(1)

Enligt förordning (EU) 2015/2283 får endast nya livsmedel som godkänts och införts i unionsförteckningen släppas ut på marknaden i unionen. Traditionella livsmedel från ett tredjeland är ett nytt livsmedel enligt definitionen i artikel 3 i förordning (EU) 2015/2283.

(2)

I enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2015/2283 antogs kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (2) genom vilken en unionsförteckning över godkända nya livsmedel upprättas.

(3)

Enligt artikel 15.4 i förordning (EU) 2015/2283 ska kommissionen besluta om godkännande och utsläppande på unionsmarknaden av ett traditionellt livsmedel från ett tredjeland.

(4)

Den 23 januari 2018 lämnade företaget Obà Food Srl. (nedan kallat sökanden) in en anmälan till kommissionen om sin avsikt att släppa ut spannmål av Digitaria exilis (Kippist) Stapf (nedan kallat fonio) utan skal på unionsmarknaden som ett traditionellt livsmedel från ett tredjeland enligt artikel 14 i förordning (EU) 2015/2283. Sökanden anger att spannmål av Digitaria exilis (Kippist) Stapf utan skal ska konsumeras som sådant eller som livsmedelsingrediens av befolkningen i allmänhet.

(5)

De dokumenterade uppgifter som sökanden har lagt fram visar på historiskt säker användning av spannmål av Digitaria exilis (Kippist) Stapf utan skal som livsmedel i västafrikanska länder, särskilt i Guinea, Nigeria och Mali.

(6)

Den 28 februari 2018 vidarebefordrade kommissionen, i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2015/2283, den giltiga anmälan till medlemsstaterna och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten).

(7)

Inga vederbörligen motiverade invändningar avseende säkerheten mot att spannmål av Digitaria exilis (Kippist) Stapf utan skal släpps ut på marknaden i unionen framfördes till kommissionen av medlemsstater eller myndigheten inom den period på fyra månader som föreskrivs i artikel 15.2 i förordning (EU) 2015/2283.

(8)

Kommissionen bör därför tillåta att spannmål av Digitaria exilis (Kippist) Stapf utan skal släpps ut på marknaden i unionen och uppdatera unionsförteckningen över nya livsmedel.

(9)

Genomförandeförordning (EU) 2017/2470 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Enligt förordning (EU) 2015/2283 får endast nya livsmedel som godkänts och införts i unionsförteckningen släppas ut på marknaden i unionen. Traditionellt livsmedel från ett tredjeland är ett nytt livsmedel enligt definitionen i artikel 3 i förordning (EU) 2015/2283.

(2)

I enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2015/2283 antogs kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (2) genom vilken en unionsförteckning över godkända nya livsmedel upprättas.

(3)

Enligt artikel 15.4 i förordning (EU) 2015/2283 ska kommissionen besluta om godkännande och utsläppande av ett traditionellt livsmedel från ett tredjeland på unionsmarknaden. Den 5 april 2018 lämnade företaget Sorghum Zrt. (nedan kallad sökanden) in en anmälan till kommissionen om sin avsikt att släppa ut sirap av Sorghum bicolor (L.) Moench på unionsmarknaden som ett traditionellt livsmedel från ett tredjeland i den mening som avses i artikel 14 i förordning (EU) 2015/2283. Sökanden begär tillstånd för sirap av Sorghum bicolor (L.) Moench att konsumeras som sådan eller att användas som en livsmedelsingrediens av allmänheten.

(4)

De dokumenterade uppgifterna som har lagts fram av sökanden påvisar historiskt säker användning av sirap av Sorghum bicolor (L.) Moench som livsmedel i Förenta staterna.

(5)

I enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2015/2283 vidarebefordrade kommissionen den 30 april 2018 den giltiga anmälan till medlemsstaterna och Europeiska livsmedelsmyndigheten (nedan kallad myndigheten).

(6)

Inga vederbörligen motiverade invändningar avseende säkerheten mot att sirap av Sorghum bicolor (L.) Moench släpps ut på marknaden i unionen har framförts till kommissionen av medlemsstaterna eller myndigheten inom den fyramånadersfrist som föreskrivs i artikel 15.2 i förordning (EU) 2015/2283.

(7)

Kommissionen bör därför tillåta utsläppande på marknaden i unionen av sirap av Sorghum bicolor (L.) Moench och uppdatera unionsförteckningen över nya livsmedel.

(8)

Genomförandeförordning (EU) 2017/2470 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Det bör fastställas regler för att säkerställa att den riskvärdering som avses i artikel 42.4 i förordning (EU) 2016/2031 genomförs inom en rimlig tidsperiod och på grundval av en snabb behandling av den tekniska dokumentationen.

(2)

Denna riskvärdering bör genomföras till följd av en ansökan till kommissionen som endast en nationell växtskyddsmyndighet, i den mening som avses i den internationella växtskyddskonventionen, i tredjelandet bör få lämna in. Detta är nödvändigt för att säkerställa att alla erforderliga uppgifter för värderingen av de risker som är förknippade med växter, växtprodukter och andra föremål som ska föras in till unionens territorium har certifierats av den ansvariga offentliga myndigheten i tredjelandet. Det är nödvändigt för trovärdigheten och motiveringen av riskvärderingen som utgångspunkt för åtgärder vidtagna i enlighet med artikel 42.4 i förordning (EU) 2016/2031. De bestämmelserna bör tillämpas utan att det påverkar kommissionens rätt att begära att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ska avge vetenskapliga yttranden i enlighet med artikel 29 och lämna vetenskapligt eller tekniskt stöd i enlighet med artikel 31 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (2).

(3)

Den tekniska dokumentationen bör innehålla uppgifter om de varor som ska föras in till unionens territorium, uppgifter om identifiering av skadegörare som eventuellt är förknippade med varan i det exporterande landet, uppgifter om nationella växtskyddsåtgärder för att reducera riskerna, inspektioner, behandling och bearbetning av varan samt kontaktuppgifter till den fysiska person som ansvarar för kontakterna med kommissionen och Efsa. Dessa uppgifter är viktiga för att man ska kunna genomföra en riskvärdering av varan och identifiera de arter av skadegörare för vilka det kan behövas riskreducerande växtskyddsåtgärder.

(4)

För att Efsa ska få alla erforderliga uppgifter för att genomföra riskvärderingen bör den tekniska dokumentationen innehålla den information som anges i Efsas dokument Information required for dossiers to support demands for import of high risk plants, plant products and other objects as foreseen in Article 42 of Regulation (EU) 2016/2031 (3).

(5)

Efter att ha bekräftat att den tekniska dokumentationen har mottagits bör kommissionen undersöka om den innehåller den erforderliga informationen och vid behov få begära ytterligare information eller klargöranden, så att det säkerställs att ansökan innehåller alla erforderliga och lämpliga uppgifter för riskvärderingen.

(6)

Det bör fastställas regler för hur Efsa ska genomföra riskvärderingen, kommunicera med sökanden och offentliggöra värderingen, så att man säkerställer en öppen, effektiv och snabb riskvärderingsprocess.

(7)

För att information som lämnas ut inte ska skada vissa tredje parters konkurrensläge bör reglerna om konfidentialitet i förordning (EG) nr 178/2002 tillämpas.

(8)

Av rättssäkerhetsskäl bör denna förordning tillämpas från och med samma datum som förordning (EU) 2016/2031.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Enligt artikel 42.3 i förordning (EU) 2016/2031 ska kommissionen anta genomförandeakter på grundval av en preliminär utvärdering i vilka man preliminärt förtecknar de högriskväxter, högriskväxtprodukter eller andra högriskföremål som utgör en oacceptabelt hög skadegörarrisk för unionens territorium.

(2)

Sedan förordning (EU) 2016/2031 antogs har flera preliminära utvärderingar gjorts om huruvida växter och växtprodukter med ursprung i tredje länder utgör en oacceptabelt hög skadegörarrisk för unionens territorium. I dessa utvärderingar konstaterades det att eftersom vissa växter och växtprodukter uppfyller ett eller flera av de kriterier som anges i bilaga III till den förordningen kan de räknas som ”högriskväxter” eller ”högriskväxtprodukter” i den mening som avses i artikel 42 i den förordningen. I samma preliminära riskutvärderingar konstaterades det också att utsäde och in vitro-material av dessa ”högriskväxter” bör uteslutas från tillämpningsområdet för denna förordning eftersom skadegörarrisken ligger på en acceptabel nivå. Vidare bör också växter med naturlig eller artificiell dvärgväxt som avser vedväxter för plantering uteslutas från denna förordnings tillämpningsområde, eftersom import av dessa omfattas av särskilda krav enligt rådets direktiv 2000/29/EG (2) som minskar skadegörarrisken till en acceptabel nivå, och även omfattas av de särskilda kraven i artikel 41 i förordning (EU) 2016/2031 av den 14 december 2019.

(3)

Växter avsedda för plantering, dock inte frön, in-vitro-material och växter med naturlig eller artificiell dvärgväxt som avser vedväxter för plantering av Acacia Mill., Acer L., Albizia Durazz., Alnus Mill., Annona L., Bauhinia L., Berberis L., Betula L., Caesalpinia L., Cassia L., Castanea Mill., Cornus L., Corylus L., Crataegus L., Diospyros L., Fagus L., Fraxinus L., Hamamelis L., Jasminum L., Juglans L., Ligustrum L., Lonicera L., Malus Mill., Nerium L., Persea Mill., Populus L., Prunus L., Quercus L., Robinia L., Salix L., Sorbus L., Taxus L., Tilia L., Ulmus L., och växter av Ullucus tuberosus Loz. är kända för att de ofta hyser skadegörare med känd stor påverkan på växtarter som har stor ekonomisk, social eller miljömässig betydelse för unionen. Det är känt att dessa växter ofta hyser skadegörare utan att uppvisa tecken eller symtom på sådana skadegörare, eller med en latenstid innan tecknen eller symtomen visar sig. Det minskar sannolikheten för att de kommer att upptäckas vid offentliga kontroller i samband med införsel till unionens territorium. Dessa växter avsedda för plantering förs dessutom vanligtvis in i unionen i form av buskar eller träd, och de förekommer vanligtvis i unionen i sådan form. Mot bakgrund av detta anses befintliga åtgärder vad gäller införsel av de växter för plantering som förtecknas i bilaga I till denna förordning och växter av Ullucus tuberosus Loz. som har sitt ursprung i ett tredjeland inte vara tillräckliga för att förhindra att skadegörare tar sig in i unionen. Växter för plantering som förtecknas i bilaga I och växter av Ullucus tuberosus Loz. bör därför förtecknas som högriskväxter i den mening som avses i artikel 42.1 i förordning (EU) 2016/2031, och deras införsel till unionens territorium bör preliminärt förbjudas.

(4)

Det är känt att frukt av Momordica L. ofta hyser och fungerar som en betydande spridningsväg för införsel och etablering av skadegöraren Thrips palmi Karny, med känd stor påverkan på växtarter som har stor ekonomisk, social eller miljömässig betydelse för unionens territorium. Denna skadegörare förekommer dock inte i alla tredjeländer eller i alla områden i ett tredjeland där det är känt att den förekommer. Vissa tredje länder har även effektiva riskreducerande åtgärder mot denna skadegörare. Mot denna bakgrund räknas frukt av Momordica L. med ursprung i tredjeländer eller delar därav där det är känt att skadegöraren förekommer och som saknar effektiva riskreducerande åtgärder för denna skadegörare, som högriskväxter, i den mening som avses i artikel 42.1 i förordning (EU) 2016/2031, och därför bör införsel till unionen av dessa växter preliminärt förbjudas.

(5)

Det är känt att trä av Ulmus L. ofta hyser och fungerar som en betydande spridningsväg för införsel och etablering av skadegöraren Saperda tridentata Olivier. Det är känt att skadegöraren har stor påverkan på växtarter som har stor ekonomisk, social eller miljömässig betydelse för unionens territorium. Denna skadegörare förekommer dock inte i alla tredjeländer eller i vissa områden i ett tredjeland där det är känt att den förekommer. Mot denna bakgrund räknas trä av Ulmus L. med ursprung i tredjeländer eller delar därav där det är känt att Saperda tridentata Olivier förekommer, som högriskväxter, i den mening som avses i artikel 42.1 i förordning (EU) 2016/2031. Därför bör införsel till unionen av detta trä tillfälligt förbjudas.

(6)

De växter och växtprodukter som avses i skälen 3, 4 och 5 förtecknas inte i enlighet med artikel 40 i förordning (EU) 2016/2031 eller förtecknas endast med avseende på vissa tredjeländer. Dessutom, och i enlighet med respektive preliminära utvärderingar, omfattas de inte tillräckligt av de krav som avses i artikel 41 i den förordningen vad gäller alla tredjeländer och omfattas inte heller av de tillfälliga åtgärderna i artikel 49 i den förordningen.

(7)

De växter och växtprodukter som avses i skälen 3, 4 och 5 är ännu inte föremål för en heltäckande riskutvärdering som krävs för att avgöra om de utgör en oacceptabelt hög skadegörarrisk till följd av sannolikheten att de hyser EU-karantänskadegörare eller om den risken kan reduceras till en acceptabel nivå med hjälp av vissa åtgärder. Om det förekommer efterfrågan på import av dessa växter och växtprodukter måste en riskutvärdering göras i enlighet med en genomförandeakt som ska antas i enlighet med artikel 42.6 i förordning (EU) 2016/2031.

(8)

Enligt artikel 73 i förordning (EU) 2016/2031 ska kommissionen genom genomförandeakter fastställa att det för övriga växter utöver de växter som ingår i den förteckning som avses i artikel 72.1 att ett sundhetscertifikat krävs för införsel till unionens territorium.

(9)

I de genomförandeakterna bör det emellertid anges att något sundhetscertifikat inte krävs för dessa växter om en utvärdering baserad på uppgifter om skadegörarrisker och erfarenheter från handeln visar att ett sådant certifikat inte är nödvändigt.

(10)

Sedan den förordningen antogs har olika preliminära utvärderingar gjorts om skadegörarrisken och erfarenheterna av handel med flera växter, andra än växter avsedda för plantering, med ursprung i tredjeländer.

(11)

Enligt dessa utvärderingar hyser frukt av Ananas comosus (L.) Merrill, Cocos nucifera L., Durio zibethinus Murray, Musa L. och Phoenix dactylifera L. inte EU-karantänskadegörare eller skadegörare som är föremål för åtgärder som antagits i enlighet med artikel 30 i förordning (EU) 2016/2031, eller allmänt spridda skadegörare som kan påverka växtarter som odlas i unionen. Dessutom har utbrott av skadegörare inte förekommit i samband med införsel av dessa frukter från ett eller flera tredje länder, och inte heller har EU-karantänskadegörare eller skadegörare som omfattas av åtgärder som antagits enligt artikel 30 i den förordningen upprepade gånger påträffats på växterna vid införsel till unionens territorium.

(12)

Eftersom dessa frukter uppfyller alla kriterier i bilaga VI till förordning (EU) 2016/2031 bör inget sundhetscertifikat krävas för införsel av dem till unionens territorium.

(13)

De förteckningar som upprättas enligt artiklarna 42.3 och 73 i förordning (EU) 2016/2031 avser båda importbestämmelser som bygger på liknande kriterier för riskutvärdering som de i bilagorna III och VI till den förordningen. De är inriktade på riskerna med respektive växter och växtprodukter i stället för riskerna med vissa skadegörare. De har utarbetats enligt en gemensam metod för riskutvärdering och bör uppdateras enligt samma metod på grundval av tillgängliga tekniska och vetenskapliga rön. Därför bör de ingå i en förordning.

(14)

Eftersom förordning (EU) 2016/2031 ska tillämpas från och med den 14 december 2019 och för att se till att alla bestämmelser om införsel till unionen av växter tillämpas enhetligt bör denna förordning tillämpas från och med det datumet.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Den 22 juni 2018 beslutade rådet i enlighet med artikel 121.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) att en betydande avvikelse med -1 % av BNP från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet kunde konstateras i Rumänien.

(2)

Med anledning av den betydande avvikelse som konstaterats utfärdade rådet den 22 juni 2018 en rekommendation (2) om att Rumänien skulle vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den nominella ökningen av primära offentliga nettoutgifter (3) inte överstiger 3,3 % 2018 och 5,1 % 2019 vilket motsvarar en årlig strukturell anpassning på 0,8 % av BNP varje år. Det rekommenderade även att Rumänien använder alla oförutsedda inkomster till att minska sitt underskott och att dess budgetkonsolideringsåtgärder bör säkerställa en varaktig förbättring av det strukturella saldot i de offentliga finanserna på ett tillväxtfrämjande sätt. Rådet fastställde en tidsfrist fram till den 15 oktober 2018 för Rumäniens rapport om vilka åtgärder som vidtas till följd av den rekommendationen.

(3)

Den 27–28 september 2018 genomförde kommissionen ett utökat övervakningsuppdrag i Rumänien för att utföra kontroller på plats med stöd av artikel –11.2 i förordning (EG) nr 1466/97. Efter att ha översänt sina preliminära resultat till de rumänska myndigheterna för synpunkter lade kommissionen fram resultaten för rådet den 21 november 2018. Dessa resultat har därefter offentliggjorts. I kommissionens rapport konstateras att de rumänska myndigheterna behåller 2018 års mål för det samlade underskottet på strax under 3 % av BNP och därmed inte har för avsikt att agera i enlighet med rådets rekommendation av den 22 juni 2018. Under 2019 planerar regeringen att minska det samlade underskottet till 2,38 % av BNP, men närmare åtgärder har ännu inte preciserats.

(4)

Den 16 oktober 2018 lämnade de rumänska myndigheterna in en rapport om åtgärder som vidtagits till följd av rådets rekommendation av den 22 juni 2018 (4). I rapporten uppgav myndigheterna att målet för 2018 även fortsättningsvis är ett samlat underskott på 2,96 % av BNP. Inför 2019 har myndigheterna ett underskottsmål på 2,38 % av BNP. I rapporten nämns inga nya åtgärder för 2018. När det gäller 2019 förutsätter rapporten begränsade utgifterna för ersättningar till anställda och för varor och tjänster, men det ges ingen tillräckligt detaljerad information om antagna eller åtminstone trovärdigt aviserade åtgärder. På inkomstsidan nämns i rapporten en förlängning av redan befintliga åtgärder och vissa insatser för att förbättra efterlevnaden av skatteregler. Den offentligfinansiella effekten av de rapporterade åtgärderna uppfyller inte kravet i rådets rekommendation av den 22 juni 2018.

(5)

Enligt kommissionens höstprognos 2018 kommer ökningen av primära offentliga nettoutgifter uppgå till 11,3 %, vilket är långt över utgiftsriktmärket på 3,3 %. Det strukturella saldot ser ut att bli i stort sett oförändrat 2018 på 3,3 % av BNP. Båda pelarna pekar därmed på en risk för avvikelse från den rekommenderade anpassningen. Utgiftsriktmärket pekar på en avvikelse med 2,3 % av BNP. Detta bekräftas av det strukturella saldot, som visar på en mindre avvikelse med 0,8 % av BNP. Det strukturella saldot påverkas positivt av en betydligt högre BNP-deflator och av en högre punktskattning av den potentiella BNP-tillväxten jämfört med det genomsnitt på medellång sikt som ligger till grund för utgiftsriktmärket. Denna effekt neutraliseras delvis av ökade offentliga investeringar, som utjämnas i utgiftsriktmärket. Den samlade bedömningen bekräftar därför att det föreligger en stor avvikelse från den anpassning som rekommenderats av rådet.

(6)

Enligt kommissionens höstprognos 2018 beräknas ökningen av nominella offentliga utgifter, ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan och engångsåtgärder, för 2019 uppgå till 7,5 %, vilket är långt över utgiftsriktmärket på 5,1 % (avvikelse med 0,7 % av BNP från den rekommenderade anpassningen). Det strukturella saldot ser ut att minska med 0,1 % av BNP till ett underskott på 3,4 % (avvikelse med 0,9 % av BNP). Eftersom båda pelarna pekar på en ungefär lika stor avvikelse från den anpassning som krävs 2019 bekräftar den samlade bedömningen att det föreligger en avvikelse från den anpassning som rekommenderats av rådet.

(7)

I kommissionens höstprognos 2018 förutses ett underskott i de offentliga finanserna på 3,3 % 2018 och 3,4 % 2019, vilket överstiger fördragets referensvärde på 3 % av BNP.

(8)

Slutsatsen blir därför att Rumäniens åtgärder till följd av rådets rekommendation av den 22 juni 2018 har varit otillräckliga. Budgetansträngningen är inte tillräcklig för att säkerställa att den nominella ökningen av primära offentliga nettoutgifter inte överstiger 3,3 % 2018 och 5,1 % 2019, vilket motsvarar en årlig strukturell anpassning på 0,8 % av BNP för vart och ett av åren.

(1)

Enligt förordning (EG) nr 549/2004 ska medlemsstaterna anta nationella planer eller planer för funktionella luftrumsblock, med bindande nationella mål eller mål på nivån för funktionella luftrumsblock, för att säkerställa överensstämmelse med de unionstäckande prestationsmålen. I den förordningen föreskrivs även att kommissionen ska bedöma dessa måls överensstämmelse utifrån de kvalitetskriterier som avses i artikel 11.6 d i samma förordning. Närmare bestämmelser i detta avseende fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 390/2013.

(2)

Efter en bedömning av prestationsplanerna antog kommissionen genomförandebeslut (EU) 2015/348 (3), där det bland annat fastställs att de lokala mål inom nyckelområdet kostnadseffektivitet i Rumänien och Portugal som ingår i prestationsplanerna för de funktionella luftrumsblocken South-West FAB och Danube FAB överensstämde med de unionstäckande prestationsmålen för den andra referensperioden (2015–2019).

(3)

Kommissionen har senare antagit genomförandebeslut (EU) 2018/1782 (4) om tillåtande av revidering av målen för 2018 och 2019 inom nyckelområdet kostnadseffektivitet avseende flygtrafiktjänster i Rumänien och Portugal i enlighet med artikel 17.1 i genomförandeförordning (EU) nr 390/2013.

(4)

På denna grundval reviderade både Portugal och Rumänien de målen och ändrade sina prestationsplaner i enlighet med detta.

(5)

Dokumentationen från Portugal och Rumänien bedömdes av det organ för prestationsgranskning som i enlighet med artikel 3 i genomförandeförordning (EU) nr 390/2013 bistår kommissionen i genomförandet av prestationssystemet. Rapporten från organet för prestationsgranskning om bedömningen av de reviderade målen för Portugal överlämnades till kommissionen den 20 september 2018 och uppdaterades den 12 oktober 2018.

(6)

Rapporten från organet för prestationsgranskning om bedömningen av de reviderade målen för Rumänien överlämnades till kommissionen den 16 oktober 2018.

(7)

Kommissionen har bedömt dessa ändrade planer och, i synnerhet, de reviderade målen, i enlighet med artikel 14 i genomförandeförordning (EU) nr 390/2013, med beaktande av den dokumentation som inkommit och rapporterna från organet för prestationsgranskning. Överensstämmelsen hos målen inom nyckelområdet kostnadseffektivitet, uttryckta i fastställda enhetskostnader underväg och för terminaltjänster, med de unionstäckande prestationsmålen har bedömts i enlighet med principerna i punkt 5 jämförd med punkt 1 i bilaga IV till genomförandeförordning (EU) nr 390/2013. Kommissionen tog framför allt hänsyn till tendensen hos de fastställda enhetskostnaderna underväg för den andra referensperioden i förhållande till det genomsnittliga minskningsmålet på 3,3 % per år och för den kombinerade första och andra referensperioden (2012–2019) i förhållande till det genomsnittliga minskningsmålet på 1,7 % per år. Kommissionen tog också hänsyn till nivån för fastställda enhetskostnader underväg i jämförelse med medlemsstater som har en liknande operativ och ekonomisk miljö.

(8)

När det gäller Portugal visade bedömningen att de reviderade målen bygger på en planerad minskning av de fastställda enhetskostnaderna underväg under den andra referensperioden med i genomsnitt 2 % per år. Det är mindre än den eftersträvade minskningen av de genomsnittliga unionstäckande fastställda enhetskostnaderna underväg för den perioden. Portugals reviderade mål för 2019 bygger dock på planerade fastställda enhetskostnader underväg som är betydligt lägre (– 30 %) än de genomsnittliga fastställda enhetskostnaderna underväg i de medlemsstater vars operativa och ekonomiska miljö liknar Portugals. Under den kombinerade första och andra referensperioden minskade de planerade fastställda enhetskostnaderna underväg i betydligt snabbare takt (– 4 %) än det unionstäckande målet. Kommissionen anser därför att de reviderade målen för Portugal för åren 2018 och 2019 överensstämmer med de unionstäckande målen inom nyckelområdet kostnadseffektivitet för den andra referensperioden.

(9)

När det gäller Rumänien visade bedömningen att de reviderade målen bygger på en planerad minskning av de fastställda enhetskostnaderna underväg under den andra referensperioden med i genomsnitt 3,2 % per år. Det är marginellt mindre än den eftersträvade minskningen av de genomsnittliga unionstäckande fastställda enhetskostnaderna underväg för den perioden. Rumäniens reviderade mål för 2019 bygger på planerade fastställda enhetskostnader underväg som är mindre (– 1,5 %) än de genomsnittliga fastställda enhetskostnaderna underväg i de medlemsstater vars operativa och ekonomiska miljö liknar Rumäniens. Under den kombinerade första och andra referensperioden minskade de planerade fastställda enhetskostnaderna underväg i samma takt (– 1,7 %) som det unionstäckande målet. Kommissionen anser därför att de reviderade målen för Rumänien för åren 2018 och 2019 överensstämmer med de unionstäckande målen inom nyckelområdet kostnadseffektivitet för den andra referensperioden.

(10)

Genomförandebeslut (EU) 2015/348 bör därför ändras för att ta hänsyn till de reviderade målen för Portugal och Rumänien.

(1)

Förordning (EU) 2016/796 ger Europeiska unionens järnvägsbyrå (nedan kallad byrån) befogenhet att fatta enskilda beslut på områdena fordonsgodkännanden, säkerhetsintyg och säkerställande av harmoniserat införande av den markbaserade utrustningen för det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS). Genom förordningen inrättas också överklagandenämnder som kan pröva överklaganden av byråns enskilda beslut.

(2)

Den 25 maj 2018 offentliggjorde kommissionen en inbjudan att anmäla intresse på webbplatsen för generaldirektoratet för transport och rörlighet med en tidsfrist för inlämning av ansökningar den 30 juni 2018. Ansökningar från 46 sökande inkom till kommissionen.

(3)

Vid sin bedömning av ansökningarna utgick kommissionen från de kriterier som angavs i inbjudan att anmäla intresse, bl.a. de allmänna behörighetskriterierna, kriterierna för teknisk och yrkesmässig kapacitet, kunskapskraven och kriterierna för de områden som är föremål för byråns beslut, dvs. fordonsgodkännanden, gemensamma säkerhetsintyg och ERTMS. För att undvika eventuella intressekonflikter uteslöts sökande som hade arbetat vid byrån under de föregående två åren från urvalsförfarandet. Efter bedömningen av ansökningarna valdes 40 sökande ut som kvalificerade experter för överklagandenämnderna och fördes upp på förteckningen.

(1)

För att säkerställa en gradvis minskning av fluorkolväten ska enligt förordning (EU) nr 517/2014 kvantitativa begränsningar gälla för producenter eller importörer som släpper ut 100 ton koldioxidekvivalenter eller mer av fluorkolväten (HFC) per år på marknaden i unionen.

(2)

Enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 517/2014 ska de kvantitativa begränsningarna – kvoterna – beräknas på grundval av de referensvärden som fastställs av kommissionen med utgångspunkt i det årliga genomsnittet av de mängder HFC som producenterna eller importörerna i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 517/2014 har rapporterat att de lagligen släppt ut på marknaden från och med den 1 januari 2015, med undantag för de mängder HFC som avser användningar enligt artikel 15.2 i förordning (EU) nr 517/2014 under samma period, baserat på tillgängliga uppgifter, i enlighet med bilaga V till den förordningen.

(3)

I enlighet med artikel 16.5 i förordning (EU) nr 517/2014 ska HFC-kvoter tilldelas till de producenter och importörer som förtecknas i bilagan till kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1984 (2) som är etablerade i unionen eller till importörer från tredje land som har utsett en enda representant som är etablerad i unionen och förtecknas i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/1984.

(4)

Mot bakgrund av underrättelsen i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska uionen från Förenade kungariket och för att säkerställa att referensvärdena och kvoterna för de producenter och importörer som är etablerade i Förenade kungariket återspeglar utsläppandet på marknaden av HFC i unionens 27 medlemsstater efter Förenade kungarikets utträde, bör referensvärdena för dessa företag beräknas på nytt för 2019 för perioden efter utträdet den 30 mars 2019.

(5)

För perioden 1 januari–29 mars 2019 bör de referensvärden som fastställs i genomförandebeslut (EU) 2017/1984 förbli giltiga och tillämpliga. För att fastställa kvoterna för de producenter och importörer som är etablerade i Förenade kungariket kommer referensvärdena för perioden till och med den 29 mars och perioden därefter att viktas på grundval av det antal dagar som Förenade kungariket har varit medlem i unionen 2019.

(6)

För de företag som är etablerade i Förenade kungariket grundar sig de nyligen omräknade referensvärdena enligt beslutet på ytterligare kontrollerade uppgifter som inlämnas av dessa företag till kommissionen och som kompletterar den rapportering som redan gjorts enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 517/2014 genom att skilja mellan HFC som släppts ut på marknaden i Förenade kungariket och HFC som släppts ut på marknaden i unionen bestående av 27 medlemsstater. För företag som inte har lämnat in ytterligare uppgifter ska det antas att HFC släpptes ut på marknaden i Förenade kungariket och inget referensvärde ska fastställas.

(7)

De omräknade referensvärdena ska fastställas för det fallet att unionslagstiftningen upphör att vara tillämplig på och in Förenade kungariket den 30 mars 2019.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 24 i förordning (EU) nr 517/2014.