ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 33

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

60 årgången
8 februari 2017


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/207 av den 3 oktober 2016 om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering

1

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/208 av den 31 oktober 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad avser tekniska tillsynsstandarder för ytterligare likviditetsutflöden motsvarande behov av att ställa säkerheter till följd av effekterna av ett negativt marknadsscenario på ett instituts derivattransaktioner ( 1 )

14

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/209 av den 2 februari 2017 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

16

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/210 av den 7 februari 2017 om godkännande av ett preparat av endo-1,4-beta-xylanas och endo-1,3(4)-beta-glukanas framställt av Talaromyces versatilis sp. nov. IMI CC 378536 och Talaromyces versatilis sp. nov. DSM 26702 som fodertillsats för värphöns (innehavare av godkännandet: Adisseo France S.A.S.) ( 1 )

19

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/211 av den 7 februari 2017 om godkännande av ett preparat av endo-1,4-beta-xylanas (EC 3.2.1.8) framställt av Bacillus subtilis (LMG-S 15136) som fodertillsats för fjäderfä, avvanda smågrisar och slaktsvin, och om ändring av förordningarna (EG) nr 1259/2004, (EG) nr 1206/2005 och (EG) nr 322/2009 samt om upphävande av förordning (EG) nr 516/2007 (innehavare av godkännandet: Beldem, en enhet av Puratos NV) ( 1 )

23

 

*

Kommissionens förordning (EU) 2017/212 av den 7 februari 2017 om utseende av EU:s referenslaboratorium för peste des petits ruminants, om fastställande av ytterligare ansvarsområden och uppgifter för detta laboratorium samt om ändring av bilaga VII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 ( 1 )

27

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/213 av den 7 februari 2017 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

31

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

8.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 33/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/207

av den 3 oktober 2016

om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (1), särskilt artikel 55.4, och

av följande skäl:

(1)

Medlemsstaterna bör i möjligaste mån följa ett enhetligt tillvägagångssätt vid genomförandet av övervaknings- och utvärderingsinsatserna, för att stödja kommissionen i övervakningen och utvärderingen av förordning (EU) nr 514/2014 och de särskilda förordningarna som det hänvisas till i artikel 2 i den förordningen, och för att möjliggöra en integrerad analys på unionsnivå.

(2)

Kommissionen har i samarbete med övervaknings- och utvärderingsexperter från medlemsstaterna utarbetat de gemensamma resultat- och effektindikatorer som ska användas för att bedöma genomförandet av förordning (EU) nr 514/2014 och de särskilda förordningarna. Dessa indikatorer kompletterar den förteckning över gemensamma indikatorer som det hänvisas till i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 (2), bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 (3) och bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 (4).

(3)

Kommissionen har i samarbete med övervaknings- och utvärderingsexperter från medlemsstaterna utarbetat gemensamma enkätfrågor för utvärdering av medlemsstaternas genomförande av de nationella programmen. Frågorna följer kraven i artikel 55.3 och 55.6 i förordning (EU) nr 514/2014.

(4)

Förordning (EU) nr 514/2014 är bindande för Förenade kungariket och Irland, varför även den här förordningen är bindande för dem.

(5)

Varken förordning (EU) nr 514/2014 eller den här förordningen är bindande för eller tillämplig på Danmark.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Varje medlemsstat ska, inom den ansvariga myndigheten, utse en samordnare med ansvar för övervakning och utvärdering och fastställa dennas arbetsuppgifter.

Övervaknings- och utvärderingssamordnarna ska, genom upprättande av nätverk med hjälp av kommissionen, göra följande:

a)

Utbyta sakkunskap om bästa praxis för övervakning och utvärdering.

b)

Bidra till genomförandet av den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i artikel 55 i förordning (EU) nr 514/2014 och kompletteras av denna förordning.

c)

Underlätta den utvärdering av genomförandet av nationella program som föreskrivs i artiklarna 56 och 57 i förordning (EU) nr 514/2014 och kompletteras av denna förordning.

d)

Samarbeta med kommissionen för att utarbeta ett dokument som ger vägledning om hur man ska utföra de utvärderingar som avses i artikel 56.3 i förordning (EU) nr 514/2014.

Artikel 2

1.   De utvärderingsrapporter som avses i artikel 57.1 i förordning (EU) nr 514/2014 ska följa den mall som kommissionen ska utarbeta, vilken kommer att omfatta de frågor som anges i bilagorna I och II till denna förordning.

2.   Utvärderingsrapporterna ska baseras på de indikatorer som anges i bilagorna III och IV. Kommissionen ska fastställa definitionen, källan och baslinjen för de indikatorer som förtecknas i bilagorna III och IV i det dokument med vägledning om hur utvärderingarna ska utföras vilket avses i artikel 56.3 i förordning (EU) nr 514/2014.

3.   Medlemsstaterna ska lämna in utvärderingsrapporterna genom det elektroniska system för datautbyte (SFC 2014) som inrättades genom artikel 2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 802/2014 (5).

4.   I enlighet med artikel 12.3 och 12.4 i förordning (EU) nr 514/2014 ska den ansvariga myndigheten samråda med övervakningskommittén om de årliga genomföranderapporterna och om uppföljningen av de slutsatser och rekommendationer som görs i utvärderingsrapporterna innan dokumenten lämnas in till kommissionen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 3 oktober 2016.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 150, 20.5.2014, s. 112.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och om upphävande av rådets beslut 2007/125/RIF (EUT L 150, 20.5.2014, s. 93).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 143).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 168).

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 802/2014 av den 24 juli 2014 om inrättande av förlagor för nationella program samt fastställande av villkor för det elektroniska systemet för datautbyte mellan kommissionen och medlemsstaterna, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (EUT L 219, 25.7.2014, s. 22).


BILAGA I

Förteckning över frågor för medlemsstaternas och kommissionens utvärderingsrapporter för asyl-, migrations- och integrationsfonden, i enlighet med artiklarna 56 och 57 i förordning (EU) nr 514/2014

Genomslagskraft

1.

I vilken utsträckning har asyl-, migrations- och integrationsfonden (nedan kallad fonden) uppnått de mål som fastställs i förordning (EU) nr 516/2014?

a)

Hur har fonden bidragit till att stärka och utveckla alla aspekter av det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet dess yttre dimension?

i)

Vilka framsteg har gjorts för att stärka och utveckla asylförfarandena, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

ii)

Vilka framsteg har gjorts för att stärka och utveckla mottagningsförhållandena, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iii)

Vilka framsteg har gjorts för att framgångsrikt genomföra skyddsdirektivet (och dess senare ändringar), och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iv)

Vilka framsteg har gjorts för att förbättra medlemsstaternas kapacitet att utveckla, övervaka och utvärdera sin asylpolitik och sina asylförfaranden, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

v)

Vilka framsteg har gjorts för att införa, utveckla och genomföra nationella program och strategier för vidarebosättning och andra humanitära inreseprogram, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

b)

Hur har fonden bidragit till att stödja laglig invandring till medlemsstaterna i enlighet med deras ekonomiska och sociala behov, till exempel arbetsmarknadsbehov, och samtidigt värna om integriteten i medlemsstaternas invandringssystem, samt främja en effektiv integration av tredjelandsmedborgare?

i)

Vilka framsteg har gjorts för att stödja laglig invandring till medlemsstaterna i enlighet med deras ekonomiska och sociala behov, till exempel arbetsmarknadsbehov, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

ii)

Vilka framsteg har gjorts för att främja en effektiv integration av tredjelandsmedborgare, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iii)

Vilka framsteg har gjorts för att stödja samarbete mellan medlemsstaterna, i syfte att värna om integriteten i medlemsstaternas invandringssystem, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iv)

Vilka framsteg har gjorts för att öka medlemsstaternas kapacitet i fråga om integration och laglig invandring, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

c)

Hur har fonden bidragit till att främja rättvisa och effektiva återvändandestrategier i medlemsstaterna som bidrar till bekämpningen av olaglig invandring, med tonvikt på hållbart återvändande och effektivt återtagande i ursprungs- och transitländerna?

i)

Vilka framsteg har gjorts för att stödja de åtgärder som hör samman med återvändandeförfarandena, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

ii)

Vilka framsteg har gjorts för att effektivt genomföra åtgärder vid återvändande (frivilligt och påtvingat), och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iii)

Vilka framsteg har gjorts för att förbättra det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna och/eller med tredjeländers myndigheter i fråga om åtgärder vid återvändande, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iv)

Vilka framsteg har gjorts för att öka återvändandekapaciteten, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

d)

Hur har fonden bidragit till att öka solidariteten och förbättra ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna, särskilt med de medlemsstater som påverkas mest av migrations- och asylströmmar, bland annat genom praktiskt samarbete?

i)

Hur har fonden bidragit till överföring av asylsökande (omplacering i enlighet med rådets beslut (EU) 2015/1523 (1) och (EU) 2015/1601 (2))?

ii)

Hur har fonden bidragit till överföring mellan medlemsstater av personer som åtnjuter internationellt skydd?

e)

Hur har fonden bidragit till att stödja medlemsstaterna i vederbörligen bestyrkta krislägen som kräver akuta åtgärder?

i)

Vilken typ av krisinsatser har genomförts?

ii)

Hur bidrog de krisinsatser som genomfördes inom ramen för fonden till åtgärdandet av medlemsstatens akuta behov?

iii)

Vilka var de huvudsakliga resultaten av krisinsatserna?

Effektivitet (Har de allmänna målen för fonden uppnåtts till rimliga kostnader?)

2.

I vilken utsträckning har resultaten för fonden uppnåtts till rimliga kostnader i fråga om utnyttjade ekonomiska och mänskliga resurser? Vilka åtgärder har införts för att förebygga, upptäcka, rapportera och följa upp bedrägerier och andra oegentligheter, och hur har de fungerat?

Relevans (Motsvarade målen för de insatser som finansierats genom fonden de verkliga behoven?)

3.

Motsvarade de mål som medlemsstaten fastställt i sitt nationella program de kartlagda behoven? Motsvarade de mål som fastställdes i det årliga arbetsprogrammet (unionsåtgärder) de verkliga behoven? Motsvarade de mål som fastställdes i det årliga arbetsprogrammet (bistånd i nödsituationer) de verkliga behoven? Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit för att reagera på föränderliga behov?

Överensstämmelse (Stämde de mål som fastställdes i det nationella programmet för fonden överens med dem som fastställts i andra program som finansieras genom EU-medel och tillämpas på liknande arbetsområden? Säkrades överensstämmelsen också medan fonden genomfördes?)

4.

Utfördes och beaktades en utvärdering av andra insatser med liknande mål under programplaneringsfasen? Samordnades fonden med andra insatser med liknande mål för genomförandeperioden? Var de insatser som genomfördes genom fonden enhetliga och inte motstridiga med andra insatser med liknande mål?

Komplementaritet (Kompletterade de mål som fastställdes i det nationella programmet och de motsvarande genomförandeåtgärderna dem som fastställts inom andra politiska ramar, i synnerhet sådana som medlemsstaten tillämpar?)

5.

Utfördes och beaktades en utvärdering av insatser med kompletterande mål under programplaneringsfasen? Samordnades fonden med andra insatser med liknande mål för att säkerställa deras komplementaritet under genomförandeperioden? Infördes rutiner för att hindra överlappning mellan ekonomiska instrument?

EU-mervärde (Har EU-stödet gett något mervärde?)

6.

Vilka huvudsakliga typer av mervärde har stödet från fonden gett (volym, omfattning, roll, process)? Skulle medlemsstaten ha genomfört de åtgärder som krävs för att genomföra EU-politiken på områdena asyl, migration och integration utan ekonomiskt stöd från fonden? Vad skulle den mest sannolika konsekvensen ha varit om stödet från fonden hade upphört? I vilken utsträckning har insatser som stötts genom fonden resulterat i fördelar på unionsnivå?

Hållbarhet (Kommer de positiva effekterna av de projekt som finansierats genom fonden sannolikt att kvarstå när stödet från fonden upphör?)

7.

Vilka huvudsakliga åtgärder har medlemsstaten vidtagit för att se till att resultaten av de projekt som genomförts med stöd från fonden (både under programplaneringen och vid genomförandet) är hållbara? Infördes rutiner för hållbarhetskontroll under programplaneringen och vid genomförandet? I vilken utsträckning förväntas resultaten/fördelarna av insatserna som finansierats genom fonden fortsätta även framöver?

Förenkling och minskning av de administrativa bördorna (Har fondens förvaltningsförfaranden förenklats och har de administrativa bördorna minskat för stödmottagarna?)

8.

Har de innovativa förfaranden som fonden inför (förenklat kostnadsalternativ, flerårig programplanering, nationella urvalsregler, mer omfattande nationella program som ger mer flexibilitet) medfört förenkling för stödmottagarna för fonden?


(1)  Rådets beslut (EU) 2015/1523 av den 14 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland (EUT L 239, 15.9.2015, s. 146).

(2)  Rådets beslut (EU) 2015/1601 av den 22 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland (EUT L 248, 24.9.2015, s. 80).


BILAGA II

Förteckning över frågor för medlemsstaternas och kommissionens utvärderingsrapporter för fonden för inre säkerhet, i enlighet med artiklarna 56 och 57 i förordning (EU) nr 514/2014

Genomslagskraft

1.

Hur har fonden för inre säkerhet (nedan kallad fonden) bidragit till att uppnå det allmänna mål som fastställs i förordning (EU) nr 515/2014?

a)

Hur har fonden bidragit till att uppnå följande särskilda mål?

 

Stödja en gemensam viseringspolitik för att underlätta lagligt resande.

 

Tillförsäkra en hög servicekvalitet åt dem som ansöker om visum.

 

Säkerställa likabehandling av tredjelandsmedborgare.

 

Bekämpa olaglig invandring.

i)

Vilka framsteg har gjorts för att främja utarbetandet och genomförandet av den gemensamma viseringspolitiken för att underlätta lagligt resande, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

ii)

Vilka framsteg har gjorts för att säkerställa bättre konsulär täckning och harmoniserad praxis i viseringsfrågor medlemsstaterna emellan, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iii)

Vilka framsteg har gjorts för att säkerställa tillämpningen av unionens viseringsregelverk, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iv)

Vilka framsteg har gjorts med medlemsstaternas bidrag till ett stärkt samarbete mellan de medlemsstater som har verksamhet i tredjeländer i fråga om tredjelandsmedborgare som reser in till medlemsstaternas territorium, bland annat med förebyggande och bekämpning av olaglig invandring, liksom samarbetet med tredjeländer, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

v)

Vilka framsteg har gjorts för att stödja den gemensamma viseringspolitiken genom att bygga och ombesörja driften av it-system, dessas kommunikationsinfrastruktur samt utrustning, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

vi)

Hur har det driftsstöd som föreskrivs i artikel 10 i förordning (EU) nr 515/2014 bidragit till att uppnå det särskilda målet avseende den gemensamma viseringspolitiken?

b)

Hur har fonden bidragit till att uppnå följande särskilda mål?

 

Stödja en integrerad gränsförvaltning, inbegripet att främja ytterligare harmonisering av gränsförvaltningsrelaterade åtgärder i enlighet med gemensam unionsstandard samt genom utbyte av information medlemsstaterna emellan och mellan medlemsstaterna och Frontex.

 

Säkerställa dels en enhetlig och hög kontroll- och skyddsnivå vid de yttre gränserna, bland annat genom att bekämpa olaglig invandring, dels en smidig passage av de yttre gränserna i enlighet med Schengenregelverket, samtidigt som tillgång till internationellt skydd garanteras dem som behöver detta, i enlighet med de skyldigheter som medlemsstaterna åtagit sig avseende de mänskliga rättigheterna, bland annat principen om ”non-refoulement”.

i)

Vilka framsteg har gjorts för att främja utvecklingen, genomförandet och verkställandet av strategier i som ska se till att det inte förekommer någon kontroll av personer när dessa passerar de inre gränserna, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

ii)

Vilka framsteg har gjorts för att utföra kontroll av personer och en effektiv övervakning vid passage av de yttre gränserna, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iii)

Vilka framsteg har gjorts för att gradvis införa ett integrerat förvaltningssystem för de yttre gränserna, på grundval av solidaritet och ansvarstagande, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iv)

Vilka framsteg har gjorts för att säkerställa tillämpningen av unionens regelverk om gränsförvaltning, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

v)

Vilka framsteg har gjorts för att bidra till att stärka situationsmedvetenheten vid de yttre gränserna och medlemsstaternas reaktionsförmåga, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

vi)

Vilka framsteg har gjorts för att bygga och ombesörja driften av it-system, dessas kommunikationsinfrastruktur samt utrustning som stöder gränskontrollerna och gränsövervakningen vid de yttre gränserna, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

vii)

Vilka framsteg har gjorts för att stödja tjänster till medlemsstaterna i vederbörligen bestyrkta krislägen som kräver akuta åtgärder vid de yttre gränserna, och hur bidrog biståndet i krislägen till dessa framsteg? Vilken typ av krisinsatser genomfördes? Hur bidrog de krisinsatser som genomfördes inom ramen för fonden till att åtgärda medlemsstatens akuta behov? Vilka var de huvudsakliga resultaten av krisinsatserna?

viii)

Hur har det driftsstöd som föreskrivs i artikel 10 i förordning (EU) nr 515/2014 bidragit till att uppnå det särskilda målet avseende gränsförvaltning?

2.

Hur har fonden bidragit till att uppnå det allmänna mål som fastställs i förordning (EU) nr 513/2014?

a)

Hur har fonden bidragit till att uppnå följande särskilda mål?

 

Förebygga gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, inklusive terrorism.

 

Stärka samordningen och samarbetet mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och andra nationella myndigheter, och mellan dessa och Europol eller andra relevanta unionsorgan samt berörda tredjeländer och internationella organisationer.

i)

Vilka framsteg har gjorts med att stärka medlemsstaternas kapacitet att bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, inklusive terrorism, och att stärka deras ömsesidiga samarbete på detta område, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

ii)

Vilka framsteg har gjorts för att utveckla administrativ och operativ samordning och samarbete mellan medlemsstaternas offentliga myndigheter, Europol eller andra relevanta unionsorgan och i förekommande fall tredjeländer och internationella organisationer, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iii)

Vilka framsteg gjordes för att utveckla utbildningsprogram, bl.a. avseende tekniska och yrkesmässiga färdigheter och kunskaper om skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inom ramen för genomförandet av EU:s fortbildningspolitik, bl.a. genom särskilda utbytesprogram på unionsnivå om brottsbekämpning, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iv)

Vilka framsteg har gjorts för att införa åtgärder, skyddsmekanismer och bästa praxis för identifiering av och stöd till vittnen och brottsoffer, inbegripet offer för terrorism, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

b)

Hur har fonden bidragit till att förbättra medlemsstaternas förmåga att effektivt hantera säkerhetsrelaterade risker och kriser och skydda människor och kritisk infrastruktur mot terroristattacker och andra säkerhetsrelaterade händelser?

i)

Vilka framsteg har gjorts för att stärka medlemsstaternas administrativa och operativa förmåga att skydda kritisk infrastruktur i alla sektorer av ekonomin, bland annat genom partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn och bättre samordning, samarbete, utbyte och spridning av sakkunskaper och erfarenheter, dels inom unionen, dels med relevanta tredjeländer, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

ii)

Vilka framsteg har gjorts för att inrätta säkra förbindelser och effektiv samordning mellan befintliga aktörer inom sektorspecifik tidig varning och krissamarbete på unionsnivå och nationell nivå, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

iii)

Vilka framsteg har gjorts för att stärka medlemsstaternas och unionens administrativa och operativa förmåga att utarbeta övergripande hot- och riskbedömningar, och hur bidrog fonden till dessa framsteg?

Effektivitet (Har de allmänna målen för fonden uppnåtts till rimliga kostnader?)

3.

I vilken utsträckning har resultaten för fonden uppnåtts till rimliga kostnader i fråga om utnyttjade ekonomiska och mänskliga resurser? Vilka åtgärder har införts för att förebygga, upptäcka, rapportera och följa upp bedrägerier och andra oegentligheter, och hur har de fungerat?

Relevans (Motsvarade målen för de insatser som finansierats genom fonden de verkliga behoven?)

4.

Motsvarade de mål som medlemsstaten fastställt i sitt nationella program de kartlagda behoven? Motsvarade de mål som fastställdes i det årliga arbetsprogrammet (unionsåtgärder) de verkliga behoven? Motsvarade de mål som fastställdes i det årliga arbetsprogrammet (bistånd i nödsituationer) de verkliga behoven? Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit för att reagera på föränderliga behov?

Överensstämmelse (Stämde de mål som fastställdes i det nationella programmet för fonden överens med dem som fastställts i andra program som finansieras genom EU-medel och tillämpas på liknande arbetsområden? Säkrades överensstämmelsen också medan fonden genomfördes?)

5.

Utfördes och beaktades en utvärdering av andra insatser med liknande mål under programplaneringsfasen? Samordnades fonden med andra insatser med liknande mål för genomförandeperioden? Var de insatser som genomfördes genom fonden enhetliga och inte motstridiga med andra insatser med liknande mål?

Komplementaritet (Kompletterade de mål som fastställdes i det nationella programmet och de motsvarande genomförandeåtgärderna dem som fastställts inom andra politiska ramar, i synnerhet sådana som medlemsstaten tillämpar?)

6.

Utfördes och beaktades en utvärdering av andra insatser med kompletterande mål under programplaneringsfasen? Samordnades fonden med andra insatser med liknande mål för att säkerställa deras komplementaritet under genomförandeperioden? Infördes rutiner för att förhindra överlappning mellan ekonomiska instrument?

EU-mervärde (Har EU-stödet gett något mervärde?)

7.

Vilka huvudsakliga typer av mervärde har stödet från fonden gett (volym, omfattning, roll, process)? Skulle medlemsstaten ha genomfört de åtgärder som krävs för att genomföra EU-politiken på områdena asyl, migration och integration utan ekonomiskt stöd från fonden? Vad skulle den mest sannolika konsekvensen ha varit om stödet från fonden hade upphört? I vilken utsträckning har insatser som stötts genom fonden resulterat i fördelar på unionsnivå? Vilket mervärde har driftsstödet gett?

Hållbarhet (Kommer de positiva effekterna av de projekt som finansierats genom fonden sannolikt att kvarstå när stödet upphör?)

8.

Vilka huvudsakliga åtgärder har medlemsstaten vidtagit för att se till att resultaten av de projekt som genomförts med stöd från fonden (både under programplaneringen och vid genomförandet) är hållbara? Infördes rutiner för hållbarhetskontroll under programplaneringen och vid genomförandet? I vilken utsträckning förväntas resultaten/fördelarna av insatserna som finansierats genom fonden fortsätta även framöver? Vilka åtgärder har vidtagits för att säkerställa kontinuiteten för de insatser som gjorts tack vare driftsstödet?

Förenkling och minskning av de administrativa bördorna (Har fondens förvaltningsförfaranden förenklats och har de administrativa bördorna minskat för stödmottagarna?)

9.

Har de innovativa förfaranden som fonden inför (förenklat kostnadsalternativ, flerårig programplanering, nationella urvalsregler, mer omfattande nationella program som ger mer flexibilitet, driftsstöd och en särskild transiteringsordning för Litauen) medfört förenkling för stödmottagarna för fonden?


BILAGA III

Förteckning över gemensamma resultat- och effektindikatorer för medlemsstaternas och kommissionens utvärderingsrapporter, i enlighet med artiklarna 56 och 57 i förordning (EU) nr 514/2014

Indikatorer för utvärdering av de särskilda mål som anges i förordning (EU) nr 516/2014

1.   Indikatorer enligt de särskilda målen

a)

Att stärka och utveckla alla aspekter av det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet dess yttre dimension:

i)

Antal platser som anpassats för ensamkommande barn och som stöds genom asyl-, migrations- och integrationsfonden (nedan kallad fonden), jämfört med det totala antalet platser som anpassats för ensamkommande barn.

ii)

Antal pågående mål i första instans, enligt varaktighet.

iii)

Andel slutgiltiga positiva beslut efter överklagande.

iv)

Antal personer i mottagningssystemet (vid rapporteringsperiodens slut).

v)

Antal personer i mottagningssystemet jämfört med antalet asylsökande.

vi)

Antal inkvarteringsplatser som anpassats för ensamkommande barn jämfört med antalet ensamkommande barn.

vii)

Konvergens mellan asylansökningar som godkänts av medlemsstaterna i första instans/sista instans för asylsökande från samma tredjeland.

b)

Att stödja laglig invandring till medlemsstaterna i enlighet med deras ekonomiska och sociala behov, till exempel arbetsmarknadsbehov och samtidigt värna om integriteten i medlemsstaternas invandringssystem, och att främja en effektiv integration av tredjelandsmedborgare:

i)

Andel tredjelandsmedborgare som beviljats ställning som varaktigt bosatt, av alla tredjelandsmedborgare.

ii)

Sysselsättningsgrad: skillnad mellan tredjelandsmedborgare och värdlandets medborgare.

iii)

Arbetslöshetsgrad: skillnad mellan tredjelandsmedborgare och värdlandets medborgare.

iv)

Arbetskraftsdeltagande: skillnad mellan tredjelandsmedborgare och värdlandets medborgare.

v)

Andel personer med högst grundskoleutbildning: skillnad mellan tredjelandsmedborgare och värdlandets medborgare.

vi)

Andel 30–34-åringar med eftergymnasial utbildning: skillnad mellan tredjelandsmedborgare och värdlandets medborgare.

vii)

Befolkningsandel i riskzonen för social fattigdom eller social utslagning: skillnad mellan tredjelandsmedborgare och värdlandets medborgare.

c)

Att främja rättvisa och effektiva återvändandestrategier i medlemsstaterna som bidrar till bekämpningen av olaglig invandring, med tonvikt på hållbart återvändande och effektivt återtagande i ursprungs- och transitländerna:

i)

Antal återsändanden som stötts genom fonden, jämfört med det totala antalet återsändanden efter utvisningsbeslut.

ii)

Antal personer som återsänts inom ramen för de gemensamma återsändandeinsatser som stöds av fonden, jämfört med det totala antal återsändanden som stötts av fonden.

iii)

Antal personer som återvänt och före eller efter återvändandet har fått återanpassningsstöd som delvis finansierats genom fonden, jämfört med det totala antal frivilliga återvändanden som stötts genom fonden.

iv)

Antal platser i förvarsenheter som skapats/renoverats med stöd från fonden, jämfört med det totala antalet platser i förvarsenheter.

v)

Antalet återsändanden efter ett utvisningsbeslut jämfört med det antal tredjelandsmedborgare som fått ett utvisningsbeslut.

vi)

Återsändandebeslut som utfärdats till personer vars asylansökan har avslagits.

vii)

Verkställda återsändanden av personer vars asylansökan har avslagits.

2.   Indikatorer på effektivitet, mervärde och hållbarhet, i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014

d)

För att mäta och utvärdera effektivitet, mervärde och hållbarhet:

i)

Antal heltidsekvivalenter vid den ansvariga myndigheten, den delegerade myndigheten och revisionsmyndigheten vilka arbetar med genomförandet av asyl-, migrations- och integrationsfonden och finansieras genom det tekniska biståndet eller de nationella budgetarna, jämfört med det antal projekt som genomförts och med fordringsbeloppet för budgetåret.

ii)

Tekniskt bistånd samt administrativa (indirekta) kostnader för projekt jämfört med fordringsbeloppet för budgetåret.

iii)

Fondens absorptionshastighet.


BILAGA IV

Förteckning över gemensamma resultat- och effektindikatorer för medlemsstaternas och kommissionens utvärderingsrapporter, i enlighet med artiklarna 56 och 57 i förordning (EU) nr 514/2014

Indikatorer för utvärdering av de särskilda mål som anges i förordning (EU) nr 513/2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och förordning (EU) nr 515/2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering

1.   Indikatorer enligt de särskilda målen.

a)

Stödja en gemensam viseringspolitik för att underlätta lagligt resande, tillförsäkra en hög servicekvalitet åt dem som ansöker om visum, säkerställa likabehandling av tredjelandsmedborgare och bekämpa olaglig invandring:

i)

Antal Schengenutvärderingskontroller som utförts på viseringsområdet med stöd från fonden för inre säkerhet (nedan kallad fonden).

ii)

Antal Schengenutvärderingsrekommendationer som utfärdats på viseringsområdet med stöd från fonden, jämfört med det totala antalet utfärdade rekommendationer.

iii)

Antal personer som har ertappats med förfalskade resehandlingar vid konsulat som stöds genom fonden.

iv)

Antal viseringssökande som måste ansöka om Schengenvisering utanför det land där personen är bosatt.

v)

Antal länder i världen vars medborgare omfattas av viseringskrav och där det antal medlemsstater som är närvarande eller företrädda har ökat.

b)

Stödja en integrerad gränsförvaltning, inbegripet att främja ytterligare harmonisering av gränsförvaltningsrelaterade åtgärder i enlighet med gemensam unionsstandard samt genom utbyte av information medlemsstaterna emellan och mellan medlemsstaterna och Frontex, för att säkerställa dels en enhetlig och hög kontroll- och skyddsnivå vid de yttre gränserna, bland annat genom att bekämpa olaglig invandring, dels en smidig passage av de yttre gränserna i enlighet med Schengenregelverket, samtidigt som tillgång till internationellt skydd garanteras dem som behöver detta, i enlighet med de skyldigheter som medlemsstaterna åtagit sig avseende de mänskliga rättigheterna, bland annat principen om ”non-refoulement”:

i)

Antal Schengenutvärderingskontroller som utförts på området gränser med stöd från fonden.

ii)

Antal Schengenutvärderingsrekommendationer som utfärdats på området gränser med stöd från fonden, jämfört med det totala antalet utfärdade rekommendationer.

iii)

Antal utrustningsartiklar som använts under Frontex samordnade insatser och anskaffats med medel från fonden, jämfört med det totala antal artiklar som använts för Frontex samordnade insatser.

iv)

Antal irreguljära gränspassager som upptäckts vid EU:s yttre gränser a) mellan gränsövergångsställena, b) vid gränsövergångsställena.

v)

Antal sökningar i Schengens informationssystem (SIS II).

vi)

Antal personer som ertappats med förfalskade resehandlingar vid gränsövergångsställena.

c)

Förebygga brott, bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, inklusive terrorism, samt stärka samordningen och samarbetet mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och andra nationella myndigheter, och mellan dessa och Europol eller andra relevanta unionsorgan samt berörda tredjeländer och internationella organisationer:

i)

Resultat av insatser som fått stöd från fonden och som lett till splittring av organiserade brottsliga sammanslutningar.

ii)

Antal/värde för de tillgångar som förvärvats på brottslig väg och som frysts, beslagtagits eller förverkats som ett resultat av insatser inom ramen för förordning (EU) nr 513/2014.

iii)

Antal brott, misstänkta, åtal och fällande domar som registrerats av polismyndigheterna och som är ett resultat av insatser inom ramen för förordning (EU) nr 513/2014.

iv)

Mängd narkotika som beslagtagits inom ramen för fondens sektion för organiserad brottslighet.

v)

Antal brottsoffer som omfattas av skyddsåtgärder eller bistånd.

vi)

Mängd informationsutbyte inom Prümramen (på grundval av mätningen av det totala antalet DNA-träffar per år, det totala antalet fingeravtrycksträffar per år, det totala antalet träffar i fordonsregistret per år).

vii)

Mängd informationsutbyte i nätapplikationen för säkert informationsutbyte (Siena) (utifrån en mätning av Sienafall som inleds per år av medlemsstaterna, Europol och tredje parter samt Sienameddelanden som utbyts per år av medlemsstaterna, Europol och tredje parter).

viii)

Mängd utbyte av uppgifter via Europols informationssystem (EIS) (utifrån en mätning av hur många personer och föremål som förs in i EIS av medlemsstaterna per år, hur många personer och föremål som förs in i EIS av medlemsstaterna per år (misstänkta, dömda), hur många sökningar som görs i EIS av medlemsstaterna per år).

d)

Förbättra medlemsstaternas och unionens förmåga att effektivt hantera säkerhetsrelaterade risker och kriser och förbereda sig för och skydda människor och kritisk infrastruktur mot terroristattacker och andra säkerhetsrelaterade händelser:

i)

Antal terroristattacker (utifrån en bedömning av hur många terroristattacker som misslyckats, förhindrats och fullförts, hur många olycksfall som orsakats av terroristattacker).

2.   Indikatorer på effektivitet, mervärde och hållbarhet, i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014

e)

För att mäta och utvärdera effektivitet, mervärde och hållbarhet:

i)

Antal heltidsekvivalenter vid den ansvariga myndigheten, den delegerade myndigheten och revisionsmyndigheten vilka arbetar med genomförandet av fonden och finansieras genom det tekniska biståndet eller de nationella budgetarna, jämfört med det antal projekt som genomförts och med fordringsbeloppet för budgetåret.

ii)

Tekniskt bistånd samt administrativa (indirekta) kostnader för projekt jämfört med fordringsbeloppet för budgetåret.

iii)

Fondens absorptionshastighet.

iv)

Mängd utrustning som ännu används två år efter att de anskaffats/mängd utrustning som anskaffats genom medel från fonden (> 10 000 euro).

v)

Andel av underhållskostnaderna för utrustning som anskaffats genom medel från fonden av EU:s totala bidrag till insatser som medfinansierats av fonden.


8.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 33/14


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/208

av den 31 oktober 2016

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad avser tekniska tillsynsstandarder för ytterligare likviditetsutflöden motsvarande behov av att ställa säkerheter till följd av effekterna av ett negativt marknadsscenario på ett instituts derivattransaktioner

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 423.3 fjärde stycket, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 423.3 i förordning (EU) nr 575/2013 ska institut lägga till ett ytterligare utflöde som motsvarar de behov av att ställa säkerheter som skulle uppstå till följd av effekterna av ett negativt marknadsscenario på deras derivattransaktioner, finansieringstransaktioner och andra avtal, om dessa är väsentliga. Givet väsentlighetsöverväganden är det angeläget att specificera ett ytterligare utflöde som motsvarar behov av att ställa säkerheter som skulle kunna uppstå till följd av effekterna av ett negativt marknadsscenario på institutets derivattransaktioner, medan väsentligheten av behov av att ställa säkerheter som skulle kunna uppstå till följd av effekterna av ett negativt marknadsscenario på institutets finansieringstransaktioner kommer att övervägas i ett nästa steg.

(2)

Givet att artikel 423.3 i förordning (EU) nr 575/2013 hänvisar till behov av att ställa säkerheter bör de regler som man avser att införa vara begränsade till derivattransaktioner för vilka säkerheter har lämnats, inbegripet transaktioner som förfaller inom 30 dagar.

(3)

För att säkerställa lika villkor för institut och derivatmarknader bör beräkningen av ytterligare utflöden av säkerheter ske enligt den retroaktiva metod baserad på historiska data (Historical Look Back Approach) för förändringar i marknadsvärderingar som utvecklats av Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) för att fastställa dessa ytterligare utflöden av säkerheter och som utgår från det största ackumulerade nettoutflödet eller nettoinflödet av säkerheter som konstaterats vid slutet av varje 30-dagarsperiod under de föregående 24 månaderna på portföljnivå.

(4)

Europeiska bankmyndigheten (EBA) har överlämnat detta förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen. I enlighet med de förfaranden som anges i artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (2) informerade emellertid kommissionen EBA att den inte skulle godkänna förslaget till tekniska tillsynsstandarder och redogjorde för skälen till detta. EBA lämnade på nytt in förslaget till tekniska tillsynsstandarder för tillsyn i form av ett formellt yttrande som godtog den av kommissionen föreslagna metod som uteslutande utgår från BCBS retroaktiva metod baserad på historiska data (Historical Look Back Approach). (to add: COM final decision)

(5)

Denna förordning baseras på de förslag till tekniska tillsynsstandarder som EBA lagt fram för kommissionen.

(6)

EBA har genomfört ett öppet offentligt samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning baseras på, gjort en kostnads- nyttoanalys och begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1093/2010,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ett instituts derivattransaktioners väsentlighet

1.   Ett instituts derivattransaktioner ska anses väsentliga i enlighet med artikel 423.3 första stycket i förordning (EU) nr 575/2013 om det totala nominella beloppet för sådana transaktioner vid något tillfälle under de föregående två åren har överstigit 10 % av de nettolikviditetsutflöden som avses i artikel 412.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

2.   I enlighet med punkt 1 ska nettolikviditetsutflödena beräknas utan den ytterligare utflödeskomponent som avses i artikel 423.3 första stycket i förordning (EU) nr 575/2013.

Artikel 2

Beräkning av ett ytterligare utflöde motsvarande behov av att ställa säkerheter till följd av effekterna av ett negativt marknadsscenario på ett instituts derivattransaktioner

1.   Det ytterligare utflöde som motsvarar behov av att ställa säkerheter till följd av effekterna av ett negativt marknadsscenario på ett instituts derivattransaktioner som vid tillämpning av artikel 1 i denna förordning bedömts som väsentliga ska vara det största ackumulerade nettoutflödet eller nettoinflödet av säkerheter som konstaterats under de 24 månader som föregick dagen för beräkning av det likviditetstäckningskrav som avses i artikel 412.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

2.   Institut får endast behandla inflöden och utflöden av transaktioner på nettobasis om de genomförs inom samma ramavtal om nettning. Det absoluta nettoutflödet av säkerheter ska baseras på både realiserade utflöden och inflöden, och nettning ska beräknas på institutets portföljnivå.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 oktober 2016.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).


8.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 33/16


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/209

av den 2 februari 2017

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (1), särskilt artiklarna 57.4 och 58.2, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (2), är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

I förordning (EEG) nr 2658/87 fastställs allmänna bestämmelser för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i enlighet med den motivering som anges i kolumn 3.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats för de varor som omfattas av denna förordning men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör under en viss period kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 34.9 i förordning (EU) nr 952/2013. Denna period bör vara tre månader.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader från den dag då denna förordning träder i kraft fortfarande åberopas i enlighet med artikel 34.9 i förordning (EU) nr 952/2013.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 2 februari 2017.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Stephen QUEST

Generaldirektör

Generaldirektoratet för skatter och tullar


(1)  EUT L 269, 10.10.2013, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).


BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

Tre artiklar förpackade tillsammans för försäljning i detaljhandeln:

a)

Ett anteckningsblock bestående av ca 75 blanka pappersblad (det sista bladet innehåller kontaktuppgifter om var nya anteckningsblock kan erhållas) med de ungefärliga måtten 8 × 14 cm. Bladen är limbundna upptill och är perforerade så att enskilda blad kan tas bort. Ryggen och en liten del av framsidan är täckt med papp.

b)

En blockhållare med de ungefärliga måtten 32 × 10 cm, tillverkad av plastfolie, förstärkt med papp på insidan. Anteckningsblockets pappdel sitter i en inskärning i hållaren. Hållaren, som kan vikas för att täcka anteckningsblocket, innefattar också en ficka av transparent plast i den övre delen och en ögla av elastiskt textilmaterial för att hålla fast en kulspetspenna.

c)

En tunn kulspetspenna av plast som är ca 10 cm lång är insatt i textilöglan.

Se bild (*1).

4820 10 30

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1, 3 b och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 4820 , 4820 10 och 4820 10 30 .

Artiklarna utgör varor i satser för försäljning i detaljhandeln i den mening som avses i den allmänna bestämmelsen 3 b. Anteckningsblocket har den väsentliga rollen för satsens användning, vilken är att tillhandahålla skrivpapper för små anteckningar eller meddelanden. Hållaren utgör bara ett omslag för att skydda anteckningsblocket från nedsmutsning och skador. Med tanke på dess objektiva egenskaper (storlek, utformning och värde) utgör kulspetspennan inte en väsentlig del av satsen. Vilken penna som helst kan användas för att skriva i anteckningsblocket. Därför är det anteckningsblocket som ger satsen dess huvudsakliga karaktär.

Anteckningsblocket klassificeras enligt nr 4820 , som omfattar anteckningsböcker och anteckningsblock av alla slag (se de förklarande anmärkningarna till Harmoniserade systemet avseende nr 4820 , första stycket, 1).

Satsen ska därför klassificeras enligt KN-nummer 4820 10 30 som ”anteckningsböcker, brevpapper i block och anteckningsblock”.

Image

(*1)  Bilden återges uteslutande i informationssyfte.


8.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 33/19


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/210

av den 7 februari 2017

om godkännande av ett preparat av endo-1,4-beta-xylanas och endo-1,3(4)-beta-glukanas framställt av Talaromyces versatilis sp. nov. IMI CC 378536 och Talaromyces versatilis sp. nov. DSM 26702 som fodertillsats för värphöns (innehavare av godkännandet: Adisseo France S.A.S.)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1), särskilt artikel 9.2, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

En ansökan om godkännande av preparatet av endo-1,4-beta-xylanas (EC 3.2.1.8) och endo-1,3(4)-beta-glukanas (EC 3.2.1.6) framställt av Talaromyces versatilis sp. nov. IMI CC 378536 och Talaromyces versatilis sp. nov. DSM 26702 har lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)

Ansökan gäller godkännande av preparatet av endo-1,4-beta-xylanas (EC 3.2.1.8) och endo-1,3(4)-beta-glukanas (EC 3.2.1.6) framställt av Talaromyces versatilis sp. nov. IMI CC 378536 och Talaromyces versatilis sp. nov. DSM 26702 som fodertillsats i kategorin ”zootekniska tillsatser” för värphöns.

(4)

Användningen av preparatet godkändes för tio år för slaktkycklingar, kycklingar som föds upp till värphöns, mindre fjäderfäarter avsedda för slakt och mindre fjäderfäarter som föds upp för värpning genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/661 (2) och för slaktkalkoner och avelskalkoner genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2304 (3).

(5)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 25 maj 2016 (4) att preparatet av endo-1,4-beta-xylanas (EC 3.2.1.8) och endo-1,3(4)-beta-glukanas (EC 3.2.1.6) framställt av Talaromyces versatilis sp. nov. IMI CC 378536 och Talaromyces versatilis sp. nov. DSM 26702 under de föreslagna användningsvillkoren inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön och att det kan förbättra produktiviteten hos värphöns. Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(6)

Bedömningen av preparatet av endo-1,4-beta-xylanas (EC 3.2.1.8) och endo-1,3(4)-beta-glukanas (EC 3.2.1.6) framställt av Talaromyces versatilis sp. nov. IMI CC 378536 och Talaromyces versatilis sp. nov. DSM 26702 visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda. Preparatet bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det preparat i kategorin ”zootekniska tillsatser” och den funktionella gruppen ”smältbarhetsförbättrande medel” som anges i bilagan godkänns som fodertillsats, under förutsättning att de villkor som anges i den bilagan uppfylls.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 februari 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/661 av den 28 april 2015 om godkännande av preparat av endo-1,4-beta-xylanas och endo-1,3(4)-beta-glukanas framställt av Talaromyces versatilis sp. nov. IMI CC 378536 och Talaromyces versatilis sp. nov DSM 26702 som fodertillsats för slaktkycklingar, kycklingar som föds upp till värphöns, mindre fjäderfäarter avsedda för slakt och mindre fjäderfäarter som föds upp för värpning (innehavare av godkännandet: Adisseo France S.A.S.) (EUT L 110, 29.4.2015, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2304 av den 10 december 2015 om godkännande av ett preparat av endo-1,4-beta-xylanas och endo-1,3(4)-beta-glukanas framställt av Talaromyces versatilis sp. nov. IMI CC 378536 och Talaromyces versatilis sp. nov. DSM 26702 som fodertillsats för slaktkalkoner och avelskalkoner (innehavare av godkännandet: Adisseo France S.A.S.) (EUT L 326, 11.12.2015, s. 39).

(4)  EFSA Journal, vol. 14(2016):6, artikelnr 4510.


BILAGA

Tillsatsens identifieringsnummer

Namn på innehavaren av godkännandet

Tillsats

Sammansättning, kemisk formel, beskrivning, analysmetod

Djurart eller djurkategori

Högsta ålder

Lägsta halt

Högsta halt

Övriga bestämmelser

Godkännandet gäller till och med

Aktivitet/kg helfoder med en vattenhalt på 12 %

Kategori: zootekniska tillsatser. Funktionell grupp: smältbarhetsförbättrande medel

4a22

Adisseo France S.A.S.

Endo-1,4-beta-xylanas (EC 3.2.1.8)

och

endo-1,3(4)-beta-glukanas (EC 3.2.1.6)

Tillsatsens sammansättning

Preparat av endo-1,4-beta-xylanas (EC 3.2.1.8) och endo-1,3(4)-beta-glukanas (EC 3.2.1.6) framställt av Talaromyces versatilis sp. nov. IMI CC 378536 och Talaromyces versatilis sp. nov. DSM 26702. Minsta aktivitet:

Fast form: endo-1,4-beta-xylanas 22 000 VU (1)/g och endo-1,3(4)-beta-glukanas 15 200 VU/g.

Flytande form: endo-1,4-beta-xylanas 5 500 VU/ml och endo-1,3(4)-beta-glukanas 3 800 VU/ml.

Beskrivning av den aktiva substansen

Endo-1,4-beta-xylanas (EC 3.2.1.8) och endo-1,3(4)-beta-glukanas (EC 3.2.1.6) framställt av Talaromyces versatilis sp. nov. IMI CC 378536 och Talaromyces versatilis sp. nov. DSM 26702.

Analysmetod  (2)

Bestämning av endo-1,4-beta-xylanasaktivitet:

Viskosimetrisk metod baserad på minskad viskositet genom verkan av endo-1,4-beta-xylanas på det xylanhaltiga substratet (vetearabinoxylan).

Bestämning av endo-1,3(4)-beta-glukanasaktivitet:

Viskosimetrisk metod baserad på minskad viskositet genom verkan av endo-1,3(4)-beta-glukanas på det glukanhaltiga substratet (kornbetaglukan) vid pH 5,5 och 30 °C.

Värphöns

Endo-1,4-beta-xylanas 1 100 VU

Endo-1,3(4)-betaglukanas 760 VU

1.

Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringsvillkor och stabilitet vid pelletering.

2.

För användare av tillsatsen och förblandningar ska foderföretagare fastställa driftsrutiner och organisatoriska åtgärder för att hantera potentiella risker som kan uppstå vid dess användning. När dessa risker inte kan elimineras eller minskas till ett minimum genom sådana rutiner och åtgärder ska tillsatsen och förblandningarna användas med personlig skyddsutrustning, inklusive andningsskydd och hudskydd.

28 februari 2027


(1)  1 VU (viscosimetric unit) motsvarar den mängd enzym som hydrolyserar substratet (kornbetaglukan respektive vetearabinoxylan) och minskar lösningens viskositet, så att den relativa fluiditeten ändras med 1 (dimensionslös enhet)/min vid pH 5,5 och 30 °C.

(2)  Närmare information om analysmetoderna finns på referenslaboratoriets webbplats: https://ec.europa.eu/jrc/en/eurl/feed-additives/evaluation-reports


8.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 33/23


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/211

av den 7 februari 2017

om godkännande av ett preparat av endo-1,4-beta-xylanas (EC 3.2.1.8) framställt av Bacillus subtilis (LMG-S 15136) som fodertillsats för fjäderfä, avvanda smågrisar och slaktsvin, och om ändring av förordningarna (EG) nr 1259/2004, (EG) nr 1206/2005 och (EG) nr 322/2009 samt om upphävande av förordning (EG) nr 516/2007 (innehavare av godkännandet: Beldem, en enhet av Puratos NV)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1), särskilt artikel 9.2, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden. Enligt artikel 10 i den förordningen ska fodertillsatser som godkänts i enlighet med rådets direktiv 70/524/EEG (2) utvärderas på nytt.

(2)

Preparatet av endo-1,4-beta-xylanas (EC 3.2.1.8) framställt av Bacillus subtilis (LMG-S 15136) har godkänts i enlighet med direktiv 70/524/EEG utan tidsbegränsning som fodertillsats för slaktkycklingar genom kommissionens förordning (EG) nr 1259/2004 (3), för avvanda smågrisar genom kommissionens förordning (EG) nr 1206/2005 (4), för slaktsvin och slaktkalkoner genom kommissionens förordning (EG) nr 516/2007 (5) och för värphöns genom kommissionens förordning (EG) nr 322/2009 (6). Preparatet infördes därefter i registret över fodertillsatser som en befintlig produkt i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EG) nr 1831/2003. Preparatet har också godkänts i enlighet med förordning (EG) nr 1831/2003 för en period om tio år för ankor genom kommissionens förordning (EG) nr 242/2007 (7).

(3)

En ansökan om en ny utvärdering av preparatet av endo-1,4-beta-xylanas (EC 3.2.1.8) framställt av Bacillus subtilis (LMG-S 15136) som fodertillsats för fjäderfä, avvanda smågrisar och slaktsvin har lämnats in i enlighet med artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1831/2003 jämförd med artikel 7 i samma förordning. Sökanden begärde att denna tillsats skulle införas i kategorin ”zootekniska tillsatser”. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 13 juli 2016 (8) att preparatet av endo-1,4-beta-xylanas (EC 3.2.1.8) framställt av Bacillus subtilis (LMG-S 15136) under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön. Myndigheten drog också slutsatsen att användningen av preparatet kan vara effektiv i slaktkycklingar, värphöns, avvanda smågrisar och slaktsvin. Denna slutsats kan också utvidgas till kycklingar som föds upp för värpning och avelshöns. Myndigheten ansåg vidare att slutsatserna om effektiviteten kan extrapoleras till mindre fjäderfäarter avsedda för slakt, avel och värpning. Den anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(5)

Myndigheten konstaterade också att man i fråga om slaktkalkoner i två studier påvisat en förbättring av den slutliga kroppsvikten och förhållandet mellan foderintag och viktökning. Myndigheten ansåg dock att en tredje studie som påvisat ett betydligt bättre förhållande mellan foderintag och viktökning än det som redan har utvärderats och godkänts vid den föregående utvärderingen för godkännandet, inte var av betydelse. Eftersom dessa belägg bedömdes vara betydande tecken på en förbättring av de zootekniska parametrarna, utöver den långvariga användningen, ansågs uppgifterna uppfylla villkoren för att styrka tillsatsens effektivitet hos slaktkalkoner.

(6)

Bedömningen av preparatet av endo-1,4-beta-xylanas (EC 3.2.1.8) framställt av Bacillus subtilis (LMG-S 15136) visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda. Preparatet bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(7)

Förordningarna (EG) nr 1259/2004, (EG) nr 1206/2005 och (EG) nr 322/2009 bör ändras i enlighet med detta. Förordning (EG) nr 516/2007 bör upphävas.

(8)

Eftersom det inte finns några säkerhetsskäl som kräver en omedelbar tillämpning av de ändrade villkoren för godkännande, bör en övergångsperiod medges så att de berörda parterna kan anpassa sig till de nya krav som följer av godkännandet.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Godkännande

Det preparat i kategorin ”zootekniska tillsatser” och den funktionella gruppen ”smältbarhetsförbättrande medel” som anges i bilagan godkänns som fodertillsats, under förutsättning att de villkor som anges i den bilagan uppfylls.

Artikel 2

Ändring av förordning (EG) nr 1259/2004

Bilaga VI till förordning (EG) nr 1259/2004 ska utgå.

Artikel 3

Ändring av förordning (EG) nr 1206/2005

I bilaga I till förordning (EG) nr 1206/2005 ska post E 1606, Endo-1,4-beta-xylanas EC 3.2.1.8, utgå.

Artikel 4

Ändring av förordning (EG) nr 322/2009

Bilaga I till förordning (EG) nr 322/2009 ska utgå.

Artikel 5

Upphävande

Förordning (EG) nr 516/2007 ska upphöra att gälla.

Artikel 6

Övergångsbestämmelser

Preparatet som anges i bilagan och de förblandningar innehållande preparatet som har framställts och märkts före den 28 augusti 2017 i enlighet med de bestämmelser som tillämpades före den 28 februari 2017 får fortsätta att släppas ut på marknaden och användas till dess att lagren har tömts.

Artikel 7

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 februari 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

(2)  Rådets direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser (EGT L 270, 14.12.1970, s. 1).

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 1259/2004 av den 8 juli 2004 om permanent godkännande av vissa redan godkända fodertillsatser (EUT L 239, 9.7.2004, s. 8).

(4)  Kommissionens förordning (EG) nr 1206/2005 av den 27 juli 2005 om permanent godkännande av vissa fodertillsatser (EUT L 197, 28.7.2005, s. 12).

(5)  Kommissionens förordning (EG) nr 516/2007 av den 10 maj 2007 om permanent godkännande av en fodertillsats (EUT L 122, 11.5.2007, s. 22).

(6)  Kommissionens förordning (EG) nr 322/2009 av den 20 april 2009 om permanent godkännande av vissa fodertillsatser (EUT L 101, 21.4.2009, s. 9).

(7)  Kommissionens förordning (EG) nr 242/2007 av den 6 mars 2007 om godkännande av endo-1,4-beta-xylanas EC 3.2.1.8 (Belfeed B1100MP och Belfeed B1100ML) som fodertillsats (EUT L 73, 13.3.2007, s. 1).

(8)  EFSA Journal, vol. 14(2016):9, artikelnr 4562.


BILAGA

Tillsatsens identifieringsnummer

Namn på innehavaren av godkännandet

Tillsats

Sammansättning, kemisk formel, beskrivning, analysmetod

Djurart eller djurkategori

Högsta ålder

Lägsta halt

Högsta halt

Övriga bestämmelser

Godkännandet gäller till och med

Aktivitet/kg helfoder med en vattenhalt på 12 %

Kategori: zootekniska tillsatser. Funktionell grupp: smältbarhetsförbättrande medel

4a1606i

Beldem, enhet i Puratos NV.

Endo-1,4-beta-xylanas (EC 3.2.1.8)

Tillsatsens sammansättning

Preparat av endo-1,4-beta-xylanas (EC 3.2.1.8) framställt av Bacillus subtilis LMG-S 15136. Minsta aktivitet: 400 IU (1)/g.

I fast form och i flytande form.

Fjäderfä

10 IU

1.

Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringsvillkor och stabilitet vid pelletering.

2.

För användning till avvanda smågrisar upp till 35 kg kroppsvikt.

3.

För användare av tillsatsen och förblandningar ska foderföretagare fastställa driftsrutiner och organisatoriska åtgärder för att hantera potentiella risker som kan uppstå vid dess användning. När dessa risker inte kan elimineras eller minskas till ett minimum genom sådana rutiner och åtgärder ska tillsatsen och förblandningarna användas med personlig skyddsutrustning, inklusive andningsskydd.

28 februari 2027

Beskrivning av den aktiva substansen

Endo-1,4-beta-xylanas (EC 3.2.1.8) framställt av Bacillus subtilis LMG-S 15136

Avvanda smågrisar

10 IU

Analysmetod  (2)

Bestämning av xylanasaktivitet i fodertillsatsen:

Kolorimetrisk metod som mäter den mängd reducerande sockerarter som xylanas frisätter från björkxylansubstrat i närvaro av 3,5-dinitrosalicylsyra (DNS).

Bestämning av xylanasaktivitet i förblandningar och foder:

Kolorimetrisk metod som mäter den mängd vattenlösligt färgämne som xylanas frisätter från vetearabinoxylansubstrat tvärbundna med azurin.

Slaktsvin

10 IU


(1)  1 IU motsvarar den mängd enzym som frigör 1 mikromol reducerande sockerarter (xylosekvivalenter) per minut från björkxylan vid pH 4,5 och 30 °C.

(2)  Närmare information om analysmetoderna finns på referenslaboratoriets webbplats: https://ec.europa.eu/jrc/en/eurl/feed-additives/evaluation-reports


8.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 33/27


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/212

av den 7 februari 2017

om utseende av EU:s referenslaboratorium för peste des petits ruminants, om fastställande av ytterligare ansvarsområden och uppgifter för detta laboratorium samt om ändring av bilaga VII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (1), särskilt artikel 32.5 och 32.6, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 882/2004 fastställs de allmänna uppgifterna för, skyldigheterna för och kraven på Europeiska unionens referenslaboratorier för foder och livsmedel samt för djurhälsa. EU:s referenslaboratorier för djurhälsa och levande djur förtecknas i avsnitt II i bilaga VII till den förordningen.

(2)

Det finns ännu inget referenslaboratorium inom EU för peste des petits ruminants. EU:s referenslaboratorier bör omfatta de områden av foder- och livsmedelslagstiftningen och djurhälsa där det finns behov av exakta analys- och diagnosresultat. Utbrotten av peste des petits ruminants kräver exakta analys- och diagnosresultat.

(3)

Den 30 juni 2016 inledde kommissionen ett urvalsförfarande för urval och utseende av ett EU-referenslaboratorium för peste des petits ruminants. Det utvalda laboratoriet, Centre de coopération internationale en recherche agronomique pour le développement (CIRAD), bör utses till EU:s referenslaboratorium för peste des petits ruminants.

(4)

Utöver de allmänna uppgifter och skyldigheter som fastställs i artikel 32.2 i förordning (EG) nr 882/2004 bör det utvalda laboratoriet åläggas vissa särskilda uppgifter och ansvarsområden. Dessa gäller främst samordning av kontakterna mellan medlemsstaternas nationella laboratorier, stödjande av de nationella laboratoriernas funktion och tillhandahållande av bästa möjliga metoder för diagnostisering av peste des petits ruminants.

(5)

Avsnitt II i bilaga VII till förordning (EG) nr 882/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Centre de coopération internationale en recherche agronomique pour le développement (CIRAD), Montpellier, Frankrike utses härmed till EU:s referenslaboratorium för peste des petits ruminants.

Laboratoriets ytterligare ansvarsområden och uppgifter fastställs i bilagan.

Artikel 2

I avsnitt II i bilaga VII till förordning (EG) nr 882/2004 ska följande punkt läggas till som punkt 20:

”20.

EU:s referenslaboratorium för peste des petits ruminants

Centre de coopération internationale en recherche agronomique pour le développement (CIRAD)

TA A-15/G

Campus International de Baillarguet

34398 Montpellier Cedex

Frankrike”.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 februari 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.


BILAGA

Ansvarsområden och uppgifter för EU:s referenslaboratorium för peste des petits ruminants

Utöver de allmänna uppgifter och skyldigheter som EU:s referenslaboratorier inom djurhälsosektorn har enligt artikel 32.2 i förordning (EG) nr 882/2004 ska EU:s referenslaboratorium för peste des petits ruminants även ha följande ansvarsområden och uppgifter:

1.

Att säkerställa kontakter mellan medlemsstaternas nationella referenslaboratorier och att tillhandahålla bästa möjliga metoder för diagnostisering av peste des petits ruminants i djurbesättningar, särskilt genom följande:

a)

Utföra typning, fullständig karakterisering av antigener och genom, fylogenetisk analys (släktskap med andra stammar av samma virus) av virus samt lagra stammar av peste des petits ruminants-virus för att underlätta diagnostisering i unionen och, när det är relevant och nödvändigt, till exempel för epidemiologisk uppföljning eller kontroll av diagnostik.

b)

Bygga upp och underhålla en aktuell samling av stammar och isolat av peste des petits ruminants-virus och specifika serum samt av andra reagenser som krävs för diagnostisering av sjukdomen, när eller om sådana finns tillgängliga.

c)

Harmonisera diagnostik och säkerställa hög testningskvalitet inom unionen genom att anordna regelbundna provningsjämförelser och externa kvalitetskontroller av diagnostiseringen av denna sjukdom på unionsnivå samt genom regelbunden överföring av resultaten av dessa jämförelser till kommissionen, medlemsstaterna och de berörda nationella referenslaboratorierna.

d)

Upprätthålla expertis om denna sjukdom så att man snabbt kan ställa differentialdiagnoser, särskilt i förhållande till andra relevanta virussjukdomar.

e)

Genomföra forskningsstudier i syfte att utveckla bättre metoder för sjukdomsbekämpning i samarbete med de nationella referenslaboratorier som utsetts för denna sjukdom, såsom avtalat med kommissionen.

f)

Ge råd åt kommissionen om de vetenskapliga aspekterna på peste des petits ruminants och i synnerhet om urvalet och användningen av stammar av vaccin mot peste des petits ruminants-virus.

2.

Att stödja funktionen hos de nationella referenslaboratorier i medlemsstaterna som har utsetts för diagnostisering av peste des petits ruminants, särskilt genom följande:

a)

Lagra och förse dessa laboratorier med standardserum och andra referensreagens, såsom virus, inaktiverade antigener eller cellinjer, i syfte att standardisera de diagnostiska tester och reagens som används i de enskilda medlemsstaterna i de fall där det krävs identifiering av agens och/eller användning av serologiska tester.

b)

Ge aktivt stöd när det gäller att diagnostisera sjukdomar i samband med misstanke och bekräftelse av utbrott i medlemsstaterna genom att ta emot isolat av peste des petits ruminants-virus för bekräftande diagnos och viruskarakterisering och genom att bidra till epidemiologiska undersökningar och studier. Utan dröjsmål meddela resultaten av denna verksamhet till kommissionen, medlemsstaterna och de berörda nationella referenslaboratorierna.

3.

Tillhandahålla information och genomföra vidareutbildning, särskilt genom följande:

a)

Underlätta tillhandahållande av vidareutbildning, repetitionskurser och seminarier för de nationella referenslaboratorier som utsetts för diagnostisering av peste des petits ruminants och för experter inom laboratoriediagnostik i syfte att harmonisera diagnostikmetoderna för denna sjukdom inom unionen.

b)

Delta i internationella forum, särskilt om standardisering av analysmetoder för denna sjukdom och tillämpningen av dem.

c)

Samarbeta med de relevanta behöriga laboratorierna i länder utanför EU där denna sjukdom förekommer i fråga om diagnostikmetoder för peste des petits ruminants.

d)

Vid det årliga mötet för de nationella referenslaboratorier som har utsetts för diagnostisering av peste des petits ruminants se över de relevanta rekommendationerna för testning i OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code och Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals.

e)

Bistå kommissionen vid översynen av OIE:s rekommendationer i Terrestrial Animal Health Code och Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals.

f)

Följa utvecklingen i fråga om epidemiologin för peste des petits ruminants.


8.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 33/31


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/213

av den 7 februari 2017

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 februari 2017.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

MA

125,6

TN

311,6

TR

151,5

ZZ

196,2

0707 00 05

MA

81,3

TR

187,9

ZZ

134,6

0709 91 00

EG

181,2

ZZ

181,2

0709 93 10

MA

109,8

TR

223,6

ZZ

166,7

0805 10 22 , 0805 10 24 , 0805 10 28

EG

40,2

IL

80,7

MA

48,4

TN

56,6

TR

77,1

ZZ

60,6

0805 21 10 , 0805 21 90 , 0805 29 00

EG

91,5

IL

133,7

JM

112,4

MA

89,6

TR

83,0

ZZ

102,0

0805 22 00

IL

88,5

MA

96,1

ZZ

92,3

0805 50 10

EG

85,5

TR

89,1

ZZ

87,3

0808 10 80

CN

139,4

US

205,0

ZZ

172,2

0808 30 90

CL

181,7

CN

112,8

TR

154,0

ZA

98,4

ZZ

136,7


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.