20.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 104/1

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Italiens ansökan om registrering av namnet ”Marche” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Marche” registreras.

20.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 104/3

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Italiens ansökan om registrering av namnet ”Vitelloni Piemontesi della coscia” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Vitelloni Piemontesi della coscia” registreras.

20.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 104/4

(1)

Stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan (2) (nedan kallat stabiliserings- och associeringsavtalet) undertecknades den 16 juni 2008 och trädde i kraft den 1 juni 2015. I artikel 27.3 i stabiliserings- och associeringsavtalet föreskrivs tullfritt tillträde för import till unionen av produkter enligt nummer 1701 och 1702 i Kombinerade nomenklaturen med ursprung i Bosnien och Hercegovina, inom ramen för en årlig tullkvot på 12 000 ton.

(2)

Protokollet till stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (3) (nedan kallat protokollet) undertecknades den 15 december 2016. Dess undertecknande på Europeiska unionens vägnar och medlemsstaterna och dess provisoriska tillämpning har godkänts genom rådets beslut (EU) 2017/75 (4).

(3)

I artikel 2.1 i protokollet föreskrivs ändringar av de nuvarande tullkvoterna för socker med ursprung i Bosnien och Hercegovina med verkan från och med den 1 februari 2017. Den relevanta årliga tullkvoten för socker har höjts från 12 000 ton till 13 210 ton.

(4)

I kommissionens förordning (EG) nr 891/2009 (5) föreskrivs öppnande och förvaltning av tullkvoter inom sockersektorn, inbegripet för produkter från sockersektorn med ursprung i Bosnien och Hercegovina. För att genomföra de tullkvoter för socker som anges i protokollet är det nödvändigt att ändra den förordningen i enlighet med detta.

(5)

Eftersom protokollet är tillämpligt från och med den 1 februari 2017, bör de föreslagna ändringarna tillämpas från och med samma datum och träda i kraft samma dag som det offentliggörs.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i den här förordningen är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

1.

I artikel 1 ska punkt f ersättas med följande:

(*1)  EUT L 164, 30.6.2015, s. 2."

(*2)  EUT L 12, 17.1.2017, s. 3.”"

2.

I bilaga I ska del II ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

20.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 104/6

(1)

Genom rådets förordning (EEG) nr 2658/87 fastställdes en varunomenklatur (nedan kallad Kombinerade nomenklaturen eller KN) som återges i bilaga I till den förordningen.

(2)

Den nuvarande texten till KN-nummer 1905 90 60 avser tillsats av sötningsmedel, vilket ger upphov till tvivel vad gäller det KN-numrets omfattning, och är inte tillräckligt exakt för att möjliggöra klassificering på grundval av en laboratorieanalys. Orden ”med tillsats av” bör utgå, eftersom det är omöjligt att fastställa om en sockerhalt är naturlig, vilket innebär att produkten ska klassificeras enligt KN-nummer 1905 90 90, eller om sockret har tillsatts, vilket innebär att produkten ska klassificeras enligt KN-nummer 1905 90 60. Formuleringen ”sötningsmedel” är alltför vag, eftersom det omfattar alla naturliga och konstgjorda ämnen med söt smak utan att ange någon tröskel för innehållet av sötningsmedel i produkten. Detta skulle kunna leda till tillämpande av olika minimitrösklar eller bristande objektivitet när det gäller att påvisa förekomsten av sötningsmedel i en produkt.

(3)

En statistisk analys vad gäller nuvarande KN-nummer 1905 90 60 och 1905 90 90 genomfördes för att bedöma de tullbelopp som uppburits vid import av produkter som innehåller mindre än 5 viktprocent sackaros, invertsocker eller isoglukos enligt var och en av dessa KN-nummer. Den statistiska analysen visade att vid ett stort antal importer skulle varor som klassificerats enligt KN-nummer 1905 90 60 ha klassificerats enligt KN-nummer 1905 90 90, och vice versa, med beaktande av kriteriet ”sötningsmedel”. Därför bör texten till KN-nummer 1905 90 60 ändras och ett tydligt kriterium för avgränsningen mellan de båda produktgrupperna införas. Viktprocenten av sackaros, invertsocker eller isoglukos ger ett mer objektivt kriterium och är därför lättare att använda vid laboratorieanalys.

(4)

Eftersom KN också är en statistisk nomenklatur är det nödvändigt att ändra den sjunde och åttonde siffran i de berörda KN-numren vid samma tidpunkt som omfattningen av dessa KN-nummer ändras, för att möjliggöra en ändamålsenlig hantering av statistiska data efter förändringen.

(5)

Med beaktande av att bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87, i enlighet med artikel 12 i samma förordning, kommer att ersättas med verkan från och med den 1 januari 2018, bör de nya KN-numren endast gälla från och med den 1 januari 2018.

(6)

Förordning (EEG) nr 2658/87 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

a)

Raderna som avser KN-numren 1905 90 60 och 1905 90 90 ska utgå.

b)

Följande rader ska läggas till:

20.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 104/8

(1)

I förordning (EG) nr 1907/2006 fastställs krav för registrering av ämnen som tillverkas i eller importeras till unionen som sådana eller ingående i blandningar eller varor. Registranterna måste i förekommande fall tillhandahålla den information som krävs enligt förordning (EG) nr 1907/2006 för att uppfylla registreringskraven.

(2)

I artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1907/2006 föreskrivs att testmetoder som används för att få fram information om ämnens inneboende egenskaper som krävs enligt den förordningen regelbundet ska ses över och förbättras i syfte att minska antalet försök på ryggradsdjur och antalet djur som ingår i dem. När lämpliga validerade testmetoder blir tillgängliga bör kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 (2) och bilagorna till förordning (EG) nr 1907/2006 ändras, om så är relevant, för att ersätta, begränsa eller förfina djurförsök. De principer om ersättning, begränsning och förfining som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU (3) bör beaktas.

(3)

Enligt punkt 8.3 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1907/2006 krävs in vivo-testning för att få fram information om hudsensibilisering.

(4)

Under de senaste åren har betydande vetenskapliga framsteg gjorts när det gäller utvecklingen av alternativa testmetoder för hudsensibilisering. Flera in chemico- och in vitro-metoder har validerats av Europeiska unionens referenslaboratorium för alternativ till djurförsök (EURL ECVAM) och/eller överenskommits internationellt av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Dessa testmetoder kan göra det möjligt att ta fram tillräcklig information för att bedöma om ett ämne kan orsaka hudsensibilisering utan att behöva ta till in vivo-testning, om de används i en lämplig kombination inom ramen för en samordnad strategi för testning och bedömning (IATA).

(5)

För att begränsa djurförsök bör punkt 8.3 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1907/2006 ändras så att dessa alternativa metoder får lov att användas, förutsatt att tillräcklig information kan erhållas på detta sätt och tillgängliga testmetoder är tillämpliga för det ämne som ska testas.

(6)

De nu tillgängliga alternativa testmetoder som överenskommits av OECD bygger på ”adverse outcome pathway” (AOP), som beskriver den mekanistiska kunskapen om utvecklingen av hudsensibilisering. Dessa metoder är inte avsedda att användas enskilt utan bör tillämpas i kombination. För en omfattande bedömning av hudsensibilisering bör normalt sett metoder som undersöker de tre första nyckelhändelserna i AOP användas.

(7)

Under vissa förhållanden kan det dock vara möjligt att få tillräcklig information genom härledning utan att direkt undersöka alla tre nyckelhändelserna med separata testmetoder. Därför bör registranterna ges möjlighet att vetenskapligt motivera utelämnande av tester som undersöker vissa nyckelhändelser.

(8)

Den testmetod som anges som förstahandsval för in vivo-testning är LLNA-test (Local Lymph Node Assay), som ger information om hur stark sensibiliseringspotential ett ämne har. För att möjliggöra en korrekt klassificering och riskbedömning av starkt hudsensibiliserande ämnen är det viktigt att dessa identifieras. Det bör därför klargöras att kravet på information som möjliggör en bedömning av huruvida ett ämne ska betraktas som starkt sensibiliserande gäller alla data, vare sig de genererats in vivo eller in vitro.

(9)

För att undvika djurförsök och en upprepning av redan utförda tester bör befintliga in vivo-studier av hudsensibilisering som genomförts enligt giltiga OECD-riktlinjer för tester eller med EU-testmetoder och i enlighet med god laboratoriesed (4) betraktas som giltiga för att uppfylla standardinformationskravet för hudsensibilisering, även om den information som erhålls genom dem inte är tillräcklig för en slutsats om huruvida ett ämne ska betraktas som starkt sensibiliserande.

(10)

Dessutom bör standardinformationskraven och reglerna om anpassning i punkt 8.3 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1907/2006 revideras i syfte att undanröja överlappning med reglerna i bilagorna VI och XI och i de inledande delarna av bilaga VII till den förordningen vad gäller granskningen av tillgängliga data, avstående från studier för en toxikologisk endpoint om tillgänglig information tyder på att ämnet uppfyller kriterierna för klassificering för denna toxikologiska endpoint, eller för att förtydliga den avsedda innebörden vad gäller avstående från studier av ämnen som är brandfarliga under vissa förhållanden. När det hänvisas till klassificeringen av ämnen bör reglerna om anpassning uppdateras så att de avspeglar den terminologi som används i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (5).

(11)

Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) bör, i samarbete med medlemsstaterna och berörda aktörer, vidareutveckla vägledningar för tillämpningen av testmetoderna och möjligheterna att avstå från de standardinformationskrav som föreskrivs i den här förordningen i enlighet med förordning (EG) nr 1907/2006. I samband med detta bör Echa ta full hänsyn till det arbete som utförs inom OECD samt i andra relevanta vetenskapliga grupper och expertgrupper.

(12)

Förordning (EG) nr 1907/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 133 i förordning (EG) nr 1907/2006.

(14)

Kommissionens förordning (EU) 2016/1688 (6) har antagits utan att utkastet förelagts rådet för kontroll. I syfte att åtgärda denna underlåtenhet bör kommissionen upphäva förordning (EU) 2016/1688 och ersätter den med den här förordningen, vilken som utkast har förelagts Europaparlamentet och rådet för kontroll. Rättsakter som antagits enligt förordning (EU) 2016/1688 är fortsatt giltiga.

20.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 104/12

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

20.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 104/14

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 341/2007 (2) öppnas årliga tullkvoter för import av vitlök.

(2)

De kvantiteter som omfattas av A-licensansökningar som lämnades in under de sju första arbetsdagarna i april månad 2017 för delperioden 1 juni–31 augusti 2017 överskrider, för vissa kvoter, de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför beslutas om i vilken omfattning A-importlicenser kan utfärdas genom att det fastställs en tilldelningskoefficient, beräknad i enlighet med artikel 7.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 (3), som ska tillämpas på de begärda kvantiteterna.

(3)

För att säkerställa att åtgärden får avsedd verkan bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

20.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 104/16

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 616/2007 (2) öppnas årliga tullkvoter för import av fjäderfäkött med ursprung i Brasilien, Thailand och andra tredjeländer.

(2)

De kvantiteter som omfattas av ansökningar om importlicenser som lämnades in under perioden 1–7 april 2017 för delperioden 1 juli–30 september 2017 och för perioden 1 juli 2017–30 juni 2018 överskrider, för vissa kvoter, de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför beslutas om i vilken omfattning importlicenser kan utfärdas genom att det fastställs en tilldelningskoefficient, beräknad i enlighet med artikel 7.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 (3), som ska tillämpas på de begärda kvantiteterna.

(3)

De kvantiteter som omfattas av ansökningar om importrättigheter som lämnades in under perioden 1–7 april 2017 för delperioden 1 juli–30 september 2017 och för perioden 1 juli 2017–30 juni 2018 överskrider, för vissa kvoter, de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför beslutas om i vilken omfattning importrättigheter kan tilldelas genom att det fastställs en tilldelningskoefficient, beräknad i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EG) nr 1301/2006 jämförd med artikel 7.2 i samma förordning, som ska tillämpas på de begärda kvantiteterna.

(4)

De kvantiteter som omfattas av ansökningar om importlicenser som lämnades in under perioden 1–7 april 2017 för delperioden 1 juli–30 september 2017 är, för vissa kvoter, mindre än de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter inga ansökningar lämnats in, och dessa kvantiteter bör läggas till den kvantitet som fastställts för nästföljande delkvotperiod.

(5)

För att säkerställa att åtgärden får avsedd verkan bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

20.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 104/20

(1)

Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2) (nedan kallat EES-avtalet) trädde i kraft den 1 januari 1994.

(2)

Enligt artikel 98 i EES-avtalet får gemensamma EES-kommittén besluta att ändra bland annat bilaga XX (Miljö) till EES-avtalet.

(3)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 (3) bör införlivas med EES-avtalet.

(4)

Kommissionens förordning (EU) nr 1014/2010 (4) bör införlivas med EES-avtalet.

(5)

Kommissionens förordning (EU) nr 63/2011 (5) bör införlivas med EES-avtalet.

(6)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 725/2011 (6) bör införlivas med EES-avtalet.

(7)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 429/2012 (7) bör införlivas med EES-avtalet.

(8)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 396/2013 (8) bör införlivas med EES-avtalet.

(9)

Kommissionens förordning (EU) nr 397/2013 (9) bör införlivas med EES-avtalet.

(10)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 333/2014 (10) bör införlivas med EES-avtalet.

(11)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/6 (11) bör införlivas med EES-avtalet.

(12)

Genom förordning (EG) nr 443/2009 upphävdes Europaparlamentets och rådets beslut nr 1753/2000/EG (12), som är införlivat med EES-avtalet och följaktligen bör utgå ur EES-avtalet.

(13)

Bilaga XX (Miljö) till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör därför baseras på det utkast till beslut som åtföljer det här beslutet.

20.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 104/26

(1)

Syftet med direktiv 98/41/EG är att höja säkerheten och öka möjligheterna att rädda passagerare och besättning ombord på passagerarfartyg samt att säkerställa att sjöräddningsarbetet och de vidare efterverkningarna av en olycka kan hanteras effektivare.

(2)

Enligt artikel 5.1 i direktiv 98/41/EG bör vissa uppgifter registreras för samtliga passagerarfartyg som avgår från en hamn i en medlemsstat och som genomför resor som överstiger tjugo nautiska mil räknat från avgångshamnen.

(3)

Enligt artikel 9.4 i direktiv 98/41/EG får medlemsstaterna begära att kommissionen medger undantag från detta krav.

(4)

Genom en skrivelse av den 29 september 2015 begärde Konungariket Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland hos kommissionen ett undantag från kravet på att registrera de uppgifter som anges i artikel 5.1 i direktiv 98/41/EG för personer ombord på samtliga passagerarfartyg som trafikerar rutten Rostock–Gedser och vice versa.

(5)

Kommissionen bad den 5 november 2015 om ytterligare upplysningar från Konungariket Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland för att kunna bedöma denna begäran. Den 25 maj 2016 inkom Konungariket Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland med sitt svar.

(6)

Kommissionen bedömde, med hjälp av Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa), begäran om undantag på grundval av de uppgifter som den förfogade över.

(7)

Konungariket Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland tillhandahöll följande information: 1) Den årliga sannolikheten för att den signifikanta våghöjden överstiger två meter är mindre än 10 % på de aktuella rutterna. 2) De fartyg som skulle omfattas av undantaget går i reguljär trafik. 3) Resorna överstiger inte trettio nautiska mil räknat från avgångshamnen. 4) De havsområden som passagerarfartygen trafikerar omfattas av landbaserad navigationsledning, tillförlitliga väderleksrapporter samt lämpliga och tillräckliga sjöräddningsresurser. 5) Resans profil och tidtabellen för resorna är inte förenlig med registrering av passageraruppgifter på ett sätt som är synkroniserat med landtransporter. 6) Begäran om undantag ska inte ha några negativa konkurrenseffekter.

(8)

Det slutliga bedömningsresultatet visar att samtliga villkor för ett godkännande av undantaget är uppfyllda.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg.