BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	IL	203,5
	MA	94,1
	SN	225,9
	TR	84,9
	ZZ	152,1
0707 00 05	MA	83,2
	TR	137,2
	ZZ	110,2
0709 93 10	MA	95,4
	TR	133,6
	ZZ	114,5
0805 10 20	EG	51,1
	IL	84,3
	MA	61,6
	TR	37,1
	ZZ	58,5
0805 50 10	BR	116,1
	MA	135,4
	TR	130,3
	ZA	143,4
	ZZ	131,3
0808 10 80	AR	111,2
	BR	96,0
	CL	114,8
	CN	73,3
	NZ	135,2
	US	225,3
	ZA	97,6
	ZZ	121,9

---

(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.

BILAGA

PARAMETRAR SOM AVSES I ARTIKEL 3

A.   Generella parametrar

1.

Enligt artikel 3.1 a ska frekvensarrangemangen inom frekvensbanden 703–733 MHz och 758–788 MHz vara följande: a) De anvisade blockstorlekarna ska anges i multiplar av 5 MHz (1). b) Driftsläget ska vara FDD (frequency division duplex). Duplexseparationen ska vara 55 MHz med terminalstationens sändning (FDD-upplänk) i det lägre frekvensbandet 703–733 MHz och basstationens sändning (FDD-nedlänk) i övre frekvensbandet 758–788 MHz. c) Den lägre frekvensgränsen för ett anvisat block ska vara i linje med bandkanten av 703 MHz eller ha ett avstånd i multiplar av 5 MHz från den. Utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att organisera och använda sitt spektrum för syften som rör allmän säkerhet och försvar bör de tekniska villkoren för trådlösa bredbandstjänster i denna bilaga användas om PPDR-radiokommunikation införs.

2.

I enlighet med artikel 3.1 b ska frekvensarrangemangen inom frekvensbandet 738–758 MHz för fullständig eller partiell användning för markbundna system som kan tillhandahålla trådlösa bredbandstjänster vara följande: a) Den övre frekvensgränsen av det anvisade spektrumområdet ska vara antingen 758 MHz eller 753 MHz, den senare gäller endast i samband med frekvensarrangemang enligt avsnitt A.3 med början vid 753 MHz. b) Den lägre frekvensgränsen av det anvisade spektrumområdet ska börja på något av följande: 738 MHz, 743 MHz, 748 MHz eller 753 MHz. c) Driftsläget ska vara begränsat till basstationssändning (”endast nedlänk”) i enlighet med de tekniska parametrarna i avsnitt B. d) De anvisade blockstorlekarna inom det anvisade spektrumområdet ska anges i multiplar av 5 MHz (1). Den övre frekvensgränsen för ett anvisat block ska vara i linje med den övre bandgränsen eller ha ett avstånd i multiplar av 5 MHz från den.

3.

I enlighet med artikel 3.1 b ska frekvensarrangemanget inom frekvensbanden 698–703 MHz, 733–736 MHz, 753–758 MHz och 788–791 MHz för fullständig eller partiell användning för PPDR-radiokommunikation vara följande: Driftsläget ska vara FDD (frequency division duplex), Duplexseparationen ska vara 55 MHz med terminalstationens sändning (PPDR-upplänk) i ett eller båda av frekvensbanden 698–703 MHz eller 733–736 MHz, och basstationens sändning (PPDR-nedlänk) i ett eller båda av frekvensbanden 753–758 MHz eller 788–791 MHz. Frekvensbanden 703–733 MHz och 758–788 MHz, eller en del därav, får också användas för PPDR-radiokommunikation. Sådan användning behandlas i avsnitt A.1.

4.

I enlighet med artikel 3.1 b ska frekvensarrangemangen inom frekvensbanden 733–736 MHz och 788–791 MHz för användning för M2M-radiokommunikation vara följande: Driftsläget ska vara FDD. Duplexseparationen ska vara 55 MHz med terminalstationens sändning (M2M-upplänk) i frekvensbandet 733–736 MHz och basstationens sändning (M2M-nedlänk) i frekvensbandet 788–791 MHz.

5.

I enlighet med artikel 3.1 b ska medlemsstaterna besluta om frekvensarrangemangen inom frekvensbanden 694–703 MHz och 733–758 MHz för fullständig eller partiell användning för trådlös PMSE-ljudutrustning. För att förbättra samexistensen mellan trådlös PMSE-ljudutrustning för inomhusbruk som används inom frekvensbanden 694–703 MHz och/eller 733–758 MHz och mobilnät för elektronisk kommunikation, bör medlemsstaterna när så är möjligt och nödvändigt uppmuntra genomförandet av störningsminskande lösningar.

B.   Tekniska villkor för basstationer för markbundna system som kan tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster inom frekvensbandet 738–788 MHz

Följande tekniska parametrar för basstationer som benämns block edge mask (BEM) ska användas för att säkerställa samexistens mellan näraliggande nät och skydd av andra tjänster och tillämpningar i angränsande band. Mindre strikta tekniska parametrar får också användas, om berörda operatörer eller förvaltningar kommer överens om detta, under förutsättning att dessa parametrar uppfyller de tekniska villkoren för skydd av andra tjänster och tillämpningar, även när angränsande frekvensband eller gränsöverskridande skyldigheter berörs.

BEM (2) är en spektrummask som definieras som en funktion av frekvensen i förhållande till en ”blockgräns” (block edge), som är frekvensgränsen för ett spektrumblock för vilket en operatör har tilldelats nyttjanderätter. BEM består av flera delar som är definierade för vissa mätbandbredder. En ”bandgräns” betecknar frekvensgränsen för ett spektrumområde som utsetts för en viss användning.

De BEM för basstationer som anges nedan har utvecklats för utrustning som används i mobilnät. Samma basstations-BEM gäller både för FDD-nedlänksanvändning inom 758–788 MHz-frekvensbandet (enligt definitionen i avsnitt A.1) och frivillig användning med endast nedlänk inom frekvensbandet 738–758 MHz (enligt definitionen i avsnitt A.2). BEM tjänar till att skydda andra spektrumblock som används för elektroniska kommunikationstjänster (inklusive användning med endast nedlänk) samt andra tjänster och tillämpningar i angränsande band. Ytterligare åtgärder som inte begränsar skaleffekterna för utrustning får tillämpas på nationell nivå för att ytterligare underlätta samexistensen mellan elektroniska kommunikationstjänster och andra användningsområden inom 700 MHz-frekvensbandet.

Basstations-BEM består av effektgränser inom blocket och utanför blocket. Effektgränsen inom blocket tillämpas på ett block som tilldelats en operatör. Effektgränserna utanför blocket tillämpas på spektrum inom eller utanför 700 MHz-frekvensbandet, som ligger utanför det anvisade blocket. Tabell 1 innehåller de olika spektrumelementen av basstationens BEM, varigenom samtliga BEM-element utom element ”inom blocket” hänförts till effektgränser utanför blocket. Frivilliga effektgränser inom blocket anges i tabell 2. Effektgränser utanför blocket för olika BEM-element anges i tabellerna 3–8.

För att få basstations-BEM för ett visst block inom FDD-nedlänken eller inom 738–758 MHz-frekvensbandet vid frivillig användning med endast nedlänk, används BEM-elementen på följande sätt:

Effektgräns inom blocket används för det block som tilldelats operatören.

—	Övergångsområden fastställs, och motsvarande effektgränser används. Övergångsområdena kan överlappa skyddsband, angränsande band och duplexgapet, och i sådana fall används effektgränser för övergångsområden.

—	För återstående anvisat spektrum som utgör baslinje (enligt tabell 1) används baslinjeeffektgränser.

—	För återstående spektrum i skyddsband (dvs. spektrum som inte omfattas av övergångsområden eller som inte används för PPDR- eller M2M-radiokommunikation) används effektgränser för skyddsband.

—	För spektrum i frekvensbandet 733–758 MHz som inte används för endast nedlänk eller PPDR- eller M2M-radiokommunikation, gäller effektgränser för duplexgapet.

Tabell 1

Definition av BEM-element för block i enlighet med avsnitt A.1 och A.2

BEM-element	Definition
Inom blocket	Avser ett block för vilket BEM härleds.
Baslinje	Spektrum som används inom frekvensbanden 703–733 MHz (dvs. FDD-upplänk) och 758–788 MHz (dvs. FDD-nedlänk) liksom inom frekvensbandet 738–758 MHz för endast nedlänk (om tillämpligt), för digital markbunden television under 694 MHz-bandgränsen, för markbundna system som kan tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster över 790 MHz (både upplänk och nedlänk), för PPDR-radiokommunikation i 700 MHz-frekvensbandet (både upplänk och nedlänk), och för M2M-radiokommunikation i 700 MHz-frekvensbandet (både upplänk och nedlänk).
Övergångsområde	Spektrum från 0–10 MHz under och 0–10 MHz över det block som tilldelats en operatör I ett frekvensområde där övergångsområden och spektrum som används för FDD-upplänk, PPDR-upplänk eller M2M-upplänk överlappar varandra tillämpas inte effektgränser för övergångsområden.
Skyddsband	a) Spektrum mellan 700 MHz-bandets lägre gräns och FDD-upplänkens lägre gräns (dvs. 694–703 MHz). b) Spektrum mellan FDD-nedlänkens över gräns (dvs. 788 MHz) och FDD-nedlänkens lägre gräns enligt beslut 2010/267/EU (dvs. 791 MHz). Vid överlappning mellan ett övergångsområde och ett skyddsband används effektgränser för övergångsområden. När spektrum används för PPDR- eller M2M-radiokommunikation används effektgränser för baslinje eller övergångsområden.
Duplexgap	Spektrum i frekvensbandet 733–758 MHz. Vid överlappning mellan ett övergångsområde och den del av duplexgapet som inte används för endast nedlänk eller PPDR-radiokommunikation eller M2M-radiokommunikation används effektgränser för övergångsområden.

Krav inom blocket

Tabell 2

Basstationeffektgränser inom blocket

Frekvensområde	Högsta genomsnittliga EIRP (3)	Mätbandbredd
Block som tilldelats operatören	Ej obligatoriskt. Om en myndighet önskar en övre gräns, får ett värde tillämpas, som inte ska överskrida 64 dBm/5 MHz per antenn.	5 MHz

Krav utanför blocket

Tabell 3

Baslinje för basstationens effektgränser

Frekvensområde	Bandbredd för skyddat block	Högsta genomsnittliga EIRP	Mätbandbredd
Upplänkfrekvenser i frekvensområdet 698–736 MHz (4)	≥ 5 MHz	– 50 dBm per cell (5)	5 MHz
	3 MHz	– 52 dBm per cell (5)	3 MHz (4)
	≤ 3 MHz	– 64 dBm per cell (5)	200 kHz (4)
FDD-upplänkfrekvenser enligt definitionen i beslut 2010/267/EU (dvs. 832–862 MHz)	≥ 5 MHz	– 49 dBm per cell (5)	5 MHz
Nedlänkfrekvenser i frekvensområdet 738–791 MHz	≥ 5 MHz	16 dBm per antenn	5 MHz
	3 MHz	14 dBm per antenn	3 MHz
	< 3 MHz	2 dBm per antenn	200 kHz
FDD-nedlänkfrekvenser enligt definitionen i beslut 2010/267/EU (dvs. 791–821 MHz)	≥ 5 MHz	16 dBm per antenn	5 MHz

Tabell 4

Basstationens effektgränser för övergångsområden i frekvensområdet 733–788 MHz

Frekvensområde	Högsta genomsnittliga EIRP	Mätbandbredd
– 10 till – 5 MHz från nedre blockgränsen	18 dBm per antenn	5 MHz
– 5 till 0 MHz från nedre blockgränsen	22 dBm per antenn	5 MHz
0 till + 5 MHz från övre blockgränsen	22 dBm per antenn	5 MHz
+ 5 till + 10 MHz från övre blockgränsen	18 dBm per antenn	5 MHz

Tabell 5

Basstationens effektgränser för övergångsområden över 788 MHz

Frekvensområde	Högsta genomsnittliga EIRP	Mätbandbredd
788–791 MHz för ett block med övre gräns vid 788 MHz	21 dBm per antenn	3 MHz
788–791 MHz för ett block med övre gräns vid 783 MHz	16 dBm per antenn	3 MHz
788–791 MHz för ett block med övre gräns vid 788 MHz för skydd av system med bandbredd < 3 MHz	11 dBm per antenn	200 kHz
788–791 MHz för ett block med övre gräns vid 783 MHz för skydd av system med bandbredd < 3 MHz	4 dBm per antenn	200 kHz
791–796 MHz för ett block med övre gräns vid 788 MHz	19 dBm per antenn	5 MHz
791–796 MHz för ett block med övre gräns vid 783 MHz	17 dBm per antenn	5 MHz
796–801 MHz för ett block med övre gräns vid 788 MHz	17 dBm per antenn	5 MHz

Tabell 6

Basstationens effektgränser för den del av duplexgapet som inte används för endast nedlänk eller PPDR-radiokommunikation eller M2M-radiokommunikation

Frekvensområde	Högsta genomsnittliga EIRP	Mätbandbredd
– 10 till 0 MHz offset från FDD-nedlänkens lägre bandgräns eller den lägre gränsen för det lägsta endast nedlänk-blocket, men över den övre bandgränsen för FDD-upplänken	16 dBm per antenn	5 MHz
Mer än 10 MHz offset från FDD-nedlänkens lägre bandgräns eller den lägre gränsen för det lägsta endast nedlänk-blocket, men över den övre bandgränsen för FDD-upplänken	– 4 dBm per antenn	5 MHz

Tabell 7

Basstationens effektgränser för den del av skyddsbanden som inte används för PPDR-radiokommunikationeller M2M-radiokommunikation

Frekvensområde	Högsta genomsnittliga EIRP	Mätbandbredd
Spektrum mellan den lägre bandgränsen för 700 MHz-frekvensbandet och FDD-upplänkens lägre bandgräns (dvs. 694–703 MHz).	– 32 dBm per cell (6)	1 MHz
Spektrum mellan FDD-nedlänkens övre bandgräns och FDD-nedlänkens lägre bandgräns enligt definitionen i beslut 2010/267/EU (dvs. 788–791 MHz)	14 dBm per antenn	3 MHz

Tabell 8

Basstationens baslinjeeffektgränser för spektrum under 694 MHz

Frekvensområde	Högsta genomsnittliga EIRP	Mätbandbredd
Frekvenser under 694 MHz där digital markbunden television är skyddad	– 23 dBm per cell (7)	8 MHz

C.   Tekniska villkor för terminalstationer för elektroniska kommunikationstjänster inom frekvensbandet 703–733 MHz

De BEM för terminalstationer som anges nedan har utvecklats för utrustning som används i mobilnät.

Terminalstationens BEM består av effektgränser inom blocket och utanför blocket. Effektgränsen inom blocket tillämpas på ett block som tilldelats en operatör. Effektgränserna utanför blocket tillämpas på följande spektrumelement: duplexgapet mellan FDD-upplänk och FDD-nedlänk (inklusive spektrum för endast nedlänk, om tillämpligt), skyddsbandet mellan den övre gränsen för spektrum som används för televisionssändningar (694 MHz) och FDD-upplänk (dvs. 694–703 MHz), och spektrum som används för televisionssändningar (dvs. under 694 MHz).

BEM-kraven för terminalstationer anges i tabellerna 9–12 (8). Effektgräns anges som motsvarande EIRP för terminalstationer som utformats för att vara fasta eller installerade och som total utstrålad effekt (TRP – Total Radiated Power) (9) för terminalstationer som utformats för att vara mobila eller nomadiska.

Förvaltningar kan lätta på effektgränserna inom blocket i vissa situationer, exempelvis för fasta terminalstationer i landsbygdsregioner, under förutsättning att skyddet av andra tjänster, nät och tillämpningar inte äventyras och att gränsöverskridande skyldigheter fullgörs.

Krav inom blocket

Tabell 9

Effektgräns för terminalstation inom blocket

Högsta genomsnittlig effekt

23 dBm (10)

Krav utanför blocket

Tabell 10

Terminalstationens effektgränser för skyddsbandet 694–703 MHz

Frekvensområde	Högsta genomsnittliga EIRP utanför blocket	Mätbandbredd
694–698 MHz	– 7 dBm	4 MHz
698–703 MHz	2 dBm	5 MHz

Tabell 11 (ej obligatorisk)

Terminalstationens effektgränser för duplexgapet

Frekvensområde	Högsta genomsnittliga EIRP utanför blocket	Mätbandbredd
733–738 MHz	2 dBm	5 MHz
738–753 MHz	– 6 dBm	5 MHz
753–758 MHz	– 18 dBm	5 MHz

Förklaring till tabell 11

Effektgränserna har härletts från den spektrummask som specificeras i klausul 4.2.3 i Etsi EN 301 908-13 v6.2.1, vilket betyder att LTE-baserad utrustning kommer att klara de gränser som anges i tabell 11. Inga ytterligare testförfaranden krävs för att säkerställa att sådan utrustning är förenlig med de effektgränser som anges ovan.

Tabell 12

Terminalstationens effektgränser för frekvenser under 694 MHz som används för markbunden television (oönskade utsändningar)

Frekvensområde	Högsta genomsnittliga effekt utanför blocket	Mätbandbredd
470–694 MHz	– 42 dBm	8 MHz

Förklarande anmärkningar till tabell 12

1.

Gränsen för oönskade utsändningar baseras på DTT-sändning som använder DVB-T2 och ett WBB-system med en bandbredd av 10 MHz för en separation av centerfrekvenser mellan DTT-sändning och WBB av 18 MHz (utgående från en 8 MHz-tv-kanal, 9 MHz-skyddsband och ett WBB-system med en bandbredd av 10 MHz). Om medlemsstaterna vill tillåta en nationell användning av WBB-system med en bandbredd som överstiger 10 MHz och om oönskad effekt utanför blocket som överstiger – 42 dBm/8 MHz genereras i bandet under 694 MHz bör de överväga att a) antingen införa den större bandbredden för WBB-system som börjar vid en frekvens som är högre än 703 MHz så att den föreskrivna effektgränsen utanför blocket fortfarande uppfylls, b) och/eller använda störningsminskande teknik i enlighet med anmärkning 3.

2.	Värdet för oönskade utsändningar utanför blocket har härletts för fast DTT-mottagning. Medlemsstater som önskar överväga portabel DTT-mottagning inomhus kan, från fall till fall, behöva vidta ytterligare åtgärder på nationell/lokal nivå (se anmärkning 3).

3.

Exempel på tänkbar störningsminskande teknik som får övervägas av medlemsstaterna är ytterligare DTT-filtrering, minskning av terminalstationssändningarnas effekt inom blocket eller användning av teknik som finns med i den icke uttömmande listan över tänkbar störningsminskande teknik i Cept-rapport 30.

4.

Ytterligare överväganden avseende samexistens mellan WBB-system och DTT-sändning: För att begränsa blockering av DTT-mottagare som orsakas av basstationssändning kan ytterligare extern filtrering användas vid punkten för input till DTT-mottagarkedjan på nationell nivå, särskilt för att man ska kunna undvika överbelastning i antennförstärkare. Störningar från rundradiosändare till basstationsmottagare, som antingen orsakas av sändarens effekt inom bandet eller oönskade utsändningar, kan uppstå. I sådana fall får lämplig störningsminskande teknik användas från fall till fall på nationell nivå.

---

(1)  5 MHz eller mer. Detta utesluter inte mindre kanalbandbredder inom ett anvisat block.

(2)  BEM baseras på analys och simulering av minsta kopplingsförlust (minimum coupling loss, MCL). BEM-elementen definieras per cell eller per antenn, beroende på vilket samexistensscenario som de härletts från.

(3)  EIRP (ekvivalent isotrop utstrålad effekt) är den totala effekt som utstrålas i alla riktningar på en enda plats, oberoende av alla basstationskonfigurationer.

(4)  Förvaltningar får välja en mätbandbredd av 3 MHz eller 200 kHz för skydd av en blockstorlek av 3 MHz beroende på genomfört nationellt alternativ.

(5)  I ett område med flera sektorer motsvarar värdet per ”cell” värdet för en av sektorerna.

(6)  I ett område med flera sektorer motsvarar värdet per ”cell” värdet för en av sektorerna.

(7)  I ett område med flera sektorer motsvarar värdet per ”cell” värdet för en av sektorerna.

(8)  Ytterligare krav får beaktas av Etsi i de harmoniserade standarderna.

(9)  TRP mäter hur stor effekt antennen faktiskt utstrålar. TRP definieras som integralen av den effekt som överförs i olika riktningar över hela strålningssfären.

(10)  Detta värde omfattas av en tolerans på upp till + 2 dB, så att hänsyn kan tas till drift under extrema miljöförhållanden och till variationer i produktionen.

BILAGA I

1.

Det minsta rekommenderade antal prover av sill/strömming (Clupea harengus membras) som ska tas under 2016 för analys av förekomsten av dioxiner, dioxinlika PCB och icke-dioxinlika PCB, helst i Ices-områdena 28-1, 28-2, 29, 30, 31 och 32.   DE DK EE FIN LT LV PL SE Totalt Sill/Strömming 7 5 7 20 4 4 9 14 70

2.	Det minsta rekommenderade antal prover av skarpsill (Sprattus sprattus) som ska tas under 2017 för analys av förekomsten av dioxiner, dioxinlika PCB och icke-dioxinlika PCB, helst i Ices-områdena 29, 30, 31 och 32.   DE DK EE FIN LT LV PL SE Totalt Skarpsill 5 8 8 5 5 9 18 12 70

3.	Det minsta rekommenderade antal prover av lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta, Oncorhynchus mykiss) som ska tas under 2018 för analys av förekomsten av dioxiner, dioxinlika PCB och icke-dioxinlika PCB.   DE DK EE FIN LT LV PL SE Totalt Lax/öring 5 12 5 15 5 5 11 12 70

4.	Det minsta rekommenderade antal prover som ska tas årligen från och med 2016 till och med 2018 för analys av förekomsten av dioxiner, dioxinlika PCB och icke-dioxinlika PCB.   DE DK EE FIN LT LV PL SE Totalt Flera fiskarter (*) 10 10 10 10 10 10 10 10 80

---

(*)  Torsk (Gadus morhua), rödspätta (Pleuronectes platessa), flodnejonöga (Lampetra fluviatilis), röding (Salvelinus sp.) björkna (Blicca bjoerkna), ål (Anguilla anguilla), brax (Abramis brama), skrubbskädda (Platichthys flesus), abborre (Perca fluviatilis), gädda (Esox lucius), gös (Sander lucioperca), mört (Rutilus rutilus), siklöja (Coregonus albula), näbbgädda (Belone belone), nors (Osmerus eperlanus), piggvar (Psetta maxima), vimma (Vimba vimba), sik (Coregonus sp.) och vitling (Merlangius merlangus).

BILAGA II

Uppgifter om förekomsten av dioxiner, dioxinlika PCB och icke-dioxinlika PCB i vissa fiskarter från och med en viss ålder och storlek samt från en viss geografisk region (Ices-område), särskilt vad gäller deras överensstämmelse med det gränsvärde som fastställs i förordning (EG) nr 1881/2006

1.   Fiskens storlek

Storleken på en fisk som avses i denna bilaga ska mätas på det sätt som visas i figuren nedan, från nosspetsen till stjärtfenans yttersta spets.

2.   Den minsta storlek för vissa fiskarter som får fångas i Östersjöområdet ur hållbarhetssynpunkt (förordning (EG) nr 2187/2005)

—	Lax (Salmo salar) (hela Östersjöområdet utom Ices 31): den minsta storleken är 60 cm (följaktligen får fisk som väger mindre än 2 kg inte fångas).

—	Lax (Salmo salar) (Ices 31): den minsta storleken är 50 cm (följaktligen får fisk som väger mindre än 2 kg inte fångas).

—	Öring (Salmo trutta) (Ices 22, 23, 24 och 25 samt Ices 29, 30, 31 och 32): den minsta storleken är 40 cm (följaktligen får fisk som väger mindre än 2 kg inte fångas).

—	Öring (Salmo trutta) (Ices 26, 27 och 28): den minsta storleken är 50 cm (följaktligen får fisk som väger mindre än 2 kg inte fångas).

3.   Uppgifter om förekomsten av dioxiner, dioxinlika PCB och icke-dioxinlika PCB i vissa fiskarter från och med en viss ålder och storlek samt från en viss geografisk region (Ices-område)

3.1   Sill/strömming

I Ices 22, 23, 24, 25, 26 och 27: sill/strömming oavsett storlek antas vara överensstämmande med gränsvärdet.

I Ices 28-1, 29, 30, 31 och 32: sill/strömming som är högst 17 cm antas vara överensstämmande och sill/strömming som är större än 17 cm misstänks vara icke-överensstämmande.

I Ices 28-2: sill/strömming som är högst 21 cm antas vara överensstämmande och sill/strömming som är större än 21 cm misstänks vara icke-överensstämmande.

3.2   Lax

Lax från Ices 22 och 23 kommer från Nordatlanten och inte från Östersjöområdet och omfattas därför inte av dessa slutsatser vad gäller förekomst av dioxiner och PCB och gemensamma riskhanteringsåtgärder.

Lax som väger mindre än 2 kg antas vara överensstämmande (men får enligt förordning (EG) nr 2187/2005 inte fångas ur hållbarhetssynpunkt; den minsta storleken är 60 cm och för Ices 31 50 cm).

I Ices 24, 25 och 26:

—	Lax som väger mer än 2 kg men högst 5,5 kg: är överensstämmande efter putsning (putsning leder till att halten dioxiner/dioxinlika PCB minskar med cirka 30 % – baserat på erfarenhet endast från Ices 24, 25 och 26).

—	Mindre lax (2–4 kg), ej putsad: misstänks vara icke-överensstämmande, även om majoriteten är överensstämmande.

—	Större lax (4–5,5 kg): majoriteten misstänks vara icke-överensstämmande.

—	Putsad lax som väger mindre än 5,5 kg: är överensstämmande.

—	Putsad lax med bukdelen borttagen som väger mindre än 7,9 kg: är överensstämmande.

I Ices 27, 28, 29, 30, 31 och 32:

—	Lax som väger mer än 2 kg (större än 60 cm): misstänks vara icke-överensstämmande.

3.3   Öring

Öring som väger mindre än 2 kg antas vara överensstämmande (men får enligt förordning (EG) nr 2187/2005 inte fångas ur hållbarhetssynpunkt; den minsta storleken för Ices 22, 23, 24, 25, 29, 30, 31 och 32: är 40 cm och för Ices 26, 27 och 28 50 cm).

I Ices 22, 23, 24, 25 och 26:

—	Öring som väger mer än 2 kg men högst 4,5 kg: är överensstämmande efter putsning och borttagande av bukdel.

—	Mindre öring (2–4 kg): misstänks vara icke-överensstämmande, även om majoriteten är överensstämmande.

—	Större öring: majoriteten misstänks vara icke-överensstämmande.

I Ices 27, 28, 29, 30, 31 och 32:

—	All öring som väger mer än 2 kg (större än 40/50 cm) misstänks vara icke-överensstämmande.

3.4   Skarpsill

I Ices 22, 23, 24, 25, 26, 27 och 28: antas vara överensstämmande.

I Ices 29, 30, 31 och 32: om skarpsillen är mindre än 12,5 cm och yngre än 5 år antas den vara överensstämmande. Om den är större än 12,5 cm misstänks den vara icke-överensstämmande.

3.5   Torsklever

Misstänks vara icke-överensstämmande.

3.6   Flodnejonöga

I Ices 28: misstänks vara icke-överensstämmande.

I Ices 32: antas vara överensstämmande.

3.7   Andra fiskarter

Det förekommer ingen handel med röding och lokal fångst omfattas av undantag (Finland/Sverige).

Andra fiskarter antas vara överensstämmande.

BILAGA III

Rekommenderade riskhanteringsåtgärder som de behöriga myndigheterna bör vidta för att säkerställa att fisk från Östersjöregionen som släpps ut på unionsmarknaden överensstämmer med de gränsvärden som fastställts i förordning (EG) nr 1881/2006

1.   Allmänna rekommenderade riskhanteringsåtgärder

—	Spårbarhet är mycket viktigt.

—

Vid handel med sill/strömming, lax, öring och skarpsill med andra EU-medlemsstater eller vid saluföring på en inhemsk marknad som inte omfattas av ett undantag bör det Ices-område där fisken har fångats anges i de medföljande dokumenten. Vid behov bör det tydligt anges att partiet har provtagits och analyserats med avseende på dioxiner, summan av dioxiner och dioxinlika PCB samt icke-dioxinlika PCB i enlighet med unionslagstiftningen och har konstaterats överensstämma med unionslagstiftningen. Analysresultaten kan bifogas eller bör göras tillgängliga på begäran.

—

Om det inte är möjligt att ge en exakt angivelse av det Ices-område där fisken har fångats, bör vid handeln med sill/strömming som är större än 17 cm, lax, öring och skarpsill som är större än 12,5 cm med andra EU-medlemsstater, eller vid saluföring på en inhemsk marknad som inte omfattas av ett undantag, fiskpartiet alltid provtas och analyseras med avseende på dioxiner, summan av dioxiner och dioxinlika PCB samt icke-dioxinlika PCB i enlighet med unionslagstiftningen för att kontrollera överensstämmelse med unionslagstiftningen. Detta bör tydligt anges i de medföljande dokumenten. Analysresultaten kan bifogas eller bör göras tillgängliga på begäran.

—	Myndigheten vid landningshamnen ansvarar för att göra de nödvändiga kontrollerna för att garantera överensstämmelse.

—	Dokumenterade bevis bör finnas tillgängliga med avseende på vad som sker med den fisk som inte kan saluföras som livsmedel.

2.   Särskilda rekommenderade riskhanteringsåtgärder

2.1   Sill/strömming

—	Sill/strömming från Ices 22, 23, 24, 25, 26 och 27: får saluföras som livsmedel.

—

Sill/strömming från Ices 28-1, 29, 30, 31 och 32: — Finland och Sverige — Utan sortering får sill/strömming endast saluföras på den inhemska marknaden. — Vid handel med andra EU-medlemsstater: obligatorisk sortering av sill/strömming i högst 17 cm respektive större än 17 cm före utsläppande på marknaden (eftersom fisken sorteras efter bredd är måttet ungefärligt, men det är inget problem). — Sill/strömming som är högst 17 cm får saluföras som livsmedel. — Sill/strömming som är större än 17 cm får endast saluföras som eller bearbetas för att användas som livsmedel på den inhemska marknaden, eller får endast saluföras utanför den inhemska marknaden om analys av det enskilda partiet har visat på överensstämmelse. — Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen och Polen — Obligatorisk sortering av sill/strömming i högst 17 cm respektive större än 17 cm före utsläppande på marknaden (eftersom fisken sorteras efter bredd är måttet ungefärligt, men det är inget problem). — Sill/strömming som är högst 17 cm får saluföras som livsmedel. — Sill/strömming som är större än 17 cm får endast saluföras som eller bearbetas för att användas som livsmedel om analys av det enskilda partiet har visat på överensstämmelse.

—

Sill/strömming från Ices 28-2: — Finland och Sverige — Utan sortering får sill/strömming endast saluföras på den inhemska marknaden. — Vid handel med andra EU-medlemsstater: obligatorisk sortering av sill/strömming i högst 21 cm respektive större än 21 cm (eftersom fisken sorteras efter bredd är måttet ungefärligt, men det är inget problem). — Sill/strömming som är högst 21 cm får saluföras som eller bearbetas för att användas som livsmedel. — Sill/strömming som är större än 21 cm får endast saluföras som eller bearbetas för att användas som livsmedel på den inhemska marknaden, eller får endast saluföras utanför den inhemska marknaden om analys av det enskilda partiet har visat på överensstämmelse. — Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen och Polen — Obligatorisk sortering av sill/strömming i högst 21 cm respektive större än 21 cm före utsläppande på marknaden (eftersom fisken sorteras efter bredd är måttet ungefärligt, men det är inget problem). — Sill/strömming som är högst 21 cm får saluföras som livsmedel. — Sill/strömming som är större än 21 cm får endast saluföras som eller bearbetas för att användas som livsmedel om analys av det enskilda partiet har visat på överensstämmelse.

2.2   Lax

—

Lax från Ices 24, 25 och 26: — Lettland, Finland och Sverige — Lax får saluföras på den inhemska marknaden (undantag). — Handel med andra EU-medlemsstater: endast möjlig om analys av det enskilda partiet har visat på överensstämmelse med unionslagstiftningen. — Danmark, Tyskland, Estland, Litauen och Polen — Lax som väger mer än 2 kg får endast saluföras som livsmedel om analys av det enskilda partiet har visat på överensstämmelse med unionslagstiftningen. — Lax som väger mindre än 5,5 kg är överensstämmande efter putsning (förfarande som tillämpas i Danmark och Polen endast för Ices 24, 25 och 26) och lax som väger mer än 5,5 kg men högst 7,9 kg är överensstämmande efter putsning och borttagande av bukdel (förfarande som tillämpas i Polen för Ices 24, 25 och 26). — Putsad lax som väger mer än 5,5 kg och putsad lax med bukdelen borttagen som väger mer än 7,9 kg får endast saluföras som livsmedel om analys av det enskilda partiet har visat på överensstämmelse med unionslagstiftningen.

—

Lax från Ices 27, 28, 29, 30, 31 och 32: — Lettland, Finland och Sverige — Lax får saluföras på den inhemska marknaden (undantag). — Handel med andra EU-medlemsstater: endast möjlig om analys av det enskilda partiet har visat på överensstämmelse med unionslagstiftningen. — Danmark, Tyskland, Estland, Litauen och Polen — Lax får endast saluföras som livsmedel om analys av det enskilda partiet har visat på överensstämmelse med unionslagstiftningen.

2.3   Öring

—

Öring från Ices 22, 23, 24, 25 och 26: — Finland och Sverige — Öring får saluföras på den inhemska marknaden (undantag). — Handel med andra EU-medlemsstater: endast möjlig om analys av det enskilda partiet har visat på överensstämmelse med unionslagstiftningen. — Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen och Polen — Öring som väger mer än 2 kg: öring får endast saluföras som livsmedel om analys av det enskilda partiet har visat på överensstämmelse med unionslagstiftningen. — Putsad öring med bukdelen borttagen som väger mindre än 4,5 kg: är överensstämmande (förfarande som tillämpas i Polen för Ices 22, 23, 24, 25 och 26). — Putsad öring med bukdelen borttagen som väger mer än 4,5 kg får saluföras som livsmedel om analys av det enskilda partiet har visat på överensstämmelse med unionslagstiftningen.

—

Öring från Ices 27, 28, 29, 30, 31 och 32: — Finland och Sverige — Öring får saluföras på den inhemska marknaden (undantag). — Handel med andra EU-medlemsstater: endast möjlig om analys av det enskilda partiet har visat på överensstämmelse med unionslagstiftningen. — Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen och Polen — Öring får endast saluföras som livsmedel om analys av det enskilda partiet har visat på överensstämmelse med unionslagstiftningen.

2.4   Skarpsill

—	Skarpsill från Ices 22, 23, 24, 25, 26, 27 och 28 får saluföras som livsmedel.

—

Skarpsill från Ices 29, 30, 31 och 32: — Obligatorisk sortering av skarpsill i högst 12,5 cm respektive större än 12,5 cm. Skarpsill som är högst 12,5 cm får saluföras som livsmedel. Skarpsill som är större än 12,5 cm får endast saluföras som eller bearbetas för att användas som livsmedel om analys av det enskilda partiet har visat på överensstämmelse.

2.5   Torsklever

Torsklever från torsk som fångats i Östersjöområdet misstänks vara icke-överensstämmande och därför bör varje parti analyseras för att visa på överensstämmelse innan det släpps ut på unionsmarknaden.

BILAGA

I detta avtal gäller följande definitioner:

—	Enligt Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, ska Europeiska unionen ersätta och efterträda Europeiska gemenskapen.

—	När det i rättsakter, som ingår i förteckningen i denna bilaga, hänvisas till medlemsstater i Europeiska gemenskapen, som ersatts av Europeiska unionen, eller krav på en förbindelse med dessa, ska dessa hänvisningar anses gälla även Schweiz eller krav på en förbindelse med Schweiz.

—	Hänvisningarna till rådets förordningar (EEG) nr 2407/92 och (EEG) nr 2408/92 i artiklarna 4, 15, 18, 27 och 35 i avtalet ska förstås som hänvisningar till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008.

—

Utan att det påverkar tolkningen av artikel 15 i detta avtal ska begreppet EG-lufttrafikföretag, som förekommer i nedanstående gemenskapsdirektiv och gemenskapsförordningar, inbegripa lufttrafikföretag som innehar tillstånd och som har sin huvudsakliga verksamhet och, i förekommande fall, sitt säte i Schweiz i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1008/2008. Hänvisningar till förordning (EEG) nr 2407/92 ska förstås som hänvisningar till förordning (EG) nr 1008/2008.

—	I följande rättsakter ska alla hänvisningar till artiklarna 81 och 82 i fördraget eller till artiklarna 101 och 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt förstås som en hänvisning till artiklarna 8 respektive 9 i detta avtal.

1.   Liberalisering av luftfarten och andra bestämmelser om civil luftfart

Nr 1008/2008

Europaparlamentets och rådets förordning av den 24 september 2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen

Nr 2000/79

Rådets direktiv av den 27 november 2000 om genomförande av det europeiska avtal om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget som har ingåtts mellan Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA)

Nr 93/104

Rådets direktiv av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden, ändrat genom

—	direktiv 2000/34/EG

Nr 437/2003

Europaparlamentets och rådets förordning av den 27 februari 2003 om statistisk rapportering om lufttransport av passagerare, gods och post

Nr 1358/2003

Kommissionens förordning av den 31 juli 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 437/2003 om statistisk rapportering om lufttransport av passagerare, gods och post, och om ändring av bilagorna I och II till den förordningen

Nr 785/2004

Europaparlamentets och rådets förordning av den 21 april 2004 om försäkringskrav för lufttrafikföretag och luftfartygsoperatörer, ändrad genom

—	kommissionens förordning (EU) nr 285/2010

Nr 95/93

Rådets förordning av den 18 januari 1993 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser (artiklarna 1–12), ändrad genom

—	förordning (EG) nr 793/2004

Nr 2009/12

Europaparlamentets och rådets direktiv av den 11 mars 2009 om flygplatsavgifter

Nr 96/67

Rådets direktiv av den 15 oktober 1996 om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen

(Artiklarna 1–9, 11–23, 25)

Nr 80/2009

Europaparlamentets och rådets förordning av den 14 januari 2009 om en uppförandekod för datoriserade bokningssystem och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2299/89

2.   Konkurrensregler

Nr 1/2003

Rådets förordning av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (artiklarna 1–13, 15–45)

(I den utsträckning som den förordningen berör tillämpningen av detta avtal. Införandet av den förordningen påverkar inte ansvarsfördelningen enligt detta avtal.)

Nr 773/2004

Kommissionens förordning av den 7 april 2004 om kommissionens förfaranden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget, ändrad genom

—	kommissionens förordning (EG) nr 1792/2006,

—	kommissionens förordning (EG) nr 622/2008

Nr 139/2004

Rådets förordning av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”).

(Artiklarna 1–18, artikel 19.1 och 19.2, artiklarna 20–23)

Med avseende på artikel 4.5 i koncentrationsförordningen ska följande gälla mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz:

(1)

När det gäller en koncentration enligt definitionen i artikel 3 i förordning (EG) nr 139/2004 som inte har en gemenskapsdimension enligt definitionen i artikel 1 i förordningen och som får prövas enligt den nationella konkurrenslagstiftningen i minst tre EG-medlemsstater och Schweiziska edsförbundet, får de personer eller företag som avses i artikel 4.2 i förordningen före varje anmälan till de behöriga myndigheterna genom en motiverad skrivelse underrätta kommissionen om att koncentrationen bör undersökas av kommissionen.

(2)	Europeiska kommissionen ska utan dröjsmål översända alla skrivelser enligt artikel 4.5 i förordning (EG) nr 139/2004 och enligt föregående punkt till Schweiziska edsförbundet.

(3)	I de fall då Schweiziska edsförbundet invänder mot begäran om hänskjutande av ärendet ska den behöriga schweiziska konkurrensmyndigheten behålla sin behörighet och ärendet inte hänskjutas från Schweiziska edsförbundet i enlighet med denna punkt.

När det gäller de tidsgränser som avses i artiklarna 4.4 och 4.5, artikel 9.2 och 9.6 samt artikel 22.2 i koncentrationsförordningen ska följande gälla:

(1)	Europeiska kommissionen ska utan dröjsmål översända alla relevanta handlingar enligt artikel 4.4 och 4.5, artikel 9.2 och 9.6 samt artikel 22.2 till den behöriga schweiziska konkurrensmyndigheten.

(2)	De tidsfrister som avses i artikel 4.4 och 4.5, artikel 9.2 och 9.6 samt 22.2 i förordning (EG) nr 139/2004 ska när det gäller Schweiziska edsförbundet börja löpa den dag då handlingarna inkommer till den behöriga schweiziska konkurrensmyndigheten.

Nr 802/2004

Kommissionens förordning av den 7 april 2004 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer (artiklarna 1–24), senast ändrad genom

—	kommissionens förordning (EG) nr 1792/2006,

—	kommissionens förordning (EG) nr 1033/2008,

—	kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1269/2013

Nr 2006/111

Kommissionens direktiv av den 16 november 2006 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet

Nr 487/2009

Rådets förordning av den 25 maj 2009 om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på vissa kategorier av avtal och samordnade förfaranden inom luftfartssektorn

3.   Flygsäkerhet

Nr 216/2008

Europaparlamentets och rådets förordning av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG, ändrad genom

—	kommissionens förordning (EG) nr 690/2009,

—	förordning (EG) nr 1108/2009,

—	kommissionens förordning (EU) nr 6/2013

Byrån ska även i Schweiz ha de befogenheter den beviljats genom förordningen.

Kommissionen ska även i Schweiz ha de befogenheter den beviljats genom beslut som antagits enligt artiklarna 11.2, 14.5, 14.7, 24.5, 25.1, 38.3 i, 39.1, 40.3, 41.3, 41.5, 42.4, 54.1 och 61.3.

De hänvisningar till ”medlemsstaterna” i artikel 65 i förordningen eller i bestämmelserna i beslut 1999/468/EG som anges i den bestämmelsen ska inte gälla Schweiz; detta påverkar dock inte den horisontella anpassning som anges i andra strecksatsen i bilagan till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart.

Denna förordning ska inte på något sätt bemyndiga Europeiska byrån för luftfartssäkerhet att agera på Schweiz vägnar inom ramen för internationella avtal annat än för att bistå Schweiz vid fullgörandet av landets åtaganden enligt sådana avtal.

Bestämmelserna i förordningen ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

a)

Artikel 12 ska ändras på följande sätt: i) I punkt 1 ska ”eller Schweiz” införas efter ”gemenskapen”. ii) I punkt 2 a ska ”eller Schweiz” införas efter ”gemenskapen”. iii) I punkt 2 ska leden b och c utgå. iv) Följande punkt ska läggas till: ”3.   När gemenskapen förhandlar med ett tredjeland för att ingå avtal om att en medlemsstat eller byrån ska få utfärda certifikat på grundval av certifikat som utfärdats av luftfartsmyndigheterna i det tredjelandet, ska den eftersträva att Schweiz erbjuds ett liknande avtal med det aktuella tredjelandet. Schweiz ska i sin tur eftersträva att ingå sådana avtal med tredjeländer som motsvarar gemenskapens avtal.”

b)	I artikel 29 ska följande punkt läggas till: ”4.   Genom undantag från artikel 12.2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda vid Europeiska gemenskaperna kan schweiziska medborgare som åtnjuter fulla medborgerliga rättigheter få anställas på kontrakt av byråns verkställande direktör.”

c)	I artikel 30 ska följande stycke läggas till: ”Europeiska unionens protokoll om immunitet och privilegier ska tillämpas av Schweiz när det gäller byrån; protokollet är bifogat som bilaga A till den nuvarande bilagan, i enlighet med tillägget till bilaga A.”

d)	I artikel 37 ska följande stycke läggas till: ”Schweiz ska delta oinskränkt i styrelsen och ska ha samma rättigheter och skyldigheter som EU:s medlemsstater, med undantag av rösträtt.”

e)

I artikel 59 ska följande punkt läggas till: ”12.   Schweiz ska svara för en del av det ekonomiska bidrag som avses i punkt 1 b enligt följande formel: där S = den del av byråns budget som inte omfattas av de arvoden och avgifter som anges i punkterna 1 c och d a = antalet associerade stater b = antalet EU-medlemsstater c = Schweiz bidrag till Icao-budgeten C = det totala bidraget från EU:s medlemsstater och de associerade staterna till Icao-budgeten.”

f)	I artikel 61 ska följande stycke läggas till: ”De bestämmelser som gäller gemenskapens finansiella kontroll i Schweiz avseende deltagarna i byråns verksamhet återfinns i bilaga B till den nuvarande bilagan.”

g)

Bilaga II till förordningen ska utvidgas till följande typer av luftfartyg i deras egenskap av produkter som omfattas av artikel 2.3 a ii i kommissionens förordning (EG) nr 1702/2003 av den 24 september 2003 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och utrustningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer (1):   A/c – [HB-IMY, HB-IWY] – typ Gulfstream G-IV   A/c – [HB-IMJ, HB-IVZ, HB-JES] – typ Gulfstream G-V   A/c – [HB-ZCW, HB-ZDF] – typ MD900.

Nr 1108/2009

Europaparlamentets och rådets förordning av den 21 oktober 2009 om ändring av förordning (EG) nr 216/2008 inom området flygplatser, flygledningstjänst och flygtrafiktjänster och om upphävande av direktiv 2006/23/EG

Nr 1178/2011

Kommissionens förordning av den 3 november 2011 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygbesättningar inom den civila luftfarten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008, ändrad genom

—	kommissionens förordning (EU) nr 290/2012,

—	kommissionens förordning (EU) nr 70/2014,

—	kommissionens förordning (EU) nr 245/2014,

—	kommissionens förordning (EU) 2015/445

Nr 3922/91

Rådets förordning av den 16 december 1991 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart (artiklarna 1–3, 4.2, 4.5–4.11 och 4.13), ändrad genom

—	förordning (EG) nr 1899/2006,

—	förordning (EG) nr 1900/2006,

—	kommissionens förordning (EG) nr 8/2008,

—	kommissionens förordning (EG) nr 859/2008

Nr 996/2010

Europaparlamentets och rådets förordning av den 20 oktober 2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart och om upphävande av direktiv 94/56/EG, ändrad genom

—	förordning (EU) nr 376/2014

Nr 104/2004

Kommissionens förordning av den 22 januari 2004 om fastställande av bestämmelser för organisationen och sammansättningen av överklagandenämnden för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet

Nr 2111/2005

Europaparlamentets och rådets förordning av den 14 december 2005 om upprättande av en gemenskapsförteckning över alla lufttrafikföretag som förbjudits att bedriva verksamhet inom gemenskapen och om information till flygpassagerare om vilket lufttrafikföretag som utför en viss flygning, samt om upphävande av artikel 9 i direktiv 2004/36/EG

Nr 473/2006

Kommissionens förordning av den 22 mars 2006 om genomförandebestämmelser för gemenskapsförteckningen enligt kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2111/2005 över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i gemenskapen

Nr 474/2006

Kommissionens förordning av den 22 mars 2006 om upprättande av en gemenskapsförteckning enligt kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2111/2005 över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i gemenskapen, senast ändrad genom

—	kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2322

Nr 1332/2011

Kommissionens förordning av den 16 december 2011 om gemensamma krav för användning av luftrummet och operativa förfaranden för avvärjande av kollisioner i luften

Nr 646/2012

Kommissionens genomförandeförordning av den 16 juli 2012 med närmare bestämmelser om böter och viten vid bristande överensstämmelse med bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008

Nr 748/2012

Kommissionens förordning av den 3 augusti 2012 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och utrustningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer, ändrad genom

—	kommissionens förordning (EU) nr 7/2013,

—	kommissionens förordning (EU) nr 69/2014,

—	kommissionens förordning (EU) 2015/1039

Nr 965/2012

Kommissionens förordning av den 5 oktober 2012 om tekniska krav och administrativa förfaranden i samband med flygdrift enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008, ändrad genom

—	kommissionens förordning (EU) nr 800/2013,

—	kommissionens förordning (EU) nr 71/2014,

—	kommissionens förordning (EU) nr 83/2014,

—	kommissionens förordning (EU) nr 379/2014,

—	kommissionens förordning (EU) 2015/140,

—	kommissionens förordning (EU) 2015/1329,

—	kommissionens förordning (EU) 2015/640

Nr 2012/780

Kommissionens beslut av den 5 december 2012 om rätt till tillgång till det europeiska centrala upplag med säkerhetsrekommendationer och svaren på dessa som inrättats enligt artikel 18.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart och om upphävande av direktiv 94/56/EG

Nr 628/2013

Kommissionens genomförandeförordning av den 28 juni 2013 om arbetsmetoder för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet vid standardiseringsinspektioner och vid övervakning av tillämpningen av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 736/2006

Nr 139/2014

Kommissionens förordning av den 12 februari 2014 om krav och administrativa rutiner för flygplatser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008

Nr 319/2014

Kommissionens förordning av den 27 mars 2014 om de certifikatavgifter och tjänsteavgifter som tas ut av Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, och om upphävande av förordning (EG) nr 593/2007

Nr 452/2014

Kommissionens förordning av den 29 april 2014 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygdrift som utförs av operatörer från tredjeland i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008

Nr 1321/2014

Kommissionens förordning av den 26 november 2014 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter, ändrad genom

—	kommissionens förordning (EU) 2015/1088,

—	kommissionens förordning (EU) 2015/1536

Nr 2015/340

Kommissionens förordning av den 20 februari 2015 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygledarcertifikat samt andra certifikat och intyg enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008, ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 och upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 805/2011

Nr 2015/640

Kommissionens förordning av den 23 april 2015 om ytterligare luftvärdighetsspecifikationer för en viss typ av drift och om ändring av förordning (EU) nr 965/2012

Nr 2015/1018

Kommissionens genomförandeförordning av den 29 juni 2015 om fastställande av en förteckning som klassificerar händelser inom civil luftfart som obligatoriskt måste rapporteras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014

4.   Luftfartsskydd

Nr 300/2008

Europaparlamentets och rådets förordning av den 11 mars 2008 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten och om upphävande av förordning (EG) nr 2320/2002

Nr 272/2009

Kommissionens förordning av den 2 april 2009 om komplettering av de gemensamma grundläggande standarder för skydd av civil luftfart som fastställs i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008, ändrad genom

—	kommissionens förordning (EU) nr 297/2010,

—	kommissionens förordning (EU) nr 720/2011,

—	kommissionens förordning (EU) nr 1141/2011,

—	kommissionens förordning (EU) nr 245/2013

Nr 1254/2009

Kommissionens förordning av den 18 december 2009 om kriterier för hur medlemsstaterna kan bevilja undantag från de gemensamma grundläggande standarderna för skydd av civil luftfart och anta alternativa säkerhetsåtgärder

Nr 18/2010

Kommissionens förordning av den 8 januari 2010 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 vad gäller specifikationer för nationella program för verksamhetskontroll för skyddet av den civila luftfarten

Nr 72/2010

Kommissionens förordning av den 26 januari 2010 om fastställande av förfaranden för utförandet av kommissionens inspektioner på luftfartsskyddsområdet

Nr 2015/1998

Kommissionens genomförandeförordning av den 5 november 2015 om detaljerade bestämmelser för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luftfartsskydd, ändrad genom

—	kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2426

Nr 2015/8005

Kommissionens genomförandebeslut av den 16 november 2015 om detaljerade bestämmelser för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luftfartsskydd och de uppgifter som avses i artikel 18 a i förordning (EG) nr 300/2008

5.   Flygtrafikledning

Nr 549/2004

Europaparlamentets och rådets förordning av den 10 mars 2004 om ramen för inrättande av det gemensamma europeiska luftrummet (”ramförordning”), ändrad genom

—	förordning (EG) nr 1070/2009

Kommissionen ska i Schweiz ha de befogenheter som den beviljats enligt artiklarna 6, 8, 10, 11 och 12.

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

I punkt 2 ska ”på gemenskapsnivå” ersättas med ”på gemenskapsnivå, med Schweiz”.

Trots den horisontella anpassning som avses i andra strecksatsen i bilagan till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart ska hänvisningen till medlemsstaterna i artikel 5 i förordning (EG) nr 549/2004 och i beslut 1999/468/EG i den artikeln inte anses omfatta Schweiz.

Nr 550/2004

Europaparlamentets och rådets förordning av den 10 mars 2004 om tillhandahållande av flygtrafiktjänster inom det gemensamma europeiska luftrummet (”förordning om tillhandahållande av tjänster”), ändrad genom

—	förordning (EG) nr 1070/2009

Kommissionen ska i Schweiz ha de befogenheter som den beviljats enligt artiklarna 9a, 9b, 15, 15a, 16 och 17.

Bestämmelserna i förordningen ska, inom ramen för detta avtal, ändras på följande sätt:

a)	Artikel 3 ska ändras på följande sätt: I punkt 2 ska ”och Schweiz” införas efter ”gemenskapen”.

b)	Artikel 7 ska ändras på följande sätt: I punkterna 1 och 6 ska ”och Schweiz” införas efter ”gemenskapen”.

c)	Artikel 8 ska ändras på följande sätt: I punkt 1 ska ”och Schweiz” införas efter ”gemenskapen”.

d)	Artikel 10 ska ändras på följande sätt: I punkt 1 ska ”och Schweiz” införas efter ”gemenskapen”.

e)	Artikel 16.3 ska ersättas med följande: ”3.   Kommissionen ska rikta sitt beslut till medlemsstaterna och informera tjänsteleverantören, i den mån denne är rättsligt berörd, om sitt beslut.”

Nr 551/2004

Europaparlamentets och rådets förordning av den 10 mars 2004 om organisation och användning av det gemensamma europeiska luftrummet (”förordning om luftrummet”), ändrad genom

—	förordning (EG) nr 1070/2009

Kommissionen ska i Schweiz ha de befogenheter som den beviljats enligt artiklarna 3a, 6 och 10.

Nr 552/2004

Europaparlamentets och rådets förordning av den 10 mars 2004 om driftskompatibiliteten hos det europeiska nätverket för flygledningstjänst (”förordning om driftskompatibilitet”), ändrad genom

—	förordning (EG) nr 1070/2009

Kommissionen ska i Schweiz ha de befogenheter som den beviljats enligt artiklarna 4, 7 och 10.3.

Bestämmelserna i förordningen ska, inom ramen för detta avtal, ändras på följande sätt:

a)	Artikel 5 ska ändras på följande sätt: I punkt 2 ska ”eller Schweiz” införas efter ”gemenskapen”.

b)	Artikel 7 ska ändras på följande sätt: I punkt 4 ska ”eller Schweiz” införas efter ”gemenskapen”.

c)	Bilaga III ska ändras på följande sätt: I avsnitt 3 andra och sista strecksatsen ska ”eller Schweiz” införas efter ”gemenskapen”.

Nr 2150/2005

Kommissionens förordning av den 23 december 2005 om gemensamma regler för en flexibel användning av luftrummet

Nr 1033/2006

Kommissionens förordning av den 4 juli 2006 om krav på förfaranden för färdplaner före flygning inom det gemensamma europeiska luftrummet, senast ändrad genom

—	kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012

—	kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 428/2013

Nr 1032/2006

Kommissionens förordning av den 6 juli 2006 om krav avseende automatiska system för utbyte av färdplansdata för anmälan, samordning och överlämning av flygningar mellan enheter för flygkontrolltjänst, ändrad genom

—	kommissionens förordning (EG) nr 30/2009

Nr 730/2006

Kommissionens förordning av den 11 maj 2006 om luftrumsklassificering och tillstånd för flygningar enligt visuellflygregler ovanför flygnivå 195, ändrad genom

—	kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012

Nr 219/2007

Rådets förordning av den 27 februari 2007 om bildande av ett gemensamt företag för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (SESAR), ändrad genom

—	rådets förordning (EG) nr 1361/2008,

—	rådets förordning (EU) nr 721/2014

Nr 633/2007

Kommissionens förordning av den 7 juni 2007 om krav avseende tillämpningen av ett protokoll för överföring av färdplansdata, för anmälan, samordning och överlämning av flygningar mellan enheter för flygkontrolltjänst, ändrad genom

—	kommissionens förordning (EU) nr 283/2011

Nr 482/2008

Kommissionens förordning av den 30 maj 2008 om ett system för säkerhetssäkring av programvara vilket ska genomföras av leverantörer av flygtrafiktjänster och om ändring av bilaga II till förordning (EG) nr 2096/2005

Nr 29/2009

Kommissionens förordning av den 16 januari 2009 om krav på datalänktjänster för det gemensamma europeiska luftrummet, ändrad genom

—	kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/310

Texten i förordningen ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

”Schweiz UIR” ska läggas till i bilaga I, del A.

Nr 262/2009

Kommissionens förordning av den 30 mars 2009 om fastställande av krav för en samordnad tilldelning och användning av Mod S-interrogatorkoder för det gemensamma europeiska luftrummet

Nr 73/2010

Kommissionens förordning av den 26 januari 2010 om kvalitetskraven på flygdata och flyginformation för ett gemensamt europeiskt luftrum, ändrad genom

—	kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1029/2014

Nr 255/2010

Kommissionens förordning av den 25 mars 2010 om fastställande av gemensamma regler för flödesplanering (ATFM), ändrad genom

—	kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012

Nr K(2010) 5134

Kommissionens beslut av den 29 juli 2010 om utnämnandet av ett organ för kvalitetsgranskning för det gemensamma europeiska luftrummet

Nr 2014/672

Kommissionens genomförandebeslut av den 24 september 2014 om förlängning av utnämnandet av organet för prestationsgranskning för det gemensamma europeiska luftrummet

Nr 176/2011

Kommissionens förordning av den 24 februari 2011 om de uppgifter som ska lämnas innan ett funktionellt luftrumsblock inrättas och ändras

Nr 677/2011

Kommissionens förordning av den 7 juli 2011 om genomförandebestämmelser för nätverksfunktioner för flygledningstjänst (ATM) och om ändring av förordning (EU) nr 691/2010, ändrad genom

—	kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 970/2014

Nr 2011/4130

Kommissionens beslut av den 7 juli 2011 om utnämningen av nätverksförvaltaren för flygledningstjänstens (ATM) funktioner inom det gemensamma europeiska luftrummet

Nr 1034/2011

Kommissionens genomförandeförordning av den 17 oktober 2011 om säkerhetstillsyn inom flygledningstjänst och flygtrafiktjänster och om ändring av förordning (EU) nr 691/2010

Nr 1035/2011

Kommissionens genomförandeförordning av den 17 oktober 2011 om gemensamma krav för tillhandahållande av flygtrafiktjänster och om ändring av förordningarna (EG) nr 482/2008 och (EU) nr 691/2010, ändrad genom

—	kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012,

—	kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 448/2014

Nr 1206/2011

Kommissionens genomförandeförordning av den 22 november 2011 om fastställande av krav på identifiering av luftfartyg för övervakning av det gemensamma europeiska luftrummet

Texten i förordningen ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

”Schweiz UIR” ska läggas till i bilaga I.

Nr 1207/2011

Kommissionens genomförandeförordning av den 22 november 2011 om krav på övervakningens prestanda och driftskompatibilitet för det gemensamma europeiska luftrummet, ändrad genom

—	kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1028/2014

Nr 923/2012

Kommissionens genomförandeförordning av den 26 september 2012 om gemensamma luftfarts- och driftsbestämmelser för tjänster och förfaranden inom flygtrafiken och om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 1035/2011 och förordningarna (EG) nr 1265/2007, (EG) nr 1794/2006, (EG) nr 730/2006, (EG) nr 1033/2006 och (EU) nr 255/2010, ändrad genom

—	kommissionens förordning (EU) 2015/340

Nr 1079/2012

Kommissionens genomförandeförordning av den 16 november 2012 om fastställande av krav i fråga om kanalseparation vid röstkommunikation mellan mark och luftfartyg för det gemensamma europeiska luftrummet, ändrad genom

—	kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 657/2013

Nr 390/2013

Kommissionens genomförandeförordning av den 3 maj 2013 om inrättande av ett prestationssystem för flygtrafiktjänster och nätverksfunktioner

Nr 391/2013

Kommissionens genomförandeförordning av den 3 maj 2013 om ett gemensamt avgiftssystem för flygtrafiktjänster

Nr 409/2013

Kommissionens genomförandeförordning av den 3 maj 2013 om definition av gemensamma projekt, fastställande av styrelseformer och identifiering av incitament till stöd för genomförandet av den europeiska generalplanen för flygledningstjänst

Nr 2014/132

Kommissionens genomförandebeslut av den 11 mars 2014 om fastställande av unionstäckande prestationsmål för nätet för flygledningstjänst och gränsvärden för varning för den andra referensperioden 2015–19

Nr 716/2014

Kommissionens genomförandeförordning av den 27 juni 2014 om inrättandet av det gemensamma pilotprojektet till stöd för generalplanen för det europeiska nätverket för flygledningstjänst

6.   Miljö och buller

Nr 2002/30

Europaparlamentets och rådets direktiv av den 26 mars 2002 om regler och förfaranden för att av bullerskäl införa driftsrestriktioner vid flygplatser i gemenskapen (artiklarna 1–12 och 14–18)

(De ändringar av bilaga I som härrör från bilaga II kapitel 8 (Transportpolitik) avsnitt G (Luftfart) punkt 2 i akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen är tillämpliga.)

Nr 89/629

Rådets direktiv av den 4 december 1989 om begränsning av buller från civila jetmotordrivna underljudsflygplan

(Artiklarna 1–8)

Nr 2006/93

Europaparlamentets och rådets direktiv av den 12 december 2006 om reglering av utnyttjandet av flygplan som omfattas av volym 1, del II, kapitel 3 i bilaga 16 till konventionen om internationell civil luftfart, andra upplagan (1988)

7.   Konsumentskydd

Nr 90/314

Rådets direktiv av den 13 juni 1990 om paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang

(Artiklarna 1–10)

Nr 93/13

Rådets direktiv av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal

(Artiklarna 1–11)

Nr 2027/97

Rådets förordning av den 9 oktober 1997 om lufttrafikföretags skadeståndsansvar vid olyckor (artiklarna 1–8), ändrad genom

—	förordning (EG) nr 889/2002

Nr 261/2004

Europaparlamentets och rådets förordning av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91

(Artiklarna 1–18)

Nr 1107/2006

Europaparlamentets och rådets förordning av den 5 juli 2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet

8.   Diverse

Nr 2003/96

Rådets direktiv av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet

(Artikel 14.1 b och artikel 14.2)

9.   Bilagor

A	:	Protokoll om Europeiska unionens privilegier och immuniteter
B	:	Bestämmelser om Europeiska unionens finansiella kontroll avseende schweiziska deltagare i EASA:s verksamhet

---

(1)  EUT L 243, 27.9.2003, s. 6.