4.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 171/1

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/1180

av den 24 februari 2017

om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/118 om fastställande av bevarandeåtgärder för fisket i syfte att skydda Nordsjöns marina miljö

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (1), särskilt artikel 11, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 11 i förordning (EU) nr 1380/2013 har medlemsstaterna befogenhet att anta sådana bevarandeåtgärder för fisket inom sina vatten som är nödvändiga för att fullgöra skyldigheterna enligt unionens miljölagstiftning, bland annat artikel 6 i rådets direktiv 92/43/EEG (2) och artikel 13.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG (3).

(2)

Enligt artikel 6 i direktiv 92/43/EEG ska medlemsstaterna för de särskilda bevarandeområdena vidta nödvändiga åtgärder för bevarande som motsvarar de ekologiska behoven hos de livsmiljötyper och de arter som finns i de områden som anges i bilagorna till det direktivet. Det föreskrivs också att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder i de särskilda bevarandeområdena för att förhindra försämring av livsmiljöerna och habitaten för arterna samt störning av de arter för vilka områdena har utsetts.

(3)

Enligt artikel 13.4 i direktiv 2008/56/EG ska medlemsstaterna anta åtgärdsprogram som ska omfatta geografiska skyddsåtgärder för att bidra till att skapa sammanhängande och representativa nätverk av marina skyddsområden som har tillräcklig mångfald i ekosystemen, exempelvis särskilda bevarandeområden i enlighet med habitatdirektivet, särskilda skyddsområden i enlighet med fågeldirektivet (4) och marina skyddsområden som erkänts av gemenskapen eller berörda medlemsstater inom ramen för internationella eller regionala avtal som de är parter i.

(4)

Om en medlemsstat anser att åtgärder måste antas för att den ska fullgöra sina skyldigheter inom ramen för unionens miljölagstiftning, och andra medlemsstater har ett direkt förvaltningsintresse i det fiske som kommer att beröras av sådana åtgärder, har kommissionen befogenhet att anta dessa åtgärder genom delegerade akter efter en gemensam rekommendation som lämnats in av berörda medlemsstater.

(5)	Den 5 september 2016 antog kommissionen delegerad förordning (EU) 2017/118 (5) om fastställande av bevarandeåtgärder för fisket i syfte att skydda Nordsjöns marina miljö.

(6)

I enlighet med artikel 11.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 lämnade Danmark, som initiativtagande medlemsstat, relevant information om de ytterligare åtgärder som krävs till kommissionen och de medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse, inbegripet skäl för åtgärderna, vetenskapliga rön som stöder dem och närmare information om hur de ska genomföras och verkställas i praktiken.

(7)

Den 16 november 2016 lämnade Danmark, Tyskland och Sverige, efter att ha samrått med rådgivande nämnden för Nordsjön, en gemensam rekommendation till kommissionen om bevarandeåtgärder för fisket i syfte att skydda revstrukturer i ytterligare fyra danska Natura 2000-områden i Kattegatt. Åtgärderna omfattar förbud mot fiskeverksamhet med mobila bottenkontaktredskap i revområden (livsmiljötyp 1170) och förbud mot all fiskeverksamhet i bubbelrevsområden (livsmiljötyp 1180).

(8)

Bottenfiske med mobila bottenkontaktredskap har en negativ inverkan på livsmiljöer i rev, eftersom denna verksamhet påverkar både revens struktur och den biologiska mångfalden i reven. Därför bör förbudet mot fiske med sådana redskap inom de relevanta danska revområdena, enligt den gemensamma rekommendationen, införas i delegerad förordning (EU) 2017/118. Bubbelrev är särskilt sköra strukturer, och all fysisk påverkan utgör ett hot mot deras bevarandestatus. Därför bör förbudet mot all fiskeverksamhet inom de relevanta bubbelrevsområdena, enligt den gemensamma rekommendationen, även införas i den förordningen.

(9)

Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF (6)) angav i sitt vetenskapliga yttrande av den 6 december 2016 att de föreslagna bevarandemålen inom de särskilda områden som det hänvisas till i den gemensamma rekommendationen inte kan uppnås till fullo utan lämpliga åtgärder för att förhindra fiskeverksamhet i områdena.

(10)

STECF har konstaterat vissa problem med kontroll och verkställighet av bevarandeåtgärderna inom de berörda områdena. Medlemsstaterna är skyldiga att vidta lämpliga åtgärder, tilldela adekvata resurser och fastställa de strukturer som krävs för att säkerställa kontroll, inspektion och verkställighet när det gäller den verksamhet som bedrivs inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Detta kan omfatta sådana åtgärder som skyldigheten för alla berörda fartyg att inge VMS-positioner med ökad frekvens eller att identifiera områden med hög risk i det nationella kontrollsystemet på grundval av riskhantering, med beaktande av STECF:s synpunkter.

(11)

Danmark tillhandahöll detaljerad information om åtgärder som säkerställer övervakning och kontroll med hänsyn till den nuvarande fiskenivån i dessa områden. Dessa kontrollåtgärder omfattar fiskeriinspektioner till sjöss och ständig övervakning från Danmarks centrum för fiskerikontroll via det riskbaserade ledningssystemet. Det automatiska identifieringssystemet används också för att komplettera VMS-data.

(12)

Det är viktigt att säkerställa bedömningen av de åtgärder som införs genom denna förordning, särskilt när det gäller kontroll av efterlevnaden av fiskeförbud. Därför bör Danmark göra en ytterligare bedömning för att säkerställa efterlevnaden av förbudet mot fiske senast 18 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.

(13)	Delegerad förordning (EU) 2017/118 bör ändras i enlighet med detta.

(14)	De bevarandeåtgärder för fisket som fastställs i denna förordning påverkar inte tillämpningen av några andra befintliga eller framtida förvaltningsåtgärder som syftar till bevarande av de berörda områdena, inklusive bevarandeåtgärder för fisket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av delegerad förordning (EU) 2017/118

Delegerad förordning (EU) 2017/118 ska ändras på följande sätt:

Artikel 6 ska ersättas med följande:

”Artikel 6

Översyn

1. Senast den 30 juni 2017 ska de berörda medlemsstaterna bedöma genomförandet av de åtgärder som fastställs i artiklarna 3 och 4 i

a)	områdena 1(1), 1(2) och 1(3), enligt definitionen i bilaga I, och

b)	områdena 2(1)–2(2), enligt definitionen i bilaga II.

2. Senast den 31 juli 2017 ska de berörda medlemsstaterna lämna in en sammanfattande rapport till kommissionen om den bedömning som avses i punkt 1.

3. Senast den 31 oktober 2018 ska de berörda medlemsstaterna bedöma genomförandet av de åtgärder som fastställs i artiklarna 3 och 4 i

a)	områdena 1(4)–1(7), enligt definitionen i bilaga I, och

b)	områdena 2(22), 2(23) och 2(24), enligt definitionen i bilaga II.

4. Senast den 30 november 2018 ska de berörda medlemsstaterna lämna in en sammanfattande rapport till kommissionen om den bedömning som avses i punkt 3.”

2.	Bilaga I ska ersättas med texten i bilaga I till denna förordning.

3.	Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till denna förordning.

4.	Bilaga III ska ersättas med texten i bilaga III till denna förordning.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 februari 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 354, 28.12.2013, s. 22.

(2) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, p. 7).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

(5) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/118 av den 5 september 2016 om fastställande av bevarandeåtgärder för fisket i syfte att skydda Nordsjöns marina miljö (EUT L 19, 25.1.2017, s. 10).

(6) stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/55543/2016-12_STECF+16-24+-+JR+for+Natura+2000+sites+under+CFP+art.11_JRCxxx.pdf

BILAGA I

”BILAGA I

Koordinater för områden 1

Område 1(1): Livsmiljö nr 166, Natura 2000-område nr 191 (EU-kod: DK00VA248) Herthas Flak

Punkt	Latitud N	Longitud E
1S	57°39.422′	10°49.118′
2S	57°39.508′	10°49.602′
3S	57°39.476′	10°49.672′
4S	57°39.680′	10°50.132′
5S	57°39.312′	10°50.813′
6S	57°39.301′	10°51.290′
7S	57°38.793′	10°52.365′
8S	57°38.334′	10°53.201′
9S	57°38.150′	10°52.931′
10S	57°38.253′	10°52.640′
11S	57°37.897′	10°51.936′
12S	57°38.284′	10°51.115′
13S	57°38.253′	10°50.952′
14S	57°38.631′	10°50.129′
15S	57°39.142′	10°49.201′
16S	57°39.301′	10°49.052′
17S	57°39.422′	10°49.118′

Område 1(2): Livsmiljö nr 168, Natura 2000-område nr 192 (EU-kod: DK00VA249) Læsø Trindel & Tønneberg Banke

Punkt	Latitud N	Longitud E
1S	57°25.045′	11°6.757′
2S	57°26.362′	11°6.858′
3S	57°27.224′	11°9.239′
4S	57°26.934′	11°10.026′
5S	57°27.611′	11°10.938′
6S	57°28.053′	11°11.000′
7S	57°28.184′	11°11.547′
8S	57°28.064′	11°11.808′
9S	57°28.843′	11°13.844′
10S	57°29.158′	11°15.252′
11S	57°29.164′	11°16.861′
12S	57°29.017′	11°17.266′
13S	57°29.080′	11°17.597′
14S	57°28.729′	11°18.494′
15S	57°28.486′	11°18.037′
16S	57°28.258′	11°18.269′
17S	57°27.950′	11°18.239′
18S	57°27.686′	11°18.665′
19S	57°27.577′	11°18.691′
20S	57°27.525′	11°18.808′
21S	57°27.452′	11°18.837′
22S	57°27.359′	11°18.818′
23S	57°26.793′	11°17.929′
24S	57°27.984′	11°15.500′
25S	57°27.676′	11°14.758′
26S	57°25.998′	11°17.309′
27S	57°25.946′	11°17.488′
28S	57°26.028′	11°17.555′
29S	57°26.060′	11°17.819′
30S	57°26.011′	11°18.360′
31S	57°25.874′	11°18.666′
32S	57°25.683′	11°18.646′
33S	57°25.417′	11°18.524′
34S	57°25.377′	11°18.408′
35S	57°25.330′	11°18.039′
36S	57°25.175′	11°17.481′
37S	57°24.928	11°17.579′
38S	57°24.828′	11°17.366′
39S	57°24.891′	11°17.049′
40S	57°25.128′	11°17.118′
41S	57°25.249′	11°16.721′
42S	57°25.211′	11°16.592′
43S	57°25.265′	11°16.162′
44S	57°25.170′	11°15.843′
45S	57°25.245′	11°15.562′
46S	57°25.208′	11°15.435′
47S	57°25.278′	11°15.083′
48S	57°25.462′	11°15.059′
49S	57°25.517′	11°15.007′
50S	57°25.441′	11°14.613′
51S	57°25.610′	11°14.340′
52S	57°25.630′	11°14.119′
53S	57°25.629′	11°13.827′
54S	57°25.738′	11°13.658′
55S	57°25.610′	11°13.392′
56S	57°25.625′	11°13.176′
57S	57°25.933′	11°12.379′
58S	57°25.846′	11°11.959′
59S	57°25.482′	11°12.956′
60S	57°25.389′	11°13.083′
61S	57°25.221′	11°13.212′
62S	57°25.134′	11°13.221′
63S	57°25.031′	11°13.077′
64S	57°25.075′	11°12.751′
65S	57°24.817′	11°12.907′
66S	57°24.747′	11°12.862′
67S	57°24.616′	11°13.229′
68S	57°24.549′	11°13.240′
69S	57°24.347′	11°13.093′
70S	57°24.256′	11°13.288′
71S	57°24.145′	11°13.306′
72S	57°24.051′	11°13.138′
73S	57°23.818′	11°13.360′
74S	57°23.649′	11°13.280′
75S	57°23.553′	11°13.260′
76S	57°23.432′	11°13.088′
77S	57°23.416′	11°12.861′
78S	57°23.984′	11°9.081′
79S	57°25.045′	11°6.757′

Område 1(3): Livsmiljö nr 167, Natura 2000-område nr 207 (EU-kod: DK00VA299) Lysegrund

Punkt	Latitud N	Longitud E
1S	56°19.367′	11°46.017′
2S	56°18.794′	11°48.153′
3S	56°17.625′	11°48.541′
4S	56°17.424′	11°48.117′
5S	56°17.864′	11°47.554′
6S	56°17.828′	11°47.265′
7S	56°17.552′	11°47.523′
8S	56°17.316′	11°47.305′
9S	56°17.134′	11°47.260′
10S	56°16.787′	11°46.753′
11S	56°16.462′	11°46.085′
12S	56°16.455′	11°43.620′
13S	56°17.354′	11°42.671′
14S	56°18.492′	11°42.689′
15S	56°18.950′	11°41.823′
16S	56°19.263′	11°41.870′
17S	56°19.802′	11°40.939′
18S	56°19.989′	11°41.516′
19S	56°18.967′	11°43.600′
20S	56°19.460′	11°44.951′
21S	56°19.367′	11°46.017′

Område 1(4): Livsmiljö nr 169, Natura 2000-område nr 193 (EU-kod: DK00VA250) Store Middelgrund

Punkt	Latitud N	Longitud E
1	56°34.52′	12°2.208′
1	56°34.612′	12°2.136′
1	56°35.19′	12°2.285′
1	56°35.474′	12°2.817′
1	56°35.465′	12°4.468′
1	56°35.233′	12°5.415′
1	56°33.428′	12°6.808′
1	56°32.915′	12°5.233′
1	56°31.324′	12°4.355′
1	56°31.318′	12°2.235′

Område 1(5): Livsmiljö nr 204, Natura 2000-område nr 204 (EU-kod: DK00VA303) Schultz og Hastens Grund samt Briseis Flak

Punkt	Latitud N	Longitud E
1	56°11.54′	11°11.308′
1	56°12.748′	11°11.412′
1	56°12.977′	11°11.076′
1	56°13.812′	11°11.019′
1	56°14.318′	11°11.153′
1	56°16.409′	11°12.95′
1	56°16.553′	11°13.137′
1	56°16.645′	11°13.574′
1	56°17.029′	11°14.117′
1	56°17.401′	11°14.234′
1	56°17.495′	11°14.355′
1	56°17.543′	11°15.095′
1	56°17.511′	11°15.328′
1	56°17.047′	11°15.456′
1	56°16.571′	11°14.971′
1	56°16.555′	11°14.611′
1	56°15.931′	11°14.504′
1	56°15.479′	11°14.11′
1	56°14.679′	11°14.013′
1	56°14.193′	11°14.207′
1	56°12.565′	11°13.067′
1	56°11.523′	11°13.443′
1	56°11.247′	11°14.042′
1	56°10.105′	11°13.247′
1	56°9.516′	11°11.983′
1	56°9.417′	11°11.258′
1	56°9.476′	11°10.556′
1	56°8.737′	11°8.954′
1	56°8.756′	11°8.568′
1	56°9.334′	11°8.269′
1	56°9.907′	11°8.446′
1	56°9.914′	11°9.319′
1	56°10.4′	11°10.654′
1	56°10.362′	11°11.298′
1	56°10.805′	11°11.88′
1	56°11.184′	11°11.956′
2	56°20.985′	11°22.005′
2	56°20.367′	11°19.136′
2	56°19.547′	11°17.294′
2	56°18.7′	11°15.982′
2	56°18.724′	11°18.399′
2	56°20.817′	11°20.511′
2	56°18.27′	11°17.204′
2	56°18.629′	11°17.695′
2	56°18.078′	11°16.411′
2	56°18.7′	11°15.982′
2	56°20.257′	11°22.733′
2	56°20.13′	11°22.319′
2	56°19.134′	11°18.983′

Område 1(6): Livsmiljö nr 09, Natura 2000-område nr 09 (EU-kod: DK00FX010) Strandenge på Læsø og havet syd herfor

Punkt	Latitud N	Longitud E
1	57°16.590′	11°14.495′
1	57°16.256′	11°14.59′
1	57°16.169′	11°14.409′
1	57°16.169′	11°14.209′
1	57°16.677′	11°12.483′
1	57°17.116′	11°12.001′
1	57°16.556′	11°13.269′
1	57°17.591′	11°12.392′
1	57°17.86′	11°13.122′
1	57°17.55′	11°13.861′
7	57°5.371′	11°20.659′
7	57°6.381′	11°21.944′
7	57°5.91′	11°22.787′
7	57°5.18′	11°22.809′
7	57°8.174′	11°16.527′
7	57°8.68′	11°18.549′
7	57°7.534′	11°20.441′
7	57°6.804′	11°20.398′
7	57°5.816′	11°19.63′
7	57°6.634′	11°17.078′
7	57°8.174′	11°16.527′
7	57°4.903′	11°22.463′
8	57°9.615′	11°17.231′
8	57°10.129′	11°13.882′
8	57°2.822′	11°17.65′
8	57°11.948′	11°12.687′
8	57°12.088′	11°11.741′
8	57°10.658′	11°12.883′
8	57°3.599′	11°17.885′
8	57°5.012′	11°16.909′
8	57°8.004′	11°13.522′
8	57°9.202′	11°17.358′
8	57°1.939′	11°16.417′
8	57°1.962′	11°14.827′
8	57°0.983′	11°14.342′
8	57°1.274′	11°10.035′
8	57°2.903′	11°6.783′
8	57°9.434′	11°17.472′
8	57°3.496′	11°7.083′
8	57°2.717′	11°11.757′
8	57°4.945′	11°9.468′
8	57°6.501′	11°10.111′
8	57°10.612′	11°11.461′
8	57°11.716′	11°11.244′
8	57°12.088′	11°11.741′
8	57°3.177′	11°6.659′
10	57°6.231′	11°8.031′
10	57°5.661′	11°7.912′
10	57°6.118′	11°6.363′
10	57°5.32′	11°6.254′
10	57°4.912′	11°6.315′
10	57°4.942′	11°7.2′
10	57°7.305′	11°6.688′
10	57°7.293′	11°5.893′
10	57°7.147′	11°7.866′
10	57°7.293′	11°5.893′
10	57°6.946′	11°5.845′
11	57°5.31′	10°59.197′
11	57°4.371′	10°56.279′
11	57°3.443′	10°58.93′
11	57°6.547′	11°1.968′
11	57°1.808′	10°58.496′
11	57°1.597′	10°57.823′
11	57°2.366′	10°53.025′
11	57°4.236′	11°5.614′
11	57°2.764′	10°51.91′
11	57°7.571′	11°4.806′
11	57°7.936′	11°3.651′
11	57°7.953′	11°2.667′
11	57°7.198′	11°5.634′
11	57°6.366′	10°52.893′
11	57°4.98′	10°50.473′
11	57°3.356′	10°51.401′
11	57°7.443′	10°58.998′
11	57°7.198′	11°5.634′
11	57°6.471′	11°5.125′
11	57°6.751′	11°2.224′
11	57°3.535′	11°5.08′
11	57°4.354′	10°59.94′

Område 1(7): Livsmiljö nr 20, Natura 2000-område nr 20 (EU-kod: DK00FX257) Havet omkring Nordre Rønner

Punkt	Latitud N	Longitud E
1	57°25.564′	11°1.008′
1	57°25.474′	11°1.727′
1	57°25.29′	11°1.947′
1	57°24.992′	11°1.863′
1	57°24.724′	11°1.233′
1	57°24.785′	11°0.981′
1	57°25.008′	11°0.467′
1	57°24.837′	11°0.331′
1	57°24.813′	11°0.153′
1	57°24.837′	10°59.992′
1	57°24.927′	10°59.909′
1	57°25.004′	10°59.935′
1	57°25.223′	11°0.27′
1	57°25.564′	11°1.008′
1	57°25.12′	11°1.924′
17	57°20.061′	11°2.851′
17	57°19.734′	11°0.84′
17	57°19.812′	11°0.697′
17	57°19.891′	11°0.335′
17	57°19.621′	10°59.763′
17	57°19.398′	10°59.772′
17	57°19.174′	11°0.903′
17	57°19.579′	11°3.014′
17	57°19.776′	11°3.182′
17	57°19.912′	11°3.156′
17	57°20.061′	11°2.851′
18	57°22.145′	10°57.371′
18	57°20.103′	10°55.273′
18	57°22.57′	10°57.338′
18	57°22.66′	10°56.892′
18	57°21.115′	10°55.086′
18	57°22.634′	10°56.392′
18	57°19.757′	10°54.713′
18	57°20.042′	10°54.207′
18	57°22.512′	10°55.648′
18	57°21.238′	10°53.014′
18	57°21.634′	10°53.434′
18	57°22.151′	10°54.627′
18	57°21.263′	10°55.473′
18	57°21.169′	10°56.585′
18	57°20.831′	10°53.127′
19	57°22.957′	11°4.239′
19	57°22.64′	11°4.987′
19	57°21.687′	11°5.546′
19	57°21.85′	11°6.385′
19	57°21.559′	11°6.792′
19	57°21.026′	11°6.641′
19	57°20.663′	11°6.423′
19	57°20.435′	11°6.035′
19	57°20.219′	11°4.913′
19	57°20.173′	11°3.355′
19	57°20.351′	11°1.386′
19	57°20.676′	10°59.222′
19	57°20.968′	10°59.072′
19	57°21.64′	10°59.792′
19	57°22.075′	10°58.079′
19	57°22.814′	10°57.873′
19	57°23.349′	10°58.116′
19	57°23.44′	10°59.169′
19	57°23.291′	11°1.892′
19	57°23.44′	10°59.169′

”

BILAGA II

”BILAGA II

Koordinater för områden 2

Område 2(1): Livsmiljö nr 166, Natura 2000-område nr 191 (EU-kod: DK00VA248) Herthas Flak bubbelrevszon

Punkt	Latitud N	Longitud E
1B	57°38.334′	10°53.201′
2B	57°38.15′	10°52.931′
3B	57°38.253′	10°52.64′
4B	57°38.237′	10°52.15′
5B	57°38.32′	10°51.974′
6B	57°38.632′	10°51.82′
7B	57°38.839′	10°52.261′
8B	57°38.794′	10°52.36′
9B	57°38.334′	10°53.201′

Område 2(2): Livsmiljö nr 168, Natura 2000-område nr 192 (EU-kod: DK00VA249) Læsø Trindel & Tønneberg Banke bubbelrevszon

Punkt	Latitud N	Longitud E
1B	57°27.496′	11°15.033′
2B	57°25.988′	11°17.323′
3B	57°25.946′	11°17.488′
4B	57°25.417′	11°18.524′
5B	57°25.377′	11°18.408′
6B	57°25.346′	11°18.172′
7B	57°25.330′	11°18.039′
8B	57°25.175′	11°17.481′
9B	57°24.928′	11°17.579′
10B	57°24.828′	11°17.366′
11B	57°24.891′	11°17.049′
12B	57°25.128′	11°17.118′
13B	57°25.249′	11°16.721′
14B	57°25.211′	11°16.592′
15B	57°25.263′	11°16.177′
16B	57°25.170′	11°15.843′
17B	57°25.240′	11°15.549′
18B	57°26.861′	11°15.517′
19B	57°26.883′	11°14.998′
20B	57°27.496′	11°15.033′

Område 2(3): BRATTEN 1.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
1.1	58.54797	10.61234	58°32.87790′	10°36.74060′
1.2	58.54242	10.59708	58°32.54500′	10°35.82450′
1.3	58.57086	10.57829	58°34.25170′	10°34.69750′
1.4	58.57113	10.58584	58°34.26810′	10°35.15060′

Område 2(4): BRATTEN 2.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
2.1	58.58333	10.70000	58°35.00000′	10°42.00000′
2.2	58.56370	10.70000	58°33.82200′	10°42.00000′
2.3	58.56834	10.68500	58°34.10000′	10°41.10000′
2.4	58.58333	10.67333	58°35.00000′	10°40.40000′

Område 2(5): BRATTEN 3.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
3.1	58.55448	10.66622	58°33.26910′	10°39.97320′
3.2	58.53817	10.65876	58°32.29020′	10°39.52570′
3.3	58.56064	10.62589	58°33.63840′	10°37.55310′
3.4	58.58333	10.60196	58°35.00000′	10°36.11730′
3.5	58.58333	10.64007	58°35.00000′	10°38.40390′

Område 2(6): BRATTEN 4.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
4.1	58.41829	10.56322	58°25.09750′	10°33.79350′
4.2	58.44104	10.54711	58°26.46240′	10°32.82670′
4.3	58.46111	10.53893	58°27.66680′	10°32.33610′
4.4	58.49248	10.55864	58°29.54890′	10°33.51860′
4.5	58.47846	10.58575	58°28.70790′	10°35.14500′
4.6	58.45570	10.60806	58°27.34200′	10°36.48350′
4.7	58.42942	10.58963	58°25.76550′	10°35.37770′

Område 2(7): BRATTEN 5.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
5.1	58.46216	10.62166	58°27.72940′	10°37.29940′
5.2	58.48256	10.59473	58°28.95350′	10°35.68400′
5.3	58.50248	10.58245	58°30.14850′	10°34.94690′
5.4	58.50213	10.61104	58°30.12770′	10°36.66250′
5.5	58.47972	10.63392	58°28.78320′	10°38.03540′

Område 2(8): BRATTEN 6.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
6.1	58.45450	10.49373	58°27.26970′	10°29.62370′
6.2	58.46727	10.47881	58°28.03640′	10°28.72850′
6.3	58.48976	10.46582	58°29.38550′	10°27.94900′
6.4	58.49126	10.47395	58°29.47550′	10°28.43730′
6.5	58.47369	10.50004	58°28.42150′	10°30.00260′
6.6	58.45435	10.49995	58°27.26080′	10°29.99710′

Område 2(9): BRATTEN 7 A.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
7A.1	58.42132	10.53168	58°25.27900′	10°31.90080′
7A.2	58.41075	10.51853	58°24.64520′	10°31.11190′
7A.3	58.41982	10.50999	58°25.18910′	10°30.59960′
7A.4	58.44487	10.51291	58°26.69240′	10°30.77450′
7A.5	58.45257	10.52057	58°27.15410′	10°31.23410′
7A.6	58.44918	10.52936	58°26.95050′	10°31.76140′
7A.7	58.42423	10.52271	58°25.45370′	10°31.36260′

Område 2(10): BRATTEN 7 B.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
7B.1	58.38556	10.51815	58°23.13340′	10°31.08930′
7B.2	58.39907	10.50486	58°23.94410′	10°30.29150′
7B.3	58.41075	10.51853	58°24.64520′	10°31.11190′
7B.4	58.42132	10.53168	58°25.27900′	10°31.90080′
7B.5	58.41613	10.54764	58°24.96810′	10°32.85830′
7B.6	58.38776	10.53394	58°23.26560′	10°32.03650′

Område 2(11): BRATTEN 7C.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
7C.1	58.32839	10.44780	58°19.70320′	10°26.86790′
7C.2	58.33196	10.43976	58°19.91750′	10°26.38560′
7C.3	58.34390	10.44579	58°20.63390′	10°26.74760′
7C.4	58.36412	10.46309	58°21.84690′	10°27.78530′
7C.5	58.39907	10.50486	58°23.94410′	10°30.29150′
7C.6	58.38556	10.51815	58°23.13340′	10°31.08930′
7C.7	58.38172	10.50243	58°22.90310′	10°30.14580′
7C.8	58.34934	10.46503	58°20.96020′	10°27.90180′
7C.9	58.33436	10.45233	58°20.06130′	10°27.13950′

Område 2(12): BRATTEN 7D.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
7D.1	58.32839	10.44780	58°19.70320′	10°26.86790′
7D.2	58.30802	10.43235	58°18.48120′	10°25.94100′
7D.3	58.31273	10.42636	58°18.76400′	10°25.58170′
7D.4	58.32300	10.43560	58°19.38030′	10°26.13580′
7D.5	58.33196	10.43976	58°19.91750′	10°26.38560′

Område 2(13): BRATTEN 7E.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
7E.1	58.30802	10.43235	58°18.48120′	10°25.94100′
7E.2	58.30260	10.42276	58°18.15610′	10°25.36540′
7E.3	58.30642	10.41908	58°18.38510′	10°25.14470′
7E.4	58.31273	10.42636	58°18.76400′	10°25.58170′

Område 2(14): BRATTEN 8.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
8.1	58.35013	10.56697	58°21.00780′	10°34.01820′
8.2	58.35000	10.54678	58°21.00000′	10°32.80660′
8.3	58.36596	10.54941	58°21.95780′	10°32.96480′
8.4	58.36329	10.56736	58°21.79740′	10°34.04160′

Område 2(15): BRATTEN 9A.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
9A.1	58.28254	10.48633	58°16.95260′	10°29.17970′
9A.2	58.28185	10.46037	58°16.91100′	10°27.62230′
9A.3	58.32814	10.47828	58°19.68840′	10°28.69670′
9A.4	58.32314	10.49764	58°19.38860′	10°29.85840′

Område 2(16): BRATTEN 9B.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
9B.1	58.28254	10.49986	58°16.95260′	10°29.99170′
9B.2	58.30184	10.50257	58°18.11030′	10°30.15410′
9B.3	58.30128	10.51117	58°18.07690′	10°30.67040′
9B.4	58.28560	10.51374	58°17.13590′	10°30.82450′

Område 2(17): BRATTEN 10.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
10.1	58.40548	10.47122	58°24.32870′	10°28.27330′
10.2	58.39710	10.45111	58°23.82620′	10°27.06670′
10.3	58.41923	10.45140	58°25.15390′	10°27.08390′
10.4	58.43279	10.45575	58°25.96770′	10°27.34510′
10.5	58.41816	10.46972	58°25.08960′	10°28.18310′

Område 2(18): BRATTEN 11.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
11.1	58.44546	10.48585	58°26.72760′	10°29.15080′
11.2	58.43201	10.48224	58°25.92060′	10°28.93410′
11.3	58.44293	10.46981	58°26.57590′	10°28.18890′
11.4	58.46009	10.46709	58°27.60540′	10°28.02550′

Område 2(19): BRATTEN 12.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
12.1	58.31923	10.39146	58°19.15400′	10°23.48740′
12.2	58.33421	10.41007	58°20.05280′	10°24.60400′
12.3	58.32229	10.41228	58°19.33750′	10°24.73680′
12.4	58.30894	10.39258	58°18.53660′	10°23.55460′

Område 2(20): BRATTEN 13.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
13.1	58.53667	10.41500	58°32.20000′	10°24.90020′
13.2	58.55302	10.40684	58°33.18120′	10°24.41050′
13.3	58.55827	10.41840	58°33.49610′	10°25.10420′
13.4	58.54551	10.42903	58°32.73030′	10°25.74190′

Område 2(21): BRATTEN 14.

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
14.1	58.26667	10.02858	58°16.00000′	10°1.71510′
14.2	58.51269	10.14490	58°30.76120′	10°8.69400′
14.3	58.53608	10.18669	58°32.16510′	10°11.20140′
14.4	58.46886	10.23659	58°28.13140′	10°14.19520′
14.5	58.31137	10.26041	58°18.68210′	10°15.62490′
14.6	58.26667	10.16996	58°16.00000′	10°10.19740′

Område 2(22): Livsmiljö nr 169, Natura 2000-område nr 193 (EU-kod: DK00VA250) Store Middelgrund bubbelrevszon

Punkt	Latitud N	Longitud E
B-2	56°33.544′	12°6.298′
B-2	56°33.409′	12°5.528′
B-2	56°33.335′	12°5.519′
B-2	56°33.265′	12°5.575′
B-2	56°33.383′	12°6.519′
B-2	56°33.476′	12°5.629′
B-2	56°33.544′	12°6.298′
B-2	56°33.517′	12°6.446′
B-2	56°33.443′	12°6.52′
B-2	56°33.331′	12°6.476′
B-2	56°33.292′	12°6.396′
B-2	56°33.224′	12°5.717′

Område 2(23): Livsmiljö nr 09, Natura 2000-område nr 09 (EU-kod: DK00FX010) Strandenge på Læsø og havet syd herfor bubbelrevszon

Punkt	Latitud N	Longitud E
B-2	57°15.542′	10°45.194′
B-2	57°15.604′	10°45.344′
B-2	57°15.614′	10°45.557′
B-2	57°15.446′	10°45.761′
B-2	57°15.124′	10°45.67′
B-2	57°15.04′	10°45.438′
B-2	57°15.139′	10°45.208′
B-2	57°15.542′	10°45.194′
B-3	57°13.714′	10°46.124′
B-3	57°13.788′	10°46.399′
B-3	57°13.53′	10°46.837′
B-3	57°13.421′	10°46.821′
B-3	57°13.233′	10°46.369′
B-3	57°13.225′	10°46.199′
B-3	57°13.305′	10°46.023′
B-3	57°13.714′	10°46.124′
B-4	57°13.175′	10°46.559′
B-4	57°13.298′	10°46.613′
B-4	57°13.37′	10°46.818′
B-4	57°13.286′	10°47.075′
B-4	57°13.115′	10°47.045′
B-4	57°13.069′	10°46.751′
B-5	57°15.382′	10°51.675′
B-5	57°15.132′	10°52.02′
B-5	57°15.382′	10°51.675′
B-5	57°15.401′	10°51.986′
B-5	57°15.271′	10°52.139′
B-5	57°15.13′	10°51.715′
B-5	57°15.246′	10°51.612′
B-6	57°15.146′	10°51.413′
B-6	57°15.265′	10°51.276′
B-6	57°15.276′	10°50.991′
B-6	57°15.007′	10°51.29′
B-6	57°15.276′	10°50.991′
B-6	57°15.123′	10°50.862′
B-6	57°15.011′	10°51.016′
B-9	57°7.285′	11°8.669′
B-9	57°7.256′	11°9.263′
B-9	57°6.929′	11°9.478′
B-9	57°6.675′	11°9.137′
B-9	57°6.707′	11°8.498′
B-9	57°7.285′	11°8.669′
B-9	57°7.046′	11°8.343′
B-12	57°2.207′	10°57.537′
B-12	57°2.081′	10°57.168′
B-12	57°1.881′	10°57.05′
B-12	57°1.799′	10°57.111′
B-12	57°1.656′	10°57.457′
B-12	57°1.649′	10°57.5′
B-12	57°1.889′	10°58.494′
B-12	57°1.752′	10°58.311′
B-12	57°1.633′	10°57.929′
B-12	57°2.207′	10°57.537′
B-12	57°2.244′	10°58.141′
B-12	57°2.201′	10°58.248′
B-12	57°1.972′	10°58.528′
B-13	57°7.65′	11°2.894′
B-13	57°7.501′	11°3.03′
B-13	57°7.409′	11°3.539′
B-13	57°7.453′	11°3.718′
B-13	57°7.707′	11°3.935′
B-13	57°7.838′	11°3.837′
B-13	57°7.93′	11°3.614′
B-13	57°7.941′	11°3.373′
B-13	57°7.942′	11°3.31′
B-13	57°7.877′	11°3.093′
B-13	57°7.872′	11°3.077′
B-13	57°7.409′	11°3.258′
B-13	57°7.549′	11°3.894′
B-13	57°7.872′	11°3.077′
B-13	57°7.783′	11°2.965′
B-14	57°9.651′	11°16.75′
B-14	57°9.202′	11°17.358′
B-14	57°9.528′	11°16.459′
B-14	57°9.348′	11°16.415′
B-14	57°9.528′	11°16.459′
B-14	57°9.649′	11°17.006′
B-14	57°9.434′	11°17.472′
B-14	57°9.615′	11°17.231′
B-14	57°9.182′	11°16.531′
B-14	57°9.094′	11°16.95′
B-15	57°7.089′	11°17.532′
B-15	57°7.014′	11°17.903′
B-15	57°6.837′	11°18.035′
B-15	57°6.683′	11°17.999′
B-15	57°6.522′	11°17.479′
B-15	57°6.605′	11°17.172′
B-15	57°6.698′	11°17.063′
B-15	57°6.778′	11°17.027′
B-15	57°6.793′	11°17.021′
B-15	57°6.905′	11°17.047′
B-15	57°7.033′	11°17.211′
B-15	57°6.57′	11°17.784′

Område 2(24): Livsmiljö nr 20, Natura 2000-område nr 20 (EU-kod: DK00FX257) Havet omkring Nordre Rønner bubbelrevszon

Punkt	Latitud N	Longitud E
B-3	57°26.016′	10°59.043′
B-3	57°25.683′	10°58.337′
B-3	57°25.906′	10°58.09′
B-3	57°26.191′	10°58.652′
B-4	57°26.23′	10°59.318′
B-4	57°26.357′	10°59.266′
B-4	57°26.375′	10°58.909′
B-4	57°26.097′	10°59.228′
B-4	57°26.375′	10°58.909′
B-4	57°26.225′	10°58.796′
B-4	57°26.113′	10°58.93′
B-5	57°25.681′	10°58.575′
B-5	57°25.545′	10°58.468′
B-5	57°25.39′	10°58.583′
B-5	57°25.364′	10°58.894′
B-5	57°25.515′	10°59.05′
B-5	57°25.659′	10°58.968′
B-5	57°25.681′	10°58.575′
B-6	57°25.441′	10°57.453′
B-6	57°25.608′	10°57.415′
B-6	57°25.688′	10°57.605′
B-6	57°25.523′	10°57.957′
B-6	57°25.408′	10°57.813′
B-6	57°25.608′	10°57.415′
B-6	57°25.663′	10°57.895′
B-10	57°24.973′	10°53.21′
B-10	57°24.54′	10°53.719′
B-10	57°24.973′	10°53.21′
B-10	57°24.988′	10°53.482′
B-10	57°24.733′	10°54.043′
B-10	57°24.581′	10°53.99′
B-10	57°24.804′	10°53.132′
B-11	57°25.064′	10°54.588′
B-11	57°24.852′	10°54.493′
B-11	57°24.781′	10°54.874′
B-11	57°24.924′	10°55.053′
B-11	57°25.068′	10°54.936′
B-11	57°25.064′	10°54.588′
B-12	57°24.739′	10°58.133′
B-12	57°24.878′	10°58.216′
B-12	57°24.992′	10°57.798′
B-12	57°24.996′	10°58.095′
B-12	57°24.85′	10°57.68′
B-12	57°24.732′	10°57.833′
B-13	57°23.058′	10°56.857′
B-13	57°23.205′	10°56.485′
B-13	57°22.944′	10°56.445′
B-13	57°23.205′	10°56.485′
B-13	57°23.089′	10°56.289′
B-13	57°22.94′	10°56.712′
B-13	57°23.197′	10°56.754′
B-14	57°23.821′	10°56.317′
B-14	57°23.538′	10°56.582′
B-14	57°23.821′	10°56.317′
B-14	57°23.59′	10°56.302′
B-14	57°23.694′	10°56.23′
B-14	57°23.675′	10°56.756′
B-14	57°23.828′	10°56.661′
B-15	57°23.393′	10°51.3′
B-15	57°23.455′	10°51.039′
B-15	57°23.561′	10°50.998′
B-15	57°23.684′	10°51.09′
B-15	57°23.514′	10°51.538′
B-15	57°23.677′	10°51.428′
B-16	57°22.969′	10°49.591′
B-16	57°22.921′	10°49.501′
B-16	57°22.816′	10°49.487′
B-16	57°22.735′	10°49.619′
B-16	57°22.722′	10°49.734′
B-16	57°22.761′	10°49.938′
B-16	57°22.919′	10°49.988′
B-16	57°22.971′	10°49.841′
B-16	57°22.993′	10°49.718′
B-16	57°22.866′	10°49.475′
B-16	57°22.768′	10°49.538′
B-16	57°22.993′	10°49.718′
B-20	57°26.397′	10°56.392′
B-20	57°26.404′	10°56.415′
B-20	57°26.413′	10°56.446′
B-20	57°26.618′	10°57.292′
B-20	57°26.555′	10°57.383′
B-20	57°26.344′	10°56.29′
B-20	57°26.379′	10°56.352′
B-20	57°26.184′	10°56.277′
B-20	57°26.582′	10°56.907′
B-20	57°26.085′	10°57.231′
B-20	57°26.413′	10°56.446′
B-20	57°26.645′	10°57.215′
B-20	57°26.652′	10°57.129′
B-20	57°26.648′	10°57.08′
B-20	57°26.64′	10°57.025′
B-20	57°26.621′	10°56.973′
B-20	57°26.422′	10°56.555′
B-20	57°26.355′	10°56.912′
B-20	57°26.527′	10°56.881′
B-20	57°26.418′	10°56.49′
B-20	57°26.388′	10°56.369′
B-21	57°23.075′	11°2.044′
B-21	57°23.243′	11°1.61′
B-21	57°23.295′	11°1.816′
B-21	57°23.298′	11°1.827′
B-21	57°23.293′	11°1.849′
B-21	57°23.256′	11°2.034′
B-21	57°23.163′	11°2.085′
B-21	57°23.023′	11°1.885′
B-21	57°23.037′	11°1.684′
B-21	57°23.132′	11°1.592′
B-21	57°23.243′	11°1.61′
B-22	57°25.491′	11°0.852′
B-22	57°25.562′	11°1.005′
B-22	57°25.564′	11°1.008′
B-22	57°25.541′	11°1.188′
B-22	57°25.298′	11°1.417′
B-22	57°25.54′	11°1.198′
B-22	57°25.232′	11°1.019′
B-22	57°25.383′	11°0.818′
B-22	57°25.424′	11°1.389′
B-22	57°25.202′	11°1.239′
B-23	57°25.302′	11°0.479′
B-23	57°25.254′	11°0.698′
B-23	57°25.165′	11°0.746′
B-23	57°24.837′	10°59.992′
B-23	57°25.302′	11°0.479′
B-23	57°25.241′	11°0.31′
B-23	57°25.223′	11°0.27′
B-23	57°25.004′	10°59.935′
B-23	57°24.927′	10°59.909′
B-23	57°24.813′	11°0.153′
B-23	57°24.837′	11°0.331′
B-23	57°25.008′	11°0.467′
B-23	57°25.075′	11°0.729′

”

BILAGA III

”BILAGA III

Koordinater för det marina skyddsområdet Bratten

Punkt	Latitud N	Longitud E	Latitud N	Longitud E
1 NV	58.58333	10.27120	58°35.00000′	10°16.27200′
2 NO	58.58333	10.70000	58°35.00000′	10°42.00000′
3 SO	58.26667	10.70000	58°16.00000′	10°42.00000′
4 SV	58.26667	10.02860	58°16.00000′	10°1.71600′
5 V	58.5127	10.14490	58°30.76200′	10°8.69400′

”

4.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 171/30

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/1181

av den 2 mars 2017

om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/117 om bevarandeåtgärder för fisket för att skydda Östersjöns marina miljö och om upphävande av delegerad förordning (EU) 2015/1778

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

av följande skäl:

(1)

(2)

Enligt artikel 6 i direktiv 92/43/EEG ska medlemsstaterna för de särskilda bevarandeområdena vidta nödvändiga åtgärder för bevarande som motsvarar de ekologiska behoven hos de livsmiljötyper och arter som finns i områdena och som anges i bilagorna till det direktivet. Det föreskrivs också att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder i de särskilda bevarandeområdena för att förhindra försämring av livsmiljöerna och habitaten för arterna samt allvarlig störning av de arter för vilka områdena har utsetts.

(3)

Enligt artikel 13.4 i direktiv 2008/56/EG ska medlemsstaterna anta åtgärdsprogram som ska omfatta geografiska skyddsåtgärder för att bidra till att skapa sammanhängande och representativa nätverk med marina skyddsområden som har tillräcklig mångfald i ekosystemen, exempelvis särskilda bevarandeområden i enlighet med habitatdirektivet, särskilda skyddsområden i enlighet med fågeldirektivet (4) och marina skyddsområden som erkänts av gemenskapen eller berörda medlemsstater inom ramen för internationella eller regionala avtal som de är parter i.

(4)

(5)	Den 5 september 2016 antog kommissionen delegerad förordning (EU) 2017/117 (5) om bevarandeåtgärder för fisket för att skydda Östersjöns marina miljö och om upphävande av kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1778 (6).

(6)

I enlighet med artikel 11.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 lämnade Danmark relevant information om vissa ytterligare åtgärder som krävs till kommissionen och de medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse, inbegripet skäl för åtgärderna, vetenskapliga rön som stöder dem och närmare information om hur de ska genomföras och verkställas i praktiken.

(7)

Den 30 november 2016 lämnade Danmark, Sverige, Tyskland och Polen till kommissionen en gemensam rekommendation om bevarandeåtgärder för fisket i syfte att skydda revstrukturer i tre ytterligare danska Natura 2000-områden i Östersjön. Den rekommendationen lämnades in efter samråd med regionala rådgivande nämnden för Östersjön.

(8)	De rekommenderade åtgärderna omfattar förbud mot fiskeverksamhet med mobila bottenkontaktredskap i revområden (inom livsmiljötyp 1170) och de omgivande buffertzonerna.

(9)

(10)

Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) (7) angav i sitt vetenskapliga yttrande av den 6 december 2016 att de föreslagna bevarandemålen inom de särskilda områden som det hänvisas till i den gemensamma rekommendationen inte kan uppnås till fullo utan lämpliga åtgärder för att förhindra fiskeverksamhet i områdena.

(11)

(12)

Danmark lämnade detaljerad information om de åtgärder som säkerställer övervakning och kontroll med hänsyn till den nuvarande fiskenivån i dessa områden. Dessa kontrollåtgärder omfattar fiskeriinspektioner till sjöss och ständig övervakning från Danmarks centrum för fiskerikontroll via det riskbaserade ledningssystemet. Det automatiska identifieringssystemet används också för att komplettera VMS-data.

(13)

Det är viktigt att säkerställa bedömningen av de åtgärder som införs genom denna förordning, särskilt när det gäller kontroll av efterlevnaden av fiskeförbuden. Därför bör Danmark göra en ytterligare bedömning för att säkerställa efterlevnaden av fiskeförbuden senast 18 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.

(14)	Delegerad förordning (EU) 2017/117 bör ändras i enlighet med detta.

(15)	De bevarandeåtgärder för fisket som fastställs i denna förordning påverkar inte tillämpningen av några andra befintliga eller framtida förvaltningsåtgärder som syftar till bevarande av de berörda områdena, inklusive bevarandeåtgärder för fisket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av delegerad förordning (EU) 2017/117

Delegerad förordning (EU) 2017/117 ska ändras på följande sätt:

1.	I artikel 2 ska led c utgå.

Artikel 5 ska ersättas med följande:

”Artikel 5

Översyn

1. Senast den 30 juni 2017 ska Danmark, Tyskland och Sverige bedöma genomförandet av de åtgärder som fastställs i artiklarna 3 och 4 i områdena 1–7, enligt definitionen i bilagan.

2. Senast den 31 juli 2017 ska Danmark, Tyskland och Sverige lämna in en sammanfattande rapport till kommissionen om den bedömning som avses i punkt 1.

3. Senast den 31 oktober 2018 ska Danmark, Sverige, Tyskland och Polen bedöma genomförandet av de åtgärder som fastställs i artiklarna 3 och 4 i områdena 8, 9 och 10, enligt definitionen i bilagan.

4. Senast den 30 november 2018 ska Danmark, Sverige, Tyskland och Polen lämna in en sammanfattande rapport till kommissionen om den bedömning som avses i punkt 3.”

3.	Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 2 mars 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 354, 28.12.2013, s. 22.

(2) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

(5) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/117 av den 5 september 2016 om bevarandeåtgärder för fisket för att skydda Östersjöns marina miljö och om upphävande av delegerad förordning (EU) 2015/1778 (EUT L 19, 25.1.2017, s. 1).

(6) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1778 av den 25 juni 2015 om bevarandeåtgärder i syfte att skydda reven i vatten under Danmarks överhöghet i Östersjön och Kattegatt (EUT L 259, 6.10.2015, s. 5).

(7) 2016-12_STECF 16-24 – JR for Natura 2000 sites under CFP art.11_JRCxxx.pdf

BILAGA

”BILAGA

Områden med begränsat tillträde: Koordinater för stenrevsskyddszoner

Område 1: Livsmiljö nr 205, Natura 2000-område nr 205 (EU-kod: DK00VA304) Munkegrund

Punkt	Latitud N	Longitud E
1S	55°57.190′	10°51.690′
2S	55°57.465′	10°51.403′
3S	55°57.790′	10°51.477′
4S	55°57.976′	10°52.408′
5S	55°57.985′	10°54.231′
6S	55°58.092′	10°54.315′
7S	55°58.092′	10°57.432′
8S	55°57.920′	10°57.864′
9S	55°57.526′	10°57.861′
10S	55°56.895′	10°57.241′
11S	55°57.113′	10°53.418′
12S	55°57.050′	10°53.297′
13S	55°57.100′	10°52.721′
14S	55°57.275′	10°52.662′
15S	55°57.296′	10°52.435′
16S	55°57.399	10°52.244′
17S	55°57.417′	10°52.116′
18S	55°57.251′	10°52.121′
19S	55°57.170′	10°51.919′
20S	55°57.190′	10°51.690′

Område 2: Livsmiljö nr 174, Natura 2000-område nr 198 (EU-kod: DK00VA255) Hatterbarn

Punkt	Latitud N	Longitud E
1S	55°51.942′	10°49.294′
2S	55°52.186′	10°49.309′
3S	55°52.655′	10°49.509′
4S	55°52.676′	10°49.407′
5S	55°52.892′	10°49.269′
6S	55°52.974′	10°49.388′
7S	55°53.273′	10°49.620′
8S	55°53.492′	10°50.201′
9S	55°53.451′	10°50.956′
10S	55°53.576′	10°51.139′
11S	55°53.611′	10°51.737′
12S	55°53.481′	10°52.182′
13S	55°53.311′	10°52.458′
14S	55°53.013′	10°52.634′
15S	55°52.898′	10°52.622′
16S	55°52.778′	10°52.335′
17S	55°52.685′	10°52.539′
18S	55°52.605′	10°52.593′
19S	55°52.470′	10°52.586′
20S	55°52.373′	10°52.724′
21S	55°52.286′	10°52.733′
22S	55°52.129′	10°52.572′
23S	55°52.101′	10°52.360′
24S	55°52.191′	10°52.169′
25S	55°51.916′	10°51.824′
26S	55°51.881′	10°51.648′
27S	55°51.970′	10°51.316′
28S	55°51.976′	10°51.064′
29S	55°52.325′	10°50.609′
30S	55°52.647′	10°50.687′
31S	55°52.665′	10°50.519′
32S	55°52.091′	10°50.101′
33S	55°51.879′	10°50.104′
34S	55°51.810′	10°49.853′
35S	55°51.790′	10°49.482′
36S	55°51.942′	10°49.294′

Område 3: Livsmiljö nr 172, Natura 2000-område nr 196 (EU-kod: DK00VA253) Ryggen

Punkt	Latitud N	Longitud E
1S	55°37.974′	10°44.258′
2S	55°37.942′	10°45.181′
3S	55°37.737′	10°45.462′
4S	55°37.147′	10°44.956′
5S	55°36.985′	10°45.019′
6S	55°36.828′	10°44.681′
7S	55°36.521′	10°44.658′
8S	55°36.527′	10°43.575′
9S	55°37.163′	10°43.663′
10S	55°37.334′	10°43.889′
11S	55°37.974′	10°44.258′

Område 4: Livsmiljö nr 175, Natura 2000-område nr 199 (EU-kod: DK00VA256) Broen

Punkt	Latitud N	Longitud E
1S	55°11.953′	11°0.089′
2S	55°12.194′	11°0.717′
3S	55°12.316′	11°0.782′
4S	55°12.570′	11°1.739′
5S	55°12.743′	11°1.917′
6S	55°12.911′	11°2.291′
7S	55°12.748′	11°2.851′
8S	55°12.487′	11°3.188′
9S	55°12.291′	11°3.088′
10S	55°12.274′	11°3.108′
11S	55°12.336′	11°3.441′
12S	55°12.023′	11°3.705′
13S	55°11.751′	11°2.984′
14S	55°11.513′	11°2.659′
15S	55°11.390′	11°2.269′
16S	55°11.375′	11°2.072′
17S	55°11.172′	11°1.714′
18S	55°11.069′	11°0.935′
19S	55°11.099′	11°0.764′
20S	55°11.256′	11°0.588′
21S	55°11.337′	11°0.483′
22S	55°11.582′	11°0.251′
23S	55°11.603′	11°0.254′
24S	55°11.841′	11°0.033′
25S	55°11.953′	11°0.089′

Område 5: Livsmiljö nr 210, Natura 2000-område nr 189 (EU-kod: DK007X079) Ertholmene

Punkt	Latitud N	Longitud E
1S	55°19.496′	15°9.290′
2S	55°20.441′	15°9.931′
3S	55°20.490′	15°10.135′
4S	55°20.284′	15°10.690′
5S	55°20.216′	15°10.690′
6S	55°20.004′	15°11.187′
7S	55°19.866′	15°11.185′
8S	55°19.596′	15°11.730′
9S	55°19.820′	15°12.157′
10S	55°19.638′	15°12.539′
11S	55°19.131′	15°12.678′
12S	55°18.804′	15°11.892′
13S	55°18.847′	15°10.967′
14S	55°19.445′	15°9.885′
15S	55°19.387′	15°9.717′
16S	55°19.496′	15°9.290′

Område 6: Livsmiljö nr 209, Natura 2000-område nr 209 (EU-kod: DK00VA308) Davids Banke

Punkt	Latitud N	Longitud E
1S	55°20.167′	14°41.386′
2S	55°20.354′	14°40.754′
3S	55°21.180′	14°39.936′
4S	55°22.000′	14°39.864′
5S	55°22.331′	14°39.741′
6S	55°22.449′	14°39.579′
7S	55°23.150′	14°39.572′
8S	55°23.299′	14°39.890′
9S	55°23.287′	14°40.793′
10S	55°23.011′	14°41.201′
11S	55°22.744′	14°41.206′
12S	55°22.738′	14°41.775′
13S	55°22.628′	14°42.111′
14S	55°22.203′	14°42.439′
15S	55°22.050′	14°42.316′
16S	55°21.981′	14°41.605′
17S	55°21.050′	14°41.818′
18S	55°20.301′	14°41.676′
19S	55°20.167′	14°41.386′

Område 7: Livsmiljö nr 212, Natura 2000-område nr 212 (EU-kod: DK00VA310) Bakkebrædt & Bakkegrund

Punkt	Latitud N	Longitud E
1S	54°57.955′	14°44.869′
2S	54°58.651′	14°41.755′
3S	54°59.234′	14°41.844′
4S	54°59.458′	14°43.025′
5S	54°59.124′	14°44.441′
6S	54°59.034′	14°44.429′
7S	54°58.781′	14°45.240′
8S	54°58.298′	14°45.479′
9S	54°58.134′	14°45.406′
10S	54°57.955′	14°44.869′

Område 8: Livsmiljö nr 261, Natura 2000-område nr 252 (EU-kod: DK00VA261) Adler Grund og Rønne Banke

Punkt	Latitud N	Longitud E
1	54°50.2′	14°22.77′
1	54°49.91′	14°22.5′
1	54°49.461′	14°21.831′
1	54°49.673′	14°21.203′
1	54°49.637′	14°21.172′
1	54°49.229′	14°21.434′
1	54°49.075′	14°21.385′
1	54°48.736′	14°21.821′
1	54°48.324′	14°21.197′
1	54°48.321′	14°19.268′
1	54°48.368′	14°17.09′
1	54°48.233′	14°16.306′
1	54°48.262′	14°14.382′
1	54°47.997′	14°12.93′
1	54°48.802′	14°9.888′
1	54°58.281′	14°36.49′
1	54°56.959′	14°34.793′
1	54°56.816′	14°35.056′
1	54°50.283′	14°26.605′
1	54°50.368′	14°25.991′
1	54°50.479′	14°25.724′
1	54°50.586′	14°25.711′
1	54°50.655′	14°25.222′
1	54°50.573′	14°25.081′
1	54°50.599′	14°24.788′
1	54°50.704′	14°24.373′
1	54°50.553′	14°24.025′
1	54°50.576′	14°23.71′
1	54°50.735′	14°23.591′
1	54°50.778′	14°23.43′
1	54°50.898′	14°23.263′
1	54°51.248′	14°22.848′
1	54°51.607′	14°23.248′
1	54°51.733′	14°22.857′
1	54°51.174′	14°22.625′
1	54°50.784′	14°22.19′
1	54°50.561′	14°22.625′
1	54°51.407′	14°22.412′
1	54°54.127′	14°21.359′
1	54°48.802′	14°9.888′
1	54°50.52′	14°12.125′
1	54°49.028′	14°13.925′
1	54°50.832′	14°16.266′
1	54°50.608′	14°16.808′
1	54°59.354′	14°31.369′
1	54°54.3′	14°22.661′
1	54°53.976′	14°23.554′
1	54°55.143′	14°25.105′
1	54°55.013′	14°26.378′
1	54°55.131′	14°26.576′
1	54°55.316′	14°28.098′
1	54°48.623′	14°10.252′
1	54°56.264′	14°28.778′
1	54°57.603′	14°30.03′
1	54°58.146′	14°28.954′
1	54°59.569′	14°30.82′
1	54°59.918′	14°32.115′
1	55°0.553′	14°30.644′
1	54°59.771′	14°29.605′
1	55°0.053′	14°29.042′
1	55°0.334′	14°29.386′
1	55°0.578′	14°28.837′
1	55°0.968′	14°29.355′
1	55°0.734′	14°29.839′
1	55°1.266′	14°30.639′
1	55°1.34′	14°31.374′
1	55°0.065′	14°33.739′
1	54°59.72′	14°33.79′
1	54°59.485′	14°34.193′
1	54°59.594′	14°35.129′
1	54°58.875′	14°36.417′
2	54°56.989′	14°20.483′
2	54°56.775′	14°21.031′
2	54°55.97′	14°20.005′
2	54°55.208′	14°19.918′
2	54°54.614′	14°19.139′
2	54°54.842′	14°18.629′
2	54°55.423′	14°19.358′
2	54°56.232′	14°19.534′
2	54°56.989′	14°20.483′
3	54°59.065′	14°26.817′
3	54°57.764′	14°25.132′
3	54°57.984′	14°24.458′
3	54°57.971′	14°23.479′
3	54°57.233′	14°22.515′
3	54°57.285′	14°22.001′
3	54°57.922′	14°21.922′
3	54°58.045′	14°21.993′
3	54°58.098′	14°22.314′
3	54°57.983′	14°22.684′
3	54°58.736′	14°23.659′
3	54°58.606′	14°24.422′
3	54°58.706′	14°24.611′
3	54°58.485′	14°25.145′
3	54°59.305′	14°26.211′
3	54°59.065′	14°26.817′

Område 9: Livsmiljö nr 100, Natura 2000-område nr 116 (EU-kod: DK008X190) Centrale Storebælt og Vresen

Punkt	Latitud N	Longitud E
1	55°25.438′	11°1.989′
1	55°25.601′	11°3.28′
1	55°24.903′	11°3.559′
1	55°24.649′	11°2.88′
1	55°24.439′	11°2.217′
1	55°25.119′	11°1.706′
1	55°25.438′	11°1.989′
1	55°24.619′	11°1.854′
2	55°25.419′	11°5.434′
2	55°25.184′	11°5.534′
2	55°24.902′	11°5.54′
2	55°24.783′	11°5.26′
2	55°24.819′	11°5.086′
2	55°24.67′	11°4.593′
2	55°24.659′	11°4.042′
2	55°24.939′	11°3.703′
2	55°25.256′	11°4.045′
2	55°25.252′	11°4.428′
2	55°25.625′	11°4.901′
2	55°25.625′	11°4.901′
3	55°23.089′	11°0.437′
3	55°23.314′	11°0.64′
3	55°23.276′	11°1.024′
3	55°22.98′	11°1.046′
3	55°22.965′	11°0.658′
3	55°23.257′	11°0.451′
3	55°23.314′	11°0.64′
4	55°22.624′	11°0.355′
4	55°22.359′	11°0.259′
4	55°22.176′	10°59.661′
4	55°22.279′	10°59.321′
4	55°22.479′	10°59.184′
4	55°22.78′	10°59.978′
4	55°22.479′	10°59.184′
5	55°22.187′	11°6.828′
5	55°23.241′	11°5.892′
5	55°23.232′	11°6.815′
5	55°22.211′	11°6.834′
5	55°22.792′	11°6.766′
5	55°22.499′	11°7.033′
5	55°22.154′	11°6.932′
5	55°22.139′	11°6.882′
5	55°22.162′	11°6.84′
5	55°22.232′	11°6.814′
5	55°22.227′	11°6.789′
5	55°22.195′	11°6.762′
5	55°22.107′	11°6.651′
5	55°22.049′	11°6.583′
5	55°21.901′	11°6.091′
5	55°21.759′	11°5.742′
5	55°21.822′	11°4.958′
5	55°21.98′	11°4.822′
5	55°22.383′	11°5.326′
5	55°22.671′	11°5.463′
5	55°22.87′	11°5.831′
5	55°23.241′	11°5.892′
6	55°23.116′	11°4.313′
6	55°23.116′	11°5.023′
6	55°22.97′	11°5.376′
6	55°22.783′	11°5.465′
6	55°22.4′	11°5.251′
6	55°22.211′	11°4.987′
6	55°22.085′	11°4.631′
6	55°21.815′	11°3.811′
6	55°21.865′	11°3.393′
6	55°21.955′	11°3.286′
6	55°22.125′	11°3.286′
6	55°22.426′	11°3.522′
6	55°22.771′	11°3.846′
6	55°23.116′	11°4.313′
6	55°22.56′	11°5.372′
7	55°20.632′	11°6.389′
7	55°20.646′	11°6.342′
7	55°20.638′	11°6.342′
7	55°20.616′	11°6.469′
7	55°20.514′	11°6.85′
7	55°20.61′	11°6.83′
7	55°20.627′	11°6.794′
7	55°20.613′	11°6.506′
7	55°20.682′	11°6.403′
7	55°20.525′	11°6.027′
7	55°20.225′	11°5.564′
7	55°20.103′	11°5.659′
7	55°20.028′	11°5.906′
7	55°20.223′	11°6.516′
7	55°20.682′	11°6.403′
7	55°20.68′	11°6.641′
7	55°20.651′	11°6.771′
7	55°20.633′	11°6.767′
7	55°20.62′	11°6.51′
7	55°20.336′	11°5.695′
7	55°20.635′	11°6.49′
7	55°20.639′	11°6.446′
7	55°20.63′	11°6.436′
7	55°20.647′	11°6.362′
8	55°21.056′	10°56.562′
8	55°21.92′	10°59.68′
8	55°22.028′	10°59.909′
8	55°22.219′	11°0.087′
8	55°20.379′	10°58.507′
8	55°20.421′	10°58.837′
8	55°20.49′	10°59.106′
8	55°20.537′	10°59.268′
8	55°20.506′	10°59.374′
8	55°20.444′	10°59.385′
8	55°20.72′	11°0.843′
8	55°20.951′	11°1.385′
8	55°21.374′	11°1.777′
8	55°22.182′	11°2.048′
8	55°22.637′	11°1.948′
8	55°22.807′	11°1.442′
8	55°22.535′	11°0.65′
8	55°22.219′	11°0.087′
8	55°19.712′	10°59.605′
8	55°20.707′	10°55.772′
8	55°20.044′	10°55.351′
8	55°19.074′	10°55.587′
8	55°19.01′	10°55.724′
8	55°18.926′	10°57.284′
8	55°18.978′	10°59.081′
8	55°20.044′	10°59.317′
8	55°19.963′	10°59.031′
8	55°19.878′	10°58.604′
8	55°19.765′	10°58.204′
8	55°19.669′	10°57.572′
8	55°19.673′	10°57.297′
8	55°19.475′	10°56.801′
8	55°19.53′	10°56.681′
8	55°19.683′	10°57.012′
8	55°19.784′	10°57.181′
8	55°19.882′	10°57.508′
8	55°20.129′	10°57.805′
8	55°20.382′	10°58.341′
10	55°19.539′	11°7.846′
10	55°19.464′	11°8.143′
10	55°19.348′	11°8.54′
10	55°19.237′	11°8.9′
10	55°19.249′	11°8.982′
10	55°19.134′	11°9.283′
10	55°19.063′	11°9.396′
10	55°18.886′	11°9.591′
10	55°18.843′	11°9.67′
10	55°18.724′	11°9.841′
10	55°17.958′	11°8.211′
10	55°17.881′	11°8.862′
10	55°17.714′	11°9.281′
10	55°17.648′	11°9.861′
10	55°17.477′	11°10.315′
10	55°17.239′	11°10.827′
10	55°17.114′	11°11.133′
10	55°16.854′	11°11.197′
10	55°16.766′	11°11.324′
10	55°16.53′	11°11.452′
10	55°16.095′	11°12.308′
10	55°16.08′	11°12.453′
10	55°16.169′	11°12.654′
10	55°16.161′	11°12.723′
10	55°16.033′	11°12.904′
10	55°16.007′	11°13.144′
10	55°16.543′	11°13.644′
10	55°16.902′	11°13.73′
10	55°17.096′	11°13.51′
10	55°17.076′	11°13.064′
10	55°17.545′	11°13.235′
10	55°17.587′	11°13.017′
10	55°17.673′	11°12.6′
10	55°17.845′	11°12.322′
10	55°17.929′	11°12.155′
10	55°18.036′	11°11.762′
10	55°18.08′	11°11.607′
10	55°18.129′	11°11.477′
10	55°18.265′	11°11.005′
10	55°18.326′	11°10.851′
10	55°18.315′	11°10.591′
10	55°18.361′	11°10.416′
10	55°18.527′	11°10.156′
10	55°18.616′	11°10.002′
10	55°17.988′	11°11.987′
10	55°19.539′	11°7.846′
10	55°19.847′	11°6.941′
10	55°19.653′	11°5.987′
10	55°19.486′	11°5.827′
10	55°19.338′	11°5.889′
10	55°19.032′	11°6.271′
10	55°18.7′	11°6.298′
10	55°18.633′	11°6.171′
10	55°18.155′	11°6.263′
10	55°18.056′	11°6.409′
10	55°17.965′	11°6.661′
10	55°17.843′	11°6.743′
10	55°17.755′	11°6.86′
10	55°17.682′	11°7.066′
10	55°17.682′	11°7.356′
10	55°17.736′	11°7.553′
10	55°17.835′	11°7.591′
10	55°17.937′	11°7.587′
12	55°13.037′	10°54.564′
12	55°13.099′	10°54.201′
12	55°12.975′	10°53.846′
12	55°12.738′	10°53.308′
12	55°12.528′	10°54.474′
12	55°12.431′	10°52.92′
12	55°12.291′	10°52.964′
12	55°12.204′	10°53.563′
12	55°13.099′	10°54.201′
12	55°12.27′	10°54.034′
12	55°12.934′	10°54.608′
13	55°12.001′	10°52.671′
13	55°11.988′	10°54.097′
13	55°11.946′	10°54.239′
13	55°11.675′	10°54.439′
13	55°11.172′	10°54.336′
13	55°11.088′	10°54.182′
13	55°11.241′	10°53.372′
13	55°11.541′	10°53.384′
13	55°11.584′	10°52.825′
13	55°11.107′	10°52.819′
13	55°10.944′	10°53.173′
13	55°10.431′	10°53.477′
13	55°10.324′	10°53.338′
13	55°10.304′	10°52.808′
13	55°10.069′	10°52.688′
13	55°9.994′	10°52.053′
13	55°10.484′	10°51.781′
13	55°10.689′	10°51.872′
13	55°11.711′	10°51.901′
13	55°12.001′	10°52.671′
13	55°9.919′	10°52.511′
14	55°8.442′	10°53.135′
14	55°7.312′	10°53.026′
14	55°7.339′	10°52.24′
14	55°6.665′	10°52.011′
14	55°6.458′	10°51.873′
14	55°6.425′	10°51.644′
14	55°6.49′	10°51.431′
14	55°7.913′	10°51.552′
14	55°8.542′	10°51.629′
14	55°8.762′	10°51.987′
14	55°8.754′	10°52.343′
14	55°8.442′	10°53.135′
15	55°23.281′	10°45.868′
15	55°23.438′	10°46.899′
15	55°22.436′	10°48.264′
15	55°21.686′	10°48.96′
15	55°21.508′	10°50.307′
15	55°20.441′	10°51.066′
15	55°20.104′	10°51.73′
15	55°19.095′	10°52.473′
15	55°18.718′	10°52.328′
15	55°18.642′	10°51.7′
15	55°18.91′	10°51.124′
15	55°19.513′	10°50.867′
15	55°19.65′	10°49.615′
15	55°19.861′	10°48.606′
15	55°20.471′	10°48.321′
15	55°21.046′	10°47.795′
15	55°21.568′	10°47.536′
15	55°22.25′	10°46.695′
15	55°22.534′	10°46.353′
15	55°22.816′	10°46.344′
15	55°22.948′	10°46.253′
15	55°23.281′	10°45.868′
16	55°17.047′	10°49.155′
16	55°16.79′	10°48.307′
16	55°15.961′	10°50.277′
16	55°15.729′	10°50.6′
16	55°15.396′	10°50.281′
16	55°15.076′	10°49.59′
16	55°14.69′	10°49.923′
16	55°14.26′	10°49.912′
16	55°13.484′	10°49.512′
16	55°13.171′	10°49.238′
16	55°13.008′	10°48.759′
16	55°13.052′	10°48.589′
16	55°13.187′	10°48.565′
16	55°13.412′	10°48.691′
16	55°13.514′	10°48.719′
16	55°13.598′	10°48.78′
16	55°13.696′	10°48.876′
16	55°13.756′	10°48.89′
16	55°13.844′	10°48.866′
16	55°13.876′	10°48.941′
16	55°14.054′	10°48.763′
16	55°14.243′	10°48.657′
16	55°14.308′	10°48.555′
16	55°14.365′	10°48.506′
16	55°14.61′	10°48.945′
16	55°15.371′	10°49.001′
16	55°15.408′	10°48.532′
16	55°15.772′	10°47.882′
16	55°16.2′	10°47.656′
16	55°16.614′	10°47.216′
16	55°16.75′	10°47.263′
16	55°17.035′	10°47.428′
16	55°17.137′	10°47.465′
16	55°17.217′	10°47.533′
16	55°17.277′	10°47.53′
16	55°17.317′	10°47.474′
16	55°17.563′	10°47.673′
16	55°17.654′	10°48.554′
16	55°17.615′	10°49.147′
16	55°17.27′	10°49.375′
16	55°17.047′	10°49.155′
17	55°15.901′	10°53.294′
17	55°15.897′	10°53.739′
17	55°16.516′	10°54.748′
17	55°17.165′	10°55.712′
17	55°17.195′	10°56.657′
17	55°17.043′	10°57.42′
17	55°16.717′	10°57.427′
17	55°16.223′	10°56.627′
17	55°15.216′	10°55.738′
17	55°14.488′	10°55.598′
17	55°14.255′	10°55.435′
17	55°13.955′	10°54.872′
17	55°14.014′	10°54.435′
17	55°14.277′	10°54.294′
17	55°14.315′	10°53.183′
17	55°14.404′	10°52.716′
17	55°15.081′	10°52.435′
17	55°15.504′	10°52.472′
17	55°15.901′	10°53.294′
18	55°19.153′	11°1.41′
18	55°19.153′	11°1.405′
18	55°18.706′	11°1.361′
18	55°18.556′	11°1.38′
18	55°18.54′	11°1.382′
18	55°18.407′	10°59.519′
18	55°18.083′	10°58.811′
18	55°17.231′	10°57.913′
18	55°17.31′	10°56.894′
18	55°17.792′	10°55.498′
18	55°17.345′	10°55.539′
18	55°17.204′	10°55.094′
18	55°16.45′	10°54.649′
18	55°16.272′	10°54.307′
18	55°16.034′	10°53.54′
18	55°16.043′	10°53.107′
18	55°16.312′	10°52.573′
18	55°16.321′	10°51.505′
18	55°16.48′	10°50.971′
18	55°16.719′	10°50.963′
18	55°17.598′	10°51.706′
18	55°17.712′	10°51.637′
18	55°17.756′	10°51.339′
18	55°18.016′	10°51.184′
18	55°17.996′	10°50.625′
18	55°18.057′	10°50.283′
18	55°18.209′	10°49.881′
18	55°18.337′	10°49.638′
18	55°18.446′	10°49.432′
18	55°18.71′	10°49.284′
18	55°19.429′	10°49.555′
18	55°19.456′	10°49.88′
18	55°18.953′	10°50.561′
18	55°18.626′	10°50.886′
18	55°18.339′	10°53.146′
18	55°18.587′	10°53.85′
18	55°19.2′	10°54.345′
18	55°19.368′	10°54.926′
18	55°19.129′	10°55.437′
18	55°18.633′	10°55.848′
18	55°18.749′	10°58.729′
18	55°18.67′	10°59.198′
18	55°19.262′	11°0.072′
18	55°20.109′	11°0.134′
18	55°20.163′	11°0.469′
18	55°19.793′	11°1.058′
18	55°19.185′	11°1.404′
18	55°19.153′	11°1.41′
19	55°12.521′	10°48.713′
19	55°12.66′	10°48.627′
19	55°12.612′	10°49.461′
19	55°12.028′	10°49.661′
19	55°11.588′	10°49.552′
19	55°11.513′	10°49.361′
19	55°11.598′	10°49.005′
19	55°11.744′	10°48.931′
19	55°12.172′	10°48.956′
19	55°12.25′	10°48.747′
19	55°12.322′	10°48.752′
19	55°12.398′	10°48.755′
19	55°12.464′	10°48.707′
19	55°12.509′	10°48.678′
19	55°12.521′	10°48.713′
21	55°11.213′	10°49.51′
21	55°11.138′	10°50.719′
21	55°10.916′	10°51.079′
21	55°10.626′	10°51.187′
21	55°9.675′	10°50.936′
21	55°9.479′	10°50.754′
21	55°9.476′	10°49.829′
21	55°10.234′	10°48.014′
21	55°10.256′	10°48.051′
21	55°11.213′	10°49.51′
21	55°11.177′	10°49.151′
21	55°10.847′	10°48.427′
21	55°10.816′	10°48.379′
21	55°10.719′	10°48.362′
21	55°10.669′	10°48.285′
21	55°10.475′	10°48.162′
21	55°10.339′	10°48.111′
22	55°14.799′	11°10.2′
22	55°15.844′	11°10.527′
22	55°15.044′	11°10.252′
22	55°16.2′	11°8.367′
22	55°16.768′	11°8.485′
22	55°15.204′	11°10.346′
22	55°14.917′	11°10.106′
22	55°14.446′	11°8.476′
22	55°16.484′	11°8.142′
22	55°15.684′	11°8.295′
22	55°13.227′	11°9.632′
22	55°13.149′	11°9.334′
22	55°13.702′	11°8.196′
22	55°16.768′	11°8.485′
22	55°16.551′	11°9.587′
23	55°14.471′	11°6.497′
23	55°15.696′	11°6.903′
23	55°15.987′	11°6.678′
23	55°15.927′	11°6.109′
23	55°15.683′	11°5.663′
23	55°14.974′	11°5.842′
23	55°14.502′	11°6.306′
23	55°14.49′	11°6.317′
23	55°14.49′	11°6.317′
23	55°15.907′	11°5.482′
23	55°15.162′	11°7.045′
23	55°15.36′	11°6.988′
23	55°15.052′	11°6.967′
23	55°15.008′	11°6.705′
23	55°14.73′	11°6.849′
24	55°16.004′	11°7.717′
24	55°15.922′	11°7.401′
24	55°15.963′	11°7.048′
24	55°16.19′	11°6.895′
24	55°16.578′	11°6.822′
24	55°16.601′	11°7.41′
24	55°16.578′	11°6.822′
24	55°16.422′	11°7.753′
24	55°16.19′	11°7.898′
25	55°17.387′	11°7.5′
25	55°17.225′	11°6.722′
25	55°16.608′	11°6.803′
25	55°17.108′	11°7.79′
25	55°17.225′	11°6.722′
25	55°17.232′	11°7.807′
25	55°16.67′	11°7.181′
25	55°16.779′	11°6.532′
26	55°11.208′	11°8.312′
26	55°11.336′	11°8.546′
26	55°11.466′	11°8.478′
26	55°11.584′	11°8.192′
26	55°11.594′	11°8.074′
26	55°11.545′	11°7.839′
26	55°11.336′	11°7.839′
26	55°11.545′	11°7.839′
27	55°12.832′	11°8.739′
27	55°12.918′	11°8.519′
27	55°12.522′	11°9.001′
27	55°12.818′	11°8.16′
27	55°12.907′	11°8.258′
27	55°12.918′	11°8.519′
27	55°12.45′	11°8.991′
27	55°12.371′	11°8.858′
27	55°12.351′	11°8.707′
27	55°12.388′	11°8.532′
27	55°12.523′	11°8.438′
27	55°12.707′	11°8.117′
27	55°12.74′	11°8.871′
28	55°13.515′	11°6.869′
28	55°13.519′	11°6.868′
28	55°14.309′	11°6.652′
28	55°14.311′	11°6.651′
28	55°14.276′	11°6.793′
28	55°14.06′	11°7.176′
28	55°13.781′	11°7.32′
28	55°13.623′	11°7.281′
28	55°13.52′	11°7.074′
28	55°13.515′	11°6.869′
29	55°11.712′	11°2.469′
29	55°11.707′	11°2.916′
29	55°12.211′	11°2.56′
29	55°12.756′	11°2.064′
29	55°13.506′	11°2.685′
29	55°14.132′	11°4.408′
29	55°14.132′	11°4.408′
29	55°14.174′	11°5.053′
29	55°14.119′	11°5.172′
29	55°13.845′	11°5.486′
29	55°13.238′	11°5.52′
29	55°12.863′	11°5.161′
29	55°12.681′	11°5.349′
29	55°12.439′	11°5.275′
29	55°12.283′	11°4.904′
29	55°12.123′	11°4.836′
29	55°12.079′	11°4.703′
29	55°11.665′	11°2.827′
29	55°11.634′	11°2.708′
30	55°10.661′	11°3.627′
30	55°11.822′	11°6.151′
30	55°11.741′	11°5.371′
30	55°11.501′	11°4.037′
30	55°11.374′	11°3.746′
30	55°10.86′	11°3.558′
30	55°12.075′	11°6.32′
30	55°10.628′	11°3.878′
30	55°11.079′	11°5.423′
30	55°10.893′	11°5.851′
30	55°10.889′	11°6.753′
30	55°11.513′	11°7.505′
30	55°11.574′	11°7.507′
30	55°11.574′	11°7.507′
30	55°11.81′	11°7.802′
30	55°12.075′	11°6.32′
30	55°13.387′	11°6.859′
30	55°13.397′	11°6.863′
30	55°13.366′	11°7.055′
30	55°13.219′	11°7.528′
30	55°12.743′	11°8.047′
30	55°11.882′	11°7.928′
33	55°10.52′	11°0.624′
33	55°9.891′	10°56.303′
33	55°9.835′	10°56.615′
33	55°9.651′	10°56.891′
33	55°9.493′	10°57.265′
33	55°9.355′	10°57.346′
33	55°9.383′	10°59.387′
33	55°9.419′	10°59.402′
33	55°9.509′	10°59.432′
33	55°9.761′	10°59.518′
33	55°10.084′	10°59.832′
33	55°10.301′	11°0.194′
33	55°10.35′	11°0.271′
33	55°10.566′	11°0.25′
33	55°10.675′	11°0.948′
33	55°10.885′	10°55.558′
33	55°11.174′	10°55.765′
33	55°9.807′	10°56.235′
33	55°12.186′	10°58.317′
33	55°12.329′	10°59.308′
33	55°11.837′	11°0.701′
33	55°11.229′	11°1.175′
33	55°10.675′	11°0.948′
33	55°11.904′	10°57.704′
34	55°9.411′	11°3.202′
34	55°9.411′	11°2.46′
34	55°9.676′	11°2.082′
34	55°9.383′	11°1.07′
34	55°9.39′	10°59.871′
34	55°9.991′	11°3.159′
34	55°9.866′	11°0.298′
34	55°10.451′	11°1.635′
34	55°10.501′	11°2.061′
34	55°10.276′	11°2.795′
34	55°9.39′	10°59.871′
34	55°9.587′	11°3.423′
34	55°9.515′	10°59.983′
35	55°20.698′	11°5.781′
35	55°20.501′	11°5.489′
35	55°19.429′	11°4.654′
35	55°18.993′	11°4.615′
35	55°18.847′	11°4.228′
35	55°18.904′	11°3.106′
35	55°18.823′	11°3.041′
35	55°20.109′	11°3.973′
35	55°18.823′	11°3.041′
35	55°18.872′	11°2.921′
35	55°19.173′	11°2.188′
35	55°19.162′	11°1.756′
35	55°19.195′	11°1.75′
35	55°19.674′	11°1.496′
35	55°19.793′	11°1.681′
35	55°20.048′	11°1.664′
35	55°20.365′	11°1.713′
35	55°20.817′	11°1.873′
35	55°21.281′	11°2.069′
35	55°21.423′	11°3.756′
35	55°21.639′	11°5.288′
35	55°21.429′	11°6.001′
35	55°21.349′	11°5.918′
35	55°21.119′	11°5.624′
35	55°21.084′	11°5.633′
35	55°21.04′	11°5.628′
35	55°20.991′	11°5.667′
35	55°20.964′	11°5.667′
35	55°20.903′	11°5.631′
35	55°20.814′	11°5.537′
35	55°20.796′	11°5.613′
35	55°20.758′	11°5.667′
35	55°20.736′	11°5.715′
35	55°20.705′	11°5.766′

Område 10: Livsmiljö nr 173, Natura 2000-område nr 197 (EU-kod: DK00VA254) Flensborg Fjord, Bredgrund og farvandet omkring Als

Punkt	Latitud N	Longitud E
2	54°53.509′	9°46.189′
2	54°53.686′	9°45.822′
2	54°54.227′	9°46.743′
2	54°54.056′	9°47.246′
2	54°53.788′	9°47.19′
2	54°53.647′	9°47.665′
2	54°53.175′	9°47.547′
2	54°53.239′	9°47.288′
2	54°53.509′	9°46.189′
3	54°53.037′	9°44.738′
3	54°53.034′	9°45.098′
3	54°52.581′	9°45.493′
3	54°52.313′	9°45.144′
3	54°52.304′	9°44.662′
3	54°52.405′	9°44.49′
3	54°52.551′	9°44.514′
3	54°52.701′	9°44.481′
3	54°52.814′	9°44.46′
3	54°53.037′	9°44.738′
4	54°52.09′	9°44.886′
4	54°52.164′	9°45.97′
4	54°51.927′	9°46.449′
4	54°51.774′	9°46.719′
4	54°51.576′	9°47.24′
4	54°51.49′	9°47.397′
4	54°51.374′	9°47.565′
4	54°51.319′	9°47.574′
4	54°51.201′	9°47.734′
4	54°51.167′	9°47.772′
4	54°51.161′	9°47.917′
4	54°51.148′	9°47.979′
4	54°51.117′	9°48.044′
4	54°51.086′	9°48.079′
4	54°50.948′	9°48.13′
4	54°50.939′	9°48.149′
4	54°50.918′	9°48.175′
4	54°50.899′	9°48.193′
4	54°50.665′	9°48.391′
4	54°50.612′	9°48.374′
4	54°50.572′	9°48.345′
4	54°50.541′	9°48.294′
4	54°50.525′	9°48.24′
4	54°50.5′	9°48.096′
4	54°50.498′	9°48.028′
4	54°50.436′	9°47.909′
4	54°50.351′	9°47.861′
4	54°50.318′	9°47.83′
4	54°50.254′	9°47.679′
4	54°50.242′	9°47.609′
4	54°50.24′	9°47.551′
4	54°50.22′	9°47.443′
4	54°50.217′	9°47.377′
4	54°50.24′	9°47.234′
4	54°50.252′	9°46.969′
4	54°50.147′	9°46.907′
4	54°50.04′	9°45.967′
4	54°50.07′	9°46.089′
4	54°50.099′	9°46.164′
4	54°50.13′	9°46.21′
4	54°50.107′	9°46.381′
4	54°50.073′	9°46.522′
4	54°50.067′	9°46.599′
4	54°50.091′	9°46.783′
4	54°50.106′	9°46.841′
4	54°50.809′	9°45.451′
4	54°52.09′	9°44.886′
4	54°51.914′	9°44.953′
4	54°51.734′	9°45.508′
4	54°51.178′	9°45.611′
4	54°51.02′	9°45.725′
4	54°50.937′	9°45.662′
4	54°50.384′	9°45.183′
4	54°50.22′	9°44.71′
4	54°50.184′	9°44.392′
4	54°50.116′	9°44.377′
4	54°50.005′	9°44.45′
4	54°49.964′	9°44.515′
4	54°49.94′	9°44.607′
4	54°49.878′	9°44.654′
4	54°49.846′	9°44.705′
4	54°49.83′	9°44.805′
4	54°49.822′	9°44.904′
4	54°49.825′	9°45.043′
4	54°49.852′	9°45.167′
4	54°49.865′	9°45.205′
4	54°49.871′	9°45.252′
4	54°49.892′	9°45.332′
4	54°49.934′	9°45.38′
4	54°49.961′	9°45.44′
4	54°49.964′	9°45.496′
4	54°50.005′	9°45.698′
4	54°50.044′	9°45.778′
4	54°50.033′	9°45.902′
5	54°50.845′	9°52.297′
5	54°50.789′	9°52.249′
5	54°50.763′	9°52.206′
5	54°50.688′	9°51.99′
5	54°50.617′	9°51.601′
5	54°50.586′	9°51.244′
5	54°50.584′	9°51.162′
5	54°50.605′	9°51.077′
5	54°50.393′	9°49.586′
5	54°50.428′	9°49.548′
5	54°50.46′	9°49.534′
5	54°50.526′	9°49.535′
5	54°51.514′	9°52.659′
5	54°50.579′	9°49.494′
5	54°50.641′	9°49.416′
5	54°50.691′	9°49.392′
5	54°50.747′	9°49.373′
5	54°50.79′	9°49.384′
5	54°50.872′	9°49.45′
5	54°51.007′	9°49.483′
5	54°51.087′	9°49.459′
5	54°51.131′	9°49.47′
5	54°51.444′	9°49.704′
5	54°50.934′	9°52.32′
5	54°51.04′	9°53.093′
5	54°51.025′	9°52.244′
5	54°51.032′	9°52.311′
5	54°51.062′	9°52.402′
5	54°51.005′	9°52.497′
5	54°50.894′	9°52.324′
5	54°50.989′	9°52.601′
5	54°51.013′	9°52.736′
5	54°51.014′	9°52.844′
5	54°51.046′	9°52.971′
5	54°50.657′	9°50.869′
5	54°51.035′	9°53.181′
5	54°51.029′	9°53.316′
5	54°50.967′	9°53.368′
5	54°50.922′	9°53.438′
5	54°50.905′	9°53.538′
5	54°50.908′	9°53.676′
5	54°50.941′	9°53.838′
5	54°51.073′	9°54.04′
5	54°51.25′	9°54.301′
5	54°51.306′	9°54.332′
5	54°51.437′	9°54.369′
5	54°51.514′	9°54.368′
5	54°51.587′	9°54.283′
5	54°51.836′	9°53.012′
5	54°51.504′	9°52.282′
5	54°51.685′	9°51.909′
5	54°51.717′	9°51.767′
5	54°51.723′	9°51.672′
5	54°51.706′	9°51.266′
5	54°51.706′	9°51.022′
5	54°51.78′	9°50.774′
5	54°51.785′	9°50.697′
5	54°51.701′	9°50.123′
5	54°51.444′	9°49.704′
5	54°50.635′	9°50.794′
5	54°50.595′	9°50.791′
5	54°50.529′	9°50.837′
5	54°50.476′	9°50.852′
5	54°50.419′	9°50.825′
5	54°50.389′	9°50.781′
5	54°50.655′	9°50.993′
5	54°50.36′	9°50.71′
5	54°50.287′	9°50.123′
5	54°50.257′	9°49.953′
5	54°50.256′	9°49.87′
5	54°50.284′	9°49.791′
5	54°50.344′	9°49.677′
6	54°52.192′	9°52.057′
6	54°52.385′	9°51.526′
6	54°52.418′	9°51.25′
6	54°52.605′	9°51.175′
6	54°52.831′	9°51.596′
6	54°52.771′	9°51.344′
6	54°52.831′	9°52.061′
6	54°52.781′	9°52.12′
6	54°52.633′	9°52.041′
6	54°52.574′	9°52.131′
6	54°52.531′	9°52.233′
6	54°52.473′	9°52.344′
6	54°52.458′	9°52.374′
6	54°52.4′	9°52.49′
6	54°52.351′	9°52.422′
6	54°52.831′	9°51.596′
7	54°49.116′	9°59.562′
7	54°49.249′	10°0.171′
7	54°48.776′	10°1.256′
7	54°48.341′	10°0.994′
7	54°48.233′	10°0.716′
7	54°48.374′	10°0.189′
7	54°48.326′	9°59.517′
7	54°48.492′	9°59.239′
7	54°49.116′	9°59.562′
8	54°49.795′	10°2.926′
8	54°50.228′	10°1.616′
8	54°50.578′	10°1.454′
8	54°50.739′	10°2.384′
8	54°50.739′	10°2.384′
8	54°50.732′	10°2.688′
8	54°50.698′	10°2.829′
8	54°50.726′	10°2.92′
8	54°50.737′	10°3.069′
8	54°50.735′	10°3.119′
8	54°50.728′	10°3.159′
8	54°50.718′	10°3.191′
8	54°50.621′	10°3.418′
8	54°50.509′	10°3.489′
8	54°50.374′	10°4.141′
8	54°50.263′	10°4.464′
8	54°49.533′	10°4.343′
8	54°49.779′	10°5.347′
8	54°49.611′	10°5.838′
8	54°48.625′	10°5.639′
8	54°47.05′	10°5.375′
8	54°46.423′	10°4.986′
8	54°46.235′	10°4.119′
8	54°47.75′	10°3.306′
8	54°48.324′	10°3.243′
8	54°49.298′	10°3.069′
9	54°52.544′	10°5.93′
9	54°52.37′	10°6.044′
9	54°52.276′	10°5.981′
9	54°52.209′	10°5.668′
9	54°52.018′	10°5.799′
9	54°51.298′	10°6.441′
9	54°50.892′	10°6.316′
9	54°53.11′	10°4.169′
9	54°53.11′	10°4.169′
9	54°53.021′	10°4.203′
9	54°52.869′	10°4.209′
9	54°52.754′	10°4.272′
9	54°52.639′	10°4.306′
9	54°52.478′	10°4.046′
9	54°50.684′	10°5.541′
9	54°52.404′	10°3.875′
9	54°52.457′	10°2.816′
9	54°52.5′	10°2.223′
9	54°52.473′	10°1.892′
9	54°53.22′	10°4.134′
9	54°52.302′	10°1.138′
9	54°52.091′	10°1.159′
9	54°51.775′	10°2.023′
9	54°51.808′	10°2.257′
9	54°51.686′	10°2.487′
9	54°51.606′	10°2.445′
9	54°51.531′	10°2.457′
9	54°51.461′	10°2.309′
9	54°51.233′	10°1.892′
9	54°51.146′	10°1.847′
9	54°51.08′	10°1.889′
9	54°51.024′	10°2.022′
9	54°50.978′	10°2.192′
9	54°50.935′	10°2.372′
9	54°50.899′	10°2.613′
9	54°50.861′	10°2.786′
9	54°50.862′	10°2.989′
9	54°50.941′	10°3.225′
9	54°50.87′	10°3.465′
9	54°50.869′	10°3.699′
9	54°50.834′	10°3.776′
9	54°50.77′	10°3.821′
9	54°50.712′	10°3.916′
9	54°50.692′	10°3.999′
9	54°53.233′	10°4.607′
9	54°53.196′	10°4.721′
9	54°52.901′	10°4.936′
9	54°52.939′	10°5.179′
9	54°52.923′	10°5.305′
9	54°52.821′	10°5.659′
9	54°52.635′	10°5.808′
9	54°52.6′	10°5.883′
10	54°55.306′	10°14.667′
10	54°55.217′	10°14.732′
10	54°55.14′	10°14.777′
10	54°55.089′	10°14.88′
10	54°54.692′	10°14.915′
10	54°54.739′	10°14.421′
10	54°55.758′	10°13.576′
10	54°55.263′	10°14.729′
10	54°55.818′	10°14.632′
10	54°55.758′	10°13.576′
10	54°55.643′	10°14.649′
10	54°55.577′	10°14.629′
10	54°55.48′	10°14.561′
10	54°55.428′	10°14.629′
10	54°55.342′	10°14.641′
11	54°59.867′	10°10.894′
11	54°58.931′	10°10.949′
11	54°59.498′	10°11.882′
11	55°0.436′	10°10.201′
11	55°0.592′	10°10.779′
11	55°0.436′	10°10.201′
12	55°1.129′	10°10.216′
12	55°0.773′	10°10.374′
12	55°0.577′	10°9.259′
12	55°0.846′	10°8.761′
12	55°0.95′	10°8.784′
12	55°1.389′	10°8.149′
12	55°1.738′	10°8.665′
12	55°1.835′	10°8.986′
12	55°1.602′	10°9.315′
12	55°1.852′	10°10.252′
12	55°1.586′	10°10.865′
12	55°1.586′	10°10.865′
13	54°57.138′	10°1.498′
13	54°56.926′	10°1.595′
13	54°56.67′	10°1.883′
13	54°56.536′	10°2.003′
13	54°56.8′	10°2.747′
13	54°57.047′	10°2.535′
13	54°57.311′	10°2.159′
13	54°56.751′	10°1.792′
13	54°56.583′	10°2.572′
13	54°57.024′	10°1.573′
13	54°57.311′	10°2.159′
13	54°57.344′	10°1.985′
14	54°59.342′	9°59.98′
14	54°59.306′	9°59.73′
14	54°59.188′	9°59.647′
14	54°59.342′	9°59.98′
14	54°57.67′	10°1.436′
14	54°59.018′	9°59.858′
14	54°58.912′	9°59.993′
14	54°58.748′	10°0.122′
14	54°58.697′	10°0.19′
14	54°57.731′	10°0.913′
14	54°58.77′	10°1.091′
14	54°57.934′	10°0.78′
14	54°58.163′	10°0.584′
14	54°58.329′	10°0.464′
14	54°57.837′	10°1.797′
14	54°59.159′	9°59.713′
15	55°7.061′	9°58.268′
15	55°7.371′	9°58.186′
15	55°7.425′	9°57.391′
15	55°7.425′	9°57.391′
15	55°7.04′	9°57.371′
16	55°6.926′	9°56.402′
16	55°6.581′	9°56.535′
16	55°6.724′	9°55.371′
16	55°6.917′	9°55.374′
16	55°6.917′	9°55.374′
16	55°7.086′	9°55.828′
17	55°5.687′	9°52.437′
17	55°6.623′	9°54.685′
17	55°5.243′	9°54.787′
17	55°5.651′	9°56.322′
17	55°5.266′	9°55.606′
17	55°5.334′	9°54.238′
17	55°5.687′	9°52.437′
17	55°5.357′	9°53.259′
17	55°6.141′	9°56.307′
17	55°6.478′	9°55.548′
18	55°4.505′	9°52.71′
18	55°5.288′	9°54.25′
18	55°5.021′	9°54.969′
18	55°4.153′	9°53.836′
18	55°4.365′	9°52.05′
18	55°4.829′	9°51.488′
18	55°4.595′	9°51.553′
18	55°5.288′	9°54.25′
18	55°5.3′	9°52.485′
18	55°5.076′	9°51.644′
19	55°1.54′	9°55.631′
19	55°1.138′	9°54.303′
19	55°1.54′	9°55.631′
19	55°1.616′	9°54.495′
19	55°1.657′	9°53.627′
19	55°1.365′	9°53.469′
19	55°1.215′	9°53.886′
19	55°1.174′	9°54.05′
19	55°1.136′	9°54.77′
19	55°1.174′	9°55.102′
19	55°1.546′	9°53.513′
19	55°1.154′	9°55.437′
19	55°1.272′	9°55.766′
19	55°1.127′	9°54.513′
20	54°55.327′	10°2.909′
20	54°55.865′	10°2.968′
20	54°55.043′	10°4.181′
20	54°56.032′	10°3.14′
20	54°55.263′	10°4.343′
20	54°54.879′	10°3.415′
20	54°56.029′	10°3.434′
20	54°56.032′	10°3.14′
21	55°4.083′	9°48.621′
21	55°3.677′	9°49.439′
21	55°3.472′	9°50.486′
21	55°3.62′	9°50.547′
21	55°4.46′	9°49.517′
21	55°3.434′	9°49.936′
21	55°4.46′	9°49.517′
22	54°52.703′	9°37.962′
22	54°52.556′	9°38.113′
22	54°52.703′	9°37.962′
22	54°52.674′	9°37.675′
22	54°52.563′	9°37.608′
22	54°52.437′	9°37.66′
22	54°52.419′	9°37.969′
23	55°1.982′	9°53.721′
23	55°3.253′	9°51.284′
23	55°2.963′	9°51.067′
23	55°2.734′	9°51.219′
23	55°2.675′	9°51.294′
23	55°2.419′	9°51.517′
23	55°2.337′	9°51.79′
23	55°2.056′	9°52.057′
23	55°1.651′	9°52.695′
23	55°1.699′	9°53.646′
23	55°2.366′	9°53.366′
23	55°3.278′	9°52.154′
23	55°3.253′	9°51.284′
24	55°7.248′	10°1.614′
24	55°7.217′	10°1.481′
24	55°7.247′	10°1.341′
24	55°7.18′	10°1.006′
24	55°6.396′	10°1.726′
24	55°6.133′	10°2.688′
24	55°6.346′	10°3.264′
24	55°6.46′	10°3.326′
24	55°7.281′	10°1.685′
24	55°7.248′	10°1.614′
24	55°6.842′	10°2.743′
25	54°58.043′	10°11.492′
25	54°58.068′	10°11.479′
25	54°58.489′	10°11.412′
25	54°58.689′	10°11.455′
25	54°58.763′	10°11.491′
25	54°59.001′	10°11.714′
25	54°59.027′	10°12.099′
25	54°58.305′	10°12.475′
25	54°58.32′	10°12.336′
25	54°58.24′	10°12.261′
25	54°58.131′	10°12.25′
25	54°58.094′	10°12.264′
25	54°58.01′	10°12.268′
25	54°57.94′	10°12.311′
25	54°57.901′	10°12.35′
25	54°57.79′	10°12.371′
25	54°57.698′	10°12.471′
25	54°57.618′	10°12.585′
25	54°57.479′	10°12.689′
25	54°57.368′	10°12.942′
25	54°57.216′	10°13.195′
25	54°57.142′	10°13.323′
25	54°57.017′	10°13.555′
25	54°56.931′	10°13.616′
25	54°56.836′	10°13.829′
25	54°56.65′	10°14.154′
25	54°56.504′	10°14.357′
25	54°56.016′	10°14.196′
25	54°56.017′	10°13.938′
25	54°56.047′	10°13.818′
25	54°56.047′	10°13.728′
25	54°56.074′	10°13.63′
25	54°56.105′	10°13.588′
25	54°56.157′	10°13.548′
25	54°56.193′	10°13.538′
25	54°56.211′	10°13.491′
25	54°56.239′	10°13.439′
25	54°56.316′	10°13.38′
25	54°56.351′	10°13.235′
25	54°56.406′	10°13.156′
25	54°56.661′	10°13.088′
25	54°56.735′	10°13.174′
25	54°56.76′	10°13.272′
25	54°56.873′	10°13.244′
25	54°57.033′	10°13.114′
25	54°57.061′	10°13.077′
25	54°57.111′	10°12.976′
25	54°57.174′	10°12.908′
25	54°57.206′	10°12.819′
25	54°57.291′	10°12.683′
25	54°57.287′	10°12.589′
25	54°57.295′	10°12.529′
25	54°57.312′	10°12.476′
25	54°57.359′	10°12.384′
25	54°57.406′	10°12.321′
25	54°57.488′	10°12.204′
25	54°57.594′	10°12.116′
25	54°57.625′	10°12.083′
25	54°57.645′	10°12.069′
25	54°57.678′	10°12.02′
25	54°57.702′	10°11.997′
25	54°57.729′	10°11.947′
25	54°57.76′	10°11.905′
25	54°57.772′	10°11.893′
25	54°57.781′	10°11.867′
25	54°57.799′	10°11.834′
25	54°57.844′	10°11.769′
25	54°57.861′	10°11.748′
25	54°57.871′	10°11.738′
25	54°57.897′	10°11.718′
25	54°57.923′	10°11.655′
25	54°58.021′	10°11.512′
25	54°58.043′	10°11.492′
25	54°56.947′	10°13.256′
26	55°2.406′	9°55.459′
26	55°3.147′	9°53.862′
26	55°3.758′	9°54.315′
26	55°3.835′	9°55.545′
26	55°3.734′	9°55.911′
26	55°4.09′	9°56.653′
26	55°3.017′	9°58.579′
26	55°2.908′	9°59.105′
26	55°2.694′	9°59.185′
26	55°2.125′	10°0.197′
26	55°1.798′	10°0.078′
26	55°1.731′	9°59.062′
26	55°2.174′	9°58.022′
26	55°2.093′	9°57.502′
26	55°2.11′	9°56.562′
26	55°2.406′	9°55.459′
27	55°6.18′	10°3.938′
27	55°5.344′	10°4.361′
27	55°5.256′	10°4.302′
27	55°5.201′	10°4.182′
27	55°5.138′	10°4.192′
27	55°5.093′	10°4.24′
27	55°4.832′	10°4.315′
27	55°4.606′	10°4.339′
27	55°4.549′	10°4.435′
27	55°4.525′	10°4.62′
27	55°4.284′	10°4.335′
27	55°4.329′	10°3.358′
27	55°4.686′	10°3.222′
27	55°5.106′	10°3.562′
27	55°5.274′	10°2.929′
27	55°5.45′	10°2.804′
27	55°5.751′	10°2.814′
27	55°6.18′	10°3.938′
28	55°3.933′	10°5.745′
28	55°3.835′	10°7.238′
28	55°3.602′	10°7.282′
28	55°3.373′	10°6.635′
28	55°2.859′	10°7.445′
28	55°2.581′	10°7.321′
28	55°2.027′	10°6.512′
28	55°2.053′	10°5.121′
28	55°2.826′	10°3.918′
28	55°3.022′	10°4.233′
28	55°3.283′	10°5.237′
28	55°3.481′	10°5.27′
28	55°3.933′	10°5.745′

”

4.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 171/74

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/1182

av den 20 april 2017

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller unionsskalorna för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur, gris och får och vad gäller rapportering av marknadspriser för vissa kategorier av slaktkroppar och levande djur

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artiklarna 19.6 a–d, 223.1 och 223.2 a, och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets förordning (EU) nr 1308/2013 upphävs och ersätts förordning (EG) nr 1234/2007 (2). I förordning (EU) nr 1308/2013 del II avdelning I kapitel I avsnitt 1 finns bestämmelser om offentlig intervention och stöd till privat lagring, inbegripet om klassificering av slaktkroppar av nötkreatur, gris och får och om rapportering av priserna för dessa, samt om bemyndigande för kommissionen att anta delegerade akter och genomförandeakter med avseende på detta. För att säkerställa att unionsskalorna för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur, gris och får fungerar bra inom den nya rättsliga ramen och för att fastställa jämförbara priser för slaktkroppar och levande djur bör vissa regler antas genom sådana akter. De nya reglerna bör ersätta tillämpningsföreskrifterna i kommissionens förordningar (EG) nr 315/2002 (3), (EG) nr 1249/2008 (4) och (EU) nr 807/2013 (5).

(2)

I artikel 10 i förordning (EU) nr 1308/2013 anges att unionsskalor för klassificering av slaktkroppar ska tillämpas i enlighet med del A i bilaga IV till den förordningen när det gäller slaktkroppar av nötkreatur som är åtta månader gamla eller äldre. För att säkerställa en enhetlig tillämpning bör medlemsstaterna kunna göra tillämpningen av unionsskalan obligatorisk vad gäller slaktkroppar av nötkreatur från och med en viss ålder, vilken bör fastställas på grundval av det system för identifiering och registrering som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 (6). Identifierings- och registreringssystemet bör även användas för indelning av slaktkropparna i kategorier enligt del A.II i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013.

(3)

För att minska den administrativa bördan bör det vara möjligt för medlemsstaterna att bevilja småskaliga anläggningar undantag från den allmänna skyldigheten att klassificera slaktkroppar. På grundval av erfarenheterna av tillämpningen av unionsskalan för klassificering, är det lämpligt att föreskriva att ett sådant undantag införs för slakterier som i årligt genomsnitt per vecka slaktar färre än 150 nötkreatur som är åtta månader eller äldre eller färre än 500 grisar. Medlemsstaterna får emellertid fastställa lägre gränsvärden utifrån de nationella förhållandena särskilt för att säkerställa att prisrapporteringen är representativ.

(4)

Då det förekommer slakterier som vid sina egna anläggningar föder upp nötkreatur som är åtta månader gamla eller äldre och grisar kan inget marknadspris noteras för slaktkroppar av sådana djur. I de fallen är det onödigt att tillämpa den obligatoriska unionsskalan för klassificering. Det är därför lämpligt att ge de medlemsstater i vilka detta förekommer möjlighet att bevilja undantag från reglerna om obligatorisk slaktkroppsklassificering för dessa slaktkroppar. Undantaget bör även omfatta klassificering av slaktkroppar av lokala grisraser med särskilda anatomiska egenskaper eller som saluförs på särskilda sätt när detta gör det omöjligt att göra enhetlig och standardiserad klassificering av slaktkropparna.

(5)

För att ta hänsyn till de särskilda förhållanden som gäller för vissa företag inom säsongsbaserad slakt av får är det lämpligt att de medlemsstater som tillämpar den klassificering av slaktkroppar av får som avses i artikel 10 i förordning (EU) nr 1308/2013 får undanta vissa slakterier från denna klassificering på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

(6)

För att säkerställa att slaktkroppar av nötkreatur som är åtta månader eller äldre klassificeras enhetligt inom unionen är det nödvändigt att mer i detalj definiera de olika klasser för konformation, fettansättning, slaktkroppsvikt och köttets färg som avses i delarna A.III och C.III i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013. Andra kriterier får emellertid användas för lamm med en slaktkroppsvikt på mindre än 13 kg.

(7)

Del A.III i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013 innehåller bestämmelser om konformationsklass S för slaktkroppar av nötkreatur av dubbelmuskulös typ. Eftersom denna särskilda konformationsklass endast saluförs i vissa medlemsstater bör det föreskrivas att medlemsstaterna får välja om de vill använda konformationsklass S eller inte.

(8)

Eftersom procentandelen magert kött hos slaktkroppar av gris har ökat stadigt klassificeras huvuddelen av alla slaktkroppar av gris i två klasser. Det är därför nödvändigt att tillåta att medlemsstaterna delar upp de klasser som fastställs i del B.II i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013 i underklasser för att säkerställa att de differentieras.

(9)	Mot bakgrund av marknadens behov bör det vid fastställandet av handelsvärdet för en slaktkropp av gris tillåtas att även andra bedömningskriterier än vikt och uppskattat innehåll av magert kött används.

(10)

För att säkerställa jämförbara marknadspriser föreskrivs i del A.IV i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013 en standardpresentation för slaktkroppar. För att ta hänsyn till marknadens behov vad gäller slaktkroppspresentation bör det föreskrivas att medlemsstaterna får tillämpa andra slaktkroppspresentationer än vad som anges i del A.IV i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013 genom att korrigeringsfaktorer tillämpas för fastställandet av marknadspriser.

(11)	För att ta hänsyn till de traditionella metoder som används i vissa medlemsstater vad gäller hur yttre fett avlägsnas, är det lämpligt att tillåta att de aktuella medlemsstaterna fortsätter att tillämpa sådana metoder, på villkor att vissa krav uppfylls.

(12)

För att säkerställa en korrekt tillämpning av unionsskalorna för klassificering och för att förbättra öppenheten och insynen på marknaden bör det fastställas villkor och praktiska metoder för klassificering, vägning och märkning av slaktkroppar av nötkreatur som är åtta månader gamla eller äldre och av grisar och får.

(13)	För den händelse att den automatiska klassificeringsmetoden drabbas av tekniska fel bör det fastställas vissa undantag, i synnerhet vad beträffar tidsfristen för klassificering och vägning av slaktkroppar.

(14)

Märkningen av slaktkropparna bör ske i samband med klassificeringen. Medlemsstaterna får besluta att inte märka slaktkroppar för vilka det finns uppgifter i officiella register om hur de aktuella slaktkropparna har klassificerats, särskilt i de fall då slaktkropparna bearbetas till styckningsdelar omedelbart efter klassificeringen, vilket gör märkningen överflödig.

(15)	För att säkerställa riktigheten och tillförlitligheten när det gäller klassificering av slaktkroppar av nötkreatur som är åtta månader eller äldre, av svin och av får, får klassificeringen utföras av kvalificerad personal med nödvändiga tillstånd eller genom en metod för automatisk klassificering.

(16)

Klassificeringsmetoder som möjliggör omedelbar bestämning av konformationsklassen och fettansättningsgraden hos slaktkroppar av nötkreatur som är åtta månader gamla eller äldre och av får, samt av procentandelen magert kött hos slaktkroppar av gris, får införas, på villkor att de grundar sig på statistiskt beprövade metoder. Klassificeringsmetoderna får endast tillåtas om de uppfyller vissa villkor och krav.

(17)	Det bör vara möjligt att, efter det att en licens har beviljats, ändra de tekniska specifikationerna för metoderna för automatisk klassificering av slaktkroppar av nötkreatur som är åtta månader och av får, för att göra dem mer exakta.

(18)

Värdet på en slaktkropp av gris avgörs framför allt av dess procentandel magert kött i förhållande till vikten. Procentandelen magert kött bör bedömas genom ett klassificeringssystem som bör bestå av en automatisk klassificeringsmetod, en halvautomatisk klassificeringsmetod eller en manuell klassificeringsmetod och en bedömningsformel. Bedömningsformeln bör baseras på mätning av vissa anatomiska delar av slaktkroppen med hjälp av godkända och statistiskt beprövade metoder. För att säkerställa att de statistiskt beprövade metoderna tillämpas objektivt är det nödvändigt att medlemsstaternas experter underrättas genom protokoll om det godkännandetest som ligger till grund för godkännandet och att samråda med dessa om testresultaten. Flera olika metoder kan användas för att uppskatta innehållet av magert kött hos en slaktkropp av gris, men det bör säkerställas att valet av metod inte inverkar på den uppskattade procentandelen magert kött.

(19)	För att säkra att övervakningen avser jämförbara marknadspriser för slaktkroppar och levande djur bör det fastställas att prisnoteringen ska avse ett klart definierat saluföringsled. Det är nödvändigt att fastställa vilka typer av djur som prisrapporteringen avser.

(20)	Marknadspriserna för de olika djurtyperna bör rapporteras till kommissionen i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1184 (7), vilken bör ligga till grund för beräkningen av de viktade genomsnittspriserna på unionsnivå.

(21)

Om en medlemsstat har definierat regioner för tillämpningen av denna förordning bör de fastställda regionala priserna beaktas vid beräkningen av nationella priser. I de fall då det görs kompletterande utbetalningar till djurleverantörer bör de inrättningar eller personer som är skyldiga att rapportera in priser åläggas att underrätta den behöriga myndigheten om den kompletterande utbetalningen så att de nationella genomsnittspriserna kan korrigeras.

(22)	För att säkerställa att marknaden övervakas och att prisutvecklingen jämförs med vissa referenspriser enligt förordning (EU) nr 1308/2013 måste genomsnittliga unionspriser för vissa slaktkroppar och levande djur beräknas på grundval av vissa uppgifter som lämnas av medlemsstaterna varje år.

(23)

För övervakningen av prisrapporteringen avseende priser för slaktkroppar av nötkreatur som är åtta månader gamla eller äldre och grisar och för beräkningen av viktningskoefficienter per kategori, bör medlemsstaterna åläggas att regelbundet meddela kommissionen vissa uppgifter i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1185 (8), utom för de meddelanden som är nödvändiga för organisationen av kontrollerna på plats eller som en utgångspunkt för en fullständig överblick av köttmarknaden.

(24)	För tydlighetens och den rättsliga säkerhetens skull bör förordningarna (EG) nr 315/2002, (EG) nr 1249/2008 och (EU) nr 807/2013 upphöra att gälla.

(25)	För att ge medlemsstaterna tid att anpassa sig till det nya regelverket bör denna förordning börja tillämpas tolv månader efter det att den träder i kraft.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

UNIONSSKALOR FÖR KLASSIFICERING AV SLAKTKROPPAR

Artikel 1

Fastställande av ålder och kategorier av nötkreatur

Nötkreaturens ålder ska, med avseende på bestämningen av kategori enligt del A.II i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013, kontrolleras på grundval av uppgifterna i det system för identifiering och registrering av nötkreatur som inrättats i varje medlemsstat i enlighet med avdelning I i förordning (EG) nr 1760/2000.

Artikel 2

Undantag från den obligatoriska klassificeringen av slaktkroppar

1. Medlemsstaterna får besluta att de krav på klassificering av slaktkroppar av nötkreatur och svin som anges i delarna A.V och B.II i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013 inte är obligatoriska för slakterier som slaktar

a)	färre än 150 nötkreatur på åtta månader eller äldre per vecka som årligt genomsnitt,

b)	färre än 500 grisar per vecka som årligt genomsnitt.

Medlemsstaterna får fastställa ett lägre tröskelvärde, i synnerhet för att säkerställa att de prisnoteringar som avses i artikel 8.2 i genomförandeförordning (EU) 2017/1184 är representativa.

2. Medlemsstaterna får besluta att klassificeringskraven avseende slaktkroppar av nötkreatur och svin inte är obligatoriska i följande fall:

a)	När det är fråga om slaktkroppar av nötkreatur och svin som ägs av slakteriet och ingen kommersiell transaktion äger rum vid förvärvet av dessa djur.

b)	När det är fråga om slaktkroppar av svin av tydligt definierade lokala raser eller som saluförs enligt särskilda former om det på grund av den anatomiska kroppssammansättningen inte är möjligt att göra en enhetlig och standardiserad klassificering av slaktkropparna.

3. Medlemsstater som klassificerar slaktkroppar av får i enlighet med artikel 10 andra stycket i förordning (EU) nr 1308/2013 får, på grundval av objektiva och icke diskriminerande kriterier, besluta att klassificeringskraven för slaktkroppar av får inte är obligatoriska för vissa slakterier.

4. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen om de beslutar sig för att tillämpa något av de undantag som anges i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel.

Artikel 3

Ytterligare bestämmelser om konformationsklasser, fettansättningsgrad och slaktkroppsvikt för nötkreatur och får

1. I bilagorna I och II till denna förordning finns ytterligare bestämmelser med definitioner av de konformationsklasser och fettansättningsgrader för nötkreatur som är åtta månader eller äldre och för får som avses i delarna A.III och C.III i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013.

2. Ytterligare bestämmelser om klassificering av slaktkroppar av lamm på mindre än 13 kg fastställs i bilaga III till denna förordning.

Artikel 4

Konformationsklass S

Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa den konformationsklass S för slaktkroppar av nötkreatur som avses i del A.III i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013 mot bakgrund av nötkreaturspopulationens särskilda egenskaper.

Artikel 5

Klassificering av slaktkroppar av gris

Medlemsstaterna får dela upp de klasser för slaktkroppar av gris som fastställs i del B.II i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013 i underklasser.

Medlemsstaterna får tillåta ytterligare bedömningskriterier utöver vikten och den uppskattade procentandelen magert kött enligt del B.II i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013 för fastställandet av grisslaktkroppars kommersiella värde.

Artikel 6

Ytterligare krav avseende slaktkroppspresentationen vid fastställandet av jämförbara marknadspriser

1. Utan att det påverkar tillämpningen av delarna A.IV, B.III och C.IV i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013 får fett, muskler eller andra vävnader inte avlägsnas från slaktkroppen före vägning, klassificering och märkning, utom i de fall då det görs på grundval av veterinärmedicinska krav.

2. Slaktkroppar av nötkreatur yngre än åtta månader ska presenteras i enlighet med del A.IV i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013 och följande delar får inte sitta kvar:

a)	Mellangärde.

b)	Njurtappen.

3. Slaktkroppar av nötkreatur som är åtta månader eller äldre ska presenteras utan följande:

Njurar.

Njurfett.

c)	Bäckenfett.

d)	Mellangärde.

Njurtapp.

Svans.

Ryggmärg.

h)	Testikelfett.

i)	Innanlårsfett.

j)	Stora halsvenen och angränsande fett.

4. För tillämpningen av del A.V andra stycket i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013 och genom undantag från punkt 1 i denna artikel får medlemsstaterna tillåta att yttre fett avlägsnas före vägning, klassificering och märkning av slaktkroppen, under förutsättning att detta möjliggör en mer objektiv bedömning av konformationsklassen och att fettäcket inte påverkas. Medlemsstaterna ska säkerställa att denna praxis regleras i nationell lagstiftning och endast omfattar ett partiellt avlägsnande av yttre fett

a)	från lår- och ländregionerna samt mittreven,

b)	utanför bröstbenet, yttre anal- och genitalregionerna, och

c)	kring innanlåret.

Artikel 7

Klassificering och vägning

1. Den klassificering som avses i delarna A.II, A.III, B.II, C.II och C.III i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013 ska äga rum i slakteriet i samband med fastställandet av slaktkroppens varma vikt.

2. Kommissionen får tillåta att slaktkroppar klassificeras före vägning i enlighet med artikel 11 i denna förordning, om vissa klassificeringsmetoder som tillämpas i en medlemsstats territorium kräver detta.

3. Slaktkropparna ska vägas så snart som möjligt efter slakt och inte senare än

a)	60 minuter efter det att djuret har stuckits, vad gäller nötkreatur och får, och

b)	45 minuter efter det att djuret har stuckits, vad gäller grisar.

4. Om det, när det gäller grisar, i ett visst slakteri inte generellt är möjligt att efterleva tidsfristen på 45 minuter mellan stickningen och vägningen av slaktkropparna, får den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten tillåta att den minskning med 2 % som avses i artikel 14.3

a)	minskas med 0,1 procentenhet för varje ytterligare femtonminutersperiod eller mindre som förflyter utöver 45-minutersperioden mellan stickning och vägning,

b)	ökas med ett antal procentenheter som fastställts av den berörda medlemsstaten när perioden mellan stickning och vägning är kortare än 45 minuter. Minskningen ska grundas på vetenskapliga uppgifter.

5. I de fall då de automatiska klassificeringsmetoder för nötkött eller fårkött som avses i artikel 10 inte kan användas för klassificering av slaktkroppar, ska klassificering av slaktkropparna äga rum på slaktdagen eller, om den föreskrivna perioden mellan stickning och vägning har löpt ut på dagen efter slakten, ska klassificering äga rum snarast möjligt den dagen.

Artikel 8

Märkning av slaktkroppar

1. Märkningen av slaktkropparna ska ske i samband med klassificeringen.

2. Märkningen ska göras med hjälp av en stämpel eller en etikett som innehåller minst följande uppgifter:

a)	För slaktkroppar av nötkreatur och får: uppgifter om kategori, konformationsklass och fettansättningsgrad enligt delarna A.II och A.III, C.II respektive C.III i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013.

b)	För slaktkroppar av gris: Uppgifter om klass eller om procentandelen magert kött enligt del B.II i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013.

3. Märkningen ska placeras på slaktkroppens yta och på minst

a)	varje kvartspart när det gäller slaktkroppar av nötkreatur,

b)	varje hel eller halv slaktkropp av får,

c)	varje halv slaktkropp av gris.

Märkning i form av stämplar ska placeras på slaktkroppens utsida. Märkning i form av etiketter får placeras antingen på slaktkroppens insida eller på dess utsida.

4. Märkningen i form av stämplar ska vara tydligt läsbar och ska göras med outplånligt, giftfritt och värmebeständigt bläck.

5. Märkningen i form av etiketter ska vara tydligt läsbar, manipuleringssäker och ordentligt fäst vid slaktkropparna.

6. Medlemsstaterna får besluta att slaktkroppar inte ska märkas i följande fall:

Om ett officiellt protokoll upprättas och för varje slaktkropp minst innefattar följande:

i)	Slaktkroppen har identifierats individuellt på ett sådant sätt att det inte går att ändra.

ii)	Slaktkroppens varma vikt.

iii)	Resultatet av klassificeringen.

b)	Alla slaktkroppar styckas i en kontinuerlig process i en styckningsanläggning som godkänts enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (9) och som är i anslutning till slakteriet.

7. Medlemsstaterna får fastställa nationella bestämmelser om ytterligare märkningskrav.

Artikel 9

Metoder för klassificering av slaktkroppar av nötkött, gris och får

Medlemsstaterna ska säkerställa att slaktkroppar av nötkreatur, gris och får klassificeras

a)	av kvalificerad personal som har licens för visuell klassificering av slaktkroppar; licensen får ersättas av ett godkännande beviljat av en medlemsstat i vilken ett sådant godkännande motsvarar erkännande av den berördes kvalifikationer, eller

b)	med hjälp av godkända klassificeringsmetoder som kan bestå av automatiska eller halvautomatiska eller manuella klassificeringsmetoder enligt artiklarna 10 och 11. Medlemsstaterna ska säkerställa att klassificeringen utförs av kvalificerad personal.

Artikel 10

Godkännande av automatiska klassificeringsmetoder för slaktkroppar av nötkreatur och får

1. Medlemsstaterna får bevilja en licens som godkänner att metoder för automatisk klassificering av slaktkroppar av nötkreatur och får, bestående av själva utrustningen för automatisk klassificering och en ekvation (formel), används inom dess territorium eller del därav.

2. En förutsättning för detta är att de villkor och minimikrav för godkännandetest som fastställs i del A i bilaga IV är uppfyllda.

3. Minst två månader innan godkännandetestet inleds ska medlemsstaterna överlämna den information som avses i del B i bilaga IV till kommissionen så att kommissionen kan delta i godkännandetestet.

4. Medlemsstaterna ska utse ett oberoende organ som ska analysera godkännandetestets resultat. Senast två månader efter det att godkännandetestet slutförts ska medlemsstaterna överlämna den information som anges i del C i bilaga IV till kommissionen.

5. Om en licens för automatisk klassificering beviljas på grundval av ett godkännandetest under vilket mer än en slaktkroppspresentation har använts, ska skillnaderna mellan de olika presentationerna inte leda till skillnader i klassificeringsresultaten.

6. Medlemsstaterna får tillåta att metoder för automatisk klassificering avseende slaktkroppar av nötkreatur och får används utan att ett godkännandetest organiseras, på villkor att ett sådant tillstånd redan har beviljats för samma klassificeringsmetod i en annan medlemsstat på grundval av ett godkännandetest och på villkor att urvalet av slaktkroppar är tillräckligt representativt för nöt- och fårpopulationen i den berörda medlemsstaten.

7. Ändringar av de tekniska specifikationerna för en godkänd metod för automatisk klassificering av slaktkroppar av nötkreatur och får ska godkännas av de behöriga myndigheterna på villkor att det finns belägg för att ändringarna leder till en noggrannhetsnivå som åtminstone uppfyller minimikraven i godkännandetestet.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla ändringar som de har godkänt.

Artikel 11

Godkännande av klassificeringsmetoder för slaktkroppar av gris

1. En klassificeringsmetod enligt del B.IV i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013 ska bestå av automatiska, halvautomatiska eller manuella klassificeringsmetoder (utrustning) och en ekvation (formel) för att beräkna procentandelen magert kött i en slaktkropp av gris.

2. En förutsättning för godkännandet är att de villkor och minimikrav för godkännandetest som fastställs i del A i bilaga V till denna förordning är uppfyllda.

3. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen, genom ett protokoll enligt del B i bilaga V till denna förordning, om de klassificeringsmetoder för slaktkroppar av grisar som de vill ska vara godkända på deras territorier.

Protokollet ska bestå av två delar och innehålla de uppgifter som anges i del B i bilaga V till denna förordning.

Protokollets del 1 ska lämnas in till kommissionen innan godkännandetestet inleds. Senast två månader efter det att godkännandetestet slutförts ska medlemsstaterna överlämna protokollets del 2 till kommissionen.

4. När kommissionen har mottagit protokollet ska den göra det tillgängligt för de övriga medlemsstaterna. De övriga medlemsstaterna får lämna tekniska kommentarer inom tre veckor efter det att de tar emot protokollet. Den medlemsstat som lämnade in protokollet får anpassa det och lämna in ett nytt protokoll inom åtta veckor efter det att det första protokollet lämnades in.

5. Tillämpningen av klassificeringsmetoderna ska på alla punkter följa beskrivningen i det kommissionsbeslut där de godkänns.

6. Medlemsstaterna får tillåta att metoder för automatisk klassificering används utan att ett godkännandetest organiseras, på villkor att ett sådant tillstånd redan har beviljats för samma klassificeringsmetod i en annan medlemsstat på grundval av ett godkännandetest och på villkor att urvalet av slaktkroppar är tillräckligt representativt för grispopulationen i den berörda medlemsstaten.

Artikel 12

Ytterligare bestämmelser om klassificering med hjälp av automatiska klassificeringsmetoder

1. Slakterier som utför klassificering med hjälp av metoder för automatisk klassificering enligt artiklarna 10.1 och 11.1 ska

a)	när det gäller slaktkroppar av nötkreatur, identifiera slaktkroppskategori i enlighet med det system för identifiering och registrering av nötkreatur som anges i artikel 1,

b)	föra dagliga kontrollrapporter om hur metoderna för automatisk klassificering fungerar, inbegripet de brister som har upptäckts och de åtgärder som vid behov har vidtagits.

2. Klassificering som görs med hjälp av metoder för automatisk klassificering ska vara giltig endast om

a)	slaktkroppspresentationen är identisk med den som användes under godkännandetestet, eller

b)	det på ett sätt som tillfredsställer de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten kan visas att en annan presentation av slaktkroppen inte påverkar de klassificeringsresultat som erhålls med hjälp av metoderna för automatisk klassificering.

KAPITEL II

RAPPORTERING AV MARKNADSPRISERNA FÖR SLAKTKROPPAR OCH LEVANDE DJUR

Artikel 13

Allmänna bestämmelser för rapportering av marknadspriser

För fastställandet av marknadspriser för vissa kategorier av djur ska marknadspriser rapporteras i enlighet med artikel 15 i genomförandeförordning (EU) 2017/1184 för

slaktkroppar av

i)	nötkreatur som är åtta månader eller äldre,

ii)

grisar,

iii)	nötkreatur som är yngre än åtta månader,

iv)	får som är yngre än tolv månader,

levande djur

i)	tjurkalvar som är äldre än åtta dagar och yngre än fyra veckor,

ii)	betesdjur,

iii)	smågrisar med en levande vikt på cirka 25 kg.

Artikel 14

Rapportering av marknadspriser för slaktkroppar av nötkreatur som är åtta månader gamla eller äldre och grisar

1. Det marknadspris som ska rapporteras ska vara priset fritt slakteriet och det ska motsvara slaktkroppens värde exklusive mervärdesskatt, enligt de handlingar som utfärdas till leverantören av

a)	slakteriet eller

b)	den fysiska eller juridiska person som skickade djuret till slakteriet för slakt.

2. Det pris som avses i punkt 1 ska uttryckas per 100 kg slaktkropp som presenterats i enlighet med artikel 6 och vägts på krok i slakteriet.

3. Den slaktvikt som ska beaktas för rapporteringen av marknadspriset ska vara den kalla vikten, dvs. den varma vikten enligt artikel 7.1 minus 2 %.

4. Priserna på de klassificerade slaktkroppar som slakthusen eller den fysiska eller juridiska person som skickade dem till slakteriet för slakt rapporterar, ska antingen vara genomsnittspriset per klass eller slaktkroppspriset för varje klass. I de fall då slaktkroppspriset rapporteras per klass ska den behöriga myndigheten beräkna genomsnittspriset per klass.

Artikel 15

Rapportering av marknadspriser för slaktkroppar av nötkreatur yngre än åtta månader och för slaktkroppar av får yngre än tolv månader

1. När det gäller slaktkroppar av nötkreatur yngre än åtta månader och slaktkroppar av får yngre än tolv månader ska det marknadspris som rapporteras vara genomsnittet av de priser som betalas fritt slakteriet och endast avse själva slaktkroppens värde, exklusive mervärdeskatt, och ska viktas med hjälp av en koefficient. Koefficienten ska ta hänsyn till följande:

Följande faktorers relativa betydelse:

i)	De olika kvaliteter av slaktkroppar av nötkreatur yngre än åtta månader, som medlemsstaten definierar, eller

ii)	de olika viktkategorier för slaktkroppar av får yngre än tolv månader, som medlemsstaten definierar, och

b)	varje marknads relativa betydelse.

2. Det marknadspris som avses i punkt 1 ska uttryckas per 100 kg slaktkropp som presenterats i enlighet med artikel 6 och vägts på krok i slakteriet.

3. När det gäller slaktkroppar av nötkreatur yngre än åtta månader ska den slaktvikt som ska beaktas för rapporteringen av marknadspriset vara den kalla vikten, dvs. den varma vikten enligt artikel 7.1 minus 2 %.

4. När det gäller slaktkroppar av får yngre än tolv månader ska den slaktvikt som ska beaktas för rapporteringen av marknadspriset vara den kalla vikten, dvs. den varma vikten minus en korrigering för viktförlust vid kylningen.

Artikel 16

Rapportering av marknadspriser för levande djur

1. För rapporteringen av marknadspriser ska de levande djur som avses i artikel 13 b delas in i följande kategorier:

När det gäller tjurkalvar som är äldre än åtta dagar och yngre än fyra veckor:

i)	tjurkalvar av mjölkboskap för uppfödning,

ii)	tjurkalvar av köttboskap för uppfödning: tjurkalvar av köttras, kombinationsboskap eller korsningar med köttras för uppfödning.

När det gäller betesdjur:

i) unga betesdjur : nötkreatur av han- och honkön på minst sex månader men yngre än tolv månader, köpta efter avvänjningen för att gödas.

ii) årsgamla betesdjur av hankön : nötkreatur av hankön på minst tolv månader, men yngre än 24 månader, köpta för att gödas.

iii) årsgamla betesdjur av honkön : nötkreatur av honkön på minst tolv månader, men yngre än 24 månader, köpta för att gödas

c)	När det gäller grisar: smågrisar: grisar som väger i genomsnitt omkring 25 kg i levande vikt, köpta för att gödas.

2. Det marknadspris som rapporteras ska vara genomsnittet av de priser som betalats i den berörda medlemsstaten i samma grossistled, för den typ av djur som avses i punkt 1, efter avdrag av mervärdesskatt och viktat med koefficienter. Koefficienterna ska avspegla vilken andel de olika kvaliteterna av de djur som avses i punkt 1 a, b och c har och varje marknads relativa betydelse.

Artikel 17

Ytterligare bestämmelser om rapportering av marknadspriser för slaktkroppar och levande djur

1. Om en medlemsstat har definierat regioner i enlighet med artikel 6 i genomförandeförordning (EU) 2017/1184, ska medlemsstatens behöriga myndighet fastställa de genomsnittliga regionala priserna för varje klass och kvalitet av slaktkroppar samt för varje typ av och kvalitet på levande djur som avses i artiklarna 14, 15 och 16 i denna förordning.

2. Om slakteriet eller den fysiska eller juridiska person som det åligger att rapportera priserna gör tilläggsbetalningar till leverantörerna av levande djur och slaktkroppar får medlemsstaterna beakta de aktuella beloppen och den period som de avser. Om en medlemsstat beslutar att beakta tilläggsbetalningar till leverantörer av levande djur och slaktkroppar ska slakteriet eller den fysiska eller juridiska person som det åligger att rapportera priserna underrätta den behöriga myndigheten om beloppet för tilläggsbetalningen varje gång en sådan betalning görs.

KAPITEL III

BERÄKNING AV DET GENOMSNITTLIGA UNIONSPRISET

AVSNITT I

Genomsnittligt unionspris för slaktkroppar

Artikel 18

Genomsnittligt unionspris för nötkött

1. För var och en av de kategorier som anges i del A.II i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013 ska följande gälla:

Det genomsnittliga unionspriset för var och en av de konformationsklasser och klasser för fettansättningsgrad som förtecknas i artikel 7 i genomförandeförordning (EU) 2017/1184 ska vara det viktade genomsnittet av de nationella marknadspriser som noterats för klassen. Viktningen ska grundas på andelen slaktningar i den aktuella klassen i varje medlemsstat i förhållande till unionens sammanlagda slaktningar inom klassen.

Det genomsnittliga unionspriset för var och en av konformationsklasserna ska vara det viktade genomsnittet av de genomsnittliga unionspriserna för de klasser för fettansättningsgrad som ingår i den berörda konformationsklassen. Viktningen ska baseras på andelen slaktningar i varje klass för fettansättningsgrad i förhållande till det sammanlagda antalet slaktningar i den berörda konformationsklassen i unionen.

c)	Det genomsnittliga unionspriset ska vara det viktade genomsnittet av de genomsnittliga unionspriser som avses i led a. Viktningen ska grundas på andelen slaktningar i varje klass som avses i led a i förhållande till det sammanlagda antalet slaktningar i den berörda kategorin i unionen.

2. Det genomsnittliga unionspriset för samtliga kategorier ska vara det viktade genomsnittet av de genomsnittliga priser som avses i punkt 1 c. Viktningen ska baseras på varje kategoris andel av de sammanlagda slaktningarna av nötkreatur som är åtta månader eller äldre i unionen.

Artikel 19

Genomsnittligt unionspris för grisar

Det genomsnittliga unionspriset för varje klass som förtecknas i artikel 9 i genomförandeförordning (EU) 2017/1184 ska vara det viktade genomsnittet av de nationella marknadspriser som noterats för klassen. Viktningen ska grundas på andelen slaktningar i den aktuella klassen i varje medlemsstat i förhållande till unionens sammanlagda slaktningar inom klassen.

Artikel 20

Genomsnittligt unionspris för nötkreatur som är yngre än åtta månader

Det genomsnittliga unionspriset för nötkreatur som slaktas vid en ålder på mindre än åtta månader ska vara genomsnittet av de priser som har noterats för dessa nötkreatur enligt artikel 10 i genomförandeförordning (EU) 2017/1184. Genomsnittet ska viktas med koefficienter som fastställs på grundval av nettoproduktionen av sådana nötkreatur i unionen.

Artikel 21

Genomsnittligt unionspris för får som är yngre än tolv månader

Det genomsnittliga unionspriset för får som är yngre än tolv månader ska vara genomsnittet av de priser som har noterats för olika viktkategorier enligt artikel 11 i genomförandeförordning (EU) 2017/1184. Genomsnittet ska viktas med koefficienter som fastställs på grundval av nettoproduktionen av sådana lamm i unionen.

AVSNITT II

Genomsnittligt unionspris för levande djur

Artikel 22

Genomsnittligt unionspris för tjurkalvar som är äldre än åtta dagar och yngre än fyra veckor

1. Det genomsnittliga unionspriset per djur för tjurkalvar som är äldre än åtta dagar och yngre än fyra veckor ska vara genomsnittet av de priser som har noterats för tjurkalvar av mjölkboskap för uppfödning och tjurkalvar av köttboskap för uppfödning i enlighet med artikel 12 i genomförandeförordning (EU) 2017/1184.

2. Genomsnittet av de noterade priserna ska viktas med koefficienter som fastställts på grundval av antalet kor som noterats inom unionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1165/2008 (10), enligt följande:

a)	När det gäller tjurkalvar av mjölkboskap för uppfödning: antalet mjölkkor.

b)	När det gäller tjurkalvar av köttboskap för uppfödning: antalet kor.

Artikel 23

Genomsnittligt unionspris för betesdjur

1. Det genomsnittliga unionspriset per kg levande vikt för betesdjur ska vara genomsnittet av de priser som har noterats för unga betesdjur, årsgamla betesdjur av hankön och årsgamla betesdjur av honkön i enlighet med artikel 12 i genomförandeförordning (EU) 2017/1184.

2. Genomsnittet av de noterade priserna ska viktas med koefficienter som fastställts på grundval av antalet nötkreatur som rapporterats inom unionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1165/2008, enligt följande:

a)	När det gäller unga betesdjur, antalet nötkreatur på högst ett år och inte avsedda för slakt.

b)	När det gäller årsgamla betesdjur av hankön, antalet nötkreatur av hankön på minst ett år, men yngre än två år.

c)	När det gäller årsgamla betesdjur av honkön, antalet nötkreatur av honkön på minst ett år, men yngre än två år, som ännu inte har kalvat.

Artikel 24

Genomsnittligt unionspris för smågrisar

Det genomsnittliga unionspriset för smågrisar på cirka 25 kg levande vikt ska vara genomsnittet av de priser som har noterats för smågrisar i enlighet med artikel 12 i genomförandeförordning (EU) 2017/1184. Genomsnittet ska viktas med koefficienter som fastställs på grundval av antalet smågrisar som rapporteras inom unionen i enlighet med förordning (EG) nr 1165/2008.

KAPITEL IV

MEDDELANDEN

Artikel 25

Medlemsstaternas meddelanden till kommissionen

1. De meddelanden som avses i denna artikel ska lämnas i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2017/1185.

2. Senast den 15 april varje år ska medlemsstaterna meddela kommissionen det totala antalet nötkreatur på åtta månader eller äldre, grisar och får som slaktats under det föregående kalenderåret, fördelade enligt följande:

a)	När det gäller nötkreatur: det totala antalet i varje kategori, konformationsklass och klass för fettansättningsgrad.

b)	När det gäller grisar: det totala antalet för varje slaktkroppsklass.

c)	När det gäller får: det totala antalet för varje viktkategori.

3. Medlemsstaterna ska på begäran tillhandahålla kommissionen en förteckning över följande:

a)	De slakterier som noterar priser i enlighet med artikel 8 i genomförandeförordning (EU) 2017/1184 med uppgift om antal nötkreatur på åtta månader eller äldre som hanterats vid varje slakt under det föregående kalenderåret.

b)	De fysiska eller juridiska personer som noterar priser i enlighet med artikel 8 i genomförandeförordning (EU) 2017/1184 med uppgift om antal nötkreatur på åtta månader eller äldre som de har skickat till slakt under det föregående kalenderåret.

4. På begäran av kommissionen ska medlemsstaterna meddela följande uppgifter (om dessa finns tillgängliga) om de produkter som omfattas av delarna XV, XVII och XVIII i bilaga I till förordning (EU) nr 1308/2013:

a)	Marknadspriserna i medlemsstaterna för de produkter som importerats från tredjeland.

b)	Priserna på de representativa marknaderna i tredjeland.

5. De berörda medlemsstaterna ska meddela kommissionen de kvaliteter av slaktkroppar och levande djur, de viktningskoefficienter som avses i artiklarna 14, 15 och 16 i denna förordning, samt de korrigeringsfaktorer och de representativa marknader som avses i artiklarna 5, 10, 11 och 12 i genomförandeförordning (EU) 2017/1184, senast den 1 juni varje år.

6. På begäran av kommissionen ska medlemsstaterna meddela vilka åtgärder som vidtas för tillämpningen av artikel 3.1 och 3.2 i genomförandeförordning (EU) 2017/1184.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 26

Upphävande

Förordningarna (EG) nr 315/2002, (EG) nr 1249/2008 och (EU) nr 807/2013 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till förordningarna (EG) nr 315/2002, (EG) nr 1249/2008 och (EU) nr 807/2013 ska anses som hänvisningar till den här förordningen och till genomförandeförordning (EU) 2017/1184 och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga VI till den här förordningen.

Artikel 27

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning ska tillämpas från och med den 11 juli 2018.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 april 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2) Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).

(3) Kommissionens förordning (EG) nr 315/2002 av den 20 februari 2002 om notering av priserna för färska och kylda slaktkroppar av får på gemenskapens representativa marknader (EUT L 50, 21.2.2002, s. 47).

(4) Kommissionens förordning (EG) nr 1249/2008 av den 10 december 2008 om tillämpningsföreskrifter för gemenskapens skalor för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur, gris och får och rapporteringen av priser på dessa (EUT L 337, 16.12.2008, s. 3).

(5) Kommissionens förordning (EU) nr 807/2013 av den 26 augusti 2013 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller övervakning av priser på vissa nötkreatur på representativa unionsmarknader (EUT L 228, 27.8.2013, s. 5).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter (EGT L 204, 11.8.2000, s. 1).

(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1184 av den 20 april 2017 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller unionsskalor för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur, gris och får och vad gäller rapportering av marknadspriser för vissa kategorier av slaktkroppar och levande djur (se sidan 103 i detta nummer av EUT).

(8) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1185 av den 20 april 2017 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller anmälan till kommissionen av uppgifter och handlingar och om ändring och upphävande av vissa kommissionsförordningar (se sidan 113 i detta nummer av EUT).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1165/2008 av den 19 november 2008 om statistik över besättningar och köttproduktion och om upphävande av rådets direktiv 93/23/EEG, 93/24/EEG och 93/25/EEG (EUT L 321, 1.12.2008, s. 1).

BILAGA I

Ytterligare bestämmelser om de klasser för konformation och fettansättningsgrad för slaktkroppar av nötkreatur som avses i artikel 3.1

1. KONFORMATION

Slaktkroppsprofilernas utveckling, särskilt vad gäller de väsentliga delarna (lår, rygg, bog).

Konformationsklass	Ytterligare bestämmelser
S Förstklassig	Lår: Mycket starkt rundat, dubbelmusklat med tydliga muskelgränser	Innanlåret når mycket tydligt ned över fogen (bäckenbensfogen [symphisis pelvis])
	Rygg: Mycket bred och mycket kraftig, ända fram till och i höjd med bogen	Mycket rundad rumpstek
	Bog: Mycket starkt rundad
E Utmärkt	Lår: Mycket rundat	Innanlåret når tydligt ned över fogen (bäckenbensfogen)
	Rygg: Bred och mycket kraftig, ända fram till och i höjd med bogen	Mycket rundad rumpstek
	Bog: Mycket rundad
U Mycket bra	Lår: Rundat	Innanlåret når ned över fogen (bäckenbensfogen)
	Rygg: Bred och kraftig, ända fram till och i höjd med bogen	Rundad rumpstek
	Bog: Rundad
R Bra	Lår: Välutvecklat	Lätt rundade innanlår och rumpstek
	Rygg: Fortfarande kraftig, men mindre bred i höjd med bogen
	Bog: Ganska välutvecklad
O Ganska bra	Lår: Genomsnittligt utvecklat till svagt utvecklat
	Rygg: Genomsnittlig tjocklek till svag tjocklek	Rumpstek: Rak form
	Bog: Genomsnittligt utvecklad till nästan platt
P Dålig	Lår: Dåligt utvecklat
	Rygg: Smal med synliga ben
	Bog: Platt med synliga ben

2. FETTANSÄTTNINGSGRAD

Grad av fett på slaktkroppens utsida och i brösthålan

Fettansättningsklass	Ytterligare bestämmelser
1 Mycket liten	Inget fett i brösthålan
2 Liten	I brösthålan är musklerna tydligt synliga mellan revbenen
3 Ordinär	I brösthålan är musklerna fortfarande synliga mellan revbenen
4 Riklig	Fettränderna på låret är betydande. I brösthålan kan musklerna mellan revbenen vara fettmarmorerade
5 Mycket riklig	Låret är nästan helt täckt med fett, så att fettränderna inte längre är tydligt synliga. I brösthålan är musklerna mellan revbenen fettmarmorerade

BILAGA II

Ytterligare bestämmelser om de klasser för konformation och fettansättningsgrad för slaktkroppar av får som avses i artikel 3.1

1. KONFORMATION

Slaktkroppsprofilernas utveckling, särskilt vad gäller de väsentliga delarna (bakkvartspart, rygg, bog).

Konformationsklass

Ytterligare bestämmelser

Förstklassig

Bakkvartspart: Dubbelmuskulär utveckling. Extremt konvexa profiler

Rygg: Extremt konvex, extremt bred, extremt tjock

Bog: Extremt konvex och extremt tjock

Utmärkt

Bakkvartspart: Mycket tjock. Mycket konvexa profiler

Rygg: Mycket konvex, mycket bred och tjock ned till bogen

Bog: Mycket konvex och mycket tjock

Mycket bra

Bakkvartspart: Tjock. Konvexa profiler

Rygg: Bred och tjock ned till bogen

Bog: Tjock och konvex

Bra

Bakkvartspart: Huvudsakligen raka profiler

Rygg: Tjock men mindre bred ned till bogen

Bog: Välutvecklad men mindre tjock

Ganska bra

Bakkvartspart: Raka till konkava profiler

Rygg: Mindre bred och tjock

Bog: Närmast smal. Utan tjocklek

Dålig

Bakkvartspart: Konkava till mycket konkava profiler

Rygg: Smal och konkav med utstående ben

Bog: Smal, platt och med utstående ben

2. FETTANSÄTTNINGSGRAD

Grad av fett på utsidan av och inuti slaktkroppen.

Fettansättningsklass	Ytterligare bestämmelser (1)
1. Mycket liten	Utvändigt	Spår av fett eller inget synligt fett
	Invändigt	Bukhåla	Inget synligt fett eller spår av fett på njurarna
		Brösthåla	Inget synligt fett eller spår av fett mellan revbenen
2. Liten	Utvändigt	Ett tunt fettlager täcker en del av slaktkroppen, men kan vara mindre synligt på lemmarna
	Invändigt	Bukhåla	Spår av fett eller ett tunt fettlager omsluter delar av njurarna
		Brösthåla	Musklerna syns tydligt mellan revbenen
3. Ordinär	Utvändigt	Ett tunt fettlager täcker hela eller större delen av slaktkroppen. Något kraftigare fettansättning vid svansroten
	Invändigt	Bukhåla	Ett tunt fettlager omsluter en del av eller hela njurarna
		Brösthåla	Musklerna fortfarande synliga mellan revbenen
4. Riklig	Utvändigt	Ett tjockt fettlager täcker hela eller större delen av slaktkroppen, men kan vara tunnare på lemmarna och tjockare på bogen
	Invändigt	Bukhåla	Njurarna är omslutna av fett
		Brösthåla	Musklerna mellan revbenen kan vara fettmarmorerade. Fettdepåer kan vara synliga på revbenen
5. Mycket riklig	Utvändigt	Mycket kraftig fettansättning Fettansamlingar kan vara synliga
	Invändigt	Bukhåla	Njurarna är omslutna av ett tjockt fettlager
		Brösthåla	Musklerna mellan revbenen är fettmarmorerade. Fettdepåer är synliga på revbenen

(1) De ytterligare bestämmelserna för bukhålan gäller inte vid tillämpningen av bilaga III.

BILAGA III

Klassificeringsskala för slaktkroppar av lamm med en slaktvikt på mindre än 13 kg enligt artikel 3.2

Kategori	A		B		C
Vikt	≤ 7 kg		7,1–10 kg		10,1–13 kg
Kvalitet	1:a	2:a	1:a	2:a	1:a	2:a
Köttets färg (*1)	ljusrosa	annan färg eller annan fettansättningsgrad	ljusrosa eller rosa	annan färg eller annan fettansättningsgrad	ljusrosa eller rosa	annan färg eller annan fettansättningsgrad
Klass av fettansättningsgrad (*2)	(2) (3)		(2) (3)		(2) (3)

(*1) Fastställs på sidan bredvid rectus abdominis med hjälp av ett standardfärgkort.

(*2) Enligt definitionen i del C.III i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013.

BILAGA IV

Godkännande för metoder för automatisk klassificering av slaktkroppar av nötkreatur och får enligt artikel 10

DEL A

Villkor och minimikrav för godkännande

Den berörda medlemsstaten ska anordna ett godkännandetest med en jury bestående av minst fem auktoriserade experter när det gäller klassificering av slaktkroppar av nötkreatur och får. Två medlemmar av juryn ska komma från den medlemsstat som anordnar testet. Övriga jurymedlemmar ska komma från andra medlemsstater. Antalet experter i juryn ska vara ett udda tal. Experter från kommissionen och medlemsstaterna får närvara vid godkännandetestet som observatörer.

Medlemmarna i juryn ska arbeta självständigt och anonymt.

Den berörda medlemsstaten ska utse en samordnare för godkännandetestet som

a)	inte får vara medlem i juryn,

b)	har tillräckliga tekniska kunskaper och är helt oberoende,

c)	övervakar att jurymedlemmarna arbetar självständigt och anonymt,

d)	samlar in klassificeringsresultaten från jurymedlemmarna och de som framtagits med hjälp av de automatiserade klassificeringsmetoderna,

e)	under hela godkännandetestet ser till att de klassificeringsresultat som erhållits med hjälp av metoderna för automatisk klassificering inte är tillgängliga för någon av jurymedlemmarna och vice versa, och inte heller för övriga berörda,

f)	validerar klassificeringarna för varje slaktkropp och som, av objektiva skäl som ska fastställas, får besluta om att kassera slaktkroppar från det urval som används för analysen.

I samband med godkännandetestet ska följande gälla:

a)	Varje konformationsklass och klass för fettansättningsgrad ska delas in i tre underklasser.

b)	Det ska krävas ett urval på minst 600 godkända slaktkroppar.

c)	Kasserade slaktkroppar får inte utgöra mer än 5 % av de slaktkroppar som ska klassificeras med metoderna för automatisk klassificering.

För varje validerad slaktkropp ska medianen av jurymedlemmarnas resultat anses som den korrekta klassificeringen för slaktkroppen i fråga.

För att bedöma de automatiserade klassificeringsmetoderna ska resultaten från metoden för automatisk klassificering, för varje validerad slaktkropp, jämföras med medianvärdet av juryns resultat. Noggrannheten hos metoderna för automatisk klassificering ska fastställas med hjälp av ett system med poäng som fördelas enligt följande:

	Konformation	Fettansättning
Inget fel	10	10
En felenhet (dvs. en underklass högre eller lägre)	6	9
Två felenheter (dvs. två underklasser högre eller lägre)	– 9	0
Tre felenheter (dvs. tre underklasser högre eller lägre)	– 27	– 13
Fler än tre felenheter (dvs. fler än tre underklasser högre eller lägre)	– 48	– 30

För godkännande ska metoderna för automatisk klassificering uppnå minst 60 % av det maximala antalet poäng för både konformation och fettansättningsgrad.

Dessutom måste klassificeringen med hjälp av metoder för automatisk klassificering ligga inom följande gränser:

	Konformation	Fettansättning
Medelavvikelse	± 0,30	± 0,60
Regressionslinjens lutning	1 ± 0,15	1 ± 0,30

Om det under ett godkännandetest används mer än en slaktkroppspresentation, får skillnaderna mellan de olika presentationerna inte leda till skillnader i klassificeringsresultaten.

DEL B

Information som medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen beträffande organisationen av ett godkännanadetest

a)	De datum då godkännandetestet äger rum.

b)	En detaljerad beskrivning av de slaktkroppar av vuxna nötkreatur som är åtta månader gamla eller äldre och som klassificeras i den berörda medlemsstaten eller i en del av denna.

De statistiska metoder som används för att få fram det urval av slaktkroppar som med hänsyn till kategori, konformationsklass och klass av fettansättningsgrad ska vara representativa för de vuxna nötkreatur som är åtta månader gamla eller äldre och som slaktas i den berörda medlemsstaten eller i en del av denna.

d)	Namn på och adress till det slakteri/de slakterier där godkännandetestet ska äga rum, en redogörelse för bearbetningslinjen/bearbetningslinjerna och dess/deras kapacitet, däribland kapacitet per timme.

e)	Den presentation/de presentationer av slaktkroppar som ska användas under godkännandetestet.

f)	En beskrivning av utrustningen för automatisk klassificering och dess tekniska funktioner, särskilt säkerheten när det gäller manipulering.

g)	De auktoriserade experter som utsetts av den berörda medlemsstaten att delta i godkännandetestet i egenskap av jurymedlemmar.

h)	Samordnaren för godkännandetestet, med belägg för dennas tillfredsställande tekniska kunskaper och fullständiga oberoende.

i)	Namn på och adress till det oberoende organ som utsetts av den berörda medlemsstaten och som ska analysera resultaten från godkännandetestet.

DEL C

Information som medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen beträffande godkännanadetestets resultat

a)	En sammanfattning av klassificeringsresultaten som undertecknats av jurymedlemmarna och av samordnaren för godkännandetestet.

b)	Samordnarens rapport om organisationen av godkännandetestet mot bakgrund av de villkor och minimikrav som anges i del A.

En kvantitativ analys, enligt en metod som ska fastställas av kommissionen, av resultaten från godkännandetestet med uppgift om varje enskild klassificerares resultat och de som erhållits genom metoden för automatisk klassificering. De uppgifter som används för analysen ska tillhandahållas i ett elektroniskt format som ska fastställas av kommissionen.

d)	Noggrannhet för metoden för automatisk klassificering fastställd i enlighet med bestämmelserna i del A.3.

BILAGA V

Godkännande av metoder för klassificering av slaktkroppar av gris enligt artikel 11

DEL A

1. VILLKOR OCH MINIMIKRAV FÖR GODKÄNNANDE

Följande ska ingå i godkännandetestet:

Ett representativt urval av slaktkroppar av gris som ska ingå i ett dissekeringsprov.

—	Det representativa urvalet ska återspegla den berörda grispopulationen och bestå av minst 120 slaktkroppar.

Registrering av de mätningar (prediktorvariabler) som görs på det representativa urvalet av slaktkroppar av gris.

—	De mätningar som används för att beräkna procentandelen magert kött ska registreras vid ett eller flera slakterier med hjälp av teknik(er) som ska godkännas.

Ett dissekeringsprov för beräkning av referensandelen magert kött i slaktkroppar av gris enligt beskrivningen i del A.2.

—

Provet ska omfatta dissekering av ett urval av slaktkroppar av gris som delas upp i kött, fett och ben. Innehållet av magert kött i en slaktkropp av gris ska utgöras av förhållandet mellan den totala vikten av de röda tvärstrimmiga musklerna, under förutsättning att de kan avskiljas med kniv, och slaktkroppens vikt. Den totala vikten av de röda tvärstrimmiga musklerna ska fastställas antingen

i)	genom fullständig dissekering av slaktkroppen enligt del A punkt 2.2, eller

ii)	genom delvis dissekering av slaktkroppen enligt del A punkt 2.3, eller

iii)	genom en kombination av fullständig och delvis dissekering med hjälp av en nationell metod som bygger på erkända statistiska metoder.

Den fullständiga dissekering som avses i led i får även ersättas av en bedömning av procentandelen magert kött med hjälp av en datortomograf, förutsatt att tillfredsställande komparativa dissektionsresultat erhålls.

Om metoden kombineras med en snabb nationell metod enligt led iii får antalet slaktkroppar för fullständig eller delvis dissekering minskas till 50 om medlemsstaten kan visa att tillförlitligheten är minst lika med den som erhålls med hjälp av statistiska standardmetoder för 120 slaktkroppar.

En ekvation (formel) för klassificeringsmetoden som ska godkännas.

—	En ekvation ska beräknas för att bedöma procentandelen magert kött i ett representativt urval av slaktkroppar från prediktionsvariabler som mäts på dessa slaktkroppar.

—	Procentandelen magert kött på varje slaktkropp som ingår i dissekeringsproven ska beräknas utifrån denna formel.

Den statistiska standardanalys som används för att bedöma resultatet av dissekeringsprovet.

—	Den procentandel magert kött som beräknas med hjälp av klassificeringsmetoden ska jämföras med referensprocentandelen kött som erhållits vid dissekeringsprovet.

Införande eller ändring av ekvationen för klassificeringsmetoden för uppskattning av procentandelen magert kött i en slaktkropp av gris.

—	Ekvationen ska integreras med klassificeringstekniken efter det att klassificeringsmetoderna har godkänts av kommissionen.

Klassificeringsmetoderna får godkännas endast om kvadratroten ur medelkvadratavvikelsen för prediktionen (RMSEP), beräknad med fullständig korsvalidering eller med en testsetvalidering av ett representativt urval på minst 60 slaktkroppar, är mindre än 2,5. Dessutom ska outliers (extrema slaktkroppar) ingå i beräkningen av RMSEP.

Om det under ett godkännandetest används mer än en slaktkroppspresentation, får skillnaderna mellan de olika presentationerna inte leda till skillnader i klassificeringsresultaten.

2. FÖRFARANDE FÖR DISSEKERINGSPROVET FÖR UPPSKATTNING AV REFERENSPROCENTANDELEN MAGERT KÖTT I EN SLAKTKROPP AV GRIS

2.1

För uppskattningen av procentandelen magert kött krävs att en halv slaktkropp dissekeras fullständigt i enlighet med den referensmetod som anges i del 1 c.

2.2

Vid fullständig dissekering ska referensprocentandelen magert kött (YTD) beräknas på följande sätt:

Det magra köttets vikt ska beräknas genom att totalvikten icke-kött dras av från slaktkroppens totalvikt före dissekering. Fötterna och huvudet, med undantag av kindbacken, ska inte dissekeras.

2.3

Vid delvis dissekering ska uppskattningen av referensprocentandelen magert kött (YPD) baseras på dissekering av de fyra största styckningsdelarna (bog, rygg, skinka och sida) plus filéns vikt. Procentandelen magert kött vid delvis dissekering ska beräknas enligt följande:

Vikten av köttet i dessa fyra styckningsdelar (bog, rygg, skinka och sida) ska beräknas genom att totalvikten icke-kött i de fyra styckningsdelarna dras av från styckningsdelarnas totalvikt före dissekering.

Avvikelsen mellan den totala dissekeringen och den delvisa dissekeringen ska korrigeras på grundval av ett prov som dissekeras helt.

2.4

Procentandelen magert kött kan uppskattas genom ett analytiskt förfarande som bygger på att den vänstra halva slaktkroppen skannas med datortomograf. Om datortomografen inte är kalibrerad för fullständig dissekering av slaktkroppen, ska en korrigering göras för potentiella avvikelser, vilken ska baseras på ett delprov som ska dissekeras fullständigt i enlighet med referensmetoden. Endast den del av den vänstra halva slaktkroppen som innehåller magert kött enligt dissekeringsmetod för fullständig dissekering behöver skannas, dvs. fötterna och huvudet, med undantag av kindbacken, behöver inte skannas.

2.5

Den korrigering för avvikelser som måste göras vid delvis dissekering eller vid datortomografi ska baseras på ett representativt delprov som ska omfatta alla kombinationer av stratifieringsfaktorer som ras, kön och fettansättning som ingår i det övergripande urvalet. Minst tio slaktkroppar ska väljas ut för korrigering av avvikelser.

Om den population av grisar för slakt som ska ligga till grund för urvalet har samma kännetecken som den population för vilken det ska göras delvis dissekering eller om det vid datortomografi har gjorts en tidigare korrigering ska det inte krävas någon ytterligare fullständig dissekering.

Om det finns en beskrivning av datortomografin och om denna kan kopplas genom mätning till en fullständig dissekering eller till ett annat förfarande där det gjorts en korrigering i samband med datortomografi, behövs inte någon ytterligare fullständig dissekering.

DEL B

Information som medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen och övriga medlemsstater i form av protokoll från godkännandetest

Del 1 i protokollet ska ge en detaljerad beskrivning av dissekeringsprovet, däribland

a)	provperiod och tidsplan för hela godkännandeförfarandet,

b)	slakteriernas antal och plats,

c)	en beskrivning av den grispopulation som omfattas av provmetoden,

d)	en presentation av den dissekeringsmetod (fullständig eller delvis) som valts,

e)	en beskrivning av förfarandet om en datortomograf används enligt del A.1,

f)	en presentation av de statistiska metoder som används i samband med den valda urvalsmetoden,

g)	en beskrivning av den snabba nationella metoden, om en sådan används,

h)	exakt vilken presentation av slaktkropparna som kommer att användas.

Del 2 i protokollet ska innehålla en detaljerad beskrivning av dissekeringsprovet, däribland

a)	en presentation av de statistiska metoder som används i samband med den valda urvalsmetoden,

b)	den ekvation som ska införas eller som har ändrats,

c)	en numerisk och en grafisk beskrivning av resultaten,

d)	en beskrivning av den aktuella utrustningen,

e)	viktgränsen för svin på vilka den nya metoden får användas och alla andra begränsningar i metodens praktiska tillämpning.

f)	De uppgifter som används för analysen ska tillhandahållas i ett elektroniskt format.

BILAGA VI

Jämförelsetabell

1. Förordning (EG) nr 1249/2008

Förordning (EG) nr 1249/2008	Denna förordning	Genomförandeförordning (EU) 2017/1184
Artikel 2.4	Artikel 1
Artikel 3	Artikel 3.1
Artikel 4	Artikel 4
Artikel 5	Artikel 2.1
Artikel 6.1	Artikel 7.1
Artikel 6.2 första stycket	Artikel 7.3 a
Artikel 6.2 andra stycket	Artikel 7.5
Artikel 6.3	Artikel 8.2 a
Artikel 6.3 andra och tredje styckena	Artikel 8.3 a
Artikel 6.3 andra stycket	Artikel 8.4
Artikel 6.4 c	Artikel 8.4
Artikel 6.4 d	Artikel 8.5
Artikel 6.7	Artikel 8.6 b
Artikel 7		Artikel 1
Artikel 8	Artikel 9
Artikel 9	Artikel 10
Artikel 10	Artikel 12
Artikel 11.1		Artikel 2.2
Artikel 11.2 första stycket		Artiklarna 2.1 och 3.2 a
Artikel 11.2 andra stycket		Artikel 3.2 c i
Artikel 11.2 tredje stycket	Artikel 25.5
Artikel 11.3		Artikel 3.3
Artikel 11.4		Artikel 2.3
Artikel 12		Artikel 4
Artikel 13.1	Artikel 14.1 och 14.2
Artikel 13.2	Artikel 14.3
Artikel 13.3	Artikel 6.3
Artikel 13.4	Artikel 6.4
Artikel 13.5 första stycket		Artikel 5.1
Artikel 13.5 andra stycket		Artikel 5.2
Artikel 14.1		Artikel 7
Artikel 14.2		Artikel 6
Artikel 15		Artikel 8
Artikel 16.1 första stycket		Artikel 14
Artikel 16.1 andra stycket		Artikel 13.1 första stycket
Artikel 16.2	Artikel 14.4
Artikel 16.3	Artikel 17.2
Artikel 16.4 andra stycket	Artikel 17.1
Artikel 16.5		Artikel 13.2 första och andra styckena
Artikel 16.7 a		Artikel 13.2 tredje stycket
Artikel 18	Artikel 18
Artikel 19	Artikel 25.1 och 25.2
Artikel 20.2 a	Artikel 2.1 b
Artikel 20.2 b	Artikel 2.2 a
Artikel 21.1 första stycket	Artikel 7.1
Artikel 21.1 andra stycket	Artikel 7.2
Artikel 21.2	Artikel 5 andra stycket
Artikel 21.3 första stycket	Artikel 8.1 och 8.2 b
Artikel 21.3 andra stycket	Artikel 8.4
Artikel 21.3 fjärde stycket	Artikel 8.3 c
Artikel 21.4	Artikel 8.6 a
Artikel 21.5	Artikel 6.1
Artikel 22.2 första stycket	Artikel 7.3 b
Artikel 22.2 andra stycket	Artikel 14.3
Artikel 22.2 tredje stycket	Artikel 7.4 a
Artikel 23.4	Artikel 11.3
Artikel 23.5	Artikel 11.5
Artikel 24.2 första stycket		Artiklarna 2.1 och 3.2 b
Artikel 24.2 andra stycket		Artikel 3.2 c ii
Artikel 24.4		Artikel 2.3
Artikel 25.2		Artikel 9
Artikel 26.1	Artikel 14.1
Artikel 26.2	Artikel 14.2 och 14.3
Artikel 26.3	Artiklarna 19 och 25
Artikel 27.3	Artikel 25.3
Artikel 28	Artikel 3.2
Artikel 29	Artikel 3.1
Artikel 30.2	Artikel 7.3 a
Artikel 30.3 första stycket	Artikel 8.2 a och 8.3 b
Artikel 30.3 andra stycket	Artikel 8.4
Artikel 30.4	Artikel 8.5
Artikel 31	Artikel 9
Artikel 33.1	Artikel 15.1 första stycket
Artikel 33.2	Artikel 15.4
Artikel 35	Artikel 21
Artikel 38		Artiklarna 16, 17 och 18

2. Förordning (EG) nr 315/2002

Förordning (EG) nr 315/2002	Denna förordning	Genomförandeförordning (EU) 2017/1184
Artikel 2	Artikel 15.1 b

3. Förordning (EU) nr 807/2013

Förordning (EU) nr 807/2013	Denna förordning	Genomförandeförordning (EU) 2017/1184
Artikel 1.1	Artikel 22
Artikel 1.2 första stycket		Artikel 22
Artikel 1.2 andra stycket	Artikel 16.2
Artikel 1.3	Artikel 16.1 a
Artikel 2.1	Artikel 23
Artikel 2.2 första stycket		Artikel 12
Artikel 2.2 andra stycket	Artikel 16.2
Artikel 2.3	Artikel 16.1 b
Artikel 3.1	Artikel 20
Artikel 3.2 första stycket		Artikel 10
Artikel 3.2 andra stycket	Artikel 15.1
Artikel 3.3 a–d	Artikel 6.2
Artikel 3.3 andra stycket		Artikel 5.1
Artikel 3.4	Artikel 15.3
Artikel 4.1		Artikel 13.1

4.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 171/113

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/1185

av den 20 april 2017

om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller anmälan till kommissionen av uppgifter och handlingar och om ändring och upphävande av vissa kommissionsförordningar

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (1), särskilt artikel 67.3,

av följande skäl:

(1)

Genom förordningarna (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 upphävdes och ersattes rådets förordningar (EG) nr 73/2009 (3) och (EG) nr 1234/2007 (4). I förordningarna (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013, och de akter som antagits på grundval av dessa förordningar, fastställs ett flertal skyldigheter att anmäla uppgifter och handlingar till kommissionen. Dessa förordningar ger dessutom kommissionen befogenhet att i detta sammanhang anta delegerade akter och genomförandeakter. För att säkerställa att medlemsstaternas anmälningar till kommissionen av uppgifter och handlingar sker på ett smidigt sätt är det nödvändigt att anta vissa regler genom sådana akter. Dessa akter bör ersätta reglerna i kommissionens förordning (EG) nr 792/2009 (5), som upphävs genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1183 (6).

(2)	Det bör fastställas vilken metod som ska användas för att anmäla uppgifter och handlingar för att uppfylla anmälningsskyldigheterna i förordningarna (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013, kompletterade genom delegerad förordning (EU) 2017/1183, samt anges undantag från denna metod.

(3)	För att handlingar ska erkännas som giltiga av kommissionen bör det vara möjligt att garantera äktheten, integriteten och läsbarheten hos handlingarna och tillhörande metadata under hela den period som de måste bevaras.

(4)

Handlingar måste hanteras i enlighet med reglerna om skydd av personuppgifter. De allmänna regler som fastställs i unionens lagstiftning, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (7), Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 45/2001 (8) och (EG) nr 1049/2001 (9) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG (10) bör därför vara tillämpliga och ytterligare bestämmelser fastställas för att vägleda medlemsstaterna.

(5)

Det är viktigt att de uppgifter som anmäls är relevanta för den berörda marknaden, korrekta och fullständiga, vilket medlemsstaterna bör säkerställa genom att inrätta en ordning och vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer lämnar nödvändiga uppgifter inom lämpliga tidsfrister.

(6)	För att förenkla och minska den administrativa bördan bör kommissionen tolka en medlemsstats underlåtenhet att skicka en anmälan som att medlemsstaten har skickat meddelandet ”inga”.

(7)	Medlemsstaterna får anmäla ytterligare uppgifter som är relevanta för marknaden utöver vad som krävs enligt denna förordning. Kommissionen ska via informationssystemet tillhandahålla det formulär som ska användas för överföring av sådana uppgifter.

(8)	Uppgifter om produktpriser och produktions- och marknadsinformation är nödvändiga för övervakning, analys och förvaltning av marknaden för jordbruksprodukter och för tillämpningen av förordning (EU) nr 1308/2013. Det är därför lämpligt att fastställa regler för anmälan av sådana uppgifter.

(9)

För att det ska vara lätt och enkelt att hitta reglerna om anmälningsskyldigheter bör den här förordningen samla de bestämmelser om medlemsstaternas anmälningar till kommissionen av uppgifter om jordbruksmarknader, i synnerhet priser, produktions- och balansräkningsuppgifter, som för närvarande finns i kommissionens förordningar (EG) nr 315/2002 (11), (EG) nr 546/2003 (12), (EG) nr 1709/2003 (13), (EG) nr 2336/2003 (14), (EG) nr 2095/2005 (15), (EG) nr 952/2006 (16), (EG) nr 1557/2006 (17), (EG) nr 589/2008 (18), (EG) nr 826/2008 (19), (EG) nr 1249/2008 (20), (EG) nr 436/2009 (21), (EU) nr 1272/2009 (22) och (EU) nr 479/2010 (23) samt kommissionens genomförandeförordningar (EU) nr 543/2011 (24), (EU) nr 1288/2011 (25), (EU) nr 1333/2011 (26) och (EU) nr 807/2013 (27). Anmälningsskyldigheterna bör uppdateras mot bakgrund av de erfarenheter som har gjorts och för en mer effektiv förvaltning av den gemensamma jordbrukspolitiken.

(10)	För att få en helhetsbild av anmälda prisuppgifter och kunna följa utvecklingstendenserna är det lämpligt att kräva att varje prisserie ska definieras.

(11)	Medlemsstater som inte har antagit euron ska rapportera prisinformation i sin officiella valuta.

(12)

Unionen är skyldig att göra vissa anmälningar till Världshandelsorganisationen (WTO) i enlighet med artikel 18.2 i WTO-avtalet om jordbruk (28), såsom närmare anges i punkt 4 i WTO-dokument G/AG/2 av den 30 juni 1995 och i bilagan till WTO:s ministerbeslut av den 19 december 2015 om exportkonkurrens (WT/MIN(15)/45-WT/L/980). För att uppfylla dessa krav kräver unionen att medlemsstaterna lämnar vissa uppgifter, i synnerhet uppgifter om inhemskt stöd och exportkonkurrens. Bestämmelser bör därför fastställas om medlemsstaternas anmälningar till kommissionen för detta ändamål.

(13)	Bestämmelserna om anmälningar inom sockersektorn bör tillämpas från och med den 1 oktober 2017 för att skapa en friktionsfri övergång från kvotsystemets upphörande.

(14)

Förordningarna (EG) nr 315/2002, (EG) nr 952/2006, (EG) nr 589/2008, (EG) nr 826/2008, (EG) nr 1249/2008, (EG) nr 436/2009, (EU) nr 1272/2009, (EU) nr 479/2010 samt genomförandeförordningarna (EU) nr 543/2011, (EU) nr 1333/2011 och (EU) nr 807/2013 bör därför ändras i enlighet med detta. Förordningarna (EG) nr 546/2003, (EG) nr 1709/2003, (EG) nr 2336/2003, (EG) nr 2095/2005 och (EG) nr 1557/2006 samt genomförandeförordningen (EU) nr 1288/2011 bör upphävas.

(15)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för direktstöd och kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

INFORMATIONSSYSTEMETS PRINCIPER OCH KRAV

Artikel 1

Kommissionens informationssystem och anmälningsmetod

1. Anmälan av uppgifter och handlingar som krävs enligt de anmälningsskyldigheter som fastställs i förordningarna (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013, och i de akter som antagits på grundval av dessa förordningar, ska ske genom ett it-baserat system som kommissionen ska göra tillgängligt för medlemsstaterna.

Uppgifterna och handlingarna ska upprättas och anmälas i enlighet med

a)	de förfaranden som fastställs för informationssystemet,

b)	de åtkomsträttigheter som beviljas av den enda kontaktinstans som avses i delegerad förordning (EU) 2017/1183, och

c)	de formulär som görs tillgängliga för användare i informationssystemet.

2. Genom undantag från punkt 1 första stycket får medlemsstaterna lämna de nödvändiga uppgifterna till kommissionen via brev, telefax, e-post eller personligen

a)	om kommissionen inte har gjort en it-baserad metod tillgänglig för en särskild anmälningsskyldighet,

b)	vid force majeure eller exceptionella omständigheter som gör det omöjligt för medlemsstaten att använda det informationssystem som avses i punkt 1.

Artikel 2

Integritet och läsbarhet över tid

Det informationssystem som kommissionen gör tillgängligt ska vara utformat så att det skyddar integriteten hos de handlingar som anmäls och bevaras. Det ska särskilt

a)	göra det möjligt att entydigt identifiera varje användare och innefatta effektiva åtgärder för kontroll av åtkomsträttigheter för att skydda mot olaglig, skadlig eller obehörig åtkomst, radering, ändring eller förflyttning av handlingar, filer eller metadata,

b)	vara utrustat med system för fysiskt skydd mot intrång och miljöolyckor samt med ett programvarubaserat skydd mot möjliga it-attacker,

c)	förhindra otillåtna ändringar och innefatta integritetsmekanismer som gör det möjligt att kontrollera om en handling har ändrats över tid,

d)	innehålla en verifieringskedja för varje väsentlig etapp i förfarandet,

e)	skydda lagrade uppgifter i en miljö som är säker sett till både fysiska och programvarubaserade egenskaper, i enlighet med led b,

f)	innehålla tillförlitliga förfaranden för formatkonvertering och förflyttning av data, så att handlingar är läsbara och tillgängliga under hela den föreskrivna lagringsperioden,

g)	ha en tillräckligt detaljerad och uppdaterad funktionsdokumentation och teknisk dokumentation om systemets drift och egenskaper. Denna dokumentation ska vid varje tidpunkt vara tillgänglig för de organisationsenheter som är ansvariga för de funktionella och/eller tekniska specifikationerna.

Artikel 3

Handlingarnas äkthet

De handlingar som anmäls eller lagras via ett informationssystem i enlighet med denna förordning ska erkännas som äkta om den person som har skickat handlingen är vederbörligen identifierad och handlingen har upprättats och anmälts i enlighet med denna förordning.

Artikel 4

Skydd av personuppgifter

1. Bestämmelserna i denna förordning ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 95/46/EG, förordning (EG) nr 45/2001, förordning (EG) nr 1049/2001 och direktiv 2002/58/EG samt de bestämmelser som antagits enligt de rättsakterna.

2. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att skydda konfidentialiteten hos de uppgifter som lämnas av ekonomiska aktörer.

3. Om uppgifter som anmäls till kommissionen lämnas av färre än tre aktörer, eller om uppgifterna från en enda aktör utgör mer än 70 % av mängden anmälda uppgifter, ska den berörda medlemsstaten uppmärksamma kommissionen på detta när den anmäler uppgifterna.

4. Kommissionen ska inte offentliggöra uppgifter på ett sätt som gör att enskilda aktörer kan identifieras. Om en sådan risk föreligger ska kommissionen endast offentliggöra uppgifterna i aggregerad form.

Artikel 5

Meddelande vid utebliven anmälan

Om inte annat föreskrivs i de akter som avses i artikel 1 ska en medlemsstat som inte har anmält de uppgifter och de handlingar som krävs inom tidsfristen (”uppgift saknas”) anses ha meddelat följande till kommissionen:

a)	I fråga om kvantitativa uppgifter: värdet noll.

b)	I fråga om kvalitativa uppgifter: ”inget att rapportera”.

KAPITEL II

ANMÄLNINGAR OM PRISER, PRODUKTIONS- OCH MARKNADSINFORMATION OCH ANMÄLNINGAR SOM KRÄVS ENLIGT INTERNATIONELLA AVTAL

AVSNITT 1

Anmälan av priser, produktions- och marknadsinformation

Artikel 6

Anmälan av priser, produktions- och marknadssituation

Anmälan av uppgifter om priser som krävs enligt anmälningsskyldigheten i artikel 2 i delegerad förordning (EU) 2017/1183 ska göras i enlighet med bilagorna I och II.

Anmälan av produktions- och marknadsinformation som krävs enligt anmälningsskyldigheten i artikel 2 i delegerad förordning (EU) 2017/1183 ska göras i enlighet med bilaga III.

Artikel 7

Uppgifternas integritet

1. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de uppgifter som anmäls är relevanta, tillförlitliga och fullständiga. Medlemsstaterna ska säkerställa att kvantitativa uppgifter som anmäls utgör en sammanhängande statistikserie. Om en medlemsstat har anledning att tro att de uppgifter som anmäls inte är relevanta, tillförlitliga eller fullständiga ska den uppmärksamma kommissionen på detta när den anmäler uppgifterna.

2. Medlemsstaterna ska anmäla nya viktiga uppgifter till kommissionen om dessa sannolikt kan medföra väsentliga ändringar av redan anmälda uppgifter.

3. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de berörda ekonomiska aktörerna skickar in nödvändiga uppgifter inom lämpliga tidsfrister. Ekonomiska aktörer ska till medlemsstaterna lämna de uppgifter som krävs för att uppfylla de informationskrav som fastställs i denna förordning.

Artikel 8

Ytterligare uppgifter

Medlemsstaterna får anmäla ytterligare uppgifter till kommissionen utöver de som krävs enligt bilagorna I, II och III genom det informationssystem som avses i artikel 1, om den berörda medlemsstaten anser att uppgifterna är relevanta. Sådana anmälningar ska göras i ett formulär som kommissionen tillhandahåller i systemet.

Artikel 9

Prisdefinition

1. För varje prisanmälan som krävs enligt detta avsnitt ska medlemsstaterna anmäla vilken källa och metod som har använts för att fastställa de priser som lämnas. Sådana anmälningar ska innehålla uppgifter om representativa marknader som fastställts av medlemsstaterna och tillhörande vägningskoefficienter.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla eventuella ändringar av de uppgifter som lämnas i enlighet med punkt 1.

3. Medlemsstaterna ska, om inte annat följer av artikel 4, säkerställa att kommissionen har rätt att offentliggöra uppgifter som de anmäler till kommissionen.

Artikel 10

Rapportering av priser i officiell valuta

Om inget annat anges i bilagorna I, II och III ska medlemsstaterna anmäla prisinformation i sin officiella valuta, exklusive mervärdesskatt.

Artikel 11

Veckovis prisövervakning

Om inget annat anges i bilaga I ska medlemsstaterna anmäla den veckovisa prisinformation som avses i den bilagan till kommissionen senast kl. 12.00 (lokal tid, Bryssel) varje onsdag för föregående vecka.

Artikel 12

Icke-veckovis prisinformation och produktionsövervakning

Medlemsstaterna ska inom fastställda tidsfrister anmäla följande till kommissionen:

a)	Den icke-veckovisa prisinformation som avses i bilaga II till denna förordning.

b)	Den produktions- och marknadsinformation som avses i bilaga III till denna förordning.

AVSNITT 2

Anmälningar som krävs enligt internationella avtal

Artikel 13

Uppgifter om inhemskt stöd till WTO

1. Medlemsstaterna ska senast den 31 oktober varje år till kommissionen anmäla uppgifter om nationella budgetutgifter, inbegripet uteblivna intäkter, avseende inhemska stödåtgärder till jordbruksproducenter för föregående budgetår. Anmälan ska innefatta uppgifter om åtgärder som har delfinansierats från unionens budget och ska omfatta både nationella och unionens delar av finansieringen. Anmälan ska inte omfatta åtgärder som helt finansieras från unionens budget.

2. De uppgifter som krävs enligt punkt 1 ska vara de som fastställs i WTO-dokumentet G/AG/2 om inhemskt stöd och anmälas i det format som fastställs i detta dokument.

Artikel 14

Uppgifter om exportkonkurrens till WTO

1. Medlemsstaterna ska senast den 28 februari varje år anmäla uppgifter om följande exportkonkurrensåtgärder som de har vidtagit under närmast föregående kalenderår:

a)	Exportfinansieringsstöd (exportkrediter, exportkreditgarantier eller försäkringsprogram).

b)	Internationellt livsmedelsbistånd.

c)	Statliga handelsföretag för jordbruksexport.

2. De uppgifter som krävs enligt punkt 1 ska vara de som fastställs i bilagan till WTO:s ministerbeslut av den 19 december 2015 om exportkonkurrens och anmälas i det format som fastställs i den bilagan.

KAPITEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 15

Ändringar av flera förordningar och övergångsbestämmelser

1. Artikel 1 i förordning (EG) nr 315/2002 ska utgå.

2. Artiklarna 12, 13, 14, 14a, 15a, 20, 21 och 22 i förordning (EG) nr 952/2006 ska utgå från och med den 1 oktober 2017. Dessa bestämmelser ska fortsätta att gälla i fråga om resterande anmälningar inom ramen för sockerkvotsystemet.

3. Artikel 31 i förordning (EG) nr 589/2008 ska utgå.

4. Punkt A i bilaga III till förordning (EG) nr 826/2008 ska utgå.

5. Artiklarna 16.8, 17, 25.3, 27.1 och 27.2, 34.2 och 36 i förordning (EG) nr 1249/2008 ska utgå.

6. Artikel 19 i förordning (EG) nr 436/2009 ska utgå, med undantag för punkterna 1 b iii och 2, som ska fortsätta att tillämpas fram till och med den 31 juli 2017.

7. Artiklarna 56.3 och 56.4 i förordning (EU) nr 1272/2009 ska utgå.

8. Artiklarna 1a, 2 och 3 i förordning (EU) nr 479/2010 ska utgå.

9. Artikel 98 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska utgå.

10. Artikel 11 i genomförandeförordning (EU) nr 1333/2011 ska utgå.

11. Artiklarna 4.2, 4.3 och 7 i genomförandeförordning (EU) nr 807/2013 ska utgå.

Artikel 16

Upphävande

Följande förordningar ska upphöra att gälla:

—	Förordning (EG) nr 546/2003.

—	Förordning (EG) nr 1709/2003.

—	Förordning (EG) nr 2336/2003.

—	Förordning (EG) nr 2095/2005.

—	Förordning (EG) nr 1557/2006.

—	Genomförandeförordning (EU) nr 1288/2011.

Artikel 17

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Punkt 1 i bilaga II och punkt 2 i bilaga III ska tillämpas från och med den 1 oktober 2017.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 april 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 608.

(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(3) Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, 31.1.2009, s. 16).

(4) Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).

(5) Kommissionens förordning (EG) nr 792/2009 av den 31 augusti 2009 om närmare bestämmelser för medlemsstaternas anmälningar till kommissionen av uppgifter och dokument inom ramen för genomförandet av den gemensamma organisationen av marknaderna, systemet för direktstöd, främjandet av försäljning av jordbruksprodukter och ordningarna för de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna (EUT L 228, 1.9.2009, s. 3).

(6) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1183 av den 20 april 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller anmälningar av uppgifter och handlingar till kommissionen (se sidan 100 i detta nummer av EUT).

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).

(11) Kommissionens förordning (EG) nr 315/2002 av den 20 februari 2002 om notering av priserna för färska och kylda slaktkroppar av får på gemenskapens representativa marknader (EGT L 50, 21.2.2002, s. 47).

(12) Kommissionens förordning (EG) nr 546/2003 av den 27 mars 2003 om vissa meddelanden om uppgifter i samband med tillämpningen av rådets förordningar (EEG) nr 2771/75, (EEG) nr 2777/75 och (EEG) nr 2783/75 inom sektorn för ägg och fjäderfä (EUT L 81, 28.3.2003, s. 12).

(13) Kommissionens förordning (EG) nr 1709/2003 av den 26 september 2003 om skörde- och lagerdeklarationer för ris (EUT L 243, 27.9.2003, s. 92).

(14) Kommissionens förordning (EG) nr 2336/2003 av den 30 december 2003 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 670/2003 om inrättande av särskilda åtgärder för marknaden för etanol som framställts av jordbruksprodukter (EUT L 346, 31.12.2003, s. 19).

(15) Kommissionens förordning (EG) nr 2095/2005 av den 20 december 2005 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2075/92 vad gäller inlämnande av uppgifter om tobak (EUT L 335, 21.12.2005, s. 6).

(16) Kommissionens förordning (EG) nr 952/2006 av den 29 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 318/2006 i fråga om förvaltningen av den inre marknaden för socker och kvotsystemet (EUT L 178, 1.7.2006, s. 39).

(17) Kommissionens förordning (EG) nr 1557/2006 av den 18 oktober 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1952/2005 när det gäller registrering av kontrakt och meddelande av uppgifter inom humlesektorn (EUT L 288, 19.10.2006, s. 18).

(18) Kommissionens förordning (EG) nr 589/2008 av den 23 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för ägg (EUT L 163, 24.6.2008, s. 6).

(19) Kommissionens förordning (EG) nr 826/2008 av den 20 augusti 2008 om allmänna bestämmelser för beviljande av stöd för privat lagring för vissa jordbruksprodukter (EUT L 223, 21.8.2008, s. 3).

(20) Kommissionens förordning (EG) nr 1249/2008 av den 10 december 2008 om tillämpningsföreskrifter för gemenskapens skalor för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur, gris och får och rapporteringen av priser på dessa (EUT L 337, 16.12.2008, s. 3).

(21) Kommissionens förordning (EG) nr 436/2009 av den 26 maj 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller vinodlingsregistret, de obligatoriska deklarationerna och framtagningen av uppgifter för marknadsuppföljning, följedokumenten vid transport av produkter och de register som ska föras inom vinsektorn (EUT L 128, 27.5.2009, s. 15).

(22) Kommissionens förordning (EU) nr 1272/2009 av den 11 december 2009 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller uppköp och försäljning av jordbruksprodukter inom ramen för offentlig intervention (EUT L 349, 29.12.2009, s. 1).

(23) Kommissionens förordning (EU) nr 479/2010 av den 1 juni 2010 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller meddelanden till kommissionen inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (EUT L 135, 2.6.2010, s. 26).

(24) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (EUT L 157, 15.6.2011, s. 1).

(25) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1288/2011 av den 9 december 2011 om underrättelser om partihandelspriser för bananer inom den samlade marknadsordningen inom jordbruket (EUT L 328, 10.12.2011, s. 42).

(26) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1333/2011 av den 19 december 2011 om fastställande av handelsnormer för bananer, bestämmelser för kontroll av efterlevnad av dessa handelsnormer och om villkor för anmälningar i banansektorn (EUT L 336, 20.12.2011, s. 23).

(27) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 807/2013 av den 26 augusti 2013 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller övervakning av priser på vissa nötkreatur på representativa gemenskapsmarknader (EUT L 228, 27.8.2013, s. 5).

(28) Multilaterala förhandlingar i Uruguayrundan (1986–1994) – Bilaga 1 – Bilaga 1A – Avtal om jordbruk (WTO-Gatt 1994) WTO-”Gatt 1994” (EUT L 336, 23.12.1994, s. 22).

BILAGA I

Krav rörande de veckovisa prisanmälningar som avses i artikel 11

1. Spannmål

Anmälans innehåll: representativa marknadspriser för varje spannmål och spannmålskvalitet som anses vara relevant för unionsmarknaden, uttryckt per ton produkt.

Berörda medlemsstater: alla medlemsstater.

Övrigt: priserna ska särskilt hänvisa till kvalitetsegenskaper, noteringsplatsen och saluföringsledet för varje produkt.

2. Ris

Anmälans innehåll: representativa marknadspriser för varje rissort som anses vara relevant för unionsmarknaden, uttryckt per ton produkt.

Berörda medlemsstater: risproducerande medlemsstater.

Övrigt: priserna ska särskilt hänvisa till bearbetningsstadiet, noteringsplatsen och saluföringsledet för varje produkt.

3. Olivolja

Anmälans innehåll: genomsnittliga priser som noterats på de viktigaste representativa marknaderna och nationella genomsnittliga priser för de kategorier olivolja som förtecknas i del VIII i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013, uttryckt per 100 kg produkt.

Berörda medlemsstater: medlemsstater som producerar mer än 20 000 ton olivolja under 12-månadersperioden från den 1 oktober–30 september.

Övrigt: priserna ska avse olivolja i lösvikt, fritt kvarn för jungfruolja och fritt fabrik för övriga kategorier. Representativa marknader ska svara för minst 70 % av den nationella produktionen av den berörda produkten.

4. Frukt och grönsaker

Anmälans innehåll: ett enda vägt genomsnittspris för de typer och sorter av frukt och grönsaker som förtecknas i del A i bilaga XV till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 som uppfyller den allmänna handelsnorm som fastställs i del A i bilaga I till den förordningen eller för klass I för produkter som omfattas av en särskild handelsnorm, uttryckt per 100 kg nettovikt produkt.

Berörda medlemsstater: de medlemsstater som anges i bilaga XV till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011, när uppgifter är tillgängliga.

Övrigt: priserna ska vara fritt förpackningscentralen och avse sorterade och förpackade produkter, om tillämpligt på pallar.

5. Bananer

Anmälans innehåll: grossistpriser på gula bananer enligt KN-nr 0803 90 10, uttryckt per 100 kg produkt.

Berörda medlemsstater: alla medlemsstater som saluför mer än 50 000 ton gula bananer per kalenderår.

Övrigt: priserna ska anmälas per grupp av ursprungsländer.

6. Kött

Anmälans innehåll: priser på slaktkroppar av nötkreatur, gris och får och vissa levande nötkreatur, kalvar och smågrisar när det gäller klassificeringen av slaktkroppar av nötkreatur, gris och får och rapportering av marknadspriser i enlighet med unionens regler i förordning (EU) nr 1308/2013.

Berörda medlemsstater: alla medlemsstater.

Övrigt: om den berörda medlemsstatens behöriga myndighet anser att det inte finns tillräckligt många slaktkroppar eller levande djur att anmäla kan den berörda medlemsstaten för perioden i fråga besluta att tillfälligt avbryta registreringen av priser på sådana slaktkroppar eller levande djur och underrätta kommissionen om skälet till sitt beslut.

7. Mjölk och mjölkprodukter

Anmälans innehåll: priser på vasslepulver, skummjölkspulver, helmjölkspulver, smör och standardostar, uttryckt per 100 kg produkt.

Berörda medlemsstater: medlemsstater vars nationella produktion utgör minst 2 % av unionens produktion, eller, när det gäller standardostar, om osttypen utgör minst 4 % av den totala nationella ostproduktionen.

Övrigt: priser ska anmälas för produkter som köps från tillverkaren, exklusive alla övriga kostnader (transport, lastning, hantering, lagring, pallar, försäkringar etc.) som baseras på avtal som ingåtts för leverans inom tre månader.

8. Ägg

Anmälans innehåll: grossistpris för ägg av klass A från burhöns (genomsnitt av kategorierna L och M), uttryckt per 100 kg produkt.

Berörda medlemsstater: alla medlemsstater.

Övrigt: priser ska anmälas för produkter på förpackningscentraler. Om produktionen i burar inte längre är representativ ska den berörda medlemsstaten anmäla grossistpriset på ägg av klass A som producerats av värphöns i stallar, uttryckt per 100 kg.

9. Fjäderfäkött

Anmälans innehåll: genomsnittligt grossistpris för hela kycklingar av klass A (”65 %-kycklingar”), uttryckt per 100 kg produkt.

Berörda medlemsstater: alla medlemsstater.

Övrigt: priser ska anmälas för produkter i slakthus eller som registrerats på representativa marknader. Om en annan presentationsform för kyckling eller särskilda styckningsdelar av kyckling är viktiga i termer av marknadsstruktur får den berörda medlemsstaten, utöver det genomsnittliga grossistpriset för hela kycklingar av klass A (”65 %-kycklingar”), även anmäla grossistpriser för en annan presentationsform för kyckling av klass A-kvalitet, med uppgift om typen av presentation eller styckningsdelar som priset avser, uttryckt per 100 kg.

BILAGA II

Krav rörande de icke-veckovisa prisanmälningar som avses i artikel 12 a

1. Socker

Anmälans innehåll

Vägda genomsnitt av följande sockerpriser, uttryckta per ton socker, samt totala motsvarande kvantiteter och vägda standardavvikelser:

i)	För föregående månad: säljpriset.

ii)	För innevarande månad: det säljpris som prognostiseras i avtal eller andra transaktioner.

b)	Det vägda genomsnittliga priset på sockerbetor närmast föregående regleringsår, uttryckt per ton betor, samt totala motsvarande kvantiteter.

Berörda medlemsstater

a)	För sockerpriser, alla medlemsstater där mer än 10 000 ton socker produceras av sockerbetor eller råsocker.

b)	För sockerbetspriser, alla medlemsstater där sockerbetor produceras.

Anmälningsperiod

a)	För sockerpriser, före slutet av varje månad.

b)	För sockerbetspriser, senast den 30 juni varje år.

Övrigt

Priser ska fastställas enligt den metod som offentliggörs av kommissionen och avse

a)	priser på vitsocker i lösvikt fritt fabrik för socker av en standardkvalitet som definieras i punkt B II i bilaga III till förordning (EU) nr 1308/2013, som tas ut av sockerföretag och sockerraffinaderier,

b)	priser på sockerbetor av en standardkvalitet som definieras i punkt B I i bilaga III till förordning (EU) nr 1308/2013, som betalas av sockerföretag och sockerraffinaderier. Sockerbetorna ska hänföras till samma regleringsår som det socker som extraheras från dem.

2. Linfibrer

Anmälans innehåll: genomsnittliga priser fritt fabrik för föregående månad som registrerats på de viktigaste representativa marknaderna för långa linfibrer, uttryckt per ton produkt.

Berörda medlemsstater: alla medlemsstater där långa linfibrer produceras på ett planterat område som överstiger 1 000 hektar linfibrer.

Anmälningsperiod: senast den 25:e varje månad för föregående månad.

3. Vin

Anmälans innehåll: när det gäller de viner som avses i punkt 1 i del II i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013,

a)	en sammanfattning av priserna föregående månad uttryckt i hektoliter vin med hänvisning till de berörda volymerna, eller

b)	senast den 31 juli 2017, de offentligt tillgängliga informationskällor som anses som trovärdiga när det gäller prisuppgifter.

Berörda medlemsstater: medlemsstater vars vinproduktion de senaste fem åren i genomsnitt översteg 5 % av unionens totala vinproduktion.

Anmälningsperiod: senast den 15:e varje månad för föregående månad.

Övrigt: priserna ska avse oförpackad produkt fritt producentens anläggning. För den information som avses i leden a och b ska de berörda medlemsstaterna välja ut de åtta mest representativa marknader som ska övervakas, däribland minst två för viner med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning.

4. Mjölk och mjölkprodukter

a) Mjölk

Anmälans innehåll: priset på obehandlad mjölk och skattat pris på leveranser innevarande månad, uttryckt per 100 kg produkt med verkligt fett- och proteininnehåll.

Berörda medlemsstater: alla medlemsstater.

Anmälningsperiod: före slutet av varje månad för föregående månad.

Övrigt: priset ska vara det som betalas av första köpare som är etablerade inom medlemsstatens territorium.

b) Mjölkprodukter

Anmälans innehåll: priser på ost, med undantag för de standardostar som avses i punkt 7 i bilaga I, uttryckt per 100 kg produkt.

Berörda medlemsstater: alla medlemsstater för typer av ost som är relevanta för den nationella marknaden.

Anmälningsperiod: senast den 15:e varje månad för föregående månad.

Övrigt: priserna ska avse ost som köps från tillverkaren, exklusive alla övriga kostnader (transport, lastning, hantering, lagring, pallar, försäkringar etc.) som baseras på avtal som ingåtts för leverans inom tre månader.

BILAGA III

Krav rörande de anmälningar av produktions- och marknadsinformation som avses i artikel 12 b

1. Ris

Anmälans innehåll: när det gäller var och en av de typer av ris som avses i punkterna 2 och 3 i del I i bilaga II till förordning (EU) nr 1308/2013,

a)	planterad areal, agronomisk avkastning, produktion av paddyris under skördeåret och avkastning efter bearbetning,

b)	rislager (uttryckt i ekvivalent slipat ris) hos producenter och riskvarnar den 31 augusti varje år, fördelat på ris producerat inom Europeiska unionen och importerat ris.

Anmälningsperiod: senast den 15 januari varje år för närmast föregående år.

Berörda medlemsstater

a)	För paddyrisproduktion, alla risproducerande medlemsstater.

b)	För rislager, alla risproducerande medlemsstater och medlemsstater med riskvarnar.

2. Socker

A. Arealer för sockerbetor

Anmälans innehåll: sockerbetsareal för innevarande regleringsår och en skattning för nästa regleringsår.

Anmälningsperiod: senast den 31 maj varje år.

Berörda medlemsstater: alla medlemsstater med en planterad areal som överstiger 1 000 hektar sockerbetor under det berörda året.

Övrigt: uppgifterna ska uttryckas i hektar och delas upp i arealer avsedda för sockerproduktion och arealer avsedda för bioetanolproduktion.

B. Socker- och bioetanolproduktion

Anmälans innehåll: varje företags sockerproduktion och bioetanolproduktion under närmast föregående regleringsår och en skattning av varje företags sockerproduktion innevarande regleringsår.

Anmälningsperiod: senast den 30 november varje år avseende produktionen under närmast föregående regleringsår och senast den 31 mars varje år (30 juni för de franska departementen Guadeloupe och Martinique) avseende produktionen innevarande regleringsår.

Berörda medlemsstater: alla medlemsstater som producerar mer än 10 000 ton socker.

Övrigt

Med sockerproduktion avses den totala kvantiteten, uttryckt i ton vitsocker enligt följande av

i)	vitsocker, oavsett skillnader i kvalitet,

ii)	råsocker, på grundval av avkastning fastställd i enlighet med punkt B.III i bilaga III till förordning (EU) nr 1308/2013,

iii)	invertsocker, i vikt,

iv)	sackaros eller invertsockersirap med en renhet på minst 70 %, framställd av sockerbetor, på grundval av halten utvinnbart socker eller real avkastning,

v)	sackaros eller invertsockersirap med en renhet på minst 75 %, framställd av sockerrör, på grundval av sockerhalten.

b)	Sockerproduktion ska inte innefatta vitsocker från någon av de produkter som avses i led a eller som framställts genom ett förfarande för aktiv förädling.

Det socker som utvinns ur betor som såtts under ett bestämt regleringsår ska hänföras till påföljande regleringsår. Medlemsstaterna får emellertid besluta att socker utvunnet ur betor som såtts på hösten ett visst regleringsår ska hänföras till samma regleringsår och underrätta kommissionen om detta beslut senast den 1 oktober 2017.

d)	Uppgifterna för socker ska fördelas på månader och, när det gäller innevarande regleringsår, överensstämma med preliminära uppgifter fram till februari månad och med skattningar för regleringsårets resterande månader.

e)	Bioetanolproduktion ska endast innefatta bioetanol som utvinns från någon av de produkter som avses i led a och uttryckas i hektoliter.

C. Isoglukosproduktion

Anmälans innehåll

a)	Kvantiteter egen isoglukosproduktion som transporterats av varje producent under närmast föregående regleringsår.

b)	Kvantiteter egen isoglukosproduktion som transporterats av varje producent under föregående månad.

Anmälningsperiod: senast den 30 november varje år för närmast föregående regleringsår och senast den 25:e varje månad för föregående månad.

Berörda medlemsstater: alla medlemsstater där isoglukos produceras.

Övrigt: Med isoglukosproduktion avses den totala kvantiteten produkt som framställs av glukos eller dess polymerer med ett fruktosinnehåll på minst 41 viktprocent beräknat på torrsubstansen, uttryckt i ton torrsubstans oavsett faktiskt fruktosinnehåll som överstiger gränsvärdet på 41 %. De årliga produktionssiffrorna ska fördelas på månader.

D. Socker- och isoglukoslager

Anmälans innehåll

a)	Kvantiteter sockerproduktion som sockerföretag och sockerraffinaderier lagrar i slutet av varje månad.

b)	Kvantiteter isoglukosproduktion som isoglukosproducenter lagrade i slutet av närmast föregående regleringsår.

Anmälningsperiod: före slutet av varje månad för föregående månad när det gäller socker och senast den 30 november när det gäller isoglukos.

Berörda medlemsstater

a)	När det gäller socker, alla medlemsstater där sockerföretag eller sockerraffinaderier är belägna och produktionen av socker överstiger 10 000 ton.

b)	När det gäller isoglukos, alla medlemsstater i vilka isoglukos produceras.

Övrigt: uppgifterna ska avse produkter som lagrades i fri omsättning på unionens territorium och socker- och isoglukosproduktion enligt definitionerna i punkterna B och C.

Vad gäller socker

—	ska uppgifterna avse kvantiteter som företaget eller raffinaderiet innehar eller för vilka de har upplagsbevis,

—	ska uppgifterna, när det gäller kvantiteter i lager i slutet av månaderna juli, augusti och september, närmare ange den kvantitet som härrör från produktion av socker påföljande regleringsår,

—	om lagringen sker i en annan medlemsstat än den som anmäler till kommissionen ska den anmälande medlemsstaten informera den berörda medlemsstaten om de kvantiteter som lagras inom dess territorium och var de lagras före slutet av den månad som följer på anmälan till kommissionen.

När det gäller isoglukos ska kvantiteterna avse kvantiteter som ägs av producenten.

3. Fiberväxter

Anmälans innehåll

a)	Linfiberareal för innevarande regleringsår och en skattning för nästa regleringsår, uttryckt i hektar.

b)	Produktion av långa linfibrer för närmast föregående regleringsår och en skattning för nästa regleringsår, uttryckt i ton.

c)	Areal planterad med bomull för närmast föregående skördeår och en skattning för innevarande skördeår, uttryckt i hektar.

d)	Produktion av orensad bomull för närmast föregående skördeår och en skattning för innevarande skördeår, uttryckt i ton.

e)	Genomsnittligt pris på orensad bomull som betalats till bomullsproducenter närmast föregående skördeår, uttryckt per ton produkt.

Anmälningsperiod

a)	För linfiberareal, senast den 31 juli varje år.

b)	För produktion av långa linfiber, senast den 31 oktober varje år.

c, d och e)

För bomull, senast den 15 oktober varje år.

Berörda medlemsstater

a och b)

För lin, alla medlemsstater där långa linfibrer produceras på ett planterat område som överstiger 1 000 hektar linfibrer.

c, d och e)

För bomull, alla medlemsstater där minst 1 000 hektar såtts med bomull.

4. Humle

Anmälans innehåll: följande produktionsinformation, sammanlagda siffror och, för den information som avses i leden b–d, fördelat på bitter humle och aromhumle:

a)	Antal humleproducerande jordbrukare.

b)	Areal som såtts med humle, uttryckt i hektar.

c)	Kvantitet i ton och genomsnittligt pris fritt gård, uttryckt per kg humle såld enligt, respektive utan, ett terminskontrakt.

d)	Produktion av alfasyra (ton) och genomsnittligt alfasyrainnehåll ( %).

Anmälningsperiod: senast den 30 april året efter humleskörden.

Berörda medlemsstater: medlemsstater med en planterad areal som översteg 200 hektar humle närmast föregående år.

5. Olivolja

Anmälans innehåll

a)	Uppgifter om slutlig produktion, total inhemsk förbrukning (inräknat bearbetningsindustrin) och slutlager för föregående 12-månadersperiod från den 1 oktober–30 september.

b)	Uppgifter om månadsproduktion och skattningar av total produktion, inhemsk förbrukning (inräknat bearbetningsindustrin) och slutlager för innevarande 12-månadersperiod från den 1 oktober–30 september.

Anmälningsperiod

a)	För föregående 12-månadersperiod, senast den 31 oktober varje år.

b)	För innevarande 12-månadersperiod, senast den 31 oktober och senast den 15:e varje månad från november till juni.

Berörda medlemsstater: medlemsstater med olivoljeproduktion.

6. Bananer

Anmälans innehåll

a)	Genomsnittliga säljpriser på lokala marknader för gröna bananer som saluförts i produktionsregionen, uttryckt per 100 kg produkt och relaterade kvantiteter.

b)	Genomsnittliga säljpriser på gröna bananer som saluförts utanför produktionsregionen, uttryckt per 100 kg produkt och relaterade kvantiteter.

Anmälningsperiod

—	Senast den 15 juni varje år avseende föregående period från den 1 januari–30 april.

—	Senast den 15 oktober varje år avseende föregående period från den 1 maj–31 augusti.

—	Senast den 15 februari varje år avseende föregående period från den 1 september–31 december.

Berörda medlemsstater: medlemsstater med en produktionsregion, nämligen

a)	Kanarieöarna,

b)	Guadeloupe,

c)	Martinique,

d)	Madeira och Azorerna,

e)	Kreta och Lakonien,

Cypern.

Övrigt: priser på gröna bananer som saluförts i unionen utanför sin produktionsregion ska vara priserna i den första hamn där lossning kan ske (ej lossade varor).

7. Tobak

Anmälans innehåll: för varje sortgrupp av råtobak

i)	antal jordbrukare,

ii)	areal (hektar),

iii)	levererad kvantitet (ton),

iv)	det genomsnittliga pris som betalats till jordbrukare, ej inräknat skatter och andra avgifter, uttryckt per kg produkt.

Anmälningsperiod: senast den 31 juli året efter skördeåret.

Berörda medlemsstater: medlemsstater med en planterad areal som översteg 3 000 hektar tobak vid senaste skörd.

Övrigt: sortgrupperna av råtobak är följande:

Grupp I	:	Värmetorkad: Tobak som har torkats i ugnar där luftcirkulationen, temperaturen och fuktigheten kontrolleras, särskilt Virginia.
Grupp II	:	Ljus lufttorkad: Tobak som har torkats i luften under tak och som inte fermenteras, särskilt Burley och Maryland.
Grupp III	:	Mörk lufttorkad: Tobak som har torkats i luften under tak och som genomgår naturlig fermentering före försäljning, särskilt Badischer Geudertheimer, Fermented Burley, Havana, Mocny Skroniowski, Nostrano del Brenta och Pulawski.
Grupp IV	:	Eldtorkad: Tobak som har torkats vid eld, särskilt Kentucky och Salento.
Grupp V	:	Soltorkad: Tobak som har torkats i solen, även kallad ”orientaliska sorter”, särskilt Basmas, Katerini och Kaba-Koulak.

8. Vinprodukter

Anmälans innehåll

a)	Skattningar av produktionen av vinprodukter (inbegripet druvmust som har använts för vinframställning respektive inte använts för vinframställning) inom medlemsstatens territorium under innevarande vinår.

b)	Det definitiva resultatet av de produktionsdeklarationer som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 436/2009 samt en skattning av den produktion som inte omfattas av sådana deklarationer.

c)	En sammanfattning av de lagerdeklarationer som avses i artikel 11 i förordning (EG) nr 436/2009 för lager den 31 juli närmast föregående vinår.

d)	Slutlig balansräkning för närmast föregående vinår med fullständig information om tillgång (lager, produktion, import enligt ingående balans), användningsområden (humankonsumtion, industriell konsumtion, omvandling, export och förluster) samt utgående lager.

Anmälningsperiod

a)	Skattningar av produktion, senast den 30 september varje år.

b)	Slutligt resultat av produktionsdeklarationer, senast den 15 mars varje år.

c)	Sammanfattning av lagerdeklarationer, senast den 31 oktober varje år.

d)	Slutlig balansräkning, senast den 15 januari varje år.

Berörda medlemsstater: medlemsstater som har ett uppdaterat vinodlingsregister i enlighet med artikel 145.1 i förordning (EU) nr 1308/2013.

9. Mjölk och mjölkprodukter

Anmälans innehåll: den totala kvantiteten obehandlad komjölk, uttryckt i kilogram med verklig fetthalt.

Anmälningsperiod: senast den 25:e varje månad.

Berörda medlemsstater: alla medlemsstater.

Övrigt: kvantiteterna avser mjölk som levererats föregående månad till första köpare som är etablerade inom medlemsstatens territorium. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla första köpare som är etablerade inom deras territorium till den behöriga nationella myndigheten deklarerar den kvantitet obehandlad komjölk som har levererats till dem varje månad, utan onödigt dröjsmål och korrekt så att detta krav kan uppfyllas.

10. Ägg

Anmälans innehåll: antal äggproduktionsanläggningar med en fördelning på de jordbruksmetoder som avses i bilaga II till förordning (EG) nr 589/2008, inbegripet anläggningens maximala kapacitet i fråga om antal värphöns som den kan hysa samtidigt.

Anmälningsperiod: senast den 1 april varje år.

Berörda medlemsstater: alla medlemsstater.

11. Etylalkohol

Anmälans innehåll: för jordbruksalkohol, uttryckt i hektoliter ren alkohol

a)	framställning genom jäsning och destillering, fördelat på jordbruksråvaror som alkoholen framställts av,

b)	de volymer som överförts från alkoholproducenter eller importörer för bearbetning eller förpackning, fördelat på kategori användningsområde (livsmedel och drycker, bränslen, industriellt/andra).

Anmälningsperiod: senast den 1 mars varje år för närmast föregående kalenderår.

Berörda medlemsstater: alla medlemsstater.

4.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 171/134

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/1187

av den 3 juli 2017

om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av visst bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (nedan kallad grundförordningen) (1), särskilt artikel 18 samt

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Gällande åtgärder

(1)	Efter en antisubventionsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 452/2011 (2) en slutgiltig utjämningstull på import av visst bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina eller det berörda landet).

(2)	Rådet har även, till följd av en antidumpningsundersökning, genom genomförandeförordning (EU) nr 451/2011 (3) infört en slutgiltig antidumpningstull på import av visst bestruket finpapper med ursprung i Kina.

(3)	Utjämningsåtgärderna infördes i form av en värdetull med en tullsats på mellan 4 % och 12 % på import från individuellt namngivna exportörer, med en övrig tullsats på 12 %.

(4)

Den 8 augusti 2011 lämnade de kinesiska tillverkarna Gold East Paper Co. Ltd och Gold Huasheng Paper Co. Ltd (nedan kallad APP-gruppen) in en ansökan om upphävande av både genomförandeförordning (EU) nr 451/2011 och genomförandeförordning (EU) nr 452/2011 i de delar som rör sökandena (4). I domar av den 11 september 2014 ogillade tribunalens tredje avdelning företagens talan i båda målen.

1.2 Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång

(5)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att de gällande utjämningsåtgärderna beträffande import av visst bestruket finpapper med ursprung i Kina snart skulle komma att löpa ut (5) mottog kommissionen en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i grundförordningen.

(6)	Begäran ingavs av fem unionstillverkare (Arctic Paper Grycksbo AB, Burgo Group SpA, Fedrigoni SpA, Lecta Group och Sappi Europe SA), nedan gemensamt kallade sökande, som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion av bestruket finpapper.

(7)	Begäran grundades på påståendet att det var sannolikt att subventioneringen skulle fortsätta och skadan för unionsindustrin skulle återkomma, om åtgärderna upphörde att gälla.

1.3 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

(8)

Efter att ha fastställt att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång offentliggjorde kommissionen den 13 maj 2016 i Europeiska unionens officiella tidning (6) (nedan kallad tillkännagivandet om inledande) att en översyn vid giltighetstidens utgång skulle inledas enligt artikel 18 i grundförordningen.

Parallell undersökning

(9)

Genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning den 13 maj 2016 (7) offentliggjorde kommissionen även inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (8) av gällande slutgiltiga antidumpningsåtgärder när det gäller import till unionen av visst bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina.

(10)

Innan översynen när åtgärderna upphör att gälla inleddes underrättade kommissionen i enlighet med artiklarna 10.7 och 33 a i grundförordningen de kinesiska myndigheterna om att den hade mottagit en vederbörligen underbyggd begäran om översyn och uppmanade dem att inleda samråd i syfte att klargöra situationen när det gäller innehållet i begäran om översyn och uppnå en ömsesidigt tillfredsställande lösning. De kinesiska myndigheterna godtog erbjudandet om samråd, vilket därefter hölls den 11 maj 2016. Kommissionen beaktade de kinesiska myndigheternas synpunkter under samrådet. Man fann emellertid ingen lösning som kunde godtas av båda parter.

1.4 Undersökningen

Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(11)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande subventionering omfattade perioden från den 1 januari 2015 till den 31 december 2015 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för att skadan ska fortsätta eller återkomma omfattade perioden från och med den 1 januari 2012 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

Berörda parter

(12)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionstillverkare, exporterande tillverkare, importörer och de användare i unionen som är berörda samt de kinesiska myndigheterna om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att samarbeta.

(13)	De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Samtliga berörda parter blev på begäran hörda av kommissionen.

Stickprovsförfarande

a) Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina

(14)	I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 27 i grundförordningen.

(15)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval uppmanade kommissionen alla 36 kända exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att medverka i undersökningen.

(16)

Det var bara en grupp med exporterande tillverkare i Kina som lämnade den information till grund för stickprovsförfarandet som efterfrågades i bilaga I till tillkännagivandet om inledande (9). Vid ett hörande den 8 juni 2016 meddelade samma grupp med exporterande tillverkare kommissionen att den inte hade för avsikt att svara på frågeformuläret. Detta förklarades med att ingen export hade skett till unionsmarknaden under översynsperioden samt med gruppens komplicerade struktur.

(17)	Alla berörda kända exporterande tillverkare samt de kinesiska myndigheterna informerades om konsekvenserna av att inte samarbeta och om att kommissionen i enlighet med artikel 28 i grundförordningen kan träffa sina avgöranden på grundval av bästa tillgängliga uppgifter.

b) Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare

(18)

I tillkännagivandet om inledandet angav kommissionen att den gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. I enlighet med artikel 27.1 i grundförordningen gjorde kommissionen urvalet utifrån den största representativa försäljnings- och produktionsvolymen samtidigt som en geografisk spridning säkerställdes. Det preliminära urvalet bestod av tre grupper av unionstillverkare. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. En av de unionstillverkare som ingick i det preliminära urvalet informerade kommissionen om att den inte skulle ha möjlighet att svara på frågeformuläret. Kommissionen mottog också ett klargörande om att två andra parter i urvalet var grupper som bestod av flera tillverkare. Följaktligen modifierade kommissionen urvalet genom att ersätta den icke-samarbetsvilliga tillverkaren med den näst största tillverkaren sett till försäljningsvolym och tillverkning, samt välja de största tillverkarna i de andra två grupperna med preliminärt utvalda tillverkare. Eftersom kommissionen inte erhöll några kommentarer om det modifierade urvalet under tidsfristen fastställde den urvalet med dessa modifieringar. Det slutliga urvalet svarade för över 30 % av unionsindustrins totala tillverkning under översynsperioden, och ansågs därför vara representativt för unionsindustrin.

c) Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer

(19)	För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla kända icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(20)	Kommissionen kontaktade fem potentiella importörer, men ingen av dem svarade på stickprovsformuläret.

Frågeformulär

a) Frågeformulär – Kinas regering

(21)

Den 13 maj 2016 skickade kommissionen ett frågeformulär till den kinesiska regeringen (nedan kallad de kinesiska myndigheterna) med särskilda separata frågeformulär till China Development Bank, Export Import Bank of China (EXIM), Agricultural Bank of China och China Export & Credit Insurance Corporation (Sinosure), baserat på det faktum att dessa företag hade lämnat lån och tillhandahållit finansiella tjänster till industrin för bestruket finpapper enligt uppgifter i begäran och/eller i den ursprungliga undersökningen. Dessutom ombads de kinesiska myndigheterna att vidarebefordra ett frågeformulär för banker till eventuella andra finansinstitut som enligt vad de kinesiska myndigheterna kände till hade lämnat lån till industrin i fråga.

(22)	Den 24 juni 2016 mottog kommissionen ett svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna. Kommissionen erhöll inga svar från de ovan angivna finansinstituten.

(23)

Den 2 september 2016 översände kommissionen en skrivelse om ofullständigt svar till de kinesiska myndigheterna. De kinesiska myndigheterna bad om en förlängning av tidsfristen för att svara på denna skrivelse. Den 23 september 2016 meddelade de kinesiska myndigheterna kommissionen att de hade beslutat att inte svara på skrivelsen om ofullständigt svar, och bekräftade att de inte längre skulle samarbeta i undersökningen.

(24)

I en verbalnot den 7 oktober 2016 informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den i enlighet med artikel 28 i grundförordningen hade för avsikt att träffa sina avgöranden på grundval av bästa tillgängliga uppgifter till följd av att de kinesiska myndigheterna inte samarbetade. Kommissionen noterade även att ett avgörande på grundval av tillgängliga uppgifter skulle kunna bli mindre gynnsamt än om de kinesiska myndigheterna hade samarbetat.

b) Frågeformulär – exporterande tillverkare

(25)

Inga frågeformulär skickades till de exporterande tillverkare som inte hade svarat på kommissionens begäran i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen skickade heller inget frågeformulär till den kinesiska exporterande tillverkare som nämns i skäl 16, eftersom denna hade meddelat att den inte avsåg att svara.

c) Frågeformulär – unionstillverkare

(26)	Kommissionen skickade frågeformulär till de tre unionstillverkarna i urvalet och mottog svar från samtliga dessa.

Kontrollbesök

(27)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga inom ramen för en översyn vid giltighetstidens utgång för fastställandet av huruvida subventionering förelåg, skada och unionens intresse. Kontrollbesök enligt artikel 26 i grundförordningen genomfördes vid följande unionsföretag:

—	Burgo Group SpA, Altavilla Vicentina, Italien

—	Condat (Lecta Group), Barcelona, Spanien

—	Sappi Europe SA, Bryssel, Belgien för Sappi Austria Produktions GmbH&Co KG, Gratkorn, Österrike

2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1 Berörd produkt

(28)

Den berörda produkten är visst bestruket finpapper, det vill säga papper eller papp som är bestruket på ena eller båda sidorna (utom kraftpapper eller kraftpapp), i ark eller rullar, med en vikt av 70 g/m2 eller mer men högst 400 g/m2 och en ljushet på mer än 84 (uppmätt enligt ISO 2470-1), med ursprung i Kina (nedan kallad den undersökta produkten), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 4810 13 00, ex 4810 14 00, ex 4810 19 00, ex 4810 22 00, ex 4810 29 30, ex 4810 29 80, ex 4810 99 10 och ex 4810 99 80 (Taric-nummer 4810130020, 4810140020, 4810190020, 4810220020, 4810293020, 4810298020, 4810991020 och 4810998020).

(29)

Den berörda produkten omfattar inte

—

Rullar som är lämpliga för användning vid rulloffset. Rullar lämpliga för användning vid rulloffset definieras som rullar som när de provas enligt provningsstandarden ISO 3783:2006 om bestämning av motståndskraft mot plockning – hastighetsmetoden med IGT-provningsanordning (elektrisk modell), ger ett resultat på mindre än 30 N/m uppmätt i papprets tvärriktning och ett resultat på mindre än 50 N/m uppmätt i maskinens riktning.

—	Flerskiktspapper och flerskiktskartong.

2.2 Likadan produkt

(30)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

—	Den berörda produkten.

—	Produkten tillverkas och säljs av de exporterande tillverkarna på hemmamarknaden i Kina.

—	Den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin.

(31)	Kommissionen fastställde att dessa produkter är likadana produkter i den mening som avses i artikel 2 c i grundförordningen.

3. SANNOLIKHETEN FÖR FORTSATT SUBVENTIONERING

(32)	I enlighet med artikel 18 i grundförordningen och såsom anges i tillkännagivandet om inledande undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande tullarna sannolikt skulle leda till en fortsatt subventionering.

3.1 Bristande samarbete och användning av bästa tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 28.1 i grundförordningen

(33)

Såsom förklaras ovan samarbetade de kinesiska myndigheterna inledningsvis med kommissionen och svarade på frågeformuläret. Eftersom detta svar emellertid var mycket bristfälligt skickades en skrivelse om ofullständigt svar den 2 september 2016. Efter att ha mottagit denna skrivelse meddelade de kinesiska myndigheterna den 23 september 2016 kommissionen sitt beslut att avbryta samarbetet. Därigenom erhöll kommissionen endast en begränsad mängd okontrollerade uppgifter från de kinesiska myndigheterna.

(34)

Kommissionen erhöll inga svar på de särskilda frågeformulären avsedda för China Development Bank, EXIM, Agricultural Bank of China, Sinosure eller andra finansinstitut eller försäkringsföretag som enligt vad de kinesiska myndigheterna kände till hade lämnat lån till industrin för bestruket finpapper.

(35)

Kommissionen informerade alla berörda parter om konsekvenserna av att inte samarbeta och gav dem möjlighet att lämna kommentarer. Inga sådana kommentarer mottogs. Kommissionen övervägde att, i enlighet med artikel 28 i grundförordningen, använda bästa tillgängliga uppgifter för att kontrollera om Kina fortsatt subventionerade sin pappersindustri.

(36)

När det gäller användningen av tillgängliga uppgifter har överprövningsorganet påmint om att detta enligt artikel 12.7 i SCM-avtalet endast är tillåtet för att komplettera med information som saknas och därmed möjliggöra ett korrekt fastställande av subventionering eller skada. Överprövningsorganet har förklarat att det måste finnas ett samband mellan de ”nödvändiga uppgifter” som saknas och de ”tillgängliga uppgifter” som ett fastställande i enlighet med artikel 12.7 bygger på. Därför måste en undersökande myndighet använda ”tillgängliga uppgifter” som rimligen kan anses ersätta den information som en berörd part inte har lämnat, i syfte att komma fram till ett korrekt fastställande. Överprövningsorganet har vidare förklarat att ”tillgängliga uppgifter” är sådana uppgifter som den undersökande myndigheten innehar och har skriftliga uppteckningar av. Eftersom fastställanden enligt artikel 12.7 ska göras på grundval av ”tillgängliga uppgifter” kan de inte göras på basis av antaganden eller spekulationer som inte utgör fakta. Vidare måste den undersökande myndigheten ta hänsyn till alla underbyggda uppgifter i handlingarna när den diskuterar och bedömer vilka tillgängliga uppgifter som rimligen kan ersätta den information som saknas. Överprövningsorganet har förklarat att den undersökande myndigheten måste föra diskussioner och göra bedömningar för att fastställa vad som är en rimlig ersättning för de ”nödvändiga uppgifter” som saknas. När en undersökande myndighet har många tillgängliga uppgifter att välja mellan har överprövningsorganet uttalat att det framstår som naturligt att dessa diskussioner och bedömningar inbegriper vissa jämförelser för att man ska kunna komma fram till en korrekt slutsats. Den bedömning av ”tillgängliga uppgifter” som måste göras, och formen för denna bedömning, beror på de särskilda omständigheterna i det givna fallet, däribland den tillgängliga bevisningens art, kvalitet och omfattning samt de särskilda fastställanden som måste göras. Förklaringarnas och analysernas erforderliga art och omfattning måste av nödvändighet variera från fastställande till fastställande (10).

(37)

Följaktligen baserade kommissionen sin analys på alla uppgifter den hade tillgång till, särskilt följande:

a)	Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i grundförordningen av de utjämningsåtgärder som tillämpas på import av bestruket finpapper från Kina, från den 11 februari 2016.

b)	De kinesiska myndigheternas svar på frågeformuläret om utjämningsåtgärder från den 24 juni 2016. Till följd av att de kinesiska myndigheterna avbröt samarbetet kunde inte dessa uppgifter kontrolleras eller kompletteras efter skrivelsen om ofullständigt svar.

c)	Den inlaga som inkom från Folkrepubliken Kinas handelsministerium inom ramen för denna undersökning.

d)	Den information som lämnades av de kinesiska myndigheterna och de exporterande tillverkarna i urvalet samt slutsatserna av den ursprungliga undersökningen.

Tidigare undersökningar om utjämningsåtgärder som kommissionen har genomfört av främjade industrier i Kina, såsom solcellsmoduler av kristallint kisel (nedan kallad den ursprungliga undersökningen om solpaneler) (11) och översynen vid giltighetstidens utgång (nedan kallad översynen om solpaneler vid giltighetstidens utgång) (12), produkter av ändlösa glasfiberfilament (13), solfångarglas (14) och stålprodukter belagda med organiskt material (15).

3.2 Subventioner och subventionsprogram som granskas i denna undersökning

(38)

Mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande tillverkarna som har nämnts ovan beslutade kommissionen att gå till väga enligt följande för att undersöka om subventioneringen fortsatte. Först undersökte kommissionen om de subventioner som var föremål för utjämning i den ursprungliga undersökningen fortsatt gav industrin för bestruket finpapper en förmån. Därefter analyserade kommissionen om industrin för bestruket finpapper åtnjöt nya subventioner, såsom hävdades i begäran (det vill säga subventioner som inte var föremål för utjämning i den ursprungliga undersökningen). Eftersom det hade konstaterats att merparten av den subventionering som var föremål för utjämning i den ursprungliga undersökningen fortsatte samt att nya subventioner förekom beslutade kommissionen att det inte fanns något behov av att undersöka alla de andra subventioner som den klagande hävdade fanns. Enligt artikel 18 i grundförordningen ska kommissionen undersöka om det finns bevis för fortsatt subvention oavsett storleken på subventioneringen.

3.3 Subventioner som var föremål för utjämning i den ursprungliga undersökningen

I. Förmånliga lån

(39)	I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen att subventionsnivån avseende detta system uttryckt i procent av värdet var 5,37 % för APP-gruppen (16) och 1,26 % för Chenming-gruppen (17).

a) Statliga ingripanden till förmån för industrin för bestruket finpapper

(40)	Kommissionen undersökte först om förmånslånen var en del av genomförandet av de kinesiska myndigheternas centrala planering, som syftar till att främja papperstillverkningsindustrins utveckling, såsom var fallet i den ursprungliga undersökningen.

(41)

Industrin för bestruket finpapper, som var föremål för kommissionens undersökning, är en del av en större kategori inom pappersindustrin, vilken också kallas papperstillverkningsindustrin. Den sökande hävdade att de kinesiska myndigheterna fortsätter att subventionera sin pappersindustri och hänvisade till ett antal policy- och planeringsdokument liksom till lagstiftning som ligger till grund för det fortsatta statliga stödet till industrin.

(42)

I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen att det finns särskilda politiska planer för pappersindustrin. I dessa planer föreskrivs det att de statliga myndigheterna nära ska övervaka pappersindustrins resultat och genomföra särskilda politiska initiativ (till exempel genomförandedekret) för att uppfylla målen i de politiska planerna. I undersökningen fastställdes det vidare att det i de särskilda politiska planerna finns bestämmelser om förmånslån till papperstillverkningsindustrin.

(43)

I den aktuella undersökningen fastställde kommissionen att den kinesiska finansmarknaden fortsatt är snedvriden till följd av de kinesiska myndigheternas ingripanden. Slutsatserna i den ursprungliga undersökningen på basis av de då gällande statliga planerna bekräftas i denna översyn vid giltighetstidens utgång. Både i den tolfte femårsplanen (18), som tillämpades under översynsperioden, och i den tidigare elfte femårsplanen betecknas pappersindustrin som en ”främjad industri”.

(44)	Den trettonde femårsplanen (2016–2020) avser perioden efter översynsperioden, men bekräftar att subventioneringen ska fortsätta också i framtiden. I den trettonde femårsplanen utpekas pappersindustrin som en ”främjad industri”.

(45)

I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen när det gäller statsrådets beslut nr 40 (19) (nedan kallat beslut nr 40) att denna rättsakt är en föreskrift från statsrådet, det vill säga Kinas högsta förvaltningsorgan, och att den därför är rättsligt bindande för andra offentliga organ och de ekonomiska aktörerna. I beslutet delas industrisektorerna in i främjade, begränsade och avskaffade projekt. Denna rättsakt utgör ett bindande industripolitiskt dokument som visar hur den kinesiska regeringen bedriver en politik för att stödja grupper av företag eller branscher, till exempel pappersindustrin, som i den vägledande katalogen klassificeras som en ”främjad industri”. På grundval av de kinesiska myndigheternas inlaga i denna undersökning fastställde kommissionen att beslut nr 40 fortfarande gäller.

(46)

Totalt klassificeras 26 industrier som ”främjade”, och dessa utgör bara en liten del av den kinesiska ekonomin. Vidare ges endast vissa verksamheter inom dessa 26 sektorer statusen ”främjad”. I artikel 17 i beslut nr 40 föreskrivs det också att ”främjade investeringsprojekt” ska få särskilda privilegier och incitament (ekonomiskt stöd, befrielse från importtullar, momsbefrielse och skattebefrielse). När det gäller ”begränsade och avskaffade projekt” bemyndigas de statliga myndigheterna genom beslut nr 40 att ingripa direkt för att reglera marknaden. I artiklarna 18 och 19 åläggs faktiskt den behöriga myndigheten att hindra att finansinstitut ger lån. Där åläggs även det statliga prisförvaltningsdepartementet att höja elpriset och eldistributionsföretagen att sluta leverera el till dessa ”begränsade och avskaffade projekt”. Det är uppenbart att beslut nr 40 innehåller bindande föreskrifter och anvisningar för alla ekonomiska institutioner och enheter om att främja och stödja främjade industrier, varav en är papperstillverkningsindustrin.

(47)

Kommissionen fastställde i den aktuella undersökningen att pappersindustrin uttryckligen betecknas som en ”främjad industri” i ett antal policydokument. Detta gäller särskilt den tolfte femårsplanen för pappersindustrin. Denna plan genomförs inom ramen för det tolfte femårsprogrammet för industriell teknisk innovation utfärdat av ministeriet för industri och informationsteknik. I programmet hänvisas också det till ”industriell omstrukturering och uppgradering […] av pappersindustrin och därtill anknuten industri”. I det ovan nämnda beslut nr 40 uttalas likaså stöd för pappersindustrins utveckling och modernisering. Således innehåller dessa politiska planer inte bara allmänna uppmuntrande uttalanden, utan anmodar olika organ att bidra till att nå det politiska målet att stödja industrins för bestruket finpapper utveckling.

(48)

Dessutom innehåller 2007 års utvecklingspolitik för papperstillverkningsindustrin (nedan kallad 2007 års papperstillverkningsplan) särskilda villkor, riktlinjer och mål för papperstillverkningsindustrin. Såsom konstaterades i den ursprungliga undersökningen beskrivs i planen läget för papperstillverkningsindustrin i Kina (till exempel antalet företag, produktion, konsumtion och export samt statistik om typen av använda råvaror). I planen fastställs politiska riktlinjer och mål för papperstillverkningsindustrin i fråga om industrilokalisering, användning av råvaror, användning av teknik och utrustning, produktstrukturen samt papperstillverkarnas organisatoriska struktur. I planen fastställs även ”kriterier för tillträde” för papperstillverkningsindustrin genom särskilda krav på företagens ekonomiska ställning (förhållandet mellan tillgångar och skulder), kreditbetyg och särskilda stordriftsmål och marknadsandelar samt energi- och vattenförbrukningsmål som företagen ska uppnå. Företagen åläggs att upprätta utvecklingsplaner utifrån 2007 års papperstillverkningsplan. De lokala provinserna och regionerna instrueras att delta i genomförandet av planen, och ett helt kapitel ägnas åt investering i och finansiering av papperstillverkningsindustrin. Här är det av intresse att notera att det i planen tydligt anges att finansinstituten inte ska bevilja lån till något projekt som inte följer dess bestämmelser. Sammanfattningsvis är 2007 års papperstillverkningsplan ett särskilt statligt instrument vars syfte är att reglera papperstillverkningsindustrin i Kina och inte kan betraktas som något annat än ett tvingande industripolitiskt instrument som ska tillämpas konkret av berörda parter i Kina (statliga myndigheter, finansinstitut och tillverkare). Med tanke på att pappersindustrin fortsatt kategoriseras som en ”främjad industri” i de tolfte och trettonde femårsplanerna och att inga dokument med uppföljningar eller revideringar av 2007 års papperstillverkningsplan har gjorts tillgängliga eller kunnat påträffas drog kommissionen slutsatsen att 2007 års papperstillverkningsplan fortfarande gäller.

(49)

På en mer generell nivå stadgar dessutom artikel 34 i lag nr 34 om affärsbanker [2015] att affärsbankerna ska bedriva sin utlåningsverksamhet i enlighet med behoven av ekonomisk och social utveckling i landet och med vägledning från den statliga industripolitiken. Detta tyder på att de lån som tillverkarna av bestruket finpapper får från statsägda banker och andra finansinstitut lämnas i enlighet med statliga direktiv och politiska målsättningar.

(50)

Slutligen erinrade kommissionen om sina slutsatser av den ursprungliga undersökningen om den roll som den nationella utvecklings- och reformkommissionen spelar. Den nationella utvecklings- och reformkommissionen är ett statsrådsorgan som samordnar den makroekonomiska politiken och förvaltar statliga investeringar. Statsrådet, som är det högsta statliga förvaltningsorganet, utfärdade bland annat 2007 års papperstillverkningsplan, som det högsta statliga förvaltningsorganet måste följa. Vid den ursprungliga undersökningen fastställdes även att nationella utvecklings- och reformkommissionen har som stående uppdrag att samla in detaljerad information från företagen. Att det finns en mekanism för att systematiskt samla in företagsrelaterade uppgifter som ska användas i statliga planer och projekt avslöjar att dessa planer och projekt betraktas som ett viktigt inslag i den statliga industripolitiken.

(51)	Det följer av ovanstående att de beslut som fattas av finansinstitut i fråga om pappersindustrin (och som således även omfattar industrin för bestruket papper) fortsatt tar hänsyn till behovet av att uppfylla de fastställda målen i de relevanta politiska planerna.

(52)

Mot bakgrund av ovanstående fastställde kommissionen att sambandet mellan de specifika politiska mål som dessa planer och dokument innehåller och stödet till industrin för bestruket finpapper fortsatt existerar under översynsperioden. Industrin för bestruket finpapper betraktas som en viktig strategisk industri, vars utveckling staten aktivt främjar som ett mål för sin politik, bland annat genom systemet med förmånslån.

b) Statliga banker agerar som offentliga organ

(53)

I den ursprungliga undersökningen (20) drog kommissionen slutsatsen att finansmarknaden i Kina var snedvriden genom statliga ingripanden och att de räntor som tas ut av icke-statliga banker och andra finansinstitut troligtvis anpassas till de statliga räntesatserna. Undersökningen resulterade inte heller i någonting som motsäger denna slutsats, och de kinesiska myndigheterna har inte under denna undersökning framlagt några bevis för att denna situation har förändrats.

Begäran innehöll påståenden om att de kinesiska myndigheterna fortsatte att subventionera industrin för bestruket finpapper genom förmånliga statliga lån. Kommissionen påminner om att det test som enligt WTO:s överprövningsorgan ska användas för att fastställa om ett statsägt företag är ett offentligt organ är följande: ”Det viktiga är huruvida enheten har befogenheter att utöva myndighetsfunktioner, inte hur detta uppnås. I snäv mening finns det många olika sätt på vilka staten kan ge enheter dessa befogenheter. Följaktligen kan olika typer av bevisning vara relevanta för att visa att en viss enhet har erhållit sådana befogenheter. Bevisning för att en enhet faktiskt utövar myndighetsfunktioner kan användas som belägg för att den innehar eller har förlänats myndighetsbefogenheter, i synnerhet när sådan bevisning tyder på ett långvarigt och systematiskt utövande. Enligt överprövningsorganets mening kan belägg för att staten utövar betydande kontroll över en enhet och dess agerande under vissa omständigheter användas som bevis för att den berörda enheten har myndighetsbefogenheter och utövar dessa befogenheter genom att utföra myndighetsuppgifter. Vi betonar emellertid att existensen av rent formella kopplingar mellan en enhet och staten i snäv mening, bortsett från en uttrycklig delegering av befogenheter genom ett rättsligt instrument, troligen inte är tillräcklig för att fastställa att myndighetsbefogenheter föreligger. Således visar till exempel inte enbart det faktum att staten är majoritetsägare till en enhet att staten utövar betydande kontroll över enheten och dess agerande, och än mindre att staten har gett den myndighetsbefogenheter. I vissa fall är det emellertid möjligt att sluta sig till att den berörda enheten utövar myndighetsbefogenheter, om det visar sig finnas åtskilliga formella tecken på statlig kontroll liksom belägg för att denna kontroll har utövats på ett betydande sätt.” (21) I det aktuella fallet är slutsatsen att de statsägda banker som tillhandahöll förmånslån har befogenheter att utöva myndighetsfunktioner såsom förklaras nedan baserad på bästa tillgängliga uppgifter om statligt ägande, formella tecken på statlig kontroll liksom belägg för att de kinesiska myndigheterna fortsatt utövar en betydande kontroll över dessa banker.

(54)

På grundval av tillgängliga uppgifter fastställde kommissionen att de flesta större banker fortfarande är statsägda. De kinesiska myndigheterna lämnade information som utvisar att den kinesiska staten är majoritetsägare till Kinas fyra största banker: Industrial and Commercial Bank of China (ICBC), Bank of China (BOC), China Construction Bank (CCB) och Agricultural Bank of China (ABC). De kinesiska myndigheterna hävdade att staten innehade mindre än 50 % av aktierna i Bank of Communications. I nyligen genomförda undersökningar såsom översynen om solpaneler vid giltighetstidens utgång har kommissionen fastställt att Bank of Communications är statligt kontrollerad genom indirekt aktieinnehav (22).

(55)

På samma grund drog kommissionen vidare slutsatsen att det fanns formella tecken på statlig kontroll över de statsägda bankerna. När det till exempel gäller EXIM fastställs bankens politiska uppdrag i det meddelande om inrättandet av Kinas export- och importbank som statsrådet har utfärdat samt i EXIM:s stadgar. I egenskap av ägare till 100 % av aktierna i EXIM kontrollerar staten EXIM genom att utse ledamöterna i dess tillsynsstyrelse. Dessa medlemmar representerar statens intresse, även politiska hänsynstaganden, vid EXIM:s sammanträden. Det finns ingen styrelse. Staten utser ledningen för EXIM direkt (23). Enligt EXIM:s webbplats (24) ska banken stödja Kinas utrikeshandel, investeringar och internationella ekonomiska samarbete och vill förstärka det finansiella stödet till viktiga sektorer och svaga länkar i den kinesiska ekonomin i syfte att säkerställa en hållbar och sund ekonomisk och social utveckling.

(56)

De kinesiska myndigheterna hävdar att de statsägda bankerna inte är offentliga organ och att utlånings- och sparräntorna nu fastställs på en avreglerad marknad, men det finns inga tecken på att banksektorn i Kina skulle ha genomgått en så omfattande reformering att ett mer marknadsstyrt system för beviljandet av lån skulle ha skapats. Faktum är att kommissionen har dragit den motsatta slutsatsen i de senaste undersökningarna (25).

(57)

Någon tillräcklig bevisning för att företagen beviljas lån på grundval av regelrätta bedömningar av sin kreditvärdighet har inte tillhandahållits vare sig i det icke kontrollerade svaret från de kinesiska myndigheterna eller från de statsägda banker och andra finansinstitut som var avsedda mottagare av ett frågeformulär. Således har kommissionen inte några uppgifter som motsäger den tidigare slutsatsen att de statsägda bankerna stöder främjade industrier och/eller genomför den nationella politiken, som nämns i skälen 40 och 52.

(58)

På basis av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de specifika politiska mål som anges i den ovan beskrivna rättsliga ramen genomförs av statsägda banker som utför myndighetsuppgifter i förhållande till pappersindustrin, och därmed agerar som offentliga organ i den mening som avses i artikel 2 b i grundförordningen jämförd med artikel 3.1 a i i grundförordningen och i enlighet med relevant WTO-praxis.

(59)

Dessutom fann kommissionen att de statsägda bankerna, även om de inte skulle betraktas som offentliga organ, skulle anses ha anförtrotts uppdraget av de kinesiska myndigheterna att utföra uppgifter som normalt tillkommer staten i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen, mot bakgrund av de normativa ramar som beskrivs i skälen 40 och 52. Således skulle deras agerande hur som helst tillskrivas de kinesiska myndigheterna. Av samma skäl skulle de lån som beviljats företag i papperssektorn av andra finansinstitut tillskrivas de kinesiska myndigheterna.

c) Förmån

(60)

I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen att pappersindustrin fick förmånliga lån. Kommissionen fastställde förmånen till skillnaden mellan det belopp som företaget betalar för det offentliga lånet och det belopp som företaget skulle ha behövt betala för ett likvärdigt kommersiellt lån som det skulle kunna få på marknaden. Detta belopp fördelades sedan över de samarbetsvilliga tillverkarnas totala omsättning. Kommissionen fastställde att subventionsnivån avseende denna åtgärd uttryckt i procent av värdet var 5,37 % för APP-gruppen och 1,26 % för Chenming-gruppen.

(61)	I den aktuella undersökningen fann kommissionen på grundval av tillgängliga uppgifter inga tecken på att den förmånliga utlåningen till tillverkare av bestruket finpapper i Kina hade upphört.

(62)

Kommissionen konstaterar att den sökande i sin begäran och senare inlagor gav exempel på andra lån som de exporterande tillverkarna beviljades, också under översynsperioden:

—	APP-gruppen fick lån av China Development Bank på 1,8 miljarder US-dollar i oktober 2013 och 1,5 miljarder US-dollar i mars 2015.

—

Chenming-gruppen hade enligt sin årsredovisning utestående lån på totalt 1,5 miljarder yuan (till största delen från statsägda banker) vid utgången av 2014. Chenming fick vidare stora kortfristiga lån (uppgående till över 6 miljarder yuan) och obligationer utan fast löptid (på omkring 2,5 miljarder yuan) 2015, och ingick samma år ett strategiskt samarbetsavtal med Bank of China värt 20 miljarder yuan.

(63)

Eftersom de kinesiska myndigheterna och de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade hade kommissionen ingen företagsspecifik information som kunde läggas till grund för att fastställa att de lån som den sökande beskrev hade beviljats på normala marknadsvillkor. På grundval av tillgängliga uppgifter fann kommissionen emellertid att de kinesiska exporterande tillverkarna fortsatt erhöll förmånliga lån. Pappersindustrin betecknas fortfarande som en ”främjad industri”. Dessutom fastställde kommissionen i de senaste undersökningarna att de förmånliga lånen till främjade industrier hade lämnats till klart lägre räntesatser än de som skulle ha tillämpats i avsaknad av snedvridningar på finansmarknaden, samt att giltiga kreditvärderingar saknades (26).

(64)

Utan att behöva kvantifiera den subvention som erhölls genom de förmånliga lånen drog kommissionen därför slutsatsen att de kinesiska myndigheterna fortsatte att bevilja lån till förmånliga räntesatser i linje med den politik som slagits fast i särskilda planer och direktiv avseende pappersindustrin. Företagen i pappersindustrin hade tillgång till direkt överföring av medel i form av förmånliga lån också under översynsperioden.

d) Selektivitet

(65)

Såsom visas i skälen 40 och 52 styrs finansinstituten av åtskilliga juridiska dokument som särskilt riktar sig till företagen i papperssektorn. Av dessa dokument framgår det att finansinstituten bara lämnar förmånliga lån till ett begränsat antal industrier/företag som ställer sig bakom den kinesiska regeringens politik.

(66)

Kommissionen slog därför fast att subventionerna i form av förmånliga lån inte är allmänt tillgängliga, utan är selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen. Ingen av de berörda parterna lämnade heller in några bevis som tydde på att den förmånliga utlåningen baseras på objektiva kriterier eller villkor enligt artikel 4.2 b i grundförordningen.

e) Slutsats

(67)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att industrin för bestruket finpapper fortsatt erhöll subventioner i form av förmånliga lån. Med hänsyn till att det rör sig om ett finansiellt bidrag, en förmån för de exporterande tillverkarna och selektivitet bör subventionen fortsatt anses vara utjämningsbar.

II. Program för inkomstskatt

II.A Skattemässig särbehandling av högteknologiska eller spjutspetsteknologiska företag

(68)	I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen att subventionsnivån avseende detta system uttryckt i procent av värdet var 1,22 % för APP-gruppen och 0,58 % för Chenming-gruppen.

(69)	Genom denna subvention får företag som har ansökt om och beviljats licens som högteknologiskt eller spjutspetsteknologiskt företag reducerad skattesats, 15 % i stället för normala 25 %.

a) Rättslig grund

(70)

Subventionen ger en förmånlig skattebehandling i enlighet med artikel 28 i Kinas lag om företagsbeskattning (nr 63 utfärdad den 16 mars 2007) och administrativa bestämmelser om fastställandet av högteknologiska eller spjutspetsteknologiska företag. Meddelandet från den statliga skatteförvaltningen om frågor som gäller högteknologiska eller spjutspetsteknologiska företags betalning av inkomstskatt (Guo Shui Han [2008] nr 985) handlar om detta system och ger mer information om hur det tillämpas.

b) Villkor

(71)

I artikel 10 i de administrativa bestämmelserna om fastställande av högteknologiska eller spjutspetsteknologiska företag förtecknas kriterierna för att företag ska ha rätt till den reducerade skattesatsen. Om ett företag uppfyller alla villkor som föreskrivs i artikel 10, måste det inge en ansökan till de berörda myndigheterna enligt förfarandet i artikel 11 i samma lag.

c) Praktisk tillämpning

(72)

Varje företag som vill ansöka om reducerad skattesats ska inge en elektronisk ansökan till den lokala forsknings- och teknikbyrån, som gör en inledande prövning. Därefter lämnar den lokala forsknings- och teknikbyrån en rekommendation till provinsens forsknings- och teknikdepartement. Innan departementet fattar beslut om att utfärda en licens om att företaget är högteknologiskt eller spjutspetsteknologiskt kan det besluta att även genomföra en undersökning i det ansökande företagets lokaler.

d) Resultat av den aktuella undersökningen

(73)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen bör den reducerade skattesatsen anses utgöra en subvention i enlighet med artikel 3.1 a ii och artikel 3.2 i grundförordningen i form av uteblivna statliga intäkter som innebär att de mottagande företagen har beviljats en förmån. Subventionen är selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom den lagstiftning som den beviljande myndigheten omfattas av begränsar tillgången till den reducerade skattesatsen till vissa företag och industrier som klassificeras som främjade, exempelvis sådana som tillverkar bestruket papper.

(74)

Vare sig de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna har tillhandahållit någon bevisning för att industrin för bestruket finpapper inte längre erhåller denna reducerade skattesats. På grundval av de uppgifter som den sökande lämnade i begäran om översyn samt de senaste undersökningarna (27) och allmänt tillgänglig information (28) fastställde kommissionen att industrin för bestruket finpapper fortsatt gynnades av skattemässig särbehandling av högteknologiska eller spjutspetsteknologiska företag (vilket inbegriper tillverkare av bestruket finpapper).

(75)

e) Slutsats

(76)	Följaktligen drog kommissionen slutsatsen att denna subvention fortsatt anses vara utjämningsbar.

II.B Skattemässig särbehandling av forskning och utveckling

(77)	I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen att subventionsnivån avseende denna förmånliga skattebehandling uttryckt i procent av värdet var 0,02 % för APP-gruppen och 0,05 % för Chenming-gruppen.

(78)

De kinesiska myndigheterna ger en skatteförmån till alla företag vars genomförande av FoU-projekt har erkänts. Erkännandet ger företag som har FoU-kostnader för att utveckla ny teknik, nya produkter och nya hantverk rätt att dra av ytterligare 50 % av FoU-kostnaderna från företagsskatten. Utgifter för immateriella FoU-tillgångar berättigar också företagen till avdrag på 150 % av deras faktiska kostnader.

a) Rättslig grund

(79)

Den förmånliga skattebehandlingen baseras på artikel 30.1 i den kinesiska lagen om företagsbeskattning (nr 63 utfärdad den 16 mars 2007), artikel 95 i de kinesiska tillämpningsföreskrifterna om företagsbeskattning, det kinesiska statsrådets dekret nr 512, utfärdat den 6 december 2007 samt riktlinjer för centrala områden (meddelande nr 6, 2007).

b) Villkor

(80)

Den förmånliga skattebehandlingen ger en förmån till företag vars genomförande av FoU-projekt har erkänts. De FoU-projekt som omfattas av systemet är endast sådana som bedrivs av företag inom högteknologiska eller spjutspetsteknologiska sektorer som får prioriterat stöd från staten och projekt som förtecknas i riktlinjerna för viktiga områden för högteknologisk industrialisering enligt den gällande utvecklingsprioriteringen som utfärdats av den nationella utvecklings- och reformkommissionen.

c) Praktisk tillämpning

(81)

Varje företag som vill ansöka om förmånlig skattebehandling ska lämna detaljerade uppgifter om FoU-projekten till den lokala forsknings- och teknikbyrån. Efter prövning utfärdar skattebyrån godkännandet. Företagets beskattningsbara inkomst reduceras med 50 % av de faktiska kostnaderna för godkända projekt.

d) Resultat av den aktuella undersökningen

(82)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen bör den förmånliga skattebehandlingen anses utgöra en subvention i enlighet med artikel 3.1 a ii och artikel 3.2 i grundförordningen i form av uteblivna statliga intäkter som innebär att de mottagande företagen har beviljats en förmån. Subventionen är selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom den lagstiftning som den beviljande myndigheten omfattas av begränsar tillgången till detta system till vissa företag och industrier som klassificeras som främjade, exempelvis sådana som tillverkar bestruket papper.

(83)

Vare sig de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna har tillhandahållit någon bevisning för att industrin för bestruket finpapper inte längre erhåller denna förmånliga skattebehandling. På basis av de uppgifter som den sökande lämnade i sin begäran fastställde kommissionen att industrin för bestruket finpapper fortsatt gynnades av förmånlig skattebehandling av FoU under översynsperioden. Den förmånliga skattebehandlingen ger fortsatt en förmån till företag som formellt betecknas som högteknologiska och spjutspetsteknologiska företag.

(84)

e) Slutsats

(85)	Följaktligen drog kommissionen slutsatsen att denna subvention fortsatt anses vara utjämningsbar.

II.C Skillnader i fråga om skattebefrielse på utdelning mellan berättigade inhemska företag

(86)	I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen att subventionsnivån avseende detta system uttryckt i procent av värdet var 1,34 % för APP-gruppen och 0,21 % för Chenming-gruppen.

(87)	Skattebefrielsen gäller inhemska företag i Kina som är aktieägare i andra inhemska företag i Kina. De förstnämnda har rätt till skattebefrielse på inkomster från vissa utdelningar som betalas av de sistnämnda.

a) Rättslig grund

(88)	Skattebefrielsen föreskrivs i artikel 26 i Kinas lag om företagsbeskattning och förtydligas ytterligare i artikel 83 i tillämpningsföreskrifterna för Kinas lag om företagsbeskattning, dekret nr 512 från Kinas statsråd utfärdat den 6 december 2007.

b) Villkor

(89)	Skattebefrielsen ger en förmån till alla inhemska företag som är aktieägare i andra inhemska företag i Kina.

c) Praktisk tillämpning

(90)	Företagen kan utnyttja denna skattebefrielse direkt via sin självdeklaration.

d) Resultat av den aktuella undersökningen

(91)

Liksom i den ursprungliga undersökningen fann kommissionen att skattebefrielsen bör anses utgöra en subvention i enlighet med artikel 3.1 a ii och artikel 3.2 i grundförordningen i form av uteblivna statliga intäkter som innebär att de mottagande företagen har beviljats en förmån. Subventionen är selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom den lagstiftning som den beviljande myndigheten omfattas av begränsar tillgången till detta system till företag med hemvist i Kina med aktieinkomster från andra företag med hemvist i Kina, till skillnad från de företag som investerar i utländska företag.

(92)

Vare sig de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna har tillhandahållit någon bevisning för att industrin för bestruket finpapper inte längre erhåller denna skattebefrielse. På grundval av de uppgifter som den sökande lämnade i begäran om översyn samt de senaste undersökningarna (29) fastställde kommissionen att industrin för bestruket finpapper fortsatt gynnades av skattebefrielsen på utdelning.

(93)

e) Slutsats

(94)	Följaktligen drog kommissionen slutsatsen att denna subvention fortsatt anses vara utjämningsbar.

III. Program för indirekt beskattning och importtullar

III.A Befrielse från mervärdesskatt och tull för importerad utrustning

(95)	I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen att subventionsnivån avseende denna åtgärd uttryckt i procent av värdet var 1,17 % för APP-gruppen och 0,61 % för Chenming-gruppen.

(96)

Åtgärden ger en förmån i form av befrielse från mervärdesskatt och tullfri import av kapitalvaror till företag med utländska investeringar (FIE-företag) eller inhemska företag som kan erhålla licens som statligt främjade projekt som utfärdas av de kinesiska myndigheterna i överensstämmelse med tillämplig investerings-, skatte- och tullagstiftning.

a) Rättslig grund

(97)

Befrielsen från mervärdesskatt och tull bygger på en rad olika rättsbestämmelser, nämligen statsrådets cirkulär nr 37/1997 om anpassning av skattepolitiken för importerad utrustning, meddelande nr 43 [2008] från finansministeriet, allmänna tullförvaltningen och den statliga skatteförvaltningen, meddelande nr 316/2006 (22 februari 2006) från den nationella utvecklings- och reformkommissionen om berörda frågor beträffande handläggning av bekräftelseskrivelse om inhemska eller utländska utlandsfinansierade projekt vars utveckling främjas av staten samt på katalogen över icke-tullbefriade importerade artiklar för FIE-företag och inhemska företag 2008.

b) Villkor

(98)	Rätten att omfattas av systemet är begränsad till sökande, som kan vara FIE-företag eller inhemska företag som kan erhålla licens som statligt främjade projekt.

c) Praktisk tillämpning

(99)

Enligt artikel 1.1 i meddelande nr 316/2006 av den 22 februari 2006 från den nationella utvecklings- och reformkommissionen om berörda frågor beträffande handläggning av bekräftelseskrivelse om inhemska eller utländska utlandsfinansierade projekt vars utveckling främjas av staten ska utlandsfinansierade investeringsprojekt som överensstämmer ”med främjade utländska investeringsprojekt med tekniköverföring i industrikatalogen för vägledning av utländska investeringar och katalogen över prioriterade industrier för utländska investeringar i den centrala och västra regionen befrias från tull och mervärdesskatt, med undantag av de varor som förtecknas i katalogen över importerade varor för utlandsfinansierade projekt som inte är skattebefriade”. Bekräftelseskrivelsen om utlandsfinansierade projekt i kategorin främjade projekt med en sammanlagd investering på 30 miljoner US-dollar eller mer ska utfärdas av den nationella utvecklings- och reformkommissionen. Bekräftelseskrivelsen om utlandsfinansierade projekt i kategorin främjade projekt med en sammanlagd investering på mindre än 30 miljoner US-dollar ska utfärdas av kommissioner eller ekonomiska kommuner på provinsnivå. Efter mottagande av bekräftelseskrivelsen för kategorin främjade projekt ska företagen uppvisa tillstånd och andra ansökningshandlingar för sina lokala tullmyndigheter för att få rätt till tull- och mervärdesskattebefrielse på importerad utrustning.

d) Resultat av den aktuella undersökningen

(100)

I den ursprungliga undersökningen fann kommissionen att befrielsen från mervärdesskatt och tull bör anses utgöra en subvention i enlighet med artikel 3.1 a ii och artikel 3.2 i grundförordningen i form av uteblivna statliga intäkter som innebär att de mottagande företagen har beviljats en förmån. Subventionen är selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom den lagstiftning som den beviljande myndigheten omfattas av begränsar tillgången till detta system till företag som investerar i särskilda företagskategorier som uttömmande definierats i lagen (dvs. industrikatalogen för vägledning av utländska investeringar och katalogen för nyckelindustrier, nyckelprodukter och nyckelteknik vars utveckling staten för närvarande främjar).

(101)

Vare sig de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna har tillhandahållit någon bevisning för att industrin för bestruket finpapper inte längre erhåller befrielse från mervärdesskatt och tull. På basis av bästa tillgängliga uppgifter och i synnerhet sina slutsatser om denna subventionering vid tidigare undersökningar (30) fastställde kommissionen att industrin för bestruket finpapper fortsatt gynnas av befrielse från mervärdesskatt och tull på importerad utrustning.

(102)

e) Slutsats

(103)

Följaktligen drog kommissionen slutsatsen att denna subvention fortsatt anses vara utjämningsbar.

III.B Avdrag på mervärdesskatt för utrustning av inhemsk tillverkning

(104)

I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen att subventionsnivån avseende denna åtgärd uttryckt i procent av värdet var 0,03 % för APP-gruppen och 0,05 % för Chenming-gruppen.

(105)

Denna åtgärd ger FIE-företag förmåner i form av nedsatt mervärdesskatt för inköp av inhemskt tillverkad utrustning.

a) Rättslig grund

(106)

Nedsättningen av mervärdesskatten bygger på en rad rättsliga bestämmelser:

—	Tillfälliga åtgärder för tilldelning av skatteåterbetalning för inköp av inhemskt tillverkad utrustning av utlandsfinansierade företag.

—	Försöksåtgärder för hantering av skatteavdrag vid inköp av inhemskt tillverkad utrustning för utländska investeringsprojekt.

—	Meddelande till finansministeriet och den statliga skatteförvaltningen om avskaffande av skatteavdrag vid inköp av inhemskt tillverkad utrustning av företag med utländska investeringar.

b) Villkor

(107)

Åtgärden omfattar endast FIE-företag som köper inhemskt tillverkad utrustning och kategoriseras som främjade.

c) Praktisk tillämpning

(108)

Syftet med programmet är att återbetala mervärdesskatt som betalats av FIE-företag för inköp av inhemskt tillverkad utrustning om utrustningen inte ingår i katalogen över undantagen utrustning och om utrustningens värde inte överskrider den totala investeringsgränsen för ett FIE-företag i enlighet med ”administrativa försöksåtgärder för inköp av inhemskt tillverkad utrustning”.

(109)

I den ursprungliga undersökningen gynnades alla samarbetande tillverkare av denna åtgärd.

d) Resultat av den aktuella undersökningen

(110)

I den ursprungliga undersökningen fann kommissionen att skatteavdraget bör anses utgöra en subvention i enlighet med artikel 3.1 a ii och artikel 3.2 i grundförordningen i form av uteblivna statliga intäkter som innebär att de mottagande företagen har beviljats en förmån. Denna subvention är selektiv i den mening som avses i artikel 4.4 b i grundförordningen, eftersom stödet är knutet till villkoret att inhemska varor måste användas framför importerade varor.

(111)

Vare sig de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna har tillhandahållit någon bevisning för att industrin för bestruket finpapper inte längre erhåller momsrabatter och tullbefrielser. På grundval av de senaste undersökningarna (31) fastställde kommissionen att industrin för bestruket finpapper fortsatt gynnas av avdrag på mervärdesskatt för utrustning av inhemsk tillverkning.

(112)

e) Slutsats

(113)

Följaktligen drog kommissionen slutsatsen att denna subvention fortsatt anses vara utjämningsbar.

IV. Bidragsprogram

a) Inledning

(114)

I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen att industrin för bestruket finpapper gynnades av olika bidragsprogram. Kommissionen bedömde fem program som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hade rapporterat, och fann att samtliga var utjämningsbara. Kommissionen noterade även ytterligare sex program som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hade rapporterat, men gjorde inga bedömningar av dem med hänsyn till de berörda förmånsbeloppens ringa storlek.

b) Resultat av den aktuella undersökningen

(115)

I den ursprungliga undersökningen fann kommissionen att tillverkarna av bestruket finpapper hade gynnats genom de kinesiska myndigheternas åtgärder för att stödja pappersindustrin med hjälp av ett antal bidrag som bör anses utgöra en subvention i enlighet med artikel 3.1 a i och 3.2 i grundförordningen i form av tillhandahållande av medel som innebär att de mottagande företagen beviljas en förmån.

(116)

Vare sig de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna har tillhandahållit någon bevisning för att industrin för bestruket finpapper inte längre erhåller dessa bidrag. På grundval av de uppgifter som den sökande lämnade i begäran om översyn samt de senaste undersökningarna (32) fastställde kommissionen att industrin för bestruket finpapper fortsatt gynnades av bidrag i egenskap av främjad industri.

(117)

På basis av Chenming-gruppens resultaträkning för 2015 kunde kommissionen till exempel fastställa att gruppen under 2015 erhöll 245 miljoner yuan i statliga bidrag. Därutöver redovisades 150 miljoner yuan som ”Särskilda medel från China Development Bank”, en statsägd bank. Någon ytterligare uppdelning utifrån erhållna bidrags natur eller specifika belopp tillhandahölls inte. Tillsammans motsvarar dessa bidrag mer än 1 % av Chenming-gruppens omsättning 2015. Den sökande överlämnade också i sin begäran om översyn bevis för att Chenming-gruppen erhöll subventioner för kostnader för avloppshantering från finansbyrån i staden Shouguang 2014.

(118)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska myndigheterna fortsätter att ge olika bidrag till industrin för bestruket finpapper samt att tillverkarna av bestruket finpapper i Kina fortsatt gynnas av dessa bidrag, utan att förmånsbeloppen behöver kvantifieras exakt. Dessa bidrag betraktas som selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 i grundförordningen och tycks även ha beviljats som engångsbetalningar.

c) Slutsats

(119)

Följaktligen drog kommissionen slutsatsen att denna subvention fortsatt anses vara utjämningsbar.

V. Statligt tillhandahållande av varor och tjänster mot otillräcklig ersättning

— Tillhandahållande av rätt till markanvändning mot otillräcklig ersättning

(120)

I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen med markpriserna i Taiwan som riktmärke att subventionsnivån avseende denna åtgärd uttryckt i procent av värdet var 2,81 % för APP-gruppen och 0,69 % för Chenming-gruppen.

(121)

I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen att industrin för bestruket finpapper i Kina gynnades av tillhandahållande av mark och mer specifikt markanvändningsrättigheter mot otillräcklig ersättning.

a) Rättslig grund och villkor

(122)

Den sökande lämnade i sin begäran bevis för att de kinesiska myndigheterna fortsatt tillhandahöll markanvändningsrättigheter till industrin för bestruket finpapper mot otillräcklig ersättning. Den rättsliga grunden för detta påstående är följande dokument, som de kinesiska myndigheterna tillhandahöll:

—	Fastighetslagen.

—	Markförvaltningslagen.

—	Lagen om förvaltning av det urbana fastighetsbeståndet.

—	De interimistiska förordningarna om tilldelning och överföring av rätten att använda statligt ägd mark i tätorter.

—	Förordningen om genomförande av markförvaltningslagen.

—	Bestämmelser om tillhandahållandet av rätt att för byggnation använda statligt ägd mark genom anbudsinfordran, auktion och anbud, nr 39 av den 28 september 2007.

(123)

De kinesiska myndigheterna vägrade att tillhandahålla några uppgifter i fråga om de faktiska priserna för markanvändning, den ordnade konkurrensutsatta marknad för mark som de hävdar finns i Kina samt den metod som tillämpas när staten exproprierar mark från tidigare ägare.

b) Praktisk tillämpning

(124)

Enligt artikel 2 i markförvaltningslagen ägs all mark av staten, eftersom mark enligt den kinesiska författningen och tillämpliga lagbestämmelser tillhör den kinesiska befolkningen kollektivt. Ingen mark kan säljas men rätt till markanvändning kan tilldelas enligt lagen: de statliga myndigheterna tilldelar den genom offentlig anbudsinfordran, anbud eller auktion.

c) Resultat av undersökningen

(125)

I den ursprungliga undersökningen fann kommissionen att de kinesiska myndigheternas tillhandahållande av markanvändningsrättigheter anses utgöra en subvention i enlighet med artikel 3.1 a iii och artikel 3.2 i grundförordningen i form av tillhandahållande av varor som innebär att de mottagande företagen beviljats en förmån.

(126)

Vare sig de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna har tillhandahållit någon bevisning för att industrin för bestruket finpapper inte längre erhåller markanvändningsrättigheter. På basis av de uppgifter som den sökande lämnade i sin begäran samt de senaste undersökningarna (33) och de okontrollerade uppgifter som de kinesiska myndigheterna lämnade i sitt svar på frågeformuläret fastställde kommissionen att industrin för bestruket finpapper fortsatt gynnades av tillhandahållande av rätt till markanvändning mot otillräcklig ersättning under översynsperioden. På grundval av tillgängliga uppgifter drog kommissionen slutsatsen att de avgifter som betalades för markanvändningen fortsatt var subventionerade, eftersom det kinesiska systemet inte bygger på marknadsprinciperna. Mot bakgrund av att pappersindustrin fortsatt var en ”främjad industri” under den tolfte femårsplanen under översynsperioden och även är en ”främjad industri” under den trettonde femårsplanen fastställde kommissionen på grundval av tillgängliga uppgifter att den förmånliga tilldelningen av mark fortsätter. Att de kinesiska myndigheterna gav pappersindustrin markanvändningsrättigheter i egenskap av en av de främjade industrierna visar att subventionen är selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 i grundförordningen.

(127)

d) Slutsats

(128)

Följaktligen drog kommissionen slutsatsen att denna subvention fortsatt anses vara utjämningsbar.

3.4 Nya subventioner som inte var föremål för utjämning i den ursprungliga undersökningen

I. Exportförsäkringsprogram för industrin för bestruket finpapper

a) Rättslig grund

(129)

De rättsliga grunderna för detta program är följande:

—	Tillkännagivande om genomförandet av strategin för att främja handel genom vetenskap och teknik med hjälp av exportkreditförsäkring (Shang Ji Fa[2004] nr 368) utfärdat gemensamt av det kinesiska handelsministeriet och Sinosure.

—	Exportkatalogen för kinesiska högteknologiska produkter och innovativa tekniska produkter, 2006.

—	Den så kallade plan 840 i statsrådets tillkännagivande av den 27 maj 2009.

—	Den så kallade plan 421, som ingick i ett meddelande som utfärdades av handelsministeriet och finansministeriet den 22 juni 2009 och gällde praktiska frågor kring genomförandet av specialarrangemangen för exportkreditförsäkring för stor, komplett utrustning.

b) Sinosure är ett offentligt organ

(130)

På grundval av tillgängliga uppgifter och mot bakgrund av att de kinesiska myndigheterna och Sinosure inte samarbetade drog kommissionen slutsatsen att Sinosure är ett offentligt organ i den mening som avses i artikel 2 b i grundförordningen. Liksom i samband med de förmånliga lån som beskrivs ovan är slutsatsen att Sinosure har befogenheter att utöva myndighetsfunktioner baserad på bästa tillgängliga uppgifter om statligt ägande, formella tecken på statlig kontroll liksom belägg för att de kinesiska myndigheterna fortsatt utövar en betydande kontroll över Sinosure.

(131)

Såsom bekräftas i den aktuella undersökningen på grundval av tillgängliga uppgifter har staten hela äganderätten till och utövar den ekonomiska kontrollen över Sinosure. Sinosure ägs till 100 % av statsrådet. Det registrerade kapitalet på 4 miljarder yuan renminbin kommer från riskkapitalfonden för exportkreditförsäkring i linje med statsbudgeten. År 2011 sköt staten dessutom till 20 miljarder yuan från den kinesiska nationella placeringsfonden China Investment Corporation (34). I stadgarna anges att det är finansministeriet som ansvarar för företagets affärsverksamhet och att Sinosure ska lämna in ekonomiska redogörelser och redovisningsrapporter samt en budgetrapport till finansministeriet för granskning och godkännande.

(132)

Eftersom Sinosure är helt statsägt finns det ingen styrelse. Alla medlemmar i tillsynsstyrelsen utnämns av statsrådet och utför sitt uppdrag i enlighet med den förordning som gäller tillsynsstyrelserna för viktiga statsägda finansinstitut. Även den högsta ledningen utses av de statliga myndigheterna. Av Sinosures webbplats (35) framgår det att Sinosures ordförande är partikommitténs sekreterare och att majoriteten i den högsta ledningen också är medlemmar av partikommittén.

(133)

Sinosure offentliggjorde inte sin årsrapport under ett antal år (36), bl.a. årsrapporten under översynsperioden. Av årsredovisningen för 2011 framgår dock att Sinosure utför myndighetsuppgifter och genomför den statliga politiken så att man kan dra slutsatsen att företaget lyder direkt under de statliga myndigheterna. Sinosures årsredovisning för 2011 innehåller flera uttalanden som tyder på detta: På sidan 4 i årsredovisningen för 2011 sägs att Sinosure ”proaktivt har utfört den politiska uppgift som ett exportkreditinstitut har […] och fick en bra start under den tolfte femårsplanens första år”. ”Främjandet av företagsreformer har förstärkt Sinosures politiska uppgift som exportkreditinstitut. Det kommunistiska partiets centralkommitté betonade denna uppgift vid sin konferens om ekonomi och ställde tydliga krav vad gäller kreditförsäkring, vilket utgör utgångspunkt för tillväxten. (s. 5 i årsredovisningen för 2011). I årsredovisningen för 2011 (s. 11) konstateras vidare att Sinosure under 2011 ”genomfört de strategier, beslut och arrangemang som fastställts av det kommunistiska partiets centralkommitté och statsrådet samt den statliga politiken för diplomati, utrikeshandel, industri och finans, och har satsat på sin politiska uppgift och därmed uppnått en hög tillväxt.” Dessutom anges att Sinosure ”i alla avseenden har genomfört statens politik med specialarrangemang för exportkreditförsäkring för stor, komplett utrustning och har uppfyllt de skyldigheter som staten fastställt” (s. 11 i årsredovisningen för 2011).

(134)

I översynen om solpaneler vid giltighetstidens utgång fann kommissionen att Sinosures årsredovisning för 2014 bekräftade den situation som beskrevs i årsredovisningen för 2011 eftersom ”Sinosure gjorde allt för att stödja Kinas nationella politik och arbetade för detta genom att undersöka nya idéer och koncept, förbättra arbetsmetoderna, finslipa produkter och tjänster samt förbättra effektiviteten i verkställandet av dess politiska uppgifter, och att det har en roll som ett organ som stöder politiken” (37).

(135)

Den institutionella ramen och andra dokument utfärdade av de kinesiska myndigheterna som styr Sinosures verksamhet visar också att Sinosure har befogenheter att genomföra regeringens politik. Ett tillkännagivande om genomförandet av strategin för att främja handel genom vetenskap och teknik med hjälp av exportkreditförsäkring (Shang Ji Fa[2004] nr 368 av den 26 juli 2004) utfärdades gemensamt av det kinesiska handelsministeriet och Sinosure 2004 och reglerar fortfarande Sinosures verksamhet. En av målsättningarna med detta tillkännagivande är att främja export av ny och avancerad teknik samt av produkter med högt förädlingsvärde genom att utvidga användningen av exportkreditförsäkring.

(136)

Såsom anges i skälen 40–52 fastställde kommissionen att industrin för bestruket finpapper av de kinesiska myndigheterna betraktas som en viktig/strategisk industri, vars utveckling staten aktivt främjar som ett mål för sin politik. Kommissionen erinrar om att pappersindustrin är en av de 26 industrier som klassificeras som ”främjade”, såsom anges i skäl 46. Kommissionen konstaterade att Sinosures exportkreditförsäkringsverksamhet är en del av den bredare finanssektorn, om vilken det konstaterats att statliga ingripanden direkt påverkar och snedvrider finansmarknadens normala funktion i Kina (se skäl 53).

(137)

Kommissionen vet att det finns andra dokument som styrker att Sinosure direkt genomför statlig politik som gagnar bland annat de exporterande tillverkarna. Den så kallade plan 840 beskrivs i statsrådets tillkännagivande av den 27 maj 2009 (38). Planen har fått sitt namn av det belopp i amerikanska dollar, dvs. 84 miljarder, som används som exportförsäkring och är en av de sex åtgärder som initierades av statsrådet 2009 i syfte att stabilisera exportefterfrågan med tanke på den globala krisen och den ökade efterfrågan på exportkreditförsäkring som följde. I de sex åtgärderna ingick framför allt att förbättra exportkreditförsäkringarnas täckning, tillhandahålla kortfristiga exportkreditförsäkringar på 84 miljarder dollar under 2009 samt att sänka premierna. Sinosure är det enda politiska organ som tecknar exportkreditförsäkringar och uppges vara den som ska genomföra planen. När det gäller sänkta försäkringspremier uppmanades Sinosure att se till att den genomsnittliga avgiften för kortfristiga exportkreditförsäkringar minskades med 30 % jämfört med den totala genomsnittliga avgiften under 2008.

(138)

Den så kallade plan 421 ingick i ett meddelande som utfärdades av handelsministeriet och finansministeriet den 22 juni 2009 och gällde praktiska frågor kring genomförandet av specialarrangemangen för exportkreditförsäkring för stor, komplett utrustning. Detta var också en viktig politisk åtgärd för att stödja Kinas politik för utvidgning av företagens verksamhet utomlands som en reaktion på den globala finanskrisen 2009. Genom planen beviljades 42,1 miljarder amerikanska dollar i finansieringsförsäkring för att stödja export av stor, komplett utrustning. Sinosure och vissa andra finansinstitut skulle förvalta planen och tillhandahålla finansiering. Företag som omfattades av planen gynnades av förmånliga finansiella åtgärder, inklusive exportkreditförsäkring. Eftersom de kinesiska myndigheterna inte samarbetade kunde inte kommissionen inhämta fler uppgifter om tillämpningen av detta meddelande. I avsaknad av bevis för motsatsen ansåg kommissionen att detta dokument även omfattar pappersindustrin.

(139)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att Sinosure är ett offentligt organ, eftersom det har befogenheter att utföra myndighetsuppgifter. Samma slutsatser drogs i tidigare undersökningar om utjämningsåtgärder som kommissionen har genomfört av främjade industrier i Kina (39).

(140)

Eftersom Sinosure är ett offentligt organ som har myndighetsbefogenheter och verkställer statliga lagar och planer utgör den exportkreditförsäkring som erbjuds tillverkare av bestruket finpapper ett finansiellt bidrag i form av möjlig direkt överföring av medel från myndigheterna i den mening som avses i artikel 3.1 a i i grundförordningen.

c) Förmån

(141)

Eftersom de kinesiska myndigheterna och de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade hade kommissionen ingen företagsspecifik information som kunde läggas till grund för att beräkna subventionsbeloppet under översynsperioden. Mot bakgrund av de senaste slutsatserna i samband med den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång ansåg kommissionen det emellertid inte nödvändigt att göra sådana beräkningar. I alla händelser drog kommissionen på grundval av uppgifterna i begäran om översyn samt de senaste undersökningarna (40) slutsatsen att när Sinosure tillhandahåller exportkreditförsäkring till förmånligare villkor än vad mottagaren normalt sett skulle kunna få på marknaden, eller erbjuder ett försäkringsskydd som annars inte skulle vara tillgängligt på marknaden rör det sig om en förmån i enlighet med artiklarna 3.2 och 6 c i grundförordningen.

(142)

Enligt artikel 11 i de stadgar som de kinesiska myndigheterna bifogade till sitt svar på frågeformuläret ska företagets intäkter motsvara kostnaderna. Sinosure strävar alltså enligt stadgarna inte efter att uppnå en rimlig vinst, utan behöver som det enda officiella exportkreditförsäkringsföretaget i Kina bara uppnå nollresultat. Såsom förklaras ovan visar de uppgifter som kommissionen har tillgång till att Sinosure verkar i en rättslig och politisk miljö där företaget som en del av sitt politiska uppdrag förväntas genomföra statens politik och planer. Bland de ”främjade industrier” som specifikt fått stöd av staten har tillverkarna av bestruket finpapper haft full tillgång till den exportkreditförsäkring som Sinosure tillhandahållit till förmånliga priser. Sinosure ger alltså pappersindustrin obegränsad tillgång till försäkringsskydd, och de låga försäkringspremier som tas ut speglar inte de faktiska försäkringsriskerna vid export inom denna sektor.

(143)

Vidare fastställdes det i översynen om solpaneler vid giltighetstidens utgång att Sinocure drabbades av förluster under 2015, det vill säga under den aktuella undersökningens översynsperiod (41) och skulle ha gått med förlust under 2013 och 2014 om viss icke-rörelserelaterad inkomst inte hade registrerats (42). Mot bakgrund av de uppgifter som fanns att tillgå kan det redan slås fast att de premier som tas ut av Sinosure förblir otillräckliga för att täcka företagets verksamhet på lång sikt.

(144)

På basis av ovanstående fastställde kommissionen att industrin för bestruket finpapper erhöll en förmån som annars inte skulle ha varit tillgänglig.

d) Selektivitet

(145)

Subventionerna är knutna till exportresultat i den mening som avses i artikel 4.4 a i grundförordningen och därmed selektiva.

e) Slutsats

(146)

På grundval av tillgängliga uppgifter drog kommissionen slutsatsen att tillverkare av bestruket finpapper i Kina gynnades av den exportkreditförsäkring som Sinosure tillhandahöll under översynsperioden.

II. Nedsättning av mervärdesskatten för produkter som består av minst 70 % återvunna fibrer och jordbruksavfall

a) Rättslig grund

(147)

Från och med den 1 juli 2015 har systemet för återbetalning av eller befrielse från mervärdesskatt för varor och tjänster med högt resursutnyttjande befästs genom meddelandet från finansministeriet och den statliga skatteförvaltningen om tryck och utgivning av en katalog med varor och tjänster med högt resursutnyttjande (CaiShui [2015] nr 78). För den inhemska försäljningen av bestruket finpapper tillämpas en skattesats på 17 %. Enligt meddelandet får företagen en nedsättning av mervärdesskatten med 50 % för produkter som består av minst 70 % återvunna fibrer och jordbruksavfall, såsom bagass, avfallspapper och halm.

b) Villkor

(148)

Enligt de okontrollerade uppgifter som de kinesiska myndigheterna lämnade är reglerna för återbetalning av mervärdesskatt i enlighet med det ovan nämnda meddelandet tillämpliga på försäljning av produkter som har tillverkats med hjälp av återvunnet, återanvänt eller överblivet material eller spillenergi från annan tillverkning.

c) Praktisk tillämpning

(149)

Enligt de okontrollerade uppgifter som de kinesiska myndigheterna lämnade administreras programmet av Folkrepubliken Kinas statliga skatteförvaltning med bistånd av andra behöriga myndigheter, och tillämpas av de lokala skattemyndigheterna i respektive jurisdiktion. Företag som ansöker om återbetalning av mervärdesskatt måste lämna in sina ansökningar tillsammans med andra relevanta dokument till skattemyndigheten för granskning. När ansökningen har godkänts kan den sökande erhålla förmånerna.

d) Resultat av undersökningen

(150)

Kommissionen fann att nedsättningen av mervärdesskatten för produkter som består av minst 70 % återvunna fibrer och jordbruksavfall från de kinesiska myndigheternas sida skulle anses utgöra en subvention i enlighet med artikel 3.1 a ii och artikel 3.2 i grundförordningen i form av uteblivna statliga intäkter som innebär att de mottagande företagen beviljats en förmån. På grundval av tillgängliga uppgifter drog kommissionen vidare slutsatsen att subventionen var selektivt i enlighet med artikel 4.2 i grundförordningen.

(151)

Vare sig de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna har tillhandahållit någon bevisning för att industrin för bestruket finpapper inte erhöll dessa nedsättningar av mervärdesskatten, som den klagande hävdar. I det meddelande som beskrivs i skäl 147 nämns papper särskilt som en produkt för vilken resurser som bagass, avfallspapper och halm kan användas, och det anges att tillverkarna måste följa de särskilda tekniska föreskrifter som gäller för pappers- och massaindustrin. På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska myndigheterna tillhandahåller subventioner till industrin för bestruket finpapper i form av nedsättning av mervärdesskatten för produkter som består av minst 70 % återvunna fibrer och jordbruksavfall samt att tillverkare av bestruket finpapper i Kina gynnades av dessa avdrag under översynsperioden.

e) Slutsats

(152)

På grundval av tillgängliga uppgifter drog kommissionen slutsatsen att tillverkare av bestruket finpapper i Kina gynnades av denna subvention under översynsperioden.

3.5 Övergripande slutsats rörande fortsatt subventionering

(153)

På grundval av allt som sägs ovan drog kommissionen slutsatsen att tillverkare av bestruket finpapper i Kina fortsatt gynnades av utjämningsbara subventioner under översynsperioden.

3.6 Utveckling av importen om åtgärderna skulle upphöra att gälla

— Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina

(154)

Med tanke på det bristande samarbetet fastställdes produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina på grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt den information som den sökande lämnade, vilken inbegrep uppgifter från en oberoende leverantör av branschinformation, i enlighet med artikel 28 i grundförordningen.

(155)

Produktionskapaciteten för bestruket träfritt papper i Kina var 7 629 000 under översynsperioden (43), varav 40 % avsåg produktion av bestruket finpapper (44). Kapacitetsutnyttjandet inom den sammantagna produktionen av bestruket träfritt papper i Kina var 85 % (45) under översynsperioden, vilket resulterade i en outnyttjad kapacitet på 1 167 000 ton, det vill säga 32 % av den totala förbrukningen av bestruket finpapper i unionen. På basis av antagandet att endast 40 % av denna kapacitet skulle användas för bestruket finpapper befanns den kinesiska outnyttjade kapaciteten för den berörda produkten vara omkring 13 % av unionens totala förbrukning.

(156)

Kommissionen fann vidare att tillverkarna enkelt kan ställa om från tillverkning av andra bestrukna träfria produkter till tillverkning av den berörda produkten (46). Om de kinesiska tillverkarna skulle övergå till bestruket finpapper skulle produktionskapaciteten öka med 3 877 000 ton, vilket är mer än 100 % av den totala förbrukningen i unionen (som fastställdes till 3 589 694 ton).

(157)

Trots att den outnyttjade produktionskapaciteten för bestruket träfritt papper förväntas minska något, med 4 %, väntas den kinesiska inhemska efterfrågan minska med mer än 10 % fram till 2021 (47).

(158)

På basis av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna hade betydande outnyttjad kapacitet som de kunde använda för tillverkning av bestruket finpapper för export till unionen om åtgärderna skulle upphävas. Kommissionen fann också att denna exportpotential kunde öka till följd av den förväntade minskningen av den inhemska efterfrågan i Kina.

3.7 Unionsindustrins attraktionskraft

(159)

Undersökningen har visat att efterfrågan på bestruket finpapper i unionen fortfarande är betydande. Trots att förbrukningen i unionen minskade under skadeundersökningsperioden är unionsmarknaden fortfarande den största marknaden i världen, och svarar för 25–30 % av den globala efterfrågan.

(160)

På grundval av tillgängliga uppgifter var de kinesiska exportpriserna till tredjeländerna i unionens närhet i genomsnitt 7 % lägre än priserna i unionen under översynsperioden. Med tanke på att marknaden för bestruket finpapper är konkurrensutsatt och mycket priskänslig är en sådan prisskillnad betydande.

(161)

Vidare förväntas den inhemska efterfrågan i Kina minska, vilket kan ge kinesiska tillverkare ett starkt incitament att söka sig till alternativa marknader som kan absorbera den kinesiska överkapaciteten. Den amerikanska marknaden, som också är en viktig marknad för bestruket finpapper, är fortsatt oattraktiv för Kina, eftersom det finns gällande antidumpnings- och utjämningsåtgärder mot Kina avseende den berörda produkten i Förenta staterna.

(162)

På den punkten hävdade de kinesiska myndigheterna att den låga importvolymen från Kina visade att unionsmarknaden inte alls var attraktiv för de kinesiska exporterande tillverkarna. De framhöll vidare att Kina enligt landets exportstatistik exporterade mer bestruket finpapper till tre andra länder (Indien, Japan och Thailand) 2015 samt till europeiska länder utanför EU, vilket skulle visa att dessa länder, där det inte finns några gällande skyddsåtgärder, var mer attraktiva. De kinesiska myndigheterna anförde också att Kina för närvarande har 14 frihandelsavtal med olika handelspartner och att ännu fler håller på att förhandlas fram. Detta skulle leda till mer export av bestruket finpapper till de berörda partnerländerna.

(163)

Påståendet om frihandelsavtalens effekt gällde kinesiska produkter i allmänhet och inbegrep ingen bevisning avseende den berörda produkten. Påståendet ansågs vara för brett och kunde inte underbyggas med bevisning. I alla händelser tyder den information som kommissionen har tillgång till på motsatsen, såsom förklaras i skäl 166.

(164)

Faktum är att den kinesiska exporten av bestruket finpapper till unionen minskade till nära noll efter det att de ursprungliga åtgärderna infördes 2010, vilket tyder på att det var dessa åtgärder som gjorde unionsmarknaden oattraktiv för kinesisk export. Om åtgärderna skulle upphävas skulle unionsmarknaden återfå sin attraktionskraft. Alltså avvisas dessa påståenden.

(165)

APP-gruppen tillstod att den europeiska marknaden av tradition är en viktig marknad för bestruket finpapper, men hävdade att dess betydelse minskade till följd av att efterfrågan på denna marknad stadigt sjunker samtidigt som den har varit stabil eller ökat i andra länder under de senaste åren. Gruppen framhöll också att den minskade importen från andra länder sedan åtgärderna infördes och den höga exportvolymen för bestruket finpapper tillverkat av unionsindustrin påvisade unionsmarknadens låga attraktionskraft.

(166)

Trots att förbrukningen av bestruket finpapper har minskat i unionen är unionsmarknaden fortfarande den största marknaden för bestruket finpapper i världen. Tillgänglig information tyder på att unionsmarknaden kommer att förbli den största marknaden för bestruket finpapper i världen under åtminstone den närmaste framtiden (48). På grundval av tillgängliga fakta väntas efterfrågan på bestruket finpapper minska i Kina, och en potentiell ökning på andra marknader skulle inte räcka till för att minska unionsmarknadens attraktionskraft, eftersom dessa är små i jämförelse med unionsmarknaden. Under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen var importvolymen och marknadsandelen för importen till unionen från andra länder än Kina visserligen större än under skadeundersökningsperioden i den aktuella undersökningen. Importen av bestruket finpapper från tredjeländer under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen bestod emellertid huvudsakligen av import från Schweiz, där en av unionstillverkarna ägde ett företag som tillverkade bestruket finpapper. Under den aktuella undersökningen har det fastställts att denna tillverkare slutade tillverka bestruket finpapper 2011, varför importen från Schweiz nästan upphörde. Således har den minskade importen från tredjeländer inget samband med någon påstådd bristande attraktionskraft hos unionsmarknaden, och påståendet avvisas.

(167)

Unionsindustrins relativt höga exportvolym underminerar inte heller slutsatsen att unionsmarknaden är attraktiv, eftersom de uppnådda genomsnittspriserna utanför unionen, där unionsindustrin måste konkurrera med subventionerad export av bestruket finpapper från Kina, var lägre än genomsnittspriserna i unionen under större delen av skadeundersökningsperioden. Påståendet avvisas därför.

(168)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden drog kommissionen slutsatsen att export från Kina sannolikt skulle riktas mot unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

3.8 Slutsats om sannolikheten för fortsatt subventionering

(169)

På grundval av bästa tillgängliga uppgifter drog kommissionen slutsatsen att det fanns tillgängliga bevis för att subventioneringen av industrin för bestruket finpapper i Kina fortsatte under skadeundersökningsperioden och sannolikt kommer att fortsätta i framtiden.

(170)

Till följd av subventioneringen av industrin för bestruket finpapper kunde de kinesiska tillverkarna upprätthålla sin produktionskapacitet på en nivå som klart översteg den inhemska efterfrågan, trots att marknaderna i Kina och i hela världen krympte.

(171)

Därför fann kommissionen att ett upphävande av utjämningsåtgärderna sannolikt skulle leda till att betydande volymer av den berörda subventionerade produkten åter skulle importeras till unionsmarknaden. De kinesiska myndigheterna fortsatte att erbjuda industrin för bestruket finpapper olika subventionsprogram, och kommissionen har tillräcklig bevisning för att industrin för bestruket finpapper gynnades av ett antal av dessa under översynsperioden.

4. SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN ÅTERKOMMER

4.1 Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen

(172)

Under översynsperioden tillverkades den likadana produkten av 10 kända tillverkare, av vilka några är koncerner som äger flera pappersfabriker. De utgör ”unionsindustrin” i den mening som avses i artikel 9.1 i grundförordningen.

(173)

Unionens totala tillverkning under översynsperioden fastställdes till omkring 4 606 000 ton. De företag som stödde begäran om översyn svarade för mer än 70 % av den sammanlagda unionstillverkningen under översynsperioden. Såsom anges i skäl 18 svarade de unionstillverkare som ingick i urvalet för mer än 30 % av unionens samlade produktion av den likadana produkten.

(174)

De makroekonomiska uppgifter som den sökande lämnade hade tillhandahållits av Euro-Graph (49) och kontrollerats i vederbörlig ordning.

4.2 Förbrukningen i unionen

(175)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att summera unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden och importen från tredjeländer på grundval av databasen enligt artikel 14.6.

(176)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Total förbrukning i unionen (ton)	3 972 818	3 643 010	3 626 277	3 589 694
Index (2012 = 100)	100	92	91	90
Källa: Euro-Graph och databasen enligt artikel 14.6.

(177)

Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen i unionen med 10 %. Mellan 2012 och 2013 minskade den med 8 %, för att sedan fortsätta att minska i långsammare takt. Unionens uppskattade förbrukning under översynsperioden var 21 % lägre än under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen (4 572 057 ton). Den minskade förbrukningen återspeglar en lägre efterfrågan på grafiskt papper i allmänhet, vilken huvudsakligen är en följd av de digitala mediernas snabba tillväxt som ersättare för traditionella tryckta medier.

4.3 Import från det berörda landet

4.3.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet

(178)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym och marknadsandel

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Importvolym från det berörda landet (i ton)	701	905	452	389
Index (2012 = 100)	100	129	64	55
Marknadsandel (%)	0,02	0,02	0,01	0,01
Index (2012 = 100)	100	141	71	61
Källa: Databasen enligt artikel 14.6.

(179)

Import till unionen från Kina var försumbar under skadeundersökningsperioden.

4.3.2 Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande

(180)

På grund av den försumbara importvolymen för bestruket finpapper från Kina till unionen, det faktum att denna motsvarade mindre än 0,5 % av den totala importen med de relevanta KN-numren både enligt Eurostat och enligt Kinas officiella exportstatistik samt bristen på tillförlitliga priser på dessa små försäljningsvolymer var det inte möjligt att dra några slutsatser om importpriser från Kina utifrån unionens importstatistik. Kommissionen drog slutsatsen att uppgifter om försäljningen av bestruket finpapper från Kina till andra länder i stället skulle användas som närmevärden, för att fastställa vad underskridandet skulle ha varit om de kinesiska företagen hade sålt till dessa priser till unionen.

(181)

Kommissionen fastställde det teoretiska prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra unionsindustrins vägda genomsnittliga försäljningspriser till oberoende kunder på unionsmarknaden, justerade till nivån fritt fabrik, med det vägda genomsnittliga kinesiska exportpriset till länder i unionens närhet, justerat till unionens cif-värde och med hänsyn till importkostnader. Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade fastställdes exportpriserna till andra länder på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 28 i grundförordningen. Exportpriset fastställdes på basis av information från olika källor. Den lämpligaste grunden befanns vara vägda genomsnitt av priserna i fakturor från kinesiska exporterande tillverkare till tredjeländer i unionens närhet, det vill säga Egypten, Ryssland och Turkiet, vilka den sökande tillhandahöll. Prisjämförelsen visade att om de kinesiska exportörerna hade sålt till dessa priser till unionen under översynsperioden skulle de ha underskridit unionsindustrins priser med 5,4 %.

4.4 Import från andra tredjeländer

(182)

Tabellen nedan visar hur importen från andra tredjeländer än Kina till unionen utvecklades under skadeundersökningsperioden när det gäller volym, marknadsandel och genomsnittspris. Tabellen bygger på uppgifter från databasen enligt artikel 14.6.

Tabell 3

Import från tredjeländer

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Volym (ton)	35 864	29 264	50 958	45 282
Index (2012 = 100)	100	82	142	126
Marknadsandel (%)	0,9	0,8	1,4	1,3
Genomsnittligt pris (euro per ton)	952	964	827	889
Index (2012 = 100)	100	101	87	93
Källa: Databasen enligt artikel 14.6.

(183)

Den totala importvolymen till unionen från andra länder än Kina var liten under hela skadeundersökningsperioden, och dess totala marknadsandel fluktuerade kring 1 %. De genomsnittliga priserna på denna import var högre än unionsindustrins genomsnittliga priser. Under översynsperioden hade inget av tredjeländerna ensamt en högre marknadsandel än 0,4 %.

4.5 Unionsindustrins ekonomiska situation

4.5.1 Allmänna kommentarer

(184)

I enlighet med artikel 8.4 i grundförordningen har kommissionen gjort en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. Såsom anges i skäl 18 tillämpades ett stickprovsförfarande för unionsindustrin.

(185)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde makroekonomiska indikatorer för hela unionsindustrin på basis av information som den sökande lämnade i begäran om översyn. Kommissionen bedömde mikroekonomiska indikatorer endast för företagen i urvalet på basis av de kontrollerade uppgifterna i svaren på frågeformuläret. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(186)

De makroekonomiska indikatorerna är: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, storleken på subventionerna och återhämtning från tidigare subvention.

(187)

De mikroekonomiska indikatorerna är: genomsnittspris per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnad, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

4.5.2 Makroekonomiska indikatorer

4.5.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(188)

Unionens totala tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Produktionsvolym (ton)	5 211 487	4 833 511	4 737 310	4 606 000
Index (2012 = 100)	100	93	91	88
Produktionskapacitet (ton)	5 889 216	5 636 892	5 380 258	4 988 000
Index (2012 = 100)	100	96	91	85
Kapacitetsutnyttjande (%)	88,5	85,7	88	92,3
Index (2012 = 100)	100	97	100	104
Källa: Euro-Graph.

(189)

Under skadeundersökningsperioden minskade produktionen med 12 %. Mellan 2012 och 2013 minskade den med 7 %, för att sedan fortsätta att minska i långsammare takt.

(190)

Redan innan skadeundersökningsperioden hade unionstillverkarna genomfört omfattande omstruktureringar i syfte att åtgärda strukturell överkapacitet, och dessa ansträngningar fortsatte under skadeundersökningsperioden. Som en följd av att en del fabriker stängdes och andra ställdes om till tillverkning av andra produkter än bestruket finpapper minskade unionsindustrins produktionskapacitet för bestruket finpapper med omkring 901 216 ton mellan 2012 och översynsperioden, det vill säga med 15 %.

(191)

Tack vare den successiva neddragningen av produktionskapaciteten kunde unionsindustrin hålla sitt kapacitetsutnyttjande relativt stabilt under skadeundersökningsperioden och till och med komma upp till 92,3 % under översynsperioden, nästan fyra procentenheter högre än 2012.

(192)

Undersökningen visade att ett högt kapacitetsutnyttjande har stor betydelse för pappersindustrins långsiktiga lönsamhet till följd av dess betydande investeringar i anläggningstillgångar och den inverkan dessa har på de genomsnittliga tillverkningskostnaderna.

4.5.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel

(193)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Sammanlagd försäljningsvolym på unionsmarknaden (ton)	3 936 253	3 612 841	3 574 868	3 544 023
Index (2012 = 100)	100	92	91	90
Marknadsandel (%)	99,1	99,2	98,6	98,7
Index (2012 = 100)	100	100	99	100
Källa: Euro-Graph.

(194)

Under skadeundersökningsperioden minskade försäljningsvolymen på unionsmarknaden med 10 %. Mellan 2012 och 2013 minskade den med 8 %, för att sedan fortsätta att minska i långsammare takt.

(195)

Eftersom nästan ingen import av bestruket finpapper förekom under skadeundersökningsperioden var unionsindustrins marknadsandel stabil på omkring 99 %.

4.5.2.3 Tillväxt

(196)

Unionsindustrins tillverkning och försäljning ökade inte under skadeundersökningsperioden. Dessa ekonomiska indikatorer följde tvärtom nära den nedåtgående trenden för förbrukningen i unionen.

4.5.2.4 Sysselsättning och produktivitet

(197)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Antal anställda (heltidsekvivalenter)	9 808	8 896	7 782	7 418
Index (2012 = 100)	100	91	79	76
Produktivitet (ton/anställd)	531	543	609	621
Index (2012 = 100)	100	102	115	117
Källa: Euro-Graph.

(198)

Under skadeundersökningsperioden minskade antalet anställda från år till år med totalt 24 %. Detta återspeglar en del av de långsiktiga omstruktureringsåtgärder som unionsindustrin har genomfört för att komma till rätta med de strukturella överkapacitetsproblemen, såsom förklaras i skäl 190.

(199)

Dessa omfattande neddragningar av personal resulterade i betydligt högre produktivitet, mätt som produktion (i ton) per anställd person per år, vilken ökade med 17 % under skadeundersökningsperioden.

4.5.2.5 Subventioneringens storlek och återhämtning från tidigare subventioner

(200)

Eftersom nästan ingen import av bestruket finpapper från Kina förekom under skadeundersökningsperioden kan man dra slutsatsen att inverkan på unionsindustrin, som höll på att återhämta sig efter tidigare subventionering, inte motsvarade subventionsbeloppet.

4.5.3 Mikroekonomiska indikatorer

4.5.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna

(201)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningspriser i unionen och tillverkningskostnad per enhet

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Genomsnittligt försäljningspris per enhet på unionsmarknaden (euro per ton)	723	709	688	680
Index (2012 = 100)	100	98	95	94
Tillverkningskostnad per enhet (euro per ton)	672	664	609	631
Index (2012 = 100)	100	99	91	94
Källa: Kontrollerade frågeformulärsvar från unionstillverkarna i urvalet.

(202)

Unionsindustrins försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden. Prisutvecklingen följde samma trend som för tillverkningskostnaderna, med en liten tidsförskjutning.

(203)

Unionsindustrins tillverkningskostnad per enhet minskade också med 6 % under skadeundersökningsperioden. Den största minskningen konstaterades under perioden 2013–2014 (minus 8 %).

4.5.3.2 Arbetskraftskostnader

(204)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittliga arbetskraftskostnader per anställd

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro per anställd)	68 405	65 812	67 716	70 973
Index (2012 = 100)	100	96	99	104
Källa: Kontrollerade frågeformulärsvar från unionstillverkarna i urvalet.

(205)

Mellan 2012 och 2013 minskade den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd med 4 %. Därefter stabiliserades den, och var 4 % högre än 2012 under översynsperioden.

4.5.3.3 Varulager

(206)

Lagernivåerna utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lager

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Utgående lager (ton)	112 957	122 545	119 642	122 264
Index (2012 = 100)	100	108	106	108
Utgående lager i procent av produktionen	7	8	8	8
Index (2012 = 100)	100	114	115	114
Källa: Kontrollerade frågeformulärsvar från unionstillverkarna i urvalet.

(207)

Unionsindustrins utgående lager minskade med 8 % under perioden 2012–2013, och var därefter relativt stabila under återstoden av skadeundersökningsperioden. Den sjunkande produktionsvolymen resulterade i en ökning av de utgående lagren i procent av produktionen med totalt 14 % under skadeundersökningsperioden.

4.5.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och förmåga att anskaffa kapital

(208)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i % av omsättningen)	0,7	– 0,4	5	2,3
Index (2012 = 100)	100	– 58	693	319
Kassaflöde (euro)	58 381 268	51 220 769	102 223 699	75 644 423
Index (2012 = 100)	100	88	175	130
Investeringar (euro)	20 414 097	23 120 553	18 603 022	17 369 221
Index (2012 = 100)	100	113	91	85
Räntabilitet (%)	1,8	– 6,7	9,6	9,1
Index (2012 = 100)	100	– 380	546	518
Källa: Kontrollerade frågeformulärsvar från unionstillverkarna i urvalet.

(209)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att nettovinsten före skatt vid försäljningen av bestruket finpapper till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av försäljningsomsättningen. Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins lönsamhet från cirka 0,7 % till 2,3 %. Det noteras att industrins vinstmål fastställdes till 8 % i den ursprungliga undersökningen (50). Det bästa året var 2014, då unionsindustrins lönsamhet nådde 5 %, främst till följd av lägre kostnader för råvaror, särskilt pappersmassa, men också till följd av positiva effekter av omstruktureringarna och den ökade effektiviteten. Under översynsperioden påverkades lönsamheten negativt av den sjunkande växelkursen för det brittiska pundet gentemot euron.

(210)

Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att själv finansiera sin verksamhet. Under skadeundersökningsperioden var kassaflödet positivt. Dess utveckling återspeglade till stor del lönsamhetens utveckling, med 2014 som det bästa året.

(211)

Mot bakgrund av den sjunkande efterfrågan på bestruket finpapper både i unionen och utomlands investerade inte unionsindustrin i ny kapacitet under skadeundersökningsperioden. De sammantagna investeringarna minskade med 15 %. De investeringar som gjordes inriktades på underhåll, utbyte av kapital, förbättrad energieffektivitet samt åtgärder som syftade till att uppfylla kraven på miljöskyddsområdet.

(212)

Räntabiliteten utgörs av vinsten uttryckt i procent av det bokförda värdet av anläggningstillgångarna. Dess utveckling under skadeundersökningsperioden påverkades av både det minskade värdet på nettotillgångarna och lönsamhetens utveckling, vilket förklarar de negativa resultaten 2013 och de mycket bättre resultaten 2014 och under översynsperioden.

(213)

Med tanke på kostnaderna för de befintliga skulderna, unionsindustrins relativt låga lönsamhet och den ständigt sjunkande efterfrågan på bestruket finpapper har unionsindustrins förmåga att anskaffa kapital förbättrats sedan den ursprungliga undersökningen gjordes, men är dock fortfarande begränsad.

4.5.4 Slutsats beträffande unionsindustrins situation

(214)

Under skadeundersökningsperioden uppvisade skadeindikatorerna en blandad bild. Finansiella resultatindikatorer såsom lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet förbättrades, medan volymindikatorer såsom tillverkning och försäljning fortsatte att försämras.

(215)

Anledningarna till att de finansiella resultatindikatorerna förbättrades var dels att råvarupriserna sjönk 2014, dels unionstillverkarnas omstruktureringar i syfte att minska produktionskapaciteten och öka effektiviteten. Den negativa utvecklingen för tillverkning och försäljningsvolymer var en följd av den ständigt sjunkande efterfrågan på bestruket finpapper både i unionen och utomlands, som tvingade unionsindustrin att fortsätta med sin omstrukturering, däribland att stänga vissa pappersfabriker och ställa om andra till produktion av andra typer av papper.

(216)

Den fortsatta minskning av efterfrågan på bestruket finpapper som förväntas under de närmaste 5–10 åren ger stöd för slutsatsen att unionsindustrins situation kommer att förbli utmanande och att det kommer att krävas ytterligare neddragningar av produktion och produktionskapacitet.

(217)

Undersökningen bekräftade att de åtgärder som infördes genom den ursprungliga undersökningen har haft positiv inverkan på unionsindustrin, som återtog sin marknadsandel och lyckades höja sina priser på bestruket finpapper till en nivå som mer än täckte kostnaderna samt finansiera sina omstruktureringsåtgärder.

(218)

Mot denna bakgrund drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 8.4 i grundförordningen. Den befinner sig icke desto mindre i en utsatt situation, med tanke på den ständigt sjunkande efterfrågan på bestruket finpapper och de därmed sammanhängande höga omstruktureringskostnaderna. Båda dessa faktorer har haft väsentlig inverkan på dess lönsamhet.

4.6 Sannolikhet för att skadan ska återkomma

(219)

I skäl 171 drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna skulle resultera i att den subventionerade exporten av bestruket finpapper från Kina återkom.

(220)

I skäl 181 fann kommissionen att den kinesiska exportens priser på bestruket finpapper till marknader i unionens närhet under översynsperioden var lägre än de som unionsindustrin tillämpade i unionen. Därför drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska tillverkande exportörerna sannolikt skulle underskrida unionsindustrins priser på unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(221)

Dessutom är unionsmarknaden, såsom anges i skäl 166, den största marknaden för bestruket finpapper i världen. Dess totala storlek och förekomsten av stora köpare av bestruket finpapper gör den mycket attraktiv för kinesiska tillverkare av bestruket finpapper, eftersom sådana stora leveranser skulle göra det möjligt för dem att utnyttja en större del av sin (nu outnyttjade) produktionskapacitet, vilket i sin tur skulle ge lägre tillverkningskostnader per enhet. Om åtgärderna skulle upphävas är det, med tanke på de ekonomiska fördelarna med att utnyttja ledig produktionskapacitet i Kina (se skälen 154–158), således sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle erbjuda bestruket finpapper till subventionerade priser på unionsmarknaden och därmed sätta tryck på unionsindustrins priser och lönsamhet.

(222)

Undersökningen har visat att unionsindustrin befinner sig i en utsatt situation (se skäl 218).

(223)

Undersökningen bekräftade också slutsatserna från den ursprungliga undersökningen, att högt kapacitetsutnyttjande har stor betydelse för papperstillverkarnas långsiktiga lönsamhet eftersom produktionsprocessen är kapitalintensiv. Avsaknaden av subventionerad import under skadeundersökningsperioden gjorde att unionsindustrin kunde höja priserna på bestruket finpapper till över en kostnadstäckande nivå, finansiera omstruktureringar och öka kapacitetsutnyttjandet. Om den subventionerade importen skulle återkomma och därmed utöva pristryck skulle denna positiva utveckling vändas i sin motsats, eftersom unionsindustrin då skulle berövas det kassaflöde den behöver för att finansiera omstruktureringar och därmed kunna anpassa sig till den sjunkande globala efterfrågan på bestruket finpapper. De positiva effekterna av tidigare omstruktureringar skulle också undermineras och samtliga skadeindikatorer skulle försämras.

(224)

Därför drar kommissionen slutsatsen att ett upphävande av utjämningsåtgärderna för bestruket finpapper från Kina med all sannolikhet skulle resultera i att skadan återkom.

5. UNIONENS INTRESSE

(225)

I enlighet med artikel 31 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av befintliga åtgärder mot Kina skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

5.1 Unionsindustrins intresse

(226)

Undersökningen visade att de befintliga åtgärderna hade gjort det möjligt för unionsindustrin att återhämta sig efter tidigare subventionering, hålla priserna på bestruket finpapper över en kostnadstäckande nivå och förbättra sina finansiella resultat. Dessa positiva trender hade i sin tur medfört att unionsindustrin kunde klara de utmaningar som den ständigt sjunkande efterfrågan på bestruket finpapper innebar genom att genomföra långsiktiga omstruktureringsplaner, som bland annat inbegrep att stänga en del pappersfabriker och ställa om andra till produktion av andra typer av papper.

(227)

Utan pristrycket från subventionerad import från Kina kommer unionsindustrin att kunna hålla priserna på bestruket finpapper över en kostnadstäckande nivå, generera de intäkter som krävs för att finansiera omstruktureringarna och anpassa sig till de utmaningar som den ständigt sjunkande efterfrågan på bestruket finpapper medför.

(228)

På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att en fortsatt tillämpning av de gällande utjämningsåtgärderna skulle vara i unionsindustrins intresse.

5.2 Icke-närstående importörers/handlares intresse

(229)

Det har inte förekommit något samarbete med importörer/handlare. På grundval av det faktum att det nästan inte förekom någon import av bestruket finpapper från Kina under skadeundersökningsperioden drog kommissionen slutsatsen att import av den berörda produkten inte svarade för en betydande del av importörernas/handlarnas verksamhet, och att det inte fanns någonting som tydde på att de skulle drabbas oproportionerligt hårt om åtgärderna bibehölls.

5.3 Användarnas intresse

(230)

Det har inte förekommit något samarbete med enskilda användare. Kommissionen mottog en skriftlig inlaga från en intresseorganisation för tryckeribranschen (Intergraf), vilken stöddes av tre andra organisationer (BPIF, Gratkom och Bundesverband Druck und Medien).

(231)

I inlagan förklarades att unionens grafiska industri led skada av att pappersmedier ersattes av digitala medier, liksom av massiv import av trycksaker, särskilt från Kina. Det som implicerades var att antidumpningsåtgärderna underminerade konkurrenskraften för unionens grafiska industri, eftersom denna var beroende av tullfri tillgång till papper. Den enda bevisning som lämnades som stöd för påståendet om massiv import var en uppskattning av den totala importen av trycksaker med ursprung i Kina, vilken inbegrep en stor mängd trycksaker som inte trycks på bestruket finpapper. På grundval av tillgänglig information kunde kommissionen inte bedöma vilken del av de produkter som importeras från Kina som trycks på bestruket finpapper och vilken del som trycks på annat papper.

(232)

Den ursprungliga undersökningen visade att de flesta produkter som trycks på bestruket finpapper är ”tidskänsliga” produkter, såsom vecko- och månadstidningar, broschyrer, direktutskick och reklaminstick, vilka inte så ofta importeras från Kina på grund av tidsåtgången för transporten. Den information som den sökande lämnade under denna översyn bekräftade att slutsatserna från den ursprungliga undersökningen fortfarande var giltiga.

(233)

Således drog kommissionen slutsatsen att det visserligen är sannolikt att en del grafiskt material trycks på bestruket finpapper utanför unionen till följd av antidumpnings- och utjämningstullar, men att detta har en begränsad inverkan på den ekonomiska situationen inom unionens grafiska industri.

5.4 Slutsats om unionens intresse

(234)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att utvidga de gällande utjämningsåtgärderna i fråga om import från Kina.

6. SLUTSATS OCH UTLÄMNANDE AV UPPGIFTER

(235)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste uppgifter och överväganden som låg till grund för avsikten att bibehålla de gällande utjämningsåtgärderna. De beviljades även en tidsfrist på elva dagar inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter. Endast den sökande lämnade synpunkter som gav stöd för kommissionens slutsatser och förslag om att fortsatt tillämpa de gällande utjämningsåtgärderna.

(236)

Av ovanstående följer att de utjämningsåtgärder för import av visst bestruket finpapper med ursprung i Kina, som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 452/2011, bör bibehållas i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(237)

Denna förordning överensstämmer med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (51).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig utjämningsavgift införs härmed på bestruket finpapper, som är papper eller papp bestruket på ena sidan eller båda sidorna (utom kraftpapper eller kraftpapp), i ark eller rullar, med en vikt av 70 g/m2 eller mer men högst 400 g/m2 och ljushet på mer än 84 (uppmätt enligt ISO 2470-1), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 4810 13 00, ex 4810 14 00, ex 4810 19 00, ex 4810 22 00, ex 4810 29 30, ex 4810 29 80, ex 4810 99 10 och ex 4810 99 80 (Taric-nummer 4810130020, 4810140020, 4810190020, 4810220020, 4810293020, 4810298020, 4810991020 och 4810998020) och med ursprung i Folkrepubliken Kina.

Den slutgiltiga utjämningstullen rör inte rullar som är lämpliga för användning vid rulloffset. Rullar lämpliga för användning vid rulloffset definieras som rullar som när de provas enligt provningsstandarden ISO 3783:2006 om bestämning av motståndskraft mot plockning – hastighetsmetoden med IGT-provningsanordning (elektrisk modell), ger ett resultat på mindre än 30 N/m uppmätt i papprets tvärriktning och ett resultat på mindre än 50 N/m uppmätt i maskinens riktning. Den slutgiltiga utjämningstullen rör inte heller flerskiktspapper och flerskiktskartong.

2. Följande tullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som anges i punkt 1 och som tillverkats av nedanstående företag:

Företag	Tullsats	Taric-tilläggsnummer
Gold East Paper (Jiangsu) Co., Ltd, Zhenjiang City, Jiangsuprovinsen, Folkrepubliken Kina; Gold Huasheng Paper (Suzhou Industrial Park) Co., Ltd, Suzhou City, Jiangsuprovinsen, Folkrepubliken Kina;	12 %	B001
Shangdong Chenming Paper Holdings Limited, Shouguang City, Shandongprovinsen, Folkrepubliken Kina; Shouguang Chenming Art Paper Co., Ltd, Shouguang City, Shandongprovinsen, Folkrepubliken Kina	4 %	B013
Alla andra företag	12 %	B999

3. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 juli 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 55.

(2) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 452/2011 av den 6 maj 2011 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 128, 14.5.2011, s. 18).

(3) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 451/2011 av den 6 maj 2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 128, 14.5.2011, s. 1).

(4) Målen T-443/11 och T-444/11.

(5) EUT C 280, 25.8.2015, s. 8.

(6) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de utjämningsåtgärder som tillämpas på import av visst bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 172, 13.5.2016, s. 19).

(7) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av visst bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 172, 13.5.2016, s. 9).

(8) Rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, 22.12.2009, s. 51).

(9) Sinar Mas-gruppen, bestående av Gold East Paper Co., Ltd, Gold Huasheng Paper co., Ltd och Hainan Jinhai Pulp and Paper Co., Ltd.

(10) WT/DS437/AB/R, United States – Countervailing Duty Measures on Certain Products from China, överprövningsorganets rapport från den 18 december 2014, punkterna 4.178–4.179. Överprövningsorganet hänvisade i denna rapport till överprövningsorganets rapporter WT/DS295/AB/R, Mexiko – Definitive Anti-Dumping Measures on Beef and Rice från den 29 november 2005, punkt 293 och WT/DS436/AB/R, United States – Countervailing Measures on Certain Hot-Rolled Carbon Steel Flat Products from India från den 8 december 2014, punkterna 4.416–4.421.

(11) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 1239/2013 av den 2 december 2013 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Folkrepubliken Kina (EUT L 325, 5.12.2013, s. 66).

(12) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/366 av den 1 mars 2017 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Folkrepubliken Kina till följd av en översyn när åtgärderna upphör att gälla enligt artikel 18.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 och om avslutande av den partiella interimsöversynen enligt artikel 19.3 i förordning (EU) 2016/1037 (EUT L 56, 3.3.2017, s. 1).

(13) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1379/2014 av den 16 december 2014 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 248/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 367, 23.12.2014, s. 22).

(14) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 471/2014 av den 13 maj 2014 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av solfångarglas med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 142, 14.5.2014, s. 23).

(15) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 215/2013 av den 11 mars 2013 om införande av en utjämningstull på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 73, 15.3.2013, s. 16).

(16) APP-gruppen: Sinar Mas Paper (China) Investment Co., Ltd, Gold East Paper (Jiangsu) Co., Ltd, Gold Huasheng Paper (SuZhou Industrial Park) Co., Ltd, Ningbo Zhonghua Paper Industry Co., Ltd, Ningbo Asia Pulp & Paper Co., Ltd.

(17) Chenming-gruppen: Shandong Chenming Paper Holdings Limited, Shouguang Chenming Art Paper Co. Ltd.

(18) Kinas tolfte femårsplan (2011–2015) som antogs den 14 mars 2011.

(19) Statsrådets beslut nr 40 om utfärdande och genomförande av tillfälliga bestämmelser om främjande av industriell strukturanpassning.

(20) Se skälen 82–89 i genomförandeförordning (EU) nr 452/2011.

(21) WT/DS379/AB/R (US – Anti-Dumping and Countervailing Duties on Certain Products from China), överprövningsorganets rapport från den 11 mars 2011, DS 379, punkt 318. Se även WT/DS436/AB/R (US – Carbon Steel (India)), överprövningsorganets rapport från den 8 december 2014, punkterna 4.9–4.10 och 4.17–4.20 och WT/DS437/AB/R (United States – Countervailing Duty Measures on Certain Products from China), överprövningsorganets rapport från den 18 december 2014, punkt 4.92.

(22) Se översynen om solpaneler vid giltighetstidens utgång, skäl 106.

(23) Se översynen om solpaneler vid giltighetstidens utgång, skälen 112–136.

(24) http://english.eximbank.gov.cn/tm/en-TCN/index_617.html, besökt den 31 maj 2017.

(25) Se till exempel översynen om solpaneler vid giltighetstidens utgång, skälen 458 och 459.

(26) Se översynen om solpaneler vid giltighetstidens utgång, skälen 87 och 245–260 samt produkter av ändlösa glasfiberfilament, skälen 67–76 och 140–143.

(27) Se produkter av ändlösa glasfiberfilament, skäl 158 och följande skäl, solfångarglas, skälen 143 och följande och den ursprungliga undersökningen om solpaneler, skäl 321.

(28) Chenming-gruppens årsredovisning för 2015, sidan 14.

(29) Se solfångarglas, skälen 153–160 och stålprodukter belagda med organiskt material, skälen 284–289.

(30) Den ursprungliga undersökningen om solpaneler, skälen 336–342, stålprodukter belagda med organiskt material, skälen 293–298.

(31) Översynen om solpaneler vid giltighetstidens utgång, skälen 384–392, stålprodukter belagda med organiskt material, skälen 247–252.

(32) Se stålprodukter belagda med organiskt material, skälen 349–389 och översynen om solpaneler vid giltighetstidens utgång, skälen 460–488.

(33) Se produkter av ändlösa glasfiberfilament, skälen 188–205, översynen om solpaneler vid giltighetstidens utgång, skälen 417–444, solfångarglas, skälen 172–195 och stålprodukter belagda med organiskt material, skälen 107–126 och 432–437.

(34) Källor: http://uk.reuters.com/article/2011/05/26/china-cic-sinosure-idUKL3E7GQ10720110526 och http://en.wikipedia.org/wiki/China_Export_%26_Credit_Insurance_Corporation, båda besökta den 31 maj 2017.

(35) http://www.sinosure.com.cn/sinosure/english/Top%20Management.htm, besökt den 31 maj 2017.

(36) http://www.oecd.org/officialdocuments/publicdisplaydocumentpdf/?cote=TAD/ECG(2015)3&doclanguage=en, besökt den 31 maj 2017.

(37) Översynen om solpaneler vid giltighetstidens utgång, skäl 284.

(38) http://www.gov.cn/ldhd/2009-05/27/content_1326023.htm, besökt den 31 maj 2017.

(39) Se översynen om solpaneler vid giltighetstidens utgång, skäl 284 och den ursprungliga undersökningen om solpaneler, skälen 225–235.

(40) Se översynen om solpaneler vid giltighetstidens utgång, skälen 276–305.

(41) Översynen om solpaneler vid giltighetstidens utgång, skäl 289.

(42) Översynen om solpaneler vid giltighetstidens utgång, skäl 291.

(43) Enligt uppgifter från RISI (http://www.risiinfo.com) som den sökande tillhandahöll.

(44) Enligt begäran om översyn.

(45) Enligt uppgifter från RISI.

(46) Enligt begäran om översyn.

(47) Enligt uppgifter från RISI.

(48) Enligt uppgifter från RISI som den sökande tillhandahöll.

(49) Intresseorganisationen för europeiska tillverkare av grafiskt papper (Euro-Graph) bildades 2012 genom en sammanslagning av organisationen för europeiska tryckpappersproducenter Cepiprint och de europeiska finpapperstillverkarnas intresseorganisation Cepifine. Alla tillverkare av bestruket finpapper i unionen är medlemmar.

(50) Skäl 158 i genomförandeförordning (EU) nr 451/2011.

(51) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 30.6.2016, s. 21).

4.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 171/168

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/1188

av den 3 juli 2017

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av visst bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Gällande åtgärder

(1)	Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 451/2011 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av visst bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina eller det berörda landet).

(2)	Rådet har även, till följd av en antisubventionsundersökning, genom genomförandeförordning (EU) nr 452/2011 (3) infört en slutgiltig utjämningstull på import av visst bestruket finpapper med ursprung i Kina.

(3)	Antidumpningsåtgärderna infördes i form av en värdetull med en tullsats på mellan 8 % och 35,1 % på import från individuellt namngivna exportörer, med en övrig tullsats på 27,1 %.

(4)

Den 8 augusti 2011 lämnade de kinesiska tillverkarna Gold East Paper Co. Ltd och Gold Huasheng Paper Co. Ltd (nedan kallad APP-gruppen) in en ansökan om upphävande av både genomförandeförordning (EU) nr 451/2011 och (EU) nr 452/2011 i de delar som rör sökandena (4). I domar av den 11 september 2014 ogillade tribunalens tredje avdelning företagens talan i båda målen.

1.2 Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång

(5)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande import av visst bestruket finpapper med ursprung i Kina snart skulle komma att löpa ut (5) mottog kommissionen en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(6)	Begäran ingavs av fem unionstillverkare (Arctic Paper Grycksbo AB, Burgo Group SpA, Fedrigoni SpA, Lecta Group och Sappi Europe SA), nedan gemensamt kallade sökande, som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion av bestruket finpapper.

(7)	Begäran grundades på påståendet att dumpningen och skadan för unionsindustrin sannolikt återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

1.3 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

(8)

Parallell undersökning

(9)

Genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning den 13 maj 2016 (7) offentliggjorde kommissionen även inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i rådets förordning (EG) nr 597/2009 (8) av gällande slutgiltiga utjämningstullar när det gäller import till unionen av visst bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina.

1.4 Undersökningen

Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(10)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden den 1 januari 2015 till den 31 december 2015 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för att skadan ska fortsätta eller återkomma omfattade perioden från och med den 1 januari 2012 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

Berörda parter

(11)

(12)

Kommissionen meddelade även att den planerade att använda Amerikas förenta stater (nedan kallat Förenta staterna) som tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land) i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen. Samma land användes som jämförbart land i den ursprungliga undersökningen. Därför informerade kommissionen myndigheter och tillverkare i Förenta staterna om inledandet och uppmanade dem att delta.

(13)

Dessutom informerade kommissionen myndigheterna i Brasilien, Indien, Indonesien, Japan, Sydkorea, Norge och Schweiz om inledandet av undersökningen, och begärde uppgifter om tillverkningen och försäljningen av visst bestruket finpapper i dessa länder. Därefter sände den skrivelser till alla kända tillverkare av bestruket finpapper i dessa länder, i vilka den bad dessa att samarbeta i översynen. Ett frågeformulär för jämförbart land var bifogat till dessa skrivelser.

(14)	De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Samtliga berörda parter blev på begäran hörda av kommissionen.

Stickprovsförfarande

a) Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina

(15)	I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(16)

(17)

En exporterande kinesisk tillverkare lämnade den information till grund för stickprovsförfarandet som efterfrågades i bilaga I till tillkännagivandet om inledande (9). Vid en utfrågning den 8 juni 2016 informerade dock samma grupp av exporterande tillverkare kommissionen om att man inte hade för avsikt att besvara frågeformuläret. Detta förklarades genom att det inte hade exporterats något till unionsmarknaden under översynsperioden och att koncernen hade en komplex struktur. Alla kända berörda exporterande tillverkare och de kinesiska myndigheterna underrättades om följderna av bristande samarbete, och att kommissionen, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, får träffa sina avgöranden på grundval av bästa tillgängliga uppgifter.

b) Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare

(18)

I tillkännagivandet om inledandet angav kommissionen att den gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen urvalet på grundval av den största representativa försäljnings- och produktionsvolymen, och tog även hänsyn till den geografiska spridningen. Det preliminära urvalet bestod av tre grupper av unionstillverkare. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. En av de unionstillverkare som ingick i det preliminära urvalet informerade kommissionen om att den inte skulle ha möjlighet att svara på frågeformuläret. Kommissionen mottog också ett klargörande om att två andra parter i urvalet var grupper som bestod av flera tillverkare. Följaktligen modifierade kommissionen urvalet genom att ersätta den icke-samarbetsvilliga tillverkaren med den näst största tillverkaren sett till försäljningsvolym och tillverkning, samt välja de största tillverkarna i de andra två grupperna med preliminärt utvalda tillverkare. Eftersom kommissionen inte erhöll några kommentarer om det modifierade urvalet under tidsfristen fastställde den urvalet med dessa modifieringar. Det slutliga urvalet svarade för över 30 % av unionsindustrins totala tillverkning under översynsperioden, och ansågs därför vara representativt för unionsindustrin.

c) Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer

(19)	För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla kända icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(20)	Kommissionen kontaktade fem potentiella importörer, men ingen av dem svarade på stickprovsformuläret.

Jämförelseland

(21)	I tillkännagivandet om inledande informerade kommissionen de berörda parterna om att den planerade att använda Förenta staterna som möjligt jämförbart land och uppmanade parterna att lämna synpunkter. I den ursprungliga undersökningen användes Förenta staterna som ett lämpligt jämförbart land.

(22)	Kommissionen bad tillverkare av den likadana produkten i Förenta staterna, Brasilien, Indien, Indonesien, Japan, Norge, Sydkorea och Schweiz att lämna information. En tillverkare i Förenta staterna samarbetade i undersökningen genom att besvara frågeformuläret.

(23)

Det framgick av undersökningen att det råder konkurrens på den amerikanska marknaden för bestruket finpapper: ungefär 50 % av behovet på denna marknad tillgodoses genom lokal tillverkning och resten genom import från tredjeländer. Antidumpningstullar har införts mot Kina och Indonesien, men andra tillverkande länder kan fritt exportera till Förenta staterna.

(24)	Följaktligen drogs precis som i den ursprungliga undersökningen slutsatsen att Förenta staterna är ett lämpligt jämförbart land i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

Frågeformulär

(25)	Kommissionen skickade inget frågeformulär till den icke-samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkare som nämns i skäl 17, eftersom denna redan hade meddelat att den inte avsåg att svara.

(26)	Kommissionen skickade frågeformulär till de tre unionstillverkare som ingick i urvalet samt till alla kända tillverkare i jämförbara länder.

(27)	Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från de tre unionstillverkarna som ingick i urvalet och från en tillverkare i ett jämförbart land (Förenta staterna).

Kontrollbesök

(28)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga inom ramen för en översyn vid giltighetstidens utgång för fastställandet av huruvida dumpning förelåg, skada och unionens intresse. Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes vid följande företag:

Unionstillverkare

—	Burgo Group SpA, Altavilla Vicentina, Italien

—	Condat (Lecta Group), Barcelona, Spanien

—	Sappi Europe SA, Bryssel, Belgien för Sappi Austria Produktions GmbH&Co KG, Gratkorn, Österrike

Tillverkare i det jämförbara landet

—	S.D. Warren Company d/b/a Sappi Fine Paper North America, Boston, Massachusetts, Förenta staterna

2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1 Berörd produkt

(29)

(30)

Den berörda produkten omfattar inte

—

—	Flerskiktspapper och flerskiktskartong.

2.2 Likadan produkt

(31)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

—	Den berörda produkten.

—	Produkten tillverkas och säljs av de exporterande tillverkarna på hemmamarknaden i Kina.

—	Den produkt som tillverkas och säljs av den utvalda tillverkaren i Förenta staterna, som betraktades som jämförbart land.

—	Den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin.

(32)	Kommissionen fastställde därför att dessa produkter är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

3. SANNOLIKHET FÖR ATT DUMPNINGEN FORTSÄTTER ELLER ÅTERKOMMER

3.1 Inledning

(33)	I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om dumpning fortfarande förekom och, om så var fallet, huruvida åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma.

(34)	Som anges i skäl 17 och 25 var ingen kinesisk exporterande tillverkare samarbetsvillig i denna undersökning. Kommissionen använde sig därför av tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen.

(35)

De kinesiska myndigheterna och den kända kinesiska exporterande tillverkaren underrättades om att artikel 18.1 i grundförordningen skulle tillämpas och gavs tillfälle att inkomma med synpunkter. Den kinesiska exporterande tillverkaren svarade att den hade för avsikt att delvis samarbeta i undersökningen genom att lämna in kommentarer om skada och orsakssamband.

(36)

På denna grundval och enligt artikel 18.1 i grundförordningen baserades slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning enligt nedan på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifter i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, inlagor från berörda parter och tillgänglig statistik.

3.2 Dumpning av import under översynsperioden

(37)

De statistiska uppgifterna visar att endast försumbara volymer av bestruket finpapper (mindre än 400 ton) importerades till unionen från Kina under översynsperioden. Kommissionen drog slutsatsen att dessa mängder inte var representativa, eftersom de motsvarade mindre än 1 % av den totala importen av den berörda produkten till unionen.

(38)	Därför kunde ingen meningsfull analys av dumpning göras på grundval av den kinesiska importen till unionen under översynsperioden. Översynen inriktades därför på sannolikheten för återkommande dumpning.

3.3 Bevisning om sannolikheten för återkommande dumpning

(39)

Kommissionen undersökte om det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande faktorer analyserades: kinesiska exportpriser till andra destinationer, tillverkningskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft när det gäller import från Kina.

3.3.1 Export till tredje länder

(40)

Eftersom importvolymen av bestruket finpapper från Kina till unionen inte var representativ (se skäl 37) drog kommissionen slutsatsen att uppgifter om försäljningen av bestruket finpapper från Kina till tredjeländer skulle användas för att fastställa sannolika priser för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Beräkningen av dumpningen genomfördes på grundval av försäljningspriserna till kunder i tredjeländer, utifrån fakturor som den sökande tillhandahöll, såsom förklaras i skäl 45.

a) Normalvärde

(41)	I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av priset eller ett konstruerat normalvärde i ett tredjeland med marknadsekonomi. I detta syfte användes Förenta staterna som jämförbart land, såsom förklaras i skälen 21 till 24.

(42)	APP-gruppen begärde att kommissionen efter den 11 december 2016 i stället för att använda Förenta staterna som jämförbart land skulle använda metoden för länder som är marknadsekonomier och beräkna normalvärdet på basis av priserna på Kinas hemmamarknad.

(43)	Kommissionen noterar i detta avseende att den inte har något utrymme för skönsmässig bedömning i fråga om huruvida den ska eller inte ska tillämpa de bestämmelser som anges i grundförordningen. Denna begäran avvisades därför.

b) Exportpris

(44)	Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade fastställdes exportpriset på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(45)

Exportpriset fastställdes på basis av information från olika källor. Det lämpligaste befanns vara att fastställa sannolika exportpriser till unionen i avsaknad av åtgärder som vägda genomsnitt av priserna i fakturor från kinesiska exporterande tillverkare till tredjeländer i unionens närhet, det vill säga Egypten, Ryssland och Turkiet, vilka den sökande tillhandahöll.

c) Jämförelse och justeringar

(46)	Det vägda genomsnittliga normalvärdet jämfördes med det vägda genomsnittliga exportpriset för bestruket finpapper, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen, båda på nivån fritt fabrik.

(47)	Där det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för frakt- och transportkostnader.

d) Dumpningsmarginal

(48)	I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 jämförde kommissionen det vägda normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpriset.

(49)	På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns till 58 %.

3.3.2 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina

(50)

(51)

Produktionskapaciteten för bestruket träfritt papper i Kina var 7 629 000 under översynsperioden (10), varav 40 % avsåg produktion av bestruket finpapper (11). Kapacitetsutnyttjandet inom den sammantagna produktionen av bestruket träfritt papper i Kina var 85 % (12) under översynsperioden, vilket resulterade i en outnyttjad kapacitet på 1 167 000 ton, det vill säga 32 % av den totala förbrukningen av bestruket finpapper i unionen. På basis av antagandet att endast 40 % av denna kapacitet skulle användas för bestruket finpapper befanns den kinesiska outnyttjade kapaciteten för den berörda produkten vara omkring 13 % av unionens totala förbrukning.

(52)

Kommissionen fann vidare att tillverkarna enkelt kan ställa om från tillverkning av andra bestrukna träfria produkter till tillverkning av den berörda produkten (13). Om de kinesiska tillverkarna skulle övergå till bestruket finpapper skulle produktionskapaciteten öka med 3 877 000 ton, vilket är mer än 100 % av den totala förbrukningen i unionen (som fastställdes till 3 589 694 ton).

(53)	Trots att den outnyttjade produktionskapaciteten för bestruket träfritt papper förväntas minska något, med 4 %, väntas den kinesiska inhemska efterfrågan minska med mer än 10 % fram till 2021 (14).

(54)

3.3.3 Unionsindustrins attraktionskraft

(55)	Undersökningen har visat att efterfrågan på bestruket finpapper i unionen fortfarande är betydande. Trots att förbrukningen i unionen minskade under skadeundersökningsperioden är unionsmarknaden fortfarande den största marknaden i världen, och svarar för 25–30 % av den globala efterfrågan.

(56)

(57)

(58)

(59)

(60)

(61)

(62)

Trots att förbrukningen av bestruket finpapper har minskat i unionen är unionsmarknaden fortfarande den största marknaden för bestruket finpapper i världen. Tillgänglig information tyder på att unionsmarknaden kommer att förbli den största marknaden för bestruket finpapper i världen under åtminstone den närmaste framtiden (15). På grundval av tillgängliga fakta väntas efterfrågan på bestruket finpapper minska i Kina, och en potentiell ökning på andra marknader skulle inte räcka till för att minska unionsmarknadens attraktionskraft, eftersom dessa är små i jämförelse med unionsmarknaden. Under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen var importvolymen och marknadsandelen för importen till unionen från andra länder än Kina visserligen större än under skadeundersökningsperioden i den aktuella undersökningen. Importen av bestruket finpapper från tredjeländer under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen bestod emellertid huvudsakligen av import från Schweiz, där en av unionstillverkarna ägde ett företag som tillverkade bestruket finpapper. Under den aktuella undersökningen har det fastställts att denna tillverkare slutade tillverka bestruket finpapper 2011, varför importen från Schweiz nästan upphörde. Således har den minskade importen från tredjeländer inget samband med någon påstådd bristande attraktionskraft hos unionsmarknaden, och påståendet avvisas.

(63)

Unionsindustrins relativt höga exportvolym underminerar inte heller slutsatsen att unionsmarknaden är attraktiv, eftersom de uppnådda genomsnittspriserna utanför unionen, där unionsindustrin måste konkurrera med dumpad export av bestruket finpapper från Kina, var lägre än genomsnittspriserna i unionen under större delen av skadeundersökningsperioden. Påståendet avvisas därför.

(64)	Mot bakgrund av ovanstående överväganden drog kommissionen slutsatsen att export från Kina sannolikt skulle riktas mot unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

3.3.4 Slutsats om sannolikheten för återkommande dumpning

(65)	Såsom nämndes i skälen 48 och 49 ger en jämförelse mellan kinesiska exportpriser till tredjeländer i unionens närhet och priserna på det jämförbara landets marknad starkt stöd för slutsatsen att dumpningen sannolikt skulle återkomma.

(66)

Med tanke på den betydande produktionskapaciteten i Kina, den outnyttjade kapaciteten och unionsmarknadens attraktionskraft för export drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna sannolikt skulle leda till ökad export av bestruket finpapper från Kina till unionen till dumpade priser.

4. SANNOLIKHETEN FÖR ATT SKADAN SKALL ÅTERKOMMA

4.1 Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen

(67)	Under översynsperioden tillverkades den likadana produkten av 10 kända tillverkare, av vilka några är koncerner som äger flera pappersfabriker. De utgör ”unionsindustrin” i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(68)

(69)	De makroekonomiska uppgifter som den sökande lämnade hade tillhandahållits av Euro-Graph (16) och kontrollerats i vederbörlig ordning.

4.2 Förbrukningen i unionen

(70)	Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att summera unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden och importen från tredjeländer på grundval av databasen enligt artikel 14.6.

(71)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Total förbrukning i unionen (i ton)	3 972 818	3 643 010	3 626 277	3 589 694
Index (2012 = 100)	100	92	91	90
Källa: Euro-Graph och databasen enligt artikel 14.6.

(72)

4.3 Import från det berörda landet

4.3.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet

(73)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym och marknadsandel

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Importvolym från det berörda landet (i ton)	701	905	452	389
Index (2012 = 100)	100	129	64	55
Marknadsandel (%)	0,02	0,02	0,01	0,01
Index (2012 = 100)	100	141	71	61
Källa: Databasen enligt artikel 14.6.

(74)	Import till unionen från Kina var försumbar under skadeundersökningsperioden.

4.3.2 Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande

(75)

På grund av den försumbara importvolymen för bestruket finpapper från Kina till unionen och bristen på tillförlitliga priser på dessa små försäljningsvolymer (se skäl 37) var det inte möjligt att dra några slutsatser om importpriser från Kina utifrån unionens importstatistik. Kommissionen drog slutsatsen att uppgifter om försäljningen av bestruket finpapper från Kina till andra länder i stället skulle användas som närmevärden, för att fastställa vad underskridandet skulle ha varit om de kinesiska företagen hade sålt till dessa priser till unionen.

(76)

Kommissionen fastställde det teoretiska prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra unionsindustrins vägda genomsnittliga försäljningspriser till oberoende kunder på unionsmarknaden, justerade till nivån fritt fabrik, med det vägda genomsnittliga kinesiska exportpriset till länder i unionens närhet, justerat till unionens cif-värde och med hänsyn till importkostnader. Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade fastställdes de kinesiska exportpriserna till andra länder på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, såsom förklarades ovan (se skälen 40, 44 och 45). Prisjämförelsen visade att om de kinesiska exportörerna hade sålt till dessa priser till unionen under översynsperioden skulle de kinesiska importpriserna ha underskridit unionsindustrins priser med 5,4 %.

4.4 Importen från andra tredjeländer

(77)

Tabell 3

Import från tredjeländer

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Volym (ton)	35 864	29 264	50 958	45 282
Index (2012 = 100)	100	82	142	126
Marknadsandel (%)	0,9	0,8	1,4	1,3
Genomsnittligt pris (euro per ton)	952	964	827	889
Index (2012 = 100)	100	101	87	93
Källa: Databasen enligt artikel 14.6.

(78)

4.5 Unionsindustrins ekonomiska situation

4.5.1 Allmänna kommentarer

(79)	I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen har kommissionen gjort en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. Såsom anges i skäl 18 tillämpades ett stickprovsförfarande för unionsindustrin.

(80)

(81)	De makroekonomiska indikatorerna är: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(82)	De mikroekonomiska indikatorerna är: genomsnittspris per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnad, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

4.5.2 Makroekonomiska indikatorer

4.5.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(83)

Unionens totala tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Produktionsvolym (ton)	5 211 487	4 833 511	4 737 310	4 606 000
Index (2012 = 100)	100	93	91	88
Produktionskapacitet (ton)	5 889 216	5 636 892	5 380 258	4 988 000
Index (2012 = 100)	100	96	91	85
Kapacitetsutnyttjande (%)	88,5	85,7	88,0	92,3
Index (2012 = 100)	100	97	100	104
Källa: Euro-Graph.

(84)	Under skadeundersökningsperioden minskade produktionen med 12 %. Mellan 2012 och 2013 minskade den med 7 %, för att sedan fortsätta att minska i långsammare takt.

(85)

(86)	Tack vare den successiva neddragningen av produktionskapaciteten kunde unionsindustrin hålla sitt kapacitetsutnyttjande relativt stabilt under skadeundersökningsperioden och till och med komma upp till 92,3 % under översynsperioden, nästan fyra procentenheter högre än 2012.

(87)	Undersökningen visade att ett högt kapacitetsutnyttjande har stor betydelse för pappersindustrins långsiktiga lönsamhet till följd av dess betydande investeringar i anläggningstillgångar och den inverkan dessa har på de genomsnittliga tillverkningskostnaderna.

4.5.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel

(88)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Sammanlagd försäljningsvolym på unionsmarknaden (ton)	3 936 253	3 612 841	3 574 868	3 544 023
Index (2012 = 100)	100	92	91	90
Marknadsandel (%)	99,1	99,2	98,6	98,7
Index (2012 = 100)	100	100	99	100
Källa: Euro-Graph.

(89)	Under skadeundersökningsperioden minskade försäljningsvolymen på unionsmarknaden med 10 %. Mellan 2012 och 2013 minskade den med 8 %, för att sedan fortsätta att minska i långsammare takt.

(90)	Eftersom nästan ingen import av bestruket finpapper förekom under skadeundersökningsperioden var unionsindustrins marknadsandel stabil på omkring 99 %.

4.5.2.3 Tillväxt

(91)	Unionsindustrins tillverkning och försäljning ökade inte under skadeundersökningsperioden. Dessa ekonomiska indikatorer följde tvärtom nära den nedåtgående trenden för förbrukningen i unionen.

4.5.2.4 Sysselsättning och produktivitet

(92)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Antal anställda (heltidsekvivalenter)	9 808	8 896	7 782	7 418
Index (2012 = 100)	100	91	79	76
Produktivitet (ton/anställd)	531	543	609	621
Index (2012 = 100)	100	102	115	117
Källa: Euro-Graph.

(93)	Under skadeundersökningsperioden minskade antalet anställda från år till år med totalt 24 %. Detta återspeglar en del av de långsiktiga omstruktureringsåtgärder som unionsindustrin har genomfört för att komma till rätta med de strukturella överkapacitetsproblemen, såsom förklaras i skäl 85.

(94)	Dessa omfattande neddragningar av personal resulterade i betydligt högre produktivitet, mätt som produktion (i ton) per anställd person per år, vilken ökade med 17 % under skadeundersökningsperioden.

4.5.2.5 Storleken på dumpningsmarginalen och återhämtning från tidigare dumpning

(95)	Eftersom nästan ingen import av bestruket finpapper från Kina förekom under skadeundersökningsperioden kan man dra slutsatsen att inverkan på unionsindustrin, som höll på att återhämta sig efter tidigare dumpning, inte motsvarade dumpningsmarginalen.

4.5.3 Mikroekonomiska indikatorer

4.5.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna

(96)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningspriser i unionen och tillverkningskostnad per enhet

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Genomsnittligt försäljningspris per enhet på unionsmarknaden (euro per ton)	723	709	688	680
Index (2012 = 100)	100	98	95	94
Tillverkningskostnad per enhet (euro per ton)	672	664	609	631
Index (2012 = 100)	100	99	91	94
Källa: Kontrollerade frågeformulärsvar från unionstillverkarna i urvalet.

(97)	Unionsindustrins försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden. Prisutvecklingen följde samma trend som för tillverkningskostnaderna, med en liten tidsförskjutning.

(98)	Unionsindustrins tillverkningskostnad per enhet minskade också med 6 % under skadeundersökningsperioden. Den största minskningen konstaterades under perioden 2013–2014 (minus 8 %).

4.5.3.2 Arbetskraftskostnader

(99)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittliga arbetskraftskostnader per anställd

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro per anställd)	68 405	65 812	67 716	70 973
Index (2012 = 100)	100	96	99	104
Källa: Kontrollerade frågeformulärsvar från unionstillverkarna i urvalet.

(100)

Mellan 2012 och 2013 minskade den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd med 4 %. Därefter stabiliserades den, och var 4 % högre än 2012 under översynsperioden.

4.5.3.3 Varulager

(101)

Lagernivåerna utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lager

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Utgående lager (ton)	112 957	122 545	119 642	122 264
Index (2012 = 100)	100	108	106	108
Utgående lager i procent av produktionen (%)	7	8	8	8
Index (2012 = 100)	100	114	115	114
Källa: Kontrollerade frågeformulärsvar från unionstillverkarna i urvalet.

(102)

4.5.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och förmåga att anskaffa kapital

(103)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

	2012	2013	2014	Översynsperioden
Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i % av omsättningen)	0,7	– 0,4	5,0	2,3
Index (2012 = 100)	100	– 58	693	319
Kassaflöde (euro)	58 381 268	51 220 769	102 223 699	75 644 423
Index (2012 = 100)	100	88	175	130
Investeringar (euro)	20 414 097	23 120 553	18 603 022	17 369 221
Index (2012 = 100)	100	113	91	85
Räntabilitet (%)	1,8	– 6,7	9,6	9,1
Index (2012 = 100)	100	– 380	546	518
Källa: Kontrollerade frågeformulärsvar från unionstillverkarna i urvalet.

(104)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att nettovinsten före skatt vid försäljningen av bestruket finpapper till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av försäljningsomsättningen. Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins lönsamhet från cirka 0,7 % till 2,3 %. Det noteras att industrins vinstmål fastställdes till 8 % i den ursprungliga undersökningen (17). Det bästa året var 2014, då unionsindustrins lönsamhet nådde 5 %, främst till följd av lägre kostnader för råvaror, särskilt pappersmassa, men också till följd av positiva effekter av omstruktureringarna och den ökade effektiviteten. Under översynsperioden påverkades lönsamheten negativt av den sjunkande växelkursen för det brittiska pundet gentemot euron.

(105)

(106)

(107)

(108)

4.5.4 Slutsats beträffande unionsindustrins situation

(109)

(110)

(111)

(112)

(113)

Mot denna bakgrund drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. Den befinner sig icke desto mindre i en utsatt situation, med tanke på den ständigt sjunkande efterfrågan på bestruket finpapper och de därmed sammanhängande höga omstruktureringskostnaderna. Båda dessa faktorer har haft väsentlig inverkan på dess lönsamhet.

4.6 Sannolikhet för att skadan ska återkomma

(114)

I skälen 65 och 66 drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna skulle resultera i att dumpningen återkom och att exporten av bestruket finpapper till dumpade priser från Kina till unionen skulle öka.

(115)

I skäl 76 fann kommissionen att priserna på den kinesiska exporten av bestruket finpapper till marknader i unionens närhet under översynsperioden var lägre än de som unionsindustrin tillämpade i unionen. Därför drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska tillverkande exportörerna sannolikt skulle underskrida unionsindustrins priser på unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(116)

Dessutom är unionsmarknaden, såsom anges i skäl 62, den största marknaden för bestruket finpapper i världen. Dess totala storlek och förekomsten av stora köpare av bestruket finpapper gör den mycket attraktiv för kinesiska tillverkare av bestruket finpapper, eftersom sådana stora leveranser skulle göra det möjligt för dem att utnyttja en större del av sin (nu outnyttjade) produktionskapacitet, vilket i sin tur skulle ge lägre tillverkningskostnader per enhet. Om åtgärderna skulle upphävas är det, med tanke på de ekonomiska fördelarna med att utnyttja ledig produktionskapacitet i Kina (se skälen 50 till 54), således sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle erbjuda bestruket finpapper till dumpade priser på unionsmarknaden och därmed sätta tryck på unionsindustrins priser och lönsamhet.

(117)

Undersökningen har visat att unionsindustrin befinner sig i en utsatt situation (se skäl 113).

(118)

Undersökningen bekräftade också slutsatserna från den ursprungliga undersökningen, att högt kapacitetsutnyttjande har stor betydelse för papperstillverkarnas långsiktiga lönsamhet eftersom produktionsprocessen är kapitalintensiv. Avsaknaden av dumpad import under skadeundersökningsperioden gjorde att unionsindustrin kunde höja priserna på bestruket finpapper till över en kostnadstäckande nivå, finansiera omstruktureringar och öka kapacitetsutnyttjandet. Om den dumpade importen skulle återkomma och därmed utöva pristryck skulle denna positiva utveckling vändas i sin motsats, eftersom unionsindustrin då skulle berövas det kassaflöde den behöver för att finansiera omstruktureringar och därmed kunna anpassa sig till den sjunkande globala efterfrågan på bestruket finpapper. De positiva effekterna av tidigare omstruktureringar skulle också undermineras och samtliga skadeindikatorer skulle försämras.

(119)

Därför drar kommissionen slutsatsen att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna för bestruket finpapper från Kina med all sannolikhet skulle resultera i att skadan återkom.

5. UNIONENS INTRESSE

(120)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av befintliga åtgärder mot Kina skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

5.1 Unionsindustrins intresse

(121)

Undersökningen visade att de befintliga åtgärderna hade gjort det möjligt för unionsindustrin att återhämta sig efter tidigare dumpning, hålla priserna på bestruket finpapper över en kostnadstäckande nivå och förbättra sina finansiella resultat. Dessa positiva trender hade i sin tur medfört att unionsindustrin kunde klara de utmaningar som den ständigt sjunkande efterfrågan på bestruket finpapper innebar genom att genomföra långsiktiga omstruktureringsplaner, som bland annat inbegrep att stänga en del pappersfabriker och ställa om andra till produktion av andra typer av papper.

(122)

Utan pristrycket från dumpad import från Kina kommer unionsindustrin att kunna hålla priserna på bestruket finpapper över en kostnadstäckande nivå, generera de intäkter som krävs för att finansiera omstruktureringarna och anpassa sig till de utmaningar som den ständigt sjunkande efterfrågan på bestruket finpapper medför.

(123)

På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att en fortsatt tillämpning av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle vara i unionsindustrins intresse.

5.2 Icke-närstående importörers/handlares intresse

(124)

5.3 Användarnas intresse

(125)

(126)

(127)

(128)

5.4 Slutsats om unionens intresse

(129)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att utvidga de gällande antidumpningsåtgärderna i fråga om import från Kina.

6. SLUTSATS OCH UTLÄMNANDE AV UPPGIFTER

(130)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna. De beviljades även en tidsfrist på elva dagar inom vilken de kunde lämna synpunkter efter detta meddelande av uppgifter. Endast den sökande lämnade synpunkter som gav stöd för kommissionens slutsatser och förslag om att behålla de gällande antidumpningsåtgärderna.

(131)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder för import av visst bestruket finpapper med ursprung i Kina, som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 451/2011, bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(132)

Den kommitté som inrättades genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har inte avgivit något yttrande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på bestruket finpapper, som är papper eller papp bestruket på ena sidan eller båda sidorna (utom kraftpapper eller kraftpapp), i ark eller rullar, med en vikt av 70 g/m2 eller mer men högst 400 g/m2 och ljushet på mer än 84 (uppmätt enligt ISO 2470-1), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 4810 13 00, ex 4810 14 00, ex 4810 19 00, ex 4810 22 00, ex 4810 29 30, ex 4810 29 80, ex 4810 99 10 och ex 4810 99 80 (Taric-nummer 4810130020, 4810140020, 4810190020, 4810220020, 4810293020, 4810298020, 4810991020 och 4810998020) och med ursprung i Folkrepubliken Kina.

Den slutgiltiga antidumpningstullen rör inte rullar som är lämpliga för användning vid rulloffset. Rullar lämpliga för användning vid rulloffset definieras som rullar som när de provas enligt provningsstandarden ISO 3783:2006 om bestämning av motståndskraft mot plockning – hastighetsmetoden med IGT-provningsanordning (elektrisk modell), ger ett resultat på mindre än 30 N/m uppmätt i papprets tvärriktning och ett resultat på mindre än 50 N/m uppmätt i maskinens riktning. Den slutgiltiga antidumpningstullen rör inte heller flerskiktspapper och flerskiktskartong.

2. Följande tullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som anges i punkt 1 och som tillverkats av nedanstående företag:

Företag	Tullsats (%)	Taric-tilläggsnummer
Gold East Paper (Jiangsu) Co., Ltd, Zhenjiang City, Jiangsu Province, Folkrepubliken Kina; Gold Huasheng Paper (Suzhou Industrial Park) Co., Ltd, Suzhou City, Jiangsuprovinsen, Folkrepubliken Kina	8	B001
Shangdong Chenming Paper Holdings Limited, Shouguang City, Shandongprovinsen, Folkrepubliken Kina; Shouguang Chenming Art Paper Co., Ltd, Shouguang City, Shandongprovinsen, Folkrepubliken Kina	35,1	B013
Alla andra företag	27,1	B999

3. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 juli 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 451/2011 av den 6 maj 2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 128, 14.5.2011, s. 1).

(3) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 452/2011 av den 6 maj 2011 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 128, 14.5.2011, s. 18).

(4) Målen T-443/11 och T-444/11.

(5) EUT C 280, 25.8.2015, s. 7.

(6) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av visst bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 172, 13.5.2016, s. 9).

(7) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de utjämningsåtgärder som tillämpas på import av visst bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 172, 13.5.2016, s. 19).

(8) Rådets förordning (EG) nr 597/2009 av den 11 juni 2009 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 188, 18.7.2009, s. 93). Denna förordning har kodifierats av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 30.6.2016, s. 55).

(9) Sinar Mas gruppen består av: Gold East Paper Co., Ltd, Gold Huasheng Paper Co., Ltd och Hainan Jinhai Pulp and Paper Co., Ltd.

(10) Enligt uppgifter från RISI (http://www.risiinfo.com) som den sökande tillhandahöll.

(11) Enligt begäran om översyn.

(12) Enligt uppgifter från RISI.

(13) Enligt begäran om översyn.

(14) Enligt uppgifter från RISI.

(15) Enligt uppgifter från RISI som den sökande tillhandahöll.

(16) Intresseorganisationen för europeiska tillverkare av grafiskt papper (Euro-Graph) bildades 2012 genom en sammanslagning av organisationen för europeiska tryckpappersproducenter Cepiprint och de europeiska finpapperstillverkarnas intresseorganisation Cepifine. Alla tillverkare av bestruket finpapper i unionen är medlemmar.

(17) Skäl 158 i genomförandeförordning (EU) nr 451/2011.

4.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 171/185

GEMENSAMMA JORDBRUKSKOMMITTÉNS BESLUT nr 1/2017

av den 22 juni 2017

om ändring av bilaga 12 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter [2017/1189]

GEMENSAMMA JORDBRUKSKOMMITTÉN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter, särskilt artikel 11, och

av följande skäl:

(1)	Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter (nedan kallat avtalet) trädde i kraft den 1 juni 2002.

(2)	Bilaga 12 till avtalet rör skydd för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel.

(3)

I enlighet med artikel 16.1 i bilaga 12 till avtalet har Schweiz och Europeiska unionen granskat de ursprungsbeteckningar och skyddade beteckningar som registrerades i Europeiska unionen respektive i Schweiz under åren 2012, 2013 och 2014 och genomfört det offentliga samråd som föreskrivs i artikel 3 i den bilagan i syfte att skydda dessa beteckningar.

(4)

I enlighet med artikel 15.6 i bilaga 12 till avtalet ska arbetsgruppen SUB/SGB, som inrättats i enlighet med artikel 6.7 i avtalet, bistå kommittén om denna så begär. Arbetsgruppen har rekommenderat gemensamma jordbrukskommittén att ändra förteckningen över ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar i tillägg 1 till bilaga 12 till avtalet samt förteckningen över parternas lagstiftning i tillägg 2 till samma bilaga.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tilläggen 1 och 2 till bilaga 12 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft den 1 juli 2017.

Utfärdat i Bryssel den 22 juni 2017.

På gemensamma jordbrukskommitténs vägnar

Tim KRÄNZLEIN

Chefen för Schweiz delegation

Susana MARAZUELA-AZPIROZ

Ordföranden och chefen för Europeiska unionens delegation

Thomas MAIER

Kommitténs sekreterare

BILAGA

”Tillägg 1

FÖRTECKNINGAR ÖVER URSPRUNGSBETECKNINGAR OCH GEOGRAFISKA BETECKNINGAR SOM SKYDDAS AV RESPEKTIVE PART

1. Schweiziska ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

Produkttyp	Namn	Skydd (1)
Kryddor:	Munder Safran	SUB
Ost:	Berner Alpkäse/Berner Hobelkäse	SUB
	Formaggio d'alpe ticinese	SUB
	Glarner Alpkäse	SUB
	L'Etivaz	SUB
	Gruyère	SUB
	Raclette du Valais / Walliser Raclette	SUB
	Sbrinz	SUB
	Tête de Moine, Fromage de Bellelay	SUB
	Vacherin fribourgeois	SUB
	Vacherin Mont-d'Or	SUB
	Werdenberger Sauerkäse / Liechtensteiner Sauerkäse / Bloderkäse	SUB
Frukt:	Poire à Botzi	SUB
Grönsaker:	Cardon épineux genevois	SUB
Köttprodukter och charkuteriprodukter:	Glarner Kalberwurst	SGB
	Longeole	SGB
	Saucisse d'Ajoie	SGB
	Saucisson neuchâtelois/Saucisse neuchâteloise	SGB
	Saucisson vaudois	SGB
	Saucisse aux choux vaudoise	SGB
	St. Galler Bratwurst/St. Galler Kalbsbratwurst	SGB
	Bündnerfleisch	SGB
	Viande séchée du Valais	SGB
Bageriprodukter:	Pain de seigle valaisan/Walliser Roggenbrot	SUB
Kvarnprodukter:	Rheintaler Ribel/Türggen Ribel	SUB

2. Unionens ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

Produktklasserna framgår av bilaga XI till kommissionens förordning (EU) nr 668/2014 (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).

Namn	Transkription till latinska bokstäver	Skydd (2)	Produkttyp
Gailtaler Almkäse		SUB	Ost
Gailtaler Speck		SGB	Köttprodukter
Marchfeldspargel		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Mostviertler Birnmost		SGB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Steirischer Kren		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Steirisches Kürbiskernöl		SGB	Oljor och fetter
Tiroler Almkäse / Tiroler Alpkäse		SUB	Ost
Tiroler Bergkäse		SUB	Ost
Tiroler Graukäse		SUB	Ost
Tiroler Speck		SGB	Köttprodukter
Vorarlberger Alpkäse		SUB	Ost
Vorarlberger Bergkäse		SUB	Ost
Wachauer Marille		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Waldviertler Graumohn		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Beurre d'Ardenne		SUB	Oljor och fetter
Brussels grondwitloof		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Fromage de Herve		SUB	Ost
Gentse azalea		SGB	Blommor och prydnadsväxter
Geraardsbergse Mattentaart		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Jambon d'Ardenne		SGB	Köttprodukter
Liers vlaaike		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Pâté gaumais		SGB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Poperingse Hopscheuten / Poperingse Hoppescheuten		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Vlaams – Brabantse Tafeldruif		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Bulgarsko rozovo maslo		SGB	Eteriska oljor
Горнооряховски суджук	Gornooryahovski sudzhuk	SGB	Köttprodukter
Κουφέτα Αμυγδάλου Γεροσκήπου	Koufeta Amygdalou Geroskipou	SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Λουκούμι Γεροσκήπου	Loukoumi Geroskipou	SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Březnický ležák		SGB	Öl
Brněnské pivo/Starobrněnské pivo		SGB	Öl
Budějovické pivo		SGB	Öl
Budějovický měšťanský var		SGB	Öl
Černá Hora		SGB	Öl
České pivo		SGB	Öl
Českobudějovické pivo		SGB	Öl
Český kmín		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Chamomilla bohemica		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Chelčicko – Lhenické ovoce		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Chodské pivo		SGB	Öl
Hořické trubičky		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Jihočeská Niva		SGB	Ost
Jihočeská Zlatá Niva		SGB	Ost
Karlovarské oplatky		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Karlovarské trojhránky		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Karlovarský suchar		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Lomnické suchary		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Mariánskolázeňské oplatky		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Nošovické kysané zelí		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Olomoucké tvarůžky		SGB	Ost
Pardubický perník		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Pohořelický kapr		SUB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Štramberské uši		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Třeboňský kapr		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
VALAŠSKÝ FRGÁL		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Všestarská cibule		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Žatecký chmel		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Znojemské pivo		SGB	Öl
Aachener Printen		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Abensberger Spargel / Abensberger Qualitätsspargel		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Aischgründer Karpfen		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Allgäuer Bergkäse		SUB	Ost
Altenburger Ziegenkäse		SUB	Ost
Ammerländer Dielenrauchschinken / Ammerländer Katenschinken		SGB	Köttprodukter
Ammerländer Schinken / Ammerländer Knochenschinken		SGB	Köttprodukter
Bamberger Hörnla / Bamberger Hörnle / Bamberger Hörnchen		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Bayerische Breze / Bayerische Brezn / Bayerische Brez'n / Bayerische Brezel		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Bayerischer Meerrettich / Bayerischer Kren		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Bayerisches Bier		SGB	Öl
Bayerisches Rindfleisch / Rindfleisch aus Bayern		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Bornheimer Spargel/Spargel aus dem Anbaugebiet Bornheim		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Bremer Bier		SGB	Öl
Bremer Klaben		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Diepholzer Moorschnucke		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Dithmarscher Kohl		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Dortmunder Bier		SGB	Öl
Dresdner Christstollen / Dresdner Stollen/ Dresdner Weihnachtsstollen		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Düsseldorfer Mostert / Düsseldorfer Senf Mostert / Düsseldorfer Urtyp Mostert / Aechter Düsseldorfer Mostert		SGB	Pâte de moutarde
Elbe-Saale Hopfen		SGB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Eichsfelder Feldgieker / Eichsfelder Feldkieker		SGB	Köttprodukter
Feldsalat von der Insel Reichenau		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Filderkraut / Filderspitzkraut		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Fränkischer Karpfen / Frankenkarpfen / Karpfen aus Franken		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Göttinger Feldkieker		SGB	Köttprodukter
Göttinger Stracke		SGB	Köttprodukter
Greußener Salami		SGB	Köttprodukter
Gurken von der Insel Reichenau		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Halberstädter Würstchen		SGB	Köttprodukter
Hessischer Apfelwein		SGB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Hessischer Handkäse / Hessischer Handkäs		SGB	Ost
Hofer Bier		SGB	Öl
Hofer Rindfleischwurst		SGB	Köttprodukter
Holsteiner Karpfen		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Holsteiner Katenschinken / Holsteiner Schinken/ Holsteiner Katenrauchschinken/ Holsteiner Knochenschinken		SGB	Köttprodukter
Hopfen aus der Hallertau		SGB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Höri Bülle		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Kölsch		SGB	Öl
Kulmbacher Bier		SGB	Öl
Lausitzer Leinöl		SGB	Oljor och fetter
Lübecker Marzipan		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Lüneburger Heidekartoffeln		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Lüneburger Heidschnucke		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Mainfranken Bier		SGB	Öl
Meißner Fummel		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Münchener Bier		SGB	Öl
Nieheimer Käse		SGB	Ost
Nürnberger Bratwürste / Nürnberger Rostbratwürste		SGB	Köttprodukter
Nürnberger Lebkuchen		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Oberpfälzer Karpfen		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Odenwälder Frühstückskäse		SUB	Ost
Reuther Bier		SGB	Öl
Rheinisches Apfelkraut		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Rheinisches Zuckerrübenkraut / Rheinischer Zuckerrübensirup / Rheinisches Rübenkraut		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Salate von der Insel Reichenau		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Salzwedeler Baumkuchen		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Schrobenhausener Sparge l/ Spargel aus dem Schrobenhausener Land / Spargel aus dem Anbaugebiet Schrobenhausen		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Schwäbische Maultaschen / Schwäbische Suppenmaultaschen		SGB	Pastaprodukter
Schwäbische Spätzle / Schwäbische Knöpfle		SGB	Pastaprodukter
Schwäbisch-Hällisches Qualitätsschweinefleisch		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Schwarzwälder Schinken		SGB	Köttprodukter
Schwarzwaldforelle		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Spalt Spalter		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Spargel aus Franken / Fränkischer Spargel /Franken-Spargel		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Spreewälder Gurken		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Spreewälder Meerrettich		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Stromberger Pflaume		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Tettnanger Hopfen		SGB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Thüringer Leberwurst		SGB	Köttprodukter
Thüringer Rostbratwurst		SGB	Köttprodukter
Thüringer Rotwurst		SGB	Köttprodukter
Tomaten von der Insel Reichenau		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Walbecker Spargel		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Weideochse vom Limpurger Rind		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Westfälischer Knochenschinken		SGB	Köttprodukter
Westfälischer Pumpernickel		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Danablu		SGB	Ost
Esrom		SGB	Ost
Lammefjordsgulerod		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Lammefjordskartofler		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Vadehavslam		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Vadehavsstude		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Άγιος Ματθαίος Κέρκυρας	Agios Mattheos Kerkyras	SGB	Oljor och fetter
Αγουρέλαιο Χαλκιδικής	Agoureleo Chalkidikis	SUB	Oljor och fetter
Ακτινίδιο Πιερίας	Aktinidio Pierias	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Ακτινίδιο Σπερχειού	Aktinidio Sperchiou	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Ανεβατό	Anevato	SUB	Ost
Αποκορώνας Χανίων Κρήτης	Apokoronas Chanion Kritis	SUB	Oljor och fetter
Αρνάκι Ελασσόνας	Arnaki Elassonas	SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Αρχάνες Ηρακλείου Κρήτης	Arxanes Irakliou Kritis	SUB	Oljor och fetter
Αυγοτάραχο Μεσολογγίου	Avgotaracho Messolongiou	SUB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Βιάννος Ηρακλείου Κρήτης	Viannos Irakliou Kritis	SUB	Oljor och fetter
Βόρειος Μυλοπόταμος Ρεθύμνης Κρήτης	Vorios Mylopotamos Rethymnis Kritis	SUB	Oljor och fetter
Γαλοτύρι	Galotyri	SUB	Ost
Γραβιέρα Αγράφων	Graviera Agrafon	SUB	Ost
Γραβιέρα Κρήτης	Graviera Kritis	SUB	Ost
Γραβιέρα Νάξου	Graviera Naxou	SUB	Ost
Ελιά Καλαμάτας	Elia Kalamatas	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Εξαιρετικό παρθένο ελαιόλαδο ”Τροιζηνία”	Exeretiko partheno eleolado ”Trizinia”	SUB	Oljor och fetter
Εξαιρετικό παρθένο ελαιόλαδο Θραψανό	Exeretiko partheno eleolado Thrapsano	SUB	Oljor och fetter
Εξαιρετικό Παρθένο Ελαιόλαδο Σέλινο Κρήτης	Exeretiko Partheno Eleolado Selino Kritis	SUB	Oljor och fetter
Ζάκυνθος	Zakynthos	SGB	Oljor och fetter
Θάσος	Thassos	SGB	Oljor och fetter
Θρούμπα Αμπαδιάς Ρεθύμνης Κρήτης	Throumpa Ampadias Rethymnis Kritis	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Θρούμπα Θάσου	Throumpa Thassou	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Θρούμπα Χίου	Throumpa Chiou	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Καλαθάκι Λήμνου	Kalathaki Limnou	SUB	Ost
Καλαμάτα	Kalamata	SUB	Oljor och fetter
Κασέρι	Kasseri	SUB	Ost
Κατίκι Δομοκού	Katiki Domokou	SUB	Ost
Κατσικάκι Ελασσόνας	Katsikaki Elassonas	SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Κελυφωτό φυστίκι Φθιώτιδας	Kelifoto fystiki Fthiotidas	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Κεράσια τραγανά Ροδοχωρίου	Kerassia Tragana Rodochoriou	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Κεφαλογραβιέρα	Kefalograviera	SUB	Ost
Κεφαλονιά	Kefalonia	SGB	Oljor och fetter
Κολυμβάρι Χανίων Κρήτης	Kolymvari Chanion Kritis	SUB	Oljor och fetter
Κονσερβολιά Αμφίσσης	Konservolia Amfissis	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Κονσερβολιά Αρτας	Konservolia Artas	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Κονσερβολιά Αταλάντης	Konservolia Atalantis	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Κονσερβολιά Πηλίου Βόλου	Konservolia Piliou Volou	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Κονσερβολιά Ροβίων	Konservolia Rovion	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Κονσερβολιά Στυλίδας	Konservolia Stylidas	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Κοπανιστή	Kopanisti	SUB	Ost
Κορινθιακή Σταφίδα Βοστίτσα	Korinthiaki Stafida Vostitsa	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Κουμ Κουάτ Κέρκυρας	Koum kouat Kerkyras	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Κρανίδι Αργολίδας	Kranidi Argolidas	SUB	Oljor och fetter
Κρητικό παξιμάδι	Kritiko paximadi	SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Κροκεές Λακωνίας	Krokees Lakonias	SUB	Oljor och fetter
Κρόκος Κοζάνης	Krokos Kozanis	SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Λαδοτύρι Μυτιλήνης	Ladotyri Mytilinis	SUB	Ost
Λακωνία	Lakonia	SGB	Oljor och fetter
Λέσβος / Μυτιλήνη	Lesvos / Mytilini	SGB	Oljor och fetter
Λυγουριό Ασκληπιείου	Lygourio Asklipiiou	SUB	Oljor och fetter
Μανούρι	Manouri	SUB	Ost
Μανταρίνι Χίου	Mandarini Chiou	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Μαστίχα Χίου	Masticha Chiou	SUB	Naturliga gummi- och hartsvaror
Μαστιχέλαιο Χίου	Mastichelaio Chiou	SUB	Eteriska oljor
Μέλι Ελάτης Μαινάλου Βανίλια	Meli Elatis Menalou Vanilia	SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Μεσσαρά	Messara	SUB	Oljor och fetter
Μετσοβόνε	Metsovone	SUB	Ost
Μήλα Ζαγοράς Πηλίου	Mila Zagoras Piliou	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Μήλα Ντελίσιους Πιλαφά Τριπόλεως	Mila Delicious Pilafa Tripoleos	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Μήλο Καστοριάς	Milo Kastorias	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Μπάτζος	Batzos	SUB	Ost
Ξερά σύκα Κύμης	Xera syka Kymis	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Ξύγαλο Σητείας / Ξίγαλο Σητείας	Xygalo Siteias / Xigalo Siteias	SUB	Ost
Ξηρά Σύκα Ταξιάρχη	Xira Syka Taxiarchi	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Ξυνομυζήθρα Κρήτης	Xynomyzithra Kritis	SUB	Ost
Ολυμπία	Olympia	SGB	Oljor och fetter
Πατάτα Κάτω Νευροκοπίου	Patata Kato Nevrokopiou	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Πατάτα Νάξου	Patata Naxou	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Πεζά Ηρακλείου Κρήτης	Peza Irakliou Kritis	SUB	Oljor och fetter
Πέτρινα Λακωνίας	Petrina Lakonias	SUB	Oljor och fetter
Πηχτόγαλο Χανίων	Pichtogalo Chanion	SUB	Ost
Πορτοκάλια Μάλεμε Χανίων Κρήτης	Portokalia Maleme Chanion Kritis	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Πράσινες Ελιές Χαλκιδικής	Prasines Elies Chalkidikis	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Πρέβεζα	Preveza	SGB	Oljor och fetter
Ροδάκινα Νάουσας	Rodakina Naoussas	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Ρόδος	Rodos	SGB	Oljor och fetter
Σάμος	Samos	SGB	Oljor och fetter
Σαν Μιχάλη	San Michali	SUB	Ost
Σητεία Λασιθίου Κρήτης	Sitia Lasithiou Kritis	SUB	Oljor och fetter
Σταφίδα Ζακύνθου	Stafida Zakynthou	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Σταφίδα Ηλείας	Stafida Ilias	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Σύκα Βραβρώνας Μαρκοπούλου Μεσογείων	Syka Vavronas Markopoulou Messongion	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Σφέλα	Sfela	SUB	Ost
Τοματάκι Σαντορίνης	Tomataki Santorinis	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Τσακώνικη μελιτζάνα Λεωνιδίου	Tsakoniki Melitzana Leonidiou	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Τσίχλα Χίου	Tsikla Chiou	SUB	Naturliga gummi- och hartsvaror
Φάβα Σαντορίνης	Fava Santorinis	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Φασόλια Βανίλιες Φενεού	Fasolia Vanilies Feneou	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Φασόλια (Γίγαντες Ελέφαντες) Πρεσπών Φλώρινας	Fassolia Gigantes Elefantes Prespon Florinas	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Φασόλια (πλακέ μεγαλόσπερμα) Πρεσπών Φλώρινας	Fassolia (plake megalosperma) Prespon Florinas	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Φασόλια γίγαντες – ελέφαντες Καστοριάς	Fassolia GigantesElefantes Kastorias	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Φασόλια γίγαντες ελέφαντες Κάτω Νευροκοπίου	Fassolia Gigantes Elefantes Kato Nevrokopiou	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Φασόλια κοινά μεσόσπερμα Κάτω Νευροκοπίου	Fassolia kina Messosperma Kato Nevrokopiou	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Φέτα	Feta	SUB	Ost
Φιρίκι Πηλίου	Firiki Piliou	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Φοινίκι Λακωνίας	Finiki Lakonias	SUB	Oljor och fetter
Φορμαέλλα Αράχωβας Παρνασσού	Formaella Arachovas Parnassou	SUB	Ost
Φυστίκι Αίγινας	Fystiki Eginas	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Φυστίκι Μεγάρων	Fystiki Megaron	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Χανιά Κρήτης	Chania Kritis	SGB	Oljor och fetter
Aceite Campo de Calatrava		SUB	Oljor och fetter
Aceite Campo de Montiel		SUB	Oljor och fetter
Aceite de La Alcarria		SUB	Oljor och fetter
Aceite de la Rioja		SUB	Oljor och fetter
Aceite de la Comunitat Valenciana		SUB	Oljor och fetter
Aceite de Mallorca / Aceite mallorquín / Oli de Mallorca / Oli mallorquí		SUB	Oljor och fetter
Aceite de Terra Alta / Oli de Terra Alta		SUB	Oljor och fetter
Aceite del Baix Ebre-Montsià / Oli del Baix Ebre-Montsià		SUB	Oljor och fetter
Aceite del Bajo Aragón		SUB	Oljor och fetter
Aceite de Lucena		SUB	Oljor och fetter
Aceite de Navarra		SUB	Oljor och fetter
Aceite Monterrubio		SUB	Oljor och fetter
Aceite Sierra del Moncayo		SUB	Oljor och fetter
Aceituna Aloreña de Málaga		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Aceituna de Mallorca/Aceituna Mallorquina/Oliva de Mallorca/Oliva Mallorquina		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Afuega'l Pitu		SUB	Ost
Ajo Morado de las Pedroñeras		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Alcachofa de Benicarló / Carxofa de Benicarló		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Alcachofa de Tudela		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Alfajor de Medina Sidonia		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Almendra de Mallorca/Almendra Mallorquina /Ametlla de Mallorca /Ametlla Mallorquina		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Alubia de La Bãneza-León		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Antequera		SUB	Oljor och fetter
Arroz de Valencia / Arròs de València		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Arroz del Delta del Ebro / Arròs del Delta de l'Ebre		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Arzùa-Ulloa		SUB	Ost
Avellana de Reus		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Azafrán de La Mancha		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Baena		SUB	Oljor och fetter
Berenjena de Almagro		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Botillo del Bierzo		SGB	Köttprodukter
Caballa de Andalucía		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Cabrales		SUB	Ost
Calasparra		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Calçot de Valls		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Carne de Ávila		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne de Cantabria		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne de la Sierra de Guadarrama		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne de Morucha de Salamanca		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne de Vacuno del País Vasco / Euskal Okela		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Castaña de Galicia		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Cebolla Fuentes de Ebro		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Cebreiro		SUB	Ost
Cecina de León		SGB	Köttprodukter
Cereza del Jerte		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Cerezas de la Montaña de Alicante		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Chirimoya de la Costa tropical de Granada-Malága		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Chorizo de Cantimpalos		SGB	Köttprodukter
Chorizo Riojano		SGB	Köttprodukter
Chosco de Tineo		SGB	Köttprodukter
Chufa de Valencia		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Cítricos Valencianos / Cítrics Valencians		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Clementinas de las Tierras del Ebro / Clementines de les Terres de l'Ebre		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Coliflor de Calahorra		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Cordero de Extremadura		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Cordero de Navarra / Nafarroako Arkumea		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Cordero Manchego		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Cordero Segureño		SGB	Köttprodukter
Dehesa de Extremadura		SUB	Köttprodukter
Ensaimada de Mallorca / Ensaimada mallorquina		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Espárrago de Huétor-Tájar		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Espárrago de Navarra		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Estepa		SUB	Oljor och fetter
Faba Asturiana		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Faba de Lourenzá		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Gamoneu / Gamonedo		SUB	Ost
Garbanzo de Escacena		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Garbanzo de Fuentesaúco		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Gata-Hurdes		SUB	Oljor och fetter
Gofio Canario		SGB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Grelos de Galicia		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Guijuelo		SUB	Köttprodukter
Idiazábal		SUB	Ost
Jamón de Huelva		SUB	Köttprodukter
Jamón de Serón		SGB	Köttprodukter
Jamón de Teruel/Paleta de Teruel		SUB	Köttprodukter
Jamón de Trevélez		SGB	Köttprodukter
Jijona		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Judías de El Barco de Ávila		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Kaki Ribera del Xúquer		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Lacón Gallego		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Lechazo de Castilla y León		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Lenteja de La Armuña		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Lenteja de Tierra de Campos		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Les Garrigues		SUB	Oljor och fetter
Los Pedroches		SUB	Köttprodukter
Mahón-Menorca		SUB	Ost
Mantecadas de Astorga		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Mantecados de Estepa		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Mantequilla de l'Alt Urgell y la Cerdanya / Mantega de l'Alt Urgell i la Cerdanya		SUB	Oljor och fetter
Mantequilla de Soria		SUB	Oljor och fetter
Manzana de Girona / Poma de Girona		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Manzana Reineta del Bierzo		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Mazapán de Toledo		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Mejillón de Galicia / Mexillón de Galicia		SUB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Melocotón de Calanda		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Melón de la Mancha		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Melva de Andalucía		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Miel de Galicia / Mel de Galicia		SGB	Autres produits d'origine animale
Miel de Granada		SUB	Autres produits d'origine animale
Miel de La Alcarria		SUB	Autres produits d'origine animale
Miel de Tenerife		SUB	Autres produits d'origine animale
Mongeta del Ganxet		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Montes de Granada		SUB	Oljor och fetter
Montes de Toledo		SUB	Oljor och fetter
Montoro-Adamuz		SUB	Oljor och fetter
Nísperos Callosa d'En Sarriá		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pa de Pagès Català		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Pan de Alfacar		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Pan de Cea		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Pan de Cruz de Ciudad Real		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Papas Antiguas de Canarias		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pasas de Málaga		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pataca de Galicia / Patata de Galicia		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Patatas de Prades / Patates de Prades		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pemento da Arnoia		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pemento de Herbón		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pemento de Mougán		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pemento de Oímbra		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pemento do Couto		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pera de Jumilla		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pera de Lleida		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Peras de Rincón de Soto		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Picón Bejes-Tresviso		SUB	Ost
Pimentón de la Vera		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Pimentón de Murcia		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Pimiento Asado del Bierzo		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pimiento de Fresno-Benavente		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pimiento de Gernika or Gernikako Piperra		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pimiento Riojano		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pimientos del Piquillo de Lodosa		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Plátano de Canarias		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pollo y Capón del Prat		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Poniente de Granada		SUB	Oljor och fetter
Priego de Córdoba		SUB	Oljor och fetter
Queso Camerano		SUB	Ost
Queso Casin		SUB	Ost
Queso de Flor de Guía / Queso de Media Flor de Guía / Queso de Guía		SUB	Ost
Queso de La Serena		SUB	Ost
Queso de l'Alt Urgell y la Cerdanya		SUB	Ost
Queso de Murcia		SUB	Ost
Queso de Murcia al vino		SUB	Ost
Queso de Valdeón		SGB	Ost
Queso Ibores		SUB	Ost
Queso Los Beyos		SGB	Ost
Queso Majorero		SUB	Ost
Queso Manchego		SUB	Ost
Queso Nata de Cantabria		SUB	Ost
Queso Palmero / Queso de la Palma		SUB	Ost
Queso Tetilla		SUB	Ost
Queso Zamorano		SUB	Ost
Quesucos de Liébana		SUB	Ost
Roncal		SUB	Ost
Salchichón de Vic / Llonganissa de Vic		SGB	Köttprodukter
San Simón da Costa		SUB	Ost
Sidra de Asturias / Sidra d'Asturies		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Sierra de Cadiz		SUB	Oljor och fetter
Sierra de Cazorla		SUB	Oljor och fetter
Sierra de Segura		SUB	Oljor och fetter
Sierra Mágina		SUB	Oljor och fetter
Siurana		SUB	Oljor och fetter
Sobao Pasiego		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Sobrasada de Mallorca		SGB	Köttprodukter
Tarta de Santiago		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Ternasco de Aragón		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Ternera Asturiana		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Ternera de Extremadura		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Ternera de Navarra / Nafarroako Aratxea		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Ternera Gallega		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Tomate La Cañada		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Torta del Casar		SUB	Ost
Turrón de Agramunt / Torró d'Agramunt		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Turrón de Alicante		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Uva de mesa embolsada ”Vinalopó”		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Vinagre de Jerez		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Vinagre del Condado de Huelva		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Kainuun rönttönen		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Kitkan viisas		SUB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Lapin Poron kuivaliha		SUB	Köttprodukter
Lapin Poron kylmäsavuliha		SUB	Köttprodukter
Lapin Poron liha		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Lapin Puikula		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Puruveden muikku		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Abondance		SUB	Ost
Agneau de lait des Pyrénées		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Agneau de l'Aveyron		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Agneau de Lozère		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Agneau de Pauillac		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Agneau du Périgord		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Agneau de Sisteron		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Agneau du Bourbonnais		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Agneau du Limousin		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Agneau du Poitou-Charentes		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Agneau du Quercy		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Ail blanc de Lomagne		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Ail de la Drôme		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Ail fumé d'Arleux		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Ail rose de Lautrec		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Anchois de Collioure		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Asperge des sables des Landes		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Banon		SUB	Ost
Barèges-Gavarnie		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Béa du Roussillon		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Beaufort	—	SUB	Ost
Bergamote(s) de Nancy		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Beurre Charentes-Poitou / Beurre des Charentes / Beurre des Deux-Sèvres		SUB	Oljor och fetter
Beurre de Bresse		SUB	Oljor och fetter
Beurre d'Isigny		SUB	Oljor och fetter
Bleu d'Auvergne		SUB	Ost
Bleu de Gex Haut-Jura / Bleu de Septmoncel		SUB	Ost
Bleu des Causses		SUB	Ost
Bleu du Vercors-Sassenage		SUB	Ost
Bœuf charolais du Bourbonnais		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Bœuf de Bazas		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Bœuf de Chalosse		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Bœuf de Charolles		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Bœuf de Vendée		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Bœuf du Maine		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Boudin blanc de Rethel		SGB	Köttprodukter
Brie de Meaux		SUB	Ost
Brie de Melun		SUB	Ost
Brioche vendéenne		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Brocciu Corse / Brocciu		SUB	Ost
Camembert de Normandie		SUB	Ost
Canard à foie gras du Sud-Ouest (Chalosse, Gascogne, Gers, Landes, Périgord, Quercy)		SGB	Köttprodukter
Cantal / Fourme de Cantal / Cantalet		SUB	Ost
Chabichou du Poitou		SUB	Ost
Chaource		SUB	Ost
Charolais		SUB	Ost
Chasselas de Moissac		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Châtaigne d'Ardèche		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Chevrotin		SUB	Ost
Cidre de Bretagne / Cidre Breton		SGB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Cidre de Normandie / Cidre Normand		SGB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Clémentine de Corse		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Coco de Paimpol		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Comté		SUB	Ost
Coppa de Corse / Coppa de Corse – Coppa di Corsica		SUB	Köttprodukter
Coquille Saint-Jacques des Côtes d'Armor		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Cornouaille		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Crème de Bresse		SUB	Andra produkter från djur
Crème d'Isigny		SUB	Andra produkter från djur
Crème fraîche fluide d'Alsace		SGB	Andra produkter från djur
Crottin de Chavignol / Chavignol		SUB	Ost
Dinde de Bresse		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Domfront		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Époisses		SUB	Ost
Farine de blé noir de Bretagne / Farine de blé noir de Bretagne – Gwinizh du Breizh		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Farine de châtaigne corse / Farina castagnina corsa		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Farine de Petit Epeautre de Haute Provence		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Figue de Solliès		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Fin Gras / Fin Gras du Mézenc		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Foin de Crau		SUB	Foin
Fourme d'Ambert / Fourme de Montbrison		SUB	Ost
Fraise du Périgord		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Fraises de Nîmes		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Gâche vendéenne		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Génisse Fleur d'Aubrac		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Gruyère (3)		SGB	Ost
Haricot tarbais		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Huile d'olive d'Aix-en-Provence		SUB	Oljor och fetter
Huile d'olive de Corse / Huile d'olive de Corse-Oliu di Corsica		SUB	Oljor och fetter
Huile d'olive de Haute-Provence		SUB	Oljor och fetter
Huile d'olive de la Vallée des Baux-de-Provence		SUB	Oljor och fetter
Huile d'olive de Nice		SUB	Oljor och fetter
Huile d'olive de Nîmes		SUB	Oljor och fetter
Huile d'olive de Nyons		SUB	Oljor och fetter
Huile essentielle de lavande de Haute-Provence		SUB	Oljor och fetter
Huîtres Marennes Oléron		SGB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Jambon de Bayonne		SGB	Köttprodukter
Jambon sec de Corse / Jambon sec de Corse – Prisuttu		SUB	Köttprodukter
Jambon de l'Ardèche		SGB	Köttprodukter
Jambon de Vendée		SGB	Köttprodukter
Jambon sec et noix de jambon sec des Ardennes		SGB	Köttprodukter
Kiwi de l'Adour		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Laguiole		SUB	Ost
Langres		SUB	Ost
Lentille vert du Puy		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Lentilles vertes du Berry		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Lingot du Nord		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Livarot		SUB	Ost
Lonzo de Corse / Lonzo de Corse – Lonzu		SUB	Köttprodukter
Mâche nantaise		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Mâconnais		SUB	Ost
Maine – Anjou		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Maroilles / Marolles		SUB	Ost
Melon de Guadeloupe		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Melon du Haut-Poitou		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Melon du Quercy		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Miel d'Alsace		SGB	Andra produkter från djur
Miel de Corse / Mele di Corsica		SUB	Andra produkter från djur
Miel de Provence		SGB	Andra produkter från djur
Miel de sapin des Vosges		SUB	Andra produkter från djur
Mirabelles de Lorraine		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Mogette de Vendée		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Mont d'or / Vacherin du Haut-Doubs		SUB	Ost
Morbier		SUB	Ost
Moules de Bouchot de la Baie du Mont-Saint-Michel		SUB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Moutarde de Bourgogne		SGB	Pâte de moutarde
Munster / Munster-Géromé		SUB	Ost
Muscat du Ventoux		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Neufchâtel		SUB	Ost
Noisette de Cervione – Nuciola di Cervion		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Noix de Grenoble		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Noix du Périgord		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Œufs de Loué		SGB	Andra produkter från djur
Oie d'Anjou		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Oignon de Roscoff		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Oignon doux des Cévennes		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Olive de Nice		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Olive de Nîmes		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Olives cassées de la Vallée des Baux-de-Provence		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Olives noires de la Vallée des Baux de Provence		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Olives noires de Nyons		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Ossau-Iraty		SUB	Ost
Pâté de Campagne Breton		SGB	Köttprodukter
Pâtes d'Alsace		SGB	Pastaprodukter
Pays d'Auge / Pays d'Auge-Cambremer		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Pélardon		SUB	Ost
Petit Épeautre de Haute-Provence		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Picodon		SUB	Ost
Piment d'Espelette / Piment d'Espelette – Ezpeletako Biperra		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Pintadeau de la Drôme		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Poireaux de Créances		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pomelo de Corse		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pomme de terre de l'Île de Ré		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pomme du Limousin		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pommes des Alpes de Haute Durance		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pommes de terre de Merville		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pommes et poires de Savoie		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pont-l'Évêque		SUB	Ost
Porc d'Auvergne		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Porc de Franche-Comté		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Porc de la Sarthe		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Porc de Normandie		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Porc de Vendée		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Porc du Limousin		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Porc du Sud-Ouest		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Poulet des Cévennes / Chapon des Cévennes		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Pouligny-Saint-Pierre		SUB	Ost
Prés-salés de la baie de Somme		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Prés-salés du Mont-Saint-Michel		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Pruneaux d'Agen / Pruneaux d'Agen mi-cuits		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Raviole du Dauphiné		SGB	Pastaprodukter
Reblochon / Reblochon de Savoie		SUB	Ost
Rigotte de Condrieu		SUB	Ost
Rillettes de Tours		SGB	Köttprodukter
Riz de Camargue		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Rocamadour		SUB	Ost
Roquefort		SUB	Ost
Sainte-Maure de Touraine		SUB	Ost
Saint-Marcellin		SGB	Ost
Saint-Nectaire		SUB	Ost
Salers		SUB	Ost
Saucisse de Montbéliard		SGB	Köttprodukter
Saucisse de Morteau / Jésus de Morteau		SGB	Köttprodukter
Saucisson de l'Ardèche		SGB	Köttprodukter
Selles-sur-Cher		SUB	Ost
Taureau de Camargue		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Tome des Bauges		SUB	Ost
Tomme de Savoie		SGB	Ost
Tomme des Pyrénées		SGB	Ost
Valençay		SUB	Ost
Veau de l'Aveyron et du Ségala		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Veau du Limousin		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles d'Alsace		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles d'Ancenis		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles d'Auvergne		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles de Bourgogne		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles de Bresse		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles de Bretagne		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles de Challans		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles de Cholet		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles de Gascogne		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles de Houdan		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles de Janzé		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles de la Champagne		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles de la Drôme		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles de l'Ain		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles de Licques		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles de l'Orléanais		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles de Loué		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles de Normandie		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles de Vendée		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles des Landes		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles du Béarn		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles du Berry		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles du Charolais		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles du Forez		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles du Gatinais		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles du Gers		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles du Languedoc		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles du Lauragais		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles du Maine		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles du plateau de Langres		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles du Val de Sèvres		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Volailles du Velay		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Alföldi kamillavirágzat		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Budapesti szalámi / Budapesti téliszalámi		SGB	Köttprodukter
Csabai kolbász / Csabai vastagkolbász		SGB	Köttprodukter
Gönci kajszibarack		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Gyulai kolbász / Gyulai pároskolbász		SGB	Köttprodukter
Hajdúsági torma		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Kalocsai fűszerpaprika örlemény		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Magyar szürkemarha hús		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Makói vöröshagyma / Makói hagyma		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Szegedi fűszerpaprika-őrlemény / Szegedi paprika		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Szegedi szalámi / Szegedi téliszalámi		SUB	Köttprodukter
Szentesi paprika		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Szőregi rózsatő		SGB	Blommor och prydnadsväxter
Clare Island Salmon		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Connemara Hill lamb / Uain Sléibhe Chonamara		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Imokilly Regato		SUB	Ost
Timoleague Brown Pudding		SGB	Köttprodukter
Waterford Blaa / Blaa		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Abbacchio Romano		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Acciughe Sotto Sale del Mar Ligure		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Aceto balsamico di Modena		SGB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Aceto balsamico tradizionale di Modena		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Aceto balsamico tradizionale di Reggio Emilia		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Aglio Bianco Polesano		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Aglio di Voghiera		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Agnello del Centro Italia		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Agnello di Sardegna		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Alto Crotonese		SUB	Oljor och fetter
Amarene Brusche di Modena		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Aprutino Pescarese		SUB	Oljor och fetter
Arancia del Gargano		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Arancia di Ribera		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Arancia Rossa di Sicilia		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Asiago		SUB	Ost
Asparago Bianco di Bassano		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Asparago bianco di Cimadolmo		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Asparago di Badoere		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Asparago verde di Altedo		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Basilico Genovese		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Bergamotto di Reggio Calabria – Olio essenziale		SUB	Eteriska oljor
Bitto		SUB	Ost
Bra		SUB	Ost
Bresaola della Valtellina		SGB	Köttprodukter
Brisighella		SUB	Oljor och fetter
Brovada		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Bruzio		SUB	Oljor och fetter
Caciocavallo Silano		SUB	Ost
Canestrato di Moliterno		SGB	Ost
Canestrato Pugliese		SUB	Ost
Canino		SUB	Oljor och fetter
Capocollo di Calabria		SUB	Köttprodukter
Cappero di Pantelleria		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Carciofo Brindisino		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Carciofo di Paestum		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Carciofo Romanesco del Lazio		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Carciofo Spinoso di Sardegna		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Carota dell'Altopiano del Fucino	—	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Carota Novella di Ispica		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Cartoceto		SUB	Oljor och fetter
Casatella Trevigiana		SUB	Ost
Casciotta d'Urbino		SUB	Ost
Castagna Cuneo	—	SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Castagna del Monte Amiata		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Castagna di Montella		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Castagna di Vallerano		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Castelmagno		SUB	Ost
Chianti Classico		SUB	Oljor och fetter
Ciauscolo		SGB	Köttprodukter
Cilento		SUB	Oljor och fetter
Ciliegia dell'Etna		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Ciliegia di Marostica		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Ciliegia di Vignola		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Cinta Senese		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Cipolla Rossa di Tropea Calabria		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Cipollotto Nocerino		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Clementine del Golfo di Taranto		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Clementine di Calabria		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Collina di Brindisi		SUB	Oljor och fetter
Colline di Romagna		SUB	Oljor och fetter
Colline Pontine		SUB	Oljor och fetter
Colline Salernitane	—	SUB	Oljor och fetter
Colline Teatine		SUB	Oljor och fetter
Coppa di Parma		SGB	Köttprodukter
Coppa Piacentina		SUB	Köttprodukter
Coppia Ferrarese		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Cotechino Modena		SGB	Köttprodukter
Cozza di Scardovari		SUB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Crudo di Cuneo		SUB	Köttprodukter
Culatello di Zibello		SUB	Köttprodukter
Dauno		SUB	Oljor och fetter
Fagioli Bianchi di Rotonda		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Fagiolo Cannellino di Atina		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Fagiolo Cuneo		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Fagiolo di Lamon della Vallata Bellunese		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Fagiolo di Sarconi		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Fagiolo di Sorana		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Farina di castagne della Lunigiana		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Farina di Neccio della Garfagnana		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Farro di Monteleone di Spoleto		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Farro della Garfagnana		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Fichi di Cosenza		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Fico Bianco del Cilento		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Ficodindia dell'Etna		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Ficodindia di San Cono		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Fiore Sardo		SUB	Ost
Fontina		SUB	Ost
Formaggella del Luinese		SUB	Ost
Formaggio di Fossa di Sogliano		SUB	Ost
Formai de Mut dell'Alta Valle Brembana		SUB	Ost
Fungo di Borgotaro		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Garda		SUB	Oljor och fetter
Gorgonzola		SUB	Ost
Grana Padano		SUB	Ost
Insalata di Lusia		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Irpinia – Colline dell'Ufita		SUB	Oljor och fetter
Kiwi Latina		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
La Bella della Daunia	—	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Laghi Lombardi	—	SUB	Oljor och fetter
Lametia		SUB	Oljor och fetter
Lardo di Colonnata		SGB	Köttprodukter
Lenticchia di Castelluccio di Norcia		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Limone Costa d'Amalfi		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Limone di Rocca Imperiale		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Limone di Siracusa		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Limone di Sorrento		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Limone Femminello del Gargano		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Limone Interdonato Messina		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Liquirizia di Calabria		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Lucca		SUB	Oljor och fetter
Maccheroncini di Campofilone		SGB	Pastaprodukter
Marrone della Valle di Susa		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Marrone del Mugello		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Marrone di Caprese Michelangelo		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Marrone di Castel del Rio		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Marrone di Combai		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Marrone di Roccadaspide		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Marrone di San Zeno		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Marroni del Monfenera		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Mela Alto Adige / Südtiroler Apfel		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Mela di Valtellina		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Mela Rossa Cuneo		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Mela Val di Non		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Melannurca Campana		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Melanzana Rossa di Rotonda		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Melone Mantovano		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Miele della Lunigiana		SUB	Andra produkter från djur
Miele delle Dolomiti Bellunesi		SUB	Andra produkter från djur
Miele Varesino		SUB	Andra produkter från djur
Molise		SUB	Oljor och fetter
Montasio		SUB	Ost
Monte Etna		SUB	Oljor och fetter
Monte Veronese		SUB	Ost
Monti Iblei		SUB	Oljor och fetter
Mortadella Bologna		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Mozzarella di Bufala Campana		SUB	Ost
Murazzano		SUB	Ost
Nocciola del Piemonte / Nocciola Piemonte		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Nocciola di Giffoni		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Nocciola Romana		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Nocellara del Belice		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Nostrano Valtrompia		SUB	Ost
Oliva Ascolana del Piceno		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pagnotta del Dittaino		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pancetta di Calabria		SUB	Köttprodukter
Pancetta Piacentina		SUB	Köttprodukter
Pane casareccio di Genzano	—	SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Pane di Altamura	—	SUB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Pane di Matera		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Panforte di Siena		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Parmigiano Reggiano	—	SUB	Ost
Pasta di Gragnano		SGB	Pastaprodukter
Patata dell'Alto Viterbese		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Patata della Sila		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Patata di Bologna		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pecorino Crotonese		SUB	Ost
Pecorino di Filiano		SUB	Ost
Pecorino di Picinisco		SUB	Ost
Pecorino Romano		SUB	Ost
Pecorino Sardo		SUB	Ost
Pecorino Siciliano		SUB	Ost
Pecorino Toscano		SUB	Ost
Penisola Sorrentina		SUB	Oljor och fetter
Peperone di Pontecorvo		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Peperone di Senise		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pera dell'Emilia Romagna		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pera mantovana		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pescabivona		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pesca di Leonforte		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pesca di Verona		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pesca e nettarina di Romagna		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Piacentinu Ennese		SUB	Ost
Piadina Romagnola / Piada Romagnola		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Piave		SUB	Ost
Pistacchio verde di Bronte		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pomodorino del Piennolo del Vesuvio		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pomodoro di Pachino		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pomodoro S. Marzano dell'Agro Sarnese-Nocerino		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Porchetta di Ariccia		SGB	Köttprodukter
Pretuziano delle Colline Teramane		SUB	Oljor och fetter
Prosciutto Amatriciano		SGB	Köttprodukter
Prosciutto di Carpegna		SUB	Köttprodukter
Prosciutto di Modena		SUB	Köttprodukter
Prosciutto di Norcia		SGB	Köttprodukter
Prosciutto di Parma		SUB	Köttprodukter
Prosciutto di Sauris		SGB	Köttprodukter
Prosciutto di S. Daniele		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Prosciutto Toscano		SUB	Köttprodukter
Prosciutto Veneto Berico-Euganeo		SUB	Köttprodukter
Provolone del Monaco		SUB	Ost
Provolone Valpadana		SUB	Ost
Puzzone di Moena / Spretz Tzaorì		SUB	Ost
Quartirolo Lombardo		SUB	Ost
Radicchio di Chioggia		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Radicchio di Verona		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Radicchio Rosso di Treviso		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Radicchio Variegato di Castelfranco		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Ragusano		SUB	Ost
Raschera		SUB	Ost
Ricciarelli di Siena		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Ricotta di Bufala Campana		SUB	Andra produkter från djur
Ricotta Romana		SUB	Ost
Riso del Delta del Po		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Riso di Baraggia Biellese e Vercellese		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Riso Nano Vialone Veronese		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Riviera Ligure		SUB	Oljor och fetter
Robiola di Roccaverano		SUB	Ost
Sabina		SUB	Oljor och fetter
Salama da sugo		SGB	Köttprodukter
Salame Brianza		SUB	Köttprodukter
Salame Cremona		SGB	Köttprodukter
Salame di Varzi		SGB	Köttprodukter
Salame d'oca di Mortara		SGB	Köttprodukter
Salame Felino		SGB	Köttprodukter
Salame Piacentino		SUB	Köttprodukter
Salame S. Angelo		SGB	Köttprodukter
Salamini italiani alla cacciatora		SUB	Köttprodukter
Salmerino del Trentino		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Salsiccia di Calabria		SUB	Köttprodukter
Salva Cremasco		SUB	Ost
Sardegna		SUB	Oljor och fetter
Scalogno di Romagna		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Sedano Bianco di Sperlonga		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Seggiano		SUB	Oljor och fetter
Soppressata di Calabria		SUB	Köttprodukter
Soprèssa Vicentina		SUB	Köttprodukter
Speck dell'Alto Adige / Südtiroler Markenspeck / Südtiroler Speck		SGB	Köttprodukter
Spressa delle Giudicarie		SUB	Ost
Squacquerone di Romagna		SUB	Ost
Stelvio / Stilfser		SUB	Ost
Strachitunt		SUB	Ost
Susina di Dro		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Taleggio		SUB	Ost
Tergeste		SUB	Oljor och fetter
Terra di Bari		SUB	Oljor och fetter
Terra d'Otranto		SUB	Oljor och fetter
Terre Aurunche		SUB	Oljor och fetter
Terre di Siena		SUB	Oljor och fetter
Terre Tarentine		SUB	Oljor och fetter
Tinca Gobba Dorata del Pianalto di Poirino		SUB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Toma Piemontese		SUB	Ost
Torrone di Bagnara		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Toscano		SGB	Oljor och fetter
Trote del Trentino		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Tuscia		SUB	Oljor och fetter
Umbria		SUB	Oljor och fetter
Uva da tavola di Canicattì		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Uva da tavola di Mazzarrone		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Uva di Puglia		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Val di Mazara		SUB	Oljor och fetter
Valdemone		SUB	Oljor och fetter
Valle d'Aosta Fromadzo		SUB	Ost
Valle d'Aosta Jambon de Bosses		SUB	Köttprodukter
Valle d'Aosta Lard d'Arnad		SUB	Köttprodukter
Valle del Belice		SUB	Oljor och fetter
Valli Trapanesi		SUB	Oljor och fetter
Valtellina Casera		SUB	Ost
Vastedda della valle del Belìce		SUB	Ost
Veneto Valpolicella, Veneto Euganei e Berici, Veneto del Grappa		SUB	Oljor och fetter
Vitellone bianco dell'Appennino Centrale		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Vulture		SUB	Oljor och fetter
Zafferano dell'Aquila		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Zafferano di San Gimignano		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Zafferano di sardegna		SUB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Zampone Modena		SGB	Köttprodukter
Daujėnų naminė duona		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Lietuviškas varškės sūris		SGB	Ost
Seinų / Lazdijų krašto medus / Miód z Sejneńszczyny / Łoździejszczyzny		SUB	Andra produkter från djur
Stakliškės		SGB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Beurre rose – Marque nationale du Grand-Duché de Luxembourg		SUB	Oljor och fetter
Miel – Marque nationale du Grand-Duché de Luxembourg		SUB	Andra produkter från djur
Salaisons fumées, marque nationale du Grand-Duché de Luxembourg		SGB	Köttprodukter
Viande de porc, marque nationale du Grand-Duché de Luxembourg		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Boeren-Leidse met sleutels		SUB	Ost
Edam Holland		SGB	Ost
Gouda Holland		SGB	Ost
Kanterkaas / Kanternagelkaas / Kanterkomijnekaas		SUB	Ost
Noord-Hollandse Edammer		SUB	Ost
Noord-Hollandse Gouda		SUB	Ost
Opperdoezer Ronde		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Westlandse druif		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Andruty Kaliskie		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Bryndza Podhalańska		SUB	Ost
Cebularz lubelski		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Chleb prądnicki		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Fasola korczyńska		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Fasola Piękny Jaś z Doliny Dunajca / Fasola z Doliny Dunajca		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Fasola Wrzawska		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Jabłka grójeckie		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Jabłka łąckie		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Jagnięcina podhalańska		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Karp zatorski		SUB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Kiełbasa lisiecka		SGB	Köttprodukter
Kołocz śląski/kołacz śląski		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Miód drahimski		SGB	Andra produkter från djur
Miód kurpiowski		SGB	Andra produkter från djur
Miód wrzosowy z Borów Dolnośląskich		SGB	Andra produkter från djur
Obwarzanek krakowski		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Oscypek		SUB	Ost
Podkarpacki miód spadziowy		SUB	Andra produkter från djur
Redykołka		SUB	Ost
Rogal świętomarciński		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Ser koryciński swojski		SGB	Ost
Śliwka szydłowska		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Suska sechlońska		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Truskawka kaszubska lub Kaszëbskô malëna		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Wielkopolski ser smażony		SGB	Ost
Wiśnia nadwiślanka		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Alheira de Barroso-Montalegre		SGB	Köttprodukter
Alheira de Vinhais		SGB	Köttprodukter
Ameixa d'Elvas		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Amêndoa Douro		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Ananás dos Açores/São Miguel		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Anona da Madeira		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Arroz Carolino Lezírias Ribatejanas		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Azeite de Moura		SUB	Oljor och fetter
Azeite de Trás-os-Montes		SUB	Oljor och fetter
Azeite do Alentejo Interior		SUB	Andra produkter från djur
Azeites da Beira Interior (Azeite da Beira Alta, Azeite da Beira Baixa)		SUB	Oljor och fetter
Azeites do Norte Alentejano		SUB	Oljor och fetter
Azeites do Ribatejo		SUB	Oljor och fetter
Azeitona de conserva Negrinha de Freixo		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Azeitonas de Conserva de Elvas e Campo Maior		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Batata de Trás-os-montes		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Batata doce de Aljezur		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Borrego da Beira		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Borrego de Montemor-o-Novo		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Borrego do Baixo Alentejo		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Borrego do Nordeste Alentejano		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Borrego Serra da Estrela		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Borrego Terrincho		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Butelo de Vinhais /Bucho de Vinhais / Chouriço de Ossos de Vinhais		SGB	Köttprodukter
Cabrito da Beira		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Cabrito da Gralheira		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Cabrito das Terras Altas do Minho		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Cabrito de Barroso		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Cabrito do Alentejo		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Cabrito Transmontano		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Cacholeira Branca de Portalegre		SGB	Köttprodukter
Carnalentejana		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne Arouquesa		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne Barrosã		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne Cachena da Peneda		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne da Charneca		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne de Bísaro Transmonano / Carne de Porco Transmontano		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne de Bovino Cruzado dos Lameiros do Barroso		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne de Bravo do Ribatejo		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne de Porco Alentejano		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne dos Açores		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne Marinhoa		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne Maronesa		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne Mertolenga		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Carne Mirandesa		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Castanha da Terra Fria		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Castanha de Padrela		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Castanha dos Soutos da Lapa		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Castanha Marvão-Portalegre		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Cereja da Cova da Beira		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Cereja de São Julião-Portalegre		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Chouriça de carne de Barroso-Montalegre		SGB	Köttprodukter
Chouriça de Carne de Vinhais / Linguiça de Vinhais		SGB	Köttprodukter
Chouriça doce de Vinhais		SGB	Köttprodukter
Chouriço azedo de Vinhais / Azedo de Vinhais / Chouriço de Pão de Vinhais		SGB	Köttprodukter
Chouriço de Abóbora de Barroso-Montalegre		SGB	Köttprodukter
Chouriço de Carne de Estremoz e Borba		SGB	Köttprodukter
Chouriço de Portalegre		SGB	Köttprodukter
Chouriço grosso de Estremoz e Borba		SGB	Köttprodukter
Chouriço Mouro de Portalegre		SGB	Köttprodukter
Citrinos do Algarve		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Cordeiro Bragançano		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Cordeiro de Barroso / Anho de Barroso / Cordeiro de leite de Barroso		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Cordeiro Mirandês / Canhono Mirandês		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Farinheira de Estremoz e Borba		SGB	Köttprodukter
Farinheira de Portalegre		SGB	Köttprodukter
Linguiça de Portalegre		SGB	Köttprodukter
Linguiça do Baixo Alentejo / Chouriço de carne do Baixo Alentejo		SGB	Köttprodukter
Lombo Branco de Portalegre		SGB	Köttprodukter
Lombo Enguitado de Portalegre		SGB	Köttprodukter
Maçã Bravo de Esmolfe		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Maçã da Beira Alta		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Maçã da Cova da Beira		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Maçã de Alcobaça		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Maçã de Portalegre		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Maçã Riscadinha de Palmela		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Maracujá dos Açores/S. Miguel		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Mel da Serra da Lousã		SUB	Andra produkter från djur
Mel da Serra de Monchique		SUB	Andra produkter från djur
Mel da Terra Quente		SUB	Andra produkter från djur
Mel das Terras Altas do Minho		SUB	Andra produkter från djur
Mel de Barroso		SUB	Andra produkter från djur
Mel do Alentejo		SUB	Andra produkter från djur
Mel do Parque de Montezinho		SUB	Andra produkter från djur
Mel do Ribatejo Norte (Serra d'Aire, Albufeira de Castelo de Bode, Bairro, Alto Nabão)		SUB	Andra produkter från djur
Mel dos Açores		SUB	Andra produkter från djur
Morcela de Assar de Portalegre		SGB	Köttprodukter
Morcela de Cozer de Portalegre		SGB	Köttprodukter
Morcela de Estremoz e Borba		SGB	Köttprodukter
Ovos moles de Aveiro		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Paio de Estremoz e Borba		SGB	Köttprodukter
Paia de Lombo de Estremoz e Borba		SGB	Köttprodukter
Paia de Toucinho de Estremoz e Borba		SGB	Köttprodukter
Painho de Portalegre		SGB	Köttprodukter
Paio de Beja		SGB	Köttprodukter
Pastel de Tentúgal		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Pêra Rocha do Oeste		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Pêssego da Cova da Beira		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Presunto de Barrancos		SUB	Köttprodukter
Presunto de Barroso		SGB	Köttprodukter
Presunto de Camp Maior e Elvas / Paleta de Campo Maior e Elvas		SGB	Köttprodukter
Presunto de Santana da Serra / Paleta de Santana da Serra		SGB	Köttprodukter
Presunto de Vinhais / Presunto Bísaro de Vinhais		SGB	Köttprodukter
Presunto do Alentejo / Paleta do Alentejo		SUB	Köttprodukter
Queijo de Azeitão		SUB	Ost
Queijo de cabra Transmontano		SUB	Ost
Queijo de Évora		SUB	Oljor och fetter
Queijo de Nisa		SUB	Ost
Queijo do Pico		SUB	Ost
Queijo mestiço de Tolosa		SGB	Ost
Queijo Rabaçal		SUB	Ost
Queijo São Jorge		SUB	Ost
Queijo Serpa		SUB	Ost
Queijo Serra da Estrela		SUB	Ost
Queijo Terrincho		SUB	Ost
Queijos da Beira Baixa (Queijo de Castelo Branco, Queijo Amarelo da Beira Baixa, Queijo Picante da Beira Baixa)		SUB	Ost
Requeijão da Beira Baixa		SUB	Andra produkter från djur
Requeijão Serra da Estrela		SUB	Andra produkter från djur
Salpicão de Barroso-Montalegre		SGB	Köttprodukter
Salpicão de Vinhais		SGB	Köttprodukter
Sangueira de Barroso-Montalegre		SGB	Köttprodukter
Travia da Beira Baixa		SUB	Andra produkter från djur
Vitela de Lafões		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Magiun de prune Topoloveni		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Bruna bönor från Öland		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Kalix Löjrom		SUB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Skånsk spettkaka		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Svecia		SGB	Ost
Upplandskubb		SUB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Bovški sir		SUB	Ost
Ekstra deviško oljčno olje Slovenske Istre		SUB	Oljor och fetter
Kočevski gozdni med		SUB	Andra produkter från djur
Kraška panceta		SGB	Köttprodukter
Kraški med		SUB	Andra produkter från djur
Kraški pršut		SGB	Köttprodukter
Kraški zašink		SGB	Köttprodukter
Mohant		SUB	Ost
Nanoški sir		SUB	Ost
Prekmurska šunka		SGB	Viande (et abats) frais
Prleška tünka		SGB	Köttprodukter
Ptujski lük		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Šebreljski želodec		SGB	Köttprodukter
Slovenski med		SGB	Andra produkter från djur
Štajersko prekmursko bučno olje		SGB	Oljor och fetter
Tolminc		SUB	Ost
Zgornjesavinjski želodec		SGB	Köttprodukter
Oravský korbáčik		SGB	Ost
Paprika Žitava / Žitavská paprika		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Skalický trdelnik		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Slovenská bryndza		SGB	Ost
Slovenská parenica		SGB	Ost
Slovenský oštiepok		SGB	Ost
Tekovský salámový syr		SGB	Ost
Zázrivské vojky		SGB	Ost
Zázrivský korbáčik		SGB	Ost
Arbroath Smokies		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Armagh Bramley Apples		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Beacon Fell traditional Lancashire cheese		SUB	Ost
Bonchester cheese		SUB	Ost
Buxton blue		SUB	Ost
Cornish Clotted Cream		SUB	Andra produkter från djur
Cornish Pasty		SGB	Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
Cornish Sardines		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Dorset Blue Cheese		SGB	Ost
Dovedale cheese		SUB	Ost
East Kent Goldings		SUB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Exmoor Blue Cheese		SGB	Ost
Fal Oyster		SUB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Fenland Celery		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Gloucestershire cider/perry		SGB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Herefordshire cider/perry		SGB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Isle of Man Manx Loaghtan Lamb	—	SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Jersey Royal potatoes	—	SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Isle of Man Queenies		SUB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Kentish ale and Kentish strong ale	—	SGB	Öl
Lakeland Herdwick		SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Lough Neagh Eel		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Melton Mowbray Pork Pie		SGB	Köttprodukter
Native Shetland Wool		SUB	Laine
Newmarket Sausage		SGB	Köttprodukter
New Season Comber Potatoes / Comber Earlies		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Orkney beef	—	SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Orkney lamb	—	SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Orkney Scottish Island Cheddar		SGB	Ost
Pembrokeshire Earlies / Pembrokeshire Early Potatoes		SGB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Rutland Bitter	—	SGB	Öl
Scotch Beef	—	SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Scotch Lamb	—	SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Scottish Farmed Salmon	—	SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Scottish Wild Salmon		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Shetland Lamb	—	SUB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Single Gloucester	—	SUB	Ost
Staffordshire Cheese	—	SUB	Ost
Stornoway Black Pudding		SGB	Köttprodukter
Swaledale cheese / Swaledale ewes' cheese	—	SUB	Ost
Teviotdale Cheese		SGB	Ost
Traditional Cumberland Sausage		SGB	Köttprodukter
Traditional Grimsby Smoked Fish		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Welsh Beef		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
Welsh lamb		SGB	Färskt kött (och slaktbiprodukter)
West Country Beef		SGB	Viande (et abats) frais
West Country farmhouse Cheddar cheese		SUB	Ost
West Country Lamb		SGB	Viande (et abats) frais
White Stilton cheese / Blue Stilton cheese		SUB	Ost
Whitstable oysters		SGB	Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav
Worcestershire cider/perry		SGB	Övriga produkter i bilaga I till fördraget
Yorkshire Forced Rhubarb		SUB	Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
Yorkshire Wensleydale		SGB	Ost

”Tillägg 2

PARTERNAS LAGSTIFTNING

Europeiska unionens lagstiftning

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 av den 18 december 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 vad gäller fastställandet av unionssymboler för skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter och vad gäller vissa regler om ursprung, vissa procedurregler och vissa kompletterande övergångsbestämmelser (EUT L 179, 19.6.2014, s. 17).

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).

Schweiziska edsförbundets lagstiftning

Ordonnance du 28 mai 1997 concernant la protection des appellations d'origine et des indications géographiques des produits agricoles et des produits agricoles transformés, modifiée en dernier lieu le 1er janvier 2015 (RS 910.12, RO 2014 3903).

”

(1) I enlighet med gällande schweizisk lagstiftning, se tillägg 2.

(2) I enlighet med gällande EU-lagstiftning, se tillägg 2.

(3) Regler för användningen av den skyddade geografiska beteckningen Gruyère anges i skälen 8 och 9 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 110/2013 av den 6 februari 2013 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Gruyère [SGB]) (EUT L 36, 7.2.2013, s. 1).

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 171

Svensk utgåva	Lagstiftning	60 årgången 4 juli 2017

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1180 av den 24 februari 2017 om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/118 om fastställande av bevarandeåtgärder för fisket i syfte att skydda Nordsjöns marina miljö	1
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1181 av den 2 mars 2017 om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/117 om bevarandeåtgärder för fisket för att skydda Östersjöns marina miljö och om upphävande av delegerad förordning (EU) 2015/1778	30
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1182 av den 20 april 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller unionsskalorna för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur, gris och får och vad gäller rapportering av marknadspriser för vissa kategorier av slaktkroppar och levande djur	74
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1183 av den 20 april 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller anmälan av uppgifter och handlingar till kommissionen ( 1 )	100
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1184 av den 20 april 2017 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller unionsskalor för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur, gris och får och vad gäller rapportering av marknadspriser för vissa kategorier av slaktkroppar och levande djur	103
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1185 av den 20 april 2017 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller anmälan till kommissionen av uppgifter och handlingar och om ändring och upphävande av vissa kommissionsförordningar ( 1 )	113
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1186 av den 3 juli 2017 om återkallande av godkännandet av det verksamma ämnet repellenter (doftämnen) av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung/tallråolja i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ( 1 )	131
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1187 av den 3 juli 2017 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av visst bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037	134
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1188 av den 3 juli 2017 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av visst bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036	168
		AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Gemensamma jordbrukskommitténs beslut nr 1/2017 av den 22 juni 2017 om ändring av bilaga 12 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter [2017/1189]	185

Procentandel	Minskning			Ökning
Fettansättningsklasser	1–2	3	4–5	1	2	3	4	5
Njurar	– 0,4
Njurfett	– 1,75	– 2,5	– 3,5
Bäckenfett	– 0,5
Lever	– 2,5
Mellangärde	– 0,4
Njurtapp	– 0,4
Svans	– 0,4
Ryggmärg	– 0,05
Juverfett	– 1,0
Testiklar	– 0,3
Testikelfett	– 0,5
Innanlårsfett	– 0,3
Stora halsvenen och angränsande fett	– 0,3
Borttagande av yttre fett				0	0	+ 2	+ 3	+ 4
Borttagande av fett på bringans spets så att ett fettlager återstår (muskelvävnaden får inte exponeras)				0	+ 0,2	+ 0,2	+ 0,3	+ 0,4
Borttagande av fett på insidan av slaksidan som vidhänger testikelfettet				0	+ 0,3	+ 0,4	+ 0,5	+ 0,6