ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 31

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

62 årgången
1 februari 2019


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/157 av den 6 november 2018 om ändring av bilaga II till delegerad förordning (EU) nr 1062/2014 om arbetsprogrammet för en systematisk granskning av alla existerande verksamma ämnen som används i biocidprodukter som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 ( 1 )

1

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/158 av den 31 januari 2019 om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet metoxifenozid som ett kandidatämne för substitution i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ( 1 )

21

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 av den 31 januari 2019 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter

27

 

 

BESLUT

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/160 av den 24 januari 2019 om ett tillfälligt undantag från de villkor som föreskrivs för certifikatutsäde i rådets direktiv 66/401/EEG och 66/402/EEG [delgivet med nr C(2019) 305]  ( 1 )

75

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/161 av den 31 januari 2019 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater [delgivet med nr C(2019) 821]  ( 1 )

77

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens förordning (EU) 2017/2196 av den 24 november 2017 om fastställande av nätföreskrifter för nödsituationer och återuppbyggnad avseende elektricitet ( EUT L 312, 28.11.2017 )

108

 

*

Rättelse till rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang ( EUT L 139, 5.6.2018 )

108

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

1.2.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 31/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/157

av den 6 november 2018

om ändring av bilaga II till delegerad förordning (EU) nr 1062/2014 om arbetsprogrammet för en systematisk granskning av alla existerande verksamma ämnen som används i biocidprodukter som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (1), särskilt artikel 89.1 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 (2), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/698 (3), fastställs en förteckning över kombinationer av verksamma ämnen och produkttyper som ingick i programmet för granskning av existerande verksamma ämnen i biocidprodukter den 3 februari 2017.

(2)

De identiteter för vissa verksamma ämnen i bilaga II som kan genereras in situ har omdefinierats i enlighet med artikel 13 i delegerad förordning (EU) nr 1062/2014 i syfte att mer exakt ange de verksamma ämnen, med deras prekursor, som för närvarande ingår i arbetsprogrammet för systematisk granskning.

(3)

Alla personer som har något intresse kan anmäla en kombination av ett verksamt ämne med dess prekursorer som ännu inte omfattas av den nya identiteten. De kombinationer av ämnen och produkttyper som anmälts i enlighet med artikel 14.1 b och av Europeiska kemikaliemyndigheten (nedan kallad kemikaliemyndigheten) bedömts uppfylla kraven i artikel 17.2 i delegerad förordning (EU) nr 1062/2014 bör i enlighet med artikel 18 i den förordningen tas upp i bilaga II till samma förordning.

(4)

Till följd av de deklarationer som mottagits i enlighet med artikel 16.4 i delegerad förordning (EU) nr 1062/2014 offentliggjorde kemikaliemyndigheten en inbjudan enligt vilken personer med intresse kunde anmäla verksamma ämnen i produkttyp 19 som omfattades av undantaget för livsmedel och foder i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 (4). De kombinationer av ämnen och produkttyper som anmälts i enlighet med artikel 16.5 och av kemikaliemyndigheten bedömts uppfylla kraven i artikel 17.2 i delegerad förordning (EU) nr 1062/2014 bör i enlighet med artikel 18 i den förordningen tas upp i bilaga II till samma förordning.

(5)

Det bör anges vilka medlemsstaters behöriga myndigheter som ska vara de utvärderande behöriga myndigheterna för de kombinationer av verksamma ämnen och produkttyper som ska läggas till i bilaga II till delegerad förordning (EU) nr 1062/2014.

(6)

De kombinationer av verksamma ämnen och produkttyper för vilka ett beslut om godkännande eller icke-godkännande har antagits efter den 3 februari 2017 bör inte längre ingå i bilaga II till delegerad förordning (EU) nr 1062/2014.

(7)

För att återspegla den faktiska situationen och av rättssäkerhetsskäl bör det tillhandahållas en förteckning över de kombinationer av verksamma ämnen och produkttyper som ingår i programmet för granskning av existerande verksamma ämnen som används i biocidprodukter den dag då denna förordning antas.

(8)

Delegerad förordning (EU) nr 1062/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga II till delegerad förordning (EU) nr 1062/2014 ska ersättas med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 november 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 av den 4 augusti 2014 om arbetsprogrammet för en systematisk granskning av alla existerande verksamma ämnen som används i biocidprodukter som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (EUT L 294, 10.10.2014, s. 1).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/698 av den 3 februari 2017 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 1062/2014 om arbetsprogrammet för en systematisk granskning av alla existerande verksamma ämnen som används i biocidprodukter som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 vad gäller tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 103, 19.4.2017, s. 1).

(4)  Kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EUT L 325, 11.12.2007, s. 3).


BILAGA

”BILAGA II

KOMBINATIONER AV ÄMNEN OCH PRODUKTTYPER SOM INGÅR I GRANSKNINGSPROGRAMMET DEN 6 NOVEMBER 2018

Kombinationer av verksamma ämnen och produkttyper som stöds den 6 november 2018, utom andra nanomaterial än de som uttryckligen anges i posterna 1017 och 1023 och in situ-genererade verksamma ämnen utan uttrycklig hänvisning till den eller de prekursorer som stöds

Post nummer

Ämnesnamn

Rapporterande medlemsstat

EG-nr

CAS-nr

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

17

18

19

21

22

1

Formaldehyd

DE

200-001-8

50-00-0

 

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

9

Bronopol

ES

200-143-0

52-51-7

 

x

 

 

 

x

 

 

x

 

x

x

 

 

 

 

 

x

36

Etanol

EL

200-578-6

64-17-5

x

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37

Myrsyra

BE

200-579-1

64-18-6

 

x

x

x

x

x

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1025

Permyrsyra som framställs från myrsyra och väteperoxid

BE

 

 

 

x

x

x

x

x

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

43

Salicylsyra

NL

200-712-3

69-72-7

 

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

52

Etylenoxid

NO

200-849-9

75-21-8

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

69

Glykolsyra

NL

201-180-5

79-14-1

 

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1026

Perättiksyra som framställs från tetraacetyletylendiamin (TEAD) och väteperoxid

AT

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1027

Perättiksyra som framställs från 1,3-diacetyloxipropan-2-yl-acetat och väteperoxid

AT

 

 

 

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1028

Perättiksyra som framställs från tetraacetyletylendiamin (TEAD) och natriumperboratmonohydrat

AT

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1029

Perättiksyra som framställs genom perhydrolys av N-acetylkaprolaktam genom väteperoxid i alkalisk miljö

AT

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

71

L-(+)-mjölksyra

DE

201-196-2

79-33-4

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

79

(2R,6aS,12aS)-1,2,6,6a,12,12a-hexahydro-2-isopropenyl-8,9-dimetoxikromeno[3,4-b]furo[2,3-h]kromen-6-on (Rotenon)

UK

201-501-9

83-79-4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

85

Symklosen

UK

201-782-8

87-90-1

 

x

x

x

x

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

92

Bifenyl-2-ol

ES

201-993-5

90-43-7

 

 

 

 

 

 

x

 

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

113

3-fenyl-propen-2-al (Kanelaldehyd)

UK

203-213-9

104-55-2

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

117

Geraniol

FR

203-377-1

106-24-1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

122

Glyoxal

FR

203-474-9

107-22-2

 

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

133

Hexa-2,4-diensyra (Sorbinsyra)

DE

203-768-7

110-44-1

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

154

Klorofen

NO

204-385-8

120-32-1

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

171

2-fenoxietanol

UK

204-589-7

122-99-6

x

x

 

x

 

x

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

1072

Koldioxid

FR

204-696-9

124-38-9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

179

Koldioxid som framställs genom förbränning av propan, butan eller en blandning av båda

FR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

180

Natriumdimetylarsinat (Natriumkakodylat)

PT

204-708-2

124-65-2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

185

Tosylkloramidnatrium (Kloramin T)

ES

204-854-7

127-65-1

 

x

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

187

Kaliumdimetylditiokarbamat

UK

204-875-1

128-03-0

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

x

x

 

 

 

 

 

 

188

Natriumdimetylditiokarbamat

UK

204-876-7

128-04-1

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

x

x

 

 

 

 

 

 

195

Natrium-2-bifenylat

ES

205-055-6

132-27-4

 

 

 

x

 

x

x

 

x

x

 

 

x

 

 

 

 

 

206

Tiram

BE

205-286-2

137-26-8

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

Metamnatrium

BE

205-293-0

137-42-8

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

227

2-tiazol-4-yl-1H-bensoimidazol (Tiabendazol)

ES

205-725-8

148-79-8

 

 

 

 

 

 

x

 

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

235

Diuron

DK

206-354-4

330-54-1

 

 

 

 

 

 

x

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

239

Cyanamid

DE

206-992-3

420-04-2

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

253

Tetrahydro-3,5-dimetyl-1,3,5-tiadiazin-2-tion (Dazomet)

BE

208-576-7

533-74-4

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

283

Terbutryn

SK

212-950-5

886-50-0

 

 

 

 

 

 

x

 

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

292

(1,3,4,5,6,7-hexahydro-1,3-dioxo-2H-isoindol-2-yl)metyl-(1R-trans)-2,2-dimetyl-3-(2-metylprop-1-enyl)cyklopropankarboxylat (d-tetrametrin)

DE

214-619-0

1166-46-7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

321

Monolinuron

UK

217-129-5

1746-81-2

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

330

N-(3-aminopropyl)-N-dodecylpropan-1,3-diamin (Diamin)

PT

219-145-8

2372-82-9

 

x

x

x

 

x

 

x

 

 

x

x

x

 

 

 

 

 

336

2,2′-ditiobis[N-metylbensamid] (DTBMA)

PL

219-768-5

2527-58-4

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

339

1,2-bensisotiazol-3(2H)-on (BIT)

ES

220-120-9

2634-33-5

 

x

 

 

 

x

 

 

x

 

x

x

x

 

 

 

 

 

341

2-metyl-2H-isotiazol-3-on (MIT)

SI

220-239-6

2682-20-4

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

346

Natriumdikloroisocyanurat, dihydrat

UK

220-767-7

51580-86-0

 

x

x

x

x

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

345

Troklosennatrium

UK

220-767-7

2893-78-9

 

x

x

x

x

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

348

Mecetroniumetylsulfat (MES)

PL

221-106-5

3006-10-8

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

359

Formaldehyd frisatt från (etylendioxi)dimetanol (reaktionsprodukter av etylenglykol med paraformaldehyd [EGForm])

PL

222-720-6

3586-55-8

 

x

 

 

 

x

 

 

 

 

x

x

x

 

 

 

 

 

365

Pyridin-2-tiol-1-oxid, natriumsalt (Natriumpyrition)

SE

223-296-5

3811-73-2

 

x

 

 

 

x

x

 

x

x

 

 

x

 

 

 

 

 

368

Metenamin-3-kloroallylklorid (CTAC)

PL

223-805-0

4080-31-3

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

377

2,2′,2″-(hexahydro-1,3,5-triazin-1,3,5-triyl)trietanol (HHT)

PL

225-208-0

4719-04-4

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

x

x

x

 

 

 

 

 

382

Tetrahydro-1,3,4,6-tetrakis(hydroximetyl)imidazo[4,5-d]imidazol-2,5(1H,3H)-dion (TMAD)

ES

226-408-0

5395-50-6

 

x

 

 

 

x

 

 

 

 

x

x

x

 

 

 

 

 

392

Metylenditiocyanat

FR

228-652-3

6317-18-6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

393

1,3-bis(hydroximetyl)-5,5-dimetylimidazolidin-2,4-dion (DMDMH)

PL

229-222-8

6440-58-0

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

397

Didecyldimetylammoniumklorid (DDAC)

IT

230-525-2

7173-51-5

x

x

x

x

 

x

 

 

 

x

x

x

 

 

 

 

 

 

401

Silver

SE

231-131-3

7440-22-4

 

x

 

x

x

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

1023

Silver, som ett nanomaterial

SE

231-131-3

7440-22-4

 

x

 

x

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

405

Svaveldioxid som framställts genom förbränning av svavel

DE

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

424

Aktivt brom som framställs från natriumbromid och natriumhypoklorit

NL

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1030

Aktivt brom som framställs från natriumbromid och kalciumhypoklorit

NL

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1031

Aktivt brom som framställs från natriumbromid och klor

NL

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1032

Aktivt brom som framställs genom elektrolys av natriumbromid

NL

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1033

Aktivt brom som framställs från hypobromsyra, urea och bromurea

NL

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1034

Aktivt brom som framställs från natriumhypobromit, N-bromsulfamat och sulfaminsyra

NL

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

1035

Aktivt brom som framställs från ozon, bromid av naturligt vatten och natriumbromid

NL

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

434

Tetrametrin

DE

231-711-6

7696-12-0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

439

Väteperoxid

FI

231-765-0

7722-84-1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1036

Väteperoxid frisatt från natriumperkarbonat

FI

 

 

 

x

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

444

7a-etyldihydro-1H,3H,5H-oxazolo[3,4-c]oxazol (EDHO)

PL

231-810-4

7747-35-5

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

450

Silvernitrat

SE

231-853-9

7761-88-8

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

453

Dinatriumperoxodisulfat

PT

231-892-1

7775-27-1

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

432

Aktivt klor frisatt från natriumhypoklorit

IT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

455

Aktivt klor frisatt från kalciumhypoklorit

IT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

457

Aktivt klor frisatt från klor

IT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

458

Monokloramin som framställs från ammoniumsulfat och en klorkälla

UK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1016

Silverklorid

SE

232-033-3

7783-90-6

x

x

 

 

 

x

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

473

Pyretriner och pyretroider

ES

232-319-8

8003-34-7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

491

Klordioxid

DE

233-162-8

10049-04-4

 

x

x

x

x

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1037

Klordioxid som framställs genom elektrolys av natriumklorit

PT

 

 

 

x

x

x

x

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1038

Klordioxid som framställs genom surgörning av natriumklorit

PT

 

 

 

x

x

x

x

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1039

Klordioxid som framställs genom oxidering av natriumklorit

PT

 

 

 

x

x

x

x

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1040

Klordioxid som framställs från natriumklorat och väteperoxid i närvaro av en stark syra

PT

 

 

 

x

 

 

x

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1041

Klordioxid som framställs genom elektrolys av natriumklorid

DE

 

 

 

x

x

x

x

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1042

Klordioxid som framställs från natriumklorit, natriumbisulfat och saltsyra

DE

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1043

Klordioxid som framställs från natriumklorit och natriumbisulfat

DE

 

 

 

x

x

x

x

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1044

Klordioxid som framställs från natriumklorit och natriumpersulfat

DE

 

 

 

x

x

x

x

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

494

2,2-dibrom-2-cyanoacetamid (DBNPA)

DK

233-539-7

10222-01-2

 

x

 

x

 

x

 

 

 

 

x

x

x

 

 

 

 

 

501

Karbendazim

DE

234-232-0

10605-21-7

 

 

 

 

 

 

x

 

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

1022

Aluminiumkloridhydroxid

NL

234-933-1

12042-91-0

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

515

Bromidaktiverat kloramin (BAC) som framställs från prekursorerna ammoniumbromid och natriumhypoklorit

SE

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

522

Zinkpyrition

SE

236-671-3

13463-41-7

 

x

 

 

 

x

x

 

x

x

 

 

 

 

 

 

x

 

524

Dodecylguanidinmonohydroklorid

ES

237-030-0

13590-97-1

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

529

Aktivt brom som framställs från bromklorid

NL

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

531

(Bensyloxi)metanol

UK

238-588-8

14548-60-8

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

550

D-glukonsyra, förening med N,N″-bis(4-klorofenyl)-3,12-diimino-2,4,11,13-tetraazatetradekandiamidin (2:1) (CHDG)

PT

242-354-0

18472-51-0

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

554

p-[(dijodometyl)sulfonyl]toluen

UK

243-468-3

20018-09-1

 

 

 

 

 

x

x

 

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

559

(Bensotiazol-2-yltio)metyltiocyanat (TCMTB)

NO

244-445-0

21564-17-0

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

x

 

 

 

 

 

 

562

2-metyl-4-oxo-3-(prop-2-ynyl)cyklopent-2-en-1-yl 2,2-dimetyl-3-(2-metylprop-1-enyl)cyklopropankarboxylat (Pralletrin)

EL

245-387-9

23031-36-9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

563

Kalium-(E,E)-hexa-2,4-dienoat (Kaliumsorbat)

DE

246-376-1

24634-61-5

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

566

Reaktionsprodukter av paraformaldehyd och 2-hydroxipropylamin (förhållande 1:1) (HPT)

AT

 

 

 

x

 

 

 

x

 

 

 

 

x

 

x

 

 

 

 

 

571

2-oktyl-2H-isotiazol-3-on (OIT)

UK

247-761-7

26530-20-1

 

 

 

 

 

x

x

 

x

x

x

 

x

 

 

 

 

 

577

Dimetyloktadecyl[3-(trimetoxisilyl)propyl]ammoniumklorid

ES

248-595-8

27668-52-6

 

x

 

 

 

 

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

588

Bromokloro-5,5-dimetylimidazolidin-2,4-dion (BCDMH)

NL

251-171-5

32718-18-6

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

590

3-(4-isopropylfenyl)-1,1-dimetylurea (Isoproturon)

DE

251-835-4

34123-59-6

 

 

 

 

 

 

x

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

597

1-[2-(allyloxi)-2-(2,4-diklorofenyl)etyl]-1H-imidazol (Imazalil)

DE

252-615-0

35554-44-0

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

599

S-[(6-kloro-2-oxooxazolo[4,5-b]pyridin-3(2H)-yl)metyl]-O,O-dimetyltiofosfat (Azametifos)

UK

252-626-0

35575-96-3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

608

Dimetyltetradecyl[3-(trimetoxisilyl)propyl]ammoniumklorid

PL

255-451-8

41591-87-1

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1045

Olja av citroneukalyptus, hydratiserad, cyklisk

UK

 

1245629-80-4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

1046

Olja av Cymbopogon winterianus, fraktionerad, hydratiserad, cyklisk

UK

Uppgift saknas

Uppgift saknas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

1047

Olja av citroneukalyptus och citronellal, hydratiserad, cyklisk

UK

Uppgift saknas

Uppgift saknas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

609

2-hydroxi-α,α,4-trimetylcyclohexanmetanol

UK

255-953-7

42822-86-6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

619

3-jodo-2-propynylbutylkarbamat (IPBC)

DK

259-627-5

55406-53-6

 

 

 

 

 

 

x

 

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

620

Tetrakis(hydroximetyl)fosfoniumsulfat (2:1) (THPS)

MT

259-709-0

55566-30-8

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

648

4,5-dikloro-2-oktylisotiazol-3(2H)-on (4,5-dikloro-2-oktyl-2H-isotiazol-3-on (DCOIT))

NO

264-843-8

64359-81-5

 

 

 

 

 

 

x

 

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

656

Reaktionsprodukter av paraformaldehyd och 2-hydroxipropylamin (förhållande 3:2) (MBO)

AT

 

 

 

x

 

 

 

x

 

 

 

 

x

x

x

 

 

 

 

 

667

Alkyl(C12-18)dimetylbensylammoniumklorid (ADBAC (C12-18))

IT

269-919-4

68391-01-5

x

x

x

x

 

 

 

 

 

x

x

x

 

 

 

 

 

x

671

Alkyl(C12-16)dimetylbensylammoniumklorid (ADBAC/BKC (C12-16))

IT

270-325-2

68424-85-1

x

x

x

x

 

 

 

 

 

x

x

x

 

 

 

 

 

x

673

Didecyldimetylammoniumklorid (DDAC (C8-10))

IT

270-331-5

68424-95-3

x

x

x

x

 

x

 

 

 

x

x

x

 

 

 

 

 

 

690

Kvartära ammoniumföreningar, bensyl-C12-18-alkyldimethyl, salter med 1,2-bensisotiazol-3(2H)-on-1,1-dioxid (1:1) (ADBAS)

MT

273-545-7

68989-01-5

 

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

691

Natrium-N-(hydroximetyl)glycinat

AT

274-357-8

70161-44-3

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

692

Aminer, C10-16-alkyldimetyl, N-oxider

PT

274-687-2

70592-80-2

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

693

Pentakaliumbis(peroximonosulfat)bis(sulfat) (KPMS)

SI

274-778-7

70693-62-8

 

x

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

939

Aktivt klor som framställs genom elektrolys av natriumklorid

SK

 

 

 

x

x

x

x

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1048

Aktivt klor frisatt från hypoklorsyra

SK

 

 

 

x

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1049

Aktivt klor som framställs från natriumklorid och pentakaliumbis(peroximonosulfat)bis(sulfat)

SI

 

 

 

x

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1050

Aktivt klor som framställs genom elektrolys av havsvatten (Natriumklorid)

FR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

1051

Aktivt klor som framställs genom elektrolys av magnesiumkloridhexahydrat och kaliumklorid

FR

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1052

Aktivt klor som framställs genom elektrolys av magnesiumkloridhexahydrat

FR

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1053

Aktivt klor som framställs genom elektrolys av kaliumklorid

DK

 

 

 

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1054

Aktivt klor som framställs från natrium-N-klorsulfamat

SI

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

1055

Aktivt klor som framställs från natriumklorid, pentakaliumbis(peroximonosulfat)bis(sulfat) och sulfaminsyra

SI

 

 

 

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1056

Aktivt klor som framställs genom elektrolys av saltsyra

SI

 

 

 

x

 

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

701

Divätebis[monoperoxiftalato(2-)-O1,OO1]magnesat(2-) (MMPP)

PL

279-013-0

84665-66-7

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1024

Margosaextrakt från kallpressad olja från kärnor av Azadirachta indica extraherat med superkritisk koldioxid

DE

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

724

Alkyl(C12-C14)dimetylbensylammoniumklorid (ADBAC (C12-C14))

IT

287-089-1

85409-22-9

x

x

x

x

 

 

 

 

 

x

x

x

 

 

 

 

 

x

725

Alkyl(C12-C14)dimetyl(etylbensyl)ammoniumklorid (ADEBAC (C12-C14))

IT

287-090-7

85409-23-0

x

x

x

x

 

 

 

 

 

x

x

x

 

 

 

 

 

x

731

Chrysanthemum cinerariaefolium, extrakt

ES

289-699-3

89997-63-7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

1057

Extrakt av Chrysanthemum cinerariaefolium från öppna och mogna blommor av Tanacetum cinerariifolium, framställt med kolvätelösningsmedel

ES

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

1058

Extrakt av Chrysanthemum cinerariaefolium från öppna och mogna blommor av Tanacetum cinerariifolium, framställt med superkritisk koldioxid

ES

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

x

 

 

744

Lavendel, Lavandula hybrida, extrakt/lavandinolja

PT

294-470-6

91722-69-9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

779

Reaktionsprodukter av glutaminsyra och N-(C12-C14-alkyl)propylendiamin (Glukoprotamin)

DE

403-950-8

164907-72-6

 

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

785

6-(ftalimido)peroxihexansyra (PAP)

IT

410-850-8

128275-31-0

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

791

2-butylbenso[d]isotiazol-3-on (BBIT)

CZ

420-590-7

4299-07-4

 

 

 

 

 

x

x

 

x

x

 

 

x

 

 

 

 

 

792

Klordioxid som framställs genom surgörning av tetraklordekaoxidkomplex (TCDO)

DE

 

 

 

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

811

Silvernatriumvätezirkoniumfosfat

SE

422-570-3

265647-11-8

x

x

 

x

 

 

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

794

sek-butyl-2-(2-hydroxietyl)piperidin-1-karboxylat (Icaridin)

DK

423-210-8

119515-38-7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

797

cis-1-(3-kloroallyl)-3,5,7-triaza-1-azoniaadamantanklorid (cis CTAC)

PL

426-020-3

51229-78-8

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

813

Peroxioktansyra

FR

 

33734-57-5

 

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1014

Silverzeolit

SE

Uppgift saknas

Uppgift saknas

 

x

 

x

x

 

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

152

Reaktionsprodukter av 5,5-dimetylhydantoin, 5-etyl-5-metylhydantoin med brom och klor (DCDMH)

NL

Uppgift saknas

Uppgift saknas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

459

Reaktionsmassa av titandioxid och silverklorid

SE

Uppgift saknas

Uppgift saknas

x

x

 

 

 

x

x

 

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

777

Reaktionsprodukter av 5,5-dimetylhydantoin, 5-etyl-5-metylhydantoin med klor (DCEMH)

NL

Uppgift saknas

Uppgift saknas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

810

Silverfosfatglas

SE

Uppgift saknas

308069-39-8

 

x

 

 

 

 

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

824

Silverzinkzeolit

SE

Uppgift saknas

130328-20-0

 

x

 

x

 

 

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1013

Silverkopparzeolit

SE

Uppgift saknas

130328-19-7

 

x

 

x

 

 

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1017

Silver adsorberat på kiseldioxid (som ett nanomaterial i form av ett stabilt aggregat med primära partiklar i nanoskala)

SE

Uppgift saknas

Uppgift saknas

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

854

(RS)-3-allyl-2-metyl-4-oxocyklopent-2-enyl-(1R,3R;1R,3S)-2,2-dimetyl-3-(2-metylprop-1-enyl)cyklopropankarboxylat (blandning av 4 isomerer: 1R trans, 1R:1R trans, 1S:1R cis, 1R:1R cis, 1S 4:4:1:1) (d-Alletrin)

DE

Växtskyddsmedel

231937-89-6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

855

(RS)-3-allyl-2-metyl-4-oxocyklopent-2-enyl-(1R,3R)-2,2-dimetyl-3-(2-metylprop-1-enyl)cyklopropankarboxylat (blandning av 2 isomerer: 1R trans:1R/S endast 1:3) (Esbiotrin)

DE

Växtskyddsmedel

260359-57-7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

843

4-bromo-2-(4-klorofenyl)-1-etoximetyl-5-trifluorometylpyrrol-3-karbonitril (Klorfenapyr)

PT

Växtskyddsmedel

122453-73-0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

859

Polymer av N-metylmetanamin (Einecs-nr 204-697-4) med (klorometyl)oxiran (Einecs-nr 203-439-8)/Polymer kvartär ammoniumklorid (PQ Polymer)

HU

Polymer

25988-97-0

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

868

Polyhexametylenbiguanidhydroklorid med ett genomsnittligt antalsmedelvärde för molekylmassa (Mn) på 1 415 och en genomsnittlig polydispersitet (PDI) på 4,7 (PHMB(1415;4,7))

FR

Polymer

32289-58-0 och 1802181-67-4

 

 

x

 

 

 

 

 

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

869

Poly(oxi-1,2-etandiyl),.alfa.-[2-(didecylmetylammonio)etyl]-.omega.-hydroxi-, propanoat (salt) (Bardap 26)

IT

Polymer

94667-33-1

 

x

 

x

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

872

N-Didecyl-N-dipolyetoxiammoniumborat/Didecylpolyoxetylammoniumborat (Polymerisk betain)

EL

Polymer

214710-34-6

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1059

Oleoresin av Capsicum

Extrakt och deras fysikaliskt modifierade derivat. Det är en produkt som kan innehålla hartssyror och deras estrar, terpener och oxidations- eller polymerisationsprodukter av dessa terpener. (Capsicum frutescens, Solanaceae)

BE

Uppgift saknas

8023-77-6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

1060

Capsicum annuum, extrakt

Extrakt och deras fysikaliskt modifierade derivat, t.ex. tinkturer, concreter, absoluter, eteriska oljor, oleoresiner, terpener, terpenfria fraktioner, destillat eller restprodukter, erhållna från Capsicum annuum, Solanaceae.

BE

283-403-6

84625-29-6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

1061

Reaktionsmassa av (6E)-N-(4-hydroxi-3-metoxi-2-metylfenyl)-8-metylnon-6-enamid och N-(4-hydroxi-3-metoxi-2-metylfenyl)-8-metylnonanamid

BE

Uppgift saknas

Uppgift saknas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

1062

D-fruktos

AT

200-333-3

57-48-7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

1063

Honung

AT

 

8028-66-8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

1064

Malt, extrakt

Extrakt och deras fysikaliskt modifierade derivat, t.ex. tinkturer, concreter, absoluter, eteriska oljor, oleoresiner, terpener, terpenfria fraktioner, destillat eller restprodukter, erhållna från Hordeum, Gramineae

AT

232-310-9

8002-48-0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

1065

Vinäger

(livsmedelskvalitet, innehållande högst 10 % ättiksyra)

AT

Uppgift saknas

8028-52-2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

1066

Ost

AT

Uppgift saknas

Uppgift saknas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

1067

Äggpulver

NL

Uppgift saknas

Uppgift saknas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

1068

Saccharomyces cerevisiae

NL

Uppgift saknas

68876-77-7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

1069

Koncentrerad äppelsaft

NL

Uppgift saknas

Uppgift saknas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

1070

Apelsin, söt, extrakt

Extrakt och deras fysikaliskt modifierade derivat, t.ex. tinkturer, concreter, absoluter, eteriska oljor, oleoresiner, terpener, terpenfria fraktioner, destillat eller restprodukter, erhållna från Citrus sinensis, Rutaceae

CH

232-433-8

8028-48-6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 

1071

Vitlök, extrakt

Extrakt och deras fysikaliskt modifierade derivat, t.ex. tinkturer, concreter, absoluter, eteriska oljor, oleoresiner, terpener, terpenfria fraktioner, destillat eller restprodukter, erhållna från Allium sativum, Liliaceae

AT

232-371-1

8008-99-9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

x

 

 


1.2.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 31/21


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/158

av den 31 januari 2019

om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet metoxifenozid som ett kandidatämne för substitution i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (1), särskilt artikel 24 jämförd med artikel 20.1, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens direktiv 2005/3/EG (2) togs metoxifenozid upp som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3).

(2)

Verksamma ämnen som har tagits upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG ska anses vara godkända enligt förordning (EG) nr 1107/2009 och de förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (4).

(3)

Godkännandet av det verksamma ämnet metoxifenozid enligt del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 löper ut den 31 juli 2019.

(4)

En ansökan om förnyelse av godkännandet av metoxifenozid lämnades in i enlighet med artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (5) inom den tidsfrist som föreskrivs i den artikeln.

(5)

Sökanden lämnade in den kompletterande dokumentation som krävs i enlighet med artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012. Den rapporterande medlemsstaten konstaterade att ansökan var fullständig.

(6)

Den rapporterande medlemsstaten sammanställde en förnyad bedömningsrapport i samråd med den medrapporterande medlemsstaten och överlämnade den till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) och kommissionen den 4 augusti 2016.

(7)

Myndigheten skickade den förnyade bedömningsrapporten till sökanden och medlemsstaterna för synpunkter, och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. Myndigheten gjorde även den kompletterande sammanfattningen tillgänglig för allmänheten.

(8)

Den 10 augusti 2017 meddelade myndigheten kommissionen sina slutsatser (6) om huruvida metoxifenozid kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009. Kommissionen lade fram utkastet till rapport om förnyelse av metoxifenozid för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder den 25 maj 2018.

(9)

När det gäller de nya kriterierna för fastställande av hormonstörande egenskaper som infördes genom kommissionens förordning (EU) 2018/605 (7), som började tillämpas den 10 november 2018, drar myndigheten slutsatsen att det är högst osannolikt att metoxifenozid är ett hormonstörande ämne med östrogena, androgena och steroidogena effekter. Dessutom tyder tillgängliga belägg (test på groddjursmetamorfos) på att det är osannolikt att metoxifenozid är ett hormonstörande ämne som påverkar sköldkörteln. Kommissionen anser därför att metoxifenozid inte kan anses ha hormonstörande egenskaper.

(10)

Sökanden gavs möjlighet att lämna synpunkter på utkastet till rapport om förnyelse.

(11)

Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller metoxifenozid. Godkännandet av metoxifenozid bör därför förnyas.

(12)

Riskbedömningen i samband med förnyelsen av godkännandet av metoxifenozid bygger på ett begränsat antal representativa användningsområden, vilka dock inte begränsar de användningsområden för vilka växtskyddsmedel som innehåller metoxifenozid får godkännas. Begränsningen till användning endast som insekticid bör därför strykas.

(13)

Kommissionen anser dock att metoxifenozid är ett kandidatämne för substitution enligt artikel 24 i förordning (EG) nr 1107/2009. Metoxifenozid är ett persistent och toxiskt ämne enligt punkt 3.7.2.1 respektive 3.7.2.3 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009, eftersom halveringstiden i mark och vatten är längre än 120 dagar och nolleffektkoncentrationen vid långvarig exponering för sötvattensorganismer är mindre än 0,01 mg/l. Metoxifenozid uppfyller därför villkoret i punkt 4 andra strecksatsen i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009.

(14)

Godkännandet av metoxifenozid som ett kandidatämne för substitution enligt artikel 24 i förordning (EG) nr 1107/2009 för därför förnyas.

(15)

I enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning och mot bakgrund av aktuella vetenskapliga och tekniska rön är det dock nödvändigt att införa vissa villkor och restriktioner. Framför allt bör användningen av växtskyddsmedel innehållande metoxifenozid begränsas till växthus för att minimera grundvattnets och icke-målorganismers exponering samt ytterligare bekräftande uppgifter begäras.

(16)

Även om det på grundval av den tillgängliga vetenskapliga information som sammanfattats i myndighetens slutsats är rimligt att anta att det är högst osannolikt att metoxifenozid har hormonstörande egenskaper, bör sökanden, i syfte att öka tilltron till denna slutsats, i enlighet med punkt 2.2 b i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009, lämna en uppdaterad bedömning av den information som lämnats in och, i tillämpliga fall, kompletterande uppgifter för att bekräfta avsaknaden av hormonstörande effekter på sköldkörteln.

(17)

Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(18)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/917 (8) förlängdes godkännandeperioden för metoxifenozid till den 31 juli 2019 så att förnyelseförfarandet hinner slutföras innan godkännandet för ämnet löper ut. Eftersom ett beslut om förnyelse har fattats innan den förlängda godkännandeperioden löper ut bör den här förordningen tillämpas från och med den 1 april 2019.

(19)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet som ett kandidatämne för substitution

Godkännandet av det verksamma ämnet metoxifenozid som ett kandidatämne för substitution förnyas enligt bilaga I.

Artikel 2

Ändringar av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011

Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 3

Ikraftträdande och tillämpningsdatum

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 april 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 januari 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.

(2)  Kommissionens direktiv 2005/3/EG av den 19 januari 2005 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att införa imazosulfuron, laminarin, metoxifenozid och S-metolaklor som verksamma ämnen (EUT L 20, 22.1.2005, s. 19).

(3)  Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 19.8.1991, s. 1).

(4)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller förteckningen över godkända verksamma ämnen (EUT L 153, 11.6.2011, s. 1).

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 av den 18 september 2012 om fastställande av de bestämmelser som behövs för att genomföra förnyelseförfarandet för verksamma ämnen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EUT L 252, 19.9.2012, s. 26).

(6)  EFSA Journal, vol. 15(2017):9, artikelnr 4978.

(7)  Kommissionens förordning (EU) 2018/605 av den 19 april 2018 om ändring av bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 genom angivande av vetenskapliga kriterier för att fastställa hormonstörande egenskaper (EUT L 101, 20.4.2018, s. 33).

(8)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/917 av den 27 juni 2018 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller förlängning av godkännandeperioderna för de verksamma ämnena alfacypermetrin, beflubutamid, benalaxyl, bentiavalikarb, bifenazat, boskalid, bromoxinil, kaptan, karvon, klorprofam, cyazofamid, desmedifam, dimetoat, dimetomorf, dikvat, etefon, etoprofos, etoxazol, famoxadon, fenamidon, fenamifos, flumioxazin, fluoxastrobin, folpet, foramsulfuron, formetanat, Gliocladium catenulatum stam: J1446, isoxaflutol, metalaxyl-M, metiokarb, metoxifenozid, metribuzin, milbemektin, oxasulfuron, Paecilomyces lilacinus stam: 251, fenmedifam, fosmet, pirimifosmetyl, propamokarb, protiokonazol, pymetrozin och S-metolaklor (EUT L 163, 28.6.2018, s. 13).


BILAGA I

Trivialnamn, identifikationsnummer

Namn enligt IUPAC

Renhetsgrad (1)

Datum för godkännande

Godkännande till och med

Särskilda bestämmelser

Metoxifenozid

CAS-nr 161050-58-4

CIPAC-nr 656

N-tert-butyl-N′-(3-metoxi-o-toluoyl)-3,5-xylohydrazid

≥ 970 g/kg

Följande föroreningar får inte överstiga följande nivåer i den tekniska produkten:

 

Tert-butylhydrazin < 0,001 g/kg

 

RH-116267 < 2 g/kg

1 april 2019

31 mars 2026

Får godkännas endast för användning i växthus.

Vid tillämpningen av de enhetliga principer som avses i artikel 29.6 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska hänsyn tas till slutsatserna i granskningsrapporten om metoxifenozid, särskilt tilläggen I och II.

Vid den samlade bedömningen ska medlemsstaterna vara särskilt uppmärksamma på följande:

Skyddet av grundvattnet när ämnet används i områden med känsliga mark- och/eller klimatförhållanden.

Risken för ackumulering i marken.

Skyddet av leddjur som inte är målarter samt sediment- och vattenlevande organismer.

Villkoren för godkännande ska vid behov omfatta riskreducerande åtgärder.

Sökanden ska inkomma med bekräftande uppgifter till kommissionen, medlemsstaterna och myndigheten om följande:

1.

En jämförande in vitro-metabolismstudie av metoxifenozid senast den 1 april 2020.

2.

Effekten av vattenreningsprocesser på typen av resthalter i ytvatten och grundvatten när ytvatten och grundvatten används som dricksvatten, inom två år efter antagandet av en vägledning om utvärdering av effekten av vattenreningsprocesser på typen av resthalter i ytvatten och grundvatten.

Sökanden ska även lämna en uppdaterad bedömning av den information som lämnats in och, i tillämpliga fall, kompletterande uppgifter för att bekräfta avsaknaden av hormonstörande effekter på sköldkörteln i enlighet med punkterna 3.6.5 och 3.8.2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009, ändrad genom kommissionens förordning (EU) 2018/605 (2) , senast den 1 februari 2021.


(1)  Ytterligare uppgifter om det verksamma ämnets identitet och specifikation finns i granskningsrapporten.

(2)  Kommissionens förordning (EU) 2018/605 av den 19 april 2018 om ändring av bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 genom angivande av vetenskapliga kriterier för att fastställa hormonstörande egenskaper (EUT L 101, 20.4.2018, s. 33).


BILAGA II

Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska ändras på följande sätt:

1.

I del A ska post 96 om metoxifenozid utgå.

2.

I del E ska följande post läggas till:

Nr

Trivialnamn, identifikationsnummer

Namn enligt IUPAC

Renhetsgrad (1)

Datum för godkännande

Godkännande till och med

Särskilda bestämmelser

”11

Metoxifenozid

CAS-nr 161050-58-4

CIPAC-nr 656

N-tert-butyl-N′-(3-metoxi-o-toluoyl)-3,5-xylohydrazid

≥ 970 g/kg

Följande föroreningar får inte överstiga följande nivåer i den tekniska produkten:

 

Tert-butylhydrazin < 0,001 g/kg

 

RH-116267 < 2 g/kg

1 april 2019

31 mars 2026

Får godkännas endast för användning i växthus.

Vid tillämpningen av de enhetliga principer som avses i artikel 29.6 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska hänsyn tas till slutsatserna i granskningsrapporten om metoxifenozid, särskilt tilläggen I och II.

Vid den samlade bedömningen ska medlemsstaterna vara särskilt uppmärksamma på följande:

Skyddet av grundvattnet när ämnet används i områden med känsliga mark- och/eller klimatförhållanden.

Risken för ackumulering i marken.

Skyddet av leddjur som inte är målarter samt sediment- och vattenlevande organismer.

Villkoren för godkännande ska vid behov omfatta riskreducerande åtgärder.

Sökanden ska inkomma med bekräftande uppgifter till kommissionen, medlemsstaterna och myndigheten om följande:

1.

En jämförande in vitro-metabolismstudie av metoxifenozid senast den 1 april 2020.

2.

Effekten av vattenreningsprocesser på typen av resthalter i ytvatten och grundvatten när ytvatten och grundvatten används som dricksvatten, inom två år efter antagandet av en vägledning om utvärdering av effekten av vattenreningsprocesser på typen av resthalter i ytvatten och grundvatten.

Sökanden ska även lämna en uppdaterad bedömning av den information som lämnats in och, i tillämpliga fall, kompletterande uppgifter för att bekräfta avsaknaden av hormonstörande effekter på sköldkörteln i enlighet med punkterna 3.6.5 och 3.8.2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009, ändrad genom kommissionens förordning (EU) 2018/605 (2), senast den 1 februari 2021.


(1)  Ytterligare uppgifter om det verksamma ämnets identitet och specifikation finns i granskningsrapporten.

(2)  Kommissionens förordning (EU) 2018/605 av den 19 april 2018 om ändring av bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 genom angivande av vetenskapliga kriterier för att fastställa hormonstörande egenskaper (EUT L 101, 20.4.2018, s. 33).”


1.2.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 31/27


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/159

av den 31 januari 2019

om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 om gemensamma importregler (1), särskilt artikel 16,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (2), särskilt artikel 13, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Provisoriska åtgärder

(1)

Den 18 juli 2018 infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1013 (3) provisoriska skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter (nedan kallad förordningen om provisoriska skyddsåtgärder).

(2)

Undersökningen inleddes av kommissionen på eget initiativ den 26 mars 2018 (nedan kallat tillkännagivandet om inledande(4) avseende 26 olika stålproduktkategorier, i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 och artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755.

(3)

Den 28 juni 2018 utvidgade kommissionen skyddsåtgärdsundersökningen till att omfatta två ytterligare produktkategorier (nedan kallat tillkännagivande om utvidgning(5).

(4)

Såsom nämns i skäl 20 i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder omfattade undersökningen perioden 2013–2017 (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

1.2   Korrekt förfarande

(5)

Kommissionen mottog 452 svar på frågeformuläret från berörda parter inom ramen för denna undersökning.

(6)

Kommissionen har också mottagit ett stort antal skriftliga synpunkter på slutsatserna i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder från unionstillverkare, exporterande tillverkare, importörer, användare, organisationer och myndigheter i tredjeländer.

(7)

Efter införandet av de provisoriska åtgärderna åtog sig kommissionen att mer ingående undersöka den information (inbegripet de senaste uppgifterna) som lämnats av unionstillverkarna för det slutliga fastställandet. Med tanke på det stora antalet samarbetsvilliga unionstillverkare var det i praktiken omöjligt att genomföra kontrollbesök på plats hos varje enskild unionstillverkare. Följaktligen har kommissionen valt att kontrollera uppgifternas kvalitet och tillförlitlighet genom att kontrollera ett urval av tillverkare som täcker en tillräckligt stor produktionsvolym och så många som möjligt av de produktkategorier som är föremål för undersökning. På grundval av detta, kontrollerade kommissionen frågeformulärsvar på plats hos tio unionstillverkare som svarade för över 15 % av den totala försäljningen i unionen under 2017 av den undersökta produkten.

(8)

Mellan juni och september 2018 genomfördes dessutom kontrollbesök på plats hos följande unionstillverkare:

ArcelorMittal Poland SA, Polen.

Compañía Española de Laminación, S.L (CELSA), Spanien.

Mannesmann Precision Tubes GmbH, (Salzgitter Group), Tyskland.

Mannesmann Stainless Tubes GmbH, (Salzgitter Group), Tyskland.

Marcegaglia Carbon Steel Spa, Italien.

Marcegaglia Specialties Spa, Italien.

Riva Stahl GmbH, Tyskland.

SIJ Acroni d.o.o., Slovenien.

U. S. Steel Košice, s.r.o., Slovakien.

Ugitech SA, Frankrike.

(9)

För att erhålla de senaste uppgifterna för sitt slutliga fastställande anmodade kommissionen den 7 september 2018 unionstillverkarnas intresseorganisationer att lämna uppdaterade uppgifter om de undersökta produktkategorierna.

(10)

I enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 2015/478 och artikel 3 i förordning (EU) 2015/755 beviljades alla berörda parter som begärt att bli hörda inom den fastställda tidsfristen ett sådant hörande. Den 12, 13 och 14 september och den 1 oktober 2018 anordnade kommissionen 93 individuella höranden, under vilka 150 berörda parter lämnade synpunkter.

(11)

De synpunkter som lämnats av de berörda parterna inom den fastställda tidsfristen, skriftligen eller muntligen vid förhandlingen, övervägdes vederbörligen och togs i beaktande där så var lämpligt.

2.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN ELLER DIREKT KONKURRERANDE PRODUKT

(12)

Den produkt som berörs är vissa stålprodukter som tillhör de 28 stålproduktkategorier som definieras i tillkännagivandet om inledande, ändrat genom meddelandet om förlängning, tillsammans. Dessa produktkategorier som omfattas av Förenta staternas tulltaxebestämmelser enligt Section 232 i US Trade Expansion Act från 1962 (nedan kallade åtgärder enligt Section 232).

2.1   Definition av en enda produktkategori

(13)

Kommissionen har definierat den produkt som omfattas av skyddsåtgärdsundersökningen i skälen 11–17 i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder, där den lade fram en detaljerad motivering till stöd för en övergripande analys mot bakgrund av det starka sambandet mellan alla de undersökta produktkategorierna.

(14)

Efter offentliggörandet av förordningen om provisoriska skyddsåtgärder hävdade flera berörda parter att det inte finns en enda berörd produkt, utan flera berörda produkter. Dessa parter påpekade att tillkännagivandet om inledande inte hänvisar till en enda berörd produkt, men använder plural i vissa avsnitt och hänvisar till ”de berörda produkterna”.

(15)

Samma parter hävdade att den metod som använts av kommissionen i den aktuella undersökningen strider mot överprövningsorganets utslag i målet Förenta staterna–skyddsåtgärder på stålimport (6). I detta fall slog överprövningsorganet fast att tillämpningen av en övergripande metod för att beräkna ”oförutsedd utveckling” skulle kunna leda till tillämpningen av ”skyddsåtgärder på en bred produktkategori, även om importen av en eller flera av dessa produkter inte ökade och inte var en följd av “oförutsedd utveckling””, vilket inte skulle uppfylla kravet i artikel XIX i Gatt. Dessa parter hävdade också att i skyddsåtgärdsundersökningen från 2002 gällande stål (7) utförde kommissionen en separat analys per produktkategori, varför samma individuella bedömning borde göras även i detta fall.

(16)

Slutligen har flera berörda parter ifrågasatt de samband och kopplingar mellan produktkategorier som kommissionen framhävde för att motivera sin enda analys. Samtidigt som man erkänner att sådana kopplingar finns mellan vissa produktkategorier, ansåg dessa parter att de inte förekommer i alla produktkategorier, t.ex. mellan kolstål och rostfritt stål, eller mellan platta produkter, långa produkter och rör.

(17)

Kommissionen har analyserat dessa argument och avvisar dem av följande skäl. För det första anges tydligt i tillkännagivandet om inledande vid upprepade tillfällen och utom tvivel, att de 28 produktkategorier som var föremål för undersökningen behandlades som en enda grupp av produkter vid bedömningen av huruvida villkoren för att införa skyddsåtgärder var berättigade. I förordningen om provisoriska skyddsåtgärder hänvisas till de 28 produktkategorierna som ”den berörda produkten” eller ”de berörda produktkategorierna” (se skäl 11 i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder) och analysen görs på grundval av de 28 produktkategorierna som helhet (se skäl 22 i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder). Hänvisningen till ”de berörda produkterna” bör följaktligen förstås som produktkategorier som behandlas tillsammans som en del av en enda berörd produkt.

(18)

För det andra medför inte WTO-avtalet om skyddsåtgärder några särskilda skyldigheter avseende definitionen eller omfattningen av den undersökta produkten och det innehåller inte heller några riktlinjer i denna fråga, vilket bekräftas av en WTO-panel. En skyddsåtgärd får tillämpas på en produkt vars import har ökat. En uppdelad analys krävs dock inte i alla de fall där definitionen av den undersökta produkten omfattar mer än en produkt. Följaktligen är det den undersökande myndigheten som definierar den undersökta produkten, samt det sätt på vilket de relevanta uppgifterna bör analyseras i undersökningen (8). Dessutom har ingen talan väckts som förklarar, under omständigheterna i föreliggande mål, hur en gemensam behandling av produktkategorier skulle ha påverkat kommissionens analys och/eller resulterat i en otillräcklig bedömning av importökningen under undersökningsperioden. Slutligen konstaterar för övrigt kommissionen också att överklagandeorganets utslag som parterna hänvisar till gäller analysen av en oförutsedd utveckling, och inte i sig frågan om huruvida en övergripande analys är tillåten enligt WTO-avtalet om skyddsåtgärder.

(19)

För det tredje, även om kommissionen i sitt slutliga fastställande upprepade och bekräftade behovet av att i det aktuella fallet genomföra en övergripande analys av villkoren för att införa skyddsåtgärder, för att ytterligare undersöka den koppling mellan vissa kategorier som en del berörda parter har hävdat finns, beslutade kommissionen vidare att granska de 28 undersökta produktkategorierna, och som formellt behandlas som en enda grupp, också som tre ”stålproduktfamiljer”. Detta beslut har fattats för att dessutom undersöka huruvida resultaten för den enda gruppen bekräftas på en mer uppdelad nivå, och för att undanröja eventuella tvivel om tillförlitligheten i de slutsatser som nåtts på en övergripande nivå. De tre stålproduktfamiljerna omfattar vissa produktkategorier som uppvisar en ännu starkare likhetsgrad sinsemellan.

(20)

Stålindustrin använder vanligen tre stålproduktfamiljer, nämligen platta produkter, långa produkter och rör. Inom ramen för denna skyddsåtgärdsundersökning anses det att inom var och en av dessa familjer uppvisar produkterna liknande egenskaper, delar ofta produktionsprocesser, utgör ofta insatsvaror för andra produkter i senare led i familjen, har gemensamma användare eller kunder i leveranskedjan, vilket är skälet till att utbytbarheten på utbuds- och efterfrågesidan samt konkurrensen inom ”familjen” är mer markant än om alla stålproduktkategorier behandlades tillsammans i en enda grupp.

(21)

De tre ”produktfamiljerna” definieras enligt följande:

Tabell 1

Produktfamiljer

Produktfamilj

Produktkategori

1 Platta produkter

1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11

2 Långa produkter

12,13,14,15,16,17,18,19,27,28

3 Rör

20,21,22,23,24,25,26

(22)

Kommissionen kommer därför att behandla de synpunkter som framförts av vissa berörda parter vad gäller den breda definitionen av den berörda produkten genom att komplettera den övergripande bedömningen av de 28 undersökta produktkategorierna med en analys per produktfamilj enligt definitionen ovan.

2.2   Framställningar om särskilda produktkategorier

(23)

Flera berörda parter hävdade att vissa specifika produktkategorier bör undantas från definitionen av den berörda produkten, på grund av en påstådd brist på eller begränsad tillgång till tillverkning i unionen. Dessa påståenden rör i synnerhet följande produktkategorier:

Kornorienterad elektroplåt som används i tillverkning av motorer och generatorer (som faller inom produktkategori 3).

Stål som används som insatsvara inom bilindustrin (som faller inom produktkategori 4).

Bleckprodukter (som faller inom produktkategori 6).

(24)

Kommissionen undersökte noggrant dessa påståenden och kom till slutsatsen att likadana eller direkt konkurrerande produktkategorier faktiskt produceras i unionen av unionsindustrin. Som utvecklas närmare i avsnittet om unionens intresse, har kommissionen vidare utformat skyddsåtgärderna på ett sådant sätt att störningar av importen minimeras och traditionella importnivåer från handelspartner bevaras. Följaktligen är den påstådda sannolikheten för en brist på vissa produktkategorier oberättigad, även med hänsyn tagen till de anpassningar och överväganden som anges i analysen av unionens intresse.

(25)

Kommissionen drog därför slutsatsen att begäran om att undanta vissa produktkategorier bör avvisas.

(26)

I frånvaro av andra kommentarer beträffande den berörda produkten och den likadana eller direkt konkurrerande produkten, bekräftas slutsatserna i skälen 11–17 i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder.

3.   ÖKNING AV IMPORTEN

(27)

I skälen 20–29 i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder gjorde kommissionen en övergripande analys av ökningen av importen för de 28 berörda produktkategorierna under perioden 2013–2017. Redan i denna övergripande analys undantogs produktkategorier som inte visade en ökning av importen på individuell nivå.

(28)

För det slutgiltiga avgörandet använde kommissionen samma metod, men kompletterade såsom tidigare förklarats sin analys genom att undersöka utvecklingen av importen för var och en av de tre produktfamiljer som anges i avsnitt 2.2 för att bekräfta riktigheten av de slutsatser som nåtts på övergripande nivå.

(29)

Kommissionen använde i sin analys den senaste statistiken, dvs. importuppgifter för första halvåret 2018. För att säkerställa uppgifternas jämförbarhet med tidigare helårsperioder inrättade kommissionen en ytterligare särskild 12-månadersperiod bestående av de sista 6 månaderna av 2017 och de första 6 månaderna av 2018 (nedan kallad den senaste perioden). Kommissionen korrigerade också några smärre skrivfel i de uppgifter som använts i det preliminära skedet.

(30)

I sin bedömning av importens utveckling har kommissionen dessutom inte beaktat de importvolymer från en rad länder som bör undantas från de slutgiltiga åtgärdernas tillämpningsområde, särskilt länderna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och vissa länder med vilka unionen har undertecknat ett ekonomiskt partnerskapsavtal som är i kraft, och som specifikt föreskriver ett undantag från de multilaterala skyddsåtgärdernas tillämpningsområde (9).

(31)

Under det preliminära skedet konstaterades att importen inte ökade för 5 produktkategorier (10). En granskning av de senaste importuppgifterna visar dock att endast 2 av de 28 produktkategorierna inte upplevt en ökad import, nämligen kategori 11 och kategori 23. Kommissionen beslutade därför att undanta dessa två produktkategorier i sin slutliga analys. Den enskilda utvecklingen av importen för varje produktkategori anges i bilaga II

(32)

Vad gäller analysen av den globala importen visar importen för de 26 återstående bedömda produktkategorierna följande utveckling:

Tabell 2

Importvolym (efter undantagande av vissa länder och produkter) och marknadsandel

 

2013

2014

2015

2016

2017

Den senaste perioden

Import (i 1 000 ton)

18 329

21 868

26 552

29 141

30 094

31 314

Index 2013 = 100

100

119

145

159

164

171

Marknadsandel

12,7 %

14,4 %

16,9 %

17,9 %

18,1 %

18,8 %

Källa: Eurostat och unionsindustrins svar på frågeformuläret.

(33)

Importen ökade i absoluta tal med 71 % under analysperioden, och i relativa termer med en ökning av marknadsandelar från 12,7 % till 18,8 %. Den mest betydande ökningen ägde rum under perioden 2013–2016. Därefter fortsatte importen att öka i långsammare takt innan den tog ny fart under den senaste perioden när åtgärderna enligt Section 232 trädde i kraft. Ovannämnda trend bekräftas också av en stor majoritet av svaren på frågeformuläret från tillverkare i de huvudsakliga exportländerna (11).

(34)

För att komplettera den övergripande importanalysen genomförde kommissionen en granskning av importens utveckling för var och en av de tre produktfamiljer som identifieras ovan, dvs. platta produkter, långa produkter och rör. På denna grundval utvecklades importvolymerna och marknadsandelarna på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (efter undantagande av vissa länder och produkter) och marknadsandel - per produktfamilj

 

2013

2014

2015

2016

2017

Den senaste perioden

Platta produkter

Import (i 1 000 ton)

12 327

14 215

18 391

20 281

20 299

20 202

Index 2013 = 100

100

115

149

164

164

164

Marknadsandel

14,2 %

15,8 %

19,4 %

20,7 %

20,9 %

20,9 %

Långa produkter

Import (i 1 000 ton)

4 001

5 258

6 028

6 550

6 465

7 901

Index 2013 = 100

100

131

151

164

162

197

Marknadsandel

8,6 %

10,6 %

11,8 %

12,4 %

11,8 %

14,0 %

Rör

Import (i 1 000 ton)

2 001

2 396

2 134

2 310

3 330

3 212

Index 2013 = 100

100

120

107

115

166

160

Marknadsandel

20,4 %

20,8 %

19,9 %

20,1 %

25,3 %

25,7 %

Källa: Eurostat och unionsindustrins svar på frågeformuläret.

(35)

Statistiken visar att alla tre produktfamiljer (platta produkter, långa produkter och rör) ökade i absoluta tal med 64 %, 97 % respektive 60 % under perioden 2013–den senaste perioden. Under samma period ökade importen också i relativa termer, där marknadsandelarna ökade från 14,2 % till 20,9 %, från 8,6 % till 14,0 % respektive från 20,4 % till 25,7 %.

(36)

Den mest betydande ökningen för platta produkter, både i absoluta och relativa tal, ägde rum under perioden 2013–2016. Importen förblev därefter relativt stabil, men på en mycket högre nivå än under perioden 2013–2015. Den mest betydande ökningen för långa produkter ägde rum under perioden 2013–2016, både i absoluta och relativa tal, och ökade sedan kraftigt under den senaste perioden. Vad gäller rör ökade importen gradvis under perioden 2013–2016 och ökade sedan kraftigt, både i absoluta och relativa tal, under perioden 2016–den senaste perioden.

(37)

Vad gäller de synpunkter som tagits emot av kommissionen hävdade en berörd part att två produktkategorier av de fem som undantagits från tillämpningsområdet för de provisoriska åtgärderna, nämligen produktkategorierna 10 och 19, bör omfattas av de slutgiltiga åtgärderna eftersom den senaste statistiken visar på en ökning av importen. En annan part gjorde ett liknande påstående vad gäller produktkategori 24. Dessa påståenden har godtagits eftersom, såsom redan förklarats, importstatistik för produktkategorierna 10, 19 och 24 faktiskt visade på en generell ökning av importen under perioden 2013–den senaste perioden. Dessutom ökade importvolymerna för dessa tre produktkategorier också under perioden 2017–den senaste perioden. Som förklaras närmare i skäl 34 tillhör dessa produkter produktfamiljer som även uppvisar en ökning under perioden 2013–den senaste perioden.

(38)

Flera berörda parter hävdade att det inte fanns någon plötslig, markant, betydande och ny ökning av importen och hänvisade till överprövningsorganets rapport Argentina – skodon (12) och andra WTO-ärenden, såsom Förenta staterna – vetegluten (13), Ukraina – personbilar (14), Förenta staterna – skyddsåtgärder på stålimport (15). Sammanfattningsvis föreskriver denna rättspraxis att det inte räcker med att en undersökning visar att importen har ökat under en femårsperiod. Ökningen måste vara tillräckligt ny, plötslig och betydande, både kvantitativt och kvalitativt, för att orsaka eller hota att orsaka allvarlig skada. Denna rättspraxis klargjorde också innebörden av markant (”som omfattar en plötslig ändring av inriktning, abrupt, kraftig”) och plötslig (”som inträffar eller kommer utan förvarning, oväntad”, eller ”abrupt, kraftig”). Andra parter hävdade också att importökningen var oförändrad eller att importen ökade fram till 2015 utan att uppvisa en markant, plötslig eller betydande ökning sedan dess.

(39)

I detta avseende ska det först och främst erinras om att kommissionen genomförde en grundlig analys av importvolymen av de 28 produktkategorierna under perioden 2013–2017 (varvid den såg till importutvecklingen under hela undersökningsperioden och inte endast jämförde start- och slutpunkterna) och att den även analyserat utvecklingen av importen under den senaste perioden. På grundval av detta har kommissionen redan från början undantagit vissa produktkategorier som inte uppvisade någon ökning under perioden 2013–den senaste perioden. Såsom förklaras i skälen 33, 35 och 36 drog kommissionen vidare slutsatsen att importen ökade i absoluta tal med 71 % totalt och mellan 60 % och 97 % när den delas upp i produktfamiljer under perioden 2013–den senaste perioden. Statistik från Eurostat visar också att importen ökade med 45 % mellan 2013 och 2015, och att denna kraftiga ökning fortsatte fram till den senaste perioden för att uppgå till 71 % totalt sett. En liknande utveckling märks också när det gäller den relativa ökningen av importen. På denna grundval bekräftas att ökningen av importen var markant och plötslig såsom klargjorts i rättspraxis. Vad gäller ökningens omfattning bekräftas också att ökningen var betydande. När det gäller graden av nyhet noterar kommissionen att det inte finns någon särskild rättspraxis som anger hur begreppet ”ny” ska tolkas. Överprövningsorganet har endast tolkat kravet att en medlemsstat får tillämpa en skyddsåtgärd endast om en produkt ”importeras” i ökade mängder som att importökningen måste vara tillräckligt ”ny” för att orsaka eller hota att orsaka allvarlig skada (16). Mot bakgrund av utvecklingen under perioden 2013–den senaste perioden och perioden 2015–den senaste perioden, bekräftade kommissionen att ökningen av importen var tillräckligt ny för att orsaka eller hota att orsaka allvarlig skada. Kommissionen avvisade därför ovanstående påståenden om att importökningarna inte uppfyllde villkoren.

(40)

Flera berörda parter hävdade att kommissionens analys av start- och slutpunkter på aggregerad nivå var otillräcklig och att kommissionen också borde ha analyserat mellanliggande trender under perioden 2013–2017, i överensstämmelse med WTO:s rättspraxis såsom ärendena Förenta staterna – skyddsåtgärder på stålimport (17) och Ukraina – personbilar (18). Enligt denna rättspraxis kan analysen inte grunda sig på en jämförelse av start- och slutpunkter under analysperioden, eftersom det skulle kunna medföra manipulerade resultat i de fall där importvolymerna inte uppvisar några tydliga och oavbrutna uppåtgående trender. Rättspraxis föreskriver också att den undersökande myndigheten ska formulera en motiverad och adekvat förklaring avseende importutvecklingen mellan start- och slutpunkterna.

(41)

Kommissionen anser att den inte bara har gjort en analys av start- och slutpunkterna, vilket framgår i skälen 33–36, eftersom kommissionen också analyserade mellanliggande trender och gjorde en adekvat och motiverad analys av importutvecklingen. Dessa påståenden har därför avvisats.

(42)

Vissa berörda parter påpekade att det var vilseledande att analysera importens utveckling under perioden 2013–2017, eftersom importen 2013 var onormalt låg till följd av den globala ekonomiska krisen och ökningen under den efterföljande perioden endast utgjorde en återgång till en normal situation.

(43)

I detta avseende ansåg kommissionen att det inte snedvrider analysen att använda 2013 som utgångspunkt. Stålförbrukningen i EU ökade visserligen med 14 % under perioden 2013–2017 (se tabell 4), men det var frågan om en gradvis ökning över hela perioden. Däremot ökade importen betydligt mer än efterfrågan i EU, nämligen med 64 % under samma period och i mycket snabbare takt än förbrukningen i EU. Följaktligen ökade importens marknadsandel med 5,4 procentenheter (från 12,7 % till 18,1 %) under perioden 2013–2017. På grundval av detta avvisades påståendet.

(44)

Flera berörda parter hävdade att unionsindustrins import borde ha undantagits i analysen av importvolymen. I detta avseende bör det noteras att det inte finns någon juridisk skyldighet att göra ett sådant undantag. På grundval av unionstillverkarnas frågeformulärssvar var denna import hursomhelst stabil under perioden 2013–2017, och utgjorde endast en marginell andel av den totala importen (mellan 0,3 % och 0,7 % av den totala importen). Ovanstående påstående avvisades därför.

(45)

En berörd part hävdade att importen genom aktiv förädling borde ha undantagits från analysen av importvolymen i allmänhet och vad gäller produktkategori 25 i synnerhet. I detta avseende bör det noteras att importvolymens utveckling för alla produktkategorier utom kategori 25 inte ändras om aktiv förädling undantas från analysen. I det särskilda fallet produktkategori 25 byttes en unionstillverkares försäljning ut mot en exporterande tillverkare i ett tredjeland. Till följd av detta ansågs det lämpligt att inkludera dessa volymer i bedömningen av importökningen för att till fullo återspegla inverkan av import från tredje land. På grundval av detta avvisades påståendet.

(46)

Vissa berörda parter hävdade att importvolymen och motsvarande marknadsandel för produktkategorierna 1, 6, 7, 17 och 28 minskade under perioden 2016–2017. I detta avseende noterar kommissionen att den i sitt slutliga fastställande även beaktade utvecklingen av importen under den senaste perioden, och att importen på denna grundval ökade för alla dessa kategorier med undantag av kategori 7. Även för denna senare kategori var dock importen under den senaste perioden betydligt högre än under perioden 2013–2014. Dessutom utförde kommissionen en övergripande analys för alla stålprodukter och enskilt för var och en av de tre produktfamiljer som identifierats, och drog slutsatsen att importen ökade totalt sett under hela den analyserade perioden. Påståendet avvisades därför.

(47)

Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att det har skett en plötslig, kraftig och betydande ökning av importen, både i absoluta och relativa tal för den berörda produkten under bedömning. Detta bekräftas även av uppgifterna för var och en av de tre produktfamiljer som bedömts.

4.   OFÖRUTSEDDA OMSTÄNDIGHETER

(48)

Enligt vad som ingående förklaras i skälen 30–36 i förordningen om provisoriska åtgärder hade kommissionen preliminärt konstaterat att den ovannämnda ökningen av importen av vissa stålprodukter till unionen hade varit en följd av oförutsedda omständigheter som härrör från ett antal faktorer som orsakar och förvärrar obalanserna i den internationella handeln med den berörda produkten.

(49)

Dessa faktorer bestod av en aldrig tidigare skådad överkapacitet i ståltillverkningen som kvarstår trots det stora antalet åtgärder i hela världen för att minska den och som förvärrats av snedvridande subventioner och statliga stödåtgärder, vilket ledde till prissänkningar, en ökad användning av handelsbegränsande åtgärder och handelspolitiska skyddsinstrument samt de åtgärder enligt Section 232 som antogs i mars 2018.

(50)

Flera berörda parter hävdade att oförutsedda omständigheter bör påvisas för varje produktkategori. Kommissionen instämmer inte i dessa synpunkter och anser, med tanke på de starka samband och kopplingar som finns mellan produktkategorierna (se förklaringen i avsnitt 2.1) att det är tillräckligt att påvisa förekomsten av oförutsedda omständigheter på övergripande nivå. På grundval av detta avvisades påståendet.

(51)

Vad överskottskapaciteten beträffar hävdade flera berörda parter att överkapaciteten är välkänd för kommissionen och inte kunde betraktas som en oförutsedd omständighet. De hävdade också att kommissionen tidigare hade kopplat den skada som unionsindustrin lidit till dumpad eller subventionerad import, och att kopplingen mellan importökningen och den oförutsedda utvecklingen av överkapaciteten i stålsektorn inte hade fastställts.

(52)

I detta avseende bör det för det första noteras att enligt diagram 2.3 i rapporten från Global Trade Alert Going Spare: Steel, Excess Capacity, and Protectionism (19), minskade världens överkapacitet i råstålsektorn under perioden 2009–2011 och följde sedan en motsatt trend 2011–2016. Med tanke på att den totala överkapaciteten för råstål redan under 2011 klart översteg den totala produktionen för det året, förväntades den totala råstålskapaciteten minska eller åtminstone förbli oförändrad i syfte att förbättra kapacitetsutnyttjande och kostnadseffektivitet. Den totala produktionskapaciteten för råstål fortsatte dock oväntat att öka efter 2011, vilket skapade en ytterligare global överkapacitet, vilket bekräftades av kommissionen i meddelandet ”Stål: bevara hållbar sysselsättning och tillväxt i EU” (20). Med tanke på tidpunkten för de händelser som beskrivs ovan och särskilt det faktum att den överkapaciteten ökade vid en tidpunkt då den ekonomiskt sett förväntades minska, dras slutsatsen att överkapaciteten för stål bör betraktas som en oförutsedd omständighet.

(53)

När det gäller det orsakssamband som fastställts i tidigare undersökningar om bekämpning av otillbörliga affärsmetoder, hänvisas till ovannämnda meddelande där det anges att sådana undersökningar erkänns som ”åtgärder som syftar till att mildra effekterna av överkapacitet”. På denna grundval är det uppenbart att överkapacitet är nära kopplad till dumpad och subventionerad import. I antidumpnings- och antisubventionsundersökningar behandlas trots detta överkapaciteten i stålsektorn inte som en oförutsedd omständighet, eftersom detta inte krävs i bedömningar som ligger till grund för införandet av dessa handelspolitiska skyddsåtgärder.

(54)

När det gäller kopplingen mellan den oförutsedda utvecklingen av överkapaciteten i stålsektorn och den ökade importen, är det tydligt att de exporterande tillverkarna har ett intresse av att maximera sitt kapacitetsutnyttjande. I situationer där det finns outnyttjad kapacitet efter försörjning av den inhemska marknaden kommer de att söka affärsmöjligheter på exportmarknaderna och därmed generera en ökning i importvolymerna på dessa marknader. Mot denna bakgrund måste de ovannämnda påståendena avvisas.

(55)

När det gäller ökningen av antalet handelsbegränsande åtgärder, hävdade flera parter att dessa inte kunde betraktas som oförutsedda omständigheter, eftersom de är erkända undantag från WTO:s allmänna regler och att antalet handelspolitiska instrument som infördes under 2017 minskade. De hävdade också att kopplingen mellan ökningen av importen och den oförutsedda omständigheten i form av handelsbegränsande åtgärder inte hade fastställts.

(56)

Kommissionen håller inte med om dessa påståenden, eftersom det faktum att handelsbegränsande åtgärder vidtas inom ramen för WTO:s regler inte innebär att de inte kan betraktas som oförutsedda omständigheter. Kommissionen bestrider inte länders rätt att vidta antidumpnings- eller utjämningsåtgärder i enlighet med relevanta WTO-regler. Frågan gäller emellertid det exempellösa och ökade antalet sådana åtgärder som vidtagits av tredjeländer, vilket har skapat en handelsomläggande effekt som medfört ökad import till EU. Det erinras om att kommissionen konstaterade i skäl 34 i förordningen om provisoriska åtgärder att i genomsnitt 77 stålrelaterade undersökningar inleddes per år under perioden 2011–2013, medan detta genomsnitt ökade till 117 under 2015–2016, enligt WTO:s statistik. Ingen part har ifrågasatt dessa siffror som anger en oförutsedd omständighet, vilket leder till den ökning av importen som fastställs ovan. Därför avvisades ovanstående påståenden.

(57)

När det gäller åtgärder enligt Section 232 hävdade flera berörda parter att dessa åtgärder inte kan betraktas som en oförutsedd omständighet som medför en ökning av importen, eftersom de infördes efter perioden 2013–2017. Andra berörda parter angav att även den import som ägde rum från januari 2018 till mars 2018 inte påverkas av åtgärder enligt Section 232.

(58)

I detta avseende bör det för det första noteras att medan åtgärder enligt Section 232 infördes den 8 mars 2018, inleddes den undersökning som ledde till deras antagande redan i april 2017 och den rapport på vars grund de beslutades offentliggjordes den 11 januari 2018. Även om man kan hävda att åtgärderna enligt Section 232 inte kan ha haft någon inverkan på importen innan de antogs, skapade enbart inledandet av undersökningen tveklöst osäkerhet på marknaden och medförde effekter på stålhandelsflödena. Dessutom, som bekräftas vidare nedan, ansåg kommissionen efter antagandet av åtgärder enligt Section 232 att det redan förekom en handelsomläggning för vissa produktkategorier.

(59)

Det bör också noteras i detta avseende att åtgärderna enligt Section 232 påskyndade ökningen av importen genom att lägga ytterligare handelsomläggningar till den ökande trend som redan förelåg. Såsom framgår av tabell 14 visar tillgänglig statistik (med undantag för april 2018) på att den månatliga importen av stål till Förenta staterna genomgående var lägre än motsvarande volym under 2017. Detta sammanfaller med en motsatt ökande importtrend i unionen där de månatliga importvolymerna genomgående var högre än föregående år, enligt vad som anges i tabell 12.

(60)

Andra berörda parter uppgav att effekten av åtgärderna enligt Section 232 bör lämnas utan avseende, alternativt inte överskattas eftersom många produkter är undantagna från dem. I detta sammanhang hävdades det att Koreas export är en icke-fråga eftersom Korea har utverkat tillräckligt med exportkvoter från den amerikanska regeringen.

(61)

I detta avseende bör det noteras att endast Australien utan förbehåll undantogs från åtgärderna enligt Section 232 och att dess import av de berörda produkterna motsvarade cirka 1 % av Förenta staterna:s totala import under 2017 (21). Andra länder, såsom Korea, Argentina och Brasilien beviljades en tullfri kvot, men undantogs inte från åtgärderna. Vad gäller dessa länder bör det noteras att ett större antal kvoter sattes till noll och att många kvoter redan hade uttömts vid tilldelningen (22). På grundval av detta anses det att de tilldelade kvoterna inte medför några garantier för att den tilldelade kvoten skulle vara tillräcklig för att förhindra en omläggning av handeln. På grundval av tillgänglig statistik verkar det dessutom som att dessa tre länder stod för mindre än 20 % av den totala importen 2017. Därför avvisades ovanstående påståenden om kvoter.

(62)

Med tanke på ovanstående bekräftas det att den oförutsedda omständighet som beskrivs i skäl 49 har lett till och kommer att leda till en tydlig ökning av stålimporten till unionen.

5.   HOT OM ALLVARLIG SKADA

(63)

I linje med metoden med en övergripande produktdefinition som fastställts i denna undersökning i det preliminära skedet genomfördes också skadeanalysen på övergripande nivå. Förordningen om provisoriska åtgärder visade i vissa fall att den övergripande analysens slutsatser om skada också bekräftades på produktkategorinivån genom exempel.

(64)

Även bedömningen av skada i det slutliga skedet har genomförts på övergripande nivå, alltså för den berörda produkt som är föremål för bedömning, vilket därmed inkluderar de 26 produktkategorier för vilka kommissionen har konstaterat en ökning av importen. Liksom när det gäller utvecklingen av importen kompletterade kommissionen dock sin analys med en bedömning för var och en av de tre produktfamiljer som anges i skäl 21.

(65)

Skadeanalysen nedan baseras på unionsindustrins frågeformulärssvar. Efter mottagandet av aktuellare information och kontroll av uppgifterna, uppdaterades de skadeindikatorer som beskrivs i det preliminära skedet i tillämpliga fall för att omfatta de senaste uppgifterna (från 2018).

5.1   Övergripande utveckling av situationen för unionens stålindustri

5.1.1   Förbrukning, inhemsk försäljning och marknadsandelar

(66)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att till unionstillverkarnas försäljning i unionen lägga import från samtliga länder, med undantag av import från EES-medlemmar och från vissa länder med vilka unionen har ingått ett avtal om ekonomiskt partnerskap som för närvarande är i kraft (se skäl 30).

(67)

På denna grundval utvecklades förbrukningen i unionen, unionstillverkarnas försäljning och motsvarande marknadsandel på följande sätt:

Tabell 4

Förbrukning i unionen, inhemsk försäljning och marknadsandel

(i 1 000 ton)

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (alla)

148 455

155 730

160 742

166 375

169 350

Index 2013 = 100

100

105

108

112

114

Inhemsk försäljning (alla)

129 592

133 285

133 575

136 586

138 636

Index 2013 = 100

100

103

103

105

107

Marknadsandel (alla)

87,3 %

85,6 %

83,1 %

82,1 %

81,9 %

Källa: Eurostat och branschuppgifter.

(68)

Den totala förbrukningen för de berörda 26 produktkategorierna ökade stadigt under perioden 2013–2017, med en total ökning på 14 %. Unionstillverkarnas försäljningsvolym ökade under denna period, men i betydligt mindre utsträckning än förbrukningen i unionen, dvs. med endast 7 %. Unionsindustrins sammanlagda marknadsandel minskade därför stadigt under skadeundersökningsperioden, dvs. med 5,4 procentenheter.

5.1.2   Produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och lager

(69)

Produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och lager utvecklades enligt följande:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och lager

(i 1 000 ton)

2013

2014

2015

2016

2017

Produktion (alla)

243 945

249 855

248 763

249 204

254 925

Index 2013 = 100

100

102

102

102

105

Produktionskapacitet (alla)

337 010

334 545

332 427

333 179

335 358

Index 2013 = 100

100

99

99

99

100

Kapacitetsutnyttjande (alla)

72 %

75 %

75 %

75 %

76 %

Lager (alla)

11 883

12 734

13 159

12 974

14 140

Index 2013 = 100

100

107

111

109

119

Källa: Branschuppgifter och frågeformulärssvar.

(70)

Produktionsvolymen för den berörda produkt som är föremål för bedömning ökade med sammanlagt 5 % under skadeundersökningsperioden. Produktionskapaciteten förblev stabil och kapacitetsutnyttjandet ökade därför totalt sett med 4 procentenheter under perioden 2013–2017. De samarbetsvilliga unionstillverkarnas lager ökade med totalt 19 % under perioden 2013–2017.

5.1.3   Försäljningspriser per enhet, lönsamhet och kassaflöde

(71)

Försäljningspriser per enhet, lönsamhet och kassaflöde utvecklades enligt följande:

Tabell 6

Försäljningspris per enhet, lönsamhet, kassaflöde

 

2013

2014

2015

2016

2017

Försäljningspris per enhet (i euro/ton)

693,6

673,4

636,6

591,0

697,7

Index 2013 = 100

100

97

92

85

101

Lönsamhet (i % av omsättningen)

– 0,9 %

0,8 %

0,6 %

2,1 %

5,6 %

Kassaflöde (miljoner euro)

3 721

4 975

6 461

5 508

6 201

Index 2013 = 100

100

134

174

148

167

Källa: Frågeformulärssvar.

(72)

Kontrollerade och uppdaterade siffror bekräftar den utvecklingstendens som fastställdes i förordningen om provisoriska åtgärder. För alla produkter konstaterades en betydande prisnedgång på unionsmarknaden till och med 2016. Priserna återhämtade sig till 2013 års nivå därefter. Överlag, och trots en avsevärd prisnedgång, kunde unionsindustrin minska sina tillverkningskostnader och uppnå en marginell vinstnivå 2016 samt öka den till en mer hållbar nivå under 2017 (5,6 %). Unionsindustrins totala kassaflöde ökade med 67 % mellan 2013 och 2017.

5.1.4   Sysselsättning

(73)

När det gäller sysselsättningen förlorade unionsindustrin 9 208 arbetstillfällen från 2013 till 2017 (se tabellen nedan).

Tabell 7

Sysselsättning

(heltidsekvivalenter)

2013

2014

2015

2016

2017

Sysselsättning (alla)

225 607

220 429

218 010

217 460

216 399

Index 2013 = 100

100

98

97

96

96

Källa: Branschuppgifter och frågeformulärssvar.

5.2   Analys av situationen för unionens stålindustri vad gäller de tre produktfamiljerna

5.2.1   Förbrukning, inhemsk försäljning och marknadsandelar

(74)

För var och en av de tre produktfamiljerna utvecklades förbrukning, inhemsk försäljning och marknadsandelar på följande sätt:

Tabell 8

Förbrukning, inhemsk försäljning, marknadsandel per produktfamilj

(i 1 000 ton)

2013

2014

2015

2016

2017

Förbrukning (platta produkter)

87 679

90 729

95 598

98 749

98 124

Index 2013 = 100

100

103

109

113

112

Förbrukning (långa produkter)

50 829

53 333

54 160

55 890

57 921

Index 2013 = 100

100

105

107

110

114

Förbrukning (rör)

9 947

11 667

10 985

11 735

13 305

Index 2013 = 100

100

117

110

118

134

 

 

 

 

 

 

Inhemsk försäljning (platta produkter)

75 212

76 365

77 020

78 274

77 601

Index 2013 = 100

100

102

102

104

103

Inhemsk försäljning (långa produkter)

46 461

47 679

47 757

48 935

51 095

Index 2013 = 100

100

103

103

105

110

Inhemsk försäljning (rör)

7 920

9 241

8 799

9 377

9 940

Index 2013 = 100

100

117

111

118

126

 

 

 

 

 

 

Marknadsandel (platta produkter)

86 %

84 %

81 %

79 %

79 %

Marknadsandel (långa produkter)

91 %

89 %

88 %

88 %

88 %

Marknadsandel (rör)

80 %

79 %

80 %

80 %

75 %

Källa: Eurostat och branschuppgifter.

(75)

Förbrukningen av platta produkter nådde sin kulmen under 2016 och minskade marginellt under 2017, med en total ökning på 12 %. Förbrukningen av långa produkter och rör ökade stadigt fram till slutet av 2017, vilket ledde till en total ökning på 14 % respektive 34 %.

(76)

Försäljningen av alla stålprodukter ökade överlag med 7 % under perioden 2013–2017. Under samma period konstaterades en liknande ökning för de tre produktfamiljerna, men som var mindre markant än ökningen av förbrukningen: unionstillverkarnas försäljning av platta produkter ökade med 3 %, försäljningen av långa produkter med 10 % och försäljningen av rör med 26 %.

(77)

Trenden för unionsindustrins totala marknad (minus 5 procentenheter) bekräftades vid en separat analys av platta produkter (minus 7 procentenheter), långa produkter (minus 3 procentenheter) och rör (minus 5 procentenheter).

5.2.2   Produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och lager

(78)

För var och en av de tre produktfamiljerna utvecklades produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och lager på följande sätt:

Tabell 9

Produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och lager per produktfamilj

(i 1 000 ton)

2013

2014

2015

2016

2017

Produktion (platta produkter)

172 873

177 224

176 567

177 247

180 986

Index 2013 = 100

100

103

102

103

105

Produktion (långa produkter)

59 082

59 535

60 079

59 706

60 572

Index 2013 = 100

100

101

102

101

103

Produktion (rör)

11 991

13 096

12 116

12 251

13 366

Index 2013 = 100

100

109

101

102

111

 

 

 

 

 

 

Produktionskapacitet (platta produkter)

234 615

233 689

230 216

230 921

232 220

Index 2013 = 100

100

100

98

98

99

Produktionskapacitet (långa produkter)

80 833

78 244

79 455

79 736

81 806

Index 2013 = 100

100

97

98

99

101

Produktionskapacitet (rör)

24 053

25 482

27 721

27 255

24 224

Index 2013 = 100

100

106

115

113

101

 

 

 

 

 

 

Kapacitetsutnyttjande (platta produkter)

74 %

76 %

77 %

77 %

78 %

Kapacitetsutnyttjande (långa produkter)

73 %

76 %

76 %

75 %

74 %

Kapacitetsutnyttjande (rör)

50 %

51 %

44 %

45 %

55 %

Lager (platta produkter)

7 573

8 171

8 386

8 098

8 623

Index 2013 = 100

100

108

111

107

114

Lager (långa produkter)

3 449

3 430

3 722

3 740

3 877

Index 2013 = 100

100

99

108

108

112

Lager (rör)

861

1 132

1 050

1 137

1 639

Index 2013 = 100

100

132

122

132

190

Källa: Branschuppgifter och frågeformulärssvar.

(79)

För de tre produktfamiljerna utvecklades produktionen i olika riktningar. Tillverkningen ökade med 5 % för platta produkter, med 3 % för långa produkter, och minskade med 11 % för rör under hela skadeundersökningsperioden. Under alla omständigheter kan variationen i tillverkningen betraktas som relativt stabil.

(80)

Produktionskapaciteten förblev stabil. Denna trend bekräftades konsekvent vid analysen av varje produktfamilj: platta produkter minskade med 1 %, långa produkter ökade med 1 % och rör ökade med 1 % under skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet ökade totalt för varje produktfamilj (platta produkter plus 4 procentenheter, långa produkter plus 1 procentenhet och rör plus 5 procentenheter).

(81)

Lager för platta och långa produkter ökade till en liknande nivå under perioden 2013–2017, medan de nästan fördubblades för rör. Kontrollerade och uppdaterade siffror bekräftar därför den utvecklingstendens som angavs i förordningen om provisoriska åtgärder.

5.2.3   Försäljningspriser per enhet, lönsamhet och kassaflöde

(82)

För var och en av de tre produktfamiljerna utvecklades försäljningspriser per enhet, lönsamhet och kassaflöde på följande sätt:

Tabell 10

Försäljningspris per enhet, lönsamhet och kassaflöde per produktfamilj

(euro/ton)

2013

2014

2015

2016

2017

Försäljningspris per enhet (i euro/ton, platta produkter)

711,3

689,3

659,8

612,8

744,3

Index 2013 = 100

100

97

93

86

105

Försäljningspris per enhet (i euro/ton, långa produkter)

607,0

591,3

546,4

509,1

584,4

Index 2013 = 100

100

97

90

84

96

Försäljningspris per enhet (i euro/ton, rör)

1 093,9

1 063,5

1 013,9

913,2

949,3

Index 2013 = 100

100

97

93

83

87

Lönsamhet (i % av omsättningen, platta produkter)

– 1,9 %

0,2 %

0,5 %

2,5 %

7,7 %

Lönsamhet (i % av omsättningen, långa produkter)

0,7 %

2,1 %

1,7 %

2,1 %

3,1 %

Lönsamhet (i % av omsättningen, rör)

1,3 %

0,4 %

– 3,4 %

– 1,2 %

– 1,7 %

Kassaflöde (miljoner euro, platta produkter)

2 309

3 997

5 209

4 235

5 177

Index 2013 = 100

100

173

226

183

224

Kassaflöde (miljoner euro, långa produkter)

820

1 156

1 534

1 473

1 159

Index 2013 = 100

100

141

187

180

141

Kassaflöde (miljoner euro, rör)

592

– 178

– 283

– 200

– 135

Index 2013 = 100

100

– 30

– 48

– 34

– 23

Källa: Frågeformulärssvar.

(83)

Försäljningspriser för platta produkter minskade med 14 % fram till 2016 och ökade därefter under 2017 till en högre nivå än 2013 (+ 5 %). Försäljningspriset per enhet för långa produkter och rör minskade också avsevärt fram till 2016 (med 16 % respektive 17 %) och ökade sedan något igen 2017. Totalt sjönk priserna för dessa produkter med 4 % respektive 13 %.

(84)

Vad gäller lönsamheten, i) lyckades unionsindustrin uppnå en marginell vinstnivå för platta produkter 2016 (efter förluster och nollresultat under föregående år) och ökade sin lönsamhet till 7,7 % 2017, ii) lönsamheten för långa produkter nådde 2,1 % 2014 och förblev på samma nivå till 2017 då den ökade till 3,1 %, iii) lönsamheten för rör sjönk avsevärt från 2013 (1,3 %) till – 3,4 % 2015 och förblev negativ 2016 och 2017 (– 1,2 % respektive – 1,7 %).

(85)

Kassaflödet för platta och långa produkter förbättrades (det ökade med 124 % för platta produkter och i mycket lägre utsträckning för långa produkter, dvs. endast 41 %), samtidigt som kassaflödet för rör minskade avsevärt, med 130 % under 2014 och förblev negativ fram till slutet av 2017.

5.2.4   Sysselsättning

(86)

Vad gäller sysselsättning drabbades tillverkare av platta produkter särskilt hårt, eftersom de förlorade nästan 8 600 arbetstillfällen under denna period. I procenttal var situationen allvarligast för rörindustrin där antalet arbetstillfällen minskade med 12 % under skadeundersökningsperioden.

Tabell 11

Sysselsättning per produktfamilj

(heltidsekvivalenter)

2013

2014

2015

2016

2017

Sysselsättning (platta produkter)

134 720

129 256

127 743

126 300

126 124

Index 2013 = 100

100

96

95

94

94

Sysselsättning (långa produkter)

49 545

49 662

51 288

53 946

53 943

Index 2013 = 100

100

100

104

109

109

Sysselsättning (rör)

41 342

41 511

38 978

37 214

36 333

Index 2013 = 100

100

100

94

90

88

Källa: Branschuppgifter och frågeformulärssvar.

5.3   Slutsats om unionsindustrins situation och den senaste utvecklingen

(87)

Analysen ovan visade att unionsindustrin – både överlag och för var och en av de tre produktfamiljerna – befann sig i en svår ekonomisk situation fram till 2016 och endast delvis återhämtade sig 2017. Industrin är alltså fortfarande i en bräcklig och sårbar situation.

(88)

I september 2018 bad kommissionen unionsindustrins branschorganisationer att lämna ekonomiska uppgifter för första halvåret 2018, i syfte att undersöka hur situationen utvecklas efter undersökningsperioden, som omfattade åren 2013–2017.

(89)

De upplysningar som kommissionen mottog kunde inte kontrolleras. Eftersom kommissionen saknade uppgifter för första halvåret 2017 (uppgifterna lämnades på grundval av hela 2017), kunde kommissionen inte dra några tillförlitliga slutsatser på grundval av industrins situation under första halvåret 2018. På grundval av dessa uppgifter för 2018 kunde emellertid trenden för 2017 bekräftas, nämligen en partiell återhämtning för unionsindustrin. Det bör dock noteras att – såsom anges i tabell 12 – den månatliga importen till unionen började öka framför allt från och med juni 2018. Dessutom började stålpriserna i unionen följa en nedåtgående trend från och med tredje kvartalet 2018. Det är därför inte möjligt att observera effekterna av denna import och prisutveckling på unionsindustrins situation under det första halvåret 2018. De senaste uppgifterna bekräftar följaktligen unionsindustrins vanskliga situation och det hot som den senaste ökningen av importen utgör.

5.4   Hot om allvarlig skada

(90)

I förordningen om provisoriska skyddsåtgärder drog kommissionen slutsatsen att situationen för unionsindustrin försämrades kraftigt under perioden 2013–2016 och delvis återhämtade sig under 2017. Kommissionen ansåg emellertid att unionsindustrin trots den tillfälliga förbättringen fortfarande befann sig i en bräcklig situation och under hot om allvarlig skada om den ökande importtrenden fortsatte, med den därav följande prispressen och en lönsamhet som faller under hållbara nivåer.

(91)

Denna preliminära slutsats bekräftas också i det slutliga skedet mot bakgrund av den ovannämnda uppdaterade analysen av skadeindikatorernas utveckling, både sammantaget och för de tre produktfamiljerna (platta produkter, långa produkter och rör).

(92)

De uppdaterade skadeindikatorerna omfattar uppgifter avseende tre produktkategorier som tidigare hade uteslutits från definitionen i det preliminära skedet. I den utsträckning dessa är tillgängliga har de senaste uppgifterna analyserats och denna övergripande analys har bekräftat de viktigaste iakttagelser som gjordes i det preliminära skedet.

(93)

I det preliminära skedet var en avgörande faktor för fastställandet av risken för skada att den betydande ökning av importen som konstaterats sedan 2013 inte skulle komma att upphöra, utan skulle öka och nå allvarligt skadevållande nivåer i avsaknad av korrigerande åtgärder. Denna förväntade trend är redan på väg, vilket de mest aktuella uppgifterna visar (se avsnitt 5.6).

5.5   Synpunkter som mottagits efter införandet av de provisoriska åtgärderna

(94)

Flera berörda parter hävdade att unionsindustrin inte är i en sårbar eller bräcklig situation, eftersom de flesta indikatorer förbättrades under skadeundersökningsperioden. Den uppnådde till exempel en lönsamhet på 6,2 % under 2017 (som nämns i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder) och försäljningspriserna ökade med nästan 20 % mellan 2016 och 2017. Det nämndes också att Eurofer hade meddelat att utsikterna för unionsindustrin är positiva. På samma sätt hävdade dessa parter också att standarden för fastställande av allvarlig skada är mycket hög och mycket högre än standarden för väsentlig skada i antidumpningsavtalet och subventionsavtalet, eftersom allvarlig skada måste vara tydligt förestående och mycket nära att inträffa.

(95)

I förordningen om provisoriska skyddsåtgärder konstaterade kommissionen att unionsindustrin var i en bräcklig situation, och på väg att återhämta sig från en period där dess situation hade försämrats kraftigt. Återhämtningen tillskrevs bland annat effektiviteten för de olika handelspolitiska skyddsåtgärder som har antagits, i synnerhet sedan 2016. Eftersom kommissionen inte kunde fastställa att det förekom allvarlig skada bedömdes i stället hotet därom. Kommissionen bekräftade i detta sammanhang att den pågående preliminära återhämtningen snabbt skulle kunna vändas vid en ytterligare ökning av importen. Som fastställts ovan skulle en sådan ytterligare ökning av importen sannolikt komma att förvärras till följd av åtgärderna enligt Section 232. Kommissionen konstaterade därför att den omständigheten att situationen för unionsindustrin förbättrades under 2017 jämfört med tidigare år inte ändrade slutsatsen att det föreligger ett hot om allvarlig skada. Dessa slutsatser bekräftades i den ovannämnda analysen och påståendet avvisas därför.

(96)

När det gäller unionsindustrins lönsamhet hävdade flera berörda parter att kommissionen i ett antal ärenden som rör handelspolitiska skyddsåtgärder inom stålsektorn ansett att en vinstmarginal på 3–7 % kunde anses vara adekvat. Därför bör en total lönsamhet på 6,2 %, såsom preliminärt fastställts, vara tillräcklig för att unionsindustrin skulle vara fortsatt bärkraftig och mycket konkurrenskraftig.

(97)

Såsom förklaras i skälen 90–93, trots att lönsamheten under 2017 hade förbättrats avsevärt från tidigare år (då unionsindustrin gick antingen med förlust eller uppvisade ett nollresultat) kan situationen snabbt vändas om importen skulle fortsätta att öka (eller plötsligt öka kraftigt till följd av bland annat åtgärder enligt Section 232). I en situation med hot om allvarlig skada måste analysen med nödvändighet omfatta framåtblickande inslag. I detta sammanhang bör den fastställda risken för omläggning av handeln vara ett centralt inslag som skulle inverka negativt på unionsindustrins ekonomiska situation om åtgärder inte införs. Den lönsamhet som industrin uppnådde under 2017 kan följaktligen inte betraktas separat, och ändrar inte på slutsatsen att det föreligger ett hot om allvarlig skada. Denna invändning avvisas således.

5.6   Dataanalys för tiden efter 2017

(98)

I samband med analysen om hot om allvarlig skada är det nödvändigt att utföra en framåtblickande analys, eftersom det inte konstaterats föreligga någon allvarlig skada under den analyserade perioden. I synnerhet föreskrivs enligt artikel 9.2 i förordning (EU) 2015/478 och artikel 6.3 i förordning (EU) 2015/755 – i fall av hot om skada – en undersökning av ökningstakten för exporten till unionen, och sannolikheten för att tillgänglig kapacitet används för export till unionen.

(99)

Medan exportens ökningstakt redan undersökts ovan har kommissionen gjort en mer noggrann analys av sannolikheten för ytterligare ökad export på grundval av de senaste tillgängliga uppgifterna, dvs. perioden januari–september 2018. Dessa uppdaterade uppgifter gjorde det möjligt för kommissionen att bekräfta slutsatserna i det preliminära skedet, särskilt när det gäller importutvecklingen och risken för omläggning av handeln.

(100)

Som statistiken i tabellerna nedan visar fortsatte den uppåtgående importtrenden och de första tecknen på en omläggning av handeln observerades redan under månaderna efter ikraftträdandet av åtgärderna enligt Section 232, med gradvis minskande import till Förenta statern