12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/1

RÅDETS BESLUT (EU) 2015/2312

av den 30 november 2015

om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Liberia och av det genomförandeprotokoll som fogas till avtalet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43 jämförd med artikel 218.5,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Unionen och Republiken Liberia har förhandlat fram ett partnerskapsavtal om hållbart fiske (nedan kallat avtalet) samt ett genomförandeprotokoll som fogas till avtalet (nedan kallat protokollet), genom vilka unionsfartyg ges fiskemöjligheter i de vatten över vilka Republiken Liberia har överhöghet eller utövar sin jurisdiktion.

(2)	Förhandlingarna slutfördes och avtalet och protokollet paraferades den 5 juni 2015.

(3)	I artikel 15 i avtalet och i artikel 12 i protokollet föreskrivs att avtalet respektive protokollet ska tillämpas provisoriskt från och med den dag då de undertecknas.

(4)	Avtalet och protokollet bör undertecknas och tillämpas provisoriskt i avvaktan på att de förfaranden som är nödvändiga för avtalets och protokollets ingående avslutas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Undertecknandet på unionens vägnar av partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Liberia och av det genomförandeprotokoll som fogas till avtalet bemyndigas härmed, med förbehåll för att avtalet och protokollet ingås.

Texten till avtalet och till protokollet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet och protokollet på unionens vägnar.

Artikel 3

Avtalet och protokollet ska tillämpas provisoriskt från och med den dag då de undertecknas, i avvaktan på att de förfaranden som är nödvändiga för avtalets och protokollets ingående avslutas.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 30 november 2015.

På rådets vägnar

É. SCHNEIDER

Ordförande

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/3

PARTNERSKAPSAVTAL OM HÅLLBART FISKE

mellan Europeiska unionen och Republiken Liberia

EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad unionen, och

REPUBLIKEN LIBERIA, nedan kallad Liberia,

nedan kallade parterna,

SOM BEAKTAR det nära samarbetet mellan unionen och Liberia, särskilt inom ramen för Partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (1), ändrat första gången i Luxemburg den 5 juni 2005 (2) och ändrat andra gången i Ouagadougou den 22 juni 2010 (3) (nedan kallat Cotonouavtalet), och den ömsesidiga viljan att intensifiera dessa förbindelser,

SOM TAR HÄNSYN TILL Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 (Unclos) och 1995 års avtal om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd,

SOM ÄR FAST BESLUTNA att tillämpa beslut och rekommendationer som utfärdats av Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) och andra relevanta regionala fiskeriförvaltningsorganisationer som parterna är medlemmar i,

SOM ÄR MEDVETNA om betydelsen av de principer som fastställs i uppförandekoden för ansvarsfullt fiske som antogs vid Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) konferens 1995,

SOM ÄR FAST BESLUTNA att i ömsesidigt intresse samarbeta i syfte att främja ett ansvarsfullt fiske för att säkerställa ett långsiktigt bevarande och hållbart utnyttjande av havets biologiska resurser,

SOM ÄR ÖVERTYGADE OM att detta samarbete måste grundas på initiativ och åtgärder som, oavsett om de vidtas gemensamt eller av den ena av parterna, kompletterar varandra, är förenliga med den fastställda politiken och skapar synergieffekter,

SOM ÄR BESLUTNA att för dessa ändamål föra en dialog om den sektoriella fiskeripolitik som Liberias regering för samt att finna lämpliga metoder för att se till att denna politik genomförs på ett effektivt sätt och att ekonomiska aktörer och det civila samhället är delaktiga i utvecklingen,

SOM ÖNSKAR fastställa närmare bestämmelser och villkor för den fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfartyg i Liberias fiskezon och för unionens stöd till utveckling av ett hållbart fiske i den zonen,

SOM ÖNSKAR upprätta ett avtal till ömsesidig nytta för unionen och Liberia, som inbegriper utveckling av Liberias lokala innehåll,

SOM ÄR BESLUTNA att främja ett närmare ekonomiskt samarbete mellan parterna inom fiskerinäringen och i verksamheter med anknytning till denna,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I detta avtal gäller följande definitioner:

a) Liberias myndigheter : Liberias jordbruksministerium,

b) unionens myndigheter : Europeiska kommissionen,

c) fiskeverksamhet : verksamhet som innebär att lokalisera fisk, att sätta ut, utplacera, släpa och ta upp fiskeredskap, att ta ombord fångst, att ombord bereda och att överföra, placera i burar, göda och landa fisk och fiskeriprodukter,

d) fiskefartyg : varje fartyg som är utrustat för yrkesmässigt utnyttjande av havets biologiska resurser,

e) stödfartyg : unionsfartyg som bistår fiskefartyg,

f) unionsfartyg : ett fiskefartyg som för en EU-medlemsstats flagg och är registrerat i unionen,

g) Liberias fiskezon : den del av vattnen under Liberias överhöghet eller jurisdiktion där Liberia tillåter unionsfartyg att bedriva fiskeverksamhet,

h) force majeure : en plötslig, oförutsebar och oundviklig händelse som äventyrar eller hindrar normal fiskeverksamhet i Liberias fiskezon.

Artikel 2

Tillämpningsområde

I detta avtal fastställs principer, regler och förfaranden för

a)	de villkor under vilka unionsfartyg får bedriva fiskeverksamhet i Liberias fiskezon,

b)	ekonomiskt, finansiellt, tekniskt och vetenskapligt samarbete inom fiskerisektorn, i syfte att främja hållbart fiske i Liberias fiskezoner och utvecklingen av Liberias fiskerisektor,

samarbete när det gäller åtgärder för förvaltning, kontroll och övervakning av fisket i Liberias fiskezon för att se till att ovannämnda regler och villkor efterlevs och att åtgärderna för bevarande av fiskbestånden och förvaltning av fiskeverksamheten är effektiva, i synnerhet bekämpningen av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske,

d)	partnerskap mellan aktörer i syfte att i gemensamt intresse utveckla ekonomisk verksamhet inom fiskerisektorn och verksamhet med anknytning till denna.

Artikel 3

Principer

1. Parterna förbinder sig härmed att främja ett ansvarsfullt fiske i Liberias fiskezoner på grundval av FAO:s uppförandekod för ansvarsfullt fiske och principen om icke-diskriminering.

2. Liberias myndigheter förbinder sig att inte bevilja mer förmånliga villkor än de som anges i detta avtal till andra utländska flottor som fiskar i Liberias fiskezon och som har samma egenskaper och fiskar efter samma arter som de som omfattas av detta avtal och det genomförandeprotokoll som fogas till avtalet (nedan kallat protokollet). Dessa villkor avser bevarande, utveckling och förvaltning av resurser, finansiella arrangemang, avgifter och rättigheter gällande utfärdandet av fisketillstånd.

3. För att främja ömsesidig öppenhet förbinder sig Liberia att offentliggöra alla avtal som tillåter utländska flottor att fiska i vatten under landets jurisdiktion.

4. Parterna förbinder sig härmed att genomföra detta avtal i enlighet med artikel 9 i Cotonouavtalet som innehåller grundsatser rörande mänskliga rättigheter, demokratiska principer och rättsstatsprincipen och grundsatser rörande sunt styrelseskick, i enlighet med det förfarande som fastställs i artiklarna 8 och 96 i det avtalet.

5. Parterna ska samarbeta för genomförandet av en sektoriell fiskeripolitik antagen av Liberias regering och ska i detta syfte inleda en politisk dialog om nödvändiga reformer. De ska samråda med varandra i syfte att eventuellt anta åtgärder på området.

6. Parterna förbinder sig härmed att se till att detta avtal tillämpas i enlighet med principerna om goda ekonomiska och sociala styrelseformer och med respekt för fiskbeståndens tillstånd.

7. Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter på arbetet ska tillämpas fullt ut på sjömän från Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (nedan kallade AVS-sjömän) som mönstrar på unionsfartyg, i synnerhet vad gäller rätten till föreningsfrihet och kollektivförhandlingar och undanröjandet av diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning.

8. Parterna förbinder sig att inte anta några beslut som kan få konsekvenser för unionsfartyg som bedriver verksamhet enligt detta avtal utan att först samråda med varandra.

Artikel 4

Tillträde till Liberias fiskezon

1. Unionsfartyg får fiska i Liberias fiskezon endast om de har ett fisketillstånd som har utfärdats inom ramen för detta avtal. All kommersiell fiskeverksamhet utanför ramen för detta avtal är förbjuden.

2. Liberias myndigheter ska inte utfärda fisketillstånd till unionsfartyg annat än inom ramen för detta avtal. Utfärdande av tillstånd till unionsfartyg utanför ramen för detta avtal, i synnerhet i form av privata licenser, är förbjudet.

Artikel 5

Tillämplig lagstiftning och genomförande

1. Den verksamhet som bedrivs av unionsfartyg i Liberias fiskezon ska regleras av tillämpliga lagar och andra författningar i Liberia om inte annat följer av avtalet, protokollet eller bilagan. Liberia ska förse unionens myndigheter med landets tillämpliga lagar och andra författningar.

2. Liberia förbinder sig att vidta alla åtgärder som krävs för en effektiv tillämpning av avtalets bestämmelser om kartläggning, kontroll och övervakning på fiskeriområdet. Unionsfartygen ska samarbeta med de myndigheter i Liberia som har ansvaret för denna kartläggning, kontroll och övervakning.

3. Liberias myndigheter ska anmäla alla ändringar av gällande lagstiftning eller all ny lagstiftning som kan få konsekvenser för unionsfartygens verksamhet till unionens myndigheter. Sådan lagstiftning ska vara rättsligt bindande för unionsfartyg från och med den sextionde dagen efter den dag då unionens myndigheter mottar anmälan.

4. Unionen förbinder sig att vidta alla tillämpliga åtgärder för att säkerställa att dess fiskefartyg följer bestämmelserna i detta avtal och den lagstiftning som reglerar fisket i de vatten som står under Liberias överhöghet eller jurisdiktion.

5. Unionens myndigheter ska anmäla alla ändringar av unionslagstiftningen som kan få konsekvenser för unionsfartygens verksamhet enligt detta avtal till Liberias myndigheter.

Artikel 6

Ekonomisk ersättning

1. Unionen ska inom ramen för detta avtal erlägga ekonomisk ersättning till Liberia för att

a)	bidra med en del av kostnaderna för unionsfartygens tillträde till Liberias fiskezon och fiskeresurser, utan att det påverkar de tillträdeskostnader som ska bäras av fartygsägarna,

b)	stärka Liberias kapacitet att utveckla en politik för hållbart fiske, genom sektorsstöd.

2. Den ekonomiska ersättning som ingår i sektorsstödet ska vara frikopplad från betalningarna av tillträdeskostnaderna och ska fastställas och villkoras i förhållande till uppfyllandet av de mål som är kopplade till Liberias sektorsstöd i enlighet med protokollet och med de årliga och fleråriga programmen för tillämpningen av det.

3. Den ekonomiska ersättningen från unionen ska betalas varje år i enlighet med protokollet.

Beloppet för den ekonomiska ersättning som avses i punkt 1 a får ändras genom tillämpning av artikel 8 i detta avtal, i följande fall:

i)	Vid minskning av de fiskemöjligheter som beviljats unionsfartygen, om detta på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden för förvaltningen av bestånden bedöms vara nödvändigt för att bevara och på ett hållbart sätt utnyttja resurserna.

ii)	Vid ökning av de fiskemöjligheter som beviljats unionsfartygen, om bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden visar att resursernas tillstånd medger detta.

Beloppet för den ersättning som avses i punkt 1 b får ändras till följd av att villkoren för den ekonomiska ersättningen för genomförandet av en sektoriell fiskeripolitik i Liberia har omprövats, om detta är motiverat med hänsyn till de specifika resultaten av de årliga och fleråriga program som följs av båda parterna.

Den ekonomiska ersättningen kan dras in till följd av

i)	tillämpning av artikel 13 i detta avtal,

ii)	tillämpning av artikel 14 i detta avtal.

Artikel 7

Främjande av samarbete mellan ekonomiska aktörer och det civila samhället

1. Parterna ska främja ekonomiskt, vetenskapligt och tekniskt samarbete inom fiskerisektorn och sektorer med anknytning till denna. De ska rådgöra med varandra för att samordna de olika åtgärder som eventuellt vidtas i detta syfte.

2. Parterna ska uppmuntra informationsutbyte om fiskemetoder, fiskeredskap, metoder för konservering och för industriell beredning av fiskeriprodukter.

3. Parterna ska, när så är lämpligt, sträva efter att skapa goda förutsättningar för förbindelser mellan företag från båda parter i fråga om teknik, ekonomi och handel, genom att uppmuntra skapandet av en miljö som är gynnsam för utvecklingen av affärsverksamhet och investeringar.

4. Parterna kan åta sig att genomföra en åtgärdsplan som inbegriper fartygsoperatörer i Liberia och i unionen och som syftar till att främja landningar av fisk från unionsfartyg som är verksamma i Liberia.

5. Parterna ska, när så är lämpligt, uppmuntra bildandet av gemensamma företag av ömsesidigt intresse, vilka konsekvent ska följa Liberias och unionens lagstiftning.

Artikel 8

Gemensam kommitté

1. Det ska inrättas en gemensam kommitté bestående av företrädare för unionens och Liberias myndigheter som ska övervaka tillämpningen av detta avtal. Den gemensamma kommittén kan anta ändringar av såväl protokollet som bilagan till detta och tilläggen.

2. Den gemensamma kommitténs funktioner ska framför allt vara att

a)	övervaka genomförande, tolkning och tillämpning av avtalet, särskilt utformningen av de årliga och fleråriga program som avses i artikel 6.2 och utvärderingen av genomförandet av dessa,

b)	tillhandahålla de nödvändiga kontakterna i frågor av gemensamt intresse som rör fisket, särskilt när det gäller statistisk analys av fångstuppgifter,

c)	fungera som forum för uppgörelser i godo av tvister om avtalets tolkning eller tillämpning.

3. Den gemensamma kommitténs beslutsfattande roll ska bestå i att godkänna ändringar av såväl protokollet som bilagorna och tilläggen med avseende på följande:

a)	Översyn av fiskemöjligheterna och, med utgångspunkt i detta, den lämpliga ekonomiska ersättningen.

b)	Föreskrifterna för sektorsstödets genomförande.

c)	De tekniska villkor och förutsättningar under vilka unionsfartygen bedriver sin fiskeverksamhet.

4. Den gemensamma kommittén ska utföra sina uppgifter i enlighet med målen för detta avtal och, i förekommande fall, i enlighet med de relevanta regler som antas av Iccat och andra regionala fiskeriförvaltningsorganisationer.

5. Den gemensamma kommittén ska sammanträda minst en gång per år, omväxlande i Liberia och i unionen, eller enligt andra förutsättningar som parterna kommer överens om, och ska ledas av den part som står som värd för sammanträdet. Kommittén ska hålla extraordinära sammanträden på begäran av endera parten. Beslut ska fattas enhälligt och ska fogas till det godkända sammanträdesprotokollet. Besluten ska träda i kraft den dag då parterna underrättar varandra om att de förfaranden som är nödvändiga för att de ska kunna antas har avslutats.

6. Den gemensamma kommittén får anta sin egen arbetsordning.

Artikel 9

Samarbete på området för övervakning och bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske

Parterna förbinder sig att i nära samarbete bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat (IUU) fiske i syfte att genomföra ett ansvarsfullt och hållbart fiske.

Artikel 10

Vetenskapligt samarbete

1. Parterna ska främja vetenskapligt samarbete i syfte att regelbundet bedöma tillståndet för fiskbestånden i Liberias vatten.

2. Parterna åtar sig att vid behov samråda med varandra inom ramen för ett gemensamt vetenskapligt möte och inom ramen för Iccat och andra relevanta regionala fiskeriförvaltningsorganisationer för att stärka förvaltningen och bevarandet av havets biologiska resurser i Liberias fiskezon och för att samarbeta inom relevant vetenskaplig forskning.

Artikel 11

Avtalets geografiska tillämpningsområde

Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i det fördraget och, å andra sidan, på Liberias territorium och på de vatten som lyder under Liberias jurisdiktion.

Artikel 12

Varaktighet och automatisk förlängning

Detta avtal ska gälla i fem år från och med den dag då det börjar tillämpas provisoriskt. Det ska förlängas automatiskt, såvida det inte sägs upp i enlighet med artikel 14.

Protokollet, bilagan till detta och tilläggen ska utgöra en integrerad del av detta avtal.

Artikel 13

Tillfälligt upphävande

1. Tillämpningen av detta avtal kan upphävas tillfälligt på initiativ av endera parten om något av följande föreligger:

a)	Force majeure.

b)	En tvist mellan parterna om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal.

c)	Endera parten efterlever inte bestämmelserna i detta avtal, särskilt artikel 3.4 avseende de mänskliga rättigheterna.

2. Den part som väljer att tillfälligt upphäva tillämpningen av avtalet ska skriftligen underrätta den andra parten om detta och upphävandet ska få verkan tre månader efter det att den andra parten tagit emot underrättelsen. Parterna ska från och med tidpunkten för underrättelsen samråda med varandra för att försöka lösa tvisten i godo inom tre månader. När tvisten kan lösas på detta sätt, ska tillämpningen av avtalet återupptas och beloppet för den ekonomiska ersättning som avses i artikel 6 ska minskas proportionellt och tidsproportionellt i förhållande till hur länge tillämpningen har varit upphävd.

Artikel 14

Uppsägning av avtalet

1. Detta avtal kan sägas upp av endera parten om något av följande föreligger:

a)	Force majeure.

b)	En utarmning av de berörda bestånden, styrkt av bästa tillgängliga oberoende och tillförlitliga vetenskapliga utlåtanden.

c)	Ett minskat utnyttjande av de fiskemöjligheter som beviljats unionsfartygen.

d)	Underlåtenhet att fullgöra de åtaganden som parterna har gjort vad gäller bekämpning av IUU-fiske.

2. Den part som väljer att säga upp avtalet ska skriftligen underrätta den andra parten om detta och uppsägningen ska få verkan sex månader efter det att den andra parten tar emot underrättelsen, utom om parterna enas om att förlänga tidsfristen. Parterna ska från och med tidpunkten för underrättelsen om uppsägning samråda med varandra för att försöka lösa tvisten i godo inom sexmånadersfristen.

3. Om avtalet sägs upp ska betalningen av beloppet för den ekonomiska ersättning som avses i artikel 6 för det år då uppsägningen får verkan minskas proportionellt och tidsproportionellt.

Artikel 15

Provisorisk tillämpning

Avtalet ska börja tillämpas provisoriskt från och med den dag då partnerna undertecknar avtalet.

Artikel 16

Språk och ikraftträdande

Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

Det ska träda i kraft när parterna har underrättat varandra om att de förfaranden som är nödvändiga har avslutats.

Съставено в Брюксел на девети декември две хиляди и петнадесета година.

Hecho en Bruselas, el nueve de diciembre de dos mil quince.

V Bruselu dne devátého prosince dva tisíce patnáct.

Udfærdiget i Bruxelles den niende december to tusind og femten.

Geschehen zu Brüssel am neunten Dezember zweitausendfünfzehn.

Kahe tuhande viieteistkümnenda aasta detsembrikuu üheksandal päeval Brüsselis.

Έγινε στις Βρυξέλλες, στις εννέα Δεκεμβρίου δύο χιλιάδες δεκαπέντε.

Done at Brussels on the ninth day of December in the year two thousand and fifteen.

Fait à Bruxelles, le neuf décembre deux mille quinze.

Sastavljeno u Bruxellesu devetog prosinca dvije tisuće petnaeste.

Fatto a Bruxelles, addì nove dicembre duemilaquindici.

Briselē, divi tūkstoši piecpadsmitā gada devītajā decembrī.

Priimta du tūkstančiai penkioliktų metų gruodžio devintą dieną Briuselyje.

Kelt Brüsszelben, a kétezer-tizenötödik év december havának kilencedik napján.

Magħmul fi Brussell, fid-disa’ jum ta’ Diċembru fis-sena elfejn u ħmistax.

Gedaan te Brussel, de negende december tweeduizend vijftien.

Sporządzono w Brukseli dnia dziewiątego grudnia roku dwa tysiące piętnastego.

Feito em Bruxelas, em nove de dezembro de dois mil e quinze.

Întocmit la Bruxelles la nouă decembrie două mii cincisprezece.

V Bruseli deviateho decembra dvetisícpätnásť.

V Bruslju, dne devetega decembra leta dva tisoč petnajst.

Tehty Brysselissä yhdeksäntenä päivänä joulukuuta vuonna kaksituhattaviisitoista.

Som skedde i Bryssel den nionde december år tjugohundrafemton.

За Европейския съюз

Рог la Unión Europea

Za Evropskou unii

For Den Europæiske Union

Für die Europäische Union

Euroopa Liidu nimel

Για την Ευρωπαϊκή Ένωση

For the European Union

Pour l'Union européenne

Za Europsku uniju

Per l'Unione europea

Eiropas Savienības vārdā –

Europos Sąjungos vardu

Az Európai Unió részéről

Għall-Unjoni Ewropea

Voor de Europese Unie

W imieniu Unii Europejskiej

Pela União Europeia

Pentru Uniunea Europeană

Za Európsku úniu

Za Evropsko unijo

Euroopan unionin puolesta

För Europeiska unionen

За Република Либерия

Por la República de Liberia

Za Liberijskou republiku

For Republikken Liberia

Für die Republik Liberia

Libeeria Vabariigi nimel

Για τη Δημοκρατία της Λιβερίας

For the Republic of Liberia

Pour la République du Libéria

Za Republiku Liberiju

Per la Repubblica di Liberia

Libērijas Republikas vārdā –

Liberijos Respublikos vardu

A Libériai Köztársaság részéről

Għar-Repubblika tal-Liberja

Voor de Republiek Liberia

W imieniu Republiki Liberii

Pela República da Libéria

Pentru Republica Liberia

Za Libérijskú republiku

Za Republiko Liberijo

Liberian tasavallan puolesta

För Republiken Liberia

(1) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.

(2) Avtal om ändring av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (EUT L 209, 11.8.2005, s. 27).

(3) Avtal om ändring för andra gången av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 och ändrat första gången i Luxemburg den 25 juni 2005 (EUT L 287, 4.11.2010, s. 3).

PROTOKOLL

om tillämpningen av partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Liberia

Artikel 1

Tillämpningsområde

1. De fiskemöjligheter som beviljas unionsfartygen enligt artikel 4 i avtalet ska vara följande:

Långvandrande arter (arter som anges i bilaga 1 till Förenta nationernas havsrättskonvention från 1982).

2. Typer av unionsfartyg som omfattas av detta protokoll är

a)	28 notfartyg för tonfiskfiske och

b)	6 ytlångrevsfartyg.

3. Punkt 1 ska tillämpas om inte annat följer av artiklarna 6 och 7 i detta protokoll.

4. Enligt artikel 4 i avtalet får unionsfartyg bedriva fiske i Liberias fiskezon endast om de har ett fisketillstånd som utfärdats inom ramen för detta protokoll och i enlighet med bilagan till detta.

Artikel 2

Varaktighet

Detta protokoll och dess bilaga ska tillämpas under fem år från och med den dag då den provisoriska tillämpningen börjar löpa.

Artikel 3

Ekonomisk ersättning

1. Den ekonomiska ersättning som avses i artikel 6 i avtalet ska för den period som anges i artikel 2 vara 3 250 000 EUR.

2. Den ekonomiska ersättningen ska omfatta följande:

a)	Ett årligt belopp för tillträdet till fiskerresurserna i Liberias fiskezon på 357 500 EUR för det första året, 325 000 EUR för det andra, det tredje och det fjärde året och 292 500 EUR för det femte året. Beloppen motsvarar en referensfångstmängd på 6 500 ton per år.

b)	Ett specifikt årligt belopp för stödet till genomförandet av Liberias sektoriella fiskeripolitik på 357 500 EUR för det första året, 325 000 EUR för det andra, det tredje och det fjärde året och 292 500 EUR för det femte året.

3. Punkt 1 ska tillämpas om inte annat följer av artiklarna 4, 5, 6, 7 och 8 i detta protokoll och artiklarna 13 och 14 i avtalet.

4. Om unionsfartygens årliga fångstnivå i Liberias fiskezon överskrider den årliga referensfångstmängden enligt punkt 2 a ska den totala årliga ekonomiska ersättningen ökas med 55 EUR för det första året, med 50 EUR för det andra, det tredje och det fjärde året och med 45 EUR för det femte året, för varje ytterligare ton som fångas.

5. Det totala årliga belopp som unionen betalar får emellertid inte vara mer än dubbelt så stort som det belopp som anges i punkt 2 a. Om den kvantitet som fångas av unionsfartyg överstiger en kvantitet som motsvarar det dubbla totala årsbeloppet, ska det utestående beloppet för den överskjutande kvantiteten betalas det påföljande året.

6. Unionen ska erlägga den ekonomiska ersättningen enligt punkt 2 a för unionsfartygens tillträde till Liberias fiskeresurser senast tre månader efter den dag då detta protokoll börjar tillämpas provisoriskt för det första året och, för de följande åren, senast på årsdagen för den provisoriska tillämpningen av protokollet.

7. Liberias myndigheter har ensam behörighet att besluta hur den ekonomiska ersättning som avses i punkt 2 a ska användas.

8. Den ekonomiska ersättning som avses i punkt 2 ska betalas till ett konto som öppnats i Liberias centralbank för Liberias statskassas räkning. Den ekonomiska ersättning som avses i punkt 2 b ska göras tillgänglig för Liberias jordbruksministerium. Liberias myndigheter ska lämna bankkontouppgifterna till unionens myndigheter varje år.

Artikel 4

Sektorsstöd

1. Den gemensamma kommitté som inrättas enligt artikel 8 i avtalet ska senast tre månader efter den dag då detta protokoll träder i kraft eller börjar tillämpas provisoriskt godkänna ett flerårigt sektorsprogram och detaljerade tillämpningsföreskrifter avseende i synnerhet följande:

a)	Årliga och fleråriga riktlinjer för användningen av det specifika beloppet i den ekonomiska ersättning som avses i artikel 3.2 b.

De både årliga och fleråriga mål som med tiden ska uppnås i syfte att utveckla ett hållbart och ansvarsfullt fiske, med beaktande av de prioriteringar som Liberia uttrycker i sin nationella fiskeripolitik och som hänger samman med eller påverkar främjandet av ett hållbart och ansvarsfullt fiske, i synnerhet vad gäller stöd till småskaligt fiske, kartläggning, kontroll och övervakning samt bekämpande av IUU-fiske samt vad gäller prioriterade mål för att stärka Liberias forskningskapacitet på fiskeriområdet.

c)	Kriterier och förfaranden vilka vid behov inklusivebudgetmässiga och finansiella indikatorer för en utvärdering av de årliga resultaten.

2. Användningen av det specifika belopp i den ekonomiska ersättningen som avses i artikel 3.2 b ska ske med utgångspunkt i den gemensamma kommitténs identifiering av vilka mål som ska uppnås och de årliga och fleråriga programmen för att uppnå dem.

3. Alla förslag till ändringar av det fleråriga sektorsprogrammet ska godkännas av den gemensamma kommittén. Brådskande ändringar av det årliga sektorsprogrammet som begärs av Liberias myndigheter kan göras via den gemensamma kommittén, inbegripet genom skriftväxling.

4. Liberia ska varje år rapportera om hur de åtgärder som genomförs framskrider och om vilka resultat som uppnåtts med hjälp av sektorsstödet, och rapporten ska granskas av den gemensamma kommittén. Liberia ska också ta fram en slutrapport innan detta protokoll har löpt ut.

5. Utbetalningen av det specifika belopp i den ekonomiska ersättningen som avses i artikel 3.2 b ska ske genom delbetalningar. För detta protokolls första år ska delbetalningens storlek baseras på de behov som identifierats som ett led i de avtalade programmen. För de följande tillämpningsåren ska delbetalningarna göras på grundval av de behov som identifierats som ett led i de avtalade programmen och på grundval av en analys av de resultat som uppnåtts i genomförandet av sektorsstödet.

6. Unionen förbehåller sig rätten att revidera och/eller att tillfälligt, helt eller delvis, avbryta betalningen av den specifika ekonomiska ersättning som föreskrivs i artikel 3.2 b i detta protokoll om

a)	en utvärdering gjord av den gemensamma kommittén visar att de resultat som uppnåtts inte stämmer överens med programmen,

b)	den specifika ekonomiska ersättningen inte genomförs på det sätt som fastställts av den gemensamma kommittén.

7. Betalningen av den ekonomiska ersättningen ska återupptas efter samråd mellan parterna och godkännande från den gemensamma kommittén, när detta är berättigat på grundval av resultaten av genomförandet av de avtalade program som avses i punkt 1. Den specifika ekonomiska ersättning som föreskrivs i artikel 3.2 b får dock inte betalas ut senare än sex månader efter det att detta protokoll har löpt ut.

8. Liberia får varje år anslå ett belopp utöver den ekonomiska ersättning som avses i artikel 3.2 b till genomförandet av det fleråriga programmet. Anslaget ska anmälas till unionen senast två månader efter årsdagen för detta protokoll.

9. Parterna förbinder sig att se till att synliggöra de åtgärder som genomförts med hjälp av sektorsstödet.

Artikel 5

Vetenskapligt samarbete för ett ansvarsfullt fiske

1. Parterna förbinder sig härmed att främja ett ansvarsfullt fiske i Liberias fiskezon grundat på principen om icke-diskriminering mellan de olika flottor som har samma egenskaper och som fiskar efter samma arter som de som omfattas av detta protokoll.

2. Under den period som omfattas av detta protokoll förbinder sig parterna att samarbeta vad gäller övervakningen av tillståndet för fiskeresurserna i Liberias fiskezon i syfte att bidra till hållbar fiskeriförvaltning.

3. Parterna ska följa de rekommendationer och resolutioner som antagits av Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) och ta hänsyn till vetenskapliga utlåtanden från andra relevanta regionala organisationer.

4. Parterna förbinder sig att hålla gemensamma vetenskapliga möten för att diskutera frågor av vetenskaplig art som rör genomförandet av detta protokoll. Mandatet för sådana gemensamma vetenskapliga möten kan fastställas av den gemensamma kommittén.

5. På grundval av rekommendationer och resolutioner som antas inom Iccat och bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden samt, i förekommande fall, slutsatser från det gemensamma vetenskapliga mötet, kan den gemensamma kommittén anta ett beslut om åtgärder för hållbar förvaltning av de fiskeresurser som omfattas av detta protokoll och som berörs av unionsfartygens verksamhet.

Artikel 6

Översyn av fiskemöjligheterna och de tekniska åtgärderna genom gemensamt beslut

1. Den gemensamma kommittén får se över och besluta att revidera de fiskemöjligheter som avses i artikel 1 förutsatt att de rekommendationer och resolutioner som antagits inom Iccat bekräftar att en sådan revidering kommer att garantera en hållbar förvaltning av de fiskeresurser som omfattas av detta protokoll. I detta fall ska den ekonomiska ersättning som avses i artikel 3.2 a justeras proportionellt och tidsproportionellt genom beslut av den gemensamma kommittén. Det totala årliga belopp som unionen betalar får emellertid inte vara mer än dubbelt så stort som det belopp som anges i artikel 3.2 a.

2. Vid behov får den gemensamma kommittén även undersöka och gemensamt besluta om att anta tekniska föreskrifter för detta protokoll och dess bilaga.

Artikel 7

Experimentellt fiske och nya fiskemöjligheter

1. På begäran av endera parten kan den gemensamma kommittén överväga möjligheterna att bedriva experimentellt fiske i Liberias fiskezon i syfte att testa den tekniska genomförbarheten och ekonomiska lönsamheten vad gäller nya fisken som inte föreskrivs i artikel 1. I detta syfte ska den gemensamma kommittén i varje enskilt fall fastställa vilka arter som berörs samt villkor och andra relevanta parametrar.

2. Om unionen, med beaktande av bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden och på grundval av det undersökande fisket, får intresse av nya fiskemöjligheter ska den gemensamma kommittén sammanträda för att diskutera och föreskriva de villkor som ska gälla för sådan ny fiskeverksamhet.

3. Efter det att Liberia givit tillstånd att bedriva den nya fiskeverksamheten, ska den gemensamma kommittén göra de motsvarande ändringarna i detta protokoll och i dess bilaga.

Artikel 8

Tillfälligt upphävande

1. Tillämpningen av detta protokoll, inbegripet betalningen av den ekonomiska ersättning som avses i artikel 3.2 a och b i detta protokoll, kan upphävas tillfälligt på initiativ av endera parten i de fall och på de villkor som anges i artikel 13 i avtalet.

2. Utan att det påverkar artikel 4 i detta protokoll, ska betalningen av den ekonomiska ersättningen återupptas så snart den situation som rådde före de händelser som anges i punkt 13 i avtalet har återställts.

Artikel 9

Uppsägning av protokollet

Detta protokoll får sägas upp på initiativ av endera parten i de fall och på de villkor som avses i artikel 14 i avtalet.

Artikel 10

Utbyte av uppgifter på elektronisk väg

1. Liberia och unionen förbinder sig att införa de system som är nödvändiga för elektroniskt utbyte av alla uppgifter och dokument som rör genomförandet av avtalet och detta protokoll.

2. Dokument i elektronisk form ska i alla sammanhang anses likvärdiga med pappersversionen.

3. Vid eventuella störningar i datorsystem som kan försvåra sådana utbyten av uppgifter ska den berörda parten ska omedelbart underrätta den andra parten. Under sådana omständigheter ska de uppgifter och dokument som rör tillämpningen av avtalet och detta protokoll automatiskt ersättas med motsvarande pappersversioner på det sätt som anges i bilagan.

Artikel 11

Konfidentialitet

1. Liberia och Europeiska unionen förbinder sig att se till att alla kommersiellt känsliga uppgifter rörande unionsfartygen och deras fiskeverksamhet som erhålls inom ramen för avtalet och detta protokoll alltid behandlas i enlighet med principerna för konfidentialitet och dataskydd.

2. Parterna ska sörja för att endast aggregerade uppgifter rörande EU-flottans fiskeverksamhet i Liberias fiskezon görs offentliga, i enlighet med de motsvarande bestämmelser som antagits av Iccat eller andra regionala fiskeriförvaltningsorganisationer. Uppgifter som på annat sätt kan anses vara konfidentiella ska uteslutande användas för tillämpningen av avtalet och för ändamål som avser förvaltning, kartläggning, kontroll och övervakning av fisket.

Artikel 12

Provisorisk tillämpning

Protokollet ska börja tillämpas provisoriskt från och med den dag då parterna undertecknar protokollet.

Artikel 13

Ikraftträdande

Detta protokoll ska träda i kraft när parterna har underrättat varandra om att de förfaranden som är nödvändiga har avslutats.

BILAGA

VILLKOR SOM REGLERAR UNIONSFARTYGENS FISKEVERKSAMHET I LIBERIAS FISKEZON

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Utseende av behörig myndighet

Vid tillämpningen av denna bilaga och om inte annat uttryckligen anges, ska varje hänvisning till behörig myndighet vad avser Europeiska unionen (nedan kallad unionen) eller Liberia avse följande:

—	För unionen: Europeiska kommissionen, i tillämpliga fall via Europeiska unionens delegation i Liberia (nedan kallad EU:s delegation).

—	För Liberia: jordbruksministeriet.

Liberias fiskezon

De geografiska koordinaterna för Liberias fiskezon enligt definitionen i artikel 1 g i avtalet och för baslinjerna beskrivs i tillägg 5 till denna bilaga.

Områden där det råder fiskeförbud enligt gällande nationell lagstiftning, som nationalparker, skyddade marina områden och lekområden, samt områden där det råder sjöfartsförbud beskrivs i tillägg 5 till denna bilaga.

Liberia ska underrätta fartygsägarna om koordinaterna för dessa områden i samband med utfärdandet av fisketillståndet.

Liberia ska underrätta unionen om eventuella ändringar av områden där det råder fiske- eller sjöfartsförbud minst två månader före verkställandet.

Fartygsägarnas inbetalningar

Innan protokollet börjar tillämpas provisoriskt ska Liberia meddela unionen uppgifter om det (de) bankkonto(n) på vilket (vilka) unionsfartygen ska sätta in de belopp som de ska betala inom ramen för avtalet. Kostnaderna för banköverföringar ska betalas av fartygsägarna.

Kontaktuppgifter

Kontaktuppgifterna för Liberias myndigheter anges i tillägg 7 till denna bilaga.

KAPITEL II

FISKETILLSTÅND

AVSNITT 1

Ansökan om och utfärdande av fisketillstånd

Villkor som måste vara uppfyllda innan ett fisketillstånd kan erhållas

Endast behöriga fartyg kan erhålla tillstånd att fiska i Liberias fiskezon.

För att ett fartyg ska vara behörigt får inte fartygsägaren, befälhavaren eller själva fartyget vara förbjudna att fiska i Liberia. Deras mellanhavanden med Liberias myndigheter ska vara ordnade i den bemärkelsen att de ska ha fullgjort alla tidigare skyldigheter som uppstått genom deras fiskeverksamhet i Liberia inom ramen för fiskeavtal som slutits med unionen. Fartygen ska också vara upptagna i EU:s fartygsregister, i Iccats fartygsregister och får inte vara upptagna i Iccats eller någon annan regional fiskeriförvaltningsorganisations IUU-förteckning.

Ansökan om fisketillstånd

Unionen ska, för varje fartyg som önskar bedriva fiske enligt avtalet, på elektronisk väg lämna in en ansökan till Liberia, med kopia till EU:s delegation i Liberia, minst 15 kalenderdagar före dagen för den begärda giltighetstidens början. Unionen ska skicka originalen direkt till Liberia med kopia till EU:s delegation i Liberia.

Ansökningarna ska lämnas in på en blankett som överensstämmer med förlagan i tillägg 1 till denna bilaga och ska åtföljas av minst följande dokument:

i)	Bevis på betalning av förskottsavgiften för det begärda fisketillståndets giltighetsperiod; denna avgift är inte återbetalningsbar.

ii)

Till varje förstagångsansökan inom ramen för protokollet, och till varje ansökan efter en teknisk ändring av fartyget, ska fogas ett nytaget (inte äldre än 12 månader) digitalt färgfotografi med lämplig upplösning (minst i formatet 15 × 10 cm), som visar fartyget från sidan, så att fartygets namn och distriktsbeteckning på skrovet är fullt synliga.

iii)	Intyg om att fartyget är sjövärdigt.

iv)	Registreringsbevis för fartyget.

Mätbrev.

vi)	Försäkringsintyg.

vii)	En illustrerad och utförlig beskrivning av de fiskeredskap som används.

De uppgifter som lämnas i den ansökningsblankett som avses i punkt 4 kommer att användas av de behöriga myndigheterna i Liberia för handläggning och för utfärdande av Liberias sjöfartsmyndighets certifikatnummer inom den period som avses i punkt 3. Liberias sjöfartsmyndighets certifikatnummer bör utfärdas innan fisketillståndet utfärdas av Liberias behöriga myndigheter.

Som ett led i den första ansökan om fisketillstånd inom ramen för protokollet ska alla unionsfartyg genomgå en inspektion före godkännande. Det första fisketillståndet får endast utfärdas efter genomgången inspektion med godkänt resultat; inspektionen ska utföras i utsedda hamnar i den delregion som avtalats mellan unionen och Liberia, under förutsättning av tillstånd från berörd hamnstat. För inspektioner som äger rum utanför Monrovias hamn ska fartygsägaren stå för samtliga tillhörande kostnader.

Vid förnyelse av ett fisketillstånd enligt det gällande protokollet för ett fartyg vars tekniska specifikationer inte har ändrats ska ansökan om förlängning endast åtföljas av bevis på att avgifterna, som inte är återbetalningsbara, har betalats. Om de tekniska specifikationerna har ändrats ska ansökan lämnas in på nytt tillsammans med all relevant dokumentation enligt specifikationen i punkt 4 och utfärdandet av fisketillståndet kan endast ske efter det att en ny inspektion före godkännande har genomgåtts med godkänt resultat.

Om Liberia inte har erhållit tillstånd från den berörda hamnstaten att utföra inspektionen ska fartygsägaren automatiskt befrias från skyldigheten att genomgå de inspektioner före godkännande som avses i punkterna 6 och 7.

Utfärdande av fisketillstånd

Liberia ska utfärda fisketillstånd till fartygsägare eller informera unionen om att den ger avslag inom 15 kalenderdagar efter mottagandet av all dokumentation som avses i punkt 4. Originalet till fisketillståndet ska sändas till fartygsägarna eller deras ombud via unionen. Om unionens kontor är stängda får Liberia sända fisketillståndet direkt till fartygsägaren, eller till dennes ombud, med kopia till unionen.

10.

För att inte fördröja möjligheten att fiska ska samtidigt en kopia av fisketillståndet överföras till unionen på elektronisk väg, för vidarebefordran till fartygsägaren, och till EU:s delegation i informationssyfte. Denna kopia kan användas under en period av högst 60 kalenderdagar efter dagen för utfärdande av fisketillståndet. Under denna period ska kopian betraktas som likvärdig med originalet.

11.

Originalet till fisketillståndet ska alltid förvaras ombord på fartyget, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 10.

Förteckning över fartyg med tillstånd att fiska

12.

Efter det att fisketillståndet utfärdats ska Liberia omedelbart föra upp unionsfartyget på förteckningen över fartyg som har tillstånd att fiska i Liberias fiskezon. Förteckningen ska omedelbart sändas till Monitoring Control and Surveillance Unit (MCSU), National Fisheries Monitoring Center (NFMC) och till Liberias jordbruksministerium samt till unionen. Liberia ska regelbundet uppdatera förteckningen över fartyg med fisketillstånd. Den nya förteckningen ska utan dröjsmål skickas till MCSU, NFMC och Liberias jordbruksministerium, samt till unionen.

13.

Om fisketillståndet inte har utfärdats inom den tid som anges i punkt 9, ska fartyget föras upp på förteckningen provisoriskt, förutsatt att det inte finns klara bevis för att det inte uppfyller kraven i punkt 2. Under denna tid ska fartyget ha tillstånd att fiska.

Överlåtelse av fisketillståndet

14.

Fisketillstånd ska beviljas individuellt för enskilda fartyg och ska inte kunna överlåtas.

15.

Vid bevisad force majeure, i synnerhet när det innebär förlust av ett fartyg eller att ett fartyg tvingats till långvarigt stillaliggande på grund av ett allvarligt tekniskt fel ska, på unionens begäran, fisketillståndet för ett fartyg ersättas med ett nytt tillstånd för ett annat fartyg ur samma kategori som det som det kommer att ersätta, utan att någon ny avgift behöver betalas, under förutsättning att en ny ansökan om fisketillstånd lämnats in i enlighet med punkt 4 och att en inspektion före godkännande enligt punkt 6 genomgåtts med godkänt resultat. I sådana fall ska de båda fartygens sammanlagda fångst ligga till grund för beräkningen av huruvida ytterligare betalningar ska göras.

16.

Fartygsägaren eller dennes ombud ska, via EU:s delegation i Liberia, lämna tillbaka det annullerade fisketillståndet till Liberia. Det nya fisketillståndet ska börja gälla samma dag som fartygsägaren lämnar tillbaka det annullerade tillståndet. EU:s delegation i Liberia ska informeras om överföringen av fisketillståndet.

17.

Liberia ska uppdatera förteckningen över fartyg med fisketillstånd och ska utan dröjsmål skicka den till MCSU, NFMC och Liberias jordbruksministerium, samt till unionen.

Fisketillståndets giltighetstid

18.

Fisketillstånden ska vara giltiga under en ettårsperiod och kunna förnyas.

19.

För fastställande av dagen för en giltighetsperiods början ska med ettårsperiod avses följande:

i)	Under protokollets första tillämpningsår, perioden mellan den dag då protokollet börjar tillämpas provisoriskt och den 31 december samma år.

ii)	Efter protokollets första tillämpningsår, varje fullständigt kalenderår.

iii)	Under protokollets sista tillämpningsår, perioden mellan den 1 januari och den dag då protokollets giltighetstid löper ut.

För protokollets första och sista tillämpningsår ska den förskottsavgift som avses i avsnitt 2 beräknas tidsproportionellt.

Dokument som ska medföras ombord

20.

När fiskefartyget befinner sig i Liberias fiskezon eller i en avtalad utsedd hamn i delregionen, ska följande dokument ständigt medföras ombord:

i)	Fisketillståndet.

ii)	Registreringsbeviset för fartyget.

iii)	Liberias sjöfartsmyndighets certifikatnummer.

iv)	Aktuella bestyrkta ritningar eller beskrivningar av fiskefartygets indelning, särskilt antal lastrum för fisk på fiskefartyget, med lagringskapaciteten uttryckt i kubikmeter.

Om någon ändring gjorts avseende fiskefartygets egenskapermed avseende på total längd, bruttoregisterton, huvudmaskinens eller huvudmaskinernas motorstyrka eller fartygets lastrumskapacitet, ska ett intyg, bestyrkt av en behörig myndighet i fiskefartygets flaggstat, som beskriver denna ändring medföras.

vi)	Om fiskefartyget är utrustat med kyltankar för havsvatten ska ett dokument vars äkthet intygas av en behörig myndighet i fartygets flaggstat och som anger tankarnas kalibrering i kubikmeter medföras.

vii)	En kopia av tillämplig fiskelagstiftning i Liberia, vilken ska tillhandahållas av Liberia.

viii)

Den dokumentation som anges i punkt 4.

AVSNITT 2

Villkor för fisketillstånd – avgifter och förskott

De avgifter som ska betalas av fartygsägarna ska beräknas på grundval av följande belopp per ton fångad fisk i Liberias fiskezon:

—	55 EUR per ton för protokollets första tillämpningsår,

—	60 EUR per ton för protokollets andra och tredje tillämpningsår,

—	65 EUR per ton för protokollets fjärde tillämpningsår,

—	70 EUR per ton för protokollets femte tillämpningsår.

Fisketillstånd ska utfärdas efter det att fartygsägarna har betalat följande förskottsbelopp till Liberias behöriga myndigheter:

För notfartyg för tonfiskfiske:

—	7 150 EUR per fartyg, motsvarande avgifterna för en årsfångst av 130 ton för protokollets första tillämpningsår.

—	7 150 EUR per fartyg, motsvarande avgifterna för en årsfångst av 119,17 ton för protokollets andra och tredje tillämpningsår.

—	7 150 EUR per fartyg, motsvarande avgifterna för en årsfångst av 110 ton för protokollets fjärde tillämpningsår.

—	7 150 EUR per fartyg, motsvarande avgifterna för en årsfångst av 102,14 ton för protokollets femte tillämpningsår.

För ytlångrevsfartyg:

—	2 200 EUR per fartyg, motsvarande avgifterna för en årsfångst av 40 ton för protokollets första tillämpningsår.

—	2 200 EUR per fartyg, motsvarande avgifterna för en årsfångst av 36,67 ton för protokollets andra och tredje tillämpningsår.

—	2 200 EUR per fartyg, motsvarande avgifterna för en årsfångst av 33,85 ton för protokollets fjärde tillämpningsår.

—	2 200 EUR per fartyg, motsvarande avgifterna för en årsfångst av 31,43 ton för protokollets femte tillämpningsår.

Förskottet ska omfatta alla nationella och lokala avgifter utom hamn- och serviceavgifter.

När ett fisketillstånd har en giltighetstid på mindre än ett år, ska förskottsbeloppet anpassas tidsproportionellt till den begärda giltighetstidens längd.

Om slutavräkningen av avgifterna resulterar i högre belopp än den förskottsavgift som fartygsägaren erlagt för fisketillståndet ska fartygsägaren betala det resterande beloppet till Liberia senast den 30 september året efter det år då fångsterna togs. Om beloppet i slutavräkningen understiger förskottsbeloppet enligt punkt 2 kan det återstående beloppet inte återfås av fartygsägaren.

AVSNITT 3

Stödfartyg

Liberia ska tillåta att unionsfartyg som innehar fisketillstånd tar hjälp av stödfartyg. Stödfartygen ska föra en unionsmedlemsstats flagg och får inte vara utrustade för att fånga fisk eller användas för omlastning.

Liberia ska fastställa vad som avses med stödverksamhet samt fastställa tillståndsvillkoren för sådan verksamhet, upprätta en förteckning över godkända stödfartyg och utan dröjsmål översända förteckningen till den nationella myndighet som ansvarar för fiskerikontrollen och till unionen.

Den årliga tillståndsavgiften för stödfartyg ska vara 3 000 EUR per fartyg.

KAPITEL III

BEVARANDETEKNISKA ÅTGÄRDER

De bevarandetekniska åtgärder som ska vara tillämpliga på fartyg som innehar ett fisketillstånd vad avser fiskezon, fiskeredskap och bifångster fastställs per fiskekategori i kravspecifikationen i tillägg 2 till denna bilaga.

Fartygen ska iaktta alla rekommendationer som antas av Iccat och bestämmelserna i Liberias gällande lagstiftning.

Användningen av anordningar som samlar fisk (FAD-anordningar) i Liberias fiskezon ska begränsas till artificiella anordningar med icke-snärjande hängande undervattensstruktur. Utsättning och användning av sådana artificiella drivande FAD-anordningar ska omfattas av en förvaltningsplan som unionen ska anta i enlighet med Iccats bestämmelser.

Unionsfartygen ska bedriva all fiskeverksamhet på ett sätt som inte stör det traditionella, lokalt baserade fisket, och de ska släppa alla sköldpaddor, marina däggdjur och revlevande fiskar fria på ett sätt som ger denna blandade bifångst största möjliga chans att överleva.

Unionsfartygen, deras befälhavare och operatörer ska se till att alla fiskeinsatser sker på ett sätt som inte stör andra fartygs fiskeverksamhet och fiskeredskap.

KAPITEL IV

KONTROLL, KARTLÄGGNING OCH ÖVERVAKNING

AVSNITT 1

Fångstrapportering

Fiskeloggbok

Befälhavaren på ett unionsfartyg som fiskar inom ramen för protokollet ska föra fiskeloggbok i enlighet med den förlaga per fiskekategori som återfinns i tillägg 3 till denna bilaga.

Befälhavaren ska fylla i fiskeloggboken för varje dag som fartyget befinner sig i Liberias fiskezon.

Befälhavaren ska varje dag i fiskeloggboken anteckna den kvantitet av varje art, som identifieras genom sin treställiga alfabetiska FAO-kod, som fångats och förvaras ombord, uttryckt i kilogram levande vikt eller, vid behov, i antal individer. För varje huvudart ska befälhavaren även ta med bifångster.

Befälhavaren ska också, i tillämpliga fall, varje dag anteckna följande i fiskeloggboken:

i)	De kvantiteter av varje art som kastats överbord, uttryckt i kilogram levande vikt eller, vid behov, i antal individer.

ii)	Den typ av fiskeredskap som använts.

iii)	Fartygets position middagstid och, i tillämpliga fall, utsättningspositionen för fiskeredskapet och nedsänkningstiden eller antalet krokar och havsyttemperaturen.

iv)	Det totala antalet drag per dag, sammanlagd tid för varje drag och totalt antal fiskedagar per fiskeresa.

v)	Andra uppgifter som kan ha beslutats av den gemensamma kommittén.

Om fartyget inte har gjort någon fiskeinsats en viss dag, eller om en fiskeinsats har gjorts utan fångst, ska fartygets befälhavare registrera detta på det dagliga loggbladet. Om ingen fiskeverksamhet har bedrivits före midnatt lokal tid en viss dag, ska fartyget ange i loggboken att ingen fiskeverksamhet har bedrivits.

Tid och dag för inträde och utträde ur Liberias fiskezon ska registreras i loggboken omedelbart efter inträde i och utträde ur Liberias fiskezon.

Fiskeloggboken ska fyllas i med läsliga versaler och undertecknas av befälhavaren.

Befälhavaren ska ansvara för att uppgifterna i fiskeloggboken är korrekta.

Fångstrapportering

Befälhavaren ska anmäla fartygets fångst genom att till Bureau of National Fisheries (BNF) överlämna de fiskeloggböcker som avser den period då fartyget befunnit sig i Liberias fiskezon.

10.

Fiskeloggböckerna ska lämnas in på något av följande sätt:

i)	När fartyget anlöper någon av Liberias hamnar ska originalet till varje fiskeloggbok lämnas till det lokala ombudet i Liberia, som ska lämna ett skriftligt mottagningsbevis.

ii)

Vid utträde ur Liberias fiskezon utan föregående besök i någon av Liberias hamnar ska originalet till varje fiskeloggbok inom 14 kalenderdagar efter ankomst till annan hamn, och under alla omständigheter inom 30 kalenderdagar efter utträdet ur Liberias fiskezon, skickas

a)	företrädesvis med e-post i form av en skannad kopia, eller

b)	per fax, eller

c)	i original, per post.

11.

Parterna ska vidta alla de åtgärder som krävs för att införa ett system för elektroniskt utbyte av alla uppgifter, i syfte att uppnå en snabbare överföring.

12.

Så snart Liberia är i stånd att ta emot fångstdeklarationer per e-post ska befälhavaren skicka fiskeloggböckerna till Liberia på den e-postadress som Liberia meddelat. Liberia ska utan dröjsmål skicka tillbaka ett mottagningsbevis per e-post.

13.

Befälhavaren ska skicka en kopia av alla fiskeloggböcker till EU:s delegation i Liberia. För varje fartyg ska befälhavaren även skicka en kopia av alla fiskeloggböcker till BNF och till ett av följande vetenskapliga institut:

i)	Institut de recherche pour le développement (IRD).

ii)	Instituto Español de Oceanografia (IEO).

iii)	Instituto Português do Mar e da Atmosféra (IPMA).

14.

Om fartyget återvänder till Liberias fiskezon under fisketillståndets giltighetstid ska ytterligare fångstrapportering ske.

15.

Om reglerna rörande fångstrapportering inte iakttas får Liberia dra in det berörda fartygets fisketillstånd till dess att den fångstdeklaration som saknas inkommit, samt ålägga påföljder för fartygsägaren i enlighet med gällande lagstiftning i Liberia. Vid upprepad överträdelse får Liberia vägra förnyelse av fisketillståndet. Liberia ska utan dröjsmål underrätta unionen om samtliga påföljder som tillämpas i detta sammanhang.

Övergång till ett elektroniskt system

16.

Parterna har enats om att gå över till ett elektroniskt system för fångstdeklarationer som grundar sig på de tekniska specifikationerna i tillägg 6 till denna bilaga. Parterna har enats om att tillsammans definiera hur överföringen ska gå till så att systemet kan tas i bruk så snart som möjligt. Liberia ska underrätta unionen så snart villkoren för övergången är uppfyllda. Från och med dag för underrättelsen ska parterna enas om en tidsfrist på två månader inom vilken systemet ska vara helt driftsdugligt.

Kvartalsfångstdeklarationer

17.

Fram till dess att det elektroniska system för fångstdeklaration som avses i punkt 16 införts ska unionsmedlemsstaterna senast 15 kalenderdagar från slutet av varje kvartal underrätta Europeiska kommissionen om det antal ton som har fångats under det gångna kvartalet, med validering från deras nationella förvaltningar och bekräftelse från de vetenskapliga institut som anges i punkt 13. De vetenskapliga instituten ska göra en analys av fångstuppgifterna genom en korskontroll av tillgängliga uppgifter i fiskeloggböcker, landningsdeklarationer, försäljningsdeklarationer och, i tillämpliga fall, vetenskapliga observationsrapporter. På grundval av detta ska unionen, för varje fartyg med tillstånd att fiska i Liberias fiskezon, upprätta en kvartalsfångstdeklaration som är uppdelad per art och per månad, i enlighet med förlagan i tillägg 8 till denna bilaga.

18.

De aggregerade data som kommer från fiskeloggböckerna ska betraktas som provisoriska till dess att unionen har meddelat den definitiva avgiftsavräkningen enligt punkt 23.

Definitiv avgiftsavräkning

19.

Fram till dess att det elektroniska system för fångstdeklaration som avses i punkt 16 införts ska unionsmedlemsstaterna senast den 15 maj varje år underrätta Europeiska kommissionen om det antal ton som har fångats under det gångna året, med validering från deras nationella förvaltningar och bekräftelse från de vetenskapliga institut som anges i punkt 13.

20.

De vetenskapliga instituten ska göra en analys av fångstuppgifter genom en korskontroll av tillgängliga uppgifter i fiskeloggböckerna, landningsdeklarationerna, försäljningsdeklarationer och, i tillämpliga fall, vetenskapliga observationsrapporter.

21.

Den metodik som används av unionens vetenskapliga institut för att analysera fångstmängd och fångstsammansättning i Liberias fiskezon ska delas med BNF.

22.

På grundval av de fångstdeklarationer som avses i punkt 19 ska unionen, för varje fartyg som hade tillstånd att fiska i Liberias fiskezon under det föregående året, upprätta en definitiv avräkning av de avgifter som betalats av fartyget för dess fiskeår under det föregående kalenderåret.

23.

Unionen ska före den 30 juni det innevarande året skicka denna definitiva avgiftsavräkning samtidigt till Liberia och till fartygsägarna via medlemsstaterna.

24.

Liberia ska meddela unionen att avräkningen mottagits och kan begära alla förtydliganden som anses nödvändiga från unionen. I detta fall ska unionen samråda med flaggstaternas nationella förvaltningar och unionens vetenskapliga institut och göra sitt yttersta för att tillhandahålla all ytterligare information som behövs till Liberia. I tillämpliga fall kan ett särskilt gemensamt vetenskapligt möte anordnas för att granska fångstuppgifter och de metoder som använts för korskontroll av information.

25.

Liberia kan bestrida den slutliga årliga fångstdeklarationen och den definitiva avgiftsavräkningen inom 30 kalenderdagar efter det meddelande som lämnats enligt punkt 24, på grundval av styrkande dokument. Vid oenighet ska parterna samråda med varandra i den gemensamma kommittén. Om Liberia inte invänder inom den tid som anges ovan ska den definitiva avgiftsavräkningen anses ha godkänts.

AVSNITT 2

Landning och omlastning

Landningsförfarande

Befälhavaren på ett unionsfartyg som önskar landa fångster från Liberias fiskezon i en liberisk hamn ska minst 48 timmar före landning fram till dess att Mesurado-piren har tagits i drift och därefter minst 24 timmar före landning, meddela Liberia följande:

a)	Namn och internationell radioanropssignal (IRCS) avseende det fiskefartyg som kommer att landa fångst.

b)	Landningshamn.

c)	Planerat datum och klockslag för landningen.

d)	Den kvantitet (uttryckt i kilogram levande vikt eller, i tillämpliga fall, antal individer) av varje art som ska landas (identifierad genom sin treställiga alfabetiska FAO-kod).

e)	Produkternas presentationsform.

Landningen ska ske i fiskezonen tillhörande en liberisk hamn som är godkänd för sådan verksamhet.

Vid överträdelse av landningsbestämmelserna ska de påföljder som i Liberias lagstiftning föreskrivs för sådana överträdelser tillämpas.

Åtgärder för att främja landningar

Unionsfartygen ska sträva efter att försörja den lokala industrin med tonfisk till internationellt marknadspris. Fram till dess att Mesurado-piren i Liberia har tagits i drift ska ett unionsfartyg, som innehar ett fisketillstånd i enlighet med villkoren i detta protokoll och som landar sina tonfiskfångster i en utsedd liberisk hamn, erbjudas ett ekonomiskt incitament i form av en avgiftsnedsättning med 10 EUR per ton bifångst som landas i det fall fångsten säljs till ett liberiskt fiskeriföretag för försörjning av den liberiska marknaden. Denna mekanism ska begränsas till högst 50 % av den slutliga fångstmängd som rapporterats.

När Mesurado-terminalen har tagits i drift ska unionsfartygen erbjudas ett ekonomiskt incitament i form av en partiell nedsättning av avgiften med 10 EUR per landat ton. En ytterligare nedsättning av avgiften med 10 EUR per landat ton ska erbjudas om fångsten säljs till den lokala industrin. När det gäller bifångst ska en särskild nedsättning av avgiften med 25 EUR per ton landad bifångst erbjudas när fångsten säljs till den lokala marknaden. Denna mekanism ska begränsas till högst 50 % av den slutliga fångstmängd tonfisk som rapporterats.

Omlastning

Befälhavaren på ett unionsfartyg som önskar omlasta fångster från Liberias fiskezon i en liberisk hamn ska minst 48 timmar före omlastning fram till dess att Mesurado-piren har tagits i drift och därefter minst 24 timmar före omlastning, meddela Liberia följande:

a)	Namn och radioanropssignal (IRCS) avseende det levererande fiskefartyget.

b)	Namn och radioanropssignal (IRCS) avseende det mottagande fiskefartyget.

c)	Omlastningshamn.

d)	Planerat datum och klockslag för omlastningen.

e)	Den kvantitet (uttryckt i kilogram levande vikt eller, vid behov, i antal individer) av varje art som ska omlastas (identifierad genom sin treställiga alfabetiska FAO-kod).

f)	Produkternas presentationsform.

Omlastningen ska utföras i en liberisk hamn som godkänts för detta ändamål och i närvaro av liberiska inspektörer. För att undvika förseningar ska befälhavaren, i undantagsfall och när det är omöjligt för liberiska inspektörer att närvara, ha tillåtelse att inleda omlastning efter utgången av den meddelandeperiod som anges i punkt 6. Omlastning till havs är förbjuden.

Omlastning ska betraktas som ett utträde ur Liberias fiskezon enligt definitionen i avsnitt 3. Fartyg ska därför lämna in sina fångstdeklarationer till de behöriga myndigheterna senast 24 timmar efter avslutad omlastning och under alla omständigheter minst 6 timmar innan det levererande fartyget lämnar hamnen, beroende på vad som inträffar först, och fartygsägaren ska uppge om han/hon avser att fortsätta fisket eller lämna Liberias fiskezon. För det mottagande fartyget ska de rapporteringskrav som är tillämpliga enligt Liberias lagstiftning gälla.

AVSNITT 3

Kontroll och inspektion

Inträde i och utträde ur fiskezonen

Varje gång ett unionsfartyg med fisketillstånd inträder i eller utträder ur Liberias fiskezon ska Liberia underrättas om detta minst sex timmar före inträdet eller utträdet.

I samband med anmälan om inträdet eller utträdet ska unionsfartyget särskilt meddela följande:

i)	Beräknad dag, tidpunkt och position för in- eller utträdet.

ii)	Kvantiteten av samtliga arter som medförs ombord, angiven med respektive arts treställiga alfabetiska FAO-kod och uttryckt i kilogram levande vikt eller, vid behov, i antal individer.

iii)	Produkternas presentationsform.

Anmälan ska i första hand göras via e-post, eller om sådan saknas via fax eller radio, till en e-postadress eller ett telefonnummer eller på en frekvens som ska meddelas av Liberia enligt vad som anges i tillägg 7 till denna bilaga. Liberia ska omedelbart skicka tillbaka ett mottagningsbevis per e-post. Liberia ska omedelbart underrätta de berörda fartygen och unionen om varje ändring av e-postadressen, telefonnumret eller sändningsfrekvensen.

Varje unionsfartyg som ertappas med att bedriva fiskeverksamhet i Liberias fiskezon utan att i förväg ha anmält sin närvaro ska betraktas som ett fiskefartyg som fiskar illegalt.

Inspektion till havs

Inspektion till havs i Liberias fiskezon av unionsfartyg som innehar fisketillstånd ska göras av fartyg och inspektörer från Liberia som tydligt kan identifieras som fartyg och inspektörer som har utsetts för att utföra fiskerikontroller.

Innan de stiger ombord ska Liberias inspektörer meddela unionsfartyget om sitt beslut att göra en inspektion. Unionsfartygets befälhavare ska tillåta och underlätta de liberiska inspektörernas ombordstigning och arbete ombord. Inspektionen ska göras av högst fem inspektörer som innan de inleder inspektionen ska kunna styrka sin identitet och att de innehar officiell ställning som inspektörer.

Befälhavaren ska omedelbart följa alla rimliga anvisningar som ges av de behöriga tjänstemännen samt bidra till en säker ombordstigning och underlätta deras inspektion av fartyget, redskap, utrustning, dokumentation, fisk, fiskprodukter och handlingar som rör besättningen.

Fartygets befälhavare och besättning får inte angripa, hindra, göra motstånd mot, fördröja, neka ombordstigning för, skrämma eller störa en behörig tjänsteman i utförandet av dennes uppgifter.

De liberiska inspektörerna ska inte stanna längre ombord på unionsfartyget än vad som krävs för att utföra inspektionsuppgifterna. De ska genomföra inspektionen på ett sådant sätt att den påverkar fartyget, dess fiskeverksamhet och dess last i så liten utsträckning som möjligt.

10.

Liberia får tillåta unionen att delta i inspektionerna som observatör.

11.

Efter varje avslutad inspektion ska de liberiska inspektörerna upprätta en inspektionsrapport. Unionsfartygets befälhavare har rätt att föra in synpunkter i inspektionsrapporten. Inspektionsrapporten ska undertecknas av den inspektör som sammanställt rapporten och av unionsfartygets befälhavare.

12.

Befälhavarens undertecknande av inspektionsrapporten påverkar inte fartygsägarens rätt att försvara sig vid ett överträdelseförfarande. Om befälhavaren vägrar att skriva under dokumentet måste han eller hon motivera detta skriftligen, och inspektören ska göra anteckningen ”vägrat underteckna”. De liberiska inspektörerna ska lämna en kopia av inspektionsrapporten till unionsfartygets befälhavare innan de lämnar fartyget. Liberia ska sända en kopia av inspektionsrapporten till unionen inom åtta kalenderdagar från inspektionen.

Inspektion i hamn

13.

Inspektion i eller utanför hamn av unionsfartyg som innehar fisketillstånd och som landar fångst från Liberias fiskezon i en hamn i den delregion som utsetts gemensamt av unionen och Liberia ska göras av fartyg och inspektörer från Liberia som tydligt kan identifieras som fiskerikontrollfartyg och fiskeriinspektörer, under förutsättning av tillstånd från den berörda hamnstaten.

14.

15.

16.

17.

18.

Liberia får tillåta unionen att delta i inspektionerna som observatör.

19.

20.

Kartläggningssamarbete i kampen mot IUU-fiske

21.

För att stärka kampen mot IUU-fisket ska befälhavare på unionsfartyg rapportera närvaron av varje fiskefartyg i Liberias fiskezon som bedriver verksamhet som skulle kunna utgöra IUU-fiske och samla in så mycket information som möjligt om vad som observerats. En observationsrapport ska utan dröjsmål sändas till MCSU, NFMC och Liberias jordbruksministerium och till den behöriga myndigheten i det observerande fartygets unionsmedlemsstat, som omedelbart ska vidarebefordra rapporten till unionen eller till det organ som unionen anger.

22.

Liberia ska till unionen vidarebefordra varje observationsrapport som landet förfogar över beträffande fiskefartyg som bedriver verksamhet i Liberias fiskezon som skulle kunna utgöra IUU-fiske.

AVSNITT 4

Satellitbaserat kontrollsystem för fartyg (VMS)

Fartygens positionsrapporter – VMS-system

När ett unionsfartyg som innehar ett fisketillstånd befinner sig i Liberias fiskezon ska det alltid vara utrustat med ett satellitbaserat kontrollsystem för fartyg (Vessel Monitoring System – VMS) som möjliggör automatisk och kontinuerlig positionsrapportering varannan timme till flaggstatens centrum för fiskerikontroll (Fisheries Monitoring Center – FMC).

Varje positionsrapport ska innehålla följande:

a)	Fartygsidentifikation.

b)	Fartygets senaste geografiska position (longitud, latitud), med en felmarginal på mindre än 100 meter och med ett konfidensintervall på 99 %.

c)	Datum och klockslag för positionsregistreringen.

d)	Fartygets hastighet och kurs.

Varje positionsrapport ska vara konfigurerad enligt formatet i tillägg 4 till denna bilaga.

Den första position som registreras efter inträdet i Liberias fiskezon ska identifieras med koden ”ENT”. Samtliga följande positioner ska identifieras med koden ”POS”, utom den första position som registreras efter utträdet ur Liberias fiskezon, vilken ska identifieras med koden ”EXI”.

Flaggstatens centrum för fiskerikontroll ska säkerställa automatisk behandling och, vid behov, elektronisk överföring av positionsrapporterna. Positionsrapporterna ska registreras på ett säkert sätt och sparas under en treårsperiod.

Överföring av positionsrapporter om VMS-systemet slutar att fungera

Befälhavaren ska garantera att VMS-systemet ständigt är fullt funktionsdugligt och att positionsrapporterna överförs på ett korrekt sätt till flaggstatens centrum för fiskerikontroll.

Vid funktionsfel ska fartygets VMS-system repareras eller bytas ut inom tio dagar. Efter tidsfristens utgång ska fartyget inte längre ha rätt att fiska i Liberias fiskezon.

Fartyg med defekt VMS-system som fiskar i Liberias fiskezon ska överföra sina positionsrapporter via e-post, radio eller fax till flaggstatens centrum för fiskerikontroll minst var fjärde timma och rapporterna ska innehålla all obligatorisk information.

Säker överföring av positionsrapporter till Liberia

Flaggstatens centrum för fiskerikontroll ska automatiskt överföra de berörda fartygens positionsrapporter till Liberias centrum för fiskerikontroll. Flaggstatens och Liberias centrum för fiskerikontroll ska utbyta e-postadresser och utan dröjsmål informera varandra om varje ändring av dessa e-postadresser.

10.

Överföringen av positionsrapporter mellan flaggstatens och Liberias centrum för fiskerikontroll ska ske elektroniskt via ett säkert kommunikationssystem.

11.

Liberias centrum för fiskerikontroll ska utan dröjsmål underrätta flaggstatens centrum för fiskerikontroll och unionen om varje avbrott i mottagandet av den kontinuerliga positionsrapporteringen från ett fartyg som innehar ett fisketillstånd, om det aktuella fartyget inte har anmält utträde ur Liberias fiskezon.

Funktionsfel i kommunikationssystemet

12.

Liberia ska säkerställa att dess elektroniska utrustning är kompatibel med den utrustning som används av flaggstatens centrum för fiskerikontroll och ska informera unionen så snart det uppstår funktionsfel i överföringen och mottagandet av positionsrapporter, för en så snabb teknisk lösning på problemet som möjligt. Vid oenighet ska förlikning inledas i den gemensamma kommittén.

13.

Befälhavaren ska betraktas som ansvarig om det visar sig att fartygets VMS-system har manipulerats i syfte att störa dess funktion eller förfalska positionsrapporterna. Varje överträdelse ska leda till påföljder i enlighet med Liberias gällande lagstiftning.

Ändring av rapporteringsfrekvensen

14.

Med stöd av skriftliga bevis för överträdelse får Liberia, med kopia till unionen, begära att flaggstatens centrum för fiskerikontroll förkortar sändningsintervallet för fartygets positionsrapporter till ett intervall om trettio minuter under en fastställd utredningsperiod. Den skriftliga bevisningen ska utan dröjsmål skickas av Liberia till flaggstatens centrum för fiskerikontroll och till unionen. Flaggstatens centrum för fiskerikontroll ska omedelbart sända positionsrapporterna till Liberia enligt den nya rapporteringsfrekvensen.

15.

Vid den fastställda utredningsperiodens slut ska Liberia omedelbart underrätta flaggstatens centrum för fiskerikontroll och unionen om eventuell uppföljning.

AVSNITT 5

Observatörer

Observation av fiskeverksamhet

Fartyg som innehar ett fisketillstånd ska omfattas av en ordning för observation av deras fiskeverksamhet inom ramen för protokollet.

Denna observationsordning ska vara förenlig med de rekommendationer som utfärdats av Iccat.

Fram till dess att Iccats nya regionala observatörsprogram har tagits i drift ska följande bestämmelser om observatörer tillämpas.

Utsedda fartyg och observatörer

BNF ska utse de unionsfartyg som är skyldiga att ta ombord en observatör samt de observatörer som tilldelats fartygen senast 15 dagar före fastställt datum för observatörens ombordstigning. På begäran av de liberiska myndigheterna ska unionsfartygen ta ombord en observatör i syfte att nå en täckningsgrad på 15 % av fartygen med tillstånd.

BNF ska upprätta en förteckning över de fartyg som utsetts för att ta ombord en observatör samt en förteckning över de utsedda observatörerna. Förteckningarna ska hållas uppdaterade. Förteckningarna ska skickas till unionen så snart de har upprättats och därefter var tredje månad om de har uppdaterats.

BNF ska vid den tidpunkt då fisketillståndet utfärdas informera unionen och fartygsägaren eller dennes ombud om vilka fartyg som utsetts och vilka observatörer som kommer att finnas ombord på varje fartyg. Tidpunkt och hamn (som kan vara en hamn utanför Liberia) för ombordstigning, ska fastställas av fartygsägaren. BNF ska omedelbart informera unionen och fartygsägaren, eller dennes ombud, om eventuella ändringar när det gäller de fartyg eller de observatörer som utsetts.

BNF ska bemöda sig om att inte utse observatörer för fartyg som redan har en observatör ombord eller som redan är formellt skyldiga att ta ombord en observatör under den aktuella fiskesäsongen som ett led i sin verksamhet i andra fiskezoner än Liberias fiskezon.

Observatörernas tid ombord ska omfatta en fiskeresa eller, på fartygsägarens uttryckliga begäran, mer än en fiskeresa för ett visst fartyg.

Observatören får inte stanna längre ombord på fartyget än vad som krävs för att utföra observatörsuppgifterna.

Schablonbelopp

10.

För varje fartyg ska fartygsägaren betala en fast avgift på 400 EUR per år till Liberia; den fasta avgiften ska betalas samtidigt som det årliga förskottet.

Observatörens lön

11.

Observatörens lön och de sociala avgifterna för denne ska betalas av Liberia.

Ombordstigningsvillkor

12.

Ombordstigningsvillkoren för observatören, särskilt när det gäller hur lång tid som ska tillbringas ombord, ska fastställas enligt gemensam överenskommelse mellan fartygsägaren eller dennes ombud och BNF.

13.

Observatören ska behandlas som en befälsperson ombord. Observatörens logi ombord är dock beroende av fartygets tekniska struktur.

14.

Fartygsägaren ska stå för kostnaderna för observatörens kost och logi ombord, inklusive tillgång till tvättutrymmen och toaletter, som ska vara av minst lika god kvalitet som den som erbjuds fartygets befälspersonal.

15.

Befälhavaren ska inom sitt ansvarsområde vidta alla åtgärder som krävs för att garantera observatörens fysiska säkerhet och allmänna välbefinnande.

16.

Befälhavaren ska se till att observatören har tillgång till de anläggningar, de redskap och den utrustning ombord som observatören behöver för att kunna utföra sitt uppdrag, närmare bestämt följande:

i)	Kommandobryggan och fartygets kommunikations- och navigationsutrustning.

ii)	Alla dokument och register, inbegripet fartygets samtliga loggböcker, vare sig de ska medföras och upprätthållas enligt Liberias fiskerilagstiftning eller av andra skäl som registerkontroll eller kopiering.

17.

Befälhavaren ska oavsett tidpunkt alltid tillåta att observatören

i)	mottar och sänder meddelanden och kommunicerar med fastlandet och andra fartyg med hjälp av fartygets kommunikationsutrustning,

ii)	tar, mäter, avlägsnar från fartyget och behåller prover eller hela exemplar av all sorts fisk,

iii)	bevarar prover och hela exemplar på fartyget, inbegripet prover och hela exemplar som bevaras i fartygets frysanläggningar,

iv)	fotograferar fiskeverksamheten, inbegripet fisk, redskap, utrustning, dokument, kartor och register, och tar med sig dessa bilder eller film som observatören kan ha tagit eller använt ombord på fartyget.

Observatörens uppgifter

18.

Under hela den tid som observatören befinner sig ombord ska denne

a)	vidta lämpliga åtgärder för att inte avbryta eller hindra fiskeinsatserna,

b)	respektera egendom och utrustning ombord,

c)	respektera fartygshandlingarnas konfidentialitet.

Observatörens ombord- och ilandstigning

19.

Fartygsägaren eller dennes ombud ska med tio kalenderdagars varsel före ombordstigningen underrätta Liberia om dag, klockslag och hamn för observatörens ombordstigning. Om observatören tas ombord i ett annat land ska kostnaderna för resan till ombordstigningshamnen betalas av fartygsägaren.

20.

Om observatören inte inställer sig för ombordstigning inom 12 timmar från utsatt datum och klockslag, ska fartygsägaren automatiskt vara löst från skyldigheten att ta ombord observatören. Fartyget får då lämna hamnen och inleda sin fiskeverksamhet.

21.

Om observatören inte lämnar fartyget i en hamn i Liberia ska fartygsägaren se till att observatörens återresa till Liberia sker så snabbt som möjligt och stå för resekostnaderna.

22.

Om fartyget inte är på plats i den överenskomna hamnen på den fastställda tidpunkt då observatören ska tas ombord ska fartygsägaren betala ersättning om 80 EUR per dag för det antal dagar under vilka observatören inte kunnat gå ombord och tillbringat i hamnen (kost, logi etc.).

23.

Om fartyget inte anländer, utan att i förväg har underrättat BNF och NFMC därom, får Liberia vidta lämpliga åtgärder i enlighet med Liberias gällande lagstiftning.

Observatörens uppgifter

24.

Observatören ska ha följande uppgifter:

a)	Observera fartygets fiskeverksamhet.

b)	Observera arter, kvantitet, storlek och tillståndet vad gäller den fisk som fångas.

c)	Observera med vilka metoder, i vilka områden och på vilka djup fisken fångas.

d)	Observera fiskemetodernas inverkan på fisken och miljön.

e)	Observera beredning, transport, omlastning, lagring eller utkast vad gäller all fisk.

f)	Kontrollera fiskefartygets position under fiskeinsatserna.

g)	Genomföra biologiska provtagningar inom ramen för ett vetenskapligt program.

h)	Upprätta en förteckning över de fiskeredskap som används.

i)	Kontrollera fångstuppgifterna i fiskeloggboken vad gäller Liberias fiskezon.

j)	Kontrollera bifångsternas procentandel och göra en uppskattning av hur stora fångstmängder som kastas överbord.

k)	Meddela sina observationer via radio, fax eller e-post minst en gång i veckan när fartyget bedriver fiske i Liberias fiskezon, inklusive uppgifter om fångstmängden och bifångstmängden ombord.

Observatörens rapport

25.

Innan observatören lämnar fartyget ska denne överlämna en sammanfattande rapport om sina observationer till fartygets befälhavare; innehållet i rapporten ska godkännas av den gemensamma kommittén. Fartygets befälhavare ska ha rätt att föra in sina kommentarer i observatörens rapport. Rapporten ska undertecknas av observatören och befälhavaren. Observatören ska lämna en kopia av rapporten till befälhavaren.

26.

Observatören ska skicka in sin rapport till BNF, som ska vidarebefordra en kopia till unionen inom 15 arbetsdagar från den dag då observatören lämnade fartyget.

27.

Information i observatörsrapporten får användas för både vetenskapliga syften och efterlevnadsanalys, av de behöriga liberiska myndigheterna och av unionens myndigheter.

AVSNITT 6

Överträdelser

Behandling av överträdelser

Varje överträdelse som begås av ett unionsfartyg som innehar ett fisketillstånd i enlighet med bestämmelserna i denna bilaga ska anges i en överträdelse- eller inspektionsrapport som utarbetas av den liberiska behöriga myndigheten. Anmälan av överträdelsen och tillämpliga påföljder för befälhavaren eller fiskeriföretaget ska sändas direkt till fartygsägaren enligt det förfarande som föreskrivs i Liberias tillämpliga lagstiftning. En kopia av anmälan ska inom 24 timmar skickas till fartygets flaggstat och till unionen.

Befälhavarens undertecknande av inspektionsrapporten påverkar inte fartygsägarens rätt att försvara sig vid ett överträdelseförfarande. Fartygets befälhavare ska samarbeta under inspektionens gång.

Kvarhållande av ett fartyg – informationssammanträde

Om så är tillåtet enligt Liberias gällande lagstiftning om den aktuella överträdelsen, får unionsfartyg som har begått en överträdelse tvingas avbryta sin fiskeverksamhet och, i det fall fartyget befinner sig till havs, tvingas återvända till en hamn i Liberia.

Liberia ska inom 24 timmar underrätta unionen om varje kvarhållande av ett unionsfartyg som innehar fisketillstånd. Underrättelsen ska innefatta skriftligt bevismaterial som styrker kvarhållandet av fartyget.

Innan åtgärd vidtas mot fartyget, befälhavaren, besättningen eller lasten, undantaget åtgärder för att säkra bevis, ska Liberia, inom en arbetsdag från underrättelsen om kvarhållandet av fartyget, på unionens begäran organisera ett informationsmöte för att klargöra de förhållanden som lett till kvarhållandet av fartyget och redogöra för vilka ytterligare åtgärder som kan komma att vidtas. En företrädare för fartygets flaggstat får närvara vid informationsmötet.

Påföljder för överträdelser – förlikningsförfarande

Påföljden för överträdelsen ska fastställas av Liberia i enlighet med gällande nationell lagstiftning.

Om fartygsägaren inte godtar böter, och förutsatt att överträdelsen inte utgör en brottslig handling, ska ett förlikningsförfarande inledas mellan Liberias myndigheter och unionsfartyget i syfte att lösa tvisten i godo innan något rättsligt förfarande inleds. En företrädare för fartygets flaggstat och en företrädare för unionen får delta i förlikningsförfarandet. Förlikningsförfarandet ska avslutas senast tre dagar efter underrättelsen om kvarhållandet av fartyget.

Rättsligt förfarande – bankgaranti

Om förlikningsförfarandet misslyckas och överträdelsen anhängiggörs vid behörig domstol, ska ägaren till det fartyg som gjort sig skyldigt till överträdelsen ställa en bankgaranti hos en bank som utses av Liberia; garantibeloppet, fastställt av Liberia, ska täcka kostnaderna för kvarhållandet av fartyget, det uppskattade bötesbeloppet och eventuell kompensationsersättning. Bankgarantin ska blockeras till dess att det rättsliga förfarandet har avslutats.

Bankgarantin ska utan dröjsmål frisläppas och återlämnas till fartygsägaren, enligt följande, så snart avgörandet avgivits:

a)	Hela garantibeloppet om ingen påföljd har utdömts.

b)	Det återstående beloppet, om påföljden utgörs av ett bötesbelopp som är lägre än bankgarantin.

10.

Liberia ska underrätta unionen om resultaten av det rättsliga förfarandet inom åtta kalenderdagar efter det att avgörandet har avgivits.

Frisläppande av fartyget och besättningen

11.

Fartyget och dess besättning ska ges tillstånd att lämna hamnen så snart påföljden enligt förlikningsförfarandet reglerats, eller så snart bankgarantin ställts.

KAPITEL V

PÅMÖNSTRING AV SJÖMÄN

Ägare till notfartyg för tonfiskfiske eller ytlångrevsfartyg ska mönstra på medborgare i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (nedan kallade AVS-länderna) på följande villkor och med följande förbehåll:

—	För flottan av notfartyg för tonfiskfiske gäller att minst 20 % av de sjömän som påmönstras under fiskesäsongen för tonfisk i ett tredjelands fiskezon ska ha sitt ursprung i AVS-länderna.

—	För flottan av ytlångrevsfartyg gäller att minst 20 % av de sjömän som påmönstras under fiskesäsongen för tonfisk i ett tredjelands fiskezon ska ha sitt ursprung i AVS-länderna.

Fartygsägare ska bemöda sig om att påmönstra tre kvalificerade liberiska sjömän per fartyg. Fartygsägarna ska fritt kunna välja vilka sjömän som ska anställas på fartygen bland namnen på den förteckning som BNF överlämnat till unionen.

Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter på arbetet ska gälla fullt ut för de sjömän som mönstras på unionsfartyg. Detta gäller särskilt föreningsfriheten, erkännandet av den kollektiva förhandlingsrätten och undanröjandet av diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning.

Anställningsavtalen för sjömän från AVS-länder ska upprättas mellan fartygsägarnas ombud och sjömännen och/eller deras fackföreningar eller ombud. En kopia ska överlämnas till avtalsparterna, BNF, Liberia Maritime Authority (LiMA) och till Liberias arbetsmarknadsministerium (Ministry of Labour). Avtalen ska säkerställa att sjömännen omfattas av ett tillämpligt socialt trygghetssystem, med liv-, sjuk- och olycksfallsförsäkring.

Lönen till sjömän från AVS-länderna ska betalas av fartygsägarna. Fartygsägarna eller deras ombud ska komma överens om lönen med sjömännen eller deras fackföreningar eller ombud och lönen ska fastställas innan fisketillstånden utfärdas. Sjömännens lönevillkor får dock inte vara sämre än de som gäller i de länder de kommer ifrån och under inga förhållanden sämre än ILO:s normer.

Sjömän som anställs på unionsfartyg ska anmäla sig hos fartygets befälhavare dagen före den föreslagna påmönstringsdagen. Om sjömannen inte inställer sig vid det datum och klockslag som fastställts för påmönstring, ska fartygsägaren automatiskt vara befriad från skyldigheten att anställa sjömannen.

Om den liberiska sjömannen inte lämnar fartyget i en hamn i Liberia ska fartygsägaren se till att sjömannens återresa till Liberia sker så snabbt som möjligt och stå för resekostnaderna.

Om fartyget inte är på plats i den överenskomna hamnen på den fastställda tidpunkt då den liberiska sjömannen ska tas ombord ska fartygsägaren betala ersättning om 80 EUR per dag för det antal dagar under vilka sjömannen inte kunnat gå ombord och tillbringat i hamnen (kost, logi etc.).

Fartygsägare ska årligen överföra information om påmönstrade sjömän. Informationen ska omfatta uppgift om antalet sjömän som är

a)	medborgare i unionen,

b)	medborgare i ett AVS-land, varvid liberiska medborgare ska särskiljas från medborgare i andra AVS-länder, och

c)	medborgare i länder som inte är AVS-länder och inte unionsmedlemsstater.

Tillägg till denna bilaga

Tillägg 1 –

Ansökningsblankett för fisketillstånd

Tillägg 2 –

Tekniska specifikationer

Tillägg 3 –

Fiskeloggbok

Tillägg 4 –

Överföring av VMS-rapporter till Liberia

Tillägg 5 –

Avgränsning av Liberias fiskezon

Tillägg 6 –

Riktlinjer för förvaltning och genomförande av det elektroniska registrerings- och rapporteringssystemet (ERS-system)

Tillägg 7 –

Kontaktuppgifter för Liberias myndigheter

Tillägg 8 –

Blankett för fångstdeklaration

Tillägg 1

FISKEAVTAL LIBERIA–EUROPEISKA UNIONEN

ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR FISKETILLSTÅND

Tillägg 2

TEKNISKA SPECIFIKATIONER:

(1)

Fiskezon:

Bortom tolv sjömil från baslinjerna, med undantag för de områden där det råder sjöfarts- eller fiskeförbud i enlighet med tillägg 5.

(2)

Tillåtna fartygskategorier:

Notfartyg för tonfiskfiske

Ytlångrevsfartyg

(3)

Bifångster:

I enlighet med Iccats och FAO:s rekommendationer.

(4)

Avgifter och fångstmängd (i ton):

Avgift per ton fångst

Notfartyg för tonfiskfiske och ytlångrevsfartyg:

—	År 1: 55 EUR/ton

—	År 2 och 3: 60 EUR/ton

—	År 4: 65 EUR/ton

—	År 5: 70 EUR/ton

Det årliga förskottet (inklusive alla nationella och lokala avgifter utom hamn- och serviceavgifter):

—	Notfartyg för tonfiskfiske: 7 150 EUR/år under protokollet giltighetstid.

—	Ytlångrevsfartyg: 2 200 EUR/år under protokollet giltighetstid.

Antal fartyg med tillstånd att fiska

28 notfartyg för tonfisk.

6 ytlångrevsfartyg.

(5)

Övrigt:

Tillståndsavgift för stödfartyg: 3 000 EUR per fartyg och år.

Observatörer på 15 % av de fartyg som har fisketillstånd.

Ekonomiskt bidrag för observatörer – schablonbelopp: 400 EUR per fartyg och år.

Sjömän: 20 % av de påmönstrade sjömännen är medborgare i ett AVS-land.

Tillägg 3

Tillägg 4

ÖVERFÖRING AV VMS-RAPPORTER TILL LIBERIA

POSITIONSRAPPORT

Dataelement

Kod

Obligatorisk eller frivillig uppgift

Anmärkningar

Ny rapport

Systemuppgift – visar att rapporten påbörjas

Mottagare

Meddelandeuppgift – Avsändare – Landets treställiga alfabetiska ISO-kod (ISO-3166)

Fr.o.m.

Meddelandeuppgift – Avsändare – Landets treställiga alfabetiska ISO-kod (ISO-3166)

Flaggstat

Meddelandeuppgift – Flagg – Treställig alfabetisk ISO-kod (ISO-3166)

Typ av meddelande

Meddelandeuppgift – Typ av meddelande (ENT, POS, EXI)

Radioanropssignal (IRCS)

Fartygsuppgift – Fartygets internationella radioanropssignal (IRCS)

Avtalsslutande partens interna referensnummer

Fartygsuppgift – avtalspartens unika nummer – treställig alfabetisk ISO-kod (ISO-3166) åtföljd av ett nummer

Distriktsbeteckning

Fartygsuppgift – numret på fartygets sida (ISO 8859.1)

Latitud

Uppgift om fartygets position – i grader och minuter N/S DD.ddd (WGS-84)

Longitud

Uppgift om fartygets position – i grader och minuter E/V DD.ddd (WGS-84)

Kurs

fartygets kurs på en 360-gradig skala

Hastighet

Fartygets hastighet angiven i knop med en decimal

Datum

Uppgift om fartygets position – datum och klockslag för positionsregistreringen, UTC (ÅÅÅÅMMDD)

Hastighet

Uppgift om fartygets position – datum och klockslag för positionsregistreringen, UTC (ÅÅÅÅMMDD)

Slut på rapporten

Systemuppgift – visar att rapporten avslutas

M	=	obligatorisk uppgift
O	=	frivillig uppgift

En dataöverföring ska struktureras på följande sätt:

(1)	Tecknen ska överensstämma med standarden ISO 8859.1.

(2)	Ett dubbelt snedstreck (//) och koden ”SR” anger överföringens början.

(3)	Varje dataelement identifieras med hjälp av sin kod och skiljs från andra dataelement av ett dubbelt snedstreck (//).

(4)	Ett enkelt snedstreck (/) avdelar koden och datatypen.

(5)	ER-koden följd av ett dubbelt snedstreck (//) anger slutet på meddelandet.

(6)	Frivilliga dataelement ska införas mellan meddelandets början och slut.

Tillägg 5

AVGRÄNSNING AV LIBERIAS FISKEZON

KOORDINATER FÖR FISKEZONEN

Liberias behöriga myndigheter ska, innan protokollet börjar tillämpas provisoriskt, meddela unionen de geografiska koordinaterna för landets baslinjer, för landets fiskezon och för alla områden i vilka det råder sjöfarts- eller fiskeförbud. Liberias myndigheter ska åta sig att minst en månad i förväg meddela eventuella ändringar av de geografiska koordinaterna.

Tillägg 6

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING OCH GENOMFÖRANDE AV DET ELEKTRONISKA REGISTRERINGS- OCH RAPPORTERINGSSYSTEMET (ERS-SYSTEM)

Allmänna bestämmelser

Alla unionsfartyg ska vara utrustade med ett elektroniskt system (nedan kallat ERS-system), som ska kunna registrera och överföra uppgifter rörande fartygets fiskeverksamhet (nedan kallade ERS-uppgifter), under hela den tid då fartyget är verksamt i Liberias fiskezon.

Ett unionsfartyg som inte är utrustat med ERS-system, eller vars ERS-system inte fungerar, får inte inträda i Liberias fiskezon för att fiska.

ERS-uppgifter ska översändas i enlighet med de förfaranden som gäller i fartygets flaggstat, dvs. först till flaggstatens centrum för fiskerikontroll som sedan automatiskt gör uppgifterna tillgängliga för Liberias centrum för fiskerikontroll.

Flaggstaten och Liberia ska försäkra sig om att deras respektive nationella centrum för fiskerikontroll har den datorutrustning och den programvara som krävs för automatisk överföring av ERS-uppgifter i XML-format och förfogar över en fungerande säkerhetskopieringsrutin som kan registrera och spara ERS-uppgifter i ett format som kommer att vara maskinläsbart i minst tre år.

Varje ändring eller uppdatering av detta format måste förses med identifikation och dateras och ska vara funktionell sex månader efter ändringen eller uppdateringen.

Överföringen av ERS-uppgifter ska ske med den elektroniska kommunikationsutrustning som förvaltas av Europeiska kommissionen på unionens vägnar, dvs. DEH (Data Exchange Highway).

Flaggstaten och Liberia ska utse varsin ERS-ansvarig som ska fungera som kontaktperson.

a)	De ERS-ansvariga ska utses för perioder på minst sex månader.

b)	Flaggstatens och Liberias respektive centrum för fiskerikontroll ska, innan ERS-systemet sätts i drift av leverantören, utbyta kontaktuppgifter för sina ERS-ansvariga (namn, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress).

c)	Varje ändring av kontaktuppgifterna för en ERS-ansvarig ska meddelas utan dröjsmål.

Registrering och överföring av ERS-uppgifter

Unionsfartygen ska göra följande:

a)	Dagligen överföra ERS-uppgifter för varje dag som de befinner sig i Liberias fiskezon.

b)	För varje fiskeinsats registrera vilka kvantiteter av varje art som fångats och hålls ombord samt ange om det rör sig om målarter eller bifångster och vilka kvantiteter som kastats över bord.

c)	Ange utebliven fångst för de arter som anges i det av Liberia utfärdade fisketillståndet.

d)	Identifiera varje art med treställig alfabetisk FAO-kod.

e)	Ange kvantiteterna i kilogram levande vikt, och vid behov, i antal individer.

f)	Registrera som ERS-uppgifter vilka kvantiteter för varje art som omlastats och/eller landats.

g)	Registrera som ERS-uppgifter varje inträde i (COE) och utträde ur (COX) Liberias fiskezon; för varje art som anges i det av Liberia utfärdade fisketillståndet ska det anges vilka kvantiteter som finns ombord vid inträdet respektive utträdet.

h)	Dagligen överföra ERS-uppgifter till flaggstatens centrum för fiskerikontroll, senast kl. 23:59 UTC och i det format som anges i punkt 3.

Befälhavaren är ansvarig för att registrerade och överförda ERS-uppgifter är riktiga.

10)

Flaggstatens centrum för fiskerikontroll ska automatiskt och utan dröjsmål överföra ERS-uppgifterna till Liberias centrum för fiskerikontroll.

11)

Liberias centrum för fiskerikontroll ska bekräfta att man har tagit emot ERS-uppgifterna genom ett returmeddelande och ska behandla alla ERS-uppgifterna som konfidentiella.

Fel i ERS-systemet ombord på fartyget eller på överföringen av ERS-uppgifter mellan fartyget och flaggstatens centrum för fiskerikontroll

12)

Flaggstaten ska omedelbart underrätta befälhavaren eller fartygsägaren eller deras ombud om varje tekniskt fel i ERS-systemet på ett fartyg som för dess flagg eller i överföringen av ERS-uppgifter mellan fartyget och flaggstatens centrum för fiskerikontroll.

13)

Flaggstaten ska underrätta Liberia om de fel som upptäckts och om de åtgärder som vidtagits.

14)

Om ett tekniskt fel uppstår i ERS-systemet ombord ska befälhavaren och/eller fartygsägaren se till att ERS-systemet repareras eller ersätts inom tio kalenderdagar. Om fartyget går i hamn under dessa tio dagar får fartyget inte återuppta fiskeverksamheten i Liberias fiskezon förrän ERS-systemet har gjorts helt driftsdugligt, utom om Liberia ger särskilt tillstånd till detta.

15)

Ett fiskefartyg med ett tekniskt fel ERS-system får inte lämna en hamn förrän

a)	ERS-systemet är ånyo fullt driftsdugligt och detta har godkänts av flaggstaten och Liberia, eller

b)	flaggstaten har gett fartyget tillstånd att lämna hamnen. I det senare fallet ska flaggstaten underrätta Liberia om sitt beslut innan fartyget lämnar hamnen.

16)

Varje unionsfartyg som fiskar i Liberias fiskezon med ett defekt ERS-system ska varje dag senast kl. 23:59 UTC överföra ERS-uppgifter till sin flaggstats centrum för fiskerikontroll med hjälp av någon annan tillgänglig metod för elektronisk överföringsom är tillgänglig även för Liberias centrum för fiskerikontroll.

17)

ERS-uppgifter som inte har kunnat göras tillgängliga för Liberia via ERS-systemet på grund av ett fel av det slag som avses i punkt 12 ska överföras av flaggstatens centrum för fiskerikontroll till Liberias centrum för fiskerikontroll med hjälp av någon annan metod för elektronisk överföring som parterna ska enas om. Denna alternativa överföring ska betraktas som prioriterad med tanke på att de vanliga tidsfristerna för överföring inte kan iakttas.

18)

Om Liberias centrum för fiskerikontroll under tre dagar i följd inte mottar några ERS-uppgifter från ett fartyg, får Liberia uppmana fartyget att omedelbart gå till den hamn som Liberia anger, för utredning.

Fel vid centrumen för fiskerikontroll – ERS-uppgifter mottas inte av Liberias centrum för fiskerikontroll

19)

Om ett centrum för fiskerikontroll inte mottar ERS-uppgifter ska den ERS-ansvariga omedelbart underrätta den ERS-ansvariga vid motsvarande centrum för fiskerikontroll och dessa ska vid behov samarbeta för att finna en lösning på problemet.

20)

Flaggstatens centrum för fiskerikontroll och Liberias centrum för fiskerikontroll ska gemensamt, innan ERS-systemet tas i drift, komma överens om vilka alternativa elektroniska överföringsmetoder som ska användas för överföring av ERS-uppgifter om det uppstår fel vid centrumen för fiskerikontroll och ska också omedelbart underrätta varandra om eventuella förändringar.

21)

Om Liberias centrum för fiskerikontroll signalerar att ERS-uppgifter inte har mottagits ska flaggstatens centrum för fiskerikontroll identifiera orsaken till problemet och vidta lämpliga åtgärder för att lösa problemet. Flaggstatens centrum för fiskerikontroll ska underrätta Liberias centrum för fiskerikontroll om vilka åtgärder som vidtagits och resultatet av dessa inom en tidsfrist av 24 timmar efter det att ett fel har vidkänts.

22)

Om det tar mer än 24 timmar att åtgärda ett fel ska flaggstatens centrum för fiskerikontroll omedelbart överföra saknade ERS-uppgifter till Liberias centrum för fiskerikontroll med en av de alternativa överföringsmetoder som avses i punkt 20.

23)

Liberia ska underrätta sina behöriga kontrollmyndigheter (MCS) för att säkra att Liberias centrum för fiskerikontroll inte intar ståndpunkten att unionsfartyg har brustit i sina skyldigheter på grund av att de inte har överfört ERS-uppgifter, trots att detta beror på att ett fel uppstått vid ett centrum för fiskerikontroll.

Underhåll vid centrumen för fiskerikontroll

24)

Underhåll som planeras vid ett centrum för fiskerikontroll (underhållsprogram) och som kan komma att påverka överföringen och mottagningen av ERS-uppgifter ska meddelas det andra centrumet för fiskerikontroll minst 72 timmar i förväg och om möjligt ska datum och varaktighet för underhållet anges. När det gäller icke-planerade underhållsåtgärder ska information om dessa skickas till det andra centrumet för fiskerikontroll så snart som möjligt.

25)

Under tiden som underhållet pågår kan överföringen av ERS-uppgifter tillfälligt stoppas tills systemet ånyo är helt driftsdugligt. Berörda ERS-uppgifter ska i sådan fall överföras omedelbart efter avslutat underhåll.

26)

Om underhållet pågår under mer än 24 timmar ska ERS-uppgifter överföras till det andra centrumet för fiskerikontroll med en av de alternativa överföringsmetoder som avses i punkt 20.

27)

Liberia ska underrätta sina behöriga kontrollmyndigheter (MCS) för att säkra att Liberias centrum för fiskerikontroll inte intar ståndpunkten att unionsfartyg har brustit i sina skyldigheter på grund av att de inte har överfört ERS-uppgifter, trots att detta beror på att det görs underhåll vid ett centrum för fiskerikontroll.

Tillägg 7

KONTAKTUPPGIFTER FÖR LIBERIAS MYNDIGHETER

Jordbruksministeriet:

Adress: Ministry of Agriculture LIBSUCO Compound, LPRC Road, off Somalia Drive, Gardnersville, Liberia

Postadress: P.O. Box 10-9010, 1000 Monrovia 10, Liberia

Myndighet med ansvar för utfärdande av fisketillstånd: Bureau of National Fisheries

Adress: UN Drive, opposite LBDI, Freepoint Branch, Bushrod Island, Monrovia, Liberia

Postadress: c/o Ministry of Agriculture, P.O. Box 10-9010, 1000 Monrovia, Liberia

E-post: bnf@liberiafisheries.net; williamyboeh@gmail.com

Telefon: +231 770 251 983; +231 888 198 006

Centrum för fiskerikontroll:

Adress: Fishing Monitoring Centre Liberia Coast Guard Base, Bong Mines Bridge, Bushrod Island

E-post: fmc@liberiafisheries.net

Telefon: +231 880 431 581

Anmälan av inträde och utträde:

E-post: fmc@liberiafisheries.net

Tillägg 8

BLANKETT FÖR FÅNGSTDEKLARATION

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/44

RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/2313

av den 30 november 2015

om fördelningen av fiskemöjligheter enligt genomförandeprotokollet till partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Liberia

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Den 5 juni 2015 paraferade Europeiska unionen och Republiken Liberia ett partnerskapsavtal om hållbart fiske (nedan kallat avtalet) samt ett genomförandeprotokoll som fogas till avtalet (nedan kallat protokollet), genom vilka unionsfartyg ges fiskemöjligheter i de vatten över vilka Republiken Liberia har överhöghet eller utövar sin jurisdiktion med avseende på fiske.

(2)	Den 30 november 2015 antog rådet beslut (EU) 2015/2312 (1) om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet och protokollet.

(3)	Metoden för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna bör fastställas såväl för den provisoriska tillämpningsperioden som för protokollets hela giltighetstid.

(4)

I enlighet med artikel 10.1 i rådets förordning (EG) nr 1006/2008 (2) ska kommissionen, om det framgår att de fiskemöjligheter som tilldelats unionen enligt protokollet inte utnyttjas fullt ut, underrätta de berörda medlemsstaterna om detta. Om inget svar inkommit inom en tidsfrist som ska fastställas av rådet bör detta anses vara en bekräftelse på att den berörda medlemsstatens fartyg inte fullt ut utnyttjar sina fiskemöjligheter under den angivna perioden.

(5)	Enligt artikel 12 i protokollet ska protokollet tillämpas provisoriskt från och med dagen för undertecknandet. Denna förordning bör således gälla från och med dagen för protokollets undertecknande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. De fiskemöjligheter som fastställs i genomförandeprotokollet till partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Liberia ska fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:

Notfartyg för tonfiskfiske:

Spanien:	16 fartyg
Frankrike:	12 fartyg

Ytlångrevsfartyg:

Spanien:

6 fartyg

2. Förordning (EG) nr 1006/2008 ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av avtalet.

3. Om ansökningarna om fisketillstånd från de medlemsstater som avses i punkt 1 inte uttömmer de fiskemöjligheter som fastställs i protokollet ska kommissionen beakta ansökningar om fisketillstånd från övriga medlemsstater i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 1006/2008.

4. Den tidsfrist inom vilken medlemsstaterna enligt artikel 10.1 i förordning (EG) nr 1006/2008 ska bekräfta att de inte fullt ut utnyttjar de fiskemöjligheter som beviljas enligt protokollet ska vara tio arbetsdagar från det att kommissionen ber om sådan bekräftelse.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med dagen för protokollets undertecknande.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 november 2015.

På rådets vägnar

É. SCHNEIDER

Ordförande

(1) Rådets beslut (EU) 2015/2312 av den 30 november 2015 om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, och om provisorisk tillämpning av partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Liberia och av det genomförandeprotokoll som fogas till avtalet (se sidan 1 i detta nummer av EUT).

(2) Rådets förordning (EG) nr 1006/2008 av den 29 september 2008 om tillstånd till fiskeverksamhet för gemenskapens fiskefartyg i vatten utanför gemenskapens vatten och om tillträde för fartyg från tredjeland till gemenskapens vatten, om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93 och (EG) nr 1627/94 och om upphävande av förordning (EG) nr 3317/94 (EUT L 286, 29.10.2008, s. 33).

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/46

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/2314

av den 7 december 2015

om godkännande av ett annat hälsopåstående om livsmedel än sådana som avser minskad sjukdomsrisk och barns utveckling och hälsa samt om ändring av förordning (EU) nr 432/2012

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (1), särskilt artikel 18.4, och

av följande skäl:

(1)	Enligt förordning (EG) nr 1924/2006 är hälsopåståenden om livsmedel förbjudna, såvida de inte godkänts av kommissionen i enlighet med den förordningen och ingår i en förteckning över tillåtna påståenden.

(2)	I enlighet med artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1924/2006 antogs kommissionens förordning (EU) nr 432/2012 (2), i vilken det fastställs en förteckning över andra tillåtna hälsopåståenden om livsmedel än sådana som avser minskad sjukdomsrisk och barns utveckling och hälsa.

(3)

I förordning (EG) nr 1924/2006 fastställs att livsmedelsföretagare ska lämna ansökningar om godkännande av hälsopåståenden till den behöriga nationella myndigheten i en medlemsstat. Den behöriga nationella myndigheten ska vidarebefordra giltiga ansökningar till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), nedan kallad myndigheten, för en vetenskaplig bedömning, samt till kommissionen och medlemsstaterna för kännedom.

(4)	Kommissionen ska med beaktande av myndighetens yttrande fatta beslut om huruvida hälsopåståenden ska godkännas.

(5)	I syfte att främja innovation ska hälsopåståenden som bygger på nyligen framtagen vetenskaplig dokumentation och/eller som innehåller en begäran om skydd av äganderättsligt skyddade data genomgå ett påskyndat godkännandeförfarande.

(6)

Efter en ansökan från Beneo-Orafti SA, inlämnad enligt artikel 13.5 i förordning (EG) nr 1924/2006 och innehållande en begäran om skydd av äganderättsligt skyddade data, ombads myndigheten avge ett yttrande om de vetenskapliga beläggen för ett hälsopåstående om naturligt cikoriainulin och bibehållande av normal avföring genom ökad avföringsfrekvens (fråga nr EFSA-Q-2014-00403 (3)). Det påstående som sökanden föreslog hade bl.a. följande lydelse: ”Orafti®Inulin förbättrar tarmfunktionen”.

(7)

Den 9 januari 2015 tog kommissionen och medlemsstaterna emot det vetenskapliga yttrandet från myndigheten, som fann att man på grundval av de framlagda uppgifterna kunde fastställa ett orsakssamband mellan intag av naturligt cikoriainulin, dvs. en icke-fraktionerad blandning av monosackarider (< 10 %), disackarider, fruktaner av inulintyp och inulin extraherat från cikoria med en genomsnittlig polymeriseringsgrad på ≥ 9 och bibehållande av normal avföring genom ökad avföringsfrekvens. Ett hälsopåstående som återger denna slutsats bör därför anses uppfylla kraven i förordning (EG) nr 1924/2006 och tas upp i den unionsförteckning över tillåtna påståenden som upprättats genom förordning (EU) nr 432/2012.

(8)	Myndigheten angav i sitt yttrande att en studie, för vilken sökanden (4) begärt äganderättsligt skydd, krävdes för att fastställa villkoren för användningen av detta särskilda påstående.

(9)

Alla underbyggande uppgifter från sökanden har bedömts av kommissionen och kraven i artikel 21.1 i förordning (EG) nr 1924/2006 anses vara uppfyllda för den studie för vilken sökanden begärt äganderättsligt skydd. Vetenskapliga data och övrig information i denna studie får i enlighet med villkoren i artikel 21.1 i förordning (EG) nr 1924/2006 följaktligen inte användas till förmån för en senare sökande under en femårsperiod från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

(10)

Ett av syftena med förordning (EG) nr 1924/2006 är att säkerställa att hälsopåståenden är sanningsenliga, tydliga, tillförlitliga och meningsfulla för konsumenterna och att formuleringen och presentationen av dem beaktas i detta avseende. När påståenden som sökanden använder har samma innebörd för konsumenterna som ett godkänt hälsopåstående, eftersom de visar på samma samband mellan å ena sidan en livsmedelskategori, ett livsmedel eller en av dess beståndsdelar och å andra sidan hälsa, bör dessa påståenden därför omfattas av samma villkor för användning som påståendena i bilagan till den här förordningen.

(11)	I enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 1924/2006 ska registret över alla godkända näringspåståenden och hälsopåståenden uppdateras för att ta hänsyn till den här förordningen.

(12)

Eftersom sökanden begärt skydd av äganderättsligt skyddade data bör användningen av detta påstående begränsas till förmån för sökanden under en femårsperiod. Godkännandet av detta påstående begränsas till användning av en enskild aktör men detta bör inte hindra andra sökande från att ansöka om godkännande för användning av samma påstående, om ansökan grundas på andra data och studier än dem som är skyddade enligt artikel 21 i förordning (EG) nr 1924/2006.

(13)	De synpunkter som sökanden lämnat till kommissionen enligt artikel 16.6 i förordning (EG) nr 1924/2006 har beaktats vid fastställandet av åtgärderna i den här förordningen.

(14)	Förordning (EU) nr 432/2012 bör därför ändras i enlighet med detta.

(15)	Samråd har skett med medlemsstaterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Det hälsopåstående som anges i bilagan till den här förordningen ska tas upp i den unionsförteckning över tillåtna påståenden som avses i artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1924/2006.

2. Användningen av de hälsopåståenden som avses i punkt 1 ska begränsas till sökanden under en femårsperiod från och med den dag då denna förordning träder i kraft. Efter utgången av den perioden får alla livsmedelsföretagare använda detta hälsopåstående i enlighet med de villkor som gäller för det.

Artikel 2

De vetenskapliga data och övrig information i ansökan för vilka sökanden begärt äganderättsligt skydd och som var nödvändiga för att hälsopåståendet skulle kunna godkännas är begränsade till användning till förmån för sökanden under en femårsperiod från och med den dag då denna förordning träder i kraft enligt de villkor som fastställs i artikel 21.1 i förordning (EG) nr 1924/2006.

Artikel 3

Bilagan till förordning (EU) nr 432/2012 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 december 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 404, 30.12.2006, s. 9.

(2) Kommissionens förordning (EU) nr 432/2012 av den 16 maj 2012 om fastställande av en förteckning över andra godkända hälsopåståenden om livsmedel än sådana som avser minskad sjukdomsrisk och barns utveckling och hälsa (EUT L 136, 25.5.2012, s. 1).

(3) EFSA Journal, vol. 13(2015):1, artikelnr 3951.

(4) Schulz A och Schön C, 2012, ”Effect of consumption of inulin on bowel motor function in subjects with constipation” (opublicerad studie).

BILAGA

I bilagan till förordning (EU) nr 432/2012 ska följande post införas i alfabetisk ordning:

Näringsämne, ämne, livsmedel eller livsmedelskategori

Påstående

Villkor för användning av påståendet

Villkor och/eller begränsningar för användning av livsmedlet och/eller kompletterande uttalande eller varning

The EFSA Journal-nummer

Berörd post i den konsoliderade förteckning som sänts till Efsa för bedömning

”Naturligt cikoriainulin

Cikoriainulin bidrar till normal tarmfunktion genom ökad avföringsfrekvens (1)

Konsumenterna ska upplysas om att den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 12 g cikoriainulin.

Påståendet får endast användas om livsmedel som tillhandahåller ett dagligt intag på minst 12 g naturligt cikoriainulin, en icke-fraktionerad blandning av monosackarider (< 10 %), disackarider, fruktaner av inulintyp och inulin extraherat från cikoria med en genomsnittlig polymeriseringsgrad på ≥ 9.

vol. 13(2015):1, artikelnr 3951

(1) Godkänt den 1 januari 2016, användningen begränsad till Beneo-Orafti SA, Rue L. Maréchal 1, 4360 Oreye, BELGIEN, under en femårsperiod.”

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/50

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2315

av den 8 december 2015

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)	För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

I förordning (EEG) nr 2658/87 fastställs allmänna bestämmelser för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)	Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i enlighet med den motivering som anges i kolumn 3.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats för de varor som omfattas av denna förordning men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör under en viss period kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (2). Denna period bör vara tre månader.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader från den dag då denna förordning träder i kraft fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 december 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Heinz ZOUREK

Generaldirektör för skatter och tullar

(1) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2) Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).

BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

KN-nummer

Motivering

(1)

(2)

(3)

En vara som består av ett plasthölje innehållande fyra metallkontakter, dioder och kablar med anslutningsdon (så kallad kopplingsdosa för solcell).

Kopplingsdosan för solcell är en apparat för att överföra elektricitet (via kabel) på högst 1 000 volt som alstras av en solpanel till en annan solcellsmodul eller solcellsväxelriktare. Diodernas funktion är enbart att skydda produkten från överspänning (så kallad spänningsspik).

Se bilden (1).

8544 42 90

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, anmärkning 3 till avsnitt XVI samt texten till KN-numren 8544, 8544 42 och 8544 42 90.

Klassificering enligt KN-nummer 8541 som dioder är utesluten, eftersom dioderna inte påtagligt förändrar produktens kännetecken och egenskaper som en kopplingsdosa för solcell. Produktens huvudsakliga funktion anses vara åstadkommande av anslutning till eller i elektriska kretsar.

Eftersom produkten är försedd med kablar är klassificering enligt KN-nummer 8536 som apparat för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i elektriska kretsar också utesluten (se även Förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet beträffande KN-nummer 8536, grupp III A).

Produkten ska därför klassificeras enligt KN-nummer 8544 42 90 som andra elektriska ledare försedda med kopplingsanordningar.

(1) Bilden återges uteslutande i informationssyfte.

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/52

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2316

av den 8 december 2015

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)	För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

(3)	Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i enlighet med den motivering som anges i kolumn 3.

(4)

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 december 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Heinz ZOUREK

Generaldirektör för skatter och tullar

(1) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2) Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).

BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering (KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

En cylinderformad, batteridriven vara av plast med ett lock (så kallad elektronisk sparbössa), med höjden 17 cm och diametern 12 cm.

Locket är försett med en liten LCD-bildskärm och en springa i vilken mynt (t.ex. euromynt) kan stoppas. När ett mynt stoppas in i springan manuellt känner en mekanism i locket (räkneverket) igen myntets diameter, och dess värde visas.

När fler mynt stoppas in ett i taget adderas de igenkända värdena till det befintliga beloppet, och totalsumman visas på LCD-bildskärmen.

Ingen subtraktion görs när mynt avlägsnas från sparbössan.

Se bild (1).

8470 90 00

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1, 3 b och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 8470, 8470 90 och 8470 90 00.

Varan är en sammansatt vara som består av en plastbehållare och ett räkneverk. Jämfört med vanliga sparbössor ger räkneverket denna vara dess huvudsakliga karaktär. Klassificering enligt varans beståndsmaterial (kapitel 39) är därför utesluten.

Eftersom varan inte har någon anordning för manuell inmatning av data (mynt är inte data) betraktas den inte som en räknemaskin (se även de förklarande anmärkningarna till Harmoniserade systemet (FAHS) beträffande nr 8470 A.1). Eftersom räkneverket gör det möjligt att addera minst två tal, vart och ett bestående av flera siffror (t.ex. 0,02 + 2,00 euro = 2,02 euro), uppfyller det kraven för klassificering som ett räkneverk (se även de förklarande anmärkningarna till HS-nummer 8470 första stycket).

Hela varan ska därför klassificeras enligt KN-nummer 8470 90 00 som andra slag av maskiner med ett räkneverk.

(1) Bilden återges uteslutande i informationssyfte.

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/55

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2317

av den 8 december 2015

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)	För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

(3)	Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i enlighet med den motivering som anges i kolumn 3.

(4)

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 december 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Heinz ZOUREK

Generaldirektör för skatter och tullar

(1) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2) Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).

BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

En symaskin för hemsömnad av friarmstyp med inbyggd elektrisk motor med en uteffekt på 70 watt, utrustad med stygnplåt, pressarfot, spolkapsel, kontroller, inbyggd belysning, en fotpedal med sladd och olika tillbehör (spolar, styrskenor, nålar, dubbla nålar osv.) Den väger ca 7 kg (inklusive motor) och har 24 sömprogram. Dess värde överstiger 65 euro.

Symaskinen arbetar med över- och undertråd. En tråd förs in genom nålen och den andra förs upp underifrån med hjälp av en skyttel (skyttelsöm). Symaskinen kan producera olika typer av stygn, men alla dessa typer baseras på skyttelsömprincipen. Maskinen kan endast imitera overlocksöm och kan inte skära av utstickande material i samma operation.

8452 10 11

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 8452, 8452 10 och 8452 10 11.

Mot bakgrund av dess funktion, konstruktion, fysiska kännetecken och arbetssätt ska symaskinen anses vara en symaskin endast för skyttelsöm enligt KN-nummer 8452 10, eftersom den endast kan sy skyttelsöm (se även Förklarande anmärkningar till Kombinerade nomenklaturen, undernummer 8452 10 11 och 8452 10 19, punkt 1a).

Produkten ska därför klassificeras enligt KN-nummer 8452 10 11 som symaskin för hemsömnad, endast skyttelsöm, med ett värde över 65 euro.

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/57

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2318

av den 8 december 2015

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)	För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)	Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i enlighet med den motivering som anges i kolumn 3.

(4)

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 december 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Heinz ZOUREK

Generaldirektör för skatter och tullar

(1) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2) Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).

BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

En vara (så kallad armhållare för smarttelefon) tillverkad huvudsakligen av textilmaterial. Den består av ett fodral för en mobiltelefon och ett elastiskt band som kan fästas på överarmen.

Fodralets baksida har en slitsöppning i vilket mobiltelefonen kan inskjutas. En rektangulär genomskinlig panel av plastfilm täcker varans framsida. Den genomskinliga panelen inramas av porös plast som också täcker framsidan av armhållarens kortsida. Varans baksida och armhållaren består av gummibehandlad textilvävnad (yttre lager av textilvävnad med ett lager av poröst gummi mellan dem). Ett band av kardborrtyp är fäst vid armhållaren vilket träs genom två hål i den korta änden, och kan därmed justeras för att passa bärarens överarm.

(Se bilder A och B.) (1)

4202 92 98

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, anmärkning 1.l till avdelning XI, kompletterande anmärkning 1 till kapitel 42 samt texten till KN-nummer 4202, 4202 92 och 4202 92 98.

Varan är utformad för att hålla en särskild artikel (mobiltelefon, smarttelefon). Den har därför de objektiva egenskaperna av en behållare som liknar dem som beskrivs i lydelsen av nr 4202 (se även förklarande anmärkningar till nr 4202 i Harmoniserade systemet).

Klassificering som andra konfektionerade textilartiklar enligt nr 6307 är följaktligen utesluten.

Artikeln ska därför klassificeras enligt KN-nummer 4202 92 98 som fodral med utsida av textilmaterial.


Bild A	Bild B

(1) Bilderna är endast i informationssyfte.

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/60

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2319

av den 8 december 2015

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)	För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

(3)	Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i enlighet med den motivering som anges i kolumn 3.

(4)

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 december 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Heinz ZOUREK

Generaldirektör för skatter och tullar

(1) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2) Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).

BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

En vara (en så kallad adapter eller en likriktare) utformad för att omvandla växelström (100–220 V); till likström (12 V, 3,7 A); innefattad i ett plasthölje med de ungefärliga måtten 14 × 6 × 5 cm.

Varan kan kopplas via en kabel med anslutningsdon till växelströmsuttaget och via en annan kabel med ett särskilt anslutningsdon till en särskild spelkonsol enligt nr 9504.

8504 40 82

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1, 3 a och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 8504, 8504 40 och 8504 40 82.

Eftersom nr 8504 omfattar statiska omformare (till exempel likriktare) ger det numret den mest specifika beskrivningen. Därför är klassificering enligt nr 9504 som tillbehör till en videospelmaskin utesluten.

Varan ska därför klassificeras enligt KN-nummer 8504 40 82 som likriktare.

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/62

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2320

av den 8 december 2015

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT FÖLJANDE FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)	För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

(3)	Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i enlighet med den motivering som anges i kolumn 3.

(4)

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 december 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Heinz ZOUREK

Generaldirektör för skatter och tullunionen

(1) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2) Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).

BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

En artikel bestående av blankt, vävt genomskinligt tyg (100 % polyester) med en maskinbroderad dekoration, uppsatt på rullar med en längd av 300 cm.

En av artikelns två långsidor är avslutad med en interlocksöm med en tygtäckt metalltråd integrerad i sömmen. Den motsatta sidan är försedd med en stadkant av tät väv för att förhindra tyget att rullas upp, och väftändarna går utanför tyget i form av fransar.

Längden på den väv som skärs av från rullen motsvarar bredden på en blivande gardin. Väven omvandlas till en gardin genom att skäras av i slutet av den tätt vävda stadkanten i önskad längd för gardinen, och genom att fålla denna sida samt de två sidor som skurits av från rullen. Den ände som är avslutad med interlocksöm utgör den nedre kanten på gardinen och förblir densamma som på rullen.

Se bilder (1)

6303 92 90

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1, 2 a och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, anmärkning 7 d till avdelning XI samt texten till KN-nummer 6303, 6303 92 och 6303 92 90.

Varan har den huvudsakliga karaktären av en färdig gardin enligt nummer 6303, eftersom den tydligt lämpar sig för att omvandlas till en gardin genom mindre ingrepp. När tyget har skurits av från rullen krävs endast att det kapas till gardinens önskade längd, samt att det fållas (se även Förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet, nr 6303 andra stycket).

Den inte färdigarbetade varan betraktas som konfektionerad eftersom den redan har en fållad kant (den kant som är avslutad med en interlocksöm).

Den ska därför klassificeras som gardiner av syntetfibrer enligt KN-nummer 6303 92 90.


1	2	3

(1) Bilderna återges endast i informationssyfte.

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/65

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2321

av den 8 december 2015

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)	För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

(3)	Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i enlighet med den motivering som anges i kolumn 3.

(4)

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 december 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Heinz ZOUREK

Generaldirektör för skatter och tullar

(1) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2) Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).

BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

En kassett bestående av kedjehjul av oädel metall (en så kallad frihjulskassett) utan frihjulsmekanism. Frihjulskassetten består av sju sammanhängande kedjehjul, två separata kedjehjul och en låsbricka. Det minsta kedjehjulet har 11 tänder och det största 32 tänder.

Kassetten är utformad för att placeras över frihjulsmekanismen (inbyggd i navet). Därefter kan bakhjulets drivaxel kopplas loss från navet (frihjul). Detta gör det möjligt för cyklisten att hålla pedalerna stilla eller trampa baklänges medan cykeln rör sig framåt.

Frihjulsmekanismen ingår inte vid uppvisandet.

Se bild (1).

8714 93 00

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 8714 och 8714 93 00.

Eftersom varan endast kan monteras på en frihjulsmekanism som är inbyggd i navet för att uppnå dess frihjulsfunktion betraktas den som en kedjekrans för hjul med frigång.

Varan ska därför klassificeras under KN-nummer 8714 93 00 som en kedjekrans för hjul med frigång.

(1) Bilden återges uteslutande i informationssyfte.

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/67

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2322

av den 10 december 2015

om ändring av förordning (EG) nr 474/2006 om upprättande av en gemenskapsförteckning över lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i gemenskapen

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2111/2005 av den 14 december 2005 om upprättande av en gemenskapsförteckning över alla lufttrafikföretag som förbjudits att bedriva verksamhet inom gemenskapen och om information till flygpassagerare om vilket lufttrafikföretag som utför en viss flygning, samt om upphävande av artikel 9 i direktiv 2004/36/EG (1), särskilt artikel 4.2, och

av följande skäl:

(1)	Genom kommissionens förordning (EG) nr 474/2006 (2) upprättades en gemenskapsförteckning enligt kapitel II i förordning (EG) nr 2111/2005 över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen.

(2)

Vissa medlemsstater och Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (EASA) har, i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EG) nr 2111/2005, lämnat information till kommissionen som är av betydelse för uppdateringen av den förteckningen. Relevant information har även lämnats av vissa tredjeländer. Gemenskapsförteckningen bör därför uppdateras på grundval av denna information.

(3)

Kommissionen har informerat alla berörda lufttrafikföretag antingen direkt eller via de berörda tillsynsmyndigheterna, och meddelat de centrala fakta och överväganden som kommer att ligga till grund för beslut om att belägga dem med verksamhetsförbud i unionen eller för beslut om att ändra villkoren i ett verksamhetsförbud för ett lufttrafikföretag som redan finns med i gemenskapsförteckningen.

(4)

Kommissionen har gett de berörda lufttrafikföretagen möjlighet att ta del av den dokumentation som medlemsstaterna lämnat in, att inkomma med skriftliga synpunkter och att lämna en muntlig redogörelse inför kommissionen och den kommitté som inrättats genom rådets förordning (EEG) nr 3922/1991 (3) (nedan kallad flygsäkerhetskommittén).

(5)

Flygsäkerhetskommittén har fått uppdateringar från kommissionen om pågående gemensamma samråd som inletts inom ramen för förordning (EG) nr 2111/2005 och förordning (EG) nr 473/2006 (4) med behöriga myndigheter och lufttrafikföretag i staterna Botswana, Republiken Guinea, Indien, Indonesien, Iran, Irak, Kazakstan, Libanon, Madagaskar, Moçambique, Nepal, Filippinerna, Sudan, Taiwan, Thailand och Zambia. Kommissionen har också lämnat uppgifter till flygsäkerhetskommittén om luftfartssäkerheten i Georgien, Libyen, São Tomé och Príncipe, Tadzjikistan och Jemen, samt om tekniskt samråd med Ryska federationen.

(6)

Kommissionen och flygsäkerhetskommittén har fått redogörelser från EASA om resultaten av Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) analys av granskningsrapporter inom ramen för ICAO:s allmänna program för granskning av säkerhetstillsynen (USOAP-programmet). Medlemsstaterna uppmanades i detta sammanhang att prioritera rampinspektioner av lufttrafikföretag med licens i stater där ICAO har konstaterat allvarliga säkerhetsproblem eller vars system för säkerhetstillsyn enligt EASA:s slutsatser har allvarliga brister. Som komplement till de samråd som kommissionen håller inom ramen för förordning (EG) nr 2111/2005, kommer prioriteringen av rampinspektioner att göra det möjligt att få ytterligare information om säkerhetsnivån när det gäller lufttrafikföretag med licens i dessa stater.

(7)	EASA har också informerat flygsäkerhetskommittén och kommissionen om resultaten av analyser av rampinspektioner utförda inom ramen för programmet för säkerhetskontroll av utländska luftfartyg (Safa-programmet) i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 965/2012 (5).

(8)

EASA informerade dessutom kommissionen och flygsäkerhetskommittén om de projekt för tekniskt bistånd som genomförts i länder som påverkas av åtgärder eller övervakning enligt förordning (EG) nr 2111/2005. EASA informerade om de planer och förfrågningar om ytterligare tekniskt stöd och intensifierat samarbete som har gjorts i syfte att bidra till att förbättra de civila luftfartsmyndigheternas administrativa och tekniska kapacitet att åtgärda fall där tillämpliga internationella normer för civil luftfart inte följs. Medlemsstaterna uppmanades i detta sammanhang att svara på sådana förfrågningar bilateralt, i samordning med kommissionen och EASA. I detta sammanhang betonade kommissionen nyttan av att ge information till det internationella luftfartssamfundet, särskilt genom ICAO:s Scan-databas (Safety Collaborative Assistance Network, SCAN), om det tekniska bistånd som tillhandahålls av unionen och av dess medlemsstater för att förbättra luftfartssäkerheten i världen.

(9)	Kommissionen och flygsäkerhetskommittén fick också en uppdatering från Eurocontrol om statusen för Safas larmfunktion och aktuell statistik över varningsmeddelanden för svartlistade lufttrafikföretag.

EU-lufttrafikföretag

(10)

Till följd av EASA:s analys av information från rampinspektioner som utförts på luftfartyg tillhörande vissa EU-lufttrafikföretag, från standardiseringsinspektioner som EASA utfört samt från specifika inspektioner och kontroller som utförts av nationella luftfartsmyndigheter, har flera medlemsstater vidtagit vissa verkställighetsåtgärder och informerat kommissionen samt flygsäkerhetskommittén om dessa åtgärder. Malta har informerat kommissionen och flygsäkerhetskommittén om vissa åtgärder som landet hade vidtagit avseende ett antal maltesiska lufttrafikföretag, och Estland rapporterade om läget för lufttrafikföretaget AS Avies. Före mötet i flygsäkerhetskommittén informerade Grekland om vissa åtgärder som vidtagits avseende ett antal grekiska flygbolag.

(11)	Om relevant säkerhetsinformation skulle visa att det finns överhängande risker beroende på att unionens lufttrafikföretag inte uppfyller lämpliga säkerhetsnormer, upprepade medlemsstaterna sin beredvillighet att vidta nödvändiga åtgärder.

Lufttrafikföretag från Botswana

(12)

Den civila luftfartsmyndigheten i Botswana (CAAB) har genom skrivelse av den 27 augusti 2015 lämnat information om framstegen när det gäller åtgärdandet av de allvarliga säkerhetsproblem och andra problem som konstaterats av ICAO. CAAB visade att landet gjort ytterligare framsteg i fråga om genomförandet av internationella säkerhetsstandarder. CAAB har kontakt med ICAO:s regionala kontor för att få ytterligare stöd för att lösa de allvarliga säkerhetsproblemen och följa upp övriga konstateranden. CAAB har uppmanade ICAO att utföra ett samordnat valideringsbesök (ICVM) före utgången av 2015 för att kontrollera att de allvarliga säkerhetsproblemen åtgärdats.

(13)

Det förbättrade genomförandet av internationella säkerhetsstandarder och den tillgängliga säkerhetsinformationen är inte tillräckliga för att underbygga ett beslut om förbud eller operativa begränsningar för lufttrafikföretag som är certifierade i Botswana. Kommissionen anser dock att situationen även fortsättningsvis bör övervakas noggrant.

(14)

I enlighet med de gemensamma kriterierna i bilagan till förordning (EG) nr 2111/2005 görs därför bedömningen att det i nuläget inte finns någon anledning att ändra gemenskapsförteckningen över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen genom att inbegripa lufttrafikföretag från Botswana.

Lufttrafikföretag från Republiken Guinea

(15)

Enligt överenskommelsen vid det tekniska mötet med kommissionen i Bryssel i januari 2013 har de behöriga myndigheterna i Republiken Guinea, dvs. Direction nationale de l'aviation civile (nedan kallade DNAC) regelbundet till kommissionen lämnat information om det pågående genomförandet av den plan för korrigerande åtgärder som godkändes av ICAO i december 2012, samt all verksamhet som är kopplad till denna.

(16)

I den senaste lägesrapporten från DNAC, som kommissionen mottog den 10 augusti 2015, redogörs det för de senaste aktiviteterna och för hur genomförandet av planen för korrigerande åtgärder fortlöper; för närvarande är verksamheten inriktad på hur man ligger till med certifieringen av lufttrafikföretag och registrering av luftfartyg. Alla tidigare drifttillstånd upphävdes tillfälligt i slutet av mars 2013. Certifieringen med fullständig ICAO-överensstämmelse (5 faser) för lufttrafikföretagen Eagle Air och PROBIZ Guinée har avslutats, och dessa lufttrafikföretag har fått sina drifttillstånd (AOC) den 10 april 2015 (AOC-nummer 1/DNAC/2015) respektive den 4 augusti 2015 (AOC-nummer 2/DNAC/2015). Fyra andra lufttrafikföretag, Konair, Sahel Aviation Guinée, Fly Nimba Airlines och Ijet Aviation, har också inlett certifieringsförfaranden.

(17)	Registreringen av luftfartyg har framskridit och DNAC rapporterade att fem nya flygplan har lagts till i luftfartygsregistret.

(18)

Det stegvisa genomförandet av planen för korrigerande åtgärder, i enlighet med vad som godkändes av ICAO i december 2012, samt tillgänglig säkerhetsinformation motiverar i dagsläget inte ett beslut om att införa ett förbud eller operativa begränsningar för lufttrafikföretag som certifierats i Republiken Guinea. Situationen bör dock även fortsättningsvis övervakas noggrant.

(19)

(20)	Skulle relevant säkerhetsinformation tyda på att det förekommer överhängande säkerhetsrisker till följd av bristande efterlevnad av internationella säkerhetsnormer, kan kommissionen tvingas vidta åtgärder i enlighet med förordning (EG) nr 2111/2005.

Lufttrafikföretag från Indien

(21)

Den 20 oktober 2015 hölls tekniskt samråd mellan kommissionen, EASA, medlemsstaterna och representanter från Generaldirektoratet för civil luftfart i Indien (nedan kallat Indiens DGCA) samt för lufttrafikföretaget Air India. DGCA redogjorde för pågående åtgärder för hållbarhet som det har genomfört med avseende på sin säkerhetsöversynskapacitet. Det tekniska samrådet utnyttjades också för att diskutera med Indiens DGCA om samspelet mellan indiska lufttrafikföretag och Safa-programmet.

(22)

Samråden visade tydligt att även om Indiens DGCA har vidtagit vissa åtgärder för att kontrollera hållbarheten i de förbättringar som hittills vidtagits inom luftfartssäkerheten behövs ytterligare insatser på olika områden. Å andra sidan använder sig Indiens DGCA av Safa:s databas för att övervaka de indiska lufttrafikföretagens verksamhet inom ramen för Safa-programmet. Detta framgår bland annat av att Indiens DGCA rapporterade att det i juni 2015 hade sammanträtt med Air India för att diskutera vilka förfaranden Air India hade för övervakning av sin verksamhet inom ramen för Safa-programmet.

(23)	Air India tillhandahöll en översikt över sitt säkerhetsstyrningssystem, en sammanfattning av Safa:s statistiska uppgifter per flotta, exempel på sin kommunikationsstrategi i fråga om säkerhetsstyrningsprogrammet och en redogörelse för de Safa-förfaranden man tillämpat för kontinuerlig förbättring.

(24)

I skrivelser av den 29 oktober 2015, som en uppföljning av det tekniska samrådet, upprepade kommissionen ett antal meddelanden till Indiens DGCA, bland annat att indiska lufttrafikföretags Safa-resultat bör övervakas mer noggrant. Kommissionen påpekade också för Air India att det måste visa framsteg beträffande hanteringen av Safa-förfarandena genom de resultat det uppnår inom ramen för Safa-programmet. Både Indiens DGCA och Air India gjordes uppmärksamma på det ansvar EASA har enligt kommissionens förordning (EU) nr 452/2014 (6) (Del-TCO) i fråga om att genomföra säkerhetsbedömningar av operatörer från tredjeland, och att resultaten inom ramen för Safa-programmet hör till de viktigaste faktorer som EASA tar i beaktande när man genomför sina bedömningar.

(25)

Kommissionen noterade informationen från DGCA och Air India. Det bedömdes att det i dagsläget inte behövs förbud eller operativa begränsningar för lufttrafikföretag som är certifierade i Indien, men att ytterligare tekniska samråd behövs för att garantera att säkerhetsrelaterade frågor fortlöpande kan diskuteras.

(26)

(27)	Kommissionen ämnar fortsätta sina formella samråd med Indiens DGCA i enlighet med bestämmelserna i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 473/2006.

(28)	Medlemsstaternas behöriga myndigheter måste dock fortsätta att kontrollera att gällande säkerhetsnormer efterlevs genom att prioritera rampinspektioner av indiska lufttrafikföretag i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

Lufttrafikföretag från Indonesien

(29)

Samråden med de behöriga indonesiska myndigheterna, Indonesiens generaldirektorat för civil luftfart (nedan kallat Indonesiens DGCA) fortsätter. Syftet är att övervaka Indonesiens DGCA:s framsteg mot att garantera att tillsyn av alla lufttrafikföretag som är certifierade i Indonesien anpassas till internationella säkerhetsnormer. Till följd av ICAO:s granskning i maj 2014 slutförde Indonesiens DGCA handlingsplanen för anpassning och håller för närvarande på att genomföra de korrigerande åtgärder som ingår i planen. På begäran av det indonesiska DGCA anordnades ett tekniskt möte den 29 oktober mellan kommissionen, EASA, vissa medlemsstater och Indonesiens DGCA samt lufttrafikföretagen Citilink, Lion Air och Batik Air. Detta möte gjorde klart att man håller på att förbereda de korrigeringsåtgärder som behövs för att åtgärda resultaten från tidigare inspektioner, men att åtgärderna fortfarande endast är i olika stadier av genomförande. Den största brist som konstaterades var hur inspektioner av lufttrafikföretag och luftfartyg genomförs. Förfaranden för att utföra denna uppgift finns, men de följs inte alltid i praktiken. Antalet anmärkningar vid inspektionerna är fortfarande lågt, och rapportering av resultaten till de företag som kontrolleras sker inte alltid i enlighet med de tillämpliga förfarandena. Lämpliga förfaranden för uppföljningen av inspektionsresultat saknas, och den konkreta uppföljningen av resultaten är fortfarande bristfällig. Tidsfristerna iakttas inte heller, och ofta utan påföljd. Indonesiens DGCA hanterar omkring 59 drifttillstånd, och ett antal av dessa lufttrafikföretag växer mycket snabbt. Det är viktigt att Indonesiens DGCA håller jämna steg med denna utveckling.

(30)

Lufttrafikföretaget Citilink gav en presentation av företagets utveckling och hanteringen av säkerhet inom företaget. Företaget fortsätter att växa med cirka åtta nya luftfartyg per år, medan system och förfaranden gradvis verkar stabiliseras. Analysen av flygdata har förbättrats, och bolaget är medvetet om operativa risker. Säkerhetsstyrningssystemet har upprättats men måste utvecklas ytterligare, bland annat med tanke på att så många tillbud och störningar förblir oanmälda.

(31)

Lion Air och Batik Air kom med en gemensam presentation, eftersom båda är medlemmar av koncernen Lion Air Group. Tillväxten inom dessa två flygbolag är alltjämt betydande, och de förväntas båda få ungefär 10 nya luftfartyg under 2016 och ungefär lika många under de följande åren. De största utmaningarna för dessa lufttrafikföretag är rekryteringen och utbildningen av tillräckligt mycket personal inom alla områden. Båda dessa lufttrafikföretag lade fram planer för utbildning av flygbesättningar och för rekrytering och utbildning av annan personal. Minimikvalifikationer för nyrekryterade piloter och kraven för att bli befordrad till kommendör inom Lion Air är förhållandevis låga i förhållande till den ofta krävande verksamhetsmiljön. Som en följd av detta och på grund av lufttrafikföretagets snabba tillväxt finns det ett stort antal relativt oerfarna piloter inom Lion Air. Detta kan ligga bakom det stora antalet ostabiliserade inflygningar och en hög risk för landningstillbud (hårda landningar, avåkningar av banan). Ett exempel på detta är den avåkning av banan som lufttrafikföretaget Batik Air råkade ut för den 6 november 2015. När det gäller just den incidenten gjorde Indonesiens DGCA och lufttrafikföretaget Batik Air omedelbara insatser för att på ett adekvat sätt utreda incidenten och vidta avhjälpande åtgärder. Dessutom har systemet för övervakning av flyguppgifter förbättrats, vilket ger meningsfulla resultat och förbättrar säkerheten. Säkerhetsstyrningssystemet tycks vara väl utvecklat och rapportering av tillbud och händelser har på senare tid också börjat förbättras, även om det faktiska genomförandet och kartläggningen av risker fortfarande måste mogna. Sammanträdet visade att riskerna för Lion Air och Batik Air är den snabba tillväxten och flygbesättningarnas relativa oerfarenhet.

(32)

Indonesiens DGCA var inbjuden till en utfrågning inför flygsäkerhetskommittén den 25 november 2015. Indonesiens DGCA tog åter upp de punkter som tagits upp under det tekniska mötet den 29 oktober 2015. Bland dessa ingick ett program för kontinuerlig övervakning och resultatförvaltningssystemet. Resultaten av övervakningsinsatserna i de fyra indonesiska lufttrafikföretag som för närvarande är undantagna från det allmänna förbudet för indonesiska lufttrafikföretag, samt i de tre lufttrafikföretag som var närvarande vid förhandlingen presenterades. Indonesiens DGCA lade också fram en presentation om utvecklingen av säkerhetsriskhanteringssystemet. Indonesiens DGCA bjöd in kommissionen till ett kontrollbesök på plats. Ett sådant besök kommer att ge tillfälle att se över framstegen och att fastställa det faktiska genomförandet av internationella säkerhetsnormer vid myndigheten och inom lufttrafikföretagen.

(33)	Lufttrafikföretagen Citilink, Lion Air och Batik Air har gjort framställningar om sin utveckling och sitt genomförande av säkerhetsledning, vilka i stort sett var i linje med deras presentation under det tekniska mötet den 29 oktober.

(34)

I en skrivelse av den 22 oktober 2015 informerade Indonesiens DGCA kommissionen om att två nya lufttrafikföretag har certifierats sedan den senaste uppdateringen, nämligen AOC-nummer 135-054 som utfärdats till Alda Trans Papua och AOC-nummer 135-059 som utfärdats till Weststar Aviation Indonesia. Indonesiens DGCA lämnade dock inga bevis för att säkerhetstillsynen av dessa lufttrafikföretag säkerställs i enlighet med internationella säkerhetsnormer. I samma skrivelse informerar Indonesiens DGCA kommissionen om att drifttillståndet för lufttrafikföretagen Pacific Royale Airways (driftstillstånd nr 121-045), Air Maleo (driftstillstånd nr 121-041, endast inrikes godstrafik), Manunggal Air Service (driftstillstånd nr 121-020), Nusantara Buana Air (driftstillstånd nr 135-041), Survai Udara Penas (Persero, driftstillstånd nr 135-006) och Asconusa Air Transport (driftstillstånd nr 135-022) har återkallats.

(35)

Även om framsteg kan noteras efter ICAO:s inspektion i maj 2014, och även sedan det tekniska mötet i oktober, är en kontroll av förbättringarna en förutsättning för att återskapa det förtroende för säkerheten som krävs för att man ska kunna överväga en ytterligare lättnad av verksamhetsförbudet för indonesiska lufttrafikföretag. Därför ska EU anordna ett utvärderingsbesök under 2016 i syfte att samla in nödvändig information. För närvarande finns det emellertid inte tillräcklig dokumentation till stöd för ett beslut med avseende på ytterligare lättnader av verksamhetsförbuden för lufttrafikföretag från Indonesien, inte heller för Citilink, Lion Air eller Batik Air.

(36)

I enlighet med de gemensamma kriterier som fastställs i bilagan till förordning (EG) nr 2111/2005 görs därför bedömningen att gemenskapens förteckning över lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen bör ändras så att Alda Trans Papua och Weststar Aviation inbegrips i bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006. Pacific Royale Airways, Manunggal Air Service, Nusantara Buana Air, Survai Udara Penas och Asconusa Air Transport bör strykas från bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006.

Lufttrafikföretag från Iran

(37)

Lufttrafikföretaget Iran Air, som certifierats av den civila luftfartsorganisationen i Islamiska republiken Iran (CAOIRI), fördes upp i bilaga B till förordning (EG) nr 474/2006 den 30 mars 2010. Efter ett utvärderingsbesök på plats definierades driftsbegränsningarna för Iran Airs flotta ytterligare den 5 juli 2010.

(38)

Iran Air vände sig till kommissionen med information om sin nuvarande flotta, tillsammans med relevant dokumentation. Företaget begärde att utesluta alla luftfartyg av typen A 320 från driftsrestriktionerna så att Iran Air även skulle kunna driva sina nya luftfartyg av typen A 320 inom unionen. Enligt uppgifter från Iran Air är genomsnittsåldern för Iran Airs A 320-flotta är lägre än den genomsnittliga åldern på de luftfartyg som får verka inom unionen. Iran Air har vidare gjort gällande att luftfartygen kan flygas på ett tillförlitligt sätt. Eftersom det dock inte har varit möjligt att kontrollera den framlagda dokumentationen är det på grundval av den information som nu är tillgänglig för kommissionen inte möjligt att införa nya luftfartyg i förteckningen över luftfartyg med vilka Iran Air kan bedriva flygverksamhet i unionen.

(39)	Enligt driftstillståndet för Iran Air har antalet luftfartyg av de typer som är tillåtna att verka inom unionen minskat. Förteckningen över undantagna luftfartyg som ingår i bilaga B till förordning (EG) nr 474/2006 bör ändras i enlighet med detta.

(40)

Lufttrafikföretag från Irak

(41)

EASA har skrivit till den irakiska civila luftfartsmyndigheten (nedan kallad ICAA) vid fyra separata tillfällen mellan den 13 juni 2014 och den 16 mars 2015, avseende säkerhetsproblemen i samband med Iraqi Airways verksamhet inom ramen för Safa-programmet. Vad gäller denna fråga visar Safa-uppgifterna tecken på att Iraqi Airways brister i fråga om grundorsaksanalys.

(42)	Iraqi Airways har hos EASA ansökt om godkännande av tredjelandsoperatör (TCO) den 20 augusti 2014. EASA har bedömt Iraqi Airways ansökan i enlighet med kraven i Del-TCO.

(43)

I samband med genomförandet av säkerhetsbedömningen av Iraqi Airlines inom ramen för detta godkännandeförfarande yttrade EASA grundläggande farhågor avseende Iraqi Airways bristande förmåga att reagera på de säkerhetsrisker som påpekats och att lämna säkerhetsrelaterad dokumentation i rätt tid. EASA drog därför slutsatsen att en ytterligare bedömning inte skulle resultera i ett tillstånd för Iraqi Airways och att det därmed inte uppfyller de tillämpliga kraven i kommissionens förordning (EU) nr 452/2014. Den 16 juli 2015 avvisade EASA Iraqi Airways ansökan om godkännande av tredjelandsoperatör (TCO) på uppenbara säkerhetsgrunder såsom beskrivs ovan.

(44)

Den 28 september 2015 skrev kommissionen till ICAA. Skrivelsen inledde offentliga samråd med myndigheter som har tillsynsuppgifter avseende de lufttrafikföretag som är certifierade i Irak, i enlighet med bestämmelserna i artikel 3.2 i kommissionens förordning (EG) nr 473/2006. I denna skrivelse preciserade kommissionen att öppnandet av dessa officiella samråd grundades på Iraqi Airways säkerhetsresultat inom ramen för Safa-programmet samt de negativa beslut som fattas av EASA när det gäller Iraqi Airways ansökan om godkännande av tredjelandsoperatör (TCO).

(45)

Den 27 oktober 2015 skrev kommissionen till ICAA och Iraqi Airways för att meddela båda parter att ärendet Iraqi Airways hade satts upp på dagordningen för sammanträdet den 24–26 november 2015 i flygsäkerhetskommittén, och att både ICAA och Iraqi Airways skulle ges tillfälle att yttra sig inför flygsäkerhetskommittén i enlighet med förordning (EG) nr 2111/2005.

(46)

Den 3 november 2015 hölls en videokonferens mellan kommissionen, EASA, medlemsstaterna och representanter från både ICAA och Iraqi Airways. Under denna videokonferens presenterade ICAA en översikt över sin verksamhet, och bland annat över de grundläggande principerna för säkerhetstillsyn. Andra uppgifter som lämnats av ICAA omfattade en översikt över den tillsyn det utövar över Iraqi Airways samt hur ICAA följer upp uppgifter som rör Safa-programmet. Iraqi Airways presentation under denna ansökningsomgång innehöll bland annat en mycket allmän överblick över information om dess säkerhets- och kvalitetsledningssystem och andra säkerhetsrelaterade processer.

(47)

ICAA och Iraqi Airways fick lägga fram sina synpunkter inför flygsäkerhetskommittén den 25 november 2015. Bland annat rapporterade ICAA att det har tillsynsansvar för sju innehavare av drifttillstånd, inbegripet Iraqi Airways. ICAA gav också en sammanfattning av de åtgärder som planeras i syfte att stärka organisationens kapacitet. EASA informerade om de säkerhetsproblem som utgjort grunden för dess negativa TCO-beslut.

(48)

Iraqi Airways belyste olika aspekter, däribland information som rör dess Safa-analys och uppföljningen av denna. Presentationen gav inte tillräckliga uppgifter om hur Iraqi Airways säkerhets- och kvalitetsledningssystem fungerar i detalj Informationen från Iraqi Airways var inte tillräckliga för att helt undanröja de säkerhetsfarhågor som EASA:s negativa beslut att vägra auktorisation enligt TCO för Iraqi Airways grundats på.

(49)

(50)

Eftersom detta införande är en direkt följd av EASA:s negativa beslut om auktorisation enligt TCO kommer kommissionen att ompröva införandet om och när EASA meddelar kommissionen att den anser att villkoren för att EASA ska kunna fatta ett positivt beslut inom ramen för Del-TCO avseende Iraqi Airways är uppfyllda.

Lufttrafikföretag från Kazakstan

(51)

Sedan juli 2009 är alla lufttrafikföretag som är certifierade i Kazakstan, utom ett, föremål för ett fullständigt verksamhetsförbud, främst på grund av att den myndighet som ansvarar för säkerhetstillsynen av lufttrafikföretag som är certifierade i Kazakstan (kommittén för civil luftfart i Kazakstan – CAC) är oförmögen att genomföra och tillämpa gällande internationella säkerhetsnormer. Ett partiellt undantag gjordes för lufttrafikföretaget Air Astana. Air Astana togs upp i bilaga B till förordning (EG) nr 474/2006 och tilläts att bedriva flygverksamhet i unionen med en del av dess flotta, och begränsat till den verksamhet företaget hade vid denna tidpunkt.

(52)	Under 2014, efter förbättrade Safa-resultat, tilläts Air Astana öka antalet flygningar till unionen, men endast med den typ av luftfartyg som den hade tillåtits att bedriva flygverksamhet med i unionen sedan 2009.

(53)

Air Astana omcertifierades av CAC i april 2015 och Iosa-certifierades (IATA Operational Safety Audit Programme) i maj 2015. Lufttrafikföretaget tillhandahåller regelbundna uppdateringar om flygverksamhet, utbildning och underhåll till kommissionen. Vid den inspektion av Air Astana som EASA utförde i oktober 2015 inom ramen för Del-TCO framkom inget som tydde på bristande överensstämmelse med internationella standarder. Air Astana befanns vara välbemannat och effektivt förvaltat av en kompetent internationell ledningsgrupp, och med lokal personal. Organisationen har utvecklat en stark och trovärdig säkerhetskultur. EASA:s revisionsgrupp rekommenderade därför att Auktorisering enligt TCO skulle utfördas för Air Astana utan anmärkningar.

(54)

I syfte att tillhandahålla uppdaterad information om säkerhetstillsynen i Kazakstan bjöds CAC in att höras vid flygsäkerhetskommitténs möte den 24 november 2015. CAC angav att ett antal åtgärder pågår för att ta itu med de brister som upptäckts av ICAO under 2014 inom ramen för det samordnade valideringsbesöket, inklusive de allvarliga säkerhetsproblemen inom flygverksamheten. Dessa åtgärder omfattar upprättandet av ett utbildningsprogram för luftfartssäkerhetsinspektörer och förbättring av förfarandena för certifiering av lufttrafikföretag och för utfärdande av specifika tillstånd. Med beaktande av de allvarliga säkerhetsproblemen uppgav CAC att de inte väntas kunna lösas förrän tidigast i slutet av 2015. I november 2015 undertecknade Kazakstans behöriga myndigheter ett samförståndsavtal med ett samförståndsavtal med en rådgivande tjänsteleverantör, i syfte att höja nivån på det konkreta genomförandet av relevanta säkerhetsnormer i Kazakstan. CAC uppgav också att sammanlagt 12 operatörer som står under deras tillsyn omcertifierades under 2015 och att fem drifttillstånd hade återkallats. Samtidigt som detta är en positiv utveckling återstår en betydande osäkerhet beträffande graden av efterlevnad av certifierings- och godkännandeförfaranden samt effektiviteten i de kontrollåtgärder som tillämpas för att hantera de allvarliga säkerhetsproblemen.

(55)

Air Astana inbjöds också att till flygsäkerhetskommitténs möte den 24 november 2015. Air Astana tillhandahöll bevis för att det har en stabil och effektiv process för säkerhetshantering och kan hantera säkerhetsrisker och utföra grundorsaksanalyser, och att det främjar en säkerhetskultur inom organisationen. Lufttrafikföretaget har visat förmåga att hantera förändringar i räckvidden och omfattningen av sin verksamhet på ett säkert och effektivt sätt. Dessutom har Air Astana säkerställt att tillsynen av flottan utförs i enlighet med tillämpliga internationella säkerhetsnormer.

(56)

Lufttrafikföretaget SCAT JSC, som certifierats i Kazakstan, begärde att få framföra sina synpunkter till flygsäkerhetskommittén. Detta skedde den 24 november 2015. Lufttrafikföretaget har med framgång genomgått en Iosa-certifiering. Enligt de uppgifter som lämnats av SCAT JSC är flera av företagets luftfartyg av typen Boeing B-737 och B-757 registrerade i Litauen. Samtidigt som kommissionen erkänner de framsteg som gjorts av SCAT JSC kunde lufttrafikföretaget inte bevisa att dess flygverksamhet och luftfartygens löpande luftvärdighet och underhåll utförs i enlighet med gällande säkerhetsstandarder.

(57)

På grundval av den information som kommissionen har tillgång till, inklusive den som tillhandahölls under förhandlingen den 24 november 2015, dras slutsatsen att projektet för rättsliga reformer i Kazakstan på området civil luftfart långsamt framskrider. Som bevis för mer djupgående framsteg bör emellertid de olösta allvarliga säkerhetsproblemen när det gäller flygdrift lösas innan en väsentlig uppmjukning av de restriktioner som för närvarande gäller för lufttrafikföretag under CAC:s tillsyn, förutom Air Astana, skulle kunna övervägas.

(58)

På grundval av den information som kommissionen har tillgång till, de positiva resultaten av TCO-inspektionen av Air Astana och företagets förklaringar under förhandlingen i flygsäkerhetskommittén, anser kommissionen att villkoren för att behålla ett partiellt förbud för Air Astana inte längre är uppfyllda.

(59)	Vad beträffar SCAT JSC avser kommissionen att utreda denna fråga ytterligare, i syfte att se till att en framtida potentiell uppmjukning av verksamhetsförbudet för SCAT JSC inte kommer att innebära säkerhetsrisker för flygningar till unionen.

(60)

(61)	Medlemsstaterna måste dock fortsätta kontrollera att Air Astana uppfyller gällande säkerhetsnormer genom att prioritera rampinspektioner av företagets luftfartyg i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

Lufttrafikföretag från Libanon

(62)

Samråd med de behöriga myndigheterna i Libanon, den libanesiska civila luftfartsmyndigheten (nedan kallad libanesiska CAA) fortsätter i syfte att bekräfta att Libanon håller på att genomföra den plan för korrigerande åtgärder som utarbetades som svar på de rön och allvarliga säkerhetsproblem som framkom vid det samordnade valideringsbesöket i december 2012.

(63)

Den 4 november 2015 samlades representanter från libanesiska CAA och lufttrafikföretagen Middle East Airlines och Wings of Lebanon i ett tekniskt möte i Bryssel, med kommissionen och EASA, för att uppdatera uppgifterna om libanesiska CAA:s framsteg, främst i fråga om åtgärdandet av allvarliga säkerhetsproblem, inrättandet av en civil luftfartsmyndighet och åtskillnad av säkerhetstillsyn från tillhandahållandet av tjänster, som för närvarande båda utförs av libanesiska CAA.

(64)

Libanesiska CAA hade lämnat ytterligare uppgifter till ICAO om de allvarliga säkerhetsproblemen, och presenterade denna information under det tekniska mötet. Libanesiska CAA har nyligen uppmanat ICAO att kontrollera de korrigerande åtgärderna, men detta har ännu inte skett. Det nämndes att flygsäkerhetsdirektoratet, som ansvarar för certifiering och tillsyn av lufttrafikföretag, har en mer oberoende ställning inom libanesiska CAA, även om detta inte styrktes av tydliga belägg under det tekniska mötet.

(65)

Lufttrafikföretaget Middle East Airlines redogjorde för sin verksamhet och säkerhetshantering och lufttrafikföretaget verkade ha kontroll över sina processer i säkerhetskritiska områden som flygdrift, luftvärdighet, besättningens utbildning och kvalitets- och säkerhetsledning. EASA upplyste om att ett möte nyligen med Middle East Airlines inom ramen för dess ansökan om auktorisering enligt TCO har gett positiva resultat. Lufttrafikföretaget organiserar regelbundet revisioner utförda av tredje part i syfte att åtgärda avsaknaden av säkerhetstillsyn från den egna myndighetens sida och förbättra genomförandet av internationella säkerhetsnormer ytterligare.

(66)

Lufttrafikföretaget Wings of Lebanon presenterade sin verksamhet med endast ett luftfartyg och de säkerhetsförfaranden som gäller. Nyligen ersattes de viktigaste cheferna inom detta lufttrafikföretag, vilket har lett till en förbättring av de operativa förfarandena inom lufttrafikföretaget och gett en god grund för utveckling av ett säkerhetsstyrningssystem.

(67)

Förbättringarna av systemet för säkerhetstillsyn går stegvis, och är i kombination med de åtgärder som Middle East Airlines vidtagit för att åtgärda problemen och den tillgängliga säkerhetsinformation en, i detta skede inte tillräckliga för att motivera ett beslut om att införa ett förbud eller operativa begränsningar för lufttrafikföretag som är certifierade i Libanon. I syfte att noga övervaka situationen måste samråden med de libanesiska myndigheterna fortsätta i enlighet med artikel 3.2 i förordning nr 473/2006.

(68)

I enlighet med de gemensamma kriterierna i bilagan till förordning (EG) nr 2111/2005 görs bedömningen att det i nuläget inte finns någon anledning att ändra gemenskapsförteckningen över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen genom att inbegripa lufttrafikföretag från Libanon.

(69)	Skulle relevant säkerhetsinformation tyda på att det förekommer överhängande säkerhetsrisker till följd av bristande efterlevnad av internationella säkerhetsnormer, kan kommissionen tvingas vidta ytterligare åtgärder i enlighet med förordning (EG) nr 2111/2005.

Lufttrafikföretag från Madagaskar

(70)

Kommissionen har fortsatt samråden med den civila luftfartsmyndigheten i Madagaskar, Aviation civile de Madagaskar (ACM). På begäran av ACM ägde ett möte rum i Bryssel den 2 oktober 2015 mellan å ena sidan kommissionen, EASA och medlemsstaterna och å andra sidan the ACM och lufttrafikföretaget Air Madagascar.

(71)

Under detta möte tillhandahöll ACM och Air Madagascar information om de framsteg båda organisationer gjort med avseende på deras respektive planer för korrigerande och förebyggande åtgärder, som införts för att ta itu med de säkerhetsbrister som nämns i skälen 66–74 i genomförandeförordning (EU) nr 390/2011. Både ACM och Air Madagascar anser att dessa säkerhetsbrister har åtgärdats på lämpligt sätt. ACM begärde omprövning av de operativa begränsningar som ålagts Air Madagaskar.

(72)

De framsteg som rapporterats av ACM när det gäller åtgärdande av de brister som upptäckts av ICAO, samt de uppgifter som lämnats av ACM och lufttrafikföretaget Air Madagascar om deras respektive korrigerande och förebyggande åtgärdsplaner noterades av kommissionen. De framsteg som uppnåtts av ACM och lufttrafikföretaget Air Madagascar ska erkännas, men även mot bakgrund av de ytterligare framsteg som förväntas kan villkoren för en uppmjukning av det gällande partiella förbudet mot Air Madagascar ännu inte anses uppfyllda. Det behövs fortfarande kontroll av det faktiska genomförandet av internationella säkerhetsstandarder. ACM måste konsolidera sina erfarenheter av de nya processer det har infört. I detta sammanhang kan unionens utvärderingsbesök i Madagaskar övervägas för första kvartalet 2016. Dessutom finns det för närvarande inte tillräcklig bevisning för att motivera avsteg från de operativa begränsningarna för lufttrafikföretag från Madagaskar.

(73)

I enlighet med de gemensamma kriterierna i bilagan till förordning (EG) nr 2111/2005 görs därför bedömningen att det i nuläget inte finns någon anledning att ändra gemenskapsförteckningen över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen med avseende på lufttrafikföretag från Madagaskar.

Lufttrafikföretag från Moçambique

(74)

Vid unionen utvärderingsbesök, som ägde rum i april 2015, kunde kommissionen konstatera att medan de behöriga myndigheterna för civil luftfart i Moçambique, Instituto de Aviação Civil de Moçambique (IACM), visade stora framsteg i fråga om genomförandet av internationella säkerhetsstandarder, kvarstod betydande brister i systemet för säkerhetstillsyn i Moçambique. Det beslöts därför att kommissionen, med stöd från EASA, skulle tillhandahålla tekniskt bistånd till IACM, i syfte att åtgärda återstående brister och slutföra den interna kapacitetsuppbyggnad som krävs för att uppnå hållbarhet.

(75)

Ett långvarigt tekniskt stödprojekt inleddes den 12 oktober 2015 och kommer att pågå till början av juni 2016. Den första fasen av projektet har gett vissa inledande resultat. En grundlig översyn av den rättsliga ramen och de tillämpliga luftfartsbestämmelserna har lett till fastställandet av korrigeringar och förbättringar för senare antagande. Just nu överväger man hur principerna i och strukturen för ett antal rättsakter i unionslagstiftningen om civil luftfart kan anpassas till särdragen i Moçambiques luftfartssystem. En målinriktad insats pågår för att systematiskt åtgärda alla olösta brister som uppdagades vid ICAO:s USOAP-granskning, i syfte att betydligt förbättra den faktiska genomförandegraden. En rad kontakter med alla befintliga lufttrafikföretag har ägt rum och en översyn av deras certifieringsstatus genomförts. Ett antal samarbetsprotokoll övervägs i syfte att förstärka vissa av de mest sårbara aspekterna av IACM. En identifiering av alla IACM:s interna förfaranden och processer som kräver en omfattande översyn har inletts.

(76)

Ett kortvarigt tekniskt stödprojekt inleddes den 14 september 2015 och avslutades den 13 november 2015. Det gav utbildning på arbetsplatsen och vägledning om flygplatscertifiering och övervakning, med särskild inriktning på den nya Nacala International Airport och den befintliga Beira international airport.

(77)

IACM:s förmåga att övervaka civil luftfartsverksamhet i Moçambique har emellertid i detta skede ännu inte nått en tillräcklig nivå i enlighet med internationella säkerhetsnormer. Det finns därför inte tillräckligt stöd för ett beslut om lättnader vad gäller verksamhetsförbudet för alla lufttrafikföretag som certifieras i Moçambique.

(78)

Enligt en förteckning som IACM tillhandahållit den 5 november 2015 har tre nya lufttrafikföretag certifierats i Moçambique, nämligen Ambassador Lda (AOC MOZ-21), Everett Aviation Lda (AOC MOZ-18) och Inaer Aviation Mozambique Lda (AOC MOZ-19). IACM kunde dock inte lämna några bevis för att säkerhetstillsynen av dessa två lufttrafikföretag säkerställs i enlighet med internationella säkerhetsnormer. Genom samma förteckning underrättade IACM kommissionen om att drifttillstånden för lufttrafikföretagen Aero-Serviços Sarl (AOC MOZ-08), Emílio Air Charter Lda (AOC MOZ-05) och Unique Air Charter Lda (AOC MOZ-13), som tidigare tillfälligt upphävts under omcertifieringen, nu hade återkallats på grund av företagens misslyckande med att slutföra denna process.

(79)

I enlighet med de gemensamma kriterier som fastställs i bilagan till förordning (EG) nr 2111/2005 görs därför bedömningen att gemenskapens förteckning över lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen bör ändras så att Ambassador Lda, Everett Aviation Lda och Inaer Aviation Mozambique Lda. inbegrips i bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006 och så att Aero-Serviços Sarl, Emílio Air Charter Lda och Unique Air Charter Lda stryks från bilaga A till förordning (EG) nr 474/2006.

Lufttrafikföretag från Nepal

(80)	Kommissionen har fortsatt samråden med den civila luftfartsmyndigheten i Nepal (nedan kallad CAAN) för att fastställa dess förmåga att på ett tillfredsställande sätt genomföra och tillämpa relevanta internationella säkerhetsnormer.

(81)

Kommissionen och EASA besökte CAAN den 5–9 oktober 2015. EASA:s syfte med besöket var att tillhandahålla tekniskt bistånd i form av en bedömning av de framsteg som CAAN gjort i fråga om ICAO:s granskningsresultat, och se över färdplanen för att införa och tillhandahålla rekommendationer om hur de kvarstående frågorna kan lösas. Kommissionen deltog i detta besök på plats för att se vilka framsteg som CAAN gjort i fråga om de brister som lett till verksamhetsförbudet för nepalesiska flygbolag i december 2013.

(82)

Besöket bekräftade att CAAN har gjort goda framsteg med genomförandet av internationella säkerhetsnormer. Enligt ICAO tar planen för avhjälpande åtgärder som utarbetats av CAAN till fullo upp alla dessa brister, inklusive dem som ledde till de allvarliga säkerhetsproblem som konstaterats av ICAO. Genomförandet av åtgärderna kunde emellertid inte kontrolleras vid besöket på plats. Det allvarliga säkerhetsproblemet i fråga om lufttransporter är fortfarande olöst. CAAN förutser ett besök av ICAO:s regionala säkerhetskontor i december 2015 för en inledande bedömning av genomförandet av de korrigerande åtgärderna, med sikte på ett samordnat valideringsbesök under första kvartalet 2016. Under detta kontrollbesök ska ICAO kontrollera det konkreta genomförandet av de avhjälpande åtgärderna. CAAN tillämpar ett regelbundet revisionsprogram för samtliga flygbolag och andra tjänsteleverantörer som står under dess tillsyn. Inspektionsprogrammet behöver dock utvecklas ytterligare.

(83)

Under ett möte med Nepals minister för turism, kultur och civil luftfart betonades det CAAN måste få fullständiga befogenheter att fungera oberoende från den politiska nivån i sina säkerhetsrelaterade uppgifter och vara tillräckligt bemannat med kvalificerad personal om luftfartstillsynen i Nepal ska kunna förbättras. Ministern meddelade att ytterligare ändringar av den nepalesiska lagen om civil luftfart är under utarbetande, i syfte att åtgärda institutionella problem och uppnå oberoende säkerhetstillsyn genom tjänsteleverantörerna. dessutom ska CAAN få fullt stöd när det gäller uppföljningen av alla konstaterade brister.

(84)

Den 7 och 8 oktober 2015 besökte kommissionen och EASA lufttrafikföretagen Buddha Air, Yeti Airlines, Tara Air och Nepal Airlines Corporation (registrerade i Nepal), i syfte att kontrollera utvecklingen sedan det föregående besöket i februari 2014. Alla fyra lufttrafikföretag har omcertifierats i enlighet med tillvägagångssättet i fem steg, och CAAN utför regelbunden tillsyn. Utvecklingen av systemen för säkerhetshantering och säkerhetskulturen inom dessa lufttrafikföretag befinner sig i olika utvecklingsskeden, och även om några av dem har kommit klart längre än andra, uppfyller inget av lufttrafikföretagen för närvarande gällande internationella säkerhetsnormer.

(85)

CAAN tillhandahöll också information om att två nya lufttrafikföretag hade certifierats. Saurya Airlines hade erhållit drifttillstånd med nummer 083/2014 den 13 november 2014 och Himalaya Airlines hade erhållit drifttillstånd med nummer 084/2015 den 09 mars 2015. CAAN kunde dock inte lämna några bevis för att säkerhetstillsynen av dessa två lufttrafikföretag säkerställs i enlighet med internationella säkerhetsnormer.

(86)

Lufttrafikföretag från Filippinerna

(87)	Kommissionen, EASA och medlemsstaterna har nära övervakat säkerheten hos lufttrafikföretag som är certifierade i Filippinerna och som bedriver verksamhet i unionen, bl.a. genom att prioritera rampinspektioner av filippinska lufttrafikföretag i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

(88)

Före flygsäkerhetskommitténs möte lämnade den civila luftfartsmyndigheten i Filippinerna (nedan kallad CAAP) viss teknisk information till kommissionen om deras säkerhetstillsyn av lufttrafikföretag som är certifierade i Filippinerna. Enligt den informationen finns för närvarande 38 verksamma innehavare av drifttillstånd i Filippinerna. CAAP:s ledningsgrupp, som hittills bidragit till de positiva förbättringarna inom Filippinernas civila luftfart, kommer att finnas kvar och har förpliktat sig att genomföra sitt program för kontinuerliga förbättringar. CAAP:s information och en analys av tillgängliga upplysningar om olyckor och incidenter visar inte på några oroväckande tendenser för filippinska certifierade lufttrafikföretag.

(89)	Philippine Airlines, Air Philippines' Corporation och Cebu Pacific Air har alla varit föremål för Safa-rampinspektioner under senare tid. Rapporterna visar att det inte finns några negativa tendenser ifråga om dessa Safa-rampinspektioner.

(90)

(91)	Medlemsstaterna måste emellertid fortsätta att kontrollera att lufttrafikföretag från Filippinerna uppfyller gällande internationella säkerhetsnormer genom att prioritera rampinspektioner i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

Lufttrafikföretag från Ryssland

(92)

Kommissionen, EASA och medlemsstaterna har fortsatt att nära övervaka säkerheten hos lufttrafikföretag som är certifierade i Ryska federationen och som bedriver verksamhet i unionen, bl.a. genom att prioritera rampinspektioner av vissa ryska lufttrafikföretag i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

(93)

Den 23 oktober 2015 höll kommissionen, biträdd av EASA och medlemsstaterna, ett möte med företrädare för ryska Federal Air Transport Agency (nedan kallad Fata). Syftet med mötet var att granska säkerheten hos ryska lufttrafikföretag på grundval av Safa-rampinspektionsrapporter för perioden 20 september 2014–19 oktober 2015 och identifiera fall som behöver särskild uppmärksamhet.

(94)

Vid mötet påpekade kommissionen att vissa operatörer med 2 eller fler Safa-anmärkningar inte gör en ordentlig analys av grundläggande orsaker. Fata uppgav att resultaten vid Safa-kontrollerna analyseras regelbundet och att man kontinuerligt övervakar huruvida operatörernas korrigerande åtgärder är verksamma. Fata förband sig att följa upp de fall där brister i efterlevnaden ännu inte åtgärdats på ett korrekt sätt och att förse kommissionen med uppdaterade uppgifter om statusen för dessa fall. Fata informerade även om de senaste fallen av upphävande och återkallande av drifttillstånd för lufttrafikföretag som omfattas av deras tillsyn.

(95)

Baserat på tillgänglig information drogs slutsatsen att en utfrågning inför flygsäkerhetskommittén av de ryska luftfartsmyndigheterna eller av lufttrafikföretag som certifierats i Ryssland inte var nödvändig. Man enades emellertid om att fortsätta med de regelbundna säkerhetsexpertmötena mellan kommissionen och de ryska myndigheterna, minst en gång före varje möte i flygsäkerhetskommittén.

(96)

(97)	Medlemsstaterna måste emellertid fortsätta att kontrollera att lufttrafikföretag från Ryssland uppfyller gällande internationella säkerhetsnormer genom att prioritera rampinspektioner i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012.

(98)	Skulle dessa kontroller visa på en överhängande säkerhetsrisk på grund av bristande efterlevnad av de relevanta säkerhetsnormerna, kan kommissionen bli skyldig att vidta åtgärder mot lufttrafikföretag från Ryssland i enlighet med förordning (EG) nr 2111/2005.

Lufttrafikföretag från Sudan

(99)

Den sudanska civila luftfartsmyndigheten (nedan kallad SCAA) har upprätthållit regelbundna kontakter med kommissionen, särskilt när det gäller bedömningen av lufttrafikföretag som är registrerade i Sudan. SCCA:s tillsynsverksamhet har förbättrats när det gäller ett antal lufttrafikföretag. Trots att SCAA hade bekräftat att man var redo att ta emot ett utvärderingsbesök på plats i oktober 2015 bad man sedan att besöket skulle skjutas upp till 2016, så att SCAA och lufttrafikföretagen skulle få mer tid på sig för att genomföra internationella säkerhetsnormer.

(100)

En säkerhetsinspektion från unionen ska dock göras för att fastställa om de internationella säkerhetsnormerna är uppfyllda av SCAA och de lufttrafikföretag som certifierats i Sudan.

(101)

Lufttrafikföretag från Taiwan

(102)

Med beaktande av de två dödsolyckor som drabbat lufttrafikföretaget TransAsia Airways (TNA) under de senaste 18 månaderna, inledde kommissionen formella samråd med de civila luftfartsmyndigheterna i Taiwan (nedan kallade CAA) i enlighet med bestämmelserna i artikel 3.2 i kommissionens förordning (EG) nr 473/2006. CAA och lufttrafikföretaget TNA inbjöds i samband med detta till ett tekniskt möte i Bryssel den 19 oktober 2015 med kommissionen och EASA för att diskutera det system för säkerhetstillsyn som införts av CAA samt TNA:s säkerhetsnivå.

(103)

CAA meddelade vid mötet att deras system för säkerhetstillsyn bygger på ICAO:s standarder och rekommenderade praxis och förklarade, med hänvisning till ICAO:s åtta kritiska punkter, hur myndigheten fullgör sina skyldigheter ifråga om säkerhetstillsynen. CAA informerade mer utförligt om de åtgärder som inletts efter tillbuden och olyckorna rörande lufttrafikföretaget TNA under de senaste två åren. I enlighet med Taiwans föreskrifter frös CAA också nivån på den flygdrift som utförs av lufttrafikföretaget TNA under ett år från och med den dag då den andra olyckan inträffade. CAA betonade slutligen att man har för avsikt att genomföra ICAO:s bilaga 19 och meddelade att man kommer att göra en utvärdering av systemet för säkerhetsledning vad gäller alla lufttrafikföretag som är certifierade i Taiwan fram till slutet av 2017.

(104)

Vid samma möte informerade lufttrafikföretaget TNA kommissionen om att man efter dödsolyckorna 2014 och 2015 utarbetat och genomfört en handlingsplan för förbättrad flygsäkerhet på följande områden: förbättrad företagskultur, vidareutveckling av organisationen, införande av ett system för säkerhetsledning, utbildning och bedömning. Man rapporterade att betydande förändringar av lufttrafikföretagets organisation genomförts under 2015, bl.a. genom personalförändringar i företagsledningen, inrättande av en avdelning för kvalitetssäkring, inrättande av en flygsäkerhetskommitté för formulering och främjande av säkerhetspolicy samt förnyelse av flottan, så att genomsnittsåldern på flottan skulle vara fyra år 2016. Särskilda åtgärder hade också vidtagits för att förbättra flygbesättningarnas utbildning. Utöver den tillsyn som utövas av CAA genomförde ATR och Flight Safety Foundation utvärderingsbesök under 2015 med understöd av Airbus och Bureau Veritas. Båda utvärderingsbesöken på plats ledde till ett antal rekommendationer som ska genomföras genom en korrigerande handlingsplan som därefter utarbetats av lufttrafikföretaget TNA.

(105)

Vid mötets slut upprepade CAA att alla aspekter av luftfarten i Taiwan är i linje med de internationella standarder som fastställts ICAO och man förpliktade sig att fortsätta att noggrant övervaka säkerheten vad gäller lufttrafikföretaget TNA och genomförandet av de korrigerande och förebyggande handlingsplanerna.

(106)

På grundval av den information som kommissionen förfogar över bedömdes det att CAA och lufttrafikföretaget TNA inte behöver inställa sig inför flygsäkerhetskommittén och att det inte är nödvändigt med ett verksamhetsförbud för lufttrafikföretag från Taiwan. CAA och lufttrafikföretaget TNA enades dock om ytterligare tekniska samråd för att kommissionen ska kunna följa genomförandet av respektive korrigerande och förebyggande handlingsplaner och möjliggöra fortlöpande diskussioner om säkerhetsrelaterade frågor.

(107)

(108)

Medlemsstaternas behöriga myndigheter måste dock fortsätta att kontrollera att gällande säkerhetsnormer efterlevs genom att prioritera rampinspektioner i enlighet med förordning (EU) nr 965/2012 av lufttrafikföretag som godkänts i Taiwan.

Lufttrafikföretag från Thailand

(109)

Genom en skrivelse av den 14 oktober 2015 har den civila luftfartsmyndigheten i Thailand (nedan kallad CAA i Thailand) lämnat uppgifter till kommissionen om framsteg i genomförandet av de korrigerande åtgärderna för att ta itu med de allvarliga säkerhetsproblem som konstaterats av ICAO och andra brister som påpekats av ICAO och Federal Aviation Administration. Det noterades att regeringen i Thailand på bara några månader kunna omorganisera f.d. direktoratet för civil luftfart till en autonom luftfartsmyndighet i Thailand. CAA i Thailand har rekryterat nya tekniska specialister och ytterligare inspekterande personal och håller på att ytterligare stärka sin personalstyrka.

(110)

Den 9–12 november 2015 genomförde EASA ett besök i Thailand, bl.a. hos CAA i Thailand, för att granska den bristande efterlevnad som upptäckts av ICAO, mot bakgrund av TCO-ansökningarna från två thailändska lufttrafikföretag. EASA:s iakttagelser stämmer överens med ICAO:s slutsatser. EASA fann att CAA i Thailand var relativt svagt och överbelastat, men noterade även en positiv utveckling. För en vidare positiv utveckling krävs politiskt stöd och tillräckliga och realistiska tidsramar för att genomföra korrigerande åtgärder på ett långsiktigt stabilt sätt.

(111)

På begäran av regeringen i Thailand hölls ett tekniskt möte den 23 november 2015 i närvaro av kommissionen, EASA, högt uppsatta tjänstemän från den thailändska regeringen, tjänstemän från CAA i Thailand och företrädare för lufttrafikföretaget Thai Airways International. Deltagarna vid detta möte bedömde att den information som lämnades om förbättringarna av det thailändska civila luftfartssystemet även var relevant för flygsäkerhetskommittén.

(112)

Thailands delegation bjöds därför in till en utfrågning inför flygsäkerhetskommittén den 25 november. CAA i Thailand redogjorde för de organisatoriska förbättringar och de korta, medelfristiga och långsiktiga handlingsplaner som bör råda bot på ICAO:s slutsatser och lösa de allvarliga säkerhetsproblemen. Vad beträffar tidsfristerna förklarade CAA i Thailand att man anser att det är viktigare att tillhandahålla ett högkvalitativt flygsäkerhetssystem än att lägga fast tidsfrister som det skulle vara orealistiskt att hålla. CAA i Thailand har för avsikt att genomföra europeiska flygsäkerhetsbestämmelser och håller på att ingå avtal med EASA och andra europeiska partner till stöd för detta genomförande. Thai Airways förklarade hur lufttrafikföretaget utvecklats och hur internationella säkerhetsnormer och säkerhetsledningen i verksamheten genomförts.

(113)

Även om det effektiva genomförandet av internationella säkerhetsnormer ligger på en låg nivå, vilket framgår av resultaten av ICAO:s granskning i februari 2015, visar regeringen och CAA i Thailand ett tydligt engagemang för att förbättra säkerhetstillsynen i Thailand och man har lagt fram uppgifter som styrker att goda framsteg redan gjorts på kort tid. Tillgängliga uppgifter om säkerheten hos lufttrafikföretagen från Thailand ger inte stöd för ett beslut att införa ett förbud eller driftrestriktioner. För att situationen ska kunna övervakas noggrant ska samråden med de thailändska myndigheterna fortsätta i enlighet med artikel 3.2 i förordning nr 473/2006.

(114)

I enlighet med de gemensamma kriterierna i bilagan till förordning (EG) nr 2111/2005 görs därför bedömningen att det i nuläget inte finns någon anledning att ändra gemenskapsförteckningen över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i unionen med avseende på lufttrafikföretag från Thailand.

(115)

(116)

Skulle relevant säkerhetsinformation tyda på att det förekommer överhängande säkerhetsrisker till följd av bristande efterlevnad av internationella säkerhetsnormer, kan kommissionen bli skyldig att vidta ytterligare åtgärder i enlighet med förordning (EG) nr 2111/2005.

Lufttrafikföretag från Zambia

(117)

Den 4 september 2015 lade Zambias civila luftfartsmyndighet (nedan kallad ZCAA) fram en uppdatering om det arbete som avser de zambiska säkerhetshandlingsplanen inför kommissionen. Denna uppdatering visar att goda framsteg har gjorts. Vissa åtgärder är dock fortfarande i sitt slutskede och ännu inte helt slutförda. I samförstånd mellan kommissionen och ZCAA beslutades det att skjuta upp ett utvärderingsbesök från EU till början av 2016.

(118)

ZCAA förväntas fortsätta att arbeta med genomförandet av internationella säkerhetsnormer. Kommissionen har för avsikt att fortsätta förbereda ett utvärderingsbesök på plats i början av 2016 för att kontrollera genomförandet av dessa normer i Zambia.

(119)

(120)

Förordning (EG) nr 474/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(121)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från flygsäkerhetskommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 474/2006 ska ändras på följande sätt:

(1)	Bilaga A ska ersättas med bilaga A till denna förordning.

(2)	Bilaga B ska ersättas med bilaga B till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 december 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Violeta BULC

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 344, 27.12.2005, s. 15.

(2) Genom kommissionens förordning (EG) nr 474/2006 av den 22 mars 2006 upprättas en gemenskapsförteckning enligt kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2111/2005 över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i gemenskapen (EUT L 84, 23.3.2006, s. 14).

(3) Rådets förordning (EEG) nr 3922/1991 av den 16 december 1991 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart (EGT L 373, 31.12.1991, s. 4).

(4) Kommissionens förordning (EG) nr 473/2006 av den 22 mars 2006 om genomförandebestämmelser för gemenskapsförteckningen enligt kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2111/2005 över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i gemenskapen (EUT L 84, 23.3.2006, s. 8).

(5) Kommissionens förordning (EU) nr 965/2012 av den 5 oktober 2012 om tekniska krav och administrativa förfaranden i samband med flygdrift enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008, EUT L 296, 25.10.2012, s. 1.

(6) Kommissionens förordning (EU) nr 452/2014 av den 29 april 2014 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygdrift som utförs av operatörer från tredjeland i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008, EUT L 133, 6.5.2014, s. 12.

BILAGA A

FÖRTECKNING ÖVER DE LUFTTRAFIKFÖRETAG SOM HAR BELAGTS MED VERKSAMHETSFÖRBUD I UNIONEN, SAMT UNDANTAG (1)

Lufttrafikföretagets namn som juridisk person enligt drifttillståndet (AOC) (plus eventuellt avvikande firmanamn)	Nummer på drifttillstånd (AOC) eller operativ licens	Icao-flygbolagskod	Operatörens administrerande stat
BLUE WING AIRLINES	SRBWA-01/2002	BWI	Surinam
IRAQI AIRWAYS	001	IAW	Irak
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Afghanistans tillsynsmyndigheter, inklusive			Islamiska republiken Afghanistan
ARIANA AFGHAN AIRLINES	AOC 009	AFG	Islamiska republiken Afghanistan
KAM AIR	AOC 001	KMF	Islamiska republiken Afghanistan
PAMIR AIRLINES	Okänd	PIR	Islamiska republiken Afghanistan
SAFI AIRWAYS	AOC 181	SFW	Islamiska republiken Afghanistan
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Angolas tillsynsmyndigheter, med undantag för TAAG Angola Airlines, som uppförts i bilaga B, inklusive			Republiken Angola
AEROJET	AO 008-01/11	TEJ	Republiken Angola
AIR GICANGO	009	Okänd	Republiken Angola
AIR JET	AO 006-01/11-MBC	MBC	Republiken Angola
AIR NAVE	017	Okänd	Republiken Angola
AIR26	AO 003-01/11-DCD	DCD	Republiken Angola
ANGOLA AIR SERVICES	006	Okänd	Republiken Angola
DIEXIM	007	Okänd	Republiken Angola
FLY540	AO 004-01 FLYA	Okänd	Republiken Angola
GIRA GLOBO	008	GGL	Republiken Angola
HELIANG	010	Okänd	Republiken Angola
HELIMALONGO	AO 005-01/11	Okänd	Republiken Angola
MAVEWA	016	Okänd	Republiken Angola
SONAIR	AO 002-01/10-SOR	SOR	Republiken Angola
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Benins tillsynsmyndigheter, inklusive			Republiken Benin
AERO BENIN	PEA No 014/MDCTTTATP-PR/ANAC/DEA/SCS	AEB	Republiken Benin
AFRICA AIRWAYS	Okänd	AFF	Republiken Benin
ALAFIA JET	PEA No 014/ANAC/MDCTTTATP-PR/DEA/SCS	Okänd	Republiken Benin
BENIN GOLF AIR	PEA No 012/MDCTTP-PR/ANAC/DEA/SCS.	BGL	Republiken Benin
BENIN LITTORAL AIRWAYS	PEA No 013/MDCTTTATP-PR/ANAC/DEA/SCS.	LTL	Republiken Benin
COTAIR	PEA No 015/MDCTTTATP-PR/ANAC/DEA/SCS.	COB	Republiken Benin
ROYAL AIR	PEA No 11/ANAC/MDCTTP-PR/DEA/SCS	BNR	Republiken Benin
TRANS AIR BENIN	PEA No 016/MDCTTTATP-PR/ANAC/DEA/SCS	TNB	Republiken Benin
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Republiken Kongos tillsynsmyndigheter, inklusive			Republiken Kongo
AERO SERVICE	RAC06-002	RSR	Republiken Kongo
CANADIAN AIRWAYS CONGO	RAC06-012	Okänd	Republiken Kongo
EMERAUDE	RAC06-008	Okänd	Republiken Kongo
EQUAFLIGHT SERVICES	RAC 06-003	EKA	Republiken Kongo
EQUAJET	RAC06-007	EKJ	Republiken Kongo
EQUATORIAL CONGO AIRLINES SA.	RAC 06-014	Okänd	Republiken Kongo
MISTRAL AVIATION	RAC06-011	Okänd	Republiken Kongo
TRANS AIR CONGO	RAC 06-001	TSG	Republiken Kongo
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Demokratiska republiken Kongos tillsynsmyndighet, inklusive			Demokratiska republiken Kongo
AIR FAST CONGO	409/CAB/MIN/TVC/0112/2011	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
AIR KASAI	409/CAB/MIN/TVC/0053/2012	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
AIR KATANGA	409/CAB/MIN/TVC/0056/2012	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
AIR TROPIQUES	409/CAB/MIN/TVC/00625/2011	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
BLUE AIRLINES	106/CAB/MIN/TVC/2012	BUL	Demokratiska republiken Kongo
BLUE SKY	409/CAB/MIN/TVC/0028/2012	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
BUSY BEE CONGO	409/CAB/MIN/TVC/0064/2010	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
COMPAGNIE AFRICAINE D'AVIATION (CAA)	409/CAB/MIN/TVC/0050/2012	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
CONGO AIRWAYS	019/CAB/MIN/TVC/2015	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
DAKOTA SPRL	409/CAB/MIN/TVC/071/2011	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
DOREN AIR CONGO	102/CAB/MIN/TVC/2012	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
GOMAIR	409/CAB/MIN/TVC/011/2010	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
KIN AVIA	409/CAB/MIN/TVC/0059/2010	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
KORONGO AIRLINES	409/CAB/MIN/TVC/001/2011	KGO	Demokratiska republiken Kongo
MALU AVIATION	098/CAB/MIN/TVC/2012	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
MANGO AIRLINES	409/CAB/MIN/TVC/009/2011	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
SERVE AIR	004/CAB/MIN/TVC/2015	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
SERVICES AIR	103/CAB/MIN/TVC/2012	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
SWALA AVIATION	409/CAB/MIN/TVC/0084/2010	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
TRANSAIR CARGO SERVICES	409/CAB/MIN/TVC/073/2011	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
WILL AIRLIFT	409/CAB/MIN/TVC/0247/2011	Okänd	Demokratiska republiken Kongo
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Djiboutis tillsynsmyndigheter, inklusive			Djibouti
DAALLO AIRLINES	Okänd	DAO	Djibouti
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Ekvatorialguineas tillsynsmyndigheter, inklusive			Ekvatorialguinea
CEIBA INTERCONTINENTAL	2011/0001/MTTCT/DGAC/SOPS	CEL	Ekvatorialguinea
CRONOS AIRLINES	2011/0004/MTTCT/DGAC/SOPS	Okänd	Ekvatorialguinea
PUNTO AZUL	2012/0006/MTTCT/DGAC/SOPS	Okänd	Ekvatorialguinea
TANGO AIRWAYS	Okänd	Okänd	Ekvatorialguinea
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Eritreas tillsynsmyndigheter, inklusive			Eritrea
ERITREAN AIRLINES	AOC No 004	ERT	Eritrea
NASAIR ERITREA	AOC No 005	NAS	Eritrea
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Republiken Gabons tillsynsmyndigheter, med undantag av Afrijet och SN2AG som förts upp i bilaga B, inklusive			Republiken Gabon
AFRIC AVIATION	010/MTAC/ANAC-G/DSA	EKG	Republiken Gabon
ALLEGIANCE AIR TOURIST	007/MTAC/ANAC-G/DSA	LGE	Republiken Gabon
NATIONALE REGIONALE TRANSPORT (N.R.T)	008/MTAC/ANAC-G/DSA	NRG	Republiken Gabon
SKY GABON	009/MTAC/ANAC-G/DSA	SKG	Republiken Gabon
SOLENTA AVIATION GABON	006/MTAC/ANAC-G/DSA	SVG	Republiken Gabon
TROPICAL AIR-GABON	011/MTAC/ANAC-G/DSA	Okänd	Republiken Gabon
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Indonesiens tillsynsmyndigheter, med undantag för Garuda Indonesia, Airfast Indonesia, Ekspres Transportasi Antarbenua och Indonesia Air Asia, inklusive			Republiken Indonesien
AIR BORN INDONESIA	135-055	Okänd	Republiken Indonesien
AIR PACIFIC UTAMA	135-020	Okänd	Republiken Indonesien
ALDA TRANS PAPUA	135-056	Okänd	Republiken Indonesien
ALFA TRANS DIRGANTATA	135-012	Okänd	Republiken Indonesien
ANGKASA SUPER SERVICES	135-050	LBZ	Republiken Indonesien
ASI PUDJIASTUTI	135-028	SQS	Republiken Indonesien
AVIASTAR MANDIRI	121-043	Okänd	Republiken Indonesien
AVIASTAR MANDIRI	135-029	VIT	Republiken Indonesien
BATIK AIR	121-050	BTK	Republiken Indonesien
CITILINK INDONESIA	121-046	CTV	Republiken Indonesien
DABI AIR NUSANTARA	135-030	Okänd	Republiken Indonesien
DERAYA AIR TAXI	135-013	DRY	Republiken Indonesien
DERAZONA AIR SERVICE	135-010	DRZ	Republiken Indonesien
DIRGANTARA AIR SERVICE	135-014	DIR	Republiken Indonesien
EASTINDO	135-038	ESD	Republiken Indonesien
ELANG LINTAS INDONESIA	135-052	Okänd	Republiken Indonesien
ELANG NUSANTARA AIR	135-053	Okänd	Republiken Indonesien
ENGGANG AIR SERVICE	135-045	Okänd	Republiken Indonesien
ERSA EASTERN AVIATION	135-047	Okänd	Republiken Indonesien
GATARI AIR SERVICE	135-018	GHS	Republiken Indonesien
HEAVY LIFT	135-042	Okänd	Republiken Indonesien
INDONESIA AIR ASIA EXTRA	121-054	Okänd	Republiken Indonesien
INDONESIA AIR TRANSPORT	121-034	IDA	Republiken Indonesien
INTAN ANGKASA AIR SERVICE	135-019	Okänd	Republiken Indonesien
JAYAWIJAYA DIRGANTARA	121-044	JWD	Republiken Indonesien
JOHNLIN AIR TRANSPORT	135-043	JLB	Republiken Indonesien
KAL STAR	121-037	KLS	Republiken Indonesien
KARTIKA AIRLINES	121-003	KAE	Republiken Indonesien
KOMALA INDONESIA	135-051	Okänd	Republiken Indonesien
KURA-KURA AVIATION	135-016	KUR	Republiken Indonesien
LION MENTARI AIRLINES	121-010	LNI	Republiken Indonesien
MARTABUANA ABADION	135-049	Okänd	Republiken Indonesien
MATTHEW AIR NUSANTARA	135-048	Okänd	Republiken Indonesien
MIMIKA AIR	135-007	Okänd	Republiken Indonesien
MY INDO AIRLINES	121-042	Okänd	Republiken Indonesien
NAM AIR	121-058	Okänd	Republiken Indonesien
NATIONAL UTILITY HELICOPTER	135-011	Okänd	Republiken Indonesien
NUSANTARA AIR CHARTER	121-022	SJK	Republiken Indonesien
PEGASUS AIR SERVICES	135-036	Okänd	Republiken Indonesien
PELITA AIR SERVICE	121-008	PAS	Republiken Indonesien
PENERBANGAN ANGKASA SEMESTA	135-026	Okänd	Republiken Indonesien
PURA WISATA BARUNA	135-025	Okänd	Republiken Indonesien
RIAU AIRLINES	121-016	RIU	Republiken Indonesien
SAYAP GARUDA INDAH	135-004	Okänd	Republiken Indonesien
SMAC	135-015	SMC	Republiken Indonesien
SRIWIJAYA AIR	121-035	SJY	Republiken Indonesien
SURYA AIR	135-046	Okänd	Republiken Indonesien
TRANSNUSA AVIATION MANDIRI	121-048	TNU	Republiken Indonesien
TRANSWISATA PRIMA AVIATION	135-021	TWT	Republiken Indonesien
TRAVEL EXPRESS AVIATION SERVICE	121-038	XAR	Republiken Indonesien
TRAVIRA UTAMA	135-009	TVV	Republiken Indonesien
TRI MG INTRA ASIA AIRLINES	121-018	TMG	Republiken Indonesien
TRIGANA AIR SERVICE	121-006	TGN	Republiken Indonesien
UNINDO	135-040	Okänd	Republiken Indonesien
WESTSTAR AVIATION INDONESIA	135-059	Okänd	Republiken Indonesien
WING ABADI AIRLINES	121-012	WON	Republiken Indonesien
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Kazakstans tillsynsmyndigheter, med undantag för Air Astana, inklusive			Republiken Kazakstan
AIR ALMATY	AK-0483-13	LMY	Republiken Kazakstan
ATMA AIRLINES	AK-0469-12	AMA	Republiken Kazakstan
AVIA-JAYNAR / AVIA-ZHAYNAR	AK-0467-12	SAP	Republiken Kazakstan
BEK AIR	AK-0463-12	BEK	Republiken Kazakstan
BEYBARS AIRCOMPANY	AK-0473-13	BBS	Republiken Kazakstan
BURUNDAYAVIA AIRLINES	KZ-01/001	BRY	Republiken Kazakstan
COMLUX-KZ	KZ-01/002	KAZ	Republiken Kazakstan
EAST WING	KZ-01/007	EWZ	Republiken Kazakstan
EURO-ASIA AIR	AK-0472-13	EAK	Republiken Kazakstan
FLY JET KZ	AK-0477-13	FJK	Republiken Kazakstan
INVESTAVIA	AK-0479-13	TLG	Republiken Kazakstan
IRTYSH AIR	AK-0468-13	MZA	Republiken Kazakstan
JET AIRLINES	KZ-01/003	SOZ	Republiken Kazakstan
KAZAIR JET	AK-0474-13	KEJ	Republiken Kazakstan
KAZAIRTRANS AIRLINE	AK-0466-12	KUY	Republiken Kazakstan
KAZAVIASPAS	AK-0484-13	KZS	Republiken Kazakstan
PRIME AVIATION	AK-0478-13	PKZ	Republiken Kazakstan
SCAT	KZ-01/004	VSV	Republiken Kazakstan
ZHETYSU AIRCOMPANY	AK-0470-12	JTU	Republiken Kazakstan
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Kirgizistans tillsynsmyndigheter, inklusive			Republiken Kirgizistan
AIR BISHKEK (tidigare EASTOK AVIA)	15	EAA	Republiken Kirgizistan
AIR MANAS	17	MBB	Republiken Kirgizistan
AVIA TRAFFIC COMPANY	23	AVJ	Republiken Kirgizistan
CENTRAL ASIAN AVIATION SERVICES (CAAS)	13	CBK	Republiken Kirgizistan
HELI SKY	47	HAC	Republiken Kirgizistan
AIR KYRGYZSTAN	03	LYN	Republiken Kirgizistan
MANAS AIRWAYS	42	BAM	Republiken Kirgizistan
S GROUP INTERNATIONAL (tidigare S GROUP AVIATION)	45	IND	Republiken Kirgizistan
SKY BISHKEK	43	BIS	Republiken Kirgizistan
SKY KG AIRLINES	41	KGK	Republiken Kirgizistan
SKY WAY AIR	39	SAB	Republiken Kirgizistan
TEZ JET	46	TEZ	Republiken Kirgizistan
VALOR AIR	07	VAC	Republiken Kirgizistan
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Liberias tillsynsmyndigheter.			Liberia
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Libyens tillsynsmyndigheter, inklusive			Libyen
AFRIQIYAH AIRWAYS	007/01	AAW	Libyen
AIR LIBYA	004/01	TLR	Libyen
BURAQ AIR	002/01	BRQ	Libyen
GHADAMES AIR TRANSPORT	012/05	GHT	Libyen
GLOBAL AVIATION AND SERVICES	008/05	GAK	Libyen
LIBYAN AIRLINES	001/01	LAA	Libyen
PETRO AIR	025/08	PEO	Libyen
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Republiken Moçambiques tillsynsmyndigheter, inklusive			Republiken Moçambique
AMBASSADOR LDA	MOZ-21	Okänd	Republiken Moçambique
CFM – TRABALHOS E TRANSPORTES AÉREOS LDA	MOZ-07	Okänd	Republiken Moçambique
COA – COASTAL AVIATION	MOZ-15	Okänd	Republiken Moçambique
CPY – CROPSPRAYERS	MOZ-06	Okänd	Republiken Moçambique
CRA – CR AVIATION LDA	MOZ-14	Okänd	Republiken Moçambique
ETA – EMPRESA DE TRANSPORTES AÉREOS LDA	MOZ-04	Okänd	Republiken Moçambique
EVERETT AVIATION LDA	MOZ-18	Okänd	Republiken Moçambique
HCP – HELICÓPTEROS CAPITAL LDA	MOZ-11	Okänd	Republiken Moçambique
INAER AVIATION MOZAMBIQUE LDA	MOZ-19	Okänd	Republiken Moçambique
KAY – KAYA AIRLINES, LDA	MOZ-09	KYY	Republiken Moçambique
LAM – LINHAS AÉREAS DE MOÇAMBIQUE S.A.	MOZ-01	LAM	Republiken Moçambique
MAKOND, LDA	MOZ-20	Okänd	Republiken Moçambique
MEX – MOÇAMBIQUE EXPRESSO, SARL MEX	MOZ-02	MEX	Republiken Moçambique
OHI – OMNI HELICÓPTEROS INTERNATIONAL LDA	MOZ-17	Okänd	Republiken Moçambique
SAF – SAFARI AIR LDA	MOZ-12	Okänd	Republiken Moçambique
SAM – SOLENTA AVIATION MOZAMBIQUE, SA	MOZ-10	Okänd	Republiken Moçambique
TTA – TRABALHOS E TRANSPORTES AÉREOS LDA	MOZ-16	TTA	Republiken Moçambique
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Nepals tillsynsmyndigheter, inklusive			Republiken Nepal
AIR DYNASTY HELI. S.	035/2001	Okänd	Republiken Nepal
AIR KASTHAMANDAP	051/2009	Okänd	Republiken Nepal
BUDDHA AIR	014/1996	BHA	Republiken Nepal
FISHTAIL AIR	017/2001	Okänd	Republiken Nepal
GOMA AIR	064/2010	Okänd	Republiken Nepal
HIMALAYA AIRLINES	084/2015	Okänd	Republiken Nepal
MAKALU AIR	057A/2009	Okänd	Republiken Nepal
MANANG AIR PVT LTD	082/2014	Okänd	Republiken Nepal
MOUNTAIN HELICOPTERS	055/2009	Okänd	Republiken Nepal
MUKTINATH AIRLINES	081/2013	Okänd	Republiken Nepal
NEPAL AIRLINES CORPORATION	003/2000	RNA	Republiken Nepal
SAURYA AIRLINES	083/2014	Okänd	Republiken Nepal
SHREE AIRLINES	030/2002	SHA	Republiken Nepal
SIMRIK AIR	034/2000	Okänd	Republiken Nepal
SIMRIK AIRLINES	052/2009	RMK	Republiken Nepal
SITA AIR	033/2000	Okänd	Republiken Nepal
TARA AIR	053/2009	Okänd	Republiken Nepal
YETI AIRLINES DOMESTIC	037/2004	NYT	Republiken Nepal
Alla lufttrafikföretag som godkänts av tillsynsmyndigheterna i São Tomé och Príncipe, inklusive			São Tomé och Príncipe
AFRICA'S CONNECTION	10/AOC/2008	ACH	São Tomé och Príncipe
STP AIRWAYS	03/AOC/2006	STP	São Tomé och Príncipe
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Sierra Leones tillsynsmyndigheter, inklusive			Sierra Leone
AIR RUM, LTD	OKÄND	RUM	Sierra Leone
DESTINY AIR SERVICES, LTD	OKÄND	DTY	Sierra Leone
HEAVYLIFT CARGO	OKÄND	Okänd	Sierra Leone
ORANGE AIR SIERRA LEONE LTD	OKÄND	ORJ	Sierra Leone
PARAMOUNT AIRLINES, LTD	OKÄND	PRR	Sierra Leone
SEVEN FOUR EIGHT AIR SERVICES LTD	OKÄND	SVT	Sierra Leone
TEEBAH AIRWAYS	OKÄND	Okänd	Sierra Leone
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Sudans tillsynsmyndigheter, inklusive			Republiken Sudan
ALFA AIRLINES	54	AAJ	Republiken Sudan
ALMAJAL AVIATION SERVICE	15	MGG	Republiken Sudan
BADR AIRLINES	35	BDR	Republiken Sudan
BENTIU AIR TRANSPORT	29	BNT	Republiken Sudan
BLUE BIRD AVIATION	11	BLB	Republiken Sudan
DOVE AIRLINES	52	DOV	Republiken Sudan
ELIDINER AVIATION	8	DND	Republiken Sudan
FOURTY EIGHT AVIATION	53	WHB	Republiken Sudan
GREEN FLAG AVIATION	17	Okänd	Republiken Sudan
HELEJETIC AIR	57	HJT	Republiken Sudan
KATA AIR TRANSPORT	9	KTV	Republiken Sudan
KUSH AVIATION	60	KUH	Republiken Sudan
MARSLAND COMPANY	40	MSL	Republiken Sudan
MID AIRLINES	25	NYL	Republiken Sudan
NOVA AIRLINES	46	NOV	Republiken Sudan
SUDAN AIRWAYS	1	SUD	Republiken Sudan
SUN AIR COMPANY	51	SNR	Republiken Sudan
TARCO AIRLINES	56	TRQ	Republiken Sudan
Alla lufttrafikföretag som godkänts av Zambias tillsynsmyndigheter, inklusive			Zambia
ZAMBEZI AIRLINES	Z/AOC/001/2009	ZMA	Zambia

(1) De lufttrafikföretag som förtecknas i bilaga A kan få tillstånd att utöva trafikrättigheter om de använder sig av luftfartyg som hyrts in med besättning (wet-leased) från ett lufttrafikföretag som inte omfattas av verksamhetsförbud, förutsatt att gällande säkerhetsnormer är uppfyllda.

BILAGA B

FÖRTECKNING ÖVER DE LUFTTRAFIKFÖRETAG SOM ÄR BELAGDA MED DRIFTSRESTRIKTIONER I EU (1)

Lufttrafikföretagets namn som juridisk person enligt drifttillståndet (AOC) (plus eventuellt avvikande firmanamn)

Drifttillståndsnummer (AOC-nummer)

Icao-flygbolagskod

Operatörens administrerande stat

Typ av luftfartyg

Registreringsnummer och serienummer, om tillgängligt, för restriktionsbelagda luftfartyg

Registreringsstat

TAAG ANGOLA AIRLINES

001

DTA

Republiken Angola

Hela flottan förutom: 6 luftfartyg av typen Boeing B777 och 4 luftfartyg av typen B737-700.

Hela flottan förutom: D2-TED, D2-TEE, D2-TEF, D2-TEG, D2-TEH, D2-TEI, D2-TBF, D2-TBG, D2-TBH, D2-TBJ.

Republiken Angola

AIR SERVICE COMORES

06–819/TA-15/DGACM

KMD

Komorerna

Hela flottan förutom: LET 410 UVP.

Hela flottan förutom: D6-CAM (851336).

Komorerna

AFRIJET BUSINESS SERVICE (2)

002/MTAC/ANAC-G/DSA

ABS

Republiken Gabon

Hela flottan förutom: 2 luftfartyg av typen Falcon 50, 2 luftfartyg av typen Falcon 900.

Hela flottan förutom: TR-LGV; TR-LGY; TR-AFJ; TR-AFR.

Republiken Gabon

NOUVELLE AIR AFFAIRES GABON (SN2AG)

003/MTAC/ANAC-G/DSA

NVS

Republiken Gabon

Hela flottan förutom: 1 luftfartyg av typen Challenger CL-601, 1 luftfartyg av typen HS-125-800.

Hela flottan förutom: TR-AAG, ZS-AFG.

Republiken Gabon; Republiken Sydafrika

IRAN AIR (3)

FS100

IRA

Islamiska republiken Iran

Hela flottan förutom:

10 luftfartyg av typen Airbus A300 och 2 luftfartyg av typen Airbus A310.

Hela flottan förutom:

EP-IBA,

EP-IBB,

EP-IBC,

EP-IBD,

EP-IBG,

EP-IBI,

EP-IBJ,

EP-IBS,

EP-ICE,

EP-ICF,

EP-IBK,

EP-IBL.

Islamiska republiken Iran

AIR KORYO

GAC-AOC/KOR-01

KOR

Demokratiska folkrepubliken Korea

Hela flottan förutom: 2 luftfartyg av typen TU-204.

Hela flottan förutom: P-632, P-633.

Demokratiska folkrepubliken Korea

AIR MADAGASCAR

5R-M01/2009

MDG

Madagaskar

Hela flottan förutom: luftfartyg av typen Boeing B737, luftfartyg av typen ATR 72/42 och 3 luftfartyg av typen DHC 6-300.

Hela flottan förutom: luftfartyg i Boeing B-737-flottan, så som anges i drifttillståndet, luftfartyg i ATR 72/42-flottan, så som anges i drifttillståndet, 5R-MGC, 5R-MGD, 5R-MGF.

Republiken Madagaskar

(1) De lufttrafikföretag som förtecknas i bilaga B kan få tillstånd att utöva trafikrättigheter om de använder sig av luftfartyg som hyrts in med besättning (wet-leased) från ett lufttrafikföretag som inte omfattas av verksamhetsförbud, förutsatt att gällande säkerhetsnormer är uppfyllda.

(2) Afrijet får endast använda de specifika luftfartyg som nämns här inom ramen för sin nuvarande trafiknivå i unionen.

(3) Iran Air får trafikera Europeiska unionen med det specifika luftfartyget på de villkor som anges i skäl 69 i förordning (EU) nr 590/2010, EUT L 170, 6.7.2010, s. 15.

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/97

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2323

av den 11 december 2015

om ändring av genomförandeförordning (EU) 2015/220 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1217/2009

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1217/2009 av den 30 november 2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska unionen (1), särskilt artikel 5a.2 och 5a.4, artikel 8.3 tredje stycket och artikel 19.3, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga II till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/220 (2) fastställs antalet rapporterande företag per medlemsstat och per område i informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR). På grund av en strukturell förändring av jordbruket i Finland, som medfört en minskning av antalet jordbruksföretag, bör antalet rapporterande företag för Finland enligt bilaga II lämpligen minskas.

(2)

I enlighet med bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1217/2009 utgör Kroatien ett enda ISJR-område under de tre första åren efter landets anslutning till unionen. När denna period löper ut är det nödvändigt att i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2015/220 fastställa antalet rapporterande företag per ISJR-område för denna medlemsstat.

(3)	Med tanke på de ändringar som föreskrivs i denna förordning bör Finland och Kroatien tillåtas revidera sina urvalsplaner för räkenskapsåret 2016.

(4)	I bilaga VIII till genomförandeförordning (EU) 2015/220 fastställs format och utformning för företagsredovisningen. Bilagan bör för tydlighets skull innehålla kompletterande upplysningar avseende vissa instruktioner och definitioner.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) 2015/220 ska ändras på följande sätt:

1.	I artikel 3.2 ska följande stycke läggas till: ”Finland och Kroatien får revidera de respektive urvalsplaner som de har anmält för räkenskapsåret 2016. De ska senast den 31 mars 2016 till kommissionen anmäla sina respektive reviderade urvalsplaner för räkenskapsåret.”

2.	Bilagorna II och VIII ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med räkenskapsåret 2016.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 december 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 328, 15.12.2009, s. 27.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/220 av den 3 februari 2015 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1217/2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska unionen (EUT L 46, 19.2.2015, s. 1).

BILAGA

Bilagorna II och VIII till genomförandeförordning (EU) 2015/220 ska ändras på följande sätt:

Bilaga II ska ändras på följande sätt:

Den rad som avser Kroatien ska ersättas med följande:

”KROATIEN
861	Jadranska Hrvatska	329
862	Kontinentalna Hrvatska	922
Kroatien totalt		1 251”

De rader som avser Finland ska ersättas med följande:

”FINLAND
670	Södra Finland	403
680	Inre Finland	229
690	Österbotten	208
700	Norra Finland	110
Totalt Finland		950”

Bilaga VIII ska ändras på följande sätt:

I sjunde stycket ska tredje strecksatsen om noggrannheten avseende uppgifterna i företagsredovisningen ersättas med följande:

”—	Arealer anges i ar (1 a = 100 m2), utom för svampareal som anges som total odlingsareal i kvadratmeter och utom i tabell M ’Subventioner’, där basenheterna ska anges i hektar.”

I tabell A i avsnittet ”A.CL.-klasser” ska den första meningen avseende kategorin A.CL.180.C.ersättas med följande:

”A.CL.180.C. Strukturfondsområde: Det ska anges i vilken av de regioner som avses i artikel 90.2 a, b eller c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (1) som merparten av företagets utnyttjade jordbruksarealer är belägna.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).”"

I tabell B i avsnittet ”B.UT. UJA som brukas som arrende” ska första stycket i kategori B.UT. 20.A ersättas med följande:

”B.UT.20.A UJA (åkermark, permanent gräsmark, fleråriga odlingar och köksträdgårdar) som används av en annan person än ägaren, nyttjanderättshavaren eller innehavaren av ett långtidskontrakt, som innehar skötselavtal/arrendeavtal för den aktuella arealen (arrendet ska betalas kontant och/eller i naturaförmåner; arrendet fastställs i allmänhet i förväg och varierar inte beroende på jordbrukets resultat) och/eller utnyttjad jordbruksareal som används på liknande villkor.”

I tabell H ska raden för kategori 5062 ersättas med följande:

”5062

Skatter på mark och byggnader

—”

I tabell H ska första meningen i första stycket ersättas med följande:

”De uppgifter som avses i koderna 3031–3033 kan tillhandahållas på frivillig basis för räkenskapsåren 2014–2016 av medlemsstater som tidigare utnyttjat denna möjlighet enligt artikel 3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 385/2012 (2).

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 385/2012 av den 30 april 2012 om den företagsredovisning som ska användas för att fastställa inkomstförhållanden i jordbruksföretag och analysera sådana företags ekonomiska förhållanden (EUT L 127, 15.5.2012, s. 1).”"

f)	Under rubriken ”INFORMATIONSGRUPPER I TABELL K” ska andra meningen efter tredje stycket under rubriken ”Kvantitet (kolumn Q)”ersättas med följande: ”För andra produkter från biodling än honung (kod 700) ska kvantiteten uttryckas i deciton ’honungsekvivalenter’.”

Under rubriken ”INFORMATIONSGRUPPER I TABELL L” i avsnittet ”L.SA Försäljning” ska sista stycket ersättas med följande:

”Bidrag och subventioner som mottagits för produkter under räkenskapsåret ska inte inräknas i den totala försäljningen, utan anges i tabell M ’Subventioner’ i lämplig kategori (koder mellan 2110 och 2900). Eventuella kostnader för marknadsföring ska, om de är kända, inte avräknas från det totala försäljningsbeloppet utan anges i tabell H ’Kostnader’ i lämplig kategori av särskilda kostnader för annan inkomstbringande verksamhet (koderna 4010 till 4090).”

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/101

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2324

av den 11 december 2015

om ändring av bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1342/2008 vad gäller definitionen av redskapsgrupper i vissa geografiska områden

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1342/2008 av den 18 december 2008 om upprättande av en långsiktig plan för torskbestånden och det fiske som utnyttjar de bestånden och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2004 (1), särskilt artikel 31, och

av följande skäl:

(1)

Ett av de främsta målen för den gemensamma fiskeripolitiken är att få slut på det slösaktiga bruket att kasta fångst överbord. Landningsskyldigheten kommer gradvis att träda i kraft för vissa demersala fisken, som för närvarande omfattas av fiskeansträngningssystemet enligt förordning (EG) nr 1342/2008, från och med 2016 och senast 2019.

(2)	I förordning (EG) nr 1342/2008 föreskrivs att begränsningar av fiskeansträngningen ska tilldelas ansträngningsgrupper som definieras genom redskapsgrupper och geografiska områden som fastställs i bilaga I till den förordningen.

(3)

Mot bakgrund av införandet av landningsskyldigheten finns ett behov av ökad flexibilitet i det nuvarande fiskeansträngningssystemet för att göra det möjligt för yrkesfiskarna att använda mer selektiva redskap med större maskstorlek. I detta sammanhang föreföll det nödvändigt att se över om den nuvarande strukturen för ansträngningsgrupper fortfarande är kostnadseffektiv när det gäller förvaltningsbörda i förhållande till bevarandebehov.

(4)

Därför ombads vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) att yttra sig om möjligheten att slå samman redskapsgrupperna TR1 och TR2 som används för att definiera ansträngningsgrupper. STECF drar slutsatsen (2) att det finns risk för ökad fiskedödlighet för torsk när redskapsgrupperna TR1 och TR2 slås samman och att en sådan sammanslagning, om den bara tillämpas i Nordsjön, Skagerrak och östra delen av Engelska kanalen, skulle leda till bristande överensstämmelse med andra förvaltningsområden. Dessutom drar STECF slutsatsen att den nya sammanslagna gruppen skulle bli mer heterogen när det gäller biologiska bestånd som fångas än de separata grupperna TR1 och TR2 och att det är osannolikt att kostnadseffektiviteten skulle öka eftersom ytterligare åtgärder skulle behöva vidtas för att motverka en eventuell ökning av fiskedödligheten för torsk. STECF drar emellertid också slutsatsen att en sådan sammanslagning skulle göra det möjligt för fiskare att fiska mer selektivt.

(5)

I en utvärdering av förordning (EG) nr 1342/2008 som genomfördes under 2011 (3) konstaterade STECF att fiskedödligheten för Nordsjötorsk endast var 3 procent lägre 2010 än 2008. STECF drog slutsatsen att förvaltningen av ansträngningen i fråga om torskbestånden i Nordsjön inte har lyckats begränsa fångsterna.

(6)

Den ansträngning som tilldelats redskapsgrupperna TR1 och TR2 har minskat betydligt sedan införandet av den nuvarande ordningen för fiskeansträngning 2008. Omfattningen av eventuella negativa effekter av sammanslagningen på fiskedödligheten för torsk är därför mycket lägre än vad den skulle ha varit tidigare.

(7)

En sammanslagning skulle avsevärt minska förvaltningskostnaderna. En minskning av antalet redskapsgrupper skulle leda till minskade administrativa kostnader för nationella myndigheter och fiskare, i synnerhet som många fiskare använder flera redskap som tillhör flera ansträngningsgrupper, vilket leder till att komplicerade beräkningar krävs för att tilldela dem fiskeansträngning. Dessutom kommer genomförandet av den nyligen införda skyldigheten att landa alla fångster att binda upp betydande personalresurser inom medlemsstaternas förvaltningar. Kommissionen anser vidare att ytterligare skyddsåtgärder, i händelse av en ökad fiskedödlighet för torsk, inte nödvändigtvis kommer att leda till stora administrativa kostnader.

(8)	Enligt Ices utlåtande (4) har bevarandestatusen för torskbeståndet i Nordsjön i Ices-delområde IV, Ices-sektion VIId och västra delen av Ices-sektion IIIa (Skagerrak) förbättrats avsevärt.

(9)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden kan man dra slutsatsen att ett snabbare införande av landningsskyldigheten för torsk skulle bidra mer till att minska fiskedödligheten för torsk till följd av oönskade fångster än ett bibehållande av det nuvarande bindande systemet för förvaltning av ansträngning.

(10)

Det är därför inte lämpligt att bibehålla de separata redskapsgrupperna TR1 och TR2 i följande områden: Skagerrak, den del av Ices-sektion IIIa som inte omfattas av Skagerrak och Kattegatt, Ices-delområde IV och unionens vatten i Ices-sektion IIa samt i Ices-sektion VIId. Med tanke på torskbeståndens ogynnsamma status i Kattegatt, Ices-sektion VIIa, Ices-sektion VIa och unionens vatten i Ices-sektion Vb, bör sammanslagningen av redskapsgrupper inte tillämpas i dessa områden.

(11)	Kommissionen kommer att noga övervaka hur fiskedödligheten för torsk påverkas av sammanslagningen av redskapsgrupperna TR1 och TR2, i syfte att anpassa strukturen av redskapsgrupper i enlighet därmed om fiskedödligheten för torsk ökar till följd av utkast.

(12)	För att kommissionen och medlemsstaterna ska kunna övervaka utvecklingen av situationen utan ytterligare administrativa kostnader är det lämpligt att inte ändra det nuvarande rapporteringssystemet.

(13)	Förordning (EG) nr 1342/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilaga I till förordning (EG) nr 1342/2008 ska följande punkt läggas till:

”3.

Genom undantag från punkt 1 ska, för förvaltningen av fiskeansträngningen i det område som avses i punkt 2 b, redskapsgrupperna TR2 och TR1 betraktas som en enda redskapsgrupp med en maskstorlek som är lika med eller större än 70 mm. Medlemsstaterna ska fortsätta att rapportera fiskeansträngningen separat för redskapsgrupperna TR1 och TR2 i enlighet med artiklarna 33 och 34 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (5).

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2016.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 december 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 348, 24.12.2008, s. 20.

(2) Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen – rapport från 49:e plenarmötet (PLEN-15-02).

(3) Utvärdering av fleråriga planer för torsk i Irländska sjön, Kattegatt, Nordsjön och väster om Skottland (STEFC-11-07).

(4) Ices utlåtande om fiskemöjligheter, fångst och fiskeansträngning i ekoregionerna Nordsjön och Keltiska havet: 6.3.4 torsk (Gadus morhua) i delområde IV och sektionerna VIId och IIIa väst (Nordsjön, östra delen av Engelska kanalen, Skagerrak).

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/104

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2325

av den 11 december 2015

om registrering av import av vissa kallvalsade platta produkter av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ryska federationen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 14.5,

efter att ha informerat medlemsstaterna, och

av följande skäl:

(1)

Den 14 maj 2015 meddelade Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning (2) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas avseende import av kallvalsade platta produkter av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) och Ryska federationen (nedan kallad Ryssland), till följd av ett klagomål inlämnat den 1 april 2015 av Eurofer (nedan kallad klaganden) som företrädare för tillverkare som står för mer än 25 % av unionens totala tillverkning av vissa kallvalsade platta produkter av stål.

1. BERÖRD PRODUKT

(2)

Den produkt som registreringen avser (nedan kallad den berörda produkten) är kallvalsade platta produkter av järn eller olegerat stål eller annat legerat stål, men inte av rostfritt stål, av alla bredder, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag och inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, med undantag av

—	valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, av alla bredder, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, även i ringar eller rullar, av alla tjocklekar, elektriska,

—	valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, av alla bredder, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, i ringar eller rullar, med en tjocklek av mindre än 0,35 mm, utglödgat (så kallade svarta tavlor),

—	valsade platta produkter av annat legerat stål, av alla bredder, av kisellegerat stål, och

—	valsade platta produkter av legerat stål, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, av snabbstål,

med ursprung i Kina och Ryssland (nedan kallade de berörda länderna), som för närvarande klassificeras enligt KN-numren ex 7209 15 00, 7209 16 90, 7209 17 90, 7209 18 91, ex 7209 18 99, ex 7209 25 00, 7209 26 90, 7209 27 90, 7209 28 90, 7211 23 30, ex 7211 23 80, ex 7211 29 00, 7225 50 80, 7226 92 00. Dessa KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

2. BEGÄRAN

(3)	En begäran om registrering i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen lämnades in av klaganden den 12 november 2015. Klaganden begärde att importen av den berörda produkten skulle registreras, så att åtgärder senare kan vidtas mot den importen från och med dagen för registrering.

3. SKÄL FÖR REGISTRERING

(4)

Enligt artikel 14.5 i grundförordningen får kommissionen ålägga tullmyndigheterna att vidta lämpliga åtgärder för att registrera importen, så att åtgärder därefter kan vidtas mot denna import. Import kan göras till föremål för registrering på begäran av unionsindustrin, om begäran innehåller tillräcklig bevisning för att motivera en sådan åtgärd.

(5)

Klaganden anför att registrering är motiverat eftersom den berörda produkten fortsätter att dumpas, och att importörena mycket väl kände till dumpningen, som pågick under lång tid och vållade unionsindustrin skada. Klaganden gör vidare gällande att den ryska och kinesiska importen vållar unionsindustrin skada och att importen ökat väsentligt, även efter undersökningsperioden, vilket allvarligt skulle undergräva en eventuell antidumpningstulls skyddseffekt.

(6)

Kommissionen anser att importörerna kände till eller borde ha känt till att exportörerna ägnade sig åt dumpning. Tillräcklig prima facie-bevisning i detta hänseende fanns i klagomålet och detta uttrycktes i tillkännagivandet om inledande av detta förfarande (3). I den icke-konfidentiella versionen av klagomålet beräknades dumpningsmarginalerna till 28 % för importen från Kina och upp till 20–25 % för importen från Ryssland. Med hänsyn till omfattningen av den dumpning som kan förekomma, är det rimligt att anta att importörerna känner till eller borde känna till situationen.

(7)

För Kinas del har klaganden i klagomålet lämnat uppgifter om ett normalvärde på grundval av prisinformation från en kanadensisk tillverkare, då Kanada valts som jämförbart land. För Ryssland har klaganden lämnat uppgifter om ett konstruerat normalvärde (uppskattade tillverkningskostnader, administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst). Bevisningen för dumpning bygger på en jämförelse av dessa normalvärden med den berörda produktens exportpris (fritt fabrik) vid exportförsäljning till unionen. Det kinesiska exportpriset fastställdes på grundval av nio fakturor på kinesisk exportförsäljning till unionen, medan det ryska exportpriset fastställdes med hjälp av uppgifter från Eurostat.

(8)	Klaganden lämnade dessutom i klagomålet och i begäran om registrering tillräcklig bevisning i form av pressmeddelanden där de kinesiska och ryska exportörernas dumpning beskrivs och som importörerna vid första påseendet varken kunde eller borde ha bortsett från.

(9)

Sedan ärendet inleddes i maj 2015 har en ytterligare ökning med ca 33 % för Kina och 45 % för Ryssland iakttagits vid en jämförelse av importvolymen från de berörda länderna i maj–september 2014 med samma månader 2015 (dvs. efter det att förfarandet inletts). I begäran om registrering jämförde klaganden även den kinesiska och ryska importens sammanlagda volym av den berörda produkten under januari–september 2014 med januari–september 2015. Jämförelsen visar att importvolymen från de två berörda länderna ökade med 24 %. Detta visar också att importen av den berörda produkten från Ryssland och Kina ökade väsentligt under första halvåret 2015, och särskilt efter det att denna undersökning inletts.

(10)

Den klagande anförde också prima facie-bevis i klagomålet och i begäran om registrering på en trendmässig nedgång i importförsäljningspriserna för de berörda länderna. Enligt klagomålet minskade de genomsnittliga kinesiska försäljningspriserna till unionen med 16 %, medan de genomsnittliga ryska försäljningspriserna till unionen minskade med 7 % mellan 2010 och september 2014. I begäran om registrering jämfördes importpriserna från och med 2011 till och med första halvåret 2015, och det visade sig att det genomsnittliga kinesiska importpriset minskat med 21 % och det genomsnittliga ryska importpriset minskat med 26 %. Med hänsyn till omfattningen av de påstådda dumpningsmarginalerna är bevisningen i sin helhet i detta skede tillräcklig som stöd för att de berörda exportörerna i både Kina och Ryssland ägnar sig åt dumpning. Efter det att ärendet inleddes i maj 2015 minskade importpriserna med ytterligare 5 % för bägge de berörda länderna, enligt Eurostats uppgifter från september 2015.

(11)

Vidare finns i klagomålet tillräcklig prima facie-bevisning för att skada vållas, och i inlagorna under undersökningen, bl.a. i begäran om registrering, lämnas bevis på att ytterligare skada skulle vållas om importen fortsätter att öka och priserna fortsätter att sjunka. Med tanke på tidpunkten, den dumpade importens volymökning och andra omständigheter (såsom den outnyttjade kapaciteten i Kina och de kinesiska och ryska exportörernas prissättning) skulle skyddseffekten av eventuella slutgiltiga tullar sannolikt allvarligt undergrävas, om de inte tillämpas retroaktivt. Med tanke på inledandet av detta förfarande och med beaktande av den ryska och kinesiska importens volym- och prisutveckling hittills är det dessutom rimligt att anta att importen av den berörda produkten kan öka ytterligare innan eventuella provisoriska åtgärder vidtas och att importörerna snabbt kan bygga upp lager.

4. FÖRFARANDE

(12)	Mot denna bakgrund har kommissionen funnit att klaganden har lämnat tillräcklig prima facie-bevisning för att motivera att importen av den berörda produkten registreras i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen.

(13)	Alla berörda parter uppmanas att skriftligen lämna sina synpunkter och lägga fram bevisning till stöd för dessa. Kommissionen kan dessutom höra berörda parter om de lämnar in en skriftlig begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem.

5. REGISTRERING

(14)

I enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen bör importen av den berörda produkten göras till föremål för registrering, så att tullar, om de nödvändiga villkoren är uppfyllda, kan tas ut retroaktivt på den registrerade importen i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen, om undersökningen leder till att antidumpningstullar införs.

(15)

I klagomålet beräknar klaganden en genomsnittlig dumpningsmarginal på 28 % och en genomsnittlig målprisunderskridandemarginal på 19–22 % för Kina för den berörda produkten. För Ryssland beräknar klaganden de genomsnittliga dumpningsmarginalerna till omkring 15–20 % för den berörda produkten. Den genomsnittliga målprisunderskridandemarginalen för Ryssland var 23–27 % för den berörda produkten. Det skattade beloppet på eventuellt framtida betalningsansvar bör för Kina sättas till den målprisunderskridandemarginal som beräknas i klagomålet, dvs. 19–22 % av värdet på den berörda produktens cif-importpris. Det skattade beloppet på eventuellt framtida betalningsansvar för Ryssland bör sättas till den benomsnittliga dumpningsmarginal som beräknas i klagomålet, dvs. 15–20 % av värdet på den berörda produktens cif-importpris.

6. BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER

(16)	Alla personuppgifter som samlas in i samband med registreringen kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (4).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Tullmyndigheterna ska i enlighet med artikel 14.5 i förordning (EG) nr 1225/2009 vidta lämpliga åtgärder för att registrera importen till unionen av kallvalsade platta produkter av järn eller olegerat stål eller av annat legerat stål, dock ej av rostfritt stål, av alla bredder, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, med undantag av:

—	valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, av alla bredder, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, även i ringar eller rullar, av alla tjocklekar, elektriska,

—	valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, av alla bredder, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, i ringar eller rullar, med en tjocklek av mindre än 0,35 mm, utglödgat (så kallade svarta tavlor),

—	valsade platta produkter av annat legerat stål, av alla bredder, av kisellegerat stål, och

—	valsade platta produkter av legerat stål, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, av snabbstål,

med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ryska federationen (nedan kallade de berörda länderna), som för närvarande klassificeras enligt KN-numren ex 7209 15 00 (Taricnummer 7209150090), 7209 16 90, 7209 17 90, 7209 18 91, ex 7209 18 99 (Taricnummer 7209189990), ex 7209 25 00 (Taricnummer 7209250090), 7209 26 90, 7209 27 90, 7209 28 90, 7211 23 30, ex 7211 23 80 (Taricnumren 7211238019, 7211238095 och 7211238099), ex 7211 29 00 (Taricnumren 7211290019 och 7211290099), 7225 50 80 och 7226 92 00.

Registreringen ska upphöra nio månader efter det att den här förordningen träder i kraft.

2. Alla berörda parter uppmanas att skriftligen lämna sina synpunkter och lägga fram bevisning till stöd för dessa eller begära att bli hörda inom 20 dagar efter det att denna förordning har offentliggjorts.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 december 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2) EUT C 161, 14.5.2015, s. 9.

(3) EUT C 161, 14.5.2015, s. 9 (avsnitt 3 i tillkännagivandet).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/108

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2326

av den 11 december 2015

om förlängning av övergångsperioder för kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 575/2013 och (EU) nr 648/2012

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 497.3, och

av följande skäl:

(1)

För att undvika störningar på internationella finansiella marknader och förhindra att institut straffas genom att de omfattas av högre kapitalbaskrav under förfarandena för auktorisation och erkännande av en befintlig central motpart, fastställs i artikel 497.1 och 497.2 i förordning (EU) nr 575/2013 en övergångsperiod under vilken samtliga centrala motparter med vilka institut som är etablerade i unionen clearar transaktioner ska betraktas som kvalificerade centrala motparter.

(2)

Genom förordning (EU) nr 575/2013 ändrades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (2) i fråga om vissa indata för beräkningen av institutens kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter. I enlighet därmed föreskrivs i artikel 89.5a i förordning (EU) nr 648/2012 att vissa centrala motparter under en begränsad period ska rapportera den totala summan av de initialsäkerheter som de har mottagit från sina clearingmedlemmar. Den övergångsperioden återspeglar den som anges i artikel 497 i förordning (EU) nr 575/2013.

(3)	Både övergångsperioden för kapitalbaskrav enligt artikel 497.1 och 497.2 i förordning (EU) nr 575/2013 och övergångsperioden för rapportering av initialsäkerhet enligt artikel 89.5a första och andra stycket i förordning (EU) nr 648/2012 skulle löpa ut den 15 juni 2014.

(4)

Genom artikel 497.3 i förordning (EU) nr 575/2013 ges kommissionen befogenhet att anta en genomförandeakt för att under exceptionella omständigheter förlänga övergångsperioden med sex månader. En sådan förlängning bör också gälla de tidsfrister som anges i artikel 89.5a i förordning (EU) nr 648/2012. Dessa övergångsperioder har förlängts till och med den 15 december 2015 genom kommissionens genomförandeförordningar (EU) nr 591/2014 (3), (EU) nr 1317/2014 (4) och (EU) 2015/880 (5).

(5)

Processen för auktorisering av befintliga centrala motparter som är etablerade i unionen pågår, och kommer inte att vara slutförd den 15 december 2015. När det gäller befintliga centrala motparter som är etablerade i tredjeländer och som redan har ansökt om erkännande har flera centrala motparter som är etablerade i tredjeländer redan erkänts av Esma, och vissa andra kan komma ett erkännas på grundval av de likvärdighetsbeslut enligt artikel 25 i förordning (EU) nr 648/2012 som kommissionen antog den 13 november 2015. Processen för erkännande kommer dock inte att vara slutförd den 15 december 2015. Det behov av att undvika störningar på internationella finansiella marknader som tidigare föranlett förlängning av den övergångsperiod som fastställs i artikel 497.2 i förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller centrala motparter som är etablerade i tredjeländer skulle därmed kvarstå även efter att den förlängda övergångsperioden, som fastställs i genomförandeförordning (EU) 2015/880, har löpt ut. En ytterligare förlängning av övergångsperioden skulle göra det möjligt för institut som är etablerade i unionen (eller deras dotterföretag som är etablerade utanför unionen) att undvika en betydande ökning av kapitalbaskraven till följd av att de inte har erkända centrala motparter som är etablerade i vart och ett av dessa relevanta tredjeländer och som på ett ekonomiskt hållbart och lättillgängligt sätt tillhandahåller den specifika typ av clearingtjänster som instituten i unionen behöver. Även om en sådan ökning enbart vore temporär, skulle den kunna medföra att dessa institut drar sig ur ett direkt deltagande i dessa centrala motparter, vilket skulle leda till störningar på de marknader där dessa centrala motparter verkar. En ytterligare förlängning av övergångsperioderna med sex månader bör därför godkännas.

(6)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Europeiska värdepapperskommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De femtonmånadersperioder som avses i artikel 497.1 och 497.2 i förordning (EU) nr 575/2013 och i artikel 89.5a första och andra stycket i förordning (EU) nr 648/2012, vilka redan förlängts genom artikel 1 i genomförandeförordningarna (EU) nr 591/2014, (EU) nr 1317/2014 och (EU) 2015/880, ska förlängas med ytterligare sex månader och därmed löpa fram till och med den 15 juni 2016.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 december 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 591/2014 av den 3 juni 2014 om förlängning av övergångsperioder för kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 575/2013 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 165, 4.6.2014, s. 31).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1317/2014 av den 11 december 2014 om förlängning av övergångsperioder för kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 575/2013 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 355, 12.12.2014, s. 6).

(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/880 av den 4 juni 2015 om förlängning av övergångsperioder för kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 575/2013 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 143, 9.6.2015, s. 7).

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/110

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2327

av den 11 december 2015

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)	Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 december 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.

BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	MA	90,2
	TR	91,2
	ZZ	90,7
0707 00 05	MA	90,5
	TR	155,3
	ZZ	122,9
0709 93 10	MA	64,5
	TR	134,6
	ZZ	99,6
0805 10 20	MA	71,7
	TR	62,0
	ZA	34,0
	ZW	32,0
	ZZ	49,9
0805 20 10	MA	70,6
0805 20 10	ZZ	70,6
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	IL	113,8
	TR	85,4
	ZZ	99,6
0805 50 10	TR	96,2
0805 50 10	ZZ	96,2
0808 10 80	CL	81,9
	US	110,2
	ZA	187,8
	ZZ	126,6
0808 30 90	CN	58,1
	TR	130,9
	ZZ	94,5

(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/112

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2328

av den 11 december 2015

om fastställande av tilldelningskoefficienten för de kvantiteter som begärts i ansökningar om importlicens som lämnats in under perioden 20 november 2015–30 november 2015 och om fastställande av de kvantiteter som ska läggas till den kvantitet som fastställts för delperioden 1 juli 2016–31 december 2016 inom ramen för de tullkvoter som öppnats genom förordning (EG) nr 2535/2001 inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

EUROPEISKA KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

av följande skäl:

(1)	Genom kommissionens förordning (EG) nr 2535/2001 (2) öppnas årliga tullkvoter för import av produkter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter.

(2)

De kvantiteter för vilka ansökningar om importlicens har lämnats in under perioden 20 november 2015–30 november 2015 för delperioden 1 januari 2016–30 juni 2016 överskrider, för vissa kvoter, de tillgängliga kvantiteterna. Det bör därför beslutas om i vilken omfattning importlicenser kan utfärdas genom att det fastställs en tilldelningskoefficient, beräknad i enlighet med artikel 7.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 (3), för de begärda kvantiteterna.

(3)

De kvantiteter för vilka ansökningar om importlicens har lämnats in under perioden 20 november 2015–30 november 2015 för delperioden 1 januari 2016–30 juni 2016 är, för vissa kvoter, mindre än de tillgängliga kvantiteterna. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter det inte har lämnats in några ansökningar, och dessa kvantiteter bör läggas till den kvantitet som fastställts för den följande delkvotperioden.

(4)	För att säkerställa att åtgärden får avsedd verkan bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. De kvantiteter för vilka ansökningar om importlicens har lämnats in, i enlighet med förordning (EG) nr 2535/2001, för delperioden 1 januari 2016–30 juni 2016 ska multipliceras med den tilldelningskoefficient som anges i bilagan till den här förordningen.

2. De kvantiteter för vilka det inte har lämnats in några ansökningar om importlicens, i enlighet med förordning (EG) nr 2535/2001, och som ska läggas till delperioden 1 juli 2016–31 december 2016, anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 december 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2) Kommissionens förordning (EG) nr 2535/2001 av den 14 december 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller ordningen för import av mjölk och mjölkprodukter och om öppnande av tullkvoter (EGT L 341, 22.12.2001, s. 29).

(3) Kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (EUT L 238, 1.9.2006, s. 13).

BILAGA

I.A

Löpnummer	Tilldelningskoefficient – ansökningar som lämnats in för delperioden 1.1.2016–30.6.2016 (%)	Kvantiteter för vilka inga ansökningar lämnats in och som ska läggas till de tillgängliga kvantiteterna för delperioden 1.7.2016–31.12.2016 (kg)
09.4590	—	—
09.4599	—	—
09.4591	—	—
09.4592	—	—
09.4593	—	—
09.4594	—	—
09.4595	—	—
09.4596	—	—

I.F

Produkter med ursprung i Schweiz

Löpnummer

Tilldelningskoefficient – ansökningar som lämnats in för delperioden 1.1.2016–30.6.2016

(%)

Kvantiteter för vilka inga ansökningar lämnats in och som ska läggas till de tillgängliga kvantiteterna för delperioden 1.7.2016–31.12.2016

(kg)

09.4155

9,899845

—

I.H

Produkter med ursprung i Norge

Löpnummer

Tilldelningskoefficient – ansökningar som lämnats in för delperioden 1.1.2016–30.6.2016

(%)

Kvantiteter för vilka inga ansökningar lämnats in och som ska läggas till de tillgängliga kvantiteterna för delperioden 1.7.2016–31.12.2016

(kg)

09.4179

—

2 575 203

I.I

Produkter med ursprung i Island

Löpnummer

Tilldelningskoefficient – ansökningar som lämnats in för delperioden 1.1.2016–30.6.2016

(%)

Kvantiteter för vilka inga ansökningar lämnats in och som ska läggas till de tillgängliga kvantiteterna för delperioden 1.7.2016–31.12.2016

(kg)

09.4205

—

09.4206

—

I.K

Produkter med ursprung i Nya Zeeland

Löpnummer	Tilldelningskoefficient – ansökningar som lämnats in för delperioden 1.1.2016–30.6.2016 (%)	Kvantiteter för vilka inga ansökningar lämnats in och som ska läggas till de tillgängliga kvantiteterna för delperioden 1.7.2016–31.12.2016 (kg)
09.4514	—	7 000 000
09.4515	—	4 000 000
09.4182	—	16 806 000
09.4195	—	20 540 500

I.L

Produkter med ursprung i Ukraina

Löpnummer	Tilldelningskoefficient – ansökningar som lämnats in för delperioden 1.1.2016–30.6.2016 (%)	Kvantiteter för vilka inga ansökningar lämnats in och som ska läggas till de tillgängliga kvantiteterna för delperioden 1.7.2016–31.12.2016 (kg)
09.4600	—	4 000 000
09.4601	—	750 000
09.4602	—	750 000

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/116

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2015/2329

av den 11 december 2015

om fastställande av att det tillfälliga upphävandet av förmånstullarna enligt stabiliseringsmekanismen för bananer i handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan, och enligt stabiliseringsmekanismen för bananer i avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan, inte är lämpligt för import av bananer med ursprung i Peru och Guatemala under 2015

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 19/2013 av den 15 januari 2013 om tillämpning av den bilaterala skyddsklausulen och stabiliseringsmekanismen för bananer i handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan (1), särskilt artikel 15,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 20/2013 av den 15 januari 2013 om tillämpning av den bilaterala skyddsklausulen och stabiliseringsmekanismen för bananer i avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan (2), särskilt artikel 15, och

av följande skäl:

(1)	En stabiliseringsmekanism för bananer infördes genom handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan, som trädde i kraft provisoriskt avseende Colombia den 1 augusti 2013 och avseende Peru den 1 mars 2013.

(2)

En liknande mekanism för bananer infördes genom avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan, som under 2013 trädde i kraft provisoriskt avseende de centralamerikanska länderna, senast i Guatemala den 1 december 2013.

(3)

Enligt dessa mekanismer och enligt artikel 15.2 i förordningarna (EU) nr 19/2013 och (EU) nr 20/2013 ska kommissionen, när importen av färska bananer (nummer 0803 90 10 i Europeiska unionens kombinerade nomenklatur av den 1 januari 2012) från ett av de berörda länderna har överskridit en fastställd tröskelvolym, anta en genomförandeakt genom vilken den antingen kan tillfälligt upphäva förmånstullen på import av färska bananer från det landet, eller besluta att ett sådant upphävande inte är lämpligt.

(4)	Kommissionens beslut ska fattas i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (3), jämförd med artikel 4 i samma förordning.

(5)

Importen till Europeiska unionen av färska bananer från Guatemala överskred i oktober 2015 det tröskelvärde på 62 500 ton som fastställdes genom ovannämnda handelsavtal. I november 2015 överskred också importen till Europeiska unionen av färska bananer från Peru det fastställda tröskelvärdet på 86 250 ton.

(6)

I enlighet med artikel 15.3 i förordningarna (EU) nr 19/2013 och (EU) nr 20/2013 beaktade kommissionen den berörda importens inverkan på situationen för unionsmarknaden för bananer för att fatta beslut om huruvida förmånstullen tillfälligt bör upphävas. I detta syfte har kommissionen undersökt den berörda importens betydelse för prisnivån i unionen, utvecklingen av importen från andra källor och den övergripande stabiliteten på unionsmarknaden för färska bananer.

(7)

Importen av färska bananer från Peru utgjorde knappt 2 % av den sammanlagda importen av färska bananer till Europeiska unionen när det fastställda tröskelvärdet för 2015 överskreds. På grundval av den bedömda importen fram till slutet av 2015, och med beaktande av den månatliga importen under 2015 och det faktum att importen från Peru under 2014 låg under 2 % av den sammanlagda importen för hela kalenderåret, finns det inget som tyder på att nivån på importen från Peru i förhållande till den sammanlagda importen i någon större utsträckning skulle bli annorlunda för hela 2015.

(8)

Importen av färska bananer från Guatemala utgjorde knappt 1,5 % av den sammanlagda importen av färska bananer till Europeiska unionen när tröskelvärdet för 2015 överskreds. Även om det i absoluta tal är dubbelt så mycket som importvolymen för 2014 är det, på grundval av den bedömda importen fram till slutet av 2015 och med beaktande av den månatliga importen under 2015, inte troligt att importen av bananer från Guatemala kommer att överskrida 1,5 % av den sammanlagda importen för hela 2015.

(9)

Det peruanska importpriset var i genomsnitt 670 euro/ton under de första nio månaderna 2015, dvs. 4 % högre än genomsnittspriset på annan import, medan priset på import från Guatemala var i genomsnitt 621 euro/ton under samma period, vilket är 3,5 % lägre än genomsnittspriset på annan import av färska bananer till unionen.

(10)	Den sammantagna importen från Peru och Guatemala väntas ligga kvar under 3,5 % av den sammanlagda importen för hela 2015, och det sammantagna genomsnittspriset är jämförbart med prisnivån för annan import.

(11)

Importen av färska bananer från andra traditionella stora importländer som också har frihandelsavtal med unionen, särskilt Colombia, Costa Rica och Panama, låg betydligt under de tröskelvärden som fastställts för dem i jämförbara stabiliseringsmekanismer och har följt samma tendens och enhetsvärden under de senaste tre åren. Nivån på importen från Colombia och Costa Rica låg till exempel 627 000 ton respektive 516 000 ton under de fastställda tröskelvärdena i oktober 2015, vilket är väsentligt högre än den sammanlagda importen från både Peru och Guatemala för ett helt år.

(12)	Det genomsnittliga grossistpriset på bananer på unionsmarknaden i oktober 2015 (960 euro/ton) uppvisade inga större förändringar i förhållande till genomsnittspriserna på bananer under föregående månader.

(13)

Det finns således inte några tecken på att stabiliteten på unionsmarknaden har påverkats negativt av den import av färska bananer från Peru och Guatemala som överskrider den fastställda årliga tröskelimportvolymen, eller på att det har haft någon större inverkan på situationen för unionens producenter. Denna situation väntas inte heller förändras under återstoden av 2015.

(14)	Slutligen finns det inga tecken på, vilket är ett krav enligt förordningarna (EU) nr 19/2013 och (EU) nr 20/2013, att det föreligger ett hot om allvarlig försämring eller en allvarlig försämring för producenter i unionens yttersta randområde under 2015.

(15)

På grundval av granskningen ovan konstaterar kommissionen att ett tillfälligt upphävande av förmånstullarna på import av bananer med ursprung i Peru inte är lämpligt. Kommissionen konstaterar också att ett tillfälligt upphävande av förmånstullarna på import av bananer med ursprung i Guatemala inte är lämpligt. Kommissionen kommer även fortsättningsvis att noga övervaka importen av bananer från dessa två länder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det tillfälliga upphävandet av förmånstullarna på import av färska bananer (nummer 0803 90 10 i Europeiska unionens kombinerade nomenklatur) med ursprung i Peru och Guatemala är inte lämpligt under 2015.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 11 december 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 17, 19.1.2013, s. 1.

(2) EUT L 17, 19.1.2013, s. 13.

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/119

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2015/2330

av den 4 december 2015

om ändring av beslut ECB/2014/53 om godkännande av den mängd mynt som ska ges ut 2015 (ECB/2015/41)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 128.2, och

av följande skäl:

(1)	Europeiska centralbanken (ECB) har sedan den 1 januari 1999 ensamrätt att godkänna den mängd mynt som ges ut av de medlemsstater som har euron som valuta.

(2)

Baserat på den beräknade efterfrågan på euromynt under 2015 som de medlemsstater som har euron som valuta har lämnat in till ECB, godkände ECB genom beslut ECB/2014/53 (1) den totala mängd euromynt som får sättas i omlopp, inklusive samlarmynt i euro som inte är avsedda att sättas i omlopp, under 2015.

(3)	Den 1 oktober 2015 anhöll det grekiska finansministeriet, på grund av en oväntad efterfrågeökning, om att den mängd euromynt som Grekland får ge ut under 2015 bör ökas från 13,3 miljoner euro till 52,7 miljoner euro.

(4)	ECB godkänner ovannämnda anhållan om en ökning av den mängd euromynt som ska sättas i omlopp som Grekland får ge ut under 2015.

(5)	Den 2 oktober 2015 anhöll det belgiska finansministeriet, på grund av en oväntad efterfrågeökning, om att den mängd euromynt som Belgien får ge ut under 2015 bör ökas från 0,8 miljoner euro till 65,8 miljoner euro.

(6)	ECB godkänner ovannämnda anhållan om en ökning av den mängd euromynt som ska sättas i omlopp som Belgien får ge ut under 2015.

(7)	Beslut ECB/2014/53 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring

Tabellen i artikel 1 i beslut ECB/2014/53 ska ersättas med följande:

(miljoner euro)
	Utgivning av mynt som ska sättas i omlopp och utgivning av mynt för samlare (ej avsedda att sättas i omlopp) under 2015
Belgien	65,8
Tyskland	529,0
Estland	10,3
Irland	39,0
Grekland	52,7
Spanien	301,4
Frankrike	230,0
Italien	41,5
Cypern	10,0
Litauen	120,7
Luxemburg	45,0
Malta	8,7
Nederländerna	52,5
Lettland	30,6
Österrike	248,0
Portugal	30,0
Slovenien	13,0
Slovakien	13,4
Finland	60,0”

Artikel 2

Verkan

Detta beslut får verkan samma dag som det delges adressaterna.

Artikel 3

Adressater

Detta beslut riktar sig till de medlemsstater som har euron som valuta.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 4 december 2015.

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande

(1) Beslut ECB/2014/53 av den 11 december 2014 om godkännande av den mängd mynt som ska ges ut 2015 (EUT L 365, 19.12.2014, s. 163).

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/121

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2015/2331

av den 4 december 2015

om godkännande av den mängd mynt som ska ges ut 2016 (ECB/2015/42)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 128.2, och

av följande skäl:

(1)	Europeiska centralbanken (ECB) har sedan den 1 januari 1999 ensamrätt att godkänna den mängd mynt som ges ut av de medlemsstater som har euron som valuta.

(2)	De nitton medlemsstater som har euron som valuta har för godkännande lämnat in uppgifter till ECB om den mängd mynt som de beräknar ge ut under 2016, tillsammans med förklaringar till beräkningsmetoden.

(3)	Eftersom medlemsstaterna bara får ge ut euromynt i den omfattning som godkänns av ECB, får de inte överskrida dessa ramar utan att ECB först har gett sitt godkännande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Godkännande av den mängd euromynt som ska ges ut 2016

ECB godkänner härmed den mängd euromynt som ska ges ut av de medlemsstater som har euron som valuta under 2016 enligt nedanstående tabell:

(miljoner euro)
	Utgivning av mynt som ska sättas i omlopp och utgivning av mynt för samlare (ej avsedda att sättas i omlopp) under 2016
Belgien	80,6
Tyskland	667,5
Estland	10,3
Irland	38,8
Grekland	79,5
Spanien	276,4
Frankrike	266,0
Italien	35,0
Cypern	12,1
Lettland	20,0
Litauen	32,3
Luxemburg	19,1
Malta	9,9
Nederländerna	52,5
Österrike	260,0
Portugal	53,4
Slovenien	30,0
Slovakien	17,0
Finland	45,0

Artikel 2

Verkan

Detta beslut får verkan samma dag som det delges adressaterna.

Artikel 3

Adressater

Detta beslut riktar sig till de medlemsstater som har euron som valuta.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 4 december 2015.

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/123

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2015/2332

av den 4 december 2015

om förfarandet för att godkänna den mängd euromynt som ska ges ut (ECB/2015/43)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 128.2 första meningen, och

av följande skäl:

(1)	De medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade de euroområdets medlemsstater) får ge ut euromynt i sådan omfattning som Europeiska centralbanken (ECB) godkänner.

(2)	Om ett undantag för en medlemsstat upphävs, bör den medlemsstaten delta i förfarandet för att godkänna mängden mynt redan under det år som föregår utbytet av sedlar och mynt, så att denna stat kan utöva sin rättighet att ge ut euromynt från den dag då den ingår bland euroområdets medlemsstater.

(3)	Enligt artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 651/2012 (1) bör utgivningen av samlarmynt tas med i samlad form i den myntmängd som ska godkännas av ECB.

(4)	Regler bör införas om förfarandet för att godkänna den mängd mynt som ska ges.

(5)	För att erhålla ECB:s godkännande bör euroområdets medlemsstater lämna in sina förslag till ECB.

(6)	Metoderna för att beräkna efterfrågan på mynt kan variera något mellan euroområdets medlemsstater, men för sitt godkännande behöver ECB vissa minimiuppgifter för att kunna verifiera den mängd mynt som får ges ut.

(7)	Den mängd mynt som godkänts bör inte överskridas utan ECB:s förhandsgodkännande.

(8)	För att euroområdets medlemsstater ska ges tillräckligt med tid för att sammanställa de begärda uppgifterna bör detta beslut träda i kraft först den 1 januari 2016.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Definitioner

I detta beslut avses med

1. mynt i omlopp och minnesmynt : samma betydelse som i artikel 2 i rådets förordning (EU) nr 729/2014 (2),

2. samlarmynt : samma betydelse som i artikel 1 i förordning (EU) nr 651/2012,

3. mängd mynt : nettoskillnaden, i nominellt värde, mellan den samlade mängden euromynt som getts ut av en av euroområdets medlemsstater och den samlade mängden euromynt som returnerats till denna medlemsstat under samma kalenderår.

Artikel 2

Årlig begäran om godkännande

1. En gång per år ska varje medlemsstat i euroområdet hos ECB ansöka om ett godkännande av den mängd mynt som får ges ut av den medlemsstaten under påföljande år. Denna ansökan ska inkomma senast den 30 september under föregående år.

2. Ansökan ska vara baserad på de beräkningar av efterfrågan på mynt i den medlemsstaten och ska skilja mellan mynt i omlopp och samlarmynt. Varje ansökan ska även förklara den metod som använts för att beräkna efterfrågan.

3. För mynt i omlopp får det belopp som anges i ansökan även innehålla ett extrabelopp i form av en säkerhetsmarginal.

4. En ansökan som avser mynt i omlopp ska innehålla följande information:

a)	Uppgifter om mynt i omlopp per den 30 juni eller något annat datum under det år som föregår det år som ansökan avser, och som ligger till grund för beräkningen av efterfrågan i enlighet med den metod som den sökande medlemsstaten i euroområdet valt.

b)	Andra relevanta uppgifter för att bedöma medlemsstatens ansökan i enlighet med den metod som medlemsstaten i euroområdet valt.

c)	Huruvida och i vilken utsträckning en ansökan även omfattar sådana extrabelopp som avses i punkt 3.

d)	Den mängd mynt som ska ges ut för vilken ett godkännande söks.

5. En medlemsstat i euroområdet som lämnar en ansökan kan därutöver lämna ytterligare information som bedöms som viktig för att styrka ansökan som

a)	viktiga faktorer som påverkar den nationella efterfrågan på mynt,

b)	detaljerad information om efterfrågan på mynt uppdelat efter valörer, och

c)	huruvida och i vilken utsträckning nationell efterfrågan på mynt påverkas av efterfrågan i andra medlemsstater i euroområdet.

6. En ansökan som avser samlarmynt ska omfatta följande information:

a)	den sammanlagda volymen, uttryckt som aggregerat nominellt värde, av de samlarmynt som ska ges ut, inklusive en förteckning över samlarmyntens valörer, och

b)	huruvida ansökan omfattar en säkerhetsmarginal för att kunna beakta oväntade händelser som bör bli föremål för ett samlarmynt i euro.

7. Om ett avtal slutits mellan Europeiska unionen och en stat eller ett territorium som inte är en medlemsstat, om att denna stat eller detta territorium tillåts använda euron som sin officiella valuta (nedan kallat monetärt avtal), och det monetära avtalet ger denna stat eller detta territorium rätt att ge ut euromynt, ska den volym mynt som denna stat eller detta territorium får ge ut adderas till den årliga ansökan som lämnas in av den medlemsstat i euroområdet som anges i det monetära avtalet.

8. Om ett undantag för en medlemsstat upphävs, ska ECB, under det år som föregår utbytet av sedlar och mynt, behandla en frivillig ansökan från denna medlemsstat i linje med kraven i denna artikel om godkännande av den mängd mynt som den berörda medlemsstaten får ge ut efter utbytet av sedlar och mynt.

9. ECB-rådet ska anta ett beslut om godkännande av den mängd mynt som får ges i euroområdet före utgången av det kalenderår som föregår det år för vilket godkännandet söks.

Artikel 3

Meddelande och ad-hoc ansökan

1. Den mängd mynt som varje medlemsstat får ge ut under ett kalenderår enligt ECB:s godkännande får inte överskridas utan ECB:s förhandsgodkännande.

2. Euroområdets medlemsstater ska kontinuerligt bevaka efterfrågan på mynt. Om den faktiska efterfrågan på euromynt i någon av euroområdets medlemsstater sannolikt kommer att överskrida den mängd mynt som godkänts för kalenderåret ska medlemsstaten omedelbart underrätta ECB.

3. Meddelandet ska innehålla information om

a)	de valörer för vilka efterfrågan är högre än förväntad, och

b)	en detaljerad beskrivning av de viktigaste orsakerna bakom denna ökade efterfrågan.

4. Inom 10 arbetsdagar efter mottagande av ett meddelande får ECB, på operativ nivå utan inblandning av ECB:s beslutsfattande organ, göra en förhandsbedömning av anmälan och ge icke-bindande riktlinjer till den medlemsstat som lämnat meddelandet. ECB kan till exempel rekommendera att man ökar den mängd mynt som ges ut om den högre efterfrågan på mynt som rapporterats tycks vara otillräcklig för att möta den faktiska efterfrågan, vilken kan medföra att de skyldigheter som framgår av punkt 1 inte uppfylls.

5. Om en ökad efterfrågan på mynt fortfarande existerar efter utgången av den period som avses i punkt 4, ska medlemsstaten i euroområdet utan dröjsmål göra en ad-hoc ansökan hos ECB om godkännande av en utökad mängd mynt som får ges ut.

6. Ett godkännande av en ad-hoc ansökan ska ange hur stor ökningen av den mängd mynt som får ges ut är, och innehålla detaljerad information om de viktigaste orsakerna till den oväntade efterfrågeökningen på mynt som inte förutsågs i den årliga ansökan om godkännande.

7. ECB-rådet ska anta ett individuellt beslut avseende en ad-hoc ansökan.

Artikel 4

Verkan

Detta beslut får verkan från och med den 1 januari 2016.

Artikel 5

Adressater

Detta beslut riktar sig till euroområdets medlemsstater.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 4 december 2015.

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 651/2012 av den 4 juli 2012 om utgivning av euromynt (EUT L 201, 27.7.2012, s. 135).

(2) Rådets förordning (EU) nr 729/2014 av den 24 juni 2014 om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som ska sättas i omlopp (EUT L 194, 2.7.2014, s. 1).

12.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/126

Rättelse till kommissionens delegerade beslut (EU) 2015/2290 av den 12 juni 2015 om tillfällig likvärdighet hos de solvensordningar som gäller i Australien, Bermuda, Brasilien, Kanada, Mexiko och Amerikas förenta stater och som gäller för försäkrings- och återförsäkringsföretag med huvudkontor i dessa länder

( Europeiska unionens officiella tidning L 323 av den 9 december 2015 )

I innehållsförteckningen och på sidorna 22 och 26 ska datumet i titeln och i slutformuleringen

i stället för:

”12 juni 2015”

vara:

”5 juni 2015”.

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 328

Svensk utgåva	Lagstiftning	58 årgången 12 december 2015

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Rådets beslut (EU) 2015/2312 av den 30 november 2015 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Liberia och av det genomförandeprotokoll som fogas till avtalet	1
		Partnerskapsavtal om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Liberia	3
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets förordning (EU) 2015/2313 av den 30 november 2015 om fördelningen av fiskemöjligheter enligt genomförandeprotokollet till partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Liberia	44
	*	Kommissionens förordning (EU) 2015/2314 av den 7 december 2015 om godkännande av ett annat hälsopåstående om livsmedel än sådana som avser minskad sjukdomsrisk och barns utveckling och hälsa samt om ändring av förordning (EU) nr 432/2012 ( 1 )	46
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2315 av den 8 december 2015 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen	50
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2316 av den 8 december 2015 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen	52
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2317 av den 8 december 2015 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen	55
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2318 av den 8 december 2015 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen	57
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2319 av den 8 december 2015 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen	60
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2320 av den 8 december 2015 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen	62
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2321 av den 8 december 2015 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen	65
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2322 av den 10 december 2015 om ändring av förordning (EG) nr 474/2006 om upprättande av en gemenskapsförteckning över lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i gemenskapen ( 1 )	67
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2323 av den 11 december 2015 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2015/220 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1217/2009	97
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2324 av den 11 december 2015 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1342/2008 vad gäller definitionen av redskapsgrupper i vissa geografiska områden	101
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2325 av den 11 december 2015 om registrering av import av vissa kallvalsade platta produkter av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ryska federationen	104
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2326 av den 11 december 2015 om förlängning av övergångsperioder för kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 575/2013 och (EU) nr 648/2012 ( 1 )	108
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2327 av den 11 december 2015 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	110
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2328 av den 11 december 2015 om fastställande av tilldelningskoefficienten för de kvantiteter som begärts i ansökningar om importlicens som lämnats in under perioden 20 november 2015–30 november 2015 och om fastställande av de kvantiteter som ska läggas till den kvantitet som fastställts för delperioden 1 juli 2016–31 december 2016 inom ramen för de tullkvoter som öppnats genom förordning (EG) nr 2535/2001 inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter	112
		BESLUT
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2329 av den 11 december 2015 om fastställande av att det tillfälliga upphävandet av förmånstullarna enligt stabiliseringsmekanismen för bananer i handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan, och enligt stabiliseringsmekanismen för bananer i avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan, inte är lämpligt för import av bananer med ursprung i Peru och Guatemala under 2015	116
	*	Europeiska centralbankens beslut (EU) 2015/2330 av den 4 december 2015 om ändring av beslut ECB/2014/53 om godkännande av den mängd mynt som ska ges ut 2015 (ECB/2015/41)	119
	*	Europeiska centralbankens beslut (EU) 2015/2331 av den 4 december 2015 om godkännande av den mängd mynt som ska ges ut 2016 (ECB/2015/42)	121
	*	Europeiska centralbankens beslut (EU) 2015/2332 av den 4 december 2015 om förfarandet för att godkänna den mängd euromynt som ska ges ut (ECB/2015/43)	123

		Rättelser
	*	Rättelse till kommissionens delegerade beslut (EU) 2015/2290 av den 12 juni 2015 om tillfällig likvärdighet hos de solvensordningar som gäller i Australien, Bermuda, Brasilien, Kanada, Mexiko och Amerikas förenta stater och som gäller för försäkrings- och återförsäkringsföretag med huvudkontor i dessa länder ( EUT L 323, 9.12.2015 )	126