6.4.2018

Europeiska unionens officiella tidning

L 90/3

ÖVERSÄTTNING

ÄNDRING 1

av samarbetsmemorandum NAT-I-9406 mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen

MED BEAKTANDE AV att Amerikas förenta stater (nedan kallade Förenta staterna) och Europeiska unionen önskar ändra samarbetsmemorandumet NAT-I-9406 mellan Förenta staterna och Europeiska unionen, undertecknat i Budapest den 3 mars 2011 (nedan kallat memorandumet från 2011)

HAR Förenta staterna och Europeiska unionen DÄRFÖR ENATS OM FÖLJANDE:

Artikel I

Memorandumet från 2011 ska utgå i sin helhet, inbegripet alla bilagor och tillägg till memorandumet från 2011, och ersättas med addendumet till detta avtal, vilket omfattar samarbetsmemorandum NAT-I-9406A, bilaga 1 till samarbetsmemorandum NAT-I-9406A, tilläggen 1, 2 och 3 till samarbetsmemorandum NAT-I-9406A och bihangen 1,2,3,4 och 5 till tillägg 1 till bilaga 1 till samarbetsmemorandum NAT-I-9406A.

Artikel II

Ikraftträdande och uppsägning

Detta avtal, inbegripet addendumet till detta, ska tillämpas provisoriskt från och med dagen för undertecknandet, i avvaktan på att det träder i kraft.

Detta avtal, inbegripet addendumet till detta, träder i kraft när Förenta staterna och Europeiska unionen skriftligen till varandra anmält att deras respektive interna förfaranden som är nödvändiga för avtalets ikraftträdande har slutförts och det ska gälla tills det sägs upp.

Varje part får när som helst säga upp detta avtal, inbegripet addendumet till detta, med sextio (60) dagars varsel genom skriftlig anmälan till den andra parten. En uppsägning av detta avtal innebär en uppsägning av addendumet till detta, inbegripet alla bilagor, tillägg och bihang som antagits av parterna i enlighet med samförståndsmemorandumet.

Artikel III

Bemyndigande

Förenta staterna och Europeiska unionen godkänner bestämmelserna i denna bilaga genom sina respektive bemyndigade företrädares underskrifter.

Utfärdat i Bryssel i två exemplar på engelska den trettonde december tjugohundrasjutton.

För Europeiska unionen

För Amerikas förenta stater

ADDENDUM TILL ÄNDRING 1

av samarbetsmemorandum NAT-I-9406 mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen

SAMARBETSMEMORANDUM NAT-I-9406A

mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen om modernisering av flygledningstjänst, forskning och utveckling inom området civil luftfart och global driftskompatibilitet

MED BEAKTANDE AV att Förenta staterna och Europeiska unionen har som ett gemensamt mål att främja och utveckla samarbetet inom området civil luftfart,

MED BEAKTANDE AV att ett sådant samarbete kommer att främja utvecklingen, säkerheten och effektiviteten när det gäller den civila luftfarten i Förenta staterna och Europeiska unionen,

HAR Förenta staterna och Europeiska unionen (nedan gemensamt kallade parterna och enskilt parten) DÄRFÖR enats om att genomföra gemensamma program i enlighet med följande villkor:

Artikel I

Syfte

A. I detta samarbetsmemorandum (nedan kallat detta memorandum), inklusive dess bilagor, tillägg och bihang, fastställs villkoren för ett ömsesidigt samarbete när det gäller forskning och utveckling inom området civil luftfart, validering och när det gäller alla faser i moderniseringen av flygledningstjänst. Modernisering av flygledningstjänst omfattar forsknings-, utvecklings- validerings- och införandesverksamhet som sker i syfte att åstadkomma global driftskompatibilitet. Parterna får i detta syfte tillhandahålla den personal, resurser och därmed sammanhängande tjänster för att möjliggöra ett samarbete av den omfattning som anges i detta memorandum och dess bilagor, tillägg och bihang. Genomförandet av all verksamhet inom ramen för detta memorandum och alla dess bilagor, tillägg och bihang förutsätter att det finns tillgång till anslagna medel och andra nödvändiga resurser för detta ändamål.

B. Detta memorandums syften kan uppnås genom samarbete inom följande områden:

1.	Utbyte av information om program och projekt, forskningsresultat och publikationer.

2.	Genomförande av gemensamma analyser.

3.	Samordning av program och projekt avseende forskning och utveckling samt validering inom området civil luftfart och samordning av verksamhet som rör modernisering av flygledningstjänst samt parternas genomförande av sådan verksamhet på grundval av gemensamma insatser.

4.	Utbyte av forskare och teknisk personal.

5.	Utbyte av särskild utrustning, programvara och system för forskningsverksamhet och kompatibilitetsstudier.

6.	Gemensamt anordnade symposier eller konferenser.

7.	Samråd för att fastställa ett samordnat agerande i lämpliga internationella organ.

C. Med förbehåll för att tillämpliga lagar och andra författningar och politiska strategier kan ändras, ska parterna i största möjliga utsträckning främja att deltagare inkluderas i samarbetsverksamhet inom ramen för detta memorandum och dess bilagor, tillägg och bihang för att på så sätt skapa likvärdiga möjligheter för deltagande i deras respektive forsknings- och utvecklingsverksamhet. Parterna ska inkludera deltagare i samarbetsverksamhet som ska utföras på ömsesidig grund i enlighet med följande principer:

1.	Ömsesidig nytta.

2.	Likvärdiga möjligheter till deltagande i samarbetsverksamhet.

3.	Skälig och rättvis behandling.

4.	Utbyte i god tid av sådan information som kan påverka samarbetet.

5.	Transparens.

D. Sådan samarbetsverksamhet ska ske i enlighet med de särskilda bilagor, tillägg och bihang som avses i artikel II.

Artikel II

Genomförande

A. Detta memorandum ska genomföras genom sina särskilda bilagor, tillägg och bihang. Dessa bilagor, tillägg och bihang som utgör en integrerad del av detta memorandum ska, i förekommande fall, beskriva arten av och varaktigheten på samarbeten avseende ett specifikt område eller syfte, hanteringen av immateriella rättigheter, ansvar, finansiering, kostnadsfördelning och andra relevanta frågor. Om en bestämmelse i en bilaga, ett tillägg eller ett bihang är oförenlig med en bestämmelse i detta memorandum ska bestämmelsen i memorandumet ha företräde, om det inte uttryckligen anges i detta memorandum eller en bilaga till detta att så inte är fallet.

B. Samordning och förvaltning av samarbetsverksamhet inom ramen för detta memorandum och dess bilagor, tillägg och bihang ska på Förenta staternas regerings vägnar handhas av Federal Aviation Administration och på Europeiska unionens vägnar av Europeiska kommissionen.

C. De avdelningar som har utsetts till att ansvara för samordningen och förvaltningen av detta memorandum och till vilka varje begäran om tjänster enligt detta memorandum bör ställas är de följande:

För Förenta staternas del:

Federal Aviation Administration

Office of International Affairs

Africa, Europe & Middle East Office, AEU

Wilbur Wright Bldg., 6th Floor, East

600 Independence Ave., S.W.

Washington, D.C.

20591 – USA

Tfn +1 2022671000

Fax +1 2022677198

För Europeiska unionens del:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för transport och rörlighet

Direktoratet för luftfart

Rue de Mot, 24

1040 Bruxelles/Brussels – Belgien

Tfn +32 22991915

D. Kontaktpunkter för de tekniska programmen när det gäller genomförandet av specifika verksamheter ska upprättas i enlighet med bilagorna, tilläggen och bihangen till detta memorandum.

Artikel III

Operativ förvaltning

A. Operativ förvaltning av detta memorandum

Parterna inrättar härmed ett förvaltningsförfarande som ska handhas av företrädare för

a)	Amerikas förenta stater, som företräds av chefen (administrator) för Federal Aviation Administration (nedan även kallad FAA), och

b)	Europeiska unionen, som företräds av generaldirektören för Europeiska kommissionens generaldirektorat för transport och rörlighet (GD Move),

nedan kallade parternas företrädare.

Parternas företrädare ska övervaka samarbetet kring de frågor som behandlas i bilagorna, och de därtill hörande tilläggen och bihangen, till detta memorandum.

Parternas företrädare ska

a)	anta bilagor och eventuella ändringar av dessa och

b)	anta förslag om andra ändringar av detta memorandum.

Parternas företrädare ska, inom tillämpningsområdet för detta memorandum och dess bilagor, tillägg och bihang ansvara för

a)	frågor som kan uppstå och ändringar som kan påverka genomförandet av detta memorandum och dess bilagor, tillägg och bihang,

b)	gemensamma förhållningssätt när det gäller införande av och övergång till ny teknik och nya förfaranden, inbegripet forsknings- och utvärderingsverksamhet och verksamhet rörande modernisering av flygledningstjänst, och andra områden av gemensamt intresse, och

c)	utkast till bestämmelser eller lagstiftning hos endera parten som skulle kunna inverka på den andra partens intressen, inom tillämpningsområdet för detta memorandum och dess bilagor, tillägg och bihang.

Parternas företrädare är inte skyldiga att sammanträda regelbundet. Möten kan sammankallas på ad hoc-basis. Dessa möten kan hållas per telefon, videokonferens eller fysiskt. Beslut av parternas företrädare ska dokumenteras och fattas genom konsensus.

Parternas företrädare får på ad hoc-basis bjuda in experter på specifika områden att delta i möten och får även, när så är lämpligt, inrätta tekniska arbetsgrupper.

B. Operativ förvaltning av bilagorna

Varje bilaga till detta memorandum ska förvaltas av en egen verkställande kommitté. Ordförandeskapet i varje verkställande kommittén ska utövas gemensamt av FAA:s och Europeiska kommissionens företrädare på lämplig operativ nivå och utsedda i tillämplig bilaga.

Parterna ska, när så är lämpligt, utse andra verkställande kommittéledamöter som ska företräda deras ansvarsområden.

En verkställande kommitté får på ad hoc-basis bjuda in experter på specifika områden att delta i möten.

De verkställande kommittéerna ska övervaka arbetet i de kommittéer, arbetsgrupper och andra grupper som inrättats enligt deras respektive bilagor och därtill hörande tillägg och bihang. De verkställande kommittéerna ska utarbeta och anta interna förfaranden.

Alla beslut som fattas av en verkställande kommitté ska fattas av medordförandena genom konsensus. Dessa beslut ska vara skriftliga och undertecknade av de båda medordförandena.

De verkställande kommittéerna får behandla alla frågor som sammanhänger med hur deras respektive bilagor och därtill hörande tillägg och bihang fungerar. De ska särskilt ansvara för följande:

a)	Översyn över samarbetet om alla frågor som tas upp i deras respektive bilagor och därtill hörande tillägg och bihang och tillhandahållande av lämplig vägledning till den personal som arbetar med detta.

Tillhandahållande av ett diskussionsforum inom tillämpningsområdet för deras respektive bilagor och därtill hörande tillägg och bihang när det gäller

—	frågor som kan uppstå och ändringar som kan påverka genomförandet av bilagorna, tilläggen och bihangen,

—	gemensamma förhållningssätt när det gäller införande av ny teknik och nya förfaranden, forsknings- och utvärderingsverksamhet och verksamhet rörande modernisering av flygledningstjänst, och andra områden av gemensamt intresse, och

—	utkast till bestämmelser eller lagstiftning hos endera parten som skulle kunna inverka på den andra partens intressen, inom tillämpningsområdet för deras respektive bilagor.

c)	Godkännande av förslag till ändringar av sina respektive bilagor och översändande av dessa förslag till parternas företrädare.

d)	Antagande av tillägg till sina respektive bilagor, efter samråd med parternas företrädare, och eventuella ändringar av dessa.

e)	Antagande av bihang till tillägg till deras respektive bilagor och eventuella ändringar av dessa.

Artikel IV

Personalutbyte

Parterna får utbyta teknisk personal när det behövs för verksamheter som beskrivs i en bilaga, ett tillägg eller ett bihang till detta memorandum. Alla sådana personalutbyten ska ske i enlighet med villkoren i detta memorandum och dess bilagor, tillägg och bihang. Teknisk personal som utbyts av parterna ska utföra arbete som anges i bilagan, tillägget eller bihanget. Sådan teknisk personal får komma från Förenta staternas eller unionens organ eller entreprenörer, enligt överenskommelse mellan parterna.

Artikel V

Lån av utrustning

Utrustning får lånas ut av en part (nedan kallad den utlånande parten) till den andra parten (nedan kallad den lånande parten) inom ramen för en bilaga, ett tillägg eller ett bihang till detta memorandum. Följande allmänna bestämmelser ska gälla för alla lån av utrustning, om inte annat anges i en bilaga, ett tillägg eller ett bihang.

A.	Den utlånande parten ska fastställa värdet på den utrustning som ska lånas ut.

Den lånande parten ska ta över ansvaret för utrustningen och ta den i besittning vid den utlånande partens anläggningar, vilka anges av parterna i bilagan, tillägget eller bihanget. Den lånande parten ska ansvara för utrustningen och ha den i besittning ända tills den återlämnas till den utlånande parten i enlighet med punkt H.

C.	Den lånande parten ska på egen bekostnad transportera utrustningen till den anläggning som anges av parterna i bilagan, tillägget eller bihanget.

D.	Parterna ska i samarbete ordna eventuella tillstånd, bland annat exportlicenser, som krävs för transporten av utrustningen.

E.	Den lånande parten ska ansvara för att installera utrustningen vid den anläggning som anges av parterna i bilagan, tillägget eller bihanget. Den utlånande parten ska, vid behov, bistå den lånande parten vid installationen av den lånade utrustningen i enlighet med de villkor som parterna enats om.

F.	Under utlåningsperioden ska den lånande parten använda och underhålla utrustningen så att den är i gott skick, se till att utrustningen fungerar och låta den utlånande parten göra inspektioner vid varje rimlig tidpunkt.

G.	Den utlånande parten ska hjälpa den lånande parten att hitta leverantörer av vanliga och särskilda delar som den lånande parten inte kan få tillgång till på ett enkelt sätt.

H.	När tillämpliga bilagor, tillägg eller bihang eller detta memorandum upphör att gälla eller sägs upp, eller när användningen av utrustningen avslutats, ska den lånande parten återlämna utrustningen till den utlånande parten på den lånande partens bekostnad.

Vid förlust av eller skador på utrustning som lånats enligt detta memorandum och som den utlånande parten har tagit över ansvaret för och tagit i besittning, ska den lånande parten, enligt den utlånande partens önskemål, laga utrustningen eller kompensera den utlånande parten för värdet (som fastställts av den utlånande parten enligt punkt A) på den förlorade eller skadade utrustningen.

J.	Utrustning som utbyts inom ramen för detta memorandum får uteslutande användas för forsknings-, utvecklings- och valideringssyften och den får överhuvudtaget inte användas för aktiv civil luftfart eller för annan operativ användning.

K.	Varje överföring av teknik, utrustning eller annat inom ramen för detta memorandum ska omfattas av tillämplig lagstiftning och tillämpliga politiska riktlinjer hos parterna.

Artikel VI

Finansiering

A. Om inte annat anges i en bilaga, ett tillägg eller ett bihang till detta memorandum ska varje part stå för kostnaderna för de åtgärder som den vidtar i enlighet med detta memorandum.

B. Förenta staterna har tilldelat detta samarbetsprogram memorandumnummer NAT-I-9406A och detta referensnummer ska anges i all korrespondens som rör detta memorandum.

Artikel VII

Utlämnande av information

A. Med undantag för när så föreskrivs i tillämplig lagstiftning eller när det i förväg avtalats skriftligen mellan parterna, får ingen part utlämna någon information eller något material som hänför sig till arbetsuppgifter eller överenskomna program inom ramen för detta memorandum och dess bilagor, tillägg eller bihang till andra tredje parter än i) entreprenörer eller underentreprenörer som deltar i dessa arbetsuppgifter eller program i den mån som detta krävs för att genomföra dessa arbetsuppgifter och program, eller ii) andra myndigheter hos parterna.

B. Om en part upptäcker att den enligt sina lagar och andra författningar kommer att, eller rimligen kan förväntas komma att, bli tvungen att lämna ut information som omfattas av punkt A i denna artikel ska den, så långt som möjligt, omedelbart och innan informationen lämnas ut underrätta den andra parten om detta. Parterna ska därefter samråda för att fastställa ett lämpligt sätt att hantera denna fråga.

Artikel VIII

Immateriella rättigheter

A. En part som tillhandahåller immateriella tillgångar (som i detta memorandum inbegriper analyser, rapporter, databaser, programvara, know-how, tekniskt och kommersiellt känslig information, data och register, samt därtill hörande dokument och material, oavsett registreringsform eller registreringsmedium) åt den andra parten i enlighet med villkoren i en bilaga, ett tillägg eller ett bihang till detta memorandum, ska behålla samma äganderätt till den immateriella tillgången som den hade vid tidpunkten för utbytet. Den part som tillhandahåller ett dokument eller någon annan form av immateriell tillgång i enlighet med en bilaga, ett tillägg eller ett bihang till detta memorandum ska tydligt ange på sådana dokument eller immateriella tillgångar att de är konfidentiell affärsinformation, äganderättsligt skyddade eller affärshemligheter, såsom tillämpligt.

B. Om inte annat specificeras i en bilaga, ett tillägg eller ett bihang till detta memorandum gäller följande för den part som inom ramen för memorandumet tar emot en immateriell tillgång från den andra parten:

1.	Parten förvärvar inte någon äganderätt till den immateriella tillgången genom mottagandet av den från den andra parten.

Parten får inte yppa den immateriella tillgången för tredje part, förutom entreprenörer eller underentreprenörer som deltar i ett program kopplat till en bilaga, ett tillägg eller ett bihang till detta memorandum, utan att den andra parten i förväg godkänt detta skriftligen. Om den yppas för en entreprenör eller underentreprenör som deltar i programmet ska den part som tillhandahåller informationen

a)	begränsa entreprenörens eller underentreprenörens användning av den immateriella tillgången till de syften som anges i den bilaga, det tillägg eller det bihang som är tillämpligt, och

b)	förbjuda att entreprenören eller underentreprenören i sin tur yppar den immateriella tillgången för tredje part, om inte den andra parten i förväg godkänt detta skriftligen.

C. Om inte annat anges i en bilaga, ett tillägg eller ett bihang till detta memorandum ska alla immateriell tillgångar som utvecklas gemensamt av parterna i enlighet med detta memorandum och dess bilagor, tillägg eller bihang ägas gemensamt av parterna.

Varje part ska ha en icke-exklusiv och oåterkallelig rätt att i alla länder mångfaldiga, skapa härledda verk och till allmänheten distribuera och översätta sådana immateriella tillgångar, förutsatt att mångfaldigandet, skapandet, distributionen och översättningen inte påverkar skyddet av den andra partens immateriella rättigheter. Varje part ska ha rätt att granska en översättning av sådana immateriella tillgångar innan den distribueras till allmänheten.

I alla kopior av artiklar från vetenskapliga och tekniska tidskrifter, ej äganderättsligt skyddade vetenskapliga rapporter och böcker som har sin direkta upprinnelse i samarbeten inom ramen för detta memorandum och dess bilagor, tillägg eller bihang ska upphovsmannens namn anges, såvida denne inte uttryckligen begärt att inte namnges.

D. Om en part inte samtycker till att ett dokument eller någon annan immateriell tillgång som den andra parten tillhandahåller i enlighet med en bilaga, ett tillägg eller ett bihang till detta memorandum betecknas som konfidentiell affärsinformation, äganderättsligt skyddad eller affärshemlighet, ska den part som inte samtycker begära samråd med den andra parten för att lösa denna fråga. Dessa samråd får hållas i samband med ett möte mellan parternas företrädare eller ett möte i relevant verkställande kommitté eller ett möte i någon annan kommitté som eventuellt inrättats inom ramen för en bilaga, ett tillägg eller ett bihang till detta memorandum.

Artikel IX

Immunititet och ansvar

A. Parterna ska behandla immunitets- och ansvarsfrågor i samband med verksamhet inom ramen för detta memorandum i tillämplig bilaga, tillämpligt tillägg eller tillämpligt bihang, beroende på vad som är lämpligt.

B. Parterna är eniga om att all verksamhet som genomförs inom ramen för detta memorandum och dess bilagor, tillägg eller bihang ska utföras med den professionella omsorg som krävs och att alla rimliga ansträngningar ska göras för att minimera potentiella risker för tredje part och för att uppfylla alla säkerhets- och tillsynskrav.

Artikel X

Ändringar

A. Parterna får ändra detta memorandum och dess bilagor, tillägg och bihang genom en skriftlig överenskommelse undertecknad av båda parter. Bilagorna, tilläggen och bihangen kan också ändras i enlighet med vad som anges i artikel III.

B. Ändringar av detta memorandum eller dess bilagor, tillägg eller bihang ska träda i kraft enligt sina villkor.

Artikel XI

Tvistlösning

Parterna ska lösa eventuella tvister om tolkningen eller tillämpningen av detta memorandum eller dess bilagor, tillägg eller bihang i samråd sig emellan. Parterna ska inte hänskjuta några sådana tvister till internationell domstol eller tredje part för avgörande.

Artikel XII

Ikraftträdande och uppsägning för bilagor, tillägg och bihang

A. Sådana enskilda bilagor, tillägg eller bihang som antas i enlighet med artikel III efter detta memorandums ikraftträdande ska träda i kraft enligt sina villkor.

B. Varje part får när som helst säga upp en bilaga, ett tillägg eller ett bihang med sextio (60) dagars varsel genom skriftlig anmälan till den andra parten. Vare part ska ha etthundratjugo (120) dagar på sig för att avsluta sin verksamhet efter uppsägningen av en bilaga, ett tillägg eller ett bihang.

C. En uppsägning av detta memorandum ska inte påverka parternas rättigheter och skyldigheter enligt artiklarna V, VII, VIII och IX. Vare part ska ha etthundratjugo (120) dagar på sig för att avsluta sin verksamhet efter uppsägningen av detta memorandum.

BILAGA 1

TILL SAMARBETSMEMORANDUM NAT-I-9406A MELLAN AMERIKAS FÖRENTA STATER OCH EUROPEISKA UNIONEN

MODERNISERING AV FLYGLEDNINGSTJÄNST OCH GLOBAL DRIFTSKOMPATIBILITET

Artikel I

Syfte

Syftet med denna bilaga är att genomföra samarbetsmemorandum NAT-I-9406A mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen (nedan kallat memorandumet) genom att fastställa villkoren för hur parterna ska inleda samarbeten mellan sina respektive verksamheter vad gäller modernisering av flygledningstjänst, NextGen och det gemensamma europeiska luftrummet i syfte att åstadkomma global driftskompatibilitet mellan sina system för flygledningstjänst, med hänsyn tagen till civila och militära luftrumsanvändares intressen.

Artikel II

Principer

Inom ramen för parternas verksamheter vad gäller modernisering av flygledningstjänsten och i enlighet med de principer som fastställs i artikel I.C i memorandumet ska parterna göra följande:

A.	När så är lämpligt tillåta att den andra partens enheter från näringsliv eller offentliga sektor deltar i sina egna relevanta samrådsorgan och industriella initiativ, i enlighet med tillämpliga lagar och andra författningar och de bestämmelser som styr de berörda organen och initiativen.

B.	Bemöda sig om att ge varandras näringslivsaktörer möjlighet att bidra till arbetsprogram och att få tillgång till information om, och resultaten från, motsvarande verksamheter vad gäller modernisering av flygledningstjänst.

C.	Genom den verkställande kommitté som inrättats enligt artikel IV i denna bilaga, i bilagor, tillägg eller bihang ömsesidigt identifiera områden som erbjuder särskilda möjligheter till deltagande i respektive parts rådgivande organ, initiativ, program och projekt.

D.	Genom den verkställande kommittén övervaka genomförandet av denna bilaga och, i förekommande fall, anta nya tillägg och bihang eller ändringar av befintliga tillägg och bihang, i enlighet med artikel III.B i memorandumet.

Artikel III

Arbetets omfattning

Arbetet ska bidra till varje parts insatser på området modernisering av flygledningstjänst i syfte att åstadkomma global driftskompatibilitet; det får inkludera, men är inte begränsat till, följande områden:

—	Systemdefinition på hög nivå, operativa koncept, arkitektur och teknisk baslinje.

—	Färdplan och standardiseringsverksamhet.

—	Forskning och utveckling som rör initiativen Sesar och NextGen.

—	Flygbanebaserad drift.

—	Global driftskompatibilitet och harmonisering, bland annat stöd till Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) initiativ.

—	Informationshantering

—	Kommunikation, navigation och övervakning.

—	Införande av flygledningstjänstsystem och kapacitet.

—	Harmonisering av genomförandet av standarderna.

—	Resultatindikatorer kopplade till system för flygledningstjänst och moderniseringsinitiativ.

—	Resultatindikatorer på luftfartsområdet.

—	Ekonomiska modeller och analyser.

—	Trafikflödesinformation.

—	Initiativ rörande säkerhetsbestämmelser för flygledningstjänst.

—	Integrering av nya luftfartyg i flygledningstjänst, bland annat obemannade luftfartygssystem.

—	Cybersäkerhet inom området flygledningstjänst.

—	Incitamentsmekanismer.

—	Mänskliga faktorer.

—	Åtgärder för att förbättra flygplatser.

Parterna ska vid behov, på ömsesidig grund, antingen enskilt eller tillsammans för utbyte sig emellan, utarbeta rapporter som beskriver användningskoncept, modeller, prototyper, utvärderingar, valideringar och jämförande studier när det gäller tekniska och driftsmässiga aspekter av flygledningstjänst. Utvärdering och validering kan göras med hjälp av ett antal olika verktyg såsom simuleringar, försök under reella förhållanden och demonstrationer.

Artikel IV

Förvaltning

Parterna ska inrätta en verkställande kommitté i enlighet med artikel III.B i memorandumet, för vilken följande gäller:

Den ska ha ett ordförandeskap som utövas gemensamt av den högsta tjänstemannen för NextGen vid Federal Aviation Administration (FAA), eller en ställföreträdare för denne, och chefen för den enhet som ansvarar för det gemensamma europeiska luftrummet (SES) vid GD Move hos Europeiska kommissionen, eller en ställföreträdare för denne.

B.	Den ska bestå av andra kommittéledamöter som utsetts av parterna på grundval av sitt ansvarsområde vad gäller flygledningstjänst.

Den ska sammanträda minst en gång om året för att

1.	övervaka och se över hur arbetet fortskrider med de pågående gemensamma projekt och verksamheter som anges i tilläggen och bihangen,

2.	utvärdera de resultat som uppnåtts, och

3.	övervaka och säkerställa att denna bilaga genomförs på ett effektivt sätt och, vid behov, samråda om mekanismer för näringslivets deltagande med parternas företrädare som anges i artikel III.A i memorandumet eller hänskjuta frågor till dessa.

Den ska behandla alla frågor som rör genomförandet av denna bilaga och de därtill hörande tilläggen och bihangen. Den ska i överensstämmelse med artikel III.B i memorandumet särskilt ansvara för följande:

1.	Översyn över samarbetet om de frågor som tas upp i denna bilaga och de därtill hörande tilläggen och bihangen, och tillhandahållande av lämplig vägledning till den personal som arbetar med detta.

Tillhandahållande av ett diskussionsforum inom tillämpningsområdet för denna bilaga och de därtill hörande tilläggen och bihangen när det gäller

—	frågor som kan uppstå och ändringar som kan påverka genomförandet av denna bilaga och dess tillägg och bihang,

—	gemensamma förhållningssätt när det gäller införande av och övergång till ny teknik och nya förfaranden, inbegripet forsknings-, utvärderings- och införandesverksamhet, och andra områden av gemensamt intresse, och

—	utkast till bestämmelser eller lagstiftning hos endera parten som skulle kunna inverka på den andra partens intressen, inom tillämpningsområdet för denna bilaga.

3.	Godkännande av förslag till ändringar av denna bilaga och översändande av dessa förslag till parternas företrädare.

4.	Antagande av tillägg till denna bilaga, efter samråd med parternas företrädare, och eventuella ändringar av dessa.

5.	Antagande av bihang till tillägg till denna bilaga och eventuella ändringar av dessa.

E.	Den ska fastställa sina egna arbetsförfaranden. Alla beslut ska fattas av medordförandena genom konsensus. Dessa beslut ska vara skriftliga och undertecknade av medordförandena.

F.	Den ska främja synergieffekter och överensstämmelse och se till att dubbelarbete undviks i det arbete som utförs inom ramen för tillägg och bihang till denna bilaga.

G.	Den ska ansvara för samordningen med andra verkställande kommittéer som inrättats i enlighet med memorandumet, såsom lämpligt, i syfte att främja synergieffekter och överensstämmelse och se till att dubbelarbete undviks i det arbete som utförs inom ramen för andra bilagor till memorandumet.

H.	Den ska rapportera till parternas företrädare.

Artikel V

Immunititet och ansvar

Parterna ska behandla immunitets- och ansvarsfrågor i samband med verksamhet inom ramen för denna bilaga i tillämpliga tillägg och bihang, beroende på vad som är lämpligt.

Artikel VI

Genomförande

Allt arbete inom ramen för denna bilaga ska beskrivas i tillägg eller bihang, vilka vid sitt ikraftträdande blir en del av denna bilaga.

Varje tillägg och bihang ska numreras i ordningsföljd och innehålla en beskrivning av det arbete som ska utföras av parterna eller de enheter som de utsett till att utföra arbetet, inbegripet plats och planerad varaktighet för arbetet, den personal och andra resurser som krävs för att utföra arbetet, de beräknade kostnaderna och all övrig information som är av relevans för arbetet.

Artikel VII

Finansiella bestämmelser

Om inte annat anges i et tillägg eller ett bihang ska varje part stå för kostnaderna för de åtgärder som den vidtar.

Artikel VIII

Kontaktpunkter

De avdelningar som har utsetts till att ansvara för samordningen och förvaltningen av denna bilaga är de följande:

För Förenta staternas del:

Federal Aviation Administration

Office of International Affairs

Africa, Europe & Middle East Office, AEU

Wilbur Wright Bldg., 6th Floor, East

600 Independence Avenue, S.W.

Washington, D.C. 20591 – USA

Tfn +1 2022671000

Fax +1 2022677198

För Europeiska unionens del:

Enheten för det gemensamma europeiska luftrummet

Generaldirektoratet för transport och rörlighet

Direktoratet för luftfart

Europeiska kommissionen

Rue de Mot 24

1040 Bruxelles/Brussels – Belgien

Tfn +32 22991915

Artikel IX

Uppsägning

En uppsägning av denna bilaga innebär en uppsägning av alla tillägg och bihang som anatagits i enlighet med denna bilaga.

Tillägg 1 till bilaga 1

till samarbetsmemorandum NAT-I-9406A mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen

Sesar-NextGen-samarbete för forskning, utveckling, validering och global driftskompatibilitet

Artikel I

Syfte

Syftet med detta tillägg är att genomföra bilaga 1 till samarbetsmemorandum NAT-I-9406A mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen (nedan kallat memorandumet) genom att fastställa villkoren för hur parterna ska inleda samarbeten inom forskning, utveckling och validering för att säkerställa global driftskompatibilitet genom sina respektive program för modernisering av flygledningstjänsten (ATM), NextGen och Sesar, med beaktande av civila och militära luftrumsanvändares intressen.

Artikel II

Definitioner

I detta tillägg avses med termen validering att man i hela utvecklingscykeln bekräftar att den föreslagna lösningen överensstämmer med berörda parters behov; i detta ingår koncept, system och förfaranden.

Artikel III

Principer

Samarbetet enligt detta tillägg ska utföras på ömsesidig grund i enlighet med de principer som fastställs i artikel I.C i memorandumet.

En samordningskommitté som inrättas i enlighet med artikel V i detta tillägg ska övervaka genomförandet av detta tillägg och identifiera de områden som erbjuder särskilda möjligheter för deltagande i respektive parts rådgivande organ, initiativ och forsknings-, utvecklings- och valideringsverksamhet, i synnerhet de områden som bidrar till systemdefinition på hög nivå, som driftskompatibilitet, fastställande av arkitektur och teknisk baslinje. I enlighet med artikel V i detta tillägg får samordningskommittén föreslå bihang med avseende på de områden som identifierats.

Artikel IV

Verksamhetens omfattning

Arbetet ska bidra till forskning, utveckling och validering inom flygledningstjänstens område för global driftskompatibilitet. Det får inkludera, men är inte begränsat till, de verksamheter som anges i punkt 1–5 i denna artikel.

1. Övergripande verksamhet

Övergripande verksamhet omfattar de uppgifter som inte är specifika för en viss operativ eller teknisk utveckling utan berör många olika delar av Sesarprogrammet och NextGen-programmet. Dessa verksamheter är särskilt viktiga för samarbetet, eftersom det får långtgående konkreta konsekvenser för harmoniseringen och driftskompatibiliteten om olikartade tillvägagångssätt används. Inom detta område avser parterna att behandla följande:

a)	Koncept och framtidsplan för driften.

b)	Separering.

c)	Framtidsplanering, inbegripet standardisering och reglering med sikte på att främja ett synkroniserat genomförande.

d)	Affärsmässighet och planering av investeringar.

Miljö.

f)	Samordningen av tekniska insatser för att främja den standardiseringsverksamhet som bedrivs globalt och av Icao när det gäller modernisering av flygledningstjänsten.

g)	Synkroniserade och enhetliga avionikplaner, för att säkra största ekonomiska effektivitet för användarna av luftrummet.

h)	Samordnat genomförande av tekniska och operativa förändringar som innebär att man uppnår/bibehåller driftskontinuitet utifrån luftrumsanvändarnas perspektiv.

2. Informationshantering

När det gäller informationshantering är det viktigaste att i rätt tid förmedla tillförlitlig och relevant ATM-relaterad information till alla berörda aktörer på ett kontinuerligt (driftskompatibelt) och säkert sätt som främjar beslutsfattande i samarbete. Inom detta område avser parterna att behandla följande:

a)	Driftskompatibilitet för system för hantering av systeminformation (System Wide Information Management, Swim).

b)	Driftskompatibilitet för hanteringen av luftfartsinformation (Aeronautical Information Management, AIM).

c)	Utbyte av meteorologisk information.

3. Styrning av flygbanor

Styrning av flygbanor omfattar ett utbyte luft/luft och luft/mark av fyrdimensionella (4-D) flygbanor, vilket förutsätter enhetlighet vad gäller terminologi, definition och utbyte av flyginformation vid varje tidpunkt och i alla faser av en flygning. Inom detta område avser parterna att behandla följande:

a)	Gemensamt fastställande och utbyte av flygbanor.

b)	Färdplanering och dynamisk uppdatering av färdplaner.

c)	Trafikledning (inklusive integrering och förutsägelse av flygbanor).

d)	Integrering av obemannade luftfartygssystem (Unmanned Aircraft Systems, UAS) med flygledning.

e)	Konvergens för Sesars och NextGens driftskoncept, definition av tjänster och tillämpningar inklusive fastställande av 4D-flygbanor och utbytesformat.

4. Driftskompatibilitet för kommunikation, navigation och övervakning (Communications, Navigation, Surveillance CNS) och driftskompatibilitet i luften.

Driftskompatibiliteten för CNS och i luften omfattar planering avseende flygburen utrustning och utveckling av ömsesidigt driftskompatibla luft/luft- och luft/marktillämpningar- och –system. Inom detta område avser parterna att behandla följande:

Flygburen driftskompatibilitet, inklusive

i)	flygburet antikollisionssystem (Airborne Collision Avoidance System, Acas),

ii)	avionikplaner, och

iii)	Asas-system (Airborne Separation Assistance Systems) för vägledning i fråga om separering luft/luft och luft/mark.

Kommunikation, inbegripet

i)	datalänktjänster och –teknik, och

ii)	flexibel kommunikationsarkitektur.

Navigering, inbegripet

i)	prestandabaserad navigering, och

ii)	GNSS-tillämpningar (globalt satellitnavigeringssystem) för färdrutter och inflygning, inklusive inflygning med vägledning i höjdled (vertical guidance).

Övervakning, inbegripet

i)	tjänster och teknik för automatisk beroende positionsövervakning (ADS), och

ii)	markövervakning.

5. Samarbetsprojekt

Samarbetsprojekt omfattar projekt där parterna enats om att fokuserad samordning och samverkan behövs.

Parterna ska vid behov, på ömsesidig grund, antingen enskilt eller tillsammans för utbyte dem emellan, utarbeta rapporter som beskriver koncept, modeller, prototyper, utvärderingar, valideringar och jämförande studier när det gäller tekniska och driftsmässiga aspekter av flygledningstjänsten. Utvärdering och validering kan göras med hjälp av ett antal olika verktyg som simuleringar och försök under reella förhållanden.

Artikel V

Förvaltning

I mån av tillgängliga medel ska parterna inrätta och förvalta projekt och verksamheter och säkerställa att det pågående arbetet förblir resultatinriktat och pragmatiskt, och genomförs i rätt tid, så att synergieffekter uppstår och dubbelarbete undviks. I detta syfte ska en samordningskommitté inrättas, som ska uppfylla följande villkor:

A.	Den ska ha gemensamt ordförandeskap, bestående av en företrädare vardera från Federal Aviation Administration (FAA) och Europeiska kommissionen, eller deras respektive utsedda företrädare.

B.	Den ska bestå av lika många deltagare som utsetts av den amerikanska luftfartsmyndigheten (FAA) och av Europeiska kommissionen.

Den ska sammanträda minst två gånger om året för att

1.	övervaka och granska pågående gemensamma projekt och verksamheter i enlighet med bihangen, som utförs av de arbetsgrupper som inrättats enligt punkt F i denna artikel,

2.	utvärdera de resultat som uppnås,

3.	vid behov föreslå nya projekt och verksamheter,

4.	utarbeta förslag till bihang eller ändringar till bihang till detta tillägg, som samordningskommittén sedan ska lägga fram för verkställande kommittén för godkännande, och

5.	övervaka och säkerställa tillämpningen av detta tillägg och, vid behov, samråda om mekanismer för näringslivets deltagande eller hänskjuta frågor till verkställande kommittén.

D.	Den ska fastställa sin arbetsordning. Alla beslut ska fattas av medordförandena genom konsensus. Dessa beslut ska vara skriftliga och undertecknade av det delade ordförandeskapet eller deras respektive företrädare.

E.	Den ska rapportera till den verkställande kommitté som inrättats enligt artikel IV i bilaga 1 till memorandumet.

Den ska vid behov inrätta arbetsgrupper för specifika projekt eller verksamheter inom ramen för detta tillägg. Varje arbetsgrupp ska bestå av ett lämpligt och begränsat antal deltagare från parterna. Arbetsgrupperna ska sammanträda efter behov, följa de instruktioner som de får av samordningskommittén och regelbundet rapportera till denna.

Artikel VI

Immunititet och ansvar

Parterna får behandla immunitets- och ansvarsfrågor i samband med verksamhet inom ramen för denna bilaga i tillämpliga tillägg och bihang, beroende på vad som är lämpligt.

Artikel VII

Genomförande

Allt arbete inom ramen för detta tillägg ska beskrivas i bihang, som vid sitt ikraftträdande blir en del av detta tillägg.

Varje bihang ska innehålla en beskrivning av det arbete som ska utföras av parterna eller av de arbetsgrupper som de utser för att utföra arbetet, inklusive plats och planerad varaktighet för arbetet, den personal och eventuella andra resurser som behövs för att utföra arbetet, de beräknade kostnaderna, och eventuella andra relevanta uppgifter med anknytning till arbetet.

Artikel VIII

Finansiella bestämmelser

Om inte annat anges i ett bihang till detta tillägg ska varje part stå för kostnaderna för de åtgärder som den vidtar.

Artikel IX

Kontaktpunkter

De avdelningar som har utsetts till att ansvara för samordningen och förvaltningen av detta tillägg är de följande:

För Amerikas förenta stater:

Federal Aviation Administration

Office of International Affairs

Africa, Europe & Middle East Office, AEU

Wilbur Wright Bldg., 6th Floor, East

600 Independence Avenue, S.W.

Washington, D.C. 20591 – USA

Tfn +1 2022671000

Fax +1 2022677198

För Europeiska unionen:

Single European Sky Unit

GD Transport och rörlighet

Direktoratet för luftfart

Europeiska kommissionen

Rue de Mot 24

1040 Bryssel – Belgien

Tfn +32 22968430

Kontaktpunkter för de tekniska programmen när det gäller genomförandet av specifika verksamheter ska upprättas i enlighet med bihangen till detta tillägg.

Artikel X

Uppsägning

En uppsägning av detta tillägg innebär en uppsägning av alla bihang som ingåtts av parterna i enlighet med detta tillägg.

Bihang 1 till tillägg 1 till bilaga 1

till samarbetsmemorandum NAT-I-9406A mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen

Sesar-NextGen-samarbete för övergripande verksamheter med avseende på global driftskompatibilitet

Artikel I

Syfte

I detta bihang 1 till tillägg 1 till bilaga 1 (nedan kallat tillägg 1) till samarbetsmemorandum NAT-I-9406A (nedan kallat memorandumet) mellan Amerikas förenta stater (nedan kallade Förenta staterna) och Europeiska unionen (nedan kallad EU) fastställs villkoren för samarbetet gällande verksamheter av en övergripande karaktär (nedan kallade övergripande verksamheter) med avseende på programmen NextGens och Sesars globala driftskompatibilitet.

I detta bihang

1.	ska det arbete som ska utföras beskrivas och

2.	eventuella undantag från de bestämmelser om immateriella rättigheter som fastställs i artikel VIII i memorandumet anges.

Artikel II

Verksamhetens omfattning

Förenta staterna och EU (nedan kallade parterna) har enats om att när så är lämpligt samordna sina insatser på ett antal övergripande verksamheter, särskilt när det gäller de verksamheter som beskrivs nedan. Federal Aviation Administration (FAA) ska genomföra detta bihang på Förenta staternas vägnar. Europeiska kommissionen ska genomföra detta bihang på EU:s vägnar och får för detta ändamål utse det gemensamma företaget Sesar att genomföra samarbetsverksamheten enligt detta bihang.

Parterna ska verka för utvecklandet av en gemensam definition av driftskonceptet inom områden där detta är nödvändigt för att garantera bästa möjliga resultat och driftskompatibilitet för luftrummets användare, samt sträva efter att enas om en gemensam tidsplan för genomförandet. Detta arbete ska inbegripa specifika samordningsuppgifter som omfattar metoder för separering, och som berör definitionen av närstående flygledningstjänster (ATM). I samband med denna samordning ska parterna beakta

1.	uppgifternas viktiga roll när det gäller att tillhandahålla stöd till andra samordningsåtgärder som omfattas av detta bihang och andra bihang till tillägg 1, och

behovet av att i) fastställa en samordnad ståndpunkt och nå fram till en gemensam syn på de grundläggande delarna av Sesar och NextGen, särskilt när det gäller att uppnå lämpliga operativa mål och miljö- och säkerhetsmål, ii) utveckla kompletterande bestämmelser, och iii) fastställa metoder för att uppnå och upprätthålla driftskompatibilitet under planerade insatser.

Parterna ska samordna utvecklingen av sina respektive standardiserings- och regleringsplaner som berör de övergripande verksamheter som beskrivs i tillägg 1, för att undvika större driftskompatibilitetsproblem på grund av bristande avstämning vid antagandet av nya standarder och föreskrifter på global nivå. Av samma skäl ska parterna sträva efter att utforma och främja ett harmoniserat synsätt på internationella bestämmelser och normer för framtida operativ och teknisk kapacitet vid Internationella civila luftfartsorganisationen.

Parterna ska samordna sin strategi för genomförande, resurser och planering i syfte att underlätta ett smidigt införande av tekniska och operativa förändringar av Förenta staternas och EU:s ATM-system, och att uppnå en anpassning av tidsscheman och tidsfrister för operativa genomföranden där driftskompatibilitetskraven är avgörande.

Parterna ska samordna sina synsätt på operativa förändringar för bästa resultatet inom områdena skydd och säkerhet, miljö, mänskliga faktorer och affärsnytta. På detta område ska bästa modelleringspraxis och förbättrade metoder eftersträvas och samordnas, särskilt när det gäller att ställa upp kompletterande mål och förstå de underliggande motiven för att kunna göra meningsfulla jämförelser av Sesars och NextGens resultat och effekter.

Artikel III

Management och genomförande

Det arbete som utförs enligt detta bihang ska förvaltas enligt de villkor som anges i artikel V i tillägg 1. Den mer detaljerade förvaltningen av övergripande verksamheter ska fastställas av parterna i ett gemensamt förvaltningsdokument som godkänts av den samordningskommitté som inrättats enligt tillägg 1. Detta dokument ska för varje enskilt företag innehålla en beskrivning av resurser, roller, ansvarsområden och deltagare, samt arbetsrutiner för övergripande verksamheter.

Det arbete som ska utföras enligt detta bihang ska sedan delas upp ytterligare efter enskilda eller grupper av närstående övergripande verksamheter. Ett arbetsdokument som godkänts av den samordningskommitté som inrättats enligt tillägg 1 ska i detalj redogöra för arbetet för varje enskild eller grupp av övergripande verksamheter, identifiera båda parters kontaktpunkter för de tekniska programmen, och beskriva förhållandet mellan varje enskild verksamhet och övrig verksamhet.

Artikel IV

Finansiering

Varje part ska stå för kostnaderna för det arbete som den utför i enlighet med detta bihang.

Artikel V

Immateriella rättigheter

De villkor och bestämmelser som fastställs i memorandumets artikel VIII (Immateriella rättigheter) ska tillämpas. Om en part emellertid behöver tillgång till immateriella rättigheter som ägs av den andra parten för att kunna använda immateriell egendom som utvecklas gemensamt av parterna i enlighet med detta bihang ska tillgång beviljas av ägaren enligt villkoren i artikel VIII.B i memorandumet, såvida inte strängare villkor för sådana nyttjanderätter undantagsvis har överenskommits av parterna.

Artikel VI

Kontaktpunkter

Parterna ska underrätta varandra om sina respektive kontaktpunkter för den tekniska samordningen och förvaltningen av övergripande verksamheter som ska utföras enligt detta bihang.

Bihang 2 till tillägg 1 till bilaga 1

till samarbetsmemorandum NAT-I-9406A mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen

Sesar-NextGen-samarbete för informationshantering med avseende på global driftskompatibilitet

Artikel I

Syfte

I detta bihang 2 till tillägg 1 till bilaga 1 (nedan kallat tillägg 1) till samarbetsmemorandumet NAT-I-9406A (nedan kallat memorandumet) mellan Amerikas förenta stater (nedan kallade Förenta staterna) och Europeiska unionen (nedan kallad EU) fastställs villkoren för samarbetet för informationshantering med avseende på programmen NextGens och Sesars globala driftskompatibilitet.

I detta bihang

1.	ska det arbete som ska utföras beskrivas och

2.	eventuella undantag från de bestämmelser om immateriella rättigheter som fastställs i artikel VIII i memorandumet anges.

Artikel II

Verksamhetens omfattning

Förenta staterna och EU (nedan kallade parterna) har enats om att när så är lämpligt samordna sina insatser på ett antal verksamheter inom området för informationshantering, särskilt när det gäller utbyte av information som stöder en nätverksbaserad driftskompatibel flygledningskapacitet (ATM) på grundval av konceptet för systemövergripande informationshantering (SWIM) (nedan tillsammans kallade informationshanteringsverksamheter), som beskrivs mer ingående i punkterna nedan. Federal Aviation Administration (nedan kallad FAA) ska genomföra detta bihang på Förenta staternas vägnar. Europeiska kommissionen ska genomföra detta bihang på EU:s vägnar och får för detta ändamål utse det gemensamma företaget Sesar att genomföra samarbetsverksamheten enligt detta bihang.

Parterna ska samarbeta om utformningen och genomförandet av en driftskompatibel teknisk SWIM-infrastruktur. Detta arbete ska omfatta fastställande den centrala kapaciteten för driftskompatibel teknisk SWIM-infrastruktur, som till exempel följande (men inte begränsat till detta): gemensamma mönster för utbyte av meddelanden, registreringstjänster (inbegripet katalogisering och sökning), säkerhetstjänster, enhetlig utformning av viktig information som utbyts, inklusive dess attribut, och möjliggörande av optimala operativa resultat för ATM mellan Sesar- och NextGen-regionerna. Gemensamma informationsförvaltningsfunktioner ska fastställas vid behov. Parterna ska betrakta integration av flygplan och flygplatser som en del av den tekniska SWIM-infrastrukturen.

Parterna ska utveckla en konsekvent terminologi för snabb, korrekt och säker spridning av information till stöd för ATM-relaterat beslutsfattande i samarbete för både mark- och flygverksamhet där denna terminologi skulle öka och/eller upprätthålla driftskompatibiliteten till stöd för högpresterande verksamheter. I samband med att de utarbetar en enhetlig terminologi ska parterna överväga hur denna kommer att stödja andra samordningsåtgärder som omfattas av detta och andra bihang. Parterna ska också främja en gemensam syn på de grundläggande inslagen i en av nyckelkapaciteterna för både Sesars och NextGens operativa koncept, nämligen att bidra till att rätt information når rätt personer vid rätt tidpunkt, för att stödja operativa beslut.

Parterna ska samordna sina respektive informationshanteringsverksamheter för att uppnå konsekvens i hanteringen av information inom och mellan hantering av luftfartsinformation (AIM), meteorologiskt informationsutbyte och färdplanering, i enlighet med bihang 3 till tillägg 1, med beaktande av gemensamma operativa scenarier som kräver information för att i) stödja strategisk planering, genomförande och aktiviteter efter flygningen, och ii) uppnå driftskompatibla och gemensamma prestandakrav.

Parterna ska vid behov utvidga tillämpningsområdet för informationshantering till andra områden för informationsutbyte för att förbättra kvaliteten och effekterna av Sesar och NextGen.

Artikel III

Management och genomförande

Det arbete som utförs enligt detta bihang ska förvaltas enligt de villkor som anges i artikel V i tillägg 1. Den mer detaljerade förvaltningen av informationshanteringsverksamheter ska fastställas av parterna i ett gemensamt förvaltningsdokument som godkänts av den samordningskommitté som inrättats enligt tillägg 1. Detta dokument ska för varje enskilt företag innehålla en beskrivning av resurser, roller, ansvarsområden och deltagare, samt arbetsrutiner för informationshanteringsverksamheter.

Det arbete som ska utföras enligt detta bihang ska sedan delas upp ytterligare efter enskilda eller grupper av närstående informationshanteringsverksamheter. Ett arbetsdokument som godkänts av den samordningskommitté som inrättats enligt tillägg 1 ska i detalj redogöra för arbetet för varje enskild eller grupp av informationshanteringsverksamheter, identifiera båda parters kontaktpunkter för de tekniska programmen, och beskriva förhållandet mellan varje enskild verksamhet och övrig verksamhet.

Artikel IV

Finansiering

Varje part ska stå för kostnaderna för det arbete som den utför i enlighet med detta bihang.

Artikel V

Immateriella rättigheter

Artikel VI

Kontaktpunkter

Parterna ska underrätta varandra om sina respektive kontaktpunkter för den tekniska samordningen och förvaltningen av informationshanteringsverksamheter som ska utföras enligt detta bihang.

Bihang 3 till tillägg 1 till bilaga 1

till samarbetsmemorandum NAT-I-9406A mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen

Sesar-NextGen-samarbete för styrning av flygbanor med avseende på global driftskompatibilitet

Artikel I

Syfte

I detta bihang 3 till tillägg 1 till bilaga 1 (nedan kallat tillägg 1) till samarbetsmemorandumet NAT-I-9406A (nedan kallat memorandumet) mellan Amerikas förenta stater (nedan kallade Förenta staterna) och Europeiska unionen (nedan kallad EU) fastställs villkoren för samarbete gällande verksamheter inom området för styrning av flygbanor (nedan kallade flygbanestyrning) med avseende på programmen NextGens och Sesars globala driftskompatibilitet.

I detta bihang

1.	ska det arbete som ska utföras beskrivas och

2.	eventuella undantag från de bestämmelser om immateriella rättigheter som fastställs i artikel VIII i memorandumet anges.

Artikel II

Verksamhetens omfattning

Förenta staterna och EU (nedan kallade parterna) har enats om att när så är lämpligt samordna sina insatser på ett antal verksamheter för flygbanestyrning. Detta område hör till Sesars och NextGens operativa koncepts viktigaste kapaciteter, och samordning krävs för att garantera en gemensam syn på flygbanan, förhållandet till färdplanering, strategisk planering, genomförande och verksamheter efter flygningen, och med avseende på alla användare av luftrummet, inklusive obemannade luftfartygssystem (UAS). Dessa verksamheter beskrivs närmare i punkterna nedan. Federal Aviation Administration (nedan kallad FAA) ska genomföra detta bihang på Förenta staternas vägnar. Europeiska kommissionen ska genomföra detta bihang på EU:s vägnar och får för detta ändamål utse det gemensamma företaget Sesar att genomföra samarbetsverksamheten enligt detta bihang.

Parterna ska samarbeta i utvecklingen av en gemensam definition av den fyrdimensionella (4-D) flygbanan för olika driftsscenarier som beskriver den framtida miljön för flygledningstjänster, samt av utbytesformat (som ska stödja informationsutbyte luft-mark, luft-luft och mark-mark samt övergången till format för systemövergripande informationshanteringen (SWIM)) som leder till en driftskompatibel och resultatorienterad lösning som kan formaliseras genom lämplig standardiseringsverksamhet inom Eurocae, RTCA och Internationella civila luftfartsorganisationen, i enlighet med bihang 1 till tillägg 1.

Parterna ska i samband med 4-D-flygbanetillämpningar samordna utvecklingen av koncept för färdplanering och strategisk driftsplanering, planeringen under flygning, dynamisk uppdatering av flygbanan under flygning, och analys och arkivering efter flygningen. Syftet med denna samordning ska vara uppnåendet av globalt driftskompatibla och gemensamma prestandakrav.

Parterna ska samordna koncept för balansering av kapacitet och efterfråga, trafiksynkronisering och tillämpningar för konflikthantering. Denna samordning ska innefatta utbyte av information om underliggande luft- och markbaserade prognoser av flygbanor och deras integrering i system och rutiner som leder till globalt driftskompatibla och gemensamma resultatlösningar.

Parterna ska samordna utvecklingen av operativa metoder, förfaranden och tekniska krav för integrering av obemannade luftfartygssystem i instrumentflygningsföreskrifterna för det civila luftrumet i syfte at uppnå globalt driftskompatibla och gemensamma resultatlösningar. Syftet med en sådan samordning är att sörja för säker integrering av obemannade luftfartyg i luftrum där bemannad civila luftfart förekommer.

Artikel III

Management och genomförande

Det arbete som utförs enligt detta bihang ska förvaltas enligt de villkor som anges i artikel V i tillägg 1. Den mer detaljerade förvaltningen av flygbanestyrning ska fastställas av parterna i ett gemensamt förvaltningsdokument som godkänts av den samordningskommitté som inrättats enligt tillägg 1. Detta dokument ska för varje enskilt företag innehålla en beskrivning av resurser, roller, ansvarsområden och deltagare, samt arbetsrutiner för flygbanestyrning.

Det arbete som ska utföras enligt detta bihang ska sedan delas upp ytterligare efter enskilda eller grupper av närstående flygbanestyrningsverksamheter. I ett arbetsdokument som godkänts av den samordningskommitté som inrättats enligt tillägg 1 ska det i detalj anges vilken omfattning arbetet har i varje enskild eller grupp av flygbanestyrningsverksamheter. identifiera båda parters kontaktpunkter för de tekniska programmen, och beskriva förhållandet mellan varje enskild verksamhet och övrig verksamhet.

Artikel IV

Finansiering

Varje part ska stå för kostnaderna för det arbete som den utför i enlighet med detta bihang.

Artikel V

Immateriella rättigheter

De villkor och bestämmelser som fastställs i memorandumets artikel VIII (Immateriella rättigheter) ska tillämpas. Om en part emellertid behöver tillgång till immateriella rättigheter som ägs av den andra parten för att kunna använda immateriell egendom som utvecklas gemensamt av parterna i enlighet med detta tillägg ska tillgång beviljas av ägaren enligt villkoren i artikel VIII.B i memorandumet, såvida inte strängare villkor för sådana nyttjanderätter undantagsvis har överenskommits av parterna.

Artikel VI

Kontaktpunkter

Parterna ska underrätta varandra om sina respektive kontaktpunkter för den tekniska samordningen och förvaltningen av flygbanestyrning som ska utföras enligt detta bihang.

Bihang 4 till tillägg 1 till bilaga 1

till samarbetsmemorandum NAT-I-9406A mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen

Sesar-NextGen-samarbete för driftskompatibiliteten för CNS och i luften med avseende på global driftskompatibilitet

Artikel I

Syfte

A. I detta bihang 4 till tillägg 1 till bilaga 1 (nedan kallat tillägg 1) till samarbetsmemorandumet NAT-I-9406A (nedan kallat memorandumet) mellan Amerikas förenta stater (nedan kallade Förenta staterna) och Europeiska unionen (nedan kallad EU) fastställs villkoren för samarbetet för driftskompatibilitet för kommunikation, navigation och övervakning (Communications, Navigation, Surveillance CNS) och driftskompatibilitet i luften (nedan kallade verksamheter för driftskompatibilitet för kommunikation, navigation och övervakning och driftskompatibilitet i luften) med avseende på programmen NextGens och Sesars globala driftskompatibilitet.

B. I detta bihang

1.	ska det arbete som ska utföras beskrivas och

2.	eventuella undantag från de bestämmelser om immateriella rättigheter som fastställs i artikel VIII i memorandumet anges.

Artikel II

Verksamhetens omfattning

Förenta staterna och EU (nedan kallade parterna) har enats om att när så är lämpligt samordna sina insatser för verksamhet som omfattar verksamheter för driftskompatibilitet för kommunikation, navigation och övervakning och driftskompatibilitet i luften, särskilt med avseende på den verksamhet som beskrivs i punkterna nedan. Federal Aviation Administration (FAA) ska genomföra detta bihang på Förenta staternas vägnar. Europeiska kommissionen ska genomföra detta bihang på EU:s vägnar och får för detta ändamål utse det gemensamma företaget Sesar att genomföra samarbetsverksamheten enligt detta bihang.

A. Kommunikation

Parterna ska samarbeta för att se till att framtida kommunikationsteknik är driftskompatibel, bland annat

a)	luft-mark- och luft-luft-datalänktjänster,

delnät, inklusive ett markbundet system (t.ex. digitala luftfartskommunikationssystem på L-bandet), flygplatscentrerade kortdistanssystem med hög bandbredd (Aeronautical Mobile Airport Communication System), framtida lösningar för satellitkommunikation, och funktioner för förvaltning av kommunikationssystem (t.ex. flerlänksförvaltning, Quality of Service management, säkerhet), och

c)	eventuell sammankoppling av militärflygplan med flygledningstjänsten genom en militär datalänk.

Parterna ska samordna sina insatser för att säkerställa ett effektivt utnyttjande av radiofrekvensspektrumet och att den nya tekniken inte uppvisar skadliga störningar.

Parterna ska också samordna sina strategier för avionikutveckling, särskilt utveckling av en flexibel kommunikationsarkitektur med hjälp av t.ex. programvarustyrd radioutrustning för användning ombord på flygplan.

B. Navigering

Parterna ska samarbeta för att säkerställa driftskompatibla infrastrukturer till stöd för förfaranden för prestationsbaserad navigering underväg och i flygplatskontrollzonen, varvid hänsyn ska tas till möjligheterna till rationalisering av markbaserad navigeringsinfrastruktur (t.ex. VOR). Parternas samordning av navigeringsinfrastrukturernas driftskompatibilitet ska

1.	i fråga om lösningarna bygga på det globala systemet för satellitnavigering,

2.	hantera gemensamma lösningar för precisionsinflygningar och icke-precisionsinflygningar med hjälp av mark- eller satellitbaserade stödsystem, och

3.	omfatta samordning av strategier för utveckling av multimodal mottagarutrustning inom avionik.

C. Övervakning

Parterna ska verka för att deras respektive utvecklingsplaner för automatisk positionsövervakning – sändning (ADS-B) är samstämmiga, och samtidigt stöder både markbaserade övervakningstillämpningar och ASAS-system (Airborne Separation Assistance Systems) genom utveckling av kapaciteten för ADS-B ”Out/In”.

Parterna får överväga alternativ för att i) förlänga driftslivslängden för det underliggande 1090 ADS-B-systemet, och ii) upprätta ett nytt system för ADS-B.

D. Driftskompatibilitet i luften

Parterna ska samarbeta för att säkra harmoniseringen av avioniktidsplaneringen i Sesar och NextGen, i syfte att utarbeta samstämmiga avionikstandarder som uppfyller både Sesars och NextGens behov.

Parterna ska samordna sina insatser för att inrätta en funktionell struktur som stöder både Sesars och NextGens strukturelement (t.ex. fyrdimensionell drift, flygburet antikollisionssystem (ACAS) och ASAS-funktioner) samt de funktioner de bygger på (t.ex. CNS) och som kan installeras i flera fysiska flygplansplattformar (t.ex. huvudlinjer, regionala linjer, allmänt flyg och militärt flyg) när de överväger både framtida och eftermodifierade aspekter.

E. Spektrum

Parterna ska

1.	samordna utvecklingen av spektrumeffektiva CNS-system, och

2.	samarbeta om att bevara radiofrekvensspektrum för luftfarten utan skadlig störning och säkra tillgången på den nödvändiga frekvenskapacitet som krävs för driften av nuvarande och framtida CNS-system.

Artikel III

Management och genomförande

A. Det arbete som utförs enligt detta bihang ska förvaltas enligt de villkor som anges i artikel V i tillägg 1. Den mer detaljerade förvaltningen av CNS och driftskompatibilitet i luften ska fastställas av parterna i ett gemensamt förvaltningsdokument som godkänts av den samordningskommitté som inrättats enligt tillägg 1. Detta dokument ska för varje enskilt företag innehålla en beskrivning av resurser, roller, ansvarsområden och deltagare, samt arbetsrutiner för CNS och driftskompatibilitet i luften g.

B. Det arbete som ska utföras enligt detta bihang ska sedan delas upp ytterligare efter enskilda eller grupper av närstående verksamheter i samband med CNS och driftskompatibilitet i luften. I ett arbetsdokument som godkänts av den samordningskommitté som inrättats enligt tillägg 1 ska det i detalj anges vilken omfattning arbetet har i varje enskild eller grupp av verksamheter i samband med CNS och driftskompatibilitet i luften. identifiera båda parters kontaktpunkter för de tekniska programmen, och beskriva förhållandet mellan varje enskild verksamhet och övrig verksamhet.

Artikel IV

Finansiering

Varje part ska stå för kostnaderna för det arbete som den utför i enlighet med detta bihang.

Artikel V

Immateriella rättigheter

Artikel VI

Kontaktpunkter

Parterna ska underrätta varandra om sina respektive kontaktpunkter för den tekniska samordningen och förvaltningen av CNS och driftskompatibilitet i luften som ska utföras enligt detta bihang.

Bihang 5 till tillägg 1 till bilaga 1

till samarbetsmemorandum NAT-I-9406A mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen

Sesar-NextGen-samarbete för styrning av samarbetsprojekt med avseende på global driftskompatibilitet

Artikel 1

Syfte

A. I detta bihang 5 till tillägg 1 till bilaga 1 (nedan kallat tillägg 1) till samarbetsmemorandumet NAT-I-9406A (nedan kallat memorandumet) mellan Amerikas förenta stater (nedan kallade Förenta staterna) och Europeiska unionen (nedan kallad EU) fastställs villkoren för samarbetet för samarbetsprojekt med avseende på programmen NextGens och Sesars globala driftskompatibilitet.

B. I detta bihang

1.	ska det arbete som ska utföras beskrivas och

2.	eventuella undantag från de bestämmelser om immateriella rättigheter som fastställs i artikel VIII i memorandumet anges.

Artikel II

Verksamhetens omfattning

Förenta staterna och EU (nedan kallade parterna) har enats om att när så är lämpligt samordna sina insatser på ett antal samarbetsprojekt, särskilt (men inte uteslutande) när det gäller de verksamheter som beskrivs nedan. Federal Aviation Administration (FAA) ska genomföra detta bihang på Förenta staternas vägnar. Europeiska kommissionen ska genomföra detta bihang på EU:s vägnar och får för detta ändamål utse det gemensamma företaget Sesar att genomföra samarbetsverksamheten enligt detta bihang.

A. Parterna är överens om att målet med samarbetsprojekten inom ramen för detta bihang ska vara att förbättra kvaliteten på transatlantiska flygningar, med fokus på införande av teknik och förfaranden för luftfartsanvändarna. Detta samarbete kommer också att möjliggöra datainsamling för standardisering av analys och mätning.

B. Parterna ska samarbeta om AIRE-initiativet (Atlantic Interoperability Initiative to Reduce Emissions) för att påskynda införandet av miljövänliga lösningar för flygledningstjänsten. Samarbetet kan omfatta, men ska inte begränsas till, utbyte av information om bästa praxis, gemensam programplanering och, om möjligt, genomförande av gemensamma eller samordnade preoperativa valideringsprojekt.

Artikel III

Management och genomförande

A. Det arbete som utförs enligt detta bihang ska förvaltas enligt de villkor som anges i artikel V i tillägg 1. Den mer detaljerade förvaltningen av samarbetsprojekt ska fastställas av parterna i ett gemensamt förvaltningsdokument som godkänts av den samordningskommitté som inrättats enligt tillägg 1. Detta dokument ska för varje enskilt företag innehålla en beskrivning av resurser, roller, ansvarsområden och deltagare, samt arbetsrutiner för samarbetsprojekt.

B. Det arbete som ska utföras enligt detta bihang ska sedan delas upp ytterligare efter enskilda eller grupper av närstående samarbetsprojekt. I ett arbetsdokument som godkänts av den samordningskommitté som inrättats enligt tillägg 1 ska det i detalj anges vilken omfattning arbetet har i varje enskild eller grupp av samarbetsprojekt. identifiera båda parters kontaktpunkter för de tekniska programmen, och beskriva förhållandet mellan varje enskild verksamhet och övrig verksamhet.

Artikel IV

Finansiering

Varje part ska stå för kostnaderna för det arbete som den utför i enlighet med detta bihang.

Artikel V

Immateriella rättigheter

Artikel VI

Kontaktpunkter

Parterna ska underrätta varandra om sina respektive kontaktpunkter för den tekniska samordningen och förvaltningen av samarbetsprojekt som ska utföras enligt detta bihang.

Tillägg 2 till bilaga 1

till samarbetsmemorandum NAT-I-9406A mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen

Samarbete om resultatmätning för flygledningstjänster

Artikel I

Syfte

Syftet med detta tillägg är att genomföra bilaga 1 till samarbetsmemorandum NAT-I-9406A mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen (nedan kallat memorandumet) genom att fastställa villkoren för samarbetet för att utveckla jämförbara driftsresultat, bland annat åtgärder som rör driftsresultat och kostnadseffektivitet ”gate-to-gate”, och ATM-systemets inverkan på bränsleeffektiviteten. Jämförbara åtgärder och metoder är en central aspekt för samförstånd och samarbete inom branschen. Detta är en fortsättning av Eurocontrols rapporter ”U.S./Europe Comparison of ATM-Related Operational Performance”, som utarbetas av Federal Aviation Administration (FAA) och Europeiska organisationen för luftfartssäkerhet (Eurocontrol), och som först offentliggjordes 2009.

Artikel II

Principer

Samarbetet enligt detta tillägg ska utföras på ömsesidig grund i enlighet med de principer som fastställs i artikel I.C i memorandumet.

En kommitté för resultatanalys (PARC), som inrättats enligt artikel IV i detta tillägg, ska övervaka genomförandet av detta tillägg. I enlighet med artikel IV i detta tillägg får kommittén för resultatanalys föreslå bihang med avseende på de områden som identifierats.

Artikel III

Verksamhetens omfattning

Verksamheten går ut på att bidra till en gemensam ram för resultatmätning för flygledningstjänster. Den får inkludera, men är inte begränsad till, de verksamheter som anges i punkterna A1 och A2 i denna artikel:

1.	Utveckling av gemensamma definitioner och uppgifter för att underlätta informationsutbyte i fortbildningssyfte om problem och framgångar med båda parters resultatmätning för flygledningstjänster.

2.	Upprättande av en standardiserad metod för bedömning av operativ prestanda som stöder gemensamma fokusområden. De nuvarande resultatramar som tillämpas i Europeiska unionen och Förenta staterna ska beaktas vid denna utveckling.

Parterna ska vid behov, på ömsesidig grund, antingen enskilt eller tillsammans för utbyte dem emellan, utarbeta analyser och rapporter som fokuserar på gemensamma metoder för att ge jämförbara resultat enligt följande riktlinjer:

1.	Resultaten ska bygga på 2009 års gemensamma rapport om FAA:s och Eurocontrols operativa resultat för ATM.

2.	Analyserna ska omfatta detaljerade redogörelser för förseningar och bränsleeffektivitetsvinster i varje fas av flygningen (gate, taxi, avgång, marschflygning och landning).

3.	Resultaten ska innefatta resultat på anläggningsnivå i den mån båda parterna anser lämpligt, i överensstämmelse med nuvarande FAA- och Eurocontrolrapporter.

4.	Under utarbetandet av analyser ska uppgifter och detaljerade metoder delas mellan parterna för att säkerställa samstämmighet i metoderna.

5.	Analyser ska i förekommande fall identifiera orsakerna bakom skillnader i prestanda, bl.a. väder, schemaläggningsmetoder och teknik och förfaranden för flygledningstjänsten.

Parterna är överens om att framtida samarbetsområdena kan komma att omfatta kostnadsuppställningar för flygledningstjänster och liknande mått på kostnadseffektivitet.

Parterna förväntar sig gemensamma analyser eller periodiska rapporter om uppnådda resultat som en kontinuerlig process. Parterna har enats om att göra resultaten tillgängliga för allmänheten, såvida inte annat bestäms gemensamt av parterna, i den utsträckning det är förenligt med tillämplig lag.

Artikel IV

Förvaltning

I mån av tillgängliga medel ska parterna inrätta och förvalta projekt och verksamheter och säkerställa att det pågående arbetet förblir resultatinriktat och pragmatiskt, och genomförs i rätt tid, så att synergieffekter uppstår och dubbelarbete undviks. I detta syfte ska en kommitté för resultatanalys (Performance Analysis Review Committee – PARC) inrättas, som ska uppfylla följande villkor:

A.	Den ska ha gemensamt ordförandeskap, bestående av en företrädare vardera från FAA och Europeiska kommissionen, eller deras respektive utsedda företrädare.

B.	Den ska bestå av lika många deltagare som utsetts av den amerikanska luftfartsmyndigheten (FAA) och av Europeiska kommissionen.

Den ska sammanträda minst en gång om året för att

1.	övervaka den verksamhet som anges i artikel III i detta tillägg,

2.	utvärdera de resultat som uppnås,

utveckla förslag till nya projekt eller gemensamma verksamheter som inrättas som bihang till detta tillägg, eller ändringar till bihang, som kommittén för resultatanalys (PARC) ska lägga fram för godkännande inför den verkställande kommitté som inrättats i enlighet med artikel IV i bilaga I till memorandumet,

4.	vid behov konsultera om mekanismer för branschdeltagande eller hänskjutande av frågor om verksamheten inom ramen för detta tillägg till den verkställande kommitté som inrättats i enlighet med artikel IV i bilaga 1 till memorandumet, och

5.	godkänna de periodiska analyser och rapporter som avses i artikel III i detta tillägg innan de offentliggörs eller sprids.

D.	Den ska fastställa sin arbetsordning. Alla beslut ska fattas av medordförandena genom konsensus. Dessa beslut ska vara skriftliga och undertecknade av det delade ordförandeskapet eller deras respektive företrädare.

E.	Den ska rapportera till den verkställande kommittén.

Den ska vid behov inrätta arbetsgrupper för specifika projekt eller verksamheter inom ramen för detta tillägg. Varje arbetsgrupp ska bestå av ett lämpligt och begränsat antal deltagare från parterna. Arbetsgrupperna ska sammanträda efter behov, följa de instruktioner som de får av kommittén för resultatanalys (PARC) och regelbundet rapportera till denna.

Artikel V

Immunititet och ansvar

Parterna får behandla immunitets- och ansvarsfrågor i samband med verksamhet inom ramen för denna bilaga i tillämpliga tillägg och bihang, beroende på vad som är lämpligt.

Artikel VI

Genomförande

Allt arbete inom ramen för detta tillägg ska i förekommande fall beskrivas i bihang, som vid sitt ikraftträdande blir en del av detta tillägg.

Varje bihang ska innehålla en beskrivning av det arbete som ska utföras, inklusive plats och planerad varaktighet för arbetet. den personal och eventuella andra resurser som behövs för att utföra arbetet, de beräknade kostnaderna, och eventuella andra relevanta uppgifter med anknytning till arbetet.

Artikel VII

Finansiella bestämmelser

Om inte annat anges i ett bihang till detta tillägg ska varje part stå för kostnaderna för de åtgärder som den vidtar.

Artikel VIII

Kontaktpunkter

De avdelningar som har utsetts till att ansvara för samordningen och förvaltningen av detta tillägg är de följande:

För Amerikas förenta stater:

Federal Aviation Administration

Office of International Affairs

Africa, Europe & Middle East Office, AEU-10

Wilbur Wright Bldg., 6th Floor, East

600 Independence Avenue, S.W.

Washington, D.C. 20591 – USA

Tfn +1 2022671000

Fax +1 2022677198

För Europeiska unionen:

Direktoratet för luftfart och internationella transporter

GD Transport och rörlighet

Europeiska kommissionen

Rue de Mot 24

1040 Bryssel – Belgien

Tfn +32 22968430

Artikel IX

Uppsägning

En uppsägning av detta tillägg innebär en uppsägning av alla bihang som ingåtts av parterna i enlighet med detta tillägg.

Tillägg 3 till bilaga 1

till samarbetsmemorandum NAT-I-9406A mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen

Sesar-NextGen-samarbete för införandeinsatser och global driftskompatibilitet

Artikel I

Syfte

Syftet med detta tillägg är att genomföra bilaga 1 till samarbetsmemorandum NAT-I-9406A mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen (nedan kallat memorandumet) genom att fastställa villkoren för hur parterna ska inleda samarbete i syfte att säkerställa global driftskompatibilitet i fråga om införandeprogram och -projekt mellan sina respektive program för modernisering av flygledningstjänsten (ATM), NextGen och Sesar, med beaktande av civila och militära luftrumsanvändares intressen.

Artikel II

Principer

Samarbetet enligt detta tillägg ska utföras på ömsesidig grund i enlighet med de principer som fastställs i artikel I.C i memorandumet. Den kommitté för inrättandesamordning (Deployment Coordination Committee – DCOM) som inrättats enligt artikel IV i detta tillägg ska övervaka genomförandet av detta tillägg och identifiera områden som ger särskilda möjligheter för deltagande i respektive parts rådgivande organ, initiativ och införandeprogram och -projekt. I enlighet med artikel IV i detta tillägg får kommittén för inrättandesamordning föreslå bihang med avseende på de områden som identifierats.

Artikel III

Verksamhetens omfattning

Detta arbete går ut på att främja global driftskompatibilitet för verksamhet i samband med parternas införande av flygledningstjänster. Det får inkludera, men är inte begränsat till, de verksamheter som anges i punkt A.1–A.3 i denna artikel.

1. Allmänna områden för samarbete:

a)	Utbyte av information och åsikter i fråga om en global harmonisering av standarder och förfaranden som krävs för införandet av ATM (genomförande).

b)	Utbyte av information om genomförandeplanerna för NextGen och Sesar för att identifiera prioriteringsområden och synergieffekter.

c)	Harmonisering av operativa förfaranden, utbildning och tekniska krav.

d)	Harmonisering av genomförandet av standarderna.

e)	Samordning, i möjligaste mån, av genomförandeåtgärder av betydelse för driftskompatibiliteten.

f)	Identifiering av eventuella brister och behov när det gäller branschstandarder.

g)	Identifiering av potentiella luckor, risker, utmaningar och möjligheter för driftskompatibilitet och global harmonisering, och utbyte av information om eventuella rekommenderade lindringsåtgärder.

h)	Identifiering av risker, frågor, prioriteringar och möjligheter för programmets genomförande i god tid, och delning av potentiella lindringsstrategier.

i)	Övervakningen av risker, utmaningar och möjligheter och därefter delning av resultaten av åtgärder mellan parterna.

j)	Definition av vad som utgör en framgång i fråga om modernisering och harmonisering av flygledningstjänsten, och övervakning av aktiviteter för att säkerställa sådan framgång.

k)	Utbyte av bästa praxis och erfarenheter, både i drift och projektledning i samband med genomförandet av verksamheten.

l)	Affärsmässighet och investeringsbeslut.

Utbyte av information om övergripande frågor om relevanta införandefrågor, inbegripet men inte begränsat till Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) genomförandefrågor. Samordningen av tekniska insatser för att främja den verksamhet för tillhandahållande och genomförande som bedrivs globalt och av Icao när det gäller flygledningstjänsten.

n)	Bedömning av konceptet med hela livscykeln och utveckling av strategier för hela livscykeln ur ett införandeperspektiv.

2. Programmatiska områden för samarbete:

a)	Kommunikation, navigation och övervakning (Communications, Navigation, Surveillance CNS), inbegripet datakommunikation (USA) / datalänktjänster (EU).

Driftskompatibilitet för system för hantering av systeminformation (System Wide Information Management, Swim) (USA) / (EU), inbegripet

—	SWIM-styrning

—	Användning av standarder för SWIM

—	Användning av SWIM-tjänster

c)	Ankomstplanering, inbegripet tidsbaserad flödesplanering (TBFM- USA) /Ankomstplanering (AMAN-EU)

d)	Bedömning av programresultat.

Genomförandefrämjande mekanismer. För varje programmatiskt område ska risker, frågor och möjligheter i samband med harmoniseringen identifieras och rapporteras, och där så är möjligt ska förslag utarbetas hur dessa aspekter kan hanteras. Kommittén för införandeplanering får identifiera nya områden för framtida samarbete i enlighet med artikel IV i detta tillägg.

3. Samarbetsprojekt:

Samarbetsprojekt omfattar områden som bedöms vara nödvändiga för att minska riskerna för driftskompatibilitet och harmonisering vid genomförandet. Samarbetsprojekt kan omfatta tillfälliga projekt där parterna beslutat att fokuserad eller synkroniserad samordning behövs.

Parterna ska vid behov utbyta eller på ömsesidig grund, antingen enskilt eller tillsammans för utbyte dem emellan, utarbeta analyser och rapporter som beskriver deras införandeprogram, -projekt och -verksamheter inom ramen för flygledningstjänstens tekniska och driftsmässiga aspekter.

Artikel IV

Förvaltning

I mån av tillgängliga medel ska parterna inrätta och förvalta projekt och verksamheter och säkerställa att det pågående arbetet förblir resultatinriktat och pragmatiskt, och genomförs i rätt tid, så att synergieffekter uppstår och dubbelarbete undviks. I detta syfte ska en kommitté för införandesamordning inrättas, som ska

A.	ha gemensamt ordförandeskap, bestående av en företrädare vardera från Federal Aviation Administration (FAA) och Europeiska kommissionen, eller deras respektive utsedda företrädare,

B.	bestå av ett lämpligt antal deltagare som utsetts av den amerikanska luftfartsmyndigheten (FAA) och av Europeiska kommissionen,

sammanträda minst två gånger om året för att

1.	övervaka den verksamhet som anges i artikel III i detta tillägg,

2.	utvärdera de resultat som uppnås,

3.	vid behov föreslå nya projekt och verksamheter,

4.	utarbeta förslag till bihang eller ändringar till bihang till detta tillägg, som kommittén för införandeplanering sedan ska lägga fram för den verkställande kommitté som inrättats i enlighet med artikel IV i bilaga 1 till memorandumet för godkännande, och

5.	övervaka och säkerställa tillämpningen av detta tillägg och, vid behov, samråda om mekanismer för näringslivets deltagande eller hänskjuta frågor till verkställande kommittén.

D.	fastställa sin arbetsordning. Alla beslut ska fattas av medordförandena genom konsensus. Dessa beslut ska vara skriftliga och undertecknade av det delade ordförandeskapet eller deras respektive företrädare.

E.	Den ska rapportera till den verkställande kommittén.

Den ska vid behov inrätta arbetsgrupper för specifika projekt eller verksamheter inom ramen för detta tillägg. Varje arbetsgrupp ska bestå av ett lämpligt och begränsat antal deltagare från parterna. Arbetsgrupperna ska sammanträda efter behov, följa de instruktioner som de får av införandekommittén och regelbundet rapportera till denna.

Artikel V

Immunititet och ansvar

Parterna får behandla immunitets- och ansvarsfrågor i samband med verksamhet inom ramen för denna bilaga i tillämpliga tillägg och bihang, beroende på vad som är lämpligt.

Artikel VI

Genomförande

Allt arbete inom ramen för detta tillägg ska beskrivas i bihang, som vid sitt ikraftträdande blir en del av detta tillägg.

Varje bihang ska innehålla en beskrivning av det arbete som ska utföras av parterna eller av de arbetsgrupper som de utser för att utföra arbetet, inklusive plats och planerad varaktighet för arbetet. den personal och eventuella andra resurser som behövs för att utföra arbetet, de beräknade kostnaderna, och eventuella andra relevanta uppgifter med anknytning till arbetet.

Artikel VII

Finansiella bestämmelser

Om inte annat anges i ett bihang till detta tillägg ska varje part stå för kostnaderna för de åtgärder som den vidtar.

Artikel VIII

Kontaktpunkter

De avdelningar som har utsetts till att ansvara för samordningen och förvaltningen av detta tillägg är de följande:

För Amerikas förenta stater:

Federal Aviation Administration

Office of International Affairs

Africa, Europe & Middle East Office, AEU

Wilbur Wright Bldg., 6th Floor, East

600 Independence Avenue, S.W.

Washington, D.C. 20591 – USA

Tfn +1 2022671000

Fax +1 2022677198

För Europeiska unionen:

Europeiska kommissionen

GD Transport och rörlighet

Direktoratet för luftfart

Single European Sky Unit

Rue de Mot 24

1040 Bryssel – Belgien

Tfn +32 22968430

Kontaktpunkter för de tekniska programmen när det gäller genomförandet av specifika verksamheter ska upprättas i enlighet med bihangen till detta tillägg.

Artikel IX

Uppsägning

En uppsägning av detta tillägg innebär en uppsägning av alla bihang som ingåtts av parterna i enlighet med detta tillägg.

6.4.2018

Europeiska unionens officiella tidning

L 90/38

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/540

av den 23 november 2017

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 (1), särskilt artikel 3.4, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) nr 347/2013 fastställs en ram för identifiering, planering och genomförande av sådana projekt av gemensamt intresse som krävs för att genomföra de nio strategiska geografiska prioriterade energiinfrastrukturkorridorer som identifierats på el-, gas- och oljeområdet, och de tre unionsomfattande prioriterade energiinfrastrukturområdena för smarta nät, motorvägar för el och nät för koldioxidtransport.

(2)	Enligt förordning (EU) nr 347/2013 ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att upprätta unionsförteckningen över projekt av gemensamt intresse (nedan kallad unionsförteckningen).

(3)	Projekt som föreslagits för införande i unionsförteckningen har utvärderats av de regionala grupperna och uppfyller kriterierna i artikel 4 i förordning (EU) nr 347/2013.

(4)

De regionala grupperna enades om utkasten till regionala förteckningar över projekt av gemensamt intresse vid möten på teknisk nivå. Efter positiva yttranden från byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) den 10 oktober 2017 om den konsekventa tillämpningen av bedömningskriterierna och kostnads-nyttoanalysen i alla regioner antog de regionala gruppernas beslutsfattande organ de regionala förteckningarna den 17 oktober 2017. Före antagandet av de regionala förteckningarna godkändes alla förslag till projekt av de medlemsstater vars territorium berörs av respektive projekt, enligt artikel 3.3 a i förordning (EU) nr 347/2013.

(5)	Samråd om de projekt som föreslagits för införande i unionsförteckningen skedde med organisationer som företräder berörda intressenter, bland annat producenter, systemansvariga för distributionssystem, leverantörer samt konsument- och miljöorganisationer.

(6)	Projekt av gemensamt intresse bör förtecknas per strategiska transeuropeiska prioriteringar för energiinfrastruktur enligt den ordning som fastställs i bilaga I till förordning (EU) nr 347/2013. Unionsförteckningen bör inte innehålla någon rangordning av projekten.

(7)	Projekt av gemensamt intresse bör förtecknas antingen som fristående projekt av gemensamt intresse eller som en del av ett kluster av flera projekt av gemensamt intresse på grund av att de är beroende av varandra eller (potentiellt) konkurrerande.

(8)	Unionsförteckningen fastställs vartannat år, och den unionsförteckning som upprättades genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/89 (2) är därför inte längre giltig och bör ersättas.

(9)	Förordning (EU) nr 347/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga VII till förordning (EU) nr 347/2013 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 november 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 115, 25.4.2013, s. 39.

(2) Delegerad förordning (EU) 2016/89 av den 18 november 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse (EUT L 19, 27.1.2016, s. 1).

BILAGA

Bilaga VII till förordning (EU) nr 347/2013 ska ersättas med följande:

”

BILAGA VII

UNIONENS FÖRTECKNING ÖVER PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE (NEDAN KALLAD UNIONSFÖRTECKNINGEN) SOM AVSES I ARTIKEL 3.4

A. PRINCIPER VID FASTSTÄLLANDET AV UNIONSFÖRTECKNINGEN

(1) Kluster av projekt av gemensamt intresse

Vissa projekt av gemensamt intresse har slagits samman i kluster på grund av att de till sin karaktär är beroende av varandra, potentiellt konkurrerande eller konkurrerande. Följande typer av kluster av projekt av gemensamt intresse har upprättats:

Ett kluster av ömsesidigt beroende projekt av gemensamt intresse definieras som ’kluster X som omfattar följande projekt av gemensamt intresse’. Ett sådant kluster har bildats för att identifiera alla de projekt av gemensamt intresse som behövs för att åtgärda samma gränsöverskridande flaskhals och som ger synergieffekter om de genomförs tillsammans. I detta fall måste samtliga projekt av gemensamt intresse genomföras för att uppnå fördelar på EU-nivå.

Ett kluster av potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse definieras som ’kluster X som omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse’. Ett sådant kluster är ett tecken på osäkerhet kring omfattningen av en gränsöverskridande flaskhals. I detta fall måste inte alla de projekt av gemensamt intresse som ingår i klustret genomföras. Det är upp till marknaden att bestämma huruvida ett, flera eller alla projekt av gemensamt intresse ska genomföras, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. Behovet av projekten ska bedömas på nytt i samband med det efterföljande förfarandet för identifiering av projekt av gemensamt intresse, bland annat när det gäller kapacitetsbehoven.

Ett kluster av konkurrerande projekt av gemensamt intresse definieras som ’kluster X som omfattar ett av följande projekt av gemensamt intresse’. Ett sådant kluster åtgärdar samma flaskhals. Flaskhalsens omfattning är dock mer entydig än vid ett kluster med potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse, och därför måste endast ett av projekten av gemensamt intresse genomföras. Det är upp till marknaden att bestämma vilket projekt av gemensamt intresse som ska genomföras, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. I förekommande fall ska behovet av ett projekt av gemensamt intresse bedömas på nytt i ett senare förfarande för identifiering av projekt av gemensamt intresse.

Alla projekt av gemensamt intresse omfattas av samma rättigheter och skyldigheter som fastställs i förordning (EU) nr 347/2013.

(2) Behandling av understationer, omformarstationer och kompressorstationer

Understationer och omformarstationer för el och kompressorstationer för gas betraktas som en del av projekten av gemensamt intresse om de geografiskt befinner sig på överföringsledningarna. Understationer, omformarstationer och kompressorstationer betraktas som fristående projekt av gemensamt intresse, och de anges uttryckligen i unionsförteckningen om de geografiskt inte befinner sig på överföringsledningarna. De omfattas av rättigheterna och skyldigheterna i förordning (EU) nr 347/2013.

(3) Projekt som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse och projekt som blivit en del av andra projekt av gemensamt intresse

Flera projekt i de unionsförteckningar som upprättades genom förordning (EU) nr 1391/2013 och förordning (EU) 2016/89 anses inte längre vara projekt av gemensamt intresse av ett eller flera av följande skäl:

—	Projektet har redan tagits i drift eller kommer att tas i drift inom en snar framtid, så det skulle inte gynnas av bestämmelserna i förordning (EU) nr 347/2013.

—	Enligt nya uppgifter uppfyller projektet inte de allmänna kriterierna.

—	En projektansvarig har inte lagt fram projektet på nytt i urvalsprocessen för denna unionsförteckning.

—	Projektet rangordnades lägre än andra förslag till projekt av gemensamt intresse i urvalsprocessen.

Dessa projekt (med undantag för de projekt som tagits i drift) kan tas med i nästa unionsförteckning om skälen för att inte ta med dem i den nuvarande unionsförteckningen inte längre tillämpas.

Sådana projekt är inte projekt av gemensamt intresse, men förtecknas av insyns- och tydlighetskäl med sina ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse i del C i denna bilaga som ’Projekt som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse’.

Dessutom blev vissa projekt i de unionsförteckningar som upprättats genom förordning (EU) nr 1391/2013 och förordning (EU) 2016/89 under genomförandet av dem integrerade delar av andra (kluster av) projekt av gemensamt intresse.

Sådana projekt betraktas inte längre som projekt av gemensamt intresse, men förtecknas av insyns- och tydlighetskäl med sina ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse i del C i denna bilaga som ’Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse’.

(4) Definition av ’Projekt av gemensamt intresse med dubbel märkning som motorvägar för el’

Med ’Projekt av gemensamt intresse med dubbel märkning av motorvägar för el’ avses projekt av gemensamt intresse som tillhör någon av de prioriterade korridorerna för el och det prioriterade tematiska området motorvägar för el.

B. UNIONENS FÖRTECKNING ÖVER PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE

(1) Prioriterad korridor: ’Havsbaserat nät i Nordsjön (NSOG)’

Definition

1.1

Kluster: Belgien–Förenade kungariket [nu kallat ’NEMO’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

1.1.1

Sammanlänkning mellan Gezelle (BE) och omgivningen kring Richborough (UK)

1.1.2

Inhemsk förbindelseledning mellan omgivningen kring Richborough och Canterbury (UK)

1.3

Kluster: Danmark–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

1.3.1

Sammanlänkning mellan Endrup (DK) och Niebüll (DE)

1.3.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Niebüll och Brunsbüttel (DE)

1.4

Kluster: Danmark–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

1.4.1

Sammanlänkning mellan Kassø (DK) och Audorf (DE)

1.4.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Audorf och Hamburg/Nord (DE)

1.4.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Hamburg/Nord och Dollern (DE)

1.6

Sammanlänkning Frankrike–Irland mellan La Martyre (FR) och Great Island eller Knockraha (IE) [nu kallat ’Celtic Interconnector’]

1.7

Kluster: Sammanlänkningar Frankrike–Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

1.7.1

Sammanlänkning mellan Cotentin (FR) och omgivningen kring Exeter (UK) [nu kallat ’FAB’]

1.7.2

Sammanlänkning mellan Tourbe (FR) och Chilling (UK) [nu kallat ’IFA2’]

1.7.3

Sammanlänkning mellan Coquelles (FR) och Folkestone (UK) [nu kallat ’ElecLink’]

1.7.4

Sammanlänkning mellan Le Havre (FR) och Lovedean (UK) [nu kallat ’AQUIND’]

1.7.5

Sammanlänkning mellan omgivningen kring Dunkerque (FR) och omgivningen kring Kingsnorth (UK) [nu kallat ’Gridlink’]

1.8

Kluster: Tyskland–Norge [nu kallat ’NordLink’]

1.8.1

Sammanlänkning mellan Wilster (DE) och Tonstad (NO)

1.8.2

Förstärkning av inhemska förbindelseledningar i södra Norge

1.9

1.9.1

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan Wexford (IE) och Pembroke, Wales (UK) [nu kallat ’Greenlink’]

1.10

Kluster: Sammanlänkningar Förenade kungariket–Norge; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

1.10.1

Sammanlänkning mellan Blythe (UK) och Kvilldal (NO) [nu kallat ’North Sea Link’]

1.10.2

Sammanlänkning mellan Peterhead (UK) och Simadalen (NO) [nu kallat ’NorthConnect’]

1.12

Kluster av anläggningar för ellagring i Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

1.12.1

Tryckluftslagring i Larne

1.12.2

Tryckluftslagring i Cheshire

1.12.3

Tryckluftslagring i Middlewich [nu kallat ’CARES’]

1.12.4

Pumpkraftverk vid Cruachan II

1.12.5

Pumpkraftverk vid Coire Glas

1.13

Sammanlänkning mellan Island och Förenade kungariket [nu kallat ’Ice Link’]

1.14

Sammanlänkning mellan Revsing (DK) och Bicker Fen (UK) [nu kallat ’Viking Link’]

1.15

Sammanlänkning mellan Antwerpen-området (BE) och omgivningen kring Kemsley (UK)

1.16

Sammanlänkning mellan Nederländerna och Förenade kungariket

1.17

Tryckluftslagring i Zuidwending (NL)

1.18

Anläggning för havsbaserat pumpkraftverk i Belgien [nu kallat ’iLand’]

(2) Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i västra Europa’ (’NSI West Electricity’)

Definition

2.2

2.2.1

Första sammanlänkningen mellan Lixhe (BE) och Oberzier (DE) [nu kallat ’ALEGrO’]

2.2.4

Andra sammanlänkningen mellan Belgien och Tyskland

2.4

Sammanlänkning mellan Codrongianos (IT), Lucciana (Korsika, FR) och Suvereto (IT) [nu kallat ’SACOI 3’]

2.5

2.5.1

Sammanlänkning mellan Grande Ile (FR) och Piossasco (IT) [nu kallat ’Savoie-Piemont’]

2.7

Sammanlänkning mellan Aquitaine (FR) och Baskien (ES) [nu kallat ’Biscay Gulf’]

2.9

Inhemsk förbindelseledning mellan Osterath och Philippsburg (DE) för att öka kapaciteten vid västra gränsen [nu kallat ’Ultranet’]

2.10

Inhemsk förbindelseledning mellan Brunsbüttel-Grοβgartach och Wilster-Grafenrheinfeld (DE) för att öka kapaciteten vid norra och södra gränsen [nu kallat ’Suedlink’]

2.13

Kluster: Sammanlänkningar Irland–Förenade kungariket; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.13.1

Sammanlänkning mellan Woodland (IE) och Turleenan (UK)

2.13.2

Sammanlänkning mellan Srananagh (IE) och Turleenan (UK)

2.14

Sammanlänkning mellan Thusis/Sils (CH) och Verderio Inferiore (IT) [nu kallat ’Greenconnector’]

2.15

2.15.1

Sammanlänkning mellan Airolo (CH) och Baggio (IT)

2.16

Kluster av inhemska förbindelseledningar; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.16.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Pedralva och Sobrado (PT) tidigare kallade Pedralva och Alfena (PT)

2.16.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Vieira do Minho, Ribeira de Pena och Feira (PT), tidigare kallade Frades B, Ribeira de Pena och Feira (PT)

2.17

Sammanlänkning Portugal–Spanien mellan Beariz–Fontefría (ES), Fontefria (ES)–Ponte de Lima (PT) (tidigare Vila fria/Viana do Castelo) och Ponte de Lima–Vila Nova de Famalicão (PT) (tidigare Vila do Conde) (PT), inklusive understationer i Beariz (ES), Fontefría (ES) och Ponte de Lima (PT)

2.18

Kapacitetsökning för pumpkraftverk i Kaunertal, Tyrolen (AT)

2.23

Inhemska förbindelseledningar vid den belgiska norra gränsen mellan Zandvliet och Lillo-Liefkenshoek (BE) och mellan Liefkenshoek och Mercator, inklusive en understation i Lillo (BE) [nu kallat ’BRABO II + III’]

2.24

Inhemskt stomnät i västra Belgien mellan Horta och Mercator (BE)

2.27

2.27.1

Sammanlänkning mellan Aragón (ES) och Pyrénées-Atlantiques (FR)

2.27.2

Sammanlänkning mellan Navarra (ES) och Landes (FR)

2.28

2.28.1

Pumpkraftverk Mont-Negre (ES)

2.28.2

Pumpkraftverk Navaleo (ES)

2.28.3

Pumpkraftverk Girones & Raïmats (ES)

(3) Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de mellersta och östra samt södra delarna av Europa’ (’NSI East Electricity’)

Definition

3.1

Kluster: Österrike–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.1.1

Sammanlänkning mellan St. Peter (AT) och Isar (DE)

3.1.2

Inhemsk förbindelseledning mellan St. Peter och Tauern (AT)

3.1.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Westtirol och Zell-Ziller (AT)

3.2

3.2.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Lienz och Obersielach (AT)

3.4

Sammanlänkning mellan Wurmlach (AT) och Somplago (IT)

3.7

Kluster: Bulgarien–Grekland mellan Maritsa öst 1 och N. Santa och nödvändig förstärkning av inhemska förbindelser i Bulgarien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.7.1

Sammanlänkning mellan Maritsa öst 1 (BG) och N. Santa (EL)

3.7.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Plovdiv (BG)

3.7.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Maritsa öst 3 (BG)

3.7.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Burgas (BG)

3.8

Kluster: Bulgarien–Rumänien för kapacitetsökning [nu kallat ’Black Sea Corridor’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.8.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Dobrudja och Burgas (BG)

3.8.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Cernavoda och Stalpu (RO)

3.8.5

Inhemsk förbindelseledning mellan Gutinas och Smardan (RO)

3.9

3.9.1

Sammanlänkning mellan Žerjavenec (HR)/Hévíz (HU) och Cirkovce (SI)

3.10

Kluster: Israel–Cypern–Grekland [nu kallat ’EUROASIA Interconnector’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.10.1

Sammanlänkning mellan Hadera (IL) och Kofinou (CY)

3.10.2

Sammanlänkning mellan Kofinou (CY) och Korakia, Kreta (EL)

3.10.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Korakia, Kreta och Attica-regionen (EL)

3.11

Kluster av inhemska förbindelseledningar i Tjeckien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.11.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Vernéřov och Vítkov (CZ)

3.11.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Vítkov och Přeštice (CZ)

3.11.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Přeštice och Kočín (CZ)

3.11.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Kočín och Mírovka (CZ)

3.11.5

Inhemsk förbindelseledning mellan Mírovka och förbindelseledning V413 (CZ)

3.12

Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Wolmirstedt och Bayern för att öka den inhemska nord-sydliga överföringskapaciteten

3.14

Inhemska förstärkningar i Polen [del av kluster nu kallat ’GerPol Power Bridge’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.14.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Krajnik och Baczyna (PL)

3.14.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Mikułowa och Świebodzice (PL)

3.14.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Baczyna och Plewiska (PL)

3.16

3.16.1

Sammanlänkning Ungern–Slovakien mellan Gabčikovo (SK) och Gönyű (HU) och Veľký Ďur

3.17

Sammanlänkning Ungern–Slovakien mellan Sajóvánka (HU) och Rimavská Sobota (SK)

3.21

Sammanlänkning mellan Salgareda (IT) och Divača–Bericevo-regionen (SI)

3.22

Kluster: Rumänien–Serbien [nu kallat ’Mid Continental East Corridor’] och Italien–Montenegro; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.22.1

Sammanlänkning mellan Resita (RO) och Pancevo (RS)

3.22.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Portile de Fier och Resita (RO)

3.22.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Resita och Timisoara/Sacalaz (RO)

3.22.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Arad och Timisoara/Sacalaz (RO)

3.22.5

Sammanlänkning mellan Villanova (IT) och Lastva (ME)

3.23

Pumpkraftverk i Yadenitsa (BG)

3.24

Pumpkraftverk i Amfilochia (EL)

3.27

Sammanlänkning mellan Sicilien (IT) och Tunisien (TU) [nu kallat ’ELMED’]

(4) Prioriterad korridor: ’Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan’ (’BEMIP Electricity’)

Definition

4.1

Sammanlänkning Danmark–Tyskland mellan Ishøj/Bjæverskov (DK) och Bentwisch (DE) via de havsbaserade vindkraftparkerna Kriegers Flak (DK) och Baltic 1 och 2 (DE) [nu kallat ’Kriegers Flak Combined Grid Solution’]

4.2

Kluster: Estland–Lettland mellan Kilingi-Nõmme och Riga [nu kallat ’Third interconnection’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

4.2.1

Sammanlänkning mellan Kilingi-Nõmme (EE) och understation Riga CHP2 (LV)

4.2.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Harku och Sindi (EE)

4.2.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Riga CHP 2 och Riga HPP (LV)

4.4

4.4.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Ventspils, Tume och Imanta (LV)

4.4.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Ekhyddan och Nybro/Hemsjö (SE)

4.5

4.5.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Stanisławów och Ostrołęka (PL)

4.6

Pumpkraftverk i Estland

4.7

Kapacitetsökning för pumpkraftverk vid Kruonis (LT)

4.8

Integration och synkronisering av de baltiska staternas elsystem med de europeiska näten; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

4.8.1

Sammanlänkning mellan Tartu (EE) och Valmiera (LV)

4.8.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Balti och Tartu (EE)

4.8.3

Sammanlänkning mellan Tsirguliina (EE) och Valmiera (LV)

4.8.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Eesti och Tsirguliina (EE)

4.8.5

Inhemsk förbindelseledning mellan understation i Litauen och statsgränsen (LT)

4.8.7

Inhemsk förbindelseledning mellan Paide och Sindi (EE)

4.8.8

Inhemsk förbindelseledning mellan Vilnius och Neris (LT)

4.8.9

Ytterligare infrastrukturaspekter av synkroniseringen av de baltiska staternas elsystem med de europeiska näten

4.10

Kluster: Finland–Sverige [nu kallat ’Third interconnection Finland – Sweden’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

4.10.1

Sammanlänkning mellan norra Finland och norra Sverige

4.10.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Keminmaa och Pyhänselkä (FI)

(5) Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa’ (’NSI West Gas’)

Definition

5.1

5.1.1

Fysiskt omvänt gasflöde vid sammanlänkningspunkten Moffat (IE/UK)

5.1.2

Uppgradering av SNIP-rörledningen (från Skottland till Nordirland) för att möjliggöra omvänt gasflöde mellan Ballylumford och Twynholm

5.1.3

Utveckling av anläggningen Islandmagee Underground Gas Storage (UGS) i Larne (Nordirland)

5.3

LNG-terminalen i Shannon och anslutande rörledning (IE)

5.4

5.4.1

Sammanlänkning ES–PT (tredje sammanlänkningen) – fas 1

5.4.2

Sammanlänkning ES–PT (tredje sammanlänkningen) – fas 2

5.5

5.5.1

South Transit östra Pyrenéerna [nu kallat ’STEP’]

5.5.2

Eastern Gas Axis Spanien–Frankrike–sammanlänkningspunkt mellan Iberiska halvön och Frankrike, inklusive kompressorstationerna i St-Avit, Palleau och St. Martin de Crau [nu kallat ’Midcat’]

5.10

Omvänt gasflöde på TENP-rörledningen i Tyskland

5.11

Omvänt gasflöde mellan Italien och Schweiz vid sammanlänkningspunkten Passo Gries

5.19

Anslutning av Malta till det europeiska gasnätet – sammanlänkning via rörledning med Italien vid Gela

5.21

Anpassning från lågvärdes- till högvärdesgas i Frankrike och Belgien

(6) Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och östra samt sydöstra delarna av Europa’ (’NSI East Gas’)

Definition

6.2

Sammanlänkning mellan Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern med motsvarande förstärkning av inhemska förbindelser; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

6.2.1

Sammanlänkning Polen–Slovakien

6.2.2

Norra-södra gaskorridoren i östra Polen

6.2.10

Sammanlänkning Polen–Tjeckien [nu kallat ’Stork II’]

6.2.11

Norra-södra gaskorridoren i västra Polen

6.2.12

Rörledning Tvrdonice-Libhošť, inklusive uppgradering av kompressorstationen Břeclav (CZ)

Dessutom omfattas följande projekt av gemensamt intresse:

6.2.13

Ökning av överföringskapaciteten vid sammanlänkningen Slovakien–Ungern

6.2.14

Utbyggnad av det ungerska överföringssystemet mellan Vecsés och Városföld som krävs för den ökade kapaciteten vid sammanlänkningen Slovakien–Ungern

6.4

Projekt av gemensamt intresse Österrike–Tjeckien: dubbelriktad sammanlänkning (BACI) Baumgarten (AT)–Reinthal (CZ/AT)–Břeclav (CZ), med en kapacitet på upp till 6,57 miljarder kubikmeter per år (1)

6.5

Kluster: LNG-terminal i Krk, med rörledningar för anslutning och förbindelse mot Ungern och länder längre bort; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.5.1

Utveckling av en LNG-terminal i Krk (HR) upp till 2,6 miljarder kubikmeter per år – fas I och anslutande rörledning Omišalj–Zlobin (HR)

6.5.5

’Kompressorstation 1’ vid det kroatiska gasöverföringssystemet

6.5.6

Utbyggnad av LNG-terminalen i Krk (HR) över 2,6 miljarder kubikmeter per år – fas II och rörledningar för förbindelse Zlobin–Bosiljevo–Sisak–Kozarac–Slobodnica (HR)

6.8

Kluster för sammanlänkning Grekland–Bulgarien och nödvändig nätutbyggnad i Bulgarien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.8.1

Sammanlänkning Grekland–Bulgarien [nu kallat ’IGB’] mellan Komotini (EL)–Stara Zagora (BG) och kompressorstation vid Kipi (EL)

6.8.2

Sanering, modernisering och utbyggnad av det bulgariska överföringssystemet

6.9

6.9.1

LNG-terminal i norra Grekland

6.10

Projekt av gemensamt intresse Sammanlänkning för gas Bulgarien–Serbien [nu kallat ’IBS’]

6.20

Kluster för att öka lagringskapaciteten i sydöstra Europa; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

6.20.2

Utbyggnad av UGS-anläggning i Chiren (BG)

6.20.3

UGS-anläggning i södra Kavala och mätar- och regleringsstation (EL)

Dessutom ett av följande projekt av gemensamt intresse:

6.20.4

Lagringsanläggning i Depomures i Rumänien

6.20.6

Underjordisk gaslagring i Sarmasel i Rumänien

6.23

Sammanlänkning Ungern–Slovenien (Nagykanizsa–Tornyiszentmiklós (HU)–Lendava (SI)–Kidričevo)

6.24

Kluster stegvis kapacitetsökning i den dubbelriktade överföringskorridoren Bulgarien – Rumänien – Ungern – Österrike (nu kallat ’ROHUAT/BRUA’) för att möjliggöra 1,75 miljarder kubikmeter per år i fas 1, 4,4 miljarder kubikmeter per år i fas 2, och inkluderande av nya resurser från Svarta havet i fas 2 och/eller fas 3:

6.24.1

ROHUAT/BRUA – fas 1, inklusive:

—	Omvänt gasflöde Rumänien–Ungern: Ungerska avsnittet, kompressorstation, första steget vid Csanádpalota

—	Utveckling av överföringskapaciteten i Rumänien från Podișor till Recas, inklusive en ny rörledning, mätarstation och tre nya kompressorstationer i Podisor, Bibesti och Jupa

—	GCA kompressorstation i Mosonmagyarovar (utveckling på den österrikiska sidan)

6.24.4

ROHUAT/BRUA – fas 2, inklusive:

—	Rörledning Városföld-Ercsi–Győr (HU)

—	Rörledning Ercsi–Százhalombatta (HU)

—	Kompressorstation Városföld (HU)

—	Utbyggnad av överföringskapaciteten i Rumänien från Recas till Horia i riktning mot Ungern upp till 4,4 miljarder kubikmeter per år och utbyggnad av kompressorstationerna i Podisor, Bibesti och Jupa

—	Rörledning Svartahavskusten – Podișor (RO) för övertagande av gas från Svarta havet

—	Omvänt gasflöde Rumänien–Ungern: Ungerska avsnittet, kompressorstation, andra steget, vid Csanádpalota eller Algyő (HU)

6.24.10

ROHUAT/BRUA – fas 3, inklusive:

—	Utbyggnad av det rumänska överföringssystemet mellan Onesti-Isaccea och omvänt gasflöde vid Isaccea

—	Utbyggnad av det rumänska överföringssystemet mellan Onesti – Nadlac

—	Utvidgning av det rumänska överföringssystemet för övertagande av gas från Svartahavskusten

6.25

Kluster infrastruktur för att transportera ny gas till den centraleuropeiska och sydosteuropeiska regionen i syfte att diversifiera; inklusive följande projekt av gemensamt intresse som utvecklas på ett samordnat och ändamålsenligt sätt:

6.25.1

Rörledningssystem från Bulgarien via Rumänien och Ungern till Slovakien [nu kallat ’Eastring’]

6.25.4

Infrastruktur för att möjliggöra utveckling av Bulgariens gasknutpunkt

6.26

6.26.1

Kluster: Kroatien – Slovenien – Österrike vid Rogatec, inklusive:

—	Sammanlänkning Kroatien – Slovenien (Lučko – Zabok – Rogatec)

—	Kompressorstation Kidričevo, fas 2 av uppgraderingen (SI)

—	Kompressorstation 2 och 3 vid det kroatiska gasöverföringssystemet

—	GCA 2015/08: Entry/Exit Murfeld (AT)

—	Uppgradering av sammanlänkningen Murfeld/Ceršak (AT-SI)

—	Uppgradering av sammanlänkningen Rogatec

(7) Prioriterad korridor: den södra gaskorridoren (’SGC’)

Definition

7.1

Kluster Projekt av gemensamt intresse med integrerad, specifik och skalbar transportinfrastruktur och tillhörande utrustning för transport av minst 10 miljarder kubikmeter gas per år från nya gaskällor i området kring Kaspiska havet, genom Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet och som når EU:s marknader i Grekland och Italien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

7.1.1

Gasledning till EU från Turkmenistan och Azerbajdzjan via Georgien och Turkiet, [nu kallat kombinationen av ’Trans-Caspian Gas Pipeline’ (TCP), ’South-Caucasus Pipeline FutureExpansion’ (SCPFX) och ’Trans Anatolia Natural Gas Pipeline’ (TANAP)]

7.1.3

Gasledning från Grekland till Italien via Albanien och Adriatiska havet [nu kallat ’Trans-Adriatic Pipeline’ (TAP)], inklusive mätar- och regleringsstation samt kompressorstation vid Nea Messimvria

7.3

Kluster Projekt av gemensamt intresse för infrastruktur för att transportera ny gas från gasreserverna i östra Medelhavet, med bland annat följande:

7.3.1

Rörledning från gasreserverna i östra Medelhavet till Greklands fastland via Kreta [nu kallat ’EastMed Pipeline’], med mätar- och regleringsstation vid Megalopoli

Dessutom, beroende av detta, ett av följande projekt av gemensamt intresse:

7.3.3

Gasledning till havs från Grekland till Italien [nu kallat ’Poseidon Pipeline’]

7.3.4

Förstärkning av den syd-nordliga inhemska överföringskapaciteten i Italien [nu kallat ’Adriatica Line’]

7.5

Utveckling av gasinfrastrukturen i Cypern [nu kallat ’Cyprus Gas2EU’]

(8) Prioriterad korridor: ’Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan för gas’ (’BEMIP Gas’)

Definition

8.1

8.1.1

Sammanlänkning Estland–Finland [nu kallat ’Balticconnector’]

8.2

Kluster för uppgradering av infrastruktur i östra Östersjöområdet; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

8.2.1

Utbyggnad av sammanlänkningen Lettland–Litauen

8.2.2

Utbyggnad av sammanlänkningen Estland–Lettland

8.2.4

Utbyggnad av underjordisk gaslagring i Inčukalns (LV)

8.3

Kluster infrastruktur; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

8.3.1

Förstärkning av sammanlänkningen Nybro–Polen/Danmark

8.3.2

Sammanlänkning Polen–Danmark [nu kallat ’Baltic Pipe’]

8.5

Sammanlänkning Polen-Litauen [nu kallat GIPL]

8.6

LNG-terminal i Göteborg, Sverige

8.7

Kapacitetsutvidgning av LNG-terminal i Świnoujście, Polen

(9) Prioriterad korridor: oljeförsörjningssammanlänkningar i centrala Östeuropa (OSC)

Definition

9.1

Ledningen Adamowo – Brody: anslutning mellan JSC Uktransnaftas hanteringsanläggning i Brody (Ukraina) och Adamowo Tank Farm (Polen)

9.2

Ledningen Bratislava – Schwechat: ledning som förbinder Schwechat (Österrike) och Bratislava (Slovakien)

9.4

Ledningen Litvinov (Tjeckien) – Spergau (Tyskland): projekt för förlängning av råoljeledningen från Druzhba till raffinaderiet TRM Spergau

9.5

Kluster för en rörledning i Pommern (Polen); omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

9.5.1

Uppförande av oljeterminal i Gdańsk (fas II)

9.5.2

Utvidgning av den pommerska ledningen: ledningens andra dubblerad rörledning

9.6

TAL Plus: Kapacitetsutvidgning av TAL-ledningen mellan Trieste (Italien) och Ingolstadt (Tyskland)

(10) Prioriterat temaområde utbyggnad av smarta nät

Nr	Definition
10.3	SINCRO.GRID (Slovenien, Kroatien) – En innovativ integrering av samverkande, mogna teknikbaserade lösningar för att simultant öka driftsäkerheten för de slovenska och kroatiska elsystemen
10.4	ACON (Tjeckien, Slovakien) – Det huvudsakliga syftet med ACON (Again COnnected Networks) är att främja integreringen av de tjeckiska och slovakiska elmarknaderna
10.5	ALPGRID (Österrike, Italien) – En innovativ integrering av samverkande, mogna teknikbaserade lösningar för att simultant öka driftseffektiviteten i de italienska och österrikiska regionala elsystemen
10.6	Smart Border Initiative (Frankrike, Tyskland) – Smart Border Initiative ska koppla samman Frankrikes respektive Tysklands åtgärder till stöd för dessa länders städer och regioner i strategierna för energiomställning och integration i den europeiska marknaden

(11) Prioriterat temaområde motorvägar för el

Förteckning över ’Projekt av gemensamt intresse med dubbel märkning som motorvägar för el’

Definition

Prioriterad korridor: ’Havsbaserat nät i Nordsjön (NSOG)’

1.1

1.1.1

Sammanlänkning mellan Gezelle (BE) och omgivningen kring Richborough (UK)

1.3

Kluster: Danmark–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

1.3.1

Sammanlänkning mellan Endrup (DK) och Niebüll (DE)

1.3.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Niebüll och Brunsbüttel (DE)

1.4

Kluster: Danmark–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

1.4.1

Sammanlänkning mellan Kassø (DK) och Audorf (DE)

1.4.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Audorf och Hamburg/Nord (DE)

1.4.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Hamburg/Nord och Dollern (DE)

1.6

Sammanlänkning Frankrike–Irland mellan La Martyre (FR) och Great Island eller Knockraha (IE) [nu kallat ’Celtic Interconnector’]

1.7

Kluster: Sammanlänkningar Frankrike–Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

1.7.1

Sammanlänkning mellan Cotentin (FR) och omgivningen kring Exeter (UK) [nu kallat ’FAB’]

1.7.2

Sammanlänkning mellan Tourbe (FR) och Chilling (UK) [nu kallat ’IFA2’]

1.7.3

Sammanlänkning mellan Coquelles (FR) och Folkestone (UK) [nu kallat ’ElecLink’]

1.7.4

Sammanlänkning mellan Le Havre (FR) och Lovedean (UK) [nu kallat ’AQUIND’]

1.7.5

Sammanlänkning mellan omgivningen kring Dunkerque (FR) och omgivningen kring Kingsnorth (UK) [nu kallat ’Gridlink’]

1.8

Kluster: Tyskland–Norge [nu kallat ’NordLink’]

1.8.1

Sammanlänkning mellan Wilster (DE) och Tonstad (NO)

1.8.2

Förstärkning av inhemska förbindelseledningar i södra Norge

1.10

Kluster: Sammanlänkningar Förenade kungariket–Norge; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

1.10.1

Sammanlänkning mellan Blythe (UK) och Kvilldal (NO) [nu kallat ’North Sea Link’]

1.10.2

Sammanlänkning mellan Peterhead (UK) och Simadalen (NO) [nu kallat ’NorthConnect’]

1.13

Sammanlänkning mellan Island och Förenade kungariket [nu kallat ’Ice Link’]

1.14

Sammanlänkning mellan Revsing (DK) och Bicker Fen (UK) [nu kallat ’Viking Link’]

1.15

Sammanlänkning mellan Antwerpen-området (BE) och omgivningen kring Kemsley (UK)

1.16

Sammanlänkning mellan Nederländerna och Förenade kungariket

Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i västra Europa’ (’NSI West Electricity’)

2.2

2.2.1

Första sammanlänkningen mellan Lixhe (BE) och Oberzier (DE) [nu kallat ’ALEGrO’]

2.2.4

Andra sammanlänkningen mellan Belgien och Tyskland

2.4

Sammanlänkning mellan Codrongianos (IT), Lucciana (Korsika, FR) och Suvereto (IT) [nu kallat ’SACOI 3’]

2.5

2.5.1

Sammanlänkning mellan Grande Ile (FR) och Piossasco (IT) [nu kallat ’Savoie-Piemont’]

2.7

Sammanlänkning mellan Aquitaine (FR) och Baskien (ES) [nu kallat ’Biscay Gulf’]

2.9

Inhemsk förbindelseledning mellan Osterath och Philippsburg (DE) för att öka kapaciteten vid västra gränsen [nu kallat ’Ultranet’]

2.10

Inhemsk förbindelseledning mellan Brunsbüttel-Grοβgartach och Wilster-Grafenrheinfeld (DE) för att öka kapaciteten vid norra och södra gränsen [nu kallat ’Suedlink’]

2.13

Kluster: Sammanlänkningar Irland–Förenade kungariket; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.13.1

Sammanlänkning mellan Woodland (IE) och Turleenan (UK)

2.13.2

Sammanlänkning mellan Srananagh (IE) och Turleenan (UK)

Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de mellersta och östra samt södra delarna av Europa’ (’NSI East Electricity’)

3.10

Kluster: Israel–Cypern–Grekland [nu kallat ’EUROASIA Interconnector’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.10.1

Sammanlänkning mellan Hadera (IL) och Kofinou (CY)

3.10.2

Sammanlänkning mellan Kofinou (CY) och Korakia, Kreta (EL)

3.10.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Korakia, Kreta och Attica-regionen (EL)

3.12

Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Wolmirstedt och Bayern för att öka den inhemska nord-sydliga överföringskapaciteten

3.27

Sammanlänkning mellan Sicilien (IT) och Tunisien (TU) [nu kallat ’ELMED’]

Prioriterad korridor: ’Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan’ (’BEMIP Electricity’)

4.1

Sammanlänkning Danmark–Tyskland mellan Tolstrup Gaarde (DK) och Bentwisch (DE) via de havsbaserade vindkraftparkerna Kriegers Flak (DK) och Baltic 1 och 2 (DE) [nu kallat ’Kriegers Flak Combined Grid Solution’]

(12) Gränsöverskridande koldioxidnät

Nr	Definition
12.1	Knutpunkt för koldioxid i Teesside (Förenade kungariket, ytterligare faser i Nederländerna, Belgien och Tyskland)
12.2	CO2-Sapling – projekt för transport och infrastruktur – (Förenade kungariket, ytterligare faser i Nederländerna och Norge)
12.3	Rotterdam Nucleus (Nederländerna och Förenade kungariket)
12.4	Gränsöverskridande förbindelser för transport av CO2 mellan utsläppskällor i Förenade kungariket och Nederländerna och en lagringsanläggning i Norge

C. FÖRTECKNING ÖVER ’PROJEKT SOM INTE LÄNGRE ANSES VARA PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE’ OCH ’PROJEKT SOM NU ÄR INTEGRERADE DELAR AV ANDRA PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE’

(1) Prioriterad korridor: ’Northern Seas Offshore Grid (NSOG)’

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

1.1.3

1.2

1.5

1.9.2

1.9.3

1.9.4

1.9.5

1.9.6

1.11.1

1.11.2

1.11.3

1.11.4

(2) Prioriterad korridor: ’North-South Electricity Interconnections in Western Europe (NSI West Electricity)’

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

2.2.2

2.2.3

2.3.1

2.3.2

2.5.2

2.6

2.8

2.11.1

2.11.2

2.11.3

2.12

2.15.2

2.15.3

2.15.4

2.16.2

2.19

2.20

2.21

2.22

2.25.1

2.25.2

2.26

Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse	Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat
2.1	3.1.4

(3) Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de mellersta och östra samt södra delarna av Europa’ (’NSI East Electricity’)

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

3.1.3

3.2.1

3.2.3

3.3

3.5.1

3.5.2

3.6.1

3.6.2

3.8.2

3.8.3

3.8.6

3.9.2

3.9.3

3.9.4

3.13

3.14.1

3.15.1

3.15.2

3.16.2

3.16.3

3.18.1

3.18.2

3.19.2

3.19.3

3.20.1

3.20.2

3.25

3.26

Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse	Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat
3.19.1	3.22.5

(4) Prioriterad korridor: ’Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan’ (’BEMIP Electricity’)

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

4.5.1

4.5.3

4.5.4

4.5.5

4.8.6

Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse	Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat
4.3	4.8.9
4.9	4.8.9

(5) Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa’ (’NSI West Gas’)

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

5.2

5.6

5.7.1

5.7.2

5.9

5.12

5.13

5.14

5.15.1

5.15.2

5.15.3

5.15.4

5.15.5

5.16

5.17.1

5.17.2

5.18

5.20

Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse	Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat
5.8.1	5.5.2
5.8.2	5.5.2

(6) Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och östra samt sydöstra delarna av Europa’ (’NSI East Gas’)

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

6.3

6.5.3

6.5.4

6.7

6.8.3

6.9.2

6.9.3

6.11

6.12

6.16

6.17

6.19

6.20.1

6.20.5

6.21

6.22.1

6.22.2

6.25.2

Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse	Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat
6.1.1	6.2.10
6.1.2	6.2.11
6.1.3	6.2.11
6.1.4	6.2.11
6.1.5	6.2.11
6.1.6	6.2.11
6.1.7	6.2.11
6.1.8	6.2.2
6.1.9	6.2.11
6.1.10	6.2.2
6.1.11	6.2.2
6.1.12	6.2.12
6.2.3	6.2.2
6.2.4	6.2.2
6.2.5	6.2.2
6.2.6	6.2.2
6.2.7	6.2.2
6.2.8	6.2.2
6.2.9	6.2.2
6.5.2	6.5.6
6.6	6.26.1
6.8.4	6.25.4
6.13.1	6.24.4
6.13.2	6.24.4
6.13.3	6.24.4
6.14	6.24.1
6.15.1	6.24.10
6.15.2	6.24.10
6.18	7.3.4
6.24.2	6.24.1
6.24.3	6.24.1
6.24.5	6.24.4
6.24.6	6.24.4
6.24.7	6.24.4
6.24.8	6.24.4
6.24.9	6.24.4
6.25.3	6.24.10
6.26.2	6.26.1
6.26.3	6.26.1
6.26.4	6.26.1
6.26.5	6.26.1
6.26.6	6.26.1

(7) Prioriterad korridor: den södra gaskorridoren (SGC)

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

7.1.2

7.1.5

7.1.7

7.2.1

7.2.2

7.2.3

7.4.1

7.4.2

Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse	Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat
7.1.6	7.1.3
7.1.4	7.3.3
7.3.2	7.5

(8) Prioriterad korridor: ’Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan för gas’ (’BEMIP Gas’)

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

8.1.2.1

8.1.2.2

8.1.2.3

8.1.2.4

8.2.3

8.4

8.8

(9) Prioriterad korridor: för oljeförsörjningssammanlänkningar i centrala Östeuropa (OSC)

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

9.3

(10) Prioriterat temaområde utbyggnad av smarta nät

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

10.1

10.2

(11) Prioriterat temaområde motorvägar för el

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

1.5

”

(1) Genomförandet av BACI som ett projekt av gemensamt intresse kommer att bero på resultatet av pilotprojektet ’Trading Regional Upgrade’.

6.4.2018

Europeiska unionens officiella tidning

L 90/66

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/545

av den 4 april 2018

om fastställande av praktiska arrangemang i processen för godkännande av järnvägsfordon och typer av järnvägsfordon enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (1), särskilt artikel 21.9, och

av följande skäl:

(1)

De praktiska arrangemangen för den process för fordonsgodkännande som avses i direktiv (EU) 2016/797 bör minska komplexiteten, tiden och kostnaden för denna process, erbjuda enhetliga förutsättningar för att harmonisera fordonstypgodkännanden och/eller fordonsgodkännanden för utsläppande på marknaden i unionen och främja samarbete mellan samtliga parter som deltar i processen. För att minska tidsåtgången och kostnaden för processen för fordonsgodkännande bör tidsramarna hållas så korta som möjligt i det praktiska arbetet.

(2)

Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts av nationella säkerhetsmyndigheter i godkännandeprocessen och vid utarbetandet av de samarbetsavtal som avses i artikel 21.14 i direktiv (EU) 2016/797 betraktas en tidig kontakt för samordning med sökanden, så kallad ”förhandshantering”, som god praxis för att underlätta utvecklingen av förhållandet mellan de parter som deltar i processen för fordonsgodkännande. En sådan förhandshantering bör erbjudas före inlämningen av en ansökan om fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden, i syfte att ge den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet möjlighet att bekanta sig med projektet. För att sökanden ska förstå vad som kan förväntas bör förhandshanteringen förtydliga de gällande reglerna för sökanden, förse sökanden med detaljerade uppgifter om processen för fordonsgodkännande, inklusive processen för beslutsfattande, och kontrollera att sökanden har fått tillräckligt med information. Det är sökandens ansvar att säkerställa att samtliga krav är uppfyllda vid inlämnandet av ansökan om godkännande av fordonstyp och/eller godkännande av fordon för utsläppande på marknaden. Sökanden får hjälp från andra enheter, t.ex. organ för bedömning av överensstämmelse, leverantörer och tjänsteleverantörer, för att uppfylla sina skyldigheter.

(3)

För att uppnå skalekonomi och minska den administrativa bördan bör fordonstypgodkännandet göra det möjligt för sökanden att tillverka ett antal fordon med samma konstruktion och underlätta deras godkännande. Fordonstypen identifierar den konstruktion som kommer att tillämpas på alla fordon som motsvarar fordonstypen. Varje ny fordonstyp bör följa godkännandeprocessen och en ny typ bör skapas endast om den ska godkännas.

(4)	Begreppen ”variant” och ”version” av en fordonstyp bör införas för att ge möjlighet att identifiera konfigurationsalternativ eller ändringar inom en befintlig fordonstyp under fordonets livstid (där skillnaden mellan de båda är att ett godkännande krävs för en variant men inte för en version).

(5)

En process för konfigurationsstyrning av fordonstypen bör användas för att säkerställa att fordonstypen fortlöpande uppfyller kraven, och att eventuella konstruktionsändringar som påverkar de grundläggande konstruktionsegenskaperna återspeglas i nya varianter och/eller versioner av fordonstypen. Den enhet som ansvarar för fordonstypens konfigurationsstyrning är sökanden som mottagit fordonstypgodkännandet.

(6)	När det gäller fordon är det nödvändigt att ha en process för konfigurationsstyrning som är begränsad till ändringar som inte hanteras genom processen för konfigurationsstyrning av en godkänd fordonstyp.

(7)

Den europeiska järnvägsbyrån (nedan kallad byrån) bör utarbeta riktlinjer som beskriver och, om nödvändigt, förklarar de krav som fastställs i denna förordning. Riktlinjerna bör uppdateras, offentliggöras och göras tillgängliga för allmänheten utan kostnad. I syfte att harmonisera tillvägagångssättet för utbyte och registrering av information i den one-stop-shop som avses i artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 (2) bör riktlinjerna även omfatta exempelmallar som fastställs av byrån i samarbete med de nationella säkerhetsmyndigheterna.

(8)	Byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna bör införa interna arrangemang eller förfaranden för att säkerställa att kraven i processen för fordonsgodkännande uppfylls.

(9)

Med tanke på att utbyte av erfarenheter betraktas som god praxis, bör de nationella säkerhetsmyndigheterna och byrån uppmuntras att dela med sig av all relevant information. För att erbjuda en sådan tjänst bör byrån fastställa ett protokoll och förfaranden för registrering och utbyte av information som gäller både byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna.

(10)

För att undvika all slags överlappning i fråga om bedömningarna, samt minska den administrativa bördan och kostnaderna för sökanden, bör byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna i tillämpliga fall ta hänsyn till samarbetsavtal och multilaterala avtal som ingåtts i enlighet med artikel 21.14 och 21.15 i direktiv (EU) 2016/797.

(11)

Byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna bör registrera all relevant information och dokumenterade skäl för beslut i one-stop-shopen, för att motivera besluten i varje skede av processen för fordonsgodkännande. Om byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna har sina egna system för informationshantering avseende bedömningen, bör de av samma anledning säkerställa att all relevant information överförs till one-stop-shopen. För att underlätta kommunikationen mellan de berörda parterna bör riktlinjerna för byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna tillhandahålla praktiska arrangemang för sådan kommunikation som inte berör processen för beslutsfattande och som därför inte måste hanteras via one-stop-shopen.

(12)

Om fordonstypens tilltänkta användningsområde är begränsat till ett eller flera järnvägsnät inom en medlemsstat är godkännandet giltigt utan utvidgat användningsområde för fordon som framförs till stationer i angränsande medlemsstater med liknande egenskaper hos järnvägsnätet, när dessa stationer är belägna nära gränsen. I så fall får sökanden lämna in sin ansökan om fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden till byrån eller till den nationella säkerhetsmyndigheten. Om byrån är godkännande enhet, ska den samråda med berörda nationella säkerhetsmyndigheterna i enlighet med artikel 21.8 i direktiv (EU) 2016/797 och beakta de relevanta gränsöverskridande avtalen.

(13)

Om byrån är godkännande enhet bör sökanden, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 2.6 i bilaga IV till direktiv (EU) 2016/797, ha rätt att lämna in sin ansökan till byrån på ett av de officiella unionsspråken. Under bedömningens gång bör den nationella säkerhetsmyndigheten ha rätt att skicka dokument som rör bedömningen till byrån på något av den egna medlemsstatens språk, utan någon skyldighet att översätta dem.

(14)

Byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna bör inrätta interna rutiner eller förfaranden för att hantera utfärdandet av fordonstypgodkännanden och/eller fordonsgodkännanden för utsläppande på marknaden, i syfte att minska den administrativa bördan och kostnaderna för sökanden. Sökanden bör därför ha möjlighet att lämna in kopior av dokumenten i underlaget till ansökan. Originaldokumenten bör vara tillgängliga för byråns eller de nationella säkerhetsmyndigheternas kontroll efter utfärdandet av fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden.

(15)

Kategoriseringen av brister under bedömningsprocessen måste harmoniseras för att säkerställa att sökanden förstår allvaret i de brister som påpekats av byrån eller någon nationell säkerhetsmyndighet. Denna kategorisering är särskilt viktig när flera nationella säkerhetsmyndigheter deltar i processen. För att underlätta processen för fordonsgodkännande, och minska den administrativa bördan i de fall där det inte finns några tillämpliga nationella regler, bör byråns samråd med de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet begränsas till en kontroll av att användningsområdet i den berörda medlemsstaten är korrekt angivet. Om de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet (TSD) innehåller särskilda bestämmelser bör användningsområdet kunna omfatta hela unionens järnvägsnät, och de kontroller som utförs av byrån bör vara tillräckliga.

(16)

Fordon och fordonstyper ska fortsätta att vara godkända i enlighet med artikel 54.2 i direktiv (EU) 2016/797, utan att detta påverkar tillämpningen av artiklarna 21.12 och 24.3 i det direktivet. Vid modernisering eller ombyggnad av sådana fordon ska bestämmelserna i denna förordning gälla i enlighet med artikel 21.12 i direktiv (EU) 2016/797.

(17)

Enligt artikel 54.4 i direktiv (EU) 2016/797 ska den nya ordningen för fordonsgodkännande börja gälla den 16 juni 2019. Medlemsstaterna har dock möjlighet att meddela byrån och kommissionen i enlighet med artikel 57.2 i det direktivet att de har förlängt införlivandeperioden och följaktligen får fortsätta att utfärda fordonstypgodkännanden och fordonsgodkännanden för utsläppande på marknaden i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG (3) fram till den 16 juni 2020. Mellan den 16 juni 2019 och den 15 juni 2020 kan därför två olika rättsordningar, med olika godkännande enheter, finnas samtidigt. Det är därför nödvändigt att klargöra på vilket sätt den nya ordningen bör tillämpas jämte den tidigare ordningen, om det tilltänkta användningsområdet omfattar en eller flera av dessa medlemsstater.

(18)

Om en nationell säkerhetsmyndighet konstaterar att den inte kommer att kunna utfärda ett fordonstypgodkännande eller ett fordonsgodkännande för ibruktagande i enlighet med direktiv 2008/57/EG före den 16 juni 2019, eller före den 16 juni 2020 när det gäller de medlemsstater som har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 57.2 i direktiv (EU) 2016/797, bör byrån, när den är godkännande enhet, godta resultaten av den nationella säkerhetsmyndighetens bedömning för att undvika överlappning i fråga om bedömningarna samt minska den administrativa bördan och eventuella dröjsmål för sökanden.

(19)

För att underlätta utsläppandet av fordonen på marknaden och minska den administrativa bördan bör ett fordonstypgodkännande och/eller ett fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden som utfärdas av byrån erkännas som likvärdigt med det godkännande för fordonstyper som avses i artikel 26 i direktiv 2008/57/EG och det godkännande att ta i bruk fordon som avses i artiklarna 22 och 24 i direktiv 2008/57/EG.

(20)	TSD:er i enlighet med artikel i enlighet med artikel 4.3 f i direktiv (EU) 2016/797, samt nationella regler, bör ge utrymme för en gradvis utveckling, och särskilt beakta långt framskridna projekt enligt vad som definieras i artikel 2.23 i direktiv (EU) 2016/797.

(21)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 21 i rådets direktiv 96/48/EG (4).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. I denna förordning fastställs krav som ska uppfyllas av

a)	sökanden, när denne via den one-stop-shop som avses i artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 lämnar in en ansökan om fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden,

b)	byrån eller de nationella säkerhetsmyndigheterna, när dessa behandlar en ansökan om fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden, samt i samband med förhandshantering,

c)	den godkännande enheten, när denna beslutar om utfärdande av fordonstypgodkännanden och/eller fordonsgodkännanden för utsläppande på marknaden,

d)	infrastrukturförvaltarna, när dessa ställer villkor för att genomföra prov i sina järnvägsnät och när de lämnar information om användningsområdet i samband med fordonsgodkännande.

2. Denna förordning ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av artikel 21.16 och 21.17 i direktiv (EU) 2016/797.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. godkännande enhet : den enhet som utfärdar fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden.

2. grundläggande konstruktionsegenskaper : de parametrar som används för att identifiera fordonstypen enligt vad som angetts i det utfärdade fordonstypgodkännandet och registrerats i det europeiska registret över godkända fordonstyper (ERATV, European Register of Authorised Vehicle Types).

3. konfigurationsstyrning : en systematisk process som rör organisation, teknik och administration och som under ett fordons och/eller en fordonstyps hela livscykel säkerställer att dokumentationen är konsekvent samt att ändringarnas spårbarhet upprättas och underhålls så att

a)	krav i relevant unionslagstiftning och nationella regler uppfylls,

b)	ändringar kontrolleras och dokumenteras antingen i de tekniska underlagen eller i det underlag som medföljer det utfärdade godkännandet,

c)	information och data är aktuella och korrekta,

d)	berörda parter informeras om ändringar, enligt vad som krävs.

4. dag för mottagande av ansökan :

a)	om byrån är godkännande enhet, den första gemensamma arbetsdagen för både byrån och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för det tilltänkta användningsområdet efter bekräftelsen av mottagandet av ansökan,

b)	om en nationell säkerhetsmyndighet är godkännande enhet, den första arbetsdagen i den berörda medlemsstaten efter bekräftelsen av mottagandet av ansökan.

5. enhet som hanterar ändring : innehavaren av fordonstypgodkännandet, fordonsinnehavaren eller den enhet till vilken innehavaren har överlåtit ändringen.

6. innehavare av fordonstypgodkännande : den fysiska eller juridiska person som har ansökt om och erhållit fordonstypgodkännandet, eller dennes juridiska efterträdare.

7. berättigat tvivel : tvivel till följd av en brist som kategoriseras som ”typ 4” enligt artikel 41.1 d, med en motivering och styrkande handlingar, som påtalas av den godkännande enheten och/eller de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet och som rör den information som tillhandahållits av sökanden i dennes ansökan.

8. nationell säkerhetsmyndighet för användningsområdet : den nationella säkerhetsmyndigheten när den utför en eller flera av följande uppgifter:

a)	De bedömningar som anges i artikel 21.5 b i direktiv (EU) 2016/797.

b)	De samråd som anges i artikel 21.8 i direktiv (EU) 2016/797.

c)	Utfärdandet av tillfälliga godkännanden, när så krävs, för att använda fordonet för prov i järnvägsnätet och vidtagandet av åtgärder för att säkerställa att proven i järnvägsnätet kan äga rum så som anges i artikel 21.3 i direktiv (EU) 2016/797.

9. förhandshantering : ett skede av förfarandet som föregår inlämningen av en ansökan om godkännande och som genomgås på sökandens begäran.

10. utgångspunkt efter förhandshantering : yttrande från den godkännande enheten och från de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet om underlaget till förhandshanteringen.

11. kravspecificering : process där sökanden identifierar, fördelar, inför och validerar krav för att säkerställa att relevanta unionskrav och nationella krav uppfylls. Kravspecificeringen kan integreras i produktutvecklingsprocesserna.

12. säker integration : uppfyllande av det väsentliga säkerhetskravet som anges i bilaga III till direktiv (EU) 2016/797 i fråga om teknisk kompatibilitet mellan delar som förenas till en större integrerad helhet, t.ex. ett fordon eller ett delsystem, eller mellan fordonet och järnvägsnätet.

13. variant av fordonstyp : ett alternativ i konfigurationen av en fordonstyp som fastställs i samband med ett första godkännande av fordonstypen i enlighet med artikel 24.1 i direktiv (EU) 2016/797, eller i samband med ändringar inom en befintlig fordonstyp under dess livscykel i enlighet med artiklarna 24.1 och 21.12 i samma direktiv.

14. version av fordonstyp : ett alternativ i konfigurationen av en fordonstyp eller en variant av en fordonstyp, eller ändringar inom en befintlig fordonstyp under dess livscykel, skapad för att återspegla ändringar av de grundläggande konstruktionsegenskaperna utan att detta kräver något nytt godkännande av fordonstypen i enlighet med artiklarna 24.1 och 21.12 i direktiv (EU) 2016/797.

15. fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden : det beslut som utfärdas av den godkännande enheten, efter det att den med rimlig säkerhet har fastställt att sökanden och de enheter som deltar i konstruktionen, tillverkningen, kontrollen och valideringen av fordonet har uppfyllt sina skyldigheter och tagit sitt ansvar för att säkerställa överensstämmelse med de väsentliga kraven i den tillämpliga lagstiftningen eller för att säkerställa överensstämmelse med den godkända typen, så att fordonet därmed kan släppas ut på marknaden och användas säkert inom användningsområdet, i tillämpliga fall i enlighet med de användningsvillkor och andra begränsningar som anges i fordonsgodkännandet och fordonstypgodkännandet.

16. fordonstypgodkännande : det beslut som utfärdas av den godkännande enheten, efter det att den med rimlig säkerhet har fastställt att sökanden och de enheter som deltar i konstruktionen, tillverkningen, kontrollen och valideringen av fordonstypen har uppfyllt sina skyldigheter och tagit sitt ansvar för att säkerställa överensstämmelse med de väsentliga kraven i den tillämpliga lagstiftningen, så att ett fordon som tillverkas i enlighet med denna konstruktion därmed kan släppas ut på marknaden och användas säkert inom fordonstypens användningsområde, i tillämpliga fall i enlighet med fordonets användningsvillkor och andra begränsningar som anges i fordonstypgodkännandet och som ska tillämpas på alla fordon som godkänns genom överensstämmelse med denna typ.

17. relevant datum : den 16 juni 2019, förutom för de medlemsstater som har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 57.2 i direktiv (EU) 2016/797 att de har förlängt införlivandeperioden i samma direktiv; i så fall är det relevanta datumet den 16 juni 2020.

Artikel 3

Ansvarsområden för sökanden

Sökanden ska lämna in sin ansökan om fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

Det är sökandens ansvar att säkerställa att de relevanta kraven i tillämplig lagstiftning är identifierade och uppfyllda vid inlämnandet av ansökan om fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden.

Artikel 4

Ansvarsområden för den godkännande enheten

1. Den godkännande enheten ska utfärda fordonstypgodkännanden och/eller fordonsgodkännanden för utsläppande på marknaden (nedan kallade godkännanden) i enlighet med artiklarna 21, 24 och 25 i direktiv (EU) 2016/797 och med bestämmelserna i denna förordning.

2. I samband med att den godkännande enheten beslutar att utfärda eller inte utfärda ett godkännande ska den

a)	samordna tilldelningen av arbetsuppgifter till de berörda parterna och upprättandet av samordningsarrangemang dem emellan,

b)	genomföra en bedömning av underlaget till ansökan för att med rimlig säkerhet kunna fastställa att fordonstypen och/eller fordonet överensstämmer med den tillämpliga lagstiftningen,

c)	sammanställa all styrkande dokumentation, resultat från samtliga relevanta bedömningar och dokumenterade skäl för sitt beslut om att utfärda eller inte utfärda godkännandet i enlighet med denna förordning.

3. Om byrån är den godkännande enheten ska den samordna de verksamheter hos de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet som rör fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden.

4. Den godkännande enheten ska erbjuda förhandshantering på begäran av sökanden.

5. Den godkännande enheten ska utföra sina uppgifter på ett öppet, icke-diskriminerande och tydligt sätt samt avge professionella omdömen, vara opartisk och proportionerlig och lämna dokumenterade skäl för varje beslut.

6. Den godkännande enheten ska inrätta interna arrangemang eller förfaranden för att hantera utfärdandet av ett fordonstypgodkännande och/eller ett fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden. Dessa arrangemang eller förfaranden ska beakta de avtal som avses i artikel 21.14 i direktiv (EU) 2016/797 och, om så är relevant, de multilaterala avtal som avses i artikel 21.15 i direktiv (EU) 2016/797.

7. Om sökanden i enlighet med artikel 5.2 anger att typgodkännandets giltighet har påverkats, ska den godkännande enheten uppdatera ERATV i enlighet med detta.

8. Om sökanden i sin ansökan anger att fordonets eller fordonens, eller fordonstypens, avsedda användningsområde innefattar stationer i angränsande medlemsstater med liknande egenskaper hos järnvägsnätet och dessa stationer är belägna nära gränsen, ska den godkännande enheten,

a)	innan den utfärdar fordonstypgodkännanden och/eller fordonsgodkännanden, erhålla bekräftelse från de nationella säkerhetsmyndigheterna i de angränsande medlemsstaterna att de relevanta anmälda nationella reglerna och de skyldigheter som rör de relevanta gränsöverskridande avtalen uppfylls, och

b)	i det utfärdade godkännandet ange att fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet är giltigt även till sådana stationer utan någon utvidgning av användningsområdet.

Artikel 5

Ansvarsområden för innehavaren av fordonstypgodkännandet

1. Innehavaren av fordonstypgodkännandet ska ansvara för fordonstypens konfigurationsstyrning och det underlag som åtföljer det beslut som utfärdas i enlighet med artikel 46.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 53 och 54 ska innehavaren av fordonstypgodkännandet, som ett led i konfigurationsstyrningen, informera den godkännande enheten som utfärdade fordonstypgodkännandet om eventuella ändringar i unionslagstiftningen som påverkar typgodkännandets giltighet.

Artikel 6

Ansvarsområden för infrastrukturförvaltaren

1. Inom användningsområdet ska infrastrukturförvaltarens ansvar i fråga om fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden, på grundval av den information som lämnas av sökanden i enlighet med artikel 18, begränsas till kartläggning och tillhandahållande av följande:

a)	Driftsvillkor som ska gälla för fordonets användning under proven i järnvägsnätet.

b)	Nödvändiga åtgärder som ska vidtas på infrastruktursidan för att säkerställa säker och tillförlitlig drift under proven i järnvägsnätet.

c)	Nödvändiga åtgärder som rör installationer i infrastrukturen för att genomföra proven i järnvägsnätet.

2. De berörda infrastrukturförvaltarna för användningsområdet ska

a)	ge sökanden stöd i fråga om villkoren för att använda fordonet för prov i järnvägsnätet,

b)	på ett icke-diskriminerande sätt tillhandahålla information om infrastrukturen med avseende på användning av fordonet för prov i järnvägsnätet,

c)	kartlägga och föreskriva villkor och åtgärder för användning av fordonet för prov i järnvägsnätet inom den tidsram som anges i artikel 21.3 och 21.5 i direktiv (EU) 2016/797, och på grundval av den information som sökanden lämnat,

d)	delta i förhandshanteringen, enligt överenskommelse med sökanden.

Artikel 7

Ansvarsområden för de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet

1. I samband med utfärdande av ett fordonstypgodkännande och/eller ett fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden ska de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ansvara för

a)	sin respektive del av bedömningen i enlighet med artikel 40,

b)	en dokumentation av bedömningen som lämnas till den godkännande enheten i enlighet med artikel 40.6.

2. De nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska, inom sina ansvarsområden, utföra sina uppgifter på ett öppet, icke-diskriminerande och tydligt sätt samt avge professionella omdömen, vara opartiska och proportionerliga och lämna dokumenterade skäl för varje slutsats som dras.

3. De berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska erbjuda förhandshantering på begäran av sökanden.

4. De nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska till byrån och till samtliga andra nationella säkerhetsmyndigheter dela med sig av all information som bygger på erfarenheter avseende teknik- och driftsfrågor som kan vara relevanta för utfärdandet av ett fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden, t.ex.

a)	information som mottagits i enlighet med artikel 4.5 b i direktiv (EU) 2016/798,

b)	bristande överensstämmelse med väsentliga krav som kan leda till ändring eller återkallande av ett godkännande i enlighet med artikel 26 i direktiv (EU) 2016/797,

c)	brister i en TSD i enlighet med artikel 6 i direktiv (EU) 2016/797.

5. De nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska inrätta interna arrangemang eller förfaranden för att hantera utfärdandet av ett fordonstypgodkännande och/eller ett fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden. Dessa arrangemang eller förfaranden ska beakta de avtal som avses i artikel 21.14 i direktiv (EU) 2016/797 och, om så är relevant, de multilaterala avtal som avses i artikel 21.15 i direktiv (EU) 2016/797.

6. De nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska upprätta, offentliggöra och uppdatera riktlinjer som beskriver deras språkpolicy och kommunikationsregler, samt processen för tillfälligt godkännande när så krävs enligt den nationella rättsliga ramen, och göra dem tillgängliga utan kostnad för allmänheten.

Artikel 8

Ansvarsområden för byrån

1. Byrån ska upprätta, offentliggöra och uppdatera riktlinjer som beskriver och förklarar de krav som fastställs i denna förordning, och göra dem tillgängliga på samtliga officiella unionsspråk utan kostnad för allmänheten. Riktlinjerna ska också innehålla exempelmallar för utbyte och registrering av information som kan användas av den godkännande enheten och av de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet, och exempelmallar för ansökan som kan användas av sökanden.

2. Byrån ska upprätta ett protokoll och förfaranden för registrering och utbyte av den information som avses i artikel 7.4. Andra parter som påverkas eller berörs kan få tillgång till relevant information, förutsatt att informationens konfidentialitet skyddas.

Artikel 9

Användning av ett godkänt fordon

Ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare får, efter att ha genomfört de kontroller som avses i artikel 23 i direktiv (EU) 2016/797, använda ett fordon inom användningsområdet, i enlighet med fordonets användningsvillkor och andra begränsningar som anges i fordonstypgodkännandet och/eller godkännandet för utsläppande på marknaden.

Artikel 10

Språk

1. Om fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden ska utfärdas i enlighet med bestämmelserna i artikel 21.5–21.7 i direktiv (EU) 2016/797 ska sökanden

a)	lämna in ansökan och det åtföljande underlaget på ett av de officiella unionsspråken,

b)	på begäran översätta delar av det underlag som åtföljer ansökan, i enlighet med punkt 2.6 i bilaga IV till direktiv (EU) 2016/797. I så fall bestäms vilket språk som ska användas av den nationella säkerhetsmyndigheten, och det anges i de riktlinjer som avses i artikel 7.6.

2. Varje beslut som rör utfärdande av fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden och som fattas av byrån ska tillhandahållas på det språk som avses i punkt 1 a; samma gäller för de dokumenterade skälen för beslutet och, om så är tillämpligt, för det utfärdade fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden.

Artikel 11

Process för fordonsgodkännande av duospårvagnar i det gemensamma europeiska järnvägsområdet

1. I fråga om fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden för duospårvagnar avsedda att användas inom unionens järnvägssystem, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1 i direktiv (EU) 2016/797, och när det inte finns någon teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) som gäller för den berörda duospårvagnen eller typen av duospårvagn, får en medlemsstat, på det sätt som beskrivs i artikel 1.5 b i direktiv (EU) 2016/797, använda ett förfarande som föreskrivs i dess nationella lagstiftning avseende fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden för duospårvagnar. I ett sådant fall ska sökanden hänvisa till den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten, när det gäller vilket förfarande som ska följas för fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden för duospårvagnar.

2. I fråga om fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden för duospårvagnar avsedda för gränsöverskridande trafik inom unionens järnvägssystem, och när det inte finns någon TSD som gäller för den berörda typen av duospårvagn, ska sökanden lämna ansökan till de godkännande enheter som utses av de berörda medlemsstaterna, vilka ska samarbeta för att utfärda ett fordonstypgodkännande och/eller ett fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden.

3. I övriga fall ska ett fordon eller en fordonstyp som är en duospårvagn inom tillämpningsområdet för direktiv (EU) 2016/797 godkännas i enlighet med det förfarande som anges i denna förordning.

Artikel 12

Gränsöverskridande avtal

1. De nationella säkerhetsmyndigheterna ska på sina webbplatser tillgängliggöra för allmänheten det förfarande som ska följas, när det gäller gränsöverskridande avtal för godkännande som omfattar stationerna i de angränsande medlemsstaterna, i enlighet med artikel 21.8 i direktiv (EU) 2016/797, särskilt när det gäller

a)	befintliga gränsöverskridande avtal mellan nationella säkerhetsmyndigheter som eventuellt måste användas,

b)	det förfarande som ska följas när inget sådant gränsöverskridande avtal finns.

2. För ett gränsöverskridande avtal om processen för att utfärda ett godkännande som omfattar stationer i de angränsande medlemsstaterna, i enlighet med artikel 21.8 i direktiv (EU) 2016/797, ska de nationella säkerhetsmyndigheterna ange det förfarande som ska tillämpas, och tillhandahålla åtminstone följande uppgifter:

a)	Förfarandets skeden.

b)	Tidsramarna.

c)	Det tekniska och geografiska tillämpningsområdet.

d)	Rollerna och arbetsuppgifterna för de deltagande parterna.

e)	De praktiska arrangemangen för samrådet med de relevanta parterna.

KAPITEL 2

UTARBETANDE AV ANSÖKAN

Artikel 13

Kravspecificering

1. I enlighet med det övergripande målet att hantera och reducera identifierade risker till en godtagbar nivå ska sökanden, före inlämnandet av en ansökan, genomföra en kravspecificeringsprocess som ska säkerställa att alla nödvändiga krav som omfattar fordonets konstruktion under hela dess livscykel har

a)	identifierats korrekt,

b)	knutits till funktioner eller delsystem, eller beaktats genom användningsvillkor eller andra begränsningar, och

c)	införts och validerats.

2. Den kravspecificering som genomförs av sökanden ska särskilt omfatta följande krav:

a)	Väsentliga krav som avses i artikel 3 och som anges i bilaga III till direktiv (EU) 2016/797.

b)	Teknisk kompatibilitet för delsystemen inom fordonet.

c)	Säker integration av delsystemen inom fordonet.

d)	Fordonets tekniska kompatibilitet med järnvägsnätet inom användningsområdet.

3. Den riskhanteringsprocess som fastställs i bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 402/2013 (5) ska användas av sökanden som metod för specificering av väsentliga krav om ”säkerhet” som rör fordonet och delsystemen, samt för säker integration mellan delsystem när det gäller aspekter som inte omfattas av TSD:erna och de nationella reglerna.

Artikel 14

Identifiering av relevant godkännande

1. Sökanden ska identifiera och välja det relevanta godkännandet bland följande:

Första godkännande: fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden som utfärdas av den godkännande enheten för en ny fordonstyp, inklusive dess varianter och/eller versioner om sådana finns och, i tillämpliga fall, det första fordonet av en typ, i enlighet med artikel 21.1 i direktiv (EU) 2016/797.

b)	Förnyat fordonstypgodkännande: förnyelse av ett fordonstypgodkännande i enlighet med artikel 24.3 i direktiv (EU) 2016/797 som inte kräver någon ändring av fordonstypens konstruktion.

Utvidgat användningsområde: fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden som utfärdas av den godkännande enheten för en fordonstyp och/eller ett fordon som redan godkänts, för att utvidga dess användningsområde utan någon konstruktionsändring, i enlighet med artikel 21.13 i direktiv (EU) 2016/797.

d)	Nytt godkännande: fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden som utfärdas av den godkännande enheten efter en ändring av en fordonstyp och/eller ett fordon som redan godkänts, i enlighet med artikel 21.12 eller 24.3 i direktiv (EU) 2016/797.

Godkännande av typöverensstämmelse: godkännande av fordon för utsläppande på marknaden för ett fordon eller en fordonsserie som överensstämmer med en fordonstyp som redan är godkänd och giltig, på grundval av en försäkran om överensstämmelse för den typen, i enlighet med artikel 25.1 i direktiv (EU) 2016/797. I tillämpliga fall ska det finnas en tydlig identifiering av den version och/eller variant av fordonstypen med vilken fordonet eller fordonsserien överensstämmer.

2. För fordonstypgodkännanden enligt punkt 1 c och d ska sökanden, om denne innehar det befintliga fordonstypgodkännandet, bestämma om huruvida godkännandet kommer att leda till

a)	en ny fordonstyp, eller

b)	en variant inom den befintliga fordonstyp som utgör dess grund.

Om sökanden inte innehar det befintliga typgodkännandet, ska godkännandet leda till att en ny fordonstyp skapas i enlighet med artikel 15.4.

3. En sökande får kombinera

a)	en begäran om nytt godkännande med en begäran om utvidgat användningsområde, eller

b)	en begäran om första godkännande med en begäran om godkännande av typöverensstämmelse.

De tidsramar som fastställs i artikel 34.1 och 34.2 ska gälla för den kombinerade ansökan. Om så är lämpligt får detta leda till att flera godkännandebeslut utfärdas av den godkännande enheten.

Artikel 15

Ändringar av en redan godkänd fordonstyp

1. Varje ändring av en godkänd fordonstyp ska analyseras och kategoriseras som endast en av följande ändringar och vara föremål för en godkännandeprocess enligt vad som föreskrivs nedan:

En ändring som inte medför någon avvikelse från de tekniska underlag som åtföljer delsystemens EG-kontrollförklaringar. I detta fall behövs ingen kontroll av ett organ för bedömning av överensstämmelse, och delsystemens ursprungliga EG-kontrollförklaringar och fordonstypgodkännandet är fortsatt giltiga och oförändrade.

En ändring som medför en avvikelse från de tekniska underlag som åtföljer delsystemens EG-kontrollförklaringar och som kan kräva nya kontroller och därmed kontroll i enlighet med de tillämpliga modulerna för bedömning av överensstämmelse, men som inte påverkar fordonstypens grundläggande konstruktionsegenskaper och inte kräver något nytt godkännande i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 21.12 i direktiv (EU) 2016/797.

c)	En ändring av fordonstypens grundläggande konstruktionsegenskaper som inte kräver något nytt godkännande i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 21.12 i direktiv (EU) 2016/797.

d)	En ändring som kräver ett nytt godkännande i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 21.12 i direktiv (EU) 2016/797.

2. För en ändring som omfattas av punkt 1 b eller c ska de tekniska underlag som åtföljer EG-försäkringarna om överensstämmelse för delsystemen uppdateras, och innehavaren av fordonstypgodkännandet ska hålla relevant information tillgänglig på begäran från den godkännande enheten och/eller de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet.

3. För en ändring som omfattas av punkt 1 c ska innehavaren av fordonstypgodkännandet skapa en ny version av fordonstypen eller en ny version av en variant av fordonstypen och förse den godkännande enheten med relevant information. Den godkännande enheten ska i ERATV registrera den nya versionen av fordonstypen eller den nya versionen av varianten av fordonstypen, i enlighet med artikel 50.

4. Om den enhet som hanterar ändringen inte är innehavaren av fordonstypgodkännandet, och de ändringar som görs av den befintliga fordonstypen omfattas av punkt 1 b, c eller d, ska följande gälla:

a)	En ny fordonstyp ska skapas.

b)	Den enhet som hanterar ändringen ska betraktas som sökanden.

c)	Ansökan om godkännande av den nya fordonstypen får bygga på den befintliga fordonstypen, och sökanden får välja bland de godkännanden som anges i artikel 14.1 d.

Artikel 16

Ändringar av ett redan godkänt fordon

1. För ändringar av ett redan godkänt fordon, vilka är kopplade till utbyte inom ramen för underhåll och begränsade till utbyte av komponenter mot andra komponenter vilka fyller samma funktioner och har samma prestanda, inom ramen för förebyggande eller avhjälpande underhåll av fordonet, krävs inget godkännande för utsläppande på marknaden.

2. Alla övriga ändringar av ett fordon ska analyseras och kategoriseras i enlighet med artikel 15.1.

3. Den enhet som hanterar ändringen ska begära ett nytt godkännande för utsläppande på marknaden i enlighet med artikel 14.1 d om en ändring omfattas av artikel 15.1 d.

4. Om den enhet som hanterar ändringar som kategoriseras i enlighet med artikel 15.1 b och c, och som gäller ett redan godkänt fordon, inte är innehavare av fordonstypgodkännandet, ska denna enhet

a)	bedöma avvikelserna från de tekniska underlag som åtföljer delsystemens EG-kontrollförklaringar,

b)	fastställa att inget av de kriterier som fastställs i artikel 21.12 i direktiv (EU) 2016/797 är uppfyllt,

c)	uppdatera de tekniska underlag som åtföljer delsystemens EG-kontrollförklaringar,

d)	anmäla ändringarna till den godkännande enheten.

Det kan tillämpas på ett fordon eller ett antal identiska fordon.

Den godkännande enheten får inom fyra månader utfärda ett motiverat beslut om att begära en ansökan om godkännande, i händelse av en felaktig kategorisering eller otillräckligt underbyggd information.

5. Varje ändring av ett fordon ska vara föremål för konfigurationsstyrning under ansvar av fordonsinnehavaren eller av den enhet till vilken fordonsinnehavaren har överlåtit ändringen.

Artikel 17

Identifiering av regler, inklusive avsteg från tillämpning av TSD:er

1. På grundval av vilket slag av godkännande som väljs i enlighet med artikel 14 och av den kravspecificering som fastställs i artikel 13 ska sökanden identifiera alla tillämpliga regler, särskilt TSD:erna och de nationella reglerna.

Sökanden ska också ta del av och beakta den förteckning över brister i TSD:erna som är offentliggjord på byråns webbplats.

I sådana fall ska sökanden identifiera de godtagbara sätt att uppfylla kraven som utfördats av byrån och som ska användas tillsammans med TSD:erna i processen för fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden, i syfte att fastställa överensstämmelse med TSD:erna.

2. Sökanden ska identifiera varje fall som kräver avsteg från tillämpningen av TSD:er och lämna in sin ansökan till de berörda medlemsstaterna i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 i direktiv (EU) 2016/797. När ett avsteg från tillämpningen av TSD:er rör ett fordon med ett användningsområde som omfattar mer än en medlemsstat, måste den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för fordonets användningsområde samordna sig med sökanden om vilka alternativa åtgärder som ska vidtas för att främja projektets slutgiltiga driftskompatibilitet.

3. När övergångsbestämmelser föreskrivs i en ny version av en TSD får sökanden välja krav från denna nya TSD-version redan under övergångsperioden, om detta uttryckligen tillåts enligt den nya versionen.

4. När krav från en nyare version av en TSD väljs, i enlighet med punkt 3, ska följande gälla:

Sökanden får välja de krav som ska tillämpas i olika versioner av en TSD och ska

i)	motivera och dokumentera förenligheten mellan samlingarna av valda krav från olika versioner av en TSD som ska tillämpas,

ii)	ange de olika delmängderna av krav, dvs. urvalet av krav från olika versioner av en TSD, i ansökan om godkännande, enligt vad som krävs i bilaga I,

iii)	begära att den godkännande enheten, om så är lämpligt och det finns en utgångspunkt efter förhandshantering, ändrar eller uppdaterar utgångspunkten efter förhandshantering för den berörda TSD:n i enlighet med bestämmelserna i artikel 24.4.

b)	Den godkännande enheten ska i sin bedömning av ansökan kontrollera fullständigheten för de TSD-krav som föreslås av sökanden.

c)	Sökanden ska inte behöva lämna in någon begäran om avsteg från tillämpningen av TSD:n enligt artikel 7 i direktiv (EU) 2016/797 för dessa krav.

5. Sökanden får, om detta föreskrivs i medlemsstatens lagstiftning, välja krav från olika nationella regler på samma sätt som fastställs för TSD:er i punkt 3.

6. Sökanden och det anmälda organet eller de anmälda organen får använda sådana godtagbara sätt att uppfylla kraven som avses i artikel 6.3 i direktiv (EU) 2016/797 i samband med en EG-kontroll av överensstämmelse, i väntan på att de berörda TSD:erna ska antas.

7. Sökanden och det utsedda organet eller de utsedda organen får använda sådana nationella godtagbara sätt att uppfylla kraven som avses i artikel 13.2 i direktiv (EU) 2016/797 i samband med att överensstämmelse med de nationella reglerna påvisas.

Artikel 18

Identifiering och fastställande av nödvändiga åtgärder för att använda fordonet för prov i järnvägsnätet

Sökanden ska, på grundval av nationella regler för provning, identifiera och definiera de åtgärder som krävs för att använda fordonet för prov i järnvägsnätet.

Artikel 19

Tillfälligt godkännande att använda fordonet för prov i järnvägsnätet

1. Ett tillfälligt godkännande att använda fordonet för prov i järnvägsnätet får endast utfärdas av den nationella säkerhetsmyndigheten när detta krävs och uttrycks i medlemsstatens nationella lagstiftning.

2. Nationella säkerhetsmyndigheter som bedömer ansökningar om tillfälligt godkännande att använda fordonet för prov i järnvägsnätet ska göra detta i enlighet med den relevanta nationella lagstiftningen.

Artikel 20

Identifiering av tilltänkta användningsvillkor för fordonet samt andra begränsningar

Sökanden ska identifiera de tilltänkta villkoren för användningen av fordonet och andra begränsningar som är kopplade till fordonstypen.

Artikel 21

Identifiering av bedömningar av överensstämmelse

Sökanden ska identifiera de bedömningar av överensstämmelse som krävs, enligt bestämmelserna i bilaga IV till direktiv (EU) 2016/797.

KAPITEL 3

FÖRHANDSHANTERING

Artikel 22

Förhandshantering

1. Den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska, på begäran från sökanden, behandla ansökningar om förhandshantering för att fastställa en utgångspunkt efter förhandshantering, innan en ansökan om fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden lämnas in. Ansökan om förhandshantering ska formellt lämnas in av sökanden via one-stop-shopen och åtföljas av ett underlag som innehåller åtminstone den nödvändiga information som anges i artikel 23.

2. Tidsramen från utfärdandet av det yttrande som avses i artikel 24.2 till sökandens inlämning av ansökan om fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden får inte överstiga 84 månader.

3. Sökandens val av godkännande enhet för förhandshanteringen ska vara bindande tills antingen

a)	den berörda ansökan om fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden har lämnats in av sökanden,

b)	den tidsram från utfärdandet av det yttrande som avses i artikel 24.2 till sökandens inlämning av ansökan om fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden, enligt vad som anges i punkt 2, har löpt ut, eller

c)	sökanden har begärt att förhandshanteringen ska avslutas.

4. Om sökanden under förhandshanteringen önskar byta godkännande enhet, ska denne begära att den pågående förhandshanteringen avslutas. Sökanden får därefter skicka en ny ansökan om förhandshantering till en ny godkännande enhet.

5. Sökanden får när som helst under förhandshanteringen lämna in en ansökan om godkännande via one-stop-shopen. I så fall avslutas förhandshanteringen.

6. Vid förhandshantering ska de punkter om identifiering och kategorisering av brister som fastställs i artikel 41 användas, i syfte att spåra brister som den godkännande enheten och, i tillämpliga fall, de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet tagit upp med sökanden.

Artikel 23

Underlag till förhandshantering

Det underlag till förhandshantering som åtföljer ansökan om förhandshantering ska innehålla följande:

a)	En beskrivning av den fordonstyp och/eller det fordon som ska godkännas, inklusive de tilltänkta varianterna och/eller versionerna, och en beskrivning av arbetsuppgifter och verksamheter för dess utveckling.

b)	Sökandens val av godkännande enhet och av ett eller flera slag av godkännande enligt artikel 14.

c)	En specifikation av det tilltänkta användningsområdet.

d)	En specifikation av de förväntade villkoren för användning av fordonet samt andra identifierade begränsningar enligt artikel 20.

e)	Sökandens planering för sin del av processen för fordonsgodkännande, inklusive den planering som omfattar prov i järnvägsnätet, om så är tillämpligt.

f)	En angivelse av vilken metod som ska användas för kravspecificeringen i enlighet med artikel 13.

g)	Den förteckning över regler och krav som sökanden anser ska tillämpas i enlighet med artiklarna 17–18.

h)	En förteckning över de identifierade bedömningarna av överensstämmelse enligt artikel 21, inklusive de moduler som ska tillämpas och användningen av mellanliggande kontrollintyg, om så är tillämpligt.

i)	En beskrivning av de praktiska arrangemangen för att använda fordonet för prov i järnvägsnätet, om så är tillämpligt.

j)	En förteckning över innehållet i den dokumentation som sökanden avser att lämna in till den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet i fråga om fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden.

k)	Ett förslag om vilket språk som ska användas i processen för fordonsgodkännande enligt artikel 10.

En beskrivning av sökandens organisation för sin del av processen för fordonsgodkännande, inbegripet, men inte begränsat till, sökandens kontaktuppgifter, information om kontaktpersoner och önskemål om samordning och möten med den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet.

Artikel 24

Utgångspunkt efter förhandshantering

1. Senast en månad efter dagen för mottagandet av ansökan om förhandshantering ska den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet informera sökanden om att underlaget för förhandshantering är fullständigt, eller efterfråga relevant kompletterande information och ange en rimlig tidsfrist för att tillhandahålla densamma.

2. Om sökanden informeras om att dennes underlag är fullständigt, ska den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet, senast två månader efter bekräftelsen att underlaget är fullständigt, genom one-stop-shopen avge ett yttrande om det tillvägagångssätt som föreslås av sökanden i ansökan om förhandshantering. Det avgivna yttrandet utgör utgångspunkten efter förhandshanteringen, inklusive ett beslut om vilken version av TSD:erna och de nationella reglerna som ska tillämpas för den efterföljande ansökan om godkännande, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4.

3. I utgångspunkten efter förhandshanteringen ska anges vilket språk som ska användas i enlighet med artikel 10.

4. I fråga om ändringar som påverkar underlaget till förhandshanteringen och som är relevanta för utgångspunkten efter förhandshanteringen ska sökanden skicka en ändrad och uppdaterad ansökan om förhandshantering som återspeglar ändringarna och gränssnitten med de oförändrade delarna. Detta kan inträffa i följande situationer:

a)	Ändringar av konstruktionen eller av bedömningsmetoden till följd av större säkerhetsbrister.

b)	Ändringar av lagkrav som gör att utgångspunkten efter förhandshanteringen inte längre är giltig.

c)	Eventuella ändringar som införs frivilligt av sökanden.

5. Den godkännande enheten och, om så är tillämpligt, de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska inom en månad granska och avge ett yttrande om den ändrade och uppdaterade ansökan om förhandshantering, och dokumentera detta yttrande i en ändrad och uppdaterad utgångspunkt efter förhandshantering.

KAPITEL 4

BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE

Artikel 25

Bedömning av överensstämmelse

Varje organ för bedömning av överensstämmelse ska ansvara för att sammanställa dokumenten och framställa alla nödvändiga rapporter om sina bedömningar av överensstämmelse som utförts enligt artikel 26.

Artikel 26

Genomförande av kontroller och fastställande av bevisning

1. Sökanden ska, enligt vad som är tillämpligt för respektive slag av godkännande, utföra de kontroller som krävs för att fastställa den bevisning som avses i bilaga I.

2. Den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet får inte föreskriva krav på att bevisningen ska ingå i de tekniska underlag som åtföljer delsystemens EG-kontrollförklaringar, men om det finns ett berättigat tvivel får de begära att sökanden utför ytterligare kontroller.

Artikel 27

Korrigering efter bristande överensstämmelse

1. Korrigeringar efter bristande överensstämmelse med krav i TSD:er eller nationella regler ska utföras av sökanden, såvida inte ett avsteg från tillämpningen av TSD:er i enlighet med artikel 7 i direktiv (EU) 2016/797 har beviljats. Detta kan gälla i tillämpliga delar för nationella regler när så tillåts i medlemsstatens nationella lagstiftning.

2. Sökanden får, för att åtgärda den bristande överensstämmelsen, vidta en eller flera av följande åtgärder:

a)	Ändra konstruktionen. I detta fall ska processen inledas på nytt, från den kravspecificering som fastställs i artikel 13, för endast de ändrade delarna och de delar som påverkas av ändringen.

b)	Fastställa användningsvillkoren för fordonet och andra begränsningar i enlighet med artikel 20. I detta fall ska villkoren för användningen av fordonet och andra begränsningar definieras av sökanden och kontrolleras av organet för bedömning av överensstämmelse.

3. Sökandens förslag till användningsvillkor för fordonet och andra begränsningar enligt artikel 20, i syfte att korrigera en bristande överensstämmelse, ska baseras på de nödvändiga bedömningarna av överensstämmelse enligt artikel 25.

KAPITEL 5

INLÄMNING AV ANSÖKAN

Artikel 28

Tillhandahållande av bevisning för ansökan

Den som ansöker om ett fordonstypgodkännande och/eller ett fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden ska tillhandahålla bevisning för ansökan genom att

sammanställa EG-kontrollförklaringarna för de delsystem som utgör fordonet och tillhandahålla bevisningen, från det tekniska underlag som åtföljer EG-förklaringarna, för de slutsatser som dragits utifrån bedömningarna av överensstämmelse efter den identifiering som utförts i enlighet med artikel 21,

b)	säkerställa att gränssnitten mellan de delsystem som inte är definierade i TSD:er eller nationella regler omfattas av den kravspecificering som avses i artikel 13 och uppfyller de väsentliga krav som fastställs i artikel 3.1 i direktiv (EU) 2016/797.

Artikel 29

Sammanställning av det underlag som åtföljer ansökan

1. Sökanden ska på ett strukturerat sätt utarbeta och sammanställa det innehåll som krävs i enlighet med bilaga I för det underlag som åtföljer ansökan.

2. För sådana godkännanden som avses i artikel 14.1 b, c, d och e ska sökanden kontrollera giltigheten för det befintliga fordonstypgodkännandet.

3. För sådana godkännanden som avses i artikel 14.1 c och d ska sökanden lämna in den dokumentation som krävs för att den godkännande enheten ska kunna utfärda sitt beslut, inklusive all dokumentation som ingick i underlaget till det föregående godkännandet, om denna finns tillgänglig.

Artikel 30

Ansökans innehåll och fullständighet

1. För att ansökan ska anses vara fullständig av den godkännande enheten och, när så är relevant, av de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet, ska den innehålla den information som anges i bilaga I.

2. För godkännande av utvidgat användningsområde som avses i artikel 14.1 c ska följande punkter gälla:

Den dokumentation som sökanden ska tillföra det ursprungliga och fullständiga åtföljande underlaget till det beslut som utfärdas i enlighet med artikel 46 ska begränsas till de aspekter som rör de relevanta nationella reglerna och den tekniska kompatibiliteten mellan fordonet och järnvägsnätet i det utvidgade användningsområdet.

Om det ursprungliga fordonstypgodkännandet inbegrep avsteg från tillämpningen av TSD:er ska sökanden lägga till de relevanta beslut om avsteg från tillämpningen av TSD:er i enlighet med artikel 7 i direktiv (EU) 2016/797 som omfattar det utvidgade användningsområdet i det ursprungliga och fullständiga åtföljande underlaget till det beslut som utfärdas i enlighet med artikel 46.

c)	För fordon och/eller fordonstyper som är godkända enligt direktiv 2008/57/EG eller tidigare ska den information som sökanden tillför det ursprungliga underlaget för de aspekter som omfattas av punkt a även omfatta de tillämpliga nationella reglerna.

Artikel 31

Inlämnande av ansökan om godkännande via one-stop-shopen

1. Ansökan om ett fordonstypgodkännande och/eller ett fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden ska formellt lämnas in av sökanden via den gemensamma kontaktpunkt som utgörs av den one-stop-shop som avses i artikel 12 i förordning (EU) 2016/796 och ska innehålla den information som fastställs i bilaga I.

2. Sökanden ska vid inlämnandet av sin ansökan om ett fordonstypgodkännande och/eller ett fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden välja godkännande enhet i enlighet med artikel 21.5 och 21.8 i direktiv (EU) 2016/797.

3. Det val av godkännande enhet som görs av sökanden ska vara bindande tills beslutet om utfärdande av fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden, eller om avslag på ansökan, har fattats av den godkännande enheten, eller tills ansökan har dragits tillbaka av sökanden.

4. Sökandens underlag ska hänskjutas via one-stop-shopen till de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet.

KAPITEL 6

BEHANDLING AV ANSÖKAN

Artikel 32

Kontroll av ansökans fullständighet

1. Den godkännande enheten ska kontrollera att den information och dokumentation som sökanden tillhandahåller i ansökan i enlighet med artikel 30 är fullständig.

2. De berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska

a)	kontrollera att deras respektive delar av användningsområdet är korrekt angivna,

b)	ställa eventuella frågor om fullständigheten i den information och dokumentation som tillhandahålls för bedömningen av de tillämpliga nationella reglerna enligt vad som anges i bilaga III.

3. Den kontroll av fullständigheten som avses i punkterna 1 och 2 ska utgöra en verifiering från den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet att

a)	all den nödvändiga information och dokumentation som avses i artikel 30 har tillhandahållits av sökanden i ansökan om fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden,

b)	den information och dokumentation som tillhandahålls anses som relevant för att den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska kunna genomföra sina bedömningar i enlighet med artiklarna 38–40.

Artikel 33

Bekräftelse av ansökan

1. One-stop-shopen ska automatiskt lämna en bekräftelse till sökanden att ansökan mottagits.

2. Bedömningen av ansökan ska inledas på dagen för mottagande av ansökan.

Artikel 34

Tidsram för bedömning av ansökan

1. Den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska, var och en för sin del, utvärdera ansökans fullständighet enligt vad som anges i artikel 32 senast en månad efter dagen för mottagande av ansökan. Den godkännande enheten ska informera sökanden om utvärderingen.

2. Om sökanden informeras om att dennes underlag är fullständigt, ska det slutliga beslutet om utfärdandet av godkännande av fordonstyp och/eller godkännande av fordon för utsläppande på marknaden fattas senast fyra månader efter bekräftelsen att underlaget är fullständigt.

3. Den godkännande enhetens beslut ska utfärdas senast en månad efter dagen för mottagande av ansökan, om det gäller godkännande av typöverensstämmelse i enlighet med artikel 14.1 e.

4. Om sökanden informeras om att underlaget är ofullständigt, ska det slutliga beslutet om att utfärda fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden fattas senast fyra månader efter det att sökanden lämnat in den information som saknades, såvida inte ansökan är helt otillräcklig; i så fall ska den avslås.

5. Även om ansökan är fullständig i den mening som avses i punkt 2, får den godkännande enheten eller de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet när som helst under bedömningens gång begära kompletterande information och fastställa en rimlig tidsfrist för tillhandahållandet av densamma, utan att bedömningen skjuts upp, såvida inte bestämmelserna i punkt 6 gäller.

6. Om den godkännande enheten eller de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet har uttryckt ett berättigat tvivel och sökanden måste lämna kompletterande information, får den godkännande enheten skjuta upp bedömningen och i en vederbörligen dokumenterad överenskommelse med sökanden förlänga tidsramen utöver det som fastställs i artikel 21.4 i direktiv (EU) 2016/797. Tidsramen för att lämna den kompletterande informationen ska stå i proportion till hur svårt det är för sökanden att ta fram den information som begärs. Bedömningen och tidsramen ska återupptas efter det att sökanden lämnat den begärda informationen. Om överenskommelse med sökanden saknas, ska den godkännande enheten eller de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet fatta sitt beslut på grundval av den information som är tillgänglig.

Artikel 35

Kommunikation under bedömningen av ansökan

1. Den godkännande enheten, de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet och sökanden ska kommunicera via one-stop-shopen när det gäller samtliga brister som avses i artikel 41.

2. Status för varje skede i processen för fordonsgodkännande, beslutet om ansökan och de dokumenterade skälen för beslutet ska kommuniceras till sökanden via one-stop-shopen.

3. I riktlinjerna för byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna ska anges arrangemang för kommunikationen dem emellan och med sökanden.

Artikel 36

Informationshantering avseende bedömningen av ansökan

1. Den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska i one-stop-shopen dokumentera resultaten av de olika skedena i processen för fordonsgodkännande där det deltar, var och en för sin del av bedömningen efter vad som är tillämpligt, inklusive alla dokument som gäller ansökan och som rör

a)	mottagande,

b)	behandling,

c)	bedömning,

d)	slutsatser från bedömningen av ansökan, enligt vad som anges i artikel 45,

e)	slutligt beslut om att utfärda eller att inte utfärda fordonstypgodkännandet eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden,

f)	slutlig dokumentation av fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden, i enlighet med artikel 47.

2. Det slutliga beslutet att utfärda eller att inte utfärda fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden ska kommuniceras till sökanden via one-stop-shopen.

3. För de dokument som förtecknas i punkt 1 ska den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet använda den process för dokumentstyrning som erbjuds i one-stop-shopen.

4. Om de nationella säkerhetsmyndigheterna använder ett informationshanteringssystem för handläggningen av ansökningar som inkommer till dem, ska de överföra all relevant information till one-stop-shopen.

Artikel 37

Samordning mellan den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet i fråga om bedömningen av ansökan

1. För bedömningen av ansökan ska de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet planera, organisera och enas om de arrangemang som krävs för att beakta den klassificering av nationella regler och korsacceptans som avses i artikel 14.10 i direktiv (EU) 2016/797. De överenskomna arrangemangen för bedömningen av ansökan ska kommuniceras till den godkännande enheten och till sökanden.

2. Den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska samordna sig med varandra för att behandla alla frågor, inklusive alla fall som kan kräva en ändring av ansökan och/eller av begäran om kompletterande information, där tillhandahållandet av kompletterande information har en inverkan på tidsramen för bedömningen eller potentiellt kan påverka deras arbete, och enas om hur man ska gå vidare.

3. Efter den samordning som avses i punkt 2 ska den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet, var och en för sin del, fatta beslut om att informera sökanden via one-stop-shopen om eventuella fall som kan kräva en ändring av ansökan och/eller av begäran om kompletterande information.

4. Innan den godkännande enheten fattar sitt slutliga beslut, och innan de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet lämnar in dokumentationen sina bedömningar, ska den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet

a)	diskutera resultatet av sina respektive bedömningar, och

b)	enas om användningsvillkor och andra begränsningar och/eller undantag från användningsområdet som ska införas i fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden.

5. På grundval av resultatet från den samordning som avses i punkt 4 ska den godkännande enheten lämna sina dokumenterade skäl för beslutet till sökanden. I samband med detta ska den beakta den dokumentation av bedömningen från de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet som avses i artikel 40.6, när det gäller beslut att utfärda eller inte utfärda fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden, inklusive eventuella användningsvillkor för fordonet och andra begränsningar och/eller undantag från användningsområdet som ska införas i fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden.

6. Samordningen ska dokumenteras av den godkännande enheten och underhållas i one-stop-shopen i enlighet med artikel 36.

Artikel 38

Bedömning av ansökan

Den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska genomföra bedömningen av ansökan för att med rimlig säkerhet kunna fastställa att sökanden och de aktörer som stöder sökanden har uppfyllt sina skyldigheter och tagit sitt ansvar i fråga om fordonets och/eller fordonstypens konstruktions-, tillverknings-, kontroll- och valideringsskede för att säkerställa överensstämmelse med de väsentliga kraven i den tillämpliga lagstiftningen, så att fordonet och/eller fordonstypen kan släppas ut på marknaden och användas säkert inom fordonstypens användningsområde, i enlighet de användningsvillkor och andra begränsningar som anges i ansökan.

Artikel 39

Bedömning från den godkännande enheten

1. Den godkännande enheten ska bedöma de aspekter som anges i bilaga II.

2. Om ett fordonstypgodkännande och/eller ett fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden ska utfärdas för ett användningsområde som är begränsat till järnvägsnäten inom en medlemsstat och sökanden har begärt att den nationella säkerhetsmyndigheten ska vara den godkännande enheten i enlighet med artikel 21.8 i direktiv (EU) 2016/797, ska den godkännande enheten, utöver de bedömningar som anges i punkt 1, bedöma de aspekter som avses bilaga III; i så fall ska den godkännande enheten även kontrollera om det, utöver de aspekter som förtecknas i bilaga III, finns någon relevant information som registrerats enligt artikel 8.2, och beakta den i bedömningen av ansökan. Eventuella brister som påtalas ska dokumenteras i den logg över brister som avses i artikel 41.

3. När en icke-standardiserad metod för kravspecificering har använts av sökanden, ska den godkännande enheten bedöma metoden genom att tillämpa de kriterier som anges i bilaga II.

4. Den godkännande enheten ska kontrollera fullständigheten, relevansen och konsekvensen i bevisningen från den metod för kravspecificering som tillämpats, oavsett vilken metod som använts. För ett nytt godkännande enligt vad som anges i artikel 14.1 d ska den godkännande enhetens bedömning begränsas till de delar av fordonet som ändras och deras inverkan på de oförändrade delarna av fordonet. De kontroller som ska genomföras av den godkännande enheten för ett godkännande av utvidgat användningsområde enligt vad som anges i artikel 14.1 c ska begränsas till de tillämpliga nationella reglerna och till den tekniska kompatibiliteten mellan fordonet och järnvägsnätet i det utvidgade användningsområdet. Kontroller som redan genomförts vid det föregående godkännandet får inte upprepas av den godkännande enheten.

5. En dokumentation av bedömningen ska utfärdas av den godkännande enheten och innehålla följande:

a)	Ett tydligt yttrande om huruvida resultatet av bedömningen är negativt eller positivt utifrån sökandens begäran om det berörda användningsområdet och, om så är lämpligt, användningsvillkor eller begränsningar.

b)	En sammanfattning av genomförda bedömningar.

c)	En rapport från loggen över brister för det berörda användningsområdet.

d)	En ifylld checklista som visar att alla aspekter som anges i bilaga II och, om så är tillämpligt, bilaga III har bedömts.

Artikel 40

Bedömning från de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet

1. De berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska bedöma de aspekter som förtecknas i bilaga III. De bedömningar som ska genomföras av de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska endast gälla de relevanta nationella reglerna för användningsområdet, med beaktande av överenskomna arrangemang som avses i artikel 37.1.

2. I bedömningen av kravspecificeringen ska de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet kontrollera fullständigheten, relevansen och konsekvensen i sökandens bevisning som tagits fram genom den metod för kravspecificering som tillämpats.

3. För ett nytt godkännande som avses i artikel 14.1 d ska den bedömning som genomförs av de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet begränsas till de delar av fordonet som ändras och deras inverkan på de oförändrade delarna av fordonet.

4. De kontroller som ska genomföras av de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet för ett godkännande av utvidgat användningsområde som avses i artikel 14.1 c ska begränsas till de tillämpliga nationella reglerna och till den tekniska kompatibiliteten mellan fordonet och järnvägsnätet i det utvidgade användningsområdet. Kontroller som redan genomförts vid det föregående godkännandet får inte upprepas av de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet.

5. I enlighet med artiklarna 6 och 14 i direktiv (EU) 2016/797 ska de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet, utöver de aspekter som anges i bilaga III, kontrollera om det finns någon relevant information som registrerats enligt artikel 8.2, och beakta den i bedömningen av ansökan. Eventuella brister som påtalas ska dokumenteras i den logg över brister som avses i artikel 41.

6. En dokumentation av bedömningen ska utfärdas av de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet och innehålla följande:

a)	Ett tydligt yttrande om huruvida resultatet av bedömningen är negativt eller positivt utifrån sökandens begäran om det berörda användningsområdet och, om så är lämpligt, användningsvillkor och begränsningar.

b)	En sammanfattning av genomförda bedömningar.

c)	En rapport baserad på loggen över brister för det berörda användningsområdet.

d)	En ifylld checklista som visar att alla aspekter som förtecknas i bilaga III har bedömts.

Artikel 41

Kategorisering av brister

1. Den godkännande enheten och, om så är tillämpligt, de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska dokumentera brister som konstateras när de bedömer underlaget till ansökan i en logg över brister och kategorisera dem på följande sätt:

a) Typ 1: Brist som kräver ett svar från sökanden för att det ska gå att förstå ansökan.

b) Typ 2: Brist som kan leda till ändringar i ansökan eller kräver mindre åtgärder från sökanden. Sökanden ska bestämma vilken åtgärd som ska vidtas men den får inte medföra något hinder för utfärdandet av fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden.

c) Typ 3: Brist som kräver att sökanden ändrar underlaget till ansökan, utan att detta hindrar utfärdandet av fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden med ytterligare och/eller mer restriktiva användningsvillkor för fordonet och andra begränsningar i jämförelse med dem som angavs av sökanden i dennes ansökan, men bristen måste åtgärdas för att fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden ska kunna utfärdas. Sökanden ska föreslå vilken åtgärd som ska vidtas för att avhjälpa bristen, och komma överens om den med den part som konstaterade bristen.

d) Typ 4: Brist som kräver att sökanden ändrar underlaget till ansökan. Fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden får inte lämnas ut förrän bristen är åtgärdad. Sökanden ska föreslå vilken åtgärd som ska vidtas för att avhjälpa bristen, och den part som konstaterade bristen ska acceptera den. Brist av typ 4 ska särskilt omfatta bristande överensstämmelse i enlighet med artikel 26.2 i direktiv (EU) 2016/797.

2. Efter det att sökanden har svarat eller vidtagit åtgärder mot bristen ska den godkännande enheten eller de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet åter utvärdera de brister som konstaterats, omkategorisera dem om så krävs och tilldela någon av följande statusnivåer för var och en av de brister som har konstaterats:

a) ”Bristen kvarstår”: om den bevisning som sökanden tillhandahållit inte är tillfredsställande och det fortfarande krävs mer information.

b) ”Bristen åtgärdad”: om sökanden har gett ett tillfredsställande svar och inga anmärkningar kvarstår.

Artikel 42

Berättigat tvivel

1. Om det finns ett berättigat tvivel, får den godkännande enheten och/eller de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet utnyttja ett eller flera av följande alternativ:

a)	Genomföra en grundligare och mer ingående kontroll av den information som tillhandahålls i ansökan.

b)	Begära kompletterande information från sökanden.

c)	Begära att sökanden genomför prov i järnvägsnätet.

2. I begäran från den godkännande enheten och/eller de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska anges vilken fråga som kräver åtgärder från sökanden, men inte arten av och innehållet i de korrigerande åtgärder som ska genomföras av sökanden. Sökanden ska avgöra vilket som är det bästa sättet att besvara begäran från den godkännande enheten och/eller de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet.

3. Den godkännande enheten ska samordna sig med de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet i fråga om de åtgärder som sökanden föreslår.

4. Den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 35, använda den logg över brister som avses i artikel 41 för att hantera alla berättigade tvivel. Ett berättigat tvivel ska alltid

a)	kategoriseras som en brist av typ 4 enligt artikel 41.1 d,

b)	åtföljas av en motivering, och

c)	innehålla en tydlig beskrivning av den fråga som kräver ett svar från sökanden.

5. Om sökanden samtycker till att lämna kompletterande information enligt punkterna 1 b och c efter begäran från den godkännande enheten och/eller de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet, ska tidsramen för att lämna denna kompletterande information fastställas i enlighet med artikel 34.5 och 34.6.

6. Om ett berättigat tvivel kan undanröjas genom införande av ytterligare och/eller mer restriktiva användningsvillkor för fordonet och andra begränsningar i jämförelse med dem som angavs av sökanden i dennes ansökan, och förutsatt att sökanden samtycker, får ett fordonstypgodkännande och/eller ett fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden utfärdas med dessa användningsvillkor och andra begränsningar.

7. Om sökanden inte samtycker till att lämna kompletterande information för att undanröja det berättigade tvivel som väckts av den godkännande enheten och/eller de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet, ska den godkännande enheten fatta ett beslut på grundval av den information som finns tillgänglig.

Artikel 43

Den godkännande enhetens kontroller av de bedömningar som gjorts av de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet

1. Den godkännande enheten ska kontrollera om bedömningarna från de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet är förenliga med varandra med avseende på resultaten av de bedömningar som avses i artikel 40.6 a.

2. Om resultatet av den kontroll som avses i punkt 1 visar att bedömningarna från de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet är förenliga ska den godkännande enheten kontrollera att

a)	de checklistor som avses i artikel 40.6 d är fullständigt ifyllda,

b)	alla relevanta brister har åtgärdats.

3. Om resultatet av den kontroll som avses i punkt 1 visar att bedömningarna från de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet inte är förenliga ska den godkännande enheten begära att de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ytterligare undersöker orsakerna till detta. Beroende på resultatet av denna undersökning ska ett eller båda av följande alternativ tillämpas:

a)	Den godkännande enheten får ompröva sin bedömning som avses i artikel 39.

b)	De berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet får ompröva sin bedömning.

4. Resultaten av de undersökningar hos de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet som avses i punkt 3 ska meddelas samtliga de nationella säkerhetsmyndigheter för användningsområdet som berörs av ansökan om fordonstypgodkännande och/eller fordonsgodkännande.

5. Om en checklista som avses i punkt 2 a är ofullständig eller om det finns brister som inte har åtgärdats enligt punkt 2 b, ska den godkännande enheten begära att de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ytterligare undersöker orsakerna till detta.

6. De nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska lämna svar på begäran från den godkännande enheten i fråga om oförenligheter i bedömningarna som avses i punkt 3, ofullständigheter i checklistor som avses i punkt 2 a och/eller brister som inte åtgärdats i enlighet med punkt 2 b. Den godkännande enheten ska helt och fullt beakta de bedömningar som gjorts av de nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet i fråga om de tillämpliga nationella reglerna. Omfattningen av de kontroller som görs av den godkännande enheten ska begränsas till bedömningarnas förenlighet och fullständighet på det sätt som avses i punkterna 1 och 2.

7. I händelse av meningsskiljaktighet mellan den godkännande enheten och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet ska det medlingsförfarande som avses i artikel 21.7 i direktiv (EU) 2016/797 tillämpas.

Artikel 44

Medling enligt artikel 21.7 i direktiv (EU) 2016/797 och artikel 12.4 b i förordning (EU) 2016/796

Om byrån är godkännande enhet får den, i samråd med de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet, skjuta upp godkännandeprocessen under det samarbete som krävs för att nå en ömsesidigt godtagbar bedömning och, om så är tillämpligt, tills överklagandenämnden fattar ett beslut, inom de tidsramar som fastställs i artikel 21.7 i direktiv (EU) 2016/797. Byrån ska underrätta sökanden om orsakerna till uppskjutandet.

Artikel 45

Slutsatser från bedömningen av ansökan

1. Den godkännande enheten ska säkerställa att processen för bedömning av ansökan har genomförts korrekt genom att på ett oberoende sätt kontrollera

a)	att de olika skedena i processen för bedömningen av ansökan har tillämpats korrekt,

b)	att det finns tillräckligt med bevisning som visar att samtliga relevanta aspekter av ansökan har bedömts,

c)	att skriftliga svar från sökanden har mottagits i fråga om brister av typ 3 och typ 4 samt begäranden om kompletterande information,

d)	att samtliga brister av typ 3 och typ 4 har åtgärdats, eller att det finns tydligt dokumenterade skäl till varför de inte har åtgärdats,

e)	att bedömningarna och de fattade besluten är dokumenterade, rättvisa och konsekventa,

f)	att de slutsatser som dragits är baserade på dokumentationen av bedömningen och återspeglar helhetsbedömningen.

2. Om slutsatsen blir att processen för bedömningen av ansökan har tillämpats korrekt, ska en bekräftelse av den korrekta tillämpningen enligt punkt 1, åtföljd av eventuella kommentarer, vara tillräcklig.

3. Om slutsatsen blir att processen för bedömningen av ansökan inte har tillämpats korrekt, ska orsakerna till att denna slutsats dras vara tydliga och precisa.

4. Den godkännande enheten ska, som slutsats av bedömningsarbetet, slutföra en dokumentation av bedömningen som omfattar punkt 2 respektive 3, på grundval av den dokumentation av bedömningar som utfärdats i enlighet med artiklarna 39.5 och 40.6.

5. Den godkännande enheten ska ange dokumenterade skäl för sin slutsats i den dokumentation av bedömningen som avses i punkt 4.

Artikel 46

Beslut om godkännande eller avslag av ansökan

1. Den godkännande enheten ska, senast en vecka efter det att bedömningen slutförts och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 34, fatta ett beslut om att utfärda fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden, eller att avslå ansökan. Detta beslut ska fattas på grundval av de dokumenterade skäl som avses i artikel 45.5.

2. Fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden ska utfärdas av den godkännande enheten om bedömningen, i enlighet med artikel 38, av de aspekter som förtecknas i bilaga II och, om så är tillämpligt, bilaga III ger stöd för att med rimlig säkerhet kunna fastställa att sökanden och de aktörer som stöder sökanden har tagit sitt respektive ansvar i den utsträckning som krävs.

3. Den godkännande enheten ska avslå ansökan om bedömningen, i enlighet med artikel 38, av de aspekter som förtecknas i bilaga II och, om så är tillämpligt, bilaga III inte ger stöd för att med rimlig säkerhet kunna fastställa att sökanden och de aktörer som stöder sökanden har uppfyllt sina skyldigheter och tagit sitt ansvar i den utsträckning som krävs.

4. Den godkännande enheten ska i sitt beslut ange följande:

a)	Eventuella användningsvillkor för fordonet samt andra begränsningar.

b)	Skälen för beslutet.

c)	Möjligheten att överklaga beslutet, samt medlen och de relevanta tidsgränserna för detta.

5. Villkoren för användning av fordonet samt andra begränsningar ska definieras i enlighet med fordonstypens grundläggande konstruktionsegenskaper.

6. Godkännandebeslutet får inte innehålla några användningsvillkor för fordonet eller andra begränsningar som är tidsbegränsade, såvida inte ett eller flera av följande villkor är uppfyllda:

a)	Överensstämmelsen med TSD:erna och/eller de nationella reglerna kan inte styrkas fullständigt innan godkännandet utfärdas.

b)	TSD:erna och/eller de nationella reglerna kräver att sökanden uppger en rimlig uppskattning av överensstämmelsen.

Godkännandet kan i så fall innefatta ett villkor att verklig användning ska påvisa resultat i enlighet med uppskattningen inom en angiven tidsperiod.

7. Det slutliga beslutet att utfärda eller inte utfärda fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden ska registreras i one-stop-shopen och, tillsammans med dokumentationen av bedömningen, kommuniceras till sökanden och till de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet via one-stop-shopen.

8. Om beslutet innebär att ansökan avslås, eller att fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden utfärdas, men med andra användningsvillkor för fordonet samt andra begränsningar i jämförelse med dem som angavs av sökanden i dennes ansökan får sökanden begära att den godkännande enheten omprövar sitt beslut i enlighet med artikel 51 i denna förordning. Om sökanden inte är nöjd med den godkännande enhetens svar, får denne överklaga till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 21.11 i direktiv (EU) 2016/797.

KAPITEL 7

SLUTLIG DOKUMENTATION

Artikel 47

Slutlig dokumentation av fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden

1. Ett fordonstypgodkännande och/eller ett fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden ska utformas som ett dokument som innehåller den information som avses i artikel 48 och/eller artikel 49.

2. Det utfärdade fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden ska tilldeas ett unikt europeiskt identifikationsnummer (EIN) vars struktur och innehåll definieras och förvaltas av byrån.

3. Andra användningsvillkor för fordonet samt andra begränsningar än de som angetts av sökanden i dennes ansökan får tas med i fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden.

4. Den godkännande enheten ska datera och underteckna fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden.

5. Den godkännande enheten ska säkerställa att beslutet utfärdas i enlighet med artikel 46 och att den fullständiga åtföljande underlagen av beslutet arkiveras i enlighet med artikel 52.

Artikel 48

Information i det utfärdade fordonstypgodkännandet

Det fordonstypgodkännande som utfärdas av den godkännande enheten ska innehålla följande information:

a)	Den rättsliga grund som ger den godkännande enheten rätten att utfärda fordonstypgodkännandet.

Identifiering av

i)	den godkännande enheten,

ii)

ansökan,

iii)	slag av godkännande, enligt vad som anges i artikel 14,

iv)	sökanden som ansöker om fordonstypgodkännandet,

v)	det europeiska identifikationsnummer (EIN) som är kopplat till fordonstypgodkännandet.

En identifiering av fordonstypens grundläggande konstruktionsegenskaper:

i)	Egenskaper som anges i typ- och/eller konstruktionskontrollintyg.

ii)	Fordonets användningsområde.

iii)	Användningsvillkoren för fordonet samt andra begränsningar.

iv)	Hänvisningen, enligt bestämmelserna i artikel 16 i förordning (EU) nr 402/2013 och inbegripet dokumentets identitet och version, till den skriftliga försäkran som omfattar fordonstypen och som avges av den förslagsställare som avses i artikel 3.11 i förordning (EU) nr 402/2013.

Identifiering av

i)	fordonstypens identitet, i enlighet med bilaga II till kommissionens genomförandebeslut 2011/665/EU (6),

ii)	fordonstypens varianter, om så är tillämpligt,

iii)	fordonstypens versioner, om så är tillämpligt,

iv)	värden för de parametrar som anges i TSD:erna och, i tillämpliga fall, i nationella regler för kontrollen av den tekniska kompatibiliteten mellan fordonet och användningsområdet,

v)	fordonstypens överensstämmelse med relevanta TSD:er och uppsättningar av nationella regler som är relaterade till de parametrar som avses i punkt 1 d iv.

e)	Hänvisningar till delsystemens EG-kontrollförklaringar.

f)	Hänvisningar till annan unionslagstiftning eller nationell lagstiftning med vilken fordonstypen överensstämmer.

g)	Hänvisningar till de dokumenterade skälen för det beslut som avses i artikel 45.5.

h)	Dag och plats för beslutet att utfärda fordonstypgodkännandet.

i)	Undertecknare för beslutet att utfärda fordonstypgodkännandet.

j)	Möjligheten att överklaga beslutet, samt medlen och de relevanta tidsgränserna för detta, inklusive information om den nationella överklagandeprocessen.

Artikel 49

Information i det utfärdade fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden

Det fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden som utfärdas av den godkännande enheten ska innehålla följande information:

a)	Den rättsliga grund som ger den godkännande enheten rätten att utfärda fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden.

Identifiering av

i)	godkännande enhet,

ii)

ansökan,

iii)	slag av godkännande, enligt vad som anges i artikel 14,

iv)	sökande som ansöker om fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden,

v)	europeiskt identifikationsnummer (EIN) som är kopplat till fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden.

c)	Hänvisning till registreringen av fordonstypen i ERATV, inklusive information om variant av fordonstyp och/eller version av fordonstyp, om så är tillämpligt.

Identifiering av

fordon,

ii)	användningsområden,

iii)	användningsvillkoren för fordonet samt andra begränsningar.

e)	Hänvisningar till delsystemens EG-kontrollförklaringar.

f)	Hänvisningar till annan unionslagstiftning eller nationell lagstiftning med vilken fordonet överensstämmer.

g)	Hänvisningar till de dokumenterade skälen för det beslut som avses i artikel 45.5.

h)	I fråga om godkännande av typöverensstämmelse enligt artikel 14.1 e, hänvisning till försäkran om typöverensstämmelse med en godkänd fordonstyp, inklusive information om variant av fordonstyp och/eller version av fordonstyp, om så är tillämpligt.

i)	Dag och plats för beslutet att utfärda fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden.

j)	Undertecknare för beslutet att utfärda fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden.

k)	Möjligheten att överklaga beslutet, samt medlen och de relevanta tidsgränserna för detta, inklusive information om den nationella överklagandeprocessen.

Artikel 50

Registrering i ERATV och Eradis

1. Den godkännande enheten ska genomföra registrering i ERATV med hjälp av den information som lämnas av sökanden som en del av ansökan om fordonstypgodkännande. Sökanden ska ansvara för integriteten i de data som lämnas till den godkännande enheten. Den godkännande enheten ska ansvara för att konsekvensen kontrolleras i de data som lämnas av sökanden och för att de data som matas in i ERATV görs tillgängliga för allmänheten.

2. Den godkännande enheten ska säkerställa att den europeiska järnvägsbyråns databas för driftskompatibilitet och säkerhet (Eradis) har uppdaterats på lämpligt sätt, innan ett fordonstypgodkännande och/eller ett fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden lämnas ut.

3. För ändringar enligt artikel 15.1 c och 15.3 ska den godkännande enheten registrera den nya versionen av en fordonstyp, eller den nya versionen av en variant av en fordonstyp i ERATV, med hjälp av den information som lämnas av innehavaren av fordonstypgodkännandet. Innehavaren av fordonstypgodkännandet ansvarar för integriteten i de data som lämnas till den godkännande enheten. Den godkännande enheten ska ansvara för att konsekvensen kontrolleras i de data som lämnas av innehavaren av fordonstypgodkännandet och för att de data som matas in i ERATV görs tillgängliga för allmänheten.

I väntan på registrering av den nya versionen av en fordonstyp, eller den nya versionen av en variant av en fordonstyp, får de fordon som ändras för att överensstämma med den nya versionen användas utan dröjsmål.

Artikel 51

Omprövning inom ramen för artikel 21.11 i direktiv (EU) 2016/797

1. Om den godkännande enhetens beslut innehåller ett avslag eller andra användningsvillkor för fordonet samt andra begränsningar än dem som angavs av sökanden i dennes ansökan, får sökanden begära en omprövning av beslutet inom en månad från dagen för mottagandet. Denna begäran ska lämnas in av sökanden via one-stop-shopen.

2. Begäran om omprövning ska innehålla en förteckning över brister som, enligt sökandens åsikt, inte har beaktats på lämpligt sätt under processen för fordonsgodkännande.

3. Eventuell kompletterande information som har tagits fram och lämnats in via one-stop-shopen efter utfärdandedagen för godkännandebeslutet får inte tillåtas som bevisning.

4. Den godkännande enheten ska, om så är tillämpligt i samordning med berörda nationella säkerhetsmyndigheter för användningsområdet, säkerställa opartiskhet i omprövningsprocessen.

5. Omprövningsprocessen ska, i enlighet med sökandens begäran, ta upp de brister som motiverade den godkännande enhetens negativa beslut.

6. Om byrån är godkännande enhet ska ett beslut om huruvida det första beslutet ska återkallas eller inte, i tillämpliga fall, vara föremål för granskning i samordning med de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet.

7. Den godkännande enheten ska inom två månader efter mottagandet av begäran om omprövning bekräfta eller återkalla sitt första beslut. Detta beslut ska kommuniceras till de relevanta parterna via one-stop-shopen.

Artikel 52

Arkivering av ett beslut och av fullständigt åtföljande underlag till beslutet, utfärdat i enlighet med artikel 46

1. Beslutet och det fullständiga åtföljande underlaget till beslutet, utfärdat i enlighet med artikel 46, ska bevaras i one-stop-shopen i minst 15 år.

2. Den fullständiga åtföljande dokumentationen av beslutet, utfärdad i enlighet med artikel 46, ska innehålla samtliga dokument som använts av den godkännande enheten och dokumentationen av bedömningarna från de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet.

3. När den tid för bevarande som fastställs i punkt 1 har löpt ut, ska det beslut som fattats i enlighet med artikel 46 för att utfärda ett fordonstypgodkännande och/eller ett fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden, samt dess fullständiga åtföljande underlag, flyttas till ett historiskt arkiv och bevaras där under en period av fem år efter det att fordonet slopats, enligt vad som dokumenterats i det register som avses i artikel 47 i direktiv (EU) 2016/797.

KAPITEL 8

TILLFÄLLIGT UPPHÄVANDE, ÅTERKALLANDE ELLER ÄNDRING AV ETT UTFÄRDAT GODKÄNNANDE

Artikel 53

Tillfälligt upphävande, återkallande eller ändring av ett utfärdat godkännande

1. Tillfälliga säkerhetsåtgärder i form av tillfälligt upphävande av ett fordonstypgodkännande får tillämpas av den godkännande enheten i enlighet med artikel 26.3 i direktiv (EU) 2016/797.

2. I de fall som avses i artikel 26.3 i direktiv (EU) 2016/797 och efter en granskning av de åtgärder som vidtagits för att ta itu med den allvarliga säkerhetsrisken får den godkännande enhet som utfärdade godkännandet besluta att återkalla eller ändra godkännandet i enlighet med artikel 26.4 i direktiv (EU) 2016/797.

3. Sökanden får inleda ett överklagande av beslutet att återkalla eller ändra ett godkännande i enlighet med artikel 26.5 i direktiv (EU) 2016/797.

4. Den godkännande enheten ska informera byrån om det finns ett beslut om att återkalla eller ändra ett godkännande och ange skälen för sitt beslut. Byrån ska informera samtliga nationella säkerhetsmyndigheter om beslutet att återkalla eller ändra ett godkännande, samt skälen för beslutet.

Artikel 54

Inverkan av tillfälligt upphävande, återkallande eller ändring av ett utfärdat godkännande på registreringen i ERATV, Eradis och fordonsregister

1. När den godkännande enheten fattar beslut om att återkalla, tillfälligt upphäva eller ändra ett fordonstypgodkännande, ska den uppdatera ERATV i enlighet med detta, med förbehåll för artikel 26.4 i direktiv (EU) 2016/797, och säkerställa att Eradis uppdateras i enlighet med detta.

2. Den medlemsstat där fordonet är registrerat ska säkerställa att alla beslut om att återkalla eller ändra ett fordonstypgodkännande och/eller ett fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden återspeglas i det register som avses i artikel 47 i direktiv (EU) 2016/797.

KAPITEL 9

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 55

Övergångsbestämmelser

1. Om en nationell säkerhetsmyndighet konstaterar att den inte kan utfärda ett fordonstypgodkännande i enlighet med direktiv 2008/57/EG före det relevanta datumet i den berörda medlemsstaten, ska den genast underrätta sökanden och byrån.

2. I det fall som avses i artikel 21.8 i direktiv (EU) 2016/797 ska sökanden avgöra om den nationella säkerhetsmyndighetens bedömning ska löpa vidare eller om en ansökan ska lämnas in till byrån. Sökanden ska informera både myndigheten och byrån, och följande ska gälla:

a)	Om sökanden har beslutat att lämna in en ansökan till byrån, ska den nationella säkerhetsmyndigheten överföra underlaget till ansökan och resultaten av dess bedömning till byrån. Byrån ska godta den bedömning som gjorts av den nationella säkerhetsmyndigheten.

Om sökanden har beslutat att fortsätta med den nationella säkerhetsmyndigheten som bedömare, ska den nationella säkerhetsmyndigheten slutföra sin bedömning av ansökan och besluta om utfärdande av fordonstypgodkännandet och/eller fordonsgodkännandet för utsläppande på marknaden i enlighet med artikel 21 i direktiv (EU) 2016/797 och denna förordning.

3. Om användningsområdet inte är begränsat till en medlemsstat, ska byrån vara den godkännande enheten, och det förfarande som fastställs i punkt 2 a gäller.

4. I de fall som avses i punkterna 2 och 3 ska sökanden lämna in en reviderad ansökan om ett fordonstypgodkännande och/eller ett fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden med hjälp av one-stop-shopen, i enlighet med denna förordning. Sökanden får begära hjälp från de deltagande godkännande enheterna för att komplettera underlaget.

5. Ett fordonsgodkännande och/eller ett fordonstypgodkännande som utfärdas av byrån mellan den 16 juni 2019 och den 16 juni 2020 ska undanta järnvägsnätet eller järnvägsnäten i samtliga medlemsstater som har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 57.2 i direktiv (EU) 2016/797 och som ännu inte har införlivat detta direktiv och satt i kraft sina nationella införlivandeåtgärder. De nationella säkerhetsmyndigheterna i de medlemsstater som lämnat ett sådant meddelande ska

a)	behandla ett fordonstypgodkännande som utfärdas av byrån som likvärdigt med det godkännande för fordonstyper som utfärdats i enlighet med artikel 26 i direktiv 2008/57/EG och tillämpa artikel 26.3 i direktiv 2008/57/EG när det gäller denna fordonstyp,

b)	godta ett fordonsgodkännande som utfärdas av byrån som likvärdigt med det första godkännande som utfärdats i enlighet med artikel 22 eller artikel 24 i direktiv 2008/57/EG och utfärda ytterligare ett godkännande i enlighet med artikel 23 eller artikel 25 i direktiv 2008/57/EG.

6. I de fall som avses i punkterna 2 a och 5 ska den nationella säkerhetsmyndigheten samarbeta och samordna sig med byrån för att genomföra bedömningen av de aspekter som fastställs i artikel 21.5 a i direktiv (EU) 2016/797.

7. Godsvagnar som överensstämmer med punkt 7.1.2 i bilagan till TSD Godsvagnar (förordning (EU) nr 321/2013) och som har ett fordonsgodkännande för utsläppande på marknaden ska, mellan den 16 juni 2019 och den 16 juni 2020, hanteras som fordon med ett godkännande för ibruktagande enligt direktiv 2008/57/EG av de medlemsstater som har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 57.2 i direktiv (EU) 2016/797 och som ännu inte har införlivat detta direktiv och satt i kraft sina nationella införlivandeåtgärder.

Artikel 56

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 16 juni 2019 i de medlemsstater som inte har meddelat byrån eller kommissionen i enlighet med artikel 57.2 i direktiv (EU) 2016/797. Den ska tillämpas i alla medlemsstater från och med den 16 juni 2020.

Artikel 55.1 ska dock tillämpas från och med den 16 februari 2019 i samtliga medlemsstater. De förenklande förfaranden som föreskrivs i artikel 55.2, 55.3, 55.4 och 55.6 ska göras tillgängliga från och med den 16 februari 2019. Artikel 55.5 ska tillämpas från och med den 16 juni 2019 i samtliga medlemsstater.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 april 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (omarbetning) (EUT L 138, 26.5.2016, s. 44).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004 (EUT L 138, 26.5.2016, s. 1).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (EUT L 191, 18.7.2008, s. 1).

(4) Rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg (EGT L 235, 17.9.1996, s. 6).

(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 402/2013 av den 30 april 2013 om den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning och om upphävande av förordning (EG) nr 352/2009 (EUT L 121, 3.5.2013, s. 8).

(6) Kommissionens genomförandebeslut 2011/665/EU av den 4 oktober 2011 om det europeiska registret över godkända typer av fordon (EUT L 264, 8.10.2011, s. 32).

BILAGA I

Ansökans innehåll

(O) Anger obligatorisk information som sökanden ska lämna in.

(F) Anger frivillig information som sökanden får lämna in.

1. Typ av ansökan (O):

1.1

Typgodkännande

a)	Varianter av fordonstyp (när detta är tillämpligt)

b)	Versioner av fordonstyp (när detta är tillämpligt)

1.2

Godkännande för utsläppande på marknaden

a)	Ett fordon

b)	En serie fordon

2. Godkännandeslag (O):

2.1	Första godkännande

2.2	Nytt godkännande

2.3	Utvidgat användningsområde

2.4	Förnyat typgodkännande

2.5	Godkännande av typöverensstämmelse

3. Användningsområde (O):

3.1	Medlemsstater

3.2	Järnvägsnät (per medlemsstat)

3.3	Stationer i angränsande medlemsstater med liknande egenskaper hos järnvägsnätet när dessa stationer är belägna nära gränsen i enlighet med artikel 21.8 i direktiv (EU) 2016/797 (när detta är tillämpligt)

3.4	Definition av det utvidgade användningsområdet (endast tillämpligt för godkännandeslaget ”Utvidgat användningsområde”)

3.5	EU-omfattande järnvägsnät

4. Utfärdande myndighet (O):

4.1	Byrån eller

4.2	medlemsstatens nationella säkerhetsmyndighet (endast tillämpligt i det fall användningsområdet är begränsat till en medlemsstat och på begäran av sökanden i enlighet med artikel 21.8 i direktiv (EU) 2016/797)

5. Information om sökanden:

5.1	Registrerat firmanamn (O)

5.2	Den sökandes namn (O)

5.3	Akronym (F)

5.4	Fullständig postadress (O)

5.5	Telefon (O)

5.6

Fax (F)

5.7	E-post (O)

5.8	Webbplats (F)

5.9	Momsregistreringsnummer (F)

5.10	Annan relevant information (F)

6. Kontaktperson:

6.1	Förnamn (O)

6.2	Efternamn (O)

6.3	Titel eller befattning (O)

6.4	Fullständig postadress (O)

6.5	Telefon (O)

6.6

Fax (F)

6.7	E-post (O)

6.8

Språk (O)

7. Nuvarande innehavare av fordonstypgodkännandet (ej tillämpligt vid första godkännande) (O):

7.1	Registrerat firmanamn (O)

7.2	Namn på innehavaren av typgodkännandet (O)

7.3	Akronym (F)

7.4	Fullständig postadress (O)

7.5	Telefon (O)

7.6

Fax (F)

7.7	E-post (O)

7.8	Webbplats (F)

7.9	Momsregistreringsnummer (O)

7.10	Annan relevant information (F)

8. Information om bedömningsorgan (O):

8.1

Anmält/anmälda organ:

a)	Registrerat firmanamn (O)

b)	Anmält organs namn (O)

c)	Anmält organs ID-nummer (O)

d)	Akronym (F)

e)	Fullständig postadress (O)

f)	Telefon (O)

Fax (F)

h)	E-post: (O)

i)	Webbplats (F)

j)	Momsregistreringsnummer (O)

k)	Annan relevant information (F)

8.2

Utsett/utsedda organ:

a)	Registrerat firmanamn (O)

b)	Utsett organs namn (O)

c)	Akronym (F)

d)	Fullständig postadress (O)

e)	Telefon (O)

Fax (F)

g)	E-post (O)

h)	Webbplats (F)

i)	Momsregistreringsnummer (O)

j)	Annan relevant information (F)

8.3

Bedömningsorgan (enligt den gemensamma säkerhetsmetoden för riskbedömning), ej tillämpligt för godkännande av typöverensstämmelse:

a)	Registrerat firmanamn (O)

b)	Namn på bedömningsorgan (enligt den gemensamma säkerhetsmetoden för riskbedömning) (O)

c)	Akronym (F)

d)	Fullständig postadress (O)

e)	Telefon (O)

Fax (F)

g)	E-post (O)

h)	Webbplats (F)

i)	Momsregistreringsnummer (O)

j)	Annan relevant information (F)

9. Förhandshantering:

9.1	Referens till utgångspunkt efter förhandshantering (F)

9.2	Annan relevant projektinformation (F)

10. Beskrivning av fordonstyp ((*) ska specificeras enligt bilaga II till beslut 2011/665/EU) (O):

10.1	Typ-ID (*)

10.2	Versioner av fordonstyp (när detta är tillämpligt)

10.3	Varianter av fordonstyp (när detta är tillämpligt):

10.4	Datum för registrering i ERATV (*) (ej tillämpligt vid första godkännande)

10.5	Typnamn (*)

10.6	Alternativt typnamn (*) (när detta är tillämpligt)

10.7	Kategori (*)

10.8	Underkategori (*)

11. Information om fordonen (ska specificeras enligt beslut 2007/756/EG (1) om de är tillgängliga) (O)

11.1	Europeiska fordonsnummer eller förhandsreserverade fordonsnummer

11.2	Annan specifikation av fordonen när europeiska fordonsnummer eller förhandsreserverade fordonsnummer inte är tillgängliga

12. Hänvisning till ett befintligt fordonstypgodkännande (ej tillämpligt vid första godkännande) (O)

13. Beskrivning av ändringarna jämfört med den godkända fordonstypen (endast tillämpligt vid nytt godkännande) (O)

14. Användningsvillkor för fordonet och andra begränsningar (ska specificeras enligt bilaga II till beslut 2011/665/EU) (O):

14.1	Kodade begränsningar

14.2	Icke-kodade begränsningar

15. Tilläggsfunktioner för trafikstyrning och signalering (O)

16. Tillämpliga regler (O):

16.1	TSD:er, inbegripet den juridiska hänvisningen i Europeiska unionens officiella tidning

16.2	Särskilda TSD-avsnitt för ett användningsområde som omfattar järnvägsnätet i hela EU (när detta är tillämpligt)

16.3	Specificering av urvalet av krav i en nyare version av en TSD jämfört med den TSD som var tillämplig vid bedömningen (inbegripet krav som dragits tillbaka) (när detta är tillämpligt)

16.4	Nationella regler (när detta är tillämpligt)

16.5	Avsteg från tillämpningen av TSD:er enligt bestämmelserna i artikel 7 i direktiv (EU) 2016/797 (när detta är tillämpligt)

16.6	Tillämpliga regler för utvidgat användningsområde

16.7	Uppdaterade TSD:er och/eller nationella regler (endast tillämpligt vid förnyat typgodkännande)

17. Den sökandes bestyrkande och underskrift (O)

18. Bilagor (O):

Den information som ska ingå i ansökan specificeras för varje godkännandeslag. Ett X i kolumnen för det aktuella godkännandeslaget innebär att informationen är obligatorisk (O) för det godkännandeslaget.

Första godkännande

Förnyat typgodkännande

Utvidgat användningsområde

Nytt godkännande

Godkännande av typöverensstämmelse

18.1

Handlingar som styrker kravspecificeringen i enlighet med artikel 13.1.

Om sökanden använder den metod som anges i bilaga I till förordning (EU) nr 402/2013 består de styrkande handlingarna av den försäkran från förslagsställaren som avses i artikel 16 i förordning (EU) nr 402/2013 och den säkerhetsbedömningsrapport som avses i artikel 15 i förordning (EU) nr 402/2013.

Om någon annan metod används krävs bevisning som visar att den ger samma säkerhet som metoden som beskrivs i bilaga I till förordning (EU) nr 402/2013.

18.2

Mappningstabell som anger var den nödvändiga informationen finns om de aspekter som ska bedömas enligt bilagorna II och III.

18.3

De relevanta besluten för att göra avsteg från tillämpningen av TSD:er enligt artikel 7 i direktiv (EU) 2016/797 (när detta är tillämpligt).

18.4

Försäkran om typöverensstämmelse och följedokument (artikel 24 i direktiv (EU) 2016/797)

18.5

EG-kontrollförklaringar för mobila delsystem inbegripet åtföljande tekniska underlag (artikel 15 i direktiv (EU) 2016/797).

18.6

Underlaget som åtföljer ansökan och beslutet från det tidigare godkännandet eller, när det är tillämpligt, hänvisning till det utfärdade beslutet enligt artikel 46 och till det fullständiga åtföljande underlaget för beslutet, arkiverat i one-stop-shopen.

18.7

Specifikation, när det är tillämpligt (2), av en beskrivning av den använda metoden för kravspecificering för

a)	de väsentliga krav för delsystem som specificeras i artikel 3 och bilaga III till direktiv (EU) 2016/797,

b)	delsystemens tekniska kompatibilitet inom fordonet,

c)	delsystemens säkra integration i fordonet, och

d)	fordonets tekniska kompatibilitet med järnvägsnätet i användningsområdet.

18.8

Säkerhetsbedömningsrapport enligt den gemensamma säkerhetsmetoden för riskbedömning (artikel 15 i förordning (EU) nr 402/2013) som omfattar kravspecificeringen för de väsentliga kraven på ”säkerhet” för delsystemen och säker integration mellan delsystem.

18.9

Dokument som styrker fordonets tekniska kompatibilitet med järnvägsnätet i användningsområdet om den inte till fullo omfattas av TSD:er och/eller nationella regler.

18.10

Riskförsäkran (artikel 16 i förordning (EU) nr 402/2013) som omfattar kravspecificeringen för de väsentliga kraven på ”säkerhet” för delsystemen och säker integration mellan delsystem för aspekter som inte omfattas av TSD:erna och de nationella reglerna.

18.11

Säkerhetsbedömningsrapport enligt den gemensamma säkerhetsmetoden för riskbedömning (artikel 15 i förordning (EU) nr 402/2013) som omfattar den potentiella ändringen av fordonets övergripande säkerhetsnivå.

18.12

Riskförsäkran (artikel 16 i förordning (EU) nr 402/2013) som omfattar den potentiella ändringen av fordonets övergripande säkerhetsnivå.

18.13

Information som krävs för ERATV (enligt bilaga II till beslut 2011/665/EU).

18.14

Underhålls- och driftsdokumentation (inbegripet räddning) om detta inte ingår i punkt 18.4 och/eller 18.5.

(1) Kommissionens beslut 2007/756/EG av den 9 november 2007 om antagande av en gemensam specifikation för det nationella fordonsregistret som föreskrivs i artikel 14.4 och 14.5 i direktiv 96/48/EG och direktiv 2001/16/EG [delgivet med nr K(2007) 5357] (EUT L 305, 23.11.2007, s. 30).

(2) Den icke-standardiserade metoden.

BILAGA II

Aspekter som ska bedömas av den godkännande enheten

Den information som ska bedömas av den godkännande enheten specificeras för varje godkännandeslag. Ett X i kolumnen för det aktuella godkännandeslaget innebär att denna aspekt är obligatorisk att bedöma för det godkännandeslaget.

Första godkännande

Förnyat typgodkännande

Utvidgat användningsområde

Nytt godkännande

Godkännande av typöverensstämmelse

Ansökan stämmer överens med utgångspunkten efter förhandshantering (när detta är tillämpligt).

Den sökandes val av godkännandeslag är adekvat.

TSD:erna och annan tillämplig unionslagstiftning som identifierats av sökanden är korrekta.

Valda organ för bedömning av överensstämmelse (anmält/anmälda organ), bedömningsorgan (enligt den gemensamma säkerhetsmetoden för riskbedömning) är vederbörligen ackrediterade eller erkända som tillämpliga.

Avsteg från tillämpningen av TSD:er kan enligt bestämmelserna i artikel 7 i direktiv (EU) 2016/797 göras i fall som rör

5.1	giltighet (tid och användningsområde),

5.2	tillämplighet på projektet, och

5.3	överensstämmelse med de identifierade och tillämpliga reglerna.

6.1

Är den tillämpade metod som används för kravspecificering lämplig för ändamålet angående följande aspekter:

a)	Har den standardiserade/accepterade metoden använts, och

b)	är metoden avsedd och lämplig för de väsentliga krav den omfattar?

6.2

När den använda metoden inte är standardiserad eller omfattar andra väsentliga krav än den är avsedd för ska följande aspekter kontrolleras för att avgöra om de beaktas och omfattas i tillräckligt hög grad av metoden:

a)	Tillämpad grad av oberoende bedömning.

b)	Systemdefinition.

c)	Identifiering av riskkällor och klassificering.

d)	Principer för riskacceptans.

e)	Riskvärdering.

f)	Fastställda krav

g)	Påvisande av överensstämmelse med kraven.

h)	Hantering av riskkällor (logg).

Tillräcklig bevisning från den metod som använts för kravspecificeringen:

7.1

När riskhanteringsprocessen som beskrivs i bilaga I till förordning (EU) nr 402/2013 har använts som metod för kravspecificering ska följande kontrolleras:

a)	Förslagsställarens försäkran enligt den gemensamma säkerhetsmetoden för riskbedömning (artikel 16 i förordning (EU) nr 402/2013) är undertecknad av förslagsställaren och styrker att alla identifierade riskkällor och därmed förknippade risker kontrolleras till en godtagbar nivå.

Säkerhetsbedömningsrapporten enligt den gemensamma säkerhetsmetoden för riskbedömning (artikel 15 i förordning (EU) nr 402/2013) styrker förslagsställarens försäkran för det specificerade tillämpningsområdet enligt artikel 13 och åtminstone de väsentliga säkerhetskraven för delsystem och säker integration mellan delsystemen i fordonet.

7.2

När någon annan metod än riskhanteringsprocessen som beskrivs i bilaga I till förordning (EU) nr 402/2013 har använts som metod för kravspecificering ska följande kontrolleras:

a)	Är systemdefinitionen fullständig och i överensstämmelse med fordonets konstruktion?

b)	Är identifiering och klassificering av riskkällor konsekvent och trovärdig?

c)	Har alla risker hanterats på lämpligt sätt och minskats?

d)	Har kraven som härrör från riskhanteringen spårats på rätt sätt till risken och till bevisningen för överensstämmelse med kravet?

e)	Är hanteringen av riskkällor strukturerad och konsekvent genom hela processen?

f)	Finns det ett positivt yttrande från den oberoende bedömningen?

EG-kontrollförklaringar och EG-intyg (artikel 15 i direktiv (EU) 2016/797), kontrollera följande:

8.1	Underskrifter.

8.2	Giltighet.

8.3	Tillämpningsområde.

8.4	Användningsvillkor för fordonet och andra begränsningar, bristande överensstämmelse.

8.5	Avsteg från att tillämpa TSD:er (när detta är tillämpligt).

8.6	All tillämplig lagstiftning omfattas, inbegripet annan icke-järnvägsrelaterad lagstiftning.

8.7

Driftskompatibilitetskomponenter (giltighet, tillämpningsområde, användningsvillkor och andra begränsningar):

a)	EG-intyg om överensstämmelse.

b)	EG-intyg om lämplighet för användning.

Rapporter från organ för bedömning av överensstämmelse (artikel 15 i direktiv (EU) 2016/797), kontrollera följande:

9.1	Överensstämmelse med EG-kontrollförklaringar och EG-intyg.

9.2	Alla tillämpliga regler omfattas.

9.3	Avvikelser och bristande överensstämmelse (när detta är tillämpligt) är identifierade och motsvarar begärandena om att göra av steg från tillämpning av TSD:er.

9.4	Kombinationen av använda moduler är tillåten.

9.5	Användningsvillkor för fordonet och andra begränsningar är korrekt identifierade och överensstämmer med villkoren i ansökan om godkännande.

9.6	De styrkande handlingar som använts av organen för bedömning av överensstämmelse motsvarar de tillämpliga bedömningssteg som beskrivs i TSD:er (konstruktionsgranskning, typprovning osv.).

10.

Kontroll av bedömningar från nationella säkerhetsmyndigheter för användningsområdet i enlighet med artikel 43.

11.

Det ursprungliga fordonstypgodkännandets giltighet.

12.

Ursprungligt fordonstypgodkännande är giltigt för det berörda användningsområdet.

13.

Befintliga användningsvillkor för fordonet och andra begränsningar.

14.

Positivt yttrande i säkerhetsbedömningsrapporten enligt den gemensamma säkerhetsmetoden för riskbedömning (artikel 15 i förordning (EU) nr 402/2013) som omfattar kravspecificeringen för de väsentliga kraven på ”säkerhet” för delsystemen och säker integration mellan delsystem.

15.

Positivt yttrande i säkerhetsbedömningsrapporten enligt den gemensamma säkerhetsmetoden för riskbedömning (artikel 15 i förordning (EU) nr 402/2013) som omfattar den potentiella ändringen av den övergripande säkerhetsnivån för fordonet (väsentlig ändring).

16.

Ändringar jämfört med den godkända fordonstypen är tillräckligt beskrivna och överensstämmer med säkerhetsbedömningsrapporten enligt den gemensamma säkerhetsmetoden för riskbedömning (artikel 15 i förordning (EU) nr 402/2013).

17.

EG-kontrollförklaringar och EG-intyg är uppdaterade i vederbörlig ordning i förhållande till de ändrade och/eller uppdaterade reglerna.

18.

Rapporterna från organ för bedömning av överensstämmelse är uppdaterade i vederbörlig ordning i förhållande till de ändrade och/eller uppdaterade reglerna enligt följande:

18.1	Ändrade och/eller uppdaterade regler omfattas.

18.2	Det finns bevisning för att fordonstypen fortfarande uppfyller kraven.

19.

Bevisning för att fordonstypens konstruktion inte har ändrats.

20.

Identifiering av det fordon eller den fordonsserie som omfattas av försäkran om överensstämmelse med fordonstypen.

21.

Försäkran om typöverensstämmelse och styrkande dokument (artikel 24 i direktiv (EU) 2016/797).

BILAGA III

Aspekter som ska bedömas av de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet

Denna bilaga är inte tillämplig när användningsområdet omfattar järnvägsnätet i hela EU och TSD:erna innehåller särskilda villkor för detta.

Den information som ska bedömas av de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna för användningsområdet i förhållande till de relevanta nationella reglerna specificeras för varje godkännandeslag. Ett X i kolumnen för det aktuella godkännandeslaget innebär att det är obligatoriskt att bedöma denna aspekt för det godkännandeslaget.

Första godkännande

Nytt godkännande

Utvidgat användningsområde

Förnyat typgodkännande

Ansökan stämmer överens med utgångspunkten efter förhandshantering (när detta är tillämpligt).

Användningsområdet för den berörda medlemsstaten är korrekt specificerat.

De nationella reglerna och kraven för det berörda användningsområdet är korrekt identifierade av sökanden.

Valda organ för bedömning av överensstämmelse som är relevanta för det berörda användningsområdet (utsett/utsedda organ), bedömningsorgan (enligt den gemensamma säkerhetsmetoden för riskbedömning) är vederbörligen ackrediterade eller erkända som tillämpliga.

Tillräcklig bevisning från den metod som använts för kravspecificeringen endast för de nationella reglerna för det berörda användningsområdet:

5.1

När någon annan metod än riskhanteringsprocessen som beskrivs i bilaga I till förordning (EU) nr 402/2013 har använts som metod för kravspecificering ska följande kontrolleras:

a)	Är systemdefinitionen fullständig och i överensstämmelse med fordonets konstruktion?

b)	Är identifiering och klassificering av riskkällor konsekvent och trovärdig?

c)	Har alla risker hanterats på lämpligt sätt och minskats?

d)	Har kraven som härrör från riskhanteringen spårats på rätt sätt till risken och till bevisningen för överensstämmelse med kravet?

EG-kontrollförklaringar och intyg (nationella regler) (artikel 15 i direktiv (EU) 2016/797), kontrollera följande:

6.1	Underskrifter.

6.2	Giltighet.

6.3	Tillämpningsområde.

6.4	Användningsvillkor för fordonet, andra begränsningar, bristande överensstämmelse.

Rapporter från organ för bedömning av överensstämmelse (artikel 15 i direktiv (EU) 2016/797), kontrollera följande:

7.1	Överensstämmelse med EG-kontrollförklaringar och intyg.

7.2	Avvikelser och bristande överensstämmelse (när detta är tillämpligt) är identifierade.

7.3	Användningsvillkor och andra begränsningar är korrekt identifierade och överensstämmer med villkoren i ansökan om godkännande.

7.4	De styrkande handlingar som använts av organ för bedömning av överensstämmelse motsvarar de tillämpliga bedömningssteg som beskrivs i nationella regler.

Befintliga användningsvillkor för fordonet och andra begränsningar.

10.

11.

12.

EG-kontrollförklaringar och EG-intyg är uppdaterade i vederbörlig ordning i förhållande till de ändrade/uppdaterade nationella reglerna.

13.

Rapporter från organ för bedömning av överensstämmelse är uppdaterade i vederbörlig ordning i förhållande till de ändrade/uppdaterade reglerna:

13.1	Ändrade/uppdaterade nationella regler omfattas.

13.2	Det finns bevisning för att fordonstypen fortfarande uppfyller kraven.

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 90

Svensk utgåva	Lagstiftning	61 årgången 6 april 2018

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Rådets beslut (EU) 2018/538 av den 7 december 2017 om undertecknande på unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av ändring 1 av samarbetsmemorandum NAT-I-9406 mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen	1
		Ändring 1 av samarbetsmemorandum NAT-I-9406 mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen	3
	*	Rådets beslut (EU) 2018/539 av den 20 mars 2018 om ingående av det bilaterala avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring	36
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/540 av den 23 november 2017 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse	38
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/541 av den 20 december 2017 om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/2358 och delegerad förordning (EU) 2017/2359 vad gäller deras tillämpningsdagar ( 1 )	59
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/542 av den 22 januari 2018 om rättelse av den grekiska språkversionen av delegerad förordning (EU) 2017/86 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i Medelhavet	61
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/543 av den 23 januari 2018 om rättelse av den spanska språkversionen av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 812/2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av varmvattenberedare, ackumulatortankar och paket med varmvattenberedare och solvärmeutrustning ( 1 )	63
	*	Kommissionens förordning (EU) 2018/544 av den 27 mars 2018 om förbud mot fiske efter blå marlin i Atlanten med fartyg som för spansk flagg	64
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/545 av den 4 april 2018 om fastställande av praktiska arrangemang i processen för godkännande av järnvägsfordon och typer av järnvägsfordon enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 ( 1 )	66
		BESLUT
	*	Europeiska centralbankens beslut (EU) 2018/546 av den 15 mars 2018 om delegering av befogenheten att anta beslut om kapitalbasen (ECB/2018/10)	105
	*	Europeiska centralbankens beslut (EU) 2018/547 av den 27 mars 2018 om att uppdra åt chefer för organisationsenheter att anta delegerade beslut om kapitalbasen (ECB/2018/11)	110

	Rättelser
*	Rättelse till rådets förordning (EU) 2018/120 av den 23 januari 2018 om fastställande för år 2018 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten och om ändring av förordning (EU) 2017/127 ( EUT L 27, 31.1.2018 )	112
*	Rättelse till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 518/2014 av den 5 mars 2014 om ändring av kommissionens delegerade förordningar (EU) nr 1059/2010, (EU) nr 1060/2010, (EU) nr 1061/2010, (EU) nr 1062/2010, (EU) nr 626/2011, (EU) nr 392/2012, (EU) nr 874/2012, (EU) nr 665/2013, (EU) nr 811/2013 och (EU) nr 812/2013 vad gäller märkning av energirelaterade produkter på internet ( EUT L 147, 17.5.2014 )	112
*	Rättelse till kommissionens förordning (EU) 2016/2282 av den 30 november 2016 om ändring av förordningarna (EG) nr 1275/2008, (EG) nr 107/2009, (EG) nr 278/2009, (EG) nr 640/2009, (EG) nr 641/2009, (EG) nr 642/2009, (EG) nr 643/2009, (EU) nr 1015/2010, (EU) nr 1016/2010, (EU) nr 327/2011, (EU) nr 206/2012, (EU) nr 547/2012, (EU) nr 932/2012, (EU) nr 617/2013, (EU) nr 666/2013, (EU) nr 813/2013, (EU) nr 814/2013, (EU) nr 66/2014, (EU) nr 548/2014, (EU) nr 1253/2014, (EU) 2015/1095, (EU) 2015/1185, (EU) 2015/1188, (EU) 2015/1189 och (EU) 2016/2281 vad gäller användningen av toleranser i kontrollförfaranden ( EUT L 346, 20.12.2016 )	115
*	Rättelse till kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/254 av den 30 november 2016 om ändring av delegerade förordningar (EU) nr 1059/2010, (EU) nr 1060/2010, (EU) nr 1061/2010, (EU) nr 1062/2010, (EU) nr 626/2011, (EU) nr 392/2012, (EU) nr 874/2012, (EU) nr 665/2013, (EU) nr 811/2013, (EU) nr 812/2013, (EU) nr 65/2014, (EU) nr 1254/2014, (EU) 2015/1094, (EU) 2015/1186 och (EU) 2015/1187 vad gäller användningen av toleranser i kontrollförfaranden ( EUT L 38, 15.2.2017 )	115
*	Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/842 av den 17 maj 2017 om förnyelse av godkännandet av Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08 som ett verksamt ämne med låg risk i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ( EUT L 125, 18.5.2017 )	116

Nr	01/TQ120
Medlemsstat	Spanien
Bestånd	BUM/ATLANT
Art	Blå marlin (Makaira nigricans)
Område	Atlanten
Datum	1.1.2018