(1)

Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 917/2011 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet).

(2)

Åtgärderna infördes i form av en värdetull och nivån på den tull som infördes låg på från 13,9 (3) % till 36,5 % för de samarbetsvilliga tillverkarna. För de kinesiska företag som antingen inte gav sig till känna eller inte var samarbetsvilliga under undersökningen infördes dessutom en tullsats på 69,7 %.

(3)

Efter offentliggörandet av tillkännagivandet om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (4) för de gällande antidumpningsåtgärderna, mottog kommissionen en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande åtgärderna (nedan kallad begäran) i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2016/1036 (nedan kallad grundförordningen).

(4)

Begäran ingavs av European Ceramic Tile Manufacturers' Federation (nedan kallad sökanden eller CET) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av keramiska plattor.

(5)

Begäran motiverades med att om åtgärderna upphörde skulle det sannolikt leda till fortsatt eller återkommande dumpning och fortsatt eller återkommande skada för unionsindustrin.

(6)

Efter att ha fastställt att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång offentliggjorde kommissionen den 13 september 2016 i Europeiska unionens officiella tidning (5) (nedan kallat tillkännagivande om inledande) att en översyn vid giltighetstidens utgång skulle inledas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(7)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden 1 juli 2015–30 juni 2016 (nedan kallad översynsperioden eller ÖP i tabeller). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2013 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(8)

Kommissionen underrättade officiellt sökandena, andra kända unionstillverkare, exporterande tillverkare i Kina, kända importörer, användare och handlare man visste var berörda, organisationer som representerar unionstillverkare och användare och företrädare för exportländerna om att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts.

(9)

De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörd.

(10)

Unionstillverkarna, företrädda av sökanden, tog tillfället i akt att, i enlighet med artikel 19.1 i grundförordningen, begära att deras namn skulle hemlighållas av rädsla för att de kan komma att utsättas för repressalier från kunder eller konkurrenter som berörs av undersökningen. Kommissionen prövade var och en av dessa ansökningar om konfidentialitet. Kommissionen kom fram till att det faktiskt fanns tecken på en betydande risk för repressalier i samtliga fall och godkände att namnen på dessa företag inte skulle lämnas ut.

(11)

Kinesiska handelskammaren för importörer och exportörer av metaller, mineraler och kemikalier (Chinese Chamber of Commerce of Metals, Minerals & Chemicals Importers & Exporters, nedan kallad CCCMC) begärde att bli hörd. Utfrågningen ägde rum den 6 december 2016.

(12)

Vid utfrågningen och i sina efterföljande inlagor begärde CCCMC fullständig tillgång till dumpningsmarginalen, prispåverkan, skademarginalen och beräkningar av skadeindikatorer, samt all annan konfidentiell information som låg till grund för beräkningarna. CCCMC hävdade att de advokater som skulle beviljas tillgång är registrerade vid ett europeiskt advokatsamfund och omfattas av stränga yrkesregler, och om de avslöjar konfidentiell information till kunder skulle det leda till allvarliga disciplinära åtgärder, inklusive uteslutning ur advokatsamfundet och eventuella straffrättsliga åtgärder. CCCMC hävdade att tillgång till konfidentiella handlingar inte skulle stå i strid med kommissionens skyldighet att skydda konfidentiella uppgifter, samtidigt som det skulle möjliggöra ett effektivt utövande av rätten till försvar.

(13)

I artikel 19 i grundförordningen fastställs att kommissionen inte får yppa uppgifter som till sin natur är konfidentiella utan uttryckligt tillstånd från uppgiftslämnaren. Det föreskrivs inte att någon annan part, såsom advokater som är medlemmar i ett europeiskt advokatsamfund, beviljas tillgång. Enligt domstolens rättspraxis måste dessutom skyddet av rätten till försvar, om så krävs, bringas i överensstämmelse med principen om konfidentialitet, vilket uttryckligen föreskrivs i artikel 19 i grundförordningen (6). Samtidigt som överensstämmelsen tillåter mottagandet av sådana icke-konfidentiella sammanfattningar av sådana uppgifter (som gjorts exempelvis i form av intervall och/eller indexerade uppgifter) är det inte absolut fastställt när den informationen inte skulle leda till röjande av affärshemligheter. I linje med det, och även om CCCMC kunde ha beviljats tillgång till, exempelvis, intervall och/eller indexerade delar av den begärda informationen, ansågs ett fullständigt offentliggörande av den informationen inte överensstämma med skyldigheten att skydda konfidentiella uppgifter. I samma utsträckning, och eftersom unionslagstiftaren inte förutsåg detta undantag i grundförordningen, ansåg kommissionen att den omständigheten att advokater som är registrerade vid ett europeiskt advokatsamfund omfattas av stränga yrkesregler och kan omfattas av sanktioner vid överträdelse av dessa regler inte gör det möjligt för kommissionen att bevilja åtkomst i strid med tillämplig lagstiftning. Kommissionen drog därför slutsatsen att man inte kunde bevilja åtkomst till konfidentiell information för advokater som är registrerade vid ett europeiskt advokatsamfund. I vilket fall som helst finns det en ytterligare faktor för att i detta sammanhang säkra de berörda parternas rätt till försvar, nämligen möjligheten att åberopa förhörsombudet i handelsförfaranden i enlighet med artikel 15 i dennes mandat (7), som inte ifrågasatte kommissionens ståndpunkt om konfidentialitet. Kommissionen ansåg följaktligen att uppgifterna genom yppandet av dokumenten var tillräckliga för att uppfylla den förstnämndas rätt till försvar.

(14)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(15)

På grundval av de uppgifter som sökanden lämnat, konstaterade kommissionen att Kinas keramikindustri var mycket fragmenterad. 2014 fanns 1 452 tillverkare i landet. Mot bakgrund av det tydligen mycket stora antalet exporterande tillverkare i Kina förutsågs ett stickprovsförfarande i tillkännagivandet om inledande.

(16)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. De uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande skickades till 119 företag i Kina.

(17)

19 tillverkare eller grupper av tillverkare i Kina lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med tanke på antalet företag som skulle ha kunnat ge sig tillkänna, ansågs detta vara låg samarbetsvilja. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett preliminärt urval av fyra grupper exporterande tillverkare på grundval av deras deklarerade exportvolym till unionen under översynsperioden och deras produktionskapacitet som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Efter meddelandet till berörda parter om det preliminära urvalet, avbröt gruppen av exporterande tillverkare som hade den största produktionskapaciteten sitt samarbete. Det föreslagna urvalet ändrades följaktligen genom tillägg av de exporterande tillverkare som hade den näst största produktionskapaciteten. Efter meddelandet om det ändrade urvalet till de berörda parterna mottogs inga synpunkter. Förslaget till urval bekräftades därför i enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen.

(18)

De fyra grupperna av exporterande tillverkare i urvalet hade en årsproduktion på 55 miljoner m2 av den berörda produkten, vilket motsvarar omkring 34 % av den totala deklarerade produktionen och försäljningen för alla samarbetsvilliga exporterande tillverkare eller grupper av exporterande tillverkare av den berörda produkten till unionen. Enligt Eurostat stod de fyra grupper som ingick i urvalet för cirka 8 % av Kinas totala export till unionen under översynsperioden.

(19)

I tillkännagivandet om inledandet angav kommissionen att den gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen urvalet på grundval av den största representativa försäljnings- och produktionsvolymen, med hänsyn tagen både till geografisk spridning och till den starka fragmenteringen av unionsindustrin för keramiska plattor i linje med den metod som beskrivs nedan i skälen 20 och 21.

(20)

I den ursprungliga undersökningen drog kommissionen slutsatsen att sektorn för keramiska plattor är mycket fragmenterad. För att se till att resultaten från stora företag inte dominerar skadeanalysen och för att se till att situationen för de små och medelstora företagen, som tillsammans svarar för den största andelen av unionstillverkningen, har beaktats tillräckligt, beslutade kommissionen därför att inrätta tre segment på grundval av den årliga produktionsvolymen:

(21)

Kommissionens undersökning visade inte på några förändringar av marknaden för keramiska plattor, som fortsätter att vara fragmenterad och alltså domineras av små tillverkare i unionen, till skillnad från större tillverkare som kan påverka marknadens inriktning. Kommissionen ansåg därför att den stora fragmenteringen av sektorn för keramiska plattor också borde beaktas i samband med den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång. Den beslutade därför att tillämpa samma metod för urvalet av stickprovet som i den ursprungliga undersökningen och ansåg att alla segment, dvs. små, medelstora och stora företag, skulle vara representerade i stickprovet.

(22)

Det preliminära stickprovet bestod av nio unionstillverkare. De unionstillverkare som ingick i stickprovet stod för mer än 8,5 % av den sammanlagda uppskattade unionstillverkningen under 2015. Företag från alla tre segment var representerade: två företag tillhörde segmentet stora företag, tre tillhörde segmentet medelstora företag och fyra segmentet små företag. De företag som ingick i urvalet var belägna i Tyskland, Italien, Polen, Portugal och Spanien.

(23)

För att återspegla de olika situationer som kan föreligga i unionen i de olika medlemsstaterna, tog kommissionen under stickprovsförfarandet även hänsyn till den geografiska spridningen (se skäl 19). Urvalet omfattade således medlemsstater där cirka 90 % av produktionen sker. De metoder som kommissionen använde innebar därför att urvalet var representativt för unionsproduktionen som helhet och i överensstämmelse med artikel 17.1 i grundförordningen.

(24)

Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter mottogs inom den angivna tidsfristen och det preliminära urvalet bekräftades därmed. Urvalet ansågs representativt för unionsindustrin.

(25)

Den 28 oktober 2016, 11 dagar efter tillkännagivandet av det slutliga urvalet, informerade en av de unionstillverkare som ingick i urvalet, den polske tillverkaren, kommissionen att den hade beslutat att inte längre samarbeta i undersökningen. För att inte påverka urvalets representativitet, beslutade kommissionen att ersätta företaget med en annan unionstillverkare från samma marknadssegment och informerade alla berörda parter om ändringen av urvalet. Det nya urvalet motsvarade 7,7 % av unionens totala produktion. Det nya urvalet omfattade medlemsstater där cirka 80 % av produktionen sker. Det icke-samarbetsvilliga företaget ersattes av ett företag från samma marknadssegment för att se till att det slutliga urvalet fortfarande var representativt för unionsindustrin, även om den oväntade bristande samarbetsviljan hos det första företaget ofrånkomligen försämrade representativiteten i fråga om unionens sammanlagda produktion.

(26)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombads alla kända (totalt fler än 1 000) importörer/distributörer att fylla i det stickprovsformulär som bifogades tillkännagivandet om inledande.

(27)

Elva företag besvarade stickprovsformuläret. Kommissionen valde ut fyra företag. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen urvalet av de icke-närstående importörerna på grundval av storleken på importen med beaktande av den geografiska spridningen. Importörerna i urvalet var belägna i Belgien, Danmark och Tyskland. De icke-närstående importörerna som ingick i urvalet stod för cirka 6,5 % av den totala importen från Kina.

(28)

Den 30 november 2016 meddelade en av de icke-närstående importörerna som ingår i urvalet kommissionen att den har beslutat att inte längre samarbeta med undersökningen. Det slutgiltiga urvalet av icke-närstående importörer bestod därför av tre icke-närstående importörer. De stod ändå för omkring 6 % av den sammanlagda importen från Kina. Det slutgiltiga urvalet ansågs därför vara representativt.

(29)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och sannolikheten för återkommande skada och för fastställandet av unionens intresse.

(30)

Kommissionen sände frågeformulär till de fyra kinesiska exporterande tillverkare/grupper av exporterande tillverkare som ingick i urvalet, de två tillverkarna i det jämförbara landet, de nio unionstillverkare som ingick i urvalet och de fyra icke-närstående importörer som gav sig till känna under stickprovsförfarandet. Efter det att frågeformulären skickats ut, avbröt en grupp exporterande tillverkare och en icke-närstående importör som bägge ingick i urvalet samarbetet (se skälen 17 och 25).

(31)

Fullständiga svar på frågeformuläret mottogs från tre grupper exporterande tillverkare som ingick i urvalet, två tillverkare i det jämförbara landet, de nio unionstillverkare som ingick i urvalet samt de tre icke-närstående importörerna.

(32)

Kommissionen genomförde kontroller på plats hos följande företag:

(33)

Den 2 augusti 2017 meddelande kommissionen alla berörda parter de viktigaste omständigheterna och övervägandena i undersökningen och uppmanade dem att senast den 3 september 2017 inkomma med skriftliga synpunkter och/eller begära ett möte med kommissionen och/eller förhörsombudet i handelsförfaranden.

(34)

Tre kinesiska exporterande tillverkare, CCCMC, en importör i unionen och sökanden lämnade synpunkter efter meddelandet av uppgifter, och ett möte mellan kommissionens avdelningar och CCCMC ägde rum den 22 september 2017.

(35)

Genom skrivelser av den 17 augusti 2017 och den 6 september 2017 begärde CCCMC att kommissionen skulle lämna information om ett antal aspekter rörande beräkningarna av dumpning och av skada, förutom uppgifterna i den öppna akten, som vidarebefordras till berörda parter. CCCMC hävdade att eftersom kommissionen inte tillhandahållit dessa uppgifter, kunde varken CCCMC eller de kinesiska exporterande tillverkarna till fullo utöva sin rätt till försvar.

(36)

Kommissionen analyserade varje enskild uppgift som CCCMC begärde. Genom skrivelser av den 25 augusti 2017 och den 20 september 2017 lämnade kommissionen alla uppgifter till CCCMC, eller direkt till de kinesiska exporterande tillverkarna, t.ex. en förteckning över produkttyper som tillverkades av unionsindustrin eller uppgifter om justeringar för beräkningen av prisunderskridandet, med undantag för uppgifter som saknades, som inte ingick i akten, eller som var konfidentiella. Om uppgifterna saknades, inte ingick i akten, eller ansågs vara konfidentiella, motiverade kommissionen på lämpligt sätt avslaget. Framförallt genomförde kommissionen inga övergripande aggregerade beräkningar av prisunderskridande eller beräkningar av prisunderskridande per produktkontrollnummer (nedan kallat produktkontrollnummer eller produkttyp) (snarare än per exporterande tillverkare). Därför ingick dessa uppgifter inte i akten. Kommissionen ansåg att CCCMC hade möjlighet att utöva sin rätt till försvar i tillräcklig utsträckning även utan tillgång till dessa uppgifter.

(37)

När det gäller konfidentiella uppgifter, till exempel unionsindustrins priser och försäljningsvolymer per produkttyp, erinrade kommissionen om att den är skyldig att skydda sådana uppgifter i enlighet med artikel 19 i grundförordningen. Dessutom ansåg kommissionen att den öppna akten som gjorts tillgänglig för alla parter, även CCCMC, innehöll alla uppgifter som är relevanta för framläggandet av deras fall och som använts i undersökningen. Om uppgifterna ansågs konfidentiella, innehöll den öppna akten meningsfulla sammanfattningar av dem. Alla berörda parter, inklusive CCCMC, hade tillgång till den öppna akten och kunde konsultera dess innehåll.

(38)

Sammanfattningsvis ansåg kommissionen således att samtliga parter, inklusive CCCMC, getts möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar. Kommissionen avslog därför denna begäran.

(39)

Den berörda produkten är glaserade och oglaserade ”gatstenar”, trottoarplattor, golvplattor o.d., plattor för eldstäder samt väggplattor, av keramiskt material, glaserade och oglaserade mosaikbitar o.d., av keramiskt material, även på underlag (nedan kallad den berörda produkten), som för närvarande klassificeras enligt HS-nummer 6907. Ovanstående HS-nummer är giltigt från och med den 1 januari 2017 och ersätter KN-numren 6907 10 00, 6907 90 20, 6907 90 80, 6908 10 00, 6908 90 11, 6908 90 20, 6908 90 31, 6908 90 51, 6908 90 91, 6908 90 93 och 6908 90 99 som avses i den ursprungliga undersökningen och tillkännagivandet om inledande av det nuvarande förfarandet.

(40)

Keramiska plattor används främst inom byggindustrin för att täcka väggar och golv.

(41)

Den berörda produkten och de keramiska plattor som tillverkas och säljs i Kina, och på hemmamarknaden i Förenta staterna, det jämförbara landet, samt de keramiska plattor som tillverkas och säljs i unionen av unionstillverkarna konstaterades ha samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och samma användningsområden.

(42)

Efter meddelandet av uppgifter begärde CCCMC att kommissionen skulle lämna in en mer detaljerad beskrivning av de olika produkttyperna tillverkade av unionstillverkare och tillverkare i det jämförbara landet som omfattades av ett visst produktkontrollnummer. CCCMC hävdade att det kunde finnas skillnader mellan en produkttyp som tillverkades av unionsindustrin, av industrin i det jämförbara landet och av de kinesiska exporterande tillverkarna som inte återspeglas i produktkontrollnumret och att varken de kinesiska exporterande tillverkarna eller CCCMC var medvetna om detta. CCCMC framhöll detta argument i fråga om prisjämförelsen för analysen av dumpning och skada, och ansåg att utan uppgifterna kunde CCCMC inte begära justeringar i motiverade fall och kunde därför inte fullt ut utöva sin rätt till försvar (se skälen 81–83 och 120–122).

(43)

Som kommissionen dock förklarade för CCCMC i en skrivelse av den 20 september 2017 förfogade kommissionen inte över mer detaljerade beskrivningar av de olika produkttyperna inom ett visst produktkontrollnummer och hade heller inte skäl att anse att det förelåg skillnader inom ett visst produktkontrollnummer. Som också förklaras i skäl 45, ansågs det att egenskaperna inom varje produktkontrollnummer var tillräckligt detaljerade för att täcka alla skillnader mellan de olika produkttyperna. CCCMC framförde heller inga argument för att en mer detaljerad beskrivning eller åtskillnad var nödvändig. Kommissionen avslog därför denna begäran.

(44)

CCCMC hävdade också att eftersom keramiska plattor omfattade ett stort antal produkter, borde kommissionen ha samlat in information om produkttyper som importerats från Kina och de produkttyper som tillverkades av unionsindustrin, samt ha utfört en analys per (grupper av) produkttyper (segment).

(45)

För att definiera den berörda produkten och skilja mellan olika produkttyper använde kommissionen sju egenskaper med olika fysiska särskiljande drag, t.ex. vattenabsorption, typ av beläggning (om plattorna var glaserade eller oglaserade, enkelbrända eller dubbelbrända, färgade eller ofärgade, måttjusterade eller inte), storlek och kvalitetsgrad. Samma särskiljande drag användes redan i den ursprungliga undersökningen. Ingen annan part hävdade att de inte skulle återspegla alla skillnader mellan de olika produkttyperna, och att samma produkttyp som tillverkades i unionen skiljer sig från samma produkttyp tillverkad i Kina. CCCMC lämnade heller ingen information om vilka andra särskiljande egenskaper som skulle vara nödvändiga för detta ärende. Kommissionen höll därför fast vid sin uppfattning att de särskiljande egenskaperna för varje produkttyp var tillräckligt detaljerade för att täcka alla skillnader mellan de olika produkttyperna, vilket möjliggör en rättvis produkt- och prisjämförelse.

(46)

Vidare, när det gäller påståendet om att vissa produkttyper borde vara grupperade i ett segment och analyseras separat, kunde kommissionen inte fastställa någon objektiv grund förutom skillnader som täcks av produktkontrollnumret i dessa segment. Det noteras också att det inte fanns produktgrupper som särskiljdes i den ursprungliga undersökningen. CCCMC:s begäran innehöll dessutom inget konkret förslag och ingen annan part hävdade att en gruppering av vissa produkttyper skulle vara nödvändig och berättigad. Å andra sidan ansåg kommissionen att eftersom en analys per produktkontrollnummer var mer detaljerad än en analys per segment som grupperade vissa produktkontrollnummer tillsammans, var den lämpligare. Kommissionen avslog därför denna begäran.

(47)

Mot bakgrund av ovanstående, och eftersom det inte inkommit några ytterligare synpunkter beträffande den berörda produkten och den likadana produkten, hävdade kommissionen att dessa produkter är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(48)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida ett upphörande av gällande åtgärder sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida.

(49)

Nitton exporterande tillverkare eller grupper av exporterande tillverkare besvarade frågeformuläret. De samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas deklarerade exportvolym av keramiska plattor till unionen var cirka 1,7 miljoner m2 under översynsperioden, vilket motsvarar ungefär 11 % av den totala importvolym av den berörda produkten från Kina som Eurostat registrerat under samma period. Den totala deklarerade produktionskapaciteten för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna eller grupperna av exporterande tillverkare uppgick till 207 miljoner m2, vilket motsvarar ungefär 1,5 % av den uppskattade totala kinesiska produktionskapaciteten (som uppskattas till 13,9 miljarder m2 under 2015). Närmare detaljer om produktionskapaciteten i Kina finns i avsnitt 3 a nedan.

(50)

Kommissionen har därför bedömt sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på grundval av uppgifterna från dessa tre grupper av företag.

(51)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen bestämdes normalvärdet på grundval av de priser som betalas eller ska betalas på den inhemska marknaden eller det konstruerade värdet i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat det jämförbara landet).

(52)

CCCMC invände mot metoden med jämförbart land för fastställandet av normalvärdet i sig med hänvisning till att avsnitt 15 i protokollet om Kinas anslutning till WTO hade löpt ut efter den 11 december 2016. Enligt CCCMC bör normalvärdet för de kinesiska exporterande tillverkarna följaktligen beräknas på grundval av inhemska priser och/eller kostnader. Efter meddelandet av uppgifter upprepade CCCMC dessa påståenden.

(53)

Kommissionen påminde om att alla kinesiska exporterande tillverkare hade möjlighet att lämna in ansökningar om marknadsekonomisk status för att möjliggöra individuella beräkningar av dumpningsmarginalen. Ingen av exportörerna utnyttjade den möjligheten. Därför fastställdes normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land, i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen. Påståendet avvisades därför.

(54)

I den ursprungliga undersökningen användes Förenta staterna som jämförbart land i syfte att fastställa normalvärdet med avseende på Kina.

(55)

I tillkännagivandet om inledande informerade kommissionen de berörda parterna om att den planerade att använda Förenta staterna som jämförbart land och uppmanade parterna att lämna synpunkter. I tillkännagivandet om inledande nämndes att andra tillverkare i länder med marknadsekonomi kan finnas i bl.a. Turkiet, Förenade Arabemiraten, Indien och Brasilien. Dessa kommer också att granskas.

(56)

CCCMC uttryckte tvivel om lämpligheten av att använda Förenta staterna som jämförbart land efter det att ärendet inleddes. CCCMC ansåg att Förenta staterna inte var ett lämpligt jämförbart land och gjorde gällande att det fanns en skillnad i ekonomisk utveckling mellan Kina och Förenta staterna och att förbrukningen av keramiska plattor inom golvmarknaden i Förenta staterna var låg. CCCMC ansåg att det vore lämpligare att välja Brasilien, Indien, Mexiko eller Turkiet som jämförbart land, eftersom dessa länder och Kina befann sig på ungefär samma utvecklingsnivå och hade en jämförbar inhemsk konsumtion.

(57)

När det gäller Förenta staterna hävdade CET att det fanns en hög grad av konkurrens på den inhemska marknaden bland flera produkter som är fullt jämförbara med dem som exporterades från Kina. Vidare hävdade CET att tillgången på råvaror och energi var likartad mellan Förenta staterna och Kina och att de kvantiteter som såldes på den amerikanska marknaden gjorde Förenta staterna till ett representativt val som jämförbart land.

(58)

Med anledning av dessa synpunkter kontaktade kommissionen representationerna i de ovannämnda länderna samt länderna med den största importen av keramiska plattor till unionen för att be om deras hjälp med att identifiera tillverkare i sina respektive länder som kan inbjudas att samarbeta i egenskap av tillverkare i ett jämförbart land. Dessutom skickades begäran om samarbete till de kända tillverkarna i det jämförbara landet och till sammanslutningar av tillverkare.

(59)

Tio tillverkare var villiga att samarbeta i undersökningen. De är belägna i Förenta staterna (3), Brasilien (2) och Indien (5). Kommissionen skickade den 20 januari 2017 frågeformuläret för jämförbara länder till dem. Ingen indisk tillverkare svarade. När det gäller exporterande tillverkare från Brasilien, svarade en tillverkare inte, och den andra avbröt samarbetet. När det gäller Förenta staterna drog sig en ur samarbetet och två tillverkare besvarade frågorna.

(60)

På grundval av tillgängliga uppgifter drog kommissionen slutsatsen att Förenta staterna hade en betydande tillverkning och en tillfredsställande konkurrensgrad på hemmamarknaden. Förenta staternas inhemska förbrukning uppgick till omkring 254 miljoner m2. Det fanns minst 28 inhemska tillverkare. Importen motsvarade dessutom 68 % av förbrukningen, främst från Kina (av en total importvolym av 49 miljoner m2). Förutom en tull på 8,5 % –10 % finns inga importrestriktioner. De amerikanska tillverkarna använder en tillverkningsprocess som liknar den som de kinesiska exporterande tillverkarna i urvalet använder. De samarbetsvilliga amerikanska tillverkarna rapporterade en försäljning på hemmamarknaden på 2,0 respektive 2,9 miljoner m2.

(61)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade CCCMC att Förenta staterna inte var ett lämpligt jämförbart land och att kommissionen inte använt ett land i vilket priset för en likadan produkt bildas under förhållanden som är så lika förhållandena i exportlandet som möjligt.

(62)

När det gäller detta påstående bör det först erinras om att kommissionen tog kontakt med de officiella representationerna och/eller tillverkare i Brasilien, Indien, Indonesien, Malaysia, Mexiko, Ryssland, Serbien, Thailand, Tunisien, Turkiet, Ukraina, Förenade Arabemiraten och Förenta staterna. Men som framgår av skäl 59 var det bara två tillverkare som samarbetade.

(63)

Såsom nämns i skäl 60 ansågs Förenta staterna lämpligt som jämförbart land, eftersom Förenta staterna hade en betydande produktion, förbrukning och en tillfredsställande konkurrensgrad på sin hemmamarknad. Påståendet tillbakavisades därför.

(64)

Efter meddelandet av uppgifter ifrågasatte en av importörerna valet av de två amerikanska tillverkarna som var närstående unionstillverkare och fastställandet av normalvärdet för Kina på grundval av dessa två tillverkare. Det kan därför råda tvivel om uppgifterna från dessa två tillverkare är objektiva.

(65)

Kommissionen påpekade att även om en tillverkare i det jämförbara landet står en unionstillverkare nära, innebär en sådan koppling ändå inte att fastställandet av normalvärdet vederläggs eller påverkas (9).

(66)

Mot bakgrund av ovanstående och i avsaknad av ytterligare synpunkter konstaterade kommissionen att Förenta staterna var ett lämpligt jämförbart land i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen.

(67)

Uppgifterna från de två samarbetsvilliga tillverkarna i det jämförbara landet låg till grund för fastställandet av normalvärdet.

(68)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först huruvida den sammanlagda försäljningsvolym på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder som tillverkarna i det jämförbara landet stod för under översynsperioden var representativ. Dessa tillverkares sammanlagda försäljningsvolym jämfördes därför med den sammanlagda mängden av den berörda produkten som exporterades till unionen av var och en av de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet. På grundval av denna jämförelse fann kommissionen att den likadana produkten såldes i representativa mängder på den amerikanska hemmamarknaden.

(69)

För det andra jämförde kommissionen för varje produkttyp försäljningsvolymen på den amerikanska marknaden med exportvolymerna till unionen för var och en av de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Denna jämförelse visade att två direkt jämförbara produkttyper inte såldes i representativa mängder i Förenta staterna. Därför konstruerades normalvärdet för dessa produkttyper på grundval av deras försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, vinst och ersättningar vid normal handel.

(70)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade CCCMC att det inte är meningsfullt att jämföra försäljningsvolymen för tillverkare i det jämförbara landet på deras inhemska marknad med de kinesiska exporterande tillverkarnas exportvolym, eftersom det saknas koppling mellan dem. Kommissionens analys sade därför ingenting om hur representativ försäljningen på den amerikanska marknaden var i fråga om dessa produkttyper.

(71)

I analogi med situationen för en dumpningsberäkning i marknadsekonomier, kontrollerade kommissionen om transaktionerna skedde i tillräckliga mängder i fråga om enskilda produkttyper i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Eftersom dessa båda produkttyper utgjorde 0,70 % respektive 0,09 % av den kinesiska exporterande tillverkarens exportförsäljning, ansåg kommissionen att försäljningen på den amerikanska marknaden inte var representativ och konstruerade normalvärdet. Kommissionen ansåg dessutom att den använda metoden inte påverkade fastställandet av dumpningsmarginalen. Påståendet avvisas därför.

(72)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under översynsperioden, för att avgöra om man kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(73)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(74)

I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet av priserna för all försäljning på hemmamarknaden av produkttypen under undersökningsperioden.

(75)

Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp enbart av den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttyperna under undersökningsperioden, om

(76)

Analysen av försäljningen på hemmamarknaden visade att normalvärdet för tio produkttyper fastställdes på grundval av den metod som nämns i skäl 74 och för sju produkttyper på grundval av den metod som nämns i skäl 75.

(77)

De samarbetsvilliga amerikanska tillverkarna rapporterade sammanlagt sjutton produkttyper, medan de kinesiska samarbetsvilliga exporterande tillverkarna rapporterade totalt femton produkttyper. Jämförelsen mellan de produkttyper som exporteras av de kinesiska tillverkarna och säljs av de amerikanska tillverkarna visade dock att det fanns en direkt matchning för bara två produkttyper. Det begränsade antalet matchande produkttyper kunde förklaras med den relativt komplexa definitionen av produkttyper med sju egenskaper och 672 möjliga kombinationer (inklusive, men inte begränsat till, porslin/icke-porslin, sju typer av behandlingsytor, förekomsten av enkel/dubbel eller ingen glasyr). Eftersom det är ett krav att beakta 100 % av exportförsäljningen vid dumpningsberäkningarna, behövde vissa justeringar göras i matchningssyfte.

(78)

För det första har kommissionen beslutat att öka jämförbarheten genom att konstruera normalvärdet för andra produkttyper. I detta avseende erinras om att de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna sålde två produkttyper som inte var av porslin till unionen (omkring 6 % av den totala exportvolymen till unionen). De amerikanska tillverkarna i det jämförbara landet tillverkade dock inga produkttyper som inte var av porslin. Kommissionen beslutade därför att konstruera tillverkningskostnaderna för produkttyper som inte var av porslin genom en jämförelse mellan unionsindustrins kostnader för tillverkning av porslinsprodukter och produkter som inte var av porslin. Tillverkningskostnaden för produkttyper som inte var av porslin befanns vara 30 % lägre än för produkttyper av porslin. Det förhållande som erhölls tillämpades på de 17 produkttyper som rapporterats av amerikanska tillverkare för att matcha dessa med de produkttyper som de kinesiska exporterande tillverkarna rapporterat.

(79)

De kinesiska exporterande tillverkarna rapporterade om försäljning av oglaserade keramiska plattor (fyra produkttyper som stod för cirka 56 % av den totala exportvolymen till unionen) för vilka det saknades direkt matchning med de produkttyper som såldes av de samarbetsvilliga amerikanska tillverkarna. Med hjälp av samma metod som beskrivs i skäl 78 konstruerade kommissionen tillverkningskostnaderna för enkelglaserade produkttyper genom att jämföra unionsindustrins kostnader för enkelglaserade och oglaserade produkttyper. Tillverkningskostnaden för oglaserade keramiska plattor befanns vara 6 % lägre än för enkelglaserade produkttyper. Det förhållande som erhölls tillämpades på de 17 produkttyper som rapporterats av de amerikanska tillverkarna.

(80)

På grundval av de ytterligare konstruerade normalvärdena matchade tre produkttyper mellan de produkttyper som tillverkas av de amerikanska tillverkarna och de kinesiska exporterande tillverkarna. Slutligen, i fråga om de produkttyper för vilka ingen direkt matchning var möjlig, beslutade kommissionen att jämföra de produkttyper som såldes av de kinesiska exporterande tillverkarna med de amerikanska produkttyper med närmast tekniska egenskaper och lägsta normalvärde.

(81)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade två berörda parter att kommissionen hade underlåtit att lämna ut uppgifter om de specifika produkttyperna från tillverkarna i det jämförbara landet. De hävdade vidare att de inte hade möjlighet att avgöra om det fanns skillnader (som inte återspeglas av produktkontrollnumret) som motiverade en justering.

(82)

Kommissionen informerade berörda parter om beräkningarna av normalvärdet per produkttyp. Såsom nämns i skäl 45 definierades produkttyperna på grundval av följande tekniska egenskaper: vattenabsorption, typ av beläggning (om plattorna var glaserade enkelbrända, glaserade dubbelbrända eller oglaserade), polerade eller icke-polerade, färgade eller ofärgade, måttjusterade eller inte, arbetsytans storlek och kvalitetsgrad.

(83)

Ingen av de berörda parterna lämnade synpunkter på definitionen av produkttyper eller föreslog några ytterligare relevanta metoder eller lämnade in kompletterande information. Kommissionen ansåg att definitionerna av produkttyp var tillräckliga för att täcka alla olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet. Påståendet avvisades därför. En kinesisk exporterande tillverkare som ingick i urvalet hävdade dessutom att kommissionen inte borde använda den vägda genomsnittliga vinsten och marginalerna för försäljnings- och administrationskostnader för försäljningen på hemmamarknaden i det jämförbara landet vid fastställandet av det konstruerade normalvärdet, utan den vägda genomsnittliga vinsten och marginalerna för försäljnings- och administrationskostnaderna för produkttyperna med närmaste tekniska egenskaper.

(84)

I det aktuella fallet varken tillverkades eller såldes produkttyperna av den berörda parten i det jämförbara landet. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet på grundval av tillverkningskostnaden för produkttyper med de närmaste tekniska egenskaperna, och i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen, de genomsnittliga beloppen för försäljnings- och administrationskostnader (se ovan) och vinst baserade på faktiska uppgifter från tillverkarna i det jämförbara landet om tillverkning och försäljning av den likadana produkten vid normal handel. Denna begäran avvisades därför.

(85)

De tre grupper av exporterande tillverkare som ingick i urvalet exporterade direkt till unionen i form av direktförsäljning av den berörda produkten till oberoende kunder i unionen. Exportpriset fastställdes därför till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen under översynsperioden i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(86)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset för den exporterande tillverkaren i urvalet på grundval av priset fritt fabrik. När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten.

(87)

När det gäller priset på det jämförbara landets hemmamarknad gjordes justeringar för inhemska transportkostnader, kreditkostnader, handläggningskostnader, förpackningskostnader och provisioner samt för handelsled. När det gäller exportpriserna för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet gjordes justeringar för transport, försäkring, handläggning, kreditkostnader, bankavgifter, förpackningskostnader, importavgifter, tullar och provisioner.

(88)

Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten i det jämförbara landet med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren som ingick urvalet, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(89)

På grundval av ovanstående befanns de vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns under översynsperioden, före tull, uppgå till mellan 66 % och 231 %.

(90)

Kommissionen fann att kinesiska exporterande tillverkare (med högre volymer än i den ursprungliga undersökningen) fortsatte att exportera keramiska plattor till unionen till dumpade priser under översynsperioden.

(91)

Kommissionen undersökte ytterligare om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Vid sin undersökning tittade kommissionen närmare på den kinesiska produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten, kinesiska exportörers beteende på andra marknader, situationen på den kinesiska hemmamarknaden och hur attraktiv unionsmarknaden är.

(92)

Som nämns ovan gav sig nitton kinesiska exporterande tillverkare eller grupper av exporterande tillverkare till känna, vilket motsvarar endast 1,5 % av den beräknade kinesiska produktionskapaciteten under 2015. De tre kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet och som kontrollerats under ett kontrollbesök motsvarade en bråkdel (närmare bestämt 0,3 %) av den beräknade kinesiska tillverkningen. De uppgifter som kommissionen förfogade över i fråga om produktion och outnyttjad kapacitet från kinesiska exporterande tillverkare var därför begränsade.

(93)

Därför var det nödvändigt att basera de flesta av nedanstående undersökningsresultat rörande fortsatt eller återkommande dumpning på andra källor, dvs. uppgifter från Eurostat, den kinesiska exportdatabasen och den information som lämnades av unionsindustrin i begäran om översyn. Analysen av informationen visade följande.

(94)

De kinesiska tillverkarna har byggt upp omfattande produktionskapacitet i fråga om keramiska plattor som fortsätter att med god marginal överstiga unionens produktionskapacitet. Under det senaste decenniet har kinesiska tillverkare kraftigt ökat produktionen och produktionskapaciteten och fortsätter att göra det. Den kinesiska produktionskapaciteten i fråga om keramiska plattor ökade med nästan 30 % mellan 2011 och 2014, från 10,8 till 13,9 miljarder m2. Dessutom ökade antalet kinesiska tillverkare av keramiska plattor kraftigt med nästan 20 % mellan 2014 och 2016, från 1 452 stycken under 2014 till 1 777. Produktionskapaciteten för år 2016 uppskattades till cirka 17 miljarder m2 genom extrapolering av produktionskapaciteten från antalet producerande företag (10).

(95)

Enligt samma kinesiska statistiska källor ökade den faktiska produktionen från 8,7 miljarder m2 under 2011 till 11,1 miljarder m2 under 2016, det vill säga en ökning med 2,4 miljarder m2 under perioden. Produktionen av keramiska plattor ökade dock inte i samma takt som den installerade kapaciteten för produktion av keramiska plattor i Kina under den perioden: produktionskapaciteten ökade med 6,2 miljarder m2 (från 10,8 miljarder m2 under 2011 till 17 miljarder m2 under 2016). Den outnyttjade kapaciteten ökade alltså från 20 % under 2011 till 35 % i slutet av 2016, vilket motsvarar en ökning på 3,8 miljarder m2. Denna outnyttjade produktionskapacitet är flera gånger högre än den totala förbrukningen i unionen som låg på cirka 879 miljoner m2 under översynsperioden.

(96)

Den information som samlades in under kontrollen på plats visade att mellan 2013 och översynsperioden minskade de kontrollerade exporterande tillverkarnas kapacitetsutnyttjande från 74 % till 54 % och antalet anställda med sjönk med 25 %. Tillverkarna stoppade produktionen under två månader under det första kvartalet 2017, eftersom lagren nådde en nivå motsvarande 67 % av den totala produktionen under översynsperioden. I slutet av översynsperioden hade de tre exporterande tillverkare som ingick i urvalet lager på 23 miljoner m2 (under översynsperioden importerade unionen 15 miljoner m2 från Kina).

(97)

Sammanfattningsvis skulle, med tanke på att Kina har stor tillgänglig produktionskapacitet och därmed möjlighet att öka sin tillverkningsvolym med kort varsel, ett upphävande av de gällande åtgärderna sannolikt leda till en ökning av kinesisk dumpad lågprisimport på unionsmarknaden.

(98)

De kinesiska tillverkarna exporterar betydande mängder keramiska plattor till andra tredjeländer än unionen, framför allt Förenta staterna, Filippinerna, Saudiarabien, Sydkorea, Indonesien, Thailand och Australien.

(99)

Kommissionen jämförde de genomsnittliga priserna för den berörda produkten tillverkad av dessa producenter på de viktigaste exportmarknader som nämns ovan under översynsperioden med det genomsnittliga exportpriset till unionen. Denna jämförelse gjordes på grundval av uppgifter från den kinesiska exportdatabasen där exporten uttrycks i US-dollar och på fob-basis. Kvantiteterna uttrycks i kilo.

(100)

Exportpriserna till unionen var betydligt högre än till de övriga viktigaste exportmarknaderna. Det genomsnittliga exportpriset till unionen var cirka 0,46 US-dollar per kilo, medan de genomsnittliga exportpriserna till de övriga viktigaste exportmarknaderna var cirka 0,34 US-dollar per kilo.

(101)

Enligt den kinesiska exportdatabasen sjönk försäljningspriserna till resten av världen ytterligare efter översynsperioden. Under andra halvåret 2016 sjönk de genomsnittliga exportpriserna till de främsta exportmarknaderna jämfört med exportpriserna under översynsperioden (– 37 % för Filippinerna, – 26 % för Saudiarabien, – 22 % för Förenta staterna och omkring – 13 % för Sydkorea och Australien).

(102)

Den beräknade efterfrågan i unionen är en bråkdel av den tillgängliga outnyttjade kapaciteten på den kinesiska inhemska marknaden. Innan åtgärderna infördes, var unionen en traditionell exportmarknad för Kina. I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att den kinesiska importen i genomsnitt uppgick till 65 miljoner m2 per år, vilket är mer än tre gånger den nuvarande exportnivån till EU. Det genomsnittliga priset på unionsmarknaden (0,46 US-dollar/kg) är också högre än det genomsnittliga kinesiska exportpriset (0,34 US-dollar/kg) på Kinas viktigaste exportmarknader. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla, är det därför troligt att de kinesiska tillverkarna kommer att försöka öka sin försäljning till unionen genom att använda sina tillgängliga kapaciteter.

(103)

Undersökningen visade att priserna för den kinesiska exporten av keramiska plattor till unionen och till Kinas huvudsakliga exportmarknader var lägre än det normalvärde som fastställdes under översynsperioden. Dessutom ökade både produktionskapaciteten och produktionen fortfarande i Kina. Landets exportvolym var ganska stabil och det finns inget som tyder på att den inhemska förbrukningen i Kina skulle kunna absorbera de enorma mängder som produceras och som finns i lager. Berörda parter har inte heller kunnat förklara hur dessa kvantiteter skulle kunna absorberas på annat sätt utan att detta innebär ett hot mot unionen.

(104)

Mot bakgrund av detta, och i avsaknad av synpunkter från berörda parter, ansåg kommissionen att det är sannolikt att betydande volymer av kinesiska keramiska plattor skulle exporteras till unionen till dumpade priser, om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(105)

Unionsindustrin har inte genomgått betydande strukturförändringar sedan den ursprungliga undersökningen. Industrin är fortfarande mycket fragmenterad, och de små och medelstora företagen utgör tillsammans en betydande andel av marknaden (66 % på grundval av tillverkningsvolymen under 2015). Den likadana produkten tillverkades av cirka 500 unionstillverkare under översynsperioden. De utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(106)

Såsom beskrivs i skäl 20 beaktade kommissionen den kraftiga fragmenteringen av unionsindustrin när den valde ut unionstillverkare, så att företag från varje sektor var representerade. För att avspegla respektive andel (viktning) för varje segment av unionens totala produktion och för att ge en representativ bild av situationen för unionsindustrin, använde kommissionen respektive andel (viktning) för att väga vissa mikroekonomiska indikatorer (se skäl 144) för de utvalda företagen i det aktuella segmentet, i enlighet med den metod som användes i den ursprungliga undersökningen.

(107)

Viktningen fastställdes på grundval av uppgifter som lämnats av den sökande, nämligen produktionsvolymerna under 2015 för företag som är placerade i de länder som svarar för 79 % av unionens produktion (11). Viktningen gjordes på följande vis: små företag med en produktion på mindre än fem miljoner kvadratmeter stod för 41 % av den totala produktionen i unionen, medelstora företag med en produktion på mellan fem och tio miljoner kvadratmeter stod för 25 % av den totala produktionen i unionen och stora företag stod för 34 % av den totala produktionen i unionen.

(108)

Förbrukningen i unionen fastställdes genom att man lade samman nettoförsäljningen i unionen och import från Kina och tredjeländer. Produktionsvolymerna grundades på uppgifter från Eurostat och uppgifter som erhållits från CET-medlemmar.

(109)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen

(110)

Unionens förbrukning ökade under skadeundersökningsperioden. Den största ökningen (12 %) skedde mellan 2013 och 2014, från en volym på 750 miljoner m2 till omkring 837 miljoner m2. Totalt sett under hela skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen med 17 % från 750 miljoner m2 till 879 miljoner m2 under översynsperioden.

(111)

Jämfört med skadeundersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen var förbrukningen dock fortfarande 37 % lägre under översynsperioden än 2007, då den uppgick till cirka 1,4 miljarder m2. Minskningen av förbrukningen efter 2007 orsakades av en nedgång i den inhemska förbrukningen efter krisen i euroområdet och efterföljande kraftiga lågkonjunktur inom byggsektorn (12).

(112)

Volymerna och marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.

(113)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades volymen och marknadsandelen för importen från Kina på följande sätt:

Tabell 2

Volym och marknadsandel för importen från Kina

(114)

Efter införandet av antidumpningstullarna minskade importen av keramiska plattor från Kina avsevärt (13). Den kinesiska importen förekom dock fortfarande på unionsmarknaden, och under översynsperioden motsvarade den cirka 15 miljoner m2 i fråga om importvolym och 1,7 % uttryckt som procentandel av marknadsandelarna.

(115)

Importvolymerna från Kina minskade med 34 % under översynsperioden jämfört med 2013, från cirka 22,7miljoner m2 till cirka 15 miljoner m2. Marknadsandelen för importen från Kina minskade från 3,2 % 2013 till cirka 1,7 % under översynsperioden.

(116)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades det genomsnittliga importpriset från Kina på följande sätt:

Tabell 3

Genomsnittligt importpris från Kina

(117)

De genomsnittliga importpriserna från Kina ökade under skadeundersökningsperioden med 14 % från 5,07 euro/m2 till 5,78 euro/m2, med en topp under 2015 när priset ökade med 21 % till 6,13 euro/m2.

(118)

I syfte att analysera prisunderskridandet jämfördes för varje produkttyp unionstillverkarnas vägda genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, med motsvarande vägda genomsnittliga priser för importen från Kina till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivån med lämpliga justeringar för gällande tullar och kostnader som uppstår efter importen. För de produkttyper som saknade motsvarande produkttyp gjordes jämförelsen genom justering av närmast liknande produkttyp. Justeringarna måste göras särskilt för dubbelbrända glaserade och oglaserade produkttyper där det saknades motsvarande produkttyper från unionsindustrins sida.

(119)

Jämförelsen visade att under översynsperioden, och trots det ökade genomsnittliga priset cif vid unionens gräns, såsom förklaras i skäl 90, såldes importen från Kina av den berörda produkten i unionen till priser som underskred unionsindustrins priser. Nivån för prisunderskridandet uppgick, uttryckt i procent av unionsindustrins priser, till mellan 17 % och 50 %. Beräkningarna bygger på uppgifter från de utvalda unionstillverkarna och de utvalda exporterande tillverkarna i Kina.

(120)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade CCCMC att bedömningen av prisunderskridande var bristfällig, eftersom varken CCCMC eller de kinesiska exporterande tillverkarna hade möjlighet att på ett ändamålsenligt sätt utöva sin rätt till försvar, beroende på att de saknade möjlighet att upptäcka skillnader mellan produkter tillverkade av unionsindustrin och produkter tillverkade av de kinesiska exporterande tillverkarna och därför inte kunde begära justeringar.

(121)

När det gäller potentiella skillnader mellan unionens produkter och produkter importerade från Kina hade kommissionen, av de skäl som anges i avsnitt B, inte skäl att anse att det förelåg skillnader inom ett visst produkttypnummer. Tvärtom gjorde definitionen av produktkontrollnumret att det var möjligt att göra en fullständig prisjämförelse mellan den berörda produkten och den likadana produkten (se avsnitt B).

(122)

Den part som begär en justering måste basera sin begäran på en rimlig uppskattning av skillnadens marknadsvärde. Ingen av parterna lämnade dock in någon begäran om justering av en viss produkttyp till kommissionen. De enda justeringar kommissionen gjorde gällde därför dubbelbrända glaserade och oglaserade produkttyper där det saknades motsvarande produkttyper från unionsindustrins sida, såsom förklaras i skäl 118. Som ett resultat av begäran från CCCMC av den 6 september 2017, lämnade kommissionen uppgifter om dessa justeringar, särskilt i fråga om de aktuella produkttypnumren och anpassningen, till de två berörda exporterande tillverkarna i urvalet för att ge dem möjlighet att inkomma med synpunkter. De sistnämnda återkom inte i frågan.

(123)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade CCCMC också att kommissionen borde ha genomfört (och offentliggjort) en analys av prisunderskridandet, inte bara per exporterande tillverkare utan också övergripande (på grundval av ett vägt genomsnitt). Dessutom hävdade CCCMC att kommissionen borde ha genomfört (och offentliggjort) en analys av prisunderskridandet per produkttyp, som enligt CCCMC:s uppfattning var det enda sättet att dra meningsfulla slutsatser om möjligheten för den kinesiska importen att utöva pristryck på unionsindustrins försäljning. Dessutom begärde CCCMC att kommissionen även skulle lämna upplysningar om den totala volymen och försäljningsvärdet per produktkontrollnummer för all försäljning från unionsindustrin som inte användes för beräkningarna av prisunderskridandet.

(124)

Såsom kommissionen informerade CCCMC genom skrivelser av den 25 augusti 2017 och den 20 september 2017, hade den gjort beräkningarna av prisunderskridandet per exporterande tillverkare på individuell basis och i fråga om de produkttyper som såldes av de enskilda kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Kommissionen ansåg att det inte var relevant för bedömningen av sannolikheten för återkommande skada att genomföra en analys av den övergripande nivån på prisunderskridande eller en analys av prisunderskridandet per produkttyp, eftersom det skulle innebära en aggregering av uppgifter i fråga om de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet per produkttyp. Den typ av aggregerad beräkning som CCCMC begärde skulle under alla förhållanden ha varit meningslös, eftersom sådan information inte påverkar analysen av sannolikheten för återkommande skada. Dessutom skulle aggregerade beräkningar inte möjliggöra för en enskild exporterande tillverkare att fastställa huruvida kommissionen på ett korrekt sätt använde sina uppgifter för beräkningen av prisunderskridandet. Den exporterande tillverkaren skulle därför inte vara i stånd att utöva sin rätt till försvar. Av den anledningen genomförde kommissionen ingen sådan beräkning. I stället har kommissionen genomfört en analys av prisunderskridandet per exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Följaktligen behövde kommissionen inte göra den begärda analysen.

(125)

Kommissionen erinrade också om att det aktuella fallet var en översyn vid giltighetstidens utgång. De gällande åtgärderna ledde till en betydande minskning av importen av keramiska plattor (från cirka 66 miljoner m2 under den ursprungliga undersökningsperioden till omkring 15 miljoner m2 under översynsperioden i den nuvarande undersökningen). Analysen av prisunderskridandet kunde därför endast grunda sig på ett begränsat antal produkttyper av den berörda produkten som exporterades från Kina till unionen. Syftet med en analys av prisunderskridande för varje exporterande tillverkare var att analysera huruvida de kinesiska exporterande tillverkarna skulle underskrida priserna i unionen om åtgärderna skulle upphöra.

(126)

Å andra sidan ansågs inte det övergripande prisunderskridandet och prisunderskridandet per produkttyp relevanta för bedömningen av sannolikheten för återkommande skada och ingår därför inte i akten. Kommissionen ansåg att den inte var skyldig att genomföra och (offentliggöra) beräkningar som inte genomförts. Kommissionen beslutade därför att avslå begäran.

(127)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades importen från andra tredjeländer och importens marknadsandel på följande sätt:

Tabell 4

Import från andra tredjeländer och deras marknadsandel

(128)

Under skadeundersökningsperioden kom de största importvolymerna från Turkiet (med en marknadsandel på nästan 4 % under översynsperioden), Förenade Arabemiraten (med en marknadsandel på nästan 2 % under översynsperioden) och Indien (med en marknadsandel på ungefär 0,5 % under översynsperioden). Den totala marknadsandelen från tredjeländer uppgick till 7,84 % under översynsperioden. Marknadsandelen förblev relativt stabil under hela skadeundersökningsperioden, med en topp under 2015 då den uppgick till 8,26 %.

(129)

De genomsnittliga importpriserna från Turkiet ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden till 6,11 euro/m2 under översynsperioden. De genomsnittliga importpriserna från Förenade Arabemiraten sjönk med 58 % under skadeundersökningsperioden till 3,27 euro/m2 under översynsperioden. De genomsnittliga importpriserna på 4,67 euro/m2 från Indien var 8 % högre under översynsperioden jämfört med priserna under 2013. De genomsnittliga importpriserna från samtliga importländer förutom Kina sjönk med 10 % under skadeundersökningsperioden till 5,26 euro/m2.

(130)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och index av betydelse för unionsindustrins tillstånd.

(131)

Såsom nämns i skäl 19 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(132)

Kommissionen skilde mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer när den fastställde skadan. Den bedömde de makroekonomiska indikatorerna för hela unionsindustrin på grundval av den information som sökanden tillhandahöll i begäran om översyn och de uppgifter om unionstillverkarna som ingick i urvalet som justerats på grundval av uppgifterna i dessa unionstillverkares svar för översynsperioden. Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna endast för de företag som ingick i urvalet på grundval av svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(133)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet och dumpningsmarginalens storlek.

(134)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittliga försäljningspriser, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(135)

Uppgifter om unionsindustrins tillverkning under skadeundersökningsperioden fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat och uppgifter som samlats in av CET.

(136)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(137)

Unionens totala tillverkning ökade med 10 % under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden uppgick den till 1,24 miljarder m2. Under samma period ökade förbrukningen i unionen med 18 % (se tabell 1).

(138)

Produktionskapaciteten var stabil under skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet ökade med 8 % och uppgick till runt 81 % under skadeundersökningsperioden.

(139)

Med unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel avses unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden till oberoende kunder: De fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat och uppgifter som samlats in av CET. De utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(140)

Unionsindustrins försäljningsvolym ökade med 19 % under skadeundersökningsperioden. Under samma period förblev unionsindustrins marknadsandel relativt stabil, med en ökning på 1 %. Unionsindustrin hade en marknadsandel på omkring 90 % under översynsperioden.

(141)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(142)

Sysselsättningen förblev stabil under skadeundersökningsperioden. Produktiviteten uttryckt som tillverkningsvolymen (m2) per anställd ökade med 10 % under skadeundersökningsperioden.

(143)

Dumpningsmarginalerna anges i skäl (89). Alla marginaler ligger väsentligt över miniminivån.

(144)

För vissa mikroekonomiska indikatorer som uttrycks i annat än absoluta värden – nämligen i procent eller per enhet (försäljningspris, tillverkningskostnad, lönsamhet och räntabilitet) viktades siffrorna i enlighet med den metod som användes i den ursprungliga undersökningen för att återspegla det segmentets andel av den sammanlagda unionstillverkningen (se skäl 20) med tillämpning av varje segments specifika andel av den sammanlagda unionstillverkningen (se skäl 107).

(145)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittliga försäljningspriser

(146)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen ökade med 2 % under skadeundersökningsperioden. Under samma period minskade produktionskostnaden per enhet med 9 %.

(147)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Arbetskraftskostnader

(148)

Mellan 2013 och översynsperioden ökade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd för unionstillverkarna som ingick i urvalet med 7 %.

(149)

Unionsindustrins lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

(150)

Utgående lager, både absolut sett och som andel av tillverkningen, minskade under skadeundersökningsperioden (med 12 % respektive 22 %).

(151)

De relativt höga lagernivåerna uttryckta i procent av tillverkningen är en följd av den minskade förbrukningen och därigenom efterfrågan under de senaste åren, efter krisen i byggbranschen efter 2007. Det faktum att keramiska plattor är produkter som är beroende av trender vid tidpunkten för försäljningen bidrog till svårigheterna för företag att hitta efterfrågan på sina lager, och på så vis minska lagren. Förbrukningen under översynsperioden var dock ännu lägre (37 % lägre) än under 2007 (se skäl 111).

(152)

Under skadeundersökningsperioden sjönk unionsindustrins tillverkningskostnader per enhet för keramiska plattor med 9 %.

(153)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning. Den utvecklades på följande sätt:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(154)

Under skadeundersökningsperioden blev unionsindustrins lönsamhet positiv med en kraftig ökning från – 5,8 % till 2,0 %. Ökningen sammanfaller under den perioden med en god utveckling av indikatorer som påverkar lönsamheten positivt, exempelvis: en ökning med 2 % av försäljningspriset per enhet (se skäl 145), och en minskning av produktionskostnaden per enhet med 9 % (se skäl 152). Totalt sett, på makroekonomisk nivå, ökade produktionen med 10 % under skadeundersökningsperioden (se skäl 137), och unionen fick ytterligare 1 % av marknadsandelen (se skäl 140).

(155)

Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att investera i sin verksamhet. Kassaflödet ökade markant mellan 2013 och 2014 (med 190 %) och låg därefter kvar på en oförändrad nivå.

(156)

Investeringarna ökade med 39 % under skadeundersökningsperioden. Företagen i sektorn för keramiska plattor behöver ständigt investera i modernisering av utrustning för att kunna följa marknadsutvecklingen. Detta gäller särskilt investeringar i pressar för keramiska plattor som gör det möjligt att följa trender, och investeringar i effektivare ugnar som är en av de största flaskhalsarna vid tillverkningen av keramiska plattor.

(157)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av fasta tillgångar. Den utvecklades också positivt under skadeundersökningsperioden och blev positiv, vilket återspeglar den allmänna uppåtgående trenden.

(158)

Unionsindustrin lyckades återhämta sig från den tidigare dumpningen. Unionens ekonomiska situation förbättrades under skadeundersökningsperioden jämfört med dess ekonomiska situation under den ursprungliga undersökningsperioden. Även om gällande åtgärder inte utestängde kinesiska tillverkare från unionsmarknaden, gjorde de det möjligt för unionstillverkarna att bibehålla marknadsandelar, vilket gynnade unionsindustrins ekonomiska utveckling.

(159)

Under skadeundersökningsperioden visade således alla skadeindikatorer en positiv trend. Både produktionen och försäljningen ökade under skadeundersökningsperioden. Försäljningspriset förblev relativt stabilt, men produktionskostnaderna sjönk. Även om den fortfarande är relativt hög, har lagerhållningsnivån sjunkit. Både kassaflödet och avkastningen på investeringar steg avsevärt.

(160)

Alla dessa indikatorer hade en positiv inverkan på unionsindustrins lönsamhet, som under översynsperioden gick från att vara negativ till att bli positiv.

(161)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(162)

Så som fastställts ovan (se skälen 103 och 104) skedde den kinesiska importen till dumpade priser under översynsperioden och det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna skulle tillåtas upphöra.

(163)

Eftersom unionsindustrin inte längre led väsentlig skada, bedömde kommissionen huruvida det skulle vara sannolikt att skadan skulle återkomma om åtgärderna skulle tillåtas upphöra.

(164)

För att fastställa sannolikheten för återkommande skada analyserades följande aspekter: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft, bland annat förekomsten av antidumpnings- eller utjämningsåtgärder i fråga om keramiska plattor i andra tredjeländer, kinesiska exporterande tillverkares prissättning i andra tredjeländer och inverkan på unionsindustrins situation. Den ökade förbrukningen i unionen och unionsindustrins lönsamhetssituation under översynsperioden beaktades också i analysen.

(165)

Kina är världens största tillverkare av keramiska plattor, och står för mer än hälften av världens totala produktion. Den sammanlagda produktionen för 2016 beräknas uppgå till över elva miljarder m2 keramiska plattor (se skäl 95).

(166)

Samtidigt var den tillgängliga outnyttjade kapaciteten i Kina mycket hög i jämförelse med unionsmarknadens storlek. År 2016 uppskattades den till cirka sex miljarder m2 (se skäl 95). Jämfört med detta, uppgick tillverkningen i unionen under översynsperioden till omkring 1,24 miljarder m2 och förbrukningen av plattor var endast 879 miljoner m2 under samma period. Den kinesiska outnyttjade kapaciteten är alltså mer än sex gånger högre än förbrukningen i unionen.

(167)

Kommissionen fastställde även att de kinesiska exporterande tillverkarna har stora lager som de kan börja exportera vid den tidpunkt då åtgärderna upphör att gälla (se skäl 96). Att döma av informationen från de kinesiska exporterande tillverkarna i urvalet, kan lagren motsvara upp till två tredjedelar av deras produktion av keramiska plattor.

(168)

Även om unionsmarknaden för keramiska plattor är mindre när det gäller förbrukning jämfört med exempelvis Asien, står den ändå för omkring 7 % av den globala förbrukningen av keramiska plattor. Som framgår av tabell 1 ovan ökade dessutom förbrukningen i unionen av den berörda produkten från 750 158 ton till 878 968 ton mellan 2013 och översynsperioden. Detta visar att unionens förbrukning är fortsatt stark och att unionsmarknaden, på grund av sin relativt höga och ständigt ökande förbrukning, är fortsatt attraktiv för kinesiska exporterande tillverkare.

(169)

Innan åtgärderna infördes, uppgick den kinesiska importen till i genomsnitt cirka 65 miljoner m2 per år. Det faktum att den kinesiska importen, förvisso på en lägre nivå (se tabell 2), inte upphörde efter införandet av åtgärder bekräftar att de kinesiska exporterande tillverkarna anser att unionsmarknaden är attraktiv och fortsätter sälja på unionsmarknaden.

(170)

Dessutom införde andra tredjeländer (14) antidumpningsåtgärder på import av keramiska plattor från Kina, vilket kommer att göra det svårare för de kinesiska exporterande tillverkarna att exportera till dessa marknader och göra unionsmarknaden ännu attraktivare eftersom den exporten skulle kunna styras dit.

(171)

Ytterligare en viktig faktor som visar unionsmarknadens attraktionskraft är priset på den berörda produkten när den säljs av de kinesiska exporterande tillverkarna på tredjelandsmarknader. De exportpriser som tas ut av de exporterande tillverkarna i urvalet på den berörda produkten på marknader i tredjeländer är högre än de priser som dessa tillverkare tar ut på unionsmarknaden, men de är fortfarande betydligt lägre än unionsindustrins priser på unionsmarknaden. Under översynsperioden var det genomsnittliga exportpriset för den berörda produkten vid de kinesiska exporterande tillverkarnas export till tredjelandsmarknader i genomsnitt 15 – 25 % lägre än det genomsnittliga priset på keramiska plattor på unionsmarknaden.

(172)

Ytterligare en faktor som visar att unionsmarknaden är attraktiv är de högre priserna på keramiska plattor på unionsmarknaden. Under översynsperioden var det genomsnittliga exportpriset från de kinesiska exporterande tillverkarna till unionen i genomsnitt 30–40 % lägre än det genomsnittliga priset på keramiska plattor på unionsmarknaden. Även om Förenade Arabemiratens och Indiens nuvarande priser är lägre de kinesiska priserna, är deras volymer och tillväxtpotential inte jämförbara med storleken på Kinas produktionskapacitet.

(173)

Med tanke på den höga outnyttjade kapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft samt andra faktorer enligt sammanfattningen i skälen 162–172, är det sannolikt att betydande volymer av lågprisade keramiska plattor skulle vara tillgängliga för försäljning/omdirigering till unionen redan på kort sikt, om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(174)

För att bedöma den sannolika påverkan av sådan kinesisk lågprisimport på unionsindustrin analyserade kommissionen först den potentiella förlusten av unionsindustrins marknadsandel. Kommissionen simulerade den inverkan som skulle bli följden om de kinesiska exporterande tillverkarna återfick marknadsandelen på 6,5 % under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen, dvs. innan åtgärderna infördes. Volymmässigt skulle det motsvara 57 miljoner m2 på grundval av förbrukningen i unionen under översynsperioden. Så som fastställdes i den ursprungliga undersökningen, var en sådan mängd dumpad import av keramiska plattor från Kina tidigare tillräckligt för att vålla väsentlig skada för unionsindustrin.

(175)

Kommissionen ansåg att eftersom det genomsnittliga försäljningspriset för import från tredjeland till unionen är lägre än de kinesiska exporterande tillverkarnas pris, skulle Kina om lågt prissatta kinesiska keramiska plattor skulle dyka upp på unionsmarknaden igen, först kunna vinna marknadsandelar på bekostnad av unionsindustrin, innan landet tog över marknadsandelar från tredjeländers export till unionen.

(176)

Om man antar att ökningen av importen leder till en motsvarande minskning av produktions- och försäljningsvolymerna för unionsindustrin, skulle det alltså leda till att tillverkningskostnaden per enhet för unionsindustrin skulle öka från 8,95 euro/m2 till 9,09 euro/m2. Den ökade tillverkningskostnaden per enhet skulle leda till att unionsindustrins lönsamhet skulle försämras till ett ekonomiskt nollresultat (dvs. att intäkterna uppgår till summan av fasta och rörliga kostnader).

(177)

Importvolymen på 57 miljoner m2 som användes för simuleringen baserades på en försiktig uppskattning. I själva verket kan man anta att på grund av den stora överkapaciteten och de stora lagren, skulle de kinesiska exporterande tillverkarna börja exportera ännu större volymer keramiska plattor till unionen. Dessa lager kan vid tidpunkten för upphörande av åtgärderna göras tillgängliga för export till unionen.

(178)

Faktum är att keramiska plattor är produkter som följer aktuella trender och mode. Det är därför inte sannolikt att alla lagerhållna varor skulle exporteras till unionen om åtgärderna skulle upphöra. På grund av betydande volymer ackumulerade lager, skulle dock inverkan på unionsindustrins situation kunna bli betydande, även om bara en liten del av dessa lager skulle nå unionsmarknaden.

(179)

Den enorma outnyttjade kapaciteten hos de kinesiska exporterande tillverkarna ökar dessutom sannolikheten för att keramiska plattor från Kina förs in på unionsmarknaden. Kommissionen fann att de kinesiska exporterande tillverkarna använder liknande eller samma utrustning som unionsindustrin och att de kan tillverka plattor som till stor del har liknande kvalitet och utformning som plattor tillverkade i unionen, Mot denna bakgrund, och efter ytterligare granskning, konstaterade kommissionen att det saknades stöd för påståendet att keramiska plattor var priskänsliga, och anser att ur slutanvändarens synvinkel skulle den enda avgörande faktorn vara priset. Det kan inte förnekas att priset är minst en av de avgörande faktorerna för konsumenterna vid valet av en viss produkt, vid sidan av andra faktorer som varumärke och mode, och med tanke på likheterna mellan keramiska plattor från unionen och Kina noterade kommissionen att det är sannolikt att importen av dumpade kinesiska produkter skulle pressa ner priserna i unionen och få de konsekvenser som nämns ovan (se skälen 173–178).

(180)

Det är därför sannolikt att den kinesiska dumpade importen tvingar tillverkare i unionen att anpassa sina priser till den kinesiska importen. Såsom nämns i skäl 172 deklareras den kinesiska importen i genomsnitt till priser som ligger betydligt under priset på unionsmarknaden.

(181)

För det andra undersökte kommissionen priseffekter. Den gjorde en simulering av följderna om införsel av lågprisimport från Kina till unionsmarknaden skulle pressa ned priset på den berörda produkt som säljs av unionsindustrin. På grundval av kontrollerade uppgifter från unionstillverkarna och de kinesiska exporterande tillverkarna under översynsperioden, skulle en hypotetisk prissänkning av den berörda produkt som unionstillverkarna tillverkar till de kinesiska priserna leda till en betydande minskning av lönsamheten och kraftiga förluster på 47,52 %.

(182)

För det tredje, som ett alternativ, utgick kommissionen från att unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris skulle pressas ned till en nivå som motsvarar de kinesiska exportörernas genomsnittliga försäljningspris på marknader i tredjeländer. Även i det fallet skulle, på grundval av kontrollerade uppgifter från unionstillverkarna, deras lönsamhet försämras och medföra betydande förluster på 17,15 %.

(183)

CCCMC hävdade att de simuleringar som kommissionen genomfört var bristfälliga. Enligt CCCMC hade kommissionen, när den simulerade följderna av att återställa en marknadsandel på 6,5 % för den kinesiska importen, underlåtit att beakta de olika produktutbuden, bristen på prisjämförbarhet och (brist på) konkurrens mellan produkttyperna.

(184)

CCCMC hävdade också att när kommissionen simulerade ökningen av tillverkningskostnaderna till följd av ökad försäljning från kinesiska exporterande tillverkare, hade kommissionen inte beaktat de betydande skillnaderna mellan tillverkningskostnaderna för de olika produkttyperna, och det faktum att den kinesiska importen endast gällde ett begränsat antal produkttyper.

(185)

CCCMC hävdade vidare att kommissionen, när den simulerade prispåverkan från den kinesiska importen, endast hade beaktat genomsnittliga priser och inte hade tagit hänsyn till prisskillnader för olika keramiska plattor samtidigt som den kinesiska importen var begränsad och endast omfattade ett litet antal produkttyper. CCCMC hävdade att eftersom det finns betydande skillnader mellan olika typer av keramiska plattor, råder det heller ingenkonkurrens mellan olika typer av keramiska plattor, och följaktligen kan priserna för en typ av keramiska plattor inte utöva någon prispress på en annan typ av plattor. CCCMC hävdade att kommissionen borde ha genomfört simuleringar per produkttyp och inte på aggregerad basis, vilket var fallet för beräkningarna av prisunderskridandet.

(186)

CCCMC menar därför att kommissionen hade underlåtit att fastställa sannolikheten på en tillräcklig faktabaserad grund, och inte heller hade dragit ”motiverade och lämpliga slutsatser” och underlåtit att göra en analys som skulle grundas på faktiska bevis och en objektiv granskning.

(187)

Kommissionen erinrade först om att den hade nått slutsatserna beträffande sannolikheten för återkommande skada efter att ha analyserat ett antal faktorer som produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft, de kinesiska exporterande tillverkarnas prisbeteende på andra marknader i tredjeländer, och påverkan på unionsindustrins situation (se skälen 164–172). De simuleringar kommissionen genomförde stärkte och bekräftade kommissionens slutsatser om sannolikheten för att skadan skulle återkomma om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(188)

För det andra kunde kommissionen, när den genomförde simuleringarna, bara grunda dem på uppgifter från de utvalda unionstillverkarna och aggregerade volymer och priser i fråga om de exporterande tillverkarna i Kina. Kommissionen beaktade inte heller information om produkttyper och priser för de företag som inte ingick i urvalet.

(189)

Därför var kommissionen tvungen att använda sig av ett antal antaganden, bl.a. den produktmix som importerades från Kina under översynsperioden och de genomsnittliga priserna för den. Dessa antaganden betyder inte att analysen är felaktig. Kommissionen ansåg snarare och tvärtom att den med tanke på alla övriga faktorer, exempelvis outnyttjad kapacitet och produktionskapacitet i Kina, hade varit tämligen försiktig. Analysen av andra faktorer avslöjade att om åtgärderna skulle upphöra, skulle mycket större volymer och en bredare produktmix importeras till unionen, dvs. så som var fallet under den ursprungliga undersökningsperioden. Simuleringarna visade vidare att potentiell framtida import skulle påverka unionsindustrions finansiella ställning mycket negativt och ge upphov till att skadan för unionsindustrin återkom. Kommissionen avslog därför denna begäran.

(190)

CCCMC hävdade också att slutsatsen om sannolikheten för återkommande skada var felaktig, eftersom kommissionen hade konstaterat en prispåverkan på endast en liten del av försäljningen i unionen. Det konstaterade prisunderskridandet motsvarade endast cirka 1 % av unionsindustrins totala försäljning under översynsperioden och omkring 8 % av försäljningen från de unionstillverkare som ingick i urvalet på unionsmarknaden under översynsperioden. CCCMC betonade också det låga antalet produkttyper (sex) som såldes av de kinesiska exporterande tillverkarna under undersökningsperioden (av mer än hundra som säljs av unionsindustrin). Detta faktum ger en låg matchningsgrad.

(191)

För det första erinrar kommissionen om det rörde sig om en översyn vid giltighetstidens utgång i det aktuella fallet. De gällande åtgärderna hade lett till en betydande minskning av importen av den berörda produkten från Kina. Analysen av prisunderskridandet kunde därför endast utföras på grundval av den import som ingick i urvalet och som representerade endast en av de olika faktorerna för att bedöma sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada.

(192)

För det andra är bedömningen av sannolikheten för återkommande skada framtida till sin natur till skillnad från bedömningen i den ursprungliga undersökningen. Analysen av prisunderskridande i fråga om tidigare import var endast en av indikatorerna för framtida priser och volymer för exporterande tillverkare av den berörda produkten och dess inverkan på unionsindustrin.

(193)

För det tredje visade prisanalysen av importen från de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet att trots åtgärderna, skulle alla produkttyper som importerats av dem underskrida unionsindustrins priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Om det skulle ske, skulle högre volymer och även många fler produkttyper importeras till unionen till priser som förmodligen skulle underskrida priserna i unionen. Detta pekar ytterligare på sannolikheten för återkommande skada för unionsindustrin. Kommissionen avslog därför denna begäran.

(194)

CCCMC hävdade också att avsaknaden av en analys per segment (per segment av företag) omintetgjorde alla resultat som var kopplade till skada (sannolikhet för fortsatt skada). CCCMC ansåg att kommissionen borde ha genomfört bedömningen av skada per segment, dvs. för små, medelstora och stora företag, för att möjliggöra för CCCMC att utöva sin rätt till försvar och för att analysera CCCMC:s ståndpunkt att det saknades grund för att dra slutsatsen att det var sannolikt att skadan skulle återkomma.

(195)

Kommissionen ansåg att en analys av skada per segment varken var lämplig eller nödvändig i denna översyn vid giltighetstidens utgång. Genom att låta unionstillverkare av olika storlekar ingå i urvalet så att varje segment representerades i urvalet vid fastställandet av skada och analysen av sannolikheten, återspeglades situationen för de olika segmenten automatiskt i alla slutsatser om skada. I enlighet med artiklarna 3 och 4 i grundförordningen genomfördes fastställandet av skada dessutom för unionsindustrin som helhet snarare än för enskilda producenter eller grupper av producenter. Urvalet i förevarande fall ansågs vara representativt för unionsindustrin som helhet, vilket också anges i skälen 19–25 och 105–107. Kommissionen avvisade således detta påstående.

(196)

CCCMC hävdade slutligen att kommissionen borde ha kompletterat sin analys av läget för unionsindustrin med en analys per grupp av produkttyper. Bortsett från allmänna uttalanden lämnade varken CCCMC eller någon annan berörd part uppgifter om vilka produkttyper som skulle motivera en separat analys – se skäl 46. En analys per segment ingick inte heller i den ursprungliga undersökningen. Kommissionen såg inga skäl att anse att en sådan analys var lämplig och ansåg således att detta argument var ogrundat. Kommissionen avslog därför denna begäran.

(197)

Mot bakgrund av ovanstående vidhöll kommissionen slutsatsen att skadan för unionsindustrin med all sannolikhet skulle återkomma om åtgärderna upphävs.

(198)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av befintliga åtgärder mot Kina skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(199)

Under översynsperioden hade unionsindustrin återhämtat sig från den skada den lidit till följd av den dumpade importen från Kina. Om åtgärderna mot Kina upphävs kommer skadan dock sannolikt att återkomma eftersom unionsindustrin förmodligen skulle utsättas för en stor mängd dumpad import från Kina och betydande prispress. Följaktligen skulle unionsindustrins ekonomiska situation sannolikt försämras betydligt av de skäl som beskrivs ovan (se skälen 173–197). Om man, å andra sidan, bibehåller åtgärderna skulle det ge en stabil marknad, som möjliggör för unionsindustrin att behålla sin positiva ekonomiska utveckling, samtidigt som den verkar på en rättvis och konkurrenskraftig marknad.

(200)

På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att en fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle vara i unionsindustrins intresse.

(201)

Fler än tusen kända importörer/användare kontaktades i inledningsskedet. Elva företag besvarade stickprovsformuläret och tre företag fyllde i frågeformuläret.

(202)

Två företag motsatte sig fortsatta åtgärder, och ett av dem hävdade att det inte skulle motsätta sig åtgärder om de behölls på en lägre nivå. Det återstående företaget hade inga särskilda synpunkter på om åtgärderna borde upphöra eller inte.

(203)

Samtliga tre företag ansåg att åtgärderna, tillsammans med den aktuella växelkursen och transportkostnaderna, gör det mindre attraktivt att importera keramiska plattor från Kina, och att importen från Kina kanske inte skulle öka i någon större utsträckning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Samtidigt ansåg två av de tre importörerna att innan antidumpningstullarna infördes, var importen från Kina attraktiv tack vare sin design och låga priser.

(204)

I den ursprungliga undersökningen konstaterades att införandet av åtgärder inte skulle ha någon större inverkan på importörernas verksamhet, eftersom de bland annat skulle kunna byta till andra försörjningskällor. Kommissionen noterade att under översynsperioden, och samtidigt som marknadsandelen för kinesisk import minskade med 1,7 %, uppgick importen från andra länder än Kina till en marknadsandel på nästan 8 % (se skäl 127) jämfört med 5,3 % under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen (15). Den importen påverkades inte av tullarna, eftersom importen inte har sitt ursprung i Kina. Kommissionen ansåg därför att förlängningen av åtgärder inte skulle hindra unionsimportörerna från att fortsätta köpa liknande produkter från andra källor.

(205)

Slutligen tyder den tämligen låga samarbetsviljan hos icke-närstående importörer på att fortsatta åtgärder inte skulle ha någon större negativ inverkan på deras verksamhet.

(206)

Vid inledandet kontaktades alla andra kända användare tillsammans med importörerna. Ingen användare eller intresseorganisation för användare gav sig dock till känna. I det ursprungliga ärendet beräknade kommissionen åtgärdernas inverkan på slutkonsumenterna och kom till slutsatsen att effekterna av de ökade kostnaderna per kvadratmeter var begränsade och uppgick till mindre än 0,5 euro/m2. Samtidigt var den genomsnittliga årliga förbrukningen bland konsumenter ca 2,2 m2 per person i unionen. Den genomsnittliga påverkan för konsumenterna var följaktligen 1,1 euro/m2 per person i unionen. Av samma skäl som anges i skälen 182–184 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 917/2011 ansågs detta vara obetydligt. Kommissionen har också analyserat hur åtgärderna påverkar importörer, användare och leverantörer som skulle kunna drabbas av extra kostnader eller bristande tillgång om åtgärderna införs. Man kom fram till att införandet av åtgärder inte inverkade nämnvärt på deras verksamhet.

(207)

Vid avvägning mellan motstående intressen tog kommissionen särskild hänsyn till behovet av att undanröja den snedvridning av handeln som följer av skadevållande dumpning och att återställa en effektiv konkurrens. Samtidigt som fortsatta åtgärder skulle skydda en viktig unionsindustri, däribland många små och medelstora företag, mot en trolig återkommande skada, tyder den relativt låga samarbetsviljan från importörer och användare på att ett bibehållande av åtgärderna inte skulle få en oproportionerligt negativ effekt på dem.

(208)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl till att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla åtgärderna på import av keramiska plattor med ursprung i Kina.

(209)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att bibehålla de gällande åtgärderna mot Kina. Parterna gavs även möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid efter meddelandet av uppgifter. Alla inlagor och synpunkter beaktades noggrant när så var berättigat.

(210)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder för import av keramiska plattor med ursprung i Kina som infördes genom förordning (EU) nr 917/2011 bör bibehållas i enlighet med artikel 11.6 i grundförordningen.

(211)

Denna förordning är förenlig med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.