18.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/1

(1)

Ett förmånsland inom det allmänna preferenssystemet kan begära att få ytterligare tullförmåner enligt den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre (nedan kallad den särskilda stimulansordningen). I artikel 9.1 i förordning (EU) nr 978/2012 fastställs särskilda kriterier för beviljande av tullförmåner inom ramen för den särskilda stimulansordningen. Landet bör anses vara sårbart på grund av bristande diversifiering och otillräcklig integrering i det internationella handelssystemet. Landet bör ha ratificerat alla de konventioner som förtecknas i bilaga VIII till förordning (EU) nr 978/2012, och de berörda övervakningsorganen bör i sina senaste slutsatser inte ha påtalat någon allvarlig brist när det gäller genomförandet av dessa konventioner. Landet bör inte när det gäller någon av de berörda konventionerna ha lämnat någon reservation som är förbjuden enligt konventionen eller som, uteslutande vid tillämpning av artikel 9 i förordning (EU) nr 978/2012, är att anse som oförenlig med den konventionens mål och syfte. Det bör utan förbehåll godkänna alla de rapporteringskrav som finns i konventionerna och ge de bindande åtaganden som avses i artikel 9.1 d, e och f i förordning (EU) nr 978/2012.

(2)

Ett förmånsland inom det allmänna preferenssystemet som vill omfattas av den särskilda stimulansordningen måste lämna in en ansökan med utförliga uppgifter om ratificeringen av de berörda konventionerna, sina reservationer och de invändningar mot dessa reservationer som gjorts av de andra parterna i konventionen samt sina bindande åtaganden.

(3)

Kommissionen har fått befogenhet att anta delegerade akter om ändring av bilaga III till förordning (EU) nr 978/2012, så att den särskilda stimulansordningen kan beviljas genom att det ansökande landet förs in i förteckningen över förmånsländer inom den särskilda stimulansordningen.

(4)

Den 12 juli 2016 mottog kommissionen en ansökan från Demokratiska socialistiska republiken Sri Lanka (nedan kallad Sri Lanka) om att få omfattas av den särskilda stimulansordningen.

(5)

Kommissionen har prövat Sri Lankas ansökan om att få omfattas av den särskilda stimulansordningen enligt artikel 10.1 i förordning (EU) nr 978/2012 och har konstaterat att Sri Lanka uppfyller villkoren. Sri Lanka bör därför omfattas av den särskilda stimulansordningen från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande. Bilaga III till förordning (EU) nr 978/2012 bör ändras i enlighet med detta.

(6)

Enligt artikel 13 i förordning (EU) nr 978/2012 ska kommissionen övervaka hur ratificeringen och det praktiska genomförandet av de berörda konventionerna framskrider, samt övervaka Sri Lankas regerings samarbete med de berörda övervakningsorganen.

18.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/3

(1)

Den polska språkversionen av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1998 (2) innehåller ett fel i punkt 11.4.3 a i bilagan när det gäller förteckningen över kompetenser som kräver repetitionsutbildning med viss periodicitet.

(2)

Den svenska språkversionen av genomförandeförordning (EU) 2015/1998 innehåller fel i bilagan, nämligen i punkterna 8.1.1.2 och 9.1.1.3 när det gäller kravet på förnyad säkerhetskontroll, i punkt 8.3.1 när det gäller föremålet för kravet i fråga om leveranssätt, i punkt 9.1.3.5 b första stycket när det gäller tillämpningsområdet för validerinsmetoden, i punkt 9.3.1 när det gäller föremålet för kravet i fråga om leveranssätt och i inledningsfrasen i punkt 11.2.3.1 när det gäller de personer som omfattas av kravet på utbildning.

(3)

De polska och svenska språkversionerna av genomförandeförordning (EU) 2015/1998 bör därför rättas. Övriga språkversioner påverkas inte.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för luftfartsskyddet inom den civila luftfarten.

1.

Punkt 8.1.1.2 ska ersättas med följande:

2.

Punkt 8.3.1 ska ersättas med följande:

3.

Punkt 9.1.1.3 ska ersättas med följande:

4.

I punkt 9.1.3.5 b ska första stycket ersättas med följande:

5.

Punkt 9.3.1 ska ersättas med följande:

6.

I punkt 11.2.3.1 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”Arbetsspecifik utbildning av personer som utför säkerhetskontroll av personer, kabinbagage, medförda föremål och lastrumsbagage ska ge följande kompetens (samtliga):”.

7.

(berör ej den svenska versionen).

18.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/5

(1)

Förordning (EG) nr 834/2007 fastställer grundläggande krav för ekologisk produktion av vattenbruksdjur, inbegripet krav som avser foder. Tillämpningsföreskrifter för dessa krav fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 (2).

(2)

Enligt artikel 15.1 d i i förordning (EG) nr 834/2007 ska fisk och skaldjur ges foder som uppfyller djurens näringsbehov under deras olika utvecklingsstadier.

(3)

I artikel 251 i förordning (EG) nr 889/2008 anges särskilda regler för foder för vissa vattenbruksdjur som avses i avsnitten 6, 7 och 9 i bilaga XIIIa till den förordningen. Reglerna i den artikeln syftar till att prioritera naturligt foder, om sådant finns tillgängligt.

(4)

Enligt artikel 251.1 i förordning (EG) nr 889/2008 ska de berörda djuren utfodras med foder som finns naturligt i dammar och sjöar. Artikel 251.2 i förordningen tillåter användningen av ekologiskt foder av vegetabiliskt ursprung eller alger om naturliga foderresurser inte är tillgängliga i tillräcklig mängd. Artikel 251.3 a och b i förordningen fastställer de högsta procentandelar fiskmjöl eller fiskolja som foderransonen för hajmal och räkor får innehålla om det naturliga fodret kompletteras.

(5)

Naturligt förekommande foder är begränsat eller obefintligt i kläckeristadiet. Medlemsstaterna har angett för kommissionen att reglerna om utfodring av penaeidräkor, särskilt tigerräka (Penaeus monodon), i artikel 251.3 b i förordning (EG) nr 889/2008 skulle leda till undernäring och ökad dödlighet, om de tillämpades i yngelstadierna i en kläckerimiljö.

(6)

Enligt artikel 251.1 i förordning (EG) nr 889/2008 ska de berörda djuren utfodras med foder som finns naturligt i dammar och sjöar. Reglerna i den artikeln bör endast gälla tillväxtstadierna, då djuren hålls i dammar och sjöar och inte i kläckerimiljöer, där naturligt förekommande foder är otillräckligt. Detta är särskilt relevant från den 31 december 2016, eftersom artikel 25e.3 i förordning (EG) nr 889/2008 föreskriver att icke-ekologiska vattenbruksyngel efter detta datum inte längre får föras in på en ekologisk anläggning. Före detta datum var det tillåtet att föra in en andel icke-ekologiska vattenbruksyngel på en ekologisk anläggning, efter ett icke-ekologiskt kläckeristadium.

(7)

Den expertgrupp för teknisk rådgivning om ekologisk produktion som inrättats genom kommissionens beslut 2009/427/EG (3) har vidare bekräftat att de särskilda reglerna i artikel 251.3 a och b i förordning (EG) nr 889/2008 endast är lämpade för tillväxtstadierna (4). Expertgruppen anser att begränsningarna rörande fiskmjöl och fiskolja i den artikeln inte gör det möjligt att tillgodose djurets näringsbehov under de tidiga livsstadierna i en kläckerimiljö.

(8)

Kommissionen har identifierat ett behov av att ändra reglerna om foder för vissa vattenbruksdjur genom att klargöra att dessa regler endast är tillämpliga på tillväxtstadierna. Kommissionen har kommit till denna slutsats med beaktande av kravet i artikel 15.1 d i i förordning (EG) nr 834/2007 att uppfylla djurens näringsbehov under deras olika utvecklingsstadier, syftet i artikel 25l i förordning (EG) nr 889/2008 att prioritera naturligt foder, om sådant finns tillgängligt, och yttrandet från expertgruppen för teknisk rådgivning om ekologisk produktion.

(9)

Förordning (EG) nr 889/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för ekologisk produktion.

18.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/7

(1)

I bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 fastställs en unionsförteckning över livsmedelstillsatser som godkänts för användning i livsmedel samt villkoren för användningen.

(2)

Unionsförteckningen över livsmedelstillsatser får uppdateras i enlighet med det enhetliga förfarande som avses i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1331/2008 (2), antingen på initiativ av kommissionen eller efter en ansökan.

(3)

Den 10 mars 2016 lämnade Polen in en ansökan om godkännande av användningen av nitriter (E 249–250) som konserveringsmedel i ”golonka peklowana”. Ansökan delgavs därefter medlemsstaterna i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1331/2008.

(4)

Enligt sökanden är ”golonka peklowana” en traditionell polsk köttberedning där nitriter förutom som konserveringsmedel används som ett saltningsmedel för att uppnå de önskade egenskaper i fråga om färg, smak och struktur som konsumenterna förväntar sig. ”Golonka peklowana” ska värmebehandlas ytterligare av konsumenterna innan det konsumeras.

(5)

Enligt skäl 7 i förordning (EG) nr 1333/2008 bör man vid godkännande av livsmedelstillsatser även ta hänsyn till andra faktorer av betydelse för det ärende som behandlas, däribland traditionsrelaterade faktorer. Vissa traditionella produkter bör därför bibehållas på marknaden i vissa medlemsstater om användningen av livsmedelstillsatser uppfyller de allmänna och särskilda villkoren i förordning (EG) nr 1333/2008.

(6)

För att säkerställa en enhetlig användning av de tillsatser som omfattas av föreliggande förordning kommer ”golonka peklowana” att beskrivas i vägledningsdokumentet som innehåller en beskrivning av livsmedelskategorierna i del E i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser (3).

(7)

Enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1331/2008 ska kommissionen begära ett yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) innan unionsförteckningen över livsmedelstillsatser i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 uppdateras, utom i sådana fall där uppdateringen sannolikt inte kommer att påverka människors hälsa. Det är i allmänhet tillåtet att använda nitriter i köttprodukter medan användningen i köttberedningar är begränsad till vissa traditionella beredningar och det har fastställts särskilda bestämmelser för traditionella, saltade köttprodukter. Eftersom ansökan om utvidgning av användningen av nitriter är begränsad till en särskild köttberedning som har använts traditionellt förväntas utvidgningen inte få någon stor betydelse för den totala exponeringen för nitriter. Utvidgningen av användningen av dessa livsmedelstillsatser utgör därför en uppdatering av unionsförteckningen som sannolikt inte kommer att påverka människors hälsa och det krävs inget yttrande från myndigheten.

(8)

Bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 bör ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

18.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/10

(1)

Vad gäller förfarandet och villkoren för godkännande ska, i enlighet med artikel 80.1 a i förordning (EG) nr 1107/2009, rådets direktiv 91/414/EEG (2) tillämpas på verksamma ämnen för vilka ett beslut har antagits i enlighet med artikel 6.3 i det direktivet före den 14 juni 2011. För ortosulfamuron uppfylls villkoren i artikel 80.1 a i förordning (EG) nr 1107/2009 genom kommissionens beslut 2006/806/EG (3).

(2)

I enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG tog Italien den 4 juli 2005 emot en ansökan från Isagro S.p.A.om införande av det verksamma ämnet ortosulfamuron i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. Genom beslut 2006/806/EG bekräftades att dokumentationen var fullständig, dvs. att den i princip kunde anses uppfylla uppgiftskraven i bilagorna II och III till direktiv 91/414/EEG.

(3)

Effekterna av detta verksamma ämne på människors och djurs hälsa och på miljön har bedömts i enlighet med artikel 6.2 och 6.4 i direktiv 91/414/EEG för de användningsområden som sökanden har föreslagit. Den rapporterande medlemsstaten överlämnade ett utkast till bedömningsrapport den 27 juli 2012. I enlighet med artikel 6.3 i kommissionens förordning (EU) nr 188/2011 (4) begärdes kompletterande uppgifter från sökanden. Italiens utvärdering av de kompletterande uppgifterna lämnades i form av ett addendum till utkastet till bedömningsrapport och sammanställdes av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) i augusti 2013.

(4)

Utkastet till bedömningsrapport granskades av medlemsstaterna och myndigheten. Myndigheten lade fram sin slutsats om riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet ortosulfamuron (5) för kommissionen den 3 september 2013. Myndigheten konstaterade att tillgängliga uppgifter om typen av resthalter i primära och efterföljande grödor i kombination med avsaknaden av toxikologiska uppgifter och en bedömning av intaget av vissa växtmetaboliter inte gör det möjligt att slutföra bedömningen av risken för konsumenter. Bedömningen av risken för marklevande organismer och vattenlevande organismer kan inte heller slutföras. Dessutom fastställde myndigheten farhågor i samband med vissa metaboliter, och därför kunde inte heller en bedömning av grundvattnets exponering slutföras.

(5)

Kommissionen uppmanade sökanden att lämna synpunkter på myndighetens slutsats och, i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU) nr 188/2011, på utkastet till granskningsrapport. Sökanden lämnade synpunkter som har granskats omsorgsfullt.

(6)

Trots de argument som sökanden lade fram kunde de farhågor som fastställs/anges i skäl 4 dock inte avföras.

(7)

Följaktligen har det inte kunnat visas att växtskyddsmedel som innehåller ortosulfamuron under föreslagna användningsvillkor i allmänhet kan antas uppfylla kraven i artikel 5.1 a och b i direktiv 91/414/EEG.

(8)

Ortosulfamuron bör därför inte godkännas i enlighet med artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(9)

Enligt artikel 8.1 b i direktiv 91/414/EEG hade medlemsstaterna möjlighet att bevilja provisoriska godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller ortosulfamuron under en inledande period på tre år. Enligt kommissionens genomförandebeslut 2013/205/EU (6) får medlemsstaterna förlänga provisoriska godkännanden för ortosulfamuron så att de som längst gäller till och med den 30 april 2015.

(10)

Eftersom alla befintliga godkännanden har upphört att gälla behöver man inte fastställa en frist för att återkalla godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller ortosulfamuron.

(11)

Den här förordningen hindrar inte att en ny ansökan om ortosulfamuron lämnas in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

18.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/12

(1)

I del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (2) fastställs de verksamma ämnen som anses ha blivit godkända enligt förordning (EG) nr 1107/2009.

(2)

Godkännandeperioderna för de verksamma ämnena bentazon, dikvat, DPX KE 459 (flupyrsulfuronmetyl), famoxadon, flumioxazin, metalaxyl-M och pymetrozin förlängdes senast genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/549 (3). Godkännandena av dessa verksamma ämnen löper ut den 30 juni 2017. Ansökningar om förnyat upptagande av de ämnena i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (4) har lämnats in i enlighet med artikel 4 i kommissionens förordning (EU) nr 1141/2010 (5).

(3)

Godkännandeperioderna för de verksamma ämnena karfentrazonetyl, cyazofamid, fenamidon, foramsulfuron, imazamox, isoxaflutol, oxasulfuron, pendimetalin och trifloxistrobin förlängdes senast genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/950 (6). Godkännandena av dessa verksamma ämnen löper ut den 31 juli 2017.

(4)

Godkännandeperioderna för de verksamma ämnena alfacypermetrin, Ampelomyces quisqualis stam: AQ 10, benalaxyl, bifenazat, bromoxinil, klorprofam, desmedifam, etoxazol, Gliocladium catenulatum stam: J1446, imazosulfuron, laminarin, metoxifenozid, milbemektin, fenmedifam och S-metolaklor förlängdes senast genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1197/2012 (7). Godkännandena av dessa verksamma ämnen löper ut den 31 juli 2017.

(5)

Ansökningar om förnyat godkännande av de verksamma ämnen som anges i skäl 3 och 4 har lämnats in i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (8).

(6)

På grund av att bedömningen av dessa ämnen har försenats av orsaker som de sökande inte råder över kommer godkännandena av de verksamma ämnena sannolikt att löpa ut innan något beslut om att förnya dem har fattats. Godkännandeperioderna måste därför förlängas.

(7)

Med tanke på syftet med artikel 17 första stycket i förordning (EG) nr 1107/2009 kommer kommissionen, när det gäller de fall där kommissionen kommer att anta en förordning om att inte förnya ett godkännande av ett verksamt ämne som anges i bilagan till den här förordningen på grund av att kriterierna för godkännandet inte är uppfyllda, att fastställa det datum då godkännandet löper ut till samma datum som det datum som gällde före den här förordningen eller till det datum då förordningen om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet träder i kraft, beroende på vilken tidpunkt som infaller senast. När det gäller de fall där kommissionen kommer att anta en förordning om att förnya ett godkännande av ett verksamt ämne som anges i bilagan till den här förordningen, kommer kommissionen att sträva efter att, med hänsyn till omständigheterna, fastställa tidigast möjliga tillämpningsdatum.

(8)

Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

18.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/16

(1)

Genom kommissionens direktiv 2003/79/EG (2) togs Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08 upp som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3).

(2)

Verksamma ämnen som tas upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG ska anses vara godkända enligt förordning (EG) nr 1107/2009 och förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (4).

(3)

Godkännandet av det verksamma ämnet Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08 enligt del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 löper ut den 31 oktober 2017.

(4)

En ansökan om förnyat godkännande av Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08 lämnades in i enlighet med artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (5) inom den tid som föreskrivs i den artikeln.

(5)

Sökanden lämnade in den kompletterande dokumentation som krävs i enlighet med artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012. Den rapporterande medlemsstaten konstaterade att ansökan var fullständig.

(6)

Den rapporterande medlemsstaten sammanställde en förnyad bedömningsrapport i samråd med den medrapporterande medlemsstaten och överlämnade den till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) och kommissionen den 29 maj 2015.

(7)

Myndigheten skickade den förnyade bedömningsrapporten till sökanden och medlemsstaterna för synpunkter, och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. Myndigheten gjorde även den kompletterande sammanfattningen tillgänglig för allmänheten.

(8)

Den 8 juni 2016 meddelade myndigheten kommissionen sin slutsats (6) om huruvida Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08 kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009. Kommissionen lade fram utkastet till förnyelserapport om Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08 till ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder den 6 december 2016.

(9)

Sökanden gavs möjlighet att lämna synpunkter på förnyelserapporten.

(10)

Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08. Det är därför lämpligt att förnya godkännandet av Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08.

(11)

Riskbedömningen i samband med förnyelsen av godkännandet av Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08 bygger på ett begränsat antal representativa användningsområden, vilka dock inte begränsar de användningsområden för vilka växtskyddsmedel som innehåller Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08 får godkännas. Begränsningen till användning endast som fungicid bör därför inte bibehållas.

(12)

Kommissionen fann vidare att Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08 är ett verksamt ämne med låg risk enligt artikel 22 i förordning (EG) nr 1107/2009. Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08 är inte ett ämne med farliga egenskaper och uppfyller villkoren i punkt 5 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009. Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08 är en stam av vild typ som förekommer naturligt i miljön. Den är inte patogen för människor eller djur. Den ytterligare exponering som människor, djur och miljön utsätts för genom den användning som godkänns enligt förordning (EG) nr 1107/2009 förväntas vara försumbar jämfört med förväntad exponering i realistiska naturliga situationer.

(13)

Det är därför lämpligt att förnya godkännandet av Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08 som ett verksamt ämne med låg risk. I enlighet med artikel 13.4 i förordning (EG) nr 1107/2009 bör bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ändras i enlighet med detta.

(14)

I enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning och mot bakgrund av aktuella vetenskapliga och tekniska rön är det dock nödvändigt att införa vissa villkor och restriktioner.

(15)

I enlighet med artikel 20.3 i förordning (EG) nr 1107/2009, jämförd med artikel 13.4 i samma förordning, bör bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ändras i enlighet med detta.

(16)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/950 (7) förlängdes godkännandeperioden för Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08 till den 31 oktober 2017 så att förnyelseförfarandet hinner slutföras innan godkännandet för ämnet löper ut. Eftersom ett beslut om förnyelse har fattats innan den förlängda godkännandeperioden löper ut bör den här förordningen tillämpas från och med den 1 augusti 2017.

(17)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

18.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/21

(1)

I enlighet med artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 tog Frankrike den 6 november 2012 emot en ansökan från Arysta Lifescience S.A.S. om godkännande av det verksamma ämnet Beauveria bassiana stam NPP111B005. I enlighet med artikel 9.3 i den förordningen meddelade den rapporterande medlemsstaten Frankrike sökanden, övriga medlemsstater, kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) den 5 februari 2013 att ansökan kan prövas.

(2)

Den 7 oktober 2014 överlämnade den rapporterande medlemsstaten ett utkast till bedömningsrapport till kommissionen, med en kopia till myndigheten, i vilken det görs en bedömning av om det verksamma ämnet kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(3)

Myndigheten följde bestämmelserna i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 1107/2009. I enlighet med artikel 12.3 i förordning (EG) nr 1107/2009 krävde myndigheten att sökanden skulle lämna kompletterande information till medlemsstaterna, kommissionen och myndigheten. Den rapporterande medlemsstaten lämnade en bedömning av den kompletterande informationen till myndigheten i form av ett uppdaterat utkast till bedömningsrapport den 3 juli 2015.

(4)

Den 6 oktober 2015 meddelade myndigheten sökanden, medlemsstaterna och kommissionen sin slutsats (2) om huruvida det verksamma ämnet Beauveria bassiana stam NPP111B005 kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009. Myndigheten gjorde sin slutsats tillgänglig för allmänheten.

(5)

Den 8 mars 2016 lade kommissionen fram granskningsrapporten om Beauveria bassiana stam NPP111B005 för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder tillsammans med ett utkast till förordning där det föreskrivs att Beauveria bassiana stam NPP111B005 ska godkännas.

(6)

Sökanden gavs möjlighet att lämna synpunkter på granskningsrapporten.

(7)

Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet, särskilt när det gäller den användning som undersökts och som beskrivs i granskningsrapporten. Beauveria bassiana stam NPP111B005 bör därför godkännas.

(8)

I enlighet med artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning och mot bakgrund av aktuella vetenskapliga och tekniska rön är det dock nödvändigt att införa vissa villkor och restriktioner.

(9)

I enlighet med artikel 13.4 i förordning (EG) nr 1107/2009 bör bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (3) ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

18.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/25

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

18.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/27

(1)

I bilaga III till direktiv 2008/56/EG fastställs de vägledande förteckningarna över grundläggande förhållanden, belastning och påverkan som avses i artiklarna 8.1, 9.1, 9.3, 10.1, 11.1 och 24 i det direktivet.

(2)

På grundval av den inledande bedömning av deras marina vatten som gjordes enligt artikel 8.1 i direktiv 2008/56/EG och som en del av den första omgången av genomförandet av deras marina strategier, anmälde medlemsstaterna år 2012 till kommissionen ett antal faktorer som kännetecknar en god miljöstatus och sina miljömål, i enlighet med artiklarna 9.2 respektive 10.2 i direktivet. I kommissionens bedömning (2) av dessa medlemsstaters rapporter, som genomfördes i enlighet med artikel 12 i det direktivet, framhölls att det snabbt krävdes ökade insatser för att medlemsstaterna och unionen ska uppnå god miljöstatus senast 2020.

(3)

För att säkerställa att den andra omgången av genomförandet av medlemsstaternas marina strategier ytterligare bidrar till uppnåendet av målen i direktiv 2008/56/EG och ger mer konsekventa fastställanden av god miljöstatus, rekommenderade kommissionen i sin rapport om den första genomförandefasen att kommissionens avdelningar och medlemsstaterna på unionsnivå senast 2015 ska se över, stärka och förbättra kommissionens beslut 2010/477/EU (3), med sikte på en tydligare, enklare, mer konkret, enhetlig och jämförbar uppsättning kriterier och metodstandarder för god miljöstatus och, samtidigt, se över bilaga III till ramdirektivet om en marin strategi och vid behov revidera det, samt utarbeta en särskild vägledning för att garantera ett mer enhetligt och konsekvent tillvägagångssätt för bedömningarna under nästa genomförandeperiod.

(4)

Översynen av bilaga III till direktiv 2008/56/EG behövs för att komplettera översynen av beslut 2010/477/EU. Dessutom är förhållandet mellan bilaga III till direktiv 2008/56/EG och de kvalitativa deskriptorer för fastställandet av en god miljöstatus som förtecknas i bilaga I till det direktivet endast implicit i det direktivet och, därför, inte tillräckligt tydligt. I ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar från 2011 (4) förklarade kommissionen förhållandena mellan de kvalitativa deskriptorer som förtecknas i bilaga I till direktiv 2008/56/EG, de faktorer som anges i bilaga III till det direktivet, och de kriterier och indikatorer som anges i beslut 2010/477/EU, men kunde bara ge ett partiellt svar på grund av deras inneboende innehåll. Bilaga III till direktiv 2008/56/EG måste revideras för att ytterligare förtydliga dessa förhållanden och underlätta genomförandet, och bättre koppla samman ekosystemrelaterade faktorer, antropogen belastning och påverkan på den marina miljön med deskriptorerna i bilaga I till direktiv 2008/56/EG samt resultaten av översynen av beslut 2010/477/EU.

(5)

Bilaga III till direktiv 2008/56/EG bör ge faktorer för bedömning (artikel 8.1 i det direktivet) avseende god miljöstatus (artikel 9.1 i det direktivet), faktorer för övervakning (artikel 11.1 i det direktivet), som kompletterar bedömningen (t.ex. temperatur, salthalt), och faktorer för överväganden vid fastställandet av mål (artikel 10.1 i det direktivet). Betydelsen av dessa faktorer kommer att variera efter region och medlemsstat på grund av olika regionala särdrag. Detta innebär att faktorer måste behandlas endast om de anses vara ”grundläggande egenskaper och förhållanden” eller ”de viktigaste faktorer som påverkar”, i enlighet med artikel 8.1 a och b i direktiv 2008/56/EG, och om de förekommer i den berörda medlemsstatens vatten.

(6)

Det är viktigt att säkerställa att de faktorer som anges i bilaga III till direktiv 2008/56/EG har ett tydligt samband med de kvalitativa deskriptorerna i bilaga I till det direktivet och med de kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten som fastställs av kommissionen på grundval av artikel 9.3 i direktiv 2008/56/EG, samt med deras tillämpning i förhållande till artiklarna 8, 9, 10 och 11 i direktiv 2008/56/EG. Mot denna bakgrund måste dessa faktorer vara generiska och allmänt tillämpliga i hela unionen, med tanke på att flera specifika faktorer kan fastställas av kommissionen på grundval av artikel 9.3 i direktiv 2008/56/EG eller inom ramen för fastställandet av uppsättningar av kännetecken för god miljöstatus enligt artikel 9.1 i det direktivet.

(7)

Tabellerna 1 och 2 i bilaga III till direktiv 2008/56/EG bör förtydligas för att mer tydligt avse tillståndsfaktorer (tabell 1) och belastningsfaktorer och deras påverkan (tabell 2), och för att direkt koppla de faktorer som förtecknas i dem till de kvalitativa deskriptorer som anges i bilaga I till det direktivet och genom detta till de kriterier som fastställts av kommissionen på grundval av artikel 9.3 i direktiv 2008/56/EG.

(8)

För att vägleda bedömningen av utnyttjandet av marina vatten enligt artikel 8.1 c i direktiv 2008/56/EG, och av mänsklig verksamhet enligt artikel 8.1 b, samt därmed sammanhängande övervakning enligt artikel 11 i det direktivet, bör tabell 2 utvidgas till att innehålla en vägledande förteckning över utnyttjande och mänsklig verksamhet för att säkerställa att dessa bedömningar är konsekventa i alla marina regioner och delregioner.

(9)

Bilaga III till direktiv 2008/56/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den föreskrivande kommitté som inrättats enligt artikel 25.1 i direktiv 2008/56/EG.

18.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/34

—

med beaktande av talmanskonferensens förslag,

—

med beaktande av artikel 226 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG av den 19 april 1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt (1),

—

med beaktande av Europaparlamentets beslut (EU) 2016/1021 av den 8 juni 2016 om tillsättning av en undersökningskommitté för att undersöka påstådda överträdelser och missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande, dess ansvarsområden, sammansättning och mandattid (2),

—

med beaktande av artikel 198.11 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Undersökningskommittén har begärt en förlängning av sin mandattid för att till fullo och korrekt kunna utföra sitt uppdrag med hänsyn till antalet handlingar som fortfarande måste granskas, de analyser som beställts och de aktörer som ska höras.

1.

Europaparlamentet beslutar att förlänga undersökningskommitténs mandattid med tre månader.

18.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/35

(1)

Den 18 november 2002 antog kommissionen beslut 2002/915/EG (2) och beviljade därmed ett undantag på begäran av Danmark i enlighet med direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket. Enligt beslutet tillåts i Danmark spridning av stallgödsel som innehåller högst 230 kg kväve per hektar och år på vissa kreatursanläggningar inom ramen för det danska åtgärdsprogrammet 1999–2003. Undantaget förlängdes genom kommissionens beslut 2005/294/EG (3) i samband med det danska åtgärdsprogrammet 2004–2007, genom kommissionens beslut 2008/664/EG (4) i samband med det danska åtgärdsprogrammet 2008–2012 och genom kommissionens genomförandebeslut 2012/659/EU (5) i samband med det danska åtgärdsprogrammet 2008–2015.

(2)

Det undantag som beviljades genom genomförandebeslut 2012/659/EU berörde (för perioden 2014/2015) cirka 1 500 kreatursanläggningar, 425 102 djurenheter och 205 165 hektar åkerareal, motsvarande 4,0 % av det totala antalet anläggningar, 18,6 % av det totala antalet djurenheter och 8,2 % av den totala åkerarealen i Danmark.

(3)

Den 4 februari 2016 lämnade Danmark in en begäran till kommissionen om en förlängning av undantaget enligt punkt 2 tredje stycket i bilaga III till direktiv 91/676/EEG.

(4)

Danmark har i enlighet med artikel 5 i direktiv 91/676/EEG upprättat ett åtgärdsprogram för perioden 2016–2018, genom delar av föreskrift nr 1324 av den 15 november 2016 om kommersiell djurhållning, stallgödsel, ensilage etc., förordning nr 388 av den 27 april 2016 om jordbrukets användning av gödselmedel och om växttäcke och föreskrift nr 1055 av den 1 juli 2016 om jordbrukets användning av gödselmedel under planeringsperioden 2016/2017, och ett nytt målinriktat program för fånggrödor, som är obligatoriskt, enligt förordningen om jordbrukets användning av gödselmedel och om växttäcke. Dessutom införs i den danska lagstiftningen en ny generell fosforreglering, enligt lagen om miljögodkännande etc. av djurhållningsanläggningar och föreskriften om kommersiell djurhållning, stallgödsel, ensilage etc.

(5)

I den danska lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG anges gränser för tillförseln av kväve. Lagstiftning som begränsar tillförseln av fosfor har antagits och kommer att träda i kraft i augusti 2017.

(6)

Den danska rapporten om status och trender för vattenmiljö och jordbruksmetoder för perioden 2012–2015 visar ett årligt överskott i den nationella växtnäringsbalansen på 80 kg N/ha under 2014 och ett totalt kväveutsläpp från jordbruket till havet på ungefär 70 % av den totala tillförseln under 2012. Enligt Danmarks uppskattning måste den landbaserade kvävebelastningen till kustvatten minskas från 56,8 Mt till 44,7 Mt N, för att stödja en god ekologisk status.

(7)

Den danska lagstiftningen bör innehålla ett kombinerat målinriktat program för frivilliga och obligatoriska fånggrödor för 2017 och 2018. Inom ramen för detta program bör de obligatoriska bestämmelserna för fånggrödor träda i kraft automatiskt om miljömålen inte kan nås genom de frivilliga avtalen. Arealerna med fånggrödor bör vara ett komplement till det nationella kravet på obligatoriska fånggrödor enligt den danska förordningen om jordbrukets användning av gödselmedel och om växttäcke. Dessa åtgärder är nödvändiga för att tillämpningen av det nuvarande undantaget inte ska leda till försämrad vattenkvalitet.

(8)

De uppgifter som Danmark lämnat beträffande det undantag som beviljats genom beslut 2012/659/EU visar att undantaget inte har lett till försämrad vattenkvalitet jämfört med de arealer som inte omfattas av undantaget. Uppgifter som Danmark presenterat om genomförandet av direktiv 91/676/EEG för perioden 2012–2015 (6) visar att ca 16 % av de danska övervakningsstationerna för grundvatten har genomsnittliga nitrathalter över 50 mg/l och att ca 23 % har genomsnittliga nitrathalter över 40 mg/l. Data från övervakningen visar en stabil trend för nitrathalter i grundvattnet jämfört med den föregående rapporteringsperioden (2008–2011). För ytvatten har de flesta övervakningsstationerna genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l och visar en stabil trend för nitrathalterna. I rapporten för perioden 2012–2015 anges att 2 av 119 kustvatten fick klassificeringen ”god” status.

(9)

Efter en prövning av Danmarks begäran på grundval av de faktorer som anges i punkt 2 tredje stycket i bilaga III till direktiv 91/676/EEG, och mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits från det undantag som fastställs i besluten 2002/915/EG, 2005/294/EG, 2008/664/EG och genomförandebeslut 2012/659/EU, anser kommissionen att den mängd stallgödsel som föreslagits av Danmark, motsvarande 230 kg kväve per hektar och år, inte kommer att inverka på uppnåendet av målen i direktiv 91/676/EEG, om vissa strikta villkor är uppfyllda.

(10)

I anläggningar som har tillstånd att sprida stallgödsel som innehåller högst 230 kg kväve per hektar och år, uppdateras gödslingsplanerna i god tid för att säkerställa att de överensstämmer med de använda jordbruksmetoderna, och ett permanent växttäcke och fånggrödor används för att säkerställa att höstens nitratförluster återförs från de lägre markskikten och att vinterförlusterna begränsas.

(11)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (7) fastställs en omfattande, gränsöverskridande strategi för vattenskydd baserad på avrinningsdistrikt, med målet att uppnå god status för Europas vattenförekomster fram till år 2015. Att minska användningen av gödselmedel är en del av detta mål. Undantaget enligt detta beslut påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2000/60/EG och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas för att fullgöra de skyldigheter som följer av det.

(12)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (8) innehåller allmänna bestämmelser om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i unionen, och denna är tänkt att användas för unionens miljöpolitik samt för andra politikområden eller verksamheter som kan påverka miljön. I tillämpliga fall bör den rumsliga information som samlas in inom ramen för det här beslutet överensstämma med bestämmelserna i det direktivet. För att minska den administrativa bördan och öka uppgifternas enhetlighet bör Danmark, vid insamling av de uppgifter som krävs enligt detta beslut, använda sig av den information som erhålls genom det integrerade administrations- och kontrollsystem som upprättats i enlighet med avdelning V kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (9).

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den nitratkommitté som inrättats enligt artikel 9 i direktiv 91/676/EEG.

i)

Vall.

ii)

Gräsfånggrödor.

iii)

Foderbetor.

iv)

Grödor med vallinsådd.

1.

I augusti 2017 träder en ny fosforreglering i kraft, varigenom det beroende på geografiskt läge och typ av gödselmedel fastställs fosfortak på olika nivåer i hela landet. Taken ska omfatta spridning av fosfor från alla typer av gödselmedel: såväl organiska gödselmedel, inbegripet stallgödsel, biogasrötrester, avgasad växtbiomassa och avloppsslam, som oorganiska gödselmedel. Striktare tak för fosfortillförsel omfattande alla typer av gödselmedel ska tillämpas i avrinningsområden med fosforkänsliga vattenmiljöer.

2.

Det ska införas ett indikator- och övervakningssystem för mängden fosfor som sprids på jordbruksmark i Danmark. Om indikator- eller övervakningssystemet visar att den faktiska årliga genomsnittliga fosfortillförseln till jordbruksmark i Danmark kan överskrida eller faktiskt har överskridit de nivåer för genomsnittlig nationell fosfortillförsel som ska nås under perioden 2018–2025, kommer maximinivåerna för fosfortillförsel att sänkas i motsvarande mån.

3.

Ett kombinerat målinriktat program för frivilliga och obligatoriska fånggrödor ska införas på grundval av behovet att minska nitrathalterna i grundvatten och kustvatten. Inom ramen för programmet ska de obligatoriska bestämmelserna för fånggrödor träda i kraft automatiskt om miljömålen inte kan nås genom de frivilliga avtalen.

4.

De fånggrödor som etableras inom ramen för detta program ska vara ett komplement till det nationella obligatoriska kravet på 10 eller 14 % fånggrödor på gårdens åkerareal, och får inte etableras på samma areal som används för att uppfylla kravet på fånggrödor för arealer med ekologiskt fokus.

a)

En växtodlingsplan med följande uppgifter:

b)

Antalet djur på gården och en beskrivning av inhysnings- och gödsellagringssystemet, inklusive tillgänglig lagringskapacitet för gödsel (volym).

c)

En beräkning av kväve- och fosformängderna i den stallgödsel som produceras på gården.

d)

En beskrivning av gödselsepareringen, i tillämpliga fall, och den separerade gödselns förväntade egenskaper.

e)

Mängd, typ och egenskaper avseende den stallgödsel som skickas från eller tas emot på gården.

f)

Den förväntade mängden kväve och fosfor som krävs för grödan i varje skifte.

g)

En beräkning av spridningen av kväve och fosfor från stallgödsel på varje skifte.

h)

En beräkning av spridningen av kväve och fosfor från handelsgödsel och andra gödselmedel på varje skifte.

i)

Uppgift om tidpunkten för spridning av stallgödsel och handelsgödsel.

a)

Klöver i vall med mindre än 50 % klöver och blålusern.

b)

Lusern i vall med mindre än 50 % klöver och blålusern.

c)

Korn och ärter med vallinsådd.

a)

procentandelen nötkreatursgårdar i varje kommun som omfattas av tillstånd,

b)

procentandelen djur i varje kommun som omfattas av tillstånd,

c)

procentandelen jordbruksmark i varje kommun som omfattas av tillstånd.

a)

klöver eller blålusern i vall,

b)

korn och ärter med vallinsådd.

a)

Kartor som visar procentandelen nötkreatursgårdar, procentandelen djur och procentandelen jordbruksmark som omfattas av enskilda undantag i varje kommun samt kartor över lokal markanvändning, i enlighet med artikel 10.1.

b)

Övervakningsresultaten för grundvatten och ytvatten vad gäller nitrat- och fosforhalter, inbegripet information om vattenkvalitetstrender, både i områden som omfattas av undantag och i övriga områden, liksom undantagets inverkan på vattenkvaliteten, i enlighet med artikel 10.2.

c)

Resultaten av markövervakning vad gäller kväve- och fosforhalter i rotzonsvattnet, både i områden som omfattas av undantag och i övriga områden, i enlighet med artikel 10.2.

d)

Resultaten av undersökningarna av lokal markanvändning, växtföljder och jordbruksmetoder, i enlighet med artikel 10.3.

e)

Resultaten av modellberäkningar av omfattningen av kväve- och fosforförluster från gårdar som omfattas av ett tillstånd, i enlighet med artikel 10.3.

f)

Tabeller som visar procentandelen jordbruksmark som omfattas av undantag och som är täckt med klöver eller blålusern i vall och med korn/ärter med vallinsådd, i enlighet med artikel 10.4.

g)

En utvärdering av hur undantagets villkor tillämpas på grundval av kontroller på gårdsnivå samt information om gårdar som inte uppfyller villkoren, på grundval av de administrativa kontrollerna och fältbesiktningarna, i enlighet med artikel 11.

h)

Trender för djurantal och stallgödselproduktion per djurkategori i Danmark och på de gårdar som omfattas av undantag.

18.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/43

(1)

I kommissionens beslut 2010/477/EU (2) angavs kriterier som medlemsstaterna ska använda för att fastställa god miljöstatus i sina marina vatten och som vägledning för sina bedömningar av denna status i den första genomförandeperioden för direktiv 2008/56/EG.

(2)

Beslut 2010/477/EU bekräftade att det krävdes ytterligare vetenskaplig och teknisk utveckling för att stödja utvecklingen eller revideringen av dessa kriterier för vissa kvalitativa deskriptorer, samt vidareutveckling av metodstandarder i nära samordning med utarbetandet av övervakningsprogram. I beslutet angavs vidare att det skulle vara lämpligt att genomföra revideringen så snart som möjligt efter att den bedömning som krävs enligt artikel 12 i direktiv 2008/56/EG har slutförts, och i tid för att ge stöd för en framgångsrik uppdatering av de marina strategierna 2018 i enlighet med artikel 17 i det direktivet.

(3)

På grundval av den inledande bedömningen av marina vatten som gjordes i enlighet med artikel 8.1 i direktiv 2008/56/EG rapporterade medlemsstaterna under 2012 om miljöstatus i sina marina vatten och underrättade om sitt fastställande av god miljöstatus och sina miljömål till kommissionen i enlighet med artiklarna 9.2 respektive 10.2 i direktiv 2008/56/EG. I kommissionens bedömning (3) av dessa medlemsstatsrapporter, som gjordes i enlighet med artikel 12 i direktiv 2008/56/EG, framhölls att det snabbt krävdes ökade insatser för att medlemsstaterna ska uppnå god miljöstatus senast 2020. Resultaten visade att det är nödvändigt att avsevärt förbättra kvaliteten på och samstämmigheten i medlemsstaternas fastställande av god miljöstatus. Dessutom visade bedömningen att regionalt samarbete måste stå i centrum vid genomförandet av direktiv 2008/56/EG. Bedömningen framhöll också nödvändigheten av att medlemsstaterna på ett mer systematiskt sätt bygger vidare på standarder som härrör från unionslagstiftning eller, när sådana standarder inte finns, på standarder i de regionala havskonventionerna eller andra internationella avtal.

(4)

För att säkerställa att den andra genomförandeperioden för medlemsstaternas marina strategier ytterligare bidrar till uppnåendet av målen i direktiv 2008/56/EG och ger mer enhetliga fastställanden av god miljöstatus, rekommenderade kommissionen i sin rapport om den första genomförandefasen att kommissionens avdelningar och medlemsstaterna samarbetar på unionsnivå, för att se över, stärka och förbättra beslut 2010/477/EU, med sikte på en tydligare, enklare, mer konkret, enhetlig och jämförbar uppsättning kriterier och metodstandarder för god miljöstatus och, samtidigt, se över bilaga III till direktiv 2008/56/EG och vid behov revidera den, samt utarbeta en särskild vägledning för att garantera ett mer sammanhängande och enhetligt tillvägagångssätt för bedömningarna under nästa genomförandeperiod.

(5)

På grundval av dessa slutsatser inleddes översynsprocessen 2013 då en färdplan omfattande flera steg (tekniska och vetenskapliga, samråd och beslutsfattande) godkändes av den föreskrivande kommitté som inrättats enligt artikel 25.1 i direktiv 2008/56/EG. Under denna process har kommissionen samrått med alla berörda parter, inbegripet regionala havskonventioner.

(6)

För att underlätta framtida uppdateringar av den inledande bedömningen av medlemsstaternas marina vatten och deras fastställande av god miljöstatus, och för att säkerställa större samstämmighet i genomförandet av direktiv 2008/56/EG inom unionen, är det nödvändigt att förtydliga, revidera eller införa kriterier, metodstandarder, specifikationer och standardiserade metoder som medlemsstaterna ska använda, i förhållande till vad som för närvarande anges i beslut 2010/477/EU. Som en följd av detta bör antalet kriterier som medlemsstaterna måste övervaka och bedöma minskas, och en riskbaserad metod tillämpas för de kriterier som bibehålls, så att medlemsstaterna får möjlighet att inrikta sina insatser på de viktigaste mänskliga belastningarna som påverkar deras vatten. Slutligen bör kriterierna och deras användning specificeras närmare, inklusive att det föreskrivs om tröskelvärden eller föreskrivs att tröskelvärden måste bestämmas, så att det i alla unionens marina vatten går att mäta i vilken utsträckning god miljöstatus har uppnåtts.

(7)

I enlighet med kommissionens åtagande i samband med antagandet av sitt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda  (4), bör detta beslut säkerställa samstämmighet med annan unionslagstiftning. För att garantera större enhetlighet och jämförbarhet på unionsnivå mellan medlemsstaternas fastställanden av god miljöstatus och för att undvika onödiga överlappningar, är det lämpligt att beakta de relevanta befintliga standarder och metoder för övervakning och bedömning som fastställts i unionslagstiftningen, däribland rådets direktiv 92/43/EEG (5), Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (6), kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 (7), rådets förordning (EG) nr 1967/2006, (8) Europarlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG (9), Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (10) och Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (11).

(8)

För var och en av de kvalitativa deskriptorer som förtecknas i bilaga I till direktiv 2008/56/EG och på grundval av de vägledande förteckningarna i bilaga III till det direktivet, är det nödvändigt att precisera de kriterier, inklusive de kriteriekomponenter och, om tillämpligt, tröskelvärden att använda. Tröskelvärden är avsedda att bidra till medlemsstaternas fastställande av ett antal förhållanden som kännetecknar god miljöstatus och bidra till deras bedömning av i vilken utsträckning god miljöstatus har uppnåtts. Det är också nödvändigt att fastställa metodstandarder, inklusive geografiska skalor för bedömning, och hur kriterierna bör användas. Kriterierna och metodstandarderna är avsedda att säkerställa enhetlighet och möjliggöra jämförelse, mellan marina regioner och delregioner, när det gäller bedömningar av i vilken utsträckning god miljöstatus har uppnåtts.

(9)

För att säkerställa jämförbarheten mellan detaljerna i de uppdateringar som medlemsstaterna gör till följd av revideringar av vissa delar i deras marina strategier och som rapporterats i enlighet med artikel 17.3 i direktiv 2008/56/EG, bör tekniska specifikationer och standardiserade metoder för övervakning och bedömning tas fram, med beaktande av befintliga metoder och specifikationer på unionsnivå eller internationell nivå, inklusive på regional eller delregional nivå.

(10)

Medlemsstaterna bör tillämpa de kriterier, metodstandarder, specifikationer och standardiserade metoder för övervakning och bedömning som anges i detta beslut i kombination med de ekosystemrelaterade komponenter, mänskliga belastningar och mänskliga verksamheter som anges i de vägledande förteckningarna i bilaga III till direktiv 2008/56/EG och med hänvisning till den inledande bedömning som gjorts i enlighet med artikel 8.1 i direktivet, när de fastställer ett antal förhållanden som kännetecknar god miljöstatus i enlighet med artikel 9.1 i det direktivet samt när de utarbetar samordnade övervakningsprogram enligt artikel 11 i det direktivet.

(11)

I syfte att upprätta en tydlig koppling mellan fastställandet av ett antal förhållanden som kännetecknar god miljöstatus och bedömningen av framstegen mot uppnåendet av denna, är det lämpligt att organisera kriterierna och metodstandarderna på grundval av de kvalitativa deskriptorer som anges i bilaga I till direktiv 2008/56/EG, med beaktande av de vägledande förteckningar över ekosystemrelaterade komponenter, mänskliga belastningar och mänskliga verksamheter som anges i bilaga III till det direktivet. Vissa av dessa kriterier och metodstandarder har samband med bedömningen av miljöstatus respektive de viktigaste belastningarna och deras miljöpåverkan enligt artikel 8.1 a eller b i direktiv 2008/56/EG.

(12)

I de fall då inga tröskelvärden anges bör medlemsstaterna bestämma tröskelvärden genom samarbete på unionsnivå, regional nivå eller delregional nivå, exempelvis genom att hänvisa till befintliga värden eller ta fram nya inom ramen för de regionala havskonventionerna. I fall där tröskelvärden bestäms genom samarbete på unionsnivå (för deskriptorerna för marint skräp, undervattensbuller och havsbottnens integritet), kommer detta att ske inom ramen för den gemensamma genomförandestrategi som inrättats av medlemsstaterna och kommissionen för tillämpningen av direktiv 2008/56/EG. När de beslutats genom samarbete på unionsnivå, regional nivå eller delregional nivå, kommer dessa tröskelvärden att bli en del av medlemsstaternas uppsättningar av förhållanden som kännetecknar god miljöstatus först när de rapporteras till kommissionen som ett led i medlemsstaternas rapportering enligt artikel 17.3 i direktiv 2008/56/EG. Till dess att tröskelvärden har fastställts genom samarbete på unionsnivå eller regionalt eller delregionalt samarbete bör medlemsstaterna ha möjlighet att använda nationella tröskelvärden, trendriktningar eller belastningsbaserade tröskelvärden som ersättningsvärden.

(13)

Tröskelvärdena bör, om tillämpligt, återspegla den kvalitetsnivå som speglar betydelsen av en negativ effekt för ett visst kriterium, och bör sättas i förhållande till ett referenstillstånd. Tröskelvärden bör vara förenliga med unionslagstiftningen och sättas på lämplig geografisk skala så att de avspeglar de olika biotiska och abiotiska egenskaperna hos regionerna, delregionerna och delområdena. Detta innebär att även om processen för att bestämma tröskelvärden äger rum på unionsnivå, kan resultatet bli att det sätts olika tröskelvärden som är specifika för en region, en delregion eller ett delområde. Tröskelvärden bör också bestämmas på grundval av försiktighetsprincipen, så att de återspeglar de potentiella riskerna för den marina miljön. När tröskelvärden bestäms bör hänsyn tas till dynamiken hos de marina ekosystemen och deras komponenter, som kan förändras i tid och rum genom hydrologisk variation och klimatvariation, rovdjurs–bytes-relationer och andra miljöfaktorer. Tröskelvärden bör också avspegla det faktum att de marina ekosystemen, om de försämrats, kan återhämta sig till ett tillstånd som speglar rådande geomorfologiska, geografiska, klimatiska och biologiska förhållanden, snarare än att återgå till ett specifikt tidigare tillstånd.

(14)

I enlighet med artikel 1.3 i direktiv 2008/56/EG, måste den samlade belastningen av mänskliga aktiviteter hållas inom nivåer som är förenliga med uppnåendet av god miljöstatus, så att det säkerställs att de marina ekosystemens förmåga att reagera på förändringar framkallade av människan inte äventyras. Detta kan eventuellt medföra att tröskelvärdena för vissa belastningar och deras miljöpåverkan inte nödvändigtvis uppnås i alla områden i medlemsstaternas marina vatten, förutsatt att detta inte äventyrar uppnåendet av målen i direktiv 2008/56/EG, samtidigt som ett hållbart utnyttjande av marina varor och tjänster möjliggörs.

(15)

Det är nödvändigt att bestämma tröskelvärden som kommer att ingå i den uppsättning förhållanden som används av medlemsstaterna för fastställandet av god miljöstatus i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2008/56/EG, och i vilken utsträckning tröskelvärdena måste följas. Tröskelvärdena utgör således inte i sig själva medlemsstaternas fastställanden av god miljöstatus.

(16)

Medlemsstaterna bör uttrycka den utsträckning i vilken god miljöstatus har uppnåtts som den andel av deras marina vatten för vilken tröskelvärdena har uppnåtts eller som den andel av kriteriekomponenterna (arter, främmande ämnen, etc.) som har uppnått tröskelvärdena. Medlemsstaterna bör, vid bedömningen av miljötillståndet i sina marina vatten i enlighet med artikel 17.2 a i direktiv 2008/56/EG, uttrycka varje förändring av status som förbättrad, stabil eller försämrad jämfört med föregående rapporteringsperiod, med tanke på att den marina miljön ofta reagerar långsamt på förändring.

(17)

När tröskelvärden som har bestämts i enlighet med detta beslut inte följs för ett visst kriterium, bör medlemsstaterna överväga att vidta lämpliga åtgärder eller bedriva ytterligare forskning eller undersökningar.

(18)

Om medlemsstaterna är skyldiga att samarbeta på regional eller delregional nivå bör de, om praktiskt möjligt och lämpligt, använda befintliga regionala institutionella samarbetsstrukturer, inklusive de inom regionala havskonventioner, i enlighet med artikel 6 i direktiv 2008/56/EG. Om det saknas specifika kriterier, metodstandarder, inklusive för integrering av kriterierna, specifikationer och standardiserade metoder för övervakning och bedömning, bör medlemsstaterna, om praktiskt möjligt och lämpligt, bygga vidare på sådana som tagits fram på internationell, regional och delregional nivå, till exempel de som överenskommits inom ramen för de regionala havskonventionerna eller andra internationella mekanismer. I annat fall kan medlemsstaterna välja att samordna mellan sig inom regionen eller delregionen, när så är lämpligt. En medlemsstat kan också, på grundval av särdragen i sina marina vatten, överväga ytterligare komponenter som inte anges i detta beslut och som inte behandlats på internationell, regional eller delregional nivå, eller överväga att tillämpa delar av detta beslut på sina vatten i övergångszon enligt definition i artikel 2.6 i direktiv 2000/60/EG, till stöd för tillämpningen av direktiv 2008/56/EG.

(19)

Medlemsstaterna bör ha tillräcklig flexibilitet för att, under specificerade förutsättningar, fokusera på de viktigaste belastningarna och deras miljöpåverkan på de olika ekosystemrelaterade komponenterna i varje region eller delregion i syfte att övervaka och bedöma sina marina vatten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och för att underlätta prioritering av åtgärder som behöver vidtas för att uppnå god miljöstatus. För detta ändamål bör medlemsstaterna för det första ha möjlighet att överväga vissa av kriterierna som olämpliga, förutsatt att detta motiveras. För det andra bör medlemsstaterna ha möjlighet att besluta att inte använda vissa kriteriekomponenter, att välja ytterligare komponenter eller fokusera på vissa matriser eller områden i sina marina vatten, förutsatt att detta är baserat på en riskbedömning avseende belastningarna och deras miljöpåverkan. Slutligen bör åtskillnad göras mellan primära och sekundära kriterier. Medan de primära kriterierna bör användas för att säkerställa enhetlighet inom hela unionen, bör flexibilitet medges när det gäller sekundära kriterier. Medlemsstaterna bör besluta att använda ett sekundärt kriterium när så behövs för att komplettera ett primärt kriterium eller när den marina miljön riskerar att inte uppnå eller inte kunna upprätthålla god miljöstatus med avseende på ett specifikt kriterium.

(20)

Kriterier, inklusive tröskelvärden, metodstandarder, specifikationer och standardiserade metoder för övervakning och bedömning bör grundas på bästa tillgängliga vetenskap. Emellertid behövs fortfarande ytterligare vetenskaplig och teknisk utveckling för att stödja vidareutvecklingen av vissa kriterier, och dessa bör tas i bruk när tillräckliga kunskaper är tillgängliga.

(21)

Beslut 2010/477/EU bör därför upphöra att gälla.

(22)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den föreskrivande kommittén.

a)

de kriterier och metodstandarder som medlemsstaterna ska använda för att fastställa ett antal förhållanden som kännetecknar god miljöstatus i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2008/56/EG, på grundval av bilagorna I och III och med hänvisning till den inledande bedömning som gjorts i enlighet med artikel 8.1 i direktivet, för att bedöma i vilken utsträckning de har uppnått god miljöstatus, i enlighet med artikel 9.3 i det direktivet,

b)

de specifikationer och standardiserade metoder för övervakning som medlemsstaterna ska använda vid utarbetandet av samordnade övervakningsprogram enligt artikel 11 i direktiv 2008/56/EG, i enlighet med artikel 11.4 i det direktivet,

c)

en tidsplan för utarbetandet av tröskelvärden, förteckningar över kriteriekomponenter och metodstandarder genom samarbete på unionsnivå, regional nivå eller delregional nivå,

d)

en rapporteringsskyldighet för kriteriekomponenter, tröskelvärden och metodstandarder.

a)

vara en del av den uppsättning förhållanden som medlemsstaterna använder för att fastställa god miljöstatus,

b)

vara förenliga med unionslagstiftningen,

c)

vid behov, urskilja den kvalitetsnivå som speglar betydelsen av en negativ effekt för ett kriterium och sättas i förhållande till ett referenstillstånd,

d)

sättas på lämpliga geografiska bedömningsskalor så att de avspeglar de olika biotiska och abiotiska förhållandena i regionerna, delregionerna och delområdena,

e)

sättas på grundval av försiktighetsprincipen, så att de avspeglar potentiella risker för den marina miljön,

f)

vara enhetliga mellan olika kriterier när de rör samma ekosystembaserade komponent,

g)

använda bästa tillgängliga vetenskap,

h)

vara grundade på långa tidsserier av data, om sådana är tillgängliga, för att hjälpa till att bestämma det lämpligaste värdet,

i)

avspegla ekosystemens naturliga dynamik, inklusive rovdjurs–bytes-relationer och hydrologisk variation och klimatvariation, och beakta det faktum att ekosystem eller delar av dem, om de försämrats, kan återhämta sig till ett tillstånd som speglar rådande geomorfologiska, geografiska, klimatiska och biologiska förhållanden, snarare än att återgå till ett specifikt tidigare tillstånd,

j)

om det är praktiskt möjligt och lämpligt, överensstämma med relevanta värden som fastställts inom ramen för regionala institutionella samarbetsstrukturer, inklusive sådana som överenskommits i regionala havskonventioner.

a)

Nationella tröskelvärden, förutsatt att den skyldighet till regionalt samarbete som anges i artiklarna 5 och 6 i direktiv 2008/56/EG uppfylls.

b)

Trendriktningar för värdena.

c)

Belastningsbaserade tröskelvärden som ersättningsvärden.