ISSN 1977-0820
Europeiska unionens
officiella tidning
L 170
Svensk utgåva
Lagstiftning
60 årgången
1 juli 2017
|
ISSN 1977-0820 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170 |
|
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
60 årgången |
|
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
|
INTERNATIONELLA AVTAL |
|
|
|
* |
||
|
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
|
* |
Kommissionens förordning (EU) 2017/1164 av den 22 juni 2017 om ändring av bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 vad gäller gränsvärdena för akrinatrin, metalaxyl och tiabendazol i eller på vissa produkter ( 1 ) |
|
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
|
BESLUT |
|
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1178 av den 2 juni 2017 om ändring av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2008 om djurhälsoåtgärder för bekämpning av lumpy skin disease i vissa medlemsstater [delgivet med nr C(2017) 3624] ( 1 ) |
|
|
|
|
AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL |
|
|
|
* |
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
INTERNATIONELLA AVTAL
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/1 |
RÅDETS BESLUT (EU) 2017/1163
av den 20 juni 2017
om ingående, på unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 217 jämförd med artikel 218.6 andra stycket a i och 218.8 andra stycket,
med beaktande av anslutningsakten för Republiken Kroatien, särskilt artikel 6.2 andra stycket,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets godkännande (1), och
av följande skäl:
|
(1) |
I enlighet med rådets beslut (EU) 2017/75 (2) undertecknades protokollet till stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (nedan kallat protokollet) den 15 december 2016, med förbehåll för att det ingås. |
|
(2) |
Ingåendet av protokollet är föremål för ett separat förfarande vad gäller frågor som omfattas av Europeiska atomenergigemenskapens behörighet. |
|
(3) |
Protokollet bör godkännas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Protokollet till stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (3) godkänns härmed på unionens och dess medlemsstaters vägnar.
Artikel 2
Rådets ordförande ska utse den eller de personer som ska ha befogenhet att på unionens och dess medlemsstaters vägnar deponera det godkännandeinstrument som avses i artikel 7 i protokollet (4).
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Luxemburg den 20 juni 2017.
På rådets vägnar
H. DALLI
Ordförande
(1) Godkänt den 16 maj 2017 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) Rådets beslut (EU) 2017/75 av den 21 november 2016 om undertecknande på unionens och dess medlemsstaters vägnar, och om provisorisk tillämpning av protokollet till stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (EUT L 12, 17.1.2017, s. 1).
(3) Texten till protokollet har offentliggjorts i EUT L 12 av den 17 januari 2017 tillsammans med beslutet om undertecknande.
(4) Dagen för protokollets ikraftträdande kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.
FÖRORDNINGAR
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/3 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/1164
av den 22 juni 2017
om ändring av bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 vad gäller gränsvärdena för akrinatrin, metalaxyl och tiabendazol i eller på vissa produkter
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (1), särskilt artiklarna 14.1 a och 49.2, och
av följande skäl:
|
(1) |
Gränsvärden har fastställts för akrinatrin i del A i bilaga III till förordning (EG) nr 396/2005. Gränsvärden har fastställts för metalaxyl och tiabendazol i bilaga II och i del B i bilaga III till den förordningen. |
|
(2) |
När det gäller akrinatrin har Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) lämnat ett motiverat yttrande om översynen av de befintliga gränsvärdena i enlighet med artikel 12.1 i förordning (EG) nr 396/2005 (2). Myndigheten föreslog en ändring av definitionen av resthalt. Den konstaterade en risk för konsumenterna i fråga om gränsvärdena när det gäller bananer, meloner, paprikor, vattenmeloner, persikor och aprikoser. Dessa gränsvärden bör därför sänkas. När det gäller övriga produkter rekommenderade den att de befintliga gränsvärdena skulle höjas eller bibehållas. Myndigheten konstaterade att det saknades vissa uppgifter om gränsvärdena när det gäller vårklynne/vintersallat/vårsallat/mâche(sallat)/fältsallat, escarole/escarolesallat, smörgåskrasse, rucola/rucolasallat/senapskål, sareptasenap/salladssenap, sojabönor och alla animaliska produkter och att det krävs närmare utredning av riskhanterare. Eftersom konsumenterna inte löper någon risk bör gränsvärdena när det gäller dessa produkter fastställas i bilaga II till förordning (EG) nr 396/2005 på den befintliga nivån eller den nivå som myndigheten angett. Dessa gränsvärden kommer att ses över med beaktande av de uppgifter som är tillgängliga senast två år efter det att den här förordningen har offentliggjorts. Myndigheten drog slutsatsen att även om flera uppgifter saknades så kunde det konstateras att kritisk god jordbrukspraxis inte var förenlig med restriktionerna för godkännande för akrinatrin när det gäller kärnfrukter, aprikoser, körsbär, persikor, plommon, jordgubbar, bananer, vitlök, kepalök, tomater, paprikor, auberginer/äggplantor, okra/gombo, gurkväxter med ätligt skal, druvgurkor, zucchini/squash, meloner, pumpor, vattenmeloner, sallat, bönor (färska, med balja) och sojabönor, och att det krävs närmare utredning av riskhanterare. Gränsvärdena när det gäller dessa produkter bör fastställas till den specifika bestämningsgränsen. |
|
(3) |
När det gäller metalaxyl har myndigheten lämnat ett motiverat yttrande om de befintliga gränsvärdena i enlighet med artikel 12.1 i förordning (EG) nr 396/2005 (3). Den föreslog en ändring av definitionen av resthalt och rekommenderade en sänkning av gränsvärdena när det gäller huvudkål, salladskål/kinakål, kålrabbi, spenat, mangold/betblad, bönor (färska, med och utan balja), ärter (färska, med och utan balja), sparris, purjolök, bönor (torkade), ärter (torkade), lupiner (torkade), linfrö, vallmofrö, rapsfrö, senapsfrö, oljedådrafrö, majs, svin (muskel och fettvävnad), nötkreatur (muskel och fettvävnad), får (muskel och fettvävnad), get (muskel och fettvävnad), fjäderfä (muskel och fettvävnad), mjölk och fågelägg. Myndigheten konstaterade att det saknades vissa uppgifter om gränsvärdena när det gäller grapefrukter, apelsiner, citroner, limefrukter, mandariner, äpplen, päron, bordsdruvor, druvor för vinframställning, jordgubbar, kepalök, paprikor, sojabönor, svin (lever och njure), nötkreatur (lever och njure), får (lever och njure) och fjäderfä (lever) och att det krävs närmare utredning av riskhanterare. Eftersom konsumenterna inte löper någon risk bör gränsvärdena när det gäller dessa produkter fastställas i bilaga II till förordning (EG) nr 396/2005 på den befintliga nivån eller den nivå som myndigheten angett. Dessa gränsvärden kommer att ses över med beaktande av de uppgifter som är tillgängliga senast två år efter det att den här förordningen har offentliggjorts. Myndigheten konstaterade att det saknades vissa uppgifter om gränsvärdena när det gäller kvitten, mispel, japansk mispel, avokado, druvgurkor, bomullsfrö, korn, bovete, hirs, havre, ris, råg, durra/sorgum, vete, frökryddor och sockerbetsrötter och att det krävs närmare utredning av riskhanterare. Gränsvärdena när det gäller dessa produkter bör fastställas till den specifika bestämningsgränsen. Det bör sättas tillfälliga gränsvärden när det gäller fruktkryddor. Dessa gränsvärden kommer att ses över med beaktande av de uppgifter som är tillgängliga senast fyra år efter det att den här förordningen har offentliggjorts. |
|
(4) |
När det gäller tiabendazol har myndigheten lämnat ett motiverat yttrande om de befintliga gränsvärdena i enlighet med artikel 12.1 i förordning (EG) nr 396/2005 (4). Den konstaterade en risk för konsumenterna i fråga om gränsvärdena när det gäller mango och odlade svampar. Dessa gränsvärden bör därför sänkas. Myndigheten föreslog en ändring av definitionen av resthalt för mjölk och andra animaliska produkter. Den rekommenderade en sänkning av gränsvärdena när det gäller äpplen, päron, potatis, endivesallat, svin (muskel och fettvävnad) och fjäderfä (muskel och fettvävnad). När det gäller övriga produkter rekommenderade den att de befintliga gränsvärdena skulle höjas eller bibehållas. Myndigheten konstaterade att det saknades vissa uppgifter om gränsvärdena när det gäller grapefrukter, apelsiner, citroner, limefrukter, mandariner, kvitten, mispel, japansk mispel, kumquat, avokado, bananer, papaya, potatis, endivesallat och alla animaliska produkter och att det krävs närmare utredning av riskhanterare. Eftersom konsumenterna inte löper någon risk bör gränsvärdena när det gäller dessa produkter fastställas i bilaga II till förordning (EG) nr 396/2005 på den befintliga nivån eller den nivå som myndigheten angett. Dessa gränsvärden kommer att ses över med beaktande av de uppgifter som är tillgängliga senast två år efter det att den här förordningen har offentliggjorts. |
|
(5) |
När det gäller produkter för vilka användningen av det berörda växtskyddsmedlet inte är godkänd och för vilka varken importtoleranser eller Codex-gränsvärden (CXL-värden) har fastställts bör gränsvärdena fastställas till den specifika bestämningsgränsen eller till standardgränsvärdet enligt artikel 18.1 b i förordning (EG) nr 396/2005. |
|
(6) |
Kommissionen rådfrågade Europeiska unionens referenslaboratorier för bekämpningsmedelsrester om behovet av att anpassa vissa bestämningsgränser. För flera ämnen fann laboratorierna att det på grund av den tekniska utvecklingen behöver fastställas specifika bestämningsgränser när det gäller vissa produkter. |
|
(7) |
På grundval av myndighetens motiverade yttranden och med hänsyn till faktorer av relevans för ärendet i fråga konstateras att de aktuella ändringarna av gränsvärdena uppfyller kraven i artikel 14.2 i förordning (EG) nr 396/2005. |
|
(8) |
Unionens handelspartner har inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) tillfrågats om de nya gränsvärdena, och deras synpunkter har beaktats. |
|
(9) |
Förordning (EG) nr 396/2005 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(10) |
För att möjliggöra normal saluföring, bearbetning och konsumtion av produkter bör det i denna förordning föreskrivas övergångsåtgärder för produkter som framställts före ändringen av gränsvärdena och för vilka det finns uppgifter om att en hög konsumentskyddsnivå upprätthålls. Eftersom det inte går att utesluta en risk för konsumenterna vid de nuvarande gränsvärdena bör värdet på 0,01 mg/kg för akrinatrin i eller på bananer, meloner, paprikor, vattenmeloner, persikor och aprikoser och värdet på 0,01 mg/kg för tiabendazol i eller på mango och odlade svampar tillämpas när det gäller alla produkter från den dag då denna förordning börjar tillämpas. |
|
(11) |
Innan de ändrade gränsvärdena blir tillämpliga bör medlemsstater, tredjeländer och livsmedelsföretagare ges en rimlig tidsperiod för att anpassa sig till de nya krav som kommer att följa av ändringen av gränsvärdena. |
|
(12) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagorna II och III till förordning (EG) nr 396/2005 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Förordning (EG) nr 396/2005 i dess lydelse före ändringarna enligt den här förordningen ska fortsätta att gälla för produkter som framställdes före den 21 januari 2018
|
1. |
när det gäller det verksamma ämnet metalaxyl i och på alla produkter, |
|
2. |
när det gäller det verksamma ämnet akrinatrin i och på alla produkter utom bananer, meloner, paprikor, vattenmeloner, persikor och aprikoser, |
|
3. |
när det gäller det verksamma ämnet tiabendazol i och på alla produkter utom mango och odlade svampar. |
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 21 januari 2018.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 juni 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 70, 16.3.2005, s. 1.
(2) ”Reasoned opinion on the review of the existing maximum residue levels (MRLs) for acrinathrin according to Article 12 of Regulation (EC) No 396/2005”, EFSA Journal, vol. 13(2015):7, artikelnr 4203.
(3) ”Reasoned opinion on combined review of the existing maximum residue levels (MRLs) for the active substances metalaxyl and metalaxyl-M”, EFSA Journal vol. 13(2015):4 artikelnr 4076.
(4) ”Reasoned opinion on the revision of the review of the existing maximum residue levels (MRLs) for thiabendazole”, EFSA Journal, vol. 14(2016):6 artikelnr 4516.
BILAGA
Bilagorna II och III till förordning (EG) nr 396/2005 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Bilaga II ska ändras på följande sätt:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. |
I bilaga III ska kolumnerna för akrinatrin, metalaxyl och tiabendazol utgå. |
(*1) Lägsta analytiska bestämningsgräns.
|
(**) |
Par bekämpningsmedel-kod för vilket det gränsvärde som fastställs i del B i bilaga III gäller. |
Metalaxyl inkl. andra blandningar av ingående isomerer inkl. metalaxyl-M (summan av isomererna) (R)
|
(R) |
= |
En annan definition av resthalt används för följande par bekämpningsmedel-kod: Metalaxyl – kod 100000 utom 1040000: Summan av metalaxyl (summan av isomererna) och dess metaboliter som innehåller 2,6-dimetylanilin, uttryckt som metalaxyl. |
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl och metalaxyl-M saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl och metalaxyl-M saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl och metalaxyl-M saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl-M saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl och metalaxyl-M saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl-M och analysmetoder saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Tillfälligt gränsvärde som gäller till och med den 1 juli 2021. Efter detta datum kommer gränsvärdet att vara 0,05 (*) mg/kg om det inte ändras genom en förordning mot bakgrund av ny tillgänglig information.
|
|
(+) |
Det gränsvärde som ska tillämpas för pepparrot (Armoracia rusticana) i kategorin kryddor (kod 0840040) är det som fastställs för pepparrot (Armoracia rusticana) i kategorin grönsaker, gruppen rot- och knölgrönsaker (kod 0213040), med beaktande av ändringar av halterna vid bearbetning (torkning) enligt artikel 20.1 i förordning (EG) nr 396/2005.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om analytiska metoder saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
Tiabendazol (R)
|
(R) |
= |
En annan definition av resthalt används för följande par bekämpningsmedel-kod:
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om omfattningen av resthalter av metaboliten benzimidazol saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om lagringsstabilitet och omfattningen av resthalter av metaboliten benzimidazol saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om lagringsstabilitet och omfattningen av resthalter av metaboliten benzimidazol saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Det gränsvärde som ska tillämpas för pepparrot (Armoracia rusticana) i kategorin kryddor (kod 0840040) är det som fastställs för pepparrot (Armoracia rusticana) i kategorin grönsaker, gruppen rot- och knölgrönsaker (kod 0213040), med beaktande av ändringar av halterna vid bearbetning (torkning) enligt artikel 20.1 i förordning (EG) nr 396/2005.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om analytiska metoder och omfattningen av resthalter av metaboliten benzimidazol saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
(1) Se bilaga I för en fullständig förteckning över produkter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung för vilka gränsvärden gäller.
Metalaxyl inkl. andra blandningar av ingående isomerer inkl. metalaxyl-M (summan av isomererna) (R)
|
(R) |
= |
En annan definition av resthalt används för följande par bekämpningsmedel-kod: Metalaxyl – kod 100000 utom 1040000: Summan av metalaxyl (summan av isomererna) och dess metaboliter som innehåller 2,6-dimetylanilin, uttryckt som metalaxyl. |
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl och metalaxyl-M saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl och metalaxyl-M saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl och metalaxyl-M saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl-M saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl och metalaxyl-M saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök för metalaxyl-M och analysmetoder saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Tillfälligt gränsvärde som gäller till och med den 1 juli 2021. Efter detta datum kommer gränsvärdet att vara 0,05 (*) mg/kg om det inte ändras genom en förordning mot bakgrund av ny tillgänglig information.
|
|
(+) |
Det gränsvärde som ska tillämpas för pepparrot (Armoracia rusticana) i kategorin kryddor (kod 0840040) är det som fastställs för pepparrot (Armoracia rusticana) i kategorin grönsaker, gruppen rot- och knölgrönsaker (kod 0213040), med beaktande av ändringar av halterna vid bearbetning (torkning) enligt artikel 20.1 i förordning (EG) nr 396/2005.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om analytiska metoder saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
Tiabendazol (R)
|
(R) |
= |
En annan definition av resthalt används för följande par bekämpningsmedel-kod:
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om omfattningen av resthalter av metaboliten benzimidazol saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om lagringsstabilitet och omfattningen av resthalter av metaboliten benzimidazol saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om lagringsstabilitet och omfattningen av resthalter av metaboliten benzimidazol saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Det gränsvärde som ska tillämpas för pepparrot (Armoracia rusticana) i kategorin kryddor (kod 0840040) är det som fastställs för pepparrot (Armoracia rusticana) i kategorin grönsaker, gruppen rot- och knölgrönsaker (kod 0213040), med beaktande av ändringar av halterna vid bearbetning (torkning) enligt artikel 20.1 i förordning (EG) nr 396/2005.
|
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om analytiska metoder och omfattningen av resthalter av metaboliten benzimidazol saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
(*2) Lägsta analytiska bestämningsgräns.
(2) Se bilaga I för en fullständig förteckning över produkter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung för vilka gränsvärden gäller.
|
(F) |
= |
Fettlöslig |
Akrinatrin och dess enantiomer (F)
|
(+) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat att vissa uppgifter om resthaltsförsök och metabolism saknas. När gränsvärdet ses över kommer kommissionen att beakta de uppgifter som avses i första meningen, om de lämnas in senast den 1 juli 2019, eller, om uppgifterna inte lämnas in senast detta datum, avsaknaden av uppgifter.
|
|
(+) |
Det gränsvärde som ska tillämpas för pepparrot (Armoracia rusticana) i kategorin kryddor (kod 0840040) är det som fastställs för pepparrot (Armoracia rusticana) i kategorin grönsaker, gruppen rot- och knölgrönsaker (kod 0213040), med beaktande av ändringar av halterna vid bearbetning (torkning) enligt artikel 20.1 i förordning (EG) nr 396/2005.
|
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/31 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/1165
av den 20 april 2017
om fastställande av tillfälliga undantagsåtgärder till stöd för producenter av viss frukt
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 219.1, och
av följande skäl:
|
(1) |
Den 7 augusti 2014 införde den ryska regeringen ett förbud mot import av vissa produkter från unionen till Ryska federationen (nedan kallad Ryssland), däribland frukt och grönsaker. Förbudet skapade ett allvarligt hot om störningar på marknaden på grund av betydande prisfall till följd av att en viktig exportmarknad inte längre fanns tillgänglig. Den 29 juni 2016 förlängdes förbudet till slutet av 2017. |
|
(2) |
Som svar på importförbudet antog kommissionen ett antal tillfälliga undantagsåtgärder till stöd för sektorn. Dessa åtgärder omfattade kommissionens delegerade förordning (EU) nr 913/2014 (2) som senare förlängdes senare och förstärktes genom kommissionens delegerade förordningar (EU) nr 932/2014 (3), (EU) nr 1031/2014 (4), (EU) 2015/1369 (5) och (EU) 2016/921 (6). |
|
(3) |
Det är ofta lättare att anpassa produktionen av icke-permanenta grödor, och producenterna av sådana grödor kan därför anpassa sig snabbare till marknadssituationen. På grundval av den regelbundna övervakningen och bedömningen av situationen på unionsmarknaden, drar kommissionen slutsatsen att situationen på marknaden för icke-permanenta grödor (grönsaker och viss frukt) har förbättrats, eftersom största delen av den produktion som påverkas av det ryska importförbudet omdestineras och priserna därför har stabiliserats. |
|
(4) |
Eftersom permanenta grödor (viss frukt) är mindre flexibla och anpassningen tar längre tid, har situationen på marknaderna för vissa permanenta grödor ännu inte har förbättrats tillräckligt. |
|
(5) |
Under dessa omständigheter kvarstår ett reellt hot om störningar på EU-marknaderna för vissa permanenta grödor såsom stenfrukter, citrusfrukter, äpplen och päron, och lämpliga åtgärder måste antas och genomföras så länge denna situation varar. |
|
(6) |
Detta innebär att det fortfarande råder en marknadssituation för vilken de normala åtgärder som är tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1308/2013 förefaller vara otillräckliga. |
|
(7) |
De tillfälliga undantagsåtgärderna till stöd för sektorn är därför fortfarande nödvändiga och bör förlängas med ytterligare ett år för vissa permanenta grödor. |
|
(8) |
Unionsstödet bör beräknas på grundval av en uppskattning av vilka kvantiteter som berörs av importförbudet. Kvantiteterna bör beräknas för var och en av medlemsstaterna på grundval av de kvantiteter produkter som återtagits sedan de tillfälliga undantagsåtgärderna trädde i kraft. Kvantiteterna bör dessutom minskas avsevärt mot bakgrund av att producenterna har haft mer tid för att anpassa sig och omdestinera produktionen. |
|
(9) |
Produkter för vilka de återtagna kvantiteterna var särskilt låga under 2016 jämfört med de historiskt återtagna kvantiteterna sedan mitten av 2014 bör uteslutas från de åtgärder som anges i denna förordning. De tillfälliga undantagsåtgärderna bör därför endast gälla äpplen, päron, stenfrukter och citrusfrukter. |
|
(10) |
Om utnyttjandet av de tillfälliga undantagsåtgärderna till stöd för producenterna inom en medlemsstat har varit mycket lågt för en viss produkt, och de administrativa kostnaderna för att tillhandahålla stödet därför varit oproportionerligt höga, bör medlemsstaten ha möjlighet att välja att inte genomföra de åtgärder som anges i denna förordning. |
|
(11) |
De produkter som omfattas av denna förordning och som skulle ha exporterats till Ryssland har redan omdestinerats eller förväntas komma att omdestineras till marknaderna i andra medlemsstater. De som producerar samma produkter i de medlemsstaterna, och som inte traditionellt exporterar sina produkter till Ryssland, kan ändå komma att ställas inför betydande marknadsstörningar och prisfall. Därför, och för att ytterligare stabilisera marknaden, bör unionsstödet för en eller flera av de produkter som omfattas av denna förordning dessutom vara tillgängligt för dessa producenter i alla medlemsstater, men kvantiteten bör inte överstiga 2 000 ton per medlemsstat. |
|
(12) |
Återtag från marknaden, obärgad skörd och grön skörd är effektiva krishanteringsåtgärder när det uppstår överskott av frukt på grund av tillfälliga och oförutsägbara omständigheter. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att fördela de kvantiteter som görs tillgängliga på en eller flera av dessa åtgärder, så att de tillgängliga beloppen används så effektivt som möjligt. |
|
(13) |
I enlighet med delegerad förordning (EU) nr 932/2014 bör begränsningen på 5 % av den saluförda produktionsvolymen som får stöd för återtag från marknaden tillfälligt upphävas. Ekonomiskt stöd från unionen bör därför beviljas även när återtagandena överskrider taket på 5 %. |
|
(14) |
Unionsstödet för återtag från marknaden bör baseras på de belopp som anges i bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 (7) för återtag för gratis utdelning och för återtag för andra ändamål. För de produkter för vilka det inte har fastställs några belopp i den bilagan bör maximibeloppen fastställas i denna förordning. |
|
(15) |
Mot bakgrund av att det är fråga om exceptionella marknadsstörningar och för att se till att alla fruktproducenter får stöd av unionen bör unionsstödet för återtag från marknaden utvidgas till att även omfatta producenter av viss frukt, som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation. |
|
(16) |
För att främja gratis utdelning av frukt som återtagits från marknaden till vissa organisationer som välgörenhetsorganisationer, skolor och andra likvärdiga ändamål som godkänts av medlemsstaterna, bör de maximibelopp som fastställs i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 också till 100 % gälla för producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation. I fråga om återtag för andra ändamål än gratis utdelning bör de erhålla 50 % av de fastställda maximibeloppen. I detta sammanhang bör producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation uppfylla samma eller liknande villkor som producentorganisationer. Därför bör de, på samma sätt som erkända producentorganisationer, omfattas av relevanta bestämmelser i förordning (EU) nr 1308/2013 och i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011. |
|
(17) |
Producentorganisationerna är grundaktörerna inom fruktsektorn och därmed bäst lämpade att säkra att unionsstödet för återtag från marknaden betalas ut till producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation. De bör säkra att sådant stöd betalas ut till producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation genom att det ingås ett avtal. Eftersom inte alla medlemsstater har samma organisationsgrad på utbudssidan inom frukt- och grönsaksmarknaden, bör den behöriga myndigheten i medlemsstaten ha möjlighet att betala ut stödet direkt till producenterna, när detta är vederbörligen berättigat. |
|
(18) |
Stödbeloppen för obärgad skörd och grön skörd bör fastställas av medlemsstaterna per hektar till en sådan nivå att de täcker högst 90 % av de maximibelopp för stöd till återtag från marknaden som tillämpas på återtag för andra ändamål än gratis utdelning i enlighet med bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 eller, för produkter för vilka inget belopp har fastställts i den bilagan, i enlighet med den här förordningen. Obärgad skörd bör vara stödberättigande även när kommersiell produktion har tagits ut från det berörda produktionsområdet under den ordinarie produktionscykeln. |
|
(19) |
Producentorganisationer koncentrerar utbudet och kan agera snabbare än producenter som inte är medlemmar i sådana organisationer, då man kan hantera större kvantiteter och få omedelbara effekter på marknaden. För att genomföra de exceptionella stödåtgärder som föreskrivs i denna förordning på ett mer effektivt sätt och för att påskynda en stabilisering av marknaden är det lämpligt att avseende de producenter som är medlemmar i erkända producentorganisationer öka unionens ekonomiska stöd för återtag för andra ändamål än gratis utdelning till 75 % av de relevanta maximibelopp som fastställs för stödet för återtag för andra ändamål. |
|
(20) |
Vad gäller återtag bör unionsstödet för obärgad skörd och grön skörd utvidgas till att även omfatta producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation. Stödet bör vara 50 % av de maximala stödbelopp som fastställts för producentorganisationerna. |
|
(21) |
Med tanke på det stora antalet producenter som inte är medlemmar i en producentorganisation och med tanke på att kontrollerna måste vara tillförlitliga men också genomförbara, bör unionsstödet inte beviljas producenter som inte är medlemmar i en producentorganisation i de fall det är fråga om grön skörd av frukt vars normala skörd redan inletts, och inte heller för obärgad skörd när den kommersiella produktion redan har tagits från det berörda produktionsområdet inom ramen för den normala produktionscykeln. Därför bör de producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation, på samma sätt som erkända producentorganisationer, omfattas av relevanta bestämmelser i förordning (EU) nr 1308/2013 och i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011. |
|
(22) |
För producenter som inte är medlemmar i en producentorganisation bör utbetalningen av det ekonomiska stödet från unionen avseende obärgad skörd och grön skörd utföras direkt av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Den behöriga myndigheten bör betala de aktuella beloppen till producenterna i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 och relevanta nationella regler och förfaranden. |
|
(23) |
För att garantera att unionens ekonomiska stöd till producenter av viss frukt används för avsett ändamål och för att garantera att unionens budget används effektivt bör medlemsstaterna göra rimliga kontroller. I synnerhet bör dokumentkontroller, identitetskontroller och fysiska kontroller samt kontroller på plats omfatta en rimlig mängd produkter, områden, producentorganisationer och producenter som inte är medlemmar i erkända producentorganisationer. |
|
(24) |
Medlemsstaterna bör regelbundet meddela kommissionen vilka insatser som har genomförts av producentorganisationer och producenter som inte är medlemmar. |
|
(25) |
För att få en omedelbar effekt på marknaden och bidra till att stabilisera priserna bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. I denna förordning fastställs bestämmelser om unionens tillfälliga undantagsåtgärder till stöd (nedan kallat stödet) för de producentorganisationer inom fruktsektorn som är erkända i enlighet med artikel 154 i förordning (EU) nr 1308/2013 och för producenter som inte är medlemmar i sådana organisationer.
Dessa tillfälliga stödåtgärder ska omfatta återtag, obärgad skörd och grön skörd.
2. Det stöd som avses i punkt 1 ska beviljas för följande produkter inom fruktsektorn som är avsedda att konsumeras färska:
|
a) |
Äpplen enligt KN-nummer 0808 10. |
|
b) |
Päron enligt KN-nummer 0808 30. |
|
c) |
Plommon enligt KN-nummer 0809 40 05. |
|
d) |
Apelsiner enligt KN-nummer 0805 10 22, 0805 10 24 och 0805 10 28. |
|
e) |
Klementiner enligt KN-nummer 0805 22 00. |
|
f) |
Mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), wilkings och liknande citrushybrider enligt KN-nummer 0805 21 10, 0805 29 00 och 0805 21 90. |
|
g) |
Citroner enligt KN-nummer 0805 50 10. |
|
h) |
Persikor och nektariner enligt KN-nummer 0809 30. |
|
i) |
Sötkörsbär enligt KN-nummer 0809 29 00. |
|
j) |
Persimoner enligt KN-nummer 0810 70 00. |
3. De stödåtgärder som avses i punkt 1 ska omfatta verksamhet som bedrivs under perioden från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande till och med den dag då de kvantiteter som anges i artikel 2.1 har uttömts i varje medlemsstat som berörs eller senast den 30 juni 2018, beroende på vilken dag som infaller först.
4. Om situationen vad gäller import från unionen till Ryssland förändras före den 30 juni 2018 får kommissionen ändra eller upphäva denna förordning i enlighet med detta.
Artikel 2
Tilldelning av maximala kvantiteter till medlemsstaterna
1. Stödet för de åtgärder som avses i artikel 1.1 ska göras tillgängligt för medlemsstaterna för de produktkvantiteter som anges i bilaga I.
Stödet ska dessutom vara tillgängligt i alla medlemsstater för återtag, grön skörd eller obärgad skörd avseende en eller flera av de produkter som avses i artikel 1.2 enligt vad som bestämts av medlemsstaten, under förutsättning att den ytterligare kvantiteten inte överstiger 2 000 ton per medlemsstat.
2. Avseende de totala kvantiteter per medlemsstat som avses i punkt 1 får medlemsstaterna fastställa följande för var och en av de produkter som avses i punkt 1.2:
|
a) |
Kvantiteter som har återtagits för gratis utdelning. |
|
b) |
Kvantiteter som har återtagits för andra ändamål än gratis utdelning. |
|
c) |
Motsvarande areal när det gäller grön skörd och obärgad skörd. |
3. Om de kvantiteter ur en viss produktkategori enligt bilaga I till delegerad förordning (EU) 2016/921 som faktiskt återtagits i en medlemsstat mellan den 1 juli 2016 och den 30 juni 2017 i enlighet med samma förordning uppgår till mindre än 5 % av de totala kvantiteter som medlemsstaten har tilldelats för produktkategorin i fråga får medlemsstaten besluta att inte utnyttja den kvantitet som tilldelats medlemsstaten för den produktkategorin enligt bilaga I. Om så är fallet ska den berörda medlemsstaten meddela kommissionen sitt beslut senast den 31 oktober 2017. Från och med att meddelandet lämnas ska återtag, obärgad skörd och grön skörd avseende den aktuella produktkategorin i den aktuella medlemsstaten inte längre vara stödberättigande.
4. Medlemsstaterna kan besluta att inte utnyttja den kvantitet på 2 000 ton som avses i punkt 1 andra stycket, eller del därav. Om så är fallet ska den berörda medlemsstaten meddela kommissionen sitt beslut senast den 31 oktober 2017. Från och med att meddelandet lämnas ska återtag, obärgad skörd och grön skörd inom den kvantitet på 2 000 ton som avses i punkt 1 andra stycket i den medlemsstaten inte längre vara stödberättigande.
Artikel 3
Fördelning av kvantiteter till producenter
Medlemsstaterna ska fördela de kvantiteter som avses i artikel 2.1 mellan producentorganisationer och producenter som inte är medlemmar i producentorganisationer enligt principen först till kvarn.
Medlemsstaterna får dock besluta att inrätta ett annat system för fördelning av kvantiteter, förutsatt att systemet grundar sig på objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Medlemsstaterna får i detta syfte ta hänsyn till hur omfattande konsekvenserna av det ryska importförbudet är för de berörda producenterna.
Artikel 4
Gemensamma bestämmelser om producentorganisationernas insatser för återtag, obärgad skörd och grön skörd
1. Producentorganisationerna ska beviljas stöd för insatser för återtag, obärgad skörd och grön skörd i enlighet med denna förordning, även om insatserna i fråga inte ingår i producentorganisationernas verksamhetsprogram eller i medlemsstatens nationella strategi.
Stödet enligt första stycket ska inte beaktas vid beräkningen av de tak som avses i artikel 34.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.
Artikel 32.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 och artikel 55.4 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska inte tillämpas på stöd enligt denna förordning.
2. Det tak på en tredjedel av utgifterna som avses i artikel 33.3 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1308/2013 och det maximitak på 25 % för ökningen av driftsfonden som avses i artikel 66.3 c i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska inte tillämpas på utgifter som uppstår för insatser för återtag, obärgad skörd och grön skörd enligt den här förordningen.
3. Utgifter som uppstår i enlighet med artiklarna 5 och 7 ska omfattas av producentorganisationernas driftsfond.
4. Om erkännandet av en producentorganisation tillfälligt dras in i enlighet med artikel 114.2 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska medlemmarna betraktas som producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation vid tillämpning av artiklarna 6 och 8 i den här förordningen.
Artikel 5
Stöd till producentorganisationer för återtag
1. Det tak på 5 % som avses i artikel 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013 och artikel 79.2 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska inte tillämpas på insatser som genomförs enligt den här förordningen.
2. Maximibeloppen för stöd till producentorganisationer för återtag ska vara de som anges i bilaga II.
3. Genom undantag från artikel 34.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska stödet för återtag från marknaden för andra ändamål än gratis utdelning vara 75 % av de maximibelopp för stöd för andra ändamål som anges i bilaga II till den här förordningen.
Artikel 6
Stöd för återtag till producenter som inte är medlemmar i en producentorganisation
1. Maximibeloppen för stöd till producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation, för återtag från marknaden för gratis utdelning, ska vara de som anges i bilaga II.
Maximibeloppen för stöd till producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation, för återtag från marknaden för andra ändamål än gratis utdelning, ska vara 50 % av de belopp som anges i bilaga II.
2. Producenter som inte är medlemmar av en erkänd producentorganisation ska ingå ett avtal med en sådan organisation, vilket ska omfatta den totala produktkvantitet som ska levereras. Producentorganisationerna ska godta varje rimlig begäran från en producent som inte är medlem i en erkänd producentorganisation. De kvantiteter som levereras av producenter som inte är medlemmar ska vara förenliga med den regionala avkastning och yta som berörs.
Stödet ska betalas ut till de producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation av den producentorganisation med vilken de ingått ett sådant avtal.
Producentorganisationen ska behålla ett belopp som motsvarar producentorganisationens faktiska kostnader för att återta respektive produkter. Bevis på kostnaderna ska lämnas i form av fakturor.
3. Mot bakgrund av vederbörligen motiverade skäl, som till exempel en låg organisationsgrad bland producenterna i den berörda medlemsstaten, får medlemsstaterna på ett icke-diskriminerande sätt tillåta att en producent som inte är medlem i en erkänd producentorganisation gör en anmälan till den behöriga myndigheten i medlemsstaten, i stället för att ingå avtal enligt punkt 2. För en sådan anmälan ska artikel 78 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 gälla i tillämpliga delar. De kvantiteter som levereras av producenter som inte är medlemmar ska vara förenliga med den regionala avkastning och yta som berörs.
I sådana fall ska den behöriga myndigheten i medlemsstaten betala ut stödet direkt till producenten. Medlemsstaterna ska anta nya eller tillämpa befintliga nationella regler eller förfaranden för detta syfte.
4. Förordning (EU) nr 1308/2013 och genomförandeförordning (EU) nr 543/2011, samt artikel 4 i den här förordningen ska gälla i tillämpliga delar med avseende på denna artikel.
Artikel 7
Stöd för obärgad skörd och grön skörd till producentorganisationer
1. Genom undantag från artikel 85.4 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska stödbeloppen, som ska omfatta både unionsstödet och producentorganisationens bidrag för grön skörd och obärgad skörd, fastställas av medlemsstaterna per hektar och så att de täcker högst 90 % av de belopp som fastställs för återtag för andra ändamål än gratis utdelning i bilaga II till den här förordningen. Stöd för grön skörd ska endast beviljas produkter som fysiskt finns på fälten och som faktiskt skördas som grön skörd.
Genom undantag från artikel 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska unionsstödet för obärgad skörd och grön skörd vara 75 % av de belopp som fastställts av medlemsstaterna i enlighet med första stycket.
2. Genom undantag från artikel 85.3 första stycket i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 får åtgärder för obärgad skörd enligt artikel 84.1 b i den förordningen genomföras även om kommersiell produktion har tagits ut från det berörda produktionsområdet under den ordinarie produktionscykeln. I sådana fall ska de stödbelopp som avses i punkt 1 i den här artikeln minskas proportionellt, med beaktande av redan bärgad produktion, beräknat på grundval av de berörda producentorganisationernas lagerredovisning och affärsredovisning.
Artikel 8
Stöd för obärgad skörd och grön skörd till producenter som inte är medlemmar i en producentorganisation
1. Genom undantag från artikel 85.3 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska följande gälla:
|
a) |
Stödet för grön skörd får endast omfatta produkter som fysiskt finns på fälten och som faktiskt skördas i omoget tillstånd och för vilka den normala skörden ännu inte har inletts. |
|
b) |
Åtgärder för obärgad skörd får inte genomföras om kommersiell produktion har tagits ut från det berörda området under den ordinarie produktionscykeln. |
|
c) |
Åtgärder för grön skörd och obärgad skörd får inte under några omständigheter tillämpas samtidigt för en och samma produkt inom ett och samma område. |
2. Beloppen för stödet för obärgad skörd och grön skörd ska vara 50 % av de belopp som medlemsstaterna fastställer i enlighet med artikel 7.1.
3. Producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation ska göra lämplig anmälan till den behöriga myndigheten i medlemsstaten i enlighet med de närmare bestämmelser som antagits av medlemsstaten i enlighet med artikel 85.1 a i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011.
4. Den behöriga myndigheten i medlemsstaten ska betala ut stödet direkt till producenten. Medlemsstaterna ska anta nya eller tillämpa befintliga nationella regler eller förfaranden för detta syfte.
5. Förordning (EU) nr 1308/2013 och genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska gälla i tillämpliga delar för denna artikel.
Artikel 9
Kontroller av återtag, obärgad skörd och grön skörd
1. Återtag från marknaden enligt artiklarna 5 och 6 ska omfattas av följande:
|
a) |
Kontroller på primär nivå i enlighet med artikel 108 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011. Dessa kontroller ska omfatta minst 10 % av den kvantitet produkter som återtagits från marknaden och minst 10 % av de producentorganisationer som omfattas av det stöd som avses i artikel 5 i denna förordning. För återtag enligt artikel 6.3 ska kontrollerna på primär nivå emellertid omfatta 100 % av de produktkvantiteter som återtagits. |
|
b) |
Kontroller på sekundär nivå i enlighet med artikel 109 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011. Kontrollerna på plats ska omfatta minst 40 % av de enheter som omfattas av kontroller på primär nivå och minst 5 % av den kvantitet produkter som återtagits. |
2. Vid obärgad skörd och grön skörd enligt artiklarna 7 och 8 ska de kontroller och villkor som föreskrivs i artikel 110 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 tillämpas, utom vad gäller kravet på att ingen del av skörden redan får ha bärgats, i samband med vilket det undantag som föreskrivs i artikel 7.2 i den här förordningen ska tillämpas. Kontrollerna ska omfatta minst 25 % av de berörda produktionsområdena.
Vid obärgad skörd eller grön skörd enligt artikel 8 ska kontrollerna omfatta 100 % av de berörda produktionsområdena.
Artikel 10
Ansökan om och utbetalning av stödet
1. Producentorganisationerna ska ansöka om utbetalning av stöd enligt artiklarna 5 och 7 senast den 31 juli 2018.
2. Producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation och som inte har ingått avtal med en erkänd producentorganisation ska, senast den 31 juli 2018, själva ansöka om utbetalning av det stöd som avses i artiklarna 6 och 8 hos de behöriga myndigheter som utsetts av medlemsstaterna.
3. Ansökningar om utbetalning ska åtföljas av handlingar som styrker det belopp som stödansökan avser och innehålla en skriftlig försäkran om att den sökande inte har mottagit och inte kommer att motta något annat stöd från unionen eller något nationellt stöd eller någon försäkringsersättning för de insatser som berättigar till stöd enligt denna förordning.
Artikel 11
Meddelanden
1. Medlemsstaterna ska, den första dagen i varje månad till och med den 1 oktober 2018, meddela kommissionen följande uppgifter för varje produkt:
|
a) |
De kvantiteter som återtagits för gratis utdelning. |
|
b) |
De totala kvantiteter som återtagits för andra ändamål än gratis utdelning. |
|
c) |
Den motsvarande arealen för grön skörd och obärgad skörd. |
|
d) |
De totala utgifter som uppstått för de kvantiteter och de arealer som avses i leden a, b och c. |
Endast insatser som har genomförts ska ingå i meddelandena.
Medlemsstaterna ska använda mallarna i bilaga III för dessa meddelanden.
2. I sitt första meddelande till kommissionen ska medlemsstaterna ange de stödbelopp som de fastställt i enlighet med artikel 79.1 eller 85.4. i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 och artiklarna 5–8 i den här förordningen, varvid de ska använda relevant mall i bilaga IV.
Artikel 12
Utbetalning av unionsstöd
Medlemsstaternas utgifter i samband med utbetalningarna enligt denna förordning ska endast berättiga till stöd om utbetalningarna har gjorts senast den 30 september 2018.
Artikel 13
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 20 april 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(2) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 913/2014 av den 21 augusti 2014 om fastställande av tillfälliga undantagsåtgärder till stöd för producenter av persikor och nektariner (EUT L 248, 22.8.2014, s. 1).
(3) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 932/2014 av den 29 augusti 2014 om fastställande av tillfälliga undantagsåtgärder till stöd för producenter av vissa frukter och grönsaker samt om ändring av delegerad förordning (EU) nr 913/2014 (EUT L 259, 30.8.2014, s. 2).
(4) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1031/2014 av den 29 september 2014 om fastställande av ytterligare tillfälliga undantagsåtgärder till stöd för producenter av viss frukt och vissa grönsaker (EUT L 284, 30.9.2014, s. 22).
(5) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1369 av den 7 augusti 2015 om ändring av den delegerade förordningen (EU) nr 1031/2014 om fastställande av ytterligare tillfälliga undantagsåtgärder till stöd för producenter av viss frukt och vissa grönsaker (EUT L 211, 8.8.2015, s. 17).
(6) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/921 av den 10 juni 2016 om fastställande av ytterligare tillfälliga undantagsåtgärder till stöd för producenter av viss frukt och vissa grönsaker (EUT L 154, 11.6.2016, s. 3).
(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (EUT L 157, 15.6.2011, s. 1).
BILAGA I
Maximala produktkvantiteter per medlemsstat enligt artikel 2.1
|
(ton) |
||||
|
Medlemsstat |
Äpplen och päron |
Plommon |
Apelsiner, klementiner, mandariner, och citroner |
Persikor och nektariner |
|
Belgien |
21 845 |
|
|
|
|
Tyskland |
1 615 |
|
|
|
|
Grekland |
680 |
4 165 |
2 040 |
5 355 |
|
Spanien |
1 955 |
1 275 |
14 110 |
9 775 |
|
Frankrike |
3 060 |
|
|
|
|
Kroatien |
510 |
|
850 |
|
|
Italien |
4 505 |
3 910 |
850 |
2 380 |
|
Cypern |
|
|
3 060 |
|
|
Nederländerna |
5 865 |
|
|
|
|
Österrike |
510 |
|
|
|
|
Polen |
75 565 |
425 |
|
510 |
|
Spanien |
935 |
|
|
|
BILAGA II
Maximibelopp för stöd för återtag från marknaden som avses i artiklarna 5 och 6
|
Produkt |
Maximalt stöd (euro/100 kg) |
|
|
Gratis utdelning |
Andra ändamål |
|
|
Äpplen |
16,98 |
13,22 |
|
Nektariner |
26,90 |
26,90 |
|
Persikor |
26,90 |
26,90 |
|
Päron |
23,85 |
15,90 |
|
Apelsiner |
21,00 |
21,00 |
|
Mandariner |
19,50 |
19,50 |
|
Klementiner |
22,16 |
19,50 |
|
Satsumas |
19,50 |
19,50 |
|
Citroner |
23,99 |
19,50 |
|
Plommon |
34,00 |
20,40 |
|
Persimoner |
21,02 |
14,01 |
|
Körsbär |
48,14 |
32,09 |
BILAGA III
Mallar för meddelanden enligt artikel 11.1
ANMÄLAN OM ÅTERTAG – GRATIS UTDELNING
|
Medlemsstat: … |
Period som omfattas: … |
Datum: … |
|
Produkt |
Producentorganisationer |
Producenter som inte är medlemmar |
Totala kvantiteter (ton) |
Totalt stöd från unionen (euro) |
||||||||
|
Kvantiteter (ton) |
Stöd från unionen (euro) |
Kvantiteter (ton) |
Stöd från unionen (euro) |
|||||||||
|
Återtag |
Transport |
Sortering och förpackning |
Totalt |
Återtag |
Transport |
Sortering och förpackning |
Totalt |
|||||
|
(a) |
(b) |
(c) |
(d) |
(e) = (b) + (c) + (d) |
(f) |
(g) |
(h) |
(i) |
(j) = (g) + (h) + (i) |
(k) = (a) + (f) |
(l) = (e) + (j) |
|
|
Äpplen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Päron |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt äpplen och päron |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Plommon |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt plommon |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Apelsiner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Klementiner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mandariner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Citroner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt citrusfrukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Persikor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nektariner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt persikor och nektariner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Körsbär |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Persimoner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt andra |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Ett separat excelblad ska fyllas i för varje anmälan. |
||||||||||||
ANMÄLAN OM ÅTERTAG – ANDRA ÄNDAMÅL
|
Medlemsstat: … |
Period som omfattas: … |
Datum: … |
|
Produkt |
Producentorganisationer |
Producenter som inte är medlemmar |
Totala kvantiteter (ton) |
Totalt stöd från unionen (euro) |
||
|
Kvantiteter (ton) |
Stöd från unionen (euro) |
Kvantiteter (ton) |
Stöd från unionen (euro) |
|||
|
(a) |
(b) |
(c) |
(d) |
(e) = (a) + (c) |
(f) = (b) + (d) |
|
|
Äpplen |
|
|
|
|
|
|
|
Päron |
|
|
|
|
|
|
|
Totalt äpplen och päron |
|
|
|
|
|
|
|
Plommon |
|
|
|
|
|
|
|
Totalt plommon |
|
|
|
|
|
|
|
Apelsiner |
|
|
|
|
|
|
|
Klementiner |
|
|
|
|
|
|
|
Mandariner |
|
|
|
|
|
|
|
Citroner |
|
|
|
|
|
|
|
Totalt citrusfrukter |
|
|
|
|
|
|
|
Persikor |
|
|
|
|
|
|
|
Nektariner |
|
|
|
|
|
|
|
Totalt persikor och nektariner |
|
|
|
|
|
|
|
Körsbär |
|
|
|
|
|
|
|
Persimoner |
|
|
|
|
|
|
|
Totalt andra |
|
|
|
|
|
|
|
TOTALT |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Ett separat excelblad ska fyllas i för varje anmälan. |
||||||
ANMÄLAN OM OBÄRGAD SKÖRD OCH GRÖN SKÖRD
|
Medlemsstat: … |
Period som omfattas: … |
Datum: … |
|
Produkt |
Producentorganisationer |
Producenter som inte är medlemmar |
Totala kvantiteter (ton) |
Totalt stöd från unionen (euro) |
||||
|
Area (ha) |
Kvantiteter (ton) |
Stöd från unionen (euro) |
Area (ha) |
Kvantiteter (ton) |
Stöd från unionen (euro) |
|||
|
(a) |
(b) |
(c) |
(d) |
(e) |
(f) |
(g) = (b) + (e) |
(h) = (c) + (f) |
|
|
Äpplen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Päron |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt äpplen och päron |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Plommon |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt plommon |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Apelsiner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Klementiner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mandariner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Citroner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt citrusfrukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Persikor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nektariner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt persikor och nektariner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Körsbär |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Persimoner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt andra |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Ett separat excelblad ska fyllas i för varje anmälan. |
||||||||
BILAGA IV
Mall för det första meddelandet enligt artikel 11.2
ÅTERTAG – ANDRA ÄNDAMÅL
Maximibelopp som fastställts av medlemsstaten i enlighet med artikel 79.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 och artikel 5 i den här förordningen
|
Medlemsstat: … |
Datum: … |
|
Produkt |
Producentorganisationens bidrag (euro/100 kg) |
Stöd från unionen (euro/100 kg) |
|
Äpplen |
|
|
|
Päron |
|
|
|
Plommon |
|
|
|
Apelsiner |
|
|
|
Klementiner |
|
|
|
Mandariner |
|
|
|
Citroner |
|
|
|
Persikor |
|
|
|
Nektariner |
|
|
|
Körsbär |
|
|
|
Persimoner |
|
|
OBÄRGAD SKÖRD OCH GRÖN SKÖRD
Maximibelopp som fastställts av medlemsstaten i enlighet med artikel 85.4 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 och artikel 7 i den här förordningen
|
Medlemsstat: … |
Datum: … |
|
Produkt |
På friland |
I växthus |
||
|
Producentorganisationens bidrag (euro/ha) |
Stöd från unionen (euro/ha) |
Producentorganisationens bidrag (euro/ha) |
Stöd från unionen (euro/ha) |
|
|
Äpplen |
|
|
|
|
|
Päron |
|
|
|
|
|
Plommon |
|
|
|
|
|
Apelsiner |
|
|
|
|
|
Klementiner |
|
|
|
|
|
Mandariner |
|
|
|
|
|
Citroner |
|
|
|
|
|
Persikor |
|
|
|
|
|
Nektariner |
|
|
|
|
|
Körsbär |
|
|
|
|
|
Persimoner |
|
|
|
|
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/47 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/1166
av den 26 juni 2017
om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (1), särskilt artiklarna 57.4 och 58.2, och
av följande skäl:
|
(1) |
För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (2), är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen. |
|
(2) |
I förordning (EEG) nr 2658/87 fastställs allmänna bestämmelser för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln. |
|
(3) |
Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i enlighet med den motivering som anges i kolumn 3. |
|
(4) |
Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats för de varor som omfattas av denna förordning men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör under en viss period kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 34.9 i förordning (EU) nr 952/2013. Denna period bör vara tre månader. |
|
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.
Artikel 2
Bindande klassificeringsbesked som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader från den dag då denna förordning träder i kraft fortfarande åberopas i enlighet med artikel 34.9 i förordning (EU) nr 952/2013.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 juni 2017.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Stephen QUEST
Generaldirektör
Generaldirektoratet för skatter och tullar
(1) EUT L 269, 10.10.2013, s. 1.
(2) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).
BILAGA
|
Varubeskrivning |
Klassificering (KN-nummer) |
Motivering |
||||||||
|
(1) |
(2) |
(3) |
||||||||
|
En elektrisk apparat (s.k. videoomvandlare), rektangulär, med de ungefärliga måtten 17 × 14 × 4 cm. Apparaten har följande uttag:
Apparaten är avsedd att omvandla videosignaler från SDI-format till HDMI-format. RJ-45-uttaget används för att ansluta apparaten till Ethernet endast för programuppdateringar och för att få elström som krävs för dessa uppdateringar (Power over Ethernet, PoE). |
8543 70 90 |
Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, anmärkning 3 till avdelning XVI samt texten till KN-nummer 8543 , 8543 70 och 8543 70 90 . RJ-45-uttaget (kommunikationsfunktion via Ethernet) är underordnad den huvudsakliga arbetsuppgiften (videoomvandling), eftersom det endast används till att ta emot uppdateringar men inga videosignaler sänds via detta gränssnitt. Klassificering enligt nr 8517 är därför utesluten. Apparaten ska därför klassificeras enligt KN-nummer 8543 70 90 som andra elektriska maskiner eller apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i kapitel 85. |
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/50 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/1167
av den 26 juni 2017
om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (1), särskilt artiklarna 57.4 och 58.2, och
av följande skäl:
|
(1) |
För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (2), är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen. |
|
(2) |
I förordning (EEG) nr 2658/87 fastställs allmänna bestämmelser för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln. |
|
(3) |
Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i enlighet med den motivering som anges i kolumn 3. |
|
(4) |
Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats för de varor som omfattas av denna förordning men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör under en viss period kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 34.9 i förordning (EU) nr 952/2013. Denna period bör vara tre månader. |
|
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.
Artikel 2
Bindande klassificeringsbesked som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader från den dag då denna förordning träder i kraft fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EU) nr 952/2013.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 juni 2017.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Stephen QUEST
Generaldirektör
Generaldirektoratet för skatter och tullar
(1) EUT L 269, 10.10.2013, s. 1.
(2) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).
BILAGA
|
Varubeskrivning |
Klassificering (KN-nummer) |
Motivering |
|
(1) |
(2) |
(3) |
|
En bysthållare av trikå (61 % nylon, 20 % elastan, 12 % bomull, 7 % viskos), med justerbara breda vadderade axelband, centralt placerade över brösten, med formade kupor och elastisk resår bak. Det finns ett broderat mönster på axelbanden och kuporna och en dekorativ båge centralt på framsidan. Artikeln har en justerbar hysk- och hakknäppning. Bysthållaren har fickor i kuporna, med öppning i sidan för isättning av vaddering för en fylligare byst (estetiskt syfte) eller för isättning av bröstproteser efter en mastektomi. Se bilder (*1) |
6212 10 90 |
Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 6212 , 6212 10 och 6212 10 90 . Artikeln har de objektiva egenskaperna (form och konstruktion) av en bysthållare enligt nummer 6212 , som omfattar bysthållare av alla slag (se även de Förklarande anmärkningarna till Harmoniserade systemet, nr 6212 andra stycket punkt 1). Även om artikeln också kan bäras av kvinnor efter en mastektomi är klassificering enligt nr 9021 som en ortopedisk artikel eller som en del av eller ett tillbehör till en konstgjord kroppsdel utesluten, eftersom produktens objektiva egenskaper vid importtillfället är de hos en bysthållare enligt nr 6212 och inte ger någon anvisning om den slutliga användningen (estetiskt eller medicinskt syfte). Sidoöppningarna gör inte bysthållaren till en produkt enligt nr 9021 eftersom de kan användas både för isättning av bröstproteser efter en mastektomi och för isättning av vaddering för en fylligare byst (estetiskt syfte). Likaledes är de breda axelbanden, centralt placerade över brösten, ett gemensamt drag för bysthållare med större kupor enligt nr 6212 . Artikeln ska därför klassificeras enligt KN-nummer 6212 10 90 som en bysthållare. |
(*1) Bilderna återges uteslutande i informationssyfte.
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/53 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/1168
av den 26 juni 2017
om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (1), särskilt artiklarna 57.4 och 58.2, och
av följande skäl:
|
(1) |
För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (2), är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen. |
|
(2) |
I förordning (EEG) nr 2658/87 fastställs allmänna bestämmelser för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln. |
|
(3) |
Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i enlighet med den motivering som anges i kolumn 3. |
|
(4) |
Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats för de varor som omfattas av denna förordning men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör under en viss period kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 34.9 i förordning (EU) nr 952/2013. Denna period bör vara tre månader. |
|
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.
Artikel 2
Bindande klassificeringsbesked som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader från den dag då denna förordning träder i kraft fortfarande åberopas i enlighet med artikel 34.9 i förordning (EU) nr 952/2013.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 juni 2017.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Stephen QUEST
Generaldirektör
Generaldirektoratet för skatter och tullar
(1) EUT L 269, 10.10.2013, s. 1.
(2) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).
BILAGA
|
Varubeskrivning |
Klassificering (KN-nummer) |
Motivering |
|
(1) |
(2) |
(3) |
|
En cirkelformad artikel (s.k. rattskydd) tillverkad av plast (polyvinylklorid [PVC]), med en diameter på 38 cm. Artikeln är utformad för att täcka ratten i ett motorfordon för att förbättra dess utseende, för att skydda ratten mot svett och slitage till följd av användning och för att skydda händer mot kraftig värme och kyla. Se bild (*1). |
3926 90 97 |
Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 3926 , 3926 90 och 3926 90 97 . Klassificering enligt nr 8708 94 som en del till en ratt är utesluten, eftersom artikeln inte är nödvändig för rattens funktion. Klassificering enligt nr 8708 99 som andra delar eller tillbehör till motorfordon enligt nr 8701 till 8705 är också utesluten, eftersom artikeln inte är nödvändig för motorfordonets funktion, och inte heller anpassar motorfordonet för ett visst arbete, utökar dess användningsområde eller gör det lämpligt för att utföra en särskild uppgift i samband med dess huvudfunktion (se mål C-152/10, Unomedical, ECLI:EU:C:2011:402, punkterna 29 och 36). Produkten ska därför klassificeras efter materialets beskaffenhet (plast) enligt KN-nummer 3926 90 97 som ”andra plastvaror”. |
(*1) Bilden återges uteslutande i informationssyfte.
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/56 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/1169
av den 26 juni 2017
om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (1), särskilt artiklarna 57.4 och 58.2, och
av följande skäl:
|
(1) |
För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (2), är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen. |
|
(2) |
I förordning (EEG) nr 2658/87 fastställs allmänna bestämmelser för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln. |
|
(3) |
Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i enlighet med den motivering som anges i kolumn 3. |
|
(4) |
Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats för de varor som omfattas av denna förordning men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör under en viss period kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 34.9 i förordning (EU) nr 952/2013. Denna period bör vara tre månader. |
|
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.
Artikel 2
Bindande klassificeringsbesked som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader från den dag då denna förordning träder i kraft fortfarande åberopas i enlighet med artikel 34.9 i förordning (EU) nr 952/2013.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 juni 2017.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Stephen QUEST
Generaldirektör
Generaldirektoratet för skatter och tullar
(1) EUT L 269, 10.10.2013, s. 1.
(2) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).
BILAGA
|
Varubeskrivning |
Klassificering KN-nummer |
Motivering |
|
(1) |
(2) |
(3) |
|
En artikel i form av en kula (s.k. ”paintball”) med ett hårt gelatinskal innehållande vattenbaserad färg. Artikeln är avsedd att användas som projektil för ett paintballgevär (luftdrivet gevär med en munstyckshastighet av 91 meter per sekund) för flerpersonsspelet ”paintball”. Se bilder (*1). |
9306 90 90 |
Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, anmärkning 1 till kapitel 95 samt texten till KN-nummer 9306 , 9306 90 och 9306 90 90 . Artikeln är utformad som en projektil för ett paintballgevär, som är ett vapen enligt nr 9304 på grund av dess betydande munstyckshastighet (se kommissionens förordning (EG) nr 242/96 [EGT L 31, 9.2.1996, s. 16]). Paintballkulan är en projektil som används för att skjuta med luftdrivna gevär och som liknar kulor eller pilar. Därför är paintballkulan en annan typ av ammunition (se även de förklarande anmärkningarna till Harmoniserade systemet, nr 9306 , A.3). Klassificering som produkt enligt kapitel 95 är därför utesluten i enlighet med anmärkning 1 till detta kapitel. Produkten ska därför klassificeras enligt KN-nummer 9306 90 90 som projektil. |
(*1) Bilderna visas endast i informationssyfte.
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/59 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/1170
av den 26 juni 2017
om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (1), särskilt artiklarna 57.4 och 58.2, och
av följande skäl:
|
(1) |
För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (2), är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen. |
|
(2) |
I förordning (EEG) nr 2658/87 fastställs allmänna bestämmelser för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln. |
|
(3) |
Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i enlighet med den motivering som anges i kolumn 3. |
|
(4) |
Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats för de varor som omfattas av denna förordning men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör under en viss period kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 34.9 i förordning (EU) nr 952/2013. Denna period bör vara tre månader. |
|
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.
Artikel 2
Bindande klassificeringsbesked som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader från den dag då denna förordning träder i kraft fortfarande åberopas i enlighet med artikel 34.9 i förordning (EU) nr 952/2013.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 juni 2017.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Stephen QUEST
Generaldirektör
Generaldirektoratet för skatter och tullar
(1) EUT L 269, 10.10.2013, s. 1.
(2) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).
BILAGA
|
Varubeskrivning |
Klassificering (KN-nummer) |
Motivering |
|
(1) |
(2) |
(3) |
|
En kompakt batteridriven fingertoppsapparat (s.k. pulsoximeter) som kombinerar en elektronisk processor, ett par lysdioder, en fotodiod och en lysdiodskärm (med flera olika visningslägen) i en och samma enhet. Den är även försedd med en indikator för låg batterinivå, en larmfunktion som visar om pulsen eller syrehalten i blodet är hög eller låg, samt en klämma för fastsättning på fingret. Den används som en icke-invasiv metod för övervakning av en persons syremättnad och för mätning av puls med hjälp av optisk strålning. Efter fastsättning på en persons finger sänder lysdioderna ut ljus av två olika våglängder som passerar genom fingret till en fotodiod. Den mäter förändringarna av absorbansen vid de olika våglängderna och därefter fastställs/beräknas syremättnad och hjärtfrekvens. Den kan användas i yrkesmässig medicinsk praktik och i forskning, idrott, affärsverksamhet etc. (t.ex. syrgaskammare, extrem bergsklättring vid låg syrehalt i atmosfären, djuphavsdykning, och av piloter, brandmän, astronauter etc.). Se bild (*1) |
9018 19 10 |
Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 9018 , 9018 19 och 9018 19 10 . Apparaten omfattas av nummer 9018 som täcker ett stort antal olika instrument och apparater som i de flesta fall endast används yrkesmässigt för att förebygga eller behandla sjukdomar eller vid operationer etc. De instrument och apparater som klassificeras enligt detta nummer kan vara försedda med optiska anordningar. De kan också utnyttja elektricitet (se även de Förklarande anmärkningarna till Harmoniserade systemet, nr 9018 ). Även om denna typ av apparat kan användas av icke-yrkesmässiga användare, är den av ett slag som används för medicinska ändamål eftersom den ger information om ”centrala kroppsfunktioner” som kan behöva ytterligare yrkesmässig analys. Klassificering enligt nr 9027 som instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys som arbetar med optisk strålning är därför utesluten. Den ska därför klassificeras enligt KN-nummer 9018 19 10 som andra instrument och apparater som används för medicinskt bruk, apparater för samtidig övervakning av två eller flera parametrar. |
(*1) Bilden återges uteslutande i informationssyfte.
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/62 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/1171
av den 30 juni 2017
om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och
av följande skäl:
A. FÖRFARANDE
1. Gällande åtgärder
|
(1) |
Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 457/2011 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet). |
|
(2) |
Åtgärderna infördes i form av en fast tull på 415 euro/ton på all import från Kina med undantag för tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkare som beviljats ett minimiimportpris på 1 153 euro/ton. |
2. Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång
|
(3) |
Efter offentliggörandet av tillkännagivandet om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut för de gällande antidumpningsåtgärderna (3), mottog kommissionen en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande åtgärderna enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (4). |
|
(4) |
Begäran ingavs av tre unionstillverkare: Borealis Agrolinz Melamine GmbH, OCI Nitrogen BV och Grupa Azoty Zaklady Azotow Pulawy SA (nedan kallade sökandena). De svarade för mer än 50 % av unionens sammanlagda tillverkning av melamin 2015. |
|
(5) |
Begäran grundades på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle återkomma. |
3. Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
|
(6) |
Efter att ha fastställt att det förelåg tillräcklig bevisning, offentliggjorde kommissionen den 11 maj 2016 i Europeiska unionens officiella tidning ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång (5) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009. |
4. Undersökning
4.1 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(7) |
Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 april 2015–31 mars 2016 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för att skadan ska fortsätta eller återkomma omfattade perioden från och med den 1 januari 2012 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden). |
4.2 Parter som berörs av undersökningen
|
(8) |
Kommissionen underrättade officiellt sökandena, andra kända unionstillverkare, exporterande tillverkare i Kina, kända importörer och handlare och deras organisationer, användare som man visste var berörda och företrädarna för exportlandet om att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts. |
|
(9) |
Berörda parter gavs möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande av en översyn lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda, och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem, gavs tillfälle att bli hörda. |
|
(10) |
Kommissionen beviljade en berörd part, nämligen kinesiska rådet för främjande av internationell handel (CCPIT), en utfrågning under förfarandets inledande fas. En annan utfrågning skedde med förhörsombudet med samma berörda part efter det slutliga meddelandet av uppgifter den 4 maj 2017. |
4.3 Stickprovsförfarande
|
(11) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den i enlighet med artikel 17 i grundförordningen hade för avsikt att göra ett urval bland berörda parter om ett betydande antal av dem gav sig till känna. |
— Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina
|
(12) |
För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella kinesiska exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. |
|
(13) |
Ingen exporterande tillverkare i Kina gav sig till känna via ett svar på stickprovsformuläret eller valde att samarbeta i översynen vid giltighetstidens utgång. Det skedde därför inget stickprovsförfarande avseende kinesiska exporterande tillverkare. |
— Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare
|
(14) |
I tillkännagivandet om inledandet angav kommissionen att den gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Tre unionstillverkare, som också var sökandena, besvarade standardformulären medan de två andra unionstillverkarna inte samarbetade i undersökningen. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen urvalet på grundval av den största representativa försäljnings- och produktionsvolymen av melamin. Det preliminära urvalet bestod av de tre samarbetsvilliga unionstillverkarna. De unionstillverkare som ingick i stickprovet stod för ca 80 % av den sammanlagda uppskattade unionstillverkningen under 2015. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter mottogs inom den angivna tidsfristen och det preliminära urvalet bekräftades därmed. Urvalet ansågs representativt för unionsindustrin. |
— Urvalsförfarande avseende icke-närstående importörer
|
(15) |
För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombads alla kända (totalt femton) importörer/distributörer att fylla i det stickprovsformulär som bifogades tillkännagivandet om inledande. |
|
(16) |
Endast en importör besvarade stickprovsformuläret och därför ansågs ett stickprovsförfarande inte vara nödvändigt. |
4.4 Frågeformulär och kontrollbesök
|
(17) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för fastställandet av unionens intresse. |
|
(18) |
Kommissionen sände frågeformulär till de två tillverkarna i det jämförbara landet, de tre unionstillverkare som ingick i urvalet, en icke-närstående importör och 69 kända användare i unionen. |
|
(19) |
Fullständiga svar på frågeformuläret inkom från de två tillverkarna i det potentiellt jämförbara landet, de tre unionstillverkare som ingick i urvalet, en icke-närstående importör och fyra användare. |
|
(20) |
Kommissionen genomförde undersökningar på plats hos följande företag:
|
B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
1. Berörd produkt
|
(21) |
Den berörda produkten är melamin, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2933 61 00, med ursprung i Kina. |
|
(22) |
Melamin är ett vitt kristallint pulver som främst framställs av karbamid och används huvudsakligen i laminat, trälim, formmassor och behandling av papper och textil. |
2. Likadan produkt
|
(23) |
Den berörda produkten och det melamin som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i Japan, det jämförbara landet, samt det melamin som tillverkas och säljs i unionen av unionstillverkarna konstaterades ha samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och samma användningsområden. |
|
(24) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att dessa produkter är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
C. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING
|
(25) |
I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till en fortsatt eller återkommande dumpning från Kina. |
1. Samarbete från Kinas sida
|
(26) |
Vid inledandet av översynen uppmanades alla kända kinesiska exporterande tillverkare (71 företag eller grupper av företag) att ge sig tillkänna och besvara det stickprovsformulär som bifogades tillkännagivandet om inledande. Inget kinesiskt företag svarade dock på inledandet av översynen eller valde att samarbeta i något efterföljande led i förfarandet. |
|
(27) |
Den enda reaktionen från Kina var en inlaga från CCPIT, vilket senare följdes av en utfrågning. |
|
(28) |
CCPIT:s ställning som berörd part har ifrågasatts av sökandena. Sökandena hävdade i sin inlaga att CCPIT varken är exportör av den berörda produkten eller en sammanslutning av sådana exportörer och därmed bör man bortse helt och hållet från deras synpunkter. |
|
(29) |
CCPIT (även känd som den kinesiska handelskammaren för internationell handel [CCOIC]) består bland annat av företag och organisationer som företräder de ekonomiska och handelsrelaterade sektorerna i Kina. Den kan således även anses vara en sammanslutning av exportörer, däribland exportörer av den berörda produkten. Efter det slutliga meddelandet av uppgifter har CCPIT bekräftat att det finns nio melamintillverkare bland handelskammarens medlemmar. Enligt CCPIT:s stadgar omfattar dess ansvarsområden dessutom att organisera, bistå eller handla på kinesiska företags och enskildas vägnar i tredjeländers förfaranden som exempelvis antidumpning. Mot bakgrund av ovanstående har kommissionen behandlat CCPIT som en berörd part i likhet med i tidigare antidumpningsförfaranden (6). |
2. Dumpning under översynsperioden
a) Jämförbart land
|
(30) |
Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen måste normalvärdet bestämmas på grundval av de priser som betalas eller ska betalas på den inhemska marknaden eller det konstruerade värdet i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat det jämförbara landet). |
|
(31) |
I den ursprungliga undersökningen valde kommissionen Indonesien som jämförbart land. 2011 stängde dock den samarbetsvilliga indonesiska tillverkaren sin produktionsanläggning. Eftersom företaget var den enda tillverkaren av melamin i Indonesien, kan Indonesien inte längre beaktas som ett möjligt jämförbart land. |
|
(32) |
I sin ansökan föreslog sökandena Förenta staterna som jämförbart land. Som en följd av detta använde de sökandena i sin begäran ett konstruerat normalvärde från den amerikanska marknaden för den preliminära beräkningen av dumpningsmarginalen. Men med tanke på att det endast finns en inhemsk tillverkare av melamin i Förenta staterna, som för närvarande skyddas genom en mycket hög nivå av antidumpnings- och utjämningsåtgärder, beslutade kommissionen att söka efter ett alternativt jämförbart land trots att tillverkaren i Förenta staterna var villig att samarbeta och besvarade frågeformuläret. |
|
(33) |
I tillkännagivandet om inledande beskrevs också användningen av andra länder som producerar melamin som möjliga jämförbara länder, nämligen Indien, Iran, Japan, Qatar, Ryssland samt Trinidad och Tobago. Efter inledandet av den nuvarande översynen kontaktade kommissionen åtta företag i dessa länder. Endast ett företag, japanska Nissan Chemical Industries Ltd, gick med på att samarbeta i egenskap av tillverkare i ett jämförbart land och besvarade frågeformuläret, som sedan verifierades på plats. |
|
(34) |
Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade CCPIT att det inte fanns några uppgifter om kontakt med den andra japanska exporterande tillverkaren av den berörda produkten i den öppna filen och att CCPIT följaktligen inte kunde verifiera om det aktuella japanska företaget verkligen hade vägrat delta i förfarandet. |
|
(35) |
Kommissionen förklarade i detta sammanhang att alla tillverkare i de potentiella jämförbara länderna hade kontaktats av kommissionen minst två gånger (den 15 juli och den 16 september 2016) och att det hade skickats en tom kopia av frågeformuläret till dem. Korrespondensen var dock inte synlig i den öppna filen, och mottagarna av e-postmeddelandena avslöjades inte för varandra (7) eftersom dessa tillverkare är konkurrenter. Det kan bekräftas att inget svar inkom från den andra japanska tillverkaren av den berörda produkten. |
|
(36) |
Kommissionen ansåg att Japan kan anses vara ett lämpligt jämförbart land mot bakgrund av storleken på den inhemska marknaden och av konkurrensförhållandena på samma marknad. Det finns två inhemska tillverkare i Japan och en betydande andel av marknaden täcks av import (uppskattningsvis 12 %). Bägge japanska tillverkarna ägnar sig också åt export så de måste kunna konkurrera internationellt med sina kostnader och priser. Landet skyddas inte av höga tullar. Tullarna uppgår till 3,1 % för WTO-medlemmar, men 0 % inom ramen för ordningen med allmänna tullförmåner, som även gäller för Kina, som är största exportör till den japanska marknaden. För närvarande tillämpas inte heller några handelspolitiska skyddsåtgärder. |
|
(37) |
Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att Japan är ett lämpligt jämförbart land enligt artikel 2.7 a i grundförordningen. |
|
(38) |
CCPIT invände mot metoden jämförbart land för fastställandet av normalvärdet i sig med hänvisning till att avsnitt 15 i protokollet om Kinas anslutning till WTO hade löpt ut efter den 11 december 2016. Normalvärdet för de kinesiska exporterande tillverkarna bör följaktligen beräknas på grundval av inhemska priser och/eller kostnader. |
|
(39) |
Kommissionen avvisade detta påstående. Eftersom tillkännagivandet om inledande offentliggjordes den 11 maj 2016 är den tillämpliga rättsliga grunden ”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen”. Därför ska normalvärdet fastställas på grundval av uppgifter från ett jämförbart land. De kinesiska exporterande tillverkarna fick möjlighet att lämna in ansökan om marknadsekonomisk status, men ingen av dem gjorde det. |
|
(40) |
Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade sökandena att man borde ha använt Förenta staterna som jämförbart land. De har medgett att kommissionens slutsatser i skäl 36 mycket väl kan göra det pris som tillämpas av tillverkaren i Förenta staterna på den inhemska amerikanska marknaden olämpligt som utgångspunkt för beräkningarna av normalvärdet. Dessa egenskaper hos den amerikanska marknaden bör inte förhindra användningen av Förenta staterna som jämförbart land för metoden för att fastställa det konstruerade normalvärdet. Sökandena ifrågasatte dock inte valet av Japan som jämförbart land. |
|
(41) |
Kommissionen ansåg att den snedvridning som beskrivs i skäl 36 under alla omständigheter gjorde Förenta staterna olämpligt som jämförbart land, även när normalvärdet måste konstrueras. Påståendet avvisades därför. Dessutom noterade kommissionen det faktum att sökandena inte bestred valet av Japan som jämförbart land. |
b) Normalvärde
|
(42) |
Uppgifterna från en samarbetsvillig tillverkare i det jämförbara landet låg till grund för fastställandet av normalvärdet. |
|
(43) |
I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först huruvida den sammanlagda försäljningsvolym på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder som tillverkaren i det jämförbara landet stod för under översynsperioden var representativ. Denna tillverkares sammanlagda försäljningsvolym på hemmamarknaden jämfördes därför med den sammanlagda mängden av den berörda produkten som exporterades till unionen av de kinesiska exporterande tillverkarna. På grundval av denna jämförelse fann kommissionen att den likadana produkten såldes i representativa mängder på den japanska hemmamarknaden. Eftersom den berörda produkten ansågs vara homogen, krävdes inget representativitetstest per produkttyp. Kommissionen undersökte sedan huruvida försäljningen på hemmamarknaden av den likadana produkten i det jämförbara landet kunde anses ha skett vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. |
|
(44) |
Eftersom den volym som såldes till ett nettopris som var lika med eller högre än den beräknade tillverkningskostnaden (tillverkningskostnader plus försäljnings- och administrationskostnader), utgjorde mindre än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen på hemmamarknaden, fastställdes normalvärdet på grundval av priserna för de lönsamma inhemska transaktionerna, justerade till nivån fritt fabrik. Nivån på denna justering var 2–7 %. |
|
(45) |
Eftersom den japanska tillverkaren använde en annan tillverkningsmetod jämfört med den standardiserade metod som används av kinesiska tillverkare och unionstillverkare (baserat på nafta i stället för naturgas som den grundläggande råvaran vid tillverkning av karbamid som sedan används för tillverkning av melamin), justerades kostnaderna för tillverkning, som används för beräkningen av normalvärdet vid bedömningen av om försäljningen skett vid normal handel, nedåt för att avspegla denna skillnad i tillverkningsmetod. Justeringen grundar sig på den faktiska skillnaden i tillverkningskostnader mellan respektive grundläggande råvaror, nafta och naturgas. Justeringen kunde beräknas exakt för den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet, eftersom det berörda företaget efter översynsperioden ändrade tillverkningsmetoden till standardtillverkningsmetoden som är baserad på naturgas. Vid denna beräkning togs hänsyn även till förändringar i marknadspriser på bägge grundläggande råvaror efter översynsperioden. Den exakta nivån på justeringen och hur den beräknats kunde inte avslöjas, eftersom den byggde på kostnadsuppgifter från ett enda företag som därför är konfidentiella. Den ungefärliga nivån på justeringen lämnades dock som intervall till de berörda parterna. |
c) Exportpris
|
(46) |
Eftersom de kinesiska exportörerna inte samarbetade, togs ett genomsnittligt exportpris för undersökningsperioden från Eurostats importstatistik. Exportpriset justerades från cif till nivån fritt fabrik för tillämpliga faktorer som anges i artikel 2.10 i grundförordningen på grundval av de uppgifter som lämnades i begäran om översyn eller samlades in i samband med den ursprungliga undersökningen. Den totala nivån på justeringen uppgick till 11 %. |
d) Jämförelse
|
(47) |
Normalvärdet och det genomsnittliga kinesiska exportpriset, fastställt enligt ovan, jämfördes på nivån fritt fabrik. |
|
(48) |
För att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset fritt fabrik togs vederbörlig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet genom en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen så som förklaras i skälen 44 och 46 ovan. När det gäller priserna på hemmamarknaden gjordes en justering för inrikes transporter. När det gäller exportpriserna gjordes en justering för kostnader för inrikes transporter, hantering och sjötransport. |
|
(49) |
I Kina återbetalas mervärdesskatten endast delvis vid export, och mervärdesskatten på 8 % återbetalades inte i detta fall. För att säkerställa att normalvärdet och exportpriset jämfördes på samma nivå skattemässigt, justerades normalvärdet uppåt med den del av mervärdesskatten som togs ut på exporten av melamin, vilken inte återbetalades till de kinesiska exporterande tillverkarna (8). |
e) Dumpningsmarginal
|
(50) |
Den berörda produkten anses i denna översyn, liksom i den ursprungliga undersökningen, vara homogen. Därför ansågs ingen beräkning av dumpningsmarginalen per produkttyp vara nödvändig. Det genomsnittliga kinesiska exportpriset till unionen var väsentligt lägre än det normalvärde som fastställts i det jämförbara landet. Undersökningen visade att de kinesiska exportörerna fortsatte att dumpa sina produkter på unionsmarknaden med en marginal som var så hög som 21,0 % under översynsperioden. |
|
(51) |
Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade CCPIT att den exakta nivån på vissa justeringar, och justeringarnas art, som gjorts vid beräkning av normalvärdet och exportpriset inte lämnades ut till de berörda parterna. |
|
(52) |
I detta avseende påminns om att ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna samarbetade i detta förfarande. Därför fick ingen berörd kinesisk part någon detaljerad beräkning av sitt exportpris. När det gäller normalvärdesjusteringar påminns om att de baserades på uppgifter från endast ett företag i det jämförbara landet och därför av sekretesskäl kunde lämnas ut endast i form av intervall i stället för exakta siffror, eftersom uppgifterna är mycket känsliga för företaget i fråga. Dessutom lämnades till den berörda parten i fråga under den muntliga förhandlingen en detaljerad förklaring av arten hos de justeringar (förutom skäl 48) och uppgiftskällor som användes. Påståendet om otillräckliga upplysningar om beräkningarna avvisades därför. |
f) Slutsats beträffande dumpning under översynsperioden
|
(53) |
Kommissionen konstaterade att de exporterande tillverkarna i Kina fortsatte exportera melamin till unionen till dumpade priser under översynsperioden (men i lägre omfattning än i den ursprungliga undersökningen). |
|
(54) |
Största delen (9) av den kinesiska importen till unionen ägde dock rum inom ramen för systemet med minimiimportpris, och därför avspeglar det gällande exportpriset inte nödvändigtvis vad som skulle vara den faktiska prisnivån om de gällande antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla. Dessutom var importvolymen av den berörda produkten från Kina till unionen relativt låg under undersökningsperioden (omkring 2 % marknadsandel). Kommissionen undersökte därför sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. |
3. Bevis för sannolikheten för fortsatt dumpning
|
(55) |
Kommissionen undersökte om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Vid sin undersökning tittade kommissionen närmare på den kinesiska produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten, kinesiska exportörers beteende på andra marknader, och hur attraktiv unionsmarknaden är. |
|
(56) |
Eftersom de kinesiska exportörerna inte samarbetade, gjordes analysen av sannolikheten för fortsatt dumpning i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, dvs. på grundval av uppgifterna i begäran om översyn och offentligt tillgängliga uppgifter. |
a) Tillverkning och outnyttjad kapacitet i Kina
|
(57) |
Enligt statistik som framlagts av sökandena i begäran uppgick den kinesiska produktionskapaciteten till 1,9 miljoner ton redan 2013 (10). Under samma år uppgick produktionen i Kina till nära 1,1 miljoner ton, medan den inhemska kinesiska marknaden utgjorde cirka 852 000 ton. |
|
(58) |
Mot bakgrund av produktionsnivån i Kina var den kinesiska outnyttjade kapaciteten betydande, dvs. ca 800 000 ton. Enligt uppgifter från 2013 täckte den faktiska produktionen i Kina nästan helt den inhemska efterfrågan (importen utgjorde 700 ton vilket får anses som obetydligt) och möjliggjorde också export på 205 000 ton. |
|
(59) |
Kinas totala export ökade till 240 000 ton under översynsperioden (11). Denna siffra, liksom den enorma outnyttjade kapacitet som nämns ovan, måste ses mot bakgrund av den totala förbrukningen på unionsmarknaden som uppskattades till 393 000 ton under översynsperioden. |
|
(60) |
Om den outnyttjade kapaciteten utnyttjades, skulle den kinesiska tillverkningen teoretiskt sett kunna leverera mer än två gånger den totala förbrukningen i unionen även om man räknar med inhemsk efterfrågan och export till tredjeländer. |
|
(61) |
CCPIT hävdade att vid bedömningen av den kinesiska outnyttjade kapaciteten bör man ta hänsyn till den förväntade tillväxten på den inhemska kinesiska marknaden. Faktum är att tillväxten på den inhemska kinesiska marknaden även undersöktes i den rapport som avses i skäl 57. Enligt den uppskattningen torde den inhemska förbrukningen i Kina öka med 5,9 % per år och 2018 uppgå till 1,1 miljoner ton. Men även om man beaktar denna ökning av den inhemska efterfrågan och de totala exportvolymerna på cirka 250 000 eller till och med 300 000 ton, skulle den outnyttjade kapaciteten i Kina fortfarande vara högre än den totala förbrukningen på unionsmarknaden. Detta scenario baseras på det försiktiga antagandet att Kinas totala produktionskapacitet inte ökade och inte kommer att öka mellan 2013 och 2018. |
|
(62) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att Kina har en betydande outnyttjad kapacitet för melaminproduktion som överstiger den totala förbrukningen i unionen. |
|
(63) |
Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade CCPIT att kommissionens slutsatser om Kinas outnyttjade kapacitet baseras på en felaktig analys eftersom siffrorna från två olika perioder användes, nämligen den faktiska produktionskapaciteten från 2013 och den faktiska sammanlagda kinesiska exporten och den uppskattade förbrukningen under översynsperioden. Dessutom angav CCPIT att kommissionens analys var inriktad på den höga totala kinesiska exporten av den berörda produkten under översynsperioden och att den därmed bortsåg från det faktum att exporten avsedd för unionsmarknaden var relativt låg. Slutligen lade CCPIT fram en alternativ metod för beräkningen av kinesisk produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet för 2018, baserad på uppgifterna i bilaga 24 till begäran om översyn vid giltighetstidens utgång i stället för uppgifterna i bilaga 9, som kommissionen använder. |
|
(64) |
Som svar på ovanstående bör det för det första framhållas att antagandet i analysen om nolltillväxt i den totala produktionskapaciteten i Kina mellan år 2013 och översynsperioden var en mycket försiktig hållning. Om kommissionen skulle använda även en uppskattning av detta värde för översynsperioden, med hjälp av den metod som grundar sig på bilaga 9 till begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, skulle produktionskapaciteten i Kina bli 230 000 ton högre. |
|
(65) |
För det andra är i analysen och uppskattningen av den kinesiska outnyttjade kapaciteten den totala volymen av den kinesiska inhemska förbrukningen och den totala volymen av den kinesiska exporten relevanta, inte exportvolymen till specifika marknader, i detta fall unionen. |
|
(66) |
För det tredje, även om man använde den alternativa metoden för beräkning av den kinesiska outnyttjade kapaciteten för 2018 som föreslagits av CCPIT, skulle den outnyttjade kapaciteten minskas med ungefär 200 000 ton. Detta skulle dock inte ändra slutsatsen i skäl 61, dvs. att den outnyttjade kapaciteten i Kina fortfarande skulle vara högre än den totala förbrukningen på unionsmarknaden. Dessutom bygger den alternativa beräkningsmetod som föreslagits av CCPIT på antagandet att de kinesiska tillverkarna, med tanke på den förväntade ökningen av den inhemska konsumtionen, fortfarande skulle uppvisa relativt låga nivåer av kapacitetsutnyttjande, närmare bestämt 48,3 %. Den berörda partens påstående i fråga om den outnyttjade kapaciteten i Kina avvisades därför. |
b) De kinesiska exportörernas beteende på marknaderna i tredjeländer
|
(67) |
För att avgöra om kinesiska exporterande tillverkare fortsätter med sin lågprisexport, har kommissionen granskat prisnivån med beaktande av exporten från Kina till dess tre viktigaste exportmarknader, nämligen Turkiet, Malaysia och Sydkorea. Exporten till dessa marknader utgjorde ungefär 36 % av Kinas export av den undersökta produkten under översynsperioden. Kommissionen undersökte även prisnivån i fråga om den kinesiska exportförsäljningen till det jämförbara landet Japan. |
|
(68) |
Exportpriset till tredjelandsmarknader fastställdes på grundval av tillgängliga uppgifter från den kinesiska exportstatistiken, nämligen på grundval av kvantiteter och värden (justerat från fob-basis till fritt fabrik) för exporten från Kina. |
|
(69) |
De genomsnittliga kinesiska exportpriserna till de utvalda länderna var betydligt lägre än både minimiimportpriset till unionen som fastställts i den ursprungliga undersökningen och nivån på de inhemska priserna på den japanska marknaden i den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång. |
|
(70) |
Dessutom bekräftade även den senaste tidens slutsatser från amerikanska myndigheter, som ledde till införandet av antidumpningsåtgärder mot import av den berörda produkten från Kina, att kinesiska exporterande tillverkare fortsatte med illojala handelsmetoder. |
|
(71) |
Kommissionen drog följaktligen slutsatsen att under översynsperioden ändrade de kinesiska exporterande tillverkarna inte tillvägagångssätt när det gällde prisunderskridande och eventuell dumpning. |
c) Unionsindustrins attraktionskraft
|
(72) |
Unionsmarknaden är den näst största marknaden för melamin i världen, med en beräknad efterfrågan som motsvarar nästan hälften av efterfrågan på den inhemska kinesiska marknaden. Före införandet av åtgärderna, var unionen en traditionell marknad för Kina: Importen från Kina i den ursprungliga undersökningen uppgick i genomsnitt till 30 000 ton per år, den var med andra ord mer än tre gånger högre än dagens kinesiska export till unionen. Det genomsnittliga priset på unionsmarknaden (1 149 euro/ton) är också i allmänhet högre än det genomsnittliga kinesiska exportpriset (855 euro/ton) på dess viktigaste exportmarknader. Även efter införandet av åtgärderna, fortsatte de exporterande tillverkarna exportera till unionen och behöll sina affärsförbindelser med användare i unionen. |
|
(73) |
Det är därför troligt att de kinesiska tillverkarna kommer att kanalisera en del av sin stora outnyttjade kapacitet till unionsmarknaden om åtgärderna upphörde att gälla, och de kinesiska exportörerna skulle kunna exportera under gällande minimiimportpris. |
|
(74) |
Dessutom ledde den senaste tidens antidumpnings- och utjämningstullar som införts av Förenta staterna (12) på kinesiskt melamin till att en stor marknad med höga priser i praktiken stängdes för Kina. Under åren 2013 och 2014 sålde Kina 10 841 respektive 12 764 ton melamin till Förenta staterna. Försäljningen sjönk därefter till 786 ton under 2015 och 213 ton under 2016, vilket frigjorde betydande kvantiteter (cirka 12 000 ton) för andra marknader. |
|
(75) |
Alltså skulle ytterligare betydande volymer av billigt melamin vara tillgängliga för omfördelning till unionen redan på kort sikt, om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
|
(76) |
Efter det slutgiltiga meddelandet av uppgifter ifrågasatte CCPIT ovanstående undersökningsresultat om unionsmarknadens attraktionskraft. Den berörda parten i fråga höll för det första inte med om att unionsmarknaden hade varit en traditionell marknad för Kinas export av melamin före införandet av åtgärderna. CCPIT framhöll i detta avseende att den kinesiska exporten till unionen minskade kraftigt redan under perioden 2007–2010, alltså före införandet av åtgärderna. Den berörda parten ifrågasatte för det andra kommissionens slutsats att den senaste tidens införande av handelspolitiska skyddsåtgärder mot Kina från Förenta staterna sida skulle leda till omläggning av handeln från Förenta staterna till unionen. Som stöd för detta argument hänvisade CCPIT till situationen på den indiska marknaden som, även om den varit skyddad i flera år genom åtgärder, fortfarande är den största exportmarknaden för kinesiska tillverkare. |
|
(77) |
Som svar på ovanstående underströk kommissionen att minskningen av den kinesiska exportvolymen till unionen från 2007 till 2010 sammanföll med den kraftiga minskningen av unionsförbrukningen under denna period på grund av den ekonomiska krisen. Unionens marknad för melamin minskade under denna period med mer än 30 %. I början av 2010 hade antidumpningsförfarandet redan inletts, vilket normalt sett också redan på ett tidigt stadium skulle haft en viss påverkan på handelsvolymerna med ursprung i det berörda landet. För det andra konstaterade kommissionen att när det gäller den indiska marknaden var de åtgärder som infördes av Indien på en mycket lägre nivå än de som införts av Förenta staterna (13). Dessutom är påverkan från Förenta staternas åtgärder på volymen av den kinesiska exporten redan tydlig, vilket klart framgår i skäl 74. Mot bakgrund av ovanstående avvisades CCPIT:s påståenden om unionsmarknadens attraktionskraft. |
d) Slutsats om dumpning och sannolikheten för fortsatt dumpning
|
(78) |
Undersökningen visade att de kinesiska exporterande tillverkarna sålde till dumpade priser till unionsmarknaden. De har också fortsatt sin lågprisexport, som påstås vara dumpad, till marknader i tredjeländer. Kommissionen har även fastställt att det finns en avsevärd outnyttjad kapacitet i Kina som kan tillgodose den totala förbrukningen i unionen och i Kina, även om den kinesiska inhemska förbrukningen skulle öka. Slutligen fortsätter Europeiska unionen att vara en attraktiv marknad för de kinesiska exporterande tillverkarna, mot bakgrund av dess storlek och höga priser. Denna slutsats stärks ytterligare av att en av Kinas viktigaste exportmarknader, dvs. Förenta staterna, stängs till följd av skyddsåtgärder. |
|
(79) |
På den grundvalen fastställde kommissionen att det är mycket sannolikt att betydande volymer av kinesiskt melamin skulle fortsätta att exporteras till unionen till dumpade priser, om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. |
D. UNIONSINDUSTRIN
|
(80) |
Den likadana produkten tillverkades av fem unionstillverkare under översynsperioden (14). Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. De tre sökande (15) som också utgjorde stickprovet av unionstillverkare (16) är de tre största tillverkarna som svarade för mer än 80 % av den uppskattade unionsproduktionen av den likadana produkten under översynsperioden. De två andra tillverkarna med begränsad produktion motsatte sig inte inledandet av undersökningen. |
|
(81) |
En berörd part hävdade att kommissionen vid prövningen av artikel 4.1 i grundförordningen endast beaktade import från Kina som såldes vidare och inte all import. Därför kan vissa unionstillverkare felaktigt ha ansetts vara en del av unionsindustrin. Den berörda parten anförde vidare att importens ursprung inte angavs av en av unionstillverkarna i dennes svar på frågeformuläret. |
|
(82) |
Endast en av de unionstillverkare som svarade på standardformuläret importerade melamin från Kina och endast under en begränsad tid (2012 och 2013) och i försumbara mängder (mindre än 0,2 % av dess försäljning i unionen till oberoende kunder). Detta påstående avvisades därför. När det gäller den andra punkten, angav unionstillverkaren inte ursprungslandet för sina inköp (inte nödvändigtvis import) i sitt svar på frågeformuläret för att inte avslöja identiteten på sin leverantör. Som redan nämnts ovan var under alla omständigheter importvolymerna från Kina försumbara. Kommissionen ansåg följaktligen att denna unionstillverkare ingår i unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
|
(83) |
Eftersom det inte inkommit några ytterligare synpunkter, bekräftades därmed sammansättningen av unionsindustrin. |
E. SITUATIONEN PÅ UNIONSMARKNADEN
1. Förbrukningen i unionen
|
(84) |
Förbrukningen i unionen har fastställts genom att man lägger ihop Eurostats uppgifter om import från Kina och andra tredjeländer och unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden. Uppgifterna om unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden har hämtats från begäran om översyn och bygger på de uppgifter som gavs i de svar som de unionstillverkare som ingick i urvalet lämnade för översynsperioden. |
|
(85) |
Under skadeundersökningsperioden utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt: Tabell 1 Förbrukning i unionen
|
||||||||||||||||||||||||
|
(86) |
Förbrukningen i unionen ökade kontinuerligt under skadeundersökningsperioden och totalt sett med 12 %, dvs. från nästan 350 000 ton under 2012 till nästan 393 000 ton under översynsperioden. Denna ökning av förbrukningen återspeglar den allmänna ekonomiska återhämtningen efter den globala finansiella och ekonomiska krisen. Ur den synvinkeln var 2012 fortfarande ett svårt år, eftersom byggsektorn, som är den största sektorn när det gäller att efterfråga melamin, genomgick en relativt långsam återhämtning (17). Detta påverkade inte bara förbrukningen utan också försäljningspriserna och vissa andra skadeindikatorer, vilket visas nedan. |
2. Import till unionen från Kina
a) Den kinesiska importens volym, pris och marknadsandel
Tabell 2
Den kinesiska importens volym och marknadsandel
|
|
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Översynsperioden |
|
Importvolym (ton) |
1 313 |
8 762 |
6 586 |
8 984 |
7 938 |
|
Index (2012 = 100) |
100 |
667 |
502 |
684 |
605 |
|
Marknadsandel (%) |
0,4 |
2,5 |
1,8 |
2,4 |
2,0 |
|
Källa: Eurostat. |
|||||
|
(87) |
Efter införandet av antidumpningstullarna minskade importen av melamin från Kina avsevärt (18). Import från Kina förekommer dock fortfarande på unionsmarknaden. |
|
(88) |
Importvolymerna från Kina ökade från drygt 1 300 ton till nästan 8 000 ton under skadeundersökningsperioden. Från 2012 till 2013 skedde en anmärkningsvärd ökning (främst på grund av det dåliga resultatet för 2012), varefter volymerna förblev relativt stabila under hela skadeundersökningsperioden och anses motsvara en marknadsandel på omkring 2 %. |
b) Priser för dumpad import från Kina och prisunderskridande
Tabell 3
Genomsnittspris på import från Kina
|
|
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Översynsperioden |
|
Det genomsnittliga priset cif vid unionens gräns (euro/ton) |
1 203 |
1 157 |
1 150 |
1 124 |
1 113 |
|
Index (2012 = 100) |
100 |
96 |
96 |
93 |
93 |
|
Källa: Eurostat. |
|||||
|
(89) |
De genomsnittliga priserna på import från Kina förblev relativt stabila under skadeundersökningsperioden, med en total minskning på 7 % med priser som uppgick till 1 113 euro/ton under översynsperioden (19). De observerade prisnivåerna (och deras stabilitet) har troligtvis uppkommit på grund av de gällande åtgärderna, och då framför allt systemet med minimiimportpris. Andelen av import inom ramen för systemet med minimiimportpris ökade stadigt under skadeundersökningsperioden och täcker merparten av den kinesiska importen under översynsperioden (20). |
|
(90) |
Om man använder det genomsnittliga importpriset, enligt uppgifter från Eurostat, underskred priserna för den kinesiska importen inte unionsindustrins priser. Med tanke på att den största delen av importen från Kina kom via systemet med minimiimportpris, återspeglar den rapporterade prisnivån inte nödvändigtvis de ”verkliga” priser till vilka de kinesiska exporterande tillverkarna skulle sälja melamin på unionsmarknaden i avsaknad av åtgärder. Detta stöds av uppgifterna från den kinesiska exportdatabasen, som visar att praktiskt taget all import från Kina till resten av världen säljs till ett pris som är betydligt lägre än minimiimportpriset. |
3. Import från tredjeländer
|
(91) |
Melamin importeras till unionen från flera tredjeländer i enlighet med tabellen nedan: Tabell 4 Import från andra tredjeländer och deras marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(92) |
Under skadeundersökningsperioden ökade importen från tredjeländer till unionen kontinuerligt, från ungefär 66 000 ton år 2012 till ungefär 97 000 ton under översynsperioden, dvs. med 46 %. Deras marknadsandel har på motsvarande sätt ökat från 19 % under 2012 till nästan 25 % under översynsperioden. De största importerande tredjeländerna är bland andra Qatar, Ryssland, Förenta staterna, Trinidad och Tobago samt Japan med en ökad andel av ”andra länder” som inte specificeras av Eurostat. |
|
(93) |
Trots dessa betydande marknadsandelar hade import från tredjeländer ingen skadlig inverkan på unionsindustrin vilket framgår av utvecklingen för skadeindikatorer såsom förklaras nedan. Skälet till detta är att trots att deras genomsnittliga pris var något lägre än minimiimportpriset (i storleksordningen 1 000 euro/ton under hela skadeundersökningsperioden) (22) var det aldrig så lågt som de kinesiska priserna under den ursprungliga undersökningen eller de nuvarande kinesiska exportpriserna till resten av världen (cirka 855 euro/ton justerat till cif-priset vid unionens gräns). Ännu viktigare är att alla dessa källor har ganska begränsad produktionskapacitet (som i de flesta fall uppgår till mellan 50 000 och 60 000 ton per år) (23), vilket innebär att de inte har samma destabiliserande inverkan på balansen mellan utbud och efterfrågan på melaminmarknaden som Kina kunde utöva i den ursprungliga undersökningen. |
|
(94) |
CCPIT hävdade att unionsindustrin inte är konkurrenskraftig och har svårt att konkurrera med exporten från tredjeländer. Parten hävdade att i den utsträckning unionsindustrin lider skada, orsakas denna skada av exporten från andra tredjeländer än Kina. |
|
(95) |
Avgörandena och slutsatserna avseende skada motsäger detta påstående såsom det beskrivs i detalj i avsnitt 5 nedan. Åtgärderna skapade rättvisa marknadsvillkor på vilka unionsindustrin konkurrerade med import från andra länder, däribland import från Kina (som tillsammans stod för över 25 % av förbrukningen i unionen under översynsperioden) och samtidigt lyckades unionsindustrin återhämta sig från den tidigare skadan. Detta visar att unionsindustrin kan stå emot konkurrens när konkurrensen sker på lika villkor. |
4. Unionsindustrins ekonomiska situation
4.1 Allmänna anmärkningar
|
(96) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och index av betydelse för unionsindustrins tillstånd. |
|
(97) |
Såsom nämns i skäl 14 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit. |
|
(98) |
För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna för hela unionsindustrin på grundval av de kontrollerade uppgifter som unionstillverkarna som ingick i urvalet lämnat i svaren på frågeformulären och uppgifterna i begäran om översyn som justerats på grundval av utvecklingen för dessa unionstillverkare under översynsperioden. Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna för de företag som ingick i urvalet på grundval av svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation. |
|
(99) |
De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning, produktivitet, försäljning, marknadsandel och förbrukningen i unionen. |
|
(100) |
De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittliga försäljningspriser, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga. |
4.2 Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
(101) |
Uppgifter om tillverkning som rör unionsindustrin under skadeundersökningsperioden fastställdes på grundval av de kontrollerade svaren på frågeformulären från de unionstillverkare som ingick i urvalet och de uppskattade uppgifter för de tillverkare som inte ingick i urvalet som lämnats i begäran om översyn av de sökande samt Eurostat. |
|
(102) |
Den totala tillverkningen i unionen förblev relativt stabil, med en topp under 2014 och en blygsam total ökning på 3 % under hela skadeundersökningsperioden. Tillverkningen i unionen beräknades till 374 540 ton under översynsperioden. |
|
(103) |
Unionens totala produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 5 Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(104) |
Tillverkningsvolymen förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden. Som ett resultat av återhämtningen av förbrukningen ökade tillverkningen under 2013 och 2014. Minskningen under 2015 och översynsperioden (de två perioderna överlappade varandra med nio månader) berodde på olika faktorer som tillverkningsstopp på grund av obligatoriska fleråriga underhåll, brandincidenter eller ekonomiska beslut. |
|
(105) |
Produktionskapaciteten på nästan 480 000 ton förblev konstant under skadeundersökningsperioden. Eftersom produktionskapaciteten var konstant, låg kapacitetsutnyttjandenivåerna mycket nära utvecklingen för tillverkningen. Under hela skadeundersökningsperioden låg kapacitetsutnyttjandet kvar på mellan 76 och 82 %. |
4.3 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
(106) |
Försäljningssiffrorna i nedanstående tabell avser unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden till oberoende kunder: Tabell 6 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(107) |
Försäljningsvolymen ökade med 2 % under skadeundersökningsperioden. Denna tillväxttakt är lägre än ökningen av förbrukningen i unionen under samma period (12 %) vilket visas i tabell 1 ovan. Som en följd av detta minskade unionsindustrins marknadsandel med åtta procentenheter, trots ökad försäljning. Under översynsperioden hade unionsindustrin cirka 73 % av unionsmarknaden. |
|
(108) |
Den marknadsandel unionsindustrin förlorade delades mer eller mindre lika av leverantörer i tredjeländer med Ryssland, Japan och Qatar som vinnare, Trinidad och Tobago som förlorare, samt Förenta staterna med relativt stabila försäljningsvolymer. Kina drog också nytta av den ökade förbrukningen i unionen, dock i mindre utsträckning såsom framgår av skäl 88. |
4.4 Försäljningspriser och faktorer som påverkar försäljningspriserna
|
(109) |
Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 7 Genomsnittliga försäljningspriser
|
||||||||||||||||||||||||
|
(110) |
Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen minskade med 13 % under skadeundersökningsperioden. Melaminpriset ökade relativt kraftigt under 2013 jämfört med den nedpressade prisnivån under 2012 (+ 23 %). Ökningen berodde på efterfrågeökningen till följd av återhämtningen inom byggsektorn. Priserna minskade under 2014 till en nivå nära minimipriset och har därefter legat konstant. |
|
(111) |
Förhandlingar om försäljningspriser sker vanligen per kvartal och beror i huvudsak på efterfrågan och tillgång på melamin (och uppfattningen om efterfrågan/tillgång). Råvarupriserna påverkar inte melaminpriserna direkt, dvs. melaminpriserna saknar direkt koppling/indexering till den viktigaste råvaran, vilket är fallet för vissa andra produkter. |
4.5 Sysselsättning och produktivitet
|
(112) |
Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 8 Sysselsättning och produktivitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(113) |
Sysselsättningen i unionsindustrin ökade med 10 % under skadeundersökningsperioden. Produktiviten uttryckt som tillverkningsvolymen per anställd minskade med 7 % under skadeundersökningsperioden. |
4.6 Arbetskraftskostnad
|
(114) |
De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Arbetskraftskostnad
|
||||||||||||||||||||||||
|
(115) |
Mellan 2012 och översynsperioden ökade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd för unionstillverkarna som ingick i urvalet med 11 %. Den viktigaste orsaken till denna ökning var den årliga inflationen. |
4.7 Lagerhållning
|
(116) |
Unionsindustrins lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Lagerhållning
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(117) |
Utgående lager, både i absoluta tal och som procentandel av tillverkningen minskade kraftigt (– 44 % respektive – 39 %) vid slutet av översynsperioden. Det främsta skälet är att under 2015 drabbades unionsindustrin av tillfälliga produktionsbrister såsom nämns i skäl ovan 104, vilket innebar att lagernivåerna användes för att uppfylla alla leveransåtaganden. |
4.8 Tillverkningskostnader
|
(118) |
Tillverkningskostnaden per enhet utvecklades enligt följande under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Tillverkningskostad per enhet
|
||||||||||||||||||||||||
|
(119) |
Under skadeundersökningsperioden sjönk unionsindustrins tillverkningskostnader per enhet för melamin med 7 %. |
|
(120) |
Den viktigaste råvaran för melamin är karbamid, som unionstillverkarna antingen köper eller tillverkar själva med ammoniak som bas. Ammoniak i sin tur kommer huvudsakligen från naturgas. I genomsnitt står karbamid/ammoniak för cirka 40 % av den totala produktionskostnaden för unionsindustrin. Under skadeundersökningsperioden sjönk priserna för ammoniak och karbamid och minskade med 23,5 respektive 25,5 % mellan 2012 och översynsperioden. |
4.9 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
Tabell 12
Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
|
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Översynsperioden |
|
Lönsamhet för försäljningen i unionen till icke-närstående kunder (i % av omsättningen) |
– 13,6 |
7,2 |
6,9 |
9,3 |
15,4 |
|
År/år (%) |
— |
20,8 |
– 0,3 |
2,4 |
6,1 |
|
Kassaflöde (euro) |
2 939 133 |
41 847 614 |
36 840 085 |
47 933 386 |
63 738 058 |
|
Index (2012 = 100) |
100 |
1 424 |
1 253 |
1 631 |
2 169 |
|
Investeringar (i euro) |
6 463 713 |
13 675 164 |
11 533 893 |
13 638 599 |
12 234 128 |
|
Index (2012 = 100) |
100 |
212 |
178 |
211 |
189 |
|
Räntabilitet (%) |
– 28,1 |
16,2 |
14,9 |
20,8 |
34,1 |
|
År/år (%) |
— |
44,3 |
– 1,3 |
5,9 |
13,3 |
|
Källa: Kontrollerade svar på frågeformulär. |
|||||
|
(121) |
Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning. Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins lönsamhet stadigt som en sammanlagd effekt av ökade försäljningspriser (skäl 110) och sjunkande råvarukostnader (skäl 120). |
|
(122) |
Vinstfluktuationerna är tämligen volatila i denna bransch, vilket framgår av de siffror som observerades under skadeundersökningsperioden. Vinsterna gick från ohållbart låga nivåer till en mycket hög topp under fyraårsperioden med relativt stabila försäljnings- och produktionsvolymer. Skälet till detta är att försäljningspriset för melamin påverkas starkt av tillgångs- och efterfrågebalanserna och marknadens uppfattning om detta, medan kostnaderna i stor utsträckning är beroende av energipriserna. Detta kan leda till en situation med en växande marknad där försäljningspriserna ökar även om råvarupriserna sjunker eller ligger stilla, vilket ökar vinsten, men även den motsatta situationen kan lätt uppstå när tillverkare under ogynnsamma marknadsförhållanden kan tvingas sänka sina priser (eller hålla dem konstanta) trots att produktionskostnaderna stiger. |
|
(123) |
Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att investera i sin verksamhet. Kassaflödet återhämtade sig betydligt från 2012 till 2013 (tillsammans med många andra skadeindikatorer) och följde därefter den stigande trenden när det gäller vinster. |
|
(124) |
Investeringarna ökade med 89 % under skadeundersökningsperioden. Det har skett en betydande ökning (+ 112 %) från de låga nivåerna under 2012–2013 (när de flesta investeringar avbröts på grund av den övergripande svåra ekonomiska situationen), varefter investeringarna låg kvar på en stabil nivå. De nivåer som noterades under perioden 2013 till översynsperioden kan betraktas som normala investeringsnivåer som omfattar kontinuerligt underhåll och nödvändiga utbyten av maskindelar, men utan några större nykonstruktioner eller insatser för att öka kapaciteten. |
|
(125) |
Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av fasta tillgångar. Liksom för de övriga finansiella indikatorerna utvecklades både räntabiliteten kopplad till tillverkningen och försäljningen av den likadana produkten positivt, vilket återspeglar den allmänna uppåtgående trenden. |
5. Slutsats beträffande skada
|
(126) |
I och med den ökade förbrukningen kunde unionsindustrin återhämta sig från den tidigare dumpningen, och visade en sund ekonomisk situation under översynsperioden. De gällande åtgärderna sörjde för lika villkor på melaminmarknaden, vilket inte bara bidrog till unionsindustrins återhämtning utan även gjorde det möjligt för berörda parter att planera sin verksamhet bättre. Åtgärderna utestängde vidare inte kinesiska tillverkare från unionsmarknaden, utan de fortsatte närvara på den. Importen från andra tredjeländer fortsatte, men utan att skapa orimliga prisvariationer och/eller falska förväntningar på marknaden som kännetecknades av stora kvantiteter melamin till låga priser. |
|
(127) |
Under skadeundersökningsperioden visade nästan alla skadeindikatorer en positiv trend. Unionsindustrin ökade både sina försäljnings- och produktionsvolymer. Eftersom förbrukningen i unionen ökade i högre takt, sjönk unionsindustrins marknadsandel, men den var dock fortfarande kvar på en tillräckligt hög nivå. Unionsindustrin höjde också sina försäljningspriser i linje med den allmänna tillväxten i efterfrågan tack vare byggsektorns återhämtning. Med tanke på att råvarupriserna har minskat under samma period, återhämtade sig unionsindustrins lönsamhet markant. Detta innebar också att alla ekonomiska indikatorer utvecklades på ett gynnsamt sätt. |
|
(128) |
Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. |
F. SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN SKA ÅTERKOMMA
|
(129) |
I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen bedömde kommissionen huruvida det är troligt att skadan återkommer om åtgärderna mot Kina skulle upphöra att gälla. Följande faktorer analyserades: tillverkning och outnyttjad kapacitet i Kina, förekomsten av antidumpnings- och utjämningsåtgärder i fråga om melamin i andra tredjeländer, unionsmarknadens attraktionskraft, de kinesiska exporterande tillverkarnas exportbeteende på marknader i andra tredjeländer och slutligen en bedömning av den sannolika påverkan på unionsindustrins resultat av fortsatt kinesisk dumpning. |
1. Tillverkning och outnyttjad kapacitet i Kina
|
(130) |
Kina är den största producenten av melamin i världen och stod i slutet av 2013 för omkring 69 % av världens samlade produktionskapacitet (24). Den analys som görs i skälen 57–61 visade att den tillgängliga outnyttjade kapaciteten i Kina under översynsperioden var mycket hög i jämförelse med den kinesiska inhemska marknaden samt den globala efterfrågan. Den kinesiska outnyttjade kapaciteten uppskattades till minst 500 000 ton årligen och överskred den totala unionsförbrukningen under översynsperioden. I detta avseende är det viktigt att notera att unionsmarknaden är den näst största marknaden i världen (efter Kina) för melamin. |
|
(131) |
Dessutom, som redan nämnts i skäl 74, har den senaste tidens antidumpnings- och utjämningstullar som infördes av Förenta staterna på melamin med ursprung i Kina frigjort ytterligare betydande kvantiteter (omkring 12 000 ton) för andra destinationer. |
2. Unionsmarknadens attraktionskraft och de kinesiska exporterande tillverkarnas exportbeteende på marknader i andra tredjeländer
|
(132) |
Unionsmarknadens storlek – den näst största i världen – är helt klart en viktig faktor som bidrar till dess attraktionskraft. Även det faktum att import från Kina har fortsatt trots åtgärderna, visar att de kinesiska exporterande tillverkarna anser att unionsmarknaden är attraktiv och är angelägna om att fortsätta att sälja på unionsmarknaden och bibehålla affärsförbindelserna. |
|
(133) |
Ytterligare en viktig faktor som visar att unionsmarknaden är attraktiv är den högre prisnivån jämfört med andra marknader. Som redan nämnts i skäl 72 är de kinesiska exportpriserna på de flesta av de destinationerna betydligt lägre än unionsindustrins priser på unionsmarknaden. Av den kinesiska exportdatabasen framgår att under översynsperioden såldes över 99 % av den kinesiska exporten till tredjeländer (dvs. 224 000 ton, en volym som motsvarar 57 % av unionsmarknaden) till ett genomsnittspris av 922 euro/ton efter justering (25). Detta pris är betydligt lägre än unionsindustrins genomsnittliga pris (1 149 euro/ton) under samma period. |
|
(134) |
Unionsmarknaden är därför en attraktiv marknad för kinesisk export, både när det gäller storlek och prisnivåer. |
3. Påverkan från den kinesiska dumpningen på unionsindustrin
|
(135) |
Med tanke på den höga outnyttjade kapaciteten och unionsmarknadens attraktionskraft så som sammanfattas ovan, är det sannolikt att betydande volymer av lågprismelamin skulle vara tillgängliga för försäljning/omdirigering till unionen redan på kort sikt, om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
|
(136) |
För att bedöma den sannolika påverkan av sådan lågprisimport från Kina på unionsindustrin analyserade kommissionen situationen på andra, närliggande marknader. I detta avseende ansågs Turkiet vara ett bra exempel eftersom det är en stor marknad med stark efterfrågan (26) och ligger i närheten av Europeiska unionen. Dessutom var Turkiet det största exportmålet för Kina med nästan 32 000 ton under översynsperioden. De kinesiska importpriserna till Turkiet rapporterades på fob-basis i den kinesiska exportdatabasen. Dessa priser justerades först till cif-priset vid unionens gräns med genomsnittliga transport- och försäkringskostnader och ökades därefter med ytterligare kostnader efter importen (ordinarie tull på 6,5 % och kostnader för tullklarering) för att erhålla ett uppskattat pris i unionen. |
|
(137) |
Det justerade genomsnittliga kinesiska importpriset till Turkiet uppgick till 919 euro/ton under översynsperioden. Med detta justerade exportpris till Turkiet som exempel, underskred dessa priser unionspriserna med 20 % under översynsperioden. |
|
(138) |
Liknande resultat har erhållits (dvs. 19,6 % prisunderskridande) när det kinesiska genomsnittliga priset till resten av världen användes (27). |
|
(139) |
Med tanke på att melamin är en homogen stapelvara är priset den viktigaste faktorn för kunderna när de väljer mellan leverantörer. Därför (och även för försörjningssäkerheten) köper de flesta kunder sitt melamin från minst två eller tre alternativa leverantörer och varierar de exakta orderkvantiteterna bland dem i enlighet med det pris som erbjuds. Under dessa omständigheter är det sannolikt att införandet av lågprisimport från Kina till unionsmarknaden omedelbart skulle pressa ner priserna om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Unionsindustrin skulle bli tvungen att sänka sina priser för att bemöta den kinesiska konkurrensen, vilket har skett i den ursprungliga undersökningen, då unionsindustrins priser var så låga som 900 euro/ton. |
|
(140) |
På grundval av kontrollerade uppgifter från unionstillverkare under översynsperioden, skulle en prissänkning till turkiska prisnivåer leda till en drastisk minskning av lönsamheten. Faktum är att unionsindustrin skulle drabbas av en direktförlust på – 5,5 %. Praktiskt taget samma resultat erhölls när man använde den genomsnittliga prisnivån för import från Kina på tredjeländer, dvs. – 5 %. Denna analys visar att unionsindustrin inte kan bibehålla hållbara vinstmarginaler om dumpat melamin från Kina kommer in på unionsmarknaden till priser som är jämförbara med dem som för närvarande tas ut på andra marknader i tredjeländer. |
|
(141) |
Utöver påverkan på priserna, skulle även de sannolika volymerna inverka negativt på unionsindustrin. Om man antar en relativt blygsam minskning av försäljnings- och produktionsvolymerna med 30 000 ton (ca 11 % minskning av försäljningsvolymen) (28) till följd av ökad import från Kina, skulle tillverkningskostnaden per enhet för unionsindustrin öka med 3,6 %, från 1 037 euro/ton till 1 073 euro/ton, vilket skulle förvärra unionens situation ytterligare. |
|
(142) |
Med tanke på att 25 % av förbrukningen i unionen täcktes genom import från andra länder än Kina, kan det inte uteslutas att det dumpade kinesiska melaminet skulle ersätta vissa av dessa importvolymer. Samtidigt var det genomsnittliga försäljningspriset för importen från tredjeland till unionen lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris, vilket innebär att om lågt prissatt kinesiskt melamin skulle dyka upp på unionsmarknaden, skulle det först vinna marknadsandelar på bekostnad av unionsindustrin, innan det tog över marknadsandelar från exporten från tillverkare i tredjeländer till unionen. |
|
(143) |
Men även om påverkan från volymerna skulle vara mindre i verkligheten än i den simulering som beskrivs i skäl 141, visar erfarenheter från den ursprungliga undersökningen att även mindre kvantiteter som förs in i unionen till låga och dumpade priser skulle kunna orsaka skada för unionsindustrin (29). Det är de mycket låga prisnivåerna på den kinesiska importen tillsammans med prognoserna om mycket stora kvantiteter som skulle snedvrida marknaden i unionen, vilket skulle leda till att skadan för unionsindustrin skulle återkomma om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. |
|
(144) |
Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade CCPIT att förlängningen av åtgärderna inte är motiverad. CCPIT hänvisade till samma påståenden om den kinesiska outnyttjade kapaciteten och unionsmarknadens attraktionskraft som nämns i skälen 63 och 76. Med tanke på att dessa påståenden skulle ogiltigförklara slutsatserna i fråga om fortsatt dumpning, är inte heller slutsatsen om sannolikheten för återkommande skada giltig. Dessutom ifrågasatte CCPIT även lämpligheten i kommissionens hänvisningar till de kinesiska exportpriserna till Turkiet och resten av världen för att bedöma den kinesiska dumpningens prispåverkan på unionsindustrin med tanke på att EU:s regelverk och institutioner inte har jurisdiktion över metoder i tredjeländer. |
|
(145) |
Som svar på detta betonade kommissionen att det faktum att man granskar de kinesiska priserna till Turkiet och resten av världen inte strider mot principen om jurisdiktion. Enligt vad som ingående förklaras i skälen 136–138 analyserade kommissionen endast tillgänglig exportstatistik för att fastställa prisnivån för den kinesiska exporten av melamin till Turkiet och till resten av världen under översynsperioden. De priser som tas ut av de kinesiska exporterande tillverkarna i Turkiet och i resten av världen är den bästa indikatorn på de priser som de sannolikt kommer att ta ut på unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Påståendet avvisades därför. |
|
(146) |
De argument som avser tillgänglig kinesisk outnyttjad kapacitet, unionsmarknadens attraktionskraft och sannolikheten för fortsatt dumpning har vederlagts i detalj i skälen 64–66 och 77 och kommissionen har hållit fast vid sin slutsats på alla dessa punkter. Följaktligen ändrades inte slutsatserna om återkommande skada. |
|
(147) |
CCPIT hävdade vidare att det saknas orsakssamband mellan importen av kinesiskt melamin och unionsindustrins situation. Den berörda parten grundade sin synpunkt på det svaga sambandet mellan kinesiska importvolymer och priser, å ena sidan, och unionsindustrins lönsamhet, å andra sidan. Enligt CCPIT har andra faktorer, såsom priserna på råvaror och unionsindustrins konkurrenskraft gentemot importen från andra tredjeländer än Kina, en direkt påverkan på unionsindustrins situation. |
|
(148) |
Det erinras om att i motsats till vad som gäller vid undersökningar som genomförs enligt artikel 5 i grundförordningen, innehåller artikel 11.2 i grundförordningen inga krav på en analys av orsakssambandet i översyner vid giltighetstidens utgång. I detta särskilda fall var dessutom importen av melamin från Kina försumbar under hela skadeundersökningsperioden, eftersom den varierade från 0,4 % till 2,5 % av unionsmarknaden. Under dessa omständigheter, och även om fluktuationerna i råvarupriserna och importen från tredjeländer kan ha en inverkan på unionsindustrins situation, kan inte den möjliga bristen på ett samband mellan volymen och priserna på importen av melamin från Kina och unionsindustrins lönsamhet när åtgärder införts ligga till grund för slutsatser om vad som sannolikt kommer att hända på unionsmarknaden om åtgärderna upphör att gälla. |
|
(149) |
Mot bakgrund av ovanstående, och eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit, drog kommissionen slutsatsen att skadan för unionsindustrin med all sannolikhet skulle återkomma om åtgärderna upphävs. |
G. UNIONENS INTRESSE
1. Inledande anmärkningar
|
(150) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av befintliga åtgärder mot Kina skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas. |
2. Unionsindustrins intresse
|
(151) |
Kommissionen konstaterade att unionsindustrin under skadeundersökningsperioden gradvis hade återhämtat sig från den skada den lidit till följd av den dumpade importen från Kina. Om åtgärderna mot Kina skulle upphävas är det dock troligt att skadan skulle återkomma eftersom unionsindustrin snabbt skulle bli utsatt för ett betydande pristryck från den dumpade importen från Kina av potentiellt stora volymer. Följaktligen skulle unionsindustrins ekonomiska situation därför försämras enligt beskrivningen i skälen 140 till 141. Om man, å andra sidan, bibehåller åtgärderna skulle det vara möjligt för unionsindustrin att behålla sin positiva ekonomiska utveckling, samtidigt som den verkar på en rättvis och konkurrenskraftig marknad. |
|
(152) |
Efter det slutgiltiga meddelandet av uppgifter ifrågasatte CCPIT att åtgärderna skulle ligga i unionsindustrins intresse, eftersom unionsindustrin redan helt och hållet har återhämtat sig. Dessutom ifrågasatte CCPIT behovet av åtgärder eftersom de anser det sannolikt att varken dumpning eller skada skulle återkomma om åtgärderna upphör att gälla. |
|
(153) |
Dessa argument i fråga om sannolikheten för fortsatt och/eller återkommande dumpning och skada har redan behandlats i detalj i tidigare kapitel. Eftersom det inte finns några nya argument i sakfrågan, bibehölls de slutsatser som förklaras i skäl 151. |
|
(154) |
På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att en fortsatt tillämpning av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle vara i unionsindustrins intresse. |
3. Importörernas intresse
|
(155) |
Elva kända importörer/distributörer och fyra branschorganisationer kontaktades i inledningsskedet. En importör i Tyskland besvarade stickprovsformuläret och lämnade in ett besvarat frågeformulär. |
|
(156) |
Denna handlare importerade vissa mindre mängder av melamin från Kina under översynsperioden, främst för vidareförsäljning utanför unionen. Handlaren ska dessutom ha köpte melamin från andra externa leverantörer samt från unionsindustrin. Under översynsperioden utgjorde melaminverksamheten mer än hälften av företagets totala omsättning och gav en vinstmarginal på mellan 2 och 4 % (30). |
|
(157) |
Även om det inte kan förutsättas vara fallet för (alla) andra importörer, var denna enda samarbetsvilliga handlare inte emot åtgärderna. Handlaren ansåg att åtgärderna stabiliserat marknaden och bidrog till försörjningstrygghet och -förutsägbarhet, som på lång sikt är av intresse för alla marknadsaktörer. Handlaren ansåg att om åtgärderna upphörde att gälla vore det lätt att byta till kinesiska leverantörer, men att detta skulle inverka negativt på befintliga affärsförbindelser både utanför och inom unionen och skapa allvarliga avbrott och fluktuationer på melaminmarknaden. |
|
(158) |
I avsaknad av andra uppgifter visade inte undersökningen att fortsatta åtgärder skulle ha någon betydande negativ inverkan på importörerna i unionen. |
|
(159) |
Efter det slutliga meddelandet av uppgifter ifrågasatte CCPIT kommissionens slutsats beträffande importörernas intresse och hävdade att den grundades på utlåtanden av en importör, som inte anses vara representativ. |
|
(160) |
Kommissionen upprepade, såsom anges i skäl 157, att den inte utgick ifrån att den samarbetsvilliga importörens åsikt representerade alla importörers åsikt. De uppgifter som lämnats av den enda samarbetsvilliga importören kontrollerades dock och beaktades i vederbörlig ordning. CCPIT, å andra sidan, lade inte fram någon bevisning eller några underbyggda uppgifter som tyder på att bibehållandet av åtgärderna skulle få en betydande negativ inverkan på importörerna. |
|
(161) |
På grundval av tillgängliga uppgifter och i avsaknad av uppgifter/bevis på motsatsen, drog kommissionen därför slutsatsen att ett bibehållande av åtgärderna inte har några betydande negativa verkningar för importörerna i unionen. |
4. Användarnas intresse
|
(162) |
Frågeformulär sändes till 68 kända användare. Fyra användare, som svarade för 3 % av förbrukningen i unionen och 0,6 % av importen från Kina, lämnade in fullständigt ifyllda frågeformulär. |
|
(163) |
De fullt ut samarbetsvilliga användarnas synpunkter var något blandade. Två användare motsatte sig fortsatta åtgärder och hävdade att antidumpningstullen hindrar dem från att köpa melamin från Kina. En användare intog en neutral hållning eftersom melamin har en mycket begränsad påverkan på den användarens kostnader. Den fjärde användaren stödde åtgärderna. Denna användare befarade att om åtgärderna upphörde att gälla skulle unionsmarknaden på nytt översvämmas av billigt kinesiskt melamin. På kort sikt skulle unionsindustrins kostnader minska, men kort därefter skulle den kunna tillintetgöras. Användaren skulle på så sätt bli beroende av kinesiska leveranser. |
|
(164) |
Undersökningen visade att användarna generellt sett klarade de marknadsförhållanden som rådde inom ramen för antidumpningsåtgärderna väl. Under översynsperioden var den genomsnittliga vinstmarginalen för de samarbetsvilliga användarna 5,6 %, vilket innebar att användarna nådde en tillfredsställande vinstnivå även med gällande tullar. Dessutom är unionsmarknaden en öppen marknad med många leverantörer som konkurrerar på den. Användarna kan därför, vid sidan av tillverkare i unionen och Kina, ha ett antal alternativa leveranskällor utan att hotas av potentiella försörjningsbrister. |
|
(165) |
Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade CCPIT att förlängningen av åtgärderna är orättvis, eftersom den leder till höjda melaminpriser samtidigt med lägre kostnader för råvaror, vilket offrar användarnas lönsamhet och den allmänna konkurrensen på unionsmarknaden för unionsindustrins lönsamhet. I sin inlaga hänvisade den berörda parten till en studie från Copenhagen Institute (31) och olika WTO-fall som EU hade varit part i, t.ex. ”EG – Lax-fallet”. |
|
(166) |
När det gäller synpunkten om prishöjningen, hänvisade kommissionen till skäl 110. Såsom förklarats skedde prisökningen under skadeundersökningsperioden från en mycket låg och ohållbar nivå under 2012. Efter en ökning under 2013 minskade priserna i själva verket efter det och har varit stabila sedan 2014. I vilket fall som helst underlät CCPIT att lämna några konkreta uppgifter som visar att den ekonomiska situationen för melaminanvändarna har försämrats på grund av de åtgärderna i en sådan utsträckning som skulle kunna leda till slutsatsen att ett bibehållande av åtgärderna strider mot unionens intresse som helhet. I detta avseende hänvisar varken den ekonomiska studien eller WTO-ärendet som nämns av den berörda parten särskilt till melaminindustrin. |
|
(167) |
Mot bakgrund av ovanstående och i avsaknad av ytterligare kommentarer, drog kommissionen slutsatsen att det inte hade visats att ett bibehållande av åtgärderna skulle ha någon betydande negativ effekt på användarnas situation som skulle uppväga den positiva effekten av åtgärderna på unionsindustrin. |
5. Slutsats om unionens intresse
|
(168) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl eftersom det inte låg i unionens intresse att upprätthålla åtgärderna beträffande import av melamin med ursprung i Kina. |
|
(169) |
Efter det slutliga meddelandet av uppgifter, och även om sökandena instämde i de slutsatser som kommissionen har kommit fram till vad gäller unionens intresse, hävdade sökandena, mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan och stödet för åtgärderna från de flesta av de samarbetsvilliga berörda parterna, att kommissionen inte var skyldig att göra ett övergripande fastställande av unionens intresse. Sökandena hävdade också att det faktum att den genomsnittliga vinstmarginalen för de samarbetsvilliga användarna under översynsperioden var 5,6 % är irrelevant. |
|
(170) |
Kommissionen håller inte med om detta. Inom ramen för prövningen av unionens intresse är kommissionen skyldig att genomföra en omfattande analys av samtliga fakta och överväganden som står till dess förfogande och att göra en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland andra unionsindustrins, importörernas och användarnas. Kommissionen ska även underbygga de slutsatser man har kommit fram till i fråga om unionens intressen som helhet. Dessa påståenden avvisades därför. |
H. MEDDELANDE OM UNDERSÖKNINGSRESULTATEN
|
(171) |
Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att bibehålla de gällande åtgärderna mot Kina. Parterna gavs även möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid efter meddelandet av uppgifter. Alla inlagor och synpunkter beaktades noggrant när så var berättigat. |
Slutgiltiga åtgärder
|
(172) |
Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder för import av melamin med ursprung i Kina som infördes genom förordning (EG) nr 457/2011 bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. |
|
(173) |
I sitt inlägg efter utfrågningen hävdade CCPIT att förlängningen av antidumpningsåtgärderna i dess nuvarande form skulle vara olaglig, eftersom två kinesiska exporterande tillverkare i den ursprungliga undersökningen inte klarade undersökningen om individuell behandling, vilket anses vara olagligt efter ett beslut som fattats av WTO:s överprövningsorgan (32). Enligt CCPIT borde dessa två företag följaktligen få sina individuella antidumpningsmarginaler beräknade, vilket också skulle påverka nivån på den landsomfattande övriga tullen. |
|
(174) |
I en översyn vid giltighetstidens utgång får antidumpningsåtgärderna inte ändras. De berörda företagen samarbetade dessutom inte i undersökningen och tillhandahöll inte några uppgifter som skulle möjliggöra en beräkning av deras individuella dumpningsmarginaler. Kommissionen avslog därför denna begäran. De berörda företagen har dock möjlighet att begära en interimsöversyn av deras beräkningar av dumpningsmarginalen på grundval av artikel 11.3 i grundförordningen. |
|
(175) |
Den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 avgav inget yttrande. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En slutgiltig antidumpningstull ska införas på import av melamin som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2933 61 00 och som har sitt ursprung i Kina.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:
|
Företag |
Minimiimportpris (euro/ton nettovikt produkt) |
Tull (euro/ton nettovikt produkt) |
Taric-tilläggsnummer |
|
Sichuan Golden-Elephant Sincerity Chemical Co. |
1 153 |
— |
A986 |
|
Holitech Technology Co. Ltd |
1 153 |
— |
A987 |
|
Henan Junhua Development Company Ltd |
1 153 |
— |
A988 |
|
Alla övriga företag |
— |
415 |
A999 |
För de individuellt omnämnda tillverkarna ska den slutgiltiga antidumpningstullen för den produkt som anges i punkt 1 uppgå till differensen mellan minimiimportpriset och nettopriset fritt unionens gräns, före tull, om det senare priset är lägre än minimiimportpriset. För dessa individuellt omnämnda tillverkare ska ingen tull uppbäras om nettopriset fritt unionens gräns, före tull, är lika med eller högre än motsvarande minimiimportpris.
Minimiimportpriset för de företag som nämns i denna punkt ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilagan. Om ingen sådan faktura uppvisas ska tullsatsen för ”alla övriga företag” tillämpas.
3. För de individuellt namngivna tillverkarna och om varorna skadats före övergången till fri omsättning och det pris som faktiskt betalats eller ska betalas därför fördelas vid fastställandet av tullvärdet i enlighet med artikel 131 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (33), ska minimiimportpriset som anges ovan sänkas med en procentsats som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt betalats eller ska betalas. Den tull som ska betalas kommer då att utgöra differensen mellan det nedsatta minimiimportpriset och det nedsatta nettopriset fritt unionens gräns, före tull.
För alla övriga företag, och om varor skadats före övergången till fri omsättning, och det pris som faktiskt har betalats eller ska betalas därför fördelas vid fastställandet av tullvärdet i enlighet med artikel 131 i rådets genomförandeförordning (EU) 2015/2447, ska storleken på antidumpningstullen, beräknad på grundval av punkt 2 ovan, minskas med en procentsats som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt har betalats eller ska betalas.
4. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 30 juni 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.
(2) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 457/2011 av den 10 maj 2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutligt uttag av den preliminära tull som införts på import av melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 124, 13.5.2011, s. 2).
(3) Tillkännagivande om att giltighetstiden för vissa antidumpningsåtgärder snart kommer att löpa ut (EUT C 280, 25.8.2015, s. 6).
(4) Rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, 22.12.2009, s. 51). Denna förordning upphävdes genom grundförordningen som också ersatte den.
(5) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 167, 11.5.2016, s. 7).
(6) CCPIT behandlades som berörd part senast vid översyner vid giltighetstidens utgång om kisel (kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1077 (EUT L 179, 5.7.2016, s. 1) och av högstyrkegarn av polyestrar (kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/325 (EUT L 49, 25.2.2017, s. 6).
(7) Den tomma kopian eller funktionen ”Bcc” användes vid kommunikation med tillverkare i potentiella jämförbara länder.
(8) Den metoden godtogs av tribunalen i dess dom av den 16 december 2011, mål T-423/09, Dashiqiao/rådet, ECLI:EU:T:2011:764, punkterna 34–50.
Källa: De uppgifter som rapporterats till kommissionen av medlemsstaterna i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen (nedan kallad databasen enligt artikel 14.6).
Källa: Chemical Economic Handbook Report – Bilaga 9 i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. 2013 är det sista år som rapporten omfattar i fråga om faktiska data.
Källa: den kinesiska exportdatabasen.
(12) I kraft sedan juni 2015 (antidumpningsåtgärder) och sedan augusti 2015 (utjämningstull) som provisoriska åtgärder, och som sedan den 28 december 2015 av båda bekräftats som slutgiltiga åtgärder.
(13) 38 % respektive 363 %.
(14) Borealis Agrolinz Melamine GmbH, OCI Nitrogen BV, Grupa Azoty Zaklady Azotowe Pulawy SA, BASF SE och S.C. Azomures SA.
(15) Så som anges i skäl 4.
(16) Så som beskrivs i skäl 14.
(17) Uppgifter från Eurostat: ”Den ekonomiska nedgången inom byggsektorn inom EU-28 varade längre än för industrin. Trots tillfälliga kortvariga perioder av tillväxt, föll produktionsindex för byggsektorn från en topp i februari 2008 till en bottennivå i mars 2013; en nedgång som varade i sammanlagt fem år och en månad med slutresultatet att byggproduktionen var 26,1 % lägre än vad den varit. Byggproduktionen ökade med totalt 7,6 % under de efterföljande tretton månaderna och mellan den tidpunkten (april 2014) och den senaste perioden som det finns uppgifter om (april 2016) var produktionen relativt stabil.” http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=industry_and_construction_statistics_-_short-term_indicators&oldid_325746, accessed on 23.3.2017
(18) Under den ursprungliga undersökningen uppgick import från Kina i genomsnitt till cirka 30 000 ton per år, med undantag för undersökningsperioden (2009) som redan påverkats av följderna av den ekonomiska krisen.
(19) Källa: Eurostat.
(20) Databasen enligt artikel 14.6.
(21) Denna kategori omfattar huvudsakligen ”andra länder” som omfattar ”länder och territorier som inte specificeras av kommersiella eller militära skäl inom ramen för handel med tredjeländer”. Den innehåller även några mindre kvantiteter från ett antal tredjeländer, såsom Malaysia, Indonesien, Thailand, Mexiko, Turkiet osv.
(22) Med undantag av 2012 då unionsindustrins priser också var lägre, se skäl 109.
(23) Källa: Chemical Economics Handbook – Melamine by IHS Chemical (bilaga 9 i begäran om översyn).
HIS Chemical: Chemical Economics Handbook – melamine, bilaga 9 i begäran om översyn.
(25) I den kinesiska exportdatabasen anges priserna på fob-nivå som justerades uppåt av de genomsnittliga transportkostnaderna till unionen och kostnader efter import för att erhålla ett uppskattat pris i unionen.
(26) Enligt IHS Chemicals: Chemical Economics Handbook, Melamine: den turkiska efterfrågan har ökat stadigt sedan 2010 och uppskattas uppgå till cirka 56 000 ton under 2018. ”Turkiet står för över 80 % av melaminförbrukningen i Mellanöstern.” Bilaga 9 i begäran om översyn.
(27) 923 euro/ton som uppskattat pris i unionen från 810 euro/ton fob Kina.
(28) Uppskattningen på 30 000 ton, vilket motsvarar 11 % minskning av försäljningen i unionen och 8 % minskning av produktionsvolymen jämfört med siffrorna under översynsperioden, är en relativt blygsam uppskattning med tanke på den beräknade volymen av outnyttjad kapacitet (minst 500 000 ton) och de volymer som frigörs från den amerikanska marknaden (12 000 ton). I den ursprungliga undersökningen importerade Kina i genomsnitt 30 000 ton per år till unionen.
(29) I den ursprungliga undersökningen under undersökningsperioden exporterade Kina 17 434 ton melamin till unionen (en ökning på endast 9 500 ton jämfört med volymerna under den aktuella översynsperioden) till genomsnittliga priser av 896 euro/ton, vilket gav en vinstmarginal på – 18 % för unionsindustrin vid den tidpunkten.
(30) Av sekretesskäl kunde exakta siffror inte lämnas ut.
(31) National Agency for Enterprise and Construction, ”Economic Assessment of the Community interest in EU Anti-dumping Cases”, augusti 2005, som finns på följande webbplats: https://www.copenhageneconomics.com//resources/Publication/publicationPDF/3/133/0/Copenhagen_Economics_-_Economic_Assessment_of_the_Community_Interest.pdf
(32) WT/DS397/AB/RW Permanenta överprövningsorganets rapport från den 18 januari 2016, Europeiska gemenskaperna – Slutliga antidumpningsåtgärder på import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Kina – Användning av artikel 21.5 i WTO-överenskommelsen om regler och förfaranden för Kinas tvistlösning.
(33) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558).
BILAGA
På den giltiga faktura som avses i artikel 1.2 ska det finnas en försäkran som är undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan, utformad på följande sätt:
|
1. |
Tjänstemannens namn och befattning vid den enhet som utfärdat fakturan. |
|
2. |
Följande försäkran: ”Jag intygar härmed att den [kvantitet] melamin som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av [företagets namn och registrerade säte] [Taric-tilläggsnummer] i Folkrepubliken Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta. Datum och underskrift” |
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/87 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/1172
av den 30 juni 2017
om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 vad gäller kontrollåtgärder avseende odling av hampa
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (1), särskilt artikel 58.4 och artikel 62.2 e, och
av följande skäl:
|
(1) |
Reglerna för kontroll av halten av Δ9 tetrahydrokannabinol (nedan kallad THC-halt) i hampasorter har fastställts i artikel 45 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 (2) och i bilagan till den förordningen. Det framstår som lämpligt att dessa regler införlivas i kommissionen delegerade förordning (EU) nr 639/2014 (3) ändrad genom delegerad förordning (EU) 2017/1155 (4). Därför bör artikel 45 i genomförandförordning (EU) nr 809/2014 och bilagan till den förordningen utgå med verkan från och med dagen för ikraftträdande för delegerad förordning (EU) 2017/1155. |
|
(2) |
Reglerna för fastställande av hampasorter och kontroll av THC-halten grundar sig på antagandet att hampa odlas som huvudgröda under våren, men de lämpar sig inte helt för hampa som odlas som fånggröda. Framför allt är datumet den 30 juni, som i artikel 17.7 i genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 anges som sista dag för att lämna in de officiella märkena på utsädesförpackningar, för tidigt för hampa som odlas som fånggröda. Eftersom den odlingsmetoden visat sig vara lämplig för industrihampa och förenlig med miljökraven, bör medlemsstaterna ha möjlighet att fastställa ett senare datum för hampa som odlas som fånggröda, men inte senare än den 1 september. |
|
(3) |
Genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(4) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för direktstöd. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
I artikel 17.7 ska andra stycket ersättas med följande: ”Genom undantag från första stycket led c ska märkena lämnas in senast den 30 juni, i de fall då sådden äger rum efter den sista dagen för inlämnande av den samlade ansökan. För hampa som odlas som fånggröda ska märkena lämnas in senast ett datum som fastställs av medlemsstaten, men inte senare än den 1 september. Om märkena också ska lämnas till andra nationella myndigheter får medlemsstaterna föreskriva att märkena ska återlämnas till stödmottagaren så snart de har lämnats in i enlighet med den punkten. De återlämnade märkena ska märkas med uppgift om att de använts för en ansökan.” |
|
2. |
Artikel 45 ska utgå. |
|
3. |
Bilagan ska utgå. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 30 juni 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 549.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor (EUT L 227, 31.7.2014, s. 69).
(3) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen (EUT L 181, 20.6.2014, s. 1).
(4) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1155 av den 15 februari 2017 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 639/2014 vad gäller kontrollåtgärderna avseende odling av hampa, vissa bestämmelser som rör miljöanpassningsstödet, stödet till unga jordbrukare som utövar kontroll över en juridisk person, beräkningen av enhetsbeloppet inom ramen för frivilligt kopplat stöd, delrätter och vissa anmälningsskyldigheter i samband med systemet för enhetlig arealersättning och frivilligt kopplat stöd, och om ändring av bilaga X till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (EUT L 167, 30.6.2017, s. 1).
BESLUT
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/89 |
RÅDETS BESLUT (EU) 2017/1173
av den 26 juni 2017
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande en ändring av protokoll 31 till EES-avtalet, om samarbete inom särskilda områden vid sidan om de fyra friheterna (budgetpost 04 03 01 03)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 46 och 48 jämförda med artikel 218.9,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2894/94 av den 28 november 1994 om formerna för genomförandet av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artikel 1.3,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2) (nedan kallat EES-avtalet) trädde i kraft den 1 januari 1994. |
|
(2) |
Enligt artikel 98 i EES-avtalet får gemensamma EES-kommittén besluta att ändra bland annat protokoll 31 till EES-avtalet. |
|
(3) |
Protokoll 31 till EES-avtalet omfattar särskilda bestämmelser om samarbete inom särskilda områden vid sidan om de fyra friheterna. |
|
(4) |
Samarbetet mellan de avtalsslutande parterna i EES-avtalet i fråga om unionsåtgärder som finansieras via Europeiska unionens allmänna budget och som avser den fria rörligheten för arbetstagare, samordningen av de sociala trygghetssystemen och åtgärder till förmån för migrerande arbetstagare, inklusive från tredjeländer, bör fortsätta. |
|
(5) |
Protokoll 31 till EES-avtalet bör därför ändras så att detta utvidgade samarbete kan fortsätta även efter den 31 december 2016. |
|
(6) |
Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör därför grunda sig på det utkast till beslut som åtföljer det här beslutet. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande den föreslagna ändringen av protokoll 31 till EES-avtalet, om samarbete inom särskilda områden vid sidan om de fyra friheterna, ska grunda sig på det utkast till beslut av gemensamma EES-kommittén som åtföljer det här beslutet.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Luxemburg den 26 juni 2017.
På rådets vägnar
J. MIZZI
Ordförande
(1) EGT L 305, 30.11.1994, s. 6.
UTKAST TILL
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr …/2017
av den
om ändring av protokoll 31 till EES-avtalet, om samarbete inom särskilda områden vid sidan om de fyra friheterna
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artiklarna 86 och 98, och
av följande skäl:
|
(1) |
Samarbetet mellan de avtalsslutande parterna i EES-avtalet i fråga om unionsåtgärder som finansieras via Europeiska unionens allmänna budget och som avser den fria rörligheten för arbetstagare, samordningen av de sociala trygghetssystemen och åtgärder till förmån för migrerande arbetstagare, inklusive från tredjeländer, bör fortsätta. |
|
(2) |
Protokoll 31 till EES-avtalet bör därför ändras så att detta utvidgade samarbete kan äga rum från och med den 1 januari 2017. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I artikel 5.5 och 5.13 i protokoll 31 till EES-avtalet ska orden ”och 2016” ersättas med ”, 2016 och 2017”.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft dagen efter det att den sista anmälningen enligt artikel 103.1 i EES-avtalet har gjorts (*1).
Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2017.
Artikel 3
Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den
På gemensamma EES-kommitténs vägnar
Ordförande
Sekreterarna för gemensamma EES-kommittén
(*1) [Inga konstitutionella krav angivna.] [Konstitutionella krav finns angivna.]
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/92 |
BESLUT (GUSP) 2017/1174 AV KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK
av den 13 juni 2017
om förlängning av mandatet för uppdragschefen för Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (Eucap Sahel Niger) (Eucap Sahel Niger/1/2017)
KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 38 tredje stycket,
med beaktande av rådets beslut 2012/392/Gusp av den 16 juli 2012 om Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (EUCAP Sahel Niger) (1), särskilt artikel 9.1, och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt beslut 2012/392/Gusp är kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) bemyndigad, i enlighet med artikel 38 i fördraget, att fatta lämpliga beslut i syfte att utöva politisk kontroll över och strategisk ledning av Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (Eucap Sahel Niger), inbegripet beslutet att utnämna en uppdragschef. |
|
(2) |
Den 18 juli 2016 antog rådet beslut (Gusp) 2016/1172 (2) som förlänger mandatet för Eucap Sahel Niger till och med den 15 juli 2018. |
|
(3) |
Den 26 juli 2016 antog Kusp beslut (Gusp) 2016/1632 (3), varigenom Kirsi HENRIKSSON utnämndes till uppdragschef för Eucap Sahel Niger från och med den 1 september 2016 till och med den 15 juli 2017. |
|
(4) |
Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik har föreslagit att mandatet för Kirsi HENRIKSSON som uppdragschef för Eucap Sahel Niger förlängs från och med den 16 juli 2017 till och med den 15 juli 2018. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Mandatet för Kirsi HENRIKSSON som uppdragschef för Eucap Sahel Niger förlängs härmed till och med den 15 juli 2018.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 13 juni 2017.
På kommittén för utrikes- och säkerhetspolitiks vägnar
W. STEVENS
Ordförande
(1) EUT L 187, 17.7.2012, s. 48.
(2) Rådets beslut (Gusp) 2016/1172 av den 18 juli 2016 om ändring av beslut 2012/392/Gusp om Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (Eucap Sahel Niger) (EUT L 193, 19.7.2016, s. 106).
(3) Beslut (Gusp) 2016/1632 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 26 juli 2016 om utnämning av uppdragschefen för Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (Eucap Sahel Niger) (Eucap Sahel Niger/1/2016) (EUT L 243, 10.9.2016, s. 6).
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/93 |
BESLUT (GUSP) 2017/1175 AV KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK
av den 26 juni 2017
om godtagande av en tredjestats bidrag till Europeiska unionens militära GSFP-utbildningsuppdrag i Centralafrikanska republiken (EUTM RCA) (EUTM RCA/3/2017)
KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 38 tredje stycket,
med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2016/610 av den 19 april 2016 om Europeiska unionens militära GSFP-utbildningsuppdrag i Centralafrikanska republiken (EUTM RCA) (1), och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt artikel 8.2 i beslut (Gusp) 2016/610 bemyndigade rådet kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) att fatta vederbörliga beslut om godtagande av föreslagna bidrag från tredjestater till EUTM RCA. |
|
(2) |
På rekommendation av EU:s uppdragschef och av Europeiska unionens militära kommitté om bidrag från Bosnien och Hercegovina bör bidraget från Bosnien och Hercegovina godtas och betraktas som betydande. |
|
(3) |
I enlighet med artikel 5 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i arbetet med att utarbeta och genomföra sådana unionsbeslut och unionsåtgärder som har anknytning till försvarsfrågor. Följaktligen deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Bidraget från Bosnien och Hercegovina till Europeiska unionens militära GSFP-utbildningsuppdrag i Centralafrikanska republiken (EUTM RCA) ska godtas och betraktas som betydande.
2. Bosnien och Hercegovina undantas från skyldigheten att finansiellt bidra till budgeten för EUTM RCA.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 26 juni 2017.
På kommittén för utrikes- och säkerhetspolitiks vägnar
W. STEVENS
Ordförande
(1) EUT L 104, 20.4.2016, s. 21.
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/94 |
BESLUT (GUSP) 2017/1176 AV KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK
av den 26 juni 2017
om utnämning av EU-uppdragets styrkechef för Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) (EUTM Mali/1/2017)
KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 38,
med beaktande av rådets beslut 2013/34/Gusp av den 17 januari 2013 om Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av maliska försvarsmakten (EUTM Mali) (1), särskilt artikel 5, och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt artikel 5.1 i beslut 2013/34/Gusp bemyndigade rådet kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) att, i enlighet med artikel 38 i fördraget om Europeiska unionen, fatta relevanta beslut om den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av EUTM Mali, inbegripet besluten om utnämning av EU:s kommande uppdragschefer. |
|
(2) |
Den 7 december 2016 antog Kusp beslut (Gusp) 2016/2352 (2) och utnämnde brigadgeneral Peter DEVOGELAERE till EU:s uppdragschef för EUTM Mali. |
|
(3) |
Genom rådets beslut (EU) 2017/971 (3) ändrades befälsordningen för EUTM Mali. Följaktligen upphävdes beslut (Gusp) 2016/2352 och brigadgeneral Peter DEVOGELAERE utnämndes till EU-uppdragets styrkechef för EUTM Mali. |
|
(4) |
Den 10 april 2017 föreslog Belgien att brigadgeneral Bart LAURENT skulle utnämnas till EU-uppdragets styrkechef för EUTM Mali för att efterträda brigadgeneral Peter DEVOGELAERE. |
|
(5) |
Den 29 maj 2017 rekommenderade EU:s militära kommitté att Kusp skulle utnämna brigadgeneral Bart LAURENT till EU-uppdragets styrkechef för EUTM Mali för att efterträda brigadgeneral Peter DEVOGELAERE från och med den 12 juli 2017. |
|
(6) |
I enlighet med artikel 5 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i arbetet med att utarbeta och genomföra sådana unionsbeslut och unionsåtgärder som har anknytning till försvarsfrågor. Följaktligen deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Brigadgeneral Bart LAURENT utnämns härmed till EU-uppdragets styrkechef för Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) från och med den 12 juli 2017.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 26 juni 2017.
På kommittén för utrikes- och säkerhetspolitiks vägnar
W. STEVENS
Ordförande
(1) EUT L 14, 18.1.2013, s. 19.
(2) Beslut (Gusp) 2016/2352 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 7 december 2016 om utnämning av EU:s uppdragschef för Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) och om upphävande av beslut (Gusp) 2016/939 (EUTM Mali/2/2016) (EUT L 348, 21.12.2016, s. 25).
(3) Rådets beslut (EU) 2017/971 av den 8 juni 2017 om fastställande av planerings- och ledningsarrangemangen för EU:s icke-verkställande militära GSFP-uppdrag och om ändring av besluten 2010/96/Gusp om Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av somaliska säkerhetsstyrkor, 2013/34/Gusp om Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) och (Gusp) 2016/610 om Europeiska unionens militära GSFP-utbildningsuppdrag i Centralafrikanska republiken (EUTM RCA) (EUT L 146, 9.6.2017, s. 133).
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/96 |
BESLUT (GUSP) 2017/1177 AV KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK
av den 26 juni 2017
om utnämning av EU-uppdragets styrkechef för Europeiska unionens militära GSFP-utbildningsuppdrag i Centralafrikanska republiken (EUTM RCA) (EUTM RCA/2/2017)
KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 38,
med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2016/610 av den 19 april 2016 om Europeiska unionens militära GSFP-utbildningsuppdrag i Centralafrikanska republiken (EUTM RCA) (1), särskilt artikel 5, och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt artikel 5.1 i beslut (Gusp) 2016/610 bemyndigade rådet kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) att, i enlighet med artikel 38 i fördraget om Europeiska unionen, fatta relevanta beslut om den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av EUTM RCA, inbegripet besluten om utnämning av EU:s kommande uppdragschefer. |
|
(2) |
Den 10 januari 2017 antog Kusp beslut (Gusp) 2017/112 (2) och utnämnde brigadgeneral Herman RUYS till EU:s uppdragschef för EUTM RCA. |
|
(3) |
Genom rådets beslut (EU) 2017/971 (3) ändrades befälsordningen för EUTM RCA. Följaktligen upphävdes beslut (Gusp) 2017/112 och brigadgeneral Herman RUYS utnämndes till EU-uppdragets styrkechef för EUTM RCA. |
|
(4) |
Den 24 maj 2017 rekommenderade EU:s militära kommitté att Europakårens gemensamma kommittés nominering av brigadgeneral Fernando GARCÍA BLÁZQUEZ till EU-uppdragets styrkechef för EUTM RCA som efterträdare till brigadgeneral Herman RUYS från och med den 24 juli 2017 skulle godkännas. |
|
(5) |
I enlighet med artikel 5 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i arbetet med att utarbeta och genomföra sådana unionsbeslut och unionsåtgärder som har anknytning till försvarsfrågor. Följaktligen deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Brigadgeneral Fernando GARCÍA BLÁZQUEZ utnämns härmed till EU-uppdragets styrkechef för Europeiska unionens militära GSFP-utbildningsuppdrag i Centralafrikanska republiken (EUTM RCA) från och med den 24 juli 2017.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 26 juni 2017.
På kommittén för utrikes- och säkerhetspolitiks vägnar
W. STEVENS
Ordförande
(1) EUT L 104, 20.4.2016, s. 21.
(2) Beslut (Gusp) 2017/112 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 10 januari 2017 om utnämning av EU:s uppdragschef för Europeiska unionens militära GSFP-utbildningsuppdrag i Centralafrikanska republiken (EUTM RCA) (EUTM RCA/1/2017) (EUT L 18, 24.1.2017, s. 47).
(3) Rådets beslut (EU) 2017/971 av den 8 juni 2017 om fastställande av planerings- och ledningsarrangemangen för EU:s icke-verkställande militära GSFP-uppdrag och om ändring av besluten 2010/96/Gusp om Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av somaliska säkerhetsstyrkor, 2013/34/Gusp om Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) och (Gusp) 2016/610 om Europeiska unionens militära GSFP-utbildningsuppdrag i Centralafrikanska republiken (EUTM RCA) (EUT L 146, 9.6.2017, s. 133).
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/98 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/1178
av den 2 juni 2017
om ändring av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2008 om djurhälsoåtgärder för bekämpning av lumpy skin disease i vissa medlemsstater
[delgivet med nr C(2017) 3624]
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,
med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,
med beaktande av rådets direktiv 92/119/EEG av den 17 december 1992 om införande av allmänna gemenskapsåtgärder för bekämpning av vissa djursjukdomar och särskilda åtgärder mot vesikulär svinsjuka (3), särskilt artikel 19.1 a, 19.3 a och 19.6,
med beaktande av rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (4), särskilt artikel 4.3, och
av följande skäl:
|
(1) |
I direktiv 92/119/EEG fastställs de allmänna bekämpningsåtgärder som ska vidtas i händelse av ett utbrott av vissa djursjukdomar, inklusive lumpy skin disease. Dessa bekämpningsåtgärder omfattar upprättandet av skydds- och övervakningszoner runt den smittade anläggningen och de omfattar även nödvaccinering vid utbrott av lumpy skin disease. |
|
(2) |
I kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2008 (5) fastställs djurhälsoåtgärder för bekämpning av lumpy skin disease i de medlemsstater eller delar av dessa som förtecknas i bilaga I till det beslutet, inklusive minimikraven för de program för vaccinering mot den sjukdomen som medlemsstaterna lämnar in till kommissionen för godkännande. |
|
(3) |
I artikel 2 i genomförandebeslut (EU) 2016/2008 definieras smittad zon som den del av en medlemsstats territorium som förtecknas i del II i bilaga I till det beslutet och som omfattar det område där lumpy skin disease har bekräftats, och där vaccinering mot lumpy skin disease får genomföras efter kommissionens godkännande av vaccinationsprogrammen. I artikel 2 i det genomförandebeslutet definieras även fri zon med vaccinering som den del av en medlemsstats territorium som förtecknas i del I i bilaga I till det beslutet och som omfattar områdena utanför den smittade zonen för lumpy skin disease, och där vaccinering mot lumpy skin disease genomförs efter kommissionens godkännande av vaccinationsprogrammen. |
|
(4) |
I artikel 3 i genomförandebeslut (EU) 2016/2008 fastställs restriktioner för avsändande av nötkreatur, vilda idisslare i fångenskap och vissa animaliska produkter från de områden som förtecknas i bilaga I till det beslutet, i syfte att minimera varje risk för spridning av lumpy skin disease. |
|
(5) |
I artikel 7 i genomförandebeslut (EU) 2016/2008 föreskrivs undantag från restriktionerna i artikel 3 i samma beslut när det gäller avsändande av sperma, ägg och embryon från nötkreatur och vilda idisslare i fångenskap från områden som förtecknats som fria zoner med vaccinering i del I i bilaga I till det beslutet. |
|
(6) |
Det är lämpligt att differentiera risknivån för spridning av lumpy skin disease genom sändningar av sperma, ägg och embryon, när sådant avelsmaterial avsänds från en fri zon med vaccinering till en annan fri zon med vaccinering eller till en smittad zon inom samma medlemsstat. Därför måste olika villkor fastställas, som står i proportion till riskerna, för undantag som tillämpas på sådana sändningar som stannar kvar i samma medlemsstat, under förutsättning att sådana villkor föreligger för säkert avsändande av sådant avelsmaterial inom den fria zonen med vaccinering eller den smittade zonen i samma medlemsstat. Artikel 7 i genomförandebeslut (EU) 2016/2008 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(7) |
Den 2 mars 2017 rapporterade Grekland ett nytt utbrott av lumpy skin disease i den regionala enheten Kerkyra, en ö i Joniska havet, i nordvästligaste Grekland, där inga utbrott av lumpy skin disease rapporterats tidigare. Av detta skäl bör de smittade zonerna i Grekland avseende lumpy skin disease, som förtecknas i del II i bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2016/2008, utökas så att även den regionala enheten Kerkyra omfattas. Del II i bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2016/2008 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(8) |
Den 14 mars 2017 informerade Grekland kommissionen om sitt beslut om att utöka vaccineringen mot lumpy skin disease i regionerna Joniska öarna, Nord- och Sydegeiska öarna och Kreta; områden där lumpy skin disease hittills inte förekommit, med undantag för den regionala enheten Kerkyra, där sjukdomen bekräftades den 2 mars 2017, och den regionala enheten Limnos där sjukdomen funnits sedan 2015. Av detta skäl bör dessa regioner i Grekland inkluderas i de fria zoner med vaccinering som förtecknas i del I i bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2016/2008. Del I i bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2016/2008 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(9) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Genomförandebeslut (EU) 2016/2008 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 7 ska ersättas med följande: ”Artikel 7 Undantag från förbudet mot avsändande av sperma, ägg och embryon från nötkreatur och vilda idisslare i fångenskap från de områden som förtecknas i delarna I och II i bilaga I och särskilda villkor för avsändande av dessa produkter inom områden i samma medlemsstat som förtecknas i delarna I och II 1. Genom undantag från förbudet i artikel 3 b får den behöriga myndigheten tillåta avsändande av sperma, ägg och embryon från nötkreatur och vilda idisslare i fångenskap från tjurstationer eller andra anläggningar belägna i ett område som förtecknas i del I i bilaga I till ett annat område i en annan medlemsstat som förtecknas i del I eller II i bilaga I, förutsatt att donatordjuren och sperman, äggen och embryona uppfyller följande villkor:
2. Genom undantag från förbudet i artikel 3 b får den behöriga myndigheten tillåta avsändande av sperma, ägg och embryon från nötkreatur och vilda idisslare i fångenskap från tjurstationer eller andra anläggningar belägna i ett område som förtecknas i
Det undantag som föreskrivs i första stycket i denna punkt omfattas av de villkor som fastställs i punkt 1 a, b och c. 3. Genom undantag från förbudet i artikel 3 b får den behöriga myndigheten tillåta avsändande av sperma, ägg och embryon från nötkreatur och vilda idisslare i fångenskap från tjurstationer eller andra anläggningar belägna i områden som förtecknas i del I i bilaga I till områden i samma medlemsstat eller en annan medlemsstat, förutsatt att donatordjuren, sperman, äggen och embryona uppfyller följande villkor:
4. Om sperma, embryon och ägg som uppfyller kraven i punkt 1 eller 3 i denna artikel ska avsändas till en annan medlemsstat eller ett tredjeland ska följande kompletterande text läggas till i det motsvarande hälsointyget enligt direktiven 88/407/EEG eller 89/556/EEG eller beslut 93/444/EEG: ’…(Sperman, äggen och/eller embryona, ange det som är tillämpligt) uppfyller villkoren i …(artikel 7.1 eller 7.3, ange det som är tillämpligt) i genomförandebeslut (EU) 2016/2008 om djurhälsoåtgärder för bekämpning av lumpy skin disease i vissa medlemsstater’”. |
|
2. |
Bilaga I ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet. |
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 2 juni 2017.
På kommissionens vägnar
Vytenis ANDRIUKAITIS
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.
(2) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.
(3) EGT L 62, 15.3.1993, s. 69.
(4) EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.
(5) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2008 av den 15 november 2016 om djurhälsoåtgärder för bekämpning av lumpy skin disease i vissa medlemsstater (EUT L 310, 17.11.2016, s. 51).
BILAGA
Bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2016/2008 ska ersättas med följande:
BILAGA I
DEL I
Fria zoner med vaccinering
1. Kroatien
Hela Kroatiens territorium.
2. Bulgarien
|
A. |
Följande regioner i Bulgarien:
|
|
B. |
Följande kommuner i Bulgarien:
|
3. Grekland
Följande regioner i Grekland:
|
— |
Regionen Joniska öarna, utom den regionala enheten Kerkyra. |
|
— |
Regionen Nordegeiska öarna, utom den regionala enheten Limnos. |
|
— |
Regionen Sydegeiska öarna. |
|
— |
Regionen Kreta. |
DEL II
Smittade zoner
1. Grekland
|
A. |
Följande regioner i Grekland:
|
|
B. |
Följande regionala enheter i Grekland:
|
2. Bulgarien
Hela Bulgariens territorium utom de områden som anges i del I.
AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
|
1.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/103 |
BESLUT nr 1/2017
av den 16 juni 2017
av den gemensamma kommitté som inrättats enligt avtalet om ömsesidigt erkännande mellan Europeiska gemenskapen och Kanada beträffande upptagande av organ för bedömning av överensstämmelse i den sektoriella bilagan om teleterminalutrustning, informationsteknikutrustning och radiosändare [2017/1179]
GEMENSAMMA KOMMITTÉN HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av avtalet om ömsesidigt erkännande mellan Europeiska gemenskapen och Kanada, särskilt artiklarna VII och XI i dessa, och av följande skäl,
Det ankommer på gemensamma kommittén att fatta beslut om listning av ett eller flera organ för bedömning av överensstämmelse i en sektoriell bilaga.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
|
1. |
Organen för bedömning av överensstämmelse i tillägg A ska läggas till i förteckningen över organ för bedömning av överensstämmelse i tillägg 4 till den sektoriella bilagan om teleterminalutrustning, informationsteknikutrustning och radiosändare. |
|
2. |
Parterna har kommit överens om och kommer att upprätthålla den specifika räckvidd avseende produkter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse som ska gälla för det organ för bedömning av överensstämmelse som anges i tillägg A. |
Detta beslut, som upprättats i två exemplar, ska undertecknas av företrädare för gemensamma kommittén, som är bemyndigade att handla på parternas vägnar vid ändringar av avtalet till avtalets sektoriella bilaga om teleterminalutrustning, informationsteknikutrustning och radiosändare. Detta beslut ska få verkan från och med dagen för det sista av dessa undertecknanden.
Undertecknat i Ottawa den 30 maj 2017.
Claude BEAUDOIN
På Kanadas vägnar
Undertecknat i Bryssel den 16 juni 2017.
Ignacio IRUARRIZAGA
På Europeiska unionens vägnar
TILLÄGG A
EU-organen för bedömning av överensstämmelse ska läggas till i förteckningen över organ för bedömning av överensstämmelse i tillägg 4 till den sektoriella bilagan om teleterminalutrustning, informationsteknikutrustning och radiosändare.
|
(1) Den 3 april 2017 ändras namnet på AT4 wireless SAU till DEKRA Testing & Certification SAU.