”18.

Helikopterutbildning på hög höjd och i varmt klimat (H3-utbildning)

19.

EU:s gemensamma underrättelseskola

20.

EU:s provnings- och utvärderingscentrum

21.

Integrerade obemannade marksystem (UGS)

22.

Markbaserade EU-robotsystem med lång räckvidd (beyond line of sight [BLOS])

23.

Modulärt kapacitetspaket för undervattensinsatser (Divepack)

24.

Europeiskt fjärrstyrt luftfartygssystem för medelhög höjd och med lång uthållighet – European MALE RPAS (Eurodrone)

25.

Europeiska attackhelikoptrar TIGER Mark III

26.

Obemannade luftfartygssystem för motangrepp (C-UAS)

27.

Europeisk plattform för höghöjdsluftskepp (EHAAP) – Bestående underrättelseverksamhets-, övervaknings- och spaningsförmåga (ISR)

28.

En mobil ledningscentral (CP) för taktisk ledning (C2) av specialoperationsstyrkor (SOF) vid små gemensamma insatser (SJO) – (SOCC) för SJO

29.

Program för elektronisk krigsföringsförmåga och interoperabilitet för framtida samarbete avseende gemensam underrättelseverksamhet, övervakning och spaning (JISR)

30.

Kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär (CBRN) övervakning som en tjänst (CBRN SaaS)

31.

Gemensam basering

32.

Samordningselement för geografiskt, meteorologiskt och oceanografiskt stöd (GMSCE)

33.

EU:s radionavigationslösning (EURAS)

34.

Europeiskt militärt nätverk för kunskapsspridning om rymdövervakning (EU-SSA-N)”.

a)

Den ska omnumreras till ”Bilaga I”.

b)

Uppgifterna i bilaga I till det här beslutet ska läggas till i tabellen.

a)

Frasen ”göras på originalet av den inlaga som har getts in av rättegångsdeltagarna eller på den version som anses utgöra originalet av inlagan2 samt på varje kopia som delges rättegångsdeltagarna” ska ersättas med ”göras på den inlaga som tillförts akten i målet samt på varje kopia som delges rättegångsdeltagarna”.

b)

Fotnoten ska tas bort.

”14.

Den dag för ingivande som avses i punkt 13 ovan ska, alltefter omständigheterna, vara den dag som avses i artikel 5 i tribunalens beslut av den 11 juli 2018, den dag då inlagan mottogs av kansliet, den dag som avses i punkt 7 ovan eller den dag som avses i artikel 3 andra strecksatsen i tribunalens beslut av den 14 september 2016. I de fall som omfattas av artikel 54 första stycket i stadgan ska den dag för ingivande som avses i punkt 13 ovan vara den dag då inlagan gavs in, via e-Curia, till domstolens justitiesekreterare eller, om det är fråga om ett ingivande som avses i artikel 147.6 i rättegångsreglerna, den dag då inlagan gavs in till domstolens justitiesekreterare.

15.

I enlighet med artikel 125c i rättegångsreglerna ska handlingar som ges in i förlikningsförfarandet enligt artiklarna 125a–125d i rättegångsreglerna föras in i en särskild dagbok, på vilken artiklarna 36 och 37 i rättegångsreglerna inte ska tillämpas.

16.

När en ansökan varigenom talan väckts antecknas i dagboken ska målet förses med ett löpnummer som inleds med ”T-” och följs av en uppgift om årtalet.

17.

Ansökningar om interimistiska åtgärder, interventionsansökningar, ansökningar om rättelse eller tolkning, ansökningar som syftar till att avhjälpa en underlåtenhet att pröva ett yrkande, ansökningar om resning, ansökningar om återvinning av tredskodom eller tredjemanstalan, ansökningar om beslut angående rättegångskostnader och ansökningar om rättshjälp i anhängiga mål ska förses med samma målnummer som det mål som ansökan avser, följt av en bokstavsbeteckning som visar att det är fråga om fristående särskilda förfaranden.

18.

En ansökan om rättshjälp som ges in inför talans väckande ska förses med ett löpnummer som inleds med ”T-” och följas av en uppgift om årtalet samt en särskild bokstavsbeteckning.

19.

En talan som föregåtts av en ansökan om rättshjälp ska erhålla samma målnummer som ansökan.

20.

Ett mål som har återförvisats av domstolen efter upphävande eller omprövning ska ges det målnummer som det tidigare hade vid tribunalen, följt av en särskild bokstavsbeteckning.

21.

Målnumret tillsammans med uppgifter om rättegångsdeltagarna ska anges i inlagorna, i skriftväxlingen i målet samt, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 66 i rättegångsreglerna, i tribunalens publikationer och i handlingar från tribunalen som publiceras på Europeiska unionens domstols webbplats.

22.

Akten i målet ska innehålla de inlagor (jämte eventuella bilagor) som ska beaktas vid avgörandet av målet, försedda med den i punkt 13 ovan angivna anteckningen, undertecknad av justitiesekreteraren. Vidare ska akten innehålla skriftväxlingen med rättegångsdeltagarna och i förekommande fall protokoll från sammanträden med rättegångsdeltagarna, förhandlingsrapport, förhandlingsprotokoll och protokoll från sammanträden för bevisupptagning samt de avgöranden som har meddelats i målet.

23.

Handlingar som tagits in i akten ska förses med aktbilagenummer.

24.

Konfidentiella och icke-konfidentiella versioner av inlagor och bilagor till dessa ska förvaras åtskilda från varandra i akten i målet.

25.

Handlingar som rör de särskilda förfaranden som avses i punkt 17 ovan ska förvaras åtskilda från övriga handlingar i akten i målet.

26.

Handlingar som ges in i förlikningsförfarandet enligt artikel 125a i rättegångsreglerna ska förvaras i en akt som ska vara åtskild från akten i målet.

27.

En inlaga jämte bilagor som getts in i ett mål och som tagits in i akten i det målet kan inte beaktas vid beredningen av ett annat mål.

28.

När rättegången vid tribunalen är avslutad, ska kansliet se till att akten i målet samt den akt som avses i artikel 125c.1 i rättegångsreglerna tillsluts och arkiveras. Den tillslutna akten ska innehålla en förteckning över samtliga inlagor som tagits in i akten, med uppgift om deras aktbilagenummer, samt ett försättsblad som anger målets löpnummer, rättegångsdeltagarna och den dag då målet avslutades.

29.

Behandling av upplysningar och handlingar som har getts in enligt artikel 105.1 eller 105.2 i rättegångsreglerna regleras av tribunalens beslut av den 14 september 2016.

30.

Företrädare för parterna i ett mål inför tribunalen ska ha rätt att på kansliet ta del av akten i målet, inbegripet de administrativa akter som getts in till tribunalen, och begära kopior av inlagor eller utdrag ur akten i målet och ur dagboken.

31.

Företrädare för intervenienter, efter det att tillåtelse att intervenera getts enligt artikel 144 i rättegångsreglerna, ska ha samma rätt att ta del av akten i målet som parterna, om inte annat följer av artikel 144.5 och 144.7 i rättegångsreglerna.

32.

I förenade mål ska företrädarna för samtliga rättegångsdeltagare ha rätt att ta del av akterna i de av föreningen berörda målen, om inte annat följer av artikel 68.4 i rättegångsreglerna.

33.

Personer som har gett in en ansökan om rättshjälp enligt artikel 147 i rättegångsreglerna utan hjälp av en advokat ska ha rätt att ta del av den del av akten som rör rättshjälp.

34.

Endast de rättegångsdeltagare som inte omfattas av något beslut om konfidentiell behandling ska ha rätt att ta del av den konfidentiella versionen av inlagorna jämte eventuella bilagor.

35.

Vad beträffar upplysningar och handlingar som har getts in enligt artikel 105.1 eller 105.2 i rättegångsreglerna, hänvisas till punkt 29 ovan.

36.

Det som anges i punkterna 30–35 ovan gäller inte rätten att ta del av den akt som avses i artikel 125c.1 i rättegångsreglerna. Rätten att ta del av denna särskilda akt regleras av nämnda bestämmelse i rättegångsreglerna.

37.

Originalexemplaren av tribunalens domar och beslut ska bevaras i kronologisk ordning i kansliets arkiv. En bestyrkt kopia av domen eller beslutet ska tas in i akten i målet.

38.

Justitiesekreteraren ska på begäran tillhandahålla rättegångsdeltagarna en kopia av en dom eller ett beslut, i förekommande fall i en icke-konfidentiell version.

39.

Justitiesekreteraren kan tillhandahålla en obestyrkt kopia av domar och beslut till andra personer som så begär, dock endast om dessa avgöranden inte redan är allmänt tillgängliga och inte innehåller konfidentiella uppgifter.

40.

Beslut om rättelse av en dom eller ett beslut, beslut eller domar om tolkning av en dom eller ett beslut, domar som avkunnas efter ansökan om återvinning av tredskodom, domar och beslut som avkunnas efter tredjemanstalan eller ansökan om resning samt domar och beslut som avkunnas av domstolen efter överklagande eller omprövning ska anges med en anteckning i marginalen i den dom eller det beslut som berörs. Originalet eller en bestyrkt kopia ska fogas till originalet av domen eller beslutet.

41.

På begäran av en domare, generaladvokat eller rättegångsdeltagare ska justitiesekreteraren, i enlighet med artikel 47 i rättegångsreglerna, ombesörja att allt det som har sagts eller skrivits under förfarandet översätts till rättegångsspråket eller, vid behov, till ett annat språk som anges i artikel 45.1 i rättegångsreglerna. I den mån en översättning till ett annat språk som anges i artikel 44 i rättegångsreglerna är nödvändig för att målet ska kunna handläggas på ett ändamålsenligt sätt, ska justitiesekreteraren ombesörja att även en sådan översättning sker.

42.

Justitiesekreteraren ska vidta nödvändiga åtgärder för verkställighet av beslut om att inhämta sakkunnigutlåtanden och att höra vittnen.

43.

Justitiesekreteraren ska av vittnen infordra handlingar som styrker deras kostnader och inkomstförlust och av sakkunniga en arvodesräkning med redovisning för nedlagt arbete och kostnader.

44.

Justitiesekreteraren ska sörja för att de belopp som vittnen och sakkunniga har att fordra enligt rättegångsreglerna betalas ur tribunalens kassa. I händelse av en tvist om beloppets storlek ska justitiesekreteraren hänskjuta frågan till ordföranden för beslut.

45.

När ett utdrag ur dagboken tillhandahålls enligt artikel 37 i rättegångsreglerna, ska justitiesekreteraren ta ut en avgift på 3,50 euro per sida för en bestyrkt kopia och 2,50 euro per sida för en obestyrkt kopia.

46.

När en kopia av en inlaga eller ett utdrag ur akten i målet tillhandahålls en rättegångsdeltagare i pappersform på dennes begäran, i enlighet med artikel 38.1 i rättegångsreglerna, ska justitiesekreteraren ta ut en avgift på 3,50 euro per sida för en bestyrkt kopia och 2,50 euro per sida för en obestyrkt kopia.

47.

När en för verkställighet bestyrkt kopia av ett beslut eller en dom tillhandahålls en rättegångsdeltagare på dennes begäran, i enlighet med artikel 38.1 eller artikel 170 i rättegångsreglerna, ska justitiesekreteraren ta ut en avgift på 3,50 euro per sida.

48.

När en obestyrkt kopia av en dom eller ett beslut tillhandahålls tredje man på dennes begäran, i enlighet med punkt 39 ovan, ska justitiesekreteraren ta ut en avgift på 2,50 euro per sida.

49.

När justitiesekreteraren på begäran av en rättegångsdeltagare låter översätta en inlaga eller ett utdrag ur akten i målet, och volymen anses vara osedvanligt stor enligt artikel 139 b i rättegångsreglerna, ska en avgift på 1,25 euro per rad tas ut.

50.

När en rättegångsdeltagare eller en interventionssökande vid upprepade tillfällen har underlåtit att iaktta de krav som ställs i rättegångsreglerna eller i dessa praktiska genomförandebestämmelser, ska justitiesekreteraren, i enlighet med artikel 139 c i rättegångsreglerna, ta ut en avgift på högst 7 000 euro (2 000 gånger taxan på 3,50 EUR enligt punkterna 45–47 ovan).

51.

Om det finns anledning att kräva återbetalning till tribunalens kassa av belopp som tribunalen har betalat ut i form av rättshjälp, belopp som har betalats till vittnen eller sakkunniga eller onödiga kostnader som förorsakats tribunalen, i den mening som avses i artikel 139 a i rättegångsreglerna, ska justitiesekreteraren infordra dessa belopp av den rättegångsdeltagare som ska stå för dem.

52.

Om infordrade belopp enligt punkt 51 ovan inte betalas inom den frist som fastställts av justitiesekreteraren, kan han eller hon begära att tribunalen fattar ett beslut som är en exekutionstitel och i förekommande fall begära verkställighet av detta beslut.

53.

Om det finns anledning att kräva återbetalning till tribunalens kassa av avgifter, ska justitiesekreteraren infordra dessa belopp av den rättegångsdeltagare eller tredje man som ska stå för dem.

54.

Om infordrade belopp enligt punkt 53 ovan inte betalas inom den frist som fastställts av justitiesekreteraren, kan han eller hon, med stöd av artikel 35.4 i rättegångsreglerna, fatta ett beslut som är en exekutionstitel och om nödvändigt begära verkställighet av detta beslut.

55.

Justitiesekreteraren ska i Europeiska unionens officiella tidning låta offentliggöra namnen på tribunalens ordförande och vice ordförande samt på de avdelningsordförande som har valts av tribunalen, avdelningarnas sammansättning och riktlinjerna för fördelningen av mål mellan avdelningarna, riktlinjerna för att, alltefter omständigheterna, komplettera den dömande sammansättningen eller uppnå domförhet om en ledamot i den dömande sammansättningen är förhindrad att tjänstgöra, namnet på justitiesekreteraren och, i förekommande fall, på den eller de biträdande justitiesekreterare som har valts av tribunalen samt datum för rättsferierna.

56.

Justitiesekreteraren ska i Europeiska unionens officiella tidning låta offentliggöra de beslut som avses i artikel 11.3, i artikel 56a.2 och i artikel 105.11 i rättegångsreglerna.

57.

Justitiesekreteraren ska i Europeiska unionens officiella tidning låta offentliggöra formuläret för rättshjälp.

58.

Justitiesekreteraren ska i Europeiska unionens officiella tidning låta offentliggöra meddelanden om anhängiggjorda mål och om avgöranden genom vilka mål avgjorts slutligt. Detta gäller dock inte i fråga om avgöranden som meddelats innan svaranden delgavs ansökan.

59.

Justitiesekreteraren ska ombesörja att tribunalens rättspraxis offentliggörs enligt de villkor som beslutas av tribunalen. Dessa villkor finns tillgängliga på Europeiska unionens domstols webbplats.

60.

Delgivning ska ombesörjas av kansliet i enlighet med artikel 57 i rättegångsreglerna.

61.

Kopian av den handling som ska delges ska åtföljas av ett brev som innehåller närmare uppgifter om målnumret och handlingens nummer i dagboken samt i korthet anger inlagans art.

62.

Vid delgivning av en handling enligt artikel 57.2 i rättegångsreglerna, ska mottagaren informeras om delgivningen genom att en kopia av följebrevet till delgivningen skickas via applikationen e-Curia. Mottagaren ska då uppmärksammas på bestämmelserna i artikel 57.2 i rättegångsreglerna.

63.

Bevis om delgivning ska förvaras i akten i målet.

64.

Om försök att delge svaranden ansökan har misslyckats, ska justitiesekreteraren fastställa en frist inom vilken sökanden, alltefter omständigheterna, ska ange ytterligare upplysningar för delgivningsändamål eller ange huruvida denne godtar att på egen bekostnad anlita en delgivningsman för att genomföra en ny delgivning.

65.

Vad beträffar artikel 58.1 a och b i rättegångsreglerna gäller att när en frist är uttryckt i veckor, månader eller år, löper den ut vid utgången av den dag i fristens sista vecka, månad eller år som infaller på samma veckodag eller samma datum som den dag då fristen började att löpa, det vill säga den dag då händelsen eller handlingen från vilken fristen ska räknas inträffade eller företogs och inte nästföljande dag.

66.

Artikel 58.2 i rättegångsreglerna, enligt vilken en frist som löper ut på en lördag, söndag eller lagstadgad helgdag, ska förlängas till utgången av närmast följande arbetsdag, är tillämplig endast när hela fristen, inberäknat förlängningen av fristen med hänsyn till avstånd, löper ut på en lördag, söndag eller lagstadgad helgdag.

67.

Justitiesekreteraren ska, i enlighet med ordförandens bemyndiganden, fastställa de frister som föreskrivs i rättegångsreglerna.

68.

I enlighet med artikel 62 i rättegångsreglerna får inlagor som inkommer till kansliet efter utgången av den fastställda fristen beaktas endast med ordförandens godkännande.

69.

Justitiesekreteraren får förlänga fastställda frister i enlighet med ordförandens bemyndiganden och han eller hon ska vid behov lämna förslag till ordföranden om förlängning av frister. En ansökan om förlängning av en frist ska vara vederbörligen motiverad och ges in i god tid före den fastställda fristens utgång.

70.

En frist kan inte förlängas mer än en gång, om inte särskilda skäl föreligger.

71.

Om en rättegångsdeltagare anser att det är nödvändigt att dennes identitet inte röjs för allmänheten i ett mål vid tribunalen, ska vederbörande ansöka hos tribunalen, enligt artikel 66 i rättegångsreglerna, om att sekretess ska gälla helt eller delvis i målet.

72.

Ansökan om sekretess ska framställas genom särskild handling och vara vederbörligen motiverad.

73.

För att verkan av sekretessen inte ska gå förlorad, bör ansökan ges in i början av rättegången. På grund av att upplysningar om målet publiceras på internet, undergrävs sekretessens ändamålsenliga verkan om målet har varit upptaget i den förteckning över anhängiggjorda mål vid tribunalen som offentliggörs på Europeiska unionens domstols webbplats eller om meddelandet om målet redan har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

74.

På de villkor som anges i artikel 66 i rättegångsreglerna får en rättegångsdeltagare begära att identiteten på andra personer som omnämns i förfarandet eller vissa konfidentiella uppgifter i handlingar som tillhör målet och som allmänheten har tillgång till ska utelämnas.

75.

En sådan begäran om utelämnande ska göras genom särskild handling. I begäran ska anges exakt vilka uppgifter som avses med den och sökanden ska för var och en av dessa uppgifter motivera varför de är konfidentiella.

76.

För att verkan av ett utelämnande av uppgifter i förhållande till allmänheten inte ska gå förlorad, bör ansökan, alltefter omständigheterna, ges in i början av rättegången eller i samband med ingivandet av inlagan som innehåller de aktuella uppgifterna eller omedelbart efter det att kännedom om inlagan erhållits. På grund av att upplysningar om målet publiceras på internet, blir det nämligen mycket svårare att genomföra ett utelämnande av uppgifter i förhållande till allmänheten om meddelandet om målet redan har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller om tribunalens beslut under rättegången eller slutliga avgörande har gjorts tillgängligt på Europeiska unionens domstols webbplats.

77.

Samtliga inlagor ska ges in till kansliet enbart på elektronisk väg med hjälp av applikationen e-Curia (https://curia.europa.eu/e-Curia), med iakttagande av tribunalens beslut av den 11 juli 2018 och Användarvillkoren för e-Curia, med undantag för de fall som avses i punkterna 89–91 nedan. Dessa dokument finns tillgängliga på Europeiska unionens domstols webbplats.

78.

En företrädare som ger in inlagor via e-Curia måste uppfylla samtliga krav enligt artikel 19 i stadgan och ska, om det är fråga om en advokat, ha en sådan oberoende ställning i förhållande till den företrädda rättegångsdeltagaren som krävs.

79.

Användningen av företrädarens personliga användarnamn och lösenord är att jämställa med ett undertecknande av den ingivna inlagan, i enlighet med artikel 3 i tribunalens beslut av den 11 juli 2018, och syftar till att garantera inlagans autenticitet. Genom användningen av sitt personliga användarnamn och lösenord tar företrädaren på sig ansvaret för den ingivna inlagans innehåll.

80.

Inlagans första sida ska innehålla följande uppgifter:

81.

För att det ska bli lättare att ta del av inlagorna i elektronisk form, ska dessa vara utformade på följande sätt:

82.

Bilageförteckningen ska finnas i slutet av inlagan. Bilagor som ges in utan bilageförteckning godtas inte.

83.

Bilageförteckningen ska för varje bilagd handling innehålla följande:

84.

För att kansliets behandling ska bli så effektiv som möjligt, ska det anges i bilageförteckningen vilka bilagor som innehåller färg.

85.

För att en handling ska få utgöra bilaga till en inlaga krävs att handlingen omnämns i texten i inlagan och att det hänvisas till den i bilageförteckningen samt att den är nödvändig för att styrka eller klargöra innehållet i inlagan.

86.

Handlingar som biläggs en inlaga ska vara utformade på ett sådant sätt att det blir lätt för tribunalen att ta del av handlingarna elektroniskt och att varje risk för oklarheter förhindras. Därför måste följande krav vara uppfyllda:

87.

En hänvisning till en ingiven handling ska innehålla den relevanta bilagans nummer, såsom det anges i bilageförteckningen, och uppgift om den inlaga som bilagan gavs in tillsammans med (exempel: bilaga A.1 till ansökan).

88.

Inlagor och tillhörande bilagor som ges in med hjälp av applikationen e-Curia ska utgöras av filer. För att underlätta behandlingen av filerna på kansliet bör de praktiska råden i Användarhandboken för e-Curia följas (handboken finns tillgänglig på Europeiska unionens domstols webbplats), i synnerhet följande:

89.

Huvudregeln om att samtliga inlagor ska ges in till kansliet via e-Curia påverkar inte tillämpningen av artikel 105.1 och 105.2 samt artikel 147.6 i rättegångsreglerna.

90.

Om bilagor till en inlaga, vilka omnämns i inlagan, är av sådan beskaffenhet att de inte kan ges in med hjälp av e-Curia, kan de i stället ges in separat med post eller överlämnas till kansliet i enlighet med vad som anges i artikel 72.4 i rättegångsreglerna, förutsatt att de tas upp i bilageförteckningen i den inlaga som ges in med hjälp av e-Curia. Av bilageförteckningen ska framgå vilka bilagor som kommer att ges in separat. Dessa bilagor ska ha inkommit till kansliet senast tio dagar efter det att inlagan gavs in via e-Curia. Ingivandet ska ske till följande adress:

91.

Om det visar sig vara tekniskt omöjligt att ge in en inlaga via e-Curia, ska företrädaren vidta de åtgärder som anges i artikel 7 i tribunalens beslut av den 11 juli 2018. En kopia av en inlaga som getts in på annat sätt än via e-Curia i enlighet med artikel 7 andra stycket i tribunalens beslut av den 11 juli 2018 måste innehålla bilageförteckning och samtliga där angivna bilagor. En kopia av en inlaga som getts in på detta sätt får inte undertecknas för hand.

92.

Inlagor och, i förekommande fall, andra handlingar som inte föreskrivs i rättegångsreglerna ska justitiesekreteraren inte diarieföra eller ta in i akten i målet. Om tvivel föreligger ska justitiesekreteraren hänskjuta frågan till ordföranden för beslut.

93.

Med undantag av de fall som uttryckligen anges i rättegångsreglerna och om inte annat följer av punkterna 99 och 100 nedan, ska inlagor eller andra handlingar som är avfattade på ett annat språk än rättegångsspråket inte diarieföras eller tas in i akten i målet av justitiesekreteraren.

94.

Om en rättegångsdeltagare ifrågasätter justitiesekreterarens beslut att inte diarieföra eller ta in en inlaga eller annan handling i akten i målet, ska justitiesekreteraren hänskjuta frågan till ordföranden för beslut om huruvida inlagan eller handlingen ska godtas.

95.

Justitiesekreteraren ska se till att inlagor och tillhörande bilagor som tas in i akten i målet uppfyller kraven i stadgan och rättegångsreglerna samt kraven i dessa praktiska genomförandebestämmelser.

96.

I förekommande fall ska justitiesekreteraren förelägga rättegångsdeltagarna att inom viss tid avhjälpa formella brister i de ingivna inlagorna.

97.

Om en rättegångsdeltagare eller en interventionssökande vid upprepade tillfällen underlåter att iaktta de krav som ställs i rättegångsreglerna eller i dessa praktiska genomförandebestämmelser, och detta gör det nödvändigt att förelägga rättegångsdeltagaren eller interventionssökanden att avhjälpa denna brist, ska justitiesekreteraren begära att vederbörande ersätter de handläggningskostnader som detta har förorsakat tribunalen, i enlighet med artikel 139 c i rättegångsreglerna.

98.

Om bilagor fortfarande inte ges in i enlighet med rättegångsreglerna eller dessa praktiska genomförandebestämmelser, trots att tribunalen begärt avhjälpande av brister, ska justitiesekreteraren hänskjuta frågan till ordföranden för beslut om huruvida bilagorna ska godtas.

99.

När handlingar som biläggs en inlaga inte åtföljs av en översättning av dessa handlingar till rättegångsspråket, ska justitiesekreteraren begära att den berörda rättegångsdeltagaren avhjälper denna brist, om en sådan översättning är nödvändig för att målet ska kunna handläggas på ett ändamålsenligt sätt. Om bristen inte avhjälps ska bilagorna avlägsnas från akten i målet.

100.

När en interventionsansökan från annan än en medlemsstat inte är avfattad på rättegångsspråket, ska justitiesekreteraren begära avhjälpande av denna brist innan han eller hon delger rättegångsdeltagarna ansökan. Om en på rättegångsspråket avfattad version av interventionsansökan ges in inom den av justitiesekreteraren fastställda fristen, ska dagen för ingivande av den första versionen på ett annat språk anses som dagen för ingivande av inlagan.

101.

Om en ansökan eller ett överklagande inte uppfyller villkoren i bilaga 1 till dessa praktiska genomförandebestämmelser, ska justitiesekreteraren inte delge ansökan eller överklagandet och en skälig frist för att avhjälpa bristerna ska fastställas. Om bristerna inte avhjälps kan detta medföra att talan ska avvisas, i enlighet med artikel 78.6, artikel 177.6 och artikel 194.5 i rättegångsreglerna.

102.

Om en ansökan eller ett överklagande inte uppfyller villkoren i bilaga 2 till dessa praktiska genomförandebestämmelser, ska delgivningen av ansökan eller överklagandet skjutas upp och en skälig frist för att avhjälpa bristerna ska fastställas.

103.

Om en ansökan eller ett överklagande inte uppfyller villkoren i bilaga 3 till dessa praktiska genomförandebestämmelser, ska ansökan eller överklagandet delges och en skälig frist för att avhjälpa bristerna fastställas.

104.

Bestämmelserna om avhjälpande av brister i punkterna 101–103 ovan ska vid behov tillämpas på andra inlagor än en ansökan eller ett överklagande.

105.

I mål om direkt talan i den mening som avses i artikel 1 i rättegångsreglerna ska det högsta tillåtna sidantalet för inlagorna (5) vara följande.

I andra mål om direkt talan än mål som väcks enligt artikel 270 FEUF får inlagorna inte överstiga följande sidantal:

I mål om direkt talan som väcks enligt artikel 270 FEUF får inlagorna inte överstiga följande sidantal:

106.

Dessa maximala sidantal får endast överskridas i fall där de rättsliga eller faktiska omständigheterna är särskilt komplicerade.

107.

I immaterialrättsliga mål får inlagorna (6) inte överstiga följande sidantal:

108.

Dessa maximala sidantal får endast överskridas i fall där de rättsliga eller faktiska omständigheterna är särskilt komplicerade.

109.

Om antalet sidor i en inlaga överskrider det högsta tillåtna sidantalet enligt, alltefter omständigheterna, punkterna 105 och 107 ovan med 40 procent eller mer, ska denna brist avhjälpas, såvida inte ordföranden beslutar annat.

110.

Om antalet sidor i en inlaga överskrider det högsta tillåtna sidantalet enligt, alltefter omständigheterna, punkterna 105 och 107 ovan med mindre än 40 procent får ordföranden besluta att denna brist ska avhjälpas.

111.

Om en rättegångsdeltagare föreläggs att avhjälpa att en inlaga överskrider det högsta tillåtna sidantalet, ska delgivningen av den inlaga vars omfattning föranlett föreläggandet skjutas upp.

112.

De uppgifter som en ansökan varigenom talan väcks måste innehålla anges i artikel 76 i rättegångsreglerna.

113.

Ansökans inledning ska följas av en kort redogörelse för bakgrunden till tvisten.

114.

Yrkandena ska vara preciserade och anges i början eller slutet av ansökan.

115.

Den rättsliga argumenteringen ska struktureras utifrån de grunder som åberopas. Det är i allmänhet lämpligt att inledningsvis ge en schematisk framställning av grunderna. Det rekommenderas starkt att var och en av de åberopade grunderna även ges en rubrik så att de lätt kan identifieras.

116.

Sökanden ska tillsammans med ansökan ge in de handlingar som avses i artikel 51.2 och 51.3 samt i artikel 78 i rättegångsreglerna.

117.

Enligt artikel 51.2 i rättegångsreglerna ska en advokat som företräder en rättegångsdeltagare eller biträder dennes ombud ge in en handling av vilken framgår att han eller hon är behörig att uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna eller i en annan stat som är part i EES-avtalet. Detta krav kan uppfyllas genom en hänvisning till en handling som redan har getts in i ett mål vid tribunalen.

118.

Ansökan ska åtföljas av en sammanfattning av de grunder och huvudargument som åberopas, i syfte att göra det lättare att avfatta det meddelande som ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 79 i rättegångsreglerna.

119.

För att underlätta tribunalens behandling av sammanfattningen av åberopade grunder och huvudargument ombeds de som ger in den att se till att denna

120.

Om ansökan ges in efter ingivandet av en ansökan om rättshjälp, vilken får till verkan att fristen för att väcka talan upphör att löpa i enlighet med artikel 147.7 i rättegångsreglerna, ska en upplysning om detta ges i inledningen till ansökan varigenom talan väcks.

121.

Om ansökan varigenom talan väcks ges in efter delgivningen av det beslut genom vilket en ansökan om rättshjälp har prövats eller, om det i detta beslut inte har utsetts någon advokat för att företräda rättshjälpssökanden, efter delgivningen av beslutet om att utse den advokat som ska företräda rättshjälpssökanden, ska det i ansökan varigenom talan väcks även anges vilken dag sökanden delgavs beslutet.

122.

För att underlätta förberedelsen av ansökan i formellt hänseende, uppmanas rättegångsdeltagarnas företrädare att ta del av anvisningarna i dokumentet ”Checklista för ansökan”, som finns tillgängligt på Europeiska unionens domstols webbplats.

123.

De uppgifter som ett svaromål måste innehålla anges i artikel 81.1 i rättegångsreglerna.

124.

Svarandens yrkanden ska vara preciserade och anges i början eller slutet av svaromålet.

125.

Om de faktiska omständigheter som görs gällande av sökanden bestrids, ska detta anges uttryckligen och det ska framgå exakt vilka omständigheter som bestrids.

126.

Ramen för rättegången avgränsas genom ansökan. Argumentationen i svaromålet ska därför i den mån det är möjligt struktureras med hänsyn till de grunder eller anmärkningar som framförts i ansökan.

127.

Punkterna 116 och 117 ovan är tillämpliga på svaromålet.

128.

I mål som anhängiggjorts med stöd av artikel 270 FEUF är det önskvärt att institutioner till svaromålet fogar de rättsakter med allmän giltighet som de åberopar och som inte har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, med uppgift om när de antogs, trädde i kraft och, i förekommande fall, upphävdes.

129.

När en andra skriftväxling ska äga rum, får rättegångsdeltagarna komplettera sin argumentation med, alltefter omständigheterna, en replik eller en duplik.

130.

Ramen för rättegången, grunderna för talan och invändningarna redovisas ingående i ansökan och i svaromålet. Repliken och dupliken har därmed till syfte att göra det möjligt för sökanden och svaranden att klargöra sin inställning eller mer i detalj redovisa sina argument i en viktig fråga och yttra sig över nya omständigheter som framkommit i svaromålet och repliken. Enligt artikel 83.3 i rättegångsreglerna får ordföranden dessutom själv ange vilka frågor som bör tas upp i repliken eller dupliken.

131.

De uppgifter som ett överklagande måste innehålla anges i artikel 177.1 i rättegångsreglerna.

132.

Överklagandet ska även innehålla de uppgifter som anges i artikel 177.2 och 177.3 i rättegångsreglerna.

133.

Överklagandet ska åtföljas av de handlingar som anges i artikel 177.3–177.5 i rättegångsreglerna.

134.

Punkterna 113–115, 117 och 120–122 ovan är tillämpliga på överklaganden i immaterialrättsliga mål.

135.

De uppgifter som en svarsskrivelse måste innehålla anges i artikel 180.1 i rättegångsreglerna.

136.

Motpartens eller intervenientens yrkanden ska vara preciserade och anges i början eller slutet av svarsskrivelsen.

137.

Intervenientens svarsskrivelse ska åtföljas av de handlingar som anges i artikel 177.4 och 177.5 i rättegångsreglerna, om dessa handlingar inte har getts in tidigare i enlighet med artikel 173.5 i rättegångsreglerna.

138.

Punkterna 117, 125 och 126 ovan är tillämpliga på svarsskrivelsen.

139.

Om en annan part i förfarandet vid överklagandenämnden än den som är klagande i målet vid tribunalen – efter det att denna part delgetts överklagandet – har för avsikt att själv överklaga överklagandenämndens beslut i någon del som inte är föremål för överklagandet, ska parten i samband med ingivandet av sin svarsskrivelse ge in ett anslutningsöverklagande. Anslutningsöverklagandet ska ges in genom separat handling och ska uppfylla kraven i artiklarna 183 och 184 i rättegångsreglerna.

140.

När ett sådant anslutningsöverklagande har getts in, får övriga rättegångsdeltagare svara på detta genom att ge in en inlaga. Denna inlaga får endast avse de yrkanden, grunder och argument som framställts respektive åberopats i anslutningsöverklagandet.

141.

Av artikel 106 i rättegångsreglerna framgår att tribunalen ska hålla en muntlig förhandling, antingen på eget initiativ eller på begäran av part.

142.

En part som önskar yttra sig vid en muntlig förhandling ska ge in en motiverad begäran härom inom tre veckor räknat från det att rättegångsdeltagarna delgetts underrättelsen om att den skriftliga delen av förfarandet är avslutad. Motiveringen får inte lämnas i en inlaga eller ett skriftligt yttrande och den får inte överstiga tre sidor. Den ska grundas på en konkret bedömning av nyttan med en muntlig förhandling för parten i fråga och innefatta ett angivande av de uppgifter i akten i målet eller i argumenteringen som parten anser det vara nödvändigt att utförligare utveckla eller vederlägga vid en muntlig förhandling. För att ge ett bättre underlag för diskussionerna vid den muntliga förhandlingen är det önskvärt att parten inte lämnar en allmän motivering i vilken det till exempel endast hänvisas till målets betydelse.

143.

Om ingen av parterna inkommer med en motiverad begäran inom den fastställda fristen får tribunalen besluta att avgöra målet utan att inleda den muntliga delen av förfarandet.

144.

Rättegångsdeltagarna ska, genom kansliets försorg, kallas till den muntliga förhandlingen minst en månad i förväg, såvida det inte med hänsyn till omständigheterna är befogat att kalla dem kortare tid i förväg.

145.

I enlighet med artikel 107.2 i rättegångsreglerna kan en begäran om senareläggning av dagen för den muntliga förhandlingen endast undantagsvis bifallas. Det är endast parter som får ge in en sådan begäran. Begäran ska vara vederbörligen motiverad och åtföljas av samtliga lämpliga handlingar till stöd för begäran. Den ska översändas till tribunalen så snart som möjligt efter det att kallelse mottagits.

146.

Om en företrädare för en rättegångsdeltagare avser att inte närvara vid den muntliga förhandlingen ska tribunalen underrättas om detta så snart som möjligt efter det att kallelse mottagits.

147.

Tribunalen strävar efter att en kortfattad förhandlingsrapport ska tillställas rättegångsdeltagarnas företrädare tre veckor före förhandlingen. Den kortfattade förhandlingsrapporten syftar till att förbereda den muntliga förhandlingen.

148.

I den kortfattade förhandlingsrapporten, som upprättas av referenten, anges endast grunderna och en kort sammanfattning av parternas argument.

149.

Rättegångsdeltagarna får, om de vill, yttra sig över den kortfattade förhandlingsrapporten vid den muntliga förhandlingen. Om rättegångsdeltagarna yttrar sig över rapporten, ska detta antecknas i förhandlingsprotokollet.

150.

Den kortfattade förhandlingsrapporten ska göras tillgänglig för allmänheten utanför förhandlingssalen dagen för den muntliga förhandlingen, såvida inte förhandlingen helt ska hållas inom stängda dörrar.

151.

Före varje offentlig förhandling ska justitiesekreteraren på rättegångsspråket anslå följande uppgifter utanför förhandlingssalen: dagen, tiden och platsen för den muntliga förhandlingen, den dömande sammansättningen, det eller de mål som ska påropas och rättegångsdeltagarnas namn.

152.

En begäran om att få använda vissa tekniska hjälpmedel för ett anförande ska ges in minst två veckor före dagen för den muntliga förhandlingen. Om ordföranden bifaller begäran, ska den närmare användningen av sådana hjälpmedel överenskommas med justitiesekreteraren, för att eventuella tekniska eller praktiska krav ska kunna beaktas. Anförandet ska enbart ha till syfte att belysa uppgifter som finns i akten i målet och får således inte innehålla nya grunder eller ny bevisning. Underlaget för sådana anföranden tas inte in i akten i målet och delges således inte de andra rättegångsdeltagarna, såvida inte ordföranden beslutar annat.

153.

Med hänsyn till de säkerhetsåtgärder som tillämpas vid tillträde till Europeiska unionens domstols byggnader rekommenderas det att rättegångsdeltagarnas företrädare vidtar alla nödvändiga åtgärder för att kunna infinna sig i förhandlingssalen minst 15 minuter innan den muntliga förhandlingen ska börja. Det är nämligen brukligt att ledamöterna i den dömande sammansättningen diskuterar upplägget för den muntliga förhandlingen med företrädarna.

154.

Rättegångsdeltagarnas företrädare uppmanas att förbereda sig inför en muntlig förhandling genom att ta del av anvisningarna i dokumentet ”Checklista för den muntliga förhandlingen”, som finns tillgängligt på Europeiska unionens domstols webbplats.

155.

Rättegångsdeltagarnas företrädare är skyldiga att bära kappa när de håller sina muntliga anföranden.

156.

Den muntliga förhandlingen består i

157.

Samtliga rättegångsdeltagare ska, med hänsyn till det i punkt 156 ovan angivna syftet med den muntliga förhandlingen, bedöma om de verkligen behöver hålla ett muntligt anförande eller om det är tillräckligt att endast hänvisa till de skriftliga yttrandena eller inlagorna. Den muntliga förhandlingen kan i så fall inriktas på besvarandet av tribunalens frågor. Om en företrädare anser att det är nödvändigt att hålla ett muntligt anförande, rekommenderas att han eller hon begränsar detta till vissa punkter och hänvisa till inlagorna vad gäller övriga punkter.

158.

Om tribunalen, i enlighet med artikel 89.4 i rättegångsreglerna, före den muntliga förhandlingen har uppmanat rättegångsdeltagarna att inrikta sina muntliga anföranden på en eller flera bestämda frågor, ska i första hand dessa frågor behandlas under anförandena.

159.

Om en rättegångsdeltagare avstår från att hålla ett muntligt anförande, kommer detta inte att tolkas som att denne instämmer med en annan rättegångsdeltagares muntliga anförande, om argumenten i fråga redan har bestritts skriftligen. En sådan passivitet medför inte att rättegångsdeltagaren är förhindrad att besvara den andra rättegångsdeltagarens muntliga anförande.

160.

Av tydlighetsskäl och för att tribunalens ledamöter bättre ska förstå de muntliga anförandena, är det i allmänhet önskvärt att rättegångsdeltagarnas företrädare talar fritt på grundval av anteckningar, snarare än att de läser upp en text. Företrädarna ombeds även att i möjligaste mån förenkla sin framställning av målet och att i första hand använda sig av korta meningar. Det är dessutom till hjälp för tribunalen om företrädarna strukturerar sina muntliga anföranden och om de anger den disposition som de avser att följa innan de påbörjar anförandet.

161.

I syfte att upplysa tribunalen om vissa tekniska frågor kan ordföranden för den dömande sammansättningen tillåta rättegångsdeltagarnas företrädare att ge ordet till personer som, trots att de inte har ställning som företrädare, är bättre lämpade att ta ställning. Sådana personer får endast delta vid förhandlingen i närvaro av den berörda rättegångsdeltagarens företrädare och på dennes ansvar. Personerna ska uppge sin identitet innan de tar ordet.

162.

De muntliga anförandenas längd kan variera beroende på målets komplexitet och huruvida det har framkommit nya faktiska omständigheter. Parterna får hålla muntliga anföranden på upp till 15 minuter medan intervenienterna får hålla muntliga anföranden på upp till tio minuter (i förenade mål förfogar varje part över 15 minuter för varje mål medan varje intervenient förfogar över tio minuter för varje mål), såvida inte justitiesekreteraren har angett något annat. Denna begränsning avser enbart själva det muntliga anförandet och innefattar inte den tid som behövs för att besvara frågor som ställs vid den muntliga förhandlingen eller för att avge slutreplik.

163.

Om omständigheterna kräver det, får företrädarna framställa en begäran till justitiesekreteraren om att få avvika från den normala tiden, i vilken de ska ange skälen för sin begäran och hur lång talartid de anser sig behöva. Begäran ska framställas minst två veckor före dagen för den muntliga förhandlingen (eller, i undantagsfall, senare, varvid begäran ska vara vederbörligen motiverad). Företrädare som har framställt en sådan begäran kommer att informeras om hur lång tid de förfogar över för sitt muntliga anförande.

164.

Om en rättegångsdeltagare företräds av flera personer, får i princip högst två av dem hålla muntliga anföranden, och deras sammanlagda talartid får inte överstiga de tidsgränser som anges i punkt 201 ovan. Andra företrädare än de som hållit muntliga anföranden får dock svara på frågor från domarna och avge slutreplik.

165.

Om flera rättegångsdeltagare företräder samma ståndpunkt vid tribunalen (vilket bland annat förekommer vid intervention eller förenade mål), ombeds deras företrädare att samråda före den muntliga förhandlingen, i syfte att undvika upprepningar av anförandena.

166.

När företrädarna hänvisar till ett avgörande från domstolen, tribunalen eller personaldomstolen, bör de ange målets vedertagna namn, målnummer och, i förekommande fall, relevanta punkter i avgörandet.

167.

Parterna får, i enlighet med artikel 85.3 i rättegångsreglerna, undantagsvis ge in bevis vid den muntliga förhandlingen. Om så sker, ska övriga rättegångsdeltagare ges tillfälle att yttra sig över huruvida bevisen ska tillåtas och över innehållet i dem. Det är i förekommande fall klokt att ta med ett tillräckligt antal exemplar av den aktuella handlingen.

168.

För att underlätta tolkningen ombeds rättegångsdeltagarnas företrädare att i förväg skicka den text eller de stödanteckningar som deras muntliga anföranden baseras på med e-post (interpret@curia.europa.eu) till tolkningsdirektoratet.

169.

Översända anteckningar för muntliga anföranden behandlas konfidentiellt. I syfte att undvika missförstånd ska rättegångsdeltagarens namn anges. Anteckningar för muntliga anföranden tas inte in i akten i målet.

170.

Företrädarna bör tänka på att det, beroende på omständigheterna, endast är vissa av tribunalens ledamöter som följer det muntliga anförandet på det språk på vilket det hålls och att de andra lyssnar på simultantolkningen. Företrädarna bör tala långsamt och in i mikrofonen. På det sättet kan den muntliga förhandlingen genomföras på ett smidigare sätt och simultantolkningens kvalitet upprätthållas.

171.

Om företrädarna avser att ordagrant citera avsnitt ur vissa texter eller handlingar, särskilt avsnitt som inte omnämns i handlingarna i målet, är det lämpligt att ange dessa avsnitt för tolkarna före den muntliga förhandlingen. Det kan också vara lämpligt att upplysa dem om ord som kan vara svåra att översätta.

172.

Justitiesekreteraren ska föra protokoll på rättegångsspråket över varje muntlig förhandling, med uppgifter om målet, dagen, tiden och platsen för förhandlingen, om att förhandlingen i förekommande fall har hållits inom stängda dörrar, om namnen på de domare och den justitiesekreterare som har deltagit, om namnen på rättegångsdeltagarnas närvarande företrädare samt deras ställning, om eventuella yttranden över den kortfattade förhandlingsrapporten, om eventuella hörda vittnens och sakkunnigas fullständiga namn, ställning och hemvist, om eventuella inlagor och andra handlingar som har getts in vid förhandlingen och, i den mån det behövs, om vad som har yttrats under förhandlingen samt om de beslut som under förhandlingen har meddelats av tribunalen eller dess ordförande.

173.

Om inte annat följer av artiklarna 68.4, 104, 105.8 och 144.7 i rättegångsreglerna ska tribunalen, i enlighet med artikel 64 i rättegångsreglerna, beakta endast sådana inlagor och andra handlingar som rättegångsdeltagarnas företrädare har kunnat ta del av och yttra sig över.

174.

Av detta följer, med förbehåll för vad som föreskrivs i artiklarna 103–105 i rättegångsreglerna, att en begäran av sökanden eller klaganden om att vissa uppgifter i akten i målet ska behandlas konfidentiellt i förhållande till svaranden respektive motparten inte får beaktas. Svaranden eller motparten kan inte heller framställa en sådan begäran med avseende på sökanden respektive klaganden.

175.

En part får emellertid begära att vissa konfidentiella uppgifter i akten i målet ska undantas när handlingarna i akten tillställs en intervenient i enlighet med artikel 144.7 i rättegångsreglerna.

176.

Varje rättegångsdeltagare får även begära att en deltagare i förenade mål inte ska ha rätt att ta del av vissa uppgifter i akterna i de av föreningen berörda målen på grund av att uppgifterna påstås vara konfidentiella, i enlighet med artikel 68.4 i rättegångsreglerna.

177.

När en interventionsansökan ges in i ett mål, ska parterna uppmanas att inom den av justitiesekreteraren fastställda fristen ange huruvida de begär konfidentiell behandling av vissa uppgifter i de inlagor och andra handlingar som redan tagits in i akten i målet.

178.

Om en part önskar att inlagor eller andra handlingar som därefter ges in ska behandlas konfidentiellt, ska parten begära detta i samband med att dessa ges in. Om parten inte framställer en sådan begäran, kommer de ingivna inlagorna eller handlingarna att tillställas intervenienten.

179.

En begäran om konfidentiell behandling ska framställas genom separat handling. Begäran får inte inges i konfidentiell version, och bör följaktligen inte innehålla konfidentiella uppgifter.

180.

En begäran om konfidentiell behandling ska innehålla uppgift om den rättegångsdeltagare i förhållande till vilken den konfidentiella behandlingen begärs.

181.

En begäran om konfidentiell behandling ska begränsas till vad som är absolut nödvändigt och får inte i något fall avse en hel inlaga och får endast i undantagsfall avse en hel bilaga. Det är nämligen i regel möjligt att, utan att äventyra de intressen som är i fråga, tillställa någon en icke-konfidentiell version av en inlaga eller andra handlingar, i vilken vissa avsnitt, ord eller siffror har tagits bort.

182.

Den som begär konfidentiell behandling ska ange exakt vilka uppgifter eller avsnitt som berörs och för var och en av dessa ge en motivering till varför de ska anses vara konfidentiella. Avsaknad av dessa upplysningar kan föranleda tribunalen att avslå begäran.

183.

När en begäran om konfidentiell behandling av en eller flera inlagor ges in, ska rättegångsdeltagaren tillhandahålla en fullständig icke-konfidentiell version av inlagan eller inlagorna och tillhörande handlingar i vilken de uppgifter eller avsnitt som begäran avser har tagits bort.

184.

Om en begäran om konfidentiell behandling inte uppfyller kraven i punkterna 179, 180 och 183 ovan, ska justitiesekreteraren förelägga den berörda rättegångsdeltagaren att avhjälpa bristerna. En begäran om konfidentiell behandling, som trots föreläggandet om att avhjälpa bristerna inte uppfyller kraven i dessa praktiska genomförandebestämmelser, kan inte behandlas på ett ändamålsenligt sätt och samtliga berörda inlagor och andra handlingar kommer att tillställas intervenienten.

185.

När flera mål kan komma att förenas, ska rättegångsdeltagarna uppmanas att inom den av justitiesekreteraren fastställda fristen ange huruvida de begär konfidentiell behandling av vissa uppgifter i de inlagor och andra handlingar som redan tagits in i akterna i de av föreningen berörda målen.

186.

Om en rättegångsdeltagare önskar att inlagor eller andra handlingar som därefter ges in ska behandlas konfidentiellt, ska deltagaren begära detta i samband med att dessa ges in. Om rättegångsdeltagaren inte framställer en sådan begäran, kommer de ingivna inlagorna och handlingarna att göras tillgängliga för övriga deltagare i de förenade målen.

187.

Punkterna 179–184 ovan ska tillämpas på en begäran om konfidentiell behandling som framställs vid förening av mål.

188.

Tribunalen får som en åtgärd för bevisupptagning enligt artikel 91 i rättegångsreglerna besluta att en rättegångsdeltagare ska lämna upplysningar eller förete handlingar rörande målet. Enligt artikel 92.3 i rättegångsreglerna får tribunalen besluta om en sådan åtgärd endast om den berörda rättegångsdeltagaren inte har efterkommit en åtgärd för processledning som tidigare vidtagits i samma syfte eller om den rättegångsdeltagare som berörs av åtgärden uttryckligen begär att så ska ske, med angivande av skälen till att åtgärden måste vidtas i form av ett beslut om bevisupptagning.

189.

När en part gör gällande att upplysningar eller handlingar är konfidentiella, till stöd för att i sitt svar på begäran om en åtgärd för processledning motsätta sig att dessa översänds eller till stöd för att föreslå att en åtgärd för bevisupptagning ska vidtas, ska tribunalen genom ett beslut om bevisupptagning enligt artikel 91 b i rättegångsreglerna begära att dessa ges in, om den anser att dessa upplysningar eller handlingar kan vara relevanta för avgörandet av målet. Konfidentiella upplysningar och handlingar som getts in till tribunalen med anledning av ett sådant beslut ska behandlas i enlighet med artikel 103 i rättegångsreglerna. Sistnämnda artikel föreskriver inte något undantag från principen om ett kontradiktoriskt förfarande, men innehåller bestämmelser om genomförandet av denna princip.

190.

Tribunalen ska enligt nämnda artikel 103 pröva om upplysningarna eller handlingarna är relevanta för avgörandet av målet och huruvida de är konfidentiella. Om tribunalen anser att uppgifterna i fråga både är relevanta för avgörandet av målet och konfidentiella, ska den göra en avvägning mellan intresset av att de behandlas konfidentiellt och rätten till ett effektivt domstolsskydd, särskilt den kontradiktoriska principen. Efter att ha gjort denna intresseavvägning har tribunalen två alternativ.

191.

Tribunalen får besluta att den andra parten ska få ta del av upplysningen eller handlingen, trots att den är konfidentiell. Tribunalen får då, genom en åtgärd för processledning, uppmana företrädarna för andra rättegångsdeltagare än den som gett in de konfidentiella uppgifterna att underteckna ett åtagande om att de ska behandla handlingen konfidentiellt och att inte röja de uppgifter som företrädarna fått ta del av under rättegången för sina huvudmän eller för tredje man. Varje åsidosättande av detta åtagande kan föranleda tillämpning av artikel 55 i rättegångsreglerna.

192.

Alternativt får tribunalen besluta att de konfidentiella uppgifterna inte ska kommuniceras samtidigt som den ger den andra parten tillgång till icke-konfidentiella uppgifter, så att parten i så stor utsträckning som möjligt kan yttra sig i enlighet med den kontradiktoriska principen. Tribunalen ska då ålägga den part som gett in de konfidentiella uppgifterna att tillhandahålla vissa uppgifter på ett sådant sätt att intresset av att uppgifterna behandlas konfidentiellt kan förenas med rätten till ett kontradiktoriskt förfarande. Uppgifterna kan till exempel översändas i sammanfattad form. Om tribunalen anser att den andra parten inte på ett ändamålsenligt sätt kan utöva sin rätt till försvar, får den fatta ett eller flera beslut, till dess att den bedömer att förfarandet faktiskt kan fortsätta på ett sätt som överensstämmer med den kontradiktoriska principen.

193.

Om tribunalen anser att kommuniceringen av uppgifterna med den andra parten, i enlighet med ett beslut som fattats med stöd av artikel 103.3 i rättegångsreglerna, har gjort det möjligt för denna part att yttra sig på ett ändamålsenligt sätt, får tribunalen inte beakta de konfidentiella upplysningar eller handlingar som parten inte har fått ta del av. De konfidentiella upplysningarna eller handlingarna ska avlägsnas från akten och rättegångsdeltagarna ska informeras om detta.

194.

När tribunalen har att pröva lagenligheten av en institutions beslut att inte lämna ut en handling, får tribunalen, som en åtgärd för bevisupptagning enligt artikel 91 c i rättegångsreglerna, begära att denna handling ska ges in.

195.

Den ingivna handlingen ska inte kommuniceras med de andra rättegångsdeltagarna. Saken i målet skulle annars förfalla.

196.

En part kan enligt artikel 105.1 och 105.2 i rättegångsreglerna, på eget initiativ eller till följd av en åtgärd för bevisupptagning som beslutats av tribunalen, ge in upplysningar och handlingar som berör unionens säkerhet eller en eller flera av dess medlemsstaters säkerhet eller deras internationella förbindelser. Det förfarande som föreskrivs i artikel 105.3–105.10 ska tillämpas på sådana upplysningar eller handlingar.

197.

Med hänsyn till den känsliga och konfidentiella karaktären hos upplysningar och handlingar som berör unionens säkerhet eller en eller flera av dess medlemsstaters säkerhet eller deras internationella förbindelser måste lämpliga säkerhetsbestämmelser införas som genomför bestämmelserna i artikel 105, så att en hög skyddsnivå säkerställs för dessa upplysningar och handlingar. Dessa säkerhetsbestämmelser fastställs i tribunalens beslut av den 14 september 2016.

198.

Enligt artikel 147.2 i rättegångsreglerna är det obligatoriskt att använda ett formulär vid ingivande av en ansökan om rättshjälp. Formuläret finns tillgängligt på Europeiska unionens domstols webbplats.

199.

En rättshjälpssökande som inte företräds av en advokat när rättshjälpsformuläret ges in får, i enlighet med artikel 147.6 i rättegångsreglerna, ge in ett korrekt ifyllt och undertecknat formulär i pappersform till den adress som anges i punkt 90 ovan. Sökanden kan antingen skicka formuläret med post eller överlämna det direkt på plats. Ett formulär som inte uppfyller kravet på egenhändig underskrift kommer inte att behandlas.

200.

Om en rättshjälpssökande företräds av en advokat när rättshjälpsformuläret ges in, ska formuläret ges in i enlighet med artikel 72.1 i rättegångsreglerna och med iakttagande av kraven i punkterna 77–79 ovan.

201.

Syftet med rättshjälpsformuläret är att i enlighet med artikel 147.3 och 147.4 i rättegångsreglerna ge tribunalen nödvändiga upplysningar för att kunna fatta beslut om huruvida ansökan om rättshjälp ska bifallas. Dessa upplysningar utgörs av

202.

Sökanden är skyldig att tillsammans med rättshjälpsformuläret ge in handlingar som styrker de uppgifter som avses i punkt 201 ovan.

203.

Rättshjälpsformuläret ska, i förekommande fall, åtföljas av de handlingar som avses i artiklarna 51.2, 51.3 och 78.4 i rättegångsreglerna.

204.

Det korrekt ifyllda rättshjälpsformuläret och de bestyrkande handlingarna ska vara begripliga i sig.

205.

Utan att det påverkar tribunalens möjlighet att med stöd av artiklarna 89 och 90 i rättegångsreglerna begära upplysningar eller att kompletterande handlingar ska ges in, får en ansökan om rättshjälp inte kompletteras genom att ytterligare handlingar ges in vid ett senare tillfälle. Sådana handlingar kommer att returneras såvida de inte har insänts på tribunalens begäran. I undantagsfall kan handlingar till styrkande av att sökanden saknar medel godtas senare, om det finns en godtagbar förklaring till förseningen.

206.

När en ansökan om rättshjälp ges in innebär detta, enligt artikel 147.7 i rättegångsreglerna, att tiden för att väcka talan, till vilken nämnda ansökan hänför sig, upphör att löpa till dess att det beslut genom vilket ansökan har prövats har delgetts eller, om det i detta beslut inte har utsetts någon advokat för att företräda rättshjälpssökanden, till dess att beslutet om att utse en advokat som ska företräda rättshjälpssökanden har delgetts.

207.

Eftersom ingivandet av ansökan om rättshjälp får till följd att tiden för att väcka talan upphör att löpa till dess att det beslut som avses i punkt 206 ovan har delgetts, kan den återstående tiden för att ge in den ansökan varigenom talan väcks komma att bli synnerligen kort. Rättshjälpsmottagarna – företrädda av advokat i vederbörlig ordning – rekommenderas därför att vara särskilt uppmärksamma så att den föreskrivna fristen inte överskrids.

208.

Enligt artikel 152.1 i rättegångsreglerna ska en ansökan om skyndsam handläggning ges in genom en separat handling i samband med att ansökan varigenom talan väcks eller, alltefter omständigheterna, svaromålet ges in. Ansökan ska motiveras, och innehålla uppgift om de omständigheter som medför att målet är av särskilt brådskande karaktär och om övriga relevanta omständigheter.

209.

För att underlätta för kansliet att omedelbart påbörja handläggningen av ansökan, ska det på första sidan i denna anges att den ges in med stöd av artiklarna 151 och 152 i rättegångsreglerna.

210.

Antalet sidor i en ansökan varigenom talan väcks, beträffande vilken det begärs skyndsam handläggning, får i princip inte överstiga 25. En sådan ansökan ska ges in i enlighet med vad som anges i punkterna 112–121 ovan.

211.

Det rekommenderas att den rättegångsdeltagare som ansöker om att målet ska handläggas skyndsamt i sin ansökan preciserar vilka grunder, argument eller avsnitt i den aktuella inlagan (ansökan varigenom talan väcks eller svaromålet) som endast framställs för det fall målet inte skulle handläggas skyndsamt. Dessa upplysningar, som avses i artikel 152.2 i rättegångsreglerna, ska preciseras i ansökan, med angivande av de berörda punkternas nummer.

212.

Det rekommenderas även att en ansökan om att målet ska handläggas skyndsamt, som innehåller de upplysningar som avses i punkt 211 ovan, åtföljs av en bilaga med en förkortad version av den aktuella inlagan.

213.

När en sådan förkortad version bifogas ska den överensstämma med följande anvisningar:

214.

För att den förkortade versionen av den aktuella inlagan ska kunna behandlas så snabbt som möjligt, ska den överensstämma med anvisningarna i föregående punkt.

215.

Om tribunalen, med stöd av artikel 151.3 i rättegångsreglerna, begär att en förkortad version av inlagan ska ges in ska, om inget annat anges, den förkortade versionen upprättas i enlighet med ovanstående anvisningar.

216.

Om sökanden i sin ansökan inte har angett vilka grunder, argument eller avsnitt i ansökan varigenom talan väcks som endast framställs för det fall målet inte skulle handläggas skyndsamt, ska svaranden inkomma med svaromål med anledning av sistnämnda ansökan inom en månad.

217.

Om sökanden i sin ansökan har angett vilka grunder, argument eller avsnitt i ansökan varigenom talan väcks som endast framställs för det fall målet inte skulle handläggas skyndsamt, ska svaranden inkomma med svaromål inom en månad och därvid bemöta de grunder och argument som har anförts i sistnämnda ansökan, mot bakgrund av de upplysningar som lämnats i ansökan om att målet ska handläggas skyndsamt.

218.

Om sökanden till sin ansökan har fogat en förkortad version av ansökan varigenom talan väcks, ska svaranden inkomma med svaromål inom en månad och därvid bemöta de grunder och argument som anges i den förkortade versionen av sistnämnda ansökan.

219.

Om tribunalen beslutar att avslå ansökan om att målet ska handläggas skyndsamt innan svaranden har inkommit med svaromål, ska den frist på en månad för att inkomma med svaromål som föreskrivs i artikel 154.1 i rättegångsreglerna förlängas med ytterligare en månad.

220.

Om tribunalen beslutar att avslå ansökan om att målet ska handläggas skyndsamt, efter det att svaranden har inkommit med svaromål inom den frist på en månad som föreskrivs i artikel 154.1 i rättegångsreglerna, ska svaranden beviljas en ny frist på en månad, räknat från delgivningen av beslutet om avslag på ansökan om skyndsam handläggning, för att komplettera sitt svaromål.

221.

Vid skyndsam handläggning ligger fokus på den muntliga delen av förfarandet, då det skriftliga förfarandet i princip består av en enda skriftväxling, och förhandling ska hållas kort tid efter det att det skriftliga förfarandet har avslutats. Tribunalen får emellertid besluta att avgöra målet utan att inleda den muntliga delen av förfarandet, om parterna, inom en frist som ska fastställas av ordföranden, har förklarat att de avstår från muntlig förhandling och tribunalen anser att den har tillräckligt underlag för avgörandet genom handlingarna i akten.

222.

När tribunalen inte har tillåtit att en interventionsinlaga ges in, får intervenienten endast yttra sig muntligen, om en muntlig förhandling hålls.

223.

Ansökan om uppskov med verkställighet eller andra interimistiska åtgärder ska, enligt artikel 156.5 i rättegångsreglerna, göras genom separat handling. Ansökan ska vara begriplig i sig, utan att den måste läsas tillsammans med ansökan i målet rörande huvudsaken eller med bilagorna till sistnämnda ansökan.

224.

För att underlätta för kansliet att omedelbart påbörja handläggningen av ansökan om uppskov med verkställighet eller andra interimistiska åtgärder, ska det på första sidan i ansökan anges att den ges in med stöd av artikel 156 i rättegångsreglerna och, i förekommande fall, att den innehåller en ansökan med stöd av artikel 157.2 i rättegångsreglerna.

225.

Den som ansöker om uppskov med verkställighet eller andra interimistiska åtgärder ska i ansökan mycket kort och koncist redogöra för saken, de grunder – avseende faktiska och rättsliga omständigheter – för talan rörande huvudsaken på vilka denna omedelbart framstår som välgrundad (fumus boni juris), samt de omständigheter som ställer krav på skyndsamhet. Sökanden ska tydligt ange vilken eller vilka åtgärder som begärs. Ansökan ska även innehålla alla tillgängliga bevis och bevisuppgifter till stöd för att de interimistiska åtgärderna ska beviljas.

226.

En ansökan om interimistiska åtgärder är avsedd att göra det möjligt att, i ett summariskt förfarande, bedöma huruvida talan rörande huvudsaken omedelbart framstår som välgrundad. Den ska således inte återge hela ansökan i målet rörande huvudsaken.

227.

En ansökan om interimistiska åtgärder ska kunna handläggas skyndsamt. Ansökan bör därför i princip inte vara längre än 25 sidor, beroende på det aktuella rättsområdet och omständigheterna i målet.

228.

Genom dessa praktiska genomförandebestämmelser upphävs och ersätts instruktionen för justitiesekreteraren av den 5 juli 2007 (EUT L 232, 4.9.2007, s. 1), ändrad den 17 maj 2010 (EUT L 170, 6.7.2010, s. 53) och den 24 januari 2012 (EUT L 68, 7.3.2012, s. 20), och de praktiska anvisningarna till parterna vid tribunalen av den 24 januari 2012 (EUT L 68, 7.3.2012, s. 23).

229.

Dessa praktiska genomförandebestämmelser ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. De ska träda i kraft första dagen i första månaden efter deras offentliggörande.”