(1)

Den 30 augusti 2017 antog rådet förordning (EU) 2017/1509.

(2)

Förenta nationernas säkerhetsråds kommitté, inrättad enligt säkerhetsrådets resolution 1718 (2006), ändrade den 23 maj 2018 en enhet i förteckningen över enheter som omfattas av restriktiva åtgärder.

(3)

Bilaga XIII till förordning (EU) 2017/1509 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

För att undvika störningar på internationella finansiella marknader och förhindra att institut straffas till följd av att de underställs högre kapitalbaskrav under förfarandena för erkännande av befintliga centrala motparter i tredjeland, fastställs i artikel 497.2 i förordning (EU) nr 575/2013 en övergångsperiod under vilken centrala motparter i tredjeland hos vilka institut som är etablerade i unionen clearar transaktioner kan betraktas som kvalificerade centrala motparter av dessa institut.

(2)

Genom förordning (EU) nr 575/2013 ändrades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (2) i fråga om vissa indata för beräkningen av institutens kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter i tredjeland. I enlighet därmed föreskrivs i artikel 89.5a i förordning (EU) nr 648/2012 att vissa centrala motparter i tredjeland under en begränsad period ska rapportera den totala summan av de initialsäkerheter som de har mottagit från sina clearingmedlemmar. Denna övergångsperiod motsvarar den som fastställs i artikel 497.2 i förordning (EU) nr 575/2013.

(3)

Båda övergångsperioderna skulle löpa ut den 15 juni 2014.

(4)

Genom artikel 497.3 i förordning (EU) nr 575/2013 ges kommissionen befogenhet att anta en genomförandeakt för att under exceptionella omständigheter förlänga övergångsperioden för kapitalbaskrav med sex månader. En sådan förlängning bör också gälla de tidsfrister som anges i artikel 89.5a i förordning (EU) nr 648/2012. Dessa övergångsperioder har förlängts till och med den 15 juni 2018 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2241 (3)

(5)

Av de centrala motparter etablerade i tredjeländer som har ansökt om erkännande i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) nr 648/2012 har 32 centrala motparter redan erkänts av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. De återstående centrala motparterna från tredjeländer inväntar fortfarande erkännande, och erkännandeprocessen kommer inte att vara slutförd den 15 juni 2018. Om övergångsperioden inte förlängs kommer institut som är etablerade i unionen (eller deras dotterföretag som är etablerade utanför unionen) med exponeringar mot dessa återstående centrala motparter från tredjeländer att behöva öka sin kapitalbas för dessa exponeringar betydligt, vilket skulle kunna medföra att instituten drar sig ur som direkta deltagare i dessa centrala motparter eller, åtminstone tillfälligt, upphör att tillhandahålla clearingtjänster till dessa instituts kunder och därmed orsaka allvarliga störningar på de marknader där dessa centrala motparter verkar.

(6)

Det behov av att undvika störningar på marknader utanför unionen som tidigare föranlett förlängningar av den övergångsperiod som fastställs i artikel 497.2 i förordning (EU) nr 575/2013 skulle därmed kvarstå även efter det att den förlängda övergångsperiod som fastställs i genomförandeförordning (EU) 2017/2241 har löpt ut. En ytterligare förlängning av övergångsperioden skulle göra det möjligt för institut som är etablerade i unionen (eller deras dotterföretag som är etablerade utanför unionen) att undvika en betydande ökning av kapitalbaskraven till följd av att erkännandeprocessen inte har avslutats för centrala motparter som på ett ekonomiskt hållbart och lättillgängligt sätt tillhandahåller den specifika typ av clearingtjänster som instituten i unionen (eller deras dotterföretag som är etablerade utanför unionen) behöver. En ytterligare förlängning av övergångsperioderna med sex månader bör därför godkännas.

(7)

Den här förordningen bör träda i kraft före den 16 juni 2018 för att garantera att de befintliga övergångsperioderna förlängs innan de löper ut. Ett senare ikraftträdande skulle kunna leda till störningar för centrala motparter, för marknader där de bedriver verksamhet och för institut som har exponeringar mot motparterna i fråga.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Europeiska bankkommittén.

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 förtecknas de personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av penningmedel och ekonomiska resurser i enlighet med den förordningen.

(2)

Den 29 maj 2018 beslutade FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté att ändra en post i sin förteckning över personer, grupper och enheter som bör omfattas av frysningen av penningmedel och ekonomiska resurser. Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2) (nedan kallat EES-avtalet) trädde i kraft den 1 januari 1994.

(2)

Enligt artikel 98 i EES-avtalet får gemensamma EES-kommittén besluta att ändra bland annat bilaga IX till det avtalet, som innehåller bestämmelser om finansiella tjänster.

(3)

Följande rättsakter rör finansiella tjänster och ska införlivas i EES-avtalet:

(4)

Bilaga ΙΧ till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör därför grunda sig på det bifogade utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén.

(1)

Artikel 126.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) kräver att medlemsstaterna undviker alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser.

(2)

De uppgifter om det offentliga underskottet och den offentliga sektorns skuld som är av betydelse för tillämpningen av artiklarna 121 och 126 i EUF-fördraget och för tillämpningen av protokoll nr 12 om förfarandet vid alltför stora underskott, fogat till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget är viktiga underlag för samordningen av den ekonomiska politiken inom unionen.

(3)

I syfte att förstärka övervakningen av de offentliga finanserna i euroområdet, och för att avskräcka medlemsstaterna från att lämna felaktiga uppgifter om det offentliga underskottet och den offentliga sektorns skuld, oavsett om det sker avsiktligt eller på grund av grov försumlighet, får rådet, på rekommendation av kommissionen, besluta att ålägga den ansvariga medlemsstaten böter.

(4)

Den 3 maj 2016 inledde kommissionen en utredning av manipulation av statistik i Österrike enligt förordning (EU) nr 1173/2011. Det preliminära resultatet av utredningen skickades till Österrike för synpunkter den 20 december 2016, i enlighet med kommissionens delegerade beslut 2012/678/EU (2). Österrike lämnade sina skriftliga synpunkter på det preliminära resultatet den 25 januari 2017.

(5)

Den 22 februari 2017 antog kommissionen en rapport om utredningen av manipulation av statistik i Österrike i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet, där den beaktade Österrikes synpunkter.

(6)

I sin rapport konstaterade kommissionen att det regionala revisionsverket (Landesrechnungshof – LRH) och regeringskansliet för delstaten Salzburg (Amt der Salzburger Landesregierung) samt delstatsregeringen i delstaten Salzburg (Salzburger Landesregierung), vilka är enheter inom Österrikes offentliga förvaltning, varit grovt försumliga då de inte säkerställt lämplig kontroll av sammanställningen och lämpliga redovisningsförfaranden. Därför bidrog dessa enheter till att budgetenheten vid delstaten Salzburgs regeringskansli kunde lämna felaktiga uppgifter och dölja finansiella transaktioner. Detta medförde i sin tur att det åren 2012 och 2013 lämnades felaktiga uppgifter om Österrikes skuld för åren 2008–2012 till Eurostat, dvs. efter att förordning (EU) nr 1173/2011 trätt i kraft. Vidare konstaterade kommissionen att Österrikes statistikbyrå (Statistik Austria – Stat) varit medveten om möjligheten att delstaten Salzburgs lämnade felaktiga uppgifter om sina räkenskaper sedan åtminstone den 6 december 2012, men att den inte underrättade kommissionen (Eurostat) om detta förrän den 10 oktober 2013.

(7)

Bötesbeloppet får inte överstiga 0,2 % av Österrikes BNP år 2015.

(8)

Referensbeloppet för böterna bör vara lika med 5 % av den största effekten på lämnandet av felaktiga uppgifter om den offentliga sektorns skuldsättning i Österrike för de relevanta år som omfattas av uppgiftsinlämningen i samband med förfarandet vid alltför stora underskott (nedan kallat underskottsförfarandet). Revideringen av den skuld som Österrike redovisade i april 2014 inom ramen för underskottsförfarandet uppgick till 1 192 miljoner EUR. Referensbeloppet för böterna bör således uppgå till 59,6 miljoner EUR.

(9)

Mot bakgrund av kriterierna i artikel 14.3 d i det delegerade beslutet 2012/678/EU konstaterade kommissionen i sin rapport att de åtgärder för vilka böter kan åläggas är de åtgärder som medlemsstaten vidtog från och med den 13 december 2011, då förordning (EU) nr 1173/2011 trädde i kraft, till dess att utredningen inleddes. I rapporten konstateras också att den senaste gången då felaktiga uppgifter lämnats var vid uppgiftsinlämningen i oktober 2013, vilken omfattade åren 2009–2012. De felaktiga uppgifter som lämnats för åren 2011 och 2012, vid de uppgiftsinlämningar som gjordes under 2012 respektive 2013, är relevanta för tillämpningen av den förordningen eftersom de motiverar en höjning av bötesbeloppet.

(10)

Med beaktande av kriterierna i artikel 14.3 a i det delegerade beslutet 2012/678/EU har kommissionen i sin rapport dragit slutsatsen att lämnandet av felaktiga uppgifter inte haft några allvarliga konsekvenser för hur den förstärkta ekonomiska styrningen i unionen fungerar, eftersom konsekvenserna för Österrikes skuld totalt sett var ringa. Dessa omständigheter motiverar en nedsättning av bötesbeloppet.

(11)

Med beaktande av kriterierna i artikel 14.3 b i det delegerade beslutet 2012/678/EU anger kommissionen i sin rapport att de felaktiga uppgifterna lämnades till följd av grov försumlighet. Kommissionen drog i sin rapport inga slutsatser om att felaktiga uppgifter lämnades avsiktligt med avseende på underskottsförfarandet. Bötesbeloppet bör inte justeras på grund av detta.

(12)

Kommissionen konstaterar i rapporten, med beaktande av kriterierna i artikel 14.3 c i det delegerade beslutet 2012/678/EU, att lämnandet av felaktiga uppgifter framför allt berodde på att tre enheter inom Österrikes offentliga förvaltning varit grovt försumliga då de inte säkerställt lämplig kontroll av sammanställningen och lämpliga redovisningsförfaranden. Kommissionen anser dock inte att detta var någon samordnad åtgärd från enheternas sida. Dessa omständigheter motiverar en nedsättning av bötesbeloppet.

(13)

Med hänsyn till kriterierna i artikel 14.3 e i delegerat beslut 2012/678/EU drog kommissionen i sin rapport slutsatsen att Stat och alla berörda enheter har samarbetat i hög grad under utredningen. Denna omständighet skulle normalt sett motivera en nedsättning av bötesbeloppet. Emellertid har det konstaterats att Stat enligt principen om tillbörlig aktsamhet kunde och borde ha tagit saken i egna händer och underrättat kommissionen (Eurostat) snabbare om att redovisningen av delstaten Salzburgs räkenskaper innehöll felaktiga uppgifter. Denna omständighet skulle normalt sett motivera en höjning av bötesbeloppet. Den slutsatsen bör emellertid ses mot bakgrund av den stora komplexiteten i den faktiska situation som ledde till felaktig rapportering som innebar förluster från finansiella derivat och tillhörande tekniska svårigheter kopplade till förståelsen och utarbetandet av dem och som bör beaktas vid bedömningen av den grad av aktsamhet som myndigheterna i den berörda medlemsstaten visat. Med hänsyn till den kombinerade effekten av de omständigheter som motiverar en nedsättning – den höga graden av samarbete under utredningen och de svårigheter som följer av den stora komplexiteten hos de faktiska omständigheterna – jämfört med de omständigheter som motiverar en höjning, bör en nedsättning fortfarande tillämpas på bötesbeloppet.

(14)

Kommissionen rekommenderar att bötesbeloppet för Österrike fastställs till 29,8 miljoner EUR. Mot bakgrund av dessa faktorer bör bötesbeloppet fastställas till 26,82 miljoner EUR.

(1)

Den 27 maj 2016 antog rådet beslut (Gusp) 2016/849.

(2)

Förenta nationernas säkerhetsråds kommitté, inrättad enligt säkerhetsrådets resolution 1718 (2006), ändrade den 23 maj 2018 en enhet i förteckningen över enheter som omfattas av restriktiva åtgärder.

(3)

Bilaga I till beslut (Gusp) 2016/849 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Syftet med direktiv 91/676/EEG är att skydda vatten mot föroreningar orsakade av nitrater från jordbruket, bl.a. genom att begränsa spridning av stallgödsel på mark. Om en medlemsstat avser att tillåta en mängd stallgödsel per hektar som skiljer sig från den mängd som anges i punkt 2 andra stycket första meningen i bilaga III till direktiv 91/676/EEG, ska mängden fastställas så att den inte inverkar på möjligheten att uppnå direktivets syften och ska bestämmas med utgångspunkt från objektiva kriterier, exempelvis lång vegetationsperiod och grödor med stor kväveupptagningsförmåga. Kommissionen ska granska om åtgärden är berättigad.

(2)

Den 8 december 2005 antog kommissionen beslut 2005/880/EG (2) om beviljande av ett undantag på begäran av Nederländerna i enlighet med direktiv 91/676/EEG för att tillåta spridning av stallgödsel från betesdjur upp till en gräns på 250 kg kväve per hektar och år på gårdar med minst 70 % vall och betesmark.

(3)

Den 5 februari 2010 antog kommissionen beslut 2010/65/EU (3) om ändring av beslut 2005/880/EG och förlängning av undantaget till och med den 31 december 2013.

(4)

Den 16 maj 2014 antog kommissionen genomförandebeslut 2014/291/EU (4). I det beslutet beviljades Nederländerna ett undantag enligt direktiv 91/676/EEG för att tillåta spridning av stallgödsel från betesdjur på jordbruksföretag med minst 80 % vall och betesmark, upp till en gräns på 230 kg kväve per hektar och år för jordbruksföretag på sydliga och mellersta sandjordar och lössjord och upp till en gräns på 250 kg kväve per hektar och år för jordbruksföretag på annan mark. Undantaget berörde 19 564 jordbruksföretag 2016, vilket motsvarar 47 % av den totala jordbruksarealen netto i Nederländerna.

(5)

Den 31 januari 2018 lämnade Nederländerna in en begäran till kommissionen i enlighet med punkt 2 tredje stycket i bilaga III till direktiv 91/676/EEG om en förlängning av undantaget för perioden 2018 till 2021.

(6)

Nederländerna tillämpar, i enlighet med artikel 3.5 i direktiv 91/676/EEG, ett åtgärdsprogram inom hela sitt territorium.

(7)

Den nederländska lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG omfattar högsta tillåtna mängder för både kväve och fosfat.

(8)

Enligt de uppgifter som lämnats av de nederländska myndigheterna har antalet nötkreatur och grisar i Nederländerna under perioden 2012–2015 ökat med 2,3 % respektive 0,8 % jämfört med perioden 2008–2011. Antalet fjäderfä i Nederländerna ökade med 2,4 % under samma period. Sedan 2006 har den nederländska lagstiftningen (5) fastställt begränsningar för antalet grisar och fjäderfä. Enligt nederländsk lagstiftning (6) krävs också sedan januari 2015 att en lämplig andel av överskottsgödsel från mejerisektorn behandlas. Dessutom har ett system med fosfatproduktionsrättigheter för mjölkkor nyligen införts (7) i Nederländerna. Alla dessa åtgärder syftar till att förhindra förorening av vattenförekomster.

(9)

Under perioden 2012–2015 uppgick kvävetillförseln från stallgödsel i Nederländerna till 416 000 ton, vilket var en minskning med 4,4 % jämfört med perioden 2008–2011 (8). Den genomsnittliga användningen av kemiska kvävegödselmedel i Nederländerna ökade med ungefär 4,3 % under perioden 2012–2015 jämfört med perioden 2008–2011 (9).

(10)

Enligt det vetenskapliga underlag som lämnats av de nederländska myndigheterna ger klimatet i Nederländerna, som kännetecknas av en nederbörd som är jämnt fördelad över året och en relativt liten temperaturvariation under året, en lång vegetationsperiod för vall och betesmark på 250 dagar per år.

(11)

Dessutom visar den information som lämnats av de nederländska myndigheterna i samband med det tidigare undantaget, som beviljades genom beslut 2014/291/EU, att undantaget inte har lett till en försämring av nederländska vattenförekomster. Exempelvis har nitrathalten i det vatten som lämnar rotzonen på övervakade jordbruksföretag som omfattas av tillstånd sjunkit sedan 2006, och perioden 2015–2016 låg den genomsnittliga halten under 50 mg/l.

(12)

De uppgifter som rapporterats av Nederländerna i enlighet med artikel 10 i direktiv 91/676/EEG visar att för perioden 2012–2015 hade ca 88 % av övervakningsstationerna för grundvatten i Nederländerna genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l, och 79 % av övervakningsstationerna hade genomsnittliga nitrathalter under 25 mg/l. Uppgifterna visar också att för perioden 2012–2015 hade 99 % av övervakningsstationerna för ytvatten i Nederländerna genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l, och 96 % av övervakningsstationerna hade genomsnittliga nitrathalter under 25 mg/l. Data visar en stabil eller minskande trend för nitrathalter i grundvatten och ytvatten jämfört med perioden 2008–2011. Under rapporteringsperioden 2012–2015 var dock 60 % av sötvattnen eutrofierade, 13 % riskerade att bli eutrofierade och 27 % var inte eutrofierade.

(13)

Efter att ha granskat en begäran från Nederländerna i enlighet med punkt 2 tredje stycket i bilaga III till direktiv 91/676/EEG, och mot bakgrund av det sjätte nederländska handlingsprogrammet och erfarenheterna från det undantag som föreskrivs i genomförandebeslut 2014/291/EU, anser kommissionen att den mängd stallgödsel från betesdjur som föreslagits av Nederländerna, motsvarande 230 kg kväve per hektar och år på gårdar med minst 80 % vall och betesmark på sydliga och mellersta sandjordar och lössjord och 250 kg kväve per hektar och år på gårdar med minst 80 % vall och betesmark på andra jordar, inte kommer att inverka på uppnåendet av målen i direktiv 91/676/EEG, under förutsättning att vissa strikta villkor uppfylls av Nederländerna, och att denna åtgärd är berättigad på grundval av objektiva kriterier.

(14)

Nederländerna bör säkerställa att påverkan på vattenförekomster till följd av ett allt större antal djur och deras gödselproduktion inte ökar. I detta syfte bör Nederländerna säkerställa att den totala gödselproduktionen varken för kväve eller fosfor överstiger nivån för 2002. Ny lagstiftning som genomför Nederländernas sjätte handlingsprogram bör därför föreskriva ett bindande tak för gödselproduktion som inte får överskridas och som vid behov kan åberopas mot enskilda lantbrukare.

(15)

Tillstånden till enskilda lantbrukare är förenade med vissa villkor som syftar till att säkerställa att gödsling på jordbruksföretagsnivå sker på grundval av växternas behov och till att minska och förebygga kväve- och fosforförluster till vatten. Dessa villkor bör därför omfatta krav på att en gödselplan har fastställts på jordbruksföretagsnivå, att all utförd gödsling dokumenteras i gödselredovisningen att periodiska markanalyser görs, att täckgröda tillämpas på vintern efter majs, att särskilda bestämmelser om plöjning av vall och betesmark följs, att ingen stallgödsel sprids före plöjning av vall och betesmark att gödslingen tar hänsyn till bidraget från baljväxter och att inget fosfat från handelsgödsel sprids på marken.

(16)

Under de senaste åren har Nederländernas genomförande av sin strategi för stallgödselhantering, inbegripet efterlevnaden av genomförandebeslut 2014/291/EU, drabbats av vissa motgångar vilket har lett till en situation där det finns farhågor för eventuella bedrägerier. Denna exceptionella situation gör det nödvändigt för Nederländerna att intensifiera sina insatser för att förhindra bedrägeri vid genomförandet av gödselstrategin. Det sjätte åtgärdsprogrammet föreskriver redan åtgärder som syftar till att stärka kontrollen och inspektionerna i syfte att förbättra den övergripande efterlevnaden av reglerna för den nederländska gödselstrategin, men ytterligare insatser måste göras för att främja ett effektivt genomförande och fullständig efterlevnad. Dessa insatser bör omfatta införandet av en förstärkt tillsynsstrategi, som också tar hänsyn till bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG (10). Strategin bör bygga på en oberoende bedömning av efterlevnaden av bestämmelserna i den nederländska gödselstrategin och bör innehålla särskilda åtgärder som syftar till att ytterligare stärka inspektioner och kontroller och en tydlig metod för att fastställa tillräckligt avskräckande påföljder och sanktioner. Det är därför motiverat att begränsa undantagets giltighetstid så att det löper ut den 31 december 2019, så att Nederländerna till fullo kan genomföra den förstärkta tillsynsstrategin. Nederländerna får i enlighet med punkt 2 andra stycket i bilaga III till direktiv 91/676/EEG lämna en begäran om ett nytt undantag för en efterföljande period.

(17)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (11) fastställs en omfattande, gränsöverskridande strategi för vattenskydd baserad på avrinningsdistrikt, med målet att uppnå god status för Europas vattenförekomster. Att minska användningen av gödselmedel är en del av detta mål. Undantaget enligt detta beslut påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2000/60/EG och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas för att fullgöra de skyldigheter som följer av det direktivet.

(18)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (12) innehåller allmänna bestämmelser om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i unionen, och denna är tänkt att användas för unionens miljöpolitik samt för unionens andra politikområden eller verksamheter som kan påverka miljön. I tillämpliga fall bör den rumsliga information som samlas in inom ramen för det här beslutet överensstämma med bestämmelserna i det direktivet. För att minska den administrativa bördan och öka uppgifternas enhetlighet bör Nederländerna, vid insamling av de uppgifter som krävs enligt detta beslut, använda sig av den information som erhålls genom det integrerade administrations- och kontrollsystem som upprättats i enlighet med avdelning V kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (13).

(19)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den nitratkommitté som inrättats enligt artikel 9 i direktiv 91/676/EEG.

1.

Nederländerna ska övervaka den mängd stallgödsel som produceras och ska säkerställa att gödselproduktionen på nationell nivå varken för kväve eller fosfor överstiger nivån för 2002 vilken motsvarar 504,4 miljoner kg kväve och 172,9 miljoner kg fosfat.

2.

Nederländerna ska införa en förstärkt tillsynsstrategi som syftar till att stärka efterlevnaden av bestämmelserna i den nederländska gödselstrategin och säkerställa att all information som tyder på överträdelser följs upp på ett effektivt sätt.

Den förstärkta tillsynsstrategin ska minst omfatta följande element:

(1)

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/247 (3) antogs med anledning av utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5 i ett flertal medlemsstater (nedan kallade de berörda medlemsstaterna), och efter att den behöriga myndigheten i de berörda medlemsstaterna hade upprättat skydds- och övervakningsområden i enlighet med artikel 16.1 i rådets direktiv 2005/94/EG (4).

(2)

I genomförandebeslut (EU) 2017/247 föreskrivs att de skydds- och övervakningsområden som de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna upprättat i enlighet med direktiv 2005/94/EG ska omfatta åtminstone de områden som anges som skydds- och övervakningsområden i bilagan till det genomförandebeslutet. I genomförandebeslut (EU) 2017/247 fastställs även att de åtgärder som ska vidtas i skydds- och övervakningsområdena i enlighet med artiklarna 29.1 och 31 i direktiv 2005/94/EG ska gälla åtminstone till och med de datum som anges för dessa områden i bilagan till det genomförandebeslutet.

(3)

Sedan genomförandebeslut (EU) 2017/247 antogs har det ändrats flera gånger för att beakta utvecklingen av den epidemiologiska situationen i unionen när det gäller aviär influensa. Genomförandebeslut (EU) 2017/247 ändrades särskilt genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/696 (5) för att fastställa bestämmelser om avsändande av sändningar med dagsgamla kycklingar från de områden som förtecknas i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247. I den ändringen beaktades att risken att dagsgamla kycklingar ska sprida högpatogen aviär influensa är mycket låg i jämförelse med andra fjäderfäprodukter.

(4)

Genomförandebeslut (EU) 2017/247 ändrades därefter genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1841 (6) i syfte att stärka de åtgärder för sjukdomsbekämpning som gäller när det finns en ökad risk för spridning av högpatogen aviär influensa. Till följd av detta innehåller genomförandebeslut (EU) 2017/247 nu bestämmelser om fastställande på EU-nivå av andra restriktionsområden enligt artikel 16.4 i direktiv 2005/94/EG i de berörda medlemsstaterna efter ett eller flera utbrott av högpatogen aviär influensa samt giltighetstiden för de åtgärder som ska vidtas i dessa. Genomförandebeslut (EU) 2017/247 innehåller nu även bestämmelser för avsändande av levande fjäderfä, dagsgamla kycklingar och kläckägg från de andra restriktionsområdena till andra medlemsstater på vissa villkor.

(5)

Därutöver har bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247 ändrats många gånger, främst för att beakta ändringarna av gränserna för de skydds- och övervakningsområden som de berörda medlemsstaterna har upprättat i enlighet med direktiv 2005/94/EG.

(6)

Bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247 ändrades senast genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/697 (7) efter att Bulgarien hade anmält ytterligare utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5 på fjäderfäanläggningar i regionen Plovdiv i den medlemsstaten. Bulgarien meddelade också kommissionen att landet efter dessa senaste utbrott hade vidtagit de åtgärder som krävs enligt direktiv 2005/94/EG, inbegripet upprättande av skydds- och övervakningsområden runt de smittade fjäderfäanläggningarna.

(7)

Sedan den senaste ändringen av genomförandebeslut (EU) 2017/247 genom genomförandebeslut (EU) 2018/697 har Bulgarien till kommissionen anmält ytterligare ett utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 på en fjäderfäanläggning i regionen Dobrich i den medlemsstaten.

(8)

Bulgarien har också meddelat kommissionen att landet efter detta nya utbrott har vidtagit de åtgärder som krävs enligt direktiv 2005/94/EG, inbegripet upprättande av skydds- och övervakningsområden runt den smittade fjäderfäanläggningen i den medlemsstaten.

(9)

Kommissionen har granskat dessa åtgärder i samarbete med Bulgarien och konstaterar att gränserna för de skydds- och övervakningsområden som den behöriga myndigheten i Bulgarien har upprättat befinner sig på tillräckligt avstånd från den fjäderfäanläggning där det nya utbrottet bekräftades.

(10)

För att förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och för att undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, måste man på unionsnivå i samarbete med Bulgarien snabbt fastställa de skydds- och övervakningsområden som upprättades i Bulgarien i enlighet med direktiv 2005/94/EG efter det nya utbrottet av högpatogen aviär influensa i den medlemsstaten.

(11)

Genomförandebeslut (EU) 2017/247 bör därför uppdateras för att ta hänsyn till den aktuella epidemiologiska situationen i Bulgarien när det gäller högpatogen aviär influensa. Närmare bestämt bör de nyligen upprättade skydds- och övervakningsområden i Bulgarien som nu är föremål för restriktioner i enlighet med direktiv 2005/94/EG förtecknas i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247.

(12)

Bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247 bör därför ändras för att uppdatera regionaliseringen på unionsnivå så att den omfattar de skydds- och övervakningsområden som upprättades i Bulgarien i enlighet med direktiv 2005/94/EG efter det nya utbrottet av högpatogen aviär influensa i den medlemsstaten samt längden på de tillämpliga restriktionerna.

(13)

Genomförandebeslut (EU) 2017/247 bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.