13.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 266/1

(1)

Genom rådets förordning (EU) nr 36/2012 (2) ges verkan åt de flesta av de åtgärder som föreskrivs i beslut 2013/255/Gusp.

(2)

Den 12 oktober 2015 antog rådet beslut (Gusp) 2015/1836 (3) om ändring av beslut 2013/255/Gusp. Genom beslut (Gusp) 2015/1836 fastställs kriterier för när personer, enheter eller organ ska tas upp på förteckningarna i bilagorna I och II till det beslutet. Motiven för att ta upp personer, enheter eller organ på dessa förteckningar redovisas i skälen till beslut (Gusp) 2015/1836 och beslut 2013/255/Gusp.

(3)

Åtgärder för att frysa tillgångar faller inom tillämpningsområdet för fördraget, och åtgärder på unionsnivå är därför nödvändiga för att genomföra dem, särskilt för att de ska tillämpas på ett enhetligt sätt av alla medlemsstaters ekonomiska aktörer.

(4)

Förordning (EU) nr 36/2012 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

I artikel 15 ska följande punkter läggas till:

”1a.   Förteckningen i bilaga II ska omfatta fysiska och juridiska personer, enheter och organ som, i enlighet med artikel 28.2 i rådets beslut 2013/255/Gusp (4), av rådet har fastställts omfattas av en av följande kategorier:

Samt fysiska eller juridiska personer och enheter som har anknytning till dem, och för vilka artikel 21 i denna förordning inte ska tillämpas.

1b.   Personer, enheter och organ inom en av de kategorier som anges i punkt 1a ska inte uppföras eller kvarstå på förteckningen över personer, enheter och organ i bilaga II om det föreligger tillräckliga uppgifter om att de inte, eller inte längre, har samröre med regimen eller utövar inflytande över den och inte heller utgör någon reell risk i fråga om kringgående.

(4)  Rådets beslut 2013/255/Gusp av den 31 maj 2013 om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 147, 1.6.2013, s. 14).”"

2.

Artikel 32.2 ska ersättas av följande:

”2.   Rådet ska meddela sitt beslut om uppförandet på förteckningen som avses i punkt 1 i denna artikel, inbegripet skälen därtill, till personen, enheten eller organet som berörs, antingen direkt, om adressen är känd, eller genom att ett meddelande offentliggörs, så att personen, enheten eller organet ges tillfälle att lämna synpunkter. I synnerhet kan personer, enheter eller organ som är uppförda på förteckningen i bilaga II på grund av att de omfattas av de kategorier av personer, enheter eller organ som anges i artikel 15.1a framlägga bevis eller synpunkter om varför de anser att deras uppförande på förteckningen inte är berättigat även om de omfattas av en sådan kategori.”

3.

Rubriken till bilaga II ska ersättas med följande:

”BILAGA II

Förteckning över de fysiska eller juridiska personer, enheter och organ som avses i artiklarna 14, 15.1 a och 15.1a”.

13.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 266/3

(1)

Förordning (EU) nr 1144/2014 upphäver rådets förordning (EG) nr 3/2008 (3) och fastställer nya villkor på vilka informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter och vissa livsmedel framställda från jordbruksprodukter och som genomförs på den inre marknaden eller i tredjeland, helt eller delvis får finansieras via unionens budget.

(2)

Reglerna i denna förordning avser främst de enkla program som förvaltas av medlemsstaterna. För multiprogram, som förvaltas direkt av kommissionen, bör Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (4) tillämpas. Trots det bör de villkor enligt vilka en förslagsställande organisation får lägga fram ett program, som anges i artikel 1 i denna förordning, tillämpas på såväl multiprogram som enkla program.

(3)

I artikel 7 i förordning (EU) nr 1144/2014 fastställs förteckningen över förslagsställande organisationer. Det är nödvändigt att precisera på vilka villkor varje kategori av förslagsställande organisation får lämna in ett förslag till ett program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som medfinansieras av unionen. För att säkerställa att de förslagsställande organisationerna är representativa för den berörda sektorn är det nödvändigt att precisera vilken representationsnivå som krävs. När så är möjligt kommer den enklaste regeln, dvs. den organisation som företräder majoriteten av sektorn, att tillämpas.

(4)

Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som medfinansieras av unionen bör syfta till att öppna nya marknader i tredjeländer och bör utföras av ett större antal organisationer. I syfte att öka konkurrensen och säkerställa största möjliga tillgång till unionens program för säljfrämjande åtgärder, bör det fastställas regler som garanterar att en organisation inte erhåller stöd för samma säljfrämjande program mer än två gånger i följd.

(5)

Vid val av organ med ansvar för genomförande av enkla program måste de förslagsställande organisationerna säkerställa bästa förhållande mellan kvalitet och pris. När de gör detta måste de undvika eventuella intressekonflikter. Om den förslagsställande organisationen är ett offentligrättsligt organ i den mening som avses i artikel 2.1.4 i Europaparlamentets och rådet direktiv 2014/24/EU (5) kommer de regler som föreskrivs i det direktivet och som sedan införlivats i nationell lagstiftning att tillämpas.

(6)

Unionens program för säljfrämjande åtgärder bör komplettera och förstärka medlemsstaternas åtgärder och inriktas på ett unionsbudskap. I detta avseende bör informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som medfinansieras av unionen uppvisa en specifik unionsdimension för vilken nödvändiga kriterier måste fastställas.

(7)

Hittills har de förslagsställande organisationerna, i nästan två tredjedelar av de program som genomförts på den inre marknaden, endast inriktat sig på ursprungsmedlemsstaten. Dessutom får produkternas ursprung nu vara synligt på informationsmaterial och säljfrämjande material på vissa villkor. För att säkerställa ett verkligt mervärde för unionen, bör målmarknaderna för de program som medfinansieras av unionen och som genomförs på den inre marknaden utvidgas och inte begränsas till den förslagsställande organisationens ursprungsmedlemsstat, såvida inte programmen förmedlar ett budskap om europeiska kvalitetsordningar eller goda kostvanor i linje med Europeiska kommissionens vitbok om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma (6).

(8)

För att undvika överlappningar med de säljfrämjande åtgärder som finansieras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (7), är det nödvändigt att undanta från finansiering enligt denna förordning sådana program som endast har lokala effekter, och att främja program som kommer att ha betydande gränsöverskridande täckning, särskilt på den inre marknaden.

(9)

Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som medfinansieras av unionen bör inte vara inriktade på varumärken eller ett visst ursprung utan bör förmedla ett unionsbudskap. I detta avseende bör informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden som omfattar en sådan ordning som avses i artikel 5.4 i förordning (EU) nr 1144/2014 förmedla ett budskap om egenskaper eller garantier som dessa ordningar ger, särskilt i syfte att öka medvetenheten om och igenkänningen av unionens kvalitetsordningar.

(10)

I syfte att informera konsumenterna bör det preciseras att all information om en produkts hälsoeffekter måste bygga på en erkänd vetenskaplig grund och uppfylla kraven i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 (8) eller godkännas av de behöriga nationella myndigheter som ansvarar för folkhälsan i det land där verksamheten bedrivs.

(11)

Med tanke på de säljfrämjande åtgärdernas specifika karaktär bör det fastställas regler om stödberättigande kostnader som uppkommit för stödmottagaren vid genomförandet av ett program.

(12)

Enkla program bör finansieras på grundval av förordning (EU) nr 1306/2013. I artikel 19.4 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 (9) föreskrivs att avgifter som hänför sig till säkerheter ska betalas av den som ställer säkerheten. Enligt artikel 126.3 andra stycket a i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, som bör tillämpas på multiprogram, ska kostnader som avser en säkerhet vid förfinansiering som bidragsmottagaren ställer betraktas som berättigande till finansiering från unionen. För att säkerställa likabehandling mellan enkla program och multiprogram som båda kan lämnas in av samma förslagsställande organisationer, bör det göras undantag från artikel 19.4 i förordning (EU) nr 907/2014 och kostnader för säkerheter bör berättiga till finansiering från unionen.

(13)

För att på ett effektivt sätt skydda unionens finansiella intressen bör lämpliga bestämmelser antas för att bekämpa bedrägeri och allvarliga försumligheter. För detta ändamål bör det fastställas administrativa sanktioner med beaktande av principerna om effektivitet, proportionalitet och avskräckande effekt. De administrativa sanktionerna enligt denna förordning bör betraktas som tillräckligt avskräckande för att motverka avsiktliga felaktigheter.

(14)

För tydlighetens skull och av rättssäkerhetsskäl, bör kommissionens förordning (EG) nr 501/2008 (10) om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 3/2008 upphöra att gälla. Den bör emellertid fortsätta att tillämpas i fråga om program som har valts ut enligt förordningens bestämmelser.

a)

Branschorganisationer eller branschövergripande organ som är etablerade i en medlemsstat eller på unionsnivå, enligt vad som avses i artikel 7.1 a och b i förordning (EU) nr 1144/2014, ska anses vara representativa för den sektor som berörs av programmet

b)

Grupper enligt definitionen i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (13) och som avses i artikel 7.1 a i förordning (EU) nr 1144/2014, ska anses vara representativa för namnet som är skyddat enligt förordning (EU) nr 1151/2012 och som omfattas av programmet, om de står för minst 50 % av volymen eller värdet av avsättningsbar produktion av den eller de produkter vars namn är skyddat.

c)

Producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer enligt vad som avses i artikel 7.1 c i förordning (EU) nr 1144/2014 ska anses vara representativa för den eller de produkter eller den sektor som berörs av programmet om de har erkänts av medlemsstaten i enlighet med artiklarna 154 eller 156 i förordning (EU) nr 1308/2013 eller artikel 14 i förordning (EU) nr 1379/2013.

d)

Med undantag för program som genomförs efter förlorat konsumentförtroende, ska organ inom den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin, enligt vad som avses i artikel 7.1 d i förordning (EU) nr 1144/2014, vara representativa för den eller de sektorer som berörs av programmet genom att ha företrädare för denna eller dessa produkter eller för denna sektor bland sina medlemmar.

a)

De ska vara förenliga med den unionslagstiftning som reglerar de berörda produkterna och saluföringen av dessa.

b)

De ska vara av betydande omfattning, särskilt i fråga om den förväntade mätbara gränsöverskridande inverkan. På den inre marknaden innebär detta att ett program ska genomföras i minst två medlemsstater med en sammanhängande andel av den anslagna budgeten, särskilt med hänsyn tagen till storleken på marknaden för var och en av de berörda medlemsstaterna, eller genomföras i en medlemsstat om denna medlemsstat inte är densamma som den eller de förslagsställande organisationernas ursprungsmedlemsstat. Detta krav gäller inte program för att förmedla ett budskap som avser unionens kvalitetsordningar enligt vad som avses i artikel 5.4 a, b och c i förordning (EU) nr 1144/2014 och program för att förmedla ett budskap som gäller goda kostvanor.

c)

De ska ha en unionsdimension, både i fråga om budskapets innehåll och inverkan, och i synnerhet innehålla information om europeiska produktionsnormer, europeiska livsmedelsprodukters kvalitet och säkerhet och europeiska matvanor och matkultur, främja bilden av europeiska produkter på den inre marknaden och på internationella marknader, öka medvetenheten om europeiska produkter och logotyper hos allmänhet och företag. Detta innebär i synnerhet för ett program på den inre marknaden som omfattar en eller flera ordningar enligt vad som avses i artikel 5.4 i förordning (EU) nr 1144/2014 att fokusera på den eller dessa ordningar i sitt huvudsakliga unionsbudskap. Om en eller flera produkter i detta program illustrerar en eller flera ordningar ska dessa framställas som ett sekundärt budskap i förhållande till det huvudsakliga unionsbudskapet.

a)

på den inre marknaden, vara förenligt med bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006, eller godkännas av den behöriga nationella myndighet som ansvarar för folkhälsofrågor i den medlemsstat där verksamheten utförs,

b)

i tredjeländer, godkännas av den behöriga nationella myndighet som ansvarar för folkhälsofrågor i det land där verksamheten utförs.

a)

De ska, med undantag för kostnader i samband med slutrapporter och utvärdering, vara sådana kostnader som faktiskt uppstår för den förslagsställande organisationen under programmets genomförande.

b)

De ska vara angivna i den beräknade totala budgeten för programmet.

c)

De ska vara nödvändiga för genomförandet av det program som medfinansieringen är avsedd för.

d)

De ska kunna identifieras och kontrolleras och i synnerhet finnas redovisade i den förslagsställande organisationens räkenskaper i enlighet med de redovisningsstandarder som tillämpas i det land där den förslagsställande organisationen är etablerad.

e)

De ska uppfylla kraven i tillämplig skattelagstiftning och social lagstiftning.

f)

De ska vara rimliga, berättigade och förenliga med principen om sund ekonomisk förvaltning, särskilt i fråga om sparsamhet och kostnadseffektivitet.

a)

Genom undantag från artikel 19.4 i förordning (EU) nr 907/2014, kostnader för en säkerhet som ställts i förväg av en bank eller ett finansinstitut och som lämnats av den förslagsställande organisationen när en sådan säkerhet krävs i enlighet med artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1144/2014.

b)

Kostnader för externa revisioner när sådana revisioner krävs som underlag för begäran om utbetalningar.

c)

Personalkostnader begränsade till löner och socialförsäkringsavgifter och andra kostnader som ingår i lönen till personal anlitad för programmets genomförande och som följer av tillämplig nationell lagstiftning eller anställningsavtalet, kostnader för fysiska personer som arbetar enligt ett annat direkt avtal med den förslagsställande organisationen än ett anställningsavtal eller som är utstationerade av en tredje part mot betalning.

d)

Mervärdesskatt (moms) när den inte är återvinningsbar i enlighet med nationell momslagstiftning och betalas av en annan mottagare än en icke beskattningsbar person enligt definitionen i artikel 13.1 första stycket i rådets direktiv 2006/112/EG (14).

e)

Kostnader för de studier för att utvärdera resultaten av informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avses i artikel 15.4 i förordning (EU) nr 1144/2014 och som genomförs av ett oberoende och kvalificerat externt organ.

13.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 266/9

(1)

I kommissionens förordning (EEG) nr 2568/91 (2) definieras fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper hos olivolja och olivolja av pressrester samt fastställs metoder för bedömning av sådana egenskaper. Metoderna och gränsvärdena för oljornas egenskaper uppdateras regelbundet mot bakgrund av synpunkter från kemiska experter och i samstämmighet med Internationella olivrådets utredningar.

(2)

För att säkerställa att de senaste internationella standarderna som fastställts av Internationella olivrådet genomförs på unionsnivå, bör de lägre gränsvärden för linolsyra som anges i en not till den andra tabellen i bilaga I till förordning (EEG) nr 2568/91 justeras. Dessutom bör hänvisningen till 2015 i tidsplanen för den stegvisa sänkningen av fettsyrornas etylestergräns för extra jungfruolja som anges i bilagan ersättas med en hänvisning till 2016.

(3)

Den metod för att påvisa förekomst av främmande vegetabiliska oljor i olivolja som anges i bilaga XXa till förordning (EEG) nr 2568/91 används inte längre. Den not i den första tabellen i bilaga I till den förordningen som hänvisar till den metoden bör därför utgå.

(4)

Förordning (EEG) nr 2568/91 bör därför ändras i enlighet med detta.

13.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 266/14

(1)

Förordning (EU) nr 1144/2014 upphäver rådets förordning (EG) nr 3/2008 (2) och fastställer nya villkor för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter och som genomförs på den inre marknaden eller i tredjeland. Den ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter på området. För att se till att det nya regelverket fungerar väl och tillämpas på ett enhetligt sätt, måste vissa regler antas genom sådana akter. Dessa rättsakter bör ersätta kommissionens förordning (EG) nr 501/2008 (3) som upphävs genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1829 (4).

(2)

Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder bör inte vara inriktade på att främja ursprung. Enligt artikel 4.2 i förordning (EU) nr 1144/2014 är det emellertid möjligt att ange produkternas ursprung under vissa villkor. Bestämmelser bör fastställas särskilt för att säkerställa att hänvisningen till ursprunget inte undergräver det huvudsakliga unionsbudskapet i ett program.

(3)

För att undvika risken för att målgruppen inte förstår skillnaden mellan en allmän kampanj som hänvisar till ursprunget och en kampanj som hänvisar till specifika produkter som är registrerade enligt unionens kvalitetsordningar med en skyddad geografisk beteckning, bör hänvisning till ursprung begränsas till enbart nationella ursprung. Med beaktande av de stödberättigade ordningar som anges i artikel 5.4 i förordning (EU) nr 1144/2014, bör det dock vara möjligt att ange ursprung på ett annat sätt än nationellt ursprung för dessa särskilda ordningar. Det bör dessutom vara möjligt att ange ett landsöverskridande ursprung, t.ex. Norden, Alperna eller Medelhavsområdet, eftersom det motsvarar en europeisk gemensam referens.

(4)

Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder bör inte vara inriktade på att främja varumärken. Enligt artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1144/2014 är det emellertid möjligt att ange produkternas varumärke i vissa sammanhang och under vissa villkor. Visning av varumärken bör begränsas till presentationer och provsmakningar, dvs. aktiviteter med särskild avsikt att öka försäljningen, och till motsvarande informationsmaterial och säljfrämjande material som visas under dessa specifika aktiviteter. Bestämmelser bör fastställas för att säkerställa att varje varumärke är lika synligt och att dess grafiska utformning är mindre än presentationen av kampanjens huvudsakliga unionsbudskap. I syfte att säkerställa att åtgärderna inte blir varumärkesinriktade bör bestämmelser fastställas för att garantera att flera varumärken är synliga, utom under vederbörligen motiverade omständigheter, och att den yta som används för varumärken är begränsad till en högsta procentandel av informationsytan.

(5)

Enligt förordning (EU) nr 1144/2014 får förslagsställande organisationer genomföra vissa delar av sina program. Tillämpningsföreskrifter för denna bestämmelse bör fastställas.

(6)

Enkla program genomförs genom delad förvaltning mellan medlemsstaterna och unionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (5) medan multiprogram finansieras genom direkt förvaltning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (6). Eftersom samma förslagsställande organisation kan ha både enkla program och multiprogram bör reglerna för genomförandet av de båda programtyperna skilja sig så lite som möjligt. Därför bör enkla program omfattas av bestämmelser som är likvärdiga med bestämmelserna i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 gällande bidrag för multiprogram, t.ex. att det inte ställs krav på att en säkerhet utställs för att garantera fullgörandet av kontraktet.

(7)

Medlemsstaterna är ansvariga för att de enkla program som valts ut av kommissionen genomförs korrekt. Bestämmelser bör fastställas för att utse de nationella myndigheter som ska ansvara för genomförandet av denna förordning. För att säkerställa enhetliga villkor bör det fastställas regler för ingående av avtal för genomförande av de utvalda enkla programmen. För detta ändamål bör kommissionen tillhandahålla ett standardavtal till medlemsstaterna och en rimlig tidsfrist för att ingå avtalen bör fastställas. Med tanke på de olika typer av åtgärder som kan ingå i ett program bör dock flexibilitet ges vad gäller startdatum för genomförandet av programmet.

(8)

För en sund ekonomisk förvaltning bör förslagsställande organisationer och genomförandeorgan vara skyldiga att bevara register och annan styrkande dokumentation som krävs för att visa att programmet genomförs korrekt och att de redovisade kostnaderna berättigar till unionsfinansiering.

(9)

Medlemsstaterna bör kontrollera genomförandet av de enkla programmen i enlighet med förordning (EU) nr 1306/2013. De bör också vara skyldiga att godkänna valet av genomförandeorgan innan avtalet ingås med den berörda förslagsställande organisationen och att kontrollera varje betalningsansökan innan någon utbetalning görs. Utom när det gäller ansökningar om förskottsbetalning bör alla betalningsansökningar innehålla en finansiell rapport som anger och specificerar de stödberättigande kostnader som har uppstått för den förslagsställande organisationen, en rapport om det tekniska genomförandet av programmet, och dessutom en utvärderingsrapport för ansökningar om slutbetalning.

(10)

Med sikte på att förenkla och minska den administrativa bördan, bör de perioder som omfattas av delrapporterna och motsvarande betalningsansökningar fastställas till ett år. Ett intyg om redovisningen, utfärdat av en oberoende och auktoriserad revisor, bör lämnas när ersättning för vissa belopp begärs. Intyget bör ge medlemsstaterna bevis för att de redovisade kostnaderna är stödberättigande.

(11)

För att ge medlemsstaterna möjlighet att kontrollera om det material som producerats inom ramen för ett programs genomförande är förenligt med unionsrätten enligt artikel 14.1 i förordning (EU) nr 1144/2014, och särskilt att bestämmelserna om huvudsakligt unionsbudskap, angivande av ursprung och visning av varumärken har tillämpats, bör en bestämmelse fastställas där det krävs att det material som använts, inklusive visuellt material, ska lämnas till medlemsstaten.

(12)

För att förse organisationerna med likvida medel bör det fastställas system för utbetalning av förskott. För att skydda unionens ekonomiska intressen bör en säkerhet krävas för utbetalning av förskottet. Denna säkerhet bör förbli i kraft fram till slutbetalningen då förskottet räknas av. Eftersom förslagsställande organisationer som är etablerade i de medlemsstater som erhåller finansiellt stöd kan ha svårt att tillhandahålla en säkerhet för hela det belopp som får betalas ut i förskott bör särskilda bestämmelser fastställas för att göra det möjligt för dem att få förskott i två delar.

(13)

För en sund ekonomisk förvaltning bör det föreskrivas att förskott och mellanliggande betalningar ska vara lägre än det totala unionsbidraget med en säkerhetsmarginal.

(14)

Innehållet i kontroller på platsen som utförs av medlemsstaterna, särskilt frekvens, omfattning och lokalisering, bör fastställas mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts. Det är därför lämpligt att kräva att varje program bör bli föremål för en kontroll på plats minst en gång under dess genomförande. Med tanke på att informationskampanjer och säljfrämjande aktiviteter genomförs vid olika tidpunkter och ofta är av begränsad varaktighet, och med tanke på att vissa program genomförs utanför den förslagsställande organisationens ursprungsmedlemsstat eller utanför unionen, bör kontroller på plats genomföras i de förslagsställande organisationernas lokaler och, vid behov, på plats hos genomförandeorganet.

(15)

Ränta vid felaktiga utbetalningar bör anpassas till motsvarande räntesats som gäller för multiprogram.

(16)

I syfte att bedöma effektiviteten och ändamålsenligheten för program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder bör det föreskrivas att både de förslagsställande organisationerna och medlemsstaterna på lämpligt sätt ska övervaka och utvärdera programmen och de övergripande resultaten av den säljfrämjande politiken.

(17)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

a)

Det får inte utgöra en begränsning av den fria rörligheten för jordbruksprodukter och livsmedel i strid med artikel 34 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

b)

Det får inte uppmuntra konsumenterna att köpa inhemska produkter enbart på grund av dessa produkters ursprung och ska hänvisa till de särskilda egenskaperna hos produkten snarare än enbart ursprung.

c)

Det ska komplettera det huvudsakliga unionsbudskapet.

a)

De ska motivera i programansökan varför angivandet av varumärken är nödvändigt för att uppfylla målen med kampanjen och bekräfta att visningen av varumärken är begränsad till demonstrationer och provsmakningar.

b)

De ska bevara handlingar som styrker att alla organisationens medlemmar har fått samma chans att visa sina varumärken.

c)

De ska säkerställa att

a)

tillsammans, på en banner på den främre sidan av utställningsmonterns disk eller en motsvarande plats; bannern får inte vara större än 5 % av den totala ytan av den främre sidan av utställningsmonterns disk eller den motsvarande platsen, eller

b)

enskilt, på separata och identiska informationsstånd på ett neutralt och identiskt sätt, på den främre sidan av informationsståndets disk eller en motsvarande plats för varje varumärke. I detta fall får varumärket inte täcka mer än 5 % av den totala ytan av den främre sidan av informationsståndets disk eller den motsvarande platsen.

a)

På en banner längst ner på webbsidan, som inte är större än 5 % av webbsidans totala yta och varje varumärke ska vara mindre än unionens emblem där det hänvisas till medfinansiering från unionen.

b)

På en särskild webbplats som skiljer sig från hemsidan på ett neutralt och identiskt sätt för varje varumärke.

a)

Det finns färre varumärken från den förslagsställande organisationens ursprungsmedlemsstat för produkten eller ordningen som omfattas av programmet.

b)

Det har av vederbörligen motiverade skäl inte varit möjligt att organisera ett program som omfattar flera produkter eller flera medlemsstater för att göra det möjligt att visa upp fler varumärken.

a)

Den förslagsställande organisationen ska ha minst tre års erfarenhet av att genomföra informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder.

b)

Den förslagsställande organisationen ska ansvara för att den åtgärd som den planerar att utföra själv inte överstiger marknadens normala prisnivå.

a)

För faktiska kostnader: lämpliga register och annan dokumentation som styrker redovisade kostnader, t.ex. avtal, underleverantörsavtal, fakturor och bokföring. Praxis för kostnadsredovisning och interna kontrollförfaranden ska möjliggöra direkt avstämning mellan de uppgivna beloppen, de belopp som registrerats i bokföringen och de belopp som anges i den styrkande dokumentationen.

När det gäller personalkostnader ska den förslagsställande organisationen och genomförandeorganen föra tidrapporter över det antal timmar som redovisas. Om det inte finns tillförlitliga tidrapporter för de timmar som arbetats inom åtgärden får medlemsstaten godta alternativa bevis som styrker antalet redovisade timmar, om den anser att dessa erbjuder en tillräcklig säkerhetsnivå.

För personer som uteslutande arbetar för programmet, ska tidrapporter inte krävas, utan en undertecknad försäkran som intygar att de berörda personerna har arbetat uteslutande med åtgärden.

b)

För schablonkostnader: lämpliga register och annan styrkande dokumentation som visar att kostnaderna är stödberättigande på den grund på vilken schablonbeloppet har beräknats.

a)

En redovisning från varje förslagsframställande organisation där de stödberättigande kostnader som ingår i programmet anges och som åtföljs av ett intyg som styrker att

b)

Ett intyg om redovisningen som görs för den förslagsframställande organisationen av en extern auktoriserad revisor, om unionens finansiella bidrag till de faktiska kostnaderna för programmet är 750 000 euro eller mer och unionens finansiella bidrag till de faktiska kostnader som begärs genom mellanliggande betalning är 325 000 euro eller mer. Intyget ska styrka att de föreslagna kostnaderna är stödberättigande i enlighet med artikel 4 i delegerade förordning (EU) 2015/1829 och att de skyldigheter som fastställs i artikel 12.2 i denna förordning har efterlevts.

c)

Kopior av fakturor och verifikationer som styrker de stödberättigande kostnaderna, om det intyg som avses i led b inte är nödvändigt.

a)

Kopior av allt visuellt material och annat material som använts och som inte redan har översänts till medlemsstaten.

b)

En beskrivning av verksamheten under den period som den mellanliggande betalningen avser, med användning av de gemensamma output- och resultatindikatorer för programmet som avses i artikel 22.

c)

Motivering för eventuella skillnader mellan den verksamhet som planerats i programmet och dess förväntade output och resultat, och vad som faktiskt har utförs eller erhållits.

a)

En slutlig finansiell rapport med en slutlig sammanfattande finansiell redovisning, sammanställd av den förslagsställande organisationen, vilken konsoliderar de finansiella redovisningarna för alla mellanliggande betalningar och som visar samtliga utgifter.

b)

En slutlig teknisk rapport som innehåller

a)

de begärda rapporterna inte har lämnats in eller är ofullständiga,

b)

den administrativa granskningen av intyget om redovisningen inte visar tillräckligt tydligt att kostnaderna är stödberättigande enligt artikel 4 i delegerade förordning (EU) 2015/1829 och att de skyldigheter som anges i artikel 12.2 i denna förordning efterlevs, eller

c)

det är oklart om de kostnader som har tagits upp i redovisningen är stödberättigande.

a)

de uppgifter och handlingar som lämnats är korrekta,

b)

kostnaderna har redovisats i enlighet med artikel 4 i delegerade förordning (EU) 2015/1829 och artikel 12.2 i denna förordning,

c)

alla skyldigheter enligt det avtal som avses i artikel 10 har fullgjorts,

d)

artiklarna 10 och 15 i förordning (EU) nr 1144/2014 har efterlevts.

a)

Det finansiella genomförandet och de outputindikatorer som avses i artikel 22.

b)

Programmens effekter, bedömda med hjälp av de indikatorer som avses i artikel 22.

c)

Resultaten av administrativa kontroller och kontroller på plats som utförts i enlighet med artiklarna 19 och 20.

a)

Outputindikatorer ska mäta graden av genomförande av den planerade verksamheten i varje program.

b)

Resultatindikatorer ska mäta de direkta och omedelbara effekterna av verksamheten.

c)

Effektindikatorerna ska mäta nyttan, utöver de omedelbara effekterna.

13.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 266/27

(1)

I bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 fastställs en unionsförteckning över livsmedelstillsatser som godkänts för användning i livsmedel samt villkoren för användningen.

(2)

Denna förteckning får uppdateras i enlighet med det enhetliga förfarande som avses i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1331/2008 (2), antingen på initiativ av kommissionen eller efter en ansökan.

(3)

Den 28 maj 2014 lämnades det in en ansökan om godkännande av användningen av erytritol (E 968) som smakförstärkare i smaksatta drycker, livsmedelskategori 14.1.4 i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008. Ansökan delgavs därefter medlemsstaterna i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1331/2008.

(4)

Användning av erytritol (E 968) krävs för att förbättra smakprofilen hos energireducerade drycker och drycker utan tillfört socker och känslan i munnen efter intag av dessa drycker på ett sådant sätt att de i smak liknar fullsockerprodukter. Erytritol fungerar i låga halter som smakförstärkare och bidrar till att mildra den bismak och kvardröjande sötma som förknippas med användning av högintensiva sötningsmedel i dessa drycker. Fördelen för konsumenterna skulle därför vara tillgången till energireducerade drycker och drycker utan tillfört socker som smakar bättre.

(5)

År 2003 drog vetenskapliga kommittén för livsmedel (nedan kallad kommittén) slutsatsen att erytritol (E 968) är säker för användning i livsmedel. Godkännandet av erytritol (E 968) i unionen täcker ännu inte dess användning i drycker, eftersom kommittén i sitt yttrande angav att tröskelvärdet för laxerande verkan kan överskridas, särskilt hos unga konsumenter, genom intag av erytritol i drycker.

(6)

Den 12 februari 2015 avgav Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) ett yttrande (3) om säkerheten när det gäller den föreslagna utvidgningen av användningen av erytritol (E 968) som livsmedelstillsats. Myndigheten konstaterade att det akuta bolusintaget (intag vid ett enstaka tillfälle) av erytritol via alkoholfria drycker med en maximihalt erytritol på 1,6 % inte skulle medföra några farhågor vad gäller laxerande verkan. Myndigheten grundade sin slutsats på uppgifter som omfattade en uppskattning av exponeringen som tog hänsyn till den föreslagna maximihalten på 1,6 % erytritol i alkoholfria drycker, erfarenheterna av tidigare användning av erytritol, dess absorptionsegenskaper och det faktum att det inte har fastställts någon negativ verkan, inte heller någon laxerande verkan, vid exponering för ämnet.

(7)

Användningen av erytritol (E 968) som smakförstärkare i smaksatta drycker, livsmedelskategori 14.1.4 i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 bör därför tillåtas vid en maximihalt på 1,6 %.

(8)

Förordning (EG) nr 1333/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

13.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 266/29

(1)

I kommissionens förordning (EEG) nr 2568/91 (2) definieras fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper hos olivolja och olivolja av pressrester samt fastställs metoder för bedömning av sådana egenskaper. Dessa metoder uppdateras regelbundet mot bakgrund av synpunkter från kemiska experter och i samstämmighet med Internationella olivrådets (IOC) utredningar.

(2)

För att säkerställa att de senaste internationella standarder som fastställts av IOC genomförs på unionsnivå, bör vissa analysmetoder som fastställs i förordning (EEG) nr 2568/91 uppdateras.

(3)

Mot bakgrund av erfarenheterna förefaller det som att metoden för att påvisa främmande vegetabiliska oljor i olivolja kan ge felaktiga positiva utslag. Hänvisningar till den metoden bör därför utgå.

(4)

Förordning (EEG) nr 2568/91 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

1.

Artikel 2.1 ska ändras på följande sätt:

2.

Sammanfattningen av bilagorna ska ändras på följande sätt:

3.

Tillägg 1 till bilaga Ib ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.

4.

Bilaga V ska ändras i enlighet med bilaga II till denna förordning.

5.

Bilaga IX ska ersättas med texten i bilaga III till denna förordning.

6.

Bilagorna X A och X B ska ersättas med texten i bilaga IV till denna förordning.

7.

Bilaga XII ska ändras i enlighet med bilaga V till denna förordning.

8.

Bilaga XIX ska ändras i enlighet med bilaga VI till denna förordning.

9.

Bilaga XXa ska utgå.

13.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 266/53

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

13.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 266/55

(1)

Europeiska försvarsbyrån (nedan kallad byrån) inrättades genom rådets gemensamma åtgärd 2004/551/Gusp (1) för att stödja rådet och medlemsstaterna i deras strävan att ge unionen bättre försvarskapacitet på området krishantering samt bistå den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.

(2)

I den europeiska säkerhetsstrategin, som godkändes av Europeiska rådet den 12 december 2003, fastslås att inrättandet av en försvarsbyrå är ett viktigt inslag i utvecklingen mot mer flexibla och effektiva europeiska militära resurser.

(3)

I rapporten av den 11 december 2008 om genomförandet av den europeiska säkerhetsstrategin ger man sitt stöd åt byråns ledande roll i processen med att utveckla viktiga försvarskapaciteter för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).

(4)

Enligt artikel 45 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska rådet anta ett beslut om stadgan för byrån, dess säte samt regler för dess verksamhet, där hänsyn ska tas till graden av effektivt deltagande från medlemsstaternas sida i byråns verksamhet.

(5)

Byrån bör bidra till genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), och framför allt GSFP.

(6)

Byråns struktur bör göra den i stånd att tillgodose unionens och dess medlemsstaters operativa behov när det gäller GSFP och att, när så behövs, fullgöra sina uppgifter och samarbeta med tredjeländer, organisationer och enheter.

(7)

Byrån bör utveckla nära arbetsförbindelser med befintliga arrangemang, grupperingar och organisationer, t.ex. de som fastställts i ramavtalet enligt LoI (Letter of Intent) (nedan kallat LoI-ramavtalet), samt Gemensamma organisationen för samarbete om försvarsmateriel (Occar) och Europeiska rymdorganisationen (ESA).

(8)

För att byrån ska kunna fullgöra sitt uppdrag bör den kunna samarbeta och sluta lämpliga avtal med unionens institutioner, organ och byråer.

(9)

I enlighet med artikel 18.2 i EU-fördraget bör unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) ha en ledande roll i byråns struktur och utgöra den huvudsakliga länken mellan byrån och rådet.

(10)

Rådet bör inom ramen för sitt politiska överinseende och beslutsfattande utfärda riktlinjer eller anvisningar för byrån.

(11)

Ingåendet av administrativa arrangemang mellan byrån och tredjeländer och andra organisationer, grupperingar och enheter bör, mot bakgrund av den karaktär som de administrativa arrangemangen har, enhälligt godkännas av rådet.

(12)

När rådet antar riktlinjer, anvisningar eller beslut avseende byråns verksamhet bör det sammanträda på försvarsministernivå. Alla riktlinjer, anvisningar eller beslut som rådet antar med avseende på byråns arbete bör utarbetas i överensstämmelse med artikel 240 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(13)

Befogenheterna för rådets förberedande och rådgivande organ, särskilt de befogenheter som Ständiga representanternas kommitté (Coreper) har enligt artikel 240 i EUF-fördraget samt befogenheterna för kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) enligt artikel 38 i EU-fördraget och Europeiska unionens militära kommitté (EUMC) bör inte påverkas.

(14)

De nationella försvarsmaterieldirektörerna, kapacitetsdirektörerna, direktörerna med ansvar för forskning och teknisk utveckling (FoTU) och direktörerna med ansvar för försvarspolitik bör tillställas rapporter och i frågor inom sina kompetensområden bidra till utformningen av rådets beslut med avseende på byrån.

(15)

Byrån bör vara en juridisk person för att kunna fullgöra sina uppgifter och uppnå sina mål, samtidigt som den upprätthåller nära förbindelser med rådet och fullt ut respekterar unionens och dess institutioners ansvarsområden.

(16)

Det bör föreskrivas att de budgetar som förvaltas av byrån i enskilda fall får erhålla bidrag från unionens allmänna budget, med fullt beaktande av de regler, förfaranden och beslutsprocesser som gäller för denna, däribland artikel 41.2 i EU-fördraget.

(17)

Samtidigt som byrån är öppen för deltagande från alla medlemsstater bör den också lämna utrymme för särskilda grupper av medlemsstater som inrättar ad hoc-projekt eller ad hoc-program.

(18)

Det faktum att dessa ad hoc-projekt och ad hoc-program faller inom de funktioner och uppgifter som tilldelats byrån underbyggs av de ansträngningar som gjorts för att klargöra dessa verksamheters status som integrerade delar av byråns budget. Det bör säkerställa att endast verksamheter där byråns roll i förvaltningen av projekt eller program till stöd för medlemsstater ger ett mervärde kan omfattas av undantaget i artikel 3 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier (nedan kallat protokoll nr 7), fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och artikel 151.1 aa i rådets direktiv 2006/112/EG (2). För att ett sådant undantag ska vara tillämpligt måste byrån ha en roll som ger mervärde. Undantaget skulle därför inte omfatta fall där den rollen endast innebär att varor eller tjänster upphandlas för medlemsstaterna.

(19)

Om rådet antar ett beslut om upprättande av ett permanent strukturerat samarbete i enlighet med artiklarna 42.6 och 46 i EU-fördraget och protokoll nr 10 om det permanenta strukturerade samarbete som inrättas genom artikel 42 i EU-fördraget (nedan kallat protokoll nr 10), fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, bör byrån stödja genomförandet av det permanenta strukturerade samarbetet.

(20)

Byrån bör ha sådana beslutsförfaranden att den är i stånd att fullgöra sina uppgifter effektivt samtidigt som den respekterar deltagande medlemsstaters nationella säkerhets- och försvarspolitik.

(21)

Byrån bör fullgöra sina uppgifter i full efterlevnad av artikel 40 i EU-fördraget.

(22)

Byrån bör verka i full överensstämmelse med rådets säkerhetsnormer och säkerhetsbestämmelser. Byrån bör tillämpa relevant unionslagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (3) och om skydd för enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (4).

(23)

I enlighet med artikel 5 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i arbetet med att utarbeta och genomföra sådana unionsbeslut och unionsåtgärder som har anknytning till försvarsfrågor. Detta beslut kommer därför inte att vara bindande för Danmark.

(24)

Ett antal ändringar bör göras av rådets beslut 2011/411/Gusp (5). För tydlighetens skull bör beslutet omarbetas.

a)

i november varje år förelägga rådet en rapport om byråns verksamhet under det året,

b)

om rådet antar ett beslut om upprättande av ett permanent strukturerat samarbete, åtminstone en gång per år lämna information till rådet om byråns bidrag till bedömningsverksamheten i samband med det permanenta strukturerade samarbetet enligt artikel 5.3 f ii.

a)

bidra till att identifiera medlemsstaternas militära kapacitetsmål och utvärdera hur medlemsstaterna fullgör sina kapacitetsåtaganden, särskilt genom att

b)

främja att de operativa behoven harmoniseras och att effektiva och kompatibla anskaffningsmetoder antas, särskilt genom att

c)

lägga fram multilaterala projekt för att de militära kapacitetsmålen ska uppnås och sörja för samordningen av de program som genomförs av medlemsstaterna och förvaltningen av särskilda samarbetsprogram, särskilt genom att

d)

stödja försvarsteknikforskning, samordna och planera gemensam forskningsverksamhet och utredningar om tekniska lösningar som motsvarar de framtida operativa behoven, särskilt genom att

e)

bidra till att identifiera och i förekommande fall genomföra varje åtgärd som behövs för att stärka försvarssektorns industriella och tekniska bas och göra försvarsutgifterna mer effektiva, särskilt genom att

f)

om rådet antar ett beslut om upprättande av ett permanent strukturerat samarbete, stödja detta samarbete, särskilt genom att

g)

eftersträva överensstämmelse med annan unionspolitik i den mån denna har konsekvenser för försvarskapacitet,

h)

verka för djupare försvarssamarbete mellan deltagande medlemsstater, i linje med policyramen för systematiskt och långsiktigt försvarssamarbete,

i)

tillhandahålla stöd till GFSP-insatser, med beaktande av EU:s krishanteringsförfaranden.

a)

Byråns verkställande direktör som avses i artikel 10, eller dennas företrädare.

b)

EUMC:s ordförande eller dennas företrädare.

c)

Företrädare för Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten).

a)

Natos generalsekreterare eller dennas utsedda företrädare.

b)

Chefer/ordförande för andra sammanslutningar, grupperingar eller organisationer vilkas verksamhet är relevant för byrån (till exempel de som fastställts i LoI-ramavtalet, samt Occar och ESA).

c)

Vid behov företrädare för andra tredje parter.

a)

godkänna de rapporter som ska läggas fram för rådet,

b)

enhälligt anta byråns allmänna budget senast den 31 december varje år,

c)

godkänna byråns treåriga planeringsram, som ska innehålla byråns prioriteringar inom den allmänna budgetens gränser, med beaktande av det faktum att de finansiella värden som tillskrivits åren två och tre i planeringsramen endast är avsedda för planering och inte utgör något rättsligt bindande tak,

d)

godkänna inrättandet av ad hoc-projekt eller ad hoc-program inom byrån i enlighet med artikel 19,

e)

utse den verkställande direktören och ställföreträdaren,

f)

besluta att en eller flera medlemsstater får anförtro byrån den administrativa och finansiella förvaltningen av viss verksamhet inom dess ansvarsområde i enlighet med artikel 17,

g)

godkänna eventuella rekommendationer till rådet eller kommissionen,

h)

anta styrelsens arbetsordning,

i)

kunna ändra de finansiella bestämmelserna för genomförandet av byråns allmänna budget,

j)

kunna ändra de regler och bestämmelser som gäller för tillfälligt anställda och kontraktsanställda,

k)

besluta om de tekniska och finansiella arrangemangen för medlemsstaternas deltagande eller utträde enligt artikel 1.4,

l)

anta direktiv för de förhandlingar som chefen för byrån för om administrativa arrangemang,

m)

godkänna de ad hoc-arrangemang som avses i artikel 23.1,

n)

sluta avtal om de administrativa arrangemang mellan byrån och tredje parter som avses i artikel 26.1,

o)

godkänna årsbokslut och balansräkning,

p)

ge sitt samtycke till beslut med anknytning till fullföljandet av byråns uppdrag,

q)

godkänna de servicenivåavtal eller samarbetsavtal som avses i artikel 25, med undantag för dem som är administrativa till sin natur,

r)

anta samtliga övriga beslut med anknytning till fullföljandet av byråns uppdrag.

a)

kommittéer som utarbetar styrelsens administrativa och budgetära beslut, bestående av företrädare för de deltagande medlemsstaterna och en företrädare för kommissionen,

b)

kommittéer som är specialiserade på särskilda frågor inom byråns kompetensområde. Dessa kommittéer ska bestå av delegater från de deltagande medlemsstaterna och, såvida inte styrelsen beslutar annorlunda, en företrädare för kommissionen.

a)

att säkerställa att byråns treåriga planeringsram genomförs,

b)

att förbereda styrelsens arbete,

c)

att utarbeta det förslag till årlig allmän budget som ska läggas fram för styrelsen,

d)

att utarbeta den treåriga planeringsram som ska läggas fram för styrelsen,

e)

att ombesörja ett nära samarbete med och lämna information till rådets förberedande organ, särskilt Kusp och EUMC,

f)

att utarbeta de rapporter som avses i artikel 4.2,

g)

att utarbeta inkomst- och utgiftsberäkningen och genomföra byråns allmänna budget och budgetarna för ad hoc-projekt eller ad hoc-program som anförtrotts byrån,

h)

den dagliga förvaltningen av byrån,

i)

alla säkerhetsaspekter,

j)

alla personalfrågor.

a)

Personal som rekryteras direkt av byrån med tidsbegränsade kontrakt och som utses bland medborgare från de deltagande medlemsstaterna. Rådet har enhälligt antagit de regler som ska gälla för dessa anställda (6). Styrelsen ska vid behov se över och ändra dessa regler, i de fall då dessa ger styrelsen befogenhet till detta.

b)

Nationella experter utstationerade av de deltagande medlemsstaterna för att antingen besätta tjänster inom byråns organisation eller för specifika uppgifter och projekt. Rådet har enhälligt antagit de regler som ska gälla för dessa anställda (7). Styrelsen ska vid behov se över och ändra dessa regler, i de fall då dessa ger styrelsen befogenhet till detta.

c)

Unionstjänstemän som efter behov utstationeras till byrån för en bestämd tid och/eller för särskilda uppgifter eller projekt.

a)

personal från tredjeländer, organisationer och enheter, som ska betalas av dessa, och som byrån har ingått administrativa arrangemang enligt artikel 26.1 med, som utstationerats eller utsänts till byrån med styrelsens medgivande och i enlighet med de villkor som föreskrivs i dessa arrangemang,

b)

kontraktsanställda och utstationerade experter för att bidra till genomförandet av ett eller flera av byråns ad hoc-projekt eller ad hoc-program enligt kapitel IV. I sådana fall kan budgetarna för de ad hoc-projekten eller ad hoc-programmen täcka grundlönerna för de kontraktsanställda och de berörda utstationerade experternas ersättningar och utgifter.

a)

De anslag som anses nödvändiga

b)

En beräkning av de inkomster som behövs för att täcka utgifterna.

a)

bidrag som inbetalas av de deltagande medlemsstaterna, i förhållande till bruttonationalinkomsten (BNI),

b)

övriga inkomster.

a)

från unionens allmänna budget från fall till fall, i full enlighet med de regler, förfaranden och beslutsprocesser som är tillämpliga,

b)

från medlemsstater, tredjeländer eller andra tredje parter, såvida styrelsen inte beslutar annorlunda inom en månad efter mottagandet av sådan information från byrån.

a)

När BNI-fördelningsnyckeln ska tillämpas ska fördelningen av bidragen mellan de bidragsgivande medlemsstaterna fastställas enligt den på bruttonationalinkomsten grundade fördelningsnyckeln så som anges i artikel 41.2 i EU-fördraget och i enlighet med rådets beslut 2007/436/EG, Euratom (9) eller varje annat beslut som kan komma att ersätta detta.

b)

Varje bidrag ska beräknas enligt de uppgifter som fastställts i kolumnen ”Egna medel på grundval av BNI” i tabellen ”Sammanställning av finansieringen av den allmänna budgeten efter slag av egna medel och per medlemsstat” som bifogas till unionens senaste budget. Bidraget från varje bidragsgivande medlemsstat ska vara proportionellt i förhållande till dess andel av de bidragsgivande medlemsstaternas totala BNI.

a)

De bidrag som är avsedda att finansiera byråns allmänna budget ska betalas av de deltagande medlemsstaterna i tre lika stora delbetalningar, senast den 15 mars, 15 juni och 15 oktober det berörda budgetåret.

b)

När en ändringsbudget antas ska de nödvändiga bidragen betalas av de berörda medlemsstaterna inom 60 dagar efter det att begäran om bidrag avsänts.

c)

Varje medlemsstat ska erlägga de bankavgifter som avser betalningen av dess egna bidrag.

d)

Om den årliga budgeten inte har godkänts senast den 30 november får byrån, på begäran av en medlemsstat, utfärda en enskild preliminär begäran om bidrag för den medlemsstaten.

a)

bestämmelserna för projektets eller programmets förvaltning,

b)

i förekommande fall, den ad hoc-budget som är knuten till projektet eller programmet, fördelningsnyckeln för bidrag och de nödvändiga tillämpningsbestämmelserna,

c)

tredje parters deltagande i den kommitté som avses i punkt 4. Deras deltagande ska inte påverka unionens beslutsautonomi.

a)

Anskaffning genom offentliga kontrakt som tilldelas i enlighet med tillämpliga unionsregler för tilldelning av offentliga kontrakt.

b)

Bidrag som tilldelats i enlighet med de finansiella bestämmelser och regler som avses i artikel 18.

a)

kostnader i samband med de rättsliga åtaganden som avses i punkt 1,

b)

kostnader som avses i artikel 13.3 a i, i den mån sådana kostnader uppstår som en direkt följd av förvaltningen av de berörda ad hoc-projekten och ad hoc-programmen.

a)

principerna för förbindelserna mellan byrån och den tredje parten,

b)

bestämmelser för samråd om ämnen som rör byråns arbete,

c)

säkerhetsfrågor.

13.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 266/75

(1)

Den 9 maj 2011 antog rådet beslut 2011/273/Gusp (1) om restriktiva åtgärder mot Syrien.

(2)

Sedan dess har rådet fortsatt att med kraft fördöma den syriska regimens brutala repression mot civilbefolkningen i Syrien. Rådet har upprepade gånger uttryckt sin djupa oro över det allt värre läget i Syrien, i synnerhet de omfattande och systematiska kränkningarna av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

(3)

Den 14 april 2014, i överensstämmelse med rådets slutsatser av den 23 januari 2012, där rådet bekräftade unionens fasta beslutsamhet att fortsätta sin policy att införa ytterligare åtgärder mot regimen så länge som repressionen fortgår, förklarade rådet att EU skulle fortsätta sin politik med restriktiva åtgärder mot regimen så länge repressionen fortsätter.

(4)

Rådet har upprepade gånger med stor oro noterat den syriska regimens försök att kringgå EU:s restriktiva åtgärder i syfte att fortsätta att finansiera och stödja sin politik att utsätta civilbefolkningen för brutal repression.

(5)

Rådet konstaterar att den syriska regimen fortsätter med sin repressiva politik och anser att det med tanke på det fortsatt allvarliga läget är nödvändigt att vidmakthålla och säkerställa effektiviteten i de befintliga restriktiva åtgärderna genom att vidareutveckla dem samtidigt som man upprätthåller den riktade och differentierade modellen och har den syriska befolkningens humanitära villkor i åtanke. Rådet anser att vissa kategorier av personer och enheter, med tanke på de särskilda förhållanden som råder i Syrien, är av särskild relevans för effektiviteten i dessa restriktiva åtgärder.

(6)

Eftersom den syriska regimen utövar en omedelbar kontroll över ekonomin har rådet bedömt att en inre grupp av ledande affärsmän med verksamhet i Syrien kan bibehålla sin ställning endast genom nära samröre med och stöd från regimen samt genom inflytande inom denna. Rådet anser att det bör föreskriva restriktiva åtgärder i syfte att införa inreserestriktioner och frysa alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör eller ägs, innehas eller kontrolleras av dessa ledande affärsmän med verksamhet i Syrien i enlighet med rådets utpekanden och förteckningen i bilaga I i syfte att hindra dem från att tillhandahålla regimen materiellt eller ekonomiskt stöd och för att med hjälp av dessa personers inflytande öka trycket på regimen att ändra på sin repressiva politik.

(7)

Rådet har bedömt att makten inom den nuvarande syriska regimen, mot bakgrund av att maktutövningen i Syrien sedvanligen är familjebaserad, är koncentrerad till inflytelserika medlemmar av familjerna al-Asad (även skrivet Assad) och Makhlouf. Rådet anser att det bör föreskriva restriktiva åtgärder i syfte att frysa alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör eller ägs, innehas eller kontrolleras av medlemmar av familjerna al-Asad och Makhlouf och införa inreserestriktioner för berörda personer i enlighet med rådets utpekanden och förteckningen i bilaga I, både för att genom medlemmar av dessa familjer utöva direkt påverkan på regimen att ändra på sin repressiva politik och för att undgå risken att restriktiva åtgärder kringgås med hjälp av familjemedlemmar.

(8)

Ministrarna i den syriska regeringen bör anses vara kollektivt ansvariga för den syriska regimens repressiva politik. Rådet har bedömt att förutvarande syriska regeringsministrar, i det särskilda sammanhang som den nuvarande syriska regimen utgör, sannolikt kommer att fortsätta att ha inflytande inom den regimen. Rådet anser därför att det bör föreskriva restriktiva åtgärder i syfte att frysa alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör eller ägs, innehas eller kontrolleras av såväl ministrar i den syriska regeringen som personer som innehaft ministerposter efter maj 2011 och att införa inreserestriktioner för berörda personer i enlighet med rådets utpekanden och förteckningen i bilaga I.

(9)

Den syriska försvarsmakten är ett nyckelredskap som regimen använder för att verkställa sin repressiva politik och begå kränkningar av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt och det föreligger en allvarlig risk att dess officerare i tjänst ska begå fler sådana kränkningar. Dessutom har rådet, i det särskilda sammanhang som den syriska krigsmakten utgör, bedömt att förutvarande höga officerare inom krigsmakten sannolikt kommer att fortsätta att ha inflytande inom regimen. Rådet anser därför att det bör föreskriva restriktiva åtgärder i syfte att frysa alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör eller ägs, innehas eller kontrolleras av såväl höga officerare i den syriska krigsmakten som förutvarande höga officerare i den syriska krigsmakten som någon gång efter maj 2011 innehaft en sådan post och att införa inreserestriktioner för berörda personer i enlighet med rådets utpekanden och förteckningen i bilaga I.

(10)

De syriska säkerhets- och underrättelsetjänsterna är ett nyckelredskap som regimen använder för att verkställa sin repressiva politik och begå kränkningar av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt, och det föreligger en allvarlig risk att tjänstemännen inom dessa ska begå fler sådana kränkningar. Dessutom har rådet, i det särskilda sammanhang som de syriska säkerhets- och underrättelsetjänsterna utgör, bedömt att förutvarande tjänstemän inom dessa organ sannolikt kommer att fortsätta att ha inflytande inom regimen. Rådet anser därför att det bör föreskriva restriktiva åtgärder i syfte att frysa alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör eller ägs, innehas eller kontrolleras av såväl personal vid de syriska säkerhets- och underrättelsetjänsterna som tidigare personal inom dessa som någon gång efter maj 2011 innehaft en sådan post och att införa inreserestriktioner för berörda personer i enlighet med rådets utpekanden och förteckningen i bilaga I.

(11)

Rådet har bedömt att regimtrogen milis stöder den syriska regimen i dess repressiva politik, begår människorättsliga övergrepp och kränkningar av internationell humanitär rätt på den syriska regimens order och i den syriska regimens namn och att det föreligger en allvarlig risk att dess medlemmar ska begå fler sådana kränkningar. Rådet anser därför att det bör föreskriva restriktiva åtgärder i syfte att frysa alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör eller ägs, innehas eller kontrolleras av medlemmar av syriska regimtrogna milisförband och att införa inreserestriktioner för berörda personer i enlighet med rådets utpekanden och förteckningen i bilaga I.

(12)

Rådet anser att det för att förhindra att mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt kränks genom användning av kemiska vapen i Syrien bör föreskriva restriktiva åtgärder mot personer, enheter, organ eller institutioner som är verksamma inom det området i enlighet med rådets utpekanden och förteckningen i bilaga I.

(13)

De restriktiva åtgärderna påverkar inte de privilegier och den immunitet som tillkommer medlemmar av diplomatiska och konsulära myndigheter ackrediterade i en medlemsstat i EU i enlighet med internationell rätt, vilket inbegriper 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser och 1963 års Wienkonvention om konsulära förbindelser. De restriktiva åtgärderna påverkar inte heller utförandet av medlemsstaternas diplomatiska funktioner och konsulär assistans i Syrien.

(14)

Personer eller enheter som omfattas av en av kategorierna som avses i skälen 6–12 bör inte bli föremål för restriktiva åtgärder om det föreligger tillräckliga uppgifter om att de inte, eller inte längre, har samröre med regimen eller utövar inflytande över den och inte heller utgör någon reell risk i fråga om kringgående.

(15)

Alla beslut om uppförande på förteckningen bör fattas på individuell basis och från fall till fall med hänsyn tagen till åtgärdens proportionalitet.

(16)

Beslut 2013/255/Gusp (2), vilket upphävde beslut 2011/273/Gusp, bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Följande skäl ska läggas till:

2.

Skäl 3 ska omnumreras till skäl 15.

3.

Artikel 27 ska ersättas med följande:

”Artikel 27

1.   Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra inresa till eller transitering genom deras territorier för personer som är ansvariga för brutal repression mot civilbefolkningen i Syrien, personer som gagnas av eller stöder regimens politik och personer förbundna med dessa, enligt förteckningen i bilaga I.

2.   I enlighet med de bedömningar som rådet gjort och de avgöranden det fattat i samband med läget i Syrien, som anges i skälen 5–11, ska medlemsstaterna också vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra inresa till eller transitering genom deras territorier för

3.   Personer inom en av de kategorier som anges i punkt 2 ska inte uppföras eller kvarstå på förteckningen över personer och enheter i bilaga I om det föreligger tillräckliga uppgifter om att de inte, eller inte längre, har samröre med regimen eller utövar inflytande över den och inte heller utgör någon reell risk i fråga om kringgående.

4.   Alla beslut om uppförande på förteckningen enligt dessa nya kriterier bör fattas på individuell basis och från fall till fall med hänsyn tagen till åtgärdens proportionalitet.

5.   Punkterna 1 och 2 ska inte innebära att en medlemsstat är skyldig att vägra sina egna medborgare inresa till det egna territoriet.

6.   Punkterna 1 och 2 ska tillämpas utan att det påverkar de fall då en medlemsstat är bunden av en skyldighet enligt internationell rätt, nämligen

7.   Punkt 6 ska anses tillämplig även i de fall när en medlemsstat är värdland för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

8.   Rådet ska på vederbörligt sätt informeras i alla de fall då en medlemsstat beviljar ett undantag enligt punkt 6 eller 7.

9.   Medlemsstaterna får bevilja undantag från de åtgärder som föreskrivs i punkterna 1 och 2 om resan är motiverad av brådskande humanitära skäl eller av deltagande i mellanstatliga möten, inklusive möten som stöds av unionen eller där en medlemsstat är värdland för OSSE, där det förs en politisk dialog som direkt främjar demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i Syrien.

10.   En medlemsstat som vill bevilja undantag i enlighet med punkt 9 ska anmäla detta skriftligt till rådet. Undantag ska anses beviljat såvida inte en eller flera av rådets medlemmar gör en skriftlig invändning inom två arbetsdagar efter det att de mottagit anmälan om det föreslagna undantaget. Om en eller flera av rådets medlemmar gör en invändning får rådet med kvalificerad majoritet besluta att bevilja det föreslagna undantaget.

11.   I de fall där en medlemsstat i enlighet med punkterna 6–10 tillåter inresa till eller transitering genom sitt territorium för personer som förtecknas i bilagan ska tillståndet endast gälla det ändamål för vilket det ges och de personer som berörs av detta.”

4.

Artikel 28 ska ersättas med följande:

”Artikel 28

1.   Alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör eller ägs, innehas eller kontrolleras av personer som är ansvariga för den brutala repressionen mot civilbefolkningen i Syrien, personer och enheter som gagnas av eller stöder regimen samt personer och enheter som har anknytning till dem, enligt förteckningen i bilagorna I och II, ska frysas.

2.   I enlighet med de bedömningar som rådet gjort och de avgörandet det fattat i samband med läget i Syrien, som anges i skälen 5–11, ska alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör eller ägs, innehas eller kontrolleras av

3.   Personer, enheter och organ inom en av de kategorier som anges i punkt 2 ska inte uppföras eller kvarstå på förteckningen över personer och enheter i bilaga I om det föreligger tillräckliga uppgifter om att de inte, eller inte längre, har samröre med regimen eller utövar inflytande över den och inte heller utgör någon reell risk i fråga om kringgående.

4.   Alla beslut om uppförande på förteckningen bör fattas på individuell bas från fall till fall med hänsyn tagen till åtgärdens proportionalitet.

5.   Inga penningmedel eller ekonomiska resurser får direkt eller indirekt göras tillgängliga för eller utnyttjas till gagn för de fysiska eller juridiska personer eller enheter som förtecknas i bilagorna I och II.

6.   Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får ge tillstånd till att vissa frysta penningmedel eller ekonomiska resurser frigörs, eller till att vissa frysta tillgångar eller ekonomiska resurser görs tillgängliga, på sådana villkor som den finner lämpliga efter att ha konstaterat att de berörda penningmedlen eller ekonomiska resurserna är

En medlemsstat ska underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om varje tillstånd som den beviljar enligt denna punkt.

7.   Genom undantag från punkterna 1 och 2 får de behöriga myndigheterna i en medlemsstat tillåta att vissa frysta penningmedel eller ekonomiska resurser frigörs, om följande villkor uppfylls:

En medlemsstat ska underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om varje tillstånd som den beviljar enligt denna punkt.

8.   Punkterna 1 och 2 ska inte hindra en förtecknad person eller enhet från att göra en betalning i samband med ett avtal som ingåtts innan personen eller enheten fördes upp på förteckningen, under förutsättning att den berörda medlemsstaten har fastställt att betalningen inte direkt eller indirekt tas emot av en person eller enhet som avses i punkterna 1 och 2.

9.   Punkterna 1 och 2 ska inte utgöra något hinder mot att enhet som förtecknas i bilaga II, under en period av två månader från den dag då den fördes upp på förteckningen, gör en utbetalning från frysta penningmedel eller ekonomiska resurser som den har erhållit efter uppförandet på förteckningen, om denna utbetalning ska göras enligt ett avtal i samband med finansiering av handel, under förutsättning att medlemsstaten i fråga har fastställt att utbetalningen inte direkt eller indirekt mottas av en person eller enhet som avses i punkt 1 eller 2.

10.   Punkt 5 ska inte tillämpas på kreditering av frysta konton med

11.   Punkterna 1, 2 och 5 ska inte tillämpas på överföring från eller genom Syriens centralbank av penningmedel eller ekonomiska resurser som mottagits och frysts efter datumet för uppförande på förteckningen eller på överföring av penningmedel eller ekonomiska resurser till eller genom Syriens centralbank efter datumet för uppförande på förteckningen om överföringen i fråga har anknytning till en betalning från ett icke-förtecknat finansinstitut som ska betalas i samband med ett särskilt köpeavtal, under förutsättning att den berörda medlemsstaten i varje enskilt fall har fastställt att betalningen inte direkt eller indirekt tas emot av en person eller enhet som avses i punkt 1 eller 2.

12.   Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på överföring från eller genom Syriens centralbank av frysta penningmedel eller ekonomiska resurser, om överföringen i fråga syftar till att tillhandahålla finansiella institutioner under medlemsstaternas jurisdiktion likvida medel för finansiering av handel, under förutsättning att överföringen har godkänts av den berörda medlemsstaten.

13.   Punkterna 1, 2 och 5 ska inte tillämpas på en överföring av spärrade penningmedel eller ekonomiska resurser av eller genom en finansiell enhet som förtecknas i bilaga I eller II om överföringen gäller en betalning som görs av en person eller enhet som inte förtecknas i bilaga I eller II och som ska göras i samband med tillhandahållandet av finansiellt stöd till syriska medborgare som deltar i utbildning eller yrkesutbildning eller bedriver akademisk forskning i unionen, under förutsättning att medlemsstaten i fråga i varje enskilt fall har fastställt att utbetalningen inte direkt eller indirekt mottas av en person eller enhet som avses i punkt 1 eller 2.

14.   Punkterna 1, 2 och 5 ska inte gälla åtgärder och transaktioner med avseende på Syrian Arab Airlines som enbart syftar till att evakuera unionsmedborgare och deras familjemedlemmar från Syrien.

15.   Punkterna 1, 2 och 5 ska inte tillämpas på en överföring av eller genom Commercial Bank of Syria av tillgångar eller ekonomiska resurser som mottagits från en plats utanför unionen och som frysts efter dagen för dess uppförande på förteckningen eller en överföring av eller genom Commercial Bank of Syria av tillgångar eller ekonomiska resurser som mottagits från en plats utanför unionen efter dagen för dess uppförande på förteckningen, om överföringen gäller en betalning av ett finansinstitut som inte är upptaget på förteckningen som ska ske i samband med ett särskilt handelsavtal för medicinska produkter, livsmedel, skydd, renhållning eller hygien för civil användning, under förutsättning att den berörda medlemsstaten i varje enskilt fall har fastställt att betalningen inte direkt eller indirekt mottas av en person eller enhet som avses i punkt 1 eller 2.”

5.

Artikel 30.2 ska ersättas med följande:

”2.   Rådet ska meddela sitt beslut om uppförandet på förteckningen, inbegripet skälen därtill, till personen, enheten eller organet som berörs, antingen direkt, om adressen är känd, eller genom att ett meddelande offentliggörs, så att personen, enheten eller organet ges tillfälle att lämna synpunkter. I synnerhet kan personer, enheter eller organ som är uppförda på förteckningen i bilaga I på grund av att de omfattas av de kategorier av personer, enheter eller organ som anges i artiklarna 27.2 och 28.2 framlägga bevis eller synpunkter om varför de anser att deras uppförande på förteckningen inte är berättigat även om de omfattas av en sådan kategori.”