3.12.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 329/8

RAMAVTAL

om ett vittomspännande partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Socialistiska republiken Vietnam, å andra sidan

EUROPEISKA UNIONEN,

nedan kallad unionen,

och

KONUNGARIKET BELGIEN,

REPUBLIKEN BULGARIEN,

REPUBLIKEN TJECKIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN ESTLAND,

IRLAND,

REPUBLIKEN GREKLAND,

KONUNGARIKET SPANIEN,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

REPUBLIKEN ITALIEN,

REPUBLIKEN CYPERN,

REPUBLIKEN LETTLAND,

REPUBLIKEN LITAUEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

REPUBLIKEN UNGERN,

MALTA,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

REPUBLIKEN POLEN,

REPUBLIKEN PORTUGAL,

RUMÄNIEN,

REPUBLIKEN SLOVENIEN,

REPUBLIKEN SLOVAKIEN,

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE,

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

fördragsslutande parter i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

nedan kallade medlemsstaterna,

å ena sidan, och

SOCIALISTISKA REPUBLIKEN VIETNAM,

nedan kallad Vietnam

å andra sidan,

nedan kallade parterna,

SOM BEAKTAR de vänskapsband som av tradition existerar mellan parterna och de nära historiska, politiska och ekonomiska band som förenar dem,

SOM BEAKTAR att parterna fäster särskild vikt vid den breda omfattningen av deras förbindelser, vilken framgår t.ex. av Vietnams Master Plan for relations between Vietnam and the European Union until 2010 and orientations towards 2015 från 2005 och av de diskussioner som denna plan gav upphov till mellan parterna,

SOM BEAKTAR att detta avtal utgör en del av mer omfattande och sammanhängande förbindelser mellan parterna, genom avtal i vilka båda är parter,

SOM PÅ NYTT BEKRÄFTAR sin anslutning till allmänna folkrättsliga principer och till målen och principerna för Förenta nationernas stadga, samt sin respekt för de demokratiska principerna och de mänskliga rättigheterna,

SOM PÅ NYTT BEKRÄFTAR respekten för Socialistiska republiken Vietnams självständighet, suveränitet, territoriella integritet och nationella enighet,

SOM PÅ NYTT BEKRÄFTAR den vikt de fäster vid principen om god samhällsstyrning och vid att bekämpa korruption,

SOM PÅ NYTT BEKRÄFTAR sin önskan att, med beaktande av principen om hållbar utveckling och miljöskyddskraven, främja ekonomiska och sociala framsteg för parternas folk,

SOM BEAKTAR att Internationella brottmålsdomstolen innebär ett viktigt steg i utvecklingen mot fred och internationell rättvisa och att dess syfte är att sörja för att de allvarligaste brotten som angår hela det internationella samfundet lagförs på ett effektivt sätt,

SOM BEAKTAR att parterna är eniga om att spridning av massförstörelsevapen utgör ett allvarligt hot mot den internationella säkerheten och som önskar stärka dialogen och samarbetet på detta område; det enhälliga antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1540 ligger till grund för hela det internationella samfundets engagemang för att bekämpa spridning av massförstörelsevapen,

SOM INSER behovet av fortsatt nedrustning och stärkta åtaganden om icke-spridning i överensstämmelse med de internationella skyldigheter som parterna omfattas av,

SOM UTTRYCKER sitt helhjärtade åtagande att i överensstämmelse med folkrätten, inbegripet internationell rätt avseende mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, bekämpa alla former av terrorism och upprätta ett effektivt internationellt samarbete och effektiva redskap för att undanröja alla former av terrorism, och som härvid åberopar relevanta resolutioner av FN:s säkerhetsråd,

SOM ERKÄNNER betydelsen av samarbetsavtalet av den 7 mars 1980 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore och Thailand – medlemsländer i Sydostasiatiska nationers förbund (Asean), vilket 1999 utvidgades till att omfatta Vietnam, samt samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Socialistiska republiken Vietnam av den 17 juli 1995,

SOM ERKÄNNER betydelsen av att stärka de befintliga förbindelserna mellan parterna i syfte att utvidga samarbetet dem emellan och deras gemensamma önskan att befästa, fördjupa och diversifiera sina förbindelser på områden av ömsesidigt intresse, på grundval av suveränitet, jämlikhet, icke-diskriminering, respekt för den naturliga miljön och till ömsesidig nytta,

SOM ERKÄNNER Vietnams ställning som ett utvecklingsland och som beaktar parternas respektive utvecklingsnivåer,

SOM ERKÄNNER utvecklingssamarbetets stora betydelse för utvecklingsländerna, särskilt för låginkomstländer och länder i det lägre skiktet av kategorin medelinkomstländer, när det gäller hållbar ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och ett fullständigt genomförande i tid av internationellt överenskomna utvecklingsmål, däribland FN:s millennieutvecklingsmål,

SOM ERKÄNNER Vietnams framsteg när det gäller millennieutvecklingsmålen och genomförandet av landets strategi för socioekonomisk utveckling samt landets nuvarande ställning som ett utvecklingsland med låg inkomst,

SOM FÄSTER särskild vikt vid de principer och regler som styr den internationella handeln genom avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO), och vid behovet av att tillämpa dessa på ett öppet och icke-diskriminerande sätt,

SOM INSER att handeln spelar en viktig roll för utveckling och som erkänner betydelsen av förmånshandelsordningar,

SOM UTTRYCKER sitt helhjärtade åtagande att främja alla aspekter av hållbar utveckling, däribland miljöskydd och ett effektivt samarbete mot klimatförändringen samt ett effektivt främjande och genomförande av internationellt erkända arbetsnormer som ratificerats av parterna,

SOM BETONAR betydelsen av att samarbeta angående migration,

SOM BEKRÄFTAR sin önskan att, i full överensstämmelse med de åtgärder som vidtas inom ramen för ett regionalt samarbete, utöka samarbetet mellan parterna på grundval av gemensamma värderingar och ömsesidig nytta,

SOM NOTERAR att de bestämmelser i detta avtal som omfattas av tillämpningsområdet för tredje delen, avdelning V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt binder Förenade kungariket och Irland som enskilda avtalsslutande parter, eller alternativt som en del av Europeiska unionen, i enlighet med protokollet (nr 21) om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt; samma sak gäller för Danmark i enlighet med protokollet (nr 22) om Danmarks ställning, som fogats till dessa fördrag,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

AVDELNING I

AVTALETS ART OCH RÄCKVIDD

Artikel 1

Allmänna principer

1. Parterna bekräftar sitt åtagande att respektera de allmänna folkrättsliga principerna i överensstämmelse med målen och principerna för Förenta nationernas stadga, som bekräftas i FN:s generalförsamlings förklaring om folkrättsliga principer för de vänskapliga förbindelserna och samarbetet mellan stater i enlighet med Förenta nationernas stadga, av den 24 oktober 1970, (Declaration on Principles of International Law concerning Friendly Relations and Cooperation among States in accordance with the Charter of the United Nations) och i andra relevanta fördrag, vilka bland annat ger uttryck för rättsstatsprincipen och principen om att ingångna avtal ska hållas (pacta sunt servanda), och att respektera de demokratiska principerna och de mänskliga rättigheterna, såsom de fastställs i FN:s generalförsamlings allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra relevanta internationella instrument på detta område i vilka parterna är fördragsslutande parter, som ligger till grund för båda parters inrikes- och utrikespolitik och utgör en väsentlig del av detta avtal.

2. Parterna bekräftar sitt åtagande att fortsätta samarbetet för att fullständigt uppnå internationellt överenskomna utvecklingsmål, inbegripet millennieutvecklingsmålen, genom att fullgöra de ömsesidiga internationella skyldigheter som parterna omfattas av. Detta utgör en väsentlig del av detta avtal. Båda parterna bekräftar också sin uppslutning bakom det europeiska samförståndet om utveckling från 2005, Parisförklaringen om biståndseffektivitet som överenskoms vid högnivåforumet för biståndseffektivitet 2005, Accra-handlingsplanen som överenskoms vid det tredje högnivåforumet för biståndseffektivitet samt Hanoi-uttalandet (det s.k. Hanoi Core Statement) om biståndseffektivitet som överenskoms 2006 i syfte att ytterligare förbättra utvecklingssamarbetets resultat, inbegripet framsteg när det gäller övergången till obundet bistånd och införandet av mer förutsägbara biståndsmekanismer.

3. Parterna bekräftar sitt åtagande att främja alla aspekter av en hållbar utveckling, samarbeta för att lösa problemen i samband med klimatförändringen och globaliseringen samt bidra till uppnåendet av de internationellt överenskomna utvecklingsmålen, inbegripet millennieutvecklingsmålen.

4. Parterna är överens om att deras respektive utvecklingsnivå, behov och kapacitet ska beaktas vid genomförandet av all samarbetsverksamhet enligt detta avtal.

5. Parterna bekräftar att handeln spelar en viktig roll för utveckling och att förmånshandelsordningar bidrar till utvecklingen i utvecklingsländer, däribland Vietnam.

6. Parterna är överens om att samarbetet inom ramen för detta avtal kommer att ske i enlighet med deras egna lagar och andra författningar.

Artikel 2

Mål för samarbetet

I syfte att stärka sina bilaterala förbindelser åtar sig parterna att föra en övergripande dialog och främja ytterligare samarbete sig emellan inom alla områden av ömsesidigt intresse. Ansträngningarna ska särskilt inriktas på följande:

a)	Upprätta ett bilateralt samarbete inom alla relevanta regionala och internationella forum och organisationer.

b)	Utveckla handel och investeringar mellan parterna till ömsesidig nytta.

Upprätta samarbete på alla handels- och investeringsrelaterade områden av ömsesidigt intresse i syfte att underlätta hållbara handels- och investeringsflöden och förebygga och undanröja hinder för handel och investeringar, på ett sätt som är förenligt med och kompletterar pågående och framtida regionala initiativ mellan EU och Asean.

d)	Genom utvecklingssamarbete verka för att utrota fattigdom, främja hållbar utveckling, bekämpa framväxande problem såsom klimatförändringen och överförbara sjukdomar, fördjupa de ekonomiska reformerna och verka för integrering i världsekonomin.

e)	Upprätta samarbete på området rättvisa och säkerhet, inbegripet rättsstatsprincipen och rättsligt samarbete, skydd av personuppgifter, migration samt kampen mot organiserad brottslighet, penningtvätt och narkotika.

Främja samarbete på alla områden av ömsesidigt intresse, däribland mänskliga rättigheter, ekonomisk politik, finansiella tjänster, beskattning, industripolitik och små och medelstora företag; informations- och kommunikationsteknik, vetenskap och teknik, energi, transport, stads- och regionplanering samt stads- och regionutveckling, turism, utbildning, kultur, klimatförändringen, miljö och naturresurser, jordbruk, skogsbruk, djurhållning, fiske och landsbygdsutveckling, hälsa, statistik, arbete, sysselsättning och sociala frågor, reform av den offentliga förvaltningen, sammanslutningar och icke-statliga organisationer, förebyggande av naturkatastrofer och begränsning av deras verkningar, jämställdhet mellan könen.

g)	Öka båda parters deltagande i subregionala och regionala samarbetsprogram som är öppna för deltagande av den andra parten, och främja deras anslutning till sådana program.

h)	Upprätta samarbete när det gäller att motverka spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen och att bekämpa alla former av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen, samt när det gäller kvarlämnad krigsmateriel.

i)	Upprätta samarbete för att bekämpa terrorism.

j)	På olika sätt stärka parternas roll och profil i den andra partens region, t.ex. med hjälp av kulturutbyten, informationsteknik och utbildning.

k)	Främja förståelsen människor emellan bland annat genom samarbete mellan olika aktörer såsom tankesmedjor, universitet, företag och medier i form av seminarier, konferenser, ungdomsutbyten och annan verksamhet.

Artikel 3

Samarbete i regionala och internationella organisationer

1. Parterna åtar sig att utbyta synpunkter och samarbeta inom regionala och internationella forum och organisationer, såsom Förenta nationerna och dess byråer och organisationer, dialogen mellan Asean och EU, Aseans regionala forum (ARF), Asien–Europa-mötet (Asem) samt Världshandelsorganisationen (WTO).

2. Parterna är också överens om att främja samarbete på dessa områden mellan tankesmedjor, universitet, icke-statliga organisationer, företag och medier i form av seminarier, konferenser, ungdomsutbyten och annan relaterad verksamhet, under förutsättning att samarbetet bygger på ömsesidigt samtycke.

Artikel 4

Bilateralt och regionalt samarbete

1. Parterna är överens om att, på antingen bilateral eller regional nivå eller genom en kombination av båda, genomföra verksamhet som rör alla områden för dialog och samarbete inom ramen för detta avtal, med särskilt beaktande av frågor som omfattas av bilateralt samarbete. Parterna kommer vid valet av lämplig ram att sträva efter att uppnå största möjliga verkningar för alla berörda parter och även öka deras deltagande och samtidigt göra bästa möjliga bruk av de resurser som står till förfogande, varvid de kommer att ta hänsyn till de politiska och institutionella möjligheterna och se till att åtgärderna är i överensstämmelse med annan verksamhet där unionen och Asean deltar. Samarbetet kan i tillämpliga fall omfatta stöd till integration och samhällsutveckling i Asean.

2. Parterna får vid behov besluta att utvidga det finansiella stödet till samarbete på de områden som omfattas av eller har anknytning till avtalet, i enlighet med sina respektive finansiella förfaranden och resurser. Detta samarbete kan i synnerhet stödja genomförandet av socioekonomiska reformer i Vietnam och kan omfatta åtgärder för kapacitetsuppbyggnad såsom anordnande av utbildningsprogram, workshoppar och seminarier, expertutbyten, studier och annan verksamhet som parterna kommer överens om, i överensstämmelse med givarnas strategier för utvecklingsbistånd.

AVDELNING II

UTVECKLINGSSAMARBETE

Artikel 5

Allmänna principer

1. De främsta målen för utvecklingssamarbetet är att uppnå millennieutvecklingsmålen, utrota fattigdom samt åstadkomma hållbar utveckling och integration i världsekonomin. I målen för utvecklingssamarbetet ska Vietnams socioekonomiska utvecklingsstrategier och program beaktas. Parterna erkänner att utvecklingssamarbetet dem emellan är av avgörande betydelse när det gäller att bemöta de utvecklingsrelaterade utmaningar som Vietnam står inför.

2. Parterna är överens om att främja samarbetsverksamhet i enlighet med sina respektive förfaranden och resurser.

Artikel 6

Samarbetets syften

Parternas strategier för utvecklingssamarbete ska bland annat syfta till att

a)	nå en hållbar ekonomisk utveckling,

b)	främja mänsklig och social utveckling,

c)	främja reform och utveckling av institutioner,

d)	främja en miljömässigt hållbar utveckling, återställande av miljön och bästa praxis på miljöområdet samt bevarande av naturresurser,

e)	förebygga och hantera klimatförändringens konsekvenser,

f)	stödja politik och instrument som syftar till en gradvis integration i världsekonomin och världshandeln.

Artikel 7

Samarbetets former

1. Parterna är överens om att, på bilateral eller regional nivå eller genom en kombination av båda, inbegripet genom trepartssamarbete, genomföra verksamhet som rör alla områden för samarbete inom ramen för denna avdelning.

2. Samarbetet mellan parterna kan ske i form av

a)	utvecklingsbistånd och tekniskt bistånd till program och projekt som överenskommits mellan parterna,

b)	kapacitetsuppbyggnad genom kurser, workshoppar och seminarier, expertutbyte, studier och gemensam forskning mellan parterna,

c)	andra former av utvecklingsfinansiering när så är lämpligt,

d)	utbyte av information om bästa praxis för biståndseffektivitet.

AVDELNING III

FRED OCH SÄKERHET

Artikel 8

Bekämpning av spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen

1. Parterna anser att spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen, till såväl statliga som icke-statliga aktörer, utgör ett av de allvarligaste hoten mot internationell stabilitet och säkerhet, samtidigt som de bekräftar parternas legitima rätt att för fredliga ändamål forska i, utveckla, använda, handla med och överföra biologisk och kemisk teknik och kärnteknik samt materiel med anknytning därtill, i överensstämmelse med de fördrag och konventioner i vilka de är parter. Parterna är därför överens om att samarbeta i och bidra till ansträngningarna att förhindra spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen genom att till fullo iaktta och på nationell nivå genomföra sina respektive skyldigheter enligt internationella fördrag och överenskommelser om nedrustning och icke-spridning och andra relevanta internationella skyldigheter som parterna omfattas av. Parterna är överens om att denna bestämmelse utgör en väsentlig del av detta avtal.

2. Parterna är vidare överens om att samarbeta för och bidra till att motverka spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen

a)	genom att vidta åtgärder för att, beroende på vad som är tillämpligt, underteckna, ratificera eller ansluta sig till samt till fullo genomföra sina respektive skyldigheter,

genom att, med beaktande av vardera partens kapacitet, införa ett effektivt system för nationella exportkontroller i syfte att kontrollera export och transitering av varor med anknytning till massförstörelsevapen, inbegripet kontroll av slutanvändningen av teknik med dubbla användningsområden i samband med massförstörelsevapen samt effektiva sanktioner mot överträdelser av exportkontrollen, i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och utan att det påverkar normala och lagliga import- och exportaktiviteter och finansiella transaktioner. Detta kan inbegripa tillhandahållande av bistånd, bland annat för kapacitetsuppbyggnad.

3. Parterna är överens om att föra en regelbunden politisk dialog som ska ledsaga och underbygga dessa delar av avtalet.

Artikel 9

Samarbete för att bekämpa olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen

1. Parterna erkänner att alla former av olaglig tillverkning, överföring och spridning av handeldvapen och lätta vapen, inbegripet överdriven anhopning av sådana vapen, samt okontrollerad spridning av dem fortsätter att utgöra ett allvarligt hot mot fred och internationell säkerhet, samtidigt som de bekräftar parternas legitima rätt att för sina egna behov som rör självförsvar och säkerhet tillverka, importera och bevara handeldvapen och lätta vapen. I detta sammanhang erinrar parterna om de relevanta delarna av FN:s generalförsamlings resolutioner 64/50 och 64/51.

2. Parterna är överens om att iaktta och fullgöra sina respektive skyldigheter att bekämpa illegal handel med handeldvapen och lätta vapen, inom ramen för befintliga internationella avtal i vilka de är parter samt FN:s säkerhetsråds resolutioner, samt sina åtaganden inom ramen för andra relevanta internationella instrument på detta område, såsom FN:s handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av illegal handel med handeldvapen och lätta vapen.

3. Parterna åtar sig att på lämpligt sätt upprätta en dialog för att utbyta synpunkter och information och utveckla en gemensam förståelse för de frågor och problem som hänger samman med den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen och stärka parternas förmåga att förebygga, bekämpa och utrota sådan handel.

Artikel 10

Samarbete för att bekämpa terrorism

Parterna bekräftar betydelsen av kampen mot terrorism, som förs i full överensstämmelse med lagen, inbegripet FN-stadgan, med internationell rätt avseende mänskliga rättigheter och flyktingar samt med internationell humanitär rätt. Parterna är överens om att samarbeta för att förhindra och bekämpa terroristhandlingar inom dessa ramar och i överensstämmelse med FN:s globala strategi för terrorismbekämpning som fastställs i FN:s generalförsamlings resolution 60/288 samt EU:s och Aseanländernas gemensamma förklaring av den 28 januari 2003 om samarbete för att bekämpa terrorism.

Parterna ska göra detta särskilt

a)	i samband med ett fullständigt genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1373 och andra relevanta FN-resolutioner, samtidigt som åtgärder vidtas för att ratificera och fullständigt genomföra internationella konventioner och instrument om bekämpning och förebyggande av terrorism,

b)	genom att inom gemensamma kommittén inrätta regelbundna samråd om samarbete för att bekämpa och förebygga terrorism,

c)	genom att utbyta information om terroristgrupper och deras stödnät i överensstämmelse med internationell och nationell rätt och, om inte annat följer av parternas program och instrument, genom att tillhandahålla stöd för kapacitetsuppbyggnad för bekämpning och förebyggande av terrorism,

d)	genom utbyte av åsikter om olika sätt att bekämpa terrorism och uppmaningar till terroristhandlingar, bland annat med hjälp av teknik och utbildning, och genom utbyte av erfarenheter i fråga om förebyggande av terrorism,

genom att samarbeta för att fördjupa det internationella samförståndet om kampen mot terrorism och om ett regelverk för den, och genom att arbeta för att snarast möjligt nå en överenskommelse om den övergripande konventionen om internationell terrorism som ska komplettera de befintliga FN-instrumenten för terrorismbekämpning,

f)	genom att främja samarbete mellan FN:s medlemsstater för att effektivt genomföra FN:s globala strategi för terrorismbekämpning,

g)	genom att utbyta bästa praxis i fråga om skydd för de mänskliga rättigheterna i kampen mot terrorism.

Artikel 11

Rättsligt samarbete

1. Parterna är överens om att samarbeta om rättsliga frågor, stärkande av rättsstatsprincipen och institutionell uppbyggnad på alla nivåer på områdena rättskipning och upprätthållande av lagen.

2. Parterna är överens om att samarbeta för att förbättra den rättsliga kapaciteten och rättssystemet på områden såsom civilrätt, civilprocessrätt, straffrätt och straffprocessrätt samt att utbyta information om rättssystem och lagstiftning.

3. Parterna är också överens om att samarbeta på området internationell straffrätt. Parterna anser att de allvarligaste brotten som angår hela det internationella samfundet inte får förbli ostraffade och att det är nödvändigt att genom relevanta åtgärder på lämplig nivå se till att de lagförs på ett effektivt sätt.

4. Parterna anser att Internationella brottmålsdomstolen innebär ett framsteg och är en oberoende institution som verkar för internationell fred och säkerhet. Parterna är överens om att samarbeta för att stärka den rättsliga ramen för förebyggande och bestraffning av de allvarligaste brotten som angår hela det internationella samfundet samt att beakta möjligheten att ansluta sig till Romstadgan. Parterna är överens om att dialog och samarbete mellan dem i denna fråga skulle vara till nytta.

AVDELNING IV

SAMARBETE OM HANDEL OCH INVESTERINGAR

Artikel 12

Allmänna principer

1. Parterna ska föra en dialog om bilaterala och multilaterala handelsfrågor och handelsrelaterade frågor i syfte att stärka de bilaterala handelsförbindelserna och främja framsteg i det multilaterala handelssystemet.

2. Parterna åtar sig att i största möjliga utsträckning och till ömsesidig nytta främja utveckling och diversifiering av handeln sig emellan. De åtar sig att uppnå förbättrade och förutsägbara villkor för marknadstillträde genom att arbeta för avskaffandet av handelshinder, i synnerhet genom att vid lämplig tidpunkt avskaffa icke-tariffära handelshinder och handelsrestriktioner, och genom att vidta åtgärder för att förbättra insynen, med hänsyn tagen till det arbete som utförs av internationella organisationer på detta område i vilka båda parterna är medlemmar.

3. Parterna, som erkänner att handeln är av avgörande betydelse för utvecklingen och att handelsförmånssystemen, däribland det allmänna preferenssystemet, och den särskilda och differentierade behandling som fastställts av WTO har visat sig vara förmånliga för utvecklingsländerna, ska sträva efter att stärka samrådet om det effektiva genomförandet av dessa.

4. Parterna ska beakta sina respektive utvecklingsnivåer när de genomför denna avdelning.

5. Parterna ska hålla varandra underrättade om utvecklingen när det gäller handelspolitik och politiken på handelsrelaterade områden, såsom jordbrukspolitik, politik för säkra livsmedel, konsumentpolitik och miljöpolitik.

6. Parterna ska uppmuntra dialog och samarbete för att utveckla sina handels- och investeringsförbindelser, vilket innefattar lösning av handelsproblem samt tillhandahållande av tekniskt bistånd och program för kapacitetsuppbyggnad för att hantera handelsfrågor, bland annat inom de områden som avses i denna avdelning.

7. För att parterna ska kunna frigöra sin potential och utnyttja det faktum att de kompletterar varandra ekonomiskt ska de sträva efter att utforska och leta efter fler möjligheter och lösningar för att stärka sina handels- och investeringsförbindelser, när så är lämpligt även genom förhandlingar om frihandelsavtal och andra avtal av ömsesidigt intresse.

Artikel 13

Utveckling av handeln

1. Parterna åtar sig att utveckla, diversifiera och öka handeln sig emellan och förbättra sina produkters konkurrenskraft på de inhemska, regionala och internationella marknaderna. Samarbetet mellan parterna i detta hänseende ska särskilt syfta till att stärka kapacitetsuppbyggnaden på sådana områden som strategier för handelsutveckling, optimering av handelspotential, inbegripet förmånerna enligt det allmänna preferenssystemet, konkurrenskraft, främjande av tekniköverföring mellan företag, insyn i politik, lagar och andra författningar, marknadsinformation, institutionell utveckling och regionala nätverk.

2. Parterna ska fullt ut använda Aid for Trade-programmet och andra kompletterande biståndsprogram i syfte att öka handeln och investeringarna sig emellan.

Artikel 14

Sanitära och fytosanitära frågor samt djurskyddsfrågor

1. Parterna bekräftar sina befintliga rättigheter och skyldigheter enligt WTO-avtalet om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder.

2. Parterna ska stärka samarbetet och utbyta information om lagstiftning, genomförande, certifiering, inspektions- och övervakningsförfaranden avseende sanitära och fytosanitära åtgärder i handeln mellan parterna inom ramen för WTO-avtalet om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder, Internationella växtskyddskonventionen, Internationella byrån för epizootiska sjukdomar och Codex Alimentarius.

3. Parterna är vidare överens om att samarbeta om sanitära och fytosanitära åtgärder och främja samarbete mellan parterna på detta område, genom kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd, som ska vara särskilt anpassat till varje parts behov och inriktat på att bistå dem i efterlevnaden av varandras rättsliga ramar, inbegripet livsmedelssäkerhet, växtskydd, djurhälsa och användningen av internationella standarder.

4. Parterna är överens om att vid behov samarbeta om djurskydd, inbegripet tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad för utveckling av djurskyddsstandarder.

5. Parterna ska utse kontaktpunkter för kommunikation om frågor inom ramen för denna artikel.

Artikel 15

Tekniska handelshinder

1. Parterna ska främja användningen av internationella standarder och samarbeta och utbyta information om standarder, tekniska föreskrifter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse, särskilt inom ramen för WTO-avtalet om tekniska handelshinder.

2. Parterna ska sträva efter att utbyta information redan i ett tidigt skede av utformningen av ny lagstiftning om tekniska handelshinder. I detta syfte ska parterna främja alla åtgärder som syftar till att överbrygga klyftorna dem emellan när det gäller bedömning av överensstämmelse och standardisering samt förbättra konvergensen och förenligheten mellan parternas respektive system på detta område. Parterna är överens om att utbyta åsikter om och utforska möjligheten att tillämpa certifiering av tredje part för att underlätta handelsflödena sig emellan.

3. Samarbetet om tekniska handelshinder ska ske bland annat i form av dialog genom lämpliga kanaler, gemensamma projekt, tekniskt bistånd och program för kapacitetsuppbyggnad. Parterna ska vid behov utse kontaktpunkter för kommunikation om frågor inom ramen för denna artikel.

Artikel 16

Samarbete om tullfrågor och underlättande av handel

1. Parterna ska

a)	utbyta erfarenheter om och bästa praxis för samt undersöka möjligheterna att underlätta import, export och andra tullförfaranden,

b)	se till att det finns god insyn i bestämmelserna om tull och underlättande av handel,

c)	utveckla samarbetet om tullfrågor och effektiva mekanismer för ömsesidigt administrativt bistånd,

d)	sträva efter en samsyn och gemensamma insatser när det gäller relevanta internationella initiativ som omfattar underlättande av handel.

2. Parterna ska bland annat lägga särskild vikt vid att

a)	öka säkerheten inom internationell handel,

b)	se till att tullen på ett effektivare och mer ändamålsenligt sätt skyddar den immateriella äganderätten,

c)	se till att det råder jämvikt mellan underlättande av handel och kampen mot bedrägerier och oegentligheter.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av andra former av samarbete enligt detta avtal uttalar parterna sitt intresse för att i framtiden överväga ingående av protokoll om tullsamarbete och ömsesidigt administrativt bistånd, inom den institutionella ram som fastställs i detta avtal.

4. Parterna ska sträva efter att mobilisera resurser för tekniskt bistånd för att stödja genomförandet av samarbetet i tullfrågor och handelslättnader inom ramen för detta avtal.

Artikel 17

Investeringar

Parterna ska främja ett ökat investeringsflöde genom att utveckla ett attraktivt och stabilt klimat för investeringar på grundval av en fortlöpande dialog som tar sikte på att öka förståelsen för och samarbetet om investeringsfrågor, utforska administrativa mekanismer för att underlätta investeringsflödena och främja stabila, överskådliga och öppna regler och enhetliga konkurrensvillkor för parternas investerare.

Artikel 18

Konkurrenspolitik

1. Parterna ska upprätthålla konkurrenslagstiftningen och stödja konkurrensmyndigheterna. De ska tillämpa denna lagstiftning på ett effektivt, icke-diskriminerande och öppet sätt för att uppnå rättslig säkerhet på sina respektive territorier.

2. Parterna får i detta syfte vidta åtgärder för kapacitetsuppbyggnad och annat samarbete för att utveckla och tillämpa lagar och andra författningar på konkurrensområdet, förutsatt att finansiering finns tillgänglig inom ramen för parternas instrument och program för samarbete.

Artikel 19

Tjänster

Parterna ska inrätta en regelbunden dialog som i synnerhet syftar till att utbyta information om parternas respektive regler i syfte att fastställa bästa praxis, främja tillträdet till den andra partens marknad, inbegripet e-handel, främja tillgången till kapitalkällor och teknik, och främja handeln med tjänster mellan de båda regionerna och på tredjeländers marknader.

Artikel 20

Skydd av immateriella rättigheter

1. Parterna bekräftar den stora vikt som de fäster vid att skydda de immateriella rättigheterna och fullt ut genomföra de internationella åtagandena om skydd av immateriella rättigheter i syfte att garantera ett tillfredsställande och ändamålsenligt skydd av sådana rättigheter i enlighet med relevanta internationella standarder/avtal, t.ex. avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter och den internationella konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter, inbegripet effektiva sätt att kontrollera efterlevnaden.

2. Parterna är överens om att stärka samarbetet kring skyddet av immateriella rättigheter, bland annat om lämpliga sätt att underlätta skyddet för och registreringen av den andra partens geografiska beteckningar på deras respektive territorier, med beaktande av internationella regler och metoder och den internationella utvecklingen på detta område samt parternas respektive kapacitet.

3. Samarbetet ska genomföras i de former som parterna har enats om, vilket inbegriper att utbyta information och erfarenheter om frågor som rör praxis, främjande, spridning, effektivisering, förvaltning, harmonisering, skydd, kontroll av efterlevnaden och effektiv tillämpning av immateriella rättigheter, förhindrande av missbruk av sådana rättigheter, kampen mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning, bland annat genom upprättande och stärkande av organisationer för kontroll och skydd av sådana rättigheter.

Artikel 21

Ökat deltagande av ekonomiska aktörer

1. Parterna ska uppmuntra och underlätta industri- och handelskamrarnas verksamhet och samarbetet mellan parternas yrkesorganisationer för att främja handel och investeringar på områden som är av intresse för båda parter.

2. Parterna ska främja en dialog mellan sina respektive tillsynsorgan och privata aktörer i syfte att diskutera utvecklingen av förutsättningarna för handel och investeringar, utforska den privata sektorns utvecklingsbehov och utbyta åsikter om de politiska ramarna för att stärka företagens konkurrenskraft.

Artikel 22

Samråd

För att se till att de bilaterala handelsförbindelserna är säkra och förutsägbara är parterna överens om att snabbt, och snarast möjligt efter det att en part så begärt, samråda med varandra om eventuella skiljaktigheter som kan uppstå i samband med handel eller handelsrelaterade frågor inom ramen för denna avdelning.

AVDELNING V

SAMARBETE OM RÄTTSLIGA FRÅGOR

Artikel 23

Bekämpning av organiserad brottslighet

Parterna är överens om att samarbeta för att bekämpa organiserad brottslighet, ekonomisk brottslighet och korruption. Syftet med detta samarbete ska särskilt vara att genomföra och främja relevanta internationella standarder och instrument, t.ex. FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och dess tilläggsprotokoll och FN:s konvention mot korruption, beroende på vad som är tillämpligt.

Artikel 24

Samarbete om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

1. Parterna är överens om att det är nödvändigt att sträva efter och samarbeta för att förebygga risken att deras finansiella system missbrukas för att tvätta vinningen av alla former av grov brottslig verksamhet, i enlighet med rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF).

2. Båda parter är överens om att främja utbildning och tekniskt och administrativt bistånd för att utarbeta och genomföra bestämmelser och införa effektivt fungerande mekanismer för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Samarbetet ska särskilt möjliggöra utbyte av relevant information mellan parternas behöriga myndigheter inom ramen för deras respektive lagstiftning på grundval av lämpliga standarder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism motsvarande de standarder som antagits av parterna och de internationella organ som är verksamma på detta område, såsom FATF.

Artikel 25

Samarbete om narkotikabekämpning

1. Parterna ska samarbeta för att säkerställa en övergripande och balanserad strategi genom effektiva åtgärder och samordning mellan behöriga myndigheter, bland annat från det rättsvårdande området, tull- och hälsoområdena, området för rättsliga och inrikes frågor samt andra relevanta sektorer, i syfte att minska tillgången på (däribland olaglig odling av opiumvallmo och produktion av syntetiskt narkotika), handeln med och efterfrågan på olaglig narkotika samt att lindra dess inverkan på narkotikaanvändare och samhället i stort och att åstadkomma en effektivare kontroll av prekursorer.

2. Parterna ska komma överens om hur samarbetet ska genomföras för att dessa mål ska kunna uppnås. Åtgärderna ska baseras på gemensamt överenskomna principer som överensstämmer med relevanta internationella konventioner i vilka de är parter, den politiska förklaringen, förklaringen om riktlinjer för att minska efterfrågan på narkotika och de åtgärder för att intensifiera det internationella samarbetet i kampen mot narkotikaproblemet i världen som antogs vid FN:s generalförsamlings tjugonde extra session om narkotika i juni 1998 samt den politiska förklaring och handlingsplan som antogs vid högnivådelen av FN:s narkotikakommissions 52:a session i mars 2009.

3. Samarbetet mellan parterna ska inbegripa tekniskt och administrativt bistånd, särskilt på följande områden: utarbetande av nationell lagstiftning och nationella strategier, inrättande av nationella institutioner och informations- och övervakningscentrum, utbildning av personal, narkotikarelaterad forskning, insatser för att minska efterfrågan på och skadeverkningarna av narkotika, rättsligt och polisiärt samarbete, och effektiv kontroll av prekursorer eftersom detta har samband med olaglig framställning av narkotika och psykotropa ämnen. Parterna får komma överens om att inbegripa andra områden.

Artikel 26

Skydd av personuppgifter

1. Parterna är överens om att på lämpligt sätt samarbeta för att förbättra skyddet av personuppgifter så att det motsvarar högsta internationella standarder, såsom de som innehålls i internationella instrument, i den mån de är tillämpliga på parterna.

2. Samarbetet om skyddet av personuppgifter kan bland annat inbegripa tekniskt bistånd i form av utbyte av information och expertkunskaper.

AVDELNING VI

SOCIOEKONOMISK UTVECKLING OCH ANDRA SAMARBETSOMRÅDEN

Artikel 27

Samarbete om migration

1. Parterna bekräftar vikten av gemensamma insatser för att hantera migrationsströmmarna mellan deras territorier. I syfte att stärka samarbetet ska parterna upprätta en övergripande dialog i alla frågor som rör migration. Migrationsaspekter ska integreras i de nationella strategierna för ekonomisk och social utveckling i migranternas ursprungs-, transit- och bestämmelseländer.

2. Samarbetet mellan parterna ska grunda sig på en särskild behovsanalys, som utförs i ömsesidigt samråd mellan parterna, och genomföras i enlighet med relevant gällande unionslagstiftning och nationell lagstiftning. Samarbetet ska bland annat inriktas på följande:

a)	Migrationens grundläggande orsaker.

b)	En övergripande dialog om laglig migration som har till syfte att, enligt ömsesidig överenskommelse mellan parterna, inrätta mekanismer för att främja möjligheter till laglig migration.

Utbyte av erfarenheter och praxis om anslutning till och genomförande av konventionen om flyktingars rättsliga ställning, som undertecknades den 28 juli 1951, och protokollet till denna, som undertecknades den 31 januari 1967, särskilt principen om principerna om ”non refoulement” och frivillig återvandring.

d)	Regler om inresetillstånd samt rättigheter och ställning för personer med inresetillstånd, rättvis behandling och integrering av utländska medborgare som lagligen uppehåller sig i landet, utbildning samt åtgärder för att motverka rasism och främlingsfientlighet.

e)	Upprättande av en verkningsfull politik för att förebygga olaglig invandring, smuggling av migranter och människohandel, inbegripet frågan om hur smugglings- och människohandelsnätverk kan bekämpas och hur offren för denna handel kan skyddas.

f)	Återvändande, under humana betingelser och i värdiga former, av personer som olagligen uppehåller sig i ett land samt återtagande av dessa personer, i enlighet med punkt 3.

g)	Frågor som fastställts vara av ömsesidigt intresse när det gäller viseringar och säkerheten hos resehandlingar.

h)	Frågor som fastställts vara av ömsesidigt intresse när det gäller gränskontroll.

i)	Uppbyggnad av teknisk kapacitet och av mänskliga resurser.

3. Inom ramen för samarbetet för att förhindra och kontrollera olaglig invandring och med beaktande av behovet av att skydda offer för människohandel är parterna vidare överens om att

Vietnam, när de behöriga myndigheterna i Vietnam har fastslagit att en person som ska återtas har vietnamesiskt medborgarskap i enlighet med nationell lagstiftning eller relevanta befintliga avtal, ska återta alla sina medborgare som olagligen befinner sig på en medlemsstats territorium, på begäran av de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat och utan dröjsmål,

varje medlemsstat, när dess behöriga myndigheter har fastslagit medborgarskapet för en person som ska återtas i enlighet med nationell lagstiftning eller relevanta befintliga avtal, ska återta alla sina medborgare som olagligen befinner sig på Vietnams territorium, på begäran av de behöriga myndigheterna i Vietnam och utan dröjsmål.

Parterna ska i detta syfte förse sina medborgare med lämpliga identitetshandlingar. Om den person som ska återtas inte innehar någon handling eller något annat som styrker dennes medborgarskap, ska de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten eller Vietnam, på begäran av Vietnam eller den berörda medlemsstaten vidta åtgärder för att intervjua personen för att fastställa vederbörandes medborgarskap.

4. Om inte annat följer av deras respektive lagar och förfaranden ska parterna stärka samarbetet i frågor som rör återtagande i syfte att, på begäran av endera parten och enligt ömsesidig överenskommelse mellan parterna, förhandla fram ett avtal mellan EU och Vietnam om återtagande av deras respektive medborgare.

Artikel 28

Utbildning

1. Parterna är överens om att främja utbildningssamarbete och kulturellt samarbete som tar hänsyn till deras mångfald i syfte att öka den ömsesidiga förståelsen, och är överens om att öka medvetenheten om utbildningsmöjligheter i EU och i Vietnam.

2. Parterna ska vidare lägga vikt vid åtgärder som syftar till att skapa kontakter mellan deras respektive högre utbildningsanstalter och specialistorgan, främja utbyte av information, know-how, studenter, experter och tekniska resurser och utnyttja de möjligheter som unionsprogrammen erbjuder i Sydostasien på utbildnings- och kulturområdet liksom den erfarenhet som båda parter har vunnit på detta område.

3. Båda parter är också överens om att främja genomförandet av gemensamma program för högre utbildning såsom Erasmus Mundus-programmet och utbildningsprogram för konferenstolkar och att uppmuntra utbildningsanstalter i EU och Vietnam att samarbeta i gemensamma examens- och forskningsprogram för att uppmuntra samarbete och rörlighet i den akademiska världen.

4. Parterna är vidare överens om att inleda en dialog om frågor av ömsesidigt intresse som rör modernisering av systemen för högre utbildning, teknisk utbildning och yrkesutbildning, som i synnerhet skulle kunna omfatta åtgärder för tekniskt bistånd i syfte att bland annat förbättra referensramarna för kvalifikationer och kvalitetssäkringen.

Artikel 29

Hälsa

1. Parterna är överens om att samarbeta inom hälso- och sjukvårdssektorn i syfte att förbättra hälsoförhållandena och den sociala välfärden, däribland hälso- och sjukvården och sjukförsäkringarna.

2. Detta samarbete ska i huvudsak ske med hjälp av

a)	program som syftar till att stärka hälso- och sjukvårdsektorn, bland annat genom förbättring av hälso- och sjukvårdssystemen, vårdtjänsterna, hälsoförhållandena och den sociala välfärden,

b)	gemensamma åtgärder rörande epidemiologi, däribland samarbete för att i ett tidigt skede förebygga och bekämpa epidemier såsom fågelinfluensa, influensaepidemier och andra allvarliga smittsamma sjukdomar,

c)	internationella hälsoavtal, framför allt ramkonventionen om tobakskontroll och det internationella hälsoreglementet,

d)	normer för livsmedelssäkerhet, bland annat ett automatiskt kontrollnätverk för livsmedelsimport inom ramen för artikel 14,

e)	informations- och erfarenhetsutbyte när det gäller politik och bestämmelser för sjukvårdsutrustning och medicinsk utrustning, enligt ömsesidig överenskommelse mellan parterna,

f)	förebyggande och bekämpning av icke-överförbara sjukdomar genom utbyte av information och bästa praxis, främjande av en hälsosam livsstil, arbete med faktorer som påverkar hälsan samt övervakning och behandling av dessa sjukdomar,

3. Parterna erkänner vikten av ytterligare modernisering av hälso- och sjukvårdssektorn och är överens om att stärka kapacitetsuppbyggnaden och det tekniska biståndet inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Artikel 30

Miljö och naturresurser

1. Parterna är överens om att det är nödvändigt att bevara och förvalta naturresurserna och den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt, eftersom detta är förutsättningen för nuvarande och kommande generationers utveckling.

2. Parterna är överens om att samarbetet på detta område ska vara inriktat på att bevara och förbättra miljön i syfte att uppnå hållbar utveckling. Resultatet av världstoppmötet om hållbar utveckling ska beaktas i samband med alla åtgärder som parterna vidtar inom ramen för detta avtal.

3. Parterna är överens om att samarbeta för att deras respektive strategier på miljöområdet ska komplettera varandra bättre och för att integrera miljöaspekterna i alla samarbetsområden i ännu större utsträckning.

4. Parterna åtar sig att fortsätta och att stärka samarbetet särskilt när det gäller följande:

a)	Främjande av ett aktivt deltagande från parterna i genomförandet av multilaterala miljöavtal som de är parter i, däribland Baselkonventionen, Stockholmskonventionen och Rotterdamkonventionen.

b)	Ökad medvetenhet om miljöfrågor och ökat lokalt deltagande, bland annat ursprungs- och lokalbefolkningarnas deltagande i insatser för miljöskydd och hållbar utveckling.

c)	Främjande och användning av teknik, produkter och tjänster som är miljövänliga, bland annat med hjälp av regleringar och marknadsbaserade instrument.

d)	Förhindrande av olagliga gränsöverskridande förflyttningar av avfall, bland annat av farligt avfall och ozonnedbrytande ämnen.

e)	Förbättring av luftkvaliteten, miljöriktig avfallshantering, kemikaliesäkerhet och hållbar integrerad förvaltning av vattenresurserna samt främjande av en hållbar konsumtion och produktion.

f)	Hållbar utveckling för och skydd av skogar, bland annat genom främjande av ett hållbart skogsbruk, skogsförvaltning, åtgärder för att bekämpa olaglig avverkning och därmed sammanhängande handel, samt integration av skogsutveckling i den lokala samhällsutvecklingen.

g)	Effektiv förvaltning av nationalparker, och erkännande och bevarande av områden för biologisk mångfald och känsliga ekosystem, varvid hänsyn ska tas till behoven hos de lokal- och ursprungsbefolkningar som bor i eller i närheten av dessa områden.

h)	Skydd och bevarande av kust- och havsmiljö genom att främja en effektiv förvaltning av marina resurser i syfte att åstadkomma en hållbar marin utveckling.

i)	Skydd av mark, bevarande av markens funktioner och hållbar markförvaltning.

j)	Stärkt markförvaltningskapacitet, öppen markförvaltning och en sund fastighetsmarknad som grundar sig på principen om hållbar markförvaltning och lika rättigheter för aktörer, i syfte att säkerställa både ett effektivt utnyttjande och miljöskydd inom ramen för hållbar utveckling.

5. Parterna ska i dessa syften sträva efter att öka samarbetet, inom bilaterala och internationella strukturer, bland annat program för tekniskt bistånd som har till syfte att främja utveckling, överföring och användning av miljövänlig teknik, liksom initiativ och partnerskap som bygger på principen om ömsesidiga fördelar av ett snabbt förverkligande av millennieutvecklingsmålen.

Artikel 31

Samarbete om klimatförändring

1. Parterna är överens om att intensifiera kampen mot klimatförändringen och dess effekter på miljöförstöring och fattigdom, främja politik som bidrar till att motverka klimatförändring och åtgärder för anpassning till klimatförändringens negativa effekter, särskilt stigande havsnivåer, och att styra sina ekonomier mot koldioxidsnål tillväxt.

2. Samarbetet har följande syften:

a)	Bekämpa klimatförändringen, med en säker och hållbar koldioxidsnål ekonomi som övergripande mål, genom konkreta begränsningsåtgärder i enlighet med principerna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC).

b)	Förbättra energiprestandan i sina ekonomier, genom att främja energieffektivitet, energisparande samt användning av säker och hållbar förnybar energi, och övergå till klimatvänlig energiproduktion som bidrar till att lägga grunden till en grön energirevolution.

c)	Främja hållbara produktions-, distributions- och konsumtionsmönster i sina ekonomier som bidrar till att minimera trycket på ekosystemen, däribland jord och klimat.

d)	Åtgärder för anpassning till oundvikliga negativa effekter av klimatförändringen, bland annat genom integrering av anpassningsåtgärder i parternas strategier och planering för tillväxt och utveckling inom alla sektorer och på alla nivåer.

3. För att uppnå målen i punkt 2 ska parterna

a)	intensifiera den politiska dialogen och det politiska samarbetet på teknisk nivå,

b)	främja samarbete inom FoU och lågutsläppsteknik,

c)	stärka samarbetet om nationellt lämpliga begränsningsåtgärder, tillväxtplaner med låga koldioxidutsläpp, nationella program för anpassning till klimatförändring och om katastrofriskreducering,

d)	främja kapacitetsuppbyggnad och stärka institutionerna för att ta itu med klimatförändringen,

e)	främja åtgärder för ökad medvetenhet, särskilt bland de mest utsatta befolkningarna och de som bor i utsatta områden, och underlätta lokalbefolkningarnas deltagande i åtgärder för att motverka klimatförändringarna.

Artikel 32

Jordbruk, skogsbruk, djurhållning, fiske och landsbygdsutveckling

1. Parterna är överens om att utöka samarbetet, bland annat genom utökad dialog och utökat erfarenhetsutbyte, inom jordbruk, skogsbruk, djurhållning, fiske och landsbygdsutveckling, särskilt på följande områden

a)	Jordbrukspolitik och allmänna utsikter för jordbruket i världen.

b)	Främjande av handeln med växter och djur och produkter därav mellan parterna, samt marknadsutveckling och marknadsföring.

c)	Utvecklingspolitik för landsbygden.

d)	En kvalitetspolitik för växter, djur och vattenbruksprodukter, särskilt skyddade geografiska beteckningar och ekologisk produktion; marknadsföring av kvalitetsprodukter, i synnerhet ekologiska produkter och produkter med geografisk beteckning (märkning, certifiering och kontroll).

e)	Djurskydd.

f)	Utveckling av ett hållbart och miljövänligt jordbruk och överföring av bioteknik.

g)	Stöd till en hållbar och ansvarstagande långsiktig havs- och fiskepolitik som omfattar bevarande och förvaltning av kust- och havsresurser.

h)	Främjande av insatser för att förhindra och bekämpa olagligt, ej rapporterat och oreglerat fiske och olaglig skogsavverkning och olaglig handel med skogsprodukter genom skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt) samt frivilliga partnerskapsavtal.

i)	Ärftlighetsforskning, urval av djur- och växtarter, däribland förbättrad kvalitet på boskap samt forskning om foder och näring för mark- och vattenlevande djur.

j)	Begränsning av de negativa effekterna av klimatförändringarna på jordbruksproduktionen och fattigdomsbekämpningen i avlägsna områden eller landsbygdsområden.

k)	Stöd till och främjande av skogsförvaltning, däribland anpassning och begränsning av klimatförändringarna.

2. Parterna är överens om att undersöka möjligheterna till tekniskt bistånd i växt- och animalieproduktion, som inbegriper men inte är begränsat till förbättring av produktiviteten för växter och djur och av produktkvaliteten, och är vidare överens om att överväga kapacitetsuppbyggnadsprogram som syftar till att bygga upp förvaltningskapaciteten på detta område.

Artikel 33

Samarbete om jämställdhet

1. Parterna ska samarbeta för att stärka politik och program med anknytning till genusfrågor, liksom institutionell och administrativ kapacitetsuppbyggnad och stöd till genomförandet av nationella strategier för jämställdhet, däribland kvinnors rättigheter och ökade medinflytande, i syfte att säkerställa ett jämbördigt deltagande av män och kvinnor inom alla sektorer av det ekonomiska, kulturella, politiska och sociala livet. Framför allt ska samarbetet inriktas på att förbättra kvinnornas tillgång till nödvändiga resurser för att de till fullo ska kunna utöva sina grundläggande rättigheter.

2. Parterna ska sträva efter att upprätta en lämplig ram som

a)	säkerställer att genusrelaterade frågor införlivas i alla utvecklingsstrategier, all utvecklingspolitik och alla utvecklingsprogram,

b)	främjar utbyte av erfarenheter och modeller när det gäller jämställdhetsarbete samt antagande av positiva åtgärder till förmån för kvinnor.

Artikel 34

Samarbete för att åtgärda kvarlämnad krigsmateriel

Parterna erkänner betydelsen av att samarbeta för att röja minor, bomber och annan oexploderad ammunition samt att iaktta internationella fördrag i vilka de är parter och beakta andra relevanta internationella instrument. Parterna är därför överens om att samarbeta genom

a)	utbyte av erfarenheter och dialog, förbättring av förvaltningens kapacitet samt utbildning av sakkunniga, forskare och specialister, inbegripet stöd till kapacitetsuppbyggnad, om inte annat följer av parternas inhemska förfaranden för att ta itu med dessa frågor,

b)	kommunikation och utbildning om förebyggande av olyckor till följd av bomber och minor, rehabilitering och återintegrering i samhället av offren för bomber och minor.

Artikel 35

Samarbete om mänskliga rättigheter

1. Parterna är överens om att samarbeta för att främja och försvara mänskliga rättigheter, inbegripet med avseende på genomförandet av de internationella instrument på området mänskliga rättigheter i vilka de är parter.

Tekniskt bistånd kommer att tillhandahållas i detta syfte.

2. Detta samarbete kan omfatta

a)	information om och utbildning i mänskliga rättigheter,

b)	stärkande av institutioner med anknytning till mänskliga rättigheter,

c)	stärkande av den nuvarande dialogen om mänskliga rättigheter,

d)	stärkande av samarbetet med de FN-institutioner som är verksamma på området mänskliga rättigheter.

Artikel 36

Reform av den offentliga förvaltningen

Parterna är överens om att, på grundval av en bedömning av särskilda behov som ska utföras i samråd mellan parterna, samarbeta i syfte att omorganisera sin offentliga förvaltning och göra den mer effektiv, bland annat genom att

a)	öka den organisatoriska effektiviteten, t.ex. genom decentralisering,

b)	öka institutionernas effektivitet när det gäller tillhandahållande av tjänster,

c)	förbättra förvaltningen av de offentliga finanserna och stärka ansvarsskyldigheten i överensstämmelse med parternas respektive lagar och andra författningar,

d)	förbättra den rättsliga och institutionella ramen,

e)	bygga upp kapacitet för utformning och genomförande av strategier (tillgång till offentliga tjänster, utformning och genomförande av budgeten, korruptionsbekämpning),

f)	bygga upp kapaciteten hos de rättsvårdande organen,

g)	reformera offentliga tjänster, offentliga organ och administrativa förfaranden.

h)	bygga upp kapacitet för modernisering av den offentliga förvaltningen.

Artikel 37

Sammanslutningar och icke-statliga organisationer

1. Parterna erkänner sammanslutningars och icke-statliga organisationers, inbegripet arbetsmarknadsparternas, roll i och potentiella bidrag till samarbetsprocessen enligt detta avtal.

2. I överensstämmelse med de demokratiska principerna och med respektive parts rättsliga och administrativa regler får organiserade sammanslutningar och icke-statliga organisationer

a)	delta i utformningen av politiken,

b)	bli informerade om och, i alla stadier av utvecklingsprocessen, delta i samråd om utvecklings- och samarbetsstrategier och sektorspolitik, särskilt på områden som berör dem,

c)	tilldelas finansiella medel i den mån parternas interna regler tillåter detta samt ta emot stöd till kapacitetsuppbyggnad på viktiga områden,

d)	delta i genomförandet av samarbetsprogram på områden som berör dem.

Artikel 38

Kultur

1. Parterna är överens om att främja ett mångsidigt kulturellt samarbete som tar hänsyn till deras mångfald i syfte att öka den ömsesidiga förståelsen och kunskapen om varandras kulturer.

2. Parterna ska sträva efter att vidta lämpliga åtgärder för att främja kulturellt utbyte och genomföra gemensamma initiativ inom olika kulturella kretsar, däribland samarbete för att bevara kulturarv med hänsyn till den kulturella mångfalden. I detta hänseende är parterna också överens om att fortsätta att samarbeta inom ramen för Asien–Europa-mötet (Asem) för att stödja Asien–Europa-stiftelsens verksamhet. I detta syfte ska parterna stödja och främja ett långsiktigt partnerskap och samarbete mellan sina kulturella institutioner.

3. Parterna är överens om att samråda och samarbeta i relevanta internationella forum, såsom Unesco, för att verka för gemensamma mål och främja den kulturella mångfalden och skyddet för kulturarvet. I detta hänseende är parterna också överens om att främja ratificeringen av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, antagen den 20 oktober 2005, och att stärka samarbetet för dess genomförande, med särskild tonvikt vid politisk dialog samt integrering av kulturen i arbetet för hållbar utveckling och fattigdomsminskning i syfte att främja tillkomsten av en ny dynamisk kultursektor genom att gynna kulturindustrins utveckling. Parterna ska fortsätta sina ansträngningar för att uppmuntra andra stater att ratificera den konventionen.

Artikel 39

Vetenskapligt och tekniskt samarbete

1. Parterna är överens om att stärka det vetenskapliga och tekniska samarbetet på områden av ömsesidigt intresse, däribland industri-, energi- och transportsektorerna, miljö, särskilt rörande klimatförändringen och förvaltning av naturresurser (t.ex. fiske, skogsbruk och landsbygdutveckling), jordbruk och livsmedelsförsörjning, bioteknik samt människors och djurs hälsa, med beaktande av parternas respektive politik och samarbetsprogram på olika områden.

2. Syftet med detta samarbete ska bland annat vara att

a)	uppmuntra utbyte av vetenskaplig och teknisk information och sakkunskap, inbegripet om genomförandet av politik och program på olika områden,

b)	främja varaktiga förbindelser och forskningspartnerskap mellan forskarsamfund, forskningscentrum, universitet och näringsliv,

c)	främja utbildning inom vetenskap och teknik,

d)	främja tillämpning av vetenskapliga och tekniska forskningsrön i syfte att främja hållbar utveckling och höjd livskvalitet,

3. Samarbetet ska bedrivas i form av

a)	gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt och -program,

b)	utbyte av information, kunskaper och erfarenheter genom gemensamt organiserade seminarier, workshoppar, möten, symposier och konferenser,

c)	utbildning och utbyte av vetenskapsmän och unga forskare genom internationella mobilitets- och utbytesprogram, i syfte att ge största möjliga spridning åt forskningsresultat, lärande och bästa metoder,

d)	andra samarbetsformer som parterna ömsesidigt kommit överens om.

4. Parterna ska inom ramen för detta samarbete stödja sina respektive högre utbildningsanstalters, forskningscentrums och produktionssektorers deltagande, i synnerhet små och medelstora företags. Samarbetet bör baseras på principerna om ömsesidighet, rättvis behandling och ömsesidig nytta och säkerställa ett tillräckligt skydd av immateriell äganderätt.

5. Särskilda samarbetsprioriteringar ska fastställas bland annat för följande områden:

a)	Främjande och underlättande av tillträde till utsedda forskningsanläggningar för forskarutbyte och -utbildning.

b)	Uppmuntrande av integrering av forskning och utveckling i program eller projekt för investeringar och för officiellt utvecklingsbistånd.

6. Parterna ska sträva efter att, inom ramen för sin kapacitet, mobilisera finansiella resurser för att stödja genomförandet av vetenskaplig och teknisk samarbetsverksamhet enligt detta avtal.

7. Parterna är överens om att göra sitt yttersta för att öka den allmänna medvetenheten om de möjligheter som erbjuds av deras respektive program för samarbete på det vetenskapliga och tekniska området.

Artikel 40

Samarbete om informations- och kommunikationsteknik

1. Parterna erkänner att informations- och kommunikationsteknik (IKT) är centrala delar av det moderna livet och av avgörande betydelse för ekonomisk och social utveckling, och de är överens om att utbyta synpunkter om sina respektive strategier på detta område i syfte att främja ekonomisk och social utveckling.

2. Samarbetet på detta område ska inriktas bland annat på

a)	att underlätta en dialog om olika aspekter av IKT-utveckling,

b)	uppbyggnad av IKT-kapacitet, inbegripet utveckling av mänskliga resurser,

c)	samtrafikförmåga och driftskompatibilitet mellan parternas nät och tjänster och sydostasiatiska nät och tjänster,

d)	standardisering och spridning av ny IKT,

e)	främjande av forsknings- och utvecklingssamarbete mellan parterna på IKT-området,

f)	säkerhetsfrågor och säkerhetsaspekter rörande IKT samt kampen mot it-brottslighet,

g)	bedömning av överensstämmelse när det gäller telekommunikation, inbegripet radioutrustning,

h)	samarbete och utbyte av erfarenheter och bästa praxis när det gäller införande av informationsteknik i samhället i stort och i den offentliga förvaltningen,

i)	att underlätta samarbete mellan parternas relevanta institutioner och aktörer inom den audiovisuella sektorn och mediesektorn,

j)	att uppmuntra ytterligare samarbete mellan parternas IKT-företag, inbegripet tekniköverföring.

Artikel 41

Transport

1. Parterna är överens om att ytterligare stärka sitt samarbete inom relevanta områden av transportpolitiken i syfte att förbättra och bredda investeringsmöjligheterna, förbättra gods- och passagerartransporterna, främja säkerheten på sjöfarts- och luftfartsområdet, särskilt genom att stärka sök- och räddningstjänster och kampen mot sjöröveri och främja ökad konvergens i lagstiftningen, samt att minska transporternas miljöpåverkan och förbättra effektiviteten i transportsystemen.

2. Samarbetet mellan parterna på detta område ska syfta till att främja följande:

Informationsutbyte om parternas respektive politik och praxis i fråga om transport, särskilt avseende transport i städer, på landsbygd, till sjöss och i luften, stadstrafikplanering, transportlogistik, utveckling av kollektivtrafik samt sammankoppling och driftskompabilitet när det gäller kombinerade transportnät.

b)	Utbyte av information om de europeiska globala systemen för satellitnavigering (särskilt Galileo) genom lämpliga bilaterala instrument, med tonvikt på frågor av ömsesidigt intresse som rör regelverk, industri och marknadsutveckling.

Gemensam verksamhet på området för lufttransporttjänster bland annat genom att genomföra befintliga avtal och undersöka möjligheterna att vidareutveckla förbindelserna och det tekniska och regleringsrelaterade samarbetet på sådana områden som flygsäkerhet, luftfartsskydd och flygledning, i syfte att främja konvergens i lagstiftningen och undanröja hinder för affärsverksamhet. På denna grundval kommer parterna att undersöka möjligheterna att utöka samarbetet på området civil luftfart.

Dialog på området för sjötransporttjänster i syfte att åstadkomma obegränsat tillträde på kommersiella grunder till den internationella marknaden för sjötransport, åtaganden om utfasning av befintliga reserveringssystem för last, överenskommelser om att inte införa klausuler om lastdelning, etablering på området sjötransporttjänster inbegripet stödtjänster, nationell behandling och behandling som mest gynnad nation för fartyg som drivs av den andra partens medborgare eller företag när det gäller stödtjänster och hamntjänster, samt frågor avseende dörr-till-dörr-transporttjänster.

Tillämpning av säkerhetsnormer och miljöskyddsnormer, särskilt när det gäller sjö- och lufttransport i överensstämmelse med relevanta internationella konventioner, inbegripet samarbete i lämpliga internationella forum i syfte att säkerställa bättre efterlevnad av internationella föreskrifter. I detta syfte kommer parterna att främja tekniskt samarbete och bistånd i transportsäkerhetsfrågor, bland annat sök- och räddningstjänst samt undersökning av olyckor.

Artikel 42

Energi

1. Parterna är överens om att förbättra samarbetet inom energisektorn i följande syften:

Diversifiera energiförsörjningen i syfte att skapa energitrygghet, utveckla nya innovativa och förnybara energikällor, bland annat hållbara biobränslen och biomassa med beaktande av landsspecifika villkor, vind- och solenergi samt vattenkraftproduktion, främja utarbetandet av lämpliga politiska ramar i syfte att skapa gynnsamma förhållanden för investeringar och rättvisa konkurrensvillkor för förnybara energikällor samt integrera dessa aspekter i relevanta politikområden.

b)	Med hjälp av insatser på såväl utbudssidan som efterfrågesidan uppnå en rationell användning av energi, genom att främja energieffektivitet i produktion, transport, distribution och slutanvändning av energi.

c)	Främja överföring av teknik som syftar till hållbar energiproduktion och energianvändning.

d)	Främja kapacitetsuppbyggnad och underlätta investeringar på detta område på grundval av öppna och icke-diskriminerande handelsregler.

e)	Möjliggöra ett samband mellan tillgång till energitjänster till rimliga priser och hållbar utveckling.

2. I detta syfte är parterna överens om att främja kontakter och gemensam forskning och att utöka tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad genom lämpliga regionala forum rörande icke-förorenande tillverkning och miljöskydd, till ömsesidig nytta för parterna. Bägge sidorna kommer att undersöka möjligheterna att ytterligare utöka samarbetet rörande kärnsäkerhet och kontroll av kärnmaterial inom ramen för sina befintliga rättsliga och politiska ramar.

Artikel 43

Turism

1. Parterna ska sträva efter att förbättra informationsutbytet och fastställa bästa praxis i syfte att sörja för en balanserad och hållbar utveckling av turismen i enlighet med Världsturistorganisationens globala uppförandekod för turism och de hållbarhetsprinciper som bygger på den lokala Agenda 21-processen.

2. Parterna är överens om att utveckla samarbetet bland annat i syfte att

a)	slå vakt om och maximera naturarvets och kulturarvets möjligheter,

b)	lindra de negativa följderna av turismen,

c)	öka turistnäringens positiva bidrag till en hållbar utveckling av lokalsamhällen, bland annat genom att utveckla ekoturism och kulturturism, samtidigt som lokalsamhällens och ursprungsbefolkningars integritet och intressen respekteras,

d)	bidra med tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad, bland annat i form av utbildningsprogram för beslutsfattare och chefer inom turistnäringen,

e)	uppmuntra turistnäringen, däribland båda parternas researrangörer och resebyråer, att vidareutveckla det bilaterala samarbetet, inbegripet utbildning.

Artikel 44

Industripolitiskt samarbete och samarbete kring små och medelstora företag

Parterna är överens om att med beaktande av sin ekonomiska politik och sina ekonomiska mål främja det industripolitiska samarbetet på alla områden som bedöms lämpliga i syfte att förbättra konkurrenskraften för små och medelstora företag, bland annat genom följande åtgärder:

a)	Utbyte av information och erfarenheter om olika sätt att skapa en rättslig ram och andra förutsättningar för små och medelstora företag att förbättra sin konkurrenskraft.

b)	Främjande av kontakter och utbyte mellan ekonomiska aktörer, uppmuntran till gemensamma investeringar och upprättande av gemensamma företag och informationsnätverk, framför allt genom befintliga övergripande unionsprogram som stimulerar överföring av mjuk och hård teknik mellan partner.

c)	Tillhandahållande av information och främjande av innovationer och utbyte av bästa praxis när det gäller tillgång till finansiering och marknadstillträde, inbegripet revisions- och bokföringstjänster, särskilt för småföretag och mikroföretag.

d)	Underlättande av och stöd till relevant verksamhet inom den privata sektorn och näringslivsorganisationer hos parterna.

Främjande av företags sociala ansvar och deras redovisningsskyldighet samt uppmuntrande av ansvarsfullt handlande från företagens sida och hållbar konsumtion och produktion. Detta samarbete ska kompletteras med ett konsumentperspektiv, t.ex. angående produktinformation och konsumentens roll på marknaden.

f)	Gemensamma forskningsprojekt, tekniskt bistånd och samarbete inom utvalda områden av näringslivet i fråga om standarder, tekniska föreskrifter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse, enligt ömsesidig överenskommelse mellan parterna.

Artikel 45

Dialog om den ekonomiska politiken

Parterna är överens om att samarbeta för att främja utbytet av information om deras respektive ekonomiska utveckling och ekonomiska politik och utbytet av erfarenheter när det gäller samordning av den ekonomiska politiken, inom ramen för det regionala ekonomiska samarbetet och den regionala integrationen och genom befintliga bilaterala och multilaterala mekanismer på områden av ömsesidigt intresse, inbegripet utbyte av information om reformprocessen och privatisering av statsägda företag i överensstämmelse med parternas lagar och andra författningar.

Artikel 46

Samarbete på skatteområdet

1. För att stärka och utveckla den ekonomiska verksamheten och samtidigt ta hänsyn till behovet av att utarbeta lämpliga rättsliga och administrativa ramar, kommer parterna att verka för en god förvaltning på skatteområdet och genomföra principerna om öppenhet och informationsutbyte inom ramen för bilaterala skatteavtal mellan medlemsstaterna och Vietnam. Parterna är vidare överens om att stärka erfarenhetsutbytet, dialogen och samarbetet sig emellan för att bekämpa skatteundandragande och annan skadlig praxis på skatteområdet.

2. Parterna är överens om att stärka samarbetet på skatteområdet i syfte att förbättra sin reglerings- och förvaltningskapacitet bland annat genom att utbyta erfarenheter och genom tekniskt bistånd.

3. Parterna kommer att uppmuntra ett effektivt genomförande av bilaterala skatteavtal mellan medlemsstaterna och Vietnam och ge sitt stöd till överläggningar om nya sådana avtal i framtiden.

Artikel 47

Samarbete om finansiella tjänster

Parterna är överens om att föra en dialog i synnerhet för att utbyta information och erfarenheter om sina respektive regelverk och stärka samarbetet i syfte att förbättra redovisnings-, revisions-, tillsyns- och regleringssystemen inom banksektorn och försäkringssektorn och i andra delar av den finansiella sektorn, bland annat genom program för kapacitetsuppbyggnad på områden av ömsesidigt intresse.

Artikel 48

Samarbete för att förebygga naturkatastrofer och begränsa deras verkningar

1. Parterna är överens om att samarbeta för att förebygga naturkatastrofer och för att göra effektiva insatser vid naturkatastrofer, i syfte att minimera antalet dödsoffer och skadorna på egendom, naturtillgångar, miljön och kulturarvet och integrera riskreducering i alla sektorer och alla verksamhetsområden på nationell och lokal nivå.

2. På denna grundval är parterna överens om att

a)	utbyta information om övervakning och bedömning av och prognoser och tidiga varningar om naturkatastrofer,

b)	förbättra kapaciteten genom att utbyta erfarenheter och bästa praxis när det gäller att förebygga naturkatastrofer och begränsa deras verkningar,

c)	stödja varandra med avseende på teknik, specialutrustning och material som behövs för katastrofhantering och katastrofinsatser,

d)	främja dialog mellan parternas myndigheter med ansvar för hanteringen av och insatserna vid naturkatastrofer i syfte att stödja och stärka samarbetet på detta område.

Artikel 49

Stads- och regionplanering och stads- och regionutveckling

1. Parterna är överens om att främja samarbete och partnerskap på detta område, genom att erkänna betydelsen av stads- och regionplanering och stads- och regionutveckling för att eftersträva ekonomisk tillväxt, fattigdomsminskning och hållbar utveckling.

2. Samarbetet om stads- och regionplanering och stads- och regionutveckling kan ha följande former:

Utbyte av erfarenhet i frågor som rör hållbar stads- och regionplanering och stads- och regionutveckling, bland annat

—	politik för stadsplanering och tillhörande infrastruktur, regionplanering, stadsutbredning samt bevarande och utveckling av historiska stadsområden,

—	upprättande av urbana nätverk med deltagande av central- och lokalförvaltningar, inbegripet kommuner, sammanslutningar och icke-statliga organisationer, myndigheter, entreprenörer och yrkessammanslutningar,

—	förvaltning av arkitektur, planering och stadsutbredning med användning av geografiska informationssystem,

—	planering och utveckling av tätortscentrum, förnyelse av stadskärnor samt miljöplanering i städer,

—	förhållandet mellan stad och landsbygd,

—	utveckling av teknisk infrastruktur i städerna, däribland återuppbyggnad och förbättring av vattenförsörjningssystem i städer, anläggning av system för behandling av avloppsvatten och fast avfall, miljöskydd och skydd av stadslandskap.

b)	Stöd genom utbildning och kapacitetsuppbyggnad för chefer på central, regional och lokal nivå inom region- och stadsplanering, arkitekturförvaltning och det arkitektoniska kulturarvet.

Samarbete inom ramen för relevanta internationella organisationer, såsom UN-Habitat (FN-programmet för boende och bosättning) och World Urban Forum genom gemensamma forskningsprogram och anordnande av workshoppar och seminarier i syfte att utbyta information och erfarenheter om stadsplanering och stadsutveckling, inbegripet stadsutbredning, stadsbyggnad, markanläggning och utveckling av teknisk infrastruktur.

3. Parterna är överens om att utöka samarbetet och att utbyta erfarenheter och information mellan sina regionala och kommunala myndigheter i syfte att lösa komplexa problem i stadsområden genom att främja hållbar utveckling.

Artikel 50

Arbete, sysselsättning och sociala frågor

1. Parterna är överens om att utöka samarbetet på området arbete, sysselsättning och sociala frågor, inbegripet samarbete i fråga om arbete, regional och social sammanhållning, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, jämställdhet mellan kvinnor och män, livslång kompetensutveckling, utveckling av mänskliga resurser, internationell migration och arbete under anständiga villkor samt social trygghet, i syfte att stärka globaliseringens sociala dimension.

2. Parterna bekräftar behovet av att stödja globaliseringsprocessen, eftersom denna gynnar alla, och att främja en full och produktiv sysselsättning och arbete under anständiga villkor, vilket är en förutsättning för en hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning i enlighet med FN:s generalförsamlings resolution 60/1 och ministerförklaringen från högnivåmötet i FN:s ekonomiska och sociala råd i juli 2006. Samarbetet mellan parterna ska vara förenligt med och ta hänsyn till båda parternas särdrag och till skillnaderna i deras ekonomiska och sociala förhållanden.

3. Parterna bekräftar sitt åtagande att iaktta, främja och genomföra internationellt erkända arbetsnormer enligt Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner i vilka de är parter och vilka anges i ILO-deklarationen om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Parterna är överens om att samarbeta och tillhandahålla tekniskt bistånd i syfte att på lämpligt sätt främja ratificeringen av internationellt erkända arbetsnormer och att effektivt genomföra arbetsnormer som ratificerats av parterna.

4. Om inte annat följer av lagar, villkor och förfaranden som gäller i värdlandet och relevanta internationella fördrag och konventioner i vilka parterna är parter, ska båda parterna sträva efter att se till att den andra partens medborgare som är lagligen anställda på värdlandets territorium inte utsätts för diskriminerande behandling på grund av nationalitet i förhållande till andra tredjelandsmedborgare när det gäller t.ex. arbetsförhållanden, lön eller avskedande.

5. Samarbetet kan bland annat ha formen av särskilda program och projekt som parterna ömsesidigt kommit överens om, kapacitetsuppbyggnad, utbyte om politiska lösningar samt initiativ rörande frågor av ömsesidigt intresse på bilateral eller multilateral nivå, t.ex. Asem, EU–Asean och ILO.

Artikel 51

Statistik

1. Parterna är överens om att främja samarbete rörande harmonisering och utveckling av statistiska metoder, inbegripet insamling, bearbetning, analys och spridning av statistik.

2. I detta syfte är parterna överens om att stärka samarbetet, även inom regionala och internationella forum, genom kapacitetsuppbyggnad och andra projekt för tekniskt bistånd, bland annat tillhandahållande av modern programvara för statistik, i syfte att höja kvaliteten på statistiken.

AVDELNING VII

INSTITUTIONELL RAM

Artikel 52

Gemensam kommitté

1. Parterna är överens om att inrätta en gemensam kommitté som består av företrädare på högsta möjliga nivå från båda sidor och som ska ha följande uppgifter:

a)	Övervaka att detta avtal fungerar väl och tillämpas korrekt.

b)	Fastställa prioriteringar i förhållande till detta avtals syften.

c)	Övervaka utvecklingen av förbindelserna mellan parterna i deras helhet och utfärda rekommendationer för hur målen för detta avtal ska uppnås.

d)	Vid behov begära information från kommittéer och andra organ som inrättats inom ramen för andra avtal mellan parterna samt beakta rapporter som lagts fram av sådana kommittéer och andra organ.

e)	Utbyta åsikter och lägga fram förslag om alla frågor av gemensamt intresse, även framtida åtgärder och tillgängliga resurser för att genomföra dem.

f)	Lösa skiljaktigheter som uppstår i samband med tillämpningen eller tolkningen av detta avtal.

g)	Gå igenom all information som lagts fram av en part i frågor som gäller fullgörande av skyldigheter och samråda i syfte att finna en för parterna godtagbar lösning, i enlighet med artikel 57.

2. Gemensamma kommittén ska normalt sammanträda en gång per år, växelvis i Hanoi och Bryssel, på en dag som ska fastställas genom ömsesidig överenskommelse. Extraordinära möten får också sammankallas genom överenskommelse mellan parterna. Ordförandeskapet i gemensamma kommittén ska innehas växelvis av de båda parterna. Dagordningen för gemensamma kommitténs sammanträden ska fastställas genom överenskommelse mellan parterna.

3. Gemensamma kommittén ska upprätta underkommittéer och specialiserade arbetsgrupper som ska bistå den i dess arbete. Underkommittéerna och arbetsgrupperna ska vid varje sammanträde lämna en detaljerad rapport om sin verksamhet till gemensamma kommittén.

4. Parterna är överens om att gemensamma kommittén även ska ha till uppgift att sörja för att de sektorsavtal eller sektorsprotokoll som eventuellt ingåtts eller kan komma att ingås mellan parterna fungerar väl.

5. Gemensamma kommittén ska anta sin egen arbetsordning.

AVDELNING VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 53

Resurser för samarbete

1. Parterna är överens om att ställa nödvändiga resurser, bland annat finansiella medel, till förfogande i den utsträckning som deras respektive resurser och bestämmelser tillåter detta, i syfte att uppfylla de samarbetsmål som fastställs i detta avtal.

2. Parterna ska uppmana Europeiska investeringsbanken att fortsätta sin verksamhet i Vietnam, i enlighet med dess egna förfaranden och kriterier för finansiering.

Artikel 54

Klausul om framtida utveckling

1. Parterna får genom ömsesidigt samtycke utvidga tillämplingsområdet för detta avtal i syfte att öka samarbetet, inbegripet komplettera det genom avtal eller protokoll inom specifika sektorer eller verksamhetsområden. Sådana särskilda avtal ska utgöra en integrerad del av de samlade bilaterala förbindelserna enligt det här avtalet och en del av en gemensam institutionell ram.

2. När det gäller genomförandet av detta avtal får endera parten framföra förslag om att utvidga samarbetets räckvidd, med beaktande av de erfarenheter som gjorts i samband med tillämpningen av avtalet.

Artikel 55

Andra avtal

1. Utan att det påverkar tillämpningen av de relevanta bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får varken detta avtal eller någon åtgärd som vidtas inom ramen för detta avtal påverka medlemsstaternas befogenheter att genomföra bilateralt samarbete med Vietnam eller att, i förekommande fall, ingå nya partnerskaps- och samarbetsavtal med Vietnam.

2. Detta avtal ska inte påverka tillämpningen eller genomförandet av åtaganden som respektive part gör gentemot tredje part.

3. Befintliga avtal på de samarbetsområden som omfattas av det här avtalet ska anses utgöra en del av de samlade bilaterala förbindelserna enligt det här avtalet och en del av en gemensam institutionell ram.

Artikel 56

Avtalets tillämpning och tolkning

1. Var och en av parterna får hänskjuta alla skiljaktigheter avseende tillämpningen eller tolkningen av detta avtal till gemensamma kommittén.

2. Gemensamma kommittén får avgöra frågorna genom att utfärda rekommendationer.

Artikel 57

Fullgörande av skyldigheter

1. Parterna ska vidta alla allmänna eller särskilda åtgärder som är nödvändiga för fullgörandet av deras skyldigheter enligt detta avtal och se till att åtgärderna är förenliga med de mål och syften som fastläggs i avtalet.

2. Om någon av parterna anser att den andra parten har underlåtit att fullgöra någon av sina skyldigheter enligt detta avtal, får den vidta lämpliga åtgärder.

3. Utom i fall som gäller en väsentlig överträdelse av avtalet ska parten dessförinnan förse gemensamma kommittén med all relevant information som är nödvändig för en noggrann undersökning av situationen i syfte att finna en lösning som är godtagbar för båda parterna.

4. För en korrekt tolkning av avtalet och för dess praktiska tillämpning är parterna överens om att uttrycket lämpliga åtgärder i artikel 57.2 avser åtgärder som vidtas i överensstämmelse med folkrätten och som står i proportion till underlåtenheten att fullgöra en skyldighet enligt avtalet. Vid valet av åtgärder ska i första hand sådana tillgripas som minst stör genomförandet av detta avtal. Åtgärderna ska omedelbart anmälas till den andra parten, och om denna så begär ska parterna samråda om åtgärderna i gemensamma kommittén.

Artikel 58

Hjälpmedel

I syfte att underlätta samarbetet inom ramen för detta avtal är båda parterna överens om att bevilja tjänstemän och experter som deltar i genomförandet av samarbetet de hjälpmedel som de behöver för att utföra sina uppgifter, i enlighet med båda parternas interna regler och föreskrifter.

Artikel 59

Förklaringar

Förklaringarna till detta avtal utgör en integrerad del av avtalet.

Artikel 60

Territoriell tillämpning

Detta avtal ska tillämpas inom det territorium där fördraget om Europeiska unionen är tillämpligt, på de villkor som fastställs i det fördraget, å ena sidan, och på Socialistiska republiken Vietnams territorium, å andra sidan.

Artikel 61

Definition av parterna

I detta avtal avses med parterna unionen eller dess medlemsstater eller unionen och dess medlemsstater, i enlighet med deras respektive befogenheter, å ena sidan, och Socialistiska republiken Vietnam, å andra sidan.

Artikel 62

Nationell säkerhet och utlämnande av information

Ingenting i detta avtal ska tolkas som ett krav på någon av parterna att lämna ut sådan information som parten inte anser det vara förenligt med dess väsentliga säkerhetsintressen att lämna ut.

Artikel 63

Ikraftträdande och giltighetstid

1. Detta avtal träder i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då den senare parten till den andra parten har anmält att de rättsliga förfaranden som är nödvändiga för detta ändamål har slutförts.

2. Detta avtal är giltigt i fem år. Det ska automatiskt förlängas med perioder om ytterligare ett år, såvida inte någon av parterna skriftligen, sex månader innan den berörda ettårsperioden har löpt ut, till den andra parten anmäler att den inte har för avsikt att förlänga avtalet.

3. Eventuella ändringar av detta avtal ska ske genom överenskommelse mellan parterna. Ändringarna ska träda i kraft först efter det att den senare parten till den andra parten har anmält att alla nödvändiga formaliteter har slutförts.

4. Detta avtal får sägas upp av endera parten genom skriftlig anmälan till den andra parten. Uppsägningen ska träda i kraft sex månader efter det att den andra parten har tagit emot anmälan.

Artikel 64

Anmälningar

Anmälningar enligt artikel 63 ska göras till Europeiska unionens råds generalsekretariat respektive Vietnams utrikesministerium.

Artikel 65

Giltiga texter

Detta avtal är upprättat på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska,italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och vietnamesiska, vilka alla texter är lika giltiga.

Съставено в Брюксел на двадесет и седми юни две хиляди и дванадесета година.

Hecho en Bruselas, el veintisiete de junio de dos mil doce.

V Bruselu dne dvacátého sedmého června dva tisíce dvanáct.

Udfærdiget i Bruxelles den syvogtyvende juni to tusind og tolv.

Geschehen zu Brüssel am siebenundzwanzigsten Juni zweitausendzwölf.

Kahe tuhande kaheteistkümnenda aasta juunikuu kahekümne seitsmendal päeval Brüsselis.

Έγινε στις Βρυξέλλες, στις είκοσι εφτά Ιουνίου δύο χιλιάδες δώδεκα.

Done at Brussels on the twenty-seventh day of June in the year two thousand and twelve.

Fait à Bruxelles, le vingt-sept juin deux mille douze.

Fatto a Bruxelles, addì ventisette giugno duemiladodici.

Briselē, divi tūkstoši divpadsmitā gada divdesmit septītajā jūnijā.

Priimta du tūkstančiai dvyliktų metų birželio dvidešimt septintą dieną Briuselyje.

Kelt Brüsszelben, a kétezer-tizenkettedik év június havának huszonhetedik napján.

Magħmul fi Brussell, fis-sebgħa u għoxrin jum ta’ Ġunju tas-sena elfejn u tnax.

Gedaan te Brussel, de zevenentwintigste juni tweeduizend twaalf.

Sporządzono w Brukseli dnia dwudziestego siódmego czerwca roku dwa tysiące dwunastego.

Feito em Bruxelas, em vinte e sete de junho de dois mil e doze.

Întocmit la Bruxelles la douăzeci și șapte iunie două mii doisprezece.

V Bruseli dňa dvadsiateho siedmeho júna dvetisícdvanásť.

V Bruslju, dne sedemindvajsetega junija leta dva tisoč dvanajst.

Tehty Brysselissä kahdentenakymmenentenäseitsemäntenä päivänä kesäkuuta vuonna kaksituhattakaksitoista.

Som skedde i Bryssel den tjugosjunde juni tjugohundratolv.

Voor het Koninkrijk België

Pour le Royaume de Belgique

Für das Königreich Belgien

Deze handtekening verbindt eveneens de Vlaamse Gemeenschap, de Franse Gemeenschap, de Duitstalige Gemeenschap, het Vlaamse Gewest, het Waalse Gewest en het Brussels Hoofdstedelijk Gewest.

Cette signature engage également la Communauté française, la Communauté flamande, la Communauté germanophone, la Région wallonne, la Région flamande et la Région de Bruxelles-Capitale.

Diese Unterschrift bindet zugleich die Deutschsprachige Gemeinschaft, die Flämische Gemeinschaft, die Französische Gemeinschaft, die Wallonische Region, die Flämische Region und die Region Brüssel-Hauptstadt.

За Република България

Za Českou republiku

For Kongeriget Danmark

Für die Bundesrepublik Deutschland

Eesti Vabariigi nimel

Thar cheann Na hÉireann

For Ireland

Για την Ελληνική Δημοκρατία

Por el Reino de España

Pour la République française

Per la Repubblica italiana

Για την Κυπριακή Δημοκρατία

Latvijas Republikas vārdā –

Lietuvos Respublikos vardu

Pour le Grand-Duché de Luxembourg

A Magyar Köztársaság részéről

Għal Malta

Voor het Koninkrijk der Nederlanden

Für die Republik Österreich

W imieniu Rzeczypospolitej Polskiej

Pela República Portuguesa

Pentru România

Za Republiko Slovenijo

Za Slovenskú republiku

Suomen tasavallan puolesta

För Republiken Finland

För Konungariket Sverige

For the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland

За Европейския съюз

Por la Unión Europea

Za Evropskou unii

For Den Europæiske Union

Für die Europäische Union

Euroopa Liidu nimel

Για την Ευρωπαϊκή Ένωση

For the European Union

Pour l'Union européenne

Per l'Unione europea

Eiropas Savienības vārdā –

Europos Sąjungos vardu

Az Európai Unió részéről

Għall-Unjoni Ewropea

Voor de Europese Unie

W imieniu Unii Europejskiej

Pela União Europeia

Pentru Uniunea Europeană

Za Európsku úniu

Za Evropsko unijo

Euroopan unionin puolesta

För Europeiska unionen

BILAGA

GEMENSAM FÖRKLARING OM STATUS SOM MARKNADSEKONOMI

Parterna ska utöka samarbetet för att främja ett erkännande av Vietnams status som marknadsekonomi snarast möjligt, med förbehåll för relevanta förfaranden.

ENSIDIG FÖRKLARING FRÅN EUROPEISKA UNIONEN OM DET ALLMÄNNA PREFERENSSYSTEMET

Europeiska unionen erkänner det allmänna preferenssystemets stora betydelse för handelsutvecklingen och ska fortsätta samarbetet bland annat genom dialog, utbyten och kapacitetsbyggande åtgärder i syfte att säkerställa att Vietnam kan utnyttja systemet på ett optimalt sätt i överensstämmelse med parternas relevanta förfaranden och EU:s handelspolitik.

GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 24 (SAMARBETE OM BEKÄMPNING AV PENNINGTVÄTT OCH FINANSIERING AV TERRORISM)

Parterna är överens om att gemensamma kommittén ska upprätta en förteckning över de behöriga myndigheter som ansvarar för utbyte av relevant information enligt denna artikel.

GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 57 (FULLGÖRANDE AV SKYLDIGHETER)

För den korrekta tolkningen och den praktiska tillämpningen av detta avtal är parterna överens om att uttrycket en väsentlig överträdelse av avtalet i artikel 57.3, i överensstämmelse med artikel 60.3 i 1969 års Wienkonvention om traktaträtten (nedan kallad Wienkonventionen) avser

a)	en vägran att fullgöra avtalet som inte sanktioneras av Wienkonventionen, eller

b)	en överträdelse av en väsentlig del av avtalet enligt artiklarna 1.1 och 1.2 samt artikel 8.

Åtgärder som en part vidtar i händelse av en väsentlig överträdelse av avtalet ska omedelbart anmälas till den andra parten. På begäran av den andra parten ska gemensamma kommittén inom en period av högst 30 dagar hålla brådskande samråd för att grundligt undersöka varje aspekt av, eller grunden för, åtgärden i syfte att finna en lösning som är godtagbar för båda parterna.

3.12.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 329/45

STRATEGISKT PARTNERSKAPSAVTAL

mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan

EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad unionen,

och

KONUNGARIKET BELGIEN,

REPUBLIKEN BULGARIEN,

REPUBLIKEN TJECKIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN ESTLAND,

IRLAND,

REPUBLIKEN GREKLAND,

KONUNGARIKET SPANIEN,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

REPUBLIKEN KROATIEN,

REPUBLIKEN ITALIEN,

REPUBLIKEN CYPERN,

REPUBLIKEN LETTLAND,

REPUBLIKEN LITAUEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

UNGERN,

REPUBLIKEN MALTA,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

REPUBLIKEN POLEN,

REPUBLIKEN PORTUGAL,

RUMÄNIEN,

REPUBLIKEN SLOVENIEN,

REPUBLIKEN SLOVAKIEN,

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE,

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

fördragsslutande parter i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallade medlemsstaterna,

å ena sidan, och

KANADA,

å andra sidan,

nedan gemensamt kallade parterna,

SOM INSPIRERAS AV den långvariga vänskap som formats mellan folken i Europa och Kanada genom deras omfattande historiska, kulturella, politiska och ekonomiska förbindelser,

SOM NOTERAR de framsteg som gjorts sedan 1976 års ramavtal om kommersiellt och ekonomiskt samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och Kanada, 1990 års förklaring om de transatlantiska förbindelserna mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Kanada, 1996 års gemensamma politiska förklaring om relationerna mellan Kanada och EU och den gemensamma handlingsplanen för Europeiska unionen och Kanada, partnerskapsagendan för EU och Kanada från 2004, och 2005 års avtal mellan Europeiska unionen och Kanada om fastställande av en ram för Kanadas deltagande i Europeiska unionens krishanteringsinsatser,

SOM BEKRÄFTAR den vikt som parterna fäster vid de demokratiska principerna och de mänskliga rättigheterna enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

SOM DELAR uppfattningen att spridning av massförstörelsevapen utgör ett allvarligt hot mot den internationella säkerheten,

SOM BYGGER på sin långvariga tradition av samarbete för att främja internationella principer om fred och säkerhet samt rättsstatsprincipen,

SOM BEKRÄFTAR sin beslutsamhet att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet genom bilaterala och multilaterala kanaler,

SOM DELAR åtagandet att minska fattigdomen, stimulera ekonomisk tillväxt för alla, och bistå utvecklingsländerna i deras strävan mot politiska och ekonomiska reformer,

SOM ÄR MEDVETNA OM sin önskan att främja hållbar utveckling, i dess ekonomiska, sociala och miljörelaterade dimensioner,

SOM UTTRYCKER sin stolthet över de omfattande direkta personkontakter mellan sina medborgare och sitt åtagande om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar,

SOM ERKÄNNER den viktiga roll som effektiva multilaterala organisationer kan spela för att främja samarbete och uppnå positiva resultat när det gäller globala frågor och utmaningar,

SOM ÄR MEDVETNA OM sina dynamiska handels- och investeringsförbindelser, som kommer att förstärkas ytterligare genom ett effektivt genomförande av ett övergripande avtal om ekonomi och handel,

SOM NOTERAR att de bestämmelser i detta avtal som omfattas av tillämpningsområdet för del III avdelning V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt binder Förenade kungariket och Irland som separata avtalsslutande parter, och inte som en del av Europeiska unionen, såvida inte Europeiska unionen tillsammans med Förenade kungariket och/eller Irland gemensamt meddelar Kanada att Förenade kungariket och/eller Irland är bundna av bestämmelserna som en del av Europeiska unionen i enlighet med protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Om Förenade kungariket och/eller Irland upphör att vara bundna av bestämmelserna som en del av Europeiska unionen i enlighet med artikel 4a i protokoll nr 21, ska Europeiska unionen tillsammans med Förenade kungariket och/eller Irland omedelbart underrätta Kanada om varje ändring av deras ställning, varvid de ska förbli bundna av avtalets bestämmelser som enskilda parter. Samma sak gäller för Danmark i enlighet med protokollet om Danmarks ställning, som fogats till dessa fördrag,

SOM ERKÄNNER de institutionella förändringarna i Europeiska unionen sedan ikraftträdandet av Lissabonfördraget,

SOM BEKRÄFTAR sina ställningar som strategisk partner och sin beslutsamhet att ytterligare stärka och förbättra sitt förhållande och internationella samarbete på grundval av ömsesidig respekt och dialog i syfte att främja sina gemensamma intressen och värderingar,

SOM ÄR ÖVERTYGADE OM att detta samarbete bör utvecklas stegvis och pragmatiskt, i takt med att deras politik utvecklas,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

AVDELNING I

GRUNDVAL FÖR SAMARBETET

Artikel 1

Allmänna principer

1. Parterna uttrycker sitt stöd för de gemensamma principer som kommer till uttryck i Förenta nationernas stadga.

2. Med tanke på deras strategiska förbindelser, ska parterna sträva efter att öka samstämmigheten vid utvecklingen av sitt samarbete på bilateral, regional och multilateral nivå.

3. Parterna ska genomföra detta avtal grundat på gemensamma värderingar, principerna om dialog, ömsesidig respekt, jämlikt partnerskap, multilateralism, samförstånd och respekt för internationell rätt.

AVDELNING II

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, GRUNDLÄGGANDE FRIHETER, DEMOKRATI, RÄTTSSTATSPRINCIPEN

Artikel 2

Att upprätthålla och utveckla demokratiska principer, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

1. Respekt för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, såsom de fastställs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och befintliga internationella fördrag om mänskliga rättigheter och andra rättsligt bindande instrument som unionen eller medlemsstaterna och Kanada är parter i, ligger till grund för parternas nationella och internationella politik och utgör en väsentlig del av detta avtal.

2. Parterna ska sträva efter att samarbeta och upprätthålla dessa rättigheter och principer i sin egen politik och uppmuntra andra stater att ansluta sig till dessa internationella fördrag om mänskliga rättigheter och rättsligt bindande instrument och att genomföra sina egna åtaganden i fråga om mänskliga rättigheter.

3. Parterna har åtagit sig att främja demokrati, inbegripet fria och rättvisa val i enlighet med internationella normer. Varje part ska informera den andra parten om sina respektive valobservatörsuppdrag och bjuda in den andra att delta när så är lämpligt.

4. Parterna erkänner betydelsen av rättsstatsprincipen som skydd för mänskliga rättigheter och effektivt fungerande institutioner i en demokratisk stat. Detta kan omfatta att det finns ett oberoende rättsväsen, likhet inför lagen, rätten till en rättvis rättegång och enskildas tillgång till effektiv rättslig prövning.

AVDELNING III

INTERNATIONELL FRED OCH SÄKERHET OCH EFFEKTIV MULTILATERALISM

Artikel 3

Massförstörelsevapen

1. Parterna anser att spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen, såväl till statliga som icke-statliga aktörer, utgör ett av de allvarligaste hoten mot internationell stabilitet och säkerhet.

2. Parterna är därför överens om att samarbeta och bidra till kampen mot spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen genom att till fullo iaktta och fullgöra sina skyldigheter enligt internationella nedrustnings- och icke-spridningsavtal samt enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner. Dessutom ska parterna fortsätta att på lämpligt sätt samarbeta till stöd för insatser för icke-spridning genom deltagande i de exportkontrollsystem som båda är parter i. Parterna är överens om att denna bestämmelse utgör en väsentlig del av detta avtal.

3. Parterna är dessutom överens om att samarbeta och bidra till kampen mot spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen genom att

a)	vid behov vidta åtgärder för att underteckna, ratificera eller ansluta sig till alla relevanta internationella nedrustnings- och icke-spridningsavtal och fullt ut genomföra alla skyldigheter enligt dessa avtal i vilka de är parter och uppmuntra andra stater att ansluta sig till dessa avtal,

upprätta ett effektivt system för nationell exportkontroll som omfattar kontroll av export och förhindrande av olaglig handel med och transitering av varor med anknytning till massförstörelsevapen, bland annat genom kontroll av slutanvändningen av teknik med dubbla användningsområden i samband med massförstörelsevapen och genom effektiva sanktioner vid överträdelser av exportkontroller,

bekämpa spridning av kemiska och biologiska vapen och toxinvapen. Parterna är överens om att samarbeta i relevanta forum för att främja utsikterna för allmän anslutning till internationella konventioner, exempelvis konventionen om kemiska vapen (konventionen om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring) och konventionen om biologiska vapen och toxinvapen (konventionen om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring).

4. Parterna är överens om att inrätta ett regelbundet högnivåmöte mellan EU och Kanada för att diskutera olika sätt att främja samarbete om en rad frågor rörande icke-spridning och nedrustning.

Artikel 4

Handeldvapen och lätta vapen

1. Parterna är medvetna om att olaglig tillverkning, överföring och omsättning av handeldvapen och lätta vapen, inbegripet ammunition till sådana vapen, samt överdriven anhopning, bristfällig hantering, otillräckligt säker lagring och okontrollerad spridning av sådana vapen fortsätter att utgöra ett allvarligt hot mot freden och den internationella säkerheten.

2. Parterna är överens om att fullgöra sina respektive skyldigheter att bekämpa den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen, inbegripet ammunition till dessa, inom ramen för relevanta internationella instrument såsom FN:s handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen samt skyldigheter som härrör från FN:s säkerhetsråds resolutioner.

3. Parterna ska sträva efter att vidta åtgärder för att ta itu med den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen och att samarbeta och sträva efter samordning, komplementaritet och synergi i sina gemensamma ansträngningar för att hjälpa andra stater att bekämpa den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen och ammunition på global, regional och nationell nivå, när så är lämpligt.

Artikel 5

Internationella brottmålsdomstolen

1. Parterna bekräftar att de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet inte får förbli ostraffade och att det är nödvändigt att genom åtgärder på nationell nivå och ett utvidgat internationellt samarbete, till exempel med Internationella brottmålsdomstolen, se till att de lagförs på ett effektivt sätt.

2. Parterna har gemensamt åtagit sig att främja en universell ratificering av eller anslutning till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, och att verka för ett effektivt inhemskt genomförande av stadgan bland de stater som är parter i Internationella brottmålsdomstolen.

Artikel 6

Samarbete för att bekämpa terrorism

1. Parterna erkänner att kampen mot terrorism är en gemensam prioritet och betonar att kampen mot terrorism måste föras med respekt för rättsstatsprincipen, internationell rätt, särskilt FN-stadgan och relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, mänskliga rättigheter, internationell flyktingrätt, humanitär rätt och de grundläggande friheterna.

2. Parterna ska upprätthålla samråd på hög nivå om terrorismbekämpning och ha tillfälliga kontakter i syfte att främja effektiva gemensamma mekanismer för samarbete och insatser för terrorismbekämpning där så är möjligt. Detta ska bland annat ta formen av regelbundna utbyten om terroristförteckningar, bekämpande av våldsamma extremiststrategier och tillvägagångssätt för att ta itu med nya terrorismbekämpningsfrågor.

3. Parterna har gemensamt åtagit sig att främja en omfattande internationell strategi för att bekämpa terrorismen under ledning av FN. Parterna ska särskilt samarbeta i syfte att fördjupa det internationella samförståndet inom detta område för att på lämpligt sätt främja ett fullständigt genomförande av FN:s globala strategi för terrorismbekämpning och tillämpning av FN:s säkerhetsråds relevanta resolutioner.

4. Parterna ska fortsätta att samarbeta nära inom ramen för det globala forumet för terrorismbekämpning och dess arbetsgrupper.

5. Parterna ska i sitt arbete vägledas av de internationella rekommendationer som fastställts av arbetsgruppen för finansiella åtgärder för att bekämpa finansiering av terrorism.

6. Parterna ska fortsätta att samarbeta på lämpligt sätt för att förbättra övriga staters kapacitet för terrorismbekämpning för att förebygga, upptäcka och vidta åtgärder vid terroristverksamhet.

Artikel 7

Samarbete för att främja internationell fred och stabilitet

För att främja sina gemensamma intressen genom att främja internationell fred och säkerhet och effektiva multilaterala institutioner och politiska riktlinjer ska parterna

a)	fortsätta sina ansträngningar för att ytterligare stärka den transatlantiska säkerheten, med beaktande av den centrala rollen hos den nuvarande transatlantiska säkerhetsstrukturen mellan Europa och Nordamerika,

stärka sina gemensamma insatser för krishantering och kapacitetsuppbyggnad, och ytterligare öka sitt samarbete i detta avseende, även när det gäller EU:s insatser och uppdrag. Parterna ska sträva efter att underlätta deltagande i denna verksamhet, bland annat genom tidiga samråd och utbyte av planeringsinformation när parterna så anser lämpligt.

Artikel 8

Samarbete i multilaterala, regionala och internationella forum och organisationer

1. Parterna delar ett engagemang för multilateralism och för att förbättra effektiviteten inom regionala och internationella forum och organisationer, såsom FN och dess specialiserade organisationer och organ, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och andra multilaterala forum.

2. Parterna ska upprätthålla effektiva samrådsmekanismer i anslutning till multilaterala forum. I FN ska parterna, utöver de befintliga dialogerna om mänskliga rättigheter och demokrati, inrätta permanenta samrådsmekanismer vid FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s generalförsamling, FN:s kontor i Wien och på andra ställen, beroende på vad som är lämpligt och efter överenskommelse mellan parterna.

3. Parterna ska också sträva efter att samråda om val för att söka effektiv representation i multilaterala organisationer.

AVDELNING IV

EKONOMISK OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Artikel 9

Dialog och globalt ledarskap i ekonomiska frågor

Parterna, som inser att hållbar globalisering och ökat välstånd endast kan uppnås genom en öppen världsekonomi grundad på marknadsprinciper, effektiv reglering och starka globala institutioner, ska sträva efter att

a)	visa sitt ledarskap när det gäller att främja en sund ekonomisk politik och sund ekonomisk förvaltning, både nationellt och genom sina regionala och internationella engagemang,

b)	föra en regelbunden politisk dialog på hög nivå om makroekonomiska frågor, inklusive med företrädare för centralbanker när så är lämpligt, i syfte att samarbeta i frågor av gemensamt intresse,

c)	uppmuntra effektiv dialog och effektivt samarbete vid rätt tillfälle om globala ekonomiska frågor av gemensamt intresse i multilaterala organisationer och forum där parterna deltar, exempelvis G7, G20, Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken och Världshandelsorganisationen (WTO).

Artikel 10

Främja frihandel och öka investeringarna

1. Parterna kommer att samarbeta i syfte att främja en hållbar ökning och utveckling av handel och investeringar mellan dem till ömsesidig nytta, i enlighet med ett övergripande avtal om ekonomi och handel.

2. Parterna ska sträva efter att samarbeta i syfte att ytterligare stärka WTO som det effektivaste ramverket för ett starkt, inkluderande och regelbaserat globalt handelssystem.

3. Parterna ska fortsätta sitt tullsamarbete.

Artikel 11

Samarbete på skatteområdet

För att stärka och utveckla sitt ekonomiska samarbete ska parterna följa och tillämpa principerna om god förvaltning på skatteområdet, dvs. öppenhet, informationsutbyte och undvikande av skadlig skattepraxis inom ramen för OECD:s forum om skadlig skattepraxis och unionens uppförandekod för företagsbeskattning, beroende på vad som är tillämpligt. Parterna ska sträva efter att samarbeta för att främja och förbättra det internationella genomförandet av dessa principer.

Artikel 12

Hållbar utveckling

1. Parterna bekräftar sina åtaganden att uppfylla dagens behov utan att äventyra framtida generationers behov. De är medvetna om att ekonomisk tillväxt bör respektera principerna om hållbar utveckling för att kunna vara hållbar på lång sikt.

2. Parterna ska fortsätta att främja ansvarsfull och effektiv användning av resurser och öka medvetenheten om miljöskadors ekonomiska och sociala kostnader och tillhörande inverkan på människors välfärd.

3. Parterna ska fortsätta att uppmuntra ansträngningar att främja hållbar utveckling genom dialog, utbyte av bästa praxis, god förvaltning och sund ekonomisk förvaltning.

4. Parterna delar målet att minska fattigdomen och stödja en ekonomisk utveckling för alla världen över, och ska sträva efter att samarbeta när så är möjligt för att nå det målet.

5. För detta ändamål ska parterna upprätta en regelbunden politisk dialog om utvecklingssamarbete i syfte att förbättra den politiska samordningen av frågor av gemensamt intresse och att förbättra kvaliteten på och effektiviteten hos deras utvecklingssamarbete, i linje med internationellt erkända principer om biståndseffektivitet. Parterna ska samarbeta för att stärka ansvarighet och öppenhet med inriktning på bättre utvecklingsresultat och erkänna vikten av att engagera olika aktörer, däribland den privata sektorn och det civila samhället, i utvecklingssamarbetet.

6. Parterna är medvetna om energisektorns betydelse för ekonomiskt välstånd och internationell fred och stabilitet. De är överens om behovet av att förbättra och diversifiera energiförsörjningen, främja innovation och förbättra energieffektiviteten i syfte att utvidga energins användningsmöjligheter, förbättra energisäkerheten och sörja för hållbar energi till rimligt pris. Parterna ska föra en dialog på hög nivå om energi och fortsätta att samarbeta genom bilaterala och multilaterala kanaler i syfte att stödja öppna och konkurrensutsatta marknader, utbyta bästa praxis, främja vetenskapligt baserad och öppen reglering samt diskutera samarbetsområden om energifrågor.

7. Parterna fäster stor vikt vid skyddet och bevarandet av miljön och erkänner behovet av höga miljöskyddsstandarder i syfte att bevara miljön för kommande generationer.

8. Parterna erkänner det gemensamma globala hot som klimatförändringarna utgör och behovet av att vidta omedelbara och ytterligare åtgärder för att minska utsläppen i syfte att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som kan förhindra en farlig antropogen inverkan på klimatsystemet. I synnerhet delar de en gemensam strävan att hitta innovativa lösningar för att begränsa och anpassa sig till konsekvenserna av klimatförändringarna. Parterna är medvetna om att utmaningen är global och ska fortsätta att stödja internationella ansträngningar för ett rättvist, effektivt, heltäckande och regelbaserat system enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) som gäller för alla parter i konventionen, inbegripet samarbete för att gå vidare med Parisavtalet.

9. Parterna ska upprätthålla högnivådialoger om miljön och klimatförändringarna i syfte att utbyta bästa praxis och främja ett effektivt och integrerat samarbete om klimatförändringar och andra frågor som rör miljöskydd.

10. Parterna erkänner vikten av dialog och samarbete på bilateral eller multilateral nivå inom områdena sysselsättning, sociala frågor och anständiga arbetsförhållanden, särskilt mot bakgrund av globaliseringen och demografiska förändringar. Parterna ska bemöda sig om att främja samarbete och utbyte av information samt erfarenheter om sysselsättningsfrågor och sociala frågor. Parterna bekräftar också sitt åtagande att respektera, främja och realisera internationellt erkända arbetsnormer, exempelvis de som avses i Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration från 1998 om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och uppföljningen av denna.

Artikel 13

Dialog på andra områden av ömsesidigt intresse

Parterna erkänner sitt gemensamma engagemang för att fördjupa och utvidga sitt långvariga engagemang och sitt befintliga samarbete och ska därför sträva efter att, i lämpliga bilaterala and multilaterala forum, uppmuntra expertdialoger och utbyte av bästa metoder på politikområden av gemensamt intresse. Dessa områden inkluderar, men är inte begränsade till, följande: jordbruk, fiske, internationell havspolitik, landsbygdsutveckling, internationella transporter, sysselsättning och kringliggande frågor som vetenskap och teknologi. Där det är lämpligt kan även utbyte av lagstiftningspraxis, regleringspraxis och administrativ praxis samt beslutsprocessen ingå i samarbetet.

Artikel 14

Medborgarnas välbefinnande

1. Parterna ska uppmuntra och underlätta dialog, samråd och om möjligt samarbete om befintliga och nya frågor av ömsesidigt intresse mot bakgrund av att de erkänner vikten av att utvidga och fördjupa sin dialog om och sitt samarbete om olika frågor som påverkar medborgarnas välfärd och det större globala samfundet.

2. Parterna erkänner vikten av konsumentskydd och ska främja utbyte av information och bästa praxis på detta område.

3. Parterna uppmuntrar ömsesidigt samarbete och informationsutbyte om globala hälsofrågor och om beredskap och respons på globala hot mot folkhälsan.

Artikel 15

Samarbete om kunskap, forskning, innovation och kommunikationsteknik

1. Mot bakgrund av betydelsen av ny kunskap för att hantera globala utmaningar, ska parterna fortsätta att uppmuntra samarbete på områdena vetenskap, teknik, forskning och innovation.

2. Parterna, som inser betydelsen av informations- och kommunikationsteknik som centrala delar av det moderna livet och socioekonomisk utveckling, ska sträva efter att på lämpligt sätt samarbeta och utbyta synpunkter på nationella, regionala och internationella strategier på detta område.

3. Parterna inser att ett säkert och stabilt internet med fullständig respekt för grundläggande rättigheter och friheter är en global utmaning, och ska därför sträva efter att samarbeta på bilateral och multilateral nivå genom dialog och utbyte av expertis.

4. Parterna erkänner att användningen av rymdkommunikationssystem blir allt viktigare för att tillgodose deras socioekonomiska och miljömässiga mål samt deras mål på det internationella politikområdet. Parterna ska fortsätta att utveckla sitt samarbete i fråga om utvecklingen och användningen av rymdresurser till stöd för medborgare, företag och statliga organisationer.

5. Parterna ska sträva efter att fortsätta sitt samarbete om statistik, med särskilt fokus på att aktivt främja utbyte av bästa metoder och strategier.

Artikel 16

Främjande av mångfalden av kulturyttringar, utbildning och unga samt kontakter mellan människor

1. Parterna är stolta över de långvariga kulturella, språkliga och traditionella band som har byggt broar av förståelse mellan dem. Transatlantiska förbindelser finns på alla nivåer i samhället och officiella nivåer och följderna av detta förhållande är betydande för de kanadensiska och Europeiska samhällena. Parterna ska sträva efter att uppmuntra dessa förbindelser och att hitta nya sätt att underhålla förbindelser genom personliga kontakter. Parterna ska sträva efter utbyte genom icke-statliga organisationer och tankesmedjor som sammanför ungdomar och andra ekonomiska partner och arbetsmarknadspartner för att utvidga och fördjupa dessa förbindelser och bidra till nya idéer för att lösa gemensamma problem.

2. Parterna, som erkänner de omfattande förbindelserna i fråga om högre utbildning, utbildning, sport, kultur, turism och ungdomars rörlighet som utvecklats mellan dem under årens lopp, välkomnar och uppmuntrar fortsatt lämpligt samarbete när det gäller att utvidga dessa förbindelser.

3. Parterna ska sträva efter att främja mångfalden av kulturyttringar, bland annat genom att på lämpligt sätt främja principerna och målen för Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar.

4. Parterna ska sträva efter att uppmuntra och underlätta utbyte, samarbete och dialog mellan sina kulturella institutioner och yrkesverksamma inom denna sektor på lämpligt sätt.

Artikel 17

Återhämtningsförmåga efter katastrofer och katastrofhantering

För att minimera effekterna av naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor samt för att öka samhällets och infrastrukturens återhämtningsförmåga, bekräftar parterna sitt gemensamma åtagande att främja förebyggande, beredskap, insatser och återställande åtgärder, bland annat genom lämpligt samarbete på bilateral och multilateral nivå.

AVDELNING V

RÄTTVISA, FRIHET OCH SÄKERHET

Artikel 18

Rättsligt samarbete

1. I fråga om straffrättsligt samarbete ska parterna sträva efter att stärka befintligt samarbete om ömsesidig rättslig hjälp och utlämning på grundval av relevanta internationella avtal. Parterna ska också, inom ramen för sina befogenheter och behörigheter, sträva efter att stärka befintliga mekanismer och, när så är lämpligt, överväga att utveckla nya mekanismer för att underlätta det internationella samarbetet på detta område. Detta ska vid behov omfatta anslutning till och genomförande av relevanta internationella instrument samt ett närmare samarbete med Eurojust.

2. Parterna ska, om så är lämpligt och inom ramen för sina respektive behörigheter, utveckla det rättsliga samarbetet på privaträttens område, särskilt när det gäller förhandlingar om, ratificering och genomförande av multilaterala konventioner om civilrättsligt samarbete, inbegripet konventionerna från Haagkonferensen för internationell privaträtt om internationellt rättsligt samarbete och internationella tvister samt skydd av barn.

Artikel 19

Samarbete mot olaglig narkotika

1. Parterna ska, inom ramen för sina befogenheter och behörigheter, samarbeta för att sörja för en balanserad och integrerad hållning i narkotikafrågor. Parterna ska inrikta sina ansträngningar på följande:

—	Stärka strukturerna för bekämpning av olaglig narkotika.

—	Minska tillgången till, handeln med och efterfrågan på olaglig narkotika.

—	Hantera de hälsomässiga och sociala följderna av missbruk av olaglig narkotika.

—	Maximera effektiviteten hos strukturer som syftar till att minska avledningen av kemiska prekursorer som används för olaglig framställning av narkotika och psykotropa ämnen.

2. Parterna ska samarbeta för att nå dessa mål, exempelvis, om det är möjligt, genom att samordna sina program för tekniskt bistånd och genom att uppmuntra länder som ännu inte har gjort det att ratificera och genomföra de befintliga internationella konventioner om narkotikakontroll som unionen eller medlemsstaterna och Kanada är part i. Parterna ska grunda sina åtgärder på gemensamt överenskomna principer som överensstämmer med relevanta internationella konventioner om narkotikakontroll och ta hänsyn till de övergripande målen i FN:s politiska förklaring och handlingsplan om internationellt samarbete med sikte på en integrerad och balanserad strategi för att angripa narkotikaproblemet i världen från 2009.

Artikel 20

Samarbete om brottsbekämpning och kampen mot organiserad brottslighet och korruption

1. Parterna har gemensamt åtagit sig att samarbeta i fråga om att bekämpa organiserad, ekonomisk och finansiell brottslighet, korruption, förfalskning, smuggling och olagliga transaktioner genom att uppfylla sina ömsesidiga internationella förpliktelser på detta område, bland annat när det gäller ett effektivt samarbete för att återkräva tillgångar eller medel som härrör från korruptionshandlingar.

2. Parterna bekräftar sitt åtagande att utveckla samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter, till exempel genom ett fortsatt samarbete med Europol.

3. Dessutom ska parterna sträva efter att samarbeta i internationella forum för att främja anslutning till och genomförande av FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och dess tilläggsprotokoll som de båda är parter i.

4. Parterna ska också sträva efter att på lämpligt sätt främja genomförandet av FN:s konvention mot korruption, bland annat genom en stark översynsmekanism, med beaktande av principerna om öppenhet och deltagande från det civila samhället.

Artikel 21

Penningtvätt och finansiering av terrorism

1. Parterna är medvetna om behovet av att samarbeta för att förhindra att deras finansiella system används för att tvätta vinningen av alla former av brottslig verksamhet, inbegripet narkotikahandel och korruption, samt för att bekämpa finansiering av terrorism. Samarbetet omfattar förverkande av tillgångar eller medel som härrör från brottslig verksamhet, inom ramen för parternas respektive rättsliga ramar och lagstiftningar.

2. Parterna ska utbyta relevant information på lämpligt sätt inom ramen för sina respektive rättsliga ramar och lagstiftningar och genomföra lämpliga åtgärder för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, i enlighet med rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt och standarder som antagits av andra relevanta internationella organ som är verksamma inom området.

Artikel 22

It-brottslighet

1. Parterna inser att it-brottslighet är ett globalt problem som kräver globala lösningar. Parterna ska därför stärka samarbetet för att förebygga och bekämpa it-brottslighet genom utbyte av information och praktiska kunskaper, i enlighet med deras respektive rättsliga ramar och lagstiftning. Parterna ska sträva efter att samarbeta, när så är lämpligt, för att ge hjälp och stöd till andra stater i utvecklingen av effektiv lagstiftning, politik och praxis för att förebygga och bekämpa it-brottslighet oavsett var den äger rum.

2. Parterna ska, på lämpligt sätt och inom ramen för sina respektive rättsliga ramar och lagstiftningar, utbyta information på olika områden, bland annat utbildning av utredare av it-brott, utredning av it-brott och digital kriminalteknik.

Artikel 23

Migration, asyl och gränsförvaltning

1. Parterna bekräftar sitt åtagande att samarbeta och utbyta synpunkter inom ramen för sina respektive lagar och andra författningar på områdena migration (inbegripet laglig migration, irreguljär migration, människohandel, migration och utveckling), asyl, integration, visering och gränsförvaltning.

2. Parterna delar målet om viseringsfrihet för resor mellan unionen och Kanada för samtliga deras respektive medborgare. Parterna ska samarbeta och göra sitt yttersta för att så snart som möjligt slopa visumkravet för resor mellan sina territorier för alla medborgare med giltigt pass.

3. Parterna enas om att samarbeta för att förebygga och kontrollera irreguljär migration. För detta ändamål ska följande gälla:

a)	Kanada ska återta alla sina medborgare som olagligen befinner sig på en medlemsstats territorium, på begäran av den senare och, om inte annat anges i ett särskilt avtal, utan ytterligare formaliteter.

b)	Varje medlemsstat ska återta alla sina medborgare som olagligen befinner sig på Kanadas territorium, på begäran av den senare och, om inte annat anges i ett särskilt avtal, utan ytterligare formaliteter.

c)	Medlemsstaterna och Kanada ska förse sina medborgare med lämpliga resehandlingar för detta ändamål.

d)	Parterna ska sträva efter att inleda förhandlingar om ett särskilt avtal för att fastställa förpliktelser när det gäller återtagande, vilket också ska innefatta frågan om återtagande av medborgare från tredjeland och statslösa personer.

Artikel 24

Konsulärt skydd

1. Kanada ska göra det möjligt för EU-medborgare att i Kanada få skydd av varje medlemsstats diplomatiska och konsulära myndigheter, om den medlemsstat de är medborgare i saknar en tillgänglig fast representation i Kanada.

2. Medlemsstaterna ska göra det möjligt för kanadensiska medborgare att på varje medlemsstats territorium, om Kanada saknar en tillgänglig fast representation inom den medlemsstatens territorium, få skydd av diplomatiska och konsulära myndigheter tillhörande någon annan stat som Kanada har utsett.

3. Punkterna 1 och 2 syftar till att utesluta alla krav på anmälan och godkännande som annars skulle kunna gälla för att tillåta att unionen eller kanadensiska medborgare företräds av en annan stat än den där de är medborgare.

4. Parterna ska årligen se över hur punkterna 1 och 2 fungerar administrativt.

Artikel 25

Skydd av personuppgifter

1. Parterna erkänner behovet av att skydda personuppgifter och ska sträva efter att samarbeta för att främja strikta internationella standarder.

2. Parterna erkänner vikten av att skydda grundläggande rättigheter och friheter, bland annat rätten till personlig integritet när det gäller skyddet av personuppgifter. I detta syfte ska parterna åta sig att, inom ramen för sina respektive lagar och andra författningar, respektera de åtaganden som de gjort i samband med dessa rättigheter, även när de förhindrar och bekämpar terrorism och andra allvarliga brott som är av gränsöverskridande art, däribland organiserad brottslighet.

3. Parterna ska fortsätta att samarbeta inom ramen för sina respektive lagar och andra författningar på bilateral och multilateral nivå genom dialog och utbyte av expertis, beroende på vad som är lämpligt, i fråga om skydd av personuppgifter.

AVDELNING VI

POLITISK DIALOG OCH SAMRÅDSMEKANISMER

Artikel 26

Politisk dialog

Parterna ska sträva efter att stärka sin dialog och sina samråd på ett effektivt och pragmatiskt sätt för att stödja sina förbindelser som ständigt utvecklas, för att utveckla sitt samarbete och för att främja sina gemensamma intressen och värderingar genom sina multilaterala engagemang.

Artikel 27

Samrådsmekanismer

1. Parterna ska engagera sig i en dialog genom löpande kontakter, utbyten och samråd som omfattar följande:

a)	Toppmöten för stats- och regeringscheferna, årligen eller enligt överenskommelse mellan parterna, växelvis i unionen och i Kanada.

b)	Möten på utrikesministernivå.

c)	Samråd på ministernivå om politiska frågor av ömsesidigt intresse.

d)	Samråd mellan tjänstemän på högre och lägre nivå om frågor av ömsesidigt intresse eller genomgångar och samarbete om viktigare inhemsk eller internationell utveckling.

e)	Främjande av utbyte av delegationer från Europaparlamentet och det kanadensiska parlamentet.

2. Gemensam ministerkommitté

a)	En gemensam ministerkommitté inrättas härmed.

Den gemensamma ministerkommittén

i)	ersätter den transatlantiska dialogen,

ii)	har delat ordförandeskap mellan Kanadas utrikesminister och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,

iii)	har möte en gång per år, eller efter överenskommelse om omständigheterna så kräver,

iv)	antar sin egen dagordning, sina egna regler och arbetsordning,

v)	fattar beslut med godkännande av båda parter,

vi)

får en årlig rapport från den gemensamma samarbetskommittén om läget i förbindelserna och gör därmed sammanhängande rekommendationer om den gemensamma samarbetskommitténs arbete, bland annat om nya områden för framtida samarbete och om lösning av tvister som uppkommit vid tillämpningen av detta avtal,

vii)	består av representanter från parterna.

3. Gemensam samarbetskommitté

a)	Parterna ska inrätta en gemensam samarbetskommitté.

Parterna ska se till att den gemensamma samarbetskommittén

i)	rekommenderar prioriteringar när det gäller parternas samarbete,

ii)	följer utvecklingen av parternas strategiska förbindelser,

iii)	utbyter åsikter och lämnar förslag om frågor av gemensamt intresse,

iv)	lämnar rekommendationer för ökad effektivitet och synergieffekter mellan parterna,

v)	ser till att detta avtal fungerar väl,

vi)	lämnar en årlig rapport till den gemensamma ministerkommittén om förbindelsen som parterna ska offentliggöra, vilket sägs i punkt 2 b vi i denna artikel,

vii)	korrekt beaktar alla frågor som parterna hänskjuter till kommittén inom ramen för detta avtal,

viii)

inrättar underkommittéer som ska bistå kommittén i dess arbete; dessa underkommittéer bör dock inte överlappa organ som inrättats inom ramen för andra avtal mellan parterna,

ix)	beaktar situationer där en part anser att dess intressen har skadats eller skulle kunna påverkas negativt av beslutsprocesser inom samarbetsområden som inte regleras genom ett särskilt avtal.

Parterna ska se till att den gemensamma samarbetskommittén sammanträder en gång per år, växelvis i unionen och Kanada, att särskilda sammanträden i kommittén hålls på begäran av någon av parterna, att ordförandeskapet för kommittén delas mellan en högre tjänsteman från Kanada och en högre tjänsteman från unionen, och att kommittén kommer överens om sina egna kommittédirektiv, inklusive deltagarobservation.

d)	Den gemensamma samarbetskommittén ska bestå av företrädare för parterna, med vederbörlig hänsyn till främjande av effektivitet och ekonomi vid fastställandet av nivåer på deltagande.

Parterna är överens om att den gemensamma samarbetskommittén kan begära att kommittéer och liknande organ som inrättats enligt befintliga bilaterala avtal mellan parterna lämnar regelbundna rapporter till den gemensamma samarbetskommittén om sin verksamhet som en del av en pågående, omfattande översikt av förhållandet mellan parterna.

Artikel 28

Fullgörande av skyldigheter

1. I en anda av ömsesidig respekt och samarbete som kommer till uttryck i detta avtal ska parterna vidta de allmänna eller särskilda åtgärder som krävs för fullgörandet av deras skyldigheter enligt detta avtal.

2. Om några frågor eller meningsskiljaktigheter skulle uppkomma vid tillämpningen eller tolkningen av detta avtal, ska parterna stärka sina ansträngningar att samråda och samarbeta för att lösa dessa frågor inom lämpliga tidsramar och i vänskaplig anda. På begäran av endera parten ska frågor eller meningsskiljaktigheter hänskjutas till den gemensamma samarbetskommittén för ytterligare diskussion och undersökning. Parterna kan också gemensamt besluta att hänskjuta dessa frågor till särskilda underkommittéer som rapporterar till den gemensamma samarbetskommittén. Parterna ska se till att den gemensamma samarbetskommittén eller den utsedda underkommittén sammanträder inom rimlig tid för att försöka lösa eventuella meningsskiljaktigheter vid genomförandet eller tolkningen av detta avtal genom så snar kommunikation som möjligt, en grundlig undersökning av de faktiska omständigheterna, inklusive expertrådgivning och vetenskapliga belägg beroende på vad som är lämpligt, och en effektiv dialog.

3. Parterna, som bekräftar sitt starka gemensamma engagemang för mänskliga rättigheter och icke-spridning, anser att en särskilt allvarlig och väsentlig kränkning av de skyldigheter som beskrivs i artiklarna 2.1 och 3.2 kan behandlas som ett särskilt brådskande fall. Parterna anser att för att en situation ska utgöra en ”särskilt allvarlig och väsentlig kränkning” av artikel 2.1, ska dess allvar och karaktär vara av exceptionellt slag såsom en statskupp eller grova brott som hotar freden, säkerheten och välbefinnandet för det internationella samfundet.

4. Om en situation som inträffar i ett tredjeland kan anses likvärdig i fråga om allvar och art med ett särskilt brådskande fall, ska parterna sträva efter att hålla brådskande samråd på begäran av endera parten för att diskutera situationen och överväga möjliga åtgärder.

5. För den osannolika och oväntade händelse att ett särskilt brådskande fall inträffar på en parts territorium, kan endera parten vända sig till den gemensamma ministerkommittén i ärendet. Den gemensamma ministerkommittén får begära att den gemensamma samarbetskommittén ska hålla brådskande samråd inom 15 dagar. Parterna ska tillhandahålla den relevanta information och dokumentation som krävs för en noggrann genomgång och en snabb och effektiv lösning på situationen. Om den gemensamma samarbetskommittén inte kan lösa situationen, kan den hänskjuta ärendet till den gemensamma ministerkommittén för skyndsam handläggning.

I ett särskilt brådskande fall där den gemensamma ministerkommittén inte är i stånd att lösa situationen, kan endera parten besluta att tillfälligt upphäva bestämmelserna i detta avtal. I unionen krävs enhällighet för ett sådant beslut. I Kanada fattas ett sådant beslut av Kanadas regering i enlighet med landets lagar och andra författningar. En part ska utan dröjsmål informera den andra parten skriftligen om beslutet och ska tillämpa det för den minimiperiod som krävs för att lösa frågan på ett sätt som är godtagbart för parterna.

Parterna ska fortlöpande övervaka utvecklingen av den situation som ligger till grund för det beslutet och som kan ligga till grund för andra lämpliga åtgärder som vidtas utanför ramen för detta avtal. Den part som åberopar det tillfälliga upphävandet eller andra åtgärder ska dra tillbaka dem så snart det är befogat.

7. Dessutom erkänner parterna att en särskilt allvarlig och väsentlig kränkning av mänskliga rättigheter eller icke-spridning, enligt definitionen i punkt 3, också kan tjäna som grund för att avsluta det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada i enlighet med artikel 30.9 i det avtalet.

8. Detta avtal ska inte påverka tolkningen eller tillämpningen av andra avtal mellan parterna. Framförallt ska inte bestämmelserna om tvistlösning i detta avtal ersätta eller på något sätt påverka bestämmelserna om tvistlösning i andra avtal mellan parterna.

AVDELNING VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 29

Säkerhet och röjande av information

1. Detta avtal ska inte tolkas så att det påverkar unionens, medlemsstaternas eller kanadensiska lagar och andra författningar om allmänhetens tillgång till officiella dokument.

2. Inget i detta avtal ska tolkas som en skyldighet för en part att lämna ut information om denna part anser att det strider mot dess väsentliga säkerhetsintressen att lämna ut informationen.

Artikel 30

Ikraftträdande och uppsägning

1. Parterna ska meddela varandra när de har avslutat de interna förfaranden som krävs för att detta avtal ska kunna träda i kraft. Avtalet ska träda i kraft den första dagen i månaden efter dagen för det sista meddelandet.

2. Trots vad som sägs i punkt 1 ska unionen och Kanada tillämpa delar av avtalet provisoriskt, enligt den här punkten, i avvaktan på avtalets ikraftträdande och i enlighet med deras respektive tillämpliga interna förfaranden och lagstiftning.

Den provisoriska tillämpningen börjar den första dagen i den andra månaden efter den dag då unionen och Kanada till varandra anmält följande:

a)	I fråga om unionen: att de förfaranden som är nödvändiga för detta ändamål har slutförts, med angivande av vilka delar av detta avtal som ska tillämpas provisoriskt.

b)	I fråga om Kanada: att de förfaranden som är nödvändiga för detta ändamål har slutförts, med bekräftelse av godkännande av de delar av avtalet som ska tillämpas provisoriskt.

3. Vardera parten får säga upp avtalet genom skriftlig anmälan till den andra parten. Uppsägningen får verkan sex månader efter en sådan anmälan.

Artikel 31

Ändring

Parterna får ändra detta avtal genom skriftlig överenskommelse. Ändringen träder i kraft den första dagen i månaden efter dagen för det sista meddelande genom vilket parterna till varandra anmält att alla nödvändiga interna förfaranden för ikraftträdandet av ändringarna har slutförts.

Artikel 32

Meddelanden

Parterna ska överlämna alla meddelanden som görs i enlighet med artiklarna 30 och 31 till generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd och Kanadas ministerium för utrikesfrågor, handel och utveckling eller deras respektive efterträdare.

Artikel 33

Territoriell tillämpning

Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där de fördrag som Europeiska unionen grundas på är tillämpliga och i enlighet med de villkor som fastställs i de fördragen, och, å andra sidan, i Kanada.

Artikel 34

Definition av parterna

I detta avtal avses med parterna Europeiska unionen eller dess medlemsstater, eller Europeiska unionen och dess medlemsstater, i enlighet med deras respektive befogenheter, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan.

Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, kroatiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta avtal.

Съставено в Брюксел на тридесети октомври през две хиляди и шестнадесета година.

Hecho en Bruselas, el treinta de octubre de dos mil dieciséis.

V Bruselu dne třicátého října dva tisíce šestnáct.

Udfærdiget i Bruxelles den tredivte oktober to tusind og seksten.

Geschehen zu Brüssel am dreißigsten Oktober zweitausendsechzehn.

Kahe tuhande kuueteistkümnenda aasta oktoobrikuu kolmekümnendal päeval Brüsselis.

Έγινε στις Βρυξέλλες, στις τριάντα Οκτωβρίου δύο χιλιάδες δεκαέξι.

Done at Brussels on the thirtieth day of October in the year two thousand and sixteen.

Fait à Bruxelles, le trente octobre deux mille seize.

Sastavljeno u Bruxellesu tridesetog listopada godine dvije tisuće šesnaeste.

Fatto a Bruxelles, addì trenta ottobre duemilasedici.

Briselē, divi tūkstoši sešpadsmitā gada trīsdesmitajā oktobrī.

Priimta du tūkstančiai šešioliktų metų spalio trisdešimtą dieną Briuselyje.

Kelt Brüsszelben, a kétezer-tizenhatodik év október havának harmincadik napján.

Magħmul fi Brussell, fit-tletin jum ta' Ottubru fis-sena elfejn u sittax.

Gedaan te Brussel, dertig oktober tweeduizend zestien.

Sporządzono w Brukseli dnia trzydziestego października roku dwa tysiące szesnastego.

Feito em Bruxelas, em trinta de outubro de dois mil e dezasseis.

Întocmit la Bruxelles la treizeci octombrie două mii șaisprezece.

V Bruseli tridsiateho októbra dvetisícšestnásť.

V Bruslju, dne tridesetega oktobra leta dva tisoč šestnajst.

Tehty Brysselissä kolmantenakymmenentenä päivänä lokakuuta vuonna kaksituhattakuusitoista.

Som skedde i Bryssel den trettionde oktober år tjugohundrasexton.

Voor het Koninkrijk België

Pour le Royaume de Belgique

Für das Königreich Belgien

Deze handtekening verbindt eveneens de Vlaamse Gemeenschap, de Franse Gemeenschap, de Duitstalige Gemeenschap, het Vlaamse Gewest, het Waalse Gewest en het Brussels Hoofdstedelijk Gewest.

Cette signature engage également la Communauté française, la Communauté flamande, la Communauté germanophone, la Région wallonne, la Région flamande et la Région de Bruxelles-Capitale.

За Република България

Za Českou republiku

For Kongeriget Danmark

Für die Bundesrepublik Deutschland

Eesti Vabariigi nimel

Thar cheann Na hÉireann

For Ireland

Για την Ελληνική Δημοκρατία

Por el Reino de España

Pour la République française

Za Republiku Hrvatsku

Per la Repubblica italiana

Για την Κυπριακή Δημοκρατία

Latvijas Republikas vārdā –

Lietuvos Respublikos vardu

Pour le Grand-Duché de Luxembourg

Magyarország részéről

Għar-Repubblika ta' Malta

Voor het Koninkrijk der Nederlanden

Für die Republik Österreich

W imieniu Rzeczypospolitej Polskiej

Pela República Portuguesa

Pentru România

Za Republiko Slovenijo

Za Slovenskú republiku

Suomen tasavallan puolesta

För Republiken Finland

För Konungariket Sverige

For the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland

За Европейския съюз

Por la Unión Europea

Za Evropskou unii

For Den Europæiske Union

Für die Europäische Union

Euroopa Liidu nimel

Για την Ευρωπαϊκή Ένωση

For the European Union

Pour l'Union européenne

Za Europsku uniju

Per l'Unione europea

Eiropas Savienības vārdā –

Europos Sąjungos vardu

Az Európai Unió részéről

Għall-Unjoni Ewropea

Voor de Europese Unie

W imieniu Unii Europejskiej

Pela União Europeia

Pentru Uniunea Europeană

Za Európsku úniu

Za Evropsko unijo

Euroopan unionin puolesta

För Europeiska unionen

For Canada

Pour le Canada

3.12.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 329/75

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2016/2122

av den 2 december 2016

om skyddsåtgärder i samband med utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i vissa medlemsstater

[delgivet med nr C(2016) 8158]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4, och

av följande skäl:

(1)

Aviär influensa är en smittsam virussjukdom hos fåglar, inklusive fjäderfä. Infektioner med aviära influensavirus hos tamfjäderfä orsakar två huvudformer av denna sjukdom som har olika virulens. Den lågpatogena formen orsakar vanligen endast milda symtom, medan den högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet hos de flesta fjäderfäarter. Sjukdomen kan få allvarliga konsekvenser för lönsamheten inom fjäderfäuppfödningen.

(2)	Även om aviära influensavirus huvudsakligen förekommer hos fåglar kan människor under vissa omständigheter också ibland infekteras.

(3)

Vid utbrott av aviär influensa i en medlemsstat (nedan kallad den berörda medlemsstaten) finns det risk för att sjukdomsagenset sprids till andra anläggningar där fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap hålls. Till följd av detta kan sjukdomsagenset spridas från den eller de berörda medlemsstaterna till andra medlemsstater eller till tredjeländer via handel med levande fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap eller produkter från dem.

(4)

I rådets direktiv 2005/94/EG (3) anges vissa förebyggande åtgärder för övervakning och tidigt påvisande av aviär influensa samt de minimiåtgärder för bekämpning som ska vidtas vid ett utbrott av sjukdomen hos fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap. Enligt det direktivet ska skydds- och övervakningsområden upprättas vid ett utbrott av högpatogen aviär influensa. Syftet med denna regionalisering är att upprätthålla fåglarnas hälsostatus i resten av territoriet genom att förhindra att det patogena agenset introduceras och säkerställa att sjukdomen påvisas tidigt.

(5)

Högpatogent aviärt influensavirus A av subtyp H5N8 kan spridas över långa avstånd genom vilda flyttfåglar. Ungern, Tyskland, Österrike, Kroatien, Nederländerna, Danmark, Sverige, Finland och Rumänien har påvisat viruset hos flera vilda fåglar av olika arter som huvudsakligen påträffats döda. Efter dessa fynd i medlemsstaterna har utbrott orsakade av samma virussubtyp bekräftats hos fjäderfä i Ungern, Tyskland, Österrike, Danmark, Sverige och Nederländerna.

(6)

Kommissionen har antagit flera genomförandebeslut om skyddsåtgärder i samband med utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 hos fjäderfä i vissa medlemsstater med anledning av den pågående epidemin. Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1968 (4), (EU) 2016/2011 (5) och (EU) 2016/2012 (6) antogs med anledning av utbrott av högpatogen aviär influensa i Ungern, Tyskland och Österrike, och efter att det hade upprättats skydds- och övervakningsområden i dessa medlemsstater i enlighet med direktiv 2005/94/EG. I dessa genomförandebeslut föreskrivs att de skydds- och övervakningsområden som upprättats i dessa medlemsstater i enlighet med direktiv 2005/94/EG ska omfatta åtminstone de områden som förtecknas i bilagorna till de genomförandebesluten.

(7)

Efter ytterligare utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i Ungern ändrades dessutom bilagan till genomförandebeslut (EU) 2016/1968 genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2010 (7). Bilagorna till genomförandebesluten (EU) 2016/1968 och (EU) 2016/2011 ändrades sedan genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2064 (8) efter ytterligare utbrott i Tyskland och Ungern.

(8)	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2065 (9), (EU) 2016/2086 (10) och (EU) 2016/2085 (11) antogs efter anmälningar av det första utbrottet av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i Danmark, Sverige och Nederländerna.

(9)

Kommissionen har i samtliga fall granskat de åtgärder som de berörda medlemsstaterna vidtagit i enlighet med direktiv 2005/94/EG och konstaterar att gränserna för de skydds- och övervakningsområden som de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna har upprättat befinner sig på tillräckligt avstånd från de anläggningar där utbrotten har bekräftats.

(10)	För att förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och för att undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, måste man på unionsnivå snabbt fastställa de skydds- och övervakningsområden som de berörda medlemsstaterna upprättat.

(11)

Den aktuella epidemiologiska situationen är mycket dynamisk och utvecklas hela tiden. Den fortlöpande övervakningen av aviär influensa i medlemsstaterna fortsätter att påvisa högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 hos vilda fåglar. Förekomsten av viruset hos vilda fåglar fortsätter att utgöra ett hot om direkt eller indirekt introduktion av det aviära influensaviruset i fjäderfäanläggningar, vilket innebär en risk för att det aviära influensaviruset därefter eventuellt sprids från en smittad fjäderfäanläggning till andra fjäderfäanläggningar.

(12)

Mot bakgrund av den epidemiologiska situationens utveckling i unionen och den årstidsbundna viruscirkulationen hos vilda fåglar, finns det en risk för att ytterligare utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 kommer att påvisas i unionen under de närmaste månaderna. Kommissionen utvärderar därför kontinuerligt den epidemiologiska situationen och ser över åtgärderna.

(13)

Av tydlighetsskäl och för att hålla medlemsstaterna, tredjeländer och berörda aktörer underrättade om den aktuella epidemiologiska situationen bör alla de skydds- och övervakningsområden som de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna har upprättat i enlighet med direktiv 2005/94/EG förtecknas i en unionsakt, och det bör anges hur länge denna regionalisering ska gälla med hänsyn till epidemiologin för högpatogen aviär influensa.

(14)	Genomförandebesluten (EU) 2016/1968, (EU) 2016/2011, (EU) 2016/2012, (EU) 2016/2065, (EU) 2016/2085 och (EU) 2016/2086 bör därför upphöra att gälla och ersättas med den här akten.

(15)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Detta beslut upprättar på unionsnivå de skydds- och övervakningsområden som i enlighet med artikel 16.1 i direktiv 2005/94/EG ska upprättas av de medlemsstater som anges i bilagan till detta beslut (nedan kallade de berörda medlemsstaterna) efter ett eller flera utbrott av aviär influensa hos fjäderfä eller fåglar i fångenskap orsakade av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8, samt fastställer åtgärdernas giltighetstid i enlighet med artiklarna 29.1 och 31 i direktiv 2005/94/EG.

Artikel 2

De berörda medlemsstaterna ska säkerställa följande:

a)	De skyddsområden som upprättats av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 16.1 a i direktiv 2005/94/EG ska omfatta åtminstone de områden som anges som skyddsområden i del A i bilagan till detta beslut.

b)	De åtgärder som ska vidtas i skyddsområdena ska i enlighet med artikel 29.1 i direktiv 2005/94/EG gälla åtminstone till och med de datum för skyddsområdena som anges i del A i bilagan till detta beslut.

Artikel 3

De berörda medlemsstaterna ska säkerställa följande:

a)	De övervakningsområden som upprättats av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 16.1 b i direktiv 2005/94/EG ska omfatta åtminstone de områden som anges som övervakningsområden i del B i bilagan till detta beslut.

b)	De åtgärder som ska vidtas i övervakningsområdena ska i enlighet med artikel 31 i direktiv 2005/94/EG gälla åtminstone till och med de datum för övervakningsområdena som anges i del B i bilagan till detta beslut.

Artikel 4

Genomförandebesluten (EU) 2016/1968, (EU) 2016/2011, (EU) 2016/2012, (EU) 2016/2065, (EU) 2016/2085 och (EU) 2016/20866 ska upphöra att gälla.

Artikel 5

Detta beslut ska tillämpas till och med den 31 maj 2017.

Artikel 6

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 2 december 2016.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.

(2) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.

(3) Rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa och om upphävande av direktiv 92/40/EEG (EUT L 10, 14.1.2006, s. 16).

(4) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1968 av den 9 november 2016 om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i Ungern (EUT L 303, 10.11.2016, s. 23).

(5) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2011 av den 16 november 2016 om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i Tyskland (EUT L 310, 17.11.2016, s. 73).

(6) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2012 av den 16 november 2016 om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i Österrike (EUT L 310, 17.11.2016, s. 81).

(7) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2010 av den 16 november 2016 om ändring av bilagan till genomförandebeslut (EU) 2016/1968 om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i Ungern (EUT L 310, 17.11.2016, s. 69).

(8) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2064 av den 24 november 2016 om ändring av bilagorna till genomförandebesluten (EU) 2016/1968 och (EU) 2016/2011 om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i Ungern och Tyskland (EUT L 319, 25.11.2016, s. 47).

(9) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2065 av den 24 november 2016 om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i Danmark (EUT L 319, 25.11.2016, s. 65).

(10) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2086 av den 28 november 2016 om vissa tillfälliga skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i Sverige (EUT L 321, 29.11.2016, s. 80).

(11) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2085 av den 28 november 2016 om vissa tillfälliga skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i Nederländerna (EUT L 321, 29.11.2016, s. 76).

BILAGA

DEL A

De skyddsområden i de berörda medlemsstaterna som avses i artiklarna 1 och 2:

Medlemsstat: Danmark

Område	Tillämpas t.o.m. (i enlighet med artikel 29.1 i direktiv 2005/94/EG)
De delar av Helsingörs kommun (ADNS-kod 02217) som ligger inom en radie av 3 km med centrum i GPS-koordinaterna N56.0739, E12.5144	13.12.2016

Medlemsstat: Tyskland

Område

Tillämpas t.o.m. (i enlighet med artikel 29.1 i direktiv 2005/94/EG)

Kreis Schleswig-Flensburg:

Ab Ortsteil Triangel, Gemeinde Nübel Richtung Norden auf die Schleswiger Straße bis zur Gemeindegrenze Nübel/Tolk, entlang dieser Gemeindegrenze bis zur Schleswiger Straße, östlich am Ortsteil Wellspang vorbei bis zur Gemeindegrenze Böklund, südlich an der Gemeindegrenze entlang bis zur Kattbeker Straße, links ab bis zur Hans-Christophersen-Allee, diese rechts weiter, übergehend in Bellig und Struxdorf bis zur Gemeindegrenze Struxdorf/Böel, an dieser entlang Richtung Süden bis Ortsteil Boholzau, rechts auf Gemeindegrenze Struxdorf/Twedt bis zur Straße Boholz, diese links weiter auf Boholzau und Buschau, bis Ortsteil Buschau, links ab auf Buschau, dann rechts weiter auf Buschau, gleich wieder links auf Lücke bis zur B 201, rechts weiter Richtung Süden bis links Höckerberg, weiter Osterholz bis Sportplatz, dann rechts auf Verbindungsstraße zur Straße Friedenstal, links weiter bis zur Gemeindegrenze Loit/Steinfeld, dieser folgen bis Gemeindegrenze Steinfeld/Taarstedt, dieser links folgen bis Gemeindegrenze Taarstedt/Ulsnis, rechts weiter auf dieser Gemeindegrenze, weiter auf der Gemeindegrenze Taarstedt/Goltoft und Taarstedt/Brodersby und Taarstedt/Schaalby bis Heerweg, dann links weiter auf Heerweg bis Hauptstraße, weiter rechts auf Hauptstraße bis Raiffeisenstraße, rechts weiter auf Hauptstraße bis B 201, links weiter auf B 201 bis Ortsteil Triangel.

5.12.2016

Stadt Lübeck:

Von der Kreisgrenze entlang des Sonnenbergsredder bis zum Parkplatz im Waldusener Forst, Richtung Waldhusener Weg, Waldhusener Weg folgend bis zur B75, über die B75 Richtung Solmitzstraße, von der Dummersdorfer Straße zum Neuenteilsredder bis Weg Dummersbarn bis zur Trave, die Trave entlang, Richtung Pötenitzer Wiek, die Landstraße querend zur Lübecker Bucht, Landesgrenze über den Wasserweg zur Strandpromenade, hinüber zur Berlingstraße, über Godewind und Fahrenberg, über Steenkamp zu Rödsaal, Timmendorfer Weg Richtung B76, die B76 überqueren und Bollbrügg folgen, entlang der Kreisgrenze zu Ostholstein bis Sonnenbergsredder.

5.12.2016

Kreis Ostholstein:

In der Gemeinde Ratekau nachfolgend beschriebenes Gebiet: Travemünder Straße bis zur Kreisgrenze zur Stadt Lübeck. Ab der Kreisgrenze Ortsteil Kreuzkamp, Offendorfer Straße gen Norden entlang dem Sonnenbergsredder – K15. Vor Warnsdorf entlang des Bachverlaufs bis zum Schloss Warnsdorf. Der Schlossstr. und der Niendorfer Str. bis zur Tarvemünder Straße.

5.12.2016

In der Gemeinde Quedlinburg die Ortsteile

—

Quarmbeck

—	Bad Suderode

—

Gernrode

19.12.2016

In der Gemeinde Ballenstedt der Ortsteil

—	Ortsteil Rieder

19.12.2016

In der Gemeinde Thale die Ortsteile

—	Ortsteil Neinstedt

—	Ortsteil Stecklenberg

19.12.2016

Stadt Ueckermünde

17.12.2016

Gemeinde Grambin

17.12.2016

In der Gemeinde Liepgarten der Ortsteil

—	Liepgarten

17.12.2016

In der Gemeinde Mesekenhagen die Ortsteile

—	Mesekenhagen

—

Frätow

—

Gristow

—

Kalkvitz

—	Klein Karrendorf

—	Groß Karrendorf

—

Kowall

12.12.2016

In der Gemeinde Wackerow die Ortsteile

—	Groß Kieshof

—	Groß Kieshof Ausbau

—	Klein Kieshof

12.12.2016

In der Gemeinde Neuenkirchen der Ortsteil

—	Oldenhagen

12.12.2016

In der Gemeinde Neu Boltenhagen die Ortsteile

—	Neu Boltenhagen

—

Karbow

—	Lodmannshagen

12.12.2016

In der Gemeinde Kemnitz der Ortsteil

—	Rappenhagen

12.12.2016

In der Gemeinde Katzow der Ortsteil

—	Kühlenhagen

12.12.2016

In der Gemeinde Kenz-Küstrow die Ortsteile

—

Dabitz

—

Küstrow

—

Zipke

10.12.2016

Stadt Barth einschließlich Ortsteile

—	Tannenheim

—	Glöwitz ohne Ortsteil Planitz

10.12.2016

In der Gemeinde Sundhagen der Ortsteil

—

Jager

12.12.2016

In der Gemeinde Sundhagen die Ortsteile

—

Mannhagen

—	Wilmshagen

—	Hildebrandshagen

—	Altenhagen

—	Klein Behnkenhagen

—	Behnkendorf

—	Groß Behnkenhagen

—	Engelswacht

—

Miltzow

—	Klein Miltzow

—	Reinkenhagen

—	Hankenhagen

10.12.2016

In der Stadt Sassnitz die Ortsteile

—

Sassnitz

—

Dargast

—

Werder

—	Buddenhagen

10.12.2016

In der Gemeinde Sagard: der See am Kreideabbaufeld nördlich von Dargast.

10.12.2016

In der Gemeinde Demen der Ort und die Ortsteile

—

Demen

—

Kobande

—

Venzkow

17.12.2016

Landkreis Cloppenburg

Gemeinde Barßel

Ortsteil Harkebrügge

Vom Schnittpunkt Bahnlinie/östliche Gemeindegrenze Barßel entlang der Gemeindegrenze in südlicher Richtung bis zur Bismarckstraße, entlang dieser in westlicher Richtung bis zur Dorfstraße in Harkebrügge, entlang der Dorfstraße in südlicher Richtung bis zur Glittenbergstraße, entlang dieser in westlicher Richtung, dann entlang Kreisstraße, Straße Am Scharrelerdamm und entlang der westlichen Gemeindegrenze nach Norden bis zur Bahnlinie in Elisabethfehn und von dort entlang der Bahnlinie in östlicher Richtung bis zum Ausgangspunkt Bahnlinie/östliche Gemeindegrenze.

15.12.2016

Landkreis Ammerland

Gemeinde Edewecht

Schnittpunkt Kreisgrenze/Kortemoorstraße, Kortemoorstraße, Hübscher Berg, Lohorster Straße, Wittenberger Straße, Edewechter Straße, Rothenmethen, Kanalstraße, Am Voßbarg, Wirtschaftweg zwischen ”Am Voßbarg” und ”Am Jagen”, Am Jagen, Edewechter Straße, Ocholter Straße, Nordloher Straße, Bahnlinie Richtung Barßel bis Kreisgrenze, entlang der Kreisgrenze in südöstliche Richtung bis zum Schnittpunkt Kreisgrenze/Kortemoorstraße.

15.12.2016

Medlemsstat: Ungern

Område	Tillämpas t.o.m. (i enlighet med artikel 29.1 i direktiv 2005/94/EG)
Norrut på väg 5402 från Jászszentlászló mot Kiskunmajsa, 2 km från Jászszentlászló. Mot nordväst på väg 5404 från Szank mot Kiskunmajsa, 1 km från Szank. Söderut från korsningen mellan väg 5405 och vägen mellan Szank och Kiskunmajsa-Bodoglár. Söderut på väg 5402 mellan Kiskunhalas och Kiskunmajsa, 3,5 km från gränsen mot Kiskunmajsas territorium. Söderifrån, på väg 5409, 2,7 km från gränsen mot Kiskunmajsas territorium. Söderifrån, 2 km från Kígyós norrut. Söderifrån, 1,5 km från gränsen mot Csólyospálos territorium mot sydväst. Vid distriktsgränsen, 3 km mot sydväst från korsningen mellan distriktsgränsen och väg 5404 från Csólyospálos mot distriktsgränsen. Utmed distriktsgränsen, korsningen med väg 5411 österut från Kömpöc och distriktsgränsen. Utmed disktriktsgränsen norrut, 1,5 km från väg 5411. Västerut, 2 km från gränsen mot Kömpöcs territorium. Mot nordväst fram till distriktsgränsen, 0,5 km öster från distriktsgränsens slut norrut. Mot nordväst, korsningen mellan distriktsgränsen och väg 5412. Västerut 0,5 km, sedan mot nordväst fram till startpunkten. Dessutom de delar av städerna Mórahalom och Kistelek i distriktet Csongrád som ligger inom en radie av 3 km med centrum i GPS-koordinaterna N46,419599, E19,858897; N46,393889.	21.12.2016
De delar av städerna Kiskunfélegyháza, Kecskemét och Kiskunmajsa i distriktet Bács-Kiskun som ligger inom en radie av 3 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.682422, E19.638406 och N46.685278, E 19.64. Dessutom hela det bebyggda området i orterna Bugac (utom Bugac-Alsómonostor) och Móricgát-Erdőszéplak.	3.12.2016
De delar av staden Kiskunhalas i distriktet Bács-Kiskun som ligger inom en radie av 3 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.268418, E19.573609 och N46.229847, E19.619350. Dessutom hela det bebyggda området i orten Kelebia-Újfalu.	5.12.2016
De delar av staden Mórahalom i distriktet Csongrád som ligger inom en radie av 3 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.342763, E19.886990. Dessutom hela det bebyggda området i orterna Forráskút, Üllés och Bordány.	15.12.2016
De delar av staden Kunszentmárton i distriktet Jász-Nagykun-Szolnok som ligger inom en radie av 3 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.8926211, E20.367360 och N46.896193, E20.388287. Dessutom hela det bebyggda området i orten Öcsöd.	16.12.2016
De delar av staden Kiskunmajsa i distriktet Bács-Kiskun som ligger inom en radie av 3 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.584528, E19.665409.	17.12.2016

Medlemsstat: Nederländerna

Område

Tillämpas t.o.m. (i enlighet med artikel 29.1 i direktiv 2005/94/EG)

Biddinghuizen

—	Vanaf kruising Swifterweg (N710) met Hoge Vaart (water), Hoge Vaart volgen in noordoostelijke richting tot aan Oosterwoldertocht (water)

—	Oosterwoldertocht volgen in zuidoostelijke richting tot aan Elburgerweg (N309)

—	Elburgerweg (N309) volgen tot aan de brug in Flevoweg over het Veluwemeer

—	Veluwemeer volgen in zuidwestelijke richting tot aan Bremerbergweg (N708)

—	Bremerbergweg (N708) volgen in noodwestelijke richting overgaand in Oldebroekerweg tot aan Swifterweg (N710)

—	Swifterweg (N710)volgen in noordelijke richting tot aan Hoge Vaart (water)

19.12.2016

Medlemsstat: Österrike

Område	Tillämpas t.o.m. (i enlighet med artikel 29.1 i direktiv 2005/94/EG)
Gemeinden Bregenz, Hard, Fußach, Lauterach	14.12.2016

Medlemsstat: Sverige

Område	Tillämpas t.o.m. (i enlighet med artikel 29.1 i direktiv 2005/94/EG)
De delar av Helsingborgs kommun (ADNS-kod 01200) som ligger inom en radie av 3 km med centrum i koordinaterna N56,053495 och E12,848939 (WGS84).	23.12.2016

DEL B

De övervakningsområden i de berörda medlemsstaterna som avses i artiklarna 1 och 3:

Medlemsstat: Danmark

Område	Tillämpas t.o.m. (i enlighet med artikel 31 i direktiv 2005/94/EG)
Det område i de delar av kommunerna Helsingör, Gribskov och Fredensborg som ligger utanför det område som anges som skyddsområde och inom en radie av 10 km med centrum i GPS-koordinaterna N56.0739, E12.5144.	22.12.2016
De delar av Helsingörs kommun (ADNS-kod 02217) som ligger inom en radie av 3 km med centrum i GPS-koordinaterna N56.0739, E12.5144.	14.12.2016–22.12.2016

Medlemsstat: Tyskland

Område

Tillämpas t.o.m. (i enlighet med artikel 31 i direktiv 2005/94/EG)

Kreis Schleswig-Flensburg:

Entlang der äußeren Gemeindegrenze Schleswig, weiter auf äußere Gemeindegrenze Lürschau, weiter auf äußere Gemeindegrenze Idstedt, weiter auf äußere Gemeindegrenze Stolk, weiter auf äußere Gemeindegrenze Klappholz, weiter auf äußere Gemeindegrenze Havetoft, weiter auf obere Gemeindegrenze Mittelangeln, weiter auf obere Gemeindegrenze Mohrkirch, weiter auf äußere Gemeindegrenze Saustrup, weiter auf äußere Gemeindegrenze Wagersrott, weiter auf äußere Gemeindegrenze Dollrottfeld, weiter auf äußere Gemeindegrenze Boren bis zur Kreisgrenze, an der Kreisgrenze entlang bis.

14.12.2016

Kreis Rendsburg-Eckernförde:

Gemeinde Kosel: gesamtes Gemeindegebiet.

Gemeinde Rieseby.

Amtsgrenze Rieseby, südlich weiter Amtsgrenze Kosel entlang bis Kreisgrenze.

14.12.2016

Kreis Schleswig-Flensburg:

Südlich an der Gemeindegrenze Borwedel entlang, weiter auf unterer Gemeindegrenze Fahrdorf bis zur Gemeindegrenze Schleswig.

14.12.2016

Stadt Lübeck:

Von der Kreisgrenze über den Wasserweg durch den Petroleumhafen, weiter durch die Trave, Verlängerung des Sandbergs, die B75 queren Richtung Heiligen-Geist Kamp, weiter über die Arnimstraße und Edelsteinstraße, über Heiweg Richtung Wesloer Tannen bzw. Brandenbaumer Tannen, die Landesgrenze entlang, die Landstraße überqueren, am Wasser entlang bis zur Kreisgrenze zu Ostholstein, die Kreisgrenze entlang zum Petroleumhafen.

14.12.2016

Kreis Ostholstein:

Die Gemeinden Ratekau, Bad Schwartau und Timmendorfer Strand sowie der nachfolgend beschriebene Bereich der Gemeinde Scharbeutz: Dem Straßenverlauf der L 102 ab der Straße Bövelstredder folgend bis zur B76, der Bundestraße bis zur Wasserlinie folgend, weiter bis zur Gemeindegrenze Timmendorfer Strand.

14.12.2016

Gemeinde Ditfurt

28.12.2016

In der Stadt Quedlinburg die Ortsteile

—	Gersdorfer Burg

—

Morgenrot

—	Münchenhof

—

Quarmbeck

28.12.2016

In der Stadt Ballenstedt die Ortsteile

—	Asmusstedt

—

Badeborn

—

Opperode

—	Radisleben

—

Rieder

28.12.2016

In der Stadt Harzgerode die Ortsteile

—

Hänichen

—	Mägdesprung

28.12.2016

In der Gemeinde Blankenburg die Orte und Ortsteile

—	Timmenrode

—

Wienrode

28.12.2016

In der Stadt Thale die Ortsteile

—	Friedrichsbrunn

—

Neinstedt

—

Warnstedt

—	Weddersleben

—	Westerhausen

28.12.2016

In der Gemeinde Selmsdorf die Orte und Ortsteile

—	Hof Selmsdorf

—

Selmsdorf

—

Lauen

—

Sülsdorf

—

Teschow

—

Zarnewanz

14.12.2016

In der Gemeinde Lüdersdorf der Ort

—

Palingen

14.12.2016

In der Gemeinde Schönberg der Ort

—

Kleinfeld

14.12.2016

In der Gemeinde Dassow die Orte und Ortsteile

—

Barendorf

—	Benckendorf

14.12.2016

In der Stadt Torgelow der Ortsteil

—	Torgelow-Holländerei

26.12.2016

In der Stadt Eggesin mit dem Ortsteil

—	Hoppenwalde

sowie den Wohnsiedlungen

—	Eggesiner Teerofen

—	Gumnitz (Gumnitz Holl und Klein Gumnitz)

—

Karpin

26.12.2016

In der Stadt Ueckermünde die Ortsteile

—

Bellin

—

Berndshof

26.12.2016

Gemeinde Mönkebude

26.12.2016

Gemeinde Leopoldshagen

26.12.2016

Gemeinde Meiersberg

26.12.2016

In der Gemeinde Liepgarten die Ortsteile

—

Jädkemühl

—	Starkenloch

26.12.2016

In der Gemeinde Luckow die Ortsteile

—

Luckow

—	Christiansberg

26.12.2016

Gemeinde Vogelsang-Warsin

26.12.2016

In der Gemeinde Lübs die Ortsteile

—

Lübs

—

Annenhof

—

Millnitz

26.12.2016

In der Gemeinde Ferdinandshof die Ortsteile

—	Blumenthal

—	Louisenhof

—	Sprengersfelde

26.12.2016

Die Stadt Wolgast und die Ortsteile

—	Buddenhagen

—

Hohendorf

—

Pritzier

—

Schlaense

—	Tannenkamp

21.12.2016

In der Hansestadt Greifswald die Stadtteile

—	Fettenvorstadt

—	Fleischervorstadt

—	Industriegebiet

—	Innenstadt

—	Nördliche Mühlenvorstadt

—	Obstbaumsiedlung

—	Ostseeviertel

—	Schönwalde II

—	Stadtrandsiedlung

—	Steinbeckervorstadt

—	südliche Mühlenstadt

21.12.2016

In der Hansestadt Greifswald die Stadtteile

—	Schönwalde I

—

Südstadt

21.12.2016

In der Hansestadt Greifswald die Stadtteile

—	Friedrichshagen

—

Ladebow

—	Insel Koos

—	Ostseeviertel

—

Riems

—

Wieck

—

Eldena

21.12.2016

In der Gemeinde Groß Kiesow die Ortsteile

—

Kessin

—

Krebsow

—

Schlagtow

—	Schlagtow Meierei

21.12.2016

In der Gemeinde Karlsburg die Ortsteile

—

Moeckow

—

Zarnekow

21.12.2016

In der Gemeinde Lühmannsdorf die Ortsteile

—	Lühmannsdorf

—

Brüssow

—	Giesekenhagen

—

Jagdkrug

21.12.2016

In der Gemeinde Wrangelsburg die Ortsteile

—	Wrangelsburg

—

Gladrow

21.12.2016

In der Gemeinde Züssow der Ortsteil

—

Züssow

21.12.2016

In der Gemeinde Neuenkirchen die Ortsteile

—	Neuenkirchen

—	Oldenhagen

—

Wampen

21.12.2016

In der Gemeinde Wackerow die Ortsteile

—

Wackerow

—	Dreizehnhausen

—	Groß Petershagen

—	Immenhorst

—	Jarmshagen

—	Klein Petershagen

—	Steffenshagen

21.12.2016

In der Gemeinde Hinrichshagen die Ortsteile

—	Hinrichshagen

—	Feldsiedlung

—	Heimsiedlung

—	Chausseesiedlung

—	Hinrichshagen Hof I und II

—	Neu Ungnade

21.12.2016

In der Gemeinde Mesekenhagen der Ortsteil

—

Broock

21.12.2016

In der Gemeinde Levenhagen die Ortsteile

—	Levenhagen

—	Alt Ungnade

—	Boltenhagen

—	Heilgeisthof

21.12.2016

In der Gemeinde Diedrichshagen die Ortsteile

—	Diedrichshagen

—

Guest

21.12.2016

In der Gemeinde Brünzow die Ortsteile

—

Brünzow

—	Klein Ernsthof

—

Kräpelin

—

Stielow

—	Stielow Siedlung

—

Vierow

21.12.2016

In der Gemeinde Hanshagen der Ortsteil

—

Hanshagen

21.12.2016

In der Gemeinde Katzow die Ortsteile

—

Katzow

—

Netzeband

21.12.2016

In der Gemeinde Kemnitz die Ortsteile

—

Kemnitz

—	Kemnitzerhagen

—	Kemnitz Meierei

—

Neuendorf

—	Neuendorf Ausbau

—	Rappenhagen

21.12.2016

In der Gemeinde Loissin die Ortsteile

—

Gahlkow

—	Ludwigsburg

21.12.2016

Gemeinde Lubmin gesamt

21.12.2016

In der Gemeinde Neu Boltenhagen die Ortsteile

—	Neu Boltenhagen

—	Loddmannshagen

21.12.2016

In der Gemeinde Rubenow die Ortsteile

—

Rubenow

—	Groß Ernsthof

—

Latzow

—	Nieder Voddow

—	Nonnendorf

—	Rubenow Siedlung

—

Voddow

21.12.2016

In der Gemeinde Wusterhusen die Ortsteile

—	Wusterhusen

—

Gustebin

—

Pritzwald

—

Konerow

—

Stevelin

21.12.2016

Gemeinde Kenz-Küstrow ohne die im Sperrbezirk liegenden Ortsteile

20.12.2016

In der Gemeinde Löbnitz die Ortsteile

—

Saatel

—

Redebas

—

Löbnitz

—	Ausbau Löbnitz

20.12.2016

In der Gemeinde Divitz-Spoldershagen die Ortsteile

—

Divitz

—	Frauendorf

—

Wobbelkow

—	Spoldershagen

20.12.2016

Stadt Barth: restliches Gebiet außerhalb des Sperrbezirks

20.12.2016

In der Gemeinde Fuhlendorf die Ortsteile

—	Fuhlendorf

—

Bodstedt

—

Gut Glück

20.12.2016

Gemeinde Pruchten gesamt

20.12.2016

Gemeinde Ostseebad Zingst gesamt

20.12.2016

In der Hansestadt Stralsund die Stadtteile

—	Voigdehagen

—

Andershof

—

Devin

22.12.2016

In der Gemeinde Wendorf die Ortsteile

—	Zitterpenningshagen

—	Teschenhagen

22.12.2016

Gemeinde Neu Bartelshagen gesamt

20.12.2016

Gemeinde Groß Kordshagen gesamt

20.12.2016

In der Gemeinde Kummerow der Ortsteil

—	Kummerow-Heide

20.12.2016

Gemeinde Groß Mohrdorf: Großes Holz westlich von Kinnbackenhagen ohne Ortslage Kinnbackenhagen

20.12.2016

In der Gemeinde Altenpleen die Ortsteile

—

Nisdorf

—

Günz

—	Neuenpleen

20.12.2016

Gemeinde Velgast: Karniner Holz und Bussiner Holz nördlich der Bahnschiene sowie Ortsteil Manschenhagen

20.12.2016

Gemeinde Karnin gesamt

20.12.2016

In der Stadt Grimmen die Ortsteile

—	Hohenwarth

—	Stoltenhagen

22.12.2016

In der Gemeinde Wittenhagen die Ortsteile

—

Glashagen

—

Kakernehl

—	Wittenhagen

—

Windebrak

22.12.2016

In der Gemeinde Elmenhorst die Ortsteile

—

Bookhagen

—	Elmenhorst

—	Neu Elmenhorst

22.12.2016

Gemeinde Zarrendorf gesamt

22.12.2016

In der Gemeinde Süderholz die Ortsteile

—

Griebenow

—	Dreizehnhausen

—	Kreutzmannshagen

21.12.2016

In der Gemeinde Süderholz die Ortsteile

—	Willershusen

—	Wüst Eldena

—	Willerswalde

—	Bartmannshagen

22.12.2016

In der Gemeinde Sundhagen alle nicht im Sperrbezirk befindlichen Ortsteile

22.12.2016

Gemeinde Lietzow gesamt

22.12.2016

Stadt Sassnitz: Gemeindegebiet außerhalb des Sperrbezirkes

22.12.2016

Gemeinde Sagard gesamt

22.12.2016

In der Gemeinde Glowe die Ortsteile

—

Polchow

—

Bobbin

—

Spyker

—

Baldereck

22.12.2016

Gemeinde Seebad Lohme gesamt

22.12.2016

In der Gemeinde Garz/Rügen

—	auf der Halbinsel Zudar ein Uferstreifen von 500 m Breite östlich von Glewitz zwischen Fähranleger und Palmer Ort.

21.12.2016

In der Gemeinde Garz/Rügen der Ortsteil

—

Glewitz

22.12.2016

In der Gemeinde Gustow die Ortsteile

—

Prosnitz

—

Sissow

22.12.2016

In der Gemeinde Poseritz der Ortsteil

—

Venzvitz

22.12.2016

In der Gemeinde Ostseebad Binz der Ortsteil

—

Prora

22.12.2016

In der Gemeinde Gneven der Ortsteil

—

Vorbeck

26.12.2016

In der Gemeinde Langen Brütz der Orsteil

—

Kritzow

26.12.2016

In der Gemeinde Barnin die Orte, Ortsteile und Ortslagen

—

Barnin

—	Hof Barnin

26.12.2016

In der Gemeinde Bülow der Ort und Ortsteile

—

Bülow

—

Prestin

—

Runow

26.12.2016

In der Gemeinde Stadt Crivitz die Orte und Ortsteile

—	Augustenhof

—

Basthorst

—	Crivitz, Stadt

—

Gädebehn

—

Kladow

—	Muchelwitz

—	Bahnstrecke

—

Wessin

—

Badegow

—

Radepohl

26.12.2016

In der Gemeinde Demen der Ortsteil

—

Buerbeck

26.12.2016

In der Gemeinde Zapel der Ort und die Ortsteile

—

Zapel

—

Zapel-Hof

—	Zapel-Ausbau

26.12.2016

In der Gemeinde Friedrichsruhe die Ortsteile

—

Goldenbow

—	Ruthenbeck

—	Neu Ruthenbeck und Bahnhof

26.12.2016

In der Gemeinde Zölkow der Ort und die Ortsteile

—

Kladrum

—

Zölkow

—	Groß Niendorf

26.12.2016

In der Gemeinde Dabel der Ort und die Ortsteile

—

Dabel

—

Turloff

—	Dabel-Woland

26.12.2016

In der Gemeinde Kobrow der Ort und die Ortsteile

—

Dessin

—

Kobrow I

—

Kobrow II

—

Stieten

—

Wamckow

—

Seehof

—	Hof Schönfeld

26.12.2016

In der Gemeinde Stadt Sternberg die Gebiete

—	Obere Seen und Wendfeld

—

Peeschen

26.12.2016

In der Gemeinde Stadt Brüel die Ortsteile

—

Golchen

—	Alt Necheln

—	Neu Necheln

26.12.2016

In der Gemeinde Kuhlen-Wendorf der Ort und die Ortsteile

—

Gustävel

—	Holzendorf

—

Müsselmow

—

Weberin

—

Wendorf

26.12.2016

In der Gemeinde Weitendorf die Orsteile

—	Jülchendorf

—

Kaarz

—

Schönlage

26.12.2016

Stadt Ueckermünde

18.12.2016–26.12.2016

Gemeinde Grambin

18.12.2016–26.12.2016

In der Gemeinde Liepgarten der Ortsteil

—	Liepgarten

18.12.2016–26.12.2016

Kreis Schleswig-Flensburg:

6.12.2016–14.12.2016

Stadt Lübeck:

6.12.2016–14.12.2016

Kreis Ostholstein:

6.12.2016–14.12.2016

In der Gemeinde Mesekenhagen die Ortsteile

—	Mesekenhagen

—

Frätow

—

Gristow

—

Kalkvitz

—	Klein Karrendorf

—	Groß Karrendorf

—

Kowall

13.12.2016–21.12.2016

In der Gemeinde Wackerow die Ortsteile

—	Groß Kieshof

—	Groß Kieshof Ausbau

—	Klein Kieshof

13.12.2016–21.12.2016

In der Gemeinde Neuenkirchen der Ortsteil

—	Oldenhagen

13.12.2016–21.12.2016

In der Gemeinde Neu Boltenhagen die Ortsteile

—	Neu Boltenhagen

—

Karbow

—	Lodmannshagen

13.12.2016–21.12.2016

In der Gemeinde Kemnitz der Ortsteil

—	Rappenhagen

13.12.2016–21.12.2016

In der Gemeinde Katzow der Ortsteil

—	Kühlenhagen

13.12.2016–21.12.2016

In der Gemeinde Kenz-Küstrow die Ortsteile

—

Dabitz

—

Küstrow

—

Zipke

11.12.2016–20.12.2016

Stadt Barth einschließlich Ortsteile

—	Tannenheim

—	Glöwitz ohne Ortsteil Planitz

11.12.2016–20.12.2016

In der Gemeinde Sundhagen der Ortsteil

—

Jager

13.12.2016–22.12.2016

In der Gemeinde Sundhagen die Ortsteile

—

Mannhagen

—	Wilmshagen

—	Hildebrandshagen

—	Altenhagen

—	Klein Behnkenhagen

—	Behnkendorf

—	Groß Behnkenhagen

—	Engelswacht

—

Miltzow

—	Klein Miltzow

—	Reinkenhagen

—	Hankenhagen

11.12.2016–22.12.2016

In der Stadt Sassnitz die Ortsteile

—

Sassnitz

—

Dargast

—

Werder

—	Buddenhagen

11.12.2016–22.12.2016

In der Gemeinde Sagard: der See am Kreideabbaufeld nördlich von Dargast.

11.12.2016–22.12.2016

In der Gemeinde Demen der Ort und die Ortsteile

—

Demen

—

Kobande

—

Venzkow

18.12.2016–26.12.2016

In der Gemeinde Quedlinburg die Ortsteile

—

Quarmbeck

—	Bad Suderode

—

Gernrode

20.12.2016–29.12.2016

In der Gemeinde Ballenstedt der Ortsteil

—	Ortsteil Rieder

20.12.2016–29.12.2016

In der Gemeinde Thale die Ortsteile

—	Ortsteil Neinstedt

—	Ortsteil Stecklenberg

20.12.2016–29.12.2016

Landkreis Cloppenburg

Von der Kreuzung B 401/B 72 in nördlicher Richtung entlang der B 72 bis zur Kreisgrenze, von dort entlang der Kreisgrenze in östlicher und südöstlicher Richtung bis zur L 831 in Edewechterdamm, von dort entlang der L 831 (Altenoyther Straße) in südwestlicher Richtung bis zum Lahe-Ableiter, entlang diesem in nordwestlicher Richtung bis zum Buchweizendamm, entlang diesem weiter über Ringstraße, Zum Kellerdamm, Vitusstraße, An der Mehrenkamper Schule, Mehrenkamper.

Straße und Lindenweg bis zur K 297 (Schwaneburger Straße), entlang dieser in nordwestlicher Richtung bis zur B 401 und entlang dieser in westlicher Richtung bis zum Ausgangspunkt Kreuzung B 401/B 72.

24.12.2016

Landkreis Ammerland

Schnittpunkt Kreisgrenze/Edamer Straße, Edamer Straße, Hauptstraße, Auf der Loge, Zur Loge, Lienenweg, Zur Tonkuhle, Burgfelder Straße, Wischenweg, Querensteder Straße, Langer Damm, An den Feldkämpen, Pollerweg, Ocholter Straße, Westerstede Straße, Steegenweg, Rostruper Straße, Rüschendamm, Torsholter Hauptstraße, Südholter Straße, Westersteder Straße, Westerloyer Straße, Strohen, In der Loge, Buernstraße, Am Damm, Moorweg, Plackenweg, Ihausener Straße, Eibenstraße, Eichenstraße, Klauhörner Straße, Am Kanal, Aper Straße, Stahlwerkstraße, Ginsterweg, Am Uhlenmeer, Grüner Weg, Südgeorgsfehner Straße, Schmuggelpadd, Wasserzug Bitsche bzw. Kreisgrenze, Hauptstraße, entlang Kreisgrenze in südöstlicher Richtung bis zum Schnittpunkt Kreisgrenze/Edamer Straße.

Das Beobachtungsgebiet umfasst alle an beiden Straßenseiten gelegenen Tierhaltungen.

24.12.2016

Landkreis Leer

Gemeinde Detern

Anfang an der Kreisgrenze Cloppenburg-Leer auf der B72 Höhe Ubbehausen. In nördlicher Richtung Ecke ”Borgsweg”/”Lieneweg” weiter in nördlicher Richtung auf den ”Deelenweg”. Diesem wieder folgend auf den ”Handwieserweg”. Diesem nordöstlich folgend auf die ”Barger Straße” und weiter nördlich auf die Straße ”Am Barger Schöpfswerkstief”.

Dieser östlich folgend, dann nördlich auf die Straße ”Fennen” weiter und dieser nördlich folgend auf die Straße ”Zur Wassermühle”.

Nördlich über die Jümme dem Aper Tief folgend in Höhe des ”Französischer Weg” auf die ”Osterstraße”. Von dort Richtung Kreisgrenze zum Landkreis Ammerland und dieser weiter folgend zum Ausgangspunkt Höhe Ubbehausen

24.12.2016

Medlemsstat: Ungern

Område	Tillämpas t.o.m. (i enlighet med artikel 31 i direktiv 2005/94/EG)
Det område i de delar av städerna Orosháza och Mezőkovácsháza i distriktet Békés och det område i de delar av staden Makó i distriktet Csongrád som ligger utanför det område som anges som skyddsområde och inom en radie av 10 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.39057, E20.74251. Dessutom hela det bebyggda området i orterna Békéssámson, Kaszaper, Végegyháza och Mezőhegyes, samt med hela de administrativa områdena för orterna Pitvaros och Csanádalberti.	6.12.2016
Det område som avgränsas av följande vägar: Väg 52 från korsningen mellan väg M5 och 52 vid Kecskemét till väg 5301. Härifrån väg 5301 till väg 5309. Väg 5309 till Kiskunhalas. Från Kiskunhalas väg 5408 till distriktsgränsen. Utmed distriktsgränsen till väg M5 till startpunkten vid korsningen mellan väg 52 och M5.	21.12.2016
Norrut på väg 5402 från Jászszentlászló mot Kiskunmajsa, 2 km från Jászszentlászló. Mot nordväst på väg 5404 från Szank mot Kiskunmajsa, 1 km från Szank. Söderut från korsningen mellan väg 5405 och vägen mellan Szank och Kiskunmajsa-Bodoglár. Söderut på väg 5402 mellan Kiskunhalas och Kiskunmajsa, 3,5 km från gränsen mot Kiskunmajsas territorium. Söderifrån, på väg 5409, 2,7 km från gränsen mot Kiskunmajsas territorium. Söderifrån, 2 km från Kígyós norrut. Söderifrån, 1,5 km från gränsen mot Csólyospálos territorium mot sydväst. Vid distriktsgränsen, 3 km mot sydväst från korsningen mellan distriktsgränsen och väg 5404 från Csólyospálos mot distriktsgränsen. Utmed distriktsgränsen, korsningen med väg 5411 österut från Kömpöc och distriktsgränsen. Utmed distriktsgränsen norrut, 1,5 km från väg 5411. Västerut, 2 km från gränsen mot Kömpöcs territorium. Mot nordväst fram till distriktsgränsen, 0,5 km öster från distriktsgränsens slut norrut. Mot nordväst, korsningen mellan distriktsgränsen och väg 5412. Västerut 0,5 km, sedan mot nordväst fram till startpunkten. Dessutom de delar av städerna Mórahalom och Kistelek i distriktet Csongrád som ligger inom en radie av 3 km med centrum i GPS-koordinaterna N46,419599, E19,858897; N46,393889.	22.12.2016–30.12.2016
Det område i de delar av städerna Kiskunfélegyháza, Kecskemét, Kiskőrös och Kiskunmajsa i distriktet Bács-Kiskun som ligger utanför det område som anges som skyddsområde och inom en radie av 10 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.682422, E19.638406 och N46.685278, E 19.64.	12.12.2016
De delar av städerna Kiskunfélegyháza, Kecskemét och Kiskunmajsa i distriktet Bács-Kiskun som ligger inom en radie av 3 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.682422, E19.638406 och N46.685278, E 19.64. Dessutom hela det bebyggda området i orterna Bugac (utom Bugac-Alsómonostor) och Móricgát-Erdőszéplak.	4.12.2016–12.12.2016
Det område i de delar av städerna Kiskunhalas och Jánoshalma i distriktet Bács-Kiskun och det område i de delar av staden Mórahalom i distriktet Csongrád som ligger utanför det område som anges som skyddsområde och inom en radie av 10 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.268418, E19.573609 och N46.229847, E19.619350. Dessutom hela det bebyggda området i orten Balotaszállás.	20.12.2016
De delar av staden Kiskunhalas i distriktet Bács-Kiskun som ligger inom en radie av 3 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.268418, E19.573609 och N46.229847, E19.619350. Dessutom hela det bebyggda området i orten Kelebia-Újfalu.	12.12.2016–20.12.2016
Det område i de delar av städerna Kiskunhalas och Jánoshalma i distriktet Bács-Kiskun och det område i de delar av staden Mórahalom i distriktet Csongrád som ligger utanför det område som anges som skyddsområde och inom en radie av 10 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.229847, E19.619350.	14.12.2016
Det område i de delar av städerna Mórahalom, Kistelek och Szeged i distriktet Csongrád och det område i de delar av staden Kiskunmajsa i distriktet Bács-Kiskun som ligger utanför det område som anges som skyddsområde och inom en radie av 10 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.342763, E19.886990.	24.12.2016
De delar av staden Mórahalom i distriktet Csongrád som ligger inom en radie av 3 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.342763, E19.886990. Dessutom hela det bebyggda området i orterna Forráskút, Üllés och Bordány.	16.12.2016–24.12.2016
Det område i de delar av städerna Kunszentmárton och Mezőtúr i distriktet Jász-Nagykun och det område i de delar av staden Szarvas i distriktet Békés som ligger utanför det område som anges som skyddsområde och inom en radie av 10 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.8926211, E20.367360 och N46.896193, E20.388287. Dessutom hela det bebyggda området i orterna Békésszentandrás och Kunszentmárton.	25.12.2016
De delar av staden Kunszentmárton i distriktet Jász-Nagykun-Szolnok som ligger inom en radie av 3 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.8926211, E20.367360 och N46.896193, E20.388287, Dessutom hela det bebyggda området i orten Öcsöd.	17.12.2016–25.12.2016
Det område i de delar av städerna Kiskunmajsa och Kiskunfélegyháza i distriktet Bács-Kiskun som ligger utanför det område som anges som skyddsområde och inom en radie av 10 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.584528, E19.665409.	26.12.2016
De delar av staden Kiskunmajsa i distriktet Bács-Kiskun som ligger inom en radie av 3 km med centrum i GPS-koordinaterna N46.584528, E19.665409.	18.12.2016–26.12.2016

Medlemsstat: Nederländerna

Område

Tillämpas t.o.m. (i enlighet med artikel 31 i direktiv 2005/94/EG)

Biddinghuizen

—	Vanaf Knardijk N302 in Harderwijk de N302 volgen in noordwestelijke richting tot aan de N305

—	Bij splitsing de N305 volgen in noordelijke richting tot aan N302

—	De N302 volgen tot Vleetweg

—	De Vleetweg volgen tot aan de Kuilweg

—	De kuilweg volgen tot aan de Rietweg

—	De Rietweg volgen in noordoostelijke richting tot aan de Larserringweg

—	De Larserringweg volgen in noordelijke richting tot de Zeeasterweg

—	De Zeeasterweg volgen in oostelijke richting tot aan Lisdoddepad

—	Lisdoddepad volgen in noordelijke richting tot aan de Dronterweg

—	De Dronterweg volgen in oostelijke richting tot aan de Biddingweg (N710)

—	De Biddingweg (N710) in noordelijke richting volgen tot aan de Elandweg

—	De Elandweg volgen in westelijke richting tot aan de Dronterringweg (N307)

—	Dronterringweg (N307) volgen in Zuidoostelijke overgaand in Hanzeweg tot aan Drontermeer(Water)

—	Drontermeer volgen in zuidelijke richting ter hoogte van Buitendijks

—	Buitendijks overgaand in Buitendijksweg overgaand in Groote Woldweg volgen tot aan Zwarteweg

—	De Zwarteweg in westelijke richting volgen tot aan de Mheneweg Noord

—	Mheneweg Noord volgen in zuidelijke richting tot aan de Zuiderzeestraatweg

—	Zuiderzeestraatweg in zuidwestelijke richting volgen tot aan de Feithenhofsweg

—	Feithenhofsweg volgen in zuidelijkerichting tot aan Bovenstraatweg

—	Bovenstraatweg in westelijke richting volgen tot aan Laanzichtsweg

—	Laanzichtsweg volgen in zuidelijke richting tot aan Bovendwarsweg

—	Bovendwarsweg volgen in westelijke richting tot aan de Eperweg (N309)

—	Eperweg (N309) volgen in zuidelijke richting tot aan autosnelweg A28 (E232)

—	A28 (E232) volgen in zuidwestelijke richting tot aan Harderwijkerweg (N303)

—	Harderwijkerweg(N303) volgen in zuidelijke richting tot aan Horsterweg

—	Horsterweg volgen in westelijke richting tot aan Oude Nijkerkerweg

—	Oude Nijkerkerweg overgaand in arendlaan volgen in zuidwestelijke richting tot aan Zandkampweg

—	Zandkampweg volgen in noordwestelijke richting tot aan Telgterengweg

—	Telgterengweg volgen in zuidwestelijke richting tot aan Bulderweg

—	Bulderweg volgen in westelijke richting tot aan Nijkerkerweg

—	Nijkerkerweg volgen in westelijke richting tot aan Riebroeksesteeg

—	Riebroekersteeg volgen in noordelijke/westelijke richting (doodlopend) overstekend A28 tot aan Nuldernauw (water)

—	Nuldernauw volgen in noordelijke richting overgaand in Wolderwijd (water) tot aan Knardijk (N302)

—	N302 volgen in Noordwestelijke richting tot aan N305.

28.12.2016

Biddinghuizen

—	Vanaf kruising Swifterweg (N710) met Hoge Vaart (water), Hoge Vaart volgen in noordoostelijke richting tot aan Oosterwoldertocht (water)

—	Oosterwoldertocht volgen in zuidoostelijke richting tot aan Elburgerweg (N309)

—	Elburgerweg (N309) volgen tot aan de brug in Flevoweg over het Veluwemeer

—	Veluwemeer volgen in zuidwestelijke richting tot aan Bremerbergweg (N708)

—	Bremerbergweg (N708) volgen in noodwestelijke richting overgaand in Oldebroekerweg tot aan Swifterweg (N710)

—	Swifterweg (N710)volgen in noordelijke richting tot aan Hoge Vaart (water)

20.12.2016–28.12.2016

Medlemsstat: Österrike

Område	Tillämpas t.o.m. (i enlighet med artikel 31 i direktiv 2005/94/EG)
Gemeinden Langen, Buch, Schwarzach, Kennelbach, Wolfurt, Bildstein, Dornbirn, Lustenau, Lochau, Höchst, Hörbranz, Gaißau, Eichenberg	23.12.2016
Gemeinden Bregenz, Hard, Fußach, Lauterach	15.12.2016–23.12.2016

Medlemsstat: Sverige

Område	Tillämpas t.o.m. (i enlighet med artikel 31 i direktiv 2005/94/EG)
Det område i de delar av kommunerna Helsingborg, Ängelholm, Bjuv och Åstorp (ADNS-kod 01200) som ligger utanför det område som anges som skyddsområde och inom en radie av 10 km med centrum i koordinaterna N56,053495 och E12,848939 (WGS84).	1.1.2017
De delar av Helsingborgs kommun (ADNS-kod 01200) som ligger inom en radie av 3 km med centrum i koordinaterna N56,053495 och E12,848939 (WGS84).	24.12.2016–1.1.2017

3.12.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 329/109

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2016/2125

av den 30 november 2016

om riktlinjer för näringslivets åtgärder för självreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)	I artikel 15.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG (1) föreskrivs att när en produkt uppfyller kriterierna i punkt 2 ska den omfattas av en genomförandeåtgärd eller en självreglering.

(2)

I artikel 15.2 i direktiv 2009/125/EG fastställs kriterierna för att produkter ska omfattas av en genomförandeåtgärd eller en självreglering, bland annat att produkten står för en betydande försäljningsvolym i unionen (normalt mer än 200 000 enheter under ett år), att den har betydande miljöpåverkan och att den har en betydande potential att förbättra denna miljöpåverkan utan orimliga kostnader, med hänsyn tagen till avsaknad av annan relevant unionslagstiftning, marknadsmisslyckanden och den stora skillnaden i miljöprestanda mellan produkter på marknaden med likvärdig funktion.

(3)	I artikel 17 i direktiv 2009/125/EG föreskrivs att frivilliga avtal eller andra åtgärder för självreglering kan läggas fram som alternativ till genomförandeåtgärder för en produktgrupp och minst ska bedömas utifrån bilaga VIII till direktivet.

(4)

Produkter bör omfattas av alternativa insatser, såsom näringslivets frivilliga avtal för självreglering enligt artikel 17 i direktiv 2009/125/EG, snarare än obligatoriska genomförandeåtgärder, om det är troligt att dessa insatser kommer att bidra till att de politiska målen nås snabbare eller till lägre kostnad än med de sistnämnda.

(5)	Kommissionen har utarbetat riktlinjer för näringslivets åtgärder för självreglering, för att göra det lättare att inrätta och genomföra sådana åtgärder och sörja för att åtgärderna för självreglering är konsekventa.

(6)

Riktlinjerna beaktar i synnerhet den förteckning över vägledande kriterier i bilaga VIII till direktiv 2009/125/EG, vilken kommissionen kan använda för att bedöma möjligheten att godkänna ett självregleringsinitiativ som alternativ till en genomförandeåtgärd och som innefattar möjligheter till deltagande, mervärde, representativitet, kvantitativt uttryckta och etappvis fördelade mål, det civila samhällets medverkan, övervakning och rapportering, kostnadseffektiv förvaltning av självregleringsalternativ, hållbarhet och förenlighet med andra incitament.

(7)

I bilaga VIII till direktiv 2009/125/EG anges att förteckningen över kriterier inte är uttömmande och i artikel 17 i direktivet föreskrivs att en åtgärd för självreglering minst ska bedömas utifrån bilaga VIII. Riktlinjerna bör i synnerhet fokusera på hur tillämpningen av självregleringsåtgärden ska förvaltas, vem som kan delta samt på information och övervakning, rapportering och efterlevnad.

(8)	Riktlinjerna har diskuterats med medlemsstaterna och berörda parter vid det samrådsforum som inrättats genom artikel 18 i direktiv 2009/125/EG.

(9)

I enlighet med kravet i punkt 6 i bilaga VIII till direktiv 2009/125/EG bör åtgärder för självreglering ha ett väl utformat system för rapportering och övervakning. Kommissionen bör, med bistånd av samrådsforumet och den kommitté som avses i artikel 19.1 i direktiv 2009/125/EG, övervaka tillämpningen av självregleringsåtgärderna och bör överväga att införa obligatoriska genomförandeåtgärder om målen för åtgärden för självreglering inte har nåtts.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.	Näringslivet bör följa de riktlinjer som anges i bilagan. Om dessa riktlinjer följs så kommer det att bidra till att säkerställa att kommissionen betraktar en ekodesignåtgärd för självreglering som ett giltigt alternativ till en genomförandeåtgärd.

2.	Denna rekommendation ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Bryssel den 30 november 2016.

På kommissionens vägnar

Miguel ARIAS CAÑETE

Ledamot av kommissionen

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10).

BILAGA

1. MÅL

Självreglering innebär att företags- eller näringslivssektorer på eget initiativ utarbetar uppförandekoder eller driftsbegränsningar som de ansvarar för att upprätthålla. Ren självreglering är ovanlig och på unionsnivå inbegriper det vanligen att kommissionen tar initiativ till eller underlättar utarbetandet av åtgärden för självreglering. Inom ramen för bättre lagstiftning (1) betraktar kommissionen andra välutformade åtgärder än lagstiftningsåtgärder som alternativa politiska lösningar.

I direktiv 2009/125/EG (nedan kallat direktivet) anges att frivilliga avtal eller andra åtgärder för självreglering är ett alternativ till genomförandeförordningar inom dess ram, och att dessa bör prioriteras om det är troligt att de kommer att bidra till att de politiska målen nås snabbare eller till lägre kostnad än med obligatoriska krav (2). Direktivet innehåller vägledande kriterier för bedömning av åtgärder för självreglering (3), men utgående från erfarenheter av de tre frivilliga avtal som hittills har erkänts av kommissionen (4) har medlemmarna i det samrådsforum som inrättats genom artikel 18 i direktivet påpekat ett behov av riktlinjer för dessa kriterier, i synnerhet när det gäller övervakning och rapportering.

Dessa riktlinjer syftar till att underlätta inrättandet och genomförandet av åtgärder för självreglering inom ramen för direktivet. De är utformade för att hjälpa näringslivet och underlätta ett konsekvent genomförande av åtgärder för självreglering. De beaktar principerna om bättre självreglering och samreglering (5).

Om dessa riktlinjer följs så kommer det att bidra till att säkerställa att kommissionen betraktar en ekodesignåtgärd för självreglering som ett giltigt alternativ till en genomförandeåtgärd. För befintliga ekodesignåtgärder för självreglering bör kommissionen senast 2018 få ett förslag till uppdatering av åtgärden för att i möjligaste mån anpassas till riktlinjerna.

2. ERKÄNNANDE AV EKODESIGNÅTGÄRDER FÖR SJÄLVREGLERING

Kommissionen kommer att prioritera åtgärder för självreglering av de produktgrupper som ingår i den ekodesignarbetsplan som föreskrivs i artikel 16 i direktivet. Näringslivet bör tillhandahålla kommissionen eventuella förslag till åtgärder för självreglering av sådana produktgrupper före den tekniska och ekonomiska analysen och miljöanalysen (”den förberedande studien”) för den berörda produktgruppen, eller medan denna utförs.

Näringslivet kan ombes ändra förslaget för att beakta eventuella kommentarer från kommissionen och samrådsforumet.

Om kommissionen beslutar att erkänna en åtgärd för självreglering kommer den att avstå från att anta en genomförandeförordning på ekodesignområdet. Om övervakningen av åtgärden för självreglering eller återkoppling från berörda parter tyder på brister i genomförandet av åtgärden för självreglering kommer kommissionen dock att ompröva situationen.

Erkännandet av en åtgärd för självreglering hindrar inte kommissionen från att anta lagstiftning inom ramen för andra politiska instrument (t.ex. Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU (6), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 (7)) för produktgruppen i fråga.

3. RIKTLINJER FÖR EKODESIGNÅTGÄRDER FÖR SJÄLVREGLERING

Varje ekodesignåtgärd för självreglering som näringslivet kommer fram till bör omfatta bestämmelser som reglerar dess användning. För att se till att de åtgärder för självreglering som erkänns inom ramen för direktivet är enhetliga och för att underlätta inrättandet och genomförandet av dem bör åtgärder för självreglering följa de riktlinjer som anges nedan. En åtgärd för självreglering kan omfatta ytterligare bestämmelser utöver dem som anges i riktlinjerna, och kan vidareutveckla de bestämmelser som ingår i riktlinjerna.

3.1 Möjligheter till deltagande

Företag som är intresserade av att inrätta en åtgärd för självreglering bör offentliggöra sin avsikt att göra det innan de inleder processen att utarbeta åtgärden. De bör tillhandahålla en kontaktpunkt för att ge andra företag en möjlighet att delta.

Åtgärden för självreglering bör omfatta en förteckning över de företag som undertecknar åtgärden. Företag som är aktiva på samma produktmarknad bör när som helst kunna ansluta sig till åtgärden för självreglering, under förutsättning att de bidrar till att täcka de löpande kostnaderna. Det medlemskapsformulär som ska fyllas i och undertecknas av ett företag som önskar underteckna bör bifogas åtgärden för självreglering. Undertecknarna bör utan omotiverade dröjsmål sända kommissionen de ifyllda och undertecknade medlemskapsformulären i original.

En undertecknare som går ur åtgärden för självreglering bör ge minst en månads skriftligt varsel till ordföranden i styrkommittén (se avsnitt 3.5). Ordföranden bör underrätta styrkommittén om undertecknarens frånträde inom en vecka från det att meddelandet mottagits.

3.2 Mervärde

Förslag till åtgärder för självreglering eller till uppdaterade versioner av befintliga åtgärder för självreglering bör åtföljas av en not som förklarar hur förslaget skulle uppfylla ekodesignmålen snabbare eller till lägre kostnad än obligatoriska krav, styrkt med bevisning.

Om någon av eller alla undertecknarna har ingått ett separat avtal eller någon typ av förbindelse av relevans för målen för åtgärden för självreglering bör alla relevanta handlingar om avtalet eller förbindelsen nämnas och offentliggöras.

Åtgärden för självreglering bör omfatta en översyn av alla nödvändiga element, med angivelse av ett datum eller särskilda omständigheter då en översyn ska göras. Tidpunkten för översynen bör motiveras utifrån behovet av att åtgärden ska (fortsätta att) ge mervärde, med beaktande av de kravnivåer som ingår i åtgärden och den tekniska utvecklingstakten för den berörda produktgruppen.

I översynen bör det fastställas om en ny version av åtgärden behövs. Observatörer från styrkommittén bör ha möjlighet att delta i översynen och uppdateringsprocessen. Resultaten av översynen och, i tillämpliga fall, förslaget till uppdatering av åtgärden för självreglering bör lämnas in till kommissionen.

3.3 Representativitet

I åtgärden för självreglering bör anges undertecknarnas marknadsandel, som bör vara minst 80 % av de enheter som släpps ut på marknaden och/eller tas i bruk (8) av den produkttyp som åtgärden gäller. Undertecknarna bör tillhandahålla bevisning som styrker att åtgärden för självreglering har en marknadstäckning på minst 80 %, sammanställd eller verifierad av en oberoende juridisk eller fysisk person. Denna bör skickas till kommissionen i följande situationer:

—	Vid anmälan av en åtgärd för självreglering eller en uppdaterad version av en befintlig åtgärd för självreglering, med de resultat som har utarbetats eller uppdaterats under de senaste sex månaderna.

—

Inom tre månader efter en ändring av undertecknare (t.ex. efter att en undertecknare har gått ur eller att en betydande del av undertecknaren har sålts till en part som inte undertecknat åtgärden), förutom om den senaste rapporten visar att marknadstäckningen kommer att förbli minst 80 % efter förändringen.

—

Två år efter att den senaste rapporten har lämnats in, för att uppdatera täckningen till följd av marknadsförändringar.

Åtgärden för självreglering bör ange de exakta indikatorer som används för att bedöma den påstådda marknadsandelen. Indikatorerna bör vara objektiva, mätbara och kunna kontrolleras av ett oberoende organ. Indikatorerna bör täcka alla energirelaterade produktkategorier som åtgärden gäller.

3.4 Kvantitativt uttryckta och etappvis fördelade mål

Åtgärden för självreglering bör innehålla en förteckning över alla produkttyper den omfattar, specifikationer för dessa produkter och en förteckning över produkttyper som hör till den produktgrupp som omfattas av åtgärden för självreglering men undantas från kraven. Motiveringar bör tillhandahållas för alla undantag.

Åtgärden för självreglering bör ange krav på utformning och, i tillämpliga fall, information för produkterna den omfattar. Kraven bör vara kopplade till betydande miljöpåverkan under produktens hela livscykel och syfta till att förbättra produkternas miljöprestanda.

Det bör vara möjligt att mäta hur väl kraven efterlevs med hjälp av klara och tillförlitliga indikatorer. Närmare detaljer om hur efterlevnaden ska mätas och kontrolleras bör anges. Åtgärden för självreglering bör omfatta dokumentation som de föreslagna kraven baseras på. Eventuella betydande skillnader mellan de föreslagna kraven och dokumentationen bör påpekas.

Kraven bör läggas fram med ett startdatum för deras tillämpning och om åtgärden för självreglering gäller för en lång tidsperiod bör den omfatta successiva kravnivåer. Kraven bör för varje undertecknare gälla minst 90 % av alla enheter (som omfattas av åtgärden) som släpps ut på marknaden och/eller tas i bruk.

3.5 Det civila samhällets medverkan

Samrådsforumet, som inbegriper företrädare för medlemsstaterna, näringslivet, fackföreningar, näringsidkare, detaljhandlare, importörer, miljöskyddsgrupper och konsumentorganisationer, bör rådfrågas om alla förslag till åtgärder för självreglering.

Styrkommitté

En styrkommitté bör inrättas med ansvar för den löpande användningen av åtgärden för självreglering.

Styrkommittén bör bestå av alla undertecknare till åtgärden för självreglering samt kommissionen. Var och en av dessa bör företrädas av en (1) medlem, och alla har lika rösträtt.

Medlemmar i samrådsforumet och den oberoende inspektören bör ha observatörsstatus i styrkommittén, utan rösträtt.

Styrkommittén bör hålla minst ett möte per år i Bryssel. Styrkommitténs möten bör vara öppna för intresserade parter, även för företag som inte är undertecknare men verkar inom samma sektor som åtgärden för självreglering gäller.

Kommittén bör utse en ordförande bland sina medlemmar. Ordföranden bör ta med alla punkter som begärts av medlemmar och observatörer på den preliminära dagordningen för styrkommitténs möten. Inbjudan till styrkommitténs möte bör skickas till alla medlemmar och observatörer. Ett meddelande om styrkommitténs möte, med den preliminära dagordningen, bör offentliggöras på åtgärdens webbplats senast en månad före mötet.

De handlingar som ska läggas fram och diskuteras vid styrkommitténs möte bör skickas till styrkommitténs alla medlemmar och observatörer, och bör offentliggöras på åtgärdens webbplats senast en vecka före mötet.

Alla deltagare bör ha rätt att begära ordet vid styrkommitténs möten och begära att ordföranden protokollför deras åsikter.

Utkastet till protokoll bör skickas till styrkommitténs alla medlemmar och observatörer och de bör ges minst två veckor att lämna kommentarer om det. Det slutliga protokollet bör offentliggöras på åtgärdens webbplats inom en månad efter mötet.

Webbplats

En webbplats bör upprättas för åtgärden för självreglering. Webbplatsen bör omfatta åtminstone följande:

—	Den senaste versionen och tidigare versioner av åtgärden för självreglering.

—	En uppdaterad förteckning över undertecknare och uppgifter om undertecknare som nyligen frånträtt eller uteslutits.

—	Sammanfattade versioner av rapporter om marknadstäckning (utan att utlämna enskilda undertecknares affärshemligheter och andra konfidentiella uppgifter).

—	Uppdaterade förteckningar över produkter som enligt undertecknarnas förklaringar uppfyller kraven (produkter som enligt den oberoende inspektörens förklaring inte uppfyller kraven bör inte tas med).

—	Den oberoende inspektörens efterlevnadsrapporter.

—	En uppdaterad förteckning över undertecknare som inte uppfyller kraven.

—	För varje styrkommittémöte: inbjudningar, preliminära dagordningar, möteshandlingar och mötesprotokoll.

—	Uppgifter om den oberoende inspektören, även kontaktuppgifter. Det bör också vara möjligt för besökare på webbplatsen att skicka in frågor om åtgärden för självreglering till undertecknarna och till den oberoende inspektören. Dessa bör besvaras inom en månad.

Klagomål

Åtgärden för självreglering bör säkra att alla parter utan kostnad kan lämna in motiverade misstankar om möjliga överträdelser till den oberoende inspektören. Den oberoende inspektören bör bedöma dessa misstankar och i motiverade fall följa upp genom att begära information från den berörda undertecknaren, genom testning och/eller genom inspektion. Den oberoende inspektören bör vid varje styrkommittémöte tillhandahålla en översikt av alla misstankar som lämnats in sedan det senaste mötet och, om ingen utredning har gjorts, ange orsakerna till detta.

Tillträde till data

Åtgärden för självreglering bör omfatta ett krav på att undertecknarna på begäran ger kommissionen och styrkommitténs observatörer tillträde till tekniska data om miljöprestandan för de produkter och modeller som omfattas av åtgärden, bland annat alla egenskaper som har att göra med särskilda förhållanden, för att kommissionen och styrkommitténs observatörer ska kunna bedöma ambitionsnivån och effekterna av de föreslagna och befintliga åtgärderna för självreglering. Bestämmelserna om tillträde till sådan data behöver inte gälla kommersiellt känslig data.

Åtgärden för självreglering bör omfatta ett krav på att undertecknarna på begäran ger medlemsstaternas marknadskontrollmyndigheter med ansvar för ekodesign tillgång till särskild dokumentation och information, i den utsträckning denna inte ingår i den dokumentation som medföljer produkterna, för att de ska kunna kontrollera efterlevnaden av åtgärdens krav, även genom testning.

3.6 Övervakning och rapportering

Oberoende inspektör

En oberoende inspektör bör övervaka undertecknarnas efterlevnad av åtgärden för självreglering. I åtgärden för självreglering bör man ange de bestämmelser som gäller för den oberoende inspektören, som kan vara en fysisk eller juridisk person.

Den oberoende inspektören bör ha de kunskaper som behövs för att kontrollera efterlevnaden av kraven och inte ha några intressekonflikter. Den oberoende inspektörens avtalsenliga skyldigheter bör inte begränsa dennas roll vid genomförandet av kontroll av efterlevnad.

Den oberoende inspektören bör göra följande:

—	Utföra sina arbetsuppgifter med vederbörlig omsorg och på lämpligt sätt övervaka alla sina ansvarsuppgifter.

—	Vara opartisk i all verksamhet och basera sina åsikter och rapporter endast på fakta.

—	Respektera konfidentialitet där det krävs, för att skydda undertecknarnas kommersiella intressen eller känsliga uppgifter och på begäran underteckna ett sekretessavtal med undertecknarna av åtgärden för självreglering i detta syfte.

Åtgärden för självreglering bör fastställa förfarandet för hur den oberoende inspektören väljs ut samt hur man försäkrar att inspektören inte har några intressekonflikter och har den kunskap som behövs för att kontrollera efterlevnad av kraven. Utnämningen av den utvalda oberoende inspektören ska godkännas av kommissionens avdelningar. Styrkommittén bör vara med och bestämma villkoren för den oberoende inspektörens avtal.

Undertecknarnas rapportering om efterlevnad

I åtgärden för självreglering bör bestämmelser fastställas om åtminstone följande aspekter av den dokumentation som varje undertecknare ska lämna in till den oberoende inspektören:

—	Den typ av marknadsdata och tekniska data som ska rapporteras.

—	Format för data som ska lämnas in.

—	På vilket sätt dokumentationen ska skickas.

—	Hur ofta och när dokumentationen ska lämnas in.

Varje undertecknare bör rapportera all information och data (bland annat marknadsdata och uppgifter om produkters miljöprestanda) som den oberoende inspektören behöver för att på ett tillförlitligt sätt kunna kontrollera undertecknarens efterlevnad av alla de åtaganden som gjorts i åtgärden.

Undertecknarna bör tillhandahålla marknadsdata för att den oberoende inspektören ska kunna fastställa om minst 90 % av deras produkter överensstämmer med åtagandena. Om undertecknarna förbinder sig till att 100 % av deras produkter överensstämmer med åtagandena behöver de inte lämna särskild marknadsdata till den oberoende inspektören.

Rapportering bör göras för varje modell som omfattas av åtgärden för självreglering och släpps ut på marknaden och/eller tas i bruk. Om skillnaden mellan vissa modeller inte är relevant för åtgärden för självreglering (dvs. skillnaden ligger inte i någon aspekt som omfattas av kraven) kan liknande modeller kombineras i rapporterna, förutsatt att detta anges. Den information och data som undertecknarna rapporterar får variera endast i den utsträckning deras respektive åtaganden varierar.

Alla undertecknare bör lämna in uppgifterna till den oberoende inspektören i samma format.

I möjligaste mån bör elektroniska kommunikationsmedel utnyttjas för att lämna in uppgifter, med beaktande av sekretesskrav och den administrativa börda som detta innebär för alla parter.

Rapporteringsperioden bör vara ett år. Varje undertecknare bör tillhandahålla dokumentationen inom två månader från det att rapporteringsperioden gått ut varje år. Om den oberoende inspektören begär att undertecknarna ska lämna ytterligare uppgifter som fattas efter att tidsfristen gått ut bör de göra detta inom en kort tidsfrist, som ska anges i åtgärden om självreglering.

Kontroll av efterlevnad

Åtgärden för självreglering bör ge den oberoende inspektören behörighet att kontrollera efterlevnad av kraven i åtgärden genom att göra följande:

—	Kontrollera den dokumentation som undertecknarna har tillhandahållit.

—	Testa produkter.

—	Inspektera undertecknarnas lokaler.

Den oberoende inspektören bör bestämma en lämplig kombination av dessa metoder.

Testning

Testning innebär att man kontrollerar egenskaperna för de produkter som omfattas av åtgärden för självreglering genom fysiska test som utförs vid ett laboratorium. I regel bör detta göras vid ett oberoende laboratorium, helst ett ackrediterat sådant. Alternativt kan testerna utföras i en av undertecknarnas lokaler, förutsatt att fullständig objektivitet kan garanteras.

Den oberoende observatören bör slumpmässigt välja ut ett tillräckligt antal produkter från olika undertecknare för testning, helst anskaffade från detaljhandlare i olika medlemsstater (fysiska butiker eller nätbutiker). Om undertecknarna tillhandahåller produkterna direkt bör de inte vara inblandade i urvalet av testexemplar.

Den oberoende inspektören kan välja vissa modeller eller välja modeller från en viss undertecknare, om information från någon källa tyder på att dessa modeller eller den undertecknaren eventuellt inte uppfyller kraven.

Undertecknarna bör på den oberoende inspektörens begäran tillhandahålla särskild dokumentation och information som krävs i testningssyfte, om denna inte ingår i den dokumentation som medföljer produkterna.

De detaljerade testrapporterna för varje enskild testad produkt bör tillhandahållas kommissionen och den berörda undertecknaren.

Inspektioner

Den oberoende inspektören får utföra en inspektion av en viss undertecknare på grundval av specifik information som motiverar en sådan inspektion. Den specifika informationen bör delges den berörda undertecknaren.

En inspektion bör endast användas som ett medel för att kontrollera efterlevnad av de åtaganden som gjorts inom åtgärden för självreglering om inga kostnadseffektivare sätt finns att tillgå. Under en inspektion bör den oberoende inspektören utföra endast de insatser som är strikt nödvändiga för att kontrollera undertecknarens efterlevnad av de åtaganden som gjorts inom åtgärden för självreglering.

Den oberoende inspektören bör inte meddela undertecknaren om inspektionen på förhand, eller endast meddela med kort varsel. Undertecknaren bör tillhandahålla allt stöd som behövs.

Den oberoende inspektören bör sända den berörda undertecknaren ett utkast till inspektionsrapport för kommentarer inom en månad efter inspektionen. Undertecknaren bör lämna in sina kommentarer inom två veckor efter att ha mottagit utkastet till rapport. Den oberoende inspektören bör vid behov ändra utkastet till rapport inom två veckor, för att beakta de kommentarer som undertecknaren har lämnat. Rapporten, med orsaken till inspektionen, bör tillhandahållas kommissionen och den berörda undertecknaren. En sammanfattning bör läggas fram vid styrkommitténs första möte efter det att rapporten har färdigställts. Sammanfattningen bör inte utlämna någon kommersiellt känslig information, förutom om detta är nödvändigt för att bevisa bristande överensstämmelse.

Den oberoende inspektörens rapportering

Den oberoende inspektören bör utarbeta utkastet till efterlevnadsrapport och skicka det till medlemmarna i styrkommittén senast tre månader efter rapporteringsperiodens slut. Medlemmarna i styrkommittén bör ges två veckor att lämna in sina kommentarer om rapporten. Den oberoende inspektören bör lämna in den slutliga versionen av efterlevnadsrapporten till styrkommittén senast fyra månader efter rapporteringsperiodens slut. Efterlevnadsrapporten bör omfatta följande:

—	Information om insamling av data och använda behandlingsmetoder samt eventuella svårigheter med att utarbeta rapporten*.

—	Resultaten av dokumentkontrollen*.

—	Uppgifter om hur produkter valdes ut för testning och, om man riktade in sig på vissa modeller eller undertecknare, orsakerna till detta*.

—	En förteckning över de produkter som testades och en sammanfattning av de individuella resultaten.

—	Sammanfattningar av alla inspektioner som har genomförts under rapporteringsperioden.

—	En förteckning över undertecknare som inte uppfyller kraven.

—	Information om orsakerna till bristande överensstämmelse*.

—	Rekommendationer för framtida rapporteringsperioder.

I åtgärden för självreglering får det anges att de punkter som är markerade med en asterisk (*) bör presenteras i samlad form som en sammanfattning av alla undertecknares resultat och inte inbegripa enskilda undertecknares kommersiella eller konfidentiella uppgifter. I sådana fall bör individuella rapporter som innehåller den specifika informationen separat för varje undertecknare gällande dessa punkter tillhandahållas kommissionen och den berörda undertecknaren.

Bristande överensstämmelse

En graderad sanktionsskala bör tillämpas för bristande överensstämmelse.

En undertecknare som underlåter att lämna in sin efterlevnadsrapport till den oberoende inspektören bör inspekteras av den oberoende inspektören under det år som följer på den berörda rapporteringsperioden. Upprepad underlåtenhet att rapportera dokumentation om efterlevnad bör leda till att undertecknaren omedelbart utesluts från åtgärden för självreglering.

En undertecknare som enligt den oberoende inspektörens inspektions- eller efterlevnadsrapport inte har uppfyllt kraven i åtgärden för självreglering bör tvingas vidta korrigerande åtgärder. Bristande överensstämmelse som fortgår längre än sex månader efter rapporten från den oberoende inspektören bör leda till att undertecknaren omedelbart utesluts från åtgärden för självreglering.

Ordföranden bör skriftligen meddela styrkommittén om alla undertecknare som uteslutits på grund av bristande överensstämmelse inom en vecka från att ha mottagit information från den oberoende inspektören att ett villkor för omedelbar uteslutning har uppfyllts.

3.7 Kostnadseffektiv förvaltning av självregleringsinitiativ

Undertecknarna bör stå för alla kostnader för den oberoende observatören och dennas verksamhet, webbplatsen och styrkommitténs verksamhet, förutom deltagandekostnaderna för kommissionens företrädare och andra observatörer än den oberoende inspektören.

Åtgärden för självreglering bör uppmuntra undertecknarna till att dela expertis, erfarenhet, information och bästa praxis med undertecknare inom andra ekodesignåtgärder för självreglering.

3.8 Hållbarhet

De politiska målen bör anges för åtgärden för självreglering. Dessa bör vara förenliga med direktivets politiska mål.

3.9 Förenlighet med andra incitament

Den föreslagna åtgärden för självreglering bör vara förenlig med andra faktorer och incitament på nationell nivå.

(1) Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda, COM(2015) 215.

(2) Se. skälen 18–21 och artiklarna 15.3 b och 17 i direktivet.

(3) Bilaga VIII till direktivet.

(4) COM(2012) 684, COM(2013) 23 och COM(2015) 178.

(5) https://ec.europa.eu/digital-agenda/best-practice-principles-better-self-and-co-regulation

(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU av den 19 maj 2010 om märkning och standardiserad produktinformation som anger energirelaterade produkters användning av energi och andra resurser (EUT L 153, 18.6.2010, s. 1).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke (EUT L 27, 30.1.2010, s. 1).

(8) I den så kallade Blue Guide om tillämpningen av EU-produktregler förklaras vad som menas med tillhandahållande på marknaden och ibruktagande (http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/4942/).

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 329

Svensk utgåva	Lagstiftning	59 årgången 3 december 2016

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Rådets beslut (Euratom) 2016/2116 av den 12 februari 2016 om godkännande av Europeiska kommissionens ingående, på Europeiska atomenergigemenskapens vägnar, av avtalet om förlängning av ramavtalet för internationellt samarbete om forskning och utveckling avseende fjärde generationens kärnenergisystem	1
		Överenskommelse om förlängning av ramavtalet för internationellt samarbete om forskning och utveckling avseende fjärde generationens kärnenergisystem	3
	*	Rådets beslut (EU) 2016/2117 av den 29 september 2016 om ingående på unionens vägnar av ramavtalet om vittomspännande partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Socialistiska republiken Vietnam, å andra sidan	6
		Ramavtal om ett vittomspännande partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Socialistiska republiken Vietnam, å andra sidan	8
	*	Rådets beslut (EU) 2016/2118 av den 28 oktober 2016 om undertecknande på unionens vägnar och provisorisk tillämpning av det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan	43
		Strategiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan	45
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens förordning (EU) 2016/2119 av den 2 december 2016 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 och kommissionens förordning (EU) nr 113/2010 vad gäller anpassningen av förteckningen över tullförfaranden och definition av uppgifterna ( 1 )	66
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2120 av den 2 december 2016 om ändring av förordning (EG) nr 1033/2006 vad gäller de bestämmelser som avses i artikel 3.1 ( 1 )	70
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2121 av den 2 december 2016 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	73
		BESLUT
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2122 av den 2 december 2016 om skyddsåtgärder i samband med utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i vissa medlemsstater [delgivet med nr C(2016) 8158] ( 1 )	75
		REKOMMENDATIONER
	*	Kommissionens rekommendation (EU) 2016/2123 av den 30 november 2016 om harmonisering av tillämpningsområdet och villkoren för generella överföringstillstånd för försvarsmakter och avtalsslutande myndigheter enligt artikel 5.2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG [delgivet med nr C(2016) 7711]	101
	*	Kommissionens rekommendation (EU) 2016/2124 av den 30 november 2016 om harmonisering av tillämpningsområdet och villkoren för generella överföringstillstånd för certifierade mottagare enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG [delgivet med nr C(2016) 7728]	105
	*	Kommissionens rekommendation (EU) 2016/2125 av den 30 november 2016 om riktlinjer för näringslivets åtgärder för självreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG ( 1 )	109
		AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Beslut nr 1/2016 av gemensamma kommittén för den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung av den 28 september 2016 om Georgiens ansökan om att bli fördragsslutande part i den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung [2016/2126]	118

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	CL	115,2
	MA	94,5
	TN	200,0
	TR	118,4
	ZZ	132,0
0707 00 05	EG	191,7
	MA	79,2
	TR	154,7
	ZZ	141,9
0709 93 10	MA	99,5
	TR	145,0
	ZZ	122,3
0805 10 20	TR	62,2
	ZA	59,7
	ZZ	61,0
0805 20 10	MA	63,7
	TR	71,7
	ZZ	67,7
0805 20 30 , 0805 20 50 , 0805 20 70 , 0805 20 90	JM	114,6
	MA	63,3
	PE	95,4
	TR	82,6
	ZZ	89,0
0805 50 10	TR	80,5
0805 50 10	ZZ	80,5
0808 10 80	US	100,7
	ZA	164,3
	ZZ	132,5
0808 30 90	CN	98,6
	TR	126,8
	ZZ	112,7

		Rättelser
	*	Rättelse till rådets beslut (EU) 2015/1900 av den 5 oktober 2015 om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i det stabiliserings- och associeringsråd som inrättats genom stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, vad gäller stabiliserings- och associeringsrådets beslut om antagande av dess arbetsordning ( EUT L 277, 22.10.2015 )	119