1.10.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 268/10

ÖVERSÄTTNING

PROTOKOLL

för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror

PARTERNA I DETTA PROTOKOLL,

SOM BEAKTAR att Världshälsoförsamlingen vid sitt femtiosjätte möte den 21 maj 2003 med konsensus antog WHO:s ramkonvention om tobakskontroll, som trädde i kraft den 27 februari 2005,

SOM ERKÄNNER att WHO:s ramkonvention om tobakskontroll är en av de Förenta nationernas konventioner som ratificerats snabbast och ett grundläggande verktyg för att uppnå Världshälsoorganisationens mål,

SOM ERINRAR om ingressen till stadgan för Världshälsoorganisationen, i vilken förklaras att åtnjutande av bästa uppnåeliga hälsa är en grundläggande rättighet för varje människa, oavsett ras, religion, politisk uppfattning, ekonomiska eller sociala förhållanden,

SOM ÄVEN ÄR FAST BESLUTNA att ge prioritet åt sin rätt att skydda folkhälsan,

SOM ÄR DJUPT OROADE över att den olagliga handeln med tobaksvaror bidrar till att sprida den epidemiska utbredningen av tobakskonsumtionen, som är ett globalt problem med allvarliga konsekvenser för folkhälsan och som kräver att effektiva, lämpliga och omfattande åtgärder vidtas på nationell och internationell nivå,

SOM VIDARE ERKÄNNER att olaglig handel med tobaksvaror undergräver pris- och skatteåtgärder som är utformade för att stärka tobakskontrollen och därigenom gör tobaksvaror mer tillgängliga och prismässigt överkomliga,

SOM ÄR ALLVARLIGT OROADE över de negativa effekter som mer tillgängliga och överkomliga tobaksvaror som är föremål för olaglig handel har på människors hälsa och välmående, särskilt för unga, fattiga och andra sårbara grupper,

SOM ÄR ALLVARLIGT OROADE över de oproportionerligt stora ekonomiska och sociala konsekvenserna av den olagliga handeln med tobaksvaror i utvecklingsländer och länder med övergångsekonomier,

SOM ÄR MEDVETNA om behovet av att utveckla vetenskaplig, teknisk och institutionell kapacitet att planera och genomföra lämpliga åtgärder på nationell, regional och internationell nivå för att eliminera alla former av olaglig handel med tobaksvaror,

SOM ERKÄNNER att tillgången till resurser och relevant teknik är av stor betydelse för att öka parternas förmåga, särskilt i utvecklingsländer och länder med övergångsekonomier, att eliminera alla former av olaglig handel med tobaksvaror,

SOM ÄVEN ERKÄNNER att även om frizoner har etablerats för att underlätta den lagliga handeln, har de använts för att underlätta globaliseringen av den olagliga handeln med tobaksvaror, både för olaglig transitering av smugglade varor och för tillverkning av olagliga tobaksvaror,

SOM ÄVEN ERKÄNNER att olaglig handel med tobaksvaror undergräver parternas ekonomier och påverkar deras stabilitet och säkerhet negativt,

SOM ÄVEN ÄR MEDVETNA om att olaglig handel med tobaksvaror genererar finansiella vinster som används för att finansiera gränsöverskridande brottslig verksamhet, vilket strider mot regeringarnas mål,

SOM ERKÄNNER att den olagliga handeln med tobaksvaror undergräver hälsomål, innebär en ytterligare påfrestning för hälsovårdssystemen och medför intäktsförluster för parternas ekonomier,

SOM ERINRAR om artikel 5.3 i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll, i vilken parterna enas om att när de fastställer och genomför sin folkhälsopolitik i fråga om tobakskontroll ska de, i enlighet med nationell lagstiftning, agera för att skydda denna politik från påverkan av kommersiella och andra intressen inom tobaksindustrin,

SOM BETONAR behovet av att vara vaksam på varje åtgärd från tobaksindustrins sida för att underminera eller förvanska insatser för att bekämpa olaglig handel med tobaksvaror och behovet av att hålla sig informerad om sådana aktiviteter hos tobaksindustrin som kan få negativa återverkningar för insatser för att bekämpa olaglig handel med tobaksvaror,

SOM ERINRAR om artikel 6.2 i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll, som uppmuntrar parterna att förbjuda eller begränsa, beroende på vilket som är lämpligt, internationella resandes inköp och/eller import av tobaksvaror som är befriade från skatter och tullar,

SOM DESSUTOM ERKÄNNER att tobak och tobaksvaror som är föremål för internationell transitering och omlastning skapar möjligheter till olaglig handel,

SOM BEAKTAR att effektiva åtgärder för att förhindra och bekämpa olaglig handel med tobaksvaror kräver ett heltäckande, internationellt angreppssätt till och ett nära samarbete om alla aspekter av olaglig handel, inbegripet i förekommande fall olaglig handel med tobak, tobaksvaror och tillverkningsutrustning,

SOM ERINRAR OM OCH BETONAR vikten av andra relevanta internationella överenskommelser såsom Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, Förenta nationernas konvention mot korruption och Förenta nationernas konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen samt skyldigheten för parterna i dessa konventioner att där så är lämpligt tillämpa de relevanta bestämmelserna i dessa konventioner på olaglig handel med tobak, tobaksvaror och tillverkningsutrustning, och som uppmuntrar de parter som ännu inte har blivit parter i de konventionerna att överväga att bli det,

SOM ERKÄNNER behovet att bygga upp ett ökat samarbete mellan sekretariatet för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll och Förenta nationernas drog- och brottsbekämpningsbyrå, Världstullorganisationen och andra organ, enligt vad som är lämpligt,

SOM ERINRAR om artikel 15 i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll, i vilken parterna bland annat erkänner att eliminering av alla former av olaglig handel med tobaksvaror, inbegripet smuggling och olaglig framställning, utgör fundamentala delar av tobakskontrollen,

SOM BEAKTAR att detta protokoll inte avser att behandla frågor som rör immateriella rättigheter, och

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att en komplettering av WHO:s ramkonvention om tobakskontroll i form av ett omfattande protokoll kommer att vara en kraftfull och effektiv metod för att motverka den olagliga handeln med tobaksvaror och dess allvarliga konsekvenser,

HAR KOMMIT ÖVERENS OM FÖLJANDE.

DEL I

INLEDNING

Artikel 1

Definitioner

1. förmedling: att agera som en agent för andra, såsom vid förhandling om kontrakt, inköp eller försäljning mot arvode eller provision.

2. cigarett: en rulle av skuren tobak som är avsedd att rökas och som är omsluten av cigarettpapper. Detta omfattar inte specifika regionala produkter såsom bidis, ang hoon eller andra liknande produkter som kan omslutas med papper eller blad. Vid tillämpningen av artikel 8 omfattar cigarett också finskuren rulltobak som används för att göra en cigarett.

3. konfiskering, som i förekommande fall omfattar förverkande: bestående berövande av egendom efter beslut av domstol eller annan behörig myndighet.

4. kontrollerad leverans: metoden att tillåta att en olaglig eller misstänkt försändelse förs ut ur, genom eller in i en eller flera staters territorium med de behöriga myndigheternas vetskap och under deras övervakning i avsikt att man ska kunna utreda brott och identifiera personer som är delaktiga i brottet.

5. frizon: del av en parts territorium inom vilken införda varor, vad importtullar och skatter beträffar, generellt anses befinna sig utanför tullområdet.

6. olaglig handel: varje handlande eller beteende som är förbjudet i lag och som avser framställning, frakt, mottagande, innehav, distribution, försäljning eller inköp, inbegripet varje handlande eller beteende som är avsett att underlätta sådana aktiviteter.

7. licens: tillstånd från en behörig myndighet efter ingivande av erforderlig ansökan eller annan dokumentation till den behöriga myndigheten.

a) tillverkningsutrustning : maskiner som är utformade eller anpassade för att användas för tillverkning av tobaksvaror och är en integrerad del av tillverkningsprocessen (1).

b) varje del av denna, i samband med tillverkningsutrustning: varje identifierbar del som är unik för den tillverkningsprocess som används vid tillverkningen av tobaksvaror.

9. part: om inte annat framgår av sammanhanget, en part i detta protokoll.

10. personuppgifter: all information som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person.

11. regional organisation för ekonomisk integration: en organisation som består av flera självständiga stater och till vilken dessa medlemsstater har överfört behörighet i ett antal frågor, inbegripet behörigheten att fatta bindande beslut för sina medlemsstater i dessa frågor (2).

12. leveranskedja omfattar tillverkning av tobaksvaror och tillverkningsutrustning samt import eller export av tobaksvaror och tillverkningsutrustning och kan i lämpliga fall utsträckas till att även omfatta en eller flera av följande verksamheter om en part beslutar detta:

a)	Detaljhandel med tobaksvaror.

b)	Odling av tobak, med undantag för småskaliga odlare, jordbrukare och producenter.

c)	Transport av kommersiella kvantiteter tobaksvaror eller tillverkningsutrustning, och

d)	Grossisthandel, förmedling, lagring eller distribution av tobak och tobaksvaror eller tillverkningsutrustning.

13. tobaksvaror: produkter som helt eller delvis är framställda med tobaksblad som råvara och som är avsedda att rökas, sugas på, tuggas eller snusas.

14. följa och spåra varor: systematisk övervakning och rekonstruktion utförd av behöriga myndigheter eller varje annan person som agerar på deras vägnar av den väg eller den rörelse föremål tagit genom leveranskedjan, enligt vad som anges i artikel 8.

Artikel 2

Förhållandet mellan detta protokoll och andra överenskommelser och rättsliga instrument

1. De bestämmelser i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll som gäller dess protokoll ska vara tillämpliga på detta protokoll.

2. Parter som har ingått den typ av överenskommelser som anges i artikel 2 i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll ska meddela sådana överenskommelser till partsmötet genom konventionens sekretariat.

3. Ingenting i detta protokoll ska påverka en parts rättigheter och skyldigheter i enlighet med någon annan internationell konvention, något annat fördrag eller någon annan internationell överenskommelse som är i kraft för den parten och som denna anser ha större förutsättningar att uppnå målet att eliminera olaglig handel med tobaksvaror.

4. Ingenting i detta protokoll ska påverka andra rättigheter och skyldigheter och annat ansvar som innehas av parterna enligt internationell rätt, inbegripet Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.

Artikel 3

Syfte

Syftet med detta protokoll är att eliminera alla former av olaglig handel med tobaksvaror i enlighet med villkoren i artikel 15 i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.

DEL II

ALLMÄNNA SKYLDIGHETER

Artikel 4

Allmänna skyldigheter

1. Utöver bestämmelserna i artikel 5 i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll ska parterna

a)	anta och genomföra verkningsfulla åtgärder för att kontrollera eller reglera leveranskedjan för varor som omfattas av detta protokoll i syfte att förebygga, avskräcka från, upptäcka, utreda och lagföra olaglig handel med sådana varor och de ska samarbeta med varandra för detta ändamål,

vidta alla nödvändiga åtgärder i enlighet med sin nationella lagstiftning för att öka effektiviteten hos sina behöriga myndigheter och enheter, inbegripet tull- och polismyndigheter, som är ansvariga för att förebygga, avskräcka från, upptäcka, utreda, lagföra och eliminera alla former av olaglig handel med varor som omfattas av detta protokoll,

anta verkningsfulla åtgärder för att underlätta eller erhålla tekniskt och finansiellt stöd, kapacitetsuppbyggnad och internationellt samarbete i syfte att uppnå målen för detta protokoll samt säkerställa att information som ska utbytas enligt detta protokoll är tillgänglig för de behöriga myndigheterna och att utbytet av sådan information sker på ett säkert sätt,

nära samarbeta med varandra, i överensstämmelse med sin nationella lagstiftning och sina administrativa system, för att öka effektiviteten av brottsbekämpande åtgärder som vidtas för att bekämpa de rättsstridiga handlanden, inbegripet straffbelagda gärningar, som fastställs i enlighet med artikel 14 i detta protokoll,

e)	samarbeta och kommunicera, där så är lämpligt, med relevanta regionala och internationella mellanstatliga organisationer när det gäller ett säkert (3) utbyte av information som omfattas av detta protokoll i syfte att främja ett effektivt genomförande av protokollet, och

f)	inom ramen för de medel och resurser de förfogar över, samarbeta för att uppbringa finansiella resurser för ett effektivt genomförande av detta protokoll genom bilaterala och multilaterala finansieringsmekanismer.

2. Parterna ska, när de fullgör sina skyldigheter enligt detta protokoll, säkerställa största möjliga öppenhet när det gäller sitt eventuella samröre med tobaksindustrin.

Artikel 5

Skydd av personuppgifter

Parterna ska när de genomför detta protokoll skydda enskilda personers personuppgifter, oberoende av deras nationalitet eller hemvist, i enlighet med nationell lagstiftning och med beaktande av internationella standarder för skydd av personuppgifter.

DEL III

KONTROLL AV LEVERANSKEDJAN

Artikel 6

Licens, likvärdigt godkännande eller kontrollsystem

1. För att uppnå målen för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll och i syfte att eliminera olaglig handel med tobaksvaror och tillverkningsutrustning ska varje part förbjuda varje fysisk eller juridisk person från att bedriva följande verksamheter om detta inte sker enligt en licens eller ett likvärdigt godkännande (nedan kallade licens) som beviljats, eller enligt ett kontrollsystem som tillämpas, av en behörig myndighet i enlighet med nationell lagstiftning:

a)	Tillverkning av tobaksvaror och tillverkningsutrustning.

b)	Import eller export av tobaksvaror och tillverkningsutrustning.

2. Varje part ska sträva efter att bevilja licens till varje fysisk eller juridisk person som bedriver följande verksamheter, i den mån det anses lämpligt och om dessa verksamheter inte är förbjudna enligt nationell lagstiftning:

a)	Detaljhandel med tobaksvaror.

b)	Odling av tobak, med undantag för småskaliga odlare, jordbrukare och producenter.

c)	Transport av kommersiella kvantiteter tobaksvaror eller tillverkningsutrustning.

d)	Grossisthandel, förmedling, lagring eller distribution av tobak och tobaksvaror eller tillverkningsutrustning.

3. För att säkerställa ett effektivt licensieringssystem ska varje part

a)	inrätta eller utse en eller flera behöriga myndigheter som ska utfärda, förnya, tillfälligt avbryta, återkalla och/eller dra in licenser att bedriva de verksamheter som anges i punkt 1, med förbehåll för bestämmelserna i detta protokoll och i enlighet med sin nationella lagstiftning,

kräva att varje licensansökan innehåller all erforderlig information om sökanden, vilken i tillämpliga fall bör omfatta

i)	om sökanden är en fysisk person, information om dennes identitet, inbegripet fullständigt namn, firmanamn, bolagsregistreringsnummer (om sådant finns), tillämpliga skatteregistreringsnummer (om sådana finns) och all annan information som möjliggör identifiering,

ii)

om sökanden är en juridisk person, information om dess identitet, inbegripet fullständigt juridiskt namn, firmanamn, bolagsregistreringsnummer, datum och plats för bolagets bildande, huvudkontorets plats och huvudsaklig verksamhetsplats, tillämpliga skatteregistreringsnummer, kopior av bolagsordning eller likvärdiga handlingar, uppgift om dess dotterbolag, namn på dess direktörer och på dess rättsliga företrädare och all annan information som möjliggör identifiering,

iii)	exakta uppgifter om var tillverkningsenhet(er), lager och produktionskapacitet för den verksamhet som sökanden bedriver är belägna,

iv)	närmare uppgifter om de tobaksvaror och den tillverkningsutrustning som omfattas av ansökan, såsom produktbeskrivning, namn, registrerat varumärke om sådant finns, design, märke, modell eller fabrikat och tillverkningsutrustningens serienummer,

v)	beskrivning av var tillverkningsutrustning kommer att installeras och användas,

vi)	dokumentation eller en förklaring angående eventuella kriminalregister,

vii)	fullständig identifiering av de bankkonton som är avsedda att användas för de relevanta transaktionerna och andra relevanta betalningsuppgifter, och

viii)

en beskrivning av den avsedda användningen och den avsedda försäljningsmarknaden för tobaksvarorna, där särskilt uppmärksamhet läggs vid att se till att produktionen eller utbudet av tobaksvaran står i proportion till den efterfrågan som rimligen kan förväntas,

c)	övervaka och samla in, i förekommande fall, de avgifter som kan tas ut och överväga att använda dem för en effektiv förvaltning och tillämpning av licenssystemet eller för folkhälsan eller någon annan därtill knuten verksamhet i enlighet med nationell lagstiftning,

d)	vidta lämpliga åtgärder för att förebygga, upptäcka och utreda varje oegentligt eller bedrägligt förfarande i samband med driften av licenssystemet,

e)	vid behov vidta åtgärder såsom regelbunden översyn, förnyelse, inspektion eller revision av licenser,

f)	vid behov fastställa en tidsram för när licenser löper ut och för förnyad ansökan eller uppdatering av informationen i ansökan,

g)	ålägga varje fysisk eller juridisk person som innehar en licens att informera den behöriga myndigheten på förhand om förändringar i lokaliseringen av deras verksamhet eller väsentliga ändringar av information som är relevant för de verksamheter som omfattas av licensen,

h)	ålägga varje fysisk eller juridisk person som innehar en licens att informera den behöriga myndigheten om förvärv eller bortskaffande av tillverkningsutrustning, så att myndigheten kan vidta lämpliga åtgärder, och

i)	säkerställa att förstöring av sådan tillverkningsutrustning eller varje del av denna äger rum under överinseende av den behöriga myndigheten.

4. Varje part ska se till att licenser inte får tilldelas och/eller överföras utan att den information som anges i punkt 3 har tagits emot från den föreslagna licensinnehavaren och utan förhandsgodkännande av den behöriga myndigheten.

5. Fem år efter det att detta protokoll har trätt i kraft ska partsmötet vid sitt nästa möte se till att evidensbaserad forskning utförs för att fastställa om det finns någon produktionsfaktor som är av avgörande betydelse för tillverkningen av tobaksvaror och som är identifierbar och kan bli föremål för en effektiv kontrollmekanism. Partsmötet ska på grundval av denna forskning överväga lämpliga åtgärder.

Artikel 7

Tillbörlig aktsamhet

1. Varje part ska i överensstämmelse med sin nationella lagstiftning och med målen för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll kräva att alla fysiska och juridiska personer som är aktiva i leveranskedjan för tobak, tobaksvaror och tillverkningsutrustning

a)	visar tillbörlig aktsamhet före inledandet och under loppet av en affärsförbindelse,

b)	övervakar försäljningen till sina kunder för att se till att kvantiteterna står i proportion till efterfrågan för sådana varor inom deras avsedda försäljningsmarknad eller användning, och

c)	rapporterar till de behöriga myndigheterna om varje bevis för att kunden bedriver verksamheter i strid med dess skyldigheter enligt detta protokoll.

2. Tillbörlig aktsamhet i enlighet med punkt 1 ska, enligt vad som är tillämpligt och i överensstämmelse med partens nationella lagstiftning och målen för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll, omfatta bland annat krav på identifiering av kunder, såsom genom att erhålla och uppdatera information om följande:

a)	Information genom vilken det fastställs att den fysiska eller juridiska personen innehar en licens i enlighet med artikel 6.

b)	Om kunden är en fysisk person, information om dennes identitet, inbegripet fullständigt namn, firmanamn, bolagsregistreringsnummer (om sådant finns), tillämpliga skatteregistreringsnummer (om sådana finns) och kontroll av hans eller hennes officiella identifiering.

Om kunden är en juridisk person, information om dess identitet, inbegripet fullständigt namn, firmanamn, bolagsregistreringsnummer, datum och plats för bolagets bildande, huvudkontorets plats och huvudsaklig verksamhetsplats, tillämpliga skatteregistreringsnummer, kopior av bolagsordning eller likvärdiga handlingar, uppgift om dess dotterbolag, namn på dess direktörer och på dess rättsliga företrädare och kontroll av dess officiella identifiering.

d)	En beskrivning av den avsedda användningen och den avsedda försäljningsmarknaden för tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning.

e)	En beskrivning av var tillverkningsutrustning kommer att installeras och användas.

3. Tillbörlig aktsamhet i enlighet med punkt 1 kan omfatta krav på krav på identifiering av kunder, såsom genom att erhålla och uppdatera information om följande:

a)	Dokumentation eller en förklaring angående eventuella kriminalregister.

b)	Identifiering av de bankkonton som är avsedda att användas vid transaktioner.

4. Varje part ska på grundval av den information som rapporteras enligt punkt 1 c vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att skyldigheterna enligt detta protokoll iakttas, vilket kan omfatta att blockera en kund inom partens jurisdiktion, såsom detta definieras i nationell lagstiftning.

Artikel 8

Följa och spåra varor

1. För att ytterligare säkra leveranskedjan och bistå i utredningar av olaglig handel med tobaksvaror är parterna eniga om att inom fem år från ikraftträdandet av detta protokoll inrätta ett globalt system för att följa och spåra varor, som består av nationella och/eller regionala system för att följa och spåra varor och en global samlingspunkt för informationsutbyte belägen hos sekretariatet för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll, vilken är tillgänglig för alla parter och ger dem möjlighet att göra förfrågningar och ta emot relevant information.

2. Varje part ska i enlighet med denna artikel inrätta ett system för att följa och spåra varor, som kontrolleras av parten, för alla tobaksvaror som tillverkas på eller importeras till dess territorium, med beaktande av partens egna nationella eller regionala särskilda behov och bästa tillgängliga praxis.

3. För att möjliggöra att varor följs och spåras på ett verkningsfullt sätt ska varje part kräva att en unik, säker och icke-borttagbar identifieringsmärkning (nedan kallade unik identifieringsmärkning), såsom koder eller stämplar, anbringas på eller utgör en del av alla paket och förpackningar och alla former av yttre förpackning för cigaretter inom en period av fem år och för andra tobaksvaror inom en period av tio år från den dag då detta protokoll trädde i kraft för den parten.

4.1

För det ändamål som avses i punkt 3 ska varje part, som en del av det globala systemet för att följa och spåra varor, kräva att följande information görs tillgänglig, antingen direkt eller genom en länk, för att hjälpa parterna att bestämma tobaksvarornas ursprung och i förekommande fall diversionspunkten och att övervaka och kontrollera tobaksvarornas rörelse och deras rättsliga status:

a)	Tillverkningsdatum och tillverkningsort.

b)	Tillverkningsanläggning.

c)	Den maskin som använts för tillverkning av tobaksvaror.

d)	Produktionsskift eller tillverkningstillfälle.

e)	Namn, faktura, beställningsnummer och betalningsuppgifter från den första kund som inte är anknuten till tillverkaren.

f)	Den avsedda marknaden för detaljhandelsförsäljning.

g)	Produktbeskrivning.

h)	Eventuell lagring och försändelse.

i)	Identiteten på varje känd senare köpare.

j)	Den avsedda leveransvägen, leveransdatumet, destinationen, avreseplatsen och mottagaren.

4.2	Den information som anges i leden a, b och g och i tillämpliga fall f, ska utgöra en del av den unika identifieringsmärkningen.

4.3	Om den information som anges i led f inte finns tillgänglig vid tidpunkten för märkningen ska parterna kräva att denna information tas med i enlighet med artikel 15.2 a i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.

5. Varje part ska inom de tidsfrister som anges i denna artikel kräva att den information som anges i punkt 4 dokumenteras vid tidpunkten för produktionen eller vid tidpunkten för någon tillverkares första sändning eller vid tidpunkten för import till partens territorium.

6. Varje part ska se till att den information som dokumenterats enligt punkt 5 är tillgänglig för den parten genom en länk med den unika identifieringsmärkning som krävs enligt punkterna 3 och 4.

7. Varje part ska se till att den information som dokumenterats enligt punkt 5 samt den unika identifieringsmärkning som gör denna information tillgänglig i enlighet med punkt 6 upptas i ett format som fastställts eller godkänts av den parten och dess behöriga myndigheter.

8. Varje part ska se till att den information som dokumenterats enligt punkt 5 på begäran är tillgänglig för den globala samlingspunkten för informationsutbyte, med förbehåll för punkt 9, genom ett elektroniskt säkert gränssnitt med dess nationella och/eller regionala centrala punkt. Den globala samlingspunkten för informationsutbyte ska sammanställa en förteckning över parternas behöriga myndigheter och ställa denna till alla parters förfogande.

9. Varje part eller dess behöriga myndighet ska

a)	ha tillgång till den information som anges i punkt 4 i god tid genom att göra en förfrågan till den globala samlingspunkten för informationsutbyte,

b)	efterfråga sådan information endast om det är nödvändigt för att upptäcka eller utreda olaglig handel med tobaksvaror,

c)	inte utan skäl undanhålla information,

d)	besvara förfrågningar om information i samband med punkt 4 i enlighet med sin nationella lagstiftning, och

e)	i enlighet med vad som gemensamt överenskommits skydda information som utväxlats och behandla den som konfidentiell.

10. Varje part ska kräva att det tillämpliga systemet för att följa och spåra varor ytterligare utvecklas och utvidgas så att det tillämpas fram till dess att alla tullar och relevanta skatter har tagits ut och, i förekommande fall, andra skyldigheter har fullgjorts vid platsen för tillverkning, import eller frisläppande från tull- eller punktskattekontroll.

11. Parterna ska samarbeta med varandra och med behöriga internationella organisationer, enligt gemensam överenskommelse, när det gäller att dela och utveckla bästa praxis för system för att följa och spåra varor, inbegripet

a)	underlättande av utveckling, överföring och förvärv av förbättrad teknik för att följa och spåra varor, inklusive kunskaper, färdigheter, kapacitet och sakkunskap,

b)	stöd till program för utbildning och kapacitetsuppbyggnad för parter som anger ett sådant behov, och

c)	vidareutveckling av tekniken för att märka och skanna paket och förpackningar av tobaksvaror för att göra den information som anges i punkt 4 tillgänglig.

12. Skyldigheter som ålagts en part får inte utföras av eller delegeras till tobaksindustrin.

13. Varje part ska se till att dess behöriga myndigheter när de deltar i ordningen för att följa och spåra varor samverkar med tobaksindustrin och företrädare för tobaksindustrins intressen endast i den utsträckning det är absolut nödvändigt för att genomföra denna artikel.

14. Varje part får kräva att tobaksindustrin ska stå för kostnader som har samband med partens skyldigheter enligt denna artikel.

Artikel 9

Registerföring

1. Varje part ska vid behov kräva att alla fysiska och juridiska personer som är verksamma inom leveranskedjan av tobak, tobaksvaror och tillverkningsutrustning för fullständiga och korrekta register över alla relevanta transaktioner. Sådana register måste möjliggöra en fullständig redovisning av de material som använts vid produktionen av tobaksvarorna.

2. Varje part ska vid behov kräva att personer som beviljats licens i enlighet med artikel 6 på begäran ska lämna följande information till de behöriga myndigheterna:

a)	Allmän information om marknadsvolymer, trender, prognoser och annan relevant information.

Information om de kvantiteter tobaksvaror och tillverkningsutrustning som licensinnehavaren har i sin besittning, i sitt förvar eller under sin kontroll i lager, i skatteupplägg eller tullager enligt uppskovsförfaranden vid transitering eller omlastning eller punktskatteuppskov från och med dagen för förfrågan.

3. Vad gäller tobaksvaror och tillverkningsutrustning som säljs eller tillverkas på en parts territorium för export, eller som är föremål för transitering eller omlastning under punktskatteuppskov på partens territorium, ska varje part beroende på vad som är tillämpligt kräva att personer som beviljats licens i enlighet med artikel 6 på begäran lämnar följande information till de behöriga myndigheterna i avgångslandet (elektroniskt om sådan infrastruktur finns) vid den tidpunkt då varorna eller utrustningen lämnar deras kontroll:

a)	Datum för avsändande från den sista platsen för fysisk kontroll över varorna.

b)	Närmare uppgifter om de transporterade varorna (inbegripet märke, mängd, lager).

c)	Avsedd transportväg och destination.

d)	Identiteten på den eller de fysiska eller juridiska personer som varorna sänds till.

e)	Transportsätt, inbegripet transportörens identitet.

f)	Förväntat ankomstdatum för sändningen vid den avsedda destinationen.

g)	Avsedd marknad för detaljhandelsförsäljning eller användning.

4. Om det är möjligt ska varje part, i enlighet med sin nationella lagstiftning, kräva att detaljhandlare och tobaksodlare, med undantag för traditionella odlare som arbetar på icke-kommersiell grund, för fullständiga och korrekta register över alla relevanta transaktioner som de företar.

5. Vid tillämpningen av punkt 1 ska varje part anta effektiva lagstiftningsåtgärder, exekutiva, administrativa eller andra åtgärder för att kräva att alla register

a)	bevaras i minst fyra år,

b)	hålls tillgängliga för de behöriga myndigheterna, och

c)	förs i det format som krävs av de behöriga myndigheterna.

6. Varje part ska där så är lämpligt och med förbehåll för nationell lagstiftning inrätta ett system för att med andra parter utbyta uppgifter som finns i alla register som förs i enlighet med denna artikel.

7. Parterna ska sträva efter att samarbeta med varandra och med behöriga internationella organisationer för att gradvis dela och utveckla förbättrade system för registerföring.

Artikel 10

Säkerhetsåtgärder och förebyggande åtgärder

1. Varje part ska där så är lämpligt och i överensstämmelse med sin nationella lagstiftning och med målen för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll kräva att alla fysiska och juridiska personer som omfattas av artikel 6 vidtar de åtgärder som krävs för att förebygga att tobaksvaror avleds till olagliga handelskanaler, bland annat att

rapportera till de behöriga myndigheterna om

i)	gränsöverskridande överföringar av kontanter till belopp som fastställts i nationell lagstiftning eller gränsöverskridande betalningar in natura, och

ii)	alla ”misstänkta transaktioner”, och

b)	tillhandahålla tobaksvaror och tillverkningsutrustning endast i sådana mängder som står i proportion till efterfrågan på sådana varor på den avsedda marknaden för detaljhandelsförsäljning eller användning.

2. Varje part ska där så är lämpligt och i överensstämmelse med sin nationella lagstiftning och med målen för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll kräva att betalningar för transaktioner som genomförs av fysiska eller juridiska personer som omfattas av artikel 6 endast får tillåtas i den valuta och till de belopp som anges på fakturan och endast med lagliga betalningssätt från finansinstitut som är belägna på territoriet för den avsedda marknaden och att betalningar inte får ske genom några andra alternativa överföringssystem.

3. En part får kräva att betalningar som utförs av fysiska eller juridiska personer som omfattas av artikel 6 för material som använts för tillverkning av tobaksvaror inom dess jurisdiktion endast får tillåtas i den valuta och till de belopp som anges på fakturan och endast med lagliga betalningssätt från finansinstitut som är belägna på territoriet för den avsedda marknaden och att betalningar inte får ske genom några andra alternativa överföringssystem.

4. Varje part ska se till att överträdelser av kraven i denna artikel är föremål för lämpliga straffrättsliga, civilrättsliga eller administrativa förfaranden och effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner, som i förekommande fall omfattar att tillfälligt avbryta eller dra in en licens.

Artikel 11

Försäljning via internet, telekommunikationer och annan framväxande teknik

1. Varje part ska kräva att alla fysiska och juridiska personer som genomför transaktioner som avser försäljning av tobaksvaror via internet, telekommunikationer eller annan framväxande teknik ska iaktta alla relevanta skyldigheter i detta protokoll.

2. Varje part ska överväga att förbjuda detaljhandelsförsäljning av tobaksvaror via internet, telekommunikationer eller annan framväxande teknik.

Artikel 12

Frizoner och internationell transitering

1. Varje part ska inom tre år från den dag då detta protokoll trädde i kraft för den parten genomföra effektiva kontroller av all tillverkning av och alla transaktioner med tobak och tobaksvaror i frizoner, med användning av alla relevanta åtgärder som anges i detta protokoll.

2. Det ska dessutom vara förbjudet att sammanblanda tobaksvaror med icke-tobaksvaror i en och samma container eller liknande transportenhet vid tidpunkten för bortförandet från frizoner.

3. Varje part ska i enlighet med nationell lagstiftning anta och tillämpa kontroll- och verifieringsåtgärder på internationell transitering och omlastning inom dess territorium av tobaksvaror och tillverkningsutrustning i överensstämmelse med bestämmelserna i detta protokoll, i syfte att förebygga olaglig handel med sådana varor.

Artikel 13

Tullfri försäljning

1. Varje part ska genomföra effektiva åtgärder för att alla relevanta bestämmelser i detta protokoll ska omfatta all tullfri försäljning, med beaktande av artikel 6 i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.

2. Senast fem år efter det att detta protokoll har trätt i kraft ska partsmötet vid sitt nästa möte se till att evidensbaserad forskning utförs för att fastställa omfattningen av olaglig handel med tobaksvaror i form av tullfri försäljning av sådana varor. Partsmötet ska på grundval av denna forskning överväga lämpliga åtgärder.

DEL IV

ÖVERTRÄDELSER

Artikel 14

Rättsstridigt handlande, inbegripet straffbelagda gärningar

1. Varje part ska, i enlighet med grundprinciperna i sin nationella lagstiftning, vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att i sin nationella lagstiftning fastställa att följande handlanden är rättsstridiga:

a)	Tillverkning, grossisthandel, förmedling, försäljning, transport, distribution, lagring, försändelse, import eller export av tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning som sker i strid med bestämmelserna i detta protokoll.

Tillverkning, grossisthandel, förmedling, försäljning, transport, distribution, lagring, försändelse, import eller export av tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning utan betalning av tillämpliga tullar, skatter och andra avgifter eller utan anbringande av tillämpliga skattemärken, unika identifieringsmärkningar eller andra erforderliga märken eller etiketter.

ii)	All annan smuggling eller försök till smuggling av tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning som inte omfattas av led b i.

i)	Alla andra former av olaglig tillverkning av tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning eller tobaksförpackningar som är försedda med falska skattemärken, unika identifieringsmärkningar eller andra erforderliga märken eller etiketter.

ii)	Grossisthandel, förmedling, försäljning, transport, distribution, lagring, försändelse, import eller export av olagligen tillverkad tobak, olagliga tobaksvaror, varor som är försedda med falska skattemärken och/eller andra erforderliga märken eller etiketter, eller olaglig tillverkningsutrustning.

d)	Att blanda tobaksvaror med icke-tobaksvaror under leveranskedjans lopp i syfte att förtäcka eller dölja tobaksvaror.

e)	Att sammanblanda tobaksvaror med icke-tobaksvaror i strid med artikel 12.2 i detta protokoll.

f)	Att använda internet, telekommunikationer eller annan framväxande teknik för försäljning av tobaksvaror i strid med detta protokoll.

g)	Att en person som innehar licens i enlighet med artikel 6 erhåller tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning från en person som bör ha licens i enlighet med artikel 6 men inte har det.

h)	Att hindra en offentlig tjänsteman eller en bemyndigad tjänsteman i utövandet av dennes uppgifter som avser att förebygga, avskräcka från, upptäcka, utreda eller eliminera olaglig handel med tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning.

Att lämna förklaringar som är falska, vilseledande eller ofullständiga eller att underlåta att lämna begärd information till en offentlig tjänsteman eller en bemyndigad tjänsteman vid utövandet av dennes uppgifter som avser att förebygga, avskräcka från, upptäcka, utreda eller eliminera olaglig handel med tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning, om detta inte strider mot rätten att inte kompromettera sig själv.

ii)

Att lämna felaktiga deklarationer på officiella formulär angående beskrivning, kvantitet eller värde av tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning eller annan information som anges i protokollet för att

a)	undandra sig att betala tillämpliga tullar, skatter och andra avgifter, eller

b)	föregripa kontrollåtgärder för att förebygga, avskräcka från, upptäcka, utreda eller eliminera olaglig handel med tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning.

iii)	Att underlåta att skapa eller föra register som omfattas av detta protokoll eller att föra falska register.

j)	Tvätt av vinning av det rättsstridiga handlande som straffbeläggs enligt punkt 2.

2. Varje part ska med förbehåll för de grundläggande principerna i sin nationella lagstiftning fastställa vilka av de rättsstridiga handlingar som anges i punkt 1, eller vilka andra handlingar som rör olaglig handel med tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning i strid med bestämmelserna i detta protokoll, som ska vara straffbelagda gärningar och de ska anta de lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som krävs för att ge verkan åt detta fastställande.

3. Varje part ska meddela sekretariatet för detta protokoll vilka av de rättsstridiga handlingar som anges i punkterna 1 och 2 som parten har fastställt vara en straffbelagd gärning i enlighet med punkt 2 och ska förse sekretariatet med kopior av den lagstiftning, eller en beskrivning av den, som ger verkan åt punkt 2 och av senare ändringar av denna lagstiftning.

4. För att stärka det internationella samarbetet när det gäller att bekämpa de straffbelagda gärningar som avser olaglig handel med tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning, uppmuntras parterna att se över sin nationella lagstiftning om penningtvätt, ömsesidig rättslig hjälp och utlämning, med beaktande av relevanta konventioner som de är parter i, för att säkerställa att lagstiftningen medger ett effektivt genomförande av bestämmelserna i detta protokoll.

Artikel 15

Juridiska personers ansvarighet

1. Varje part ska i överensstämmelse med sina rättsliga principer anta nödvändiga åtgärder för att fastställa juridiska personers ansvar för det rättsstridiga handlande, inbegripet gärningar som straffbeläggs i enlighet med artikel 14 i detta protokoll.

2. Med förbehåll för varje parts rättsliga principer kan juridiska personers ansvar vara straffrättsligt, civilrättsligt eller administrativt.

3. Denna ansvarighet ska inte påverka ansvaret för de fysiska personer som har utfört det rättsstridiga handlandet eller begått den gärning som straffbeläggs i enlighet med nationell lag eller annan författning och artikel 14 i detta protokoll.

Artikel 16

Lagföring och sanktioner

1. Varje part ska i enlighet med nationell lagstiftning anta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att fysiska och juridiska personer som hålls ansvariga för det rättsstridiga handlande, inbegripet gärningar som straffbeläggs i enlighet med artikel 14 i detta protokoll, är föremål för effektiva, proportionella och avskräckande straffrättsliga eller icke-straffrättsliga sanktioner, inbegripet penningsanktioner.

2. Varje part ska sträva efter att se till att skönsmässiga befogenheter enligt dess nationella lagstiftning vid lagföring av personer för det rättsstridiga handlande, inbegripet gärningar som straffbeläggs i enlighet artikel 14, utövas på ett sådant sätt att de brottsbekämpande åtgärderna avseende sådant rättsstridigt handlande, inbegripet straffbelagda gärningar, blir så effektiva som möjligt och med vederbörlig hänsyn tagen till behovet av att avskräcka från sådant rättsstridigt handlande, inbegripet straffbelagda gärningar.

3. Ingenting i detta protokoll ska påverka principen om att beskrivningen av det rättsstridiga handlandet, inbegripet gärningar som straffbeläggs i enlighet med detta protokoll, och av tillämpliga rättsliga försvar eller andra rättsprinciper som kontrollerar ett handlandes lagenlighet uteslutande regleras av en parts nationella lagstiftning och att sådant rättsstridigt handlande, inbegripet straffbelagda gärningar, ska lagföras och bestraffas i enlighet med denna lagstiftning.

Artikel 17

Ersättning för beslag

Parterna bör i enlighet med sin nationella lagstiftning överväga att anta de lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som är nödvändiga för att bemyndiga behöriga myndigheter att ta ut ett belopp som står i proportion till förlorade skatter och tullar från producenten, tillverkaren, distributören, importören eller exportören av tobak, tobaksvaror och/eller tillverkningsutrustning som beslagtagits.

Artikel 18

Bortskaffande eller förstöring

All tobak, alla tobaksvaror och all tillverkningsutrustning som konfiskerats ska förstöras med användning av miljövänliga metoder i största möjliga utsträckning, eller bortskaffas i enlighet med nationell lagstiftning.

Artikel 19

Särskilda utredningsmetoder

1. Om det är tillåtet enligt grundprinciperna i dess nationella rättsordning ska varje part, inom ramen för sina möjligheter och enligt de villkor som föreskrivs i dess nationella lagstiftning, vidta nödvändiga åtgärder för att tillåta ändamålsenlig användning av kontrollerade leveranser och, när det bedöms vara lämpligt, användning av andra särskilda utredningsmetoder såsom elektronisk övervakning eller annan slags övervakning och operationer under täckmantel, av dess behöriga myndigheter inom dess territorium, i syfte att effektivt bekämpa olaglig handel med tobak, tobaksvaror och tillverkningsutrustning.

2. I syfte att utreda de gärningar som straffbeläggs i enlighet med artikel 14, uppmuntras parterna att om så är nödvändigt ingå lämpliga bilaterala eller multilaterala avtal eller överenskommelser om användning av de metoder som avses i punkt 1 i internationellt samarbete.

3. I avsaknad av avtal eller överenskommelse enligt punkt 2 ska beslut om att tillämpa sådana särskilda utredningsmetoder på det internationella planet grundas på varje särskilt fall och kan, om så erfordras, avse ekonomiska överenskommelser och samförståndslösningar beträffande berörda parters utövande av domsrätt.

4. Parterna erkänner vikten av, och behovet av, internationellt samarbete och bistånd på detta område och ska samarbeta med varandra och med internationella organisationer när det gäller att utveckla kapacitet att uppnå målen i denna artikel.

DEL V

INTERNATIONELLT SAMARBETE

Artikel 20

Allmänt informationsutbyte

1. I syfte att uppnå målen för detta protokoll ska parterna som en del av rapporteringsinstrumentet enligt WHO:s ramkonvention om tobakskontroll rapportera relevant information, med förbehåll för nationell lagstiftning och där så är lämpligt, om bland annat följande:

a)	Sammanställda uppgifter om beslag av tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning, mängd, värdet av beslagtagna varor, varubeskrivningar, tillverkningsdatum och -orter samt undandragna skatter.

b)	Import, export, transitering, beskattad och skattefri försäljning eller produktionsvärde av tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning.

c)	Trender, metoder för förtäckande och tillvägagångssätt som används vid olaglig handel med tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning.

d)	Annan relevant information enligt överenskommelse mellan parterna.

2. Parterna ska samarbeta med varandra och med behöriga internationella organisationer för att bygga upp parternas kapacitet att samla in och utbyta information.

3. Parterna ska betrakta denna information som konfidentiell och endast för parternas bruk, om inte den överförande parten förklarar annat.

Artikel 21

Informationsutbyte om tillämpning

1. Parterna ska med förbehåll för nationell lagstiftning eller gällande internationella fördrag där så är lämpligt utbyta följande information, på eget initiativ eller på begäran av en part som vederbörligen motiverar att informationen är nödvändig för att upptäcka eller utreda olaglig handel med tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning:

a)	Register över licenser för de berörda fysiska och juridiska personerna.

b)	Information om identifiering, övervakning och lagföring av fysiska eller juridiska personer som ägnar sig åt olaglig handel med tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning.

c)	Register över utredningar och lagföringar.

d)	Register över betalningar för import, export eller skattefri försäljning av tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning.

Närmare uppgifter om beslag av tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning (inbegripet ärendehänvisning i förekommande fall, mängd, värdet av beslagtagna varor, varubeskrivningar, inblandade enheter samt tillverkningsdatum och -orter) och tillvägagångssätt (inbegripet transportmedel, förtäckande, färdvägar och upptäckande).

2. Information som mottagits från parter enligt denna artikel ska uteslutande användas för att uppfylla målen för detta protokoll. Parterna får ange att denna information inte får vidarebefordras utan medgivande från den part som lämnade informationen.

Artikel 22

Informationsutbyte: konfidentialitet och skydd av uppgifter

1. Parterna ska utse de behöriga myndigheter till vilka uppgifter som avses i artiklarna 20, 21 och 24 ska lämnas och meddela parterna vilka myndigheter som utsetts genom konventionens sekretariat.

2. Utbyte av information enligt detta protokoll ska ske med förbehåll för nationell lagstiftning om konfidentialitet och privatliv. Parterna ska enligt ömsesidig överenskommelse skydda all konfidentiell information som utbyts.

Artikel 23

Bistånd och samarbete: utbildning, tekniskt bistånd och samarbete i vetenskapliga, tekniska eller administrativa frågor

1. Parterna ska enligt ömsesidig överenskommelse samarbeta med varandra och/eller genom behöriga internationella och regionala organisationer med att tillhandahålla utbildning, tekniskt bistånd och samarbete i vetenskapliga, tekniska eller administrativa frågor för att uppnå målen för detta protokoll. Detta samarbete kan omfatta överförandet av expertis och lämplig teknik på områdena informationsinsamling, brottsbekämpning, följande och spårande av varor, informationshantering, skydd av personuppgifter, förbud, elektronisk övervakning, kriminalteknisk analys, ömsesidig rättslig hjälp och utlämning.

2. Parterna får vid behov ingå bilaterala eller multilaterala avtal eller överenskommelser för att främja utbildning, tekniskt bistånd och samarbete i vetenskapliga, tekniska eller administrativa frågor, med beaktande av behoven för parter som är utvecklingsländer och parter som är länder med övergångsekonomier.

3. Parterna ska vid behov samarbeta med att utveckla och efterforska möjligheterna att identifiera det exakta geografiska ursprunget för tobak och tobaksvaror som beslagtagits.

Artikel 24

Bistånd och samarbete: utredning och lagföring av gärningar

1. Parterna ska i enlighet med sin nationella lagstiftning vidta alla nödvändiga åtgärder för att vid behov stärka samarbetet genom multilaterala, regionala eller bilaterala överenskommelser för att förebygga, upptäcka, utreda, lagföra och bestraffa fysiska eller juridiska personer som ägnar sig åt olaglig handel med tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning.

2. Varje part ska se till att administrativa myndigheter, regleringsmyndigheter, brottsbekämpande myndigheter och andra myndigheter som arbetar med att bekämpa olaglig handel med tobak, tobaksvaror eller tillverkningsutrustning (inbegripet rättsliga myndigheter, om detta är tillåtet enligt nationell lagstiftning) samarbetar och utbyter relevant information på nationell och internationell nivå inom de villkor som föreskrivs i dess nationella lagstiftning.

Artikel 25

Skydd av suveränitet

1. Parterna ska fullgöra sina skyldigheter enligt detta protokoll på ett sätt som är förenligt med principerna om jämlikhet mellan stater, om staters territoriella integritet samt om icke-inblandning i andra staters interna angelägenheter.

2. Ingenting i detta protokoll ska berättiga en part att på en annan stats territorium utöva jurisdiktion och utföra funktioner som är förbehållna myndigheterna i denna stat enligt dess nationella lagstiftning.

Artikel 26

Jurisdiktion

1. Varje part ska vidta nödvändiga åtgärder för att fastställa sin domsrätt över brott som straffbeläggs i enlighet med artikel 14

a)	när brottet har förövats inom den partens territorium, eller

b)	när brottet har förövats ombord på ett fartyg som för den partens flagg eller ombord på ett luftfartyg som var registrerat enligt den partens lagar när brottet förövades.

2. Med förbehåll för artikel 25 kan en part också fastställa sin domsrätt över ett sådant brott

a)	när brottet har förövats mot den parten,

b)	när brottet har förövats av en medborgare i den parten eller av en statslös person med hemvist inom dess territorium, eller

c)	när brottet är ett brott som straffbeläggs i enlighet med artikel 14 och har förövats utanför partens territorium i avsikt att där begå ett brott som straffbeläggs enligt artikel 14 inom dess territorium.

3. För de syften som avses i artikel 30 ska varje part vidta nödvändiga åtgärder för att fastställa sin domsrätt över brott som straffbeläggs i enlighet med artikel 14, när den misstänkta gärningsmannen befinner sig inom dess territorium och parten inte utlämnar personen av det enda skälet att denne är en av dess medborgare.

4. Varje part kan också vidta nödvändiga åtgärder för att fastställa sin domsrätt över brott som straffbeläggs i enlighet med artikel 14, när den misstänkta gärningsmannen befinner sig inom dess territorium och parten inte utlämnar denne.

5. Om en part som utövar sin domsrätt med stöd av punkt 1 eller 2 har blivit varskodd eller på annat sätt har fått kännedom om att en eller flera andra parter genomför utredning eller lagföring eller vidtar rättsliga åtgärder rörande samma gärning, ska dessa parters behöriga myndigheter samråda om så är lämpligt för att samordna sina åtgärder.

6. Utan att det påverkar allmänna folkrättsliga grundsatser utesluter detta protokoll inte utövandet av straffrättslig domsrätt som en part har fastställt i enlighet med sin nationella lagstiftning.

Artikel 27

Samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter

1. Varje part ska på ett sätt som är förenligt med deras respektive rättsordning och förvaltningssystem vidta effektiva åtgärder

a)	för att förbättra och, när så behövs, upprätta kommunikationsvägar mellan sina behöriga myndigheter och andra organ och enheter för att främja ett säkert och snabbt informationsutbyte om alla aspekter av brott som straffbeläggs i enlighet med artikel 14,

b)	för att säkerställa ett verkningsfullt samarbete mellan de behöriga myndigheterna, andra organ, tullmyndigheter, polismyndigheter och andra brottsbekämpande myndigheter,

för att samarbeta med andra parter vid utredning av enskilda ärenden som rör brott som straffbeläggs i enlighet med artikel 14 rörande

i)	identitet, vistelseort och verksamhet beträffande personer som misstänks vara delaktiga i sådana brott eller beträffande vistelseort för andra berörda personer,

ii)	hur vinning eller egendom som härrör från sådana brott förflyttas, och

iii)	hur egendom, utrustning eller andra hjälpmedel som har använts eller avses komma till användning vid förövandet av sådana brott förflyttas,

d)	för att, där så är lämpligt, tillhandahålla erforderliga föremål eller mängder av ämnen för analys- eller utredningsändamål,

e)	för att underlätta effektiv samordning mellan sina behöriga myndigheter och andra organ och enheter samt främja utbyte av personal och andra sakkunniga, däri inbegripet, med beaktande av bilaterala avtal och överenskommelser mellan de berörda parterna, utplacering av sambandsmän,

för att utbyta information med andra parter om särskilda medel och metoder som fysiska eller juridiska personer använt för att begå sådana brott, inbegripet, i förekommande fall, rutter och transportmedel och användning av falska identiteter, förändrade eller förfalskade dokument eller andra sätt för att dölja sin verksamhet, och

g)	för att utbyta upplysningar och på lämpligt sätt samordna förvaltningsåtgärder och andra vidtagna åtgärder som syftar till tidig identifiering av brott som straffbeläggs i enlighet med artikel 14.

2. För att ge verkan åt detta protokoll ska parterna överväga att ingå bilaterala eller multilaterala avtal eller överenskommelser om direkt samarbete mellan sina brottsbekämpande myndigheter och, om sådana avtal eller överenskommelser redan finns, anpassa dem i enlighet med detta. I avsaknad av sådana avtal eller överenskommelser mellan de berörda parterna får de betrakta detta protokoll som grund för ömsesidigt brottsbekämpande samarbete med avseende på brott som omfattas av detta protokoll. När så är lämpligt ska parterna till fullo utnyttja avtal eller överenskommelser, däribland med internationella och regionala organisationer, för att förbättra samarbetet mellan sina brottsbekämpande myndigheter.

3. Parterna ska sträva efter att inom ramen för sina möjligheter samarbeta för att bekämpa gränsöverskridande olaglig handel med tobaksvaror som har bedrivits med hjälp av moderna tekniska hjälpmedel.

Artikel 28

Ömsesidig administrativ hjälp

Parterna ska på ett sätt som är förenligt med deras respektive rättsordning och förvaltningssystem, på begäran eller på eget initiativ, lämna information till varandra för att säkerställa en korrekt tillämpning av tullagstiftning och annan lagstiftning som är relevant för att förebygga, upptäcka, utreda, lagföra och bekämpa olaglig handel med tobak, tobaksvaror och tillverkningsutrustning. Parterna ska betrakta denna information som konfidentiell och för begränsad användning, om inte den överförande parten förklarar annat. Sådan information kan omfatta

a)	nya tulltekniker och brottsbekämpningstekniker som bevisats vara effektiva,

b)	nya trender, medel eller metoder för att ägna sig åt olaglig handel med tobak, tobaksvaror och tillverkningsutrustning,

c)	varor som man vet är föremål för olaglig handel med tobak, tobaksvaror och tillverkningsutrustning, och närmare uppgifter rörande beskrivning, förpackning, transport och lagring samt metoder som används avseende dessa varor,

d)	fysiska eller juridiska personer som man vet har begått eller varit delaktiga i ett brott som straffbeläggs i enlighet med artikel 14, och

e)	andra uppgifter som kan vara till hjälp för utsedda organ vid riskbedömningar för kontrolländamål och andra brottsbekämpande ändamål.

Artikel 29

Ömsesidig rättslig hjälp

1. Parterna ska i största möjliga utsträckning lämna varandra ömsesidig rättslig hjälp vid brottsutredningar, lagföring och rättsliga förfaranden avseende brott som straffbeläggs i enlighet med artikel 14 i detta protokoll.

2. Ömsesidig rättslig hjälp ska i största möjliga utsträckning lämnas i enlighet med den anmodade partens tillämpliga lagar, fördrag, avtal och överenskommelser avseende utredning, lagföring och rättsliga förfaranden i fråga om brott för vilka juridiska personer kan ställas till ansvar med stöd av artikel 15 i detta protokoll i den begärande parten.

3. Ömsesidig rättslig hjälp som ska lämnas enligt denna artikel kan begäras i något av följande syften:

a)	Upptagande av vittnesmål eller andra utsagor.

b)	Delgivning av rättegångshandlingar.

c)	Verkställande av husrannsakan, beslag och frysning.

d)	Undersökning av föremål och platser.

e)	Tillhandahållande av information, bevismaterial och sakkunnigutlåtanden.

f)	Tillhandahållande av handlingar och uppteckningar i original eller i bestyrkt kopia, inbegripet officiella handlingar, bankhandlingar, finansiella handlingar, företagshandlingar och andra handlingar som rör ekonomiska förhållanden eller affärsförhållanden.

g)	Identifiering eller spårande av vinning av brott, egendom, hjälpmedel eller andra föremål för bevisändamål.

h)	Underlättande av att personer deltar frivilligt i den begärande parten.

i)	Varje slag av rättslig hjälp som inte är oförenlig med den anmodade partens nationella lagstiftning.

4. Denna artikel ska inte inverka på åtaganden i annat bilateralt eller multilateralt avtal som helt eller delvis gäller eller kommer att gälla ömsesidig rättslig hjälp.

5. Punkterna 6–24 ska på ömsesidig grund tillämpas på framställningar som görs enligt denna artikel, om inte de berörda parterna är bundna av ett särskilt fördrag eller mellanstatligt avtal om ömsesidig rättslig hjälp. Om parterna är bundna av ett särskilt fördrag eller mellanstatligt avtal om ömsesidig rättslig hjälp ska motsvarande bestämmelser i det fördraget eller mellanstatliga avtalet tillämpas, såvida inte parterna kommer överens om att punkterna 6–24 ska tillämpas i stället. Parterna uppmuntras starkt att tillämpa dessa punkter om samarbetet därigenom underlättas.

6. Parterna ska utse en centralmyndighet som ska ha ansvar och behörighet att ta emot framställningar om ömsesidig rättslig hjälp och att antingen verkställa dem eller överlämna dem till sina respektive behöriga myndigheter för verkställighet. Om det i en part finns en region eller ett territorium med ett särskilt system för ömsesidig rättslig hjälp, får parten utse en annan centralmyndighet som ska ha samma funktion för ifrågavarande region eller territorium. Centralmyndigheterna ska se till att mottagna framställningar verkställs eller överlämnas för verkställighet på ett riktigt sätt och utan dröjsmål. När centralmyndigheten överlämnar en framställning till en behörig myndighet för verkställighet, ska den befrämja att den snabbt och riktigt verkställs av den behöriga myndigheten. Varje part ska underrätta chefen för konventionens sekretariat om vilken centralmyndighet som har utsetts för detta ändamål vid tidpunkten för ratifikation, godtagande, godkännande, formell bekräftelse av eller anslutning till detta protokoll. Framställningar om ömsesidig rättslig hjälp och därtill anknutna meddelanden ska överlämnas till de centralmyndigheter som utsetts av parterna. Detta krav ska dock inte inskränka en parts rätt att kräva att sådana framställningar och meddelanden ska överlämnas på diplomatisk väg och, om ärendet är brådskande och om parterna samtycker, via lämpliga internationella organisationer där så är möjligt.

7. Framställningar ska göras skriftligen eller, om så är möjligt, på annat sätt som möjliggör framställning av ett skriftligt meddelande, på ett språk som godtas av den anmodade parten, och på sätt som tillåter denna part att konstatera att dokumentet är äkta. Varje part ska underrätta chefen för konventionens sekretariat om det eller de språk som den godtar vid tidpunkten för ratifikation, godtagande, godkännande, formell bekräftelse av eller anslutning till detta protokoll. I brådskande fall och när parterna är överens därom, får framställningar göras muntligen med efterföljande skriftlig bekräftelse.

8. En framställning om ömsesidig rättslig hjälp ska innehålla följande:

a)	Uppgift om den myndighet som gör framställningen.

b)	Föremålet för och arten av den brottsutredning, den lagföring eller det rättsliga förfarande som framställningen avser samt namnet på den myndighet som handlägger brottsutredningen, lagföringen eller det rättsliga förfarandet jämte upplysningar om vilka uppgifter denna myndighet har.

c)	En sammanställning av de omständigheter som är av betydelse i ärendet utom i de fall framställningen gäller delgivning av rättegångshandlingar.

d)	Uppgift om vilket slag av biträde som begärs samt huruvida den begärande parten önskar att ett särskilt förfarande ska tillämpas.

e)	Uppgift om samtliga berörda personers identitet, adress och nationalitet, där så är möjligt.

f)	Uppgift om det ändamål för vilket bevismaterial, upplysningar eller åtgärder begärs.

g)	Uppgift om de bestämmelser i nationell lagstiftning som är relevanta för brottet och straffet för detta brott.

9. Den anmodade parten får begära ytterligare uppgifter om så är nödvändigt för att kunna verkställa den begärda åtgärden i enlighet med sin nationella lagstiftning eller när det kan underlätta verkställigheten.

10. De åtgärder som framställningen avser ska verkställas enligt den anmodade partens nationella lagstiftning och, i den mån detta inte strider mot denna lagstiftning och där så är möjligt, med tillämpning av de förfaranden som anges i framställningen.

11. Den begärande parten får inte utan föregående samtycke av den anmodade parten överföra eller använda uppgifter eller bevisning som har lämnats av den anmodade parten i andra brottsutredningar, annan lagföring eller andra rättegångar än de som anges i framställningen. Ingenting i denna punkt hindrar att den begärande parten i sina förfaranden röjer uppgifter eller bevisning som bevisar den anklagades oskuld. I så fall ska den begärande parten meddela den anmodade parten före röjandet av uppgifterna eller bevisningen och, på begäran, samråda med den anmodade parten. Om det i undantagsfall inte är möjligt att lämna sådant förhandsmeddelande, ska den begärande parten utan dröjsmål meddela den anmodade parten att röjande har skett.

12. Den begärande parten får kräva att den anmodade parten iakttar sekretess beträffande framställningen och dess innehåll utom i den omfattning som är nödvändig för att verkställa de begärda åtgärderna. Om den anmodade parten inte kan efterkomma en begäran om sekretess, ska den genast meddela den begärande parten.

13. När en person befinner sig inom en parts territorium och denne ska höras som vittne eller sakkunnig av de rättsliga myndigheterna i en annan part, får, när så är möjligt och förenligt med grundsatserna i nationell lagstiftning, den förstnämnda parten, på begäran av den sistnämnda parten, ge sitt samtycke till att förhandlingen sker genom videokonferens om det inte är möjligt eller önskvärt att vederbörande person uppträder personligen inom den begärande partens territorium. Parter kan komma överens om att förhör ska utföras av en rättslig myndighet i den begärande parten i närvaro av en rättslig myndighet från den anmodade parten.

14. En framställning om ömsesidig rättslig hjälp får avslås om

a)	framställningen inte gjorts i enlighet med denna artikel,

b)	den anmodade parten anser att verkställandet av de begärda åtgärderna sannolikt skulle inkräkta på dess suveränitet, säkerhet, allmänna rättsprinciper (ordre public) eller andra väsentliga intressen,

c)	den anmodade partens myndigheter enligt nationell lagstiftning skulle vara förhindrade att vidta den begärda åtgärden i fråga om ett liknande brott om brottet varit föremål för utredning, lagföring eller annat rättsligt förfarande enligt deras egen domsrätt,

framställningen berör ett brott för vilket straffmaximum i den anmodade parten är mindre än fängelse eller andra former av frihetsberövande i två år eller om lämnande av rättslig hjälp enligt den anmodade partens bedömning skulle medföra en oproportionerligt stor börda för dess resurser i förhållande till brottets allvar, eller om

e)	bifall till framställningen skulle strida mot den anmodade partens lagstiftning rörande ömsesidig rättslig hjälp.

15. Ett avslag på en framställning om ömsesidig rättslig hjälp ska motiveras.

16. En part får inte vägra att lämna ömsesidig rättslig hjälp enligt denna artikel med hänvisning till banksekretess.

17. En part får inte avslå en begäran om ömsesidig rättslig hjälp av det enda skälet att brottet också bedöms omfatta skattefrågor.

18. En part får vägra att lämna ömsesidig rättslig hjälp enligt denna artikel med hänvisning till att dubbel straffbarhet inte föreligger. Den anmodade parten får dock när den finner det lämpligt lämna hjälp i den omfattning den efter eget skön beslutar, oberoende av huruvida handlandet skulle utgöra ett brott enligt den anmodade partens nationella lagstiftning.

19. Den anmodade parten ska snarast verkställa en framställning om ömsesidig rättslig hjälp och ska, i största möjliga mån, beakta de tidsfrister som angivits av den begärande parten och för vilka skäl har angivits, helst i framställningen. Den anmodade parten ska tillmötesgå skäliga förfrågningar från den begärande partens sida om hur långt man kommit i handläggningen av framställningen. Den begärande parten ska genast meddela den anmodade parten om när den begärda hjälpen inte längre är påkallad.

20. Ömsesidig rättslig hjälp får uppskjutas av den anmodade parten om verkställandet skulle hindra en pågående brottsutredning, lagföring eller annat rättsligt förfarande.

21. Innan den anmodade parten avslår en framställning med stöd av punkt 14 eller uppskjuter dess verkställighet med stöd av punkt 20, ska den samråda med den begärande parten för att avgöra om hjälpen kan lämnas i sådan tid och på sådana villkor som den anser vara påkallade. Om den begärande parten godtar hjälp på dessa villkor, ska den följa villkoren.

22. Den anmodade parten ska stå för ordinarie kostnader som är förenade med verkställigheten av de begärda åtgärderna, om inte de berörda parterna kommer överens om annat. Om verkställigheten medför eller kommer att medföra stora eller extraordinära kostnader, ska parterna i samråd fastställa vilka villkor som ska gälla för verkställigheten och hur kostnaderna ska fördelas.

23. Den anmodade parten

a)	ska vid en framställning lämna den begärande parten kopior av offentliga handlingar, dokument eller uppgifter som den har i sin besittning, vilka enligt dess nationella lagstiftning är tillgängliga för allmänheten, och

b)	kan, enligt egen bedömning, helt, delvis eller med sådana förbehåll som den anser vara lämpliga, lämna den begärande parten kopior av offentliga handlingar, dokument eller uppgifter som den har i sin besittning, vilka enligt dess lagstiftning inte är tillgängliga för allmänheten.

24. Parterna ska om så behövs överväga att sluta bilaterala och multilaterala avtal eller överenskommelser som skulle gagna, förverkliga eller stärka bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 30

Utlämning

1. Denna artikel ska tillämpas på brott som straffbeläggs i enlighet med artikel 14 i detta protokoll när

a)	den som begärs utlämnad befinner sig inom den anmodade partens territorium,

b)	det brott för vilket utlämning begärs är straffbelagt enligt både den begärande och den anmodade partens nationella lagstiftning, och

c)	det för brottet är föreskrivet ett maximalt fängelsestraff eller annan form av frihetsberövande på minst fyra år eller ett strängare straff eller en kortare period som överenskommits av de berörda parterna i enlighet med bilaterala eller multilaterala fördrag eller andra internationella avtal.

2. Varje brott på vilket denna artikel är tillämplig ska betraktas som utlämningsbart brott i varje utlämningsavtal som redan gäller mellan parter. Parterna förbinder sig att ta med dessa brott som utlämningsbara brott i varje utlämningsavtal som kan komma att slutas mellan dem.

3. Om en part, som för utlämning ställer som villkor att det ska finnas ett utlämningsavtal, mottar en begäran om utlämning från en annan part med vilken den inte har slutit ett sådant avtal, får den betrakta detta protokoll som rättslig grund för utlämning i fråga om varje brott på vilket denna artikel är tillämplig.

4. Parter, som för utlämning inte ställer som villkor att det ska finnas ett utlämningsavtal, ska betrakta sådana brott som avses i den här artikeln som utlämningsbara brott mellan dem.

5. För utlämning ska gälla de villkor som föreskrivs i den anmodade partens lagstiftning eller tillämpliga utlämningsavtal, däri bland annat inbegripet villkor avseende krav på lägsta straff för utlämning och de grunder som får åberopas av den anmodade parten för att vägra utlämning.

6. Parterna ska, med hänsynstagande till sin nationella lagstiftning, sträva efter att underlätta utlämningsförfaranden och förenkla de bevisrättsliga krav som gäller för brott på vilka denna artikel är tillämplig.

7. Om en part inom vars territorium en misstänkt befinner sig inte utlämnar vederbörande för ett brott som täcks av den här artikeln endast av det skälet att denne är medborgare i denna stat, ska den, efter framställning av den begärande parten, vara skyldig att utan oskäligt dröjsmål hänskjuta saken till sina behöriga myndigheter för lagföring. Dessa myndigheter ska fatta beslut och vidta åtgärder på samma sätt som vid andra brott av liknande art i enlighet med den partens nationella lagstiftning. Parterna ska samarbeta, särskilt i fråga om processuella och bevisrättsliga aspekter, för att säkerställa lagföringens effektivitet.

8. När en part enligt sin nationella lagstiftning endast kan utlämna eller på annat sätt överlämna en av sina medborgare på villkor att denne återbördas till parten i fråga för att avtjäna det straff som denne ådömts i den rättegång eller de rättsliga förfaranden för vilka utlämningen eller överlämnandet av denne begärdes och parten i fråga och den begärande parten är införstådda med detta alternativ och de andra villkor som de bedömer som lämpliga, ska sådan villkorlig utlämning eller sådant villkorligt överlämnande vara tillräckligt för att uppfylla villkoren i punkt 7.

9. Om utlämning som begärs för att verkställa en ådömd påföljd vägras på grund av att den person som begärs utlämnad är medborgare i den anmodade parten, ska denna part, om dess lagstiftning tillåter det och det står i överensstämmelse med de krav den lagstiftningen uppställer, på framställning av den begärande parten överväga att låta verkställa den påföljd som har ådömts eller återstående del därav enligt den begärande partens lagstiftning.

10. Varje person mot vilken rättsliga åtgärder vidtas i samband med brott på vilka denna artikel är tillämplig ska garanteras rättvis behandling i alla faser av lagföringen, däribland att åtnjuta alla de rättigheter och garantier som tillerkänns personer i den parts nationella lagstiftning inom vars territorium personen befinner sig.

11. Ingenting i detta protokoll ska tolkas som att det skulle innebära en skyldighet att utlämna, om den anmodade parten har grundad anledning att anta att framställningen har gjorts i syfte att åtala eller straffa en person på grund av personens kön, ras, trosuppfattning, nationalitet, etniska ursprung eller politiska uppfattning eller att bifall till framställningen skulle kunna vara till förfång för personen på någon av dessa grunder.

12. En part får inte avslå en begäran om utlämning av det enda skälet att brottet också bedöms omfatta skattefrågor.

13. Innan den anmodade parten avslår en begäran om utlämning, ska den, där så är lämpligt, samråda med den begärande parten för att ge den tillfälle att ange sin inställning och lämna upplysningar om anklagelserna.

14. Parterna ska sträva efter att sluta bilaterala och multilaterala avtal och överenskommelser för att möjliggöra utlämning eller effektivisera utlämningsförfarandet. Om parterna är bundna av ett befintligt fördrag eller en mellanstatlig överenskommelse ska motsvarande bestämmelser i det fördraget eller den mellanstatliga överenskommelsen tillämpas, såvida inte parterna kommer överens om att punkterna 1–13 ska tillämpas i stället.

Artikel 31

Åtgärder för att säkerställa utlämning

1. Med förbehåll för bestämmelserna i sin nationella lagstiftning och i utlämningsavtal som den har ingått, kan den anmodade parten, om den finner att omständigheterna så kräver och om ärendet är brådskande, på framställning från den begärande parten ta en person som har begärts utlämnad och som uppehåller sig inom dess territorium i förvar eller vidta andra lämpliga åtgärder för att säkerställa personens närvaro vid utlämningsförfarandet.

2. Åtgärder som vidtas i enlighet med punkt 1 ska i överensstämmelse med nationell lagstiftning på lämpligt sätt och utan dröjsmål meddelas den begärande parten.

3. Varje person mot vilken åtgärder vidtas i enlighet med punkt 1 ska ha rätt att

a)	utan dröjsmål kommunicera med den närmaste lämpliga företrädaren för den stat som personen är medborgare i eller, om personen är statslös, den stat inom vars territorium personen är stadigvarande bosatt, och

b)	få besök av en företrädare för den staten.

DEL VI

RAPPORTERING

Artikel 32

Rapportering och utbyte av information

1. Varje part ska till partsmötet, via konventionens sekretariat, lämna periodiska rapporter om hur parten genomfört detta protokoll.

2. Rapporternas format och innehåll ska beslutas av partsmötet. Dessa rapporter ska utgöra en del av det regelbundna rapporteringsinstrumentet enligt WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.

3. Innehållet i de periodiska rapporter som avses i punkt 1 ska beslutas med beaktande av bland annat följande:

a)	Information om lagstiftningsåtgärder, exekutiva, administrativa eller andra åtgärder som vidtagits för att genomföra detta protokoll.

b)	I förekommande fall information om svårigheter eller hinder som parten har mött vid genomförandet av detta protokoll och om de åtgärder som vidtagits för att överkomma dessa hinder.

c)	I förekommande fall information om finansiellt och tekniskt stöd som lämnats eller mottagits för aktiviteter som avser eliminering av olaglig handel med tobaksvaror.

d)	Den information som anges i artikel 20.

Om relevanta uppgifter redan har samlats in som en del av partskonferensens rapporteringsmekanism, ska partsmötet inte samla in samma uppgifter.

4. Partsmötet ska i enlighet med artiklarna 33 och 36 överväga arrangemang för att på begäran hjälpa de parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomier att uppfylla sina skyldigheter enligt denna artikel.

5. Rapportering av information enligt de artiklarna ska ske med förbehåll för nationell lagstiftning om konfidentialitet och privatliv. Parterna ska enligt ömsesidig överenskommelse skydda all konfidentiell information som rapporteras eller utbyts.

DEL VII

INSTITUTIONELLA DISPOSITIONER OCH FINANSIELLA RESURSER

Artikel 33

Partsmötet

1. Ett partsmöte inrättas härmed. Partsmötets första möte ska sammankallas av konventionens sekretariat omedelbart före eller omedelbart efter nästa regelbundna möte med partskonferensen som följer på detta protokolls ikraftträdande.

2. Därefter ska partsmötets regelbundna möten sammankallas av konventionens sekretariat, omedelbart före eller omedelbart efter partskonferensens regelbundna möten.

3. Partsmötet kan hålla extraordinarie möten när mötet finner det nödvändigt, eller på någon av parternas skriftliga begäran, under förutsättning att denna begäran, inom sex månader från det att konventionens sekretariat underrättat parterna om den, stöds av minst en tredjedel av parterna.

4. Arbetsordningen och de finansiella reglerna för partskonferensen för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll ska gälla i tillämpliga delar för partsmötet om inte partsmötet beslutar annat.

5. Partsmötet ska regelbundet granska protokollets tillämpning och fatta de beslut som krävs för att främja ett effektivt genomförande av det.

6. Partsmötet ska besluta om omfattningen och mekanismen för de frivilligt fastställda bidragen från parterna i detta protokoll för protokollets funktion samt om andra möjliga resurser för dess genomförande.

7. Vid varje ordinarie möte ska partsmötet anta en budget och en arbetsplan för räkenskapsperioden fram till nästa ordinarie möte, vilka inte ska vara samma som budgeten och arbetsplanen för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.

Artikel 34

Sekretariat

1. Konventionens sekretariat ska vara sekretariat för detta protokoll.

2. Konventionens sekretariats funktioner i dess roll som sekretariat för detta protokoll ska vara följande:

a)	Organisera partsmötets och varje underorgans möten samt möten i arbetsgrupper och andra organ som inrättats av partsmötet och tillhandahålla de tjänster som behövs.

b)	Ta emot, analysera och vidarebefordra, samt vid behov lämna feedback till berörda parter och till partsmötet på, rapporter som det mottar enligt detta protokoll och underlätta informationsutbyte mellan parterna.

På begäran stödja parterna, särskilt de parter som är utvecklingsländer och länder med övergångsekonomier, med att sammanställa, inge och utbyta den information som krävs enligt bestämmelserna i detta protokoll och med att ge bistånd när det gäller att identifiera tillgängliga resurser för att underlätta genomförandet av skyldigheterna enligt detta protokoll.

d)	Upprätta rapporter om sin verksamhet enligt detta protokoll under ledning av partsmötet och överlämna dem till partsmötet.

e)	Under ledning av partsmötet säkerställa den samordning som krävs med behöriga internationella och regionala mellanstatliga organisationer och andra organ.

f)	Under ledning av partsmötet vidta de administrativa eller avtalsmässiga dispositioner som kan krävas för ett effektivt fullgörande av dess funktioner som sekretariat för detta protokoll.

g)	Ta emot och granska ansökningar från mellanstatliga och icke-statliga organisationer som önskar ackrediteras som observatörer vid partsmötet, och samtidigt säkerställa att dessa inte har anknytning till tobaksindustrin, samt lägga fram de granskade ansökningarna för partsmötet för övervägande.

h)	Utföra andra sekretariatsfunktioner som anges i detta protokoll samt övriga funktioner som kan komma att beslutas av partsmötet.

Artikel 35

Förhållandet mellan partsmötet och mellanstatliga organisationer

För att tillhandahålla tekniskt och finansiellt samarbete som krävs för att uppnå målet för detta protokoll kan partsmötet begära samarbete av behöriga internationella och regionala mellanstatliga organisationer, inbegripet finansierings- och utvecklingsinstitutioner.

Artikel 36

Finansiella resurser

1. Parterna erkänner de finansiella resursernas viktiga roll för att uppnå målet för detta protokoll och bekräftar vikten av artikel 26 i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll för uppnåendet av konventionens mål.

2. Varje part ska finansiellt stödja sin nationella verksamhet med syfte att uppnå målet för detta protokoll, i överensstämmelse med nationella planer, prioriteringar och program.

3. Parterna ska där så är lämpligt främja utnyttjandet av bilaterala, regionala, subregionala och andra multilaterala kanaler för att tillhandahålla medel för att stärka kapaciteten för parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomier att uppnå målen för detta protokoll.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18 uppmuntras parterna att, med förbehåll för nationell lagstiftning och politik och där så är lämpligt, använda all konfiskerad vinning av brott som härrör från olaglig handel med tobak, tobaksvaror och tillverkningsutrustning för att uppnå de mål som anges i detta protokoll.

5. De parter som är företrädda i relevanta regionala och internationella mellanstatliga organisationer och i finansierings- och utvecklingsinstitutioner ska uppmuntra dessa organ att finansiellt stödja parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomier för att hjälpa dem att uppfylla sina skyldigheter enligt detta protokoll, utan att detta begränsar rätten att delta i dessa organisationer.

6. Parterna är eniga om följande:

För att hjälpa parterna att uppfylla sina skyldigheter enligt detta protokoll bör alla relevanta potentiella och existerande resurser som är tillgängliga för aktiviteter som har avseende på målet för detta protokoll mobiliseras och användas till förmån för alla parter, i synnerhet parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomier.

b)	Konventionens sekretariat ska på begäran ge råd till parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomier om tillgängliga finansieringsmöjligheter för att hjälpa dem att uppfylla sina skyldigheter enligt detta protokoll.

7. Parterna får kräva att tobaksindustrin ska stå för kostnader som har samband med en parts skyldighet att uppnå målen för detta protokoll, med iakttagande av artikel 5.3 i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.

8. Parterna ska, med förbehåll för sin nationella lagstiftning, sträva efter att göra genomförandet av detta protokoll självfinansierande, inbegripet genom uttag av skatter och andra former av avgifter på tobaksvaror.

DEL VIII

TVISTLÖSNING

Artikel 37

Tvistlösning

Lösning av tvister mellan parterna beträffande tolkningen eller tillämpningen av detta protokoll regleras av artikel 27 i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.

DEL IX

PROTOKOLLETS VIDARE UTVECKLING

Artikel 38

Ändringar i detta protokoll

1. Varje part får föreslå ändringar i detta protokoll.

2. Ändringar i detta protokoll ska övervägas och antas av partsmötet. Texten till en föreslagen ändring i detta protokoll ska tillställas parterna av konventionens sekretariat minst sex månader före det möte då ändringen föreslås bli antagen. Konventionens sekretariat ska också meddela föreslagna ändringar till signatärerna till detta protokoll och för kännedom till depositarien.

3. Parterna ska göra alla ansträngningar för att nå konsensus om varje föreslagen ändring i detta protokoll. Om alla ansträngningar att nå konsensus har misslyckats, och ingen överenskommelse har kommit till stånd, ska ändringen som en sista utväg antas med tre fjärdedelars majoritet av de parter som är närvarande och röstar vid mötet. Vid tillämpningen av denna artikel avses med parter som är närvarande och röstar alla parter som är närvarande och röstar för eller emot förslaget. Varje antagen ändring ska av konventionens sekretariat meddelas depositarien, som ska vidarebefordra den till alla parter för godtagande.

4. Instrument om godtagande av en ändring ska deponeras hos depositarien. En ändring som antagits i enlighet med punkt 3 i träder i kraft för de parter som godtagit den nittio dagar efter den dag depositarien mottog ett instrument om godtagande från minst två tredjedelar av parterna.

5. Ändringen träder i kraft för varje annan part nittio dagar efter den dag då denna part hos depositarien deponerade ett instrument om godtagande av ändringen.

Artikel 39

Antagande av och ändringar i bilagor till detta protokoll

1. Varje part får lägga fram förslag om en bilaga till detta protokoll och får föreslå ändringar i bilagor till detta protokoll.

2. Bilagor ska endast innehålla förteckningar, formulär och annat beskrivande material som rör procedurfrågor eller vetenskapliga, tekniska eller administrativa frågor.

3. Bilagor till detta protokoll och ändringar av dem ska föreslås, antas och träda i kraft i enlighet med det förfarande som anges i artikel 38.

DEL X

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 40

Reservationer

Inga reservationer får göras mot detta protokoll.

Artikel 41

Frånträde

1. En part kan när som helst efter två år från den dag då detta protokoll trädde i kraft för den parten frånträda protokollet genom en skriftlig underrättelse till depositarien.

2. Varje sådant frånträde träder i kraft ett år efter den dag då depositarien mottog underrättelsen om frånträde, eller den senare dag som kan anges i underrättelsen om frånträde.

3. Varje part som frånträder WHO:s ramkonvention om tobakskontroll ska anses även ha frånträtt detta protokoll, med verkan från och med den dag då den frånträdde WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.

Artikel 42

Rösträtt

1. Varje part i detta protokoll ska ha en röst, utom i de fall som föreskrivs i punkt 2.

2. Regionala organisationer för ekonomisk integration ska i frågor inom sitt kompetensområde ha rätt till lika många röster som det antal av deras medlemsstater som är parter i konventionen. En sådan organisation får inte utöva sin rösträtt om någon av dess medlemsstater utövar sin rösträtt och vice versa.

Artikel 43

Undertecknande

Detta protokoll ska vara öppet för undertecknande för alla parter i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll vid Världshälsoorganisationens högkvarter i Genève från och med den 10 januari 2013 till och med den 11 januari 2013 och därefter vid Förenta nationernas högkvarter i New York till och med den 9 januari 2014.

Artikel 44

Ratifikation, godtagande, godkännande, formell bekräftelse eller anslutning

1. Detta protokoll ska vara föremål för ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning av stater och formell bekräftelse eller anslutning av regionala organisationer för ekonomisk integration som är parter i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll. Det ska vara öppet för anslutning från och med dagen efter den dag det stängs för undertecknande. Instrument om ratifikation, godtagande, godkännande, formell bekräftelse eller anslutning ska deponeras hos depositarien.

2. En regional organisation för ekonomisk integration som blir part utan att någon av dess medlemsstater är part ska vara bunden av alla skyldigheter enligt detta protokoll. I det fall en eller flera medlemsstater i en sådan organisation är parter ska organisationen och dess medlemsstater besluta om sina respektive förpliktelser vad gäller fullgörandet av deras skyldigheter enligt detta protokoll. I sådana fall ska organisationen och medlemsstaterna inte ha rätt att samtidigt utöva sina rättigheter enligt detta protokoll.

3. Regionala organisationer för ekonomisk integration ska i sina instrument om formell bekräftelse eller instrument om anslutning ange omfattningen av sin behörighet på områden som regleras i detta protokoll. Organisationerna ska också informera depositarien, som i sin tur ska informera parterna, om varje väsentlig ändring av omfattningen av behörigheten.

Artikel 45

Ikraftträdande

1. Detta protokoll träder i kraft den nittionde dagen efter den dag det fyrtionde instrumentet om ratifikation, godtagande, godkännande, formell bekräftelse eller anslutning deponerades hos depositarien.

2. För varje part i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll som ratificerar, godtar, godkänner eller formellt bekräftar detta protokoll eller ansluter sig till det efter det att de villkor för ikraftträdande som anges i punkt 1 har uppfyllts, träder detta protokoll i kraft den nittionde dagen efter den dag då den deponerade sitt instrument för ratifikation, godtagande, godkännande, anslutning eller formell bekräftelse.

3. Vid tillämpningen av denna artikel ska instrument som deponerats av en regional organisation för ekonomisk integration inte räknas utöver dem som deponerats av medlemsstater i organisationen.

Artikel 46

Depositarie

Förenta nationernas generalsekreterare ska vara depositarie för detta protokoll.

Artikel 47

Autentiska texter

Originalet till detta protokoll, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter är lika giltiga, ska deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.

(1) Parterna får för detta ändamål i tillämpliga fall införa en hänvisning till Världstullorganisationens harmoniserade system för beskrivning och kodifiering av varor och tjänster.

(2) I tillämpliga fall avses med nationella eller inhemska också en hänvisning till regionala organisationer för ekonomisk integration.

(3) Ett säkert informationsutbyte mellan två parter står emot avlyssning och manipulation (förfalskning). Information som utbyts mellan två parter kan med andra ord inte läsas eller ändras av en tredje part.

1.10.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 268/40

ÄNDRINGSPROTOKOLL

till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Furstendömet Andorra om åtgärder likvärdiga med dem som föreskrivs i rådets direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar

EUROPEISKA UNIONEN

och

FURSTENDÖMET ANDORRA, nedan kallat Andorra,

nedan kallade Avtalsslutande part eller gemensamt Avtalsslutande parter,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Ändringarna i avtalet införs i syfte att genomföra OECD:s standard för automatiskt informationsutbyte om finansiella konton, nedan kallad den Globala standarden, inom ramen för ett samarbete mellan de Avtalsslutande parterna.

De Avtalsslutande parterna har sedan länge nära förbindelser i fråga om ömsesidigt bistånd i skattefrågor, i synnerhet när det gäller att tillämpa bestämmelser som är likvärdiga med dem som föreskrivs i rådets direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (1), och önskar förbättra den internationella skattedisciplinen genom att bygga vidare på dessa förbindelser.

De Avtalsslutande parterna önskar nå ett avtal för att förbättra den internationella skattedisciplinen genom att etablera ett ömsesidigt, automatiskt informationsutbyte, med förbehåll för viss sekretess och annat skydd, bland annat bestämmelser som begränsar användningen av den information som utbyts.

I dess lydelse före ändringen genom detta ändringsprotokoll medger artikel 12 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Furstendömet Andorra om åtgärder likvärdiga med dem som föreskrivs i rådets direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (2), nedan kallat avtalet, endast informationsutbyte på begäran i samband skattebedrägeri och motsvarande; dessa bestämmelser bör anpassas till OECD:s standard för insyn och utbyte av upplysningar på skatteområdet.

När det gäller de uppgifter som utbyts enligt avtalet efter ändring genom detta protokoll kommer de avtalsslutande parterna att tillämpa sin respektive lagstiftning om uppgiftsskydd och praxis för behandling av personuppgifter, och åtar sig att utan otillbörligt dröjsmål underrätta varandra om denna lagstiftning eller praxis ändras i något materiellt hänseende.

I kommissionens beslut 2010/625/EU av den 19 oktober 2010 i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om adekvat skyddsnivå för personuppgifter i Andorra (3) fastställs att Andorra anses erbjuda en adekvat skyddsnivå för de personuppgifter som överförs från Europeiska unionen, med avseende på alla de verksamheter som omfattas av det direktivet.

Från och med den dag då detta ändringsprotokoll träder ikraft kommer medlemsstaterna och Andorra att ha i) infört lämpliga skyddsåtgärder för att se till att den information som tas emot enligt avtalet i dess ändrade lydelse enligt detta ändringsprotokoll förblir konfidentiell och uteslutande används för de ändamål som anges för, och av de personer eller myndigheter som deltar i, en viss bedömning eller procedur för uppbörd, efterhandskrav, indrivning, åtal eller överklaganden i skatteärenden, eller som ansvarar för tillsyn av sådana åtgärder eller hanterar uppgifterna för andra godkända ändamål, och ii) inrättat den infrastruktur som behövs för ett ändamålsenligt informationsutbyte (bland annat inarbetade rutiner för att se till att uppgifter utbyts i rätt tid, på ett korrekt och säkert sätt och med vederbörlig sekretess, att kommunikationen är verkningsfull och tillförlitlig och att det finns en kapacitet att snabbt besvara frågor och reda ut oklarheter kring utbyte av upplysningar eller begäranden om sådant utbyte, samt för att se till att bestämmelserna i artikel 4 i avtalet, i dess ändrade lydelse enligt detta ändringsprotokoll, tillämpas effektivt).

Rapporteringsskyldiga finansiella institut, sändande Behöriga myndigheter och mottagande Behöriga myndigheter, som är registeransvariga, bör inte behålla upplysningar som behandlas i enlighet med avtalet i dess ändrade lydelse enligt detta ändringsprotokoll längre än vad som krävs för att uppnå avtalets mål. Med tanke på skillnaderna mellan medlemsstaternas och Andorras lagstiftning bör den maximala lagringstiden för varje avtalspart fastställas med hänsyn till de tidsfrister som föreskrivs i varje registeransvarigs nationella skattelagstiftning.

De kategorier av Rapporteringsskyldiga finansiella institut och Rapporteringspliktiga konton som omfattas av avtalet i dess ändrade lydelse enligt detta ändringsprotokoll har utformats så att det ska bli svårare för skattebetalare att undvika rapportering genom att flytta över tillgångar till sådana Finansiella institut eller investera i sådana finansiella produkter som inte omfattas av avtalet i dess ändrade lydelse enligt detta ändringsprotokoll. Vissa Finansiella institut och konton med låg risk för skatteundandragande bör emellertid undantas från tillämpningsområdet. Däremot bör man normalt inte tillämpa beloppsgränser, eftersom sådana lätt kan kringgås genom att tillgodohavanden delas upp mellan olika Finansiella institut. De finansiella upplysningar som ska rapporteras och utbytas bör inte bara avse alla relevanta inkomster (räntor, utdelningar och liknande typer av inkomster) utan även kontosaldon och intäkter från försäljning av Finansiella tillgångar, för att kunna hantera situationer i vilka en skattebetalare försöker dölja kapital som i sig självt motsvarar inkomst eller tillgångar för vilka skatt har undandragits. Behandling av upplysningar enligt avtalet i dess ändrade lydelse enligt detta ändringsprotokoll är därför nödvändig och står i proportion till ändamålet att göra det möjligt för medlemsstaternas och Andorras skatteförvaltningar att korrekt och entydigt identifiera de berörda skattebetalarna och att kunna administrera och verkställa sin skattelagstiftning i gränsöverskridande situationer, bedöma sannolikheten för skatteundandragande och undvika onödiga ytterligare utredningar.

HÄRMED AVTALAS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Furstendömet Andorra om åtgärder likvärdiga med dem som föreskrivs i rådets direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (nedan kallat avtalet) ska ändras på följande sätt:

1.	Titeln ska ersättas med ”Avtal mellan Europeiska unionen och Furstendömet Andorra om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton för att förbättra den internationella skattedisciplinen”.

Artiklarna 1–19 ska ersättas med

”Artikel 1

Definitioner

1. I detta avtal gäller följande definitioner:

a) Europeiska unionen : den union som upprättats genom fördraget om Europeiska unionen och som omfattar de territorier där fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpligt i enlighet med villkoren i det fördraget.

b) medlemsstat : en medlemsstat i Europeiska unionen.

c) Andorra : Furstendömet Andorra.

d) Behöriga myndigheter i Andorra och Behöriga myndigheter i medlemsstaterna : de myndigheter som anges i bilaga III, i a respektive i b–ac. Bilaga III ska utgöra en integrerad del av detta avtal. Förteckningen över Behöriga myndigheter i bilaga III får ändras genom en enkel anmälan från Andorra till den andra Avtalsslutande parten i fråga om den myndighet som avses i a i bilagan, och genom en enkel anmälan från Europeiska unionen för de övriga myndigheter som avses i b–ac i bilagan.

e) Finansiellt institut i en medlemsstat : i) ett Finansiellt institut som har hemvist i medlemsstaten i fråga, exklusive filialer som är belägna utanför den, samt ii) filialer belägna inom medlemsstaten, även om det Finansiella institut som en filial tillhör har sin hemvist utanför medlemsstaten.

f) Finansiellt institut i Andorra : i) ett Finansiellt institut som har hemvist i Andorra, exklusive filialer som är belägna utanför Andorra, samt ii) filialer belägna i Andorra, även om det Finansiella institut som en filial tillhör har hemvist utanför Andorra.

g) Rapporteringsskyldigt finansiellt institut : ett Finansiellt institut i en medlemsstat eller i Andorra, beroende på sammanhanget, som inte är ett Icke rapporteringsskyldigt finansiellt institut.

h) Rapporteringspliktigt konto : ett Rapporteringspliktigt konto i en medlemsstat eller i Andorra, beroende på sammanhanget, förutsatt att det – i enlighet med bilagorna I och II – har identifierats som ett sådant enligt de förfaranden angående kundkännedom som gäller i den berörda medlemsstaten respektive i Andorra.

i) Konto som är rapporteringspliktigt i en medlemsstat : ett Finansiellt konto som förvaltas av ett andorranskt Rapporteringsskyldigt finansiellt institut och innehas av en eller flera Personer i en medlemsstat som är Rapporteringsskyldiga personer eller av en Passiv icke-finansiell enhet med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer i en medlemsstat.

j) Konto som är rapporteringspliktigt i Andorra : ett Finansiellt konto som förvaltas av ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut i en medlemsstat och som innehas av en eller flera Rapporteringsskyldiga personer i Andorra eller en Passiv icke-finansiell enhet med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer i Andorra.

k) Person i en medlemsstat : en fysisk person eller en Enhet som av ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut i Andorra identifierats såsom havande hemvist i en medlemsstat, på grundval av förfarandena för kundkännedom enligt bilagorna I och II, eller ett dödsbo efter en avliden som var bosatt i en medlemsstat

l) Person i Andorra : en fysisk person eller en Enhet som av ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut i en medlemstat identifierats såsom havande hemvist i Andorra, på grundval av förfarandena för kundkännedom enligt bilagorna I och II, eller ett dödsbo efter en avliden som var bosatt i Andorra.

2. Alla begrepp med stor begynnelsebokstav som inte på annat sätt definieras i detta avtal ska ha den innebörd de har vid den aktuella tidpunkten, det vill säga i) för medlemsstater, enligt direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (4) eller, i tillämpliga fall, enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat som tillämpar detta avtal, och ii) för Andorra, enligt landets nationella lagstiftning, förutsatt att den innebörd som där anges är förenlig med den som avses i bilagorna I och II.

Alla begrepp som inte på annat sätt definieras i detta avtal eller i bilagorna I eller II ska, om inte omständigheterna kräver något annat eller den Behöriga myndigheten i medlemstaten och den Behöriga myndigheten i Andorra enats om en annan innebörd enligt artikel 7 (och på ett sätt som är förenligt med nationell lag), ha den innebörd som de har vid den aktuella tidpunkten enligt lagen i den berörda jurisdiktion som tillämpar detta avtal, det vill säga i) i fråga om medlemsstaterna enligt rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning eller, i tillämpliga fall, enligt den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten, och ii) i fråga om Andorra, enligt landets nationella rätt, där varje innebörd enligt den tillämpliga skattelagstiftningen i den berörda jurisdiktionen (vilket kan vara en medlemsstat eller Andorra) har företräde framför en innebörd som begreppet ges enligt andra lagar i samma jurisdiktion.

Artikel 2

Automatiskt utbyte av upplysningar om Rapporteringspliktiga konton

1. I enlighet med bestämmelserna i denna artikel och om inte annat följer av tillämpliga regler om rapportering och kundkännedom i enlighet med bilagorna I och II, vilka ska utgöra en integrerad del av detta avtal, kommer den Behöriga myndigheten i Andorra årligen att automatiskt utbyta de upplysningar som erhållits enligt ovan nämnda regler, och som anges i punkt 2, med var och en av de Behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, och var och en av de Behöriga myndigheterna i medlemsstaterna kommer årligen på samma sätt att automatiskt utbyta motsvarande upplysningar med den Behöriga myndigheten i Andorra.

2. I fråga om ett Rapporteringspliktigt konto som är rapporteringspliktigt i Andorra är en medlemsstat skyldig att rapportera följande upplysningar, vilket också omvänt är en skyldighet för Andorra i fråga om ett Rapporteringspliktigt konto som är rapporteringspliktigt i en medlemsstat.

Namn, adress, Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort (när det gäller fysiska personer) för varje Rapporteringsskyldig person som är Kontohavare av detta konto och, när det gäller Enheter som är Kontohavare och som efter tillämpning av reglerna om förfaranden för kundkännedom i enlighet med bilagorna I och II fastställs ha en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer, Enhetens namn, adress och Skatteregistreringsnummer samt varje Rapporteringskyldig persons namn, adress, Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort.

b)	Kontonummer (eller, om kontonummer saknas, funktionell motsvarighet till sådant).

c)	Det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets namn och (i förekommande fall) identifikationsnummer.

Kontots saldo eller värde (inklusive Kontantvärdet eller återköpsvärdet om det rör sig om ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal) vid utgången av relevant kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod, eller uppgift om att kontots avslutats, om kontot avslutats under det aktuella kalenderåret eller den aktuella perioden.

När det gäller Depåkonton:

Totalt bruttobelopp för ränta, totalt bruttobelopp för utdelning och totalt bruttobelopp för annan inkomst som härrör från de tillgångar som förvaltas på kontot, och som i vart och ett av fallen betalats ut till eller krediterats kontot (eller med avseende på kontot) under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

ii)

Total bruttoavkastning från försäljning eller inlösen av Finansiella tillgångar som betalats ut till eller krediterats kontot under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod där det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet agerat förvaltare, mäklare, ombud eller annan form av företrädare för Kontohavaren.

f)	När det gäller Inlåningskonton, totalt bruttobelopp för ränta som betalats ut till eller krediterats kontot under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

När det gäller konton som inte anges i 2 e eller f, totalt bruttobelopp som under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod betalats ut till eller krediterats Kontohavaren med avseende på kontot och som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet står som garant för eller är gäldenär för, inklusive sammanlagt belopp för eventuella betalningar av inlösen som gjorts till Kontohavaren under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

Artikel 3

Tidpunkt och villkor för det automatiska utbytet av upplysningar

1. Vid utbyte av upplysningar enligt artikel 2 får beloppet och typen av betalning som görs med avseende på ett Rapporteringspliktigt konto fastställas i enlighet med skattelagstiftningen i den jurisdiktion (en medlemsstat eller Andorra) som delar med sig av upplysningarna.

2. Vid utbyte av upplysningar enligt artikel 2 ska det anges i vilken valuta varje relevant belopp är uttryckt.

3. Vid tillämpningen av artikel 2.2 ska upplysningar utbytas med avseende på det första året från och med ikraftträdandet av ändringsprotokollet som undertecknats den 12 februari 2016 och för alla påföljande år, och ska ställas till förfogande inom nio månader efter utgången av det kalenderår som upplysningarna gäller.

4. De Behöriga myndigheterna kommer att utbyta de upplysningar som anges i artikel 2 på automatisk basis, enligt en gemensam rapporteringsstandard i XML.

5. De Behöriga myndigheterna kommer att enas om en eller flera metoder för dataöverföring, inklusive krypteringsstandarder.

Artikel 4

Samarbete i fråga om efterlevnad och verkställighet

En Behörig myndighet som har anledning att tro att ett fel har lett till inkorrekt eller ofullständig rapportering av upplysningar enligt artikel 2, eller att ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut inte på korrekt sätt har följt gällande rapporteringskrav och förfaranden för kundkännedom enligt bilagorna I och II, ska underrätta sin motpart om detta, dvs. den Behöriga myndigheten i en medlemsstat ska underrätta den Behöriga myndigheten i Andorra och vice versa. Den underrättade Behöriga myndigheten ska vidta alla lämpliga åtgärder enligt sin nationella lagstiftning för att åtgärda de fel eller avvikelser från reglerna som beskrivs i underrättelsen.

Artikel 5

Utbyte av upplysningar på begäran

1. Trots bestämmelserna i artikel 2 och eventuella andra avtal om utbyte av upplysningar på begäran mellan Andorra och någon av medlemsstaterna, ska de Behöriga myndigheten i Andorra och den Behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten på begäran utbyta uppgifter som framstår som relevanta för att tillämpa detta avtal eller för förvaltning eller genomdrivande av den nationella lagstiftningen om skatter av alla slag och med alla beteckningar som tas ut antingen med Andorra eller en medlemsstat som mottagare, eller deras subnationella politiska förvaltningsenheter eller kommuner, såvida inte denna av nationella eller subnationella bestämmelser reglerade skatt strider mot ett gällande dubbelbeskattningsavtal mellan Andorra och den berörda medlemsstaten.

2. Bestämmelserna i punkt 1 i den här artikeln och i artikel 6 får aldrig tolkas så att Andorra eller en medlemsstat måste

a)	vidta administrativa åtgärder som avviker från lagstiftning och förvaltningspraxis i Andorra eller i den berörda medlemsstaten,

b)	lämna upplysningar som inte får inhämtas enligt lagstiftning eller sedvanliga administrativa rutiner i Andorra eller i den berörda medlemsstaten,

c)	lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller innehållet i en handelsprocess, eller information vars spridande skulle strida mot allmän ordning (ordre public).

3. Om upplysningar begärs av en medlemsstat eller av Andorra i egenskap av den begärande jurisdiktionen enligt denna artikel, ska Andorra eller den medlemsstat som begäran riktas till använda tillgängliga lagenliga metoder för att erhålla de begärda upplysningarna, även om den jurisdiktion som begäran riktas till inte för egen del behöver upplysningarna för skatteändamål. Denna förpliktelse gäller med förbehåll för begränsningarna i punkt 2, men dessa begränsningar får aldrig tolkas så, att de skulle tillåta den jurisdiktion som begäran riktas till att vägra lämna upplysningar enbart därför att den inte har något nationellt intresse av att ta fram dem.

4. Bestämmelserna i punkt 2 får aldrig tolkas så att de ger Andorra eller en medlemsstat rätt att vägra att lämna upplysningar enbart på grund av att dessa uppgifter innehas av en bank, en annan typ av finansiellt institut, ett ombud eller en person som agerar i egenskap av förvaltare, eller därför att upplysningarna rör ägarintressen i en person.

5. De Behöriga myndigheterna kommer att enas om de standardformulär som ska användas samt en eller flera metoder för dataöverföring, inklusive krypteringsstandarder.

Artikel 6

Sekretess och skydd av personuppgifter

1. Alla upplysningar som inhämtas av en jurisdiktion (en medlemsstat eller Andorra) enligt detta avtal ska behandlas konfidentiellt och skyddas på samma sätt som upplysningar som samlas in enligt nationella lagar och andra författningar i denna jurisdiktion och, om det är nödvändigt för skyddet av personuppgifter, även i enlighet med skyddsåtgärder som eventuellt preciseras av den jurisdiktion som har tillhandahållit upplysningarna, i linje med den senare jurisdiktionens nationella lagar och andra författningar.

2. Upplysningar som behandlas i enlighet med avtalet får inte behållas längre än vad som krävs för att uppnå avtalets mål, och ska under alla omständigheter behållas i överensstämmelse med varje registeransvarigs nationella regler om tidsfrister.

3. Sådana upplysningar får under alla omständigheter endast lämnas ut till personer eller myndigheter (inklusive domstolar och administrativa myndigheter eller tillsynsmyndigheter) som ansvarar för taxering eller uppbörd, efterhandskrav, indrivning, åtal eller skatteärenden inom den berörda jurisdiktionen (en medlemsstat eller Andorra), eller tillsyn av dessa. Endast de personer eller myndigheter som anges ovan får använda upplysningarna, och endast för de ändamål som anges i den meningen. De får, trots andra bestämmelser i punkt 1, offentliggöra upplysningar i samband med allmänna domstolsförhandlingar eller rättsliga avgöranden rörande denna beskattning.

4. Trots bestämmelserna i de föregående punkterna får upplysningar som mottagits av en jurisdiktion (en medlemsstat eller Andorra) användas för andra ändamål, förutsatt att det är tillåtet enligt lagstiftningen i den jurisdiktion som tillhandahållit upplysningarna (Andorra eller en medlemsstat), och förutsatt att den Behöriga myndigheten i den jurisdiktionen tillåter sådan användning. Upplysningar som lämnats av en jurisdiktion (en medlemsstat eller Andorra) till en annan jurisdiktion (Andorra eller en medlemsstat) får sändas vidare av den mottagande jurisdiktionen till en tredje jurisdiktion (en annan medlemsstat), förutsatt att detta först godkänts av den Behöriga myndigheten i förstnämnda jurisdiktion, varifrån upplysningarna härrör.

Upplysningar som överlämnats av en medlemsstat till en annan i enlighet med dess tillämpliga lag som genomför rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning får sändas vidare till Andorra efter godkännande från den Behöriga myndigheten i den medlemsstat från vilken upplysningarna härrör.

5. Varje Behörig myndighet i en medlemsstat eller i Andorra ska omedelbart underrätta den andra Behöriga myndigheten, dvs. den i Andorra eller i den berörda medlemsstaten, om det sker ett brott mot bestämmelserna om sekretess, om uppgiftsskyddet brustit, samt meddela vilka eventuella sanktioner som dömts ut eller korrigerande åtgärder som vidtagits.

Artikel 7

Samråd och avbrott i tillämpningen av detta avtal

1. Om svårigheter vid genomförandet eller tolkningen av detta avtal uppstår får de Behöriga myndigheterna i Andorra eller en medlemsstat begära ett samråd mellan den Behöriga myndigheten i Andorra och en eller flera Behöriga myndigheter i medlemsstaterna, i syfte att utforma lämpliga åtgärder för att se till att avtalet efterlevs. De Behöriga myndigheterna ska omedelbart underrätta Europeiska kommissionen och de Behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna om resultaten av samrådet. Europeiska kommissionen får på begäran av någon av de Behöriga myndigheterna delta i samråd som gäller tolkningsfrågor.

2. Om samrådet handlar om betydande bristande efterlevnad av bestämmelserna i detta avtal och förfarandet i punkt 1 inte leder till en godtagbar lösning får den Behöriga myndigheten i en medlemsstat eller Andorra avbryta utbytet av upplysningar med sin motpart i Andorra eller i den berörda medlemsstaten i enlighet med detta avtal genom att skriftligen underrätta den andra Behöriga myndigheten. Ett sådant avbrott kommer då att ha omedelbar verkan. Vid tillämpningen av denna punkt ska betydande bristande efterlevnad av bestämmelserna omfatta, men inte vara begränsad till, bristande efterlevnad av bestämmelserna om sekretess och uppgiftsskydd i detta avtal, underlåtenhet av den Behöriga myndigheten i en medlemsstat eller i Andorra att lämna tillräckliga upplysningar i rätt tid enligt reglerna i avtalet, eller att Enheter eller konton definieras som Icke rapporteringsskyldiga finansiella institut respektive Undantagna konton på ett sätt som undergräver avtalets syften.

Artikel 8

Ändringar

1. De Avtalsslutande parterna ska samråda med varandra vid varje tillfälle då en viktig ändring har antagits på OECD-nivå ifråga om någon av den Globala standardens komponenter eller, om parterna anser att det behövs, i syfte att förbättra det sätt på vilket avtalet fungerar rent tekniskt samt för att anpassa rutinerna till andra förändringar på internationell nivå. Samrådet ska hållas inom en månad efter begäran av endera parten eller så snart som möjligt i brådskande fall.

2. När en sådan kontakt tagits får de Avtalsslutande parterna samråda med varandra för att undersöka om detta avtal behöver ändras.

3. När det gäller samråd enligt punkterna 1 och 2 ska varje Avtalsslutande part underrätta den andra Avtalsslutande parten om händelser som eventuellt kan inverka på detta avtals sätt att fungera. Detta ska även innefatta eventuella relevanta avtal mellan en av de Avtalsslutande parterna och tredje stat.

4. Efter samrådet får detta avtal ändras genom ett protokoll eller ett nytt avtal mellan de Avtalsslutande parterna.

Artikel 9

Uppsägning

En Avtalsslutande part får säga upp avtalet genom att i skrift underrätta den andra parten om detta. Uppsägningen ska börja gälla den första dagen i den månad som följer på utgången av en tolvmånadersperiod räknat från det skriftliga meddelandet om uppsägning. Om avtalet sägs upp ska alla uppgifter som fram till dess erhållits enligt avtalet behandlas konfidentiellt och omfattas av dess artikel 6.

Artikel 10

Territoriell tillämpning

Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de av medlemsstaternas territorier där fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga och i enlighet med de villkor som fastställs i dessa fördrag, och, å andra sidan, på Andorras territorium.”

Bilagorna ska ersättas med följande:

”

BILAGA I

GEMENSAM STANDARD FÖR RAPPORTERING OCH FÖRFARANDEN FÖR KUNDKÄNNEDOM I FRÅGA OM UPPLYSNINGAR OM FINANSIELLA KONTON (GEMENSAM RAPPORTERINGSSTANDARD)

AVSNITT I

ALLMÄNNA RAPPORTERINGSKRAV

Med förbehåll för bestämmelserna i punkterna C–E ska varje Rapporteringsskyldigt finansiellt institut, med avseende på varje Rapporteringspliktigt konto som hålls vid institutet, rapportera följande information till den Behöriga myndigheten inom sin jurisdiktion (en medlemsstat eller Andorra):

Namn, adress, hemvistjurisdiktion (en medlemsstat eller Andorra), Skatteregistreringsnummer, födelsedatum och födelseort (när det gäller fysiska personer) för varje Rapporteringsskyldig person som är Kontohavare av detta konto och, när det gäller Enheter som är Kontohavare och som efter tillämpning av reglerna om åtgärder för kundkännedom enligt avsnitten V, VI och VII fastställs ha en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer: Enhetens namn, adress, hemvistjurisdiktion (en medlemsstat, Andorra eller annan jurisdiktion) och Skatteregistreringsnummer samt varje Rapporteringskyldig persons namn, adress, jurisdiktion (en medlemsstat eller Andorra), Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort.

2.	Kontonummer (eller, om kontonummer saknas, en funktionell motsvarighet till ett sådant).

3.	Det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets namn och (i förekommande fall) identifikationsnummer.

Kontots saldo eller värde (inklusive kontantvärdet eller återköpsvärdet om det rör sig om ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal) vid utgången av relevant kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod, eller att kontot avslutats, om kontot avslutats under det aktuella kalenderåret eller den aktuella perioden.

När det gäller Depåkonton:

6.	När det gäller Inlåningskonton, totalt bruttobelopp för ränta som betalats ut till eller krediterats kontot under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

När det gäller konton som inte beskrivs i punkt A.5 eller A.6, totalt bruttobelopp som under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod betalats ut till eller krediterats Kontohavaren med avseende på kontot och som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet står som garant för eller är gäldenär för, inklusive sammanlagt belopp för eventuella betalningar av inlösen som gjorts till Kontohavaren under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

B.	I de upplysningar som rapporteras måste den valuta som varje belopp visas i anges.

Utan hinder av vad som sägs i punkt A.1 behöver inte Skatteregistreringsnummer eller födelsedatum rapporteras för Rapporteringspliktiga konton som är Redan befintliga konton om Skatteregistreringsnumret eller födelsedatumet inte finns i det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets arkiv och inte i övrigt ska inhämtas av ett sådant Rapporteringsskyldigt finansiellt institut enligt nationell lag eller något av Europeiska unionens rättsliga instrument (om tillämpligt). Ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut ska dock göra rimliga ansträngningar för att inhämta Skatteregistreringsnummer och födelsedatum för Redan befintliga konton före utgången av det kalenderår som följer på det år då Redan befintliga konton identifierats som Rapporteringspliktiga konton.

D.	Trots vad som sägs i punkt A.1 behöver inte Skatteregistreringsnummer rapporteras om ett Skatteregistreringsnummer inte har utfärdats av den behöriga medlemsstaten, Andorra eller annan hemvistjurisdiktion.

Trots vad som sägs i punkt A.1, behöver inte födelseort rapporteras om inte det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet generellt är skyldigt att inhämta och rapportera denna uppgift i enlighet med nationell lag och uppgiften finns tillgänglig bland de elektroniskt sökbara uppgifter som innehas av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet.

AVSNITT II

ALLMÄNNA KRAV AVSEENDE ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM

Ett konto ska betraktas som ett Rapporteringspliktigt konto från och med den dag det har identifierats som ett sådant i enlighet med förfarandena för kundkännedom i avsnitten II-VII, och om inte annat föreskrivs ska upplysningar med avseende på ett Rapporteringspliktigt konto rapporteras årligen under det kalenderår som följer på det år som upplysningarna avser.

B.	Ett kontos saldo eller värde ska fastställas per den sista dagen av ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

C.	Om ett gränsbelopp för saldo eller värde ska fastställas per den sista dagen av ett kalenderår ska relevant saldo eller värde fastställas per den sista dagen för den rapporteringsperiod som löper ut vid slutet av eller inom det kalenderåret.

Medlemsstaterna eller Andorra får låta Rapporteringsskyldiga finansiella institut använda sig av tjänsteleverantörer, i enlighet med nationell lag, för att fullgöra de skyldigheter avseende rapportering och kundkännedom som åligger de Rapporteringsskyldiga finansiella instituten, men skyldigheterna ska förbli det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets ansvar.

Medlemsstaterna eller Andorra får låta Rapporteringsskyldiga finansiella institut tillämpa förfaranden för kundkännedom för Nya konton på Redan befintliga konton och förfaranden för kundkännedom för Högvärdekonton på Lågvärdekonton. Om en medlemsstat eller Andorra tillåter att förfaranden för kundkännedom för Nya konton används för Redan befintliga konton ska övriga regler för Redan befintliga konton fortsätta att gälla.

AVSNITT III

ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM FÖR REDAN BEFINTLIGA ENSKILDA KONTON

Följande förfaranden gäller för att fastställa vilka Redan befintliga enskilda konton som är Rapporteringspliktiga konton.

Konton som inte behöver granskas, identifieras eller rapporteras. Ett Redan befintligt enskilt konto som är ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal behöver inte granskas, identifieras eller rapporteras, förutsatt att det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet genom lagstiftning effektivt kan hindras från att sälja sådana avtal till personer med hemvist i en Rapporteringsskyldig jurisdiktion.

Lågvärdekonton. Följande förfaranden gäller för Lågvärdekonton.

Bostadsadress. Om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet i sina arkiv har en aktuell bostadsadress till en enskild Kontohavare som baseras på Styrkande dokumentation får det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet när det fastställer huruvida innehavaren av detta enskilda konto är en Rapporteringsskyldig person, betrakta den enskilda Kontohavaren som en person som har sin skatterättsliga hemvist i medlemsstaten, i Andorra eller i en annan jurisdiktion i vilken adressen är belägen.

Sökning i elektroniska arkiv. Om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte förlitar sig på en aktuell bostadsadress till den enskilde Kontohavaren som baseras på Styrkande dokumentation i enlighet med punkt B.1 ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet söka igenom de elektroniskt sökbara uppgifter som innehas av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet efter något av följande indicier och tillämpa punkterna B.3–6:

a)	Identifiering av Kontohavaren som havande hemvist i en Rapporteringsskyldig jurisdiktion.

b)	Aktuell postadress eller bostadsadress (inklusive postbox) i en Rapporteringsskyldig jurisdiktion.

c)	Ett eller flera telefonnummer i en Rapporteringsskyldig jurisdiktion och inget telefonnummer i Andorra eller i den medlemsstat där det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet är etablerat, beroende på omständigheterna.

d)	Stående order (förutom avseende Inlåningskonton) om överföring av medel till ett konto i en Rapporteringsskyldig jurisdiktion.

e)	Gällande fullmakt eller underteckningsrätt som tilldelats en person med adress i den Rapporteringsskyldiga jurisdiktionen.

f)	En poste restante-adress (hold mail) eller c/o-adress i en rapporteringsskyldig jurisdiktion om det är den enda adress som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet har registrerad för Kontohavaren.

3.	Om inga av de indicier som anges i punkt B.2 upptäcks under sökningen i de elektroniska arkiven behöver inga ytterligare åtgärder vidtas förrän förhållandena ändras på ett sådant sätt att ett eller flera indicier kan kopplas till kontot eller kontot blir ett Högvärdekonto.

Om något av de indicier som anges i punkt B.2 a–e upptäcks under sökningen i de elektroniska arkiven eller om förhållandena ändras på ett sådant sätt att ett eller flera indicier kan kopplas till kontot ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet betrakta Kontohavaren som en person som har sin skatterättsliga hemvist i varje Rapporteringsskyldig jurisdiktion för vilken ett indicium identifierats, om de inte väljer att tillämpa punkt B.6 och ett av de undantag som anges i den punkten föreligger med avseende på kontot.

Om en poste restante-adress eller c/o-adress upptäcks under sökningen i de elektroniska arkiven och ingen annan adress och inga andra av de indicier som anges i punkt B.2 a–e identifieras för Kontohavaren ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet, i den ordning som är bäst anpassad efter omständigheterna, tillämpa den sökning i pappersarkiv som beskrivs i punkt C.2 eller från Kontohavaren försöka inhämta ett intygande eller Styrkande dokumentation för att fastställa Kontohavarens skatterättsliga hemvist(er). Om man efter sökningen i pappersarkiv inte lyckas fastställa något indicium och om försöket att inhämta ett intygande från Kontohavaren eller Styrkande dokumentation misslyckas ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet till den Behöriga myndigheten i sin medlemsstat eller i Andorra, beroende på omständigheterna, anmäla kontot som ett konto utan dokumentation.

Trots att indicier upptäckts i enlighet med punkt B.2 behöver ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut inte anse att en Kontohavare har hemvist i en Rapporteringsskyldig jurisdiktion såvida:

Upplysningarna om Kontohavaren inbegriper en aktuell postadress eller bostadsadress i den Rapporteringsskyldiga jurisdiktionen samt ett eller flera telefonnummer i den jurisdiktionen (och inget telefonnummer i Andorra eller, beroende på sammanhanget, i den medlemsstat där det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet är etablerat) eller stående order (när det gäller andra Finansiella konton än Inlåningskonton) om överföring av medel till ett konto i en Rapporteringsskyldig jurisdiktion, och det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inhämtar eller tidigare har granskat och innehar dokumentation i form av

i)	ett intygande från Kontohavaren om den eller de jurisdiktioner där Kontohavaren är bosatt eller etablerad (en medlemsstat, Andorra eller en annan jurisdiktion) om ingen uppgift om sådan Rapporteringsskyldig jurisdiktion annars ingår,

ii)	styrkande dokumentation som fastställer Kontohavarens status som icke rapporteringsskyldig.

Upplysningarna om Kontohavaren inbegriper en gällande fullmakt eller underteckningsrätt som tilldelats en person med adress i den Rapporteringsskyldiga jurisdiktionen och det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inhämtar eller tidigare har granskat och innehar dokumentation i form av

i)	ett intygande från Kontohavaren om den eller de jurisdiktioner där Kontohavaren är bosatt eller etablerad (en medlemsstat, Andorra eller en annan jurisdiktion) om ingen uppgift om sådan Rapporteringsskyldig jurisdiktion annars ingår, och

ii)	styrkande dokumentation som fastställer Kontohavarens status som icke rapporteringsskyldig.

Förstärkta granskningsförfaranden för Högvärdekonton. Följande förstärkta granskningsförfaranden gäller för Högvärdekonton.

1.	Sökning i elektroniska arkiv. Vad gäller Högvärdekonton ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet söka igenom de elektroniskt sökbara uppgifter som innehas av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet efter de indicier som beskrivs i punkt B.2.

Sökning i pappersarkiv. Om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets elektroniskt sökbara arkiv innehåller fält för och omfattar alla de upplysningar som beskrivs i punkt C.3 krävs ingen ytterligare sökning i pappersarkiv. Om de elektroniska arkiven inte omfattar alla dessa upplysningar ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet när det är fråga om Högvärdekonton även söka igenom gällande huvudkundregister och, om upplysningarna inte finns i gällande huvudkundregister, följande dokument som rör kontot och som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet har inhämtat under de senaste fem åren, efter något av de indicier som beskrivs i punkt B.2:

a)	Den senaste inhämtade Styrkande dokumentationen avseende kontot.

b)	Det senaste kontoöppningsavtalet eller annan dokumentation när det gäller kontots öppnande.

c)	Den dokumentation som senast inhämtats av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet i enlighet med förfaranden för kundkännedom/bekämpning av penningtvätt (nedan kallade AML/KYC-förfaranden) eller för andra regleringsändamål.

d)	Gällande fullmakter eller underteckningsrätter.

e)	Gällande stående order (förutom avseende Inlåningskonton) om överföring av medel.

Undantag i det fall de elektroniska arkiven innehåller tillräckliga upplysningar. Ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut behöver inte göra den sökning i pappersarkiv som beskrivs i punkt C.2 om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets elektroniskt sökbara upplysningar inbegriper följande:

a)	Kontohavarens hemvist.

b)	Den bostadsadress och den postadress till Kontohavaren som vid det aktuella tillfället finns registrerad hos det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet.

c)	Eventuella telefonnummer som vid det aktuella tillfället finns registrerade för Kontohavaren hos det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet.

d)	När det gäller andra Finansiella konton än Inlåningskonton, upplysningar om huruvida stående order finns för överföring av medel från kontot till ett annat konto (inklusive ett konto hos en annan filial till det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet eller ett annat Finansiellt institut).

e)	Upplysningar om huruvida en giltig c/o- eller poste restante-adress finns för Kontohavaren,

f)	huruvida det finns en fullmakt eller underteckningsrätt för kontot.

Förfrågan hos kundansvarig om faktisk kännedom. Utöver sådana sökningar i elektroniska arkiv och pappersarkiv som beskrivs i punkterna C.1 och C.2 ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet betrakta varje Högvärdekonto för vilket det finns en kundansvarig (inklusive Finansiella konton som lagts samman med ett sådant Högvärdekonto) som ett Rapporteringspliktigt konto om den kundansvarige har faktisk kännedom om att Kontohavaren är en Rapporteringsskyldig person.

Konsekvenser av att indicier upptäcks.

Om inga av de indicier som anges i punkt B.2 upptäcks under det förstärkta granskningsförfarande för Högvärdekonton som beskrivs i punkt C och om kontot inte har identifierats som ett konto som innehas av en Rapporteringsskyldig person i enlighet med punkt C.4 behöver inga ytterligare åtgärder vidtas förrän förhållandena ändras på ett sådant sätt att ett eller flera indicier kan kopplas till kontot.

Om något av de indicier som anges i punkt B.2 a–e upptäcks under det förstärkta granskningsförfarande för Högvärdekonton som beskrivs i punkt C eller om förhållandena senare ändras på ett sådant sätt att ett eller flera indicier kan kopplas till kontot ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet betrakta kontot som ett Rapporteringspliktigt konto i förhållande till var och en av de Rapporteringsskyldiga jurisdiktioner för vilka ett indicium identifierats, såvida inte institutet väljer att tillämpa punkt B.6 och ett av de undantag som anges i den punkten föreligger med avseende på kontot.

Om en poste restante- eller c/o-adress upptäcks under det förstärkta granskningsförfarande för Högvärdekonton som beskrivs i punkt C och ingen annan adress och inga andra av de indicier som anges i punkt B.2 a–e identifieras för Kontohavaren ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet från Kontohavaren inhämta ett intygande eller Styrkande dokumentation som fastställer Kontohavarens skatterättsliga hemvist eller hemvister. Om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte kan inhämta ett intygande eller Styrkande dokumentation ska det anmäla kontot som ett konto utan dokumentation; anmälan ska ske till den Behöriga myndigheten i dess medlemsstat eller i Andorra, beroende på omständigheterna.

Om ett Redan befintligt enskilt konto inte är ett Högvärdekonto per den 31 december året före ikraftträdandet av det ändringsprotokoll som undertecknades den 12 februari 2016, men blir ett Högvärdekonto per den sista dagen ett senare kalenderår ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet genomföra de förstärkta granskningsförfaranden som beskrivs i punkt C med avseende på detta konto under kalenderåret efter det år då kontot blev ett Högvärdekonto. Om kontot baserat på denna granskning identifieras som ett Rapporteringspliktigt konto ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet rapportera de föreskrivna upplysningarna om detta konto med avseende på det år då det identifierades som ett Rapporteringspliktigt konto och därefter årligen, såvida inte Kontohavaren upphör att vara en Rapporteringsskyldig person.

Om ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut tillämpar det förstärkta granskningsförfarande som beskrivs i punkt C för ett Högvärdekonto behöver det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte, förutom när det gäller sådan förfrågan hos kundansvarig som beskrivs i punkt C.4, återigen tillämpa detta förfarande för samma Högvärdekonto under ett efterföljande år, om det inte gäller ett konto utan dokumentation, i vilket fall det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet ska upprepa förfarandet varje år till dess att ett sådant konto inte längre är utan dokumentation.

Om förhållandena ändras med avseende på ett Högvärdekonto på ett sådant sätt att ett eller flera av de indicier som anges i punkt B.2 kan kopplas till kontot ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet betrakta kontot som ett Rapporteringspliktigt konto i förhållande till var och en av de Rapporteringsskyldiga jurisdiktioner för vilka indicierna identifierats, såvida det inte väljer att tillämpa punkt B.6 och ett av de undantag som anges i den punkten föreligger med avseende på kontot.

Ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut ska genomföra förfaranden för att säkerställa att en kundansvarig identifierar varje ändring i förhållandena avseende ett konto. Om en kundansvarig till exempel får information om att Kontohavaren har en ny postadress i en Rapporteringsskyldig jurisdiktion ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet betrakta den nya adressen som ändrade förhållanden och ska, om institutet väljer att tillämpa punkt B.6, inhämta nödvändig dokumentation från Kontohavaren.

Granskning av Redan befintliga enskilda Högvärdekonton ska slutföras inom ett år från ikraftträdandet av det ändringsprotokoll som undertecknades den 12 februari 2016. Granskning av Redan befintliga enskilda Lågvärdekonton ska slutföras senast två år efter ikraftträdandet av ändringsprotokollet som undertecknades den 12 februari 2016.

E.	Redan befintliga enskilda konton som identifierats som Rapporteringspliktiga konton i enlighet med detta avsnitt ska betraktas som Rapporteringspliktiga konton under alla efterföljande år om inte Kontohavaren upphör att vara en Rapporteringsskyldig person.

AVSNITT IV

ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM FÖR NYA ENSKILDA KONTON

Följande förfaranden gäller för att fastställa vilka Nya enskilda konton som är Rapporteringspliktiga konton.

När det gäller Nya enskilda konton ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institut vid kontots öppnande inhämta ett intygande från Kontohavaren som kan utgöra en del av dokumentationen vid kontots öppnande och som gör det möjligt för det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet att fastställa Kontohavarens skatterättsliga hemvist och bekräfta rimligheten i detta intygande på grundval av de upplysningar som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inhämtat i samband med kontots öppnande, inklusive dokumentation som inhämtats i enlighet med AML/KYC-förfaranden.

Om det av intygandet från Kontohavaren framgår att Kontohavaren har sin skatterättsliga hemvist i en Rapporteringsskyldig jurisdiktion ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet betrakta kontot som ett Rapporteringspliktigt konto, och intygandet ska även innehålla Kontohavarens Skatteregistreringsnummer avseende den Rapporteringsskyldiga jurisdiktionen (om inte annat följer av avsnitt I punkt D) samt födelsedatum.

Om förhållandena ändras avseende ett Nytt enskilt konto på ett sätt som gör att det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet får kännedom om eller ges anledning att känna till att det ursprungliga intygandet från Kontohavaren är inkorrekt eller otillförlitligt kan det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte förlita sig på det ursprungliga intygandet utan ska inhämta ett giltigt intygande från Kontohavaren i vilken Kontohavarens skatterättsliga hemvist fastställs.

AVSNITT V

ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM FÖR REDAN BEFINTLIGA ENHETSKONTON

Följande förfaranden gäller för att fastställa vilka Redan befintliga enhetskonton som är Rapporteringspliktiga konton.

Enhetskonton som inte behöver granskas, identifieras eller rapporteras. Om inte det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet beslutar något annat, antingen avseende alla Redan befintliga enhetskonton eller separat med avseende på en tydligt identifierad grupp av sådana konton, behöver ett Redan befintligt enhetskonto – förutsatt att dess sammanlagda saldo eller värde per den 31 december året före ikraftträdandet av det ändringsprotokoll som undertecknades den 12 februari 2016 inte överstiger 250 000 USD eller ett motsvarande belopp angivet i en medlemsstats eller Andorras nationella valuta – inte granskas, identifieras eller rapporteras som ett Rapporteringspliktigt konto förrän det sammanlagda saldot eller värdet överstiger ovan nämnda belopp per den sista dagen något efterföljande kalenderår.

Enhetskonton som ska granskas. Ett Redan befintligt enhetskonto som per den 31 december året före ikraftträdandet av ändringsprotokollet som undertecknades den 12 februari 2016 har ett sammanlagt saldo eller värde som överstiger 250 000 USD eller ett motsvarande belopp angivet i en medlemsstats eller Andorras nationella valutamåste, liksom ett Redan befintligt enhetskonto som per den 31 december året före ikraftträdandet av ändringsprotokollet som undertecknades den 12 februari 2016 inte överstiger detta belopp men där det sammanlagda saldot eller värdet överstiger detta belopp den sista dagen något efterföljande kalenderår, måste granskas i enlighet med de förfaranden som beskrivs i punkt D.

Rapporteringspliktiga enhetskonton. Vad gäller de Redan befintliga enhetskonton som beskrivs i punkt B ska bara konton som innehas av en eller flera Enheter som är Rapporteringsskyldiga personer eller av Passiva icke-finansiella enheter med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer betraktas som Rapporteringspliktiga konton.

Granskningsförfaranden för att identifiera Rapporteringspliktiga enhetskonton. För sådana Redan befintliga enhetskonton som beskrivs i punkt B ska ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut tillämpa följande granskningsförfaranden för att fastställa om kontot innehas av en eller flera Rapporteringsskyldiga personer eller av Passiva icke-finansiella enheter med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer:

Fastställa huruvida Enheten är en Rapporteringsskyldig person.

Granska upplysningar som innehas för regleringsändamål eller kundrelationsändamål (inklusive upplysningar som inhämtats i enlighet med AML/KYC-förfaranden) för att fastställa om upplysningarna visar att Kontohavaren har sin hemvist i en Rapporteringsskyldig jurisdiktion. Med upplysningar som tyder på att en Kontohavare har sin hemvist i en Rapporteringsskyldig jurisdiktion avses bland annat platsen för Enhetens bildande eller organisation, eller en adress i en Rapporteringsskyldig jurisdiktion.

Om upplysningarna tyder på att Kontohavaren har sin hemvist i en Rapporteringsskyldig jurisdiktion ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet betrakta kontot som ett Rapporteringspliktigt konto såvida inte institutet från Kontohavaren inhämtar ett intygande eller, baserat på upplysningar som det förfogar över eller som är allmänt tillgängliga, rimligen fastställer att Kontohavaren inte är en Rapporteringsskyldig person.

Fastställa huruvida Enheten är en Passiv icke-finansiell enhet med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer. När det gäller en Kontohavare av ett Redan befintligt enhetskonto (inklusive en Enhet som är en Rapporteringsskyldig person) måste det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet fastställa huruvida Kontohavaren är en Passiv icke-finansiell enhet med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer. Om någon Person med bestämmande inflytande över den Passiva icke-finansiella enheten är en Rapporteringsskyldig person ska kontot betraktas som ett Rapporteringspliktigt konto. När det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet fastställer ovanstående ska det följa riktlinjerna i punkt D.2 a–c i den ordning som efter omständigheterna är lämpligast.

Fastställa huruvida Kontohavaren är en Passiv icke-finansiell enhet. För att fastställa huruvida Kontohavaren är en Passiv icke-finansiell enhet ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet från Kontohavaren inhämta ett intygande där dennes status fastställs, såvida inte institutet, på grundval av upplysningar som det förfogar över eller som är allmänt tillgängliga, rimligen kan fastställa att Kontohavaren är en Aktiv icke-finansiell enhet eller ett annat Finansiellt institut än en sådan Investeringsenhet som beskrivs i avsnitt VIII punkt A.6 b som inte är ett Finansiellt institut i en deltagande jurisdiktion.

b)	Identifiera Personer med bestämmande inflytande över Kontohavaren. För att identifiera Personer med bestämmande inflytande över Kontohavaren får ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut förlita sig på upplysningar som inhämtas och lagras i enlighet med AML/KYC-förfaranden.

Fastställa huruvida en Person med bestämmande inflytande över en Passiv icke-finansiell enhet är en Rapporteringsskyldig person. För att fastställa huruvida en Person med bestämmande inflytande över en Passiv icke-finansiell enhet är en Rapporteringsskyldig person får ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut förlita sig på

uppgifter som inhämtas och lagras i enlighet med AML/KYC-förfaranden när det är fråga om ett Redan befintligt enhetskonto som innehas av en eller flera Icke-finansiella enheter och vars sammanlagda saldo eller värde inte överstiger 1 000 000 USD eller motsvarande belopp angivet i en medlemsstats eller Andorras nationella valuta,

ii)	ett intygande från Kontohavaren eller en Person med bestämmande inflytande inom den eller de jurisdiktioner (en medlemsstat, Andorra eller en annan jurisdiktion) där denna Person med bestämmande inflytande har sin skatterättsliga hemvist.

Tidsplan för granskning och ytterligare förfaranden som gäller för Redan befintliga enhetskonton.

Granskning av Redan befintliga enhetskonton med ett sammanlagt saldo eller värde som per den 31 december året före ikraftträdandet av ändringsprotokollet som undertecknades den 12 februari 2016 överstiger 250 000 USD, eller motsvarande belopp uttryckt i medlemsstatens eller Andorras nationella valuta, måste slutföras inom två år efter ikraftträdandet.

Granskning av Redan befintliga enhetskonton vars sammanlagda saldo eller värde per den 31 december året före ikraftträdandet av ändringsprotokollet som undertecknades den 12 februari 2016 inte överstiger 250 000 USD eller ett motsvarande belopp angivet i en medlemsstats eller Andorras nationella valuta, men som överstiger detta belopp den 31 december ett efterföljande år, ska slutföras före utgången av det kalenderår som följer på det år då det sammanlagda saldot eller värdet överstiger detta belopp.

Om förhållandena ändras med avseende på ett Redan befintligt enhetskonto på ett sätt som gör att det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet får kännedom om eller ges anledning att känna till att intygandet eller annan dokumentation med avseende på ett konto är inkorrekt eller otillförlitlig ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet ompröva sin bedömning av kontots status i enlighet med de förfaranden som anges i punkt D.

AVSNITT VI

ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM FÖR NYA ENHETSKONTON

Följande förfaranden gäller för att fastställa vilka Nya enhetskonton som är Rapporteringspliktiga konton.

Granskningsförfaranden för att identifiera Rapporteringspliktiga enhetskonton. För Nya enhetskonton ska ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut tillämpa följande granskningsförfaranden för att fastställa huruvida kontot innehas av en eller flera Rapporteringsskyldiga personer eller av Passiva icke-finansiella enheter med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer:

Fastställa huruvida Enheten är en Rapporteringsskyldig person.

Inhämta ett intygande från Kontohavaren som kan utgöra en del av dokumentationen vid kontots öppnande och som gör det möjligt för det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet att fastställa Kontohavarens skatterättsliga hemvist, samt bekräfta rimligheten i detta intygande på grundval av de upplysningar som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inhämtat i samband med kontots öppnande, inklusive dokumentation som inhämtats i enlighet med AML/KYC-förfaranden. Om Enheten i sitt intygande anger att den inte har någon skatterättslig hemvist får det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet förlita sig på adressen till Enhetens huvudkontor för att fastställa Kontohavarens hemvist.

Om det av intygandet framgår att Kontohavaren har sin hemvist i en Rapporteringsskyldig jurisdiktion ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet betrakta kontot som ett Rapporteringspliktigt konto såvida det inte baserat på upplysningar som det förfogar över eller som är allmänt tillgängliga med rimlighet fastställer att Kontohavaren inte är en Rapporteringsskyldig person med avseende på den Rapporteringsskyldiga jurisdiktionen.

Fastställa huruvida Enheten är en Passiv icke-finansiell enhet med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer. När det gäller en Kontohavare av ett Nytt enhetskonto (inklusive en Enhet som är en Rapporteringsskyldig person) måste det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet fastställa huruvida Kontohavaren är en Passiv icke-finansiell enhet med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer. Om någon Person med bestämmande inflytande över den Passiva icke-finansiella enheten är en Rapporteringsskyldig person ska kontot betraktas som ett Rapporteringspliktigt konto. När det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet fastställer ovanstående ska det följa riktlinjerna i punkt A.2 a–c i den ordning som efter omständigheterna är lämpligast.

Fastställa huruvida Kontohavaren är en Passiv icke-finansiell enhet. För att fastställa huruvida Kontohavaren är en Passiv icke-finansiell enhet ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet förlita sig på ett intygande från Kontohavaren för att fastställa dennes status, såvida inte institutet, på grundval av upplysningar som det förfogar över eller som är allmänt tillgängliga, rimligen kan fastställa att Kontohavaren är en Aktiv icke-finansiell enhet eller ett Finansiellt institut som inte är en sådan Investeringsenhet som beskrivs i avsnitt VIII punkt A.6 b som inte är ett Finansiellt institut i en deltagande jurisdiktion.

b)	Identifiera Personer med bestämmande inflytande över Kontohavaren. För att identifiera Personer med bestämmande inflytande över Kontohavaren får ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut förlita sig på upplysningar som inhämtas och förvaras i enlighet med AML/KYC-förfaranden.

AVSNITT VII

SÄRSKILDA REGLER OM ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM

Följande ytterligare regler gäller för genomförande av de förfaranden för kundkännedom som beskrivs ovan:

Användning av intygande från Kontohavaren och Styrkande dokumentation. Ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut får inte förlita sig på ett intygande från Kontohavaren eller på Styrkande dokumentation om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet känner till eller har anledning att känna till att intygandet från Kontohavaren eller den Styrkande dokumentationen är inkorrekta eller otillförlitliga.

Alternativa förfaranden för Finansiella konton som innehas av Fysiska personer som är förmånstagare till ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal samt för Gruppförsäkringsavtal med kontantvärde eller Grupplivränteavtal. Ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut får anta att en fysisk person som är förmånstagare (och som inte är försäkringstagare) till ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal och som mottar en dödsfallsförmån, inte är en Rapporteringsskyldig person och får betrakta ett sådant Finansiellt konto som ett Icke rapporteringspliktigt konto, såvida inte det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet har faktisk kännedom om eller anledning att känna till att förmånstagaren är en Rapporteringsskyldig person. Ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut har anledning att känna till att en förmånstagare inom ramen för ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal är en Rapporteringsskyldig person om de upplysningar om förmånstagaren som inhämtats av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet innehåller sådana indicier som beskrivs i avsnitt III punkt B. Om ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut har faktisk kännedom om eller har anledning att vara förvissat om att förmånstagaren är en Rapporteringsskyldig person ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet följa de förfaranden som anges i avsnitt III punkt B.

En medlemsstat eller Andorra ska ha möjligheten att låta ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut betrakta ett Finansiellt konto som är en medlems andel i ett Gruppförsäkringsavtal med kontantvärde eller ett Grupplivränteavtal som ett Finansiellt konto som inte är Rapporteringspliktigt konto fram till den dag då en summa ska utbetalas till den anställda/försäkringstagaren eller förmånstagaren, om det Finansiella kontot som är en medlems andel i ett Gruppförsäkringsavtal med kontantvärde eller ett Grupplivränteavtal uppfyller följande krav:

a)	Gruppförsäkringsavtalet med kontantvärde eller Grupplivränteavtalet är ställt till en arbetsgivare och täcker 25 eller fler anställda/försäkringstagare.

b)	De anställda/försäkringstagarna har rätt att erhålla det kontraktsvärde som är kopplat till deras andel och namnge förmånstagare för den förmån som ska utbetalas vid den anställdes död.

c)	Det sammanlagda belopp som ska utbetalas till en anställd/försäkringstagare eller förmånstagare överstiger inte 1 000 000 USD eller motsvarande belopp angivet i en medlemsstats eller Andorras valuta.

Med Gruppförsäkringsavtal med kontantvärde avses ett Försäkringsavtal med kontantvärde som i) ger täckning åt alla enskilda som är anslutna via en arbetsgivare, yrkessammanslutning, fackförening eller annan grupp eller sammanslutning, och ii) där varje medlem av gruppen (eller av en kategori inom den) måste betala en avgift som fastställs utan hänsyn till den enskilde medlemmens (eller kategorin av medlemmars) hälsoprofil, med undantag för ålder, kön och rökvanor.

Med Grupplivränteavtal avses ett Livränteavtal i vilket rättighetsinnehavarna är fysiska personer som är anslutna genom en arbetsgivare, en branschorganisation, en fackförening eller annan förening eller grupp.

Innan ändringsprotokollet som undertecknades den 12 februari 2016 träder i kraft ska medlemsstaterna underrätta Andorra, och Andorra ska underrätta Europeiska kommissionen, om huruvida de har utnyttjat den möjlighet som anges i denna punkt. Europeiska kommissionen får samordna översändandet av meddelandena från medlemsstaterna till Andorra, och ska översända anmälan från Andorra till alla medlemsstater. Alla ytterligare ändringar av utövandet av denna möjlighet från en medlemsstats eller Andorras sida ska alltid meddelas på samma sätt.

Regler för sammanläggning av kontosaldon samt valutaomräkning.

Sammanläggning av Enskilda konton. För att fastställa ett sammanlagt saldo eller värde för de Finansiella konton som innehas av en fysisk person ska ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut lägga samman samtliga Finansiella konton som förvaltas av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet eller av en Närstående enhet, men endast om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets it-system kopplar de Finansiella kontona till ett dataelement som exempelvis ett kundnummer eller Skatteregistreringsnummer samt tillåter sammanläggning av kontosaldon och kontovärden. Varje innehavare av ett gemensamt ägt Finansiellt konto ska påföras det totala saldot eller värdet för det gemensamt ägda Finansiella kontot vid tillämpningen av de sammanläggningskrav som beskrivs i denna punkt.

Sammanläggning av Enhetskonton. För att fastställa ett sammanlagt saldo eller värde för de Finansiella konton som innehas av en Enhet ska ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut beakta samtliga Finansiella konton som förvaltas av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet eller av en Närstående enhet, men endast i den utsträckning som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets it-system kopplar de Finansiella kontona till ett dataelement som exempelvis ett kundnummer eller Skatteregistreringsnummer samt tillåter sammanläggning av kontosaldon och kontovärden. Varje innehavare av ett gemensamt ägt Finansiellt konto ska påföras det totala saldot eller värdet för det gemensamt ägda Finansiella kontot vid tillämpningen av de sammanläggningskrav som beskrivs i denna punkt.

Särskild sammanläggningsregel för kundansvariga. För att fastställa ett sammanlagt saldo eller värde för ett Finansiellt konto som innehas av en person, i syfte att avgöra om ett Finansiellt konto är ett Högvärdekonto, ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet dessutom lägga samman, i förekommande fall, samtliga Finansiella konton som en kundansvarig känner till eller har anledning att känna till vara direkt eller indirekt ägda, kontrollerade eller ha öppnats (annat än i egenskap av förvaltare) av en och samma person.

4.	Belopp ska förstås som att de omfattar motsvarande belopp i andra valutor. Alla belopp i US-dollar eller belopp som anges i varje enskild medlemsstats eller i Andorras nationella valuta ska förstås som att de omfattar motsvarande belopp i andra valutor, i enlighet med nationell lagstiftning.

AVSNITT VIII

DEFINIERADE BEGREPP

Följande begrepp ska ha den betydelse som anges nedan:

Rapporteringsskyldigt finansiellt institut

1.	Med Rapporteringsskyldigt finansiellt institut avses ett Finansiellt institut i en medlemsstat eller i Andorra, beroende på omständigheterna, som inte uppfyller villkoren för ett Icke rapporteringsskyldigt finansiellt institut.

Med Finansiellt institut i en deltagande jurisdiktion avses i) ett Finansiellt institut som har sin hemvist i den deltagande jurisdiktionen i fråga, men exklusive filialer som är belägna utanför den, samt ii) filialer belägna inom den deltagande jurisdiktionen, även om det Finansiella institut som en filial tillhör har sin hemvist utanför den deltagande jurisdiktionen.

3.	Med Finansiellt institut avses ett Depåinstitut, ett Inlåningsinstitut, en Investeringsenhet eller ett Specificerat försäkringsföretag.

Med Depåinstitut avses en Enhet där innehav av Finansiella tillgångar för andras räkning utgör en väsentlig del av verksamheten. En Enhet anses inneha Finansiella tillgångar för andras räkning som en väsentlig del av sin verksamhet om den andel av Enhetens bruttoinkomster som kan hänföras till innehav av Finansiella tillgångar och därtill knutna finansiella tjänster uppgår till minst 20 % under den kortare av följande två perioder: i) Den treårsperiod som slutar den 31 december (eller den sista dagen av ett räkenskapsår som inte sammanfaller med ett kalenderår) året före det år då avgörandet sker, eller ii) den period under vilken Enheten har funnits.

5.	Med Inlåningsinstitut avses en Enhet som tar emot insättningar inom ramen för sin ordinarie bankverksamhet eller liknande verksamhet.

Med Investeringsenhet avses följande:

En Enhet vars näringsverksamhet till övervägande del består i att bedriva en eller flera av följande verksamheter för en kund eller för en kunds räkning:

i)	Handel med penningmarknadsinstrument (checkar, växlar, inlåningsbevis, derivatinstrument etc.), valuta, valuta-, ränte- och indexinstrument, överlåtbara värdepapper eller handel med råvaruterminer.

ii)	Individuell och kollektiv portföljförvaltning.

iii)	Annan investering, administration eller förvaltning av Finansiella tillgångar eller pengar för andra personers räkning.

En Enhet vars bruttointäkter till övervägande del kommer från investering i, återinvestering i och handel med Finansiella tillgångar om Enheten förvaltas av en annan Enhet som är ett sådant Depåinstitut, Inlåningsinstitut, Specificerat försäkringsföretag eller en sådan Investeringsenhet som beskrivs i punkt A.6 a.

En Enhet anses till övervägande del först och främst bedriva en eller flera av de verksamheter som tas upp i punkt A.6 a, eller anses främst få sina bruttointäkter från investering i, återinvestering i och handel med Finansiella tillgångar enligt tillämpningen av punkt A.6 b, om minst 50 % av Enhetens bruttoinkomster kan hänföras till verksamheterna i fråga under den kortare av följande två perioder: i) Den treårsperiod som löper ut den 31 december året före det år då avgörandet sker eller ii) den period under vilken Enheten har funnits. Med Investeringsenhet avses inte en Enhet som på grund av att den uppfyller något av villkoren i punkt D.9 d–g är en Aktiv icke-finansiell enhet.

Tolkningen av denna punkt ska stämma överens med liknande formuleringar i definitionen av financial institution i rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (Financial Action Task Force, FATF).

Med Finansiella tillgångar avses värdepapper (till exempel aktier i företag, andelar i en delägarbeskattad juridisk person (partnership) eller förmånsintresse i ett bolag eller en trust med ett stort antal delägare eller ett börsnoterat bolag eller trust, skuldebrev, obligationer, lånebevis för en delägarbeskattad juridisk person, eller andra skuldbevis), delägarandelar, råvaror, swappar (till exempel ränteswappar, valutaswappar, basswappar, räntetak, räntegolv, råvaruswappar, aktieswappar, aktieindexswappar och liknande avtal), Försäkringsavtal eller Livränteavtal eller en andel (inklusive ett termins- eller forwardkontrakt eller en option) i ett värdepapper, delägarandel, råvara, swap, Försäkringsavtal eller Livränteavtal. Med Finansiella tillgångar avses inte icke belånade direkta fastighetsinnehav.

8.	Med Specificerat försäkringsföretag avses en Enhet som är ett försäkringsföretag (eller ett försäkringsföretags holdingbolag) och som tecknar, eller är förpliktigat att verkställa utbetalningar i enlighet med, ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller Livränteavtal.

Icke rapporteringsskyldigt finansiellt institut

Med Icke rapporteringsskyldigt finansiellt institut avses ett Finansiellt institut som är

en Offentlig enhet, en Internationell organisation eller en Centralbank, förutom avseende en utbetalning som hänför sig till en skyldighet som uppstått i samband med sådan kommersiell finansiell verksamhet som ett Specificerat försäkringsföretag, ett Depåinstitut eller ett Inlåningsinstitut ägnar sig åt,

b)	en Bred pensionsfond, en Smal pensionsfond, en Pensionsfond hos en Offentlig enhet, en Internationell organisation eller en Centralbank, eller en Kvalificerad kreditkortsutfärdare,

andra Enheter som utgör en låg risk för skatteundandragande, som i allt väsentligt liknar någon av de Enheter som avses i punkt B.1 a och b, som enligt nationell lagstiftning är ett Icke rapporteringsskyldigt finansiellt institut och som, för medlemsstaterna, föreskrivs i artikel 8.7a i rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och har anmälts till Andorra, och som, för Andorra, har anmälts till Europeiska kommissionen, förutsatt att Enhetens status som Icke rapporteringsskyldigt finansiellt institut inte motverkar tillämpningen av avtalet,

d)	ett Undantaget företag för kollektiva investeringar,

e)	en trust, om trustförvaltaren är ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut och rapporterar alla upplysningar som ska rapporteras i enlighet med avsnitt I avseende trustens samtliga Rapporteringspliktiga konton.

Med Offentlig enhet avses en medlemsstats, Andorras eller en annan jurisdiktions regering, ett subnationellt politiskt förvaltningsområde i en medlemsstat, i Andorras eller i en annan jurisdiktion (vilket, för att undvika oklarheter, omfattar subnationella politiska förvaltningsområden, delstater, regioner, län och kommuner), eller ett av en medlemsstat, av Andorra eller av en annan jurisdiktion eller av en eller flera av de ovannämnda, helägt organ eller verk (var och en utgör en Offentlig enhet). Denna kategori omfattar integrerade delar, kontrollerade enheter och subnationella politiska förvaltningsområden i en medlemsstat, i Andorra eller i en annan jurisdiktion.

Med integrerad del (av en medlemsstat, Andorra eller en annan jurisdiktion) avses en person, organisation, förvaltning, byrå, fond, verk eller annat organ, oberoende av hur den utsetts, som utgör en styrande myndighet i en medlemsstat, Andorra eller en annan jurisdiktion. Myndighetens nettoinkomster ska krediteras myndighetens eget konto eller annat konto som tillhör medlemsstaten, Andorra eller den andra jurisdiktionen, och ingen del härav får utfalla till förmån för en privatperson. Med integrerad del avses inte en fysisk person som är statschef, tjänsteman eller handläggare inom offentlig förvaltning och som agerar i privat eller eget syfte.

Med kontrollerad enhet avses en Enhet som till sin form är skild från medlemsstaten, Andorra eller den andra jurisdiktionen eller som på annat sätt utgör en separat juridisk person, under förutsättning att

i)	Enheten helt och hållet ägs och kontrolleras av en eller flera Offentliga enheter, antingen direkt eller via en eller flera kontrollerade enheter,

ii)	Enhetens nettoinkomster krediteras Enhetens eget konto eller konton hos en eller flera Offentliga enheter, och ingen del av Enhetens inkomster utfaller till förmån för någon privatperson,

iii)	Enhetens tillgångar tillfaller en eller flera Offentliga enheter vid upplösning.

Inkomster anses inte utfalla till förmån för privatpersoner om dessa personer är de avsedda förmånstagarna för ett offentligt program, och verksamheten inom programmet bedrivs till förmån för allmänheten och för det allmännas bästa eller rör administration inom någon fas av myndighetsutövning. Utan hinder av detta ska dock inkomsterna anses utfalla till förmån för privatpersoner om inkomsterna härrör från en Offentlig enhet som används för att bedriva kommersiell näringsverksamhet, t.ex. kommersiell bankverksamhet som tillhandahåller tjänster till privatpersoner.

Med Internationell organisation avses en internationell organisation, eller ett organ eller verk som ägs helt av en sådan organisation. Denna kategori omfattar mellanstatliga organisationer (inbegripet överstatliga organisationer) som i) huvudsakligen består av regeringar, ii) har en gällande överenskommelse om säte eller ett i huvudsak liknande avtal med medlemsstaten, Andorra eller den andra jurisdiktionen, eller iii) vars inkomster inte utfaller till förmån för privatpersoner.

Med Centralbank avses en institution som enligt lag eller regeringsbeslut är den centrala myndighet, förutom regeringen i medlemsstaten, Andorra eller den andra jurisdiktionen, som utfärdar instrument avsedda att användas som cirkulerande valuta. En sådan institution kan inbegripa ett organ som är skilt från medlemsstatens, Andorras eller den andra jurisdiktionens regering, oavsett om det helt eller delvis ägs av medlemsstaten, Andorra eller den andra jurisdiktionen.

Med Bred pensionsfond avses en fond som etablerats för att tillhandahålla förmåner vid ålderspensionering, invaliditet eller dödsfall, eller någon kombination av dessa, till förmånstagare som är eller tidigare har varit anställda (eller förmånstagare som angetts av sådana anställda) hos en eller flera arbetsgivare på grundval av utförda tjänster, under förutsättning att fonden

a)	inte har någon enskild förmånstagare som har rätt till mer än 5 % av fondens tillgångar,

b)	är offentligt reglerad och rapporterar in uppgifter till skattemyndigheterna,

uppfyller minst ett av följande krav:

i)	Fonden är generellt undantagen från beskattning av investeringsinkomst, alternativt att investeringsinkomster är föremål för uppskjuten skatt eller lägre skattesats, på grund av fondens status som ålderspensionssystem eller annat pensionssystem.

ii)	Minst 50 % av inbetalningarna till fonden (med undantag för överföringar av tillgångar från sådana andra system som beskrivs i punkterna B.5–7 eller från sådana pensionskonton som beskrivs i punkt C.17 a) kommer från de finansierande arbetsgivarna.

iii)

Utdelning eller uttag från fonden medges endast vid specificerade händelser i samband med ålderspensionering, invaliditet eller dödsfall (förutom överföringar till sådana andra pensionsfonder som beskrivs i punkterna B.5–7 eller sådana pensionskonton som beskrivs i punkt C.17 a), alternativt att utdelning eller uttag som görs före sådana specificerade händelser är förbundna med kostnader.

iv)

Inbetalningar (med undantag för vissa tillåtna kompensationsinbetalningar) som arbetstagare gör till fonden ska begränsas med hänsyn till arbetstagarens intjänade inkomst alternativt får årligen inte överstiga 50 000 USD eller ett motsvarande belopp angivet i en medlemsstats eller Andorras nationella valuta, varvid de regler för sammanläggning av konton och valutaomräkning som anges i avsnitt VII punkt C ska tillämpas.

Med Smal pensionsfond avses en fond som etablerats för att tillhandahålla förmåner vid ålderspensionering, invaliditet eller dödsfall till förmånstagare som är eller tidigare har varit anställda (eller förmånstagare som angetts av sådana anställda) hos en eller flera arbetsgivare på grundval av utförda tjänster, under förutsättning att

a)	fonden har färre än 50 deltagare,

b)	fonden finansieras av en eller fler arbetsgivare som inte är Investeringsenheter eller Passiva icke-finansiella enheter,

c)	arbetstagarens och arbetsgivarens respektive inbetalningar till fonden (med undantag för överföringar av tillgångar från sådana pensionskonton som beskrivs i punkt C.17 a) begränsas med hänsyn till arbetstagarens intjänade inkomster och ersättningar,

d)	deltagare som inte har sin hemvist i jurisdiktionen (en medlemsstat eller Andorra) där fonden är etablerad inte har rätt till mer än 20 % av fondens tillgångar,

e)	fonden är offentligt reglerad och rapporterar in uppgifter om sina förmånstagare till skattemyndigheterna.

Med Pensionsfond hos en Offentlig enhet, en Internationell organisation eller en Centralbank avses en fond som etablerats av en Offentlig enhet, en Internationell organisation eller en Centralbank för att tillhandahålla förmåner vid ålderspensionering, invaliditet eller dödsfall till förmånstagare eller deltagare som är eller tidigare har varit anställda (eller förmånstagare som angetts av sådana anställda) eller som inte är eller tidigare varit anställda om förmånerna tillhandahålls förmånstagarna eller deltagarna på grundval av personligen utförda tjänster åt den Offentliga enheten, den Internationella organisationen eller Centralbanken.

Med Kvalificerad kreditkortsutfärdare avses ett Finansiellt institut som uppfyller följande krav:

Det Finansiella institutet är ett Finansiellt institut endast på grundval av att det utfärdar kreditkort på vilka insättningar endast accepteras när en kund gör en inbetalning som överstiger det utestående saldot med avseende på kortet och det överskjutande beloppet inte omedelbart återbetalas till kunden.

Från och med eller innan ändringsprotokollet som undertecknades den 12 februari 2016 träder i kraft inför det Finansiella institutet riktlinjer och förfaranden, antingen för att förhindra att en kund gör en inbetalning som överstiger det utestående saldot med mer än 50 000 USD eller ett motsvarande belopp angivet i en medlemsstats eller Andorra nationella valuta, eller för att säkerställa att en kundbetalning som överstiger det utestående saldot med mer än detta belopp återbetalas till kunden inom 60 dagar, varvid de regler för sammanläggning av konton och valutaomräkning som anges i avsnitt VII punkt C ska tillämpas i båda fallen. I detta sammanhang ska en överskjutande kundbetalning inte avse kreditsaldon som uppstått på grund av omtvistade debiteringar, medan däremot ska kreditsaldon som uppstått på grund av returnerade varor omfattas.

Med Undantaget företag för kollektiva investeringar avses en Investeringsenhet som regleras som ett företag för kollektiva investeringar, under förutsättning att alla andelar i företaget för kollektiva investeringar ägs av eller genom fysiska personer eller Enheter som inte är Rapporteringsskyldiga personer, med undantag för Passiva icke-finansiella enheter med Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer.

En Investeringsenhet som regleras som ett företag för kollektiva investeringar ska inte anses inte uppfylla kraven för ett Undantaget företag för kollektiva investeringar i punkt B.9 endast på grundval av att företaget för kollektiva investeringar har emitterat fysiska aktier ställda till innehavaren under förutsättning att

a)	företaget för kollektiva investeringar inte har emitterat och inte emitterar några fysiska innehavaraktier efter den 31 december året före ikraftträdandet av ändringsprotokollet som undertecknades den 12 februari 2016,

b)	företaget för kollektiva investeringar drar in alla sådana aktier efter inlösen,

c)	företaget för kollektiva investeringar vidtar de förfaranden för kundkännedom som anges i avsnitten II–VII och rapporterar alla upplysningar som ska rapporteras med avseende på sådana aktier när de blir föremål för inlösen eller annan utbetalning,

d)	företaget för kollektiva investeringar har infört riktlinjer och förfaranden för att säkerställa att sådana aktier löses in eller spärras snarast möjligt och i alla händelser senast två år efter ikraftträdandet av ändringsprotokollet som undertecknades den 12 februari 2016.

Finansiellt konto

Finansiellt konto: ett konto hos ett Finansiellt institut, inklusive Inlåningskonton, Depåkonton och

när det är det är fråga om en Investeringsenhet, andel i eget kapital eller skulder i det Finansiella institutet; trots detta omfattar begreppet Finansiellt konto inte andel i eget kapital eller skulder i en Enhet som är en Investeringsenhet enbart på grundval av att den i) erbjuder investeringsrådgivning till kund och agerar på sådan kunds vägnar eller ii) hanterar portföljer för kund och agerar på sådan kunds vägnar i syfte att investera, förvalta eller administrera Finansiella tillgångar som i kundens namn sätts in hos ett annat Finansiellt institut än en sådan Enhet,

b)	när det är fråga om ett Finansiellt institut som inte beskrivs i punkt C.1 a, andel i eget kapital eller skulder i det Finansiella institutet om till syftena till valet av typen av andel hör att undvika rapportering i enlighet med avsnitt I,

alla Försäkringsavtal med kontantvärde eller Livränteavtal som tecknas eller förvaltas av ett Finansiellt institut, dock inte icke-investeringsrelaterad, icke-överförbar och omedelbart utbetalbar livränteförsäkring som tecknats för en fysisk person och innebär penningutbetalning av ålders- eller invaliditetspensionsförmån på ett konto som är ett Undantaget konto.

Med Finansiellt konto avses inte ett konto som är ett Undantaget konto.

Med Inlåningskonto avses ett företags-, löne-, spar-, termins- eller kapitalkonto eller ett konto som finns dokumenterat genom bankcertifikat, sparbevis, investeringsbevis, inlåningsbevis eller annat liknande instrument som tillhandahålls av ett Finansiellt institut inom ramen för dess regelmässiga bankverksamhet eller liknande verksamhet. Ett Inlåningskonto omfattar även belopp som förvaltas av ett försäkringsföretag och som i enlighet med ett avtal om garanterad investering eller liknande avtal är föremål för utbetalning eller kreditering av ränta.

3.	Med Depåkonto avses ett konto (dock inte ett Försäkrings- eller Livränteavtal) som innehåller en eller flera Finansiella tillgångar och förs till förmån för annan person.

Med Andel i eget kapital avses när det gäller en delägarbeskattad juridisk person som är ett Finansiellt institut, en andel antingen i den juridiska personens kapital eller i dess avkastning. När det gäller en trust som är ett Finansiellt institut, innehas andel i eget kapital helt eller delvis av en person som behandlas som en stiftare eller förmånstagare i trustens kapital eller varje annan fysisk person som utövar slutgiltig effektiv kontroll över trusten. En Rapporteringsskyldig person ska betraktas som förmånstagare av en trust om den Rapporteringsskyldiga personen har rätt att direkt eller indirekt (t.ex. genom ombud) erhålla en fixerad utdelning eller kan, direkt eller indirekt, erhålla en diskretionär utdelning från trusten.

5.	Med Försäkringsavtal avses ett avtal (dock inte Livränteavtal) som innebär att utfärdaren förbinder sig att betala ut ett belopp i samband med en specificerad oförutsedd händelse förknippad med dödsfall, sjukdom, olycksfall, skadeståndsanspråk eller egendomsskaderisk.

Med Livränteavtal avses ett avtal enligt vilket utfärdaren förbinder sig att göra utbetalningar under en viss tidsperiod som helt eller delvis fastställs med hänsyn till den förväntade livslängden för en eller flera fysiska personer. Begreppet innefattar även avtal som betraktas som Livränteavtal i enlighet med lagstiftning, föreskrifter eller praxis inom jurisdiktionen (en medlemsstat, Andorra eller en annan jurisdiktion) inom vilken avtalet slöts och i enlighet med vilken utfärdaren förbinder sig att göra utbetalningar under ett visst antal år.

7.	Med Försäkringsavtal med kontantvärde avses ett Försäkringsavtal (som inte är ett ansvarsåterförsäkringsavtal mellan två försäkringsföretag) som har ett Kontantvärde.

Med Kontantvärde avses det belopp som är det högsta av i) det belopp som försäkringstagaren har rätt till vid återköp eller uppsägning av avtalet (utan avdrag för avgifter för återköp eller pantsättning) och ii) det belopp som försäkringstagaren kan låna i enlighet med eller med hjälp av avtalet. Trots detta innefattar begreppet Kontantvärde inte ett belopp som ska betalas enligt ett Försäkringsavtal

a)	enbart på grund av att en fysisk person som är försäkrad enligt ett livförsäkringsavtal avlider,

b)	som en personskade- eller sjukdomsförmån eller annan försäkringsförmån som utgör ersättning för ekonomisk skada som uppkommit i samband med en sådan händelse som försäkringen gäller för,

som en återbetalning till försäkringstagaren av premie (exklusive försäkringsavgifter, oavsett om de faktiskt uppkommit) som tidigare erlagts i enlighet med ett Försäkringsavtal (som inte är ett investeringsrelaterat livförsäkringsavtal eller livränteavtal), på grund av att avtalet hävts eller sagts upp, risken reducerats under avtalets löptid eller premien ändrats till följd av en korrigering av ett räknefel eller liknande fel,

d)	som en återbäring till försäkringstagaren (utom utbetalning vid uppsägning) förutsatt att återbäringen avser ett Försäkringsavtal enligt vilket de enda förmåner som ska betalas beskrivs i punkt C.8 b,

e)	som avkastning på en förskottspremie eller en premieinbetalning för ett Försäkringsavtal för vilket premien ska betalas minst årligen, om beloppet av förskottspremien eller premieinbetalningen inte överstiger nästa årspremie som ska betalas enligt avtalet.

Med Redan befintligt konto avses

a)	ett Finansiellt konto som förvaltas av ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut från och med den 31 december året före ikraftträdandet av ändringsprotokollet som undertecknades den 12 februari 2016,

en medlemsstat eller Andorra ska ha möjlighet att utvidga begreppet Redan befintligt konto till att avse också varje Finansiellt konto tillhörande en Kontohavare, oavsett vilket datum detta finansiella konto öppnades, om

i)	Kontohavaren även innehar ett Finansiellt konto som är ett Redan befintligt konto enligt punkt C.9 a hos det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet eller hos en Närstående enhet inom samma jurisdiktion (en medlemsstat eller Andorra) som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet,

ii)

det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet och, i tillämpliga fall, den Närstående enheten inom samma jurisdiktion (en medlemsstat eller Andorra) som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet, behandlar de två ovannämnda Finansiella kontona, samt Kontohavarens eventuella andra Finansiella konton som behandlas som Redan befintliga konton enligt led b, som ett enda Finansiellt konto i syfte att följa standarderna för kunskapskrav i avsnitt VII punkt A och i syfte att fastställa saldot eller värdet av något av de Finansiella kontona vid tillämpning av något av tröskelvärdena för konton,

iii)

det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet, med avseende på ett Finansiellt konto som omfattas av AML/KYC-förfaranden, får uppfylla kraven för sådana förfaranden för det Finansiella kontot genom att använda de AML/KYC-förfaranden som genomförs för det Redan befintliga kontot enligt punkt C.9 a,

iv)	det för att öppna det Finansiella kontot inte krävs att Kontohavaren tillhandahåller nya, kompletterande eller ändrade kundupplysningar utöver dem som krävs för detta avtals tillämpning.

Före ikraftträdandet av ändringsprotokollet som undertecknades den 12 februari 2016 ska medlemsstaterna meddela Andorra och Andorra ska meddela Europeiska kommissionen om huruvida de har utnyttjat den möjlighet som föreskrivs i denna punkt. Europeiska kommissionen får samordna översändandet av meddelandena från medlemsstaterna till Andorra, och ska översända anmälan från Andorra till alla medlemsstater. Alla ytterligare ändringar av utövandet av denna möjlighet från en medlemsstats eller Andorras sida ska alltid meddelas på samma sätt.

10.

Med Nytt konto avses ett Finansiellt konto som förvaltas av ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut och som öppnas efter ikraftträdandet av ändringsprotokollet som undertecknades den 12 februari 2016, eller därefter, såvida det inte behandlas som ett Redan befintligt konto enligt den utvidgade definitionen av Redan befintligt konto i punkt C.9.

11.	Med Redan befintligt enskilt konto avses ett Redan befintligt konto som innehas av en eller flera fysiska personer.

12.	Med Nytt enskilt konto avses ett Nytt konto som innehas av en eller flera fysiska personer.

13.	Med Redan befintligt enhetskonto avses ett Redan befintligt konto som innehas av en eller flera Enheter.

14.

Med Lågvärdekonto avses ett Redan existerande enskilt konto med ett sammanlagt saldo eller värde den 31 december året före ikraftträdandet av ändringsprotokollet, som undertecknades den 12 februari 2016, som inte överstiger 1 000 000 USD eller ett motsvarande belopp angivet i en medlemsstats eller Andorras nationella valuta.

15.

Med Högvärdekonto avses ett redan existerande enskilt konto med ett sammanlagt saldo eller värde som överstiger 1 000 000 USD eller motsvarande belopp angivet i varje enskild medlemsstats eller Andorras nationella valuta den 31 december som föregår ikraftträdandet av ändringsprotokollet, som undertecknades den 12 februari 2016, eller den 31 december något av de efterföljande åren.

16.	Med Nytt enhetskonto avses ett Nytt konto som innehas av en eller flera Enheter.

17.

Med Undantaget konto avses följande konton:

Ett pensionskonto som uppfyller följande krav:

i)	Kontot regleras som ett individuellt pensionskonto eller ingår som en del i en registrerad eller reglerad pensionsordning vars syfte är att tillhandahålla pensionsförmåner (inklusive förmåner vid invaliditet eller dödsfall).

ii)

Kontot är förknippat med skattelättnader (dvs. genom att insättningar på kontot som annars skulle beskattas är avdragsgilla eller inte räknas in i Kontohavarens bruttoinkomster eller beskattas enligt lägre skattesats, eller genom att investeringsinkomster från kontot är föremål för uppskjuten skatt eller lägre skattesats).

iii)	Inrapportering av upplysningar till skattemyndigheterna krävs med avseende på kontot.

iv)	Uttag sker på villkor att en specificerad pensionsålder uppnåtts eller att invalididet eller dödsfall inträffat, alternativt att utbetalningar som görs innan sådana specificerade händelser inträffat är förbundna med kostnader.

Antingen i) är de årliga insättningarna begränsade till 50 000 USD eller ett belopp angivet i en medlemsstats eller Andorras nationella valuta motsvarande högst 50 000 USD eller ii) får det totala belopp som sätts in på kontot under en livstid uppgå till högst 1 000 000 USD eller ett belopp angivet i en medlemsstats eller Andorras nationella valuta motsvarande högst 1 000 000 USD, och i båda fallen ska de regler för sammanläggning av konton och valutaomräkning som anges i avsnitt VII.C tillämpas.

Ett Finansiellt konto som i övrigt uppfyller kravet i punkt C.17 a v fortsätter att uppfylla detta krav även om ett sådant Finansiellt konto skulle komma att erhålla tillgångar eller medel som överförts från ett eller flera Finansiella konton som uppfyller kraven i punkt C.17 a eller b eller från en eller flera pensionsfonder som uppfyller något av kraven i punkterna B.5–7.

Ett konto som uppfyller följande krav:

i)	Kontot regleras som ett investeringsinstrument med annat syfte än att tillhandahålla pension och är föremål för regelbunden handel på en etablerad värdepappersmarknad, alternativt regleras det som ett sparinstrument med annat syfte än att tillhandahålla pension.

ii)

iii)	För uttag krävs uppfyllande av specifika kriterier i fråga om syftet med investerings- eller sparkontot (till exempel tillhandahållande av utbildningsförmåner eller sjukvårdsförmåner), eller kostnader tillämpas om uttag görs utan att dessa kriterier är uppfyllda.

iv)	De årliga insättningarna är begränsade till 50 000 USD eller ett belopp angivet i en medlemsstats eller Andorras nationella valuta som motsvarar högst 50 000 USD, med tillämpning av de bestämmelser som anges i avsnitt VII.C om sammanläggning av konton och valutaomräkning.

Ett Finansiellt konto som i övrigt uppfyller kravet i punkt C.17 b iv fortsätter att uppfylla detta krav även om ett sådant Finansiellt konto skulle komma att erhålla tillgångar eller medel som överförts från ett eller flera Finansiella konton som uppfyller kraven i punkt C.17 a eller b eller från en eller flera pensionsfonder som uppfyller något av kraven i punkterna B.5–7.

Ett livförsäkringsavtal med en löptid som löper ut innan den försäkrade personen når 90 års ålder, förutsatt att avtalet uppfyller följande krav:

i)	Regelbundna premier som inte minskar över tid betalas minst årligen under den tid som avtalet löper eller fram till dess att den försäkrade fyller 90 år, beroende på vilken period som är kortast.

ii)	Avtalet har inget avtalsvärde som en person kan få tillgång till (genom uttag, lån eller på annat sätt) utan att avtalet sägs upp.

iii)

Det belopp (förutom dödsfallsförmån) som ska betalas ut vid avtalets annullering eller uppsägning överstiger inte de sammanlagda premier som betalats in under avtalet, minus dödsfalls-, sjukdoms- och omkostnadsersättning (oavsett om sådan faktiskt uppkommit) för den period eller de perioder som avtalet löpt och eventuella belopp som betalats innan avtalet annullerats eller sagts upp.

iv)	Avtalet innehas inte av en person som förvärvat avtalet i värdeskapande syfte.

d)	Ett konto som innehas uteslutande av dödsbo, om kopia på den avlidnes testamente eller dödsattest finns med i dokumentationen för kontot.

Ett konto som upprättats i samband med något av följande:

i)	Domstols beslut eller dom.

ii)

Försäljning, byte eller uthyrning av fast eller lös egendom, under förutsättning att kontot uppfyller följande krav:

—

Kontomedlen utgörs uteslutande av förskottsbetalning, handpenning, deposition av ett lämpligt belopp som säkerhet med en direkt koppling till transaktionen i fråga, eller en liknande betalning, eller av Finansiella tillgångar som satts in på kontot i samband med försäljning, byte eller uthyrning av egendomen.

—

Kontot har öppnats och används uteslutande för att säkerställa fullgörandet av köparens skyldighet att betala köpeskilling för egendomen, säljarens skyldighet att stå för eventuella ansvarsförpliktelser eller uthyrarens eller hyrestagarens skyldighet att ersätta eventuella skador på den hyrda egendomen i enlighet med hyreskontraktet.

—

Tillgångarna på kontot, inbegripet de inkomster som de genererar, kommer att utbetalas eller på annat sätt utfalla till förmån för köparen, säljaren, uthyraren eller hyrestagaren (inklusive för att någon av dessa ska kunna uppfylla sina skyldigheter) när egendomen säljs, byts eller överlåts, eller när hyresavtalet upphör att gälla.

—	Kontot är inte ett marginalkonto eller liknande konto som öppnats i samband med att en Finansiell tillgång säljs eller byts.

—	Kontot är inte knutet till ett konto som beskrivs i punkt C.17 f.

iii)	Skyldighet för ett Finansiellt institut som avbetalar ett lån med fast egendom som säkerhet att sätta av en del av betalningen uteslutande i syfte att underlätta att skatter eller försäkringsavgifter som rör den fasta egendomen kan betalas vid ett senare tillfälle.

iv)	Ett Finansiellt instituts skyldighet att underlätta betalning av skatter vid ett senare tillfälle.

Ett Inlåningskonto som uppfyller följande krav:

i)	Kontot finns uteslutande på grund av att en kund gör en inbetalning som överstiger det utestående saldot med avseende på ett kreditkort eller annan revolverande kredit, och det överskjutande beloppet återbetalas inte omedelbart till kunden.

ii)

Från och med eller före dagen för ikraftträdandet av ändringsprotokollet som undertecknades den 12 februari 2016 inför det Finansiella institutet riktlinjer och förfaranden antingen för att förhindra att en kund gör en inbetalning som överstiger det utestående saldot med mer än 50 000 USD eller ett belopp angivet i en medlemsstats eller Andorras nationella valuta som motsvarar högst 50 000 USD, eller för att säkerställa att en kundbetalning som överstiger det utestående saldot med mer än detta belopp återbetalas till kunden inom 60 dagar, varvid de regler för valutaomräkning som anges i avsnitt VII punkt C ska tillämpas i båda fallen. I detta sammanhang ska en överskjutande kundbetalning inte avse kreditsaldon som uppstått på grund av omtvistade debiteringar, medan däremot kreditsaldon som uppstått på grund av returnerade varor omfattas.

Andra konton som utgör en låg risk för skatteundandragande, som i allt väsentligt liknar något av de konton som avses i punkt C.17 a–f, som enligt nationell lagstiftning är ett Undantaget konto och som, för medlemsstaterna, föreskrivs i artikel 8.7a i rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och har anmälts till Andorra, och som, för Andorra, har anmälts till Europeiska kommissionen, förutsatt att kontots status som Undantaget konto inte motverkar tillämpningen av detta avtal.

Rapporteringspliktiga konton

Med Rapporteringspliktigt konto avses ett Finansiellt konto som innehas av en eller flera Rapporteringsskyldiga personer eller en Passiv icke-finansiell enhet med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer, förutsatt att det har identifierats som sådant i enlighet med de förfaranden för kundkännedom som beskrivs i avsnitten II–VII.

Med Rapporteringsskyldig person avses en person inom en Rapporteringspliktig jurisdiktion som inte är i) ett bolag vars aktier det handlas regelmässigt med på en eller flera etablerade värdepappersmarknader, ii) ett bolag som är en Närstående enhet till ett bolag som beskrivs i led i, iii) en Offentlig enhet, iv) en Internationell organisation, v) en Centralbank, eller vi) ett Finansiellt institut.

Med Person inom rapporteringspliktig jurisdiktion avses en fysisk person eller Enhet som har hemvist i en Rapporteringspliktig jurisdiktion i enlighet med en sådan jurisdiktions skattelagstiftning eller ett dödsbo efter en avliden som hade hemvist i en Rapporteringspliktig jurisdiktion. I detta syfte ska en Enhet såsom en delägarbeskattad juridisk person, en delägarbeskattad juridisk person med begränsat ansvar eller liknande juridisk konstruktion som inte har något skatterättsligt hemvist behandlas som om den hade hemvist i den jurisdiktion där platsen för dess faktiska företagsledning finns.

4.	Med Rapporteringsskyldig behörighet avses Andorra med avseende på en medlemsstat, eller en medlemsstat med avseende på Andorra, inom ramen för skyldigheten att tillhandahålla de upplysningar som specificeras i avsnitt I.

Med Deltagande jurisdiktion avses, med avseende på en medlemsstat eller på Andorra,

a)	en medlemsstat när det gäller rapportering till Andorra, eller

b)	Andorra när det gäller rapportering till en medlemsstat, eller

varje annan jurisdiktion i) med vilken den berörda medlemsstaten eller Andorra, beroende på sammanhanget, har en överenskommelse enligt vilken den jurisdiktionen kommer att tillhandahålla de upplysningar som specificeras i avsnitt I, och ii) som identifieras i en förteckning som offentliggörs av den medlemsstaten eller Andorra och som anmäls till Andorra respektive till Europeiska kommissionen,

när det gäller medlemsstater, varje annan jurisdiktion i) med vilken Europeiska unionen har en överenskommelse enligt vilken den jurisdiktionen kommer att tillhandahålla de upplysningar som specificeras i avsnitt I, och ii) som identifieras i en förteckning som offentliggörs av Europeiska kommissionen.

Med Personer med bestämmande inflytande avses fysiska personer som utövar kontroll över en Enhet. När det är fråga om en trust avses stiftare, förvaltare, beskyddare (i förekommande fall), förmånstagare eller förmånstagarkrets(ar) och andra fysiska personer som utövar verklig kontroll över trusten, och när det är fråga om en juridisk konstruktion som inte är en trust avser begreppet personer i motsvarande eller liknande ställning. Tolkningen av Personer med bestämmande inflytande måste stämma överens med rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder.

7.	Med Icke-finansiell enhet avses varje Enhet som inte är ett Finansiellt institut.

8.	Med Passiv icke-finansiell enhet avses i) varje Icke-finansiell enhet som inte är en Aktiv icke-finansiell enhet, eller ii) en Investeringsenhet som beskrivs i punkt A.6 b och som inte är ett Finansiellt institut i en Deltagande jurisdiktion.

Med Aktiv icke-finansiell enhet avses varje Icke-finansiell enhet som uppfyller något av följande kriterier:

Mindre än 50 % av den Icke-finansiella enhetens bruttointäkter under det föregående kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod utgörs av passiva intäkter, och mindre än 50 % av de tillgångar som innehades av den Icke-finansiella enheten det under föregående kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod utgörs av tillgångar som genererar eller innehas i syfte att generera passiva intäkter.

b)	Aktierna i den Icke-finansiella enheten är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad, eller också är enheten en Närstående enhet till en Enhet vars aktier är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad.

c)	Den Icke-finansiella enheten är en Offentlig enhet, en Internationell organisation, en Centralbank eller en Enhet som helt ägs av någon av dessa.

Väsentligen all verksamhet i den Icke-finansiella enheten består i att äga (hela eller delar av) det utestående aktieinnehavet i, eller tillhandahålla finansiering och tjänster till, ett eller flera dotterbolag som bedriver handel eller affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i ett Finansiellt institut, där dock en Enhet inte ska anses ha denna status om Enheten fungerar som (eller utger sig för att vara) en investeringsfond, såsom exempelvis en private equity-fond, riskkapitalfond, leveraged buy-out-fond eller någon form av investeringsinstrument vars syfte är att förvärva eller finansiera bolag och sedan äga andelar i dessa bolag som anläggningstillgångar för investeringsändamål.

Den Icke-finansiella enheten bedriver ännu inte någon affärsverksamhet och har inte tidigare bedrivit någon affärsverksamhet men investerar kapital i tillgångar i syfte att bedriva annan affärsverksamhet än verksamhet i ett Finansiellt institut, under förutsättning att den Icke-finansiella enheten inte anses uppfylla kraven för detta undantag efter det datum som infaller 24 månader efter det datum då den Icke-finansiella enheten först etablerades.

f)	Den Icke-finansiella enheten har inte varit ett Finansiellt institut under de senaste fem åren och håller på att avveckla sina tillgångar eller genomgår en omorganisation i syfte att fortsätta eller återuppta affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i ett Finansiellt institut.

Den Icke-finansiella enheten ägnar sig huvudsakligen åt finansierings- och risksäkringstransaktioner med eller åt Närstående enheter som inte är Finansiella institut, och tillhandahåller inte några finansierings- eller hedgingtjänster till någon Enhet som inte är en Närstående enhet, förutsatt att den grupp som sådana Närstående enheter ingår i huvudsakligen ägnar sig åt affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i ett Finansiellt institut.

Eller uppfyller den Icke-finansiella enheten samtliga följande krav:

Den är etablerad och verksam i sin hemvistjurisdiktion (en medlemsstat, Andorra eller en annan jurisdiktion) uteslutande för religiösa, välgörande, vetenskapliga, konstnärliga, kulturella, idrottsliga eller utbildningsmässiga ändamål, eller har etablerats och är verksam i sin hemvistjurisdiktion (en medlemsstat, Andorra eller en annan jurisdiktion) och är en yrkesorganisation, branschorganisation, handelskammare, arbetstagarorganisation, jordbruks- eller trädgårdsbruksorganisation, medborgarorganisation eller en organisation som uteslutande verkar för att främja social välfärd.

ii)	Den är befriad från inkomstskatt i sin hemvistjurisdiktion (en medlemsstat, Andorra eller en annan jurisdiktion).

iii)	Den har inga aktieägare eller medlemmar med ägar- eller vinstintressen när det gäller dess intäkter eller tillgångar.

iv)

Gällande lagstiftning i den Icke-finansiella enhetens hemvistjurisdiktion (en medlemsstat, Andorra eller en annan jurisdiktion) eller Enhetens stiftelseurkund tillåter inte att några av Enhetens intäkter eller tillgångar utdelas till eller används till förmån för privatperson eller Enhet som inte är en välgörenhetsenhet, förutom om detta sker som en följd av den Icke-finansiella enhetens välgörenhetsverksamhet eller som betalning av rimlig ersättning för utförda tjänster eller som betalning som motsvarar skäligt marknadsvärde för egendom som den Icke-finansiella enheten har förvärvat.

Gällande lagstiftning i den Icke-finansiella enhetens hemvistjurisdiktion (en medlemsstat, Andorra eller en annan jurisdiktion) eller den Icke-finansiella enhetens stiftelseurkund föreskriver att alla tillgångar vid den Enhetens likvidation eller upplösning överförs till en Offentlig enhet eller annan organisation utan vinstsyfte eller tillfaller regeringen i den Icke-finansiella enhetens hemvistjurisdiktion (en medlemsstat, Andorra eller en annan jurisdiktion) eller något politiskt förvaltningsområde under sådan jurisdiktion.

Övrigt

Med Kontohavare avses den person som det kontohållande Finansiella institutet har registrerat eller identifierat som innehavare av ett Finansiellt konto. En person som inte är ett Finansiellt institut och som i egenskap av ombud, förmyndare, förvaltare, underteckningsbehörig, investeringsrådgivare eller förmedlare förvaltar ett Finansiellt konto till förmån för annan person eller för annan persons räkning ska inte anses vara innehavare av kontot vid tillämpningen av denna bilaga, utan denna andra person ska anses vara innehavare av kontot. När det är fråga om ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal är Kontohavaren varje person som har rättmätig tillgång till Kontantvärdet eller rätt att ändra avtalets förmånstagare. Om det inte finns någon person som har tillgång till Kontantvärdet eller rätt att ändra förmånstagare ska Kontohavaren anses vara varje person som i avtalet anges som ägare och varje person med förvärvade rättigheter till utbetalning i enlighet med avtalet. När ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal faller ut anses varje person som i enlighet med avtalet har rätt till utbetalning som Kontohavare.

2.	Med AML/KYC-förfaranden avses ett Rapporteringsskyldigt finansiellt instituts åtgärder för kundkännedom i enlighet med kraven på bekämpning av penningtvätt eller liknande krav som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet omfattas av.

3.	Med Enhet avses en juridisk person eller rättslig konstruktion, såsom ett bolag, en delägarbeskattad juridisk person, en trust eller en stiftelse.

En enhet är en Närstående enhet till en annan Enhet om den ena Enheten kontrollerar den andra eller om de två Enheterna står under gemensam kontroll. Med kontroll avses här direkt eller indirekt innehav av över 50 % av rösterna och värdet i en Enhet. En medlemsstat eller Andorra ska ha möjlighet att definiera en Enhet som Närstående enhet till en annan Enhet om a) den ena Enheten kontrollerar den andra, b) de två Enheterna står under gemensam kontroll, eller c) de två Enheterna är Investeringsenheter enligt punkt A.6 b och står under gemensam företagsledning, och ledningen uppfyller kraven på förfaranden för kundkännedom för sådana Investeringsenheter. Med kontroll avses här direkt eller indirekt innehav av över 50 % av rösterna och värdet i en Enhet.

Före ikraftträdandet av ändringsprotokollet som undertecknades den 12 februari 2016 ska medlemsstaterna meddela Andorra, och ska Andorra meddela Europeiska kommissionen, om huruvida de har utnyttjat den möjlighet som föreskrivs i denna punkt. Europeiska kommissionen får samordna översändandet av meddelandena från medlemsstaterna till Andorra, och ska översända anmälan från Andorra till alla medlemsstater. Alla ytterligare ändringar av utövandet av denna möjlighet från en medlemsstats eller Andorras sida ska alltid meddelas på samma sätt.

5.	Med Skatteregistreringsnummer avses identifikationsnummer för skattebetalare (eller funktionell motsvarighet om sådant nummer saknas).

Med Styrkande dokumentation avses något av följande:

a)	Ett hemvistsintyg utfärdat av ett behörigt myndighetsorgan (till exempel en regering, ett statligt organ eller en kommun) i den jurisdiktion (en medlemsstat, Andorra eller en annan jurisdiktion) där betalningsmottagaren uppger sig ha hemvist.

b)	För fysiska personer, en giltig identitetshandling som utfärdats av ett behörigt myndighetsorgan (till exempel en regering, ett statligt organ eller en kommun) och som innehåller personens namn och vanligtvis används för identifikationsändamål.

När det är fråga om en Enhet, officiella handlingar som utfärdats av ett behörigt myndighetsorgan (till exempel en regering, ett statligt organ eller en kommun) och som innehåller Enhetens namn och adressen till dess huvudkontor antingen i den jurisdiktion (en medlemsstat, Andorra eller en annan jurisdiktion) där Enheten säger sig ha hemvist eller i den jurisdiktion (en medlemsstat, Andorra eller en annan jurisdiktion) där Enheten bildades eller organiserades.

d)	En reviderad årsredovisning, tredje parts kreditrapport, konkursansökan eller rapport från myndighet med ansvar för värdepapperstillsyn.

När det är fråga om ett Redan befintligt enhetskonto får varje medlemsstat eller Andorra tillåta Rapporteringsskyldiga finansiella institut att som Styrkande dokumentation använda varje klassificering i det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets arkiv med avseende på Kontohavaren och som fastställts på grundval av ett standardiserat system för branschkoder, som registrerats av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet i överensstämmelse med dess normala affärsmetoder för AML/KYC-förfaranden eller för andra regleringsändamål (utom beskattningsändamål) och som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet genomförde före dagen för klassificeringen av det Finansiella kontot som ett Redan befintligt konto, förutsatt att det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte känner till eller inte har anledning att känna till att en sådan klassificering är felaktig eller otillförlitlig. Med Standardiserat system för branschkoder avses ett kodsystem som används för att klassificera verksamheter efter verksamhetstyp för andra ändamål än skatteändamål.

AVSNITT IX

FAKTISKT GENOMFÖRANDE

I medlemsstaterna och i Andorra ska det finnas regler och administrativa förfaranden för att säkerställa ett effektivt genomförande och effektiv efterlevnad av de förfaranden för rapportering och för kundkännedom som anges ovan, inbegripet följande:

1.	Regler för att förhindra att Finansiella institut, fysiska personer eller förmedlare inför rutiner avsedda att kringgå förfarandena för rapportering och för kundkännedom.

2.	Regler enligt vilka det krävs att Rapporteringsskyldiga finansiella institut för register över de åtgärder som vidtas och de belägg som åberopas för att genomföra förfarandena för rapportering och för kundkännedom samt lämpliga åtgärder för att inhämta dessa registrerade uppgifter.

3.	Administrativa förfaranden för att verifiera Rapporteringsskyldiga finansiella instituts efterlevnad av förfarandena för rapportering och för kundkännedom, och administrativa förfaranden för uppföljning av ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut när icke dokumenterade konton rapporteras.

4.	Administrativa förfaranden för att säkerställa att risken är fortsatt låg för att de Enheter och konton som enligt nationell lagstiftning är Icke rapporteringsskyldiga finansiella institut och Undantagna konton ska användas för skatteundandragande.

5.	Effektiva verkställighetsbestämmelser för att komma tillrätta med bristande efterlevnad.

BILAGA II

KOMPLETTERANDE REGLER OM RAPPORTERING OCH KUNDKÄNNEDOM VAD GÄLLER UPPLYSNINGAR OM FINANSIELLA KONTON

1. Ändrade förhållanden

Med Ändrade förhållanden avses varje förändring som leder till tillägg av upplysningar som är relevanta för en persons status eller som på annat sätt står i strid med personens status. Ändrade förhållanden är även varje förändring eller tillägg av upplysningar avseende Kontohavarens konto (inbegripet tillägg, ersättning eller annan förändring avseende en Kontohavare) eller varje förändring eller tillägg av upplysningar avseende varje konto som är knutet till ett sådant konto (med tillämpning av de regler för sammanläggning av konton som beskrivs i avsnitt VII punkt C.1–3 i bilaga I) om en sådan förändring eller ett sådant tillägg av upplysningar påverkar Kontohavarens status.

Om ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut har gjort en kontroll av hemvistadressen enligt avsnitt III punkt B.1 i bilaga I, och ändrade förhållanden gör att det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet får kännedom om eller ges anledning till att känna till att den ursprungliga Styrkande dokumentationen (eller annan motsvarande dokumentation) är felaktig eller otillförlitlig, måste det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet, senast den sista dagen på kalenderåret i fråga eller annan lämplig rapporteringsperiod eller 90 kalenderdagar efter anmälan eller upptäckten av sådana ändrade förhållanden, beroende på vilken dag som infaller sist, inhämta ett intygande och ny Styrkande dokumentation för att fastställa Kontohavarens skatterättsliga hemvist(er). Om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte kan inhämta ett intygande och den nya Styrkande dokumentationen senast denna dag måste det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet tillämpa det förfarande för sökning i elektroniska arkiv som beskrivs i avsnitt III punkt B.2–6 i bilaga I.

2. Intyganden för Nya enhetskonton

I syfte att fastställa, i fråga om Nya enhetskonton, huruvida en Person med bestämmande inflytande över en Passiv icke-finansiell enhet är en Rapporteringsskyldig person får ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut endast använda ett intygande, antingen från Kontohavaren eller från Personen med bestämmande inflytande.

3. Ett Finansiellt instituts hemvist

Ett Finansiellt institut anses ha hemvist i en medlemsstat, Andorra eller en annan Deltagande jurisdiktion om det omfattas av medlemsstatens, Andorras eller annan jurisdiktion (dvs. att den Deltagande jurisdiktionen kan ålägga det Finansiella institutet en rapporteringsskyldighet). Om ett Finansiellt institut har sitt skatterättsliga hemvist i en medlemsstat, Andorra eller en annan Deltagande jurisdiktion omfattas den i allmänhet av medlemsstatens eller Andorras jurisdiktion eller annan Deltagande jurisdiktion och är således ett Finansiellt institut i den medlemsstaten, Andorra eller i en annan Deltagande jurisdiktion. När det är fråga om en trust som är ett Finansiellt institut (oavsett om den har sitt skatterättsliga hemvist i en medlemsstat, San Marino eller annan Deltagande jurisdiktion) anses trusten omfattas av en medlemsstats eller Andorras jurisdiktion eller en annan Deltagande jurisdiktion, om en eller flera av dess förvaltare har sitt hemvist i denna medlemsstat, Andorra eller annan Deltagande jurisdiktion, utom om trusten rapporterar samtliga upplysningar som krävs i enlighet med detta Avtal eller ett annat avtal för genomförande av den Globala standarden med avseende på Rapporteringspliktiga konton som förvaltas av trusten till en annan Deltagande jurisdiktion (en medlemsstat, Andorra eller en annan Deltagande jurisdiktion), eftersom den har sitt skatterättsliga hemvist i denna andra Deltagande jurisdiktion. När ett Finansiellt institut (med undantag för truster) inte har något skatterättsligt hemvist (t.ex. eftersom det behandlas som skatterättsligt transparent eller är beläget i en jurisdiktion som inte har någon inkomstskatt) anses det emellertid lyda under en medlemsstats eller Andorras jurisdiktion eller under en annan Deltagande jurisdiktion och är således ett Finansiellt institut inom medlemsstatens eller Andorras jurisdiktion eller den andra Deltagande jurisdiktionen, om

a)	det är registrerat i enlighet med medlemsstatens, Andorras eller den andra Deltagande jurisdiktionens lagstiftning,

b)	det har sin företagsledning (inbegripet faktisk företagsledning) i medlemsstaten, Andorra eller en annan Deltagande jurisdiktion,

c)	det är föremål för finansiell övervakning i medlemsstaten, Andorra eller en annan Deltagande jurisdiktion.

Om ett Finansiellt institut (med undantag för truster) har sitt hemvist i två eller fler Deltagande jurisdiktioner (en medlemsstat, Andorra eller en annan Deltagande jurisdiktion) kommer detta Finansiella institut att omfattas av skyldigheterna avseende rapportering och kundkännedom i den Deltagande jurisdiktion där det förvaltar det eller de Finansiella kontona.

4. Kontoförvaltning

Ett konto anses i allmänhet förvaltas av ett Finansiellt institut enligt följande:

a)	Ett Depåkonto förvaltas av det Finansiella institut som förvaltar tillgångarna på kontot (inbegripet ett Finansiellt institut som i egenskap av mäklare innehar tillgångar för en Kontohavare i detta institut).

b)	Ett Inlåningskonto förvaltas av det Finansiella institut som är skyldigt att göra utbetalningar med avseende på kontot (undantaget ett ombud för ett Finansiellt institut oavsett om ombudet är ett Finansiellt institut).

c)	I fråga om ett intresse i aktiekapital eller lån hos ett Finansiellt institut som utgör ett Finansiellt konto, anses kontot förvaltas av ett sådant Finansiellt institut.

d)	Ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal förvaltas av det Finansiella institut som är skyldigt att göra utbetalningar med avseende på avtalet.

5. Truster som är Passiva icke-finansiella enheter

En Enhet såsom en delägarbeskattad juridisk person, en delägarbeskattad juridisk person med begränsat ansvar eller liknande juridisk konstruktion som i enlighet med avsnitt VIII punkt D.3 i bilaga I inte har något skatterättsligt hemvist, ska behandlas som om den hade hemvist i den jurisdiktion där platsen för dess faktiska företagsledning finns. För dessa syften anses en juridisk person eller juridisk konstruktion vara ”liknande” en delägarbeskattad juridisk person och en delägarbeskattad juridisk person med begränsat ansvar om den inte behandlas som en beskattningsbar enhet i en Rapporteringspliktig jurisdiktion enligt skattelagstiftningen i denna jurisdiktion. I syfte att undvika dubbelrapportering (med tanke på den breda omfattningen av begreppet Personer med bestämmande inflytande i fråga om truster) får en trust som är en Passiv icke-finansiell enhet inte anses vara en liknande juridisk konstruktion.

6. Adress till Enhetens huvudkontor

Ett av de krav som beskrivs i avsnitt VIII punkt E.6 c i bilaga I är att den officiella dokumentationen om en Enhet ska innehålla adressen till Enhetens huvudkontor antingen i den medlemsstat, Andorra eller den andra jurisdiktion där Enheten uppger sig ha sitt hemvist, eller den medlemsstat, Andorra eller den andra jurisdiktion där Enheten bildades eller organiserades. Adressen till Enhetens huvudkontor är i allmänhet platsen för dess faktiska företagsledning. Adressen till ett Finansiellt institut där Enheten för ett konto, har en postbox eller en adress som används enbart för post är inte adressen till Enhetens huvudkontor, såvida inte denna adress är den enda adress som Enheten använder och anges som Enhetens registrerade adress i dess organisationsdokumentation. Vidare är en adress som tillhandahålls med anvisningar om att hålla kvar all post till adressen i fråga inte adressen till Enhetens huvudkontor.

BILAGA III

FÖRTECKNING ÖVER DE AVTALSSLUTANDE PARTERNAS BEHÖRIGA MYNDIGHETER

Behöriga myndigheter enligt detta avtal ska vara följande:

a)	i Furstendömet Andorra: El Ministre encarregat de les Finances eller en befullmäktigad företrädare,

b)	i Konungariket Belgien: De Minister van Financiën/Le Ministre des Finances eller en befullmäktigad företrädare,

c)	i Republiken Bulgarien: Изпълнителният директор на Националната агенция за приходите eller en befullmäktigad företrädare,

d)	i Republiken Tjeckien: Ministr financí eller en befullmäktigad företrädare,

e)	i Konungariket Danmark: Skatteministeren eller en befullmäktigad företrädare,

f)	i Förbundsrepubliken Tyskland: Der Bundesminister der Finanzen eller en befullmäktigad företrädare,

g)	i Republiken Estland: Rahandusminister eller en befullmäktigad företrädare,

h)	i Republiken Grekland: Ο Υπουργός των Οικονομικών eller en befullmäktigad företrädare,

i)	i Konungariket Spanien: El Ministro de Economía y Hacienda eller en befullmäktigad företrädare,

j)	i Republiken Frankrike: Le Ministre chargé du budget eller en befullmäktigad företrädare,

k)	i Republiken Kroatien: Ministar financija eller en befullmäktigad företrädare,

l)	i Irland: The Revenue Commissioners eller en befullmäktigad företrädare,

m)	i Republiken Italien: Il Direttore Generale delle Finanze eller en befullmäktigad företrädare,

n)	i Republiken Cypern: Υπουργός Οικονομικών eller en befullmäktigad företrädare,

o)	i Republiken Lettland: Finanšu ministrs eller en befullmäktigad företrädare,

p)	i Republiken Litauen: Finansų ministras eller en befullmäktigad företrädare,

q)	i Storhertigdömet Luxemburg: Le Ministre des Finances eller en befullmäktigad företrädare,

r)	i Ungern: A pénzügyminiszter eller en befullmäktigad företrädare,

s)	i Republiken Malta: Il-Ministru responsabbli għall-Finanzi eller en befullmäktigad företrädare,

t)	i Konungariket Nederländerna: De Minister van Financiën eller en befullmäktigad företrädare,

u)	i Republiken Österrike: Der Bundesminister für Finanzen eller en befullmäktigad företrädare,

v)	i Republiken Polen: Minister Finansów eller en befullmäktigad företrädare,

w)	i Republiken Portugal: O Ministro das Finanças eller en befullmäktigad företrädare,

x)	i Rumänien: Președintele Agenției Naționale de Administrare Fiscală eller en befullmäktigad företrädare,

y)	i Republiken Slovenien: Minister za finance eller en befullmäktigad företrädare,

z)	i Republiken Slovakien: Minister financií eller en befullmäktigad företrädare,

aa)	i Republiken Finland: Valtiovarainministeriö/Finansministeriet eller en befullmäktigad företrädare,

ab)	i Konungariket Sverige: Chefen för Finansdepartementet eller en befullmäktigad företrädare,

ac)

i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och de europeiska områden för vars yttre förbindelser Förenade kungariket ansvarar: the Commissioners of Inland Revenue eller en befullmäktigad företrädare och den behöriga myndigheten i Gibraltar, vilken Förenade kungariket kommer att utse i enlighet med de avtalade arrangemangen rörande myndigheter i Gibraltar med avseende på EU- och EG-instrument och tillhörande avtal som anmälts till Europeiska unionens medlemsstater och institutioner den 19 april 2000, varav en kopia ska sändas till Andorra av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd, och som ska gälla detta avtal.

”

Artikel 2

Ikraftträdande och tillämpning

1. Detta ändringsprotokoll förutsätter att de Avtalsslutande parterna ratificerar eller godkänner det enligt sina egna förfaranden. De Avtalsslutande parterna ska underrätta varandra om att dessa förfaranden har avslutats. Ändringsprotokollet träder i kraft den första dagen i januari efter den sista underrättelsen.

2. När det gäller utbyte av upplysningar på begäran ska det utbyte av upplysningar som föreskrivs i detta ändringsprotokoll tillämpas på ansökningar som gjorts på eller efter dagen för ändringsprotokollets ikraftträdande för upplysningar som avser beskattningsår som börjar på eller efter den första dagen i januari det år som detta ändringsprotokoll träder i kraft. Artikel 12 i avtalet i dess lydelse före dess ändring genom detta ändringsprotokoll ska fortsätta gälla om inte artikel 5 i avtalet i dess ändrade lydelse enligt detta ändringsprotokoll är tillämplig.

3. Fysiska personers fordringar enligt artikel 10 i avtalet, i den form det har före avtalets ändring genom detta ändringsprotokoll, ska inte påverkas av ikraftträdandet av detta ändringsprotokoll.

4. Furstendömet Andorra ska upprätta en slutredovisning senast vid utgången av giltighetsperioden för avtalet i den form det har före de ändringar som införs genom detta ändringsprotokoll, göra en slutbetalning till medlemsstaterna och rapportera den information som landet tar emot från betalningsombud som är etablerade i Furstendömet Andorra, i enlighet med artikel 9 i avtalet i den form det har före de ändringar som införs genom detta ändringsprotokoll, när det gäller det senaste året för avtalets giltighet i dess form före de ändringar som införs genom detta ändringsprotokoll, eller ett föregående år, om tillämpligt.

Artikel 3

Avtalet ska kompletteras med ett protokoll med följande innehåll:

”Protokoll till avtalet mellan Europeiska unionen och Andorra om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton för att förbättra den internationella skattedisciplinen.

I samband med undertecknandet av detta ändringsprotokoll mellan Europeiska unionen och Furstendömet Andorra har de vederbörligen bemyndigade undertecknande enats om följande bestämmelser, som ska utgöra en integrerad del av avtalet, ändrat genom detta ändringsprotokoll:

1.	Ett informationsutbyte enligt artikel 5 i avtalet ska endast begäras när den begärande staten (en medlemsstat eller Andorra) har uttömt alla ordinarie informationskällor som är tillgängliga inom ramen för det interna beskattningsförfarandet.

Den behöriga myndigheten i den begärande staten (medlemsstat eller Andorra) ska lämna följande upplysningar till den behöriga myndigheten i den anmodade staten (Andorra eller en medlemsstat) i samband med en begäran om upplysningar enligt artikel 5 i detta avtal:

i)	Identiteten på den person som är föremål för utredning eller undersökning.

ii)	Tidsperioden för vilken upplysningarna begärs.

iii)	En redovisning av de begärda upplysningarna i vilken det anges både vilket slags upplysningar det rör sig om och i vilken form den begärande staten önskar motta upplysningarna från den anmodade staten.

iv)	I vilket beskattningssammanhang upplysningarna begärs.

v)	I den utsträckning som dessa upplysningar är kända: namn och adress för alla personer som antas inneha de begärda upplysningarna.

Hänvisningen till ’förutsebar relevans’ är avsedd att sörja för informationsutbyte enligt artikel 5 i detta avtal i så stor utsträckning som möjligt och samtidigt klargöra att medlemsstaterna och Andorra inte har rätt att göra ospecificerade eftersökningar eller begära information som sannolikt inte är relevant för en viss skattebetalares skatteärenden. Medan punkt 2 innehåller viktiga krav på förfarandet som är avsedda att förhindra ospecificerade efterforskningar, ska leden i–v i punkt 2 ändå inte tolkas i syfte att motverka ett effektivt informationsutbyte. Standarden om ’förutsebar relevans’ kan uppfyllas både när det gäller en skattebetalare (som identifieras med namn eller på annat sätt) eller flera skattebetalare (som identifieras med namn eller på annat sätt).

4.	Detta avtal inbegriper inte spontant utbyte av information.

När det gäller ett informationsutbyte enligt artikel 5 i detta avtal fortsätter de förvaltningsprocessrättsliga bestämmelser om skattebetalarnas rättigheter som föreskrivs i den anmodade staten (en medlemsstat eller Andorra) att vara tillämpliga. Dessa bestämmelser syftar till att garantera skattebetalaren ett rättvist förfarande och inte till att förhindra eller oskäligt fördröja informationsutbytet.”

Artikel 4

Språk

Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och katalanska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta fördrag.

Съставено в Брюксел на дванадесети февруари през две хиляди и шестнадесета година.

Hecho en Bruselas, el doce de febrero de dos mil dieciséis.

V Bruselu dne dvanáctého února dva tisíce šestnáct.

Udfærdiget i Bruxelles den tolvte februar to tusind og seksten.

Geschehen zu Brüssel am zwölften Februar zweitausendsechzehn.

Kahe tuhande kuueteistkümnenda aasta veebruarikuu kaheteistkümnendal päeval Brüsselis.

Έγινε στις Βρυξέλλες, στις δώδεκα Φεβρουαρίου δύο χιλιάδες δεκαέξι.

Done at Brussels on the twelfth day of February in the year two thousand and sixteen.

Fait à Bruxelles, le douze février deux mille seize.

Sastavljeno u Bruxellesu dvanaestog veljače godine dvije tisuće šesnaeste.

Fatto a Bruxelles, addì dodici febbraio duemilasedici.

Briselē, divi tūkstoši sešpadsmitā gada divpadsmitajā februārī.

Priimta du tūkstančiai šešioliktų metų vasario dvyliktą dieną Briuselyje.

Kelt Brüsszelben, a kétezer-tizenhatodik év február havának tizenkettedik napján.

Magħmul fi Brussell, fit-tnax-il jum ta’ Frar fis-sena elfejn u sittax.

Gedaan te Brussel, twaalf februari tweeduizend zestien.

Sporządzono w Brukseli dnia dwunastego lutego roku dwa tysiące szesnastego.

Feito em Bruxelas, em doze de fevereiro de dois mil e dezasseis.

Întocmit la Bruxelles la doisprezece februarie două mii șaisprezece.

V Bruseli dvanásteho februára dvetisícšestnásť.

V Bruslju, dne dvanajstega februarja leta dva tisoč šestnajst.

Tehty Brysselissä kahdentenatoista päivänä helmikuuta vuonna kaksituhattakuusitoista.

Som skedde i Bryssel den tolfte februari år tjugohundrasexton.

Fet a Brussel·les el dia dotze de febrer de l'any dos mil setze.

За Европейския съюз

Por la Unión Europea

Za Evropskou unii

For Den Europæiske Union

Für die Europäische Union

Euroopa Liidu nimel

Για την Ευρωπαϊκή Ένωση

For the European Union

Pour l'Union européenne

Za Evropsku uniju

Per l'Unione europea

Eiropas Savienības vārdā –

Europos Sąjungos vardu

Az Európai Unió részéről

Għall-Unjoni Ewropea

Voor de Europese Unie

W imieniu Unii Europejskiej

Pela União Europeia

Pentru Uniunea Europeană

Za Európsku úniu

Za Evropsko unijo

Euroopan unionin puolesta

För Europeiska unionen

Per la Unió Europea

За Княжество Андора

Por el Principado de Andorra

Za Andorrské knížectví

For Fyrstendømmet Andorra

Für das Fürstentum Andorra

Andorra Vürstiriigi nimel

Για το Πριγκιπάτο της Ανδόρας

For the Principality of Andorra

Pour la Principauté d'Andorre

Za Kneževinu Andoru

Per il Principato di Andorra

Andoras Firstistes vārdā –

Andoros Kunigaikštystės vardu

Az Andorrai Hercegség részéről

Għall-Prinċipat ta' Andorra

Voor het Vorstendom Andorra

W imieniu Księstwa Andory

Pelo Principado de Andorra

Pentru Principatul Andorra

Za Andorské kniežatstvo

Za Kneževino Andoro

Andorran ruhtinaskunnan puolesta

För Furstendömet Andorra

Pel Principat d'Andorra

(1) EUT L 157, 26.6.2003, s. 38.

(2) EUT L 359, 4.12.2004, s. 33.

(3) EUT L 277, 21.10.2010, s. 27

(4) EUT L 64, 11.3.2011, s. 1.

GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA

GEMENSAM FÖRKLARING AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA OM ÄNDRINGSPROTOKOLLETS IKRAFTTRÄDANDE

De Avtalsslutande parterna förklarar att de förväntar sig att Andorras konstitutionella krav och kraven i unionsrätten om ingående av internationella avtal uppfylls i tid för att ändringsprotokollet ska kunna träda i kraft den första dagen i januari 2017. De kommer att vidta alla de åtgärder som står i deras makt för att uppnå detta mål.

GEMENSAM FÖRKLARING AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA OM AVTALET OCH BILAGORNA

När det gäller genomförandet av avtalet och bilagorna är de avtalsslutande parterna överens om att kommentarerna till OECD:s modell för avtal mellan behöriga myndigheter och gemensamma rapporteringsstandard bör vara en källa till illustration eller tolkning i syfte att säkerställa en enhetlig tillämpning.

GEMENSAM FÖRKLARING AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA OM ARTIKEL 5 I AVTALET

När det gäller genomförandet av artikel 5 om utbyte av upplysningar på begäran är de Avtalsslutande parterna överens om att kommentarerna till artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet bör utgöra en källa till tolkning.

GEMENSAM FÖRKLARING AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA OM AVSNITT III.A I BILAGA I TILL AVTALET

De Avtalsslutande parterna är överens om att undersöka den praktiska betydelsen av avsnitt III.A i bilaga I där det föreskrivs att redan existerande Försäkringsavtal med kontantvärde och Livränteavtal inte behöver granskas, identifieras eller rapporteras, förutsatt att det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet effektivt förhindras genom lagstiftning från att sälja sådana avtal till personer med hemvist i en Rapporteringspliktig jurisdiktion..

De Avtalsslutande parternas gemensamma tolkning att, enligt avsnitt III.A i bilaga I, det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet effektivt förhindras genom lagstiftning från att sälja Försäkringsavtal med kontantvärde och Livränteavtal till personer med hemvist i en Rapporteringspliktig jurisdiktion endast om EU:s och medlemsstaternas nationella lagstiftning eller andorransk lagstiftning som är tillämplig på ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut med hemvist i en Deltagande jurisdiktion (en medlemsstat eller Andorra) inte bara effektivt hindrar det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet genom lagstiftning från att sälja Försäkringsavtal med kontantvärde eller Livränteavtal i en Rapporteringspliktig jurisdiktion (Andorra respektive en annan medlemsstat), men att dessa lagar också effektivt hindrar det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet genom lagstiftning från att sälja Försäkringsavtal med kontantvärde eller Livränteavtal till personer med hemvist i den Rapporteringspliktiga jurisdiktionen under andra omständigheter.

I detta sammanhang ska varje medlemsstat underrätta kommissionen, som i sin tur ska underrätta Andorra, i fall Rapporteringsskyldiga finansiella institut i Andorra är rättsligt förhindrade att sälja sådana Avtal, oavsett var dessa har ingåtts, till personer med hemvist i Andorra på grundval av tillämplig EU-lagstiftning och nationell lagstiftning i den medlemsstaten På samma sätt ska Andorra underrätta Europeiska kommissionen, som i sin tur ska underrätta medlemsstaterna, i det fall Rapporteringsskyldiga finansiella institut i en eller flera medlemsstater är rättsligt förhindrade att sälja dessa Avtal till personer med hemvist i Andorra på grundval av andorransk lagstiftning. Dessa anmälningar ska göras före ikraftträdandet av ändringsprotokollet med avseende på den rättsliga situationen som råder vid ikraftträdandet. I avsaknad av en sådan anmälan kommer det att anses att de Rapporteringsskyldiga finansiella instituten inte på ett effektivt sätt är lagligen förhindrade i den Rapporteringspliktiga jurisdiktionen under en eller flera omständigheter från att sälja Försäkringsavtal med kontantvärde eller Livränteavtal till personer med hemvist i den Rapporteringspliktiga jurisdiktionen.

Dessutom ska varje medlemsstat underrätta kommissionen, som i sin tur ska underrätta Andorra, i det fall Rapporteringsskyldiga finansiella institut i den medlemsstaten är rättsligt förhindrade att sälja sådana Avtal, oavsett var dessa har ingåtts, till personer med hemvist i Andorra på grundval av tillämplig EU-lagstiftning och nationell lagstiftning i den medlemsstaten På samma sätt ska Andorra underrätta Europeiska kommissionen, som i sin tur ska underrätta medlemsstaterna, i det fall Rapporteringsskyldiga finansiella institut i Andorra är rättsligt förhindrade att sälja dessa Avtal till personer med hemvist i en eller flera medlemsstater på grundval av andorransk lagstiftning. Dessa anmälningar ska göras före ikraftträdandet av ändringsprotokollet med avseende på den rättsliga situationen som råder vid ikraftträdandet. I avsaknad av en sådan anmälan kommer det att anses att de Rapporteringsskyldiga finansiella instituten inte på ett effektivt sätt är lagligen förhindrade i det Finansiella institutets jurisdiktion under en eller flera omständigheter från att sälja Försäkringsavtal med kontantvärde eller Livränteavtal till personer med hemvist i den Rapporteringspliktiga jurisdiktionen.

I avsaknad av en anmälan från det Finansiella institutets jurisdiktion och från den Rapporteringspliktiga jurisdiktionen med avseende på det relevanta Rapporteringsskyldiga finansiella institutet och avtalet, ska avsnitt III.A i bilaga I inte tillämpas på det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet och avtalet.

FÖRKLARING AV ANDORRA OM ARTIKEL 5 I AVTALET

Den andorranska delegationen har informerat Europeiska kommissionen om att Andorra inte kommer att utbyta information i samband med en ansökan som grundar sig på upplysningar som erhållits på olagligt sätt. Europeiska kommissionen noterade den andorranska ståndpunkten.

1.10.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 268/90

KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2016/1756

av den 28 september 2016

om fastställande av Europeiska unionens ståndpunkt avseende förvaltningsorganens beslut om ändring av de specifikationer för bildskärmar som ingår i bilaga C till avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska unionen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets beslut 2013/107/EU av den 13 november 2012 om undertecknande och ingående av avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska unionen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (1), särskilt artikel 4, och

av följande skäl:

(1)	Avtalet ger möjlighet för Europeiska kommissionen, i samarbete med Förenta staternas miljöskyddsmyndighet (United States Environmental Protection Agency, nedan kallad EPA), att utveckla och regelbundet se över gemensamma specifikationer för kontorsutrustning och därvid ändra bilaga C till avtalet.

(2)	Kommissionen fastställer den ståndpunkt som ska antas av Europeiska unionen beträffande ändringen av specifikationerna.

(3)	För de åtgärder som föreskrivs i detta beslut har hänsyn tagits till det yttrande från styrelsen för Energy Star i Europeiska unionen som avses i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 106/2008 (2).

(4)	Den specifikation för bildskärmar som anges i del I i bilaga C bör upphöra att gälla och ersättas med de specifikationer som bifogas detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Enda artikel

Enligt avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska unionen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning ska ett beslut om ändring av specifikationerna i bilaga C till avtalet fattas av förvaltningsorganen. Den ståndpunkt som ska antas av Europeiska unionen beträffande det beslutet om specifikationerna för bildskärmar i bilaga C till avtalet ska grundas på det bifogade utkastet till beslut.

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 28 september 2016.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 63, 6.3.2013, s. 5.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 106/2008 av den 15 januari 2008 om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (EUT L 39, 13.2.2008, s. 1).

BILAGA I

UTKAST TILL BESLUT

av den …

antaget av förvaltningsorganen för avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska unionen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning, beträffande ändring av de specifikationer för bildskärmar som anges i bilaga C till avtalet

FÖRVALTNINGSORGANEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska unionen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning, särskilt artikel XII,

och eftersom specifikationerna för ”bildskärmar” bör ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Del I ”Bildskärmar”, som för närvarande ingår i bilaga C till avtalet mellan Förenta staternas regering och Europeiska unionen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning, ska ersättas av del I ”Bildskärmar” enligt vad som föreskrivs nedan.

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts. Detta beslut, som upprättats i två exemplar, ska undertecknas av ordförandena.

Undertecknat i Washington DC den […] […]

på amerikanska miljöskyddsmyndighetens vägnar

Undertecknat i Bryssel den […] […]

på Europeiska unionens vägnar

BILAGA II

BILAGA C

DEL II I AVTALET

I. SPECIFIKATIONER FÖR BILDSKÄRMAR (version 7.0)

1. Definitioner

Produkttyper:

1) Elektronisk bildskärm (äv. kallad bildskärm): En produkt med en skärm för visning och därmed förbunden elektronik, ofta i ett och samma hölje, vars primära funktion är att visa visuella utdata från 1) en dator, arbetsstation eller server via en eller flera ingångar (t.ex. VGA, DVI, HDMI, DisplayPort, IEEE 1394, USB), 2) extern lagring (t.ex. en USB flash-enhet, ett minneskort) eller 3) en datanätanslutning.

a) Vanlig bildskärm: En elektronisk bildskärm avsedd att betraktas av en enskild person i kontorsmiljö.

b) Skyltningsskärm: En elektronisk bildskärm avsedd att betraktas av flera personer utanför kontorsmiljö, t.ex. affärer, varuhus, restauranger, museer, hotell, samlingsplatser utomhus, flygplatser, konferenslokaler eller klassrum. Vid tillämpningen av denna specifikation ska en bildskärm klassificeras som en skyltningsskärm om den uppfyller minst två av följande kriterier:

(1)	Skärmens diagonalmått är större än 30 tum.

(2)	Den maximala angivna luminansen överstiger 400 candela per kvadratmeter.

(3)	Pixeltätheten är högst 5 000 pixel/kvadrattum.

(4)	Skärmen levereras utan hållare.

Driftslägen:

1) Påläge: Det läge där bildskärmen är aktiverad och tillhandahåller sin primära funktion.

2) Viloläge: Ett lågeffektläge där bildskärmen tillhandahåller en eller flera icke-primära skyddsfunktioner eller kontinuerliga funktioner.

Anmärkning: Viloläget kan ha följande funktioner: underlätta aktivering av påläge genom fjärromkoppling, pekskärmsteknik, inbyggd sensor eller timer; visa information om t.ex. status eller tid; stödja sensorbaserade funktioner; eller bibehålla en nätuppkoppling.

3) Frånläge: Det läge där bildskärmen är ansluten till en strömkälla men inte återger någon visuell information och inte kan ställas om till något annat läge med fjärrkontrollen eller genom en intern eller extern signal.

Anmärkning: För att bildskärmen ska kunna lämna detta läge måste användaren själv aktivera en inbyggd strömbrytare eller kontroll. Vissa produkter har inget frånläge.

Ljusegenskaper:

1) Omgivningsljus: Kombinationen av illuminansvärden i den miljö som omger en bildskärm, t.ex. ett vardagsrum eller ett kontor.

2) Automatisk inställning av ljusstyrka (ABC): Automatisk mekanism som anpassar en bildskärms ljusstyrka efter omgivningsljuset.: Anmärkning:

ABC-funktionen måste vara aktiverad för att bildskärmens ljusstyrka ska kunna regleras.

3) Färgområde: Färgområdet ska anges som en procentandel av färgrymden CIE LUV 1976 u′ v′ och beräknas i enlighet med avsnitt 5.18 (”Gamut Area”) i Information Display Measurements Standard, version 1.03.

Anmärkning: Eventuellt stöd för färgområden som är icke synliga/osynliga ska inte beaktas. Färgområdets storlek ska uttryckas enbart som en procentandel av området för den synliga CIE LUV-färgrymden.

4) Luminans: Det fotometriska måttet på ljusintensitet per areaenhet för ljus som färdas i en given riktning, uttryckt i candela per kvadratmeter (cd/m2).

a) Maximal angiven luminans: Den maximala luminans som bildskärmen kan uppnå med förvalda inställningar i påläge, och som anges av tillverkaren i t.ex. bruksanvisningen.

b) Maximal uppmätt luminans: Den maximala uppmätta luminans som bildskärmen kan uppnå med manuell inställning av dess reglage, t.ex. för ljusstyrka och kontrast.

c) Luminans vid leverans: Bildskärmens luminans vid den förinställda fabriksinställning som tillverkaren väljer för normal användning i hemmet eller på tillämplig marknad.

5) Ursprunglig vertikal upplösning: Antalet fysiska linjer längs bildskärmens vertikala axel inom den synliga ytan på bildskärmen.

Anmärkning: En bildskärm med en upplösning på 1 920 × 1 080 (horisontell × vertikal) har en ursprunglig vertikal upplösning på 1 080.

6) Skärmyta: Den synliga yta på bildskärmen där bilder produceras.

Anmärkning: Skärmytan beräknas genom att den synliga bildbredden multipliceras med den synliga bildhöjden. För böjda skärmar mäts bredd och höjd längs den båge som skärmen bildar.

Ytterligare funktioner och egenskaper:

1) Bryggkoppling: En fysisk koppling mellan två styrenheter för hubbar (t.ex. USB, FireWire).

Anmärkning: Bryggkopplingar möjliggör expansion av portar, vanligen för att flytta dem till en lämpligare plats eller öka antalet tillgängliga portar.

2) Full nätanslutbarhet: Bildskärmens förmåga att behålla nätuppkopplingen i viloläge. Bildskärmen samt dess nättjänster och tillämpningar är fortsatt uppkopplade även om vissa av bildskärmens komponenter stängs av. Bildskärmen kan aktivt byta effektläge till följd av mottagande av nätdata från fjärranslutna nätverksenheter, men bör förbli i viloläge om fjärranslutna nätverksenheter inte begär några tjänster.

Anmärkning: Full nätanslutbarhet är inte begränsad till en viss uppsättning protokoll. Funktionen kallas även nätverksproxy och beskrivs i standarden ECMA-393.

3) Närvarosensor: En anordning som upptäcker mänsklig närvaro framför eller i området runt en bildskärm.

Anmärkning: Närvarosensorer används vanligen för att ställa om bildskärmar från påläge till viloläge och omvänt.

4) Pekskärmsteknik: Gör det möjligt för användaren att interagera med en produkt genom att vidröra områden på en bildskärm.

5) Insticksmodul: En modulär insticksanordning som tillhandahåller en eller flera av följande funktioner utan att syftet uttryckligen är att tillhandahålla allmänna datorfunktioner:

a)	Visning av bilder, spegling av fjärrlagrat innehåll som strömmas till modulen, eller återgivande av innehåll på skärmen från lokala eller fjärranslutna källor på annat sätt.

b)	Bearbetning av signaler från pekskärmen.

Anmärkning: Moduler som tillhandahåller andra typer av kompletterande indata-möjligheter betraktas inte som insticksmoduler i denna specifikation.

Produktfamilj: Ett antal produktmodeller som 1) kommer från samma tillverkare, 2) har samma skärmyta, upplösning och maximala angivna luminans, och 3) har en gemensam grundkonstruktion av bildskärmen. Modeller inom en produktfamilj kan skilja sig från varandra genom en eller flera egenskaper eller funktioner. För bildskärmar innefattar godtagbara variationer inom en produktfamilj

1)	ytterhölje,

2)	antal och typer av gränssnitt,

3)	antal och typer av dataportar, nätverksportar eller perifera portar, och

4)	bearbetnings- och minneskapacitet.

F)	Representativ modell: Den produktkonfiguration som provas för att erhålla Energy Star-godkännande och är avsedd att marknadsföras och märkas med Energy Star.

Strömförsörjning:

1) Externt nätaggregat (EPS): En extern krets för strömförsörjning som används för att omvandla hushållsel till likström eller växelström med lägre spänning, för drift av en konsumentprodukt.

2) ”Standard dc”: En metod för överföring av likström enligt en vedertagen teknisk standard, varigenom driftskompatibilitet av typen ”plug-and-play” möjliggörs.

Anmärkning: Vanliga exempel är USB och Power over Ethernet. Vanligtvis omfattar ”Standard dc” både elektrisk ström och kommunikation i samma kabel, men i likhet med standarden 380 V dc är detta inte ett krav.

2. Tillämpningsområde

2.1 Produkter som omfattas

2.1.1 Produkter som motsvarar den definition av en bildskärm som anges här, och som strömförsörjs direkt från växelströmsnätet, ett externt nätaggregat eller ”Standard dc”, får provas för Energy Star-godkännande, med undantag för de produkter som förtecknas i avsnitt 2.2. Typiska produkter som omfattas av denna specifikation är bland annat

i.	vanliga bildskärmar,

ii.	vanliga bildskärmar med KVM-switch,

iii.	skyltningsskärmar, och

iv.	skyltningsskärmar och vanliga bildskärmar med insticksmoduler.

2.2 Produkter som inte omfattas

2.2.1 Produkter som omfattas av andra produktspecifikationer för Energy Star får inte godkännas enligt denna specifikation, t.ex. tv-apparater och datorer (tunna klienter, pekplattor/datorplattor, bärbara allt-i-ett-datorer och stationära datorer med integrerad bildskärm). En förteckning över nu gällande specifikationer finns på http://www.eu-energystar.org/specifications.htm

2.2.2 Följande produkter får inte godkännas enligt denna specifikation:

i.	Produkter med integrerad tv-mottagare.

ii.	Bildskärmar med inbyggda eller utbytbara batterier som kan fullgöra sin huvuduppgift utan tillgång till växelströmsnätet eller extern likströmsförsörjning, eller mobila enheter (t.ex. elektroniska läsare, batteridrivna digitala fotoramar).

iii.	Produkter som måste uppfylla EU-bestämmelser för medicintekniska produkter enligt vilka energisparfunktioner inte är tillåtna och/eller produkter som inte har ett effektläge som motsvarar definitionen av viloläge.

3. Krav för godkännande

3.1 Signifikanta siffror och avrundning

3.1.1 För alla beräkningar ska direkt uppmätta (inte avrundade) värden användas.

3.1.2 Om inget annat anges ska överensstämmelsen med kraven i specifikationen bedömas med användning av direkt uppmätta eller beräknade värden som inte avrundats på ett förmånligt sätt.

3.1.3 Direkt uppmätta eller beräknade värden som rapporteras till Europeiska kommissionen ska avrundas till närmaste signifikanta siffra enligt motsvarande krav i specifikationen.

3.2 Allmänna krav för vanliga bildskärmar och skyltningsskärmar

3.2.1 Externa nätaggregat: Externa nätaggregat för enstaka eller flera spänningar ska minst uppfylla prestandakraven för nivå VI enligt protokollet International Efficiency Marking Protocol när de provas med hjälp av metoden Uniform Test Method for Measuring the Energy Consumption of External Power Supplies i tillägg Z till 10 CFR del 430.

i.	Externa nätaggregat för en eller flera spänningsnivåer ska minst hålla nivå VI.

ii.	Mer information om detta märkningsprotokoll finns på http://www.regulations.gov/#!documentDetail;D=EERE-2008-BT-STD-0005-0218

3.2.2 Energisparfunktioner

i.	Produkterna ska ha minst en energisparfunktion som är aktiverad som standard och som kan användas för automatisk övergång från viloläge till påläge, antingen via en ansluten värdenhet eller internt (t.ex. stöd för VESA DPMS (Display Power Management Signaling) aktiverat som standard).

ii.	Produkter som genererar innehåll för bildskärmar från en eller flera interna källor ska ha en sensor eller timer som är aktiverad som standard för automatisk övergång till viloläge eller frånläge.

iii.	För produkter som har en intern standardfördröjning innan produkten går över från påläge till viloläge eller frånläge ska fördröjningstiden uppges.

iv.	Vanliga bildskärmar ska automatiskt övergå till viloläge eller frånläge inom 5 minuter från det att de har kopplats ur från en värddator.

3.2.3 Skyltningsskärmar ska ha en effektfaktor i påläge på 0,7 eller mer, i enlighet med avsnitt 5.2.F i Energy Star-provningsmetoden.

3.3 Krav avseende energiförbrukning för vanliga bildskärmar till datorer

3.3.1 Den totala energiförbrukningen (TEC) i kWh ska beräknas med hjälp av utifrån uppmätta värden.

Formel 1

Beräkning av total energiförbrukning

ETEC = 8,76 × (0,35 × PON + 0,65 × PSLEEP )

där

—	ETEC är den totala energiförbrukningen i kWh,

—	PON är den uppmätta effekten i påläge, i watt,

—	PSLEEP är den uppmätta effekten i viloläge, i watt.

—	Resultatet ska vid rapportering avrundas till närmaste tiondels kWh.

3.3.2 Maximal TEC (ETEC_MAX) i kWh för vanliga bildskärmar ska beräknas i enlighet med tabell 1.

Tabell 1

Beräkning av maximal TEC (ETEC_MAX) för vanliga bildskärmar i kWh

Yta (tum2)	ETEC Max (kWh) där Asynlig skärmyta i kvadrattum,rskärmupplösning i megapixel. Resultatet ska vid rapportering avrundas till närmaste tiondels kWh.
A < 130	(6,13 × r) + (0,06 × A) + 9
130 ≤ A < 150	(6,13 × r) + (0,69 × A) – 72,38
150 ≤ A < 180	(6,13 × r) + (0,21 × A) – 0,50
180 ≤ A < 200	(6,13 × r) + (0,05 × A) + 28
200 ≤ A < 230	(6,13 × r) + (0,03 × A) + 31,33
230 ≤ A < 280	(6,13 × r) + (0,2 × A) – 7
280 ≤ A < 300	(6,13 × r) + 49
300 ≤ A < 500	(6,13 × r) + (0,2 × A) – 11
A ≥ 500	(6,13 × r) + 89

3.3.3 För alla vanliga bildskärmar ska det beräknade värdet för TEC (ETEC) i kWh vara mindre eller lika med det beräknade värdet för maximal TEC (ETEC_MAX) med tillämpliga toleranser och justeringar (tillämpade högst en gång), i enlighet med formel 2.

Formel 2

Krav avseende total energiförbrukning för vanliga bildskärmar

ETEC ≤ (ETEC_MAX + EEP + EABC + EN + EOS + ET ) × effAC_DC

där

—	ETEC är TEC i kWh, beräknad med hjälp av formel 1,

—	ETEC_MAX är maximal TEC i kWh, i enlighet med tabell 1;

—	EEP är toleransen för bildskärmar med hög prestanda i kWh, i enlighet med avsnitt 3.3.4,

—	EABC är toleransen för automatisk inställning av ljusstyrka i kWh, beräknad med hjälp av formel 4,

—	EN är toleransen för full nätanslutbarhet i kWh, i enlighet med tabell 3,

—	EOS är toleransen för närvarosensor i kWh, i enlighet med tabell 4,

—	ET är toleransen för pekskärmsteknik i kWh, beräknad med hjälp av formel 5, och

—	effAC_DC är standardjusteringen för de effektförluster vid omvandling från växelström till likström som uppstår i den anordning som strömförsörjer bildskärmen; detta värde är 1,0 för växelströmsdrivna bildskärmar och 0,85 för bildskärmar med ”Standard dc”.

3.3.4 För vanliga bildskärmar som uppfyller nedanstående krav för bildskärmar med hög prestanda ska bara en av följande toleranser användas i formel 2:

i.	Ett kontrastförhållande på minst 60:1 uppmätt ur en horisontell synvinkel på minst 85° från ett vinkelrätt plan på en platt bildskärm och minst 83° från ett vinkelrätt plan på en böjd bildskärm, med eller utan täckande glas.

ii.	En ursprunglig upplösning på minst 2,3 megapixel (MP).

iii.	Ett färgområde som är minst 32,9 % av CIE LUV.

Tabell 2

Beräkning av energitoleransen för bildskärmar med hög prestanda

Kriterier för färgområdet

EEP (kWh)

där

ETEC_MAX är maximal TEC i kWh, och

r är skärmupplösningen i megapixel.

Stödet för färgområdet är minst 32,9 % av CIE LUV.

Formula

Stödet för färgområdet är minst 38,4 % av CIE LUV.

0,65 × (ETEC_MAX – 6,13 × r)

Anmärkning: En modell som stöder mer än 99 % av sRGB-färgrymden motsvarar 32,9 % av CIE LUV, och en modell som stöder mer än 99 % av Adobe RGB motsvarar 38,4 % av CIE LUV.

3.3.5 För vanliga bilskärmar med automatisk inställning av ljusstyrka (ABC) aktiverad som standard ska en energitolerans (EABC), beräknad med hjälp av formel 4, läggas till ETEC_MAX i formel 2 om effektminskningen i påläge (RABC), beräknad med hjälp av formel 3, är minst 20 %.

Formel 3

Beräkning av effektminskning i påläge då ABC är aktiverat som standard

Formula

där

—	RABC är effektminskningen i påläge i procent till följd av ABC,

—	P300 är effekten i påläge i watt, uppmätt vid ett omgivningsljus på 300 lux i enlighet med avsnitt 6.4 i provningsmetoden, och

—	P12 är effekten i påläge i watt, uppmätt vid ett omgivningsljus på 12 lux i enlighet med avsnitt 6.4 i provningsmetoden.

Formel 4

ABC-energitolerans (EABC) för vanliga bildskärmar

EABC = 0,05 × ETEC_MAX

där

—	EABC är energitoleransen för automatisk inställning av ljusstyrka i kWh, och

—	ETEC_MAX är maximal TEC i kWh, i enlighet med tabell 1.

3.3.6 För produkter med full nätanslutbarhet som bekräftats i enlighet med avsnitt 6.7 i Energy Star-provningsmetoden ska den tolerans som anges i tabell 3 tillämpas.

Tabell 3

Energitolerans för full nätanslutbarhet (EN) för vanliga bildskärmar

EN (kWh)

2,9

3.3.7 För produkter som genomgått provning med aktiverad närvarosensor ska den tolerans som anges i tabell 4 tillämpas.

Tabell 4

Energitolerans för ytterligare funktioner (EOS) för vanliga bildskärmar

Typ

Tolerans (kWh)

Närvarosensor

EOS

1,7

3.3.8 För produkter som genomgått provning med aktiverad pekskärmsteknik i påläge ska den tolerans som anges i formel 5 tillämpas.

Formel 5

Energitolerans för pekskärmsteknik (ET) för vanliga bildskärmar

ET = 0,15 × ETEC_MAX

där

—	ET är energitoleransen för pekskärmsteknik i kWh, och

—	ETEC_MAX är maximal TEC i kWh, i enlighet med tabell 1.

3.4 Krav avseende påläge för skyltningsskärmar

3.4.1 Maximal effekt i påläge (PON_MAX) i watt ska beräknas med hjälp av formel 6.

Formel 6

Beräkning av maximal effekt i påläge (PON_MAX) i watt för skyltningsskärmar

PON MAX = (4,0 × 10– 5 ×  × A) + 119 × tanh(0,0008 × (A – 200,0) + 0,11) + 6

där

—	PON_MAX är maximal effekt i påläge, i watt,

—	A är skärmytan i kvadrattum,

—	 är bildskärmens maximala uppmätta luminans i candela per kvadratmeter, uppmätt i enlighet med avsnitt 6.2 i provningsmetoden,

—	tanh är den hyperboliska tangentfunktionen.

—	Resultatet ska vid rapportering avrundas till närmaste tiondels watt.

Formel 7

Krav avseende effekt i påläge för skyltningsskärmar

PON ≤ PON_MAX + PABC

där

—	PON är effekten i påläge i watt, uppmätt i enlighet med avsnitt 6.3 eller 6.4 i provningsmetoden,

—	PON_MAX är den maximala effekten i påläge i watt, enligt formel 7, och

—	PABC är effekttoleransen i påläge för ABC i watt, enligt formel 8.

3.4.2 För skyltningsskärmar med ABC aktiverat som standard ska en effekttolerans (PABC), beräknad med hjälp av formel 8, läggas till PON_MAX, beräknat med hjälp av formel 6, om effektminskningen i påläge (RABC), beräknad med hjälp av formel 3, är minst 20 %.

Formel 8

Beräkning av effekttolerans i påläge för skyltningsskärmar med ABC aktiverat som standard

PABC = 0,05 × PON_MAX

där

—	PABC är den uppmätta effekttoleransen i påläge för ABC, i watt, och

—	PON_MAX är kravet avseende maximal effekt i påläge, i watt.

3.5 Krav avseende viloläge för skyltningsskärmar

3.5.1 Den uppmätta effekten i viloläge (PSLEEP) i watt får inte överstiga summan av kravet avseende maximal effekt i viloläge (PSLEEP_MAX) och alla eventuella toleranser (som tillämpas högst en gång) enligt formel 9.

Formel 9

Krav avseende effekt i viloläge för skyltningsskärmar

Formula

där

—	PSLEEP är den uppmätta effekten i viloläge, i watt,

—	PSLEEP_MAX är kravet avseende maximal effekt i viloläge i watt, i enlighet med tabell 5,

—	PN är toleransen för full nätanslutbarhet i watt, i enlighet med tabell 6,

—	POS är toleransen för närvarosensor i watt, i enlighet med tabell 7, och

—	PT är toleransen för pekskärmsteknik i watt, i enlighet med tabell 7.

Tabell 5

Krav avseende maximal effekt i viloläge (PSLEEP_MAX) för skyltningsskärmar

PSLEEP_MAX

(watt)

0,5

3.5.2 För produkter med full nätanslutbarhet som bekräftats i enlighet med avsnitt 6.7 i Energy Star-provningsmetoden ska den tolerans som anges i tabell 6 tillämpas.

Tabell 6

Tolerans för full nätanslutbarhet för skyltningsskärmar

(watt)

3,0

3.5.3 För produkter som genomgått provning med aktiverad närvarosensor eller pekskärmsteknik i viloläge ska de toleranser som anges i tabell 7 tillämpas.

Tabell 7

Effekttolerans för ytterligare funktioner i viloläge för skyltningsskärmar

Typ	Skärmstorlek (tum)	Tolerans (watt)
Närvarosensor POS	Alla storlekar	0,3
Pekskärmsfunktion PT (gäller endast för skyltningsskärmar med en skärmstorlek på över 30 tum)	≤ 30	0,0
	> 30	1,5

3.6 Krav avseende frånläge för alla bildskärmar

3.6.1 En produkt måste inte ha ett frånläge för att kunna uppfylla kraven. För produkter som har ett frånläge får den uppmätta effekten i frånläge (POFF) inte överstiga det krav avseende maximal effekt i frånläge (POFF_MAX) som anges i tabell 8.

Tabell 8

Krav avseende maximal effekt i frånläge (POFF_MAX)

POFF_MAX

(watt)

0,5

3.7 Rapporteringskrav för luminans

3.7.1 Den maximala rapporterade och den maximala uppmätta luminansen ska rapporteras för alla produkter. Luminansen vid leverans ska rapporteras för alla produkter utom sådana som har ABC aktiverat som standard.

4. Provningskrav

4.1 Provningsmetoder

4.1.1 De provningsmetoder som anges i tabell 9 ska användas för att avgöra om kraven för Energy Star-godkännande är uppfyllda.

Tabell 9

Provningsmetoder för godkännande enligt Energy Star

Produkttyp	Provningsmetod
Alla produkttyper och skärmstorlekar	ENERGY STAR Test Method for Determining Display Energy
Bildskärmar med hög prestanda	International Committee for Display Metrology (ICDM): Information Display Measurements Standard – version 1.03
Bildskärmar som uppges ha full nätanslutbarhet	CEA-2037-A, Determination of Television Set Power Consumption

4.2 Antal enheter som ska provas

4.2.1 En enhet av en representativ modell, enligt definitionen i avsnitt 1, ska väljas ut för provning.

4.2.2 För godkännande av en produktfamilj ska den produktkonfiguration som har minst gynnsam effektförbrukning för varje produktkategori inom produktfamiljen betraktas som den representativa modellen.

5. Användargränssnitt

5.1 Tillverkarna uppmuntras att utforma sina produkter i enlighet med standarden för användargränssnitt IEEE P1621: Standard for User Interface Elements in Power Control of Electronic Devices Employed in Office/Consumer Environments. Mer information finns på http://energy.lbl.gov/controls/.

6. Ikraftträdande

6.1 Ikraftträdande: Version 7.0 av specifikationen för bildskärmar enligt Energy Star ska träda i kraft samma dag som avtalet träder i kraft. För att kunna godkännas enligt Energy Star måste en produktmodell uppfylla kraven i den Energy Star-specifikation som är i kraft på modellens tillverkningsdag. Tillverkningsdagen är specifik för varje enhet och är den dag då en enhet anses vara färdigmonterad.

6.2 Revidering av specifikationen: Europeiska kommissionen förbehåller sig rätten att ändra denna specifikation om teknik- eller marknadsutvecklingen påverkar specifikationens nytta för konsumenterna, branschen eller miljön. I enlighet med rådande praxis revideras specifikationen efter diskussioner med berörda parter. Vid revidering av specifikationen bör det noteras att ett Energy Star-godkännande inte automatiskt beviljas för en produktmodells hela livstid.

7. Överväganden för framtida revideringar

7.1 Gräns för likströmseffekt i påläge: Den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (Environmental Protection Agency, EPA) och Europeiska kommissionen överväger ett separat krav på maximal effekt i påläge för produkter med ”Standard dc” som inte kräver någon särskild omräkning från växelström till likström. Den amerikanska miljöskyddsmyndigheten och Europeiska kommissionen förutspår att dessa produkter kommer att bli mer efterfrågade på marknaden om de följer den senaste USB-standarden. Man ser också fram emot att erhålla ytterligare data från provningar med likström av dessa produkter.

SLUTLIG PROVNINGSMETOD FÖR BILDSKÄRMAR

Reviderad i sept. 2015

1. Översikt

Följande provningsmetod ska användas för att fastställa produkters överensstämmelse med kraven i Energy Star-specifikationen för bildskärmar.

2. Tillämplighet

Följande provningsmetod ska tillämpas på alla produkter som kan godkännas enligt Energy Star-specifikationen för bildskärmar.

3. Definitioner

Såvida inte annat anges överensstämmer alla termer i detta dokument med definitionerna i Energy Star-specifikationen för bildskärmar.

A) Värdenhet: Den enhet eller anordning som används som källa för video-/ljudsignaler vid provning av bildskärmar. Det kan vara en dator eller någon annan anordning som kan leverera videosignaler.

4. Provningsuppställning

Provningsuppställning och instrumentanvändning: Provningsuppställning och instrumentanvändning för alla delar i denna metod ska vara förenliga med kraven i Internationella elektrotekniska kommissionens (IEC) standard 62301:2011, Household electrical appliances – Measurement of standby power, avsnitt 4, General Conditions for Measurements, såvida inte annat anges i detta dokument. I händelse av motstridiga krav ska provningsmetoden enligt Energy Star ha företräde.

Växelströmsineffekt: Produkter som kan strömförsörjas från växelströmsnätet ska vara anslutna till en spänningskälla som är lämplig för den avsedda marknaden, i enlighet med tabell 10. Om produkten levereras med ett externt nätaggregat ska detta användas för att ansluta produkten till den angivna spänningskällan.

Tabell 10

Ineffektkrav för produkter

Marknad	Spänning	Spänningstolerans	Maximal total harmonisk distorsion	Frekvens	Frekvenstolerans
Nordamerika, Taiwan	115 V växelström	+/– 1,0 %	5,0 %	60 Hz	+/– 1,0 %
Europa, Australien, Nya Zeeland	230 V växelström	+/– 1,0 %	5,0 %	50 Hz	+/– 1,0 %
Japan	100 V växelström	+/– 1,0 %	5,0 %	50 Hz eller 60 Hz	+/– 1,0 %

Likströmsineffekt:

1)	Provning av produkter får göras med en likströmskälla (t.ex. via en nätverks- eller dataanslutning) bara om likström är den enda tillgängliga strömkällan (dvs. om produkterna inte levereras med växelströmskontakter eller externa nätaggregat).

2)	Produkter som drivs med likström ska installeras och strömförsörjas enligt tillverkarens anvisningar, med användning av en port med fullständiga specifikationer som rekommenderas för bildskärmen (t.ex. USB 3.1 i tillämpliga fall, även vid bakåtkompatibilitet med USB 2.0).

Effektmätningar ska göras mellan likströmskällan (t.ex. värdenheten) och den kabel som produkten levereras med, och även omfatta förluster som beror på den medföljande kabeln. Om ingen kabel ingår i leveransen får en godtyckligt vald kabel med längden 2–6 fot användas. Resistansen hos den kabel som används för att ansluta bildskärmen till mätpunkten ska mätas och rapporteras.

Anmärkning; Den uppmätta resistansen hos likströmskablarna inkluderar summan av resistanserna hos den likströmskabel som tillhandahåller matningsspänning och jordledaren.

För att ansluta effektmätaren kan en skarvkabel användas mellan den medföljande kabeln och likströmskällan. Om denna metod används ska följande krav vara uppfyllda:

a)	Skarvkabeln ska användas utöver den medföljande kabel som beskrivs i avsnitt 4.C.3.

b)	Skarvkabeln ska anslutas mellan likströmskällan och den medföljande kabeln.

c)	Skarvkabeln får inte vara längre än 1 fot.

Vid mätning av spänningen ska den sammanlagda resistansen hos de kablar som används mellan mätpunkten och den medföljande kabeln vara mindre än 50 milliohm. Detta gäller endast för de kablar som transporterar belastningsström.

Anmärkning: Spänning och ström måste inte nödvändigtvis mätas på samma ställe, förutsatt att spänningen mäts inom 50 milliohm från den medföljande kabeln.

e)	Mätningen av strömstyrka kan göras antingen i jordledaren eller i den likströmskabel som tillhandahåller matningsspänning.

Figur 1 visar ett exempel på en uppställning där bildskärmen är ansluten till värdenheten med en skarvad USB 2.0-kabel.

Figur 1

Exempel på uppställning med skarvad USB 2.0-kabel

Text av bilden

D)	Omgivningstemperatur: Omgivningstemperaturen ska vara 23 °C ± 5 °C.

E)	Relativ luftfuktighet: Den relativa fuktigheten ska vara mellan 10 och 80 procent.

Justering av provenheten:

1)	Alla fyra hörn av provenhetens framsida ska vara på samma avstånd från ett vertikalt referensplan (t.ex. en vägg).

2)	De två nedre hörnen av provenhetens framsida ska vara på samma avstånd från ett horisontellt referensplan (t.ex. golvet).

Ljuskälla för provningar i påläge:

Lamptyp:

a)	Halogenreflektorlampa med standardspektrum. Lampan får inte motsvara definitionen av modifierat spektrum (”modified spectrum”) i 10 CFR 430.2 – Definitions (1).

b)	Nominell ljusstyrka: 980 lumen ± 5 %.

Placering av ljuskällan vid provning av produkter med ABC aktiverat som standard:

a)	Det får inte finnas några hinder mellan lampan och provenhetens ABC-sensor (t.ex. diffuserande medium, frostade lampskärmar osv.).

b)	Lampans mitt ska placeras 5 fot från ABC-sensorns mitt.

c)	Lampans mitt ska placeras i en horisontell vinkel på 0° i förhållande till ABC-sensorns mitt.

d)	Lampans mitt ska placeras på en höjd som motsvarar ABC-sensorns mitt, mätt från golvet (dvs. ljuskällan ska placeras i en vertikal vinkel på 0° i förhållande till ABC-sensorns mitt).

e)	Ingen yta i provningslokalen (dvs. golv, tak, väggar) får vara belägen närmare än 2 fot från ABC-sensorns mitt.

f)	Illuminansvärdena ska erhållas genom att lampans ingångsspänning varieras.

Figur 2 och figur 3 visar mer ingående hur provenheten och ljuskällan ska placeras.

Figur 2

Provningsuppställning – vy uppifrån

Text av bilden

Anmärkningar:

—	D1 = D2 i förhållande till det vertikala referensplanet.

—	D1 och D2 indikerar att hörnen av provenhetens framsida ska vara minst 2 fot från det vertikala referensplanet.

—	D3 och D4 indikerar att ljussensorns mitt ska vara minst 2 fot från provningslokalens väggar.

Figur 3

Provningsuppställning – vy från sidan

Text av bilden

Anmärkningar:

—	D1 = D2 i förhållande till det vertikala referensplanet.

—	D1 och D2 indikerar att hörnen av provenhetens framsida ska vara minst 2 fot från det vertikala referensplanet.

—	Illuminansmätaren ska avlägsnas för effektmätningar efter det att avsedd illuminans uppnåtts.

—	H1 = H2 i förhållande till det horisontella referensplanet (t.ex. golv).

—	H3 och H4 indikerar att ljussensorns mitt ska vara minst 2 fot från golvet och minst 2 fot från taket.

—	Illuminansmätaren ska avlägsnas för effektmätningar efter det att avsedd illuminans uppnåtts.

Effektmätare: Effektmätaren ska ha följande egenskaper:

Crestfaktor:

a)	Förhållande mellan strömmens toppvärde och effektivvärde (crestfaktor): minst 3 vid dess nominella mätvärde.

b)	Nedre gräns för strömområdet: högst 10 mA.

2)	Minimifrekvensfunktion: 3,0 kHz

Minimiupplösning:

a)	0,01 W för mätvärden på högst 10 W,

b)	0,1 W för mätvärden på över 10 W och upp till 100 W, och

c)	1,0 W för mätvärden på över 100 W.

Luminans- och illuminansmätare:

Mätningar av luminansen ska göras med antingen

a)	en kontaktmätare, eller

b)	en mätare som inte bygger på kontakt.

2)	Alla luminans- och illuminansmätare ska ha en noggrannhet på ± 2 % (± 2 siffror) av det digitalt visade värdet.

Luminansmätare som inte bygger på kontakt ska ha en acceptansvinkel på högst 3°.

En mätares totala noggrannhet erhålls genom att man tar (±) absolutvärdet av summan av 2 % av mätvärdet och en tvåsiffrig tolerans för det visade värdets minst signifikanta siffra. Antag t.ex. att en illuminansmätare visar ”200,0” vid mätning av en bildskärms ljusstyrka på 200 nt. 2 % av 200 nt blir då 4,0 nt. Den minst signifikanta siffran är 0,1 nt. ”Två siffror” motsvarar 0,2 nt. Det visade värdet blir därför 200 ± 4,2 nt (4 + 0,2 nt). Noggrannheten är specifik för illuminansmätaren och ska inte betraktas som en tolerans vid faktiska ljusmätningar.

Mätnoggrannhet:

1)	Effektmätningar på minst 0,5 W ska utföras med en osäkerhet på högst 2 % vid en konfidensgrad på 95 %.

2)	Effektmätningar på mindre än 0,5 W ska utföras med en osäkerhet på högst 0,01 W vid en konfidensgrad på 95 %.

Allt omgivningsljus ska mätas (i lux) vid provenhetens ABC-sensor med ljus som går direkt in i sensorn. Huvudmenyn från provningssignalen från IEC 62087:2011, Methods of measurement for the power consumption of audio, video and related equipment ska visas på produkten. För produkter som inte är kompatibla med IEC-formatet för provningssignaler ska omgivningsljuset mätas med VESA:s (Video Electronics Standards Association) standard Flat Panel Display Measurements Standard, version 2.0 (FPDM2) och FK-provningssignalen visas på produkten.

Omgivningsljuset ska mätas inom följande toleranser:

a)	Vid 12 lux ska omgivningsljuset vara ± 1,0 lux.

b)	Vid 300 lux ska omgivningsljuset vara ± 9,0 lux.

5. Provningsutförande

5.1 Riktlinjer för effektmätningar

Provning med fabriksinställningar: Effektmätningar ska utföras på produkten i dess skick vid leverans under hela provningen i viloläge och påläge, och med alla inställningar som användaren kan ändra i ursprungligt läge (dvs. fabriksinställningar), såvida inte annat anges i denna provningsmetod.

1)	Justeringar av bildsignalnivån ska utföras på det sätt som anges i denna provningsmetod.

Produkter som har en ”fast meny” som kräver att bildinställningar väljs när produkten tas i bruk första gången ska genomgå provning med bildinställningen ”standardläge” eller ”hemläge”. Om det inte finns någon standardinställning eller motsvarande ska den inställning som tillverkaren rekommenderar användas för provningen och anges i provningsrapporten. Produkter som inte har någon fast meny ska genomgå provning med standardbildinställningen.

B)	POD-moduler: Icke obligatoriska POD-moduler (point of deployment) får inte installeras.

C)	Insticksmoduler: Icke obligatoriska insticksmoduler ska avlägsnas från bildskärmen om denna kan genomgå provning enligt provningsmetoden utan att dessa moduler installerats.

D)	Viloläge med flera funktioner: Om produkten har olika alternativ för sitt beteende i viloläge (t.ex. snabbstart), eller om den kan övergå till viloläge på flera olika sätt, ska effekten under alla vilolägen mätas och registreras. All provning i viloläge ska utföras i enlighet med avsnitt 6.5.

5.2 Förhållanden vid effektmätningar

Effektmätningar:

1)	Effektmätningar ska göras vid en punkt mellan strömkällan och provenheten. Inga UPS-enheter får vara inkopplade mellan effektmätaren och provenheten. Effektmätaren ska förbli inkopplad tills alla data om effekten i påläge, viloläge och frånläge har samlats in.

2)	Effektmätningarna ska registreras i watt i form av direkta (dvs. inte avrundade) mätvärden, och avläsningarna ska göras minst en gång per sekund.

3)	Effektmätningarna ska registreras när spänningen blivit stabil och inte varierar med mer än 1 %.

Mörkrumsförhållanden:

1)	Om inget annat anges ska den illuminans som mäts vid provenhetens bildskärm med provenheten i frånläge vara högst 1,0 lux. Om provenheten saknar frånläge ska illuminansen mätas vid provenhetens bildskärm med provenhetens strömkabel urkopplad.

Konfiguration och styrning av provenheten:

Kringutrustning och datanätanslutningar:

a)	Extern kringutrustning (t.ex. mus, tangentbord och extern hårddisk) ska inte anslutas via USB-portar eller andra dataportar på provenheten.

Överbryggning: Om provenheten stöder överbryggning enligt definitionen i avsnitt 1 i Energy Star-specifikationen för bildskärmar, version 7.0, ska en bryggkoppling göras mellan provenheten och värdenheten. Anslutningen ska göras i nedanstående preferensordning. Endast en anslutning ska göras och denna ska upprätthållas under hela provningen.

i.	Thunderbolt

ii.

USB

iii.	Firewire (IEEE 1394)

iv.	Annan anslutning

Anmärkning: Överbryggning för bildskärmar kan t.ex. göras i följande fall:

1.	Om bildskärmen omvandlar data mellan två olika typer av portar (t.ex. Thunderbolt och Ethernet). Därigenom kan en enhet använda Thunderbolt som Ethernet-anslutning och vice versa.

2.	För att kunna ansluta ett USB-tangentbord eller en USB-mus till ett annat system (t.ex. en värdenhet) via bildskärmen med hjälp av en styrenhet för en USB-hubb.

Nätfunktion: Om provenheten har nätfunktion (dvs. kan få en IP-adress när den är konfigurerad och har anslutits till ett datanät) ska nätfunktionen aktiveras och provenheten anslutas till ett aktiverat fysiskt nät (t.ex. wi-fi eller Ethernet). Det fysiska nätet ska stödja de högsta och lägsta datahastigheterna hos provenhetens nätfunktion. En aktiv förbindelse definieras som en aktiv fysisk förbindelse över kommunikationsprotokollets fysiska lager. När det gäller Ethernet ska anslutningen göras via en kategori 5e-kabel av standardtyp eller, hellre, en Ethernetkabel, till en Ethernetväxel eller -router. När det gäller wi-fi ska enheten vara ansluten och genomgå provning i närheten av en trådlös accesspunkt. Den som genomför provningen ska konfigurera protokollets adresslager, och då beakta följande:

i.	Internet Protocol version 4 (IPv4) och IPv6 har ”neighbour discovery” och kommer i regel att automatiskt konfigurera en begränsad anslutning som inte kan routas.

ii.	Om provenheten inte beter sig normalt när autoIP används kan IP konfigureras manuellt eller med hjälp av Dynamic Host Configuration Protocol (DHCP) med en adress i NAT-adressrymden 192.168.1.x. Nätet ska konfigureras för att stödja NAT-adressrymden och/eller autoIP.

iii.

Om inget annat anges i denna provningsmetod ska provenheten upprätthålla den aktiva nätanslutningen under hela provningen, bortsett från korta avbrott (t.ex. vid övergångar mellan länkhastigheter). Om provenheten har flera nätanslutningsmöjligheter ska endast en anslutning göras, i följande prioritetsordning:

a.	Wi-fi (Institute of Electrical and Electronics Engineers – IEEE 802.11- 2007 (2))

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 268

Svensk utgåva	Lagstiftning	59 årgången 1 oktober 2016

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Rådets beslut (EU) 2016/1749 av den 17 juni 2016 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror till Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll, med undantag av dess bestämmelser som omfattas av tredje delen avdelning V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt	1
	*	Rådets beslut (EU) 2016/1750 av den 17 juni 2016 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror till Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll, vad avser bestämmelserna i protokollet om skyldigheter avseende straffrättsligt samarbete och fastställande av brottsrekvisit	6
		Protokoll för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror	10
	*	Rådets beslut (EU) 2016/1751 av den 20 september 2016 om ingående på Europeiska unionens vägnar av ändringsprotokollet till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Furstendömet Andorra om åtgärder likvärdiga med dem som föreskrivs i rådets direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar	38
		Ändringsprotokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Furstendömet Andorra om åtgärder likvärdiga med dem som föreskrivs i rådets direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar	40
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets genomförandeförordning (EU) 2016/1752 av den 30 september 2016 om genomförande av artikel 21.2 i förordning (EU) 2016/44 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen	77
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1753 av den 30 september 2016 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	80
		BESLUT
	*	Rådets beslut (EU) 2016/1754 av den 29 september 2016 om ändring av beslut (EU) 2015/1601 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland	82
	*	Rådets beslut (Gusp) 2016/1755 av den 30 september 2016 om ändring av beslut (Gusp) 2015/1333 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Libyen	85
	*	Kommissionens beslut (EU) 2016/1756 av den 28 september 2016 om fastställande av Europeiska unionens ståndpunkt avseende förvaltningsorganens beslut om ändring av de specifikationer för bildskärmar som ingår i bilaga C till avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska unionen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning ( 1 )	90
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1757 av den 29 september 2016 om inrättande av det europeiska tvärvetenskapliga havsbotten- och vattenpelareobservatoriet – konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Emso Eric) [delgivet med nr C(2016) 5542] ( 1 )	113

	Namn	Identifieringsuppgifter	Skäl	Datum för uppförande
21.	SALEH ISSA GWAIDER, Agila	Födelsedatum: 1.6.1942 Födelseort: Elgubba, Libyen. Passnummer: D001001 (Libyen), utfärdat den 22 januari 2015.	Agila Saleh har varit ordförande för det libyska representanthuset sedan den 5 augusti 2014. Den 17 december 2015 uttryckte Saleh sitt motstånd mot det libyska politiska avtalet som undertecknades den 17 december 2015. I egenskap av ordförande för deputeraderådet har Saleh hindrat och undergrävt Libyens politiska övergång, däribland genom att vid ett flertal tillfällen vägra att hålla en omröstning om den nationella samlingsregeringen. Den 23 augusti 2016 skickade Saleh en skrivelse till FN:s generalsekreterare där han kritiserade FN:s stöd till den nationella samlingsregeringen som han beskrev som ett påtvingande ”av en grupp individer på det libyska folket (…) i strid med konstitutionen och FN:s stadga”. Han kritiserade antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution 2259(2015), genom vilken Skhiratöverenskommelsen godkändes, och han hotade att väcka talan vid Internationella brottmålsdomstolen mot Förenta nationerna, som enligt hans mening ska hållas ansvarigt för ett ”ovillkorligt och omotiverat” stöd till ett ofullständigt presidentråd, samt mot FN:s generalsekreterare, för brott mot FN-stadgan, den libyska konstitutionen och Libyens suveränitet. Dessa uttalanden underminerar stödet för den medling som utförs av FN och FN:s stöduppdrag i Libyen (Unsmil), och som kommit till uttryck i alla relevanta FN:s säkerhetsråds resolutioner, framför allt resolution 2259(2015). Den 6 september 2016 gjorde Saleh ett officiellt besök i Niger med Abdullah al-Thani, ”premiärminister” i den icke erkända regeringen i Tobruk, trots att det i resolution 2259(2015) manats till att upphöra med stödet till och de officiella förbindelserna med parallella institutioner som påstår sig vara den legitima myndigheten men som står utanför överenskommelsen.	1.4.2016
22.	GHWELL, Khalifa alias AL GHWEIL, Khalifa AL-GHAWAIL, Khalifa	Födelsedatum: 1 januari 1956 Födelseort: Misurata, Libyen. Nationalitet: Libyen Passnummer: A005465 (Libyen), utfärdat den 12 april 2015, utgår den 11 april 2017	Khalifa Ghwell var så kallad ”premiärminister och försvarsminister” i den internationellt icke erkända allmänna nationalkongressen (även kallad den ”nationella räddningsregeringen”) och var därmed ansvarig för dess verksamhet. Den 7 juli 2015 visade Khalifa Ghwell sitt stöd för Steadfastness Front (Alsomood), en ny militär styrka med sju brigader som ska förhindra att en samlingsregering bildas i Tripoli, genom att delta i undertecknandeceremonin för invigningen av styrkan med den allmänna nationalkongressens ”ordförande” Nuri Abu Sahmain. I egenskap av ”premiärminister” för den allmänna nationalkongressen i Tripoli har Ghwell spelat en central roll för att hindra bildandet av den nationella samlingsregeringen, som inrättades inom ramen för det libyska politiska avtalet. I egenskap av den allmänna nationalkongressens ”premiärminister och försvarsminister” beordrade Ghwell den 15 januari 2016 att alla medlemmar i den nya säkerhetsgruppen, som utnämnts av den nationella samlingsregeringens föreslagna premiärminister, som satte sin fot i Tripoli, skulle häktas. Den 31 augusti 2016 beordrade han ”premiärministern” och ”försvarsministern” i den ”nationella räddningsregeringen” att återgå till arbetet efter att representanthuset hade förkastat den nationella samlingsregeringen.	1.4.2016
23.	ABU SAHMAIN, Nuri alias BOSAMIN, Nori BO SAMIN, Nuri	Födelsedatum: 16.5.1956 Zouara/Zuwara Libyen	Nuri Abu Sahmain var tidigare så kallad ”ordförande” för den internationellt icke erkända allmänna nationalkongressen (även kallad den ”nationella räddningsregeringen”) och är därmed ansvarig för dess verksamhet. I egenskap av den allmänna nationalkongressens ”ordförande” har Nuri Abu Sahmain spelat en central roll för att hindra och motsätta sig det libyska politiska avtalet och inrättandet av den nationella samlingsregeringen. Den 15 december 2015 begärde Sahmain att det libyska politiska avtalet, som man enligt planerna skulle enas om vid ett möte den 17 december, skulle skjutas upp. Den 16 december 2015 utfärdade Sahmain ett uttalande om att den allmänna nationalkongressen inte tillät någon av sina medlemmar att delta i mötet eller underteckna det libyska politiska avtalet. Den 1 januari 2016 förkastade Sahmain det libyska politiska avtalet i samtal med FN:s särskilda representant.	1.4.2016”

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	MA	173,3
0702 00 00	ZZ	173,3
0707 00 05	TR	128,9
0707 00 05	ZZ	128,9
0709 93 10	TR	135,5
0709 93 10	ZZ	135,5
0805 50 10	AR	94,1
	CL	118,2
	TR	85,3
	UY	93,3
	ZA	103,0
	ZZ	98,8
0806 10 10	EG	264,7
	TR	124,2
	US	194,0
	ZZ	194,3
0808 10 80	AR	110,6
	BR	97,9
	CL	122,7
	NZ	133,6
	ZA	115,9
	ZZ	116,1
0808 30 90	CL	126,9
	TR	132,1
	ZA	155,4
	ZZ	138,1