7.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 174/3

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/1221

av den 22 juni 2017

om ändring av förordning (EG) nr 692/2008 vad gäller metoden för bestämning av avdunstningsutsläpp (typ 4-provning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (1), särskilt artikel. 14.3, och

av följande skäl:

(1)	Enligt förordning (EG) nr 715/2007 ska nya lätta fordon uppfylla vissa gränsvärden för utsläpp, bl.a. för utsläpp genom avdunstning. De särskilda tekniska bestämmelser som krävs för genomförande av den förordningen antogs genom kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 (2).

(2)

Kommissionen tillsatte en arbetsgrupp i mars 2011 bestående av alla berörda parter för genomgång av den befintliga metoden för mätning av utsläpp genom avdunstning och för att utveckla en ny metod som framför allt tar upp frågor som avluftningsstrategi, effekten av etanol på behållarens effektiva kapacitet, hållbarhet, genomsläpplighetsprovning och utsläpp vid tankning.

(3)

Som grund för sitt arbete använde arbetsgruppen flera punkter som ingick i två rapporter som offentliggjorts av kommissionens gemensamma forskningscentrum: Estimating the Costs and Benefits of Introducing a new European Evaporative Emissions Test Procedure och Review of the European Test Procedure for Evaporative Emissions: Main Issues and Proposed Solutions.

(4)

Arbetsgruppens analys lyfte fram en rad brister som gör begränsningen av utsläpp genom avdunstning mindre effektiv och som bör åtgärdas för att säkra en tillfredsställande miljöskyddsnivå. Därför bör två nya förfaranden införas vad gäller kolbehållares åldrande och definitionen av genomtränglighet i bränslesystemet i det nuvarande förfarandet för typgodkännande.

(5)	Tillsatsen av etanol i europeiska bensinbränslen, särskilt av s.k. splash blend, påverkar bränslets ångtryck. Därför bör man i tester använda E10-referensbränsle som bättre motsvarar det bränsle som för närvarande används i EU.

(6)

Enskiktsplastbehållare säljs fortfarande i EU och väntas utgöra en betydande del av den europeiska fordonsparken fram till 2030. Men sådana behållare är genomsläppliga för etanol som på så sätt hamnar i miljön. För att ta hänsyn till detta behövs ett lämpligt förfarande för att mäta genomsläppligheten av etanol.

(7)	Studier som utförts av svenska Vägverket och TÜV Nord har dessutom visat att tillsatsen av etanol påverkar kolbehållares hållbarhet. Därför bör man ta i bruk ett nytt förfarande för att åldra behållare. Åldrade behållare bör därefter användas vid SHED-provning av testfordon.

(8)	De avluftningsstrategier som för närvarande används för fordon i EU är inte tillräckliga, särskilt för stadskörning, och kan därför öka avluftningsutsläpp. Därför såg man över provkörningen före SHED-provningen och dygnsprovningen bör förlängas till 48 timmar.

(9)	Förordning (EG) nr 692/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tekniska kommittén för motorfordon.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av förordning (EG) nr 692/2008

Förordning (EG) nr 692/2008 ska ändras på följande sätt:

I artikel 2 ska följande punkter 45–48 läggas till:

”45. bränslelagringssystem : anordningar för lagring av bränsle som inbegriper bränsletank, bränslepåfyllare, tanklock och bensinpump.

46. permeabilitetsfaktor : kolväteutsläpp enligt permeabiliteten i bränslelagringssystemet.

47. enskiktsbehållare : bränsletank av material i ett skikt.

48. flerskiktsbehållare : bränsletank med minst två olika skiktade material, varav det ena är ogenomträngligt för kolväten, däribland etanol.”

I artikel 17 ska följande punkt införas efter andra stycket:

”Bilaga VI, ändrad genom kommissionens förordning (EU) 2017/1221 (*1), ska tillämpas från och med den 1 september 2019 på alla nya fordon som registreras från och med den dagen.

(*1) Kommissionens förordning (EU) 2017/1221 av den 22 juni 2017 om ändring av förordning (EG) nr 692/2008 vad gäller metoden för bestämning av avdunstningsutsläpp (typ 4-provning) (EUT L 174, 7.7.2017, s. 3).”"

3.	Bilaga VI ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 juni 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 171, 29.6.2007, s. 1.

(2) Kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 av den 18 juli 2008 om genomförande och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 199, 28.7.2008, s. 1).

BILAGA

”

BILAGA VI

1. Inledning

1.1 I denna bilaga beskrivs förfarandet för typ 4-provning för bestämning av utsläpp av kolväten genom avdunstning från bränslesystem med fordons motorer med gnisttändning.

2. Tekniska krav

2.1 Inledning

Förfarandet omfattar provning av avdunstningsutsläpp och ytterligare två provningar, en för åldring av kolbehållare enligt vad som anges i punkt 5.1 och en för permeabiliteten i bränslelagringssystemet enligt vad som anges i punkt 5.2.

Provningen av avdunstningsutsläpp (figur 1) är utformad för att fastställa kolväteutsläpp genom avdunstning till följd av växlingar i dygnstemperaturen och värmeavdunstning vid parkering och stadskörning.

2.2 Provning av avdunstningsutsläpp består av:

a)	Provkörning med en stadskörnings- (del 1) och en landsvägskörningscykel (del 2), åtföljt av två stadskörningscykler (del 1).

b)	Bestämning av värmeavdunstningsutsläpp.

c)	Bestämning av dygnsförluster.

Massan av kolväteutsläppen från provningsfaserna för värmeavdunstningsutsläpp och dygnsutsläpp adderas till permeabilitetsfaktorn, vilket ger det sammanlagda provningsresultatet.

3. Fordon och bränsle

3.1 Fordon

3.1.1 Fordonet ska vara i gott tekniskt skick, inkört och ha körts under minst 3 000 km före provningen. För bestämning av avdunstningsutsläpp ska mätarställning och ålder på det fordon som används för certifieringen registreras. Systemet för begränsning av avdunstningsutsläpp ska vara inkopplat och ha fungerat korrekt under inkörningsperioden och kolbehållaren (kolbehållarna) ska ha använts normalt utan att ha utsatts för onormal urluftning eller belastning. Kolbehållare som åldrats enligt det förfarande som anges i punkt 5.1 ska vara inkopplade enligt beskrivningen i figur 1.

3.2 Bränsle

3.2.1 Referensbränslet av typ I E10 som specificeras i bilaga IX till förordning (EG) nr 692/2008 ska användas. Med referens E10 avses i denna förordning referensbränsle av typ I, utom för åldring av behållare enligt punkt 5.1.

4. Provningsutrustning för avdunstningsutsläppsprovning

4.1 Chassidynamometer

Chassidynamometern ska uppfylla kraven i tillägg 1 till bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83.

4.2 Mätkammare för avdunstningsutsläpp

Mätkammaren för avdunstningsutsläpp ska uppfylla kraven i punkt 4.2 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.

Figur 1

Bestämning av avdunstningsutsläpp

Inkörningsperiod på 3 000 km (ingen onormal urluftning/belastning)

Behållarens (behållarnas) åldring kontrolleras

Ångtvätt av fordonet (om så krävs)

Minskning eller avlägsnande av bakgrundsutsläpp från annat än bränsle (om så överenskommits)

Anmärkningar:

1.	Familjer av system för begränsning av avdunstningsutsläpp – enligt punkt 3.2 i bilaga I.

2.	Avgasutsläpp får mätas under körningen av provning av typ I men dessa används inte för lagstadgad provning. Provning av avgasutsläpp för lagstiftning förblir separat.

4.3 Analyssystem

Analyssystemen ska uppfylla kraven i punkt 4.3 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.

4.4 Temperaturregistrering

Temperaturregistreringen ska uppfylla kraven i punkt 4.5 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.

4.5 Tryckregistrering

Tryckregistreringen ska uppfylla kraven i punkt 4.6 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.

4.6 Fläktar

Fläktarna ska uppfylla kraven i punkt 4.7 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.

4.7 Gaser

Gaserna ska uppfylla kraven i punkt 4.8 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.

4.8 Ytterligare utrustning

Ytterligare utrustning ska uppfylla kraven i punkt 4.9 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.

5. Provningsförfarande

5.1 Provbänksåldring av behållare

Före värmeavdunstningsutsläpps- och dygnsutsläppssekvenser ska behållarna åldras enligt följande förfarande som beskrivs i figur 2.

Figur 2

Provbänksåldring av behållare

5.1.1 Temperaturkonditioneringsprovning

I en lämplig temperaturkammare utsätts behållaren (behållarna) i cykler för temperaturer från – 15 °C till 60 °C med 30 min av stabilisering vid – 15 °C och 60 °C. Varje cykel ska pågå i minst 210 min såsom visas i figur 3. Temperaturgradienten ska vara så nära 1 °C/min som möjligt. Inget forcerat luftflöde får flöda genom behållaren (behållarna).

Cykeln upprepas 50 gånger i följd. Totalt varar detta moment 175 timmar.

Figur 3

Temperaturkonditioneringscykel

5.1.2 Provning av vibrationskonditionering av behållaren

Efter temperaturåldringen skakas behållaren (behållarna) längs den vertikala axeln så att den (de) är monterad(e) på fordonet med ett totalt Grms-värde (1) > 1,5 m/sek2 med en frekvens på 30 ± 10 Hz. Provningen ska pågå i 12 timmar.

5.1.3 Behållarens bränsleåldringsprovning

5.1.3.1 Bränsleåldring i 300 cykler

5.1.3.1.1 Efter temperaturkonditioneringsprovningen och vibrationsprovningen åldras behållaren (behållarna) med en blandning av typ I E10 marknadsbränsle enligt specifikationen i punkt 5.1.3.1.1.1 nedan samt kväve eller luft med 50 ± 15 % volym bränsleånga. Bränsleångans fyllningshastighet måste hållas mellan 60 ± 20 g/tim.

Behållaren (behållarna) fylls till motsvarande överfyllnadspunkt. Med överfyllnadspunkt avses här den punkt där den kumulativa mängden av kolväteutsläpp är lika med 2 gram. Alternativt kan man anse att fyllnaden är komplett när motsvarande koncentration vid lufthålet är 3 000 ppm.

5.1.3.1.1.1 Det E10 marknadsbränsle som används för denna provning ska uppfylla samma krav som ett E10 referensbränsle för följande punkter:

—	Densitet vid 15 °C.

—	Ångtryck (DVPE).

—	Destillation (endast avdunstande delar).

—	Kolväteanalys (endast olefiner, aromater, bensen).

—

Syrehalt.

—	Etanolhalt.

5.1.3.1.2 Behållaren (behållarna) ska luftas ut enligt förfarandet i punkt 5.1.3.8 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. Standardförhållandena är 273,2 K och 101,33 kPa.

Behållaren (behållarna) ska luftas ut i 5 min till högst 1 timme efter fyllnad.

5.1.3.1.3 Stegen i förfarandet enligt punkt 5.1.3.1.1 och 5.1.3.1.2 ska upprepas 50 gånger, och därefter mäts tillgänglig butankapacitet (BWC), med vilket man avser aktivkolbehållarens förmåga att absorbera och desorbera butan från torr luft under särskilda förhållanden, i 5 butancykler enligt beskrivningen i punkt 5.1.3.1.4 nedan. Åldringen av bränsleånga fortsätter tills 300 cykler nåtts. En mätning av BWC i 5 butancykler enligt punkt 5.1.3.1.4 görs efter 300 cykler.

5.1.3.1.4 Efter 50 och 300 bränsleåldringscykler mäts BWC. Mätningen består av att behållaren fylls enligt punkt 5.1.6.3 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83 fram till överfyllnadspunkten. BWC registreras.

Sedan ska behållaren (behållarna) luftas ut enligt förfarandet i punkt 5.1.3.8 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.

Behållaren (behållarna) ska luftas ut i 5 min till högst 1 timme efter fyllning.

Varje butanfyllning upprepas 5 gånger. BWC registreras efter varje butanfyllning. BWC50 beräknas som genomsnittet av 5 BWC och registreras.

Totalt åldras behållaren (behållarna) under 300 bränsleåldringscykler + 10 butancykler och anses vara stabiliserad(e).

5.1.3.2 Om behållaren (behållarna) tillhandahålls av leverantörerna ska tillverkarna underrätta godkännandemyndigheterna i förväg så att de kan närvara vid vilken del som helst av åldringt i leverantörens lokaler.

5.1.3.3 Tillverkaren ska lämna en provningsrapport till godkännandemyndigheten som innehåller åtminstone följande delar:

—	Typ av aktivt kol.

—	Fyllningshastighet.

—	Bränslespecifikation.

—	BWC-mätvärden.

5.2 Bestämning av permeabilitetsfaktorn i bränslesystemet (Figur 4)

Figur 4

Bestämning av permeabilitetsfaktorn

Ett bränslelagringssystem som är representativt för en familj väljs ut och fästs vid provningsbänken, konditioneras sedan med E10-referensbränsle i 20 veckor i 40 ± 2 °C. Bränslelagringssystemet placeras på provningsbänken på liknande sätt som på fordonet.

5.2.1 Behållaren fylls med färskt E10-referensbränsle vid en temperatur på 18 ± 8 °C. Behållaren fylls till 40 ± 2 % av den nominella behållarkapaciteten. Sedan placeras provningsbänken med bränslesystemet i ett särskilt och säkert rum med kontrollerad tempertur på 40 ± 2 °C i 3 veckors tid.

5.2.2 I slutet av tredje veckan töms behållaren och fylls på nytt med färskt E10-referensbränsle vid en temperatur på 18 ± 8 °C till 40 ± 2 % av den nominella behållarkapaciteten.

Inom 6 till 36 timmar, de senaste 6 timmarna vid 20 ± 2 °C, placeras provningsbänken med bränslesystemet i en VT-SHED-kammare där man genomför ett dygnsförfarande i 24 timmar enligt det förfarande som beskrivs i punkt 5.7 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. Bränslesystemet ventileras utanför VT-SHED-kammaren för att eliminera möjligheten att ventileringsutsläpp från behållaren räknas som genomträngning. HC-utsläppen mäts och värdet registreras som HC3W.

5.2.3 Provningsbänken med bränslesystemet placeras igen i ett särskilt och säkert rum med kontrollerad temperatur på 40 ± 2 °C under återstående 17 veckor.

5.2.4 I slutet av den 17:e veckan töms behållaren och fylls på nytt med färskt referensbränsle vid en temperatur på 18 ± 8 °C till 40 ± 2 % av den nominella behållarkapaciteten.

5.2.5 Permeabilitetsfaktorn är skillnaden mellan HC20W och HC3W i g/24 tim med tre siffrors noggrannhet.

5.2.6 Om permeabilitetsfaktorn fastställs av leverantörerna ska tillverkarna underrätta godkännandemyndigheterna i förväg så att de kan närvara vid kontrollen i leverantörens lokaler.

5.2.7 Tillverkaren ska lämna en provningsrapport till godkännandemyndigheten som innehåller åtminstone följande delar:

a)	En fullständig beskrivning av det provade bränslelagringssystemet, inbegripet information om behållartyp, om det rör sig om en enskiktsbehållare eller en flerskiktsbehållare, och vilka typer av material som använts för behållaren och för andra delar av bränslelagringssystemet.

b)	Medeltemperaturen per vecka under vilken åldringen sker.

c)	HC mätt under vecka 3 (HC3W).

d)	HC mätt under vecka 20 (HC20W).

e)	Resulterande permeabilitetsfaktor (PF).

5.2.8 Som undantag till punkterna 5.2.1–5.2.7 ovan kan tillverkare som använder flerskiktsbehållare välja att använda följande tilldelade permeabilitetsfaktor (AFP) i stället för det fullständiga mätförfarandet som anges ovan:

APF flerskiktsbehållare = 120 mg/24 tim.

5.2.8.1 Om tillverkaren väljer att använda tilldelade permeabilitetsfaktorn (AFP) ska tillverkaren lämna en deklaration till godkännandemyndigheten där behållartyp specificeras tydligt samt en deklaration av vilken det framgår vilken typ av material som har använts.

5.3 Sekvens för mätning av värmeavdunstningsutsläpp och dygnsutsläpp

Fordonet förbereds enligt punkterna 5.1.1 och 5.1.2 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. På tillverkarens begäran och med den ansvariga myndighetens godkännande får bakgrundsutsläpp från annat än bränsle avlägsnas eller minskas före provningen (t.ex. genom att däcken eller fordonet värmebehandlas eller genom att spolarvätskan avlägsnas).

5.3.1 Konditionering

Fordonet är uppställt i minst 12 timmar och högst 36 timmar på konditioneringsområdet. Motorolje- och kylmedelstemperaturerna ska vid slutet av perioden ha nått områdets temperatur eller ligga inom ± 3 °C av denna.

5.3.2 Tömning och återfyllning av bränsle

Bränsle töms eller återfylls enligt punkt 5.1.7 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.

5.3.3 Förkonditioneringskörning

Inom en timme efter det att tömningen och återfyllningen slutförts ska fordonet placeras på chassidynamometern och köras igenom körningscykler Del ett och två gånger genom Del två av typ I enligt bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83.

Provtagning på avgasutsläppen görs inte under detta moment.

5.3.4 Konditionering

Inom fem min efter det att förkonditioneringskörningen avslutats ska fordonet uppställas i minst 12 timmar och högst 36 timmar på konditioneringsområdet. Motorolje- och kylmedelstemperaturerna ska vid slutet av perioden ha nått områdets temperatur eller ligga inom ± 3 °C av denna.

5.3.5 Behållarens överfyllnadspunkt

Behållaren (behållarna) som åldras enligt den sekvens som beskrivs i punkt 5.1 fylls till överfyllnadspunkten enligt punkt 5.1.4 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.

5.3.6 Dynamometerprovning

5.3.6.1 Inom en timme efter att behållaren har fyllts ska fordonet placeras på chassidynamometern och köras igenom en körningscykel Del ett och två körningscykler Del två av typ I enligt bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83. Motorn stängs därefter av. Provtagning på avgasutsläpp får utföras under detta moment men resultaten ska inte användas för typgodkännande av avgasutsläpp.

5.3.6.2 Inom två min efter det att den provningskörning av typ I som anges i punkt 5.3.6.1 avslutats ska fordonet genomgå ytterligare en konditioneringsprovning som består av två provningscykler Del ett (varmstart) av typ I. Motorn stängs därefter av på nytt. Provtagning behöver inte utföras under detta moment.

5.3.7 Värmeavdunstning

Efter dynamometerprovningen utförs provning av värmeavdunstningsutsläpp enligt punkt 5.5 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. Värmeavdunstningsutsläppsresultatet beräknas enligt punkt 6 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83 och registreras som MHS.

5.3.8 Konditionering

Efter provning av värmeavdunstningsutsläpp görs en konditionering enligt punkt 5.6 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.

5.3.9 Dygnsprovning

5.3.9.1 Efter konditioneringen görs en första mätning av dygnsutsläpp enligt punkt 5.7 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. Utsläppen beräknas enligt punkt 6 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. Resultatet registreras som MD1.

5.3.9.2 Efter dygnsprovningen under de första 24 timmarna görs en andra mätning av dygnsutsläpp under 24 timmar enligt punkt 5.7 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. Utsläpp beräknas enligt punkt 6 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. Resultatet registreras som MD2.

5.3.10 Beräkning

Resultatet av MHS + MD1+ MD2 + 2PF ska vara lägre än gränsvärdet i tabell 3 i bilaga 1 till förordning (EG) nr 715/2007.

5.3.11 Tillverkaren ska lämna en provningsrapport till godkännandemyndigheten som omfattar åtminstone följande delar:

a)	Beskrivning av konditioneringsperioderna, inbegripet tid och medeltemperatur.

b)	Beskrivning av åldrad behållare som använts och hänvisning till exakt åldringsrapport.

c)	Medeltemperatur under värmeavdunstningsprovningen.

d)	Mätning under värmeavdunstningsprovningen, HSL.

e)	Mätning under det första dygnsprovningsdygnet, DL1st day.

f)	Mätning under det andra dygnsprovningsdygnet, DL2st day.

g)	Slutligt resultat av avdunstningsutsläppsprovning, beräknat som ”MHS + MD1 + MD2 + 2PF.”

”

(1)

Grms: Vibrationssignalens kvadratiska medelvärde (rms) beräknas genom att man tar kvadraten på signalens värde i varje punkt, beräknar medelvärdet av de kvadrerade värdena och sedan drar kvadratroten ur medelvärdet. Det värde som erhålls är Grms. Den siffra man kommer fram till är metriskt Grms.

7.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 174/16

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/1224

av den 6 juli 2017

om ändring av bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (1), särskilt artikel 31.1, och

av följande skäl:

(1)

Ämnet 2-metyl-2H-isotiazol-3-on, som har benämningen methylisothiazolinone i INCI-nomenklaturen (International Nomenclature of Cosmetic Ingredients), CAS-nummer 2682-20-4, är för närvarande tillåtet som konserveringsmedel i kosmetiska produkter som sköljs av i koncentrationer på upp till 0,01 viktprocent (100 ppm) genom post 57 i bilaga V till förordning (EG) nr 1223/2009.

(2)

Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS) antog ett yttrande om säkerheten hos methylisothiazolinone den 15 december 2015 (2). SCCS konstaterade att en koncentration på upp till 0,0015 viktprocent (15 ppm) methylisothiazolinone i kosmetiska produkter som sköljs av anses vara säker för konsumenterna när det gäller induktion av kontaktallergi.

(3)	Mot bakgrund av SCCS yttrande är det viktigt att motverka den ökande förekomsten av allergier orsakade av methylisothiazolinone, varför detta ämne bör begränsas ytterligare i produkter som sköljs av.

(4)	Förordning (EG) nr 1223/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)	Industrin bör få rimlig tid på sig att göra nödvändiga anpassningar av produktformuleringarna med avseende på utsläppandet på marknaden och att dra tillbaka produkter som inte uppfyller kraven från marknaden.

(6)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för kosmetiska produkter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga V till förordning (EG) nr 1223/2009 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Från och med den 27 januari 2018 får enbart sådana kosmetiska produkter som är förenliga med denna förordning släppas ut på unionsmarknaden.

Från och med den 27 april 2018 får enbart sådana kosmetiska produkter som är förenliga med denna förordning tillhandahållas på unionsmarknaden.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 juli 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 342, 22.12.2009, s. 59.

(2) SCCS/1557/15 (Submission III).

BILAGA

I bilaga V till förordning (EG) nr 1223/2009 ska post 57 ersättas med följande:

Referensnummer	Ämnesidentifiering				Villkor			Anvisningar för användning och varningstext
Referensnummer	Kemiskt namn/INN	Beteckning enligt ordlistan över generiska namn på beståndsdelar	CAS-nummer	EG-nummer	Produkttyp, kroppsdel	Maximal koncentration i bruksklar beredning	Övrigt
a	b	c	d	e	f	g	h	i
”57	2-Metyl-2H-isotiazol-3-on	Methylisothiazolinone (*1)	2682-20-4	220-239-6	Produkter som sköljs av	0,0015 %

(*1) Methylisothiazolinone regleras också i post 39 i bilaga V i en blandning med methylchloroisothiazolinone. De två posterna utesluter varandra: om blandningen methylchloroisothiazolinone (och) methylisothiazolinone används får inte methylisothiazolinone användas ensamt i samma produkt.”

7.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 174/19

RÅDETS BESLUT (EU) 2017/1225

av den 16 juni 2017

om upphävande av beslut 2010/288/EU om förekomsten av ett alltför stort underskott i Portugal

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 126.12,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation, och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut 2010/288/EU (1) av den 2 december 2009 fastslog rådet, i enlighet med artikel 126.6 i fördraget och på rekommendation av kommissionen, att det förelåg ett alltför stort underskott i Portugal. Rådet konstaterade att det förväntade allmänna offentliga underskottet för 2009 uppgick till 5,9 % av BNP och således översteg fördragets referensvärde på 3 % av BNP. Den offentliga bruttoskulden (som legat ovanför fördragets referensvärde på 60 % av BNP sedan 2005) beräknades uppgå till 74,5 % av BNP år 2009.

(2)

På grundval av en rekommendation från kommissionen riktade rådet den 2 december 2009, i enlighet med artikel 126.7 i fördraget och artikel 3.4 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (2), en rekommendation till Portugal i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra senast 2013. Rådet fastställde också att effektiva åtgärder skulle vidtas senast den 2 juni 2010.

(3)

Efter det att de portugisiska myndigheterna begärt ekonomiskt bistånd från unionen, de medlemsstater som har euro som valuta och Internationella valutafonden (IMF), beviljade rådet Portugal ekonomiskt bistånd (3). Samförståndsavtalet mellan kommissionen och de portugisiska myndigheterna om särskilda villkor för den ekonomiska politiken undertecknades den 17 maj 2011. Därefter riktade rådet två nya rekommendationer till Portugal (den 9 oktober 2012 och den 21 juni 2013) på grundval av artikel 126.7 i fördraget, genom vilka fristen för att korrigera det alltför stora underskottet förlängdes till 2014 respektive 2015. I båda fallen ansåg rådet att landet hade vidtagit effektiva åtgärder, men att oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna hade inträffat. I enlighet med artikel 10.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 (4) undantogs Portugal från kravet på separat rapportering inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott, och fick avge rapporter inom ramen för sitt makroekonomiska anpassningsprogram (5).

(4)

Den 12 juli 2016 fastslog rådet i enlighet med artikel 126.8 i fördraget att Portugal inte hade vidtagit effektiva åtgärder som svar på rådets rekommendation av den 21 juni 2013. Den 8 augusti 2016 antog rådet i enlighet med artikel 126.9 i fördraget ett beslut där Portugal förelades att vidta de åtgärder för underskottsminskning som bedömdes nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott och där en ny tidsfrist för korrigering, senast 2016, fastställdes. Rådet fastställde också att effektiva åtgärder skulle vidtas senast den 15 oktober 2016.

(5)	Den 16 november 2016 konstaterade kommissionen att Portugal hade vidtagit effektiva åtgärder i överensstämmelse med rådets beslut av den 8 augusti 2016 enligt artikel 126.9 i fördraget.

(6)

I enlighet med artikel 4 i det protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott, fogat till fördragen, ska kommissionen tillhandahålla det statistiska underlag som ska användas för genomförandet av förfarandet. Som ett led i tillämpningen av det protokollet ska medlemsstaterna två gånger per år, före den 1 april och före den 1 oktober, lämna statistiska underlag om offentliga underskott och skulder och därmed sammanhängande nyckeltal i enlighet med artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 479/2009 (6).

(7)

Ett beslut som rådet fattar om att upphäva ett beslut om förekomsten av ett alltför stort underskott måste grundas på inlämnade statistiska underlag. Vidare bör ett beslut om förekomsten av ett alltför stort underskott upphävas enbart om kommissionens prognoser tyder på att underskottet inte kommer att överstiga fördragets referensvärde på 3 % av BNP under prognosperioden (7).

(8)

Följande slutsatser kan dras på grundval av uppgifter som kommissionen (Eurostat) har lämnat i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 479/2009 efter Portugals uppgiftsinlämning i april 2017, stabilitetsprogrammet för 2017–2021 och kommissionens vårprognos 2017, kan följande slutsatser dras:

—

Efter att ha nått en nivå på 4,4 % av BNP för 2015 (3,1 % av BNP rensat för engångsåtgärder) sjönk det allmänna offentliga underskottet till 2,0 % av BNP under 2016 (2,3 % av BNP rensat för engångsåtgärder). Jämfört med de mål som angetts i budgeten för 2016 hade underskottsminskningen under det året främst sin grund i en begränsning av löpande utgifter (– 0,9 % av BNP), särskilt i fråga om insatsförbrukning, och lägre kapitalinvesteringar än planerat (– 0,5 % av BNP), vilket mer än väl kompenserade för bortfallet av inkomster (1,1 % av BNP) från både skatter och andra källor än skatter.

—

Enligt beräkningarna i det stabilitetsprogram för perioden 2017–2021 som den portugisiska regeringen lade fram den 28 april 2017 kommer det allmänna offentliga underskottet att minska till 1,5 % av BNP under 2017 och till 1,0 % av BNP under 2018. Enligt kommissionens vårprognos 2017 kommer underskottet att motsvara 1,8 % av BNP 2017 och 1,9 % av BNP 2018, vilket innebär att det fortfarande ligger under fördragets referensvärde på 3 % av BNP under prognosperioden. I dessa beräkningar innefattas inte den potentiella underskottshöjande effekten av bankstödsåtgärder, vilka inte ska äventyra en hållbar minskning av underskottet.

—	Det strukturella saldot, som är saldot i de offentliga finanserna rensat för konjunktureffekter och ej inräknat engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, förbättrades med 0,3 % av BNP under 2016.

—	Till följd av skuldhöjande stock-/flödesjusteringar ökade bruttoskuldkvoten från 129 % av BNP för 2015 till 130,4 % av BNP för 2016. Enligt kommissionens vårprognos 2017 beräknas skuldkvoten till följd av primära överskott att sjunka till 128,5 % för 2017 och till 126,2 % för 2018.

(9)	I enlighet med artikel 126.12 i fördraget ska ett rådsbeslut om förekomsten av ett alltför stort underskott upphävas när det alltför stora underskottet i den berörda medlemsstaten enligt rådets uppfattning har korrigerats.

(10)	Enligt rådets uppfattning har det alltför stora underskottet i Portugal korrigerats och beslut 2010/288/EU bör därför upphävas.

(11)

Från och med 2017, som är året efter korrigeringen av det alltför stora underskottet, omfattas Portugal av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och bör närma sig sitt medelfristiga budgetmål i lämplig takt, inbegripet att utgiftsriktmärket iakttas, och uppfylla skuldkriteriet i enlighet med artikel 2.1a i förordning (EG) nr 1467/97.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det framgår av en allsidig bedömning att det alltför stora underskottet i Portugal har korrigerats.

Artikel 2

Beslut 2010/288/EU ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Portugal.

Utfärdat i Luxemburg den 16 juni 2017.

På rådets vägnar

E. SCICLUNA

Ordförande

(1) Rådets beslut 2010/288/EU av den 2 december 2009 om förekomsten av ett alltför stort underskott i Portugal (EUT L 125, 21.5.2010, s. 44).

(2) Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6).

(3) Rådets genomförandebeslut 2011/344/EU av den 17 maj 2011 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Portugal (EUT L 159, 17.6.2011, s. 88).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet (EUT L 140, 27.5.2013, s. 1).

(5) Alla handlingar som rör förfaranden vid alltför stora underskott finns på följande webbplats: https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/economic-and-fiscal-policy-coordination/eu-economic-governance-monitoring-prevention-correction/stability-and-growth-pact/corrective-arm-excessive-deficit-procedure/excessive-deficit-procedures-overview_en

(6) Rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EUT L 145, 10.6.2009, s. 1).

(7) I enlighet med Närmare angivelser för genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten samt riktlinjer för stabilitets- och konvergensprogrammens utformning och innehåll (Specifications on the implementation of the Stability and Growth Pact and Guidelines on the format and content of Stability and Convergence Programmes), som antogs av ekonomiska och finansiella kommittén den 5 juli 2016 och kan laddas ned från http://ec.europa.eu/economy_finance/economic_governance/sgp/legal_texts/index_en.htm

7.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 174/22

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/1226

av den 30 juni 2017

om ändring av genomförandebeslut (EU) 2016/544 om godkännande av det makroekonomiska anpassningsprogrammet för Grekland (2015/1411)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet (1), särskilt artikel 7.5,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Den 16 juli 2015 uppmanade Europeiska stabilitetsmekanismens (ESM) styrelse kommissionen att i samverkan med Europeiska centralbanken (ECB), ESM, grekiska myndigheter och, i tillämpliga fall Internationella valutafonden (IMF), nå en överenskommelse om ett makroekonomiskt anpassningsprogram för Grekland i form av ett lån. Programmet utarbetades i enlighet med förfarandet i artikel 7.1 i förordning (EU) nr 472/2013. Den 11 augusti 2015 nådde ovannämnda institutioner och Greklands regering en överenskommelse på teknisk nivå om ett makroekonomiskt anpassningsprogram (nedan kallat programmet). På grundval av ett förslag från kommissionen antog rådet programmet genom ett genomförandebeslut (2).

(2)	Efter denna överenskommelse antog Grekland ett omfattande åtgärdspaket som skulle genomföras inom ramen för ett treårigt makroekonomiskt anpassningsprogram via ESM avseende perioden tredje kvartalet 2015 till och med tredje kvartalet 2018.

(3)

Det omfattande åtgärdspaketet, som fastställdes i ESM-samförståndsavtalet om särskilda ekonomisk-politiska villkor (nedan kallat samförståndsavtalet) av den 19 augusti 2015, syftar till att återupprätta finansmarknadernas förtroende, återställa sunda makroekonomiska balanser och göra det möjligt för ekonomin att återgå till hållbar tillväxt. Det bygger på fyra pelare: återställa hållbara offentliga finanser, trygga den finansiella stabiliteten, öka konkurrenskraften och tillväxten samt modernisera staten och den offentliga förvaltningen.

(4)

Efter det att den första översynen av programmet slutförts och efter Eurogruppens uttalande den 25 maj 2016, kommissionens och ECB:s positiva utlåtande om genomförandet av programmet samt ESM:s godkännande, undertecknade Grekland och kommissionen (på ESM:s vägnar) ett kompletterande samförståndsavtal den 16 juni 2016. Genom det kompletterande samförståndsavtalet uppdateras de politiska villkor som fastställs i samförståndsavtalet för att ta hänsyn till de framsteg som gjorts i genomförandet av programmet.

(5)

Den 25 maj 2016 behandlade Eurogruppen också hållbarheten i Greklands skuld. Gruppen enades om att ett paket med skuldåtgärder successivt skulle fasas in, så att det överenskomna riktvärdet för bruttofinansieringsbehovet kan uppnås. Eurogruppen enades om att en första omgång åtgärder skulle genomföras på kort sikt, närmare bestämt när den första översynen har avslutats och fram till programmets slut. Den 23 januari 2017 antog styrelserna för ESM och Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten regler för de kortsiktiga skuldlättnaderna för Grekland, vilka nu har börjat genomföras. Den 25 maj 2016 enades Eurogruppen även om att man när programmet har genomförts i mitten av 2018 förväntar sig att en andra omgång åtgärder vidtas om detta är nödvändigt för att nå upp till de överenskomna riktmärkena för en hållbar skuldsättning.

(6)

Den 25 maj 2016 välkomnade Eurogruppen IMF-ledningens avsikt att rekommendera IMF:s styrelse att godkänna ett finansiellt arrangemang för Grekland. Eurogruppen vidhöll denna ståndpunkt den 5 december 2016 och betonade också vikten av gemensamma villkor som bör överenskommas mellan samtliga institutioner och Grekland. Den 5 december 2016 uppmanade Eurogruppen också institutionerna och Grekland att skyndsamt återuppta förhandlingarna i syfte att kunna nå en överenskommelse på tjänstemannanivå (så snart som möjligt och på grundval av gemensamma villkor), och bemyndigade Eurogruppens arbetsgrupp att bedöma denna överenskommelse på tjänstemannanivå. Ett av villkoren är antagande av det lagstiftade finanspolitiska paket som ska säkerställa ett primärt överskott på 3,5 % av BNP på medellång sikt.

(7)

Den grekiska ekonomin har visat stor motståndskraft mot det allt osäkrare klimatet och införandet av kapitalkontroller, och BNP minskade med endast 0,2 % 2015. Under 2016 stagnerade den grekiska ekonomin, då en begynnande ökning av privat konsumtion dämpades av både en minskad offentlig konsumtion och nettoexport. Enligt kommissionens vårprognos 2017 kommer den grekiska ekonomin att växa med 2,1 % respektive 2,5 % 2017 och 2018 till följd av förbättrade ekonomiska utsikter som främjar investeringar och konsumtion.

(8)

Enligt den prognosen kommer skuldkvoten i förhållande till BNP att uppgå till 179,0 % 2016, 178,8 % 2017, 174,6 % 2018 och 165,2 % 2019, vilket innebär att den kommer att börja minska från och med 2017. Grekland hade ett primärt överskott på 0,5 % av BNP 2015 och 4,2 % av BNP 2016 och överträffade därmed programmets mål på – 0,25 % respektive 0,5 % av BNP. De grekiska myndigheterna ska försöka få till stånd en statsfinansiell utveckling där det primära överskottet uppgår till 1,75 % av BNP 2017 och till 3,5 % av BNP 2018 och på medellång sikt. Utvecklingsbanan för de statsfinansiella målen är i linje med den förväntade tillväxten i den grekiska ekonomin i takt med att den återhämtar sig från sin djupaste recession någonsin.

(9)

Mot bakgrund av kommissionens avdelningars uppdaterade prognoser och mot bakgrund av resultaten från den andra översyn som kommissionen ska genomföra i samverkan med ECB, och i tillämpliga fall IMF, bör det befintliga programmet uppdateras för att ta hänsyn till de reformer som grekiska myndigheter genomfört till och med det första kvartalet 2017. De uppdaterade villkoren bör i stora drag ange vilka politiska åtgärder som krävs för att genomföra programmet framgångsrikt framöver och uppnå målet att få Greklands ekonomi att återgå till hållbar tillväxt. Rådets genomförandebeslut (EU) 2016/544 bör därför ändras.

(10)

Varje form av finansiellt stöd som Grekland får för att kunna genomföra åtgärderna i programmet bör vara förenligt med unionens rättsliga krav och politik, i synnerhet ramen för ekonomisk styrning och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Om någon av de planerade åtgärderna i det makroekonomiska anpassningsprogrammet begränsar de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan är dessa begränsningar förenliga med artikel 52.1 i stadgan. Eventuella ingripanden till stöd för finansiella institut bör göras i enlighet med unionens konkurrensregler. Kommissionen bör säkerställa att alla åtgärder som fastställs i ett samförståndsavtal inom ramen för begärt finansiellt stöd från ESM är fullständigt förenliga med detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 2 i rådets genomförandebeslut (EU) 2016/544 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

1. Grekland ska stärka sina offentliga finanser genom att vidta högkvalitativa permanenta åtgärder men samtidigt minimera effekterna av dessa åtgärder på marginaliserade grupper. De grekiska myndigheterna åtar sig att på medellång sikt säkerställa hållbara offentliga finanser och uppnå stora och hållbara primära överskott som stadigt kommer att minska skuldkvoten i förhållande till BNP. De grekiska myndigheterna ska därför försöka få till stånd en statsfinansiell utveckling som bygger på ett primärt överskott på 1,75 % av BNP 2017 och på 3,5 % av BNP 2018 och på medellång sikt. De grekiska myndigheterna åtar sig att vidta ytterligare strukturåtgärder som kommer att ge intäkter på 0,3 % av BNP 2018 för att säkra den målsatta utvecklingen för det primära överskottet. Åtgärderna för att uppnå dessa mål för det primära överskottet, vilka ska överenskommas i samband med den andra översynen, ska omfatta effektivisering av systemet för socialförsäkringsförmåner och avskaffande av skatteutgifter utifrån rekommendationerna i Världsbankens översyn av socialförsäkringssystemet, rationalisering av sjukvårdsutgifter genom utvidgning av den låsta budgetramen och sänkning av taken för finansiering genom ökat skattetryck, införande av en skatt på korttidsuthyrning till turister samt rationalisering av vissa resultatincitament och tillägg inom den offentliga sektorn.

2. I syfte att ändra budgetens inriktning mot mer tillväxtvänliga och rättvist fördelade åtgärder samtidigt som det säkerställs att de medelfristiga målen uppnås ska myndigheterna vidta följande lagstiftningsåtgärder:

i)	Anta en medelfristig finanspolitisk strategi för perioden 2018–2021 som ligger i linje med de överenskomna medelfristiga målen och som ska genomföras utan tillväxthämmande åtgärder.

ii)	Genomföra en pensionsreform som leder till nettobesparingar på 1 % av BNP 2019–2022 och en inkomstskattereform som ska generera besparingar på 1 % av BNP 2020, 2021 och 2022.

iii)

Anta ett tillväxtfrämjande skattepaket som i nettotermer matchar intäkterna från inkomstskattereformen; paketetet ska omfatta i) en minskning av inkomstskattesatsen och solidaritetspåslaget som ger en medelfristig budgeteffekt på 0,8 % av BNP, ii) en minskning av bolagsskatten som ger en medelfristig effekt på 0,1 % av BNP, och iii) en minskning av fastighetsskatten (ENFIA) som ger en medelfristig effekt på 0,1 % av BNP.

iv)

Anta ett riktat åtgärdspaket som i nettotermer matchar intäkterna från pensionsreformen och omfattar i) ökade utgifter för riktade socialförsäkringsförmåner (bostadsbidrag, barnbidrag, skolmåltider, förskola och barnomsorg, behovsprövad minskning av egenavgifter inom sjukvården) motsvarande 0,7 % av BNP, ii) högkvalitativa offentliga infrastrukturprojekt motsvarande 0,15 % av BNP, och iii) arbetsmarknadspolitiska åtgärder motsvarande 0,15 % av BNP.

v)	Genomföra inkomstskatteåtgärderna 2019 om en framåtblickande bedömning i samband med den slutliga programöversynen visar att ett tidigarelagt genomförande krävs för att nå målet om ett primärt överskott på 3,5 % av BNP 2019, vilka ska nås utan tillväxthämmande åtgärder.

vi)

Det expansiva paketet ska genomföras från och med 2019, beroende på en bedömning och en överenskommelse i den slutliga översynen av programmet, efter ett transparent förfarande, där det belopp som ska genomföras är i linje med det belopp med vilket institutionerna beräknar att Grekland kommer att överskrida de överenskomna medelfristiga målen, för att säkerställa att dessa mål uppnås.

3. De grekiska myndigheterna ska färdigställa den ram som krävs för att den oberoende myndigheten för offentliga inkomster ska kunna fungera fullt ut och verka på ett effektivt sätt. De ska vidta ytterligare åtgärder för att förbättra skattemoralen, inbegripet genom lagstiftning för att främja och underlätta elektroniska betalningar. Åtgärder för att stärka kampen mot skatteundandragande ska bland annat syfta till att förbättra modellen för samarbete mellan rättsväsendet och skatteförvaltningen.

4. De grekiska myndigheterna ska vidta åtgärder för att ytterligare stärka budgetförfarandet och förvaltningen av de offentliga finanserna. De ska säkerställa att nationell lagstiftning är helt förenlig med fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen (finanspakten). De grekiska myndigheterna ska också lägga fram en medelfristig handlingsplan för att säkerställa att betalningar görs i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU (*1). De ska stärka ramen för offentlig upphandling, inbegripet genom att främja central upphandling.

5. De grekiska myndigheterna ska fullt ut genomföra de nya rättsliga bestämmelserna angående den övergripande pensionsreformen 2016. För att rationalisera de offentliga sjukvårdsutgifterna ska de grekiska myndigheterna vidta strukturåtgärder som är inriktade på att förbättra effektiviteten, inbegripet en låst budget (med tak för finansiering genom ökat skattetryck) för att täcka poster som tidigare inte omfattats av ett sådant tak. De ska offentliggöra en uppdaterad prisbulletin för att reducera läkemedelspriserna, regelbundet uppdatera och publicera de positiva och negativa listorna samt anta ytterligare åtgärder för främja generiska läkemedel på marknaden.

6. De grekiska myndigheterna ska lansera och genomföra det nya systemet med en social solidaritetsinkomst. De ska genomföra en omfattande reform av välfärdssystemet på grundval av relevanta rekommendationer i Världsbankens översyn av socialförsäkringssystemet. Reformen ska syfta till att effektivisera systemet och göra det mer inriktat på de mest sårbara gruppernas behov, bl.a. genom att omdirigera resurser för att finansiera den landsomfattande lanseringen av det nya systemet med en social solidaritetsinkomst.

7. För att trygga den finansiella stabiliteten ska de grekiska myndigheterna offentliggöra en färdplan för kapitalkontrollslättnader, så snart som möjligt men utan att äventyra den finansiella stabiliteten. De ska utreda och ta itu med de problem på sekundärmarknaden för nödlidande lån som identifierades i rapporten om översynen av genomförandet av lag 4354/2015 i syfte att effektivisera licensieringsförfarandet för institut som är ansvariga för nödlidande lån. De grekiska myndigheterna ska inrätta ett system för avveckling av nödlidande lån utanför domstol och säkerställa ett smidigt genomförande av ett sådant system. Systemet ska göra det möjligt för såväl stora som små gäldenärer med en skuld över en viss minimigräns att delta i skuldsaneringsmekanismen och låta all skuld omfattas av den mekanismen, både privat och offentlig, men inte sociala avgifter och innehållen skatt. De grekiska myndigheterna ska också modernisera ramen för insolvensförfaranden för företag och säkerställa att det genomförs effektivt, med huvudfokus på insolvenshandläggare och deras roll. De grekiska myndigheterna ska se över civilprocesslagen i syfte att anpassa den till bästa praxis i unionen.

8. För att främja tillväxt, konkurrenskraft och investeringar ska de grekiska myndigheterna fortsätta att utforma och genomföra ett mängd olika reformer på produktmarknaderna. Dessa reformer ska syfta till att komma i nivå med bästa praxis inom unionen. Reformerna ska innefatta fortsatt genomförande av rekommendationerna i OECD:s verktygslåda gällande undanröjande av hinder för konkurrensen inom ett stort antal sektorer, reformer för att liberalisera investeringslicensieringsreglerna och minska den administrativa bördan när det gäller att starta företag, fortsatt liberalisering av reglerade yrken, reformer för att modernisera ramen för markanvändning, inbegripet samhällsplanering och fastighetsregister samt åtgärder för att främja vattensektorn och transportsektorn.

9. Vad gäller arbetsmarknaden ska Grekland anta lagstiftning för att klargöra att 2011 års reformer om kollektiva avtalsförhandlingar kommer att förlängas till programmets slut. De grekiska myndigheterna ska ersätta den nuvarande administrativa ramen för kollektiva uppsägningar med ett uppsägningsförfarande på högst tre månader som inte ska omfatta förhandsgodkännande, samt ändra lagstiftningen om strejkåtgärder. De grekiska myndigheterna ska också vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa svartarbete, stärka yrkesutbildningen och genomföra den treåriga utbildningsplanen.

10. De grekiska myndigheterna ska fortsätta att genomföra flera olika reformer på energimarknaderna för att anpassa dem till unionens lagstiftning och politik, göra dem modernare och mer konkurrenskraftiga, minska monopolvinster och ineffektivitet, främja innovation, uppmuntra till en ökad användning av förnybara energikällor och gas och säkerställa att de positiva effekterna av dessa förändringar får genomslag i konsumentledet. När det gäller elmarknaden ska de grekiska myndigheterna, för att nå målen om att minska den etablerade operatörens marknadsandelar, fortsätta genomförandet av elauktioner och föreslå ovillkorliga strukturåtgärder för att ta andelar av elproduktionskapaciteten från den etablerade operatören, i linje med relevanta kommissionsbeslut som bekräftats av tribunalen (*2). De grekiska myndigheterna ska också fortsätta processen för att helt åtskilja ägandet mellan den systemansvarige för överföringssystemet och den etablerade operatören, fortsätta genomförandet av reformen om incitament för förnybar energi, och säkerställa att övriga marknadsreformer genomförs i tid. På gasmarknaden ska fortsatt genomförande av befintliga reformer bland annat leda till fullständiga rättigheter för kunder att byta leverantör senast 2018. De grekiska myndigheterna ska vidta ytterligare åtgärder för att undanröja kvarvarande hinder för effektiv konkurrens på marknaden för gas till slutkunder och främja kopplingar mellan, samt diversifiering av, försörjningskällorna.

11. De grekiska myndigheterna ska fortsätta att genomföra ett ambitiöst privatiseringsprogram och genomföra åtgärder som främjar investeringar. De grekiska myndigheterna åtar sig att underlätta privatiseringsprocessen och slutföra alla nödvändiga statliga åtgärder så att upphandlingsförfaranden kan genomföras framgångsrikt. I detta avseende ska de grekiska myndigheterna genomföra alla nödvändiga åtgärder som överenskoms på kvartalsbasis mellan Hellenic Republic Asset Development Fund (HRADF), institutionerna och den grekiska regeringen. Förteckningen över statens pågående åtgärder har godkänts av styrelsen för HRADF. Till följd av inrättandet av Hellenic Corporation of Assets and Participations (HCAP), som ska inneha värdefulla grekiska tillgångar, ska de grekiska myndigheterna säkerställa att HCAP:s förvaltning och interna regler lever upp till internationella standarder och bästa praxis, inbegripet OECD:s riktlinjer om styrning av statsägda företag. HCAP:s övergripande syfte är att förvalta värdefulla grekiska tillgångar samt att skydda, skapa och i slutändan maximera deras värde genom privatisering och andra åtgärder.

12. En modern offentlig förvaltning ska fortsätta att vara en huvudprioritet i programmet. De grekiska myndigheterna ska särskilt fokusera på genomförandet av de åtgärder som redan påbörjats inom ramen för programmet för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn när det gäller tillhandahållande av grundläggande kollektiva nyttigheter och offentliga tjänster, med särskild tonvikt på rekrytering och avpolitisering av chefer, prestationsutvärderingar och mobilitet. Åtgärder ska vidtas för att göra rättssystemet effektivare, inbegripet genom att möjliggöra elektroniska auktioner, och för att trappa upp kampen mot korruption. Nyckelinstitutionernas institutionella och operationella oberoende, exempelvis skatteförvaltningen och statistikmyndigheten (Elstat), ska stärkas genom fortsatt genomförande av reformer som redan antagits.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Grekland.

Utfärdat i Bryssel den 30 juni 2017.

På rådets vägnar

H. DALLI

Ordförande

(1) EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.

(2) Rådets genomförandebeslut (EU) 2016/544 av den 15 februari 2016 om godkännande av det makroekonomiska anpassningsprogrammet för Grekland (2015/1411) (EUT L 91, 7.4.2016, s. 27).

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 174

Svensk utgåva	Lagstiftning	60 årgången 7 juli 2017

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1220 av den 16 juni 2017 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Malatya Kayısısı [SUB])	1
	*	Kommissionens förordning (EU) 2017/1221 av den 22 juni 2017 om ändring av förordning (EG) nr 692/2008 vad gäller metoden för bestämning av avdunstningsutsläpp (typ 4-provning) ( 1 )	3
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1222 av den 26 juni 2017 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Kiełbasa biała parzona wielkopolska [SGB])	13
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1223 av den 5 juli 2017 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Tomme de Savoie [SGB])	14
	*	Kommissionens förordning (EU) 2017/1224 av den 6 juli 2017 om ändring av bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter ( 1 )	16
		BESLUT
	*	Rådets beslut (EU) 2017/1225 av den 16 juni 2017 om upphävande av beslut 2010/288/EU om förekomsten av ett alltför stort underskott i Portugal	19
	*	Rådets genomförandebeslut (EU) 2017/1226 av den 30 juni 2017 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2016/544 om godkännande av det makroekonomiska anpassningsprogrammet för Grekland (2015/1411)	22