ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 248

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

58 årgången
24 september 2015


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd ( 1 )

1

 

*

Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ( 1 )

9

 

*

Kommissionens förordning (EU) 2015/1590 av den 18 september 2015 om förbud mot fiske efter kungsfiskar i grönländska vatten i Nafo 1F och grönländska vatten i V och XIV samt i internationella vatten i bevarandeområdet för kungsfiskar med fartyg som för tysk flagg

30

 

*

Kommissionens förordning (EU) 2015/1591 av den 18 september 2015 om förbud mot fiske efter makrill i VIIIc, IX och X samt i unionens vatten i Cecaf 34.1.1 och i VIIIa, VIIIb och VIIId med fartyg som för tysk flagg

32

 

*

Kommissionens förordning (EU) 2015/1592 av den 18 september 2015 om förbud mot fiske efter kungsfiskar i unionens vatten och internationella vatten i V; internationella vatten i XII och XIV med fartyg som för tysk flagg

34

 

*

Kommissionens förordning (EU) 2015/1593 av den 18 september 2015 om förbud mot fiske efter blåvitling i färöiska vatten med fartyg som för tysk flagg

36

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1594 av den 21 september 2015 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Rocamadour [SUB])

38

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1595 av den 21 september 2015 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Zgornjesavinjski želodec [SGB])

39

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1596 av den 21 september 2015 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Montes de Toledo [SUB])

40

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1597 av den 23 september 2015 om undantag från genomförandeförordning (EU) nr 615/2014 vad gäller det slutliga datumet för utbetalningen av den första delen av förskottet till de mottagande organisationerna i Grekland för arbetsprogram inom sektorn för olivolja och bordsoliver för år 2015

41

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1598 av den 23 september 2015 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

43

 

*

Europeiska centralbankens förordning (EU) 2015/1599 av den 10 september 2015 om ändring av förordning (EU) nr 1333/2014 om penningmarknadsstatistik (ECB/2015/30)

45

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut (EU, Euratom) 2015/1600 av den 18 september 2015 om utnämning av ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för perioden 21 september 2015–20 september 2020

53

 

*

Rådets beslut (EU) 2015/1601 av den 22 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland

80

 

*

Kommissionens delegerade beslut (EU) 2015/1602 av den 5 juni 2015 om likvärdighet för den solvens- och tillsynsordning för försäkrings- och återförsäkringsföretag som gäller i Schweiz på grundval av artiklarna 172.2, 227.4 och 260.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG

95

 

*

Kommissionens beslut (EU) 2015/1603 av den 13 augusti 2015 om en åtgärd som Spanien vidtagit i enlighet med artikel 7 i rådets direktiv 89/686/EEG för att återkalla från marknaden en typ av flythjälpmedel för simutbildning

99

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/1


RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/1588

av den 13 juli 2015

om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (kodifiering)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 109,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

Rådets förordning (EG) nr 994/98 (2) har ändrats på väsentliga punkter (3). För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras.

(2)

Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ankommer det i huvudsak på kommissionen att bedöma om ett stöd är förenligt med den inre marknaden.

(3)

För att den inre marknaden ska kunna fungera väl krävs det en strikt och effektiv tillämpning av konkurrensreglerna för statligt stöd.

(4)

Kommissionen bör bemyndigas att, inom områden där den har tillräcklig erfarenhet för att fastställa allmänna kriterier för förenlighet, genom förordningar förklara att vissa särskilda stöd är förenliga med den inre marknaden enligt någon eller flera av bestämmelserna i artikel 107.2 och 107.3 i EUF-fördraget och undantagna från förfarandet i artikel 108.3 i fördraget.

(5)

Förordningar om gruppundantag av vissa slag av stöd kommer att säkerställa insynen och rättssäkerheten och kommer att kunna tillämpas direkt av de nationella domstolarna utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 267 i EUF-fördraget.

(6)

Statligt stöd är ett objektivt begrepp som definieras i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Kommissionens befogenhet att anta gruppundantag enligt denna förordning är endast tillämplig på åtgärder som uppfyller alla kriterier i artikel 107.1 i EUF-fördraget och därmed utgör statligt stöd. Att en viss kategori av stöd införs i denna förordning eller i en undantagsförordning innebär inte att det är fastställt på förhand att en åtgärd ska klassificeras som statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(7)

Kommissionen bör bemyndigas att besluta att stöd till små och medelstora företag, stöd till forskning, utveckling och innovation, stöd till förmån för miljöskydd, stöd till förmån för sysselsättning och utbildning samt stöd i enlighet med den karta som kommissionen har godkänt för varje medlemsstat för beviljande av regionalstöd på vissa villkor är förenliga med den inre marknaden och inte omfattas av anmälningskravet.

(8)

Innovation har blivit en av EU:s politiska prioriteringar inom ramen för Innovationsunionen, som är ett av Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ. Dessutom är många stödåtgärder för innovation relativt små och skapar inga allvarliga snedvridningar av konkurrensen.

(9)

Ett antal åtgärder som vidtas av medlemsstaterna inom sektorerna kultur och bevarandet av kulturarvet utgör inte nödvändigtvis stöd, eftersom de inte uppfyller alla kriterier i artikel 107.1 i EUF-fördraget, till exempel på grund av att stödmottagaren inte bedriver näringsverksamhet eller på grund av att handeln mellan medlemsstater inte påverkas. Men i den mån åtgärder på kulturområdet och för bevarande av kulturarvet utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget bör kommissionen bemyndigas att på vissa villkor besluta att stödåtgärderna är förenliga med den inre marknaden och inte omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i EUF-fördraget. Små projekt inom kultursektorn, den kreativa sektorn eller sektorn för bevarande av kulturarv ger vanligtvis inte upphov till någon betydande snedvridning och de senaste fallen visar att sådant stöd endast har en begränsad effekt på handeln.

(10)

Undantag inom sektorerna kultur och bevarandet av kulturarvet kan utformas med utgångspunkt i kommissionens erfarenheter som återfinns i riktlinjer, såsom för biograffilmer och audiovisuella verk, eller såsom de utvecklats i varje enskilt fall. Vid utformningen av sådana gruppundantag bör kommissionen ta hänsyn till att de endast bör omfatta åtgärder som utgör statligt stöd, att de i princip bör fokusera på åtgärder som bidrar till målen för ”Moderniseringen av det statliga stödet i EU” och att gruppundantag endast gäller för stöd som kommissionen redan har omfattande erfarenheter av. Vidare bör man ta hänsyn till medlemsstaternas primära kompetens på kulturområdet och det särskilda skyddet för kulturell mångfald enligt artikel 167.1 i EUF-fördraget samt kulturens särart.

(11)

Vad gäller statliga stödåtgärder avsedda att avhjälpa skador orsakade av naturkatastrofer samt statliga stödåtgärder avsedda som kompensation för skador inom fiskerinäringen orsakade av ogynnsamma väderförhållanden är de belopp som beviljas på dessa områden vanligtvis begränsade och tydliga villkor för förenlighet kan fastställas. Denna förordning bör bemyndiga kommissionen att bevilja undantag från anmälningskravet för sådant stöd. Enligt kommissionens erfarenheter medför detta stöd inte någon betydande snedvridning, och tydliga villkor för förenlighet kan fastställas på grundval av dessa erfarenheter.

(12)

I enlighet med artikel 42 i EUF-fördraget är reglerna för statligt stöd under vissa omständigheter inte tillämpliga på vissa stödåtgärder till förmån för jordbruksprodukter som är upptagna i bilaga I till EUF-fördraget. Artikel 42 är inte tillämplig på skogsbruk eller på produkter som inte är upptagna i denna bilaga. Kommissionen bör kunna göra undantag för vissa typer av stöd för främjande av skogsbruk, inbegripet stöd som omfattas av programmen för landsbygdsutveckling och sådana som främjar marknadsföring av och reklam för livsmedelsprodukter som inte är upptagna i bilaga I i EUF-fördraget, om snedvridningen av konkurrensen enligt kommissionens erfarenheter är begränsad och tydliga villkor för förenlighet kan fastställas.

(13)

Enligt artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 (4) ska artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget tillämpas på stöd som medlemsstaterna beviljat företag inom fiskerisektorn, med undantag av betalningar som medlemsstaterna gjort i enlighet med förordning (EG) nr 1198/2006. Ytterligare statligt stöd till bevarandet av biologiska resurser från hav och sötvatten har vanligen en begränsad effekt på handeln mellan medlemsstaterna, bidrar till unionens mål för havs- och fiskeripolitiken och orsakar ingen allvarlig snedvridning av konkurrensen. Dessutom är de belopp som beviljas vanligtvis begränsade och tydliga villkor för förenlighet kan fastställas.

(14)

Ett antal åtgärder som vidtas av medlemsstaterna inom idrottssektorn, särskilt inom amatöridrotten, utgör inte nödvändigtvis stöd, eftersom de inte uppfyller alla kriterier i artikel 107.1 i EUF-fördraget, till exempel på grund av att stödmottagaren inte bedriver näringsverksamhet eller på grund av att handeln mellan medlemsstater inte påverkas. Men i den mån som åtgärder på sportområdet utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget bör kommissionen bemyndigas att på vissa villkor besluta att stödåtgärderna är förenliga med den inre marknaden och inte omfattas av anmälningsskyldigheten. Statliga stödåtgärder för idrott, särskilt inom amatöridrotten eller/och de som är småskaliga åtgärder, har ofta en begränsad effekt på handeln mellan medlemsstaterna och orsakar ingen allvarlig snedvridning av konkurrensen. Dessutom är de belopp som beviljas vanligtvis begränsade. På grundval av erfarenheterna kan tydliga villkor för förenlighet fastställas för att säkerställa att stöd till idrotten inte ger upphov till någon betydande snedvridning.

(15)

När det gäller stöd till luft- och sjötransport ger stöd av social karaktär till transporter av personer bosatta i avlägsna regioner, såsom de yttersta randområdena och öar, inbegripet ömedlemsstater som består av en enda region och glesbygdsområden, enligt kommissionens erfarenheter inte upphov till allvarlig snedvridning av konkurrensen, förutsatt att stödet beviljas utan diskriminering med avseende på transportföretagets identitet. Dessutom kan tydliga villkor för förenlighet fastställas.

(16)

När det gäller stöd till bredbandsinfrastruktur har kommissionen under senare år skaffat sig omfattande erfarenheter och utformat riktlinjer (5). Enligt kommissionens erfarenheter ger stöd till vissa typer av bredbandsinfrastruktur inte upphov till några betydande snedvridningar och kan omfattas av ett gruppundantag, under förutsättning att vissa villkor för förenlighet är uppfyllda och att infrastrukturen byggs ut i s.k. vita områden, det vill säga områden där det inte finns någon infrastruktur i samma kategori – antingen bredband eller nästa generations mycket snabba accessnät (nedan kallat NGA) – och där det inte är sannolikt att någon sådan infrastruktur kommer att byggas inom den närmaste framtiden, enligt kriterierna i riktlinjerna. Detta gäller för stöd för tillhandahållande av grundläggande bredband och stöd till små enskilda stödåtgärder som omfattar NGA, och stöd till bredbandsrelaterade anläggningsarbeten och passiv infrastruktur för bredband.

(17)

Ett antal åtgärder som vidtas av medlemsstaterna avseende infrastruktur utgör inte nödvändigtvis stöd, eftersom de inte uppfyller alla kriterier i artikel 107.1 i EUF-fördraget, t.ex. på grund av att stödmottagaren inte bedriver näringsverksamhet, på grund av att handeln mellan medlemsstaterna inte påverkas eller därför att åtgärden består i ersättning för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som uppfyller alla kriterierna i rättspraxis i Altmarkmålet (6). Men i den mån som finansiering av infrastruktur utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget bör kommissionen bemyndigas att på vissa villkor besluta om stödåtgärderna är förenliga med den inre marknaden och inte omfattas av anmälningsskyldigheten. När det gäller infrastruktur kan små stödbelopp för infrastrukturprojekt vara ett effektivt sätt att stödja unionens mål i den mån stödet minimerar kostnaderna och den potentiella snedvridningen av konkurrensen är begränsad. Kommissionen bör därför kunna göra undantag för statligt stöd för infrastrukturprojekt till stöd för mål som nämns i denna förordning och till stöd för andra mål av gemensamt intresse, särskilt EU 2020-målen (7). Detta kan omfatta stöd till projekt avseende nätverk eller anläggningar för flera sektorer där relativt små stödbelopp behövs. Gruppundantag kan dock endast beviljas för infrastrukturprojekt där kommissionen har tillräcklig erfarenhet för att fastställa tydliga och strikta kriterier för förenlighet som säkerställer att risken för potentiell snedvridning av konkurrensen är begränsad och att större stödbelopp fortfarande omfattas av kravet på anmälan enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget.

(18)

När kommissionen antar förordningar om undantag från anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget för vissa slag av stöd bör den ange stödets syfte, kategorier av stödmottagare samt tröskelvärden som begränsar det undantagna stödet till en viss maximal stödnivå i förhållande till samtliga tillåtna kostnader eller ett visst maximalt stödbelopp, villkoren för kumulation av stöd samt kontrollvillkoren, för att säkerställa att det stöd som omfattas av denna förordning är förenligt med den inre marknaden.

(19)

Tröskelvärdena för varje kategori av stöd där kommissionen antar en gruppundantagsförordning kan vara uttryckta som stödnivå i förhållande till samtliga tillåtna kostnader eller som högsta tillåtna stödbelopp. Dessutom bör kommissionen bemyndigas att göra gruppundantag för vissa typer av åtgärder med inslag av statligt stöd som på grund av det speciella sätt på vilket de är utformade inte kan uttryckas exakt i stödnivåer eller högsta tillåtna stödbelopp, till exempel finansieringstekniska instrument eller vissa former av åtgärder till förmån för riskkapitalinvesteringar. Sådana komplexa åtgärder kan inbegripa stöd på olika nivåer (direkta, mellanliggande och indirekta stödmottagare). Med tanke på den ökade betydelsen av dessa och deras bidrag till unionsmålen bör det föreskrivas undantag även för dessa åtgärder. Det bör därför vara möjligt att, vid sådana åtgärder definiera trösklar för beviljande av stöd i ett särskilt fall i form av högsta tillåtna nivå för statliga stödåtgärder inom eller i samband med åtgärden. Den högsta nivån för statligt stöd kan innehålla ett inslag av stöd som inte utgör statligt stöd, under förutsättning att åtgärden innehåller åtminstone vissa inslag som innefattar statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget och vars inslag inte är marginella.

(20)

Det kan vara ändamålsenligt att fastställa tröskelvärden eller andra lämpliga villkor för anmälan av beviljande av stöd i ett särskilt fall så att kommissionen har möjlighet att undersöka effekterna av vissa stöd på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna och att bedöma om stödet är förenligt med den inre marknaden.

(21)

När kommissionen antar förordningar om undantag för vissa slag av stöd från anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget bör den bemyndigas att föreskriva ytterligare närmare villkor för att säkerställa att det stöd som omfattas av denna förordning är förenligt med den inre marknaden.

(22)

Med hänsyn till den inre marknadens utveckling och funktion bör kommissionen bemyndigas att genom en förordning fastställa att vissa stöd inte uppfyller samtliga kriterier i artikel 107.1 i EUF-fördraget och därför är undantagna från anmälningsförfarandet i artikel 108.3 i EUF-fördraget, förutsatt att stöd som beviljas samma företag under en angiven period inte överskrider ett fastställt belopp.

(23)

Kommissionen är enligt artikel 108.1 i EUF-fördraget skyldig att i samarbete med medlemsstaterna fortlöpande granska alla stödprogram som förekommer. För att säkerställa största möjliga insyn och lämplig kontroll bör kommissionen därför se till att ett tillförlitligt system införs för att registrera och sammanställa uppgifter om tillämpningen av de förordningar som den antar, till vilket alla medlemsstater har tillgång, och att den erhåller alla nödvändiga uppgifter från medlemsstaterna om genomförandet av stöd som undantagits från anmälan, vilka kan komma att granskas och utvärderas i samarbete med medlemsstaterna i en rådgivande kommitté för statligt stöd. Kommissionen bör därför också ha möjlighet att begära in de uppgifter som krävs för att granskningen ska bli effektiv.

(24)

Medlemsstaterna bör lämna in sammanfattningar av uppgifterna om de stödåtgärder som genomförts och som omfattas av en undantagsförordning. Dessa sammanfattningar är nödvändiga för att garantera insyn i de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit. I och med de elektroniska kommunikationsmediernas tillväxt, går det snabbt att offentliggöra sammanfattningarna på kommissionens webbplats, vilket är en effektiv metod och säkerställer insyn till gagn för alla berörda parter. Därför bör dessa sammanfattningar offentliggöras på kommissionens webbplats.

(25)

Kontrollen av beviljandet av stöd inbegriper en rad mycket komplicerade faktiska, rättsliga och ekonomiska överväganden i en omgivning som ständigt förändras. Kommissionen bör därför regelbundet ompröva vilka slag av stöd som ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten. Kommissionen bör kunna upphäva eller ändra förordningar som den har antagit enligt denna förordning, om något viktigt förhållande som legat till grund för antagandet har förändrats eller om den inre marknadens gradvisa utveckling eller funktion gör det nödvändigt.

(26)

Kommissionen bör ha möjlighet att i nära och fortlöpande samarbete med medlemsstaterna exakt fastställa tillämpningsområdet för dessa förordningar och de villkor som anges i dem. För att möjliggöra samarbetet mellan kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna bör den rådgivande kommittén för statligt stöd höras innan kommissionen antar förordningar i enlighet med denna förordning.

(27)

Utkast till förordningar och andra dokument som ska granskas av den rådgivande kommittén för statligt stöd i enlighet med denna förordning bör offentliggöras på kommissionens webbplats för att säkerställa insyn.

(28)

Den rådgivande kommittén för statligt stöd bör höras innan ett utkast till förordning offentliggörs. För att säkerställa insyn bör dock utkastet till förordning offentliggöras på kommissionens webbplats samtidigt som kommissionen samråder med den rådgivande kommittén för första gången.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gruppundantag

1.   Kommissionen kan, genom förordningar som antas i enlighet med förfarandet i artikel 8 i denna förordning och i enlighet med artikel 107 i EUF-fördraget, förklara att följande slag av stöd är förenliga med den inre marknaden och undantagna från anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget:

a)

Stöd till förmån för

i)

små och medelstora företag,

ii)

forskning, utveckling och innovation,

iii)

miljöskydd,

iv)

sysselsättning och utbildning,

v)

kultur och bevarande av kulturarvet,

vi)

avhjälpande av skador orsakade av naturkatastrofer,

vii)

avhjälpande av skador inom fiskerinäringen orsakade av ogynnsamma väderförhållanden,

viii)

skogsbruk,

ix)

främjande av produkter inom livsmedelssektorn som inte är upptagna i bilaga I till EUF-fördraget,

x)

bevarande av biologiska resurser från hav och sötvatten,

xi)

idrott,

xii)

personer som är bosatta i avlägsna områden, för transporter, om stödet är av social karaktär och beviljas utan diskriminering med avseende på transportföretagets identitet,

xiii)

grundläggande bredbandsinfrastruktur, små, individuella infrastrukturåtgärder för nästa generations accessnät, bredbandsrelaterade anläggningsarbeten och passiv infrastruktur för bredband, i områden där det inte finns någon sådan infrastruktur eller där det inte är sannolikt att någon sådan infrastruktur kommer att byggas ut inom den närmaste framtiden,

xiv)

infrastruktur till stöd för de mål som är upptagna i leden i–xiii samt led b i denna punkt och till stöd för andra mål av gemensamt intresse, särskilt Europa 2020-målen,

b)

Stöd i enlighet med den karta som kommissionen har godkänt för varje medlemsstat för att bevilja regionalstöd.

2.   I de av kommissionens förordningar som avses i punkt 1 ska för varje slag av stöd anges

a)

stödets syfte,

b)

kategorier av stödmottagare,

c)

tröskelvärden, uttryckta antingen som stödnivå i förhållande till samtliga tillåtna kostnader eller som högsta tillåtna stödbelopp eller, för vissa typer av stöd där det kan vara svårt att identifiera stödnivån eller stödbeloppet exakt, särskilt finansieringstekniska instrument eller riskkapitalinvesteringar eller stöd av liknande art, uttryckta i den högsta tillåtna nivå för statligt stöd inom eller i samband med den åtgärden, utan att det påverkar klassificeringen av de berörda åtgärderna mot bakgrund av artikel 107.1 i EUF-fördraget,

d)

villkor för kumulation av stöd,

e)

villkor för kontroll enligt artikel 3.

3.   I de förordningar som avses i punkt 1 får det dessutom särskilt

a)

fastställas tröskelvärden eller andra villkor för när beviljande av stöd i ett särskilt fall ska anmälas,

b)

undantas vissa sektorer från att omfattas av förordningen,

c)

föreskrivas ytterligare villkor för att stöd som undantas enligt de förordningarna ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden.

Artikel 2

De minimis-regel

1.   Kommissionen kan, genom förordningar som antas i enlighet med förfarandet i artikel 8 i denna förordning, besluta att med tanke på den inre marknadens utveckling och funktion vissa former av stöd inte uppfyller samtliga kriterier i artikel 107.1 i EUF-fördraget och därför ska undantas från anmälningsförfarandet enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget, så länge som det stöd som beviljas ett och samma företag under en angiven period inte överskrider ett bestämt fast belopp.

2.   På kommissionens begäran ska medlemsstaterna när som helst meddela den alla ytterligare uppgifter om de former av stöd som är undantagna från anmälningsskyldighet i enlighet med punkt 1.

Artikel 3

Insyn och kontroll

1.   När kommissionen antar förordningar enligt artikel 1 ska den föreskriva detaljerade regler för medlemsstaterna för att säkerställa insyn och kontroll när det gäller det stöd som har undantagits från anmälningsskyldigheten i enlighet med dessa förordningar. Dessa regler ska särskilt omfatta de krav som anges i punkterna 2–4.

2.   Vid införandet av stödprogram eller av enskilt stöd som har beviljats vid sidan av ett program, och där stödet är undantaget enligt förordningarna som avses i artikel 1.1, ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna en sammanfattning av uppgifterna om dessa stödprogram eller fall av enskilt stöd som inte hänför sig till ett undantaget stödprogram, för att dessa ska offentliggöras på kommissionens webbplats.

3.   Medlemsstaterna ska registrera och sammanställa alla uppgifter om tillämpningen av gruppundantagen. Om kommissionen förfogar över uppgifter som ger anledning att ifrågasätta den korrekta tillämpningen av en undantagsförordning, ska medlemsstaterna meddela kommissionen alla uppgifter som den anser vara nödvändiga för att bedöma om stödet är förenligt med den aktuella förordningen.

4.   Medlemsstaterna ska åtminstone en gång om året till kommissionen överlämna en rapport, företrädesvis i elektronisk form, om tillämpningen av gruppundantagen i enlighet med kommissionens särskilda krav. Kommissionen ska ge alla medlemsstater tillgång till denna rapport. En gång om året ska den kommitté som avses i artikel 7 granska och utvärdera dessa rapporter.

Artikel 4

Giltighetstid och ändring av förordningar

1.   De förordningar som antas enligt artiklarna 1 och 2 ska ha en fastställd giltighetstid. De stöd som undantas genom en förordning som har antagits enligt artiklarna 1 och 2 ska undantas under den tid som denna förordning är giltig och, i förekommande fall, den anpassningsperiod som avses i punkterna 2 och 3 i den här artikeln.

2.   De förordningar som antas enligt artiklarna 1 och 2 får upphävas eller ändras om något viktigt förhållande som legat till grund för antagandet har förändrats eller om den inre marknadens grandvisa utveckling eller funktion gör det nödvändigt. I sådana fall ska det i den nya förordningen fastställas en anpassningsperiod på sex månader för att de stöd som omfattades av den föregående förordningen ska kunna justeras.

3.   I de förordningar som antas enligt artiklarna 1 och 2 ska det föreskrivas en sådan period som avses i punkt 2 i den här artikeln för det fall att de inte förlängs när deras giltighet upphör.

Artikel 5

Utvärderingsrapport

Vart femte år ska kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om tillämpningen av denna förordning. Ett utkast till rapport ska sändas på remiss till den kommitté som avses i artikel 7.

Artikel 6

Remiss till berörda parter

När kommissionen har för avsikt att anta en förordning, ska den offentliggöra ett utkast så att alla berörda personer och organisationer ska kunna meddela kommissionen sina synpunkter inom en rimlig tid som kommissionen fastställer och som inte i något fall får understiga en månad.

Artikel 7

Rådgivande kommittén för statligt stöd

Rådgivande kommittén för statligt stöd (nedan kallad kommittén) ska inrättas. Denna kommitté ska bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

Artikel 8

Samråd med kommittén

1.   Kommissionen ska samråda med kommittén

a)

samtidigt som ett utkast till förordning offentliggörs i enlighet med artikel 6, och

b)

innan en förordning antas.

2.   Samråd med kommittén ska äga rum genom att kommissionen kallar till ett möte. Utkast och dokument som ska granskas ska bifogas denna kallelse och får offentliggöras på kommissionens webbplats. Mötet ska äga rum tidigast två månader efter det att kallelsen har skickats ut.

Denna frist kan minskas om det gäller sådant samråd som avses i punkt 1 b ovan, i brådskande fall samt om en förordning enbart ska förlängas.

3.   Kommissionens företrädare ska förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén ska yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

4.   Yttrandet ska protokollföras. Dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet. Kommittén kan rekommendera att yttrandet offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.   Kommissionen ska ta största hänsyn till det yttrande som kommittén avgett. Den ska underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

Artikel 9

Upphävande

Förordning (EG) nr 994/98 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.

Artikel 10

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 juli 2015.

På rådets vägnar

F. ETGEN

Ordförande


(1)  Yttrande av den 29 april 2015 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (EGT L 142, 14.5.1998, s. 1).

(3)  Se bilaga I.

(4)  Rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden (EUT L 223, 15.8.2006, s. 1).

(5)  Meddelande från kommissionen – EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät (EUT C 25, 26.1.2013, s. 1).

(6)  Domstolens dom av den 24 juli 2003 i mål C-280/00, Altmark Trans GmbH och Regierungspräsidium Magdeburg mot Nahverkehrsgesellschaft Altmark GmbH ([2003] REG I-7747).

(7)  Se rådets rekommendation 2010/410/EU av den 13 juli 2010 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (EUT L 191, 23.7.2010, s. 28) och rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (EUT L 308, 24.11.2010, s. 46).


BILAGA I

UPPHÄVD FÖRORDNING OCH ÄNDRING AV DEN

Rådets förordning (EG) nr 994/98

(EGT L 142, 14.5.1998, s. 1)

Rådets förordning (EU) nr 733/2013

(EUT L 204, 31.7.2013, s. 11)


BILAGA II

JÄMFÖRELSETABELL

Förordning (EG) nr 994/98

Denna förordning

Artiklarna 1–8

Artiklarna 1–8

Artikel 9

Artikel 9

Artikel 10

Bilaga I

Bilaga II


24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/9


RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/1589

av den 13 juli 2015

om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (kodifiering)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 109,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

Rådets förordning (EG) nr 659/1999 (2) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter (3). För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras.

(2)

Utan att det påverkar särskilda förfaranderegler fastställda i förordningar för vissa sektorer bör denna förordning tillämpas på stöd inom alla sektorer. För tillämpningen av artiklarna 93 och 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) har kommissionen en särskild befogenhet enligt artikel 108 i EUF-fördraget att fatta beslut om huruvida statligt stöd är förenligt med den inre marknaden när den granskar befintligt stöd, när den fattar beslut om nytt eller ändrat stöd och när den vidtar åtgärder i de fall där dess beslut inte följs eller anmälningskravet inte uppfylls.

(3)

Mot bakgrund av att ett moderniserat system av reglerna om statligt stöd ska bidra både till genomförandet av Europa 2020-strategin för tillväxt och till konsolideringen av de offentliga finanserna bör artikel 107 i EUF-fördraget tillämpas effektivt och enhetligt i hela unionen. Genom rådets förordning (EG) nr 659/1999 konsoliderades och förstärktes kommissionens tidigare praxis för att öka den rättsliga förutsebarheten och stödja utvecklingen av politiken för statligt stöd i en öppen miljö.

(4)

För att säkerställa rättssäkerhet är det lämpligt att fastställa förhållandena under vilka stöd ska betraktas som befintligt stöd. Fullbordandet och fördjupandet av den inre marknaden är en process som sker gradvis och återspeglas i den ständiga utvecklingen av politiken för statligt stöd. Till följd av denna utveckling kan vissa åtgärder som inte utgjorde statligt stöd när de trädde i kraft ha blivit stöd.

(5)

Enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget ska alla planer på att bevilja nytt stöd anmälas till kommissionen och får inte införas förrän kommissionen har godkänt stödet.

(6)

Enligt artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) är medlemsstaterna skyldiga att samarbeta med kommissionen och lämna den alla upplysningar som behövs för att göra det möjligt för kommissionen att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning.

(7)

Den tid inom vilken kommissionen ska slutföra sin preliminära granskning av anmält stöd bör fastställas till två månader efter mottagandet av en fullständig anmälan eller efter mottagandet av en vederbörligen motiverad förklaring från den berörda medlemsstaten om att den anser sin anmälan vara fullständig, eftersom de ytterligare upplysningar som kommissionen begärt inte är tillgängliga eller redan har lämnats. Av rättssäkerhetsskäl bör denna granskning avslutas genom ett beslut.

(8)

I alla de fall där kommissionen, till följd av den preliminära granskningen, inte kan anse att stödet är förenligt med den inre marknaden bör det formella granskningsförfarandet inledas för att kommissionen ska kunna samla in alla de upplysningar den behöver för att bedöma stödets förenlighet och ge berörda parter tillfälle att inkomma med synpunkter. De berörda parternas rättigheter säkras bäst inom ramen för det formella granskningsförfarandet som föreskrivs i artikel 108.2 i EUF-fördraget.

(9)

För att bedöma om ett anmält eller olagligt statligt stöd är förenligt med den inre marknaden, där kommissionen har exklusiv behörighet enligt artikel 108 i EUF-fördraget, bör man se till att kommissionen för att kunna genomdriva reglerna om statligt stöd har befogenhet att begära all nödvändig marknadsinformation från medlemsstater, företag eller företagssammanslutningar, om den hyser tvivel om den berörda åtgärdens förenlighet med unionens regler och därför har inlett ett formellt granskningsförfarande. Kommissionen bör särskilt utnyttja denna befogenhet i de fall där en omfattande materiell bedömning verkar vara nödvändig. När kommissionen fattar beslut om att eventuellt utnyttja denna befogenhet, bör den ta hänsyn till den preliminära granskningens längd.

(10)

För att bedöma en stödåtgärds förenlighet med den inre marknaden efter det att det formella granskningsförfarandet har inletts, särskilt vad gäller tekniskt komplicerade fall som är föremål för en materiell bedömning, bör kommissionen genom en enkel begäran eller genom beslut kunna begära att en medlemsstat, ett företag eller en företagssammanslutning lägger fram all marknadsinformation som den behöver för att kunna slutföra sin bedömning, om de upplysningar som den berörda medlemsstaten tillhandahåller under den preliminära granskningen inte är tillräckliga. Detta bör ske med vederbörlig hänsyn till proportionalitetsprincipen, särskilt för små och medelstora företag.

(11)

Med tanke på det särskilda förhållandet mellan stödmottagarna och den berörda medlemsstaten bör kommissionen kunna begära upplysningar från en stödmottagare enbart efter överenskommelse med den berörda medlemsstaten. Att mottagaren av en viss stödåtgärd tillhandahåller upplysningar utgör inte rättslig grund för bilaterala förhandlingar mellan kommissionen och mottagaren i fråga.

(12)

Kommissionen bör välja ut de mottagare till vilka en begäran om upplysningar riktas utifrån objektiva kriterier, beroende på omständigheterna i varje enskilt ärende, och samtidigt se till att urvalet av uppgiftslämnare är representativt inom varje kategori, om begäran lämnas till ett urval företag eller företagssammanslutningar. De upplysningar som begärs bör främst vara faktauppgifter om företaget eller marknaden och faktabaserade analyser av hur marknaden fungerar.

(13)

Kommissionen bör i egenskap av den som inlett förfarandet vara ansvarig för kontrollen av både överföringen av upplysningar från medlemsstaterna, företag och företagssammanslutningar och den konfidentialitet som gjorts gällande i samband med att uppgifter lämnas.

(14)

Kommissionen bör ha möjlighet att säkerställa efterlevnaden av en begäran om upplysningar som den skickar till ett företag eller en företagssammanslutning genom att ålägga proportionella böter eller viten. När kommissionen fastställer storleken på böter och viten, bör den ta vederbörlig hänsyn till proportionalitets- och lämplighetsprinciperna, särskilt för små och medelstora företag. Rättigheterna för de parter som uppmanas att lämna upplysningar bör skyddas genom att de ges tillfälle att lägga fram sina synpunkter, innan något beslut om att ålägga böter eller viten fattas. Europeiska unionens domstol bör ha obegränsad behörighet i fråga om sådana böter och viten i enlighet med artikel 261 i EUF-fördraget.

(15)

Kommissionen bör, med hänsyn till proportionalitets- och lämplighetsprinciperna, ha möjlighet att reducera vitesbeloppet eller helt bortse från vitet när mottagarna av begäran om upplysningar tillhandahåller de upplysningar som begärts, även om detta sker efter det att tidsfristen löpt ut.

(16)

Böter och viten är inte tillämpliga på medlemsstaterna, eftersom de är skyldiga att samarbeta lojalt med kommissionen i enlighet med artikel 4.3 i EU-fördraget och att lämna all information som krävs till kommissionen för att denna ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning.

(17)

Efter att ha beaktat de berörda parternas synpunkter bör kommissionen avsluta sin granskning genom ett slutligt beslut så snart tveksamheten inte längre föreligger. Om denna undersökning inte är avslutad inom 18 månader efter det att förfarandet inleddes bör den berörda medlemsstaten få möjlighet att begära ett beslut, som kommissionen bör fatta inom två månader.

(18)

För att skydda rätten till försvar för den berörda medlemsstaten bör den erhålla kopior av de begäranden om upplysningar som skickas till andra medlemsstater, företag eller företagssammanslutningar och kunna lämna sina kommentarer till mottagna synpunkter. Den bör också underrättas om namnen på de företag och företagssammanslutningar som hörts, om dessa enheter inte påtalat ett berättigat intresse av att deras identitet skyddas.

(19)

Kommissionen bör ta hänsyn till företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter. Den bör inte i ett beslut kunna använda konfidentiella upplysningar från uppgiftslämnare, om dessa upplysningar inte kan aggregeras eller på något annat sätt anonymiseras, såvida den inte tidigare har fått uppgiftslämnarnas samtycke till att lämna ut dessa upplysningar till den berörda medlemsstaten.

(20)

I fall där upplysningar som markerats som konfidentiella inte verkar omfattas av tystnadsplikt bör det finnas rutiner, som ger kommissionen möjlighet att avgöra i vilken utsträckning sådana upplysningar kan lämnas ut. I varje sådant beslut om att inte godta ett påstående om att upplysningar är konfidentiella bör det anges en period vid utgången av vilken upplysningarna kommer att lämnas ut, så att uppgiftslämnare kan utnyttja ett eventuellt rättsligt skydd som står till dennes förfogande, inklusive eventuella interimistiska åtgärder.

(21)

För att säkerställa att reglerna om statligt stöd tillämpas riktigt och effektivt, bör kommissionen ha möjlighet att upphäva ett beslut som grundas på oriktiga upplysningar.

(22)

För att säkerställa efterlevnaden av artikel 108 i EUF-fördraget, i synnerhet anmälningsskyldigheten och bestämmelsen om genomförandeförbud i artikel 108.3, bör kommissionen undersöka samtliga fall av olagligt stöd. Med tanke på insyn och rättssäkerhet bör de förfaranden som ska följas i sådana fall fastställas. Kommissionen bör inte vara bunden av tidsfrister om en medlemsstat inte har iakttagit anmälningsskyldigheten eller bestämmelsen om genomförandeförbud.

(23)

Kommissionen bör ha möjlighet att på eget initiativ granska upplysningar om olagligt stöd, oavsett från vilken källa de kommer, för att garantera efterlevnad av artikel 108 i EUF-fördraget, särskilt efterlevnaden av anmälningsskyldigheten och bestämmelsen om genomförandeförbud i artikel 108.3 i EUF-fördraget, samt för att bedöma ett stöds förenlighet med den inre marknaden.

(24)

I fall av olagligt stöd bör kommissionen ha rätt att få alla upplysningar den behöver för att fatta ett beslut och vid behov omedelbart återställa en konkurrens utan snedvridning. Det är därför lämpligt att kommissionen får möjlighet att vidta interimistiska åtgärder som riktar sig till den berörda medlemsstaten. Dessa interimistiska åtgärder kan bestå av föreläggande om att lämna upplysningar, föreläggande om att avbryta utbetalningen av ett stöd och föreläggande om att återkräva ett stöd. Om ett föreläggande om att lämna upplysningar inte efterlevs, bör kommissionen ha möjlighet att fatta ett beslut på grundval av de tillgängliga upplysningarna, och om förelägganden om att avbryta utbetalningen av ett stöd eller om att återkräva ett stöd inte efterlevs bör den ha möjlighet att hänskjuta ärendet direkt till domstolen enligt artikel 108.2 andra stycket i EUF-fördraget.

(25)

I fall av olagligt stöd som inte är förenligt med den inre marknaden bör en effektiv konkurrens återställas. Därför är det nödvändigt att stödet jämte ränta återkrävs utan dröjsmål. Det är lämpligt att återkravet verkställs enligt förfaranden i nationell rätt. Tillämpningen av dessa förfaranden bör inte försvåra återställandet av en effektiv konkurrens genom att hindra att kommissionens beslut genomförs omedelbart och effektivt. För att nå detta resultat bör medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kommissionens beslut verkställs.

(26)

Av rättssäkerhetsskäl är det lämpligt att införa en preskriptionstid på tio år efter vilkens utgång beslut om återkrav inte kan fattas.

(27)

Av rättssäkerhetsskäl är det lämpligt att införa preskriptionstider för åläggande och verkställighet av böter och viten.

(28)

Missbruk av stöd kan ha liknande effekter på den inre marknadens funktion som olagligt stöd och bör därför behandlas enligt liknande förfaranden. Till skillnad från olagligt stöd är stöd som eventuellt missbrukats sådant stöd som tidigare har godkänts av kommissionen. Därför bör det inte vara möjligt för kommissionen att använda ett föreläggande om återkrav av stöd vid missbruk av stöd.

(29)

Enligt artikel 108.1 i EUF-fördraget ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna fortlöpande granska alla befintliga stödprogram. Med tanke på insyn och rättssäkerhet finns det skäl att närmare fastställa räckvidden för det samarbete som avses i artikeln.

(30)

För att säkerställa att befintliga stödordningar är förenliga med den inre marknaden bör kommissionen i enlighet med artikel 108.1 i EUF-fördraget föreslå lämpliga åtgärder om en befintlig stödordning inte är eller inte längre är förenlig med den inre marknaden och inleda ett förfarande enligt artikel 108.2 i EUF-fördraget om den berörda medlemsstaten vägrar att genomföra förslaget.

(31)

Det är lämpligt att ange alla möjligheter för tredje part att försvara sina intressen i förfaranden om statligt stöd.

(32)

Klagomål utgör en viktig informationskälla för upptäckt av överträdelser av unionens regler om statligt stöd. För att säkerställa kvaliteten på de klagomål som lämnas in till kommissionen och samtidigt insynen och den rättsliga förutsebarheten är det lämpligt att fastställa de villkor som ett klagomål bör uppfylla för att kommissionen ska få upplysningar om det påstådda olagliga stödet och kunna sätta i gång den preliminära granskningen. Framställningar som inte uppfyller dessa krav bör behandlas som allmän marknadsinformation och behöver inte nödvändigtvis leda till utredningar på eget initiativ.

(33)

Klagande bör åläggas att visa att de är berörda parter i den mening som avses i artikel 108.2 i EUF-fördraget och artikel 1 h i denna förordning. De bör också åläggas att lämna en viss mängd upplysningar i en form som kommissionen bör ges befogenhet att fastställa i en genomförandebestämmelse. För att inte avskräcka potentiella klagande bör den genomförandebestämmelsen ta hänsyn till att det inte bör ställas för betungande krav på berörda parter i samband med inlämnande av klagomål.

(34)

För att säkerställa att kommissionen behandlar liknande frågor på ett enhetligt sätt på hela den inre marknaden bör en särskild rättslig grund införas för att inleda utredningar av branscher eller vissa stödinstrument i flera medlemsstater. Av proportionalitetsskäl och mot bakgrund av den administrativa börda som sådana utredningar medför bör branschutredningar enbart genomföras när de upplysningar som finns tillgängliga ger rimlig anledning att misstänka att statliga stödåtgärder inom en viss sektor avsevärt kan begränsa eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden i flera medlemsstater eller att befintliga stödåtgärder inom en viss sektor i flera medlemsstater inte är eller inte längre är förenliga med den inre marknaden. Sådana utredningar skulle göra det möjligt för kommissionen att på ett effektivt och öppet sätt hantera problem av övergripande art på området statligt stöd och på förhand få en helhetsbild av sektorn i fråga.

(35)

För att göra det möjligt för kommissionen att effektivt övervaka att kommissionens beslut efterlevs och för att underlätta samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna i syfte att, i enlighet med artikel 108.1 i EUF-fördraget, fortlöpande granska alla befintliga stödordningar i medlemsstaterna är det nödvändigt att en allmän rapporteringsskyldighet beträffande alla befintliga stödordningar fastställs.

(36)

Om kommissionen hyser allvarliga tvivel om huruvida dess beslut efterlevs, bör den ha tillgång till ytterligare medel som gör det möjligt för den att få de upplysningar som behövs för att kontrollera att dess beslut verkligen efterlevs. För detta ändamål är kontrollbesök på ort och ställe ett lämpligt och användbart medel, särskilt i fall då stöd kan ha missbrukats. Därför bör kommissionen ha befogenhet att företa kontrollbesök på ort och ställe och bör tillförsäkras samarbete från de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där ett företag motsätter sig ett sådant besök.

(37)

En konsekvent tillämpning av reglerna om statligt stöd kräver att det fastställs former för samarbete mellan medlemsstaternas domstolar och kommissionen. Ett sådant samarbete är relevant för alla domstolar i medlemsstaterna som tillämpar artiklarna 107.1 och 108 i EUF-fördraget. I synnerhet bör de nationella domstolarna kunna vända sig till kommissionen för att få information om eller synpunkter på tillämpningen av reglerna om statligt stöd. Kommissionen bör också ges möjlighet att lämna skriftliga eller muntliga yttranden till domstolar som är skyldiga att tillämpa artikel 107.1 eller artikel 108 i EUF-fördraget. När kommissionen i detta avseende bistår de nationella domstolarna bör den handla i enlighet med sin plikt att tillvarata allmänintresset.

(38)

Kommissionens yttranden och synpunkter bör inte påverka tillämpningen av artikel 267 i EUF-fördraget och är inte rättsligt bindande för de nationella domstolarna. Dessa bör lämnas inom ramen för nationella processuella regler och förfaranden, däribland sådana som garanterar parternas rättigheter, med full respekt för de nationella domstolarnas oberoende. Yttranden som kommissionen lämnar in på eget initiativ bör begränsas till fall som är avgörande för att artiklarna 107.1 och 108 i EUF-fördraget ska tillämpas konsekvent, särskilt i fall som är avgörande för tillämpningen av eller den ytterligare utvecklingen av rättspraxis för unionens regler för statligt stöd.

(39)

Med tanke på insyn och rättssäkerhet är det lämpligt att kommissionens beslut ges offentlighet, samtidigt som principen om att beslut i frågor om statligt stöd riktas till den berörda medlemsstaten behålls. Därför är det motiverat att offentliggöra alla beslut som kan påverka de berörda parternas intressen, antingen i sin helhet eller i sammandrag, eller att göra exemplar av sådana beslut tillgängliga för berörda parter om de inte har offentliggjorts eller när de inte offentliggjorts i sin helhet.

(40)

När kommissionen offentliggör sina beslut bör den respektera reglerna om tystnadsplikt i enlighet med artikel 339 i EUF-fördraget, inbegripet skyddet av konfidentiell information och personuppgifter.

(41)

Kommissionen bör i nära samarbete med rådgivande kommittén för statligt stöd kunna anta tillämpningsföreskrifter med närmare bestämmelser om förfaranden enligt denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNT

Artikel 1

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)    stöd : varje åtgärd som uppfyller alla de kriterier som fastställs i artikel 107.1 i EUF-fördraget,

b)    befintligt stöd :

i)

utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 144 och 172 i anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige, av punkt 3 och tillägget till bilaga IV till anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien, av punkt 2 och punkt 3 b och tillägget till bilaga V till anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien eller av punkt 2 och punkt 3 b och tillägget till bilaga IV till anslutningsakten för Kroatien, allt stöd som fanns innan EUF-fördraget trädde i kraft i respektive medlemsstat, det vill säga stödordningar och individuellt stöd som infördes före och som fortfarande är tillämpliga efter EUF-fördragets ikraftträdande i de berörda medlemsstaterna,

ii)

godkänt stöd, det vill säga stödordningar och individuella stöd som har godkänts av kommissionen eller av rådet,

iii)

stöd som anses ha godkänts enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 659/1999 eller artikel 4.6 i den här förordningen eller före förordning (EG) nr 659/1999 men i enlighet med detta förfarande,

iv)

stöd som enligt artikel 17 i denna förordning är att betrakta som befintligt stöd,

v)

stöd som är att betrakta som befintligt stöd, eftersom det kan fastställas att det inte utgjorde något stöd när det infördes men senare blev ett stöd på grund av utvecklingen av den inre marknaden, utan att medlemsstaten företagit någon ändring. När vissa åtgärder blir stöd sedan en verksamhet har liberaliserats genom unionslagstiftning, ska sådana åtgärder inte betraktas som befintligt stöd efter det datum som har fastställts för liberalisering.

c)    nytt stöd : allt stöd, det vill säga stödordningar och individuellt stöd, som inte är befintligt stöd, inbegripet ändringar av befintligt stöd,

d)    stödordning : varje rättsakt på grundval av vilket individuellt stöd kan beviljas företag som i rättsakten definieras på ett allmänt och abstrakt sätt, utan att några ytterligare genomförandeåtgärder krävs, samt varje rättsakt på grundval av vilket stöd, som inte är hänförbart till ett visst projekt, kan beviljas ett eller flera företag för obestämd tid och/eller med obestämt belopp,

e)    individuellt stöd : stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning samt anmälningspliktiga utbetalningar av stöd på grundval av en stödordning,

f)    olagligt stöd : nytt stöd som införs i strid med artikel 108.3 i EUF-fördraget,

g)    missbruk av stöd : stöd som används av mottagaren i strid med ett beslut fattat i enlighet med artiklarna 4.3, 7.3 eller 7.4 i förordning (EG) nr 659/1999 eller artiklarna 4.3, 9.3 eller 9.4 i denna förordning,

h)    intresserad part : en medlemsstat eller en person, ett företag eller en företagssammanslutning, vars intressen kan påverkas av att stöd beviljas, framför allt stödmottagaren, konkurrerande företag och branschorganisationer.

KAPITEL II

FÖRFARANDE VID ANMÄLT STÖD

Artikel 2

Anmälan av nytt stöd

1.   Om inte annat föreskrivs i förordningar som antagits enligt artikel 109 i EUF-fördraget eller andra relevanta bestämmelser i detta, ska alla planer på att bevilja nytt stöd anmälas i god tid till kommissionen av den berörda medlemsstaten. Kommissionen ska omgående underrätta den berörda medlemsstaten om att den mottagit en anmälan.

2.   I en anmälan ska den berörda medlemsstaten lämna alla nödvändiga upplysningar för att kommissionen ska kunna fatta ett beslut enligt artiklarna 4 och 9 (nedan kallad fullständig anmälan).

Artikel 3

Bestämmelse om genomförandeförbud

Stöd som ska anmälas enligt artikel 2.1 får inte införas förrän kommissionen har fattat eller anses ha fattat ett beslut om att godkänna sådant stöd.

Artikel 4

Preliminär granskning av anmälan samt kommissionens beslut

1.   Kommissionen ska pröva anmälan så snart den har mottagits. Kommissionen ska, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10, fatta ett beslut i enlighet med punkt 2, 3 eller 4 i denna artikel.

2.   Om kommissionen efter en preliminär granskning finner att den anmälda åtgärden inte utgör stöd ska den fastställa detta genom ett beslut.

3.   Om kommissionen efter en preliminär granskning finner att en anmäld åtgärd, i den mån den omfattas av artikel 107.1 i EUF-fördraget, inte föranleder tveksamhet i fråga om dess förenlighet med den inre marknaden, ska den besluta att åtgärden är förenlig med den inre marknaden (nedan kallat beslut om att inte göra invändningar). I beslutet ska närmare anges vilket undantag i EUF-fördraget som har tillämpats.

4.   Om kommissionen efter en preliminär granskning finner att en anmäld åtgärd föranleder tveksamhet i fråga om dess förenlighet med den inre marknaden, ska den besluta att inleda ett förfarande enligt artikel 108.2 i EUF-fördraget (nedan kallat beslut om att inleda formellt granskningsförfarande).

5.   De beslut som avses i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel ska fattas inom två månader. Denna tidsfrist ska börja löpa dagen efter det att en fullständig anmälan har mottagits. Anmälan ska anses vara fullständig om kommissionen inom två månader från det att den mottagit anmälan eller mottagit infordrade kompletterande upplysningar inte begär ytterligare upplysningar. Tidsfristen kan förlängas, om såväl kommissionen som den berörda medlemsstaten samtycker till det. Vid behov får kommissionen fastställa kortare tidsfrister.

6.   Om kommissionen inte har fattat ett beslut i enlighet med punkterna 2, 3 eller 4 inom den tidsfrist som fastställs i punkt 5, ska stödet anses ha godkänts av kommissionen. Den berörda medlemsstaten får därefter genomföra åtgärderna i fråga efter att i förväg ha anmält detta till kommissionen, om inte kommissionen fattar ett beslut enligt denna artikel inom 15 arbetsdagar från mottagandet av anmälan.

Artikel 5

Begäran om upplysningar riktad till den anmälande medlemsstaten

1.   Om kommissionen anser att de upplysningar som lämnas av den berörda medlemsstaten beträffande en åtgärd som anmälts enligt artikel 2 är ofullständiga, ska den begära alla nödvändiga ytterligare upplysningar. Om en medlemsstat besvarar en sådan begäran ska kommissionen underrätta medlemsstaten om att den mottagit svaret.

2.   Om den berörda medlemsstaten inte lämnar de begärda upplysningarna inom den tidsfrist som har föreskrivits av kommissionen eller lämnar ofullständiga upplysningar, ska kommissionen sända en påminnelse, i vilken en lämplig ytterligare tidsfrist inom vilken upplysningarna ska lämnas anges.

3.   Anmälan ska anses återkallad om de begärda upplysningarna inte har lämnats inom den föreskrivna tidsfristen, om inte tidsfristen dessförinnan antingen har förlängts med såväl kommissionens som den berörda medlemsstatens samtycke, eller den berörda medlemsstaten i en vederbörligen motiverad förklaring underrättar kommissionen om att den betraktar anmälan som fullständig därför att de ytterligare upplysningar som begärts inte finns tillgängliga eller redan har lämnats. I det fallet ska tidsfristen enligt artikel 4.5 börja löpa dagen efter det att förklaringen har mottagits. Om anmälan anses återkallad ska kommissionen underrätta medlemsstaten om detta.

Artikel 6

Formellt granskningsförfarande

1.   Beslutet om att inleda ett formellt granskningsförfarande ska sammanfatta relevanta sak- och rättsfrågor, kommissionens preliminära bedömning beträffande den föreslagna åtgärdens karaktär av stöd ska inbegripas och tvivlen beträffande åtgärdens förenlighet med den inre marknaden ska anges. I beslutet ska den berörda medlemsstaten och andra berörda parter uppmanas att lämna sina synpunkter inom en föreskriven tidsfrist som normalt inte ska överskrida en månad. I vederbörligen berättigade fall får kommissionen förlänga den föreskrivna tidsfristen.

2.   Inkomna synpunkter ska överlämnas till den berörda medlemsstaten. Om en intresserad part så begär, på grund av att det kan uppstå skada, ska dess identitet inte avslöjas för den berörda medlemsstaten. Den berörda medlemsstaten får yttra sig över de inkomna synpunkterna inom en föreskriven tidsfrist som normalt inte ska överskrida en månad. I vederbörligen berättigade fall får kommissionen förlänga den föreskrivna tidsfristen.

Artikel 7

Begäran om upplysningar riktad till andra källor

1.   När det formella granskningsförfarandet enligt artikel 6 har inletts får kommissionen, särskilt vad gäller tekniskt komplicerade åtgärder som är föremål för en materiell bedömning, kräva, om de upplysningar som den berörda medlemsstaten tillhandahållit under den preliminära granskningen inte är tillräckliga, att en annan medlemsstat, ett företag eller en företagssammanslutning lämnar all den marknadsinformation kommissionen behöver för att kunna slutföra sin bedömning av åtgärden med vederbörlig hänsyn till proportionalitetsprincipen, särskilt för små och medelstora företag.

2.   Kommissionen får enbart begära upplysningar

a)

om dessa begränsas till formella granskningsförfaranden som enligt kommissionen hittills varit ineffektiva, och

b)

vad gäller stödmottagare, om den berörda medlemsstaten samtycker till begäran.

3.   Det företag eller de företagssammanslutningar som lämnar upplysningar till följd av en begäran från kommissionen om marknadsinformation på grundval av punkterna 6 och 7 ska lämna sitt svar samtidigt till kommissionen och den berörda medlemsstaten, om de dokument som tillhandahålls inte innehåller upplysningar som är konfidentiella i förhållande till den medlemsstaten.

Kommissionen ska leda och övervaka överföringen av upplysningar mellan berörda medlemsstater, företag eller företagssammanslutningar och kontrollera den konfidentialitet som gjorts gällande i fråga om de upplysningar som överlämnas.

4.   Kommissionen ska enbart begära upplysningar från en medlemsstat, ett företag eller en företagssammanslutning som berörs av begäran.

5.   Medlemsstaterna ska lämna upplysningarna på grundval av en enkel begäran och inom en av kommissionen föreskriven tidsfrist som normalt inte ska överskrida en månad. Om den berörda medlemsstaten inte lämnar de begärda upplysningarna inom den tidsfristen eller om den lämnar ofullständiga upplysningar, ska kommissionen sända en påminnelse.

6.   Kommissionen får genom en enkel begäran begära att ett företag eller en företagssammanslutning lämnar upplysningar. När kommissionen skickar en enkel begäran om upplysningar till ett företag eller en företagssammanslutning ska den ange den rättsliga grunden och syftet med begäran, precisera vilka upplysningar som begärs och föreskriva en rimlig tidsfrist inom vilken upplysningarna ska lämnas. Den ska också hänvisa till de böter som föreskrivs i artikel 8.1 för lämnande av oriktiga eller vilseledande upplysningar.

7.   Kommissionen får genom beslut begära att ett företag eller en företagssammanslutning lämnar upplysningar. När kommissionen genom beslut kräver att ett företag eller en företagssammanslutning ska lämna upplysningar, ska den ange den rättsliga grunden för och syftet med begäran, precisera vilka upplysningar som begärs och föreskriva en rimlig tidsfrist inom vilken upplysningarna ska lämnas. Den ska också ange de böter som föreskrivs i artikel 8.1 samt ska ange eller förelägga de viten som föreskrivs i artikel 8.2, beroende på vad som är lämpligt. Vidare ska den upplysa om företagets eller företagssammanslutningens rätt att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol.

8.   När kommissionen utfärdar en begäran i enlighet med punkt 1 eller 6 i denna artikel, eller antar ett beslut i enlighet med punkt 7 ska den även samtidigt tillhandahålla den berörda medlemsstaten en kopia av denna. Kommissionen ska ange vilka kriterier som den tillämpade för att välja mottagare av en begäran om upplysningar eller för beslutet.

9.   Företagens ägare eller deras företrädare eller, när det gäller juridiska personer, bolag, företag eller föreningar som inte är juridiska personer, de som är utsedda att företräda dem enligt lag eller stadgar ska på deras vägnar lämna de efterfrågade eller begärda upplysningarna. I behörig ordning befullmäktigade personer får lämna de begärda upplysningarna på sina huvudmäns vägnar. De senare ska förbli ansvariga fullt ut, om de upplysningar som lämnas är ofullständiga, oriktiga eller vilseledande.

Artikel 8

Böter och viten

1.   Kommissionen får i den mån det anses nödvändigt och rimligt genom beslut ålägga företag eller företagssammanslutningar böter på högst 1 % av deras föregående räkenskapsårs sammanlagda omsättning, om de uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

a)

lämnar oriktiga eller vilseledande upplysningar som svar på en begäran enligt artikel 7.6,

b)

lämnar oriktiga, ofullständiga eller vilseledande upplysningar som svar på ett beslut som antagits enligt artikel 7.7, eller inte lämnar upplysningarna inom den föreskrivna tidsfristen.

2.   Kommissionen får genom beslut förelägga företag eller företagssammanslutningar vite, om företaget eller företagssammanslutningarna inte lämnar fullständiga och riktiga upplysningar enligt begäran av kommissionen genom beslut som antagits enligt artikel 7.7.

Vitet får inte överstiga 5 % av det berörda företagets eller sammanslutningens genomsnittliga dagsomsättning under det föregående räkenskapsåret för varje arbetsdag som dröjsmålet varar, beräknat från den dag som anges i beslutet, till dess att det lämnar fullständiga och riktiga upplysningar enligt kommissionens förfrågan eller begäran.

3.   När bötes- eller vitesbeloppet fastställs ska hänsyn tas till överträdelsens art, hur allvarlig den är och hur länge den har pågått med hänsyn till proportionalitets- och lämplighetsprinciperna särskilt för små och medelstora företag.

4.   Om företagen eller företagssammanslutningarna har fullgjort den skyldighet för vars uppfyllande vitet har förelagts, får kommissionen reducera det slutliga vitet till ett belopp som är lägre jämfört med det ursprungliga beslutet om att förelägga vite. Kommissionen får även helt bortse från alla viten som utdömts.

5.   Innan kommissionen antar några beslut i enlighet med punkterna 1 eller 2 i denna artikel, ska den fastställa en slutlig tidsfrist på två veckor inom vilken den marknadsinformation som saknas ska erhållas från de berörda företagen eller företagssammanslutningarna samt ge dessa tillfälle att yttra sig.

6.   Europeiska unionens domstol ska ha obegränsad behörighet enligt artikel 261 i EUF-fördraget att ompröva böter och viten som åläggs av kommissionen. Den får upphäva, minska eller höja ålagda böter eller viten.

Artikel 9

Kommissionens beslut om att avsluta det formella granskningsförfarandet

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10 ska det formella granskningsförfarandet avslutas genom ett beslut såsom föreskrivs i punkterna 2–5 i den här artikeln.

2.   Om kommissionen anser att den anmälda åtgärden inte utgör stöd, eventuellt efter det att den berörda medlemsstaten har gjort ändringar, ska den fastställa detta genom ett beslut.

3.   Om kommissionen anser att tveksamhet inte längre föreligger, eventuellt efter det att den berörda medlemsstaten har gjort ändringar, i fråga om den anmälda åtgärdens förenlighet med den inre marknaden, ska den besluta att stödet är förenligt med den inre marknaden (nedan kallat positivt beslut). I beslutet ska närmare anges vilket undantag i EUF-fördraget som har tillämpats.

4.   Kommissionen får förena ett positivt beslut med villkor enligt vilka ett stöd kan anses förenligt med den inre marknaden och får fastställa skyldigheter för att göra det möjligt att övervaka att beslutet efterlevs (nedan kallat villkorligt beslut).

5.   Om kommissionen finner att det anmälda stödet inte är förenligt med den inre marknaden, ska den besluta att stödet inte får införas (nedan kallat negativt beslut).

6.   Beslut enligt punkterna 2–5 ska fattas så snart den tveksamhet som avses i artikel 4.4 inte längre föreligger. Kommissionen ska i möjligaste mån sträva efter att anta ett beslut inom 18 månader efter det att förfarandet har inletts. Denna tidsfrist kan förlängas i samförstånd mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten.

7.   När den tidsfrist som avses i punkt 6 i denna artikel har löpt ut, och om den berörda medlemsstaten begär detta, ska kommissionen inom två månader fatta beslut på grundval av de upplysningar som den har tillgång till. I förekommande fall ska kommissionen, när de tillgängliga upplysningarna inte är tillräckliga för att fastställa förenlighet, fatta ett negativt beslut.

8.   Innan kommissionen antar ett beslut enligt punkterna 2–5 ska den inom en tidsfrist som normalt inte överstiger en månad ge den berörda medlemsstaten möjlighet att yttra sig om de upplysningar som lämnats till kommissionen och medlemsstaten enligt artikel 7.3.

9.   Kommissionen får i ett beslut som fattas i enlighet med punkterna 2–5 i denna artikel inte använda sådana konfidentiella upplysningar från uppgiftslämnare som inte kan aggregeras eller på något annat sätt anonymiseras, om den inte har fått deras samtycke till att lämna ut dessa upplysningar till den berörda medlemsstaten. Kommissionen kan fatta ett motiverat beslut, som ska delges det berörda företaget eller den berörda företagssammanslutningen, där den konstaterar att upplysningar från en uppgiftslämnare som markerats som konfidentiella inte är skyddade och fastställer ett datum efter vilket upplysningarna kommer att lämnas ut. Denna period får inte vara kortare än en månad.

10.   Kommissionen ska ta hänsyn till företagens berättigade intresse av att deras affärshemligheter och andra konfidentiella uppgifter skyddas. Ett företag eller en företagssammanslutning, som lämnar upplysningar i enlighet med artikel 7, och som inte är mottagare för statsstödåtgärden i fråga, får begära, på grund av potentiell skada, att dess identitet inte avslöjas för den berörda medlemsstaten.

Artikel 10

Återkallelse av anmälan

1.   Den berörda medlemsstaten får återkalla en anmälan i den mening som avses i artikel 2, om det sker i god tid innan kommissionen har fattat ett beslut enligt artiklarna 4 eller 9.

2.   I de fall där kommissionen har inlett ett formellt granskningsförfarande, ska den avsluta detta.

Artikel 11

Upphävande av ett beslut

Kommissionen får upphäva ett beslut som fattats enligt artiklarna 4.2, 4.3, 9.2, 9.3 eller 9.4, efter det att den berörda medlemsstaten har beretts tillfälle att lämna sina synpunkter, om beslutet grundat sig på oriktiga upplysningar som lämnats under förfarandet och som varit avgörande för beslutet. Innan kommissionen upphäver ett beslut och fattar ett nytt beslut ska den inleda det formella granskningsförfarandet enligt artikel 4.4. Artiklarna 6, 9, 12, 13.1, 15, 16 och 17 ska gälla i tillämpliga delar.

KAPITEL III

FÖRFARANDE VID OLAGLIGT STÖD

Artikel 12

Undersökning, begäran om upplysningar och föreläggande om upplysningar

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 24 får kommissionen på eget initiativ undersöka upplysningar om påstått olagligt stöd, oavsett vilken källa upplysningarna kommer från.

Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål undersöka klagomål från berörda parter i enlighet med artikel 24.2 och se till att den berörda medlemsstaten erhåller regelbunden och fullständig information om framstegen med och resultaten av behandlingen.

2.   Vid behov ska kommissionen begära upplysningar från den berörda medlemsstaten. Artiklarna 2.2, 5.1 och 5.2 ska gälla i tillämpliga delar.

När det formella granskningsförfarandet har inletts, kan kommissionen begära att en annan medlemsstat, ett företag, eller en företagssammanslutning lämnar upplysningar i enlighet med artiklarna 7 och 8, vilka ska gälla i tillämpliga delar.

3.   Om den berörda medlemsstaten, trots en påminnelse enligt artikel 5.2, inte lämnar de begärda upplysningarna inom den av kommissionen föreskrivna tidsfristen eller om den lämnar ofullständiga upplysningar, ska kommissionen genom ett beslut begära att upplysningarna ska lämnas (nedan kallat föreläggande om att lämna upplysningar). I beslutet ska närmare anges vilka upplysningar som begärs och föreskriva en lämplig tidsfrist inom vilken upplysningarna ska ges in.

Artikel 13

Föreläggande om att avbryta utbetalningen av eller tillfälligt återkräva stöd

1.   Kommissionen får, efter att ha berett den berörda medlemsstaten tillfälle att lämna sina synpunkter, fatta ett beslut om att medlemsstaten ska avbryta utbetalningen av varje form av olagligt stöd till dess att kommissionen har fattat ett beslut om stödets förenlighet med den inre marknaden (nedan kallat föreläggande om att avbryta utbetalningen av ett stöd).

2.   Kommissionen får, efter att ha berett den berörda medlemsstaten tillfälle att lämna sina synpunkter, fatta ett beslut om att medlemsstaten tillfälligt ska återkräva varje form av olagligt stöd till dess att kommissionen har fattat ett beslut om stödets förenlighet med den inre marknaden (nedan kallat föreläggande om att återkräva ett stöd) om följande kriterier är uppfyllda:

a)

Det enligt fastlagd praxis inte råder några tvivel om den berörda åtgärdens stödkaraktär.

b)

Brådskande insatser krävs.

c)

Det föreligger en allvarlig risk för att en konkurrent ska tillfogas en avsevärd och irreparabel skada.

Återkrav ska ske enligt förfarandet i artikel 16.2 och 16.3. När stödet faktiskt har återkrävts, ska kommissionen fatta ett beslut inom de tidsfrister som tillämpas på anmält stöd.

Kommissionen får tillåta medlemsstaten att låta återbetalningen av stödet åtföljas av utbetalning av ett undsättningsstöd till det berörda företaget.

Bestämmelserna i denna punkt ska endast tillämpas på olagligt stöd som har genomförts efter det att förordning (EG) nr 659/1999 har trätt i kraft.

Artikel 14

Underlåtenhet att följa ett föreläggande

Om medlemsstaten underlåter att följa ett föreläggande om att avbryta utbetalningen av ett stöd eller ett föreläggande om att återkräva ett stöd ska kommissionen, medan den undersöker omständigheterna i ärendet mot bakgrund av tillgängliga upplysningar, ha rätt att hänskjuta ärendet direkt till Europeiska unionens domstol och ansöka om en förklaring om att underlåtelsen att följa beslutet innebär ett brott mot EUF-fördraget.

Artikel 15

Kommissionens beslut

1.   Undersökningen av eventuellt olagligt stöd ska leda till ett beslut enligt artikel 4.2, 4.3 eller 4.4. Vid beslut att inleda det formella granskningsförfarandet ska förfarandet avslutas genom ett beslut enligt artikel 9. Om en medlemsstat underlåter att följa ett föreläggande om att lämna upplysningar, ska beslutet fattas på grundval av tillgängliga upplysningar.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13.2 ska kommissionen inte vara bunden av den tidsfrist som anges i artiklarna 4.5, 9.6 och 9.7 i fall av stöd som eventuellt är olagligt.

3.   Artikel 11 ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 16

Återkrav av stöd

1.   Vid negativa beslut i fall av olagligt stöd ska kommissionen besluta att den berörda medlemsstaten ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att återkräva stödet från mottagaren (nedan kallat beslut om återkrav). Kommissionen ska inte återkräva stödet om detta skulle stå i strid med en allmän princip i unionsrätten.

2.   Det stöd som ska återkrävas enligt ett beslut om återkrav ska innefatta ränta med en lämplig räntesats som fastställs av kommissionen. Räntan ska betalas från det datum då det olagliga stödet stod till stödmottagarens förfogande till det datum då det har återbetalats.

3.   Utan att det påverkar förordnanden av Europeiska unionens domstol enligt artikel 278 i EUF-fördraget ska återkravet verkställas utan dröjsmål och enligt den berörda medlemsstatens förfaranden enligt nationell lagstiftning, förutsatt att dessa förfaranden gör det möjligt att omedelbart och effektivt verkställa kommissionens beslut. I det syftet ska de berörda medlemsstaterna vid förfaranden inför nationella domstolar vidta alla nödvändiga åtgärder som är tillgängliga i deras respektive rättssystem, inbegripet interimistiska åtgärder, utan att unionsrätten påverkas.

KAPITEL IV

PRESKRIPTIONSTIDER

Artikel 17

Preskriptionstid för återkrav av stöd

1.   För kommissionens befogenheter att återkräva stöd ska en preskriptionstid på tio år gälla.

2.   Preskriptionstiden ska börja den dag då det olagliga stödet beviljas mottagaren antingen som individuellt stöd eller på grundval av en stödordning. Preskriptionstiden ska avbrytas av varje åtgärd avseende det olagliga stödet som vidtas av kommissionen eller av en medlemsstat som agerar på kommissionens begäran. Vid varje avbrott ska tiden börja räknas på nytt. Preskriptionstiden ska avbrytas under den tid då kommissionens beslut är föremål för förfaranden vid Europeiska unionens domstol.

3.   Varje stöd för vilket preskriptionstiden har löpt ut ska betraktas som befintligt stöd.

Artikel 18

Preskriptionstid för åläggande av böter och viten

1.   De befogenheter som kommissionen ges i artikel 8 ska omfattas av en preskriptionstid på tre år.

2.   Perioden som anges i punkt 1 ska börja löpa den dag då överträdelsen som avses i artikel 8 begås. Vid fortsatta eller upprepade överträdelser ska perioden dock börja löpa den dag då överträdelsen upphör.

3.   Åtgärder som kommissionen vidtar i syfte att undersöka eller ingripa mot överträdelsen som avses i artikel 8 ska avbryta preskriptionstiden för åläggande av böter eller viten, med verkan från den dag då åtgärden delges det berörda företaget eller den berörda företagssammanslutningen.

4.   Efter varje avbrott ska preskriptionstiden börja löpa på nytt. Preskriptionstiden ska dock löpa ut senast den dag då sex år har förflutit utan att kommissionen har ålagt böter eller viten. Denna period ska förlängas med den tid under vilken preskriptionstiden tillfälligt upphör i enlighet med punkt 5 i denna artikel.

5.   Preskriptionstiden för åläggande av böter eller viten ska avbrytas under den tid som kommissionens beslut är föremål för prövning av Europeiska unionens domstol.

Artikel 19

Preskriptionstider för verkställighet av böter och viten

1.   Kommissionens befogenhet att verkställa beslut som fattats enligt artikel 8 ska omfattas av en preskriptionstid på fem år.

2.   Perioden som anges i punkt 1 ska börja den dag då beslutet som fattats enligt artikel 8 vinner laga kraft.

3.   Preskriptionstiden som anges i punkt 1 i denna artikel ska avbrytas

a)

genom underrättelse av ett beslut om ändring av det ursprungliga bötes- eller vitesbeloppet eller om avslag på en begäran om en sådan ändring,

b)

genom åtgärder som vidtas av en medlemsstat, på kommissionens begäran, eller av kommissionen, för att driva in böterna eller vitet.

4.   Efter varje avbrott ska preskriptionstiden börja löpa på nytt.

5.   Preskriptionstiden som anges i punkt 1 ska avbrytas under den tid som

a)

en uppgiftslämnare medges betalningsfrist, eller

b)

indrivningen har skjutits upp enligt ett beslut av Europeiska unionens domstol.

KAPITEL V

FÖRFARANDE VID MISSBRUK AV STÖD

Artikel 20

Missbruk av stöd

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 28 får kommissionen inleda ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 4.4 i fall av missbruk av stöd. Artiklarna 6–9, 11 och 12, 13.1 och 14–17 ska gälla i tillämpliga delar.

KAPITEL VI

FÖRFARANDE RÖRANDE BEFINTLIGA STÖDORDNINGAR

Artikel 21

Samarbete enligt artikel 108.1 i EUF-fördraget

1.   Kommissionen ska från den berörda medlemsstaten erhålla alla nödvändiga upplysningar för att i samarbete med medlemsstaten granska befintliga stödordningar enligt artikel 108.1 i EUF-fördraget.

2.   Om kommissionen anser att en befintlig stödordning inte är eller inte längre är förenlig med den inre marknaden, ska den underrätta den berörda medlemsstaten om sin preliminära uppfattning och ge den berörda medlemsstaten tillfälle att inkomma med sina synpunkter inom en månad. I vederbörligen berättigade fall får kommissionen förlänga denna tidsfrist.

Artikel 22

Förslag till lämpliga åtgärder

Om kommissionen mot bakgrund av de upplysningar som medlemsstaten har givit in enligt artikel 21 finner att den befintliga stödordningen inte är eller inte längre är förenlig med den inre marknaden, ska den utfärda en rekommendation för den berörda medlemsstaten med förslag till lämpliga åtgärder. I rekommendationen kan särskilt föreslås

a)

att stödordningens innehåll ändras i substans, eller

b)

att krav som gäller förfaranden införs, eller

c)

att stödordningen avskaffas.

Artikel 23

Rättsliga följder av ett förslag om lämpliga åtgärder

1.   Om den berörda medlemsstaten godtar de föreslagna åtgärderna och underrättar kommissionen om detta, ska kommissionen notera detta förhållande och underrätta medlemsstaten om detta. Medlemsstaten ska genom sitt godtagande vara bunden att genomföra de lämpliga åtgärderna.

2.   Om den berörda medlemsstaten inte godtar de föreslagna åtgärderna och kommissionen, efter att ha beaktat den berörda medlemsstatens synpunkter, fortfarande anser att dessa åtgärder är nödvändiga, ska den inleda ett förfarande enligt artikel 4.4. Artiklarna 6, 9 och 11 ska gälla i tillämpliga delar.

KAPITEL VII

BERÖRDA PARTER

Artikel 24

Intresserade parters rättigheter

1.   Varje berörd part kan lämna synpunkter i enlighet med artikel 6 efter det att kommissionen har beslutat att inleda det formella granskningsförfarandet. Varje berörd part som har lämnat sådana synpunkter och varje mottagare av individuellt stöd ska tillställas en kopia av det beslut som kommissionen har fattat i enlighet med artikel 9.

2.   Alla berörda parter får inge ett klagomål för att underrätta kommissionen om påstått olagligt stöd och påstått missbruk av stöd. För detta ändamål ska den berörda parten fylla i ett formulär som fastställts i en genomförandebestämmelse som avses i artikel 33 och ska ange alla de obligatoriska upplysningar som begärs i det.

Om kommissionen anser att den berörda parten inte följt det obligatoriska formuläret, eller de faktiska och rättsliga omständigheter som lagts fram av den berörda parten inte utgör tillräckliga skäl för att, på grundval av en första undersökning, visa att olagligt stöd eller missbruk av stöd föreligger, ska den underrätta den berörda parten om detta och uppmana denna att lämna synpunkter inom en föreskriven tidsfrist, som normalt inte ska överskrida en månad. Om den berörda parten inte har framfört några synpunkter inom den föreskrivna tidsfristen, kommer klagomålet att anses ha återkallats. Kommissionen ska underrätta den berörda medlemsstaten när ett klagomål anses återkallat.

Kommissionen ska till den klagande skicka en kopia av sitt beslut i ett ärende som gäller föremålet för klagomålet.

3.   Varje part ska på begäran erhålla en kopia av varje beslut enligt artiklarna 4, 9, 12.3 och 13.

KAPITEL VIII

GRANSKNING AV BRANSCHER OCH STÖDINSTRUMENT

Artikel 25

Granskning av branscher och stödinstrument

1.   Om den tillgängliga informationen ger rimlig anledning att misstänka att statliga stödåtgärder som vidtas inom en viss sektor eller på grundval av ett visst stödinstrument avsevärt kan begränsa eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden i flera medlemsstater eller att befintliga stödåtgärder inom en viss sektor i flera medlemsstater inte är, eller inte längre är, förenliga med den inre marknaden, får kommissionen göra en utredning i olika medlemsstater av den berörda branschen eller användningen av det berörda stödinstrumentet. I samband med utredningen får kommissionen uppmana medlemsstaterna och/eller de berörda företagen eller företagssammanslutningarna att tillhandahålla de upplysningar som är nödvändiga för tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget, med vederbörlig hänsyn tagen till proportionalitetsprincipen.

Kommissionen ska för varje begäran om upplysningar i enlighet med den här artikeln ange skälen för undersökningen och valet av mottagare av en begäran.

Kommissionen ska offentliggöra en rapport om resultaten av sin utredning av särskilda branscher eller stödinstrument i olika medlemsstater och uppmana medlemsstaterna och eventuella berörda företag eller företagssammanslutningar att lämna synpunkter.

2.   Upplysningar som erhållits genom branschutredningar får användas inom ramen för förfaranden enligt denna förordning.

3.   Artiklarna 5, 7 och 8 i denna förordning ska gälla i tillämpliga delar.

KAPITEL IX

ÖVERVAKNING

Artikel 26

Årliga rapporter

1.   Medlemsstaterna ska ge in årliga rapporter till kommissionen om alla befintliga stödordningar för vilka ingen särskild rapporteringsskyldighet har föreskrivits i ett villkorligt beslut enligt artikel 9.4.

2.   Om den berörda medlemsstaten trots påminnelse underlåter att överlämna en årlig rapport, får kommissionen inleda ett förfarande enligt artikel 22 vad gäller den berörda stödordningen.

Artikel 27

Kontroll på ort och ställe

1.   När kommissionen hyser allvarliga tvivel om huruvida beslut om att inte göra invändningar, positiva beslut eller villkorliga beslut med avseende på individuellt stöd efterlevs, ska den berörda medlemsstaten, efter att ha beretts tillfälle att lämna synpunkter, tillåta kommissionen att avlägga kontrollbesök på ort och ställe.

2.   De tjänstemän som har bemyndigats av kommissionen ska, för att kontrollera att det berörda beslutet följs, ges befogenhet att

a)

gå in i vilka lokaler och på vilken mark som helst som utnyttjas av det berörda företaget,

b)

begära muntliga förklaringar på ort och ställe, och

c)

granska räkenskaperna och andra affärshandlingar och göra eller begära kopior.

Om det är nödvändigt får kommissionen bistås av oberoende experter.

3.   Kommissionen ska skriftligen och i god tid underrätta den berörda medlemsstaten om kontrollbesöket på ort och ställe och de bemyndigade tjänstemännens och experternas identitet. Om medlemsstaten i fråga har berättigade invändningar mot kommissionens val av experter, ska experterna utses i samförstånd med medlemsstaten. De av kommissionens tjänstemän och de experter som bemyndigats att utföra kontroll på ort och ställe ska uppvisa en skriftlig fullmakt i vilken närmare anges föremålet för och syftet med besöket.

4.   Tjänstemän som bemyndigats av den medlemsstat inom vars territorium kontrollbesöket ska göras får vara närvarande vid kontrollbesöket.

5.   Kommissionen ska lämna medlemsstaten en kopia av alla rapporter som upprättas till följd av kontrollbesöket.

6.   Om ett företag motsätter sig ett kontrollbesök som har beslutats av kommissionen med stöd av denna artikel, ska den berörda medlemsstaten ge den hjälp som behövs till de tjänstemän och experter som bemyndigats av kommissionen för att de ska kunna genomföra kontrollbesöket.

Artikel 28

Underlåtenhet att följa beslut och domar

1.   Om den berörda medlemsstaten inte följer villkorliga eller negativa beslut, särskilt i fall som avses i artikel 16 i denna förordning, får kommissionen hänskjuta ärendet direkt till Europeiska unionens domstol i enlighet med artikel 108.2 i EUF-fördraget.

2.   Om kommissionen anser att den berörda medlemsstaten inte har följt en dom från Europeiska unionens domstol, får kommissionen fullfölja ärendet enligt artikel 260 i fördraget.

KAPITEL X

SAMARBETE MED NATIONELLA DOMSTOLAR

Artikel 29

Samarbete med nationella domstolar

1.   Vid tillämpning av artiklarna 107.1 och 108 i EUF-fördraget får medlemsstaternas domstolar från kommissionen begära upplysningar som den förfogar över eller yttranden i frågor som gäller tillämpningen av reglerna om statligt stöd.

2.   Om en konsekvent tillämpning av artiklarna 107.1 eller 108 i EUF-fördraget så kräver, får kommissionen på eget initiativ avge skriftliga yttranden till de domstolar i medlemsstaterna som ansvarar för tillämpningen av reglerna om statligt stöd. Den får också, med den berörda domstolens tillstånd, avge muntliga yttranden.

Kommissionen ska underrätta den berörda medlemsstaten om sin avsikt att lämna in yttranden innan den gör det formellt.

Endast i syfte att utarbeta sina yttranden får kommissionen begära att den berörda domstolen i medlemsstaten översänder de handlingar som står till domstolens förfogande och som är nödvändiga för kommissionens bedömning av ärendet.

KAPITEL XI

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 30

Tystnadsplikt

Kommissionen och medlemsstaterna, deras tjänstemän och övriga anställda, inbegripet oberoende experter som utnämnts av kommissionen, ska inte lämna ut upplysningar som de har inhämtat med stöd av denna förordning och som omfattas av tystnadsplikt.

Artikel 31

Mottagare av beslut

1.   Beslut som fattas enligt artiklarna 7.7, 8.1, 8.2 och 9.9 ska riktas till det berörda företaget eller den berörda företagssammanslutningen. Kommissionen ska utan dröjsmål delge mottagaren beslutet och ge mottagaren tillfälle att meddela kommissionen vilka upplysningar den anser ska omfattas av tystnadsplikt.

2.   Övriga beslut som fattas av kommissionen enligt kapitlen II, III, V, VI och IX ska riktas till den berörda medlemsstaten. Kommissionen ska utan dröjsmål delge den berörda medlemsstaten besluten och ge denna medlemsstat tillfälle att meddela kommissionen vilka upplysningar den anser ska omfattas av tystnadsplikt.

Artikel 32

Offentliggörande av beslut

1.   Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra en sammanfattning av de beslut som den har fattat enligt artikel 4.2 och 4.3 samt artikel 22 jämförd med artikel 23.1. I sammanfattningen ska anges att det är möjligt att få en kopia av beslutet på det språk eller de språk på vilket/vilka beslutet avfattats.

2.   Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra de beslut som den har fattat enligt artikel 4.4 på det språk på vilket beslutet avfattats. I den officiella tidningen på andra språk än det språk på vilket beslutet avfattats ska den autentiska språkversionen åtföljas av en meningsfull sammanfattning på den officiella tidningens språk.

3.   Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra de beslut som den har fattat enligt artikel 8.1 och 8.2 samt artikel 9.

4.   När artikel 4.6 eller artikel 10.2 är tillämplig ska ett kort tillkännagivande offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

5.   Rådet får enhälligt besluta om att offentliggöra beslut enligt artikel 108.2 tredje stycket i EUF-fördraget i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 33

Genomförandebestämmelser

Kommissionen ska i enlighet med förfarandet i artikel 34 ha befogenhet att anta genomförandebestämmelser om

a)

form, innehåll och andra närmare bestämmelser om anmälningar,

b)

form, innehåll och andra närmare bestämmelser om årliga rapporter,

c)

form, innehåll och andra närmare bestämmelser om klagomål som inges i enlighet med artiklarna 12.1 och 24.2,

d)

närmare bestämmelser om tidsfrister och beräkningen av tidsfrister, och

e)

den räntesats som avses i artikel 16.2.

Artikel 34

Samråd med rådgivande kommittén för statligt stöd

1.   Innan den antar genomförandebestämmelser i enlighet med artikel 33 ska kommissionen samråda med rådgivande kommittén för statligt stöd som inrättats genom rådets förordning (EU) 2015/1588 (4) (nedan kallad kommittén).

2.   Samråd med kommittén ska äga rum vid ett möte som ska sammankallas av kommissionen. De utkast och dokument som ska behandlas ska bifogas kallelsen. Mötet ska äga rum tidigast två månader efter det att kallelsen har skickats ut. Denna tidsfrist kan förkortas i brådskande fall.

3.   Kommissionens företrädare ska förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén ska yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

4.   Yttrandet ska protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet. Kommittén kan rekommendera att detta yttrande offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.   Kommissionen ska ta största hänsyn till det yttrande som kommittén har avgett. Den ska underrätta kommittén om hur dess yttrande har beaktats.

Artikel 35

Upphävande

Förordning (EG) nr 659/1999 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga II.

Artikel 36

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 juli 2015.

På rådets vägnar

F. ETGEN

Ordförande


(1)  Yttrande av den 29 april 2015 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EGT L 83, 27.3.1999, s. 1).

(3)  Se bilaga I.

(4)  Rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (se sidan 1 i detta nummer av EUT).


BILAGA I

Upphävd förordning och en förteckning över dess efterföljande ändringar

Rådets förordning (EG) nr 659/1999

(EGT L 83, 27.3.1999, s. 1)

Punkt 5.6 till bilaga II till 2003 års anslutningsakt

 

Rådets förordning (EG) nr 1791/2006

(EUT L 363, 20.12.2006, s. 1)

Rådets förordning (EU) nr 517/2013

(EUT L 158, 10.6.2013, s. 1)

Rådets förordning (EU) nr 734/2013

(EUT L 204, 31.7.2013, s. 15)


BILAGA II

Jämförelsetabell

Förordning (EG) nr 659/1999

Denna förordning

Artiklarna 1–6

Artiklarna 1–6

Artikel 6a

Artikel 7

Artikel 6b

Artikel 8

Artikel 7

Artikel 9

Artikel 8

Artikel 10

Artikel 9

Artikel 11

Artikel 10

Artikel 12

Artikel 11.1

Artikel 13.1

Artikel 11.2, första stycket, inledningen

Artikel 13.2, första stycket, inledningen

Artikel 11.2, första stycket, första strecksatsen

Artikel 13.2, första stycket led a

Artikel 11.2, första stycket, andra strecksatsen

Artikel 13.2, första stycket led b

Artikel 11.2, första stycket, tredje strecksatsen

Artikel 13.2, första stycket led c

Artikel 11.2, andra, tredje och fjärde styckena

Artikel 13.2, andra, tredje och fjärde styckena

Artikel 12

Artikel 14

Artikel 13

Artikel 15

Artikel 14

Artikel 16

Artikel 15

Artikel 17

Artikel 15a

Artikel 18

Artikel 15b

Artikel 19

Artikel 16

Artikel 20

Artikel 17

Artikel 21

Artikel 18

Artikel 22

Artikel 19

Artikel 23

Artikel 20

Artikel 24

Artikel 20a

Artikel 25

Artikel 21

Artikel 26

Artikel 22

Artikel 27

Artikel 23

Artikel 28

Artikel 23a

Artikel 29

Artikel 24

Artikel 30

Artikel 25

Artikel 31

Artikel 26.1 och 26.2

Artikel 32.1 och 32.2

Artikel 26.2a

Artikel 32.3

Artikel 26.3

Artikel 32.3

Artikel 26.4

Artikel 32.4

Artikel 26.5

Artikel 32.5

Artikel 27

Artikel 33

Artikel 28

Artikel 29

Artikel 34

Artikel 35

Artikel 30

Artikel 36

Bilaga I

Bilaga II


24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/30


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/1590

av den 18 september 2015

om förbud mot fiske efter kungsfiskar i grönländska vatten i Nafo 1F och grönländska vatten i V och XIV samt i internationella vatten i bevarandeområdet för kungsfiskar med fartyg som för tysk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken (1) efterlevs, särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) 2015/104 (2) fastställs kvoter för 2015.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2015 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uttömd kvot

Den fiskekvot för 2015 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uttömd från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Det är även förbjudet att omflytta, omlasta eller landa fångster av detta bestånd som har gjorts av sådana fartyg efter den dagen samt att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 september 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

João AGUIAR MACHADO

Generaldirektör för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EU) 2015/104 av den 19 januari 2015 om fastställande för år 2015 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfartyg, i vissa andra vatten, om ändring av förordning (EU) nr 43/2014 och om upphävande av förordning (EU) nr 779/2014 (EUT L 22, 28.1.2015, s. 1).


BILAGA

Nr

38/TQ104

Medlemsstat

Tyskland

Bestånd

RED/N1G14P och RED/*5–14P

Art

Kungsfiskar (Sebastes spp.)

Område

Grönländska vatten i Nafo 1F och grönländska vatten i V och XIV samt i internationella vatten i bevarandeområdet för kungsfiskar

Datum

21.8.2015


24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/32


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/1591

av den 18 september 2015

om förbud mot fiske efter makrill i VIIIc, IX och X samt i unionens vatten i Cecaf 34.1.1 och i VIIIa, VIIIb och VIIId med fartyg som för tysk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken (1) efterlevs, särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) 2015/104 (2) fastställs kvoter för 2015.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2015 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uttömd kvot

Den fiskekvot för 2015 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uttömd från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Det är även förbjudet att omflytta, omlasta eller landa fångster av detta bestånd som har gjorts av sådana fartyg efter den dagen samt att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 september 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

João AGUIAR MACHADO

Generaldirektör för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EU) 2015/104 av den 19 januari 2015 om fastställande för år 2015 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfartyg, i vissa andra vatten, om ändring av förordning (EU) nr 43/2014 och om upphävande av förordning (EU) nr 779/2014 (EUT L 22, 28.1.2015, s. 1).


BILAGA

Nr

35/TQ104

Medlemsstat

Tyskland

Bestånd

MAC/8C3411 och MAC/*8ABD.

Art

Makrill (Scomber scombrus)

Område

VIIIc, IX och X, i unionens vatten i Cecaf 34.1.1 + VIIIa, VIIIb och VIIId

Datum

21.8.2015


24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/34


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/1592

av den 18 september 2015

om förbud mot fiske efter kungsfiskar i unionens vatten och internationella vatten i V; internationella vatten i XII och XIV med fartyg som för tysk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) 2015/104 (2) fastställs kvoter för 2015.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2015 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uttömd kvot

Den fiskekvot för 2015 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uttömd från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Det är även förbjudet att omflytta, omlasta eller landa fångster av detta bestånd som har gjorts av sådana fartyg efter den dagen samt att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 september 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

João AGUIAR MACHADO

Generaldirektör för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EU) 2015/104 av den 19 januari 2015 om fastställande för år 2015 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfartyg, i vissa andra vatten, om ändring av förordning (EU) nr 43/2014 och om upphävande av förordning (EU) nr 779/2014 (EUT L 22, 28.1.2015, s. 1).


BILAGA

Nr

37/TQ104

Medlemsstat

Tyskland

Bestånd

RED/51214D

Art

Kungsfiskar (Sebastes spp.)

Område

Unionens vatten och internationella vatten i V; internationella vatten i XII och XIV

Datum

21.8.2015


24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/36


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/1593

av den 18 september 2015

om förbud mot fiske efter blåvitling i färöiska vatten med fartyg som för tysk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) 2015/104 (2) fastställs kvoter för 2015.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2015 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uttömd kvot

Den fiskekvot för 2015 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uttömd från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Det är även förbjudet att omflytta, omlasta eller landa fångster av detta bestånd som har gjorts av sådana fartyg efter den dagen samt att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 september 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

João AGUIAR MACHADO

Generaldirektör för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EU) 2015/104 av den 19 januari 2015 om fastställande för år 2015 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfartyg, i vissa andra vatten, om ändring av förordning (EU) nr 43/2014 och om upphävande av förordning (EU) nr 779/2014 (EUT L 22, 28.1.2015, s. 1).


BILAGA

Nr

36/TQ104

Medlemsstat

Tyskland

Bestånd

WHB/2A4AXF

Art

Blåvitling (Micromesistius poutassou)

Område

Färöiska vatten

Datum

21.8.2015


24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/38


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1594

av den 21 september 2015

om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Rocamadour [SUB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Frankrikes ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Rocamadour”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 38/1999 (2), ändrad genom förordning (EG) nr 939/2008 (3).

(2)

Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning  (4) i enlighet med artikel 50.2 a i den förordningen.

(3)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ändring av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande namnet ”Rocamadour” (SUB) godkänns.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 september 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Phil HOGAN

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 38/1999 av den 8 januari 1999 om komplettering av bilagan till förordning (EG) nr 2400/96 om upptagandet av vissa namn i ”Register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar” som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 5, 9.1.1999, s. 62).

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 939/2008 av den 24 september 2008 om godkännande av större ändringar av produktspecifikationen för en skyddad beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar [Rocamadour (SUB)] (EUT L 257, 25.9.2008, s. 12)

(4)  EUT C 145, 1.5.2015, s. 15.


24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/39


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1595

av den 21 september 2015

om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Zgornjesavinjski želodec [SGB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Sloveniens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Zgornjesavinjski želodec”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 1154/2011 (2).

(2)

Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning  (3) i enlighet med artikel 50.2 a i den förordningen.

(3)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ändring av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande namnet ”Zgornjesavinjski želodec” (SGB) godkänns.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 september 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Phil HOGAN

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1154/2011 av den 10 november 2011 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Zgornjesavinjski želodec [SGB]) (EUT L 296, 15.11.2011, s. 14).

(3)  EUT C 145, 1.5.2015, s. 22.


24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/40


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1596

av den 21 september 2015

om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Montes de Toledo [SUB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Spaniens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Montes de Toledo”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1187/2000 (2) i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) nr 593/2010 (3).

(2)

Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning  (4) i enlighet med artikel 50.2 a i den förordningen.

(3)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ändring av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande namnet ”Montes de Toledo” (SUB) godkänns.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 september 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Phil HOGAN

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 1187/2000 av den 5 juni 2000 om komplettering av bilagan till förordning (EG) nr 2400/96 om upptagandet av vissa namn i ”Register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar” som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 133, 6.6.2000, s. 19.).

(3)  Kommissionens förordning (EU) nr 593/2010 av den 6 juli 2010 om godkännande av större ändringar av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Montes de Toledo [SUB]) (EUT L 172, 7.7.2010, s. 1).

(4)  EUT C 147, 5.5.2015, s. 16.


24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/41


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1597

av den 23 september 2015

om undantag från genomförandeförordning (EU) nr 615/2014 vad gäller det slutliga datumet för utbetalningen av den första delen av förskottet till de mottagande organisationerna i Grekland för arbetsprogram inom sektorn för olivolja och bordsoliver för år 2015

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 31 b, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 7.1 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 611/2014 (2), inleddes det första treåriga arbetsprogrammet för stöd till sektorn för olivolja och bordsoliver som avses i artikel 29.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 den 1 april 2015.

(2)

I enlighet med artikel 3.2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 615/2014 (3) ska medlemsstaterna göra en första delutbetalning av förskottet till de mottagande organisationerna för det första året för genomförandet av de godkända arbetsprogrammen senast den 31 maj 2015. Som anges i artikel 4.1 i den förordningen är sådana förskott föremål för ställande av en säkerhet av den stödmottagande organisationen.

(3)

I Grekland har rådande ekonomiska och bankrelaterade förhållanden satt stopp för vissa godkända arbetsprogram eftersom de stödmottagande organisationerna inte hade möjlighet att inge den erforderliga säkerheten i rätt tid. Grekland kunde därför inte betala den första delbetalningen senast den 31 maj 2015.

(4)

Med hänsyn till denna situation, och för att möjliggöra genomförandet av de godkända arbetsprogrammen, är det nödvändigt att föreskriva ett undantag från artikel 3.2 i genomförandeförordning (EU) nr 615/2014 för att Grekland ska kunna erlägga den första delbetalningen senast den 15 oktober 2015.

(5)

För ett smidigt genomförande bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För Grekland och avseende år 2015, ska det sista datum som avses i första meningen i artikel 3.2 i genomförandeförordning (EU) nr 615/2014 vara den 15 oktober 2015.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 september 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 611/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller programmen för stöd till sektorn för olivolja och bordsoliver (EUT L 168, 7.6.2014, s. 55).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 615/2014 av den 6 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller arbetsprogram för stöd till sektorn för olivolja och bordsoliver (EUT L 168, 7.6.2014, s. 95).


24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/43


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1598

av den 23 september 2015

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 september 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

MA

147,9

MK

49,2

TR

81,7

ZZ

92,9

0707 00 05

AR

98,4

TR

137,2

ZZ

117,8

0709 93 10

TR

138,3

ZZ

138,3

0805 50 10

AG

150,3

AR

138,6

BO

138,3

CL

99,5

UY

105,9

ZA

133,3

ZZ

127,7

0806 10 10

EG

179,9

TR

121,8

ZZ

150,9

0808 10 80

AR

104,4

BR

70,7

CL

187,0

NZ

131,4

US

113,3

ZA

143,5

ZZ

125,1

0808 30 90

AR

88,2

CL

148,3

CN

96,7

TR

120,6

ZA

106,4

ZZ

112,0

0809 30 10, 0809 30 90

MK

84,1

TR

150,0

ZZ

117,1

0809 40 05

BA

56,0

MK

53,5

XS

61,9

ZZ

57,1


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.


24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/45


EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) 2015/1599

av den 10 september 2015

om ändring av förordning (EU) nr 1333/2014 om penningmarknadsstatistik (ECB/2015/30)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4, och

av följande skäl:

(1)

Enligt Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1333/2014 (ECB/2014/48) (2) ska uppgiftslämnare rapportera statistik så att Europeiska centralbankssystemet, för utförandet av sina uppgifter, kan ta fram statistik om penningmarknadstransaktioner.

(2)

En uppsättning rapporteringsanvisningar med detaljerade parametrar för statistikrapportering enliigt förordning (EU) nr 1333/2014 (ECB/2014/48) kommer att ges ut till de nationella centralbankerna. Eftersom rapporteringsanvisningarna tolkar många termerna i den förordningen bör man av tydlighetsskäl även reflektera dessa ändringar.

(3)

Förordning (EU) nr 1333/2014 (ECB/2014/48) bör ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar

1.   Bilaga I till förordning (EU) nr 1333/2014 (ECB/2014/48) ska ersättas med bilaga I till den här förordningen.

2.   Bilagorna II och III till förordning (EU) nr 1333/2014 (ECB/2014/48) ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 2

Slutbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 10 september 2015.

På ECB-rådets vägnar

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(2)  Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1333/2014 av den 26 november 2014 om penningmarknadsstatistik (ECB/2014/48) (EUT L 359, 16.12.2014, s. 97).


BILAGA I

”BILAGA I

Rapporteringsordning för penningmarknadsstatistik som avser transaktioner med säkerhet

DEL 1

TYP AV INSTRUMENT

Uppgiftslämnare ska till Europeiska centralbanken (ECB) eller berörd nationell centralbank rapportera samtliga återköpsavtal och transaktioner som har ingåtts inom ramen för sådana avtal, däribland transaktioner avseende trepartsrepor som är denominerade i euro med en löptid på upp till och med ett år (definierade som transaktioner med en förfallodag som infaller högst 397 dagar efter avvecklingsdagen) mellan uppgiftslämnaren och andra monetära finansinstitut (MFI), andra finansförmedlare, försäkringsbolag, pensionsinstitut, offentlig förvaltning eller centralbanker för investeringsändamål samt med icke-finansiella bolag som klassificeras som ’institutionell bankverksamhet’ enligt Basel III-regelverket för likviditetstäckningskvoten.

DEL 2

TYP AV UPPGIFTER

1.   Typ av transaktionsbaserade uppgifter  (1) som ska rapporteras för varje transaktion

Fält

Beskrivning av uppgifter

Alternativ rapporteringsmöjlighet (i förekommande fall) och andra egenskaper

Transaction identifier (transaktionsidentifierare)

Den interna unika transaktionsidentifierare som uppgiftslämnaren använder för varje transaktion.

Transaktionsidentifieraren är unik för varje transaktion som rapporteras en viss rapporteringsdag för ett visst segment av penningmarknaden.

Reporting date (rapporteringsdag)

Den dag då uppgifterna lämnas till ECB eller den nationella centralbanken.

 

Electronic timestamp (elektronisk tidsstämpel)

Den tidpunkt då en transaktion ingås eller bokförs.

 

Counterparty code (motpartskod)

En identifieringskod som används för att känna igen uppgiftslämnarens motpart för den rapporterade transaktionen.

Om transaktioner genomförs via en central motpart, måste den centrala motpartens LEI-kod (Legal Entity Identifier) anges.

Motpartskategori ska anges om transaktioner genomförs med icke-finansiella bolag, andra finansförmedlare, försäkringsbolag, pensionsinstitut, offentlig förvaltning och centralbanker samt för alla andra rapporterade transaktioner för vilka motpartens LEI-kod inte anges.

Counterparty code ID (motpartskods-ID)

Attribut som anger vilken typ av individuell motpartskod som lämnas.

Ska användas i samtliga fall. En individuell motpartskod kommer att lämnas.

Counterparty location (motpartens geografiska belägenhet)

Internationella standardiseringsorganisationens (ISO) landskod för det land där motparten har sin hemvist.

Obligatoriskt om det inte anges någon individuell motpartskod, annars frivilligt.

Transaction nominal amount (transaktionens nominella belopp)

Det belopp som ursprungligen lånats upp eller lånats ut.

 

Collateral nominal amount (säkerhetens nominella belopp)

Det nominella beloppet för värdepapper som har lämnats som säkerhet.

Med undantag för trepartsrepor och andra transaktioner där det värdepapper som ställts som säkerhet inte identifieras via en individuell ISIN-kod (International Securities Identification Number).

Trade date (affärsdag)

Den dag då parterna ingår den finansiella transaktionen.

 

Settlement date (avvecklingsdag)

Anskaffningsdagen, dvs. den dag då långivaren ska betala kontanter till låntagaren och låntagaren ska överföra värdepapperet till långivaren.

För öppna återköpstransaktioner är detta den dag då överföringen avvecklas (även om det inte utväxlas några kontanter).

Maturity date (förfallodag)

Återköpsdagen, dvs. den dag då låntagaren ska återbetala kontanter till långivaren.

För öppna återköpstransaktioner är detta den dag då skuldbelopp och skuldränta ska återbetalas om transaktionen inte överförs ytterligare.

Transaction sign (transaktionstecken)

Upplåning av kontanter för repor eller utlåning av kontanter för omvända repor.

 

ISIN of the collateral (säkerhetens ISIN-kod)

ISIN-kod som tilldelas värdepapper som emitteras på finansmarknaderna, bestående av 12 alfanumeriska tecken, och som är unik för varje värdepapper (enligt definitionen i ISO 6166).

Ska rapporteras med undantag för vissa typer av säkerhet.

Collateral type (typ av säkerhet)

Syftar till att identifiera vilken tillgångskategori som har lämnats som säkerhet om det inte har angetts någon individuell ISIN-kod.

Ska lämnas i samtliga fall då det inte har angetts någon individuell ISIN-kod.

Collateral issuer sector (säkerhetens emittentsektor)

Ska identifiera sektorn på den enhet som emitterar säkerheten om en individuell ISIN-kod saknas.

Ska rapporteras om en individuell ISIN-kod saknas.

Special collateral flag (identifierare för särskild säkerhet)

Syftar till att identifiera samtliga återköpstransaktioner som har genomförts mot en generell säkerhet samt samtliga återköpsavtal som har genomförts mot en särskild säkerhet. Frivilligt fält som uppgiftslämnaren endast behöver fylla i om det är möjligt.

Det är frivilligt att rapportera för detta fält.

Deal rate (transaktionsnivå)

Den räntenivå, uttryckt i enlighet med penningmarknadens konvention Act/360, till vilken repotransaktionen ingicks och de utlånade kontanterna ersätts.

 

Collateral haircut (säkerhetens värderingsavdrag)

En riskkontrollåtgärd för underliggande säkerheter, där värdet på den underliggande säkerheten beräknas som marknadsvärdet för tillgångarna minus en viss procentsats (värderingsavdrag). För rapporteringsändamål beräknas säkerhetens värderingsavdrag som 100 minus kvoten mellan utlånade/upplånade kontanter och marknadsvärdet inklusive säkerhetens upplupna ränta.

I detta fält behöver endast transaktioner som avser enskilda säkerheter rapporteras.

Counterparty code of the tri-party agent (motpartskod för trepartsombud)

Motpartskod-ID för trepartsombudet.

Ska rapporteras för trepartsrepor.

Tri-party agent code ID (trepartsombudets kod-ID)

Attribut som anger vilken typ av individuell kod för trepartsombudet som lämnas.

Ska användas i samtliga fall då en individuell kod för trepartsombudet ska lämnas.

2.   Väsentlighetsnivå

Transaktioner som genomförs med icke-finansiella bolag bör endast rapporteras om de genomförs med icke-finansiella bolag som har klassificerats som ’institutionell bankverksamhet’ enligt Basel III-regelverket för likviditetstäckningskvoten (2).

3.   Undantag

Koncerninterna transaktioner bör inte rapporteras.”


(1)  Standarder för elektronisk rapportering samt tekniska specifikationer för uppgifterna fastställs separat. Dessa finns på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu).

(2)  Se Basel III: The liquidity coverage ratio and liquidity risk monitoring tools, Committee on Banking Supervision, januari 2013, s. 23–27, finns på webbplatsen för Banken för internationell betalningsutjämning (www.bis.org).


BILAGA II

Bilagorna II och III till förordning (EU) nr 1333/2014 (ECB/2014/48) ska ändras på följande sätt:

1.

I bilaga II ska del 1 ersättas med följande:

”DEL 1

TYP AV INSTRUMENT

1.

Uppgiftslämnarna ska rapportera följande till Europeiska centralbanken (ECB) eller den berörda nationella centralbanken:

a)

All uppgiftslämnarens upplåning där man använder sig av de instrument som anges i nedanstående tabell, som är denominerad i euro med en löptid på upp till och med ett år (definierad som transaktioner med en förfallodag som infaller högst 397 dagar efter avvecklingsdagen) från andra monetära finansinstitut (MFI), andra finansförmedlare, försäkringsbolag, pensionsinstitut, offentlig förvaltning eller centralbanker för investeringsändamål samt från icke-finansiella bolag som klassificeras som ’institutionell bankverksamhet’ enligt Basel III-regelverket för likviditetstäckningskvoten.

b)

All utlåning till andra kreditinstitut med en löptid på upp till och med ett år (definierad som transaktioner med en förfallodag som infaller högst 397 dagar efter avvecklingsdagen) via inlåning utan säkerhet eller sparkonton, eller via köp från de emitterande kreditinstituten av företagscertifikat, bankcertifikat, skuldebrev med rörlig ränta och andra skuldebrev med en löptid på upp till ett år.

2.

I nedanstående tabell finns en mer ingående standardbeskrivning av instrumentkategorierna samt de transaktioner för vilka uppgiftslämnarna ska rapportera uppgifter till ECB. Om uppgiftslämnarna ska rapportera transaktionerna till sin nationella centralbank, bör den berörda nationella centralbanken överföra dessa beskrivningar av instrumentkategorier på nationell nivå i enlighet med denna förordning.

Typ av instrument

Beskrivning

Deposits (inlåning)

Räntebärande inlåning (inklusive sparkonton men exklusive transaktionskonton) utan säkerhet som antingen har en uppsägningstid eller också en löptid på högst ett år och som antingen görs (upplåning) eller placeras av uppgiftslämnaren.

Call accounts (sparkonton)

Likviditetskonto med daglig räntejustering som ger rätt till räntebetalning eller –beräkning med regelbundna intervaller och där utbetalning först sker efter viss uppsägningstid.

Certificate of deposit (bankcertifikat)

En skuldförbindelse med fast löptid som emitteras av ett monetärt finansinstitut och som ger innehavaren rätt till en bestämd fast ränta för en bestämd period på upp till ett år.

Commercial paper (företagscertifikat)

En skuldförbindelse som antingen saknar säkerhet eller också säkerställs genom emittenten, som har en löptid på högst ett år och som antingen är räntebärande eller diskonterad.

Floating rate note (skuldebrev med rörlig ränta)

En skuldförbindelse med en löptid på högst ett år där de regelbundna räntebetalningarna beräknas på grundval av värdet, dvs. genom att det fastställs en underliggande referensränta såsom Euribor på förutbestämda dagar, så kallade räntejusteringsdagar.

Other short-term debt securities (andra kortfristiga skuldebrev)

Icke-efterställda värdepapper – utom ägarandelar – som har en löptid på upp till ett år, som emitterats av uppgiftslämnare och som vanligen är överlåtbara och har en andrahandsmarknad, eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt till det institut som har emitterat värdepapperet. Denna post omfattar följande:

a)

Värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar och/eller en bestämd fast summa på en given dag (eller dagar) eller räknat från en vid emissionen bestämd dag.

b)

Icke-överlåtbara instrument som emitteras av uppgiftslämnare och som senare blir överlåtbara och omklassificeras som skuldebrev.”

2.

I bilaga III ska del 1 ersättas med följande:

”DEL 1

TYP AV INSTRUMENT

Uppgiftslämnarna ska rapportera följande till Europeiska centralbanken (ECB) eller den berörda nationella centralbanken:

a)

Alla valutaswaptransaktioner där euro vid en viss tidpunkt köps/säljs mot utländsk valuta och vid en senare tidpunkt återsäljs eller återköps till en på förhand avtalad terminskurs för denna valuta med en löptid på upp till och med ett år (definierad som transaktioner med en förfallodag som infaller högst 397 dagar efter avvecklingsdagen för spotdelen i valutaswaptransaktionen) ingångna mellan uppgiftslämnaren och andra monetära finansinstitut (MFI), andra finansförmedlare, försäkringsbolag, pensionsinstitut, offentlig förvaltning eller centralbanker för investeringsändamål samt med icke-finansiella bolag som klassificeras som ’institutionell bankverksamhet’ enligt Basel III-regelverket för likviditetstäckningskvoten.

b)

OIS-swaptransaktioner denominerade i euro mellan uppgiftslämnaren och andra monetära finansinstitut (MFI), andra finansförmedlare, försäkringsbolag, pensionsinstitut, offentlig förvaltning eller centralbanker för investeringsändamål samt med icke-finansiella bolag som klassificeras som ’institutionell bankverksamhet’ enligt Basel III-regelverket för likviditetstäckningskvoten.”

3.

I bilaga III ska tabellen i del 2 punkt 1 ersättas med följande:

”Fält

Beskrivning av uppgifter

Alternativ rapporteringsmöjlighet (i förekommande fall) och andra egenskaper

Transaction identifier (transaktionsidentifierare)

Den interna unika transaktionsidentifierare som uppgiftslämnaren använder för varje transaktion.

Transaktionsidentifieraren är unik för varje transaktion som rapporteras en viss rapporteringsdag för ett visst segment av penningmarknaden.

Reporting date (rapporteringsdag)

Den dag då uppgifterna lämnas till ECB eller den nationella centralbanken.

 

Electronic time stamp (elektronisk tidsstämpel)

Den tidpunkt då en transaktion ingås eller bokförs.

 

Counterparty code (motpartskod)

En identifieringskod som ska användas för att känna igen uppgiftslämnarens motpart för den rapporterade transaktionen.

Om transaktioner genomförs via en central motpart, måste den centrala motpartens LEI-kod (Legal Entity Identifier) anges.

Motpartskategori ska anges om transaktioner genomförs med icke-finansiella bolag, andra finansförmedlare, försäkringsbolag, pensionsinstitut, offentlig förvaltning och centralbanker samt för alla andra rapporterade transaktioner för vilka motpartens LEI-kod inte anges.

Counterparty code ID (motpartskods-ID)

Attribut som anger vilken typ av individuell motpartskod som lämnas.

Ska användas i samtliga fall. En individuell motpartskod kommer att lämnas.

Counterparty location (motpartens geografiska belägenhet)

Internationella standardiseringsorganisationens (ISO) landskod för det land där motparten har sin hemvist.

Obligatoriskt om det inte anges någon individuell motpartskod, annars frivilligt.

Trade date (affärsdag)

Den dag då parterna ingår den rapporterade finansiella transaktionen.

 

Spot value date (spotdag)

Den dag då en part till en annan part säljer ett bestämt belopp av en bestämd valuta mot betalning av ett överenskommet belopp av en bestämd annan valuta på basis av en överenskommen valutakurs, den så kallade valutaspotkursen.

 

Maturity date (förfallodag)

Den dag då valutaswaptransaktionen löper ut och den valuta som har sålts på spotdagen återköps.

 

Transaction sign (transaktionstecken)

Används för att ange om det eurobelopp som rapporteras under transaktionens nominella belopp köps eller säljs på spotdagen.

Detta bör avse spotvärdet i euro, dvs. om euro köps eller säljs på spotdagen.

Transaction nominal amount (transaktionens nominella belopp)

Det eurobelopp som köps eller säljs på spotdagen.

 

Foreign currency code (valutakod)

Den internationella tresiffriga ISO-koden för den valuta som köps/säljs i utbyte mot euro.

 

Foreign exchange spot rate (valutaspotkurs)

Den valutakurs mellan euron och den valuta som ska tillämpas på spotdelen i valutaswaptransaktionen.

 

Foreign exchange forward points (valutaterminspunkter)

Differensen mellan valutaspotkursen och valutaterminskursen uttryckt i baspunkter, angiven enligt rådande marknadskonventioner för valutaparet.”

 


BESLUT

24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/53


RÅDETS BESLUT (EU, EURATOM) 2015/1600

av den 18 september 2015

om utnämning av ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för perioden 21 september 2015–20 september 2020

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 300.2 och 302,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av rådets beslut (EU) 2015/1157 av den 14 juli 2015 om fastställande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs sammansättning (1),

med beaktande av förslagen från varje medlemsstat,

efter att ha hört Europeiska kommissionen, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med rådets beslut 2010/570/EU, Euratom (2) löper mandattiden för Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs nuvarande ledamöter ut den 20 september 2015. Ledamöter bör därför utnämnas för en femårsperiod från och med den 21 september 2015.

(2)

Varje medlemsstat ombads att till rådet inlämna en förteckning över kandidater, bestående av företrädare för organisationer för arbetsgivare eller löntagare eller andra företrädare för det civila samhället, särskilt inom socioekonomiska områden, medborgerliga områden, fackområden samt kulturella områden, för att utnämnas till ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

(3)

Detta beslut kommer vid en senare tidpunkt att följas av ett beslut om utnämning av de ledamöter som inte meddelats rådet innan den 8 september 2015.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Till ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för perioden 21 september 2015–20 september 2020 utnämns de personer vars namn förtecknas i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 18 september 2015.

På rådets vägnar

J. ASSELBORN

Ordförande


(1)  EUT L 187, 15.7.2015, s. 28.

(2)  Rådets beslut 2010/570/EU, Euratom av den 13 september 2010 om utnämning av ledamöter i Ekonomiska och sociala kommittén för perioden 21 september 2010–20 september 2015 (EUT L 251, 25.9.2010, s. 8).


BILAGA

ПРИЛОЖЕНИЕ – ANEXO – PŘÍLOHA – BILAG – ANHANG – LISA

ΠΑΡΑΡΤΗΜΑ – ANNEX – ANNEXE – PRILOG – ALLEGATO – PIELIKUMS

PRIEDAS – MELLÉKLET – ANNESS – BIJLAGE – ZAŁĄCZNIK

ANEXO – ANEXĂ – PRÍLOHA – PRILOGA – LIITE – BILAGA

Членове/Miembros/Členové/Medlemmer/Mitglieder/Liikmed

Μέλη/Members/Membres/Članovi/Membri/Locekļi

Nariai/Tagok/Membri/Leden/Członkowie

Membros/Membri/Členovia/Člani/Jäsenet/Ledamöter

BELGIË/BELGIQUE/BELGIEN

Mr Rudi THOMAES

Représentant de la Fédération des Entreprises de Belgique (FEB)

Administrateur délégué honoraire

Mr Dominique MICHEL

Chief Executive Officer, COMEOS, Fédération belge du commerce et des services

Mr Philippe (Baron) DE BUCK VAN OVERSTRAETEN

Président du Belgian Business for Europe (BBE)

Mr Daniel MAREELS

General Manager, Belgische Federatie van de Financiële sector (Febelfin)

Mr Bernard NOËL

Représentant de la Centrale Générale des Syndicats Libéraux de Belgique (CGSLB)

Ancien secrétaire national

Mr Raymond COUMONT

Représentant de la Centrale nationale des employés/Confédération des Syndicats Chrétiens – (CNE/CSC)

Ancien secrétaire général

Ms Anne DEMELENNE

Représentante de la Fédération Générale du Travail de Belgique (FGTB)

Ancienne secrétaire générale

Mr Rudy DE LEEUW

Voorzitter, Algemeen Belgisch Vakverbond (ABVV)

Mr Ferre WYCKMANS

Algemeen Secretaris, Landelijke Bediendencentrale-Nationaal Verbond voor Kaderleden (LBC-NVK)

Mr Alain COHEUR

Directeur des Affaires Européennes & Internationales, Union Nationale des Mutualités Socialistes

Mr Yves SOMVILLE

Directeur du Service d'Etudes de la Fédération wallonne de l'Agriculture

Mr Ronny LANNOO

Adviseur-generaal, Unie van Zelfstandige Ondernemers (UNIZO)

БЪЛГАРИЯ

Ms Milena ANGELOVA

Secretary – General of the Bulgarian Industrial Capital Association

Mr Bojidar DANEV

Executive President of the Bulgarian Industrial Association – Union of the Bulgarian Business

Mr Georgi STOEV

President of the Trade and Investment Committee and member of the Budgetary Committee of EUROCHAMBERS and Vice president of Bulgarian Chamber of Commerce and Industry

Mr Evgeniy IVANOV

CEO, Member of the Board

Confederation of Employers and Industrialists in Bulgaria ”The Voice of Bulgarian Business” – KRIB

Mr Dimitar MANOLOV

President of the Confederation of Labour 'PODKREPA'

Mr Veselin MITOV

International Secretary, Confederation of Labour 'PODKREPA'

Mr Plamen DIMITROV

President of the Confederation of Independent Trade Unions in Bulgaria

Mr Ivan KOKALOV

Vice-president of Confederation of Independent Trade Unions in Bulgaria

Mr Lalko DULEVSKI

President of the Economic and Social Council of the Republic of Bulgaria

Professor and Head of the Human Resources and Social Protection Department at the University of National and World Economy

Ms Dilyana SLAVOVA

National Coordinator of the Mountain Milk NGO, National Coordinator of Bulgarian Association of Farmers

Mr Bogomil NIKOLOV

Executive Director, Bulgarian National Association Active Consumers

Ms Diana INDJOVA

Chairperson of the Global Disability Movement

ČESKÁ REPUBLIKA

Ms Vladimíra DRBALOVÁ

EU Affairs Deputy Director and European Affairs Unit Head, Confederation of Industry of the Czech Republic

Mr Vladimír NOVOTNÝ

Member of Standing Committees for Energy and Environmental Policy, Confederation of Industry of the Czech Republic

Ms Marie ZVOLSKÁ

EU Affairs Advisor, Confederation of Employers' and Entrepreneurs' Associations of the Czech Republic

Mr Petr ZAHRADNÍK

Head, ČEZ Group Representation Office in Brussels; Advisor, Czech Chamber of Commerce

Mr Bohumír DUFEK

President, Independent Trade Unions Association of the Czech Republic; Vice-President, European Federation of Food, Agriculture and Tourism Trade Unions

Ms Hana POPELKOVÁ

Advisor, Czech-Moravian Confederation of the Trade Unions

Ms Lucie STUDNIČNÁ

Secretary for International Affairs, Czech-Moravian Confederation of the Trade Unions

Mr Jaroslav UNGERMAN

Expert on Macroeconomics, Czech-Moravian Confederation of the Trade Unions; Advisor, Minister of Finance of the Czech Republic; Vice-Chairman, Supervisory Board, Export Guarantee and Insurance Corporation (EGAP)

Ms Zuzana BRZOBOHATÁ

Non-profit institutions: Brontosaurus, Forum 50 %, Oranžový klub; Advisor, Office of Government of the Czech Republic

Mr Lukáš CURYLO

Director, Caritas Czech Republic; Member, Executive Board, Caritas Europe

Mr Roman HAKEN

Executive Director of the Regional Central Moravian Centre for Community Work

Mr Pavel TRANTINA

Freelance Trainer and Project Manager; EU Projects and Relations Manager, Czech Council of Children and Youth

DANMARK

Ms Dorthe ANDERSEN

Director EU Policy, Confederation of Danish Employers

Mr Anders LADEFOGED

Director of European Affairs at Confederation of Danish Industries

Mr Niels Lindberg MADSEN

Head of CAP-policy division, Landbrug & Fødevarer (Danish Agriculture & Food Council)

Ms Marie-Louise KNUPPERT

Elected Confederal Secretary, Danish Confederation of Trade Unions

Mr Bernt FALLENKAMP

Chief advisor, Danish Confederation of Trade Unions

Mr Mikkel DALSGAARD

EU Advisor, FTF – Confederation of Professionals in Denmark

Ms Benedicte FEDERSPIEL

Chief Counsel, the Danish Consumer Council

Ms Mette KINDBERG

Vice President, Kvinderådet (Women's Council Denmark)

Mr Ask Løvbjerg ABILDGAARD

Project Coordinator, Danish Association of the Blind

DEUTSCHLAND

Mr Christian BÄUMLER (PhD)

Member of the Executive Committee of CDA (European Union of Christian Democratic Workers)

Mr Dirk BERGRATH (PhD)

Director, EU-Liaison Office, IG Metall (German Metalworkers' Union)

Mr Egbert BIERMANN

Member, Managing Federal Board, IG BCE (industrial union)

Ms Gabriele BISCHOFF

Federal Executive of the German Confederation of Trade Unions (DGB)

Ms Tanja BUZEK

Trade Union Secretary (United Services Trade Union 'ver.di')

Mr Peter CLEVER

Member of the management board of the Confederation of German Employers' Associations (BDA)

Mr Bernd DITTMANN

Managing Director, BDI/BDA (German Business Representation)

Mr Gerhard HANDKE

General Director, Federation of German Wholesale, Foreign Trade and Services (BGA)

Ms Renate HEINISCH (PhD)

Representative of BAGSO (Federal Association of Senior Citizens' Organisations)

Mr Udo HEMMERLING

Deputy general secretary, German Farmers' Association (DBV)

Mr Jürgen KESSLER (Professor, PhD)

Professor of Cooperative Law and Auditing of Cooperatives

Mr Stefan KÖRZELL

Member of the Federal Management Board, German Trade Union Confederation (DGB)

Mr Thomas KROPP

Senior Vice President, Head of Group International Relations and Government Affairs, Lufthansa Group

Mr Günter LAMBERTZ (PhD)

Managing Director of DIHK-Representation to the EU (Association of German Chambers of Commerce and Industry)

Mr Arno METZLER

General manager of the German Association of Consulting Engineers (VBI)

Mr Christian MOOS

Divisional Director (European and International Affairs), German Civil Servants Association (dbb)

Mr Volker PETERSEN (PhD)

Head of department, German Raiffeisen Association

Mr Lutz RIBBE

Director of the Environmental Policy Section of the European Nature Heritage Fund (EURONATUR)

Mr Ulrich SAMM (Professor, PhD)

Director, Institute for Energy and Climate Research – Plasma Physics, Forschungszentrum Jülich

Mr Karl-Peter SCHACKMANN-FALLIS (PhD)

Executive Member of the Board, German Savings Bank and Giro Association

Mr Bernd SCHLÜTER (Professor, PhD)

Board member, Federal Association of Non-statutory Welfare (BAGFW)

Mr Peter SCHMIDT

Trade union agent, food and restaurant workers' union (NGG)

Mr Holger SCHWANNECKE

Secretary General of the German Confederation of Skilled Crafts and Small Business (ZDH)

Mr Hans-Joachim WILMS

Secretary for European Affairs in the federal executive of the German Trade Union for Construction, Agriculture and the Environment (IG Bauen – Agrar – Umwelt)

EESTI

Ms Reet TEDER

General Policy Adviser, Estonian Chamber of Commerce and Industry

Ms Eve PÄÄRENDSON

Director of international relations of Estonian Employers' Confederation

Ms Liina CARR

International Secretary, Estonian Trade Union Confederation

Ms Mare VIIES

Consultant, Estonian Employees' Unions Confederation

Mr Roomet SÕRMUS

Chairman, Estonian Chamber of Agriculture and Commerce

Mr Meelis JOOST

Foreign relations and European policy specialist

IRELAND

Mr David Joseph CROUGHAN

Co-Chairman, Economists' Group, Institute of International and European Affairs.

Former Head of Economics and Taxation, Ibec (Irish Business and Employer's Confederation)

Mr Thomas MCDONAGH

Chairman of Thomas McDonagh & Sons Limited/Patron of The Chambers of Commerce of Ireland (trading as Chambers Ireland)

Mr John Patrick O'CONNOR

General President, SIPTU (Services, Industrial, Professional & Technical Union)

Ms Patricia MCKEOWN

Regional Section UNISON NI (Northern Ireland). ICTU Executive Council member & NIC Committee Member

Mr Cillian LOHAN

CEO of Green Economy Foundation

Mr Michael MCLOUGHLIN

Head of Advocacy and Communications at Youth Work Ireland

Mr John BRYAN

Past IFA (Irish Farmers' Association) President

Mr John COMER

President of ICMSA (Irish Creamery Milk Suppliers Association)

Mr Seamus BOLAND

CEO Irish Rural Link

ΕΛΛΑΣ

Mrs Irini Ivoni PARI

Permanent Delegate of the Hellenic Federation of Enterprises (SEV) to Brussels

Mr Panagiotis Leonidas GKOFAS

Member of the General Assembly of the General Confederation of Small and Medium Enterprises (GSEVEE).

Mr Dimitrios DIMITRIADIS

Former First Vice President of the Greek Confederation of Commerce and Entrepreneurship (ESEE) and President of the General Assembly

Mr Aristotelis THOMOPOULOS

Member of the Board of Directors (BoD) of the Greek Tourism Confederation (SETE)

Mr Yannis PANAGOPOULOS

President of the Greek General Confederation of Labour (GSEE)

Mr Georgios DASSIS

Special advisor to the Greek General Confederation of Labour (GSEE) – Representative of the Greek General Confederation of Labour (GSEE) to the European Trade Union Confederation (ETUC)

Mr Spyridon PAPASPYROS

President of the General Council of the Confederation of Public Servants (ADEDY)

Mr Georgios PETROPOULOS

Member of the Executive Committee (Board) of Confederation of Public Servants (ADEDY)

Mr Ioannis KOLYVAS

Director General of the Panhellenic Organization of Unions of Agricultural Co-operatives (PASEGES)

Ms Evangelia KEKELEKI

Secretary General of the Consumer's Protection Centre (KERKA)

Mr Ioannis VARDAKASTANIS

President of the National Confederation of Disabled People (ESAEA)

Ms Aikaterini PEPPA

Deputy-General Director of the Union of Greek Shipowners (EEE)

ESPAÑA

Sr. Andrés, BARCELÓ DELGADO

Director General de la Unión de Empresas Siderúrgicas (UNESID)

Sr. Josep Manuel, BASAÑEZ VILLALUENGA

Miembro de la Junta Directiva de la Confederación Española de Organizaciones Empresariales (CEOE)

Miembro del Comité Ejecutivo de Fomento del Trabajo Nacional de Cataluña

Sra. Patricia CIREZ MIQUELEIZ

Delegación de la Confederación Española de Organizaciones Empresariales (CEOE) en Bruselas

Sra. Ma Helena DE FELIPE LEHTONEN

Presidenta de la Patronal de la micro, pequeña y mediana empresa de Cataluña (FEPIME)

Vicepresidenta de Confederación Española de la Pequeña y Mediana Empresa (CEPYME)

Sr. Antonio GARCÍA DEL RIEGO

Managing Director, Head of European Corporate Affairs

Banco Santander

Sr. Ignacio GARCÍA MAGARZO

Director General

Asociación Española de Distribuidores, Autoservicios y Supermercados (ASEDAS)

Sr. Josep PUXEU ROCAMORA

Director General

Asociación de Fabricantes de Bebidas Refrescantes (ANFABRA)

Sra. Isabel CAÑO AGUILAR

Responsable de la Oficina de UGT en Bruselas

Sr. Francisco Javier DOZ ORRIT

Adjunto a la Secretaría de CC.OO. y Presidente de la Fundación 1o de Mayo

Sra. Laura GONZALEZ de TXABARRI ETXANIZ

Responsable del Departamento Internacional, con dirección en Barrainkua (ELA-STV)

Sr. Juan MENDOZA CASTRO

Director del Instituto Sindical de Cooperación al Desarrollo (ISCOD-UGT)

Sr. José Antonio MORENO DÍAZ

Asesor jurídico confederal del CC.OO. en materia de inmigración

Sra. Catalina Ana VICENS GUILLÉN

Secretaria General de CC.OO.-Illes Balears

Sr. José María ZUFIAUR NARVAIZA

Colaborador de la Secretaría de Política Internacional de UGT

Sr. Miguel Ángel CABRA DE LUNA

Vocal de la Junta Directiva de la Confederación Empresarial Española de la Economía Social (CEPES)

Presidente de la Comisión de Relaciones Internacionales (CEPES)

Sr. Andoni GARCÍA ARRIOLA

Miembro de la Comisión Ejecutiva de la Coordinadora de Agricultores y Ganaderos (COAG)

Sr. Bernardo HERNÁNDEZ BATALLER

Secretario General de la Asociación de Usuarios de la Comunicación (AUC)

Vocal del Consejo de Consumidores y Usuarios (CCU) de España

Sr. José Manuel ROCHE RAMO

Secretario General de la Unión de Pequeños Agricultores y Ganaderos de Aragón (UPA-Aragón)

Sr. Gabriel SARRÓ IPARRAGUIRRE

Asesor de la Confederación Española de Pesca (CEPESCA)

Sr. Ricardo SERRA ARIAS

Presidente de la Asociación Agraria de Jóvenes Agricultores (ASAJA) de Sevilla y Andalucía.

Sr. Carlos TRÍAS PINTÓ

Director de la Asociación General de Consumidores (ASGECO)

Director de la Unión de Cooperativas de Consumidores y Usuarios de España (UNCCUE)

FRANCE

Mme Emmanuelle BUTAUD-STUBBS

Déléguée générale de l'Union des Industries Textiles (UIT)/Mouvement des entreprises de France (MEDEF)

M. Stéphane BUFFETAUT

Président du Réseau Batigere (entreprises sociales pour l'habitat)/Mouvement des entreprises de France (MEDEF)

Mme Anne CHASSAGNETTE

Directrice de la Responsabilité Environnementale et Sociétale, Groupe Engie

M. Henri MALOSSE

CCI France (Chambres de commerce et d'industrie de France)

M. Philippe de BRAUER

Vice-président de la commission internationale de la Confédération Générale des Petites et Moyennes Entreprises (CGPME)

M. Patrick LIEBUS

Vice-président de l'Union Professionnelle Artisanale (UPA) et Président de la Confédération de l'Artisanat et des Petites Entreprises du Bâtiment (CAPEB)

M. Arnold PUECH d'ALISSAC

Président de l'Union Syndicale Agricole de Seine-Maritime (FNSEA 76)

Mme Marie-Françoise GONDARD-ARGENTI

Secrétaire générale de l'Union Nationale des Professions Libérales (UNAPL)

M. Christophe LEFEVRE

Secrétaire national de la Confédération Française de l'Encadrement/Confédération Générale des Cadres (CFE-CGC) en charge de l'Europe et de l'International

M. Jacques LEMERCIER

Ancien Secrétaire général de Force Ouvrière (FO) Communication

Mme Laure BATUT

Membre du secteur Europe-International de la Confédération Force Ouvrière (FO)

M. Pierre-Jean COULON

Secrétaire confédéral Europe-international de la Confédération Française des Travailleurs Chrétiens (CFTC)

Mme Franca SALIS MADINIER

Secrétaire nationale de la Confédération Française Démocratique du Travail (CFDT) Cadres

M. Christophe QUAREZ

Secrétaire fédéral de la Fédération de la Chimie et de l'Energie (FCE) de la Confédération Française Démocratique du Travail (CFDT)

Mme Ozlem YILDIRIM

Conseillère confédérale de la Confédération Générale du Travail (CGT)

M. Denis MEYNENT

Conseiller confédéral de la Confédération Générale du Travail (CGT)

Mme Reine-Claude MADER-SAUSSAYE

Présidente de la Confédération de la Consommation, du Logement et du Cadre de Vie (CLCV)

Mme Geneviève SAVIGNY

Ancienne Secrétaire nationale de la Confédération paysanne

M. Christophe HILLAIRET

Membre du Bureau et du Conseil d'administration de l'Assemblée Permanente des Chambres d'Agriculture (APCA)

M. Jean-Marc ROIRANT

Secrétaire général de la Ligue de l'Enseignement

Mme Christiane BASSET

Vice-présidente de l'Union Nationale des Associations Familiales (UNAF)

Mme Jocelyne LE ROUX

Secrétaire générale adjointe de la Fédération des Mutuelles de France (FMF)

M. Thierry LIBAERT

Fondation pour la Nature et l'Homme (FNH)

M. Michel DUBROMEL

Vice-président de France Nature Environnement (FNE)

HRVATSKA

Mr Davor MAJETIĆ

Director General, Croatian Employers' Association (HUP)

Ms Dragica MARTINOVIĆ DŽAMONJA

Director, Representative Office of the Croatian Chamber of Economy in Brussels

Ms Violeta JELIĆ

General Secretary of the Croatian Chamber of Trades and Crafts

Ms Marija HANŽEVAČKI

General Secretary of the Independent Trade Unions of Croatia (NHS)

Ms Anica MILIĆEVIĆ- PEZELJ

Executive Secretary, Union of Autonomous Trade Unions (UATUC)

Mr Vilim RIBIĆ

President of MATICA – Association of Croatian Trade Unions; President of the Great Council of Independent Union of Research and Higher Education Employees of Croatia

Ms Lidija PAVIĆ-ROGOŠIĆ

Director of ODRAZ – Sustainable Community Development, Croatian civil society organisation

Ms Marina ŠKRABALO

Senior Advisor, GONG

Mr Toni VIDAN

Energy campaigner of environmental CSO Zelena akcija – Friends of the Earth Croatia

ITALIA

Sig. Pietro Vittorio BARBIERI

Portavoce del Forum Terzo Settore – Presidente FISH (Federazione Italiana per il Superamento dell'Handicap)

Sig. ra Giulia BARBUCCI

Area politiche europee e internazionali della CGIL (Confederazione Generale Italiana del Lavoro)

Sig.ra Claudia BUSCHI

Segretariato Generale della CISL (Confederazione Italiana Sindacati Lavoratori)

Sig.ra Marina Elvira CALDERONE

Presidente del Consiglio Nazionale dell'Ordine dei Consulenti del Lavoro – Presidente del Comitato Unitario degli Ordini e Collegi Professionali

Sig. Carmelo CEDRONE

Professore Emerito di Politica Economica Europea Università la Sapienza di Roma – Consulente del Dipartimento Europeo ed Internazionale della UIL (Unione Italiana del Lavoro)

Sig. Stefano CETICA

Presidente di IPER (Istituto per le Ricerche Economiche e Sociali) della UGL (Unione Generale del Lavoro)

Sig. Pietro Francesco DE LOTTO

Direttore Generale di Confartigianato Vicenza

Sig.ra Cinzia DEL RIO

Direttore del Dipartimento Internazionale della UIL (Unione Italiana del Lavoro)

Sig. Gianfranco DELL'ALBA

Direttore della Delegazione di Confindustria presso l'Unione Europea a Bruxelles

Sig. Tommaso DI FAZIO

Presidente nazionale della CIU (Confederazione Italiana di Unione delle professioni intellettuali)

Sig. Giancarlo DURANTE

Direttore degli Affari sociali dell'Associazione Bancaria Italiana – Professore di Sicurezza sociale e libera circolazione dei lavoratori nell'UE all'Università degli Studi La Sapienza di Roma

Sig. Diego DUTTO

Direttore Nazionale LEGACOOPSOCIALI (Associazione Nazionale Cooperative Sociali)

Sig. Emilio FATOVIC

Vice Segretario Nazionale CONFSAL (Confederazione Generale dei Sindacati Autonomi dei Lavoratori)

Sig. Giuseppe GUERINI

Presidente di Federsolidarietà-Confcooperative – Presidente della cooperativa sociale Ecosviluppo

Sig. Giuseppe Antonio Maria IULIANO

Responsabile per le Politiche Internazionali, Segretariato Internazionale della CISL (Confederazione Italiana Sindacati Lavoratori)

Sig. Luca JAHIER

Giornalista, politologo, esperto di associazionismo di promozione sociale e del terzo settore – ACLI

Sig. Antonio LONGO

Presidente del Movimento Difesa del Cittadino – Membro del CNCU (Consiglio Nazionale Consumatori e Utenti)

Sig. Sandro MASCIA

Direttore dell'Ufficio di Confagricoltura a Bruxelles

Sig. Alberto MAZZOLA

Responsabile degli Affari Internazionali delle Ferrovie dello Stato Italiane – Vice Presidente Gruppo Trasporti Business Europe

Sig. Stefano PALMIERI

Area Politiche Europee ed Internazionali della CGIL (Confederazione Generale Italiana del Lavoro)

Sig. Antonello PEZZINI

Professore di Economia e gestione delle imprese nell'Unione europea all'Università degli Studi di Bergamo – Imprenditore nel settore tecnico-tessile

Sig. Maurizio REALE

Direttore dell'Ufficio di Rappresentanza per le Relazioni con le Istituzioni dell'Unione Europea di Coldiretti

Sig. Claudio ROTTI

Presidente di AICE (Associazione Italiana Commercio Estero)

Sig. Marco VEZZANI

Vice Presidente Nazionale CIDA

ΚΥΠΡΟΣ

Mr Michalis ANTONIOU

Assistant Director General, Cyprus Employers & Industrialists Federation

Mr Manthos MAVROMMATIS

Former President, Cyprus Chamber of Commerce and Industry

Mr Nicolaos (Nicos) EPISTITHIOU

Former Secretary General of the Cyprus Hotel Employees Federation OYXEKA-SEK

Mr Andreas PAVLIKKAS

Head of Research and Studies Department, Pancyprian Federation of Labour – PEO

Mr Anastasis YIAPANIS

General Secretary of Panagrotikos Farmers Union

LATVIJA

Mr Vitālijs GAVRILOVS

President of Employers' Confederation of Latvia

Mr Gundars STRAUTMANIS

Vice-president of Latvian Chamber of Commerce and Industry

Ms Ariadna ĀBELTIŅA

Coordinator for External Relations, Free Trade Union Confederation of Latvia

Mr Pēteris KRĪGERS

President of Free Trade Union Confederation of Latvia

Ms Gunta ANČA

Chairperson of the Latvian Umbrella Body for Disability Organisations

SUSTENTO

Ms Baiba MILTOVIČA

International and EU Affairs Adviser of Latvian National Association for Consumer Protection

Mr Gustavs NORKĀRKLIS

Chairman of the Board of Association of Latvian Organic Agriculture

LUXEMBOURG

Monsieur Henri WAGENER

Conseiller auprès de Fedil, Business Federation Luxembourg

Monsieur Raymond HENCKS

Conseiller auprès de la Chambre des fonctionnaires et employés publics

Monsieur Jean-Claude REDING

Président de la Chambre des Salariés

Monsieur Norbert GEISEN

Président honoraire de la Fédération des Artisans

Madame Josiane WILLEMS

Directrice de la Centrale paysanne

MAGYARORSZÁG

Dr András EDELÉNYI

Expert, Hungarian Chamber of Commerce and Industry

Dr István KOMORÓCZKI

Economic Advisor to the President of COOP Federation

Ms Katalin Elza SÜLE

President, Hungarian Chamber of Agriculture of Zala County

President, National Association of Hungarian Farmers' Societies of Zala County

Ms Júlia Borbála VADÁSZ

Permanent Delegate in Brussels of the Confederation of Hungarian Employers and Industrialists

Dr Piroska KÁLLAY

Coordinator for Committees (Equality, Youth, International, Pensioners) of the LIGA-Democratic League of Independent Trade Unions

Ms Erika NEMESKÉRINÉ KOLLER

International secretary at the Forum for the Co-operation of Trade Unions

Dr Miklós PÁSZTOR

Expert, National Federation of Workers' Council

Dr János WELTNER

Senior consultant, Semmelweis University in Budapest

Dr Etele BARÁTH

Hon. university professor, Hungarian Society for Urban Planning

Dr Ágnes CSER

Representative of the Hungarian Alliance for Children and Youth

Ms Kinga JOÓ

Vice-president, National Association of Large Families

Mr Ákos TOPOLÁNSZKY

President, Federation of the Hungarian Drug Therapeutic Institutes

MALTA

Mr Stefano MALLIA

Former President of the Malta Chamber of Commerce and Industry and an ex-officio Council Member and Member of the Chamber Statute Revision Committee

Mr Tony ZAHRA

President, Malta Hotels and Restaurants Association

Mr Charles VELLA

Research & Information Executive; Secretary to the GWU National Council

Dr Philip VON BROCKDORFF

Consultant, Union Ħaddiema Magħqudin

Mr Ben RIZZO

President, Civil Society Committee within the Malta Council for Economic and Social Development (MCESD)

NEDERLAND

Mr Winand Leo Emile QUAEDVLIEG

Head, Brussels office, VNO-NCW and MKB Nederland

Mr Klaas Johan OSINGA

Senior Adviser, International Affairs at LTO NEDERLAND

Mrs Marjolijn BULK

Adviser, European Affairs at FNV

Mr Martinus Cornelis SIECKER

Former Trade Union Official, Netherlands Trade Union Federation (FNV)

Mrs Annie VAN WEZEL

Policy Adviser, European and International Affairs at FNV

Mrs Melanie I. BOUWKNEGT

Advisor, CNV Nederland

Mrs Cathelijne C.J. MULLER

Advisor, VCP

Mr Dick WESTENDORP

Former President, 'consumentenbond'

Mr Jan Willem Hendrik DIRX

Advisor and directorate secretariat to the management of 'Natuur and Milieu'. Responsible for the 'groene11' (partnership between the main Dutch nature and environmental organisations)

ÖSTERREICH

Ms Christa SCHWENG

Senior Advisor of the 'Wirtschaftskammer Österreich' (Austrian Economic Chamber); department for social policy and health

Mr Michael IKRATH

Secretary General of the 'Österreichischer Sparkassenverband' (Austrian Association of savings banks)

Mr Gerhard RIEMER

Consultant of the 'Vereinigung der Österreichischen Industrie' (Federation of the Austrian Industry)

Mr Ferdinand MAIER

Former Secretary General of the 'Österreichischer Raiffeisenverband' (Austrian Raiffeisen-Association)

Mr Thomas DELAPINA

Senior advisor of the 'Arbeiterkammer Wien' (Chamber of Labour of the Federal Land Vienna)

Mr Thomas WAGNSONNER

Deputy Director of the 'Arbeiterkammer Niederösterreich' (Chamber of Labour of the Federal Land of Lower Austria)

Mr Oliver RÖPKE

Head of the 'ÖGB-Europabüro an der Ständigen Vertretung Österreichs bei der EU in Brüssel' (Bureau for European Affairs of the Austrian Trade Union at the Permanent Representative of Austria at the EU in Brussels)

Mr Wolfgang GREIF

Head of the department of the 'ÖGB' (Austrian Trade Union Association) betreffend 'Europa, Konzerne und Internationale Beziehungen' (Europe, multinational companies and international relations)

Mr Thomas KATTNIG

Head of the 'Bereich für Internationales, EU und Daseinsvorsorge in der Gewerkschaft der Gemeindebediensteten sowie der Gewerkschaft für Kunst, Medien, Sport und freie Berufe' (in the field of international affairs, EU and services of general interest of the trade union for employees of municipalities as well as for the trade union of media, sports and independent professions)

Mr Rudolf KOLBE

President of the 'Kammer der Architekten und Ingenieurkonsulenten für Oberösterreich und Salzburg' (Chamber of architects and consultants for engineering for the Federal Land of Upper Austria and the Federal Land of Salzburg)

Mr Andreas THURNER

Officer of the 'Landwirtschaftskammer Österreich – Büro Brüssel' (Chamber of agriculture in Austria – Office in Brussels)

Mr Alfred GAJDOSIK

Employee of 'Hotel Marriott/PCC-Erhaltungs- und ErrichtungsgesmbH' (Marriott Hotel Vienna/ (PCC-preservation and accommodation-limited partnership company)

POLSKA

Mr Jacek Piotr KRAWCZYK

Vice-president, Confederation Lewiatan

Mr Lech Józef PILAWSKI

Director General, Confederation Lewiatan

Mr Andrzej MALINOWSKI

President, Employers of Poland

Mr Janusz PIETKIEWICZ

Vice-president, Employers of Poland

Mr Jarosław Maciej MULEWICZ

Consultant, Association of Employers Business Centre Club

Mr Krzysztof OSTROWSKI

Director of the Interventions Bureau, Association of Employers Business Centre Club

Mr Jan KLIMEK

Vice-president, Polish Craft Association

Mrs Dorota GARDIAS

Expert, Trade Union Forum

Mrs Wioletta JANOSZKA

Member of the Board, Trade Union Forum

Mr Andrzej ADAMCZYK

Secretary of the Foreign Affairs Office, Independent and Self-Governing Trade Union 'Solidarność'

Mr Marian KRZAKLEWSKI

Expert, Independent and Self-Governing Trade Union 'Solidarność'

Mr Franciszek Bogdan BOBROWSKI

Vice-president, All-Poland Alliance of Trade Unions

Mr Wincenty Sławomir BRONIARZ

President of the Polish Teachers' Union/All-Poland Alliance of Trade Unions

Mr Adam ROGALEWSKI

Expert, All-Poland Alliance of Trade Unions

Mr Krzysztof Stanisław BALON

Secretary of the Programming Committee, Working Community of Associations of Social Organisations WRZOS

Mrs Karolina Lidia DRESZER-SMALEC

Expert, All-Poland Federation of Non-Governmental Organisations

Mr Krzysztof KAMIENIECKI

Expert, Polish Ecological Club

Mr Michał Grzegorz MODRZEJEWSKI

Honorary President of the Union of the Rural Youth

Mr Krzysztof Jerzy PATER

Member, Polish Scouting Association

Mrs Elżbieta Maria SZADZIŃSKA

Expert, Consumers Federation

Mrs Teresa TISZBIEREK

Expert, Association of the Voluntary Fire Brigades of the Republic of Poland

PORTUGAL

Mr Gonçalo Cristóvão Aranha da Gama LOBO XAVIER

Adviser to the Management Board of AIMMAP – the Association of Portuguese Metallurgical, Mechanical Engineering and Similar Industrial Companies; Member appointed by CIP – Confederation of Enterprises of Portugal, since January 2013 (CIP)

Mr Luís Miguel CORREIA MIRA

Secretary-general, Portuguese Farmers' Confederation (CAP)

Mr Pedro D'ALMEIDA FREIRE

Vice-president, Confederation of Portuguese Commerce and Services (CCP)

Mr Paulo BARROS VALE

Businessman, Director of the Portuguese Business Association (AEP)

Mr Mário David FERREIRINHA SOARES

Professor, Member of the National Council of the General Confederation of Portuguese Workers – Inter-union (CGTP-IN)

Mr Carlos Manuel ALVES TRINDADE

Member of the Executive Committee, National Council of the Portuguese General Workers' Confederation (CGTP-IN)

Mr Carlos Manuel SIMÕES DA SILVA

Secretary-General of UGT (União Geral de Trabalhadores/Portuguese General Workers Trade-Union)

Mr João DIAS DA SILVA

Vice-President of the Board of the Teachers' Trade Union for the North Region

Mr Jorge PEGADO LIZ

Lawyer, Consumer Protection Association (DECO)

Mr Carlos Matias RAMOS

President of the Portuguese Association of Engineers

Mr Francisco Bernardino da SILVA

Secretary-general of CONFAGRI, President of the Portuguese National Federation of Mutual Agricultural Credit Banks (Portuguese Cooperative Banks) (FENACAM)

Mr Lino da SILVA MAIA

President of the National Confederation of Solidarity Institutions (CNIS)

ROMÂNIA

Petru Sorin DANDEA

Vice-president at The National Trade Union Confederation Cartel ALFA

Dumitru FORNEA

Confederal Secretary responsible for the International Relations of the National Trade Union Confederation – MERIDIAN

Minel IVAȘCU

Secretary General at The National Trade Union Block (BNS)

Liviu LUCA

Prim-vice-president at The National Trade Union Confederation CNSLR-FRATIA

Sabin RUSU

Secretary General – Confederation of Democratic Trade Unions in Romania

Ana BONTEA

Director of the Department for Legal Affairs and Social Dialogue, National Council of Small and Medium Sized Private Enterprises in Romania (CNIPMMR)

Mihai MANOLIU

President, The Confederation of Romanian Employers (CNPR)

Aurel Laurențiu PLOSCEANU

President, General Union of Industrialists in Romania (UGIR)

Octavian Cătălin ALBU

Secretary General of Romanian National Employers Organisation (PNR)

Irinel Eduard FLORIA

Employers Confederation Concordia (Concordia)

Cristian PÎRVULESCU

President, Asociația Pro Democrația (ApD), non-governmental, non-profit association

Ionuț SIBIAN

Executive Director, Civil Society Development Foundation (CSDF)

Mihai IVAȘCU

Camera de Comerț și Industrie a României

Marius Eugen OPRAN

Institutul Național de C& D pentru Fizică și Inginerie Nucleară; Institutul Național de C&D Fizica Laserelor Plasmei și Radiației;

Victor ALISTAR

Transparency International România

SLOVENIJA

Mr Jože SMOLE

Secretary General, ZDS – Association of Employers of Slovenia

Mr Dare STOJAN

Director, Businessman, AVITEL d.o.o.

Ms Nadja GÖTZ

Legal Adviser of Public Services Trade Unions Confederation of Slovenia

Mr Jakob Krištof POČIVAVŠEK

Secretary General of the Confederation of Trade Unions of Slovenia PERGAM

Mr Andrej ZORKO

Executive Secretary, Governing Board of the Slovenian Association of Free Trade Unions

Mr Primož ŠPORAR

Chief Executive Officer of SKUP, Association of Private Institutes

Mr Branko RAVNIK

Director of Chamber of Agriculture and Forestry of Slovenia (CAFS)

SLOVENSKO

Mr Peter MIHÓK

President of the Slovak Chamber of Commerce and Industry and Vice President of the Economic and Social Council of the Slovak Republic

Ms Martina ŠIRHALOVÁ

Project manager, Federation of employers' associations (AZZZ)

Ms Jarmila DÚBRAVSKÁ

Director of the Department of Agriculture and Services, Slovak Agriculture and Food Chamber (SPPK)

Mr Emil MACHYNA

President of the Slovak Metalworkers Federation (KOVO)

Mr Anton SZALAY

President of the Slovak Trade Union of Health and Social Services

Ms Mária MAYEROVÁ

President of the Slovak Trade Union of Public Administration and Culture (SLOVES)

Mr Vladimír BÁLEŠ

Professor, Slovak University of Technology in Bratislava

Mr Juraj SIPKO

Director of the Institute of Economic Research, Slovak Academy of Science

Mr Rudolf KROPIL

President of the Slovak Rectors' Conference

SUOMI

Ms Tellervo KYLÄ-HARAKKA-RUONALA

Director, Infrastructure and Environment, Confederation of Finnish Industries

Mr Jukka AHTELA

LL.M., Chairman of the Board, Senior Advisor, Ahtela Consulting Oy

Mr Timo VUORI

Executive Vice President, Finland Chamber of Commerce

Mr Markus PENTTINEN

Head of International Affairs, Confederation of Professional and Managerial Staff in Finland Akava

Mr Pekka RISTELÄ

Director, FinUnions – Finnish Trade Union Representation to the EU

Ms Marianne MUONA

Senior Advisor on International Affairs, Finnish Confederation of Professionals STTK

Ms Pirkko RAUNEMAA

M.Sc. (Agriculture and Forestry), Council of Home Economics and Consumer Associations

Mr Simo TIAINEN

Director, Office of Finnish Agriculture and Cooperatives, Central Union of Agricultural Producers and Forest Owners MTK

Mr Pasi MOISIO

Director, Permanent Representative to the EU of the Finnish transport and logistics organisations

SVERIGE

Ms Karin Ebba Sofia EKENGER

Director/Senior Advisor, Confederation of Swedish Enterprise

Mr Nils-Olof Krister ANDERSSON

Head of the Tax Policy Department, Confederation of Swedish Enterprise

Mr Thord Stefan BACK

Director Sustainable Logistics, Swedish Confederation of Transport Enterprises

Mr Erik Rolf Lennart SVENSSON

Board Member, Almega AB

Ms Ellen Paula NYGREN

Ombudsman, Swedish Trade Union Confederation

Mr Frank Thomas ABRAHAMSSON

Swedish Trade Union for Service and Communications Employees

Ms Berivan Muhriban ÖNGÖRUR

International Secretary, Swedish Confederation of Professional Employees

Mr Bo Gunnar Alexander JANSSON

President, National Union of Teachers in Sweden

Ms Ariane Elisabeth RODERT

EU Policy Advisor, National Forum for Voluntary Organizations

Mr Oskar Kristersson WALLNER

Expert, National Council of Swedish Youth Organisations (LSU)

Ms Sofia Karin Anna BJÖRNSSON

Acting director, Federation of Swedish Farmers (LRF), Brussels Office

Ms Ulrika WESTERLUND

President, Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights (RFSL)

UNITED KINGDOM

Mr George Traill LYON

Independent Lawyer – formerly BAE Systems

Mr Roger Martin BARKER

Director, Corporate Governance and Professional Standards, Institute of Directors

Ms Brenda KING

Director, African and Caribbean Diversity

Dr David John SEARS

Consultant and former Deputy Director General British Chamber of Commerce

Ms Madi SHARMA

Entrepreneur and consultant and Founder of Women's Economic and Social Think Tank and Make a Difference Ideas Centre supporting female empowerment

Mr John WALKER

Director of European Alliance of Small Business, Business Consultant and former National Chairman of Federation of Small Business

Mr Jonathan PEEL

Business and Trade Consultant

Mr Brendan James BURNS

Management Consultant and Financial Investor

Mr Brian CURTIS

Former Chair/President in National Union of Rail, Maritime and Transport Workers and WTUC

Ms Diane KELLY

UNISON Assistant Branch Secretary

Ms Kathleen WALKER SHAW

Head of European Office for GMB Trade Union

Ms Agnes TOLMIE

Senior Union Representative, UNITE Union, and Manager, Royal Bank of Scotland

Ms Judy MCKNIGHT

Former General Secretary, National Association of Probation Officers (NAPO)

Mr Nicholas CROOK

Head of International Relations, UNISON, and member of the Executive of the European Federation of Public Service Unions

Mr Amarjite SINGH

CWU Branch Secretary, Royal Mail. Chair of CWU National Race Advisory Board

Mr Martin MAYER

First Yorkshire Bus plc, UNITE Branch Secretary

Dr Rose D'SA

Consultant in EU, Commonwealth and International Law including legal education and Distance Learning

Ms Jane MORRICE

Communications Consultant, Deputy Chief Equality Commissioner – Northern Ireland

Sir Stuart ETHERINGTON

Chief Executive for the National Council for Voluntary Organisations (NCVO)

Mr Michael SMYTH

Economist, Academic, University of Ulster

Mr Tom JONES

Farmer; Vice-President of the Wales Council for Voluntary Action (WCVA)

Ms Irene OLDFATHER

Director, Health and Social Care Alliance

Ms Marina YANNAKOUDAKIS

Consultant on Women's Rights

Sir Graham WATSON

Managing Director, Consultant, Honorary President and co-founder of Climate Parliament (London) and Chairman of Europe Active, the European Health and Fitness Association


24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/80


RÅDETS BESLUT (EU) 2015/1601

av den 22 september 2015

om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 78.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 78.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) får rådet, om en eller flera medlemsstater försätts i en nödsituation med plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, besluta om provisoriska åtgärder till förmån för den eller de medlemsstater som berörs.

(2)

Enligt artikel 80 i EUF-fördraget ska unionens politik på området gränskontroller, asyl och invandring och dess genomförande styras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna och de unionsakter som antas på detta område ska innehålla lämpliga åtgärder för tillämpningen av denna princip.

(3)

Den senaste tidens kris i Medelhavet har tvingat unionens institutioner att omedelbart erkänna de exceptionella migrationsflödena i den regionen och efterlysa konkreta åtgärder för solidaritet med de medlemsstater som ligger i frontlinjen. Detta skedde i synnerhet vid ett gemensamt möte mellan utrikes- och inrikesministrarna den 20 april 2015, då kommissionen lade fram en tiopunktsplan för omedelbara åtgärder för att lösa krisen, inklusive ett åtagande om att överväga olika sätt att genomföra en omplaceringsmekanism för nödsituationer.

(4)

Vid sitt möte den 23 april 2015 beslutade Europeiska rådet bland annat att förstärka den interna solidariteten och det interna ansvarstagandet och åtog sig särskilt att öka katastrofbiståndet till de medlemsstater som ligger i frontlinjen och överväga möjligheter till akut omplacering mellan medlemsstaterna på frivillig grund samt att sätta in särskilda grupper från Europeiska stödkontoret för samarbete i asylfrågor (nedan kallat Easo) till medlemsstater som ligger i frontlinjen, för gemensam handläggning av ansökningar om internationellt skydd, inklusive registrering och fingeravtryck.

(5)

I sin resolution av den 28 april 2015 upprepade Europaparlamentet att unionen måste grunda sina reaktioner på de senaste tragedierna i Medelhavet på solidaritet och rättvis ansvarsfördelning samt intensifiera sina ansträngningar på detta område för de medlemsstater som tar emot flest flyktingar och personer som ansöker om internationellt skydd, i absoluta eller relativa tal.

(6)

Vid sidan av åtgärder på asylområdet bör medlemsstater som ligger i frontlinjen öka sina insatser för att inrätta åtgärder för att hantera blandade migrationsströmmar vid Europeiska unionens yttre gränser. Sådana åtgärder bör garantera rättigheterna för dem som är i behov av internationellt skydd och förhindra irreguljär migration.

(7)

Europeiska rådet beslutade vid sitt möte den 25–26 juni 2015 bland annat att tre centrala dimensioner bör behandlas parallellt: omplacering/vidarebosättning, återvändande/återtagande/återanpassning samt samarbete med ursprungs- och transitländer. Mot bakgrund av den rådande nödsituationen och åtagandet att stärka solidaritet och ansvar enades Europeiska rådet framför allt om tillfällig och extraordinär omplacering av 40 000 personer med ett tydligt behov av internationellt skydd under en period på två år, från Italien och från Grekland till andra medlemsstater, i vilken samtliga medlemsstater skulle delta.

(8)

De särskilda situationerna i medlemsstaterna beror särskilt på migrationsflödena i andra geografiska regioner, såsom västra Balkans migrationsväg.

(9)

Flera medlemsstater konfronterades med en betydande ökning av det totala antalet migranter, däribland personer som sökte internationellt skydd, som reste in på deras territorier under 2014, och vissa konfronteras fortfarande på detta sätt under 2015. Flera medlemsstater fick finansiellt krisstöd från kommissionen och operativt stöd från Easo för att kunna hantera denna ökning.

(10)

Bland de medlemsstater som befinner sig i situationer med avsevärda påfrestningar, och mot bakgrund av den senaste tidens tragiska händelser i Medelhavet, har särskilt Italien och Grekland ställts inför migrantströmmar av oöverträffad omfattning, bland annat av personer som söker internationellt skydd som är i tydligt behov av internationellt skydd och som anländer till deras territorier, vilket utsätter deras migrations- och asylsystem för stora påfrestningar.

(11)

Den 20 juli 2015 antog företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, genom konsensus, en resolution om omplacering från Grekland och Italien av 40 000 personer med ett tydligt behov av internationellt skydd, som avspeglar de särskilda situationerna i medlemsstaterna. Över en period på två år kommer 24 000 personer att omplaceras från Italien och 16 000 personer att omplaceras från Grekland. Den 14 september 2015 antog rådet beslut (EU) 2015/1523 (2) där en tillfällig och extraordinär mekanism för omplacering från Italien och Grekland till andra medlemsstater av personer i tydligt behov av internationellt skydd fastställdes.

(12)

Under de senaste månaderna har migrationstrycket vid de södra yttre land- och sjögränserna åter ökat kraftigt och migrationsströmmarna har fortsatt att skifta från rutten över centrala Medelhavet till rutterna genom östra Medelhavsområdet mot västra Balkan som en följd av det ökande antalet migranter som reser in till och ut från Grekland. Med hänsyn till det rådande läget finns det skäl att införa ytterligare tillfälliga åtgärder för att lindra asyltrycket på Italien och Grekland.

(13)

Enligt uppgifter från Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (nedan kallad Frontex) var rutterna via de centrala och östra Medelhavsområdena under de första åtta månaderna 2015 de viktigaste för irreguljär gränspassage till unionen. Sedan början av 2015 har omkring 116 000 migranter anlänt till Italien irreguljärt (inbegripet omkring 10 000 irreguljära migranter som har registrerats av lokala myndigheter men ännu inte bekräftats i Frontex uppgifter). Under maj och juni 2015 upptäcktes 34 691 otillåtna gränspassager av Frontex, medan antalet under juli och augusti uppgick till 42 356, en ökning på 20 %. Grekland fick också uppleva en kraftig ökning under 2015, då över 211 000 irreguljära migranter nådde landet (inbegripet omkring 28 000 irreguljära migranter som har registrerats av lokala myndigheter men ännu inte bekräftats i Frontex uppgifter). Under maj och juni 2015 upptäcktes 53 624 irreguljära gränspassager av Frontex, medan antalet under juli och augusti uppgick till 137 000, en ökning på 250 %. En betydande andel av det totala antalet irreguljära migranter som upptäcktes i dessa två regioner utgjordes av migranter med nationaliteter som, baserat på Eurostats uppgifter, uppnår en hög nivå för godkännande i unionen.

(14)

Enligt siffror från Eurostat och Easo ansökte 39 183 personer om internationellt skydd i Italien mellan januari och juli 2015, jämfört med 30 755 under samma period 2014 (en ökning med 27 %). En liknande ökning av antalet ansökningar noterades i Grekland med 7 475 sökande (en ökning med 30 %).

(15)

Hittills har många åtgärder vidtagits till stöd för Italien och Grekland inom ramen för migrations- och asylpolitiken, bl.a. genom att de erhållit omfattande katastrofbistånd och operativt stöd från Easo. Italien var den näst största och Grekland den tredje största mottagaren av finansiering som under perioden 2007–2013 utbetalades inom ramen för det allmänna programmet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” (Solid), och de erhöll dessutom omfattande nödfinansiering. Under perioden 2014–2020 kommer sannolikt Italien och Grekland fortsatt att vara de främsta mottagarna av stöd från asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif).

(16)

På grund av den nuvarande instabiliteten och konflikterna i Italiens och Greklands omedelbara närhet och de återverkningar detta får på migrationsströmmarna i andra medlemsstater är det högst sannolikt att deras migrations- och asylsystem fortsatt kommer att utsättas för ökande påfrestningar, och en betydande andel av migranterna kan vara i behov av internationellt skydd. Detta visar att det är absolut nödvändigt att visa Italien och Grekland solidaritet och att komplettera de hittills vidtagna åtgärderna för att stödja dem med provisoriska åtgärder på området asyl och migration.

(17)

Den 22 september 2015 noterade rådet medlemsstaternas beredvillighet och beredskap att delta, i enlighet med principerna om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna som styr unionens politik på området asyl och invandring, i omplaceringen av 120 000 personer i tydligt behov av internationellt skydd. Rådet beslutade därför att anta detta beslut.

(18)

Det bör påpekas att beslut (EU) 2015/1523 fastställer en skyldighet för Italien och Grekland att tillhandahålla strukturella lösningar för att hantera exceptionellt tryck på sina asyl- och migrationssystem genom att inrätta en solid strategisk ram för att hantera krissituationen och intensifiera den pågående reformprocessen på dessa områden. De färdplaner som Italien och Grekland har lagt fram för detta ändamål bör uppdateras så att de tar hänsyn till detta beslut

(19)

Med tanke på att Europeiska rådet enats om en rad sammanhängande åtgärder bör kommissionen ges befogenhet att, vid behov och efter att ha gett den berörda medlemsstaten möjlighet att framföra sina synpunkter, under en begränsad period avbryta tillämpningen av detta beslut om Italien eller Grekland inte fullföljer sina åtaganden i detta hänseende.

(20)

Från och med den 26 september 2016 bör 54 000 sökande, proportionellt sett, omplaceras från Italien och Grekland till andra medlemsstater. Kommissionen och rådet bör fortlöpande granska situationen avseende tillströmning i stor skala av tredjelandsmedborgare i medlemsstaterna. Kommissionen bör, när så är lämpligt, lägga fram förslag om ändring av detta beslut för att bemöta utvecklingen av situationen på plats och dess påverkan på omplaceringsmekanismen, samt växande påfrestningar i medlemsstater, särskilt medlemsstater som ligger i frontlinjen. När kommissionen gör det bör synpunkter från den troliga stödmottagande medlemsstaten beaktas.

Om detta beslut ändras till förmån för en annan medlemsstat bör denna medlemsstat, samma dag som rådets relevanta ändringsbeslut träder i kraft, lägga fram en färdplan för kommissionen och rådet som omfattar lämpliga åtgärder på området asyl, inledande mottagande och återsändande för att förstärka kapaciteten, kvaliteten och effektiviteten i sina system på dessa områden samt åtgärder för att säkerställa en korrekt tillämpning av detta beslut, så att de bättre ska kunna hantera en eventuellt ökad tillströmning av migranter till deras territorier när detta beslut upphört att gälla.

(21)

Om någon medlemsstat skulle försättas i en liknande nödsituation med en plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer, får rådet, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, anta provisoriska åtgärder till förmån för den berörda medlemsstaten med stöd av artikel 78.3 i EUF-fördraget. Sådana åtgärder får, om så är lämpligt, inbegripa ett tillfälligt upphävande av de förpliktelser för den medlemsstaten som föreskrivs i detta beslut.

(22)

I enlighet med artikel 78.3 i EUF-fördraget bör de planerade åtgärderna till förmån för Italien och Grekland vara av provisorisk natur. En 24-månadersperiod är rimlig för att säkerställa att de åtgärder som föreskrivs i detta beslut får en reell effekt, så att de innebär ett stöd för Italien och Grekland i hanteringen av de betydande migrationsströmmarna till deras territorier.

(23)

De åtgärder för omplacering från Italien och från Grekland som föreskrivs i detta beslut innebär ett tillfälligt undantag från den regel som anges i artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 (3) i enlighet med vilken Italien och Grekland annars skulle ha varit ansvariga för att pröva en ansökan om internationellt skydd på grundval av de kriterier som anges i kapitel III i den förordningen samt ett tillfälligt undantag från de förfaranden och tidsfrister som anges i artiklarna 21, 22 och 29 i den förordningen. Övriga bestämmelser i förordning (EU) nr 604/2013, inklusive de genomförandebestämmelser som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1560/2003 (4) och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 118/2014 (5) förblir tillämpliga, inbegripet bestämmelserna däri om de överförande medlemsstaternas skyldighet att bära de nödvändiga kostnaderna för att överföra en sökande till omplaceringsmedlemsstaten och om samarbetet beträffande överföringar mellan medlemsstaterna samt om översändande av information via det elektroniska kommunikationsnätet DubliNet. Detta beslut innebär också ett undantag från samtycke från den som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 (6).

(24)

Omplaceringsåtgärder befriar inte medlemsstaterna från skyldigheten att till fullo tillämpa alla bestämmelser i förordning (EU) nr 604/2013, inbegripet de som rör familjeåterförening, särskilt skydd av ensamkommande barn, samt klausulen om diskretionär bedömning på humanitära grunder.

(25)

Ett val måste träffas i fråga om vilka kriterier som ska tillämpas när man avgör vilka och hur många sökande som ska omplaceras från Italien och från Grekland, utan att det påverkar beslut på nationell nivå om asylansökningar. Ett tydligt och fungerande system planeras utifrån en tröskel bestående av den genomsnittliga andelen beslut på unionsnivå om beviljande av internationellt skydd i förfaranden i första instans, enligt Eurostats definition, i förhållande till det totala antalet beslut i unionen om ansökningar om internationellt skydd i första instans, på grundval av den senast tillgängliga statistiken. Å ena sidan måste denna tröskel, så långt möjligt, säkerställa att alla sökande med ett tydligt behov av internationellt skydd snabbt och till fullo kommer i åtnjutande av sin rätt till skydd i omplaceringsmedlemsstaten. Å andra sidan måste den, så långt möjligt, hindra sökande som sannolikt kommer att få avslag på sin ansökan från att omplaceras till en annan medlemsstat, och därigenom hindra att deras vistelse i unionen förlängs i onödan. En tröskel på 75 %, grundad på de senaste tillgängliga uppdaterade kvartalsuppgifterna från Eurostat om beslut i första instans, bör användas i detta beslut.

(26)

De provisoriska åtgärderna är avsedda att lindra det betydande asyltrycket på Italien och på Grekland, särskilt genom omplacering av ett betydande antal sökande i klart behov av internationellt skydd som tagit sig till Italiens eller Greklands territorium efter den dag då detta beslut börjar tillämpas. Grundat på det totala antalet tredjelandsmedborgare som på irreguljär väg tagit sig till Italien och Grekland under 2015 och de personer bland dessa som är i klart behov av internationellt skydd, bör totalt 120 000 sökande med ett tydligt behov av internationellt skydd omplaceras från Italien och Grekland. Detta antal motsvarar omkring 43 % av det totala antalet tredjelandsmedborgare i tydligt behov av internationellt skydd som under juli och augusti 2015 tagit sig till Italien och Grekland på irreguljär väg. Den omplaceringsåtgärd som föreskrivs i detta beslut leder således till en rättvis fördelning av bördan mellan Italien och Grekland å ena sidan, och de övriga medlemsstaterna å den andra, sett till de totala uppgifter som finns tillgängliga för 2015 om irreguljär gränspassage. Med hänsyn till de aktuella sifforna bör 13 % av dessa sökande omplaceras från Italien, 42 % från Grekland och 45 % bör omplaceras i enlighet med vad som föreskrivs i detta beslut.

(27)

Inom tre månader efter det att detta beslut trätt i kraft får en medlemsstat under exceptionella omständigheter och med hänvisning till vederbörligen motiverade skäl som är förenliga med unionens grundläggande värden enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen anmäla till rådet och kommissionen att den inte har möjlighet att delta i omplaceringsprocessen av upp till 30 % av de sökande som hade tilldelats medlemsstaten i enlighet med detta beslut. Sådana exceptionella omständigheter inbegriper i synnerhet en situation som karakteriseras av en plötslig och massiv tillströmning av tredjelandsmedborgare i en sådan omfattning att det uppstår extremt tryck även på ett väl förberett asylsystem som annars fungerar i överensstämmelse med det relevanta unionsregelverket om asyl eller en risk för plötslig och massiv tillströmning av tredjelandsmedborgare av sådan hög sannolikhet att det motiverar omedelbara åtgärder. Efter en bedömning bör kommissionen lägga fram förslag till rådet till ett genomförandebeslut om ett tillfälligt upphävande av fördelningen av upp till 30 % av sökande som tilldelats den berörda medlemsstaten. När det är berättigat får kommissionen föreslå en förlängning av tidsfristen för omplaceringen av den kvarvarande tilldelningen senast 12 månader efter detta besluts varaktighet.

(28)

För att garantera lika villkor för genomförandet av omplaceringen vid en proportionell omplacering av 54 000 sökande från Italien och Grekland till andra medlemsstater bör en eller flera medlemsstater tillfälligt undantas från deltagandet i omplaceringen av sökande, eller om efter relevanta anmälningar till rådet andra medlemsstater eller associerade stater deltar i omplaceringen, bör rådet tilldelas genomförandebefogenheter.

Tilldelandet av dessa befogenheter till rådet är motiverat eftersom de relevanta åtgärderna är politiskt känsliga och ligger nära nationella befogenheter avseende tredjelandsmedborgares inresa till medlemsstaternas territorier och med hänsyn till behovet av att smidigt kunna anpassa sig till snabbföränderliga situationer.

(29)

Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) som inrättades genom förordning (EU) nr 516/2014 tillhandahåller stöd till insatser för att dela på bördorna enligt överenskommelser mellan medlemsstater, och den är förberedd för den vidare politiska utvecklingen på detta område. I artikel 7.2 i förordning (EU) nr 516/2014 föreskrivs en möjlighet för medlemsstaterna att genomföra åtgärder rörande överföring av personer som ansöker om internationellt skydd som en del av medlemsstaternas nationella program, och i artikel 18 i den förordningen föreskrivs samtidigt möjligheten att utbetala ett schablonbelopp om 6 000 EUR för överföring av personer som beviljats internationellt skydd från en annan medlemsstat.

(30)

För att tillämpa principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, och med beaktande av att detta beslut utgör en vidareutveckling av politiken på detta område, är det lämpligt att säkerställa att de medlemsstater som, i enlighet med detta beslut, omplacerar sökande i tydligt behov av internationellt skydd från Italien och Grekland erhåller ett schablonbelopp för varje omplacerad person som exakt motsvarar det schablonbelopp som avses i artikel 18 i förordning (EU) nr 516/2014, nämligen 6 000 EUR, och som genomförs genom tillämpning av samma förfaranden. Detta medför ett begränsat, tillfälligt undantag från artikel 18 i förordning (EU) nr 516/2014 eftersom schablonbeloppet bör utbetalas för antalet sökande som är föremål för omplacering snarare än antalet mottagare av internationellt skydd. En sådan tillfällig utökning av räckvidden för potentiella mottagare av schablonbeloppet framstår verkligen som en integrerad del av den krisordning som inrättas genom detta beslut. När det gäller kostnaderna för överföringen av personer som omplaceras i enlighet med detta beslut bör det dessutom föreskrivas att Italien och Grekland ska erhålla ett schablonbelopp på minst 500 EUR för varje person som omplaceras från deras respektive territorium, med beaktande av de faktiska kostnaderna för att överföra en sökande till omplaceringsmedlemsstaten. Medlemsstaterna bör ha rätt att ta emot ytterligare förfinansiering, som ska betalas under 2016 efter översynen av deras nationella program inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden, för att genomföra åtgärder enligt detta beslut.

(31)

Det är nödvändigt att säkerställa att ett snabbt omplaceringsförfarande införs och att de provisoriska åtgärderna åtföljs av ett nära administrativt samarbete mellan medlemsstaterna och operativt stöd från Easo.

(32)

Nationell säkerhet och allmän ordning ska beaktas under hela omplaceringsförfarandet, tills överföringen av sökanden är genomförd. Med full respekt för sökandens grundläggande rättigheter, inbegripet de relevanta reglerna för uppgiftsskydd, bör en medlemsstat som på rimliga grunder betraktar en sökande som en fara för sin nationella säkerhet eller allmänna ordning informera de övriga medlemsstaterna om detta.

(33)

När beslut fattas om vilka sökande i tydligt behov av internationellt skydd som ska omplaceras från Italien och Grekland, bör företräde ges utsatta sökande i den mening som avses i artiklarna 21 och 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU (7). I detta sammanhang bör de sökandes särskilda behov, t.ex. hälsan, vara den primära angelägenheten. Barnets bästa bör alltid sättas i främsta rummet.

(34)

Integreringen av sökande som är i tydligt behov av internationellt skydd i värdlandet är en hörnsten i ett välfungerande gemensamt europeiskt asylsystem. För att besluta vilken specifik medlemsstat som bör bli omplaceringsmedlemsstat, bör därför särskild hänsyn tas till de av de sökandes särskilda kvalifikationer och egenskaper, såsom deras språkkunskaper och andra individuella omständigheter när det gäller uppvisade familjeband samt kulturella och sociala band som kan underlätta deras integrering i omplaceringsmedlemsstaten. Vad gäller särskilt utsatta sökande, bör hänsyn tas till omplaceringsmedlemsstatens kapacitetet att erbjuda dessa sökande lämpligt stöd och till nödvändigheten i att säkerställa en rättvis fördelning av dessa sökande mellan medlemsstaterna. Med tillbörlig respekt för icke-diskrimineringsprincipen får omplaceringsmedlemsstater ange sina preferenser för sökande på grundval av ovannämnda information, utifrån vilka Italien och Grekland i samråd med Easo och, i tillämpliga fall, sambandsmän får sammanställa förteckningar över möjliga sökande som identifierats för omplacering i en viss medlemsstat.

(35)

De rättsliga garantier och rättssäkerhetsgarantier som fastställs i förordning (EU) nr 604/2013 förblir tillämpliga på sökande som omfattas av detta beslut. Dessutom bör sökande underrättas om det omplaceringsförfarande som fastställs i detta beslut och meddelas omplaceringsbeslutet, vilket utgör ett beslut om överföring i den mening som avses i artikel 26 i förordning (EU) nr 604/2013. Det faktum att EU-rätten inte ger en sökande rätt att välja den medlemsstat som ska ansvara för vederbörandes ansökan, bör leda till att sökandens rätt till ett effektivt rättsmedel mot omplaceringsbeslutet i enlighet med förordning (EU) nr 604/2013 inskränks till att säkra respekten för vederbörandes grundläggande rättigheter. I enlighet med artikel 27 i den förordningen får medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning fastställa att överklagan av beslutet om överföring inte automatiskt medför att överföringen av den sökande skjuts upp men att personen i fråga har möjlighet att begära att verkställandet av beslutet om överföring ska skjutas upp i väntan på resultatet av hans eller hennes överklagan.

(36)

Före och efter att ha överförts till omplaceringsmedlemsstaterna bör de sökande åtnjuta de rättigheter och garantier som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU (8) och 2013/33/EU (9), även med avseende på deras särskilda mottagnings- och förfarandebehov. Dessutom förblir Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 (10) tillämplig med avseende på sökande som omfattas av detta beslut, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG (11) är tillämpligt på återvändandet för tredjelandsmedborgare som inte har rätt att stanna kvar inom territoriet. Ovanstående är föremål för de begränsningar som gäller för tillämpningen av dessa direktiv.

(37)

I överensstämmelse med unionens regelverk bör en robust mekanism för identifiering, registrering och insamlande av fingeravtryck för omplaceringsförfarandet säkerställas av Italien och Grekland så att man snabbt kan identifiera de personer i behov av internationellt skydd som är berättigade till omplacering samt identifiera de migranter som inte uppfyller villkoren för internationellt skydd och därför bör återvända. Detta bör även gälla personer som tagit sig till Italiens eller Greklands territorium mellan den 24 mars och den 25 september 2015. När frivilligt återvändande inte är möjligt, och andra åtgärder som föreskrivs i direktiv 2008/115/EG är otillräckliga för att förhindra sekundära förflyttningar, bör åtgärder för förvar i enlighet med kapitel IV i det direktivet tillämpas snabbt och effektivt. Sökande som undandrar sig omplaceringsförfarandet ska undantas från omplacering.

(38)

Åtgärder bör vidtas för att undvika sekundära förflyttningar av omplacerade personer från omplaceringsmedlemsstaten till andra medlemsstater, vilket kan hindra en effektiv tillämpning av detta beslut. I synnerhet bör medlemsstaterna vidta nödvändiga förebyggande åtgärder på området tillgång till sociala förmåner och rättsmedel, i överensstämmelse med unionslagstiftningen. Därtill bör de sökande underrättas om konsekvenserna av irreguljär vidareflyttning mellan medlemsstaterna och om det faktum att de, om omplaceringsmedlemsstaten beviljar dem internationellt skydd, i princip endast är berättigade till de rättigheter som är knutna till internationellt skydd i den medlemsstaten.

(39)

I enlighet med de mål som anges i rådets direktiv 2013/33/EU bör dessutom harmoniseringen av mottagningsvillkoren i de olika medlemsstaterna bidra till att begränsa sekundär vidareflyttning av personer som ansöker om internationellt skydd under inflytande av de varierande mottagningsvillkoren. I syfte att nå samma mål bör medlemsstaterna överväga att införa rapporteringsskyldighet och förse personer som ansöker om internationellt skydd med materiella mottagningsvillkor som inbegriper bostad, mat och kläder endast in natura samt, när så krävs, säkerställa att sökande direkt förflyttas till omplaceringsmedlemsstaten. Likaså bör medlemsstaterna under den period då ansökan om internationellt skydd behandlas så som asyl- och Schengenregelverket anger utom av allvarliga humanitära skäl varken förse sökande med nationella resedokument eller ge dem andra incitament, t.ex. i form av finansiella medel, som kan underlätta deras irreguljära förflyttning till andra medlemsstater. I händelse av irreguljär förflyttning till andra medlemsstater bör det krävas att de sökande eller personer som beviljats internationellt skydd återvänder till omplaceringsmedlemsstaten, och att den medlemsstaten utan dröjsmål återtar dessa personer.

(40)

För att undvika sekundär förflyttning av personer som beviljats internationellt skydd bör medlemsstaterna också informera dessa personer om de villkor under vilka de lagligen får resa till och vistas i en annan medlemsstat och bör kunna införa rapporteringsskyldighet. Enligt direktiv 2008/115/EG bör medlemsstaterna kräva att en person som beviljats internationellt skydd och vistas irreguljärt på deras territorium omedelbart återvänder till omplaceringsmedlemsstaten. Om denna person vägrar att återvända frivilligt bör återvändandet till omplaceringsmedlemsstaten ske med tvång.

(41)

Vid påtvingat återvändande till omplaceringsmedlemsstaten får dessutom, om detta är möjligt enligt nationell lagstiftning, den medlemsstat som tvingat fram återvändandet besluta att utfärda ett nationellt förbud som förbjuder den person som är berättigad till internationellt skydd att åter resa in på den specifika medlemsstatens territorium.

(42)

Eftersom syftet med detta beslut är att åtgärda en nödsituation och att bistå Italien och Grekland med förstärkningen av deras asylsystem, bör det ge dem möjlighet att med hjälp av kommissionen nå bilaterala överenskommelser med Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz om omplacering av personer som omfattas av detta direktiv. Sådana överenskommelser bör också återspegla de viktigaste delarna i detta beslut, i synnerhet dem som gäller omplaceringsförfarandet och de sökandes rättigheter och skyldigheter samt dem som gäller förordning (EU) nr 604/2013.

(43)

Det särskilda stöd som tillhandahålls Italien och Grekland genom omplaceringssystemet bör kompletteras med ytterligare åtgärder, från det att tredjelandsmedborgare anländer till Italiens eller Greklands territorium tills dess att alla tillämpliga förfaranden har avslutats, som samordnas av Easo och andra berörda organ, såsom Frontex som samordnar återvändandet för tredjelandsmedborgare som inte har rätt att stanna kvar inom territoriet, i enlighet med direktiv 2008/115/EG.

(44)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(45)

Detta beslut respekterar de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(46)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Förenade kungariket inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Förenade kungariket.

(47)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(48)

Om kommissionen, efter det att en medlemsstat som omfattas av protokoll nr 21 har lämnat en underrättelse enligt artikel 4 i det protokollet, i enlighet med artikel 331.1 i EUF-fördraget bekräftar att denna medlemsstat deltar i detta beslut, bör rådet fastställa antalet sökande som ska omplaceras till den medlemsstaten. Rådet bör också i enlighet med detta anpassa övriga medlemsstaters kvoter genom att proportionellt minska dessa.

(49)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

(50)

Med hänsyn till situationens brådskande natur bör detta beslut träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

1.   Genom detta beslut införs provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland, för att stödja dem så att de bättre kan hantera en nödsituation med en plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer till dessa medlemsstater.

2.   Kommissionen ska fortlöpande granska situationen avseende tillströmning i stor skala av tredjelandsmedborgare i medlemsstaterna.

Kommissionen kommer när så är lämpligt att lägga fram förslag om ändring av detta beslut för att ta hänsyn till utvecklingen av situationen på plats och dess påverkan på omplaceringsmekanismen, samt växande påfrestningar i medlemsstaterna, särskilt i medlemsstater som ligger i frontlinjen.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut gäller följande definitioner:

a)    ansökan om internationellt skydd : en ansökan om internationellt skydd enligt definitionen i artikel 2 h i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU (12).

b)    sökande : en tredjelandsmedborgare eller en statslös person som har lämnat in en ansökan om internationellt skydd som ännu inte blivit föremål för något slutgiltigt avgörande.

c)    internationellt skydd : flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande enligt definitionerna i artikel 2 e respektive g i direktiv 2011/95/EU.

d)    familjemedlemmar : familjemedlemmar enligt definitionen i artikel 2 g i förordning (EU) nr 604/2013.

e)    omplacering : överföring av en sökande från den medlemsstats territorium som enligt de kriterier som fastställs i kapitel III i förordning (EU) nr 604/2013 är ansvarig för prövningen av vederbörandes ansökan om internationellt skydd till omplaceringsmedlemsstatens territorium.

f)    omplaceringsmedlemsstat : den medlemsstat som blir ansvarig för att pröva en sökandes ansökan om internationellt skydd enligt förordning (EU) nr 604/2013 sedan vederbörande blivit föremål för omplacering på den medlemsstatens territorium.

Artikel 3

Tillämpningsområde

1.   Omplacering enligt detta beslut ska ske uteslutande med avseende på sökande som lämnat in sin ansökan om internationellt skydd i Italien eller i Grekland och för vilka dessa stater annars hade varit ansvariga enligt de kriterier för fastställande av ansvarig medlemsstat som fastställs i kapitel III i förordning (EU) nr 604/2013.

2.   Omplacering enligt detta beslut ska tillämpas endast med avseende på sökande av en nationalitet för vilken andelen beslut om beviljande av internationellt skydd i förhållande till de beslut som fattats i första instans angående ansökningar om internationellt skydd enligt kapitel III i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU (13) enligt de senast tillgängliga uppdaterade kvartalsvisa unionsomfattande uppgifterna från Eurostat är 75 % eller högre. I fråga om statslösa personer ska hänsyn tas till det land där vederbörande tidigare hade sin hemvist. Kvartalsvisa uppdateringar ska tas i beaktande endast med avseende på sökande som inte redan har identifierats som sådana sökande som kan omplaceras i enlighet med artikel 5.3 i detta beslut.

Artikel 4

Omplacering av 120 000 sökande bland medlemsstaterna

1.   120 000 sökande ska omplaceras till de andra medlemsstaterna enligt följande:

a)

15 600 sökande ska omplaceras från Italien till övriga medlemsstaters territorium i enlighet med tabellen i bilaga I.

b)

50 400 sökande ska omplaceras från Grekland till övriga medlemsstaters territorium i enlighet med tabellen i bilaga II.

c)

54 000 sökande ska omplaceras till medlemsstaters territorium i proportion till de siffror som fastställs i bilagorna I och II, antingen i enlighet med punkt 2 i den här artikeln eller genom en ändring av detta beslut, enligt artikel 1.2 och punkt 3 i den här artikeln.

2.   Från och med den 26 september 2016, ska 54 000 sökande, vilka avses i punkt 1 c, omplaceras från Italien och Grekland, i proportion enligt punkt 1 a och b till övriga medlemsstaters territorium proportionellt enligt de siffror som fastställs i bilagorna I och II. Kommissionen ska lägga fram ett förslag till rådet om de siffror som ska tilldelas i överensstämmelse med detta per medlemsstat.

3.   Om kommissionen senast den 26 september 2016 finner att en anpassning av omplaceringsmekanismen är rimlig med tanke på situationen på plats eller på grund av att en medlemsstat står inför en nödsituation som kännetecknas av en plötslig tillströmning av tredjelandsmedborgare till följd av en kraftig förändring av migrationsströmmarna och med beaktande av synpunkter från den troliga stödmottagande medlemsstaten, får den, om så är lämpligt, lägga fram förslag till rådet enligt artikel 1.2.

Dessutom får en medlemsstat, med hänvisning till vederbörligen motiverade skäl, underrätta kommissionen och rådet om att de står inför en nödsituation. Kommissionen ska bedöma de skäl som anförts och, när så är lämpligt, lägga fram lämpliga förslag för rådet enligt artikel 1.2.

4.   Om kommissionen, efter det att en medlemsstat som omfattas av protokoll nr 21 har gjort en anmälan enligt artikel 4 i det protokollet, i enlighet med artikel 331.1 i EUF-fördraget bekräftar att denna medlemsstat deltar i detta beslut, ska rådet på förslag från kommissionen fastställa antalet sökande som ska omplaceras till den berörda medlemsstaten. I samma genomförandebeslut ska rådet i enlighet med detta också anpassa övriga medlemsstaters kvoter genom att proportionellt minska dessa.

5.   En medlemsstat får i undantagsfall senast den 26 december 2015 anmäla till rådet och kommissionen att den tillfälligt är förhindrad att delta i omplaceringsprocessen av upp till 30 % av de sökande som hade tilldelats denna medlemsstat i enlighet med punkt 1, och ska då anföra vederbörligen motiverade skäl som är förenliga med unionens grundläggande värden enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen.

Kommissionen ska bedöma de skäl som anförts och lägga fram förslag till rådet om tillfälligt upphävande av omplaceringen av upp till 30 % av sökande som tilldelats den berörda medlemsstaten i enlighet med punkt 1. När det är berättigat får kommissionen föreslå en förlängning av tidsfristen för omplaceringen av den kvarvarande tilldelningen senast 12 månader efter det datum som avses i artikel 13.2.

6.   Rådet ska besluta om de förslag som avses i punkt 5 inom en månad.

7.   Vid tillämpningen av punkterna 2, 4 och 6 i den här artikeln, och av artikel 11.2, ska rådet, på förslag av kommissionen, anta ett genomförandebeslut.

Artikel 5

Omplaceringsförfarande

1.   För att kunna bedriva det administrativa samarbete som krävs för att genomföra detta beslut ska varje medlemsstat utse en nationell kontaktpunkt, vars adress de ska meddela övriga medlemsstater och Easo. Medlemsstaterna ska tillsammans med Easo och andra relevanta organ vidta alla lämpliga åtgärder för att upprätta ett direkt samarbete och ett informationsutbyte mellan behöriga myndigheter, inbegripet om de anledningar som avses i punkt 7.

2.   Medlemsstaterna ska med jämna mellanrum och minst var tredje månad ange hur många sökande som snabbt kan omplaceras på deras territorium och tillhandahålla alla andra relevanta uppgifter.

3.   På grundval av dessa uppgifter ska Italien och Grekland med hjälp av Easo och i tillämpliga fall av de sambandsmän från medlemsstaterna som avses i punkt 8 identifiera de enskilda sökande som kan omplaceras i andra medlemsstater samt så snart som möjligt översända all relevant information till kontaktpunkterna i dessa medlemsstater. Företräde ska ges utsatta sökande i den mening som avses i artiklarna 21 och 22 i direktiv 2013/33/EU.

4.   När omplaceringsmedlemsstaten har gett sitt godkännande ska Italien och Grekland med det snaraste i samråd med Easo fatta beslut om omplacering av varje identifierad sökande till en specifik omplaceringsmedlemsstat och meddela den sökande detta i enlighet med artikel 6.4. Omplaceringsmedlemsstaten får besluta att inte godkänna omplacering av en sökande endast om det finns sådana rimliga skäl för detta som avses i punkt 7 i denna artikel.

5.   Sökande som avkrävs fingeravtryck i enlighet med de skyldigheter som fastställs i artikel 9 i förordning (EU) nr 603/2013 får omplaceras endast om fingeravtryck tagits och översänts till Eurodacs centrala system i enlighet med den förordningen.

6.   Överföringen av den sökande till omplaceringsmedlemsstatens territorium ska ske så snart som möjligt efter dagen då det beslut om överföring som avses i artikel 6.4 i detta beslut meddelas den berörda personen. Italien och Grekland ska sända omplaceringsmedlemsstaten datum och tidpunkt för överföringen samt alla andra relevanta uppgifter.

7.   Medlemsstaterna bibehåller sin rätt att vägra omplacering av en sökande endast om det finns rimliga skäl att betrakta honom eller henne som ett hot mot deras nationella säkerhet eller allmänna ordning eller om det finns synnerliga skäl för att tillämpa bestämmelserna om undantag i artiklarna 12 och 17 i direktiv 2011/95/EU.

8.   För genomförandet av samtliga aspekter av det omplaceringsförfarande som beskrivs i denna artikel får medlemsstaterna, efter att ha utbytt all relevant information, fatta beslut om att utse sambandsmän för Italien och Grekland.

9.   Medlemsstaterna ska i enlighet med unionens regelverk genomföra sina skyldigheter fullt ut. Italien och Grekland ska sörja för identifiering, registrering och insamling av fingeravtryck för omplaceringsförfarandet. För att säkerställa att processen förblir effektiv och hanterbar ska mottagningen och de därmed sammanhängande åtgärderna organiseras så att människor tillfälligt kan tas emot i enlighet med unionens regelverk till dess att ett snabbt beslut har fattats om deras situation. Sökande som undandrar sig omplaceringsförfarandet ska undantas från omplacering.

10.   Det omplaceringsförfarande som föreskrivs i denna artikel ska slutföras så snabbt som möjligt och senast två månader efter tidpunkten för underrättelsen från omplaceringsmedlemsstaten enligt punkt 2, om inte omplaceringsmedlemsstatens godkännande enligt punkt 4 sker mindre än två veckor innan tvåmånadersperioden löper ut. I sådana fall får tidsfristen för slutförandet av omplaceringsförfarandet förlängas med högst två veckor. Tidsfristen får dessutom förlängas med ytterligare fyra veckor, om så är lämpligt, om Italien eller Grekland kan anföra objektiva praktiska hinder för överföringen.

Om omplaceringsförfarandet inte slutförs inom dessa tidsfrister och om Italien och Grekland inte kommer överens med omplaceringsmedlemsstaten om en rimlig förlängning av tidsfristen, ska Italien och Grekland förbli ansvariga för att pröva ansökan om internationellt skydd enligt förordning (EU) nr 604/2013.

11.   Efter sökandens omplacering ska omplaceringsmedlemsstaten ta sökandens fingeravtryck i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 603/2013 och överföra dem till Eurodacs centrala system och uppdatera uppgifterna i enlighet med artikel 10 och, i tillämpliga fall, artikel 18 i den förordningen.

Artikel 6

Rättigheter och skyldigheter för sökande av internationellt skydd som omfattas av detta beslut

1.   Barnets bästa ska sättas i främsta rummet när medlemsstaterna genomför detta beslut.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att familjemedlemmar som omfattas av detta beslut omplaceras till en och samma medlemsstats territorium.

3.   Före beslutet om omplacering av en sökande ska Italien och Grekland, på ett språk som den sökande förstår eller rimligen kan förväntas förstå, underrätta vederbörande om omplaceringsförfarandet enligt detta beslut.

4.   Efter beslutet om omplacering av en sökande, och före den egentliga omplaceringen, ska Italien och Grekland skriftligen meddela vederbörande om omplaceringsbeslutet. I beslutet ska omplaceringsmedlemsstaten anges.

5.   En sökande eller person under internationellt skydd som reser in på en annan medlemsstats territorium än omplaceringsmedlemsstatens, utan att uppfylla villkoren för vistelse i den andra medlemsstaten, ska vara skyldig att omgående återvända. Omplaceringsmedlemsstaten ska utan dröjsmål återta personen.

Artikel 7

Operativt stöd till Italien och Grekland

1.   I syfte att bättre stödja Italien och Grekland för att de ska kunna hantera de exceptionella påfrestningarna på deras asyl- och migrationssystem, vilka beror på det nuvarande ökade migrationstrycket på deras yttre gränser, ska medlemsstaterna öka sitt operativa stöd i samarbete med Italien och Grekland på området internationellt skydd genom de berörda åtgärder som samordnas av Easo, Frontex och andra relevanta organ, särskilt genom att på lämpligt sätt tillhandahålla nationella experter i samband med följande stödåtgärder:

a)

Kontroll av tredjelandsmedborgare som reser in i Italien och Grekland, inbegripet ett otvetydigt fastställande av deras identitet, insamling av fingeravtryck och registrering samt, i tillämpliga fall, registrering av deras ansökningar om internationellt skydd och, på begäran av Italien eller Grekland, inledande handläggning av dessa.

b)

Tillhandahållande av information och eventuellt nödvändigt särskilt stöd till sökande eller sökande som kan bli föremål för omplacering enligt detta beslut.

c)

Förberedelse och organisering av insatser för återsändande av tredjelandsmedborgare som antingen inte ansökt om internationellt skydd eller vars rätt att stanna kvar på territoriet har upphört.

2.   Utöver det stöd som ges inom ramen för punkt 1, och i syfte att underlätta genomförandet av alla steg i omplaceringsförfarandet, ska särskilt stöd i lämplig omfattning ges till Italien och Grekland genom de relevanta åtgärder som samordnas av Easo, Frontex och andra berörda organ.

Artikel 8

Kompletterande åtgärder som ska vidtas av Italien och Grekland

1.   Italien och Grekland ska, mot bakgrund av de skyldigheter som anges i artikel 8.1 i beslut (EU) 2015/1523 och senast den 26 oktober 2015 meddela rådet och kommissionen en uppdaterad färdplan som tar hänsyn till behovet av att säkerställa ett korrekt genomförande av detta beslut.

2.   Om detta beslut ändras till förmån för en annan medlemsstat i enlighet med artiklarna 1.2 och 4.3 ska denna medlemsstat, samma dag som rådets relevanta ändringsbeslut träder i kraft, lägga fram en färdplan för kommissionen och rådet som ska omfatta lämpliga åtgärder på området asyl, inledande mottagande och återsändande för att förstärka kapaciteten, kvaliteten och effektiviteten i sina system på dessa områden samt åtgärder för att säkerställa en korrekt tillämpning av detta beslut. Den medlemsstaten ska till fullo genomföra färdplanen.

3.   Om Italien eller Grekland inte fullgör de skyldigheter som avses i punkt 1, får kommissionen, efter att ha gett den berörda medlemsstaten möjlighet att framföra sina åsikter, besluta att tillfälligt upphäva tillämpningen av detta beslut med avseende på den medlemsstaten under en period av högst tre månader. Kommissionen får en gång fatta beslut om att förlänga det tillfälliga upphävandet med ytterligare högst tre månader. Detta tillfälliga upphävande ska inte påverka överföringen av ansökningar som är under handläggning efter omplaceringsmedlemsstatens godkännande enligt artikel 5.4.

Artikel 9

Ytterligare nödsituationer

I händelse av en nödsituation med en plötslig tillströmning av tredjelandsmedborgare till en medlemsstat får rådet, på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, besluta om provisoriska åtgärder till förmån för den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 78.3 i EUF-fördraget. Sådana åtgärder får, om så är lämpligt, inbegripa ett tillfälligt upphävande av den medlemsstatens deltagande i omplaceringen i enlighet med vad som föreskrivs i detta beslut samt eventuella kompensationsåtgärder för Italien och Grekland.

Artikel 10

Finansiellt stöd

1.   För varje person som omplaceras i enlighet med detta beslut ska

a)

omplaceringsmedlemsstaten erhålla ett schablonbelopp om 6 000 EUR,

b)

Italien eller Grekland erhålla ett schablonbelopp om minst 500 EUR.

2.   Detta finansiella stöd ska genomföras genom tillämpning av de förfaranden som föreskrivs i artikel 18 i förordning (EU) nr 516/2014. Genom undantag från de arrangemang för förfinansiering som fastställs i den förordningen ska medlemsstaterna under 2016 erhålla ett förfinansieringsbelopp motsvarande 50 % av det totala belopp som de ska tilldelas enligt detta beslut.

Artikel 11

Samarbete med associerade stater

1.   Med stöd från kommissionen får bilaterala överenskommelser ingås mellan Italien och Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz, samt mellan Grekland och Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz, om omplacering av sökande från Italiens och Greklands territorium till de sistnämnda staternas territorium. De centrala inslagen i detta beslut, särskilt i fråga om omplaceringsförfarandet och sökandes rättigheter och skyldigheter, ska vederbörligen beaktas i dessa överenskommelser.

2.   Om sådana bilaterala överenskommelser ingås ska Italien eller Grekland underrätta rådet och kommissionen om antalet sökande som ska omplaceras till de associerade staterna. Rådet ska i enlighet med detta, på förslag från kommissionen, anpassa medlemsstaternas kvoter genom att proportionellt minska dessa.

Artikel 12

Rapportering

På grundval av informationen från medlemsstaterna och de berörda organen ska kommissionen varje halvår rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut.

På grundval av information som lämnas av Italien och Grekland, ska kommissionen även rapportera till rådet varje halvår om genomförandet av de färdplaner som avses i artikel 8.

Artikel 13

Ikraftträdande

1.   Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Det ska tillämpas till och med den 26 september 2017.

3.   Det ska tillämpas på personer som reser in på italienskt och grekiskt territorium från och med den 25 september 2015 till och med den 26 september 2017, liksom på sökande som anlänt till dessa medlemsstaters territorium från och med den 24 mars 2015.

Utfärdat i Bryssel den 22 september 2015.

På rådets vägnar

J. ASSELBORN

Ordförande


(1)  Yttrande av den 17 september 2015 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Rådets beslut (EU) 2015/1523 av den 14 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland (EUT L 239, 15.9.2015, s. 146).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (EUT L 180, 29.6.2013, s. 31).

(4)  Kommissionens förordning (EG) nr 1560/2003 av den 2 september 2003 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 343/2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (EUT L 222, 5.9.2003, s. 3).

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 118/2014 av den 30 januari 2014 om ändring av förordning (EG) nr 1560/2003 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 343/2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredjeland har gett in i någon medlemsstat (EUT L 39, 8.2.2014, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 168).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 96).

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60).

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (omarbetning) (EUT L 180, 29.6.2013, s. 96).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 180, 29.6.2013, s. 1).

(11)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98).

(12)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 337, 20.12.2011, s. 9).

(13)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60).


BILAGA I

Tilldelningar från Italien

 

Kvot per medlemsstat (15 600 omplacerade sökande)

Österrike

462

Belgien

579

Bulgarien

201

Kroatien

134

Cypern

35

Tjeckien

376

Estland

47

Finland

304

Frankrike

3 064

Tyskland

4 027

Ungern

306

Lettland

66

Litauen

98

Luxemburg

56

Malta

17

Nederländerna

922

Polen

1 201

Portugal

388

Rumänien

585

Slovakien

190

Slovenien

80

Spanien

1 896

Sverige

567


BILAGA II

Tilldelningar från Grekland

 

Kvot per medlemsstat (50 400 omplacerade sökande)

Österrike

1 491

Belgien

1 869

Bulgarien

651

Kroatien

434

Cypern

112

Tjeckien

1 215

Estland

152

Finland

982

Frankrike

9 898

Tyskland

13 009

Ungern

988

Lettland

215

Litauen

318

Luxemburg

181

Malta

54

Nederländerna

2 978

Polen

3 881

Portugal

1 254

Rumänien

1 890

Slovakien

612

Slovenien

257

Spanien

6 127

Sverige

1 830


24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/95


KOMMISSIONENS DELEGERADE BESLUT (EU) 2015/1602

av den 5 juni 2015

om likvärdighet för den solvens- och tillsynsordning för försäkrings- och återförsäkringsföretag som gäller i Schweiz på grundval av artiklarna 172.2, 227.4 och 260.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (1), särskilt artiklarna 172.2, 227.4 och 260.3, och

av följande skäl:

(1)

Direktiv 2009/138/EG inrättar en riskbaserad tillsynsordning för försäkrings- och återförsäkringsföretag inom unionen. Direktiv 2009/138/EG kommer att tillämpas fullt ut för försäkrings- och återförsäkringsgivare i unionen från den 1 januari 2016.

(2)

Även om Solvens II-direktivet kommer att träda i kraft fullt ut först den 1 januari 2016 får kommissionen redan nu anta föreliggande delegerade beslut i enlighet med artikel 311 i Solvens II-direktivet.

(3)

Artikel 172 i direktiv 2009/138/EG rör likvärdighet för solvensordningen i ett tredjeland som tillämpas på återförsäkringsverksamhet som bedrivs av företag med huvudkontor i det tredjelandet. Ett positivt fastställande av likvärdighet gör det möjligt för återförsäkringsavtal som sluts med företag med huvudkontor i det tredjelandet att behandlas på samma sätt som återförsäkringsavtal som sluts med företag som auktoriserats i enlighet med det direktivet.

(4)

Artikel 227 i direktiv 2009/138/EG rör likvärdighet för tredjeländers försäkringsgivare som ingår i grupper med huvudkontor i unionen. Ett positivt fastställande av likvärdighet gör det möjligt för sådana grupper, när de använder avräknings- och sammanläggningsmetoden som koncernredovisningsmetod, att ta hänsyn till beräkningen av kapitalkrav och tillgängligt kapital (kapitalbasen) enligt reglerna i den jurisdiktion som står utanför unionen, i stället för att beräkna dessa på grundval av direktiv 2009/138/EG i syfte att beräkna gruppens solvenskrav och medräkningsbara kapitalbas.

(5)

Artikel 260 i direktiv 2009/138/EG rör likvärdighet för försäkrings- och återförsäkringsföretag vars moderföretag har sitt huvudkontor utanför unionen. I enlighet med artikel 261.1 i direktiv 2009/138/EG, vid ett positivt fastställande av likvärdighet ska förlitar medlemsstaterna förlita sig på tillsynsmyndigheterna i tredjelandet utövar en likvärdig grupptillsyn.

(6)

Ett tredjelands rättsliga ordning ska betraktas som fullständigt likvärdig med den som upprättats av direktiv 2009/138/EG om den uppfyller de krav som föreskriver en jämförbar skyddsnivå för försäkrings- och förmånstagare. Fastställanden av full likvärdighet enligt artiklarna 172.2, 227.4 och 260.3 är inte tidsbegränsade, under förutsättning att fastställandet inte upphävs.

(7)

Den 9 mars 2015 gav Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) kommissionen råd enligt artikel 33.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (2) om de regelverk och tillsynssystem för försäkrings- och återförsäkringsföretag och grupper som gäller i Schweiz. Eiopas råd grundar sig på den relevanta schweiziska rättsliga ramen, inbegripet den schweiziska lagen av den 22 juni 2007 om tillsyn av finansmarknaden (nedan kallad FINMASA) som trädde i kraft den 1 januari 2009, försäkringstillsynslagen (nedan kallad ISA) av den 17 december 2004 och försäkringstillsynsförordningen (nedan kallad ISO) (3). Kommissionen har grundat sin bedömning på den information som tillhandahållits av Eiopa.

(8)

Med beaktande av bestämmelserna i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 (4), särskilt artiklarna 378, 379 och 380, liksom Eiopas råd, ska ett antal kriterier tillämpas för att bedöma likvärdighet enligt artiklarna 172.2, 227.4 och 260.3 i direktiv 2009/138/EG.

(9)

Dessa kriterier omfattar vissa krav som är gemensamma för två eller flera av artiklarna 378, 379 och 380 i den delegerade akten (EU) nr 2015/35, som är giltiga för enskilda (5) försäkrings- och återförsäkringsföretag och för försäkrings- och återförsäkringsgrupper, och som omfattar områdena befogenhet, solvens, styrning, transparens, samarbete mellan myndigheter och behandling av konfidentiell information, samt beslutens inverkan på den finansiella stabiliteten.

(10)

Först, när det gäller medel, befogenheter och ansvarsområden har den schweiziska tillsynsmyndigheten för finansmarknaderna (nedan kallad FINMA) befogenhet att effektivt övervaka försäkrings- och återförsäkringsverksamhet och vidta sanktioner eller verkställighetsåtgärder vid behov, till exempel för att upphäva ett företags näringstillstånd eller ersätta dess ledning, helt eller delvis. FINMA förfogar över nödvändiga finansiella och mänskliga resurser, expertis, kapacitet och mandat för att effektivt skydda samtliga försäkrings- och förmånstagare.

(11)

För det andra, när det gäller solvens förlitar sig den schweiziska solvensbedömningen (SST) av försäkrings- och återförsäkringsföretags eller gruppers finansiella ställning på sunda ekonomiska principer och solvenskraven grundar sig på en ekonomisk värdering av samtliga tillgångar och skulder. SST kräver att försäkrings- och återförsäkringsföretag innehar tillräckliga finansiella resurser och fastställer kriterier för försäkringstekniska avsättningar, investeringar, kapitalkrav (inbegripet minimikapitalkrav) och kapitalbas, samt ingripande av FINMA i rätt tid om kapitalkraven inte är uppfyllda eller om försäkringstagarnas intressen hotas. Kapitalkraven är riskbaserade och syftar till att täcka kvantifierbara risker. Om en risk inte är kvantifierbar ska den hanteras genom andra åtgärder. Operativa risker hanteras till exempel kvalitativt genom den schweiziska kvalitetsbedömningen (SQA). Huvudkapitalkravet, som benämns målkapitalet i SST, beräknas för att täcka oväntade förluster som uppkommer i den befintliga verksamheten. Dessutom varierar det absoluta minimikapitalkravet (minimikapital) för försäkringsgivare enligt SST beroende på de försäkringstjänster som tillhandahålls. Båda kraven är åtminstone lika strikta som motsvarande krav i direktiv 2009/138/EG för samtliga befintliga kombinationer av schweiziska försäkringstjänster. När det gäller modeller kan försäkringsföretag använda en standardmodell eller, om så krävs av FINMA eller på eget initiativ, en intern modell.

(12)

För det tredje, när det gäller styrning kräver det schweiziska solvensregelverket att försäkrings- och återförsäkringsföretag har inrättat ett effektivt styrningssystem som ålägger dem i synnerhet en tydlig organisationsstruktur, lämplighetskrav på dem som faktiskt leder företagen, ändamålsenliga processer för överföring av information inom företagen och till FINMA. Dessutom utövar FINMA tillsyn över uppgifter och verksamhet som kontrakterats ut.

(13)

SST kräver också att försäkrings- och återförsäkringsföretag och grupper upprätthåller effektiva funktioner för riskhantering, regelefterlevnad och internrevision och en aktuariefunktion. SST ålägger företag att upprätthålla ett system för riskhantering som kan identifiera, mäta, övervaka, hantera och rapportera risker samt ett effektivt internt kontrollsystem. Kraven i direktiv 2009/138/EG gällande internrevision och regelefterlevnad för enskilda företag hanteras på ett tillfredsställande sätt av ISO, eftersom den stärker riskhanteringskraven och särskilt kravet att upprätthålla en funktion för regelefterlevnad.

(14)

Den i Schweiz gällande ordningen kräver att ändringar i inriktningen eller förvaltningen av försäkrings- och återförsäkringsföretag eller grupper eller kvalificerade innehav i sådana företag eller grupper överensstämmer med principen om sund och ansvarsfull ledning. I synnerhet måste förvärv av företag, ändringar i affärsplanen eller i kvalificerade innehav i försäkrings- och återförsäkringsföretag eller grupper meddelas FINMA som kan vidta lämpliga sanktioner vid behov, till exempel förbud av förvärv.

(15)

För det fjärde, när det gäller transparens måste försäkrings- och återförsäkringsföretag och grupper lämna all nödvändig information till FINMA som krävs för utövandet av tillsyn, och åtminstone en gång om året offentliggöra en rapport om sin solvens och finansiella situation. Kraven i direktiv 2009/138/EG gällande offentliggörande hanteras på ett tillfredsställande sätt av ISO, eftersom de typer av kvalitativ och kvantitativ information som ska offentliggöras är i överensstämmelse med direktiv 2009/138/EG. Enligt ISO:s bestämmelser måste försäkrings- och återförsäkringsföretag och grupper offentliggöra sin affärsverksamhet, resultat, riskhantering, riskprofil, och de metoder som används för bedömning av t.ex. avsättningar, kapitalförvaltning och solvens.

(16)

För det femte, när det gäller tystnadsplikt och samarbete och utbyte av information föreskriver den i Schweiz gällande ordningen tystnadsplikt för samtliga personer som tjänstgör eller har tjänstgjort hos FINMA, inbegripet revisorer och experter som är verksamma för FINMA:s räkning. Dessa skyldigheter föreskriver också att konfidentiell information inte ska röjas utom i ett sammandrag eller i en sammanställning, utan att det påverkar fall som omfattas av straffrättslig lagstiftning. Dessutom ska FINMA använda konfidentiell information som inhämtats från andra tillsynsmyndigheter enbart vid utövandet av sina tillsynsfunktioner och för de ändamål som lagen föreskriver. Den i Schweiz gällande ordningen föreskriver också att, i de fall där ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har försatts i konkurs eller tvångslikviderats, får konfidentiell information röjas om den inte berör tredje part som deltar i försök att rädda företaget. FINMA får utbyta konfidentiell information som erhålls från andra tillsynsmyndigheter med andra myndigheter, organ eller personer som omfattas av tystnadsplikt i Schweiz först när ett uttryckligt tillstånd från den berörda tillsynsmyndigheten inhämtats. Den har undertecknat samförståndsavtal med unionens medlemsstater för att samordna det internationella samarbetet, särskilt för utbyte av konfidentiell information.

(17)

För det sjätte, när det gäller inverkan av dess beslut är FINMA och övriga schweiziska myndigheter med mandat att säkerställa väl fungerande finansmarknader, till exempel den schweiziska centralbanken och finansministeriet, utrustade för att bedöma hur deras beslut påverkar stabiliteten i finanssystemen globalt, särskilt i krissituationer, samt för att ta hänsyn till eventuella procykliska effekter när exceptionella rörelser på finansmarknaderna förekommer. Enligt den i Schweiz gällande ordningen äger regelbundna möten rum mellan de ovannämnda myndigheterna för att utbyta information om risker för den finansiella stabiliteten och för att samordna åtgärder. Detsamma sker på internationell nivå där schweiziska myndigheter utbyter information med t.ex. tillsynsmyndigheter i unionens medlemsstater och Eiopa om frågor rörande finansiell stabilitet.

(18)

Artiklarna 378 och 380 i den delegerade förordningen (EU) nr 2015/35 fastställer också specifika kriterier gällande likvärdighet för återförsäkringsverksamhet och grupptillsyn.

(19)

När det gäller specifika kriterier för återförsäkring enligt artikel 378 i delegerade förordningen (EU) nr 2015/35 måste upptagande av återförsäkringsverksamhet först beviljas auktorisering av FINMA, som bygger på de detaljerade standarder som fastställts i lag. Captivebolag som bedriver återförsäkringsverksamhet omfattas av det i Schweiz gällande solvensregelverket enligt ISO.

(20)

När det gäller specifika kriterier för grupptillsyn enligt artikel 380 i delegerade förordning (EU) 2015/35 har FINMA befogenhet att fastställa vilka företag som omfattas av tillsyn på gruppnivå samt att utöva tillsyn över försäkrings- och återförsäkringsföretag som ingår i en grupp. FINMA utövar tillsyn över samtliga försäkrings- och återförsäkringsföretag där ett företag med ägarintresse, enligt definitionen i artikel 212.1 a i direktiv 2009/138/EG, utövar ett bestämmande eller betydande inflytande.

(21)

FINMA har kapacitet att bedöma riskprofil, finansiell ställning och solvens i försäkrings- och återförsäkringsföretag som ingår i en grupp samt den gruppens affärsstrategi.

(22)

Enligt den i Schweiz gällande ordningen tillåter reglerna för rapportering och redovisning övervakning av riskkoncentrationer och transaktioner inom grupper, vilka ska rapporteras av försäkrings- och återförsäkringsgrupper åtminstone en gång om året.

(23)

Enligt den i Schweiz gällande ordningen begränsar FINMA ett försäkrings- eller återförsäkringsföretags användning av kapitalbasen om denna inte kan göras tillgänglig för att täcka kapitalkravet för det företag med ägarintresse för vilket gruppens solvens beräknas. Beräkningen av gruppens solvens leder till resultat som åtminstone är likvärdiga med de resultat som fås enligt de metoder som fastställs i artiklarna 230 och 233 i direktiv 2009/138/EG, exklusive dubbelräkning av poster i kapitalbasen och efter eliminering av kapital som skapats inom gruppen genom ömsesidig finansiering. Mer detaljerat, även om kapitaltäckningskvot på gruppnivå enligt artiklarna 230 och 233 i direktiv 2009/138/EG saknas, men ersätts av en serie kapitaltäckningskvoter per enhet inom en grupp, innefattar denna serie det övergripande samspelet mellan gruppens enheter och tar därmed hänsyn till gruppen som helhet.

(24)

Eftersom det uppfyller samtliga kriterier som fastställts i artiklarna 378, 379 och 380 i delegerade förordningen (EU) nr 2015/35 anses det i Schweiz gällande regelverket och dess tillsynsordning för försäkrings- och återförsäkringsföretag och grupper uppfylla de kriterier för full likvärdighet som fastställs i artiklarna 172.2, 227.4 och 260.3 i direktiv 2009/138/EG.

(25)

Kommissionen kan genomföra en specifik översyn rörande ett enskilt tredjeland eller territorium när som helst utanför den allmänna översynen, när relevanta omständigheter föranleder kommissionen att ompröva det erkännande som beviljas genom detta beslut. Kommissionen bör, med Eiopas tekniska bistånd, fortsatt övervaka utvecklingen av den i Schweiz gällande ordningen samt uppfyllandet av de villkor som detta beslut grundar sig på,

(26)

Direktiv 2009/138/EG träder i kraft den 1 januari 2016. Detta beslut bör därför också från och med den dagen erkänna som likvärdig den ordning för solvens och tillsyn som gäller i Schweiz.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Från den 1 januari 2016 ska den i Schweiz gällande solvensordning som tillämpas på återförsäkringsverksamhet som bedrivs av företag med huvudkontor i Schweiz anses som likvärdig med de krav som fastställs i avdelning I i direktiv 2009/138/EG.

Artikel 2

Från den 1 januari 2016 ska den i Schweiz gällande solvensordning som tillämpas på försäkrings- och återförsäkringsföretag med huvudkontor i Schweiz anses som likvärdig med de krav som fastställs i avdelning I kapitel VI i direktiv 2009/138/EG.

Artikel 3

Från den 1 januari 2016 ska den i Schweiz gällande tillsynsordning som tillämpas på tillsyn av försäkrings- och återförsäkringsföretag som ingår i en grupp anses som likvärdig med de krav som fastställs i avdelning III i direktiv 2009/138/EG.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 5 juni 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 335, 17.12.2009, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkringsoch tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).

(3)  ISO antogs av schweiziska förbundsrådet den 25 mars 2015 och träder i kraft den 1 juli 2015.

(4)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 12, 17.1.2015, s. 1).

(5)  I den föreliggande akten specificerar vi huruvida vi betraktar försäkringsföretag på individuell eller på gruppnivå. Enskilda företag kan ingå i grupper eller inte.


24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/99


KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2015/1603

av den 13 augusti 2015

om en åtgärd som Spanien vidtagit i enlighet med artikel 7 i rådets direktiv 89/686/EEG för att återkalla från marknaden en typ av flythjälpmedel för simutbildning

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 89/686/EEG av den 21 december 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om personlig skyddsutrustning (1), särskilt artikel 7, och

av följande skäl:

(1)

De spanska myndigheterna underrättade kommissionen och de övriga medlemsstaterna om en åtgärd för att återkalla flythjälpmedel för simutbildning av typen Delphin Schwimmscheiben – Typ Super som tillverkats av Delphin Vertriebs- und Service GmbH, 61192 Niddatal, Tyskland. Produkten var CE-märkt enligt direktiv 89/686/EEG, och hade provats och typprovats enligt den harmoniserade standarden EN 13138-1:2008 Flythjälpmedel för simutbildning – Del 1: Flythjälpmedel att bäras på kroppen – Säkerhetskrav och provningsmetoder av det tyska anmälda organet TÜV Rheinland LGA Products GmbH (NB 0197). Produkten klassificeras som personlig skyddsutrustning i kategori II.

(2)

En olycksrapport var orsaken till underrättelsen: då föräldrarna samlade ihop sina tillhörigheter efter simningen hade ett barn bitit av ett stycke av en av skivorna och svalt det. Barnet måste tas in på sjukhus och få medicinsk hjälp.

(3)

De spanska myndigheterna beslutade att produkten skulle dras tillbaka från marknaden. Åtgärden motiverades av att de standarder som avses i artikel 5 i direktiv 89/686/EEG hade tillämpats på ett otillfredsställande sätt, särskilt den harmoniserade standarden EN 13138-1:2008 Flythjälpmedel för simutbildning – Del 1: Flythjälpmedel att bäras på kroppen – Säkerhetskrav och provningsmetoder, punkt 5.4.2 om smådelar, som hänger samman med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i punkt 1.2.1, ”Frånvaro av risker och andra inbyggda skadliga faktorer”, i bilaga 2 till direktiv 89/686/EEG. I punkt 5.4.2 i standard EN 13138-1 fastställs att fästade smådelar ska hålla för ett ryck på (90 ± 2) N i den riktning där smådelarna med största sannolikhet kan gå sönder utan att de lossnar från föremålet. Delar som kan lossna bör vara större än smådelscylindern, och provningen måste ske i enlighet med standard EN 71-1.

(4)

Efter dragprovningar i enlighet med den harmoniserade standarden EN 13138-1:2008 uppgav de spanska myndigheterna att smådelar kan lossna från produkten, och att småbarn, för vilka produkten är avsedd, kan svälja dem. Dragkraften där dessa smådelar lossnade var alltid mindre än 90 N, och delarna rymdes helt i smådelscylindern. De spanska myndigheterna ansåg att punkt 5.4.2 i standarden inte enbart är begränsad till provning av fästade smådelar utan smådelar i allmänhet. De använde utrustning för ”bitprovning” i enlighet med de prover som fastställs i standarderna EN 12227:2010 Lekhagar för hemmabruk – Säkerhetskrav och provningsmetoder och EN 716-2:2008 Möbler för hemmiljö – Småbarnssängar inklusive hopfällbara barnsängar – Del 2: Provningsmetoder.

(5)

De tyska myndigheterna godkände inte den riskbedömning som de spanska myndigheterna hade gjort och ansåg att provningsmetoden inte var förenlig med utrustningens praktiska användning. De ansåg att punkt 5.4.2 i standard EN 13138-1 endast gäller fästade smådelar. De tyska myndigheterna hävdade att produkten inte utgör en allvarlig risk, eftersom den inte är en leksak, och riskscenariot, såsom det beskrivs av de spanska myndigheterna, inte är realistiskt.

(6)

Tillverkaren ifrågasatte också den provningsmetod som de spanska myndigheterna använt. I EG-typkontrollen av produkten gjorde det anmälda organet inte provningen i enlighet med punkt 5.4.2 i standard EN 13138-1 med förklaringen att produkten inte har några fästade smådelar.

(7)

Efter meddelandet bad tillverkaren det anmälda organet att göra ytterligare en dragprovning i enlighet med punkt 8.5.2.2 i standard EN 1888:2012 Barnartiklar – Barnvagnar – Säkerhetskrav och provningsmetoder och att använda den ”bitprovare” som beskrivs i punkt 5.7 i den standarden och som är identisk med den ”bitprovare” som beskrivs i standarderna EN 716-2 och EN 12227. Inga smådelar lossnade från produkten. Det anmälda organet gjorde dessutom en uppföljningsprovning som visade att inga delar lossnade när produkten utsattes för en dragkraft på 90 N. Denna provning påminner om provningsmetoden för smådelar i standard EN 71-1 Leksaker – Säkerhetsregler – Del 1: Mekaniska och fysikaliska egenskaper.

(8)

Kommissionen bad om teknisk experthjälp för att bedöma de viktigaste frågorna i detta fall. En extern studie gjordes av tekniska experter som drog den slutsatsen att provning med enbart fästade smådelar är tillräckligt för att visa överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som fastställs i punkt 1.2.1 i bilaga 2 till direktiv 89/686/EEG.

(9)

I standard EN 13138-1 fastställs det inte vilken provningsmetod som är bäst för att prova fästade smådelar. Mot bakgrund av denna flertydighet måste en lämplig tillgänglig provningsmetod väljas mot bakgrund av produktens egenskaper. De spanska myndigheterna använde den provningsmetod som de ansåg att var lämpligast för att bedöma de risker som produkten utgjorde. De tekniska experterna ansåg dock att den provningsmetod som de spanska myndigheterna använt inte var lämplig.

(10)

Den dragprovning som det tyska anmälda organet gjorde kan ses som den enda relevanta provningsmetoden i detta fall. Metoden för EG-typkontrollen är därför giltig, och den utvärdering av EG-typkontrollen som det anmälda organet gjorde var korrekt.

(11)

Enligt tillgänglig statistik om simhjälpmedel av fasta material på marknaden och olyckor kan man dra den slutsatsen att simhjälpmedel av fasta material inte utgör någon särskild risk för kvävning om de används i enlighet med sitt avsedda ändamål och under förutsebara användningsförhållanden. Dessa produkter är avsedda att endast användas i vatten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den åtgärd som de spanska myndigheterna vidtog för att återkalla flythjälpmedlet för simutbildning av typen Delphin Schwimmscheiben – Typ Super som tillverkats av Delphin Vertriebs- und Service GmbH, 61192 Niddatal, Tyskland, från marknaden, är inte berättigad.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 13 augusti 2015.

På kommissionens vägnar

Elżbieta BIEŃKOWSKA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 399, 30.12.1989, s. 18.