerna

Cotes Park Industrial Estate, DE55 4PA Somercotes Alfreton Storbritannien

Morschheimer Strasse 12, 67292 Kirchheimbolanden Tyskland

1.5   Tillverkare av det verksamma ämnet

Verksamt ämne

Jod

Tillverkarens namn

ACF Minera SA.

Tillverkarens adress

San Martin No 499, 1100000 Iquique Chile

Tillverkningsställe(n)

Lagunas mine, 118 0000 Pozo Almonte Chile


Verksamt ämne

Jod

Tillverkarens namn

Sociedad Quimica y Minera (SQM) SA.

Tillverkarens adress

Los Militares 4290, Piso 4, Las Condes, 8320000 Santiago Chile

Tillverkningsställe(n)

Nueva Victoria plant, 5090000 Pedro de Valdivia plant Chile


Verksamt ämne

Jod

Tillverkarens namn

Cosayach Nitratos SA.

Tillverkarens adress

Hnos Amunátegui 178, 8320000 Santiago Chile

Tillverkningsställe(n)

S.C.M. Cosayach Cala Cala, 118 0000 Pozo Almonte Chile


Verksamt ämne

Jod

Tillverkarens namn

Nihon Tennen Gas Development Co., Ltd

Tillverkarens adress

Chiba Plant, 2508 Minami-Hinata, Shirako-Machi, Chosei-Gun, 299–4205 Chiba Japan

Tillverkningsställe(n)

Chiba Plant, 2508 Minami-Hinata, Shirako-Machi, Chosei-Gun, 299–4205 Chiba Japan


Verksamt ämne

Jod

Tillverkarens namn

ISE Chemicals Corporation

Tillverkarens adress

3–1, Kyobashi 1-Chome, 104–0031 Tokyo Japan

Tillverkningsställe(n)

Shirasto Plant (3695 Kitaimaizumi, Oamishirasato City, 299–3201 Chiba Japan


Verksamt ämne

Jod

Tillverkarens namn

Atacama Minerals SCM

Tillverkarens adress

Coronel Pereira No 72 Of. 701, Las Condes, 8320000 Santiago Chile

Tillverkningsställe(n)

Atacama Minerals SCM, Aguas Blancas Facility, 3580000 Antofagasta Chile

2.   PRODUKTFAMILJENS SAMMANSÄTTNING OCH FORMULERING

2.1   Kvalitativ och kvantitativ information om familjens sammansättning

Trivialnamn

IUPAC-namn

Funktion

CAS-nummer

EG-nummer

Innehåll (%)

Minst

Högst

Jod

 

Verksamt ämne

7553-56-2

231-442-4

0,3

1,6

2.2   Typ(er) av formuleringar

Formulering(ar)

AL - Övriga vätskor

SL - Lösligt koncentrat

GW - Vattenlöslig gel

DEL II

ANDRA INFORMATIONSNIVÅN – META-SPC

META-SPC 1

1.   META-SPC 1 ADMINISTRATIV INFORMATION

1.1   Meta-SPC 1 identitetsbeteckning

Benämning

Meta SPC 1 - Deosan Activate BPF - Concentrate

1.2   Tillägg till registreringsnummer

Nummer

1–1

1.3   Produkttyp(er)

Produkttyp(er)

PT 03 - Veterinärhygien

2.   META-SPC 1 SAMMANSÄTTNING

2.1   Kvalitativ och kvantitativ information om sammansättningen av meta-SPC 1

Trivialnamn

IUPAC-namn

Funktion

CAS-nummer

EG-nummer

Innehåll (%)

Minst

Högst

Jod

 

Verksamt ämne

7553-56-2

231-442-4

1,35

1,6

2.2   Typ(er) av formulering av meta-SPC 1

Formulering(ar)

SL - Lösligt koncentrat

3.   FAROANGIVELSER OCH SKYDDSANGIVELSER I META-SPC 1

Faroangivelse

Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer.

Skyddsangivelse

Ha förpackningen eller etiketten till hands om du måste söka läkarvård.

Förvaras oåtkomligt för barn.

Undvik utsläpp till miljön.

Innehållet lämnas till enligt nationella föreskrifter.

behållaren lämnas till enligt nationella föreskrifter.

4.   TILLÅTEN ANVÄNDNING/TILLÅTNA ANVÄNDNINGAR AV META-SPC 1

4.1   Bruksanvisning

Tabell 1. Användning # 1– Desinfektion före mjölkning, Manuell doppning (koncentrat)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell doppning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur före mjölkning

Appliceras direkt på djurspenen före mjölkning via manuell doppning

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt). -

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning.

För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

3 appliceringar före mjölkning, per djur, per dag

Applicera högst 10 ml spädd produkt / djur / applicering

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.1.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning. För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas. –

Applicera direkt på djurspenar före mjölkning genom manuell doppning

3 appliceringar före mjölkning, per djur, per dag

Applicera högst 10 ml spädd produkt / djur / applicering

4.1.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.1.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.1.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.1.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.2   Bruksanvisning

Tabell 2. Användning # 2– Desinfektion före mjölkning, Manuell skumning (koncentrat)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell skumning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur före mjölkning

Appliceras direkt på djurspenar före mjölkning via manuell skumningsmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt)–

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning.

För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

3 appliceringar före mjölkning, per djur, per dag

Applicera högst 5 ml spädd produkt / djur / applicering

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.2.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning. För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

Applicera direkt på djurspenar före mjölkning via manuell skumning.

3 appliceringar före mjölkning, per djur, per dag

Applicera högst 5 ml spädd produkt / djur / applicering

4.2.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.2.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.2.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.2.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.3   Bruksanvisning

Tabell 3. Användning # 3– Desinfektion före mjölkning, Manuell sprejning (koncentrat)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell sprejning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur före mjölkning

Appliceras direkt på djurspenar före mjölkning via manuell sprejmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) - -

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning.

För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

3 appliceringar före mjölkning, per djur, per dag

Applicera högst 15 ml spädd produkt / djur / applicering

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.3.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning. För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

Applicera direkt på djurspenar före mjölkning via manuell sprejmetod.

3 appliceringar före mjölkning, per djur, per dag

Applicera högst 15 ml spädd produkt / djur / applicering.

4.3.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Använd kemikalieresistenta handskar under produkthanteringsfasen (handskmaterial ska specificeras av tillståndsinnehavaren i produktinformationen)

4.3.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.3.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.3.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.4   Bruksanvisning

Tabell 4. Användning # 4– Desinfektion efter mjölkning, Manuell doppning (koncentrat)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell doppning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur efter mjölkning

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via manuell doppning.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) - -

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning.

För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag

Applicera högst 10 ml spädd produkt / djur / applicering

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.4.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via manuell doppning.

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning. För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag (totalt 5 appliceringar.)

Applicera högst 10 ml spädd produkt / djur / applicering.

4.4.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.4.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.4.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.4.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.5   Bruksanvisning

Tabell 5. Användning # 5– Desinfektion efter mjölkning, Manuell skumning (koncentrat)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell skumning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur efter mjölkning

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via manuell skumningsmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt–

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning.

För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag

Applicera högst 5 ml spädd produkt / djur / applicering

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.5.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via manuell skumningsmetod.

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning. För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 5ml spädd produkt / djur / applicering.

4.5.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.5.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.5.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.5.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.6   Bruksanvisning

Tabell 6. Användning # 6 – Desinfektion efter mjölkning, Manuell sprejning (koncentrat)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell sprejning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur efter mjölkning.

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via manuell sprejmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning.

För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag

Applicera högst 15 ml spädd produkt / djur / applicering

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.6.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via manuell sprejmetod.

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning. För produktermed annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag

Applicera högst 15 ml spädd produkt / djur / gång

4.6.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Använd kemikalieresistenta handskar under produkthanteringsfasen (handskmaterial skall specificeras av tillståndsinnehavaren i produktinformationen).

4.6.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.6.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.6.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.7   Bruksanvisning

Tabell 7. Användning # 7– Desinfektion efter mjölkning, Automatisk sprejning (koncentrat)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Appliceringsmetod

Automatisk sprejning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur efter mjölkning.

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via automatisk sprejmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt)–

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning.

För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas

5 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag. Ej i kombination med jod baserad desinfektion före mjölkning

Applicera högst 15 ml spädd produkt / djur / applicering

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.7.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djur spenar efter mjölkning via automatisk sprejmetod.

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning. För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

5 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag. Ej i kombination med jod baserad desinfektion före mjölkning.

Applicera högst 15 ml spädd produkt / djur / applicering.

4.7.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.7.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.7.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.7.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.8   Bruksanvisning

Tabell 8. Användning # 8– Desinfektion efter mjölkning, halvautomatisk doppning (koncentrat)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Appliceringsmetod

Halvautomatisk doppning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur efter mjölkning.

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via halvautomatisk doppmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt)–

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning.

För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 10 ml spädd produkt / djur / applicering

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.8.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via halvautomatisk doppmetod.

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning. För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 10 ml spädd produkt / djur / applicering.

4.8.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.8.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.8.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.8.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.9   Bruksanvisning

Tabell 9. Användning # 9– Desinfektion före och efter mjölkning, manuell doppning (koncentrat)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell doppning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur före och efter mjölkning

Appliceras direkt på djurspenar före och efter mjölkning via manuell doppning

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt)–

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning.

För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

3 appliceringar före och 3 efter mjölkning, per djur, per dag (upp till 5 appliceringar totalt).

Applicera högst 10 ml spädd produkt / djur / applicering

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.9.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning. För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

Applicera direkt på djurspenar före och efter mjölkning via manuell doppning.

Applicera 3 gånger före och 3 gånger efter mjölkning, per djur, per dag (upp till 5 appliceringar totalt).

Applicera högst 10 ml produkt / djur / applicering.

4.9.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.9.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.9.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.9.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.10   Bruksanvisning

Tabell 10. Användning # 10– Desinfektion före och efter mjölkning, Manuell skumning (koncentrat)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell skumning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur före och efter mjölkning.

Appliceras direkt på djurspenar före och efter mjölkning via manuell skumningsmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning.

För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

3 appliceringar före och 3 efter mjölkning, per djur, per dag (upp till 5 appliceringar totalt).

Applicera högst 5 ml spädd produkt / djur / applicering

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.10.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

För produkters om innehåller1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning. För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

Applicera direkt på djurspenar före och efter mjölkning via manuell skumningsmetod.

3 appliceringar före och 3 efter mjölkning, per djur, per dag (upp till 5 appliceringar totalt).

Applicera högst 5 ml spädd produkt / djur / applicering

4.10.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.10.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.10.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.10.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.11   Bruksanvisning

Tabell 11. Användning # 11– Desinfektion före och efter mjölkning, Manuell sprejning (koncentrat)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell sprejning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur före och efter mjölkning

Appliceras direkt på djurspenar före och efter mjölkning via manuell sprejmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning.

För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

3 appliceringar före och 3 efter mjölkning, per djur, per dag (upp till 5 appliceringar totalt).

Applicera högst 15 ml spädd produkt / djur / applicering.

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.11.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

För produkter som innehåller 1,5 % jod: Späd 1 del av produkten med 4 delar vatten för att uppnå 0,3 % jod i brukslösning. För produkter med annan koncentration bör denna instruktion anpassas.

Applicera direkt på djurspenar före och efter mjölkning via manuell sprejmetod.

3 appliceringar före och 3 efter mjölkning, per djur, per dag (upp till 5 appliceringar totalt).

Applicera högst 15 ml spädd produkt / djur / applicering

4.11.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Använd kemikalieresistenta handskar under produkthanteringsfasen (handskmaterial skall specificeras av tillståndsinnehavaren i produktinformationen)

Använd skyddande skor/stövlar (EN 13832) vid appliceringen av produkten.

En skyddande overall (minst typ 6, EN 13034) bör användas.

4.11.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.11.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.11.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

5.   ALLMÄNNA ANVÄNDARRIKTLINJER (1) FÖR META-SPC 1

5.1   Bruksanvisning

Produkten måste uppnå en temperatur > 20 °C före användning

 

Före mjölkning:

 

Applicera produkten så att varje spene täcks.

 

För effektiv användning mot bakterier och jäst, måste produkten lämnas i kontakt med huden i minst 30 sekunder.

 

Efter lämplig kontakttid, ta bort produkten noggrant, med en juverduk för engångsbruk / trasa för att säkerställa att spenarna är rena och torra.

 

Brukslösningens jod-koncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt).

 

Efter mjölkning:

 

Behandla varje spene i sin helhet med produkten, omedelbart efter mjölkning.

 

För att säkerställa tillräcklig kontakttid bör ombesörjas att produkten inte avlägsnas efter applicering (t ex håll korna stående minst 5 minuter).

 

Brukslösningens jod-koncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt).

5.2   Riskbegränsande åtgärder

Denna produkt kan användas för desinfektion före och efter mjölkning i kombination (upp till 5 behandlingar per djur och dag). Den ska dock inte användas i kombination med en annan jodbaserad produkt.

Användning av en doseringspump för att fylla produkten i appliceringsutrustningen rekommenderas.

5.3   En beskrivning av sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, instruktioner för första hjälpen och nödåtgärder för att skydda miljön

Inandning: Inga kända effekter eller symptom vid normal användning.

Hudkontakt: Inga kända effekter eller symptom vid normal användning.

Ögonkontakt: Inga kända effekter eller symptom vid normal användning.

Förtäring: Inga kända effekter eller symptom vid normal användning.

Efter inandning: Tillför frisk luft; kontakta läkare vid symptom.

Efter hudkontakt: Tvätta omedelbart med vatten och tvål och skölj noggrant.

Efter ögonkontakt: Skölj öppet öga i flera minuter under rinnande vatten (minst 15 minuter).

Efter förtäring: Skölj munnen och drick sedan mycket vatten. Ring omedelbart till läkare.

Om det behövs medicinsk rådgivning, ha en produktförpackning eller etikett tillhands

Stabilitet och reaktivitet:

 

Reaktivitet:Inga reaktionsrisker kända vid normala lagrings- och användningsförhållanden.

 

Kemisk stabilitet: Stabil under normala förvarings- och användningsförhållanden.

 

Risk för farliga reaktioner: Inga farliga reaktioner kända under normala lagrings- och användningsförhållanden.

 

Förhållanden som ska undvikas: Inga kända vid normala lagrings- och användningsförhållanden.

 

Farliga sönderdelningsprodukter: Inga kända vid normala lagrings- och användningsförhållanden.

Miljömässiga försiktighetsåtgärder:

 

Fördämning för att samla större vätskespill

 

Bind och / eller absorbera spill med inert material och placera sedan i lämplig behållare.

 

Förhindra utsläpp från att komma in i avlopp, kloaker eller vattendrag.

 

Samla in i slutna och lämpliga behållare för bortskaffande.

 

Placera inte spillt material tillbaka i originalförpackningen.

5.4   Instruktioner för ett säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning

Tomma behållare måste sköljas tre gånger före bortskaffande

Juverdukar i engångsmaterial / papper som används för att torka djurspenar och avlägsna produkten från dem bör kasseras som vanligt/hushållsavfall.

Förhindra utsläpp av outspädd produkt till avlopp.

5.5   Lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Förvara endast i sluten originalbehållare.

Skydda mot frost.

Förvaras inte vid temperaturer över 40 °C.

Hållbarhet 24 månader.

6.   ÖVRIG INFORMATION

Ingen

7.   TREDJE INFORMATIONSNIVÅN: ENSKILDA PRODUKTER I META-SPC 1

7.1   Handelsnamn, godkännandenummer och specifik sammansättning för varje enskild produkt

Handelsnamn

Deosan Activate Pre AG106

Deosan Activate Pre

Godkännandenummer

EU-0019228-0001 1–1

Trivialnamn

IUPAC-namn

Funktion

CAS-nummer

EG-nummer

Innehåll (%)

Jod

 

Verksamt ämne

7553-56-2

231-442-4

1,5

7.2   Handelsnamn, godkännandenummer och specifik sammansättning för varje enskild produkt

Handelsnamn

Deosan Activate Pre/Post Conc. AG218

Deosan Activate Pre/Post Conc.

Deosan Hitech concentrate

Deosan Activate Pre/Post Plus Conc. AG218

Deosan Activate Pre/Post Plus Conc.

Iodine Concentrate

Godkännandenummer

EU-0019228-0002 1–1

Trivialnamn

IUPAC-namn

Funktion

CAS-nummer

EG-nummer

Innehåll (%)

Jod

 

Verksamt ämne

7553-56-2

231-442-4

1,5

META-SPC 2

1.   META-SPC 2 ADMINISTRATIV INFORMATION

1.1   Meta-SPC 2 identitetsbeteckning

Benämning

Meta SPC 2 - Deosan Activate BPF – RTU liquid

1.2   Tillägg till registreringsnummer

Nummer

1–2

1.3   Produkttyp(er)

Produkttyp(er)

PT 03 - Veterinärhygien

2.   META-SPC 2 SAMMANSÄTTNING

2.1   Kvalitativ och kvantitativ information om sammansättningen av meta-SPC 2

Trivialnamn

IUPAC-namn

Funktion

CAS-nummer

EG-nummer

Innehåll (%)

Minst

Högst

Jod

 

Verksamt ämne

7553-56-2

231-442-4

0,3

0,32

2.2   Typ(er) av formulering av meta-SPC 2

Formulering(ar)

AL - Övriga vätskor

3.   FAROANGIVELSER OCH SKYDDSANGIVELSER I META-SPC 2

Faroangivelse

Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer.

Skyddsangivelse

Ha förpackningen eller etiketten till hands om du måste söka läkarvård.

Förvaras oåtkomligt för barn.

Undvik utsläpp till miljön.

Innehållet lämnas till enligt nationella föreskrifter.

behållaren lämnas till enligt nationella föreskrifter.

4.   TILLÅTEN ANVÄNDNING/TILLÅTNA ANVÄNDNINGAR AV META-SPC 2

4.1   Bruksanvisning

Tabell 12. Användning # 1– Desinfektion före mjölkning, manuell doppning (RTU vätska)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell doppning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur före mjölkning.

Appliceras direkt på djurspenar före mjölkning via manuell doppning.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt). -

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar före mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 10 ml produkt / djur / applicering

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.1.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar före mjölkning via manuell doppning.

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt/vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar före mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 10 ml produkt / djur / applicering.

4.1.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.1.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.1.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.1.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.2   Bruksanvisning

Tabell 13. Användning # 2– Desinfektion före mjölkning, manuell skumning (RTU vätska)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell skumning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur före mjölkning.

Appliceras direkt på djurspenar före mjölkning via manuell skumningsmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar före mjölkning per djur, per dag.

Applicera högst 5 ml produkt / djur / applicering.

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.2.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning. –

Applicera direkt på djurspenar före mjölkning via manuell skumning.

3 appliceringar före mjölkning per djur, per dag.

Applicera högst 5 ml produkt / djur / applicering

4.2.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.2.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.2.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.2.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.3   Bruksanvisning

Tabell 14. Användning # 3– Desinfektion före mjölkning, manuell sprejning (RTU vätska)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell sprejning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur före mjölkning.

Appliceras direkt på djurspenar före mjölkning via manuell sprejmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar före mjölkning per djur, per dag.

Applicera högst 15 ml produkt / djur / applicering

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.3.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar före mjölkning via manuell sprejmetod.

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar före mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 15 ml produkt / djur / applicering

4.3.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Använd kemikalieresistenta handskar under produkthanteringsfasen (handskmaterial ska specificeras av tillståndsinnehavaren i produktinformationen).

4.3.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.3.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.3.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna viillkor för användning

4.4   Bruksanvisning

Tabell 15. Användning # 4– Desinfektion efter mjölkning, manuell doppning (RTU vätska)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell doppning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur efter mjölkning.

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via manuell doppning.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 10 ml produkt / djur / applicering

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.4.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via manuell doppning.

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt/vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 10 ml produkt / djur / applicering.

4.4.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.4.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.4.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.4.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.5   Bruksanvisning

Tabell 16. Användning # 5– Desinfektion efter mjölkning, manuell skumning (RTU vätska)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell skumning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur efter mjölkning.

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via manuell skumningsmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar före mjölkning per djur, per dag.

Applicera högst 5 ml produkt / djur / applicering.

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.5.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via manuell skumningsmetod.

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt/vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 5 ml produkt / djur / applicering.

4.5.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.5.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.5.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.5.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.6   Bruksanvisning

Tabell 17. Användning # 6– Desinfektion efter mjölkning, manuell sprejning (RTU vätska)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell sprejning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur efter mjölkning

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via manuell sprejmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar före mjölkning per djur, per dag.

Applicera högst 15 ml produkt / djur / applicering.

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.6.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via manuell sprejmetod.

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt/vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 15 ml produkt / djur / applicering.

4.6.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Använd kemikalieresistenta handskar under produkthanteringsfasen (handskmaterial ska specificeras av tillståndsinnehavaren i produktinformationen)

4.6.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.6.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.6.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.7   Bruksanvisning

Tabell 18. Användning # 7– Desinfektion efter mjölkning, automatisk sprejning (får inte kombineras med desinfektion före mjölkning) (RTU-vätska)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Automatisk sprejning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur efter mjölkning.

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via automatisk sprutmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning

5 appliceringar före mjölkning per djur, per dag. Ej i kombination med jodbaserad desinfektion före mjölkning.

Applicera högst 15 ml produkt / djur / applicering.

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.7.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via automatisk sprejmetod.

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

5 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag. Ej kombinerad med jodbaserad desinfektion före mjölkning.

Applicera högst 15 ml produkt / djur / applicering.

4.7.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.7.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.7.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.7.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.8   Bruksanvisning

Tabell 19. Användning # 8– Desinfektion efter mjölkning, halvautomatisk doppning (RTU-vätska)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Halvautomatisk doppning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur efter mjölkning.

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via halvautomatisk doppmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar efter mjölkning per djur, per dag.

Applicera högst 10 ml produkt / djur / applicering.

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.8.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via halvautomatisk doppmetod.

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 10 ml produkt / djur / applicering.

4.8.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.8.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.8.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.8.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.9   Bruksanvisning

Tabell 20. Användning # 9– Desinfektion före och efter mjölkning, manuell doppning (RTU-vätska)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell doppning

Spendesinfektionsmedel för direkt applicering på mjölkproducerande djur före och efter mjölkning.

Appliceras direkt på djurspenar före och efter mjölkning via manuell doppning.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar före och 3 efter mjölkning, per djur, per dag (upptill 5 appliceringar totalt).

Applicera högst 10 ml produkt / djur / applicering.

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.9.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar före och efter mjölkning via manuell doppning.

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt/vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar före och 3 efter mjölkning, per djur, per dag (upp till 5 appliceringar totalt).

Applicera högst 10 ml produkt/djur/applicering.

4.9.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Använd kemikalieresistenta handskar under produkt hanteringsfasen (handskmaterial ska specificeras av tillståndsinnehavaren i produktinformationen).

4.9.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.9.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.9.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.10   Bruksanvisning

Tabell 21. Användning # 10– Desinfektion före och efter mjölkning, manuell skumning (RTU-vätska)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell skumning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur före och efter mjölkning

Appliceras direkt på djurspenar före och efter mjölkning via manuell skumningsmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar före och 3 efter mjölkning, per djur, per dag (upp till 5 appliceringar totalt).

Applicera högst 5 ml produkt / djur / applicering.

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.10.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt/vikt jod. Späd inte före användning.

Applicera direkt på djurspenar före och efter mjölkning via manuell skumningsmetod.

3 appliceringar före och 3 efter mjölkning, per djur, per dag (upp till 5 appliceringar totalt).

Applicera högst 5 ml produkt/djur/applicering.

4.10.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Använd kemikalieresistenta handskar under produkthanteringsfasen (handskmaterial ska specificeras av tillståndsinnehavaren i produktinformationen).

4.10.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.10.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.10.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.11   Bruksanvisning

Tabell 22. Användning # 11– Desinfektion före och efter mjölkning, manuell sprejning (RTU vätska)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell sprejning

Spendesinfektionsmedel, för direktapplicering på lakterande djur före och efter mjölkning.

Appliceras direkt på djurspenar före och efter mjölkning via manuell sprejmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar före och 3 efter mjölkning, per djur, per dag (upp till 5 appliceringar totalt).

Applicera högst 15 ml produkt/djur/applicering.

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.11.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar före och efter mjölkning via manuell sprutmetod.

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt/vikt jod. Späd inte ut före användning.

3 appliceringar före och 3efter mjölkning, per djur, per dag (upp till 5 appliceringar totalt).

Applicera högst 15 ml produkt /djur/applicering.

4.11.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Använd kemikalieresistenta handskar under produkthanteringsfasen (handskmaterial ska specificeras av tillståndsinnehavaren i produktinformationen.)

Använd lämpliga skyddsskor (EN 13832) vid applicering av produkten.

En skyddsoverall (minst typ 6, EN 13034) ska bäras.

4.11.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.11.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.11.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

5.   ALLMÄNNA ANVÄNDARRIKTLINJER (2) FÖR META-SPC 2

5.1   Bruksanvisning

Produkten måste uppnå en temperatur > 20 °C före användning

 

Före mjölkning:

 

Applicera produkten så att varje spene täcks.

 

För effektiv användning mot bakterier och jäst, måste produkten lämnas i kontakt med huden i minst 30 sekunder.

 

Efter lämplig kontakttid, ta bort produkten noggrant, med en juverduk för engångs bruk / trasa för att säkerställa att spenarna är rena och torra.

 

Brukslösningens jod-koncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt).

 

Efter mjölkning:

 

Behandla varje spene i sin helhet med produkten, omedelbart efter mjölkning.

 

För att säkerställa tillräcklig kontakttid bör ombesörjas att produkten inte avlägsnas efter applicering (t ex håll korna stående minst 5 minuter).

 

Brukslösningens jod-koncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt).

5.2   Riskbegränsande åtgärder

Denna produkt kan användas för desinfektion före och efter mjölkning i kombination (upp till 5 behandlingar per djur och dag). Den ska dock inte användas i kombination med en annan jodbaserad produkt.

Användning av en doseringspump för att fylla produkten i appliceringsutrustningen rekommenderas.

5.3   En beskrivning av sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, instruktioner för första hjälpen och nödåtgärder för att skydda miljön

Inandning: Inga kända effekter eller symptom vid normal användning.

Hudkontakt: Inga kända effekter eller symptom vid normal användning.

Ögonkontakt: Inga kända effekter eller symptom vid normal användning.

Förtäring: Inga kända effekter eller symptom vid normal användning

Efter inandning: Tillför frisk luft; kontakta läkare vidsymptom.

Efter hudkontakt: Tvätta omedelbart med vatten och tvål och skölj noggrant.

Efter ögonkontakt: Skölj öppet öga i flera minuter under rinnande vatten (minst15minuter).

Efter förtäring: Skölj munnen och drick sedan mycket vatten. Ring omedelbart till läkare.

Om det behövs medicinsk rådgivning, ha en produktförpackning eller etikett till hands

Stabilitet och reaktivitet:

 

Reaktivitet: Inga reaktionsrisker kända vid normala lagrings- och användningsförhållanden.

 

Kemisk stabilitet: Stabil under normala förvarings- och användningsförhållanden.

 

Risk för farliga reaktioner: Inga farliga reaktioner kända under normala lagrings- och användningsförhållanden.

 

Förhållanden som ska undvikas: Inga kända vid normala lagrings- och användningsförhållanden.

 

Farliga sönderdelningsprodukter: Inga kända vid normala lagrings- och användningsförhållanden.

Miljömässiga försiktighetsåtgärder:

 

Valla in för att samla större vätskespill.

 

Samla upp och/eller absorbera spill med inert material och placera sedan i lämplig behållare.

 

Förhindra utsläpp från att komma in i avlopp, kloak eller vattendrag.

 

Samlas i slutna och lämpliga behållare för bortskaffande.

 

Placera inte spillt material tillbaka i originalbehållaren.

5.4   Instruktioner för ett säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning

Tomma behållare måste sköljas tre gånger före bortskaffande.

Juverdukar i engångsmaterial / papper som används för att torka djurspenar och avlägsna produkten från dem bör kasseras som vanligt/hushållsavfall.

Förhindra utsläpp av outspädd produkt till avlopp.

5.5   Lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Förvara endast i sluten originalbehållare

Skydda mot frost

Förvaras inte vid temperaturer över 30 °C

Hållbarhet 24 månader

6.   ÖVRIG INFORMATION

Ingen

7.   TREDJE INFORMATIONSNIVÅN: ENSKILDA PRODUKTER I META-SPC 2

7.1   Handelsnamn, godkännandenummer och specifik sammansättning för varje enskild produkt

Handelsnamn

Deosan Activate Pre RTU AG108

Deosan Activate Pre RTU

Godkännandenummer

EU-0019228-0003 1–2

Trivialnamn

IUPAC-namn

Funktion

CAS-nummer

EG-nummer

Innehåll (%)

Jod

 

Verksamt ämne

7553-56-2

231-442-4

0,3

7.2   Handelsnamn, godkännandenummer och specifik sammansättning för varje enskild produkt

Handelsnamn

Deosan Activate Pre/Post AG217

Deosan Activate Pre/Post

Iodine Plus Pre & Post

Deosan D4T Super AG211

Agros Iodo

Agros Iodo Multi

Poviclyn liquido

Godkännandenummer

EU-0019228-0004 1–2

Trivialnamn

IUPAC-namn

Funktion

CAS-nummer

EG-nummer

Innehåll (%)

Jod

 

Verksamt ämne

7553-56-2

231-442-4

0,3

7.3   Handelsnamn, godkännandenummer och specifik sammansättning för varje enskild produkt

Handelsnamn

Deosan Activate PVP Plus AG215

Deosan Activate PVP Plus

Agros Iodo-Prev POS-Ordenha

Deosan Hitech 2 AG214

Iodine Teat Dip Solution

Godkännandenummer

EU-0019228-0005 1–2

Trivialnamn

IUPAC-namn

Funktion

CAS-nummer

EG-nummer

Innehåll (%)

Jod

 

Verksamt ämne

7553-56-2

231-442-4

0,3

META-SPC 3

1.   META-SPC 3 ADMINISTRATIV INFORMATION

1.1   Meta-SPC 3 identitetsbeteckning

Benämning

Meta SPC 3 - Deosan Activate BPF – RTU gel

1.2   Tillägg till registreringsnummer

Nummer

1–3

1.3   Produkttyp(er)

Produkttyp(er)

PT 03 - Veterinärhygien

2.   META-SPC 3 SAMMANSÄTTNING

2.1   Kvalitativ och kvantitativ information om sammansättningen av meta-SPC 3

Trivialnamn

IUPAC-namn

Funktion

CAS-nummer

EG-nummer

Innehåll (%)

Minst

Högst

Jod

 

Verksamt ämne

7553-56-2

231-442-4

0,3

0,32

2.2   Typ(er) av formulering av meta-SPC 3

Formulering(ar)

GW - Vattenlöslig gel

3.   FAROANGIVELSER OCH SKYDDSANGIVELSER I META-SPC 3

Faroangivelse

Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer.

Skyddsangivelse

Ha förpackningen eller etiketten till hands om du måste söka läkarvård.

Förvaras oåtkomligt för barn.

Undvik utsläpp till miljön.

Innehållet lämnas till enligt nationella föreskrifter.

behållaren lämnas till enligt nationella föreskrifter.

4.   TILLÅTEN ANVÄNDNING/TILLÅTNA ANVÄNDNINGAR AV META-SPC 3

4.1   Bruksanvisning

Tabell 23. Användning # 1– Desinfektion före mjölkning, Manuell doppning (RTU gel)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell doppning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur före mjölkning

Appliceras direkt på djurspenar före mjölkning via manuell doppningsmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar före mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 10 ml produkt / djur / applicering.

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDE IBC (Intermediate Bulk Container) behållare

4.1.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar före mjölkning via manuell doppningsmetod.

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt/vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar före mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 10 ml produkt / djur / applicering.

4.1.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.1.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.1.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.1.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.2   Bruksanvisning

Tabell 24. Användning # 2– Desinfektion efter mjölkning, Manuell doppning (RTU-gel)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell doppning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur efter mjölkning

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via manuell doppning.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 10 ml produkt / djur / applicering.

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDEIBC (Intermediate Bulk Container) behållare.

4.2.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via manuell doppning.

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

2–3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 10 ml produkt / djur / applicering

4.2.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.2.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.2.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.2.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.3   Bruksanvisning

Tabell 25. Användning # 3– Desinfektion efter mjölkning, Halvautomatisk doppning (RTU-gel)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Halvautomatisk doppning

Spendesinfektionsmedel för direkt applicering på mjölkproducerande djur efter mjölkning

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via halvautomatisk doppmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 10 ml produkt / djur / applicering.

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDEIBC (Intermediate Bulk Container) behållare.

4.3.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar efter mjölkning via halvautomatisk doppmetod.

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar efter mjölkning, per djur, per dag.

Applicera högst 10 ml produkt / djur / applicering.

4.3.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.3.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.3.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.3.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.4   Bruksanvisning

Tabell 26. Användning # 4– Desinfektion före och efter mjölkning, manuell doppning (RTU-gel)

Produkttyp

PT 03 - Veterinärhygien

En exakt beskrivning av den godkända användningen, om det är relevant

—

Målorganism(er) (inklusive utvecklingsstadium)

Bakterie

Jäst

Användningsområde

Inomhus

Inomhus

Appliceringsmetod

Manuell doppning

Spendesinfektionsmedel, för direkt applicering på mjölkproducerande djur före och efter mjölkning

Appliceras direkt på djurspenar före och efter mjölkning via manuell doppningsmetod.

Dosering(ar) och frekvens

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt) -

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar före och 3 efter mjölkning, per djur, per dag (upp till 5 appliceringar totalt)

Applicera högst 10 ml produkt / djur / applicering.

Användarkategori(er)

Yrkesmässig användare

Förpackningsstorlekar och förpackningsmaterial

1, 5 och 20 liter HDPE eller F-HDPE behållare

200 liter HDPE eller f-HDPE fat

950 liter HDPE eller f-HPDEIBC (Intermediate Bulk Container) behållare.

4.4.1   Bruksanvisning specifik för denna användning

Appliceras direkt på djurspenar före och efter mjölkning via manuell doppningsmetod.

Bruksfärdig formulering innehållande 0,3 % vikt / vikt jod. Späd inte före användning.

3 appliceringar före och 3 efter mjölkning, per djur, per dag (upp till 5 appliceringar totalt)

Applicera högst 10 ml produkt / djur / applicering.

4.4.2   Användningsspecifika riskbegränsande åtgärder

Använd kemikalieresistenta handskar under produkthanteringsfasen (handskmaterialet ska specificeras av tillståndsinnehavaren i produktinformationen).

4.4.3   Om specifikt för denna användning, en redogörelse för sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, anvisningar för första hjälpen samt nödåtgärder för att skydda miljön

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.4.4   Instruktioner för säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning som är specifika för denna användning

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

4.4.5   Om specifikt för denna användning, lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Se avsnitt 5 - Allmänna villkor för användning

5.   ALLMÄNNA ANVÄNDARRIKTLINJER (3) FÖR META-SPC 3

5.1   Bruksanvisning

Produkten måste uppnå en temperatur > 20 °C före användning

 

Före mjölkning:

 

Applicera produkten på hela spenen.

 

För effektiv användning mot bakterier och jäst, måste produkten lämnas i kontakt med huden i minst 30 sekunder.

 

Efter lämplig kontakttid, ta bort produkten noggrant, med en juverduk för engångsbruk / trasa för att säkerställa att spenarna är rena och torra.

 

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt).

 

Efter mjölkning:

 

Täck varje spene i sin helhet med produkten, omedelbart efter mjölkning.

 

För att säkerställa tillräcklig kontakttid bör det ombesörjas att produkten inte avlägsnas efter applicering (t ex hålla korna stående minst 5 minuter)

 

Brukslösningens jodkoncentration 3 000 mg / kg (0,3 % vikt / vikt).

5.2   Riskbegränsande åtgärder

Denna produkt kan användas för desinfektion före och efter mjölkning i kombination (upp till 5 behandlingar per djur och dag). Den ska dock inte användas i kombination med en annan jodbaserad produkt.

Användning av en doseringspump för att fylla produkten i doseringssutrustningen rekommenderas.

5.3   En beskrivning av sannolika direkta eller indirekta skadliga effekter, instruktioner för första hjälpen och nödåtgärder för att skydda miljön

Inandning: Inga kända effekter eller symptom vid normal användning.

Hudkontakt: Inga kända effekter eller symptom vid normal användning.

Ögonkontakt: Inga kända effekter eller symptom vid normal användning.

Förtäring: Inga kända effekter eller symptom vid normal användning

Efter inandning: Tillför frisk luft; kontakta läkare vid symptom.

Efter hudkontakt: Tvätta omedelbart med vatten och tvål och skölj noggrant.

Efter ögonkontakt: Skölj öppet öga i flera minuter under rinnande vatten (minst 15 minuter).

Efter förtäring: Skölj munnen och drick sedan mycket vatten. Ring omedelbart till läkare.

Om det behövs medicinsk rådgivning, ha en produktförpackning eller etikett till hands

Stabilitet och reaktivitet:

 

Reaktivitet: Inga reaktionsrisker kända vid normala lagrings- och användningsförhållanden.

 

Kemisk stabilitet: Stabil under normala förvarings- och användningsförhållanden.

 

Risk för farliga reaktioner: Inga farliga reaktioner kända under normala lagrings- och användningsförhållanden.

 

Förhållanden som ska undvikas: Inga kända vid normala lagrings- och användningsförhållanden.

 

Farliga sönderdelningsprodukter: Inga kända vid normala lagrings- och användningsförhållanden.

Miljömässiga försiktighetsåtgärder:

 

Valla in för att samla större vätskespill.

 

Samla upp och / eller absorbera spill med inert material och placera sedan i lämplig behållare.

 

Förhindra utsläpp från att komma in i avlopp, kloak eller vattendrag.

 

Samlas i lämpliga slutna behållare för bortskaffande.

 

Placera inte spillt material tillbaka i originalbehållaren

5.4   Instruktioner för ett säkert bortskaffande av produkten och dess förpackning

Tomma behållare måste sköljas tre gånger före bortskaffande

Juverdukar i engångsmaterial / papper som används för att torka djurspenar och avlägsna produkten från dem bör kasseras som vanligt/hushållsavfall.

Förhindra utsläpp av outspädd produkt till avlopp.

5.5   Lagringsförhållanden och hållbarhetstid för produkten vid normala lagringsförhållanden

Förvara endast i sluten originalbehållare

Skydda mot frost

Förvaras inte vid temperaturer över 30 °C

Hållbarhet 18 månader

6.   ÖVRIG INFORMATION

Ingen

7.   TREDJE INFORMATIONSNIVÅN: ENSKILDA PRODUKTER I META-SPC 3

7.1   Handelsnamn, godkännandenummer och specifik sammansättning för varje enskild produkt

Handelsnamn

Deosan Activate Barrier AG216

Agros Iodo Pós

Povisyl espeso

Godkännandenummer

EU-0019228-0006 1–3

Trivialnamn

IUPAC-namn

Funktion

CAS-nummer

EG-nummer

Innehåll (%)

Jod

 

Verksamt ämne

7553-56-2

231-442-4

0,3

(1)  Bruksanvisningar, riskreducerande åtgärder och andra användarriktlinjer i detta avsnitt gäller för alla tillåtna användningar inom meta-SPC 1.

(2)  Bruksanvisningar, riskreducerande åtgärder och andra användarriktlinjer i detta avsnitt gäller för alla tillåtna användningar inom meta-SPC 2.

(3)  Bruksanvisningar, riskreducerande åtgärder och andra användarriktlinjer i detta avsnitt gäller för alla tillåtna användningar inom meta-SPC 3.

BESLUT

14.3.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 72/50

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2019/404

av den 12 mars 2019

om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater

[delgivet med nr C(2019) 1833]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom unionen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (3), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU (4) fastställs djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater där fall av sjukdomen har bekräftats hos tamsvin eller viltlevande svin (nedan kallade de berörda medlemsstaterna). I delarna I–IV i bilagan till det genomförandebeslutet avgränsas och förtecknas vissa områden i de berörda medlemsstaterna uppdelade efter risknivå utifrån den epidemiologiska situationen vad gäller denna sjukdom. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU har ändrats flera gånger med beaktande av förändringar i den epidemiologiska situationen i unionen vad gäller afrikansk svinpest som bör återspeglas i den bilagan. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ändrades senast genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/315 (5) till följd av fall av afrikansk svinpest i Belgien, Bulgarien och Rumänien.

(2)

Risken för att afrikansk svinpest sprids till vilda djur är kopplad till den naturliga långsamma spridningen av sjukdomen bland vildsvinspopulationer och även till mänsklig verksamhet, vilket har påvisats av sjukdomens senaste epidemiologiska utveckling i unionen och dokumenterats av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) i ett vetenskapligt yttrande från Efsas panel för djurs hälsa och välbefinnande av den 14 juli 2015, i Efsas vetenskapliga rapport Epidemiological analyses on African swine fever in the Baltic countries and Poland av den 23 mars 2017, i Efsas vetenskapliga rapport Epidemiological analyses of African swine fever in the Baltic States and Poland av den 8 november 2017 samt i Efsas vetenskapliga rapport Epidemiological analyses of African swine fever in the European Union av den 29 november 2018 (6).

(3)

I rådets direktiv 2002/60/EG (7) fastställs de minimiåtgärder som ska vidtas inom unionen för bekämpning av afrikansk svinpest. I artikel 9 i direktiv 2002/60/EG föreskrivs särskilt att det ska upprättas en skydds- och övervakningszon när afrikansk svinpest officiellt har bekräftats hos svin på en anläggning och i artiklarna 10 och 11 i samma direktiv fastställs de åtgärder som ska vidtas i skydds- och övervakningszonerna för att förhindra att sjukdomen sprids. I artikel 15 i direktiv 2002/60/EG föreskrivs dessutom de åtgärder som ska vidtas när afrikansk svinpest bekräftas hos viltlevande svin, inklusive att anläggningar för svinhållning i det område som definierats som smittat ska ställas under officiell övervakning. Den senaste tidens erfarenheter har visat att de åtgärder som fastställs i direktiv 2002/60/EG effektivt förhindrar spridningen av sjukdomen, särskilt åtgärderna för rengöring och desinfektion av smittade anläggningar och åtgärderna för utrotning av sjukdomen i en population av viltlevande svin.

(4)

Eftersom de åtgärder som tillämpas i medlemsstaterna enligt direktiv 2002/60/EG är effektiva, särskilt åtgärderna i artiklarna 10.4 b, 10.5 och 15 bör, i överensstämmelse med de riskreducerande åtgärder avseende afrikansk svinpest som fastställs i Terrestrial Animal Health Code från Världsorganisationen för djurhälsa, vissa områden i förvaltningsdistrikten Alytaus, Kauno, Marijampolės, Šiaulių, Tauragės och Telšių i Litauen som för närvarande förtecknas i del III i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU nu förtecknas i del II i den bilagan, med hänsyn till att tremånadersperioden från dagen för den slutliga rengöringen och desinfektionen av de smittade anläggningarna löper ut. Eftersom de områden där den epidemiologiska situationen fortfarande utvecklas och förändras förtecknas i del III i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU måste alltid effekten på de angränsande områdena särskilt beaktas när eventuella ändringar görs av de områden som förtecknas i den delen.

(5)

Eftersom de övergripande åtgärder som tillämpas i medlemsstaterna enligt direktiv 2002/60/EG är effektiva, särskilt åtgärderna i artikel 15, bör dessutom, i överensstämmelse med de riskreducerande åtgärder avseende afrikansk svinpest som fastställs i Terrestrial Animal Health Code från Världsorganisationen för djurhälsa, alla områden i Tjeckien som för närvarande förtecknas i delarna I och II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU nu strykas från bilagan, med tanke på den gynnsamma epidemiologiska situationen för den sjukdomen i den medlemsstaten.

(6)

I februari 2019 konstaterades ytterligare fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i Ungern och Polen, vilket också måste återspeglas i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

(7)

I februari 2019 konstaterades några fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i länen Heves och Borsod-Abaúj-Zemplén i Ungern, i närheten av de områden som förtecknas i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Dessa fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Dessa områden i Ungern som drabbats av afrikansk svinpest bör därför förtecknas i del II i stället för i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

(8)

I februari 2019 konstaterades några fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i distriktet miński i Polen, i närheten av ett område som förtecknas i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Dessa fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Detta område i Polen som drabbats av afrikansk svinpest bör därför förtecknas i del II i stället för i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

(9)

I februari 2019 konstaterades ett fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin i regionen Dobrich i Bulgarien, i närheten av områden som förtecknas i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Detta fall av afrikansk svinpest hos viltlevande svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Detta område i Bulgarien som drabbats av afrikansk svinpest bör därför förtecknas i del II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU.

(10)

För att beakta den senaste epidemiologiska utvecklingen av afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen bör nya tillräckligt stora högriskområden avgränsas i Litauen, Ungern, Polen och Bulgarien och tas med i förteckningarna i delarna I, II och III i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 12 mars 2019.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen

(1)  EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.

(2)  EUT L 224, 18.8.1990, s. 29.

(3)  EUT L 18, 23.1.2003, s. 11.

(4)  Kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU av den 9 oktober 2014 om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater och om upphävande av genomförandebeslut 2014/178/EU (EUT L 295, 11.10.2014, s. 63).

(5)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/315 av den 21 februari 2019 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater (EUT L 51, 22.2.2019, s. 53).

(6)  EFSA Journal, vol. 13(2015):7, artikelnr 4163. EFSA Journal, vol. 15(2017):3, artikelnr 4732. EFSA Journal, vol. 15(2017):11, artikelnr 5068. EFSA Journal, vol. 16(2018):11, artikelnr 5494.

(7)  Rådets direktiv 2002/60/EG av den 27 juni 2002 om särskilda bestämmelser för bekämpning av afrikansk svinpest och om ändring av direktiv 92/119/EEG beträffande Teschensjuka och afrikansk svinpest (EGT L 192, 20.7.2002, s. 27).

BILAGA

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ska ersättas med följande:

”BILAGA

DEL I

1.   Belgien

Följande områden i Belgien:

in Luxembourg province:

—

the area is delimited clockwise by:

—

Frontière avec la France

—

Rue Mersinhat

—

N818

—

N83: Le Buisson des Cailles

—

Rue des Sources

—

Rue Antoine

—

Rue de la Cure

—

Rue du Breux

—

Rue Blondiau

—

Nouvelle Chiyue

—

Rue de Martué

—

Rue du Chêne

—

Rue des Aubépines

—

N85: Rue des Iles, N894: Rue de Chiny, Rue de la Fontenelle, Rue du Millénaire, Rue de la Goulette, Pont saint Nicolas, Rue des Combattants jusque son intersection avec la Rue de la Motte, Rue de la Motte

—

Rue de Neufchâteau

—

Rue des Bruyères jusque son intersection avec la Rue de la Gaume (N801)

—

Rue de la Gaume jusque son intersection avec la Rue de l'Accord

—

Rue du Fet

—

N40: Route d'Arlon, Burnaimont, Rue de Luxembourg, Rue Ranci, Rue de la Chapelle,

—

Rue du Tombois

—

Rue Du Pierroy

—

Rue Saint-Orban

—

Rue Saint-Aubain

—

Rue des Cottages

—

Rue de Relune

—

Rue de Rulune

—

Route de l'Ermitage

—

N87: Route de Habay

—

Chemin des Ecoliers

—

Le Routy

—

Rue Burgknapp

—

Rue de la Halte

—

Rue du Centre

—

Rue de l'Eglise

—

Rue du Marquisat

—

Rue de la Carrière

—

Rue de la Lorraine

—

Rue du Beynert

—

Millewée

—

Rue du Tram

—

Millewée

—

N4: Route de Bastogne, Avenue de Longwy,Route de Luxembourg,

—

Frontière avec le Grand-Duché de Luxembourg

—

Frontière avec la France

—

La N87 jusque son intersection avec la N871 au niveau de Rouvroy

—

La N871 jusque son intersection avec la N88

—

La N88 jusque son intersection avec la N883 au niveau d'Aubange

—

La N883 jusque son intersection avec la N81 au niveau d'Aubange

—

La N81 jusque son intersection avec la E25-E411

—

La E25-E411 jusque son intersection avec la N894

—

La N894 jusque son intersection avec la N801

—

La N801 jusque son intersection avec la N891

—

La N83 jusque son intersection avec la N85

—

La N85 jusque son intersection avec la frontière avec la France

2.   Bulgarien

Följande områden i Bulgarien:

in Varna the whole region excluding the villages covered in Part II

in Silistra region:

whole municipality of Glavinitza,

whole municipality of Tutrakan,

whithin municipality of Dulovo:

Boil,

Vokil,

Grancharovo,

Doletz,

Oven,

Okorsh,

Oreshene,

Paisievo,

Pravda,

Prohlada,

Ruyno,

Sekulovo,

Skala,

Yarebitsa,

within municipality of Sitovo:

Bosna,

Garvan,

Irnik,

Iskra,

Nova Popina,

Polyana,

Popina,

Sitovo,

Yastrebna,

within municipality of Silistra:

Vetren

in Dobrich region:

whole municipality of Baltchik,

whole municipality of General Toshevo,

whole municipality of Dobrich,

whole municipality of Dobrich-selska (Dobrichka),

within municipality of Krushari:

Severnyak,

Abrit,

Dobrin,

Alexandria,

Polkovnik Dyakovo,

Poruchik Kardzhievo,

Zagortzi,

Zementsi,

Koriten,

Krushari,

Bistretz,

Efreytor Bakalovo,

Telerig,

Lozenetz,

Krushari,

Severnyak,

Severtsi,

within municipality of Kavarna:

Krupen,

Belgun,

Bilo,

Septemvriytsi,

Travnik,

whole municipality of Tervel, except Brestnitsa and Kolartzi,

in Ruse region:

within municipality of Slivo pole:

Babovo,

Brashlen,

Golyamo vranovo,

Malko vranovo,

Ryahovo,

Slivo pole,

Borisovo,

within municipality of Ruse:

Sandrovo,

Prosena,

Nikolovo,

Marten,

Dolno Ablanovo,

Ruse,

Chervena voda,

Basarbovo,

within municipality of Ivanovo:

Krasen,

Bozhichen,

Pirgovo,

Mechka,

Trastenik,

within municipality of Borovo:

Batin,

Gorno Ablanovo,

Ekzarh Yosif,

Obretenik,

Batin,

within municipality of Tsenovo:

Krivina,

Belyanovo,

Novgrad,

Dzhulyunitza,

Beltzov,

Tsenovo,

Piperkovo,

Karamanovo,

in Veliko Tarnovo region:

within municipality of Svishtov:

Sovata,

Vardim,

Svishtov,

Tzarevets,

Bulgarsko Slivovo,

Oresh,

in Pleven region:

within municipality of Belene:

Dekov,

Belene,

Kulina voda,

Byala voda,

within municipality of Nikopol:

Lozitza,

Dragash voyvoda,

Lyubenovo,

Nikopol,

Debovo,

Evlogievo,

Muselievo,

Zhernov,

Cherkovitza,

within municipality of Gulyantzi:

Somovit,

Dolni vit,

Milkovitsa,

Shiyakovo,

Lenkovo,

Kreta,

Gulyantzi,

Brest,

Dabovan,

Zagrazhdan,

Gigen,

Iskar,

within municipality of Dolna Mitropoliya:

Komarevo,

Baykal,

Slavovitsa,

Bregare,

Orehovitsa,

Krushovene,

Stavertzi,

Gostilya,

in Vratza region:

within municipality of Oryahovo:

Dolni vadin,

Gorni vadin,

Ostrov,

Galovo,

Leskovets,

Selanovtsi,

Oryahovo,

within municipality of Miziya:

Saraevo,

Miziya,

Voyvodovo,

Sofronievo,

within municipality of Kozloduy:

Harlets,

Glozhene,

Butan,

Kozloduy,

in Montana region:

within municipality of Valtchedram:

Dolni Tzibar,

Gorni Tzibar,

Ignatovo,

Zlatiya,

Razgrad,

Botevo,

Valtchedram,

Mokresh,

within municipality Lom:

Kovatchitza,

Stanevo,

Lom,

Zemphyr,

Dolno Linevo,

Traykovo,

Staliyska mahala,

Orsoya,

Slivata,

Dobri dol,

within municipality of Brusartsi:

Vasilyiovtzi,

Dondukovo,

in Vidin region:

within municipality of Ruzhintsi:

Dinkovo,

Topolovets,

Drenovets,

within municipality of Dimovo:

Artchar,

Septemvriytzi,

Yarlovitza,

Vodnyantzi,

Shipot,

Izvor,

Mali Drenovetz,

Lagoshevtzi,

Darzhanitza,

within municipality of Vidin:

Vartop,

Botevo,

Gaytantsi,

Tzar Simeonovo,

Ivanovtsi,

Zheglitza,

Sinagovtsi,

Dunavtsi,

Bukovets,

Bela Rada,

Slana bara,

Novoseltsi,

Ruptzi,

Akatsievo,

Vidin,

Inovo,

Kapitanovtsi,

Pokrayna,

Antimovo,

Kutovo,

Slanotran,

Koshava,

Gomotartsi.

3.   Estland

Följande områden i Estland:

—

Hiiu maakond.

4.   Ungern

Följande områden i Ungern:

—

Borsod-Abaúj-Zemplén megye 651100, 651300, 651400, 651500, 651610, 651700, 651801, 651802, 651803, 651900, 652000, 652200, 652300, 652601, 652602, 652603, 652700, 652900, 653000, 653100, 653200, 653300, 653401, 653403, 653500, 653600, 653700, 653800, 653900, 654000, 654201, 654202, 654301, 654302, 654400, 654501, 654502, 654600, 654700, 654800, 654900, 655000, 655100, 655200, 655300, 655500, 655600, 655700, 655800, 655901, 655902, 656000, 656100, 656200, 656300, 656400, 656600, 657300, 657400, 657500, 657600, 657700, 657800, 657900, 658000, 658201, 658202 és 658403 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Hajdú-Bihar megye 900750, 900850, 900860, 900930, 900950, 901050, 901150, 901250, 901260, 901270, 901350, 901450, 901551, 901560, 901570, 901580, 901590, 901650, 901660, 901750, 901950, 902050, 902150, 902250, 902350, 902450, 902850, 902860, 902950, 902960, 903050, 903150, 903250, 903350, 903360, 903370, 903450, 903550, 904450, 904460, 904550, 904650, 904750, 904760, 905450 és 905550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Heves megye 702550, 703350, 703360, 703450, 703550, 703610, 703750, 703850, 703950, 704050, 704150, 704250, 704350, 704450, 704550, 704650, 704750, 704850, 704950, 705050, és 705350 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750150, 750160, 750250, 750260, 750350, 750450, 750460, 750550, 750650, 750750, 750850, 750950, 751150, 752150 és 755550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Nógrád megye 550710, 550810, 551450, 551460, 551550, 551650, 551710, 552010, 552150, 552250, 552350, 552360, 552450, 552460, 552520, 552550, 552610, 552620, 552710, 552850, 552860, 552950, 552960, 552970, 553050, 553110, 553250, 553260, 553350, 553650, 553750, 553850, 553910 és 554050 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Pest megye 571250, 571350, 571550, 571610, 571750, 571760, 572250, 572350, 572550, 572850, 572950, 573360, 573450, 580050 és 580450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Szabolcs-Szatmár-Bereg megye 851950, 852350, 852450, 852550, 852750, 853560, 853650, 853751, 853850, 853950, 853960, 854050, 854150, 854250, 854350, 855250, 855350, 855450, 855460, 855550, 855650, 855660, 855750, 855850, 855950, 855960, 856012, 856050, 856150, 856260, 857050, 857150, 857350 és 857450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

5.   Lettland

Följande områden i Lettland:

—

Aizputes novada Aizputes, Cīravas, Lažas, Kazdangas pagasts un Aizputes pilsēta,

—

Alsungas novads,

—

Durbes novada Dunalkas un Tadaiķu pagasts,

—

Kuldīgas novada Gudenieku pagasts,

—

Pāvilostas novada Sakas pagasts un Pāvilostas pilsēta,

—

Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

—

Ventspils novada Jūrkalnes pagasts,

—

Grobiņas novada Bārtas un Gaviezes pagasts,

—

Rucavas novada Dunikas pagasts.

6.   Litauen

Följande områden i Litauen:

—

Jurbarko rajono savivaldybė: Smalininkų ir Viešvilės seniūnijos,

—

Kelmės rajono savivaldybė: Kelmės, Kelmės apylinkių, Kražių, Kukečių, Liolių, Pakražančio seniūnijos, Tytuvėnų seniūnijos dalis į vakarus ir šiaurę nuo kelio Nr. 157 ir į vakarus nuo kelio Nr. 2105 ir Tytuvėnų apylinkių seniūnijos dalis į šiaurę nuo kelio Nr. 157 ir į vakarus nuo kelio Nr. 2105, ir Vaiguvos seniūnijos,

—

Mažeikių rajono savivaldybė: Sedos ir Židikų seniūnijos,

—

Pagėgių savivaldybė,

—

Plungės rajono savivaldybė,

—

Raseinių rajono savivaldybė: Girkalnio ir Kalnujų seniūnijos dalis į šiaurę nuo kelio Nr A1, Nemakščių, Paliepių, Raseinių, Raseinių miesto ir Viduklės seniūnijos,

—

Rietavo savivaldybė,

—

Skuodo rajono savivaldybė,

—

Šilalės rajono savivaldybė,

—

Šilutės rajono savivaldybė: Juknaičių, Kintų, Šilutės ir Usėnų seniūnijos,

—

Tauragės rajono savivaldybė: Lauksargių, Skaudvilės, Tauragės, Mažonų, Tauragės miesto ir Žygaičių seniūnijos.

7.   Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gmina Ruciane – Nida i część gminy Pisz położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 58 oraz miasto Pisz w powiecie piskim,

gmina Miłki, część gminy Ryn położona na południe od linii kolejowej łączącej miejscowości Giżycko i Kętrzyn, część gminy wiejskiej Giżycko położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 59 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Giżycko, na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od południowej granicy gminy do granicy miasta Giżycko i na południe od granicy miasta Giżycko w powiecie giżyckim,

gminy Mikołajki, Piecki, część gminy Sorkwity położona na południe od drogi nr 16 i część gminy wiejskiej Mrągowo położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 16 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Mrągowo oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 59 biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Mrągowo w powiecie mrągowskim,

gminy Dźwierzuty i Świętajno w powiecie szczycieńskim,

gminy Gronowo Elbląskie, Markusy, Rychliki, część gminy Elbląg położona na wschód i na południe od granicy powiatu miejskiego Elbląg i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr S7 biegnącą od granicy powiatu miejskigo Elbląg do wschodniej granicy gminy Elbląg i część gminy Tolkmicko niewymieniona w części II załącznika w powiecie elbląskim oraz strefa wód przybrzeżnych Zalewu Wiślanego i Zatoki Elbląskiej,

gminy Barczewo, Biskupiec, Dobre Miasto, Dywity, Jeziorany, Jonkowo i Świątki w powiecie olsztyńskim,

gminy Łukta, Miłakowo, Małdyty, Miłomłyn i Morąg w powiecie ostródzkim,

gmina Zalewo w powiecie iławskim,

w województwie podlaskim:

gminy Rudka, Wyszki, część gminy Brańsk położona na północ od linii od linii wyznaczonej przez drogę nr 66 biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Brańsk i miasto Brańsk w powiecie bielskim,

gmina Perlejewo w powiecie siemiatyckim,

gminy Kolno z miastem Kolno, Mały Płock i Turośl w powiecie kolneńskim,

gmina Poświętne w powiecie białostockim,

gminy Kołaki Kościelne, Rutki, Szumowo, część gminy Zambrów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 i miasto Zambrów w powiecie zambrowskim,

gminy Kulesze Kościelne, Nowe Piekuty, Szepietowo, Klukowo, Ciechanowiec, Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew w powiecie wysokomazowieckim,

gminy Miastkowo, Nowogród i Zbójna w powiecie łomżyńskim;

w województwie mazowieckim:

gminy Ceranów, Kosów Lacki, Sabnie, Sterdyń, część gminy Bielany położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 i część gminy wiejskiej Sokołów Podlaski położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 w powiecie sokołowskim,

gminy Grębków, Korytnica, Liw, Łochów, Miedzna, Sadowne, Stoczek, Wierzbno i miasto Węgrów w powiecie węgrowskim,

gminy Rzekuń, Troszyn, Lelis, Czerwin i Goworowo w powiecie ostrołęckim,

powiat miejski Ostrołęka,

powiat ostrowski,

gminy Karniewo, Maków Mazowiecki, Rzewnie i Szelków w powiecie makowskim,

gmina Krasne w powiecie przasnyskim,

gminy Mała Wieś i Wyszogród w powiecie płockim,

gminy Ciechanów z miastem Ciechanów, Glinojeck, Gołymin – Ośrodek, Ojrzeń, Opinogóra Górna i Sońsk w powiecie ciechanowskim,

gminy Baboszewo, Czerwińsk nad Wisłą, Naruszewo, Płońsk z miastem Płońsk, Sochocin i Załuski w powiecie płońskim,

gminy Gzy, Obryte, Zatory, Pułtusk i część gminy Winnica położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Bielany, Winnica i Pokrzywnica w powiecie pułtuskim,

gminy Brańszczyk, Długosiodło, Rząśnik, Wyszków, Zabrodzie i część gminy Somianka położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 62 w powiecie wyszkowskim,

gminy Jadów, Klembów, Poświętne, Strachówka i Tłuszcz w powiecie wołomińskim,

gminy Dobre, Jakubów, Kałuszyn, Stanisławów, i część gminy Mińsk Mazowiecki położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A2 w powiecie mińskim,

gmina Żelechów w powiecie garwolińskim,

gminy Garbatka Letnisko, Gniewoszów i Sieciechów w powiecie kozienickim,

gminy Baranów i Jaktorów w powiecie grodziskim,

powiat żyrardowski,

gminy Belsk Duży, Błędów, Goszczyn i Mogielnica w powiecie grójeckim,

gminy Białobrzegi, Promna, Stara Błotnica, Wyśmierzyce i część gminy Stromiec położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 48 w powiecie białobrzeskim,

gminy Jedlińsk, Jastrzębia i Pionki z miastem Pionki w powiecie radomskim,

gminy Iłów, Nowa Sucha, Rybno, Teresin, część gminy wiejskiej Sochaczew położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Sochaczew oraz na południowy zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 50 biegnącą od północnej granicy gminy do granicy miasta Sochaczew i część miasta Sochaczew położona na południowy zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 50 i 92 w powiecie sochaczewskim,

gmina Policzna w powiecie zwoleńskim,

gmina Solec nad Wisłą w powiecie lipskim;

w województwie lubelskim:

gminy Bełżyce, Borzechów, Niedrzwica Duża, Jabłonna, Krzczonów, Jastków, Konopnica, Głusk, Strzyżewice i Wojciechów w powiecie lubelskim,

gminy Miączyn, Nielisz, Sitno, Stary Zamość, Komarów-Osada i część gminy wiejskiej Zamość położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 w powiecie zamojskim,

powiat miejski Zamość,

gminy Jeziorzany i Kock w powiecie lubartowskim,

gminy Adamów i Serokomla w powiecie łukowskim,

gminy Kłoczew, Nowodwór, Ryki, Ułęż i miasto Dęblin w powiecie ryckim,

gminy Janowiec, i część gminy wiejskiej Puławy położona na zachód od rzeki Wisły w powiecie puławskim,

gminy Chodel, Karczmiska, Łaziska, Opole Lubelskie, Poniatowa i Wilków w powiecie opolskim,

gmina Rybczewice, miasto Świdnik i część gminy Piaski położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 biegnącą od wschodniej granicy gminy Piaski do skrzyżowania z drogą nr S12 i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania dróg nr 17 i nr S12 przez miejscowość Majdan Brzezicki do północnej granicy gminy w powiecie świdnickim;

gminy Gorzków, Rudnik i Żółkiewka w powiecie krasnostawskim,

gminy Bełżec, Jarczów, Lubycza Królewska, Rachanie, Susiec, Ulhówek i część gminy Łaszczów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 852 w powiecie tomaszowskim,

gminy Łukowa i Obsza w powiecie biłgorajskim,

powiat miejski Lublin,

gminy Kraśnik z miastem Kraśnik, Szastarka, Trzydnik Duży, Urzędów, Wilkołaz i Zakrzówek w powiecie kraśnickim,

gminy Modliborzyce i Potok Wielki w powiecie janowskim;

w województwie podkarpackim:

gminy Horyniec-Zdrój, Narol, Stary Dzików, Wielkie Oczy, Oleszyce i Lubaczów z miastem Lubaczów w powiecie lubaczowskim,

gminy Laszki i Wiązownica w powiecie jarosławskim,

gminy Pysznica, Zaleszany i miasto Stalowa Wola w powiecie stalowowolskim,

gmina Gorzyce w powiecie tarnobrzeskim;

w województwie świętokrzyskim:

gminy Tarłów i Ożarów w powiecie opatowskim,

gminy Dwikozy, Zawichost i miasto Sandomierz w powiecie sandomierskim.

8.   Rumänien

Följande områden i Rumänien:

—

Județul Alba,

—

Restul județului Argeș care nu a fost inclus în partea III,

—

Județul Cluj,

—

Județul Harghita,

—

Județul Hunedoara,

—

Județul Iași,

—

Județul Neamț,

—

Județul Vâlcea,

—

Restul județului Mehedinți care nu a fost inclus în Partea III cu următoarele comune:

—

Comuna Garla Mare,

—

Hinova,

—

Burila Mare,

—

Gruia,

—

Pristol,

—

Dubova,

—

Municipiul Drobeta Turnu Severin,

—

Eselnița,

—

Salcia,

—

Devesel,

—

Svinița,

—

Gogoșu,

—

Simian,

—

Orșova,

—

Obârșia Closani,

—

Baia de Aramă,

—

Bala,

—

Florești,

—

Broșteni,

—

Corcova,

—

Isverna,

—

Balta,

—

Podeni,

—

Cireșu,

—

Ilovița,

—

Ponoarele,

—

Ilovăț,

—

Patulele,

—

Jiana,

—

Iyvoru Bârzii,

—

Malovat,

—

Bălvănești,

—

Breznița Ocol,

—

Godeanu,

—

Padina Mare,

—

Corlățel,

—

Vânju Mare,

—

Vânjuleț,

—

Obârșia de Câmp,

—

Vânători,

—

Vladaia,

—

Punghina,

—

Cujmir,

—

Oprișor,

—

Dârvari,

—

Căzănești,

—

Husnicioara,

—

Poroina Mare,

—

Prunișor,

—

Tămna,

—

Livezile,

—

Rogova,

—

Voloiac,

—

Sisești,

—

Sovarna,

—

Bălăcița,

—

Județul Gorj,

—

Județul Suceava,

—

Județul Mureș,

—

Județul Sibiu,

—

Județul Caraș-Severin.

DEL II

1.   Belgien

Följande områden i Belgien:

in Luxembourg province:

—

the area is delimited clockwise by:

—

La frontière avec la France au niveau de Florenville

—

La N85 jusque son intersection avec la N83 au niveau de Florenville

—

La N83 jusque son intersection avec la N891

—

La N891 jusque son intersection avec la N801

—

La N801 jusque son intersection avec la N894

—

La N894 jusque son intersection avec la E25-E411

—

La E25-E411 jusque son intersection avec la N81 au niveau de Weyler

—

La N81 jusque son intersection avec la N883 au niveau d'Aubange

—

La N883 jusque son intersection avec la N88 au niveau d'Aubange

—

La N88 jusque son intersection avec la N871

—

La N871 jusque son intersection avec la N87 au niveau de Rouvroy

—

La N87 jusque son intersection avec la frontière avec la France

2.   Bulgarien

Följande områden i Bulgarien:

In Varna region

Within municipality of Beloslav

Razdelna

within municipalty of Devnya

Devnya

Povelyanovo

Padina,

within municipality of Vetrino:

Gabarnitsa;

within municipality of Provadiya:

Staroselets,

Petrov dol,

Provadiya,

Dobrina,

Manastir,

Zhitnitsa,

Tutrakantsi,

Bozveliysko,

Barzitsa,

Tchayka,

within municipality of Avren:

Trastikovo,

Sindel,

Avren,

Kazashka reka,

Yunak,

Tsarevtsi,

Dabravino,

within municipality of Dalgopol:

Tsonevo,

Velichkovo,

within municipality of Dolni chiflik:

Nova shipka,

Goren chiflik,

Pchelnik,

Venelin,

in Silistra region:

within municipality of Kaynardzha:

Voynovo,

Kaynardzha,

Kranovo,

Zarnik,

Dobrudzhanka,

Golesh,

Svetoslav,

Polkovnik Cholakovo,

Kamentzi,

Gospodinovo,

Davidovo,

Sredishte,

Strelkovo,

Poprusanovo,

Posev,

within municipality of Alfatar:

Alfatar,

Alekovo,

Bistra,

Kutlovitza,

Tzar Asen,

Chukovetz,

Vasil Levski,

within municipality of Silistra:

Glavan,

Silistra,

Aydemir,

Babuk,

Popkralevo,

Bogorovo,

Bradvari,

Sratzimir,

Bulgarka,

Tsenovich,

Sarpovo,

Srebarna,

Smiletz,

Profesor Ishirkovo,

Polkovnik Lambrinovo,

Kalipetrovo,

Kazimir,

Yordanovo,

within municipality of Sitovo:

Dobrotitza,

Lyuben,

Slatina,

within municipality of Dulovo:

Varbino,

Polkovnik Taslakovo,

Kolobar,

Kozyak,

Mezhden,

Tcherkovna,

Dulovo,

Razdel,

Tchernik,

Poroyno,

Vodno,

Zlatoklas,

Tchernolik,

in Dobrich region:

within municipality of Krushari:

Kapitan Dimitrovo,

Ognyanovo,

Zimnitza,

Gaber,

within municipality of Dobrich-selska:

Altsek,

Vodnyantsi,

Feldfebel Denkovo,

Hitovo,

within municipality of Tervel:

Brestnitza,

Kolartzi,

Angelariy,

Balik,

Bezmer,

Bozhan,

Bonevo,

Voynikovo,

Glavantsi,

Gradnitsa,

Guslar,

Kableshkovo,

Kladentsi,

Kochmar,

Mali izvor,

Nova Kamena,

Onogur,

Polkovnik Savovo,

Popgruevo,

Profesor Zlatarski,

Sartents,

Tervel,

Chestimenstko,

within municipality Shabla:

Shabla,

Tyulenovo,

Bozhanovo,

Gorun,

Gorichane,

Prolez,

Ezeretz,

Zahari Stoyanovo,

Vaklino,

Granichar,

Durankulak,

Krapetz,

Smin,

Staevtsi,

Tvarditsa,

Chernomortzi,

within municipality of Kavarna:

Balgarevo,

Bozhurets,

Vranino,

Vidno,

Irechek,

Kavarna,

Kamen briag,

Mogilishte,

Neykovo,

Poruchik Chunchevo,

Rakovski,

Sveti Nikola,

Seltse,

Topola,

Travnik,

Hadzhi Dimitar,

Chelopechene.

3.   Estland

Följande områden i Estland:

—

Eesti Vabariik (välja arvatud Hiiu maakond).

4.   Ungern

Följande områden i Ungern:

—

Heves megye 700150, 700250, 700260, 700350, 700450, 700460, 700550, 700650, 700750, 700850, 700860, 700950, 701050, 701111, 701150, 701250, 701350, 701550, 701560, 701650, 701750, 701850, 701950, 702050, 702150, 702250, 702260, 702350, 702450, 702750, 702850, 702950, 703050, 703150, 703250, 703370, 705150, 705250, 705450, 705510 és 705610 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Szabolcs-Szatmár-Bereg megye 850950, 851050, 851150, 851250, 851350, 851450, 851550, 851560, 851650, 851660, 851751, 851752, 852850, 852860, 852950, 852960, 853050, 853150, 853160, 853250, 853260, 853350, 853360, 853450, 853550, 854450, 854550, 854560, 854650, 854660, 854750, 854850, 854860, 854870, 854950, 855050, 855150, 856250, 856350, 856360, 856450, 856550, 856650, 856750, 856760, 856850, 856950, 857650, valamint 850150, 850250, 850260, 850350, 850450, 850550, 852050, 852150, 852250 és 857550, továbbá 850650, 850850, 851851 és 851852 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Nógrád megye 550110, 550120, 550130, 550210, 550310, 550320, 550450, 550460, 550510, 550610, 550950, 551010, 551150, 551160, 551250, 551350, 551360, 551810 és 551821 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Borsod-Abaúj-Zemplén megye 650100, 650200, 650300, 650400, 650500, 650600, 650700, 650800, 650900, 651000, 651200, 652100, 655400, 656701, 656702, 656800, 656900, 657010, 657100, 658100, 658310, 658401, 658402, 658404, 658500, 658600, 658700, 658801, 658802, 658901, 658902, 659000, 659100, 659210, 659220, 659300, 659400, 659500, 659601, 659602, 659701, 659800, 659901, 660000, 660100, 660200, 660400, 660501, 660502, 660600 és 660800, valamint 652400, 652500 és 652800 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Hajdú-Bihar megye 900150, 900250, 900350, 900450, 900550, 900650, 900660, 900670 és 901850 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

5.   Lettland

Följande områden i Lettland:

—

Ādažu novads,

—

Aizputes novada Kalvenes pagasts,

—

Aglonas novads,

—

Aizkraukles novads,

—

Aknīstes novads,

—

Alojas novads,

—

Alūksnes novads,

—

Amatas novads,

—

Apes novads,

—

Auces novads,

—

Babītes novads,

—

Baldones novads,

—

Baltinavas novads,

—

Balvu novads,

—

Bauskas novads,

—

Beverīnas novads,

—

Brocēnu novada Blīdenes pagasts, Remtes pagasta daļa uz austrumiem no autoceļa 1154 un P109,

—

Burtnieku novads,

—

Carnikavas novads,

—

Cēsu novads,

—

Cesvaines novads,

—

Ciblas novads,

—

Dagdas novads,

—

Daugavpils novads,

—

Dobeles novads,

—

Dundagas novads,

—

Durbes novada Durbes un Vecpils pagasts,

—

Engures novads,

—

Ērgļu novads,

—

Garkalnes novads,

—

Gulbenes novads,

—

Iecavas novads,

—

Ikšķiles novads,

—

Ilūkstes novads,

—

Inčukalna novads,

—

Jaunjelgavas novads,

—

Jaunpiebalgas novads,

—

Jaunpils novads,

—

Jēkabpils novads,

—

Jelgavas novads,

—

Kandavas novads,

—

Kārsavas novads,

—

Ķeguma novads,

—

Ķekavas novads,

—

Kocēnu novads,

—

Kokneses novads,

—

Krāslavas novads,

—

Krimuldas novads,

—

Krustpils novads,

—

Kuldīgas novada Ēdoles, Īvandes, Padures, Rendas, Kabiles, Rumbas, Kurmāles, Pelču, Snēpeles, Turlavas, Laidu un Vārmes pagasts, Kuldīgas pilsēta,

—

Lielvārdes novads,

—

Līgatnes novads,

—

Limbažu novads,

—

Līvānu novads,

—

Lubānas novads,

—

Ludzas novads,

—

Madonas novads,

—

Mālpils novads,

—

Mārupes novads,

—

Mazsalacas novads,

—

Mērsraga novads,

—

Naukšēnu novads,

—

Neretas novads,

—

Ogres novads,

—

Olaines novads,

—

Ozolnieku novads,

—

Pārgaujas novads,

—

Pļaviņu novads,

—

Preiļu novads,

—

Priekules novads,

—

Priekuļu novads,

—

Raunas novads,

—

republikas pilsēta Daugavpils,

—

republikas pilsēta Jelgava,

—

republikas pilsēta Jēkabpils,

—

republikas pilsēta Jūrmala,

—

republikas pilsēta Rēzekne,

—

republikas pilsēta Valmiera,

—

Rēzeknes novads,

—

Riebiņu novads,

—

Rojas novads,

—

Ropažu novads,

—

Rugāju novads,

—

Rundāles novads,

—

Rūjienas novads,

—

Salacgrīvas novads,

—

Salas novads,

—

Salaspils novads,

—

Saldus novada Novadnieku, Kursīšu, Zvārdes, Pampāļu, Šķēdes, Nīgrandes, Zaņas, Ezeres, Rubas, Jaunauces un Vadakstes pagasts,

—

Saulkrastu novads,

—

Sējas novads,

—

Siguldas novads,

—

Skrīveru novads,

—

Skrundas novads,

—

Smiltenes novads,

—

Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

—

Strenču novads,

—

Talsu novads,

—

Tērvetes novads,

—

Tukuma novads,

—

Vaiņodes novads,

—

Valkas novads,

—

Varakļānu novads,

—

Vārkavas novads,

—

Vecpiebalgas novads,

—

Vecumnieku novads,

—

Ventspils novada Ances, Tārgales, Popes, Vārves, Užavas, Piltenes, Puzes, Ziru, Ugāles, Usmas un Zlēku pagasts, Piltenes pilsēta,

—

Viesītes novads,

—

Viļakas novads,

—

Viļānu novads,

—

Zilupes novads.

6.   Litauen

Följande områden i Litauen:

—

Alytaus miesto savivaldybė,

—

Alytaus rajono savivaldybė,

—

Anykščių rajono savivaldybė,

—

Akmenės rajono savivaldybė: Ventos ir Papilės seniūnijos,

—

Biržų miesto savivaldybė,

—

Biržų rajono savivaldybė,

—

Birštono savivaldybė,

—

Druskininkų savivaldybė,

—

Elektrėnų savivaldybė,

—

Ignalinos rajono savivaldybė,

—

Jonavos rajono savivaldybė,

—

Joniškio rajono savivaldybė: Kepalių, Kriukų, Saugėlaukio ir Satkūnų seniūnijos,

—

Jurbarko rajono savivaldybė,

—

Kaišiadorių miesto savivaldybė,

—

Kaišiadorių rajono savivaldybė,

—

Kalvarijos savivaldybė,

—

Kauno miesto savivaldybė,

—

Kauno rajono savivaldybė,

—

Kazlų Rūdos savivaldybė,

—

Kelmės rajono savivaldybė: Tytuvėnų seniūnijos dalis į rytus ir pietus nuo kelio Nr. 157 ir į rytus nuo kelio Nr. 2105 ir Tytuvėnų apylinkių seniūnijos dalis į pietus nuo kelio Nr. 157 ir į rytus nuo kelio Nr. 2105, Užvenčio ir Šaukėnų seniūnijos,

—

Kėdainių rajono savivaldybė,

—

Kupiškio rajono savivaldybė,

—

Lazdijų rajono savivaldybė: Būdviečio, Kapčiamieščio, Krosnos, Kučiūnų ir Noragėlių seniūnijos,

—

Marijampolės savivaldybė,

—

Mažeikių rajono savivaldybė: Šerkšnėnų seniūnija,

—

Molėtų rajono savivaldybė,

—

Pakruojo rajono savivaldybė,

—

Panevėžio rajono savivaldybė,

—

Pasvalio rajono savivaldybė,

—

Radviliškio rajono savivaldybė,

—

Prienų miesto savivaldybė,

—

Prienų rajono savivaldybė,

—

Raseinių rajono savivaldybė: Ariogalos, Betygalos, Pagojukų, Šiluvos, Kalnujų seniūnijos ir Girkalnio seniūnijos dalis į pietus nuo kelio Nr. A1,

—

Rokiškio rajono savivaldybė,

—

Šakių rajono savivaldybė,

—

Šalčininkų rajono savivaldybė,

—

Šiaulių miesto savivaldybė,

—

Šiaulių rajono savivaldybė: Šiaulių kaimiškoji seniūnija,

—

Šilutės rajono savivaldybė: Rusnės seniūnija,

—

Širvintų rajono savivaldybė,

—

Švenčionių rajono savivaldybė,

—

Tauragės rajono savivaldybė: Batakių ir Gaurės seniūnijos,

—

Telšių rajono savivaldybė,

—

Trakų rajono savivaldybė,

—

Ukmergės rajono savivaldybė,

—

Utenos rajono savivaldybė,

—

Varėnos rajono savivaldybė,

—

Vilniaus miesto savivaldybė,

—

Vilniaus rajono savivaldybė,

—

Vilkaviškio rajono savivaldybė,

—

Visagino savivaldybė,

—

Zarasų rajono savivaldybė.

7.   Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

Gminy Kalinowo, Prostki, Stare Juchy i gmina wiejska Ełk w powiecie ełckim,

gminy Godkowo, Milejewo, Młynary, Pasłęk, część gminy Elbląg położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr S7 biegnącą od granicy powiatu miejskigo Elbląg do wschodniej granicy gminy Elbląg, i część obszaru lądowego gminy Tolkmicko położona na południe od linii brzegowej Zalewu Wiślanego i Zatoki Elbląskiej do granicy z gminą wiejską Elbląg w powiecie elbląskim,

powiat miejski Elbląg,

gminy Kruklanki, Wydminy, część gminy Ryn położona na północ od linii kolejowej łączącej miejscowości Giżycko i Kętrzyn i część gminy wiejskiej Giżycko położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 59 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Giżycko, na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od południowej granicy gminy do granicy miasta Giżycko i na północ od granicy miasta Giżycka i miasto Giżycko w powiecie giżyckim,

gmina Dubeninki, część gminy Gołdap położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 65 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 1815N i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 1815N biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 65 w powiecie gołdapskim,

gmina Pozezdrze i część gminy Węgorzewo położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od południowo-wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 650, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 650 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 63 do skrzyżowania z drogą biegnącą do miejscowości Przystań i na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Przystań, Pniewo, Kamionek Wielki, Radzieje, Dłużec w powiecie węgorzewskim,

gminy Olecko, Świętajno, Wieliczki i część gminy Kowale Oleckie położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 65 i na południowy wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Kowale Oleckie, Guzy, Wężewo, Sokółki biegnącą do południowej granicy gminy w powiecie oleckim,

gminy Orzysz, Biała Piska i część gminy Pisz położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 58 w powiecie piskim,

gminy Górowo Iławeckie z miastem Górowo Iławeckie, Bisztynek, część gminy wiejskiej Bartoszyce położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 51 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 57 i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 57 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 51 do południowej granicy gminy i miasto Bartoszyce w powiecie bartoszyckim,

gmina Kolno w powiecie olsztyńskim,

powiat braniewski,

gminy Kętrzyn z miastem Kętrzyn, Reszel i część gminy Korsze położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy łączącą miejscowości Krelikiejmy i Sątoczno i na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Sątoczno, Sajna Wielka biegnącą do skrzyżowania z drogą nr 590 w miejscowości Glitajny, a następnie na wschód od drogi nr 590 do skrzyżowania z drogą nr 592 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 592 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 590 w powiecie kętrzyńskim,

powiat lidzbarski,

część gminy Sorkwity położona na północ od drogi nr 16 i część gminy wiejskiej Mrągowo położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 16 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Mrągowo oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 59 biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Mrągowo w powiecie mrągowskim;

w województwie podlaskim:

powiat grajewski,

powiat moniecki,

powiat sejneński,

gminy Łomża, Piątnica, Śniadowo, Jedwabne, Przytuły i Wizna w powiecie łomżyńskim,

powiat miejski Łomża,

gminy Mielnik, Nurzec – Stacja, Grodzisk, Drohiczyn, Dziadkowice, Milejczyce i Siemiatycze z miastem Siemiatycze w powiecie siemiatyckim,

powiat hajnowski,

gminy Kobylin-Borzymy i Sokoły w powiecie wysokomazowieckim,

część gminy Zambrów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 w powiecie zambrowskim,

gminy Grabowo i Stawiski w powiecie kolneńskim,

gminy Czarna Białostocka, Dobrzyniewo Duże, Gródek, Juchnowiec Kościelny, Łapy, Michałowo, Supraśl, Suraż, Turośń Kościelna, Tykocin, Wasilków, Zabłudów, Zawady i Choroszcz w powiecie białostockim,

gminy Boćki, Orla, Bielsk Podlaski z miastem Bielsk Podlaski i część gminy Brańsk położona na południe od linii od linii wyznaczonej przez drogę nr 66 biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Brańsk w powiecie bielskim,

powiat suwalski,

powiat miejski Suwałki,

powiat augustowski,

powiat sokólski,

powiat miejski Białystok;

w województwie mazowieckim:

gminy Korczew, Kotuń, Paprotnia, Przesmyki, Wodynie, Skórzec, Mokobody, Mordy, Siedlce, Suchożebry i Zbuczyn w powiecie siedleckim,

powiat miejski Siedlce,

gminy Repki, Jabłonna Lacka, część gminy Bielany położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 i część gminy wiejskiej Sokołów Podlaski położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 w powiecie sokołowskim,

powiat łosicki,

gminy Brochów, Młodzieszyn, część gminy wiejskiej Sochaczew położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Sochaczew oraz na północny wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 50 biegnącą od północnej granicy gminy do granicy miasta Sochaczew i część miasta Sochaczew położona na północny wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 50 i 92 w powiecie sochaczewskim,

powiat nowodworski,

gminy Joniec i Nowe Miasto w powiecie płońskim,

gminy Pokrzywnica, Świercze i część gminy Winnica położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Bielany, Winnica i Pokrzywnica w powiecie pułtuskim,

gminy Dąbrówka, Kobyłka, Marki, Radzymin, Wołomin, Zielonka i Ząbki w powiecie wołomińskim,

część gminy Somianka położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 62 w powiecie wyszkowskim,

gminy Cegłów, Dębe Wielkie, Halinów, Latowicz, Mrozy, Siennica, Sulejówek, część gminy Mińsk Mazowiecki położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr A2 i miasto Mińsk Mazowiecki w powiecie mińskim,

gminy Borowie, Wilga, Garwolin z miastem Garwolin, Górzno, Łaskarzew z miastem Łaskarzew, Maciejowice, Parysów, Pilawa, Miastków Kościelny, Sobolew i Trojanów w powiecie garwolińskim,

powiat otwocki,

powiat warszawski zachodni,

powiat legionowski,

powiat piaseczyński,

powiat pruszkowski,

gminy Chynów, Grójec, Jasieniec, Pniewy i Warka w powiecie grójeckim,

gminy Milanówek, Grodzisk Mazowiecki, Podkowa Leśna i Żabia Wola w powiecie grodziskim,

gminy Grabów nad Pilicą, Magnuszew, Głowaczów, Kozienice w powiecie kozienickim,

część gminy Stromiec położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 48 w powiecie białobrzeskim,

powiat miejski Warszawa;

w województwie lubelskim:

gminy Borki, Czemierniki, Kąkolewnica, Komarówka Podlaska, Wohyń i Radzyń Podlaski z miastem Radzyń Podlaski w powiecie radzyńskim,

gminy Stoczek Łukowski z miastem Stoczek Łukowski, Wola Mysłowska, Trzebieszów, Krzywda, Stanin, część gminy wiejskiej Łuków położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od północnej granicy gminy do granicy miasta Łuków i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 806 biegnącą od wschodniej granicy miasta Łuków do wschodniej granicy gminy wiejskiej Łuków i miasto Łuków w powiecie łukowskim,

gminy Janów Podlaski, Kodeń, Tuczna, Leśna Podlaska, Rossosz, Łomazy, Konstantynów, Piszczac, Rokitno, Biała Podlaska, Zalesie, Terespol z miastem Terespol, Drelów, Międzyrzec Podlaski z miastem Międzyrzec Podlaski w powiecie bialskim,

powiat miejski Biała Podlaska,

gmina Łęczna i część gminy Spiczyn położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 829 w powiecie łęczyńskim,

część gminy Siemień położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 815 i część gminy Milanów położona na zachód od drogi nr 813 w powiecie parczewskim,

gminy Niedźwiada, Ostrówek, Abramów, Firlej, Kamionka, Michów i Lubartów z miastem Lubartów, w powiecie lubartowskim,

gminy Niemce, Garbów i Wólka w powiecie lubelskim,

gmina Mełgiew i część gminy Piaski położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 biegnącą od wschodniej granicy gminy Piaski do skrzyżowania z drogą nr S12 i na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania dróg nr 17 i nr S12 przez miejscowość Majdan Brzezicki do północnej granicy gminy w powiecie świdnickim,

gmina Fajsławice, Izbica, Kraśniczyn, część gminy Krasnystaw położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 biegnącą od północno – wschodniej granicy gminy do granicy miasta Krasnystaw, miasto Krasnystaw i część gminy Łopiennik Górny położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 w powiecie krasnostawskim,

gminy Dołhobyczów, Mircze, Trzeszczany, Werbkowice i część gminy wiejskiej Hrubieszów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 844 oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 i miasto Hrubieszów w powiecie hrubieszowskim,

gmina Telatyn, Tyszowce i część gminy Łaszczów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 852 w powiecie tomaszowskim,

część gminy Wojsławice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy przez miejscowość Wojsławice do południowej granicy gminy w powiecie chełmskim,

gmina Grabowiec i Skierbieszów w powiecie zamojskim,

gminy Markuszów, Nałęczów, Kazimierz Dolny, Końskowola, Kurów, Wąwolnica, Żyrzyn, Baranów, część gminy wiejskiej Puławy położona na wschód od rzeki Wisły i miasto Puławy w powiecie puławskim,

gminy Annopol, Dzierzkowice i Gościeradów w powiecie kraśnickim,

gmina Józefów nad Wisłą w powiecie opolskim,

gmina Stężyca w powiecie ryckim;

w województwie podkarpackim:

gminy Radomyśl nad Sanem i Zaklików w powiecie stalowowolskim.

8.   Rumänien

Följande områden i Rumänien:

—

Restul județului Maramureș care nu a fost inclus în Partea III cu următoarele comune:

—

Comuna Vișeu de Sus,

—

Comuna Moisei,

—

Comuna Borșa,

—

Comuna Oarța de Jos,

—

Comuna Suciu de Sus,

—

Comuna Coroieni,

—

Comuna Târgu Lăpuș,

—

Comuna Vima Mică,

—

Comuna Boiu Mare,

—

Comuna Valea Chioarului,

—

Comuna Ulmeni,

—

Comuna Băsești,

—

Comuna Baia Mare,

—

Comuna Tăuții Magherăuș,

—

Comuna Cicărlău,

—

Comuna Seini,

—

Comuna Ardusat,

—

Comuna Farcasa,

—

Comuna Salsig,

—

Comuna Asuaju de Sus,

—

Comuna Băița de sub Codru,

—

Comuna Bicaz,

—

Comuna Grosi,

—

Comuna Recea,

—

Comuna Baia Sprie,

—

Comuna Sisesti,

—

Comuna Cernesti,

—

Copalnic Mănăstur,

—

Comuna Dumbrăvița,

—

Comuna Cupseni,

—

Comuna Șomcuța Mare,

—

Comuna Sacaleșeni,

—

Comuna Remetea Chioarului,

—

Comuna Mireșu Mare,

—

Comuna Ariniș,

—

Județul Bistrița-Năsăud.

DEL III

1.   Lettland

Följande områden i Lettland:

—

Brocēnu novada Cieceres un Gaiķu pagasts, Remtes pagasta daļa uz rietumiem no autoceļa 1154 un P109, Brocēnu pilsēta,

—

Saldus novada Saldus, Zirņu, Lutriņu un Jaunlutriņu pagasts, Saldus pilsēta.

2.   Litauen

Följande områden i Litauen:

—

Akmenės rajono savivaldybė: Akmenės, Kruopių, Naujosios Akmenės kaimiškoji ir Naujosios Akmenės miesto seniūnijos,

—

Joniškio rajono savivaldybė: Gaižaičių, Gataučių, Joniškio, Rudiškių, Skaistgirio, Žagarės seniūnijos,

—

Lazdijų rajono savivaldybė: Lazdijų miesto, Lazdijų, Seirijų, Šeštokų, Šventežerio ir Veisiejų seniūnijos,

—

Mažeikių rajono savivaldybės: Laižuvos, Mažeikių apylinkės, Mažeikių, Reivyčių, Tirkšlių ir Viekšnių seniūnijos,

—

Šiaulių rajono savivaldybės: Bubių, Ginkūnų, Gruzdžių, Kairių, Kuršėnų kaimiškoji, Kuršėnų miesto, Kužių, Meškuičių, Raudėnų ir Šakynos seniūnijos.

3.   Polen

Följande områden i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gmina Sępopol i część gminy wiejskiej Bartoszyce położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 51 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 57 i na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 57 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 51 do południowej granicy gminy w powiecie bartoszyckim,

gminy Srokowo, Barciany i część gminy Korsze położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy łączącą miejscowości Krelikiejmy i Sątoczno i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Sątoczno, Sajna Wielka biegnącą do skrzyżowania z drogą nr 590 w miejscowości Glitajny, a następnie na zachód od drogi nr 590 do skrzyżowania z drogą nr 592 i na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 592 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 590 w powiecie kętrzyńskim,

gmina Budry i część gminy Węgorzewo położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od południowo-wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 650, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 650 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 63 do skrzyżowania z drogą biegnącą do miejscowości Przystań i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Przystań, Pniewo, Kamionek Wielki, Radzieje, Dłużec w powiecie węgorzewskim,

gmina Banie Mazurskie i część gminy Gołdap położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 65 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 1815N i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 1815N biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 65 w powiecie gołdapskim,

część gminy Kowale Oleckie położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od południowej granicy gminy łączącą miejscowości Sokółki, Wężewo, Guzy, Kowale Oleckie do skrzyżowania z drogą nr 65 i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 65 biegnacą od tego skrzyżowania do północnej granicy gminy w powiecie oleckim,

w województwie mazowieckim:

gminy Domanice i Wiśniew w powiecie siedleckim,

w województwie lubelskim:

gminy Białopole, Dubienka, Chełm, Leśniowice, Wierzbica, Sawin, Ruda Huta, Dorohusk, Kamień, Rejowiec, Rejowiec Fabryczny z miastem Rejowiec Fabryczny, Siedliszcze, Żmudź i część gminy Wojsławice położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Wojsławice do południowej granicy gminy w powiecie chełmskim,

powiat miejski Chełm,

gmina Siennica Różana część gminy Łopiennik Górny położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 i część gminy Krasnystaw położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 17 biegnącą od północno – wschodniej granicy gminy do granicy miasta Krasnystaw w powiecie krasnostawskim,

gminy Hanna, Hańsk, Wola Uhruska, Urszulin, Stary Brus, Wyryki i gmina wiejska Włodawa w powiecie włodawskim,

gminy Cyców, Ludwin, Puchaczów, Milejów i część gminy Spiczyn położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 829 w powiecie łęczyńskim,

gmina Trawniki w powiecie świdnickim,

gminy Jabłoń, Podedwórze, Dębowa Kłoda, Parczew, Sosnowica, część gminy Siemień położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 815 i część gminy Milanów położona na wschód od drogi nr 813 w powiecie parczewskim,

gminy Sławatycze, Sosnówka, i Wisznice w powiecie bialskim,

gmina Ulan Majorat w powiecie radzyńskim,

gminy Ostrów Lubelski, Serniki i Uścimów w powiecie lubartowskim,

gmina Wojcieszków i część gminy wiejskiej Łuków położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą od północnej granicy gminy do granicy miasta Łuków, a następnie na północ, zachód, południe i wschód od linii stanowiącej północną, zachodnią, południową i wschodnią granicę miasta Łuków do jej przecięcia się z drogą nr 806 i na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 806 biegnącą od wschodniej granicy miasta Łuków do wschodniej granicy gminy wiejskiej Łuków w powiecie łukowskim,

gminy Horodło, Uchanie i część gminy wiejskiej Hrubieszów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 844 biegnącą od zachodniej granicy gminy wiejskiej Hrubieszów do granicy miasta Hrubieszów oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 biegnącą od wschodniej granicy miasta Hrubieszów do wschodniej granicy gminy wiejskiej Hrubieszów w powiecie hrubieszowskim,

w województwie podkarpackim:

gmina Cieszanów w powiecie lubaczowskim.

4.   Rumänien

Följande områden i Rumänien:

—

Zona orașului București,

—

Județul Constanța,

—

Județul Satu Mare,

—

Județul Tulcea,

—

Județul Bacău,

—

Județul Bihor,

—

Județul Brăila,

—

Județul Buzău,

—

Județul Călărași,

—

Județul Dâmbovița,

—

Județul Galați,

—

Județul Giurgiu,

—

Județul Ialomița,

—

Județul Ilfov,

—

Județul Prahova,

—

Județul Sălaj,

—

Județul Vaslui,

—

Județul Vrancea,

—

Județul Teleorman,

—

Partea din județul Maramureș cu următoarele delimitări:

—

Comuna Petrova,

—

Comuna Bistra,

—

Comuna Repedea,

—

Comuna Poienile de sub Munte,

—

Comuna Vișeu e Jos,

—

Comuna Ruscova,

—

Comuna Leordina,

—

Comuna Rozavlea,

—

Comuna Strâmtura,

—

Comuna Bârsana,

—

Comuna Rona de Sus,

—

Comuna Rona de Jos,

—

Comuna Bocoiu Mare,

—

Comuna Sighetu Marmației,

—

Comuna Sarasau,

—

Comuna Câmpulung la Tisa,

—

Comuna Săpânța,

—

Comuna Remeti,

—

Comuna Giulești,

—

Comuna Ocna Șugatag,

—

Comuna Desești,

—

Comuna Budești,

—

Comuna Băiuț,

—

Comuna Cavnic,

—

Comuna Lăpuș,

—

Comuna Dragomirești,

—

Comuna Ieud,

—

Comuna Saliștea de Sus,

—

Comuna Săcel,

—

Comuna Călinești,

—

Comuna Vadu Izei,

—

Comuna Botiza,

—

Comuna Bogdan Vodă,

—

Localitatea Groșii Țibileșului, comuna Suciu de Sus,

—

Localitatea Vișeu de Mijloc, comuna Vișeu de Sus,

—

Localitatea Vișeu de Sus, comuna Vișeu de Sus.

—

Partea din județul Mehedinți cu următoarele comune:

—

Comuna Strehaia,

—

Comuna Greci,

—

Comuna Brejnita Motru,

—

Comuna Butoiești,

—

Comuna Stângăceaua,

—

Comuna Grozesti,

—

Comuna Dumbrava de Jos,

—

Comuna Băcles,

—

Comuna Bălăcița,

—

Partea din județu Arges cu următoarele comune:

—

Comuna Bârla,

—

Comuna Miroși,

—

Comuna Popești,

—

Comuna Ștefan cel Mare,

—

Comuna Slobozia,

—

Comuna Mozăceni,

—

Comuna Negrași,

—

Comuna Izvoru,

—

Comuna Recea,

—

Comuna Căldăraru,

—

Comuna Ungheni,

—

Comuna Hârsești,

—

Comuna Stolnici,

—

Comuna Vulpești,

—

Comuna Rociu,

—

Comuna Lunca Corbului,

—

Comuna Costești,

—

Comuna Mărăsești,

—

Comuna Poiana Lacului,

—

Comuna Vedea,

—

Comuna Uda,

—

Comuna Cuca,

—

Comuna Morărești,

—

Comuna Cotmeanaâ,

—

Comuna Răchițele de Jos,

—

Comuna Drăganu-Olteni,

—

Comuna Băbana,

—

Comuna Bascov,

—

Comuna Moșoaia,

—

Municipiul Pitești,

—

Comuna Albota,

—

Comuna Oarja,

—

Comuna Bradu,

—

Comuna Suseni,

—

Comuna Căteasca,

—

Comuna Rătești,

—

Comuna Teiu,

—

Județul Olt,

—

Județul Dolj,

—

Județul Arad,

—

Județul Timiș,

—

Județul Covasna,

—

Județul Brașov,

—

Județul Botoșani.

DEL IV

Italien

Följande områden i Italien:

—

tutto il territorio della Sardegna.
”

AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

14.3.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 72/81

Endast Uneces texter i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av Uneces statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på

http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html

Föreskrifter nr 120 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av förbränningsmotorer för montering i jordbruks- och skogstraktorer samt i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, med avseende på mätning av nettoeffekt, nettovridmoment och specifik bränsleförbrukning [2019/405]

Inbegripet all giltig text till och med:

Ändringsserie 02 – dag för ikraftträdande: 29 december 2018

INNEHÅLL

FÖRESKRIFTER

1.

 Tillämpningsområde

2.

 Definitioner

3.

 Ansökan om godkännande

4.

 Godkännande

5.

 Anvisningar och provningar

6.

 Produktionsöverensstämmelse

7.

 Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse

8.

 Ändring och utökning av godkännande av en motortyp eller en motorfamilj

9.

 Slutgiltigt upphörande av tillverkningen

10.

 Namn på och adress till typgodkännandemyndigheterna och de tekniska tjänster som ansvarar för att utföra godkännandeprovningar

BILAGOR

1.

 Mallar för underlag och informationsdokument

2.

 Meddelande

3.

 Godkännandemärkenas utformning

4.

 Metod för mätning av förbränningsmotorers nettoeffekt

5.

 Parametrar för definition av motortyper och motorfamiljer och deras driftslägen

6.

 Kontroll av produktionsöverensstämmelse

7.

 Tekniska egenskaper hos föreskrivna referensbränslen för godkännandeprovningar och kontroll av produktionsöverensstämmelse

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.1   Dessa föreskrifter ska tillämpas på kurvor över effekt, vridmoment och specifik bränsleförbrukning i förhållande till motorns varvtal vid full last, vilket tillverkaren anger för förbränningsmotorer som ska användas

1.1.1

i kategori T-fordon (1),

1.1.2

i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (1) och som körs i varierande eller konstant hastighet.

1.2   Förbränningsmotorerna hör till någon av följande kategorier:

1.2.1

Förbränningsmotorer (gnisttändningsmotor eller kompressionständningsmotor) med undantag för fria kolvmotorer.

1.2.2

Roterande kolvmotorer (gnisttändningsmotor eller kompressionständningsmotor).

2.   DEFINITIONER

2.1    godkännande av en motor : godkännande av en motortyp med avseende på dess nettoeffekt, uppmätt enligt förfarandet i bilaga 4 till dessa föreskrifter.

2.2    godkännande av en motorfamilj : godkännande av medlemmarna i en motorfamilj med avseende på deras nettoeffekt, så som det anges i förfarandet i punkterna 3 och 4 i dessa föreskrifter.

2.3    motor med konstant varvtal : en motor vars typgodkännande är begränsat till drift med konstant varvtal, varvid utesluts motorer vars reglerfunktion för konstant varvtal har tagits bort eller stängts av; den får ha ett tomgångsvarvtal som kan användas vid start eller avstängning och den får vara utrustad med en regulator som kan ställas in på ett annat varvtal när motorn inte är i drift.

2.4    drift med konstant varvtal : motordrift med en regulator som automatiskt reglerar motorns varvtal för konstant varvtal, även vid ändrad belastning.

2.5    deNOX-system : ett system för efterbehandling av avgaser, utformat för att minska utsläpp av kväveoxider (NOX) (t.ex. passiva och aktiva magra NOX-katalysatorer, NOX-adsorbenter och system för selektiv katalytisk reduktion (SCR)).

2.6    dubbelbränslemotor : en motor som har konstruerats för att drivas med ett flytande bränsle och ett gasformigt bränsle samtidigt, där båda bränslena doseras separat och den mängd som används av det ena bränslet i förhållande till den mängd som används av det andra kan variera beroende på drift.

2.7    elektroniskt styrd motor : en motor där elektronisk styrning används för att avgöra bränsleinsprutningens mängd och tidpunkt.

2.8    motorfamilj : en tillverkares gruppering av motorer som genom sin utformning uppfyller de indelningskriterier som fastställs i bilaga 5 till dessa föreskrifter.

2.9    motortyp : en kategori av motorer som inte skiljer sig åt avseende väsentliga motoregenskaper enligt bilaga 5 till dessa föreskrifter.

2.10    avgasåterföring eller EGR : en teknisk anordning som ingår i det utsläppsbegränsande systemet och som minskar utsläppen genom att återföra avgaser som avgetts från förbränningskammaren eller förbränningskamrarna till motorn, där de blandas med inkommande luft före eller under förbränningen; användning av ventilinställningar för att i förbränningskammaren eller förbränningskamrarna öka mängden kvarvarande avgaser som blandas med inkommande luft före eller under förbränningen definieras däremot inte som avgasåterföring.

2.11    gasformigt bränsle : ett bränsle som är helt gasformigt under normala omgivande förhållanden (298 K, totalt omgivande tryck 101,3 kPa).

2.12    förbränningsmotor eller motor : en annan energiomvandlare än en gasturbin som konstruerats för att omvandla kemisk energi (input) till mekanisk energi (output) med en inre förbränningsprocess; den inkluderar, om sådana installerats, det utsläppsbegränsande systemet och kommunikationsgränssnittet (maskinvara och meddelanden) mellan motorns elektroniska styrenhet eller styrenheter och andra eventuella styrenheter för drivlina eller kategori T-fordon eller mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg som krävs för att följa dessa föreskrifter.

2.13    λ-skiftfaktor eller Sλ : uttryck som beskriver den förmåga som motorstyrsystemet måste ha för att anpassa sig till en ändring av luftöverskottsförhållandet λ om motorn drivs med en gas vars sammansättning skiljer sig från ren metan.

2.14    flytande bränsle : ett bränsle som är flytande under normala omgivande förhållanden (298 K, totalt omgivande tryck 101,3 kPa).

2.15    läge för flytande bränsle : en dubbelbränslemotors normala driftsläge under vilket motorn inte använder något gasformigt bränsle för något driftstillstånd hos motorn.

2.16    tillverkare : en fysisk eller juridisk person som är ansvarig inför typgodkännandemyndigheten för alla aspekter av förfarandet för godkännande och för att säkerställa motorproduktionens överensstämmelse, oavsett om tillverkaren är direkt involverad i alla led av konstruktionen och tillverkningen av den motor som förfarandet för godkännande avser eller ej.

2.17    maximal nettoeffekt : det högsta värdet för nettoeffekten på den nominella effektkurvan vid full belastning för motortypen.

2.18    varvtal vid maximal nettoeffekt : det varvtal vid vilket maximal nettoeffekt erhålls, enligt uppgift från tillverkaren.

2.19    maximalt vridmoment : det högsta värdet för nettovridmoment, uppmätt vid full motorbelastning.

2.20    varvtal för maximalt vridmoment : det varvtal vid vilket motorn ger maximalt vridmoment, enligt uppgift från tillverkaren.

2.21    mekaniskt styrd motor : en motor där mekaniska anordningar används för att avgöra mängd och tidpunkt för det bränsle som avges till motorn.

2.22    nettoeffekt : den effekt som erhålls på en provbänk i slutet av vevaxeln eller dess motsvarighet vid motsvarande motorvarvtal med den kringutrustning och utrustning som provats i enlighet med tabell 1 i bilaga 4 till dessa föreskrifter och som uppmäts under de atmosfäriska referensförhållandena.

2.23    huvudmotor : en motor som valts ur en motorfamilj på ett sådant sätt att den överensstämmer med kraven som anges i bilaga 5 till dessa föreskrifter.

2.24    partikelefterbehandlingssystem : ett system för efterbehandling av avgaser som är konstruerat så att det reducerar utsläppen av partikelformiga föroreningar genom mekanisk eller aerodynamisk separation, separation genom diffusion eller tröghetsseparation.

2.25    nominell nettoeffekt : motorns nettoeffekt, som det anges av tillverkaren vid nominellt varvtal.

2.26    nominellt varvtal : det högsta varvtal vid full belastning (*1) som en motors regulator tillåter enligt tillverkarens konstruktion eller, om ingen regulator finns, det varvtal vid vilket motorn ger maximal nettoeffekt, enligt uppgift från tillverkaren.

2.27    reagens : varje förbrukningsbart eller icke återvinningsbart medel som krävs och används för verkningsfull drift av systemet för efterbehandling av avgaser.

2.28    referenseffekt : den maximala nettoeffekten för motorer med variabelt varvtal och den nominella nettoeffekten för motorer med konstant varvtal.

2.29    varvtal vid referenseffekt : det varvtal vid vilket referenseffekten erhålls, enligt uppgift från tillverkaren.

2.30    regenerering : ett förlopp under vilket utsläppsnivåerna ändras när kapaciteten för systemet för efterbehandling av avgaser återställs i konstruktionen och vilket kan klassificeras som kontinuerlig eller periodisk regenerering.

2.31    manipulering : varje inaktivering, justering eller ändring av motorstyrsystemet, inbegripet programvara och andra logiska kontrollkomponenter i ett sådant system, som avsiktligt eller oavsiktligt medför att motorns prestanda förändras.

2.32    motor med variabelt varvtal : en motor som inte har konstant varvtal.

2.33    Wobbetal eller W : förhållandet mellan värmevärdet per volymenhet för en gas (Hgas) och kvadratroten av dess relativa densitet (ρ) under samma referensförhållanden:

FOR-L_2019072SV.01008101.notes.0001.xml.jpg

3.   ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE

3.1   Ansökan om godkännande av en motortyp eller en motorfamilj med avseende på mätning av nettoeffekt ska lämnas in av tillverkaren eller av tillverkarens behöriga ombud.

3.2   Sökanden ska lämna ett underlag till typgodkännandemyndigheten som omfattar följande:

a)

Ett informationsdokument, inklusive en förteckning över referensbränslen och, på begäran av tillverkaren, andra angivna bränslen, bränsleblandningar eller bränsleemulsioner som avses i punkt 5.2.3 och som beskrivs i enlighet med bilaga 7 till dessa föreskrifter.

b)

Alla relevanta uppgifter, ritningar, fotografier och övriga upplysningar om motortypen eller, i förekommande fall, huvudmotorn.

c)

Alla övriga uppgifter som typgodkännandemyndigheten begär i samband med ansökningsförfarandet för typgodkännande.

En beskrivning av motortypen och i förekommande fall uppgifter om motorfamiljen enligt bilaga 5 till dessa föreskrifter.

3.3   Underlaget får tillhandahållas i pappersform eller i ett elektroniskt format som godtas av den tekniska tjänsten och typgodkännandemyndigheten.

3.3.1   Ansökningar på papper ska sändas in i tre exemplar. Eventuella ritningar ska vara i lämplig skala och tillräckligt detaljerade och lämnas i A4-format eller vikta till A4-format. Eventuella foton ska vara tillräckligt detaljerade.

3.4   Tillverkare ska, för den tekniska tjänst som ansvarar för att utföra de typgodkännandeprovningar för godkännande som beskrivs i punkt 5, tillhandahålla en motor som överensstämmer med motortypen eller, när det är fråga om en motorfamilj, som överensstämmer med de egenskaper för huvudmotorn som beskrivs i bilaga 5 till dessa föreskrifter.

3.5   Om den tekniska tjänsten konstaterar att den valda huvudmotorn i en ansökan om typgodkännande av en motorfamilj inte i alla delar motsvarar den motorfamilj som beskrivs i bilaga 5, ska tillverkarna tillhandahålla ett alternativ och vid behov ytterligare en huvudmotor som den tekniska tjänsten anser vara representativ för motorfamiljen.

4.   GODKÄNNANDE

4.1   Om effekten hos den motor som lämnas in för godkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i punkt 5 nedan ska godkännande av denna motortyp eller motorfamilj beviljas.

4.2   Varje godkänd motortyp eller motorfamilj ska tilldelas ett godkännandenummer. De två första siffrorna i godkännandenumret (för närvarande 02 för föreskrifterna i deras nuvarande lydelse) ska hänvisa till den ändringsserie som innehåller de senaste större tekniska ändringarna av föreskrifterna som gäller vid tidpunkten för utfärdandet av godkännandet. Samma part i överenskommelsen får inte tilldela en annan motortyp eller motorfamilj samma nummer.

4.3   Ett meddelande om beviljat, utökat eller ej beviljat godkännande av en motortyp eller en motorfamilj i enlighet med dessa föreskrifter ska lämnas till de parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett formulär enligt mallen i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

4.4   Varje motor som överensstämmer med en motortyp eller en motorfamilj som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska på en väl synlig och lättillgänglig plats som anges på godkännandeformuläret vara märkt med ett obligatoriskt märke som består av följande:

4.4.1

En cirkel som omger bokstaven E, följd av det särskiljande numret för det land som beviljat godkännandet (2).

4.4.2

Numret på dessa föreskrifter följt av bokstaven R, ett bindestreck och godkännandenumret till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 4.4.1.

Om den obligatoriska märkningen av motorn inte är synlig utan att delar avlägsnas, ska fordonstillverkaren på ett synligt sätt fästa, på kategori T-fordonet eller den mobila maskinen som inte är avsedd att användas för transporter på väg, en dubblett av den märkning som tillverkaren tillhandahåller.

4.5   Om motorn överensstämmer med en godkänd motortyp eller motorfamilj enligt en eller flera föreskrifter som bifogats överenskommelsen i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter, behöver den symbol som föreskrivs i punkt 4.4.1 inte upprepas. I ett sådant fall ska föreskrifterna och godkännandenumren och tilläggssymbolerna i alla de föreskrifter enligt vilka godkännande beviljats enligt dessa föreskrifter placeras i lodräta kolumner till höger om den symbol som föreskrivs i punkt 4.4.1.

4.6   Den obligatoriska märkningen ska placeras nära eller på den uppgiftsskylt som tillverkaren har fäst på den godkända motortypen.

4.7   I bilaga 3 till dessa föreskrifter finns exempel på godkännandemärkenas utformning.

4.8   Alla motorer som överensstämmer med en motortyp eller en motorfamilj som har godkänts enligt dessa föreskrifter ska, förutom godkännandemärket, vara försedda med följande märkningar:

a)

Motortillverkarens varumärke eller handelsnamn samt kontaktadress.

b)

Tillverkarens beteckning på motortypen eller på motorfamiljen, om motortypen ingår i en motorfamilj.

c)

Det unika motoridentifieringsnumret.

5.   ANVISNINGAR OCH PROVNINGAR

5.1   Allmänt

De komponenter som kan påverka motoreffekten ska vara så utformade, konstruerade och monterade att motorn vid normal användning uppfyller kraven i dessa föreskrifter, trots de vibrationer den kan utsättas för.

5.1.1   I detta avseende får motorns nettoeffekt, uppmätt enligt de provningsförhållanden och detaljerade tekniska förfaranden som anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter, med användning av de bränslen som anges i punkt 5.2.3 och korrigerad enligt de effektkorrektionsfaktorer som anges i punkt 5 i bilaga 4 till dessa föreskrifter, inte avvika med mer än de toleranser som anges i punkt 5.3 från de effektkurvor som tillverkaren uppgett.

5.2   Beskrivning av provningar för förbränningsmotorer

5.2.1   Provningen av nettoeffekten ska bestå av antingen

a)

en körning vid fullt gaspådrag för mekaniskt styrda motorer med gnisttändning och med en fast inställd bränsleinsprutningspump under full belastning för kompressionständningsmotorer, eller

b)

en körning vid föreskrivna bränslesysteminställningar för att producera den av tillverkaren uppgivna effekten för elektroniskt styrda motorer.

Motorn ska vara utrustad enligt tabell 1 i bilaga 4 till dessa föreskrifter.

5.2.2   Mätningar ska utföras på ett tillräckligt antal motorvarvtal för att korrekt definiera kurvorna för effekt, vridmoment och specifik bränsleförbrukning mellan de lägsta och högsta motorvarvtalen som rekommenderas av tillverkaren. Varvtalsintervallet måste omfatta den rotationshastighet där motorn producerar nominell nettoeffekt, maximal effekt och maximalt vridmoment.

5.2.3   Provning av en motortyp eller motorfamilj ska utföras med hjälp av följande referensbränslen eller referensbränslekombinationer som beskrivs i bilaga 7, enligt vad som är tillämpligt:

a)

Diesel.

b)

Bensin.

c)

Bensin-/oljeblandning för tvåtaktsmotorer med gnisttändning.

d)

Naturgas/biometan.

e)

Gasol (liquid petroleum gas, LPG).

f)

Etanol.

Motortypen eller motorfamiljen ska dessutom uppfylla de krav som fastställs i punkt 5.1.1 för andra specificerade bränslen, bränsleblandningar eller bränsleemulsioner som en tillverkare inkluderat i en ansökan om typgodkännande och som beskrivs i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

5.2.3.1   Det bränsle som används ska anges i provningsrapporten.

5.2.4   Mätningarna ska utföras enligt bestämmelserna i bilaga 4 till dessa föreskrifter.

5.2.5   Provningsrapporten ska innehålla de resultat och samtliga beräkningar som krävs för att bestämma nettoeffekten enligt vad som anges i tillägg A.1 till bilaga 2 till dessa föreskrifter och de motoregenskaper som förtecknas i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

5.3   Tolkning av resultaten

5.3.1   Nettoeffekt

Den nettoeffekt som angetts av tillverkaren för motortypen (eller huvudmotorn) ska godtas om den inte avviker med mer än de värden som anges i tabellen nedan, från de korrigerade värden som den tekniska tjänsten mätt på den motor som lämnats in för provning.

Motortyp

Referenseffekt [%]

Andra mätpunkter på kurvan [%]

Tolerans för motorvarvtal [%]

Allmänt

± 2

± 4

± 1,5

Bensindrivna gnisttändningsmotorer med regulator

± 4

± 6

± 4

Bensindrivna gnisttändningsmotorer utan regulator

± 4

± 10

± 4

5.3.2   Varvtal vid referenseffekt

Det varvtal vid referenseffekten som tillverkaren uppgett får inte avvika mer än 100 min-1 från det värde som uppmätts av den tekniska tjänsten på den motor som lämnats in för provning. För bensindrivna motorer med gnisttändning ska det varvtal vid referenseffekten som tillverkaren angett inte avvika från det värde som uppmätts av den tekniska tjänsten på den motor som lämnats in för provning med mer än 150 min-1 för motorer med regulator och för motorer utan regulator 350 min-1 eller 4 %, beroende på vilket som är minst.

5.3.3   Bränsleförbrukning

Den kurva för den specifika bränsleförbrukningen som tillverkaren angett för motortypen (eller huvudmotorn) ska godtas om den inte avviker med mer än ± 8 % vid alla mätpunkter på kurvan från de värden som uppmätts av den tekniska tjänsten på den motor som lämnats in för provning.

5.3.4   Motorfamilj

Om huvudmotorn uppfyller de villkor som anges i punkterna 5.3.1 och 5.3.2 godtas automatiskt alla andra angivna kurvor för familjemedlemmarna.

5.4   Motortyper och motorfamiljer ska konstrueras och förses med styrstrategier för motorn på ett sätt som i så hög grad som möjligt förhindrar manipulering.

6.   PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

Förfarandena för säkerställande av produktionsöverensstämmelse ska överensstämma med dem som anges i tillägg 1 till överenskommelsen (E/ECE/TRANS/505/Rev.3), med följande krav:

6.1

Motorer som godkänns enligt dessa föreskrifter ska tillverkas så att de överensstämmer med den godkända typen.

6.2

De minimikrav för förfaranden för kontroll av produktionsöverensstämmelse som beskrivs i bilaga 6 till dessa föreskrifter ska uppfyllas.

7.   PÅFÖLJDER VID BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

7.1   Det godkännande som beviljats för en motortyp eller en motorfamilj enligt dessa föreskrifter får återkallas om kraven i punkt 6.1 inte uppfylls eller om en motor eller en motorfamilj som bär godkännandemärket inte överensstämmer med den godkända typen.

7.2   Om någon av de parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare beviljat, ska den genast rapportera detta till de övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett meddelandeformulär enligt mallen i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

8.   ÄNDRING OCH UTÖKNING AV GODKÄNNANDE AV EN MOTORTYP ELLER EN MOTORFAMILJ

8.1   Varje ändring av en motortyp eller en motorfamilj med avseende på egenskaperna i bilaga 1 ska anmälas till den typgodkännandemyndighet som godkänt motortypen eller motorfamiljen. Typgodkännandemyndigheten får då antingen

8.1.1

anse att ändringarna sannolikt inte kommer att få några märkbara negativa effekter och att motorn hur som helst fortfarande uppfyller kraven, eller

8.1.2

begära ytterligare en provningsrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för provningarna.

8.2   De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska med hjälp av det förfarande som anges i punkt 4.3 underrättas om huruvida godkännande beviljats eller ej beviljats med angivande av ändringarna.

8.3   Den typgodkännandemyndighet som utfärdar utökningen av godkännandet ska tilldela varje sådan utökning ett serienummer och informera de andra parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär enligt mallen i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

9.   SLUTGILTIGT UPPHÖRANDE AV TILLVERKNINGEN

Om innehavaren av ett godkännande helt upphör att tillverka en motortyp eller motorfamilj som godkänts enligt dessa föreskrifter, ska denne underrätta den myndighet som beviljat godkännandet om detta. Myndigheten ska då underrätta de övriga parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter om detta, med hjälp av ett meddelandeformulär enligt mallen i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

10.   NAMN PÅ OCH ADRESS TILL TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETERNA OCH DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR ATT UTFÖRA GODKÄNNANDEPROVNINGAR

De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn på och adress till de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprovning och/eller för de typgodkännandemyndigheter som utfärdar godkännande och till vilka intyg om beviljat, utökat eller ej beviljat godkännande som utfärdats i andra länder ska sändas.

(1)  Enligt definitionen i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.6, punkt 2 – www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html

(*1)  Sekretariatets anmärkning: med ”varvtal” avses vid tillämpningen av dessa föreskrifter ”motorvarvtal”.

(2)  De särskiljande numren för parterna i 1958 års överenskommelse återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.6, bilaga 3 – www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html

BILAGA 1

MALLAR FÖR UNDERLAG OCH INFORMATIONSDOKUMENT

1.   UNDERLAG

Det underlag som avses i artikel 3 i dessa föreskrifter ska innehålla följande:

1.1

En innehållsförteckning.

1.2

Tillverkarens förklaring och uppgifter som visar att styrstrategierna för motorn är utformade på ett sådant sätt att de så långt som möjligt förhindrar sådan manipulering som avses i punkt 5.4.

1.2.1

För elektroniskt styrda motortyper och motorfamiljer som använder en elektronisk styrenhet som en del av styrsystemet för motorn, ska uppgifterna innehålla en beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att förhindra manipulation och ändring av den elektroniska styrenheten, inbegripet den anordning för uppdatering som använder ett av tillverkaren godkänt program eller en av tillverkaren godkänd kalibrering.

1.2.2

För mekaniskt styrda motortyper och motorfamiljer ska uppgifterna innehålla en beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att förhindra manipulation och ändring av de justerbara parametrarna för motorns styrsystem. Detta ska omfatta manipuleringssäkra komponenter, t.ex. begränsningslock för förgasare eller försegling av förgasarskruvar eller särskilda skruvar som inte kan ställas in av användaren.

1.3

En beskrivning av de övergripande kvalitetssäkringssystemen för produktionsöverensstämmelse i enlighet med punkt 6 i dessa föreskrifter.

1.4

Ett ifyllt informationsdokument enligt punkt 2 i denna bilaga.

1.4.1

Om uppgifterna i informationsdokumentet för motorgodkännande ändras ska tillverkaren skicka de reviderade sidorna till godkännandemyndigheten och tydligt ange vilka ändringar som gjorts och vilken dag de reviderade sidorna ersattes.

1.5

Alla relevanta uppgifter, ritningar, fotografier och övriga upplysningar som krävs enligt informationsdokumentet.

2.   INFORMATIONSDOKUMENT

Sökanden ska tilldela informationsdokumentet ett referensnummer.

2.1   Alla informationsdokument ska innehålla följande:

2.1.1

De allmänna uppgifter som anges i del A i tillägg A.1 till denna bilaga.

2.1.2

De uppgifter som anges i del B i tillägg A.1 till denna bilaga för att fastställa de gemensamma konstruktionsparametrarna för alla motortyper inom en motorfamilj eller som gäller för den motortyp som inte ingår i en motorfamilj, avsedd för typgodkännande.

2.1.3

De uppgifter som anges i del C i tillägg A.1 till denna bilaga.

2.2   Förklarande anmärkningar om utformandet av ett informationsdokument

2.2.1

Efter överenskommelse med godkännandemyndigheten får uppgifterna i punkterna 2.1.2 och 2.1.3 presenteras i en annan utformning.

2.2.2

Reserverad

2.2.3

Endast de punkter i denna bilaga som är relevanta för den aktuella motorfamiljen, motortyperna i den motorfamiljen eller motortypen ska förtecknas; under alla omständigheter ska listan följa det föreslagna numreringssystemet.

2.2.4

Om flera alternativ separerade med snedstreck anges för en post, ska de oanvända alternativen strykas över eller endast det eller de alternativ som används ska visas.

2.2.5

Om samma värde för eller beskrivning av en viss motoregenskap gäller för flera eller alla motorer i en motorfamilj får motsvarande celler slås samman.

2.2.6

Om bilder, diagram eller detaljerade uppgifter krävs får hänvisning till ett tillägg göras.

2.2.7

Om en typ för en komponent begärs ska den information som lämnas unikt identifiera komponenten; detta kan vara en lista på egenskaper, tillverkarens namn och del- eller ritningsnummer, en ritning eller en kombination av dessa eller andra metoder som ger samma resultat.

2.3   Motortypbeteckning och motorfamiljebeteckning

Tillverkaren ska tilldela varje motortyp eller motorfamilj en unik alfanumerisk kod.

2.3.1   När det gäller motortyper kallas koden motortypbeteckning och den ska klart och otvetydigt identifiera de motorer som har en unik kombination av tekniska egenskaper för de punkter som anges i del C i tillägg A.1 till denna bilaga som är tillämpliga för motortypen.

2.3.2   När det gäller motortyper inom en motorfamilj kallas hela koden för familjetyp eller FT och består av två delar: Den första delen kallas motorfamiljebeteckning och identifierar motorfamiljen. Den andra delen är motortypbeteckningen för varje motortyp inom motorfamiljen.

Motorfamiljebeteckningen ska klart och otvetydigt identifiera de motorer som har en unik kombination av tekniska egenskaper för de punkter som anges i delarna B och C i tillägg A.1 till denna bilaga som är tillämpliga för den särskilda motorfamiljen.

FT ska klart och otvetydigt identifiera de motorer som har en unik kombination av tekniska egenskaper för de punkter som anges i del C i tillägg A.1 i denna bilaga som är tillämpliga för motortypen inom motorfamiljen.

2.3.2.1   Tillverkaren får använda samma motorfamiljebeteckning för att identifiera samma motorfamilj inom två eller flera motorkategorier.

2.3.2.2   Tillverkaren får inte använda samma motorfamiljebeteckning för att identifiera fler än en motorfamilj inom samma motorkategori.

2.3.2.3   Visning av FT

I FT ska det finnas ett blanksteg mellan motorfamiljebeteckningen och motortypbeteckningen enligt exemplet nedan:

”159AF[blanksteg]0054”

2.3.3   Antal tecken

Antalet tecken får inte överstiga följande:

a)

15 för motorfamiljebeteckningen.

b)

25 för motortypbeteckningen.

c)

40 för FT.

2.3.4   Tillåtna tecken

Motortypbeteckningen och motorfamiljebeteckningen ska bestå av latinska bokstäver och/eller arabiska siffror.

2.3.4.1   Det är tillåtet att använda parenteser och bindestreck så länge de inte ersätter en bokstav eller en siffra.

2.3.4.2   Användning av variabla tecken är tillåten. Variabla tecken ska betecknas med ”#” om det variabla tecknet är okänt vid tidpunkten för anmälan.

2.3.4.2.1   Anledningen till att sådana variabla tecken används ska förklaras för den tekniska tjänsten och typgodkännandemyndigheten.

TILLÄGG A.1

MALL FÖR INFORMATIONSDOKUMENT

Förklaringar till tillägg A.1: Alla mallar nedan har anpassats från tillägg 3 till bilaga 1 till ändringsserie 05 till föreskrifter nr 96, och motsvarande numrering har behållits för att underlätta deras användning av både tillverkare och typgodkännandemyndigheter.

DEL A

1.   ALLMÄNNA UPPGIFTER

1.1   Fabrikat (tillverkarens handelsnamn): …

1.2   Eventuella handelsbeteckningar: …

1.3   Tillverkarens företagsnamn och adress: …

1.4   Namn på och adress till tillverkarens eventuella behöriga ombud: …

1.5   Monterings-/tillverkningsanläggningarnas namn och adress: …

1.6   Motortypbeteckning/motorfamiljebeteckning/FT (1): …

1.11   Referenseffekt: nominell nettoeffekt/maximal nettoeffekt (1)

DEL B

2.   GEMENSAMMA KONSTRUKTIONSPARAMETRAR FÖR MOTORFAMILJEN (2)

2.1   Förbränningscykel (1): fyrtaktscykel/tvåtaktscykel/rotation/annan (ange): …

2.2   Tändningstyp (1): kompressionständning/gnisttändning

2.3   Cylindrarnas konfiguration

2.3.1   Cylindrarnas läge i blocket (1): ensamstående/V-form/i linje/i motstående rader/radiellt/annat (ange): …

2.3.2   Mått mellan cylindrarnas mittlinjer (mm): …

2.4   Förbränningskammarens typ och utformning

2.4.1   Öppen kammare/delad kammare/annan (ange) (1):

2.4.2   Ventiler och kanaler – konfiguration: …

2.4.3   Antal ventiler per cylinder: …

2.5   Slagvolym per cylinder (cm3): …

2.6   Huvudsakligt kylmedel (1): luft/vatten/olja

2.7   Luftinloppssystem (1): insugning/överladdning/överladdning med laddluftkylare

2.8   Bränsle

2.8.1   Bränsletyp (1): diesel (gasoljor för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg)/etanol för särskilda motorer med kompressionständning (ED95)/bensin (E10)/etanol (E85)/(naturgas eller biometan)/gasol (liquid petroleum gas, LPG)

2.8.1.1   Bränsleundertyp (endast naturgas/biometan) (1): generella bränslen – gas med högt värmevärde (H-gas) och gas med lågt värmevärde (L-gas)/särskilda bränslen – gas med högt värmevärde (H-gas)/särskilda bränslen – gas med lågt värmevärde (L-gas)/specifika bränslen (flytande naturgas, LNG)

2.8.2   Bränslesystem (1): endast flytande bränsle/endast gasformigt bränsle/dubbelbränsle typ 1A/dubbelbränsle typ 1B/dubbelbränsle typ 2A/dubbelbränsle typ 2B/dubbelbränsle typ 3B

2.8.3   Förteckning över andra bränslen, bränsleblandningar eller bränsleemulsioner som är kompatibla med användning i motorn enligt tillverkarens uppgifter i punkt 5.2.3 i dessa föreskrifter (ge hänvisning till erkänd standard eller specifikation): …

2.8.4   Smörjmedel tillsatt till bränsle (1): ja/nej

2.8.4.1   Specifikation: …

2.8.4.2   Förhållande mellan bränsle och olja: …

2.8.5   Typ av bränsletillförsel (1): pump, (högtrycks)rör och insprutare/radpump eller fördelningspump/enhetsinsprutare/gemensamt fördelningsrör (common rail)/förgasare/insprutning i insugningskanalen/direktinsprutning/blandarenhet/annan (ange): …

2.9   Motorstyrsystem (1): mekanisk/elektronisk styrstrategi (3)

2.10   Diverse anordningar (1): ja/nej (om ja, lägg till ett schematiskt diagram av anordningarnas placering och ordning)

2.10.1   Avgasåterföring (EGR) (1): ja/nej (om ja, fyll i avsnitt 3.10.1 och lägg till ett schematiskt diagram av anordningarnas placering och ordning)

2.10.2   Vatteninsprutning (1): ja/nej (om ja, fyll i avsnitt 3.10.2 och lägg till ett schematiskt diagram av anordningarnas placering och ordning)

2.10.3   Luftinsprutning (1): ja/nej (om ja, fyll i avsnitt 3.10.3 och lägg till ett schematiskt diagram av anordningarnas placering och ordning)

2.10.4   Övriga (1): ja/nej (om ja, fyll i avsnitt 3.10.4 och lägg till ett schematiskt diagram av anordningarnas placering och ordning) …

2.11   System för efterbehandling av avgaser (1): ja/nej (om ja, lägg till ett schematiskt diagram av anordningarnas placering och ordning)

2.11.1   Oxidationskatalysator (1): ja/nej

(om ja, fyll i avsnitt 3.11.2)

2.11.2   DeNOX-system med selektiv reduktion av NOX (tillsats av reduktionsämnen) (1): ja/nej

(om ja, fyll i avsnitt 3.11.3)

2.11.3   Andra deNOX-system (1): ja/nej

(om ja, fyll i avsnitt 3.11.3)

2.11.4   Trevägskatalysator med kombination av oxidation och NOX-reduktion (1): ja/nej

(om ja, fyll i avsnitt 3.11.3)

2.11.5   Partikelefterbehandlingssystem med passiv regenerering (1): ja/nej

(om ja, fyll i avsnitt 3.11.4)

2.11.5.1   Väggflöde/icke-väggflöde (1)

2.11.6   Partikelefterbehandlingssystem med aktiv regenerering (1): ja/nej

(om ja, fyll i avsnitt 3.11.4)

2.11.6.1   Väggflöde/icke-väggflöde (1)

2.11.7   Andra partikelefterbehandlingssystem (1): ja/nej

(om ja, fyll i avsnitt 3.11.4)

2.11.8   Annan anordning för efterbehandling (ange): …

(om ja, fyll i avsnitt 3.11.5)

DEL C

Punkt nummer

Beskrivning

Huvudmotor/motortyp

Motortyper inom motorfamiljen (i förekommande fall)

Förklarande anmärkningar (ingår inte i dokumentet)

Typ 2

Typ 3

Typ ...

Typ n

3.1

Identifikation av motorn

 

 

 

 

 

 

3.1.1

Motortypbeteckning

 

 

 

 

 

 

3.1.2

Motortypbeteckning på motormärkningen: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.1.3

Placering av obligatorisk märkning:

 

 

 

 

 

 

3.1.4

Metod för fastsättning av obligatorisk märkning:

 

 

 

 

 

 

3.1.5

Ritningar av motoridentifieringsnumrets placering (fyll i exempel med måttuppgifter):

 

 

 

 

 

 

3.2

Prestandaparametrar

 

 

 

 

 

 

3.2.1

Angivet nominellt varvtal (rpm):

 

 

 

 

 

 

3.2.1.1

Bränslemängd per slag (mm3) för dieselmotor, bränsleflöde (g/h) för andra motorer, vid nominell nettoeffekt:

 

 

 

 

 

 

3.2.1.2

Uppgiven nominell nettoeffekt (kW):

 

 

 

 

 

 

3.2.2

Varvtal vid maximal effekt (rpm):

 

 

 

 

 

Om annat än nominellt varvtal

3.2.2.1

Bränslemängd per slag (mm3) för dieselmotor, bränsleflöde (g/h) för andra motorer, vid maximal nettoeffekt:

 

 

 

 

 

 

3.2.2.2

Maximal nettoeffekt (kW):

 

 

 

 

 

Om annat än nominellt varvtal

3.2.3

Uppgivet varvtal för maximalt vridmoment (rpm):

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.2.3.1

Bränslemängd per slag (mm3) för dieselmotor, bränsleflöde (g/h) för andra motorer, vid varvtal för maximalt vridmoment:

 

 

 

 

 

 

3.2.3.2

Uppgivet maximalt vridmoment (Nm):

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.2.4

Uppgivet 100 % provningsvarvtal:

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.2.5

Uppgivet mellanprovningsvarvtal:

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.2.6

Tomgångsvarvtal (rpm):

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.2.7

Högsta varvtal vid obelastad motor (rpm):

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.2.8

Uppgivet lägsta vridmoment (Nm):

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.3

Inkörningsförfarande

 

 

 

 

 

Valfritt enligt tillverkarens val

3.3.1

Inkörningstid:

 

 

 

 

 

 

3.3.2

Inkörningscykel:

 

 

 

 

 

 

3.4

Motorprovning

 

 

 

 

 

 

3.4.1

Förutsätter särskild fastspänningsanordning: ja/nej

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.4.1.1

Beskrivning med fotografier och/eller ritningar av systemet för att fästa motorn i provbänken, inklusive drivaxel för anslutning till en dynamometer:

 

 

 

 

 

 

3.4.2

Blandningskammare för avgaser tillåten av tillverkaren: ja/nej

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.4.2.1

Beskrivning, fotografier och/eller ritning av blandningskammaren för avgaser:

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.5

Smörjsystem

 

 

 

 

 

 

3.5.1

Smörjmedelstemperatur

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.5.1.1

Lägsta (°C):

 

 

 

 

 

 

3.5.1.2

Högsta (°C):

 

 

 

 

 

 

3.6

Förbränningscylinder

 

 

 

 

 

 

3.6.1

Cylinderdiameter (mm):

 

 

 

 

 

 

3.6.2

Slaglängd (mm):

 

 

 

 

 

 

3.6.3

Antal cylindrar:

 

 

 

 

 

 

3.6.4

Motorns totala slagvolym (cm3):

 

 

 

 

 

 

3.6.5

Slagvolym per cylinder i procent av huvudmotorn:

 

 

 

 

 

Om det gäller motorfamilj

3.6.6

Volymetriskt kompressionsförhållande:

 

 

 

 

 

Ange toleransen

3.6.7

Beskrivning av förbränningssystemet:

 

 

 

 

 

 

3.6.8

Ritningar över förbränningsrum och kolvtopp:

 

 

 

 

 

 

3.6.9

Minsta tvärsnittsarea för in- och utsugningskanaler (mm2):

 

 

 

 

 

 

3.6.10

Ventilinställning

 

 

 

 

 

 

3.6.10.1

Maximal lyftning samt öppnings- och stängningstider i förhållande till dödpunkt eller motsvarande:

 

 

 

 

 

 

3.6.10.2

Referens- och/eller inställningsintervall:

 

 

 

 

 

 

3.6.10.3

Variabel ventiltidsinställning: ja/nej

 

 

 

 

 

I förekommande fall och vid insug och/eller avgas

3.6.10.3.1

Typ: kontinuerlig/tvåläges

 

 

 

 

 

 

3.6.10.3.2

Variationsområde för kamvinkeln:

 

 

 

 

 

 

3.6.11

Kanalkonfiguration

 

 

 

 

 

Endast tvåtakt, om tillämpligt

3.6.11.1

Läge, storlek och antal:

 

 

 

 

 

 

3.7

Kylsystem

 

 

 

 

 

Fyll i tillämplig del

3.7.1

Vätskekylning

 

 

 

 

 

 

3.7.1.1

Typ av vätska:

 

 

 

 

 

 

3.7.1.2

Cirkulationspumpar: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.7.1.2.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.7.1.2.2

Utväxling:

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.7.1.3

Lägsta temperatur i kylmedlet vid utloppet (°C):

 

 

 

 

 

 

3.7.1.4

Högsta temperatur i kylmedlet vid utloppet (°C):

 

 

 

 

 

 

3.7.2

Luftkylning

 

 

 

 

 

 

3.7.2.1

Fläkt: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.7.2.1.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.7.2.1.2

Utväxling:

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.7.2.2

Högsta temperatur vid referenspunkten (° C):

 

 

 

 

 

 

3.7.2.2.1

Referenspunktens läge:

 

 

 

 

 

 

3.8

Aspiration

 

 

 

 

 

 

3.8.1

Högsta tillåtna insugningsundertryck vid 100 % motorvarvtal och 100 % belastning (kPa)

 

 

 

 

 

 

3.8.1.1

Med ren luftrenare:

 

 

 

 

 

 

3.8.1.2

Med smutsig luftrenare:

 

 

 

 

 

 

3.8.1.3

Plats för mätning:

 

 

 

 

 

 

3.8.2

Turboaggregat: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.8.2.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.8.2.2

Systembeskrivning och ett schematiskt diagram (t.ex. maximalt laddtryck, övertrycksventil, VGT, biturbo):

 

 

 

 

 

 

3.8.3

Laddluftkylare: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.8.3.1

Typ: luft-luft/luft-vatten/annan (ange)

 

 

 

 

 

 

3.8.3.2

Högsta laddlufttemperatur vid 100 % varvtal och 100 % belastning (°C):

 

 

 

 

 

 

3.8.3.3

Högsta tillåtna trycksänkning genom laddluftkylaren vid 100 % motorvarvtal och 100 % belastning (kPa):

 

 

 

 

 

 

3.8.4

Inloppsventil: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.8.5

Anordning för återföring av vevhusgaser: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.8.5.1

Om ja, lägg till beskrivning och ritningar:

 

 

 

 

 

 

3.8.5.2

Om nej, överensstämmelse med punkt 5.7 i dessa föreskrifter: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.8.6

Inloppsväg

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.8.6.1

Beskrivning av inloppet (med ritningar, fotografier och/eller delnummer):

 

 

 

 

 

 

3.8.7

Luftfilter

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.8.7.1

Typ:

 

 

 

 

 

 

3.8.8

Inloppsljuddämpare

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.8.8.1

Typ:

 

 

 

 

 

 

3.9

Avgassystem

 

 

 

 

 

 

3.9.1

Beskrivning av avgassystemet (med ritningar, fotografier och/eller delnummer enligt bestämmelserna):

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.9.2

Högsta avgastemperatur (°C):

 

 

 

 

 

 

3.9.3

Högsta tillåtna avgasmottryck vid 100 % motorvarvtal och 100 % belastning (kPa):

 

 

 

 

 

 

3.9.3.1

Plats för mätning:

 

 

 

 

 

 

3.9.4

Avgasmottryck vid laddningsnivå som anges av tillverkaren för en ställbar strypventil i efterbehandling vid provningens början (kPa):

 

 

 

 

 

 

3.9.4.1

Läge och hastighet/lastförhållanden:

 

 

 

 

 

 

3.9.5

Avgasventil: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.10

Diverse anordningar: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.10.1

Avgasåterföring (EGR)

 

 

 

 

 

 

3.10.1.1

Egenskaper: kyld/okyld, högtryck/lågtryck, andra (ange):

 

 

 

 

 

 

3.10.2

Vatteninsprutning

 

 

 

 

 

 

3.10.2.1

Funktionsprincip

 

 

 

 

 

 

3.10.3

Luftinsprutning

 

 

 

 

 

 

3.10.3.1

Funktionsprincip

 

 

 

 

 

 

3.10.4

Övriga

 

 

 

 

 

 

3.10.4.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.11

System för efterbehandling av avgaser:

 

 

 

 

 

 

3.11.1

Placering

 

 

 

 

 

 

3.11.1.1

Placering och största/minsta avstånd från motorn till den första efterbehandlingsanordningen:

 

 

 

 

 

 

3.11.1.2

Högsta temperatursänkning från avgas- eller turbinutloppet till den första efterbehandlingsanordningen (°C), om angivet:

 

 

 

 

 

 

3.11.1.2.1

Provningsförhållanden för mätning

 

 

 

 

 

 

3.11.1.3

Lägsta temperatur vid inloppet till den första efterbehandlingsanordningen (°C), om angivet:

 

 

 

 

 

 

3.11.1.3.1

Provningsförhållanden för mätning

 

 

 

 

 

 

3.11.2

Oxidationskatalysator

 

 

 

 

 

 

3.11.2.1

Antal katalysatorer och katalysatorelement:

 

 

 

 

 

 

3.11.2.2

Katalysatorns/katalysatorernas mått och volym:

 

 

 

 

 

Eller ritning

3.11.2.3

Totalt ädelmetallinnehåll (g):

 

 

 

 

 

 

3.11.2.4

Varje förenings relativa koncentration (%):

 

 

 

 

 

 

3.11.2.5

Substrat (struktur och material):

 

 

 

 

 

 

3.11.2.6

Celltäthet:

 

 

 

 

 

 

3.11.2.7

Typ av katalysatorhölje(n):

 

 

 

 

 

 

3.11.3

System för efterbehandling av avgaser för att minska NOX-utsläpp eller trevägskatalysator

 

 

 

 

 

 

3.11.3.1

Typ:

 

 

 

 

 

 

3.11.3.2

Antal katalysatorer och katalysatorelement:

 

 

 

 

 

 

3.11.3.3

Typ av katalys:

 

 

 

 

 

 

3.11.3.4

Katalysatorns/katalysatorernas mått och volym:

 

 

 

 

 

Eller ritning

3.11.3.5

Totalt ädelmetallinnehåll (g):

 

 

 

 

 

 

3.11.3.6

Varje förenings relativa koncentration (%):

 

 

 

 

 

 

3.11.3.7

Substrat (struktur och material):

 

 

 

 

 

 

3.11.3.8

Celltäthet:

 

 

 

 

 

 

3.11.3.9

Typ av katalysatorhölje(n):

 

 

 

 

 

 

3.11.3.10

Regenereringsmetod:

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.11.3.10.1

Periodisk regenerering: ja/nej

 

 

 

 

 

Om ja, fyll i avsnitt 3.11.6

3.11.3.11

Normalintervall för drifttemperatur (°C):

 

 

 

 

 

 

3.11.3.12

Förbrukningsbart reagens: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.11.3.12.1

Typ och koncentration av det reagens som behövs för katalysen:

 

 

 

 

 

 

3.11.3.12.2

Lägsta koncentration av den aktiva beståndsdelen i reagenset som inte aktiverar varningssystemet (CDmin) (volymprocent):

 

 

 

 

 

 

3.11.3.12.3

Normalintervall för reagensets temperatur under drift:

 

 

 

 

 

 

3.11.3.12.4

Internationell standard:

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.11.3.13

NOX-sensorer: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.11.3.13.1

Typ:

 

 

 

 

 

 

3.11.3.13.2

Plats (platser):

 

 

 

 

 

 

3.11.3.14

Syresensorer: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.11.3.14.1

Typ:

 

 

 

 

 

 

3.11.3.14.2

Plats (platser):

 

 

 

 

 

 

3.11.4

Partikelefterbehandlingssystem

 

 

 

 

 

 

3.11.4.1

Typ av filtrering: väggflöde/icke-väggflöde/annan (ange)

 

 

 

 

 

 

3.11.4.2

Typ:

 

 

 

 

 

 

3.11.4.3

Partikelefterbehandlingssystemets mått och volym:

 

 

 

 

 

Eller ritning

3.11.4.4

Placering(ar) och största och minsta avstånd från motorn:

 

 

 

 

 

 

3.11.4.5

Regenereringsmetod/regenereringssystem, beskrivning och/eller ritning:

 

 

 

 

 

 

3.11.4.5.1

Periodisk regenerering: ja/nej

 

 

 

 

 

Om ja, fyll i avsnitt 3.11.6

3.11.4.5.2

Lägsta avgastemperatur för inledande av regenereringsprocessen (°C):

 

 

 

 

 

 

3.11.4.6

Katalytisk beläggning: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.11.4.6.1

Typ av katalys:

 

 

 

 

 

 

3.11.4.7

Bränsleburen katalysator (FBC): ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.11.4.8

Normalintervall för drifttemperatur (°C):

 

 

 

 

 

 

3.11.4.9

Normalintervall för tryck under drift (kPa):

 

 

 

 

 

 

3.11.4.10

Lagringskapacitet sot eller aska (g):

 

 

 

 

 

 

3.11.4.11

Syresensorer: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.11.4.11.1

Typ:

 

 

 

 

 

 

3.11.4.11.2

Plats (platser):

 

 

 

 

 

 

3.11.5

Andra anordningar för efterbehandling

 

 

 

 

 

 

3.11.5.1

Beskrivning och funktionssätt:

 

 

 

 

 

 

3.11.6

Periodisk regenerering

 

 

 

 

 

 

3.11.6.1

Antal cykler med regenerering

 

 

 

 

 

 

3.11.6.2

Antal cykler utan regenerering

 

 

 

 

 

 

3.11.7

Andra anordningar eller funktioner

 

 

 

 

 

 

3.11.7.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.12

Bränslematning för motorer med kompressionständning som drivs med flytande bränsle eller, i förekommande fall, dubbelbränslemotorer

 

 

 

 

 

 

3.12.1

Matarpump

 

 

 

 

 

 

3.12.1.1

Tryck (kPa) eller karakteristikdiagram:

 

 

 

 

 

 

3.12.2

Insprutningssystem

 

 

 

 

 

 

3.12.2.1

Pump

 

 

 

 

 

 

3.12.2.1.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.12.2.1.2

Nominellt pumpvarvtal (rpm):

 

 

 

 

 

 

3.12.2.1.3

mm3 per slag eller cykel vid full insprutning vid nominellt pumpvarvtal:

 

 

 

 

 

Ange toleransen

3.12.2.1.4

Pumpens toppvridmoment (rpm):

 

 

 

 

 

 

3.12.2.1.5

mm3 per slag eller cykel vid full insprutning vid pumpens toppvridmoment:

 

 

 

 

 

Ange toleransen

3.12.2.1.6

Karakteristikdiagram:

 

 

 

 

 

Som alternativ till punkterna 3.12.2.1.1 till 3.12.2.1.5

3.12.2.1.7

Använd metod: på motor/i pumpprovbänk

 

 

 

 

 

 

3.12.2.2

Insprutningsinställning

 

 

 

 

 

 

3.12.2.2.1

Kurva över tidsinställning för bränsleinsprutning:

 

 

 

 

 

Ange toleransen, i förekommande fall

3.12.2.2.2

Statisk förinställning:

 

 

 

 

 

Ange toleransen

3.12.2.3

Insprutningsrör

 

 

 

 

 

 

3.12.2.3.1

Längd (mm):

 

 

 

 

 

 

3.12.2.3.2

Inre diameter (mm):

 

 

 

 

 

 

3.12.2.4

Common rail-system: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.12.2.4.1

Typ:

 

 

 

 

 

 

3.12.3

Insprutare

 

 

 

 

 

 

3.12.3.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.12.3.2

Öppningstryck (kPa):

 

 

 

 

 

Ange toleransen

3.12.4

Elektronisk styrenhet (ECU): ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.12.4.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.12.4.2

Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran:

 

 

 

 

 

 

3.12.4.3

Kommunikationsstandard(er) för tillgång till dataströmuppgifter: ISO 27145 med ISO 15765–4 (CAN-baserad)/ISO 27145 med ISO 13400 (TCP/IP-baserad)/SAE J1939-73

 

 

 

 

 

 

3.12.5

Regulator

 

 

 

 

 

 

3.12.5.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.12.5.2

Varvtal då begränsningen inleds vid full belastning:

 

 

 

 

 

Ange intervallet, om tillämpligt

3.12.5.3

Högsta varvtal vid obelastad motor:

 

 

 

 

 

Ange intervallet, om tillämpligt

3.12.5.4

Tomgångsvarvtal:

 

 

 

 

 

Ange intervallet, om tillämpligt

3.12.6

Kallstartsystem: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.12.6.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.12.6.2

Beskrivning:

 

 

 

 

 

 

3.12.7

Bränsletemperatur vid inloppet till bränsleinsprutningspumpen

 

 

 

 

 

 

3.12.7.1

Lägsta (°C):

 

 

 

 

 

 

3.12.7.2

Högsta (°C):

 

 

 

 

 

 

3.13

Bränslematning för motorer med gnisttändning som drivs med flytande bränsle

 

 

 

 

 

 

3.13.1

Förgasare

 

 

 

 

 

 

3.13.1.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.13.2

Insprutning i insugningskanalen:

 

 

 

 

 

 

3.13.2.1

Enpunkt/flerpunkt

 

 

 

 

 

 

3.13.2.2

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.13.3

Direktinsprutning:

 

 

 

 

 

 

3.13.3.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.13.4

Bränsletemperatur vid plats som tillverkaren angett

 

 

 

 

 

 

3.13.4.1

Placering:

 

 

 

 

 

 

3.13.4.2

Lägsta (°C):

 

 

 

 

 

 

3.13.4.3

Högsta (°C):

 

 

 

 

 

 

3.14

Bränslematning för gasbränslemotorer eller, i förekommande fall, dubbelbränslemotorer (om det gäller system som är utformade på annat sätt ska motsvarande uppgifter ges)

 

 

 

 

 

 

3.14.1

Bränsle: LPG/NG-H/NG-L/NG-HL/LNG/Specifika bränslen LNG

 

 

 

 

 

 

3.14.2

Tryckregulatorer/förångare

 

 

 

 

 

 

3.14.2.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.14.2.2

Antal tryckreduceringssteg

 

 

 

 

 

 

3.14.2.3

Tryck i slutsteget, lägsta och högsta (kPa):

 

 

 

 

 

 

3.14.2.4

Antal huvudinställningspunkter:

 

 

 

 

 

 

3.14.2.5

Antal inställningspunkter för tomgång:

 

 

 

 

 

 

3.14.3

Bränslesystem: blandarenhet/gasinsprutning/vätskeinsprutning/direktinsprutning

 

 

 

 

 

 

3.14.3.1

Reglering av bränsle-luftförhållande

 

 

 

 

 

 

3.14.3.1.1

Systembeskrivning och/eller diagram och ritningar:

 

 

 

 

 

 

3.14.4

Blandarenhet

 

 

 

 

 

 

3.14.4.1

Antal:

 

 

 

 

 

 

3.14.4.2

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.14.4.3

Placering:

 

 

 

 

 

 

3.14.4.4

Inställningsmöjligheter:

 

 

 

 

 

 

3.14.5

Insprutning via insugningsgrenrör

 

 

 

 

 

 

3.14.5.1

Insprutning: enpunkt/flerpunkt:

 

 

 

 

 

 

3.14.5.2

Insprutning: kontinuerlig/simultan/sekventiell

 

 

 

 

 

 

3.14.5.3

Insprutningsutrustning

 

 

 

 

 

 

3.14.5.3.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.14.5.3.2

Inställningsmöjligheter:

 

 

 

 

 

 

3.14.5.4

Insprutningspump:

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.14.5.4.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.14.5.5

Insprutare

 

 

 

 

 

 

3.14.5.5.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.14.6

Direktinsprutning

 

 

 

 

 

 

3.14.6.1

Insprutningspump/tryckregulator

 

 

 

 

 

 

3.14.6.1.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.14.6.1.2

Insprutningsinställning (ange):

 

 

 

 

 

 

3.14.6.2

Insprutare

 

 

 

 

 

 

3.14.6.2.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.14.6.2.2

Öppningstryck eller karakteristikdiagram:

 

 

 

 

 

 

3.14.7

Elektronisk styrenhet (ECU)

 

 

 

 

 

 

3.14.7.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.14.7.2

Inställningsmöjligheter:

 

 

 

 

 

 

3.14.7.3

Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran:

 

 

 

 

 

 

3.14.8

Godkännanden av motorer för flera bränslesammansättningar

 

 

 

 

 

 

3.14.8.1

Självanpassningsfunktion: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.14.8.2

Kalibrering för en viss gassammansättning: NG-H/NG-L/NG-HL/LNG/bränslespecifik LNG

 

 

 

 

 

 

3.14.8.3

Omställning för en viss gassammansättning: NG-HT/NG-LT/NG-HLT

 

 

 

 

 

 

3.14.9

Bränsletemperatur vid tryckregulatorns slutsteg

 

 

 

 

 

 

3.14.9.1

Lägsta (°C):

 

 

 

 

 

 

3.14.9.2

Högsta (°C):

 

 

 

 

 

 

3.15

Tändsystem

 

 

 

 

 

 

3.15.1

Tändspole/tändspolar

 

 

 

 

 

 

3.15.1.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.15.1.2

Antal:

 

 

 

 

 

 

3.15.2

Tändstift

 

 

 

 

 

 

3.15.2.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.15.2.2

Gnistgap:

 

 

 

 

 

 

3.15.3

Magnet

 

 

 

 

 

 

3.15.3.1

Typ (typer):

 

 

 

 

 

 

3.15.4

Kontroll av tändningsinställning: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.15.4.1

Fast tändförställning i förhållande till övre dödpunkt (vevaxelgrader):

 

 

 

 

 

 

3.15.4.2

Kurva eller diagram:

 

 

 

 

 

Om tillämpligt

3.15.4.3

Elektronisk kontroll: ja/nej

 

 

 

 

 

 

Förklaringar till tillägg A.1:

(Nottecken, fotnoter och förklarande anmärkningar ska inte anges på informationsdokumentet)

För kombinerade katalysatorer och partikelfilter ska båda relevanta avsnitt fyllas i.

(1)  Stryk över de oanvända alternativen eller visa endast det alternativ som används.

(2)  Enligt definition i bilaga 5 till dessa föreskrifter.

(3)  Se punkt 2.3.13 i bilaga 5 (definition av motorfamilj).

BILAGA 2

Image 1 Text av bilden Image 2 Text av bilden Image 3 Text av bilden

TILLÄGG A.1

PROVNINGSRAPPORT

A.1.1   ALLMÄNNA KRAV

En provningsrapport ska fyllas i för varje provning som krävs för typgodkännandet. För varje ytterligare provning (t.ex. ett andra varvtal för en motor med konstant varvtal) eller en kompletterande provning (t.ex. provning av ett annat bränsle) krävs ytterligare en provningsrapport eller en kompletterande provningsrapport.

A.1.2   FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR OM UTFORMANDET AV EN PROVNINGSRAPPORT

A.1.2.1   Provningsrapporten ska innehålla minst den information som anges i punkt A.1.3.

A.1.2.2   Utan hinder av punkt A.1.2.1 behöver endast de avsnitt eller punkter som är relevanta för en viss provning och för en viss motorfamilj, motortyper inom motorfamiljen eller motortyp som provas nämnas i provningsrapporten.

A.1.2.3   Provningsrapporten får innehålla fler uppgifter än vad som begärs i punkt A.1.2.1 men ska under alla omständigheter följa det föreslagna numreringssystemet.

A.1.2.4   Om flera alternativ separerade med snedstreck anges för en post, ska de oanvända alternativen strykas över eller endast det eller de alternativ som används ska visas.

A.1.2.5   Om en typ för en komponent begärs ska den information som lämnas unikt identifiera komponenten; detta kan vara en lista på egenskaper, tillverkarens namn och del- eller ritningsnummer, en ritning eller en kombination av dessa eller andra metoder som ger samma resultat.

A.1.2.6   Provningsrapporten får lämnas på papper eller i ett sådant elektroniskt format som tillverkaren, den tekniska tjänsten och typgodkännandemyndigheten har kommit överens om.

A.1.3   MALL FÖR PROVNINGSRAPPORT

Provningsrapport för motorer i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg

1.   ALLMÄNNA UPPGIFTER

1.1   Fabrikat (tillverkarens handelsnamn): …

1.2   Eventuella handelsbeteckningar: …

1.3   Tillverkarens företagsnamn och adress: …

1.4   Den tekniska tjänstens namn: …

1.5   Den tekniska tjänstens adress: …

1.6   Provningsställe: …

1.7   Provningsdatum: …

1.8   Provningsrapportens nummer: …

1.9   Informationsdokumentets referensnummer (om tillgängligt): …

1.10   Provningsrapportens typ: Primär provning/extra provning/tilläggsprovning

1.10.1   Beskrivning av syftet med denna provning: …

2.   ALLMÄN INFORMATION OM MOTORN (PROVNINGSMOTORN)

2.1   Motortypbeteckning/motorfamiljebeteckning/FT: …

2.2   Motoridentifieringsnummer: …

3.   CHECKLISTA FÖR DOKUMENTATION OCH INFORMATION (ENDAST PRIMÄR PROVNING)

3.6   För motortyper och motorfamiljer som använder en elektronisk styrenhet som en del av motorstyrsystemet, dokumentationsreferens för intyg om förebyggande av manipulation: …

3.7   För motortyper och motorfamiljer som använder mekaniska anordningar som en del av motorstyrsystemet, dokumentationsreferens för intyg om och demonstration av förebyggande av manipulation och justerbara parametrar:…

4.   REFERENSBRÄNSLEN SOM ANVÄNDS VID PROVNING (FYLL I RELEVANTA PUNKTER)

4.1   Flytande bränsle för motorer med gnisttändning

4.1.1   Fabrikat: …

4.1.2   Typ: …

4.1.3   Oktantal (RON): …

4.1.4   Oktantal (MON): …

4.1.5   Etanolhalt (%): …

4.1.6   Densitet vid 15 °C (kg/m3): …

4.2   Flytande bränsle för motorer med kompressionständning

4.2.1   Fabrikat: …

4.2.2   Typ: …

4.2.3   Cetantal: …

4.2.4   Halten av fettsyrametylester (FAME) (%): …

4.2.5   Densitet vid 15 °C (kg/m3): …

4.3   Gasformigt bränsle – Gasol (liquid petroleum gas, LPG)

4.3.1   Fabrikat: …

4.3.2   Typ: …

4.3.3   Referensbränsletyp: bränsle A/bränsle B

4.3.4   Oktantal (MON): …

4.4   Gasformigt bränsle – Metan/biometan

4.4.1   Referensbränsletyp: GR/G23/G25/G20

4.4.2   Referensgasens källa: särskilt referensbränsle/rörledningsgas med tillsatsmedel

4.4.3   För särskilt referensbränsle

4.4.3.1   Fabrikat: …

4.4.3.2   Typ: …

4.4.4   För rörledningsgas med tillsatsmedel

4.4.4.1   Tillsatsmedel: koldioxid/etan/metan/kväve/propan

4.4.4.2   Bränsleblandningens Sλ-värde: …

4.4.4.3   Bränsleblandningens metantal (MN): …

4.5   Dubbelbränslemotor (utöver de tillämpliga avsnitten ovan)

4.5.1   Gasenergikvot för berörd provcykel: …

5.   SMÖRJMEDEL

5.1   Fabrikat: …

5.2   Typ (typer): …

5.3   SAE-viskositet: …

5.4   Bränslet är blandat med smörjmedel: ja/nej

5.4.1   Andelen olja i blandningen (i procent): …

6.   DETALJERADE MÄTVÄRDEN (*1)

Motorvarvtal (min– 1)

 

 

Uppmätt vridmoment (Nm)

 

 

Uppmätt effekt (kW)

 

 

Uppmätt bränsleflöde (g/h)

 

 

Barometertryck (kPa)

 

 

Vattenångtryck (kPa)

 

 

Insugningsluftens temperatur (K)

 

 

Effekt som ska läggas till för utrustning och kringutrustning utöver tabell 1 (kW)

Nr 1

Nr 2

Nr 3

 

 

Totalt (kW)

 

 

 

Effektkorrektionsfaktor

 

 

Korrigerad effekt (kW)

 

 

Korrigerat vridmoment (Nm)

 

 

Korrigerad specifik bränsleförbrukning (g/(kWh) (2))

 

 

Kylvätsketemperatur vid utlopp (K)

 

 

Smörjoljetemperatur vid mätpunkt (K)

 

 

Lufttemperatur efter överladdningsanordningen (K) (1)

 

 

Bränsletemperatur vid insprutningspumpens inlopp (K)

 

 

Lufttemperatur efter laddluftkylaren (K) (1)

 

 

Tryck efter överladdningsanordningen (kPa)

 

 

Tryck efter laddluftkylaren (kPa)

 

 

Inloppsundertryck (Pa)

 

 

Avgasmottryck (Pa)

 

 

Bränsletillförsel (mm3/takt eller cykel) (1)

 

 

(*1)  Rita karakteristiska kurvor över nettoeffekt och nettovridmoment som funktion av motorvarvtalet.

(1)  Stryk det som inte är tillämpligt.

(2)  Beräknas med nettoeffekt för kompressionständnings- och gnisttändningsmotorer, för gnisttändningsmotorer multiplicerat med effektkorrektionsfaktorn.

BILAGA 3

GODKÄNNANDEMÄRKENAS UTFORMNING

MALL A

(Se punkt 4.4 i dessa föreskrifter)

Image 4

a = minst 8 mm

Ovanstående godkännandemärke på en motor visar att motortypen i fråga godkänts i Nederländerna (E4) med avseende på mätning av nettoeffekt enligt föreskrifter nr 120 med godkännandenummer 021628. Godkännandenumret visar att godkännandet beviljats enligt kraven i föreskrifter nr 120 i deras lydelse enligt ändringsserie 02.

MALL B

(Se punkt 4.5 i dessa föreskrifter)

Image 5

a = minst 8 mm

Ovanstående godkännandemärke på en motor visar att motortypen i fråga har godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 120 och nr 96 (1). De två första siffrorna i godkännandenumren visar att ändringsserie 02 redan hade införlivats med föreskrifter nr 120 när respektive godkännande beviljades, medan ändringsserie 05 redan ingick i föreskrifter nr 96.

(1)  Det andra numret ges bara som exempel.

BILAGA 4

METOD FÖR MÄTNING AV FÖRBRÄNNINGSMOTORERS NETTOEFFEKT

1.   Dessa bestämmelser gäller metoden för att fastställa effektkurvan för en förbränningsmotor vid full belastning som körs i ojämn hastighet som en funktion av motorvarvtalet samt nominellt varvtal och nominell nettoeffekt för en förbränningsmotor vid konstant varvtal.

2.   Provningsförhållanden

2.1   Motorn ska ha körts in enligt tillverkarens rekommendationer.

2.2   Om mätningen av effekten endast kan utföras på en motor med växellådan monterad ska hänsyn tas till växellådans inverkan.

2.3   Kringutrustning och utrustning

2.3.1   Kringutrustning och utrustning som ska monteras

Under provningen ska den kringutrustning som behövs för motorns funktion vid dess avsedda tillämpning (förtecknad i tabell 1) monteras på provbänken, om möjligt i samma läge som vid den avsedda tillämpningen.

2.3.2   Kringutrustning och utrustning som ska avlägsnas

Viss kringutrustning som har koppling till maskinens drift och som kan vara monterade i motorn ska avlägsnas inför provningen. Följande icke-uttömmande lista anges som exempel:

a)

Luftkompressor för bromsar.

b)

Servostyrningskompressor.

c)

Fjädringskompressor.

d)

Luftkonditioneringssystem.

I fall där det inte går att avlägsna sådan kringutrustning, får den effekt som utrustningen absorberar i obelastat tillstånd bestämmas och läggas till den uppmätta motoreffekten (se anmärkning h i tabell 1). Om detta värde är större än 3 % av den maximala effekten vid provningsvarvtalet kan det verifieras av typgodkännandemyndigheten.

Tabell 1

Utrustning och kringutrustning som ska monteras vid provning av motoreffekten

Nummer

Utrustning och kringutrustning

Monteras för utsläppsprovning

1

Insugningssystem

 

Insugningsgrenrör

Ja

System för kontroll av vevhusutsläpp

Ja

Luftflödesmätare

Ja

Luftfilter

Ja (1)

Insugningsljuddämpare

Ja (1)

2

Avgassystem

 

Avgasefterbehandling

Ja

Avgasgrenrör

Ja

Anslutningsrör

Ja (2)

Ljuddämpare

Ja (2)

Avgasrör

Ja (2)

Avgasbroms

Nej (3)

Överladdningsenhet

Ja

3

Bränslepump

Ja (4)

4

Förgasarutrustning

 

Förgasare

Ja

Elektroniskt styrsystem, luftflödesmätare m.m.

Ja

Utrustning för gasmotorer

 

Tryckreduceringsventil

Ja

Förångare

Ja

Blandare

Ja

5

Utrustning för bränsleinsprutning (bensin och diesel)

 

Förfilter

Ja

Filter

Ja

Pump

Ja

Högtrycksrör

Ja

Insprutare

Ja

Elektroniskt styrsystem, sensorer osv.

Ja

Regulator/styrsystem

Ja

Automatiskt stopp vid full belastning för styrenheten beroende på atmosfäriska förhållanden

Ja

6

Vätskekylningsutrustning

 

Kylare

Nej

Fläkt

Nej

Fläktkåpa

Nej

Vattenpump

Ja (5)

Termostat

Ja (6)

7

Luftkylning

 

Kåpa

Nej (7)

Fläkt

Nej (7)

Temperaturreglerande anordning

Nej

8

Överladdningsutrustning

 

Kompressor som drivs direkt av motorn och/eller av avgaser

Ja

Laddluftkylare

Ja (7)  (8)

Kylvätskepump eller fläkt (motordriven)

Nej (7)

Regleranordning för kylvätskeflöde

Ja

9

Extra provbänksfläkt

Ja, om nödvändigt

10

Anordningar mot luftförorenande utsläpp

Ja

11

Startutrustning

Ja eller provbänksutrustning (9)

12

Smörjoljepump

Ja

13

Viss kringutrustning som har koppling till driften för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och som kan vara monterade i motorn ska avlägsnas inför provningen.

Följande icke-uttömmande lista anges som exempel:

i)

Luftkompressor för bromsar.

ii)

Servostyrningskompressor.

iii)

Fjädringskompressor.

iv)

Luftkonditioneringssystem.

Nej

2.4   Inställningar

Inställningar för provning för att bestämma nettoeffekten anges i tabell 2.

Tabell 2

Inställningar

1.

Inställning av förgasare, förångare/tryckregulator

I enlighet med tillverkarens produktionsanvisningar och utan ytterligare ändringar för den aktuella tillämpningen.

2.

Inställning av tillförselsystem för insprutningspump

3.

Inställning av tändning och insprutning (inställningskurva)

4.

Inställning av regulator

5.

Avgasreningssystem

6.

Laddtrycksreglering

3.   Uppgifter som ska registreras

3.1   De uppgifter som ska registreras är de som anges i tillägg A.1 till bilaga 2. Prestandauppgifterna ska erhållas under stabila driftsförhållanden med tillräcklig lufttillförsel till motorn. Förbränningskamrarna får innehålla avlagringar men i begränsad mängd. För att minska den nödvändiga korrektionsfaktorn ska provningsförhållandena, såsom insugningsluftens temperatur, väljas så att de ligger så nära referensförhållandena (se punkt 5.2 i denna bilaga) som möjligt.

3.2   Temperaturen i insugningsluften till motorn ska mätas inom luftintagskanalen. Mätningen av inloppsundertrycket ska göras vid samma punkt. Termometern eller termokorset ska skyddas från tillbakasprutande bränsle och strålningsvärme och placeras direkt i luftströmmen. Ett tillräckligt antal mätpunkter ska användas för att ge ett representativt medelvärde för inloppstemperaturen.

3.3   Mätningen av undertrycket ska göras efter ingången till luftintagskanaler, luftfilter, insugningsljuddämpare eller hastighetsbegränsare (om sådana är inmonterade).

3.4   Det absoluta trycket vid motorns ingång efter kompressorn och värmeväxlaren, om sådana är inmonterade, ska mätas i insugningsgrenröret och vid alla andra punkter där trycket måste mätas för att beräkna korrektionsfaktorerna.

3.5   Avgasmottrycket ska mätas vid en punkt minst tre rördiametrar efter avgasgrenrörets utloppsflänsar och efter turboladdaren, om en sådan är inmonterad. Placeringen ska anges.

3.6   Inga uppgifter ska registreras förrän vridmoment, varvtal och temperaturer hållits i huvudsak konstanta under minst 1 min.

3.7   Under en körning eller avläsning får motorns varvtal inte avvika från det valda varvtalet med mer än ± 1 % eller ± 10 min, beroende på vilket som är störst.

3.8   Iakttagna uppgifter om bromsbelastning, bränsleförbrukning och temperatur i insugningsluften ska registreras samtidigt och ska utgöra ett medelvärde av två stabila på varandra följande värden som inte varierar med mer än 2 % för bromsbelastningen.

3.9   Temperaturen i kylmedlet vid motorns avgasrör ska hållas inom det värde som tillverkaren angett.

Om tillverkaren inte angett någon temperatur ska temperaturen hållas vid 353 K ± 5 K. För luftkylda motorer ska temperaturen vid en punkt som anges av tillverkaren hållas inom +0/– 20 K av det maximivärde som angetts av tillverkaren i referensförhållandena.

3.10   För kompressionständningsmotorer ska bränsletemperaturen mätas vid inloppet till bränsleinsprutningspumpen och hållas inom 306–316 K (33–43 °C); för gnisttändningsmotorer ska bränsletemperaturen mätas så nära inloppet till förgasaren eller bränsleinsprutningssystemet som möjligt och hållas inom 293–303 K (20–30 °C).

3.11   Smörjoljetemperaturen, uppmätt i oljebehållaren eller vid utloppet från oljekylaren, om sådan inmonterats, ska hållas inom de gränsvärden som motortillverkaren fastställt.

3.12   Om så krävs får ett reservregleringssystem användas för att hålla temperaturerna inom de gränsvärden som anges i punkterna 3.9, 3.10 och 3.11 i denna bilaga.

4.   Mätnoggrannhet

4.1   Vridmoment: ±1 % av uppmätt vridmoment. Mätsystemet för vridmoment ska kalibreras för att ta med friktionsförluster i beräkningen. Noggrannheten i den lägre halvan av dynamometerbänkens mätinvervall får vara ± 2 % av uppmätt vridmoment.

4.2   Motorvarvtal: 0,5 % av uppmätt varvtal.

4.3   Bränsleförbrukning: ±1 % av uppmätt förbrukning.

4.4   Bränsletemperatur: ±2 K.

4.5   Lufttemperatur vid motorinlopp: ±2 K.

4.6   Barometertryck: ±100 Pa.

4.7   Undertryck i insugningssystemet: ±50 Pa.

4.8   Mottryck i avgassystemet: ±200 Pa.

5.   Effektkorrektionsfaktorer

5.1   Definition

Effektkorrektionsfaktorn är den koefficient som används för att bestämma motorns effekt under de atmosfäriska referensförhållanden som anges i punkt 5.2 enligt formeln

Po = α P

där

Po

är den korrigerade effekten (dvs. effekt under de atmosfäriska referensförhållandena),

α

är korrektionsfaktorn (αa eller αd),

P

är den uppmätta effekten (provningseffekt).

5.2   Atmosfäriska referensförhållanden

5.2.1   Temperatur (To): 298 K (25 °C).

5.2.2   Torrt tryck (Pso): 99 kPa.

Det torra trycket utgår från ett totalt tryck på 100 kPa och ett vattenångtryck på 1 kPa.

5.3   Atmosfäriska provningsförhållanden

De atmosfäriska förhållandena under provningen ska vara följande:

5.3.1   Temperatur (T):

För gnisttändningsmotorer

:

288 K ≤ T ≤ 308 K.

För kompressionständningsmotorer

:

283 K ≤ T ≤ 313 K.

5.3.2   Tryck (ps)

90 kPa < ps < 110 kPa

5.4   Bestämning av korrektionsfaktorn αa och αd (1)

5.4.1   Insugningsmotorer eller överladdade motorer med gnisttändning

Korrektionsfaktorn αa erhålls genom tillämpning av formeln

Formula

där

ps

är det totala torra atmosfärstrycket i kilopascal (kPa); dvs. det totala barometriska trycket minus vattenångtrycket,

T

är den absoluta temperaturen uttryckt i kelvin (K) i den luft som sugs in av motorn.

Villkor som ska iakttas i laboratoriet

För att en provning ska bli giltig ska korrektionsfaktorn vara sådan att

0,93 < αa < 1,07

Om dessa gränsvärden överskrids ska det erhållna korrigerade värdet anges och provningsförhållandena (temperatur och tryck) anges exakt i provningsrapporten.

5.4.2   Kompressionständningsmotorer – faktor αd

Effektkorrektionsfaktorn (αd) för kompressionständningsmotorer vid konstant bränsletillförsel erhålls genom tillämpning av formeln

αd = (fa)fm

där

fa

är den atmosfäriska faktorn, och

fm

är den karakteristiska parametern för varje motortyp och inställning.

5.4.2.1   Atmosfärisk faktor fa

Denna faktor uttrycker de omgivande förhållandenas (tryck, temperatur och fuktighet) inverkan på den luft som tillförs motorn. Formeln för den atmosfäriska faktorn varierar beroende på motortyp.

5.4.2.1.1   Insugningsmotorer och motorer med mekanisk överladdning

Formula

5.4.2.1.2   Turbomotorer med eller utan laddluftkylning

Formula

5.4.2.2   Motorfaktor fm

fm

är en funktion av qc (korrigerat bränsleflöde) enligt formeln

fm =

0,036 qc – 1,14

och

qc

=

q/r

där

q

är bränsleflödet i milligram per cykel per liter av total slagvolym (mg/(l.cykel)),

r

är tryckförhållandet mellan kompressorns utlopp och kompressorns insugning; för multipla turbokompressorer motsvarar r det totala kompressionsförhållandet (r = 1 för insugningsmotorer).

Denna formel är giltig för värden på qc mellan 37,2 mg/(l.cykel) och 65 mg/(l.cykel).

För qc-värden på mindre än 37,2 mg/(l.cykel) ska ett konstant värde på fm på 0,2 (fm = 0,2) användas.

För qc-värden högre än 65 mg/(l.cykel) ska ett konstant värde för fm på 1,2 (fm = 1,2) användas (se figuren nedan).

Bestämning av motorfaktor fm

Image 6 Text av bilden

För att en provning ska bli giltig ska korrektionsfaktorerna αa vara sådana att

0,93 ≤ αa ≤ 1,07

Om dessa gränsvärden överskrids ska det erhållna korrigerade värdet anges och provningsförhållandena (temperatur och tryck) anges exakt i provningsrapporten.

(1)  Det kompletta insugningssystemet ska vara monterat så som anges för avsedd användning i följande fall:

a)

När det finns risk för märkbar inverkan på motoreffekten.

b)

När det är fråga om förbränningsmotorer med gnisttändning utan överladdning.

Annars kan ett likvärdigt system användas, under förutsättning att insugstrycket avviker med högst 100 Pa från den av tillverkaren angivna övre gränsen för rent luftfilter.

(2)  Hela avgassystemet ska monteras enligt anvisningarna för avsedd användning i följande fall:

a)

När det finns risk för märkbar inverkan på motoreffekten.

b)

När det är fråga om förbränningsmotorer med gnisttändning utan överladdning.

Annars kan ett likvärdigt system användas, under förutsättning att det uppmätta trycket avviker med högst 1 000 Pa från den av tillverkaren angivna övre gränsen.

(3)  Om motorn har avgasbroms ska reglerventilen vara inställd i det helt öppna läget.

(4)  Bränslematningstrycket kan vid behov ställas in så att det återger det tryck som förekommer vid den aktuella motoranvändningen (särskilt när ett ”bränsleretursystem” används).

(5)  Kylvätskecirkulationen får endast drivas av motorns vattenpump. Kylningen av vätskan kan ske i ett yttre omlopp, under förutsättning att tryckförlusten i detta yttre omlopp och trycket vid pumpens ingående port är i stort sett desamma som om motorns eget kylsystem använts.

(6)  Termostaten får fixeras i helt öppet läge.

(7)  Om fläkten är monterad för provning ska den upptagna effekten läggas till resultatet, utom i de fall där sådan kringutrustning är en integrerad del av motorn (dvs. vevaxelmonterade kylfläktar på luftkylda motorer). Fläktens effekt ska mätas vid de varvtal som används för provningen, antingen genom beräkningar med utgångspunkt i standardegenskaper eller genom praktiska provningar.

(8)  Motorer med laddluftkylare ska provas med laddluftkylning (vätske- eller luftkylning), men om tillverkaren så föredrar kan ett provbänkssystem användas i stället för motorns laddluftkylare. Oavsett vilken laddluftkylare som används ska effektmätningen vid respektive varvtal göras med maximal trycksänkning och minimal temperatursänkning för motorluften genom laddluftkylaren eller provbänkssystemet enligt tillverkarens anvisningar.

(9)  Provbänken ska förse motorn med den effekt som behövs för elektriska startsystem eller andra startsystem.

(1)  Provningarna får utföras i luftkonditionerade provningsrum där de atmosfäriska förhållandena kan kontrolleras.

För motorer utrustade med automatisk lufttemperaturkontroll, där anordningen är utformad så att ingen uppvärmd luft tillförs vid full belastning vid 25 °C, ska provningen genomföras med anordningen helt stängd. Om anordningen fortfarande är i drift vid 25 °C ska provningen genomföras med anordningen i normal drift och exponenten för temperaturtermen i korrektionsfaktorn ska sättas till noll (ingen temperaturkorrektion).

BILAGA 5

PARAMETRAR FÖR DEFINITION AV MOTORTYPER OCH MOTORFAMILJER OCH DERAS DRIFTSLÄGEN

1.   MOTORTYP

De tekniska egenskaperna för en motortyp ska vara de som fastställs i dess informationsdokument som utformats enligt mallen i bilaga 1.

1.1   Driftsläge (varvtal)

En motortyp kan vara typgodkänd som en motor med konstant varvtal eller som en motor med variabelt varvtal enligt vad som fastställs i punkterna 2.3 och 2.32 i dessa föreskrifter.

2.   KRITERIER FÖR MOTORFAMILJER

2.1   Allmänt

Motorer hänförs till olika motorfamiljer på grundval av sina konstruktionsegenskaper. Dessa ska vara gemensamma för alla motorer i motorfamiljen. Vilka motorer som ingår i en motorfamilj får motortillverkaren besluta, förutsatt att släktskapskriterierna i punkt 2.3 i denna bilaga följs. Motorfamiljen ska godkännas av typgodkännandemyndigheten.

2.2   Motorkategorier, driftsläge (varvtal) och effektintervall

2.2.1   En motorfamilj ska endast omfatta motortyper med samma varvtal.

2.3   Parametrar som definierar motorfamiljen

2.3.1   Förbränningscykel

a)

Tvåtaktscykel.

b)

Fyrtaktscykel.

c)

Roterande motor.

d)

Övriga.

2.3.2   Cylindrarnas konfiguration

2.3.2.1   Cylindrarnas läge i blocket

a)

Enkelt.

b)

V.

c)

I linje.

d)

I motstående rader.

e)

Radiellt.

f)

Annat (F, W osv.).

2.3.2.2   Cylindrarnas inbördes läge

Motorer med samma block kan tillhöra samma motorfamilj, förutsatt att måtten mellan cylindrarnas mittlinjer är desamma.

2.3.3   Huvudsakligt kylmedel

a)

Luft.

b)

Vatten.

c)

Olja.

2.3.4   Slagvolym per cylinder

2.3.4.1   Motorer med en slagvolym per cylinder ≥ 750 cm3

För att motorer med en slagvolym per cylinder ≥ 750 cm3 ska kunna anses tillhöra samma motorfamilj får spridningen av deras slagvolym per cylinder inte överstiga 15 % av den största slagvolymen per cylinder inom motorfamiljen.

2.3.4.2   Motorer med en slagvolym per cylinder < 750 cm3

För att motorer med en slagvolym per cylinder < 750 cm3 ska kunna anses tillhöra samma motorfamilj får spridningen av deras slagvolym per cylinder inte överstiga 30 % av den största slagvolymen per cylinder inom motorfamiljen.

2.3.5   Metod för luftaspiration

a)

Insugning.

b)

Överladdning.

c)

Överladdning med laddluftkylare.

2.3.6   Bränsletyp

a)

Diesel (gasolja för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg)

b)

Etanol för särskilda motorer med kompressionständning (ED95).

c)

Bensin (E10).

d)

Etanol (E85).

e)

Naturgas/biometan:

i)

Generella bränslen – gas med högt värmevärde (H-gas) och gas med lågt värmevärde (L-gas).

ii)

Särskilda bränslen – gas med högt värmevärde (H-gas).

iii)

Särskilda bränslen – gas med lågt värmevärde (L-gas).

iv)

Specifika bränslen (flytande naturgas, LNG).

f)

Gasol (liquid petroleum gas, LPG).

2.3.7   Bränslesystem:

a)

Endast flytande bränsle.

b)

Endast gasformigt bränsle.

c)

Dubbelbränsle typ 1A.

d)

Dubbelbränsle typ 1B.

e)

Dubbelbränsle typ 2A.

f)

Dubbelbränsle typ 2B.

g)

Dubbelbränsle typ 3B.

2.3.8   Förbränningskammarens typ och utformning

a)

Öppen kammare.

b)

Delad kammare.

c)

Övriga typer.

2.3.9   Tändningstyp

a)

Gnisttändning.

b)

Kompressionständning.

2.3.10   Ventiler och kanaler

a)

Konfiguration.

b)

Antal ventiler per cylinder.

2.3.11   Typ av bränsletillförsel

a)

Pump, (högtrycks)rör och insprutare.

b)

Radpump eller fördelningspump.

c)

Enhetsinsprutare.

d)

Gemensamt fördelningsrör (common rail).

e)

Förgasare.

f)

Insprutning i insugningskanalen.

g)

Direktinsprutning.

h)

Blandarenhet.

i)

Annan.

2.3.12   Diverse anordningar

a)

Avgasåterföring (EGR).

b)

Vatteninsprutning.

c)

Luftinsprutning.

d)

Övriga.

2.3.13   Elektronisk styrstrategi

Huruvida motorn är försedd med en elektronisk styrenhet eller ej betraktas som en grundläggande parameter för motorfamiljen.

Motorer med elektronisk varvtalsreglering måste inte indelas i en annan familj än motorer med mekanisk varvtalsreglering. Indelning av elektroniska motorer och mekaniska motorer till separata familjer bör endast ske utifrån bränsleinsprutningsegenskaper som tidpunkter, tryck, hastighet, form osv.

2.3.14   Efterbehandling av avgaser

Kombinationen av följande anordningar och deras funktioner betraktas som grunder för medlemskap i en motorfamilj:

a)

Oxidationskatalysator.

b)

DeNOX-system med selektiv reduktion av NOX (tillsats av reduktionsämnen).

c)

Andra deNOX-system.

d)

Partikelefterbehandlingssystem med passiv regenerering:

i)

Väggflöde.

ii)

Icke-väggflöde.

e)

Partikelefterbehandlingssystem med aktiv regenerering:

i)

Väggflöde.

ii)

Icke-väggflöde.

f)

Andra partikelefterbehandlingssystem:

g)

Andra anordningar.

2.3.15   Dubbelbränslemotorer

Alla motortyper i en dubbelbränslemotorfamilj ska tillhöra samma typ av dubbelbränslemotorer enligt definitionen i punkt 2 i bilaga 7 till ändringsserie 05 till Uneceföreskrifter nr 96 och drivas med samma bränsletyper eller, i förekommande fall, med bränslen som enligt dessa föreskrifter ligger inom samma intervall.

3.   VAL AV HUVUDMOTOR

3.1   Allmänt

3.1.1   När typgodkännandemyndigheten har samtyckt till motorfamiljen ska motorfamiljens huvudmotor väljas, i första hand efter kriteriet högsta bränsletillförsel per slag vid det uppgivna varvtalet per cylinder då högst vridmoment avges. Om flera motorer delar detta högsta bränsletillförselvärde ska man i ett andra urvalssteg använda kriteriet högsta bränsletillförsel per takt vid nominellt varvtal.

BILAGA 6

KONTROLL AV PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

1.   ALLMÄNT

Dessa krav överensstämmer med de provningar som man utför för att kontrollera produktionsöverensstämmelse i enlighet med punkt 6.2 i dessa föreskrifter.

2.   PROVNINGSFÖRFARANDEN

Provningsmetoder och mätinstrument ska vara de som beskrivs i bilaga 4 till dessa föreskrifter.

3.   PROVEXEMPLAR

3.1   Motortyp

En motor ska väljas. Om motorn efter den provning som anges i punkt 4 inte anses överensstämma med kraven i dessa föreskrifter ska ytterligare två motorer provas.

3.2   Motorfamilj

Om en motorfamilj beviljas godkännande ska kontroll av produktionsöverensstämmelse utföras på en av de medlemmar i familjen som inte är huvudmotorn. Om motorn inte uppfyller kraven på produktionsöverensstämmelse ska de två ytterligare motorerna vara av samma medlemstyp.

4.   MÄTKRITERIER

4.1   Nettoeffekt och specifik bränsleförbrukning för förbränningsmotorer

Mätningar ska utföras på ett tillräckligt antal motorvarvtal för att korrekt definiera kurvorna för effekt, vridmoment och specifik bränsleförbrukning mellan de lägsta och högsta motorvarvtalen som rekommenderas av tillverkaren.

De korrigerade värden som uppmätts för den motor som genomgått provning får inte avvika med mer än de värden som anges i tabellen nedan och ± 10 % för specifik bränsleförbrukning.

Motortyp

Referenseffekt (vridmoment) [%]

Andra mätpunkter på kurvan [%]

Tolerans för motorvarvtal [%]

Allmänt

± 5

± 10

± 5

Bensindrivna gnisttändningsmotorer med regulator

± 8

± 12

± 8

Bensindrivna gnisttändningsmotorer utan regulator

± 8

± 20

± 8

5.   UTVÄRDERING AV RESULTATEN

Om siffrorna för nettoeffekt och bränsleförbrukning för den andra och/eller tredje motorn enligt punkt 3 inte uppfyller kraven i punkt 4 ovan, ska produktionen inte anses överensstämma med kraven i dessa föreskrifter, och bestämmelserna i punkt 7 i dessa föreskrifter ska träda i kraft.

BILAGA 7

TEKNISKA EGENSKAPER HOS FÖRESKRIVNA REFERENSBRÄNSLEN FÖR GODKÄNNANDEPROVNINGAR OCH KONTROLL AV PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

1.   TEKNISKA UPPGIFTER OM BRÄNSLEN FÖR PROVNING AV MOTORER MED KOMPRESSIONSTÄNDNING

1.1   Typ: diesel (gasolja för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg)

Parameter

Enhet

Gränsvärden (1)

Provningsmetod

minst

högst

Cetantal (2)

 

45

56,0

EN ISO 5165

Densitet vid 15 °C

kg/m3

833

865

EN ISO 3675

Destillering:

 

 

 

 

till 50 %

°C

245

—

EN ISO 3405

till 95 %

°C

345

350

EN ISO 3405

Slutkokpunkt

°C

—

370

EN ISO 3405

Flampunkt

°C

55

—

EN 22719

Filtrerbarhet i kyla (CFPP)

°C

—

— 5

EN 116

Viskositet vid 40 °C

mm2/s

2,3

3,3

EN ISO 3104

Polycykliska aromatiska kolväten

% m/m

2,0

6,0

IP 391

Svavelhalt (3)

mg/kg

—

10

ASTM D 5453

Kopparkorrosion

 

—

klass 1

EN ISO 2160

Koksrester enligt Conradson (10 % torr substans)

% m/m

—

0,2

EN ISO 10370

Askhalt

% m/m

—

0,01

EN ISO 6245

Föroreningar totalt

mg/kg

—

24

EN 12662

Vattenhalt

% m/m

—

0,02

EN ISO 12937

Neutralisationstal (stark syra)

mg KOH/g

—

0,10

ASTM D 974

Oxidationsstabilitet (3)

mg/ml

—

0,025

EN ISO 12205

Smörjförmåga (HFRR, smörjbarhetsgräns vid 60 °C)

μm

—

400

CEC F-06-A-96

Oxidationsstabilitet vid 110 °C (3)

H

20,0

—

EN 15751

Fettsyrametylester (FAME)

% v/v

—

7,0

EN 14078


1.2   Typ: Etanol för särskilda motorer med kompressionständning (ED95) (4)

Parameter

Enhet

Gränsvärden (5)

Provningsmetod (6)

Lägst

Högst

Alkoholhalt totalt (etanol inklusive halt med längre mättade alkoholer)

% m/m

92,4

 

EN 15721

Andra längre mättade monoalkoholer (C3-C5)

% m/m

 

2,0

EN 15721

Metanol

% m/m

 

0,3

EN 15721

Densitet 15 °C

kg/m3

793,0

815,0

EN ISO 12185

Surhetsgrad, beräknad som ättiksyra

% m/m

 

0,0025

EN 15491

Utseende

 

Ljus och klar

 

Flampunkt

°C

10

 

EN 3679

Torr substans

mg/kg

 

15

EN 15691

Vattenhalt

% m/m

 

6,5

EN 15489 (7)

EN ISO 12937

EN 15692

Aldehyder, beräknade som acetaldehyd

% m/m

 

0,0050

ISO 1388-4

Estrar, beräknade som etylacetat

% m/m

 

0,1

ASTM D1617

Svavelhalt

mg/kg

 

10,0

EN 15485

EN 15486

Sulfater

mg/kg

 

4,0

EN 15492

Partikelformiga föroreningar

mg/kg

 

24

EN 12662

Fosfor

mg/l

 

0,20

EN 15487

Oorganisk klorid

mg/kg

 

1,0

EN 15484 eller EN 15492

Koppar

mg/kg

 

0,100

EN 15488

Elektrisk ledningsförmåga

μS/cm

 

2,50

DIN 51627-4 eller prEN 15938

2.   TEKNISKA UPPGIFTER OM BRÄNSLEN FÖR PROVNING AV MOTORER MED GNISTTÄNDNING

2.1   Typ: Bensin (E10)

Parameter

Enhet

Gränsvärden (8)

Provningsmetod (9)

Lägst

Högst

 

Researchoktantal, RON

 

91,0

98,0

EN ISO 5164:2005 (10)

Motoroktantal, MON

 

83,0

89,0

EN ISO 5163:2005 (10)

Densitet vid 15 °C

kg/m3

743

756

EN ISO 3675

EN ISO 12185

Ångtryck

kPa

45,0

60,0

EN ISO 13016-1 (DVPE)

Vattenhalt

 

 

Max 0,05 % v/v

Utseende vid – 7 °C: klar och ljus

EN 12937

Destillering:

 

 

 

 

—

avdunstning vid 70 °C

% v/v

18,0

46,0

EN ISO 3405

—

avdunstning vid 100 °C

% v/v

46,0

62,0

EN ISO 3405

—

avdunstning vid 150 °C

% v/v

75,0

94,0

EN ISO 3405

—

slutkokpunkt

°C

170

210

EN ISO 3405

Restämne

% v/v

—

2,0

EN ISO 3405

Kolväteanalys:

 

 

 

 

—

olefiner

% v/v

3,0

18,0

EN 14517

EN 15553

—

aromatiska föreningar

% v/v

19,5

35,0

EN 14517

EN 15553

—

bensen

% v/v

—

1,0

EN 12177

EN 238, EN 14517

—

mättade föreningar

% v/v

Redovisas

EN 14517

EN 15553

Kol/väte-förhållande

 

Redovisas

 

Kol/syre-förhållande

 

Redovisas

 

Induktionsperiod (11)

minuter

480

 

EN ISO 7536

Syrehalt (12)

% m/m

3,3 (15)

3,7

EN 1601

EN 13132

EN 14517

Förekommande bindemedel

mg/ml

—

0,04

EN ISO 6246

Svavelhalt (13)

mg/kg

—

10

EN ISO 20846

EN ISO 20884

Kopparkorrosion (3 h vid 50 °C)

klassificering

—

Klass 1

EN ISO 2160

Blyhalt

mg/l

—

5

EN 237

Fosforhalt (14)

mg/l

—

1,3

ASTM D 3231

Etanol (11)

% v/v

9,0 (15)

10,2 (15)

EN 22854


2.2   Typ: Etanol (E85)

Parameter

Enhet

Gränsvärden (16)

Provningsmetod

Lägst

Högst

Researchoktantal, RON

 

95,0

—

EN ISO 5164

Motoroktantal, MON

 

85,0

—

EN ISO 5163

Densitet vid 15 °C

kg/m3

Redovisas

ISO 3675

Ångtryck

kPa

40,0

60,0

EN ISO 13016–1 (DVPE)

Svavelhalt (17)

mg/kg

—

10

EN 15485 eller EN 15486

Oxidationsstabilitet

minuter

360

 

EN ISO 7536

Förekommande bindemedel (tvättat med lösningsmedel)

mg/100 ml

—

5

EN ISO 6246

Utseende

Ska bestämmas vid omgivningstemperatur eller 15 °C, beroende på vad som är högst.

 

Klar och ljus, synbart fri från suspenderade eller utfällda föroreningar

Okulärbesiktning

Etanol och högre alkoholer (18)

% v/v

83

85

EN 1601

EN 13132

EN 14517

E DIN 51627–3

Högre alkoholer (C3–C8)

% v/v

—

2,0

E DIN 51627–3

Metanol

% v/v

 

1,00

E DIN 51627–3

Bensin (19)

% v/v

Återstod

EN 228

Fosfor

mg/l

0,20 (20)

EN 15487

Vattenhalt

% v/v

 

0,300

EN 15489 eller EN 15692

Halt av oorganiskt klor

mg/l

 

1

EN 15492

pHe

 

6,5

9,0

EN 15490

Kopparremskorrosion

(3 h vid 50 °C)

klassificering

Klass 1

 

EN ISO 2160

Surhetsgrad (beräknad som ättiksyra, CH3COOH)

% m/m

(mg/liter)

—

0,0050

(40)

EN 15491

Elektrisk ledningsförmåga

μS/cm

1,5

DIN 51627–4 eller prEN 15938

Kol/väte-förhållande

 

Redovisas

 

Kol/syre-förhållande

 

Redovisas

 

3.   TEKNISKA UPPGIFTER OM GASFORMIGA BRÄNSLEN FÖR ENBRÄNSLE- OCH DUBBELBRÄNSLEMOTORER

3.1   Typ: Gasol (liquid petroleum gas, LPG)

Parameter

Enhet

Bränsle A

Bränsle B

Provningsmetod

Sammansättning:

 

 

 

EN 27941

C3-halt

% v/v

30 ± 2

85 ± 2

 

C4-halt

% v/v

Återstod (21)

Återstod (21)

 

< C3, > C4

% v/v

Högst 2

Högst 2

 

Olefiner

% v/v

Högst 12

Högst 15

 

Indunstningsrest

mg/kg

Högst 50

Högst 50

EN 15470

Vatten vid 0 °C

 

Fri

Fri

EN 15469

Total svavelhalt, inklusive odorant

mg/kg

Högst 10

Högst 10

EN 24260, ASTM D 3246, ASTM 6667

Vätesulfid

 

Ingen

Ingen

EN ISO 8819

Kopparremskorrosion

(1 h vid 40 °C)

klassificering

Klass 1

Klass 1

ISO 6251 (22)

Lukt

 

Karakteristisk

Karakteristisk

 

Motoroktantal (23)

 

Minst 89,0

Minst 89,0

EN 589 bilaga B

3.2   Typ: Naturgas/biometan

3.2.1   Specifikation för referensbränslen som levereras med fasta egenskaper (t.ex. från en förseglad behållare)

Som ett alternativ till de referensbränslen som anges i denna punkt kan likvärdiga bränslen i punkt 3.2.2 i denna bilaga användas.

Egenskaper

Enheter

Basvärde

Gränsvärden

Provningsmetod

minst

högst

Referensbränsle GR

Sammansättning:

 

 

 

 

 

Metan

 

87

84

89

 

Etan

 

13

11

15

 

Återstod (24)

% mol

—

—

1

ISO 6974

Svavelhalt

mg/m3  (25)

—

 

10

ISO 6326–5


Referensbränsle G23

Sammansättning:

 

 

 

 

 

Metan

 

92,5

91,5

93,5

 

Återstod (26)

% mol

—

—

1

ISO 6974

N2

% mol

7,5

6,5

8,5

 

Svavelhalt

mg/m3  (27)

—

—

10

ISO 6326–5


Referensbränsle G25

Sammansättning:

 

 

 

 

 

Metan

% mol

86

84

88

 

Återstod (28)

% mol

—

—

1

ISO 6974

N2

% mol

14

12

16

 

Svavelhalt

mg/m3  (29)

—

—

10

ISO 6326–5


Referensbränsle G20

Sammansättning:

 

 

 

 

 

Metan

% mol

100

99

100

ISO 6974

Återstod (30)

% mol

—

—

1

ISO 6974

N2

% mol

 

 

 

ISO 6974

Svavelhalt

mg/m3  (31)

—

—

10

ISO 6326–5

Wobbetal (netto)

MJ/m3  (32)

48,2

47,2

49,2

 

3.2.2   Specifikation för referensbränsle som levereras från en ledning med inblandning av andra gaser med gasegenskaper som bestäms genom mätning på plats.

Som ett alternativ till de referensbränslen som anges i denna punkt kan likvärdiga bränslen i punkt 3.2.1 i denna bilaga användas.

3.2.2.1   Basen för varje ledningsreferensbränsle (GR, G20, …) ska vara gas från ett gasöverföringsnät, när så behövs för att uppfylla motsvarande specifikation för lambdaskift (Sλ) i tabell A.7–1, blandad med en eller flera av följande kommersiellt (det är inte nödvändigt att använda kalibreringsgas för detta ändamål) tillgängliga gaser:

a)

Koldioxid.

b)

Etan.

c)

Metan.

d)

Kväve.

e)

Propan.

3.2.2.2   Värdet på Sλ för den resulterande blandningen av ledningsgas och inblandningsgas ska ligga i det intervall som anges i tabell A.7–1 för det angivna referensbränslet.

Tabell A.7-1

Obligatoriskt intervall för Sλ för varje referensbränsle

Referensbränsle

Lägsta Sλ

Högsta Sλ

GR  (33)

0,87

0,95

G20

0,97

1,03

G23

1,05

1,10

G25

1,12

1,20

3.2.2.3   Motorprovningsrapporten för varje provkörning ska innehålla följande:

a)

Den inblandningsgas eller de inblandningsgaser som har valts från förteckningen i punkt 3.2.2.1 i denna bilaga.

b)

Bränsleblandningens Sλ-värde.

c)

Metantalet (MN) för den resulterande bränsleblandningen.

3.2.2.4   Kraven i tilläggen A.1 och A.2 ska uppfyllas för bestämningen av egenskaperna hos lednings- och inblandningsgaserna, bestämningen av Sλ och MN för den resulterande gasblandningen och verifieringen av att blandningen bibehölls under provet.

(1)  De värden som anges i specifikationerna är ”sanna värden”. Vid fastställandet av gränsvärdena har villkoren enligt SS-EN ISO 4259 ”Petroleumprodukter – Beräkning och tillämpning av precisionsmått hos provningsmetoder” tillämpats, och när ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats; vid fastställandet av ett maximi- och minimivärde är den minsta differensen 4R (R = reproducerbarhet).

Trots denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R, och ett medelvärde i de fall då maximi- och minimigränsvärden anges. Om ett klarläggande krävs huruvida ett bränsle uppfyller kraven i anvisningarna ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.

(2)  Intervallet för cetantalet överensstämmer inte med kraven på ett minimiintervall på 4R. Vid en eventuell tvist mellan bränsleleverantören och bränsleanvändaren kan emellertid villkoren i ISO 4259 användas för att lösa tvisten, förutsatt att upprepade mätningar, tillräckligt många för att den nödvändiga precisionen ska uppnås, utförs (snarare än enstaka bestämningar).

(3)  Även om oxidationsstabiliteten kontrolleras är det troligt att produktens livslängd kommer att vara begränsad. Leverantören bör rådfrågas när det gäller lagringsförhållanden och livslängd.

(4)  Additiv, t.ex. cetanförbättringsmedel enligt motortillverkarens specifikationer, får tillsättas etanolbränslet, förutsatt att inga negativa bieffekter är kända. Om dessa villkor är uppfyllda är den högsta tillåtna mängden 10 % m/m.

(5)  De värden som anges i specifikationerna är ”sanna värden”. Vid fastställandet av gränsvärdena har villkoren enligt SS-EN ISO 4259 ”Petroleumprodukter – Beräkning och tillämpning av precisionsmått hos provningsmetoder” tillämpats, och när ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats; vid fastställandet av ett maximi- och minimivärde är den minsta differensen 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R, och ett medelvärde i de fall då maximi- och minimigränsvärden anges. Om ett klarläggande krävs huruvida ett bränsle uppfyller kraven i anvisningarna ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.

(6)  Motsvarande EN/ISO-metoder kommer att antas när de utfärdas för de egenskaper som anges ovan.

(7)  Om ett klarläggande krävs huruvida ett bränsle uppfyller kraven i anvisningarna ska villkoren i EN 15489 tillämpas.

(8)  De värden som anges i specifikationerna är ”sanna värden”. Vid fastställandet av gränsvärdena har villkoren enligt SS-EN ISO 4259 ”Petroleumprodukter – Beräkning och tillämpning av precisionsmått hos provningsmetoder” tillämpats, och när ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats; vid fastställandet av ett maximi- och minimivärde är den minsta differensen 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R, och ett medelvärde i de fall då maximi- och minimigränsvärden anges. Om ett klarläggande krävs huruvida ett bränsle uppfyller kraven i anvisningarna ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.

(9)  Motsvarande EN/ISO-metoder kommer att antas när de utfärdas för de egenskaper som anges ovan.

(10)  En korrektionsfaktor på 0,2 för MON och RON ska dras från beräkningen av det slutliga resultatet i enlighet med EN 228:2008.

(11)  Bränslet får innehålla de antioxidanter och metalldesaktivatorer som normalt används för att stabilisera strömmar av raffinaderigas, men detergenter/dispergenter och lösningsoljor får inte tillsättas.

(12)  Etanol som uppfyller kraven i EN 15376 är den enda oxygenat som avsiktligt får tillsättas referensbränslet.

(13)  Det faktiska svavelinnehållet i det bränsle som används i typ 1-provningen ska uppges.

(14)  Detta referensbränsle får inte avsiktligt tillföras föreningar som innehåller fosfor, järn, mangan eller bly.

(15)  Etanolhalten och motsvarande syrehalt kan vara noll för motorer i kategori SMB, enligt tillverkarens val. I sådant fall ska all provning av motorfamiljen, eller motortypen om det inte finns någon familj, utföras med bensin som har noll i etanolhalt.

(16)  De värden som anges i specifikationerna är ”sanna värden”. Vid fastställandet av gränsvärdena har villkoren enligt SS-EN ISO 4259 ”Petroleumprodukter – Beräkning och tillämpning av precisionsmått hos provningsmetoder” tillämpats, och när ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats; vid fastställandet av ett maximi- och minimivärde är den minsta differensen 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R, och ett medelvärde i de fall då maximi- och minimigränsvärden anges. Om ett klarläggande krävs huruvida ett bränsle uppfyller kraven i anvisningarna ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.

(17)  Den faktiska svavelhalten i det bränsle som används för utsläppsprovningarna ska uppges.

(18)  Etanol som uppfyller kraven i EN 15376 är den enda oxygenat som avsiktligt får tillföras detta referensbränsle.

(19)  Halten blyfri bensin kan bestämmas som 100 minus summan av procentsatserna för vatten, alkoholer, MTBE och ETBE.

(20)  Detta referensbränsle får inte avsiktligt tillföras föreningar som innehåller fosfor, järn, mangan eller bly.

(21)  Återstod ska avläsas enligt följande: återstod = 100 – C3 – < C3 – > C4.

(22)  Med denna metod kan eventuellt inte förekomst av korrosiva ämnen bestämmas exakt om provet innehåller korrosionshämmande medel eller andra kemikalier som minskar provets korrosivitet på kopparremsan. Därför är det förbjudet att tillsätta sådana ämnen enbart i syfte att påverka provningsmetoden.

(23)  På begäran av motortillverkaren kan ett högre motoroktantal användas för att utföra typgodkännandeprovningarna.

(24)  Inerta gaser + C2+

(25)  Värdet ska bestämmas vid standardförhållanden 293,2 K (20 °C) och 101,3 kPa.

(26)  Inerta gaser (andra än N2) + C2+ C2+.

(27)  Värdet ska bestämmas vid 293,2 K (20 °C) och 101,3 kPa.

(28)  Inerta gaser (andra än N2) + C2+ C2+.

(29)  Värdet ska bestämmas vid 293,2 K (20 °C) och 101,3 kPa.

(30)  Inerta gaser (andra än N2) + C2 + C2+.

(31)  Värdet ska bestämmas vid 293,2 K (20 °C) och 101,3 kPa.

(32)  Värdet ska bestämmas vid 273,2 K (0 °C) och 101,3 kPa.

(33)  Det är inte obligatoriskt att prova motorn på en gasblandning med ett metantal (MN) på mindre än 70. Om det obligatoriska intervallet för Sλ för GR skulle leda till ett MN på mindre än 70 får värdet på Sλ för GR justeras efter behov tills ett värde på MN som inte är mindre än 70 uppnås.

TILLÄGG A.1

TILLÄGGSKRAV FÖR MOTORPROVNING MED GASFORMIGA REFERENSBRÄNSLEN SOM OMFATTAR LEDNINGSGAS MED INBLANDNING AV ANDRA GASER

A.1.1   METOD FÖR GASANALYS OCH GASFLÖDESMÄTNING

A.1.1.1   Vid tillämpningen av detta tillägg ska gasens sammansättning när så krävs fastställas genom en analys av gasen med gaskromatografi enligt EN ISO 6974 eller med en alternativ metod som minst uppnår en liknande nivå av korrekthet och repeterbarhet.

A.1.1.2   Vid tillämpningen av detta tillägg ska mätningen av gasflöde när så krävs utföras med en massbaserad flödesmätare.

A.1.2   ANALYS OCH FLÖDE AV INKOMMANDE LEDNINGSGASTILLFÖRSEL

A.1.2.1   Ledningsgastillförselns sammansättning ska analyseras före tillsatsblandningssystemet.

A.1.2.2   Flödet för den ledningsgas som förs in i tillsatsblandningssystemet ska mätas.

A.1.3   ANALYS OCH FLÖDE AV TILLSATSMEDEL

A.1.3.1   När ett tillämpligt analyscertifikat finns tillgängligt för ett tillsatsmedel (som t.ex. har utfärdats av gasleverantören) får detta användas som källa för det tillsatsmedlets sammansättning. I sådant fall ska det vara tillåtet att analysera tillsatsmedlets sammansättning på plats, men det är inte obligatoriskt.

A.1.3.2   När det inte finns något tillämpligt analyscertifikat för ett tillsatsmedel ska sammansättningen av det tillsatsmedlet analyseras.

A.1.3.3   Flödet för varje tillsatsmedel som förs in i tillsatsblandningssystemet ska mätas.

A.1.4   ANALYS AV BLANDAD GAS

A.1.4.1   Analysen av sammansättningen av den gas som tillförs till motorn efter att den har lämnat tillsatsblandningssystemet ska vara tillåten utöver eller som alternativ till den analys som krävs enligt punkterna A.1.2.1 och A.1.3.1, men den är inte obligatorisk.

A.1.5   BERÄKNING AV DEN BLANDADE GASENS Sλ OCH MN

A.1.5.1   Resultatet av gasanalysen enligt punkterna A.1.2.1, A.1.3.1 eller A.1.3.2 och, när så är tillämpligt, punkt A.1.4.1, ska i kombination med det massflöde av gas som har mätts upp enligt punkterna A.1.2.2 och A.1.3.3 användas för att beräkna MN enligt EN 16726:2015. Samma datauppsättning ska användas för att beräkna Sλ enligt förfarandet i tillägg A.2 till denna bilaga.

A.1.6   KONTROLL OCH VERIFIERING AV GASBLANDNINGEN UNDER PROVNINGEN

A.1.6.1   Kontrollen och verifieringen av gasblandningen under provningen ska utföras med ett styrsystem med öppen eller sluten slinga.

A.1.6.2   Kontrollsystem med öppen slinga

A.1.6.2.1   I det här fallet ska gasanalysen, flödesmätningarna och beräkningarna i punkterna A.1.1, A.1.2, A.1.3 och A.1.4 utföras före utsläppsprovningen.

A.1.6.2.2   Andelen ledningsgas och tillsatsmedel ska ställas in så att Sλ ligger inom det tillåtna intervallet för det berörda referensbränslet i tabell A.7–1.

A.1.6.2.3   När de relativa proportionerna har ställts in ska de bibehållas under hela motorprovningen. Det ska vara tillåtet att justera enskilda flöden för att bibehålla de relativa proportionerna.

A.1.6.2.4   När motorprovningen är slutförd ska analysen av gassammansättning, flödesmätningarna och beräkningarna i punkterna A.1.2, A.1.3, A.1.4 och A.1.5 upprepas. För att provningen ska betraktas som giltig måste Sλ-värdet ligga kvar i det angivna intervallet för det respektive referensbränslet enligt tabell A.7–1.

A.1.6.3   Kontrollsystem med sluten slinga

A.1.6.3.1   I det här fallet ska analysen av gassammansättning, flödesmätningarna och beräkningarna i punkterna A.1.2, A.1.3, A.1.4 och A.1.5 utföras i intervaller under utsläppsprovningen. Intervallen ska väljas med hänsyn till gaskromatografens frekvenskapacitet och motsvarande beräkningssystem.

A.1.6.3.2   Resultatet av de periodiska mätningarna och beräkningarna ska användas för att justera de relativa proportionerna av ledningsgas och tillsatsmedel för att bibehålla Sλ-värdet i det intervall som anges i tabell A.7–1 för respektive referensbränsle. Justeringsfrekvensen får inte vara större än mätningsfrekvensen.

A.1.6.3.3   För att provningen ska betraktas som giltig måste Sλ-värdet ligga i det intervall som anges i tabell A.7–1 för respektive referensbränsle vid minst 90 % av mätpunkterna.

TILLÄGG A2

BERÄKNING AV λ-SKIFTFAKTOR (Sλ)

A.2.1   BERÄKNING

λ-skiftfaktorn (Sλ) (1) ska beräknas genom ekvation (A.7–1):

Formula

(A.7–1)

där

Sλ

=

λ-skiftfaktorn,

Inert%

=

volymprocent inerta gaser i bränslet (N2, CO2, He osv.),

Formula

=

volymprocent ursprungligt syre i bränslet,

n och m

=

betecknar genomsnittligt CnHm för kolvätena i bränslet, dvs.

Formula

(A.7–2)

Formula

(A.7–3)

där

CH4 %

=

volymprocent metan i bränslet,

C2 %

=

volymprocent för alla C2-kolväten (t.ex. C2H6, C2H4 osv.) i bränslet,

C3 %

=

volymprocent för alla C3-kolväten (t.ex. C3H8, C3H6 osv.) i bränslet,

C4 %

=

volymprocent för alla C4-kolväten (t.ex. C4H10, C4H8 osv.) i bränslet,

C5 %

=

volymprocent för alla C5-kolväten (t.ex. C5H12, C5H10 osv.) i bränslet,

diluent %

=

volymprocent av utspädningsgaser i bränslet (t.ex. O2*, N2, CO2, He osv.).

A.2.2   EXEMPEL PÅ BERÄKNING AV λ-SKIFTFAKTORN Sλ:

Exempel 1: G25: CH4 % = 86 %, N2 % = 14 % (volymprocent)

Formula

Formula

Formula

Exempel 2: GR: CH4 % = 87 %, C2H6 % = 13 % (volymprocent)

Formula

Formula

Formula

Exempel 3: CH4 % = 89 %, C2H6 % = 4,5 %, C3H8 % = 2,3 %, C6H14 % = 0,2 %, O2 % = 0,6 %, N2 % = 4 %

Formula

Formula

Formula

Som ett alternativ till ekvationen ovan får Sλ beräknas ur förhållandet mellan den stökiometriska luftförbrukningen hos ren metan och den stökiometriska luftförbrukningen hos den bränsleblandning som tillförs motorn enligt specifikationen nedan.

Lambdaskiftfaktorn (Sλ) uttrycker syreförbrukningen hos en bränsleblandning i förhållande till syreförbrukningen hos ren metan. Med syreförbrukning avses den mängd syre som krävs för att oxidera metan i en stökiometrisk sammansättning av reaktionspartner till produkter från fullständig förbränning (dvs. koldioxid och vatten).

För förbränning av ren metan är reaktionen så som anges i ekvation (A.7–4):

1 × CH 4 + 2 × O 2 → 1 × CO 2 + 2 × H 2 O

(A.7-4)

I detta fall är förhållandet mellan molekylerna i den stökiometriska sammansättningen av reaktionspartner exakt 2:

Formula

där

nO 2

=

antal syremolekyler,

nCH 4

=

antal metanmolekyler.

Syreförbrukningen för ren metan är alltså

nO 2 = 2 · nCH 4 med ett referensvärde på [nCH4 ] = 1 kmol.

Sλ-värdet kan bestämmas ur förhållandet mellan den stökiometriska sammansättningen av syre och metan och förhållandet mellan den stökiometriska sammansättningen av syre och den bränsleblandning som tillförs motorn enligt ekvation (A.7–5):

Formula

(A.7–5)

där

nblend

=

antal molekyler i bränsleblandningen,

(nO 2) blend

=

förhållandet mellan molekylerna i den stökiometriska sammansättningen av syre och den bränsleblandning som tillförs motorn.

Eftersom luft innehåller 21 % syre ska den stökiometriska luftförbrukningen Lst för ett bränsle beräknas genom ekvation (A.7–6):

Formula

(A.7–6)

där

Lst,fuel

=

bränslets stökiometriska luftförbrukning,

nO 2, fuel

=

bränslets stökiometriska syreförbrukning.

Följaktligen kan Sλ-värdet också bestämmas ur förhållandet mellan den stökiometriska sammansättningen av luft och den bränsleblandning som tillförs motorn, dvs. förhållandet mellan den stökiometriska luftförbrukningen för metan och den som gäller för den bränsleblandning som tillförs motorn enligt ekvation (A.7–7):

Formula

(A.7–7)

Därför får alla beräkningar där den stökiometriska luftförbrukningen anges användas för att uttrycka lambdaskiftfaktorn.

(1)  Stoichiometric Air/Fuel ratios of automotive fuels – SAE J1829, juni 1987. John B. Heywood, Internal combustion engine fundamentals, McGraw-Hill, 1988, kapitel 3.4 ”Combustion stoichiometry” (s. 68–72).

III Andra akter

EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET

14.3.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 72/137

DELEGERAT BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 90/18/KOL

av den 11 oktober 2018

om ändring av förteckningen i kapitel I del 1.2 punkt 39 i bilaga I till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, över de gränskontrollstationer i Island och Norge som godkänts för veterinärkontroller av levande djur och animalieprodukter från tredjeländer och om upphävande av Eftas övervakningsmyndighets beslut nr 111/15/KOL [2019/406]

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av punkt 5 b i inledningen till kapitel I i bilaga I till EES-avtalet,

med beaktande av den rättsakt som det hänvisas till kapitel I del 1.1 punkt 4 i bilaga I till EES-avtalet (rådets direktiv 97/78/EG av den 18 december 1997 om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen (1)), i rättsaktens ändrade och genom sektorsanpassningarna i bilaga I till EES-avtalet anpassade lydelse, särskilt artikel 6.2,

med beaktande av den rättsakt det hänvisas till kapitel I del 1.2 punkt 111 i bilaga I till EES-avtalet (kommissionens beslut 2001/812/EG av den 21 november 2001 om villkor för godkännande av gränskontrollstationer som ansvarar för veterinärkontroll av produkter som förs in till gemenskapen från tredje länder (2)), i rättsaktens ändrade lydelse, särskilt artikel 3.5,

så som den anpassats till EES-avtalet genom punkt 4 d i protokoll 1 till EES-avtalet och artiklarna 1.2 och 3 till protokoll 1 i avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol, och

av följande skäl:

Genom en skrivelse av den 27 april 2018 (Doc No 911402, IS ref. Mast 18041079) informerade den isländska livsmedels- och veterinärmyndigheten (Mast) övervakningsmyndigheten om att man planerade stänga gränskontrollstationen Ísafjörður (IS ISA l). Den isländska livsmedels- och veterinärmyndigheten (Mast) begärde därför att gränskontrollstationen skulle tas bort från förteckningen över de gränskontrollstationer i Island och Norge som godkänts för veterinärkontroller av levande djur och animalieprodukter från tredjeländer.

I enlighet med direktiv 97/78/EG ska övervakningsmyndigheten utarbeta och offentliggöra en förteckning över godkända gränskontrollstationer som senare kan ändras eller kompletteras för att återspegla förändringar i de nationella förteckningarna. Den nuvarande förteckningen över godkända gränskontrollstationer antogs av myndigheten den 31 mars 2015 genom beslut nr 111/15/KOL.

Det åligger därför övervakningsmyndigheten att ändra förteckningen över gränskontrollstationer i Island och Norge och att offentliggöra en ny förteckning som återger förändringen när det gäller gränskontrollstationen Ísafjörður.

Övervakningsmyndigheten hänsköt genom sitt beslut nr 66/18/KOL (dok. nr 915087) ärendet till Eftakommittén för veterinära frågor och växtskyddsfrågor, som biträder övervakningsmyndigheten. Kommittén godkände i sitt yttrande förslaget till ändring av förteckningen. Följaktligen är utkastet till åtgärder förenligt med kommitténs yttrande.

Enligt punkt 6 i övervakningsmyndighetens beslut nr 494/13/KOL av den 11 december 2013 är den ledamot i kollegiet som har ansvar för veterinära frågor och växtskyddsfrågor bemyndigad att anta utkast till åtgärder om ändring av förteckningen över de gränskontrollstationer i en Eftastat som godkänts för veterinärkontroller av levande djur och animalieprodukter från tredjeländer om utkastet till åtgärder är förenligt med yttrandet från Eftakommittén för veterinära frågor och växtskyddsfrågor som bistår övervakningsmyndigheten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.

 Gränskontrollstationen Ísafjörður (IS ISA 1) ska strykas från förteckningen i kapitel I del 1.2 punkt 39 i bilaga I till EES-avtalet över de gränskontrollstationer i Island och Norge som godkänts för veterinärkontroller av levande djur och animalieprodukter från tredje land.

2.

 De behöriga nationella myndigheterna ska utföra veterinärkontroller av levande djur och animalieprodukter som förs in i Island och Norge från tredjeländer vid de godkända gränskontrollstationer som förtecknas i bilagan till detta beslut.

3.

 Eftas övervakningsmyndighets beslut nr 111/15/KOL av den 31 mars 2015 ska upphöra att gälla.

4.

 Detta beslut träder i kraft samma dag som det undertecknas.

5.

 Detta beslut riktar sig till Island och Norge.

6.

 Endast den engelska texten är giltig.

 

För Eftas övervakningsmyndighet, enligt delegeringsbeslut nr 494/13/KOL

Högni S. KRISTJÁNSSON

Ansvarig kollegieledamot

för Carsten ZATSCHLER

Kontrasignerande som direktör för avdelningen för rättsliga och exekutiva frågor

(1)  EGT L 24, 30.1.1998, s. 9.

(2)  EUT L 306, 23.11.2001, s. 28.

BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER GODKÄNDA GRÄNSKONTROLLSTATIONER

Land: Island

1

2

3

4

5

6

Akureyri

IS AKU 1

P

 

HC-T(1)(2)(3), NHC(16)

 

Hafnarfjörður

IS HAF 1

P

 

HC(1)(2)(3), NHC-NT(2)(6)(16)

 

Keflavík flygplats

IS KEF 4

A

 

HC(2), NHC(2)

O(15)

Reykjavík Eimskip

IS REY 1a

P

 

HC(2), NHC(2)

 

Reykjavík Samskip

IS REY 1b

P

 

HC-T(FR)(1)(2)(3), HC-NT(1)(2)(3), NHC-NT(2)(6)(16)

 

Þorlákshöfn

IS THH 1

P

 

HC-T(FR)(1)(2)(3), HC-NT(6), NHC-NT(6)

 

Land: Norge

1

2

3

4

5

6

Borg

NO BRG 1

P

 

HC (2), NHC(2)

E (7)

Båtsfjord

NO BJF 1

P

 

HC-T(FR)(1)(2)(3), HC-NT(1)(2)(3)

 

Egersund

NO EGE 1

P

 

HC-NT(6), NHC-NT(6)(16)

 

Hammerfest

NO HFT 1

P

Rypefjord

HC-T(FR)(1)(2)(3), HC-NT(1)(2)(3)

 

Honningsvåg

NO HVG 1

P

Honningsvåg

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Kirkenes

NO KKN 1

P

 

HC-T(FR)(1)(2)(3), HC-NT(1)(2)(3)

 

Kristiansund

NO KSU 1

P

Kristiansund

HC-T(FR)(1)(2)(3), NHC-T(FR)(2)(3), HC-NT(6), NHC-NT(6)

 

Larvik

NO LAR 1

P

 

HC(2)

 

Måløy

NO MAY 1

P

Gotteberg

HC-T(FR)(1)(2)(3), NHC-T(FR)(2)(3)

 

Oslo

NO OSL 1

P

 

HC(2), NHC(2)

 

Oslo

NO OSL 4

A

 

HC(2), NHC(2)

U,E,O

Sortland

NO SLX 1

P

Sortland

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Storskog

NO STS 3

R

 

HC, NHC

U,E,O

Tromsø

NO TOS 1

P

Bukta

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Solstrand

HC-T(FR)(1)(2)(3)

 

Ålesund

NO AES 1

P

Breivika

HC-T(FR)(1)(2)(3), NHC-T(FR)(2)(3)

 

Skutvik

HC-T(1)(2)(3), HC-NT(6), NHC-T(FR)(2)(3), NHC-NT(6)

 

1

=

Namn

2

=

Traces-kod

3

=

Typ

A

=

Flygplats

F

=

Järnväg

P

=

Hamn

R

=

Väg

4

=

Kontrollcentrum

5

=

Produkter

HC

=

Produkter avsedda som livsmedel

NHC

=

Andra produkter

NT

=

Inga krav på temperatur

T

=

Frysta/kylda produkter

T(FR)

=

Frysta produkter

T(CH)

=

Kylda produkter

6

=

Levande djur

U

=

Hovdjur: nötkreatur, svin, får, getter, vilda och tama hovdjur

E

=

Registrerade hästdjur enligt definitionen i rådets direktiv 90/426/EEG

O

=

Andra djur

5–6

=

Anmärkningar

(1)

=

Kontroll i enlighet med kraven i kommissionens beslut 93/352/EEG, som antagits för tillämpning av artikel 19.3 i rådets direktiv 97/78/EG.

(2)

=

Endast förpackade produkter

(3)

=

Endast fiskeriprodukter

(4)

=

Endast djurprotein

(5)

=

Endast ull, hudar och skinn

(6)

=

Endast flytande fetter, oljor och fiskoljor

(7)

=

Islandshästar (endast från april till oktober)

(8)

=

Endast hästdjur

(9)

=

Endast tropiska fiskar

(10)

=

Endast katter, hundar, gnagare, hardjur, levande fiskar, reptiler och fåglar, andra än strutsfåglar

(11)

=

Endast foder i lösvikt.

(12)

=

För (U) när det gäller hovdjur, endast sådana som finns i djurparker; och för (O), endast dagsgamla kycklingar, fiskar, hundar, katter, insekter eller djur i djurparker

(13)

=

Nagylak HU: Detta är en gränskontrollstation (för produkter) och gränsövergång (för levande djur) vid den ungersk-rumänska gränsen som är föremål för framförhandlade övergångsbestämmelser enligt anslutningsfördraget både vad avser produkter och levande djur. Se kommissionens beslut 2003/630/EG.

(14)

=

För transit genom Europeiska gemenskapen av sändningar av vissa produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, som transporteras till eller från Ryssland enligt de särskilda förfaranden som fastställts i relevant gemenskapslagstiftning.

(15)

=

Endast djur från vattenbruk.

(16)

=

Endast fiskmjöl.

Rättelser

14.3.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 72/141

Rättelse till kommissionens direktiv (EU) 2015/1480 av den 28 augusti 2015 om ändring av flera bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG och 2008/50/EG om fastställande av regler för referensmetoder, datavalidering och placering av provtagningspunkter för utvärdering av luftkvaliteten

( Europeiska unionens officiella tidning L 226 av den 29 augusti 2015 )

Sidan 10, bilaga II, punkt 3 a, ändringen av avsnitt A i bilaga VI till direktiv 2008/50/EG

I stället för:

”3.    Referensmetod för provtagning och mätning av bly – oförändrad”

ska det stå:

”3.   Referensmetod för provtagning och mätning av bly

Referensmetoden för provtagning av bly är den metod som beskrivs i avsnitt A.4 i denna bilaga. Referensmetoden för mätning av bly är den metod som beskrivs i EN 14902:2005 ’Standard method for measurement of Pb/Cd/As/Ni in the PM10 fraction of suspended particulate matter’.”.

Sidan 11, bilaga II, punkt 3 a, ändringen av avsnitt A i bilaga VI till direktiv 2008/50/EG

I stället för:

”6.    Referensmetod för provtagning och mätning av bensen – oförändrad”

ska det stå:

”6.   Referensmetod för provtagning och mätning av bensen

Referensmetoden för mätning av bensen är den metod som beskrivs i EN 14662:2005, delarna 1, 2 och 3, ’Ambient air quality – Standard method for measurement of benzene concentrations’.”.

14.3.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 72/141

Rättelse till rådets förordning (EU) 2018/2025 av den 17 december 2018 om fastställande av fiskemöjligheterna för unionsfiskefartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2019 och 2020

( Europeiska unionens officiella tidning L 325 av den 20 december 2018 )

Sidan 17, i bilagan, i tabellen för fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

I stället för:

”Zon: Unionens vatten och internationella vatten i 9 (1) (SBR/9-)”

ska det stå:

”Zon: Unionens vatten och internationella vatten i 9 (1) (SBR/09-)”.