ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 307

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

60 årgången
23 november 2017


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2177 av den 22 november 2017 om tillträde till anläggningar för tjänster och järnvägsrelaterade tjänster ( 1 )

1

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2178 av den 22 november 2017 om ändring av förordning (EU) nr 468/2010 om upprättande av EU:s förteckning över fartyg som är inblandade i olagligt, orapporterat och oreglerat fiske

14

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2179 av den 22 november 2017 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

25

 

 

BESLUT

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/2180 av den 16 november 2017 om förlängning av giltighetstiden för genomförandebeslut (EU) 2016/412 om bemyndigande för medlemsstaterna att medge tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 2000/29/EG vad gäller trä av ask med ursprung i eller bearbetat i Kanada [delgivet med nr C(2017) 7488]

57

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/2181 av den 21 november 2017 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2016/1918 om vissa skyddsåtgärder med avseende på chronic wasting disease [delgivet med nr C(2017) 7661]  ( 1 )

58

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

23.11.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 307/1


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2177

av den 22 november 2017

om tillträde till anläggningar för tjänster och järnvägsrelaterade tjänster

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (1), särskilt artikel 13.9, och

av följande skäl:

(1)

De grundläggande bestämmelserna i direktiv 2012/34/EU avseende tillträde till anläggningar för tjänster och användning av tjänster som tillhandahålls i dessa anläggningar, såsom bestämmelser om tillträdesrättigheter, grundläggande procedurregler för behandling av ansökningar och krav i fråga om offentliggörande av information, gäller för alla anläggningar för tjänster. I direktiv 2012/34/EU fastställs även olika regler för olika typer av tjänster som tillhandahålls i anläggningar för tjänster. Dessa skillnader bör också återspeglas i denna förordning.

Med hänsyn till syftet med och tillämpningsområdet för direktiv 2012/34/EU bör bestämmelserna om tillträde till tjänster som tillhandahålls i anläggningar för tjänster omfatta endast tjänster som är relaterade till tillhandahållandet av järnvägstransporttjänster.

(2)

För att undvika oproportionerliga bördor för tjänsteleverantörer av mindre betydelse förefaller det lämpligt att ge regleringsorgan möjlighet att undanta tjänsteleverantörer från alla eller vissa av bestämmelserna i denna förordning, med undantag av vissa bestämmelser om skyldigheten att offentliggöra en anläggningsbeskrivning, om regleringsorganet anser att anläggningen saknar strategisk betydelse för marknadens funktionssätt. Om den berörda marknaden för anläggningar för tjänster kännetecknas av en mångfald aktörer som tillhandahåller jämförbara tjänster i konkurrens, eller om ett regleringsorgan anser att vissa bestämmelser i denna förordning kan ha en negativ inverkan på funktionen hos marknaden för anläggningar för tjänster, bör regleringsorganet också ha rätt att bevilja sådana undantag. Detta skulle till exempel kunna vara fallet om ett järnvägsföretag tillhandahåller tjänster till ett annat järnvägsföretag för att bistå det företaget på avlägset belägna platser som en del av ett samarbete som är nödvändigt på grund av den ekonomiska kostnad som det annars skulle ådra sig.

Regleringsorgan bör bedöma ansökningar om undantag enskilt, från fall till fall. Om regleringsorganet, efter ett klagomål avseende tillträde till den berörda anläggningen för tjänster eller järnvägsrelaterade tjänsten, anser att omständigheterna har ändrats på ett sådant sätt att ett tidigare beviljat undantag har en negativ inverkan på marknaden för järnvägstransporttjänster, bör regleringsorganet se över och eventuellt upphäva undantaget.

Regleringsorgan bör säkerställa en konsekvent tillämpning av undantag i alla medlemsstater. De bör ha utarbetat gemensamma principer för tillämpningen av bestämmelserna om undantag senast den dag då artikel 2 börjar tillämpas. I enlighet med artikel 57.8 i direktiv 2012/34/EU får kommissionen vid behov anta åtgärder för att fastställa sådana principer.

Tjänsteleverantörer som har undantagits från tillämpningen av bestämmelser i denna förordning omfattas fortfarande av alla andra regler om tillträde till anläggningar för tjänster och användning av järnvägsrelaterade tjänster som fastställs i direktiv 2012/34/EU.

(3)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/352 (2) inrättas en ram för tillhandahållande av hamntjänster och gemensamma regler för finansiell insyn i hamnar. Denna förordning, i vilken det fastställs närmare bestämmelser om det förfarande och de kriterier som ska följas av tjänsteleverantörer och sökande, bör även gälla för kust- och inlandshamnsanläggningar som är kopplade till järnvägsverksamhet.

I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 (3) fastställs skyldigheter för den enhet som ansvarar för underhåll. Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i det direktivet.

(4)

Öppenhet när det gäller villkor för tillträde till anläggningar för tjänster och järnvägsrelaterade tjänster och information om avgifter är en nödvändig förutsättning för att alla sökande ska kunna få tillträde till anläggningar för tjänster och tjänster som tillhandahålls i dessa anläggningar på ett icke-diskriminerande sätt. Dolda rabatter som förhandlas fram individuellt med varje sökande utan att enhetliga principer följs skulle undergräva principen om icke-diskriminerande tillträde till anläggningar för tjänster och järnvägsrelaterade tjänster. Information om principerna för rabattsystem, vilken tillhandahålls i anläggningsbeskrivningen, bör emellertid ta hänsyn till konfidentialitetskrav avseende företagsinformation.

(5)

Direktiv 2012/34/EU ålägger tjänsteleverantörer att tillhandahålla icke-diskriminerande tillträde till anläggningar för tjänster och tjänster som tillhandahålls i dessa anläggningar. Det direktivet gäller för eget tillhandahållande av tjänster samt för tjänster som tillhandahålls av en tjänsteleverantör. När det är nödvändigt att korrigera marknadssnedvridning eller icke önskvärd marknadsutveckling bör regleringsorganet kunna begära att tjänsteleverantören öppnar anläggningen för eget tillhandahållande av tjänster, förutsatt att detta är rättsligt och tekniskt genomförbart och inte äventyrar säkerheten i driften.

(6)

Om det är nödvändigt att passera via en privat anslutningslinje eller ett sidospår för att få tillträde till en anläggning för tjänster, bör tjänsteleverantören tillhandahålla information om den privata anslutningslinjen och sidospåret. Sådan information bör göra det möjligt för sökanden att veta vem som ska kontaktas för ansökan om tillträde till denna linje i enlighet med artikel 10 i direktiv 2012/34/EU.

(7)

Infrastrukturförvaltare bör underlätta insamling av information om anläggningar för tjänster och minska den administrativa bördan för tjänsteleverantörer genom att tillhandahålla en mall på en lättillgänglig plats, exempelvis på sin webbportal. Denna mall bör utarbetas av järnvägssektorn och regleringsorgan, i samråd med tjänsteleverantörer. Tjänsteleverantörer är skyldiga att lämna all relevant information till infrastrukturförvaltaren i enlighet med artikel 31.10 i och punkt 6 i bilaga IV till direktiv 2012/34/EU. Den största infrastrukturförvaltaren, till vilken anläggningsbeskrivningen ska lämnas om den infrastrukturförvaltare till vars nät den berörda anläggningen är knuten är undantagen från skyldigheten att offentliggöra beskrivningen av järnvägsnätet, bör vara den som fastställs av medlemsstaten för deltagande i det nätverk som avses i artikel 7f i direktiv 2012/34/EU.

(8)

Olika enheter kan ha ansvar för att besluta om tillträdesvillkoren för en anläggning för tjänster, för att tilldela kapacitet i anläggningen för tjänster och för att tillhandahålla järnvägsrelaterade tjänster i anläggningen. I sådana fall ska alla berörda enheter betraktas som tjänsteleverantörer i den mening som avses i direktiv 2012/34/EU. Dessutom bör var och en av dem uppfylla kraven i denna förordning för den del som den har ansvar för. Om en anläggning ägs, förvaltas och drivs av flera enheter bör endast de enheter som faktiskt har ansvaret för att tillhandahålla informationen och besluta om ansökningar om tillträde till anläggningen för tjänster och användning av järnvägsrelaterade tjänster betraktas som tjänsteleverantörer.

(9)

Nuvarande praxis visar att det i många fall är sökande såsom befraktare och speditörer som begär tillträde till anläggningar för tjänster. Det järnvägsföretag som utses av sökanden har emellertid ofta inte något avtalsförhållande med tjänsteleverantören. Det bör därför klargöras att inte bara järnvägsföretag, utan även andra sökande, bör ha rätt att ansöka om tillträde till anläggningar för tjänster enligt de villkor som anges i denna förordning,om nationell lagstiftning föreskriver en sådan möjlighet. Sådana tjänsteleverantörer bör vara bundna av denna förordning oberoende av om de har ett avtalsförhållande med ett järnvägsföretag eller med någon annan sökande som har rätt att ansöka om kapacitet i anläggningar för tjänster i enlighet med nationell lagstiftning.

(10)

Tåglägen och kapacitet i anläggningar för tjänster tilldelas ofta av olika enheter. Det är därför viktigt att dessa enheter kommunicerar med varandra för att säkerställa att planerade tåglägen och planerade tidsintervall i anläggningar för tjänster är avstämda så att smidig och effektiv tågdrift möjliggörs. Detsamma bör gälla för situationer där en sökande begär järnvägsrelaterade tjänster i en anläggning, vilka tillhandahålls av olika leverantörer. För tjänster som inte är direkt kopplade till infrastrukturkapacitet skulle sådant samarbete inte krävas.

(11)

Datautbyte mellan enheter som beställer transporttjänster, järnvägsföretag och terminaler om lokalisering och spårning och beräknad ankomst- och avgångstid bör bidra till bättre tjänstekvalitet och kostnadseffektivitet i logistikkedjan.

(12)

Kravet på att tillgängliggöra vägledande realtidsinformation om tillgänglig anläggningskapacitet på en gemensam webbportal kan uppfyllas genom att information tillhandahålls om huruvida anläggningen är full, har begränsad återstående kapacitet eller har tillräcklig återstående kapacitet för att tillgodose varje typ av ansökan. För tjänster såsom underhåll, för vilka ett fordon måste tas ur drift under en längre period, är det inte säkert att sådan information behövs. Maximal operativ kapacitet kan vara lägre än maximal teoretisk kapacitet. Detta beror på att det kan behövas skälig ytterligare tid för att möjliggöra tillförlitliga tjänster exempelvis när ett tåg ankommer för sent till anläggningen eller vid driftstörningar. Uppgiften om kapacitet bör avse den tillgängliga operativa kapaciteten.

(13)

Tjänsteleverantörer bör inte tvinga sökande att köpa tjänster som erbjuds i en anläggning om sökanden inte behöver dem. Denna princip bör emellertid inte medföra att sökanden kan tvinga tjänsteleverantören att acceptera eget tillhandahållande av tjänster i tjänsteleverantörens lokaler om tjänsteleverantören erbjuder respektive tjänst på ett sätt som är förenligt med direktiv 2012/34/EU och denna förordning.

(14)

Om en tjänsteleverantör mottar en ansökan som står i konflikt med en annan ansökan eller redan tilldelad kapacitet bör tjänsteleverantören som ett första steg kontrollera huruvida det vore möjligt att tillgodose den nya ansökan genom att föreslå ett annat tidsintervall, ändra det tilldelade tidsintervallet om den berörda sökanden samtycker till detta eller vidta åtgärder som gör det möjligt att öka anläggningens kapacitet. Tjänsteleverantören bör inte vara skyldig att vidta åtgärder såsom att ändra öppettider eller åtgärder som skulle kräva investeringar för att öka anläggningens kapacitet. Om en sökande åtar sig att täcka investeringskostnader eller ytterligare driftskostnader som uppstår, bör tjänsteleverantören emellertid överväga detta alternativ.

(15)

Om samordningsförfarandet inte har möjliggjort sammanjämkning av konkurrerande ansökningar kan tjänsteleverantören använda prioriteringskriterier för att välja mellan konkurrerande ansökningar. Dessa kriterier bör vara icke-diskriminerande och transparenta och bör offentliggöras i den anläggningsbeskrivning som är föremål för regleringsorganets översyn.

(16)

Begreppet praktiskt möjligt alternativ omfattar olika komponenter, däribland i synnerhet följande: fysiska och tekniska egenskaper såsom lokalisering av en anläggning, tillträde via väg, järnväg, vattenväg eller kollektivtrafik, fria rummet, spårlängd och elektrifieringar; operativa egenskaper såsom öppettider, kapacitet i och runt anläggningen, krav på förarutbildning, omfattning och typ av tjänster som erbjuds; transporttjänsters dragningskraft och konkurrenskraft såsom vägval, förbindelser med andra transportslag och transporttider; ekonomiska aspekter såsom inverkan på driftskostnader och lönsamhet för de planerade tjänsterna.

(17)

Byggande av en anläggning för tjänster kräver betydande investeringar, och järnvägars nätverkskaraktär medför att det finns begränsningar i fråga om var anläggningar kan uppföras; en följd av detta är att många anläggningar för tjänster inte lätt kan dupliceras. Om ansökningar om tillträde till en anläggning inte kan tillgodoses efter samordningsförfarandet och anläggningen är nära överbelastning, bör regleringsorgan kunna begära att tjänsteleverantörer vidtar åtgärder för att optimera användningen av anläggningen. Tjänsteleverantören bör identifiera lämpliga åtgärder för att uppnå detta mål. Dessa skulle kunna inbegripa exempelvis böter som skulle betalas av sökande som underlåter att utnyttja beviljade tillträdesrättigheter, eller en anmodan till sökande att avstå från rättigheter till tillträde till en anläggning för tjänster eller till järnvägsrelaterade tjänster om de upprepade gånger och avsiktligt har underlåtit att utnyttja sådana rättigheter eller har orsakat störningar i driften av anläggningarna för tjänster eller störningar för en annan sökande.

(18)

För att på bästa sätt utnyttja befintliga anläggningar bör driften av anläggningar som inte har varit i bruk under minst två år utannonseras för leasing eller uthyrning om ett järnvägsföretag uttrycker intresse för att använda en sådan anläggning på grundval av påvisade behov. En ekonomisk enhet som är intresserad av att driva den anläggningen bör kunna delta i anbudsförfarandena och lämna ett anbud om att ta över driften av anläggningen. Ett anbudsförfarande behöver emellertid inte inledas om det pågår ett formellt förfarande för att upphäva beslutet att använda platsen för järnvägsändamål och anläggningen byggs om för andra ändamål än användning som en anläggning för tjänster.

(19)

I denna förordning fastställs en uppsättning nya regler för tjänsteleverantörer. Dessa tjänsteleverantörer behöver tid för att anpassa befintliga interna förfaranden för att säkerställa fullständig efterlevnad av alla krav i denna förordning. Denna förordning bör därför tillämpas först från och med den 1 juni 2019. Detta innebär att den anläggningsbeskrivning som krävs i enlighet med artikel 4 eller en länk till relevant information kommer att behöva utarbetas respektive tas med för första gången i beskrivningen av järnvägsnätet först för den tågplan som inleds i december 2020.

(20)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för ett gemensamt europeiskt järnvägsområde.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs närmare bestämmelser om det förfarande och de kriterier som ska följas för tillträde till de tjänster som ska tillhandahållas i de anläggningar för tjänster som förtecknas i punkterna 2, 3 och 4 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU.

Hänvisningar till sökande i denna förordning ska förstås som hänvisningar till järnvägsföretag. Om nationell lagstiftning berättigar andra sökande än järnvägsföretag att ansöka om tillträde till anläggningar för tjänster och järnvägsrelaterade tjänster, ska de relevanta bestämmelserna i denna förordning gälla även för dessa sökande i enlighet med nationell lagstiftning.

Artikel 2

Undantag

1.   Tjänsteleverantörer som avses i punkt 2 får begära att undantas från tillämpningen av alla eller vissa av bestämmelserna i denna förordning, med undantag för artiklarna 4.2 a–d, 4.2 m och 5.

Tjänsteleverantörer vid anläggningar för tjänster som existerar uteslutande för användning av operatörer av museijärnvägar för egna ändamål får begära att undantas från tillämpningen av alla bestämmelser i denna förordning.

En sådan begäran ska lämnas till regleringsorganet och ska vara vederbörligen underbyggd.

2.   Regleringsorgan får besluta att undanta tjänsteleverantörer som driver följande anläggningar för tjänster eller tillhandahåller följande tjänster:

Anläggningar för tjänster eller tjänster som inte har någon strategisk betydelse för funktionen hos marknaden för järnvägstransporttjänster, i synnerhet vad gäller anläggningens användningsgrad, typ och volym av trafik som potentiellt påverkas och typen av tjänster som erbjuds i anläggningen.

Anläggningar för tjänster eller tjänster som drivs eller tillhandahålls på en konkurrensutsatt marknad med en mångfald konkurrenter som tillhandahåller jämförbara tjänster.

Anläggningar för tjänster eller tjänster för vilka tillämpningen av denna förordning kan ha en negativ inverkan på funktionen hos marknaden för anläggningar för tjänster.

3.   Regleringsorgan ska offentliggöra alla beslut om beviljande av ett undantag som avses i punkt 2 på sin webbplats inom två veckor från antagandet av beslutet.

4.   Om kriterierna för beviljande av ett undantag som avses i punkt 2 inte längre är uppfyllda ska regleringsorganet upphäva undantaget.

5.   Regleringsorgan ska utarbeta och offentliggöra gemensamma beslutsprinciper för tillämpningen av de kriterier som avses i punkt 2.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)    grundläggande tjänst : en tjänst som tillhandahålls i någon av de anläggningar för tjänster som förtecknas i punkt 2 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU.

(2)    järnvägsrelaterad tjänst : en grundläggande tjänst, tilläggstjänst eller extra tjänst som förtecknas i punkterna 2, 3 och 4 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU.

(3)    anläggningsbeskrivning : ett dokument med detaljerad information som är nödvändig för tillträde till anläggningar för tjänster och järnvägsrelaterade tjänster.

(4)    anläggningskapacitet : möjligheten att använda en anläggning för tjänster och tillhandahålla en tjänst under en viss tidsperiod, med beaktande av den tid som behövs för att få tillträde till och lämna anläggningen.

(5)    samordningsförfarande : ett förfarande genom vilket tjänsteleverantören och sökande försöker finna en lösning på situationer där behov av tillträde till en anläggning för tjänster eller järnvägsrelaterade tjänster rör samma anläggningskapacitet och dessa behov står i konflikt med varandra.

(6)    sammankopplade anläggningar för tjänster : anläggningar för tjänster som är belägna intill varandra varvid man måste passera genom en av anläggningarna för att nå den andra.

(7)    kontrollerande enhet : ett organ eller ett företag som utövar direkt eller indirekt kontroll över en tjänsteleverantör och som också är aktivt och har en dominerande ställning på de nationella marknader för järnvägstransporttjänster för vilka anläggningen används eller utövar direkt eller indirekt kontroll över en tjänsteleverantör och ett järnvägsföretag som har en sådan ställning.

(8)    eget tillhandahållande av tjänster : en situation där ett järnvägsföretag självt utför en järnvägsrelaterad tjänst i en tjänsteleverantörs lokaler, förutsatt att järnvägsföretagets tillträde till och utnyttjande av anläggningen för eget tillhandahållande av tjänster är rättsligt och tekniskt genomförbart och inte äventyrar säkerheten i driften, samt att den berörda tjänsteleverantören erbjuder en sådan möjlighet.

(9)    omläggning : en formell process varigenom syftet med anläggningen för tjänster ändras till en annan användning än för tillhandahållandet av järnvägsrelaterade tjänster.

(10)    ad hoc-ansökan : en ansökan om tillträde, till en anläggning för tjänster eller en järnvägsrelaterad tjänst, som är kopplad till en ad hoc-ansökan om ett enskilt tågläge enligt artikel 48.1 i direktiv 2012/34/EU.

(11)    sen ansökan : en ansökan om tillträde, till en anläggning för tjänster eller en järnvägsrelaterad tjänst, som lämnas in efter utgången av en tidsfrist för inlämning av ansökningar som fastställts av tjänsteleverantören vid anläggningen i fråga.

Artikel 4

Anläggningsbeskrivning

1.   Tjänsteleverantörer ska upprätta en anläggningsbeskrivning för de anläggningar för tjänster och de tjänster som de ansvarar för.

2.   Anläggningsbeskrivningen ska inbegripa minst följande information i den utsträckning det krävs enligt denna förordning:

a)

Förteckningen över alla installationer i vilka järnvägsrelaterade tjänster tillhandahålls, inbegripet information om deras placering och öppettider.

b)

Centrala kontaktuppgifter för tjänsteleverantören.

c)

En beskrivning av de tekniska egenskaperna hos anläggningen för tjänster, såsom sidospår eller växlings- och rangerspår, teknisk utrustning för lastning och lossning, för tvättning och för underhåll samt tillgänglig lagringskapacitet. Information om privata anslutningslinjer och sidospår som inte ingår i järnvägsinfrastrukturen, men som behövs för att få tillträde till anläggningar för tjänster som är väsentliga för tillhandahållandet av järnvägstransporttjänster.

d)

En beskrivning av alla järnvägsrelaterade tjänster som tillhandahålls i anläggningen, och av deras typ (grundläggande tjänst, tilläggstjänst eller extra tjänst).

e)

Möjligheten till eget tillhandahållande av järnvägsrelaterade tjänster och därmed sammanhängande villkor.

f)

Information om förfaranden för ansökan om tillträde till anläggningen för tjänster eller till tjänster som tillhandahålls i anläggningen, eller båda, inklusive tidsfrister för inlämning av ansökningar, och tidsfrister för handläggning av sådana ansökningar.

g)

I anläggningar för tjänster som drivs av fler än en operatör eller där järnvägsrelaterade tjänster tillhandahålls av fler än en operatör: uppgift om huruvida separata ansökningar om tillträde till anläggningarna och för dessa tjänster måste lämnas in.

h)

Information om minimiinnehållet i och formatet för en ansökan om tillträde till anläggningar för tjänster och järnvägsrelaterade tjänster, eller en mall för en sådan ansökan.

i)

Åtminstone när det gäller anläggningar för tjänster som drivs och järnvägsrelaterade tjänster som tillhandahålls av tjänsteleverantörer som står under direkt eller indirekt kontroll av en kontrollerande enhet: modellavtal för tillträde och allmänna villkor.

j)

I tillämpliga fall: information om villkoren för användning av operatörens it-system, om sökande måste använda sådana system, och reglerna om skyddet av känsliga och kommersiella uppgifter.

k)

En beskrivning av det samordningsförfarande och de regleringsåtgärder som avses i artikel 10 och de prioriteringskriterier som avses i artikel 11.

l)

Information om förändringar av tekniska egenskaper och tillfälliga kapacitetsbegränsningar i anläggningen för tjänster, vilka kan ha en betydande inverkan på driften av anläggningen för tjänster, inbegripet planerade arbeten.

m)

Information om avgifter för att få tillträde till anläggningar för tjänster och avgifter för användningen av varje järnvägsrelaterad tjänst som tillhandahålls i dessa.

n)

Information om principerna för rabattsystem som erbjuds sökande, med beaktande av konfidentialitetskrav avseende företagsinformation.

Artikel 5

Offentliggörande av anläggningsbeskrivning

1.   Tjänsteleverantörer ska utan kostnad göra anläggningsbeskrivningen tillgänglig för allmänheten på ett av följande sätt:

a)

Genom att offentliggöra den på sin webbplats eller en gemensam webbportal och ge infrastrukturförvaltarna en länk som ska ingå i beskrivningen av järnvägsnätet.

b)

Genom att ge infrastrukturförvaltarna relevant och publiceringsfärdig information som ska ingå i beskrivningen av järnvägsnätet.

Om den infrastrukturförvaltare till vars nät anläggningen är knuten är undantagen från skyldigheten att offentliggöra en beskrivning av järnvägsnätet i enlighet med artikel 2.3 eller 2.4 i direktiv 2012/34/EU, ska tjänsteleverantören tillhandahålla den största infrastrukturförvaltaren den relevanta länken eller publiceringsfärdiga informationen.

2.   Infrastrukturförvaltare ska i beskrivningen av järnvägsnätet eller på sin webbportal ange tidsfristen för tillhandahållande av den information eller den länk som ska offentliggöras i beskrivningen av järnvägsnätet, för offentliggörande av dessa uppgifter senast den dag som avses i artikel 27.4 i direktiv 2012/34/EU.

Infrastrukturförvaltare ska tillhandahålla en gemensam mall som ska utarbetas av järnvägssektorn i samarbete med regleringsorgan senast den 30 juni 2018 och som tjänsteleverantörer får använda för att lämna information. Mallen ska ses över och uppdateras vid behov.

3.   Tjänsteleverantörer ska vid behov uppdatera anläggningsbeskrivningen. De ska i god tid informera de sökande som redan har ansökt om tillträde till eller tecknat sig för en eller flera tjänster i anläggningen för tjänster om alla relevanta ändringar i anläggningsbeskrivningen.

4.   När det gäller anläggningar för tjänster som drivs av fler än en tjänsteleverantör, eller om tjänster i anläggningen tillhandahålls av fler än en leverantör, ska dessa tjänsteleverantörer eller leverantörer samråda med varandra i syfte att

a)

göra sina anläggningsbeskrivningar tillgängliga på ett ställe, eller

b)

i sina anläggningsbeskrivningar ange alla tjänsteleverantörer som ansvarar för att fatta beslut om ansökningar om tillträde till anläggningen eller de järnvägsrelaterade tjänster som tillhandahålls i samma anläggning.

Om denna samordning inte ger önskat resultat får regleringsorganet anta ett beslut i vilket en av tjänsteleverantörerna utses för att uppfylla det krav som anges i första stycket. Alla relevanta kostnader ska delas mellan alla berörda tjänsteleverantörer.

5.   Den skyldighet som avses i punkt 1 och artikel 4 ska fullgöras på ett sätt som står i proportion till storleken på, de tekniska egenskaperna hos och betydelsen av den berörda anläggningen för tjänster.

Artikel 6

Ytterligare information

1.   Regleringsorganet får kräva att tjänsteleverantörer ska motivera varför de betecknar en järnvägsrelaterad tjänst som grundläggande tjänst, tilläggstjänst eller extra tjänst.

2.   På begäran av en sökande ska tjänsteleverantörer vid anläggningar som förtecknas i punkt 2 a–g i bilaga II till direktiv 2012/34/EU tillhandahålla vägledande information om tillgänglig anläggningskapacitet.

3.   Där det är tekniskt möjligt med rimliga ekonomiska insatser ska tjänsteleverantörer göra den information som avses i punkt 2 i denna artikel och information som avses i artikel 4.2 l tillgänglig på realtidsbasis genom att använda en gemensam webbportal.

Artikel 7

Samarbete om tilldelning av anläggningskapacitet och dess användning

1.   Sökande ska lämna in sina ansökningar om tillträde till anläggningar för tjänster och järnvägsrelaterade tjänster inom de tidsfrister som fastställs av tjänsteleverantörer. I förekommande fall ska tjänsteleverantörer vid anläggningar som förtecknas i punkt 2 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU vid fastställande av dessa tidsfrister ta vederbörlig hänsyn, i syfte att förebygga oförenligheter, till tidsfrister och prioriteringskriterier som fastställs av infrastrukturförvaltare för tågplaneprocessen.

2.   Tjänsteleverantörer vid anläggningar som förtecknas i punkt 2 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU och infrastrukturförvaltare ska om det är nödvändigt samarbeta i syfte att säkerställa att tilldelningarna av infrastrukturkapacitet och kapacitet i anläggningar för tjänster är förenliga. Skyldigheten att samarbeta ska också gälla för tjänsteleverantörer vid sammankopplade anläggningar för tjänster. De berörda sökandena får på begäran medverka i detta samarbete. Sökande får också begära medverkan av enheter som ansvarar för att bevilja tillträde till privata anslutningslinjer och sidospår som behövs för att få tillträde till anläggningar för tjänster som är väsentliga för tillhandahållandet av järnvägstransporttjänster i samarbetet.

Om en sökande begär tillhandahållande av tilläggstjänster eller extra tjänster som förtecknas i punkterna 3 och 4 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU och som erbjuds i anläggningen av en eller flera andra tjänsteleverantörer än den som ansvarar för beviljande av tillträde till anläggningen, får sökanden begära att alla tjänsteleverantörer som tillhandahåller dessa tjänster medverkar i samarbetet.

Så länge den tågplaneprocess som utförs av infrastrukturförvaltaren fortfarande pågår får ansökningar om tillträde till anläggningar för tjänster och järnvägsrelaterade tjänster inte avslås på grund av att ett begärt tågläge ännu inte har tilldelats. Tjänsteleverantörer vid anläggningar som förtecknas i punkt 2 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU och berörda infrastrukturförvaltare ska dock eftersträva konsekvens i sina respektive beslut.

3.   I förekommande fall ska tjänsteleverantörer, infrastrukturförvaltare och sökande samarbeta för att säkerställa en effektiv drift av tåg från och till anläggningar för tjänster. När det gäller tåg som använder järnvägsgodsterminaler, även i kust- eller inlandshamnar, ska detta samarbete inbegripa utbyte av information om lokalisering och spårning av tåg och, om tillgängligt, beräknad ankomst- och avgångstid i händelse av förseningar och störningar.

4.   På begäran av regleringsorganet ska tjänsteleverantörer skriftligen visa att de under de senaste tre åren har uppfyllt samarbetskraven i enlighet med denna artikel.

Artikel 8

Ansökningar om tillträde till anläggningar för tjänster och användning av järnvägsrelaterade tjänster

1.   Ansökningar om tillträde till anläggningar för tjänster och användning av järnvägsrelaterade tjänster får lämnas in av sökande.

2.   Sökande ska i sina ansökningar ange den anläggning för tjänster eller de järnvägsrelaterade tjänster, eller båda, som deras ansökan om tillträde gäller. Tjänsteleverantörer får inte som villkor för tillträdet till anläggningen eller tillhandahållandet av en järnvägsrelaterad tjänst kräva obligatoriskt köp av andra tjänster som inte har någon anknytning till den begärda tjänsten.

3.   Tjänsteleverantören ska bekräfta mottagandet av en ansökan utan onödigt dröjsmål. Om ansökan inte innehåller all information som krävs i enlighet med anläggningsbeskrivningen och som är nödvändig för att ett beslut ska kunna fattas, ska den berörda tjänsteleverantören informera sökanden om detta och fastställa en rimlig tidsfrist för inlämning av den information som saknas. Om sådan information inte lämnas in inom den tidsfristen, får ansökan avslås.

Artikel 9

Svar på ansökningar

1.   Efter mottagandet av all nödvändig information ska tjänsteleverantören besvara ansökningar om tillträde till och tillhandahållande av tjänster i anläggningar för tjänster som förtecknas i punkt 2 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU inom den rimliga tidsfrist som fastställs av regleringsorganet i enlighet med artikel 13.4 i direktiv 2012/34/EU. Olika tidsfrister får fastställas för olika typer av anläggningar för tjänster och/eller tjänster.

2.   Om tjänsteleverantören har svarat med ett erbjudande om tillträde till anläggningen för tjänster ska detta erbjudande vara giltigt under en rimlig tidsperiod som tjänsteleveratören anger och som ska ta hänsyn till sökandens verksamhetsbehov.

3.   Regleringsorgan ska fastställa tidsfristerna för svar på ansökningar som lämnats in av sökande i enlighet med artikel 13.4 i direktiv 2012/34/EU före offentliggörandet av den första beskrivning av järnvägsnätet som omfattas av bestämmelserna i denna genomförandeförordning för att säkerställa överensstämmelse med artikel 27.4 i direktiv 2012/34/EU.

4.   För ad hoc-ansökningar som rör tillträde till anläggningar för tjänster och tjänster som förtecknas i punkt 2 a–d och f–i i bilaga II, ska regleringsorgan vid fastställande av tidsfristerna i enlighet med artikel 13.4 i direktiv 2012/34/EU ta hänsyn till de tidsfrister som anges i artikel 48.1 i direktiv 2012/34/EU. Om regleringsorgan inte har fastställt tidsfrister för sådana ad hoc-ansökningar ska tjänsteleverantören besvara ansökan inom de tidsfrister som anges i artikel 48.1 i direktivet.

Om tjänsteleverantören har fastställt en årlig tidsfrist för inlämning av ansökningar om tillträde till anläggningar för tjänster och järnvägsrelaterade tjänster som förtecknas i punkt 2 a–d och f–i i bilaga II, ska de tidsfrister för svar på sena ansökningar som fastställs av regleringsorganet ta hänsyn till de tidsfrister som tillämpas av infrastrukturförvaltare för behandling av sådana ansökningar.

För anläggningar för tjänster och järnvägsrelaterade tjänster som förtecknas i punkt 2 e i bilaga II ska tidsfristen börja löpa så snart den rullande materielens tekniska kompatibilitet med dessa anläggningar och utrustningen har bedömts och sökanden informerats om detta.

5.   Tjänsteleverantörer som tillhandahåller tilläggstjänster och extra tjänster som förtecknas i punkterna 3 och 4 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU ska besvara ansökningar om sådana tjänster inom den tidsfrist som fastställs av regleringsorganet eller, om en sådan tidsfrist inte har fastställts, inom rimlig tid. Om en sökande lämnar in ad hoc-ansökningar om flera järnvägsrelaterade tjänster som tillhandahålls i en anläggning för tjänster och anger att endast samtidig tilldelning av dessa är av intresse, ska alla berörda tjänsteleverantörer, däribland leverantörer av tilläggstjänster och extra tjänster som förtecknas i punkterna 3 och 4 i bilaga II, besvara dessa ansökningar inom den rimliga tidsfrist som avses i punkt 4.

För järnvägsrelaterade tjänster som förtecknas i punkt 4 e i bilaga II ska tidsfristen börja löpa så snart den rullande materielens tekniska kompatibilitet med anläggningarna och utrustningen har bedömts och sökanden informerats om detta.

6.   Genom överenskommelse med den berörda sökanden får de tidsfrister som avses i punkterna 3, 4 och 5 förlängas.

7.   Rättigheter till tillträde till järnvägsinfrastruktur och järnvägsrelaterade tjänster får inte överföras till andra sökande.

8.   Om en sökande avser att inte utnyttja en rättighet till tillträde till en anläggning för tjänster eller en järnvägsrelaterad tjänst som beviljats av tjänsteleverantören, ska sökanden informera den berörda tjänsteleverantören utan onödigt dröjsmål.

Artikel 10

Samordningsförfarande

1.   Om en tjänsteleverantör vid en anläggning för tjänster som förtecknas i punkt 2 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU mottar en ansökan om tillträde till anläggningen för tjänster eller tillhandahållande av en tjänst och denna ansökan står i konflikt med en annan ansökan eller avser redan tilldelad anläggningskapacitet, ska den, genom diskussion och samordning med de berörda sökandena, försöka säkerställa att alla ansökningar tillgodoses på bästa möjliga sätt. Denna samordning ska också inbegripa leverantörer av tilläggstjänster och extra tjänster som förtecknas i punkterna 3 och 4 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU om sådana tjänster erbjuds i anläggningen och begärs av en sökande. Varje ändring av redan beviljade tillträdesrättigheter ska godkännas av den berörda sökanden.

2.   Tjänsteleverantörer vid anläggningar för tjänster som förtecknas i punkt 2 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU får inte avslå ansökningar om tillträde till sin anläggning för tjänster eller sitt tillhandahållande av en tjänst, eller anvisa praktiskt möjliga alternativ för sökanden, om kapacitet som motsvarar sökandens behov är tillgänglig i deras anläggning för tjänster eller väntas bli tillgänglig under eller efter samordningsförfarandet.

3.   Tjänsteleverantörer ska överväga olika alternativ som gör det möjligt för dem att tillgodose konkurrerande ansökningar om tillträde till anläggningen för tjänster eller tillhandahållandet av tjänster i anläggningen för tjänster. Dessa alternativ ska, när det är nödvändigt, omfatta åtgärder för att maximera den tillgängliga kapaciteten i anläggningen, i den mån det inte kräver ytterligare investeringar i resurser eller anläggningar. Sådana åtgärder kan omfatta

att föreslå en alternativ tidtabell,

att ändra öppettider eller skiftläggning, där det är möjligt,

att ge tillträde till anläggningen för eget tillhandahållande av tjänster.

4.   Sökande och tjänsteleverantörer vid anläggningen för tjänster får gemensamt begära att regleringsorganet ska delta som observatör i samordningsförfarandet.

5.   Om en ansökan om tillträde till en anläggning för tjänster som förtecknas i punkt 2 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU inte kan tillgodoses efter samordningsförfarandet och anläggningen för tjänster är nära överbelastning, får regleringsorganet begära att tjänsteleverantören vidtar åtgärder som syftar till att göra det möjligt att tillgodose ytterligare ansökningar om tillträde till dess anläggningar. Sådana åtgärder ska vara öppna och icke-diskriminerande.

Artikel 11

Prioriteringskriterier

Tjänsteleverantörer får fastställa prioriteringskriterier för tilldelning av kapacitet i händelse av konkurrerande ansökningar om tillträde till anläggningar för tjänster och järnvägsrelaterade tjänster, om sådana ansökningar inte kan tillgodoses efter samordningsförfarandet.

Sådana prioriteringskriterier ska vara icke-diskriminerande och objektiva och ska offentliggöras i anläggningsbeskrivningen i enlighet med artikel 4.2 k. De ska ta hänsyn till syftet med anläggningen, syftet med och karaktären hos de berörda järnvägstransporttjänsterna och målet att säkerställa en effektiv användning av tillgänglig kapacitet.

Prioriteringskriterierna får också ta hänsyn till följande aspekter:

Befintliga avtal.

Avsikten och förmågan att utnyttja den begärda kapaciteten, inbegripet eventuell tidigare underlåtenhet att utnyttja hela eller delar av den tilldelade kapaciteten och skälen till den underlåtenheten.

Redan tilldelade tåglägen som är kopplade till de begärda tjänsterna.

Prioriteringskriterier för tilldelning av tåglägen.

Inlämning av ansökningar i rätt tid.

Artikel 12

Praktiskt möjliga alternativ

1.   Om en ansökan om tillträde till anläggningar för tjänster och järnvägsrelaterade tjänster inte kan tillgodoses efter samordningsförfarandet ska tjänsteleverantören vid en anläggning för tjänster som förtecknas i punkt 2 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU informera den berörda sökanden och regleringsorganet, på dess begäran, utan onödigt dröjsmål. Medlemsstaterna får kräva att regleringsorganet ska informeras även i avsaknad av en sådan begäran.

2.   Tjänsteleverantören vid en anläggning för tjänster som förtecknas i punkt 2 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU och sökanden ska, om en ansökan inte kan tillgodoses, gemensamt bedöma huruvida det finns praktiskt möjliga alternativ som gör det möjligt att bedriva den berörda gods- eller persontrafiken på samma eller alternativa linjer under ekonomiskt godtagbara förhållanden. Sökanden ska inte vara tvungen att avslöja sin affärsstrategi.

3.   Vid tillämpningen av punkt 2 ska tjänsteleverantören ange möjliga alternativ, inbegripet, i förekommande fall, i andra medlemsstater, på grundval av andra anläggsbeskrivningar, information som offentliggörs på en gemensam webbportal i enlighet med artikel 5 och all information som tillhandahålls av sökanden. När möjliga alternativ föreslås ska åtminstone följande kriterier beaktas, i den mån de kan bedömas av tjänsteleverantören:

Utbytbarhet i fråga om operativa egenskaper hos den alternativa anläggningen för tjänster.

Utbytbarhet i fråga om fysiska och tekniska egenskaper hos den alternativa anläggningen för tjänster.

Tydlig inverkan på dragningskraft och konkurrenskraft hos den järnvägstransporttjänst som planeras av sökanden.

Beräknad ytterligare kostnad för sökanden.

Tjänsteleverantören ska respektera den konfidentiella naturen hos företagsinformation som sökanden tillhandahåller.

4.   Om information om kapaciteten hos det föreslagna alternativet inte är tillgänglig för allmänheten ska sökanden kontrollera den.

Sökanden ska bedöma huruvida användning av det föreslagna alternativet skulle göra det möjligt för sökanden att utföra den planerade transporttjänsten under ekonomiskt godtagbara förhållanden. Sökanden ska informera tjänsteleverantören om resultatet av sin bedömning inom en gemensamt överenskommen tidsfrist.

5.   Sökanden får anmoda tjänsteleverantören att inte ange de praktiskt möjliga alternativen och att inte inleda den gemensamma bedömningen.

Artikel 13

Avslag på ansökan om tillträde

1.   Om tjänsteleverantören vid en anläggning för tjänster som förtecknas i punkt 2 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU och sökanden kommer fram till att inga praktiskt möjliga alternativ finns, och om det inte är möjligt att tillgodose ansökan om tillträde till eller tillhandahållande av en tjänst i anläggningen efter samordningsförfarandet, får tjänsteleverantören avslå ansökan.

Om tjänsteleverantören och sökanden inte kan komma överens om ett praktiskt möjligt alternativ får tjänsteleverantören avslå ansökan med angivande av de alternativ som tjänsteleverantören anser vara praktiskt möjliga.

Sökanden får rikta ett klagomål till regleringsorganet i enlighet med artikel 13.5 i direktiv 2012/34/EU.

2.   Om tjänsteleverantören och sökanden gemensamt har hittat praktiskt möjliga alternativ får tjänsteleverantören avslå ansökan.

3.   Tjänsteleverantörer vid en anläggning som avses i artikel 13.3 i direktiv 2012/34/EU ska för sökanden skriftligen motivera varför ansökan inte kunde tillgodoses efter samordningsförfarandet och, på grundval av den tillgängliga informationen, varför de anser att ett föreslaget alternativ uppfyller sökandens krav och är praktiskt möjligt.

4.   En tjänsteleverantör som avslår en ansökan ska för regleringsorganet och sökanden, på deras begäran, redovisa skälen till avslaget, inbegripet de alternativ som undersökts och resultatet av samordningsförfarandet.

5.   I de fall som avses i artikel 12.5 får tjänsteleverantören avslå ansökan utan att uppfylla de krav som fastställs i punkterna 3 och 4 i denna artikel.

6.   Om sökanden upprepade gånger har underlåtit att betala för redan beviljade och utnyttjade tillträdesrättigheter får tjänsteleverantören begära finansiella garantier för att skydda sina berättigade förväntningar om framtida intäkter och utnyttjande av anläggningen. Information om sådana garantier ska offentliggöras i anläggningsbeskrivningen.

Artikel 14

Klagomål

Om sökanden riktar ett klagomål till regleringsorganet i enlighet med artikel 13.5 i direktiv 2012/34/EU ska det regleringsorganet, vid en bedömning av följderna av eventuella beslut det kan fatta för att tilldela sökanden en lämplig del av kapaciteten, ta hänsyn till åtminstone följande aspekter, när de är relevanta:

Avtalsförpliktelser och livskraften i affärsmodellerna hos andra användare av den berörda anläggningen för tjänster.

Sammanlagd volym vad gäller anläggningskapacitet som redan tilldelats andra berörda användare.

Andra berörda användares investeringar i anläggningen.

Tillgång till praktiskt möjliga alternativ för att tillgodose behov hos andra berörda användare, inbegripet alternativ i andra medlemsstater vid internationell tågtrafik.

Livskraften i tjänsteleverantörens affärsmodell.

Rättigheter till tillträde till sammanlänkande infrastruktur.

Artikel 15

Outnyttjade anläggningar

1.   Anläggningar för tjänster som förtecknas i punkt 2 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU och som inte har varit i bruk under minst två på varandra följande år ska vara tillgängliga för intresseanmälan och leasing eller uthyrning. Information om outnyttjade anläggningar ska offentliggöras i enlighet med artikel 5.

2.   Den tvåårsperiod som avses i punkt 1 ska börja löpa dagen efter den dag då en järnvägsrelaterad tjänst tillhandahölls senast i den berörda anläggningen för tjänster.

3.   En sökande som vill använda en anläggning för tjänster som förtecknas i punkt 2 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU och som inte har varit i bruk under minst två på varandra följande år ska anmäla sitt intresse skriftligen till tjänsteleverantören vid den berörda anläggningen och informera regleringsorganet om detta. En sådan intresseanmälan ska påvisa det berörda järnvägsföretagets behov. Tjänsteleverantören får besluta att återuppta driften på ett sätt som tillgodoser järnvägsföretagets påvisade behov.

4.   Om ägaren av en anläggning för tjänster inte driver den anläggningen, ska tjänsteleverantören vid den anläggningen informera ägaren om intresseanmälan inom 10 dagar från mottagandet av denna. Ägaren av anläggningen ska offentliggöra att anläggningen är tillgänglig för leasing eller uthyrning, helt eller delvis, om inte tjänsteleverantören har beslutat att återuppta driften efter denna intresseanmälan.

5.   Innan ett sådant offentliggörande verkställs får ägaren av anläggningen för tjänster ge tjänsteleverantören möjlighet att inkomma med sina synpunkter på offentliggörandet inom fyra veckor. Tjänsteleverantören får invända mot offentliggörandet genom att lämna in handlingar som styrker att det pågår en omläggningsprocess som har inletts innan intresseanmälan framställdes.

6.   Regleringsorganet ska informeras av ägaren om omläggningsprocessen och får begära handlingar från tjänsteleverantören i syfte att bedöma dess rimlighet.

Om bedömningen är otillfredsställande ska regleringsorganet begära att det offentliggörs att driften av anläggningen, helt eller delvis, är tillgänglig för leasing eller uthyrning.

7.   Utan att det påverkar tillämpningen av gällande regler om offentlig upphandling ska ägaren av en anläggning för tjänster som förtecknas i punkt 2 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU på sin webbportal offentliggöra ett meddelande om leasing eller uthyrning av den berörda anläggningen för tjänster och informera regleringsorganet och den infrastrukturförvaltare till vars nät anläggningen är knuten om detta. Offentliggörandet ska inbegripa all information som är nödvändig för att göra det möjligt för intresserade företag att lämna ett anbud om att överta driften av anläggningen, helt eller delvis. Denna information ska inbegripa i synnerhet följande:

a)

Närmare uppgifter om urvalsförfarandet, som ska vara öppet och icke-diskriminerande och ta hänsyn till målet att säkerställa ett optimalt och effektivt utnyttjande av anläggningens kapacitet.

b)

Urvalskriterierna.

c)

De viktigaste egenskaperna hos den tekniska utrustningen i anläggningen för tjänster.

d)

Adress och tidsfrist för inlämning av anbud. Tidsfristen ska löpa ut tidigast 30 dagar efter offentliggörandet av meddelandet.

8.   Den berörda infrastrukturförvaltaren ska också på sin webbportal offentliggöra den information som avses i punkt 7.

9.   Utan att det påverkar tillämpningen av gällande regler om offentlig upphandling ska ägaren av en anläggning för tjänster som förtecknas i punkt 2 i bilaga II till direktiv 2012/34/EU välja ut en kandidat och lämna ett rimligt erbjudande utan onödigt dröjsmål.

10.   Medlemsstaterna får tillämpa befintliga förfaranden för reglering av och tillsyn över avveckling av anläggningar för tjänster. I detta fall får regleringsorganet bevilja undantag från tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 16

Översyn

Senast den 1 juni 2024 ska kommissionen bedöma tillämpningen av denna förordning och på grundval av resultatet av den bedömningen vid behov se över förordningen.

Artikel 17

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juni 2019.

Artikel 2 ska dock tillämpas från och med den 1 januari 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)   EUT L 343, 14.12.2012, s. 32.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/352 av den 15 februari 2017 om inrättande av en ram för tillhandahållande av hamntjänster och gemensamma regler för finansiell insyn i hamnar (EUT L 57, 3.3.2017, s. 1).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet (EUT L 138, 26.5.2016, s. 102).


23.11.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 307/14


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2178

av den 22 november 2017

om ändring av förordning (EU) nr 468/2010 om upprättande av EU:s förteckning över fartyg som är inblandade i olagligt, orapporterat och oreglerat fiske

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999 (1), särskilt artikel 30, och

av följande skäl:

(1)

I kapitel V i förordning (EG) nr 1005/2008 fastställs förfaranden för identifiering av fiskefartyg som bedriver olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (nedan kallade IUU-fiskefartyg) samt förfaranden för att upprätta Europeiska unionens förteckning över sådana fartyg (nedan kallad unionsförteckningen). I artikel 37 i samma förordning föreskrivs vilka åtgärder som bör vidtas mot fiskefartyg som förts upp på den förteckningen.

(2)

Unionsförteckningen upprättades genom kommissionens förordning (EU) nr 468/2010 (2) och ändrades därefter genom genomförandeförordningarna (EU) nr 724/2011 (3), (EU) nr 1234/2012 (4), (EU) nr 672/2013 (5), (EU) nr 137/2014 (6), (EU) 2015/1296 (7) och (EU) 2016/1852 (8).

(3)

Enligt artikel 30.1 i förordning (EG) nr 1005/2008 ska unionsförteckningen också omfatta fiskefartyg som har förts upp på de förteckningar över IUU-fartyg som har antagits av regionala fiskeriorganisationer.

(4)

Alla regionala fiskeriförvaltningsorganisationer ser till att upprätta och regelbundet uppdatera förteckningarna över IUU-fartyg i enlighet med sina respektive bestämmelser (9).

(5)

Enligt artikel 30 i förordning (EG) nr 1005/2008 ska kommissionen uppdatera unionens förteckning så snart den mottagit förteckningarna från de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna över fiskefartyg som förmodas eller har bekräftats delta i IUU-fiske. Eftersom kommissionen har mottagit nya förteckningar från de regionala fiskeriorganisationerna bör unionsförteckningen uppdateras.

(6)

Med hänsyn till att ett och samma fartyg kan vara förtecknat under olika namn och/eller flagg beroende på när det fördes upp på de regionala fiskeriförvaltningsorganisationernas förteckningar, bör den uppdaterade unionsförteckningen innehålla de uppgifter om namn och/eller flagg som fastställts av de berörda regionala fiskerorganisationerna.

(7)

Fartyget ”Viking” (10), som för närvarande är upptaget på unionsförteckningen, har strukits från den förteckning som upprättats av Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR), eftersom indonesiska myndigheter sänkte detta fartyg den 14 mars 2016. Detta fartyg bör alltså strykas från unionsförteckningen, trots att det ännu inte raderats från den förteckning som upprättats av Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM).

(8)

Förordning (EU) nr 468/2010 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Del B i bilagan till förordning (EU) nr 468/2010 ska ersättas med texten i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)   EUT L 286, 29.10.2008, s. 1.

(2)   EUT L 131, 29.5.2010, s. 22.

(3)   EUT L 194, 26.7.2011, s. 14.

(4)   EUT L 350, 20.12.2012, s. 38.

(5)   EUT L 193, 16.7.2013, s. 6.

(6)   EUT L 43, 13.2.2014, s. 47.

(7)   EUT L 199, 29.7.2015, s. 12.

(8)   EUT L 284, 20.10.2016, s. 5.

(9)  Senast gjorda uppdateringar: CCAMLR: 2016/2017 års IUU-förteckning som antogs vid CCAMLR:s 35:e årliga möte den 17–28 oktober 2016. Seafo: Seafos IUU-förteckning som antogs vid kommissionens 13:e årliga möte den 28 november-2 december 2016. Iccat: 2016 års IUU-förteckning som antogs vid kommissionens 20:e ordinarie möte den 14–21 november 2016. IATTC: 2017 års förteckning som antogs vid IATTC:s 92:e möte den 24–28 juli 2017. NEAFC: IUU-förteckning B, AM 2016–40, som antogs vid det 35:e årliga mötet den 14–18 november 2016. Nafo: 2016 års förteckning som antogs vid det 38:e årliga mötet den 19–23 september 2016. WCPFC: WCPFC:s IUU-förteckning för 2017 som gäller från och med den 7 februari 2017 som antogs vid kommissionens 13:e ordinarie möte den 5–9 december 2016. IOTC: IOTC:s IUU-förteckning som godkändes vid IOTC:s 21:a möte den 22–26 maj 2017. AKFM: 2016 års IUU-förteckning som antogs vid det 40:e mötet den 30 maj–3 juni 2016. SPRFMO: 2017 års IUU-förteckning som antogs vid kommissionens 5:e möte den 18–22 januari 2017.

(10)  IMO-nummer för identifiering av fartyg: 8713392.


BILAGA

Fartygets IMO-nummer (1) / referens för regional fiskeriorganisation

Fartygets namn (2)

Flaggstat eller flaggterritorium (2)

Förtecknad hos regional fiskeriförvaltningsorganisation (2)

20150046 [Iccat]

ABUNDANT 1 [enligt IOTC], YI HONG 6 [enligt Iccat] (tidigare namn enligt IOTC: YI HONG 06)

Okänt [enligt Iccat, IOTC], Bolivia [enligt Iccat]

IOTC, Iccat

20150042 [Iccat]

ABUNDANT 12 [enligt IOTC], YI HONG 106 [enligt Iccat] (tidigare namn enligt IOTC: YI HONG 106)

Bolivia [enligt Iccat], okänt [enligt IOTC]

IOTC, Iccat

20150044 [Iccat]

ABUNDANT 3 [enligt IOTC], YI HONG 16 [enligt Iccat] (tidigare namn enligt IOTC: YI HONG 16)

Okänt

IOTC, Iccat

 

ABUNDANT 6 (tidigare namn: YI HONG 86)

Okänt

IOTC

20150043 [Iccat]

ABUNDANT 9 [enligt IOTC], YI HONG 116 [enligt Iccat] (tidigare namn enligt IOTC: YI HONG 116)

Bolivia [enligt Iccat], okänt [enligt IOTC]

IOTC, Iccat

20060010 [Iccat]

ACROS No. 2

Okänt (senast kända flaggstat: Honduras)

Iccat, AKFM

20060009 [Iccat]

ACROS No. 3

Okänt (senast kända flaggstat: Honduras)

Iccat, AKFM

7306570

ALBORAN II (tidigare namn enligt Nafo, NEAFC: WHITE ENTERPRISE, tidigare namn enligt SEAFO: WHITE, ENTERPRISE, ENXEMBRE, ATALAYA, REDA IV, ATALAYA DEL SUR)

Okänt [enligt Nafo, NEAFC, Seafo], Panama [enligt AKFM] (senast kända flaggstater enligt Nafo, NEAFC, Seafo: Panama, Saint Kitts och Nevis)

NEAFC, Nafo, Seafo, AKFM

7424891

ALDABRA (tidigare namn enligt CCAMLR, AKFM: OMOA I)

Okänt [enligt CCAMLR], Tanzania [enligt AKFM] (senast kända flaggstater enligt CCAMLR: Tanzania, Honduras)

CCAMLR, Seafo, AKFM

7036345

AMORINN (tidigare namn enligt CCAMLR, AKFM ICEBERG II, LOME, NOEMI)

Okänt [enligt CCAMLR, AKFM] (senast kända flaggstater enligt CCAMLR: Togo, Belize)

CCAMLR, Seafo, AKFM

7236634

ANTONY (tidigare namn enligt CCAMLR: URGORA, ATLANTIC OJI MARU No. 33, OJI MARU No. 33)

Okänt (senast kända flaggstater enligt CCAMLR: Indonesien, Belize, Honduras, Panama, Venezuela)

CCAMLR, Seafo

2015001 [Iccat]

ANEKA 228

Okänt

IOTC, Iccat

2015002 [Iccat]

ANEKA 228, KM.

Okänt

IOTC, Iccat

7322897, 20150024, [Iccat]

ASIAN WARRIOR [enligt CCAMLR], KUNLUN [enligt Iccat, IOTC, Seafo], HUANG HE 22 [enligt AKFM] (tidigare namn enligt CCAMLR: KUNLUN, TAISHAN, CHANG BAI, HOUGSHUI, HUANG HE 22, SIMA QIAN BARU 22, CORVUS, GALAXY, INA MAKA, BLACK MOON, RED MOON, EOLO, THULE, MAGNUS, DORITA; tidigare namn enligt Iccat, IOTC: TAISHAN, tidigare namn enligt AKFM: SIMA QIAN BARU 22, DORITA, MAGNUS, THULE, EOLO, RED MOON, BLACK MOON, INA MAKA, GALAXY, CORVUS)

Saint Vincent och Grenadinerna [enligt CCAMLR], Ekvatorialguinea [enligt Iccat, IOTC] (senast kända flaggstater enligt CCAMLR: Indonesien, Tanzania, Nordkorea (Demokratiska folkrepubliken Korea), Panama, Sierra Leone, Ekvatorialguinea, Saint Vincent och Grenadinerna, Uruguay)

CCAMLR, Seafo, AKFM, IOTC, Iccat

9037537

BAROON [enligt CCAMLR, Seafo] enligt LANA [enligt AKFM] (tidigare namn enligt CCAMLR: LANA, ZEUS, TRITON I, tidigare namn enligt AKFM: ZEUS, TRITON-1, KINSHO MARU No. 18)

Tanzania [enligt CCAMLR, Seafo], okänt [enligt AKFM] (senast kända flaggstater enligt CCAMLR: Nigeria, Mongoliet, Togo, Sierra Leone)

CCAMLR, Seafo, AKFM

 

BENAIAH

Indien

IOTC

 

BEO HINGIS

Indien

IOTC

12290 [IATTC]/20110011 [Iccat]

BHASKARA No. 10

Okänt (senast kända flaggstat: Indonesien)

IATTC, Iccat, AKFM

12291 [IATTC]/20110012 [Iccat]

BHASKARA No. 9

Okänt (senast kända flaggstat: Indonesien)

IATTC, Iccat, AKFM

20060001 [Iccat]

BIGEYE

Okänt

Iccat, AKFM

20040005 [Iccat]

BRAVO

Okänt

Iccat, AKFM

9407 [IATTC]/20110013 [Iccat]

CAMELOT

Okänt (senast kända flaggstat enligt IATTC: Belize)

IATTC, Iccat, AKFM

 

CARMAL MATHA

Indien

IOTC

6622642

CHALLENGE (tidigare namn enligt CCAMLR: PERSEVERANCE, MILA, tidigare namn enligt AKFM: MILA, ISLA, MONTANA CLARA, PERSEVERANCE)

Okänt [enligt CCAMLR], Panama [enligt AKFM] (senast kända flaggstater enligt CCAMLR: Panama, Ekvatorialguinea, Förenade kungariket)

CCAMLR, Seafo, AKFM

20150003 [Iccat]

CHI TONG

Okänt

IOTC, Iccat

125 [IATTC]/20110014 [Iccat]

CHIA HAO No. 66

Okänt (senast kända flaggstat enligt IATTC, Iccat: Belize, senast kända flaggstat enligt Iccat: Ekvatorialguinea)

IATTC, Iccat, AKFM

7913622

DAMANZAIHAO (tidigare namn: LAFAYETTE)

Peru (senast kända flaggstat: Ryssland)

SPRFMO

20080001 [Iccat]

DANIAA (tidigare namn: CARLOS)

Okänt [enligt Iccat], Guinea [enligt AKFM] (senast kända flaggstat enligt Iccat: Guinea)

Iccat, AKFM

 

DIGNAMOL 1

Indien

IOTC

6163 [IATTC]/20130005 [Iccat]

DRAGON III

Okänt (senast kända flaggstat enligt IATTC: Kambodja)

IATTC, Iccat, AKFM

 

EPHRAEEM

Indien

IOTC

8604668

EROS DOS (tidigare namn: FURABOLOS)

Okänt [enligt Nafo, NEAFC, Seafo], Panama [enligt AKFM] (senast kända flaggstater enligt Nafo, NEAFC, Seafo: Panama, Seychellerna)

NEAFC, Nafo, Seafo, AKFM

20150004 [Iccat]

FU HSIANG FA 18

Okänt

IOTC, Iccat

20150005 [Iccat]

FU HSIANG FA No. 01

Okänt

IOTC, Iccat

20150006 [Iccat]

FU HSIANG FA No. 02

Okänt

IOTC, Iccat

20150007 [Iccat]

FU HSIANG FA No. 06

Okänt

IOTC, Iccat

20150008 [Iccat]

FU HSIANG FA No. 08

Okänt

IOTC, Iccat

20150009 [Iccat]

FU HSIANG FA No. 09

Okänt

IOTC, Iccat

20150010 [Iccat]

FU HSIANG FA No. 11

Okänt

IOTC, Iccat

20150011 [Iccat]

FU HSIANG FA No. 13

Okänt

IOTC, Iccat

20150012 [Iccat]

FU HSIANG FA No. 17

Okänt

IOTC, Iccat

20150013 [Iccat]

FU HSIANG FA No. 20

Okänt

IOTC, Iccat

20150014 [Iccat]

FU HSIANG FA No. 21

Okänt

IOTC, Iccat

20130003 [Iccat]

FU HSIANG FA No. 21 [enligt Iccat, IOTC], FU HSIANG FA [enligt AKFM]

Okänt

IOTC, Iccat, AKFM

20150015 [Iccat]

FU HSIANG FA No. 23

Okänt

IOTC, Iccat

20150016 [Iccat]

FU HSIANG FA No. 26

Okänt

IOTC, Iccat

20150017 [Iccat]

FU HSIANG FA No. 30

Okänt

IOTC, Iccat

7355662/20130001 [Iccat]/M-01432 [WCPFC]

FU LIEN No. 1

Okänt [enligt: WCPFC], Georgien [enligt AKFM, Iccat] (senst kända flaggstat enligt WCPFC: Georgien)

WCPFC, Iccat, AKFM

20130004 [Iccat]

FULL RICH

Okänt (senast kända flaggstat enligt IOTC: Belize)

IOTC, Iccat, AKFM

20080005 [Iccat]

GALA I (tidigare namn: MANARA II, ROAGAN)

Okänt (senast kända flaggstater enligt Iccat: Libyen, Isle of Man)

Iccat, AKFM

6591 [IATTC]/20130006 [Iccat]

GOIDAU RUEY No. 1 (tidigare namn enligt IATTC, Iccat: GOIDAU RUEY 1)

Okänt (senast kända flaggstat: Panama)

IATTC, Iccat, AKFM

7020126

GOOD HOPE (tidigare namn enligt CCAMLR: TOTO, tidigare namn enligt AKFM: TOTO, SEA RANGER V)

Nigeria

CCAMLR, Seafo, AKFM

6719419 [NEAFC, Seafo]/6714919 [Nafo, Seafo]

GORILERO (tidigare namn: GRAN SOL)

Okänt (senast kända flaggstater enligt AKFM, Nafo, NEAFC: Sierra Leone, Panama)

NEAFC, Nafo, Seafo, AKFM

2009003 [Iccat]

GUNUAR MELYAN 21

Okänt

IOTC, Iccat, AKFM

7322926

HEAVY SEA (tidigar namn enligt CCAMLR: DUERO, JULIUS, KETA, SHERPA UNO)

Okänt [enligt CCAMLR], Panama [enligt AKFM] (senast kända flaggstater enligt CCAMLR: Panama, Saint Kitts och Nevis, Belize)

CCAMLR, Seafo, AKFM

20150018 [Iccat]

HOOM XIANG 101

Okänt (senast kända flaggstat: Malaysia)

IOTC, Iccat

20150019 [Iccat]

HOOM XIANG 103

Okänt (senast kända flaggstat: Malaysia)

IOTC, Iccat

20150020 [Iccat]

HOOM XIANG 105

Okänt (senast kända flaggstat: Malaysia)

IOTC, Iccat

20100004 [Iccat]

HOOM XIANG II [enligt Iccat, IOTC], HOOM XIANG 11 [enligt AKFM, Iccat]

Okänt [enligt Iccat, IOTC] (senast kända flaggstat enligt Iccat, IOTC: Malaysia)

IOTC, Iccat, AKFM

7332218

IANNIS 1 [enligt NEAFC], IANNIS I [enligt AKFM, Nafo, Seafo] (tidigare namn enligt AKFM: MOANA MAR, CANOS DE MECA)

Okänt (senast kända flaggstat enligt Nafo, NEAFC, Seafo: Panama)

NEAFC, Nafo, Seafo, AKFM

6803961

ITZIAR II (tidigare namn enligt CCAMLR, AKFM: SEABULL 22, CARMELA, GOLD DRAGON, GOLDEN SUN, NOTRE DAME, MARE)

Nigeria [enligt CCAMLR, Seafo], Mali [enligt AKFM] (senast kända flaggstater enligt CCAMLR: Mali, Nigeria, Togo, Ekvatorialguinea, Bolivia, Namibia)

CCAMLR, Seafo, AKFM

9505 [IATTC]/20130007 [Iccat]

JYI LIH 88

Okänt

IATTC, Iccat, AKFM

20150021 [Iccat]

KIM SENG DENG 3

Bolivia

IOTC, Iccat

 

KING JESUS

Indien

IOTC

7905443

KOOSHA 4 (tidigare namn enligt AKFM: EGUZKIA)

Iran

CCAMLR, Seafo, AKFM

20150022 [Iccat]

KUANG HSING 127

Okänt

IOTC, Iccat

20150023 [Iccat]

KUANG HSING 196

Okänt

IOTC, Iccat

20060007 [Iccat]

LILA No. 10

Okänt (senast kända flaggstat: Panama)

Iccat, AKFM

7388267

LIMPOPO (tidigare namn enligt CCAMLR: ROSS, ALOS, LENA, CAP GEORGE)

Okänt (senast kända flaggstater enligt CCAMLR: Togo, Ghana, Seychellerna, Frankrike, senast kända flaggstat enligt AKFM: Togo, Ghana, Seychellerna)

CCAMLR, Seafo, AKFM

20150025 [Iccat]

MAAN YIH HSING

Okänt

IOTC, Iccat

20040007 [Iccat]

MADURA 2

Okänt

Iccat, AKFM

20040008 [Iccat]

MADURA 3

Okänt

Iccat, AKFM

7325746

MAINE [enligt AKFM, Nafo, NEAFC], MAINE/LABIKO [enligt Seafo] (tidigare namn enligt Seafo: GUINESPA I, MAPOSA NOVENO)

Guinea

NEAFC, Nafo, Seafo, AKFM

20060002 [Iccat]

MARIA

Okänt

Iccat, AKFM

20060005 [Iccat]

MELILLA No. 101

Okänt (senast kända flaggstat: Panama)

Iccat, AKFM

20060004 [Iccat]

MELILLA No. 103

Okänt (senast kända flaggstat: Panama)

Iccat, AKFM

7385174

MURTOSA

Okänt (senast kända flaggstat enligt Nafo, NEAFC, Seafo: Togo)

NEAFC, Nafo, Seafo, AKFM

9009918

MYS MARII

Ryssland

SPRFMO

M-00545 [WCPFC]/14613 [IATTC]/C-00545, 20110003 [Iccat]

NEPTUNE

Okänt [enligt Iccat, WCPFC], Georgien [IATTC, Iccat, AKFM] (senast kända flaggstat enligt Iccat, WCPFC: Georgien)

IATTC, Iccat, WCPFC, AKFM

20160001 [Iccat]

NEW BAI I No. 168 (tidigare namn: SAMUDERA)

Okänt (senast kända flaggstater: Liberia, Indonesien)

Iccat

20060003 [Iccat]

No. 101 GLORIA (tidigare namn: GOLDEN LAKE)

Okänt (senast kända flaggstat: Panama)

Iccat, AKFM

20060008 [Iccat]

No. 2 CHOYU

Okänt (senast kända flaggstat: Honduras)

Iccat, AKFM

20060011 [Iccat]

No. 3 CHOYU

Okänt (senast kända flaggstat: Honduras)

Iccat, AKFM

8808903

NORTHERN WARRIOR (tidigare namn enligt CCAMLR: MILLENNIUM, SIP 3)

Angola [enligt CCAMLR] (senast kända flaggstater enligt CCAMLR: Curaçao, Nederländska Antillerna, Sydafrika, Belize, Marocko)

CCAMLR, Seafo

20040006 [Iccat]

OCEAN DIAMOND

Okänt

Iccat, AKFM

7826233, 20090001, [Iccat]

OCEAN LION

Okänt (senast kända flaggstat: Ekvatorialguinea)

IOTC, Iccat, AKFM

7816472

OKAPI MARTA

Belize

AKFM

11369 [IATTC]/20130008 [Iccat]

ORCA

Okänt (senast kända flaggstat: Belize)

IATTC, Iccat, AKFM

20060012 [Iccat]

ORIENTE No. 7

Okänt (senast kända flaggstat: Honduras)

Iccat, AKFM

5062479

PERLON (tidigare namn enligt CCAMLR: CHERNE, BIGARO, HOKING, SARGO, LUGALPESCA; tidigare namn enligt AKFM: CHERNE, SARGO, HOKING, BIGARO, UGALPESCA)

Okänt [enligt CCAMLR, AKFM,] (senast kända flaggstater enligt CCAMLR, AKFM: Mongoliet, Togo, Uruguay)

CCAMLR, Seafo, AKFM

95 [IATTC]/20130009 [Iccat]

REYMAR 6

Okänt (senast kända flaggstat: Belize)

IATTC, Iccat, AKFM

 

SACRED HEART

Indien

IOTC

20130013 [Iccat]

SAMUDERA PASIFIK No. 18 (tidigare namn enligt Iccat: KAWIL No. 03, LADY VI-T-III)

Indonesien

Iccat, AKFM

20150026 [Iccat]

SAMUDERA PERKASA 11

Okänt

IOTC, Iccat

20150027 [Iccat]

SAMUDERA PERKASA 12 [enligt IOTC] SAMUDERA PERKASA 12 [enligt Iccat]

Okänt

IOTC, Iccat

8514772

SEA BREEZE [enligt CCAMLR], ANDREY DOLGOV [enligt Seafo] (tidigare namn enligt CCAMLR: ANDREY DOLGOV, STD No. 2, SUN TAI No. 2, SHINSEI MARU No. 2)

Togo [enligt CCAMLR], okänt [enligt Seafo] (senast kända flaggstater enligt CCAMLR: Kambodja, Sydkorea, Filippinerna, Japan, Namibia)

CCAMLR, Seafo

 

SHALOM

Indien

IOTC

20080004 [Iccat]

SHARON 1 (tidigare namnenligt AKFM: MANARA I, POSEIDON, tidigare namn enligt Iccat: MANARA 1, POSEIDON)

Okänt (senast kända flaggstat enligt AKFM: Libyen, senast kända flaggstater enligt Iccat: Libyen, Förenade kungariket)

Iccat, AKFM

 

SHENG JI QUN 3

Okänt

IOTC

20150028 [Iccat]

SHUEN SIANG

Okänt

IOTC, Iccat

 

SHUN LAI (tidigare namn: HSIN JYI WANG No. 6)

Okänt

IOTC

20150029 [Iccat]

SIN SHUN FA 6

Okänt

IOTC, Iccat

20150030 [Iccat]

SIN SHUN FA 67

Okänt

IOTC, Iccat

20150031 [Iccat]

SIN SHUN FA 8

Okänt

IOTC, Iccat

20150032 [Iccat]

SIN SHUN FA 9

Okänt

IOTC, Iccat

20050001 [Iccat]

SOUTHERN STAR 136 (tidigare namn: HSIANG CHANG)

Okänt (senast kända flaggstat: Saint Vincent och Grenadinerna)

Iccat, AKFM

20150034 [Iccat]

SRI FU FA 168

Okänt

IOTC, Iccat

20150035 [Iccat]

SRI FU FA 18

Okänt

IOTC, Iccat

20150036 [Iccat]

SRI FU FA 188

Okänt

IOTC, Iccat

20150037 [Iccat]

SRI FU FA 189

Okänt

IOTC, Iccat

20150038 [Iccat]

SRI FU FA 286

Okänt

IOTC, Iccat

20150039 [Iccat]

SRI FU FA 67

Okänt

IOTC, Iccat

20150040 [Iccat]

SRI FU FA 888

Okänt

IOTC, Iccat

9405 [IATTC]/20130010 [Iccat]

TA FU 1

Okänt (senast kända flaggstat enligt IATTC: Belize)

IATTC, Iccat, AKFM

9179359

TAVRIDA (tidigare namn: AURORA, PACIFIC CONQUEROR)

Ryssland (senast kända flaggstat: Peru)

SPRFMO

6818930

TCHAW (tidigare namn enligt CCAMLR: REX, CONDOR, INCA, VIKING, CISNE AZUL)

Okänt [enligt CCAMLR, AKFM,] (senast kända flaggstater enligt CCAMLR, AKFM: Togo, Belize, Seychellerna)

CCAMLR, Seafo, AKFM

13568 [IATTC]/20130011 [Iccat]

TCHING YE No. 6 (tidigare namn enligt ICCAT: EL DIRIA I)

Okänt (senast kända flaggstat enligt IATTC, AKFM: Belize, senast kända flaggstater enligt Iccat: Belize, Costa Rica)

IATTC, Iccat, AKFM

20150041 [Iccat]

TIAN LUNG No.12

Okänt

IOTC, Iccat

7321374

TRINITY (tidigare namn enligt Nafo, Seafo: ENXEMBRE, YUCUTAN BASIN, FONTE NOVA, JAWHARA; tidigare namn enligt NEAFC: ENXEMBRE, YUCUTAN BASIN, FONTENOVA, JAWHARA)

Okänt [enligt Nafo, NEAFC, Seafo], Ghana [enligt AKFM] (senast kända flaggstater enligt Nafo: Ghana, Panama, senast kända flaggstater enligt NEAFC: Ghana, Panama, Marocko)

NEAFC, Nafo, Seafo, AKFM

 

VACHANAM

Indien

IOTC

8994295/129 [IATTC]/20130012 [Iccat]

WEN TENG No. 688/MAHKOIA ABADI No. 196

Okänt (senast kända flaggstat: Belize)

IATTC, Iccat, AKFM

 

WISDOM

Indien

IOTC

20140001 [ICCAT]/15579 [Iattc]

XIN SHI JI 16

Fiji

Iccat, IATTC

6607666

YELE [enligt CCAMLR], RAY [enligt AKFM, NEAFC, Seafo] (tidigare namn enligt CCAMLR: RAY, KILY, CONSTANT, TROPIC, ISLA GRACIOSA; tidigare namn enligt AKFM: KILLY, TROPIC, CONSTANT, ISLA RACIOSA; tidigare namn enligt NEAFC: KILLY, CONSTANT, TROPIC, ISLA GRACIOSA; tidigare namn enligt SEAFO: KILLY, CONSTANT, TROPICS, ISLA GRACIOSA)

Sierra Leone [enligt CCAMLR], Belize [enligt NEAFC, Seafo] (senast kända flaggstater enligt CCAMLR: Belize, Ekvatorialguinea, Sydafrika, senast kända flaggstater enligt NEAFC: Sydafrika, Ekvatorialguinea, Mongoliet)

CCAMLR, NEAFC, Seafo, AKFM

20150045 [Iccat]

YI HONG 3

Okänt

IOTC, Iccat

20130002 [Iccat]

YU FONG 168

Kina-Taipei

WCPFC, Iccat, AKFM

20150048 [Iccat]

YU FONG 168

Okänt

IOTC, Iccat

2009002 [Iccat]

YU MAAN WON

Okänt (senast kända flaggstat: Georgien)

IOTC, Iccat, AKFM

 

YUTUNA 3 (tidigare namn: HUNG SHENG No. 166)

Okänt

IOTC

 

YUTUNA No.1

Okänt

IOTC

9319856, 20150033, [Iccat]

ZEMOUR 1 [enligt CCAMLR, Seafo] HUIQUAN/WUTAISHAN ANHUI 44 [enligt [AKFM] SONGHUA [enligt Iccat, IOTC] (tidigare namn i enlighet med CCAMLR: KADEI, SONGHUA, YUNNAN, NIHEWAN, HUIQUAN, WUTAISHAN ANHUI 44, YANGZI HUA 44, TROSKY, PALOMA V, tidigare namn enligt Iccat, IOTC: YUNNAN, tidigare namn enligt SEAFO: SONGHUA)

Mauretanien [enligt CCAMLR, Seafo], Tanzania [enligt AKFM], okänt [enligt Iccat, IOTC], Ekvatorialguinea [enligt Iccat] (senast kända flaggstater enligt CCAMLR: Ekvatorialguinea, Indonesien, Tanzania, Mongoliet, Kambodja, Namibia, Uruguay, senast kända flaggstat enligt Iccat, IOTC: Ekvatorialguinea)

CCAMLR, Seafo, AKFM, IOTC, Iccat

9042001, 20150047, [Iccat]

ZEMOUR 2 [enligt CCAMLR, Seafo] SHAANXI HENAN 33 [enligt [AKFM] YONGDING [enligt Iccat, IOTC] (tidigare namn enligt CCAMLR: LUAMPA, YONGDING, CHENGDU, JIANGFENG, SHAANXI HENAN 33, XIONG NU BARU 33, DRACO I, LIBERTY, CHILBO SAN 33, HAMMER, SEO YANG No. 88, CARRAN, tidigare namn enligt AKFM: XIONG NU BARU 33, LIBERTY, CHILBO SAN 33, HAMMER, CARRAN, DRACO-1, tidigare namn enligt Iccat, IOTC: JIANGFENG, tidigare namn enligt SEAFO: YONDING)

Mauretanien [enligt CCAMLR, Seafo], Tanzania [enligt AKFM], okänt, [enligt Iccat], Ekvatorialguinea [enligt Iccat, IOTC] (senast kända flaggstater enligt CCAMLR: Ekvatorialguinea, Indonesien, Tanzania, Panama, Sierra Leone, Nordkorea (Demokratiska folkrepubliken Korea), Togo, Republiken Korea, Uruguay)

CCAMLR, Seafo, AKFM, IOTC, Iccat


(1)  Internationella sjöfartsorganisationen.

(2)  Se de regionala fiskeriorganisationernas webbplatser för ytterligare information.


23.11.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 307/25


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2179

av den 22 november 2017

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1), särskilt artikel 11.2, och

av följande skäl:

A.   FÖRFARANDE

1.   Gällande åtgärder

(1)

Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 917/2011 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet).

(2)

Åtgärderna infördes i form av en värdetull och nivån på den tull som infördes låg på från 13,9 (3) % till 36,5 % för de samarbetsvilliga tillverkarna. För de kinesiska företag som antingen inte gav sig till känna eller inte var samarbetsvilliga under undersökningen infördes dessutom en tullsats på 69,7 %.

2.   Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång

(3)

Efter offentliggörandet av tillkännagivandet om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (4) för de gällande antidumpningsåtgärderna, mottog kommissionen en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande åtgärderna (nedan kallad begäran) i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2016/1036 (nedan kallad grundförordningen).

(4)

Begäran ingavs av European Ceramic Tile Manufacturers' Federation (nedan kallad sökanden eller CET) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av keramiska plattor.

(5)

Begäran motiverades med att om åtgärderna upphörde skulle det sannolikt leda till fortsatt eller återkommande dumpning och fortsatt eller återkommande skada för unionsindustrin.

3.   Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

(6)

Efter att ha fastställt att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång offentliggjorde kommissionen den 13 september 2016 i Europeiska unionens officiella tidning (5) (nedan kallat tillkännagivande om inledande) att en översyn vid giltighetstidens utgång skulle inledas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

4.   Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(7)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden 1 juli 2015–30 juni 2016 (nedan kallad översynsperioden eller ÖP i tabeller). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2013 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

5.   Parter som berörs av undersökningen

(8)

Kommissionen underrättade officiellt sökandena, andra kända unionstillverkare, exporterande tillverkare i Kina, kända importörer, användare och handlare man visste var berörda, organisationer som representerar unionstillverkare och användare och företrädare för exportländerna om att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts.

(9)

De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörd.

(10)

Unionstillverkarna, företrädda av sökanden, tog tillfället i akt att, i enlighet med artikel 19.1 i grundförordningen, begära att deras namn skulle hemlighållas av rädsla för att de kan komma att utsättas för repressalier från kunder eller konkurrenter som berörs av undersökningen. Kommissionen prövade var och en av dessa ansökningar om konfidentialitet. Kommissionen kom fram till att det faktiskt fanns tecken på en betydande risk för repressalier i samtliga fall och godkände att namnen på dessa företag inte skulle lämnas ut.

(11)

Kinesiska handelskammaren för importörer och exportörer av metaller, mineraler och kemikalier (Chinese Chamber of Commerce of Metals, Minerals & Chemicals Importers & Exporters, nedan kallad CCCMC) begärde att bli hörd. Utfrågningen ägde rum den 6 december 2016.

(12)

Vid utfrågningen och i sina efterföljande inlagor begärde CCCMC fullständig tillgång till dumpningsmarginalen, prispåverkan, skademarginalen och beräkningar av skadeindikatorer, samt all annan konfidentiell information som låg till grund för beräkningarna. CCCMC hävdade att de advokater som skulle beviljas tillgång är registrerade vid ett europeiskt advokatsamfund och omfattas av stränga yrkesregler, och om de avslöjar konfidentiell information till kunder skulle det leda till allvarliga disciplinära åtgärder, inklusive uteslutning ur advokatsamfundet och eventuella straffrättsliga åtgärder. CCCMC hävdade att tillgång till konfidentiella handlingar inte skulle stå i strid med kommissionens skyldighet att skydda konfidentiella uppgifter, samtidigt som det skulle möjliggöra ett effektivt utövande av rätten till försvar.

(13)

I artikel 19 i grundförordningen fastställs att kommissionen inte får yppa uppgifter som till sin natur är konfidentiella utan uttryckligt tillstånd från uppgiftslämnaren. Det föreskrivs inte att någon annan part, såsom advokater som är medlemmar i ett europeiskt advokatsamfund, beviljas tillgång. Enligt domstolens rättspraxis måste dessutom skyddet av rätten till försvar, om så krävs, bringas i överensstämmelse med principen om konfidentialitet, vilket uttryckligen föreskrivs i artikel 19 i grundförordningen (6). Samtidigt som överensstämmelsen tillåter mottagandet av sådana icke-konfidentiella sammanfattningar av sådana uppgifter (som gjorts exempelvis i form av intervall och/eller indexerade uppgifter) är det inte absolut fastställt när den informationen inte skulle leda till röjande av affärshemligheter. I linje med det, och även om CCCMC kunde ha beviljats tillgång till, exempelvis, intervall och/eller indexerade delar av den begärda informationen, ansågs ett fullständigt offentliggörande av den informationen inte överensstämma med skyldigheten att skydda konfidentiella uppgifter. I samma utsträckning, och eftersom unionslagstiftaren inte förutsåg detta undantag i grundförordningen, ansåg kommissionen att den omständigheten att advokater som är registrerade vid ett europeiskt advokatsamfund omfattas av stränga yrkesregler och kan omfattas av sanktioner vid överträdelse av dessa regler inte gör det möjligt för kommissionen att bevilja åtkomst i strid med tillämplig lagstiftning. Kommissionen drog därför slutsatsen att man inte kunde bevilja åtkomst till konfidentiell information för advokater som är registrerade vid ett europeiskt advokatsamfund. I vilket fall som helst finns det en ytterligare faktor för att i detta sammanhang säkra de berörda parternas rätt till försvar, nämligen möjligheten att åberopa förhörsombudet i handelsförfaranden i enlighet med artikel 15 i dennes mandat (7), som inte ifrågasatte kommissionens ståndpunkt om konfidentialitet. Kommissionen ansåg följaktligen att uppgifterna genom yppandet av dokumenten var tillräckliga för att uppfylla den förstnämndas rätt till försvar.

5.1   Stickprovsförfarande

(14)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

5.2   Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina

(15)

På grundval av de uppgifter som sökanden lämnat, konstaterade kommissionen att Kinas keramikindustri var mycket fragmenterad. 2014 fanns 1 452 tillverkare i landet. Mot bakgrund av det tydligen mycket stora antalet exporterande tillverkare i Kina förutsågs ett stickprovsförfarande i tillkännagivandet om inledande.

(16)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. De uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande skickades till 119 företag i Kina.

(17)

19 tillverkare eller grupper av tillverkare i Kina lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med tanke på antalet företag som skulle ha kunnat ge sig tillkänna, ansågs detta vara låg samarbetsvilja. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett preliminärt urval av fyra grupper exporterande tillverkare på grundval av deras deklarerade exportvolym till unionen under översynsperioden och deras produktionskapacitet som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Efter meddelandet till berörda parter om det preliminära urvalet, avbröt gruppen av exporterande tillverkare som hade den största produktionskapaciteten sitt samarbete. Det föreslagna urvalet ändrades följaktligen genom tillägg av de exporterande tillverkare som hade den näst största produktionskapaciteten. Efter meddelandet om det ändrade urvalet till de berörda parterna mottogs inga synpunkter. Förslaget till urval bekräftades därför i enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen.

(18)

De fyra grupperna av exporterande tillverkare i urvalet hade en årsproduktion på 55 miljoner m2 av den berörda produkten, vilket motsvarar omkring 34 % av den totala deklarerade produktionen och försäljningen för alla samarbetsvilliga exporterande tillverkare eller grupper av exporterande tillverkare av den berörda produkten till unionen. Enligt Eurostat stod de fyra grupper som ingick i urvalet för cirka 8 % av Kinas totala export till unionen under översynsperioden.

5.3   Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare

(19)

I tillkännagivandet om inledandet angav kommissionen att den gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen urvalet på grundval av den största representativa försäljnings- och produktionsvolymen, med hänsyn tagen både till geografisk spridning och till den starka fragmenteringen av unionsindustrin för keramiska plattor i linje med den metod som beskrivs nedan i skälen 20 och 21.

(20)

I den ursprungliga undersökningen drog kommissionen slutsatsen att sektorn för keramiska plattor är mycket fragmenterad. För att se till att resultaten från stora företag inte dominerar skadeanalysen och för att se till att situationen för de små och medelstora företagen, som tillsammans svarar för den största andelen av unionstillverkningen, har beaktats tillräckligt, beslutade kommissionen därför att inrätta tre segment på grundval av den årliga produktionsvolymen:

Segment 1: stora företag – produktion över 10 miljoner m2.

Segment 2: medelstora företag – produktion mellan 5 och 10 miljoner m2.

Segment 3: små företag – produktion under 5 miljoner m2.

(21)

Kommissionens undersökning visade inte på några förändringar av marknaden för keramiska plattor, som fortsätter att vara fragmenterad och alltså domineras av små tillverkare i unionen, till skillnad från större tillverkare som kan påverka marknadens inriktning. Kommissionen ansåg därför att den stora fragmenteringen av sektorn för keramiska plattor också borde beaktas i samband med den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång. Den beslutade därför att tillämpa samma metod för urvalet av stickprovet som i den ursprungliga undersökningen och ansåg att alla segment, dvs. små, medelstora och stora företag, skulle vara representerade i stickprovet.

(22)

Det preliminära stickprovet bestod av nio unionstillverkare. De unionstillverkare som ingick i stickprovet stod för mer än 8,5 % av den sammanlagda uppskattade unionstillverkningen under 2015. Företag från alla tre segment var representerade: två företag tillhörde segmentet stora företag, tre tillhörde segmentet medelstora företag och fyra segmentet små företag. De företag som ingick i urvalet var belägna i Tyskland, Italien, Polen, Portugal och Spanien.

(23)

För att återspegla de olika situationer som kan föreligga i unionen i de olika medlemsstaterna, tog kommissionen under stickprovsförfarandet även hänsyn till den geografiska spridningen (se skäl 19). Urvalet omfattade således medlemsstater där cirka 90 % av produktionen sker. De metoder som kommissionen använde innebar därför att urvalet var representativt för unionsproduktionen som helhet och i överensstämmelse med artikel 17.1 i grundförordningen.

(24)

Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter mottogs inom den angivna tidsfristen och det preliminära urvalet bekräftades därmed. Urvalet ansågs representativt för unionsindustrin.

(25)

Den 28 oktober 2016, 11 dagar efter tillkännagivandet av det slutliga urvalet, informerade en av de unionstillverkare som ingick i urvalet, den polske tillverkaren, kommissionen att den hade beslutat att inte längre samarbeta i undersökningen. För att inte påverka urvalets representativitet, beslutade kommissionen att ersätta företaget med en annan unionstillverkare från samma marknadssegment och informerade alla berörda parter om ändringen av urvalet. Det nya urvalet motsvarade 7,7 % av unionens totala produktion. Det nya urvalet omfattade medlemsstater där cirka 80 % av produktionen sker. Det icke-samarbetsvilliga företaget ersattes av ett företag från samma marknadssegment för att se till att det slutliga urvalet fortfarande var representativt för unionsindustrin, även om den oväntade bristande samarbetsviljan hos det första företaget ofrånkomligen försämrade representativiteten i fråga om unionens sammanlagda produktion.

5.4   Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer

(26)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombads alla kända (totalt fler än 1 000) importörer/distributörer att fylla i det stickprovsformulär som bifogades tillkännagivandet om inledande.

(27)

Elva företag besvarade stickprovsformuläret. Kommissionen valde ut fyra företag. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen urvalet av de icke-närstående importörerna på grundval av storleken på importen med beaktande av den geografiska spridningen. Importörerna i urvalet var belägna i Belgien, Danmark och Tyskland. De icke-närstående importörerna som ingick i urvalet stod för cirka 6,5 % av den totala importen från Kina.

(28)

Den 30 november 2016 meddelade en av de icke-närstående importörerna som ingår i urvalet kommissionen att den har beslutat att inte längre samarbeta med undersökningen. Det slutgiltiga urvalet av icke-närstående importörer bestod därför av tre icke-närstående importörer. De stod ändå för omkring 6 % av den sammanlagda importen från Kina. Det slutgiltiga urvalet ansågs därför vara representativt.

6.   Frågeformulär och kontrollbesök

(29)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och sannolikheten för återkommande skada och för fastställandet av unionens intresse.

(30)

Kommissionen sände frågeformulär till de fyra kinesiska exporterande tillverkare/grupper av exporterande tillverkare som ingick i urvalet, de två tillverkarna i det jämförbara landet, de nio unionstillverkare som ingick i urvalet och de fyra icke-närstående importörer som gav sig till känna under stickprovsförfarandet. Efter det att frågeformulären skickats ut, avbröt en grupp exporterande tillverkare och en icke-närstående importör som bägge ingick i urvalet samarbetet (se skälen 17 och 25).

(31)

Fullständiga svar på frågeformuläret mottogs från tre grupper exporterande tillverkare som ingick i urvalet, två tillverkare i det jämförbara landet, de nio unionstillverkare som ingick i urvalet samt de tre icke-närstående importörerna.

(32)

Kommissionen genomförde kontroller på plats hos följande företag:

a)

Unionstillverkare:

Kontrollbesök genomfördes på plats hos de nio unionstillverkare som ingick i urvalet (8).

b)

Importör:

Enmon GmbH.

c)

Exporterande tillverkare i det berörda landet:

Foshan Shiwan Eagle, Foshan City, Guangdong-provinsen, Kina,

Guangdong Bode Fine Building Group, Foshan City, Guangdong-provinsen, Kina,

Guangdong Kaiping Tile's building Materials, Kaiping City, Guangdong-provinsen, Kina.

d)

Tillverkare i det jämförbara landet:

Del Conca, Loudon, Tennessee, Förenta staterna,

Florida Tiles, Lexington, Kentucky, Förenta staterna.

7.   Meddelande av uppgifter

(33)

Den 2 augusti 2017 meddelande kommissionen alla berörda parter de viktigaste omständigheterna och övervägandena i undersökningen och uppmanade dem att senast den 3 september 2017 inkomma med skriftliga synpunkter och/eller begära ett möte med kommissionen och/eller förhörsombudet i handelsförfaranden.

(34)

Tre kinesiska exporterande tillverkare, CCCMC, en importör i unionen och sökanden lämnade synpunkter efter meddelandet av uppgifter, och ett möte mellan kommissionens avdelningar och CCCMC ägde rum den 22 september 2017.

(35)

Genom skrivelser av den 17 augusti 2017 och den 6 september 2017 begärde CCCMC att kommissionen skulle lämna information om ett antal aspekter rörande beräkningarna av dumpning och av skada, förutom uppgifterna i den öppna akten, som vidarebefordras till berörda parter. CCCMC hävdade att eftersom kommissionen inte tillhandahållit dessa uppgifter, kunde varken CCCMC eller de kinesiska exporterande tillverkarna till fullo utöva sin rätt till försvar.

(36)

Kommissionen analyserade varje enskild uppgift som CCCMC begärde. Genom skrivelser av den 25 augusti 2017 och den 20 september 2017 lämnade kommissionen alla uppgifter till CCCMC, eller direkt till de kinesiska exporterande tillverkarna, t.ex. en förteckning över produkttyper som tillverkades av unionsindustrin eller uppgifter om justeringar för beräkningen av prisunderskridandet, med undantag för uppgifter som saknades, som inte ingick i akten, eller som var konfidentiella. Om uppgifterna saknades, inte ingick i akten, eller ansågs vara konfidentiella, motiverade kommissionen på lämpligt sätt avslaget. Framförallt genomförde kommissionen inga övergripande aggregerade beräkningar av prisunderskridande eller beräkningar av prisunderskridande per produktkontrollnummer (nedan kallat produktkontrollnummer eller produkttyp) (snarare än per exporterande tillverkare). Därför ingick dessa uppgifter inte i akten. Kommissionen ansåg att CCCMC hade möjlighet att utöva sin rätt till försvar i tillräcklig utsträckning även utan tillgång till dessa uppgifter.

(37)

När det gäller konfidentiella uppgifter, till exempel unionsindustrins priser och försäljningsvolymer per produkttyp, erinrade kommissionen om att den är skyldig att skydda sådana uppgifter i enlighet med artikel 19 i grundförordningen. Dessutom ansåg kommissionen att den öppna akten som gjorts tillgänglig för alla parter, även CCCMC, innehöll alla uppgifter som är relevanta för framläggandet av deras fall och som använts i undersökningen. Om uppgifterna ansågs konfidentiella, innehöll den öppna akten meningsfulla sammanfattningar av dem. Alla berörda parter, inklusive CCCMC, hade tillgång till den öppna akten och kunde konsultera dess innehåll.

(38)

Sammanfattningsvis ansåg kommissionen således att samtliga parter, inklusive CCCMC, getts möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar. Kommissionen avslog därför denna begäran.

B.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1.   Berörd produkt

(39)

Den berörda produkten är glaserade och oglaserade ”gatstenar”, trottoarplattor, golvplattor o.d., plattor för eldstäder samt väggplattor, av keramiskt material, glaserade och oglaserade mosaikbitar o.d., av keramiskt material, även på underlag (nedan kallad den berörda produkten), som för närvarande klassificeras enligt HS-nummer 6907. Ovanstående HS-nummer är giltigt från och med den 1 januari 2017 och ersätter KN-numren 6907 10 00, 6907 90 20, 6907 90 80, 6908 10 00, 6908 90 11, 6908 90 20, 6908 90 31, 6908 90 51, 6908 90 91, 6908 90 93 och 6908 90 99 som avses i den ursprungliga undersökningen och tillkännagivandet om inledande av det nuvarande förfarandet.

(40)

Keramiska plattor används främst inom byggindustrin för att täcka väggar och golv.

2.   Likadan produkt

(41)

Den berörda produkten och de keramiska plattor som tillverkas och säljs i Kina, och på hemmamarknaden i Förenta staterna, det jämförbara landet, samt de keramiska plattor som tillverkas och säljs i unionen av unionstillverkarna konstaterades ha samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och samma användningsområden.

(42)

Efter meddelandet av uppgifter begärde CCCMC att kommissionen skulle lämna in en mer detaljerad beskrivning av de olika produkttyperna tillverkade av unionstillverkare och tillverkare i det jämförbara landet som omfattades av ett visst produktkontrollnummer. CCCMC hävdade att det kunde finnas skillnader mellan en produkttyp som tillverkades av unionsindustrin, av industrin i det jämförbara landet och av de kinesiska exporterande tillverkarna som inte återspeglas i produktkontrollnumret och att varken de kinesiska exporterande tillverkarna eller CCCMC var medvetna om detta. CCCMC framhöll detta argument i fråga om prisjämförelsen för analysen av dumpning och skada, och ansåg att utan uppgifterna kunde CCCMC inte begära justeringar i motiverade fall och kunde därför inte fullt ut utöva sin rätt till försvar (se skälen 81–83 och 120–122).

(43)

Som kommissionen dock förklarade för CCCMC i en skrivelse av den 20 september 2017 förfogade kommissionen inte över mer detaljerade beskrivningar av de olika produkttyperna inom ett visst produktkontrollnummer och hade heller inte skäl att anse att det förelåg skillnader inom ett visst produktkontrollnummer. Som också förklaras i skäl 45, ansågs det att egenskaperna inom varje produktkontrollnummer var tillräckligt detaljerade för att täcka alla skillnader mellan de olika produkttyperna. CCCMC framförde heller inga argument för att en mer detaljerad beskrivning eller åtskillnad var nödvändig. Kommissionen avslog därför denna begäran.

(44)

CCCMC hävdade också att eftersom keramiska plattor omfattade ett stort antal produkter, borde kommissionen ha samlat in information om produkttyper som importerats från Kina och de produkttyper som tillverkades av unionsindustrin, samt ha utfört en analys per (grupper av) produkttyper (segment).

(45)

För att definiera den berörda produkten och skilja mellan olika produkttyper använde kommissionen sju egenskaper med olika fysiska särskiljande drag, t.ex. vattenabsorption, typ av beläggning (om plattorna var glaserade eller oglaserade, enkelbrända eller dubbelbrända, färgade eller ofärgade, måttjusterade eller inte), storlek och kvalitetsgrad. Samma särskiljande drag användes redan i den ursprungliga undersökningen. Ingen annan part hävdade att de inte skulle återspegla alla skillnader mellan de olika produkttyperna, och att samma produkttyp som tillverkades i unionen skiljer sig från samma produkttyp tillverkad i Kina. CCCMC lämnade heller ingen information om vilka andra särskiljande egenskaper som skulle vara nödvändiga för detta ärende. Kommissionen höll därför fast vid sin uppfattning att de särskiljande egenskaperna för varje produkttyp var tillräckligt detaljerade för att täcka alla skillnader mellan de olika produkttyperna, vilket möjliggör en rättvis produkt- och prisjämförelse.

(46)

Vidare, när det gäller påståendet om att vissa produkttyper borde vara grupperade i ett segment och analyseras separat, kunde kommissionen inte fastställa någon objektiv grund förutom skillnader som täcks av produktkontrollnumret i dessa segment. Det noteras också att det inte fanns produktgrupper som särskiljdes i den ursprungliga undersökningen. CCCMC:s begäran innehöll dessutom inget konkret förslag och ingen annan part hävdade att en gruppering av vissa produkttyper skulle vara nödvändig och berättigad. Å andra sidan ansåg kommissionen att eftersom en analys per produktkontrollnummer var mer detaljerad än en analys per segment som grupperade vissa produktkontrollnummer tillsammans, var den lämpligare. Kommissionen avslog därför denna begäran.

(47)

Mot bakgrund av ovanstående, och eftersom det inte inkommit några ytterligare synpunkter beträffande den berörda produkten och den likadana produkten, hävdade kommissionen att dessa produkter är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

C.   SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING

1.   Inledande anmärkningar

(48)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida ett upphörande av gällande åtgärder sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida.

(49)

Nitton exporterande tillverkare eller grupper av exporterande tillverkare besvarade frågeformuläret. De samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas deklarerade exportvolym av keramiska plattor till unionen var cirka 1,7 miljoner m2 under översynsperioden, vilket motsvarar ungefär 11 % av den totala importvolym av den berörda produkten från Kina som Eurostat registrerat under samma period. Den totala deklarerade produktionskapaciteten för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna eller grupperna av exporterande tillverkare uppgick till 207 miljoner m2, vilket motsvarar ungefär 1,5 % av den uppskattade totala kinesiska produktionskapaciteten (som uppskattas till 13,9 miljarder m2 under 2015). Närmare detaljer om produktionskapaciteten i Kina finns i avsnitt 3 a nedan.

(50)

Kommissionen har därför bedömt sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på grundval av uppgifterna från dessa tre grupper av företag.

2.   Dumpning under översynsperioden

a)   Jämförbart land

(51)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen bestämdes normalvärdet på grundval av de priser som betalas eller ska betalas på den inhemska marknaden eller det konstruerade värdet i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat det jämförbara landet).

(52)

CCCMC invände mot metoden med jämförbart land för fastställandet av normalvärdet i sig med hänvisning till att avsnitt 15 i protokollet om Kinas anslutning till WTO hade löpt ut efter den 11 december 2016. Enligt CCCMC bör normalvärdet för de kinesiska exporterande tillverkarna följaktligen beräknas på grundval av inhemska priser och/eller kostnader. Efter meddelandet av uppgifter upprepade CCCMC dessa påståenden.

(53)

Kommissionen påminde om att alla kinesiska exporterande tillverkare hade möjlighet att lämna in ansökningar om marknadsekonomisk status för att möjliggöra individuella beräkningar av dumpningsmarginalen. Ingen av exportörerna utnyttjade den möjligheten. Därför fastställdes normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land, i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen. Påståendet avvisades därför.

(54)

I den ursprungliga undersökningen användes Förenta staterna som jämförbart land i syfte att fastställa normalvärdet med avseende på Kina.

(55)

I tillkännagivandet om inledande informerade kommissionen de berörda parterna om att den planerade att använda Förenta staterna som jämförbart land och uppmanade parterna att lämna synpunkter. I tillkännagivandet om inledande nämndes att andra tillverkare i länder med marknadsekonomi kan finnas i bl.a. Turkiet, Förenade Arabemiraten, Indien och Brasilien. Dessa kommer också att granskas.

(56)

CCCMC uttryckte tvivel om lämpligheten av att använda Förenta staterna som jämförbart land efter det att ärendet inleddes. CCCMC ansåg att Förenta staterna inte var ett lämpligt jämförbart land och gjorde gällande att det fanns en skillnad i ekonomisk utveckling mellan Kina och Förenta staterna och att förbrukningen av keramiska plattor inom golvmarknaden i Förenta staterna var låg. CCCMC ansåg att det vore lämpligare att välja Brasilien, Indien, Mexiko eller Turkiet som jämförbart land, eftersom dessa länder och Kina befann sig på ungefär samma utvecklingsnivå och hade en jämförbar inhemsk konsumtion.

(57)

När det gäller Förenta staterna hävdade CET att det fanns en hög grad av konkurrens på den inhemska marknaden bland flera produkter som är fullt jämförbara med dem som exporterades från Kina. Vidare hävdade CET att tillgången på råvaror och energi var likartad mellan Förenta staterna och Kina och att de kvantiteter som såldes på den amerikanska marknaden gjorde Förenta staterna till ett representativt val som jämförbart land.

(58)

Med anledning av dessa synpunkter kontaktade kommissionen representationerna i de ovannämnda länderna samt länderna med den största importen av keramiska plattor till unionen för att be om deras hjälp med att identifiera tillverkare i sina respektive länder som kan inbjudas att samarbeta i egenskap av tillverkare i ett jämförbart land. Dessutom skickades begäran om samarbete till de kända tillverkarna i det jämförbara landet och till sammanslutningar av tillverkare.

(59)

Tio tillverkare var villiga att samarbeta i undersökningen. De är belägna i Förenta staterna (3), Brasilien (2) och Indien (5). Kommissionen skickade den 20 januari 2017 frågeformuläret för jämförbara länder till dem. Ingen indisk tillverkare svarade. När det gäller exporterande tillverkare från Brasilien, svarade en tillverkare inte, och den andra avbröt samarbetet. När det gäller Förenta staterna drog sig en ur samarbetet och två tillverkare besvarade frågorna.

(60)

På grundval av tillgängliga uppgifter drog kommissionen slutsatsen att Förenta staterna hade en betydande tillverkning och en tillfredsställande konkurrensgrad på hemmamarknaden. Förenta staternas inhemska förbrukning uppgick till omkring 254 miljoner m2. Det fanns minst 28 inhemska tillverkare. Importen motsvarade dessutom 68 % av förbrukningen, främst från Kina (av en total importvolym av 49 miljoner m2). Förutom en tull på 8,5 % –10 % finns inga importrestriktioner. De amerikanska tillverkarna använder en tillverkningsprocess som liknar den som de kinesiska exporterande tillverkarna i urvalet använder. De samarbetsvilliga amerikanska tillverkarna rapporterade en försäljning på hemmamarknaden på 2,0 respektive 2,9 miljoner m2.

(61)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade CCCMC att Förenta staterna inte var ett lämpligt jämförbart land och att kommissionen inte använt ett land i vilket priset för en likadan produkt bildas under förhållanden som är så lika förhållandena i exportlandet som möjligt.

(62)

När det gäller detta påstående bör det först erinras om att kommissionen tog kontakt med de officiella representationerna och/eller tillverkare i Brasilien, Indien, Indonesien, Malaysia, Mexiko, Ryssland, Serbien, Thailand, Tunisien, Turkiet, Ukraina, Förenade Arabemiraten och Förenta staterna. Men som framgår av skäl 59 var det bara två tillverkare som samarbetade.

(63)

Såsom nämns i skäl 60 ansågs Förenta staterna lämpligt som jämförbart land, eftersom Förenta staterna hade en betydande produktion, förbrukning och en tillfredsställande konkurrensgrad på sin hemmamarknad. Påståendet tillbakavisades därför.

(64)

Efter meddelandet av uppgifter ifrågasatte en av importörerna valet av de två amerikanska tillverkarna som var närstående unionstillverkare och fastställandet av normalvärdet för Kina på grundval av dessa två tillverkare. Det kan därför råda tvivel om uppgifterna från dessa två tillverkare är objektiva.

(65)

Kommissionen påpekade att även om en tillverkare i det jämförbara landet står en unionstillverkare nära, innebär en sådan koppling ändå inte att fastställandet av normalvärdet vederläggs eller påverkas (9).

(66)

Mot bakgrund av ovanstående och i avsaknad av ytterligare synpunkter konstaterade kommissionen att Förenta staterna var ett lämpligt jämförbart land i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen.

b)   Normalvärde

(67)

Uppgifterna från de två samarbetsvilliga tillverkarna i det jämförbara landet låg till grund för fastställandet av normalvärdet.

(68)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först huruvida den sammanlagda försäljningsvolym på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder som tillverkarna i det jämförbara landet stod för under översynsperioden var representativ. Dessa tillverkares sammanlagda försäljningsvolym jämfördes därför med den sammanlagda mängden av den berörda produkten som exporterades till unionen av var och en av de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet. På grundval av denna jämförelse fann kommissionen att den likadana produkten såldes i representativa mängder på den amerikanska hemmamarknaden.

(69)

För det andra jämförde kommissionen för varje produkttyp försäljningsvolymen på den amerikanska marknaden med exportvolymerna till unionen för var och en av de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Denna jämförelse visade att två direkt jämförbara produkttyper inte såldes i representativa mängder i Förenta staterna. Därför konstruerades normalvärdet för dessa produkttyper på grundval av deras försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, vinst och ersättningar vid normal handel.

(70)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade CCCMC att det inte är meningsfullt att jämföra försäljningsvolymen för tillverkare i det jämförbara landet på deras inhemska marknad med de kinesiska exporterande tillverkarnas exportvolym, eftersom det saknas koppling mellan dem. Kommissionens analys sade därför ingenting om hur representativ försäljningen på den amerikanska marknaden var i fråga om dessa produkttyper.

(71)

I analogi med situationen för en dumpningsberäkning i marknadsekonomier, kontrollerade kommissionen om transaktionerna skedde i tillräckliga mängder i fråga om enskilda produkttyper i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Eftersom dessa båda produkttyper utgjorde 0,70 % respektive 0,09 % av den kinesiska exporterande tillverkarens exportförsäljning, ansåg kommissionen att försäljningen på den amerikanska marknaden inte var representativ och konstruerade normalvärdet. Kommissionen ansåg dessutom att den använda metoden inte påverkade fastställandet av dumpningsmarginalen. Påståendet avvisas därför.

(72)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under översynsperioden, för att avgöra om man kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(73)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

försäljningsvolymen för produkttypen, vid försäljning till nettopriser som är lika med eller högre än den beräknade tillverkningskostnaden, utgör mer än 80 % av den totala försäljningsvolymen för denna produkttyp, och

det vägda genomsnittliga försäljningspriset för denna produkttyp är lika med eller högre än tillverkningskostnaden per enhet.

(74)

I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet av priserna för all försäljning på hemmamarknaden av produkttypen under undersökningsperioden.

(75)

Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp enbart av den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttyperna under undersökningsperioden, om

volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen i fråga utgör högst 80 % av den totala försäljningsvolymen för produkttypen, eller

det vägda genomsnittliga priset för produkttypen i fråga är lägre än tillverkningskostnaden per enhet.

(76)

Analysen av försäljningen på hemmamarknaden visade att normalvärdet för tio produkttyper fastställdes på grundval av den metod som nämns i skäl 74 och för sju produkttyper på grundval av den metod som nämns i skäl 75.

(77)

De samarbetsvilliga amerikanska tillverkarna rapporterade sammanlagt sjutton produkttyper, medan de kinesiska samarbetsvilliga exporterande tillverkarna rapporterade totalt femton produkttyper. Jämförelsen mellan de produkttyper som exporteras av de kinesiska tillverkarna och säljs av de amerikanska tillverkarna visade dock att det fanns en direkt matchning för bara två produkttyper. Det begränsade antalet matchande produkttyper kunde förklaras med den relativt komplexa definitionen av produkttyper med sju egenskaper och 672 möjliga kombinationer (inklusive, men inte begränsat till, porslin/icke-porslin, sju typer av behandlingsytor, förekomsten av enkel/dubbel eller ingen glasyr). Eftersom det är ett krav att beakta 100 % av exportförsäljningen vid dumpningsberäkningarna, behövde vissa justeringar göras i matchningssyfte.

(78)

För det första har kommissionen beslutat att öka jämförbarheten genom att konstruera normalvärdet för andra produkttyper. I detta avseende erinras om att de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna sålde två produkttyper som inte var av porslin till unionen (omkring 6 % av den totala exportvolymen till unionen). De amerikanska tillverkarna i det jämförbara landet tillverkade dock inga produkttyper som inte var av porslin. Kommissionen beslutade därför att konstruera tillverkningskostnaderna för produkttyper som inte var av porslin genom en jämförelse mellan unionsindustrins kostnader för tillverkning av porslinsprodukter och produkter som inte var av porslin. Tillverkningskostnaden för produkttyper som inte var av porslin befanns vara 30 % lägre än för produkttyper av porslin. Det förhållande som erhölls tillämpades på de 17 produkttyper som rapporterats av amerikanska tillverkare för att matcha dessa med de produkttyper som de kinesiska exporterande tillverkarna rapporterat.

(79)

De kinesiska exporterande tillverkarna rapporterade om försäljning av oglaserade keramiska plattor (fyra produkttyper som stod för cirka 56 % av den totala exportvolymen till unionen) för vilka det saknades direkt matchning med de produkttyper som såldes av de samarbetsvilliga amerikanska tillverkarna. Med hjälp av samma metod som beskrivs i skäl 78 konstruerade kommissionen tillverkningskostnaderna för enkelglaserade produkttyper genom att jämföra unionsindustrins kostnader för enkelglaserade och oglaserade produkttyper. Tillverkningskostnaden för oglaserade keramiska plattor befanns vara 6 % lägre än för enkelglaserade produkttyper. Det förhållande som erhölls tillämpades på de 17 produkttyper som rapporterats av de amerikanska tillverkarna.

(80)

På grundval av de ytterligare konstruerade normalvärdena matchade tre produkttyper mellan de produkttyper som tillverkas av de amerikanska tillverkarna och de kinesiska exporterande tillverkarna. Slutligen, i fråga om de produkttyper för vilka ingen direkt matchning var möjlig, beslutade kommissionen att jämföra de produkttyper som såldes av de kinesiska exporterande tillverkarna med de amerikanska produkttyper med närmast tekniska egenskaper och lägsta normalvärde.

(81)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade två berörda parter att kommissionen hade underlåtit att lämna ut uppgifter om de specifika produkttyperna från tillverkarna i det jämförbara landet. De hävdade vidare att de inte hade möjlighet att avgöra om det fanns skillnader (som inte återspeglas av produktkontrollnumret) som motiverade en justering.

(82)

Kommissionen informerade berörda parter om beräkningarna av normalvärdet per produkttyp. Såsom nämns i skäl 45 definierades produkttyperna på grundval av följande tekniska egenskaper: vattenabsorption, typ av beläggning (om plattorna var glaserade enkelbrända, glaserade dubbelbrända eller oglaserade), polerade eller icke-polerade, färgade eller ofärgade, måttjusterade eller inte, arbetsytans storlek och kvalitetsgrad.

(83)

Ingen av de berörda parterna lämnade synpunkter på definitionen av produkttyper eller föreslog några ytterligare relevanta metoder eller lämnade in kompletterande information. Kommissionen ansåg att definitionerna av produkttyp var tillräckliga för att täcka alla olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet. Påståendet avvisades därför. En kinesisk exporterande tillverkare som ingick i urvalet hävdade dessutom att kommissionen inte borde använda den vägda genomsnittliga vinsten och marginalerna för försäljnings- och administrationskostnader för försäljningen på hemmamarknaden i det jämförbara landet vid fastställandet av det konstruerade normalvärdet, utan den vägda genomsnittliga vinsten och marginalerna för försäljnings- och administrationskostnaderna för produkttyperna med närmaste tekniska egenskaper.

(84)

I det aktuella fallet varken tillverkades eller såldes produkttyperna av den berörda parten i det jämförbara landet. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet på grundval av tillverkningskostnaden för produkttyper med de närmaste tekniska egenskaperna, och i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen, de genomsnittliga beloppen för försäljnings- och administrationskostnader (se ovan) och vinst baserade på faktiska uppgifter från tillverkarna i det jämförbara landet om tillverkning och försäljning av den likadana produkten vid normal handel. Denna begäran avvisades därför.

c)   Exportpris

(85)

De tre grupper av exporterande tillverkare som ingick i urvalet exporterade direkt till unionen i form av direktförsäljning av den berörda produkten till oberoende kunder i unionen. Exportpriset fastställdes därför till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen under översynsperioden i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

d)   Jämförelse

(86)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset för den exporterande tillverkaren i urvalet på grundval av priset fritt fabrik. När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten.

(87)

När det gäller priset på det jämförbara landets hemmamarknad gjordes justeringar för inhemska transportkostnader, kreditkostnader, handläggningskostnader, förpackningskostnader och provisioner samt för handelsled. När det gäller exportpriserna för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet gjordes justeringar för transport, försäkring, handläggning, kreditkostnader, bankavgifter, förpackningskostnader, importavgifter, tullar och provisioner.

e)   Dumpningsmarginal

(88)

Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten i det jämförbara landet med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren som ingick urvalet, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(89)

På grundval av ovanstående befanns de vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns under översynsperioden, före tull, uppgå till mellan 66 % och 231 %.

f)   Slutsats beträffande dumpning under översynsperioden

(90)

Kommissionen fann att kinesiska exporterande tillverkare (med högre volymer än i den ursprungliga undersökningen) fortsatte att exportera keramiska plattor till unionen till dumpade priser under översynsperioden.

3.   Bevis för sannolikheten för fortsatt dumpning

(91)

Kommissionen undersökte ytterligare om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Vid sin undersökning tittade kommissionen närmare på den kinesiska produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten, kinesiska exportörers beteende på andra marknader, situationen på den kinesiska hemmamarknaden och hur attraktiv unionsmarknaden är.

(92)

Som nämns ovan gav sig nitton kinesiska exporterande tillverkare eller grupper av exporterande tillverkare till känna, vilket motsvarar endast 1,5 % av den beräknade kinesiska produktionskapaciteten under 2015. De tre kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet och som kontrollerats under ett kontrollbesök motsvarade en bråkdel (närmare bestämt 0,3 %) av den beräknade kinesiska tillverkningen. De uppgifter som kommissionen förfogade över i fråga om produktion och outnyttjad kapacitet från kinesiska exporterande tillverkare var därför begränsade.

(93)

Därför var det nödvändigt att basera de flesta av nedanstående undersökningsresultat rörande fortsatt eller återkommande dumpning på andra källor, dvs. uppgifter från Eurostat, den kinesiska exportdatabasen och den information som lämnades av unionsindustrin i begäran om översyn. Analysen av informationen visade följande.

a)   Produktion och outnyttjad kapacitet i Kina

(94)

De kinesiska tillverkarna har byggt upp omfattande produktionskapacitet i fråga om keramiska plattor som fortsätter att med god marginal överstiga unionens produktionskapacitet. Under det senaste decenniet har kinesiska tillverkare kraftigt ökat produktionen och produktionskapaciteten och fortsätter att göra det. Den kinesiska produktionskapaciteten i fråga om keramiska plattor ökade med nästan 30 % mellan 2011 och 2014, från 10,8 till 13,9 miljarder m2. Dessutom ökade antalet kinesiska tillverkare av keramiska plattor kraftigt med nästan 20 % mellan 2014 och 2016, från 1 452 stycken under 2014 till 1 777. Produktionskapaciteten för år 2016 uppskattades till cirka 17 miljarder m2 genom extrapolering av produktionskapaciteten från antalet producerande företag (10).

(95)

Enligt samma kinesiska statistiska källor ökade den faktiska produktionen från 8,7 miljarder m2 under 2011 till 11,1 miljarder m2 under 2016, det vill säga en ökning med 2,4 miljarder m2 under perioden. Produktionen av keramiska plattor ökade dock inte i samma takt som den installerade kapaciteten för produktion av keramiska plattor i Kina under den perioden: produktionskapaciteten ökade med 6,2 miljarder m2 (från 10,8 miljarder m2 under 2011 till 17 miljarder m2 under 2016). Den outnyttjade kapaciteten ökade alltså från 20 % under 2011 till 35 % i slutet av 2016, vilket motsvarar en ökning på 3,8 miljarder m2. Denna outnyttjade produktionskapacitet är flera gånger högre än den totala förbrukningen i unionen som låg på cirka 879 miljoner m2 under översynsperioden.

(96)

Den information som samlades in under kontrollen på plats visade att mellan 2013 och översynsperioden minskade de kontrollerade exporterande tillverkarnas kapacitetsutnyttjande från 74 % till 54 % och antalet anställda med sjönk med 25 %. Tillverkarna stoppade produktionen under två månader under det första kvartalet 2017, eftersom lagren nådde en nivå motsvarande 67 % av den totala produktionen under översynsperioden. I slutet av översynsperioden hade de tre exporterande tillverkare som ingick i urvalet lager på 23 miljoner m2 (under översynsperioden importerade unionen 15 miljoner m2 från Kina).

(97)

Sammanfattningsvis skulle, med tanke på att Kina har stor tillgänglig produktionskapacitet och därmed möjlighet att öka sin tillverkningsvolym med kort varsel, ett upphävande av de gällande åtgärderna sannolikt leda till en ökning av kinesisk dumpad lågprisimport på unionsmarknaden.

b)   De kinesiska exportörernas beteende på marknaderna i tredjeländer

(98)

De kinesiska tillverkarna exporterar betydande mängder keramiska plattor till andra tredjeländer än unionen, framför allt Förenta staterna, Filippinerna, Saudiarabien, Sydkorea, Indonesien, Thailand och Australien.

(99)

Kommissionen jämförde de genomsnittliga priserna för den berörda produkten tillverkad av dessa producenter på de viktigaste exportmarknader som nämns ovan under översynsperioden med det genomsnittliga exportpriset till unionen. Denna jämförelse gjordes på grundval av uppgifter från den kinesiska exportdatabasen där exporten uttrycks i US-dollar och på fob-basis. Kvantiteterna uttrycks i kilo.

(100)

Exportpriserna till unionen var betydligt högre än till de övriga viktigaste exportmarknaderna. Det genomsnittliga exportpriset till unionen var cirka 0,46 US-dollar per kilo, medan de genomsnittliga exportpriserna till de övriga viktigaste exportmarknaderna var cirka 0,34 US-dollar per kilo.

(101)

Enligt den kinesiska exportdatabasen sjönk försäljningspriserna till resten av världen ytterligare efter översynsperioden. Under andra halvåret 2016 sjönk de genomsnittliga exportpriserna till de främsta exportmarknaderna jämfört med exportpriserna under översynsperioden (– 37 % för Filippinerna, – 26 % för Saudiarabien, – 22 % för Förenta staterna och omkring – 13 % för Sydkorea och Australien).

c)   Unionsmarknadens attraktionskraft

(102)

Den beräknade efterfrågan i unionen är en bråkdel av den tillgängliga outnyttjade kapaciteten på den kinesiska inhemska marknaden. Innan åtgärderna infördes, var unionen en traditionell exportmarknad för Kina. I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att den kinesiska importen i genomsnitt uppgick till 65 miljoner m2 per år, vilket är mer än tre gånger den nuvarande exportnivån till EU. Det genomsnittliga priset på unionsmarknaden (0,46 US-dollar/kg) är också högre än det genomsnittliga kinesiska exportpriset (0,34 US-dollar/kg) på Kinas viktigaste exportmarknader. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla, är det därför troligt att de kinesiska tillverkarna kommer att försöka öka sin försäljning till unionen genom att använda sina tillgängliga kapaciteter.

d)   Slutsats om dumpning och sannolikheten för fortsatt dumpning

(103)

Undersökningen visade att priserna för den kinesiska exporten av keramiska plattor till unionen och till Kinas huvudsakliga exportmarknader var lägre än det normalvärde som fastställdes under översynsperioden. Dessutom ökade både produktionskapaciteten och produktionen fortfarande i Kina. Landets exportvolym var ganska stabil och det finns inget som tyder på att den inhemska förbrukningen i Kina skulle kunna absorbera de enorma mängder som produceras och som finns i lager. Berörda parter har inte heller kunnat förklara hur dessa kvantiteter skulle kunna absorberas på annat sätt utan att detta innebär ett hot mot unionen.

(104)

Mot bakgrund av detta, och i avsaknad av synpunkter från berörda parter, ansåg kommissionen att det är sannolikt att betydande volymer av kinesiska keramiska plattor skulle exporteras till unionen till dumpade priser, om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

D.   UNIONSINDUSTRIN

(105)

Unionsindustrin har inte genomgått betydande strukturförändringar sedan den ursprungliga undersökningen. Industrin är fortfarande mycket fragmenterad, och de små och medelstora företagen utgör tillsammans en betydande andel av marknaden (66 % på grundval av tillverkningsvolymen under 2015). Den likadana produkten tillverkades av cirka 500 unionstillverkare under översynsperioden. De utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(106)

Såsom beskrivs i skäl 20 beaktade kommissionen den kraftiga fragmenteringen av unionsindustrin när den valde ut unionstillverkare, så att företag från varje sektor var representerade. För att avspegla respektive andel (viktning) för varje segment av unionens totala produktion och för att ge en representativ bild av situationen för unionsindustrin, använde kommissionen respektive andel (viktning) för att väga vissa mikroekonomiska indikatorer (se skäl 144) för de utvalda företagen i det aktuella segmentet, i enlighet med den metod som användes i den ursprungliga undersökningen.

(107)

Viktningen fastställdes på grundval av uppgifter som lämnats av den sökande, nämligen produktionsvolymerna under 2015 för företag som är placerade i de länder som svarar för 79 % av unionens produktion (11). Viktningen gjordes på följande vis: små företag med en produktion på mindre än fem miljoner kvadratmeter stod för 41 % av den totala produktionen i unionen, medelstora företag med en produktion på mellan fem och tio miljoner kvadratmeter stod för 25 % av den totala produktionen i unionen och stora företag stod för 34 % av den totala produktionen i unionen.

E.   SITUATIONEN PÅ UNIONSMARKNADEN

1.   Förbrukningen i unionen

(108)

Förbrukningen i unionen fastställdes genom att man lade samman nettoförsäljningen i unionen och import från Kina och tredjeländer. Produktionsvolymerna grundades på uppgifter från Eurostat och uppgifter som erhållits från CET-medlemmar.

(109)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Volym (tusen m2)

750 158

837 188

851 104

878 968

Index (2013 = 100)

100

112

113

117

Källa: Eurostat, CET.

(110)

Unionens förbrukning ökade under skadeundersökningsperioden. Den största ökningen (12 %) skedde mellan 2013 och 2014, från en volym på 750 miljoner m2 till omkring 837 miljoner m2. Totalt sett under hela skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen med 17 % från 750 miljoner m2 till 879 miljoner m2 under översynsperioden.

(111)

Jämfört med skadeundersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen var förbrukningen dock fortfarande 37 % lägre under översynsperioden än 2007, då den uppgick till cirka 1,4 miljarder m2. Minskningen av förbrukningen efter 2007 orsakades av en nedgång i den inhemska förbrukningen efter krisen i euroområdet och efterföljande kraftiga lågkonjunktur inom byggsektorn (12).

2.   Import till unionen från Kina

2.1   Den kinesiska importens volym, pris och marknadsandel

(112)

Volymerna och marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.

(113)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades volymen och marknadsandelen för importen från Kina på följande sätt:

Tabell 2

Volym och marknadsandel för importen från Kina

 

2013

2014

2015

Översynsperiod

Importvolym (tusen m2)

22 691

23 244

18 167

15 057

Index (2013 = 100)

100

102

80

66

Marknadsandel (%)

3,02

2,78

2,13

1,70

Källa: Eurostat.

(114)

Efter införandet av antidumpningstullarna minskade importen av keramiska plattor från Kina avsevärt (13). Den kinesiska importen förekom dock fortfarande på unionsmarknaden, och under översynsperioden motsvarade den cirka 15 miljoner m2 i fråga om importvolym och 1,7 % uttryckt som procentandel av marknadsandelarna.

(115)

Importvolymerna från Kina minskade med 34 % under översynsperioden jämfört med 2013, från cirka 22,7miljoner m2 till cirka 15 miljoner m2. Marknadsandelen för importen från Kina minskade från 3,2 % 2013 till cirka 1,7 % under översynsperioden.

2.2   Importpriser och prisunderskridande

(116)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades det genomsnittliga importpriset från Kina på följande sätt:

Tabell 3

Genomsnittligt importpris från Kina

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Det genomsnittliga priset cif vid unionens gräns (euro/m2)

5,07

5,44

6,13

5,78

Index (2013 = 100)

100

107

121

114

Källa: Eurostat.

(117)

De genomsnittliga importpriserna från Kina ökade under skadeundersökningsperioden med 14 % från 5,07 euro/m2 till 5,78 euro/m2, med en topp under 2015 när priset ökade med 21 % till 6,13 euro/m2.

(118)

I syfte att analysera prisunderskridandet jämfördes för varje produkttyp unionstillverkarnas vägda genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, med motsvarande vägda genomsnittliga priser för importen från Kina till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivån med lämpliga justeringar för gällande tullar och kostnader som uppstår efter importen. För de produkttyper som saknade motsvarande produkttyp gjordes jämförelsen genom justering av närmast liknande produkttyp. Justeringarna måste göras särskilt för dubbelbrända glaserade och oglaserade produkttyper där det saknades motsvarande produkttyper från unionsindustrins sida.

(119)

Jämförelsen visade att under översynsperioden, och trots det ökade genomsnittliga priset cif vid unionens gräns, såsom förklaras i skäl 90, såldes importen från Kina av den berörda produkten i unionen till priser som underskred unionsindustrins priser. Nivån för prisunderskridandet uppgick, uttryckt i procent av unionsindustrins priser, till mellan 17 % och 50 %. Beräkningarna bygger på uppgifter från de utvalda unionstillverkarna och de utvalda exporterande tillverkarna i Kina.

(120)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade CCCMC att bedömningen av prisunderskridande var bristfällig, eftersom varken CCCMC eller de kinesiska exporterande tillverkarna hade möjlighet att på ett ändamålsenligt sätt utöva sin rätt till försvar, beroende på att de saknade möjlighet att upptäcka skillnader mellan produkter tillverkade av unionsindustrin och produkter tillverkade av de kinesiska exporterande tillverkarna och därför inte kunde begära justeringar.

(121)

När det gäller potentiella skillnader mellan unionens produkter och produkter importerade från Kina hade kommissionen, av de skäl som anges i avsnitt B, inte skäl att anse att det förelåg skillnader inom ett visst produkttypnummer. Tvärtom gjorde definitionen av produktkontrollnumret att det var möjligt att göra en fullständig prisjämförelse mellan den berörda produkten och den likadana produkten (se avsnitt B).

(122)

Den part som begär en justering måste basera sin begäran på en rimlig uppskattning av skillnadens marknadsvärde. Ingen av parterna lämnade dock in någon begäran om justering av en viss produkttyp till kommissionen. De enda justeringar kommissionen gjorde gällde därför dubbelbrända glaserade och oglaserade produkttyper där det saknades motsvarande produkttyper från unionsindustrins sida, såsom förklaras i skäl 118. Som ett resultat av begäran från CCCMC av den 6 september 2017, lämnade kommissionen uppgifter om dessa justeringar, särskilt i fråga om de aktuella produkttypnumren och anpassningen, till de två berörda exporterande tillverkarna i urvalet för att ge dem möjlighet att inkomma med synpunkter. De sistnämnda återkom inte i frågan.

(123)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade CCCMC också att kommissionen borde ha genomfört (och offentliggjort) en analys av prisunderskridandet, inte bara per exporterande tillverkare utan också övergripande (på grundval av ett vägt genomsnitt). Dessutom hävdade CCCMC att kommissionen borde ha genomfört (och offentliggjort) en analys av prisunderskridandet per produkttyp, som enligt CCCMC:s uppfattning var det enda sättet att dra meningsfulla slutsatser om möjligheten för den kinesiska importen att utöva pristryck på unionsindustrins försäljning. Dessutom begärde CCCMC att kommissionen även skulle lämna upplysningar om den totala volymen och försäljningsvärdet per produktkontrollnummer för all försäljning från unionsindustrin som inte användes för beräkningarna av prisunderskridandet.

(124)

Såsom kommissionen informerade CCCMC genom skrivelser av den 25 augusti 2017 och den 20 september 2017, hade den gjort beräkningarna av prisunderskridandet per exporterande tillverkare på individuell basis och i fråga om de produkttyper som såldes av de enskilda kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Kommissionen ansåg att det inte var relevant för bedömningen av sannolikheten för återkommande skada att genomföra en analys av den övergripande nivån på prisunderskridande eller en analys av prisunderskridandet per produkttyp, eftersom det skulle innebära en aggregering av uppgifter i fråga om de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet per produkttyp. Den typ av aggregerad beräkning som CCCMC begärde skulle under alla förhållanden ha varit meningslös, eftersom sådan information inte påverkar analysen av sannolikheten för återkommande skada. Dessutom skulle aggregerade beräkningar inte möjliggöra för en enskild exporterande tillverkare att fastställa huruvida kommissionen på ett korrekt sätt använde sina uppgifter för beräkningen av prisunderskridandet. Den exporterande tillverkaren skulle därför inte vara i stånd att utöva sin rätt till försvar. Av den anledningen genomförde kommissionen ingen sådan beräkning. I stället har kommissionen genomfört en analys av prisunderskridandet per exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Följaktligen behövde kommissionen inte göra den begärda analysen.

(125)

Kommissionen erinrade också om att det aktuella fallet var en översyn vid giltighetstidens utgång. De gällande åtgärderna ledde till en betydande minskning av importen av keramiska plattor (från cirka 66 miljoner m2 under den ursprungliga undersökningsperioden till omkring 15 miljoner m2 under översynsperioden i den nuvarande undersökningen). Analysen av prisunderskridandet kunde därför endast grunda sig på ett begränsat antal produkttyper av den berörda produkten som exporterades från Kina till unionen. Syftet med en analys av prisunderskridande för varje exporterande tillverkare var att analysera huruvida de kinesiska exporterande tillverkarna skulle underskrida priserna i unionen om åtgärderna skulle upphöra.

(126)

Å andra sidan ansågs inte det övergripande prisunderskridandet och prisunderskridandet per produkttyp relevanta för bedömningen av sannolikheten för återkommande skada och ingår därför inte i akten. Kommissionen ansåg att den inte var skyldig att genomföra och (offentliggöra) beräkningar som inte genomförts. Kommissionen beslutade därför att avslå begäran.

3.   Import från tredjeländer

(127)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades importen från andra tredjeländer och importens marknadsandel på följande sätt:

Tabell 4

Import från andra tredjeländer och deras marknadsandel

Volym (i tusen m2)

2013

2014

2015

Översynsperioden

Turkiet

35 526

34 256

35 965

35 246

Index (2013 = 100)

100

96

101

99

Importpriser

5,44

6,10

6,19

6,11

Index (2013 = 100)

100

112

114

112

Marknadsandel (%)

4,74

4,09

4,23

4,01

Förenade Arabemiraten

7 759

6 538

18 424

16 603

Index (2013 = 100)

100

84

237

214

Importpriser

7,73

7,92

3,08

3,27

Index (2013 = 100)

100

102

40

42

Marknadsandel (%)

1,03

0,78

2,16

1,89

Indien

1 314

3 582

3 648

4 341

Index (2013 = 100)

100

273

278

330

Importpriser

4,32

4,22

5,19

4,67

Index (2013 = 100)

100

98

120

108

Marknadsandel (%)

0,18

0,43

0,43

0,49

Övriga tredjeländer

12 367

12 868

12 301

13 021

Index (2013 = 100)

100

104

99

105

Importpriser

6,13

5,95

6,02

5,69

Index (2013 = 100)

100

97

98

93

Marknadsandel (%)

1,65

1,54

1,45

1,48

Total import från alla tredjeländer utom det berörda landet

56 967

57 244

70 338

69 211

Index (2013 = 100)

100

100

123

121

Importpriser

5,87

6,15

5,30

5,26

Index (2013 = 100)

100

105

90

90

Marknadsande (%)l

7,59

6,84

8,26

7,87

Källa: Eurostat.

(128)

Under skadeundersökningsperioden kom de största importvolymerna från Turkiet (med en marknadsandel på nästan 4 % under översynsperioden), Förenade Arabemiraten (med en marknadsandel på nästan 2 % under översynsperioden) och Indien (med en marknadsandel på ungefär 0,5 % under översynsperioden). Den totala marknadsandelen från tredjeländer uppgick till 7,84 % under översynsperioden. Marknadsandelen förblev relativt stabil under hela skadeundersökningsperioden, med en topp under 2015 då den uppgick till 8,26 %.

(129)

De genomsnittliga importpriserna från Turkiet ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden till 6,11 euro/m2 under översynsperioden. De genomsnittliga importpriserna från Förenade Arabemiraten sjönk med 58 % under skadeundersökningsperioden till 3,27 euro/m2 under översynsperioden. De genomsnittliga importpriserna på 4,67 euro/m2 från Indien var 8 % högre under översynsperioden jämfört med priserna under 2013. De genomsnittliga importpriserna från samtliga importländer förutom Kina sjönk med 10 % under skadeundersökningsperioden till 5,26 euro/m2.

4.   Unionsindustrins ekonomiska situation

4.1   Allmänna kommentarer

(130)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och index av betydelse för unionsindustrins tillstånd.

(131)

Såsom nämns i skäl 19 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(132)

Kommissionen skilde mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer när den fastställde skadan. Den bedömde de makroekonomiska indikatorerna för hela unionsindustrin på grundval av den information som sökanden tillhandahöll i begäran om översyn och de uppgifter om unionstillverkarna som ingick i urvalet som justerats på grundval av uppgifterna i dessa unionstillverkares svar för översynsperioden. Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna endast för de företag som ingick i urvalet på grundval av svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(133)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet och dumpningsmarginalens storlek.

(134)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittliga försäljningspriser, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

4.2   Makroekonomiska indikatorer

4.2.1   Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(135)

Uppgifter om unionsindustrins tillverkning under skadeundersökningsperioden fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat och uppgifter som samlats in av CET.

(136)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Produktionsvolym (i tusen m2)

1 126 000

1 168 000

1 192 000

1 238 500

Index (2013 = 100)

100

104

106

110

Produktionskapacitet (i tusen m2)

1 503 300

1 545 000

1 536 100

1 536 100

Index (2013 = 100)

100

103

102

102

Kapacitetsutnyttjande (%)

74,9

75,6

77,6

80,6

Index (2013 = 100)

100

101

104

108

Källa: Eurostat, CET.

(137)

Unionens totala tillverkning ökade med 10 % under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden uppgick den till 1,24 miljarder m2. Under samma period ökade förbrukningen i unionen med 18 % (se tabell 1).

(138)

Produktionskapaciteten var stabil under skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet ökade med 8 % och uppgick till runt 81 % under skadeundersökningsperioden.

4.2.2   Försäljningsvolym och marknadsandel

(139)

Med unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel avses unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden till oberoende kunder: De fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat och uppgifter som samlats in av CET. De utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Försäljningsvolym (i tusen m2)

670 500

756 700

762 600

794 700

Index (2013 = 100)

100

113

114

119

Marknadsandel (%)

89,4

90,4

89,6

90,4

Index (2013 = 100)

100

101

101

101

Källa: Eurostat, CET.

(140)

Unionsindustrins försäljningsvolym ökade med 19 % under skadeundersökningsperioden. Under samma period förblev unionsindustrins marknadsandel relativt stabil, med en ökning på 1 %. Unionsindustrin hade en marknadsandel på omkring 90 % under översynsperioden.

4.2.3   Sysselsättning och produktivitet

(141)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Antal anställda

(heltidsanställning/anställda)

59 348

59 010

59 352

59 352

Index (2013 = 100)

100

99

100

100

Produktivitet (m2/anställd)

18 973

19 793

20 084

20 867

Index (2013 = 100)

100

104

106

110

Källa: Eurostat, CET.

(142)

Sysselsättningen förblev stabil under skadeundersökningsperioden. Produktiviteten uttryckt som tillverkningsvolymen (m2) per anställd ökade med 10 % under skadeundersökningsperioden.

4.2.4   Dumpningsmarginalernas storlek

(143)

Dumpningsmarginalerna anges i skäl (89). Alla marginaler ligger väsentligt över miniminivån.

4.3   Mikroekonomiska indikatorer

4.3.1   Allmänna kommentarer

(144)

För vissa mikroekonomiska indikatorer som uttrycks i annat än absoluta värden – nämligen i procent eller per enhet (försäljningspris, tillverkningskostnad, lönsamhet och räntabilitet) viktades siffrorna i enlighet med den metod som användes i den ursprungliga undersökningen för att återspegla det segmentets andel av den sammanlagda unionstillverkningen (se skäl 20) med tillämpning av varje segments specifika andel av den sammanlagda unionstillverkningen (se skäl 107).

4.3.2   Priser och faktorer som påverkar priserna

(145)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittliga försäljningspriser

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Försäljningspris (euro/m2)

9,00

9,06

9,13

9,21

Index (2013 = 100)

100

101

101

102

Källa: Kontrollerade svar på frågeformulär.

(146)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen ökade med 2 % under skadeundersökningsperioden. Under samma period minskade produktionskostnaden per enhet med 9 %.

4.3.3   Arbetskraftskostnader

(147)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Arbetskraftskostnader

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)

39 314

41 783

42 922

42 262

Index (2013 = 100)

100

106

109

107

Källa: Kontrollerade svar på frågeformulär.

(148)

Mellan 2013 och översynsperioden ökade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd för unionstillverkarna som ingick i urvalet med 7 %.

4.3.4   Lager

(149)

Unionsindustrins lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Utgående lager (i tusental m2)

49 168

44 529

42 538

43 427

Index (2013 = 100)

100

91

87

88

Utgående lager i procent av tillverkningen

58

51

46

45

Index (2013 = 100)

100

87

79

78

Källa: Kontrollerade svar på frågeformulär.

(150)

Utgående lager, både absolut sett och som andel av tillverkningen, minskade under skadeundersökningsperioden (med 12 % respektive 22 %).

(151)

De relativt höga lagernivåerna uttryckta i procent av tillverkningen är en följd av den minskade förbrukningen och därigenom efterfrågan under de senaste åren, efter krisen i byggbranschen efter 2007. Det faktum att keramiska plattor är produkter som är beroende av trender vid tidpunkten för försäljningen bidrog till svårigheterna för företag att hitta efterfrågan på sina lager, och på så vis minska lagren. Förbrukningen under översynsperioden var dock ännu lägre (37 % lägre) än under 2007 (se skäl 111).

4.3.5   Tillverkningskostnader

Tillverkningskostnaden per enhet utvecklades enligt följande under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Tillverkningskostad per enhet

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Tillverkningskostnad per enhet (euro per m2)

10,10

9,54

9,35

9,15

Index (2013 = 100)

100

95

93

91

(152)

Under skadeundersökningsperioden sjönk unionsindustrins tillverkningskostnader per enhet för keramiska plattor med 9 %.

4.3.6   Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och förmåga att anskaffa kapital

(153)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning. Den utvecklades på följande sätt:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

 

2013

2014

2015

Översynsperioden

Lönsamhet för försäljning på den öppna marknaden i unionen (i % av omsättningen)

– 5,84

– 2,06

– 0,68

2,02

Index (2013 = 100)

– 100

– 35

– 12

35

Kassaflöde (euro)

9 801 189

28 450 311

26 667 148

28 851 493

Index (2013 = 100)

100

290

272

294

Investeringar (i euro)

124 733 782

148 595 194

168 940 047

173 001 344

Index (2013 = 100)

100

119

135

139

Räntabilitet (%)

– 5,96

– 3,76

– 1,12

2,06

Index (2013 = 100)

– 100

– 63

– 19

35

Källa: Kontrollerade svar på frågeformulär.

(154)

Under skadeundersökningsperioden blev unionsindustrins lönsamhet positiv med en kraftig ökning från – 5,8 % till 2,0 %. Ökningen sammanfaller under den perioden med en god utveckling av indikatorer som påverkar lönsamheten positivt, exempelvis: en ökning med 2 % av försäljningspriset per enhet (se skäl 145), och en minskning av produktionskostnaden per enhet med 9 % (se skäl 152). Totalt sett, på makroekonomisk nivå, ökade produktionen med 10 % under skadeundersökningsperioden (se skäl 137), och unionen fick ytterligare 1 % av marknadsandelen (se skäl 140).

(155)

Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att investera i sin verksamhet. Kassaflödet ökade markant mellan 2013 och 2014 (med 190 %) och låg därefter kvar på en oförändrad nivå.

(156)

Investeringarna ökade med 39 % under skadeundersökningsperioden. Företagen i sektorn för keramiska plattor behöver ständigt investera i modernisering av utrustning för att kunna följa marknadsutvecklingen. Detta gäller särskilt investeringar i pressar för keramiska plattor som gör det möjligt att följa trender, och investeringar i effektivare ugnar som är en av de största flaskhalsarna vid tillverkningen av keramiska plattor.

(157)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av fasta tillgångar. Den utvecklades också positivt under skadeundersökningsperioden och blev positiv, vilket återspeglar den allmänna uppåtgående trenden.

5.   Slutsats beträffande skada

(158)

Unionsindustrin lyckades återhämta sig från den tidigare dumpningen. Unionens ekonomiska situation förbättrades under skadeundersökningsperioden jämfört med dess ekonomiska situation under den ursprungliga undersökningsperioden. Även om gällande åtgärder inte utestängde kinesiska tillverkare från unionsmarknaden, gjorde de det möjligt för unionstillverkarna att bibehålla marknadsandelar, vilket gynnade unionsindustrins ekonomiska utveckling.

(159)

Under skadeundersökningsperioden visade således alla skadeindikatorer en positiv trend. Både produktionen och försäljningen ökade under skadeundersökningsperioden. Försäljningspriset förblev relativt stabilt, men produktionskostnaderna sjönk. Även om den fortfarande är relativt hög, har lagerhållningsnivån sjunkit. Både kassaflödet och avkastningen på investeringar steg avsevärt.

(160)

Alla dessa indikatorer hade en positiv inverkan på unionsindustrins lönsamhet, som under översynsperioden gick från att vara negativ till att bli positiv.

(161)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

F.   SANNOLIKHET FÖR ÅTERKOMMANDE SKADA

(162)

Så som fastställts ovan (se skälen 103 och 104) skedde den kinesiska importen till dumpade priser under översynsperioden och det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna skulle tillåtas upphöra.

(163)

Eftersom unionsindustrin inte längre led väsentlig skada, bedömde kommissionen huruvida det skulle vara sannolikt att skadan skulle återkomma om åtgärderna skulle tillåtas upphöra.

(164)

För att fastställa sannolikheten för återkommande skada analyserades följande aspekter: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft, bland annat förekomsten av antidumpnings- eller utjämningsåtgärder i fråga om keramiska plattor i andra tredjeländer, kinesiska exporterande tillverkares prissättning i andra tredjeländer och inverkan på unionsindustrins situation. Den ökade förbrukningen i unionen och unionsindustrins lönsamhetssituation under översynsperioden beaktades också i analysen.

1.   Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina

(165)

Kina är världens största tillverkare av keramiska plattor, och står för mer än hälften av världens totala produktion. Den sammanlagda produktionen för 2016 beräknas uppgå till över elva miljarder m2 keramiska plattor (se skäl 95).

(166)

Samtidigt var den tillgängliga outnyttjade kapaciteten i Kina mycket hög i jämförelse med unionsmarknadens storlek. År 2016 uppskattades den till cirka sex miljarder m2 (se skäl 95). Jämfört med detta, uppgick tillverkningen i unionen under översynsperioden till omkring 1,24 miljarder m2 och förbrukningen av plattor var endast 879 miljoner m2 under samma period. Den kinesiska outnyttjade kapaciteten är alltså mer än sex gånger högre än förbrukningen i unionen.

(167)

Kommissionen fastställde även att de kinesiska exporterande tillverkarna har stora lager som de kan börja exportera vid den tidpunkt då åtgärderna upphör att gälla (se skäl 96). Att döma av informationen från de kinesiska exporterande tillverkarna i urvalet, kan lagren motsvara upp till två tredjedelar av deras produktion av keramiska plattor.

2.   Unionsindustrins attraktionskraft

(168)

Även om unionsmarknaden för keramiska plattor är mindre när det gäller förbrukning jämfört med exempelvis Asien, står den ändå för omkring 7 % av den globala förbrukningen av keramiska plattor. Som framgår av tabell 1 ovan ökade dessutom förbrukningen i unionen av den berörda produkten från 750 158 ton till 878 968 ton mellan 2013 och översynsperioden. Detta visar att unionens förbrukning är fortsatt stark och att unionsmarknaden, på grund av sin relativt höga och ständigt ökande förbrukning, är fortsatt attraktiv för kinesiska exporterande tillverkare.

(169)

Innan åtgärderna infördes, uppgick den kinesiska importen till i genomsnitt cirka 65 miljoner m2 per år. Det faktum att den kinesiska importen, förvisso på en lägre nivå (se tabell 2), inte upphörde efter införandet av åtgärder bekräftar att de kinesiska exporterande tillverkarna anser att unionsmarknaden är attraktiv och fortsätter sälja på unionsmarknaden.

(170)

Dessutom införde andra tredjeländer (14) antidumpningsåtgärder på import av keramiska plattor från Kina, vilket kommer att göra det svårare för de kinesiska exporterande tillverkarna att exportera till dessa marknader och göra unionsmarknaden ännu attraktivare eftersom den exporten skulle kunna styras dit.

2.1   De kinesiska tillverkarnas exportprisbeteende på marknader i andra tredjeländer

(171)

Ytterligare en viktig faktor som visar unionsmarknadens attraktionskraft är priset på den berörda produkten när den säljs av de kinesiska exporterande tillverkarna på tredjelandsmarknader. De exportpriser som tas ut av de exporterande tillverkarna i urvalet på den berörda produkten på marknader i tredjeländer är högre än de priser som dessa tillverkare tar ut på unionsmarknaden, men de är fortfarande betydligt lägre än unionsindustrins priser på unionsmarknaden. Under översynsperioden var det genomsnittliga exportpriset för den berörda produkten vid de kinesiska exporterande tillverkarnas export till tredjelandsmarknader i genomsnitt 15 – 25 % lägre än det genomsnittliga priset på keramiska plattor på unionsmarknaden.

2.2   Kinesiska priser på unionsmarknaden

(172)

Ytterligare en faktor som visar att unionsmarknaden är attraktiv är de högre priserna på keramiska plattor på unionsmarknaden. Under översynsperioden var det genomsnittliga exportpriset från de kinesiska exporterande tillverkarna till unionen i genomsnitt 30–40 % lägre än det genomsnittliga priset på keramiska plattor på unionsmarknaden. Även om Förenade Arabemiratens och Indiens nuvarande priser är lägre de kinesiska priserna, är deras volymer och tillväxtpotential inte jämförbara med storleken på Kinas produktionskapacitet.

3.   Effekt på unionsindustrins situation

(173)

Med tanke på den höga outnyttjade kapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft samt andra faktorer enligt sammanfattningen i skälen 162–172, är det sannolikt att betydande volymer av lågprisade keramiska plattor skulle vara tillgängliga för försäljning/omdirigering till unionen redan på kort sikt, om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(174)

För att bedöma den sannolika påverkan av sådan kinesisk lågprisimport på unionsindustrin analyserade kommissionen först den potentiella förlusten av unionsindustrins marknadsandel. Kommissionen simulerade den inverkan som skulle bli följden om de kinesiska exporterande tillverkarna återfick marknadsandelen på 6,5 % under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen, dvs. innan åtgärderna infördes. Volymmässigt skulle det motsvara 57 miljoner m2 på grundval av förbrukningen i unionen under översynsperioden. Så som fastställdes i den ursprungliga undersökningen, var en sådan mängd dumpad import av keramiska plattor från Kina tidigare tillräckligt för att vålla väsentlig skada för unionsindustrin.

(175)

Kommissionen ansåg att eftersom det genomsnittliga försäljningspriset för import från tredjeland till unionen är lägre än de kinesiska exporterande tillverkarnas pris, skulle Kina om lågt prissatta kinesiska keramiska plattor skulle dyka upp på unionsmarknaden igen, först kunna vinna marknadsandelar på bekostnad av unionsindustrin, innan landet tog över marknadsandelar från tredjeländers export till unionen.

(176)

Om man antar att ökningen av importen leder till en motsvarande minskning av produktions- och försäljningsvolymerna för unionsindustrin, skulle det alltså leda till att tillverkningskostnaden per enhet för unionsindustrin skulle öka från 8,95 euro/m2 till 9,09 euro/m2. Den ökade tillverkningskostnaden per enhet skulle leda till att unionsindustrins lönsamhet skulle försämras till ett ekonomiskt nollresultat (dvs. att intäkterna uppgår till summan av fasta och rörliga kostnader).

(177)

Importvolymen på 57 miljoner m2 som användes för simuleringen baserades på en försiktig uppskattning. I själva verket kan man anta att på grund av den stora överkapaciteten och de stora lagren, skulle de kinesiska exporterande tillverkarna börja exportera ännu större volymer keramiska plattor till unionen. Dessa lager kan vid tidpunkten för upphörande av åtgärderna göras tillgängliga för export till unionen.

(178)

Faktum är att keramiska plattor är produkter som följer aktuella trender och mode. Det är därför inte sannolikt att alla lagerhållna varor skulle exporteras till unionen om åtgärderna skulle upphöra. På grund av betydande volymer ackumulerade lager, skulle dock inverkan på unionsindustrins situation kunna bli betydande, även om bara en liten del av dessa lager skulle nå unionsmarknaden.

(179)

Den enorma outnyttjade kapaciteten hos de kinesiska exporterande tillverkarna ökar dessutom sannolikheten för att keramiska plattor från Kina förs in på unionsmarknaden. Kommissionen fann att de kinesiska exporterande tillverkarna använder liknande eller samma utrustning som unionsindustrin och att de kan tillverka plattor som till stor del har liknande kvalitet och utformning som plattor tillverkade i unionen, Mot denna bakgrund, och efter ytterligare granskning, konstaterade kommissionen att det saknades stöd för påståendet att keramiska plattor var priskänsliga, och anser att ur slutanvändarens synvinkel skulle den enda avgörande faktorn vara priset. Det kan inte förnekas att priset är minst en av de avgörande faktorerna för konsumenterna vid valet av en viss produkt, vid sidan av andra faktorer som varumärke och mode, och med tanke på likheterna mellan keramiska plattor från unionen och Kina noterade kommissionen att det är sannolikt att importen av dumpade kinesiska produkter skulle pressa ner priserna i unionen och få de konsekvenser som nämns ovan (se skälen 173–178).

(180)

Det är därför sannolikt att den kinesiska dumpade importen tvingar tillverkare i unionen att anpassa sina priser till den kinesiska importen. Såsom nämns i skäl 172 deklareras den kinesiska importen i genomsnitt till priser som ligger betydligt under priset på unionsmarknaden.

(181)

För det andra undersökte kommissionen priseffekter. Den gjorde en simulering av följderna om införsel av lågprisimport från Kina till unionsmarknaden skulle pressa ned priset på den berörda produkt som säljs av unionsindustrin. På grundval av kontrollerade uppgifter från unionstillverkarna och de kinesiska exporterande tillverkarna under översynsperioden, skulle en hypotetisk prissänkning av den berörda produkt som unionstillverkarna tillverkar till de kinesiska priserna leda till en betydande minskning av lönsamheten och kraftiga förluster på 47,52 %.

(182)

För det tredje, som ett alternativ, utgick kommissionen från att unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris skulle pressas ned till en nivå som motsvarar de kinesiska exportörernas genomsnittliga försäljningspris på marknader i tredjeländer. Även i det fallet skulle, på grundval av kontrollerade uppgifter från unionstillverkarna, deras lönsamhet försämras och medföra betydande förluster på 17,15 %.

(183)

CCCMC hävdade att de simuleringar som kommissionen genomfört var bristfälliga. Enligt CCCMC hade kommissionen, när den simulerade följderna av att återställa en marknadsandel på 6,5 % för den kinesiska importen, underlåtit att beakta de olika produktutbuden, bristen på prisjämförbarhet och (brist på) konkurrens mellan produkttyperna.

(184)

CCCMC hävdade också att när kommissionen simulerade ökningen av tillverkningskostnaderna till följd av ökad försäljning från kinesiska exporterande tillverkare, hade kommissionen inte beaktat de betydande skillnaderna mellan tillverkningskostnaderna för de olika produkttyperna, och det faktum att den kinesiska importen endast gällde ett begränsat antal produkttyper.

(185)

CCCMC hävdade vidare att kommissionen, när den simulerade prispåverkan från den kinesiska importen, endast hade beaktat genomsnittliga priser och inte hade tagit hänsyn till prisskillnader för olika keramiska plattor samtidigt som den kinesiska importen var begränsad och endast omfattade ett litet antal produkttyper. CCCMC hävdade att eftersom det finns betydande skillnader mellan olika typer av keramiska plattor, råder det heller ingenkonkurrens mellan olika typer av keramiska plattor, och följaktligen kan priserna för en typ av keramiska plattor inte utöva någon prispress på en annan typ av plattor. CCCMC hävdade att kommissionen borde ha genomfört simuleringar per produkttyp och inte på aggregerad basis, vilket var fallet för beräkningarna av prisunderskridandet.

(186)

CCCMC menar därför att kommissionen hade underlåtit att fastställa sannolikheten på en tillräcklig faktabaserad grund, och inte heller hade dragit ”motiverade och lämpliga slutsatser” och underlåtit att göra en analys som skulle grundas på faktiska bevis och en objektiv granskning.

(187)

Kommissionen erinrade först om att den hade nått slutsatserna beträffande sannolikheten för återkommande skada efter att ha analyserat ett antal faktorer som produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft, de kinesiska exporterande tillverkarnas prisbeteende på andra marknader i tredjeländer, och påverkan på unionsindustrins situation (se skälen 164–172). De simuleringar kommissionen genomförde stärkte och bekräftade kommissionens slutsatser om sannolikheten för att skadan skulle återkomma om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(188)

För det andra kunde kommissionen, när den genomförde simuleringarna, bara grunda dem på uppgifter från de utvalda unionstillverkarna och aggregerade volymer och priser i fråga om de exporterande tillverkarna i Kina. Kommissionen beaktade inte heller information om produkttyper och priser för de företag som inte ingick i urvalet.

(189)

Därför var kommissionen tvungen att använda sig av ett antal antaganden, bl.a. den produktmix som importerades från Kina under översynsperioden och de genomsnittliga priserna för den. Dessa antaganden betyder inte att analysen är felaktig. Kommissionen ansåg snarare och tvärtom att den med tanke på alla övriga faktorer, exempelvis outnyttjad kapacitet och produktionskapacitet i Kina, hade varit tämligen försiktig. Analysen av andra faktorer avslöjade att om åtgärderna skulle upphöra, skulle mycket större volymer och en bredare produktmix importeras till unionen, dvs. så som var fallet under den ursprungliga undersökningsperioden. Simuleringarna visade vidare att potentiell framtida import skulle påverka unionsindustrions finansiella ställning mycket negativt och ge upphov till att skadan för unionsindustrin återkom. Kommissionen avslog därför denna begäran.

(190)

CCCMC hävdade också att slutsatsen om sannolikheten för återkommande skada var felaktig, eftersom kommissionen hade konstaterat en prispåverkan på endast en liten del av försäljningen i unionen. Det konstaterade prisunderskridandet motsvarade endast cirka 1 % av unionsindustrins totala försäljning under översynsperioden och omkring 8 % av försäljningen från de unionstillverkare som ingick i urvalet på unionsmarknaden under översynsperioden. CCCMC betonade också det låga antalet produkttyper (sex) som såldes av de kinesiska exporterande tillverkarna under undersökningsperioden (av mer än hundra som säljs av unionsindustrin). Detta faktum ger en låg matchningsgrad.

(191)

För det första erinrar kommissionen om det rörde sig om en översyn vid giltighetstidens utgång i det aktuella fallet. De gällande åtgärderna hade lett till en betydande minskning av importen av den berörda produkten från Kina. Analysen av prisunderskridandet kunde därför endast utföras på grundval av den import som ingick i urvalet och som representerade endast en av de olika faktorerna för att bedöma sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada.

(192)

För det andra är bedömningen av sannolikheten för återkommande skada framtida till sin natur till skillnad från bedömningen i den ursprungliga undersökningen. Analysen av prisunderskridande i fråga om tidigare import var endast en av indikatorerna för framtida priser och volymer för exporterande tillverkare av den berörda produkten och dess inverkan på unionsindustrin.

(193)

För det tredje visade prisanalysen av importen från de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet att trots åtgärderna, skulle alla produkttyper som importerats av dem underskrida unionsindustrins priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Om det skulle ske, skulle högre volymer och även många fler produkttyper importeras till unionen till priser som förmodligen skulle underskrida priserna i unionen. Detta pekar ytterligare på sannolikheten för återkommande skada för unionsindustrin. Kommissionen avslog därför denna begäran.

(194)

CCCMC hävdade också att avsaknaden av en analys per segment (per segment av företag) omintetgjorde alla resultat som var kopplade till skada (sannolikhet för fortsatt skada). CCCMC ansåg att kommissionen borde ha genomfört bedömningen av skada per segment, dvs. för små, medelstora och stora företag, för att möjliggöra för CCCMC att utöva sin rätt till försvar och för att analysera CCCMC:s ståndpunkt att det saknades grund för att dra slutsatsen att det var sannolikt att skadan skulle återkomma.

(195)

Kommissionen ansåg att en analys av skada per segment varken var lämplig eller nödvändig i denna översyn vid giltighetstidens utgång. Genom att låta unionstillverkare av olika storlekar ingå i urvalet så att varje segment representerades i urvalet vid fastställandet av skada och analysen av sannolikheten, återspeglades situationen för de olika segmenten automatiskt i alla slutsatser om skada. I enlighet med artiklarna 3 och 4 i grundförordningen genomfördes fastställandet av skada dessutom för unionsindustrin som helhet snarare än för enskilda producenter eller grupper av producenter. Urvalet i förevarande fall ansågs vara representativt för unionsindustrin som helhet, vilket också anges i skälen 19–25 och 105–107. Kommissionen avvisade således detta påstående.

(196)

CCCMC hävdade slutligen att kommissionen borde ha kompletterat sin analys av läget för unionsindustrin med en analys per grupp av produkttyper. Bortsett från allmänna uttalanden lämnade varken CCCMC eller någon annan berörd part uppgifter om vilka produkttyper som skulle motivera en separat analys – se skäl 46. En analys per segment ingick inte heller i den ursprungliga undersökningen. Kommissionen såg inga skäl att anse att en sådan analys var lämplig och ansåg således att detta argument var ogrundat. Kommissionen avslog därför denna begäran.

(197)

Mot bakgrund av ovanstående vidhöll kommissionen slutsatsen att skadan för unionsindustrin med all sannolikhet skulle återkomma om åtgärderna upphävs.

G.   UNIONENS INTRESSE

1.   Inledande anmärkningar

(198)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av befintliga åtgärder mot Kina skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

2.   Unionsindustrins intresse

(199)

Under översynsperioden hade unionsindustrin återhämtat sig från den skada den lidit till följd av den dumpade importen från Kina. Om åtgärderna mot Kina upphävs kommer skadan dock sannolikt att återkomma eftersom unionsindustrin förmodligen skulle utsättas för en stor mängd dumpad import från Kina och betydande prispress. Följaktligen skulle unionsindustrins ekonomiska situation sannolikt försämras betydligt av de skäl som beskrivs ovan (se skälen 173–197). Om man, å andra sidan, bibehåller åtgärderna skulle det ge en stabil marknad, som möjliggör för unionsindustrin att behålla sin positiva ekonomiska utveckling, samtidigt som den verkar på en rättvis och konkurrenskraftig marknad.

(200)

På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att en fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle vara i unionsindustrins intresse.

3.   Importörernas intresse

(201)

Fler än tusen kända importörer/användare kontaktades i inledningsskedet. Elva företag besvarade stickprovsformuläret och tre företag fyllde i frågeformuläret.

(202)

Två företag motsatte sig fortsatta åtgärder, och ett av dem hävdade att det inte skulle motsätta sig åtgärder om de behölls på en lägre nivå. Det återstående företaget hade inga särskilda synpunkter på om åtgärderna borde upphöra eller inte.

(203)

Samtliga tre företag ansåg att åtgärderna, tillsammans med den aktuella växelkursen och transportkostnaderna, gör det mindre attraktivt att importera keramiska plattor från Kina, och att importen från Kina kanske inte skulle öka i någon större utsträckning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Samtidigt ansåg två av de tre importörerna att innan antidumpningstullarna infördes, var importen från Kina attraktiv tack vare sin design och låga priser.

(204)

I den ursprungliga undersökningen konstaterades att införandet av åtgärder inte skulle ha någon större inverkan på importörernas verksamhet, eftersom de bland annat skulle kunna byta till andra försörjningskällor. Kommissionen noterade att under översynsperioden, och samtidigt som marknadsandelen för kinesisk import minskade med 1,7 %, uppgick importen från andra länder än Kina till en marknadsandel på nästan 8 % (se skäl 127) jämfört med 5,3 % under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen (15). Den importen påverkades inte av tullarna, eftersom importen inte har sitt ursprung i Kina. Kommissionen ansåg därför att förlängningen av åtgärder inte skulle hindra unionsimportörerna från att fortsätta köpa liknande produkter från andra källor.

(205)

Slutligen tyder den tämligen låga samarbetsviljan hos icke-närstående importörer på att fortsatta åtgärder inte skulle ha någon större negativ inverkan på deras verksamhet.

4.   Användarnas intresse

(206)

Vid inledandet kontaktades alla andra kända användare tillsammans med importörerna. Ingen användare eller intresseorganisation för användare gav sig dock till känna. I det ursprungliga ärendet beräknade kommissionen åtgärdernas inverkan på slutkonsumenterna och kom till slutsatsen att effekterna av de ökade kostnaderna per kvadratmeter var begränsade och uppgick till mindre än 0,5 euro/m2. Samtidigt var den genomsnittliga årliga förbrukningen bland konsumenter ca 2,2 m2 per person i unionen. Den genomsnittliga påverkan för konsumenterna var följaktligen 1,1 euro/m2 per person i unionen. Av samma skäl som anges i skälen 182–184 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 917/2011 ansågs detta vara obetydligt. Kommissionen har också analyserat hur åtgärderna påverkar importörer, användare och leverantörer som skulle kunna drabbas av extra kostnader eller bristande tillgång om åtgärderna införs. Man kom fram till att införandet av åtgärder inte inverkade nämnvärt på deras verksamhet.

5.   Avvägning av intressen

(207)

Vid avvägning mellan motstående intressen tog kommissionen särskild hänsyn till behovet av att undanröja den snedvridning av handeln som följer av skadevållande dumpning och att återställa en effektiv konkurrens. Samtidigt som fortsatta åtgärder skulle skydda en viktig unionsindustri, däribland många små och medelstora företag, mot en trolig återkommande skada, tyder den relativt låga samarbetsviljan från importörer och användare på att ett bibehållande av åtgärderna inte skulle få en oproportionerligt negativ effekt på dem.

6.   Slutsats om unionens intresse

(208)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl till att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla åtgärderna på import av keramiska plattor med ursprung i Kina.

H.   SLUTSATSER OCH UTLÄMNANDE AV UPPGIFTER

(209)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att bibehålla de gällande åtgärderna mot Kina. Parterna gavs även möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid efter meddelandet av uppgifter. Alla inlagor och synpunkter beaktades noggrant när så var berättigat.

(210)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder för import av keramiska plattor med ursprung i Kina som infördes genom förordning (EU) nr 917/2011 bör bibehållas i enlighet med artikel 11.6 i grundförordningen.

(211)

Denna förordning är förenlig med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av glaserade och oglaserade ”gatstenar”, trottoarplattor, golvplattor o.d., plattor för eldstäder samt väggplattor, av keramiskt material; glaserade och oglaserade mosaikbitar o.d., av keramiskt material, även på underlag, som för närvarande klassificeras enligt HS-nummer 6907 och med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2.   Följande slutgiltiga antidumpningstullar ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, på den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:

Företag

Tull

Taric-tilläggsnummer

Dongguan City Wonderful Ceramics Industrial Park Co., Ltd; Guangdong Jiamei Ceramics Co., Ltd;

32,0 %

B938

Qingyuan Gani Ceramics Co. Ltd; Foshan Gani Ceramics Co. Ltd

13,9 %

B939

Guangdong Xinruncheng Ceramics Co. Ltd

29,3 %

B009

Shandong Yadi Ceramics Co Ltd

36,5 %

B010

Företag som förtecknas i bilaga I

30,6 %

 

Alla andra företag

69,7 %

B999

3.   Tillämpningen av de individuella tullsatserna för de företag som anges i punkt 2 ska förutsätta att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilaga II. Om ingen sådan faktura uppvisas ska tullsatsen för alla övriga företag tillämpas.

4.   Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Om en tillverkare i Folkrepubliken Kina lämnar tillräckliga bevis till kommissionen för att den a) inte exporterade de varor som beskrivs i artikel 1.1 med ursprung i Folkrepubliken Kina under undersökningsperioden (1 april 2009–31 mars 2010), b) inte är närstående någon exportör eller tillverkare som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning och c) antingen faktiskt har exporterat de berörda varorna eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter undersökningsperiodens slut, får kommissionen ändra bilaga I genom att lägga till den nya exporterande tillverkaren till de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet eller som inte beviljats individuell behandling, och som följaktligen omfattas av den vägda genomsnittliga tullsatsen på 30,6 %.

Artikel 3

Om det uppvisas en deklaration för övergång till fri omsättning för de produkter som avses i artikel 1 ska antalet kvadratmeter av de importerade produkterna anges i det relevanta fältet i deklarationen.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)   EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2)  Rådets genomförandeförordning (EU) nr 917/2011 av den 12 september 2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 238, 15.9.2011, s. 1), senast ändrad genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/782 av den 19 maj 2015, genom vilken ett företag lades till i den förteckning över tillverkare i Folkrepubliken Kina som återfinns i bilaga I till förordning (EU) nr 917/2011 (EUT L 124, 20.5.2015, s. 9).

(3)  Se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/409 av den 11 mars 2015 om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 917/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 67, 12.3.2015, s. 23).

(4)  Tillkännagivande om att giltighetstiden för vissa antidumpningsåtgärder snart kommer att löpa ut (EUT C 425, 18.12.2015, s. 20).

(5)  Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 336, 13.9.2016, s. 5).

(6)  Domstolens dom av den 20 mars 1985 i mål C-264/82, Timex mot rådet och kommissionen, ECLI:EU:C:1985:119, punkt 24.

(7)  Beslut av Europeiska kommissionens ordförande av den 29 februari 2012 om förhörsombudets funktioner och uppdrag i vissa handelsförfaranden (EUT L 107, 19.4.2012, s. 5).

(8)  Som förklaras i skäl 10 lämnas namnen på unionstillverkarna av sekretesskäl inte ut.

(9)  Se även domen i mål C-687/13, punkt 67, angående en begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht München Tyskland, Fliesen-Zentrum Deutschland GmbH mot Hauptzollamt Regensburg Fliesen-Zentrum, domstolens dom (tredje avdelningen) av den 10 september 2015.

(10)   Källa: The China Building Ceramics and Sanitary Ware Association (’CBCSA’) (webbplats: http://www.china-china.cn).

(11)  De faktiska viktningarna varierade något från dem som användes i den ursprungliga undersökningen, som baseras på uppgifter från 2008.

(12)  Se skäl 121.) i kommissionens förordning (EU) nr 258/2011 av den 16 mars 2011 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 70, 17.3.2011, s. 5).

(13)  Under den ursprungliga undersökningen (2007–31 mars 2010) låg importen från Kina i genomsnitt på cirka 65 miljoner m2 per år.

(14)  Thailand (2,18–35,49 %), Argentina (US-dollar 50,03/m2), Brasilien (US-dollar 3,34/m2 till US-dollar 6,42/m2), Sydkorea (9,07 %–37,40 %), Indien (upp till US-dollar 1,87 per m2), Mexiko (prisåtagande FOB minst US-dollar 6,72/m2, eller tullar US-dollar 2,9/m2 till US-dollar 12,42/m2), och Pakistan (5,21 %–59,18 %). Källa: Bilaga 22 i ansökan, WTO:s webbplats för halvårsrapporter enligt artikel 16.4 i avtalet från olika länder, och offentliggörande från indiska finansdepartementet.

(15)  Se skäl (78) i kommissionens förordning (EU) nr 258/2011 av den 16 mars 2011 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 70, 17.3.2011, s. 5).


BILAGA I

Kinesiska samarbetsvilliga tillverkare som inte ingick i urvalet eller som inte har beviljats individuell behandling:

Namn

Taric-tilläggsnummer

Dongguan He Mei Ceramics Co. Ltd

B132

Dongpeng Ceramic (Qingyuan) Co. Ltd

B133

Eagle Brand Ceramics Industrial (Heyuan) Co. Ltd

B134

Enping City Huachang Ceramic Co. Ltd

B135

Enping Huiying Ceramics Industry Co. Ltd

B136

Enping Yungo Ceramic Co. Ltd

B137

Foshan Aoling Jinggong Ceramics Co. Ltd

B138

Foshan Bailifeng Building Materials Co. Ltd

B139

Foshan Bragi Ceramic Co. Ltd

B140

Foshan City Fangyuan Ceramic Co. Ltd

B141

Foshan Gaoming Shuncheng Ceramic Co. Ltd

B142

Foshan Gaoming Yaju Ceramics Co. Ltd

B143

Foshan Guanzhu Ceramics Co. Ltd

B144

Foshan Huashengchang Ceramic Co. Ltd

B145

Foshan Jiajun Ceramics Co. Ltd

B146

Foshan Mingzhao Technology Development Co. Ltd

B147

Foshan Nanhai Jingye Ceramics Co. Ltd

B148

Foshan Nanhai Shengdige Decoration Material Co. Ltd

B149

Foshan Nanhai Xiaotang Jinzun Border Factory Co. Ltd

B150

Foshan Nanhai Yonghong Ceramic Co. Ltd

B151

Foshan Oceanland Ceramics Co. Ltd

B152

Foshan Oceano Ceramics Co. Ltd

B153

Foshan Sanshui Hongyuan Ceramics Enterprise Co. Ltd

B154

Foshan Sanshui Huiwanjia Ceramics Co. Ltd

B155

Foshan Sanshui New Pearl Construction Ceramics Industrial Co. Ltd

B156

Foshan Shiwan Eagle Brand Ceramic Co. Ltd

B157

Foshan Shiwan Yulong Ceramics Co. Ltd

B158

Foshan Summit Ceramics Co. Ltd

B159

Foshan Tidiy Ceramics Co. Ltd

B160

Foshan VIGORBOOM Ceramic Co. Ltd

B161

Foshan Xingtai Ceramics Co. Ltd

B162

Foshan Zhuyangyang Ceramics Co. Ltd

B163

Fujian Fuzhou Zhongxin Ceramics Co. Ltd

B164

Fujian Jinjiang Lianxing Building Material Co. Ltd

B165

Fujian Minqing Jiali Ceramics Co. Ltd

B166

Fujian Minqing Ruimei Ceramics Co. Ltd

B167

Fujian Minqing Shuangxing Ceramics Co. Ltd

B168

Gaoyao Yushan Ceramics Industry Co. Ltd

B169

Guangdong Bode Fine Building Materials Co. Ltd

B170

Guangdong Foshan Redpearl Building Material Co. Ltd

B171

Guangdong Gold Medal Ceramics Co. Ltd

B172

Guangdong Grifine Ceramics Co. Ltd

B173

Guangdong Homeway Ceramics Industry Co. Ltd

B174

Guangdong Huiya Ceramics Co. Ltd

B175

Guangdong Juimsi Ceramics Co. Ltd

B176

Guangdong Kaiping Tilee's Building Materials Co. Ltd

B177

Guangdong Kingdom Ceramics Co. Ltd

B178

Guangdong Monalisa Ceramics Co. Ltd

B179

Guangdong New Zhong Yuan Ceramics Co. Ltd Shunde Yuezhong Branch

B180

Guangdong Ouya Ceramics Co. Ltd

B181

Guangdong Overland Ceramics Co. Ltd

B182

Guangdong Qianghui (QHTC) Ceramics Co. Ltd

B183

Guangdong Sihui Kedi Ceramics Co. Ltd

B184

Guangdong Summit Ceramics Co. Ltd

B185

Guangdong Tianbi Ceramics Co. Ltd

B186

Guangdong Winto Ceramics Co. Ltd

B187

Guangdong Xinghui Ceramics Group Co. Ltd

B188

Guangning County Oudian Art Ceramic Co. Ltd

B189

Guangzhou Cowin Ceramics Co. Ltd

B190

Hangzhou Nabel Ceramics Co. Ltd

B191

Hangzhou Nabel Group Co. Ltd

B192

Hangzhou Venice Ceramics Co. Ltd

B193

Heyuan Becarry Ceramics Co. Ltd

B194

Guangdong Luxury Micro-crystal stone Technology Co., Ltd

B195

Hitom Ceramics Co. Ltd

B196

Huiyang Kingtile Ceramics Co. Ltd

B197

Jiangxi Ouya Ceramics Co. Ltd

B198

Jingdezhen Tidiy Ceramics Co. Ltd

B199

Kim Hin Ceramics (Shanghai) Co. Ltd

B200

Lixian Xinpeng Ceramic Co. Ltd

B201

Louis Valentino (Inner Mongolia) Ceramic Co. Ltd

B202

Louvrenike (Foshan) Ceramics Co. Ltd

B203

Nabel Ceramics (Jiujiang City) Co. Ltd

B204

Ordos Xinghui Ceramics Co. Ltd

B205

Qingdao Diya Ceramics Co. Ltd

B206

Qingyuan Guanxingwang Ceramics Co. Ltd

B207

Qingyuan Oudian Art Ceramic Co. Ltd

B208

Qingyuan Ouya Ceramics Co. Ltd

B209

RAK (Gaoyao) Ceramics Co. Ltd

B210

Shandong ASA Ceramic Co. Ltd

B211

Shandong Dongpeng Ceramic Co. Ltd

B212

Shandong Jialiya Ceramic Co. Ltd

B213

Shanghai CIMIC Holdings Co., Ltd

B214

Sinyih Ceramic (China) Co. Ltd

B215

Sinyih Ceramic (Penglai) Co. Ltd

B216

Southern Building Materials and Sanitary Co. Ltd of Qingyuan

B217

Tangshan Huida Ceramic Group Co. Ltd

B218

Tangshan Huida Ceramic Group Huiquin Co. Ltd

B219

Tegaote Ceramics Co. Ltd

B220

Tianjin (TEDA) Honghui Industry & Trade Co. Ltd

B221

Topbro Ceramics Co. Ltd

B222

Xingning Christ Craftworks Co. Ltd

B223

Zhao Qing City Shenghui Ceramics Co. Ltd

B224

Zhaoqing Jin Ouya Ceramics Company Limited

B225

Zhaoqing Zhongheng Ceramics Co. Ltd

B226

Zibo Hualiansheng Ceramics Co. Ltd

B227

Zibo Huaruinuo Ceramics Co. Ltd

B228

Shandong Tongyi Ceramics Co. Ltd

B229

Onna Ceramic Industries (China) Co., Ltd

B293

Everstone Industry (Qingdao) Co., Ltd

B998


BILAGA II

På den giltiga faktura som avses i artikel 1.3 ska det finnas en försäkran som är undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan, utformad på följande sätt:

1.

Tjänstemannens namn och befattning vid den enhet som utfärdat fakturan.

2.

Följande försäkran:

”Jag intygar härmed att den kvantitet keramiska plattor som tas upp i denna faktura, [kvantitet], och som sålts för att exporteras till Europeiska unionen har tillverkats i [berört land] av [företagets namn och adress] [Taric-tilläggsnummer]. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.

(Datum och namnteckning)”


BESLUT

23.11.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 307/57


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/2180

av den 16 november 2017

om förlängning av giltighetstiden för genomförandebeslut (EU) 2016/412 om bemyndigande för medlemsstaterna att medge tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 2000/29/EG vad gäller trä av ask med ursprung i eller bearbetat i Kanada

[delgivet med nr C(2017) 7488]

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (1), särskilt artikel 15.1 första strecksatsen, och

av följande skäl:

(1)

Enligt kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/412 (2) får medlemsstaterna, genom undantag från artikel 5.1 i direktiv 2000/29/EG jämförd med del A avsnitt I punkt 2.3 i bilaga IV till det direktivet, på vissa villkor tillåta införsel till unionen av trä av ask (Fraxinus L.) med ursprung i Kanada.

(2)

Eftersom de förhållanden som motiverade detta tillstånd fortfarande råder och det inte finns några nya uppgifter som ger anledning att ändra de särskilda villkoren bör tillståndet förlängas.

(3)

Mot bakgrund av erfarenheterna av tillämpningen av genomförandebeslut (EU) 2016/412 bör tillståndet förlängas med ett år.

(4)

Genomförandebeslut (EU) 2016/412 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 5 i genomförandebeslut (EU) 2016/412 ska datumet ”den 31 december 2017” ersättas med ”den 31 december 2018”.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 16 november 2017.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen


(1)   EGT L 169, 10.7.2000, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/412 av den 17 mars 2016 om om bemyndigande för medlemsstaterna att medge tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 2000/29/EG vad gäller trä av ask med ursprung i eller bearbetat i Kanada (EUT L 74, 19.3.2016, s. 41).


23.11.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 307/58


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/2181

av den 21 november 2017

om ändring av genomförandebeslut (EU) 2016/1918 om vissa skyddsåtgärder med avseende på chronic wasting disease

[delgivet med nr C(2017) 7661]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (1), särskilt artikel 4.2, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) i unionen. Förordningen är tillämplig på framställning och avyttring, samt i vissa särskilda fall export, av levande djur och animaliska produkter. I förordningen fastställs även bestämmelser om bland annat program för övervakning av vissa TSE och antagande av skyddsåtgärder vid utbrott av TSE.

(2)

I kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1918 (2) fastställs tillfälliga skyddsåtgärder med avseende på chronic wasting disease (CWD). Det antogs efter att fem fall av CWD hade påvisats hos hjortdjur i Norge 2016. Det var första gången som CWD hade påvisats i Europa och det första naturliga fallet hos renar i världen. CWD är en infektionssjukdom och vid utbrott av denna sjukdom finns det en risk att den kan spridas till andra hjortdjurspopulationer och till andra regioner och även till andra medlemsstater i unionen och till Eftaländer i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallade Eftaländer i EES).

(3)

Den 2 december 2016 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett vetenskapligt yttrande om CWD hos hjortdjur (3). Efsas yttrande innehåller rekommendationer för genomförandet av ett treårigt program för övervakning av CWD hos hjortdjur i Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen och Sverige, som är de medlemsstater och Eftaländer i EES med en ren- och/eller en älgpopulation. Efsas yttrande visade att målet för det treåriga övervakningsprogrammet för CWD borde vara att bekräfta eller utesluta förekomsten av CWD i länder där sjukdomen aldrig har påvisats och i länder där CWD har påvisats, i syfte att uppskatta prevalensen och den geografiska spridningen av CWD. CWD har hittills inte påvisats i unionen och vad gäller Eftaländer i EES så har CWD endast påvisats i Norge.

(4)

Efter antagandet av Efsas yttrande ändrades bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001 genom kommissionens förordning (EU) 2017/1972 (4) för att fastställa ett treårigt övervakningsprogram för CWD hos hjortdjur i vissa medlemsstater och Eftaländer i EES som har hjortdjurspopulationer som kan ha exponerats för CWD, vilket omfattar perioden 1 januari 2018–31 december 2020 (nedan kallat det treåriga övervakningsprogrammet för CWD). Syftet med det treåriga övervakningsprogrammet för CWD är att få en tydligare bild av den epidemiologiska situationen i fråga om CWD hos hjortdjur i Europa.

(5)

Mellan januari 2017 och september 2017 informerade Norge kommissionen och medlemsstaterna elektroniskt i enlighet med kapitel B del I.B i bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001 om ytterligare tre fall av CWD som påvisats hos frilevande renar, utöver de fem CWD-fall som påvisades hos frilevande renar och frilevande älgar i Norge 2016.

(6)

I Efsas yttrande framhålls också att användningen av lockmedel som innehåller naturligt urin från hjortdjur ökar sannolikheten för att CWD introduceras till unionen, och där rekommenderas även att åtgärder vidtas för att minska sannolikheten för att CWD introduceras genom lockmedel som innehåller naturligt urin från hjortdjur. Det finns CWD-infektivitet i urinen, vilket spelar en roll vid överföringen och spridningen av CWD. Använd som lockmedel för jakt kan urin från smittade hjortdjur därför leda till förorening av områden där CWD tidigare inte har förekommit. I Efsas yttrande rekommenderas därför att lockmedel för jakt som innehåller urin från hjortdjur inte längre ska få användas.

(7)

Med beaktande av rekommendationerna i Efsas yttrande bör de skyddsåtgärder som fastställs i genomförandebeslut (EU) 2016/1918 utvidgas till att omfatta lockmedel för jakt som innehåller urin från hjortdjur genom förbud mot import till unionen av lockmedel för jakt som innehåller urin från hjortdjur från tredjeländer, förflyttning av sändningar av lockmedel för jakt som innehåller urin som härrör från hjortdjur med ursprung i Norge till unionen samt tillverkning, utsläppande på marknaden och användning av lockmedel för jakt som innehåller urin från hjortdjur med ursprung i de områden i Sverige och Finland som förtecknas i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2016/1918.

(8)

Därutöver bör tillämpningsperioden för genomförandebeslut (EU) 2016/1918 förlängas med hänsyn till att nya fall av CWD har påvisats i Norge och i väntan på resultatet av det treåriga övervakningsprogrammet för CWD. Tillämpningsperioden för den rättsakten bör därför förlängas till och med den 31 december 2020.

(9)

Bilagan till genomförandebeslut (EU) 2016/1918 måste också ändras till följd av ändringarna av artiklarna i den rättsakten genom det här beslutet.

(10)

Genomförandebeslut (EU) 2016/1918 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandebeslut (EU) 2016/1918 ska ändras på följande sätt:

1.

Följande artikel ska införas som artikel 3a:

”Artikel 3a

1.   Det ska vara förbjudet att från tredjeländer importera sändningar till unionen av lockmedel för jakt som innehåller urin från hjortdjur.

2.   Det ska vara förbjudet att till unionen förflytta sändningar av lockmedel för jakt som innehåller urin som härrör från hjortdjur med ursprung i Norge.

3.   Det ska vara förbjudet att tillverka, släppa ut på marknaden och använda lockmedel för jakt som innehåller urin från hjortdjur med ursprung i de områden som förtecknas i bilagan.”

2.

I artikel 4 ska datumet ”31 december 2017” ersättas med ”31 december 2020”.

3.

Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 21 november 2017.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen


(1)   EGT L 147, 31.5.2001, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1918 av den 28 oktober 2016 om vissa skyddsåtgärder med avseende på chronic wasting disease (EUT L 296, 1.11.2016, s. 21).

(3)   ”Scientific Opinion on Chronic wasting disease (CWD) in cervids”, EFSA Journal vol. 15(2017):1, artikel nr 46.

(4)  Kommissionens förordning (EU) 2017/1972 av den 30 oktober 2017 om ändring av bilagorna I och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 vad gäller ett program för övervakning av chronic wasting disease hos hjortdjur i Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige och om upphävande av kommissionens beslut 2007/182/EG (EUT L 281, 31.10.2017, s. 14).


BILAGA

”BILAGA

1.   De områden i Sverige som avses i artiklarna 2.2 a och e, 3.1, 3.2, 3.4 och 3a.3

Norrbottens län

Västerbottens län

Jämtlands län

Västernorrlands län

Älvdalens kommun i Dalarnas län

Nordanstigs, Hudiksvalls och Söderhamns kommun i Gävleborgs län

2.   De områden i Finland som avses i artiklarna 2.2 b, 3.1, 3.3, 3.4 och 3a.3

Området mellan den norsk-finska gränsen och det norsk-finska renstängslet