ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 114

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

60 årgången
3 maj 2017


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets förordning (EU) 2017/762 av den 25 april 2017 om ändring av förordning (EU) nr 479/2013 om medgivande av undantag från kravet på att inge summariska införsel- och utförseldeklarationer för unionsvaror som transporteras genom Neumkorridoren

1

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/763 av den 2 maj 2017 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av preliminär tull på import av visst lätt termopapper med ursprung i Republiken Korea

3

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/764 av den 2 maj 2017 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över garanterade traditionella specialiteter (Ovčí hrudkový syr – salašnícky [GTS])

22

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/765 av den 2 maj 2017 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över garanterade traditionella specialiteter (Ovčí salašnícky údený syr [GTS])

23

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/766 av den 2 maj 2017 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

24

 

 

BESLUT

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/767 av den 28 april 2017 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater [delgivet med nr C(2017) 2741]  ( 1 )

26

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

3.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 114/1


RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/762

av den 25 april 2017

om ändring av förordning (EU) nr 479/2013 om medgivande av undantag från kravet på att inge summariska införsel- och utförseldeklarationer för unionsvaror som transporteras genom Neumkorridoren

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av anslutningsakten för Kroatien, särskilt artikel 43,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 4 a i rådets förordning (EU) nr 479/2013 (1) föreskrivs ett undantag från kravet på att inge summariska införsel- och utförseldeklarationer för unionsvaror som transporteras genom Neumkorridoren när sändningarna av unionsvaror har ett sammanlagt värde som inte överstiger 10 000 EUR och när unionsvarorna ska åtföljas av fakturor eller transportdokument som uppfyller de villkor som anges i artikel 4 b (nedan kallat undantaget).

(2)

Tröskelvärdet på 10 000 EUR fastställdes genom hänvisning till ett motsvarande tröskelvärde som angavs i artikel 317.4 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (2).

(3)

Till följd av ikraftträdandet av tullkodexen för unionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (3) har artikel 317.4 i förordning (EEG) nr 2454/93 ersatts med artikel 126.1 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 (4), vilken föreskriver ett tröskelvärde på 15 000 EUR. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av unionens tullagstiftning är det därför lämpligt att anpassa omfattningen av undantaget till det tröskelvärdet.

(4)

Av rättssäkerhets- och tydlighetsskäl bör vissa hänvisningar i förordning (EU) nr 479/2013 uppdateras.

(5)

Förordning (EU) nr 479/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 479/2013 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 2 ska led 1 ersättas med följande:

”1.    unionsvaror : unionsvaror enligt definitionen i artikel 5.23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (*1).

(*1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10 2013, s. 1).”"

2.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)

I led a ska beloppet ”10 000 euro” ersättas med beloppet ”15 000 euro”.

b)

I led b ska led i ersättas med följande:

”i)

innehåller åtminstone de uppgifter som avses i artikel 126.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 (*2).

(*2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex (EUT L 343, 29.12.2015, s. 1).”"

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 25 april 2017.

På rådets vägnar

I BORG

Ordförande


(1)  Rådets förordning (EU) nr 479/2013 av den 13 maj 2013 om medgivande av undantag från kravet på att inge summariska införsel- och utförseldeklarationer för unionsvaror som transporteras genom Neumkorridoren (EUT L 139, 25.5.2013, s. 1).

(2)  Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(4)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex (EUT L 343, 29.12.2015, s. 1).


3.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 114/3


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/763

av den 2 maj 2017

om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av preliminär tull på import av visst lätt termopapper med ursprung i Republiken Korea

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 9.4, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Preliminära åtgärder

(1)

Den 16 november 2016 införde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en preliminär antidumpningstull på import till unionen av visst lätt termopapper med ursprung i Republiken Korea (nedan kallat det berörda landet) genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2005 (2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull).

(2)

Undersökningen inleddes den 18 februari 2016 (3) till följd av ett klagomål som ingavs den 4 januari 2016 av European Thermal Paper Association (nedan kallad ETPA eller klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av visst lätt termopapper.

(3)

Såsom anges i skäl 14 i förordningen om preliminär tull omfattade undersökningen av dumpning och skada perioden 1 januari 2015–31 december 2015 (nedan kallad undersökningsperioden eller IP i tabeller). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för fastställandet av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2012 och fram till slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

1.2   Efterföljande förfarande

(4)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa en preliminär antidumpningstull hade meddelats (nedan kallat det preliminära meddelandet om uppgifter), lämnade tre berörda parter skriftliga synpunkter på de preliminära avgörandena. De parter som så önskade gavs tillfälle att bli hörda.

(5)

Både Hansol Group och ETPA begärde att förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden (nedan kallat förhörsombudet) skulle ingripa. Under hearingen den 13 december 2016 och den 2 mars 2017 återkom Hansol Group om de frågor som diskuterats vid hearingen den 10 mars 2016 (dvs. om befrielse från att besvara frågeformuläret för flera närstående bearbetningsföretag) och ifrågasatte den metod som använts för beräkningen av dumpning och av skada. Vid den muntliga hearingen den 22 mars 2017 hänvisade Hansol Group till vissa frågor rörande dumpningsberäkningarna och föreslog en ändring av åtgärdernas form. Vid hearingen den 24 januari 2017 uttryckte ETPA oro över vissa frågor som rör sekretess och ifrågasatte Hansol Groups påståenden om produktdefinitionen och nivån på stöden för åtgärder.

(6)

Efter införandet av de preliminära åtgärderna fortsatte kommissionen att inhämta och kontrollera alla uppgifter som bedömdes vara nödvändiga för de slutgiltiga undersökningsresultaten. Kommissionen underrättade alla parter om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för dess avsikt att införa en definitiv antidumpningstull på import till unionen av visst lätt termopapper med ursprung i Republiken Korea (det slutliga meddelandet om uppgifter). Alla parter beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutgiltiga meddelandet om uppgifter. Efter det slutliga meddelandet om uppgifter gjordes ytterligare ändringar av beräkningen av dumpning och skada som alla parter underrättades om och de beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter (det ytterligare slutgiltiga meddelandet om uppgifter). Därefter beviljades alla parter en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på ändringen av åtgärdernas form.

(7)

Synpunkterna från de berörda parterna övervägdes och togs i beaktande där så var lämpligt.

1.3   Berörd produkt och likadan produkt

1.3.1   Berörd produkt

(8)

Såsom anges i skäl 15 i förordningen om preliminär tull är den berörda produkten lätt termopapper som väger högst 65 g/m2 i rullar med en bredd på minst 20 cm, en rullvikt (inklusive papper) på minst 50 kg och en rulldiameter (inklusive papper) på minst 40 cm (s.k. jumborullar) med eller utan en beläggning på ena eller båda sidorna, beskiktade med ett värmekänsligt ämne (dvs. en blandning av färg och en framkallare som reagerar och skapar en bild vid uppvärmning) på ena eller båda sidorna, och med eller utan toppbeläggning, med ursprung i Republiken Korea, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 4809 90 00, ex 4811 90 00, ex 4816 90 00 och ex 4823 90 85.

1.3.2   Påståenden om produktdefinitionen

(9)

Hansol Group upprepade sin begäran om undantag för fenolfritt lätt termopapper från produktdefinitionen på grund av att kommissionen har underlåtit att genomföra en lämplig bedömning av en rad faktorer. Enligt Hansol Group har fenolfritt termopapper och andra typer av lätt termopapper olika kemisk sammansättning, produktionsprocesser och uppfattningar hos kunderna.

(10)

När det gäller kemisk sammansättning uppgav parten att fenolhaltigt lätt termopapper och fenolfritt lätt termopapper har mycket olika kemisk sammansättning på grund av att de behandlas olika på EU:s marknad ur ett lagstiftningsperspektiv, beroende på den framkallare som används vid tillverkningen. Det bör dock noteras att bara bisfenol A (BPA), dvs. en av de många tänkbara fenolhaltiga framkallarna, nyligen förbjöds i unionen med verkan från och med 2020 och att det inte finns någon annan rättslig behandling för alla andra fenolhaltiga framkallare. Den påstådda intensiva rättsliga granskningen av två bisfenolhaltiga framkallare visar inte att alla bisfenoler och fenoliska ämnen som används som framkallare skiljer sig från andra färgframkallare. Dessutom bör det noteras att framkallaren, även om det är av central betydelse, bara är en av de många typer av kemikalier som krävs för att tillverka lätt termopapper. Dessutom finns det inget i ärendet som stöder påståendet att lätt termopapper som innehåller bisfenol A redan har förbjudits i vissa medlemsstater. Därför dras slutsatsen att fenolhaltigt lätt termopapper och fenolfritt lätt termopapper, ur materiell synpunkt, inte har en annan kemisk sammansättning. Påståendet tillbakavisas därför.

(11)

Vad gäller tillverkningsprocessen hävdade parten att det inte är möjligt att tillverka fenolfritt och bisfenol A-fritt lätt termopapper under samma tillverkningsprocess. Undersökningen visade emellertid att det tekniskt sett är möjligt att tillverka fenolfritt lätt termopapper och fenolhaltigt lätt termopapper under samma tillverkningsprocess, om än i olika omgångar, och att unionstillverkare gör det.

(12)

När det gäller hur konsumenterna uppfattar produkten hävdade parten att konsumenterna är medvetna om förekomsten av bisfenol i lätt termopapper. Vidare påstod Hansol Group att en amerikansk tillverkare av lätt termopapper hade börjat framställa fenolfritt lätt termopapper på kundernas begäran och att en stormarknadskedja i unionen hade uttryckte oro över den typ av framkallare som används i lätt termopapper. Även om det kanske finns olika konsumentpreferenser är alla produkttyper i allmänhet utbytbara ur efterfrågesynvinkel (utan att slutanvändarna gör några förändringar) och konkurrerar med varandra.

(13)

Hansol Group påstod också att det finns begränsad tillgång till Pergafast 201 (en fenolfri färgframkallare) och en betydande prisskillnad mellan fenolfritt och fenolhaltigt lätt termopapper mot bakgrund av inköpspriserna för två till Hansol Group närstående företag i unionen.

(14)

Med tanke på att det finns många olika typer av framkallare är den påstått begränsade tillgången av en särskild typ, dvs. Pergafast 201 (som Hansol Group i vilket fall som helst inte förefaller ha använt) irrelevant, eftersom det finns andra alternativa källor. Under 2015 ansåg till exempel Europeiska kemikaliemyndighetens kommittéer, nämligen riskbedömningskommittén (RAC) och kommittén för socioekonomisk analys (SEAC), att det fanns omkring 10 realistiska alternativ till bisfenol A i termopapper plus nya lovande alternativ (4). Leverantörerna av kemiska framkallare förväntas vara redo för förbudet mot bisfenol A som nämns i skäl 10 när patentet på Pergafast 201 upphör att gälla under 2019.

(15)

Vad beträffar den påstådda prisskillnaden är det vanligt att den produkt som omfattas av en antidumpningsundersökning inbegriper olika typer med olika prisintervall. Denna prisskillnad är emellertid inte i sig själv tillräcklig för att bedöma olika typer som olika produkter för att definiera en produkt som är föremål för en antidumpningsundersökning, så länge de olika typerna har samma grundläggande egenskaper och konkurrerar med varandra, vilket är fallet här. Under alla omständigheter ska eventuella faktorer som påverkar priserna beaktas vid en prisjämförelse. Hansol Group upprepade att det finns en betydande prisskillnad mellan fenolfritt och fenolhaltigt lätt termopapper (enligt inköpspriserna för dess bearbetningsföretag i unionen), vilket påstås visa att det rör sig om olika produkter. Dessutom kan inte den övergripande slutsatsen i skäl 113 i förordningen om preliminär tull vad gäller att gemenskapsindustrins försäljningspriser per enhet för fenolfritt lätt termopapper minskade mindre än försäljningspriserna per enhet för fenolhaltigt lätt termopapper motsägas av inköpspriserna för två företag i unionen som är närstående med Hansol Group, vilka bara står för en liten andel av förbrukningen i unionen.

(16)

Hansol Group hävdade först att fenolfritt lätt termopapper inte bör omfattas av undersökningen på grund av att fenolfritt lätt termopapper varken tillverkas eller exporteras från Republiken Korea. I detta avseende visar Hansol Groups webbsidor att denna part har bisfenolfritt termopapper och lätt termopapper utan bisfenol A till försäljning.

(17)

Hansol Group hävdade också att det var felaktigt av kommissionen att fastställa en alltför bred produktdefinition, eftersom det kommer att hämma framtida teknisk utveckling. I synnerhet hävdade parten att de klagandes kataloger inte visar lätt termopapper som väger mindre än 44 g/m2 och upprepade sitt påstående som nämns i skäl 20 i förordningen om preliminär tull att denna typ av lätt termopapper bör undantas.

(18)

Detta påstående stöddes dock inte av något bevismaterial. För det första finns det inga uppgifter i ärendet som visar att lätt termopapper som väger mindre än 44 g/m2 har olika fysiska, tekniska och kemiska egenskaper, användning, konsumenternas uppfattning, distributionskanaler, tillverkningsprocess, tillverkningskostnad och kvalitet från andra lätta termopapper eller inte är utbytbara. För det andra finns det inga tekniska hinder som skulle hindra tillverkare från att framställa lätta termopapper som väger mindre än 44 g/m2. Faktum är att en unionstillverkare för närvarande säljer lätta termopapper som väger 42 g/m2. För det tredje finns det ingen klar skiljelinje när det gäller gramvikt. Tillverkare av termopapper arbetar med en tolerans i fråga om vikt. Det är till exempel möjligt att ett papper som saluförs som 45 g/m2 faktiskt väger en aning mindre eller att ett papper som saluförs som 44 g/m2 väger mer än vad som tillkännagetts. Därför tillbakavisades påståendet.

1.3.3   Slutsats

(19)

Följaktligen bekräftades slutsatserna beträffande den berörda produkten och den likadana produkten i skälen 16–24 i förordningen om preliminär tull.

2.   DUMPNING

2.1   Normalvärde

(20)

Såsom förklaras i skäl 12 i förordningen om preliminär tull består Hansol Group av de koreanska exporterande tillverkarna Hansol Paper och Artone. När det gäller Artone fanns det två produkttyper utan inhemsk försäljning eller inhemsk försäljning som inte är representativ. För dessa två produkttyper beräknades normalvärdet, i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, på grundval av tillverkningskostnaderna i Artone (se skälen 34–36 i förordningen om preliminär tull). Efter meddelandet om uppgifter hävdade Hansol Group, vid fastställandet av normalvärdet för dessa två produkttyper, att kommissionen borde ha använt de priser som togs ut av den andra tillverkaren, Hansol Paper, i stället för att konstruera normalvärdet på grundval av Artones tillverkningskostnad. Detta påstående upprepades efter det slutliga meddelandet om uppgifter.

(21)

Detta påstående tillbakavisades, eftersom kommissionen fastställde att Artones kostnadsstruktur och försäljningspriser skilde sig avsevärt från dem för Hansol Paper. Dessutom fann man att den inhemska försäljningen inte var representativ för en av dessa två produkttyper som såldes av Hansol Paper. Kommissionen har därför bekräftat att det under dessa omständigheter vore lämpligare att normalvärdet för dessa produkttyper beräknas på grundval av Artones tillverkningskostnader plus ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt vinst, i enlighet med det första alternativet i artikel 2.3 i grundförordningen.

2.2   Exportpris

(22)

I sina synpunkter på det preliminära meddelandet om uppgifter ifrågasatte Hansol Group införandet av små rullar i dumpningsberäkningarna av två orsaker. För det första skulle volymen av jumborullar som säljs till icke-närstående parter vara betydande och därför skulle en beräkning på grundval av denna försäljning vara representativ. För det andra är små rullar inte den berörda produkten.

(23)

Såsom anges i skälen 25 och 37 i förordningen om preliminär tull var den stora majoriteten (mellan 75 och 85 %) av Hansol Papers och Artones försäljning i unionen till närstående parter avsedd för omvandling till små rullar. Mot bakgrund av den betydande mängd av jumborullar som omvandlades till små rullar och först därefter såldes vidare till icke-närstående kunder, vidhöll kommissionen att dessa små rullar inte kunde ignoreras i beräkningarna. Det bekräftades således att för försäljningen av jumborullar till närstående parter för omvandling till små rullar fastställdes exportpriset, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, utifrån det pris till vilket den importerade och bearbetade produkten första gången såldes vidare till oberoende köpare i unionen.

(24)

Efter det slutliga meddelandet om uppgifter upprepade Hansol Group sin invändning mot införandet av små rullar i dumpningsberäkningen. Inga nya uppgifter lades dock fram.

(25)

Dessutom kritiserade Hansol Group det faktum att dumpningsmarginalen, när det gäller försäljning genom närstående parter, baserades på uppgifter från ett närstående bearbetningsföretag och inte på uppgifter från alla fyra närstående bearbetningsföretag.

(26)

I detta sammanhang bör följande noteras. Den 19 februari 2016 begärde Hansol Group att kommissionen fullt ut skulle undanta tre av de fyra närstående bearbetningsföretagen från att besvara frågeformuläret. Den 23 februari 2016 godtog kommissionen denna begäran samtidigt som den förbehöll sig rätten att göra ytterligare undersökningar eller begäran om upplysningar om och när det är nödvändigt med hänsyn till dessa tre andra närstående bearbetningsföretag. Den 7 mars 2016 begärde kommissionen, efter att ytterligare ha analyserat de uppgifter som Hansol Group lämnade vid ett möte den 22 februari 2016, att dessa tre närstående bearbetningsföretag skulle svara på en anpassad version av frågeformuläret, som bland annat innehöll en begäran om uppgifter om bearbetningskostnader och återförsäljning av små rullar. Den 8 mars 2016 begärde Hansol Group en hearing med förhörsombudet, som hölls den 10 mars 2016. Det motiverade sin begäran om hearing genom att upprepa sin begäran om undantag för de tre närstående bearbetningsföretagen från att besvara frågeformuläret eftersom det inte kunde förstå varför kommissionen skulle begära kostnads- och försäljningsuppgifter för den produkt som inte var berörd och hur dessa uppgifter skulle kunna användas på ett meningsfullt sätt i föreliggande undersökning. Denna ståndpunkt upprepades under hearingen.

(27)

Förhörsombudet föreslog att man skulle försöka finna en kompromiss mellan kommissionen och den berörda parten om hur man ska kontrollera om uppgiftsvolymen, spårbarheten och konstruktionen av exportpriset baserat på försäljningen av små rullar var relevant för undersökningen, och föreslog ett besök före kontrollen av den fjärde närstående importören, för vilken inget undantag hade begärts, för att kontrollera om partens förklaringar ovan var korrekta och, på grundval av de positiva resultaten, en begränsning av undersökningen av den parten till att bara omfatta konstruktionen av exportpriset för Hansol Groups försäljning av små rullar. Utöver dessa förslag bedömde kommissionen hur det kunde vara möjligt att minska bördan för de närstående bearbetningsföretagen och hur man kunde upprätta spårbarhet mellan försäljningen av små rullar och importen av jumborullar.

(28)

Efter den första hearingen i mars 2016 och det därpå följande besöket på plats fastställde kommissionen följande. För det första köpte, bland de fyra närstående bearbetningsföretagen, ett närstående bearbetningsföretag den lägsta andelen jumborullar för bearbetning från andra icke-närstående icke-koreanska jumborullstillverkare (dvs. mindre än 25 % av dess inköp av jumborullar). För det andra köpte samma närstående bearbetningsföretag de största volymerna jumborullar för omvandling till små rullar från Hansol Group. För det tredje stod samma närstående bearbetningsföretag för merparten av Hansol Groups försäljning av jumborullar till närstående bearbetningsföretag i unionen och det stod också för den största volymen återförsäljning av jumborullar till oberoende kunder. Slutligen var dess försäljningsvolym till icke-närstående kunder av små rullar också betydligt högre än volymerna för samtliga fyra närstående bearbetningsföretag, utom ett. Men denna strategi förvärvades först under den andra hälften av undersökningsperioden och var således mindre representativ.

(29)

Mot denna bakgrund beslutade kommissionen att basera sina resultat med hänsyn till Hansol Groups försäljning genom närstående bearbetningsföretag på uppgifterna från det närstående bearbetningsföretag som ansågs vara det mest representativa. Dessa resultat betraktades som representativa för företagets försäljning genom närstående bearbetningsföretag mot bakgrund av detta närstående bearbetningsföretags små inköpsvolymer av jumborullar för bearbetning som inte hade sitt ursprung i Korea samt Hansol Groups höga försäljningsvolymer till icke-närstående parter.

(30)

Såsom anges i skäl 25 i förordningen om preliminär tull gavs båda försäljningskanalerna (dvs. försäljning av jumborullar till icke-närstående parter och försäljning av jumborullar till närstående parter för omvandling till små rullar) tillbörlig vikt. Såsom också förklaras i skäl 45 i förordningen om preliminär tull extrapolerades resultaten vad gäller försäljningen av jumborullar till närstående parter för omvandling till och vidareförsäljning av små rullar till icke-närstående parter för att återspegla Hansol Groups faktiska försäljningsflöden under undersökningsperioden. Kommissionen bekräftade att denna metod var lämplig av följande orsaker. Det erinrades om att under undersökningsperioden gjordes 75–85 % av Hansol Groups försäljning till unionen genom närstående bearbetningsföretag för omvandling till små rullar. Undersökningen visade att denna försäljning, beräknad tillbaka till nivån för jumborullar, skedde till olika priser jämfört med försäljningen av jumborullar till icke-närstående kunder. För att på ett korrekt sätt återspegla den dumpning som tillämpas, i förekommande fall, hade båda försäljningskanalerna tilldelats tillbörlig vikt, med vederbörlig hänsyn tagen till försäljningsvolymerna och försäljningsvärdena för varje försäljningskanal.

(31)

Efter det slutliga meddelandet om uppgifter hävdade Hansol Group vidare att kommissionen hade tagit med det närstående bearbetningsföretaget i urvalet. Det gjorde gällande att, genom att inte ha informerat Hansol Group under undersökningen och framför allt före det preliminära meddelandet om uppgifter om att resultatet avseende försäljningen av jumborullar till närstående parter för omvandling till och vidareförsäljning av små rullar till icke-närstående parter skulle extrapoleras för att återspegla Hansol Groups försäljningsflöden, skulle kommissionen ha överträtt artikel 17 i grundförordningen. Detta påstående upprepades efter det ytterligare slutliga meddelandet om uppgifter. Hansol Group hävdade vidare att kommissionens beslut att extrapolera det närstående bearbetningsföretagets undersökningsresultat saknade rättslig grund.

(32)

Kommissionen påpekade redan från början att den inte tillämpade artikel 17 i grundförordningen. Eftersom Hansol Group hade invänt mot att besvara ett frågeformulär för alla fyra närstående bearbetningsföretag och för att ta hänsyn till förhörsombudets förslag att begränsa bördan för den berörda parten och ändå komma fram till tillförlitliga resultat avseende försäljningen av små rullar och vidareförsäljning av jumborullar, fokuserade kommissionen på det närstående bearbetningsföretaget i fråga eftersom det, på grundval av den information som lämnats av Hansol Group och som kontrollerats under det senaste besöket på plats, är bäst lämpat att lämna de mest exakta siffrorna när det gäller merparten av Hansol Groups försäljning (dvs. dess försäljning till närstående bearbetningsföretag för vidareförsäljning som små rullar till icke-närstående kunder). När det gäller de tre övriga närstående bearbetningsföretagen konstaterade kommissionen att deras försäljning till EU var mycket mindre exakt och representativ på grund av ett antal faktorer som beskrivs i skäl 28. I själva verket skulle de mycket högre nivåerna av jumborullar som inte hade sitt ursprung i Korea och det faktum att ett av de tre andra närstående bearbetningsföretag som förvärvades först i mitten av undersökningsperioden ha lett till ett mindre tillförlitligt undersökningsresultat vad gäller försäljningen från Korea om de hade tagits med i analysen. Kommissionen använde sig därför inte av artikel 17 i grundförordningen och Hansol Groups påstående att kommissionen gjort stickprov med avseende på de närstående bearbetningsföretagen är inte korrekt. Snarare har kommissionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, försökt att, under de särskilda omständigheterna i det aktuella ärende som anges i skälen 28 och 29, fastställa det mest tillförlitliga exportpriset vid försäljning av jumborullar till närstående parter avsedda för omvandling till små rullar. I enlighet med artikel 6.8 i grundförordningen undersökte kommissionen riktigheten i de uppgifter som lämnats av den berörda parten i den mån det var möjligt.

(33)

Dessutom borde Hansol Group redan från början av undersökningen ha varit medveten om betydelsen av försäljningen genom närstående bearbetningsföretag. För det första uppmärksammade klaganden redan i klagomålet, när denne lämnade en dumpningsmarginal, att huvuddelen av Hansol Groups försäljning till unionen skedde genom närstående bearbetningsföretag och att dumpningen för denna försäljning var betydligt högre än dumpningen för dess direktförsäljning. Den klagande beräknade två marginaler (en för direktförsäljning och en för försäljning genom närstående företag) och för vilka det också fastställde ett enkelt genomsnitt eftersom den inte kunde veta exakt hur stor Hansol Groups direktförsäljning till icke-närstående parter var (det procenttal som anges i klagomålet för denna andel av Hansol Groups totala försäljning i unionen låg emellertid mycket nära verkligheten). För det andra klargjorde kommissionen för Hansol Group redan under den första hearingen att den inte kunde ignorera att merparten av Hansol Groups försäljning gjordes genom närstående bearbetningsföretag och att de bör redovisas korrekt i dumpningsberäkningen. Av denna anledning hade kommissionen i frågeformuläret till närstående bearbetningsföretag inkluderat en begäran om fullständiga uppgifter om vidareförsäljning av små rullar och om kostnaderna för omvandling av jumborullar till små rullar. För det tredje fick kommissionens efterföljande diskussioner och godkännande av Hansol Groups begäran, genom e-post av den 21 mars 2016, om att ta bort kravet på att de tre andra närstående bearbetningsföretagen skulle svara på frågeformuläret till följd att kommissionen blev tvungen att begränsa sin analys av försäljningen till det närstående bearbetningsföretaget i fråga.

(34)

Slutligen lämnade kommissionen information om alla orsaker och siffror bakom den extrapolering som gjorts beträffande denna försäljning vid tidpunkten för införandet av preliminära åtgärder samt i det slutliga meddelandet om uppgifter. Den berörda partens rättigheter har således beaktats fullt ut. Hansol Groups påståenden tillbakavisas därför.

(35)

Hansol Group hävdade också att de priser som togs ut av dess närstående bearbetningsföretag var marknadspriser. Det hävdade att det för dess försäljning genom närstående bearbetningsföretag inte fanns någon anledning att konstruera exportpriserna med hjälp av försäljningspriserna för små rullar till icke-närstående kunder.

(36)

Kommissionen tillbakavisade detta påstående, eftersom tillgängliga uppgifter inte stödde det. För det första såldes den mest sålda produkttypen (som motsvarar mer än 30 % av Hansol Groups sammanlagda unionsförsäljning) till närstående parter till ett försäljningspris som var mellan 8–15 % högre än det genomsnittliga försäljningspriset till icke-närstående kunder. För det andra betalade de närstående företagen, för alla produkttyper tillsammans, ett pris som var mellan 3–6 % högre än det pris som togs ut av icke-närstående kunder. Därför bekräftades inte påståendet att Hansol Groups försäljningspriser till närstående bearbetningsföretag var marknadsmässiga genom uppgifterna i ärendet. Kommissionen har vidare konstaterat att de två kontrollerade närstående parterna i unionen båda gått med stor förlust när det gäller den berörda produkten. Detta bekräftar resultatet ovan vad gäller att det inköpspris som betalats av Hansol Groups närstående företag i unionen inte är ett marknadspris för jumborullar, med tanke på de kostnader de tvingas ådra sig antingen som bearbetningskostnader och/eller försäljnings- och administrationskostnader, beroende på det närstående företaget. Utifrån denna grund ansåg kommissionen att den var berättigad att konstruera exportpriserna för dess försäljning genom närstående parter.

(37)

Hansol Group hävdade också att vissa överväganden vid avslutandet av antidumpnings- och antisubventionsförfarandena vad gäller lax  (5) och antidumpningsförfarandet för vissa sömlösa rör  (6), skulle visa att kommissionen har som praxis att använda de priser som betalats av närstående parter under liknande omständigheter som dem i föreliggande förfarande. Vad gäller dessa två hänvisningar upprepade kommissionen, såsom förklarats i skäl 36, att försäljningen till närstående inte gjordes till marknadspriser utan till snedvridna internpriser och därför inte ansågs tillförlitliga för fastställandet av exportpriset. Dessa omständigheter skiljer sig från de förfaranden som nämns av Hansol Group, eftersom det i dessa fall konstaterades att försäljningen till närstående parter gjordes till priser som var helt i linje med de priser som togs ut av oberoende kunder. Dessutom fastställde kommissionen också i dessa förfaranden att de närstående parterna bedrev sin verksamhet med tämligen god vinst, vilket inte är fallet i föreliggande förfarande (se skäl 36). Synpunkterna tillbakavisades därför.

(38)

Hansol Group påpekade också att kommissionen genom att använda försäljningen av små rullar hade inkluderat viss försäljning av små rullar som inte hade tillverkats (dvs. bearbetats) av det närstående bearbetningsföretaget i fråga, utan hade köpts från närstående och icke-närstående leverantörer.

(39)

Kommissionen hade ingen information om inköpspriserna eller identiteten på de leverantörer som köper små rullar av detta närstående bearbetningsföretag. Det kunde emellertid kontrolleras att sådan försäljning av köpta små rullar svarade för 10–15 % (i vikt) av den totala försäljningen av små rullar till icke-närstående kunder. Med tanke på att 85–90 % av de små rullar som såldes omvandlades från jumborullar av bearbetningsföretaget i fråga, ansåg kommissionen dess tillvägagångssätt vara rimligt. Dessutom byggde dumpningsberäkningen på försäljningspriserna för små rullar. Samtidigt styrkte inte Hansol Group sitt påstående med någon bevisning som visade att försäljningspriset för små rullar skulle skilja sig för egenproducerade små rullar jämfört med köpta små rullar. Därför finns inget bevis på att den mindre andelen inköpta små rullar påverkade dumpningsberäkningen. Kommissionen tillbakavisade därför detta påstående.

(40)

Efter det preliminära meddelandet om uppgifter och det slutliga meddelandet om uppgifter kritiserade Hansol Group införandet av jumborullar från unionen i dumpningsberäkningen för små rullar. Såsom förklaras i skäl 43 i förordningen om preliminär tull kunde små rullar som tillverkas från jumborullar med annat ursprung än från Hansol Group, på grund av avsaknaden av spårbarhet mellan försäljning av små rullar och motsvarande jumborullar, inte uteslutas från konstruktionen av exportpriset på jumborullar som omvandlas till och säljs som mindre rullar. Denna fråga har bara uppkommit eftersom Hansol Group inte har ett spårbarhetssystem, som andra bearbetningsföretag i unionen har. I vilket fall som helst, såsom anges i skälen 28–29 ovan, begränsade kommissionen den potentiella volymen jumborullar som inte kommer från Hansol i denna exportpriskonstruktion genom att begränsa sin beräkning av denna försäljning till det närstående bearbetningsföretaget i fråga. Det sistnämnda tillverkade och vidaresålde främst små rullar från jumborullar som tillverkades av och köptes upp från Hansol Group under undersökningsperioden. Det ansågs därför att införlivandet av dessa rullar bara hade en obetydlig inverkan på dumpningsberäkningen, om någon alls, på grund av den relativt begränsade andelen jumborullar som inte kommer från Hansol Group. I vilket fall som helst byggde dumpningsberäkningen på försäljningspriset för små rullar, som sannolikt var identiskt, oberoende av varifrån jumborullarna kommer. Påståendet tillbakavisades således.

(41)

Efter det slutliga meddelandet om uppgifter hävdade Hansol Group att för vissa transaktioner hade transportkostnaderna dragits av två gånger vid beräkningen av det konstruerade exportpriset och detta dubbla avdrag hade också tillämpats på det konstruerade priset för kostnader, försäkring och frakt (cif) som hade använts som nämnare. Påståendet kontrollerades och det konstaterades att för det närstående bearbetningsföretagets försäljning av små rullar som hade köpts från Hansol Group genom den närstående handlaren hade vissa justeringar dragits av två gånger. Detta fel korrigerades med hänsyn till både exportpriset och det konstruerade cif-priset.

(42)

Också när det gäller beräkningen av det konstruerade exportpriset hävdade Hansol Group att när det gäller avdrag av justeringar från försäljningspriset för små rullar till icke-närstående kunder hade man inte i tillräcklig utsträckning beaktat förekomsten av vissa volymer av icke-koreanska råmaterial, vilket ledde till höga justeringar överlag. Efter att ha kontrollerat detta påstående konstaterades att det inte var motiverat att tillämpa justeringarna för att beräkna ett koreanskt exportpris fritt fabrik för den andel små rullar som tillverkades från europeiska jumborullar. Detta korrigerades genom att man bara gjorde avdrag, för en representativ volym av försäljningen av små rullar, av justeringar upp till cif-nivå. På grundval av de uppgifter som finns tillgängliga kunde det fastställas att de europeiska tillverkarna hade sålt jumborullarna till Hansols närstående bearbetningsföretag enligt leveransvillkoren fraktfritt inklusive försäkring (cip). Det beräknade cif-värdet för denna försäljning ansågs vara jämförbart med värdet fritt fabrik av andelen av försäljningen med ursprung i Korea.

(43)

Efter det ytterligare slutliga meddelandet om uppgifter invände Hansol Group mot att de reviderade justeringarna per enhet hade beräknats som ett vägt genomsnitt för alla produkttyper och det föreslog att man skulle basera det, för en produkttyp, på de särskilda justeringar som uppkommit i samband med företagsinterna försäljningar enbart för denna produkttyp. Kommissionen ansåg att det närstående bearbetningsföretagets inköpsvolym av denna produkttyp, som kan användas för beräkningen inte var tillräckligt representativ under undersökningsperioden för att utgöra en tillförlitlig grund för att fastställa justeringarna för att beräkna ett exportpris fritt fabrik av den produkttypen. De flesta volymer av den produkttypen hade anskaffats genom en annan närstående inköpskanal som inte användes för denna beräkning. Dessutom kunde inte Hansol Group påvisa att kommissionens metod för att beräkna och tillämpa ett genomsnitt inte var korrekt. Påståendet tillbakavisades därför.

(44)

Med beaktande av de försäljnings- och administrationskostnader som beräknas och tillämpas för försäljning genom en närstående handlare i unionen invände Hansol Group, efter det preliminära och ännu en gång efter det slutliga meddelandet om uppgifter, mot det belopp som kommissionen lagt till som kostnad i den närstående handlarens resultaträkning när det gäller administrationskostnader. I detta sammanhang påminner kommissionen om att den närstående handlaren i fråga, både från Hansol Korea och från andra närstående bearbetningsföretag, hade erhållit ett finansiellt bidrag för administrationskostnader. Avgifterna ingick i den närstående handlarens resultaträkning som en intäkt som hade godtagits av kommissionen. Kommissionen fann det lämpligt att, under dessa omständigheter, också ta hänsyn till samtliga kostnader, dvs. lönekostnader för cheferna i fråga. Dessa kostnader hade konstaterats under kontrollen på plats i Korea och räknades om till euro med hjälp av den genomsnittliga växelkurs som kommissionen lämnat för undersökningsperioden och som fördes upp i den närstående handlarens resultaträkning som en kostnad. På detta sätt har en avvägning av behandlingen av förvaltningsavgifterna (intäkt) gjorts med den för chefernas löner (kostnad).

(45)

Hansol Group hävdade att den närstående handlaren bara hade genererat omsättning för en del av den undersökta perioden och att ingen av cheferna hade varit inblandade i försäljningen av den berörda produkten. Därför hade man överskattat de försäljnings- och administrationskostnader som använts. Kommissionens tillvägagångssätt var att fastställa försäljnings- och administrationskostnadsnivån (inklusive utgifterna i fråga) för den närstående handlaren i förhållande till handlarens totala omsättning. Denna omsättning avser den berörda produkten i sin helhet. Även om kostnaderna för försäljning och administration delvis kan anses ha uppstått innan omsättningen genererades kan inte dessa kopplas bort från omsättningen, eftersom kostnaderna hade uppkommit i syfte att uppnå denna omsättning. Följaktligen ansåg kommissionen att den metod som använts var korrekt. Påståendet tillbakavisades således.

(46)

Efter det preliminära och det slutliga meddelandet om uppgifter hävdade Hansol Group att kommissionen borde ha omklassificerat försäljningen av en produkttyp genom det närstående bearbetningsföretaget, eftersom slutkonsumenten hade fakturerats en annan produkttyp än den som han faktiskt hade erhållit. När det gäller denna fråga konstaterade kommissionen vid kontrollbesöket på plats att det närstående bearbetningsföretaget köpte vissa kvantiteter jumborullar från Hansol Group innehållande framkallaren bisfenol-S som därefter sålts vidare till en icke-närstående kund som en produkt innehållande bisfenol-A. Påståendet kontrollerades och följande noterades. För det första är de två produkterna klart olika produkttyper med olika produktionskostnader och säljs på den koreanska marknaden till olika priser. För det andra är det faktum att det närstående bearbetningsföretaget, enligt sin fakturering, har sålt produkten som en annan produkttyp på unionsmarknaden inte ett giltigt skäl till att inte beakta de faktiska produktspecifikationerna för en prisjämförelse. Parten hade inte lämnat några bevis på att den vilseledande produktbeskrivningen vid återförsäljningsskedet också påverkade dess försäljningspris. Påståendet tillbakavisades därför.

2.3   Jämförelse

(47)

När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, normalvärdet och/eller exportpriset, för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten.

(48)

Till följd av synpunkterna från Hansol Group efter det preliminära meddelandet om uppgifter godtogs ett påstående avseende beräkningsmetoden och tillämpningen av bearbetningskostnaderna. Denna korrigering har också lett till att ett liknande metodfel identifierades i samband med avdrag för vissa transportkostnadsjusteringar, som på så sätt korrigerats. Dessutom har ett skrivfel i beräkningen rättats till efter Hansol Groups synpunkter. Slutligen hävdade Hansol Group också att ett antal justeringar (relaterade till kreditkostnader och tullrestitution) borde ha beviljats och att den metod som använts för beräkningen av fraktkostnader i det berörda landet bör ses över genom tillämpning av den fördelningsmetod som lämnats av Hansol Group. Kommissionen godtog också dessa påståenden och justerade normalvärdet och/eller exportprisberäkningarna i enlighet därmed.

2.4   Dumpningsmarginal

2.4.1   Viktning av dumpningsmarginaler

(49)

Såsom förklaras i skäl 46 i förordningen om preliminär tull var den preliminära dumpningsmarginal som fastställdes för Hansol Group ett vägt genomsnitt av de dumpningsmarginaler som fastställdes för försäljningen av jumborullar (marginal på 0,5–5 % med en vikt på 15–25 %) och försäljning av små rullar (marginal på 10–15 % med en vikt på 75–85 %). Denna viktning grundades på Hansol Groups försäljningsvolym i unionen till närstående och icke-närstående kunder under undersökningsperioden.

(50)

Efter det preliminära och slutgiltiga meddelandet om uppgifter hävdade Hansol Group att det inte fanns någon rättslig grund för att tillämpa en sådan viktning och att viktningen baserades på ogrundade antaganden. Denna begäran avslogs, eftersom viktningen grundades på importerade volymer av den berörda produkten under undersökningsperioden, enligt vad som rapporterats av Hansol Group. Kommissionen anser att det är lämpligt att justera vikten på den dumpningsmarginal som fastställts för försäljningen till närstående parter (för vidareförsäljning som små rullar till icke-närstående kunder) till dess faktiska vikt sådan den var vid unionens gräns under undersökningsperioden.

(51)

Hansol Group invände vidare mot att kommissionen konstruerade det cif-pris som användes som nämnare för denna försäljning som först omvandlades av närstående parter i unionen till små rullar innan de såldes till icke-närstående användare. Det föreslog att kommissionen skulle använda det genomsnittliga rapporterade cif-priset för jumborullar eller ett beräknat genomsnittligt cif-värde per ton på grundval av Hansol Groups direktförsäljning till icke-närstående kunder av denna försäljning. Om kommissionen inte avsåg att använda en av de ovannämnda metoderna uppmanade Hansol Group kommissionen att tillämpa en antidumpningstull i form av ett specifikt belopp per ton i stället för en värdetull. Parten hävdade att en tull i form av ett särskilt belopp per ton på ett ändamålsenligt sätt skulle behandla dess farhågor vad gäller att den antidumpningsvärdetull som tagits ut påstods överstiga det konstaterade dumpningsbeloppet.

(52)

Vad gäller det sistnämnda argumentet behandlas detta särskilt och godtas i skälen 127 och 128. Kommissionen behöver därför inte ta ställning till de två alternativ till alternativa cif-värden som föreslagits av Hansol Group, eftersom de förlorat sitt syfte.

(53)

Efter det slutliga meddelandet om uppgifter invände Hansol Group mot avdraget för kreditkostnader vid beräkningen av det konstruerade cif-värdet. Detta påstående kunde godtas. Dessutom påverkades det cif-pris som användes som nämnare av de förändringar som beskrivs i skälen 41–42.

(54)

Med beaktande av de justeringar vid fastställandet av exportpriset, normalvärdet och cif-priset som anges i skälen 41, 42, 48 och 53 och mot bakgrund av de övriga undersökningsresultaten i skälen 25–47 i förordningen om preliminär tull, var den slutgiltiga viktade genomsnittliga dumpningsmarginalen för Hansol Group, uttryckt som procentandel av cif-priset vid unionens gräns före tull 10,3 %. Såsom anges i skälen 49 och 50 i förordningen om preliminär tull fastställdes den övriga dumpningsmarginalen till samma nivå.

3.   SKADA

3.1   Inledning

(55)

Hansol Group hävdade att unionsindustrins situation inte försämrades på grund av att ett antal skadeindikatorer utvecklades positivt eller var stabila. Detta påstående hade redan tillbakavisats i skälen 95–96 i förordningen om preliminär tull och avvisas härmed slutgiltigt.

(56)

För att dra slutsatsen att väsentlig skada föreligger är det inte nödvändigt att skadeanalysen visar att varje enskild indikator pekar på en skadevållande situation. I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen behöver en eller flera av de relevanta skadefaktorerna inte nödvändigtvis vara utslagsgivande. I detta fall är den konstaterade skadan väsentlig. Detta framgår särskilt av lönsamhetsnivån, prisindikatorerna och unionsindustrins marknadsandel. Alla tillverkare som ingick i stickprovet upplevde en kraftig linjär minskning av vinster och kassaflöden som sammanföll i tiden med ökningen av importen från Republiken Korea. Dessutom förblev unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden relativt stabil, men eftersom det skedde i samband med en väsentlig ökning av unionens förbrukning (+ 15 %) minskade unionstillverkarnas marknadsandel i praktiken. Även om vissa skadefaktorer som kapacitetsutnyttjande, sysselsättning, arbetskraftskostnader och investeringar inte kunde ge avgörande vägledning om den skadevållande situationen för unionstillverkarna, står de varken i strid med eller utesluter undersökningsresultatet vad gäller väsentlig skada.

(57)

De specifika argument som Hansol Group tagit upp om särskilda skadeindikatorer behandlas närmare i resten av detta avsnitt.

3.2   Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen

(58)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande definitionen av unionsindustrin och unionstillverkningen, bekräftades slutsatserna i skälen 51 och 52 i förordningen om preliminär tull.

3.3   Förbrukning i unionen

(59)

Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande förbrukningen i unionen, bekräftades slutsatserna i skälen 53–55 i förordningen om preliminär tull.

3.4   Import från det berörda landet

3.4.1   Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet

(60)

Importvolymen från det berörda landet under undersökningsperioden låg långt över den försumbara nivån (7).

(61)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande volym och marknadsandel för importen från det berörda landet bekräftades slutsatserna i skälen 56–58 i förordningen om preliminär tull.

3.4.2   Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande

(62)

Hansol Group ansåg inte den prisunderskridandemarginal på 8,1 % som preliminärt fastställts vara betydande på grund av den begränsade importvolymen (13,6 % av unionens förbrukning). Parten hävdade att WTO:s panelrapport om DRAM Chips  (8) anser att ”betydande” avser viktig, stor, avsevärd, vilket är mer än bara en nominell eller marginell rörelse. Den citerar också två ärenden (Dense sodium carbonate  (9) och Certain laser optical reading systems  (10)) där kommissionen ansåg att prisunderskridandemarginalen var begränsad.

(63)

Kommissionen tillbakavisade Hansol Groups påståenden på följande grunder. För det första, även om kommissionen i ärendet Dense sodium carbonate inte betraktade en prisunderskridandemarginal på 6 % som betydande ska det noteras att marknadsandelen för import i det ärendet var mycket lägre (3,2 % före 1983, 1,4 % efter) än i föreliggande ärende. För det andra gällde beslutet om Certain laser optical reading systems främst icke-homogena produkter med en stor mängd olika egenskaper och tekniska skillnader och snabb teknisk utveckling, vilket inte är fallet med lätta termopapper. Sist men inte minst fann kommissionen att för lätta termopapper var en prisunderskridandemarginal på 8,1 % betydande med tanke på att nivån på dumpad import var betydande och att den ökade kraftigt under skadeundersökningsperioden. Såsom anges i skäl 67 var den slutgiltiga prisunderskridandemarginalen ännu högre än den preliminära, vilket också tillbakavisar argumentet att marginalen skulle anses vara begränsad.

(64)

Hansol Groups påstående att beräkningen av prisunderskridandet var rättsstridig tillbakavisades på liknande grunder som de som angivits i avsnitt 6.1.

(65)

För att följa samma metod som vid dumpningsberäkningen beslutade man i det slutgiltiga skedet att beräkna prisunderskridande genom att tillämpa samma viktning som i avsnitt 2.4.1 i denna förordning. Den underskridandemarginal som fastställdes för Hansol Group var ett vägt genomsnitt av de marginaler som fastställdes för försäljningen av jumborullar (med en marginal på – 5–0 % och en vikt på 15–25 %) och försäljningen av små rullar (marginal på 10–20 % och en vikt av 75–85 %). Denna strategi och de korrigeringar som förklaras i avsnitt 2 ledde till en översyn av den prisunderskridandemarginal som fastställdes i det preliminära skedet.

(66)

Efter det slutliga meddelandet om uppgifter hävdade Hansol Group att kommissionen inte bedömde konsekvenserna av den negativa prisunderskridandemarginalen för en del av försäljningen och därmed överträdde artiklarna 3.2 och 3.3 i grundförordningen. Detta påstående tillbakavisades emellertid, eftersom kommissionen drog sina slutsatser utifrån den övergripande prisunderskridandemarginalen, i överensstämmelse med sin normala praxis.

(67)

Den slutgiltiga prisunderskridandemarginalen uppgår till 9,4 %.

(68)

Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande priset för importerade produkter från det berörda landet och med undantag för prisunderskridandemarginalen, som förklaras i skälen ovan, bekräftades slutsatserna i skälen 59–64 i förordningen om preliminär tull.

3.5   Unionsindustrins ekonomiska situation

3.5.1   Makroekonomiska indikatorer

3.5.1.1   Tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(69)

Hansol Group hävdade att unionsindustrins situation inte försämrades på grund av att, med undantag för ett företag, tillverkningsresultaten var imponerande och vissa unionstillverkare ökade sin tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande. Företaget hävdade också att kapacitetsutnyttjandet låg nära full kapacitet.

(70)

När det gäller tillverkningen framgick i skäl 70 i förordningen om preliminär tull att unionsindustrins tillverkningsvolym totalt minskade med en procent. Denna negativa trend är i överensstämmelse med konstaterandet att unionsindustrin befann sig i en skadevållande situation, med tanke på de höga fasta kostnaderna. Detta allmänna konstaterande kan inte undermineras av situationen för vissa enskilda tillverkare. Under alla omständigheter var den betydande ökning av tillverkningen hos en tillverkare som inte ingick i stickprovet bara det matematiska resultatet av en omstart av verksamheter som tillfälligt hade avbrutits, såsom förklaras i skäl 71 i förordningen om preliminär tull. Dessutom fasade en tillverkare ut tillverkningen av lätta termopapper. Detta ägde rum i samband med en ökad förbrukning i unionen under skadeundersökningsperioden (+ 15 %). I tidigare ärenden, som i Certain candles  (11), fann kommissionen skada i närvaro av en ökning av tillverkningen (vilket inte är fallet i lätta termopapper), om denna ökning var mindre än ökningen av förbrukningen i unionen.

(71)

Vad gäller produktionskapacitet är det inte korrekt att, såsom parten hävdade, samtliga unionstillverkare ökade sin produktionskapacitet, utom för ett företag. Den unionstillverkare som avses i skäl 71 i förordningen om preliminär tull ökade inte sin tillverkningskapacitet som sådan. Den startade bara om en tillverkningsanläggning som inte var tillgänglig för användning under 2012, och därmed inte betraktas som befintlig kapacitet under det året. Dessutom belyses i skäl 70 i förordningen om preliminär tull de svårigheter som ett av företagen i stickprovet erfor vad gäller tillverkning.

(72)

Vad gäller det totala kapacitetsutnyttjandet visas i tabell 4 i förordningen om preliminär tull inte en ökning, utan ett minskat kapacitetsutnyttjande inom unionsindustrin under skadeundersökningsperioden. En tillverkares betydande ökning av sitt kapacitetsutnyttjande var resultatet av en omstart av verksamheten efter det stopp som anges i skäl 71 i förordningen om preliminär tull.

(73)

Även om ett kapacitetsutnyttjande på 92 % kan tyckas högt, anses ett gap på 8 % mellan produktionskapaciteten och den faktiska användningen inte vara obetydligt, särskilt i en industri med höga fasta kostnader. Tillverkare av lätta termopapper måste upprätthålla en konstant orderbok, försäljning och tillverkning i syfte att undvika tomgångstid på sina tillverkningslinjer. En papperstillverkare skulle föredra att sälja en produkt till ett lägre pris än att tillverka mindre, eftersom maskiner som går på tomgång förmodligen skulle orsaka ännu större skada. Med tanke på pappersindustrins höga kapitalintensiva karaktär och det ofta begränsade utrymmet vad gäller prissättning vid försäljning är ett högt kapacitetsutnyttjande av avgörande betydelse för lönsamheten. Därför kan marginella ändringar av kapacitetutnyttjandet vara avgörande för ett företag. När det gäller skillnaden på 8 %, vilket motsvarar 32 240 ton tillverkning av lätta termopapper, är det mer än Hansol Groups importvolym under 2015. Dessutom har unionstillverkarna multifunktionell utrustning som innebär att tillverkningen kan ställas om till en annan produkt och lätt kan erbjuda mer kapacitet, vilket framgår av skäl 125 i förordningen om preliminär tull. Tillverkningen kan dock inte ställas om till en annan produkt på en marknad där dumpning förekommer.

(74)

Följaktligen tillbakavisades ovan nämnda påståenden och bekräftade, i frånvaro av ytterligare synpunkter, slutsatserna i skälen 69–72 i förordningen om preliminär tull.

3.5.1.2   Försäljningsvolym och marknadsandel

(75)

Hansol Group hävdade att unionsindustrins situation inte försämrades eftersom i) unionstillverkarna ökade sin försäljning inom unionen och ii) beslutade att minska försäljningen av den berörda produkten till unionsmarknaden i syfte att koncentrera sina insatser på tredjelandsmarknaderna.

(76)

De ovanstående påståendena tillbakavisades eftersom, även om unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden ökade med 1 % under skadeundersökningsperioden, kunde inte unionstillverkarna dra full nytta av den ökade förbrukningen i unionen (+ 15 %). Detta ledde till en betydande förlust av marknadsandelar. När det gäller påståendet om den minskade försäljningen på unionsmarknaden står det i strid med påståendets första del.

(77)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter bekräftades slutsatserna i skälen 73–75 i förordningen om preliminär tull.

3.5.1.3   Sysselsättning, arbetskraftskostnader och produktivitet

(78)

Hansol Group hävdade att unionsindustrins situation inte försämrades eftersom tabell 6 i förordningen om preliminär tull innehåller en sammanfattning av unionsindustrins goda resultat vad gäller sysselsättning. Parten menade också att det inte fanns någon inflation som skulle kunna förklara en ökning av arbetskraftskostnaderna.

(79)

När det gäller sysselsättningen fann inte kommissionen att unionsindustrin presterade väl. Såsom förklaras i förordningen om preliminär tull fann kommissionen i stället att sysselsättningen gick ned med 1 %. Enligt de berörda parternas handlingar ökade sysselsättningsnivån betydligt för två av unionstillverkarna. Med tanke på dessa tillverkares storlek ledde detta till färre arbetstillfällen i absoluta tal och till en minskning av unionsindustrin som helhet. Under alla omständigheter, med tanke på att sysselsättningsnivån inom denna sektor följer tillverkningen mycket nära, anses inte sysselsättning vara en indikator som ger unionstillverkarna avgörande vägledning om den skadevållande situationen.

(80)

Efter det slutgiltiga meddelandet om uppgifter hävdade Hansol Group att arbetskraften från två unionstillverkare borde uteslutas från tabell 6 i förordningen om preliminär tull på grund av deras specifika situation. Detta påstående tillbakavisades eftersom ingen motivering lämnades för att göra det möjligt för kommissionen att avvika från sin normala praxis när det gäller analysen av de makroekonomiska skadeindikatorerna.

(81)

Vad gäller arbetskraftskostnader ska skäl 86 i förordningen om preliminär tull tolkas som att de ökade arbetskraftskostnaderna inte föreföll alltför höga mot bakgrund av den årliga inflationstakten.

(82)

Följaktligen tillbakavisades ovan nämnda påståenden och bekräftade, i frånvaro av ytterligare synpunkter, slutsatserna i skälen 77–79 och 85–86 i förordningen om preliminär tull.

3.5.1.4   Priser och faktorer som påverkar priserna

(83)

Hansol Group hävdade att unionstillverkarnas prissättning i unionen bör undersökas ytterligare. Denna part ifrågasatte avsaknaden av prishöjningar från unionstillverkarna under undersökningsperioden på grundval av påståendet att vissa unionstillverkare ökade sina försäljningspriser. Hansol Group uppgav också att den sänkning av försäljningspriset som ägde rum mellan 2013 och 2014 berodde på det faktum att en unionstillverkare översvämmade unionsmarknaden med varor som den inte kunde sälja i Amerikas förenta stater (nedan kallade Förenta staterna).

(84)

Ovanstående påståenden tillbakavisades. När det gäller det första påståendet innebar det faktum att vissa tillverkare hade tillkännagett en rad prishöjningar inte att alla ökningar ägde rum. Partens påstående grundas på prishöjningar för unionsindustrins försäljning till sina närstående företag, vilka bara utgör en liten andel av förbrukningen i unionen. Enligt tabell 7 i förordningen om preliminär tull, som baseras på kontrollerade uppgifter, förekom ingen övergripande ökning av priserna i unionen. Sist men inte minst sammanföll nedgången i försäljningspriserna mellan 2013 och 2014 i tiden med den största minskningen av importpriserna från Republiken Korea enligt tabell 3 i förordningen om preliminär tull.

(85)

Vad gäller det andra påståendet, visar tabell 5 i förordningen om preliminär tull (unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden) inte några tecken på en påstådd översvämning. Mellan 2013 och 2014 rörde sig indexet från 101 till 97.

(86)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter bekräftades slutsatserna i skälen 82–84 i förordningen om preliminär tull.

3.5.1.5   Lagerhållning

(87)

Hansol Group hävdade att unionsindustrins situation inte försämrades på grund av att lagernivåerna minskade, både i absoluta och relativa tal, och därigenom hade inte unionsindustrin några svårigheter att sälja sin produktion.

(88)

De ovanstående påståendena avvisades eftersom, såsom anges i skäl 88 i förordningen om preliminär tull, den likadana produkten i allmänhet tillverkas på grundval av specifika beställningar från användarna. Därför anses inte lager vara en viktig skadeindikator för denna typ av industri, eftersom de följer tillverkningen och fortsatte att konsekvent under skadeundersökningsperioden inte vara större än en månadstillverkning.

(89)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter bekräftades slutsatserna i skälen 87–88 i förordningen om preliminär tull.

3.5.1.6   Lönsamhet och investeringar

(90)

Hansol Group hävdade att unionsindustrins situation inte försämrades på grund av att dess investeringar mer än fördubblades under undersökningsperioden. Enligt Hansol Group styrker inte tabell 10 i förordningen om preliminär tull och tillgänglig bevisning konstaterandet i skäl 93 i förordningen om preliminär tull att de tillverkare som ingick i stickprovet behöll sina investeringsnivåer till de belopp som är absolut nödvändiga för att fortsätta driften. Det hävdade vidare att två unionstillverkare som ingick i stickprovet gjorde stora investeringar under 2014.

(91)

Ovanstående påståenden tillbakavisades dock eftersom, trots att investeringarna fördubblades, den absoluta nivån på investeringarna fortfarande är begränsad, särskilt med tanke på det faktum att exempelvis värdet av en ny tillverkningslinje för lätta termopapper uppskattas till 120 miljoner euro. Under skadeundersökningsperioden, såsom angavs i skäl 119 i förordningen om preliminär tull, sköt unionsindustrin upp vissa investeringar på grund av lägre vinster.

(92)

Samma part begärde också en ny bedömning av unionsindustrins lönsamhet, eftersom problemen med en unionstillverkare som ingick i stickprovet påstås härröra från faktorer som inte är relaterade till dumpad import, utan i synnerhet enorma kostnader för nedläggning av två tillverkningsanläggningar, och dessutom till följd av ett annat företags avsättningar för att täcka framtida utbetalningar av antidumpningstullar i Förenta staterna. Den tillade att eventuella avvikelser avseende de marknadsstrategier som genomfördes av de andra två företagen i stickprovet på olika geografiska marknader bör undanröjas och påstod att de två företagen på det hela taget genererade stora vinster under undersökningsperioden.

(93)

Kommissionen ansåg att det inte fanns något behov av en ny bedömning av unionsindustrins lönsamhet, eftersom alla påstådda extraordinära kostnader redan var isolerade och undantagna från fastställandet av den lönsamhet som visades i det preliminära skedet. Vidare fastställde kommissionen, vilket också anges i skäl 90 i förordningen om preliminär tull, lönsamheten för unionstillverkarna i stickprovet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som procentandel av omsättningen av denna försäljning, dvs. lönsamheten på marknader i tredjeländer togs inte med. Dessa påståenden tillbakavisades därför.

(94)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter bekräftades slutsatserna i skälen 89–91 och, vad gäller investeringar, i skäl 93 i förordningen om preliminär tull.

3.5.1.7   Dumpningsmarginalens storlek, tillväxt, kassaflöde, räntabilitet och förmåga att anskaffa kapital

(95)

Eftersom inga synpunkter inkom avseende dumpningsmarginalens storlek, tillväxt, kassaflöde, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga bekräftades slutsatserna i skälen 76, 80–81, 92, 93 när det gäller räntabilitet och skäl 94 i förordningen om preliminär tull.

3.5.2   Slutsats om skada

(96)

På grundval av analysen av synpunkterna, som sammanfattas i skälen 55–95 ovan, bekräftades slutsatserna i skälen 95–98 i förordningen om preliminär tull.

4.   ORSAKSSAMBAND

(97)

Hansol Group hävdade att skadan inte kunde tillskrivas importen av dumpad import från det berörda landet, utan på effekterna av den amerikanska antidumpningsåtgärden på en unionstillverkare som ingick i stickprovet, effekterna av tillverkningskostnader samt växelkurser och effekterna av priset på fenolfritt lätt termopapper. De flesta argumenten var en upprepning av de som redan framförts under det preliminära skedet. De tas alla upp i skälen 98–101.

(98)

När det gäller den amerikanska antidumpningsåtgärden konstaterade kommissionen att det i skäl 109 i förordningen om preliminär tull konstaterades att det förekom viss påverkan på unionstillverkaren i fråga. Även om dessa effekter inte var begränsade till det företaget, såsom förklaras i skäl 110 i förordningen om preliminär tull, var den totala effekten nästan obefintlig för unionsindustrin som helhet under undersökningsperioden. I skäl 110 i förordningen om preliminär tull fastställdes det att Förenta staterna bara införde höga tullar för en unionstillverkare, men att dessa upphävdes under 2015 och att de unionstillverkare som ingick i stickprovet delvis lyckades kompensera det genom att öka exporten till andra marknader. Huruvida unionstillverkaren i stickprovet helt lyckades kompensera utebliven försäljning i Förenta staterna och återhämta sig är irrelevant, eftersom dessa omständigheter inte skulle ha någon effekt på merparten av de uppgifter som rör denna unionstillverkare, såsom anges i skäl 109 i förordningen om preliminär tull. I motsats till vad Hansol Group antyder förekom ingen översvämning av lätta termopapper med ursprung i unionen vid den tidpunkt då Förenta staterna införde höga tullar (detta påstående motbevisas vidare i skäl 85) eller en ökning av försäljningspriserna under 2015 (i enlighet med vad som anges i tabellerna 3 och 7 i förordningen om preliminär tull). På grundval av ovanstående och undersökningsresultaten i det preliminära skedet drogs slutsatsen att de analyserade amerikanska antidumpningsåtgärderna inte ledde till en minskning av priserna och lönsamheten på unionsmarknaden.

(99)

När det gäller tillverkningskostnader fokuserade den första parten bara på perioden 2014–2015. Efter det slutgiltiga meddelandet om uppgifter utvidgade den påståendet till hela den undersökta perioden och hävdade att ökningen av råvarupriserna, tillsammans med den nedåtgående utvecklingen av eurons växelkurs särskilt drabbade unionsindustrin. Det har det dock konstaterats att den minskade lönsamheten under skadeundersökningsperioden berodde på att det saknades samband mellan kostnader (+ 3 %) och försäljningspriser (– 11 %), eftersom nedgången i priserna var högre än kostnadsökningarna. På grundval av ovanstående och undersökningsresultaten i det preliminära skedet drogs slutsatsen att kostnadsökningen inte bröt orsakssambandet mellan den väsentliga skadan och den dumpade importen från Republiken Korea.

(100)

När det gäller effekterna av priset på fenolfritt lätt termopapper motsäger inte de påstådda högre inköpspriserna för vissa företag som är närstående den exporterande tillverkaren den övergripande slutsatsen i skäl 113 i förordningen om preliminär tull att ”under skadeundersökningsperioden minskade försäljningspriserna per enhet för fenolfritt lätt termopapper mindre än försäljningspriserna per enhet av fenolhaltigt lätt termopapper”. Dessa företag företräder en mindre andel av förbrukningen i unionen. På grundval av ovanstående och undersökningsresultaten i det preliminära skedet drogs slutsatsen att unionsindustrins prisfall inte kunde tillskrivas den påstådda prissänkningen på fenolfritt lätt termopapper.

(101)

Hansol Group hävdade att även om ingen av de påstådda faktorerna hade ett avgörande inflytande bör kommissionen fortsätta att utreda de faktiska orsakerna till den påstådda skadan, inklusive deras aggregerade effekt. Detta påstående tillbakavisades dock, eftersom kommissionen redan genomförde en sådan kombinerad bedömning i skäl 121 i förordningen om preliminär tull, och inga nya synpunkter lades fram efter införandet av de preliminära åtgärderna.

(102)

På grundval av ovanstående och i frånvaro av ytterligare synpunkter bekräftades slutsatserna i skälen 99–121 i förordningen om preliminär tull.

5.   UNIONENS INTRESSE

5.1   Unionsindustrins intresse

(103)

Klaganden antydde förekomsten av ett hot om fortsatt skada mot unionstillverkare mot bakgrund av Hansol Groups tillkännagivande om att kraftigt öka sin termopapperskapacitet fram till 2019. Mot bakgrund av konstaterandena om väsentlig skada utförde inte kommissionen någon skaderiskanalys.

(104)

I frånvaro av eventuella synpunkter beträffande unionsindustrins intresse bekräftades slutsatserna i skälen 123–128 i förordningen om preliminär tull.

5.2   Övriga berörda parters intresse

(105)

Den koreanska regeringen upprepade sitt påstående som anges i skäl 132 i förordningen om preliminär tull, utan att lämna någon ytterligare bevisning. Detta påstående tillbakavisades redan i ett preliminärt skede.

(106)

Republiken Koreas regering hävdade också att åtgärderna inte är i unionens intresse på grund av att många europeiska bearbetningsföretag och importörer uttryckte sina invändningar vid hearingen i september 2016 (se skäl 5 i förordningen om preliminär tull) att åtgärderna kommer att ha en negativ inverkan på Hansol Groups bearbetande dotterbolag, som består av ett senare led i industrin för lätta termopapper och att unionstillverkarna är stora företag, medan Hansol Groups bearbetande dotterbolag till största delen utgörs av små och medelstora företag utan större möjlighet att påverka priserna.

(107)

Ovanstående påståenden tillbakavisades. I undersökningen konstaterades inte att en majoritet av bearbetningsföretagen och importörerna i unionen skulle vara emot åtgärderna, vilket utvecklas ytterligare i skäl 109 nedan. Det var heller inte möjligt att fastställa i vilken utsträckning åtgärderna skulle inverka negativt på Hansol Groups dotterbolag i unionen, också med tanke på att Hansol Group själv belyste att ett av dessa dotterbolag hade negativa resultat på grund av dålig förvaltning. Vad gäller storleken på Hansol Groups bearbetande dotterbolag kan det noteras att de i slutändan tillhör en stor företagsgrupp. Eftersom Hansol Group själv medgav slutförbrukarnas ovilja att acceptera prishöjningar dras slutsatsen att kunderna har förhandlingsstyrka i prisförhandlingar.

(108)

Hansol Group hävdade att unionens industrier i senare led nästan enhälligt är emot införandet av åtgärder och att, enligt de handlingar som fanns tillgängliga för berörda parter, minst 36 icke-närstående bearbetningsföretag och slutanvändare uttryckte sitt starka motstånd mot åtgärderna. Efter det slutliga meddelandet om uppgifter hävdade parten att kommissionen hade förbisett det faktum att majoriteten av de samarbetsvilliga bearbetningsföretagen och användarna i senare led i unionen motsatte sig införandet av åtgärder. Det hävdades att det faktum att inte alla industrier i senare led i unionen inte motsatte sig, eller det faktum att många av dem inte upprepa sina synpunkter efter det preliminära meddelandet om uppgifter inte skulle undergräva deras motsättning.

(109)

Ovanstående påståenden tillbakavisades. I skäl 129 i förordningen om preliminär tull redovisas vissa parters begränsade samarbete. Många industrier i senare led i unionen uttalade sig inte under undersökningen och ingen industri i senare led gjorde något uttalande efter det preliminära eller slutgiltiga meddelandet om uppgifter. Denna tystnad kunde inte tolkas som en motsättning mot åtgärderna, utan som ”okänd ståndpunkt”. Såsom nämns i skäl 130 i förordningen om preliminär tull ges, vad gäller inköpsvolym av lätta termopapper, de bearbetningsföretag som trädde fram och uppgav sig vara positiva till åtgärder mer betydelse än de som inte framförde åsikter eller motsatte sig åtgärderna. Efter det slutliga meddelandet om uppgifter sade sig ytterligare ett bearbetningsföretag vara positivt till åtgärderna. Europeiska pappersindustriförbundet (CEPI), som i slutändan företräder många industrier i senare led, sade sig vara positivt till åtgärder både på ursprunglig och på slutgiltig nivå. Vad gäller de handlingar som fanns tillgängliga för de berörda parterna visar de att cirka en tredjedel av de icke-närstående bearbetningsföretagen och slutanvändarna i ovanstående skäl motsatte sig åtgärderna i något skede av förfarandet före det preliminära meddelandet om uppgifter.

(110)

Hansol Group hävdade att åtgärderna strider mot de europeiska företagens intressen på grund av att unionsmarknaden kan definieras som ett duopol/oligopol och konkurrensen bör främjas, eftersom det inte finns några alternativa leveranskällor, unionstillverkarna saknar konkurrenskraftig infrastruktur och inte skulle vara i stånd att effektivt ställa om tillverkningen till lätta termopapper och det är ytterst osannolikt att de mindre unionstillverkarna skulle besluta att återkalla ett affärsbeslut som lett till ökad lönsamhet och europeiska små och medelstora företag som är aktiva inom industrin i ett senare led kommer att få begränsad tillgång till leveranser i kombination med orimligt höga priser, vilket allvarligt kommer att äventyra deras överlevnad. Vidare skulle åtgärderna undanröja konkurrens och medföra förlorade arbetstillfällen för användarna.

(111)

Ovanstående påståenden tillbakavisades. Att det bara finnas ett fåtal tillverkare i unionen är irrelevant och, som påpekas i skäl 115 i förordningen om preliminär tull finns det inga bevis i handlingarna på att det skulle förekomma eventuella konkurrensbegränsande förfaranden. Enligt skäl 131 i förordningen om preliminär tull finns det flera leveranskällor i unionen. Ytterligare alternativ finns: Hansol Groups import (till rimliga priser) och mindre import från andra tredje länder. Påståendet om brist på konkurrenskraftig infrastruktur motsägs bland annat av Hansol Groups inlaga av den 8 december 2016 som beskriver unionsindustrin som ”högpresterande”. När det gäller mindre unionstillverkare kan man återkalla beslutet om det finns bättre utsikter för lätta termopapper. När det gäller industrin i senare led i förädlingskedjan ansågs det att den kommer att gynnas av unionsindustrins betydande kapacitet (se skäl 73), de olika leveranskällor som nämns ovan och från återställd konkurrens på unionsmarknaden.

(112)

Hansol Group hävdade också att åtgärderna skulle strida mot intressena hos konsumenterna, som kommer att förhindras från att få tillgång till rimligt prissatta lätta termopapper. I avsaknad av någon underbyggd bevisning till stöd för detta påstående, tillbakavisades detta.

(113)

Hansol Group gjorde vidare gällande att åtgärderna, utöver en uppsjö av kinesiska små rullar, skulle leda till uppförandet av nya bearbetningsanläggningar längs unionens gräns med fri tillgång till råmaterial, vilket innebär att många bearbetningsföretag i unionen måste läggas ned. Detta påstående tillbakavisades i avsaknad av någon underbyggd bevisning till stöd för detta.

(114)

I frånvaro av andra synpunkter beträffande andra berörda parters intressen bekräftades slutsatserna i skälen 129–134 i förordningen om preliminär tull.

5.3   Andra argument

(115)

Hansol Group hävdade att en utvald grupp av europeiska företag eftersträvar en konstlad ökning av sin vinst genom att försöka få kommissionen att missbruka antidumpningsinstrumentet.

(116)

Detta påstående styrktes inte ytterligare. Kommissionen understryker att undersökningen genomfördes inom gällande rättsliga ram med striktast tänkbara standarder för neutralitet och transparens.

5.4   Slutsats om unionens intresse

(117)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande unionens intresse bekräftades slutsatserna i skäl 135 i förordningen om preliminär tull.

6.   SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

6.1   Nivå för undanröjande av skada

(118)

Efter det preliminära meddelandet om uppgifter lämnade inga parter synpunkter på den målvinst som preliminärt användes för att beräkna målprisunderskridandet. Inga parter hade synpunkter på vinstmålet i det slutgiltiga skedet heller.

(119)

Hansol Group ifrågasatte kommissionens tillämpning av artikel 2.9 för skadeberäkningen, och anförde att artikel 2.9 ingår i grundförordningens dumpningsbestämmelser och kan inte tillämpas analogt för skadeberäkningsmarginalen. Parten invände mot att beräkningen till stor del baseras på anpassade försäljningstransaktioner för små rullar, som är en annan produkt som inte omfattas av undersökningen. Enligt Hansol Group är det inte nödvändigt med konkurrens mellan försäljningen av små rullar till unionen genom dess närstående bearbetningsföretag och unionsindustrins försäljning av jumborullar och genom att beräkna skademarginalen på grundval av försäljningspriset för en produkt som inte är den likadana produkten i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen överträdde kommissionen artikel 3.3 i grundförordningen. Parten som styrkte sitt resonemang i fråga om orsakssamband genom att tillämpa artikel 3.6 i grundförordningen, rapporten från WTO:s överprövningsorgan i ärendet Kina om kornorienterade elektroplåtar (12) och WTO:s panelrapport i ärendet Kina om röntgenstrålning (13).

(120)

Syftet med att beräkna en skademarginal är att avgöra om det räcker att tillämpa en lägre tullsats (än den som bygger på dumpningsmarginalen) på exportpriset för den dumpade importen för att undanröja den skada som den dumpade importen orsakat. Denna bedömning bör grundas på exportpriset vid unionens gräns, vilket anses vara jämförbart med unionsindustrins pris fritt fabrik. När det gäller exportförsäljning via närstående importörer konstrueras exportpriset på grundval av återförsäljningspriset till den första oberoende kunden efter justering i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, vilket är analogt med den metod som använts för beräkningen av dumpningsmarginalen. Eftersom exportpriset är en nödvändig beståndsdel i beräkningen av skademarginalen och eftersom denna artikel är den enda artikel i grundförordningen som ger vägledning om konstruktionen av exportpriset, är det motiverat att tillämpa denna artikel analogt.

(121)

Kommissionen anser att fastställandet av det relevanta importpriset för beräkningen av prisunderskridande och målprisunderskridande inte bör påverkas av huruvida exporten sker till närstående eller oberoende aktörer i unionen. Kommissionens metod garanterar att båda fallen behandlas lika.

(122)

Beräkningen av skademarginalen bör normalt göras på grundval av en jämförelse mellan priserna på den nivå där konkurrensen inom EU äger rum. I detta fall görs bara en liten del av exportförsäljningen av den berörda produkten till icke-närstående kunder i EU. Den stora merparten av försäljningen av den berörda produkten görs till närstående bearbetningsföretag i unionen som omvandlar produkten till små rullar. Under dessa omständigheter äger merparten av konkurrensen rum mellan närstående bearbetningsföretag. I analogi med dumpningsberäkningen kunde inte dessa försäljningspriser betraktas som tillförlitliga för en objektiv prisjämförelse. Följaktligen var det nödvändigt att konstruera importpriserna för den berörda produkten. I avsnitt 2.2 ovan vidareutvecklas orsakerna till varför små rullar inte kunde ignoreras i beräkningarna och för vissa transaktioner, varför det var nödvändigt att konstruera exportpriserna.

(123)

I den mån kommissionen bekräftade sin strategi när det gäller att beakta små rullar för beräkningarna är hänvisningarna till artikel 3.3 och 3.6 i grundförordningen, rapporten från WTO:s överprövningsorgan i ärendet Kina om kornorienterade elektroplåtar och WTO:s panelrapport i ärendet Kina om röntgenstrålning, irrelevanta.

(124)

Av ovanstående orsaker ansåg kommissionen att den metod som använts var riktig och tillbakavisade påståendena.

(125)

För att följa samma metod som vid dumpningsberäkningen beslutade man i det slutgiltiga skedet att beräkna skademarginalen genom att tillämpa samma viktning som i avsnitt 2.4.1 i denna förordning. Denna strategi och de korrigeringar som förklaras i avsnitt 2 ovan ledde till en översyn av den skademarginal som fastställts i det preliminära skedet.

(126)

Den slutgiltiga skademarginal som fastställdes på detta sätt uppgick till 37,0 %.

6.2   Åtgärdernas form

(127)

Det erinras om att merparten av Hansol Groups försäljning görs genom närstående parter för omvandling till små rullar. Efter det slutliga meddelandet om uppgifter invände Hansol Group mot att kommissionen hade konstruerat det cif-pris som används som nämnare för denna försäljning (se skäl 51). I detta avseende hävdade det, bland annat, att det cif-pris som kommissionen preliminärt hade använt som nämnare vid dumpningsberäkningen för sådan försäljning skulle resultera i ett tullbelopp som var högre än den dumpningsmarginal som konstaterats. För att råda bot på denna påstådda missuppfattning föreslog Hansol Group att kommissionen skulle tillämpa en antidumpningstull i form av ett specifikt belopp per ton i stället för en värdetull.

(128)

Påståendet analyserades i vederbörlig ordning och mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i detta ärende vad gäller fastställandet av ett tillförlitligt cif-pris för denna försäljning drog kommissionen slutsatsen att det vore lämpligare att använda en form av tull som inte kräver ett fastställande av ett tillförlitligt cif-pris. Kommissionen beslutade följaktligen att antidumpningstullen bör införas som ett fast belopp per ton i euro per ton netto i stället för en värdetull som preliminärt infördes.

6.3   Slutgiltiga åtgärder

(129)

Med hänsyn till de frågor som anges i avsnittet ovan föreslås att följande preliminära antidumpningstullsatser, uttryckta i cif-priset vid unionens gräns före tull, bör vara baserade på dumpningsmarginalen och följande:

Land

Företag

Slutgiltig dumpningsmarginal (%)

Slutgiltig skademarginal (%)

Slutgiltig tullsats (%)

Slutgiltigt fastställd antidumpningstull, euro per ton

Republiken Korea

Hansol Group (Hansol Paper Co., Ltd och Hansol Artone Paper Co., Ltd)

10,3

37,0

10,3

104,46

Alla övriga företag

10,3

37,0

10,3

104,46

(130)

Efter det ytterligare slutliga meddelandet om uppgifter hävdade Hansol Group att den specifika tull som beräknats och rapporterats i sista kolumnen i tabellen ovan skulle återspegla ett dumpningsbelopp som var högre än det som konstaterades i undersökningen. Den beräkning som genomförts för att komma till en sådan slutsats var dock felaktig, eftersom den inte beaktade den viktning som anges i skäl 46 i förordningen om preliminär tull och skäl 49 ovan. Påståendet tillbakavisades därför.

(131)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten i den nuvarande undersökningen.

(132)

Så som även anges i skäl 50 i förordningen om preliminär tull var samarbetsnivån hög i detta fall, eftersom importen från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna utgjorde den totala exporten till unionen under undersökningsperioden. Därför baseras den övriga antidumpningstullen på samma nivå som för det samarbetsvilliga företaget.

(133)

För att säkerställa att antidumpningstullarna tillämpas korrekt kommer antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara att gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan också de tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

6.4   Slutgiltigt uttag av preliminär tull

(134)

Med hänsyn till de konstaterade dumpningsmarginalerna och nivån på den skada som vållats unionsindustrin bör de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull slutgiltigt tas ut. De belopp för vilka säkerhet ställts utöver den slutgiltiga tullsats som fastställs i enlighet med artikel 1.2 i den här förordningen bör frisläppas.

(135)

Den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har inte avgivit något yttrande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En preliminär antidumpningstull införs på import av visst lätt termopapper med en vikt på högst 65 g/m2, i rullar med en bredd av minst 20 cm, en rullvikt (inklusive papper) på minst 50 kg och en rulldiameter (inklusive papper) på minst 40 cm (jumborullar), med eller utan en beläggning på ena eller båda sidorna, belagt med ett värmekänsligt ämne på ena eller båda sidorna, och med eller utan toppbeläggning, med ursprung i Republiken Korea, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummerex 4809 90 00, ex 4811 90 00, ex 4816 90 00 och ex 4823 90 85 (Taric-nummer 4809900010, 4811900010, 4816900010, 4823908520).

2.   Den slutgiltiga antidumpningstull som ska tillämpas på den produkt som beskrivs i punkt 1 ska vara ett fast belopp på 104,46 euro per ton netto.

3.   Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

De belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminära antidumpningstullar enligt genomförandeförordning (EU) 2016/2005 ska slutgiltigt tas ut. De belopp för vilka säkerhet ställts utöver den tullsats som anges i artikel 1.2 ska frigöras.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 2 maj 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordföranden


(1)  EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2005 av den 16 november 2016 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av visst lätt termopapper med ursprung i Sydkorea (EUT L 310, 17.11.2016, s. 1).

(3)  EUT C 62, 18.2.2016, s. 7.

(4)  Europeiska kemikaliemyndighetens kommittéer, riskbedömningskommittén och kommittén för socioekonomisk analys, bakgrundsdokumentet till yttrandet om dokumentationen enligt bilaga XV om förslag till begränsningar av 4.4′-isopropylidendifenol (bisfenol A, BPA), 4 december 2015, finns tillgängliga på http://echa.europa.eu/documents/10162/d52d2c6b-2f1c-4ddf-bb44-4e3e42ea1820, s. 356–358.

(5)  Rådets förordning (EG) nr 930/2003 av den 26 maj 2003 om avslutande av antidumpnings- och antisubventionsförfarandena rörande import av odlad atlantlax med ursprung i Norge och antidumpningsundersökningen om import av odlad atlantlax med ursprung i Chile och Färöarna (EUT L 133, 29.5.2003, s. 1).

(6)  Rådets förordning (EG) nr 954/2006 av den 27 juni 2006 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Kroatien, Rumänien, Ryssland och Ukraina, om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2320/97 och rådets förordning (EG) nr 348/2000 och om avslutande av interimsöversynen och översynen vid giltighetens utgång av antidumpningstullarna på import av vissa sömlösa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i bland annat Ryssland och Rumänien och om avslutande av interimsöversynen av antidumpningstullarna på import av vissa sömlösa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i bland annat Ryssland, Rumänien, Kroatien och Ukraina (EUT L 175, 29.6.2006, s. 4).

(7)  I artikel 5.7 i grundförordningen fastställs storleken på stapeln för ”försumbart” till en marknadsandel på 1 %, såvida inte

(8)  exporterande länder tillsammans svarar för minst 3 % av unionens förbrukning.

(9)  WTO Panel Report, European Communities – Countervailing measures on Dynamic Random Access Memory Chips from Korea, WT/DS299/R, 3.8.2015.Kommissionens beslut 90/507/EEC (EGT L 283, 16.10.1990, s. 38).

(10)  Kommissionens beslut 1999/55/EG av den 21 december 1998 om avslutande av antidumpningsförfarandet rörande import av vissa lasersystem för optisk avläsning och huvudsakliga beståndsdelar i sådana, för användning i motorfordon, med ursprung i Japan, Kina, Korea, Malaysia och Taiwan (EGT L 18, 23.1.1999, s. 62).

(11)  Kommissionens förordning (EG) nr 1130/2008 av den 14 november 2008 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande produkter med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 306, 15.11.2008, s. 22).

(12)  Överprövningsorganets rapport i ärendet Kina – kornorienterade elektroplåtar, WT/DS414/AB/R, av den 18 oktober 2012, punkt 128.

(13)  Panelens rapport i ärendet Kina – röntgenstrålning, WT/DS425/R, av den 26 februari 2013, punkt 7.50.


3.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 114/22


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/764

av den 2 maj 2017

om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över garanterade traditionella specialiteter (Ovčí hrudkový syr – salašnícky [GTS])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Slovakiens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Ovčí hrudkový syr – salašnícky”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 984/2010 (2).

(2)

Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning  (3) i enlighet med artikel 50.2 b i den förordningen.

(3)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ändring av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande namnet ”Ovčí hrudkový syr – salašnícky” (GTS) godkänns.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 2 maj 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EU) nr 984/2010 av den 3 november 2010 om införande av en beteckning i registret över garanterade traditionella specialiteter (Ovčí hrudkový syr – salašnícky [GTS]) (EUT L 286, 4.11.2010, s. 3).

(3)  EUT C 388, 21.10.2016, s. 6.


3.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 114/23


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/765

av den 2 maj 2017

om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över garanterade traditionella specialiteter (Ovčí salašnícky údený syr [GTS])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Slovakiens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Ovčí salašnícky údený syr”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 930/2010 (2).

(2)

Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning  (3) i enlighet med artikel 50.2 b i den förordningen.

(3)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ändring av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande namnet ”Ovčí salašnícky údený syr” (GTS) godkänns.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 2 maj 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EU) nr 930/2010 av den 18 oktober 2010 om införande av en beteckning i registret över garanterade traditionella specialiteter [Ovčí salašnícky údený syr (GTS)] (EUT L 273, 19.10.2010, s. 5).

(3)  EUT C 388, 21.10.2016, s. 10.


3.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 114/24


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/766

av den 2 maj 2017

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 2 maj 2017.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

EG

288,4

MA

92,1

TR

118,3

ZZ

166,3

0707 00 05

MA

79,4

TR

140,7

ZZ

110,1

0709 93 10

TR

138,3

ZZ

138,3

0805 10 22 , 0805 10 24 , 0805 10 28

EG

49,9

IL

80,5

MA

56,7

TR

65,5

ZA

43,6

ZZ

59,2

0805 50 10

EG

56,5

TR

54,0

ZZ

55,3

0808 10 80

AR

89,0

BR

117,6

CL

121,6

NZ

141,4

US

116,7

ZA

84,0

ZZ

111,7


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.


BESLUT

3.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 114/26


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/767

av den 28 april 2017

om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater

[delgivet med nr C(2017) 2741]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (3), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU (4) fastställs djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater. I delarna I, II, III och IV i bilagan till det genomförandebeslutet avgränsas och förtecknas vissa områden i dessa medlemsstater uppdelade efter risknivå utifrån den epidemiologiska situationen. Förteckningen omfattar bland annat vissa områden i Polen.

(2)

Sedan november 2015 har inga fall av afrikansk svinpest hos vildsvin anmälts i Polens nordligaste delar som finns förtecknade i del II i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Dessutom har rutiner för övervakning och förvaltning av vildsvin tillämpats i dessa områden. Dessa uppgifter tyder på en förbättring av den epidemiologiska situationen i dessa områden. Dessa områden i Polen bör därför nu förtecknas i del I i stället för i del II i den bilagan.

(3)

Mellan januari och mars 2017 konstaterades ett fåtal fall av afrikansk svinpest hos vildsvin i powiecie łosickim i Polen i ett område som för närvarande förtecknas i del III i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU och i närheten av de områden som för närvarande förtecknas i del I i den bilagan. Dessa fall utgör en ökning av risknivån som måste tas i beaktande. De relevanta områdena i Polen bör därför nu förtecknas i del II i stället för i del I i den bilagan.

(4)

Utvecklingen av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest hos drabbade populationer av tamsvin och viltlevande svin i unionen bör beaktas vid bedömningen av den djurhälsorisk som situationen avseende denna sjukdom utgör i Polen. För att fokusera bekämpningsåtgärderna i genomförandebeslut 2014/709/EU och förhindra att afrikansk svinpest sprids ytterligare och samtidigt förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, bör unionsförteckningen över de områden som omfattas av de djurhälsoåtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i bilagan till det genomförandebeslutet ändras med beaktande av förändringarna i den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller denna sjukdom i Polen.

(5)

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 28 april 2017.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.

(2)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.

(3)  EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.

(4)  Kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU av den 9 oktober 2014 om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater och om upphävande av genomförandebeslut 2014/178/EU (EUT L 295, 11.10.2014, s. 63).


BILAGA

Bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ska ersättas med följande:

BILAGA

DEL I

1.   Estland

Följande områden i Estland:

Hiiu maakond.

2.   Lettland

Följande områden i Lettland:

Bauskas novada Īslīces, Gailīšu, Brunavas un Ceraukstes pagasts,

Dobeles novada Bikstu, Zebrenes, Annenieku, Naudītes, Penkules, Auru, Krimūnu, Dobeles un Bērzes pagasts, Jaunbērzes pagasta daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa P98, un Dobeles pilsēta,

Jelgavas novada Glūdas, Svētes, Platones, Vircavas, Jaunsvirlaukas, Zaļenieku, Vilces, Lielplatones, Elejas un Sesavas pagasts,

Kandavas novada Vānes un Matkules pagasts,

Kuldīgas novada Rendas un Kabiles pagasts,

Saldus novada Jaunlutriņu, Lutriņu un Šķēdes pagasts,

Talsu novada Ģibuļu pagasts,

Ventspils novada Vārves, Užavas, Jūrkalnes, Piltenes, Zīru, Ugāles, Usmas un Zlēku pagasts un Piltenes pilsēta,

Brocēnu novads,

Rundāles novads,

Tērvetes novads,

Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes,

Bauskas pilsēta,

Talsu pilsēta,

republikas pilsēta Jelgava,

republikas pilsēta Ventspils.

3.   Litauen

Följande områden i Litauen:

Jurbarko rajono savivaldybė: Raudonės, Veliuonos, Seredžiaus ir Juodaičių seniūnijos,

Pakruojo rajono savivaldybė: Klovainių, Rozalimo ir Pakruojo seniūnijos,

Panevėžio rajono savivaldybė: Krekenavos seniūnijos dalis į vakarus nuo Nevėžio upės,

Pasvalio rajono savivaldybė: Joniškelio apylinkių, Joniškelio miesto, Namišių, Pasvalio apylinkių, Pumpėnų, Pušaloto, Saločių ir Vaškų seniūnijos,

Raseinių rajono savivaldybė: Ariogalos seniūnija, Ariogalos miestas, Betygalos, Pagojukų ir Šiluvos seniūnijos,

Šakių rajono savivaldybė: Plokščių, Kriūkų, Lekėčių, Lukšių, Griškabūdžio, Barzdų, Žvirgždaičių, Sintautų, Kudirkos Naumiesčio, Slavikų ir Šakių seniūnijos,

Pasvalio miesto savivaldybė,

Radviliškio rajono savivaldybė,

Vilkaviškio rajono savivaldybė,

Kalvarijos savivaldybė,

Kazlų Rūdos savivaldybė,

Marijampolės savivaldybė.

4.   Polen

Följande områden i Polen:

 

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Kalinowo i Prostki w powiecie ełckim,

gmina Biała Piska w powiecie piskim,

 

w województwie podlaskim:

gminy Juchnowiec Kościelny, Suraż, Turośń Kościelna, Łapy i Poświętne w powiecie białostockim,

gmina Brańsk z miastem Brańsk, gminy Boćki, Rudka, Wyszki, część gminy Bielsk Podlaski położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 (w kierunku północnym od miasta Bielsk Podlaski) i przedłużonej przez wschodnią granicę miasta Bielsk Podlaski i drogę nr 66 (w kierunku południowym od miasta Bielsk Podlaski), miasto Bielsk Podlaski, część gminy Orla położona na zachód od drogi nr 66 w powiecie bielskim,

gminy Drohiczyn, Dziadkowice, Grodzisk i Perlejewo w powiecie siemiatyckim,

gminy Grabowo i Stawiski w powiecie kolneńskim,

gminy Kołaki Kościelne, Szumowo, Zambrów z miastem Zambrów w powiecie zambrowskim,

gminy Rutka-Tartak, Szypliszki, Suwałki i Raczki w powiecie suwalskim,

gminy Sokoły, Kulesze Kościelne, Nowe Piekuty, Szepietowo, Klukowo, Ciechanowiec, Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew w powiecie wysokomazowieckim,

powiat augustowski,

powiat łomżyński,

powiat miejski Białystok,

powiat miejski Łomża,

powiat miejski Suwałki,

powiat sejneński,

gminy Dąbrowa Białostocka, Janów, Nowy Dwór, Sidra, Suchowola i Korycin w powiecie sokólskim.

 

w województwie mazowieckim:

gminy Ceranów, Jabłonna Lacka, Sterdyń i Repki w powiecie sokołowskim,

gminy Korczew, Przesmyki, Paprotnia, Suchożebry, Mordy, Siedlce i Zbuczyn w powiecie siedleckim,

powiat miejski Siedlce,

gminy Rzekuń, Troszyn, Czerwin i Goworowo w powiecie ostrołęckim,

Północna część gminy Platerów do linii kolejowej Nr 31 (Czeremcha – Siedlce) oraz gminy Olszanka i Łosice w powiecie Łosickim,

powiat ostrowski.

 

w województwie lubelskim:

gmina Hanna w powiecie włodawskim,

gminy Kąkolewnica Wschodnia i Komarówka Podlaska w powiecie radzyńskim,

gmina Międzyrzec Podlaski z miastem Międzyrzec Podlaski, gminy Drelów, Rossosz, Sławatycze, Wisznica, Sosnówka, Łomazy i Tuczna w powiecie bialskim.

DEL II

1.   Estland

Följande områden i Estland:

Elva linn,

Võhma linn,

Kuressaare linn,

Rakvere linn,

Tartu linn,

Viljandi linn,

Harju maakond (välja arvatud osa Kuusalu vallast, mis asub lõuna pool maanteest nr 1 (E20), Aegviidu vald ja Anija vald),

Ida-Viru maakond,

Lääne maakond,

Pärnu maakond,

Põlva maakond,

Võru maakond,

Valga maakond,

Rapla maakond,

Suure-Jaani vald,

osa Tamsalu vallast, mis asub kirde pool Tallinna-Tartu raudteest,

Tartu vald,

Abja vald,

Alatskivi vald,

Haaslava vald,

Haljala vald,

Tarvastu vald,

Nõo vald,

Ülenurme vald,

Tähtvere vald,

Rõngu vald,

Rannu vald,

Konguta vald,

Puhja vald,

Halliste vald,

Kambja vald,

Karksi vald,

Kihelkonna vald,

Kõpu vald,

Lääne-Saare vald,

Laekvere vald,

Leisi vald,

Luunja vald,

Mäksa vald,

Meeksi vald,

Muhu vald,

Mustjala vald,

Orissaare vald,

Peipsiääre vald,

Piirissaare vald,

Pöide vald,

Rägavere vald,

Rakvere vald,

Ruhnu vald,

Salme vald,

Sõmeru vald,

Torgu vald,

Vara vald,

Vihula vald,

Viljandi vald,

Vinni vald,

Viru-Nigula vald,

Võnnu vald.

2.   Lettland

Följande områden i Lettland:

Apes novada Trapenes, Gaujienas un Apes pagasts, Apes pilsēta,

Balvu novada Vīksnas, Bērzkalnes, Vectilžas, Lazdulejas, Briežuciema, Tilžas, Bērzpils un Krišjāņu pagasts,

Bauskas novada Mežotnes, Codes, Dāviņu un Vecsaules pagasts,

Daugavpils novada Vaboles, Līksnas, Sventes, Medumu, Demenas, Kalkūnes, Laucesas, Tabores, Maļinovas, Ambeļu, Biķernieku, Naujenes, Vecsalienas, Salienas un Skrudalienas pagasts,

Dobeles novada Jaunbērzes pagasta daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa P98,

Gulbenes novada Līgo pagasts,

Ikšķiles novada Tīnūžu pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidaustrumiem no autoceļa P10, Ikšķiles pilsēta,

Jelgavas novada Kalnciema, Līvbērzes un Valgundes pagasts,

Kandavas novada Cēres, Kandavas, Zemītes un Zantes pagasts, Kandavas pilsēta,

Krimuldas novada Krimuldas pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļaustrumiem no autoceļa V89 un V81, un Lēdurgas pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļaustrumiem no autoceļa V81 un V128,

Limbažu novada Skultes, Limbažu, Umurgas, Katvaru, Pāles un Viļķenes pagasts, Limbažu pilsēta,

Preiļu novada Saunas pagasts,

Raunas novada Raunas pagasts,

Riebiņu novada Sīļukalna, Stabulnieku, Galēnu un Silajāņu pagasts,

Rugāju novada Lazdukalna pagasts,

Siguldas novada Mores pagasts un Allažu pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidiem no autoceļa P3,

Smiltenes novada Brantu, Blomes, Smiltenes, Bilskas un Grundzāles pagasts un Smiltenes pilsēta,

Talsu novada Ķūļciema, Balgales, Vandzenes, Laucienes, Virbu, Strazdes, Lubes, Īves, Valdgales, Laidzes, Ārlavas, Lībagu un Abavas pagasts, Sabiles, Stendes un Valdemārpils pilsēta,

Ventspils novada Ances, Tārgales, Popes un Puzes pagasts,

Ādažu novads,

Aglonas novads,

Aizkraukles novads,

Aknīstes novads,

Alojas novads,

Alūksnes novads,

Amatas novads,

Babītes novads,

Baldones novads,

Baltinavas novads,

Beverīnas novads,

Burtnieku novads,

Carnikavas novads,

Cēsu novads,

Cesvaines novads,

Ciblas novads,

Dagdas novads,

Dundagas novads,

Engures novads,

Ērgļu novads,

Iecavas novads,

Ilūkstes novads,

Jaunjelgavas novads,

Jaunpils novads,

Jēkabpils novads,

Kārsavas novads,

Ķeguma novads,

Ķekavas novads,

Kocēnu novads,

Kokneses novads,

Krāslavas novads,

Krustpils novads,

Lielvārdes novads,

Līgatnes novads,

Līvānu novads,

Lubānas novads,

Ludzas novads,

Madonas novads,

Mālpils novads,

Mārupes novads,

Mazsalacas novads,

Mērsraga novads,

Naukšēnu novads,

Neretas novads,

Ogres novads,

Olaines novads,

Ozolnieku novads,

Pārgaujas novads,

Pļaviņu novads,

Priekuļu novads,

Rēzeknes novads,

Rojas novads,

Rūjienas novads,

Salacgrīvas novads,

Salas novads,

Saulkrastu novads,

Skrīveru novads,

Strenču novads,

Tukuma novads,

Valkas novads,

Varakļānu novads,

Vecpiebalgas novads,

Vecumnieku novads,

Viesītes novads,

Viļakas novads,

Viļānu novads,

Zilupes novads,

Garkalnes novada daļa, kas atrodas uz ziemeļrietumiem no autoceļa A2,

Ropažu novada daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa P10,

republikas pilsēta Daugavpils,

republikas pilsēta Jēkabpils,

republikas pilsēta Jūrmala,

republikas pilsēta Rēzekne,

republikas pilsēta Valmiera.

3.   Litauen

Följande områden i Litauen:

Biržų rajono savivaldybė: Nemunėlio Radviliškio, Pabiržės, Pačeriaukštės ir Parovėjos seniūnijos,

Kupiškio rajono savivaldybė: Noriūnų, Skapiškio, Subačiaus ir Šimonių seniūnijos,

Panevėžio rajono savivaldybė: Naujamiesčio, Paįstrio, Ramygalos, Smilgių, Upytės, Vadoklių, Velžio seniūnijos ir Krekenavos seniūnijos dalis į rytus nuo Nevėžio upės,

Alytaus miesto savivaldybė,

Biržų miesto savivaldybė,

Jonavos miesto savivaldybė,

Kaišiadorių miesto savivaldybė,

Kauno miesto savivaldybė,

Panevėžio miesto savivaldybė,

Prienų miesto savivaldybė,

Vilniaus miesto savivaldybė,

Alytaus rajono savivaldybė,

Anykščių rajono savivaldybė,

Ignalinos rajono savivaldybė,

Jonavos rajono savivaldybė,

Kaišiadorių rajono savivaldybė,

Kauno rajono savivaldybė,

Kėdainių rajono savivaldybė,

Lazdijų rajono savivaldybė,

Molėtų rajono savivaldybė,

Prienų rajono savivaldybė,

Rokiškio rajono savivaldybė,

Šalčininkų rajono savivaldybė,

Širvintų rajono savivaldybė,

Švenčionių rajono savivaldybė,

Trakų rajono savivaldybė,

Ukmergės rajono savivaldybė,

Utenos rajono savivaldybė,

Vilniaus rajono savivaldybė,

Varėnos rajono savivaldybė,

Zarasų rajono savivaldybė,

Birštono savivaldybė,

Druskininkų savivaldybė,

Elektrėnų savivaldybė,

Visagino savivaldybė.

4.   Polen

Följande områden i Polen:

 

w województwie podlaskim:

gmina Dubicze Cerkiewne, części gmin Kleszczele i Czeremcha położone na wschód od drogi nr 66 w powiecie hajnowskim,

gmina Rutki w powiecie zambrowskim,

gmina Kobylin-Borzymy w powiecie wysokomazowieckim,

gminy Czarna Białostocka, Dobrzyniewo Duże, Gródek, Michałowo, Supraśl, Tykocin, Wasilków, Zabłudów, Zawady i Choroszcz w powiecie białostockim,

część gminy Bielsk Podlaski położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 (w kierunku północnym od miasta Bielsk Podlaski) i przedłużonej przez wschodnią granicę miasta Bielsk Podlaski i drogę nr 66 (w kierunku południowym od miasta Bielsk Podlaski), część gminy Orla położona na wschód od drogi nr 66 w powiecie bielskim,

gminy Kuźnica, Sokółka, Szudziałowo i Krynki w powiecie sokólskim,

 

w województwie mazowieckim:

południowa część gmina Platerów od linii kolejowej nr 31 (Czeremcha – Siedlce) w powiecie łosickim,

 

w województwie lubelskim:

gminy Piszczac i Kodeń w powiecie bialskim.

DEL III

1.   Estland

Följande områden i Estland:

Jõgeva maakond,

Järva maakond,

osa Kuusalu vallast, mis asub lõuna pool maanteest nr 1 (E20),

osa Tamsalu vallast, mis asub edela pool Tallinna-Tartu raudteest,

Aegviidu vald,

Anija vald,

Kadrina vald,

Kolga-Jaani vald,

Kõo vald,

Laeva vald,

Laimjala vald,

Pihtla vald,

Rakke vald,

Tapa vald,

Väike-Maarja vald,

Valjala vald.

2.   Lettland

Följande områden i Lettland:

Apes novada Virešu pagasts,

Balvu novada Kubuļu un Balvu pagasts un Balvu pilsēta,

Daugavpils novada Nīcgales, Kalupes, Dubnas un Višķu pagasts,

Gulbenes novada Beļavas, Galgauskas, Jaungulbenes, Daukstu, Stradu, Litenes, Stāmerienas, Tirzas, Druvienas, Rankas, Lizuma un Lejasciema pagasts un Gulbenes pilsēta,

Ikšķiles novada Tīnūžu pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļrietumiem no autoceļa P10,

Krimuldas novada Krimuldas pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidrietumiem no autoceļa V89 un V81, un Lēdurgas pagasta daļa, kas atrodas uz dienvidrietumiem no autoceļa V81 un V128,

Limbažu novada Vidrižu pagasts,

Preiļu novada Preiļu, Aizkalnes un Pelēču pagasts un Preiļu pilsēta,

Raunas novada Drustu pagasts,

Riebiņu novada Riebiņu un Rušonas pagasts,

Rugāju novada Rugāju pagasts,

Siguldas novada Siguldas pagasts un Allažu pagasta daļa, kas atrodas uz ziemeļiem no autoceļa P3, un Siguldas pilsēta,

Smiltenes novada Launkalnes, Variņu un Palsmanes pagasts,

Inčukalna novads,

Jaunpiebalgas novads,

Salaspils novads,

Sējas novads,

Vārkavas novads,

Garkalnes novada daļa, kas atrodas uz dienvidaustrumiem no autoceļa A2,

Ropažu novada daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa P10,

Stopiņu novada daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes.

3.   Litauen

Följande områden i Litauen:

Biržų rajono savivaldybė: Vabalninko, Papilio ir Širvenos seniūnijos,

Kupiškio rajono savivaldybė: Alizavos ir Kupiškio seniūnijos,

Panevėžio rajono savivaldybė: Miežiškių, Raguvos ir Karsakiškio seniūnijos,

Pasvalio rajono savivaldybė: Daujėnų ir Krinčino seniūnijos.

4.   Polen

Följande områden i Polen:

 

w województwie podlaskim:

powiat grajewski,

powiat moniecki,

gminy Czyże, Białowieża, Hajnówka z miastem Hajnówka, Narew, Narewka i części gminy Czeremcha i Kleszczele położone na zachód od drogi nr 66 w powiecie hajnowskim,

gminy Mielnik, Milejczyce, Nurzec-Stacja, Siemiatycze z miastem Siemiatycze w powiecie siemiatyckim,

 

w województwie mazowieckim:

gminy Sarnaki, Stara Kornica i Huszlew w powiecie łosickim,

 

w województwie lubelskim:

gminy Konstantynów, Janów Podlaski, Leśna Podlaska, Rokitno, Biała Podlaska, Zalesie i Terespol z miastem Terespol w powiecie bialskim,

powiat miejski Biała Podlaska.

DEL IV

Italien

Följande områden i Italien:

tutto il territorio della Sardegna.