”bilaga C, bilaga E eller bilaga F”.

”och artiklarna 2H och 2J”.

”artiklarna 2A till 2J”.

”Sådana avtal får utvidgas till att omfatta skyldigheter avseende förbrukning eller produktion enligt artikel 2J, förutsatt att summan av de berörda parternas beräknade förbruknings- eller produktionsnivåer inte överstiger de nivåer som anges i artikel 2J.”

”justeringar”

”och”.

”justeringar bör göras av de globala uppvärmningspotentialer som anges i grupp I i bilaga A, bilaga C och bilaga F och, i så fall vilka justeringar, och”

”Artikel 2J Fluorkolväten

1.   Varje part ska se till att under den tolvmånadersperiod som börjar den 1 januari 2019, och under varje tolvmånadersperiod därefter, dess beräknade nivå avseende förbrukning av de kontrollerade ämnena enligt bilaga F, uttryckt som CO2-ekvivalenter, inte överstiger den procentsats som anges för respektive antal år i leden a till e nedan av det årliga genomsnittet av dess beräknade förbrukning av kontrollerade ämnen enligt bilaga F för åren 2011, 2012 och 2013 plus femton procent av dess beräknade förbrukning av kontrollerade ämnen under grupp I i bilaga C, enligt vad som anges i punkt 1 i artikel 2F, uttryckt som CO2-ekvivalenter:

2.   Trots vad som sägs i punkt 1 i denna artikel får parterna besluta att en part ska se till att under den tolvmånadersperiod som börjar den 1 januari 2020, och under varje tolvmånadersperiod därefter, dess beräknade nivå avseende förbrukning av de kontrollerade ämnena enligt bilaga F, uttryckt som CO2-ekvivalenter, inte överstiger den procentsats som anges för respektive antal år i leden a till e nedan av det årliga genomsnittet av dess beräknade förbrukning av kontrollerade ämnen enligt bilaga F för åren 2011, 2012 och 2013 plus tjugofem procent av dess beräknade förbrukning av kontrollerade ämnen under grupp I i bilaga C, enligt vad som anges i punkt 1 i artikel 2F, uttryckt som CO2-ekvivalenter:

3.   Varje part som producerar kontrollerade ämnen enligt bilaga F ska se till att under den tolvmånadersperiod som börjar den 1 januari 2019, och under varje tolvmånadersperiod därefter, dess beräknade nivå avseende produktion av de kontrollerade ämnena enligt bilaga F, uttryckt som CO2-ekvivalenter, inte överstiger den procentsats som anges för respektive antal år i leden a till e nedan av det årliga genomsnittet av dess beräknade produktion av kontrollerade ämnen enligt bilaga F för åren 2011, 2012 och 2013 plus femton procent av dess beräknade produktion av kontrollerade ämnen under grupp I i bilaga C, enligt vad som anges i punkt 2 i artikel 2F, uttryckt som CO2-ekvivalenter:

4.   Trots vad som sägs i punkt 3 i denna artikel får parterna besluta att en part som producerar kontrollerade ämnen enligt bilaga F ska se till att under den tolvmånadersperiod som börjar den 1 januari 2020, och under varje tolvmånadersperiod därefter, dess beräknade nivå avseende produktion av de kontrollerade ämnena enligt bilaga F, uttryckt som CO2-ekvivalenter, inte överstiger den procentsats som anges för respektive antal år i leden a till e nedan av det årliga genomsnittet av dess beräknade produktion av kontrollerade ämnen enligt bilaga F för åren 2011, 2012 och 2013 plus tjugofem procent av dess beräknade produktion av kontrollerade ämnen under grupp I i bilaga C, enligt vad som anges i punkt 2 i artikel 2F, uttryckt som CO2-ekvivalenter:

5.   Punkterna 1–4 i denna artikel ska tillämpas utom i den utsträckning som parterna beslutar att tillåta den produktions- eller förbrukningsnivå som är nödvändig för att tillgodose användningsområden som enligt överenskommelse mellan parterna betraktas som undantagna användningsområden.

6.   Varje part som tillverkar ämnen under grupp I i bilaga C eller ämnen enligt bilaga F ska se till att under den tolvmånadersperiod som börjar den 1 januari 2020, och under varje tolvmånadersperiod därefter, dess utsläpp av ämnen under grupp II i bilaga F som uppstår i varje produktionsanläggning som tillverkar ämnen under grupp I i bilaga C eller ämnen enligt bilaga F, förstörs i den mån det är görligt med användning av teknik som godkänts av parterna under samma tolvmånadersperiod.

7.   Varje part ska se till att ämnen under grupp II i bilaga F, som uppstår i anläggningar som producerar ämnen under grupp I i bilaga C eller ämnen enligt bilaga F, förstörs endast genom teknik som har godkänts av parterna.”

”1.   Vid tillämpning av artiklarna 2, 2A–2J och 5 ska varje part, för varje grupp av ämnen i bilaga A, bilaga B, bilaga C, bilaga E eller bilaga F, fastställa sina beräknade nivåer i fråga om”.

”, utom i de fall som anges i punkt 2,”.

”; och

2.   Vid beräkning av nivåer, uttryckt som CO2-ekvivalenter avseende produktion, förbrukning, import, export och utsläpp av ämnen enligt bilaga F och ämnen under grupp I i bilaga C för tillämpning av artikel 2J, punkt 5 bis i artikel 2 och punkt 1 d i artikel 3 ska varje part använda sig av den globala uppvärmningspotential för de ämnena som anges under grupp I i bilaga A, bilaga C och bilaga F.”

”1 sept.   Inom ett år efter det att denna punkt har trätt i kraft ska varje part förbjuda import av kontrollerade ämnen enligt bilaga F från varje stat som inte är part i detta protokoll.”

”2 sept.   Inom ett år efter det att denna punkt har trätt i kraft ska varje part förbjuda export av kontrollerade ämnen enligt bilaga F från varje stat som inte är part i detta protokoll.”

”bilagorna A, B, C, E och F”.

”artiklarna 2A till 2J”.

”2 bis.   Senast den 1 januari 2019 eller inom tre månader från och med det att denna punkt träder ikraft för den berörda parten, beroende på vilket som inträffar senare, ska varje part inrätta och tillämpa ett licenssystem för import- och export av nyproducerade, använda, återanvända och regenererade kontrollerade ämnen enligt bilaga F. Parter enligt punkt 1 i artikel 5 som beslutar att de inte är i stånd att fastställa och genomföra ett sådant system senast den 1 januari 2019 får vänta med sådana åtgärder till och med den 1 januari 2021.”

”2I”

”2J”

”artikel 2I”

”och artiklarna 2I och 2J”.

”artiklarna 2A till 2J”.

”C och E”

”C, E och F”.

”3 ter.   Varje part ska till sekretariatet lämna statistiska uppgifter om sina årliga utsläpp per anläggning av kontrollerade ämnen under grupp II i bilaga F i enlighet med punkt 1 d i artikel 3 i protokollet.”

”produktion,”.

”och artikel 2I”

”, artikel 2I och artikel 2J”

”Om en part som avses i punkt 1 i artikel 5 väljer att använda sig av finansiering från varje annan finansiell mekanism vilket skulle kunna leda till att en del av dess överenskomna tilläggskostnader täcks, ska denna del inte täckas av den finansiella mekanismen enligt artikel 10 i detta protokoll.”

”artiklarna 2A till 2J”.

Europeiska unionens förklaring i överensstämmelse med artikel 13.3 i Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet rörande räckvidden av dess behörighet med hänsyn till de frågor som omfattas av konventionen och av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet

Följande stater är för närvarande medlemmar av Europeiska unionen: Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Irland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Kroatien, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige samt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

I enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1, är unionen behörig att ingå internationella avtal och fullgöra de skyldigheter som följer av avtalen när detta bidrar till att följande mål uppnås:

Unionen har utövat sin behörighet på det område som omfattas av Wienkonventionen och Montrealprotokollet genom antagandet av rättsliga instrument, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (omarbetning) (1), som ersätter tidigare lagstiftning för skydd av ozonskiktet, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (2). Unionen har behörighet att fullgöra de skyldigheter som följer av Wienkonventionen och Montrealprotokollet för vilka bestämmelserna i unionens rättsliga instrument, i synnerhet de som anges ovan, fastställer gemensamma regler och om och i den mån som sådana gemensamma reglers räckvidd påverkas eller ändras av bestämmelserna i Wienkonventionen och Montrealprotokollet eller en akt som antas för att genomföra denna; i andra fall fortsätter unionens behörighet att delas mellan unionen och dess medlemsstater.

Det ligger i sakens natur att Europeiska unionens utövande av behörighet enlighet med fördragen kommer att förändras kontinuerligt. Unionen förbehåller sig därför rätten att löpande anpassa denna förklaring.

På det forskningsområde som avses i konventionen, har unionen behörighet att vidta åtgärder, särskilt att fastställa och genomföra program; utövandet av denna behörighet får dock inte leda till att medlemsstaterna hindras från att utöva sin behörighet.

(1)  EUT L 286, 31.10.2009, s. 1.

(2)  EUT L 150, 20.5.2014, s. 195.

BILAGA

PRIORITERINGARNA FÖR PARTNERSKAPET EU–EGYPTEN 2017–2020

I.   Inledning

Den allmänna ramen för samarbetet mellan EU och Egypten fastställs genom det associeringsavtal som undertecknades 2001 och trädde i kraft 2004. Även om alla delar i associeringsavtalet fortsätter att gälla kommer detta dokument att ange de prioriteringar som EU och Egypten gemensamt fastställt mot bakgrund av den reviderade europeiska grannskapspolitiken och som kommer att sätta riktlinjerna för partnerskapet för de kommande tre åren.

Partnerskapsprioriteringarna syftar till att ta itu med EU:s och Egyptens gemensamma problem, främja gemensamma intressen och säkra långsiktig stabilitet på båda sidor av Medelhavet. Partnerskapsprioriteringarna styrs av ett gemensamt åtagande i fråga om de universella värdena demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna. De syftar också till att stärka samarbetet till stöd för Egyptens strategi för hållbar utveckling Sustainable Development Strategy – Vision 2030 (ej översatt till svenska).

II.   Föreslagna prioriteringar

Partnerskapsprioriteringarna bör bidra till att uppfylla förväntningarna hos människorna på båda sidorna av Medelhavet, i synnerhet vad gäller säkerställande av social rättvisa, anständiga arbetstillfällen, ekonomiskt välstånd och avsevärt förbättrade levnadsvillkor, och på så vis befästa stabiliteten i Egypten och EU. Tillväxt för alla genom innovation, och en effektiv och inkluderande samhällsstyrning som styrs av rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, är centrala delar i dessa mål. Prioriteringarna tar även hänsyn till EU:s och Egyptens respektive roller som internationella aktörer och syftar till att stärka såväl deras bilaterala som deras regionala och internationella samarbete. Följande övergripande prioriteringar kommer därför att styra det förnyade partnerskapet:

1.   Egyptens hållbara och moderna ekonomi och sociala utveckling

EU och Egypten är viktiga partner och kommer som sådana att samarbeta för att göra framsteg avseende de socioekonomiska mål som anges i Egyptens strategi för hållbar utveckling Sustainable Development Strategy – Vision 2030 (ej översatt till svenska) i syfte att bygga upp ett stabilt och välmående Egypten.

a)   Ekonomisk modernisering och entreprenörskap

Egypten är fast beslutet att uppnå långsiktig socioekonomisk hållbarhet genom att bland annat skapa en mer gynnsam miljö för tillväxt för alla och jobbskapande, i synnerhet för ungdomar och kvinnor, till exempel genom att uppmuntra integreringen av den informella sektorn i ekonomin. För att uppnå långsiktig ekonomisk hållbarhet innebär detta åtgärder som kan skapa ett större finanspolitiskt utrymme för ett bättre genomförande av landets strategi för hållbar utveckling, ytterligare reformer när det gäller subventioner och beskattning, en starkare roll för den privata sektorn och ett bättre affärsklimat i syfte att locka fler utländska investeringar, inbegripet genom en öppnare och mer konkurrenskraftig handelspolitik, fullt utnyttjande av den digitala utdelningen samt genom stöd till centrala infrastrukturprojekt såsom utvecklingen av ett effektivt transportsystem. EU kommer dessutom att stödja Egyptens ansträngningar att reformera den offentliga förvaltningen och att arbeta för god samhällsstyrning, inbegripet genom användningen av statistik av hög kvalitet och med hänsyn till den digitala revolutionen och nya dithörande affärsmodeller och sociala modeller.

Den egyptiska strategin för hållbar utveckling lägger stor vikt vid små och medelstora företag (SMF) och så kallade megaprojekt, såsom utvecklingsprojektet vid Suezkanalen, projektet avseende den gyllene triangeln för mineralresurser i övre Egypten, ibruktagandet av fyra miljoner hektar för jordbruk och urbanisering samt den egyptiska kunskapsbanken, då dessa i stor utsträckning bidrar till den långsiktiga socioekonomiska utvecklingen. Med tanke på vilken betydelse de små och medelstora företagen har för tillväxten för alla kommer denna sektor att fortsätta att spela en central roll i EU:s samarbete med Egypten. EU kommer också att överväga olika sätt att främja den socioekonomiska utvecklingspotentialen hos utvecklingsprojektet vid Suezkanalen. EU och Egypten kommer dessutom att samarbeta inom olika sektorer för forskning och innovation och för att utveckla digitala tekniker och tjänster. I detta sammanhang betonade EU och Egypten sitt intresse för ett intensifierat samarbete inom en rad relevanta forsknings- och högre utbildningsverksamheter, bland annat inom ramen för Horisont-2020 och Erasmus +.

Med tanke på Egyptens ovärderliga och mångskiftande kulturarv, och det betydande bidraget från den kulturella sektorn (till vilken turismen har en stark koppling) till landets BNP, sysselsättning, utländska valutareserver och till samhället i stort, kommer särskild tonvikt att läggas på kopplingen mellan kultur, kulturarv och lokal ekonomisk utveckling.

b)   Handel och investeringar

EU och Egypten är viktiga handelspartner. De är fast beslutna att stärka de befintliga handels- och investeringsförbindelserna och att säkerställa att handelsbestämmelserna i associeringsavtalet mellan EU och Egypten om upprättande av ett frihandelsområde genomförs på ett sätt som gör att det kan utnyttjas på bästa sätt. EU har tidigare föreslagit ett omfattande initiativ till ett djupgående och omfattande frihandelsavtal, för att både fördjupa och utvidga det nuvarande frihandelsavtalet, men EU och Egypten kommer även att gemensamt besluta om andra lämpliga metoder för att stärka handelsförbindelserna.

c)   Social utveckling och social rättvisa

Egypten upprepar sitt åtagande att reformera och främja social utveckling och social rättvisa, att ta itu med sina sociala och demografiska utmaningar samt att stärka de mänskliga resurserna i landet, som för den ekonomiska och sociala utvecklingen framåt. I detta sammanhang kommer EU att stödja Egyptens ansträngningar att skydda marginaliserade grupper från eventuella negativa effekter av ekonomiska reformer genom sociala skyddsnät och social trygghet. EU och Egypten kommer också att fortsätta att främja landsbygdens och städernas utveckling samt förbättra tillhandahållandet av grundläggande tjänster, med tonvikt på att modernisera utbildningssystemet (inbegripet teknisk utbildning och yrkesutbildning) och hälso- och sjukvårdssystemet. EU kommer att dela med sig av sina erfarenheter av att inrätta sjukförsäkring för alla och en bättre hälso- och sjukvård.

d)   Energitrygghet, miljö och klimatpolitik

EU och Egypten kommer att samarbeta inom diversifieringen av energikällor, med särskild inriktning på förnybara energikällor, och inom energieffektivitetsåtgärder. EU kommer – på begäran från den egyptiska regeringen – att stödja Egyptens ansträngningar att uppdatera sin integrerade strategi, som ska leda till att kraven på hållbar utveckling i landet uppfylls och att utsläppen av växthusgaser minskas. Upptäckten av offshoregasfält i Egypten skapar också ett stort utrymme för synergieffekter mellan EU och Egypten när det gäller konventionella energikällor, med tanke på Egyptens befintliga infrastrukturer för kondensering. Detta skulle möjliggöra en mer förutsägbar energiproduktion, vilket gynnar både Egypten – med tanke på landets betydande energiförbrukning och på möjligheterna till inkomster (även för företagsklimatet och den sociala utvecklingen) – och EU, genom att dess energiförsörjning diversifieras. En starkare energidialog mellan EU och Egypten kommer att bidra till fastställandet av viktiga samarbetsområden (såsom tekniskt bistånd för inrättandet av ett regionalt nav för energiförsörjning), gemensam forskning, utbyte av erfarenheter och bästa praxis, tekniköverföring samt bättre subregionalt samarbete (inom Medelhavsområdet), samtidigt som man är medveten om behovet av att skydda de marina ekosystemen i Medelhavsområdet.

EU och Egypten kommer att samarbeta för att främja åtgärder för klimatet och miljön i samband med arbetet för att skapa en hållbar utveckling. I linje med sina åtaganden efter antagandet av Parisavtalet om klimatförändringar kommer EU att stödja genomförandet av Egyptens planerade nationellt fastställda bidrag i fråga om begränsning och anpassning. EU och Egypten kommer även att samarbeta för att uppnå de mål som anges i bland annat Agenda 2030 för hållbar utveckling och Sendai-ramverket för katastrofriskreducering.

Egypten och EU kommer att undersöka möjligheter till samarbete inom områden såsom hållbar resursförvaltning, inbegripet vattenresurser, bevarande av den biologiska mångfalden, hygienisering, omhändertagande av fast avfall, inbegripet minskning av industriutsläpp, omhändertagande av farligt avfall och kemikalier, samt bekämpning av ökenspridning och markförstöring. Egypten och EU håller också på att undersöka de möjligheter som erbjuds i och med ministerdeklarationen från unionen för Medelhavsområdet om den blå ekonomin, genom faciliteten för integrerad havspolitik/klimatförändringar (1). De potentiella samarbetsområden som övervägs omfattar smarta hamnar, maritima kluster, integrerad förvaltning av kustområden samt havsfiske.

2.   Partner inom utrikespolitik

EU och Egypten har ett gemensamt intresse av att förstärka samarbetet inom utrikespolitiska frågor på bilateral, regional och internationell nivå.

Stabilitet inom och bortom det gemensamma grannskapet

Egypten kan spela en roll genom att utnyttja såväl sin plats i FN:s säkerhetsråd som sin plats i Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd. I Egypten finns också huvudkontoret för Arabförbundet, med vilket EU avser att fördjupa och utvidga samarbetet. Egypten och EU kommer att eftersträva ett ökat samarbete och en gemensam syn på en rad frågor, även på multilateral nivå. Partnerskapet mellan EU och Egypten är viktigt för stabiliteten och välståndet i Medelhavsområdet, Mellanöstern och Afrika. Samarbetet mellan EU och Egypten, bland annat i regionala forum, kommer att bidra till konfliktlösning, fredsuppbyggnad och arbetet med de politiska och ekonomiska utmaningarna i dessa regioner. EU och Egypten kommer även att stärka utbytet av information om viktiga regionala och globala problem som berör båda sidor.

Samarbete i fråga om krishantering och humanitärt bistånd

EU och Egypten kommer i större utsträckning att samarbeta, samråda och utbyta erfarenheter av krishantering och förebyggande av kriser, både bilateralt och regionalt, för att ta itu med de komplexa utmaningar för fred, stabilitet och utveckling som uppstår i samband med konflikter och naturkatastrofer såväl inom som bortom det gemensamma grannskapet.

3.   Ökad stabilitet

Stabilisering är ett gemensamt problem för EU och Egypten. Detta kräver att en modern och demokratisk stat som rättvist fördelar välståndet bland alla upprättas. Mänskliga rättigheter – de medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som fastställs i internationell människorättslagstiftning, fördraget om Europeiska unionen samt Egyptens konstitution – är ett gemensamt värde och utgör hörnstenen för en modern demokratisk stat. EU och Egypten är därför fast beslutna att i linje med sina internationella åtaganden arbeta för att demokrati, grundläggande friheter och mänskliga rättigheter ska vara konstitutionella rättigheter för alla medborgare. EU kommer i detta sammanhang att ge stöd till Egypten för att dessa rättigheter ska införlivas i lagstiftningen.

a)   En modern demokratisk stat

Egypten och EU är fast beslutna att säkerställa ansvarsutkrävande, rättsstatsprincipen samt full respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, liksom att tillgodose sina medborgares behov. EU kommer att stödja Egyptens ansträngningar att stärka de statliga institutionernas kapacitet att på ett effektivt sätt reformera den offentliga sektorn, stärka kapaciteten hos de brottsbekämpande myndigheterna vad gäller deras arbete med att tillhandahålla säkerhet för alla samt att utarbeta det nya parlamentets konstitutionella funktioner. EU och Egypten kommer även att förstärka samarbetet kring att modernisera rättsväsendet och förbättra tillgången till rättslig prövning för alla medborgare genom rättshjälp och inrättande av specialdomstolar, reformera förvaltningen av de offentliga finanserna samt bekämpa korruption. EU och Egypten kommer också att överväga att utveckla ett civil- och straffrättsligt samarbete. Ett parlamentariskt samarbete mellan EU och Egypten, bland annat genom strukturerade utbyten mellan parlamentens utskott och grupper, torde stärka samordningen och främja ömsesidig förståelse. EU kommer också att stödja Egyptens ansträngningar att stärka de lokala myndigheternas ställning såväl för planeringen och tillhandahållandet av offentliga tjänster som för att säkerställa jämställdhet när det gäller ekonomiska, sociala och politiska möjligheter och att främja social integration för alla.

b)   Säkerhet och terrorism

Säkerhet är ett gemensamt mål. Terrorism och våldsbejakande extremism som leder till terrorism hotar den sociala sammanhållningen i nationer på båda sidor av Medelhavet. De utgör ett allvarligt hot mot våra medborgares säkerhet och välstånd. Att bekämpa dessa hot är ett gemensamt mål för EU och Egypten, som kan samarbeta genom en övergripande strategi som ska motverka de bakomliggande orsakerna till terrorism – med vederbörlig respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter – och på så sätt bekämpa och förebygga radikalisering och främja socioekonomisk utveckling. EU och Egypten är även fortsättningsvis fast beslutna att samarbeta i kampen mot extremism och alla former av diskriminering, inbegripet islamofobi och främlingsfientlighet.

Andra samarbetsområden omfattar bland annat såväl starkare luftfartsskydd och skyddsåtgärder som kapacitet att förebygga och bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet, t.ex. människosmuggling, människohandel, olaglig narkotikahandel och penningtvätt.

Parterna är överens om att stärka samarbetet när det gäller genomförandet av FN:s handlingsprogram för bekämpning av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen, bland annat genom att utbyta erfarenheter, utbildning och andra åtgärder för kapacitetsuppbyggnad.

c)   Hantering av migrationsströmmar till gagn för båda parter

Den politiska förklaringen från toppmötet i Valletta och den gemensamma handlingsplanen från Valletta kommer att utgöra den huvudsakliga ramen för samarbetet mellan EU och Egypten i fråga om migration. EU kommer att stödja den egyptiska regeringens ansträngningar att stärka sin ram för styrning av migrationen, vilket delvis inbegriper rättsliga reformer och strategier för migrationshantering. EU kommer att stödja Egyptens ansträngningar att förebygga och bekämpa irreguljär migration, människohandel och människosmuggling, inbegripet att upptäcka och bistå offer för människohandel. EU kommer också att försöka stödja och stärka Egyptens kapacitet att skydda migranters rättigheter och ge skydd åt dem som har rätt till det, i linje med internationella standarder. EU och Egypten kommer att undersöka hur samarbete om frivilligt återvändande av irreguljära migranter till deras ursprungsländer kan gå till, i syfte att säkerställa att den övergripande hanteringen av migration sker på ett lagligt sätt. Detta går hand i hand med samarbetet kring att ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration, i synnerhet underutveckling, fattigdom och arbetslöshet.

Rörlighet för personer kan bidra till utveckling av färdigheter och kunskaper, som i sin tur kan bidra till utvecklingen i Egypten. Likaså kan den bidra till att det byggs hållbara broar mellan högutbildad arbetskraft i EU och Egypten. EU och Egypten är fast beslutna att till fullo skydda migranters rättigheter.

III.   Principer för samarbete

Främjande av den mänskliga faktorn och direkta personkontakter kommer att stärka förbindelserna, och därigenom befästa partnerskapet, mellan EU och Egypten. Ömsesidigt ansvarsutkrävande och ansvarstagande gentemot den europeiska och den egyptiska befolkningen är ett mycket viktigt inslag i partnerskapsprioriteringarna.

Frågor av gemensamt intresse bör också hanteras genom ett starkare regionalt och subregionalt samarbete (syd-syd-samarbete). I detta avseende kommer EU och Egypten att arbeta tillsammans inom ramen för unionen för Medelhavsområdet och genom Anna Lindh-stiftelsen, särskilt vad gäller interkulturell dialog.

En kultur som präglas av dialog har visat sig vara ett värdefullt verktyg för att utveckla ömsesidig respekt. Att fördjupa den politiska dialogen om demokrati och mänskliga rättigheter och se till att de tekniska aspekter som förstärker en sådan dialog fungerar kommer att vara av avgörande betydelse. Genom dialogen får vi även medlen för att omsätta partnerskapet i praktiken samt för att bedöma dess djup och resultat.

I linje med den egyptiska regeringens prioriteringar kommer fokus på ungdomar – som är grunden för den långsiktiga stabiliteten i våra samhällen – och kvinnor – som är nödvändiga för framsteg i alla samhällen – att integreras i partnerskapsprioriteringarna. Ett viktigt mål är att stärka dem och utrusta dem med de rättsliga och praktiska verktyg som gör att de kan axla sin roll i samhället genom att aktivt delta i ekonomin och samhällsstyrningen i landet de bor i. EU kommer att fortsätta att dela med sig av såväl sina erfarenheter av att bekämpa diskriminering av kvinnor och främja jämställdhet som av att främja ungdomars delaktighet och skapa möjligheter för dem.

EU och Egypten är överens om att det civila samhället spelar en viktig och kraftfull roll för genomförandet av partnerskapsprioriteringarna och för en transparent och inkluderande samhällsstyrning, och det kan understödja den pågående processen för hållbar utveckling i Egypten. De kommer att arbeta med det civila samhället så att det effektivt kan bidra till den ekonomiska, politiska och sociala utvecklingen i enlighet med den egyptiska konstitutionen och nationell lagstiftning.

IV.   Slutsats

I en atmosfär präglad av delaktighet har EU och Egypten gemensamt fastställt partnerskapsprioriteringarna och de kommer i samråd att utarbeta en utvärderings- och övervakningsmekanism. En halvtidsöversyn planeras också för att utvärdera effekterna av partnerskapsprioriteringarna. I linje med den fokuserade strategin för partnerskapsprioriteringarna kommer EU och Egypten gemensamt att rationalisera genomförandet av associeringsavtalet i överensstämmelse med ömsesidiga intressen. Associeringskommittén och associeringsrådet kommer att förbli de viktigaste organen, som på årsbasis kommer att utföra den samlade bedömningen av genomförandet av partnerskapsprioriteringarna.

(1)  Facility for Regional Policy Dialogue on Integrated Maritime Policy / Climate Change (ej översatt till svenska).

”2.   ’Partnerföretag’ är de företag som inte betecknas som anknutna företag enligt punkt 3 och mellan vilka det finns följande förbindelse: ett företag (företag i tidigare marknadsled) innehar ensamt eller tillsammans med ett eller flera andra anknutna företag enligt punkt 3 minst 25 % av kapitalet eller rösterna i ett annat företag (företag i senare marknadsled).”

”2.   ’Partnerföretag’ är de företag som inte betecknas som anknutna företag enligt punkt 3 och mellan vilka det finns följande förbindelse: ett företag (överordnat företag) innehar ensamt eller tillsammans med ett eller flera andra anknutna företag enligt punkt 3 minst 25 % av kapitalet eller rösterna i ett annat företag (underordnat företag).”.