(1)

Solidaritet, mellan unionsmedborgarna och mellan medlemsstater, är ett av de universella värden som unionen bygger på. Detta gemensamma värde vägleder unionens handlande, ger den enighet som krävs för att hantera nuvarande och framtida samhällsutmaningar – utmaningar som unga européer är beredda att hjälpa till att anta genom att uttrycka sin solidaritet i praktiken. Solidaritet får också ungdomar att intressera sig för det gemensamma europeiska projektet. Solidaritetsprincipen står inskriven i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och i inledningen till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(2)

I talet om tillståndet i unionen den 14 september 2016 underströks behovet av att investera i ungdomar, och inrättandet av en europeisk solidaritetskår tillkännagavs i syfte att skapa möjligheter för ungdomar i hela unionen att på ett meningsfullt sätt bidra till samhället, visa solidaritet och utveckla sina färdigheter, kompetenser och kunskaper och på så sätt få ovärderliga erfarenheter, som också är nyckeln till ett aktivt och engagerat unionsmedborgarskap.

(3)

I sitt meddelande av den 7 december 2016 med titeln En europeisk solidaritetskår underströk kommissionen behovet av att stärka solidaritetsarbetet i Europa, att ge ungdomar fler och bättre möjligheter för högkvalitativ solidaritetsverksamhet inom ett brett spektrum av områden, och att stödja nationella, regionala och lokala aktörer i deras ansträngningar att hantera olika utmaningar och kriser. Med meddelandet inleddes den europeiska solidaritetskårens första fas i vilken olika unionsprogram utnyttjades för att erbjuda volontärarbete, praktikplatser eller jobbmöjligheter för ungdomar i hela unionen. För dessa verksamheter, oavsett om de genomförs före eller efter ikraftträdandet av denna förordning, bör de regler och villkor som fastställs inom de respektive unionsprogram som har finansierat dem under den europeiska solidaritetskårens första fas fortsätta att tillämpas.

(4)

I denna förordning kan solidaritet anses innebära att alla känner ett ansvar för att bidra till det allmänna bästa, vilket kommer till uttryck genom konkreta åtgärder som görs utan tanke på motprestation.

(5)

Ungdomar bör ges lättillgängliga möjligheter att engagera sig i högkvalitativ solidaritetsverksamhet med en stark europeisk dimension som ett sätt att stärka sammanhållningen, solidariteten, den sociala inkluderingen och demokratin i de deltagande länderna till förmån för lokalsamhällena, samtidigt som detta kan förbättra deras kompetenser för den personliga utvecklingens skull och därigenom stärka deras självkänsla, oberoende och motivation att lära sig, stimulera deras pedagogiska, sociala, konstnärliga, språkliga, kulturella, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling samt underlätta deras aktiva medborgarskap, deras anställningsbarhet och deras övergång till arbetsmarknaden. Sådan solidaritetsverksamhet skulle också stödja rörligheten för deltagarna.

(6)

Genom denna förordning inrättas ett program för unionsåtgärder, kallat den europeiska solidaritetskåren, som ska ligga till grund för att åstadkomma positiv samhällelig förändring genom att tillhandahålla stöd till gemenskaper av personer och aktörer som är engagerade i att främja solidaritet över hela Europa. Därmed tillhandahålls ett finansieringsinstrument med unionsåtgärder som ska tillämpas från dagen för ikraftträdandet av denna förordning på en kontinuerlig basis och som även utgör grunden för den europeiska solidaritetskåren som en gemenskap, och som inspirationskälla till en stärkt solidaritetskänsla i Europa genom den bredare inverkan som verksamheten inom ramen för den europeiska solidaritetskåren ger upphov till.

(7)

Den solidaritetsverksamhet som ungdomar erbjuds bör vara av hög kvalitet, i den meningen att den bör bidra till att uppnå den europeiska solidaritetskårens mål och till att hantera samhällsutmaningar och samtidigt tillgodose lokalsamhällenas behov. Solidaritetsverksamheten bör erbjuda ungdomar möjlighet att förvärva värdefull kompetens för sin personliga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling, innehålla en gedigen aspekt av lärande och utbildning, vara tillgänglig för ungdomar, genomföras under säkra och sunda förhållanden och omsorgsfullt valideras. Solidaritetsverksamheten bör inte inverka negativt på befintliga jobb eller praktikplatser och bör bidra till att stärka företagens åtaganden om socialt ansvar men utan att ersätta dem.

(8)

Varje aktör som vill delta i den europeiska solidaritetskåren, oavsett om den finansieras av den europeiska solidaritetskårens budget, genom något annat unionsprogram eller från någon annan finansieringskälla, bör erhålla kvalitetsmärkning under förutsättning att de särskilda kraven är uppfyllda. Kravet för att erhålla kvalitetsmärkning bör inte tillämpas på fysiska personer som söker ekonomiskt stöd för sina solidaritetsprojekt på uppdrag av en informell grupp av deltagare. Den kvalitetsmärkning som tilldelas deltagande organisationer bör intyga att dessa organisationer kan säkerställa kvaliteten på den solidaritetsverksamhet som de erbjuder. Förfarandet för tilldelning av kvalitetsmärkning bör genomföras av den europeiska solidaritetskårens genomförandestrukturer på ett tillgängligt och öppet sätt. Den tilldelade kvalitetsmärkningen bör regelbundet omprövas och det bör vara möjligt att upphäva kvalitetsmärkningen om det under omprövningen framkommer att villkoren för dess tilldelning inte längre är uppfyllda.

(9)

Den europeiska solidaritetskåren skulle utgöra den enda gemensamma kontaktpunkten för solidaritetsverksamhet i hela unionen. Samstämmighet och komplementaritet för den europeiska solidaritetskåren bör säkerställas med unionens andra relevanta politikområden, program och instrument. Den europeiska solidaritetskåren bör bygga vidare på styrkor och synergieffekter hos befintliga och tidigare program, särskilt programmen Erasmus+ och Aktiv ungdom. Den bör också komplettera de ansträngningar som görs av medlemsstaterna för att stödja ungdomar och underlätta deras övergång från skola till arbetsliv inom ramen för ordningar som exempelvis ungdomsgarantin inrättad i enlighet med rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti (3) genom att ge dem ytterligare möjligheter att delta i solidaritetsverksamhet i form av praktikplatser eller jobb i respektive medlemsstat eller gränsöverskridande. Komplementaritet bör också säkerställas med befintliga nätverk på unionsnivå som är relevanta för den europeiska solidaritetskårens verksamhet, såsom det europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar Eures och Eurodesk-nätverket. Dessutom bör komplementaritet och lojalt samarbete mellan befintliga relevanta program och den europeiska solidaritetskåren främjas, särskilt med program för solidaritet, volontärarbete, medborgartjänst och rörlighet för ungdomar på nationell, regional eller lokal nivå samt när så är lämpligt med solidaritets- och ungdomsrelaterade prioriteringar i de deltagande länderna, för att ömsesidigt stärka och förbättra sådana programs inverkan och kvalitet och bygga vidare på bästa praxis. Den europeiska solidaritetskåren bör inte ersätta liknande nationella program för solidaritet, volontärarbete, medborgartjänst och rörlighet. Alla ungdomar bör säkerställas lika tillträde till nationell solidaritetsverksamhet. Partnerskap med europeiska nätverk som är specialiserade på vissa akuta sociala problem bör uppmuntras.

(10)

För att maximera effekten av den europeiska solidaritetskåren bör andra unionsprogram kunna bidra till målen för den europeiska solidaritetskåren genom att stödja verksamhet inom dess verksamhetsområde. Sådana bidrag bör finansieras i enlighet med respektive rättsakt för de berörda programmen för att bättre involvera ungdomar, civilsamhället och befintliga volontärprogram i medlemsstaterna. När de deltagande organisationerna väl har erhållit en giltig kvalitetsmärkning, bör de få tillgång till den europeiska solidaritetskårens portal och få de kvalitetsåtgärder och stödåtgärder som tillhandahålls beroende på vilken typ av solidaritetsverksamhet som erbjuds.

(11)

Den europeiska solidaritetskåren bör ge ungdomar nya möjligheter till volontärarbeten, praktikplatser eller jobb samt till att på eget initiativ utforma och utveckla solidaritetsprojekt med ett tydligt europeiskt värde. Dessa möjligheter bör bidra till att åtgärda icke tillgodosedda samhällsbehov, och till att stärka lokalsamhällen och till att förbättra ungdomars personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling. Den europeiska solidaritetskåren bör också stödja nätverksaktiviteter för deltagare och deltagande organisationer samt åtgärder för att säkerställa kvaliteten på de verksamheter som får stöd och för att validera läranderesultaten. Den bör även bidra till att stödja och stärka befintliga organisationer som genomför solidaritetsverksamhet.

(12)

Volontärarbete är en värdefull erfarenhet som ger tillfälle till formellt och icke-formellt lärande som stärker ungdomars personliga, sociala och utbildningsmässiga utveckling, deras yrkesmässiga utveckling och anställningsbarhet samt deras aktiva medborgarskap och anställningsbarhet. Volontärarbete bör inte ersätta praktikplatser eller jobb och bör grundas på ett skriftligt volontärarbetsavtal. Kommissionen och medlemsstaterna kommer att samarbeta om volontärarbetspolitiken för ungdomar via den öppna samordningsmetoden.

(13)

Praktikplatser och jobb bör vara tydligt åtskilda från volontärarbete både ekonomiskt och organisatoriskt. Praktikplatser bör aldrig leda till att jobbtillfällen ersätts. Avlönade praktikplatser och jobb kan dock vara ett incitament för missgynnade ungdomar och ungdomar med färre möjligheter att delta i solidaritetsrelaterad verksamhet som de kanske annars inte skulle ha tillgång till. Praktikplatser kan underlätta ungdomars övergång från utbildning till sysselsättning och främja deras anställningsbarhet, vilket är avgörande för deras varaktiga integration på arbetsmarknaden. Praktikplatser och jobb som erbjuds inom den europeiska solidaritetskåren bör alltid betalas av den deltagande organisation som tar emot eller anställer deltagaren. Praktikplatser bör grunda sig på ett skriftligt praktikavtal, i förekommande fall i enlighet med det tillämpliga regelverket i det land där praktiken äger rum, och följa de principer som anges i rådets rekommendation av den 10 mars 2014 om kvalitetskriterier för praktikprogram (4).

Jobb bör grunda sig på ett anställningsavtal i enlighet med det nationella regelverket eller i enlighet med tillämpliga kollektivavtal, eller bådadera, i det deltagande land där jobbet utförs. Ekonomiskt stöd till de deltagande organisationer som erbjuder jobb bör inte överstiga tolv månader. Praktikplatser och jobb bör åtföljas av lämplig förberedelse, utbildning på arbetsplatsen och stöd efter placeringen anpassat till personens deltagande. Praktikplatser och jobb kan underlättas av berörda aktörer på arbetsmarknaden, i synnerhet offentliga och privata arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter och handelskammare, samt medlemsorganisationer i Eures i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/589 (5) när det handlar om gränsöverskridande verksamhet.

(14)

Ungdomars initiativförmåga och aktiva medborgarskap är en viktig tillgång för samhället. Den europeiska solidaritetskåren bör bidra till att främja denna aspekt genom att erbjuda ungdomar möjlighet att utforma och genomföra egna projekt med tydligt mervärde som syftar till att lösa viktiga utmaningar i lokalsamhällen, särskilt på landsbygden och i isolerade eller marginaliserade områden. Dessa projekt bör ge ungdomar tillfälle att utveckla innovativa lösningar och pröva nya idéer på ett hållbart sätt och att vara med om att driva solidaritetsverksamhet framåt. De kan också fungera som en språngbräda för ytterligare engagemang i solidaritetsverksamhet och kan vara ett första steg för att uppmuntra deltagarna att delta i socialt företagande eller som volontärer i föreningar, icke-statliga organisationer, ungdomsorganisationer eller andra organisationer med solidaritetsverksamhet, ideell verksamhet eller ungdomsverksamhet och att bilda egna föreningar. Stöd efter placeringen kommer att syfta till att uppmuntra ungdomar att förbli engagerade och aktiva i solidaritetssektorn, bland annat genom samverkan med föreningar, kooperativ, sociala företag, ungdomsorganisationer och gemenskapscentrum.

(15)

Volontärarbete och solidaritetsprojekt bör täcka deltagarnas utgifter som uppstår till följd av deltagande i sådan solidaritetsverksamhet, men deltagarna bör inte få lön eller ekonomiska fördelar.

(16)

Deltagare och deltagande organisationer bör känna att de hör till en gemenskap av personer och aktörer som är engagerade i att främja solidaritet både i och utanför Europa. Samtidigt behöver deltagande organisationer stöd för att stärka sin förmåga att erbjuda högkvalitativ solidaritetsverksamhet till ett ökande antal deltagare och för att locka nya deltagare. Den europeiska solidaritetskåren bör stödja nätverksaktiviteter som syftar till att stärka ungdomars och deltagande organisationers kapacitet att engagera sig i samhället och till att främja en europeisk solidaritetskårsanda och uppmuntra utbytet av användbara solidaritetsmetoder och erfarenheter, i förekommande fall även genom ta fasta på erfarenheter från civilskydd. Nätverksaktiviteter bör också bidra till att öka medvetenheten om den europeiska solidaritetskåren bland offentliga och privata aktörer och till att samla in synpunkter från deltagare och deltagande organisationer om genomförandet av den europeiska solidaritetskåren.

(17)

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att säkerställa kvaliteten på solidaritetsverksamhet och andra möjligheter som erbjuds genom den europeiska solidaritetskåren, i synnerhet genom att erbjuda deltagare utbildning och språkstöd online och offline (på ett sätt som respekterar flerspråkighetsprincipen), försäkring, administrativt stöd och stöd före solidaritetsverksamheten, efter solidaritetsverksamheten eller båda, samt validering av de kompetenser som förvärvats genom erfarenheten från den europeiska solidaritetskåren. Dessa stödåtgärder bör utvecklas och tillhandahållas i samarbete med ungdomsorganisationer och andra ideella organisationer och civilsamhällesorganisationer i syfte att utnyttja deras sakkunskap på området. Dessa stödåtgärder bör ta fasta på vilken typ av verksamhet deltagarna bedriver och i vilken miljö, med särskild hänsyn till potentiella risker.

(18)

För att säkerställa att verksamheten inom den europeiska solidaritetskåren bidrar till deltagarnas personliga, utbildningsmässiga, konstnärliga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling, bör de kompetenser som solidaritetsverksamheten resulterar i, omsorgsfullt kartläggas och dokumenteras, i enlighet med nationella omständigheter och särdrag, i enlighet med rådets rekommendation av den 20 december 2012 om valideringen av icke formellt och informellt lärande (6). För det ändamålet är det lämpligt att uppmuntra användning av ändamålsenliga instrument på unionsnivå och nationell nivå för erkännande av icke-formellt och informellt lärande, såsom ungdomspasset och Europass.

(19)

Alla offentliga eller privata aktörer, däribland internationella organisationer, civilsamhällesorganisationer, ungdomsorganisationer och sociala företag, bör kunna ansöka om en kvalitetsmärkning. Separata kvalitetsmärkningar bör införas för volontärarbete och för praktikplatser och jobb för att säkerställa att de deltagande organisationerna verkligen uppfyller den europeiska solidaritetskårens principer och krav på kontinuerlig basis vad gäller deras rättigheter och skyldigheter under alla skeden av solidaritetsverksamheten. Att ha fått kvalitetsmärkning bör vara en förutsättning för deltagande, men bör inte automatiskt leda till finansiering genom den europeiska solidaritetskåren.

(20)

De deltagande organisationerna kan ha flera funktioner inom Europeiska solidaritetskåren. Som värdar kommer de att bedriva verksamhet för att ta emot deltagare och kan bland annat anordna aktiviteter och ge deltagarna vägledning och stöd under solidaritetsverksamheten, beroende på vad som är lämpligt. I en stödfunktion kommer de att bedriva verksamhet för att sända ut och förbereda deltagarna före avresan, under och efter solidaritetsverksamheten och kan bland annat utbilda och leda deltagarna vidare till lokala organisationer efter solidaritetsverksamheten.

(21)

Resurscentrum för den europeiska solidaritetskåren bör bistå de genomförande organen, de deltagande organisationerna och deltagarna i syfte att höja kvaliteten på solidaritetsverksamheterna och deras genomförande samt förbättra kartläggningen och validering av de kompetenser som förvärvats genom solidaritetsverksamheten, bland annat genom utfärdande av ungdomspass.

(22)

Portalen för den europeiska solidaritetskåren bör utvecklas fortlöpande för att säkerställa en enkel tillgång till den europeiska solidaritetskåren och tillhandahålla en gemensam kontaktpunkt för både intresserade personer och organisationer, vad gäller exempelvis registrering, kartläggning och matchning av profiler och möjligheter, nätverksaktiviteter och virtuella utbyten, webbutbildning, språkstöd samt allt annat stöd före solidaritetsverksamheten, efter solidaritetsverksamheten eller båda, och andra användbara funktioner som kan uppkomma i framtiden.

(23)

Genomförandestrukturerna kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att registrerade kandidater erbjuds möjligheter till volontärarbete, praktikplats och jobb inom en rimlig och relativt förutsägbar tid. Dessutom kommer det regelbundet att bedrivas informations- och kommunikations samt nätverksaktiviteter för att stimulera de registrerade kandidaternas engagemang.

(24)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för perioden 2018–2020 som ska utgöra den sammanlagda budgeten, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (7), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(25)

För att säkerställa kontinuiteten i den verksamhet som stöds genom de program som bidrar till den europeiska solidaritetskåren, bör det ekonomiska stödet till solidaritetsverksamhet indikativt vara 90 % för volontärarbete och solidaritetsprojekt å ena sidan och 10 % för antingen praktikplatser eller jobb, eller bådadera, å den andra sidan, med högst 20 % för verksamhet inom landet.

(26)

För att maximera effekten av den europeiska solidaritetskåren bör åtgärder vidtas för att göra det möjligt för de deltagande länderna att ge ytterligare nationell, regional eller lokal finansiering i enlighet med bestämmelserna för den europeiska solidaritetskåren.

(27)

I syfte att förenkla kraven på stödmottagarna bör klumpsummor, enhetskostnader eller schablonfinansiering användas i största möjliga utsträckning.

(28)

Medlemsstaterna bör kunna delta i volontärarbeten, praktikplatser, jobb, solidaritetsprojekt och nätverksaktiviteter. Precis som i den europeiska volontärtjänsten bör volontärarbete, solidaritetsprojekt och nätverksaktiviteter också vara öppna för deltagande av andra länder, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt unionens grannländer. Det deltagandet bör i förekommande fall baseras på ytterligare anslag som tillhandahålls i enlighet med förfaranden som fastställs tillsammans med de berörda länderna.

(29)

Deltagande i den europeiska solidaritetskåren bör vara öppen för ungdomar mellan 18 och 30 år. Föregående registrering på den europeiska solidaritetskårens portal som är till för personer mellan 17 och 30 år, bör vara en förutsättning för deltagande i solidaritetsverksamhet.

(30)

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att säkerställa att den verksamhet som stöds genom den europeiska solidaritetskåren är tillgänglig för alla ungdomar, särskilt ungdomar med färre möjligheter enligt vad som beskrivs närmare i strategin för inkludering och mångfald, som utvecklats och funnit tillämpning inom programmet Erasmus+ på ungdomsområdet. Särskilda åtgärder – såsom lämpliga format för solidaritetsverksamheten och individanpassad vägledning – bör därför vidtas för att främja social inkludering, deltagande av missgynnade ungdomar, samt för att ta hänsyn till de begränsningar som uppkommer genom att unionens yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna är så avlägset belägna i enlighet med rådets beslut 2013/755/EU (8). De deltagande länderna bör på samma sätt sträva efter att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja juridiska och administrativa hinder för att den europeiska solidaritetskåren ska fungera väl. Detta inbegriper att, när så är möjligt, lösa administrativa problem som skapar svårigheter att få visering och uppehållstillstånd, utan att det påverkar tillämpningen av Schengenregelverket och unionsrätten om inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare.

(31)

En aktör som vill ansöka om finansiering för att erbjuda solidaritetsverksamhet inom den europeiska solidaritetskåren bör först ha tilldelats en kvalitetsmärkning på ett tillgängligt och öppet sätt. Detta krav bör inte tillämpas på fysiska personer som söker ekonomiskt stöd för sina solidaritetsprojekt på uppdrag av en informell grupp av deltagare. De behöriga genomförandeorganen bör utföra kvalitetskontroller för att försäkra sig om att dessa fysiska personer uppfyller den europeiska solidaritetskårens krav.

(32)

Lokalsamhällenas behov och förväntningar bör vara ett viktigt kriterium vid utvärderingen av projektens kvalitet. Lämpliga indikatorer bör därför inrättas.

(33)

För en effektiv resultatstyrd förvaltning, inklusive utvärdering och övervakning, krävs utveckling av en uppsättning specifika, mätbara och realistiska kvalitativa och kvantitativa indikatorer som kan mätas över tid och som återspeglar insatsens logik.

(34)

Lämplig uppsökande verksamhet, med offentliggörande och spridning av de möjligheter och resultat som den verksamhet som stöds av den europeiska solidaritetskåren medför, bör säkerställas på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Sociala företag bör uppmärksammas särskilt och uppmuntras att stödja verksamheten inom den europeiska solidaritetskåren. Den uppsökande verksamheten, offentliggörandet och spridningen bör utgå från alla de organ som genomför den europeiska solidaritetskåren, med, i förekommande fall, stöd av andra viktiga parter, dock utan att detta medför ökad administrativ börda.

(35)

För att målen för den europeiska solidaritetskåren ska kunna uppnås bättre bör kommissionen, medlemsstaterna och de nationella programkontoren helst arbeta nära tillsammans i partnerskap med icke-statliga organisationer, ungdomsorganisationer och lokala intressenter med sakkunskap inom solidaritetsverksamhet.

(36)

För att säkerställa ett effektivt och verksamt genomförande av denna förordning bör den europeiska solidaritetskåren i högsta möjliga mån använda sig av befintliga administrativa arrangemang inom programmet Erasmus+. Genomförandet av den europeiska solidaritetskåren bör därför överlåtas till befintliga strukturer, till exempel kommissionen, genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) och de nationella programkontor som utses för förvaltningen av de åtgärder som avses i kapitel III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 (9). Tydliga och detaljerade förfaranden för deltagare och deltagande organisationer kommer att fastställas för alla faser av solidaritetsverksamheten i lämpliga programdokument, såsom det årliga arbetsprogrammet och programhandledningen. Kommissionen bör regelbundet samråda med de viktigaste intressenterna, däribland de deltagande organisationerna, om genomförandet av den europeiska solidaritetskåren.

(37)

I syfte att säkerställa ett ekonomiskt sunt genomförande och en noggrann övervakning av den europeiska solidaritetskåren på nationell nivå är det viktigt att använda de befintliga nationella myndigheter som utsetts för förvaltning av de åtgärder som avses i kapitel III i förordning (EU) nr 1288/2013.

(38)

Nationella myndigheter som utsetts för att förvalta åtgärder som avses i kapitel III i förordning (EU) nr 1288/2013 bör också fungera som nationella myndigheter vid tillämpning av denna förordning. Det bör dock inte hindra att mer än en nationell myndighet utses i enlighet med nationell rätt och praxis enligt vad som föreskrivs i artikel 27.1 i den förordningen. Om ett deltagande land vill ersätta den nationella myndigheten under den europeiska solidaritetskårens programperiod bör de förfaranden som anges i artikel 27.2 i den förordningen tillämpas.

(39)

I syfte att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och rättssäkerhet i varje deltagande land bör varje nationell myndighet utse ett oberoende revisionsorgan. När så är möjligt, och för att maximera effektiviteten, kan det oberoende revisionsorganet vara samma som det som utsetts för de åtgärder som anges i kapitel III i förordning (EU) nr 1288/2013.

(40)

Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inklusive förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, sanktioner.

(41)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (10).

(42)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (11), bör kommissionen anta arbetsprogram och informera Europaparlamentet och rådet om detta. I arbetsprogrammet bör de åtgärder som behövs anges för att genomföra dem i enlighet med de allmänna och särskilda målen för den europeiska solidaritetskåren, urvals- och tilldelningskriterier för bidrag, samt alla andra delar som krävs. Arbetsprogram och eventuella ändringar av dessa bör antas genom genomförandeakter i enlighet med granskningsförfarandet.

(43)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att inrätta en europeisk solidaritetskår, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av förordningens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(44)

För bästa effektivitet och verkan bör den kommitté som inrättas genom förordning (EU) nr 1288/2013 också bistå kommissionen vid genomförandet av denna förordning. När det gäller den europeiska solidaritetskåren bör kommittén sammanträda i en särskild konstellation och dess mandat bör anpassas för att uppfylla denna nya roll. De deltagande länderna bör utse relevanta företrädare till dessa möten, med hänsyn tagen till den europeiska solidaritetskårens syfte, mål och verksamhet.

(45)

Förordning (EU) nr 1288/2013 bör ändras i syfte att beakta de ändringar av den europeiska volontärtjänsten som sker till följd av volontärarbete enligt den här förordningen.

(46)

Finansieringsramen för den europeiska solidaritetskåren under rubrik 1a i den fleråriga budgetramen bygger också på medel som har omfördelats från Erasmus+-programmet. Dessa medel bör enbart komma från anslag som syftar till att finansiera den del av den europeiska volontärtjänstens verksamhet som kan räknas in i volontärarbete enligt denna förordning.

(47)

Finansieringsramen för den europeiska solidaritetskåren under rubrik 1a i den fleråriga budgetramen bör också kompletteras med finansiella bidrag från andra program och rubriker, vilket kräver ändringar av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 (12) och Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU (13).

(48)

Denna förordning bör tillämpas från och med från dagen för dess ikraftträdande. I syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.