ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 144

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

59 årgången
1 juni 2016


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Rådets beslut (EU) 2016/859 av den 4 mars 2016 om undertecknande, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, och provisorisk tillämpning av ett protokoll till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Libanon, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen

1

 

 

Protokoll till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Libanon, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen

3

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/860 av den 4 februari 2016 om ytterligare specificering av de omständigheter där undantag från tillämpning av nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheterna är nödvändiga enligt artikel 44.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag

11

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/861 av den 18 februari 2016 om rättelse av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 528/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för optioners icke-deltarisker i samband med standardmetoden för marknadsrisk och om rättelse av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 604/2014 som kompletterar Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU vad gäller tekniska standarder för tillsyn avseende kvalitativa och kvantitativa kriterier för att fastställa personalkategorier vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på ett instituts riskprofil ( 1 )

21

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/862 av den 31 maj 2016 om icke-godkännande av ett annat hälsopåstående om livsmedel än sådana som avser minskad sjukdomsrisk och barns utveckling och hälsa ( 1 )

24

 

*

Kommissionens förordning (EU) 2016/863 av den 31 maj 2016 om ändring av bilagorna VII och VIII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller hudkorrosion/hudirritation, allvarlig ögonskada/ögonirritation och akut toxicitet ( 1 )

27

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/864 av den 31 maj 2016 om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet triasulfuron i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ( 1 )

32

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/865 av den 31 maj 2016 om inledande av en undersökning beträffande ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2015/2384 på import av viss aluminiumfolie med ursprung i Folkrepubliken Kina genom import av något modifierad aluminiumfolie från Folkrepubliken Kina och om registrering av sådan import

35

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/866 av den 31 maj 2016 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

42

 

*

Europeiska centralbankens förordning (EU) 2016/867 av den 18 maj 2016 om insamling av detaljerad data om krediter och kreditrisker (ECB/2016/13)

44

 

 

BESLUT

 

*

Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/868 av den 18 maj 2016 om ändring av beslut ECB/2014/6 om förberedande åtgärder för Europeiska centralbanksystemets insamling av detaljerad data om krediter (ECB/2016/14)

99

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

1.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 144/1


RÅDETS BESLUT (EU) 2016/859

av den 4 mars 2016

om undertecknande, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, och provisorisk tillämpning av ett protokoll till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Libanon, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 217 jämförd med artikel 218.5,

med beaktande av anslutningsakten för Republiken Kroatien, särskilt artikel 6.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Libanon, å andra sidan (1) (nedan kallat avtalet), undertecknades i Luxemburg den 17 juni 2002 och trädde i kraft den 1 april 2006.

(2)

Republiken Kroatien blev medlem i Europeiska unionen den 1 juli 2013.

(3)

I enlighet med artikel 6.2 i anslutningsakten för Republiken Kroatien ska Kroatiens anslutning till avtalet godkännas genom att ett protokoll till avtalet ingås mellan rådet, som agerar på unionens vägnar och enhälligt på medlemsstaternas vägnar, och Republiken Libanon.

(4)

Den 14 september 2012 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Republiken Libanon. Förhandlingarna slutfördes med framgång genom att det protokoll som åtföljer detta beslut har paraferats.

(5)

Enligt artikel 7 i protokollet ska protokollet tillämpas provisoriskt i väntan på att det träder i kraft.

(6)

Protokollet bör undertecknas, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt, och tillämpas provisoriskt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Undertecknandet, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Libanon, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen, bemyndigas härmed, med förbehåll för att nämnda protokoll ingås.

Texten till protokollet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna protokollet på unionens vägnar.

Artikel 3

Protokollet ska tillämpas provisoriskt i enlighet med artikel 7 i protokollet, i avvaktan på att de förfarandena som är nödvändiga för avtalets ingående avslutas.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 4 mars 2016.

På rådets vägnar

S.A.M. DIJKSMA

Ordförande


(1)  EUT L 143, 30.5.2006, s. 2.


1.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 144/3


PROTOKOLL

till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Libanon, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen

KONUNGARIKET BELGIEN,

REPUBLIKEN BULGARIEN,

REPUBLIKEN TJECKIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN ESTLAND,

IRLAND,

REPUBLIKEN GREKLAND,

KONUNGARIKET SPANIEN,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

REPUBLIKEN KROATIEN,

REPUBLIKEN ITALIEN,

REPUBLIKEN CYPERN,

REPUBLIKEN LETTLAND,

REPUBLIKEN LITAUEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

UNGERN,

REPUBLIKEN MALTA,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

REPUBLIKEN POLEN,

REPUBLIKEN PORTUGAL,

RUMÄNIEN,

REPUBLIKEN SLOVENIEN,

REPUBLIKEN SLOVAKIEN,

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE,

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

fördragsslutande parter i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallade medlemsstaterna, och

EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad unionen,

å ena sidan, och

REPUBLIKEN LIBANON, nedan kallad Libanon,

å andra sidan,

nedan tillsammans för detta protokolls syften kallade de avtalsslutande parterna,

som beaktar följande:

(1)

Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Libanon, å andra sidan (nedan kallat avtalet), undertecknades i Luxemburg den 17 juni 2002 och trädde i kraft den 1 april 2006.

(2)

Fördraget om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen undertecknades i Bryssel den 9 december 2011 och trädde i kraft den 1 juli 2013.

(3)

Enligt artikel 6.2 i Republiken Kroatiens anslutningsakt ska Kroatiens anslutning till avtalet godkännas genom ingående av ett protokoll till avtalet.

(4)

Samråd enligt artikel 22.2 i avtalet har hållits för att säkerställa att hänsyn tagits till Europeiska unionens och Libanons ömsesidiga intressen.

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed ansluter sig Republiken Kroatien som part i Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Libanon, å andra sidan, och ska på samma sätt som unionens övriga medlemsstater anta och beakta avtalets texter samt de gemensamma och ensidiga förklaringar som åtföljer avtalet.

KAPITEL I

ÄNDRINGAR AV TEXTEN TILL AVTALET, INBEGRIPET BILAGORNA OCH PROTOKOLLEN TILL AVTALET

Artikel 2

Ursprungsregler

Protokoll 4 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 18.4 ska följande fras läggas till: ”Izdano naknadno”.

2.

Bilaga V ska ersättas med följande:

”1.   

BILAGA V

FAKTURADEKLARATION

En fakturadeklaration, vars text återges nedan, ska upprättas i enlighet med fotnoterna. Fotnoterna behöver dock inte återges.

Bulgarisk version

Износителят на продуктите, обхванати от този документ (митническо разрешение № … (1) декларира, че освен където е отбелязано друго, тези продукти са с … преференциален произход (2).

Spansk version

El exportador de los productos incluidos en el presente documento [autorización aduanera no (1)] declara que, salvo indicación expresa en sentido contrario, estos productos gozan de un origen preferencial … (2).

Tjeckisk version

Vývozce výrobků uvedených v tomto dokumentu (číslo povolení … (1)) prohlašuje, že kromě zřetelně označených mají tyto výrobky preferenční původ v … (2).

Dansk version

Eksportøren af varer, der er omfattet af nærværende dokument, (toldmyndighedernes tilladelse nr. … (1)), erklærer, at varerne, medmindre andet tydeligt er angivet, har præferenceoprindelse i … (2).

Tysk version

Der Ausführer (Ermächtigter Ausführer; Bewilligungs-Nr. … (1)) der Waren, auf die sich dieses Handelspapier bezieht, erklärt, dass diese Waren, soweit nicht anders angegeben, präferenzbegünstigte … (2) Ursprungswaren sind.

Estnisk version

Käesoleva dokumendiga hõlmatud toodete eksportija (tolliameti luba nr … (1)) deklareerib, et need tooted on … (2) sooduspäritoluga, välja arvatud juhul, kui on selgelt näidatud teisiti.

Grekisk version

Ο εξαγωγέας των προϊόντων που καλύπτονται από το παρόν έγγραφο [άδεια τελωνείου υπ' αριθ. … (1)] δηλώνει ότι, εκτός εάν δηλώνεται σαφώς άλλως, τα προϊόντα αυτά είναι προτιμησιακής καταγωγής … (2).

Engelsk version

The exporter of the products covered by this document (customs authorisation No … (1)) declares that, except where otherwise clearly indicated, these products are of … (2) preferential origin.

Fransk version

L'exportateur des produits couverts par le présent document [autorisation douanière no (1)] déclare que, sauf indication claire du contraire, ces produits ont l'origine préférentielle … (2).

Kroatisk version

Izvoznik proizvoda obuhvaćenih ovom ispravom (carinsko ovlaštenje br. … (1)) izjavljuje da su, osim ako je drukčije izričito navedeno, ovi proizvodi … (2) preferencijalnog podrijetla.

Italiensk version

L'esportatore delle merci contemplate nel presente documento [autorizzazione doganale n. … (1)] dichiarache, salvo indicazione contraria, le merci sono di origine preferenziale … (2).

Lettisk version

To produktu eksportētājs, kuri ietverti šajā dokumentā (muitas atļauja Nr. … (1)), deklarē, ka, izņemot tur, kur ir citādi skaidri noteikts, šiem produktiem ir preferenciāla izcelsme … (2).

Litauisk version

Šiame dokumente išvardintų produktų eksportuotojas (muitinės liudijimo Nr. … (1)) deklaruoja, kad, jeigu kitaip nenurodyta, tai yra … (2) preferencinės kilmės produktai.

Ungersk version

A jelen okmányban szereplő áruk exportőre (vámfelhatalmazási szám: … (1)) kijelentem, hogy egyértelmű eltérő jelzés hiányában az áruk preferenciális … (2) származásúak

Maltesisk version

L-esportatur tal-prodotti koperti b'dan id-dokument (awtorizzazzjoni tad-dwana Nru … (1)) jiddikjara li, ħlief fejn indikat b'mod ċar li mhux hekk, dawn il-prodotti huma ta' oriġini preferenzjali … (2).

Nederländsk version

De exporteur van de goederen waarop dit document van toepassing is (douanevergunning nr. … (1)), verklaart dat, behoudens uitdrukkelijke andersluidende vermelding, deze goederen van preferentiële … oorsprong zijn (2).

Polsk version

Eksporter produktów objętych tym dokumentem (upoważnienie władz celnych nr … (1)) deklaruje, że z wyjątkiem gdzie jest to wyraźnie określone, produkty te mają … (2) preferencyjne pochodzenie.

Portugisisk version

O exportador dos produtos abrangidos pelo presente documento [autorização aduaneira n.o (1)], declara que, salvo declaração expressa em contrário, estes produtos são de origem preferencial … (2).

Rumänsk version

Exportatorul produselor ce fac obiectul acestui document [autorizația vamală nr. … (1)] declară că, exceptând cazul în care în mod expres este indicat altfel, aceste produse sunt de origine preferențială … (2).

Slovensk version

Izvoznik blaga, zajetega s tem dokumentom (pooblastilo carinskih organov št. … (1)) izjavlja, da, razen če ni drugače jasno navedeno, ima to blago preferencialno … (2) poreklo.

Slovakisk version

Vývozca výrobkov uvedených v tomto dokumente [číslo povolenia … (1)] vyhlasuje, že okrem zreteľne označených, majú tieto výrobky preferenčný pôvod v … (2).

Finsk version

Tässä asiakirjassa mainittujen tuotteiden viejä (tullin lupa N:o … (1)) ilmoittaa, että nämä tuotteet ovat, ellei toisin ole selvästi merkitty, etuuskohteluun oikeutettuja … (2) alkuperätuotteita.

Svensk version

Exportören av de varor som omfattas av detta dokument (tullmyndighetens tillstånd nr … (1)) försäkrar att dessa varor, om inte annat tydligt markerats, har förmånsberättigande … ursprung (2).

Arabisk version

Image

 (3)

(Ort och datum)

 (4)

(Exportörens underskrift; namnet på den person som undertecknar deklarationen ska även anges med tryckbokstäver)

KAPITEL II

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 3

Varor under transitering

Bestämmelserna i avtalet får tillämpas på varor som exporteras antingen från Libanon till Kroatien eller från Kroatien till Libanon, som uppfyller villkoren i protokoll 4 till avtalet och som på dagen för Kroatiens anslutning befinner sig antingen under transport eller i tillfällig lagring, i ett tullager eller i en frizon i Libanon eller Kroatien.

I sådana fall får förmånsbehandling beviljas under förutsättning att ett ursprungsintyg som utfärdats i efterhand av tullmyndigheterna i exportlandet lämnas in till tullmyndigheterna i importlandet inom fyra månader räknat från anslutningsdagen.

KAPITEL III

SLUTBESTÄMMELSER OCH ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 4

Libanon förbinder sig att i samband med denna utvidgning av unionen inte göra några anspråk, framställningar eller hänskjutanden och inte ändra eller frånträda några medgivanden enligt artiklarna XXIV.6 och XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994.

Artikel 5

Efter det att detta protokoll har paraferats ska unionen till sina medlemsstater och Libanon översända den kroatiska språkversionen av avtalet. Med förbehåll för att detta protokoll träder i kraft ska den språkversion som avses i första meningen vara giltig på samma villkor som de arabiska, bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språkversionerna av avtalet.

Artikel 6

Detta protokoll ska utgöra en integrerad del av avtalet.

Artikel 7

Detta protokoll ska godkännas av unionen, av Europeiska unionens råd på medlemsstaternas vägnar och av Libanon, i enlighet med deras egna förfaranden. De avtalsslutande parterna ska till varandra anmäla att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts. Godkännandeinstrumenten ska deponeras hos Europeiska unionens råds generalsekretariat.

Detta protokoll träder i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då alla parter till varandra har anmält att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts.

Protokollet ska tillämpas provisoriskt med verkan från och med den 1 juli 2013 i avvaktan på att det träder i kraft.

Artikel 8

Detta protokoll är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och arabiska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta protokoll.

Съставено в Брюксел на двадесет и осми април през две хиляди и шестнадесета година.

Hecho en Bruselas, el veintiocho de abril de dos mil dieciséis.

V Bruselu dne dvacátého osmého dubna dva tisíce šestnáct.

Udfærdiget i Bruxelles den otteogtyvende april to tusind og seksten.

Geschehen zu Brüssel am achtundzwanzigsten April zweitausendsechzehn.

Kahe tuhande kuueteistkümnenda aasta aprillikuu kahekümne kaheksandal päeval Brüsselis.

Έγινε στις Βρυξέλλες, στις είκοσι οκτώ Απριλίου δύο χιλιάδες δεκαέξι.

Done at Brussels on the twenty eighth day of April in the year two thousand and sixteen.

Fait à Bruxelles, le vingt huit avril deux mille seize.

Sastavljeno u Bruxellesu dvadeset osmog travnja godine dvije tisuće šesnaeste.

Fatto a Bruxelles, addì ventotto aprile duemilasedici.

Briselē, divi tūkstoši sešpadsmitā gada divdesmit astotajā aprīlī.

Priimta du tūkstančiai šešioliktų metų balandžio dvidešimt aštuntą dieną Briuselyje.

Kelt Brüsszelben, a kétezer-tizenhatodik év április havának huszonnyolcadik napján.

Magħmul fi Brussell, fit-tmienja u għoxrin jum ta’ April fis-sena elfejn u sittax.

Gedaan te Brussel, achtentwintig april tweeduizend zestien.

Sporządzono w Brukseli dnia dwudziestego ósmego kwietnia roku dwa tysiące szesnastego.

Feito em Bruxelas, em vinte e oito de abril de dois mil e dezasseis.

Întocmit la Bruxelles la douăzeci și opt aprilie două mii șaisprezece.

V Bruseli dvadsiateho ôsmeho apríla dvetisícšestnásť.

V Bruslju, dne osemindvajsetega aprila leta dva tisoč šestnajst.

Tehty Brysselissä kahdentenakymmenentenäkahdeksantena päivänä huhtikuuta vuonna kaksituhattakuusitoista.

Som skedde i Bryssel den tjugoåttonde april år tjugohundrasexton.

Image

За държавите-членки

Por los Estados miembros

Za členské státy

For medlemsstaterne

Für die Mitgliedstaaten

Liikmesriikide nimel

Για τα κράτη μέλη

For the Member States

Pour les États membres

Za države članice

Per gli Stati membri

Dalībvalstu vārdā –

Valstybių narių vardu

A tagállamok részéről

Għall-Istati Membri

Voor de lidstaten

W imieniu Państw Członkowskich

Pelos Estados-Membros

Pentru statele membre

Za členské štáty

Za države članice

Jäsenvaltioiden puolesta

För medlemsstaterna

Image

Image

За Европейския съюз

Рог la Unión Europea

Za Evropskou unii

For Den Europæiske Union

Für die Europäische Union

Euroopa Liidu nimel

Για την Ευρωπαϊκή Ένωση

For the European Union

Pour l'Union européenne

Za Europsku uniju

Per l'Unione europea

Eiropas Savienības vārdā –

Europos Sąjungos vardu

Az Európai Unió részéről

Għall-Unjoni Ewropea

Voor de Europese Unie

W imieniu Unii Europejskiej

Pela União Europeia

Pentru Uniunea Europeană

Za Európsku úniu

Za Evropsko unijo

Euroopan unionin puolesta

För Europeiska unionen

Image

Image

За Ливанската република

Por la República Libanesa

Za Libanonskou republiku

For Den Libanesiske Republik

Für die Libanesische Republik

Liibanoni Vabariigi nimel

Για τη Δημοκρατία του Λιβάνου

For the Lebanese Republic

Pour la République libanaise

Za Libanonsku Republiku

Per la Repubblica libanese

Libānas Republikas vārdā –

Libano Respublikos vardu

A Libanoni Köztársaság részéről

Għar-Repubblika Libaniża

Voor de Republiek Libanon

W imieniu Republiki Libańskiej

Pela República Libanesa

Pentru Republica Libaneză

Za Libanonskú republiku

Za Libanonsko republiko

Libanonin tasavallan puolesta

För Republiken Libanon

Image

Image


(1)  Om fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör i den mening som avses i artikel 22 i protokollet, ska numret på dennes tillstånd anges här. Om fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör ska orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas tomt.

(2)  Produktens ursprung ska anges. Om fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla i den mening som avses i artikel 38 i protokollet, ska exportören tydligt ange dessa produkter, genom koden ’CM’, i det dokument i vilket deklarationen upprättas.

(3)  Dessa uppgifter kan utelämnas om de redan finns angivna i själva dokumentet.

(4)  Se artikel 22.5 i protokollet. I de fall där exportören inte är skyldig att underteckna behöver inte heller namnet på den person som undertecknar deklarationen anges.”


FÖRORDNINGAR

1.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 144/11


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2016/860

av den 4 februari 2016

om ytterligare specificering av de omständigheter där undantag från tillämpning av nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheterna är nödvändiga enligt artikel 44.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 44.11, och

av följande skäl:

(1)

I samband med resolution är det viktigt att resolutionsmyndigheter har tillräcklig vägledning för att säkerställa att skuldnedskrivningsverktyget tillämpas korrekt och konsekvent inom unionen. Principen enligt vilken skuldnedskrivningsverktyget får tillämpas på alla skulder om de inte är uttryckligen undantagna enligt artikel 44.2 i direktiv 2014/59/EU är övergripande. Därför bör inga skulder antas vara ständigt undantagna från skuldnedskrivning om de inte omfattas av förteckningen över skulder som är uttryckligen undantagna enligt den bestämmelsen. Redan i skedet resolutionsplanering och resolutionsbedömning bör resolutionsmyndigheten inrikta sig på att minimera undantagen från skuldnedskrivning för att respektera principen enligt vilken aktieägarna och borgenärerna ska bära kostnaderna för resolution.

(2)

En generell princip som styr resolution är att aktieägare och borgenärer bör bära förluster vid resolution i enlighet med deras fordringars prioritetsordning vid normala insolvensförfaranden. Borgenärer i samma klass bör dessutom behandlas likvärdigt. Mot denna bakgrund måste resolutionsmyndigheternas befogenhet att helt eller delvis undanta vissa skulder från skuldnedskrivning och överföra förlusterna till andra borgenärer eller, om så krävs, till resolutionsfonderna, klart definieras. Därför måste de omständigheter som låter borgenärer undantas från skuldnedskrivning noggrant klargöras och varje avsteg från principen om likvärdig behandling av borgenärer i samma klass (den så kallade pari passu-principen) måste vara proportionerligt, icke-diskriminerande och motiveras av allmänintresset.

(3)

Det är viktigt att tillhandahålla en ram för resolutionsmyndigheters utövande av sin befogenhet att undanta en skuld eller en klass av skulder från nedskrivning, under de exceptionella omständigheter som fastställs i artikel 44.3 i direktiv 2014/59/EU för att bidra till större klarhet i ett givet resolutionsscenario. En viss grad av flexibilitet är emellertid nödvändig för att resolutionsmyndigheter ska kunna bedöma huruvida undantag är strikt nödvändiga och proportionerliga från fall till fall.

(4)

Beslutet att använda skuldnedskrivningsverktyget (eller andra resolutionsverktyg) bör fattas för att uppnå resolutionsmålen i artikel 31.2 i direktiv 2014/59/EU. På samma sätt bör dessa resolutionsmål också underbygga besluten om verktygets användande, inbegripet beslutet att undanta en skuld eller en skuldklass från tillämpning av nedskrivning i ett visst fall.

(5)

I linje med dessa principer bör möjligheten att undanta eller delvis undanta vissa skulder från tillämpningen av nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheter enligt artikel 44.3 i direktiv 2014/59/EU begränsas till det minimum som krävs för att uppnå de mål som motiverar undantaget. I detta syfte bör, där så är möjligt, alternativet att delvis undanta en skuld genom att begränsa nedskrivningens omfattning, där detta är tillräckligt för att uppnå målet, föredras framför dess fullständiga undantag från skuldnedskrivning.

(6)

Exceptionellt bruk av befogenheten att helt eller delvis undanta en skuld eller klass av skulder bör inte påverka resolutionsmyndigheternas skyldigheter att säkerställa att institut och koncerner kan genomgå resolution, och att de innehar tillräckliga medel för att respektera minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder för att absorbera förluster vid resolution och säkerställa rekapitalisering i enlighet med resolutionsplanen. I enlighet med artikel 45.6 c i direktiv 2014/59/EU måste de behöriga resolutionsmyndigheterna beakta varje sannolikt undantag vid säkerställande av att ett institut har tillräcklig kapacitet för förlustabsorbering och rekapitalisering. I den mån som undantag av vissa skulder från skuldnedskrivning avsevärt skulle minska denna tillgängliga kapacitet vid resolution, bör det sannolika behovet av sådana undantag behandlas av resolutionsmyndigheten när minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder fastställs i enlighet med artikel 45.6 c i direktiv 2014/59/EU.

(7)

Med tanke på att resolutionsmyndigheten bara i exceptionella fall kan undanta en skuld eller en skuldklass från nedskrivning enligt artikel 44.3 i direktiv 2014/59/EU, måste resolutionsmyndighetens bedömning vara välgrundad. Om sådana undantag innebär utnyttjande av resolutionsfonden bör resolutionsmyndigheten tillhandahålla en solid förklaring av de exceptionella omständigheter som föranleder undantaget. Denna förklaring är grundläggande för att kommissionen ska kunna uppfylla sitt mandat enligt artikel 44.12 i direktiv 2014/59/EU, enligt vilket kommissionen, inom 24 timmar efter underrättelse från resolutionsmyndigheten om beslutet att undanta vissa skulder, måste besluta huruvida den bör förbjuda eller begära ändring av det föreslagna undantaget. Den förklaring som resolutionsmyndigheten tillhandahåller kommissionen bör vara proportionerlig, och undantagets lämplighet med tanke på fallets specifika omständigheter bör beaktas.

(8)

I händelse av resolution bör skulder som tillräknas minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder i princip alltid skrivas ned i den utsträckning som är nödvändig för att absorbera förluster och rekapitalisera institutet, eftersom resolutionsmyndigheter vid tidpunkten för resolutionsplaneringen förutser att dessa skulder på ett trovärdigt och genomförbart sätt bidrar till förlustabsorbering och rekapitalisering. I de exceptionella fall där resolutionsmyndigheten behöver utnyttja undantag enligt artikel 44.3 i direktiv 2014/59/EU som inte har beaktats i resolutionsplaneringen, och där sådana undantag inte medför utnyttjande av resolutionsfonden, bör resolutionsmyndigheten förklara vilka exceptionella omständigheter som motiverar undantaget, och varför dessa exceptionella omständigheter inte kunde förutses av resolutionsmyndigheten vid tidpunkten för resolutionsplanering. Kravet att förklara dessa faktorer bör tillämpas på ett proportionerligt och lämpligt sätt med beaktande av behovet av skyndsamma resolutionsåtgärder.

(9)

Möjligheten att undanta skulder från nedskrivning enligt artikel 44.3 i direktiv 2014/59/EU bör utövas med full respekt för unionsrättens allmänna principer och bör i synnerhet inte påverka de åtgärder som skyddar andra borgenärer, nämligen principen att ingen borgenär ska bära större förluster än de som hade uppstått om institutet hade avvecklats enligt normala insolvensförfaranden. Resolutionsmyndigheter bör beakta behovet av att respektera dessa skyddsåtgärder och den risk för kompensation av borgenärer som sammanhänger med överträdelse av dessa skyddsåtgärder vid undantag enligt artikel 44.3 i direktiv 2014/59/EU, och vid utarbetande av resolutionsplanen. Att domstolar får granska resolutionsmyndighetens beslut att undanta en skuld bör dock inte vara det enda skälet för vidare undantag. Detta bör inte påverka att vederbörlig hänsyn tas till tidigare domstolsbeslut rörande resolutionsåtgärder när dessa är relevanta för det specifika fallet.

(10)

Resolutionsmyndighetens övergripande befogenhet att göra undantag begränsas av det faktum att förluster som inte bärs helt av borgenärer på grund av undantag får täckas av resolutionsfinansieringsarrangemanget endast när aktieägare och borgenärer har bidragit med ett belopp som motsvarar minst 8 % av institutets totala skulder, inbegripet kapitalbasen.

(11)

Undantag bör behandlas från fall till fall genom analys av relevanta överväganden för varje potentiellt skäl för undantag enligt artikel 44.3 i direktiv 2014/59/EU, snarare än genom att beakta de berörda institutens specifika egenskaper för sig. Denna metod bör säkerställa att exceptionella omständigheter beaktas konsekvent och undvika onödiga konkurrensstörningar. Ett instituts egenskaper (till exempel storlek, grad av sammanlänkning eller komplexitet) bör beaktas när dessa är relevanta för att bedöma huruvida de omständigheter som motiverar undantag av en skuld från nedskrivning är uppfyllda. Dessa egenskaper bör dock inte automatiskt motivera undantag av ett sådant instituts skulder från nedskrivning.

(12)

Vissa allmänna faktorer, till exempel marknadsvillkor, omständigheterna kring ett fallissemang eller institutets förlustnivå kan påverka sannolikheten för att exceptionella omständigheter, enligt definition i artikel 44.3 i direktiv 2014/59/EU, kan uppstå. Sådana allmänna faktorer bör dock inte utgöra vidare oberoende skäl för undantag utöver dem som förtecknas i artikel 44.3 a–d i direktiv 2014/59/EU.

(13)

När resolutionsmyndigheten överväger huruvida en eller flera av de omständigheter som motiverar undantag från skuldnedskrivning är uppfyllda ska den beakta den tidsrymd efter vilken ett instituts omedelbart förestående fallissemang inte längre skulle kunna hanteras under ordnade former. När resolutionsplaner och minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder för varje institut har fastställts och hinder för resolution har hanterats, förväntas att institutet har nödvändig kapacitet för förlustabsorbering och rekapitalisering. Resolutionsordningen bör följa resolutionsplanen inbegripet resolutionsstrategin, såvida inte resolutionsmyndigheten med hänsyn till fallets omständigheter bedömer att resolutionsmålen kan uppnås på ett mer ändamålsenligt sätt genom åtgärder som inte omfattas av resolutionsplanen.

(14)

Under den period när resolutionsplaner och minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder ännu inte har antagits, och där tiden varit begränsad för att besluta om resolutionsmyndighetens detaljerade genomförande av resolutionsstrategin, är det mer sannolikt att det finns tillfällen då det inte är möjligt att tillämpa skuldnedskrivningsverktyget på samtliga kvalificerade skulder inom rimlig tid. Fastställandet av vad som utgör ”rimlig tid” bör vara knutet till den hastighet och visshet som krävs för att avsluta skuldnedskrivningen vid ett visst datum för att effektivt stabilisera företaget. Om det inte är möjligt att utföra samtliga uppgifter som krävs för att skriva ned vissa skulder till detta datum, bör det anses att nedskrivningen inte är möjlig ”inom rimlig tid”. Beslut om när ”svårt” innebär ”omöjligt” bör fattas på grundval av de kriterier som definierar ”rimlig tid”.

(15)

I princip omfattas skulder som regleras av lagstiftning i tredjeland av skuldnedskrivning i den utsträckning som de inte undantas enligt artikel 44.2. Den mekanism som föreskrivs i artikel 55 avser att öka sannolikheten för att dessa skulder ska kunna nedskrivas inom rimlig tid. Lika viktigt ges i artikel 67 i direktiv 2014/59/EU resolutionsmyndigheterna befogenhet att kräva att förvaltaren, konkursförvaltaren eller en annan person som utövar kontroll över institutet under resolution vidtar alla nödvändiga åtgärder för att se till att nedskrivningen eller konverteringen av skulder som styrs av rätten i tredjeland får verkan. Med hänsyn till att sådana skulder inte regleras av EU-rätten består dock risken att, i undantagsfall trots resolutionsmyndighetens bästa ansträngningar, inbegripet utövande av diskretion enligt artikel 67, problem uppstår gällande nedskrivning av sådana skulder inom en rimlig tidsfrist.

(16)

Ett praktiskt hinder för nedskrivning av vissa skulder kan inbegripa det faktum att skuldbeloppet inte är fastställt eller svårt att fastställa vid den tidpunkt då resolutionsmyndigheten tillämpar skuldnedskrivningsverktyget. Detta kan gälla för säkrade skulder som överstiger värdet av den berörda säkerheten, eller skulder som är beroende av ovissa framtida händelser, till exempel poster utanför balansräkningen eller outnyttjade kreditmöjligheter. Sådana hinder kan undanröjas genom lämplig värdering, till exempel genom att skulden annulleras och värdet fastställs genom skattning med en relevant värderingsmetod, eller genom att tillämpa ett ”virtuellt” procentuellt värderingsavdrag.

(17)

Medan derivat i vissa fall också kan visa sig svåra att skriva ned föreskriver artikel 49 i direktiv 2014/59/EU klart hur derivat bör skrivas ned, nämligen efter slutavräkning. Det faktum att det kan bli svårt att fastställa det nettade beloppet efter avskrivning inom en kort tid bör inte innebära ett automatiskt undantag, eftersom detta också kan hanteras genom relevanta värderingsmetoder som fastställs av kommissionen enligt artikel 49.5 i direktiv 2014/59/EU, särskilt under den provisoriska värderingen. I linje med detta bör instituten visa att de är kapabla att tillhandahålla den information som krävs för att genomföra en värdering i resolutionssyfte. Resolutionsmyndigheterna bör särskilt säkerställa att instituten är i stånd att tillhandahålla den uppdaterade information som krävs inom resolutionsstrategins tidsram, särskilt för att underbygga en trovärdig värdering före och under resolutionen enligt artikel 36 i direktiv 2014/59/EU. Riktlinjerna föreskriver dessutom att resolutionsmyndigheterna bör överväga att kräva att instituten avyttrar tillgångar som avsevärt inskränker värderingens genomförbarhet.

(18)

I artikel 2 i direktiv 2014/59/EU fastställs begreppet kritiska funktioner och kärnaffärsområden. Kommissionen är bemyndigad att anta en delegerad akt för att ytterligare specificera de omständigheter under vilka vissa aktiviteter, tjänster och transaktioner skulle kunna omfattas av definitionen av kritiska funktioner eller kärnaffärsområden. I detta avseende är ett affärsområdes lönsamhet inte i sig ett tillräckligt skäl för undantag från nedskrivning av skulder som rör det affärsområdet. Undantag kan dock motiveras där upprätthållandet av ett kärnaffärsområde är avgörande för att uppnå resolutionsmålen, inbegripet upprätthållande av kritiska funktioner, där dessa främjas av att centrala verksamheter, tjänster och transaktioner fortsätter.

(19)

Resolutionsmyndigheter får endast undanta skulder som krävs för riskhanteringssyften (hedgning) i samband med kritiska funktioner, om riskhanteringen (hedgning) är erkänd i tillsynssyfte och väsentlig för att upprätthålla transaktioner i samband med kritiska funktioner, så att om hedgningen upphörde skulle den kritiska funktionens kontinuitet allvarligt äventyras.

(20)

Resolutionsmyndigheter får endast undanta skulder som krävs för riskhanteringssyften (hedgning) i samband med kritiska funktioner om, i det fall riskhanteringsåtgärden avvecklades, det vore omöjligt för institutet att ersätta den på rimliga villkor inom den tid som krävs för att upprätthålla den kritiska funktionen, till exempel på grund av spreadar eller osäkerheter i värderingen.

(21)

Att förebygga spridning för att undvika betydande negativa effekter på det finansiella systemet är ytterligare ett resolutionsmål som kan motivera ett undantag från tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget. Under alla omständigheter bör undantag på denna grundval endast äga rum när det är absolut nödvändigt och proportionerligt, men också när spridningseffekten är så kraftfull att den skulle kunna bli omfattande och allvarligt störa finansmarknadernas funktion på ett sätt som orsakar allvarliga störningar i en medlemsstats eller unionens ekonomi.

(22)

Tillämpningen av skuldnedskrivningsverktyget kan innebära en viss inneboende spridningsrisk. Beslutet att innefatta skuldnedskrivningsverktyget i direktiv 2014/59/EU som ett viktigt resolutionsverktyg, tillsammans med principen att borgenärer och aktieägare ska bära förlusterna, betyder att den inneboende spridningsrisk som skuldnedskrivning kan medföra inte automatiskt bör betraktas som ett skäl för att undanta skulder. Därför bör resolutionsmyndigheterna noga bedöma dessa skäl och förklara undantag av skulder från nedskrivning på grundval av den högre sannolikheten för att orsaka omfattande spridningseffekter av den typ som beskrivs i artikel 44.3 c i direktiv 2014/59/EU än skulder som inte undantas. I detta syfte bör de grunda sin bedömning på lämpliga metoder inbegripet kvantitativ analys för att fastställa risken för och allvaret i omfattande spridningseffekter och störningar i en medlemsstats eller i unionens ekonomi.

(23)

Behovet av undantag på grundval av risken för omfattande spridningseffekter kan påverkas av marknadsvillkor vid tidpunkten för skuldnedskrivning, särskilt om företagets fallissemang äger rum när det finansiella systemet utsätts för betydande stress eller lider av bristande förtroende. Risken för att tillämpning av resolutionsverktyg och resolutionsbefogenheter skulle kunna ha en betydande direkt eller indirekt negativ effekt på den finansiella stabiliteten och marknadens förtroende bör beaktas i den resolutionsbedömning som krävs enligt avsnitt C led 26 i bilagan till direktiv 2014/59/EU. När undantag från skuldnedskrivning beslutas enligt artikel 44.3 i det direktivet på grund av risk för omfattande spridningsrisk, förväntas därför resolutionsmyndigheten förklara varför hindren för nedskrivning inte har behandlats under resolutionsplaneringen där dessa undantag utgör ett hinder för möjligheterna till resolution. Resolutionsmyndigheten bör också bedöma huruvida spridningseffekten härrör från, eller förvärras avsevärt av, tillämpningen av skuldnedskrivningsverktyget på skulderna i fråga, eller faktiskt orsakas av institutets fallissemang i sig.

(24)

Risken för omfattande spridningseffekter kan vara direkt, där de direkta förluster som motparterna till institutet under resolution utsätts för leder till fallissemang eller allvarliga solvensproblem för dessa motparter och i sin tur för deras motparter. Möjligheten att en eller flera finansiella institut fallerar eller kommer i svårigheter som ett direkt resultat av skuldnedskrivningen bör inte automatiskt medföra att skulder undantas från nedskrivning. Beslut om undantag bör fattas i proportion till de systemrisker som direkta spridningseffekter kan ge upphov till.

(25)

Risken för omfattande spridningseffekter kan också vara indirekt, till exempel på grund av att vissa marknadsaktörer, till exempel insättare, förlorar förtroendet, eller genom tillgångspriseffekter. En viktig kanal för indirekt spridning kan vara förlust av förtroende på kapitalmarknaderna (för privatpersoner och institut) – bristande utbud, högre marginalkrav i allmänhet eller för institut som liknar det fallerande institutet, eller nödförsäljning av tillgångar av institut med likviditetsbrist.

(26)

Vid nedskrivning av vissa skulder kan värdeförstörelse uppstå där dessa skulder ingår i en framgångsrik affärsgren som annars skulle ge banken betydande värde, till exempel försäljning till en köpare från den privata sektorn. För att resolutionsmyndigheten ska undanta en skuld eller en klass av skulder från nedskrivning måste det skyddade värdet vara tillräckligt för att (potentiellt) förbättra de icke undantagna borgenärernas situation jämfört med deras situation om de berörda skulderna inte vore undantagna från nedskrivning. Resolutionsmyndigheterna får därför undanta en skuld från nedskrivning enligt artikel 44.3 d i direktiv 2014/59/EU om fördelen av undantag för andra borgenärer skulle överskrida deras bidrag till förlustabsorbering och rekapitalisering om undantaget inte ägde rum. Detta kan vara fallet om till exempel det skyddade värdet klart kan identifieras genom en motsvarande ökning av den ersättning som betalas av en köpare från den privata sektorn.

(27)

När det gäller bedömningen av potentiella vinster i värdebevarande från ett undantag från skuldnedskrivning, bemyndigar artikel 36.16 respektive artikel 49.5 i direktiv 2014/59/EU kommissionen att anta tekniska tillsynsstandarder för värdering i resolutionssyfte och för värdering av derivat. Beroende på den metod som är tillämplig kan ytterligare förluster utkristalliseras från avveckling av derivat och överskrida nedskrivningspotentialen i motsvarande skuld, vilket medför ytterligare förluster som kan öka skuldnedskrivningsbördan för andra gäldenärer i institutet under resolution. Ytterligare förluster kan härröra från ersättningskostnader som motparten ådragit sig, eller kostnader för institutet under resolution för att återställa hedgningar som lämnats öppna och som inte återspeglas i derivatens värde vid fortsatt rörelse. Under sådana omständigheter bör resolutionsmyndigheten bedöma huruvida den värdeminskningen skulle innebära att de förluster som bärs av icke undantagna borgenärer skulle vara högre än om skulden i fråga undantogs från nedskrivning. Rent spekulativa förväntningar på en potentiell värdeökning får inte tjäna som grund för undantag.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

1.   Denna förordning fastställer regler som vidare specificerar de exceptionella omständigheter som anges i artikel 44.3 i direktiv 2014/59/EU, där resolutionsmyndigheten får undanta, helt eller delvis, vissa skulder från tillämpningen av de nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheter där skuldnedskrivningsverktyget tillämpas.

2.   Bestämmelserna i denna förordning ska tillämpas av en resolutionsmyndighet som utses av en medlemsstat i enlighet med artikel 3 i direktiv 2014/59/EU, och av den gemensamma resolutionsnämnden inom ramen för dess uppgifter och befogenheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 (2).

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning är tillämplig på de enheter som avses i artikel 1.1 led a–e i direktiv 2014/59/EU.

Artikel 3

Definitioner

För tillämpningen av denna förordning ska definitionerna i artikel 3 i direktiv 2014/59/EU gälla. I denna förordning gäller även följande definitioner:

1.    direkt spridning : en situation där de direkta förlusterna för motparterna till institutet under resolution som härrör från nedskrivning av institutets skulder leder till fallissemang eller sannolikt fallissemang för dessa motparter med omedelbar verkan.

2.    indirekt spridning : en situation där nedskrivning eller konvertering av ett instituts skulder orsakar en negativ reaktion hos marknadsaktörerna som leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet som potentiellt kan skada den reala ekonomin.

Artikel 4

Gemensamma bestämmelser

1.   Resolutionsmyndigheter får inte undanta en skuld eller en klass av skulder från nedskrivning såvida de inte omfattas av förteckningen över skulder i artikel 44.2 i direktiv 2014/59/EU.

2.   Ett beslut av resolutionsmyndigheten om att undanta en skuld eller en klass av skulder från tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget enligt artikel 44.3 i direktiv 2014/59/EU ska grundas på en analys av institutet under resolution från fall till fall och ska inte vara automatiskt.

3.   Vid övervägande av undantag enligt artikel 44.3 i direktiv 2014/59/EU och före totalt undantag av en skuld eller en klass av skulder från nedskrivning, ska resolutionsmyndigheten först beakta möjligheten att delvis undanta den skulden genom att begränsa omfattningen av nedskrivningen där så är möjligt.

4.   När resolutionsmyndigheten fastställer om en skuld ska undantas enligt artikel 44.3 i direktiv 2014/59/EU ska den bedöma huruvida dess villkor är uppfyllda vid tidpunkten för tillämpningen av skuldnedskrivningsverktyget på institutet. Denna bedömning ska inte påverka resolutionsmyndighetens skyldighet att följa resolutionsplanen enligt artikel 87 i direktiv 2014/59/EU.

5.   Beslutet om att undanta en skuld eller en klass av skulder från tillämpning av skuldnedskrivning enligt artikel 44.3 i direktiv 2014/59/EU ska grundas på minst ett av de resolutionsmål som beskrivs i artikel 31.2 i det direktivet.

6.   Beslutet att helt eller delvis undanta en skuld eller en klass av skulder från tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget enligt artikel 44.3 i direktiv 2014/59/EU som skulle omfatta utnyttjande av resolutionsfonden, ska vara vederbörligen motiverat, med beaktande av undantagets lämplighet med tanke på omständigheterna i det specifika fallet.

7.   Om resolutionsmyndigheten har förutsatt att en skuld eller en klass av skulder på ett trovärdigt och genomförbart sätt skulle bidra till förlustabsorbering och rekapitalisering, och att dessa skulder inte skulle uppfylla kraven för undantag enligt artikel 44.3, ska resolutionsmyndigheten förklara följande om den sedan beslutar att helt eller delvis undanta en skuld eller en klass av skulder enligt artikel 44.3 som skulle omfatta en överföring av förluster till resolutionsfonden:

a)

De exceptionella omständigheter som skiljer sig från dem vid tidpunkten för resolutionsplanering som innebär att dessa skulder måste undantas från nedskrivning vid tidpunkten för resolutionsåtgärder.

b)

Varför undantag är nödvändigt och särskilt varför de exceptionella omständigheter som leder till det inte kunde förutses under resolutionsplanens förlopp.

c)

Om behovet av undantag föreskrevs av resolutionsplanen, hur resolutionsmyndigheten hanterade detta behov för att undvika att det utgör ett hinder för resolution.

8.   Vid beslut om huruvida en skuld eller en klass av skulder ska undantas enligt artikel 44.3 a i direktiv 2014/59/EU, om undantaget skulle omfatta en överföring av förluster till resolutionsfonden, ska resolutionsmyndigheten också förklara

a)

hur/huruvida de krav som fastställs i artiklarna 5 och 6 i denna förordning är uppfyllda, och

b)

varför behovet av undantag inte kunde åtgärdas genom en lämplig värderingsmetod enligt artikel 36 i direktiv 2014/59/EU.

9.   Vid beslut om huruvida en skuld eller en klass av skulder ska undantas för att bevara kontinuiteten i kritiska funktioner och kärnaffärsområden enligt artikel 44.3 b i direktiv 2014/59/EU, om undantaget skulle omfatta en överföring av förluster till resolutionsfonden, ska resolutionsmyndigheten också förklara följande:

a)

Hur/huruvida de krav som fastställs i artikel 7 i denna förordning är uppfyllda.

b)

Varför de skulder som ska undantas är mer relevanta för kontinuiteten i klart angivna kritiska funktioner eller kärnaffärsområden än de skulder som inte ska undantas.

10.   Om resolutionsmyndigheten helt eller delvis undantar en skuld eller en klass av skulder för att undvika omfattande spridningseffekter enligt artikel 44.3 c i direktiv 2014/59/EU, om undantaget skulle omfatta en överföring av förluster till resolutionsfonden, ska resolutionsmyndigheten också förklara följande:

a)

Hur/huruvida de krav som fastställs i artikel 8 i denna förordning är uppfyllda.

b)

Varför det är mer sannolikt att de undantagna skulderna orsakar omfattande spridningseffekter av den typ som beskrivs i artikel 44.3 c i direktiv 2014/59/EU än de som inte undantas.

11.   Om resolutionsmyndigheten helt eller delvis undantar en skuld eller en klass av skulder enligt artikel 44.3 d i direktiv 2014/59/EU, om undantaget skulle omfatta en överföring av förluster till resolutionsfonden, ska resolutionsmyndigheten också förklara hur/huruvida de krav som fastställs i artikel 9 i denna förordning är uppfyllda.

Artikel 5

Undantag på grund av omöjlighet att skriva ned skulderna enligt artikel 44.3 a i direktiv 2014/59/EU

1.   Resolutionsmyndigheter får endast undanta en skuld eller en klass av skulder från tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget där de hinder som åberopas för tillämpningen gör att den inte kan äga rum inom rimlig tid, trots resolutionsmyndighetens ansträngningar.

2.   När det gäller punkt 1 ska resolutionsmyndigheterna särskilt uppfylla följande krav innan de fattar beslut om det aktuella undantaget:

a)

Resolutionsmyndighetens skyldighet att i resolutionsplanen tillhandahålla en beskrivning av de förfaranden för att säkerställa tillgänglighet inom en lämplig tidsram av den information som krävs i värderingssyfte enligt artiklarna 36 och 49 i direktiv 2014/59/EU

b)

Resolutionsmyndighetens skyldighet att beakta varje hinder för institutets resolution, inbegripet de omständigheter som resulterar i ett potentiellt undantag som kunde förutses i resolutionsplaneringsprocessen, när dessa potentiella undantag utgör hinder för resolution.

Artikel 6

Rimlig tid

1.   När resolutionsmyndigheterna undantar en skuld eller en klass av skulder från nedskrivning enligt artikel 44.3 a i direktiv 2014/59/EU, och för att fastställa vad som utgör ”rimlig tid” ska de fastställa följande:

a)

När nedskrivningsbeloppet senast ska fastställas.

b)

När samtliga uppgifter som behövs för att skriva ned dessa skulder måste utföras för att uppfylla resolutionsmålen med beaktande av situationen vid tidpunkten för resolutionsåtgärden.

2.   När resolutionsmyndigheterna fastställer de krav som anges i punkt 1 ska de bedöma följande:

a)

Behovet av att offentliggöra ett nedskrivningsbeslut och att fastställa nedskrivningsbeloppet och dess slutgiltiga fördelning på de olika borgenärsklasserna.

b)

Följderna för marknadens förtroende av att försena ett sådant beslut, potentiella marknadsreaktioner, till exempel likviditetsutflöden, och resolutionsåtgärdens ändamålsenlighet, med beaktande av båda följande:

i)

Huruvida institutets nöd och risk för fallissemang är kända för marknadsaktörerna.

ii)

Synligheten av följderna av institutets nöd eller potentiella fallissemang för marknadsaktörerna.

c)

Marknadernas öppningstider i den mån som dessa kan inverka på kritiska funktioner och spridningseffekter.

d)

Referensdatum för uppfyllande av kapitalkraven.

e)

Datum för institutets inbetalningar och löptid för berörda skulder.

Artikel 7

Undantag i syfte att bevara vissa kritiska funktioner och kärnaffärsområden enligt artikel 44.3 b i direktiv 2014/59/EU

1.   Resolutionsmyndigheter får undanta skulder eller klasser av skulder på grundval av behov och proportionalitet för att bevara vissa kritiska funktioner när de anser att en skuld eller en klass av skulder är knutna till en kritisk funktion och skulden eller klassen av skulder inte bör skrivas ned med tanke på funktionens kontinuitet, om något av följande villkor är uppfyllt:

a)

Nedskrivningen av skulden eller klassen av skulder skulle underminera funktionen på grund av tillgång till finansiering eller på grund av beroende av motparter, till exempel hedgningmotparter, infrastruktur eller tjänsteleverantörer till institutet, som kan förhindras eller vara ovilliga att fortsätta transaktioner med institutet efter en skuldnedskrivning.

b)

Den kritiska funktionen i fråga är en tjänst som tillhandahålls av institutet till tredjeparter som är beroende av skuldens kontinuitet.

2.   Resolutionsmyndigheter får endast undanta skulder som krävs för riskhanteringssyften (hedgning) i samband med kritiska funktioner om båda följande villkor är uppfyllda:

a)

Riskhanteringen (hedgning) är erkänd i tillsynssyfte och väsentlig för att upprätthålla transaktioner i samband med kritiska funktioner.

b)

Det vore omöjligt för institutet att ersätta en avvecklad riskhanteringsåtgärd på rimliga villkor inom den tid som krävs för att upprätthålla den kritiska funktionen.

3.   Resolutionsmyndigheter får endast undanta skulder i syfte att upprätthålla ett finansieringsförhållande där båda följande villkor är uppfyllda:

a)

Resolutionsmyndigheten bedömer att finansieringen är avgörande för att upprätthålla en kritisk funktion.

b)

Med hänsyn till artikel 6 i denna förordning vore det omöjligt för institutet att ersätta finansieringen inom den tid som krävs för att upprätthålla den kritiska funktionen.

4.   Resolutionsmyndigheter får inte undanta en skuld eller en klass av skulder enbart på grundval av följande:

a)

Deras löptid.

b)

En förväntad ökning av finansieringskostnader som inte hotar den kritiska funktionens kontinuitet.

c)

Förväntad framtida potentiell vinst.

5.   Resolutionsmyndigheter får undanta skulder eller en klass av skulder på grundval av behov och proportionalitet för att bevara ett kärnaffärsområde där undantaget av den skulden är avgörande för att upprätthålla förmågan hos institutet under resolution att fortsatt utföra centrala verksamheter, tjänster och transaktioner, och att uppnå de resolutionsmål som anges i artikel 31.2 led a och b i direktiv 2014/59/EU.

Artikel 8

Undantag i syfte att undvika omfattande spridningseffekter enligt artikel 44.3 c i direktiv 2014/59/EU

1.   Vid övervägande av undantag på grundval av risk för direkta spridningseffekter enligt artikel 44.3 c i direktiv 2014/59/EU bör resolutionsmyndigheter bedöma, så långt möjligt, graden av sammanlänkning av institutet under resolution med dess motparter.

Den bedömning som avses i första stycket ska inkludera samtliga följande komponenter:

a)

Beaktande av exponeringar mot relevanta motparter med avseende på den risk för fallissemang med dominoeffekter som nedskrivning av sådana exponeringar kan orsaka.

b)

Systemviktigheten av motparter som riskerar fallissemang, särskilt med avseende på andra finansiella marknadsaktörer och tillhandahållare av finansiell marknadsinfrastruktur.

2.   Vid övervägande av undantag på grundval av risk för indirekta spridningseffekter enligt artikel 44.3 c i direktiv 2014/59/EU bör resolutionsmyndigheter bedöma, så långt möjligt, behovet av undantaget och dess proportionalitet på grundval av en mångfald objektiva relevanta indikatorer. Indikatorer som kan vara relevanta i sammanhanget omfattar följande:

a)

Antal, storlek och grad av sammanlänkning för institut med likartade egenskaper som institutet under resolution, i den utsträckning som detta kan ge upphov till omfattande brist på förtroende i banksektorn eller det mer övergripande finansiella systemet.

b)

Antalet fysiska personer som direkt eller indirekt påverkas av nedskrivningen, synlighet och presstäckning av resolutionsåtgärderna, i den utsträckning som detta avsevärt riskerar att underminera det allmänna förtroendet i banksektorn eller det mer övergripande finansiella systemet.

c)

Antal, storlek, och grad av sammanlänkning av motparter som påverkas av nedskrivningen, inbegripet marknadsaktörer utanför banksektorn, och vikten av kritiska funktioner som utförs av dessa motparter.

d)

Motparternas förmåga att få tillgång till alternativa tjänsteleverantörer som har bedömts som ersättliga, givet den specifika situationen.

e)

Huruvida ett betydande antal motparter skulle dra tillbaka sin finansiering eller avbryta sina transaktioner med andra institut efter nedskrivningen, eller om marknader skulle upphöra att fungera korrekt som en följd av nedskrivningen för sådana marknadsaktörer, särskilt i händelse av allmän förlust av marknadens förtroende, eller panik.

f)

Utbrett tillbakadragande av finansiering på kort sikt eller insättningar av betydande belopp.

g)

Antalet, storleken eller betydelsen för institut som riskerar att uppfylla villkoren för tidigt ingripande, eller villkoren för fallissemang eller sannolikt fallissemang enligt artikel 32.4 i direktiv 2014/59/EU.

h)

Risken för ett betydande avbrott i kritiska funktioner eller en betydande prisökning för tillhandahållande av sådana funktioner [som framgår av förändrade marknadsvillkor för sådana funktioner eller deras tillgänglighet], eller motparters och andra marknadsaktörers förväntningar.

i)

Utbredda betydande nedgångar i institutens aktiekurser eller i priserna på deras tillgångar, särskilt där de kan inverka på institutens kapitalsituation.

j)

En allmän och utbredd betydande minskning av den finansiering på kort eller medellång sikt som är tillgänglig för instituten.

k)

En betydande försämring av interbankmarknadens funktion, som framgår av en betydande ökning av marginalkraven och minskad tillgång till säkerheter för instituten.

l)

Utbredda och betydande prisökningar för försäkringar mot kreditförluster eller försämrad kreditvärdighet för institut eller andra marknadsaktörer som är relevanta för institutens finansiella situation.

Artikel 9

Undantag i syfte att undvika värdeminskning enligt artikel 44.3 d i direktiv 2014/59/EU

1.   Resolutionsmyndigheterna får undanta en skuld eller en klass av skulder från nedskrivning där ett sådant undantag skulle undvika värdeförstörelse så att innehavarna av icke undantagna skulder skulle ha det bättre ställt än om de förra skrevs ned.

2.   För att bedöma huruvida villkoret i punkt 1 är uppfyllt ska resolutionsmyndigheterna jämföra och utvärdera resultatet för samtliga borgenärer som härrör från en potentiell nedskrivning och avsaknad av nedskrivning, i enlighet med artikel 36.16 och artikel 49.5 i direktiv 2014/59/EU.

Artikel 10

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i Bryssel den 4 februari 2016.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 173, 12.6.2014, s. 190.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).


1.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 144/21


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2016/861

av den 18 februari 2016

om rättelse av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 528/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för optioners icke-deltarisker i samband med standardmetoden för marknadsrisk och om rättelse av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 604/2014 som kompletterar Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU vad gäller tekniska standarder för tillsyn avseende kvalitativa och kvantitativa kriterier för att fastställa personalkategorier vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på ett instituts riskprofil

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (1), särskilt artikel 94.2,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (2), särskilt artikel 329.3 tredje stycket, artikel 352.6 tredje stycket och artikel 358.4 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 329.3, artikel 352.6 tredje stycket och artikel 358.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 575/2013 föreskrivs att Europeiska bankmyndigheten (EBA) ska utarbeta en rad olika metoder för att avspegla andra risker än deltarisker i institutens kapitalbaskrav, på ett sätt som står i proportion till omfattningen av och komplexiteten i institutens verksamheter i optioner och warranter. EBA utarbetade följaktligen förslag till tekniska tillsynsstandarder i detta syfte, som kommissionen godkände och antog genom kommissionens delegerade förordning (EU) nr 528/2014 (3).

(2)

Enligt de ramar för tillsyn som fastställs i direktiv 2013/36/EU ska alla institut identifiera de anställda vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på institutets riskprofil. I enlighet med artikel 94.2 i direktiv 2013/36/EU utarbetade EBA förslag till tekniska tillsynsstandarder i detta syfte, som kommissionen godkände och antog genom kommissionens delegerade förordning (EU) nr 604/2014 (4).

(3)

I delegerade förordning (EU) nr 528/2014 och delegerade förordning (EU) nr 604/2014 finns vissa fel som behöver rättas till.

(4)

Inom ramen för delegerade förordning (EU) nr 528/2014 bör endast sådana institut som enbart köper optioner och warranter ha möjlighet att använda den förenklade metoden, men de bör inte vara skyldiga att använda den. Det är därför lämpligt att korrigera lydelsen av artikel 2 i delegerade förordning (EU) nr 528/2014, som ålägger dessa institut att använda den förenklade metoden och inte hindrar andra institut från att också använda denna metod.

(5)

Artikel 4.1 c i delegerade förordning (EU) nr 604/2014 bör ändras på lämpligt sätt för att alla anställda vars totala ersättning medför att de kommer i samma ersättningsklass som den verkställande ledningen ska betraktas som ”risktagare med väsentlig inverkan”, dvs. anställda vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil.

(6)

Denna förordning baseras på de förslag till tekniska tillsynsstandarder som EBA lagt fram för kommissionen.

(7)

EBA har anordnat öppna offentliga samråd om de ursprungliga förslag till tekniska tillsynsstandarder som rättas genom denna förordning, analyserat de potentiella kostnaderna och fördelarna därav samt begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (5).

(8)

För att säkerställa att de tekniska standarderna för tillsyn kan tillämpas på ett korrekt sätt så snart som möjligt bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Rättelse av delegerade förordning (EU) nr 528/2014

Artikel 2 i delegerade förordning (EU) nr 528/2014 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

Endast institut som enbart köper optioner och warranter får använda den förenklade metoden.”

Artikel 2

Rättelse av delegerade förordning (EU) nr 604/2014

Artikel 4.1 c i delegerade förordning (EU) nr 604/2014 ska ersättas med följande:

”c)

Den anställdes totala ersättning under det föregående budgetåret är lika med eller högre än den lägsta totala ersättning som beviljats under budgetåret till en medlem i den verkställande ledningen eller till en anställd som uppfyller något av kriterierna i punkterna 1, 5, 6, 8, 11, 12, 13 eller 14 i artikel 3.”

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 februari 2016.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 176, 27.6.2013, s. 338.

(2)  EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 528/2014 av den 12 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för optioners icke-deltarisker i samband med standardmetoden för marknadsrisk (EUT L 148, 20.5.2014, s. 29).

(4)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 604/2014 av den 4 mars 2014 som kompletterar Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU vad gäller tekniska standarder för tillsyn avseende kvalitativa och kvantitativa kriterier för att fastställa personalkategorier vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på ett instituts riskprofil (EUT L 167, 6.6.2014, s. 30).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).


1.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 144/24


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/862

av den 31 maj 2016

om icke-godkännande av ett annat hälsopåstående om livsmedel än sådana som avser minskad sjukdomsrisk och barns utveckling och hälsa

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (1), särskilt artikel 18.4, och

av följande skäl:

(1)

Enligt förordning (EG) nr 1924/2006 är hälsopåståenden om livsmedel förbjudna, såvida de inte har godkänts av kommissionen i enlighet med den förordningen och ingår i en förteckning över tillåtna påståenden.

(2)

I förordning (EG) nr 1924/2006 fastställs också att livsmedelsföretagare ska sända ansökningar om godkännande av hälsopåståenden till den behöriga nationella myndigheten i en medlemsstat. Den behöriga nationella myndigheten ska vidarebefordra giltiga ansökningar till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), nedan kallad myndigheten, för en vetenskaplig bedömning samt till kommissionen och medlemsstaterna för kännedom.

(3)

Kommissionen ska med beaktande av myndighetens yttrande fatta beslut om huruvida hälsopåståenden ska godkännas. I vissa fall kan inte enbart den vetenskapliga riskbedömningen ge all den information som bör ligga till grund för ett beslut om riskhantering, och därför bör även andra berättigade faktorer som är relevanta för den aktuella frågan beaktas.

(4)

Efter en ansökan från Oy Karl Fazer AB, inlämnad i enlighet med artikel 13.5 i förordning (EG) nr 1924/2006, ombads myndigheten avge ett yttrande om ett hälsopåstående om surdegsrågbröd med högt fiberinnehåll och minskad glykemisk respons efter måltid (fråga nr EFSA-Q-2014-00012 (2)). Det påstående som sökanden föreslog hade följande lydelse: ”Intag av surdegsrågbröd med högt fiberinnehåll bidrar till en minskad glykemisk respons åtföljd av ett minskat insulinsvar efter måltid”. På myndighetens begäran specificerade sökanden att när det gäller den påstådda effekten bör surdegsrågbröd med högt fiberinnehåll jämföras med glukos.

(5)

Den 8 oktober 2014 tog kommissionen och medlemsstaterna emot det vetenskapliga yttrandet från myndigheten, som fann att man på grundval av de framlagda uppgifterna kunde fastställa ett orsakssamband mellan intag av nästan alla livsmedel och minskad glykemisk respons efter måltid i jämförelse med glukos.

(6)

Enligt artiklarna 6.1 och 13.1 i förordning (EG) nr 1924/2006 ska hälsopåståenden grundas på allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation. Det är också i överensstämmelse med bestämmelserna att inte godkänna hälsopåståenden som inte uppfyller andra allmänna eller särskilda krav i förordning (EG) nr 1924/2006, även om myndigheten lämnat en positiv vetenskaplig bedömning. Myndigheten konstaterade i sitt vetenskapliga yttrande att när jämförbara mängder tillgängliga kolhydrater från olika kolhydraterinnehållande livsmedel testas skulle i princip varje kolhydratinnehållande livsmedel medföra en minskad glykemisk respons efter måltid jämfört med den glykemiska respons som intag av glukos resulterar i. Vidare påpekades att även livsmedel innehållande små mängder kolhydrater, eller inga tillgängliga kolhydrater, skulle medföra en lägre glykemisk respons efter måltid jämfört med glukos.

(7)

I förordning (EG) nr 1924/2006 definieras påstående som varje budskap eller framställning som anger, låter förstå eller antyder att ett livsmedel har särskilda egenskaper. Ett påstående om surdegsrågbröd med högt fiberinnehåll och glykemisk respons efter måltid antyder att surdegsrågbröd med högt fiberinnehåll har särskilda egenskaper när det gäller minskad glykemisk respons efter måltid jämfört med glukos, medan i själva verket nästan alla livsmedel har den effekten. Enligt artikel 3 andra stycket a i förordning (EG) nr 1924/2006 får användningen av hälsopåståenden inte vara vilseledande. Ett påstående om att ett särskilt livsmedel har vissa gynnsamma egenskaper när i själva verket nästan alla livsmedel har sådana egenskaper skulle vara vilseledande.

(8)

Mot bakgrund av ovanstående uppfyller påståendet om intag av surdegsrågbröd med högt fiberinnehåll och minskad glykemisk respons efter måltid inte kraven i förordning (EG) nr 1924/2006 och bör därför inte tas upp i förteckningen över tillåtna hälsopåståenden.

(9)

De synpunkter som sökanden lämnat till kommissionen i enlighet med artikel 16.6 i förordning (EG) nr 1924/2006 har beaktats vid fastställandet av åtgärderna i den här förordningen.

(10)

Samråd har skett med medlemsstaterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det hälsopåstående som anges i bilagan till den här förordningen ska inte tas upp i den unionsförteckning över tillåtna påståenden som avses i artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1924/2006.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 maj 2016.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 404, 30.12.2006, s. 9.

(2)  EFSA Journal, vol. 12(2014):10, artikelnr 3837.


BILAGA

Ej godkänt hälsopåstående

Ansökan – relevanta bestämmelser i förordning (EG) nr 1924/2006

Näringsämne, ämne, livsmedel eller livsmedelskategori

Påstående

Efsa-yttrande

Artikel 13.5 – hälsopåstående som grundar sig på nyligen framtagen vetenskaplig dokumentation och/eller som innehåller en begäran om skydd av äganderättsligt skyddade data

Surdegsrågbröd med högt fiberinnehåll

Minskad glykemisk respons efter måltid jämfört med glukos

Q-2014-00012


1.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 144/27


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2016/863

av den 31 maj 2016

om ändring av bilagorna VII och VIII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller hudkorrosion/hudirritation, allvarlig ögonskada/ögonirritation och akut toxicitet

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (1), särskilt artiklarna 13.2 och 131, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1907/2006 föreskrivs att testmetoder som används för att få fram information om ämnens inneboende egenskaper som krävs enligt den förordningen regelbundet ska ses över och förbättras i syfte att minska antalet försök på ryggradsdjur och antalet djur som ingår i dem. När lämpliga validerade testmetoder blir tillgängliga bör kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 (2) och bilagorna till förordning (EG) nr 1907/2006 ändras, om så är relevant, för att ersätta, begränsa eller förfina djurförsök. De principer om ersättning, begränsning och förfining som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU (3) bör beaktas.

(2)

I förordning (EG) nr 1907/2006 fastställs kraven för registrering av ämnen som tillverkas i eller importeras till unionen som sådana eller ingående i blandningar eller varor. Registranterna måste i förekommande fall tillhandahålla den information som krävs enligt förordning (EG) nr 1907/2006 för att uppfylla registreringskraven.

(3)

I enlighet med förordning (EG) nr 1907/2006 krävs in vivo-studier för framtagning av information om hudirritation och ögonirritation i punkterna 8.1 och 8.2 i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1907/2006.

(4)

Under de senaste åren har betydande vetenskapliga framsteg gjorts när det gäller utvecklingen av alternativa testmetoder för hudkorrosion/hudirritation och allvarlig ögonskada/ögonirritation. Ett antal riktlinjer för alternativa testmetoder har överenskommits internationellt av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och har införlivats i förordning (EG) nr 440/2008.

(5)

För hudkorrosion/hudirritation räcker det i de flesta fall med in vitro-studier för att få tillräcklig information för klassificering och riskbedömning av ett ämne. En slutsats kan dras på grundval av ett in vitro-test om resultatet möjliggör ett omedelbart tillförlitligt beslut om klassificering eller om att inte klassificera, eller från en kombination av två in vitro-tester, ett för hudirritation och ett för hudkorrosion. In vivo-studier kan fortfarande krävas i vissa undantagsfall för ämnen som tillverkas eller importeras i kvantiteter på minst tio ton, t.ex. när det testade ämnet faller utanför in vitro-testmetodernas tillämpningsområde eller när inga slutgiltiga resultat kan erhållas från en omfattande uppsättning in vitro-tester.

(6)

För allvarlig ögonskada/ögonirritation finns en uppsättning in vitro-testmetoder som i många fall är tillräckliga för att erhålla lämplig information för klassificering och riskbedömning av ämnen. En slutsats om ett ämnes potential att framkalla sådana effekter på ögat kan dras på grundval av ett test om resultatet tillåter ett omedelbart, tillförlitligt beslut om klassificering eller om att inte klassificera, eller från en kombination av två eller flera tester. In vivo-studier kan fortfarande krävas i vissa fall för ämnen som tillverkas eller importeras i kvantiteter på minst tio ton, t.ex. när det testade ämnet faller utanför testmetodernas tillämpningsområde eller när inga slutgiltiga resultat kan erhållas från en omfattande uppsättning in vitro-tester.

(7)

Punkterna 8.1 och 8.2 i bilaga VIII bör därför ändras så att standardinformationskraven gäller för in vitro-studier, samtidigt som villkoren fastställs för när en in vivo-undersökning med avseende på hudirritation/hudkorrosion och allvarlig ögonskada/ögonirritation fortfarande krävs. Likväl kan adekvat information från befintliga in vivo-undersökningar avseende hudirritation eller ögonirritation fortfarande utnyttjas för att uppfylla informationskravet för alla mängdnivåer.

(8)

Dessutom bör standardinformationskraven och reglerna om anpassning i punkterna 8.1 och 8.2 i bilaga VII och reglerna om anpassning i punkterna 8.1 och 8.2 i bilaga VIII revideras i syfte att undanröja överlappning med reglerna i bilaga VI och bilaga XI och i de inledande delarna av bilagorna VII och VIII vad gäller granskningen av tillgängliga data, avstående från studier av en toxikologisk endpoint om tillgänglig information tyder på att ämnet uppfyller kriterierna för klassificering för denna toxikologiska endpoint, eller för att förtydliga den avsedda innebörden vad gäller avstående från studier av ämnen som är brandfarliga under vissa förhållanden. När det hänvisas till klassificeringen av ämnen bör reglerna om anpassning uppdateras så att de avspeglar den terminologi som används i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (4).

(9)

För akut toxicitet fastställs, utöver ett test via oralt intag (bilaga VII, punkt 8.5.1) i punkt 8.5 i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1907/2006 ett standardinformationskrav för andra ämnen än gaser för åtminstone ytterligare en exponeringsväg (inandning eller via huden) beroende på den sannolika exponeringsvägen för människor. Den senaste vetenskapliga analysen av tillgängliga data från in vivo-studier av akut toxicitet har visat att ämnen som inte är giftiga vid oral exponering med hög säkerhet också kan antas vara giftfria vid exponering via huden. Testning av dessa ämnen genom exponering via huden ger därför inte väsentlig information för säkerhetsbedömningen. Punkt 8.5 i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1907/2006 bör därför ändras för att föreskriva en möjlighet att avstå från testning på huden för sådana ämnen.

(10)

Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) bör, i samarbete med medlemsstaterna och berörda aktörer, vidareutveckla vägledningen för tillämpningen av testmetoderna och möjligheterna att avstå från de standardinformationskrav som föreskrivs i den här förordningen i enlighet med förordning (EG) nr 1907/2006. I samband med detta bör Europeiska kemikaliemyndigheten ta full hänsyn till det arbete som utförts inom OECD samt i andra relevanta vetenskapliga grupper och expertgrupper.

(11)

Förordning (EG) nr 1907/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 133 i förordning (EG) nr 1907/2006.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna VII och VIII till förordning (EG) nr 1907/2006 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 maj 2016.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 av den 30 maj 2008 om testmetoder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (EUT L 142, 31.5.2008, s. 1).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).


BILAGA

Bilagorna VII och VIII till förordning (EG) nr 1907/2006 ska ändras enligt följande:

1.

Punkterna 8.1 och 8.2 i bilaga VII ska ersättas med följande:

”8.1

Hudkorrosion/hudirritation

8.1

Studien/studierna krävs inte

om ämnet är en stark syra (pH ≤ 2,0) eller bas (pH ≥ 11,5) och den tillgängliga informationen visar att det borde klassificeras som frätande på huden (kategori 1), eller

om ämnet kan självantända i luft eller vid kontakt med vatten eller fukt vid rumstemperatur, eller

om ämnet klassificeras som akut toxicitet vid administrering via huden (kategori 1), eller

om undersökningen av akut toxicitet vid administrering via huden inte tyder på hudirritation vid dosering upp till gränsvärdet (2 000 mg/kg kroppsvikt).

Om resultaten från en av de båda studierna enligt punkterna 8.1.1 eller 8.1.2 räcker för att möjliggöra ett slutgiltigt beslut om klassificeringen av ett ämne, eller om avsaknaden av hudirritationspotential, behöver den andra studien inte genomföras.

8.1.1

Hudkorrosion, in vitro

 

8.1.2

Hudirritation, in vitro

 

8.2

Allvarlig ögonskada/ögonirritation

8.2

Studien/studierna krävs inte

om ämnet klassificeras som frätande på huden, och därmed leder till klassificering som allvarlig ögonskada (kategori 1), eller

om ämnet klassificeras som irriterande på huden och den tillgängliga informationen visar att det borde klassificeras som ögonirritation (kategori 2), eller

om ämnet är en stark syra (pH ≤ 2,0) eller bas (pH ≥ 11,5) och den tillgängliga informationen visar att det borde klassificeras som allvarlig ögonskada (kategori 1), eller

om ämnet kan självantända i luft eller vid kontakt med vatten eller fukt vid rumstemperatur.

8.2.1

Allvarlig ögonskada/ögonirritation, in vitro

8.2.1

Om resultaten från en första in vitro-studie inte möjliggör ett slutgiltigt beslut om klassificeringen av ett ämne, eller om avsaknaden av ögonirritationspotential, ska (en) andra in vitro-studie(r) för denna endpoint övervägas.”

2.

Punkterna 8.1 och 8.2 i bilaga VIII ska ersättas med följande:

”8.1

Hudkorrosion/hudirritation

8.1

En in vivo-studie av hudkorrosion/hudirritation ska endast övervägas om in vitro-studierna enligt punkterna 8.1.1 och 8.1.2 i bilaga VII inte är tillämpliga eller om resultaten från dessa studier inte är tillräckliga för klassificering och riskbedömning.

Studien krävs inte

om ämnet är en stark syra (pH ≤ 2,0) eller bas (pH ≥ 11,5), eller

om ämnet kan självantända i luft eller vid kontakt med vatten eller fukt vid rumstemperatur, eller

om ämnet klassificeras som akut toxicitet vid administrering via huden (kategori 1), eller

om undersökningen av akut toxicitet vid administrering via huden inte tyder på hudirritation vid dosering upp till gränsvärdet (2 000 mg/kg kroppsvikt).

8.2

Allvarlig ögonskada/ögonirritation

8.2

En in vivo-studie av ögonkorrosion/ögonirritation ska endast övervägas om in vitro-studien/studierna enligt punkt 8.2.1 i bilaga VII inte är tillämpliga eller om resultaten från denna/dessa studie(r) inte är tillräckliga för klassificering och riskbedömning.

Studien krävs inte

om ämnet är klassificerat som frätande på huden, eller

om ämnet är en stark syra (pH ≤ 2,0) eller bas (pH ≥ 11,5), eller

om ämnet kan självantända i luft eller vid kontakt med vatten eller fukt vid rumstemperatur.”

3.

Punkt 8.5 i bilaga VIII ska ersättas med följande:

”8.5

Akut toxicitet

8.5

Studien/studierna krävs normalt sett inte

om ämnet är klassificerat som frätande på huden.

Utöver informationen avseende oralt intag (punkt 8.5.1 i bilaga VII) ska, för andra ämnen än gaser, den information som anges under 8.5.2–8.5.3 lämnas för åtminstone ytterligare en exponeringsväg. Valet av den andra exponeringsvägen beror på ämnets karaktär och hur det är sannolikt att människor exponeras. Om det endast finns en exponeringsväg behöver information endast tillhandahållas om denna exponeringsväg.

8.5.2

Inandning

8.5.2

Testning genom inandning är lämpligt om det är sannolikt att människor exponeras via inandning, med hänsyn till ämnets ångtryck och/eller möjlig exponering för aerosoler, partiklar eller droppar som är av en sådan storlek att de kan inandas.

8.5.3

Via huden

8.5.3

Testning på huden är lämpligt

1.

om inandning av ämnet är osannolik, och

2.

om det är sannolikt att ämnet kommer i kontakt med huden vid produktion och/eller användning, och

3.

om ämnets fysikalisk-kemiska och toxikologiska egenskaper tyder på en potential för att ämnet i betydande utsträckning absorberas via huden.

Testning på huden krävs inte

om ämnet inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som akut toxicitet eller STOT SE vid oral exponering, och

inga systemiska effekter har observerats i in vivo-studier med dermal exponering (t.ex. hudirritation, hudsensibilisering) eller, i avsaknad av en in vivo-studie med oral exponering, inga systemiska effekter efter dermal exponering förutses på grundval av andra metoder än tester (t.ex. jämförelse med strukturlika ämnen, QSAR-studier).”


1.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 144/32


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/864

av den 31 maj 2016

om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet triasulfuron i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (1), särskilt artiklarna 20.1 och 78.2, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens direktiv 2000/66/EG (2) infördes triasulfuron som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3).

(2)

Verksamma ämnen som tas upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG ska anses vara godkända enligt förordning (EG) nr 1107/2009 och förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (4).

(3)

Godkännandet av det verksamma ämnet triasulfuron enligt del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 löper ut den 30 juni 2016.

(4)

En ansökan om förnyat upptagande av triasulfuron i bilaga I till direktiv 91/414/EEG har lämnats in i enlighet med artikel 4 i kommissionens förordning (EU) nr 1141/2010 (5) inom den tid som föreskrivs i den artikeln.

(5)

Sökanden lämnade in den kompletterande dokumentation som krävs i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 1141/2010. Den rapporterande medlemsstaten konstaterade att ansökan var fullständig.

(6)

Den rapporterande medlemsstaten sammanställde en förnyad bedömningsrapport i samråd med den medrapporterande medlemsstaten och överlämnade den till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) och kommissionen den 14 oktober 2013.

(7)

Myndigheten skickade den förnyade bedömningsrapporten till sökanden och medlemsstaterna för synpunkter, och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. Myndigheten gjorde även den kompletterande sammanfattningen tillgänglig för allmänheten.

(8)

Den 8 januari 2015 meddelade myndigheten kommissionen sin slutsats (6) om huruvida triasulfuron kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009. Myndigheten konstaterade att det på grund av en ofullständig genotoxicitetsbedömning av triasulfuron och dess tillverkningsförorening CGA 150829 inte har varit möjligt att fastställa de hälsobaserade toxikologiska referensvärdena. Därför kunde bedömningen av riskerna för konsumenter, användare, arbetstagare och kringstående inte göras. Vidare fann myndigheten att det under särskilda geografiska och klimatiska förhållanden är en stor risk att de bedömda representativa användningsområdena resulterar i att grundvattnet exponeras för halter av antingen triasulfuron eller dess jordmetabolit CGA 150829 över parametervärdet på 0,1μg/l för dricksvatten. Vidare konstaterades risken vara hög för vattenlevande växter.

(9)

Kommissionen uppmanade sökanden att inkomma med synpunkter på myndighetens slutsats och, i enlighet med artikel 17.1 i förordning (EU) nr 1141/2010, på utkastet till granskningsrapport. Sökanden lämnade synpunkter som har granskats omsorgsfullt.

(10)

Trots de argument som sökanden lade fram kunde de farhågor som anges i skäl 8 inte avföras.

(11)

Följaktligen har det inte fastställts att det kan förväntas att, med avseende på en eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller triasulfuron, kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda. Godkännandet av det verksamma ämnet triasulfuron bör därför inte förnyas.

(12)

Medlemsstaterna bör ges tid att återkalla godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller triasulfuron.

(13)

Eventuella anståndsperioder som medlemsstaterna beviljar i enlighet med artikel 46 i förordning (EG) nr 1107/2009 för växtskyddsmedel som innehåller triasulfuron bör löpa ut senast den 30 september 2017.

(14)

Den här förordningen hindrar inte att en ny ansökan om triasulfuron lämnas in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Icke förnyat godkännande av det verksamma ämnet

Godkännandet av det verksamma ämnet triasulfuron förnyas inte.

Artikel 2

Övergångsbestämmelser

Medlemsstaterna ska återkalla godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller triasulfuron som verksamt ämne senast den 30 september 2016.

Artikel 3

Anståndsperioder

Eventuella anståndsperioder som medlemsstaterna beviljar i enlighet med artikel 46 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska vara så kortvariga som möjligt och löpa ut senast den 30 september 2017.

Artikel 4

Ändringar av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011

I del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska rad 9 om triasulfuron utgå.

Artikel 5

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 maj 2016.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.

(2)  Kommissionens direktiv 2000/66/EG av den 23 oktober 2000 om införande av ett verksamt ämne (triasulfuron) i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 276, 28.10.2000, s. 35).

(3)  Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 19.8.1991, s. 1).

(4)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller förteckningen över godkända verksamma ämnen (EUT L 153, 11.6.2011, s. 1).

(5)  Kommissionens förordning (EU) nr 1141/2010 av den 7 december 2010 om fastställande av förfarandet för förnyat upptagande av en andra grupp verksamma ämnen i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och om fastställande av förteckningen över dessa ämnen (EUT L 322, 8.12.2010, s. 10).

(6)  ”Conclusion on the peer review of the pesticide risk assessment of the active substance triasulfuron”, EFSA Journal, vol. 13(2015):1, artikelnr 3958, [s. 78.], doi:10.2903/j.efsa.2013.3958.


1.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 144/35


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/865

av den 31 maj 2016

om inledande av en undersökning beträffande ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2015/2384 på import av viss aluminiumfolie med ursprung i Folkrepubliken Kina genom import av något modifierad aluminiumfolie från Folkrepubliken Kina och om registrering av sådan import

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artiklarna 13.3 och 14.5,

efter att ha underrättat medlemsstaterna, och

av följande skäl:

A.   BEGÄRAN

(1)

Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) har tagit emot en begäran enligt artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen om undersökning av ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på import av viss aluminiumfolie med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) genom import av viss något modifierad aluminiumfolie från Kina, och om registrering av sådan import.

(2)

Begäran ingavs den 18 april 2015. Sökanden har begärt att få vara anonym och vederbörligen motiverat det i sin begäran. Kommissionen anser att det finns tillräckliga skäl att bevilja konfidentiell behandling av sökandens identitet.

B.   PRODUKT

(3)

Den produkt som berörs av det eventuella kringgåendet är aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,008 mm och högst 0,018 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, i rullar med en bredd av högst 650 mm och en vikt över 10 kg med ursprung i Kina och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7607 11 19 (Taric-nummer 7607111910) (nedan kallad den berörda produkten). Detta är den produkt som gällande bestämmelser är tillämpliga på.

(4)

De produkter som är föremål för undersökningen om eventuellt kringgående har samma egenskaper som den berörda produkten som definieras i föregående skäl. De kan dock glödgas eller inte och presenteras även vid import som

aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,007 mm och mindre än 0,008 mm, oberoende av bredden på rullarna, eller

aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,008 mm och högst 0,018 mm, och på rullar med en bredd som överstiger 650 mm, eller

aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,018 mm och mindre än 0,021 mm, oberoende av bredden på rullarna, eller

aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,021 mm och högst 0,045 mm, när den presenteras i minst två lager, oberoende av bredden på rullarna.

(5)

De första tre produkter som beskrivs ovan klassificeras för närvarande enligt samma KN-nummer som den berörda produkten, men enligt andra Taric-nummer (7607111930, 7607111940 och 7607111950).

(6)

Den sista klassificeras enligt ett annat KN-nummer än den berörda produkten (dvs. KN-nummer ex 7607 11 90) och Taric-nummer 7607119045 och 7607119080.

(7)

Samtliga ovan beskrivna produkter (nedan kallade de undersökta produkterna) har också sitt ursprung i Kina.

C.   GÄLLANDE ÅTGÄRDER

(8)

De åtgärder som för närvarande är i kraft och som eventuellt kringgås är de antidumpningsåtgärder som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2384 (2) (nedan kallad de befintliga åtgärderna).

D.   GRUNDER

(9)

Begäran innehåller tillräcklig prima facie-bevisning för att antidumpningsåtgärderna beträffande import av den berörda produkten kringgås genom bruk, processer eller bearbetning för vilka det inte finns annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av antidumpningstullen.

(10)

Följande prima facie-bevisning har lämnats:

(11)

På grundval av kinesisk exportstatistik och Eurostats importstatistik har sökanden fastställt importutvecklingen för var och en av de något modifierade produkterna som är föremål för undersökning under en period som inleddes 2008 och som avslutades 2015. Genom att jämföra utvecklingen av importen av den berörda produkten med importen av de undersökta något modifierade produkterna, kunde den sökande visa att importen ökar kraftigt av de undersökta något modifierade produkterna, samtidigt som importen av den berörda produkten minskar. Den sökande kunde framför allt visa att importvolymerna för de undersökta något modifierade produkterna ligger på ungefär samma nivå som för den berörda produkten innan de ursprungliga antidumpningsåtgärderna antogs genom rådets förordning (EG) nr 925/2009 (3). Den sökande kunde alltså påvisa en förändring i handelsmönstret.

(12)

I fråga om varje kringgående, har sökanden dessutom lämnat detaljerade upplysningar om den utbredda förekomsten av kringgående och att det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för sådant kringgående än införandet av tullen.

(13)

På grundval av tillgänglig information har sökanden visat att exportpriserna för de något modifierade produkterna med ursprung i Kina som är föremål för undersökningen, inom ramen för varje kringgående, kraftigt underskred unionsindustrins priser. Importen av den undersöka något modifierade produkten med ursprung i Kina undergräver följaktligen de positiva verkningarna av antidumpningsåtgärderna när det gäller priser och kvantiteter.

(14)

På grundval av de uppgifter som sökanden rimligen kunde ha tillgång till, har denne slutligen fastställt beräkningar av dumpningsmarginalen som visar att de något modifierade produkterna som är föremål för undersökningen, inom ramen för varje kringgående, kommer in på unionsmarknaden till dumpade priser.

E.   FÖRFARANDE

(15)

Mot bakgrund av ovanstående har kommissionen dragit slutsatsen att bevisningen är tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds enligt artikel 13.3 i grundförordningen och att importen av den undersökta produkten registreras enligt artikel 14.5 i grundförordningen.

a)   Frågeformulär

(16)

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för sin undersökning kommer frågeformulär att sändas till kända exportörer/tillverkare och kända intresseorganisationer för exportörer/tillverkare i Kina, till kända importörer och kända intresseorganisationer för importörer i unionen samt till myndigheterna i Kina. Uppgifter kan vid behov även inhämtas från unionsindustrin.

(17)

Alla berörda parter bör under alla omständigheter kontakta kommissionen, dock senast inom den tidsfrist som anges i artikel 3 i denna förordning, för att begära ett frågeformulär inom den tidsfrist som anges i artikel 3.1, då tidsfristen i artikel 3.2 gäller alla berörda parter.

(18)

Myndigheterna i Kina kommer att underrättas om att undersökningen inleds.

b)   Insamling av uppgifter och utfrågningar

(19)

Alla berörda parter uppmanas att skriftligen lämna sina synpunkter och lägga fram bevisning till stöd för dessa. Kommissionen kan dessutom höra berörda parter om de lämnar in en skriftlig begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem.

c)   Befrielse från registrering av import eller från åtgärder

(20)

Enligt artikel 13.4 i grundförordningen får import av de undersökta produkterna befrias från registrering eller från åtgärder om importen inte utgör något kringgående.

(21)

Eftersom det eventuella kringgåendet kan äga rum utanför unionen, kan enligt artikel 13.4 i grundförordningen befrielse från registrering eller åtgärder beviljas tillverkare av de undersökta produkterna i Folkrepubliken Kina som dels kan visa att de inte är närstående (4) någon tillverkare som omfattas av åtgärderna (5), dels konstaterats inte kringgå åtgärderna enligt definitionen i artikel 13.1 och 13.2 i grundförordningen. Tillverkare som vill beviljas befrielse bör lämna in en väl underbyggd ansökan inom den tidsfrist som anges i artikel 3.3 i denna förordning.

F.   REGISTRERING

(22)

Om undersökningen visar att kringgående sker, ska importen av de undersökta produkterna bli föremål för registrering enligt artikel 14.5 i grundförordningen, så att antidumpningstullar kan tas ut till ett lämpligt belopp från och med den dag som registreringen av sådan import infördes.

G.   TIDSFRISTER

(23)

Enligt god förvaltningssed bör det fastställas tidsfrister inom vilka

berörda parter kan ge sig till känna för kommissionen, lämna skriftliga synpunkter och besvara frågeformulären eller lämna andra uppgifter som bör beaktas vid undersökningen,

tillverkare i Folkrepubliken Kina kan ansöka om befrielse från registrering av import eller från åtgärder, och

berörda parter skriftligen kan begära att bli hörda av kommissionen.

(24)

Det bör noteras att de flesta av de förfaranderelaterade rättigheter som anges i grundförordningen endast är tillämpliga om parterna ger sig till känna inom de tidsfrister som anges i artikel 3 i denna förordning.

H.   BRISTANDE SAMARBETE

(25)

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom tidsfristerna eller i betydande mån hindrar undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(26)

Om det framkommer att en berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter, ska dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter får användas.

(27)

Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och avgörandena därför i enlighet med artikel 18 i grundförordningen träffas på grundval av tillgängliga uppgifter, kan resultatet bli mindre gynnsamt för den berörda parten än om denna hade samarbetat.

(28)

Underlåtenhet att lämna uppgifter i elektronisk form ska inte anses utgöra bristande samarbete, under förutsättning att den berörda parten kan visa att det skulle vara orimligt betungande eller medföra orimliga extrakostnader att lämna uppgifter på det sätt som begärts. Den berörda parten bör i sådana fall omedelbart kontakta kommissionen.

I.   TIDSPLAN FÖR UNDERSÖKNINGEN

(29)

Undersökningen kommer i enlighet med artikel 13.3 i grundförordningen att slutföras inom nio månader från den dag då denna förordning träder i kraft.

J.   BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER

(30)

Alla personuppgifter som samlas in inom ramen för denna undersökning kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (6).

K.   FÖRHÖRSOMBUD

(31)

De berörda parterna kan begära att förhörsombudet (Hearing officer) för handelspolitiska förfaranden ingriper. Förhörsombudet fungerar som kontakt mellan de berörda parterna och kommissionens utredande avdelningar. Förhörsombudet behandlar frågor om tillgång till handlingar i ett ärende, tvister rörande sekretess, ansökningar om förlängning av tidsfrister och begäranden från tredje parter om att bli hörda. Förhörsombudet kan anordna en utfrågning med en enskild berörd part och agera som medlare så att de berörda parterna får möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar.

(32)

Begäran om att bli hörd av förhörsombudet ska göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd. Förhörsombudet kommer också att se till att parterna får möjlighet att bli hörda vid en utfrågning så att olika synpunkter och motargument kan framföras.

(33)

Närmare information och kontaktuppgifter finns på förhörsombudets webbsidor på webbplatsen för generaldirektoratet för handel: http://ec.europa.eu/trade/trade-policy-and-you/contacts/hearing-officer/

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

En undersökning ska inledas i enlighet med artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1225/2009 i syfte att fastställa huruvida import till unionen av

aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,007 mm och mindre än 0,008 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, på rullar, med en vikt över 10 kg, oberoende av bredden, glödgad eller inte, eller

aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,008 mm och högst 0,018 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, på rullar, med en vikt över 10 kg och med en bredd över 650 mm, glödgad eller inte, eller

aluminiumfolie med en tjocklek av över 0,018 mm och mindre än 0,021 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, på rullar, med en vikt över 10 kg, oberoende av bredden, glödgad eller inte, eller

aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,021 mm och högst 0,045 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, på rullar, med en vikt över 10 kg, oberoende av bredden, glödgad eller inte, när den presenteras i minst två lager,

med ursprung i Folkrepubliken Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7607 11 19 (Taric-nummer 7607111930, 7607111940 och 7607111950) och ex 7607 11 90 (Taric-nummer 7607119045 och 7607119080), kringgår de åtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2015/2384.

Artikel 2

I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i förordning (EG) nr 1225/2009 ska tullmyndigheterna vidta lämpliga åtgärder för att registrera den import till unionen som anges i artikel 1 i den här förordningen.

Registreringen ska upphöra nio månader efter det att den här förordningen träder i kraft.

Kommissionen får genom en förordning anmoda tullmyndigheterna att upphöra med registreringen av import till unionen av produkter som framställts av tillverkare som har ansökt om befrielse från registrering och befunnits uppfylla kraven för att beviljas sådan befrielse.

Artikel 3

1.   Frågeformulär ska begäras från kommissionen inom 15 dagar från den dag då denna förordning träder i kraft.

2.   För att de berörda parternas uppgifter ska kunna beaktas vid undersökningen måste parterna, om inget annat anges, ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och skriftligen lämna sina synpunkter, besvarade frågeformulär eller övriga uppgifter inom 37 dagar räknat från den dag då denna förordning träder i kraft.

3.   Tillverkare i Folkrepubliken Kina som ansöker om befrielse från registrering av import eller från åtgärder ska lämna in en väl underbyggd ansökan inom samma tidsfrist på 37 dagar.

4.   Berörda parter kan också inom samma tidsfrist på 37 dagar begära att bli hörda av kommissionen.

5.   Uppgifter som lämnas in till kommissionen avseende handelspolitiska skyddsåtgärder ska inte vara upphovsrättsskyddade. Innan berörda parter lämnar uppgifter och/eller data som omfattas av tredje parts upphovsrätt till kommissionen måste de begära särskilt tillstånd från upphovsrättsinnehavaren som uttryckligen tillåter kommissionen att a) använda dessa uppgifter och/eller dessa data för detta handelspolitiska skyddsförfarande, och att b) lämna dessa uppgifter och/eller dessa data till de parter som berörs av undersökningen i en form som gör att de kan utöva sin rätt till försvar.

6.   Alla skriftliga inlagor, inklusive sådana uppgifter som begärs i detta tillkännagivande, besvarade frågeformulär och korrespondens från de berörda parterna som är konfidentiella ska vara märkta ”Limited” (7).

7.   Berörda parter som lämnar uppgifter märkta ”Limited” ska i enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen även lämna en icke-konfidentiell sammanfattning av dessa uppgifter, vilken ska märkas ”For inspection by interested parties”. Sammanfattningen ska vara tillräckligt detaljerad för att det ska vara möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om det väsentliga innehållet i de konfidentiella uppgifterna. Om en berörd part som lämnar konfidentiella uppgifter inte också lämnar en icke-konfidentiell sammanfattning av dessa i begärt format och av begärd kvalitet kan de konfidentiella uppgifterna komma att lämnas utan beaktande.

8.   Alla inlagor och framställningar från berörda parter, även skannade fullmakter och intyganden, ska skickas med e-post, men omfångsrika svar ska lämnas in på cd-rom eller dvd personligen eller skickas som rekommenderat brev. Genom att använda e-post godkänner de berörda parterna de bestämmelser som gäller för elektroniska inlagor i dokumentet ”CORRESPONDENCE WITH THE EUROPEAN COMMISSION IN TRADE DEFENCE CASES” som finns på webbplatsen för Generaldirektoratet för handel: http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2011/june/tradoc_148003.pdf. De berörda parterna måste ange namn, adress, telefonnummer och en giltig e-postadress och de bör se till att den tillhandahållna e-postadressen är en fungerande officiell e-postadress som används i tjänsten och som kontrolleras dagligen. När kommissionen fått dessa kontaktuppgifter kommer all korrespondens att ske uteslutande via e-post, såvida de berörda parterna inte uttryckligen ber att få alla dokument från kommissionen på annat sätt eller dokumentens art gör att rekommenderad post krävs. I det ovannämnda dokumentet finns närmare bestämmelser och information om korrespondens med kommissionen, inklusive de principer som gäller inlagor via e-post.

Kommissionen kan kontaktas på följande adress:

European Commission

Directorate-General for Trade

Directorate H

Office: CHAR 04/039

1040 Bruxelles/Brussel

BELGIEN

E-post: TRADE-AC-ALU-FOIL@ec.europa.eu

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 maj 2016.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2384 av den 17 december 2015 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på viss aluminiumfolie med ursprung i Folkrepubliken Kina och om avslutande av förfarandet beträffande import av viss aluminiumfolie med ursprung i Brasilien till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 332, 18.12.2015, s. 63).

(3)  Rådets förordning (EG) nr 925/2009 av den 24 september 2009 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av viss aluminiumfolie med ursprung i Armenien, Brasilien och Folkrepubliken Kina (EUT L 262, 6.10.2009, s. 1).

(4)  I enlighet med artikel 127 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558) ska två personer anses vara närstående om ett av följande villkor är uppfyllt: a) De är befattningshavare eller styrelseledamöter i den andra personens företag. b) De är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet. c) De är arbetsgivare och anställd. d) En tredje part äger, kontrollerar eller innehar direkt eller indirekt minst 5 % av utestående röstberättigande aktier eller andelar hos båda personerna. e) En av dem kontrollerar direkt eller indirekt den andra. f) Båda två kontrolleras direkt eller indirekt av en tredje person. g) Tillsammans kontrollerar de direkt eller indirekt en tredje person. h) De är medlemmar av samma familj. I enlighet med artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1) avses med ”person” en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av personer som enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning tillerkänns rättskapacitet utan att vara juridisk person.

(5)  Även om tillverkare, i den betydelse som nämns ovan, är närstående till företag som omfattas av de gällande åtgärderna på import med ursprung i Folkrepubliken Kina, kan befrielse emellertid ändå komma att beviljas, om det inte finns några belägg för att förhållandet till de företag som omfattas av de ursprungliga åtgärderna ingicks eller används i syfte att kringgå de ursprungliga åtgärderna.

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(7)  Ett dokument märkt ”Limited” är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 51) och artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (antidumpningsavtalet). Det är även skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).


1.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 144/42


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/866

av den 31 maj 2016

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 maj 2016.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

IL

428,2

MA

98,3

TR

62,1

ZZ

196,2

0707 00 05

TR

99,6

ZZ

99,6

0709 93 10

TR

159,6

ZZ

159,6

0805 50 10

AR

174,2

TR

143,1

ZA

190,8

ZZ

169,4

0808 10 80

AR

111,7

BR

106,4

CL

134,0

CN

90,2

NZ

141,8

PE

106,8

US

192,9

ZA

115,7

ZZ

124,9

0809 29 00

TR

614,6

US

870,3

ZZ

742,5


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.


1.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 144/44


EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) 2016/867

av den 18 maj 2016

om insamling av detaljerad data om krediter och kreditrisker (ECB/2016/13)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2 och 127.5,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1 och 34.1,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)

Detaljerad data om krediter och kreditrisker (nedan kallade data om krediter) omfattar detaljerad och specifik information om instrument som ger upphov till kreditrisker för inlåningsbolag, andra finansiella bolag än inlåningsbolag eller tillgångsförvaltningsenheter med omfattande utlåningsverksamhet. Sådan detaljerad information är nödvändig för att utföra Eurosystemets, Europeiska centralbankssystemets (ECBS) och Europeiska systemrisknämndens uppgifter, inbegripet penningpolitisk analys och penningpolitiska transaktioner, riskhantering, övervakning av den finansiella stabiliteten samt politik och forskning för makroprudentiell tillsyn. Dessa uppgifter kommer även att kunna användas för banktillsynsändamål i samband med den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM).

(2)

I artikel 5.1 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan) fastställs att Europeiska centralbanken (ECB) med stöd av de nationella centralbankerna inom ECBS ska samla in de statistiska uppgifter som behövs, antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna, för att utföra ECBS uppgifter. Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 ska ECB specificera den faktiska rapporterande populationen inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare, och ECB ges rätt att helt eller delvis befria särskilda kategorier av uppgiftslämnare från kraven på rapportering av statistiska uppgifter.

(3)

Data om krediter kommer att bidra väsentligt till att förbättra befintlig ECBS-statistik och utveckla ny ECBS-statistik, eftersom den innehåller viktiga uppdelningar och detaljerade uppgifter som inte tillhandahålls med de datakällor som för närvarande används, exempelvis information om struktur och riskmönster i finanssektorns kreditgivning. För att nämna några exempel kommer data om krediter att bidra väsentligt till en kvalitetshöjning av statistiken om a) utlåning sett till företagsstorlek, vilket är en viktig faktor för att bedöma och övervaka kreditgivningen till små och medelstora företag, b) kreditlinor uppdelade efter motpartssektor, c) utlåning till icke-finansiella bolag uppdelad efter ekonomisk aktivitet, d) utlåning med fastigheter som underliggande säkerhet, och e) gränsöverskridande utlåning och relaterade intäkter som ingår i betalningsbalansstatistiken för medlemsstater som har euron som valuta.

(4)

Tillgången till data om krediter kommer att öka användbarheten för de uppgifter på mikronivå som för närvarande samlas in till statistiken över värdepappersemissioner och värdepappersinnehav samt att bidra till övervakning och främjande av den finansiella integrationen och stabiliteten i unionen. Detaljerad data om krediter som avser filialer med hemvist utanför euroområdet och vars huvudkontor har hemvist i en rapporterande medlemsstat är viktig för att ECBS ska kunna utföra sina uppgifter, särskilt vad gäller den penningpolitiska analysen och den finansiella stabiliteten. Uppgifterna kan dessutom utgöra underlag för makrotillsynsuppgifter som finansiella stabilitetsanalyser, riskbedömningar och stresstester. I artikel 8.1 d och 8.4a i förordning (EG) nr 2533/98 anges det nu specifikt att det är tillåtet att använda de statistiska uppgifter som har samlats in i enlighet med artikel 5 i ECBS-stadgan för tillsynsändamål.

(5)

En omfattande uppsättning harmoniserad och analytisk data om krediter bör minimera rapporteringsbördan genom att rapporteringskraven stabiliseras alltmer över tiden. Detta är viktigt eftersom det kan vara mycket kostsamt att genomföra ändringar i uppgiftslämnarnas ytterst automatiserade databehandlingssystem. En harmoniserad uppsättning data om krediter kommer även att ge en ökad detaljnivå, vilket minimerar behovet av ytterligare förfrågningar till uppgiftslämnarna.

(6)

I Europeiska centralbankens beslut ECB/2014/6 (3) fastställs ett förfarande för att utarbeta en långsiktig ram för insamling av detaljerad data om krediter som baseras på harmoniserade ECB-krav på statistikrapportering. Syftet med detta är att säkerställa att det upprättas a) nationella uppsättningar med detaljerad data om krediter som drivs av alla nationella centralbanker i Eurosystemet i enlighet med gemensamma minimistandarder, och b) en gemensam databas med detaljerad data om krediter (nedan kallad AnaCredit) för Eurosystemets medlemmar, som består av inputdata för alla medlemsstater som har euron som valuta.

(7)

Genom Europeiska centralbankens rekommendation ECB/2014/7 (4) uppmanas de nationella centralbankerna i de medlemsstater som inte har euron som valuta men som förbereder sitt deltagande i den långsiktiga ramen till att tillämpa bestämmelserna i beslut ECB/2014/6. AnaCredit bör på frivillig basis vara öppet för medlemsstater utanför euroområdet, i synnerhet för de medlemsstater som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen, i syfte att utöka dess geografiska räckvidd och uppgifternas omfattning samt öka harmoniseringen inom unionen.

(8)

Syftet med de förberedande åtgärderna enligt beslut ECB/2014/6 var visserligen att definiera ”en grundläggande mängd harmoniserade detaljerade data om krediter som de nationella centralbankerna ska lämna till ECB på lång sikt”, men undersökningen av fördelar och kostnader visade att det fanns mycket omfattande användarbehov, vilket underströk att det som behövdes inte enbart var ”en grundläggande uppsättning uppgifter”, utan även en omfattande förteckning över dataattribut och åtgärder som kännetecknar de instrument som genererar kreditrisker för den rapporterande populationen. Den förbättrade harmonisering som detta resulterar i bör dessutom bidra till att uppgifterna får ökad jämförbarhet mellan olika länder och institut, vilket säkerställer högre kvalitet på de uppgifter som används för analysarbete.

(9)

AnaCredit syftar också till att, i kombination med andra statistiska ramar för insamling av detaljerad data, ge en analytisk bild av uppgiftslämnarnas kreditrisker, oberoende av finansiellt instrument, exponeringstyp eller redovisningsklassificering. Genom de krav som fastställs i denna förordning ska det säkerställas att uppgiftslämnarna rapporterar en gemensam uppsättning harmoniserade uppgifter till de nationella centralbankerna.

(10)

AnaCredit bör inrättas i etapper eftersom de deltagande länderna för närvarande använder sig av ytterst olika metoder för att samla in data om krediter och detta endast kan harmoniseras stegvis. Med en sådan stegvis metod beaktas det också att det tar tid för uppgiftslämnarna att uppfylla olika datakrav. Vad gäller de uppgifter som ska samlas in under respektive etapp bör omfattning och innehåll generellt sett fastställas så tidigt som möjligt för att samtliga uppgiftslämnare ska hinna förbereda sig inför användningen av en harmoniserad uppsättning begrepp och definitioner. ECB-rådet kommer därför att fatta sitt beslut för varje ny etapp minst två år före genomförandet. För att begränsa uppgiftslämnarnas kostnader och arbetsbelastning kommer man att undersöka om det är möjligt att använda urvalsmetoder för att tillhandahålla uppgifter om bostadslån inom ramen för en senare etapp.

(11)

Även om AnaCredits långsiktiga mål är att harmonisera rapporteringskrav och genomförandeåtgärder medför det faktum att det för närvarande finns många olika metoder för uppgiftsinsamling att de nationella centralbankerna bör behålla sin beslutsrätt inom vissa områden, t.ex. när det gäller beslut om att mindre inhemska uppgiftslämnare kan beviljas undantag. Inom vilka områden de nationella centralbankerna får fatta egna beslut bör ses över i varje framtida etapp för att bestämma huruvida ytterligare harmonisering mellan deltagande länder kan uppnås.

(12)

Vad gäller omfattningen så bör AnaCredit etapp 1 inkludera krediter som kreditinstitut beviljat rättsliga enheter. Andra monetära finansinstitut som tar emot inlåning än kreditinstitut, tillgångsförvaltningsenheter och andra finansiella bolag, som bedriver utlåningsverksamhet, samt utländska dotterbolag till dessa enheter kan inkluderas i den faktiska rapporterande populationen i en senare etapp. Vad gäller instrument får omfattningen av detaljerad rapportering utökas till derivat, obetalda/förutbetalda inkomster, poster utanför balansräkningen (t.ex. finansiella garantier) och krediter som beviljas andra personer än juridiska personer, inklusive enmansföretag. I den första etappen bör inga personuppgifter, enligt definitionen i tillämpliga regler om uppgiftsskydd, samlas in, inklusive för krediter med flera gäldenärer där fysiska personer är gäldenärer, eller om fysiska personer är kopplade till instrument som rapporteras till AnaCredit. Om rapporteringens omfattning skulle utökas till att innefatta sådana personuppgifter i senare etapper, bör skyddet för fysiska personers rättigheter avseende insamling och behandling av deras personuppgifter säkerställas. I senare etapper kan man även inkludera rapporteringskrav på konsoliderad basis. Varje utvidgning av den rapporterande populationen bör beakta de nationella centralbankernas rätt att bevilja mindre uppgiftslämnare undantag och måste beslutas minst två år innan den genomförs, så att uppgiftslämnarna och de nationella centralbankerna kan förbereda sig.

(13)

Vid förberedelserna inför framtida etapper bör en utvidgning av den rapporterande populationen samt införandet av ytterligare rapporteringskrav baseras på en analys som har tagits fram av ECBS statistikkommitté (nedan kallad STK), med hänsyn till användarnas behov, uppgiftslämnarnas och de nationella centralbankernas uppskattade kostnader, marknadsutvecklingen och erfarenheterna från den första etappen.

(14)

Rapporteringskraven för data om krediter bör fastställas med hänsyn till proportionalitetsprincipen för att undvika att rapporteringsbördan blir alltför omfattande särskilt för små uppgiftslämnare med begränsad total kreditexponering. Av samma skäl bör de nationella centralbankerna ha rätt att bevilja mindre uppgiftslämnare undantag.

(15)

För att säkerställa en effektiv rapportering och tillräcklig driftskompatibilitet med andra befintliga eller nya rapporteringsramar bör de nationella centralbankerna tillåtas att för sina egna lagstadgade ändamål, i enlighet med tillämplig nationell rätt, samla in den information som ska lämnas till ECB inom en mer omfattande nationell rapporteringsram och utöka rapporteringen av data om krediter utöver det som fastställs i denna förordning.

(16)

För att bidra till AnaCredit bör de nationella centralbankerna tillåtas att använda sina egna databaser, uppgifter som har kommit från uppgiftslämnare samt alla andra källor, inklusive relevanta referensdatabaser. De nationella centralbankerna bör ha rätt att besluta om de ska ingå samarbete med nationella statistikmyndigheter eller nationella behöriga myndigheter om tillsynen av uppgiftslämnare eller andra nationella myndigheter, så länge som de inrapporterade uppgifterna uppfyller de kvalitetsstandarder som fastställs i denna förordning. Med tanke på de olika befintliga nationella arrangemangen uppmanas det till ett effektivt och ändamålsenligt samarbete med nationella statistikmyndigheter, nationella behöriga myndigheter samt övriga nationella myndigheter i syfte att begränsa den rapporteringsbörda som uppstår till följd av denna förordning.

(17)

Ramen för insamling av data om krediter bör upprättas så att den säkerställer driftskompatibiliteten mellan centrala kreditregister och andra relevanta uppsättningar kreditdata som har upprättats av enheter i den offentliga sektorn, inbegripet databaser om värdepappersstatistik samt ECBS RIAD-databas (Register of Institutions and Affiliates Dataset).

(18)

De nationella centralbankerna bör tillåtas att använda den gemensamma uppsättningen med analytisk och detaljerad data om krediter som har flera olika användningsområden i syfte att upprätta återkopplingsprocesser till uppgiftslämnare eller komplettera befintliga återkopplingsprocesser och andra informationstjänster från centrala kreditregister till uppgiftslämnare. Dessa återkopplingsprocesser kommer att resultera i att ECBS i ännu högre grad kan bidra till det finansiella systemets stabilitet i linje med sitt mandat enligt artikel 127.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Återkopplingsprocesserna kommer att ge uppgiftslämnare ett bredare underlag för sina bedömningar av kreditvärdigheten, särskilt hos gränsöverskridande gäldenärer, samt för att möjliggöra en harmonisering av definitioner och dataattribut i sin utlåningsverksamhet. De kommer att förbättra kreditinstitutens och övriga långivares kreditriskhantering. De kommer särskilt att bidra till att förhindra att kreditinstituten i alltför hög grad utgår från externa kreditvärderingar när kreditvärdigheten ska bedömas. En återkopplingsprocess bör följa bästa praxis och säkerställa minimistandarder för datakvalitet. Den undergrupp av analytisk data om krediter som får utbytas mellan de nationella centralbankerna för återkopplingsprocesser bör fastställas med hänsyn till den specifika graden av insynsskydd för de relevanta dataattributen och motsvarande behov av insynsskydd samt den tid som krävs för genomförandet. Ytterligare detaljer om hur återkopplingsprocessen bör utformas och genomföras kan fastställas i en separat rättsakt och de nationella centralbankerna får ingå samförståndsavtal, baserade på tillämpliga rättsliga ramar, avseende sitt respektive samarbete med återkopplingsprocesser. Även om vissa nationella centralbanker som driver centrala kreditregister redan utbyter gränsöverskridande detaljerad data om krediter och kreditrisker på bilateral nivå (5), kan det för andra centralbanker finnas rättsliga skäl som gör att det tar viss tid att genomföra ett gränsöverskridande informationsutbyte i syfte att överföra dessa uppgifter till de finansinstitut som rapporterar till dem. Återkopplingsprocessen bör utformas och genomföras med hänsyn till de nationella bestämmelserna om hantering av insynsskyddade statistiska uppgifter.

(19)

De standarder för skydd och användning av insynsskyddade statistiska uppgifter som fastställs i artiklarna 8–8c i förordning (EG) nr 2533/98 bör tillämpas inom ramen för den här förordningen.

(20)

Enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 2533/98 får ECB förelägga sanktioner mot sådana uppgiftslämnare som inte uppfyller de rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter som framgår av ECB:s förordningar eller beslut. Denna rätt att förelägga sanktioner är inte kopplad till de nationella centralbankernas rätt att sanktionera sådana uppgiftslämnare som inte uppfyller statistiska eller andra rapporteringskrav som de omfattas av enligt den nationella lagstiftningen.

(21)

Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande för att göra tekniska ändringar i bilagorna till denna förordning på ett effektivt sätt. Sådana ändringar får inte leda till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna påverkas. Inom ramen för detta förfarande kommer hänsyn att behöva tas till ECBS statistikkommittés synpunkter.

(22)

Artikel 5 i ECBS-stadgan tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen medför en skyldighet att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som de medlemsstater som inte har euron som valuta anser vara lämpliga a) för att samla in de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s statistikrapporteringskrav, och b) för att i tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för att de ska kunna bli medlemsstater som har euron som valuta.

(23)

Denna förordning bör tillämpas utan att det påverkar insamlingen av kreditdata under den gemensamma tillsynsmekanismens rättsliga ram.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I denna förordning avses med

1.    rapporterande medlemsstat : en medlemsstat som har euron som valuta; medlemsstater som inte har euron som valuta kan besluta att bli en rapporterande medlemsstat genom att införliva bestämmelserna i denna förordning i sin nationella lagstiftning eller på annat sätt införa relevanta rapporteringskrav i enlighet med sin nationella lagstiftning; detta kan särskilt omfatta medlemsstater som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen genom ett nära samarbete i enlighet med artikel 7 i rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (6).

2.    som har sin hemvist : den betydelse som framgår av artikel 1.4 i förordning (EG) nr 2533/98.

3.    institutionell enhet : den betydelse som framgår av punkterna 2.12 och 2.13 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (7).

4.    utländsk filial : institutionell enhet som utgör en rättsligt beroende del av en rättslig enhet med hemvist i ett annat land där den rättsliga enheten är registrerad i överensstämmelse med begreppet ”enda filial” enligt artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2533/98.

5.    rättslig enhet : varje enhet som enligt nationell rätt kan ha rättigheter och skyldigheter.

6.    identifieringskod för juridiska personer (LEI-kod) : alfanumerisk referenskod som följer ISO 17442-standarden (8) och som har tilldelats en rättslig enhet.

7.    nationell identifieringskod : allmänt vedertagen identifieringskod som gör det möjligt att entydigt fastställa en motparts identitet inom dess hemvistland.

8.    uppgiftslämnare : antingen en rättslig enhet eller en utländsk filial med hemvist i en rapporterande medlemsstat som omfattas av ECB:s rapporteringskrav enligt denna förordning.

9.    observerad aktör : institutionell enhet eller rättslig enhet vars verksamhet som fordringsägare, utfärdare av skydd, mottagare av skydd eller serviceföretag rapporteras av uppgiftslämnaren. Den observerade aktören är antingen

a)

den institutionella enheten med hemvist i samma land som den uppgiftslämnare av vilken den utgör en del,

b)

en uppgiftslämnares utländska filial, med hemvist i en rapporterande medlemsstat, eller

c)

en uppgiftslämnares utländska filial, utan hemvist i en rapporterande medlemsstat.

10.    motpart : en institutionell enhet som är part till ett instrument eller är underställd en part till ett instrument.

11.    fordringsägare : motpart som bär ett instruments kreditrisker och som ej utgörs av en utfärdare av skydd.

12.    gäldenär : en motpart som har en ovillkorlig skyldighet att utföra återbetalningar inom ramen för instrumentet.

13.    utfärdare av skydd : motpart som utifrån ett avtal ger skydd mot negativa kredithändelser och som bär kreditrisken för sådana negativa kredithändelser.

14.    serviceföretag : motpart som ansvarar för den administrativa och finansiella förvaltningen av ett instrument.

15.    nationell(a) centralbank(er) : en eller flera nationella centralbanker i Europeiska unionens medlemsstater.

16.    berörd nationell centralbank : den nationella centralbanken i den rapporterande medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin hemvist.

17.    centralt kreditregister : kreditregister som drivs av en nationell centralbank som erhåller rapporter från, och tillhandahåller stöd till, långivare i finanssektorn genom att ge dessa information om krediter och kreditrisker.

18.    kreditinstitut : den betydelse som framgår av artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (9).

19.    institut : den betydelse som framgår av artikel 4.1.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

20.    tillgång : den betydelse som framgår av punkt 7.15 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

21.    kreditrisk : risken att en motpart inte kan fullgöra de betalningar som denne är skyldig att fullgöra enligt avtal.

22.    avtal : rättsligt bindande överenskommelse mellan två eller flera parter om att skapa ett eller flera instrument.

23.    instrument : varje post som står angiven under dataattributet ”typ av instrument”, såsom detta definieras i bilaga IV.

24.    skydd : en försäkring mot en negativ kredithändelse med hjälp av någon av de instrument som anges i dataattributet ”typ av skydd”, såsom detta definieras i bilaga IV.

25.    åtagande : summan av dataattributen ”utestående nominella belopp” och ”belopp utanför balansräkningen”, såsom detta definieras i bilaga IV.

26.    på individuell nivå : avser en enskild institutionell enhet, inklusive institutionella enheter som ingår i en rättslig enhet.

Artikel 2

Genomförandeetapper och första rapportering

1.   Den gemensamma uppsättningen uppgifter med analytisk data om krediter som fastställs enligt denna förordning ska upprättas etappvis. Den första etappen ska börja den 1 september 2018. Den första månads- och kvartalsvisa överföringen för denna etapp och i enlighet med denna förordning ska börja med uppgifter avseende 30 september 2018.

2.   För att säkerställa lämplig identifiering av motparter ska de nationella centralbankerna överföra en första uppsättning med motparternas referensuppgifter, i enlighet med mall 1 i bilaga I, till ECB sex månader före den första överföringen enligt punkt 1.

3.   För att möjliggöra de organisatoriska och tekniska förberedelser som krävs för överföringen av de referensuppgifter om motparter som avses i punkt 2, får de nationella centralbankerna begära att uppgiftslämnarna rapporterar, fullständiga eller ofullständiga data, om motparternas referensuppgifter samt data om krediter från och med den 31 december 2017.

Artikel 3

Faktisk rapporterande population

1.   Den faktiska rapporterande populationen ska bestå av inhemska kreditinstitut och filialer till utländska kreditinstitut, oavsett huruvida de är institut som står under tillsyn enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (10).

2.   Uppgiftslämnare ska rapportera data om krediter på individuell nivå i enlighet med artiklarna 4 och 6.

3.   Uppgiftslämnarna ska rapportera till den berörda nationella centralbanken.

Artikel 4

Statistikrapporteringskrav

1.   Uppgiftslämnare ska rapportera data om krediter för observerade aktörer i enlighet med artikel 6 för de instrument som uppfyller villkoren i artikel 5:

a)

om instrumentet vid någon referensdag under referensperioden:

i)

ger upphov till kreditrisker för den observerade aktören, eller

ii)

utgör en observerad aktörs tillgång, eller

iii)

bokförs enligt den tillämpliga redovisningsstandard som används av den observerade aktörens rättsliga enhet och som tidigare har gett upphov till kreditrisker för den observerade aktören, eller

iv)

administreras av den observerada aktören med hemvist i en rapporterande medlemsstat, och

i.

har beviljats andra institutionella enheter som hör till samma rättsliga enhet som den observerade aktören tillhör, eller

ii.

innehas av en rättslig enhet som inte är ett kreditinstitut med hemvist i en annan rapporterande medlemsstat än den observerade aktören, och

b)

om minst en gäldenär är en rättslig enhet eller del av en rättslig enhet enligt definitionen i artikel 1.5.

2.   För varje referensdag utgör referensperioden den period som börjar på den sista referensdagen under det kvartal som föregår referensdagen och slutar på den aktuella referensdagen.

Artikel 5

Tröskelvärden för rapportering

1.   Data om krediter ska rapporteras för de instrument som anges i artikel 4 om gäldenärens åtagande motsvarar minst 25 000 euro vid någon referensdag under referensperioden.

2.   Gäldenärens åtagandebelopp, enligt punkt 1, ska beräknas utifrån det totala åtagandebeloppet för gäldenärens samtliga instrument i förhållande till den observerade aktören utifrån artikel 4 och de instrument som definieras där.

Artikel 6

Statistikrapporteringskrav på individuell nivå

1.   Uppgiftslämnare ska rapportera data om krediter på individuell nivå i enlighet med mallarna i bilaga I.

2.   Uppgiftslämnare som är rättsliga enheter ska rapportera för alla observerade aktörer som ingår i den rättsliga enheten. Uppgiftslämnare som är utländska fililaler ska rapportera om sin egen verksamhet.

3.   För att undvika dubbelrapportering i de fall då både en rättslig enhet och dess utländska filial har hemvist i rapporterande medlemsstater får, efter samordning mellan de relevanta nationella centralbankerna,

a)

den rättsliga enhetens berörda nationella centralbank besluta att från uppgiftslämnaren inte samla in några eller endast samla in delar av de dataattribut som anges i mall 1 i bilaga I från den rättsliga enheten, om dessa instrument innehas eller administreras av den utländska filialen,

b)

den utländska filialens berörda nationella centralbank besluta att från den utländska filialen inte samla in några eller endast samla in delar av de dataattribut som anges i mall 2 i bilaga I.

4.   Den berörda nationella centralbanken besluta att inte samla in information för utländska filialer som inte har hemvist i en rapporterande medlemsstat och som är en del av en rättslig enhet som är uppgiftslämnare.

Artikel 7

Särskilda statistikrapporteringskrav

Statistikrapporteringskraven enligt artikel 6 ska sänkas för uppgifter om krediter och kreditrisker som uppfyller de särskilda kriterierna i bilaga II.

Artikel 8

Allmänna krav på utökad rapportering

1.   Uppgiftslämnare och deras utländska filialer som inte har hemvist i en rapporterande medlemsstat ska upprätta nödvändig organisationsstruktur och lämpliga interna kontrollmekanismer för att säkerställa att de uppgifter som ska rapporteras på individuell nivå enligt denna förordning, i enlighet med artikel 6, behandlas på vederbörligt sätt och vidarebefordras.

2.   Utländska filialer som saknar hemvist i en rapporterande medlemsstat är inte uppgiftslämnare enligt denna förordning. Uppgiftslämnare ska säkerställa att sådana utländska filialer genomför arrangemang, processer och mekanismer för att säkerställa att rapporteringskraven genomförs korrekt på individuell nivå.

3.   Statistikrapporteringskraven enligt denna förordning ska inte påverka tillämpningen av andra befintliga eller framtida rapporteringskrav som avser data om krediter i enlighet med nationell rätt eller andra rapporteringsramar.

4.   De nationella centralbankerna får samla in den information som ska lämnas till ECB inom en mer omfattande nationell rapporteringsram som överensstämmer med tillämplig unionsrätt eller nationell rätt. De mer omfattande rapporteringsramarna kan omfatta information som också har andra ändamål än statistik, såsom tillsynsbehov.

5.   De nationella centralbankerna får inhämta uppgifter om krediter från andra källor.

6.   Minimikraven för harmonisering, fullständighet, detaljeringsgrad samt identifiering av motparter och långivare för data om krediter anges i mallarna i bilaga I.

Artikel 9

Identifiering av motparter

1.   Vid rapportering enligt denna förordning ska uppgiftslämnarna och de nationella centralbankerna identifiera motparterna genom

a)

en LEI-kod, om en sådan identifieringskod har tilldelats, eller

b)

en nationell identifieringskod i enlighet med bilaga IV, om någon LEI-kod inte har tilldelats.

2.   De nationella centralbankerna kan få all information som rör identifiering av motparter i enlighet med bilaga III genom direktrapportering från uppgiftslämnarna eller genom samförståndsavtal eller liknande överenskommelser med nationella statistikmyndigheter, nationella behöriga myndigheter samt övriga nationella myndigheter. De nationella centralbankerna ska ange de unika identifieringskoder som krävs för korrekt identifiering av motparter utifrån tillämpningsområdet för den information som anges i bilaga III.

Artikel 10

Tillgång till och användning av data om krediter

1.   ECB och de nationella centralbankerna ska använda data om krediter som rapporteras enligt denna förordning i den omfattning och för de ändamål som definieras i förordning (EG) nr 2533/98. Dessa uppgifter får framför allt användas för att upprätta och bibehålla en återkopplingsprocess enligt artikel 11.

2.   Denna förordning ska inte påverka sådan befintlig eller framtida användning av data om krediter som är tillåten eller krävs enligt unionsrätten eller nationell rätt, eller samförståndsavtal, inbegripet gränsöverskridande utbyten.

Artikel 11

Återkopplingsprocess till uppgiftslämnare

1.   De nationella centralbankerna får tillhandahålla data om krediter, inbegripet data som samlats in av en annan nationell centralbank, till uppgiftslämnarna genom att upprätta eller förbättra återkopplingsprocesser eller andra informationstjänster från centrala kreditregister till uppgiftslämnarna. De får tillhandahålla delmängder av sådana data om krediter som samlas in enligt denna förordning, i linje med bästa praxis och i den utsträckning som detta är tillåtet enligt tillämpliga föreskrifter om insynsskydd. Uppgiftslämnarna får använda uppgifterna uteslutande för att hantera kreditrisker samt höja kvaliteten på den kreditinformation som de har tillgång till avseende existerande och framtida instrument. De ska inte dela dessa uppgifter med tredje man, utom om en delning med tjänsteleverantörer är absolut nödvändig för dessa ändamål och uppgifterna endast används avseende uppgiftslämnaren och uppgiftslämnaren säkerställer ett adekvat uppgiftsskydd med hjälp av ett avtal som exkluderar annan användning av uppgifterna, och säkerställer anonymisering av uppgifterna närhelst detta är möjligt och att uppgifterna raderas så snart man uppnått det syfte för vilka de har delats. All annan överföring av konfidentiella uppgifter genom tjänsteleverantören, och all delning av uppgifter med kommersiella leverantörer av kreditdata, är förbjuden.

2.   De nationella centralbankerna ska fastställa vilken omfattning av uppgifter som ska rapporteras, förfarandet för att bevilja dataåtkomst samt eventuella andra begränsningar för att använda dessa uppgifter, med hänsyn till den nationella rättsliga ramen och eventuella andra begränsningar till följd av uppgifternas insynsskyddade karaktär.

3.   Denna artikel medför inte att uppgiftslämnarna har rätt att involveras i en återkopplingsprocess eller att erhålla särskild information från en återkopplingsprocess eller andra informationstjänster från centrala kreditregister till uppgiftslämnare.

4.   De nationella centralbankerna får temporärt vägra en uppgiftslämnare tillgång till specifika data om krediter från en återkopplingsprocess om uppgiftslämnaren inte fullgjort sina egna rapporteringsskyldigheter enligt denna förordning, särskilt med avseende på uppgifternas riktighet och kvalitet och i fall då uppgiftslämnaren inte fullgjort sina egna skyldigheter enligt punkt 1.

5.   De nationella centralbankerna kan neka andra nationella centralbanker tillgång till detaljerade data om krediter som de samlar in inom ramen för en återkopplingsprocess. De nationella centralbankerna kan kräva ömsesidighet av varandra när det gäller tillhandahållandet av detaljerade data om krediter för en återkopplingsprocess. Information om en institutionell enhet som hör till en uppgiftslämnare med hemvist i en rapporterande medlemsstat kan alltid användas för återkopplingsprocesser av uppgiftslämnarens relevanta nationella centralbank, oavsett var den institutionella enheten har sin hemvist.

Artikel 12

Tillgång för rättsliga enheter

1.   Rättsliga enheter eller delar av rättsliga enheter för vilka data om krediter har rapporterats har rätt att få tillgång till sådana uppgifter hos den relevanta nationella centralbanken. De får vidare begära att uppgiftslämnare korrigerar felaktiga uppgifter avseende uppgiftslämnaren.

2.   De nationella centralbankerna får endast neka en rättslig enhet eller delar av en rättslig enhet tillgång till data om krediter som har rapporterats för dem om

a)

sådan tillgång skulle strida mot uppgiftslämnarens legitima sekretessintressen, t.ex. avseende intern kreditriskbedömning, eller mot tredje parts intressen, särskilt de rättsliga enheterna om vilka data om krediter har rapporterats, eller

b)

uppgifterna inte har använts för att inrätta eller förbättra en återkopplingsprocess enligt artikel 11, och de inte är skyldiga att bevilja tillgång till sådana uppgifter med stöd av annan unionslagstiftning eller nationell lagstiftning.

Artikel 13

Tidsfrister

1.   Uppgiftslämnarna ska rapportera data om krediter enligt ställningen på följande referensdag:

a)

för månadsvisa överföringar, den sista dagen i varje månad.

b)

för kvartalsvisa överföringar, den sista dagen i mars, juni, september och december.

2.   De nationella centralbankerna ska besluta när och hur ofta de behöver få in uppgifter från uppgiftslämnarna för att kunna hålla sina rapporteringsfrister till ECB, och ska underrätta uppgiftslämnarna om detta.

3.   De nationella centralbankerna ska informera uppgiftslämnarna om rapporteringsskyldigheterna minst 18 månader före den första referensdagen för vilken sådana uppgiftslämnare ska rapportera uppgifter enligt denna förordning, utan att det påverkar andra rapporteringskrav i enlighet med nationell lagstiftning eller andra rapporteringsramar.

4.   För observerade aktörer med hemvist i en rapporterande medlemsstat ska de nationella centralbankerna månadsvis överföra data om krediter till ECB före stängningsdags den 30:e arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser.

5.   För observerade aktörer med hemvist i en rapporterande medlemsstat ska de nationella centralbankerna kvartalsvis överföra data om krediter till ECB före stängningsdags den 15:e arbetsdagen efter de rapportöverföringsdatum som har fastställts i artikel 3.1 b i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (11).

6.   För observerade aktörer som är utländska filialer utan hemvist i en rapporterande medlemsstat ska de nationella centralbankerna månadsvis överföra data om krediter till ECB före stängningsdags den 35:e arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser.

7.   För observerade aktörer som är utländska filialer utan hemvist i en rapporterande medlemsstat ska de nationella centralbankerna kvartalsvis överföra data om krediter till ECB före stängningsdags den 20:e arbetsdagen efter de rapportöverföringsdatum som har fastställts i artikel 3.1 b i genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

8.   De nationella centralbankerna ska överföra referensuppgifter om alla motparter i enlighet med avsnitt 1 i mall 1 i bilaga I till ECB tillsammans med den första överföringen av data om krediter. Vid en eventuell ändring måste de nationella centralbankerna uppdatera uppgifterna senast vid den överföring av data om krediter som är relevant för den första referensdagen då, eller innan, ändringen träder i kraft. Så länge de nationella centralbankerna inte informerar uppgiftslämnarna om att de har erhållit uppdaterade referensuppgifter om motparter från andra källor, ska uppgiftslämnarna uppdatera sådana uppgifter genom att underrätta de nationella centralbankerna om varje ändring vid den tidpunkt som den relevanta nationella centralbanken fastställer, senast den dag då data om krediter rapporteras till den relevanta nationella centralbanken för den första referensdagen efter det att ändringen trätt i kraft.

Artikel 14

Gemensamma minimistandarder och nationella rapporteringsförfaranden

1.   Uppgiftslämnarna ska följa de statistikrapporteringskrav som gäller för dem i enlighet med de gemensamma minimistandarderna i bilaga V för överföring, noggrannhet, korrekt identifiering av motparter samt begreppsmässig överensstämmelse och revidering.

2.   De nationella centralbankerna ska fastställa och genomföra de rapporteringsförfaranden som uppgiftslämnarna ska följa i enlighet med denna förordning och sin nationella lagstiftning förutsatt att denna inte strider mot bestämmelserna i denna förordning. De nationella centralbankerna ska säkerställa att dessa rapporteringsförfaranden a) ger de statistiska uppgifter som krävs, och b) möjliggör en verifiering av att minimistandarderna enligt bilaga V för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering följs.

3.   De nationella centralbankerna får även använda uppgifter som erhållits från andra källor, i enlighet med artikel 8.5, för sin överföring av data om krediter till ECB, i den utsträckning som informationen uppfyller de krav på kvalitet och aktualitet som gäller enligt denna förordning för insamling av uppgifter från uppgiftslämnare. Särskilt minimistandarderna för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som framgår av bilaga V ska följas.

Artikel 15

Fusion, uppdelning och omorganisation

1.   Om det inträffar en fusion, uppdelning eller omorganisation som skulle kunna påverka fullgörandet av dess skyldigheter på statistikområdet, ska den berörda uppgiftslämnaren – så snart avsikten att genomföra en sådan åtgärd har offentliggjorts och i god tid innan åtgärden sker – underrätta den berörda nationella centralbanken, om de förfaranden som planeras för att uppfylla rapporteringskraven enligt den här förordningen.

2.   Utan att det påverkar skyldigheten i föregående punkt får den berörda nationella centralbanken ge det förvärvande institutet tillstånd att uppfylla sin skyldighet att rapportera statistiska uppgifter genom tillfälliga förfaranden. Längden på detta undantag från normala rapporteringsförfaranden får inte överstiga sex månader räknat från det att fusionen, uppdelningen eller omorganisationen ägde rum. Detta undantag påverkar inte det förvärvande institutets skyldighet att uppfylla sina rapporteringsskyldigheter enligt den här förordningen.

Artikel 16

Undantag och reducerad rapporteringsfrekvens

1.   För att säkerställa att de rapporteringsskyldigheter som fastställs i denna förordning är proportionerliga får de berörda nationella centralbankerna bevilja mindre uppgiftslämnare undantag, förutsatt att det samlade bidraget från alla uppgiftslämnare som beviljas ett undantag till det samlade utestående lånebeloppet som rapporteras i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) (12) för alla uppgiftslämnare med hemvist i den rapporterande medlemsstaten inte överstiger 2 procent. Undantagen får omfatta vissa eller samtliga rapporteringskrav som fastställs i denna förordning.

2.   För att säkerställa genomförandet av rapporteringskraven får den relevanta nationella centralbanken tillåta att små uppgiftslämnare rapporterar data om krediter avseende referensdagar före den 1 januari 2021 kvartalsvis i stället för månadsvis, förutsatt att det samlade bidraget från alla uppgiftslämnare på kvartalsbasis till det samlade utestående lånebeloppet som rapporteras i enlighet med förordning (EU) nr 1071/2013 för alla uppgiftslämnare med hemvist i den rapporterande medlemsstaten inte överstiger 4 procent, utan att detta påverkar deras rapportering av data om krediter enligt andra rapporteringsramar.

3.   De nationella centralbankerna får bevilja undantag för uppgiftslämnarna om de nationella centralbankerna erhåller data från andra källor som uppfyller de krav på kvalitet och aktualitet som framgår av artikel 14.3.

4.   De nationella centralbankerna ska informera följande uppgiftslämnare om deras rapporteringsskyldigheter enligt artikel 13.3:

a)

uppgiftslämnare som beviljats ett undantag enligt punkt 1,

b)

uppgiftslämnare som får rapportera uppgifter med lägre frekvens enligt punkt 2,

c)

uppgiftslämnare som inte längre uppfyller villkoren för ett undantag eller för reducerad rapporteringsfrekvens enligt punkterna 1 eller 2.

Artikel 17

Kontroll, obligatorisk insamling och minimikvalitetsstandarder

De nationella centralbankerna ska kontrollera och, i den utsträckning som detta är nödvändigt, obligatoriskt samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna ska tillhandahålla enligt denna förordning, utan att detta påverkar ECB:s rätt att själv utöva dessa rättigheter. De nationella centralbankerna ska särskilt utöva denna rätt då en uppgiftslämnare inte uppfyller de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse eller revidering som anges i bilaga V.

Artikel 18

Sanktioner

I enlighet med artikel 7.1 i rådets förordning (EG) nr 2533/98 får ECB förelägga sanktioner mot sådana uppgiftslämnare som inte uppfyller rapporteringskraven i denna förordning. Uppgiftslämnare ska inte omfattas av sanktioner om de styrker att de är förhindrade att rapportera den begärda informationen till följd av nationell rätt i det land där den filial för vilken de ska rapportera uppgifter har sin hemvist. ECB:s rätt att tillämpa sanktioner om rapporteringsskyldigheten enligt denna förordning åsidosätts är inte kopplad till en nationell centralbanks rätt att, enligt sin nationella lagstiftning, tillämpa sanktioner mot sådana uppgiftslämnare som inte uppfyller statistiska eller andra rapporteringsskyldigheter enligt den nationella lagstiftningen i linje med artikel 8.3.

Artikel 19

Övergångsbestämmelse

De nationella centralbankerna får senarelägga den första överföringen av data om krediter till ECB avseende referensdagar före den 1 februari 2019 förutsatt att de överför denna data till ECB senast den 31 mars 2019.

Artikel 20

Förenklat ändringsförfarande

Med beaktande av de synpunkter som STK framför har ECB:s direktion rätt att göra sådana tekniska ändringar i bilagorna till den här förordningen som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna. Direktionen ska omedelbart informera ECB-rådet om varje sådan ändring.

Artikel 21

Slutbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 31 december 2017.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 18 maj 2016.

På ECB-rådets vägnar

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(2)  Kommissionens yttrande av den 7 augusti 2015 om utkastet till Europeiska centralbankens förordning om insamling av detaljerad data om krediter och kreditriskdata (EUT C 261, 8.8.2015, s. 1).

(3)  Europeiska centralbankens beslut ECB/2014/6 av den 24 februari 2014 om förberedande åtgärder för Europeiska centralbankssystemets insamling av detaljerad data om krediter (EUT L 104, 8.4.2014, s. 72).

(4)  Europeiska centralbankens rekommendation av den 24 februari 2014 om förberedande åtgärder för Europeiska centralbankssystemets insamling av detaljerad data om krediter (ECB/2014/7) (EUT C 103, 8.4.2014, s. 1).

(5)  Samförståndsavtalet om informationsutbyte mellan nationella centrala kreditregister för överföring till rapporterande institut. Finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu.

(6)  Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(8)  Finns på Internationella standardiseringsorganisationens (ISO) webbplats www.iso.org.

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(10)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(11)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 av den 16 april 2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1).

(12)  Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1071/2013 av den 24 september 2013 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (ECB/2013/33) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 1).


BILAGA I

Uppgifter som ska rapporteras och mallar

1.   De uppgifter som ska rapporteras enligt denna förordning avser ett flertal komponenter som har ett inbördes samband, såsom fordringsägare, gäldenärer, instrument eller skydd. En gäldenär kan exempelvis beviljas flera olika lån och ett enda skydd kan säkra flera olika instrument. Här följer ett antal uppgifter som ska användas för att rapportera specifik information för var och en av dessa komponenter framgår av bilagan.

2.   Informationen i varje dataset avser en enskild komponent, t.ex. instrument, eller en kombination av flera komponenter, t.ex. ”instrument–skydd”, och anger därmed detaljnivån för varje dataset. Dataseten har fördelats mellan två mallar.

3.   Rapporteringskraven för de dataattribut som ingår i respektive mall anges i bilagorna II och III.

4.   Dataattributen i varje mall definieras i bilaga IV.

5.   Beloppen anges i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt Europeiska centralbankens referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Mall 1

1.   Referensuppgifter om motparten

1.1

Detaljnivån på uppgifterna avseende motparters referensuppgifter är motparten. Varje post identifieras unikt genom en kombination av följande dataattribut: a) ID-kod för uppgiftslämnare och b) ID-kod för motpart.

1.2

Varje motparts-ID måste vara unikt för varje rapporterad motpart som rapporteras av samma uppgiftslämnare, och en uppgiftslämnare måste alltid identifiera samma motpart med hjälp av detta unika motparts-ID. Denna ID-kod får aldrig återanvändas av samma uppgiftslämnare för att identifiera någon annan motpart. De nationella centralbankerna får begära att uppgiftslämnarna använder motparts-ID enligt den relevanta nationella centralbankens anvisningar.

1.3

De motparter som ska registreras är alla institutionella enheter som är rättsliga enheter eller utgör en del av rättsliga enheter och som har kopplingar till sådana instrument som rapporteras i enlighet med artiklarna 4 och 5 eller tillhandahåller skydd för att säkra sådana instrument. De motparter som ska registreras är a) fordringsägare, b) gäldenär, c) utfärdare av skydd, d) originator, e) serviceföretag, f) företags huvudkontor, g) direkt moderföretag och h) yttersta moderföretag. En enskild enhet kan vara motpart avseende flera instrument eller ha flera olika motpartsroller för ett och samma instrument. Varje motpart får emellertid endast registreras en gång.

1.4

Vilken information som krävs för varje typ av motpart anges i bilaga III.

1.5

Motpartsuppgifterna beskriver motpartens kännetecken.

1.6

Om fysiska personer är kopplade till instrument som rapporteras till AnaCredit behöver ingen post för fysiska personer rapporteras.

1.7

Uppgifterna måste rapporteras senast vid den månadsöverföring av data om krediter som är relevant för den referensdag då motparten ingick ett avtal som är registrerat i AnaCredit. Vid en eventuell ändring måste uppgifterna uppdateras senast vid månadsöverföringen av data om krediter för den referensdag då ändringen trädde i kraft.

2.   Instrumentdata

2.1

Detaljnivån på instrumentdatan är instrumentet. Varje post identifieras unikt genom en kombination av följande dataattribut: a) ID-kod för uppgiftslämnare, b) ID-kod för observerad aktör, c) ID-kod för avtal och d) ID-kod för instrument.

2.2

Varje ID-kod för respektive avtal måste vara unik för varje avtal som genererar kreditrisk hos samma observerade aktör. Denna ID-kod får aldrig återanvändas för att identifiera ett annat avtal hos samma observerade aktör. Varje instrument-ID måste vara unikt för varje avtal, dvs. samtliga instrument som ingår under ett avtal ska tilldelas ett eget instrument-ID, och det får aldrig återanvändas för att identifiera ett annat instrument inom detta avtal.

2.3

Instrumentdatan registrerar varje instrument som existerar inom ramen för ett kontrakt mellan den observerade aktören och motparterna, inbegripet samtliga instrument mellan institutionella enheter inom samma rättsliga enhet.

2.4

Instrumentdatan beskriver instrumentets egenskaper, som sällan förändras över tiden.

2.5

Uppgifterna ska rapporteras senast vid den månadsöverföring av data om krediter som är relevant för den referensdag då instrumentet är registrerat i AnaCredit. Vid en eventuell ändring måste uppgifterna uppdateras senast vid månadsöverföringen av data om krediter för den referensdag då ändringen trädde i kraft.

3.   Finansiell data

3.1

Finansiell data Detaljnivån på finansiell data är instrumentet. Varje post identifieras unikt genom en kombination av följande dataattribut: a) ID-kod för uppgiftslämnare, b) ID-kod för observerad aktör, c) ID-kod för avtal och d) ID-kod för instrument.

3.2

Den finansiella datan beskriver instrumentets finansiella utveckling.

3.3

Varje belopp som utnyttjats inom ramen för ett instrument måste registreras under dataattributet ”utestående nominella belopp”. Varje beviljat outnyttjat belopp inom ramen för ett instrument ska registreras under dataattributet ”belopp utanför balansräkningen”.

3.4

Uppgifterna måste rapporteras varje månad.

4.   Data för motpart–instrument

4.1

Detaljnivån på uppgifter avseende motpart–instrument är kombinationen ”motpart–instrument” och varje post identifieras unikt genom en kombination av följande dataattribut: a) ID-kod för uppgiftslämnare, b) ID-kod för observerad aktör, c) ID-kod för motpart, d) ID-kod för avtal e) ID-kod för instrument och f) motpartsroll.

4.2

Uppgifterna avseende motpart–instrument beskriver samtliga motparters roll i respektive instrument.

4.3

Om fysiska personer är kopplade till instrument som rapporteras till AnaCredit behöver ingen post för fysiska personer rapporteras.

4.4

Uppgifterna ska rapporteras senast vid den månadsöverföring av data om krediter som är relevant för den referensdag då instrumentet är registrerats i AnaCredit. Vid en eventuell ändring måste uppgifterna uppdateras senast på dagen för månadsöverföring av data om krediter som är relevant för den referensdag då ändringen trätt i kraft.

5.   Data för solidariskt ansvar

5.1

Detaljnivån på uppgifterna för solidariskt ansvar är kombinationen ”motpart–instrument”. Varje post identifieras unikt genom en kombination av dataattributen: a) ID-kod för uppgiftslämnare, b) ID-kod för observerad aktör, c) ID-kod för motpart, d) ID-kod för avtal och e) ID-kod för instrument.

5.2

Dessa uppgifter registrerar beloppet på det solidariska ansvaret på det instrument som motsvarar varje gäldenär som är solidariskt ansvarig med avseende på ett enskilt instrument.

5.3

Om fysiska personer är kopplade till instrument som rapporteras till AnaCredit behöver ingen post för fysiska personer rapporteras.

5.4

Uppgifterna måste rapporteras varje månad.

Uppsättning data

Dataattribut

1.

Referensuppgifter om motparten

ID-kod för uppgiftslämnare

Motparts-ID

LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer)

Nationell identifieringskod

ID-kod för huvudkontor

ID-kod för direkt moderföretag

ID-kod för yttersta moderföretag

Namn

Adress: gatunamn

Adress: ort

Adress: län/administrativ indelning

Adress: postnummer

Adress: land

Rättslig form

Institutionell sektor

Ekonomisk aktivitet

Status för rättsligt förfarande

Datum då rättsligt förfarande inleddes

Företagsstorlek

Datum för företagsstorlek

Antal anställda

Balansomslutning

Årsomsättning

Redovisningsstandard

2.

Instrumentdata

ID-kod för uppgiftslämnare

ID-kod för observerad aktör

ID-kod för avtal

ID-kod för instrument

Typ av instrument

Amorteringstyp

Valuta

Förvaltningsinstrument

Löptidens startdatum

Slutdatum för amorteringsfri period

Räntetak

Räntegolv

Intervall för ändring av räntesatser

Räntedifferential/räntemarginal

Typ av ränta

Rättsligt giltig slutlig förfallodag

Åtagandebelopp vid löptidens början

Betalningsfrekvens

Projektfinansieringslån

Ändamål

Regress

Referensränta

Avvecklingsdag

Efterställda fordringar

ID-kod för syndikerat avtal

Återbetalningsrätter

Förändringar i verkligt värde på grund av förändringar i kreditrisk före köp

3.

Finansiell data

ID-kod för uppgiftslämnare

ID-kod för observerad aktör

ID-kod för avtal

ID-kod för instrument

Ränta

Nästa ändring av räntesatsen

Instrumentets fallissemangsstatus

Datum för instrumentets fallissemangsstatus

Överfört belopp

Betalningsdröjsmål för instrumentet

Datum då instrumentet förfaller till betalning

Typ av värdepapperisering

Utestående nominellt belopp

Upplupen ränta

Belopp utanför balansräkningen

4.

Data för motpart–instrument

ID-kod för uppgiftslämnare

ID-kod för observerad aktör

Motparts-ID

ID-kod för avtal

ID-kod för instrument

Motpartsroll

5.

Data för solidariskt ansvar

ID-kod för uppgiftslämnare

ID-kod för observerad aktör

Motparts-ID

ID-kod för avtal

ID-kod för instrument

Belopp för solidariskt ansvar

Mall 2

6.   Redovisningsdata

6.1

Detaljnivån på redovisningsdatan är instrumentet. Varje post identifieras unikt genom en kombination av följande dataattribut: a) ID-kod för uppgiftslämnare, b) ID-kod för observerad aktör, c) ID-kod för avtal och d) ID-kod för instrument.

6.2

Dessa uppgifter beskriver instrumentets utveckling i enlighet med de relevanta redovisningsstandarderna i den observerade aktörens rättsliga enhet. Om uppgiftslämnaren omfattas av Europeiska centralbankens förordning (EU) 2015/534 (ECB/2015/13) (1), ska datan anges i enlighet med den redovisningsstandard – International Financial Reporting Standards (IFRS) eller nationell god redovisningssed – som den observerade aktörens rättsliga enhet tillämpar för att uppfylla kraven enligt förordning (EU) 2015/534 (ECB/2015/13).

6.3

Uppgifterna måste rapporteras varje kvartal.

7.   Uppgifter avseende erhållet skydd

7.1

Detaljnivån på uppgifterna avseende erhållet skydd är erhållet skydd. Varje post identifieras unikt genom en kombination av följande dataattribut: a) ID-kod för uppgiftslämnare, b) ID-kod för observerad aktör och c) ID-kod för skydd.

7.2

Uppgiftslämnarna bör rapportera allt skydd som har erhållits som återbetalningssäkerhet för något av de instrument som rapporteras i instrumentdatan, oavsett om skyddet uppfyller kraven för kreditriskreducerande metoder i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

7.3

Denna data beskriver det erhållna skyddet.

7.4

Uppgifterna måste rapporteras senast vid den månadsöverföring av data om krediter som är relevant för den referensdag då skyddet erhölls som återbetalningssäkerhet för något av de instrument som rapporteras i AnaCredit. Vid en eventuell ändring måste uppgifterna uppdateras senast vid kvartalsöverföringen av data om krediter som är relevanta för den referensdag då ändringen trädde i kraft.

8.   Uppgifter för instrument – erhållet skydd

8.1

Detaljnivån på uppgifterna för instrument–erhållet skydd är kombinationen instrument–erhållet skydd. Varje post identifieras unikt genom en kombination av följande dataattribut: a) ID-kod för uppgiftslämnare, b) ID-kod för observerad aktör, c) ID-kod för avtal, d) ID-kod för instrument och e) ID-kod för skydd.

8.2

Denna data beskriver allt erhållet skydd i förhållande till det instrument som skyddet utgör säkerhet för.

8.3

Uppgifterna måste rapporteras varje månad.

9.   Data för motpartsrisk

9.1

Detaljnivån på datan för motpartsrisk är motparten. Varje post identifieras unikt genom en kombination av följande dataattribut: a) ID-kod för uppgiftslämnare, b) ID-kod för observerad aktör och c) ID-kod för motpart.

9.2

Denna data gör det möjligt att bedöma motpartens kreditrisk.

9.3

Denna information krävs endast för gäldenärer och utfärdare av skydd.

9.4

Om fysiska personer är kopplade till instrument som rapporteras till AnaCredit behöver ingen post för fysiska personer rapporteras.

9.5

Uppgifterna måste rapporteras varje månad.

9.6

Berörd nationell centralbank får besluta att samla in uppgifter om motpartsrisk varje kvartal.

10.   Uppgifter avseende motpartsfallissemang

10.1

Detaljnivån på uppgifterna avseende motpartsfallissemang är motparten. Varje post identifieras unikt genom en kombination av följande dataattribut: a) ID-kod för uppgiftslämnare, b) ID-kod för observerad aktör och c) ID-kod för motpart.

10.2

Dessa uppgifter gör det möjligt att utan dröjsmål identifiera fallerande motparter.

10.3

Denna information krävs endast för gäldenärer och utfärdare av skydd.

10.4

Om fysiska personer är kopplade till instrument som rapporteras till AnaCredit behöver ingen post för fysiska personer rapporteras.

10.5

Uppgifterna måste rapporteras varje månad.

Data

Dataattribut

6.

Redovisningsdata

ID-kod för uppgiftslämnare

ID-kod för observerad aktör

ID-kod för avtal

ID-kod för instrument

Upptagande i balansräkningen

Ackumulerade avskrivningar

Ackumulerad nedskrivning

Typ av nedskrivning

Metod för att bedöma värdeminskning

Inteckningskällor

Ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk

Instrumentets prestationsstatus (nödlidande/icke-nödlidande)

Datum för instrumentets prestationsstatus

Avsättningar avseende exponeringar utanför balansräkningen

Status för anstånd och omförhandling

Datum för anstånd och status för omförhandling

Kumulativa återvinningar sedan fallissemang

Tillsynsportfölj

Bokfört värde

7.

Uppgifter avseende erhållet skydd

ID-kod för uppgiftslämnare

ID-kod för observerad aktör

Skydds-ID

ID-kod för utfärdare av skydd

Typ av skydd

Skyddets värde

Typ av skyddsvärde

Värderingsmetod för skydd

Lokalisering av fast egendom som säkerhet

Datum för skyddsvärde

Förfallodag för skydd

Skyddets ursprungliga värde

Datum för det skyddets ursprungliga värde

8.

Uppgifter för instrument – erhållet skydd

ID-kod för uppgiftslämnare

ID-kod för observerad aktör

ID-kod för avtal

ID-kod för instrument

Skydds-ID

Tilldelat värde för skydd

Tredje mans prioriterade fordringar mot skyddet

9.

Riskdata avseende motpart

ID-kod för uppgiftslämnare

ID-kod för observerad aktör

Motparts-ID

Sannolikhet för fallissemang

10.

Uppgifter avseende motpartsfallissemang

ID-kod för uppgiftslämnare

ID-kod för observerad aktör

Motparts-ID

Motpartens fallissemangsstatus

Datum för motpartens fallissemangsstatus


(1)  Europeiska centralbankens förordning (EU) 2015/534 av den 17 mars 2015 om rapportering av finansiell tillsynsinformation (ECB/2015/13) (EUT L 86, 31.3.2015, s. 13).


BILAGA II

Särskilda statistikrapporteringskrav

I enlighet med artikel 7, ska statistikrapporteringskraven enligt artikel 6 sänkas under vissa förutsättningar. Följande fyra beskrivningar av data om krediter utgör exempel på situationer då det inte krävs en hel uppsättning uppgifter.

1.   Observerade aktörer utan hemvist i en rapporterande medlemsstat

Instrument för vilka den observerade aktören är en utländsk filial utan hemvist i en rapporterande medlemsstat.

2.   Observerade aktörer som inte omfattas av kapitalkrav

Instrument där den observerade aktören

a)

inte är ett institut som står under tillsyn enligt förordning (EU) nr 575/2013, eller

b)

är en utländsk filial till en enhet som inte står under tillsyn enligt förordning (EU) nr 575/2013.

3.   Helt borttagna instrument som administreras

Instrument som är

a)

borttagna och

b)

som administreras.

4.   Instrument från perioden före den 1 september 2018

Instrument vars löptid inleds före den 1 september 2018.

I tabell 1 anges rapporteringskraven för varje dataattribut i vart och ett av de fyra exemplen, med följande klassificeringar:

a)   N: utifrån individuella arrangemang kan de berörda nationella centralbankerna besluta att inte samla in denna information från enskilda uppgiftslämnare.

b)   X: information som inte behöver rapporteras.

Om det inte finns någon klassificering måste informationen rapporteras.

Om uppgifterna omfattas av mer än en beskrivning i tabell 1, ska det rapporteringskrav som är minst betungande tillämpas.

Tabell 1

Särskilda statistikrapporteringskrav

 

1.

Observerade aktörer utan hemvist i en rapporterande medlemsstat

2.

Observerade aktörer som inte omfattas av kapitalkrav

3.

Helt borttagna instrument som administreras

4.

Instrument från perioden före den 1 september 2018

Projektfinansieringslån

N

 

 

 

Löptidens startdatum

N

 

 

 

Typ av ränta

N

 

 

 

Intervall för ändring av räntesatser

N

 

 

 

Slutdatum för amorteringsfri period

N

 

 

N

Referensränta

N

 

 

 

Räntedifferential/räntemarginal

N

 

 

 

Räntetak

N

 

N

 

Räntegolv

N

 

N

 

Amorteringstyp

N

 

 

N

Betalningsfrekvens

N

 

 

N

Förändringar i verkligt värde på grund av förändringar i kreditrisk före köp

 

N

N

 

Nästa ändring av räntesatsen

N

 

 

 

Instrumentets fallissemangsstatus

 

N

 

 

Datum för instrumentets fallissemangsstatus

 

N

 

 

Upplupen ränta

N

 

 

 

 

 

 

X

 

Inteckningskällor

 

N

X

 

Ackumulerade avskrivningar

 

 

X

 

Ackumulerad nedskrivning

 

 

X

 

Typ av nedskrivning

 

 

X

 

Metod för att bedöma värdeminskning

 

 

X

 

Ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk

 

 

X

 

Instrumentets prestationsstatus (nödlidande/icke-nödlidande)

 

N

 

 

Datum för instrumentets prestationsstatus

 

N

 

 

Avsättningar avseende exponeringar utanför balansräkningen

 

 

X

 

Datum för anstånd och status för omförhandling

 

 

 

N

Tillsynsportfölj

 

X

X

 

Bokfört värde

 

 

X

 

Ursprungligt värde för skydd

 

 

 

N

Ursprunglig värderingsdag för skydd

 

 

 

N

Sannolikhet för fallissemang

 

N

N

 

Motpartens fallissemangsstatus

 

N

N

 

Datum för motpartens fallissemangsstatus

 

N

N

 


BILAGA III

Referensuppgifter om motparten

I tabellerna 2 och 3 anges rapporteringskraven för varje dataattribut med referensuppgifter om motparten, i enlighet med mall 1 i bilaga I.

I tabell 2 anges rapporteringskraven för motparter med hemvist i en rapporterande medlemsstat och i tabell 3 anges rapporteringskraven för motparter utan hemvist i en rapporterande medlemsstat.

Följande klassificeringar av krav används:

a)   N: utifrån individuella arrangemang kan de berörda nationella centralbankerna besluta att inte samla in denna information från enskilda uppgiftslämnare.

b)   X: information som inte behöver rapporteras.

Om det inte finns någon klassificering måste informationen rapporteras.

Om uppgifterna omfattas av mer än en beskrivning i tabellerna 2 eller 3, ska det rapporteringskrav som är mest betungande tillämpas.

Tabell 2

Särskilda rapporteringskrav för referensuppgifter för motparter med hemvist i en rapporterande medlemsstat

 

1.

Uppgiftslämnare

2.

Observerad aktör

3.

Fordringsägare

4.

Gäldenär – instrument från perioden före den 1 september 2018

5.

Gäldenär – minst ett instrument från perioden fr.o.m. den 1 september 2018

6.

Utfärdare av skydd

7.

Huvudkontor

8.

Direkt moderföretag

9.

Yttersta moderföretag

10.

Originator

11.

Serviceföretag

Referensuppgifter om motparten

Motparts-ID

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer)

 

 

N

N

N

N

N

N

N

N

N

Nationell identifieringskod

N

N

N

 

 

N

N

N

N

N

N

ID-kod för huvudkontor

X

X

X

N

 

N

X

X

X

X

X

ID-kod för direkt moderföretag

X

X

X

N

 

N

X

X

X

X

X

ID-kod för yttersta moderföretag

X

X

X

N

 

N

X

X

X

X

X

Namn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Adress: gatunamn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N

Adress: ort

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N

Adress: län/administrativ indelning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N

Adress: postnummer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N

Adress: land

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N

Rättslig form

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N

Institutionell sektor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N

Ekonomisk aktivitet

X

X

 

 

 

N

 

 

N

N

N

Status för rättsligt förfarande

X

X

X

N

 

N

N

N

N

N

N

Datum då rättsligt förfarande inleddes

X

X

X

N

 

N

N

N

N

N

N

Företagsstorlek

X

X

X

N

 

N

N

N

N

N

N

Datum för företagsstorlek

X

X

X

N

 

N

N

N

N

N

N

Antal anställda

X

X

X

N

 

N

N

N

N

N

X

Balansomslutning

X

X

X

N

 

N

N

N

N

N

X

Årsomsättning

X

X

X

N

 

N

N

N

N

N

X

Redovisningsstandard

 

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X


Tabell 3

Särskilda rapporteringskrav för referensuppgifter för motparter utan hemvist i en rapporterande medlemsstat

 

1.

Uppgiftslämnare

2.

Observerad aktör

3.

Fordringsägare

4.

Gäldenär- instrument från perioden före den 1 september 2018

5.

Gäldenär – minst ett instrument från perioden fr.o.m. den 1 september 2018

6.

Utfärdare av skydd

7.

Huvudkontor

8.

Direkt moderföretag

9.

Yttersta moderföretag för gäldenären

10.

Originator

11.

Serviceföretag

Referensuppgifter om motparten

Motparts-ID

Ej tillämplig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer)

Ej tillämplig

 

N

N

N

N

N

N

N

N

N

Nationell identifieringskod

Ej tillämplig

N

N

N

N

N

N

N

N

N

N

ID-kod för huvudkontor

Ej tillämplig

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

ID-kod för direkt moderföretag

Ej tillämplig

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

ID-kod för yttersta moderföretag

Ej tillämplig

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Namn

Ej tillämplig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Adress: gatunamn

Ej tillämplig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N

Adress: ort

Ej tillämplig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N

Adress: län/administrativ indelning

Ej tillämplig

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Adress: postnummer

Ej tillämplig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N

Adress: land

Ej tillämplig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N

Rättslig form

Ej tillämplig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N

Institutionell sektor

Ej tillämplig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N

Ekonomisk aktivitet

Ej tillämplig

X

N

N

N

N

N

N

N

N

N

Status för rättsligt förfarande

Ej tillämplig

X

X

X

N

N

X

X

X

X

X

Datum då rättsligt förfarande inleddes

Ej tillämplig

X

X

X

N

N

X

X

X

X

X

Företagsstorlek

Ej tillämplig

X

X

X

N

N

X

X

X

X

X

Datum för företagsstorlek

Ej tillämplig

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Antal anställda

Ej tillämplig

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Balansomslutning

Ej tillämplig

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Årsomsättning

Ej tillämplig

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Redovisningsstandard

Ej tillämplig

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X


BILAGA IV

Dataattribut, definitioner och värden

Denna tabell innehåller detaljerade standardbeskrivningar och definitioner av de dataattribut som anges i bilagorna I–III. Här anges även värden för rapporteringen av dataattribut, inklusive uppgifter om värdena.

De nationella centralbankerna ska överföra dessa dataattribut och värden till motsvarande dataattribut och värden som är tillämpliga på nationell nivå.

Begrepp

Typ av begrepp

Definition

Motparts-ID

Dataattribut

En identifieringskod som uppgiftslämnaren använder för unik identifiering av varje motpart. Varje motpart måste ha ett enda motparts-ID. Detta värde kommer inte att förändras över tid och får inte användas som motparts-ID för en annan motpart.

Alfanumeriskt

Värde

En kod som består av alfabetiska och numeriska tecken.

ID-kod för uppgiftslämnare

Dataattribut

Motparts-ID för uppgiftslämnaren.

Alfanumeriskt

Värde

En kod som består av alfabetiska och numeriska tecken.

ID-kod för observerad aktör

Dataattribut

Motparts-ID för den observerade aktören.

Alfanumeriskt

Värde

En kod som består av alfabetiska och numeriska tecken.

ID-kod för avtal

Dataattribut

En identifieringskod som uppgiftslämnaren använder för unik identifiering av varje avtal. Varje avtal ska ha ett enda avtals-ID. Detta värde kommer inte att förändras över tid och får inte användas som avtals-ID för ett annat avtal.

Alfanumeriskt

Värde

En kod som består av alfabetiska och numeriska tecken.

ID-kod för instrument

Dataattribut

En identifieringskod som uppgiftslämnaren använder för unik identifiering av varje instrument inom ramen för ett enskilt avtal. Varje instrument ska ha ett enda instrument-ID. Detta värde kommer inte att förändras över tid och får inte användas som instrument-ID för något annat instrument inom samma avtal.

Alfanumeriskt

Värde

En kod som består av alfabetiska och numeriska tecken.

Skydds-ID

Dataattribut

En identifieringskod som uppgiftslämnaren använder för unik identifiering av varje skydd som används som säkerhet för instrumentet. Varje skydd måste ha ett enda skydds-ID. Detta värde kommer inte att förändras över tid och får inte användas som skydds-ID för något annat skydd.

Alfanumeriskt

Värde

En kod som består av alfabetiska och numeriska tecken.

ID-kod för utfärdare av skydd

Dataattribut

Motparts-ID för utfärdaren av skydd.

Om utfärdaren av skydd inte är någon rättslig enhet behöver ID-kod för utfärdare av skydd inte rapporteras.

Alfanumeriskt

Värde

En kod som består av alfabetiska och numeriska tecken.

Referensuppgifter om motparten

LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer)

Dataattribut

En identifieringskod för motpartens rättsliga enhet som följer Internationella standardiseringsorganisationens (ISO) standard nr 17442.

Alfanumeriskt

Värde

En kod som består av alfabetiska och numeriska tecken.

Nationell identifieringskod

Dataattribut

En allmänt vedertagen identifieringskod som gör det möjligt att entydigt fastställa en motpart eller den rättsliga enheten som denne ingår i inom dess hemvistland.

För en motpart som är en utländsk filial avser den nationella identifieringskoden den utländska filialen.

För en motpart som inte är en utländsk filial avser den nationella identifieringskoden den rättsliga enhet som motparten ingår i.

Alfanumeriskt

Värde

En kod som består av alfabetiska och numeriska tecken.

ID-kod för huvudkontor

Dataattribut

Motparts-ID för den rättsliga enhet som den utländska filialen är en rättsligt beroende del av.

Denna information ska endast rapporteras för motparter som är utländska fililaler.

Alfanumeriskt

Värde

En kod som består av alfabetiska och numeriska tecken.

ID-kod för direkt moderföretag

Dataattribut

Motparts-ID för den rättsliga enhet som är motpartens direkta moderföretag. Om motparten saknar moderföretag, ska motpartens motparts-ID rapporteras.

Moderföretag har den betydelse som framgår av artikel 4.1.15 a i förordning (EU) nr 575/2013.

Alfanumeriskt

Värde

En kod som består av alfabetiska och numeriska tecken.

ID-kod för yttersta moderföretag

Dataattribut

Motparts-ID för den rättsliga enhet som är motpartens yttersta moderföretag. Detta yttersta moderföretag har inget moderföretag. Om motparten saknar moderföretag, ska motpartens motparts-ID rapporteras.

Moderföretag har den betydelse som framgår av artikel 4.1.15 a i förordning (EU) nr 575/2013.

Alfanumeriskt

Värde

En kod som består av alfabetiska och numeriska tecken.

Namn

Dataattribut

Motpartens fullständiga officiella namn.

Teckensträng

Värde

En begränsad teckensekvens.

Adress: gatunamn

Dataattribut

Motpartens gatuadress, inkl. husnummer.

Teckensträng

Värde

En begränsad teckensekvens.

Adress: ort

Dataattribut

Motpartens ort.

Teckensträng

Värde

En begränsad teckensekvens.

Adress: postnummer

Dataattribut

Motpartens postnummer.

Alfanumeriskt

Värde

En kod som består av alfabetiska och numeriska tecken.

Adress: län/administrativ indelning

Dataattribut

Län eller liknande administrativ indelning för motparter med hemvist i en EU-medlemsstat.

Teckensträng

Värde

Nuts 3-regioner

Adress: land

Dataattribut

Motpartens land

ISO 3166–1 alpha-2 koder

Värde

ISO 3166-1 alpha-2 koder för landet

Rättslig form

Dataattribut

Typ av verksamhetsenhet som definieras i det nationella rättssystemet.

Teckensträng

Värde

En begränsad teckensekvens.

Institutionell sektor

Dataattribut

Institutionella sektorer i enlighet med förordning (EU) nr 549/2013, förordning (EU) nr 575/2013 och Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) (1).

Icke-finansiella bolag

Värde

Icke-finansiella bolag såsom de definieras i punkterna 2.45–2.50 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Centralbanken

Värde

Centralbanker såsom de definieras i punkt 2.72–2.74 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Kreditinstitut

Värde

Kreditinstitut såsom de definieras i artikel 4.1.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

Andra monetära finansinstitut som tar emot inlåning än kreditinstitut

Värde

Andra monetära finansinstitut som tar emot inlåning än kreditinstitut såsom de definieras i artikel 1 a 2 a ii i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33).

Penningmarknadsfonder

Värde

Penningmarknadsfonder såsom de definieras i artikel 2 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33).

Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder

Värde

Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder såsom de definieras i punkterna 2.82–2.85 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner

Värde

Finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner såsom de definieras i artikel 1.1 och 1.2 i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).

Andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag, pensionsinstitut och finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner

Värde

Andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut såsom de definieras i punkt 2.86 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013, exklusive finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner såsom de definieras i artikel 1.1 och 1.2 i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).

Finansiella servicebolag

Värde

Finansiella servicebolag såsom de definieras i punkt 2.63 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

Värde

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag såsom de definieras i punkt 2.98–2.99 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Försäkringsbolag

Värde

Försäkringsbolag såsom de definieras i punkt 2.100–2.104 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Pensionsinstitut

Värde

Pensionsinstitut såsom de definieras i punkt 2.105–2.110 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Statlig förvaltning

Värde

Statlig förvaltning såsom den definieras i punkt 2.114 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Delstatlig förvaltning

Värde

Delstatlig förvaltning såsom den definieras i punkt 2.115 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Kommunal förvaltning

Värde

Kommunal förvaltning såsom den definieras i punkt 2.116 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Sociala trygghetsfonder

Värde

Sociala trygghetsfonder såsom de definieras i punkt 2.117 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Hushållens icke-vinstdrivande organisationer

Värde

Hushållens icke-vinstdrivande organisationer såsom de definieras i punkterna 2.129 och 2.130 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Ekonomisk aktivitet

Dataattribut

Klassificering av motparter utifrån näringsgren enligt statistikklassifikationen Nace rev. 2 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 (2).

Nace-koder

Värde

Nace-kod på två-, tre- eller fyrsiffernivå i enlighet med förordning (EG) nr 1893/2006.

Status för rättsligt förfarande

Dataattribut

Kategorier som anger motpartens rättsliga solvensställning på basis av den nationella rättsliga ramen.

Den nationella centralbanken bör införliva dessa värden i den nationella rättsliga ramen. Varje nationell centralbank bör i god tid utarbeta en referenstabell som stöd för tolkning och jämförelse av dessa värden mellan länderna.

Inga rättsliga åtgärder har vidtagits

Värde

Rättsliga åtgärder har inte vidtagits i fråga om en motparts solvens eller skuldsättning.

Under domstolsadministration, konkursförvaltning eller liknande åtgärder

Värde

Varje förfarande där ett rättsorgan e.dyl. vidtar åtgärder i syfte att nå en överenskommelse mellan fordringsägarna om refinansiering, exklusive konkurs- eller insolvensförfaranden.

Konkurs/insolvens

Värde

Kollektiva och bindande konkurs- eller insolvensförfaranden under domstolskontroll, som innebär total eller delvis avyttring av en motparts tillgångar och tillsättande av en likvidator.

Övriga rättsliga åtgärder

Värde

Övriga rättsliga åtgärder, inklusive bilaterala rättsliga åtgärder mellan uppgiftslämnare och motpart.

Datum då rättsligt förfarande inleddes

Dataattribut

Den dag då det rättsliga förfarandet, som rapporteras genom attributet ”Status för rättsligt förfarande”, inleddes. Detta datum bör vara det senaste relevanta datum före rapporteringsdagen och bör endast rapporteras om dataattributet ”Status för rättsligt förfarande” har ett annat värde än ”Inga rättsliga åtgärder har vidtagits”.

Datum

Värde

Definierat som dd/mm/åååå

Företagsstorlek

Dataattribut

Företagsklassificering efter storlek, i enlighet med bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG (3).

Stort företag

Värde

Företag som inte uppfyller kraven för mikroföretag, små eller medelstora företag, i enlighet med bilagan till rekommendation 2003/361/EG.

Medelstort företag

Värde

Företag som uppfyller kravet för små eller medelstora företag, men inte för små företag eller för mikroföretag, i enlighet med bilagan till rekommendation 2003/361/EG.

Litet företag

Värde

Företag som uppfyller kraven för småföretag, i enlighet med bilagan till rekommendation 2003/361/EG.

Mikroföretag

Värde

Företag som uppfyller kraven för mikroföretag, i enlighet med bilagan till rekommendation 2003/361/EG.

Datum för företagsstorlek

Dataattribut

Det datum som värdet under ”företagsstorlek” avser. Detta är datum för de senaste uppgifterna som använts för att klassificera eller se över företagets klassificering.

Datum

Värde

Definierat som dd/mm/åååå

Antal anställda

Dataattribut

Antal personer som arbetar för motparten, i enlighet med artikel 5 i bilagan till rekommendation 2003/361/EG.

Numeriskt

Värde

Icke-negativt tal.

Balansomslutning

Dataattribut

Bokfört värde avseende motpartens totala tillgångar i enlighet med förordning (EU) nr 549/2013.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Årsomsättning

Dataattribut

Motpartens årliga försäljningsvolym minus alla rabatter och försäljningsskatter i enlighet med rekommendation 2003/361/EG. Motsvarar begreppet ”total årlig försäljning” i artikel 153.4 i förordning (EU) nr 575/2013.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Redovisningsstandard

Dataattribut

Redovisningsstandard som används av den observerade aktörens rättsliga enhet. Om uppgiftslämnaren omfattas av förordning (EU) 2015/534 (ECB/2015/13), ska datan anges i enlighet med den redovisningsstandard – International Financial Reporting Standards (IFRS) eller nationell god redovisningssed – som den observerade aktörens rättsliga enhet tillämpar för att uppfylla kraven enligt förordning (EU) 2015/534 (ECB/2015/13).

IFRS

Värde

IFRS som tillämpas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (4).

Nationell god redovisningssed i överensstämmelse med IFRS

Värde

Nationella redovisningsramar som har tagits fram enligt rådets direktiv 86/635/EEG (5) tillämpar IFRS-kriterier för instrumenten.

Nationell god redovisningssed ej i överensstämmelse med IFRS

Värde

Nationella redovisningsramar som har tagits fram enligt rådets direktiv 86/635/EEG tillämpar inte IFRS-kriterier för instrumenten.

Data för motpartsrisk

Sannolikhet för fallissemang

Dataattribut

Motpartens sannolikhet för fallissemang under en ettårsperiod, fastställt i enlighet med artiklarna 160, 163, 179 och 180 i förordning (EU) nr 575/2013.

Numeriskt

Värde

Ett tal från 0 till 1.

Uppgifter avseende motpartsfallissemang

Motpartens fallissemangsstatus

Dataattribut

Fastställande av motpartens fallissemangsstatus. Kategorier som beskriver skälen till att motparten kan vara i fallissemang i enlighet med artikel 178 i förordning (EU) nr 575/2013.

Ej i fallissemang

Värde

Motparten är ej i fallissemang i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

Fallissemang eftersom det är osannolikt att betalning sker

Värde

Motparten är i fallissemang eftersom det är osannolikt att denne betalar i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

Fallissemang eftersom förpliktelser är förfallna till betalning sedan mer än 90/180 dagar

Värde

Motparten är i fallissemang eftersom en skuld har förfallit till betalning sedan mer än 90/180 dagar i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

Fallissemang eftersom det är både osannolikt att förpliktelser betalas och dessa är förfallna till betalning sedan mer än 90/180 dagar

Värde

Motparten är i fallissemang eftersom det både bedöms som osannolikt att motparten betalar och en skuld har förfallit till betalning sedan mer än 90/180 dagar i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

Datum för motpartens fallissemangsstatus

Dataattribut

Det datum då fallissemangsstatus, som har rapporterats under dataattributet ”Motpartens fallissemangsstatus”, anses ha uppkommit.

Datum

Värde

Definierat som dd/mm/åååå

Instrumentdata

Typ av instrument

Dataattribut

Instrumentet klassificeras utifrån vilka avtalsvillkor parterna har enats om.

Annan inlåning än omvända repor

Värde

Inlåning såsom den definieras i punkt 5.79 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013, exklusive omvända repor.

Checkräkningskrediter

Värde

Checkräkningskrediter såsom de definieras i punkt 2.1 c i tabellen i del 2 i bilaga II till förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33).

Kreditkortsskulder

Värde

Kredit som beviljas via kort med fördröjd debetfunktion (betalkort), dvs. kort som ger komfortkredit, eller via kreditkort, dvs. kort som ger komfortkredit samt utökad kredit.

Andra revolverande krediter än checkräkningskrediter och kreditkortsskulder

Värde

Kredit med följande egenskaper:

i)

gäldenären får använda eller utnyttja medel upp till en avtalad kreditlimit utan att i förväg informera fordringsägaren.

ii)

det tillgängliga kreditbeloppet kan öka eller minska när belopp lånas eller betalas tillbaka.

iii)

krediten får användas upprepade gånger.

iv)

det rör sig inte om kreditkortsskulder eller checkräkningskrediter.

Andra kreditlinjer än revolverande krediter

Värde

Kredit med följande egenskaper:

i)

gäldenären får använda eller utnyttja medel upp till en avtalad kreditlimit utan att i förväg informera fordringsägaren.

ii)

krediten får användas upprepade gånger.

iii)

det rör sig inte om kreditkortsskulder eller checkräkningskrediter.

Omvända repor

Värde

Omvända repor såsom dessa definieras i del 2.14 i bilaga V till genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Kundfordringar

Värde

Kundfordringar såsom dessa definieras i punkt 5.41 c i del 2 i bilaga V till genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Finansiell leasing

Värde

Finansiell leasing såsom den definieras i punkt 5.134–5.135 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Andra typer av lån

Värde

Andra lån som inte ingår i någon av ovanstående kategorier.

Lån har den betydelse som framgår av punkterna 5.112, 5.113 och 5.114 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Projektfinansieringslån

Dataattribut

Identifiering av projektfinansiering.

Projektfinansieringslån

Värde

Ska användas om instrumentet är ett projektfinansieringslån i enlighet med bilaga V i genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Ej projektfinansieringslån

Värde

Instrumentet är inte ett projektfinansieringslån i enlighet med bilaga V i genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Valuta

Dataattribut

Instrumentens valutastruktur i enlighet med standarden ISO 4217.

Standarden ISO 4217

Värde

Valutakod i enlighet med standarden ISO 4217.

Löptidens startdatum

Dataattribut

Det datum som utgör startpunkten för avtalsförhållandet, dvs. det datum då avtalet blev bindande för alla parter.

Datum

Värde

Definierat som dd/mm/åååå

Avvecklingsdag

Dataattribut

Det datum då de villkor som framgår av avtalet genomdrivs eller kan genomdrivas för första gången, dvs. den dag då det finansiella instrumentet för första gången byts eller skapas.

Datum

Värde

Definierat som dd/mm/åååå

Rättsligt giltig slutlig förfallodag

Dataattribut

Instrumentets avtalade förfallodag, med hänsyn till eventuella avtal om ändring av ursprungliga kontrakt.

Datum

Värde

Definierat som dd/mm/åååå

Regress

Dataattribut

Klassificering av instrument utifrån fordringsägarens rätt till utmätning av andra tillgångar än sådana som ställts som säkerhet för instrumentet.

Regress

Värde

Instrument för vilket fordringsägaren har rätt till utmätning av gäldenärens tillgångar, omfattar ej skydd som utgör säkerhet för instrumentet eller, vad gäller kundfordringar, rätten att infordra skulden från den enhet som sålde fordringarna till fordringsägaren.

Ingen regress

Värde

Instrument utan regress enligt definitionen ovan.

Typ av ränta

Dataattribut

Klassificering av kreditexponeringar på grundval av basräntan för att fastställa räntesatsen för varje betalningsperiod.

Fast

Värde

System där räntorna har fastställts för hela exponeringens löptid och endast omfattar fasta räntor – en numerisk fast ränta som med säkerhet är känd när exponeringens löptid inleds – och där räntorna gäller för hela exponeringen. Systemet kan omfatta mer än en fast räntesats som ska tillämpas under olika perioder av exponeringens löptid (ett lån kan exempelvis ha en viss fast ränta under den inledande fastränteperioden som senare ändras till en annan fast ränta som var känd när exponeringens löptid inleddes).

Rörlig

Värde

System där räntorna har fastställts för hela exponeringens löptid och endast omfattar räntor som baseras på utvecklingen av en annan variabel (referensvariabeln) samt där räntan gäller för hela exponeringen.

Blandad

Värde

Annan typ av ränta som inte ingår i någon av ovanstående kategorier.

Intervall för ändring av räntesatser

Dataattribut

Eventuellt intervall för att ändra räntesatsen efter den inledande perioden med fast ränta.

Kan ej ändras

Värde

Instrument som inte omfattar någon avtalsbestämmelse om att ändra räntan.

Över natten

Värde

Instrument där räntan enligt avtal ändras dagligen.

Månadsvis

Värde

Instrument där räntan enligt avtal ändras på månadsbasis.

Kvartalsvis

Värde

Instrument där räntan enligt avtal ändras på kvartalsbasis.

Halvårsvis

Värde

Instrument där räntan enligt avtal ändras på halvårsbasis.

Årsvis

Värde

Instrument där räntan enligt avtal ändras på årsbasis.

Enligt fordringsägarens beslut

Värde

Instrument som omfattar ett avtal som ger fordringsägaren rätt att fastställa datum för ändring av räntan.

Annat intervall

Värde

Instrument som omfattar ett avtal om att ändra räntan enligt ett annat intervall än vad som anges i någon av kategorierna ovan.

Slutdatum för amorteringsfri period

Dataattribut

Det datum då den amorteringsfria perioden upphör. Ett instrument är amorteringsfritt om enbart räntan ska betalas på kapitalbalansen under en avtalad period, med oförändrad återstående kapitalbalans.

Datum

Värde

Definierat som dd/mm/åååå

Referensränta

Dataattribut

Referensränta som används för att beräkna den faktiska räntan.

Kod för referensränta

Värde

Koden för referensränta är en kombination av värdet på referensräntan och löptiden.

Följande värden ska användas för referensräntor:

EURIBOR, USD LIBOR, GBP, LIBOR, EUR LIBOR, JPY LIBOR, CHF LIBOR, MIBOR, andra unika referensräntor, andra multipla referensräntor.

Följande värden ska användas för löptider:

över natten, en vecka, två veckor, tre veckor, en månad, två månader, tre månader, fyra månader, fem månader, sex månader, sju månader, åtta månader, nio månader, tio månader, elva månader, tolv månader.

Koden för referensränta bestäms enligt följande: värdet på referensräntan kombineras med löptiden.

Räntedifferential/ räntemarginal

Dataattribut

Marginal eller differential (uttryckt i procent) som ska läggas till referensräntan som används för beräkning av räntan i baspunkter.

Numeriskt

Värde

Räntesats angiven i procent.

Räntetak

Dataattribut

Maxvärde för debiterad ränta.

Numeriskt

Värde

Räntesats angiven i procent.

Räntegolv

Dataattribut

Minimivärde för debiterad ränta.

Numeriskt

Värde

Räntesats angiven i procent.

Ändamål

Dataattribut

Klassificering av instrument efter användning

Köp av bostadsfastigheter

Värde

Finansiering av bostadsfastigheter såsom de definieras i artikel 4.1.75 i förordning (EU) nr 575/2013.

Köp av kommersiella fastigheter

Värde

Finansiering av annan fast egendom än bostadsfastigheter

Marginalutlåning

Värde

Instrument där ett institut lämnar kredit i samband med köp, försäljning, innehav av eller handel med värdepapper. Marginalutlåningsinstrument omfattar inte andra lån med värdepapper som säkerhet.

Skuldfinansiering

Värde

Finansiering av utestående skulder eller skulder som förfaller till betalning. Detta inbegriper omstruktureringar

Import

Värde

Finansiering av varor och tjänster (inköp, byteshandel och/eller gåvor) från utländska till inhemska parter.

Export

Värde

Finansiering av varor och tjänster (försäljning, byteshandel och/eller gåvor) från inhemska till utländska parter.

Byggnadsinvesteringar

Värde

Finansiering av konstruktion av byggnader, infrastruktur och industrianläggningar

Rörelsekapitalfacilitet

Värde

Finansiering av en organisations kassaflödeshantering.

Andra ändamål

Värde

Andra ändamål som inte ingår i någon av ovanstående kategorier.

Amorteringstyp

Dataattribut

Vilken typ av amortering som används för instrumentet, inbegripet kapital och ränta.

Det franska systemet

Värde

Amortering där samma totala belopp – kapital plus ränta – återbetalas i varje delbetalning.

Det tyska systemet

Värde

Amortering där den första delbetalningen bara omfattar ränta och där de resterande delbetalningarna är konstanta, inbegripet amortering och ränta.

Fast amorteringsplan

Värde

Amortering där samma kapitalbelopp återbetalas i varje delbetalning.

Bullet

Värde

Amortering där hela kapitalbeloppet återbetalas i den sista delbetalningen.

Övriga

Värde

Annan amortering som inte ingår i någon av ovanstående kategorier.

Betalningsfrekvens

Dataattribut

Intervall för betalningar som förfaller till betalning, av antingen kapitalbelopp eller ränta, dvs. antalet månader mellan betalningar.

Månadsvis

Värde

På månadsbasis.

Kvartalsvis

Värde

På kvartalsbasis.

Halvårsvis

Värde

På halvårsbasis.

Årsvis

Värde

På årsbasis.

Bullet

Värde

Amortering där hela kapitalbeloppet återbetalas i den sista delbetalningen, oavsett intervallet på räntebetalningarna.

Nollkupongare

Värde

Amortering där hela kapitalbeloppet och ränta återbetalas i den sista delbetalningen.

Övriga

Värde

Annan betalningsfrekvens som inte ingår i någon av ovanstående kategorier.

ID-kod för syndikerade avtal

Dataattribut

En identifieringskod som den ledande arrangören av det syndikerade avtalet använder för unik identifiering av varje avtal. Varje syndikerat avtal ska ha en ”ID-kod för syndikerade avtal”. Detta värde kommer inte att förändras över tid och får inte användas av den ledande arrangören som avtals-ID för något annat avtal. Alla fordringsägare som deltar i det syndikerade avtalet ska använda samma ”ID-kod för syndikerade avtal”.

Alfanumeriskt

Värde

En kod som består av alfabetiska och numeriska tecken.

Efterställda fordringar

Dataattribut

Identifiering av efterställda fordringar. Efterställda skuldinstrument medför en underordnad fordran på utställarinstitutet, som endast kan göras gällande sedan alla bättre ställda fordringar (t.ex. in- och utlåning) har tillgodosetts.

Efterställda fordringar

Värde

Instrumentet är en efterställd fordran i enlighet med tabellen i bilaga II till förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33).

Ej efterställda fordringar

Värde

Instrumentet är ej efterställt.

Återbetalningsrätter

Dataattribut

Klassificering av kreditexponeringar utifrån fordringsägarens rätt att begära återbetalning av exponeringen.

På begäran eller med kort varsel

Värde

Instrument som är återbetalbara på fordringsägarens begäran eller med kort varsel.

Övriga

Värde

Instrument som omattas av andra återbetalningsregler än på begäran eller med kort varsel.

Förvaltningsinstrument

Dataattribut

Identifiering av instrument där den observerade aktören agerar i eget namn men som ombud åt sina kunder där tredje man bär risken.

Förvaltningsinstrument

Värde

Ska användas om instrumentet sätts under förvaltning.

Icke-förvaltningsinstrument

Värde

Ska användas om instrumentet inte sätts under förvaltning.

Åtagandebelopp vid löptidens början

Dataattribut

Den observerade aktörens maximala exponering för kreditrisker när instrumentets löptid inleds, utan hänsyn till eventuella säkerheter som innehas eller andra kreditförstärkningar. Det totala åtagandebeloppet vid löptidens början fastställs under godkännandeprocessen och syftar till att begränsa en observerad aktörs kreditbelopp gentemot en viss motpart för instrumentet i fråga.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Förändringar i verkligt värde på grund av förändringar i kreditrisk före köp

Dataattribut

Differensen mellan det utestående nominella beloppet och instrumentets anskaffningspris vid tidpunkten för köpet. Detta belopp bör rapporteras för instrument köpta till ett belopp som understiger det utestående beloppet på grund av försämrad kreditrisk.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt referensväxelkursen för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Finansiell data

Ränta

Dataattribut

Överenskommen årlig ränta eller snävt definierad ränta i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) (6).

Numeriskt

Värde

Räntesats angiven i procent.

Nästa ändring av räntesatsen

Dataattribut

Det datum då nästa ändring av räntesatsen äger rum, såsom definieras i del 3 i bilaga I till förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). Om instrumentet inte omfattas av framtida ändring av räntan, ska dess rättsligt giltiga slutliga förfallodag rapporteras.

Datum

Värde

Definierat som dd/mm/åååå

Överfört belopp

Dataattribut

Överfört belopp för den ekonomiska äganderätten till den finansiella tillgången.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Instrumentets fallissemangsstatus

Dataattribut

Fastställande av instrumentets fallissemangsstatus. Kategorier som beskriver situationer där instrumentet kan beskrivas som att vara i fallissemang i enlighet med artikel 178 i förordning (EU) nr 575/2013.

Ej i fallissemang

Värde

Instrumentet är ej i fallissemang i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

Fallissemang eftersom det är osannolikt att betalning sker

Värde

Instrumenten är i fallissemang eftersom det är osannolikt att gäldenären betalar i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

Fallissemang eftersom förpliktelser är förfallna till betalning sedan mer än 90/180 dagar

Värde

Instrumenten är i fallissemang eftersom skulden har förfallit till betalning sedan mer än 90/180 dagar i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

Fallissemang eftersom det är både osannolikt att förpliktelser betalas och dessa är förfallna till betalning sedan mer än 90/180 dagar

Värde

Instrument i fallissemang eftersom det både bedöms som osannolikt att gäldenären betalar och skulden har förfallit till betalning sedan mer än 90/180 dagar i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

Betalningsdröjsmål för instrumentet

Dataattribut

Sammanlagt belopp för kapital, ränta och eventuell avgift som är utestående på rapporteringsdagen, som avtalsenligt förfaller till betalning och som inte har betalats (och som därmed har förfallit till betalning). Detta belopp ska alltid rapporteras. Om instrumentet inte hade förfallit till betalning på rapporteringsdagen, ska 0 rapporteras.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Datum då instrumentet förfaller till betalning

Dataattribut

Det datum då instrumentet förföll i enlighet med del 2.48 i bilaga V till genomförandeförordning (EU) nr 680/2014. Detta är det senaste datum av detta slag före rapporteringsdagen, och ska rapporteras om instrumentet förfallit till betalning på referensdagen.

Datum

Värde

Definierat som dd/mm/åååå

Datum för instrumentets fallissemangsstatus

Dataattribut

Det datum då fallissemangsstatus, som har rapporterats under dataattributet ”Instrumentets fallissemangsstatus”, anses ha uppkommit.

Datum

Värde

Definierat som dd/mm/åååå

Typ av värdepapperisering

Dataattribut

Identifiering av värdepapperiseringstyp, i enlighet med artikel 242.10 och 242.11 i förordning (EU) nr 575/2013.

Traditionell värdepapperisering

Värde

Instrument som värdepapperiseras genom en traditionell värdepapperisering.

Syntetisk värdepapperisering

Värde

Instrument som värdepapperiseras genom en syntetisk värdepapperisering.

Ej värdepapperiserat

Värde

Instrument som varken värdepapperiseras traditionellt eller syntetiskt.

Utestående nominellt belopp

Dataattribut

Utestående kapitalbelopp vid referensdagens utgång, inklusive obetald ränta som förfallit till betalning men exklusive upplupen ränta. Det utestående nominella beloppet ska rapporteras netto efter av- och nedskrivningar i enlighet med gällande redovisningsregler.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Belopp utanför balansräkningen

Dataattribut

Det totala nominella beloppet för exponeringar utanför balansräkningen. Detta omfattar varje utlåningsåtagande innan konverteringsfaktorer och kreditriskreducerande metoder har beaktats. Det är det belopp som bäst motsvarar institutets maximala exponering för kreditrisker, utan hänsyn till eventuella säkerheter som innehas eller andra kreditförstärkningar.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Upplupen ränta

Dataattribut

Upplupen ränta avseende lån på referensdagen enligt definitionen i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). I enlighet med den allmänna periodiseringsprincipen ska upplupen ränta på instrument tas upp i balansräkningen när den uppstår (dvs. på bokföringsmässiga grunder) i stället för när den inflyter (dvs. enligt kontantmetoden).

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Redovisningsdata

 

Dataattribut

Redovisningsportfölj där instrumentet anges i enlighet med den redovisningsstandard – IFRS eller nationell god redovisningssed – som den observerade aktörens rättsliga enhet tillämpar enligt förordning (EU) 2015/534 (ECB/2015/13).

IFRS-redovisningsportföljer

Kassabehållning hos centralbanker och annan avistainlåning

Värde

Kassabehållning hos centralbanker och annan avistainlåning enligt IFRS.

Finansiella tillgångar som innehas för handel

Värde

Finansiella tillgångar som innehas för handel enligt IFRS.

Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel till verkligt värde via resultatet

Värde

Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel till verkligt värde via resultatet enligt IFRS.

Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

Värde

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet och som har identifierats som sådana vid första klassificeringstillfället eller senare enligt IFRS, utom sådana som klassificeras som finansiella tillgångar som innehas för handel.

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

Värde

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat på grund av affärsmodell och kassaflödesegenskaper i enlighet med IFRS.

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

Värde

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde i enlighet med IFRS.

Redovisningsportföljer enligt nationell god redovisningssed

Kontanta medel och kassabehållning hos centralbanker

Värde

Kontanter och kassabehållning hos centralbanker i enlighet med god nationell redovisningssed.

Finansiella tillgångar som innehas för handel

Värde

Finansiella tillgångar som innehas för handel enligt god nationell redovisningssed.

Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel till verkligt värde via resultatet

Värde

Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel till verkligt värde via resultatet enligt god nationell redovisningssed.

Finansiella tillgångar förenade med handel

Värde

Finansiella tillgångar förenade med handel enligt god nationell redovisningssed.

Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

Värde

Finansiella tillgångar angivna till verkligt värde via resultatet enligt god nationell redovisningssed.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Värde

Finansiella tillgångar som kan säljas enligt god nationell redovisningssed.

Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet

Värde

Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet enligt god nationell redovisningssed.

Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital

Värde

Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital enligt god nationell redovisningssed.

Lånefordringar och kundfordringar

Värde

Lånefordringar och kundfordringar i enlighet med god nationell redovisningssed.

Investeringar som hålles till förfall

Värde

Investeringar som hålles till förfall i enlighet med god nationell redovisningssed.

Skuldinstrument som inte är förenade med handel och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod

Värde

Skuldinstrument som inte är förenade med handel och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod enligt god nationell redovisningssed.

Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat

Värde

Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat enligt god nationell redovisningssed.

Upptagande i balansräkningen

Dataattribut

Den finansiella tillgången har tagits upp i balansräkningen.

Helt upptaget

Värde

Instrument, helt upptaget, i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Upptaget i den utsträckning institutet är fortlöpande engagerat

Värde

Instrument, upptaget i den utsträckning institutet är fortlöpande engagerat, i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Helt borttaget

Värde

Instrument, helt borttaget, i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Inteckningskällor

Dataattribut

Typ av transaktion där exponeringen är intecknad i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 680/2014. En tillgång ska behandlas som intecknad om den är pantsatt eller om den är föremål för någon form av arrangemang för att säkra eller kreditförstärka ett instrument från vilket den inte fritt kan återtas.

Centralbanksfinansiering

Värde

Centralbanksfinansiering (av alla slag, inklusive repor), i enlighet med Europeiska bankmyndighetens (EBA) tekniska genomförandestandarder för rapportering om inteckning av tillgångar som avses i artiklarna 99.5 och 100 i förordning (EU) nr 575/2013.

Börshandlade derivat

Värde

Börshandlade derivat, i enlighet med EBA:s tekniska genomförandestandarder för rapportering om inteckning av tillgångar som avses i artiklarna 99.5 och 100 i förordning (EU) nr 575/2013.

OTC-derivat

Värde

OTC-derivat, i enlighet med EBA:s tekniska genomförandestandarder för rapportering om inteckning av tillgångar som avses i artiklarna 99.5 och 100 i förordning (EU) nr 575/2013.

Inlåning – återköpsavtal, annan än till centralbanker

Värde

Inlåning – återköpsavtal, annan än till centralbanker, i enlighet med EBA:s tekniska genomförandestandarder för rapportering om inteckning av tillgångar som avses i artiklarna 99.5 och 100 i förordning (EU) nr 575/2013.

Annan inlåning än återköpsavtal

Värde

Annan inlåning än återköpsavtal, i enlighet med EBA:s tekniska genomförandestandarder för rapportering om inteckning av tillgångar som avses i artiklarna 99.5 och 100 i förordning (EU) nr 575/2013.

Emitterade räntebärande värdepapper – säkerställda obligationer

Värde

Säkerställda obligationer som emitterats i enlighet med EBA:s tekniska genomförandestandarder för rapportering om inteckning av tillgångar som avses i artiklarna 99.5 och 100 i förordning (EU) nr 575/2013.

Emitterade räntebärande värdepapper – värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet

Värde

Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet som emitterats i enlighet med EBA:s tekniska genomförandestandarder för rapportering om inteckning av tillgångar som avses i artiklarna 99.5 och 100 i förordning (EU) nr 575/2013.

Emitterade räntebärande värdepapper – ej säkerställda obligationer eller värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet

Värde

Emitterade räntebärande värdepapper – ej säkerställda obligationer eller värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet, i enlighet med EBA:s tekniska genomförandestandarder för rapportering om inteckning av tillgångar som avses i artiklarna 99.5 och 100 i förordning (EU) nr 575/2013.

Andra inteckningskällor

Värde

Andra inteckningskällor i enlighet med EBA:s tekniska genomförandestandarder för rapportering om inteckning av tillgångar som avses i artiklarna 99.5 och 100 i förordning (EU) nr 575/2013.

Utan inteckning

Värde

Instrument som inte är pantsatt eller inte är föremål för någon form av arrangemang för att säkra eller kreditförstärka ett instrument från vilket det inte fritt kan återtas.

Ackumulerade avskrivningar

Dataattribut

Det ackumulerade beloppet av kapital och dröjsmålsränta för alla skuldinstrument som institutet inte längre redovisar eftersom de betraktas som ej indrivningsbara, oberoende av i vilken kategori de redovisats. Avskrivningar kan orsakas av minskning av det bokförda värdet av finansiella tillgångar direkt i resultaträkningen eller minskning av beloppet på avsättningskontona för kreditförluster mot det redovisade värdet av finansiella tillgångar.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Ackumulerad nedskrivning

Dataattribut

Förlustavsättningsbelopp som utgör motvärden eller allokeras till instrumentet på referensdagen. Detta dataattribut gäller för instrument som omfattas av nedskrivning enligt standarden för tillämpad redovisning.

Enligt IFRS avser ackumulerad nedskrivning följande belopp:

i)

Förlustavsättning till ett belopp motsvarande 12-månaders förväntade kreditförluster.

ii)

Förlustavsättning till ett belopp motsvarande hela löptidens förväntade kreditförluster.

Enligt god redovisningssed avser ackumulerad nedskrivning följande belopp:

i)

Förlustavsättning till ett belopp motsvarande generella avsättningar.

ii)

Förlustavsättning till ett belopp motsvarande specifika avsättningar.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Typ av nedskrivning

Dataattribut

Typ av nedskrivning.

Fas 1 (IFRS)

Värde

Ska användas om instrumentet inte har skrivits ned och om det har gjorts en förlustavsättning till ett belopp motsvarande 12-månaders förväntade kreditförluster för instrumentet enligt IFRS. Endast för instrument som omfattas av nedskrivning enligt IFRS 9.

Fas 2 (IFRS)

Värde

Ska användas om instrumentet inte har skrivits ned och om det har gjorts en förlustavsättning till ett belopp motsvarande hela löptidens förväntade kreditförluster för detta instrument enligt IFRS. Endast för instrument som omfattas av nedskrivning enligt IFRS 9.

Fas 3 (IFRS)

Värde

Ska användas om instrumentet omfattas av nedskrivning enligt IFRS 9.

Generella avsättningar enligt god redovisningssed

Värde

Ska användas om instrumentet skrivs ned i enlighet med någon annan standard för tillämpad redovisning än IFRS 9, och det inte görs någon specifik förlustavsättning för instrumentet (ej nedskrivet).

Specifik förlustavsättning enligt god redovisningssed

Värde

Ska användas om instrumentet skrivs ned i enlighet med någon annan standard för tillämpad redovisning än IFRS 9 och det görs specifika förlustavsättningar, oavsett huruvida dessa avsättningar bedöms individuellt eller kollektivt (ej nedskrivet).

Omfattas ej av nedskrivning

Värde

Används för instrument som inte omfattas av nedskrivning i enlighet med en standard för tillämpad redovisning.

Metod för att bedöma värdeminskning

Dataattribut

Den metod som används för att bedöma en värdeminskning för instrument som omfattas av nedskrivning i enlighet med en standard för tillämpad redovisning. Kollektiva och individuella metoder ska särskiljas.

Bedöms individuellt

Värde

Ska användas om instrumentet omfattas av nedskrivning i enlighet med en standard för tillämpad redovisning och bedöms individuellt vid nedskrivningen.

Bedöms kollektivt

Värde

Ska användas om instrumentet omfattas av nedskrivning i enlighet med en standard för tillämpad redovisning och bedöms kollektivt vid nedskrivningen genom att grupperas med instrument med liknande kreditriskegenskaper.

Omfattas ej av nedskrivning

Värde

Används för instrument som inte omfattas av nedskrivning i enlighet med en standard för tillämpad redovisning.

Ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk

Dataattribut

Ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk i enlighet med del 2.46 i bilaga V till genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Instrumentets prestationsstatus (nödlidande/icke-nödlidande)

Dataattribut

På referensdagen ska instrumentet klassificeras i en av följande kategorier.

Icke-presterande (nödlidande)

Värde

Icke-presterande (nödlidande) instrument i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Presterande (icke-nödlidande)

Värde

Instrument som inte uppfyller kriterierna för icke-presterande (nödlidande) i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Datum för instrumentets prestationsstatus

Dataattribut

Det datum då prestationsstatus, som har rapporterats under dataattributet ”Instrumentets prestationsstatus (nödlidande/icke-nödlidande)”, anses ha uppkommit eller förändrats.

Datum

Värde

Definierat som dd/mm/åååå

Avsättningar avseende exponeringar utanför balansräkningen

Dataattribut

Belopp motsvarande avsättningar för åtaganden utanför balansräkningen.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Status för anstånd och omförhandling

Dataattribut

Identifiering av instrument med anstånd samt omförhandlade instrument.

Med anstånd: instrument med ändrad ränta som understiger marknadsvillkoren

Värde

Anståndsåtgärder tillämpas på instrument med ändrade villkor inklusive en ändrad ränta som understiger marknadsvillkoren i enlighet med förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34).

Med anstånd: instrument med andra ändrade villkor

Värde

Anståndsåtgärder tillämpas på instrument med ändrade villkor exklusive en ändrad ränta som understiger marknadsvillkoren i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Med anstånd: helt eller delvis refinansierad skuld

Värde

Anståndsåtgärder tillämpas på refinansierad skuld i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Omförhandlat instrument utan anståndsåtgärder

Värde

Ett instrument där de finansiella villkoren har ändrats och där inga anståndsåtgärder tillämpas i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Varken med anstånd eller omförhandlat

Värde

Varken anståndsåtgärder eller omförhandling tillämpas i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Kumulativa återvinningar sedan fallissemang

Dataattribut

Det totala belopp som har återvunnits sedan fallissemangsdatum.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Datum för anstånd och status för omförhandling

Dataattribut

Det datum då anstånds- eller omförhandlingsstatus, som har rapporterats under ”Status för anstånd och omförhandling”, anses ha inträffat.

Datum

Värde

Definierat som dd/mm/åååå

Tillsynsportfölj

Dataattribut

Klassificering av instrument i handelslagret enligt definitionen i artikel 4.1.86 i förordning (EU) nr 575/2013.

Handelslager

Värde

Instrument som ingår i handelslagret enligt definitionen i artikel 4.1.86 i förordning (EU) nr 575/2013.

Utanför handelslager

Värde

Instrument som ingår i handelslagret enligt definitionen i artikel 4.1.86 i förordning (EU) nr 575/2013.

Bokfört värde

Dataattribut

Bokfört värde i enlighet med bilaga V till genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Tabell för motpart–instrumentdata

Motpartsroll

Dataattribut

Motparternas roll i ett instrument.

Fordringsägare

Värde

Motpart som bär ett instruments kreditrisker men ej är en utfärdare av skydd.

Gäldenär

Värde

Motpart som genererar ett instruments kreditrisker men ej är en utfärdare av skydd.

Serviceföretag

Värde

Motpart som ansvarar för den administrativa och finansiella förvaltningen av ett instrument.

Originator

Värde

Motpart i en värdepapperiseringstransaktion såsom den definieras i artikel 1.3 i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).

Data för solidariskt ansvar

Belopp för solidariskt ansvar

Dataattribut

Utestående nominellt belopp som varje gäldenär är betalningsansvarig för i förhållande till ett enskilt instrument där det finns fler än en gäldenär.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Uppgifter avseende erhållet skydd

Förfallodag för skydd

Dataattribut

Skyddet avtalade förfallodag, vilket är den första dag då skyddet kan upphöra eller avslutas, med hänsyn till eventuella avtal om ändring av ursprungliga kontrakt.

Datum

Värde

Definierat som dd/mm/åååå

Typ av skydd

Dataattribut

Typ av erhållet skydd, oavsett huruvida skyddet kan godtas inom ramen för kreditriskreducerande metoder.

Guld

Värde

Guld i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

Sedlar, mynt och inlåning

Värde

Sedlar, mynt och inlåning såsom dessa definieras i punkt 5.74 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Värdepapper

Värde

Skuldebrev såsom de definieras i punkt 5.89 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Lån

Värde

Lån såsom de definieras i punkt 5.112 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder

Värde

Ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder såsom dessa definieras i punkt 5.139 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Kreditderivat

Värde

Kreditderivat som är:

Kreditderivat som uppfyller definitionen av finansiella garantier – såsom de definieras i punkt 58 b i del 2 i bilaga V till genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Andra kreditderivat än finansiella garantier – såsom de definieras i punkt 67 d i del 2 i bilaga V till genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Kreditderivat inkluderar sådana godtagbara kreditderivat som anges i artikel 204 i förordning (EU) nr 575/2013.

Andra finansiella garantier än kreditderivat

Värde

Andra finansiella garantier än kreditderivat, i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Kundfordringar

Värde

Kundfordringar såsom dessa definieras i punkt 5.41 c i del 2 i bilaga V till genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Livförsäkringar som pantsatts

Värde

Livförsäkringar som pantsatts hos det utlånande institutet i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

Säkerhet i bostadsfastigheter

Värde

Bostadsfastigheter såsom de definieras i artikel 4.1.75 i förordning (EU) nr 575/2013.

Kontorsfastigheter och kommersiella fastigheter

Värde

Kontorsfastigheter och kommersiella fastigheter i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

Säkerhet i kommersiella fastigheter

Värde

Annan fast egendom än bostadsfastigheter, kontorsfastigheter och kommersiella fastigheter

Övriga fysiska säkerheter

Värde

Övriga fysiska säkerheter i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 som inte ingår i föregående värden.

Annat skydd

Värde

Annat skydd som inte ingår i någon av ovanstående kategorier.

Skyddets värde

Dataattribut

Beloppet för skyddsvärdet enligt respektive ”Typ av skyddsvärde” beräknas utifrån nedanstående värderingsmodell.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Typ av skyddsvärde

Dataattribut

Identifiering av den typ av värde som används i attributet ”Typ av skyddsvärde”.

Teoretiskt belopp

Värde

Det nominella värdet som avtalats som används för att beräkna betalningar om skyddet aktualiseras.

Verkligt värde

Värde

Det pris som skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vis överlåtelse av en skuld i en normal transaktion mellan marknadsaktörer på beräkningsdagen.

Ska användas om skyddet inte är fast egendom.

Marknadsvärde

Värde

Det aktuella ”marknadsvärdet” för fast egendom enligt definitionen i artikel 4.1.76 i förordning (EU) nr 575/2013.

Ska användas om skyddet är fast egendom när marknadsvärdet rapporteras i attributet ”Skyddets värde”.

Långsiktigt värde

Värde

”Pantlånevärde” för fast egendom enligt definitionen i artikel 4.1.74 i förordning (EU) nr 575/2013.

Ska användas om skyddet är fast egendom när ”pantlånevärdet” rapporteras i attributet ”Skyddets värde”.

Annat värde på skydd

Värde

Annat värde på skydd som inte ingår i någon av ovanstående kategorier.

Lokalisering av fast egendom som säkerhet

Dataattribut

Region eller land där säkerheten är belägen.

ISO 3166–1 alpha-2 koder

Värde

ISO 3166–1 alpha-2 koder för det land där säkerheten är belägen för säkerhet som inte är belägen i en rapporterande medlemsstat.

Nuts 3-region

Värde

Nuts 3-regioner där säkerheten är belägen för säkerhet som är belägen i en rapporterande medlemsstat.

Datum för skyddsvärde

Dataattribut

Datum då skyddets värde senast värderades före referensdagen.

Datum

Värde

Definierat som dd/mm/åååå

Värderingsmetod för skydd

Dataattribut

Typ av skyddsvärdering, metod som använts för att fastställa skyddets värde.

Marknadsvärdering

Värde

En värderingsmetod där skyddets värde baseras på en ojusterad marknadsnotering för identiska tillgångar och skulder på en aktiv marknad.

Motpartens värdering

Värde

Värderingsmetod där värderingen utförs av tillhandahållaren av skyddet.

Fordringsägarens värdering

Värde

Värderingsmetod där värderingen utförs av: fordringsägaren: värdering som genomförs av en extern eller anställd värderingsman som har nödvändiga kvalifikationer, kunskaper och erfarenheter för att utföra värderingen och som inte är oberoende i förhållande till kreditbeslutsprocessen.

Tredje parts värdering

Värde

Värderingsmetod där värderingen genomförs av en värderingsman som är oberoende i förhållande till kreditbeslutsprocessen.

Annan typ av värdering

Värde

Annan typ av värdering som inte ingår i några andra värderingskategorier.

Skyddets ursprungliga värde

Dataattribut

Skyddets verkliga värde det datum då det första gången erhölls som kreditskydd.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Datum för det skyddets ursprungliga värde

Dataattribut

Datum för skyddets ursprungliga värde, dvs. det datum då skyddet senast värderades innan det första gången erhölls som säkerhet som kreditskydd.

Datum

Värde

Definierat som dd/mm/åååå

Uppgifter för instrument–erhållet skydd

Tilldelat värde för skydd

Dataattribut

Högsta belopp för det skyddsvärde som får beaktas som kreditskydd för instrumentet. Beloppet på befintliga prioriterade fordringar för tredje man eller observerade aktörer mot skyddet ska exkluderas från det tilldelade värdet för skydd. Om skyddet är godtagbart enligt förordning (EU) nr 575/2013, ska detta värde rapporteras i enlighet med del 2 i bilaga V till genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.

Tredje mans prioriterade fordringar mot skyddet

Dataattribut

Det högsta beloppet på alla eventuellt högre rangordnade säkerheter avseende andra tredje parter än den observerade aktören mot skyddet.

Numeriskt

Värde

Belopp i euro. De belopp som är angivna i utländsk valuta bör konverteras till euro enligt ECB:s referensväxelkurs för euro (dvs. mittkursen) på referensdagen.


(1)  Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (ECB/2013/40) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 107).

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

(3)  Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2003/361/EG) (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1).

(5)  Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).

(6)  Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 av den 24 september 2013 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut (ECB/2013/34) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 51).


BILAGA V

Minimistandarder som ska tillämpas av den faktiska rapporterande populationen

Uppgiftslämnarna ska tillämpa följande minimistandarder för att uppfylla Europeiska centralbankens (ECB:s) statistikrapporteringskrav:

1.

Gemensamma standarder för överföring:

a)

Rapporteringen ska ske snabbt och inom de tidsramar som fastställts av ECB och den berörda nationella centralbanken.

b)

Statistikrapporterna ska till form och uppställning följa de tekniska rapporteringskrav som fastställts av den berörda nationella centralbanken.

c)

Uppgiftslämnaren ska lämna uppgift om en eller flera kontaktpersoner till berörd nationell centralbank.

d)

De tekniska specifikationerna för dataöverföringen till den berörda nationella centralbanken ska följas.

2.

Minimistandarder för noggrannhet:

a)

De statistiska uppgifterna ska vara exakta. Uppgifterna ska stämma linjärt, t.ex. ska delsummorna sammanräknade stämma med totalsumman och uppgifter som inrapporteras med olika frekvens stämma sinsemellan.

b)

Uppgiftslämnarna ska kunna lämna information om den utveckling som inrapporterade data visar.

c)

De statistiska uppgifterna måste vara fullständiga och får inte innehålla fortlöpande och strukturella luckor. Rapporteringsluckor bör vara tillfälliga och ska rapporteras till den nationella centralbanken (som i sin tur rapporterar till ECB), förklaras för berörd nationell centralbank och i förekommande fall snarast rättas till.

d)

Uppgiftslämnarna ska tillämpa de enheter, avrundningsregler och decimaler som föreskrivits av den berörda nationella centralbanken för den tekniska överföringen av uppgifter.

3.

Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse:

a)

Statistiken ska överensstämma med definitioner och klassificeringar i den här förordningen.

b)

Vid avvikande definitioner och klassificeringar ska uppgiftslämnarna omedelbart åtgärda skillnaderna mellan använda mått och måtten enligt den här förordningen.

c)

Uppgiftslämnarna ska kunna förklara avbrott i inrapporterade data jämfört med uppgifterna för föregående period.

4.

Minimistandarder för revidering:

De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och den berörda nationella centralbanken ska följas. Avvikelser från normala revideringsförfaranden ska förklaras i noter.


BESLUT

1.6.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 144/99


EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2016/868

av den 18 maj 2016

om ändring av beslut ECB/2014/6 om förberedande åtgärder för Europeiska centralbanksystemets insamling av detaljerad data om krediter (ECB/2016/14)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5 och 46.2,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artikel 8.5,

med beaktande av allmänna rådets medverkan, och

av följande skäl:

(1)

Av Europeiska centralbankens beslut ECB/2014/6 (2) framgår de förberedande åtgärder som Eurosystemets centralbanker bör vidta som förberedelse inför Europeiska centralbanksystemets (ECBS) insamling av detaljerad data om krediter.

(2)

Sedan beslut ECB/2014/6 antogs har avsevärda framsteg gjorts för att inrätta ett långsiktigt ramverk för insamling av detaljerade data om krediter baserat på harmoniserade krav på statistikrapportering.

(3)

Eftersom det rör sig om ett stort antal komplexa krav på statistikrapportering måste de tidsfrister för genomförandet som framgår av beslut ECB/2014/6 förlängas så att ECBS har tillräckligt med tid för att förbereda insamlingen av detaljerad data om krediter. Eftersom det kommer att ta en längre tid innan själva rapporteringen påbörjas, bör den tidsplan som framgår av artikel 1 i beslut ECB/2014/6 för att slutföra den förberedande fasen, ersättas med en tidsfrist som säkerställer att den förberedande fasen slutar när rapporteringen påbörjas enligt den långsiktiga ramen för insamlingen av detaljerad data om krediter.

(4)

Denna reviderade tidsplan kommer även att gälla för nationella centralbanker i medlemsstater som inte har euron som valuta när dessa nationella centralbanker samarbetar med centralbankerna inom Eurosystemet utifrån Europeiska centralbankens rekommendation ECB/2014/7 (3).

(5)

I enlighet med artikel 3.2 i beslut ECB/2014/6 rapporterar ECBS statistikkommitté (nedan kallad STK) varje år till ECB-rådet om de framsteg som ECB och de individuella nationella centralbankerna gjort med genomförandet av de förberedande åtgärderna. Denna årliga rapport bör innehålla information som STK samlat in från alla nationella centralbanker, inklusive information om vilka framsteg som gjorts av nationella centralbanker med ett undantag i enlighet med artikel 3.3 i det beslutet. De separata rapporterna som omnämns i artikel 3.3 i beslut ECB/2014/6 anses inte längre vara nödvändiga.

(6)

Beslut ECB/2014/6 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar

Beslut ECB/2014/6 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 ska andra meningen ersättas med följande:

”Den långsiktiga ramen ska innan den första faktiska överföringen av detaljerad data om krediter från de nationella centralbankerna till ECB i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EU) 2016/867 (ECB/2016/13) (*) inkludera att a) nationella databaser med detaljerad data om krediter drivs av alla nationella centralbanker i Eurosystemet, och b) en gemensam databas med detaljerad data om krediter inrättas för alla Eurosystemets medlemmar och innehåller detaljerad data om krediter för alla medlemsstater som har euron som valuta.

(*)  Europeiska centralbankens förordning (EU) 2016/867 av den 18 maj 2016 om insamling av detaljerad data om krediter och kreditrisker (ECB/2016/13). (EUT L 144, 1.6.2016, s. 44).”"

2.

Artikel 3.2 ska ersättas med följande:

”2.   STK ska, med beaktande av synpunkter från andra relevanta kommittéer i ECBS, förbereda de beslut som är nödvändiga för att genomföra de förberedande åtgärderna enligt punkt 1 och lägga fram dem för ECB-rådet för beslut. STK ska varje år rapportera till ECB-rådet om de framsteg som ECB och de individuella nationella centralbankerna gjort, inklusive nationella centralbanker med ett undantag i enlighet med artikel 3.3.”

3.

Artikel 3.3 ska ersättas med följande:

”3.   Vad gäller de nationella centralbanker som behöver en längre övergångsperiod under förberedelsefasen för att ta fram, eller få tillgång till, omfattande databaser med detaljerad data om krediter, får ECB-rådet under förberedelsefasen bevilja tillfälliga individuella undantag från skyldigheten att genomföra vissa specifika förberedelser som framgår av punkt 1. Varje individuellt undantag ska begränsas till den tidsrymd som den nationella centralbanken absolut behöver för att under förberedelsefasen genomföra de förberedande åtgärderna som omfattas av undantaget, och ska sättas så att de mål som framgår av artikel 1 kan uppnås avseende alla nationella centralbanker i Eurosystemet. All tillgång till konfidentiell statistisk information som härleds från detaljerad data om krediter som överförs till ECB som en del av en specifik förberedelseåtgärd ska tills vidare upphävas avseende varje nationell centralbank som har ett tillfälligt undantag avseende denna åtgärd. ECB-rådet får besluta att ytterligare lämpliga restriktioner får vidtas gentemot individuella nationella centralbanker som har ett undantag enligt denna punkt.”

4.

Artikel 4.1 ska ersättas med följande:

”1.   För att säkerställa att den detaljerade data om krediter som ska samlas in på lång sikt kan samordnas med ECBS-användarnas behov ska STK under förberedelsefasen organisera den årliga överföringen, i slutet av mars varje år, från de nationella centralbankerna till ECB av lättillgänglig detaljerad data om krediter, som avser den 30 juni och den 31 december under föregående år, med hjälp av en lämplig grad av anonymisering och aggregering avseende informationen om låntagarna för att säkerställa att individuella låntagare inte kan identifieras. Den första överföringen ska ske i slutet av mars 2014, med referens till den 30 juni och den 31 december 2013, och ska baseras på den rapporteringsordning som framgår av bilagan. Varje ytterligare ad hoc-överföring ska organiseras av STK på frivillig basis och utifrån rapporteringsordningen som kommer att beakta förekomsten av lättillgänglig detaljerad data om krediter och deras särdrag, och säkerställa att de data som samlas in står i proportion till statusen på det förberedande arbete som utförts vid tidpunkten för överföringen. Under förutsättning att den nationella centralbanken levererar relevant metodologisk information får uppgifter om låntagare som tillhör institutionella sektorer andra än icke-finansiella bolag rapporteras på aggregerad basis under förberedelsefasen.”

5.

Bilagan till beslut ECB/2014/6 ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Verkan

Detta beslut får verkan samma dag som det delges adressaterna.

Artikel 3

Adressater

Detta beslut riktar sig till de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 18 maj 2016.

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(2)  Europeiska centralbankens beslut ECB/2014/6 av den 24 februari 2014 om förberedande åtgärder för Europeiska centralbankssystemets insamling av detaljerad data om krediter (EUT L 104, 8.4.2014, s. 72).

(3)  Europeiska centralbankens rekommendation ECB/2014/7 av den 24 februari 2014 om förberedande åtgärder för Europeiska centralbanksystemets insamling av detaljerad data om krediter (EUT C 103, 8.4.2014, s. 1).


BILAGA

Tabellen i bilagan till beslut ECB/2014/6 ska ersättas med följande:

”Typ

Attribut

Översikt

Anonymiseringsnivå

Långivarattribut

Långivar-ID

Identifiering av långivare i enlighet med de koder som används av ECBS Register of Institutions and Affiliates Database (RIAD) (*).

Ej anonymiserat

Låntagarattribut

Låntagar-ID

Alfanumerisk ID-kod för låntagare för att säkerställa att enskilda låntagare inte kan identifieras.

Anonymiserat

Hemvistland

Land där låntagaren har sin hemvist i enlighet med standarden ISO 3166 (**).

Institutionell sektor

Låntagarens institutionella sektor (eller undersektor) enligt ENS 2010-indelningen. Följande (under-)sektorer krävs:

Icke-finansiella bolag (S.11)

Centralbanken (S.121)

Monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken (S.122)

Penningmarknadsfonder (S.123)

Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder (S.124)

Andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (S.125)

Finansiella servicebolag (S.126)

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127)

Försäkringsbolag (S.128)

Pensionsinstitut (S.129)

Offentlig förvaltning (S.13)

Hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

Näringsgren

Klassificering av (finansiella och icke-finansiella) låntagare utifrån näringsgren i enlighet med statistikklassifikationen Nace rev.2 (***). Nace-koder ska rapporteras på tvåsiffernivå (efter ”huvudgrupp”).

Storlek

Klassificering av låntagarna utifrån storlek: mikroföretag, små, medelstora och stora företag.

Variabler för kredituppgifter

Lån-ID

Alfanumerisk ID-kod för lån i enlighet med de rapporterande institutens användning på nationell nivå.

Valuta

Lånets valutastruktur i enlighet med standarden ISO 4217 (**).

Typ av lån

Klassificering av lån beroende på typ:

Lån som betalas vid anfordran och med kort varsel

Kreditkortsfordringar

Kundfordringar

Finansiell leasing

Omvända repor (återköpslån)

Lån med andra villkor

Typ av säkerhet

Typ av underliggande säkerhet för det beviljade lånet: fastigheter, annan säkerhet (inklusive värdepapper och guld), utan någon säkerhet.

Ursprunglig löptid

Löptiden avser den överenskomna tiden vid löptidens början eller vid en senare tidpunkt då lånet omförhandlas: mindre än eller lika med ett år, mer än ett år.

Återstående löptid

Löptiden avser den överenskomna tiden för inlösen av lånet: mindre än eller lika med ett år, mer än ett år.

Nödlidandestatus

Lån för vilka låntagaren inte har fullgjort sin betalningsskyldighet.

Syndikerat lån

Ett låneavtal där flera institut deltar som långivare.

Efterställd skuld

Efterställda fordringar medför en underordnad fordran på utställarinstitutet, som endast kan göras gällande sedan alla bättre ställda fordringar (exempelvis in- och utlåning) tillgodosetts, vilket gör att de får liknande egenskaper som ”aktier och andra andelar”.

Mått på kredituppgifter

Utnyttjad kredit

Totalt utestående lånebelopp (kapitalbelopp utan nedskrivningar), rapporterat utan avdrag för kreditriskjusteringar, med undantag för kreditförluster redovisade som avskrivningar.

Kreditlinjer

Kreditbelopp som beviljats men inte utnyttjats.

Förfallna belopp

Alla betalningar (belopp) för ett lån som är mer än 90 dagar försenade.

Säkerhetens värde

Värdet på säkerheten vid rapporteringstidpunkten.

Specifik kreditriskjustering

Specifik avsättning som kreditförlustreserv i enlighet med tillämpliga redovisningsregler. Detta mått måste endast rapporteras för nödlidande lån.

Riskvägda tillgångar

Riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG (****) eller senare rättsakter.

Sannolikhet för fallissemang (endast för kreditinstitut som använder internmetoden)

Sannolikheten för en motparts fallissemang under en ettårsperiod i enlighet med direktiv 2006/48/EG eller senare rättsakter. När det gäller rapportering låntagare för låntagare rapporteras ett volymvägt genomsnitt.

Förlust vid fallissemang (endast för kreditinstitut som använder internmetoden)

Kvoten av förlusten på en exponering till följd av en motparts fallissemang och det utestående beloppet vid tiden för detta i enlighet med direktiv 2006/48/EG eller senare rättsakter. När det gäller rapportering låntagare för låntagare rapporteras ett volymvägt genomsnitt.

Ränta

Kvoten, angiven som procentsats per år, av det belopp som en gäldenär måste betala för en viss tidsperiod i förhållande till kapitalbeloppet för lånet, insättningen eller skuldebrevet i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 63/2002 (*****) eller senare rättsakter. När det gäller rapportering låntagare för låntagare rapporteras ett volymvägt genomsnitt.


(*)  Se den förteckning över monetära finansinstitut (MFI) som har publicerats på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu.

(**)  Offentliggjord av Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) på dess webbplats www.iso.org.

(***)  Offentliggjord av Europeiska kommissionen (Eurostat) på dess webbplats www.ec.europa.eu/eurostat.

(****)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EUT L 177, 30.6.2006, s. 1).

(*****)  Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 63/2002 av den 20 december 2001 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2001/18) (EUT L 10, 12.1.2002, s. 24).”