ISSN 1977-0820 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 37 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
59 årgången |
|
|
Rättelser |
|
|
* |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
12.2.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 37/1 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/181
av den 10 februari 2016
om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa kallvalsade platta produkter av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ryska federationen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), särskilt artikel 7,
efter samråd med medlemsstaterna, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 INLEDANDE
(1) |
Den 14 maj 2015 inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av vissa kallvalsade platta produkter av järn eller olegerat stål eller annat legerat stål, men inte av rostfritt stål, av alla bredder, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag och inte vidare bearbetade efter kallvalsningen (nedan kallade kallvalsade platta produkter av stål eller den berörda produkten) med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) och Ryska federationen (nedan kallad Ryssland) (nedan tillsammans kallade de berörda länderna) på grundval av artikel 5 i förordning (EG) nr 1225/2009 (nedan kallad grundförordningen). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande (2) i Europeiska unionens officiella tidning (nedan kallat tillkännagivandet om inledande). |
(2) |
Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 1 april 2015 av European Steel Association (nedan kallad Eurofer eller klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av kallvalsade platta produkter av stål. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av produkten i fråga och om därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning. |
1.2 REGISTRERING
(3) |
Till följd av en begäran från klaganden, som åtföljdes av nödvändig bevisning, offentliggjorde kommissionen den 12 december 2015 genomförandeförordning (EU) 2015/2325 (3) genom vilken import av vissa kallvalsade platta produkter av stål med ursprung i Kina och Ryssland görs till föremål för registrering från och med den 13 december 2015. |
(4) |
Några berörda parter hävdade att begäran om registrering av importen var ogrundad, eftersom villkoren i artikel 14.5 i grundförordningen inte var uppfyllda. De hävdade att villkoren för retroaktivt uttag av tullar inte var uppfyllda, eftersom begäran grundas på godtyckligt valda tidsperioder, inte tar hänsyn till importens cykliska karaktär och, vad gäller registreringen av import och den retroaktiva tillämpningen av åtgärder, inte ligger i unionens intresse. Kommissionen hade dock tillräcklig prima facie-bevisning när den fattade sitt beslut för att motivera registrering av importen, i och med att importen och marknadsandelen från de berörda länderna hade ökat markant. Detta påstående avvisades därför. |
1.3 BERÖRDA PARTER
(5) |
I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att anmäla sig till att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klaganden, andra kända unionstillverkare, kända exporterande tillverkare, de kinesiska och ryska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer om inledandet av undersökningen och inbjöd dem att delta. |
(6) |
De berörda parterna gavs möjlighet att lämna skriftliga synpunkter och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda. |
1.4 TILLVERKARE I DET JÄMFÖRBARA LANDET
(7) |
Kommissionen underrättade också tillverkare i Brasilien, Kanada, Indien, Japan, Sydkorea, Taiwan, Turkiet, Ukraina och Förenta staterna om inledandet och uppmanade dem att delta. I tillkännagivandet om inledande underrättade kommissionen också de berörda parterna om att den planerade att använda Kanada som tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land) i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen. |
1.5 STICKPROVSFÖRFARANDE
(8) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
1.5.1 Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare
(9) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av de största representativa tillverknings- och försäljningsvolymerna och såg till att det fanns en lämplig geografisk spridning. Det preliminära urvalet bestod av fem unionstillverkare belägna i fem olika medlemsstater, vilka svarade för mer än 35 % av unionens tillverkning av kallvalsade platta produkter av stål. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. |
(10) |
Eurofer lämnade synpunkter och föreslog av olika skäl en ändring av det föreslagna urvalet. Efter att ha granskat dessa synpunkter drog kommissionen emellertid slutsatsen att den ändring av urvalet som Eurofer föreslog inte skulle förbättra representativiteten totalt sett. Kommissionen bekräftade därför urvalet och mottog därefter inga ytterligare synpunkter om detta. |
1.5.2 Stickprovsförfarande avseende importörer
(11) |
För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de icke-närstående importörerna att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. |
(12) |
Tretton importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Fyra av dem valdes ut, men endast en av dem besvarade frågeformuläret för importörer. För att kommissionen skulle kunna grunda sitt undersökningsresultat på ett större antal icke-närstående importörer kontaktade den återstoden av de icke-närstående importörerna, vilka inte anmält sig till stickprovsförfarandet, men ingen av dem uppgav sig vara villig att besvara frågeformuläret för importörer. |
1.5.3 Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina och Ryssland
(13) |
För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina och Ryssland att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen och Rysslands ständiga delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. |
(14) |
Tio grupper av exporterande tillverkare i Kina och tre i Ryssland lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet för Kina respektive Ryssland. Vad gäller Kina, och i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen, gjorde kommissionen ett urval av två grupper av företag på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen skedde ett samråd om urvalet med alla kända exporterande berörda tillverkare och de kinesiska myndigheterna. Efter att ha granskat de synpunkter som mottagits från en exporterande tillverkare bekräftade kommissionen sitt föreslagna urval. |
(15) |
Med tanke på det begränsade antalet exporterande tillverkare i Ryssland beslutade kommissionen att inte tillämpa ett stickprovsförfarande i för Ryssland, utan valde i stället att undersöka alla de tre berörda företagsgrupperna. De berörda företagen och de ryska myndigheterna underrättades om detta. |
1.6 INDIVIDUELL UNDERSÖKNING
(16) |
Sex grupper av exporterande tillverkare i Kina angav att de önskade begära en individuell undersökning i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen. Ingen av dem besvarade dock frågeformuläret, vilket innebar att de inte kunde bli föremål för en individuell undersökning. |
1.7 SVAR PÅ FRÅGEFORMULÄRET
(17) |
Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande. Svar på frågeformuläret inkom från fem unionstillverkare, tre användare, en grupp av närstående stålcentraler, en stålcentral som inte var närstående till en exporterande tillverkare i de berörda länderna, tre exporterande tillverkare i Ryssland, två grupper av exporterande tillverkare i Kina och en tillverkare i ett jämförbart land. |
1.8 KONTROLLBESÖK
(18) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla de uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att preliminärt kunna fastställa dumpning och därav följande skada samt för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags/intresseorganisationers lokaler:
|
1.9 UNDERSÖKNINGSPERIOD OCH SKADEUNDERSÖKNINGSPERIOD
(19) |
Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 april 2014–31 mars 2015 (nedan kallad undersökningsperioden eller UP i tabeller). |
(20) |
Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2011 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden). |
2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 BERÖRD PRODUKT
(21) |
Den berörda produkten är kallvalsade platta produkter av järn eller olegerat stål eller annat legerat stål, men inte av rostfritt stål, av alla bredder, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag och inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7209 15 00, 7209 16 90, 7209 17 90, 7209 18 91, ex 7209 18 99, ex 7209 25 00, 7209 26 90, 7209 27 90, 7209 28 90, 7211 23 30, ex 7211 23 80, ex 7211 29 00, 7225 50 80, 7226 92 00 och har sitt ursprung i Kina och Ryssland. Följande produkttyper är uteslutna från definitionen av den berörda produkten:
|
(22) |
Kallvalsade platta produkter av stål tillverkas av varmvalsade ringar eller rullar. Kallvalsningsprocessen består i att en plåt eller ett band – som dessförinnan varmvalsats och betats – passeras genom kallvalsar (dvs. under metallens mjukningstemperatur). Kallvalsade platta produkter av stål tillverkas för att uppfylla vissa specifikationer eller proprietära slutanvändarspecifikationer. De kan levereras i olika former, nämligen i ringar eller rullar (oljade eller ooljade), i skurna längder (plåtar) eller tunna band. Kallvalsade platta produkter av stål är en industriell insatsvara som köps av slutanvändarna för en rad olika tillämpningsområden, främst inom tillverkningsindustrin (allmän industri, förpackningar, fordon osv.), men även inom byggbranschen. |
2.2 LIKADAN PRODUKT
(23) |
Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska egenskaper samt samma grundläggande användningsområden:
|
(24) |
Kommissionen beslutade därför preliminärt att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
3. DUMPNING
3.1 KINA
3.1.1 Normalvärde
3.1.1.1 Marknadsekonomisk status
(25) |
Enligt artikel 2.7 b i grundförordningen ska kommissionen fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.1–2.6 i den förordningen för de exporterande tillverkare i Kina som uppfyller villkoren i artikel 2.7 c i den förordningen och som därmed kan beviljas marknadsekonomisk status (dvs. bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden). |
(26) |
För att avgöra huruvida villkoren i artikel 2.7 c i grundförordningen var uppfyllda, inhämtade kommissionen nödvändiga upplysningar genom att be de berörda exporterande tillverkarna fylla i ansökningsformuläret för marknadsekonomisk status. Ingen av dem ansökte om marknadsekonomisk status. |
3.1.1.2 Jämförbart land
(27) |
I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett tredjeland med marknadsekonomi för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status. För detta ändamål måste ett jämförbart land väljas. |
(28) |
I tillkännagivandet om inledande underrättade kommissionen de berörda parterna om att den planerade att använda Kanada som lämpligt jämförbart land och uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter. En exporterande tillverkare och China Iron and Steel Association (nedan kallat CISA) motsatte sig detta val och hävdade att Ryssland skulle vara ett lämpligare val. |
(29) |
Situationen i Ryssland undersöktes i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen, i vilken det anges att ”[n]är det är lämpligt ska ett tredjeland med marknadsekonomi, som är föremål för samma undersökning, användas”. Kommissionen anser dock att Ryssland inte är ett lämpligt jämförbart land av följande två skäl:
|
(30) |
Kommissionen undersökte därefter huruvida det fanns några andra tredjeländer med marknadsekonomi som hade tillverkning av den likadana produkten och som kunde utgöra ett lämpligt jämförbart land. Förutom i Indien, Sydkorea och Ukraina, som nämndes i tillkännagivandet om inledandet kontaktade kommissionen även tillverkare i Brasilien, Japan, Taiwan, Turkiet och Förenta staterna. På grundval av den information som den erhållit och sina egna efterforskningar bad kommissionen 35 kända och potentiella tillverkare av den likadana produkten i dessa länder att lämna uppgifter. Ingen av dem besvarade frågeformuläret för tillverkare i ett jämförbart land. Kommissionen kontaktade dessutom tre tillverkare i Kanada. Endast en av dem besvarade frågeformuläret för tillverkare i ett jämförbart land. |
(31) |
På grundval av de uppgifter som inhämtats och kontrollerats förefaller Kanada av följande skäl att vara lämpligt som jämförbart land:
|
(32) |
En exporterande tillverkare och CISA hävdade att Kanada inte var ett lämpligt val av följande skäl:
|
(33) |
När det gäller dessa påståenden, konstaterar kommissionen följande:
|
(34) |
Kommissionen drar i detta skede således slutsatsen att Kanada är ett lämpligt jämförbart land enligt artikel 2.7 a i grundförordningen. |
3.1.1.3 Normalvärde (jämförbart land)
(35) |
Uppgifterna från de samarbetsvilliga tillverkarna i det jämförbara landet användes som grundval för fastställandet av normalvärdet för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen. |
(36) |
Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden för den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningen av den berörda produkten till unionen för varje grupp av exporterande tillverkare i Kina som ingick i urvalet under undersökningsperioden. På grundval av detta konstaterades det att den totala försäljningen för den samarbetsvilliga tillverkaren av den likadana produkten på hemmamarknaden i det jämförande landet var representativ. |
(37) |
Därefter identifierade kommissionen de produkttyper som de exporterande tillverkarna i urvalet sålde på hemmamarkanden som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen. |
(38) |
Kommissionen undersökte sedan huruvida den försäljning som tillverkaren i det jämförbara landet hade på hemmamarknaden för varje produkttyp som var identisk eller jämförbar med en produkttyp som såldes på export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av produkttypen i fråga till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen. Kommissionen fastställde att försäljningen på hemmamarknaden var representativ för flertalet produkttyper för båda de kinesiska grupperna av exporterande tillverkare. |
(39) |
Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under undersökningsperioden för att avgöra om man kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. |
(40) |
Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om
|
(41) |
I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet av priserna för all försäljning på hemmamarknaden av produkttypen under undersökningsperioden. |
(42) |
Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp enbart för den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttyperna under undersökningsperioden, om
|
(43) |
Kommissionens analys av försäljningen på hemmamarknaden visade att mer än 80 % av denna försäljning var lönsam för flertalet exporterade produkttyper och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än tillverkningskostnaden. Följaktligen beräknades normalvärdet för dessa produkttyper som ett vägt genomsnitt av priserna för all inhemsk försäljning under undersökningsperioden. |
(44) |
När tillverkaren i det jämförbara landet inte sålt en produkttyp i representativa mängder på sin hemmamarknad konstruerade kommissionen normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen. |
(45) |
För de produkttyper som inte sålts i representativa mängder på hemmamarknaden konstruerades normalvärdet genom att addera genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst för transaktioner vid normal handel på hemmamarknaden för dessa typer till den genomsnittliga tillverkningskostnaden för den likadana produkten för den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet under undersökningsperioden. |
3.1.2 Exportpris
(46) |
En grupp av exporterande tillverkare som ingick i urvalet exporterade till unionen antingen direkt till oberoende kunder och genom närstående importörer. |
(47) |
När grupperna av exporterande tillverkare exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen, fastställdes exportpriset på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen. |
(48) |
När gruppen av exporterande tillverkare exporterade den berörda produkten till unionen genom närstående företag som fungerade som importör, fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I sådant fall justerades priset för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt förväntad vinst. |
3.1.3 Jämförelse
(49) |
Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset fritt fabrik för de grupper av exporterande tillverkare som ingick i urvalet. |
(50) |
Där det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen normalvärdet och exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för transportrelaterade kostnader, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, indirekta skatter, provisioner, kreditkostnader samt bankavgifter. |
3.1.4 Dumpningsmarginaler
(51) |
För de exporterande tillverkare som ingick i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. |
(52) |
På grundval av detta fastställs de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande: Tabell 1 Dumpningsmarginaler, Kina
|
(53) |
För de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de grupper av exporterande tillverkare som ingick i urvalet. |
(54) |
På denna grundval är den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i stickprovet 56,9 %. |
(55) |
För samtliga övriga exporterande tillverkare i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen fastställde i det sammanhanget de exporterande tillverkarnas samarbetsvilja. Nivån på samarbetsviljan motsvarar de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportvolym till unionen i förhållande till den totala exportvolymen – enligt Eurostats importstatistik – från det berörda landet till unionen. |
(56) |
Nivån på samarbetsviljan är hög i detta fall, eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande producenterna utgjorde ca 87 % av den totala exporten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa den övriga dumpningsmarginalen till en nivå motsvarande den högsta dumpningsmarginal som fastställts för ett företag i urvalet. |
(57) |
De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande: Tabell 2 Dumpningsmarginaler, Kina
|
3.2 RYSSLAND
3.2.1 Inledning
(58) |
Kommissionen undersökte tre ryska exporterande tillverkare, som svarade för nästan all export från Ryssland till unionen under undersökningsperioden. Såsom anges nedan gjorde ett antal frågor att kommissionen valde att preliminärt tillämpa artikel 18 i grundförordningen för två av företagen. |
(59) |
För den ena exporterande tillverkaren justerade kommissionen den tillverkningskostnad som angivits i svaret på frågeformuläret (se skäl 76). |
(60) |
För den andra exporterande tillverkaren framgick det av kontrollbesöken på plats att företaget inte rapporterat sin totala produktionsvolym och produktionskapacitet för den berörda produkten till kommissionen. Kommissionen konstaterade också vid kontrollbesöket på plats att företaget inte lämnat fullständig information om det produktkodningssystem de använde för tillverkning och försäljning av den berörda produkten, vilket innebär att kommissionen inte kan sammankoppla försäljningsuppgifterna med tillverkningsuppgifterna för de enskilda produkttyperna. Kommissionen fann vidare att företaget vid kontrollbesöket på plats inte hade lätt tillgängliga uppgifter per produkttyp om vilka kvantiteter som såldes eller användes företagsinternt i vidare tillverkning. Detta slags uppgifter skulle ha gjort det möjligt för kommissionen att på plats kontrollera det avdrag för företagsintern användning som gjorts på den rapporterade tillverkningskostnaden, vilket företaget hävdade var nödvändigt för att få fram tillverkningskostnaden för den rapporterade försäljningen av den berörda produkten. Företaget lämnade de uppgifter som var nödvändiga för avstämningen av tillverkning, försäljning och företagsintern användning som begärdes vid kontrollen först efter kommissionens kontrollbesök. Kommissionen analyserade dessa nya uppgifter genom att utföra en lageravstämning mellan de kvantiteter av den berörda produkten som tillverkats, enligt rapport efter kontrollbesöket, och den kvantitet som sålts eller överlåtits för bearbetning till andra produkter. Denna lageravstämning visade att företaget hade rapporterat en större total försäljning volymmässigt än vad som var fysiskt möjligt med hänsyn till de lagervariationer, kasserade produkter och avfall som rapporterats av företaget. |
(61) |
Av de orsaker som anges i skäl 60 ansåg kommissionen att de uppgifter som lämnats av den exporterande tillverkaren, både före och efter kontrollbesöket på plats, inte gjorde det möjligt att förvissa sig om att de uppgifter om försäljningsvolym och kostnader för den berörda produkten som den exporterande tillverkaren i fråga lämnat var riktiga och tillförlitliga. Kommissionen drog slutsatsen att den exporterande tillverkaren inte hade samarbetat genom att inte lämna de uppgifter den begärt för att kunna bedöma och kontrollera försäljningsvolymen och tillverkningskostnaden för den berörda produkten. Detta gjorde att kommissionen inte kunde fastställa exportpriset och normalvärdet på ett tillförlitligt sätt. Med tanke på att bristen på tillförlitlighet gällde hela den uppsättning uppgifter som lämnats av den exporterande tillverkaren i olika skeden kunde kommissionen inte använda sig av specifika deluppsättningar av uppgifter som lämnats för dumpningsmarginalens olika komponenter. Följaktligen fick kommissionen fastställa dumpningsmarginalen för den exporterande tillverkaren i fråga på grundval av tillgängliga uppgifter och var tvungen att bortse från de uppgifter som lämnats av den exporterande tillverkaren, eftersom de inte gav tillräckligt korrekta undersökningsresultat och eftersom uppgifterna inte kunde kontrolleras. |
(62) |
Den 30 oktober 2015 underrättade kommissionen den berörda exporterande tillverkaren om att den av de orsaker som anges i skälen 60 och 61 ansåg att företaget inte hade lämnat nödvändiga uppgifter om exportpriser och tillverkningskostnad för den berörda produkten inom de tidsfrister som anges i grundförordningen och att den avsåg att använda sig av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen för fastställandet av eventuell dumpning när det gäller företaget i fråga. |
(63) |
Den 13 november 2015 yttrade sig företaget om kommissionens avsikt att använda tillgängliga uppgifter och uppgav att den hade samarbetat i undersökningen efter bästa förmåga. Företaget hävdade att det hade lämnat alla uppgifter som behövdes för att kommissionen skulle kunna komma fram till undersökningsresultat som är tillräckligt korrekta och att man inte kunde kräva en uppgiftsrapportering av det som medför en orimlig och överdriven arbetsbörda. Företaget begärde också att man undantagsmässigt skulle göra en andra kontroll innan man införde någon preliminär tull. |
(64) |
Kommissionen granskade företagets synpunkter och kom fram till att dessa inte innehöll några nya och kontrollerbara fakta som, i detta skede av undersökningen, skulle kunna ändra på dess beslut att använda tillgängliga uppgifter för fastställandet av eventuell dumpning för företaget i fråga. Kommissionen anser också att dess krav på att företaget ska stämma av sina tillverknings- och försäljningsuppgifter på ett korrekt sätt, vilket är nödvändigt för att man ska kunna kontrollera dessa uppgifter för den berörda produkten, inte medför en orimlig och överdriven börda för företaget. Dessutom anser kommissionen att det med hänsyn till de brister som redan identifierats i de uppgifter som rapporterats av företaget inte är meningsfullt med ett andra kontrollbesök på plats. I enlighet med artikel 18 i grundförordningen fastställde kommissionen således preliminärt dumpningsmarginalen för detta företag på grundval av tillgängliga uppgifter. |
3.2.2 Normalvärde
(65) |
Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden för var och en av de två samarbetsvilliga exporterande tillverkarna var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande tillverkare utgör minst 5 % av den totala exportvolymen av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta konstaterades det att var och en av de exporterande tillverkarnas totala försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ. |
(66) |
Därefter identifierade kommissionen de produkttyper som såldes på hemmamarknaden som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen för de exporterande tillverkare som hade en representativ försäljning på hemmamarknaden. |
(67) |
Kommissionen undersökte sedan huruvida för var och en av de två samarbetsvilliga exporterande tillverkarna om deras försäljning på hemmamarknaden av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med en produkttyp som säljs på export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av produkttypen i fråga till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen. |
(68) |
Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under undersökningsperioden för att avgöra om man kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. |
(69) |
Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om
|
(70) |
I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet av priserna för all försäljning på hemmamarknaden av produkttypen under undersökningsperioden. |
(71) |
Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp enbart för den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttyperna under undersökningsperioden, om
|
(72) |
Analysen av försäljningen på hemmamarknaden visade att för vissa produkttyper var en del av försäljningen på hemmamarknaden lönsam och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än tillverkningskostnaden. I enlighet med detta beräknades normalvärdet som ett vägt genomsnitt av priserna för all försäljning på hemmamarknaden under undersökningsperioden om villkoren i skäl 69 var uppfyllda, eller som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen, om dessa villkor inte var uppfyllda. Om det inte förekom någon försäljning alls eller endast en otillräcklig försäljning av vissa produkttyper av den likadana produkten eller om ingen försäljning ägde rum vid normal handel, konstruerade kommissionen normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen. |
(73) |
Normalvärdet konstruerades genom att man till de två exporterande tillverkarnas genomsnittliga tillverkningskostnad för den likadana produkten under undersökningsperioden adderade
|
(74) |
För de produkttyper som inte sålts i representativa kvantiteter på hemmamarknaden adderades de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna och vinsten för de transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden för dessa typer. För de produkttyper som inte sålts alls eller inte sålts i representativa kvantiteter på hemmamarknaden adderades de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna och vinsten för alla transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden. |
(75) |
Alla exporterande tillverkare redovisade betydande förluster på grund av växelkursdifferenser som uppkommit vid omräkning av transaktioner som inte var angivna i ryska rubel. Kommissionen ansåg att dessa utgjorde en del av företagets försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och tog med dem i beräkningen av normalvärdet. |
(76) |
Mot bakgrund av resultaten av kontrollerna på plats justerade kommissionen tillverkningskostnaden för en av de exporterande tillverkarna. Kommissionen konstaterade att den exporterande tillverkaren i fråga i sina rapporterade kostnader inte korrekt återspeglat de faktiska råvarukostnaderna och de därmed sammanhängande anskaffningskostnaderna. Kommissionen kunde inte stämma av kvantiteterna, beloppen och kostnaderna för vissa anskaffade råvaror mot företagets räkenskaper, eftersom företaget inte rapporterat dessa kostnader i de förteckningar över anskaffade råvaror som det lämnat till kommissionen i frågeformulärssvaret och sitt svar på begäran om komplettering. Kommissionen konstaterade även att företaget i fråga inte rapporterat anskaffade råvaror, enligt rättelse i svaret på begäran om komplettering, i det format som begärs i frågeformuläret, vilket gjorde att kommissionen inte kunde kontrollera lagervariationer och råvaruförbrukning under undersökningsperioden. Kommissionen har dessutom bevisning som den inhämtade vid kontrollbesöket på plats för att tillverkningskostnaderna i företagets räkenskaper skiljer sig från de tillverkningskostnader som anges för samma konton i den modul för automatisk kostnadsfördelning som användes för att fördela kostnaderna på de olika produkterna. |
(77) |
Den 30 oktober 2015 underrättade kommissionen den berörda exporterande tillverkaren om att den av de orsaker som anges i skäl 76 ansåg att företaget inte hade lämnat nödvändiga uppgifter om tillverkningskostnaden för den berörda produkten inom de tidsfrister som anges i grundförordningen och att den avsåg att använda sig av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen för fastställandet av normalvärde. |
(78) |
Den 13 november 2015 yttrade sig företaget om kommissionens avsikt att använda tillgängliga uppgifter och lämnade ytterligare förklaringar till skillnaderna mellan de kostnader som redovisats i dess huvudbokföring och de kostnader som de angivit i sin kostnadsberäkningsrapport. Samtidigt, dvs. den 13 november 2015, tillstod företaget dessutom de skillnader rörande anskaffningskostanden för råvaror som kommissionen konstaterat vid sitt kontrollbesök på plats, men hävdade att det direkt kunde identifiera orsakerna till dessa skillnader som enbart berodde på räknefel. |
(79) |
Kommissionen granskade företagets synpunkter och förklaringar och kom fram till att det inte längre var möjligt att kontrollera riktigheten av de ytterligare uppgifter som lämnats eller att stämma av dem mot företagets räkenskaper. Kommissionen ansåg vidare att de avvikelser som konstaterats på plats när det gäller anskaffningskostnaderna för råvaror inte var räknefel och noterade att företaget inte tillbakavisat den slutsats som kommissionen dragit av sin undersökning, nämligen att företaget i sitt frågeformulärssvar och sitt svar på begäran om komplettering underlåtit att lämna uppgift om anskaffningskostnaderna för råvaror, om råvarulagren och om råvaruförbrukningen. Kommissionen kom fram till att synpunkterna och de ytterligare förklaringarna inte innehöll några nya och kontrollerbara fakta som, i detta skede av undersökningen, skulle kunna ändra på dess beslut att använda tillgängliga uppgifter för fastställandet av normalvärdet. |
(80) |
Vid kontrollbesöket på plats konstaterade kommissionen dessutom att de uppgifter om råvaruförbrukningens andel av värdet som lämnades av företagets kontrollavdelning vid kontrollen skilde sig högst betydligt från den andel som företaget rapporterat den 24 september 2015 i sitt svar på kommissionens begäran om komplettering. Kommissionen begärde information om denna avvikelse från företaget vid besöket på plats. Företaget lämnade klargörandet att det vid rapporteringen av sina råvarukostnader inte hade använt andelsuppgifterna från sin kontrollavdelning utan i stället beräknat andelen genom att dela de råvarukostnader det rapporterat till kommissionen med kostnaden för sålda varor. Av denna orsak ansåg kommissionen att den uppgift om råvaruförbrukningens andel av värdet som rapporterats av företaget inte gjorde det möjligt för kommissionen att göra en korrekt bedömning av företagets råvarukostnader. Följaktligen beslutade kommissionen i enlighet med vad som anges ovan att korrigera den tillverkningskostnad som företaget rapporterat för att anpassa den till den faktiska bevisning när det gäller råvarukostnaden som den inhämtade vid sitt kontrollbesök på plats. |
3.2.3 Exportpris
(81) |
De exporterande tillverkarna exporterade till unionen antingen direkt genom närstående företag som fungerade som importörer i unionen, eller genom närstående eller icke-närstående handlare/importörer i Schweiz. De schweiziska närstående företagen, som ägdes av de ryska exporterande tillverkarna, köpte den berörda produkten från de exporterande tillverkarna och sålde den vidare till unionen och andra länder. |
(82) |
Om de exporterande tillverkarna exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriset på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen. |
(83) |
Om de exporterande tillverkarna exporterade den berörda produkten till unionen genom ett närstående företag som fungerade som importör, konstruerades exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I enlighet med samma artikel konstruerades exportpriset även om den berörda produkten inte såldes vidare i samma skick som den importerades. I sådana fall gjordes justeringar av priset för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, samt för vinst. |
(84) |
Kontrollen av en exporterande tillverkare visade att 20 % av exportförsäljningen till unionen skedde till en icke-närstående handlare i Schweiz. Den exporterande tillverkaren rapporterade denna försäljning som försäljning till en oberoende part i unionen, eftersom det inte hade något band till denna handlare. Man använde sig av exportdeklarationer för att fastställa varornas bestämmelseort. Trots att kontrakten mellan den exporterande tillverkaren och handlaren angav euro eller US-dollar som försäljningsvaluta rapporterade den exporterande tillverkaren att försäljningen skett i ryska rubler och uppvisade fakturor i ryska rubler. Kommissionen kommer att fortsätta att utreda denna fråga, särskilt om försäljningen faktiskt skett till en oberoende köpare för förbrukning i unionen och rapporteras i lämplig valuta. Kommissionen tog preliminärt med denna försäljning vid fastställandet av exportpriset. |
3.2.4 Jämförelse
(85) |
Kommissionen jämförde normalvärdet och de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportpris på grundval av priset fritt fabrik. |
(86) |
Där det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen normalvärdet och/eller exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. |
(87) |
Vad gäller exportpriserna gjordes justeringar för transportrelaterade kostnader, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, importavgifter, försäljningsprovisioner, kreditkostnader samt bankavgifter. Vad gäller priserna på hemmamarknaden gjordes justeringar för transport-, förpacknings-, kredit- och hanteringskostnader samt provisioner. |
(88) |
För prisjämförelser som rörde utländska valutor använde kommissionen enligt artikel 2.10 j i grundförordningen den växelkurs som gällde dagen för köpordern eller försäljningskontraktet som bättre visar de väsentliga försäljningsvillkoren än vad fakturadagen gör, eftersom de prisförhandlingar som ledde till det fastställda priset tidsmässigt låg nära dagen för köpordern eller försäljningskontraktet. Fakturan utfärdades först när varan avsändes, vilket oftast var en eller två månader senare. |
(89) |
Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. |
(90) |
Vid fastställandet av den exporterande tillverkarens preliminära dumpningsmarginal (se skälen 60–64) använde sig kommissionen av tillgängliga uppgifter, dvs. nivån på den dumpningsmarginal för de mest exporterade produkttyperna som konstaterades ligga något över den totala dumpningsmarginalen för en av de andra exporterande tillverkarna. Kommissionen grundade urvalet av lämpliga exporterande tillverkare på graden av jämförbarhet för försäljningsvolymen på hemmamarknaden och exporten till unionen, geografisk närhet, strukturen på de viktigaste råvarorna och rapporterat kapacitetsutnyttjande. På grundval av detta fastställs de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande: Tabell 3 Dumpningsmarginaler, Ryssland
|
(91) |
För samtliga övriga exporterande tillverkare i Ryssland fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. |
(92) |
Såsom anges i skäl 58 svarade de undersökta företagen för nästan hela den ryska exporten till unionen. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för alla övriga företag till samma nivå som för företaget med högst dumpningsmarginal. |
(93) |
De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande: Tabell 4 Dumpningsmarginaler, Ryssland
|
4. SKADA
4.1 DEFINITION AV UNIONSINDUSTRIN OCH UNIONENS TILLVERKNING
(94) |
I samband med fastställandet av representativitet lämnade 13 företag tillverknings- och försäljningsuppgifter och angav att de tillverkat den likadana produkten under undersökningsperioden. På grundval av tillgängliga uppgifter från klagomålet finns det 15 andra unionstillverkare av den likadana produkten i unionen. |
(95) |
Unionens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden fastställdes till cirka 37 ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, såsom uppgifter från klaganden och från alla kända tillverkare i unionen. |
(96) |
De unionstillverkare som svarar för unionens sammanlagda tillverkning utgör unionsindustrin i enlighet med artikel 4.1 i grundförordningen och kommer nedan att kallas unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
(97) |
De samarbetsvilliga unionstillverkarna står för 89 % av den sammanlagda tillverkningen i unionen av den likadana produkten. |
(98) |
Unionstillverkarna uppvisade olika affärsmodeller och hade en varierande grad av vertikal integration. Omvalsare, som måste anskaffa sitt insatsmaterial från andra tillverkare, utgör en mindre andel. |
4.2 FÖRBRUKNING I UNIONEN
(99) |
Såsom nämns i skäl 21 klassificeras kallvalsade platta produkter av stål enligt flera KN-nummer som har ex-nummer. För att inte underskatta förbrukningen i unionen, och med tanke på den tydliga marginella inverkan dessa koder har på den totala förbrukningen, har importvolymerna för ex-numren beaktats till fullo vid beräkningen av förbrukningen i unionen. |
(100) |
Eftersom unionsindustrin till största delen är vertikalt integrerad och kallvalsade platta produkter av stål anses vara råvara för tillverkningen av olika produkter i ett senare led med ett mervärde analyserades den företagsinterna förbrukningen och förbrukningen på den öppna marknaden separat. |
(101) |
Det är viktigt att göra åtskillnad på den företagsinterna och den öppna marknaden vid skadeanalysen, eftersom de produkter som är avsedda för företagsintern användning inte är utsatta för en direkt konkurrens från import och internpriserna sätts inom gruppen enligt olika prissättningsstrategier och följaktligen inte är tillförlitliga. Tillverkning som är avsedd för den öppna marknaden konkurrerar däremot direkt med importen av den berörda produkten och säljs till marknadspriser. |
(102) |
För att få en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrin inhämtade kommissionen uppgifter för hela verksamheten när det gäller kallvalsade platta produkter av stål och fastställde om tillverkningen var avsedd för företagsintern användning eller för den öppna marknaden. Kommissionen konstaterade att ca 82 % av unionstillverkarnas sammanlagda tillverkning var avsedd för företagsintern användning. |
4.2.1 Företagsintern förbrukning
(103) |
Kommissionen fastställde den företagsinterna förbrukningen i unionen på grundval av den företagsinterna användningen och den företagsinterna försäljningen på unionsmarknaden för alla kända tillverkare i unionen. Den företagsinterna förbrukningen i unionen uppvisade följande utveckling beräknad på denna grundval: Tabell 5 Företagsintern förbrukning (i ton)
|
(104) |
Under skadeundersökningsperioden ökade den företagsinterna förbrukningen i unionen med ca 4 %. Denna ökning beror främst på en ökning av den företagsinterna marknaden, t.ex. för bilindustrin. |
4.2.2 Förbrukning på den öppna marknaden
(105) |
Kommissionen fastställde förbrukningen i på den öppna marknaden på grundval av a) alla kända unionstillverkares försäljning på unionsmarknaden b) importen till unionen från samtliga tredjeländer enligt Eurostats uppgifter, men även med beaktande av de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i de berörda tredjeländerna. Förbrukningen på den öppna marknaden i unionen uppvisade följande utveckling beräknad på denna grundval: Tabell 6 Förbrukning på den öppna marknaden (i ton)
|
(106) |
Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen på den öppna marknaden i unionen med ca 9 %. Minskningen berodde främst på att industrin i senare led i förädlingskedjan återhämtade sig långsamt eller inte alls. |
4.3 IMPORT FRÅN DE BERÖRDA LÄNDERNA
4.3.1 Sammantagen bedömning av verkningarna av importen från de berörda länderna
(107) |
Kommissionen undersökte om importen av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna skulle bedömas sammantaget i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen. |
(108) |
De dumpningsmarginaler som fastställts för importen från Kina och Ryssland sammanfattas i skälen 57 och 93. Samtliga dessa marginaler understiger gott och väl den miniminivå som anges i artikel 9.3 i grundförordningen. |
(109) |
Importvolymen från respektive berört land var inte försumbar i den mening som avses i artikel 5.7 i grundförordningen. Kina och Ryssland hade under undersökningsperioden en marknadsandel på 10,3 % respektive 9,8 %. |
(110) |
Dessutom var konkurrensvillkoren mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den likadana produkten jämförbara. De importerade produkterna konkurrerade med varandra och med den berörda produkten som tillverkades i unionen eftersom de såldes till liknande kategorier av slutkunder. |
(111) |
Detta innebär att alla kriterier i artikel 3.4 i grundförordningen var uppfyllda, trots att en berörd part hävdade motsatsen, och importen från de berörda länderna bedömdes således sammantaget vid fastställandet av skada. |
4.3.2 Volym och marknadsandel för importen från de berörda länderna
(112) |
Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostats databas. Marknadsandelen för importen fastställdes genom en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på den öppna markaden i unionen enligt tabell 6. |
(113) |
Importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt: Tabell 7 Importvolym (i ton) och marknadsandel
|
(114) |
Det framgår av tabellen ovan att importen från de berörda länderna ökade betydligt i absoluta tal under skadeundersökningsperioden. Samtidigt ökade den totala marknadsandelen för den dumpade importen till unionen med 5,8 procentenheter under skadeundersökningsperioden. |
4.3.3 Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande
(115) |
Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt: Tabell 8 Importpriser (i euro per ton)
|
(116) |
De genomsnittliga priserna på den dumpade importen minskade från 624 euro per ton 2011 till 497 euro per ton ton under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden minskade det genomsnittliga priset per enhet för den dumpade importen med ca 20 %. |
(117) |
Kommissionen bedömde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra
|
(118) |
Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna där detta var nödvändigt, och efter avräkning av rabatter och avdrag. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av unionstillverkarnas omsättning under undersökningsperioden. |
(119) |
På grundval av ovanstående fastställdes att den dumpade importen från de berörda länderna underskred unionsindustrins priser med 8,1 % respektive 14,4 % för Kina och Ryssland. |
4.4 UNIONSINDUSTRINS EKONOMISKA SITUATION
4.4.1 Allmänna anmärkningar
(120) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
(121) |
De makroekonomiska indikatorerna (produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, lager, tillväxt, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet och dumpningsmarginalernas storlek) bedömdes för hela unionsindustrin. Bedömningen grundades på uppgifter från klaganden, vilka hade dubbelkollats mot uppgifter från unionstillverkare och tillgänglig offentlig statistik (Eurostat). |
(122) |
Analysen av de mikroekonomiska indikatorerna (försäljningspriser, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet, kapitalanskaffningsförmåga, löner och tillverkningskostnader) gjordes på företagsnivå för unionstillverkarna i urvalet. Bedömningen gjordes på grundval av kontrollerade uppgifter från dessa. |
(123) |
För vissa skadeindikatorer som rör unionsindustrin analyserade kommissionen uppgifterna avseende den öppna marknaden och den företagsinterna marknaden var för sig och företog därutöver en jämförande analys. Det rör sig om faktorerna försäljning, marknadsandel, pris per enhet, kostnad per enhet och lönsamhet. Övriga ekonomiska indikatorer kunde däremot endast granskas på ett meningsfullt sätt genom att se till hela verksamheten, bl.a. unionsindustrins företagsinterna användning, eftersom de hänför sig till hela verksamheten, oavsett om produkterna säljs på den företagsinterna eller på den öppna marknaden. Det rör sig om faktorerna kapacitet, kapacitetsutnyttjande, kassaflöde, investeringar, räntabilitet, sysselsättning, produktivitet, lager och arbetskraftskostnad. För dessa faktorer krävs det att man analyserar unionsindustrin i dess helhet för att man ska kunna få en fullständig bild av skadan för unionsindustrin, eftersom det inte går att urskilja vilka av de ifrågavarande uppgifterna som hänför sig till företagsintern försäljning respektive försäljning på den öppna marknaden. |
4.4.2 Makroekonomiska indikatorer
4.4.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
(124) |
Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
(125) |
Unionsindustrins produktionsvolym ökade med 1 % under skadeundersökningsperioden. De rapporterade kapacitetsuppgifterna hänför sig till den tekniska kapaciteten, vilket innebär att man beaktat de justeringar som gjorts (och som industrin anser vara normala) för ställtid, underhåll, flaskhalsar och andra normala uppehåll. På denna grundval fastställdes att kapaciteten minskat med 3 % under skadeundersökningsperioden till följd av unionens insatser för att bidra till att minska överkapaciteten totalt sett. |
(126) |
Det ökade kapacitetsutnyttjandet förklaras av att produktionsvolymen ökat en aning, främst till följd av att den företagsinterna förbrukningen ökat och kapaciteten minskat. |
4.4.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel
(127) |
Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel på den öppna marknaden utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Försäljningsvolym och marknadsandel (på den öppna marknaden)
|
(128) |
Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med 14 % under skadeundersökningsperioden, från ca 5,9 miljoner ton 2011 till 5 miljoner ton under undersökningsperioden. |
(129) |
Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins marknadsandel från 74,8 % till 70,8 %. Unionsindustrins försäljningsvolym minskade väsentligt mer än vad förbrukningen på den öppna marknaden i unionen gjorde. För att undvika att marknadsandelen minskade ännu mer var unionsindustrin dessutom tvungen att sänka sina försäljningspriser på grund av pristrycket från importen i fråga. |
(130) |
Vad gäller den företagsinterna marknaden utvecklades försäljningsvolymen och marknadsandelen för denna på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Volym och marknadsandel för den företagsinterna marknaden
|
(131) |
Unionsindustrins företagsinterna volym (dvs. företagsintern användning och företagsintern försäljning) på unionsmarknaden ökade med 4 % under skadeundersökningsperioden, från ca 29,1 miljoner ton 2011 till 30,2 miljoner ton under undersökningsperioden. |
(132) |
Detta innebär att unionsindustrins företagsinterna marknadsandel, uttryckt i procent av den totala förbrukningen (både den företagsinterna och den öppna marknaden) ökade från 79 % till 81 % under skadeundersökningsperioden. |
4.4.2.3 Sysselsättning och produktivitet
(133) |
Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 12 Sysselsättning och produktivitet
|
(134) |
Unionsindustrin minskade sin sysselsättningsnivå i betydande utsträckning under skadeundersökningsperioden i en strävan att minska sina tillverkningskostander och att öka sin effektivitet, för att bättre kunna möta konkurrensen från den dumpade importen på marknaden. Detta resulterade i en minskning av personalstyrkan med 10 % under skadeundersökningsperioden. Detta tillsammans med den ökade tillverkningsvolymen (+ 1 %) under skadeundersökningsperioden ledde till att produktiviteten för unionsindustrins anställda, mätt som output per anställd och år, ökade mycket mer än den faktiska tillverkningen minskade. Detta visar att unionsindustrin var villig att anpassa sig till de ändrade marknadsvillkoren för att behålla sin konkurrenskraft. |
4.4.2.4 Lagerhållning
(135) |
Unionstillverkarnas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 13 Lagerhållning
|
(136) |
Under skadeundersökningsperioden minskade utgående lager med 15 %. De flesta typerna av den likadana produkten tillverkas av unionsindustrin utifrån specifika beställningar från användarna. Därför kan lager inte anses vara en viktig skadeindikator för denna industri. Detta bekräftas också om man ser till utvecklingen av utgående lager i procent av tillverkningen. Såsom framgår ovan var denna indikator relativt stabil och låg på ca 3 % av tillverkningsvolymen. |
4.4.2.5 Dumpningsmarginalens storlek
(137) |
Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. De höga faktiska dumpningsmarginalerna hade en icke-försumbar inverkan på unionsindustrin med tanke på volymen och priserna på importen från de berörda länderna. |
4.4.2.6 Tillväxt
(138) |
Förbrukningen i unionen minskade med ca 9 % under skadeundersökningsperioden, medan unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med 14 %. Unionsindustrin upplevde därmed en viss förlust av marknadsandelar i motsats till importen från de berörda länderna vars marknadsandel ökade under skadeundersökningsperioden. |
4.4.3 Mikroekonomiska indikatorer
4.4.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna
(139) |
Unionstillverkarnas vägda genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 14 Försäljningspriser i unionen
|
(140) |
Tabellen ovan visar utvecklingen av försäljningspriset per enhet i unionen på den öppna marknaden och motsvarande tillverkningskostnad. Under skadeundersökningsperioden minskade försäljningspriserna i genomsnitt (– 19 %) mer än motsvarande kostnader (– 16 %). Dessutom var försäljningspriserna i genomsnitt lägre än tillverkningskostnaden per enhet under skadeundersökningsperioden, med undantag för 2011. |
(141) |
För att inte förlora alltför mycket av sin marknadsandel var unionstillverkarna tvungna att följa med i den nedåtgående prisspiralen och sänka sina försäljningspriser betydligt. De minskade tillverkningskostnaderna förklaras för sin del av de minskade råvarupriserna och den produktivitetsförbättring som uppnåtts genom att personalstyrkan minskat (se tabell 12). |
(142) |
När tillverkarna i urvalet överlät eller levererade kallvalsade platta produkter av stål avsedd för företagsintern förbrukning till internpriser för ytterligare bearbetning i senare led använde de sig av många olika prissättningsstrategier (kostnadsmetoden, kostnadsplusmetoden och marknadsprismetoden). Det går därför inte att dra någon meningsfull slutsats av prisutvecklingen för den företagsinterna förbrukningen. På samma sätt analyserades därför inte heller tillverkningskostnaden för den företagsinterna volymen. |
4.4.3.2 Arbetskraftskostnad
(143) |
Unionstillverkarnas genomsnittliga arbetskraftskostnad utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 15 Genomsnittlig arbetskraftskostnad per heltidsekvivalent
|
(144) |
Under skadeundersökningsperioden ökade den genomsnittliga lönen per anställd med 11 %, vilket är något mer än den totala prisökningen i EU på grund av inflationen. Detta bör dock ses mot bakgrund av de kraftiga minskningarna av personalstyrkan (se skäl 134). |
4.4.3.3 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
(145) |
Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt för unionstillverkarna under skadeundersökningsperioden: Tabell 16 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
(146) |
Kommissionen fastställde lönsamheten för unionstillverkarna genom att nettoförlusten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av omsättningen. |
(147) |
Lönsamheten utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden, från en liten vinst år 2011 till ständiga förluster från 2012 (– 5,7 %) till undersökningsperioden (– 2,7 %). De stora förlusterna 2012 sammanhängde delvis med skuldkrisen i Europa och den därav följande ekonomiska krisen. Det betydande pris- och volymtryck som unionsindustrin drabbades av under perioden 2013 till undersökningsperioden till följd av den ökande importen från de berörda länderna gjorde dock att unionsindustrin inte kunde dra nytta av den långsamma ekonomiska återhämtningen i Europa. |
(148) |
Såsom nämns ovan gick det på grund av de många olika prissättningsstrategierna (t.ex. kostnadsmetoden, kostnadsplusmetoden och marknadsprismetoden) som unionstillverkarna i urvalet använde sig av för de företagsinterna volymerna inte att dra någon meningsfull slutsats av prisutvecklingen och räntabilitetsutvecklingen för den företagsinterna förbrukningen. |
(149) |
Enligt en berörd part finns det risk för att integrerade stålverk, som t.ex. många unionstillverkare, manipulerar lönsamhetsuppgifterna för individuella produktionsenheter i samband med undersökningen. Kommissionen kontrollerade emellertid de uppgifter som lämnats av tillverkarna och var nöjd med de siffror som den kom fram till. |
(150) |
Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Kassaflödet följde en uppåtgående trend (+ 37 %), främst på grund av den minskade lagerhållningen. |
(151) |
Eftersom räntabiliteten var negativ totalt sett (ca – 3 %) minskade unionsindustrin sina investeringar med 14 % mellan 2011 och undersökningsperioden. Förmågan att anskaffa kapital påverkades av förlusterna under skadeundersökningsperioden, såsom framgår av de minskade investeringarna. |
4.4.4 Slutsats beträffande skada
(152) |
Unionsindustrin kunde i sin helhet både öka sin tillverkningsvolym en aning och förbättra sitt kapacitetsutnyttjande tack vare den kraftigt ökade företagsinterna förbrukningen. Det vidtog också konkreta åtgärder för att förbättra effektiviteten i form av ren minskning av personalstyrkan och produktionskapaciteten och noggrann kontroll av tillverkningskostnaderna. |
(153) |
Trots dessa konkreta åtgärder som unionsindustrin vidtog under skadeundersökningsperioden för att förbättra sitt resultat överlag försämrades dess situation på den öppna marknaden betydligt under skadeundersökningsperioden då den började göra förluster från och med 2012. Försäljningsvolymen på den öppna marknaden i unionen minskade med 14 % och försäljningspriset per enhet minskade med 19 %, samtidigt som tillverkningskostnaden endast minskade med 16 %. Dessutom förlorade unionsindustrin marknadsandelar till import från de berörda länderna och blev tvungen att dra ner på sina investeringar till följd av den konstant negativa räntabiliteten. |
(154) |
Enligt de ryska myndigheterna gör det faktum att några av de klagande planerar att investera i länder utanför EU att påståendet om skada inte kan anses vara hållbart. Det finns emellertid inget i handlingarna i detta ärende som visar på att dessa investeringar skulle gälla kallvalsade platta produkter av stål. Dessutom verkar det som om investeringarna snarare rör företag som, även om de tillhör samma grupp som unionstillverkarna, är verksamma i andra delar av världen. |
(155) |
På grundval av ovanstående kan slutsatsen dras att unionsindustrin, både om man delar upp den i dess två olika segment och om man analyserar den i dess helhet, lidit väsentlig skada vad gäller de viktigaste skadeindikatorerna, såsom negativ lönsamhet och minskad försäljningsvolym och marknadsandel. |
5. ORSAKSSAMBAND
(156) |
I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från de berörda länderna vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all skada som eventuellts orsakats av andra faktorer än den dumpade importen från de berörda länderna inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är den ekonomiska krisen, unionstillverkarnas otillräckliga konkurrenskraft och effektivitet, unionstillverkarnas import, import från tredjeländer, unionstillverkarnas exportresultat, vissa kvoter, resultatet för de unionstillverkare som inte ingick bland klagandena och vissa kapacitetsproblem. |
5.1 VERKNINGAR AV DEN DUMPADE IMPORTEN
(157) |
De exporterande tillverkarnas försäljningspriser minskade i genomsnitt från 624 euro per ton 2011 till 497 euro per ton under undersökningsperioden (– 20 %). Genom att kontinuerligt sänka sina försäljningspriser per enhet under skadeundersökningsperioden kunde tillverkarna från de berörda länderna öka sin marknadsandel mellan 2011 (14,3 %) och undersökningsperioden (20,1 %). |
(158) |
Den efterfrågeminskning som den ekonomiska krisen gav upphov till påverkade unionsindustrins resultat negativt 2012 och den därpå följande nästan oavbrutna ökningen av importen från de berörda länderna till priser som underskred unionsindustrins priser har haft en klart negativt inverkan på unionsindustrins resultat. Samtidigt som unionsindustrin lyckades minska sina kostnader genom nedskärningar av personalstyrkan och lägre råvarupriser fortsatte den dumpade importen att öka, vilket tvingade unionsindustrin att sänka sina försäljningspriser ytterligare för att inte förlora ännu fler marknadsandelar. Även om unionsindustrin förbättrade sin lönsamhet en aning tack vare minskade förluster under 2014 fortsatte importvolymen att öka och priserna att sjunka under undersökningsperioden, vilket ledde till att unionsindustrins priser och lönsamhet sjönk ännu mer. |
(159) |
Mot bakgrund av det klart fastställda tidsmässiga sambandet mellan å ena sidan den ständigt ökande mängden dumpad import till ständigt sjunkande priser och å andra sidan unionsindustrins minskade försäljningsvolym och sjunkande priser som ledde till förluster, dras slutsatsen att den dumpade importen var orsaken till den skadevållande situationen för unionsindustrin. |
(160) |
Den gradvisa inbromsningen i den kinesiska ekonomin och den, enligt handlingarna i ärendet, högst betydande överkapaciteten i den kinesiska stålindustrin gjorde att de kinesiska ståltillverkarna lade om sin överskottstillverkning till exportmarknaden, där unionsmarknaden är en attraktiv exportdestination. Ett stort antal av de andra traditionella stora exportmarknaderna har faktiskt infört eller överväger att införa åtgärder mot kinesiska och ryska stålprodukter bl.a. kallvalsade platta produkter av stål, eftersom priserna drivits ned till en onaturligt låg nivå av illojal import, vilket lett till en situation med osund konkurrens. Eftersom handelspolitiska skyddsåtgärder används alltmer världen över har unionsmarknaden blivit en av de mest attraktiva exportmarknaderna för dumpad import från Kina och Ryssland, vilket är till nackdel för unionsindustrin. Denna slutsats stöds av den senaste importstatistiken från Eurostat som visar att importen från Kina och Ryssland har ökat ännu mer efter undersökningsperiodens slut. Importvolymerna var 48 % högre i september 2015 än i april 2015, samtidigt som genomsnittspriset för denna import fortsatte att minska. |
5.2 VERKNINGAR AV ANDRA FAKTORER
5.2.1 Den ekonomiska krisen
(161) |
Den globala ekonomiska krisen ledde till en minskad efterfrågan i unionen och sjunkande priser. |
(162) |
En part framförde en rad argument som visade på hur särskild situationen hade varit under 2012 (krisen i euroområdet) på unionsmarknaden för kallvalsade platta produkter av stål och bestred att unionsindustrin hade påverkats av kinesisk import under denna period. Ryska tillverkare antydde också att det var marknadsnedgången 2012 som orsakat den skada som vållats unionsindustrin. |
(163) |
Undersökningsresultaten stödde inte dessa påståenden. Å ena sidan gäller att även om unionsmarknaden för kallvalsade platta produkter av stål har påverkats av krisen under åren 2008–2009 och 2012 höll marknaden på att sakta återhämta sig från krisen och uppvisade en relativt stabil (om än stagnerande) efterfrågan. De ryska myndigheterna bekräftade att den största konsumenten av stålprodukter i unionen, dvs. byggindustrin, hade uppvisat en långsam återhämtning. Å andra sidan gäller att unionsindustrin mellan 2012 och 2013 kunde ha dragit nytta av återhämtningen på marknaden om detta inte förhindrats av den ytterligare ökningen av importen från Kina och Ryssland. Den billiga importen ökade gradvis och tog marknadsandelar på unionsindustrins bekostnad. Dessutom bör den speciella situationen under 2012 inte ha någon avgörande inverkan på utvecklingen under en längre analysperiod och det står hursomhelst klart att det kontinuerliga trycket från importen började bli fullt kännbar under 2012. |
(164) |
Partens begäran om att 2012 inte skulle tas med i analysen av volym-verkan ansågs därför inte vara motiverad. En viktig faktor skulle därmed inte ingå i utvecklingstendenserna, vilket skulle leda till en snedvriden bild. |
(165) |
Den preliminära slutsatsen kan dras att den ekonomiska krisen inte är orsaken till den skada som vållats unionsindustrin och att den inte bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som vållats unionsindustrin. |
5.2.2 Unionstillverkarna är inte tillräckligt konkurrenskraftiga och effektiva.
(166) |
Några av de berörda parterna hävdade att unionstillverkarna inte var tillräckligt konkurrenskraftiga på grund av sina jämförelsevis högre kostnader och att den påstådda skadan beror på klagandena är ineffektiva. |
(167) |
De ryska myndigheterna hänvisade till de europeiska stålföretagens höga tillverkningskostnader, särskilt till följd av den miljömässiga moderniseringen av metallurgiindustrin i unionen. De lade skulden för detta framför allt på de sektorsgränser för utsläpp av växthusgaser som fastställts, de höjda avgifterna för koldioxidutsläpp och de europeiska företagens kostnader för att efterleva regelverken på miljö- och klimatpolitikområdena. |
(168) |
Eurofer bemötte detta påstående genom att påpeka att enligt uppgifterna i klagomålet minskade klagandens kostnader för sålda varor under det år då de skulle belastats för kostnaderna för att efterleva regelverken. Det är dessutom viktigt att nämna att de flesta av de många miljöbestämmelser som gäller i unionen har funnits sedan länge och det framgick av undersökningen att kostnaderna för efterlevande av miljöregelverket står för en måttlig andel av kostnaderna och således inte hade någon betydande inverkan för stålverken i unionen under skadeundersökningsperioden. |
(169) |
De ryska tillverkarna ifrågasatte både klagandenas investeringar 2011–2012 och kapacitetsökningen under 2011. De menade att den minskade lönsamheten berodde på unionsindustrins egna affärsbeslut och skadan på att klagandena inte lyckats positionera sig i förhållande till konkurrensen på världsmarknaden. Undersökningen visade dock att affärsbesluten under skadeundersökningsperioden varit genomtänkta. Investeringarna, såväl i tidigare som senare led i förädlingskedjan, hade gjorts för att förbättra effektiviteten och produkternas kvalitet, utveckla högteknologiska produkter och tillgodose kundernas allt högre krav. Unionsindustrins kapacitet hade dessutom minskat med 3 % under skadeundersökningsperioden (se tabell 5). Det är också att märka att produktionskapaciteten för kallvalsade platta produkter av stål inte uteslutande är avsedd för marknaden av just kallvalsade platta produkter av stål, eftersom tillverkningen av kallvalsat plattstål även används för verksamhet i senare led (se avsnitt 4.2). Inverkan av unionsindustrins exportresultat förklaras nedan. |
5.2.3 Minskade världsmarknadspriser för råvaror och kallvalsade platta produkter av stål
(170) |
Ett antal parter ansåg att både unionsindustrins och de berörda ländernas priser för kallvalsade platta produkter av stål följde en och samma globala pristrend och därmed bara återspeglade prisminskningen för råvaror. En av parterna hävdade även att klagandena inte lyckats dra fördel av de minskade råvarupriserna för att minska sina genomsnittliga kostnader för sålda varor. |
(171) |
Även om en allmänt nedåtgående trend för priserna på kallvalsade platta produkter av stål visserligen kan ha spelat en viss roll kan de sjunkande priserna på unionsmarknaden inte uteslutande förklaras av denna globala tendens. |
(172) |
För det första uppvisar prisutvecklingen för kallvalsade platta produkter av stål internationellt sett regionala skillnader. Länder som endast har en begränsad installerad kapacitet, till exempel Brasilien eller Argentina, har en relativt liten inverkan på den globala prisbildningen och prisutvecklingen är inte lika volatil. På de etablerade marknaderna däremot konkurrerar de inhemska tillverkarna med många olika importkällor, vilket leder till ett ökat pristryck och därmed också till urholkade priser. Denna situation förvärras av dumpade priser. |
(173) |
För det andra har både Kina och Ryssland trots att de är bland de största stålkonsumenterna i världen en betydande överskottskapacitet. Tillverkare i Kina och Ryssland har därmed ett incitament till att exportera sin överskottsproduktion till låga priser, vilket påverkar och snedvrider priserna på världsmarknaden. |
(174) |
För det tredje har, såsom påpekats av Eurofer, priserna på importen från de berörda länderna minskat mer än vad priserna på råvaror/material i tidigare led gjort under samma period. Detta konstaterande bekräftas av en jämförelse mellan unionsindustrins produktionskostnad, vilken minskade med 16 % totalt sett under skadeundersökningsperioden, och de genomsnittliga importpriserna, vilka minskade med 20 % under samma period. Även om den minskade produktionskostnaden inte bara berodde på lägre råvarukostander utan även på de effektivitetsvinster som unionsindustrin gjort (se skäl 134) var denna minskning ändå lägre än prisminskningen för importen från Kina och Ryssland. |
(175) |
Vid rättvisa marknadsvillkor skulle unionsindustrin kunnat bibehålla sina försäljningspriser, vilket skulle ha gjort det möjligt för den att dra nytta av de minskade kostnaderna och bli lönsam igen. Unionstillverkarna måste dock fortsätta att sänka sina försäljningspriser och efter undersökningsperioden fortsatte priserna att falla ned till historiskt låga nivåer. |
5.2.4 Import från tredjeländer
(176) |
Importvolymen från tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 17 Importvolym från andra länder (i ton) och marknadsandel
|
(177) |
Import från de berörda länderna svarar för större delen av all import i unionen. Övrig import minskade med – 24 % under skadeundersökningsperioden, dvs. mer än vad unionens förbrukning på den öppna marknaden minskade. Marknadsandelen för denna import minskade från 10,9 % 2011 till 9,1 % under undersökningsperioden. |
(178) |
Ett stort antal berörda parter hävdade att verkningarna av importen från tredjeländer skulle ha underskattats, dvs. vad gäller resultat och tillväxt. Särskilt de ryska myndigheterna och de ryska tillverkarna ansåg att klaganden hade undervärderat faktorn ökad import från andra länder, särskilt från Indien och Ukraina. En berörd part framhöll att priserna för importen av kallvalsade platta produkter av stål från Iran och Ukraina var ännu lägre än priserna för importen från Kina och Ryssland, vilka sammantaget svarar för 12,3 % av den totala importen till unionen. |
(179) |
För det första finns det i nuläget ingen bevisning för att importen från Indien, Iran och Ukraina skulle ske till dumpade priser på unionsmarknaden. |
(180) |
Dessutom har denna import en låg marknadsandel om man ser till tillgänglig statistik från Eurostat och den beräknade förbrukningen på unionsmarknaden. Även om marknadsandelen för importen från Indien, Iran och Ukraina sammantaget ökade från 4,1 % 2011 till 5,4 % under undersökningsperioden uppgick de individuella marknadsandelarna endast till mellan 1 % och 2,4 %. Det är således inte sannolikt att dessa importkällor kan ha haft den inverkan som parterna hävdar och den bryter därför inte orsakssambandet. |
(181) |
Kommissionen kommer emellertid att nära följa hur marknadssituationen utvecklar sig och den kan om nödvändigt komma att vidta lämpliga åtgärder för att motverka dumpning från länderna i fråga. |
5.2.5 Unionsindustrins exportresultat
(182) |
Unionstillverkarnas exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 18 Exportresultat
|
(183) |
Exportvolymen till icke-närstående kunder var stabil mellan 2011 och 2014 och ökade därefter med 4 % under undersökningsperioden. Vad priserna beträffar minskade de betydligt (– 13 %) under skadeundersökningsperioden, men dock mindre än priset på unionsmarknaden (– 19 %). |
(184) |
En part hävdade att den ökade exportförsäljningen visar att kallvalsade platta produkter av stål med ursprung i EU var konkurrenskraftiga på världsmarknaden och att klagandena gick bra. |
(185) |
Alla ökningar av exportförsäljningen bör emellertid ses som en åtgärd från unionsindustrins sida för att skydda sig genom att hitta lönsamma nischer på exportmarknaden så att den kan bibehålla ett tillräckligt kapacitetsutnyttjande och skydda sysselsättningen i unionen. Ökningen hänger även samman med det faktum att vissa unionstillverkare är globala aktörer som måste följa med sina kunder när de investerar på nya marknader innan lokala dotterbolag tar över leveranserna till dessa kunder. |
(186) |
I detta avseende ska det noteras att exporten till icke-närstående kunder var stabil mellan 2011 och 2014 och började öka först under undersökningsperioden (+ 4 %). Denna exportökning avsåg främst vissa specifika marknader såsom Förenta staterna, Kina och Algeriet och utgjordes huvudsakligen av produkter med ett högt mervärde och specialprodukter där unionsindustrin har en konkurrensfördel när det gäller kvalitet och leveranssäkerhet. Däremot minskade exporten till sådana länder som är mer råvaruorienterade enligt Eurofer. |
(187) |
På grundval av uppgifterna i klagomålet hävdade en berörd part också att de ökade exportvolymerna sålts med förlust och därmed hade haft en negativ inverkan på lönsamheten för unionsindustrin i dess helhet. Detta påstående är ogrundat. Såsom nämns ovan ägde ökningen av exportförsäljningen till icke-närstående kunder till största del rum under undersökningsperioden. Det bör också noteras att exportförsäljningen endast svarade för mellan 12 % till 14 % av totala försäljningen till icke-närstående kunder och att exportpriserna minskade mindre än priserna i unionen och var betydligt högre än dessa i slutet av skadeundersökningsperioden. |
5.2.6 Kapacitetsproblem för unionens stålindustri
(188) |
Vissa berörda parter hävdade att det är strukturella problem i unionens stålindustri, t.ex. överkapacitet, som vållat unionsindustrin skada. De ryska myndigheterna noterade i samma anda att enligt OECD:s publikation Excess Capacity in the Global Steel Industry and the Implications of New Investment Projects från 2014 vållas den globala stålindustrin skada genom överkapacitet, vilket bl.a. leder till låga priser. |
(189) |
Unionsindustrin vidtog dock åtgärder för att hantera alla potentiella överskott i sin totala stålkapacitet och stålproduktion så att de anpassas till den aktuella utvecklingen på marknaden. På grundval av uppgifter från OECD (4) beräknas stålkapaciteten öka globalt sett, dock med undantag för unionen. Det framgår av tabell 9 ovan att unionsindustrins kapacitet minskade med 3 % under skadeundersökningsperioden. Produktionskapaciteten för de flesta av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i de berörda länderna ökade däremot under samma period. |
5.2.7 Unionsindustrins import
(190) |
De ryska tillverkarna hävdade att klagandenas import från Kina och Ryssland ger en mycket tydlig indikation på att skadan är självförvållad och att klagandena inte ska tillåtas dra fördel av en situation som de själva skapat. |
(191) |
I detta avseende hävdar klagandena att de är integrerade stålgrupper som har handelsdelar som är självständiga i förhållande till tillverkningsdelarna. Handelsdelarna som är fria att köpa sina kallvalsade platta produkter av stål från olika källor utsattes ibland för mycket starka påtryckningar från sina kunder att använda billigast möjliga material, vilket lär ha gjort att de blev tvungna att använda import, bl.a. från Kina och Ryssland, för en mycket begränsad del av sina behov för att de skulle kunna säkra och bibehålla sina affärsförbindelser. Denna fråga togs upp redan i klagomålet när det gäller några av unionstillverkarna. |
(192) |
Det kan dock inte rimligen hävdas att den skada som unionsindustrin lidit var självförvållad på grund av denna import. Endast ett fåtal unionstillverkare hade import av detta slag, vilken dessutom uppgick till mycket små mängder (mellan 0 och 5 % av klagandenas försäljning, som gjorts av unionstillverkarnas handelsdelar) och endast skedde som en tillfällig skyddsåtgärd mot dumpad lågprisimport från Kina och Ryssland. |
5.2.8 Tidigare gällande avtal om handel med vissa stålprodukter mellan Ryssland och unionen
(193) |
De ryska myndigheterna hänvisade till de tidigare gällande handelsavtalen mellan unionen och Ryssland på stålområdet i vilka det anges att ”den importvolym från Ryssland som fastställs i detta avtal är att anse som icke skadevållande och att de (aktuella) volymerna är i linje med volymen enligt avtalet”. De ryska tillverkarna hävdade för sin del att de kvoter som ingår i dessa avtal ansågs vara icke skadevållande och att den skyddsmekanism som föreskrivs i avtalen aldrig åberopats och än mindre tillämpats. |
(194) |
Dessa påståenden är dock ogrundade. Å ena sidan visar uppgifterna i ärendet att kvoterna var för höga efter den ekonomiska krisen eftersom de inte hade setts över. Avtalen i fråga är från oktober 1997 och har omförhandlats många gånger (t.ex. i samband med utvidgningarna av unionen), men kvoterna har aldrig justerats ned ordentligt för att ta hänsyn till de förändrade förhållandena på marknaden. Dessutom omfattade de relevanta kvoterna många fler produkter än bara kallvalsade platta produkter av stål, bl.a. produkter i senare led i förädlingskedjan. Kvoterna var således aldrig avsedda uteslutande för kallvalsade platta produkter av stål. |
(195) |
Anledningen till att importen från Ryssland nu utgör ett större problem för unionen än vad den gjort tidigare beror helt enkelt på det faktum att den betydande ökningen av importen från Ryssland tillsammans med de låga dumpade priserna nu stör unionsmarknaden i en utsträckning som inte kan jämföras med tidigare perioder. |
5.2.9 De unionstillverkare som inte ingick bland klagandena kan vålla unionsindustrin skada
(196) |
Några berörda parter hävdade att icke-klagandena inte lidit någon skada och faktiskt potentiellt kunde vålla unionsindustrin skada. De hävdade att unionsindustrin är uppdelad i framgångsrika och framsynta tillverkare (dvs. icke-klagandena) och övriga (klagandena). De hävdade att klagandenas svårigheter inte kan tillskrivas den ryska importen, eftersom icke-klagandena som svarar för 24 % av unionens tillverkning av kallvalsade platta produkter av stål, i hög grad överträffade klagandena när det gäller en rad skadeindikatorer. |
(197) |
Dessa påståenden är ogrundade. Först och främst är det en grundläggande princip i alla handelspolitiska förfaranden att deltagande i förfarandet är frivilligt. För det andra grundar sig en del av slutsatserna om skada på unionstillverkare i urvalet, vilka är representativa för unionsindustrin i dess helhet i enlighet med avsnitt 1.5.1. |
(198) |
För det tredje gäller att även om de icke-klagande tillverkarna förefaller ha ökat sin tillverkning så bör detta ses mot bakgrund av det faktum att vissa av dessa stålverk även är aktiva i senare led i förädlingskedjan och tillverkar t.ex. varmförzinkat kallvalsat plattstål. Högre produktionsvolymer innebär inte nödvändigtvis högre lönsamhet och en bättre ställning på unionsmarknaden. Det kan tvärtom tyda på att dessa stålverk valt att inrikta sin verksamhet på nischprodukter med ett högt mervärde i stället för att konkurrera med den dumpade kinesiska och ryska exporten på marknaden för kallvalsade platta produkter av stål. |
(199) |
För det fjärde svarade de klagande tillverkarna för 89 % av unionsstålverkens sammanlagda tillverkning, exklusive omvalsare, i unionen under undersökningsperioden. Detta innebär att de klagande stålverken är i hög grad representativa för unionsindustrin i dess helhet och det faktum – oavsett om det fastställts eller inte – att vissa unionstillverkare klarat sig bättre på unionsmarknaden kan bero på en rad olika faktorer och gör således inte att man kan ifrågasätta att unionsindustrin allmänt sett lidit skada till följd av den dumpade importen. För det fjärde gäller att även om de icke-klagande tillverkarna kan ha visat ett aning bättre resultat (om än stagnerande) vad gäller försäljningen än de klagande tillverkarna så har denna trend vänt från och med 2014. |
(200) |
Uppgifterna i ärendet tyder dessutom på att även omvalsarna är föremål för samma pristryck nedåt på unionsmarknaden och att de har ungefär samma situation som unionens integrerade stålverk. |
(201) |
Sammanfattningsvis förefaller det som om de icke-klagande tillverkarna inte klarat sig bättre än de klagande tillverkarna och att deras situation, särskilt med tanke på deras andel av unionstillverkningen, inte är sådan att den bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit i sin helhet. |
5.3 SLUTSATS OM ORSAKSSAMBAND
(202) |
Ett orsakssamband fastställdes preliminärt mellan den skada som unionstillverkarna lidit och den dumpade importen från de berörda länderna. |
(203) |
Kommissionen har särskiljt och avgränsat verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkan. Övriga faktorer som identifierats, såsom den ekonomiska krisen, påståendet att unionsindustrin inte är tillräckligt konkurrenskraftig och/eller effektiv, importen från tredjeländer, de icke-klagande unionstillverkarnas roll, unionstillverkarnas exportresultat och unionsindustrins överkapacitet, konstaterades preliminärt inte bryta det orsakssamband som fastställts, inte ens om hänsyn togs till den sammantagna effekten av dessa. Krisen och den minskade förbrukningen samt rationaliseringen av unionsindustrin kan till viss del ha bidragit till skadan, men om inte de ständigt sjunkande priserna på den dumpade importen hade funnits skulle unionsindustrins situation säkerligen inte ha påverkats i samma utsträckning. Framför allt skulle försäljningspriserna inte ha sjunkit till så låga nivåer och lönsamheten skulle ha varit bättre. |
(204) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen i detta skede att den väsentliga skada som unionsindustrin vållats orsakats av den dumpade importen från de berörda länderna och att de övriga faktorerna, sedda var för sig eller tillsammans, inte bröt orsakssambandet. |
6. UNIONENS INTRESSE
(205) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning hade fastställts. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen. |
6.1 UNIONSINDUSTRINS INTRESSE
(206) |
Unionsindustrin finns i 17 medlemsstater (Förenade kungariket, Frankrike, Tyskland, Slovakien, Italien, Slovenien, Luxemburg, Grekland, Belgien, Polen, Nederländerna, Österrike, Finland, Sverige, Portugal, Ungern och Spanien) och har ca 20 000 anställda som är direkt sysselsatta i tillverkningen av kallvalsade platta produkter av stål. |
(207) |
Tretton tillverkare samarbetade i undersökningen. Ingen av de kända tillverkarna motsatte sig inledandet av undersökningen. Såsom framgått ovan i samband med analysen av skadeindikatorerna försämrades situationen för unionsindustrin i dess helhet, som påverkades negativt av den dumpade importen. |
(208) |
Införandet av preliminära antidumpningstullar förväntas leda till att rättvisa handelsvillkor återställs på unionsmarknaden genom att det sätts ett stopp för prisnedgången så att unionsindustrin får en möjlighet att återhämta sig. Detta skulle leda till att unionsindustrins lönsamhet ökade till sådana nivåer som anses vara nödvändiga inom denna kapitalintensiva industri. Unionsindustrin har lidit väsentlig skada som vållats av den dumpade importen från de berörda länderna. Det erinras om att de flesta skadeindikatorer uppvisade en negativ trend under skadeundersökningsperioden. Framför allt var påverkan mycket stor när det gäller de skadeindikatorer som sammanhänger med det ekonomiska resultatet för unionstillverkarna i urvalet, t.ex. lönsamhet och räntabilitet. Det är därför viktigt att priserna åter kommer upp till nivån för icke-dumpade priser eller åtminstone icke-skadevållande priser så att alla tillverkare kan agera på unionsmarknaden under rättvisa handelsvillkor. Vidtas inga åtgärder är det mycket troligt att unionsindustrins ekonomiska situation kommer att försämras ytterligare. Ett dåligt resultat för segmentet kallvalsade platta produkter av stål skulle påverka segmenten både i tidigare och senare led för många av unionstillverkarna, eftersom kapacitetsutnyttjandet i dessa segment är nära kopplat till tillverkningen av den undersökta produkten. |
(209) |
Slutsatsen blir därför preliminärt att det ligger i unionsindustrins intresse att antidumpningstullar införs. Om antidumpningsåtgärder infördes skulle unionsindustrin kunna återhämta sig från verkningarna av den skadevållande dumpningen. |
6.2 ICKE-NÄRSTÅENDE IMPORTÖRERS INTRESSE
(210) |
Såsom anges i skäl 12 besvarade endast ett av de fyra företagen i urvalet frågeformuläret. Vidare visade undersökningen att inget av de tretton företag som hade gett sig till känna i samband med stickprovsförfarandet kunde klassificeras som en ren icke-närstående importör. De flesta av de parter som ursprungligen kontaktats var i själva verket (grupper av) stålcentraler och hade oftast band antingen till unionsindustrin eller till parter i de berörda länderna. Kommissionen bad i ett senare skede flera andra icke-närstående importörer att de skulle samarbeta, men ingen av de importörer som hade gett sig till känna i samband med stickprovsförfaradet var i slutänden villig att besvara kommissionens frågeformulär. |
(211) |
Undersökningen visade att en prisökning till följd av eventuella åtgärder inte skulle påverka de icke-närstående importörerna direkt. Det finns i princip inga belägg för att importörer eller stålcentraler inte skulle kunna vältra över en prisökning på sina kunder. De kan dessutom importera från andra länder som inte omfattas av denna undersökning. |
(212) |
En italiensk intresseorganisation som företräder 32 italienska stålcentraler menade att företag som är verksamma i distributionssektorn har behov av import, eftersom en diversifiering av försörjningskällorna är en garanti för att deras kunder får säkra och tillförlitliga leverenser. Detta kan utgöra ett problem eftersom de italienska tillverkarna av kallvalsade platta produkter av stål har investerat i varmförzinkade produkter (dvs. minskat sin försäljning av kallvalsade platta produkter av stål på den öppna marknaden i unionen) och har haft en del produktions- och leveransproblem med sina kallvalsade platta produkter av stål, vilket skapat osäkerhet på den inhemska marknaden i Italien. |
(213) |
I detta avseende är det att märka att tullar bidrar till att säkra leveranssäkerheten för distributörernas kunder. Utan tullar skulle en del av tillverkarna i unionen av kallvalsade platta produkter av stål kanske behöva upphöra med eller minska sin tillverkning av kallvalsade platta produkter av stål, vilket skulle göra att många användare i unionen skulle få ett begränsat utbud av försörjningskällor. Dessutom ligger åtgärderna på en nivå som skapar konkurrens på lika villkor men ändå ge utrymme för import från de berörda länderna (till rimliga priser) och andra källor. |
(214) |
En grupp samarbetsvilliga stålcentraler uppgav sig vara positiva till åtgärder på kort och medellång sikt för att hjälpa stålverken i unionen. |
(215) |
Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att införandet av åtgärder inte kommer att få betydande negativa verkningar på unionsimportörernas intresse. |
6.3 ANVÄNDARNAS INTRESSE
(216) |
De viktigaste slutanvändarindustrierna för kallvalsade platta produkter av stål är bilindustrin, vitvaruindustrin (hushållsmaskiner), byggnadsindustrin och en mängd olika industrivarutillverkare. Stora användare (t.ex. sådana som tillhör bil- eller vitvarusektorn) samarbetade inte i undersökningen. |
(217) |
Endast tre användare i Lettland som importerade från Ryssland samarbetade i undersökningen. Tullar som påverkar ryska kallvalsade platta produkter av stål skulle kunna ha viss inverkan på åtminstone en av dem. Dessa användare kan på grund av sin storlek och specifika verksamhet dock inte anses vara representativa för vilken inverkan tullar skulle få för användare av kallvalsade platta produkter av stål från unionen i sin helhet. |
(218) |
En italiensk intresseorganisation som företräder 32 italienska stålcentraler menade att åtgärder skulle leda till att ännu fler stora användare i industrikoncerner flyttade från Italien och hänvisade i detta sammanhang till Electrolux och Whirlpool. Denna utflyttningsprocess skulle pågå sedan en viss tid, skada Italiens ekonomi totalt sett och ha negativa sociala följdverkningar till följd av en minskad sysselsättning. |
(219) |
Även om det inte kan bestridas att tullar i teorin påverkar användarna negativt i form av högre inköpspriser finns det inga uppgifter i ärendet som stödjer att kostnaderna för kallvalsade platta produkter av stål är så betydande (i förhållande till den totala kostnaden) för de italienska användarna att de skulle påverka lönsamheten eller leda till att större industrigrupper flyttade ut ur landet. Nivån på de föreslagna tullarna kan inte heller anses vara prohibitiva. Dessutom finns inte heller något som visar på att användare på marknader utanför Italien skulle uppleva eller komma att uppleva samma situation som de italienska påstås göra, då denna marknad såsom påpekats av den italienska intresseorganisationen uppvisar många särdrag. |
(220) |
Några parter hävdade att åtgärder skulle göra att industrier i senare led i unionen inte fick tillgång till rimligt prissatta produkter. Två lettiska användare, en liten portugisisk importör och en liten polsk importör menade dessutom att en del produkttyper endast säljs av vissa ryska tillverkare som de har historiska band till och att man inte tagit hänsyn till de mindre unionsföretagens intressen allmänt sett (jämfört med unionens ståltillverkare). |
(221) |
Dessa påståenden avvisas. Vad gäller den andra punkten har de mindre unionsföretagens intressen beaktats på grundval av tillgängliga uppgifter. Även om det inte kan bestridas att tullar i teorin påverkar användarna negativt i form av högre inköpspriser finns det inga uppgifter i ärendet som stödjer att kostnaderna för kallvalsade platta produkter av stål är betydande för dem (i förhållande till den totala kostnaden). Dessutom kan ökade kostnader (delvis) övervältras. Nivån på de föreslagna tullarna kan inte heller anses vara orimligt hög. |
(222) |
Vidare är kallvalsade platta produkter av stål en vara som inte bara tillverkas i flera av unionens medlemsstater utan även i många andra länder som redan exporterar till unionen till rimliga priser. Därför kan oron för att man riskerar att få en begränsad tillgång till rimligt prissatta produkter och till vissa mycket specifika kvaliteter anses vara obefogad. |
(223) |
Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att införandet av åtgärder inte kommer att få oproportionerliga negativa verkningar för användarna. |
6.4 ANDRA INTRESSEN
(224) |
En berörd part hävdade att åtgärderna kommer att leda till en långsammare återhämtning i många viktiga industrier, inverka negativt på innovation, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt leda till en minskad efterfrågan och sämre välfärd för konsumenterna. |
(225) |
Detta påstående har inte bestyrkts ytterligare och avvisas därför. Stålindustrin är strategiskt viktig för unionen när det gäller ekonomisk tillväxt, innovation och sysselsättning. Åtgärder som vidtas för att hjälpa unionsindustrin förväntas därför främja innovation, tillväxt och sysselsättning i hela unionen. |
(226) |
Med tanke på att klagandena svarar för en stor del av den sammanlagda unionstillverkningen av kallvalsade platta produkter av stål och att unionsindustrin har en betydande marknadsandel sade sig en del berörda parter vara oroade för att detta skulle leda till minskad konkurrens på unionsmarknaden, tillkomst av företag med dominerande ställning och en oligopolställning för unionstillverkarna. |
(227) |
Ingen berörd part lämnade några belägg för dessa påståenden. Påståendet avvisas därför. Unionsmarknaden kommer otvivelaktigt att fortsätta att vara konkurrensutsatt eftersom det finns många aktörer på denna marknad (både från EU och från utanför EU) och eftersom priserna är viktiga för konkurrenskraften. Nivån på de föreslagna åtgärderna är inte sådan att den kommer att ta bort importen från de berörda länderna. Importen, vilket även inbegriper importen från de länder som för närvarande påstås bedriva dumpning, kommer att kunna konkurrera fritt på unionsmarknaden till rimliga priser. |
(228) |
En berörd part anser att åtgärderna sannolikt kommer att inverka negativt på parter som företräder mycket större och bredare intressen än vad klagandena gör. Industrier i senare led skulle stå för många gånger fler arbetstillfällen än vad som anges av de ”vaga uppgifter som fastställts av klagandena på ett till synes godtyckligt sätt”. Eftersom dessa siffror när det gäller inverkan och sysselsättning inte kvantifierats kunde påståendena dock inte kontrolleras. Detsamma gäller för det påstående om inverkan på konsumenterna som framfördes på ett mycket öppet sätt av de samarbetsvilliga ryska tillverkarna. Kommissionen grundade därför analysen av unionens intresse på de uppgifter i ärendet som kunde undersökas och kvantifieras på ett rimligt sätt. |
6.5 SLUTSATS OM UNIONENS INTRESSE
(229) |
Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att införandet av åtgärder skulle bidra till unionsindustrins återhämtning och möjliggöra vissa investeringar och FoU som behövs för att tillverkarna i unionen av kallvalsade platta produkter av stål ska stå väl rustade inför framtiden och kunna förbättra sin konkurrenskraft. |
(230) |
Unionsindustrin har helt nyligen genomgått en betydande omstrukturering. Utan tullar skulle en del av tillverkarna i unionen av kallvalsade platta produkter av stål kanske behöva upphöra med eller minska sin tillverkning av kallvalsade platta produkter av stål, vilket skulle leda till att hundratals anställda förlorar sitt jobb och till att många användare i unionen skulle få ett begränsat utbud av försörjningskällor. |
(231) |
Åtgärderna kan inte anses ha en väsentlig inverkan på det fåtal andra parter i unionen som gav sig tillkänna. Inga uppgifter i ärendet visar att den potentiella inverkan på andra aktörer (som inte gav sig till känna) skulle väga tyngre än åtgärdens positiva verkningar för unionsindustrin. Åtgärder anses vara till nytta för industrier i tidigare led, t.ex. råvaruleverantörer och maskintillverkare, som inte (eller endast i begränsad omfattning) levererar till tillverkare i de berörda länderna. Införandet av åtgärder på den föreslagna nivån har endast haft en begränsad inverkan på priserna i försörjningskedjan och på användarnas resultat. Dessutom ligger åtgärderna på en nivå som skapar konkurrens på lika villkor men ändå ge utrymme för import från de berörda länderna (till rimliga priser). Slutanvändare och konsumenter förväntas dra nytta av en marknad med rättvis konkurrens som erbjuder en lokal försörjningskälla som till fullo kan tillgodose deras behov och önskemål när det gäller produkter av hög kvalitet tack vare FoU och tekniska förbättringar. Priserna kommer även i fortsättningen att vara av stor betydelse, men på en rättvisare grund. |
(232) |
Sammantaget drar kommissionen i detta skede av undersökningen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar för att det inte skulle ligga i unionens intresse att införa provisoriska åtgärder på import av kallvalsade platta produkter av stål med ursprung i de berörda länderna. |
7. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
(233) |
På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import vållar unionsindustrin ytterligare skada. |
(234) |
Undersökningsresultaten kan inte ändras av de kinesiska parternas påstående att klagandena riktade in sig på Kina vid just denna tidpunkt eftersom Kina kommer att behandlas som ett land med marknadsekonomi från slutet av 2016, vilket innebär att landet från och med då i princip skulle få lägre dumpningsmarginaler. Detta påstående avvisas. Oavsett dessa omständigheter har undersökningen nämligen bekräftat att den dumpade importen från Kina av den berörda produkten för närvarande vållar unionsindustrin väsentlig skada. |
7.1 NIVÅ FÖR UNDANRÖJANDE AV SKADA (SKADEMARGINAL)
(235) |
För att bestämma nivån för åtgärderna fastställde kommissionen först det tullbelopp som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit. |
(236) |
Skadan skulle vara undanröjd om unionsindustrin kunde täcka sina tillverkningskostnader och göra en vinst före skatt på försäljningen av den likadana produkten på unionsmarknaden som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå under normala konkurrensförhållanden, dvs. vid avsaknad av dumpad import. Med undantag för år 2011 uppvisade unionsindustrin en negativ lönsamhet under hela skadeundersökningsperioden. Dessutom fanns det under hela skadeundersökningsperioden betydande mängder av lågprisimport från de berörda länderna på unionsmarknaden. |
(237) |
Klaganden begärde i klagomålet att kommissionen skulle använda 10–15 % (intervall anges av sekretesskäl) av omsättningen som en rimlig icke-skadevållande vinstmarginal, vilket den hävdade var den genomsnittliga vinsten före skatt på försäljningen för två representativa klagande unionstillverkare 2010. Detta påstående var emellertid inte tillräckligt underbyggt. |
(238) |
Vid tidigare undersökningar av liknande produkter – vissa sömlösa rör av rostfritt stål (5), vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål (6) och kornorienterade elektroplåtar (7) – ansågs det att en vinstmarginal på 5 % kunde anses vara en lämplig nivå som unionsindustrin kunde förväntas uppnå utan skadevållande dumpning. Kallvalsade platta produkter av stål liknar i många avseenden de produkter som nämns ovan – järnmalm, kokskol och vissa legeringar utgör en betydande del av deras tillverkningskostnad och de genomgår liknande processer (ugn, valsning). De ryska tillverkarna ansåg också att en vinstmarginal på 5 % föreföll rimlig. Av dessa skäl anser kommissionen därför preliminärt att en vinstmarginal på 5 % är rimlig även när det gäller industrin för tillverkning av kallvalsat plattstål. |
(239) |
På denna grundval beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris för den likadana produkten för unionsindustrin genom att lägga till den ovannämnda vinstmarginalen på 5 % till unionsindustrins tillverkningskostnad under undersökningsperioden. |
(240) |
Kommissionen fastställde sedan nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset, justerat för importkostnader och tullar, för de samarbetande exporterande tillverkarna i de berörda länderna, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkten som sålts på unionsmarknaden av unionstillverkarna i urvalet under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes i procent av det vägda genomsnittliga importvärdet cif. |
7.2 PROVISORISKA ÅTGÄRDER
(241) |
Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen jämförde skademarginalerna och dumpningsmarginalerna. Tullbeloppet bör fastställas till en nivå som motsvarar de lägre av dumpnings- och skademarginalerna. |
(242) |
På grundval av ovanstående föreslås följande preliminära antidumpningstullsatser, uttryckta i priset cif vid unionens gräns, före tull:
|
(243) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De återspeglar således den situation som befunnits föreligga för dessa företag i samband med denna undersökning. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten som har sitt ursprung i de berörda länderna och har tillverkats av de rättsliga enheter som nämns. Import av den berörda produkten tillverkad av varje annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, samt närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna. |
(244) |
Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det ändrar namnet på enheten eller inrättar en ny tillverknings- eller försäljningsenhet. Denna begäran ska riktas till kommissionen (8). Begäran måste innehålla all relevant information, bl.a. ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer vid behov att uppdatera förteckningen över företag med individuella antidumpningstullar. |
(245) |
För att minimera risken för att åtgärderna kringgås på grund av skillnaden i tullsatser krävs särskilda åtgärder för att säkerställa tillämpningen av de individuella utjämningstullarna. Företagen med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3. Import som inte åtföljs av den fakturan bör bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”. |
(246) |
För att säkerställa att antidumpningstullarna genomförs korrekt bör antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även de tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden. |
8. REGISTRERING
(247) |
Såsom nämns i skäl 3 gjorde kommissionen import av den berörda produkten med ursprung i eller avsänd från Kina till föremål för registrering genom genomförandeförordning (EU) 2015/2325. Detta gjordes med tanke på en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärderna, i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen. Registreringen av import bör upphöra. Inget beslut kan fattas om eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder i detta skede av förfarandet. |
9. SLUTBESTÄMMELSER
(248) |
Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist. |
(249) |
Undersökningsresultaten avseende införandet av preliminära tullar är inte definitiva och kan komma att ändras i undersökningens slutgiltiga skede. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En preliminär antidumpningstull införs härmed på import av kallvalsade platta produkter av järn eller olegerat stål eller annat legerat stål, men inte av rostfritt stål, av alla bredder, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag och inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7209 15 00 (Taric-nummer 7209150090), 7209 16 90, 7209 17 90, 7209 18 91, ex 7209 18 99 (Taric-nummer 7209189990), ex 7209 25 00 (Taric-nummer 7209250090), 7209 26 90, 7209 27 90, 7209 28 90, 7211 23 30, ex 7211 23 80 (Taric-nummer 7211238019, 7211238095 och 7211238099), ex 7211 29 00 (Taric-nummer 7211290019 och 7211290099), 7225 50 80 och 7226 92 00 och har sitt ursprung i Kina och Ryssland.
Följande produkttyper är uteslutna från definitionen av den berörda produkten:
— |
Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, av alla bredder, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, även i ringar eller rullar, av alla tjocklekar, elektriska. |
— |
Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, av alla bredder, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, i ringar eller rullar, med en tjocklek av mindre än 0,35 mm, utglödgat (så kallade svarta tavlor). |
— |
Valsade platta produkter av annat legerat stål, av alla bredder, av kisellegerat stål. |
— |
Valsade platta produkter av legerat stål, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, av snabbstål. |
2. Följande preliminära antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:
Land |
Företag |
Preliminär antidumpningstull (%) |
Taric-tilläggsnummer |
Kina |
Angang Steel Company Limited, Anshan |
13,8 |
C097 |
Tianjin Angang Tiantie Cold Rolled Sheets Co. Ltd, Tianjin |
13,8 |
C098 |
|
Övriga samarbetsvilliga företag som är förtecknade i bilagan |
14,5 |
|
|
Alla övriga företag |
16,0 |
C999 |
|
Ryssland |
Magnitogorsk Iron & Steel Works OJSC, Magnitogorsk |
19,8 |
C099 |
PAO Severstal, Cherepovets |
25,4 |
C100 |
|
Alla övriga företag |
26,2 |
C999 |
3. Den individuella tullsats som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som ska innehålla en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå dennes/dennas namn och befattning, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (mängd) (berörd produkt) som sålts på export till Europeiska unionen och som avses i denna faktura har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i (berört land). Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om någon sådan faktura ej uppvisas ska tullsatsen för ”alla övriga företag” tillämpas.
4. Övergång till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska förutsätta att det ställs en säkerhet som motsvarar nivån på den preliminära tullen.
5. Om inte annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
1. Berörda parter får inom 25 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande
a) |
begära att få ta del av de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för antagandet av denna förordning, |
b) |
inkomma med skriftliga synpunkter till kommissionen, och |
c) |
begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. |
2. De parter som avses i artikel 21.4 i förordning (EG) nr 1225/2009 får inom 25 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande lämna synpunkter på tillämpningen av de provisoriska åtgärderna.
Artikel 3
1. Tullmyndigheterna åläggs härmed att upphöra med den registrering av import som infördes genom artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2015/2325.
2. Uppgifter som insamlats avseende produkter som införts högst 90 dagar före dagen för denna förordnings ikraftträdande ska bevaras till dess att eventuella slutgiltiga åtgärder har trätt i kraft eller till dess att detta förfarande har avslutats.
Artikel 4
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1 ska tillämpas i sex månader.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 februari 2016.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordföranden
(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.
(2) EUT C 161, 14.5.2015, s. 9.
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2325 av den 11 december 2015 om registrering av import av vissa kallvalsade platta produkter av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ryska federationen (EUT L 328, 12.12.2015, s. 104.
(4) http://www.oecd-ilibrary.org/docserver/download/5js65x46nxhj.pdf?expires=1450430707&id=id&accname=guest&checksum=E0DE6D6E5A5D07EAEAFAFF9326A72404
(5) EUT L 336, 20.12.2011, s. 6.
(6) EUT L 343, 19.12.2008, s. 1.
(7) EUT L 284, 30.10.2015, s. 109.
(8) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat H, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, Belgien.
BILAGA
KINESISKA SAMARBETSVILLIGA EXPORTERANDE TILLVERKARE SOM INTE INGICK I URVALET
Land |
Namn |
Taric-tilläggsnummer |
Kina |
Hebei Iron and Steel Co., Ltd, Shijiazhuang |
C103 |
Kina |
Handan Iron & Steel Group Han-Bao Co., Ltd, Handan |
C 104 |
Kina |
Baoshan Iron & Steel Co., Ltd, Shanghai |
C 105 |
Kina |
Shanghai Meishan Iron & Steel Co., Ltd, Nanjing |
C106 |
Kina |
BX Steel POSCO Cold Rolled Sheet Co., Ltd, Benxi |
C107 |
Kina |
Bengang Steel Plates Co., Ltd, Benxi |
C108 |
Kina |
WISCO International Economic & Trading Co. Ltd, Wuhan |
C109 |
Kina |
Maanshan Iron & Steel Co., Ltd, Maanshan |
C110 |
Kina |
Tianjin Rolling-one Steel Co., Ltd, Tianjin |
C111 |
Kina |
Zhangjiagang Yangtze River Cold Rolled Sheet Co., Ltd, Zhangjiagang |
C112 |
PRC |
Inner Mongolia Baotou Steel Union Co., Ltd, Baotou City |
C113 |
12.2.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 37/40 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/182
av den 11 februari 2016
om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet pyraflufenetyl i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (1), särskilt artikel 20.1, och
av följande skäl:
(1) |
Godkännandet av det verksamma ämnet pyraflufenetyl enligt del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (2) löper ut den 30 juni 2016. |
(2) |
En ansökan om förnyat upptagande av pyraflufenetyl i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3) har lämnats in i enlighet med artikel 4 i kommissionens förordning (EU) nr 1141/2010 (4) inom den tid som föreskrivs i den artikeln. |
(3) |
Sökanden lämnade in den kompletterande dokumentation som krävs i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 1141/2010. Den rapporterande medlemsstaten konstaterade att ansökan var fullständig. |
(4) |
Den rapporterande medlemsstaten sammanställde en förnyad bedömningsrapport i samråd med den medrapporterande medlemsstaten och överlämnade den till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) och kommissionen den 10 januari 2014. |
(5) |
Myndigheten skickade den förnyade bedömningsrapporten till sökanden och medlemsstaterna för synpunkter, och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. Myndigheten gjorde även den kompletterande sammanfattningen tillgänglig för allmänheten. |
(6) |
Den 22 januari 2015 (5) meddelade myndigheten kommissionen sin slutsats om huruvida pyraflufenetyl kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009. Kommissionen lade fram utkastet till granskningsrapport om pyraflufenetyl till ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder den 13 juli 2015. |
(7) |
Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet. Kriterierna för godkännande anses därför vara uppfyllda. |
(8) |
Riskbedömningen i samband med förnyelsen av godkännandet av pyraflufenetyl bygger på ett begränsat antal representativa användningsområden, vilka dock inte begränsar de användningsområden för vilka växtskyddsmedel som innehåller pyraflufenetyl får godkännas. Begränsningen till användning som herbicid bör därför inte bibehållas. |
(9) |
Godkännandet av pyraflufenetyl bör därför förnyas. |
(10) |
I enlighet med artikel 20.3 i förordning (EG) nr 1107/2009, jämförd med artikel 13.4 i samma förordning, bör bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ändras i enlighet med detta. |
(11) |
Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1885 (6) förlängdes godkännandeperioden för pyraflufenetyl till den 30 juni 2016 så att förnyelseförfarandet skulle hinna slutföras innan godkännandet för ämnet löper ut. Eftersom ett beslut om förnyelse har fattats innan den förlängda godkännandeperioden löper ut bör den här förordningen tillämpas från och med den 1 april 2016. |
(12) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet
Godkännandet av det verksamma ämnet pyraflufenetyl enligt bilaga I förnyas.
Artikel 2
Ändringar av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011
Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.
Artikel 3
Ikraftträdande och tillämpningsdatum
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 april 2016.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 11 februari 2016.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller förteckningen över godkända verksamma ämnen (EUT L 153, 11.6.2011, s. 1).
(3) Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 19.8.1991, s. 1).
(4) Kommissionens förordning (EU) nr 1141/2010 av den 7 december 2010 om fastställande av förfarandet för förnyat upptagande av en andra grupp verksamma ämnen i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och om fastställande av förteckningen över dessa ämnen (EUT L 322, 8.12.2010, s. 10).
(5) EFSA Journal, vol. 13(2015):2, artikelnr 4001. Tillgänglig på: www.efsa.europa.eu
(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1885 av den 20 oktober 2015 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller förlängning av godkännandeperioderna för de verksamma ämnena 2,4-D, acibenzolar-S-metyl, amitrol, bentazon, cyhalofopbutyl, dikvat, esfenvalerat, famoxadon, flumioxazin, DPX KE 459 (flupyrsulfuronmetyl), glyfosat, iprovalikarb, isoproturon, lambda-cyhalotrin, metalaxyl-M, metsulfuronmetyl, pikolinafen, prosulfuron, pymetrozin, pyraflufenetyl, tiabendazol, tifensulfuronmetyl och triasulfuron (EUT L 276, 21.10.2015, s. 48).
BILAGA I
Trivialnamn, identifikationsnummer |
Namn enligt IUPAC |
Renhetsgrad (1) |
Datum för godkännande |
Godkännande till och med |
Särskilda bestämmelser |
||||
Pyraflufenetyl CAS-nr 129630-19-9 CIPAC-nr 605.202 |
etyl-[2-kloro-5-(4-kloro-5-difluormetoxi-1-metylpyrazol-3-yl)-4-fluorfenoxi]acetat |
≥ 956 g/kg |
1 april 2016 |
31 mars 2031 |
Vid tillämpningen av de enhetliga principer som avses i artikel 29.6 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska hänsyn tas till slutsatserna i granskningsrapporten om pyraflufenetyl, särskilt tilläggen I och II. Vid den samlade bedömningen ska medlemsstaterna vara särskilt uppmärksamma på följande:
Villkoren för användning ska vid behov omfatta riskreducerande åtgärder. |
(1) En detaljerad beskrivning av varje verksamt ämne återfinns i granskningsrapporten för ämnet i fråga.
BILAGA II
Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska ändras på följande sätt:
1. |
I del A ska post 24 om pyraflufenetyl utgå. |
2. |
I del B ska följande post läggas till:
|
(1) En detaljerad beskrivning av varje verksamt ämne återfinns i granskningsrapporten för ämnet i fråga.
12.2.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 37/44 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/183
av den 11 februari 2016
om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 om utseende av de medlemsstater som vid tillämpningen av förnyelseförfarandet ska utvärdera verksamma ämnen vars godkännandeperiod löper ut senast den 31 december 2018
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (1), särskilt artikel 19, och
av följande skäl:
(1) |
För tillämpningen av förnyelseförfarandet på varje verksamt ämne vars godkännandeperiod löper ut senast den 31 december 2018 utses genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 (2) en rapporterande och en medrapporterande medlemsstat som ansvarar för utvärderingen. Medlemsstater bör även utses för utvärderingen av verksamma ämnen vars godkännandeperiod löper ut senast den 31 december 2021. |
(2) |
Detta bör göras så att ansvaret och arbetet fördelas jämnt mellan medlemsstaterna. |
(3) |
Genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(4) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 ska ändras på följande sätt:
1. |
Titeln ska ersättas med följande: ”Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 av den 26 juli 2012 om utseende av de medlemsstater som vid tillämpningen av förnyelseförfarandet ska utvärdera verksamma ämnen”. |
2. |
Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 11 februari 2016.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 av den 26 juli 2012 om utseende av de medlemsstater som vid tillämpningen av förnyelseförfarandet ska utvärdera verksamma ämnen vars godkännandeperiod löper ut senast den 31 december 2018 (EUT L 200, 27.7.2012, s. 5).
BILAGA
Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 ska ändras på följande sätt:
1. |
Ordet ”BILAGA” ska ersättas med följande: ”BILAGA DEL A Utseende av medlemsstater för utvärderingen av verksamma ämnen vars godkännandeperiod löper ut senast den 31 december 2018” |
2. |
Följande del ska läggas till som del B: ”DEL B Utseende av medlemsstater för utvärderingen av verksamma ämnen vars godkännandeperiod löper ut efter den 31 december 2018 och senast den 31 december 2021
|
12.2.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 37/56 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/184
av den 11 februari 2016
om utvidgning av den slutgiltiga utjämningstull som genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1239/2013 införts på import av solcellsmoduler av kristallint kisel samt väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av solcellsmoduler av kristallint kisel samt väsentliga komponenter (dvs. celler) avsända från Malaysia och Taiwan, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Malaysia och Taiwan eller inte
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 597/2009 av den 11 juni 2009 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), särskilt artikel 23.4, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Gällande åtgärder
(1) |
Genom genomförandeförordning (EU) nr 1239/2013 (2) (nedan kallad den ursprungliga förordningen) införde rådet en slutgiltig utjämningstull på 11,5 % på import av solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel från Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) för alla andra företag än de som nämns i artikel 1.2 och bilaga 1 till den förordningen. Dessa åtgärder kallas nedan de gällande åtgärderna, och den undersökning som ledde till att åtgärderna infördes genom den ursprungliga förordningen kallas nedan den ursprungliga undersökningen. |
1.2 Inledande till följd av en begäran
(2) |
Den 15 april 2015 ingav en unionstillverkare av solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel en begäran enligt vilken antidumpnings- och utjämningsåtgärderna på import av solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel från Kina kringgås via Malaysia och Taiwan. |
(3) |
Denna begäran innehöll prima facie-bevisning för att det hade skett en väsentlig förändring i handelsmönstret för exporten från Kina, Malaysia och Taiwan efter införandet av de gällande åtgärderna, vilken föreföll ha orsakats av införandet av åtgärderna i fråga. Det uppgavs inte finnas någon annan grund eller motivering för denna förändring än införandet av de gällande åtgärderna. |
(4) |
Av bevisningen framgick vidare att verkningarna av de gällande åtgärderna undergrävdes i fråga om både kvantitet och pris. Det förelåg dessutom bevisning för att den ökade importen från Malaysia och Taiwan ägde rum till priser som var betydligt lägre än det icke-skadevållande pris som fastställdes i den ursprungliga undersökningen. |
(5) |
Slutligen förelåg prima facie-bevisning för att solcellsmoduler eller solcellspaneler av kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel med ursprung i Kina men som avsänts från Malaysia och Taiwan fortfarande subventioneras. |
(6) |
Sedan kommissionen efter att ha informerat medlemsstaterna hade fastställt att det fanns tillräcklig prima facie-bevisning för att inleda en undersökning enligt artikel 23 i grundförordningen inledde den en undersökning genom att anta kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/832 (3) (nedan kallad förordningen om inledande). I enlighet med artiklarna 23.4 och 24.5 i grundförordningen instruerade kommissionen genom förordningen om inledande också tullmyndigheterna att registrera import av solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel som avsänts från Malaysia och Taiwan. En begäran om att registreringen av solceller från Taiwan skulle upphöra, som hade ingetts av sökanden den 13 juli 2015, diskuterades vid en utfrågning med förhörsombudet i handelsförfaranden den 1 oktober 2015 och avslogs. |
1.3 Undersökning
(7) |
Kommissionen underrättade myndigheterna i Kina, Malaysia och Taiwan, de exporterande tillverkarna och handlarna i dessa länder, de importörer i unionen som den visste var berörda och unionsindustrin om att undersökningen hade inletts. Den sände frågeformulär till de tillverkare/exportörer i Kina, Malaysia och Taiwan som den kände till eller som gav sig till känna inom tidsfristerna i skäl 15 i förordningen om inledande. Frågeformulär sändes även till importörer i unionen. De berörda parterna gavs tillfälle att inom tidsfristen i förordningen om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. |
(8) |
Fjorton företag från Malaysia, 28 koncerner eller företag från Taiwan, nio företag från Kina, 25 företag från EU, som även omfattade unionsindustrin, icke-närstående importörer och installatörer, samt fem bransch- och användarorganisationer gav sig till känna. |
(9) |
Fjorton företag i Malaysia gav sig till känna och av dessa besvarade nio frågeformuläret och ansökte om befrielse från de eventuella utvidgade åtgärderna i enlighet med artikel 23.6 i grundförordningen. Malaysian Solar Resources inkom med ett svar som var alltför ofullständigt för att kommissionen skulle kunna undersöka det ordentligt. Kommissionen avvisade därför denna ansökan. Fem malaysiska företag, W&K Solar (M) Sdn. Bhd., Solexel (M) Sdn. Bhd., Solartif Sdn Bhd, Jinko Solar Technology Sdn. Bhd. och PV Hi Tech Solar Sdn. Bhd., underrättade kommissionen om att de inte sålde den undersökta produkten till unionen och inte hade för avsikt att besvara frågeformuläret. Vissa av dessa företag var nystartade. |
(10) |
I Taiwan gav sig 28 företag till känna. SunEdge Technology underrättade kommissionen om att företaget inte sålde den undersökta produkten till unionen. Deras ansökan hade därmed inte längre något syfte och avvisades därför. Mosel Vitelic Inc. underrättade kommissionen om att företaget hade upphört med tillverkningen i juni 2015 och därför inte längre ansökte om befrielse. De återstående 26 företagen besvarade frågeformuläret och ansökte om befrielse från de eventuella utvidgade åtgärderna i enlighet med artikel 23.6 i grundförordningen. Tre företag, iSolar Energy Technology Co. Ltd, IST Energy Co. Ltd och DS Technology Co. Ltd, angav i sina frågeformulär att de saknade egen tillverkning. Kommissionen ansåg därför att dessa företag inte uppfyllde villkoren för att ansöka om befrielse och avvisade deras ansökan. Inga kontrollbesök genomfördes på plats hos de företag som inte bedömdes uppfylla villkoren för att ansöka om befrielse eller vars ansökan hade avvisats. Kommissionen genomförde följaktligen kontrollbesök på plats hos 23 koncerner eller företag. |
(11) |
Inga frågeformulär besvarades av icke-närstående importörer i unionen. Tre kinesiska exporterande tillverkare som var icke-närstående till de taiwanesiska eller malaysiska tillverkarna besvarade frågeformuläret, som även besvarades av tre närstående kinesiska exporterande tillverkare. Utöver detta mottog kommissionen 14 yttranden från berörda parter. |
(12) |
Följande malaysiska och taiwanesiska koncerner inkom med fullständiga svar på frågeformuläret, och kontrollbesök genomfördes därefter på plats.
|
1.4 Undersökningsperiod
(13) |
Undersökningsperioden omfattade tiden från och med den 1 januari 2012 till och med den 31 mars 2015 (nedan kallad undersökningsperioden). Uppgifter inhämtades för undersökningsperioden för att bland annat undersöka den påstådda förändringen i handelsmönstret. För perioden 1 april 2014–31 mars 2015 (nedan kallad referensperioden eller RP) inhämtades mer detaljerade uppgifter för att undersöka ett eventuellt undergrävande av verkningarna av de gällande åtgärderna och förekomsten av subventionering. |
2. UNDERSÖKNINGSRESULTAT
2.1 Allmänna överväganden
(14) |
I enlighet med artikel 23.3 i grundförordningen bedömdes förekomsten av kringgående på grundval av en analys i tur och ordning av om handelsmönstret hade förändrats mellan tredjeländer och unionen, om denna förändring härrörde från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte fanns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen, om det fanns bevisning för att skada förelåg eller för att verkningarna av tullen undergrävdes i fråga om priser på och/eller kvantiteter av den likadana produkten samt om den importerade likadana produkten och/eller delar av denna fortfarande subventioneras. |
2.2 Berörd produkt och likadan produkt
(15) |
Den produkt som berörs av det eventuella kringgåendet är solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel (cellerna har en tjocklek av högst 400 mikrometer) som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8501 31 00, ex 8501 32 00, ex 8501 33 00, ex 8501 34 00, ex 8501 61 20, ex 8501 61 80, ex 8501 62 00, ex 8501 63 00, ex 8501 64 00 och ex 8541 40 90 med ursprung i eller som avsänts från Folkrepubliken Kina, om de inte transiteras i den mening som avses i artikel V i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) (nedan kallad den berörda produkten). |
(16) |
Följande produkttyper är uteslutna från definitionen av den berörda produkten:
|
(17) |
Den produkt som är föremål för undersökningen (nedan kallad den undersökta produkten) är densamma som den som anges i skälen ovan, men har avsänts från Malaysia och Taiwan, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Malaysia eller Taiwan eller inte. |
(18) |
Av undersökningen framgick att solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel enligt definitionen ovan som exporteras från Kina till unionen och de som sänds till unionen från Malaysia och Taiwan har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden, och följaktligen anses de utgöra likadana produkter enligt artikel 2 c i grundförordningen. |
(19) |
Begreppen solcellspanel och solcellsmodul används inom branschen utan åtskillnad och har samma innebörd, närmare bestämt en uppsättning solceller som har laminerats ihop (oftast 60 respektive 72 solceller) i syfte att absorbera solljuset som en energikälla för att generera elektricitet. Även bestämningarna solcells- och fotovoltaisk används utan åtskillnad inom branschen och har samma innebörd vad gäller solceller och solcellsmoduler, närmare bestämt att solenergi omvandlas till elektricitet. Solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel kallas nedan solceller och solcellsmoduler. |
2.3 Undersökningsresultat för Kina
(20) |
Samarbetsviljan hos tillverkare/exportörer i Kina var låg; endast sex tillverkare/exportörer besvarade frågeformuläret. Det var därför inte möjligt att utifrån de samarbetsvilliga parternas uppgifter komma fram till något rimligt fastställande av exportvolymerna av den berörda produkten från Kina. |
(21) |
Mot denna bakgrund måste slutsatserna om export av solceller och solcellsmoduler från Kina till unionen, Malaysia och Taiwan även grundas på Comext-databasen (4), de uppgifter som medlemsstaterna lämnat till kommissionen om importhandeln med produkter som är föremål för undersökning respektive åtgärder i enlighet med artikel 24.6 i grundförordningen (artikel 24.6-databasen), den kinesiska, malaysiska och taiwanesiska nationella statistiken samt den information som lämnats i begäran (5). |
(22) |
Importvolymen enligt den malaysiska, taiwanesiska och kinesiska statistiken omfattade en bredare produktgrupp än den berörda produkten eller den undersökta produkten (6). På grundval av uppgifterna i Comext, de kontrollerade uppgifterna om kinesiska, malaysiska och taiwanesiska tillverkare av solceller och solcellsmoduler samt begäran kunde det emellertid fastställas att en betydande del av denna importvolym avsåg den berörda produkten (7). Dessa uppgifter kunde följaktligen användas för att fastställa eventuella ändringar i handelsmönstret och de kunde dubbelkontrolleras med hjälp av andra uppgifter, till exempel de uppgifter som lämnats av de samarbetande exporterande tillverkarna och importörerna. |
2.3.1 Förändring i handelsmönstret mellan Kina och EU
(23) |
I tabell 1 anges importvolymen för den berörda produkten från Kina till unionen efter införandet av de gällande åtgärderna: Tabell 1 Importutveckling för den berörda produkten från Kina till unionen under undersökningsperioden (enhet: megawatt [MW])
|
(24) |
Importen av den berörda produkten från Kina till unionen minskade väsentligt med 66 %. Importen från Kina minskade mer än den totala importen till unionen, och den kinesiska importens andel minskade med 35 %. |
2.4 Undersökningsresultat för Malaysia
2.4.1 Grad av samarbetsvilja och fastställande av handelsvolymer i Malaysia
(25) |
Såsom anges i skäl 9 var åtta exporterande tillverkare i Malaysia samarbetsvilliga och inkom med fullständiga svar på frågeformuläret. I fråga om tre av de samarbetsvilliga malaysiska företagen fann man det motiverat att tillämpa artikel 28.1 i grundförordningen på de grunder som anges i skäl 84 och framåt. |
(26) |
De samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Malaysia stod enligt Comext för 57 % av den totala importen av den undersökta produkten från Malaysia till unionen under referensperioden. |
2.4.2 Förändring i handelsmönstret i Malaysia
(27) |
I tabell 2 anges importvolymen för den undersökta produkten från Malaysia till unionen under undersökningsperioden: Tabell 2 Importutveckling för den undersökta produkten från Malaysia till unionen under undersökningsperioden (enhet: megawatt [MW])
|
(28) |
Såsom anges i skäl 24 minskade importen av den berörda produkten från Kina till unionen, medan däremot den totala importen av den undersökta produkten från Malaysia till unionen ökade väsentligt, med + 245 %. Ökningen var särskilt markant efter införandet av de gällande åtgärderna 2013. Till följd av en nedgång i unionens konsumtion minskade den totala importen betydligt, vilket gjorde att ökningen av den malaysiska importens andel av den totala importen till unionen (+ 553 %) var ännu större än importökningen i sig. |
(29) |
Förändringen i handelsmönstret mellan Malaysia och unionen blir ännu mer betydande för solcellsmoduler av kristallint kisel (nedan kallade moduler) om de analyseras separat från celler av den typ som används i solcellsmoduler av kristallint kisel (nedan kallade celler). |
(30) |
Sett till volym ökade importen av moduler från Malaysia från 108 MW år 2012 till 1 036 MW under referensperioden (+ 860 %). Mot bakgrund av den totala nedgången i importen ökade marknadsandelen för importen av moduler från Malaysia till unionen från 1 % år 2012 till 17 % under referensperioden (+ 1 793 %). |
(31) |
Importen av celler från Malaysia ökade betydligt mindre än importen av moduler – från 358 MW år 2012 till 573 MW under referensperioden (+ 60 %). Marknadsandelen för importen av celler från Malaysia till unionen ökade från 10 % år 2012 till 27 % under referensperioden (+ 165 %). |
(32) |
Ovanstående uppgifter visar att sedan den ursprungliga undersökningen inleddes 2012 och de gällande åtgärderna infördes 2013 har importen av solceller och solcellsmoduler från Malaysia i viss mån ersatt importen av den berörda produkten från Kina till unionen. |
(33) |
För att fastställa tendensen i handelsflödet med solceller och solcellsmoduler från Kina till Malaysia användes malaysisk och kinesisk statistik samt uppgifter i begäran (8). Såväl kinesisk som malaysisk statistik finns endast för en bredare produktgrupp än den berörda produkten (9). På grundval av uppgifter i Comext, kontrollerade uppgifter om kinesiska och malaysiska tillverkare av solceller och solcellsmoduler samt uppgifter i begäran, kunde det emellertid fastställas att en väsentlig del gällde den berörda produkten. Dessa uppgifter kunde därför tas i beaktande (10). Den exportvolym som redovisas i kinesisk statistik skiljer sig från den importvolym som rapporteras i malaysisk statistik eftersom de relevanta tullkoderna inte tillämpas på samma sätt i dessa båda länder (10). Även om de malaysiska importuppgifterna ligger betydligt högre än de kinesiska exportuppgifterna, anger båda dataseten samma uppåtgående tendens för exporten från Kina till Malaysia. Eftersom de malaysiska importuppgifterna ligger betydligt högre än de kinesiska exportuppgifterna, används de kinesiska uppgifterna för en mer försiktig analys. |
(34) |
Det finns belägg för att en viss del av importen av den kinesiska produkten till Malaysia felaktigt eller bedrägligt har deklarerats som andra produkter. Importen av laminerade solcellsmoduler har exempelvis deklarerats som solfångarglas eller celler när de i stället borde ha redovisats som moduler, vilket förklaras närmare i skäl 62. Mot denna bakgrund är det högst sannolikt att importen av moduler har underskattats och importen av celler i viss mån har överskattats i den kinesiska exportstatistik som framgår av tabell 3. Tabell 3 Import av solceller och solcellsmoduler från Kina till Malaysia enligt kinesisk statistik (enhet: megawatt [MW])
Tabell 4 Import av solceller och solcellsmoduler från Kina till Malaysia enligt malaysisk statistik (enhet: megawatt [MW])
|
(35) |
Importen av solceller och solcellsmoduler från Kina till Malaysia ökade med mer än 800 % enligt kinesiska exportuppgifter och med mer än 400 % enligt malaysiska uppgifter. |
(36) |
I tabell 5 anges hur den inhemska konsumtionen utvecklades i Malaysia under referensperioden. Som framgår av tabell 5 låg konsumtionen av moduler på den malaysiska inhemska marknaden långt under nivån för exporten från Kina sedan de gällande åtgärderna införts 2013. Utvecklingen av den inhemska konsumtionen motiverar därför inte till en sådan importökning av solceller och solcellsmoduler från Kina till Malaysia. Tabell 5 Utveckling av den inhemska konsumtionen av solcellsmoduler i Malaysia under åren 2012, 2013 och 2014 (enhet: megawatt [MW])
|
(37) |
Vid undersökningen konstaterades att det hade skett en nedgång i importen från Kina till unionen och en parallell uppgång i exporten från Kina till Malaysia respektive från Malaysia till unionen av solceller och solcellsmoduler sedan den ursprungliga undersökningen inletts 2012 och de gällande åtgärderna införts 2013. Dessa förändrade handelsflöden utgör en förändring i handelsmönstret mellan å ena sidan ovannämnda länder och å andra sidan unionen. |
2.4.3 Typ av kringgående i Malaysia
(38) |
Enligt artikel 23.1 i grundförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av tullen. Sådana bruk, processer och bearbetningar omfattar bland annat avsändning via tredjeländer av den produkt som omfattas av åtgärder. |
(39) |
Importen av den undersökta produkten från Malaysia till unionen stod enligt Comext för mer än 46 % av den totala importen från Malaysia under referensperioden. |
(40) |
När det gäller celler var samarbetsviljan 100 % och samtliga celltillverkare som samarbetade i undersökningen befanns vara faktiska tillverkare. |
(41) |
De icke-samarbetsvilliga företagens import av moduler motsvarade under samma period 71 % av den totala importen av moduler från Malaysia. Modulerna utgör en färdig produkt och kan därför endast importeras till Malaysia för inhemsk konsumtion eller omlastning. Den höga importnivån för moduler från Kina som överstiger den inhemska konsumtionen, såsom anges i skäl 36, och den höga graden av bristande samarbetsvilja från malaysisk sida visar att en stor andel av de moduler som avsänts från Kina måste ha omlastats via Malaysia till unionen. |
(42) |
Såsom anges i skäl 84 och framåt, befanns ett antal av de samarbetsvilliga malaysiska tillverkarna ha lämnat vilseledande information, särskilt rörande deras förhållande till kinesiska tillverkare, import av färdiga produkter från Kina och ursprunget för den undersökta produkt som exporterats till unionen. Vissa av företagen befanns exportera solcellsmoduler av kristallint kisel av kinesiskt ursprung till unionen, medan andra företag befanns bedrägligt ha deklarerat väsentliga komponenter som solfångarglas samt ha förfalskat sina fakturor. |
(43) |
År 2014 inledde dessutom Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) en undersökning av påstådd omlastning av solceller och solcellsmoduler via Malaysia. Denna undersökning pågår fortfarande. |
(44) |
Mot bakgrund av ovanstående överväganden har det sålunda kunnat bekräftas att det förekommer omlastning av den undersökta produkten via Malaysia. |
2.5 Undersökningsresultat för Taiwan
2.5.1 Grad av samarbetsvilja och fastställande av handelsvolymer i Taiwan
(45) |
Såsom anges i skäl 10 var 23 koncerner eller företag i Taiwan samarbetsvilliga och inkom med fullständiga svar på frågeformuläret. |
(46) |
De samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Taiwan stod enligt Comext för 63,3 % av den totala exporten av den undersökta produkten från Taiwan till unionen under undersökningsperioden. |
2.5.2 Förändring i handelsmönstret i Taiwan
(47) |
I tabell 6 anges importvolymen för den berörda produkten från Taiwan till unionen under undersökningsperioden: Tabell 6 Importutveckling för den undersökta produkten från Taiwan till unionen under undersökningsperioden (enhet: megawatt [MW])
|
(48) |
Såsom anges i skäl 24 minskade importen av den berörda produkten från Kina till unionen väsentligt efter införandet av de gällande åtgärderna i december 2013. Å andra sidan ökade importvolymen för den undersökta produkten från Taiwan till unionen väsentligt under samma period (en ökning med + 30 %). Eftersom den totala importen av den undersökta produkten till unionen minskade, ökade marknadsandelen för importen från Taiwan till unionen av den undersökta produkten, från 9 % år 2012 till 22 % under referensperioden (en ökning på + 147 %). |
(49) |
Ovanstående uppgifter visar att sedan den ursprungliga undersökningen inleddes 2012 och de gällande åtgärderna infördes 2013 har importen av solceller och solcellsmoduler från Taiwan i viss mån ersatt importen till unionen av den berörda produkten från Kina. |
(50) |
De taiwanesiska myndigheterna har lämnat statistik om importen och exporten av solceller och solcellsmoduler från frihandelszoner och skatteupplag (nedan kallade frihandelszoner). I Taiwan är det förbjudet att importera solceller och solcellsmoduler från Kina. Mot denna bakgrund får kinesiska solceller och solcellsmoduler samt andra väsentliga komponenter endast föras in i frihandelszoner om de sedan återexporteras eller används som råvara i en annan produkt som ska återexporteras. Kommissionen konstaterar att nästan all import av celler och moduler till frihandelszoner kom från Kina. Uppgifter har lämnats för åren 2012, 2013 och 2014. Referensperioden omfattar tre kvartal under 2014 och ett kvartal under 2015. Mot denna bakgrund är det osannolikt att tendensen skulle avvika väsentligt mellan år 2014 och referensperioden. |
(51) |
I tabell 7 anges importvolymen för solceller och solcellsmoduler från Kina till de taiwanesiska frihandelszonerna och skatteupplagen under undersökningsperioden: Tabell 7 Import av solceller och solcellsmoduler från Kina till de taiwanesiska frihandelszonerna (enhet: megawatt [MW])
|
(52) |
I tabell 8 anges exportvolymen för solceller och solcellsmoduler från de taiwanesiska frihandelszonerna till unionen under undersökningsperioden: Tabell 8 Export av solceller och solcellsmoduler från de taiwanesiska frihandelszonerna till unionen (enhet: megawatt [MW])
|
(53) |
Tabell 7 visar att importen av solceller och solcellsmoduler till Taiwan ökade markant sedan den ursprungliga undersökningen inletts 2012 och de gällande åtgärderna införts 2013. Av tabell 8 framgår tydligt att merparten av den kinesiska berörda produkten återexporterades till unionen. |
(54) |
Förändringen i handelsmönstret mellan Taiwan och Kina blir ännu mer betydande för moduler om de analyseras separat från cellerna. |
(55) |
Importen av moduler från Kina till de taiwanesiska frihandelszonerna ökade från nära 0 MW år 2012 till 213 MW år 2014. Nästan all import till frihandelszonerna kom från Kina. Av de 213 MW som importerats exporterades 202 MW till EU. Exporten av moduler av kinesiskt ursprung från de taiwanesiska frihandelszonerna stod därför enligt Comext för minst 24 % av den totala taiwanesiska exporten av moduler till EU under 2014. |
(56) |
Importen av celler från Kina till de taiwanesiska frihandelszonerna ökade från nära 0 MW år 2012 till 71 MW år 2014. Av dessa redovisades 20 MW som exporterade till EU. Exporten av celler av kinesiskt ursprung från de taiwanesiska frihandelszonerna stod därför enligt Comext för 2 % av den totala taiwanesiska exporten av celler till EU under 2014. |
(57) |
Eftersom den kinesiska berörda produkten inte får säljas i Taiwan, utgör omlastning eller hopsättnings-/monteringsverksamhet den enda motiveringen för att importera dem från Kina till Taiwan i syfte att återexportera kinesiska väsentliga komponenter från Taiwan. |
(58) |
Den minskade kinesiska exporten av solceller och solcellsmoduler samt den parallella ökningen av exporten från Kina till Taiwan respektive från Taiwan till unionen sedan den ursprungliga undersökningen inletts 2012 och de gällande åtgärderna införts 2013 utgör en förändring i handelsmönstret mellan å ena sidan ovannämnda länder och å andra sidan unionen. |
2.5.3 Typ av kringgående i Taiwan
(59) |
Enligt artikel 23.3 i grundförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av tullen. Sådana bruk, processer och bearbetningar omfattar bland annat avsändning via tredjeländer av den produkt som omfattas av åtgärder. |
(60) |
Importen av den undersökta produkten till unionen stod enligt Comext för mer än 38 % av den totala importen från Taiwan under undersökningsperioden. De icke-samarbetsvilliga företagens import till unionen av celler stod under samma period för 11 % av den totala importen av celler från Taiwan. De icke-samarbetsvilliga företagens import till unionen av moduler stod enligt Comext för 64 % av den totala taiwanesiska importen av moduler. |
(61) |
Samtliga celltillverkare som samarbetade i undersökningen befanns vara faktiska tillverkare. Såsom anges i skäl 56 stod samtidigt exporten av celler av kinesiskt ursprung från de taiwanesiska frihandelszonerna till unionen enligt Comext för endast 2 % av importen av celler från Taiwan till unionen under 2014. |
(62) |
Som närmare förklaras i skäl 81 konstaterades även att vissa företag i Taiwan importerade laminerade solcellsmoduler (även kallade laminerade solcellspaneler) till sina skatteupplag och att åtminstone vissa av dessa laminerade solcellspaneler deklarerades som solceller. Den laminerade solcellsmodulen är en nästan helt färdig modul som omfattar antingen 60 eller 72 celler. Det krävs ytterst enkel hopsättningsverksamhet för att tillverka en solcellsmodul av en laminerad modul: det enda som behöver göras är att sätta en aluminiumram runt modulen och ansluta en strömfördelare. En laminerad solcellsmodul bör därför deklareras som en solcellsmodul. Detta innebär att åtminstone en del av de kinesiska celler som importeras till de taiwanesiska frihandelszonerna och skatteupplagen i själva verket var laminerade solcellsmoduler och borde ha deklarerats som moduler. |
(63) |
Såsom anges i skäl 55 stod exporten från de taiwanesiska frihandelszonerna av moduler som från början var av kinesiskt ursprung för minst 24 % av den taiwanesiska importen av moduler till EU. Modulerna utgör en färdig produkt och de kinesiska modulerna får inte säljas i Taiwan. Omlastning bör därför ha varit det enda sannolika syftet med att importera dem till Taiwan. Kommissionen drar därför slutsatsen att en stor andel av de moduler som avsänts från Kina måste ha omlastats via Taiwan till unionen. |
(64) |
År 2014 inledde dessutom Olaf en undersökning av påstådd omlastning av solceller och solcellsmoduler via Malaysia. Denna undersökning pågår fortfarande. |
(65) |
Dessutom har de taiwanesiska myndigheterna under samma tid undersökt påstått kringgående och dragit slutsatsen att flera företag, främst handlare, gjort sig skyldiga till bedrägeri genom att förfalska ursprunget för solcellsmoduler. |
(66) |
Mot bakgrund av ovanstående överväganden har det sålunda kunnat bekräftas att det förekommer omlastning av den undersökta produkten via Taiwan. |
2.6 Ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av utjämningstullen
(67) |
Undersökningen visade inte på någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för omlastningen än att man ville undvika de gällande åtgärderna beträffande solceller och solcellsmoduler med ursprung i Kina. Inga andra faktorer utom tullen konstaterades föreligga som kunde anses uppväga kostnaderna för omlastningen eller importen och återexporten av solceller eller solcellsmoduler av kristallint kisel, i synnerhet vad gäller transport och omlastning, från Kina via Malaysia och Taiwan. |
2.7 Belägg för subventionering
(68) |
Såsom beskrivs i genomförandeförordning (EU) nr 1239/2013 fastställdes det att kinesiska tillverkare omfattades av en rad subventionssystem som beviljades av såväl den kinesiska regeringen som regionala och lokala myndigheter i Kina. Prima facie-bevisning gav därefter vid handen att de kinesiska tillverkarna av den berörda produkten sannolikt kommer att fortsätta att omfattas av ett antal subventioner. Den 5 december 2015 inleddes därför en översyn vid giltighetstidens utgång (11). Ingen exporterande tillverkare från Kina eller annan berörd part har lämnat någon bevisning till stöd för motsatsen. Därför dras slutsatsen att den importerade undersökta produkten fortfarande omfattas av subventionssystem. |
2.8 Undergrävande av utjämningstullens verkningar
(69) |
För att bedöma om de importerade produkterna i fråga om kvantitet och pris hade undergrävt verkningarna av de gällande åtgärderna på importen av solcellsmoduler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler av kristallint kisel från Folkrepubliken Kina användes kontrollerade uppgifter från samarbetsvilliga exporterande tillverkare, Comext och artikel 24.6-databasen som bästa tillgängliga uppgifter om exportkvantiteter och exportpriser för de icke-samarbetsvilliga företagen. De på så sätt fastställda priserna jämfördes med den nivå för undanröjande av skada som hade fastställts för unionstillverkarna i skäl 415 i den ursprungliga förordningen. |
(70) |
Ökningen av importen från Malaysia och Taiwan ansågs vara betydande i fråga om kvantitet. Den uppskattade förbrukningen i unionen under undersökningsperioden ger en liknande indikation på betydelsen av denna import. Sett till marknadsandel stod de moduler som importerades till unionen från icke-samarbetsvilliga företag samt från företag som befanns vara inblandade i kringgående i Malaysia för 9 % av unionens konsumtion av moduler. De moduler som importerades till unionen från icke-samarbetsvilliga företag samt från företag som befanns vara inblandade i kringgående i Taiwan stod för 7 % av EU:s konsumtion. De celler som importerades till unionen från icke-samarbetsvilliga företag i Taiwan stod för 3 % av EU:s konsumtion. |
(71) |
Jämförelsen mellan den nivå för undanröjande av skada som fastställdes i den ursprungliga förordningen och det vägda genomsnittliga exportpriset avslöjade ett betydande målprisunderskridande. |
(72) |
Följaktligen drogs slutsatsen att verkningarna av de gällande åtgärderna undergrävs i fråga om både kvantitet och pris. |
3. ÅTGÄRDER
(73) |
Mot denna bakgrund drogs slutsatsen att den slutgiltiga utjämningstull som införts på import av solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel med ursprung i Kina kringgicks genom omlastning från Malaysia och Taiwan. |
(74) |
I enlighet med artikel 23.1 i grundförordningen bör de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i Kina därför utvidgas till att omfatta import av samma produkt som avsänts från Malaysia och Taiwan, oavsett om dess deklarerade ursprung är Malaysia och Taiwan eller inte. |
(75) |
Den åtgärd som bör utvidgas är den som fastställs i artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) nr 1239/2013 för ”övriga företag”, dvs. en slutgiltig utjämningstull på 11,5 % på nettopriset fritt unionens gräns, före tull. |
(76) |
I enlighet med artiklarna 23.3 och 24.5 i grundförordningen, enligt vilka eventuella utvidgade åtgärder bör tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på registrerad import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter som avsänts från Malaysia och Taiwan. |
4. ANSÖKNINGAR OM BEFRIELSE FRÅN TULL
(77) |
I Malaysia gav sig fjorton företag till känna och av dessa besvarade nio frågeformuläret och ansökte om befrielse från de eventuella utvidgade åtgärderna i enlighet med artikel 23.6 i grundförordningen. Ett företag lämnade ett ytterst bristfälligt svar och svarade inte i tid på skrivelsen med begäran om komplettering, så kommissionen avvisade dess ansökan. Kommissionen genomförde därför kontrollbesök på plats hos åtta företag. |
(78) |
I Taiwan gav sig 28 koncerner eller företag till känna och av dessa var det en aktör som underrättade kommissionen om att verksamheten hade upphört. Ett företag underrättade kommissionen om att det inte hade någon försäljning till unionen och uppfyllde därför inte villkoren för att ansöka om befrielse. De återstående 26 företagen besvarade frågeformuläret och ansökte om befrielse från de eventuellt utvidgade åtgärderna i enlighet med artikel 23.6 i grundförordningen. Såsom förklarades i skäl 10 visade det sig att tre av de taiwanesiska företag som besvarat frågeformuläret saknade produktionstillgångar och kommissionen avvisade därför deras begäran. Kommissionen genomförde därför kontrollbesök på plats hos 23 koncerner eller företag. |
(79) |
Av de kontrollerade företagen visade sig tre företag i Malaysia och tre i Taiwan ha lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. I enlighet med artikel 28.4 i grundförordningen underrättades dessa företag (genom skrivelser nedan kallade artikel 28-skrivelser) om att kommissionen avsåg att bortse från de uppgifter som de lämnat och använda sig av ”tillgängliga uppgifter”, och företagen gavs tillfälle att lämna ytterligare förklaringar inom en viss tid. I dessa skrivelser angavs det specifikt vilka uppgifter som dessa företag lämnat som kommissionen avsåg att bortse från. Två taiwanesiska företag besvarade inte artikel 28-skrivelsen. Som tidigare underrättats bortsåg kommissionen därför från uppgifterna. De tre företagen i Malaysia svarade däremot, men kunde inte skingra kommissionens tvivel av nedan angivna skäl. Även för dessa företag bortsåg kommissionen från uppgifterna enligt tidigare underrättelse. Ett taiwanesiskt företag svarade och lämnade ytterligare uppgifter, vilka godtogs av kommissionen, se närmare skäl 107. |
(80) |
Även andra utredande myndigheter i unionen, som Olaf och nationella tullmyndigheter, utreder för närvarande importen till unionen från dessa fem företag. För att skydda de pågående utredningarna är det viktigt att inte sprida någon information som skulle göra det möjligt för tredje part att koppla de slutsatser som anges i skälen nedan till ett specifikt företag. Kommissionen har därför inte närmare angett vilka slutsatser som avser vilket företag. Importörer som har köpt den undersökta produkten från dessa företag och skulle vilja veta mer om de närmare omständigheterna kring leverantören kan antingen ta direkt kontakt med sin leverantör eller också vända sig till kommissionen för att få mer detaljerad information. |
(81) |
För denna undersökning har följande uppgifter slagits fast: två av de tre företagen i Taiwan befanns importera laminerade solcellsmoduler från Kina som de inte hade uppgett när de besvarade frågeformuläret. Ett av dessa företag medgav under kontrollbesöket att man i sitt svar på frågeformuläret hade redovisat denna import som import av solceller från Kina. Detta företag hade även redovisat denna import som solceller i sin tulldeklaration. För båda dessa taiwanesiska företag fanns det handlingar som tydligt visade att de återexporterade de laminerade solcellsmodulerna från Kina till unionen. |
(82) |
De båda företagen i Taiwan inkom inte med några ytterligare klargöranden efter artikel 28-skrivelsen, eftersom de inte inkom med något svar över huvud taget (se skäl 81). |
(83) |
Av de orsaker som anges i skälen 81 och 82 och sett till de slutsatser om förändring i handelsmönstret och omlastning som beskrivs i avsnitt 2 i denna förordning, vilka båda faktorer i sig är tillräckliga, befanns dessa företag delta i kringgående och kunde inte beviljas befrielse i enlighet med artikel 23.6 i grundförordningen. |
(84) |
Som förklaras närmare nedan användes tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 28.1 i grundförordningen för följande tre malaysiska företag av följande skäl. |
(85) |
Ett malaysiskt företag svarade i sitt frågeformulär att företaget köpte in solceller i Kina och angav att modulerna med kinesiska celler transporterades till andra marknader än unionen. Detta företag kunde emellertid inte styrka att det köpte tillräckliga mängder celler utanför Kina för att kunna producera den mängd solcellsmoduler som de exporterade till unionen. Under kontrollbesöket befanns företaget importera laminerade solcellsmoduler från Kina, som det bedrägligt deklarerade som import av solfångarglas. Företaget befanns inte heller ha tillräcklig produktionskapacitet för att kunna tillverka de volymer av den undersökta produkten som de exporterade. Detta företag befanns även ha kopplingar till ett kinesiskt företag som är verksamt inom solcellsbranschen. |
(86) |
I sitt svar på artikel 28-skrivelsen förnekade det malaysiska företaget att man exporterade moduler med kinesiska celler till unionen. Företaget hävdade att det till unionen exporterade moduler med sydkoreanska celler som emellertid laminerades i Kina. Företaget svarade också att det beställde detta ”laminerade glas” eftersom det förekom kvalitetsproblem med företagets laminerare. Men som tidigare nämnts deklarerades detta bedrägligt som solfångarglas. Företaget kunde inte heller styrka att det hade köpt in tillräckligt med celler i Sydkorea för samtliga moduler som det exporterade till unionen. |
(87) |
Företaget hävdades också att det hade nya ägare sedan april 2014. Detta ägarskifte förändrade emellertid inte det faktum att det finns kopplingar mellan de malaysiska och kinesiska företagen eftersom det malaysiska företagets huvudsakliga råvaruleverantör alltjämt är den kinesiska modultillverkaren. |
(88) |
De förklaringar som företaget gav i sitt svar på artikel 28-skrivelsen inverkade inte på slutsatsen att företaget återexporterade de kinesiska laminerade solcellsmodulerna till unionen och att kinesiska celler användes i åtminstone vissa av de moduler som exporterades till EU. |
(89) |
Sett till de slutsatser om förändring i handelsmönstret och omlastning som beskrivs i avsnitt 2 samt de slutsatser som beskrivs i skälen 85–88, vilka båda i sig är tillräckliga, kan befrielse därför inte beviljas detta malaysiska företag i enlighet med artikel 23.6 i grundförordningen. |
(90) |
Ett annat företag i Malaysia befanns inte heller ha tillräcklig produktionskapacitet för att kunna producera de volymer av den undersökta produkten som det exporterade. Samma företag kunde inte uppvisa några anställningsavtal för sin personal och har därför inte kunnat styrka att det hade några anställda under undersökningsperioden. Detta företag kunde inte uppvisa några köpeavtal som avsåg tillverkningsmaskiner för solcellsmoduler. Företaget underlät också att ange sin relation till en kinesisk exporterande tillverkare och inköpen av den undersökta produkten från det närstående företaget. Företaget har också lämnat handlingar med olika etableringsdatum. Undersökningen visade att detta företag etablerades 2013, dvs. efter det att de ursprungliga antidumpnings- och antisubventionsundersökningarna hade inletts, och upphörde med sin produktion strax efter maj 2015, dvs. efter det att registreringskravet för malaysiska moduler införts. |
(91) |
I sitt svar på artikel 28-skrivelsen hävdade företaget att de flesta småföretag i Malaysia inte hade några anställningsavtal för sin personal. Företaget hävdade också att det hade tillräcklig kapacitet för att producera de angivna mängderna. Företaget hävdade också att de hyrde in säljpersonal från ett kinesiskt företag, men att det saknade formella kopplingar till detta kinesiska företag. Dessa kompletterande förklaringar inverkade inte på de ovannämnda slutsatserna. Företaget hade framför allt inte styrkt att det hade produktionskapacitet för de exporterade kvantiteterna. Det kunde även konstateras en betydande avvikelse mellan den kvantitet importerade celler som redovisades av företaget och den kvantitet celler som redovisades av dess leverantör. Att företaget hyr in personal från det kinesiska företaget bekräftar dessutom att det finns kopplingar till det kinesiska företaget. |
(92) |
Sett till de slutsatser om förändring i handelsmönstret och omlastning som beskrivs i avsnitt 2 samt de slutsatser som beskrivs i skälen 90 och 91, vilka båda i sig är tillräckliga, kan befrielse därför inte beviljas detta malaysiska företag i enlighet med artikel 23.6 i grundförordningen. |
(93) |
Ett annat företag i Malaysia etablerades i juni 2013, dvs. efter det att de ursprungliga antidumpnings- och antisubventionsundersökningarna hade inletts, och började sälja moduler i december 2013, dvs. strax efter det att slutgiltiga antidumpnings- och utjämningstullar införts genom den ursprungliga förordningen. Under referensperioden tillverkade företaget solcellsmoduler av polykristallin av celler som i huvudsak importerades från Taiwan. Detta företag förefaller vara närstående till ett kinesiskt företag varifrån ett åtagande godtogs som senare återtogs på grund av överträdelser (12). För det första: det malaysiska företagets administrativa chef hade tidigare en chefstjänst på det kinesiska företaget. För det andra: cellerna köptes först in vid ett flertal tillfällen av det kinesiska företaget och/eller andra kinesiska företag och på så sätt genomfördes den fysiska transporten av cellerna från ett tredjeland (framför allt Taiwan) till Kina innan de uppenbarligen transporterades vidare till företaget i Malaysia. För det tredje: majoriteten av de moduler som såldes till tredjeländer under referensperioden såldes till ett amerikanskt företag som är närstående till det kinesiska företaget. För det fjärde: det kinesiska företagets juridiska ombud var närvarande under kontrollbesöket hos det malaysiska företaget. För det femte: såväl det kinesiska som det taiwanesiska företaget förefaller använda sig av samma mall för sina försäljningsavtal, både sett till form och innehåll. För det sjätte: en företrädare för det kinesiska företaget uppgav i en video på internet att detta företag bistår det malaysiska företaget med teknisk rådgivning och kontroll. |
(94) |
Andra faktorer som detta malaysiska företag inte informerat om under kontrollbesöket, men som tullmyndigheterna i en medlemsstat har upplyst om var följande: Det malaysiska företaget hade ingått ett avtal om varumärkesanvändning med samma kinesiska företag som hade godtagit ett åtagande som innebar att det malaysiska företaget tilläts använda det kinesiska företagets varumärke, om kunderna så önskade. Det var dessutom en säljare från det kinesiska företaget som presenterade det malaysiska företaget för en av de första kunderna i unionen. Det malaysiska företagets första sändning till unionen blev också föremål för en undersökning av tullmyndigheterna i en medlemsstat eftersom modulerna var märkta med texten ”Made in China” och det kinesiska företagets varumärke. |
(95) |
Det malaysiska företaget svarade på artikel 28-skrivelsen genom en skrivelse av den 14 december 2015 och angav då att de inte hade haft för avsikt att dölja sina handelsförbindelser med det kinesiska företaget och att de hade fyllt i ansökan om befrielse i god tro. De uppgav också att tullmyndigheterna i en medlemsstat efter sin undersökning hade godtagit att de felmärkta modulerna faktiskt producerades av företaget i Malaysia. Tullmyndigheterna i en medlemsstat bekräftade emellertid för kommissionen att dessa moduler inte var av malaysiskt ursprung. |
(96) |
Efter meddelandet av uppgifter hävdade det malaysiska företaget att kommissionen grundade sitt beslut på antaganden, påståenden och felaktiga anklagelser och att de aldrig hade fått ta del av kommissionens eventuella grunder och bevis, vilket i sig undergrävde företagets rätt till försvar. Företaget kritiserade framför allt kommissionen för att inte ha informerat om den video på internet som avses i skäl 93 eller om de uppgifter som erhållits från tullmyndigheterna i en medlemsstat som avses i skäl 94. Företaget hävdade också att det inte hade någon koppling till det kinesiska företaget och att det inte hade undanhållit sitt avtal om varumärkesanvändning med det kinesiska företaget under kontrollbesöket. Vad gäller den undersökning som utförts av tullmyndigheterna i en medlemsstat hävdade företaget att samtliga varor under alla omständigheter släpptes ut på marknaden som moduler av malaysiskt ursprung. Företaget hävdade slutligen att dess etableringsdatum samt dess försäljning till ett företag i Förenta staterna som är närstående det kinesiska företaget inte utgör giltiga argument för att neka befrielse. Det malaysiska företaget begärde också att bli hört av förhörsombudet i handelsförfaranden, vilket genomfördes den 12 januari 2016. Före utfrågningen fick företaget ta del av videoklippet från internet och bekräftade under utfrågningen att det var korrekt. |
(97) |
Företagets kompletterande förklaringar inverkade inte på den ovannämnda slutsatsen av följande skäl. |
(98) |
De faktorer som anges i skäl 93 utgör inte enbart antaganden och anklagelser, utan faktiska uppgifter som inte har ifrågasatts av företaget. Dessa uppgifter hade dessutom presenterats för företaget i artikel 28-skrivelsen av den 3 december 2015, som företaget hade ombetts att lämna synpunkter på. Slutsatserna hade därefter meddelats företaget den 22 december 2015 och företaget hade då återigen ombetts att lämna synpunkter. Företagets rätt till försvar hade därför respekterats fullt ut. Faktum kvarstår att företaget under kontrollbesöket försökte om inte undanhålla så åtminstone förminska betydelsen av sina handelsförbindelser med det kinesiska företaget, inbegripet förekomsten av ett avtal om varumärkesanvändning. Under kontrollbesöket hade det malaysiska företaget visserligen nämnt varumärkesanvändningen i samband med det kinesiska företaget, men uttryckligen angett att detta avsåg ”en begränsad period”. Avtalet om varumärkesanvändning visades inte upp och under kontrollbesöket avslöjades det inte heller att detta avtal hade förlängts med ytterligare fyra år. Inga av de faktorer som nämns i skäl 93 och som visade på de starka handelsförbindelserna mellan de båda företagen förklarades mer ingående eller demonstrerades för kommissionen under kontrollbesöket. Företaget ifrågasatte heller aldrig att dessa faktorer var med sanningen överensstämmande. |
(99) |
Enligt artikel 23.6 i grundförordningen får befrielse från tull beviljas exporterande tillverkare som kan visa att de inte är närstående en producent som omfattas av åtgärderna samt att de inte är involverade i kringgående. |
(100) |
Vad gäller det första kriteriet (att inte vara närstående en producent som omfattas av åtgärden) försökte den exporterande tillverkaren om inte dölja, så åtminstone förminska, betydelsen av sina olika kopplingar till den kinesiska exporterande tillverkaren såsom anges i skäl 93. Bevisbördan för att det inte föreligger någon sådan koppling ligger emellertid på den exporterande tillverkaren. Eftersom företaget inte visat samarbetsvilja på denna punkt och det är omöjligt att kontrollera alla nya uppgifter som lämnats i företagets svar på meddelandet har kommissionen tvingats utgå från de tillgängliga uppgifterna i sin bedömning av huruvida den exporterande tillverkaren faktiskt kan motbevisa prima facie-intrycket, vilket baserat på tillgängliga uppgifter är att tillverkaren är närstående det kinesiska företaget. Enligt kommissionen har den exporterande tillverkaren inte lyckats med det, eftersom det finns flera indikationer på att det kinesiska företaget är närstående den exporterande tillverkaren. |
(101) |
Även om det första kriteriet skulle vara uppfyllt (vilket det inte är) anser kommissionen under alla omständigheter att det andra kriteriet inte är uppfyllt. Den exporterande tillverkaren har deltagit i kringgående på olika sätt, som vart och ett är tillräckligt för att avslå ansökan om befrielse. En viktig indikation på att ett företag har deltagit i kringgående, som gäller för båda dessa sätt och som inte har ifrågasatts, är att den exporterande tillverkaren inledde sin verksamhet efter det att de ursprungliga åtgärderna hade införts. |
(102) |
För det första: företagets påstående om att samtliga varor som anges i skäl 96 har släppts ut på marknaden som moduler av malaysiskt ursprung stämmer faktiskt inte. Tullmyndigheterna i den medlemsstat som lämnade uppgifter till kommissionen har visat att dessa moduler ansågs vara av kinesiskt ursprung, eftersom solcellsmodulernas pallar var märkta med namnet på det kinesiska företaget. För att skydda den nationella tullmyndighetens pågående utredning har denna uppgift inte kunnat meddelas det malaysiska företaget. Kommissionen uppmärksammade emellertid företaget på att förhörsombudet i handelsförfaranden skulle kunna kontrollera om uppgiften var korrekt med stöd av artiklarna 12, 13 och 15 i dennes direktiv. |
(103) |
De uppgifter som tullmyndigheterna lämnat styrker att den exporterande tillverkaren har genomfört en omlastning och styrker därmed att den exporterande tillverkaren deltar i kringgående. |
(104) |
För det andra: avtalet om varumärkesanvändning med den kinesiska exporterande tillverkaren ingicks och förlängdes vid en tidpunkt när den kinesiska exporterande tillverkaren exporterade till unionen inom ramen för ett åtagande. Detta åtagande innebar bland annat att det var förbjudet att sälja den berörda produkten till unionen om den producerats i ett tredjeland, eftersom det skulle ha gjort det omöjligt eller i alla fall mycket svårt att kontrollera åtagandet, och i synnerhet bestämmelsen om korsförsäljning. Villkoren i den icke-konfidentiella versionen av åtagandet var mycket välkända inom branschen och fanns tillgängliga hos kommissionen på begäran. De var också tillgängliga för den exporterande tillverkaren som ju hade nära handelsförbindelser med den kinesiska producenten. Genom att ingå avtalet om varumärkesanvändning kringgick den exporterande tillverkaren villkoren i åtagandet och deltog därigenom också i kringgående. Under utfrågningen den 12 januari 2016 hävdade det malaysiska företaget att det inte hade lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter och att det är en faktisk malaysisk tillverkare av solcellsmoduler. Vad gäller de belägg som inkommit från den nationella tullmyndigheten och som inte kunde röjas för det malaysiska företaget av ovannämnda skäl, begärde företaget att förhörsombudet skulle kontrollera att uppgifterna var korrekta. Förhörsombudet i handelsförfaranden underrättade därefter företaget om att han kunde bekräfta att uppgifterna från de nationella tullmyndigheterna var korrekta och att de nationella tullmyndigheterna på grundval av detta drog slutsatsen att en betydande mängd moduler i den sändningen var av kinesiskt ursprung. |
(105) |
I enlighet med artikel 28.1 i grundförordningen grundas därför slutsatserna för detta företag på tillgängliga uppgifter. |
(106) |
Mot bakgrund av slutsatserna om förändringar i handelsmönstret och omlastning, som beskrivs i avsnitt 2, samt de slutsatser som beskrivs i skälen 93–105, dvs. att det malaysiska företaget är närstående till det kinesiska företaget, deltar i omlastning och deltar i en överträdelse av åtagandet, slutsatser som var för sig utgör tillräckliga skäl, kan befrielse inte beviljas detta malaysiska företag i enlighet med artikel 23.6 i grundförordningen. |
(107) |
Ett företag i Taiwan underlät att i tid lämna detaljerad information om saluförandet av celler från deras närstående företag i Kina, vilka hade redovisats som skärverktyg för kiselplattor, samt om importuppgifter, efterlevnaden av taiwanesiska restriktioner och de exakta inköpsflödena. Efter en artikel 28.1-begäran inkom företaget med ytterligare förklaringar, som var tillräckliga för att företaget skulle kunna beviljas befrielse, eftersom det tillhandahöll de uppgifter som efterfrågats och dessa kunde styrkas av kommissionen. |
(108) |
De återstående fem malaysiska och 21 taiwanesiska exporterande tillverkarna, däribland det företag som avses i skäl 107, befanns inte delta i kringgående, och befrielse kan därför beviljas för de moduler och celler som tillverkas i enlighet med artikel 23.6 i grundförordningen. |
(109) |
Framför allt hade det stora flertalet av dessa företag etablerats innan åtgärderna mot Kina infördes. Produktionsanläggningarna för samtliga dessa företag kontrollerades utifrån deras svar på frågeformuläret. Det genomfördes en kontroll av tillverknings- och kapacitetsstatistik, produktionskostnader, råvaruinköp, halvfabrikat och färdiga produkter samt exportförsäljning till unionen och härigenom kunde det bekräftas att dessa företag var faktiska tillverkare och att det inte fanns några belägg för att de deltog i kringgående. |
(110) |
Övriga tillverkare som inte gav sig till känna i samband med detta förfarande och inte exporterade den produkt som är föremål för undersökning under undersökningsperioden, och som har för avsikt att inge en ansökan om befrielse från den utvidgade utjämningstullen enligt artiklarna 20 och 23.6 i grundförordningen, kommer att uppmanas att fylla i ett formulär för ansökan om befrielse så att kommissionen ska kunna fastställa om befrielse kan beviljas. |
(111) |
Efter meddelandet av uppgifter gav sig flera företag tillkänna och välkomnade kommissionens beslut att bevilja befrielse. Dessa företag påpekade emellertid också att det inom solcellsindustrin är vanligt förekommande med arrangemang (ofta kallade OEM-arrangemang) mellan olika företag, där solcellsproducenter/modultillverkare (ofta kallade varumärkesägare) ibland sänder ut en del av sina celler för att de ska sättas ihop till moduler hos andra tillverkare (ofta kallade OEM-tillverkare). Dessa företag önskade få ett klarläggande om att de skulle fortsätta att omfattas av befrielse om de deltog i ett sådant arrangemang. Kommissionen bekräftar att sådana arrangemang – eller underentreprenadsarrangemang för att använda ett mer korrekt uttryck – förekommer inom solcellsindustrin och att de omfattas av den beviljade befrielsen. Inom sådana arrangemang kontrolleras råvaruleverantörerna och råvarornas ursprung av varumärkesägaren. Underentreprenören använder sig av den modellkonstruktion som tillhandahållits av varumärkesägaren, som övervakar produktionsprocessen. Men även för sådana arrangemang måste cellerna tillverkas av företag som beviljats befrielse, såsom anges i artikel 1.2. |
(112) |
I de fall befrielse kan beviljas bör gällande utvidgade åtgärder ändras i enlighet därmed. Varje beviljad befrielse från tull kommer att följas upp, i syfte att se till att villkoren iakttas. |
(113) |
Det anses att särskilda åtgärder krävs i detta fall för att säkerställa att befrielsen från tull tillämpas korrekt. Dessa särskilda åtgärder omfattar krav på uppvisande för medlemsstaternas tullmyndigheter av en giltig faktura som ska uppfylla kraven i artikel 1.2. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör bli föremål för den utvidgade utjämningstullen. |
5. MEDDELANDE AV UPPGIFTER
(114) |
Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för ovanstående slutsatser och ombads lämna synpunkter. Parternas muntliga och skriftliga synpunkter har beaktats. Inget argument medförde dock någon ändring av de slutgiltiga undersökningsresultaten. |
(115) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Den slutgiltiga utjämningstull gällande ”övriga företag” som införts genom artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) nr 1239/2013 på import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Folkrepubliken Kina, om de inte transiteras i den mening som avses i artikel V i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt), utvidgas härmed till import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) som avsänts från Malaysia och Taiwan, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Malaysia och Taiwan eller inte, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8501 31 00, ex 8501 32 00, ex 8501 33 00, ex 8501 34 00, ex 8501 61 20, ex 8501 61 80, ex 8501 62 00, ex 8501 63 00, ex 8501 64 00 och ex 8541 40 90 (Taric-nummer 8501310082, 8501310083, 8501320042, 8501320043, 8501330062, 8501330063, 8501340042, 8501340043, 8501612042, 8501612043, 8501618042, 8501618043, 8501620062, 8501620063, 8501630042, 8501630043, 8501640042, 8501640043, 8541409022, 8541409023, 8541409032, 8541409033), med undantag för solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter som tillverkas av de företag som anges nedan:
Land |
Företag |
Taric-tilläggsnummer |
Malaysia |
AUO – SunPower Sdn. Bhd. Flextronics Shah Alam Sdn. Bhd. Hanwha Q CELLS Malaysia Sdn. Bhd. Panasonic Energy Malaysia Sdn. Bhd. TS Solartech Sdn. Bhd. |
C073 C074 C075 C076 C077 |
Taiwan |
ANJI Technology Co., Ltd AU Optronics Corporation Big Sun Energy Technology Inc. EEPV Corp. E-TON Solar Tech. Co., Ltd Gintech Energy Corporation Gintung Energy Corporation Inventec Energy Corporation Inventec Solar Energy Corporation LOF Solar Corp. Ming Hwei Energy Co., Ltd Motech Industries, Inc. Neo Solar Power Corporation Perfect Source Technology Corp. Ritek Corporation Sino-American Silicon Products Inc. Solartech Energy Corp. Sunengine Corporation Ltd Topcell Solar International Co., Ltd TSEC Corporation Win Win Precision Technology Co., Ltd |
C058 C059 C078 C079 C080 C081 C082 C083 C084 C085 C086 C087 C088 C089 C090 C091 C092 C093 C094 C095 C096 |
2. Den befrielse från tull vilken beviljas de företag som uttryckligen nämns i punkt 1 i denna artikel eller vilken beviljas av kommissionen i enlighet med artikel 2.2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura, som ska uppfylla kraven i bilagan till denna förordning och vara utfärdad av tillverkaren eller avsändaren; denna faktura ska innehålla en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå den undertecknandes namn och befattning. För solceller av kristallint kisel ska denna försäkran ha följande lydelse:
”Jag intygar härmed att den (kvantitet) solceller av kristallint kisel som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i (berört land). Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.”
För solcellsmoduler av kristallint kisel ska denna försäkran ha följande lydelse:
”Jag intygar härmed att den (kvantitet) solcellsmoduler av kristallint kisel som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av
i) |
(företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i (berört land) ELLER |
ii) |
en underleverantör/tredje part för (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i (berört land) |
(stryk det av alternativen som inte är tillämpligt)
med de solceller av kristallint kisel som har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer [läggs till om det berörda landet är föremål för ursprungliga eller gällande åtgärder mot kringgående]) i (berört land).
Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.”
Om ingen sådan faktura uppvisas och/eller minst ett av de båda Taric-tilläggsnumren saknas i ovannämnda försäkran, ska den tullsats som gäller för ”övriga företag” tillämpas. I så fall ska Taric-tilläggsnumret B999 anges i tulldeklarationen.
3. Den tull som utvidgas genom punkt 1 i denna artikel ska tas ut på import som avsänts från Malaysia och Taiwan, oavsett om dess deklarerade ursprung är Malaysia och Taiwan eller inte, och som registrerats i enlighet med artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2015/832 samt artiklarna 23.4 och 24.5 i förordning (EG) nr 597/2009, med undantag av de produkter som tillverkats av de företag som nämns i punkt 1.
4. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
1. Ansökningar om befrielse från den tull som utvidgas genom artikel 1 ska göras skriftligen på ett av Europeiska unionens officiella språk och ska vara undertecknade av en person som har rätt att företräda det ansökande företaget. Ansökan ska skickas till Europeiska kommissionens generaldirektorat för handel på följande adress:
Europeiska kommissionen |
Generaldirektoratet för handel |
Direktorat H |
Kontor: CHAR 04/39 |
1049 Bruxelles/Brussel |
BELGIEN |
2. I enlighet med artikel 23.6 i förordning (EG) nr 597/2009 får kommissionen genom beslut tillåta att import från företag som inte kringgår de utjämningsåtgärder som införts genom genomförandeförordning (EU) nr 1239/2013 befrias från den tull som utvidgas genom artikel 1.
Artikel 3
Tullmyndigheterna ska upphöra med den registrering av import som införts genom artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2015/832.
Artikel 4
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 11 februari 2016.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 188, 18.7.2009, s. 93.
(2) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 1239/2013 av den 2 december 2013 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Folkrepubliken Kina (EUT L 325, 5.12.2013, s. 66).
(3) EUT L 132, 29.5.2015, s. 53.
(4) Comext är Eurostats databas över utrikeshandelsstatistik.
(5) Se sidorna 9–16 i begäran av den 14 april 2015, i den version som fanns tillgänglig för inspektion, samt de bilagor (9 och 10) som fanns tillgängliga för inspektion.
(6) Se fotnot 17 i begäran av den 14 april 2015, i den version som fanns tillgänglig för inspektion.
(7) Se föregående.
(8) Se sidorna 9–14 i begäran av den 14 april 2015, i den version som fanns tillgänglig för inspektion, samt de bilagor (9 och 10) som fanns tillgängliga för inspektion.
(9) Se fotnot 17 i begäran av den 14 april 2015, i den version som fanns tillgänglig för inspektion.
(10) Se föregående.
(11) EUT L 325, 5.12.2013, s. 66.
(12) Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/866 av den 4 juni 2015 återtogs godtagandet av åtagandet för dessa tre exporterande producenter enligt genomförandebeslut 2013/707/EU (EUT L 139, 5.6.2015, s. 30). En av dessa tre exporterande tillverkare är det ovannämnda kinesiska företaget.
12.2.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 37/76 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/185
av den 11 februari 2016
om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som genom rådets förordning (EU) nr 1238/2013 införts på import av solcellsmoduler av kristallint kisel samt väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av solcellsmoduler av kristallint kisel samt väsentliga komponenter (dvs. celler) avsända från Malaysia och Taiwan, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Malaysia och Taiwan eller inte
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 13.3, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Gällande åtgärder
(1) |
Genom förordning (EU) nr 1238/2013 (nedan kallad den ursprungliga förordningen) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på 53,4 % på import av solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel från Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) för alla andra företag än de som nämns i artikel 1.2 och bilaga 1 till den förordningen. Dessa åtgärder kallas nedan de gällande åtgärderna, och den undersökning som ledde till att åtgärderna infördes genom den ursprungliga förordningen kallas nedan den ursprungliga undersökningen. |
1.2 Inledande till följd av en begäran
(2) |
Den 15 april 2015 ingav en unionstillverkare av solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel en begäran enligt vilken antidumpnings- och utjämningsåtgärderna på import av solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel från Kina kringgås via Malaysia och Taiwan. |
(3) |
Denna begäran innehöll prima facie-bevisning för att det hade skett en väsentlig förändring i handelsmönstret för exporten från Kina, Malaysia och Taiwan efter införandet av de gällande åtgärderna, vilken föreföll ha orsakats av införandet av åtgärderna i fråga. Det uppgavs inte finnas någon annan grund eller motivering för denna förändring än införandet av de gällande åtgärderna. |
(4) |
Av bevisningen framgick vidare att verkningarna av de gällande åtgärderna undergrävdes både i fråga om kvantitet och pris. Det förelåg dessutom bevisning för att den ökade importen från Malaysia och Taiwan ägde rum till priser som var betydligt lägre än det icke-skadevållande pris som fastställdes i den ursprungliga undersökningen. |
(5) |
Slutligen förelåg prima facie-bevisning för att solcellsmoduler eller solcellspaneler av kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel som avsänts från Malaysia och Taiwan dumpades i förhållande till det normalvärde som fastställts för den likadana produkten under den ursprungliga undersökningen. |
(6) |
Sedan kommissionen efter att ha informerat medlemsstaterna hade fastställt att det fanns tillräcklig prima facie-bevisning för att inleda en undersökning enligt artikel 13 i grundförordningen inledde den en undersökning genom att anta kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/833 (2) (nedan kallad förordningen om inledande). I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen instruerade kommissionen genom förordningen om inledande också tullmyndigheterna att registrera import av solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel som avsänts från Malaysia och Taiwan. En begäran om att registreringen av solceller från Taiwan skulle upphöra, som hade ingetts av sökanden den 13 juli 2015, diskuterades vid en utfrågning med förhörsombudet i handelsförfaranden den 1 oktober 2015 och avslogs. |
1.3 Undersökning
(7) |
Kommissionen underrättade myndigheterna i Kina, Malaysia och Taiwan, de exporterande tillverkarna och handlarna i dessa länder, de importörer i unionen som den visste var berörda och unionsindustrin om att undersökningen hade inletts. Den sände frågeformulär till de tillverkare/exportörer i Kina, Malaysia och Taiwan som den kände till eller som gav sig till känna inom tidsfristerna i skäl 15 i förordningen om inledande. Frågeformulär sändes även till importörer i unionen. De berörda parterna gavs tillfälle att inom tidsfristen i förordningen om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. |
(8) |
Fjorton företag från Malaysia, 29 koncerner eller företag från Taiwan, nio företag från Kina, 25 företag från EU, som även omfattade unionsindustrin, icke-närstående importörer och installatörer, samt fem bransch- och användarorganisationer gav sig till känna. |
(9) |
I Malaysia gav sig fjorton företag till känna och av dessa besvarade nio frågeformuläret och ansökte om befrielse från de eventuella utvidgade åtgärderna i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen. Malaysian Solar Resources inkom med ett svar som var alltför ofullständigt för att kommissionen skulle kunna undersöka det ordentligt. Kommissionen avvisade därför denna ansökan. Fem malaysiska företag, W&K Solar (M) Sdn. Bhd., Solexel (M) Sdn. Bhd., Solartif Sdn Bhd, Jinko Solar Technology Sdn. Bhd. och PV Hi Tech Solar Sdn. Bhd., underrättade kommissionen om att de inte sålde den undersökta produkten till unionen och inte hade för avsikt att besvara frågeformuläret. Vissa av dessa företag var nystartade. |
(10) |
I Taiwan gav sig 28 företag till känna. SunEdge Technology underrättade kommissionen om att företaget inte sålde den undersökta produkten till unionen. Deras ansökan hade därmed inte längre något syfte och avvisades därför. Mosel Vitelic Inc. underrättade kommissionen om att företaget hade upphört med tillverkningen i juni 2015 och därför inte längre ansökte om befrielse. De återstående 26 företagen besvarade frågeformuläret och ansökte om befrielse från de eventuella utvidgade åtgärderna i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen. Tre företag, iSolar Energy Technology Co. Ltd, IST Energy Co. Ltd och DS Technology Co. Ltd, angav i sina frågeformulär att de saknade egen tillverkning. Kommissionen ansåg därför att dessa företag inte uppfyllde villkoren för att ansöka om befrielse och avvisade deras ansökan. Inga kontrollbesök genomfördes på plats hos de företag som inte bedömdes uppfylla villkoren för att ansöka om befrielse eller vars ansökan hade avvisats. Kommissionen genomförde följaktligen kontrollbesök på plats hos 23 koncerner eller företag. |
(11) |
Inga frågeformulär besvarades av icke-närstående importörer i unionen. Tre kinesiska exporterande tillverkare som var icke-närstående till de taiwanesiska eller malaysiska tillverkarna besvarade frågeformuläret, som även besvarades av tre närstående kinesiska exporterande tillverkare. Utöver detta mottog kommissionen 14 yttranden från berörda parter. |
(12) |
Följande malaysiska och taiwanesiska koncerner inkom med fullständiga svar på frågeformuläret, och kontrollbesök genomfördes därefter på plats.
|
1.4 Undersökningsperiod
(13) |
Undersökningsperioden omfattade tiden från och med den 1 januari 2012 till och med den 31 mars 2015 (nedan kallad undersökningsperioden). Uppgifter inhämtades för undersökningsperioden för att bland annat undersöka den påstådda förändringen i handelsmönstret. För perioden 1 april 2014–31 mars 2015 (nedan kallad referensperioden eller RP) inhämtades mer detaljerade uppgifter för att undersöka ett eventuellt undergrävande av verkningarna av de gällande åtgärderna och förekomsten av dumpning. |
2. UNDERSÖKNINGSRESULTAT
2.1 Allmänna överväganden
(14) |
I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen bedömdes förekomsten av kringgående på grundval av en analys i tur och ordning av om handelsmönstret hade förändrats mellan tredjeländer och unionen, huruvida denna förändring härrörde från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte fanns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen, om det fanns bevisning för att skada förelåg eller för att verkningarna av tullen undergrävdes i fråga om priser på och/eller kvantiteter av den likadana produkten och om det fanns bevisning för förekomst av dumpning i förhållande till de normalvärden som tidigare fastställts för den likadana produkten, i förekommande fall i enlighet med artikel 2 i grundförordningen. |
2.2 Berörd produkt och likadan produkt
(15) |
Den produkt som berörs av det eventuella kringgåendet är solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel (cellerna har en tjocklek av högst 400 mikrometer) som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8501 31 00, ex 8501 32 00, ex 8501 33 00, ex 8501 34 00, ex 8501 61 20, ex 8501 61 80, ex 8501 62 00, ex 8501 63 00, ex 8501 64 00 och ex 8541 40 90 med ursprung i eller som avsänts från Folkrepubliken Kina, om de inte transiteras i den mening som avses i artikel V i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) (nedan kallad den berörda produkten). |
(16) |
Följande produkttyper är uteslutna från definitionen av den berörda produkten:
|
(17) |
Den produkt som är föremål för undersökningen (nedan kallad den undersökta produkten) är densamma som den som anges i skälen ovan, men har avsänts från Malaysia och Taiwan, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Malaysia eller Taiwan eller inte. |
(18) |
Av undersökningen framgick att solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel (nedan kallade solceller och solcellsmoduler) enligt definitionen ovan som exporteras från Kina till unionen och de som sänds till unionen från Malaysia och Taiwan har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden, och följaktligen anses de utgöra likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen. |
(19) |
Begreppen ”solcellspanel” och ”solcellsmodul” används inom branschen utan åtskillnad och har samma innebörd, närmare bestämt en uppsättning solceller som har laminerats ihop (oftast 60 respektive 72 solceller) i syfte att absorbera solljuset som en energikälla för att generera elektricitet. Även bestämningarna ”solcells-” och ”fotovoltaisk” används utan åtskillnad inom branschen och har samma innebörd vad gäller solceller och solcellsmoduler, närmare bestämt att solenergi omvandlas till elektricitet. Solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel kallas nedan solceller och solcellsmoduler. |
2.3 Undersökningsresultat för Kina
(20) |
Samarbetsviljan hos tillverkare/exportörer i Kina var låg; endast sex tillverkare/exportörer besvarade frågeformuläret. Det var därför inte möjligt att utifrån de samarbetsvilliga parternas uppgifter komma fram till något rimligt fastställande av exportvolymerna av den berörda produkten från Kina. |
(21) |
Mot denna bakgrund måste slutsatserna om export av solceller och solcellsmoduler från Kina till unionen, Malaysia och Taiwan även grundas på Comext-databasen (3), de uppgifter som medlemsstaterna lämnat till kommissionen om importhandeln med produkter som är föremål för undersökning respektive åtgärder i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen (artikel 14.6-databasen), den kinesiska, malaysiska och taiwanesiska nationella statistiken samt den information som lämnats i begäran (4). |
(22) |
Importvolymen enligt den malaysiska, taiwanesiska och kinesiska statistiken omfattade en bredare produktgrupp än den berörda produkten eller den undersökta produkten (5). På grundval av uppgifterna i Comext, de kontrollerade uppgifterna om kinesiska, malaysiska och taiwanesiska tillverkare av solceller och solcellsmoduler samt begäran kunde det emellertid fastställas att en betydande del av denna importvolym avsåg den berörda produkten (6). Dessa uppgifter kunde följaktligen användas för att fastställa eventuella ändringar i handelsmönstret och de kunde dubbelkontrolleras med hjälp av andra uppgifter, till exempel de uppgifter som lämnats av de samarbetande exporterande tillverkarna och importörerna. |
2.3.1 Förändring i handelsmönstret mellan Kina och EU
(23) |
I tabell 1 anges importvolymen för den berörda produkten från Kina till unionen efter införandet av de gällande åtgärderna: Tabell 1 Importutveckling för den berörda produkten från Kina till unionen under undersökningsperioden (enhet: megawatt (MW))
|
(24) |
Importen av den berörda produkten från Kina till unionen minskade väsentligt med 66 %. Importen från Kina minskade mer än den totala importen till unionen, och den kinesiska importens andel minskade med 35 %. |
2.4 Undersökningsresultat för Malaysia
2.4.1 Grad av samarbetsvilja och fastställande av handelsvolymer i Malaysia
(25) |
Såsom anges i skäl 9 var åtta exporterande tillverkare i Malaysia samarbetsvilliga och inkom med fullständiga svar på frågeformuläret. I fråga om tre av de samarbetsvilliga malaysiska företagen fann man det motiverat att tillämpa artikel 18.1 i grundförordningen på de grunder som anges i skäl 88 och framåt. |
(26) |
De samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Malaysia stod enligt Comext för 57 % av den totala importen av den undersökta produkten från Malaysia till unionen under referensperioden. |
2.4.2 Förändring i handelsmönstret i Malaysia
(27) |
I tabell 2 anges importvolymen för den undersökta produkten från Malaysia till unionen under undersökningsperioden: Tabell 2 Importutveckling för den undersökta produkten från Malaysia till unionen under undersökningsperioden (enhet: megawatt (MW))
|
(28) |
Såsom anges i skäl 24 minskade importen av den berörda produkten från Kina till unionen, medan däremot den totala importen av den undersökta produkten från Malaysia till unionen ökade väsentligt, med + 245 %. Ökningen var särskilt markant efter införandet av de gällande åtgärderna 2013. Till följd av en nedgång i unionens konsumtion minskade den totala importen betydligt, vilket gjorde att ökningen av den malaysiska importens andel av den totala importen till unionen (+ 553 %) var ännu större än importökningen i sig. |
(29) |
Förändringen i handelsmönstret mellan Malaysia och unionen blir ännu mer betydande för solcellsmoduler av kristallint kisel (nedan kallade moduler) om de analyseras separat från celler av den typ som används i solcellsmoduler av kristallint kisel (nedan kallade celler). |
(30) |
Sett till volym ökade importen av moduler från Malaysia från 108 MW år 2012 till 1 036 MW under referensperioden (+ 860 %). Mot bakgrund av den totala nedgången i importen ökade marknadsandelen för importen av moduler från Malaysia till unionen från 1 % år 2012 till 17 % under referensperioden (+ 1 793 %). |
(31) |
Importen av celler från Malaysia ökade betydligt mindre än importen av moduler – från 358 MW år 2012 till 573 MW under referensperioden (+ 60 %). Marknadsandelen för importen av celler från Malaysia till unionen ökade från 10 % år 2012 till 27 % under referensperioden (+ 165 %). |
(32) |
Ovanstående uppgifter visar att sedan den ursprungliga undersökningen inleddes 2012 och de gällande åtgärderna infördes 2013 har importen av solceller och solcellsmoduler från Malaysia i viss mån ersatt importen av den berörda produkten från Kina till unionen. |
(33) |
För att fastställa tendensen i handelsflödet med solceller och solcellsmoduler från Kina till Malaysia användes malaysisk och kinesisk statistik samt uppgifter i begäran (7). Såväl kinesisk som malaysisk statistik finns endast för en bredare produktgrupp än den berörda produkten (8). På grundval av uppgifter i Comext, kontrollerade uppgifter om kinesiska och malaysiska tillverkare av solceller och solcellsmoduler samt uppgifter i begäran, kunde det emellertid fastställas att en väsentlig del gällde den berörda produkten. Dessa uppgifter kunde därför tas i beaktande (9). Den exportvolym som redovisas i kinesisk statistik skiljer sig från den importvolym som rapporteras i malaysisk statistik eftersom de relevanta tullkoderna inte tillämpas på samma sätt i dessa båda länder (9). Även om de malaysiska importuppgifterna ligger betydligt högre än de kinesiska exportuppgifterna, anger båda dataseten samma uppåtgående tendens för exporten från Kina till Malaysia. Eftersom de malaysiska importuppgifterna ligger betydligt högre än de kinesiska exportuppgifterna, används de kinesiska uppgifterna för en mer försiktig analys. |
(34) |
Det finns belägg för att en viss del av importen av den kinesiska produkten till Malaysia felaktigt eller bedrägligt har deklarerats som andra produkter. Importen av laminerade solcellsmoduler har exempelvis deklarerats som solfångarglas eller celler när de i stället borde ha redovisats som moduler, vilket förklaras närmare i skäl 62. Mot denna bakgrund är det högst sannolikt att importen av moduler har underskattats och importen av celler i viss mån har överskattats i den kinesiska exportstatistik som framgår av tabell 3. Tabell 3 Import av solceller och solcellsmoduler från Kina till Malaysia enligt kinesisk statistik (enhet: megawatt (MW))
Tabell 4 Import av solceller och solcellsmoduler från Kina till Malaysia enligt malaysisk statistik (enhet: megawatt (MW))
|
(35) |
Importen av solceller och solcellsmoduler från Kina till Malaysia ökade med mer än 800 % enligt kinesiska exportuppgifter och med mer än 400 % enligt malaysiska uppgifter. |
(36) |
I tabell 5 anges hur den inhemska konsumtionen utvecklades i Malaysia under referensperioden. Som framgår av tabell 5 låg konsumtionen av moduler på den malaysiska inhemska marknaden långt under nivån för exporten från Kina sedan de gällande åtgärderna införts 2013. Utvecklingen av den inhemska konsumtionen motiverar därför inte till en sådan importökning av solceller och solcellsmoduler från Kina till Malaysia. Tabell 5 Utveckling av den inhemska konsumtionen av solcellsmoduler i Malaysia under åren 2012, 2013 och 2014 (enhet: megawatt (MW))
|
(37) |
Vid undersökningen konstaterades att det hade skett en nedgång i importen från Kina till unionen och en parallell uppgång i exporten från Kina till Malaysia respektive från Malaysia till unionen av solceller och solcellsmoduler sedan den ursprungliga undersökningen inletts 2012 och de gällande åtgärderna införts 2013. Dessa förändrade handelsflöden utgör en förändring i handelsmönstret mellan å ena sidan ovannämnda länder och å andra sidan unionen. |
2.4.3 Typ av kringgående i Malaysia
(38) |
Enligt artikel 13.1 i grundförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av tullen. Sådana bruk, processer och bearbetningar omfattar bland annat avsändning via tredjeländer av den produkt som omfattas av åtgärder. |
(39) |
Importen av den undersökta produkten från Malaysia till unionen stod enligt Comext för mer än 46 % av den totala importen från Malaysia under referensperioden. |
(40) |
När det gäller celler var samarbetsviljan 100 % och samtliga celltillverkare som samarbetade i undersökningen befanns vara faktiska tillverkare. |
(41) |
De icke-samarbetsvilliga företagens import av moduler motsvarade under samma period 71 % av den totala importen av moduler från Malaysia. Modulerna utgör en färdig produkt och kan därför endast importeras till Malaysia för inhemsk konsumtion eller omlastning. Den höga importnivån för moduler från Kina som överstiger den inhemska konsumtionen, såsom anges i skäl 36, och den höga graden av bristande samarbetsvilja från malaysisk sida visar att en stor andel av de moduler som avsänts från Kina måste ha omlastats via Malaysia till unionen. |
(42) |
Såsom anges i skäl 88 och framåt, befanns ett antal av de samarbetsvilliga malaysiska tillverkarna ha lämnat vilseledande information, särskilt rörande deras förhållande till kinesiska tillverkare, import av färdiga produkter från Kina och ursprunget för den undersökta produkt som exporterats till unionen. Vissa av företagen befanns exportera solcellsmoduler av kristallint kisel av kinesiskt ursprung till unionen, medan andra företag befanns bedrägligt ha deklarerat väsentliga komponenter som solfångarglas samt ha förfalskat sina fakturor. |
(43) |
År 2014 inledde dessutom Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) en undersökning av påstådd omlastning av solceller och solcellsmoduler via Malaysia. Denna undersökning pågår fortfarande. |
(44) |
Mot bakgrund av ovanstående överväganden har det sålunda kunnat bekräftas att det förekommer omlastning av den undersökta produkten via Malaysia. |
2.5 Undersökningsresultat för Taiwan
2.5.1 Grad av samarbetsvilja och fastställande av handelsvolymer i Taiwan
(45) |
Såsom anges i skäl 10 var 23 koncerner eller företag i Taiwan samarbetsvilliga och inkom med fullständiga svar på frågeformuläret. |
(46) |
De samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Taiwan stod enligt Comext för 63,3 % av den totala exporten av den undersökta produkten från Taiwan till unionen under undersökningsperioden. |
2.5.2 Förändring i handelsmönstret i Taiwan
(47) |
I tabell 6 anges importvolymen för den berörda produkten från Taiwan till unionen under undersökningsperioden: Tabell 6 Importutveckling för den undersökta produkten från Taiwan till unionen under undersökningsperioden (enhet: megawatt (MW))
|
(48) |
Såsom anges i skäl 24 minskade importen av den berörda produkten från Kina till unionen väsentligt efter införandet av de gällande åtgärderna i december 2013. Å andra sidan ökade importvolymen för den undersökta produkten från Taiwan till unionen väsentligt under samma period (en ökning med + 30 %). Eftersom den totala importen av den undersökta produkten till unionen minskade, ökade marknadsandelen för importen från Taiwan till unionen av den undersökta produkten, från 9 % år 2012 till 22 % under referensperioden (en ökning på + 147 %). |
(49) |
Ovanstående uppgifter visar att sedan den ursprungliga undersökningen inleddes 2012 och de gällande åtgärderna infördes 2013 har importen av solceller och solcellsmoduler från Taiwan i viss mån ersatt importen till unionen av den berörda produkten från Kina. |
(50) |
De taiwanesiska myndigheterna har lämnat statistik om importen och exporten av solceller och solcellsmoduler från frihandelszoner och skatteupplag (nedan kallade frihandelszoner). I Taiwan är det förbjudet att importera solceller och solcellsmoduler från Kina. Mot denna bakgrund får kinesiska solceller och solcellsmoduler samt andra väsentliga komponenter endast föras in i frihandelszoner om de sedan återexporteras eller används som råvara i en annan produkt som ska återexporteras. Kommissionen konstaterar att nästan all import av celler och moduler till frihandelszoner kom från Kina. Uppgifter har lämnats för åren 2012, 2013 och 2014. Referensperioden omfattar tre kvartal under 2014 och ett kvartal under 2015. Mot denna bakgrund är det osannolikt att tendensen skulle avvika väsentligt mellan år 2014 och referensperioden. |
(51) |
I tabell 7 anges importvolymen för solceller och solcellsmoduler från Kina till de taiwanesiska frihandelszonerna och skatteupplagen under undersökningsperioden: Tabell 7 Import av solceller och solcellsmoduler från Kina till de taiwanesiska frihandelszonerna (enhet: megawatt (MW))
|
(52) |
I tabell 8 anges exportvolymen för solceller och solcellsmoduler från de taiwanesiska frihandelszonerna till unionen under undersökningsperioden: Tabell 8 Export av solceller och solcellsmoduler från de taiwanesiska frihandelszonerna till unionen (enhet: megawatt (MW))
|
(53) |
Tabell 7 visar att importen av solceller och solcellsmoduler till Taiwan ökade markant sedan den ursprungliga undersökningen inletts 2012 och de gällande åtgärderna införts 2013. Av tabell 8 framgår tydligt att merparten av den kinesiska berörda produkten återexporterades till unionen. |
(54) |
Förändringen i handelsmönstret mellan Taiwan och Kina blir ännu mer betydande för moduler om de analyseras separat från cellerna. |
(55) |
Importen av moduler från Kina till de taiwanesiska frihandelszonerna ökade från nära 0 MW år 2012 till 213 MW år 2014. Nästan all import till frihandelszonerna kom från Kina. Av de 213 MW som importerats exporterades 202 MW till EU. Exporten av moduler av kinesiskt ursprung från de taiwanesiska frihandelszonerna stod därför enligt Comext för minst 24 % av den totala taiwanesiska exporten av moduler till EU under 2014. |
(56) |
Importen av celler från Kina till de taiwanesiska frihandelszonerna ökade från nära 0 MW år 2012 till 71 MW år 2014. Av dessa redovisades 20 MW som exporterade till EU. Exporten av celler av kinesiskt ursprung från de taiwanesiska frihandelszonerna stod därför enligt Comext för 2 % av den totala taiwanesiska exporten av celler till EU under 2014. |
(57) |
Eftersom den kinesiska berörda produkten inte får säljas i Taiwan, utgör omlastning eller hopsättnings-/monteringsverksamhet den enda motiveringen för att importera dem från Kina till Taiwan i syfte att återexportera kinesiska väsentliga komponenter från Taiwan. |
(58) |
Den minskade kinesiska exporten av solceller och solcellsmoduler samt den parallella ökningen av exporten från Kina till Taiwan respektive från Taiwan till unionen sedan den ursprungliga undersökningen inletts 2012 och de gällande åtgärderna införts 2013 utgör en förändring i handelsmönstret mellan å ena sidan ovannämnda länder och å andra sidan unionen. |
2.5.3 Typ av kringgående i Taiwan
(59) |
Enligt artikel 13.1 i grundförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av tullen. Sådana bruk, processer och bearbetningar omfattar bland annat avsändning via tredjeländer av den produkt som omfattas av åtgärder. |
(60) |
Importen av den undersökta produkten till unionen stod enligt Comext för mer än 38 % av den totala importen från Taiwan under undersökningsperioden. De icke-samarbetsvilliga företagens import till unionen av celler stod under samma period för 11 % av den totala importen av celler från Taiwan. De icke-samarbetsvilliga företagens import till unionen av moduler stod enligt Comext för 64 % av den totala taiwanesiska importen av moduler. |
(61) |
Samtliga celltillverkare som samarbetade i undersökningen befanns vara faktiska tillverkare. Såsom anges i skäl 56 stod samtidigt exporten av celler av kinesiskt ursprung från de taiwanesiska frihandelszonerna till unionen enligt Comext för endast 2 % av importen av celler från Taiwan till unionen under 2014. |
(62) |
Som närmare förklaras i skäl 85 konstaterades även att vissa företag i Taiwan importerade laminerade solcellsmoduler (även kallade laminerade solcellspaneler) till sina skatteupplag och att åtminstone vissa av dessa laminerade solcellspaneler deklarerades som solceller. Den laminerade solcellsmodulen är en nästan helt färdig modul som omfattar antingen 60 eller 72 celler. Det krävs ytterst enkel hopsättningsverksamhet för att tillverka en solcellsmodul av en laminerad modul: det enda som behöver göras är att sätta en aluminiumram runt modulen och ansluta en strömfördelare. En laminerad solcellsmodul bör därför deklareras som en solcellsmodul. Detta innebär att åtminstone en del av de kinesiska celler som importeras till de taiwanesiska frihandelszonerna och skatteupplagen i själva verket var laminerade solcellsmoduler och borde ha deklarerats som moduler. |
(63) |
Såsom anges i skäl 55 stod exporten från taiwanesiska frihandelszonerna av moduler som från början var av kinesiskt ursprung för minst 24 % av den taiwanesiska importen av moduler till EU. Modulerna utgör en färdig produkt och de kinesiska modulerna får inte säljas i Taiwan. Omlastning bör därför ha varit det enda sannolika syftet med att importera dem till Taiwan. Kommissionen drar därför slutsatsen att en stor andel av de moduler som avsänts från Kina måste ha omlastats via Taiwan till unionen. |
(64) |
År 2014 inledde dessutom Olaf en undersökning av påstådd omlastning av solceller och solcellsmoduler via Malaysia. Denna undersökning pågår fortfarande. |
(65) |
Dessutom har de taiwanesiska myndigheterna under samma tid undersökt påstått kringgående och dragit slutsatsen att flera företag, främst handlare, gjort sig skyldiga till bedrägeri genom att förfalska ursprunget för solcellsmoduler. |
(66) |
Mot bakgrund av ovanstående överväganden har det sålunda kunnat bekräftas att det förekommer omlastning av den undersökta produkten via Taiwan. |
2.6 Ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av antidumpningstullen
(67) |
Undersökningen visade inte på någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för omlastningen än att man ville undvika de gällande åtgärderna beträffande solceller och solcellsmoduler med ursprung i Kina. Inga andra faktorer utom tullen konstaterades föreligga som kunde anses uppväga kostnaderna för omlastningen eller importen och återexporten av solceller eller solcellsmoduler av kristallint kisel, i synnerhet vad gäller transport och omlastning, från Kina via Malaysia och Taiwan. |
2.7 Belägg för dumpning
(68) |
Slutligen undersöktes det i enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen om det fanns belägg för dumpning i förhållande till det normalvärde som tidigare fastställts i den ursprungliga undersökningen för likadana produkter. |
(69) |
I den ursprungliga förordningen fastställdes normalvärdet på grundval av priserna i Indien, som i den undersökningen konstaterades vara ett lämpligt jämförbart land för Kina. Det ansågs lämpligt att använda det normalvärde som tidigare fastställts i enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen. |
(70) |
En betydande del av den malaysiska och taiwanesiska exporten utfördes av icke-samarbetsvilliga exportörer eller av samarbetsvilliga exportörer som hade lämnat vilseledande information. Priserna på export från Malaysia och Taiwan fastställdes därför på grundval av det genomsnittliga exportpriset på solceller och solcellsmoduler under referensperioden enligt artikel 14.6-databasen och Comext. |
(71) |
I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställdes i den ursprungliga förordningen med de vägda genomsnittliga exportpriserna för den aktuella undersökningens referensperiod enligt artikel 14.6-databasen och Comext. |
(72) |
De genomsnittliga taiwanesiska och malaysiska exportpriserna på solceller och solcellsmoduler under referensperioden låg långt under det normalvärde som fastställts under den ursprungliga undersökningen, vilket visar att det förekom betydande dumpning. |
2.8 Undergrävande av antidumpningstullens verkningar
(73) |
För att bedöma om de importerade produkterna i fråga om kvantitet och pris hade undergrävt verkningarna av de gällande åtgärderna på importen av solcellsmoduler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler av kristallint kisel från Folkrepubliken Kina användes kontrollerade uppgifter från samarbetsvilliga exporterande tillverkare, Comext och artikel 14.6-databasen som bästa tillgängliga uppgifter om exportkvantiteter och exportpriser för de icke-samarbetsvilliga företagen. De på så sätt fastställda priserna jämfördes med den nivå för undanröjande av skada som hade fastställts för unionstillverkarna i skäl 415 i den ursprungliga förordningen. |
(74) |
Ökningen av importen från Malaysia och Taiwan ansågs vara betydande i fråga om kvantitet. Den uppskattade förbrukningen i unionen under undersökningsperioden ger en liknande indikation på betydelsen av denna import. Sett till marknadsandel stod de moduler som importerades till unionen från icke-samarbetsvilliga företag samt från företag som befanns vara inblandade i kringgående i Malaysia för 9 % av unionens konsumtion av moduler. De moduler som importerades till unionen från icke-samarbetsvilliga företag samt från företag som befanns vara inblandade i kringgående i Taiwan stod för 7 % av EU:s konsumtion. De celler som importerades till unionen från icke-samarbetsvilliga företag i Taiwan stod för 3 % av EU:s konsumtion. |
(75) |
Jämförelsen mellan den nivå för undanröjande av skada som fastställdes i den ursprungliga förordningen och det vägda genomsnittliga exportpriset avslöjade ett betydande målprisunderskridande. |
(76) |
Följaktligen drogs slutsatsen att verkningarna av de gällande åtgärderna undergrävs i fråga om både kvantitet och pris. |
3. ÅTGÄRDER
(77) |
Mot denna bakgrund drogs slutsatsen att den slutgiltiga antidumpningstull som införts på import av solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel och celler av den typ som används i solcellsmoduler eller solcellspaneler av kristallint kisel med ursprung i Kina kringgicks genom omlastning från Malaysia och Taiwan. |
(78) |
I enlighet med artikel 13.1 första meningen i grundförordningen bör de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i Kina därför utvidgas till att omfatta import av samma produkt som avsänts från Malaysia och Taiwan, oavsett om dess deklarerade ursprung är Malaysia och Taiwan eller inte. |
(79) |
Den åtgärd som bör utvidgas är den som fastställs i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1238/2013 för ”övriga företag”, dvs. en slutgiltig antidumpningstull på 53,4 % på nettopriset fritt unionens gräns, före tull. |
(80) |
I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen, enligt vilka eventuella utvidgade åtgärder bör tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på registrerad import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter som avsänts från Malaysia och Taiwan. |
4. ANSÖKNINGAR OM BEFRIELSE FRÅN TULL
(81) |
I Malaysia gav sig fjorton företag till känna och av dessa besvarade nio frågeformuläret och ansökte om befrielse från de eventuella utvidgade åtgärderna i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen. Ett företag lämnade ett ytterst bristfälligt svar och svarade inte i tid på skrivelsen med begäran om komplettering, så kommissionen avvisade dess ansökan. Kommissionen genomförde därför kontrollbesök på plats hos åtta företag. |
(82) |
I Taiwan gav sig 28 koncerner eller företag till känna och av dessa var det en aktör som underrättade kommissionen om att verksamheten hade upphört. Ett företag underrättade kommissionen om att det inte hade någon försäljning till unionen och uppfyllde därför inte villkoren för att ansöka om befrielse. De återstående 26 företagen besvarade frågeformuläret och ansökte om befrielse från de eventuella utvidgade åtgärderna i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen. Såsom förklarades i skäl 10 visade det sig att tre av de taiwanesiska företag som besvarat frågeformuläret saknade produktionstillgångar och kommissionen avvisade därför deras begäran. Kommissionen genomförde därför kontrollbesök på plats hos 23 koncerner eller företag. |
(83) |
Av de kontrollerade företagen visade sig tre företag i Malaysia och tre i Taiwan ha lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. I enlighet med artikel 18.4 i grundförordningen underrättades dessa företag (genom skrivelser nedan kallade artikel 18.4-skrivelser) om att kommissionen avsåg att bortse från de uppgifter som de lämnat och använda sig av ”tillgängliga uppgifter”, och företagen gavs tillfälle att lämna ytterligare förklaringar inom en viss tid. I dessa skrivelser angavs det specifikt vilka uppgifter som dessa företag lämnat som kommissionen avsåg att bortse från. Två taiwanesiska företag besvarade inte artikel 18.4-skrivelsen. Som tidigare underrättats bortsåg kommissionen därför från uppgifterna. De tre företagen i Malaysia svarade däremot, men kunde inte skingra kommissionens tvivel av nedan angivna skäl. Även för dessa företag bortsåg kommissionen från uppgifterna enligt tidigare underrättelse. Ett taiwanesiskt företag svarade och lämnade ytterligare uppgifter, vilka godtogs av kommissionen, se närmare skäl 111. |
(84) |
Även andra utredande myndigheter i unionen, som Olaf och nationella tullmyndigheter, utreder för närvarande importen till unionen från dessa fem företag. För att skydda de pågående utredningarna är det viktigt att inte sprida någon information som skulle göra det möjligt för tredje part att koppla de slutsatser som anges i skälen nedan till ett specifikt företag. Kommissionen har därför inte närmare angett vilka slutsatser som avser vilket företag. Importörer som har köpt den undersökta produkten från dessa företag och skulle vilja veta mer om de närmare omständigheterna kring leverantören kan antingen ta direkt kontakt med sin leverantör eller också vända sig till kommissionen för att få mer detaljerad information. |
(85) |
För denna undersökning har följande uppgifter slagits fast: två av de tre företagen i Taiwan befanns importera laminerade solcellsmoduler från Kina som de inte hade uppgett när de besvarade frågeformuläret. Ett av dessa företag medgav under kontrollbesöket att man i sitt svar på frågeformuläret hade redovisat denna import som import av solceller från Kina. Detta företag hade även redovisat denna import som solceller i sin tulldeklaration. För båda dessa taiwanesiska företag fanns det handlingar som tydligt visade att de återexporterade de laminerade solcellsmodulerna från Kina till unionen. |
(86) |
De båda företagen i Taiwan inkom inte med några ytterligare klargöranden efter artikel 18.4-skrivelsen, eftersom de inte inkom med något svar över huvud taget (se skäl 83). |
(87) |
Av de orsaker som anges i skäl 85 och sett till de slutsatser om förändring i handelsmönstret och omlastning som beskrivs i avsnitt 2 i denna förordning, vilka båda faktorer i sig är tillräckliga, befanns dessa företag delta i kringgående och kunde inte beviljas befrielse i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen. |
(88) |
Som förklaras närmare nedan användes tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen för följande tre malaysiska företag av följande skäl. |
(89) |
Ett malaysiskt företag svarade i sitt frågeformulär att företaget köpte in solceller i Kina och angav att modulerna med kinesiska celler transporterades till andra marknader än unionen. Detta företag kunde emellertid inte styrka att det köpte tillräckliga mängder celler utanför Kina för att kunna producera den mängd solcellsmoduler som de exporterade till unionen. Under kontrollbesöket befanns företaget importera laminerade solcellsmoduler från Kina, som det bedrägligt deklarerade som import av solfångarglas. Företaget befanns inte heller ha tillräcklig produktionskapacitet för att kunna tillverka de volymer av den undersökta produkten som de exporterade. Detta företag befanns även ha kopplingar till ett kinesiskt företag som är verksamt inom solcellsbranschen. |
(90) |
I sitt svar på artikel 18.4-skrivelsen förnekade det malaysiska företaget att man exporterade moduler med kinesiska celler till unionen. Företaget hävdade att det till unionen exporterade moduler med sydkoreanska celler som emellertid laminerades i Kina. Företaget svarade också att det beställde detta ”laminerade glas” eftersom det förekom kvalitetsproblem med företagets laminerare. Men som tidigare nämnts deklarerades detta bedrägligt som solfångarglas. Företaget kunde inte heller styrka att det hade köpt in tillräckligt med celler i Sydkorea för samtliga moduler som det exporterade till unionen. |
(91) |
Företaget hävdades också att det hade nya ägare sedan april 2014. Detta ägarskifte förändrade emellertid inte det faktum att det finns kopplingar mellan de malaysiska och kinesiska företagen eftersom det malaysiska företagets huvudsakliga råvaruleverantör alltjämt är den kinesiska modultillverkaren. |
(92) |
De förklaringar som företaget gav i sitt svar på artikel 18.4-skrivelsen inverkade inte på slutsatsen att företaget återexporterade de kinesiska laminerade solcellsmodulerna till unionen och att kinesiska celler användes i åtminstone vissa av de moduler som exporterades till EU. |
(93) |
Sett till de slutsatser om förändring i handelsmönstret och omlastning som beskrivs i avsnitt 2 samt de slutsatser som beskrivs i skälen 89–92, vilka båda i sig är tillräckliga, kan befrielse därför inte beviljas detta malaysiska företag i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen. |
(94) |
Ett annat företag i Malaysia befanns inte heller ha tillräcklig produktionskapacitet för att kunna producera de volymer av den undersökta produkten som det exporterade. Samma företag kunde inte uppvisa några anställningsavtal för sin personal och har därför inte kunnat styrka att det hade några anställda under undersökningsperioden. Detta företag kunde inte uppvisa några köpeavtal som avsåg tillverkningsmaskiner för solcellsmoduler. Företaget underlät också att ange sin relation till en kinesisk exporterande tillverkare och inköpen av den undersökta produkten från det närstående företaget. Företaget har också lämnat handlingar med olika etableringsdatum. Undersökningen visade att detta företag etablerades 2013, dvs. efter det att de ursprungliga antidumpnings- och antisubventionsundersökningarna hade inletts, och upphörde med sin produktion strax efter maj 2015, dvs. efter det att registreringskravet för malaysiska moduler införts. |
(95) |
I sitt svar på artikel 18.4-skrivelsen hävdade företaget att de flesta småföretag i Malaysia inte hade några anställningsavtal för sin personal. Företaget hävdade också att det hade tillräcklig kapacitet för att producera de angivna mängderna. Företaget hävdade också att de hyrde in säljpersonal från ett kinesiskt företag, men att det saknade formella kopplingar till detta kinesiska företag. Dessa kompletterande förklaringar inverkade inte på de ovannämnda slutsatserna. Företaget hade framför allt inte styrkt att det hade produktionskapacitet för de exporterade kvantiteterna. Det kunde även konstateras en betydande avvikelse mellan den kvantitet importerade celler som redovisades av företaget och den kvantitet celler som redovisades av dess leverantör. Att företaget hyr in personal från det kinesiska företaget bekräftar dessutom att det finns kopplingar till det kinesiska företaget. |
(96) |
Sett till de slutsatser om förändring i handelsmönstret och omlastning som beskrivs i avsnitt 2 samt de slutsatser som beskrivs i skälen 94 och 95, vilka båda i sig är tillräckliga, kan befrielse därför inte beviljas detta malaysiska företag i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen. |
(97) |
Ett annat företag i Malaysia etablerades i juni 2013, dvs. efter det att de ursprungliga antidumpnings- och antisubventionsundersökningarna hade inletts, och började sälja moduler i december 2013, dvs. strax efter det att slutgiltiga antidumpnings- och utjämningstullar införts genom den ursprungliga förordningen. Under referensperioden tillverkade företaget solcellsmoduler av polykristallin av celler som i huvudsak importerades från Taiwan. Detta företag förefaller vara närstående till ett kinesiskt företag varifrån ett åtagande godtogs som senare återtogs på grund av överträdelser (10). För det första: det malaysiska företagets administrativa chef hade tidigare en chefstjänst på det kinesiska företaget. För det andra: cellerna köptes först in vid ett flertal tillfällen av det kinesiska företaget och/eller andra kinesiska företag och på så sätt genomfördes den fysiska transporten av cellerna från ett tredjeland (framför allt Taiwan) till Kina innan de uppenbarligen transporterades vidare till företaget i Malaysia. För det tredje: majoriteten av de moduler som såldes till tredjeländer under referensperioden såldes till ett amerikanskt företag som är närstående till det kinesiska företaget. För det fjärde: det kinesiska företagets juridiska ombud var närvarande under kontrollbesöket hos det malaysiska företaget. För det femte: såväl det kinesiska som det taiwanesiska företaget förefaller använda sig av samma mall för sina försäljningsavtal, både sett till form och innehåll. För det sjätte: en företrädare för det kinesiska företaget uppgav i en video på internet att detta företag bistår det malaysiska företaget med teknisk rådgivning och kontroll. |
(98) |
Andra faktorer som detta malaysiska företag inte informerat om under kontrollbesöket, men som tullmyndigheterna i en medlemsstat har upplyst om var följande: Det malaysiska företaget hade ingått ett avtal om varumärkesanvändning med samma kinesiska företag som hade godtagit ett åtagande som innebar att det malaysiska företaget tilläts använda det kinesiska företagets varumärke, om kunderna så önskade. Det var dessutom en säljare från det kinesiska företaget som presenterade det malaysiska företaget för en av de första kunderna i unionen. Det malaysiska företagets första sändning till unionen blev också föremål för en undersökning av tullmyndigheterna i en medlemsstat eftersom modulerna var märkta med texten ”Made in China” och det kinesiska företagets varumärke. |
(99) |
Det malaysiska företaget svarade på artikel 18.4-skrivelsen genom en skrivelse av den 14 december 2015 och angav då att de inte hade haft för avsikt att dölja sina handelsförbindelser med det kinesiska företaget och att de hade fyllt i ansökan om befrielse i god tro. De uppgav också att tullmyndigheterna i en medlemsstat efter sin undersökning hade godtagit att de felmärkta modulerna faktiskt producerades av företaget i Malaysia. Tullmyndigheterna i en medlemsstat bekräftade emellertid för kommissionen att dessa moduler inte var av malaysiskt ursprung. |
(100) |
Efter meddelandet av uppgifter hävdade det malaysiska företaget att kommissionen grundade sitt beslut på antaganden, påståenden och felaktiga anklagelser och att de aldrig hade fått ta del av kommissionens eventuella grunder och bevis, vilket i sig undergrävde företagets rätt till försvar. Företaget kritiserade framför allt kommissionen för att inte ha informerat om den video på internet som avses i skäl 97 eller om de uppgifter som erhållits från tullmyndigheterna i en medlemsstat som avses i skäl 98. Företaget hävdade också att det inte hade någon koppling till det kinesiska företaget och att det inte hade undanhållit sitt avtal om varumärkesanvändning med det kinesiska företaget under kontrollbesöket. Vad gäller den undersökning som utförts av tullmyndigheterna i en medlemsstat hävdade företaget att samtliga varor under alla omständigheter släpptes ut på marknaden som moduler av malaysiskt ursprung. Företaget hävdade slutligen att dess etableringsdatum samt dess försäljning till ett företag i Förenta staterna som är närstående det kinesiska företaget inte utgör giltiga argument för att neka befrielse. Det malaysiska företaget begärde också att bli hört av förhörsombudet i handelsförfaranden, vilket genomfördes den 12 januari 2016. Före utfrågningen fick företaget ta del av videoklippet från internet och bekräftade under utfrågningen att det var korrekt. |
(101) |
Företagets kompletterande förklaringar inverkade inte på den ovannämnda slutsatsen av följande skäl. |
(102) |
De faktorer som anges i skäl 97 utgör inte enbart antaganden och anklagelser, utan faktiska uppgifter som inte har ifrågasatts av företaget. Dessa uppgifter hade dessutom presenterats för företaget i artikel 18.4-skrivelsen av den 3 december 2015, som företaget hade ombetts att lämna synpunkter på. Slutsatserna hade därefter meddelats företaget den 22 december 2015 och företaget hade då återigen ombetts att lämna synpunkter. Företagets rätt till försvar hade därför respekterats fullt ut. Faktum kvarstår att företaget under kontrollbesöket försökte om inte undanhålla så åtminstone förminska betydelsen av sina handelsförbindelser med det kinesiska företaget, inbegripet förekomsten av ett avtal om varumärkesanvändning. Under kontrollbesöket hade det malaysiska företaget visserligen nämnt varumärkesanvändningen i samband med det kinesiska företaget, men uttryckligen angett att detta avsåg ”en begränsad period”. Avtalet om varumärkesanvändning visades inte upp och under kontrollbesöket avslöjades det inte heller att detta avtal hade förlängts med ytterligare fyra år. Inga av de faktorer som nämns i skäl 97 och som visade på de starka handelsförbindelserna mellan de båda företagen förklarades mer ingående eller demonstrerades för kommissionen under kontrollbesöket. Företaget ifrågasatte heller aldrig att dessa faktorer var med sanningen överensstämmande. |
(103) |
Enligt artikel 13.4 i grundförordningen får befrielse från tull beviljas exporterande tillverkare som kan visa att de inte är närstående en producent som omfattas av åtgärderna samt att de inte är involverade i kringgående. |
(104) |
Vad gäller det första kriteriet (att inte vara närstående en producent som omfattas av åtgärden) försökte den exporterande tillverkaren om inte dölja, så åtminstone förminska, betydelsen av sina olika kopplingar till den kinesiska exporterande tillverkaren såsom anges i skäl 97. Bevisbördan för att det inte föreligger någon sådan koppling ligger emellertid på den exporterande tillverkaren. Eftersom företaget inte visat samarbetsvilja på denna punkt och det är omöjligt att kontrollera alla nya uppgifter som lämnats i företagets svar på meddelandet har kommissionen tvingats utgå från de tillgängliga uppgifterna i sin bedömning av huruvida den exporterande tillverkaren faktiskt kan motbevisa prima facie-intrycket, vilket baserat på tillgängliga uppgifter är att tillverkaren är närstående det kinesiska företaget. Enligt kommissionen har den exporterande tillverkaren inte lyckats med det, eftersom det finns flera indikationer på att det kinesiska företaget är närstående den exporterande tillverkaren. |
(105) |
Även om det första kriteriet skulle vara uppfyllt (vilket det inte är) anser kommissionen under alla omständigheter att det andra kriteriet inte är uppfyllt. Den exporterande tillverkaren har deltagit i kringgående på olika sätt, som vart och ett är tillräckligt för att avslå ansökan om befrielse. En viktig indikation på att ett företag har deltagit i kringgående, som gäller för båda dessa sätt och som inte har ifrågasatts, är att den exporterande tillverkaren inledde sin verksamhet efter det att de ursprungliga åtgärderna hade införts. |
(106) |
För det första: företagets påstående om att samtliga varor som anges i skäl 98 har släppts ut på marknaden som moduler av malaysiskt ursprung stämmer faktiskt inte. Tullmyndigheterna i den medlemsstat som lämnade uppgifter till kommissionen har visat att dessa moduler ansågs vara av kinesiskt ursprung, eftersom solcellsmodulernas pallar var märkta med namnet på det kinesiska företaget. För att skydda den nationella tullmyndighetens pågående utredning har denna uppgift inte kunnat meddelas det malaysiska företaget. Kommissionen uppmärksammade emellertid företaget på att förhörsombudet i handelsförfaranden skulle kunna kontrollera om uppgiften var korrekt med stöd av artiklarna 12, 13 och 15 i dennes direktiv. |
(107) |
De uppgifter som tullmyndigheterna lämnat styrker att den exporterande tillverkaren har genomfört en omlastning och styrker därmed att den exporterande tillverkaren deltar i kringgående. |
(108) |
För det andra: avtalet om varumärkesanvändning med den kinesiska exporterande tillverkaren ingicks och förlängdes vid en tidpunkt när den kinesiska exporterande tillverkaren exporterade till unionen inom ramen för ett åtagande. Detta åtagande innebar bland annat att det var förbjudet att sälja den berörda produkten till unionen om den producerats i ett tredjeland, eftersom det skulle ha gjort det omöjligt eller i alla fall mycket svårt att kontrollera åtagandet, och i synnerhet bestämmelsen om korsförsäljning. Villkoren i den icke-konfidentiella versionen av åtagandet var mycket välkända inom branschen och fanns tillgängliga hos kommissionen på begäran. De var också tillgängliga för den exporterande tillverkaren som ju hade nära handelsförbindelser med den kinesiska producenten. Genom att ingå avtalet om varumärkesanvändning kringgick den exporterande tillverkaren villkoren i åtagandet och deltog därigenom också i kringgående. Under utfrågningen den 12 januari 2016 hävdade det malaysiska företaget att det inte hade lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter och att det är en faktisk malaysisk tillverkare av solcellsmoduler. Vad gäller de belägg som inkommit från den nationella tullmyndigheten och som inte kunde röjas för det malaysiska företaget av ovannämnda skäl, begärde företaget att förhörsombudet skulle kontrollera att uppgifterna var korrekta. Förhörsombudet i handelsförfaranden underrättade därefter företaget om att han kunde bekräfta att uppgifterna från de nationella tullmyndigheterna var korrekta och att de nationella tullmyndigheterna på grundval av detta drog slutsatsen att en betydande mängd moduler i den sändningen var av kinesiskt ursprung. |
(109) |
I enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen grundas därför slutsatserna för detta företag på tillgängliga uppgifter. |
(110) |
Mot bakgrund av slutsatserna om förändringar i handelsmönstret och omlastning, som beskrivs i avsnitt 2, samt de slutsatser som beskrivs i skälen 97–109, dvs. att det malaysiska företaget är närstående till det kinesiska företaget, deltar i omlastning och deltar i en överträdelse av åtagandet, slutsatser som var för sig utgör tillräckliga skäl, kan befrielse inte beviljas detta malaysiska företag i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen. Mot bakgrund av dessa slutsatser kan företaget framför allt inte åberopa de ”safe harbour”-principer som föreskrivs i artikel 13.2 i grundförordningen, eftersom såväl företagets omlastning som dess överträdelse av åtagandet utgör en annan form av kringgående än hopsättningsverksamhet i ett tredjeland, och kommissionen under alla omständigheter grundar sig på tillgängliga uppgifter. |
(111) |
Ett företag i Taiwan underlät att i tid lämna detaljerad information om saluförandet av celler från deras närstående företag i Kina, vilka hade redovisats som skärverktyg för kiselplattor, samt om importuppgifter, efterlevnaden av taiwanesiska restriktioner och de exakta inköpsflödena. Efter en artikel 18.1-begäran inkom företaget med ytterligare förklaringar, som var tillräckliga för att företaget skulle kunna beviljas befrielse, eftersom det tillhandahöll de uppgifter som efterfrågats och dessa kunde styrkas av kommissionen. |
(112) |
De återstående fem malaysiska och 21 taiwanesiska exporterande tillverkarna, däribland det företag som avses i skäl 111, befanns inte delta i kringgående, och befrielse kan därför beviljas för de moduler och celler som tillverkas i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen. |
(113) |
Framför allt hade det stora flertalet av dessa företag etablerats innan åtgärderna mot Kina infördes. Produktionsanläggningarna för samtliga dessa företag kontrollerades utifrån deras svar på frågeformuläret. Det genomfördes en kontroll av tillverknings- och kapacitetsstatistik, produktionskostnader, råvaruinköp, halvfabrikat och färdiga produkter samt exportförsäljning till unionen och härigenom kunde det bekräftas att dessa företag var faktiska tillverkare och att det inte fanns några belägg för att de deltog i kringgående. |
(114) |
Övriga tillverkare som inte gav sig till känna i samband med detta förfarande och inte exporterade den produkt som är föremål för undersökning under undersökningsperioden, och som har för avsikt att inge en ansökan om befrielse från den utvidgade antidumpningstullen enligt artiklarna 11.4 och 13.4 i grundförordningen, kommer att uppmanas att fylla i ett formulär för ansökan om befrielse så att kommissionen ska kunna fastställa om befrielse kan beviljas. |
(115) |
Efter meddelandet av uppgifter gav sig flera företag tillkänna och välkomnade kommissionens beslut att bevilja befrielse. Dessa företag påpekade emellertid också att det inom solcellsindustrin är vanligt förekommande med arrangemang (ofta kallade OEM-arrangemang) mellan olika företag, där solcellsproducenter/modultillverkare (ofta kallade varumärkesägare) ibland sänder ut en del av sina celler för att de ska sättas ihop till moduler hos andra tillverkare (ofta kallade OEM-tillverkare). Dessa företag önskade få ett klarläggande om att de skulle fortsätta att omfattas av befrielse om de deltog i ett sådant arrangemang. Kommissionen bekräftar att sådana arrangemang – eller underentreprenadsarrangemang för att använda ett mer korrekt uttryck – förekommer inom solcellsindustrin och att de omfattas av den beviljade befrielsen. Inom sådana arrangemang kontrolleras råvaruleverantörerna och råvarornas ursprung av varumärkesägaren. Underentreprenören använder sig av den modellkonstruktion som tillhandahållits av varumärkesägaren, som övervakar produktionsprocessen. Men även för sådana arrangemang måste cellerna tillverkas av företag som beviljats befrielse, såsom anges i artikel 1.2. |
(116) |
I de fall befrielse kan beviljas bör gällande utvidgade åtgärder ändras i enlighet därmed. Varje beviljad befrielse från tull kommer att följas upp, i syfte att se till att villkoren iakttas. |
(117) |
Det anses att särskilda åtgärder krävs i detta fall för att säkerställa att befrielsen från tull tillämpas korrekt. Dessa särskilda åtgärder omfattar krav på uppvisande för medlemsstaternas tullmyndigheter av en giltig faktura som ska uppfylla kraven i artikel 1.2. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör bli föremål för den utvidgade antidumpningstullen. |
5. MEDDELANDE AV UPPGIFTER
(118) |
Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för ovanstående slutsatser och ombads lämna synpunkter. Parternas muntliga och skriftliga synpunkter har beaktats. Inget argument medförde dock någon ändring av de slutgiltiga undersökningsresultaten. |
(119) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i grundförordningen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Den slutgiltiga antidumpningstull gällande ”övriga företag” som införts genom artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) nr 1238/2013 på import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Folkrepubliken Kina, om de inte transiteras i den mening som avses i artikel V i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt), utvidgas härmed till import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) som avsänts från Malaysia och Taiwan, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Malaysia och Taiwan eller inte, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8501 31 00, ex 8501 32 00, ex 8501 33 00, ex 8501 34 00, ex 8501 61 20, ex 8501 61 80, ex 8501 62 00, ex 8501 63 00, ex 8501 64 00 och ex 8541 40 90 (Taric-nummer 8501310082, 8501310083, 8501320042, 8501320043, 8501330062, 8501330063, 8501340042, 8501340043, 8501612042, 8501612043, 8501618042, 8501618043, 8501620062, 8501620063, 8501630042, 8501630043, 8501640042, 8501640043, 8541409022, 8541409023, 8541409032, 8541409033), med undantag för solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter som tillverkas av de företag som anges nedan:
Land |
Företag |
Taric-tilläggsnummer |
Malaysia |
AUO – SunPower Sdn. Bhd. Flextronics Shah Alam Sdn. Bhd. Hanwha Q CELLS Malaysia Sdn. Bhd. Panasonic Energy Malaysia Sdn. Bhd. TS Solartech Sdn. Bhd. |
C073 C074 C075 C076 C077 |
Taiwan |
ANJI Technology Co., Ltd AU Optronics Corporation Big Sun Energy Technology Inc. EEPV Corp. E-TON Solar Tech. Co., Ltd Gintech Energy Corporation Gintung Energy Corporation Inventec Energy Corporation Inventec Solar Energy Corporation LOF Solar Corp. Ming Hwei Energy Co., Ltd Motech Industries, Inc. Neo Solar Power Corporation Perfect Source Technology Corp. Ritek Corporation Sino-American Silicon Products Inc. Solartech Energy Corp. Sunengine Corporation Ltd Topcell Solar International Co., Ltd TSEC Corporation Win Win Precision Technology Co., Ltd |
C058 C059 C078 C079 C080 C081 C082 C083 C084 C085 C086 C087 C088 C089 C090 C091 C092 C093 C094 C095 C096 |
2. Den befrielse från tull vilken beviljas de företag som uttryckligen nämns i punkt 1 i denna artikel eller vilken beviljas av kommissionen i enlighet med artikel 2.2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura, som ska uppfylla kraven i bilagan till denna förordning och vara utfärdad av tillverkaren eller avsändaren; denna faktura ska innehålla en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå den undertecknandes namn och befattning. För solceller av kristallint kisel ska denna försäkran ha följande lydelse:
”Jag intygar härmed att den (kvantitet) solceller av kristallint kisel som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i (berört land). Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.”
För solcellsmoduler av kristallint kisel ska denna försäkran ha följande lydelse:
”Jag intygar härmed att den (kvantitet) solcellsmoduler av kristallint kisel som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av
i) |
(företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i (berört land) ELLER |
ii) |
en underleverantör/tredje part för (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i (berört land) |
(stryk det av alternativen som inte är tillämpligt)
med de solceller av kristallint kisel som har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer [läggs till om det berörda landet är föremål för ursprungliga eller gällande åtgärder mot kringgående]) i (berört land).
Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.”
Om ingen sådan faktura uppvisas och/eller minst ett av de båda Taric-tilläggsnumren saknas i ovannämnda försäkran, ska den tullsats som gäller för ”övriga företag” tillämpas. I så fall ska Taric-tilläggsnumret B999 anges i tulldeklarationen.
3. Den tull som utvidgas genom punkt 1 i denna artikel ska tas ut på import som avsänts från Malaysia och Taiwan, oavsett om dess deklarerade ursprung är Malaysia och Taiwan eller inte, och som registrerats i enlighet med artikel 2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/833 samt artiklarna 13.3 och 14.5 i förordning (EG) nr 1225/2009, med undantag av de produkter som tillverkats av de företag som nämns i punkt 1.
4. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
1. Ansökningar om befrielse från den tull som utvidgas genom artikel 1 ska göras skriftligen på ett av Europeiska unionens officiella språk och ska vara undertecknade av en person som har rätt att företräda det ansökande företaget. Ansökan ska skickas till Europeiska kommissionens generaldirektorat för handel på följande adress:
European Commission |
Directorate-General for Trade |
Directorate H |
Office: CHAR 04/39 |
Bruxelles/Brussel |
BELGIQUE/BELGIË |
2. I enlighet med artikel 13.4 i förordning (EG) nr 1225/2009 får kommissionen genom beslut tillåta att import från företag som inte kringgår de antidumpningsåtgärder som införts genom förordning (EU) nr 1238/2013 befrias från den tull som utvidgas genom artikel 1.
Artikel 3
Tullmyndigheterna ska upphöra med den registrering av import som införts genom artikel 2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/833.
Artikel 4
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 11 februari 2016.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.
(2) EUT L 132, 29.5.2015, s. 60.
(3) Comext är Eurostats databas över utrikeshandelsstatistik.
(4) Se sidorna 9–16 i begäran av den 14 april 2015, i den version som fanns tillgänglig för inspektion, samt de bilagor (9 och 10) som fanns tillgängliga för inspektion.
(5) Se fotnot 17 i begäran av den 14 april 2015, i den version som fanns tillgänglig för inspektion.
(6) Se föregående.
(7) Se sidorna 9–14 i begäran av den 14 april 2015, i den version som fanns tillgänglig för inspektion, samt de bilagor (9 och 10) som fanns tillgängliga för inspektion.
(8) Se fotnot 17 i begäran av den 14 april 2015, i den version som fanns tillgänglig för inspektion.
(9) Se föregående.
(10) Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/866 av den 4 juni 2015 återtogs godtagandet av åtagandet för dessa tre exporterande producenter enligt genomförandebeslut 2013/707/EU (EUT L 139, 5.6.2015, s. 30). En av dessa tre exporterande tillverkare är det ovannämnda kinesiska företaget.
12.2.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 37/97 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/186
av den 11 februari 2016
om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),
med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och
av följande skäl:
(1) |
I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen. |
(2) |
Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 11 februari 2016.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.
BILAGA
Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
(euro/100 kg) |
||
KN-nummer |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonimportvärde |
0702 00 00 |
EG |
253,6 |
IL |
236,2 |
|
MA |
89,8 |
|
TR |
113,0 |
|
ZZ |
173,2 |
|
0707 00 05 |
MA |
85,0 |
TR |
181,9 |
|
ZZ |
133,5 |
|
0709 91 00 |
EG |
194,3 |
ZZ |
194,3 |
|
0709 93 10 |
MA |
38,0 |
TR |
156,9 |
|
ZZ |
97,5 |
|
0805 10 20 |
BR |
63,2 |
EG |
47,9 |
|
IL |
96,2 |
|
MA |
63,0 |
|
TN |
50,2 |
|
TR |
60,2 |
|
ZZ |
63,5 |
|
0805 20 10 |
IL |
124,2 |
MA |
86,9 |
|
ZZ |
105,6 |
|
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90 |
EG |
69,8 |
IL |
136,7 |
|
JM |
156,4 |
|
MA |
115,0 |
|
TR |
52,2 |
|
ZZ |
106,0 |
|
0805 50 10 |
IL |
106,9 |
TR |
112,0 |
|
ZZ |
109,5 |
|
0808 10 80 |
CA |
138,9 |
CL |
92,5 |
|
US |
155,5 |
|
ZZ |
129,0 |
|
0808 30 90 |
CL |
180,1 |
CN |
86,8 |
|
TR |
81,0 |
|
ZA |
98,2 |
|
ZZ |
111,5 |
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.
BESLUT
12.2.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 37/100 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2016/187
av den 11 december 2015
om ändring av beslut ECB/2013/1 om ett ramverk för en infrastruktur för kryptering med öppen nyckel (PKI) för Europeiska centralbankssystemet (ECB/2015/46)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127,
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 12.1 jämförd med artiklarna 3.1, 5, 12.3, 16–24 och 34, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 (1) ska Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG (2) upphöra att gälla från och med den 1 juli 2016. Därför är det lämpligt att hänvisa till förordning (EU) nr 910/2014 i beslut ECB/2013/1 (3). |
(2) |
Informationen om ECBS-PKI-certifikatutfärdaren, inklusive dess identitet och dess tekniska komponenter, som framgår av bilagan till beslut ECB/2013/1 måste uppdateras. |
(3) |
Beslut ECB/2013/1 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar
Beslut ECB/2013/1 ska ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 1 ska punkt 10 ersättas med följande: ”10. ECBS-PKI-certifikatutfärdare : den betrodda enhet som utfärdar, hanterar, återkallar och förnyar ECBS-PKI-certifikat i enlighet med ECBS/SSM ramverk för godkännande av certifikat.” |
2. |
I artikel 4 ska punkt 4 ersättas med följande: ”4. ECBS-PKI-riktlinjer för certifiering innehåller regler för ett elektroniskt certifikats livscykel, från första begäran om utfärdande till dess att användingen upphör eller certifikatet återkallas, samt även regler som beskriver förhållandet mellan den som ansöker om ett certifikat eller är certifikatanvändare, ECBS-PKI-certifikatutfärdaren samt accepterande parter. De omfattar certifikat som faller inom tillämpningsområdet för direktiv 1999/93/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 (4) samt certifikat som faller utanför deras tillämpningsområden. De beskriver alla parters roller och ansvar samt reglerar hur certifikat ska utfärdas och hanteras. Riktlinjerna finns som bilaga till nivå 2/nivå 3-avtalet. (4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).”" |
3. |
I artikel 10 ska inledningsfrasen och punkt 1 a ersättas med följande: ”1. Centralbankerna i Eurosystemet måste visa att de inte har varit vårdslösa, i annat fall ansvarar de, i enlighet med sitt ansvar och sina funktioner inom ECBS-PKI för all skada som åsamkas en användare som har rimlig anledning att förlita sig på ett kvalificerat certifikat, enligt definitionerna i direktiv 1999/93/EG och förordning (EU) nr 910/2014, för:
|
4. |
Bilagan ska ersättas av bilagan till det här beslutet. |
Artikel 2
Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Frankfurt am Main den 11 december 2015.
Mario DRAGHI
ECB:s ordförande
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer (EGT L 13, 19.1.2000, s. 12).
(3) Europeiska centralbankens beslut ECB/2013/1 av den 11 januari 2013 om ett ramverk för en infrastruktur för kryptering med öppen nyckel (PKI) för Europeiska centralbankssystemet (EUT L 74, 16.3.2013, s. 30).
BILAGA
”BILAGA
Information om ECBS-PKI-certifikatutfärdaren, inklusive dess identitet och dess tekniska komponenter
ECBS-PKI-certifikatutfärdaren identifieras i sitt certifikat som utgivare och dennes privata nyckel används för att signera certifikat. ECBS-PKI-certifikatutfärdaren ska
i) |
utfärda certifikat för öppna och privata nycklar, |
ii) |
publicera förteckningar över återkallade certifikat, |
iii) |
generera nyckelpar som är associerade med specifika certifikat, t.ex. sådana som kräver att nycklar återskapas, |
iv) |
ha det övergripande ansvaret för ECBS-PKI och säkerställa att alla kraven för att driva det uppfylls. |
ECBS-PKI-certifikatutfärdaren inkluderar alla individer, regler, förfaranden och datorsystem som är betrodda att utfärda elektroniska certifikat och registrera dem på certifikatanvändarna.
ECBS-PKI-certifikatutfärdaren inkluderar två tekniska komponenter:
— |
ECBS-PKI-certifikatutfärdaren på rotnivå: Denna certifikatutfärdare, på den första nivån, utfärdar endast certifikat för sig själv och sina underordnade certifikatutfärdare. Den är endast verksam när den utför sina egna mycket begränsade uppgifter. Dess viktigaste kännetecken är:
|
— |
Online ECBS-PKI-certifikatutfärdaren: Denna certifikatutfärdare, på den andra nivån, är underordnad ECBS-PKI-certifikatutfärdaren på rotnivå. Den ansvarar för utfärdandet av ECBS-PKI-certifikat till användarna. Dess viktigaste kännetecken är:
|
(1) Detta certifikat används endast i system som inte stöder högre algoritmer.
(2) Detta certifikat används endast i system som inte stöder högre algoritmer.
12.2.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 37/104 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2016/188
av den 11 december 2015
om tillgången till och användningen av den gemensamma tillsynsmekanismens elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster som beviljas Europeiska centralbanken och de nationella behöriga myndigheter som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen (ECB/2015/47)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 127.6 och 132,
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 34,
med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (1), särskilt artikel 6.1 jämförd med artikel 6.7,
med beaktande av tillsynsnämndens förslag och i samråd med de nationella behöriga myndigheterna, och
av följande skäl:
(1) |
För att genomföra de särskilda uppgifter som tilldelats Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut genom förordning (EU) nr 1024/2013 använder ECB Europeiska centralbankssystemets (ECBS) och Eurosystemets elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster samt även de nya elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster som är nödvändiga för att utföra de uppgifter som ECB tilldelats genom förordning (EU) nr 1024/2013 utifrån artikel 127.6 i fördraget och artikel 25.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken. |
(2) |
För att den gemensamma tillsynsmekanismen ska fungera på ett effektivt och enhetligt sätt är det nödvändigt att de praktiska arrangemangen för samarbetet mellan ECB och de nationella behöriga myndigheterna inom den gemensamma tillsynsmekanismen inkluderar arrangemang för att använda sådana elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster som är nödvändiga för att utföra de uppgifter som de tilldelats genom förordning (EU) nr 1024/2013. |
(3) |
Infrastrukturen för kryptering med öppen nyckel för Europeiska centralbankssystemet (nedan kallad ECBS-PKI) inrättades genom beslut ECB/2013/1 (2). Enligt artikel 3.1 i beslut ECB/2013/1 bör tillträde till, och användning av, elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster som ECBS och Eurosystemet bedriver och som är av medelhög eller högre betydelse endast ges om användaren har autentiserats genom ett elektroniskt certifikat som utfärdats och hanteras av en certifikatutfärdare som godkänts av ECBS i enlighet med ECBS/SSM ramverk för godkännande av certifikat, eller av ECBS-PKI-certifikatutfärdaren, eller av certifikatutfärdare som godkänts av ECBS för Target2 och Target2-Securities för dessa två applikationer. |
(4) |
ECB-rådet anser att det finns ett behov av ett avancerat skydd för informationstjänster, t.ex. stark autentisering, elektroniska signaturer och kryptering, med hjälp av elektroniska certifikat för sådana elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster som är nödvändiga för att utföra de uppgifter som ECB och de nationella behöriga myndigheterna, i egenskap av behöriga myndigheter inom den gemensamma tillsynsmekanismen, har enligt förordning (EU) nr 1024/2013. Mot bakgrund av detta får certifikat som utfärdats av ECBS-PKI användas för att ansluta till, och använda, elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster som används för den gemensamma tillsynsmekanismens funktion. |
(5) |
ECB och de nationella behöriga myndigheterna inom den gemensamma tillsynsmekanismen får använda certifikat och tjänster som tillhandahålls av ECBS-PKI för att ansluta till, och använda, den gemensamma tillsynsmekanismens elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:
Artikel 1
Definitioner
I detta beslut gäller följande definitioner:
1. nationell behörig myndighet : en nationell behörig myndighet som har utsetts av en deltagande medlemsstat i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EU) nr 1024/2013. Denna betydelse ska inte påverka arrangemang enligt nationell lagstiftning där vissa tillsynsuppgifter tilldelas en nationell centralbank som inte utsetts till nationell behörig myndighet. Vad gäller ett sådant arrangemang ska en hänvisning till en nationell behörig myndighet i detta beslut även avse den nationella centralbanken vad gäller tillsynsuppgifter som denna tilldelats enligt nationell lagstiftning.
2. behörig myndighet : en nationell behörig myndighet eller ECB.
3. Elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster som ECBS och Eurosystemet bedriver, certifikat eller elektroniskt certifikat, ECBS-PKI-certifikatutfärdare, registreringsinstans, användare, centralbank i Eurosystemet samt accepterande part : samma betydelse som framgår av artikel 1 i beslut ECB/2013/1.
4. den gemensamma tillsynsmekanismens elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster : sådana elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster som används för att utföra de uppgifter som ECB och de nationella behöriga myndigheterna har tilldelats enligt förordning (EU) nr 1024/2013.
5. ECBS/SSM ramverk för godkännande av certifikat : de kriterier som ECBS IT-kommitté (ITC) uppställt för att identifiera de certifikatutfärdare, både inom och utanför ECBS, som är pålitliga avseende ECBS och Eurosystemets elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster samt i relation till den gemensamma tillsynsmekanismens elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster.
Artikel 2
Tillträde till, och användning av, den gemensamma tillsynsmekanismens elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster
1. Tillträde till, och användning av, elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster som den gemensamma tillsynsmekanismen bedriver och som är av medelhög eller högre betydelse får endast ske om användaren har autentiserats genom ett elektroniskt certifikat som utfärdats och hanteras av en certifikatutfärdare som godkänts i enlighet med ECBS/SSM ramverk för godkännande av certifikat, inklusive av ECBS-PKI-certifikatutfärdaren.
2. ECBS-PKI-certifikatutfärdaren ska utfärda elektroniska certifikat och tillhandahålla andra elektroniska certifikattjänster till de behöriga myndigheter som deltar i ECBS-PKI enligt artikel 3 för sina certifikatanvändare och för certifikatanvändare från tredje parter som samarbetar med dem för att möjliggöra säker åtkomst och användning av den gemensamma tillsynsmekanismens elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster.
3. En accepterande part får godta sådana certifikat under de förutsättningar som framgår av artikel 8 i beslut ECB/2013/1.
Artikel 3
De behöriga myndigheternas deltagande i relation till ECBS-PKI
1. En behörig myndighet får använda ECBS-PKI-tjänster för att ansluta till, och använda, den gemensamma tillsynsmekanismens elektroniska applikationer, system, plattformar och tjänster och/eller agera som registreringsinstans för sina interna användare, samt även för användare som är tredje part, under samma förutsättningar som gäller för centralbankerna i Eurosystemet.
2. Den deltagande behöriga myndigheten omfattas av de skyldigheter som framgår av artiklarna 6, 7 och 12 i beslut ECB/2013/1 och ska skriftligen försäkra ECB-rådet att den deltar och åtar sig att uppfylla de skyldigheter som framgår av det nivå 2/nivå 3-avtal som avses i artikel 4.2 i det beslutet.
Artikel 4
Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Frankfurt am Main den 11 december 2015.
Mario DRAGHI
ECB:s ordförande
(1) EUT L 287, 29.10.2013, s. 63.
(2) Europeiska centralbankens beslut ECB/2013/1 av den 11 januari 2013 om ett ramverk för en infrastruktur för kryptering med öppen nyckel (PKI) för Europeiska centralbankssystemet (EUT L 74, 16.3.2013, s. 30).
Rättelser
12.2.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 37/107 |
Rättelse till kommissionens genomförandebeslut 2013/722/EU av den 29 november 2013 om godkännande av årliga och fleråriga program som medlemsstaterna lagt fram för år 2014 och följande år för utrotning, bekämpning och övervakning av vissa djursjukdomar och zoonoser samt unionens finansiella stöd till dessa program
( Europeiska unionens officiella tidning L 328 av den 7 december 2013 )
Sidan 108, artikel 11.3
I stället för:
”3. De fleråriga program för utrotning av rabies som lagts fram av Litauen och Finland godkänns härmed för perioden 1 januari 2014–31 december 2016.”
ska det stå:
”3. De fleråriga program för utrotning av rabies som lagts fram av Lettland och Finland godkänns härmed för perioden 1 januari 2014–31 december 2016.”