ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 327

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

61 årgången
21 december 2018


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/2033 av den 18 oktober 2018 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i sydvästliga vatten för perioden 2019–2021

1

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/2034 av den 18 oktober 2018 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i nordvästliga vatten för perioden 2019–2021

8

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/2035 av den 18 oktober 2018 med fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten för vissa demersala fisken i Nordsjön för perioden 2019–2021

17

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/2036 av den 18 oktober 2018 om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/86 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i Medelhavet

27

 

*

Kommissionens förordning (EU) 2018/2037 av den 17 december 2018 om förbud mot fiske efter sill i unionens vatten och internationella vatten i 5b, 6b och 6aN med fartyg som för fransk flagg

41

 

*

Kommissionens förordning (EU) 2018/2038 av den 17 december 2018 om förbud mot fiske efter gråsej i norska vatten i 1 och 2 med fartyg som för fransk flagg

44

 

*

Kommissionens förordning (EU) 2018/2039 av den 17 december 2018 om förbud mot fiske efter långa i unionens vatten och internationella vatten i 1 och 2 med fartyg som för fransk flagg

46

 

*

Kommissionens förordning (EU) 2018/2040 av den 17 december 2018 om förbud mot fiske efter långfenad tonfisk i Atlanten norr om 5° N med fartyg som för fransk flagg

48

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2041 av den 17 december 2018 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

50

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2042 av den 18 december 2018 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2017/1152 för att förtydliga WLTP-provningsförhållanden och föreskriva övervakning av uppgifter från typgodkännande ( 1 )

53

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2043 av den 18 december 2018 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2017/1153 för att förtydliga WLTP-provningsförhållanden och föreskriva övervakning av uppgifter från typgodkännande ( 1 )

58

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2044 av den 19 december 2018 om ändring av förordning (EG) nr 1484/95 vad gäller fastställandet av representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin

63

 

 

BESLUT

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/2045 av den 19 december 2018 om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × MON 810 (MON-ØØ6Ø3-6 × MON-ØØ81Ø-6) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 [delgivet med nr C(2018) 8239]  ( 1 )

65

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/2046 av den 19 december 2018 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 och av genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna MON 87427, MON 89034, 1507, MON 88017 och 59122, och om upphävande av beslut 2011/366/EU [delgivet med nr C(2018) 8238]  ( 1 )

70

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/2047 av den 20 december 2018 om likvärdighet för regelverket och tillsynssystemet för fondbörser i Schweiz i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU ( 1 )

77

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/2048 av den 20 december 2018 om den harmoniserade standard för webbplatser och mobila applikationer som utarbetats till stöd för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102

84

 

*

Europeiska centralbankens beslut (EU) 2018/2049 av den 12 december 2018 om godkännande av den mängd mynt som ska ges ut 2019 (ECB/2018/35)

87

 

 

REKOMMENDATIONER

 

*

Kommissionens rekommendation (EU) 2018/2050 av den 19 december 2018 om anpassning av tillämpningsområdet och villkoren för generella överföringstillstånd för demonstrations- och utvärderingssyften enligt artikel 5.2 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG [delgivet med nummer C(2018) 8598]  ( 1 )

89

 

*

Kommissionens rekommendation (EU) 2018/2051 av den 19 december 2018 om anpassning av tillämpningsområdet och villkoren för generella överföringstillstånd för reparations- och underhållssyften enligt artikel 5.2 d i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG [delgivet med nr C(2018) 8610]  ( 1 )

94

 

*

Kommissionens rekommendation (EU) 2018/2052 av den 19 december 2018 om anpassning av tillämpningsområdet och villkoren för generella överföringstillstånd för utställningssyften enligt artikel 5.2 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG [delgivet med nr C(2018) 8611]  ( 1 )

98

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/2033

av den 18 oktober 2018

om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i sydvästliga vatten för perioden 2019–2021

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (1), särskilt artiklarna 15.6, 18.1 och 18.3, och

av följande skäl:

(1)

Syftet med förordning (EU) nr 1380/2013 är att gradvis eliminera utkast inom alla unionens fisken genom att det införs en landningsskyldighet för fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar.

(2)

Genom artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 ges kommissionen befogenhet att genom delegerade akter anta utkastplaner för en inledande period av högst tre år, vilken kan förlängas med ytterligare en period på totalt tre år, på grundval av gemensamma rekommendationer som tagits fram av medlemsstaterna i samråd med de berörda rådgivande nämnderna.

(3)

Belgien, Spanien, Frankrike, Nederländerna och Portugal har ett direkt fiskeriförvaltningsintresse i de sydvästliga vattnen. Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2439 (2) fastställde kommissionen en utkastplan för vissa demersala fisken i sydvästliga vatten för perioden 2016–2018. Förordningen upphävdes och ersattes med kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/2374 (3) efter en gemensam rekommendation som lämnades in 2016 av Belgien, Spanien, Frankrike, Nederländerna och Portugal. Delegerad förordning (EU) 2016/2374 ändrades genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/44 (4).

(4)

Den 31 maj 2018 lämnade Belgien, Spanien, Frankrike, Nederländerna och Portugal in en ny gemensam rekommendation till kommissionen efter att ha konsulterat den rådgivande nämnden för sydvästliga vatten. Vetenskapliga bidrag har erhållits från relevanta vetenskapliga organ och granskats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) (5). Den 11 september 2018 hölls ett expertgruppmöte där de berörda åtgärderna diskuterades. Vid mötet närvarade företrädare för 28 medlemsstater, kommissionen och Europaparlamentet som observatör.

(5)

I delegerad förordning (EU) 2016/2374 ingick ett undantag från landningsskyldigheten för havskräfta som fångas med bottentrålar i Internationella havsforskningsrådets (Ices) delområden 8 och 9, eftersom befintliga vetenskapliga belägg tyder på potentiellt höga överlevnadsgrader, med beaktande av egenskaperna hos de redskap som används i riktat fiske efter denna art, fiskemetoderna och ekosystemet. I sin utvärdering (6) konstaterade STECF att de senaste försök och studier som blev klara under 2016–2018 visar överlevnadsgrader på ungefär samma nivåer som konstaterats vid tidigare undersökningar. Med tanke på att omständigheterna inte har förändrats bör detta undantag grundat på överlevnad därför behållas i utkastplanen för sydvästliga vatten under perioden 2019–2021.

(6)

För rockor som fångas med alla redskapstyper i Ices-delområdena 8 och 9 finns inte detaljerade vetenskapliga belägg vad gäller överlevnad tillgängliga för alla flottsegment och redskapsombinationer som omfattas av undantaget. Med några få undantag anses dock överlevnaden vara generellt sett stabil, men ytterligare uppgifter krävs. För att dessa data ska kunna samlas in behöver fisket fortsätta och kommissionen anser därför att undantaget bör beviljas, men att medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. Medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse bör så snart som möjligt och före den 31 maj varje år lämna in följande: a) En färdplan som tagits fram i syfte att öka överlevnadsgraden och fylla de dataluckor som konstaterats av STECF, och som ska bedömas analytiskt av STECF, b) årliga rapporter om framsteg och eventuella ändringar eller justeringar i programmen som avser överlevnadsgrad.

(7)

Vid en granskning av överlevnadsgraden för rockor befanns blomrockan (Leucoraja naevus) ha en mycket lägre överlevnadsförmåga än andra arter, och de vetenskapliga kunskaperna var också mycket mindre solida än för andra arter. Att helt utesluta denna art från undantaget skulle dock hindra fisket och en fortsatt, korrekt datainsamling. Kommissionen anser därför att detta undantag endast bör beviljas för ett år och att nya studier och förbättrade mätningar av överlevnadsgraden skyndsamt bör tas fram och överlämnas till STECF för bedömning så snart som möjligt före den 31 maj 2019.

(8)

I den nya gemensamma rekommendationen föreslås också ett undantag grundat på överlevnadsgrad för fläckpagell som fångas med det småskaliga redskapet ”voracera” i Ices-sektion 9a. Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga underlag som visade överlevnadsgraden vid utkast för fläckpagell. Underlagen lämnades in till STECF som drog slutsatsen att undantaget är väl motiverat. Det bör därför ingå i den nya utkastplanen för åren 2019–2021.

(9)

I den nya gemensamma rekommendationen föreslås också ett undantag grundat på överlevnadsgrad för fläckpagell som fångas med krokar och linor i Ices-delområde 10. Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga underlag som visade överlevnadsgraden för fläckpagell i detta fiske. Underlagen lämnades in till STECF som drog slutsatsen att undantaget är väl motiverat. Det bör därför ingå i den nya utkastplanen för åren 2019–2021.

(10)

Delegerad förordning (EU) 2016/2374 innehöll undantag av mindre betydelse från landningsskyldigheten enligt artikel 15.5 c i förordning (EU) nr 1380/2013 för tunga som fångas med bomtrålar och bottentrålar i Ices-sektionerna 8a och 8b och för tunga som fångas med grimgarn och nät i Ices-sektionerna 8a och 8b. De underlag som medlemsstaterna lämnade till stöd för dessa undantag i den nya gemensamma rekommendationen granskades av STECF (7). STECF drog slutsatsen att den gemensamma rekommendationen innehöll motiverade argument för svårigheten att öka selektiviteten i kombination med oproportionella kostnader för hanteringen av oönskade fångster. Med tanke på att omständigheterna inte har förändrats bör därför dessa undantag av mindre betydelse behållas i utkastplanen för sydvästliga vatten under perioden 2019–2021.

(11)

Delegerad förordning (EU) 2016/2374 innehöll ett undantag av mindre betydelse från landningsskyldigheten enligt artikel 15.5 c i förordning (EU) nr 1380/2013 för kummel som fångas med trålar och notar/vadar i Ices-delområdena 8 och 9. De underlag som medlemsstaterna lämnade till stöd för det undantaget granskades av STECF, som drog slutsatsen (8) att fler försök bör utföras för att det ska gå att bedöma om selektiviteten förbättrats. För att dessa data ska kunna samlas in behöver fisket fortsätta och kommissionen anser därför att undantaget bör beviljas provisoriskt, men att medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. Därför bör undantaget av mindre betydelse beviljas provisoriskt till och med den 31 december 2019. De berörda medlemsstaterna bör utföra kompletterande försök och så snart som möjligt före den 31 maj 2019 överlämna informationen till STECF för bedömning.

(12)

Den nya gemensamma rekommendationen innehåller nya undantag av mindre betydelse för

beryxar som fångas med krokar och linor i Ices-delområde 10,

fjällbrosme som fångas med krokar och linor i Ices-delområde 10,

taggmakrill som fångas med trålar och notar/vadar i Ices-delområdena 8 och 9,

taggmakrill som fångas med nät i Ices-delområdena 8, 9 och 10 och i Cecaf-områdena (Fiskerikommittén för östra Centralatlanten) 34.1.1, 34.1.2, 34.2.0,

makrill som fångas med trålar och notar/vadar i Ices-delområdena 8 och 9,

makrill som fångas med nät i Ices-delområdena 8, 9 och 10 och i Cecaf-områdena 34.1.1, 34.1.2, 34.2.0,

ansjovis som fångas med trålar och notar/vadar i Ices-delområdena 8 och 9,

trynfisk som fångas med trålar och not/vad i Ices-delområdena 8 och 9,

glasvar som fångas med trål och notar/vadar i Ices-delområdena 8 och 9,

glasvar som fångas med nät i Ices-delområdena 8 och 9,

rödspätta som fångas med trålar och notar/vadar i Ices-delområdena 8 och 9,

rödspätta som fångas med nät i Ices-delområdena 8 och 9,

marulk som fångas med trålar och notar/vadar i Ices-delområdena 8 och 9,

marulk som fångas med nät i Ices-delområdena 8 och 9,

vitling som fångas med trålar och notar/vadar i Ices-delområdena 8 och 9,

vitling som fångas med nät i Ices-delområdena 8 och 9,

lyrtorsk som fångas med trålar och notar/vadar i Ices-delområdena 8 och 9,

lyrtorsk som fångas med nät i Ices-delområdena 8 och 9,

fjällbrosme som fångas med trålar och notar/vadar i Ices-sektion 9a,

fläckpagell som fångas med trålar och notar/vadar i Ices-sektion 9a,

tunga som fångas med trålar och notar/vadar i Ices-sektion 9a.

(13)

Medlemsstaterna lämnade information rörande undantagen av mindre betydelse för beryxar och fjällbrosme som fångas med krokar och linor i Ices-delområde 10. STECF granskade dessa underlag och drog slutsatsen att informationen som lämnats innehöll välgrundade argument för att ytterligare selektivitet är svår att uppnå eller skulle innebära oproportionella kostnader i samband med hanteringen av oönskad fångst. Det är därför lämpligt att ta med dessa undantag av mindre betydelse i den nya utkastplanen för åren 2019–2021.

(14)

Den information som lämnats av medlemsstaterna bör med avseende på undantagen av mindre betydelse kompletteras med individuell information för följande arter:

taggmakrill, makrill, ansjovis, trynfisk, glasvar, rödspätta, marulk, vitling, lyrtorsk som fångas med trålar och notar/vadar i Ices-delområdena 8 och 9,

glasvar, rödspätta, marulk, vitling och lyrtorsk som fångas med nät i Ices-delområdena 8 och 9,

taggmakrill och makrill som fångas med nät i Ices-delområdena 8, 9 och 10 och i Cecaf-områdena 34.1.1, 34.1.2, 34.2.0 och

fjällbrosme, fläckpagell och tunga som fångas med trålar och notar/vadar i Ices-sektion 9a.

Under dessa omständigheter bör de individuella undantagen för varje art begränsas till ett år och medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. Dessa undantag av mindre betydelse bör beviljas provisoriskt till och med den 31 december 2019. De berörda medlemsstaterna bör utföra kompletterande försök och så snart som möjligt före den 31 maj 2019 överlämna informationen till STECF för bedömning.

(15)

För att säkerställa tillförlitliga uppskattningar av utkastnivåerna i syfte att fastställa de totala tillåtna fångstmängderna (TAC) bör medlemsstaterna, i de fall då undantaget av mindre betydelse är baserat på extrapolering av situationer med begränsade data och partiell flottinformation, säkerställa att det finns tillgång till riktiga och verifierbara data för hela den flotta som omfattas av undantaget av mindre betydelse.

(16)

De åtgärder som ingår i den nya gemensamma rekommendationen är förenliga med artiklarna 15.4, 15.5 c och 18.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 och kan därmed ingå i denna förordning.

(17)

Mot bakgrund av artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 har kommissionen beaktat både STECF:s bedömning och nödvändigheten av att medlemsstaterna säkerställer ett fullständigt genomförande av landningsskyldigheten den 1 januari 2019. I flera fall kräver undantagen fortsatt fiskeverksamhet och datainsamling för att det ska vara möjligt att beakta STECF:s kommentarer. Kommissionen anser att tidsbegränsade undantag är att betrakta som en pragmatisk och varsam strategi för fiskeriförvaltning i dessa fall, eftersom det annars skulle vara omöjligt att samla in de data som krävs för en god och välunderbyggd utkastförvaltning inför ett fullständigt ikraftträdande av landningsskyldigheten.

(18)

Eftersom åtgärderna i denna förordning direkt påverkar den ekonomiska verksamhet som är knuten till unionsfartygens planering av fiskeåret, bör förordningen träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Den bör tillämpas från och med den 1 januari 2019.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandet av landningsskyldigheten

I Ices-delområdena 8, 9, 10 och i Cecaf-områdena (Fiskerikommittén för östra Centralatlanten) 34.1.1, 34.1.2, 34.2.0 ska landningsskyldigheten, som föreskrivs i artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013, tillämpas på demersala arter i enlighet med den här förordningen för perioden 2019–2021.

Artikel 2

Definitioner

Voracera : ett icke-industriellt fiskeredskap med mekaniserade kroklinor som konstrueras och tillverkas lokalt och som används inom den småskaliga flotta som fiskar efter fläckpagell i södra Spanien i Ices-sektion 9a.

Artikel 3

Undantag grundat på överlevnad för havskräfta

1.   Undantaget från landningsskyldigheten enligt artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 för arter för vilka det finns vetenskapliga belägg för hög överlevnadsgrad ska gälla för havskräfta (Nephrops norvegicus) som fångas i Ices-delområdena 8 och 9 med bottentrålar (redskapskoderna (9): OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, TBB, OT, PT och TX).

2.   Vid utkast av havskräfta som fångas i de fall som avses i punkt 1 ska havskräftan frisläppas hel, omedelbart och i det område där den har fångats.

Artikel 4

Undantag grundat på överlevnadsgrad för rockor

1.   Undantaget från landningsskyldigheten enligt artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 för arter för vilka det finns vetenskapliga belägg för hög överlevnadsgrad ska gälla för rockor (Rajiformes) som fångas i Ices-delområdena 8 och 9 med alla redskap. Vid utkast av rockor som fångats i det området ska rockorna frisläppas omedelbart.

2.   De medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska årligen lägga fram ytterligare vetenskaplig information till stöd för det undantag som anges i punkt 1. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen ska utvärdera denna vetenskapliga information före den 1 augusti varje år.

3.   Det undantag som avses i punkt 1 ska tillämpas på blomrocka till och med den 31 december 2019. Medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt före den 31 maj 2019 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för det undantaget. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen ska utvärdera denna vetenskapliga information före den 1 augusti 2019.

Artikel 5

Undantag grundat på överlevnad för fläckpagell

1.   Undantaget från landningsskyldigheten enligt artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 för arter för vilka det finns vetenskapliga belägg för hög överlevnadsgrad ska gälla för fläckpagell (Pagellus bogaraveo) som fångas med det icke-industriella redskapet voracera i Ices-delområdena 8 och 9 och för fläckpagell (Pagellus bogaraveo) som fångas med krokar och linor i Ices-delområde 10.

2.   Vid utkast av fläckpagell som fångas i de fall som avses i punkt 1 ska fläckpagellen släppas omedelbart.

Artikel 6

Undantag av mindre betydelse

1.   Genom undantag från artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 får följande kvantiteter kastas överbord enligt artikel 15.5 c i den förordningen:

a)

För kummel (Merluccius merluccius), upp till högst 6 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder trålar och notar/vadar (redskapskoderna: OTT, OTB, PTB, OT, PT, TBN, TBS, TX, SSC, SPR, TB, SDN, SX, SV) i Ices-delområdena 8 och 9.

b)

För tunga (Solea solea), upp till högst 5 % av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder bomtrålar och bottentrålar (redskapskoderna: OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TBB, OT, PT och TX) i Ices-sektionerna 8a och 8b.

c)

För tunga (Solea solea), upp till högst 3 % av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder grimgarn och nät (redskapskoderna: GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR and GEN) i Ices-sektionerna 8a och 8b.

d)

För beryxar (Beryx spp.), upp till högst 5 % av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder krokar och linor (redskapskoderna: LHP, LHM, LLS, LLD) i Ices-delområde 10.

e)

För fjällbrosme (Phycis blennoides), upp till högst 3 % av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder krokar och linor (redskapskoderna: LHP, LHM, LLS, LLD) i Ices-delområde 10.

f)

För taggmakrillar (Trachurus spp.), upp till högst 7 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder bomtrålar, bottentrålar och notar/vadar (redskapskoderna: OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TBB, OT, PT, TX, SSC, SPR, SDN, SX, SV) i Ices-delområdena 8 och 9.

g)

För taggmakrillar (Trachurus spp.), upp till högst 3 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder nät (redskapskoderna: GNS, GND, GNC, GTR, GTN) i Ices-delområdena 8, 9 och 10 och Cecaf-områdena 34.1.1, 34.1.2, 34.2.0.

h)

För makrill (Scomber scombrus), upp till högst 7 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder bomtrålar, bottentrålar och notar/vadar (redskapskoderna: OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TBB, OT, PT, TX, SSC, SPR, SDN, SX, SV) i Ices-delområdena 8 och 9.

i)

För makrill (Scomber scombrus), upp till högst 3 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder nät (redskapskoderna: GNS, GND, GNC, GTR, GTN) i Ices-delområdena 8, 9 och 10 och Cecaf-områdena 34.1.1, 34.1.2, 34.2.0.

j)

För ansjovis (Engraulis encrasicolus), upp till högst 7 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder bomtrålar, bottentrålar och notar/vadar (redskapskoderna: OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TBB, OT, PT, TX, SSC, SPR, SDN, SX, SV) i Ices-delområdena 8 och 9.

k)

För trynfiskar (Caproidae), upp till högst 7 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder bomtrålar, bottentrålar och notar/vadar (redskapskoderna: OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TBB, OT, PT, TX, SSC, SPR, SDN, SX, SV) i Ices-delområdena 8 och 9.

l)

För glasvarar (Lepidorhombus spp.), upp till högst 5 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder bomtrålar, bottentrålar och notar/vadar (redskapskoderna: OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TBB, OT, PT, TX, SSC, SPR, SDN, SX, SV) i Ices-delområdena 8 och 9.

m)

För glasvarar (Lepidorhombus spp.), upp till högst 4 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder nät (redskapskoderna: GNS, GND, GNC, GTR, GTN) i Ices-delområdena 8 och 9.

n)

För rödspätta (Pleuronectes platessa), upp till högst 5 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder bomtrålar, bottentrålar och notar/vadar (redskapskoderna: OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TBB, OT, PT, TX, SSC, SPR, SDN, SX, SV) i Ices-delområdena 8 och 9.

o)

För rödspätta (Pleuronectes platessa), upp till högst 4 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder nät (redskapskoderna: GNS, GND, GNC, GTR, GTN) i Ices-delområdena 8 och 9.

p)

För marulkfiskar (Lophiidae), upp till högst 5 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder bomtrålar, bottentrålar och notar/vadar (redskapskoderna: OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TBB, OT, PT, TX, SSC, SPR, SDN, SX, SV) i Ices-delområdena 8 och 9.

q)

För marulkfiskar (Lophiidae), upp till högst 4 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder nät (redskapskoderna: GNS, GND, GNC, GTR, GTN) i Ices-delområdena 8 och 9.

r)

För vitling (Merlangius merlangus), upp till högst 5 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder bomtrålar, bottentrålar och notar/vadar (redskapskoderna: OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TBB, OT, PT, TX, SSC, SPR, SDN, SX, SV) i Ices-delområdena 8 och 9.

s)

För vitling (Merlangius merlangus), upp till högst 4 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder nät (redskapskoderna: GNS, GND, GNC, GTR, GTN) i Ices-delområdena 8 och 9.

t)

För lyrtorsk (Pollachius pollachius), upp till högst 5 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder bomtrålar, bottentrålar och notar/vadar (redskapskoderna: OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TBB, OT, PT, TX, SSC, SPR, SDN, SX, SV) i Ices-delområdena 8 och 9.

u)

För lyrtorsk (Pollachius pollachius), upp till högst 4 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder nät (redskapskoderna: GNS, GND, GNC, GTR, GTN) i Ices-delområdena 8 och 9.

v)

För fjällbrosme (Phycis blennoides), upp till högst 7 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder bomtrålar, bottentrålar och notar/vadar (redskapskoderna: OTB, OTT, PTB, TB, TBN, TBS, OT, PT, TX, SSC, SPR, SDN, SX, SV) i Ices-sektion 9a.

w)

För fläckpagell (Pagellus bogaraveo), upp till högst 7 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder bomtrålar, bottentrålar och notar/vadar (redskapskoderna: OTB, OTT, PTB, TB, TBN, TBS, OT, PT, TX, SSC, SPR, SDN, SX, SV) i Ices-sektion 9a.

x)

För tungor (Solea spp.), upp till högst 7 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av denna art som tas med fartyg som använder bomtrålar, bottentrålar och notar/vadar (redskapskoderna: OTB, OTT, PTB, TB, TBN, TBS, OT, PT, TX, SSC, SPR, SDN, SX, SV) i Ices-sektion 9a.

2.   De undantag av mindre betydelse som anges i punkt 1 a och punkt 1 f–x ska tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2019. Medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt före den 31 maj 2019 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för undantaget. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen ska utvärdera denna vetenskapliga information före den 1 augusti 2019.

Artikel 7

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 oktober 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 354, 28.12.2013, s. 22.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2439 av den 12 oktober 2015 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i sydvästliga vatten (EUT L 336, 23.12.2015, s. 36).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/2374 av den 12 oktober 2016 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i sydvästliga vatten (EUT L 352, 23.12.2016, s. 33).

(4)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/44 av den 20 oktober 2017 om ändring av delegerad förordning (EU) 2016/2374 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i sydvästliga vatten (EUT L 7, 12.1.2018, s. 1).

(5)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/2147402/STECF+PLEN+18-02.pdf

(6)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/1099561/STECF+PLEN+15-02.pdf

(7)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/1099561/STECF+PLEN+15-02.pdf

(8)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/2147402/STECF+PLEN+18-02.pdf

(9)  De redskapskoder som används i denna förordning hänför sig till de koder som anges i bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs. För fartyg vars längd överallt understiger 10 meter hänför sig de redskapskoder som används i denna tabell till koderna i FAO:s redskapsklassificering.


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/8


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/2034

av den 18 oktober 2018

om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i nordvästliga vatten för perioden 2019–2021

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (1), särskilt artiklarna 15.6, 18.1 och 18.3, och

av följande skäl:

(1)

Syftet med förordning (EU) nr 1380/2013 är att gradvis eliminera utkast inom alla unionens fisken genom att det införs en landningsskyldighet för fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar.

(2)

För att landningsskyldigheten ska kunna genomföras ges kommissionen genom artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 befogenhet att genom delegerade akter anta utkastplaner för en inledande period om högst tre år, som eventuellt kan förlängas med ytterligare en period på totalt tre år, på grundval av gemensamma rekommendationer som tagits fram av medlemsstaterna i samråd med de berörda rådgivande nämnderna.

(3)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2438 (2) upprättas en utkastplan för vissa demersala fisken i nordvästliga vatten för perioden 2016–2018, på grundval av en gemensam rekommendation som lämnades in till kommissionen av Belgien, Spanien, Frankrike, Irland, Nederländerna och Förenade kungariket. Den förordningen upphävdes och ersattes av kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/2375 (3).

(4)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/2375 upprättas en utkastplan för vissa demersala fisken i nordvästliga vatten för perioden 2017–2018, såsom föreslås i en ny gemensam rekommendation som lämnades in av Belgien, Spanien, Frankrike, Irland, Nederländerna och Förenade kungariket. Den förordningen upphävdes och ersattes av kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/46 (4).

(5)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/46 upprättades en utkastplan för vissa demersala fisken och djuphavsfisken i nordvästliga vatten för år 2018, på grundval av en gemensam rekommendation som lämnades in av Belgien, Spanien, Irland, Frankrike, Nederländerna och Förenade kungariket.

(6)

Belgien, Spanien, Frankrike, Irland Nederländerna och Förenade kungariket har ett direkt fiskeriförvaltningsintresse i de nordvästliga vattnen. Efter att ha rådfrågat den rådgivande nämnden för nordvästliga vatten och den rådgivande nämnden för pelagiska bestånd, lämnade de medlemsstaterna den 31 maj 2018 in en ny gemensam rekommendation till kommissionen om en utkastplan för vissa demersala fisken i nordvästliga vatten för perioden 2019–2021. Den gemensamma rekommendationen ändrades den 30 augusti 2018.

(7)

Vetenskapliga bidrag har erhållits från berörda vetenskapliga organ och granskats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) (5). Den 11 september 2018 hölls ett expertgruppmöte där de berörda åtgärderna diskuterades. Vid mötet närvarade representanter för 28 medlemsstater, kommissionen och Europaparlamentet som observatör. För vissa bestånd, som t.ex. rödspätta, konstaterade STECF att överlevnadsförmågan hos enskilda fiskar eventuellt inte är så stabil som hos andra arter. Kommissionen har dock övervägt den relativa effekten av ett undantag på hela beståndet, jämfört med enskilda fiskar, och vägt detta mot behovet av att fortsätta fiskeverksamheten för att möjliggöra datainsamling i syfte att kunna bemöta STECF:s kommentarer. I fall där andelen utkast innehållande död fisk är relativt liten anser kommissionen att tidsbegränsade undantag är att betrakta som en pragmatisk och varsam strategi för fiskeriförvaltning, eftersom det annars skulle vara omöjligt att samla in de data som krävs för en god och välunderbyggd utkastförvaltning inför ett fullständigt ikraftträdande av landningsskyldigheten.

(8)

Delegerad förordning (EU) 2018/46 innehöll ett undantag från landningsskyldigheten grundat på överlevnadsgrad, enligt vad som avses i artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013, för havskräfta som fångas med tinor, mjärdar och fällor i Ices-delområdena 6 och 7, baserat på vetenskapliga belägg för hög överlevnadsgrad. Dessa belägg har utvärderats under tidigare år och STECF har dragit slutsatsen (6) att undantagen är motiverade. I den nya gemensamma rekommendationen föreslås en fortsatt tillämpning av undantaget. Med tanke på att omständigheterna inte har förändrats bör därför detta undantag fortsätta att tillämpas i utkastplanen för 2019–2021.

(9)

I delegerad förordning (EU) 2018/46 ingick ett undantag grundat på överlevnadsgrad för tunga under minsta referensstorlek för bevarande, som fångas med trålredskap med trålbord med en maskstorlek på 80–99 mm i Ices-sektion 7d inom sex sjömil från kusten och utanför identifierade uppväxtområden, vilket var baserat på vetenskapliga belägg för hög överlevnadsgrad. Dessa belägg har utvärderats under tidigare år och STECF har dragit slutsatsen (7) att beläggen varit tillräckliga. I den nya gemensamma rekommendationen föreslås en fortsatt tillämpning av undantaget. STECF påpekade att det inte lämnats någon ny information om var uppväxtplatserna finns (8). Eftersom inga uppväxtplatser för närvarande har identifierats kan undantaget ingå i den nya utkastplanen för åren 2019–2021, men medlemsstaterna bör lämna in relevant information så snart sådana platser identifieras.

(10)

I de nya gemensamma rekommendationen föreslås ett undantag grundat på överlevnadsgrad för havskräfta som fångas med bottentrålar med en maskstorlek på minst 100 mm och för havskräfta som fångas med bottentrålar med en maskstorlek på 70–99 mm i kombination med selektiva redskapsalternativ (TRI- och TR2-fisken) i Ices-delområde 7. Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga underlag i syfte att påvisa hög överlevnadsgrad vid utkast för havskräfta i detta fiske. Underlagen lämnades in till STECF som drog slutsatsen att den överlevnadsstudie som var baserad på fiske med Seltratrål gav tillräckliga data, men att de övergripande effekterna av det extensiva fiske av havskräfta som bedrivs med andra fiskeredskap förblir svåra att bedöma. STECF noterade att det utifrån antagandet om att en relativt hög selektivitet gäller för alla redskap inom detta fiske går att räkna med en relativt låg utkastnivå. Detta undantag bör därför ingå i den nya utkastplanen för åren 2019–2021.

(11)

I den nya gemensam rekommendationen föreslås ett undantag grundat på överlevnadsgrad för havskräfta som fångas i Ices-sektion 6a inom tolv sjömil från kusten med trålar med trålbord med en maskstorlek på 80–110 mm i kombination med selektiva redskapsalternativ. Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga underlag i syfte att påvisa hög överlevnadsgrad vid utkast för havskräfta i detta fiske. Underlagen lämnades in till STECF som drog slutsatsen att överlevnadsstudien är robust och påvisar en relativt hög överlevnadsgrad. Detta undantag bör därför ingå i den nya utkastplanen för åren 2019–2021.

(12)

För rockor som fångas med alla redskapstyper i Ices-delområdena 6 och 7 finns inte detaljerade vetenskapliga belägg vad gäller överlevnad tillgängliga för alla flottsegment och redskapsombinationer som omfattas av undantaget. Med några få undantag anses dock överlevnaden vara generellt sett stabil, men ytterligare uppgifter krävs. För att dessa data ska kunna samlas in behöver fisket fortsätta och kommissionen anser därför att undantaget bör beviljas, men att medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. Medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse bör så snart som möjligt före den 31 maj varje år lämna in följande: a) En färdplan som tagits fram i syfte att öka överlevnadsgraden och fylla de dataluckor som konstaterats av STECF, och som ska bedömas analytiskt av STECF, b) årliga rapporter om framsteg och eventuella ändringar eller justeringar i programmen som avser överlevnadsgrad.

(13)

Vid en granskning av överlevnadsgraden för rockor befanns blomrockan (Leucoraja naevus) ha en mycket lägre överlevnadsförmåga än andra arter, och den omfattades också av mycket mindre solida vetenskapliga kunskaper. Att helt utesluta denna art från undantaget skulle dock hindra fisket och en fortsatt, korrekt datainsamling. Kommissionen anser därför att detta undantag endast bör beviljas för ett år och att nya studier och förbättrade mätningar av överlevnadsgraden skyndsamt bör tas fram och överlämnas till STECF för bedömning så snart som möjligt före den 31 maj 2019.

(14)

I den nya gemensamma rekommendationen föreslås ett undantag grundat på överlevnadsgrad för rödspätta som fångas med grimgarn eller trålar med trålbord i Ices-sektionerna 7d, 7e, 7f och 7g. Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga underlag i syfte att påvisa hög överlevnadsgrad för rödspätta i detta fiske. Underlagen lämnades in till STECF som drog slutsatsen att överlevnadsstudien är robust och påvisar en relativt hög överlevnadsgrad. Detta undantag bör därför ingå i den nya utkastplanen för åren 2019–2021.

(15)

I den nya gemensamma rekommendationen föreslås undantag grundade på överlevnad för rödspätta som fångas i Ices-sektionerna 7a–7k av fartyg som använder bomtrålar och som har en högsta motoreffekt på 221 kW och en största längd på 24 meter, som fiskar inom 12 sjömils avstånd och där varje drag pågår högst 1,5 timmar, och av fartyg som använder bomtrålar, som har en högsta motoreffekt på 221 kW och som använder flip-up rope eller bentisk utsläppspanel (benthic release panel). Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga underlag i syfte att påvisa hög överlevnadsgrad för rödspätta i detta fiske. Underlagen lämnades in till STECF som drog slutsatsen att den vetenskapliga informationen är av god kvalitet. STECF påpekade dock att dessa data inte täcker alla berörda medlemsstater och att överlevnaden inom de fisken som berörs påverkas av många faktorer och varierar starkt. STECF noterade vidare att det till följd av att överlevnaden varierar inte är möjligt att på ett tillförlitligt sätt bedöma de sannolika effekterna av undantaget. Under dessa omständigheter bör undantaget begränsas till ett år, så att det blir möjligt att fortsätta att samla in data, och medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en årlig översyn. Detta undantag kan därför ingå i utkastplanen till och med den 31 december 2019 och de berörda medlemsstaterna bör utföra kompletterande försök och så snart som möjligt före den 31 maj 2019 överlämna informationen till STECF för bedömning.

(16)

I den nya gemensamma rekommendationen föreslås undantag grundade på överlevandsgrad för arter som fångas med burar, tinor, mjärdar och fällor i nordvästliga vatten (Ices-delområdena 5, 6 och 7). Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga underlag i syfte att påvisa hög överlevnadsgrad för arter som fångas i detta fiske. Underlagen lämnades in STECF som drog slutsatsen att överlevanden för arter som kastas tillbaka i havet från fisket med fällor och tinor sannolikt är betydande. Detta undantag kan därför ingå i den nya utkastplanen för åren 2019–2021.

(17)

Delegerad förordning (EU) 2018/46 omfattade undantag av mindre betydelse från landningsskyldigheten för vissa fisken. De belägg som lagts fram av medlemsstaterna har granskats av STECF (9) som finner att den dokumentation som lämnats in av medlemsstaterna innehåller välgrundade argument för att ytterligare förbättrad selektivitet är svårt att uppnå och/eller för oproportionella kostnader i samband med hantering av oönskade fångster, i vissa fall understödda av en kvalitativ bedömning av kostnaderna. Med beaktande av vad som sägs ovan och av att omständigheterna inte har förändrats är det lämpligt att fortsätta att tillämpa undantagen av mindre betydelse, i enlighet med de procentsatser som föreslås i den nya gemensamma rekommendationen, för

vitling som fångas av fartyg om använder bottentrålar och notar/vadar med en maskstorlek på mer än 80 mm (OTB, OTT, OT, PTB, PT, SSC, SDN, SPR, SX, SV, TBN, TBS, TB, TX), pelagiska trålar (OTM, PTM) och bomtrålar (B2) med en maskstorlek på 80–119 mm i Ices-sektion 7d,

vitling som fångas av fartyg om använder bottentrålar och notar/vadar med en maskstorlek på mer än 80 mm (OTB, OTT, OT, PTB, PT, SSC, SDN, SPR, SX, SV, TBN, TBS, TB, TX), pelagiska trålar (OTM, PTM) och bomtrålar (B2) med en maskstorlek på 80–119 mm i Ices-sektionerna 7b–c och 7e–k,

tunga som fångas av fartyg som använder TBB-redskap med en maskstorlek på 80–119 mm och med ökad selektivitet i Ices-sektionerna 7d, 7e, 7f, 7g och 7h,

tunga som fångas med fartyg som använder grimgarn och nät för att fånga tunga i Ices-sektionerna 7d, 7e, 7f and 7g.

(18)

I den nya gemensamma rekommendationen föreslås undantag av mindre betydelse från landningsskyldigheten för

kolja som fångas med fartyg som använder bottentrålar, notar/vadar och bomtrålar med en maskstorlek på minst 80 mm i Ices-sektionerna 7b–c och 7e–7k,

torsk som fångas med fartyg som använder bottentrålar, notar/vadar och bomtrålar med en maskstorlek på minst 80 mm i Ices-sektionerna 7b–c och 7e–7k,

taggmakrill som fångas av fartyg som använder bottentrålar, notar/vadar och bomtrålar i Ices-delområde 6 och Ices-sektionerna 7b–7k,

makrill som fångas av fartyg som använder bottentrålar, notar/vadar och bomtrålar i Ices-delområde 6 och Ices-sektionerna 7b–7k.

(19)

De belägg som lades fram av medlemsstaterna för de nya undantagen av mindre betydelse för kolja, torsk, taggmakrill och makrill som fångas av fartyg som använder bottentrålar, notar/vadar och bomtrålar granskades av STECF (10), som drog slutsatsen att ytterligare information behövde tillhandahållas. Eftersom det är nödvändigt att fortsätta med fiskeverksamheten och datainsamlingen för att få fram denna information bör de individuella undantagen för varje art begränsas till ett år och medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. De berörda medlemsstaterna bör utföra de kompletterande försöken och så snart som möjligt före den 31 maj 2019 överlämna informationen till STECF för bedömning. Dessa undantag bör därför tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2019.

(20)

För att säkerställa tillförlitliga uppskattningar av utkastnivåerna i syfte att fastställa de totala tillåtna fångstmängderna (TAC) bör medlemsstaterna, i de fall då undantaget av mindre betydelse är baserat på extrapolering av situationer med begränsade data och partiell flottinformation, säkerställa att det finns tillgång till korrekta och verifierbara data för hela den flotta som omfattas av undantaget av mindre betydelse.

(21)

Enligt artikel 15.5 a i förordning (EU) nr 1380/2013 kan utkastplanerna även innehålla tekniska åtgärder för fisken och arten som omfattas av landningsskyldigheten. För att öka fiskeredskapens selektivitet och minska oönskade fångster i Keltiska havet och Irländska sjön, är det lämpligt att införa ett antal selektiva åtgärder för demersala fisken. På grundval av den information som lämnats av medlemsstaterna drog STECF slutsatsen att de föreslagna ändringarna i syfte att öka selektiviteten i nordvästliga vatten är ett av väldigt få försök från de regionala gruppernas sida att motverka problemet med oönskade fångster. De tekniska åtgärderna bör därför ingå i utkastplanen för åren 2019–2021.

(22)

De åtgärder som föreslås i den nya gemensamma rekommendationen är förenliga med artiklarna 15.4, 15.5 c och 18.3 i förordning (EU) nr 1380/2013, och kan därmed ingå i denna förordning.

(23)

Mot bakgrund av artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 har kommissionen övervägt både STECF:s bedömning och behovet av att medlemsstaterna säkerställer ett fullständigt genomförandet av landningsskyldigheten den 1 januari 2019. I flera fall kräver undantagen fortsatt fiskeverksamhet och datainsamling för att det ska vara möjligt att beakta STECF:s kommentarer. Kommissionen anser att tidsbegränsade undantag är att betrakta som en pragmatisk och varsam strategi för fiskeriförvaltning i dessa fall, eftersom det annars skulle vara omöjligt att samla in de data som krävs för en god och välunderbyggd utkastförvaltning inför ett fullständigt ikraftträdande av landningsskyldigheten.

(24)

Eftersom det finns en ny gemensam rekommendation bör delegerad förordning (EU) 2018/46 upphävas.

(25)

Eftersom åtgärderna i denna förordning direkt påverkar planeringen av fiskeåret för unionsfartygen och den ekonomiska verksamhet som är knuten till därtill, bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Den bör tillämpas från och med den 1 januari 2019.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandet av landningsskyldigheten

I Ices-delområdena 5 (där 5a inte ingår, men där unionens vatten i 5b ingår), 6 och 7 ska den landningsskyldighet som fastställs i artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 tillämpas inom demersalt fiske i enlighet med denna förordning och för perioden 2019–2021.

Artikel 2

Definitioner

1.   flamländsk panel: det sista koniska nätstycket på en bomtrål vars bakre del är direkt fäst i struten. Övre och undre nätstycken i panelen består av maskor på minst 120 mm mätt mellan knutarna, och panelens utsträckta längd är minst 3 m.

2.   Seltra-panel: en selektivitetsanordning som

a)

består av en övre panel med en maskstorlek på minst 270 mm (diagonalmaska) placerad i en sektion med fyra paneler och monterad med tre 90 mm maskor till en 270 mm maska, eller en övre panel med en maskstorlek på minst 140 mm (fyrkantsmaska),

b)

är minst 3 meter lång,

c)

är placerad högst 4 meter från bottenstroppen och

d)

har samma bredd som trålens överpanel (dvs. är fäst mellan sömmarna).

3.   selektivitetsanordning i form av nätrist: en selektivitetsanordning som består av en sektion med fyra paneler som infogats i en tvåpanelstrål; risten monteras snedställt i trålen och består av ett nätstycke med diagonalmaska på minst 200 mm och leder till ett fiskutsläpp i trålens överpanel.

4.   CEFAS Netgrid (CEFAS-nätrist): en selektivitetsanordning i form av en nätrist som utformats av CEFAS (The Centre for Environment, Fisheries and Aquaculture Science) för fångst av havskräfta i Irländska sjön.

5.   flipflap-trål: en trål försedd med en nätrist som utformats för att minska fångsten av torsk, kolja och vitling inom fisket efter havskräfta.

6.   flip-up rope: en redskapsmodifikation som bidrar till att förhindra att stenar och stenblock kommer in i trålen och orsakar skador på både redskapet och fångsten.

7.   bentisk utsläppspanel (Benthic release panel): en panel med stora maskor eller fyrkantsmaskor som infogats i den nedre panelen på trålen, vanligen en bomtrål, så att bottenmaterial och skräp släpps ut innan det kommer in i struten.

8.   Keltiska havets skyddszon: vattnen inne i Ices-sektionerna 7f, 7g och i den del av 7j som ligger norr om latitud 50° N och öster om 11° W.

Artikel 3

Undantag grundat på överlevnadsgrad för havskräfta

1.   Det undantag grundat på hög överlevnadsgrad som anges i artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 ska vara tillämpligt på

a)

havskräfta (Nephrops norvegicus) som fångas med burar, tinor, mjärdar eller fällor (redskapskoder (11): FPO och FIX) i Ices-delområdena 6 och 7,

b)

havskräfta (Nephrops norvegicus) som fångas med bottentrålar med en maskstorlek på minst 100 mm i Ices-delområde 7,

c)

havskräfta (Nephrops norvegicus) som fångas med bottentrålar med en maskstorlek på 70–99 mm i kombination med redskapsalternativ som är ytterst selektiva, i enlighet med föreskrifterna i artiklarna 9.2 och 10.2 i denna förordning, i Ices-delområde 7,

d)

havskräfta (Nephrops norvegicus) som fångas med trålar med trålbord, med en maskstorlek på 80–110 mm, i kombination med redskapsalternativ som är ytterst selektiva, enligt vad som anges i artiklarna 9.2 och 10.2 i denna förordning, i Ices-delområde 6a inom tolv sjömil från kusten.

2.   Vid utkast av havskräfta som fångas i de fall som avses i punkt 1 ska havskräftan frisläppas hel, omedelbart och i det område där den har fångats.

Artikel 4

Undantag grundat på överlevnadsgrad för tunga

1.   Det undantag grundat på överlevnadsgrad som avses i artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 ska tillämpas på fångster av tunga (Solea solea) under minsta referensstorlek för bevarande som tas i Ices-sektion 7d inom sex sjömil från kusten och utanför identifierade uppväxtområden, med trålar med trålbord (redskapskoder: OTT, OTB, TBS, TBN, TB, PTB, OT, PT, TX) med en maskstorlek i struten på 80–99 mm, av fartyg

a)

med en största längd på 10 meter och en högsta motoreffekt på 221 kW och

b)

som fiskar i vatten med ett djup av 30 meter eller mindre och där varje drag pågår högst 1,5 timmar.

2.   Vid utkast av tunga som fångas i de fall som avses i punkt 1 ska tungan släppas omedelbart.

Artikel 5

Undantag grundat på överlevnadsgrad för rockor

1.   Det undantag grundat på överlevnadsgrad som avses i artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 ska tillämpas på totala tillåtna fångstmängder för rockor (Rajiformes) som fångas med alla fiskeredskap i nordvästliga vatten (Ices-delområdena 6 och 7).

2.   De medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt före den 31 maj varje år lägga fram ytterligare vetenskaplig information till stöd för det undantag som anges i punkt 1. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) ska utvärdera denna vetenskapliga information före den 1 augusti varje år.

3.   Det undantag som anges i punkt 1 ska tillämpas på blomrocka till och med den 31 december 2019. Medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt före den 31 maj 2019 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för det undantaget. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) ska utvärdera denna vetenskapliga information före den 1 augusti 2019.

4.   Vid utkast av rockor som fångas i de fall som avses i punkt 1 ska rockan frisläppas omedelbart och under vattenytan.

Artikel 6

Undantag grundat på överlevnadsgrad för rödspätta

1.   Det undantag grundat på hög överlevnadsgrad som anges i artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 ska vara tillämpligt på

a)

rödspätta (Pleuronectes platessa) som fångas i Ices-sektionerna 7d, 7e, 7f och 7g med grimgarn,

b)

rödspätta (Pleuronectes platessa) som fångas i Ices-sektionerna 7d, 7e, 7f och 7g med trålar med trålbord,

c)

rödspätta (Pleuronectes platessa) som fångas i Ices-delområdena 7a–7k av fartyg med en högsta motoreffekt på 221 kW och som använder bomtrålar (BT2) försedda med en flip-up rope eller en bentisk utsläppspanel (benthic release panel),

d)

rödspätta (Pleuronectes platessa) som fångas i Ices-sektionerna 7a–7k av fartyg som använder bomtrålar och som har en högsta motoreffekt på 221 kW eller en största längd på 24 meter, vilka är konstruerade för att fiska inom 12 sjömils avstånd från kusten och där varje drag pågår högst 1,5 timmar.

2.   De undantag som anges i punkterna 1 c och 1 d ska tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2019. Medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt före den 31 maj 2019 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för dessa undantag. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen ska utvärdera informationen före den 1 augusti 2019.

3.   Vid utkast av rödspätta som fångas i de fall som avses i punkt 1 ska rödspättan frisläppas omedelbart och under vattenytan.

Artikel 7

Undantag grundat på överlevandsgrad för arter som fångas med burar, tinor, mjärdar och fällor

1.   I Ices-delområdena 5 (där 5a inte ingår, men där unionens vatten i 5b ingår), 6 och 7 ska det undantag grundat på överlevnad som föreskrivs i artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 tillämpas på arter som fångas med burar, tinor, mjärdar och fällor.

2.   Vid utkast av fisk som fångas i de fall som avses i punkt 1 ska fisken släppas omedelbart.

Artikel 8

Undantag av mindre betydelse

1.   Genom undantag från artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 får följande kvantiteter kastas överbord enligt artikel 15.5 c i den förordningen:

a)

För vitling (Merlangius merlangus), upp till högst 6 % under 2019, och upp till 5 % under 2020 respektive 2021, av de totala årliga fångster av denna art som tas av fartyg som använder bottentrålar och notar/vadar med en maskstorlek på minst 80 mm (OTB, OTT, OT, PTB, PT, SSC, SDN, SPR, SX, SV, TBN, TBS, TB, TX), pelagiska trålar (OTM, PTM) och bomtrålar (BT2) med en maskstorlek på 80–119 mm i Ices-sektion 7d.

b)

För vitling (Merlangius merlangus), upp till högst 6 % under 2019, och upp till 5 % under 2020 respektive 2021, av de totala årliga fångster av denna art som tas av fartyg som använder bottentrålar och notar/vadar med en maskstorlek på minst 80 mm (OTB, OTT, OT, PTB, PT, SSC, SDN, SPR, SX, SV, TBN, TBS, TB, TX), pelagiska trålar (OTM, PTM) och bomtrålar (BT2) med en maskstorlek på 80–119 mm i Ices-sektionerna 7b–c och 7e–k.

c)

För tunga (Solea solea), upp till högst 3 % av de totala årliga fångsterna av denna art som tas av fartyg som använder grimgarn och nät för att fånga tunga i Ices-sektionerna 7d, 7e, 7f och 7g.

d)

För tunga (Solea solea), upp till högst 3 % under av de totala årliga fångsterna av denna art som tas av fartyg som använder TBB-redskap med en maskstorlek på 80–119 mm och som är försedda med en flamländsk panel, för att fånga tunga i Ices-sektionerna 7d, 7e, 7f, 7g och 7h.

e)

För kolja (Melanogrammus aeglefinus) upp till högst 7 % under 2019 av de totala årliga fångster av denna art som tas av fartyg som använder bottentrålar och notar/vadar med en maskstorlek på minst 80 mm i Ices-sektionerna 7b–7c och 7e–7k.

f)

För torsk (Gadus morhua), 7 % under 2019 av de totala årliga fångster av denna art som tas av fartyg som använder bottentrålar, notar/vadar och bomtrålar med en maskstorlek på minst 80 mm i Ices-sektionerna 7b–7c och 7e–7k.

g)

För taggmakrillar (Trachurus spp.) upp till högst 7 % under 2019 av de totala årliga fångster av denna art som tas av fartyg som använder bottentrålar, notar/vadar och bomtrålar i Ices-delområde 6 och i Ices-sektionerna 7e–7k.

h)

För makrill (Scomber scombrus) upp till högst 7 % under 2019 av de totala årliga fångster av denna art som tas av fartyg som använder bottentrålar, notar/vadar och bomtrålar i Ices-delområde 6 och i Ices-sektionerna 7e–7k.

2.   De undantag av mindre betydelse som anges i punkt 1 e–h ska tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2019. Medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt före den 31 maj 2019 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för undantaget. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen ska utvärdera denna vetenskapliga information före den 1 augusti 2019.

Artikel 9

Särskilda tekniska åtgärder i Keltiska havets skyddszon

1.   Från och med den 1 juli 2019 ska fiskefartyg som använder bottentrålar eller notar/vadar i Keltiska havets skyddszon använda ett av följande redskapsalternativ:

a)

Strut med 110 mm maska, utrustad med en panel med 120 mm fyrkantsmaska (12).

b)

Strut av T90-typ med 100 mm maska.

c)

Strut med 100 mm maska, utrustad med en panel med 160 mm fyrkantsmaska.

2.   Genom undantag från punkt 1 ska fartyg som använder bottentrålar eller notar/vadar och har fångster innehållande mer än 5 % havskräfta använda ett av följande redskapsalternativ:

a)

Panel med 300 mm fyrkantsmaska. Fartyg med en längd överallt under tolv meter får använda en panel med 200 mm fyrkantsmaska.

b)

Seltra-panel.

c)

Sorteringsgaller med 35 mm spaltavstånd enligt definitionen i bilaga XIVa till förordning (EG) nr 850/98 (13) eller en liknande selektivitetsanordning i form av ett sorteringsgaller.

d)

Strut med 100 mm maska, utrustad med en panel med 100 mm fyrkantsmaska.

3.   Genom undantag från punkt 1 ska fartyg som använder bottentrålar eller notar/vadar och har fångster innehållande mer än 55 % vitling eller 55 % marulk, kummel eller glasvar använda ett av följande redskapsalternativ:

a)

Strut med 100 mm maska, utrustad med en panel med 100 mm fyrkantsmaska.

b)

Strut och förlängningsstycke av T90-typ med 90 mm maska.

c)

Strut med 80 mm maska, utrustad med en panel med 160 mm fyrkantsmaska.

d)

Strut med 80 mm maska, utrustad med en 2 meter lång cylinder med 100 mm fyrkantsmaska.

4.   Genom undantag från punkt 1 ska fartyg som använder bottentrålar eller notar/vadar och har fångster som innehåller mindre än 10 % torskfiskar (Gadidae) i Ices-sektion 7f öster om 5° W, använda en strut med 80 mm maska, utrustad med en panel med 120 mm fyrkantsmaska.

5.   Ett selektivt redskap eller en selektiv anordning som av STECF bedömts ha samma eller högre selektivitetsegenskaper för torsk, kolja och vitling får läggas till som ett alternativt redskap till de ovan nämnda redskapen.

Artikel 10

Särskilda tekniska åtgärder i Irländska sjön

1.   Från och med den 1 januari 2019 ska fiskefartyg som använder bottentrålar eller notar/vadar i Ices-sektion 7a (Irländska sjön) iaktta de tekniska åtgärder som anges i punkterna 2, 3 och 4.

2.   Fartyg som använder bottentrålar eller notar/vadar med en maskstorlek i struten på 70 mm eller större och mindre än 100 mm och som har fångster innehållande mer än 5 % havskräfta ska använda ett av följande redskapsalternativ:

a)

Panel med 300 mm fyrkantsmaska. Fartyg med en längd överallt under tolv meter får använda en panel med 200 mm fyrkantsmaska.

b)

Seltra-panel.

c)

Sorteringsgaller med 35 mm spaltavstånd enligt definitionen i bilaga XIVa till förordning (EG) nr 850/98.

d)

CEFAS Netgrid (CEFAS-nätrist).

e)

Flipflap-trål.

3.   Fartyg som använder bottentrålar eller notar/vadar och har fångster innehållande mer än 10 % sammanlagd fångst av vitling, torsk eller rockor, ska använda ett av följande redskapsalternativ:

a)

Strut med 120 mm maska.

b)

En eliminatortrål utrustad med paneler med stora maskor på 600 mm, och en strut med 100 mm maska.

4.   Fartyg som använder bottentrålar eller notar/vadar och har fångster innehållande mindre än 10 % sammanlagd fångst av vitling, torsk eller rockor, ska använda en strut med 100 mm maska, utrustad med en panel med 100 mm fyrkantsmaska. Denna bestämmelse ska inte tillämpas på fartyg som har fångster innehållande mer än 30 % havskräfta.

5.   Ett selektivt redskap eller en selektiv anordning som av STECF bedömts ha samma eller högre selektivitetsegenskaper för torsk, kolja och vitling får läggas till som ett alternativt redskap till de ovan nämnda redskapen.

Artikel 11

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 oktober 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 354, 28.12.2013, s. 22.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2438 av den 12 oktober 2015 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i nordvästliga vatten (EUT L 336, 23.12.2015, s. 29).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/2375 av den 12 oktober 2016 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i nordvästliga vatten (EUT L 352, 23.12.2016, s. 39).

(4)  Kommissionens deleav att fortsätta fiskeverksamheten förgerade förordning (EU) 2018/46 av den 20 oktober 2017 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken och djuphavsfisken i nordvästliga vatten för 2018 (EUT L 7, 12.1.2018, s. 13).

(5)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/2147402/STECF+PLEN+18-02.pdf

(6)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/1099561/STECF+PLEN+15-02.pdf

(7)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/1099561/STECF+PLEN+15-02.pdf

(8)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/2147402/STECF+PLEN+18-02.pdf

(9)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/1099561/STECF+PLEN+15-02.pdf

(10)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/2147402/STECF+PLEN+18-02.pdf

(11)  De redskapskoder som används i denna förordning hänför sig till de koder som anges i bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 av den 8 april 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (EUT L 112, 30.4.2011, s. 1). För fartyg vars längd överallt understiger 10 meter hänför sig de redskapskoder som används i denna tabell till koderna i FAO:s redskapsklassificering.

(12)  Paneler med fyrkantsmaska ska monteras i enlighet med artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 850/98 av den 30 mars 1998 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer (EGT L 125, 27.4.1998, s. 1).

(13)  Rådets förordning (EG) nr 850/98 av den 30 mars 1998 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer (EGT L 125, 27.4.1998, s. 1).


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/17


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/2035

av den 18 oktober 2018

med fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten för vissa demersala fisken i Nordsjön för perioden 2019–2021

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 av den 4 juli 2018 om upprättande av en flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd, med fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten i Nordsjön, och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 676/2007 och (EG) nr 1342/2008 (1), särskilt artikel 11, och

av följande skäl:

(1)

Syftet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (2) är att gradvis eliminera utkast inom alla unionens fisken genom att det införs en landningsskyldighet för fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar.

(2)

I artikel 9 i förordning (EU) nr 1380/2013 föreskrivs antagandet av fleråriga planer innehållande bevarandeåtgärder för fisken som nyttjar vissa bestånd inom ett relevant geografiskt område.

(3)

I de fleråriga planerna anges närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten och kommissionen kan, genom planerna, ges befogenhet att specificera dessa bestämmelser ytterligare på grundval av gemensamma rekommendationer som utarbetas av medlemsstaterna.

(4)

När det inte finns någon flerårig plan ges kommissionen, genom artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013, befogenhet att genomföra landningsskyldigheten genom utkastplaner på grundval av gemensamma rekommendationer som utarbetats av medlemsstaterna.

(5)

Belgien, Danmark, Frankrike, Förenade kungariket, Nederländerna, Sverige och Tyskland har ett direkt fiskeriförvaltningsintresse i Nordsjön. Efter samråd med den rådgivande nämnden för Nordsjön lämnade dessa medlemsstater den 31 maj 2017 in en gemensam rekommendation till kommissionen om en utkastplan för demersala fisken i Nordsjön. På grundval av den gemensamma rekommendationen fastställdes, genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/45 (3), en utkastplan som är tillämplig på dessa fisken under 2018.

(6)

Den 4 juli 2018 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EU) 2018/973 om upprättande av en flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd. Genom artikel 11 i den förordningen ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter innehållande närmare bestämmelser för landningsskyldigheten på grundval av gemensamma rekommendationer som utarbetats av medlemsstaterna.

(7)

Efter samråd med den rådgivande nämnden för Nordsjön och den rådgivande nämnden för pelagiska bestånd lämnade Belgien, Danmark, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket den 30 maj 2018 in en ny gemensam rekommendation till kommissionen rörande närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten för demersala fisken i Nordsjön. Den gemensamma rekommendationen ändrades den 30 augusti 2018.

(8)

Såsom anges i förordning (EU) 2018/973 omfattar Nordsjön Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4.

(9)

Vetenskapliga bidrag har erhållits från relevanta vetenskapliga organ och granskats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) (4). Den 11 september 2018 hölls ett expertgruppmöte där de berörda åtgärderna diskuterades. Vid mötet närvarade representanter för 28 medlemsstater, kommissionen och Europaparlamentet som observatör.

(10)

För vissa bestånd, som t.ex. rödspätta, konstaterade STECF att överlevnadsförmågan hos enskilda fiskar eventuellt inte är så stabil som hos andra arter. Kommissionen har dock övervägt den relativa effekten av ett undantag på hela beståndet, jämfört med enskilda fiskar, och vägt detta mot behovet av att fortsätta fiskeverksamheten för att möjliggöra datainsamling i syfte att kunna bemöta STECF:s kommentarer. I fall där andelen utkast innehållande död fisk är relativt liten anser kommissionen att tidsbegränsade undantag är att betrakta som en pragmatisk och varsam strategi för fiskeriförvaltning, eftersom det annars skulle vara omöjligt att samla in de data som krävs för en god och välunderbyggd utkastförvaltning inför ett fullständigt ikraftträdande av landningsskyldigheten.

(11)

I delegerad förordning (EU) 2018/45 föreskrivs undantag grundade på överlevnadsgrad för fångster av tunga under minsta referensstorlek för bevarande som tas med trålar i Ices-sektion 4c, på grundval av vetenskapliga belägg för hög överlevnadsgrad vid utkast. Dessa belägg har utvärderats under tidigare år och STECF har dragit slutsatsen (5) att beläggen varit tillräckliga. Den nya gemensamma rekommendationen föreslår en fortsatt tillämpning av undantaget. STECF påpekade att det inte lämnats någon ny information om var uppväxtplatserna finns (6). Eftersom inga uppväxtplatser för närvarande har identifierats kan undantaget ingå i denna förordning, men medlemsstaterna bör lämna in relevant information så snart sådana platser identifieras.

(12)

Delegerad förordning (EU) 2018/45 innehöll ett undantag grundat på överlevnadsgrad, i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 15.4 b i förordning (EG) nr 1380/2013, för fångster av havskräfta som görs med tinor i Ices-sektionerna 2a, 3a och i Ices-delområde 4, grundat på vetenskapliga belägg för hög överlevnadsgrad. Dessa belägg har utvärderats under tidigare år och STECF har dragit slutsatsen (7) att beläggen är tillräckliga. Den nya gemensamma rekommendationen föreslår en fortsatt tillämpning av undantaget. Med tanke på att omständigheterna inte har förändrats bör därför detta undantag ingå i denna förordning.

(13)

Delegerad förordning (EU) 2018/45 innehöll ett undantag grundat på hög överlevnadsgrad för fångst av havskräfta i Ices-delområde 4 som tas med vissa redskap, på villkor att en selektivitetsanordning i form av en nätrist används. Detta undantag var begränsat till vintermånaderna och vissa av Ices funktionella enheter. I den nya gemensamma rekommendationen föreslås fortsatt tillämpning av detta undantag och att det utvidgas till att omfatta Ices-sektionerna 2a och 3a. Medlemsstaterna lämnade uppdaterade vetenskapliga belägg under 2018 i syfte att visa överlevnadsgrader för havskräfta som fångas med bottentrålar försedda med ett lyft som är större än 80 mm eller minst 70 mm och som är utrustat med selektivitetsanordningar. Beläggen lämnades in till STECF som uttryckte farhågor (8) vad gäller överlevnadsskattningarna för Nordsjöns västkust och om huruvida skattningarna är representativa för hela området. STECF påpekade dock att de styrkande vetenskapliga underlagen var baserade på ett robust angreppssätt och att den valideringsteknik som använts inom ramen för de större flottorna är rimlig. Under de omständigheterna kan undantaget tillämpas till och med den 31 december 2021, men medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse bör lämna in data om fisket vid Nordsjöns västkust.

(14)

Delegerad förordning (EU) 2018/45 innehöll ett undantag grundat på överlevandsgrad för bifångst av arter som omfattas av fångstebegränsningar inom fisket med tinor och ryssja, grundat på vetenskapliga belägg för hög överlevnadsgrad. Dessa belägg har utvärderats under tidigare år och STECF drog slutsatsen (9) att tillgängliga data indikerar att dödligheten hos fisk som kastas överbord sannolikt kommer att vara låg; de faktiska fångsterna inom fisket är emellertid försumbara. Eftersom fångsterna inte är betydande och med beaktande av att omständigheterna inte har förändrats, kan undantaget ingå i denna förordning.

(15)

I den nya gemensamma rekommendationen föreslås ett undantag grundat på överlevnadsgrad för rödspätta i det fiske som använder nät och grimgarn i Ices-sektion 3a och i Ices-delområde 4. Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga underlag i syfte att påvisa överlevnadsgrad vid utkast för rödspätta i detta fiske. Underlagen lämnades in till STECF som drog slutsatsen (10) att uppgifter hade lämnats in som i rimlig grad visade på en mycket hög överlevandsförmåga. Detta undantag bör därför ingå i denna förordning.

(16)

I den nya gemensamma rekommendationen ingår ett undantag grundat på överlevnadsgrad för rödspätta i det fiske som använder snurrevadar i Ices-sektion 3a och i Ices-delområde 4. Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga underlag i syfte att påvisa överlevnadsgrad vid utkast för rödspätta i detta fiske. Underlagen lämnades in till STECF som drog slutsatsen (11) att studiens data om överlevandsgrader är tillförlitliga även om ytterligare faktorer skulle kunna användas för att öka överlevandsgraden, då överlevnadsförmågan hos rödspätta minskar väsentligt om sorteringstiden överskrider 30 minuter. Detta undantag kan därför ingå i denna förordning.

(17)

I den nya gemensamma rekommendationen föreslås ett undantag grundat på överlevand för fångst och bifångst av rödspätta inom det riktade fiske efter plattfisk eller rundfisk som bedrivs med trålar i Ices-sektion 3a och Ices-delområde 4 under vintermånaderna. Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga utlåtanden som visade överlevnadsgraden vid utkast för rödspätta i detta fiske. Utlåtandena lämnades in till STECF som drog slutsatsen (12) att överlevnadsgraden enligt stödstudien minskar om sorteringstiden är längre än 60 minuter under sommarmånaderna, och därför motiverar den låga överlevnadsgraden för rödspätta under sommaren att undantaget begränsas till vintermånaderna. Detta undantag bör därför ingå i denna förordning.

(18)

I den nya gemensamma rekommendationen föreslås ett undantag grundat på överlevnad för fångster av rödspätta med en storlek under minsta referensstorlek för bevarande som tas med bomtrålar i Ices-delområde 4 och Ices-sektion 2a. Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga underlag i syfte att visa överlevnadsgraden vid utkast i detta fiske. Underlagen lämnades in till STECF som drog slutsatsen (13) att överlevnadsgraden inom det fisket påverkas av många faktorer och varierar kraftigt. Med tanke på de relativt höga utkastnivåerna och den relativt låga överlevnadsgraden befarade STECF också att det är sannolikt att betydande kvantiteter av den rödspätta som kastas överbord inte kommer att överleva. För att dessa data ska kunna samlas in behöver fisket fortsätta och kommissionen anser därför att undantaget bör beviljas, men att medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. Under de omständigheterna kan undantaget tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2019. De medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse bör lämna in följande: a) En färdplan som tagits fram i syfte att öka överlevnadsgraden, och som ska bedömas vetenskapligt av STECF, b) årliga rapporter om framsteg och ändringar / justeringar i programmet som avser överlevnadsgrad.

(19)

För rockor som fångas med alla redskapstyper i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4 finns inte detaljerade vetenskapliga belägg vad gäller överlevnad tillgängliga för alla flottsegment och redskapsombinationer som omfattas av undantaget. Med några få undantag anses dock överlevnaden vara generellt sett stabil, men ytterligare uppgifter krävs. För att dessa data ska kunna samlas in behöver fisket fortsätta och kommissionen anser därför att undantaget bör beviljas, men att medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. Medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse bör senast den 31 maj varje år lämna in följande: a) En färdplan som tagits fram i syfte att öka överlevnadsgraden och fylla de dataluckor som konstaterats av STECF, och som ska bedömas årligen av STECF, b) årliga rapporter om framsteg och eventuella ändringar eller justeringar i programmen som avser överlevnadsgrad.

(20)

Vid en granskning av överlevnadsgraden för rockor befanns blomrockan (Leucoraja naevus) ha en mycket lägre överlevnadsförmåga än andra arter, och den omfattades också av mycket mindre solida vetenskapliga kunskaper. Att helt utesluta denna art från undantaget skulle dock hindra fisket och en fortsatt, korrekt datainsamling. Kommissionen anser därför att detta undantag endast bör beviljas för ett år och att nya studier och förbättrade mätningar av överlevnadsgraden skyndsamt bör tas fram och överlämnas till STECF för bedömning så snart som möjligt före den 31 maj 2019.

(21)

I delegerad förordning (EU) 2018/45 ingår undantag av mindre betydelse för

tunga som fångas med grimgarn och nät i Ices-sektionerna 2a och 3a och i Ices-delområde 4,

tunga som fångas med vissa bomtrålar försedda med flamländsk panel i Ices-delområde 4,

kombinerade fångster av tunga, kolja, vitling, torsk och gråsej, rödspätta, vitlinglyra, guldlax och blåvitling som tas med vissa bottentrålar i Ices-delområde 3a,

kombinerade fångster av tunga, kolja, vitling, torsk, gråsej och kummel med tinor/mjärdar i Ices-sektion 3a,

vitling som fångas med vissa bottentrålar i Ices-sektion 3a,

vitling och torsk som fångas med bottentrålar i Ices-sektion 4c.

(22)

Medlemsstaterna tillhandahöll belägg för dessa undantag av mindre betydelse. STECF (14) granskade dessa belägg och drog slutsatsen (15) att den dokumentation som lämnats av medlemsstaterna innehöll välgrundade argument för att ytterligare selektivitet är svår att uppnå eller skulle innebära oproportionella kostnader i samband med hanteringen av oönskad fångst. Med beaktande av att omständigheterna inte har ändrats är det därför lämpligt att fortsätta att tillämpa undantagen av mindre betydelse i enlighet med den procentsats och de nödvändiga ändringar som föreslås i den nya gemensamma rekommendationen på grundval av artikel 15.5 c i förordning (EU) nr 1380/2013.

(23)

Den nya gemensamma rekommendationen innehåller ett förslag om ett undantag av mindre betydelse för

rödspätta som fångas med vissa bottentrålar i Ices-delområde 4,

alla arter som omfattas av fångstbegränsningar och som fångas med bomtrålar i Ices-sektionerna 4b och 4c,

vitling och torsk som fångas med bottentrålar i Ices-sektionerna 4a och 4b,

långa som fångas med vissa bottentrålar med en maskstorlek på minst 120 mm och långa som fångas med vissa bottentrålar med en maskstorlek på 100–119 mm i Ices-delområde 4,

vitling som fångas med vissa bomtrålar i Ices-delområde 4,

taggmakrill som fångas med bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBB) i Ices-delområde 4,

makrill som fångas med bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBB) i Ices-delområde 4.

(24)

Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga belägg till stöd för de nya undantagen av mindre betydelse som grundar sig på svårigheter att förbättra selektiviteten och på de oproportionella kostnaderna i samband med fångsthanteringen. Beläggen granskades av STECF under dess plenarmöte den 2–6 juli 2018.

(25)

Vad gäller undantaget för vitling och torsk som fångas med bottentrålar i Ices-sektionerna 4a och 4b drog STECF slutsatsen att relevanta data från vissa medlemsstater saknades. För att dessa data ska kunna samlas in behöver fisket fortsätta och kommissionen anser därför att undantaget bör beviljas provisoriskt till och med den 31 december 2019, men att medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. De berörda medlemsstaterna bör utföra kompletterande försök och så snart som möjligt före den 31 maj 2019 överlämna informationen till STECF för bedömning.

(26)

STECF ansåg, på grundval av de belägg som medlemsstaterna tillhandahållit, att det vore lämpligt att fastställa undantag av mindre betydelse för rödspätta som fångas med vissa bottentrålar i Ices-delområde 4.

(27)

STECF drog slutsatsen att rimliga data hade lämnats till stöd för ett undantag av mindre betydelse inom fisket efter hästräka, sandräka med bomtrålar i Ices-sektionerna 4b och 4c.

(28)

Vad gäller undantaget av mindre betydelse för långa som fångas med vissa bottentrålar med en maskstorlek på 100–119 mm i Ices-delområde 4, ansåg STECF det vara svårt att göra en definitiv bedömning av effekterna av en förbättrad selektivitet inom det berörda fisket. STECF noterade att relevanta data från vissa medlemsstater saknades. STECF erkände dock att de redskap som används inom det berörda fisket redan är selektiva och att en ytterligare förbättring av selektiviteten kommer att göra fisket olönsamt. För att dessa data ska kunna samlas in behöver fisket fortsätta och kommissionen anser därför att undantaget bör beviljas provisoriskt till och med den 31 december 2019, men att medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. Medlemsstaterna bör a) lämna in data som visar att förbättringar av selektiviteten är mycket svårt att uppnå i de berörda fiskena och b) tillhandahålla ytterligare fångst- och flottuppgifter rörande andra medlemsstaters flottor, vilka eventuellt också är verksamma inom dessa fisken. De berörda medlemsstaterna bör utföra kompletterande försök och så snart som möjligt före den 31 maj 2019 överlämna informationen till STECF för bedömning.

(29)

På grundval av de belägg som medlemsstaterna tillhandahållit och STECF:s slutsatser, bör ett undantag av mindre betydelse beviljas för långa som fångas med vissa bottentrålar med en maskstorlek på minst 120 mm i Ices-delområde 4.

(30)

STECF noterade i sina slutsatser att detaljerade uppgifter hade lämnats med avseende på undantaget av mindre betydelse för vitling som fångas med vissa bomtrålar i Ices-delområde 4. STECF visade emellertid att det finns gränser för hur stora selektivitetsförbättringar som kan göras i fisket efter vitling och noterade att den metod som använts för att beräkna undantaget av mindre betydelse kan begränsa selektiviteten i vitlingfisket eftersom i princip alla oönskade fångster av vitling kommer att kunna kastas överbord. Under dessa omständigheter bör undantaget tillämpas på nivån för de observerade utkasten (2 %) och medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en årlig översyn. De berörda medlemsstaterna bör utföra kompletterande försök och så snart som möjligt före den 31 maj varje år överlämna informationen till STECF för bedömning.

(31)

De belägg som lades fram av medlemsstaterna för de nya undantagen av mindre betydelse för taggmakrill och makrill som fångas av fartyg som använder bottentrålar, notar/vadar och bomtrålar granskades av STECF, som drog slutsatsen att ytterligare information behövde tillhandahållas. Eftersom det är nödvändigt att fortsätta med fiskeverksamheten och datainsamlingen för att få fram denna information bör de individuella undantagen för varje art begränsas till ett år och medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. De berörda medlemsstaterna bör utföra de kompletterande försöken och så snart som möjligt före den 31 maj 2019 överlämna informationen till STECF för bedömning. Dessa undantag bör därför tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2019.

(32)

För att säkerställa tillförlitliga uppskattningar av utkastnivåerna i syfte att fastställa de totala tillåtna fångstmängderna bör medlemsstaterna, i de fall då undantaget av mindre betydelse är baserat på extrapolering av situationer med begränsade data och partiell flottinformation, säkerställa att det finns tillgång till korrekta och verifierbara data för hela den flotta som omfattas av undantaget av mindre betydelse.

(33)

Enligt artikel 15.5 a i förordning (EU) nr 1380/2013 kan de närmare bestämmelserna om genomförandet av landningsskyldigheten omfatta tekniska åtgärder enligt artikel 7.2 i den förordningen. För att öka fiskeredskapens selektivitet och minska oönskade fångster i Skagerrak, är det lämpligt att behålla ett antal tekniska åtgärder, vilka unionen och Norge kom överens om under 2011 (16) och 2012 (17) och att tillåta användning av selektivitetsanordningen SepNep.

(34)

De åtgärder som föreslås i den nya gemensamma rekommendationen är förenliga med artiklarna 15.4, 15.5 c och 18.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 och med förordning (EU) 2018/973, särskilt artikel 11, och kan därmed ingå i denna förordning.

(35)

Mot bakgrund av artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 har kommissionen övervägt både STECF:s bedömning och behovet av att medlemsstaterna säkerställer ett fullständigt genomförande av landningsskyldigheten den 1 januari 2019. I flera fall kräver undantagen fortsatt fiskeverksamhet och datainsamling för att det ska vara möjligt att beakta STECF:s kommentarer. Kommissionen anser att tidsbegränsade undantag är att betrakta som en pragmatisk och varsam strategi för fiskeriförvaltning i dessa fall, eftersom det annars skulle vara omöjligt att samla in de data som krävs för en god och välunderbyggd utkastförvaltning inför ett fullständigt ikraftträdande av landningsskyldigheten.

(36)

Genom artikel 16.2 i förordning (EU) 2018/973 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter med avseende på landningsskyldigheten för en period av fem år från och med den 5 augusti 2018. Det är därför lämpligt att se över effekterna av undantagen från landningsskyldigheten på grund av hög överlevandsgrad och effekterna av undantagen av mindre betydelse under den här förordningens tredje tillämpningsår.

(37)

Eftersom åtgärderna i denna förordning direkt påverkar planeringen av fiskeåret för unionsfartygen och den ekonomiska verksamhet som är knuten till detta, bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Den bör tillämpas från och med den 1 januari 2019 till med den 31 december 2021.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandet av landningsskyldigheten

I unionens vatten i Nordsjön (Ices-sektionerna 2a, 3a och Ices-delområde 4) ska den landningsskyldighet som föreskrivs i artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 tillämpas på demersala fisken som omfattas av fångstbegränsningar i enlighet med denna förordning för perioden 2019–2021.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.    Seltra-panel : en selektivitetsanordning som

består av en övre panel med en maskstorlek på minst 270 mm (diagonalmaska) placerad i en sektion med fyra paneler och monterad med tre 90 mm maskor till en 270 mm maska, eller en övre panel med en maskstorlek på minst 140 mm (fyrkantsmaska),

är minst 3 meter lång,

är placerad högst 4 meter från bottenstroppen och

har samma bredd som trålens överpanel (dvs. är fäst mellan sömmarna).

2.    selektivitetsanordning i form av nätrist : en selektivitetsanordning som består av en sektion med fyra paneler som infogats i en tvåpanelstrål; risten monteras snedställt i trålen och består av ett nätstycke med diagonalmaska på minst 200 mm och leder till ett fiskutsläpp i trålens överpanel.

3.    flamländsk panel : det sista koniska nätstycket på en bomtrål vars

bakre del är direkt fäst i struten,

övre och undre nätstycken består av maskor på minst 120 mm mätt mellan knutarna,

utsträckta längd är minst 3 m.

4.    SepNep : en trål med trålbord som

är konstruerad inom maskstorleksintervallet 80–99 +≥ 100 mm,

är försedd med flera strutar med en maskstorlek från minst 80 till 120 mm fästa i ett enda förlängningsstycke, varvid den översta struten är konstruerad med en maskstorlek på minst 120 mm och försedd med en separationspanel med en maskstorlek på högst 105 mm och

också kan förses med en icke-obligatorisk sorteringsrist med ett spaltavstånd på minst 17 mm, under förutsättning att den är tillverkad på ett sådant sätt att små havskräftor kan undkomma.

Artikel 3

Undantag grundat på överlevnadsgrad för havskräfta

1.   Det undantag grundat på överlevnadsgrad som avses i artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 ska tillämpas i unionens vatten i Nordsjön (Ices-sektionerna 2a, 3a och Ices-delområde 4) på följande fångster av havskräfta:

a)

Fångster med tinor (FPO (18)).

b)

Fångster med bottentrålar (OTB, TBN) som är försedda med

1)

en strut med en maskstorlek på mer än 80 mm, eller

2)

en strut med en maskstorlek på minst 70 mm och som är utrustad med en artsorterande rist med ett spaltavstånd på högst 35 mm, eller

3)

en strut med en maskstorlek på minst 35 mm och som är utrustad med en artsorterande rist med ett spaltavstånd på högst 19 mm.

2.   Vid utkast av havskräfta som fångas i de fall som avses i punkt 1 ska havskräftan frisläppas hel, omedelbart och i det område där den har fångats.

3.   Medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt före den 31 maj varje år lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för det undantag som anges i punkt 1 b. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) ska utvärdera denna vetenskapliga information före den 1 augusti varje år.

Artikel 4

Undantag grundat på överlevnadsgrad för tunga

1.   Det undantag grundat på överlevnadsgrad som avses i artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 ska tillämpas i unionens vatten i Ices-sektion 4c på fångster av tunga under minsta referensstorlek för bevarande som tas inom sex sjömil från kusten och utanför identifierade uppväxtområden, med trålar med trålbord (OTB) med en maskstorlek i struten på 80–99 mm.

2.   Det undantag som avses i punkt 1 ska endast tillämpas på fartyg med en största längd på 10 meter och en högsta motoreffekt på 221 kW, som fiskar i vatten med ett djup av 30 meter eller mindre och där varje drag pågår högst 1,5 timmar.

3.   Vid utkast av tunga som fångas i de fall som avses i punkt 1 ska tungan släppas omedelbart.

Artikel 5

Undantag grundat på överlevnadsgrad för bifångst av alla arter som omfattas av begränsningar och som tas med tinor och ryssjor

1.   Det undantag grundat på överlevnadsgrad som avses i artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 ska vara tillämpligt i unionens vatten i Ices-sektion 3a och Ices-delområde 4 på fångster av alla arter som omfattas av fångstbegränsningar, som tas med tinor och ryssjor (FPO, FYK).

2.   Vid utkast av fisk som fångas i de fall som avses i punkt 1 ska fisken frisläppas omedelbart och under vattenytan.

Artikel 6

Undantag grundat på överlevnadsgrad för fångst och bifångst av rödspätta

1.   Det undantag grundat på överlevnadsgrad som avses i artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 ska tillämpas i unionens vatten i Ices-sektion 3a och Ices-delområde 4 på

a)

rödspätta som fångas med nät (GNS, GTR, GTN, GEN),

b)

rödspätta som fångas med snurrevadar,

c)

rödspätta som fångas med bottentrålar (OTB, PTB) med en maskstorlek på minst 120 mm inom riktat fiske efter plattfisk eller rundfisk under vintermånaderna (1 november–30 april).

2.   Vid utkast av rödspätta som fångas i de fall som avses i punkt 1 ska rödspättan släppas omedelbart.

Artikel 7

Undantag grundat på överlevnadsgrad för rödspätta under minsta referensstorlek för bevarande

1.   Det undantag grundat på överlevnadsgrad som avses i artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 ska vara tillämpligt i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 på fångster av rödspätta under minsta referensstorlek för bevarande som tas med bomtrålar med en maskstorlek på 80–119 mm (BT2).

2.   Det undantag som avses i punkt 1 ska tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2019. Medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt före den 31 maj 2019 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för det undantaget. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) ska utvärdera denna vetenskapliga information före den 1 augusti 2019.

3.   Vid utkast av rödspätta som fångas i de fall som avses i punkt 1 ska rödspättan frisläppas omedelbart och under vattenytan.

Artikel 8

Undantag grundat på överlevnadsgrad för rockor

1.   Det undantag grundat på överlevnadsgrad som avses i artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 ska tillämpas i unionens vatten i Nordsjön (Ices-sektionerna 2a, 3a och Ices-delområde 4) på fångster av rockor, med alla fiskeredskap.

2.   De medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt före de 31 maj varje år lägga fram ytterligare vetenskaplig information till stöd för det undantag som anges i punkt 1. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) ska utvärdera denna vetenskapliga information före den 1 augusti varje år.

3.   Det undantag som anges i punkt 1 ska tillämpas på blomrocka till och med den 31 december 2019. Medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt före den 31 maj 2019 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för det undantaget. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) ska utvärdera denna vetenskapliga information före den 1 augusti 2019.

4.   Vid utkast av rockor som fångas i de fall som avses i punkt 1 ska rockan frisläppas omedelbart och under vattenytan.

Artikel 9

Undantag av mindre betydelse

Genom undantag från artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 får följande kvantiteter kastas överbord enligt artikel 15.4 c i den förordningen:

a)

Inom fisket efter tunga med fartyg som använder grimgarn och nät (GN, GNS, GND, GNC, GTN, GTR, GEN, GNF) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och i Ices-delområde 4:

en kvantitet tunga under och över minsta referensstorlek för bevarande, som inte får utgöra mer än högst 3 % av de totala årliga fångsterna av denna art.

b)

Inom fisket efter tunga med fartyg som använder bomtrål (TBB) med en maskstorlek på 80–119 mm och som är försedd med en flamländsk panel, i unionens vatten i Ices-delområde 4:

en kvantitet tunga under minsta referensstorlek för bevarande som inte får utgöra mer än högst 6 % av de totala årliga fångsterna av denna art under 2019 och 5 % under resten av perioden.

c)

Inom fisket efter havskräfta med fartyg som använder bottentrålar (OTB, TBN) med en maskstorlek på minst 70 mm och som är försedda med en artsorterande rist med ett spaltavstånd på högst 35 mm, i unionens vatten i Ices-sektion 3a:

en sammanlagd kvantitet tunga, kolja, vitling, torsk, gråsej och kummel under minsta referensstorlek för bevarande, som inte får utgöra mer än högst 4 % i de totala årliga fångsterna av havskräfta, tunga, kolja, vitling och nordhavsräka, torsk, gråsej och kummel.

d)

Inom fisket efter nordhavsräka med fartyg som använder bottentrålar (OTB) med en maskstorlek på minst 35 mm och som är försedda med en artsorterande rist med ett spaltavstånd på högst 19 mm, med ett oblockerat fiskutsläpp, i unionens vatten i Ices-sektion 3a:

en sammanlagd kvantitet tunga, kolja, vitling, torsk, rödspätta, gråsej, sill, vitlinglyra, guldlax och blåvitling under minsta referensstorlek för bevarande, som inte får utgöra mer än högst 5 % i de totala årliga fångsterna av havskräfta, tunga, kolja, vitling, torsk, gråsej, rödspätta, nordhavsräka, kummel, vitlinglyra, guldlax, sill och blåvitling.

e)

Inom demersala blandfisken med fartyg som använder bottentrålar eller notar/vadar (OTB, OTT, SDN, SSC) med en maskstorlek på 70 – 99 mm (TR2) i unionens vatten i Ices-delområde 4:

en sammanlagd kvantitet vitling och torsk under minsta referensstorlekar för bevarande, som inte får utgöra mer än högst 6 % i de totala årliga fångsterna under 2019 och 5 % under 2020 och 2021 av arter under minsta referensstorlek som skulle omfattas av landningsskyldigheten; den största mängd torsk som får kastas överbord ska vara begränsad till 2 % av dessa totala årliga fångster.

f)

Inom demersala blandfisken med fartyg som använder bottentrålar eller notar/vadar (OTB, OTT, SDN, SSC) med en maskstorlek på 70 – 99 mm i unionens vatten i Ices-delområdena 4a och 4b:

 

en kombinerad kvantitet vitling och torsk under minsta referensstorlek för bevarande, som inte får utgöra mer än högst 6 % i de totala årliga fångsterna under 2019 av arter under minsta referensstorlek som skulle omfattas av landningsskyldigheten; den största mängd torsk som får kastas överbord ska vara begränsad till 2 % av dessa totala årliga fångster.

 

Det undantag av mindre betydelse som anges i denna punkt led f ska tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2019. Medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt före den 31 maj 2019 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för undantaget. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) ska utvärdera denna vetenskapliga information före den 1 augusti 2019.

g)

Inom fisken som bedrivs av fartyg som använder bottentrålar (OTB, TBN, OTT) med en maskstorlek på 90–119 mm och som är försedda med Seltra-panel, eller bottentrålar (OTB, OTT, TBN) med en maskstorlek på minst 120 mm i unionens vatten i Ices-sektion 3a:

en kvantitet vitling under minsta referensstorlek för bevarande på upp till högst 2 % i de totala årliga fångsterna av havskräfta, torsk, kolja, vitling, gråsej, tunga, rödspätta och kummel.

h)

Inom fisket efter havskräfta med fartyg som använder bottentrålar med en maskstorlek på 80–99 mm och som är försedda med en SepNep, i unionens vatten i Ices-delområde 4:

en kvantitet rödspätta under minsta referensstorlek för bevarande som inte får utgöra mer än högst 3 % i de totala årliga fångsterna av gråsej, rödspätta, kolja, vitling, torsk, Nordhavsräka, tunga och havskräfta.

i)

Inom fisket efter hästräka, sandräka med bomtrålar i unionens vatten i Ices-delområdena 4b och 4c:

en kvantitet av alla arter som omfattas av fångstbegränsningar, som inte får utgöra mer än högst 7 % under 2019 och 2020 och 6 % under 2021 i de totala årliga fångsterna av alla arter som omfattas av fångstbegränsningar.

j)

Inom demersala fisken med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB) med en maskstorlek på 100–119 mm i fisket efter långa i unionens vatten i Ices-delområde 4:

 

en kvantitet långa under minsta referensstorlek för bevarande som inte får utgöra mer än högst 3 % av de totala årliga fångsterna av långa inom detta fiske.

 

Det undantag av mindre betydelse som anges i denna punkt led j ska tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2019. Medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska före den 31 maj 2019 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för det undantaget. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) ska utvärdera denna vetenskapliga information före den 1 augusti 2019.

k)

Inom demersala fisken med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB) med en maskstorlek på minst 120 mm i fisket efter långa i unionens vatten i Ices-delområde 4:

en kvantitet långa under minsta referensstorlek för bevarande som inte får utgöra mer än högst 3 % av de totala årliga fångsterna av långa inom detta fiske.

l)

Inom demersala blandfisken som bedrivs av fartyg som använder bomtrålar med en maskstorlek på 80–119 mm i unionens vatten i Ices-delområde 4:

 

en kvantitet vitling under minsta referensstorlek för bevarande som inte får utgöra mer än högst 2 % i de totala årliga fångsterna av rödspätta och tunga.

 

Medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt före den 31 maj varje år lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för undantaget. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STEC) ska utvärdera denna vetenskapliga information före den 1 augusti varje år.

m)

Inom demersala blandfisken som bedrivs med bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBB) med en maskstorlek på 80–99 mm i Ices-delområde 4:

 

en kvantitet taggmakrill som inte får utgöra mer än högst 7 % under 2019 av de totala årliga fångsterna inom detta taggmakrillfiske.

 

Det undantag av mindre betydelse som anges i denna punkt led m ska tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2019. Medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt före den 31 maj 2019 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för undantaget. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) ska utvärdera denna vetenskapliga information före den 1 augusti 2019.

n)

Inom demersala blandfisken som bedrivs med bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBB) med en maskstorlek på 80–99 mm i Ices-delområde 4:

 

En kvantitet makrill som inte får utgöra mer än högst 7 % under 2019 av de totala årliga fångsterna inom detta makrillfiske.

 

De undantag av mindre betydelse som anges i denna punkt led n ska tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2019. Medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt före den 31 maj 2019 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för undantaget. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) ska utvärdera denna vetenskapliga information före den 1 augusti 2019.

Artikel 10

Särskilda tekniska åtgärder i Skagerrak

1.   Det ska vara förbjudet, i Skagerrak, att ombord medföra eller att använda trålar, snurrevadar, bomtrålar eller liknande släpredskap med mindre maskstorlek än 120 mm.

2.   Genom undantag från punkt 1 får följande trålar användas:

a)

Trålar med en maskstorlek i struten på minst 90 mm, förutsatt att de är försedda med en Seltra-panel eller en sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd.

b)

Trålar med en maskstorlek i struten på minst 70 mm (fyrkantsmaska) där struten är försedd med en sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd.

c)

Trålar med en minsta maskstorlek under 70 mm vid fiske efter pelagiska arter eller industriarter, förutsatt att fångsten innehåller mer än 80 % av en eller flera pelagiska arter eller industriarter.

d)

Trålar med en minsta maskstorlek på 35 mm i struten vid fiske efter nordhavsräka, förutsatt att trålen är försedd med en sorteringsrist med högst 19 mm spaltavstånd.

3.   En fångstanordning för fisk (tunnel) får användas vid fiske efter nordhavsräka i enlighet med punkt 2 d, förutsatt att det finns tillräckliga fiskemöjligheter för att täcka bifångster och att fångstanordningen är

a)

utformad med en övre panel som består av fyrkantsmaska med minst 120 mm maskstorlek,

b)

minst 3 meter lång, och

c)

minst lika bred som sorteringsristen.

Artikel 11

SepNep

I enlighet med artikel 9.1 a i förordning (EU) 2018/973 ska det vara tillåtet att använda SepNep-nät.

Artikel 12

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den den 18 oktober 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 179, 16.7.2018, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/45 av den 20 oktober 2017 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i Nordsjön och i unionens vatten i Ices-sektion IIa för år 2018 (EUT L 7, 12.1.2018, s. 6).

(4)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/2147402/STECF+PLEN+18-02.pdf

(5)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/1099561/STECF+PLEN+15-02.pdf

(6)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/2147402/STECF+PLEN+18-02.pdf

(7)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/1099561/STECF+PLEN+15-02.pdf

(8)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/2147402/STECF+PLEN+18-02.pdf

(9)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/1780485/STECF+PLEN+17-02.pdf

(10)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/2147402/STECF+PLEN+18-02.pdf

(11)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/2147402/STECF+PLEN+18-02.pdf

(12)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/2147402/STECF+PLEN+18-02.pdf

(13)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/2147402/STECF+PLEN+18-02.pdf

(14)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/1099561/STECF+PLEN+15-02.pdf

(15)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/2147402/STECF+PLEN+18-02.pdf

(16)  Godkänt protokoll från fiskerisamråden mellan Norge och Europeiska unionen om reglering av fisket i Skagerrak och Kattegatt för 2012.

(17)  Godkänt protokoll från fiskerisamråden mellan Norge och Europeiska unionen om åtgärder för genomförandet av förbudet mot utkast och av kontrollåtgärder i Skagerrakområdet av den 4 juli 2012.

(18)  De redskapskoder som används i denna förordning hänför sig till de koder som anges i bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 av den 8 april 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (EUT L 112, 30.4.2011, s. 1). För fartyg vars längd överallt understiger 10 meter hänför sig de redskapskoder som används i denna tabell till koderna i FAO:s redskapsklassificering.


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/27


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/2036

av den 18 oktober 2018

om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/86 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i Medelhavet

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (1), särskilt artikel 15.6 och artikel 18.1 och 18.3, och

av följande skäl:

(1)

Syftet med förordning (EU) nr 1380/2013 är att gradvis eliminera utkast inom unionens fisken genom att en landningsskyldighet införs för fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar, och, i Medelhavet, även för fångster av arter för vilka en minsta storlek har fastställts i enlighet med bilaga III till rådets förordning (EG) nr 1967/2006 (2).

(2)

Enligt artikel 15.1 d i förordning (EU) nr 1380/2013 är landningsskyldigheten för demersala fisken i Medelhavet tillämplig senast från och med den 1 januari 2017 för arter som definierar fisket och senast den 1 januari 2019 för alla andra arter.

(3)

För att landningsskyldigheten ska kunna genomföras ges kommissionen genom artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 befogenhet att genom delegerade akter anta utkastplaner för en period om högst tre år, vilken kan förlängas med ytterligare en period på totalt tre år, på grundval av gemensamma rekommendationer som tagits fram av medlemsstaterna i samråd med de berörda rådgivande nämnderna.

(4)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/86 (3) fastställs en utkastplan för vissa demersala fisken i Medelhavet som är tillämplig från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2019 och som bygger på tre gemensamma rekommendationer som lämnades in till kommissionen under 2016 av ett antal medlemsstater med ett direkt förvaltningsintresse i Medelhavet (Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Malta och Slovenien). De tre gemensamma rekommendationerna gällde västra Medelhavet, Adriatiska havet respektive sydöstra Medelhavet.

(5)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/86 ändrades genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/153 (4) till följd av två gemensamma rekommendationer som inlämnats av de relevanta medlemsstaterna som har ett direkt förvaltningsintresse och som avsåg västra Medelhavet och Adriatiska havet.

(6)

Den 4 juni 2018 lämnade Frankrike, Italien och Spanien, efter samråd i den regionala högnivågruppen Pescamed, in en ny gemensam rekommendation till kommissionen om en utkastplan för demersala fisken i västra Medelhavet (nedan kallad den nya gemensamma rekommendationen för västra Medelhavet). Den gemensamma rekommendationen ändrades den 27 augusti 2018.

(7)

Den 7 juni 2018 lämnade Cypern, Grekland, Italien och Malta, efter samråd i den regionala högnivågruppen Sudestmed, in en ny gemensam rekommendation till kommissionen om en utkastplan för demersala fisken i sydöstra Medelhavet (nedan kallad den nya gemensamma rekommendationen för sydöstra Medelhavet). Den gemensamma rekommendationen ändrades den 28 augusti 2018.

(8)

Den 8 juni 2018 lämnade Kroatien, Italien och Slovenien, efter samråd i den regionala högnivågruppen Adriatica, in en ny gemensam rekommendation till kommissionen om en utkastplan för demersala fisken i Adriatiska havet (nedan kallad den nya gemensamma rekommendationen för Adriatiska havet). Den gemensamma rekommendationen ändrades den 29 augusti 2018.

(9)

De tre nya gemensamma rekommendationerna bedömdes av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) under sommarens plenarsammanträde den 2–6 juli 2018 (5).

(10)

Mot bakgrund av artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 har kommissionen övervägt både STECF:s bedömning och behovet av att medlemsstaterna säkerställer ett fullständigt genomförande av landningsskyldigheten den 1 januari 2019. I flera fall kräver undantagen fortsatt fiskeverksamhet och datainsamling för att det ska vara möjligt att beakta STECF:s kommentarer. I dessa fall anser kommissionen att tillfälliga undantag är en pragmatisk och försiktig strategi för fiskeriförvaltning, mot bakgrund av att insamlingen av de data som krävs för en riktig och välunderbyggd utkastförvaltning inför ett fullständigt ikraftträdande av landningsskyldigheten annars skulle förhindras.

(11)

I den nya gemensamma rekommendationen för västra Medelhavet föreslås en förlängning av tillämpningen av undantag grundade på överlevnadsgrad, enligt artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013, till och med den 31 december 2021, för pilgrimsmussla (Pecten jacobaeus) och venusmusslor (Venerupis spp. och Venus spp.) som fångas med mekaniska skrapredskap (HMD). Detta undantag grundat på överlevnadsgrad infördes genom delegerad förordning (EU) 2017/86. Vid bedömningen av den nya gemensamma rekommendationen noterade STECF att inga ytterligare stödjande underlag hade lämnats. Det finns dock ett antal vetenskapliga belägg i litteraturen för överlevnaden för dessa arter. Eftersom hög överlevnadsgrad kan förekomma och med beaktande av redskapens egenskaper, fiskemetoderna och ekosystemet, anser kommissionen att undantaget grundat på överlevnadsgrad därför bör fortsätta, med hänsyn till att omständigheterna inte har förändrats.

(12)

I den nya gemensamma rekommendationen för västra Medelhavet föreslås en förlängning till och med den 31 december 2021 av tillämpningen av undantaget grundat på överlevnadsgrad för havskräfta (Nephrops norvegicus) som fångas med bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX). Detta undantag grundat på överlevnadsgrad infördes genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/153. I den nya gemensamma rekommendationen föreslogs ursprungligen att detta undantag inte skulle tillämpas under månaderna juli, augusti och september, vilka skulle omfattas av ett nytt undantag av mindre betydelse. STECF ansåg att det inte fanns några belägg till stöd för ett undantag av mindre betydelse under sommarmånaderna och lämnade inga ytterligare kommentarer. Det finns dock vetenskapliga belägg för artens överlevnad i denna och andra regioner. Eftersom hög överlevnadsgrad kan förekomma och med beaktande av redskapens egenskaper, fiskemetoderna och ekosystemet, anser kommissionen att det undantag grundat på överlevnadsgrad som är tillämpligt för hela året därför bör fortsätta.

(13)

I den nya gemensamma rekommendation för Adriatiska havet föreslås en förlängning av undantaget grundat på överlevnadsgrad för tunga (Solea solea) som fångas med bomtrål med jagarkätting (TBB). Detta undantag grundat på överlevnadsgrad infördes genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/86. STECF bedömde inte denna nya begäran. En särskild undersökning om den artens överlevnadsförmåga pågår emellertid i GSA17 i Adriatiska havet. Kommissionen anser därför att undantaget bör fortsätta i endast ett år. De berörda medlemsstaterna bör senast den 1 maj 2019 tillhandahålla relevanta data så att STECF kan göra en ytterligare bedömning.

(14)

I de tre nya gemensamma rekommendationerna föreslås att undantaget grundat på överlevnadsgrad tillämpas för havskräfta (Nephrops norvegicus) som fångas med tinor och fällor (FPO, FIX) i västra Medelhavet, Adriatiska havet och i sydöstra Medelhavet. STECF ansåg att specifik information till stöd för detta undantag inte hade lämnats. Kommissionen anser därför att undantaget bör införas för endast ett år. De berörda medlemsstaterna bör senast den 1 maj 2019 tillhandahålla ytterligare relevanta data så att STECF kan göra en ytterligare bedömning.

(15)

I de tre nya gemensamma rekommendationerna föreslås att undantaget grundat på överlevnadsgrad tillämpas för fläckpagell (Pagellus bogaraveo) som fångas med krokar och linor (LHP, LHM, LLS, LLD, LL, LTL, LX) i västra Medelhavet, Adriatiska havet och i sydöstra Medelhavet. STECF ansåg att ytterligare belägg bör tillhandahållas för att fullt ut stödja det undantag som föreslås. Kommissionen anser därför att undantaget bör införas för endast ett år. De berörda medlemsstaterna bör senast den 1 maj 2019 tillhandahålla ytterligare relevanta data så att STECF kan göra en ytterligare bedömning.

(16)

I de tre nya gemensamma rekommendationerna föreslås att undantaget grundat på överlevnadsgrad tillämpas för hummer (Homarus gammarus) som fångas med nät (GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN) och med tinor och fällor (FPO, FIX) i västra Medelhavet, Adriatiska havet och i sydöstra Medelhavet. STECF ansåg att studien av överlevnad för languster som de berörda medlemsstaterna tillhandahållit är tillräckligt solid och visar på överlevnadsförmåga på kort sikt, men att urvalets storlek dock var liten. Ytterligare vetenskapliga belägg bör tillhandahållas både för languster och för hummer. Kommissionen anser därför att undantaget bör införas för endast ett år. De berörda medlemsstaterna bör senast den 1 maj 2019 tillhandahålla ytterligare relevanta data så att STECF kan göra en ytterligare bedömning.

(17)

I de nya gemensamma rekommendationerna för Adriatiska havet och sydöstra Medelhavet föreslås att undantaget grundat på överlevnadsgrad tillämpas för havskräfta (Nephrops norvegicus) som fångas med bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX) i Adriatiska havet och i sydöstra Medelhavet. I den nya gemensamma rekommendationen föreslogs ursprungligen att detta undantag inte skulle tillämpas under månaderna juli, augusti och september, vilka skulle omfattas av ett nytt undantag av mindre betydelse. STECF ansåg att det inte fanns några belägg till stöd för ett undantag av mindre betydelse under sommarmånaderna och lämnade inga ytterligare kommentarer. Det finns dock vetenskapliga belägg för artens överlevnad i andra regioner. Eftersom hög överlevnadsgrad kan förekomma och med beaktande av redskapens egenskaper, fiskemetoderna och ekosystemet, anser kommissionen att det undantag grundat på överlevnadsgrad som är tillämpligt för hela året därför bör införas.

(18)

I de tre nya gemensamma rekommendationerna föreslås vidare att tillämpningen av undantaget av mindre betydelse, enligt artikel 15.4 c i förordning (EU) nr 1380/2013, utvidgas till kummel (Merluccius merluccius) och mullar (Mullus spp.), upp till 6 % under 2019 och 2020 och upp till 5 % under 2021 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT och TX) och upp till 1 % under 2019, 2020 och 2021 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder nät/garn och grimgarn (GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN) i västra Medelhavet, Adriatiska havet och i sydöstra Medelhavet. Ett undantag av mindre betydelse infördes för de arterna genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/86. På grundval av de vetenskapliga belägg som tillhandahölls vid det tillfället i den gemensamma rekommendationen och som granskats av STECF och med beaktande av redskapens egenskaper, det stora antalet arter i fisket, fiskemönstren och Medelhavets särdrag (t.ex. dominans av småskaligt fiske) ansåg kommissionen att det var lämpligt att fastställa sådana undantag av mindre betydelse för att undvika oproportionella kostnader för hantering av oönskade fångster. STECF bedömde inte den nya rekommendationen om bottentrålar. Vid bedömningen av den nya gemensamma rekommendationen för nät/garn och grimgarn noterade STECF att informationen från de berörda medlemsstaterna inte var tillräckligt fullständig. Med tanke på att omständigheterna inte har ändrats anser kommissionen emellertid att undantaget av mindre betydelse bör fortsätta med de procentsatser som anges ovan.

(19)

I den nya gemensamma rekommendationen för Adriatiska havet föreslås att tillämpningen av undantaget av mindre betydelse utvidgas till kummel (Merluccius merluccius) och mullar (Mullus spp.), upp till 1 % under 2019, 2020 och 2021 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bomtrål med jagarkätting (TBB) och till tunga (Solea solea), upp till 3 % under 2019, 2020 och 2021 av de totala årliga fångsterna av denna art med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT och TX) i Adriatiska havet. Ett undantag av mindre betydelse infördes för de arterna genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/86. På grundval av de vetenskapliga belägg som tillhandahölls i den gemensamma rekommendationen vid det tillfället och som granskats av STECF och med beaktande av redskapens egenskaper, det stora antalet arter i fisket, fiskemönstren och Medelhavets särdrag (t.ex. dominans av småskaligt fiske) ansåg kommissionen att det var lämpligt att fastställa sådana undantag av mindre betydelse (upp till 1 % för kummel och mullar och upp till 3 % för tunga) för att undvika oproportionella kostnader för hantering av oönskade fångster. Vid bedömningen av den nya gemensamma rekommendationen ansåg STECF att det inte tillhandahållits någon specifik information till stöd för en stor ökning av de procentsatser som tillämpas. Med tanke på att omständigheterna inte har ändrats för tillämpningen av gällande procentsatser anser kommissionen att detta undantag bör fortsätta med de procentsatser som anges ovan.

(20)

I den nya gemensamma rekommendationen för sydöstra Medelhavet föreslås att tillämpningen av undantaget av mindre betydelse utvidgas till djuphavsräka (Parapenaeus longirostris), upp till 6 % under 2019 och 2020 och upp till 5 % under 2021 av de totala årliga fångsterna av denna art med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT och TX) i sydöstra Medelhavet. Ett undantag av mindre betydelse infördes för den arten genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/86. På grundval av de vetenskapliga belägg som tillhandahölls i den gemensamma rekommendationen vid det tillfället och som granskats av STECF och med beaktande av redskapens egenskaper, det stora antalet arter i fisket, fiskemönstren och Medelhavets särdrag (t.ex. dominans av småskaligt fiske) ansåg kommissionen att det var lämpligt att fastställa sådant undantag av mindre betydelse för att undvika oproportionella kostnader för hantering av oönskade fångster. STECF bedömde inte den nya rekommendationen. Med tanke på att omständigheterna inte har ändrats anser kommissionen att detta undantag bör fortsätta med de procentsatser som anges ovan.

(21)

I de nya gemensamma rekommendationerna för västra Medelhavet föreslås att undantaget av mindre betydelse tillämpas för havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea), guldsparid (Sparus aurata) och djuphavsräka (Parapenaeus longirostris), upp till 5 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX), upp till 3 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter, med undantag för djuphavsräka, som fångas av fartyg som använder nät/garn och grimgarn (GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN), och upp till 1 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter, med undantag för fläckpagell och djuphavsräka, med fartyg som använder krokar och linor (LHP, LHM, LLS, LLD, LL, LTL, LX).

(22)

I de nya gemensamma rekommendationerna för Adriatiska havet föreslås att tillämpningen av undantaget av mindre betydelse utvidgas till havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), guldsparid (Sparus aurata) och djuphavsräka (Parapenaeus longirostris), upp till 5 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX), upp till 3 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter, med undantag för djuphavsräka men inbegripet tunga, som fångas av fartyg som använder nät/garn och grimgarn (GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN), och upp till 1 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter, med undantag för fläckpagell och djuphavsräka men inbegripet tunga, med fartyg som använder krokar och linor (LHP, LHM, LLS, LLD, LL, LTL, LX).

(23)

I den nya gemensamma rekommendationen för sydöstra Medelhavet föreslås att tillämpningen av undantaget av mindre betydelse utvidgas till havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), upp till 5 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX), upp till 3 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder nät/garn och grimgarn (GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN), och upp till 1 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter, med undantag för fläckpagell, med fartyg som använder krokar och linor (LHP, LHM, LLS, LLD, LL, LTL, LX).

(24)

I de tre nya gemensamma rekommendationerna föreslås avslutningsvis att undantaget av mindre betydelse tillämpas för ansjovis (Engraulis encrasicolus), sardin (Sardina pilchardus), makrill (Scomber spp.) och taggmakrill (Trachurus spp.), upp till 5 % under 2019 av de totala årliga bifångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX) i västra Medelhavet, Adriatiska havet och i sydöstra Medelhavet.

(25)

STECF noterade att de undantag som nämns i skälen 21, 22 och 23 omfattar en bred grupp arter med mycket spridda utkastnivåer och att särskild information för att fullständigt stödja de begärda undantagen inte hade tillhandhållits. Kommissionen påpekar emellertid att dessa undantag gäller för grupper av arter som täcker resten av de arter som omfattas av minsta storlekar enligt bilaga III till förordning (EG) nr 1967/2006 och som i nuläget inte omfattas av fångstbegränsningar. Därför är artikel 15.8 och 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte tillämpliga. Dessa arter fångas dessutom samtidigt och i mycket varierande mängder, vilket försvårar en strategi med ett enda bestånd. De arterna fångas också med fartyg för småskaligt fiske och landas på många olika landningsplatser som är geografiskt spridda längs kusten. Sannolikheten är därför hög för oproportionella kostnader för hantering av oönskade fångster under de första åren av fullständigt genomförande av landningsskyldigheten. Det bör även beaktas att undantagen i princip understiger den högsta gränsen för vad som är tillåtet. Mot bakgrund av detta anser kommissionen att sådana undantag av mindre betydelse bör införas för endast ett år. Medlemsstaterna bör senast den 1 maj 2019 lämna in relevanta data så att STECF kan göra en fullständig bedömning av skälen till undantagen och så att kommissionen kan göra en översyn.

(26)

Slutligen noterar kommissionen att medlemsstaterna förbinder sig att öka fiskeredskapens selektivitet i enlighet med resultaten av pågående forskningsprogram, för att minska och begränsa oönskade fångster och i synnerhet fångster som understiger minsta referensstorlek för bevarande.

(27)

Kommissionen noterar också att de berörda medlemsstaterna, i enlighet med den gemensamma rekommendationen för västra Medelhavet, uppmuntrar användningen av trålar med strut och/eller förlängningsstycke med T90 50 mm maskstorlek och till fortsatta försök med realtidsstängning.

(28)

De åtgärder som föreslås i de nya gemensamma rekommendationerna är förenliga med artiklarna 15.4, 15.5 c och 18.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 och kan således läggas till i den utkastplan som fastställdes genom delegerad förordning (EU) 2017/86.

(29)

Undantag av mindre betydelse för små pelagiska arter i fisken efter dessa arter anges i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/161 (6). Däremot bör undantag av mindre betydelse för bifångster av små pelagiska arter i demersala fisken ingå i delegerad förordning (EU) 2017/86.

(30)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/86 bör därför ändras i enlighet med detta.

(31)

Eftersom åtgärderna i denna förordning direkt påverkar planeringen av fiskeåret för unionsfartygen och den ekonomiska verksamhet som är knuten till detta, bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Den bör tillämpas från och med den 1 januari 2019.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Delegerad förordning (EU) 2017/86 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

Undantag grundat på överlevnadsgrad

1.   Undantaget från landningsskyldigheten enligt artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 för arter för vilka det finns vetenskapliga belägg för hög överlevnadsgrad ska tillämpas enligt följande:

a)

För tunga (Solea solea) som fångas med bomtrål med jagarkätting (TBB) (*1) i Adriatiska havet t.o.m. den 31 december 2019.

b)

För pilgrimsmussla (Pecten jacobaeus) som fångas med mekaniska skrapredskap (HMD) i västra Medelhavet.

c)

För venusmusslor (Venerupis spp.) som fångas med mekaniska skrapredskap (HMD) i västra Medelhavet.

d)

För venusmusslor (Venus spp.) som fångas med mekaniska skrapredskap (HMD) i västra Medelhavet.

e)

För havskräfta (Nephrops norvegicus) som fångas med alla typer av bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX) i västra Medelhavet, i Adriatiska havet och i sydöstra Medelhavet.

f)

För havskräfta (Nephrops norvegicus) som fångas med tinor och fällor (FPO, FIX) i västra Medelhavet, i Adriatiska havet och i sydöstra Medelhavet till och med den 31 december 2019.

g)

För fläckpagell (Pagellus bogaraveo) som fångas med krokar och linor (LHP, LHM, LLS, LLD, LL, LTL, LX) i västra Medelhavet, i Adriatiska havet och i sydöstra Medelhavet till och med den 31 december 2019.

h)

För hummer (Homarus gammarus) som fångas med nät (GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN) och med tinor och fällor (FPO, FIX) i västra Medelhavet, i Adriatiska havet och i sydöstra Medelhavet till och med den 31 december 2019.

i)

För languster (Palinuridae) som fångas med nät (GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN) och med tinor och fällor (FPO, FIX) i västra Medelhavet, i Adriatiska havet och i sydöstra Medelhavet till och med den 31 december 2019.

2.   Tunga (Solea solea), pilgrimsmussla (Pecten jacobaeus), venusmusslor (Venerupis spp. och Venus spp.), havskräfta (Nephrops norvegicus), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), hummer (Homarus gammarus) och languster (Palinuridae) som fångats under de förutsättningar som avses i punkt 1 ska släppas omedelbart i det område där de har fångats.

3.   Senast den 1 maj 2019 ska medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse i fiskena i Medelhavet för kommissionen lägga fram ytterligare utkastdata som komplement till dem som föreskrivs i de gemensamma rekommendationerna från juni 2018, ändrade i augusti 2018, och all annan relevant vetenskaplig information till stöd för det undantag som föreskrivs i punkt 1 a, 1 f, 1 g, 1 h och 1 i. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) ska utvärdera dessa data och denna information senast i juli 2019.

(*1)  De redskapskoder som används i denna förordning hänför sig till de koder som anges i bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 av den 8 april 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (EUT L 122, 30.4.2011, s. 1). För fartyg vars längd överallt understiger 10 meter hänför sig de redskapskoder som används i denna förordning till koderna i FAO:s redskapsklassificering.”"

2.

Artikel 4 ska ersättas med följande:

”Artikel 4

Undantag av mindre betydelse

1.   Genom undantag från artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 får följande kvantiteter av arter kastas överbord enligt artikel 15.4 c i förordning (EU) nr 1380/2013:

a)

I västra Medelhavet (punkt 1 i bilagan):

i)

För kummel (Merluccius merluccius) och mullar (Mullus spp.), upp till 6 % under 2019 och 2020 och upp till 5 % under 2021 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar.

ii)

För kummel (Merluccius merluccius) och mullar (Mullus spp.), upp till 1 % av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder nät/garn och grimgarn.

iii)

För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea), guldsparid (Sparus aurata) och djuphavsräka (Parapenaeus longirostris), upp till 5 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar.

iv)

För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), upp till 3 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder nät/garn och grimgarn.

v)

För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), upp till 1 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder krokar och linor.

vi)

För ansjovis (Engraulis encrasicolus), sardin (Sardina pilchardus), makrillar (Scomber spp.) och taggmakrillar (Trachurus spp.), upp till 5 % under 2019 av de totala årliga bifångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar.

b)

I Adriatiska havet (punkt 2 i bilagan):

i)

För kummel (Merluccius merluccius) och mullar (Mullus spp.), upp till 6 % under 2019 och 2020 och upp till 5 % under 2021 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar.

ii)

För kummel (Merluccius merluccius) och mullar (Mullus spp.), upp till 1 % av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder nät/garn och grimgarn.

iii)

För kummel (Merluccius merluccius) och mullar (Mullus spp.), upp till 1 % av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bomtrål med jagarkätting (TBB).

iv)

För tunga (Solea solea), upp till 3 % av de totala årliga fångsterna av denna art med fartyg som använder bottentrålar.

v)

För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), guldsparid (Sparus aurata) och djuphavsräka (Parapenaeus longirostris), upp till 5 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar.

vi)

För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), upp till 3 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder nät/garn och grimgarn.

vii)

För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), upp till 1 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder krokar och linor.

viii)

För ansjovis (Engraulis encrasicolus), sardin (Sardina pilchardus), makrillar (Scomber spp.) och taggmakrillar (Trachurus spp.), upp till 5 % under 2019 av de totala årliga bifångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar.

c)

I sydöstra Medelhavet (punkt 3 i bilagan):

i)

För kummel (Merluccius merluccius) och mullar (Mullus spp.), upp till 6 % under 2019 och 2020 och upp till 5 % under 2021 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar.

ii)

För kummel (Merluccius merluccius) och mullar (Mullus spp.), upp till 1 % av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder nät/garn och grimgarn.

iii)

För djuphavsräka (Parapenaeus longirostris), upp till 6 % under 2019 och 2020 och upp till 5 % under 2021 av de totala årliga fångsterna av denna art med fartyg som använder bottentrålar.

iv)

För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), upp till 5 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar.

v)

För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), upp till 3 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder nät/garn och grimgarn.

vi)

För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), upp till 1 % under 2019 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder krokar och linor.

vii)

För ansjovis (Engraulis encrasicolus), sardin (Sardina pilchardus), makrillar (Scomber spp.) och taggmakrillar (Trachurus spp.), upp till 5 % under 2019 av de totala årliga bifångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar.

2.   Senast den 1 maj 2019 ska medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse i fiskena i Medelhavet för kommissionen lägga fram ytterligare utkastdata som komplement till dem som föreskrivs i de gemensamma rekommendationerna från juni 2018, ändrade i augusti 2018, och all annan relevant vetenskaplig information till stöd för de undantag som föreskrivs i punkt 1 a iii–vi, 1 b v–viii och 1 c iv–vii. STECF ska utvärdera dessa data och denna information senast i juli 2019.”

3.

I artikel 6 ska andra stycket ersättas med följande:

”Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2021”.

4.

Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 oktober 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 354, 28.12.2013, s. 22.

(2)  Rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och om upphävande av förordning (EG) nr 1626/94 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 11).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/86 av den 20 oktober 2016 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i Medelhavet (EUT L 14, 18.1.2017, s. 4).

(4)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/153 av den 23 oktober 2017 om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/86 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i Medelhavet (EUT L 29, 1.2.2018, s. 1).

(5)  https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/2147402/STECF+PLEN+18-02.pdf

(6)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/161 av den 23 oktober 2017 om fastställande av ett undantag av mindre betydelse från landningsskyldigheten för vissa fisken efter små pelagiska arter i Medelhavet (EUT L 30, 2.2.2018, s. 1).


BILAGA

1.   Västra Medelhavet

Fiske

Redskapskod

Beskrivning av fiskeredskap

Landningsskyldighet

Kummel (Merluccius merluccius)

Mullar (Mullus spp.)

FAO-koder: MUT, MUR, MUX

Havskräfta (Nephrops norvegicus)

Djuphavsräka (Parapenaeus longirostris)

Havsabborre (Dicentrarchus labrax)

Stjärtbandsblecka (Diplodus annularis)

Spetsnosblecka (Diplodus puntazzo)

Vitblecka (Diplodus sargus)

Tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris)

Groupers (Epinephelus spp.)

Randig sandblecka (Lithognathus mormyrus)

Pagell (Pagellus acarne)

Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

Rödpagell (Pagellus erythrinus)

Rödbraxen (Pagrus pagrus)

Vrakfisk (Polyprion americanus)

Tunga (Solea vulgaris)

Guldsparid (Sparus aurata)

Bifångster av följande:

 

Ansjovis (Engraulis encrasicolus)

 

Sardin (Sardina pilchardus)

 

Makrillar (Scomber spp.)

 

Taggmakrillar (Trachurus spp.)

OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX

Alla bottentrålar

Alla fångster omfattas av landningsskyldigheten

Kummel (Merluccius merluccius)

Mullar (Mullus spp.)

FAO-koder: MUT, MUR, MUX

Havsabborre (Dicentrarchus labrax)

Stjärtbandsblecka (Diplodus annularis)

Spetsnosblecka (Diplodus puntazzo)

Vitblecka (Diplodus sargus)

Tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris)

Groupers (Epinephelus spp.)

Randig sandblecka (Lithognathus mormyrus)

Pagell (Pagellus acarne)

Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

Rödpagell (Pagellus erythrinus)

Rödbraxen (Pagrus pagrus)

Vrakfisk (Polyprion americanus)

Tunga (Solea vulgaris)

Guldsparid (Sparus aurata)

LL, LLS, LLD, LX, LTL, LHP, LHM

Alla långrevar

Alla fångster omfattas av landningsskyldigheten

Kummel (Merluccius merluccius)

Mullar (Mullus spp.)

FAO-koder: MUT, MUR, MUX

Hummer (Homarus gammarus)

Languster (Palinuridae)

Havsabborre (Dicentrarchus labrax)

Stjärtbandsblecka (Diplodus annularis)

Spetsnosblecka (Diplodus puntazzo)

Vitblecka (Diplodus sargus)

Tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris)

Groupers (Epinephelus spp.)

Randig sandblecka (Lithognathus mormyrus)

Pagell (Pagellus acarne)

Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

Rödpagell (Pagellus erythrinus)

Rödbraxen (Pagrus pagrus)

Vrakfisk (Polyprion americanus)

Tunga (Solea vulgaris)

Guldsparid (Sparus aurata)

GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN

Alla grimgarn och nät

Alla fångster omfattas av landningsskyldigheten

Pilgrimsmussla (Pecten jacobaeus)

Venusmusslor (Venerupis spp.)

Venusmusslor (Venus spp.)

HMD

Alla mekaniska skrapredskap

Alla fångster omfattas av landningsskyldigheten

Havskräfta (Nephrops norvegicus)

Hummer (Homarus gammarus)

Languster (Palinuridae)

FPO, FIX

Alla tinor och fällor

Alla fångster omfattas av landningsskyldigheten

2.   Adriatiska havet

Fiske

Redskapskod

Beskrivning av fiskeredskap

Landningsskyldighet

Kummel (Merluccius merluccius)

Mullar (Mullus spp.)

FAO-koder: MUT, MUR, MUX

Havskräfta (Nephrops norvegicus)

Djuphavsräka (Parapenaeus longirostris)

Havsabborre (Dicentrarchus labrax)

Stjärtbandsblecka (Diplodus annularis)

Spetsnosblecka (Diplodus puntazzo)

Vitblecka (Diplodus sargus)

Tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris)

Groupers (Epinephelus spp.)

Randig sandblecka (Lithognathus mormyrus)

Pagell (Pagellus acarne)

Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

Rödpagell (Pagellus erythrinus)

Rödbraxen (Pagrus pagrus)

Vrakfisk (Polyprion americanus)

Tunga (Solea vulgaris)

Guldsparid (Sparus aurata)

Bifångster av följande:

 

Ansjovis (Engraulis encrasicolus)

 

Sardin (Sardina pilchardus)

 

Makrillar (Scomber spp.)

 

Taggmakrillar (Trachurus spp.)

OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX

Alla bottentrålar

Alla fångster omfattas av landningsskyldigheten

Kummel (Merluccius merluccius)

Havsabborre (Dicentrarchus labrax)

Stjärtbandsblecka (Diplodus annularis)

Spetsnosblecka (Diplodus puntazzo)

Vitblecka (Diplodus sargus)

Tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris)

Groupers (Epinephelus spp.)

Randig sandblecka (Lithognathus mormyrus)

Pagell (Pagellus acarne)

Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

Rödpagell (Pagellus erythrinus)

Rödbraxen (Pagrus pagrus)

Vrakfisk (Polyprion americanus)

Tunga (Solea vulgaris)

Guldsparid (Sparus aurata)

LL, LLS, LLD, LX, LTL, LHP, LHM

Alla långrevar

Alla fångster omfattas av landningsskyldigheten

Kummel (Merluccius merluccius)

Mullar (Mullus spp.)

FAO-koder: MUT, MUR, MUX

Tunga (Solea vulgaris)

Hummer (Homarus gammarus)

Languster (Palinuridae)

Havsabborre (Dicentrarchus labrax)

Stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), Spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), Vitblecka (Diplodus sargus)

Tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris)

Groupers (Epinephelus spp.)

Randig sandblecka (Lithognathus mormyrus)

Pagell (Pagellus acarne)

Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

Rödpagell (Pagellus erythrinus), Rödbraxen (Pagrus pagrus)

Vrakfisk (Polyprion americanus)

Tunga (Solea vulgaris)

Guldsparid (Sparus aurata)

GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN

Alla grimgarn och nät

Alla fångster omfattas av landningsskyldigheten

Pilgrimsmussla (Pecten jacobaeus)

Venusmusslor (Venerupis spp.)

Venusmusslor (Venus spp.)

HMD

Alla mekaniska skrapredskap

Alla fångster omfattas av landningsskyldigheten

Havskräfta (Nephrops norvegicus)

Hummer (Homarus gammarus)

Languster (Palinuridae)

Pagell (Pagellus acarne)

Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

Rödpagell (Pagellus erythrinus), Rödbraxen (Pagrus pagrus)

Stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), Spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), Vitblecka (Diplodus sargus)

Tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris)

FPO, FIX, FYK

Alla tinor och fällor, ryssjor

Alla fångster omfattas av landningsskyldigheten

3.   Sydöstra Medelhavet

Fiske

Redskapskod

Beskrivning av fiskeredskap

Landningsskyldighet

Kummel (Merluccius merluccius)

Mullar (Mullus spp.)

FAO-koder: MUT, MUR, MUX

Havskräfta (Nephrops norvegicus)

Djuphavsräka (Parapenaeus longirostris)

Havsabborre (Dicentrarchus labrax)

Stjärtbandsblecka (Diplodus annularis)

Spetsnosblecka (Diplodus puntazzo)

Vitblecka (Diplodus sargus)

Tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris)

Groupers (Epinephelus spp.)

Randig sandblecka (Lithognathus mormyrus)

Pagell (Pagellus acarne)

Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

Rödpagell (Pagellus erythrinus)

Rödbraxen (Pagrus pagrus)

Vrakfisk (Polyprion americanus)

Tunga (Solea vulgaris)

Guldsparid (Sparus aurata)

Bifångster av följande:

 

Ansjovis (Engraulis encrasicolus)

 

Sardin (Sardina pilchardus)

 

Makrillar (Scomber spp.)

 

Taggmakrillar (Trachurus spp.)

OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX

Alla bottentrålar

Alla fångster omfattas av landningsskyldigheten

Kummel (Merluccius merluccius)

Havsabborre (Dicentrarchus labrax)

Stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), Spetsnosblecka (Diplodus puntazzo)

Vitblecka (Diplodus sargus)

Tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris)

Groupers (Epinephelus spp.)

Randig sandblecka (Lithognathus mormyrus)

Pagell (Pagellus acarne)

Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

Rödpagell (Pagellus erythrinus)

Rödbraxen (Pagrus pagrus)

Vrakfisk (Polyprion americanus)

Tunga (Solea vulgaris)

Guldsparid (Sparus aurata)

LL, LLS, LLD, LX, LTL, LHP, LHM

Alla långrevar

Alla fångster omfattas av landningsskyldigheten

Kummel (Merluccius merluccius)

Mullar (Mullus spp.)

FAO-koder: MUT, MUR, MUX

Tunga (Solea vulgaris)

Hummer (Homarus gammarus)

Languster (Palinuridae)

Havsabborre (Dicentrarchus labrax)

Stjärtbandsblecka (Diplodus annularis)

Spetsnosblecka (Diplodus puntazzo)

Vitblecka (Diplodus sargus)

Tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris)

Groupers (Epinephelus spp.)

Randig sandblecka (Lithognathus mormyrus)

Pagell (Pagellus acarne)

Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

Rödpagell (Pagellus erythrinus)

Rödbraxen (Pagrus pagrus)

Vrakfisk (Polyprion americanus)

Tunga (Solea vulgaris)

Guldsparid (Sparus aurata)

GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN

Alla grimgarn och nät

Alla fångster omfattas av landningsskyldigheten

Havskräfta (Nephrops norvegicus)

Hummer (Homarus gammarus)

Languster (Palinuridae)

Pagell (Pagellus acarne)

Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

Rödpagell (Pagellus erythrinus)

Rödbraxen (Pagrus pagrus)

Stjärtbandsblecka (Diplodus annularis)

Spetsnosblecka (Diplodus puntazzo)

Vitblecka (Diplodus sargus)

Tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris)

FPO, FIX, FYK

Alla tinor och fällor, ryssjor

Alla fångster omfattas av landningsskyldigheten


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/41


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2018/2037

av den 17 december 2018

om förbud mot fiske efter sill i unionens vatten och internationella vatten i 5b, 6b och 6aN med fartyg som för fransk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) 2018/120 (2) fastställs kvoter för 2018.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2018 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uttömd kvot

Den fiskekvot för 2018 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uttömd från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Det är även förbjudet att omflytta, omlasta eller landa fångster av detta bestånd som har gjorts av sådana fartyg efter den dagen samt att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2018.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

João AGUIAR MACHADO

Generaldirektör

Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EU) 2018/120 av den 23 januari 2018 om fastställande för år 2018 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten och om ändring av förordning (EU) 2017/127 (EUT L 27, 31.1.2018, s. 1).


BILAGA

Nr

50/TQ120

Medlemsstat

Frankrike

Bestånd

HER/5B6ANB

Art

Sill (Clupea harengus)

Område

Unionens vatten och internationella vatten i 5b, 6b och 6aN

Datum

26.11.2018


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/44


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2018/2038

av den 17 december 2018

om förbud mot fiske efter gråsej i norska vatten i 1 och 2 med fartyg som för fransk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) 2018/120 (2) fastställs kvoter för 2018.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2018 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uttömd kvot

Den fiskekvot för 2018 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uttömd från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Det är även förbjudet att omflytta, omlasta eller landa fångster av detta bestånd som har gjorts av sådana fartyg efter den dagen samt att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2018.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

João AGUIAR MACHADO

Generaldirektör

Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EU) 2018/120 av den 23 januari 2018 om fastställande för år 2018 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten och om ändring av förordning (EU) 2017/127 (EUT L 27, 31.1.2018, s. 1).


BILAGA

Nr

49/TQ120

Medlemsstat

Frankrike

Bestånd

POK/1N2AB.

Art

Gråsej (Pollachius virens)

Område

Norska vatten i 1 och 2

Datum

26.11.2018


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/46


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2018/2039

av den 17 december 2018

om förbud mot fiske efter långa i unionens vatten och internationella vatten i 1 och 2 med fartyg som för fransk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) 2018/120 (2) fastställs kvoter för 2018.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2018 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uttömd kvot

Den fiskekvot för 2018 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uttömd från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Det är även förbjudet att omflytta, omlasta eller landa fångster av detta bestånd som har gjorts av sådana fartyg efter den dagen samt att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2018.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

João AGUIAR MACHADO

Generaldirektör

Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EU) 2018/120 av den 23 januari 2018 om fastställande för år 2018 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten och om ändring av förordning (EU) 2017/127 (EUT L 27, 31.1.2018, s. 1).


BILAGA

Nr

48/TQ120

Medlemsstat

Frankrike

Bestånd

LIN/1/2.

Art

Långa (Molva molva)

Område

Unionens vatten och internationella vatten i 1 och 2

Datum

26.11.2018


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/48


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2018/2040

av den 17 december 2018

om förbud mot fiske efter långfenad tonfisk i Atlanten norr om 5° N med fartyg som för fransk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) 2018/120 (2) fastställs kvoter för 2018.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2018 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uttömd kvot

Den fiskekvot för 2018 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uttömd från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Det är även förbjudet att omflytta, omlasta eller landa fångster av detta bestånd som har gjorts av sådana fartyg efter den dagen samt att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2018.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

João AGUIAR MACHADO

Generaldirektör

Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EU) 2018/120 av den 23 januari 2018 om fastställande för år 2018 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten och om ändring av förordning (EU) 2017/127 (EUT L 27, 31.1.2018, s. 1).


BILAGA

Nr

47/TQ120

Medlemsstat

Frankrike

Bestånd

ALB/AN05N

Art

Långfenad tonfisk (Thunnus alalunga)

Område

Atlanten norr om 5° N

Datum

26.11.2018


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/50


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/2041

av den 17 december 2018

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (1), särskilt artiklarna 57.4 och 58.2, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (2), är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

I förordning (EEG) nr 2658/87 fastställs allmänna bestämmelser för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna, eller som inför underuppdelningar i den, och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i enlighet med den motivering som anges i kolumn 3.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats för de varor som omfattas av denna förordning, men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning, bör under en viss period kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 34.9 i förordning (EU) nr 952/2013. Denna period bör vara tre månader.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader från den dag då denna förordning träder i kraft fortfarande åberopas i enlighet med artikel 34.9 i förordning (EU) nr 952/2013.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2018.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Stephen QUEST

Generaldirektör

Generaldirektoratet för skatter och tullar


(1)  EUT L 269, 10.10.2013, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).


BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

Kabelanslutningar (”han- eller honkontakt”) för en spänning av högst 1 000 V, gjorda av koppar.

Artikeln har antingen en stickpropp (en s.k. hankontakt) eller ett uttag (en s.k. honkontakt) på ena sidan och ett kontaktdon på andra sidan i form av en klämma som skyddas med ett lager isoleringsmaterial.

Artikeln används för att ansluta andra ledningar och kablar än koaxialkablar.

Artikeln möjliggör detta genom att ”hankontakten” ansluts till ”honkontakten” utan hjälp av något verktyg.

Se bilden. (*1)

8536 69 90

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 8536 , 8536 69 och 8536 69 90 .

Artikeln uppvisar de objektiva egenskaperna hos en stickpropp (”hankontakt”) eller ett uttag (”honkontakt”) som försetts med ett annat kontaktdon (se även de förklarande anmärkningarna till Harmoniserade systemet beträffande nummer 8536 grupp III bokstav A punkt 1 och även de förklarande anmärkningarna till Kombinerade nomenklaturen beträffande undernumren 8536 69 10 –8536 69 90 ). Den kan därför inte klassificeras som kopplingar och kontaktelement för ledningar och kablar enligt undernummer 8536 90 10 .

Den ska följaktligen klassificeras enligt KN-nummer 8536 69 90 som andra stickproppar och uttag.

Image

(*1)  Bilden återges uteslutande i informationssyfte.


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/53


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/2042

av den 18 december 2018

om ändring av genomförandeförordning (EU) 2017/1152 för att förtydliga WLTP-provningsförhållanden och föreskriva övervakning av uppgifter från typgodkännande

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 av den 11 maj 2011 om utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon som del av unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon (1), särskilt artikel 13.6 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

För att ta hänsyn till skillnaden mellan de koldioxidutsläpp som fastställs i den nya europeiska körcykeln (NEDC) och de som fastställs i det globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta fordon (Worldwide Harmonised Light Vehicle Test Procedure, WLTP) har en metod för korrelation av utsläppsvärden för koldioxid inrättats genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1152 (2) vad gäller lätta nyttofordon.

(2)

Korrelationsmetoden ska leda till resultat som säkerställer att de minskningskrav som fastställs i förordning (EU) nr 510/2011 enligt det gamla och det nya provningsförfarandet är av jämförbar stringens. Typgodkännandemyndigheter och tekniska tjänster bör därför tillsammans med tillverkare försöka säkerställa att WLTP- och NEDC-provningar som genomförs enligt denna förordning utförs under provningsförhållanden som är jämförbara och överensstämmer med syftena med denna förordning.

(3)

Det är för detta ändamål nödvändigt att förtydliga vissa aspekter av de WLTP-provningsförhållanden som bör tillämpas för korrelationer som ska göras för att få fram uppgifter från WLTP- och NEDC-provningar som gör det möjligt att övervaka koldioxidutsläpp från fordon som nyregistreras 2020. Dessa förtydliganden bör gälla utan att det påverkar förfarandet och kraven i kommissionens förordning (EU) 2017/1151 (3) eller giltigheten hos eventuella typgodkännanden som redan beviljats på basis av den förordningen.

(4)

Det är även nödvändigt att fastställa skillnaden 2020 mellan de utsläppsvärden som uppgetts av tillverkarna i samband med typgodkännandeprovning avseende koldioxid och de som mäts enligt förordning (EU) 2017/1151. Tillverkarna bör därför vara skyldiga att beräkna och till kommissionen rapportera WLTP-utsläppsvärden avseende koldioxid för alla nya lätta nyttofordon som registreras under kalenderåret 2020 med mätvärdena för fordon H och L som indata för interpoleringsmetoden.

(5)

För ett begränsat antal interpoleringsfamiljer kommer endast mätvärden avseende fordon H att vara tillgängliga 2020. Antalet interpoleringsfamiljer bör noggrant övervakas och kommissionen bör överväga att undanta dem från beräkningen av referensuppgifter för 2020, om antalet interpoleringsfamiljer har ökat betydligt jämfört med 2018.

(6)

Insynen i utsläppstesterna bör förbättras och uppgifter om WLTP-provningar och även korrelationsresultat bör därför göras tillgängliga för kommissionen. Detta kommer att göra det möjligt för kommissionen att snabbt upptäcka och hantera problem och eventuell bristande överensstämmelse i genomförandet av förfarandena. Matrisen över indata bör därför fyllas i för varje WLTP-provning och i sin helhet överföras till kommissionen i samband med datautbytet i korrelationsverktyget. För att säkerställa konfidentialitet bör filen med indata krypteras inför överföringen.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för klimatförändringar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandeförordning (EU) 2017/1152 ska ändras på följande sätt:

1.

Följande artikel ska läggas till som artikel 6a:

”Artikel 6a

Rapportering av resultat av WLTP-mätning

1.   Tillverkare ska beräkna det sammantagna koldioxidvärdet för varje nytt lätt nyttofordon som registreras 2020 i enlighet med formeln i punkt 3.2.3.2.4 andra stycket i underbilaga 7 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151, varvid termerna MCO2-H och MCO2-Lför den berörda interpoleringsfamiljen ska ersättas med MCO2,C,5-värdena i posterna 2.5.1.1.3 (fordon H) och 2.5.1.2.3 (fordon L) i det EG-typgodkännandeintyg som avses i mallen i tillägg 4 till bilaga I till förordning (EU) 2017/1151.

Om de sammantagna koldioxidutsläppen från ett enskilt fordon enbart fastställs med hänvisning till fordon H ska tillverkarna ange MCO2,C,5-värdet i post 2.5.1.1.3 (fordon H) i EG-typgodkännandeintyget.

Tillverkaren ska överlämna dessa utsläppsvärden för koldioxid, tillsammans med de MCO2,C,5-värden som används för beräkningen, till kommissionen inom tre månader från mottagandet av meddelandet från kommissionen om preliminära uppgifter för 2020 genom att ladda upp dessa uppgifter på tillverkarens konto i Europeiska miljöbyråns rapporteringssystem Business Data Repository.

2.   Om de uppgifter som avses i punkt 1 inte lämnas inom den fastställda tidsfristen ska kommissionen ta det värde som angetts i post 2.5.1.2.3 i EG typgodkännandeintyget och betrakta det som de sammantagna koldioxidutsläppen enligt punkt 1 för alla nyregistrerade fordon i den interpoleringsfamilj för vilken typgodkännandeintyget utfärdades och, om tillämpligt, för de familjer där endast fordon H-mätningar finns tillgängliga.”

2.

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

a)

Följande punkter ska införas som punkterna 2.2a och 2.2b:

”2.2a   WLTP-provningsförhållanden

För att WLTP-provningen ska anses vara relevant i enlighet med punkt 2.2 i bilaga I till denna förordning och för att fastställa de indata som anges i punkt 2.4 ska de provningsförhållanden som anges i bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151 tillämpas, med följande preciseringar:

a)

Korrigeringen av WLTP-provningsresultaten för koldioxidmassutsläpp i enlighet med tillägg 2 till underbilaga 6 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151 ska tillämpas på alla sådana provningsresultat trots bestämmelserna i punkt 3.4.4 a i det tillägget.

b)

Om provningsfordonet är utrustat med tekniska funktioner som påverkar dess koldioxidutsläpp, inklusive, men inte begränsat till, de som avses i posterna 42–50 i matrisen över indata i punkt 2.4, och som är avsedda att fungera under provningen ska, utan att det påverkar kraven i förordning (EU) 2017/1151, dessa tekniska funktioner vara i drift under fordonsprovningen, oavsett om NEDC- eller WLTP-provningsförfarandet tillämpas.

c)

Om provningsfordonet är utrustat med automatisk växellåda ska samma förarvalbara läge användas, oavsett vilket provningsförfarande som tillämpas. Om bästa och sämsta tänkbara läge används för WLTP-provningen i enlighet med punkt 1.2 c i tillägg 6 till underbilaga 8 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151 ska sämsta tänkbara läge användas som indata för korrelationsverktyget och för varje fysisk NEDC-provning.

d)

Om provningsfordonet är utrustat med manuell växellåda ska termen nmin_drive_set definieras med hjälp av formeln i punkt 2 k led 3 i underbilaga 2 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151

Tillverkaren får med typgodkännandemyndighetens eller, i tillämpliga fall, den tekniska tjänstens godkännande beräkna växlingspunkterna på ett annat sätt, under förutsättning att det är berättigat med tanke på fordonets körbarhet, och att den extra effektsäkerhetsmarginal som tillämpas i enlighet med punkt 3.4 i underbilaga 2 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151 inte överstiger 20 %.

De villkor som avses i led a–d ska tillämpas vid korrelation som utförs enligt denna förordning och ska inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i förordning (EU) 2017/1151 eller de typgodkännanden som beviljas enligt den förordningen.

2.2b   WLTP-provningsförhållandenas tillämplighet

De preciseringar som avses i punkt 2.2a led a–d ska tillämpas i enlighet med följande:

a)

För nya fordonstyper, från och med denna förordnings ikraftträdande.

b)

För befintliga fordonstyper ska tillverkarna, med avseende på fordonstyper som omfattar fordon som släpps ut på marknaden 2020, för typgodkännandemyndigheten lägga fram styrkande handlingar på grundval av vilka typgodkännandemyndigheten ska bekräfta om de provningsförhållanden som avses i punkt 2.2a led a–d har uppfyllts i WLTP-provningarna.

Bekräftelsen ska ange interpoleringsfamiljens identifierare och bekräfta vart och ett av de provningsförhållanden som avses i led a–d. Typgodkännandemyndigheten ska utfärda bekräftelsen till tillverkaren och säkerställa att den registreras och att kommissionen på begäran kan få tillgång till den utan dröjsmål.

Om typgodkännandemyndigheten inte kan bekräfta att ett eller flera av de provningsförhållanden som avses är uppfyllda ska tillverkaren säkerställa att en ny WLTP-provning eller, i tillämpliga fall, WLTP-provningsserie, i enlighet med underbilaga 6 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151 utförs under tillsyn av en typgodkännandemyndighet eller, i tillämpliga fall, teknisk tjänst, som tillämpar de provningsförhållanden som anges i punkt 2.2a led a–d för den berörda interpoleringsfamiljen, inbegripet en ny korrelation i enlighet med denna förordning.

Tillverkaren får, om endast det provningsförhållande som avses i punkt 2.2a led a inte uppfylls, korrigera det värdet i matrisen för indata utan att det behövs någon ny WLTP-provning.

Typgodkännandemyndigheten eller, i tillämpliga fall, den utsedda tekniska tjänsten ska dokumentera resultatet av omprovning eller korrigering och korrelationen i enlighet med punkt 5 i bilaga I, och den fullständiga korrelationsrapport som är baserad på omprovningens indata ska överföras till kommissionen i enlighet med punkt 3.1.1.2 senast den 30 april 2021.”

b)

Punkt 2.4 ska ändras på följande sätt:

i)

I första punkten ska följande mening läggas till:

”Matrisen över indata ska fyllas i för varje WLTP-provning som utförs.”

ii)

Tabell 1 ska ändras på följande sätt:

I post 56 ska texten i kolumnen ”Anmärkningar” ersättas med följande:

”Flera värden: Data från omborddiagnos (OBD) och chassidynamometer, 1 Hz för ombordsdiagnos och 10Hz för chassidynamometer, upplösning: 0,1 km/tim”.

I post 57 ska texten i kolumnen ”Anmärkningar” ersättas med följande:

”Flera värden: 1Hz. Teoretiskt beräknad växling ska anges för fordon H och L (i tillämpliga fall)”.

I post 61 ska texten i kolumnen ”Anmärkningar” ersättas med följande:

”Flera värden: 1Hz (instrumentets provtagningsfrekvens 20Hz), upplösning: 0,1A, extern mätanordning synkroniserad med chassidynamometer”.

Post 67 ska ersättas med följande:

”67

Regenereringsfaktorn Ki multiplikativ/additiv för fordon H och L

Tillägg 1 till underbilaga 6 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151

För fordon som inte är utrustade med periodiskt regenererande system är detta värde lika med 1.

Följande nya poster läggs till:

”69

Bränslets värmevärde

kWh/l

Tillägg 2 till underbilaga 6 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151

Värde enligt tabell A6 i tillägg 2/1 i förordning (EU) 2017/1151

70

Bränsleförbrukning vid WLTP-provning för fordon H och L

l/100km

Punkt 6 i underbilaga 7 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151

Icke-balanserad bränsleförbrukning i typ 1-provning

71

Nominell spänning för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet

V

Enligt DIN EN 60050–482

För sådana lågspänningsbatterier som beskrivs i tillägg 2 till underbilaga 6 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151

72

Korrektionsfaktor för ATCT-familjen

Underbilaga 6a till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151

Korrektionsfaktor för ATCT-familjen (14 °C-korrigering)

73

Hastighets- och distanskorrigering i WLTP-provning

Förordning (EU) 2017/1151

Korrigering utförd?

0 = Nej | 1 = Ja

74

RCB-korrigering i WLTP-provning

Tillägg 2 till underbilaga 6 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151

Korrigering utförd?

0 = Nej | 1 = Ja

75

Antal WLTP-provningar

1, 2 eller 3

 

Ange om provningsuppgifterna kommer från den första, andra eller tredje WLTP-provningen

76

Uppgivet WLTP-värde för fordon H och L

g/km

Uppgift från tillverkaren

Uppgett WLTP-värde för fordon H och L. Värdet bör (i tillämpliga fall) inkludera alla korrigeringar.

77

Uppmätt WLTP-koldioxidvärde korrigerat för fordon H och/eller L

g/km

MCO2,C,5-värden från tillägg 4 till bilaga I till förordning (EU) 2017/1151

Uppmätta koldioxidutsläpp för fordon H och L totalt efter alla tillämpliga korrigeringar. Om 2 eller 3 WLTP-provningar har utförts ska alla uppmätta resultat anges.

78

WLTP-omprovning

Punkt 2.2b i bilaga I

Ange vilka av provningsförhållandena i punkt 2.2a led a–d i bilaga I som har varit föremål för omprovning

c)

Punkt 3.1.1.1 ska ändras på följande sätt:

i)

Led a ska utgå.

ii)

Led c iii ska ersättas med följande:

”iii)

Indata enligt punkt 2.4.”

iii)

Följande stycke ska läggas till:

”Det sammanfattningsdokument som avses i led c ska krypteras för att säkerställa konfidentialitet.”

d)

Punkt 3.1.1.2 ska ersättas med följande:

”3.1.1.2   Fullständig korrelationsrapport

Om originalrapporten med utdata från korrelationsverktyget har tagits fram i enlighet med punkt 3.1.1.1 ska typgodkännandemyndigheten eller, om tillämpligt, den utsedda tekniska tjänsten, ladda upp det sammanfattningsdokument som avses i punkt 3.1.1.1 c till en kommissionsserver som skickar ett svar till avsändaren (med kommissionens berörda avdelningar i kopia), inklusive ett slumpmässigt genererat heltal mellan 0 och 99, en hashkod för sammanfattningsdokumentet som otvetydigt kopplar det numret till originalrapporten med utdata som är digitalt undertecknad av kommissionsservern.

En fullständig korrelationsrapport ska skapas av typgodkännandemyndigheten eller, om tillämpligt, den utsedda tekniska tjänsten, och ska innehålla den originalrapport med utdata från korrelationsverktyget som avses i punkt 3.1.1.1 och svaret från kommissionsservern. Rapporten ska bevaras av typgodkännandemyndigheten som en provningsrapport i enlighet med bilaga VIII till direktiv 2007/46/EG.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1.2 c och d ska tillämpas från och med den 1 februari 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 december 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 145, 31.5.2011, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1152 av den 2 juni 2017 om fastställande av en metod för bestämning av de nödvändiga korrelationsparametrarna för att återspegla ändringen av det föreskrivna provningsförfarandet med avseende på lätta nyttofordon och om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 293/2012 (EUT L 175, 7.7.2017, s. 644).

(3)  Kommissionens förordning (EU) 2017/1151 av den 1 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 1230/2012 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 (EUT L 175, 7.7.2017, s. 1).


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/58


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/2043

av den 18 december 2018

om ändring av genomförandeförordning (EU) 2017/1153 för att förtydliga WLTP-provningsförhållanden och föreskriva övervakning av uppgifter från typgodkännande

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon (1), särskilt artikel 13.7 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

För att ta hänsyn till skillnaden mellan de koldioxidutsläpp som fastställs i den nya europeiska körcykeln (NEDC) och de som fastställs i det globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta fordon (Worldwide Harmonised Light Vehicle Test Procedure, WLTP) har en metod för korrelation av utsläppsvärden för koldioxid inrättats genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1153 (2) vad gäller personbilar.

(2)

Korrelationsmetoden ska leda till resultat som säkerställer att de minskningskrav som fastställs i förordning (EG) nr 443/2009 enligt det gamla och det nya provningsförfarandet är av jämförbar stringens. Typgodkännandemyndigheter och tekniska tjänster bör därför tillsammans med tillverkare försöka säkerställa att WLTP- och NEDC-provningar som genomförs enligt denna förordning utförs under provningsförhållanden som är jämförbara och överensstämmer med syftet med denna förordning.

(3)

Det är för detta ändamål nödvändigt att förtydliga vissa aspekter av de WLTP-provningsförhållanden som bör tillämpas för korrelationer som ska göras för att få fram uppgifter från WLTP- och NEDC-provningar som gör det möjligt att övervaka koldioxidutsläpp från fordon som nyregistreras 2020. Dessa förtydliganden bör gälla utan att det påverkar förfarandet och kraven i kommissionens förordning (EU) 2017/1151 (3) eller giltigheten hos eventuella typgodkännanden som redan beviljats på basis av den förordningen.

(4)

Det är även nödvändigt att fastställa skillnaden år 2020 mellan de utsläppsvärden som uppgetts av tillverkarna i samband med typgodkännandeprovning avseende koldioxid och de som uppmäts enligt förordning (EU) 2017/1151. Tillverkarna bör därför vara skyldiga att beräkna och till kommissionen rapportera WLTP-utsläppsvärden avseende koldioxid för alla nya personbilar som registreras under kalenderåret 2020 med mätvärden för fordon H och L som indata för interpoleringsmetoden.

(5)

För ett begränsat antal interpoleringsfamiljer kommer endast mätvärden avseende fordon H att vara tillgängliga 2020. Antalet interpoleringsfamiljer bör noggrant övervakas och kommissionen bör överväga att undanta dem från beräkningen av referensuppgifter för 2020, om antalet interpoleringsfamiljer har ökat betydligt jämfört med 2018.

(6)

Insynen i utsläppstesterna bör förbättras och uppgifter om WLTP-provningar och även korrelationsresultat bör därför göras tillgängliga för kommissionen. Detta kommer att göra det möjligt för kommissionen att snabbt upptäcka och hantera problem och eventuell bristande överensstämmelse i genomförandet av förfarandena. Matrisen över indata bör därför fyllas i för varje WLTP-provning och i sin helhet överföras till kommissionen i samband med datautbytet i korrelationsverktyget. För att säkerställa konfidentialitet bör filen med indata krypteras inför överföringen.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för klimatförändringar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandeförordning (EU) 2017/1153 ska ändras på följande sätt:

1.

Följande artikel ska läggas till som artikel 7a:

”Artikel 7a

Rapportering av resultat av WLTP-mätning

1.   Tillverkare ska beräkna det sammantagna koldioxidvärdet för varje ny personbil som registreras 2020 i enlighet med formeln i punkt 3.2.3.2.4 andra stycket i underbilaga 7 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151, varvid termerna MCO2-H och MCO2-L för den berörda interpoleringsfamiljen ska ersättas med MCO2,C,5-värdena i posterna 2.5.1.1.3 (fordon H) och 2.5.1.2.3 (fordon L) i det EG-typgodkännandeintyg som avses i mallen i tillägg 4 till bilaga I till förordning (EU) 2017/1151.

Om de sammantagna koldioxidutsläppen från ett enskilt fordon enbart fastställs med hänvisning till fordon H ska tillverkarna ange MCO2,C,5-värdet i post 2.5.1.1.3 (fordon H) i EG-typgodkännandeintyget.

Tillverkaren ska överlämna dessa utsläppsvärden för koldioxid, tillsammans med de MCO2,C,5-värden som används för beräkningen, till kommissionen inom tre månader från mottagandet av meddelandet från kommissionen om preliminära uppgifter för 2020 genom att ladda upp dessa uppgifter på tillverkarens konto i Europeiska miljöbyråns rapporteringssystem Business Data Repository.

2.   Om de uppgifter som avses i punkt 1 inte lämnas inom den fastställda tidsfristen ska kommissionen ta det värde som angetts i post 2.5.1.2.3 i EG typgodkännandeintyget och betrakta det som de sammantagna koldioxidutsläppen enligt punkt 1 för alla nyregistrerade fordon i den interpoleringsfamilj för vilken typgodkännandeintyget utfärdades och, om tillämpligt, det värde som anges i post 2.5.1.1.3 för de familjer där endast fordon H-mätningar finns tillgängliga.

3.   Kommissionen ska övervaka antalet interpoleringsfamiljer för vilka koldioxidutsläppen fastställs enbart med hänvisning till fordon H för varje tillverkare och, om antalet interpoleringsfamiljer ökar jämfört med 2018, bedöma effekten av denna ökning på den beräkning som avses i punkt 1 och, om lämpligt, undanta dessa interpoleringsfamiljer från beräkningen.”

2.

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

a)

Följande punkter ska införas som punkterna 2.2a och 2.2b:

”2.2a   WLTP-provningsförhållanden

För att WLTP-provningen ska anses vara relevant i enlighet med punkt 2.2 och för att fastställa de indata som anges i punkt 2.4 ska de provningsförhållanden som anges i bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151 tillämpas, med följande preciseringar:

a)

Korrigeringen av WLTP-provningsresultaten för massutsläpp av koldioxid i enlighet med tillägg 2 till underbilaga 6 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151 ska tillämpas på alla sådana provningsresultat trots bestämmelserna i punkt 3.4.4.a i det tillägget.

b)

Om provningsfordonet är utrustat med tekniska funktioner som påverkar dess koldioxidutsläpp, inklusive, men inte begränsat till, de som avses i posterna 42–50 i matrisen över indata i punkt 2.4, och som är avsedda att fungera under provningen ska, utan att det påverkar kraven i förordning (EU) 2017/1151, dessa tekniska funktioner vara i drift under fordonsprovningen, oavsett om NEDC- eller WLTP-provningsförfarandet tillämpas.

c)

Om provningsfordonet är utrustat med automatisk växellåda ska samma förarvalbara läge användas, oavsett vilket provningsförfarande som tillämpas. Om bästa och sämsta tänkbara läge används för WLTP-provningar i enlighet med punkt 1.2 c i tillägg 6 till underbilaga 8 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151 ska sämsta tänkbara läge användas som indata för korrelationsverktyget och för varje fysisk NEDC-provning.

d)

Om provningsfordonet är utrustat med manuell växellåda ska termen nmin_drive_set definieras med hjälp av formeln i punkt 2 k led 3 i underbilaga 2 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151

Tillverkaren får med typgodkännandemyndighetens eller, i tillämpliga fall, den tekniska tjänstens godkännande beräkna växlingspunkterna på ett annat sätt, under förutsättning att det är berättigat med tanke på fordonets körbarhet, och att den extra effektsäkerhetsmarginal som tillämpas i enlighet med punkt 3.4 i underbilaga 2 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151 inte överstiger 20 %.

De villkor som avses i led a–d ska tillämpas vid korrelation som utförs enligt denna förordning och ska inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i förordning (EU) 2017/1151 eller typgodkännande som beviljas enligt den förordningen.

2.2.b   WLTP-provningsförhållandenas tillämplighet

De preciseringar som avses i punkt 2.2a led a–d ska tillämpas i enlighet med följande:

a)

För nya fordonstyper, från och med denna förordnings ikraftträdande.

b)

För befintliga fordonstyper ska tillverkarna, med avseende på fordonstyper som omfattar fordon som släpps ut på marknaden 2020, för typgodkännandemyndigheten lägga fram styrkande handlingar på grundval av vilka typgodkännandemyndigheten ska bekräfta om de provningsförhållanden som avses i punkt 2.2a led a–d har uppfyllts i WLTP-provningarna.

Bekräftelsen ska ange interpoleringsfamiljens identifierare och bekräfta vart och ett av de provningsförhållanden som avses i led a–d. Typgodkännandemyndigheten ska utfärda bekräftelsen till tillverkaren och säkerställa att den registreras och att kommissionen på begäran kan få tillgång till den utan dröjsmål.

Om typgodkännandemyndigheten inte kan bekräfta att ett eller flera av de provningsförhållanden som avses är uppfyllda ska tillverkaren säkerställa att en ny WLTP-provning eller, i tillämpliga fall, WLTP-provningsserie, i enlighet med underbilaga 6 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151 utförs under tillsyn av en typgodkännandemyndighet eller, i tillämpliga fall, teknisk tjänst, som tillämpar de provningsförhållanden som anges i punkt 2.2a led a–d för den berörda interpoleringsfamiljen, inbegripet en ny korrelation i enlighet med denna förordning.

Tillverkaren får, om endast det provningsförhållande som avses i punkt 2.2a led a inte uppfylls, korrigera det värdet i matrisen för indata utan att det behövs någon ny WLTP-provning.

Typgodkännandemyndigheten eller, i tillämpliga fall, den utsedda tekniska tjänsten ska dokumentera resultatet av omprovning eller korrigering och korrelationen i enlighet med punkt 5 i bilaga I, och den fullständiga korrelationsrapport som är baserad på omprovningens indata ska överföras till kommissionen i enlighet med punkt 3.1.1.2 senast den 30 april 2021.”

b)

Punkt 2.4 ska ändras på följande sätt:

i)

I första punkten ska följande mening läggas till:

”Matrisen över indata ska fyllas i för varje WLTP-provning som utförs.”

ii)

Tabell 1 ska ändras på följande sätt:

I post 56 ska texten i kolumnen ”Anmärkningar” ersättas med följande:

”Flera värden: Data från omborddiagnos (OBD) och chassidynamometer, 1 Hz för omborddiagnos och 10Hz för chassidynamometer, upplösning: 0,1 km/tim”

I post 57 ska texten i kolumnen ”Anmärkningar” ersättas med följande:

”Flera värden: 1Hz. Teoretiskt beräknad växling ska anges för fordon H och L (i tillämpliga fall)”

I post 61 ska texten i kolumnen ”Anmärkningar” ersättas med följande:

”Flera värden: 1Hz (instrumentets provtagningsfrekvens 20Hz), upplösning: 0,1A, extern mätanordning synkroniserad med chassidynamometer”

Post 67 ska ersättas med följande:

”67

Regenereringsfaktorn Ki multiplikativ/additiv för fordon H och L

Tillägg 1 till underbilaga 6 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151

För fordon som inte är utrustade med periodiskt regenererande system är detta värde lika med 1.”

Följande nya poster läggs till:

”69

Bränslets värmevärde

kWh/l

Tillägg 2 till underbilaga 6 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151

Värde enligt tabell A6 i tillägg 2/1 i förordning (EU) 2017/1151

70

Bränsleförbrukning vid WLTP-provning för fordon H och L

l/100km

Punkt 6 i underbilaga 7 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151

Icke-balanserad bränsleförbrukning i typ 1-provning

71

Nominell spänning för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet

V

Enligt DIN EN 60050–482

För sådana lågspänningsbatterier som beskrivs i tillägg 2 till underbilaga 6 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151

72

Korrektionsfaktor för ATCT-familjen

Underbilaga 6a till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151

Korrektionsfaktor för ATCT-familjen (14 °C-korrigering)

73

Hastighets- och distanskorrigering i WLTP-provning

Förordning (EU) 2017/1151

Korrigering utförd?

0 = Nej | 1 = Ja

74

RCB-korrigering i WLTP-provning

Tillägg 2 till underbilaga 6 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151

Korrigering utförd?

0 = Nej | 1 = Ja

75

Antal WLTP-provningar

1, 2 eller 3

 

Ange om provningsuppgifterna kommer från den första, andra eller tredje WLTP-provningen

76

Uppgivet WLTP-koldioxidvärde för fordon H och/eller L

g/km

Uppgift från tillverkaren

Uppgett WLTP-värde för fordon H och L. Värdet bör (i tillämpliga fall) inkludera alla korrigeringar.

77

Uppmätt WLTP-koldioxidvärde korrigerat för fordon H och/eller L

g/km

MCO2,C,5-värden från tillägg 4 till bilaga I till förordning (EU) 2017/1151

Uppmätta koldioxidutsläpp för fordon H och L totalt efter alla tillämpliga korrigeringar. Om 2 eller 3 WLTP-provningar har utförts ska alla uppmätta resultat anges.

78

WLTP-omprovning

Punkt 2.2b i bilaga I

Ange vilka av provningsförhållandena i punkt 2.2a led a–d i bilaga I som har varit föremål för omprovning

c)

Punkt 3.1.1.1 ska ändras på följande sätt:

i)

Led a ska utgå.

ii)

Led c iii ska ersättas med följande:

”iii)

Indata enligt punkt 2.4.”

iii)

Följande stycke ska läggas till:

”Det sammanfattningsdokument som avses i led c ska krypteras för att säkerställa konfidentialitet.”

d)

Punkt 3.1.1.2 ska ersättas med följande:

”3.1.1.2   Fullständig korrelationsrapport

Om originalrapporten med utdata från korrelationsverktyget har tagits fram i enlighet med punkt 3.1.1.1 ska typgodkännandemyndigheten eller, om tillämpligt, den utsedda tekniska tjänsten, ladda upp det sammanfattningsdokument som avses i punkt 3.1.1.1. c till en kommissionsserver som skickar ett svar till avsändaren (med kommissionens berörda avdelningar i kopia), inklusive ett slumpmässigt genererat heltal mellan 0 och 99, en hashkod för sammanfattningsdokumentet som otvetydigt kopplar det numret till originalrapporten med utdata som är digitalt undertecknad av kommissionsservern.

En fullständig korrelationsrapport ska skapas av typgodkännandemyndigheten eller, om tillämpligt, den utsedda tekniska tjänsten, och ska innehålla den originalrapport med utdata från korrelationsverktyget som avses i punkt 3.1.1.1 och svaret från kommissionsservern. Rapporten ska bevaras av typgodkännandemyndigheten som en provningsrapport i enlighet med bilaga VIII till direktiv 2007/46/EG.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1.2 c och d ska tillämpas från och med den 1 februari 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 december 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 140, 5.6.2009, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1153 av den 2 juni 2017 om fastställande av en metod för bestämning av de nödvändiga korrelationsparametrarna för att återspegla ändringen av det föreskrivna provningsförfarandet och om ändring av förordning (EU) nr 1014/2010 (EUT L 175, 7.7.2017, s. 679).

(3)  Kommissionens förordning (EU) 2017/1151 av den 1 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 1230/2012 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 (EUT L 175, 7.7.2017, s. 1).


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/63


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/2044

av den 19 december 2018

om ändring av förordning (EG) nr 1484/95 vad gäller fastställandet av representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 183 b,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2014 av den 16 april 2014 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 1216/2009 och (EG) nr 614/2009 (2), särskilt artikel 5.6 a, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (3) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin.

(2)

Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin, att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung.

(3)

Förordning (EG) nr 1484/95 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

Eftersom denna åtgärd bör tillämpas så snart som uppdaterade uppgifter föreligger, bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EG) nr 1484/95 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 december 2018.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  EUT L 150, 20.5.2014, s. 1.

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 av den 28 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import och om fastställande av representativa priser för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin samt om upphävande av förordning nr 163/67/EEG (EGT L 145, 29.6.1995, s. 47).


BILAGA

”BILAGA I

KN-nummer

Varuslag

Representativt pris

(euro/100 kg)

Säkerhet som avses i artikel 3

(euro/100 kg)

Ursprung (1)

0207 12 90

Plockade och urtagna höns av arten Gallus domesticus, (s.k. 65 %-kycklingar), frysta

113,4

1

AR

0207 14 10

Styckningsdelar av höns av arten Gallus domesticus, benfria, frysta

271,2

219,7

333,0

246,1

9

24

0

16

AR

BR

CL

TH

0207 27 10

Styckningsdelar av kalkon, benfria, frysta

340,2

362,7

0

0

BR

CL

1602 32 11

Inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade beredningar av höns av arten Gallus domesticus

308,2

0

BR


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7).


BESLUT

21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/65


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/2045

av den 19 december 2018

om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × MON 810 (MON-ØØ6Ø3-6 × MON-ØØ81Ø-6) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003

[delgivet med nr C(2018) 8239]

(Endast de franska och nederländska texterna är giltiga)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (1), särskilt artiklarna 11.3 och 23.3, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens beslut 2007/701/EG (2) godkändes utsläppande på marknaden av livsmedel och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × MON 810 (nedan kallad majs NK603 × MON 810). Godkännandet gäller också utsläppande på marknaden av andra produkter än livsmedel och foder som innehåller eller består av majs NK603 × MON 810 för samma användningsområden som all annan slags majs, med undantag för odling.

(2)

Den 20 oktober 2016 lämnade Monsanto Europe NV/S.A. in en ansökan till kommissionen i enlighet med artiklarna 11 och 23 i förordning (EG) nr 1829/2003 om förlängning av godkännandet.

(3)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) lämnade den 26 februari 2018 ett positivt yttrande (3) i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003. Myndigheten konstaterade att det i ansökan om förlängning inte fanns några belägg för några nya faror eller någon modifierad exponering och inte heller några nya vetenskapliga osäkerheter som ändrar de slutsatser som dragits vid den ursprungliga riskbedömning av majs NK603 × MON 810 som myndigheten antog 2005 (4).

(4)

Myndigheten tog i sitt yttrande av den 26 februari 2018 ställning till alla de frågor och farhågor som hade tagits upp av medlemsstaterna under samrådet med de behöriga nationella myndigheterna i enlighet med artiklarna 6.4 och 18.4 i förordning (EG) nr 1829/2003.

(5)

Myndigheten konstaterade också att planen för övervakning av miljöpåverkan i form av en allmän tillsynsplan som sökanden har lämnat in ligger i linje med de avsedda användningsområdena för produkterna.

(6)

Mot bakgrund av detta bör man förlänga godkännandet för utsläppande på marknaden av livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller, består av eller har framställts av majs NK603 × MON 810, foder som innehåller, består av eller har framställts av majs NK603 × MON 810 samt andra produkter än livsmedel och foder som innehåller eller består av majs NK603 × MON 810 för samma användningsområden som all annan slags majs, med undantag för odling.

(7)

En unik identitetsbeteckning tilldelades majs NK603 × MON 810 i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 65/2004 (5) i samband med det ursprungliga godkännandet för majs NK603 × MON 810. Denna unika identitetsbeteckning bör användas även i fortsättningen.

(8)

Enligt myndighetens yttrande verkar det, för de produkter som omfattas av detta beslut, inte behövas några andra särskilda märkningskrav än de som fastställs i artiklarna 13.1 och 25.2 i förordning (EG) nr 1829/2003 och i artikel 4.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 (6). För att säkerställa att produkter som innehåller eller består av majs NK603 × MON 810 används på ett sätt som är godkänt enligt detta beslut bör det dock tydligt anges på märkningen av dessa produkter, med undantag för livsmedelsprodukter, att de inte är avsedda för odling.

(9)

För att redogöra för genomförandet och resultaten av den verksamhet som beskrivs i planen för övervakning av miljöpåverkan bör innehavaren av godkännandet lämna in årliga rapporter, som läggs fram i enlighet med det standardformulär för rapportering som föreskrivs i kommissionens beslut 2009/770/EG (7).

(10)

Det framgår av Efsas yttrande att det inte finns någon anledning att införa särskilda villkor för eller begräsningar av utsläppande på marknaden och/eller användning och hantering av livsmedel och foder, inklusive krav på övervakning efter försäljningen avseende användning som livsmedel och foder.

(11)

Alla relevanta uppgifter om godkännandet av produkterna bör föras in i det gemenskapsregister över genetiskt modifierade livsmedel och foder som avses i artikel 28.1 i förordning (EG) nr 1829/2003.

(12)

Detta beslut bör genom förmedlingscentrumet för biosäkerhet (Biosafety Clearing-House) delges parterna i Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biologisk mångfald, i enlighet med artiklarna 9.1 och 15.2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 (8).

(13)

Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder lämnade inget yttrande inom den tid som kommitténs ordförande bestämt. Denna genomförandeakt ansågs vara nödvändig och ordföranden lämnade den till omprövningskommittén för ytterligare överläggningar. Omprövningskommittén avgav inget yttrande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genetiskt modifierad organism och unik identitetsbeteckning

Genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) NK603 × MON 810 som framställts genom korsningar av majs innehållande transformationshändelserna MONØØ6Ø3-6 och MON-ØØ81Ø-6, enligt specifikationen i led b i bilagan till detta beslut, tilldelas den unika identitetsbeteckningen MON-ØØ6Ø3-6 × MON-ØØ81Ø-6 i enlighet med förordning (EG) nr 65/2004.

Artikel 2

Förlängning av godkännande

Godkännandet för utsläppande på marknaden av följande produkter förlängs enligt villkoren i detta beslut:

a)

Livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller, består av eller har framställts av majs NK603 × MON 810.

b)

Foder som innehåller, består av eller har framställts av majs NK603 × MON 810.

c)

Andra produkter än livsmedel och foder som innehåller eller består av majs NK603 × MON 810 för samma användningsområden som all annan slags majs, med undantag för odling.

Artikel 3

Märkning

1.   Vid tillämpningen av märkningskraven i artiklarna 13.1 och 25.2 i förordning (EG) nr 1829/2003 och i artikel 4.6 i förordning (EG) nr 1830/2003 ska ”organismens namn” vara ”majs”.

2.   Uppgiften ”inte avsedd för odling” ska finnas på etiketten och i de handlingar som åtföljer produkter som innehåller eller består av majs NK603 × MON 810, med undantag för livsmedel och livsmedelsingredienser.

Artikel 4

Detektionsmetod

Den metod som fastställs i led d i bilagan ska gälla för detektion av majs NK603 × MON 810.

Artikel 5

Plan för övervakning av miljöpåverkan

1.   Innehavaren av godkännandet ska se till att planen för övervakning av miljöpåverkan enligt led h i bilagan införs och tillämpas.

2.   Innehavaren av godkännandet ska lämna årliga rapporter till kommissionen om genomförandet och resultaten av den verksamhet som beskrivs i övervakningsplanen i enlighet med det format som fastställs i beslut 2009/770/EG.

Artikel 6

Gemenskapsregister

Uppgifterna i bilagan till detta beslut ska föras in i det gemenskapsregister över genetiskt modifierade livsmedel och foder som avses i artikel 28 i förordning (EG) nr 1829/2003.

Artikel 7

Innehavare av godkännandet

Innehavare av godkännandet ska vara Monsanto Company, Förenta staterna, som företräds av Monsanto Europe SA/N.V., Belgien.

Artikel 8

Giltighet

Detta beslut ska gälla i tio år från och med dagen för delgivningen.

Artikel 9

Adressat

Detta beslut riktar sig till Monsanto Europe SA/N.V., Scheldelaan 460, 2040 Antwerpen, Belgien

Utfärdat i Bryssel den 19 december 2018.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.

(2)  Kommissionens beslut 2007/701/EG av den 24 oktober 2007 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603xMON810 (MON-ØØ6Ø3-6xMON-ØØ81Ø-6) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT L 285, 31.10.2007, s. 37).

(3)  ”Scientific Opinion on assessment of genetically modified maize NK603 × MON 810 for renewal of authorisation under Regulation (EC) No 1829/2003 (application EFSA-GMO-RX-007)”, EFSA Journal, vol. 16(2018):2, artikelnr 5163.

(4)  ”Opinion of the Scientific Panel on Genetically Modified Organisms on an application (Reference EFSA-GMO-UK-2004-01) for the placing on the market of glyphosate-tolerant and insect-resistant genetically modified maize NK603 × MON 810, for food and feed uses under Regulation (EC) No 1829/2003 from Monsanto”, The EFSA Journal, nr 309, s. 1–22, 2005.

(5)  Kommissionens förordning (EG) nr 65/2004 av den 14 januari 2004 om inrättande av ett system för skapande och tilldelning av unika identitetsbeteckningar för genetiskt modifierade organismer (EUT L 10, 16.1.2004, s. 5).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG (EUT L 268, 18.10.2003, s. 24).

(7)  Kommissionens beslut 2009/770/EG av den 13 oktober 2009 om utarbetande av standardformulär för rapportering av övervakningsresultat rörande avsiktlig utsättning i miljön av produkter som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer, i syfte att släppa ut dessa på marknaden, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG (EUT L 275, 21.10.2009, s. 9).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer (EUT L 287, 5.11.2003, s. 1).


BILAGA

a)   Sökande och innehavare av godkännandet

Namn

:

Monsanto Company

Adress

:

800 N. Lindbergh Boulevard, St. Louis, Missouri 63167, Förenta staterna

Företrädd av Monsanto Europe SA/N.V., Scheldelaan 460, Haven 627, 2040 Antwerpen, Belgien.

b)   Beteckning och specifikation av produkterna

1.

Livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller, består av eller har framställts av majs MON-ØØ6Ø3-6 × MON-ØØ81Ø-6.

2.

Foder som innehåller, består av eller har framställts av majs MON-ØØ6Ø3-6 × MON-ØØ81Ø-6.

3.

Andra produkter än livsmedel och foder som innehåller eller består av majs MON-ØØ6Ø3-6 × MON-ØØ81Ø-6 för samma användningsområden som all annan slags majs, med undantag för odling.

Den genetiskt modifierade majsen MON-ØØ6Ø3-6 × MON-ØØ81Ø-6 uttrycker CP4 EPSPS-protein som ger tolerans mot herbiciden glyfosat, och Cry1Ab-protein som ger skydd mot vissa skadedjur av ordningen fjärilar (Ostrinia nubilalis och Sesamia spp.).

c)   Märkning

1.

Vid tillämpningen av märkningskraven i artiklarna 13.1 och 25.2 i förordning (EG) nr 1829/2003 och i artikel 4.6 i förordning (EG) nr 1830/2003 ska ”organismens namn” vara ”majs”.

2.

Uppgiften ”inte avsedd för odling” ska finnas på etiketten och i de handlingar som åtföljer produkter som innehåller eller består av majs MON-ØØ6Ø3-6 × MON-ØØ81Ø-6, med undantag för livsmedel och livsmedelsingredienser.

d)   Detektionsmetod

1.

Kvantitativa, i realtid händelsespecifika, PCR-baserade metoder för genetiskt modifierad majs MON-ØØ6Ø3-6 och majs MON-ØØ81Ø-6 som validerats för majs MON-ØØ6Ø3-6 × MON-ØØ81Ø-6.

2.

Validerad av EU:s referenslaboratorium, som inrättats i enlighet med förordning (EG) nr 1829/2003, och offentliggjord på http://gmo-crl.jrc.ec.europa.eu/StatusOfDossiers.aspx

3.

Referensmaterial: ERM®-BF413 (för MON-ØØ81Ø-6) och ERM®-BF415 (för MON-ØØ6Ø3-6) är tillgängliga via Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) på https://ec.europa.eu/jrc/en/reference-materials/catalogue/

e)   Unik identitetsbeteckning

MON-ØØ6Ø3-6 × MON-ØØ81Ø-6

f)   Uppgifter som ska lämnas enligt bilaga II till Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biologisk mångfald

[Biosafety Clearing-House, Record ID: offentliggjord i registret över genetiskt modifierade livsmedel och foder i samband med delgivning].

g)   Villkor för eller begränsningar av utsläppande på marknaden, användning och hantering av produkterna

Ej tillämpligt.

h)   Plan för övervakning av miljöpåverkan

Plan för övervakning av miljöpåverkan i överensstämmelse med bilaga VII till direktiv 2001/18/EG.

[Länk: plan offentliggjord i registret över genetiskt modifierade livsmedel och foder]

i)   Krav på övervakning efter försäljningen avseende användning av produkten som livsmedel

Ej tillämpligt.

Anm.: Länkar till relevanta dokument kan behöva ändras med tiden. Allmänheten kommer att informeras om dessa ändringar genom uppdatering av registret över genetiskt modifierade livsmedel och foder.


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/70


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/2046

av den 19 december 2018

om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 och av genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna MON 87427, MON 89034, 1507, MON 88017 och 59122, och om upphävande av beslut 2011/366/EU

[delgivet med nr C(2018) 8238]

(Endast de franska och nederländska texterna är giltiga)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3, och

av följande skäl:

(1)

På uppdrag av Monsanto Company lämnade Monsanto Europe SA/N.V. den 26 november 2013 in en ansökan till den behöriga belgiska myndigheten, i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003, om att få släppa ut livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 på marknaden (nedan kallad ansökan). Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 för annan användning än som livsmedel och foder, med undantag för odling.

(2)

Dessutom gällde ansökan utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av 25 klyvningsprodukter av de transformationshändelser som utgör majsen MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122. Tolv av klyvningsprodukterna är redan godkända: 1507 x 59122, godkänd genom kommissionens beslut (EU) 2018/1110 (2), MON 89034 × MON 88017, godkänd genom kommissionens beslut 2011/366/EU (3), MON 87427 × MON 89034, godkänd genom kommissionens beslut (EU) 2018/1111 (4), och MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122, MON 89034 × 1507 × MON 88017, MON 89034 × 1507 × 59122, MON 89034 × MON 88017 × 59122, 1507 × MON 88017 × 59122, MON 89034 × 1507, MON 89034 × 59122, 1507 × MON 88017, MON 88017 × 59122, godkända genom kommissionens genomförandebeslut 2013/650/EU (5).

(3)

Monsanto Europe SA/N.V., som är innehavare av godkännande för en av de tolv redan godkända klyvningsprodukterna, klyvningsprodukt MON 89034 × MON 88017, har uppmanat kommissionen att upphäva beslut 2011/366/EU och att låta det beslutet omfattas av det här beslutet.

(4)

Detta beslut omfattar 14 klyvningsprodukter: fyra klyvningsprodukter av fyra transformationshändelser (MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017, MON 87427 × MON 89034 × 1507 × 59122, MON 87427 × MON 89034 × MON 88017 × 59122 och MON 87427 × 1507 × MON 88017 × 59122), sex klyvningsprodukter av tre transformationshändelser (MON 87427 × MON 89034 × 1507, MON 87427 × MON 89034 × MON 88017, MON 87427 × MON 89034 × 59122, MON 87427 × 1507 × MON 88017, MON 87427 × 1507 × 59122 och MON 87427 × MON 88017 × 59122), och fyra klyvningsprodukter av två transformationshändelser (MON 87427 × 1507, MON 87427 × MON 88017, MON 87427 × 59122 och MON 89034 × MON 88017).

(5)

I enlighet med artiklarna 5.5 och 17.5 i förordning (EG) nr 1829/2003 innehöll ansökan information och slutsatser om den riskbedömning som genomförts enligt principerna i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG (6) och den information som krävs i bilagorna III och IV till det direktivet. Den innehöll även en plan för övervakning av miljöpåverkan i enlighet med bilaga VII till direktiv 2001/18/EG.

(6)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) lämnade den 5 september 2017 ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003 (7). Myndigheten drog slutsatsen att den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 vid användning enligt ansökan är lika säker och näringsrik som den icke genetiskt modifierade motsvarigheten och de testade icke genetiskt modifierade referenssorterna av majs. Inga nya säkerhetsproblem upptäcktes för de tidigare bedömda klyvningsprodukterna, så de tidigare slutsatserna om dessa klyvningsprodukter kvarstår. När det gäller de återstående klyvningsprodukterna konstaterade myndigheten att de förväntas vara lika säkra som de enskilda transformationshändelserna MON 87427, MON 89034, 1507, MON 88017 och 59122, som de tidigare bedömda klyvningsprodukterna och som de fem staplade transformationshändelserna MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122.

(7)

Myndigheten tog i sitt yttrande ställning till alla de frågor och farhågor som hade tagits upp av medlemsstaterna under samrådet med de behöriga nationella myndigheterna i enlighet med artiklarna 6.4 och 18.4 i förordning (EG) nr 1829/2003.

(8)

Myndigheten konstaterade också att planen för övervakning av miljöpåverkan i form av en allmän tillsynsplan som sökanden har lämnat in låg i linje med de avsedda användningsområdena för produkterna. Övervakningsplanen har dock reviderats av kommissionen, enligt myndighetens rekommendation, så att den också ska gälla de klyvningsprodukter som omfattas av det här beslutet.

(9)

Mot bakgrund av detta bör godkännande beviljas för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 och de 14 klyvningsprodukter som anges i skäl 4 och förtecknas i ansökan.

(10)

I förenklingssyfte bör kommissionens beslut 2011/366/EU upphävas.

(11)

En unik identitetsbeteckning bör tilldelas varje genetiskt modifierad organism som omfattas av detta beslut i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 65/2004 (8). Den unika identitetsbeteckning som tilldelats genom beslut 2011/366/EU bör användas även fortsättningsvis.

(12)

Enligt myndighetens yttrande verkar det, för de produkter som omfattas av detta beslut, inte behövas några andra särskilda märkningskrav än de som fastställs i artiklarna 13.1 och 25.2 i förordning (EG) nr 1829/2003 och i artikel 4.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 (9). För att säkerställa att dessa produkter används på ett sätt som är godkänt enligt detta beslut bör det dock tydligt anges på märkningen av produkterna, med undantag för livsmedelsprodukter, att de inte är avsedda för odling.

(13)

Innehavaren av godkännandet måste lämna årliga rapporter om genomförandet och resultaten av den verksamhet som beskrivs i planen för övervakning av miljöpåverkan. Dessa resultat bör läggas fram i enlighet med det standardformulär för rapportering som föreskrivs i kommissionens beslut 2009/770/EG (10).

(14)

Det framgår av myndighetens yttrande att det inte finns någon anledning att införa särskilda villkor för eller begränsningar av utsläppandet på marknaden och/eller särskilda villkor för eller begränsningar av användning eller hantering, däribland krav på övervakning av livsmedels eller foders användning efter försäljningen, eller särskilda villkor för skydd av specifika ekosystem, miljöer och/eller geografiska områden i enlighet med artiklarna 6.5 e och 18.5 e i förordning (EG) nr 1829/2003.

(15)

Alla relevanta uppgifter om godkännandet av produkterna bör föras in i det gemenskapsregister över genetiskt modifierade livsmedel och foder som avses i artikel 28.1 i förordning (EG) nr 1829/2003.

(16)

Detta beslut bör genom förmedlingscentrumet för biosäkerhet (Biosafety Clearing-House) delges parterna i Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biologisk mångfald, i enlighet med artiklarna 9.1 och 15.2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 (11).

(17)

Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder lämnade inget yttrande inom den tid som kommitténs ordförande bestämt. Denna genomförandeakt ansågs vara nödvändig och ordföranden lämnade den till omprövningskommittén för ytterligare överläggningar. Omprövningskommittén avgav inget yttrande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genetiskt modifierade organismer och unika identitetsbeteckningar

I enlighet med förordning (EG) nr 65/2004 tilldelas genetiskt modifierad majs enligt specifikationen i led b i bilagan till detta beslut följande unika identitetsbeteckningar:

a)

Den unika identitetsbeteckningen MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × DAS-Ø15Ø7-1 × MON-88Ø17-3 × DAS-59122-7 för genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122.

b)

Den unika identitetsbeteckningen MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × DAS-Ø15Ø7-1 × MON-88Ø17-3 för genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017.

c)

Den unika identitetsbeteckningen MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × DAS-Ø15Ø7-1 × DAS-59122-7 för genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) MON 87427 × MON 89034 × 1507 × 59122.

d)

Den unika identitetsbeteckningen MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × MON-88Ø17-3 × DAS-59122-7 för genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) MON 87427 × MON 89034 × MON 88017 × 59122.

e)

Den unika identitetsbeteckningen MON-87427-7 × DAS-Ø15Ø7-1 × MON-88Ø17-3 × DAS-59122-7 för genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) MON 87427 × 1507 × MON 88017 × 59122.

f)

Den unika identitetsbeteckningen MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × DAS-Ø15Ø7-1 för genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) MON 87427 × MON 89034 × 1507.

g)

Den unika identitetsbeteckningen MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × MON-88Ø17-3 för genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) MON 87427 × MON 89034 × MON 88017.

h)

Den unika identitetsbeteckningen MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × DAS-59122-7 för genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) MON 87427 × MON 89034 × 59122.

i)

Den unika identitetsbeteckningen MON-87427-7 × DAS-Ø15Ø7-1 × MON-88Ø17-3 för genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) MON 87427 × 1507 × MON 88017.

j)

Den unika identitetsbeteckningen MON-87427-7 × DAS-Ø15Ø7-1 × DAS-59122-7 för genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) MON 87427 × 1507 × 59122.

k)

Den unika identitetsbeteckningen MON-87427-7 × MON-88Ø17-3 × DAS-59122-7 för genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) MON 87427 × MON 88017 × 59122.

l)

Den unika identitetsbeteckningen MON-87427-7 × DAS-Ø15Ø7-1 för genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) MON 87427 × 1507.

m)

Den unika identitetsbeteckningen MON-87427-7 × MON-88Ø17-3 för genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) MON 87427 × MON 88017.

n)

Den unika identitetsbeteckningen MON-87427-7 × DAS-59122-7 för genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) MON 87427 × 59122.

o)

Den unika identitetsbeteckningen MON-89Ø34-3 × MON-88Ø17-3 för genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) MON 89034 × MON 88017.

Artikel 2

Godkännande

Följande produkter godkänns i enlighet med artiklarna 4.2 och 16.2 i förordning (EG) nr 1829/2003 enligt villkoren i detta beslut:

a)

Livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majs som anges i artikel 1.

b)

Foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majs som anges i artikel 1.

c)

Genetiskt modifierad majs enligt artikel 1 i produkter som innehåller eller består av den för annan användning än den som anges i leden a och b i denna artikel, med undantag för odling.

Artikel 3

Märkning

1.   Vid tillämpningen av märkningskraven i artiklarna 13.1 och 25.2 i förordning (EG) nr 1829/2003 och i artikel 4.6 i förordning (EG) nr 1830/2003 ska ”organismens namn” vara ”majs”.

2.   Uppgiften ”inte avsedd för odling” ska finnas på etiketten och i de handlingar som åtföljer produkter som innehåller eller består av den genetiskt modifierade majs som anges i artikel 1, med undantag för livsmedel och livsmedelsingredienser.

Artikel 4

Detektionsmetod

Den metod som fastställs i led d i bilagan ska gälla för detektion av den genetiskt modifierade majs som anges i artikel 1.

Artikel 5

Övervakning av miljöpåverkan

1.   Innehavaren av godkännandet ska se till att planen för övervakning av miljöpåverkan enligt led h i bilagan införs och tillämpas.

2.   Innehavaren av godkännandet ska lämna årliga rapporter till kommissionen om genomförandet och resultaten av den verksamhet som beskrivs i övervakningsplanen i enlighet med beslut 2009/770/EG.

Artikel 6

Gemenskapsregister

Uppgifterna i bilagan till detta beslut ska föras in i det gemenskapsregister över genetiskt modifierade livsmedel och foder som avses i artikel 28.1 i förordning (EG) nr 1829/2003.

Artikel 7

Innehavare av godkännandet

Innehavare av godkännandet ska vara Monsanto Company i Förenta staterna, som företräds av Monsanto Europe SA/N.V. i Belgien.

Artikel 8

Upphävande

Beslut 2011/366/EU ska upphöra att gälla.

Artikel 9

Giltighet

Detta beslut ska gälla i tio år från och med dagen för delgivningen.

Artikel 10

Adressat

Detta beslut riktar sig till Monsanto Europe SA/N.V., Scheldelaan 460, 2040 Antwerpen, Belgien.

Utfärdat i Bryssel den 19 december 2018.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1110 av den 3 augusti 2018 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 × 59122 × MON 810 × NK603 och av genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av transformationshändelserna 1507, 59122, MON 810 och NK603, och om upphävande av besluten 2009/815/EG, 2010/428/EU och 2010/432/EU (EUT L 203, 10.8.2018, s. 13).

(3)  Kommissionens beslut 2011/366/EU av den 17 juni 2011 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 × MON 88017 (MON-89Ø34-3xMON-88Ø17-3) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT L 163, 23.6.2011, s. 55).

(4)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1111 av den 3 augusti 2018 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × NK603 (MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × MON-ØØ6Ø3-6) och av genetiskt modifierad majs som kombinerar två av händelserna MON 87427, MON 89034 och NK603, och om upphävande av beslut 2010/420/EU (EUT L 203, 10.8.2018, s. 20).

(5)  Kommissionens genomförandebeslut 2013/650/EU av den 6 november 2013 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 × 1507 × MON88017 × 59122 (MON-89Ø34-3 × DAS-Ø15Ø7-1 × MON-88Ø17-3 × DAS-59122-7), fyra närstående genetiskt modifierade majssorter som kombinerar tre olika transformationshändelser (MON89034 × 1507 × MON88017 (MON-89Ø34-3 × DAS-Ø15Ø7-1 × MON-88Ø17-3), MON89034 × 1507 × 59122 (MON-89Ø34-3 × DAS-Ø15Ø7-1 × DAS-59122-7), MON89034 × MON88017 × 59122 (MON-89Ø34-3 × MON-88Ø17-3 × DAS-59122-7), 1507 × MON 88017 × 59122 (DAS-Ø15Ø7-1 × MON-88Ø17-3 × DAS-59122-7)) och fyra närstående genetiskt modifierade majssorter som kombinerar två olika transformationshändelser (MON89034 × 1507 (MON-89Ø34-3 × DAS-Ø15Ø7-1), MON89034 × 59122 (MON-89Ø34-3 × DAS-59122-7), 1507 × MON88017 (DAS-Ø15Ø7-1 × MON-88Ø17-3), MON 88017 × 59122 (MON-88Ø17-3 × DAS-59122-7)) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT L 302, 13.11.2013, s. 47).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1).

(7)  Efsas GMO-panel (Efsas panel för genetiskt modifierade organismer), 2017, ”Scientific Opinion on application EFSA-GMO-BE-2013-118 for authorisation of genetically modified maize MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 and subcombinations independently of their origin, for food and feed uses, import and processing submitted under Regulation (EC) No 1829/2003 by Monsanto Company”EFSA Journal, vol. 15(2017):8, artikelnr 4921, 32 s., https://doi.org/10.2903/j.efsa.2017.4921

(8)  Kommissionens förordning (EG) nr 65/2004 av den 14 januari 2004 om inrättande av ett system för skapande och tilldelning av unika identitetsbeteckningar för genetiskt modifierade organismer (EUT L 10, 16.1.2004, s. 5).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG (EUT L 268, 18.10.2003, s. 24).

(10)  Kommissionens beslut 2009/770/EG av den 13 oktober 2009 om utarbetande av standardformulär för rapportering av övervakningsresultat rörande avsiktlig utsättning i miljön av produkter som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer, i syfte att släppa ut dessa på marknaden, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG (EUT L 275, 21.10.2009, s. 9).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer (EUT L 287, 5.11.2003, s. 1).


BILAGA

a)   Sökande och innehavare av godkännandet

Namn

:

Monsanto Company

Adress

:

800 N. Lindbergh Boulevard, St. Louis, Missouri 63167, Förenta staterna

Företrädd av Monsanto Europe SA/N.V., Scheldelaan 460, 2040 Antwerpen, Belgien.

b)   Beteckning och specifikation av produkterna

1.

Livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majs (Zea mays L.) som avses i led e.

2.

Foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majs (Zea mays L.) som avses i led e.

3.

Produkter som innehåller eller består av den genetiskt modifierade majs (Zea mays L.) som avses i led e för annan användning än enligt punkterna 1 och 2, med undantag för odling.

Majs MON-87427-7 uttrycker CP4 EPSPS-protein som ger tolerans mot glyfosatbaserade herbicider.

Majs MON-89Ø34-3 uttrycker Cry1A.105-protein och Cry2Ab2-protein som ger skydd mot vissa skadedjur av ordningen fjärilar.

Majs DAS-Ø15Ø7-1 uttrycker Cry1F-protein, som ger skydd mot vissa skadedjur av ordningen fjärilar, och PAT-protein som ger tolerans mot glufosinatammoniumbaserade herbicider.

Majs MON-88Ø17-3 uttrycker ett modifierat Cry3Bb1-protein som ger skydd mot vissa växtskadegörande skalbaggar och CP4 EPSPS-protein som ger tolerans mot glyfosatbaserade herbicider.

Majs DAS-59122-7 uttrycker Cry34Ab1- och Cry35Ab1-protein, som ger skydd mot vissa växtskadegörande skalbaggar, och PAT-protein som ger tolerans mot glufosinatammoniumbaserade herbicider.

c)   Märkning

1.

Vid tillämpningen av märkningskraven i artiklarna 13.1 och 25.2 i förordning (EG) nr 1829/2003 och i artikel 4.6 i förordning (EG) nr 1830/2003 ska ”organismens namn” vara ”majs”.

2.

Uppgiften ”inte avsedd för odling” ska finnas på etiketten och i de handlingar som åtföljer de produkter som innehåller eller består av majs enligt led e, med undantag för livsmedel och livsmedelsingredienser.

d)   Detektionsmetod

1.

Händelsespecifika metoder baserade på kvantitativ PCR för detektering av majs MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 är de som har validerats för transformationshändelserna MON-87427-7, MON-89Ø34-3, DAS-Ø15Ø7-1, MON-88Ø17-3 och DAS-59122-7.

2.

Validerad av EU:s referenslaboratorium, som inrättats i enlighet med förordning (EG) nr 1829/2003, och offentliggjord på http://gmo-crl.jrc.ec.europa.eu/statusofdossiers.aspx

3.

Referensmaterial: ERM®-BF418 (för DAS-Ø15Ø7-1) och ERM®-BF424 (för DAS-59122-7) är tillgängliga via Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) på https://ec.europa.eu/jrc/en/reference-materials/catalogue/, och AOCS 0512-A (för MON-87427-7), AOCS 0906-E (för MON-89Ø34-3) och AOCS 0406-D (för MON-88Ø17-3) är tillgängliga via American Oil Chemists Society på https://www.aocs.org/crm#maize

e)   Unika identitetsbeteckningar

 

MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × DAS-Ø15Ø7-1 × MON-88Ø17-3 × DAS-59122-7,

 

MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × DAS-Ø15Ø7-1 × MON-88Ø17-3,

 

MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × DAS-Ø15Ø7-1 × DAS-59122-7,

 

MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × MON-88Ø17-3 × DAS-59122-7,

 

MON-87427-7 × DAS-Ø15Ø7-1 × MON-88Ø17-3 × DAS-59122-7,

 

MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × DAS-Ø15Ø7-1,

 

MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × MON-88Ø17-3,

 

MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × DAS-59122-7,

 

MON-87427-7 × DAS-Ø15Ø7-1 × MON-88Ø17-3,

 

MON-87427-7 × DAS-Ø15Ø7-1 × DAS-59122-7,

 

MON-87427-7 × MON-88Ø17-3 × DAS-59122-7,

 

MON-87427-7 × DAS-Ø15Ø7-1,

 

MON-87427-7 × MON-88Ø17-3,

 

MON-87427-7 × DAS-59122-7,

 

MON-89Ø34-3 × MON-88Ø17-3.

f)   Uppgifter som ska lämnas enligt bilaga II till Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biologisk mångfald

[Biosafety Clearing House, Record ID: offentliggjord i registret över genetiskt modifierade livsmedel och foder i samband med delgivning]

g)   Villkor för eller begränsningar av utsläppande på marknaden, användning och hantering av produkterna

Ej tillämpligt.

h)   Plan för övervakning av miljöpåverkan

Plan för övervakning av miljöpåverkan i överensstämmelse med bilaga VII till direktiv 2001/18/EG.

[Länk: plan offentliggjord i gemenskapsregistret över genetiskt modifierade livsmedel och foder]

i)   Krav på övervakning efter försäljningen avseende användning av produkten som livsmedel

Ej tillämpligt.

Anm.: Länkar till relevanta dokument kan behöva ändras med tiden. Allmänheten kommer att informeras om dessa ändringar genom uppdatering av registret över genetiskt modifierade livsmedel och foder.


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/77


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/2047

av den 20 december 2018

om likvärdighet för regelverket och tillsynssystemet för fondbörser i Schweiz i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och direktiv 2011/61/EU (1), särskilt artikel 25.4 a, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 23.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 (2) ska värdepappersföretag säkerställa att den handel de bedriver med aktier som är upptagna till handel på reglerade marknader, eller som handlas på handelsplatser ska äga rum på reglerade marknader, multilaterala handelsplattformar (MTF-plattformar) eller via systematiska internhandlare, eller på handelsplatser i tredjeland som av kommissionen bedömts som likvärdiga i enlighet med artikel 25.4 a i direktiv 2014/65/EU.

(2)

Artikel 23.1 i förordning (EU) nr 600/2014 föreskriver handelsskyldigheter enbart i fråga om aktier. Handelsskyldigheten innefattar inte andra aktieinstrument, som depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella instrument.

(3)

Likvärdighetsförfarandet för handelsplatser etablerade i tredjeland enligt artikel 25.4 a i direktiv 2014/65/EU syftar till att göra det möjligt för värdepappersföretag att på handelsplatser i tredjeland som godkänts som likvärdiga genomföra transaktioner med aktier som omfattas av en handelsskyldighet i unionen. På begäran av medlemsstatens behöriga myndigheten har kommissionen till uppgift att bedöma huruvida regelverket och tillsynssystemet i ett tredjeland säkerställer att en handelsplats som auktoriserats i det tredjelandet uppfyller rättsligt bindande krav som är likvärdiga med de krav som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 (3), avdelning III i direktiv 2014/65/EU, avdelning II i förordning (EU) nr 600/2014 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG (4) och är föremål för effektiv tillsyn och efterlevnadskontroll i det tredjelandet. Detta bör förstås mot bakgrund av de mål som eftersträvas genom den rättsakten, särskilt dess bidrag till upprättandet av den inre marknaden och dess funktion, marknadsintegriteten, skyddet av investerare och i slutändan, men lika betydelsefullt, den finansiella stabiliteten. Den 30 juli 2018 begärde den tyska finansiella tillsynsmyndigheten av kommissionen en förnyad bedömning av regelverket och tillsynssystemet i Schweiz och antagandet av ett beslut om likvärdighet för de schweiziska fondbörserna.

(4)

I enlighet med artikel 25.4 a fjärde stycket i direktiv 2014/65/EU får ett tredjelands regelverk och tillsynssystem anses likvärdigt, om det systemet uppfyller åtminstone villkoren att a) marknaderna är föremål för auktorisering och för fortlöpande effektiv tillsyn och efterlevnadskontroll, b) marknaderna har tydliga och transparenta regler för upptagande till handel av värdepapper, så att handeln med dessa värdepapper kan ske på ett rättvist, välordnat och effektivt sätt och att de är fritt överlåtbara, c) emittenter av värdepapper är skyldiga att lämna regelbundet återkommande och löpande information för att säkerställa ett gott skydd för investerarna och d) marknadernas transparens och integritet säkerställs genom förhindrande av marknadsmissbruk i form av insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan.

(5)

Syftet med denna likvärdighetsbedömning är att bedöma bland annat huruvida de rättsligt bindande krav som är tillämpliga på fondbörser som är etablerade och auktoriserade i Schweiz som står under tillsyn av den schweiziska tillsynsmyndigheten för finansmarknaden (nedan kallad Finma) är likvärdiga med de krav som följer av förordning (EU) nr 596/2014, avdelning III i direktiv 2014/65/EU, avdelning II i förordning (EU) nr 600/2014 och direktiv 2004/109/EG och huruvida de är föremål för effektiv tillsyn och efterlevnadskontroll i det tredjelandet.

(6)

I artikel 26 b i den federala lagen om finansmarknadens infrastruktur och marknadsbeteende vid värdepappers- och derivathandel (nedan kallad lagen om finansmarknadens infrastruktur) definieras en fondbörs som en institution för multilateral handel med värdepapper där värdepapper börsnoteras, syftande till ett samtidigt utbyte av köp- och säljbud mellan flera deltagare och ingående av kontrakt baserat på icke-skönsmässiga regler. En fondbörs får inte skönsmässigt bestämma hur den genomför transaktioner och får inte handla för egen räkning eller delta i matchad principalhandel. Vidare måste en fondbörs ge deltagarna ett opartiskt och icke-diskriminerande tillträde till dess marknader och tjänster. För detta ändamål måste en fondbörs ha regler som föreskriver hur en värdepappersmäklare eller andra parter som står under tillsyn av Finma samt utländska deltagare som auktoriserats av Finma får ansöka om att bli deltagare. Enligt artikel 27.4 i lagen om finansmarknadens infrastruktur jämförd med artikel 25.1 i förordningen om finansmarknadens infrastruktur och marknadsbeteende vid värdepappers- och derivathandel (nedan kallad förordningen om finansmarknadens infrastruktur) ser Finma över och godkänner regler och ändringar av dem beträffande tillträde till en fondbörs för deltagare, deltagarnas skyldigheter och uteslutning av deltagare. En fondbörs får inte bevilja medlemskap till en deltagare som inte auktoriserats av Finma och får vägra att bevilja medlemskap till varje deltagare som är avstängd för att inte ha följt reglerna (statutory disqualification).

(7)

De fyra villkor som anges i artikel 25.4 a fjärde stycket i direktiv 2014/65/EU måste vara uppfyllda för att man ska kunna fastställa att regelverket och tillsynssystemet i ett tredjeland beträffande de handelsplatser som auktoriserats i det landet är likvärdiga med det regelverk och tillsynssystem som anges i direktiv 2014/65/EU.

(8)

Enligt det första villkoret måste handelsplatser i tredjelandet vara föremål för auktorisering och fortlöpande effektiv tillsyn och kontroll av regelefterlevnaden.

(9)

En fondbörs måste auktoriseras av Finma innan den kan inleda verksamhet. I enlighet med artiklarna 4 och 5 i lagen om finansmarknadens infrastruktur kan Finma bevilja auktorisering när den konstaterat att den sökande uppfyller de tillämpliga villkoren och kraven. Auktoriseringskraven anges i lagen om finansmarknadens infrastruktur och tillhörande förordningar, som har vunnit laga kraft. Enligt lagen om finansmarknadens infrastruktur ska en fondbörs ha inrättat arrangemang för att hantera alla typer av beteenden och verksamheter som den sökande kan vilja syssla med. Enligt artikel 27.1 i lagen om finansmarknadens infrastruktur ska en fondbörs under tillsyn av Finma fastställa en egen reglerings- och tillsynsorganisation som är avpassad för dess verksamhet. När Finma godkänt denna organisation blir fondbörsens självreglering bindande och dess regler verkställbara. Enligt artikel 27 i lagen om finansmarknadens infrastruktur jämförd med artikel 24.1 i förordningen om finansmarknadens infrastruktur förutsätter en lämplig reglerings- och tillsynsorganisation att man inrättar ett organ som utför regleringsuppgifter, ett organ som övervakar handeln, ett organ som ansvarar för upptagandet av värdepapper till handel och ett organ för överklaganden. Dessa organ måste vara oberoende i förhållande till fondbörsens affärsledning, både organisatoriskt och personalmässigt. Som en del av den självreglerande och tillsynsutövande organisationen övervakar och kontrollerar respektive ansvarigt organ att deltagarna iakttar fondbörsens regler och förordningar.

(10)

Enligt artikel 18 i lagen om finansmarknadens infrastruktur ska fondbörser bevilja deltagare och marknadsgaranter ett icke-diskriminerande och öppet tillträde. Finma säkerställer både under auktoriseringsprocessen och fortlöpande att fondbörsens regler följer detta krav (se avsnitten 3–5 i SSX Rule Book (regelboken för SIX Swiss Exchange AG) jämförd med SSX-direktiv 1 och avsnitten 3–5 i BX Swiss Rule Book (regelboken för BX Swiss AG). Tillträde får enbart nekas av säkerhets- och effektivitetsskäl och med förbehåll för ett strikt proportionalitetstest (artikel 18 i lagen om finansmarknadens infrastruktur och artikel 17 i förordningen om finansmarknadens infrastruktur). Sökande som nekats tillträde får inge ett överklagande till en oberoende överklagandenämnd (avsnitt 8 i regelboken för SIX Swiss Exchange AG och avsnitt 15 i regelboken för BX Swiss AG). Finma ska tillse att fondbörser efterlever artikel 18 i lagen om finansmarknadens infrastruktur och artikel 17 i förordningen om finansmarknadens infrastruktur. Antagandet av regler och ändringar av dessa förutsätter att Finma godkänner detta i förväg, och genomförandet kan granskas av personal från Finma och genom revisioner eller förfrågningar om information från Finmas sida eller avhjälpande åtgärder enligt artiklarna 24 och följande i den federala lagen om tillsynsmyndigheten för finansmarknaden (nedan kallad lagen om tillsyn över finansmarknaden).

(11)

När det gäller effektiv tillsyn utgör lagen om tillsyn över finansmarknaden, den federala lagen om fondbörser och värdepappershandel (nedan kallad fondbörslagen) och lagen om finansmarknadens infrastruktur de viktigaste beståndsdelarna i den primärrätt som upprättar en rättsligt verkställbar ordning för handel med värdepapper i Schweiz. Lagen om tillsyn över finansmarknaden, fondbörslagen och lagen om finansmarknadens infrastruktur ger Finma bred befogenhet över samtliga aspekter av värdepappersbranschen, inbegripet befogenheten att auktorisera och övervaka värdepappersmäklare, centrala motparter, värdepapperscentraler, transaktionsregister och betalningssystem. I lagen om finansmarknadens infrastruktur och förordningen om finansmarknadens infrastruktur identifieras och förbjuds också vissa typer av marknadsbeteenden och ges Finma befogenhet att utfärda sanktioner mot reglerade enheter och personer med anknytning till sådana enheter. Enligt artikel 29 i lagen om tillsyn över finansmarknaden har Finma omfattande tillgång till all relevant information om alla övervakade personer och enheter och deras revisionsföretag och revisorer. Enligt Schweiz regelverk har fondbörserna det primära ansvaret för att upprätta de regler inom ramen för vilka deras deltagare ska bedriva verksamhet och för att övervaka hur deltagarna bedriver denna verksamhet. Finma övervakar direkt fondbörsernas regler för att säkerställa att de är förenliga med regelverket. Samtliga regler och ändringar av dem måste läggas fram för godkännande av Finma (artikel 27.4 i lagen om finansmarknadens infrastruktur). Finma inleder utredningar när den får rapporter om potentiella kränkningar av lagen som rapporteras av fondbörserna till myndigheten eller på grundval av egen misstanke.

(12)

När en fondbörs har auktoriserats övervakar Finma fortlöpande att den fortsätter att iaktta de villkor och skyldigheter som är knutna till auktoriseringen (artikel 83 i lagen om finansmarknadens infrastruktur). En fondbörs har en rättslig skyldighet att underrätta Finma om alla förändringar av de omständigheter som låg till grund för dess ursprungliga auktorisering eller godkännande. Om förändringarna är väsentliga ska finansmarknadsinfrastrukturen erhålla auktorisering eller godkännande av Finma i förväg för att kunna fortsätta sin verksamhet (artikel 7 i lagen om finansmarknadens infrastruktur). De huvudsakliga skyldigheterna handlar om iakttagandet av organisationskraven, förekomsten av och ändamålsenligheten hos det interna kontrollsystemet, datorsystemens lämplighet och bedrivandet av korrekt affärsverksamhet. Finmas tillsyn omfattar samtliga organ hos fondbörsen, inklusive dess funktioner för övervakning av handeln och för att utfärda sanktioner. Enligt artiklarna 24 och 24a i lagen om tillsyn över finansmarknaden får Finma utföra revisioner direkt eller indirekt via licensierade revisionsfirmor, både på plats och annorstädes. Enligt artiklarna 27, 30 och 34 i lagen om finansmarknadens infrastruktur ska samtliga auktoriserade fondbörser ha kapacitet att kontrollera att deras emittenter, deltagare och personer med anknytning till deras deltagare iakttar bestämmelserna i lagen om finansmarknadens infrastruktur och förordningen om finansmarknadens infrastruktur, tillhörande lagar och förordningar samt fondbörsens egna regler. Som en del av dess skyldighet att kontrollera sina medlemmars regelefterlevnad har fondbörsen ansvar för att utreda och beivra alla kränkningar av tillämpliga lagar och regler.

(13)

När det gäller effektiv kontroll av regelefterlevnaden har Finma ett urval av administrativa metoder för att genomdriva sin befogenhet. När kränkningar av lagen eller oriktigheter identifieras vidtar Finma nödvändiga korrigerande åtgärder, vilket kan inbegripa förvaltningsrättsliga förfaranden. Finma inför, med vederbörlig hänsyn till proportionalitetsprincipen, de åtgärder som den bedömer som mest lämpliga för att säkerställa att lagen iakttas. De tillgängliga åtgärderna innefattar reprimander, specifika instruktioner att återställa efterlevnad av reglerna, förbud mot individer att utföra sitt yrke, förbud mot mäklare att bedriva verksamhet och återkallelse av licenser. Finma kan också beslagta olagligt genererade vinster eller olagligt undvikna förluster och kan beordra att ett slutgiltigt och bindande avgörande offentliggörs. För att få en fondbörs att efterleva tillämpliga bestämmelser kan Finma också använda sin administrativa befogenhet för att entlediga styrelsemedlemmar eller personal vars otadliga vandel kan ifrågasättas. Finmas egna administrativa åtgärder stöds av bestämmelser om straffrättsliga påföljder för de överträdelser som beskrivs i kapitel 4 i lagen om tillsyn över finansmarknaden. Bestämmelser om straffrättsliga påföljder finns också i artiklarna 147 och följande i lagen om finansmarknadens infrastruktur och artiklarna 42a och 43 i fondbörslagen. Finma överlämnar dessa ärenden till behörig åklagarmyndighet. Finma och den behöriga åklagarmyndigheten samordnar sina utredningar, i den mån det är praktiskt möjligt och nödvändigt. Det federala finansministeriets rättsavdelning både väcker åtal och utfärdar dom för brott mot de straffrättsliga bestämmelserna i lagen om tillsyn över finansmarknaden och finansmarknadslagarna. Den federala justitieministern är dock behörig för åtal mot insiderhandel och otillbörlig prispåverkan enligt lagen om finansmarknadens infrastruktur.

(14)

Slutsatsen kan därför dras att schweiziska fondbörser är föremål för auktorisering och fortlöpande effektiv tillsyn och kontroll av regelefterlevnaden.

(15)

Enligt det andra villkoret måste handelsplatser i tredjelandet ha tydliga och transparenta regler för upptagande till handel av värdepapper, så att handeln med dessa värdepapper kan ske på ett rättvist, välordnat och effektivt sätt och att de är fritt överlåtbara.

(16)

Enligt schweizisk lag ska fondbörser utfärda regler om upptagande av värdepapper till handel (artiklarna 35 och 36 i lagen om finansmarknadens infrastruktur). Dessa regler måste godkännas av Finma. Reglerna ska beakta erkända internationella standarder och särskilt innehålla bestämmelser om värdepappers omsättningsbarhet; offentliggörande av information som investerare behöver för att bedöma värdepappers egenskaper och emittenters kvalitet; skyldigheterna för emittenter, deras företrädare och tredje parter under hela den tid som börsnoteringen eller upptagandet till handel av värdepapperet varar och skyldigheten när det gäller upptagande av aktierelaterade värdepapper att efterleva artiklarna 7 och 81 i den federala lagen av den 16 december 2005 om licensiering och tillsyn av revisorer. Upptagande av värdepapper till handel och börsnotering, dvs. en avancerad form av upptagande till handel, av värdepapper på fondbörser regleras främst av reglerna om börsnotering och ytterligare regler för börsnotering och upptagande till handel. Fondbörsen ser över den ansökan som en emittent lämnar in för varje värdepapper och verifierar att alla relevanta krav uppfylls. För varje ansökan utfärdar fondbörsen ett skriftligt beslut. Information om ett beslut om upptagande till handel är tillgänglig för allmänheten. När ett värdepapper börsnoteras blir emittenten föremål för upprätthållandeskyldigheter beträffande regelbunden rapportering, finansiell rapportering och krav beträffande bolagsstyrning, men också händelsebaserad rapportering som ska ske regelbundet, informationsplikt rörande transaktioner som utförs av företagsledningen och publicitet vid särskilda tillfällen. Enligt artikel 35.3 i lagen om finansmarknadens infrastruktur ska fondbörsen övervaka en emittents efterlevnad av dessa regler och införa de påföljder som avtalats i kontraktet när reglerna kränkts. Enligt artikel 33.1 i förordningen om finansmarknadens infrastruktur ska en fondbörs garantera att samtliga till handel upptagna värdepapper och samtliga börsnoterade värdepapper kan handlas på ett rättvist, effektivt och välordnat sätt. När det gäller aktierelaterade värdepapper anges i reglerna om börsnotering krav på att värdepapper ska vara omsättningsbara, så att det säkerställs att handeln med dessa värdepapper blir effektiv. En fondbörs oberoende organ kan temporärt avbryta handeln med ett värdepapper om ovanliga omständigheter, i synnerhet att emittenten bryter mot viktiga informationskrav, visar att ett avbrytande är lämpligt. Organen kan upphäva börsnoteringen av ett värdepapper, om det finns allvarliga misstankar om att emittenten har solvensproblem eller om insolvens- eller likvidationsförfaranden redan har inletts. Finma kan också ålägga en fondbörs att avbryta handeln med ett visst värdepapper genom att använda sin befogenhet enligt artikel 31 i lagen om tillsyn över finansmarknaden och i syfte att återställa efterlevnad av reglerna i lagen om finansmarknadens infrastruktur eller hantera andra oriktigheter.

(17)

Det schweiziska regelverket innehåller krav på att marknadsaktörer ska få information före handel. Transparens före handel har sin rättsliga grund i artikel 29.1 i lagen om finansmarknadens infrastruktur, där det föreskrivs att fondbörser ska offentliggöra i realtid de fem bästa köp- och säljbuden för varje aktie och varje annat värdepapper samt storleken på handelspositionerna till dessa priser. Detsamma gäller genomförbara intresseanmälningar (artikel 27.3 i förordningen om finansmarknadens infrastruktur). Undantag finns för referensprissystem, system vars enda funktion är att formalisera redan överenskomna transaktioner, order som hålls i en orderhanteringsfacilitet på börsen i väntan på offentliggörande och order av större omfattning än normalt på marknaden. Det schweiziska regelverket innehåller även krav på utlämnande av information efter handel. Transparens efter handel har sin grund i artikel 29.2 i lagen om finansmarknadens infrastruktur, där det föreskrivs att fondbörser omedelbart ska offentliggöra information om transaktioner som utförts på och utanför börsen i fråga om samtliga värdepapper som tagits upp till handel. I synnerhet ska priset och tidpunkten för och volymen av transaktionerna offentliggöras. Undantagen för transparens efter handel är desamma som för transparens före handel. Information om vissa atypiska transaktioner ska också offentliggöras utan dröjsmål. Fondbörsens tjänster i fråga om information före och efter handel ska vara helt transparenta och erbjudas samtliga deltagare på börsen utan diskriminering. Senarelagda data ska finnas tillgängliga för samtliga användare utan kostnad.

(18)

Slutsatsen kan därför dras att schweiziska fondbörser har tydliga och transparenta regler för upptagande till handel av värdepapper, så att handeln med dessa värdepapper kan ske på ett rättvist, välordnat och effektivt sätt och att de är fritt överlåtbara.

(19)

Enligt det tredje villkoret måste emittenter av värdepapper vara skyldiga att lämna regelbundet återkommande och löpande information för att säkerställa ett gott skydd för investerarna.

(20)

Fondbörsens regler om upptagande till handel måste ange vilken information som ska offentliggöras så att investerare kan bedöma värdepappers egenskaper och emittenters kvalitet, för säkerställande av ett högt investerarskydd. Emittenter vars värdepapper tas upp till handel på en schweizisk fondbörs måste offentliggöra årliga finansiella rapporter och delårsrapporter. Emittenter måste offentliggöra sitt årsbokslut på sin webbplats. Värdepapper som tagits upp till handel på en schweizisk fondbörs får också handlas på en annan handelsplats. Rapporteringsskyldigheten för emittenter gäller oavsett på vilken plats handeln ägt rum. Utlämnandet av heltäckande och aktuell information om emittenter av värdepapper gör det möjligt för investerare att bedöma emittenternas ekonomiska resultat och säkerställer tillbörlig transparens för investerare genom ett regelbundet informationsflöde.

(21)

Slutsatsen kan därför dras att emittenter vars värdepapper tas upp till handel på schweiziska fondbörser är skyldiga att lämna regelbundet återkommande och löpande information för att säkerställa ett gott skydd för investerarna.

(22)

Enligt det fjärde villkoret måste regelverket och tillsynssystemet i tredjelandet säkerställa marknadernas transparens och integritet genom förhindrande av marknadsmissbruk i form av insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan.

(23)

Enligt artiklarna 142 och 143 i lagen om finansmarknadens infrastruktur får ingen person bedriva insiderhandel eller otillbörlig marknadspåverkan. På de villkor som anges i artiklarna 154 och 155 i lagen om finansmarknadens infrastruktur är ett utnyttjande eller försök till utnyttjande av insiderinformation och otillbörlig prispåverkan en straffbar gärning. En fondbörs måste utfärda regler om emittenters utlämning av insiderinformation. Enligt fondbörsens regler om börsnotering måste en emittent informera marknaden om alla prispåverkande fakta som framkommit eller är på väg att framkomma inom dess verksamhetsområde, så snart som denne blir medveten om dessa fakta. Prispåverkande fakta är fakta som kan utlösa betydande förändringar av marknadspriserna. Sådan information måste utlämnas så att lika behandling av samtliga marknadsaktörer säkerställs. Enligt artikel 31.1 i lagen om finansmarknadens infrastruktur ska schweiziska fondbörser övervaka prisinformation och de transaktioner som utförs på fondbörsen i syfte att upptäcka insiderhandel, pris- och marknadsmanipulation och andra kränkningar av stadgar och regler. För detta ändamål måste en fondbörs också granska transaktioner som genomförts utanför handelsplatsen och som rapporterats till fondbörsen eller på annat sätt kommit till dess kännedom (artikel 31.1 i lagen om finansmarknadens infrastruktur). Denna tillsynsuppgift måste utföras av ett oberoende organ inom fondbörsen. Emittenter måste, på grundval av deras skyldighet att lämna information och på begäran av Finma, kunna tillhandahålla en insiderförteckning, inklusive alla ytterligare uppgifter och dokument som Finma behöver för att utföra sina uppgifter (artikel 29.1 i lagen om tillsyn över finansmarknaden jämförd med artikel 145 i lagen om finansmarknadens infrastruktur). En fondbörs måste underrätta Finma om alla misstänkta kränkningar av lagen eller andra oriktigheter. Om kränkningarna utgör straffbara gärningar måste fondbörsen även informera den behöriga åklagarmyndigheten utan dröjsmål (artikel 31.2 i lagen om finansmarknadens infrastruktur). Finma gör utredningar på grundval av information om kränkningar av lagen som mottas från fondbörser samt på grundval av dess egen marknadsövervakning, med målet att kontrollera att bestämmelserna i tillsynslagstiftningen om förhindrande av marknadsmissbruk efterlevs.

(24)

Slutsatsen kan därför dras att regelverket och tillsynssystemet i Schweiz säkerställer marknadernas transparens och integritet genom förhindrande av marknadsmissbruk i form av insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan.

(25)

Således kan slutsatsen dras att det regelverk och tillsynssystem som gäller för fondbörser enligt bilagan till detta beslut och som tillämpas under tillsyn av Finma uppfyller de fyra villkoren för regelverk och tillsynssystem och följaktligen bör anses utgöra ett system som är likvärdigt med de krav på handelsplatser som anges i direktiv 2014/65/EU, förordning (EU) nr 600/2014, förordning (EU) nr 596/2014 och direktiv 2004/109/EG.

(26)

Med tanke på att ett betydande antal av de aktier som har emitterats och tagits upp till handel i Schweiz också handlas på handelsplatser i unionen, är det lämpligt att säkerställa att samtliga värdepappersföretag som omfattas av handelsskyldigheten enligt artikel 23.1 i förordning (EU) nr 600/2014 behåller förmågan att genomföra transaktioner i aktier som tagits upp till handel på de schweiziska fondbörser där deras primära likviditet finns. Eftersom den primära likviditeten för aktier upptagna till handel på schweiziska fondbörser finns hos dessa börser kommer ett godkännande av regelverket och tillsynssystemet i Schweiz att möjliggöra för värdepappersföretag att handla med aktier upptagna till handel i Schweiz på börser i Schweiz och att fullgöra sin skyldighet beträffande bästa utförande gentemot sina kunder.

(27)

Den samlade handeln i unionen med en mångfald av aktier som tagits upp till handel på schweiziska fondbörser är av sådan frekvens att värdepappersföretag i unionen inte har kunnat utnyttja det undantag som anges i artikel 23.1 a i förordning (EU) nr 600/2014. Detta tyder på att handelsskyldigheten enligt artikel 23.1 i förordning (EU) nr 600/2014 skulle gälla för ett betydande antal av de aktier som tagits upp till handel i Schweiz.

(28)

Detta beslut kommer att kompletteras med samarbetsarrangemang som säkerställer ett ändamålsenligt informationsutbyte och en ändamålsenlig samordning av tillsynsverksamheten mellan de nationella behöriga myndigheterna och Finma.

(29)

Detta beslut baseras på de rättsligt bindande krav för fondbörser som gäller i Schweiz när beslutet antas. Kommissionen bör fortsätta att regelbundet övervaka utvecklingen av regelverket och tillsynssystemet för schweiziska fondbörser och uppfyllandet av de villkor som ligger till grund för antagandet av detta beslut.

(30)

Detta beslut beaktar även rådets slutsatser av den 28 februari 2017 enligt vilka en förutsättning för vidareutvecklingen av det sektoriella tillvägagångssättet med Schweiz alltjämt är att det inrättas en gemensam institutionell ram för befintliga och framtida avtal genom vilka Schweiz deltar i EU:s inre marknad. Vid beslutet om huruvida tillämpningen av detta beslut ska förlängas har kommissionen särskilt beaktat utvecklingen i fråga om framstegen mot ett avtal om inrättande av den gemensamma institutionella ramen. En överenskommelse om det fullständiga utkastet till avtal har nåtts mellan EU:s och Schweiz förhandlare. Det schweiziska förbundsrådet har tagit del av detta avtal och beslutat att inleda nationella samråd som kommer att vara fram till våren 2019.

(31)

Kommissionen bör regelbundet se över det regelverk och de tillsynssystem som gäller för fondbörser i Schweiz. Detta påverkar inte kommissionens möjlighet att genomföra en särskild översyn tidigare, om relevant utveckling gör det nödvändigt för kommissionen att ompröva den likvärdighet som fastställs genom detta beslut. En sådan omprövning kan leda till att detta beslut upphävs.

(32)

För att säkerställa de finansiella marknadernas integritet i unionen, särskilt mot bakgrund av de framsteg som gjorts i fråga om inrättandet av en gemensam institutionell ram genom vilken Schweiz deltar i unionens inre marknad, bör detta beslut upphöra att gälla den 30 juni 2019.

(33)

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/2441 (5) om likvärdighet för regelverket och tillsynssystemet för fondbörser i Schweiz i enlighet med direktiv 2014/65/EU upphör att gälla den 31 december 2018. Det är därför nödvändigt att detta beslut träder i kraft snabbt och att det börjar tillämpas från och med den 1 januari 2019.

(34)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från europeiska värdepapperskommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Vid tillämpning av artikel 23.1 i förordning (EU) nr 600/2014 ska det regelverk och tillsynssystem som gäller för schweiziska fondbörser förtecknade i bilagan till det här beslutet anses vara likvärdigt med de krav som följer av direktiv 2014/65/EU, förordning (EU) nr 600/2014, förordning (EU) nr 596/2014 och direktiv 2004/109/EG, och anses vara föremål för effektiv tillsyn och efterlevnadskontroll.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2019.

Det upphör att gälla den 30 juni 2019.

Utfärdat i Bryssel den 20 december 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 173, 12.6.2014, s. 349.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84.).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (förordning om marknadsmissbruk) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG, och 2004/72/EG (EUT L 173, 12.6.2014, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38.).

(5)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/2441 av den 21 december 2017 om likvärdighet för regelverket och tillsynssystemet för fondbörser i Schweiz i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (EUT L 344, 23.12.2017, s. 52).


BILAGA

Fondbörser i Schweiz som anses likvärdiga med reglerade marknader enligt definition i direktiv 2014/65/EU:

a)

SIX Swiss Exchange AG

b)

BX Swiss AG


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/84


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/2048

av den 20 december 2018

om den harmoniserade standard för webbplatser och mobila applikationer som utarbetats till stöd för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (1), särskilt artikel 10.6, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 (2) ska innehåll på webbplatser och i mobila applikationer som överensstämmer med de harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts av kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning förutsättas överensstämma med de tillgänglighetskrav som omfattas av de standarderna eller delar av dem och som anges i artikel 4 i det direktivet.

(2)

Genom genomförandebeslut C(2017) 2585 (3) uppmanade kommissionen Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi) att utarbeta harmoniserad(e) standard(er) baserade på EN 301 549 V1.1.2 (2015-04), inklusive eventuella bestämmelser som behövdes för genomförandet av artikel 4 i direktiv (EU) 2016/2102. EN 301 549 V1.1.2 (2015-04) var resultatet av kommissionens standardiseringsuppdrag 376 (4) och omfattade redan några bestämmelser av betydelse för tillgängligheten avseende webbplatser och mobila applikationer liksom för andra IKT-produkter och IKT-tjänster.

(3)

På grundval av genomförandebeslut C(2017) 2585 har CEN, Cenelec och Etsi slutfört arbetet med den begärda harmoniserade standarden och till kommissionen lämnat den harmoniserade europeiska standarden EN 301 549 V2.1.2 (2018-08), som bl.a. fastställer tekniska krav avseende tillgängligheten för webbplatser och mobila applikationer. Den harmoniserade europeiska standarden EN 301 549 V2 (2018–08) innehåller bl.a. en tabell som visar de bestämmelser från standarden som är relevanta för tillgänglighetskravet enligt artikel 4 i direktiv (EU) 2016/2102.

(4)

Kommissionen har tillsammans med CEN, Cenelec och Etsi bedömt om de relevanta bestämmelserna i den harmoniserade europeiska standarden EN 301 549 V2 (2018–08) som utfärdats av CEN, Cenelec och Etsi överensstämmer med begäran i genomförandebeslut C(2017) 2585.

(5)

De relevanta bestämmelserna i den harmoniserade europeiska standarden EN 301 549 V2 (2018–08) uppfyller de krav som den syftar till att omfatta och som fastställs i bilaga II till genomförandebeslut C(2017) 2585. Det är därför lämpligt att offentliggöra hänvisningen till denna standard i Europeiska unionens officiella tidning.

(6)

Uppfyllandet av en harmoniserad standard innebär en presumtion om överensstämmelse med motsvarande väsentliga krav i unionens harmoniserade lagstiftning från och med dagen för offentliggörande av hänvisningen till en sådan standard i Europeiska unionens officiella tidning. Detta beslut bör därför träda i kraft samma dag som det offentliggörs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

En hänvisning till den harmoniserade standard för webbplatser och mobila applikationer som utarbetats till stöd för direktiv (EU) 2016/2102 och som förtecknas i bilagan till detta beslut offentliggörs härmed i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 20 december 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (EUT L 327, 2.12.2016, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandebeslut C(2017) 2585 av den 27 april 2017 om en begäran om standardisering till de europeiska standardiseringsorganisationerna till stöd för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer.

(4)  Standardiseringsuppdrag 376, 7 december 2005, till CEN, Cenelec och Etsi till stöd för europeiska krav på tillgänglighet i samband med offentlig upphandling av varor och tjänster på IKT-området.


BILAGA

Nr

Hänvisning till standard

1.

EN 301 549 V2.1.2 (2018-08)

Tillgänglighetskrav avseende IKT-produkter och IKT-tjänster


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/87


EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2018/2049

av den 12 december 2018

om godkännande av den mängd mynt som ska ges ut 2019 (ECB/2018/35)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS DIREKTION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 128.2,

med beaktande av Europeiska centralbankens beslut (EU) 2015/2332 av den 4 december 2015 om förfarandet för att godkänna den mängd euromynt som ska ges ut (ECB/2015/43) (1), särskilt artikel 2.9, och

av följande skäl:

(1)

Europeiska centralbanken (ECB) har sedan den 1 januari 1999 ensamrätt att godkänna den mängd mynt som ges ut av de medlemsstater som har euron som valuta.

(2)

De nitton medlemsstater som har euron som valuta har för godkännande lämnat in sina uppgifter till ECB om den mängd mynt som ska ges ut under 2019, tillsammans med förklaringar till beräkningsmetoden. Vissa av dessa medlemsstater har därutöver lämnat ytterligare information avseende mynt i omlopp, där sådan information finns information tillgänglig och bedöms som viktig av den berörda medlemsstaten för att styrka sina uppgifter.

(3)

Eftersom medlemsstaterna bara får ge ut euromynt i den omfattning som godkänns av ECB, får de inte överskrida dessa ramar utan att ECB först har gett sitt godkännande.

(4)

Enligt artikel 2.9 i beslut (EU) 2015/2332 (ECB/2015/43) ska befogenheten att anta beslut om godkännande av årliga ansökningar avseende den mängd mynt som årligen får ges ut som medlemsstater som har euron som valuta ställer, delegeras till direktionen i sådana fall då den mängd mynt som ska ges inte förändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Godkännande av den mängd euromynt som ska ges ut 2019

ECB godkänner härmed den mängd euromynt som ska ges ut av de medlemsstater som har euron som valuta under 2019 enligt nedanstående tabell:

 

Mängd euromynt som får ges ut under 2019

Mynt i omlopp

Samlarmynt

(ej avsedda att sättas i omlopp)

Myntutgivning

(miljoner euro)

(miljoner euro)

(miljoner euro)

Belgien

46,0

1,0

47,0

Tyskland

401,0

231,0

632,0

Estland

10,2

0,3

10,5

Irland

11,0

0,5

11,5

Grekland

110,9

0,6

111,5

Spanien

357,2

30,0

387,2

Frankrike

235,8

50,1

285,9

Italien

204,2

2,1

206,3

Cypern

13,5

0,1

13,6

Lettland

15,7

0,2

15,9

Litauen

22,0

0,7

22,7

Luxemburg

12,4

0,2

12,6

Malta

9,0

0,2

9,2

Nederländerna

25,0

3,0

28,0

Österrike

73,2

153,4

226,6

Portugal

43,1

2,5

45,6

Slovenien

22,0

1,5

23,5

Slovakien

17,0

1,2

18,2

Finland

15,0

10,0

25,0

Totalt

1 644,2

488,6

2 132,8

Artikel 2

Verkan

Detta beslut får verkan samma dag som det delges adressaterna.

Artikel 3

Adressater

Detta beslut riktar sig till de medlemsstater som har euron som valuta.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 12 december 2018.

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 328, 12.12.2015, s. 123.


REKOMMENDATIONER

21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/89


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2018/2050

av den 19 december 2018

om anpassning av tillämpningsområdet och villkoren för generella överföringstillstånd för demonstrations- och utvärderingssyften enligt artikel 5.2 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG

[delgivet med nummer C(2018) 8598]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG (1) är medlemsstaterna skyldiga att offentliggöra minst fyra generella överföringstillstånd.

(2)

Generella överföringstillstånd är en viktig del av det förenklade tillståndssystem som infördes genom direktiv 2009/43/EG.

(3)

Skillnaderna i tillämpningsområdet för generella överföringstillstånd som medlemsstaterna offentliggör när det gäller de försvarsrelaterade produkter som omfattas samt de olika villkor som tillämpas på överföringar av dessa produkter kan göra det svårare att genomföra direktiv 2009/43/EG och uppnå dess förenklingsmål. Det är viktigt att anpassa de nationella tillvägagångssätten i fråga om tillämpningsområdet och villkoren för överföringar enligt de generella överföringstillstånd som medlemsstaterna offentliggjort, för att säkerställa att dessa tillstånd är attraktiva och används.

(4)

I sina slutsatser av den 18 maj 2015 upprepade rådet att det finns ett behov av att genomföra och tillämpa bland annat direktiv 2009/43/EG. Efter att tidigare ha antagit två rekommendationer om generella överföringstillstånd för försvarsmakter (2) och för certifierade mottagare (3) har kommissionen i den europeiska försvarshandlingsplanen (4) och i rapporten om utvärdering av överföringsdirektivet (5) tillkännagett att den fokuserar på de två återstående generella överföringstillstånden, vilka omfattar överföringar som sker i demonstrations-, utvärderings-, utställnings-, reparations- och underhållssyfte.

(5)

Initiativet i denna rekommendation har fått starkt stöd av medlemsstaternas företrädare i den kommitté som inrättades genom artikel 14 i direktiv 2009/43/EG. Riktlinjerna i rekommendationen återspeglar diskussionerna i en expertgrupp som inrättats under denna kommitté.

(6)

Denna rekommendation är tillämplig på förteckningen över försvarsrelaterade produkter (som motsvarar Europeiska unionens gemensamma militära förteckning) i bilagan till direktiv 2009/43/EG. Rekommendationen kommer vid behov att uppdateras så att den återspeglar framtida uppdateringar av förteckningen över försvarsrelaterade produkter.

(7)

På grundval av diskussionerna med medlemsstaterna och med hänsyn till produkternas egenskaper (inklusive undantag), exempelvis deras känslighet, utgör de försvarsrelaterade produkter som anges i punkt 1.1 i denna rekommendation en icke uttömmande minimiförteckning över produkter för vilka medlemsstaterna tillåter överföring enligt sina generella överföringstillstånd för demonstrations- och utvärderingssyften. Det innebär att de generella överföringstillstånd för demonstrations- och utvärderingssyften som en medlemsstat offentliggjort också får användas för överföring av andra försvarsrelaterade produkter som ingår i bilagan till direktiv 2009/43/EG men inte anges i denna rekommendation.

(8)

I samband med diskussionerna om denna rekommendation har medlemsstaterna erinrat om att de är bundna av åtaganden enligt unionslagstiftningen, såsom rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (6), och av internationella åtaganden på området för exportkontroll. I detta sammanhang har medlemsstaterna erkänt uttalandet ”Medlemsstaternas politiska åtagande för försörjningstrygghet” (7).

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.   GENERELLA ÖVERFÖRINGSTILLSTÅND FÖR DEMONSTRATION OCH UTVÄRDERING

Medlemsstaterna rekommenderas att anpassa sina generella överföringstillstånd för demonstration och utvärdering i enlighet med nedanstående.

1.1   Försvarsrelaterade produkter som kan överföras i enlighet med generella överföringstillstånd för demonstrations- och utvärderingssyften enligt artikel 5.2 c i direktiv 2009/43/EG

Följande ML-kategorier är underkategorier i förteckningen över försvarsrelaterade produkter i bilagan till direktiv 2009/43/EG. Det generella överföringstillståndet för demonstrations- och utvärderingssyften bör som ett minimum möjliggöra överföring av de försvarsrelaterade produkter som anges i nedanstående ML-kategorier. Medlemsstaterna får välja att införa fler ML-kategorier med motsvarande försvarsrelaterade produkter i sina generella överföringstillstånd för demonstrations- och utvärderingssyften.

Förteckning över de ML-kategorier som minst ska omfattas:

ML3. Alla varor omfattas, utom följande:

Substridsdelar som omfattas av konventionen om klusterammunition.

Slutfasstyrda projektiler.

Ammunition, projektiler och drivladdningar som utformats särskilt för militär användning.

ML5. Alla varor omfattas, utom följande:

Underkategori 5 b: Målfångnings-, målangivnings-, avståndsmätnings-, övervaknings- eller målföljningssystem; detekterings-, datafusions-, igenkännings- eller identifieringsutrustning samt utrustning för sensorintegration.

Underkategori 5 c: Motmedelsutrustning för utrustning enligt ML5 a eller b.

Alla varor bör levereras utan krypteringkomponent och utan integrerad databas.

ML6. Alla varor omfattas, utom följande:

Kompletta fordon som omfattas av underkategori ML6 a.

Chassin och torn som omfattas av underkategori ML6 a.

Utrustning och utrustningskomponenter som inte ingår i de andra ML-kategorierna.

ML7. Följande varor omfattas:

Underkategori 7 f: Skyddsutrustning eller utrustning för dekontaminering som utformats eller modifierats särskilt för militär användning, komponenter och kemiska blandningar.

Underkategori 7 g: Utrustning särskilt utformad eller modifierad för militär användning, utformad eller modifierad för detektering eller identifiering av material enligt ML7 a, ML7 b eller ML7 d, samt komponenter som utformats särskilt för denna.

ML8. Alla varor omfattas, utom följande:

Alla ämnen med alla följande egenskaper:

Detonationshastighet på minst 8 000 m/s.

Densitet på högst 1,80 g/cm3.

Alla sprängämnen enligt följande och tillhörande blandningar:

Underkategori 8 a.15: HNS (hexanitrostilben) (CAS-nr 20062-22-0).

Underkategori 8 a.21: RDX och derivater därav enligt följande:

RDX (cyklotrimetylentrinitramin, cyklonit; T4 hexahydro-1,3,5-trinitro-1,3,5-triazin; 1,3,5-trinitro-1,3,5-triaza-cyklohexan (hexogen)) (CAS-nr 121-82-4).

Keto-RDX (K-6 eller 2,4,6-trinitro-2,4–6-triazacyklohexanon) (CAS-nr 115029-35-1).

Underkategori 8 a.23: TATB (triaminotrinitrobensen) (CAS-nr 3058-38-6).

Alla ämnen som kan användas direkt eller indirekt i framställningen av substridsdelsvapen som omfattas av konventionen om klusterammunition, undertecknad i Oslo den 3 december 2008, förutom mot de medlemsstater som ratificerat konventionen om klustervapen.

ML9. Alla varor omfattas, utom följande:

Kompletta krigsfartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster) som omfattas av underkategori ML9 a.

Kompletta skrov.

Underkategori ML9 a.2.d: Aktiva vapenmotmedelsystem enligt ML4 b, ML5 c eller ML11 a.

Underkategori ML9 b.4: Luftoberoende framdrivningssystem (AIP) särskilt utformade för ubåtar.

Underkategori ML9 d: Antiubåts- och antitorpednät, särskilt utformade för militär användning.

Artiklar under ML9 c: Anordningar för undervattensdetektion, särskilt utformade för militär användning, styrutrustning till dessa och komponenter till dessa som utformats särskilt för militär användning.

ML10. Alla varor omfattas, utom följande:

Kompletta luftfartyg, lättare än luft-farkoster, obemannade luftfartyg som omfattas av underkategori ML10 a, ML10 b eller ML10 c.

Skrov till stridsflygplan och stridshelikopter.

Motorer till stridsflygplan.

Utrustning och utrustningskomponenter som inte ingår i de andra ML-kategorierna.

ML11. Följande varor omfattas:

Underkategori ML11 a.g: Utrustning för styrning och navigering förutom artiklar som utformats eller ändrats särskilt för raketer, robotar, bärraketer och obemannade luftfartyg (”UAV”).

Underkategori ML11 a.h: Digital radiokommunikationsutrustning som utnyttjar rymdvågsreflektion i troposfären.

Underpunkt ML11 a.j: Automatiserade ledningssystem.

ML13. Alla varor omfattas.

ML15. Alla varor omfattas, utom följande:

Underkategori ML15 f:

ML16. Alla varor omfattas, utom följande:

Alla artiklar relaterade till varor med anknytning till ballistisk teknik och CBRN-spridning.

ML17. Följande varor omfattas:

Underkategori ML17 b: Byggutrustning som utformats särskilt för militär användning.

Underkategori ML17 d: Fältarbetsutrustning som utformats särskilt för militär användning.

Underkategori ML17 j: Flyttbara reparationsverkstäder som utformats eller modifierats särskilt för underhåll av militär utrustning.

Underkategori ML17 k: Generatorer för bruk i fält som utformats eller modifierats särskilt för militär användning.

Underkategori ML17 l: Containrar som utformats eller modifierats särskilt för militär användning.

Underkategori ML17 m: Färjor andra än de som tas upp på något annat ställe i EU:s gemensamma militära förteckning, broar och pontoner som utformats särskilt för militär användning.

Underkategori ML17 o: Skyddsutrustning för laser som är särskilt utformad för militär användning.

ML21. Följande varor omfattas:

Underkategori ML21 a: Programvara som särskilt utformats eller modifierats för användning av varor som förtecknas i det generella överföringstillståndet.

Underkategori ML21 b.4: Programvara som särskilt utformats för militär användning eller som särskilt utformats för lednings-, kommunikations- och underrättelsesystem (C3I) eller lednings-, kommunikations-, dator- och underrättelsesystem (C4I).

ML22. Följande omfattas:

Endast den nödvändiga tekniken för användning av varor som är tillåtna i samma generella överföringstillstånd.

1.2   Villkor som ska ingå i det generella överföringstillståndet för demonstration och utvärdering

Följande förteckning är inte uttömmande. Andra villkor som en medlemsstat lägger till får dock inte strida mot eller undergräva de villkor som anges nedan.

Geografisk giltighet

:

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (8).

Överföring för demonstration

:

Överföring av en försvarsrelaterad produkt för användning i en miljö som simulerar operativa förhållanden. Uttrycket ”överföring för demonstration” omfattar provskjutning av vapen.

Överföring för utvärdering

:

Överföring av en försvarsrelaterad produkt för provning av produkten och utbyte av provningsresultat. Uttrycket ”överföring för utvärdering” omfattar överföring av teknik för utbyte av provningsresultat.

Återföring

:

Medlemsstaterna ska välja ett av följande alternativ för återföring av den försvarsrelaterade produkten efter demonstration eller utvärdering:

a)

Undantag från skyldigheten att ha föregående tillstånd kan genomföras i enlighet med artikel 4.2 e i direktiv 2009/43/EG.

b)

Offentliggörande av ett generellt överföringstillstånd för returnering av försvarsrelaterade produkter efter demonstration eller utvärdering, beroende på vad som är tillämpligt, med minst samma förteckning över överförbara försvarsrelaterade produkter.

c)

Införlivande av återföring i det generella överföringstillståndet för demonstration och/eller utvärdering.

Varaktighet

:

Ursprungsmedlemsstater får ange en tidsfrist för returnering av den försvarsrelaterade produkten som leverantören måste följa gentemot den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten. De medlemsstater som den försvarsrelaterade produkten återförs från får också ange en tidsfrist för återföring som leverantören eller leverantörens företrädare ska följa.

2.   UPPFÖLJNING

Medlemsstaterna uppmanas att ge verkan åt denna rekommendation senast den 1 juli 2019.

Medlemsstaterna uppmanas att underrätta kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits för att ge verkan åt denna rekommendation.

3.   ADRESSATER

Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i Bryssel den 19 december 2018.

På kommissionens vägnar

Elżbieta BIEŃKOWSKA

Ledamot av kommissionen


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (EUT L 146, 10.6.2009, s. 1).

(2)  EUT L 329, 3.12.2016, s. 101.

(3)  EUT L 329, 3.12.2016, s. 105.

(4)  COM(2016) 950 final.

(5)  COM(2016) 760 final.

(6)  Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99).

(7)  Antogs av regeringsföreträdarna för de medlemsstater som deltar i Europeiska försvarsbyrån, församlade i rådet vid dess 3551:a möte den 19 juni 2017.

(8)  Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 111/2013 av den 14 juni 2013 om ändring av bilaga II (Tekniska föreskrifter, standarder, provning och certifiering) till EES-avtalet (EUT L 318, 28.11.2013, s. 12), som införlivade direktiv 2009/43/EG i EES-avtalet, innehöll en särskild anpassningstext: ”Detta direktiv gäller inte för Liechtenstein.”


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/94


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2018/2051

av den 19 december 2018

om anpassning av tillämpningsområdet och villkoren för generella överföringstillstånd för reparations- och underhållssyften enligt artikel 5.2 d i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG

[delgivet med nr C(2018) 8610]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG (1) är medlemsstaterna skyldiga att offentliggöra minst fyra generella överföringstillstånd.

(2)

Generella överföringstillstånd är en viktig del av det förenklade tillståndssystem som infördes genom direktiv 2009/43/EG.

(3)

Skillnaderna i tillämpningsområdet för generella överföringstillstånd som medlemsstaterna offentliggör när det gäller de försvarsrelaterade produkter som omfattas samt de olika villkor som tillämpas på överföringar av dessa produkter kan göra det svårare att genomföra direktiv 2009/43/EG och uppnå dess förenklingsmål. Det är viktigt att anpassa de nationella tillvägagångssätten i fråga om tillämpningsområdet och villkoren för överföringar enligt de generella överföringstillstånd som medlemsstaterna offentliggjort, för att säkerställa att dessa tillstånd är attraktiva och används.

(4)

I sina slutsatser av den 18 maj 2015 upprepade rådet att det finns ett behov av att genomföra och tillämpa bland annat direktiv 2009/43/EG. Efter att tidigare ha antagit två rekommendationer om generella överföringstillstånd för försvarsmakter (2) och för certifierade mottagare (3) har kommissionen i den europeiska försvarshandlingsplanen (4) och i rapporten om utvärdering av överföringsdirektivet (5) tillkännagett att den fokuserar på de två återstående generella överföringstillstånden, vilka omfattar överföringar som sker i demonstrations-, utvärderings-, utställnings-, reparations- och underhållssyfte.

(5)

Initiativet i denna rekommendation har fått starkt stöd av medlemsstaternas företrädare i den kommitté som inrättades genom artikel 14 i direktiv 2009/43/EG. Riktlinjerna i rekommendationen återspeglar resultatet av diskussioner i en expertgrupp som inrättats under denna kommitté.

(6)

Denna rekommendation är tillämplig på förteckningen över försvarsrelaterade produkter (som motsvarar Europeiska unionens gemensamma militära förteckning) i bilagan till direktiv 2009/43/EG. Rekommendationen kommer vid behov att uppdateras så att den återspeglar framtida uppdateringar av förteckningen över försvarsrelaterade produkter.

(7)

På grundval av diskussionerna med medlemsstaterna och med hänsyn till produkternas egenskaper (inklusive undantag), exempelvis deras känslighet, utgör de försvarsrelaterade produkter som anges i punkt 1.1 i denna rekommendation en icke uttömmande minimiförteckning över produkter för vilka medlemsstaterna tillåter överföring enligt sina generella överföringstillstånd för reparations- och underhållssyften. Det innebär att de generella överföringstillstånd för reparations- och underhållssyften som en medlemsstat offentliggjort också får användas för överföring av andra försvarsrelaterade produkter som ingår i bilagan till direktiv 2009/43/EG men inte anges i denna rekommendation.

(8)

I samband med diskussionerna om denna rekommendation har medlemsstaterna erinrat om att de är bundna av åtaganden enligt unionslagstiftningen, såsom rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/GUSP (6), och av internationella åtaganden på området för exportkontroll. I detta sammanhang har medlemsstaterna erkänt uttalandet ”Medlemsstaternas politiska åtagande för försörjningstrygghet” (7).

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.   GENERELLA ÖVERFÖRINGSTILLSTÅND FÖR REPARATION OCH UNDERHÅLL

Medlemsstaterna rekommenderas att anpassa sina generella överföringstillstånd för reparation och underhåll i enlighet med nedanstående.

1.1   Försvarsrelaterade produkter som kan överföras i enlighet med generella överföringstillstånd för reparations- och underhållssyften enligt artikel 5.2 d i direktiv 2009/43/EG

Följande ML-kategorier är underkategorier i förteckningen över försvarsrelaterade produkter i bilagan till direktiv 2009/43/EG. Det generella överföringstillståndet för reparations- och underhållssyften bör som ett minimum möjliggöra överföring av de försvarsrelaterade produkter som anges i nedanstående ML-kategorier. Medlemsstaterna får välja att införa fler ML-kategorier med motsvarande försvarsrelaterade produkter i sina generella överföringstillstånd för reparations- och underhållssyften.

Förteckning över de ML-kategorier som minst ska omfattas:

ML3. Alla varor omfattas, utom följande:

Substridsdelar som omfattas av konventionen om klusterammunition.

Slutfasstyrda projektiler.

Ammunition, projektiler och drivladdningar som utformats särskilt för militär användning.

ML4. Alla varor omfattas, utom följande:

Underkategori 4 a: Bomber, torpeder, raketer, robotar, andra anordningar och laddningar och komponenter som utformats eller modifierats särskilt för militär användning.

Underkategori 4 b: Komponenter som utformats särskilt för avfyrning, läggning, vilseledning, störning, desarmering och som omfattas av ML4 a.

ML5. Alla varor omfattas, utom följande:

Underkategori 5 b: Målfångnings-, målangivnings-, avståndsmätnings-, övervaknings- eller målföljningssystem; detekterings-, datafusions-, igenkännings- eller identifieringsutrustning samt utrustning för sensorintegration.

Underkategori 5 c: Motmedelsutrustning för utrustning enligt ML5 a eller b.

Alla varor bör levereras utan krypteringkomponent och utan integrerad databas.

ML6. Alla varor omfattas, utom följande:

Kompletta fordon.

Chassin och torn som omfattas av underkategori ML6 a.

Utrustning och utrustningskomponenter som inte ingår i de andra ML-kategorierna.

ML7. Följande varor omfattas:

Underkategori 7 f: Skyddsutrustning eller utrustning för dekontaminering som utformats eller modifierats särskilt för militär användning, komponenter och kemiska blandningar.

Underkategori 7 g: Utrustning särskilt utformad eller modifierad för militär användning, utformad eller modifierad för detektering eller identifiering av material enligt ML7 a, ML7 b eller ML7 d, samt komponenter som utformats särskilt för denna.

ML8. Alla varor omfattas, utom följande:

Alla ämnen med alla följande egenskaper:

Detonationshastighet på minst 8 000 m/s.

Densitet på högst 1,80 g/cm3.

Alla sprängämnen enligt följande och tillhörande blandningar:

Underkategori 8 a.15: HNS (hexanitrostilben) (CAS-nr 20062-22-0).

Underkategori 8 a.21: RDX och derivater därav enligt följande:

RDX (cyklotrimetylentrinitramin, cyklonit; T4 hexahydro-1,3,5-trinitro-1,3,5-triazin; 1,3,5-trinitro-1,3,5-triaza-cyklohexan (hexogen)) (CAS-nr 121-82-4).

Keto-RDX (K-6 eller 2,4,6-trinitro-2,4,6-triazacyklohexanon) (CAS-nr 115029-35-1).

Underkategori 8 a.23: TATB (triaminotrinitrobensen) (CAS-nr 3058-38-6).

Alla ämnen som kan användas direkt eller indirekt i framställningen av substridsdelsvapen som omfattas av konventionen om klusterammunition, undertecknad i Oslo den 3 december 2008, förutom mot de medlemsstater som ratificerat konventionen om klustervapen.

ML9. Alla varor omfattas, utom följande:

Kompletta krigsfartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster) som omfattas av underkategori ML9 a.

Kompletta skrov.

Artiklar under ML9 c: Anordningar för undervattensdetektion, särskilt utformade för militär användning, styrutrustning till dessa och komponenter till dessa som utformats särskilt för militär användning.

ML10. Alla varor omfattas, utom följande:

Kompletta luftfartyg, lättare än luft-farkoster, obemannade luftfartyg som omfattas av underkategori ML10 a eller ML10 c.

Skrov till stridsflygplan och stridshelikopter.

Motorer till stridsflygplan.

Utrustning och utrustningskomponenter som inte ingår i de andra ML-kategorierna.

ML11. Följande varor omfattas:

Underkategori ML11 a.g: Utrustning för styrning och navigering förutom artiklar som utformats eller ändrats särskilt för raketer, robotar, bärraketer och obemannade luftfartyg (”UAV”).

Underkategori ML11 a.h: Digital radiokommunikationsutrustning som utnyttjar rymdvågsreflektion i troposfären.

Underpunkt ML11 a.j: Automatiserade ledningssystem.

ML13. Alla varor omfattas.

ML14. Alla varor omfattas.

ML15. Alla varor omfattas.

ML16. Alla varor omfattas, utom följande:

Alla artiklar relaterade till varor med anknytning till ballistisk teknik och CBRN-spridning.

ML17. Följande varor omfattas:

Underkategori ML17 b: Byggutrustning som utformats särskilt för militär användning.

Underkategori ML17 d: Fältarbetsutrustning som utformats särskilt för militär användning.

Underkategori ML17 j: Flyttbara reparationsverkstäder som utformats eller modifierats särskilt för underhåll av militär utrustning.

Underkategori ML17 k: Generatorer för bruk i fält som utformats eller modifierats särskilt för militär användning.

Underkategori ML17 l: Containrar som utformats eller modifierats särskilt för militär användning.

Underkategori ML17 m: Färjor andra än de som tas upp på något annat ställe i EU:s gemensamma militära förteckning, broar och pontoner som utformats särskilt för militär användning.

Underkategori ML17 o: Skyddsutrustning för laser som är särskilt utformad för militär användning.

ML21. Följande varor omfattas:

Underkategori ML21 a: Programvara som särskilt utformats eller modifierats för användning av varor som förtecknas i det generella överföringstillståndet.

Underkategori ML21 b.4: Programvara som särskilt utformats för militär användning eller som särskilt utformats för lednings-, kommunikations- och underrättelsesystem (C3I) eller lednings-, kommunikations-, dator- och underrättelsesystem (C4I).

ML22. Följande omfattas:

Den nödvändiga tekniken för användning av varor som är tillåtna i samma generella överföringstillstånd.

1.2   Villkor som ska ingå i det generella överföringstillståndet för reparations- och underhållssyften

Följande förteckning över villkor är inte uttömmande. Andra villkor som en medlemsstat lägger till får dock inte strida mot eller undergräva de villkor som anges nedan.

Geografisk giltighet

:

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (8).

Överföring för reparation

:

Överföring av en försvarsrelaterad produkt i syfte att reparera den och inte att uppgradera eller förbättra den i prestandaavseende.

Överföring för underhåll

:

Överföring av en försvarsrelaterad produkt i syfte att underhålla den och inte att uppgradera eller förbättra den i prestandaavseende.

Returnering

:

Medlemsstaterna får kräva att det finns ett tidigare tillstånd för den ursprungliga överföringen av den artikel som returneras efter reparation. Medlemsstaterna ska välja ett av följande alternativ för returnering av den försvarsrelaterade produkten efter reparation eller underhåll:

a)

Undantag från skyldigheten att ha föregående tillstånd i enlighet med artikel 4.2 e i direktiv 2009/43/EG.

b)

Offentliggörande av ett generellt överföringstillstånd för returnering av försvarsrelaterade produkter efter reparation eller underhåll, med minst samma förteckning över överförbara försvarsrelaterade produkter.

c)

Införlivande av returnering i det generella överföringstillståndet för reparation och/eller underhåll.

Varaktighet

:

Medlemsstaterna får ange en tidsfrist för returnering av den försvarsrelaterade produkten.

2.   UPPFÖLJNING

Medlemsstaterna uppmanas att ge verkan åt denna rekommendation senast den 1 juli 2019.

Medlemsstaterna uppmanas att underrätta kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits för att ge verkan åt denna rekommendation.

3.   ADRESSATER

Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i Bryssel den 19 december 2018.

På kommissionens vägnar

Elżbieta BIEŃKOWSKA

Ledamot av kommissionen


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (EUT L 146, 10.6.2009, s. 1).

(2)  EUT L 329, 3.12.2016, s. 101.

(3)  EUT L 329, 3.12.2016, s. 105.

(4)  COM(2016) 950 final.

(5)  COM(2016) 760 final.

(6)  Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99).

(7)  Antogs av regeringsföreträdarna för de medlemsstater som deltar i Europeiska försvarsbyrån, församlade i rådet vid dess 3551:a möte den 19 juni 2017.

(8)  Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 111/2013 av den 14 juni 2013 om ändring av bilaga II (Tekniska föreskrifter, standarder, provning och certifiering) till EES-avtalet (EUT L 318, 28.11.2013, s. 12), som införlivade direktiv 2009/43/EG i EES-avtalet, innehöll en särskild anpassningstext: ”Detta direktiv gäller inte för Liechtenstein.


21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/98


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2018/2052

av den 19 december 2018

om anpassning av tillämpningsområdet och villkoren för generella överföringstillstånd för utställningssyften enligt artikel 5.2 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG

[delgivet med nr C(2018) 8611]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG (1) är medlemsstaterna skyldiga att offentliggöra minst fyra generella överföringstillstånd.

(2)

Generella överföringstillstånd är en viktig del av det förenklade tillståndssystem som infördes genom direktiv 2009/43/EG.

(3)

Skillnaderna i tillämpningsområdet för generella överföringstillstånd som medlemsstaterna offentliggör när det gäller de försvarsrelaterade produkter som omfattas samt de olika villkor som tillämpas på överföringar av dessa produkter kan göra det svårare att genomföra direktiv 2009/43/EG och uppnå dess förenklingsmål. Det är viktigt att anpassa de nationella tillvägagångssätten i fråga om tillämpningsområdet och villkoren för överföringar enligt de generella överföringstillstånd som medlemsstaterna offentliggjort, för att säkerställa att dessa tillstånd är attraktiva och används.

(4)

I sina slutsatser av den 18 maj 2015 upprepade rådet att det finns ett behov av att genomföra och tillämpa bland annat direktiv 2009/43/EG. Efter att tidigare ha antagit två rekommendationer om generella överföringstillstånd för försvarsmakter (2) och för certifierade mottagare (3) har kommissionen i den europeiska försvarshandlingsplanen (4) och i rapporten om utvärdering av överföringsdirektivet (5) tillkännagett att den fokuserar på de två återstående generella överföringstillstånden, vilka omfattar överföringar som sker i demonstrations-, utvärderings-, utställnings-, reparations- och underhållssyfte.

(5)

Initiativet i denna rekommendation har fått starkt stöd av medlemsstaternas företrädare i den kommitté som inrättades genom artikel 14 i direktiv 2009/43/EG. Riktlinjerna i rekommendationen återspeglar diskussionerna i en expertgrupp som inrättats under denna kommitté.

(6)

Denna rekommendation är tillämplig på förteckningen över försvarsrelaterade produkter (som motsvarar Europeiska unionens gemensamma militära förteckning) i bilagan till direktiv 2009/43/EG. Rekommendationen kommer vid behov att uppdateras så att den återspeglar framtida uppdateringar av förteckningen över försvarsrelaterade produkter.

(7)

På grundval av diskussionerna med medlemsstaterna och med hänsyn till produkternas egenskaper (inklusive undantag), exempelvis deras känslighet, utgör de försvarsrelaterade produkter som anges i punkt 1.1 i denna rekommendation en icke uttömmande minimiförteckning över produkter för vilka medlemsstaterna tillåter överföring enligt sina generella överföringstillstånd för utställningssyften. Det innebär att de generella överföringstillstånd för utställningssyften som en medlemsstat offentliggjort också får användas för överföring av andra försvarsrelaterade produkter som ingår i bilagan till direktiv 2009/43/EG men inte anges i denna rekommendation.

(8)

I samband med diskussionerna om denna rekommendation har medlemsstaterna erinrat om att de är bundna av åtaganden enligt unionslagstiftningen, såsom rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (6), och av internationella åtaganden på området för exportkontroll.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.   GENERELLA ÖVERFÖRINGSTILLSTÅND FÖR UTSTÄLLNING

Medlemsstaterna rekommenderas att anpassa sina generella överföringstillstånd för utställning i enlighet med nedanstående.

1.1   Försvarsrelaterade produkter som kan överföras i enlighet med generella överföringstillstånd för utställningssyften enligt artikel 5.2 c i direktiv 2009/43/EG

Följande ML-kategorier är underkategorier i förteckningen över försvarsrelaterade produkter i bilagan till direktiv 2009/43/EG. Det generella överföringstillståndet för utställningssyften bör som ett minimum möjliggöra överföring av de försvarsrelaterade produkter som anges i nedanstående ML-kategorier. Medlemsstaterna får välja att införa fler ML-kategorier med motsvarande försvarsrelaterade produkter i sina generella överföringstillstånd för utställningssyften.

Förteckning över de ML-kategorier som minst ska omfattas:

ML1. Alla varor omfattas, utom följande:

Vapen som utformats speciellt för militär användning.

Lopp och slutstycken till vapen som utformats speciellt för militär användning.

ML2. ML2 c och d: Alla varor omfattas.

ML3. Följande varor omfattas:

Inert ammunitionsmodell.

ML4. Alla varor omfattas, utom följande:

Underkategori 4 a: Alla varor undantas, förutom inerta modeller som omfattas.

Underkategori 4 b: Komponenter som särskilt utformats för avfyrning, läggning, vilseledning, störning, desarmering och som omfattas av underkategori ML4 a.

ML5. Alla varor omfattas, utom följande:

Underkategori 5 c: Motmedelsutrustning för utrustning enligt underkategori ML5 a eller ML5 b.

Alla varor bör levereras utan krypteringkomponent och utan integrerad databas.

ML6. Alla varor omfattas, utom följande:

Kompletta fordon som omfattas av underkategori ML6 a.

Chassin och torn som omfattas av underkategori ML6 a.

ML7. Alla varor undantas, utom följande:

Underkategori 7 f: Skyddsutrustning eller utrustning för dekontaminering som utformats eller modifierats särskilt för militär användning, komponenter och kemiska blandningar.

Underkategori 7 g: Utrustning särskilt utformad eller modifierad för militär användning, utformad eller modifierad för detektering eller identifiering av material enligt underkategori ML7 a, ML7 b eller ML7 d, samt komponenter som utformats särskilt för denna.

ML9. Alla varor omfattas, utom följande:

Kompletta krigsfartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster).

Kompletta skrov.

Artiklar under underkategori ML9 c: Anordningar för undervattensdetektion, särskilt utformade för militär användning, styrutrustning till dessa och komponenter till som utformats särskilt för militär användning.

ML10. Alla varor omfattas, utom följande:

Kompletta flygplan.

Skrov till stridsflygplan och stridshelikopter.

Motorer till stridsflygplan.

ML11. Alla varor omfattas, utom följande:

Underkategori ML11 a.a: Elektronisk stör- och motmedelsutrustning, även utrustning för störning av motståndares mottagare och motmedel mot störning.

Underkategori ML11 a.b: Hoppfrekvensrör.

Underkategori ML11 a.c: Elektroniska system eller elektronisk utrustning som utformats antingen för övervakning av det elektromagnetiska spektrumet av militära underrättelse- eller säkerhetsskäl, eller för att motverka sådan övervakning.

Underkategori 11 a.d: Motmedel för användning under vattenytan, även sådan för akustisk och magnetisk störning och vilseledning, som utformats för att sända störande eller vilseledande signaler till sonarmottagare.

Underkategori ML11 a.e: Databehandlingssäkerhetsutrustning, datasäkerhetsutrustning och överförings- och signalledningssäkerhetsutrustning, som använder krypteringsprocesser.

Underkategori ML11 a.f: Utrustning för identifiering, autentisering och nyckelläsning samt för nyckelhantering, tillverkning och distribution.

Underkategori ML11 a.i: Digitala demodulatorer speciellt utformade för signalunderrättelsetjänst.

Underkategori ML11 b: Störningsutrustning för globala system för satellitnavigering (GNSS) och särskilt utformade komponenter för denna.

Underkategori ML11 c: ”Rymdfarkoster” särskilt utformade eller modifierade för militär användning, och de komponenter för ”rymdfarkoster” som är särskilt utformade för militär användning.

ML13. Alla varor omfattas.

ML14. Alla varor omfattas.

ML15. Alla varor omfattas.

ML16. Alla varor omfattas.

ML17. Alla varor omfattas, utom följande:

Underkategori ML17 f: Bibliotek som utformats eller modifierats särskilt för militär användning med system, utrustning och komponenter som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning.

Underkategori ML17 g: Utrustning för generering av kärnkraft eller framdrivningsutrustning, inbegripet kärnreaktorer som utformats särskilt för militär användning och komponenter för dessa som utformats eller modifierats särskilt för militär användning.

Underkategori ML17 h: Utrustning och material, med en ytbeläggning eller behandling för signaturdämpning, som utformats särskilt för militär användning, utom sådana som tas upp på andra ställen i EU:s gemensamma militära förteckning.

Underkategori ML17 i: Simulatorer som utformats särskilt för militära kärnreaktorer.

ML18. Alla varor omfattas.

ML21. Alla varor omfattas, utom följande:

Underkategori ML21 a: Programvara som särskilt utformats eller modifierats för något av följande:

Utveckling, produktion, drift eller underhåll av utrustning som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning.

Utveckling eller produktion av material som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning.

Utveckling, produktion, drift eller underhåll av programvara som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning.

Programvara som särskilt utformats eller modifierats för användning av artiklar som inte finns förtecknade i detta generella överföringstillstånd.

ML22. Följande omfattas:

Endast den nödvändiga tekniken för användning av varor som är tillåtna i samma generella överföringstillstånd.

1.2   Villkor som ska ingå i det generella överföringstillståndet för utställningar

Följande förteckning är inte uttömmande. Andra villkor som en medlemsstat lägger till får dock inte strida mot eller undergräva de villkor som anges nedan.

Geografisk giltighet

:

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (7).

Överföring för utställning

:

Överföring av en försvarsrelaterad produkt i syfte att ställa ut den i en medlemsstat; produkten får inte användas under operativa förhållanden eller för demonstrations- eller utvärderingssyften.

Återföring

:

Medlemsstaterna ska välja ett av följande alternativ för återföring av den försvarsrelaterade produkten efter utställning, beroende på vad som är lämpligt:

a)

Undantag från skyldigheten att ha föregående tillstånd i enlighet med artikel 4.2 e i direktiv 2009/43/EG.

b)

Offentliggörande av ett generellt överföringstillstånd för återföring av försvarsrelaterade produkter efter utställning, med minst samma förteckning över överförbara försvarsrelaterade produkter.

c)

Införlivande av återföring i det generella överföringstillståndet för utställning.

Varaktighet

:

Ursprungsmedlemsstater får ange en tidsfrist för returnering av den försvarrelaterade produkten som leverantören måste följa gentemot den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten. De medlemsstater som den försvarsrelaterade produkten återförs från får också ange en tidsfrist för återföring som leverantören eller leverantörens företrädare ska följa.

2.   UPPFÖLJNING

Medlemsstaterna uppmanas att ge verkan åt denna rekommendation senast den 1 juli 2019.

Medlemsstaterna uppmanas att underrätta kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits för att ge verkan åt denna rekommendation.

3.   ADRESSATER

Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i Bryssel den 19 december 2018.

På kommissionens vägnar

Elżbieta BIEŃKOWSKA

Ledamot av kommissionen


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (EUT L 146, 10.6.2009, s. 1).

(2)  EUT L 329, 3.12.2016, s. 101.

(3)  EUT L 329, 3.12.2016, s. 105.

(4)  COM(2016) 950 final.

(5)  COM(2016) 760 final.

(6)  Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99).

(7)  Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 111/2013 av den 14 juni 2013 om ändring av bilaga II (Tekniska föreskrifter, standarder, provning och certifiering) till EES-avtalet (EUT L 318, 28.11.2013, s. 12), som införlivade direktiv 2009/43/EG i EES-avtalet, innehöll en särskild anpassningstext: ”Detta direktiv gäller inte för Liechtenstein.”