ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 55

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

62 årgången
25 februari 2019


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/320 av den 12 december 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU vad gäller tillämpningen av de väsentliga krav som avses i artikel 3.3 g i det direktivet i syfte att säkerställa lokalisering av nödsamtal från mobila enheter

1

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/321 av den 18 februari 2019 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2017/1232

4

 

 

BESLUT

 

*

Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/322 av den 31 januari 2019 om delegering av befogenheten att anta beslut om tillsynsbefogenheter som tilldelats enligt nationell lag (ECB/2019/4)

7

 

*

Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/323 av den 12 februari 2019 om att uppdra åt chefer för organisationsenheter att anta beslut om tillsynsbefogenheter som tilldelats enligt nationell lag (ECB/2019/5)

16

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

25.2.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/320

av den 12 december 2018

om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU vad gäller tillämpningen av de väsentliga krav som avses i artikel 3.3 g i det direktivet i syfte att säkerställa lokalisering av nödsamtal från mobila enheter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG (1), särskilt artikel 3.3, och

av följande skäl:

(1)

Enligt skäl 14 i direktiv 2014/53/EU kan radioutrustning vara avgörande för att ge tillgång till larmtjänster och bör därför i tillämpliga fall vara utformad så att den stöder de funktioner som krävs för tillgång till dessa tjänster.

(2)

Det system som inrättades inom Galileoprogrammet på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 (2) är ett globalt system för satellitnavigering (nedan kallat GNSS) som helt och hållet ägs och kontrolleras av unionen och som tillhandahåller en mycket exakt positioneringstjänst under civil kontroll. Galileosystemet kan användas i kombination med andra GNSS-system.

(3)

I rymdstrategin för Europa (3), som antogs 2016, aviseras åtgärder för införande av Galileos positionerings- och navigeringstjänster i mobiltelefoner.

(4)

I sina slutsatser av den 5 december 2017 (4) stöder rådet utvecklingen av en stark nedströmsmarknad för rymdbaserade tillämpningar och tjänster, och understryker att lämpliga åtgärder bör vidtas, vid behov även lagstiftning, för att anordningar som säljs i unionen ska bli fullt kompatibla med Galileosystemet och för att uppmuntra spridningen av anordningar som är kompatibla med Galileo på den globala marknaden.

(5)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG (5) föreskrivs införandet av det gemensamma europeiska larmnumret (112) i hela unionen och medlemsstaterna åläggs att se till att företag som tillhandahåller slutanvändare elektroniska kommunikationstjänster för uppringning av ett eller flera nummer i den nationella nummerplanen gör information om varifrån samtalet kommer tillgänglig för myndigheter som handhar larmsamtal till åtminstone det gemensamma europeiska larmnumret 112.

(6)

Handhållna mobiltelefoner med avancerad datorkapacitet (nedan kallade mobila enheter) är den kategori av radioutrustning för telekommunikation som används mest i unionen för samtal till det gemensamma europeiska larmnumret 112.

(7)

Noggrannhetsnivån när det gäller lokalisering av den radioutrustning som använder larmtjänsterna spelar en viktig roll i att säkerställa effektiv tillgång till dessa tjänster. För att lokalisera ett nödsamtal från en mobil enhet används i dagsläget cell-id baserat på täckningsområdet för den basstation som den mobila enheten använder. Täckningsområdet för en basstation varierar från 100 meter till flera kilometer. I vissa fall, i synnerhet i bergsområden, städer och stora byggnader, kan detta leda till betydande fel i lokaliseringen av den person som ringer nödsamtalet.

(8)

Om samtalslokalisering baserad på cell-id kompletteras med wifi- och GNSS-information blir det möjligt att med mycket större precision lokalisera den som ringer nödsamtalet, vilket i sin tur möjliggör snabbare och effektivare räddningsinsatser och en optimering av beredskapsresurserna.

(9)

Samtalslokaliseringslösningar som bygger på GNSS-positionering har redan införts i åtta medlemsstater och i vissa tredjeländer.

(10)

Med avseende på eCall-system som bygger på 112-tjänsten krävs det enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/758 (6) redan att mottagarna i dessa system är kompatibla med positionsbestämningstjänsterna inom Galileo- och Egnossystemen.

(11)

Av ovan angivna skäl bör även mobila enheter omfattas av den kategori radioutrustning som stöder vissa funktioner som säkerställer tillgång till larmtjänster som avses i artikel 3.3 g i direktiv 2014/53/EU. Nya mobila enheter bör kunna erbjuda tillgång till wifi- och GNSS-platsinformation vid nödkommunikation, och funktionen för platslokalisering bör vara kompatibel med de tjänster som tillhandahålls genom Galileoprogrammet.

(12)

Direktiv 2014/53/EU uttrycker endast väsentliga krav. För att underlätta bedömningen av överensstämmelse med dessa krav föreskrivs i direktivet presumtion om överensstämmelse för radioutrustning som överensstämmer med frivilliga harmoniserade standarder som har antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 (7) i syfte att ange detaljerade tekniska specifikationer av dessa krav.

(13)

Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi) ombads att som stöd för genomförandet av artikel 3 i direktiv 2014/53/EU utarbeta harmoniserade standarder för radioutrustning (M/536) (8).

(14)

Ekonomiska aktörer bör ges tillräckligt med tid för att göra nödvändiga anpassningar av de mobila enheter som de avser att släppa ut på marknaden. Inget i denna förordning bör tolkas som att ekonomiska aktörer hindras från att följa den från dagen för dess ikraftträdande.

(15)

Kommissionen genomförde lämpliga samråd, även på expertnivå, under det förberedande arbetet med de åtgärder som anges i denna förordning, och samrådde med expertgruppen för rymdpolitik vid gruppens möten den 14 november 2017 och den 14 mars 2018.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   De väsentliga krav som fastställs i artikel 3.3 g i direktiv 2014/53/EU ska gälla för handhållna mobiltelefoner med egenskaper som liknar dem i en dator vad gäller förmågan att behandla och lagra data.

2.   Överensstämmelse med punkt 1 ska säkerställas genom tekniska lösningar för mottagning och bearbetning av wifi-data, data från globala system för satellitnavigering som är kompatibla och kan användas med åtminstone det Galileosystem som avses i förordning (EU) nr 1285/2013, och för tillhandahållande av dessa data för överföring vid nödkommunikation.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 17 mars 2022.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 december 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 153, 22.5.2014, s. 62.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 876/2002 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 1).

(3)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En rymdstrategi för Europa (COM(2016) 705 final).

(4)  Rådets slutsatser av den 5 december 2017 om halvtidsöversynen av Galileo- och Egnosprogrammen och om de resultat som uppnåtts av Europeiska byrån för GNSS, 15435/17.

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 51).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/758 av den 29 april 2015 om typgodkännandekrav för montering av eCall-system som bygger på 112-tjänsten i fordon och om ändring av direktiv 2007/46/EG (EUT L 123, 19.5.2015, s. 77).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12).

(8)  Commission Implementing Decision C(2015) 5376 final of 4 August 2015 on a standardisation request to the European Committee for Electrotechnical Standardisation and to the European Telecommunications Standards Institute as regards radio equipment in support of Directive 2014/53/EU of the European Parliament and of the Council (ej översatt till svenska).


25.2.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/4


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/321

av den 18 februari 2019

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2017/1232

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (1), särskilt artiklarna 57.4 och 58.2, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (2), är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av vissa varor.

(2)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1232 (3) har en artikel tillverkad av nodulärt gjutjärn (segjärn, EN-GJS-500-7) klassificerats enligt KN-nummer 7325 99 10 som Andra varor av aducerat gjutjärn.

(3)

Klassificeringen i genomförandeförordning (EU) 2017/1232 gjordes på grundval av de förklarande anmärkningarna till Kombinerade nomenklaturen beträffande KN-nummer 7307 19 10, där aducerat gjutjärn definieras; enligt dessa anmärkningar omfattar beteckningen ”aducerat” även nodulärt gjutjärn.

(4)

I de förenade målen C-397/17 och C-398/17, Profit Europe (4), fastslog domstolen att gjutna rördelar av gjutjärn med sfäroidiserad grafit ska klassificeras enligt nr 7307 19 90.

(5)

Domstolen grundade sin dom på att nodulärt gjutjärn och aducerat gjutjärn skiljer sig åt i fråga om sammansättning och framställningsmetod, och att även om nodulärt gjutjärn har liknande egenskaper som ducerat gjutjärn (EN-GJM), så utgör det icke desto mindre en separat kategori i klassificeringen av gjutjärn (EN-GJS).

(6)

Domstolen konstaterade i detta avseende att dessa förklarande anmärkningar, i den mån de anger att ”[u]trycket aducerat gjutjärn bl.a. [omfattar] nodulärt gjutjärn” medför […]att begreppet ”aducerat gjutjärn” […]utvidgas till en annan kategori av gjutjärn” och därför ska lämnas utan avseende.

(7)

Domstolens dom är analogt tillämplig på den produkt som omfattas av genomförandeförordning (EU) 2017/1232 eftersom produkten motsvarar normal EN-GJS-500-7 och dess klassificering som en artikel av aducerat järn baserades på den text till förklarande anmärkningar till Kombinerade nomenklaturen beträffande KN-nummer 7307 19 10 för vilken EG-domstolen konstaterade att den ändrade tillämpningsområdet för KN-nummer 7307 19 10.

(8)

Klassificering som omfattas av genomförandeförordning (EU) 2017/1232 överensstämmer därför inte med domstolens slutsatser i domen i de förenade målen C-397/17 och C-398/17.

(9)

Genomförandeförordning (EU) 2017/1232 bör därför upphävas och ersättas.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Genomförandeförordning (EU) 2017/1232 ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 februari 2019.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Stephen QUEST

Generaldirektör

Generaldirektoratet för skatter och tullar


(1)  EUT L 269, 10.10.2013, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1232 av den 3 juli 2017 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EUT L 177, 8.7.2017, s. 23).

(4)  Dom av den 12 juli 2018, Profit Europe, C-397/17 och C 398/17, EU:C:2018:564.


BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

En rund artikel med en diameter på ungefär 500 mm och en vikt på ungefär 23 kg. Den är tillverkad av nodulärt gjutjärn (segjärn, EN-GJS-500-7). Artikeln är målad med svart bitumen till skydd mot korrosion.

Artikeln är certifierad enligt standard EN 124 (brunnsbetäckningar och lock för områden med fordonstrafik och fotgängare) och används som avloppslock (t.ex. avloppssystem för regnvatten).

Se bild (1).

7325 99 90

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 7325 , 7325 99 och 7325 99 90 .

Klassificering av artikeln enligt KN-nummer 7325 10 00 som andra gjutna varor av icke-aducerat gjutjärn är därför utesluten eftersom icke-aducerat gjutjärn inte deformeras vid tryckspänning, medan nodulärt gjutjärn deformeras under dragspänning och även till viss grad under tryckspänning. Därför kan nodulärt gjutjärn inte som sådant betraktas som icke aducerat järn (se, analogt, dom av den 12 juli 2018, Profit Europe, de förenade målen C-397/17 och C-398/17, EU:C:2018:564).

Klassificering av artikeln enligt KN-nummer 7325 99 10 som andra gjutna varor av aducerat järn är också utesluten, eftersom aducerat gjutjärn och nodulärt gjutjärn skiljer sig åt i fråga om sammansättning och produktion. Även om nodulärt gjutjärn har liknande egenskaper som aducerat gjutjärn (EN-GJM), utgör det icke desto mindre en särskild kategori (EN-GJS) (se, analogt, dom av den 12 juli 2018, Profit Europe, de förenade målen C-397/17 och C-398/17).

Varan ska därför klassificeras enligt KN-nummer 7325 99 90 som andra gjutna varor av annat järn.

Image 1

(1)  Bilden återges uteslutande i informationssyfte.


BESLUT

25.2.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/7


EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2019/322

av den 31 januari 2019

om delegering av befogenheten att anta beslut om tillsynsbefogenheter som tilldelats enligt nationell lag (ECB/2019/4)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (1), särskilt artikel 4.1 d och 4.1 e och artiklarna 4.3 och 9.1,

med beaktande av Europeiska centralbankens beslut (EU) 2017/933 av den 16 november 2016 om en allmän ram för att delegera beslutsbefogenheter för rättsliga instrument som rör tillsynsuppgifter (ECB/2016/40) (2), särskilt artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

Inom ramen för artikel 6 i förordning (EU) nr 1024/2013 har Europeiska centralbanken (ECB) exklusiv befogenhet att utöva tillsyn över kreditinstitut i syfte att säkerställa en enhetlig tillämpning av tillsynsstandarder, främja finansiell stabilitet och säkerställa likvärdiga förutsättningar.

(2)

I artikel 4.3 i förordning (EU) nr 1024/2013 fastställs att ECB ska tillämpa all tillämplig unionsrätt och, när denna unionsrätt utgörs av direktiv, den nationella lagstiftning som införlivar dessa direktiv.

(3)

För att utföra de uppgifter som ECB tilldelats ska, enligt artikel 9.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1024/2013, ECB ha alla de befogenheter och skyldigheter som anges i förordning (EU) nr 1024/2013 samt alla de befogenheter och skyldigheter som behöriga myndigheter har enligt tillämplig unionsrätt. ECB:s behörighet inbegriper tillsynsbefogenheter som tilldelats enligt nationell lag och som inte uttryckligen föreskrivs i unionsrätten, så länge dessa befogenheter faller under ECB:s uppgifter enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 1024/2013 och stöder en tillsynsfunktion. ECB är behörig myndighet och måste därmed varje år anta ett betydande antal beslut avseende tillsynsbefogenheter som beviljats enligt nationell lag.

(4)

För att underlätta beslutsförfarandet krävs ett delegeringsbeslut när sådana beslut ska antas. Europeiska unionens domstol har slagit fast att befogenhetsöverföringen är nödvändig för att en institution som måste anta ett stort antal beslut ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. På samma sätt har domstolen slagit fast att det är nödvändigt att säkerställa att beslutsfattande organ kan fungera, vilket utgör en princip för alla institutionella system (3).

(5)

Delegeringen av beslutsbefogenheter ska vara begränsad och proportionerlig, och tillämpningsområdet för delegeringen tydligt fastställt.

(6)

I beslut (EU) 2017/933 (ECB/2016/40) anges förfarandet för att anta tillsynsrelaterade delegeringsbeslut samt vilka personer som beslutsbefogenheterna får delegeras till. Det beslutet påverkar varken ECB:s utförande av sina tillsynsuppgifter eller tillsynsnämndens behörighet att lägga fram fullständiga utkast till beslut för ECB-rådet.

(7)

Om kriterierna för att anta ett delegerat beslut enligt detta beslut inte är uppfyllda, ska besluten antas enligt förfarandet med implicit godkännande som framgår av artikel 26.8 i förordning (EU) nr 1024/2013 och vidare i artikel 13g i beslut ECB/2004/2 (4). Förfarandet med implicit godkännande ska även användas om chefer för arbetsenheter ifrågasätter huruvida bedömningskriterierna avseende beslut om nationella befogenheter uppfylls på grund av bedömningens komplexitet.

(8)

ECB-tillsynsbeslut kan bli föremål för en administrativ omprövning som anges i artikel 24 i förordning (EU) nr 1024/2013 och ytterligare specificeras i beslut ECB/2014/16 (5). Vid en sådan administrativ omprövning ska tillsynsnämnden beakta den administrativa omprövningsnämndens yttrande och lägga fram ett nytt utkast till beslut till ECB-rådet för antagande enligt förfarandet med implicit godkännande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I detta beslut avses med

1.    beslut om nationella befogenheter : beslut som fattas av ECB inom ramen för dess tillsynsbefogenheter som tilldelats enligt nationell lag och som inte uttryckligen föreskrivs i unionsrätten.

2.    förvärv av ett innehav : ett förvärv av ett direkt eller indirekt innehav av kapital eller rösträtter i en annan enhet, även som resultat av att en ny enhet etableras, ej inbegripet förvärv av ett kvalificerat innehav i den mening som avses i artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (6).

3.    fusion : a) verksamhet varigenom ett eller flera bolag upplöses med eller utan likvidation, och överför alla sina tillgångar och skulder till ett befintligt eller nytt bolag, i utbyte mot att deras aktieägare får ersättning i form av värdepapper eller andelar som representerar kapitalet i det befintliga eller nya bolaget, eller b) varje transaktion som utgör en fusion enligt tillämplig nationell lag.

4.    delning : a) verksamhet varigenom ett eller flera bolag avskiljer en del av sina tillgångar och skulder och bildar ett nytt bolag som innehar dessa tillgångar och skulder, eller b) varje transaktion som utgör en delning enligt tillämplig nationell lag.

5.    tredjeland eller territorium : ett land eller territorium utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

6.    närstående part : en fysisk person med anknytning till ett kreditinstitut, en nära anhörig till den personen eller också en juridisk person med anknytning till ett kreditinstitut, i enlighet med tillämplig nationell lag.

7.    ÖUP-beslut : ett beslut som antas av ECB med stöd av artikel 16 i förordning (EU) nr 1024/2013 efter den årliga översyns- och utvärderingsprocessen enligt artikel 97 i direktiv 2013/36/EU.

8.    likviditetstäckningskvot (LCR) : kvot enligt definitionen i artikel 4 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 (7).

9.    motsvarande tillsyns- och regleringsstandarder : tillsyns- och regleringsrelaterade krav eller arrangemang som tillämpas av ett tredjeland eller ett territorium och som av Europeiska kommissionen har erkänts vara likvärdiga med dem som tillämpas i unionen i enlighet med artiklarna 107.4 och 114.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (8). Relevanta tredjeländer och territorier anges i bilagorna I och IV till kommissionens genomförandebeslut 2014/908/EU (9).

10.    delegeringsbeslut och delegerat beslut : ska ha samma betydelse som i artikel 3.2 respektive 3.4 i beslut (EU) 2017/933 (ECB/2016/40).

11.    chefer för arbetsenheter : chefer för ECB-arbetsenheter till vilka befogenheten att anta beslut om nationella befogenheter delegeras.

12.    förfarande med implicit godkännande : det förfarande som anges i artikel 26.8 i förordning (EU) nr 1024/2013 och som ytterligare specificeras i artikel 13g i beslut ECB/2004/2.

13.    negativt beslut : ett beslut som inte eller inte fullt ut beviljar det tillstånd som den betydande enhet som står under tillsyn har sökt. Ett beslut som innehåller villkor eller skyldigheter ska betecknas som ett negativt beslut utom i fall där villkoren a) säkerställer att den enhet som står under tillsyn uppfyller kraven i tillämplig nationell lag och har avtalats skriftligen, eller b) bara upprepar ett eller flera av de befintliga krav som institutet ska uppfylla enligt en tillämplig bestämmelse i nationell lag eller kräver information om att ett eller flera av dessa krav uppfylls.

14.    betydande enhet som står under tillsyn : en betydande enhet som står under tillsyn såsom den definieras i artikel 2.16 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) (10).

15.    filial : en filial enligt definitionen i artikel 4.1.17 i förordning (EU) nr 575/2013.

16.    representationskontor : ett kontor som främjar eller bistår verksamheten vid en enhet som står under tillsyn, men som inte bedriver ett kreditinstituts verksamhet.

17.    stödtjänster utanför kärnverksamheten : administrativa tjänster, kundservice, skuldindrivning e-signaturer eller andra liknande tjänster i samband med ett kreditinstituts verksamhet.

18.    ECB-anvisningar : varje dokument som antagits av ECB-rådet på förslag från tillsynsnämnden, som publiceras på ECB:s webbplats och som ger vägledning om hur ECB tolkar rättsliga krav.

Artikel 2

Syfte och tillämpningsområde

1.   I detta beslut fastställs kriterierna för att delegera beslutsbefogenheter till chefer för ECB-arbetsenheter för att anta beslut om nationella befogenheter.

2.   Delegeringen av beslutsbefogenheter påverkar inte den tillsynsbedömning som ska utföras för att fatta beslut om nationella befogenheter.

Artikel 3

Delegering av beslut om nationella befogenheter

1.   I enlighet med artikel 4 i beslut (EU) 2017/933 (ECB/2016/40) delegerar ECB-rådet härmed till chefer för ECB-arbetsenheter, nominerade av direktionen i enlighet med artikel 5 i det beslutet, befogenhet att anta beslut om nationella befogenheter avseende följande: a) förvärv av innehav, b) förvärv av tillgångar eller skulder, c) försäljning av innehav, d) försäljning av tillgångar eller skulder, e) fusioner, f) delningar, g) verksamhet i tredjeländer eller territorier, h) utkontraktering, i) stadgeändringar, j) utnämningar av externa revisorer, k) kredit till närstående parter.

2.   Beslut om nationella befogenheter som avses i punkt 1 ska antas genom ett delegerat beslut om de relevanta kriterierna för att anta delegerade beslut, enligt vad som framgår av artiklarna 4–14, är uppfyllda.

3.   Beslut om nationella befogenheter får inte antas genom ett delegerat beslut om det enligt nationell lag krävs att tillsynsmyndigheterna godkänner kreditinstitutens strategiska åtgärder eller om bedömningens komplexitet gör att beslutet måste antas enligt förfarandet med implicit godkännande.

4.   Varje delegering av beslutsbefogenheter är tillämplig på såväl antagandet av tillsynsbeslut som ECB:s godkännande av positiva bedömningar, om det inte krävs ett tillsynsbeslut enligt nationell lag.

5.   Negativa beslut får inte antas genom ett delegerat beslut.

6.   Om ett beslut inte får antas genom ett delegerat beslut, ska det antas i enlighet med förfarandet med implicit godkännande.

Artikel 4

Kriterier för att anta delegerade beslut om förvärv av innehav

1.   Beslut om godkännande av att en betydande enhet som står under tillsyn förvärvar innehav i kreditinstitut eller icke-kreditinstitut ska fattas genom delegerat beslut, om samtliga följande kriterier är uppfyllda:

a)

Inverkan på kapitalbasen för den förvärvande betydande enhet som står under tillsyn är begränsad, vilket innebär att

i)

kapitalbasen, efter förvärvet, överstiger och även framledes beräknas överstiga summan av de krav som framgår av artikel 92.1 i förordning (EU) nr 575/2013, de krav avseende kapitalbasen som framgår av artikel 16.2 a i förordning (EU) nr 1024/2013, det kombinerade buffertkrav som definieras i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU och vägledningen avseende kapital enligt andra pelaren som framgår av det senast tillgängliga ÖUP-beslutet, och

ii)

konsekvenserna av att reducera kärnprimärkapitalrelationen, primärkapitalrelationen och den totala kapitalrelationen understiger 100 baspunkter.

b)

Inverkan på likviditetsläget för den förvärvande betydande enhet som står under tillsyn är begränsad, vilket innebär att

i)

LCR ligger kvar över 110 procent och överstiger likviditetskraven enligt det senast tillgängliga ÖUP-beslutet, om dessa är högre än miniminivån för LCR,

ii)

LCR inte reduceras med mer än 50 procent på konsoliderad nivå.

c)

Målenheten är belägen i en EU-medlemsstat eller en EES-medlemsstat, eller i ett tredjeland eller territorium med motsvarande tillsyns- och regleringsstandarder.

2.   Bedömningen av förvärv av innehav ska genomföras i enlighet med tillämpliga bestämmelser i nationell lag, även med beaktande av eventuella tillämpliga ECB-anvisningar och/eller nationella behöriga myndigheters policy, riktlinjer eller liknande handlingar.

Artikel 5

Kriterier för att anta delegerade beslut om förvärv av tillgångar eller skulder

1.   Beslut om godkännande av att en betydande enhet som står under tillsyn förvärvar tillgångar eller skulder i kreditinstitut eller icke-kreditinstitut ska fattas genom delegerat beslut, om samtliga följande kriterier är uppfyllda:

a)

Förvärvets inverkan på kapitalbasen för den förvärvande betydande enhet som står under tillsyn är begränsad, vilket innebär att

i)

kapitalbasen, efter förvärvet, överstiger och även framledes beräknas överstiga summan av de krav som framgår av artikel 92.1 i förordning (EU) nr 575/2013, de krav avseende kapitalbasen som framgår av artikel 16.2 a i förordning (EU) nr 1024/2013, det kombinerade buffertkrav som definieras i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU och vägledningen avseende kapital enligt andra pelaren som framgår av det senast tillgängliga ÖUP-beslutet, och

ii)

konsekvenserna av att reducera kärnprimärkapitalrelationen, primärkapitalrelationen och den totala kapitalrelationen understiger 100 baspunkter.

b)

Förvärvets inverkan på likviditetsläget för den förvärvande betydande enhet som står under tillsyn är begränsad, vilket innebär att

i)

LCR ligger kvar över 110 procent och överstiger likviditetskraven enligt det senast tillgängliga ÖUP-beslutet, om dessa är högre än miniminivån för LCR, och

ii)

LCR inte reduceras med mer än 50 procent på konsoliderad nivå.

c)

Värdet av de förvärvade tillgångarna och skulderna överstiger inte 25 procent av de totala tillgångarna för den förvärvande betydande enhet som står under tillsyn på individuell nivå.

2.   Bedömningen av förvärv av tillgångar eller skulder ska genomföras i enlighet med tillämpliga bestämmelser i nationell lag, även med beaktande av eventuella tillämpliga ECB-anvisningar och/eller nationella behöriga myndigheters policy, riktlinjer eller liknande handlingar.

Artikel 6

Kriterier för att anta delegerade beslut om försäljning av innehav

1.   Beslut om godkännande av att en betydande enhet som står under tillsyn säljer innehav ska fattas genom delegerat beslut, om samtliga följande kriterier är uppfyllda:

a)

Inverkan på kapitalbasen för den säljande betydande enhet som står under tillsyn är begränsad, vilket innebär att

i)

kapitalbasen, efter försäljningen, överstiger och även framledes beräknas överstiga summan av de krav som framgår av artikel 92.1 i förordning (EU) nr 575/2013, de krav avseende kapitalbasen som framgår av artikel 16.2 a i förordning (EU) nr 1024/2013, det kombinerade buffertkravet som definieras i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU och vägledningen avseende kapital enligt andra pelaren som framgår av det senast tillgängliga ÖUP-beslutet, och

ii)

konsekvenserna av att reducera kärnprimärkapitalrelationen, primärkapitalrelationen och den totala kapitalrelationen understiger 100 baspunkter.

b)

Inverkan på likviditetsläget för den säljande betydande enhet som står under tillsyn är begränsad, vilket innebär att

i)

LCR ligger kvar över 110 procent och överstiger likviditetskraven enligt det senast tillgängliga ÖUP-beslutet, om dessa är högre än miniminivån för LCR, och

ii)

LCR inte reduceras med mer än 50 procent på konsoliderad nivå.

2.   Bedömningen av försäljning av innehav ska genomföras i enlighet med tillämpliga bestämmelser i nationell lag, även med beaktande av eventuella tillämpliga ECB-anvisningar och/eller nationella behöriga myndigheters policy, riktlinjer eller liknande handlingar.

Artikel 7

Kriterier för att anta delegerade beslut om försäljning av tillgångar eller skulder

1.   Beslut om godkännande av att en betydande enhet som står under tillsyn säljer tillgångar eller skulder ska fattas genom delegerat beslut, om samtliga följande kriterier är uppfyllda:

a)

Inverkan av försäljningen av tillgångar eller skulder på kapitalbasen för den säljande betydande enhet som står under tillsyn är begränsad, vilket innebär att

i)

kapitalbasen, efter försäljningen, överstiger och även framledes beräknas överstiga summan av de krav som framgår av artikel 92.1 i förordning (EU) nr 575/2013, de krav avseende kapitalbasen som framgår av artikel 16.2 a i förordning (EU) nr 1024/2013, det kombinerade buffertkravet som definieras i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU och vägledningen avseende kapital enligt andra pelaren som framgår av det senast tillgängliga ÖUP-beslutet, och

ii)

konsekvenserna av att reducera kärnprimärkapitalrelationen, primärkapitalrelationen och den totala kapitalrelationen understiger 100 baspunkter.

b)

Inverkan av försäljningen av tillgångar eller skulder på likviditetsläget för den säljande betydande enhet som står under tillsyn är begränsad, vilket innebär att

i)

LCR ligger kvar över 110 procent och överstiger likviditetskraven enligt det senast tillgängliga ÖUP-beslutet, om dessa är högre än miniminivån för LCR, och

ii)

LCR inte reduceras med mer än 50 procent på konsoliderad nivå

c)

Värdet av de sålda tillgångarna eller skulderna överstiger inte 25 procent av de totala tillgångarna för den säljande betydande enhet som står under tillsyn på individuell nivå.

2.   Bedömningen av försäljning av tillgångar eller skulder ska genomföras i enlighet med tillämpliga bestämmelser i nationell lag, även med beaktande av eventuella tillämpliga ECB-anvisningar och/eller nationella behöriga myndigheters policy, riktlinjer eller liknande handlingar.

Artikel 8

Kriterier för att anta delegerade beslut om fusioner

1.   Beslut om godkännande av fusioner som involverar minst en betydande enhet som står under tillsyn ska fattas genom delegerat beslut, om samtliga följande kriterier är uppfyllda:

a)

Fusionens inverkan på kapitalbasen för den betydande enhet som står under tillsyn är begränsad, vilket innebär att

i)

kapitalbasen, efter fusionen, överstiger och även framledes beräknas överstiga summan av de krav som framgår av artikel 92.1 i förordning (EU) nr 575/2013, de krav avseende kapitalbasen som framgår av artikel 16.2 a i förordning (EU) nr 1024/2013, det kombinerade buffertkravet som definieras i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU och vägledningen avseende kapital enligt andra pelaren som framgår av det senast tillgängliga ÖUP-beslutet, och

ii)

konsekvenserna av att reducera kärnprimärkapitalrelationen, primärkapitalrelationen och den totala kapitalrelationen understiger 100 baspunkter.

b)

Fusionens inverkan på likviditetsläget för den betydande enhet som står under tillsyn är begränsad, vilket innebär att

i)

LCR ligger kvar över 110 procent och överstiger likviditetskraven enligt det senast tillgängliga ÖUP-beslutet, om dessa är högre än miniminivån för LCR, och

ii)

LCR inte reduceras med mer än 50 procent på konsoliderad nivå.

c)

Fusionen resulterar inte i att en betydande enhet som står under tillsyn får en ledningsstruktur som väcker tillsynsrelaterade betänkligheter.

2.   Beslutsbefogenheter får under inga omständigheter delegeras till chefer för arbetsenheter i samband med

a)

fusioner mellan en betydande enhet som står under tillsyn och en annan enhet som inte ingår i samma grupp som den betydande enhet som står under tillsyn, eller

b)

gränsöverskridande fusioner mellan betydande enheter som står under tillsyn och som ingår i samma grupp.

3.   Bedömningen av fusioner ska genomföras i enlighet med tillämpliga bestämmelser i nationell lag, även med beaktande av eventuella tillämpliga ECB-anvisningar och/eller nationella behöriga myndigheters policy, riktlinjer eller liknande handlingar.

Artikel 9

Kriterier för att anta delegerade beslut om delningar

1.   Beslut om godkännande av delningar som involverar minst en betydande enhet som står under tillsyn ska fattas genom delegerat beslut, om samtliga följande kriterier är uppfyllda:

a)

Delningens inverkan på kapitalbasen för den eller de betydande enheter som står under tillsyn är begränsad, vilket innebär att

i)

kapitalbasen, efter delningen, överstiger och även framledes beräknas överstiga summan av de krav som framgår av artikel 92.1 i förordning (EU) nr 575/2013, de krav avseende kapitalbasen som framgår av artikel 16.2 a i förordning (EU) nr 1024/2013, det kombinerade buffertkravet som definieras i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU och vägledningen avseende kapital enligt andra pelaren som framgår av det senast tillgängliga ÖUP-beslutet, och

ii)

konsekvenserna av att reducera kärnprimärkapitalrelationen, primärkapitalrelationen och den totala kapitalrelationen understiger 100 baspunkter.

b)

Delningens inverkan på likviditetsläget för den eller de betydande enheter som står under tillsyn är begränsad, vilket innebär att

i)

LCR ligger kvar över 110 procent och överstiger likviditetskraven enligt det senast tillgängliga ÖUP-beslutet, om dessa är högre än miniminivån för LCR, och

ii)

LCR inte reduceras med mer än 50 procent på konsoliderad nivå.

c)

Delningen resulterar inte i att en eller flera betydande enheter som står under tillsyn får en ledningsstruktur som väcker tillsynsrelaterade betänkligheter.

2.   Beslutsbefogenheter får under inga omständigheter delegeras till chefer för arbetsenheter vad gäller

a)

delningar som resulterar i att det etableras en annan enhet som inte ingår i samma grupp som den betydande enhet som står under tillsyn, eller

b)

delningar som resulterar i att det etableras en enhet i ett annat land eller territorium än det där den betydande enhet som står under tillsyn är etablerad.

3.   Bedömningen av delningar ska genomföras i enlighet med tillämpliga bestämmelser i nationell lag, även med beaktande av eventuella tillämpliga ECB-anvisningar och/eller nationella behöriga myndigheters policy, riktlinjer eller liknande handlingar.

Artikel 10

Kriterier för att anta delegerade beslut om verksamhet i tredjeländer eller territorier

1.   Beslut om godkännande av att en betydande enhet som står under tillsyn etablerar en filial i ett tredjeland eller ett territorium ska fattas genom delegerat beslut, om samtliga följande kriterier är uppfyllda:

a)

Filialen är etablerad i ett tredjeland eller territorium med motsvarande tillsyns- och regleringsstandarder.

b)

Filialens totala tillgångar enligt verksamhetsplanens beräkningar överstiger inte 10 procent av de totala tillgångarna för den betydande enhet som står under tillsyn.

c)

Filialens transaktioner genomförs i första hand i det tredjeland eller territorium där filialen är etablerad.

2.   Beslut om följande verksamhet hos en betydande enhet som står under tillsyn ska fattas genom delegerat beslut:

a)

Nedläggning av en filial.

b)

Förändringar i filialstrukturer.

c)

Etablering eller nedläggning av ett representationskontor.

d)

Tillhandahållande av banktjänster i ett tredjeland eller territorium utan att etablera en fysisk närvaro där i form av en filial eller ett dotterbolag.

Detta gäller med undantag för om den relevanta verksamheten utförs i ett land som finns upptaget i förteckningen i bilagan till kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1675 (11).

3.   Bedömningen av verksamhet i tredjeländer eller territorier ska genomföras i enlighet med tillämpliga bestämmelser i nationell lag, även med beaktande av eventuella tillämpliga ECB-anvisningar och/eller nationella behöriga myndigheters policy, riktlinjer eller liknande handlingar.

Artikel 11

Kriterier för att anta delegerade beslut om utkontraktering

1.   Beslut om godkännande av att en betydande enhet som står under tillsyn utkontrakterar verksamhet ska fattas genom delegerat beslut, om ett eller flera av följande kriterier är uppfyllda:

a)

Leverantören av tjänster ingår i samma grupp som den betydande enheten som står under tillsyn (utkontraktering inom gruppen) och är etablerad i unionen.

b)

Leverantören av tjänster är en enhet som står under tillsyn, som är etablerad i unionen och som har befogenhet att utföra de utkontrakterade tjänsterna.

c)

Utkontrakteringen avser stödtjänster utanför kärnverksamheten och leverantören av tjänster är etablerad i EU eller EES-området.

2.   Bedömningen av utkontrakteringsprojekt ska genomföras i enlighet med tillämpliga bestämmelser i nationell lag, även med beaktande av eventuella tillämpliga ECB-anvisningar och/eller nationella behöriga myndigheters policy, riktlinjer eller liknande handlingar.

Artikel 12

Kriterier för att anta delegerade beslut om stadgeändringar

1.   Beslut om stadgeändringar för en betydande enhet som står under tillsyn ska fattas genom delegerat beslut i följande fall:

a)

Ändringar som enbart är av formell karaktär, inbegripet namn- och adressändringar.

b)

Ändringar som enbart överför stadgekrav av lagstiftnings- eller regleringskaraktär.

c)

Ändringar för att verkställa ett rättsligt eller administrativt beslut eller som genomförs på ECB:s begäran.

d)

Ändringar av aktiekapitalet för den betydande enhet som står under tillsyn om även det relaterade kapitalbasbeslutet, (t.ex. om att klassificera kapitalinstrument som kärnprimärkapital eller reducera kapitalbasen), är delegerat.

e)

Ändringar i ett dotterbolags stadgar i syfte att anpassa dem till moderbolagets stadgar, om moderbolagets ändringar redan har godkänts av ECB.

2.   Bedömningen av stadgeändringar ska genomföras i enlighet med tillämpliga bestämmelser i nationell lag, även med beaktande av eventuella tillämpliga ECB-anvisningar och/eller nationella behöriga myndigheters policy, riktlinjer eller liknande handlingar.

Artikel 13

Kriterier för att anta delegerade beslut om utnämningar eller ändringar av externa revisorer

1.   Beslut om utnämningar eller ändringar av externa revisorer för en betydande enhet som står under tillsyn ska genomföras genom ett delegerat beslut, om dessa beslut enligt tillämplig nationell lag utgör utövande av tillsyn enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 1024/2013.

2.   Beslutsbefogenheter får under inga omständigheter delegeras till chefer för arbetsenheter vad gäller a) beslut om att ersätta en extern revisor med en annan revisor som har utnämnts av den behöriga tillsynsmyndigheten, eller b) beslut om att utnämna en extern revisor efter anvisning från den behöriga tillsynsmyndigheten.

3.   Bedömningen av externa revisorers lämplighet ska genomföras i enlighet med tillämpliga bestämmelser i nationell lag, även med beaktande av eventuella tillämpliga ECB-anvisningar och/eller nationella behöriga myndigheters policy, riktlinjer eller liknande handlingar.

Artikel 14

Kriterier för att anta delegerade beslut om kredit till närstående parter

1.   Beslut om godkännande av att en betydande enhet som står under tillsyn tillhandahåller kredit till en närstående part ska fattas genom delegerat beslut, om samtliga följande kriterier är uppfyllda:

a)

Den betydande enhet som står under tillsyn har en total exponering gentemot den närstående enheten som inte överstiger 5 miljoner euro.

b)

Kreditvillkoren är inte mer fördelaktiga än kreditvillkoren till kunder som inte är närstående parter eller kreditvillkoren är åtminstone likartade dem som tillämpas för samma typ av verksamhet som inleds med anställda som inte är närstående parter till den betydande enhet som står under tillsyn.

2.   Bedömningen av tillhandahållande av kredit till en närstående part ska genomföras i enlighet med tillämpliga bestämmelser i nationell lag, även med beaktande av eventuella tillämpliga ECB-anvisningar och/eller nationella behöriga myndigheters policy, riktlinjer eller liknande handlingar.

Artikel 15

Övergångsbestämmelse

Detta beslut är inte tillämpligt om ansökan om godkännande av någon av den verksamhet som avses i artikel 3.1 har lämnats till ECB innan detta beslut trädde i kraft.

Artikel 16

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 31 januari 2019.

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 287, 29.10.2013, s. 63.

(2)  EUT L 141, 1.6.2017, s. 14.

(3)  Se t.ex. EU-domstolens dom av den 23 september 1986 i mål 5/85, AKZO Chemie mot kommissionen, ECLI:EU:C:1986:328, punkt 37, och dom av den 26 maj 2005 i mål C-301/02 P, Carmine Salvatore Tralli mot ECB, ECLI:EU:C:2005:306, punkt 59.

(4)  Europeiska centralbankens beslut ECB/2004/2 av den 19 februari 2004 om antagande av arbetsordningen för Europeiska centralbanken (EUT L 80, 18.3.2004, s. 33).

(5)  Europeiska centralbankens beslut ECB/2014/16 av den 14 april 2014 om inrättandet av en administrativ omprövningsnämnd och nämndens arbetsordning (EUT L 175, 14.6.2014, s. 47).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(7)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 11, 17.1.2015, s. 1).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(9)  Kommissionens genomförandebeslut 2014/908/EU av den 12 december 2014 om likvärdighet hos tillsyns- och regleringskrav i vissa tredje länder och territorier för behandlingen av exponeringar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 359, 16.12.2014, s. 155).

(10)  Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) av den 16 april 2014 om upprättande av ramen för samarbete inom den gemensamma tillsynsmekanismen mellan Europeiska centralbanken och nationella behöriga myndigheter samt med nationella utsedda myndigheter (ramförordning om den gemensamma tillsynsmekanismen [SSM] (ECB/2014/17) (EUT L 141, 14.5.2014, s. 1).

(11)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1675 av den 14 juli 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 genom identifiering av högrisktredjeländer med strategiska brister (EUT L 254, 20.9.2016, s. 1).


25.2.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/16


EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2019/323

av den 12 februari 2019

om att uppdra åt chefer för organisationsenheter att anta beslut om tillsynsbefogenheter som tilldelats enligt nationell lag (ECB/2019/5)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS DIREKTION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 11.6,

med beaktande av Europeiska centralbankens beslut (EU) 2017/933 av den 16 november 2016 om en allmän ram för att delegera beslutsbefogenheter för rättsliga instrument som rör tillsynsuppgifter (ECB/2016/40) (1), särskilt artiklarna 4 och 5,

med beaktande av Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/322 av den 31 januari 2019 om delegering av befogenheten att anta beslut beslut om tillsynsbefogenheter som tilldelats enligt nationell lag (ECB/2019/4) (2), särskilt artikel 3,

med beaktande av beslut ECB/2004/2 av den 19 februari 2004 om antagande av arbetsordningen för Europeiska centralbanken (3), särskilt artikel 10, och

av följande skäl:

(1)

För att bättre kunna hantera det stora antal beslut som Europeiska centralbanken (ECB) måste fatta inom ramen för utförandet av sina tillsynsuppgifter har man inrättat ett förfarande för att anta specifika delegerade beslut.

(2)

Ett delegeringsbeslut får verkan när direktionen antar ett beslut om att uppdra åt en eller flera chefer för organisationsenheter att fatta beslut med stöd av ett delegeringsbeslut.

(3)

Delegeringsbeslutets betydelse och antalet adressater till vilka delegerade beslut måste skickas bör beaktas när direktionen utser chefer för organisationsenheter.

(4)

Tillsynsnämndens ordförande har hörts om de chefer för organisationsenheter till vilka befogenheten att anta beslut om tillsynsbefogenheter som tilldelats enligt nationell lag bör delegeras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Delegerade beslut om tillsynsbefogenheter som tilldelats enligt nationell lag

Delegerade beslut enligt beslut (EU) 2019/322 (ECB/2019/4) ska antas av en av nedanstående chefer för organisationsenheter:

a)

Generaldirektören för Generaldirektoratet mikrotillsyn I, om tillsynen över den relevanta enheten eller gruppen som står under tillsyn utövas av Generaldirektoratet mikrotillsyn I.

b)

Generaldirektören för Generaldirektoratet mikrotillsyn II, om tillsynen över den relevanta enheten eller gruppen som står under tillsyn utövas av Generaldirektoratet mikrotillsyn II, eller

c)

i en generaldirektörs frånvaro, dennes biträdande generaldirektör.

Artikel 2

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 12 februari 2019.

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 141, 1.6.2017, s. 14.

(2)  Se sidan 7 i detta nummer av EUT.

(3)  EUT L 80, 18.3.2004, s. 33.