17.1.2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 15/5

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/67

av den 16 januari 2019

om införande av skyddsåtgärder vad gäller import av Indica-ris med ursprung i Kambodja och Myanmar/Burma

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 732/2008 (1), särskilt artikel 26, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Inledande av ett förfarande

(1)

Den 16 februari 2018 mottog kommissionen en begäran från Italien i enlighet med artikel 22 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 (nedan kallad GSP-förordningen). Begäran uppmanade till antagande av skyddsåtgärder i fråga om ris av typen Indica med ursprung i Kambodja och Myanmar/Burma. Andra risproducerande medlemsstater, t.ex. Spanien, Frankrike, Portugal, Grekland, Rumänien, Bulgarien och Ungern, stödde Italiens begäran.

(2)

Efter att ha fastställt att begäran innehöll tillräcklig bevisning för att Indica-ris med ursprung i Myanmar/Burma och Kambodja har importerats i volymer och till priser som orsakar allvarliga störningar för unionsindustrin, offentliggjorde kommissionen den 16 mars 2018, efter att ha informerat medlemsstaterna, ett tillkännagivande om inledande av en skyddsåtgärdsundersökning (2).

(3)

För att få den information som krävs för att göra en fördjupad bedömning informerade kommissionen de kända producenterna (nedan kallade kvarnar) av den likadana produkten eller direkt konkurrerande produkter och deras intresseorganisation, kända exporterande kvarnar och deras förbund, inklusive deras myndigheter, och uppmanade dem att delta i undersökningen.

1.2 Stickprovsförfarande

(4)

Eftersom ett stort antal unionstillverkare, exporterande kvarnar och importörer är berörda av förfarandet och för att det ska vara möjligt att slutföra undersökningen inom föreskriven tid, har kommissionen beslutat att begränsa undersökningen till ett rimligt antal enskilda unionskvarnar. I enlighet med artikel 11.6 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1083/2013 (3) har kommissionen grundat sin undersökning på ett representativt urval.

(5)

I sitt tillkännagivande om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionskvarnar på grundval av den största representativa produktionsvolymen av den likadana produkten, samtidigt som man säkerställde geografisk spridning. Även om ris odlas i åtta medlemsstater är produktionen huvudsakligen koncentrerad till Italien och Spanien: dessa två länder svarar för 80 % av den totala risproduktionen i unionen (ungefär 50 % i Italien och 30 % i Spanien) och är därmed representativa för unionsindustrin. På grundval av detta ansåg kommissionen det motiverat att sända frågeformulär till tre italienska kvarnar och en spansk kvarn.

(6)

En part ifrågasatte huruvida urvalet var representativt. Parten bad kommissionen att bekräfta hur stor andel av den totala produktionen i unionen kvarnarna i urvalet svarade för och hur dessa kvarnars situation utvecklades jämfört med unionsindustrin. Såsom förklaras i skäl 5 baserades urvalet på den största representativa produktionsvolym som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. De tre italienska kvarnarna i urvalet stod för 50 % av den italienska produktionen under regleringsåret 2016–2017 och den spanska kvarnen i urvalet svarade för 17 % av Spaniens produktion under samma år. Tillsammans stod kvarnarna i urvalet för 26 % av den totala produktionen i unionen. Under undersökningsperioden, dvs. från den 1 september 2012 till den 31 augusti 2017 utvecklades produktionen hos företagen i urvalet på liknande sätt som produktionen i hela unionsindustrin. Produktionen minskade med 36 % för de producenter som ingick i urvalet och med 38 % för hela unionsindustrin. Detta stärker slutsatsen att urvalet är representativt.

(7)	Frågeformulär sändes även till vissa odlare (”jordbrukare”), men med tanke på att sektorn är mycket fragmenterad (omkring 4 000) ger detta endast en mycket begränsad bild av situationen (4).

(8)

När det gäller urvalet av exportörer mottog kommissionen totalt 13 svar vad gäller stickprovsundersökningen från exporterande kvarnar i Kambodja och 15 svar från exporterande kvarnar i Myanmar/Burma. Ett stickprovsförfarande var därför nödvändigt och alla parter underrättades om detta. På grundval av de uppgifter som inkommit från de exporterande kvarnarna valde kommissionen inledningsvis ut ett urval med tre exportörer i Kambodja och tre exportörer i Myanmar/Burma. De valdes ut på grundval av den största exportvolymen till unionen. Efter ytterligare bedömning och synpunkter som mottogs från det kambodjanska risodlarförbundet var dock två exportörer från Kambodja inte i stånd att samarbeta och ersattes därför. Endast ett företag besvarade frågeformuläret till slut. När det gäller Myanmar/Burma besvarade alla tre utvalda företag frågeformuläret.

(9)

Till följd av tillkännagivandet om inledande gav sig fyra icke-närstående importörer till känna. Med hänsyn till det begränsade antalet samarbetsvilliga importörer ansågs ett stickprovsförfarande inte vara nödvändigt. Kommissionen sände frågeformulär till alla fyra företag, men alla lämnade inte ett fullständigt svar.

1.3 Kontrollbesök

(10)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för undersökningen. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag i enlighet med artikel 12 i delegerad förordning (EU) nr 1083/2013:

Kvarnar:

—	Riso Scotti S.p.a. och det närstående företaget (Riso Scotti Danubio), Italien.

—	Curti S.r.l. och det närstående företaget (Riso Ticino Soc. Coop.), Italien.

—	Riso Viazzo S.r.l., Italien.

—	Herba Ricemills S.L., Spanien.

Intresseorganisationer:

—	Ente Nazionale Risi (Enterisi), Italien.

1.4 Undersökningsperiod

(11)	Undersökningen omfattade de fem senaste regleringsåren, dvs. perioden 1 september 2012–31 augusti 2017 (nedan kallad undersökningsperioden).

1.5 Utlämnande av uppgifter

(12)

Efter utlämnandet av uppgifter mottog kommissionen åtta inlagor, inklusive inlagor från Italien och Spanien. Kommissionen mottog även inlagor från tre företag och en intresseorganisation som inte var berörda parter. Även om dessa parter inte var registrerade som berörda parter beaktades deras synpunkter i stor utsträckning och togs upp i kommissionens slutsatser, eftersom de i hög grad motsvarade synpunkter från registrerade berörda parter.

2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN ELLER DIREKT KONKURRERANDE PRODUKT

2.1 Berörd produkt

(13)	Den produkt som berörs (nedan kallad den berörda produkten) är helt eller delvis slipat Indica-ris med ursprung i Kambodja och Myanmar/Burma, som är tullbefriat i enlighet med GSP-förordningen, och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 1006 30 27, 1006 30 48, 1006 30 67 och 1006 30 98.

(14)	Den berörda produkten importeras till unionen i bulk, för vidare bearbetning (malning, rengöring och förpackning), eller i små påsar på upp till 5 kg och mellan 5 kg och 20 kg, som kan säljas av detaljhandlare direkt utan ytterligare bearbetning.

2.2 Likadan eller direkt konkurrerande produkt

(15)	Indica-ris och Japonica-ris är de två viktigaste typerna av ris. Den första typen är långkornigt ris som inte klibbar efter tillagning. Den andra typen, Japonica, är en relativt rund typ av ris. Riset klibbar ihop och används för rätter som paella eller risotto.

(16)	När riset skördas har det ett ytterskal och kallas ”paddyris”. Efter skörden går riset genom en rad malningsprocesser. ”Råris” är ris från vilket endast ytterskalet har avlägsnats. Ytterligare malning krävs för att uppnå ”delvis slipat ris” eller ”helt slipat ris”.

(17)	Vid denna bedömning har kommissionen fastställt att slipat eller delvis slipat Indica-ris som produceras i unionen är en likadan produkt som eller direkt konkurrerande med den berörda produkten.

(18)

Såväl unionsproducerat som importerat slipat eller delvis slipat Indica-ris har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. De har samma användningsområden och säljs genom liknande eller identiska försäljningskanaler, till samma typ av kunder. Dessa kunder är antingen detaljhandlare eller bearbetningsföretag i unionen.

2.3 Parternas synpunkter

(19)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade flera berörda parter (5) att aromatiskt Indica-ris inte borde ingå i undersökningen, eftersom det har andra egenskaper än andra typer av Indica-ris, och eftersom det inte konkurrerar med ris som produceras i unionen. De hävdade också att aromatiskt ris sedan 2017 klassificeras enligt ett annat KN-nummer, vilket skulle stärka slutsatsen att denna typ av ris är annorlunda.

(20)

För det första, vilket bekräftas av olika berörda parter, täcker Indica-ris ett brett spektrum av särskilda rissorter och risvarianter, inklusive väldoftande eller aromatiskt ris. Även om det finns vissa skillnader mellan alla dessa sorter, t.ex. i smak och struktur, har de alla samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper.

(21)

Dessutom har alla dessa olika rissorter samma slutanvändning, mals av samma kvarnar och säljs via samma försäljningskanaler och konkurrerar med varandra. Att det sedan 2017 finns ett särskilt KN-nummer för aromatiskt ris är inte relevant, enligt vad som angavs i tillkännagivandet om inledande, eftersom KN-nummer nämns endast upplysningsvis och inte är en avgörande faktor för att definiera en produkt inom ramen för en undersökning avseende handelspolitiska skyddsåtgärder. Påståendena avvisades därför.

3. FÖREKOMSTEN AV ALLVARLIGA STÖRNINGAR

3.1 Definition av unionsindustrin

(22)

Enligt GSP-förordningen bör den berörda industrin bestå av kvarnar som producerar likadana eller direkt konkurrerande produkter. I detta fall anser kommissionen att unionsindustrin består av riskvarnar. Riskvarnar förädlar ris som odlas eller produceras i unionen och som direkt konkurrerar med helt eller delvis slipat Indica-ris som exporteras från Myanmar/Burma och Kambodja.

(23)

Mot bakgrund av det nära sambandet mellan jordbrukare och kvarnar hävdade Italien i sin begäran att både kvarnar och jordbrukare bör undersökas för bedömningen av skada. Även om situationen för jordbrukarna också kan påverkas starkt av import av ris från Kambodja och Myanmar/Burma, bör dessa snarare betraktas som en leverantör av råvaror och inte som en kvarn för likadana eller direkt konkurrerande produkter.

3.2 Förbrukning i unionen

(24)	Förbrukningen av Indica-ris i unionen fastställdes på grundval av uppgifter som samlats in från medlemsstaterna av kommissionen och importstatistik tillgänglig via Eurostat (6).

(25)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

	2012/2013	2013/2014	2014/2015	2015/2016	2016/2017
Total förbrukning i EU (i ton)	1 061 793	1 146 701	1 090 662	1 040 969	993 184
Index (2012/13 = 100)	100	108	103	98	94
Källa: Uppgifter som sammanställts av kommissionen på grundval av uppgifter från medlemsstaterna och Eurostat – ekvivalent helt slipat Indica-ris.

(26)

Förbrukningen av Indica-ris i unionen minskade med 6 % under undersökningsperioden. Den högsta förbrukningen uppnåddes 2013–2014 (+ 8 %) och sammanföll med en betydande ökning av importen av Indica-ris från Kambodja och Myanmar/Burma, vilket ledde till att marknaden mättades. Under de följande regleringsåren visade förbrukningen en nedåtgående trend.

3.3 Utveckling av importen

(27)

Importen till unionen från Kambodja och Myanmar/Burma av den berörda produkten har utvecklats på följande sätt:

		2012/2013	2013/2014	2014/2015	2015/2016	2016/2017
Kambodja	ton	163 337	228 878	251 666	299 740	249 320
Kambodja	index	100	140	154	184	153
Myanmar/Burma	ton	2 075	28 856	52 680	36 088	62 683
Myanmar/Burma	index	100	1 391	2 539	1 739	3 021
Totalt	ton	165 412	257 734	304 346	335 828	312 003
Totalt	index	100	156	184	203	189
Källa: Statistik från Eurostat (delvis slipat omräknad till ekvivalent helt slipat (för omräkning av kvantiteterna för de olika bearbetningsleden för ris (paddyris, råris, delvis slipat eller helt slipat) har ett omräkningstal fastställts av kommissionen i förordning (EG) nr 1312/2008 av den 19 december 2008 om fastställande av omräkningskurser, bearbetningskostnader och värdet av biprodukter från de olika bearbetningsleden för ris (EUT L 344, 20.12.2008, s. 56). Till exempel är omräkningstalet mellan Indica-råris och slipat Indica-ris 0,69. Detta tal är tillämpligt både på import och på ris som produceras i unionen.) och uppgifter som sammanställts av kommissionen på grundval av uppgifter från medlemsstaterna.

(28)

Importen från Kambodja ökade från 163 000 ton till 249 000 ton. Den ökade avsevärt fram till 2015/2016 och minskade sedan något, vilket sammanföll med minskningen av förbrukningen under 2016/2017. Trots minskningen var importen 50 % högre än under 2012/2013. Kambodja stod i slutet av undersökningsperioden för 25 % av den totala importen.

(29)

Importen från Myanmar/Burma ökade också betydligt under undersökningsperioden, från 2 000 ton till 62 000 ton. Den förblev dock på en lägre nivå jämfört med importen från Kambodja. Importen från Myanmar/Burma utgjorde 6,3 % av unionens totala import av ris i slutet av undersökningsperioden (se tabellen för marknadsandelar).

(30)

I fråga om marknadsandelar utvecklades importen på följande sätt:

	2012/13	2013/14	2014/15	2015/16	2016/17
Kambodjas marknadsandel (i %)	15,4	20,0	23,1	28,8	25,1
Myanmars/Burmas marknadsandel (i %)	0,2	2,5	4,8	3,5	6,3
Totalt	15,6	22,5	27,9	32,3	31,4
Källa: Eurostat och uppgifter som sammanställts av kommissionen på grundval av uppgifter från medlemsstaterna i ekvivalent helt slipat ris.

(31)	Kambodja ökade sin marknadsandel avsevärt från 15,4 % till 25,1 %, medan marknadsandelen för Myanmar/Burma ökade från 0,2 % till 6,3 %.

(32)

Priserna utvecklades på följande sätt:

	2012/13	2013/14	2014/15	2015/16	2016/17
Importpris från Kambodja (i euro/ton)	588,4	512,8	562,6	547,4	552,2
Index (2012/2013 = 100)	100	87	96	93	94
Importpris från Myanmar/Burma (i euro/ton)	420,0	366,5	414,7	410,1	405,4
Index (2012/2013 = 100)	100	87	99	98	97
Vägt genomsnitt	586,3	496,2	536,7	532,6	523,1
Index (2012/2013 = 100)	100	85	92	91	89
Källa: Eurostat.

(33)

De kambodjanska importpriserna minskade totalt sett med 6 %, samtidigt som importpriserna för importen från Myanmar/Burma minskade med 3 %. Trots den begränsade minskningen av priserna för importen från Kambodja och Myanmar/Burma, på grundval av en jämförelse mellan det genomsnittliga importpriset och försäljningspriset per enhet, (se skäl 64), konstaterades priserna på importen från Kambodja och Myanmar/Burma (på grundval av uppgifter från Eurostat) båda avsevärt underskrida unionstillverkarnas priser med 22 % respektive 43 %.

(34)

Efter utlämnandet av uppgifter ifrågasatte handelsministeriet i Kambodja (nedan kallat Kambodja) den metod som kommissionen hade använt för att beräkna prisunderskridandemarginalerna. Kambodja hävdade att kostnaderna efter import inte togs med i beräkningen av det kambodjanska exportpriset, och att prisunderskridandet baserats på en jämförelse mellan de genomsnittliga priserna, utan hänsyn till de olika handelsleden. Kambodja ifrågasatte också huruvida de uppgifter som de samarbetsvilliga exportörerna lämnade utnyttjades för fastställandet av skada.

(35)

Mot bakgrund av de argument som inkommit efter utlämnandet av uppgifter beslutade kommissionen att se över sina prisunderskridandeberäkningar för att ta med relevanta kostnader efter import eller transportkostnader för att återspegla skillnaderna i handelsled som påverkar prisernas jämförbarhet, samt att använda uppgifter från de samarbetsvilliga exportörerna i den mån det är möjligt.

(36)

I syfte att säkerställa en rättvis jämförelse beslutade kommissionen att justera importpriserna enligt Kambodjas begäran, genom att beakta kostnaderna efter import. Å andra sidan ansåg kommissionen att unionsindustrins priser också borde anpassas för att ta hänsyn till transportkostnaderna för ris från södra Europa (i detta fall Italien och Spanien) till norra Europa, eftersom det är framför allt i norra Europa som helt och delvis slipat Indica-ris möter konkurrens. På grundval av tillgängliga uppgifter (som erhållits inom ramen för en tidigare undersökning avseende ett annat livsmedel, dvs. satsumas) uppskattade kommissionen kostnaderna efter import till cirka 2 % av importpriset och transportkostnaderna till unionen uppskattades till 49 euro per ton, på grundval av information som ingår i klagomålet och som kontrollerats vid undersökningen på plats.

(37)

För att återspegla olikheter i handelsled har kommissionen gjort en jämförelse mellan försäljning av slipat ris i bulk och försäljning i små förpackningar. Det bör noteras att, enligt den statistik som tagits fram utifrån KN-numren, exporterar Kambodja ris i bulk och i små förpackningar, medan Myanmar/Burma nästan uteslutande exporterar ris i bulk.

(38)

Slutligen beslutade man att fastställa exportpriset på grundval av frågeformulärssvaren från de exporterande producenterna. När det gäller Kambodja misslyckades stickprovsförfarandet, eftersom endast en kambodjansk exportör besvarade frågeformuläret, Eftersom den samarbetsvilliga exportören endast svarar för en mycket liten andel av importen från Kambodja var kommissionen tvungen att använda sig av bästa tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 13 i delegerad förordning (EU) nr 1083/2013. Prisuppgifter från Eurostat användes därför i Kambodjas fall. För Myanmar/Burma användes priser från svaren på frågeformuläret.

(39)	På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att prisunderskridandet för försäljning i bulk är 13 % för Kambodja och 43 % för Myanmar/Burma. När det gäller prisjämförelser av förpackat ris var det konstaterade prisunderskridandet 14 % för Kambodja.

(40)	Denna prisskillnad mellan importerat ris och unionsproducerat ris är således betydande, särskilt när man beaktar att ris i allmänhet är en priskänslig produkt. Konsumenterna gör vanligen inte någon åtskillnad mellan olika ursprung.

(41)

Kambodja hävdade också att kommissionens fastställande av allvarliga störningar grundade sig på en sammantagen bedömning av volym- och priseffekten av risimport från Kambodja och Myanmar/Burma. Detta påstående avvisades dock eftersom det i analysen ovan görs klar åtskillnad mellan situationen i Kambodja och i Myanmar/Burma.

(42)

Sammanfattningsvis ökade importen från Kambodja och Myanmar/Burma avsevärt i absoluta tal och uttryckt som marknadsandel under undersökningsperioden. Även om den sammanlagda importvolymen minskade något under 2016/2017 förblev den totalt sett mycket högre än i början av undersökningsperioden. Det kombinerade vägda genomsnittliga importpriset för båda länderna minskade under undersökningsperioden och underskred avsevärt unionsindustrins priser.

3.4 Unionsindustrins ekonomiska situation

3.4.1 Allmänna anmärkningar

(43)

I enlighet med artikel 23 i GSP-förordningen bör allvarliga störningar anses föreligga när unionskvarnarna försätts i en försämrad ekonomisk och/eller finansiell situation. Vid undersökningen av huruvida situationen för unionstillverkarna har försämrats, ska kommissionen beakta de faktorer som anges i artikel 23 med avseende på unionskvarnarna, i den mån uppgifter är tillgängliga.

(44)	Såsom nämns i skäl 5 använde kommissionen ett stickprovsförfarande för att fastställa om unionsindustrin orsakats allvarliga störningar. För skadeanalysen skiljde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer.

(45)

Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna (marknadsandel, produktion och lager – import analyseras ovan) på grundval av allmänna marknadsuppgifter som samlas in månadsvis baserade på risproduktion omräknade till ekvivalent helt slipat ris. Tillförlitliga uppgifter om konkurser och sysselsättning för unionsindustrin är inte tillgängliga och kunde därför inte tas med i analysen.

(46)	Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna (försäljningspriser och lönsamhet) på grundval av kontrollerade uppgifter från de företag som ingick i urvalet. I brist på uppgifter på makronivå analyserades även produktionskapaciteten på grundval av de företag som ingick i urvalet.

3.4.2 Makroekonomiska indikatorer

(47)

Unionsindustrins marknadsandel under undersökningsperioden utvecklades enligt följande:

	2012/2013	2013/2014	2014/2015	2015/2016	2016/2017
Marknadsandel (i %)	61,4	54,8	46,7	40,5	39,3
Index (2012/2013 = 100)	100	101	80	66	62
Källa: Uppgifter som sammanställts av kommissionen på grundval av uppgifter från medlemsstaterna.

(48)	Marknadsandelen minskade också kraftigt, från 61 % till 39 %, dvs. en minskning med mer än 20 procentenheter.

(49)

Unionsindustrins produktion av Indica-ris följde en betydande nedåtgående trend under undersökningsperioden:

	2012/2013	2013/2014	2014/2015	2015/2016	2016/2017
Produktionsvolym (i ton)	685 183	692 740	547 908	449 313	423 962
Index (2012/2013 = 100)	100	101	80	66	62
Källa: Uppgifter som sammanställts av kommissionen på grundval av uppgifter från medlemsstaterna.

(50)	Produktionen minskade med nästan 40 %, från 685 000 ton till 424 000 ton.

(51)	Lagren av slipat ris i unionen ökade med 4 % under undersökningsperioden, från 255 000 ton till 265 000 ton. De ökade först markant med 11 % och minskade sedan något.

(52)

Kambodja har efter utlämnandet av uppgifter hävdat att unionens produktionsuppgifter är felaktiga eftersom unionen produktionsuppgifter minus försäljningssiffror inte motsvarar de utgående lager som rapporteras nedan. Det stämmer att kommissionen endast har redovisat en partiell beräkning, eftersom uppgifterna inte speglar det ingående lagret, nyttjande av ris som utsäde, osv. Detta är dock i linje med den beräkning av balansräkningen som används av kommissionen (se skäl 24).

	2012/2013	2013/2014	2014/2015	2015/2016	2016/2017
Utgående lager (i ton)	255 301	280 507	283 126	272 136	264 766
Index (2012/2013 = 100)	100	110	111	107	104
Källa: Uppgifter som sammanställts av kommissionen på grundval av uppgifter från medlemsstaterna.

(53)

I brist på uppgifter om produktionskapaciteten på makronivå analyserade kommissionen även dessa uppgifter på grundval av de företag som ingick i urvalet. Den areal som avsatts för odling av Indica-ris inom unionen ger dock en ganska god bild av hur mycket Indica-ris som finns tillgängligt för kvarnarna, och därmed deras potentiella kapacitetsutnyttjande. Denna areal minskade med 37 % under undersökningsperioden och utvecklades på följande sätt:

	2012/2013	2013/2014	2014/2015	2015/2016	2016/2017
Areal (i ha)	145 781	145 783	124 270	101 865	91 685
Index (2012/2013 = 100)	100	100	85	70	63
Källa: Uppgifter som sammanställts av kommissionen på grundval av uppgifter från medlemsstaterna.

3.4.3 Mikroekonomiska indikatorer

(54)

På grundval av de svar på frågeformuläret som mottagits från unionens kvarnar, utvecklades priserna och lönsamheten på följande sätt:

	2012/2013	2013/2014	2014/2015	2015/2016	2016/2017
Pris (i euro/ton)	667,3	649,5	693,3	728,3	711,5
Index (2012/2013 = 100)	100	97	104	109	107
Lönsamhet (%)	1,4	0,1	1,5	4,3	1,2
Index (2012/2013 = 100)	100	8	107	312	88
Källa: Svar på frågeformuläret. De uppgifter som lämnas av kvarnarna grundar sig på kalenderår och inte på regleringsåren. Med tanke på att det finns en betydande överlappning mellan dessa perioder är trenderna inte desto mindre representativa för undersökningsperioden.

(55)

Priserna per enhet för kvarnarna i urvalet ökade med 7 % under undersökningsperioden. På grundval av resultaten av de kontroller som genomförs av kommissionen, och med tanke på det ökande trycket från lågprisimporten, verkar det som att unionskvarnarna i urvalet beslutade att i möjligaste mån koncentrera sin försäljning på mindre volymer av helt eller delvis slipat Indica-ris, och inrikta sig på märkesprodukter snarare än försäljning under eget varumärke till distributörer.

(56)

Genom att ändra sin ursprungliga produktmix kunde unionskvarnarna således bibehålla en stabil lönsamhet på bekostnad av sin marknadsandel, som minskade dramatiskt. Denna ändring av produktmixen kan ha bidragit särskilt under 2015/2016 (när lönsamheten till och med ökade), men under 2016/2017 sjönk vinstnivåerna igen. I en situation där importpriserna befanns avsevärt underskrida unionspriserna under 2016/2017 (med 22 % respektive 43 %), kan denna strategi endast vara en kortsiktig lösning. Kvarnarna kommer att möta ökat tryck från låga importpriser inom den närmaste framtiden. Kambodja har faktiskt redan delvis rört sig från bulkförsäljning mot försäljning av paketerade små produkter som säljs till detaljhandlare. Denna försäljningskanal är mer lönsam än försäljning i bulk och det är troligt att Kambodja i ökad utsträckning kommer att sälja och konkurrera med unionsindustrin på denna nivå, inbegripet på nischmarknader.

(57)

När det gäller lönsamheten låg den kvar på en relativt stabil – men låg –, eftersom prishöjningen kunde kompensera volymförlusten. En vinstnivå på 1–2 % är dessutom långt under de 6 % som betraktas som tillräcklig lönsamhet för att täcka alla kostnader och investeringar, forskning och utveckling samt innovation.

(58)

Efter utlämnandet av uppgifter begärde en part ytterligare information om de 6 % som används i ovanstående punkt. Med moderniseringen av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument 2018 har det fastställts i respektive lagstiftning att, vid beräkningen av skademarginalen, ska den vinst som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden inte vara lägre än 6 % (7). Detta riktmärke som används i undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder är också relevant i en undersökning om skyddsåtgärder. Därför har kommissionen också använt detta riktmärke i föreliggande fall.

(59)

Unionsindustrins produktionskapacitet för den likadana produkten, dvs. Indica-ris, är svår att bedöma eftersom bearbetningsindustrin kan utnyttja sin kapacitet för att mala både Japonica-ris och Indica-ris, oavsett om det rör sig om ris som importerats eller odlats i unionen. Dessutom finns det inga makroekonomiska uppgifter (se ovan). På grundval av urvalet minskade kapacitetsutnyttjandet från 22 % till 14 %, vilket framgår nedan. Dessa procentsatser kan förefalla relativt låga, eftersom de grundas på en jämförelse mellan produktionen av den likadana produkten (Indica-ris) och en produktionskapacitet som kan användas för alla typer av ris.

	2012/2013	2013/2014	2014/2015	2015/2016	2016/2017
Kapacitet. Kapacitetsutnyttjande (i %)	22,1	21,1	19,0	13,0	14,0
Index (2012/2013 = 100)	100	96	86	59	64
Källor: Svar på frågeformuläret.

3.4.4 Slutsats

(60)

Sammanfattningsvis försämrades unionsindustrins ekonomiska situation. Medan importen från Kambodja och Myanmar/Burma ökade avsevärt i absoluta tal, förlorade unionsindustrin ca 6 % i marknadsandel till Myanmar/Burma och 10 % till Kambodja. Unionsindustrin var också föremål för ett betydande prisunderskridande på mellan 22 % och 43 %. Produktionen i unionen minskade med ytterligare 38 %. De ekonomiska svårigheterna gällde därför främst volymen under undersökningsperioden. Unionskvarnarna beslutade att inte sänka sina priser trots konkurrensen från lågprisimport, och bibehöll en viss lönsamhetsnivå. Där möjligt beslutade unionskvarnarna att ändra sin produktmix och inrikta sig på nischsegment och märkesprodukter, i syfte att bibehålla lönsamheten trots en minskning i försäljnings- och produktionsvolymen. Detta är dock bara en tillfällig lösning, eftersom importen från Kambodja och Myanmar/Burma redan har rört sig, om än i begränsad omfattning, från försäljning i bulk till försäljning i små förpackningar, och även konkurrerar med unionsindustrin på detaljhandelsnivå. Det förväntas att de båda länderna kommer att öka sin lågprisimport i denna mer lönsamma försäljningskanal, och även konkurrera på nischmarknader och med märkesvaror, med negativa konsekvenser även för unionsindustrins ekonomiska situation.

4. ORSAKSSAMBAND

(61)

Kommissionen har fastställt att det föreligger ett orsakssamband mellan importvolymen av den berörda produkten och unionskvarnarnas allvarliga störningar å andra sidan, på den grund som anges nedan. Kommissionen har också analyserat huruvida de allvarliga störningarna inte kan tillskrivas andra faktorer än import och priser.

4.1 Effekter av importen från Kambodja och Myanmar/Burma

(62)

Diagrammet nedan visar tydligt ett tidsmässigt samband mellan importen från Kambodja och Myanmar/Burma och unionsindustrins situation, som visas av en betydande förlust av marknadsandelar, vilket orsakar allvarliga störningar för unionskvarnarna.

Kambodja/Myanmar/Burma

2015/2016

2014/2015

2013/2014

2012/2013

2016/2017

Marknadsandelar

70,0 %

60,0 %

50,0 %

40,0 %

30,0 %

20,0 %

10,0 %

0,0 %

Källa:

Eurostat och uppgifter som sammanställts av kommissionen på grundval av uppgifter från medlemsstaterna.

(63)

Kommissionen anser att importen från Kambodja och Myanmar/Burma också individuellt förorsakade allvarliga svårigheter. Importen från Kambodja och Myanmar/Burma har ökat individuellt både i absoluta tal (med 53 % respektive mer än 2 000 %) och uttryckt som marknadsandelar (9,7 procentenheter respektive 6.1 procentenheter). Importen från Kambodja och Myanmar/Burma har var för sig underskridit unionens priser (med cirka 22 % respektive 43 %). Därför kan slutsatsen dras att importen från både Kambodja och Myanmar/Burma har orsakat allvarliga störningar för unionsindustrin.

(64)

Den snabba ökningen av importen från Kambodja och Myanmar/Burma förklaras av deras låga priser, som avsevärt underskrider unionsindustrins priser. Indica-ris är en priskänslig produkt, särskilt eftersom konsumenter i allmänhet inte gör skillnad mellan unionsprodukter och importerade produkter. För konsumenter som köper ris hos detaljhandlare är risets ursprung i huvudsak okänt. Detta är särskilt fallet när ris saluförs under eget varumärke, dvs. detaljhandlarens märke. Genom att saluföra ris till ett mycket lågt pris, vilket illustreras av de nivåer för prisunderskridande som anges i skäl 33, lyckades Kambodja och Myanmar/Burma att avsevärt och snabbt öka sin risexport till unionsmarknaden. Kambodja – som brukade exportera främst ris i bulk för vidare bearbetning i unionen – säljer i ökad utsträckning förpackat ris direkt till detaljhandlare i unionen, vilket leder till ytterligare pristryck och skärpt konkurrens för unionskvarnarna.

4.2 Andra faktorer

(65)	Andra faktorer som kan ha bidragit till de allvarliga störningar som orsakats unionsindustrin har också bedömts.

4.2.1 Import från andra tredjeländer

(66)

Importen från övriga tredjeländer ökade också under undersökningsperioden, från 23 % till 29,3 % (+ 6,3 %) uttryckt som marknadsandel.

Marknadsandel (i %)	2012/2013	2013/2014	2014/2015	2015/2016	2016/2017
Unionen	61,4	54,8	46,7	40,5	39,3
Kambodja	15,4	20,0	23,1	28,8	25,1
Myanmar/Burma	0,2	2,5	4,8	3,5	6,3
Kambodja och Myanmar/Burma	15,6	22,5	27,9	32,3	31,4
Thailand	12,2	11,5	11,8	12,9	13,8
Indien	4,7	4,0	5,8	6,8	7,3
Pakistan	2,5	2,9	3,3	3,3	3,2
Övriga länder	3,7	4,4	4,5	4,3	5,1
Alla övriga länder sammanlagt (utom Kambodja och Myanmar/Burma)	23,0	22,8	25,4	27,3	29,3
Källa: Eurostat.

(67)	Även om importen från övriga tredjeländer delvis kan förklara unionens krympande marknadsandelar, är ökningen av marknadsandelen för dessa länder, även sammantaget, mycket mer begränsad än för Kambodja och Myanmar/Burma (+ 15 %).

(68)

Såsom framgår av tabellen nedan, är dessutom och framför allt de vägda genomsnittliga priserna för övrig import under undersökningsperioden mycket högre än priserna för importen från Kambodja och Myanmar/Burma, och för unionen (8). En jämförelse av priset på importen från Thailand och från Myanmar/Burma visar en prisskillnad på 85 %. När man jämför priserna för importen från Indien och från Kambodja är prisskillnaden 72 %. Detta stärker också slutsatsen ovan att lägre priser gjorde det möjligt för Myanmar/Burma och Kambodja att snabbt öka sin export till unionen under undersökningsperioden.

	2012/2013	2013/2014	2014/2015	2015/2016	2016/2017
Unionen	667,3	649,5	693,3	728,3	711,5
Kambodja	588,4	512,8	562,6	547,4	552,2
Myanmar/Burma	420,0	366,5	414,7	410,1	405,4
Thailand	946,7	863,5	896,8	825,7	751,1
Indien	925,7	1 054,1	1 061,0	893,0	949,2
Pakistan	924,3	999,7	996,0	846,3	926,3
Källa: Eurostat och svar på frågeformuläret.

4.2.2 Strukturella problem i den italienska rissektorn

(69)	I sin inlaga efter inledande hävdade det kambodjanska risodlarförbundet att svårigheterna i den italienska rissektorn i allmänhet är värre än i resten av unionen, och kan därför inte tillskrivas endast ökad import.

(70)

Frågeformulärssvaren och kontrollen har faktiskt visat att unionsindustrins situation är värre i Italien än i Spanien. Detta beror delvis på att den spanska rismarknaden är organiserad på ett annat sätt, och därför är mer resilient i fråga om tillgång och efterfrågan och även i fråga om priser. Kommissionen har genomfört en unionsomfattande undersökning, vilken grundade sig på situationen för unionsindustrin överlag och på ett representativt urval. Undersökningen visade – som förklarats ovan – att det finns övergripande problem i unionsindustrin.

4.2.3 Import av paddyris från Guyana

(71)

Berörda parter hävdade också att den ökade importen av ris från Guyana har bidragit till de allvarliga störningarna. Ris importerat från Guyana är inte slipat (det består av så kallat ”paddyris”) och omfattas därför inte av undersökningen. Det ingår inte i ovanstående importstatistik och är inte relevant här.

4.2.4 Unionsindustrins export

(72)

Kambodja hävdade att unionsindustrins exportinriktning är en av de aspekter som har förbisetts i samband med orsakssambandet. Detta påstående kunde emellertid inte styrkas, och även om exporten har ökat från 3 % av den totala produktionen till 7 % av den totala produktionen under undersökningsperioden, utgör den en mycket liten andel av unionens produktion. Ökningen av exporten (+ 11 000 ton) är dessutom mycket mindre än ökningen av importen från Kambodja och Myanmar/Burma (+ 147 000 ton).

4.2.5 Den minskade produktionen av Indica-ris beror på en ökning av produktionen av Japonica-ris.

(73)	Kambodjas regering hävdade också att unionens produktion av Indica-ris inte har påverkats av importen, utan helt enkelt är föremål för en cyklisk omställning mellan Japonica-ris och Indica-ris på grundval av det beslut som fattats av unionens odlare.

(74)

Det är riktigt att odlarna kan ställa om produktionen mellan Japonica-ris och Indica-ris. En sådan omställning sker dock utifrån ekonomiska överväganden, inklusive efterfrågan och marknadspriser. I detta sammanhang bekräftade undersökningen att vissa odlare, när de ställdes inför ökad konkurrens från lågprisimport av Indica-ris, faktiskt inte hade något annat alternativ än att ställa om till produktion av Japonica-ris. Det är därför varken en cyklisk omställning eller ett medvetet val, utan en form av självförsvar. På medellång sikt är detta emellertid inte ett hållbart alternativ, eftersom omställningen av produktionen från Japonica till Indica i sin tur lett till ett överutbud av Japonica-ris på marknaden och prispress för denna typ av ris. Jordbrukarna är därför allmänt sett i en svår situation.

(75)	Ovanstående argument är dock av begränsad relevans, eftersom unionsindustrin består av riskvarnar och inte av odlare, som är råvaruleverantörer.

4.2.6 Slutsats om orsakssamband

(76)

Kommissionen har fastställt att det finns ett orsakssamband mellan de allvarliga störningar som orsakats unionsindustrin och importen från Kambodja och Myanmar/Burma. Kommissionen har också identifierat faktorer som har bidragit till dessa störningar. Detta gäller särskilt importen från tredjeländer och import av paddyris från Guyana. Dessa faktorer befanns dock inte bryta orsakssambandet, även med beaktande av en eventuell kombinerad effekt. Det framgår följaktligen att en eventuell inverkan av ovannämnda faktorer på unionsindustrins situation inte bryter sambandet mellan importvolymen och priserna från Kambodja och Myanmar/Burma, och de allvarliga störningar som åsamkats unionsindustrin.

5. SLUTSATSER OCH VIDTAGANDE AV ÅTGÄRDER

(77)	Slutsatsen är att Indica-ris från Kambodja och Myanmar/Burma importeras i volymer och till priser som orsakar allvarliga störningar för unionsindustrin och följaktligen att skyddsåtgärder är motiverade.

(78)	Enligt artikel 22.1 i GSP-förordningen bör tullen enligt Gemensamma tulltaxan på 175 euro/ton därför återinföras.

(79)	I enlighet med artikel 28 i GSP-förordningen bör skyddsåtgärderna återinföras för så lång tid som krävs för att motverka unionskvarnarnas försämrade ekonomiska och finansiella situation. Tullarna får återinföras för en period på högst tre år, som dock i vederbörligen motiverade fall kan förlängas.

(80)	Kommissionen anser att åtgärder bör införas för en period av tre år i syfte att göra det möjligt för unionsindustrin att återhämta sig helt från effekterna av importen från Kambodja och Myanmar/Burma.

(81)	Kommissionen anser dock att skyddsåtgärderna bör liberaliseras gradvis under denna period av följande skäl.

(82)

GSP-förordningens främsta syfte är att bidra till utvecklingsländernas ansträngningar att minska fattigdomen och främja gott styre och hållbar utveckling genom att hjälpa dem bland annat att skapa sysselsättning, främja industrialisering och öka sina inkomster genom internationell handel. Den särskilda ordningen ”Allt utom vapen”, som föreskrivs i GSP-förordningen, hjälper världens fattigaste och svagaste länder att dra fördel av handelsmöjligheter. Dessa länder delar i stor utsträckning en liknande ekonomisk profil. De är utsatta på grund av en låg och icke diversifierad exportbas och erhåller därför ett visst skydd enligt GSP-förordningen, t.ex. befrielse från gradering av produkter och från tillämpningen av automatiska skyddsåtgärder.

(83)	Kommissionen ansåg därför att en gradvis minskning av tullsatsen under en period av tre år, som anges nedan, i princip är berättigad för förmånstagarna inom initiativet ”Allt utom vapen”.

(84)

En gradvis minskning skulle också vara tillräcklig för att motverka försämringen av unionskvarnarnas ekonomiska och/eller finansiella situation. Å andra sidan skulle inte Kambodja och Myanmar/Burma åläggas full tull under hela de tre åren, vilket gör export svårare, utan skulle gradvis kunna exportera mer Indica-ris till unionen.

(85)

Följaktligen planeras följande återinförande av tullen för en period på tre år:

	År 1	År 2	År 3
Tullsats (i euro/ton)	175	150	125

(86)

Den nuvarande tullsatsen enligt Gemensamma tulltaxan på 175 euro/ton är potentiellt föremål för justeringar nedåt i enlighet med artikel 180 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (9). Om – som en följd av dessa justeringar – tillämpade tullar enligt Gemensamma tulltaxan därför skulle bli lägre än de tullar som avses i skäl 85, bör de senare anpassas så att de inte vid något tillfälle överskrider den tullsats som är tillämplig enligt Gemensamma tulltaxan under den period som åtgärderna tillämpas. De tillämpliga skyddsåtgärderna ska därför vara de lägre av de justerade tullar och den tillämpliga tullsats som avses i skäl 85.

(87)

Slutligen, i syfte att skapa rättssäkerhet för importörer av de berörda produkterna, begärde olika berörda parter att produkter som redan är på väg till unionen inte ska omfattas av ovan nämnda åtgärder. I linje med sin nuvarande praxis för skyddsåtgärder anser kommissionen att en sådan ”transportklausul” är befogad i detta fall och denna begäran godtogs därför.

(88)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté för allmänna tullförmåner som avses i artikel 39.3 i förordning (EU) nr 978/2012.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Tullarna enligt Gemensamma tulltaxan återinförs tillfälligt på importen av Indica-ris med ursprung i Kambodja och Myanmar/Burma som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 1006 30 27, 1006 30 48, 1006 30 67 och 1006 30 98.

2. Den tillämpliga tullsatsen i euro per ton för den produkt som beskrivs i punkt 1 ska vara 175 för det första året, 150 det andra året och 125 det tredje året, räknat från den dag då denna förordning träder i kraft.

3. Om kommissionen anpassar tullarna enligt Gemensamma tulltaxan enligt artikel 180 i förordning (EU) nr 1308/2013, ska den tullsats som avses i punkt 2 fastställas till en nivå motsvarande den lägre av den anpassade tullen enligt Gemensamma tulltaxan och den tull som avses i punkt 2.

Artikel 2

Import av de produkter som avses i artikel 1, och som redan är på väg till unionen på dagen för ikraftträdandet av denna förordning, förutsatt att bestämmelseorten för sådana produkter inte kan ändras, ska inte omfattas av den tull som anges i artikel 1.2.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 januari 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 303, 31.10.2012, s. 1.

(2) EUT C 100, 16.3.2018, s. 30.

(3) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1083/2013 av den 28 augusti 2013 om inrättande av bestämmelser om förfarandet för tillfälligt upphävande av tullförmåner och antagande av allmänna skyddsåtgärder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet (EUT L 293, 5.11.2013, s. 16).

(4) Frågeformulär sändes till och kontrollbesök gjordes på plats hos följande odlare: Laguna de Santaolalla S.L., Spanien, Vercellino Flavio e Paolo S.S., Italien, Coppo e Garrione Societa' Agricola S.S., Italien, Maro Giovanni, Paolo e Pietro, Italien, Locatelli Francesco, Italien.

(5) Dessa berörda parter var Haudecoeur, Amru Rice, de kambodjanska myndigheterna och Myanmar Rice Federation (MRF).

(6) Uppgifterna finns offentligt tillgängliga på webbplatsen Europa: https://ec.europa.eu/agriculture/cereals/trade_en

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/825 av den 30 maj 2018 om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 143, 7.6.2018, s. 1).

(8) Priserna inkluderar inte kostnader efter import eller för transport.

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

17.1.2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 15/27

KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2019/70

av den 11 januari 2019

om fastställande av kriterier för EU-miljömärket för grafiskt papper och kriterier för EU-miljömärket för mjukpapper och mjukpappersprodukter

[delgivet med nr C(2019) 3]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke (1), särskilt artikel 8.2,

efter att ha hört Europeiska unionens miljömärkningsnämnd, och

av följande skäl:

(1)	Enligt förordning (EG) nr 66/2010 kan EU-miljömärket tilldelas produkter som har reducerad miljöpåverkan under hela sin livscykel.

(2)	I förordning (EG) nr 66/2010 föreskrivs även att specifika kriterier för EU-miljömärket ska fastställas för varje produktgrupp.

(3)	I kommissionens beslut 2011/333/EU (2) fastställs kriterier och tillhörande bedömnings- och kontrollkrav för produktgruppen ”kopieringspapper och grafiskt papper”. Giltighetstiden för dessa kriterier och krav förlängdes till och med den 31 december 2018 genom kommissionens beslut (EU) 2015/877 (3).

(4)	I kommissionens beslut 2012/448/EU (4) fastställs kriterier och tillhörande bedömnings- och kontrollkrav för produktgruppen ”tidningspapper”. Giltighetstiden för dessa kriterier och krav förlängdes till och med den 31 december 2018 genom kommissionens beslut (EU) 2015/877.

(5)

I kommissionens beslut 2009/568/EG (5) fastställs kriterier och tillhörande bedömnings- och kontrollkrav för produktgruppen ”mjukpapper”. Giltighetstiden för de kriterier och krav som fastställs i beslut 2009/568/EG förlängdes till och med den 31 december 2018 genom kommissionens beslut (EU) 2015/877.

(6)

Vid kontrollen av EU-miljömärkets ändamålsenlighet (Refit) den 30 juni 2017, som innebar en översyn av genomförandet av förordning (EG) nr 66/2010 (6), drogs slutsatsen att EU-miljömärket var i behov av en mer strategisk metod som bland annat innebär gruppering av relaterade produktgrupper där så är lämpligt.

(7)

Med beaktande av dessa slutsatser och efter samråd med Europeiska unionens miljömärkningsnämnd bör produktgrupperna ”kopieringspapper och grafiskt papper” och ”tidningspapper” sammanföras till en enda produktgrupp kallad ”grafiskt papper”, med en ny definition som täcker båda de gamla produktgrupperna och innebär vissa ändringar som är lämpliga med hänsyn till den vetenskapliga och marknadsmässiga utvecklingen. Framför allt bör den nya definitionen inte längre innehålla den viktgräns som gällde för de gamla produktgrupperna utan inbegripa ett bredare sortiment av papper med högre styvhet.

(8)

I enlighet med granskningen bör dessutom vissa ändringar göras av definitionen av produktgruppen ”mjukpapper”, främst för att införa en tydligare distinktion, baserad på standarden ISO 12625-1, mellan mjukpapper och slutliga mjukpappersprodukter; denna produktgrupp bör kallas ”mjukpapper och mjukpappersprodukter”.

(9)	För att bättre återspegla bästa praxis på marknaden för dessa produktgrupper och ta hänsyn till de innovationer som tillkommit under mellantiden är det lämpligt att fastställa en ny uppsättning kriterier för var och en av de båda produktgrupperna.

(10)

Målsättningen med de nya kriterierna för respektive produktgrupp är att främja energieffektiva tillverkningsprocesser som leder till minskade utsläpp av ämnen som bidrar till eutrofiering av vattendrag, försurning av atmosfären och klimatförändringar, begränsar användningen av farliga ämnen samt baseras på råvaror som härrör från hållbart brukade skogar eller returråvara som bidrar till att underlätta övergången till en mer cirkulär ekonomi.

(11)	Med tanke på innovationscykeln för de båda produktgrupperna bör de nya kriterierna och tillhörande bedömnings- och kontrollkrav för respektive produktgrupp gälla till och med den 31 december 2024.

(12)

Eftersom de båda produktgrupperna ”grafiskt papper” och ”mjukpapper och mjukpappersprodukter” är nära relaterade och kommer att omfattas av likartade kriterier är det lämpligt att anta ett enda beslut för att fastställa båda uppsättningarna kriterier i samma rättsakt. Detta ökar också systemens synlighet för marknadsaktörerna och minskar den administrativa bördan för de nationella myndigheterna.

(13)	Av rättssäkerhetsskäl bör beslut 2011/333/EU, beslut 2012/448/EU och beslut 2009/568/EG upphöra att gälla.

(14)

En övergångsperiod bör medges för tillverkare vars produkter har tilldelats EU-miljömärket för kopieringspapper och grafiskt papper, tidningspapper eller mjukpapper baserat på kriterierna i beslut 2011/333/EU, beslut 2012/448/EU respektive beslut 2009/568/EG för att ge dem tillräckligt med tid att anpassa sina produkter till de nya kriterierna och kraven. Under en begränsad tidsperiod efter antagandet av detta beslut bör tillverkare också tillåtas lämna in ansökningar som grundas antingen på de kriterier som fastställs i de besluten eller de nya kriterier som fastställs i det här beslutet. När EU-miljömärket tilldelats på grundval av de kriterier som fastställs i ett av de gamla besluten ska det endast vara tillåtet att använda det fram till och med den 31 december 2019.

(15)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 16 i förordning (EG) nr 66/2010.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Med produktgruppen ”grafiskt papper” avses ark eller rullar av okonverterat, otryckt, tomt papper, antingen ofärgat eller färgat, eller okonverterad, otryckt, tom kartong, antingen ofärgad eller färgad, som tillverkats av massa och som lämpar sig för skrivande, tryck eller konvertering.

Produktgruppen innefattar inte

a)	förpackningar,

b)	värmekänsligt papper,

c)	fotografiskt eller självkopierande papper,

d)	parfymerat papper,

e)	papper som ingår i produktgruppen ”mjukpapper och mjukpappersprodukter” såsom den definieras i artikel 2.

Artikel 2

Med produktgruppen ”mjukpapper och mjukpappersprodukter” avses följande:

1.	Ark eller rullar av okonverterat mjukpapper avsett för konvertering till produkter som omfattas av punkt 2.

Mjukpappersprodukter lämpade för personlig hygien, uppsugning av vätskor eller rengöring av ytor eller för en kombination av dessa ändamål; vilket omfattar men inte är begränsat till följande typer av mjukpappersprodukter: pappersnäsdukar, toalettpapper, ansiktsservetter, hushållspapper, pappershanddukar, servetter, mattor och torkdukar för industriellt bruk.

Produktgruppen innefattar inte

a)	produkter som ingår i produktgruppen ”absorberande hygienprodukter” såsom den definieras i kommissionens beslut 2014/763/EU (7),

b)	produkter som innehåller rengöringsmedel och är avsedda för rengöring av ytor,

c)	mjukpappersprodukter som har laminerats med andra material än mjukpapper,

d)	kosmetiska produkter i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 (8), inklusive våtservetter,

e)	parfymerat papper,

f)	produkter som ingår i produktgruppen ”grafiskt papper” såsom den definieras i artikel 1 eller produkter som ingår i produktgruppen ”trycksaker” såsom den definieras i kommissionens beslut 2012/481/EU (9).

Artikel 3

I detta beslut gäller följande definitioner:

1. massa : fibermaterial som används vid papperstillverkning och som produceras i ett massabruk, antingen mekaniskt eller kemiskt, från cellulosahaltig fiberråvara (vanligen trä).

2. förpackning : alla produkter oavsett typ och material som är avsedda att innehålla, skydda, hantera, leverera eller presentera varor, från råvaror till slutlig produkt och från producent till användare eller konsument.

3. mjukpapper : lättviktspapper som tillverkats av massa och som kan vara torrkräppat, våtkräppat eller okräppat.

4. mjukpappersprodukter : konverterade produkter tillverkade av mjukpapper i ett eller flera lag, vikt eller ovikt, präglat eller opräglat, med eller utan laminering, tryckt eller otryckt samt eventuellt efterbehandlat.

Artikel 4

1. För att en produkt ska tilldelas ett EU-miljömärke enligt förordning (EG) nr 66/2010 för produktgruppen ”grafiskt papper” ska den omfattas av definitionen av denna produktgrupp i artikel 1 i detta beslut samt uppfylla de kriterier och tillhörande bedömnings- och kontrollkrav som anges i bilaga I till detta beslut.

2. För att en produkt ska tilldelas ett EU-miljömärke enligt förordning (EG) nr 66/2010 för produktgruppen ”mjukpapper och mjukpappersprodukter” ska den omfattas av definitionen av denna produktgrupp i artikel 2 i detta beslut samt uppfylla de kriterier och tillhörande bedömnings- och kontrollkrav som anges i bilaga II till detta beslut.

Artikel 5

Kriterierna för produktgrupperna ”grafiskt papper” och ”mjukpapper och mjukpappersprodukter” och de tillhörande bedömnings- och kontrollkraven för respektive produktgrupp ska gälla till och med den 31 december 2024.

Artikel 6

1. För administrativa ändamål ska produktgruppen ”grafiskt papper” ha kodnummer ”011”.

2. För administrativa ändamål ska produktgruppen ”mjukpapper och mjukpappersprodukter” ha kodnummer ”004”.

Artikel 7

Beslut 2009/568/EG, beslut 2011/333/EU och beslut 2012/448/EU ska upphöra att gälla.

Artikel 8

1. Utan hinder av vad som sägs i artikel 7 ska ansökningar som har lämnats in före den dag då detta beslut om EU-miljömärket antas och som avser produkter som både omfattas av produktgruppen ”grafiskt papper”, såsom den definieras i detta beslut, och produktgruppen ”kopieringspapper och grafiskt papper”, såsom den definieras i beslut 2011/333/EU, utvärderas i enlighet med villkoren i beslut 2011/333/EU.

2. Utan hinder av vad som sägs i artikel 7 ska ansökningar som har lämnats in före den dag då detta beslut om EU-miljömärket antas och som avser produkter som både omfattas av produktgruppen ”grafiskt papper”, såsom den definieras i detta beslut, och produktgruppen ”tidningspapper”, såsom den definieras i beslut 2012/448/EU, utvärderas i enlighet med villkoren i beslut 2012/448/EU.

3. Utan hinder av vad som sägs i artikel 7 ska ansökningar som har lämnats in före den dag då detta beslut om EU-miljömärket antas och som avser produkter som både omfattas av produktgruppen ”mjukpapper och mjukpappersprodukter”, såsom den definieras i detta beslut, och produktgruppen ”mjukpapper”, såsom den definieras i beslut 2009/568/EG, utvärderas i enlighet med villkoren i beslut 2009/568/EG.

4. Ansökningar om EU-miljömärket för produkter i produktgruppen ”grafiskt papper” eller ”mjukpapper och mjukpappersprodukter” som lämnas in från och med den dag då detta beslut antas till och med den 31 december 2018 får vara baserade antingen på kriterierna i detta beslut eller på kriterierna i beslut 2011/333/EU, beslut 2012/448/EU eller beslut 2009/568/EG, beroende på vad som är tillämpligt. Dessa ansökningar ska utvärderas i enlighet med de kriterier som de baseras på.

5. Om ett EU-miljömärke tilldelas på grundval av en ansökan som utvärderas enligt kriterierna i beslut 2009/568/EG, beslut 2011/333/EU eller beslut 2012/448/EU får detta EU-miljömärke endast användas till och med den 31 december 2019.

Artikel 9

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 11 januari 2019.

På kommissionens vägnar

Karmenu VELLA

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 27, 30.1.2010, s. 1.

(2) Kommissionens beslut 2011/333/EU av den 7 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till kopieringspapper och grafiskt papper (EUT L 149, 8.6.2011, s. 12).

(3) Kommissionens beslut (EU) 2015/877 av den 4 juni 2015 om ändring av besluten 2009/568/EG, 2011/333/EU, 2011/381/EU, 2012/448/EU och 2012/481/EU i syfte att förlänga giltigheten för de ekologiska kriterierna för tilldelning av EU:s miljömärke till vissa produkter (EUT L 142, 6.6.2015, s. 32).

(4) Kommissionens beslut 2012/448/EU av den 12 juli 2012 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till tidningspapper (EUT L 202, 28.7.2012, s. 26).

(5) Kommissionens beslut 2009/568/EG av den 9 juli 2009 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till mjukpapper (EUT L 197, 29.7.2009, s. 87).

(6) Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om översynen av genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke (COM(2017) 355 final).

(7) Kommissionens beslut 2014/763/EU av den 24 oktober 2014 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU-miljömärket till absorberande hygienprodukter (EUT L 320, 6.11.2014, s. 46).

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (EUT L 342, 22.12.2009, s. 59).

(9) Kommissionens beslut 2012/481/EU av den 16 augusti 2012 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till trycksaker (EUT L 223, 21.8.2012, s. 55).

BILAGA I

KRITERIER FÖR TILLDELNING AV EU-MILJÖMÄRKET TILL GRAFISKT PAPPER

BAKGRUND

Kriteriernas syfte

Syftet med dessa kriterier är framför allt att minska utsläppen av giftiga eller eutrofierande ämnen till vattendrag liksom miljöskador eller miljörisker relaterade till energianvändning (klimatförändringar, försurning, uttunning av ozonskiktet, förbrukning av icke-förnybara resurser). För att uppnå detta har kriterierna till syfte att

—	minska energiförbrukningen och därmed förknippade utsläpp till luften,

—	minska miljöskadorna genom att minska utsläppen till vatten och uppkomsten av avfall,

—	minska miljöskador och miljörisker i samband med användning av farliga kemikalier, och

—	skydda skogarna genom bestämmelser om att returfiber eller nyfiber måste härröra från skogar och områden som sköts på ett hållbart sätt.

Kriterier för tilldelning av EU-miljömärket till ”grafiskt papper”:

1.	Utsläpp till vatten och luft.

2.	Energianvändning.

3.	Fiber: bevarande av resurser, hållbart skogsbruk.

4.	Begränsade farliga ämnen och blandningar.

5.	Avfallshantering.

6.	Användbarhet.

7.	Information på förpackningen.

8.	Information på EU-miljömärket.

De ekologiska kriterierna omfattar massatillverkningen inklusive alla underprocesser för de ingående beståndsdelarna, från den punkt där nyfiber eller returfiber kommer in i produktionsanläggningen till den punkt där massan lämnar massabruket. För papperstillverkningen omfattar de ekologiska kriterierna alla underprocesser i pappersbruket, från beredning av massan för tillverkning av grafiskt papper till upprullning på maskinrulle.

De ekologiska kriterierna omfattar inte transport och paketering av råvaror (t.ex. trä), massa eller papper. Inte heller ingår konvertering av papper.

Bedömning och kontroll: De särskilda bedömnings- och kontrollkraven anges separat för varje kriterium.

När sökanden ska lämna intyg, dokumentation, analyser, testrapporter eller på annat sätt styrka att kriterierna uppfylls, får dessa dokument komma från sökanden själv och/eller från dennes leverantör(er) och/eller deras underleverantörer osv., beroende på vad som är tillämpligt.

Behöriga organ ska företrädesvis erkänna styrkande handlingar och intyg som utfärdats av organ som är ackrediterade enligt relevant harmoniserad standard för provnings- och kalibreringslaboratorier samt verifikationer som utfärdats av organ som är ackrediterade enligt relevant harmoniserad standard för organ som certifierar produkter, processer och tjänster.

När så är lämpligt får andra testmetoder än de som anges för varje kriterium användas om de godkänns som likvärdiga av det behöriga organ som bedömer ansökan.

I förekommande fall får behöriga organ begära in kompletterande dokumentation och även utföra oberoende kontroller eller inspektioner på plats för att kontrollera att kriterierna är uppfyllda.

Den grafiska pappersprodukten måste uppfylla alla krav i det respektive land där den släpps ut på marknaden. Sökanden ska intyga att produkten uppfyller detta krav.

I denna bilaga gäller följande definitioner:

1. ton lufttorr : ton lufttorr (ADt) massa uttryckt som 90 % torrhalt.

2. kemisk massa : fibermaterial som erhållits genom avlägsnande från råvaran av en avsevärd del av de beståndsdelar som inte utgörs av cellulosa och som kan avlägsnas genom kemisk behandling (kokning, delignifiering, blekning).

3. CMP : kemimekanisk massa.

4. CTMP : kemitermomekanisk massa.

5. avsvärtad massa : massa tillverkad av returpapper från vilket tryckfärger och andra föroreningar har avlägsnats.

6. färgämne : starkt färgat eller fluorescerande organiskt material som ger färg åt ett underlag genom selektiv absorption. Färgämnen är lösliga och/eller genomgår en appliceringsprocess som, åtminstone tillfälligt, förstör deras eventuella kristallina struktur. Färgämnena hålls kvar i underlaget genom absorption, lösning och mekanisk retention eller genom kemiska jonbindningar eller kovalenta bindningar.

7. ECF-massa : massa som blekts utan elementärt klor.

8. integrerad produktion : tillverkning av massa och papper på samma ställe. Massan torkas inte före papperstillverkningen. Tillverkningen av papper/kartong sker i direkt anslutning till tillverkningen av massa.

9. papper eller kartong med mekanisk massa : papper eller kartong vars fiberinnehåll väsentligen består av mekanisk massa.

10. metallbaserade pigment och färgämnen : färgämnen och pigment som innehåller mer än 50 viktprocent relevanta metallföreningar.

11. icke-integrerad produktion : tillverkning av avsalumassa (för försäljning) i massabruk utan papperstillverkning, eller tillverkning av papper/kartong genom användning av enbart massa som tillverkats i andra bruk (avsalumassa).

12. pappersmaskinsutskott : pappersmaterial som kasseras under processen i pappersmaskinen men som har egenskaper som gör att det kan återvinnas på plats genom återföring till den tillverkningsprocess där det genererades. I detta beslut utsträcks termen inte till konverteringsprocesser, vilka betraktas som processer åtskilda från pappersmaskinen.

13. pigment : färgade, svarta, vita eller fluorescerande partikelformiga organiska eller oorganiska fasta ämnen vilka vanligen är olösliga i samt väsentligen fysiskt och kemiskt opåverkade av det bindemedel eller substrat i vilket de inkorporeras. De förändrar utseendet genom selektiv absorption och/eller spridning av ljus. Pigment finfördelas vanligen i bindemedel eller substrat för applicering, exempelvis vid tillverkning av tryckfärger, målarfärger, plaster eller andra polymermaterial. Pigment behåller en kristallin eller partikelformig struktur under hela färgningsprocessen.

14. returfiber : fiber som avskilts från avfallsströmmen under en tillverkningsprocess, eller som genererats av hushåll eller av kommersiella, industriella och institutionella anläggningar i deras roll som slutanvändare av en produkt. Denna fiber kan inte längre användas för avsett ändamål. Återanvändning av material som genererats i en process och som kan återvinnas inom samma process (utskottspapper – egenproducerat eller inköpt) omfattas inte.

15. TCF-massa : massa som blekts helt utan klor.

16. TMP : termomekanisk massa.

KRITERIER FÖR EU-MILJÖMÄRKET

Kriterium 1 – Utsläpp till vatten och luft

Det förutsätts att produktionsanläggningen för massa och papper uppfyller alla rättsliga krav i det land där den är belägen.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse, styrkt av relevanta dokument och intyg från den eller dem som levererat massan.

Kriterium 1 a Kemisk syreförbrukning (COD), svavel (S), NOx, fosfor (P)

Kravet baseras på information om utsläpp i förhållande till ett angivet referensvärde. Kvoten mellan de faktiska utsläppen och referensvärdet omvandlas till en belastningspoäng.

Poängen för varje enskild utsläppsparameter får inte överstiga 1,3.

Under inga omständigheter får det totala antalet poäng (Ptotal = PCOD + PS + PNOx + PP) överstiga 4,0.

När det gäller icke-integrerad produktion ska sökanden tillhandahålla en beräkning som inbegriper tillverkningen av både massa och papper.

För massa- och pappersproduktion tillsammans ska beräkningen av PCOD utföras på följande sätt (PS, PNOx och PP ska beräknas på samma sätt).

För varje använd massa ”i” ska de tillhörande uppmätta COD-utsläppen (CODmassa,i uttryckt i kg/ton lufttorr – ADt) vägas i förhållande till andelen av varje massa som använts (massa ”i” uttryckt i ton lufttorr massa) och summeras. Lufttorr innebär 90 % torrhalt för massa och 95 % torrhalt för papper.

Det vägda COD-utsläppet för massan adderas därefter till det uppmätta COD-utsläppet från papperstillverkningen så att det totala COD-utsläppet, CODtotal, erhålls.

Det vägda COD-referensvärdet för massatillverkningen beräknas på samma sätt genom att summan av det vägda referensvärdet för varje använd massa adderas till referensvärdet för papperstillverkningen vilket ger ett totalt COD-referensvärde, CODref,total. I tabell 1 återfinns referensvärdena för varje använd massatyp liksom för papperstillverkningen.

Slutligen divideras det totala COD-utsläppet med det totala COD-referensvärdet på följande sätt:

Formula

Tabell 1

Referensvärden för utsläpp från olika massatyper och från papperstillverkning

Massatyp/papper	Utsläpp (kg/ADt)
Massatyp/papper	COD referens	P referens	S referens	NOx referens
Blekt kemisk massa (utom sulfitmassa)	16,00	0,025 0,09 (1)	0,35	1,60
Blekt kemisk massa (sulfitmassa)	24,00	0,04	0,75	1,60
Magnefitmassa	28,00	0,056	0,75	1,60
Oblekt kemisk massa	6,50	0,016	0,35	1,60
CTMP/CMP	16,00	0,008	0,20	0,25/0,70 (2)
TMP-/slipmassa	3,00/5,40 (3)	0,008	0,20	0,25
Returfibermassa utan avsvärtning	1,10	0,006	0,20	0,25
Returfibermassa med avsvärtning	2,40	0,008	0,20	0,25
Pappersbruk (kg/ton)	1,00	0,008	0,30	0,70

När kraftvärmeproduktion sker i samma fabrik kan utsläppen av S och NOx från lokal elproduktionen subtraheras från den totala mängden. Följande formel kan användas för att beräkna elproduktionens andel av utsläppen:

2 × (MWh(el))/[2 × MWh(el) + MWh(värme)]

Elen i denna beräkning är den el som produceras i kraftvärmeverket. Värmen i denna beräkning är den nettovärme som levereras från kraftvärmeverket till massa-/papperstillverkningen.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla detaljerade beräkningar och testdata som visar att produkten uppfyller detta kriterium, samt kompletterande dokumentation som omfattar testrapporter där följande standardiserade testmetoder för kontinuerlig eller periodisk övervakning använts (eller likvärdiga standardiserade metoder som enligt det behöriga organet tillhandahåller data av likvärdig vetenskaplig kvalitet): COD: ISO 15705 eller ISO 6060; NOx: EN 14792 eller ISO 11564; S (svaveloxider): EN 14791 eller EPA nr 8; S (reducerat svavel): EPA nr 15A, 16A eller 16B; S-halt i olja: ISO 8754; S-halt i kol: ISO 19579; S-halt i biobränslen: EN 15289; total-P: EN ISO 6878.

Snabbtester kan också användas för att övervaka utsläpp under förutsättning att de regelbundet (t.ex. en gång i månaden) kontrolleras mot relevanta ovannämnda standarder eller lämpliga motsvarigheter. När det gäller COD-utsläpp ska kontinuerlig övervakning baserad på analys av totalt organiskt kol (TOC) accepteras under förutsättning att en korrelation mellan TOC- och COD-resultat har fastställts för platsen i fråga.

Lägsta mätfrekvens ska, såvida inte annat sägs i driftstillståndet, vara en gång om dagen för COD-utsläpp och en gång i veckan för totala P-utsläpp. I samtliga fall ska utsläpp av S och NOx mätas kontinuerligt (för utsläpp från pannor med en kapacitet överstigande 50 MW) eller periodiskt (minst en gång om året för pannor och torkar med en kapacitet på högst 50 MW vardera).

Data ska rapporteras som årsmedelvärden utom när

—	produktionskampanjen endast äger rum under en begränsad tidsperiod,

—	produktionsanläggningen är ny eller ombyggd, varvid mätningarna ska baseras på minst 45 på varandra följande dagar med stabil produktion.

I båda fallen får data endast accepteras om de är representativa för respektive kampanjkörning och ett tillräckligt antal mätningar har gjorts för varje utsläppsparameter.

Den kompletterande dokumentationen ska innehålla uppgifter om mätfrekvens och beräkning av belastningspoängen för COD, total-P, S och NOx.

Utsläpp till luft ska omfatta alla utsläpp av S och NOx som uppstår vid tillverkningen av massa och papper, även ånga som genereras utanför produktionsstället, minus sådana utsläpp som härrör från elproduktion. Mätningarna ska omfatta sodapannor, mesaugnar, ångpannor och destruktionsugnar för starkt luktande gaser. Även diffusa utsläpp ska beaktas. Rapporterade utsläppsvärden för S till luft ska omfatta både oxiderade och reducerade S-utsläpp. De S-utsläpp som härrör från framställningen av värmeenergi från olja, kol eller andra externa bränslen med känt S-innehåll ska beaktas men får beräknas i stället för att mätas.

Vid mätning av utsläpp till vatten ska proverna vara ofiltrerade och osedimenterade och tas vid utloppet från brukets avloppsreningsverk. När brukets avloppsvatten leds till ett avloppsreningsverk som drivs av kommunen eller annan tredje part ska ofiltrerade och osedimenterade prover från utloppet av brukets avloppssystem analyseras varefter resultatet ska multipliceras med en standardfaktor avseende reningsförmågan i avloppsreningsverket som drivs av kommunen eller annan tredje part. Faktorn avseende reningsförmågan ska baseras på information från den som driver avloppsreningsverket, vare sig detta är kommunen eller annan tredje part.

För integrerade massa- och pappersbruk kan det vara svårt att få separata utsläppsvärden för massa respektive papper, och om det bara finns uppgift om de samlade utsläppen från massa- och papperstillverkning ska utsläppsvärdena för massa sättas till noll och de samlade utsläppen jämföras med kombinerade referensvärden för relevant massa- och papperstillverkning. Det vägda innehållet av varje massatyp som åsatts ett särskilt referensvärde i tabell 1 ska återspeglas i formeln.

Kriterium 1 b Adsorberbara organiska halogener (AOX)

Kriteriet avser massa som blekts utan elementärt klor (ECF).

AOX-utsläppen från tillverkningen av varje enskild massa som används i EU-miljömärkt grafiskt papper får inte överstiga 0,17 kg/ADt.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna testrapporter där AOX ISO 9562-metoden eller likvärdiga metoder används, åtföljda av detaljerade beräkningar som visar att detta kriterium är uppfyllt samt eventuell kompletterande dokumentation.

Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med detta kriterium, styrkt av en lista över de olika ECF-massor som använts i massablandningen, deras respektive vägningar och deras respektive mängd AOX-utsläpp, uttryckt som kg AOX/ADt massa.

Den kompletterande dokumentationen ska innehålla uppgifter om mätfrekvensen. AOX ska endast mätas i processer där klorföreningar används för blekning av massan. AOX behöver inte mätas i avloppsvatten från icke-integrerade pappersbruk eller avloppsvatten från massatillverkning utan blekning eller där blekning utförs med klorfria ämnen.

Vid mätning av AOX-utsläpp till vatten ska proverna vara ofiltrerade och osedimenterade och tas vid utloppet från brukets avloppsreningsverk. När brukets avloppsvatten leds till ett avloppsreningsverk som drivs av kommunen eller annan tredje part ska ofiltrerade och osedimenterade prover från utloppet av brukets avloppssystem analyseras varefter resultatet ska multipliceras med en standardfaktor avseende reningsförmågan i avloppsreningsverket som drivs av kommunen eller annan tredje part. Faktorn avseende reningsförmågan ska baseras på information från den som driver avloppsreningsverket, vare sig detta är kommunen eller annan tredje part.

Information om utsläppen ska uttryckas som årsmedelvärden från mätningar som utförts åtminstone en gång varannan månad. Om det rör sig om en ny eller ombyggd tillverkningsanläggning ska mätningarna baseras på minst 45 på varandra följande dagar med stabil produktion. De ska vara representativa för respektive kampanjkörning.

Om den sökande inte använder ECF-massa räcker det med ett intyg om detta till det behöriga organet.

Kriterium 1 c CO2

Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen som används för produktion av processvärme och el (oavsett om den sker på produktionsstället eller inte) får inte överstiga följande gränsvärden:

1)	1 100 kg CO2/ton för papper tillverkat av 100 % avsvärtad massa eller returfibermassa.

2)	1 000 kg CO2/ton för papper tillverkat av 100 % kemisk massa.

3)	1 600 kg CO2/ton för papper tillverkat av 100 % mekanisk massa.

När det gäller papper bestående av en kombination av kemisk massa, returfibermassa och mekanisk massa ska ett vägt gränsvärde beräknas utifrån andelen av varje massatyp i blandningen. Utsläppsvärdet ska då beräknas som summan av utsläppen från produktionen av massa och papper med hänsyn tagen till den använda massablandningen.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla data och detaljerade beräkningar som visar att produkten uppfyller detta kriterium, samt kompletterande dokumentation.

För varje använd massa ska massatillverkaren förse sökanden med ett enda värde för CO2-utsläppet mätt i kg CO2/ADt. Sökanden ska också tillhandahålla ett enda värde för CO2-utsläppet för den aktuella pappersmaskin eller de aktuella pappersmaskiner som använts för att tillverka EU-miljömärkt grafiskt papper. För integrerade bruk kan CO2-utsläpp för tillverkning av massa och papper rapporteras som ett enda värde.

För att definiera maximalt tillåtna CO2-utsläpp ska sökanden definiera massablandningen med avseende på massatyp (dvs. kemisk massa, mekanisk massa och returfibermassa).

För att beräkna de faktiska CO2-utsläppen ska sökanden definiera massablandningen med avseende på de enskilda massor som använts, beräkna det vägda medelvärdet för CO2-utsläppen för massaproduktionen och addera detta värde till CO2-utsläppen från pappersmaskinen eller pappersmaskinerna.

Redovisningen av CO2-utsläpp ska omfatta alla icke förnybara bränslen som används vid massa- och papperstillverkningen, dvs. även utsläpp i samband med elproduktionen (oavsett om den sker på produktionsstället eller inte).

Utsläppsfaktorer för bränslen ska användas i enlighet med bilaga VI till kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 (4).

Vad gäller el från nätet ska en utsläppsberäkningsfaktor om 384 (kg CO2/MWh) användas i enlighet med MEErP-metoden (5).

Perioden för beräkningarna eller massbalanserna ska baseras på tolv månaders produktion. Om det rör sig om en ny eller ombyggd produktionsanläggning ska beräkningarna baseras på minst 45 på varandra följande dagar med stabil produktion. Beräkningarna ska vara representativa för respektive kampanjkörning.

Vad gäller el från nätet ska det värde som anges ovan (genomsnittligt värde för Europa) användas, såvida inte sökanden inkommer med dokumentation som gör det möjligt att fastställa genomsnittsvärdet för dess elleverantörer (kontraktsleverantörer), varvid sökanden får använda detta värde i stället för det ovan angivna. Den dokumentation som används som intyg om överensstämmelse ska innefatta tekniska specifikationer som anger genomsnittsvärdet (dvs. en kontraktskopia).

Den mängd energi från förnybara energikällor som köps in och används för produktionsprocesserna räknas som noll CO2-utsläpp vid beräkning av CO2-utsläppen. Sökanden ska tillhandahålla relevant dokumentation som styrker att denna sorts energi faktiskt används vid bruket eller har köpts in utifrån.

Kriterium 2 – Energianvändning

Kravet baseras på information om faktisk energianvändning under massa- och papperstillverkning i förhållande till givna referensvärden.

Energiförbrukningen omfattar förbrukningen av el och bränsle för värmeproduktion och uttrycks som belastningspoäng (Ptotal) enligt nedan.

Det totala antalet belastningspoäng (Ptotal = PE + PF) får inte överstiga 2,5.

I tabell 2 anges referensvärden för beräkning av energiförbrukningen.

När massor blandats ska referensvärdet för förbrukningen av el och bränsle för värmeproduktion vägas i förhållande till andelen av varje massa som använts (massa ”i” uttryckt i ton lufttorr massa) och summeras.

Kriterium 2 a Elektricitet

Elförbrukningen vid massa- och papperstillverkning ska uttryckas i form av belastningspoäng (PE) enligt nedan.

Beräkning för massatillverkning: För varje använd massa ”i” ska elförbrukningen (Emassa,i uttryckt i kWh/ADt) beräknas på följande sätt:

Emassa,i = internt producerad el + inköpt el – såld el.

Beräkning för papperstillverkning: Likaså ska elförbrukningen vid papperstillverkning (Epapper) beräknas på följande sätt:

(Epapper) = internt producerad el + inköpt el – såld el.

Slutligen beräknas det totala antalet belastningspoäng (PE) för massa- och papperstillverkning på följande sätt:

Formula

För integrerade massa- och pappersbruk kan det vara svårt att få separata uppgifter om elförbrukningen för massa respektive papper, och om det bara finns uppgift om den samlade elförbrukningen för massa- och papperstillverkning ska elförbrukningen för massa sättas till noll medan pappersbrukets elförbrukning ska inkludera både massa- och papperstillverkning.

Kriterium 2 b Bränsleförbrukning för värmeproduktion

Bränsleförbrukningen vid massa- och papperstillverkning ska uttryckas i form av belastningspoäng (PF) enligt nedan.

Beräkning för massatillverkning: För varje använd massa ”i” ska bränsleförbrukningen (Fmassa,i uttryckt i kWh/ADt) beräknas på följande sätt:

Fmassa,i = internt producerat bränsle + inköpt bränsle – sålt bränsle – 1,25 × internt producerad el.

Anmärkning:

1.	Fmassa,i (och dess bidrag till PF, massa) behöver endast beräknas för mekanisk massa om det rör sig om lufttorr mekanisk avsalumassa med minst 90 % torrsubstans.

2.	Den mängd bränsle som används för att producera såld värme ska adderas till ”sålt bränsle” i ovanstående formel.

Beräkning för papperstillverkning: Likaså ska bränsleförbrukningen vid papperstillverkning (Fpapper uttryckt i kWh/ADt) beräknas på följande sätt:

Fpapper = internt producerat bränsle + inköpt bränsle – sålt bränsle – 1,25 × internt producerad el.

Slutligen beräknas det totala antalet belastningspoäng (PF) för massa- och papperstillverkning på följande sätt:

Formula

Tabell 2

Referensvärden för elektricitet och bränsle

Massatyp	Bränsle kWh/ADt F referens		El kWh/ADt E referens
Massatyp	Ej admp	admp	Ej admp	admp
Kemisk massa	3 650	4 650	750	750
Termomekanisk massa (TMP)	0	900	2 200	2 200
Slipmassa (inklusive pressad slipmassa)	0	900	2 000	2 000
Kemitermomekanisk massa (CTMP)	0	800	1 800	1 800
Returfibermassa	350	1 350	600	600
Papperstyp	kWh/ton
Obestruket finpapper, journalpapper (SC), tidningspapper	1 700		750
Bestruket finpapper, bestruket journalpapper (LWC, MWC)	1 700		800
admp = lufttorr avsalumassa

Bedömning och kontroll (för både a och b): Sökanden ska lämna detaljerade beräkningar som visar att detta kriterium är uppfyllt och bifoga all kompletterande dokumentation. De rapporterade uppgifterna ska därför omfatta den totala förbrukningen av el och bränsle.

Sökanden ska beräkna den totala energitillförseln, uppdelat på värme/bränsle och el som använts vid tillverkning av massa och papper, inklusive energi som använts för avsvärtning av returpapper för tillverkning av returfibermassa. Energi som används för transport av råvaror eller för konvertering och förpackning ingår inte i beräkningarna av energiförbrukningen.

Den totala värmeenergin omfattar alla inköpta bränslen. Den omfattar även värmeenergi som återvunnits genom förbränning av lut och avfall från processer inom produktionsanläggningen (t.ex. träavfall, sågspån, lut, pappersavfall, utskottspapper) samt värme som återvunnits vid intern elproduktion. Sökanden behöver dock bara räkna med 80 % av värmeenergin från sådana källor vid beräkningen av den totala värmeenergin.

Med elektrisk energi avses nettomängden tillförd el som kommer från nätet respektive från intern elproduktion mätt som elektrisk effekt. El som används för behandling av avloppsvatten behöver inte beaktas.

Där el används för att generera ånga ska ångans värmevärde beräknas, därefter divideras med 0,8 och adderas till den totala bränsleförbrukningen.

För integrerade massa- och pappersbruk kan det vara svårt att få separata uppgifter om bränsle (värme) för massa och papper, och om det bara finns en samlad uppgift för massa- och papperstillverkning, ska värdet för bränsle (värme) för massa sättas till noll, och värdet för pappersbruket ska inkludera både massa- och papperstillverkning.

Kriterium 3 – Fiber: bevarande av resurser, hållbart skogsbruk

Fiberråvaran i papperet kan bestå av returfiber eller nyfiber.

Nyfiber får inte härröra från GMO-arter.

All fiber ska omfattas av giltiga spårbarhetscertifikat utfärdade enligt ett oberoende system för tredjepartscertifiering såsom Forest Stewardship Council (FSC), Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC) eller motsvarande, eller omfattas av mottagningsbevis för återvinning i enlighet med EN 643.

Åtminstone 70 % av den fiberråvara som tilldelats produkten eller produktionslinjen ska komma från skogar eller områden som sköts enligt principer om hållbart skogsbruk vilka uppfyller de krav som anges i tillämpligt oberoende spårbarhetssystem och/eller komma från returråvara.

Beräkningen av returfiberinnehållet omfattar inte återanvändning av avfallsmaterial som kan återvinnas inom den process där det genererats (dvs. utskottspapper – egenproducerat eller inköpt). Inflöde av utskottspapper från konvertering (eget eller inköpt) kan dock betraktas som ett bidrag till returfiberinnehållet om det omfattas av mottagningsbevis enligt EN 643.

All ocertifierad ny råvara ska omfattas av ett kontrollsystem som säkerställer att den har ett godkänt ursprung och uppfyller certifieringssystemets alla övriga krav på ocertifierad råvara.

De certifieringsorgan som utfärdar skogsbruks- och/eller spårbarhetscertifikat ska vara ackrediterade eller erkända enligt detta certifieringssystem.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska till det behöriga organet tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse, styrkt av ett giltigt spårbarhetscertifikat utfärdat av en oberoende certifierare för tillverkaren av EU-miljömärkt grafiskt papper avseende all nyfiber som används i produkten eller i produktionslinjen. FSC, PEFC eller likvärdiga system ska godtas som oberoende tredjepartscertifiering. Om returfiber har använts och intyg om detta enligt FSC, PEFC eller motsvarande inte används ska mottagningsbevis enligt EN 643 fungera som bevis.

Sökanden ska tillhandahålla reviderade räkenskapshandlingar som visar att åtminstone 70 % av den råvara som tilldelats produkten eller produktionslinjen kommer från skogar eller områden som sköts enligt principer om hållbart skogsbruk vilka uppfyller de krav som anges i tillämpligt oberoende spårbarhetssystem och/eller kommer från returråvara.

Om produkten eller produktionslinjen innehåller ocertifierad ny råvara ska det styrkas att innehållet av ocertifierad ny råvara inte överstiger 30 % och att den omfattas av ett kontrollsystem som säkerställer att den har godkänt ursprung och uppfyller certifieringssystemets alla övriga krav på ocertifierad råvara.

Om certifieringssystemet inte särskilt kräver att all ny råvara ska komma från arter som inte är GMO-arter ska kompletterande bevis lämnas för detta.

Kriterium 4 – Begränsade farliga ämnen och blandningar

Grunden för att visa att vart och ett av underkriterierna till kriterium 4 är uppfyllda ska vara att sökanden tillhandahåller en lista över alla relevanta kemikalier som använts tillsammans med lämplig dokumentation (säkerhetsdatablad eller intyg från kemikalieleverantören).

Kriterium 4 a Begränsning av ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC)

Anmärkning: Alla process- och funktionskemikalier som används i pappersbruket måste kontrolleras. Detta kriterium gäller inte kemikalier som används för behandling av avloppsvatten såvida inte detta efter behandling återförs till pappersprocessen.

Ämnen som identifierats enligt det förfarande som beskrivs i artikel 59.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (6) och införts i kandidatförteckningen för ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) får inte förekomma i pappersprodukten i högre koncentrationer än 0,10 viktprocent. Inga undantag ska medges från detta krav.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska intyga att pappersprodukten inte innehåller något SVHC i högre koncentration än 0,10 viktprocent. Intyget ska styrkas av säkerhetsdatablad eller lämpliga intyg från kemikalieleverantörerna som visar att ingen av de i pappersbruket använda process- och funktionskemikalierna innehåller SVHC i högre koncentrationer än 0,10 viktprocent.

Förteckningen över ämnen som identifierats som SVHC och som införts i kandidatförteckningen i enlighet med artikel 59.1 i förordning (EG) nr 1907/2006 återfinns här:

https://echa.europa.eu/sv/candidate-list-table.

Uppgifter ska hämtas ur förteckningen på ansökningsdagen.

Kriterium 4 b Begränsningar rörande klassificering, märkning och förpackning (CLP)

Om det inte finns något undantag angivet i tabell 3 får pappersprodukten inte innehålla mer än 0,10 viktprocent av ämnen eller blandningar som klassificerats med någon av följande faroangivelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (7).

—	Grupp 1-faror: Cancerogen, mutagen och/eller reproduktionstoxisk (CMR) i kategori 1A eller 1B: H340, H350, H350i, H360, H360F, H360D, H360FD, H360Fd, H360Df.

—

Grupp 2-faror: CMR i kategori 2: H341, H351, H361, H361f, H361d, H361fd, H362; akvatisk toxicitet i kategori 1: H400 eller H410; akut toxicitet i kategori 1 och 2: H300, H310, H330; aspirationstoxicitet i kategori 1: H304; specifik organtoxicitet (STOT) i kategori 1: H370, H372; hudsensibiliserande i kategori 1 (*1): H317.

—	Grupp 3-faror: Akvatisk toxicitet i kategori 2, 3 och 4: H411, H412, H413; akut toxicitet i kategori 3: H301, H311, H331; STOT i kategori 2: H371, H373.

Användning av ämnen eller blandningar som modifieras kemiskt under pappersprocessen (t.ex. oorganiska flockningsmedel, tvärbindningsmedel, oorganiska oxidations- och reduktionsmedel) så att det inte längre är tillämpligt med någon relevant begränsad CLP-fara ska undantas från ovanstående krav.

Tabell 3

Undantag från farobegränsningarna i CLP-förordningen och tillämpliga villkor

Typ av ämne/blandning	Tillämplighet	Undantagna faroklassificeringar	Villkor för undantag
Färgämnen och pigment	Används vid applicering i våtparti eller på ytan vid tillverkning av färgat papper.	H411, H412, H413	Kemikalieleverantören ska intyga att en fixeringsgrad på 98 % kan uppnås på papperet och tillhandahålla instruktioner om hur detta kan säkerställas. Papperstillverkaren ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med relevanta instruktioner.
Basiska färgämnen	Färgning av papper som huvudsakligen baseras på mekanisk massa och/eller oblekt kemisk massa.	H400, H410, H411, H412, H413, H317
Katjoniska polymerer (inklusive polyeteniminer, polyamider och polyaminer)	Olika möjliga användningsområden, inklusive som retentionsmedel eller för att öka styrkan hos den våta pappersbanan, torrstyrkan och våtstyrkan.	H411, H412, H413	Papperstillverkaren ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med eventuella relevanta instruktioner för säker hantering och dosering som anges i säkerhetsdatabladet.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla en lista med alla relevanta kemikalier som använts tillsammans med relevanta säkerhetsdatablad eller leverantörsintyg.

Alla kemikalier som innehåller ämnen eller blandningar med begränsade CLP-klassificeringar ska markeras. För att uppskatta mängden begränsat ämne eller begränsad blandning i slutprodukten används kemikaliens ungefärliga doseringshastighet i kombination med koncentrationen av det begränsade ämnet eller den begränsade blandningen i kemikalien (enligt vad som anges i säkerhetsdatabladet eller leverantörsintyget) samt en antagen retentionsfaktor om 100 %.

Eventuell avvikelse från en retentionsfaktor om 100 % eller kemisk modifiering av ett begränsat farligt ämne eller en begränsad farlig blandning måste motiveras skriftligt till det behöriga organet.

För varje begränsat ämne eller begränsad blandning som överstiger 0,10 viktprocent i den slutliga pappersprodukten men som omfattas av undantag måste ett intyg om överensstämmelse med relevanta undantagsvillkor tillhandahållas.

Kriterium 4 c Klor

Anmärkning: Detta krav ska gälla tillverkare av massa och papper. Även om det också gäller blekning av returfiber accepteras att fibern under sin tidigare livscykel kan ha blekts med klorgas.

Klorgas får inte användas som blekmedel. Detta krav gäller inte klorgas relaterad till tillverkning och användning av klordioxid.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om att klorgas inte har använts som blekmedel under pappersprocessen tillsammans med intyg från alla relevanta massaleverantörer.

Kriterium 4 d. Alkylfenoletoxilater (APEO)

Anmärkning: Detta krav ska gälla tillverkare av massa och papper.

Alkylfenoletoxilater eller andra alkylfenolderivat får inte tillsättas till rengöringskemikalier, kemikalier för avsvärtning, skumdämpare, dispergeringsmedel eller bestrykningsmedel. Alkylfenolderivat definieras som ämnen som avspaltar alkylfenoler vid nedbrytning.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna intyg från kemikalieleverantören eller kemikalieleverantörerna om att alkylfenoletoxilater eller andra alkylfenolderivat inte har tillsatts dessa produkter.

Kriterium 4 e Tensider för avsvärtning

Anmärkning: Detta krav ska gälla tillverkare av avsvärtad massa.

Alla tensider som används vid avsvärtning ska vara biologiskt lättnedbrytbara eller potentiellt fullständigt biologiskt nedbrytbara (se testmetoder och tröskelvärden nedan). Enda undantaget från detta krav ska vara användning av tensider baserade på silikonderivat, under förutsättning att pappersslam från avsvärtningsprocessen förbränns.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med detta kriterium tillsammans med relevanta säkerhetsdatablad eller testrapporter för varje enskild tensid. Dessa ska innehålla uppgifter om testmetod, gränsvärden och den slutsats som dragits genom användning av någon av följande testmetoder med tillhörande tröskelvärde:

—	För biologisk lättnedbrytbarhet: OECD 301 A–F (eller likvärdiga ISO-standarder), som visar att ämnet brutits ned (inbegripet absorption) med minst 70 % inom 28 dagar för 301 A och E, och med minst 60 % för 301 B, C, D och F.

—	För potentiell fullständig biologisk nedbrytbarhet: OECD 302 A–C (eller likvärdiga ISO-standarder), som visar att ämnet brutits ned (inbegripet adsorption) med minst 70 % inom 28 dagar för 302 A och B, och med minst 60 % för 302 C.

Om silikonbaserade tensider används ska sökanden tillhandahålla ett säkerhetsdatablad för använda kemikalier samt ett intyg om att pappersslam från avsvärtningsprocessen förbränns, inklusive detaljer om avsedd förbränningsanläggning.

Kriterium 4 f Begränsningar av biocidprodukter för slembekämpning

Anmärkning: Detta krav ska gälla tillverkare av papper.

De verksamma ämnena i biocidprodukter som används för bekämpning av slembildande organismer i fiberinnehållande cirkulationsvattensystem ska ha godkänts för detta ändamål eller vara under behandling för ett beslut om godkännande i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (8), och får inte vara potentiellt bioackumulerbara.

Vid tillämpningen av detta kriterium ska bioackumuleringspotentialen anges som log Kow (log fördelningskoefficienten oktanol/vatten) ≤ 3,0 eller en experimentellt fastställd biokoncentrationsfaktor ≤ 100.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med detta kriterium tillsammans med för produkten relevant säkerhetsdatablad eller testrapport. Där ska finnas uppgifter om testmetod, gränsvärde och den slutsats som dragits med användning av en av följande testmetoder: OECD 107, 117 eller 305 A–E.

Kriterium 4 g Begränsningar av azofärgämnen

Anmärkning: Detta krav ska gälla tillverkare av papper.

Azofärgämnen som genom reduktiv avspjälkning av en eller flera azogrupper kan avge en eller flera av de aromatiska aminer som förtecknas i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/61/EG (9) eller i tillägg 8 till bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 får inte användas vid tillverkning av EU-miljömärkt grafiskt papper.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med detta kriterium utfärdat av den eller dem som levererat alla färgämnen som använts vid tillverkningen av EU-miljömärkt grafiskt papper. Leverantörsintyget ska styrkas av testrapporter i enlighet med tillämpliga metoder förtecknade i tillägg 10 till bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 eller likvärdiga metoder.

Kriterium 4 h Metallbaserade pigment och färgämnen

Anmärkning: Detta krav ska gälla tillverkare av papper. Se definitionen av metallbaserade pigment och färgämnen i inledningen till denna bilaga.

Färgämnen eller pigment baserade på aluminium (*2), silver, arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar (*2), kvicksilver, mangan, nickel, bly, selen, antimon, tenn eller zink får inte användas.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med kraven i detta kriterium utfärdat av leverantören eller leverantörerna av alla färgämnen som använts under tillverkningsprocessen av EU-miljömärkt grafiskt papper. Leverantörsintyget eller leverantörsintygen ska styrkas av säkerhetsdatablad eller annan relevant dokumentation.

Kriterium 4 i Jonformiga föroreningar i färgämnen

Anmärkning: Detta krav ska gälla tillverkare av papper.

Halterna av jonformiga föroreningar i färgämnena får inte överstiga följande gränsvärden: silver 100 ppm, arsenik 50 ppm, barium 100 ppm, kadmium 20 ppm, kobolt 500 ppm, krom 100 ppm, koppar 250 ppm, kvicksilver 4 ppm, nickel 200 ppm, bly 100 ppm, selen 20 ppm, antimon 50 ppm, tenn 250 ppm, zink 1 500 ppm.

Begränsningen avseende kopparföroreningar ska inte gälla färgämnen baserade på kopparftalocyanin.

Kriterium 5 – Avfallshantering

Alla produktionsanläggningar för massa och papper ska ha ett system för hantering av avfall som uppkommer under produktionsprocessen samt en plan för avfallshantering och avfallsminimering som beskriver produktionsprocessen och åtminstone innehåller information om följande:

1)	Gällande rutiner för förebyggande av avfall.

2)	Gällande rutiner för sortering, återanvändning och återvinning av avfall.

3)	Gällande rutiner för säker hantering av farligt avfall.

4)	Övergripande mål och detaljerade mål för ständig förbättring i fråga om minskad avfallsgenerering samt ökad andel återanvändning och återvinning.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla en plan för avfallsminimering och avfallshantering för varje berörd anläggning samt ett intyg om överensstämmelse med kriteriet.

Sökande som är registrerade inom EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och/eller certifierade enligt ISO 14001 ska anses uppfylla kriteriet om

1)	avfallshanteringen inkluderas enligt vad som dokumenteras i miljöredovisningen enligt Emas för respektive produktionsställe, eller om

2)	avfallshanteringen inkluderas i tillräcklig utsträckning genom ISO 14001-certifieringen för respektive produktionsställe.

Kriterium 6 – Användbarhet

Produkten ska vara ändamålsenlig.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med detta kriterium, styrkt av relevant dokumentation.

Tillverkarna ska garantera att deras produkter är ändamålsenliga och tillhandahålla dokumentation som visar att produktens kvalitet följer standarden EN ISO/IEC 17050. Denna standard innehåller allmänna krav för leverantörers försäkran om överensstämmelse med normgivande dokument.

Kriterium 7 – Information på förpackningen

Åtminstone en av följande meningar ska finnas på produktförpackningen:

”Använd gärna båda sidor av papperet” (tillämpligt för papper för kontorskopiering)

”Använt papper bör samlas in och återvinnas”

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med detta kriterium, styrkt av en bild av produktförpackningen där den nödvändiga informationen anges.

Kriterium 8 – Information på miljömärket

Sökanden ska följa de instruktioner om EU-miljömärkets korrekta användning som återfinns i EU Ecolabel Logo Guidelines:

http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/documents/logo_guidelines.pdf

Om det frivilliga märket med textruta används ska det innehålla följande tre uppgifter:

—	Låga utsläpp till luft och vatten under produktionen.

—	Låg energianvändning under produktionen.

—	xx % fiber från hållbara källor/xx % returfiber (beroende på vad som är tillämpligt).

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med detta kriterium, styrkt av en bild av produktförpackningen som tydligt visar märket, registrerings-/licensnumret och, där så är tillämpligt, de uppgifter som kan anges tillsammans med märket.

(1) Det högre värdet avser bruk som använder eukalyptus från regioner med höga fosfornivåer (t.ex. iberisk eukalyptus).

(2) Värde för NOx-utsläpp från icke-integrerade CTMP-bruk där massan torkas i flingtork med biobränslebaserad ånga.

(3) COD-värde för kraftigt blekt mekanisk massa (70–100 % av fibern i det färdiga papperet).

(4) Kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 av den 21 juni 2012 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 181, 12.7.2012, s. 30).

(5) Methodology for Ecodesign of Energy-related Products (”metod för ekodesign av energirelaterade produkter”).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävEPA nr 15A, 16A eller 16Bande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).

(*1) Begränsningar med H317 ska bara gälla kommersiella färgberedningar, ytbehandlingsmedel och bestrykningsmedel som påförs på papper.

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1).

(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/61/EG av den 19 juli 2002 om ändring för nittonde gången av rådets direktiv 76/769/EEG om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (azofärger) (EGT L 243, 11.9.2002, s. 15).

(*2) Från begränsningen avseende koppar undantas kopparftalocyanin och begränsningen avseende aluminium ska inte gälla aluminiumsilikater.

BILAGA II

KRITERIER FÖR TILLDELNING AV EU-MILJÖMÄRKET TILL MJUKPAPPER OCH MJUKPAPPERSPRODUKTER

BAKGRUND

Kriteriernas syfte

—	minska energiförbrukningen och därmed förknippade utsläpp till luften,

—	minska miljöskadorna genom att minska utsläppen till vatten och uppkomsten av avfall,

—	minska de miljöskador eller miljörisker som är relaterade till användningen av farliga kemikalier, och

—	skydda skogarna genom bestämmelser om att returfiber eller nyfiber måste härröra från skogar och områden som sköts på ett hållbart sätt.

Kriterier för tilldelning av EU-miljömärket till mjukpapper och mjukpappersprodukter:

1.	Utsläpp till vatten och luft.

2.	Energianvändning.

3.	Fiber: bevarande av resurser, hållbart skogsbruk.

4.	Begränsade farliga ämnen och blandningar.

5.	Avfallshantering.

6.	Krav på slutprodukten.

7.	Information på EU-miljömärket.

Energianvändning och utsläpp till vatten och luft i samband med konvertering av mjukpapper till mjukpappersprodukter ingår inte. De ekologiska kriterierna omfattar inte transport och paketering av råvara (t.ex. trä), massa eller den slutliga pappersprodukten.

Bedömning och kontroll: De särskilda bedömnings- och kontrollkraven anges separat för varje kriterium.

När så är lämpligt får andra testmetoder än de som anges för varje kriterium användas om de godkänns som likvärdiga av det behöriga organ som bedömer ansökan.

Mjukpappersprodukten måste uppfylla alla krav i det respektive land där den släpps ut på marknaden. Sökanden ska intyga att produkten uppfyller detta krav.

I denna bilaga gäller följande definitioner:

1. ton lufttorr : ton lufttorr (ADt) massa uttryckt som 90 % torrhalt.

3. CMP : kemimekanisk massa.

4. CTMP : kemitermomekanisk massa.

5. avsvärtad massa : massa tillverkad av returpapper från vilket tryckfärger och andra föroreningar har avlägsnats.

7. ECF-massa : massa som blekts utan elementärt klor.

9. papper eller kartong med mekanisk massa : papper eller kartong vars fiberinnehåll väsentligen består av mekanisk massa.

10. metallbaserade pigment och färgämnen : färgämnen och pigment som innehåller mer än 50 viktprocent relevanta metallföreningar.

11. maskinrulle : en stor pappersrulle, upprullad i rullstolen, som täcker antingen hela eller delar av pappersmaskinens bredd.

12. icke-integrerad produktion : tillverkning av avsalumassa (för försäljning) i massabruk utan papperstillverkning, eller tillverkning av papper/kartong genom användning av enbart massa som tillverkats i andra bruk (avsalumassa).

13. pappersmaskinsutskott : pappersmaterial som kasseras under processen i pappersmaskinen men som har egenskaper som gör att det kan återvinnas på plats genom återföring till den tillverkningsprocess där det genererades. I detta beslut utsträcks termen inte till konverteringsprocesser vilka betraktas som processer åtskilda från pappersmaskinen.

14. pigment : färgade, svarta, vita eller fluorescerande partikelformiga organiska eller oorganiska fasta ämnen vilka vanligen är olösliga i samt väsentligen fysiskt och kemiskt opåverkade av det bindemedel eller substrat i vilket de inkorporeras. De förändrar utseendet genom selektiv absorption och/eller spridning av ljus. Pigment finfördelas vanligen i bindemedel eller substrat för applicering, exempelvis vid tillverkning av tryckfärger, målarfärger, plaster eller andra polymermaterial. Pigment behåller en kristallin eller partikelformig struktur under hela färgningsprocessen.

15. returfiber : fiber som avskilts från avfallsströmmen under en tillverkningsprocess, eller som genererats av hushåll eller av kommersiella, industriella och institutionella anläggningar i deras roll som slutanvändare av en produkt. Denna fiber kan inte längre användas för avsett ändamål. Återanvändning av material som genererats i en process och som kan återvinnas inom samma process (utskottspapper – egenproducerat eller inköpt) omfattas inte.

16. strukturerat mjukpapper : papper som kännetecknas av hög bulk och absorptionsförmåga som erhållits genom att lokala ytor med hög och låg arkdensitet i form av fiberfickor i basarket skapats genom särskilda processer i mjukpappersmaskinen.

17. TCF-massa : massa som blekts helt utan klor.

18. TMP : termomekanisk massa.

KRITERIER FÖR EU-MILJÖMÄRKET

Kriterium 1 – Utsläpp till vatten och luft

Det förutsätts att produktionsanläggningen för massa och papper uppfyller alla rättsliga krav i det land där den är belägen.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse, styrkt av relevanta dokument och intyg från den eller dem som levererat massan.

Kriterium 1 a Kemisk syreförbrukning (COD), svavel (S), NOx, fosfor (P)

Kravet baseras på information om utsläpp i förhållande till ett angivet referensvärde. Kvoten mellan de faktiska utsläppen och referensvärdet omvandlas till en belastningspoäng.

Poängen för varje enskild utsläppsparameter får inte överstiga 1,3.

Under inga omständigheter får det totala antalet poäng (Ptotal = PCOD + PS + PNOx + PP) överstiga 4,0.

När det gäller icke-integrerad produktion ska sökanden tillhandahålla en beräkning som inbegriper tillverkningen av både massa och papper.

För massa- och pappersproduktion tillsammans ska beräkningen av PCOD utföras på följande sätt (PS, PNOx och PP ska beräknas på samma sätt).

Det vägda COD-utsläppet för massan adderas därefter till det uppmätta COD-utsläppet från papperstillverkningen så att det totala COD-utsläppet, CODtotal, erhålls.

Slutligen divideras det totala COD-utsläppet med det totala COD-referensvärdet på följande sätt:

Formula

Tabell 1

Referensvärden för utsläpp från olika massatyper och från papperstillverkning

Massatyp/papper	Utsläpp (kg/ADt)
Massatyp/papper	CODreferens	Preferens	Sreferens	NOxreferens
Blekt kemisk massa (utom sulfitmassa)	16,00	0,025 0,09 (1)	0,35	1,60
Blekt kemisk massa (sulfitmassa)	24,00	0,04	0,75	1,60
Magnefitmassa	28,00	0,056	0,75	1,60
Oblekt kemisk massa	6,50	0,016	0,35	1,60
CTMP/CMP	16,00	0,008	0,20	0,25/0,70 (2)
TMP-/slipmassa	3,00/5,40 (3)	0,008	0,20	0,25
Returfibermassa utan avsvärtning	1,10	0,006	0,20	0,25
Returfibermassa med avsvärtning	3,20	0,012	0,20	0,25
	Utsläpp (kg/ton)
Tillverkning av mjukpapper	1,20	0,01	0,30	0,50
Tillverkning av strukturerat mjukpapper	1,20	0,01	0,30	0,70

2 × (MWh(el))/[2 × MWh(el) + MWh(värme)]

Elen i denna beräkning är den el som produceras i kraftvärmeverket. Värmen i denna beräkning är den nettovärme som levereras från kraftvärmeverket till massa-/papperstillverkningen.

Data ska rapporteras som årsmedelvärden utom när

—	produktionskampanjen endast äger rum under en begränsad tidsperiod,

—	produktionsanläggningen är ny eller ombyggd, varvid mätningarna ska baseras på minst 45 på varandra följande dagar med stabil produktion.

I båda fallen får data endast accepteras om de är representativa för respektive kampanjkörning och ett tillräckligt antal mätningar har gjorts för varje utsläppsparameter.

Den kompletterande dokumentationen ska innehålla uppgifter om mätfrekvens och beräkning av belastningspoängen för COD, total-P, S och NOx.

Kriterium 1 b Adsorberbara organiska halogener (AOX)

Kriteriet avser massa som blekts utan elementärt klor (ECF).

AOX-utsläppen från tillverkningen av varje enskild massa som används i EU-miljömärkt mjukpapper får inte överstiga 0,17 kg/ADt.

Om den sökande inte använder ECF-massa räcker det med ett intyg om detta till det behöriga organet.

Kriterium 1 c CO2

Anmärkning: Kriteriet avser de totala CO2-utsläppen från tillverkningen av både massa och papper. Konvertering omfattas inte.

1)	1 200 kg CO2/ton för konventionellt mjukpapper.

2)	1 850 kg CO2/ton för strukturerat mjukpapper.

Utsläppsvärdet ska då beräknas som summan av utsläppen från produktionen av massa och papper med hänsyn tagen till den använda massablandningen.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla data och detaljerade beräkningar som visar att produkten uppfyller detta kriterium, samt kompletterande dokumentation.

För varje använd massa ska massatillverkaren förse sökanden med ett enda värde för CO2-utsläppet mätt i kg CO2/ADt. Sökanden ska också tillhandahålla ett enda värde för CO2-utsläppet för den aktuella pappersmaskin eller de aktuella pappersmaskiner som använts för att tillverka EU-miljömärkt mjukpapper. För integrerade bruk kan CO2-utsläpp för tillverkning av massa och papper rapporteras som ett enda värde.

Utsläppsfaktorer för bränslen ska användas i enlighet med bilaga VI till förordning (EU) nr 601/2012.

Vad gäller el från nätet ska en utsläppsberäkningsfaktor om 384 (kg CO2/MWh) användas i enlighet med MEErP-metoden (4).

Kriterium 2 – Energianvändning

Kravet baseras på information om faktisk energianvändning under massa- och papperstillverkning i förhållande till givna referensvärden.

Energiförbrukningen omfattar förbrukningen av el och bränsle för värmeproduktion och uttrycks som belastningspoäng (Ptotal) enligt nedan.

Det totala antalet belastningspoäng (Ptotal = PE + PF) får inte överstiga 2,5.

I tabell 2 anges referensvärden för beräkning av energiförbrukningen.

Kriterium 2 a Elektricitet

Elförbrukningen vid massa- och papperstillverkning ska uttryckas i form av belastningspoäng (PE) enligt nedan.

Beräkning för massatillverkning: För varje använd massa ”i” ska elförbrukningen (Emassa,i uttryckt i kWh/ADt) beräknas på följande sätt:

Emassa,i = internt producerad el + inköpt el – såld el.

Beräkning för papperstillverkning: Likaså ska elförbrukningen vid papperstillverkning (Epapper) beräknas på följande sätt:

(Epapper) = internt producerad el + inköpt el – såld el.

Slutligen beräknas det totala antalet belastningspoäng (PE) för massa- och papperstillverkning på följande sätt:

Formula

Kriterium 2 b Bränsleförbrukning för värmeproduktion

Bränsleförbrukningen vid massa- och papperstillverkning ska uttryckas i form av belastningspoäng (PF) enligt nedan.

Beräkning för massatillverkning: För varje använd massa ”i” ska bränsleförbrukningen (Fmassa,i uttryckt i kWh/ADt) beräknas på följande sätt:

Fmassa,i = internt producerat bränsle + inköpt bränsle – sålt bränsle – 1,25 × internt producerad el.

Anmärkning:

1.	Fmassa,i (och dess bidrag till PF, massa) behöver endast beräknas för mekanisk massa om det rör sig om lufttorr mekanisk avsalumassa med minst 90 % torrsubstans.

2.	Den mängd bränsle som används för att producera såld värme ska adderas till ”sålt bränsle” i ovanstående formel.

Beräkning för papperstillverkning: Likaså ska bränsleförbrukningen vid papperstillverkning (Fpapper uttryckt i kWh/ADt) beräknas på följande sätt:

Fpapper = internt producerat bränsle + inköpt bränsle – sålt bränsle – 1,25 × internt producerad el.

Slutligen beräknas det totala antalet belastningspoäng (PF) för massa- och papperstillverkning på följande sätt:

Formula

Tabell 2

Referensvärden för elektricitet och bränsle

Massatyp	Bränsle kWh/ADt F-referens		El kWh/ADt E-referens
Massatyp	Ej admp	admp	Ej admp	admp
Kemisk massa	3 650	4 650	750	750
Termomekanisk massa (TMP)	0	900	2 200	2 200
Slipmassa (inklusive pressad slipmassa)	0	900	2 000	2 000
Kemitermomekanisk massa (CTMP)	0	800	1 800	1 800
Returfibermassa	350	1 350	700	700
Papperstyp	kWh/ton
Mjukpapper	1 950		950
Strukturerat mjukpapper	3 000		1 500
admp = lufttorr avsalumassa.

Sökanden ska beräkna den totala energitillförseln, uppdelat på värme/bränsle och el som använts vid tillverkning av massa och papper, inklusive energi som använts för avsvärtning av returpapper för tillverkning av returfibermassa. Energi som används för transport av råvaror eller för förpackning ingår inte i beräkningarna av energiförbrukningen.

Där el används för att generera ånga ska ångans värmevärde beräknas, därefter divideras med 0,8 och adderas till den totala bränsleförbrukningen.

Kriterium 3 – Fiber: bevarande av resurser, hållbart skogsbruk

Fiberråvaran i papperet kan bestå av returfiber eller nyfiber.

Nyfiber får inte härröra från GMO-arter.

All ocertifierad nyfiber ska omfattas av ett kontrollsystem som säkerställer att den har godkänt ursprung och uppfyller certifieringssystemets alla övriga krav på ocertifierad råvara.De certifieringsorgan som utfärdar skogsbruks- och/eller spårbarhetscertifikat ska vara ackrediterade eller erkända enligt detta certifieringssystem.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska till det behöriga organet tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse, styrkt av ett giltigt spårbarhetscertifikat utfärdat av en oberoende certifierare för tillverkaren av EU-miljömärkt mjukpapper avseende all fiber som används i produkten eller i produktionslinjen. FSC, PEFC eller likvärdiga system ska godtas som oberoende tredjepartscertifiering. Om returfiber har använts och intyg om detta enligt FSC, PEFC eller motsvarande inte används ska mottagningsbevis enligt EN 643 fungera som bevis.

Om certifieringssystemet inte särskilt kräver att all ny råvara ska komma från arter som inte är GMO-arter ska kompletterande bevis lämnas för detta.

Kriterium 4 – Begränsade farliga ämnen och blandningar

Kriterium 4 a Begränsning av ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC)

Anmärkning: Alla process- och funktionskemikalier som används i pappersbruket måste kontrolleras, liksom de som används under den process genom vilken mjukpapper konverteras, där detta är relevant. Detta kriterium gäller inte kemikalier som används för behandling av avloppsvatten såvida inte detta efter behandling återförs till pappersprocessen.

Ämnen som identifierats enligt det förfarande som beskrivs i artikel 59.1 i förordning (EG) nr 1907/2006 och införts i kandidatförteckningen för ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) får inte förekomma i pappersprodukten i högre koncentrationer än 0,10 viktprocent. Inga undantag ska medges från detta krav.

Förteckningen över ämnen som identifierats som SVHC och som införts i kandidatförteckningen i enlighet med artikel 59.1 i förordning (EG) nr 1907/2006 återfinns här:

https://echa.europa.eu/sv/candidate-list-table

Uppgifter ska hämtas ur förteckningen på ansökningsdagen.

Kriterium 4 b Begränsningar rörande klassificering, märkning och förpackning (CLP)

—	Grupp 1-faror: Cancerogen, mutagen och/eller reproduktionstoxisk (CMR) i kategori 1A eller 1B: H340, H350, H350i, H360, H360F, H360D, H360FD, H360Fd, H360Df.

—

—	Grupp 3-faror: Akvatisk toxicitet i kategori 2, 3 och 4: H411, H412, H413; akut toxicitet i kategori 3: H301, H311, H331; STOT i kategori 2: H371, H373.

Tabell 3

Undantag från farobegränsningarna i CLP-förordningen och tillämpliga villkor

Typ av ämne/blandning	Tillämplighet	Undantagna faroklassificeringar	Villkor för undantag
Färgämnen och pigment	Används vid applicering i våtparti eller på ytan vid tillverkning av färgat papper.	H411, H412, H413	Kemikalieleverantören ska intyga att en fixeringsgrad på 98 % kan uppnås på papperet och tillhandahålla instruktioner om hur detta kan säkerställas. Papperstillverkaren ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med relevanta instruktioner.
Polyamidamin-epiklorhydrin (PAE)-baserade våtstyrkemedel	Används som retentionsmedel för att förbättra körbarheten och ge produkten våtstyrka.	H411, H412, H413	Det sammanlagda innehållet av restmonomerer av epiklorhydrin (ECH, CAS-nr 106-89-8) och dess nedbrytningsprodukter 1,3-diklor-2-propanol (DCP, CAS-nr 96-23-1) och 3-monoklor-1,2-propandiol (MCPD, CAS-nr 96-24-2) får inte överstiga 0,35 viktprocent av beredningens innehåll av verksamma fasta ämnen.
Glyoxal (returfiber)	Förorening i returfiber.	H341, H317	Tillåts bara i koncentrationer överstigande 0,10 viktprocent om detta beror på förorening från returfiber som använts i pappersprocessen. Det måste i så fall visas att den gräns som definieras i kriterium 6 c respekteras.
Polyamidamin-epiklorhydrin (PAE)-baserade hjälpkemikalier för yankeecylindern.	Används som kräppningshjälpmedel.	H411, H412, H413	Det sammanlagda innehållet av restmonomerer av epiklorhydrin (ECH, CAS-nr 106-89-8) och dess nedbrytningsprodukter 1,3-diklor-2-propanol (DCP, CAS-nr 96-23-1) och 3-monoklor-1,2-propandiol (MCPD, CAS-nr 96-24-2) får inte överstiga 0,05 viktprocent av beredningens innehåll av verksamma fasta ämnen.
Katjoniska polymerer (inklusive polyeteniminer, polyamider och polyaminer)	Olika möjliga användningsområden, inklusive som retentionsmedel eller för att öka styrkan hos den våta pappersbanan, torrstyrkan och våtstyrkan.	H411, H412, H413	Papperstillverkaren ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med eventuella relevanta instruktioner för säker hantering och dosering som anges i säkerhetsdatabladet.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla en lista med alla relevanta kemikalier som använts tillsammans med relevanta säkerhetsdatablad eller leverantörsintyg.

Kriterium 4 c Klor

Anmärkning: Detta krav ska gälla tillverkare av massa och papper. Även om det också gäller blekning av returfiber accepteras att fibern under sin tidigare livscykel kan ha blekts med klorgas.

Klorgas får inte användas som blekmedel. Detta krav gäller inte klorgas relaterad till tillverkning och användning av klordioxid.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om att klorgas inte har använts som blekmedel under pappersprocessen tillsammans med intyg från alla relevanta massaleverantörer.

Kriterium 4 d Alkylfenoletoxilater (APEO)

Anmärkning: Detta krav ska gälla tillverkare av massa och papper.

Alkylfenoletoxilater eller andra alkylfenolderivat får inte tillsättas till rengöringskemikalier, kemikalier för avsvärtning, skumdämpare eller dispergeringsmedel. Alkylfenolderivat definieras som ämnen som avspaltar alkylfenoler vid nedbrytning.

Kriterium 4 e Tensider för avsvärtning

Anmärkning: Detta krav ska gälla tillverkare av avsvärtad massa.

—	För biologisk lättnedbrytbarhet: OECD 301 A–F (eller likvärdiga ISO-standarder), som visar att ämnet brutits ned (inbegripet absorption) med minst 70 % inom 28 dagar för 301 A och E, och med minst 60 % för 301 B, C, D och F.

—	För potentiell fullständig biologisk nedbrytbarhet: OECD 302 A–C (eller likvärdiga ISO-standarder), som visar att ämnet brutits ned (inbegripet adsorption) med minst 70 % inom 28 dagar för 302 A och B, och med minst 60 % för 302 C.

Kriterium 4 f Begränsningar av biocidprodukter för slembekämpning

Anmärkning: Detta krav ska gälla tillverkare av papper.

De verksamma ämnena i biocidprodukter som används för bekämpning av slembildande organismer i fiberinnehållande cirkulationsvattensystem ska ha godkänts för detta ändamål eller vara under behandling för ett beslut om godkännande i enlighet med förordning (EU) nr 528/2012, och får inte vara potentiellt bioackumulerbara.

Kriterium 4 g Begränsningar av azofärgämnen

Anmärkning: Detta krav ska gälla tillverkare av papper.

Azofärgämnen som genom reduktiv avspjälkning av en eller flera azogrupper kan avge en eller flera av de aromatiska aminer som förtecknas i direktiv 2002/61/EG eller i tillägg 8 till bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 får inte användas vid tillverkning av EU-miljömärkt mjukpapper.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med detta kriterium utfärdat av den eller dem som levererat alla färgämnen som använts vid tillverkningen av EU-miljömärkt mjukpapper och EU-miljömärkta mjukpappersprodukter. Leverantörsintyget ska styrkas av testrapporter i enlighet med tillämpliga metoder förtecknade i tillägg 10 till bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 eller likvärdiga metoder.

Kriterium 4 h Metallbaserade pigment och färgämnen

Anmärkning: Detta krav ska gälla tillverkare av papper eller, där detta är tillämpligt, konverterare av mjukpapper. Se definitionen av metallbaserade pigment och färgämnen i inledningen till denna bilaga.

Färgämnen eller pigment baserade på aluminium (*2), silver, arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, kvicksilver, mangan, nickel, bly, selen, antimon, tenn eller zink får inte användas.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med kraven i detta kriterium utfärdat av leverantören eller leverantörerna av alla färgämnen som använts under tillverkningsprocessen av EU-miljömärkta mjukpappersprodukter. Leverantörsintyget eller leverantörsintygen ska styrkas av säkerhetsdatablad eller annan relevant dokumentation.

Kriterium 4 i Jonformiga föroreningar i färgämnen

Anmärkning: Detta krav ska gälla tillverkare av papper eller, där detta är tillämpligt, konverterare av mjukpapper.

Halterna av jonformiga föroreningar i färgämnena får inte överstiga följande gränsvärden: silver 100 ppm, arsenik 50 ppm, barium 100 ppm, kadmium 20 ppm, kobolt 500 ppm, krom 100 ppm, kvicksilver 4 ppm, nickel 200 ppm, bly 100 ppm, selen 20 ppm, antimon 50 ppm, tenn 250 ppm, zink 1 500 ppm.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med kraven i detta kriterium utfärdat av leverantören eller leverantörerna av alla färgämnen som använts under tillverkningsprocessen av EU-miljömärkt mjukpapper. Leverantörsintyget eller leverantörsintygen ska styrkas av säkerhetsdatablad eller annan relevant dokumentation.

Kriterium 4 j Lotioner

Inga ämnen som klassificerats som H317, H334, CMR eller som införts i kandidatförteckningen för ämnen som inger mycket stora betänkligheter får tillsättas till de lotionsberedningar som används vid konvertering av EU-miljömärkta mjukpappersprodukter. Inte heller får några parabener, triklosan, formaldehyd, formaldehydavgivare eller metylisotiazolinon tillsättas till lotionsberedningar.

Dessutom får inga lotionsberedningar doseras i sådana mängder att något enskilt ämne med de begränsade CLP-klassificeringar som förtecknas i kriterium 4 b kommer att överstiga 0,010 viktprocent i slutprodukten. Den totala mängden ämnen med en viss begränsad CLP-klassificering får inte överstiga 0,070 viktprocent av mjukpappersprodukten.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla en förteckning över alla relevanta lotionsberedningar som använts vid tillverkningen av EU-miljömärkta mjukpappersprodukter tillsammans med ett intyg om överensstämmelse från respektive leverantör av dessa lotionsberedningar, relevanta säkerhetsdatablad samt, för att visa att gränsvärdena inte överskrids i slutprodukten, beräkningar baserade på de doseringshastigheter som använts av den sökande vilka ger en uppskattning av vilka koncentrationer av begränsade CLP-ämnen från beredningen som finns kvar i den EU-miljömärkta mjukpappersprodukten.

Kriterium 5 – Avfallshantering

Alla produktionsanläggningar för massa och papper, inklusive produktionsanläggningar för konverterat mjukpapper, ska ha ett system för hantering av avfall som uppkommer under produktionsprocessen samt en plan för avfallshantering och avfallsminimering som beskriver produktionsprocessen och åtminstone innehåller information om följande:

1)	Gällande rutiner för förebyggande av avfall.

2)	Gällande rutiner för sortering, återanvändning och återvinning av avfall.

3)	Gällande rutiner för säker hantering av farligt avfall.

4)	Övergripande mål och detaljerade mål för ständig förbättring i fråga om minskad avfallsgenerering samt ökad andel återanvändning och återvinning.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla en plan för avfallsminimering och avfallshantering för varje berörd anläggning samt ett intyg om överensstämmelse med kriteriet.

Sökande som är registrerade inom EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och/eller certifierade enligt ISO 14001 ska anses uppfylla kriteriet om

1)	avfallshanteringen inkluderas enligt vad som dokumenteras i miljöredovisningen enligt Emas för respektive produktionsställe, eller om

2)	avfallshanteringen inkluderas i tillräcklig utsträckning genom ISO 14001-certifieringen för respektive produktionsställe.

Kriterium 6 – Krav på slutprodukten

Kriterium 6 a Färgämnen och optiska vitmedel

För färgat mjukpapper ska god härdighet (nivå 4 eller högre) visas med den kortvariga metod som anges i EN 646.

För mjukpapper som behandlats med optiska vitmedel ska god härdighet (nivå 4 eller högre) visas med den kortvariga metod som anges i EN 648.

Bedömning och kontroll: Sökanden eller kemikalieleverantören eller kemikalieleverantörerna ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med kraven i detta kriterium, styrkt av relevanta testrapporter enligt standarderna EN 646 och/eller EN 648, beroende på vad som är tillämpligt.

I annat fall ska sökanden intyga att inga färgämnen eller optiska vitmedel har använts.

Kriterium 6 b Slembekämpningsmedel och antimikrobiella ämnen

Prover av den slutliga mjukpappersprodukten får inte ha någon tillväxthämmande effekt på mikroorganismer enligt EN 1104.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med detta kriterium, styrkt av relevanta testrapporter enligt EN 1104.

Kriterium 6 c Produktsäkerhet

Färdiga mjukpappersprodukter som innehåller returfiber får inte innehålla något av följande farliga ämnen i halter överstigande angivna gränsvärden enligt angivna testmetoder:

—	Formaldehyd: 1 mg/dm2 enligt EN 1541 (kallvattenextraktion).

—	Glyoxal: 1,5 mg/dm2 enligt DIN 54603.

—	Pentaklorfenol (PCP): 2 mg/kg enligt EN ISO 15320 (kallvattenextraktion).

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med kraven i detta kriterium, styrkt av relevanta testrapporter enligt angivna standarder.

Kriterium 6 d Användbarhet

Den EU-miljömärkta mjukpappersprodukten måste uppfylla alla krav i det respektive land där den släpps ut på marknaden.

För strukturerat mjukpapper ska absorptionsförmågan hos det enskilda basarket före konvertering vara lika med eller högre än 10,0 g vatten/g mjukpapper.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med kriteriet, styrkt av relevant dokumentation.

För strukturerat mjukpapper ska sökanden tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse med kravet, styrkt av en relevant testrapport enligt EN ISO 12625-8:2010.

Kriterium 7 – Information på EU-miljömärket

Sökanden ska följa de instruktioner om EU-miljömärkets korrekta användning som återfinns i EU Ecolabel Logo Guidelines:

http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/documents/logo_guidelines.pdf

Om det frivilliga märket med textruta används ska det innehålla följande tre uppgifter:

—	Låga utsläpp till luft och vatten under produktionen.

—	Låg energianvändning under produktionen.

—	xx % fiber från hållbara källor/xx % returfiber (beroende på vad som är tillämpligt).

(1) Det högre värdet avser bruk som använder eukalyptus från regioner med höga fosfornivåer (t.ex. iberisk eukalyptus).

(2) Värde för NOx-utsläpp från icke-integrerade CTMP-bruk där massan torkas i flingtork med biobränslebaserad ånga.

(3) COD-värde för kraftigt blekt mekanisk massa (70–100 % av fibern i det färdiga papperet).

(4) Methodology for Ecodesign of Energy-related Products (”metod för ekodesign av energirelaterade produkter”).

(*1) Begränsningar med H317 ska bara gälla kommersiella färgberedningar, ytbehandlingsmedel och bestrykningsmedel som appliceras på papper.

(*2) Begränsningen avseende aluminium ska inte gälla aluminiumsilikater.

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 15

Svensk utgåva	Lagstiftning	62 årgången 17 januari 2019

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/66 av den 16 januari 2019 om bestämmelser om enhetliga praktiska arrangemang för utförandet av offentlig kontroll av växter, växtprodukter och andra föremål för att verifiera efterlevnaden av de unionsbestämmelser om skyddsåtgärder mot växtskadegörare som är tillämpliga på sådana varor	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/67 av den 16 januari 2019 om införande av skyddsåtgärder vad gäller import av Indica-ris med ursprung i Kambodja och Myanmar/Burma	5
		DIREKTIV
	*	Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2019/68 av den 16 januari 2019 om fastställande av tekniska specifikationer för märkning av skjutvapen och deras väsentliga delar enligt rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen ( 1 )	18
	*	Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2019/69 av den 16 januari 2019 om fastställande av tekniska specifikationer för larm- och signalvapen enligt rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen ( 1 )	22
		BESLUT
	*	Kommissionens beslut (EU) 2019/70 av den 11 januari 2019 om fastställande av kriterier för EU-miljömärket för grafiskt papper och kriterier för EU-miljömärket för mjukpapper och mjukpappersprodukter [delgivet med nr C(2019) 3] ( 1 )	27