ISSN 1977-0820
Europeiska unionens
officiella tidning
L 172
Svensk utgåva
Lagstiftning
60 årgången
5 juli 2017
|
ISSN 1977-0820 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 172 |
|
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
60 årgången |
|
|
|
Rättelser |
|
|
|
* |
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
BESLUT
|
5.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 172/1 |
RÅDETS BESLUT (EU) 2017/1190
av den 12 juni 2017
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i GNSS-kommittén för Europeiska unionen och Schweiz, som inrättats genom samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om de europeiska programmen för satellitnavigering, beträffande antagandet av dess arbetsordning
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 172 första stycket jämförd med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
Samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om de europeiska programmen för satellitnavigering (1) (nedan kallat avtalet) har tillämpats provisoriskt sedan den 1 januari 2014 i de delar som omfattas av unionens befogenhet. |
|
(2) |
Genom artikel 20 i avtalet inrättas GNSS-kommittén för Europeiska unionen och Schweiz (nedan kallad gemensamma kommittén), och där föreskrivs att den själv ska fastställa sin arbetsordning. |
|
(3) |
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar beträffande den arbetsordning som gemensamma kommittén ska anta bör därför fastställas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i GNSS-kommittén för Europeiska unionen och Schweiz (nedan kallad gemensamma kommittén), som inrättats genom samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om de europeiska programmen för satellitnavigering, beträffande antagandet av dess arbetsordning, ska grunda sig på det utkast till beslut av gemensamma kommittén som åtföljer detta beslut.
2. Unionens företrädare i gemensamma kommittén får godkänna mindre ändringar av utkastet till beslut utan att ett nytt rådsbeslut erfordras.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Luxemburg den 12 juni 2017.
På rådets vägnar
C. CAMILLERI
Ordförande
(1) EUT L 15, 20.1.2014, s. 3.
UTKAST TILL
BESLUT nr 1/2017 AV GNSS-KOMMITTÉN FÖR EUROPEISKA UNIONEN OCH SCHWEIZ
av den
om antagande av dess arbetsordning
GNSS-KOMMITTÉN FÖR EUROPEISKA UNIONEN OCH SCHWEIZ HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om de europeiska programmen för satellitnavigering, särskilt artikel 20, och
av följande skäl:
|
(1) |
Samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om de europeiska programmen för satellitnavigering (1) (nedan kallat avtalet) har tillämpats provisoriskt mellan Schweiziska edsförbundet (nedan kallat Schweiz) och unionen sedan den 1 januari 2014 i de delar som omfattas av unionens befogenhet. |
|
(2) |
I enlighet med artikel 20.2 i avtalet ska GNSS-kommittén för Europeiska unionen och Schweiz (nedan kallad gemensamma kommittén) själv fastställa sin arbetsordning. |
|
(3) |
I enlighet med artikel 20.4 i avtalet får gemensamma kommittén besluta att inrätta arbetsgrupper eller expertgrupper för att bistå med fullgörandet av kommitténs uppgifter. |
|
(4) |
I enlighet med artikel 27.2 i avtalet ska gemensamma kommittén under avtalets provisoriska tillämpning bestå av företrädare för Schweiz och Europeiska unionen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Enda artikel
Gemensamma kommitténs arbetsordning, i enlighet med bilagan till detta beslut, antas härmed.
Utfärdat på engelska i Bryssel och Bern den […] respektive den […].
På gemensamma kommitténs vägnar
Ordförande
Sekreterare för Europeiska Unionen
Sekreterare för Schweiz
(1) EUT L 15, 20.1.2014, s. 3.
BILAGA
ARBETSORDNING FÖR GNSS-KOMMITTÉN FÖR EUROPEISKA UNIONEN OCH SCHWEIZ (GEMENSAMMA KOMMITTÉN)
Artikel 1
Gemensamma kommitténs sammansättning
1. Gemensamma kommittén ska bestå av företrädare för Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) och för Europeiska unionens medlemsstaters regeringar, å ena sidan, och av företrädare för Schweiziska edsförbundets (nedan kallat Schweiz) förbundsregering, å andra sidan. De båda sidorna betecknas nedan individuellt som ”parten” eller tillsammans som ”parterna”.
2. Parternas företrädare får åtföljas av andra tjänstemän som agerar på parternas vägnar.
3. Under avtalets provisoriska tillämpning ska gemensamma kommittén bestå av företrädare för Schweiz, å ena sidan, och av företrädare för Europeiska unionen, å andra sidan.
Artikel 2
Ordförandeskap
1. Parterna ska turas om att inneha ordförandeskapet i gemensamma kommittén under tolv månader i taget.
Under det första kalenderår då avtalet träder i kraft ska Schweiz inneha ordförandeskapet.
2. Den part som innehar ordförandeskapet ska utse ordföranden för gemensamma kommittén och ordförandens ställföreträdare.
3. Ordföranden ska leda gemensamma kommitténs arbete.
4. Under avtalets provisoriska tillämpning ska bestämmelserna i denna artikel gälla i tillämpliga delar.
Artikel 3
Observatörer
Gemensamma kommittén får genom överenskommelse mellan parterna besluta att bjuda in experter eller företrädare för andra organ att närvara vid gemensamma kommitténs möten som observatörer för att lämna information om särskilda ämnen. Gemensamma kommittén ska enas om villkoren för dessa observatörers närvaro vid mötena.
Artikel 4
Sekretariat
1. En tjänsteman vid Europeiska kommissionen och en tjänsteman från Schweiz regering ska tillsammans fungera som gemensamma kommitténs sekreterare.
2. Gemensamma kommitténs sekretariat ska ansvara för kommunikationen mellan parterna, inbegripet översändande av handlingar.
3. Den part som innehar ordförandeskapet ansvarar för sekretariatsfunktionerna.
Artikel 5
Gemensamma kommitténs möten
1. Gemensamma kommittén ska sammanträda om och när det är nödvändigt, i princip en gång om året.
Ordföranden ska efter samråd med parterna kalla gemensamma kommittén till möte vid en gemensamt överenskommen tidpunkt och plats. Även telefon- och videokonferens får användas om parterna är överens om det.
Ordföranden ska kalla till ett särskilt möte i gemensamma kommittén på begäran av antingen Europeiska unionen eller Schweiz.
Gemensamma kommittén ska sammanträda inom 15 kalenderdagar efter en begäran enligt artikel 22.2 i avtalet.
2. Gemensamma kommittén ska sammanträda i Bryssel eller i Schweiz, beroende på vilken part som innehar ordförandeskapet, såvida inte parterna kommer överens om något annat.
3. Ordföranden ska minst 21 kalenderdagar före mötet skicka kallelsen till mötet tillsammans med den preliminära dagordningen och möteshandlingarna till parternas företrädare. Handlingar för möten som sammankallas i enlighet med artikel 22.2 i avtalet ska skickas minst sju kalenderdagar före mötet.
4. Ordföranden får i samförstånd med parterna förkorta tidsfristerna i punkt 3 med hänsyn till kraven i ett enskilt ärende.
5. Minst sju kalenderdagar före varje möte ska ordföranden underrättas om sammansättningen av de båda parternas delegationer.
6. Gemensamma kommitténs möten ska inte vara offentliga, om inte parterna beslutar något annat.
Artikel 6
Dagordning
1. Ordföranden ska med bistånd av sekreterarna upprätta en preliminär dagordning för varje möte.
2. Varje part kan begära ytterligare punkter som ska tas upp på dagordningen. Varje sådan begäran ska vara motiverad och sändas skriftligen till ordföranden minst sju kalenderdagar före mötet.
3. Gemensamma kommittén ska i början av varje möte godkänna dagordningen.
Artikel 7
Gemensamma kommitténs arbetsgrupper
1. Sammansättningen och uppgifterna för de arbetsgrupper eller expertgrupper som inrättas enligt artikel 20.4 i avtalet ska beslutas på grundval av ett mandat som gemensamma kommittén fastställer.
2. Denna arbetsordning ska i tillämpliga delar gälla även för arbetsgrupperna eller expertgrupperna.
3. Arbetsgrupperna eller expertgrupperna ska arbeta under ledning av gemensamma kommittén, till vilken de ska avlägga rapport efter vart och ett av sina möten. De ska inte ha rätt att fatta beslut, men får lämna rekommendationer till gemensamma kommittén.
4. Gemensamma kommittén får besluta, i enlighet med artikel 8 i denna arbetsordning, att ändra eller avsluta arbetsgruppernas eller expertgruppernas mandat.
Artikel 8
Beslut och rekommendationer
1. Gemensamma kommittén ska fatta beslut och utarbeta rekommendationer i enlighet med avtalet när parterna är eniga om detta. De ska förses med rubriken ”Beslut” eller ”Rekommendation” följt av ett löpnummer, dag för antagande och en uppgift om innehållet.
2. Gemensamma kommitténs beslut och rekommendationer ska undertecknas av ordföranden och sekreterarna och sändas till parterna.
3. Parterna får besluta att offentliggöra de beslut eller rekommendationer som antas av gemensamma kommittén i sina respektiva officiella kungörelseorgan. Parterna ska underrätta varandra om de har för avsikt att offentliggöra ett beslut eller en rekommendation.
4. Gemensamma kommittén får fatta beslut eller utfärda rekommendationer genom skriftligt förfarande, om parterna är överens om detta. Det skriftliga förfarandet ska utgöras av en notväxling mellan sekreterarna, som ska handla i samförstånd med parterna. I detta syfte ska förslaget översändas enligt artikel 5 i denna arbetsordning, inom en tidsfrist på minst 21 kalenderdagar inom vilken eventuella reservationer eller ändringar ska meddelas. Ordföranden får i samråd med parterna förkorta den tidsfristen för att ta hänsyn till särskilda omständigheter. När man enats om texten ska beslutet eller rekommendationen undertecknas av ordföranden och sekreterarna.
5. Gemensamma kommitténs beslut om ändring av bilaga I till avtalet ska antas på avtalets giltiga språk.
Artikel 9
Protokoll
1. Sekretariatet ska sammanställa ett utkast till protokoll efter varje möte. Utkastet ska innehålla de beslut som fattats och de rekommendationer som utarbetats. Utkastet till protokoll ska läggas fram inför gemensamma kommittén för antagande. När protokollet har antagits av gemensamma kommittén ska det undertecknas av ordföranden och sekreterarna.
2. Utkastet till protokoll ska upprättas inom 21 kalenderdagar efter mötet och överlämnas för gemensamma kommitténs godkännande antingen genom skriftligt förfarande eller vid gemensamma kommitténs påföljande möte.
Artikel 10
Konfidentialitet
Om en part överlämnar information till gemensamma kommittén som anges vara konfidentiell, ska de andra parterna behandla informationen som sådan.
Artikel 11
Utgifter
1. Varje part ska svara för de utgifter som den ådrar sig med anledning av deltagandet i gemensamma kommitténs möten, arbetsgrupper eller expertgrupper.
2. Gemensamma kommittén ska komma överens om fördelningen av utgifter i samband med uppdrag som utförs av experter.
3. Den part som är värd för ett möte ska stå för utgifterna för att anordna mötet och för att mångfaldiga dokument.
Artikel 12
Korrespondens
All korrespondens till eller från gemensamma kommitténs ordförande ska skickas till gemensamma kommitténs sekretariat.
Artikel 13
Ändring
Denna arbetsordning får ändras genom beslut av den gemensamma kommittén i enlighet med artikel 8.
|
5.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 172/8 |
RÅDETS BESLUT (EU) 2017/1191
av den 16 juni 2017
om upphävande av beslut 2014/56/EU om förekomsten av ett alltför stort underskott i Kroatien
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 126.12,
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom beslut 2014/56/EU (1) av den 28 januari 2014 fastslog rådet, i enlighet med artikel 126.6 i fördraget och på rekommendation av kommissionen, att det förelåg ett alltför stort underskott i Kroatien. Rådet konstaterade att det förväntade allmänna offentliga underskottet för 2014 uppgick till 5,5 % av BNP och således översteg fördragets referensvärde på 3 % av BNP. Den offentliga bruttoskulden beräknades uppgå till 62 % av BNP 2014 och därmed överstiga fördragets referensvärde på 60 % av BNP. |
|
(2) |
På grundval av en rekommendation från kommissionen riktade rådet den 28 januari 2014, i enlighet med artikel 126.7 i fördraget och artikel 3.4 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (2), en rekommendation till Kroatien i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra senast 2016. |
|
(3) |
Den 2 juli 2014 konstaterade kommissionen att Kroatien hade vidtagit effektiva åtgärder som överensstämde med rådets rekommendation av den 28 januari 2014 enligt artikel 126.7 i fördraget. |
|
(4) |
I enlighet med artikel 4 i protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott, fogat till fördragen, ska kommissionen tillhandahålla det statistiska underlag som ska användas för genomförandet av förfarandet. Som ett led i tillämpningen av det protokollet ska medlemsstaterna två gånger per år, före den 1 april och före den 1 oktober, lämna statistiska underlag om offentliga underskott och skulder och därmed sammanhängande nyckeltal i enlighet med artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 479/2009 (3). |
|
(5) |
Ett beslut som rådet fattar om att upphäva ett beslut om förekomsten av ett alltför stort underskott måste grundas på inlämnade statistiska underlag. Vidare bör ett beslut om förekomsten av ett alltför stort underskott upphävas enbart om kommissionens prognoser tyder på att underskottet inte kommer att överstiga fördragets referensvärde på 3 % av BNP under prognosperioden och skuldkvoten uppfyller det framåtblickande inslaget i riktmärket för skuldminskningen (4). |
|
(6) |
Följande slutsatser kan dras på grundval av uppgifter som kommissionen (Eurostat) har lämnat i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 479/2009 efter Kroatiens uppgiftslämning i april 2016 konvergensprogrammet 2017–2020 och kommissionens vårprognos 2017:
|
|
(7) |
I enlighet med artikel 126.12 i fördraget ska ett rådsbeslut om att det föreligger ett alltför stort underskott upphävas när det alltför stora underskottet i den berörda medlemsstaten enligt rådets uppfattning har korrigerats. |
|
(8) |
Enligt rådets uppfattning har det alltför stora underskottet i Kroatien korrigerats och beslut 2014/56/EG bör därför upphävas. |
|
(9) |
Från och med 2017, som är året efter korrigeringen av det alltför stora underskottet, omfattas Kroatien av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. Kroatien bör, efter att ha uppnått sitt medelfristiga mål redan under 2016, undvika att avvika från det och uppfylla skuldkriteriet i enlighet med artikel 2.1a i förordning (EG) nr 1467/97. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Det framgår av en allsidig bedömning att det alltför stora underskottet i Kroatien har korrigerats.
Artikel 2
Beslut 2014/56/EU ska upphöra att gälla.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till Republiken Kroatien.
Utfärdat i Luxemburg den 16 juni 2017.
På rådets vägnar
E. SCICLUNA
Ordförande
(1) Rådets beslut 2014/56/EU av den 28 januari 2014 om förekomsten av ett alltför stort underskott i Kroatien (EUT L 36, 6.2.2014, s. 13).
(2) Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6).
(3) Rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EUT L 145, 10.6.2009, s. 1).
(4) I enlighet med ”Närmare angivelser för genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten samt riktlinjer för stabilitets- och konvergensprogrammens utformning och innehåll” (Specifications on the implementation of the Stability and Growth Pact and Guidelines on the format and content of Stability and Convergence Programmes), som finns på följande hemsida: http://ec.europa.eu/economy_finance/economic_governance/sgp/pdf/coc/code_of_conduct_en.pdf
|
5.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 172/10 |
RÅDETS BESLUT (EU) 2017/1192
av den 26 juni 2017
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Europeiska kommittén för utarbetande av standarder för inlandssjöfarten (Cesni) och vid plenarsessionen i Centrala kommissionen för sjöfarten på Rhen (CCNR) avseende antagandet av standarder med tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 91.1 jämförd med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
Unionens åtgärder på inlandssjöfartens område bör syfta till att säkerställa enhetlighet vid utarbetandet av de tekniska krav på fartyg i inlandssjöfart som ska tillämpas inom unionen. |
|
(2) |
Europeiska kommittén för utarbetande av standarder för inlandssjöfarten (Cesni) inrättades den 3 juni 2015 inom ramen för Centrala kommissionen för sjöfarten på Rhen (CCNR) i syfte att utarbeta tekniska standarder för inlandssjöfart på olika områden, särskilt när det gäller fartyg, informationsteknik och besättning. |
|
(3) |
För effektiva transporter på de inre vattenvägarna är det viktigt att de tekniska kraven för fartyg är kompatibla och så harmoniserade som möjligt i Europas olika rättssystem. I synnerhet bör de medlemsstater som också är medlemmar i CCNR bemyndigas att stödja beslut som harmoniserar CCNR:s bestämmelser med de bestämmelser som tillämpas i unionen. |
|
(4) |
Cesni förväntas att anta den europeiska standarden för fastställande av tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart (nedan kallad ES-TRIN-standarden) 2017/1 vid sitt möte den 6 juli 2017. |
|
(5) |
ES-TRIN-standarden 2017/1 fastställer de enhetliga tekniska krav som är nödvändiga för att säkerställa säkerheten för fartyg i inlandssjöfart. Den innehåller bestämmelser om varvsindustrin, inredning och utrustning för fartyg i inlandssjöfart, särskilda bestämmelser för vissa kategorier av fartyg som passagerarfartyg, skjutbogserade konvojer och containerfartyg, bestämmelser om utrustning för automatiska identifieringssystem, bestämmelser om identifiering av fartyg, en förlaga till intyg och register, övergångsbestämmelser samt anvisningar för tillämpningen av den tekniska standarden. |
|
(6) |
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 (1) kommer att upphäva Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG (2) med verkan från och med den 7 oktober 2018. I bilaga II till direktiv (EU) 2016/1629 anges det uttryckligen att de tekniska kraven för farkoster är de som anges i ES-TRIN-standarden 2015/1. Kommissionen har befogenhet att uppdatera den hänvisningen till den senaste versionen av ES-TRIN-standarden och fastställa dess tillämpningsdag. |
|
(7) |
Följaktligen kommer ES-TRIN-standarden 2017/1 att påverka direktiv (EU) 2016/1629. |
|
(8) |
Unionen är varken medlem i CCNR eller i Cesni. Det är därför nödvändigt att rådet bemyndigar medlemsstaterna att i dessa organ uttrycka unionens ståndpunkt när det gäller antagandet av ES-TRIN-standarden 2017/1. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i Europeiska kommittén för utarbetande av standarder för inlandssjöfarten den 6 juli 2017 ska vara att samtycka till antagandet av den europeiska standarden för fastställande av tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart (nedan kallad ES-TRIN-standarden) 2017/1 och den kompletterande standarden för test av AIS för inre vattenvägar 2017/1.
2. Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid plenarsessionen i Centrala kommissionen för sjöfarten på Rhen (CCNR) ska, när det gäller beslut om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, vara att stödja alla förslag om anpassning av tekniska krav till kraven i ES-TRIN-standarden 2017/1, inbegripet när det gäller ikraftträdande och övergångsbestämmelser.
Artikel 2
1. Unionens ståndpunkt enligt artikel 1.1 ska uttryckas av medlemsstaterna vilka ska agera samfälligt i unionens intresse.
2. Unionens ståndpunkt enligt artikel 1.2 ska uttryckas av de medlemsstater som är medlemmar i CCNR, vilka ska agera samfälligt i unionens intresse.
Artikel 3
Smärre tekniska ändringar av den ståndpunkt som anges i artikel 1 kan överenskommas utan något ytterligare beslut av rådet.
Artikel 4
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Luxemburg den 26 juni 2017.
På rådets vägnar
J. MIZZI
Ordförande
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG (EUT L 252, 16.9.2016, s. 118).
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG (EUT L 389, 30.12.2006, s. 1).
|
5.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 172/12 |
RÅDETS BESLUT (GUSP) 2017/1193
av den 4 juli 2017
om ändring av gemensam åtgärd 2005/889/Gusp om inrättande av Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för gränsövergångsstället i Rafah (EU BAM Rafah)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28, 42.4 och 43.2,
med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och
av följande skäl:
|
(1) |
Den 12 december 2005 antog rådet gemensam åtgärd 2005/889/Gusp (1) om inrättande av Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för gränsövergångsstället i Rafah (EU BAM Rafah). |
|
(2) |
Den 7 juli 2016 antog rådet beslut (Gusp) 2016/1107 (2) om ändring av gemensam åtgärd 2005/889/Gusp, varigenom åtgärden förlängdes till och med den 30 juni 2017. |
|
(3) |
Till följd av den strategiska översynen av EU BAM Rafah bör uppdraget förlängas med ytterligare tolv månader, till och med den 30 juni 2018. |
|
(4) |
Gemensam åtgärd 2005/889/Gusp bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(5) |
EU BAM Rafah kommer att genomföras i en situation som kan förvärras och som skulle kunna hindra uppnåendet av de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Gemensam åtgärd 2005/889/Gusp ska ändras på följande sätt:
|
1. |
I artikel 13.1 ska följande stycke läggas till: ”Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för EU BAM Rafah för perioden 1 juli 2017–30 juni 2018 ska vara 1 980 000 EUR.” |
|
2. |
I artikel 16 ska andra stycket ersättas med följande: ”Den upphör att gälla den 30 juni 2018.” |
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Det ska tillämpas från och med den 1 juli 2017.
Utfärdat i Bryssel den 4 juli 2017.
På rådets vägnar
M. MAASIKAS
Ordförande
(1) Rådets gemensamma åtgärd 2005/889/Gusp av den 12 december 2005 om inrättande av Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för gränsövergångsstället i Rafah (EU BAM Rafah) (EUT L 327, 14.12.2005, s. 28).
(2) Rådets beslut (Gusp) 2016/1107 av den 7 juli 2016 om ändring av gemensam åtgärd 2005/889/Gusp om inrättande av Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för gränsövergångsstället i Rafah (EU BAM Rafah) (EUT L 183, 8.7.2016, s. 64).
|
5.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 172/13 |
RÅDETS BESLUT (GUSP) 2017/1194
av den 4 juli 2017
om ändring av beslut 2013/354/Gusp om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28, 42.4 och 43.2,
med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och
av följande skäl:
|
(1) |
Den 3 juli 2013 antog rådet beslut 2013/354/Gusp (1) som förlängde Eupol Copps från och med den 1 juli 2013. |
|
(2) |
Den 7 juli 2016 antog rådet beslut (Gusp) 2016/1108 (2) om ändring av beslut 2013/354/Gusp, varigenom detta förlängdes från och med den 1 juli 2016 till och med den 30 juni 2017. |
|
(3) |
Till följd av den strategiska översynen av Eupol Copps bör uppdraget förlängas med ytterligare tolv månader, till och med den 30 juni 2018. |
|
(4) |
Beslut 2013/354/Gusp bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(5) |
Eupol Copps kommer att genomföras i en situation som kan komma att förvärras och som skulle kunna hindra uppnåendet av de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Beslut 2013/354/Gusp ska ändras på följande sätt:
|
1. |
I artikel 12.1 ska följande stycke läggas till: ”Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för Eupol Copps för perioden 1 juli 2017–30 juni 2018 ska vara 12 372 000 EUR.” |
|
2. |
I artikel 15 ska tredje stycket ersättas med följande: ”Det upphör att gälla den 30 juni 2018.” |
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Det ska tillämpas från och med den 1 juli 2017.
Utfärdat i Bryssel den 4 juli 2017.
På rådets vägnar
M. MAASIKAS
Ordförande
(1) Rådets beslut 2013/354/Gusp av den 3 juli 2013 om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps) (EUT L 185, 4.7.2013, s. 12).
(2) Rådets beslut (Gusp) 2016/1108 av den 7 juli 2016 om ändring av beslut 2013/354/Gusp om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps) (EUT L 183, 8.7.2016, s. 65).
|
5.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 172/14 |
RÅDETS BESLUT (GUSP) 2017/1195
av den 4 juli 2017
om ändring av beslut 2014/129/Gusp om främjande av det europeiska nätverket av oberoende tankesmedjor för icke-spridning till stöd för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28.1 och 31.1,
med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och
av följande skäl:
|
(1) |
Den 10 mars 2014 antog rådet beslut 2014/129/Gusp (1). |
|
(2) |
I beslut 2014/129/Gusp föreskrivs en genomförandeperiod på 36 månader för projekt som avser de särskilda verksamheter som avses i artikel 1.3 från och med dagen för ingåendet av den finansieringsöverenskommelse som avses i artikel 3.3. |
|
(3) |
Den 3 april 2017 antog rådet beslut (Gusp) 2017/632 (2), varigenom genomförandeperioden för beslut 2014/129/Gusp förlängdes till och med den 2 juli 2017. |
|
(4) |
Den 19 juni 2017 anhöll genomförandeorganet (nedan kallat EU-konsortiet för icke-spridning) om unionens tillstånd att ytterligare förlänga genomförandeperioden för beslut 2014/129/Gusp till och med den 31 december 2017 för att göra det möjligt att anordna en större årlig konferens om icke-spridning och nedrustning under 2017 samt att fortsätta att underhålla och uppdatera internetplattformen för EU-konsortiet för icke-spridning efter den 2 juli 2017. |
|
(5) |
Beslut 2014/129/Gusp bör därför ändras så att de verksamheter som det avser kan genomföras fullt ut och beslutets giltighetstid bör förlängas i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Beslut 2014/129/Gusp ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 1.3 c ska ersättas med följande:
|
|
2. |
Artikel 3.1 ska ersättas med följande: ”1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av de projekt som avser de verksamheter som anges i artikel 1.3 ska vara 4 034 254,15 EUR.” |
|
3. |
Artikel 5.2 ska ersättas med följande: ”2. Det ska tillämpas från och med den 3 juli 2017. Det ska upphöra att gälla den 31 december 2017.” |
|
4. |
I bilagan ska punkt 4 ersättas med följande: ”4. Giltighetstid Detta beslut ska upphöra att gälla den 31 december 2017.” |
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 4 juli 2017.
På rådets vägnar
M. MAASIKAS
Ordförande
(1) Rådets beslut 2014/129/Gusp av den 10 mars 2014 om främjande av det europeiska nätverket av oberoende tankesmedjor för icke-spridning till stöd för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (EUT L 71, 12.3.2014, s. 3).
(2) Rådets beslut (Gusp) 2017/632 av den 3 april 2017 om ändring av beslut 2014/129/Gusp om främjande av det europeiska nätverket av oberoende tankesmedjor för icke-spridning till stöd för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (EUT L 90, 4.4.2017, s. 10).
|
5.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 172/16 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/1196
av den 3 juli 2017
om ändring av genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater
[delgivet med C(2017) 4432]
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,
med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,
med beaktande av rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (3), särskilt artikel 4.3, och
av följande skäl:
|
(1) |
I kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU (4) fastställs djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater. Dessa åtgärder omfattar förbud mot att sända levande svin, svinkött, svinköttsberedningar, svinköttsprodukter och andra produkter bestående av eller innehållande svinkött från vissa områden i de berörda medlemsstaterna. |
|
(2) |
I artikel 6 i rådets direktiv 2002/60/EG (5) erkänns förekomsten av anläggningar som består av olika produktionsenheter och där ges tillåtelse att tillämpa undantag i förhållande till olika risknivåer som kan erkännas av den behöriga myndigheten. Detta bör återspeglas i de undantag som fastställs i artikel 3 i genomförandebeslut 2014/709/EU. |
|
(3) |
Förflyttning av levande svin för omedelbar slakt utgör en lägre risk än andra typer av förflyttning av levande svin, under förutsättning att riskreducerande åtgärder vidtas. Slakt av svin från de områden som förtecknas i del III i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU endast vid slutet av på slaktdagen när inga andra svin kommer att slaktas därefter kan vara en sådan riskreducerande åtgärd. Detta bör återspeglas i de undantag från förbudet mot avsändning av sändningar av levande svin för omedelbar slakt som fastställs i artikel 4 i det genomförandebeslutet. |
|
(4) |
Enligt artikel 3 i direktiv 2002/99/EG ska produkter av animaliskt ursprung framställas av djur som inte kommer från ett företag, en anläggning, ett område eller en del av ett område som är föremål för djurhälsorestriktioner enligt de regler som avses i bilaga I till det direktivet, inklusive kontrollåtgärder för afrikansk svinpest enligt direktiv 2002/60/EG. Av detta följer att slakterier, styckningsanläggningar och köttproduktionsanläggningar som är belägna i de skydds- och övervakningszoner som definieras i direktiv 2002/60/EG begränsas i sin produktion, bearbetning och distribution av svinkött, svinköttsberedningar, svinköttsprodukter och andra produkter bestående av eller innehållande svinkött. Eftersom införandet av ett undantag skulle utgöra en försumbar risk bör det, på särskilda villkor, införas ett undantag för slakterier, styckningsanläggningar och köttproduktionsanläggningar som är belägna i skydds- och övervakningszoner under förutsättning att produkterna har producerats, lagrats och bearbetats i anläggningar som är belägna i områden som förtecknas i del I, II eller III i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. |
|
(5) |
Nuvarande åtgärder för avsändning av levande svin till andra medlemsstater och tredjeländer från de områden som förtecknas i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU behöver ses över för att beakta att sjukdomen inte förekommer i de områden som förtecknas i del I till den bilagan. För att säkerställa att åtgärderna kan fungera på sikt bör en proportionerlig flexibilitet införas endast i fråga om svin som förflyttas från ett område i del I i den bilagan till andra anläggningar som är belägna i ett område i del I i samma bilaga under förutsättning att övriga riskreducerande åtgärder bibehålls. |
|
(6) |
Det är nödvändigt att ta upp frågan om behovet av att minska den risk som transport av levande viltlevande svin från de medlemsstater som förtecknas i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU utgör. Denna praxis inbegriper en vara som utgör en särskilt hög risk och bör undvikas genom att befintliga åtgärder rörande viltlevande svin förstärks och utvidgas. |
|
(7) |
För att säkerställa att resenärer på ett effektivt sätt informeras om kraven rörande de restriktioner som enligt genomförandebeslut 2014/709/EU gäller för produkter från svin inklusive produkter från viltlevande svin, bör persontransportföretag och företag som tillhandahåller posttjänster göra resenärer som förflyttar sig från de områden som förtecknas i bilagan till det genomförandebeslutet uppmärksamma på dessa åtgärder. |
|
(8) |
I maj 2017 konstaterades ett fåtal fall av afrikansk svinpest hos vildsvin i Tukuma novads och i vissa områden i Ventspils novads i Lettland i ett område som för närvarande förtecknas i del II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU och i närheten av områden som för närvarande förtecknas i del I i den bilagan. Dessa fall utgör en ökning av risknivån som måste tas i beaktande. De relevanta områdena i Lettland bör därför nu förtecknas i del II i stället för i del I i den bilagan. |
|
(9) |
Risken för att afrikansk svinpest sprids hos vilda djur är kopplad till den naturliga långsamma spridningen bland vildsvinspopulationer och även till mänskliga aktiviteter vilket dokumenteras i de vetenskapliga rapporter som har utarbetats av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (6). För att se till att beakta de epidemiologiska händelser som inträffat i unionen sedan 2014 när det gäller den här sjukdomen samt för att hantera den risk som afrikansk svinpest utgör och hantera behovet av att agera proaktivt när de områden som ska inkluderas i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU definieras, så bör det för Lettlands, Litauens och Polens del införas tillräckligt stora högriskområden som omger de områden som förtecknas i delarna II och III i den bilagan. Dessa nyligen införda områden bör beakta de säsongsmässiga variationerna för sjukdomen i regionen och bör ses över av kommissionen i oktober 2017 när spridningsrisken kommer att omprövas utifrån utvecklingen av den epidemiologiska situationen. |
|
(10) |
Utvecklingen av den aktuella epidemiologiska situationen i unionen vad gäller afrikansk svinpest bör beaktas vid bedömningen av den risk som djurhälsosituationen vad gäller denna sjukdom utgör i Lettland, Litauen och Polen. För att fokusera bekämpningsåtgärderna och förhindra att afrikansk svinpest sprids ytterligare samt för att förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, bör unionsförteckningen över de områden som omfattas av djurhälsoåtgärderna för sjukdomsbekämpning och som fastställs i del I i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ändras med beaktande av djurhälsosituationen vad gäller denna sjukdom i dessa tre medlemsstater. |
|
(11) |
Genomförandebeslut 2014/709/EU bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(12) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Genomförandebeslut 2014/709/EU ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 3.1 ska ersättas med följande:
|
|
2. |
Artikel 4.5 ska ersättas med följande:
|
|
3. |
Artikel 8.2 a ska ersättas med följande:
|
|
4. |
Följande artikel ska införas som artikel 12a: ”Artikel 12a Undantag för slakterier, styckningsanläggningar och köttproduktionsanläggningar som är belägna i skydds- och övervakningszoner Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 4, 5, 6, 11, 12 och 13 av detta beslut, och genom undantag från det förbud som föreskrivs i artikel 3.3 a i direktiv 2002/99/EG, får de berörda medlemsstaterna tillåta avsändning av svinkött, svinköttsberedningar, svinköttsprodukter och andra produkter bestående av eller innehållande svinkött från slakterier, styckningsanläggningar och köttproduktionsanläggningar som är belägna i skydds- och övervakningszoner enligt direktiv 2002/60/EG förutsatt att sådana produkter
|
|
5. |
Artikel 15 ska ändras på följande sätt:
|
|
6. |
Följande artikel ska införas som artikel 15a: ”Artikel 15a Information som ska tillhandahållas av persontransportföretag och av företag som tillhandahåller posttjänster Persontransportföretag, inklusive hamn- och flygplatsoperatörer, researrangörer och företag som tillhandahåller posttjänster ska uppmärksamma sina kunder på bestämmelserna i detta beslut, särskilt genom att på ett lämpligt sätt tillhandahålla information om bestämmelserna som fastställs i artiklarna 2 och 15 till resenärer från någon av de berörda medlemsstaterna och kunder till företag som tillhandahåller posttjänster.” |
|
7. |
Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet. |
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 3 juli 2017.
På kommissionens vägnar
Vytenis ANDRIUKAITIS
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.
(2) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.
(3) EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.
(4) Kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU av den 9 oktober 2014 om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater och om upphävande av genomförandebeslut 2014/178/EU (EUT L 295, 11.10.2014, s. 63).
(5) Rådets direktiv 2002/60/EG av den 27 juni 2002 om särskilda bestämmelser för bekämpning av afrikansk svinpest och om ändring av direktiv 92/119/EEG beträffande Teschensjuka och afrikansk svinpest (EGT L 192, 20.7.2002, s. 27).
(6) EFSA Journal, vol. 13 (2015):7, artikelnr 4163 [92 s.] och EFSA Journal, vol. 15(2017):3, artikelnr 4732 [73 s.]
BILAGA
BILAGA
DEL I
1. Estland
Följande områden i Estland:
|
— |
Hiiu maakond. |
2. Lettland
Följande områden i Lettland:
|
— |
Aizputes novads, |
|
— |
Alsungas novads, |
|
— |
Auces novads, |
|
— |
Bauskas novada Īslīces, Gailīšu, Brunavas un Ceraukstes pagasts, |
|
— |
Bauskas pilsēta, |
|
— |
Brocēnu novads, |
|
— |
Dobeles novada Zebrenes, Naudītes, Penkules, Auru, Krimūnu un Bērzes pagasti, Jaunbērzes pagasta daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa P98, un Dobeles pilsēta, |
|
— |
Jelgavas novada Glūdas, Svētes, Platones, Vircavas, Jaunsvirlaukas, Zaļenieku, Vilces, Lielplatones, Elejas un Sesavas pagasts, |
|
— |
Kandavas novada Vānes un Matkules pagast, |
|
— |
Kuldīgas novads, |
|
— |
Pāvilostas novada Sakas pagasts un Pāvilostas pilsēta, |
|
— |
republikas pilsēta Jelgava, |
|
— |
Rundāles novads, |
|
— |
Saldus novada Ezeres, Jaunauces, Jaunlutriņu, Kursīšu, Lutriņu, Novadnieku, Pampāļu, Rubas, Saldus, Vadakstes, Zaņas, Zirņu, Zvārdes un Šķēdes pagastis, Saldus pilsēta., |
|
— |
Skrundas novads, |
|
— |
Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes, |
|
— |
Talsu novada Ģibuļu pagasts, |
|
— |
Talsu pilsēta, |
|
— |
Tērvetes novads, |
|
— |
Ventspils novada Jūrkalnes, Ziru, Ugāles, Usmas un Zlēku pagasts. |
3. Litauen
Följande områden i Litauen:
|
— |
Joniškio rajono savivaldybė, |
|
— |
Jurbarko rajono savivaldybė, |
|
— |
Kalvarijos savivaldybė, |
|
— |
Kazlų Rūdos savivaldybė, |
|
— |
Kelmės rajono savivaldybė, |
|
— |
Marijampolės savivaldybė, |
|
— |
Pakruojo rajono savivaldybė, |
|
— |
Panevėžio rajono savivaldybė: Krekenavos seniūnijos dalis į vakarus nuo Nevėžio upės, |
|
— |
Pasvalio rajono savivaldybė: Joniškelio apylinkių, Joniškelio miesto, Namišių, Pasvalio apylinkių, Pumpėnų, Pušaloto, Saločių ir Vaškų seniūnijos, |
|
— |
Radviliškio rajono savivaldybė, |
|
— |
Raseinių rajono savivaldybė, |
|
— |
Šakių rajono savivaldybė, |
|
— |
Šiaulių miesto savivaldybė, |
|
— |
Šiaulių rajono savivaldybė, |
|
— |
Vilkaviškio rajono savivaldybė. |
4. Polen
Följande områden i Polen:
|
|
w województwie warmińsko-mazurskim:
|
|
|
w województwie podlaskim:
|
|
|
w województwie mazowieckim:
|
|
|
w województwie lubelskim:
|
DEL II
1. Estland
Följande områden i Estland:
|
— |
Abja vald, |
|
— |
Alatskivi vald, |
|
— |
Elva linn, |
|
— |
Haaslava vald, |
|
— |
Haljala vald, |
|
— |
Halliste vald, |
|
— |
Harju maakond (välja arvatud osa Kuusalu vallast, mis asub lõuna pool maanteest nr 1 (E20), Aegviidu vald ja Anija vald), |
|
— |
Ida-Viru maakond, |
|
— |
Kambja vald, |
|
— |
Karksi vald, |
|
— |
Kihelkonna vald, |
|
— |
Konguta vald, |
|
— |
Kõpu vald, |
|
— |
Kuressaare linn, |
|
— |
Lääne maakond, |
|
— |
Lääne-Saare vald, |
|
— |
Laekvere vald, |
|
— |
Leisi vald, |
|
— |
Luunja vald, |
|
— |
Mäksa vald, |
|
— |
Meeksi vald, |
|
— |
Muhu vald, |
|
— |
Mustjala vald, |
|
— |
Nõo vald, |
|
— |
Orissaare vald, |
|
— |
osa Tamsalu vallast, mis asub kirde pool Tallinna-Tartu raudteest, |
|
— |
Pärnu maakond, |
|
— |
Peipsiääre vald, |
|
— |
Piirissaare vald, |
|
— |
Pöide vald, |
|
— |
Põlva maakond, |
|
— |
Puhja vald, |
|
— |
Rägavere vald, |
|
— |
Rakvere linn, |
|
— |
Rakvere vald, |
|
— |
Rannu vald, |
|
— |
Rapla maakond, |
|
— |
Rõngu vald, |
|
— |
Ruhnu vald, |
|
— |
Salme vald, |
|
— |
Sõmeru vald, |
|
— |
Suure-Jaani vald, |
|
— |
Tähtvere vald, |
|
— |
Tartu linn, |
|
— |
Tartu vald, |
|
— |
Tarvastu vald, |
|
— |
Torgu vald, |
|
— |
Ülenurme vald, |
|
— |
Valga maakond, |
|
— |
Vara vald, |
|
— |
Vihula vald, |
|
— |
Viljandi linn, |
|
— |
Viljandi vald, |
|
— |
Vinni vald, |
|
— |
Viru-Nigula vald, |
|
— |
Võhma linn, |
|
— |
Võnnu vald, |
|
— |
Võru maakond. |
2. Lettland
Följande områden i Lettland:
|
— |
Ādažu novads, |
|
— |
Aglonas novads, |
|
— |
Aizkraukles novads, |
|
— |
Aknīstes novads, |
|
— |
Alojas novads, |
|
— |
Alūksnes novads, |
|
— |
Amatas novads, |
|
— |
Apes novada Trapenes, Gaujienas un Apes pagasts, Apes pilsēta, |
|
— |
Babītes novads, |
|
— |
Baldones novads, |
|
— |
Baltinavas novads, |
|
— |
Balvu novada Vīksnas, Bērzkalnes, Vectilžas, Lazdulejas, Briežuciema, Tilžas, Bērzpils un Krišjāņu pagasts, |
|
— |
Bauskas novada Mežotnes, Codes, Dāviņu un Vecsaules pagasts, |
|
— |
Beverīnas novads, |
|
— |
Burtnieku novads, |
|
— |
Carnikavas novads, |
|
— |
Cēsu novads, |
|
— |
Cesvaines novads, |
|
— |
Ciblas novads, |
|
— |
Dagdas novads, |
|
— |
Daugavpils novada Vaboles, Līksnas, Sventes, Medumu, Demenas, Kalkūnes, Laucesas, Tabores, Maļinovas, Ambeļu, Biķernieku, Naujenes, Vecsalienas, Salienas un Skrudalienas pagasts, |
|
— |
Dobeles novada Dobeles, Annenieku, Bikstu pagasti un Jaunbērzes pagasta daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa P98, |
|
— |
Dundagas novads, |
|
— |
Engures novads, |
|
— |
Ērgļu novads, |
|
— |
Garkalnes novada daļa, kas atrodas uz ziemeļrietumiem no autoceļa A2, |
|
— |
Gulbenes novada Līgo pagasts, |
|
— |
Iecavas novads, |
|
— |
Ikšķiles novada Tīnūžu pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidaustrumiem no autoceļa P10, Ikšķiles pilsēta, |
|
— |
Ilūkstes novads, |
|
— |
Jaunjelgavas novads, |
|
— |
Jaunpils novads, |
|
— |
Jēkabpils novads, |
|
— |
Jelgavas novada Kalnciema, Līvbērzes un Valgundes pagasts, |
|
— |
Kandavas novada Cēres, Kandavas, Zemītes un Zantes pagasts, Kandavas pilsēta, |
|
— |
Kārsavas novads, |
|
— |
Ķeguma novads, |
|
— |
Ķekavas novads, |
|
— |
Kocēnu novads, |
|
— |
Kokneses novads, |
|
— |
Krāslavas novads, |
|
— |
Krimuldas novada Krimuldas pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļaustrumiem no autoceļa V89 un V81, un Lēdurgas pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļaustrumiem no autoceļa V81 un V128, |
|
— |
Krustpils novads, |
|
— |
Lielvārdes novads, |
|
— |
Līgatnes novads, |
|
— |
Limbažu novada Skultes, Limbažu, Umurgas, Katvaru, Pāles un Viļķenes pagasts, Limbažu pilsēta, |
|
— |
Līvānu novads, |
|
— |
Lubānas novads, |
|
— |
Ludzas novads, |
|
— |
Madonas novads, |
|
— |
Mālpils novads, |
|
— |
Mārupes novads, |
|
— |
Mazsalacas novads, |
|
— |
Mērsraga novads, |
|
— |
Naukšēnu novads, |
|
— |
Neretas novads, |
|
— |
Ogres novads, |
|
— |
Olaines novads, |
|
— |
Ozolnieku novads, |
|
— |
Pārgaujas novads, |
|
— |
Pļaviņu novads, |
|
— |
Preiļu novada Saunas pagasts, |
|
— |
Priekuļu novads, |
|
— |
Raunas novada Raunas pagasts, |
|
— |
republikas pilsēta Daugavpils, |
|
— |
republikas pilsēta Jēkabpils, |
|
— |
republikas pilsēta Jūrmala, |
|
— |
republikas pilsēta Rēzekne, |
|
— |
republikas pilsēta Valmiera, |
|
— |
Rēzeknes novads, |
|
— |
Riebiņu novada Sīļukalna, Stabulnieku, Galēnu un Silajāņu pagasts, |
|
— |
Rojas novads, |
|
— |
Ropažu novada daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa P10, |
|
— |
Rugāju novada Lazdukalna pagasts, |
|
— |
Rūjienas novads, |
|
— |
Salacgrīvas novads, |
|
— |
Salas novads, |
|
— |
Saulkrastu novads, |
|
— |
Siguldas novada Mores pagasts un Allažu pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidiem no autoceļa P3, |
|
— |
Skrīveru novads, |
|
— |
Smiltenes novada Brantu, Blomes, Smiltenes, Bilskas un Grundzāles pagasts un Smiltenes pilsēta, |
|
— |
Strenču novads, |
|
— |
Talsu novada Ķūļciema, Balgales, Vandzenes, Laucienes, Virbu, Strazdes, Lubes, Īves, Valdgales, Laidzes, Ārlavas, Lībagu un Abavas pagasts, Sabiles, Stendes un Valdemārpils pilsēta, |
|
— |
Tukuma novads, |
|
— |
Valkas novads, |
|
— |
Varakļānu novads, |
|
— |
Vecpiebalgas novads, |
|
— |
Vecumnieku novads, |
|
— |
Ventspils novada Ances, Tārgales, Popes, Vārves, Užavas, Piltenes un Puzes pagastis, Piltenes pilsēta, |
|
— |
Viesītes novads, |
|
— |
Viļakas novads, |
|
— |
Viļānu novads, |
|
— |
Zilupes novads. |
3. Litauen
Följande områden i Litauen:
|
— |
Alytaus miesto savivaldybė, |
|
— |
Alytaus rajono savivaldybė, |
|
— |
Anykščių rajono savivaldybė, |
|
— |
Birštono savivaldybė, |
|
— |
Biržų miesto savivaldybė, |
|
— |
Biržų rajono savivaldybė: Nemunėlio Radviliškio, Pabiržės, Pačeriaukštės ir Parovėjos seniūnijos, |
|
— |
Druskininkų savivaldybė, |
|
— |
Elektrėnų savivaldybė, |
|
— |
Ignalinos rajono savivaldybė, |
|
— |
Jonavos miesto savivaldybė, |
|
— |
Jonavos rajono savivaldybė, |
|
— |
Kaišiadorių miesto savivaldybė, |
|
— |
Kaišiadorių rajono savivaldybė, |
|
— |
Kauno miesto savivaldybė, |
|
— |
Kauno rajono savivaldybė, |
|
— |
Kėdainių rajono savivaldybė, |
|
— |
Kupiškio rajono savivaldybė: Noriūnų, Skapiškio, Subačiaus ir Šimonių seniūnijos, |
|
— |
Lazdijų rajono savivaldybė, |
|
— |
Molėtų rajono savivaldybė, |
|
— |
Prienų miesto savivaldybė, |
|
— |
Prienų rajono savivaldybė, |
|
— |
Rokiškio rajono savivaldybė, |
|
— |
Šalčininkų rajono savivaldybė, |
|
— |
Širvintų rajono savivaldybė, |
|
— |
Švenčionių rajono savivaldybė, |
|
— |
Trakų rajono savivaldybė, |
|
— |
Ukmergės rajono savivaldybė, |
|
— |
Utenos rajono savivaldybė, |
|
— |
Varėnos rajono savivaldybė, |
|
— |
Vilniaus miesto savivaldybė, |
|
— |
Vilniaus rajono savivaldybė, |
|
— |
Visagino savivaldybė, |
|
— |
Zarasų rajono savivaldybė. |
4. Polen
Följande områden i Polen:
|
|
w województwie podlaskim:
|
|
|
w województwie mazowieckim:
|
|
|
w województwie lubelskim:
|
DEL III
1. Estland
Följande områden i Estland:
|
— |
Aegviidu vald, |
|
— |
Anija vald, |
|
— |
Järva maakond, |
|
— |
Jõgeva maakond, |
|
— |
Kadrina vald, |
|
— |
Kolga-Jaani vald, |
|
— |
Kõo vald, |
|
— |
Laeva vald, |
|
— |
Laimjala vald, |
|
— |
osa Kuusalu vallast, mis asub lõuna pool maanteest nr 1 (E20), |
|
— |
osa Tamsalu vallast, mis asub edela pool Tallinna-Tartu raudteest, |
|
— |
Pihtla vald, |
|
— |
Rakke vald, |
|
— |
Tapa vald, |
|
— |
Väike-Maarja vald, |
|
— |
Valjala vald. |
2. Lettland
Följande områden i Lettland:
|
— |
Apes novada Virešu pagasts, |
|
— |
Balvu novada Kubuļu un Balvu pagasts un Balvu pilsēta, |
|
— |
Daugavpils novada Nīcgales, Kalupes, Dubnas un Višķu pagasts, |
|
— |
Garkalnes novada daļa, kas atrodas uz dienvidaustrumiem no autoceļa A2, |
|
— |
Gulbenes novada Beļavas, Galgauskas, Jaungulbenes, Daukstu, Stradu, Litenes, Stāmerienas, Tirzas, Druvienas, Rankas, Lizuma un Lejasciema pagasts un Gulbenes pilsēta, |
|
— |
Ikšķiles novada Tīnūžu pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļrietumiem no autoceļa P10, |
|
— |
Inčukalna novads, |
|
— |
Jaunpiebalgas novads, |
|
— |
Krimuldas novada Krimuldas pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidrietumiem no autoceļa V89 un V81, un Lēdurgas pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidrietumiem no autoceļa V81 un V128, |
|
— |
Limbažu novada Vidrižu pagasts, |
|
— |
Preiļu novada Preiļu, Aizkalnes un Pelēču pagasts un Preiļu pilsēta, |
|
— |
Raunas novada Drustu pagasts, |
|
— |
Riebiņu novada Riebiņu un Rušonas pagasts, |
|
— |
Ropažu novada daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa P10, |
|
— |
Rugāju novada Rugāju pagasts, |
|
— |
Salaspils novads, |
|
— |
Sējas novads, |
|
— |
Siguldas novada Siguldas pagasts un Allažu pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļiem no autoceļa P3, un Siguldas pilsēta, |
|
— |
Smiltenes novada Launkalnes, Variņu un Palsmanes pagasts, |
|
— |
Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes, |
|
— |
Vārkavas novads. |
3. Litauen
Följande områden i Litauen:
|
— |
Biržų rajono savivaldybė: Vabalninko, Papilio ir Širvenos seniūnijos, |
|
— |
Kupiškio rajono savivaldybė: Alizavos ir Kupiškio seniūnijos, |
|
— |
Panevėžio miesto savivaldybė, |
|
— |
Panevėžio rajono savivaldybė: Karsakiškio, Miežiškių, Naujamiesčio, Paįstrio, Raguvos, Ramygalos, Smilgių, Upytės, Vadoklių, Velžio seniūnijos ir Krekenavos seniūnijos dalis į rytus nuo Nevėžio upės, |
|
— |
Pasvalio rajono savivaldybė: Daujėnų ir Krinčino seniūnijos. |
4. Polen
Följande områden i Polen:
|
|
w województwie podlaskim:
|
|
|
w województwie mazowieckim:
|
|
|
w województwie lubelskim:
|
DEL IV
Italien
Följande områden i Italien:
|
— |
tutto il territorio della Sardegna. |
|
5.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 172/30 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/1197
av den 3 juli 2017
om ändring av genomförandebeslut 2012/340/EU om anordnande av ett tidsbegränsat försök enligt rådets direktiv 66/401/EEG, 66/402/EEG, 2002/54/EG, 2002/55/EG och 2002/57/EG vad gäller fältbesiktningar under officiell övervakning för basutsäde och förädlat utsäde av generationer som föregår basutsäde
[delgivet med nr C(2017) 4442]
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av foderväxter (1), särskilt artikel 13a,
med beaktande av rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av stråsäd (2), särskilt artikel 13a,
med beaktande av rådets direktiv 2002/54/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av betutsäde (3), särskilt artikel 19,
med beaktande av rådets direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter (4), särskilt artikel 33,
med beaktande av rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter (5), särskilt artikel 16, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom kommissionens genomförandebeslut 2012/340/EU (6) anordnas till och med den 31 december 2017 ett tidsbegränsat försök, i vilket varje medlemsstat får delta, med möjlighet att välja mellan officiella fältbesiktningar och fältbesiktningar under officiell övervakning av basutsäde och förädlat utsäde av generationer som föregår basutsäde enligt rådets direktiv 66/401/EEG, 66/402/EEG, 2002/54/EG, 2002/55/EG och 2002/57/EG. |
|
(2) |
Bedömningen av om möjligheten att välja mellan officiella fältbesiktningar och fältbesiktningar under officiell övervakning kan utgöra ett bättre alternativ till officiella fältbesiktningar när det gäller basutsäde och förädlat utsäde av generationer som föregår basutsäde har ännu inte slutförts, eftersom det måste samlas in mer uppgifter för att man ska kunna avsluta försöket, särskilt på den lägsta nivån av testning i samband med offentlig kontroll. Det tidsbegränsade försökets varaktighet måste därför förlängas. |
|
(3) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I artikel 7 i genomförandebeslut 2012/340/EU ska datumet ”31 december 2017” ersättas med datumet ”31 december 2019”.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 3 juli 2017.
På kommissionens vägnar
Vytenis ANDRIUKAITIS
Ledamot av kommissionen
(1) EGT 125, 11.7.1966, s. 2298/66.
(2) EGT 125, 11.7.1966, s. 2309/66.
(3) EGT L 193, 20.7.2002, s. 12.
(4) EGT L 193, 20.7.2002, s. 33.
(5) EGT L 193, 20.7.2002, s. 74.
(6) Kommissionens genomförandebeslut 2012/340/EU om anordnande av ett tidsbegränsat försök enligt rådets direktiv 66/401/EEG, 66/402/EEG, 2002/54/EG, 2002/55/EG och 2002/57/EG vad gäller fältbesiktningar under officiell övervakning för basutsäde och förädlat utsäde av generationer som föregår basutsäde (EUT L 166, 27.6.2012, s. 90).
|
5.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 172/32 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2017/1198
av den 27 juni 2017
om de nationella behöriga myndigheternas rapportering av kreditinstitutens finansieringsplaner till Europeiska centralbanken (ECB/2017/21)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (1), särskilt artikel 6.2,
med beaktande av Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 av den 16 april 2014 om upprättande av ramen för samarbete inom den gemensamma tillsynsmekanismen mellan Europeiska centralbanken och nationella behöriga myndigheter samt med nationella utsedda myndigheter (ramförordning om den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) (ECB/2014/17) (2), särskilt artikel 21,
med beaktande av tillsynsnämndens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
Den 19 juni 2014 antog Europeiska bankmyndigheten (EBA) sina riktlinjer om harmoniserade definitioner och mallar för kreditinstitutens finansieringsplaner enligt rekommendation A4 i Europeiska systemrisknämndens rekommendation ESRB/2012/2 (3) (nedan kallade EBA:s riktlinjer). EBA:s riktlinjer har som mål att upprätta en konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillsynspraxis genom att harmonisera förlagor och definitioner så att kreditinstitutens rapportering av finansieringsplaner underlättas. |
|
(2) |
Enligt artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 riktar sig EBA:s riktlinjer till de behöriga myndigheterna (4), och till institut som rapporterar finansieringsplaner till sina behöriga myndigheter i enlighet med det nationella regelverket för genomförande av Europeiska systemrisknämndens rekommendation ESRB/2012/2 (5). |
|
(3) |
Om så krävs uteslutande för att utföra de uppgifter som ECB tilldelas genom artiklarna 4.1, 4.2 och 5.2 i förordning (EU) nr 1024/2013 ska Europeiska centralbanken (ECB) vid behov anses utgöra den behöriga myndigheten eller den utsedda myndigheten i de deltagande medlemsstaterna såsom fastställts genom unionsrätten. Därför är ECB adressaten för EBA:s riktlinjer avseende sådana kreditinstitut som har klassificerats som betydande i enlighet med förordning (EU) nr 1024/2013. |
|
(4) |
För att följa EBA:s riktlinjer bör ECB säkerställa att betydande kreditinstitut överlämnar finansieringsplaner i enlighet med de harmoniserade mallar och definitioner som avses i den mall för finansieringsplaner som är bifogad EBA:s riktlinjer. |
|
(5) |
Enligt artikel 6.2 i förordning (EU) nr 1024/2013 och artikel 21 i förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17), utan att det påverkar ECB:s befogenhet att direkt erhålla information från kreditinstitut eller ha direkt tillgång till information som fortlöpande rapporteras av kreditinstituten, kommer de nationella behöriga myndigheterna att förse ECB med all information som är nödvändig för att utföra de uppgifter som ECB tilldelas genom förordning (EU) nr 1024/2013. |
|
(6) |
Mot bakgrund av att information om finansieringsplanerna behövs för mikro- och makrotillsynen, har ECB beslutat att kräva att de nationella behöriga myndigheterna tillhandahåller ECB kreditinstitutens finansieringsplaner. |
|
(7) |
Det sätt på vilket nationella behöriga myndigheter tillhandahåller finansieringsplanerna till ECB behöver specificeras. Man behöver särskilt specificera format, frekvens och tidpunkter för informationsöverföringar samt även detaljer som rör den kvalitetskontroll som de nationella behöriga myndigheterna gör innan de överför informationen till ECB. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tillämpningsområde
Enligt detta beslut ska de nationella behöriga myndigheterna tillhandahålla ECB vissa betydande och mindre betydande kreditinstituts finansieringsplaner, och beslutet anger hur dessa finansieringsplaner ska överföras till ECB.
Artikel 2
Definitioner
I detta beslut ska definitionerna i förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) tillämpas om inget annat anges, tillsammans med följande definitioner:
1. betydande kreditinstitut : ett kreditinstitut som har status av en betydande enhet som står under tillsyn i enlighet med förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17).
2. mindre betydande kreditinstitut : ett kreditinstitut som inte har status av en betydande enhet som står under tillsyn i enlighet med förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17).
Artikel 3
Rapporteringskrav avseende finansieringsplaner
1. De nationella behöriga myndigheterna ska tillhandahålla ECB finansieringsplaner som följer EBA:s riktlinjer för följande kreditinstitut som är etablerade i deras respektive deltagande medlemsstater:
|
a) |
Betydande kreditinstitut på högsta konsolideringsnivå i den deltagande medlemsstaten på konsoliderad nivå. |
|
b) |
Betydande kreditinstitut som inte ingår i en grupp som står under tillsyn på individuell nivå. |
|
c) |
Mindre betydande kreditinstitut för vilka den nationella behöriga myndigheten till EBA ska rapportera de relevanta finansieringsplanerna i enlighet med Europeiska bankmyndighetens beslut EBA/DC/2015/130 (6) på konsoliderad basis eller individuell basis om dessa institut inte ingår i någon grupp som står under tillsyn. |
2. Nationella behöriga myndigheter som samlar in finansieringsplaner från betydande kreditinstitut som inte avses i punkt 1 a och b ska översända dessa finansieringsplaner till ECB om de följer EBA:s riktlinjer.
3. Finansieringsplanerna ska lämnas till ECB i enlighet med de harmoniserade förlagorna och definitionerna som avses i förlagan till finansieringsplanen som återfinns som bilaga till EBA:s riktlinjer. Som referensdag ska finansieringsplanerna ha den 31 december under föregående år.
Artikel 4
Överföringsdatum
1. De nationella behöriga myndigheterna ska överföra de betydande kreditinstitutens finansieringsplaner som avses i artikel 3.1 a och b till ECB senast den tionde arbetsdagen efter det överföringsdatum som avses i punkt 8 i EBA:s riktlinjer.
2. De nationella behöriga myndigheterna ska överföra kreditinstitutens finansieringsplaner som avses i artikel 3.1 c och 3.2 till ECB senast kl. 12:00 CET på de datum då de nationella behöriga myndigheterna ska ha överfört finansieringsplanerna till EBA enligt punkt 8 i EBA:s riktlinjer.
Artikel 5
Kvalitetskontroll
1. De nationella behöriga myndigheterna ska granska och säkerställa kvaliteten och tillförlitligheten på de uppgifter som ställs till ECB:s förfogande. Nationella behöriga myndigheter ska tillämpa de valideringsregler som tagits fram och underhålls av EBA samt även tillämpa de ytterligare kvalitetskontroller som uppställs av ECB i samarbete med de nationella behöriga myndigheterna.
2. Reglerna avseende valideringsreglerna och kvalitetskontrollen ska åtföljas, och därutöver ska uppgifter inlämnas i enlighet med följande minimistandarder för noggrannhet:
|
a) |
De nationella behöriga myndigheterna ska i förekommande fall lämna information om den utveckling som de inlämnade uppgifterna implicerar. |
|
b) |
Informationen ska vara fullständig – luckor i uppgifterna ska påpekas och förklaras för ECB samt i förekommande fall kompletteras snarast möjligt. |
Artikel 6
Information om kvaliteten
1. De nationella behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål informera ECB om uppgiftskvaliteten för en viss tabell i taxonomin inte kan garanteras.
2. Därutöver ska de nationella behöriga myndigheterna informera ECB om orsakerna bakom större revideringar som företas.
Artikel 7
Specifikation av överföringsformatet
1. De nationella behöriga myndigheterna ska översända de uppgifter som framgår av detta beslut i formatet eXtensible Business Reporting Language så att det informationsutbyte som sker avseende EBA:s riktlinjer kan ske enligt ett gemensamt tekniskt format.
2. Enheter som står under tillsyn ska identifieras med hjälp av identitetsbeteckningen för juridiska personer (Legal Entity Identifier) i respektive överföring.
Artikel 8
Referensdatum för första rapporteringen
Första referensdatum för rapporteringen enligt artikel 3 är den 31 december 2017.
Artikel 9
Verkan
Detta beslut får verkan samma dag som det delges adressaterna.
Artikel 10
Adressater
Detta beslut riktar sig till de nationella behöriga myndigheterna i de deltagande medlemsstaterna.
Utfärdat i Frankfurt am Main den 27 juni 2017.
Mario DRAGHI
ECB:s ordförande
(1) EUT L 287, 29.10.2013, s. 63.
(2) EUT L 141, 14.5.2014, s. 1.
(3) EBA/GL/2014/04.
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).
(5) Europeiska systemrisknämndens rekommendation ESRB/2012/2 av den 20 december 2012 om kreditinstitutens finansiering (EUT C 119, 25.4.2013, s. 1).
(6) Europeiska bankmyndighetens beslut EBA/DC/2015/130 av den 23 september 2015 om behöriga myndigheters rapportering till EBA.
Rättelser
|
5.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 172/36 |
Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1986 av den 11 november 2015 om fastställande av standardformulär för offentliggörande av meddelanden om offentlig upphandling och om upphävande av genomförandeförordning (EU) nr 842/2011
( Europeiska unionens officiella tidning L 296 av den 12 november 2015 )
Sidan 3, artikel 4
I stället för:
”XVI”
ska det stå:
”XVII”.