15.9.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 239/1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1513

av den 9 september 2015

om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1 och artikel 114 jämförd med artikel 1.3–1.13 och artikel 2.5–2.7 i detta direktiv,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 3.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG (3) ska varje medlemsstat se till att andelen energi från förnybara källor när det gäller alla former av transporter år 2020 är minst 10 % av den slutliga energianvändningen i transporter i den medlemsstaten. Blandning av biodrivmedel i andra bränslen är en av de metoder som medlemsstaterna kan använda för att uppnå detta mål, och det väntas bidra mest till målet. I direktiv 2009/28/EG betonas det också att det är synnerligen viktigt med energieffektivitet inom transportsektorn, eftersom ett bindande procentmål för energi från förnybara energikällor sannolikt kommer att bli allt svårare att uppnå på ett hållbart sätt om den totala efterfrågan på energi inom transportsektorn fortsätter att öka. På grund av att energieffektivitet också är viktigt för att minska utsläppen av växthusgaser uppmuntras därför medlemsstaterna och kommissionen att inkludera mer ingående information om energieffektivitetsåtgärder inom transportsektorn i sina rapporter som ska läggas fram i enlighet med bilaga IV till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (4) och annan unionslagstiftning med relevans för främjandet av energieffektivitet inom transportsektorn.

(2)

Mot bakgrund av unionens mål att ytterligare minska utsläppen av växthusgaser och drivmedlens stora andel av dessa utsläpp ska medlemsstaterna, enligt artikel 7a.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG (5), ålägga leverantörerna av bränsle eller energi att minska växthusgasutsläppen per energienhet under hela livscykeln med minst 6 % fram till den 31 december 2020 för drivmedel som används i unionen av vägfordon, mobila maskiner som inte är avsedda att användas för vägtransport, jordbruks- och skogsbrukstraktorer och fritidsbåtar när de inte är till sjöss. Blandning av biodrivmedel i fossila bränslen är en av de metoder som leverantörer har tillgång till för att minska växthusgasintensiteten för de fossila bränslen som de tillhandahåller.

(3)

I direktiv 2009/28/EG fastställs hållbarhetskriterier som biodrivmedel och flytande biobränslen måste uppfylla för att räknas in med avseende på målen i det direktivet och för att kunna tas med i systemen för offentligt stöd. Dessa kriterier inbegriper krav på minimivärdet för minskade växthusgasutsläpp som biodrivmedel och flytande biobränslen måste uppnå jämfört med fossila bränslen. Identiska hållbarhetskriterier för biodrivmedel fastställs i direktiv 98/70/EG.

(4)

Om betesmark eller jordbruksmark som tidigare var avsedd för livsmedels-, foder- och fibermarknaderna leds om till produktion av biodrivmedel, kommer efterfrågan för andra ändamål än bränsleändamål behöva uppfyllas antingen genom intensifiering av den nuvarande produktionen eller genom att icke-jordbruksmark tas i bruk på annat håll. Det sistnämnda fallet utgör indirekt ändring av markanvändning och vid omställning av mark med stora kollager kan det leda till betydande utsläpp av växthusgaser. Direktiven 98/70/EG och 2009/28/EG bör därför ändras så att de innehåller bestämmelser för att hantera effekterna av indirekt ändring av markanvändning med tanke på att de biodrivmedel som finns i dag huvudsakligen produceras från grödor som odlas på befintlig jordbruksmark. I dessa bestämmelser bör vederbörlig hänsyn tas till behovet av att skydda redan gjorda investeringar.

(5)

Utifrån de prognoser för efterfrågan av biodrivmedel som tillhandahållits av medlemsstaterna och de uppskattade utsläpp till följd av indirekt ändring av markanvändning för olika typer av råvaror till biodrivmedel, är det troligt att utsläppen av växthusgaser till följd av indirekt ändring av markanvändning är betydande, och skulle kunna innebära att vinsterna i form av minskade utsläpp av växthusgaser för enskilda biodrivmedel helt eller delvis går förlorade. Detta beror på att nästan hela produktionen av biodrivmedel 2020 förväntas komma från grödor som odlats på mark som skulle kunna användas för att försörja livsmedels- och fodermarknaderna. För att minska sådana utsläpp är det lämpligt att skilja mellan olika grupper av grödor, såsom oljeväxter, socker och spannmål och andra stärkelserika grödor i enlighet med detta. Det är även nödvändigt att uppmuntra forskning om och utveckling av nya avancerade biodrivmedel som inte konkurrerar med livsmedelsgrödor, och fortsätta att undersöka hur olika grupper av grödor påverkar både direkt och indirekt ändring av markanvändning.

(6)	I syfte att undvika incitament för en avsiktligt ökad produktion av restprodukter från bearbetning på bekostnad av huvudprodukten bör man i definitionen av restprodukt från bearbetning utesluta restprodukter som är resultatet av en produktionsprocess som avsiktligt har ändrats i det syftet.

(7)

Flytande förnybara bränslen kommer troligtvis att krävas för att transportsektorn ska minska sina utsläpp av växthusgaser. Avancerade biodrivmedel, till exempel sådana som framställs från avfall och alger, ger stora minskningar av växthusgasutsläpp med låg risk för indirekt ändring av markanvändning och de konkurrerar inte direkt med livsmedels- och fodermarknaderna om jordbruksmarken. Det är därför lämpligt att uppmuntra till mer forskning om och ökad utveckling och produktion av sådana avancerade biodrivmedel eftersom dessa för närvarande inte är kommersiellt tillgängliga i större mängder, vilket delvis beror på konkurrensen om offentligt stöd med etablerad livsmedels- och grödobaserad biodrivmedelsteknik.

(8)

Det vore önskvärt att redan 2020 nå en betydligt högre konsumtionsnivå av avancerade biodrivmedel i unionen jämfört med nuvarande förbrukning. Varje medlemsstat bör främja förbrukning av avancerade biodrivmedel och sträva efter att uppnå en lägsta konsumtionsnivå av avancerade biodrivmedel på sina territorier, genom att fastställa ett icke rättsligt bindande nationellt mål som de ska försöka nå inom ramen för skyldigheten att se till att andelen energi från förnybara källor när det gäller alla former av transporter år 2020 är minst 10 % av den slutliga energianvändningen i transporter i den medlemsstaten. Om medlemsstaterna har planer för att nå sina nationella mål, bör de offentliggöras för att öka öppenheten och förutsägbarheten för marknaden.

(9)

Det är också lämpligt att medlemsstaterna rapporterar till kommissionen om konsumtionsnivån av avancerade biodrivmedel på sina territorier vid tidpunkten för fastställandet av de nationella målen och om vad de uppnått i fråga om dessa nationella mål 2020, om vilket en sammanfattande rapport bör offentliggöras, för att bedöma ändamålsenligheten av de åtgärder som införts genom detta direktiv när det gäller minskning av risken för växthusgasutsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning genom främjandet av avancerade biodrivmedel. Avancerade biodrivmedel som påverkar indirekt ändring av markanvändning i liten utsträckning och som ger stora totala minskningar av växthusgasutsläpp och främjandet av dessa förväntas att även fortsättningsvis spela en viktig roll för att minska användningen av fossila drivmedel i transportsektorn och utvecklingen av koldioxidsnål transportteknik efter 2020.

(10)

Europeiska rådet betonar i sina slutsatser från den 23 och 24 oktober 2014 att det inom ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 är viktigt att minska växthusgasutsläppen och riskerna med beroendet av fossila bränslen i transportsektorn, och uppmanar kommissionen att ytterligare studera instrument och åtgärder för ett heltäckande och teknikneutralt tillvägagångssätt för att främja utsläppsminskning och energieffektivitet i transportsektorn, för eldrivna transporter och för förnybara energikällor i transportsektorn även efter 2020.

(11)

Det är också viktigt att färdplanen för energi från förnybara energikällor för perioden efter 2020, som kommissionen ska lägga fram 2018 i enlighet med artikel 23.9 i direktiv 2009/28/EG, även för transportsektorn, utarbetas som en del av en bredare energi- och klimatrelaterad teknik- och innovationsstrategi för unionen, som ska utarbetas i enlighet med Europeiska rådets slutsatser från den 20 mars 2015. Därför bör man i god tid se över ändamålsenligheten i incitamenten för utveckling och spridning av avancerad biodrivmedelsteknik så att slutsatserna av den översynen kan beaktas fullt ut när färdplanen för perioden efter 2020 utarbetas.

(12)

Skillnaderna i de uppskattade utsläppen till följd av indirekt ändring av markanvändning uppkommer av att olika indata och huvudantaganden använts i fråga om jordbrukets utveckling, till exempel trenderna för jordbrukets avkastning och produktivitet, allokering till samprodukter och observerad global ändrad markanvändning och avskogningstakt, vilka är utanför biodrivmedelstillverkarnas kontroll. De flesta råvarorna för biodrivmedel produceras i unionen, men de uppskattade utsläppen på grund av indirekt ändring av markanvändning förväntas i första hand uppstå utanför unionen, i områden där produktionsökningen sannolikt kommer att åstadkommas till lägsta kostnad. Särskilt antagandena om omvandlingen av tropiska skogar och dräneringen av torvmark utanför unionen påverkar kraftigt de uppskattade utsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning som hör samman med tillverkning av biodiesel från oljegrödor och det är därför ytterst viktigt att se till att sådana data och antaganden ses över i linje med senaste tillgängliga informationen om ändrad markanvändning och avskogning, inbegripet tillvaratagande av framstegen på dessa områden genom pågående internationella program. Kommissionen bör därför, på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rön, lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet i vilken den granskar ändamålsenligheten i de åtgärder som införs genom detta direktiv när det gäller att begränsa växthusutsläppen i samband med indirekt ändring av markanvändning till följd av produktion av biodrivmedel och flytande biobränslen, samt granskar möjligheterna att i hållbarhetskriterierna införa justerade faktorer för beräkning av utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning.

(13)

För att på lång sikt säkerställa konkurrenskraften för biobaserade industrisektorer och, i linje med kommissionens meddelande av den 13 februari 2012 med titeln Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa och kommissionens meddelande av den 20 september 2011 med titeln Färdplan för ett resurseffektivt Europa, främja integrerade och diversifierade bioraffinaderier i hela Europa, bör förbättrade incitament i enlighet med direktiv 2009/28/EG fastställas på ett sätt som ger företräde för användning av biomassa som inte har högt ekonomiskt värde för annan användning än som biodrivmedel.

(14)

En ökad användning av el från förnybara energikällor är ett sätt att möta många utmaningar inom transportsektorn och andra energisektorer. Det är därför lämpligt att ge ytterligare incitament för att stimulera till användning av el från förnybara källor inom transportsektorn och att höja multipliceringsfaktorerna vid beräkningen av bidraget från el från förnybara energikällor inom eldrivna järnvägstransporter och i eldrivna vägfordon i syfte att förstärka deras införande och genomslag på marknaden. Dessutom bör ytterligare åtgärder som syftar till att uppmuntra energieffektivitet och energibesparingar inom transportsektorn övervägas.

(15)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (6) bidrar till att unionen närmar sig ett ”återvinningssamhälle”, genom att sträva efter att undvika avfallsgenerering och att använda avfall som en resurs. Genom avfallshierarkin fastställs en prioriteringsordning för vad som allmänt utgör det totalt sett bästa miljöalternativet inom lagstiftning och politik på avfallsområdet. Medlemsstaterna bör stödja användningen av återvinningsmaterial, i enlighet med avfallshierarkin och målet att bli ett återvinningssamhälle, och bör när så är möjligt, inte stödja deponering eller förbränning av sådant återvinningsmaterial. Vissa av de råvaror som medför låga risker för indirekt ändring av markanvändning kan anses vara avfall. De kan dock fortfarande användas för andra ändamål som skulle utgöra en högre prioritering än energiåtervinning i den avfallshierarki som fastställs i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG. Därför är det lämpligt att medlemsstaterna tar vederbörlig hänsyn till avfallshierarkiprincipen i alla stimulansåtgärder för att främja biodrivmedel som innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning eller andra åtgärder för att minimera incitamenten till bedrägeri i samband med produktionen av dessa biodrivmedel så att incitamenten att använda sådana råvaror för biodrivmedel inte motverkar ansträngningarna för att minska avfallet eller öka återvinningen samt se till att tillgängliga resurser används hållbart och effektivt. Medlemsstaterna kan ta upp åtgärder som de vidtar i detta sammanhang i sin rapportering enligt direktiv 2009/28/EG.

(16)

Minimitröskeln för växthusgasutsläppsminskningar för biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras i nya anläggningar bör höjas för att förbättra dessas samlade växthusgasbalans samt avskräcka från ytterligare investeringar i anläggningar med låg prestanda vad gäller minskade växthusgasutsläpp. Genom denna ökning skyddas investeringar i produktionskapacitet för framställning av biodrivmedel och flytande biobränslen i enlighet med artikel 19.6 andra stycket i direktiv 2009/28/EG.

(17)

För att förbereda övergången till avancerade biodrivmedel och minimera de totala indirekta effekterna av förändrad markanvändning är det lämpligt att begränsa mängden biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor för i första hand energiändamål på jordbruksmark och som kan tillgodoräknas när det gäller uppfyllandet av de mål som fastställs i direktiv 2009/28/EG utan att begränsa den totala användningen av sådana biodrivmedel och flytande biobränslen. I enlighet med artikel 193 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) påverkar inte fastställandet av ett gränsvärde på unionsnivå medlemsstaternas möjlighet att föreskriva lägre gränsvärden för mängden biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor i första hand för energiändamål på jordbruksmark och som kan räknas på nationell nivå när det gäller uppfyllandet av de mål som fastställs i direktiv 2009/28/EG.

(18)

Medlemsstaterna bör ha möjlighet att välja att tillämpa gränsvärdet på mängden biodrivmedel som produceras av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor för i första hand energiändamål på jordbruksmark som kan räknas när det gäller uppfyllandet av det mål som fastställs i artikel 7a i direktiv 98/70/EG.

(19)

Medlemsstaterna bör, i överenstämmelse med behovet att begränsa mängden biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor för i första hand energiändamål på jordbruksmark, ha som mål att fasa ut stöd till förbrukning av sådana biodrivmedel och flytande biobränslen när den överskrider gränsvärdet.

(20)

En begränsning av mängden biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor för i första hand energiändamål på jordbruksmark, och som kan räknas mot de mål som fastställs i direktiv 2009/28/EG påverkar inte medlemsstaternas frihet att själva planera hur de ska gå till väga för att iaktta den föreskrivna andelen konventionella biodrivmedel inom det övergripande målet på 10 %. Följaktligen är tillträdet till marknaden för de biodrivmedel som produceras av anläggningar i drift före utgången av 2013 fortfarande helt öppet. Det här direktivet påverkar därför inte de berättigade förväntningarna hos aktörer som driver sådana anläggningar.

(21)

De preliminära medelvärdena för de beräknade utsläpp som orsakas genom indirekta ändringar av markanvändningen bör ingå i drivmedelsleverantörernas och kommissionens rapportering av växthusgasutsläpp från biodrivmedel enligt direktiv 98/70/EG samt i kommissionens rapportering av växthusgasutsläpp från biodrivmedel och flytande biobränslen enligt direktiv 2009/28/EG. Biodrivmedel som framställs av råvaror som inte leder till ytterligare efterfrågan på mark, t.ex. avfallsråvaror bör tilldelas en nollutsläppsfaktor.

(22)

Risk för indirekt ändring av markanvändning kan uppstå om särskilda grödor för icke-livsmedelsändamål som i första hand odlas för energiändamål odlas på befintlig jordbruksmark som används för produktion av livsmedel och foder. Jämfört med livsmedels- och fodergrödor kan dock särskilda sådana grödor som i första hand odlas för energiändamål ge större skördar och bidra till återställandet av allvarligt skadad och kraftigt förorenad mark. Informationen om produktionen av biodrivmedel och flytande biobränslen från sådana särskilda grödor och hur den påverkar en ändrad markanvändning är knapphändig. Därför bör kommissionen också övervaka och regelbundet rapportera om läget vad gäller produktionen och förbrukningen i unionen av biodrivmedel och flytande biobränslen som framställts från sådana särskilda grödor samt övervaka och rapportera om de därmed förbundna effekterna. Befintliga projekt i unionen bör identifieras och användas för att förbättra informationsbasen för en mer ingående analys av både risker och fördelar i fråga om miljöhållbarhet.

(23)

Ökad avkastning i jordbrukssektorer genom intensifierad forskning, teknisk utveckling och kunskapsöverföring som överstiger de nivåer som skulle ha gällt om det inte hade funnits några produktionsfrämjande system för biodrivmedel som baseras på foder- och livsmedelsgrödor, samt odling av en andra årlig gröda på områden som inte tidigare användes för att odla en andra årlig gröda, kan bidra till att begränsa indirekt ändring av markanvändning. I den mån åtgärder för att minska indirekt ändring av markanvändning på nationell nivå eller projektnivå kan kvantifieras skulle åtgärder som införs genom detta direktiv kunna återspegla dessa produktionsförbättringar både när det gäller minskningar av de beräknade utsläppsvärdena för indirekt ändring av markanvändning och bidraget från biodrivmedel som baseras på livsmedels- och fodergrödor till det mål för andelen energi från förnybara källor inom transportsektorn som ska uppnås 2020.

(24)

Frivilliga certifieringssystem spelar en allt större roll i att tillhandahålla bevisning för uppfyllnad av hållbarhetskraven i direktiven 98/70/EG och 2009/28/EG. Det är därför lämpligt att ge kommissionen mandat att kräva att man inom frivilliga certifieringssystem, inbegripet inom dem som redan har erkänts av kommissionen i enlighet med artikel 7c.6 i direktiv 98/70/EG och artikel 18.6 i direktiv 2009/28/EG, regelbundet ska rapportera om sin verksamhet. Sådana rapporter bör offentliggöras i syfte att öka insynen och förbättra kommissionens kontroll. Vidare skulle en sådan rapportering tillhandahålla den information som kommissionen behöver för att kunna rapportera om hur de frivilliga certifieringssystemen fungerar i syfte att kunna peka på bästa praxis och vid behov lägga fram ett förslag om hur denna bästa praxis bör främjas ytterligare.

(25)

För att bidra till en väl fungerande inre marknad är det lämpligt att förtydliga under vilka villkor principen om ömsesidigt erkännande gäller mellan alla typer av system som säkerställer att hållbarhetskriterierna uppfylls för biodrivmedel och flytande biobränslen som inrättats i enlighet med direktiven 98/70/EG och 2009/28/EG.

(26)

Det är mycket viktigt på alla nivåer med en god förvaltning och en rättighetsbaserad strategi, som omfattar alla mänskliga rättigheter, när det gäller att trygga livsmedels- och näringsförsörjningen, och det bör råda samstämmighet mellan olika strategier i händelse av negativa effekter på livsmedels- och näringstryggheten. I detta sammanhang är en god förvaltning av och säkerhet för besittningsrätt och nyttjanderätt till mark av särskild vikt. Därför bör medlemsstaterna respektera principerna för ansvarsfulla investeringar i jordbruks- och livsmedelssystem, som antogs av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations kommitté för globalt tryggad livsmedelsförsörjning i oktober 2014. Medlemsstaterna uppmuntras också att stödja genomförandet av de frivilliga riktlinjerna för ansvarsfull förvaltning av besittningsrätt till mark, fiske och skogar inom ramen för nationell livsmedelstrygghet, som antogs av kommittén för globalt tryggad livsmedelsförsörjning i oktober 2013.

(27)

Trots att biodrivmedel som baseras på livsmedels- och fodergrödor generellt förknippas med risker för indirekt ändring av markanvändning finns det undantag. Medlemsstaterna och kommissionen bör uppmuntra utveckling och användning av system som på ett tillförlitligt sätt kan visa att en viss mängd råvara för biodrivmedel som producerats inom ett visst projekt inte har trängt undan produktion för andra ändamål. Exempel på detta kan vara när produktionen av biodrivmedel är lika stor som mängden överskottsproduktion som uppnåtts genom investeringar i förbättrad produktivitet över de nivåer som annars skulle ha uppnåtts i avsaknad av sådana produktivitetsfrämjande system, eller när biodrivmedel produceras på mark där direkt ändrad markanvändning förekommit utan betydande negativa effekter på markens befintliga ekosystemtjänster, inbegripet skydd av kollagren och den biologiska mångfalden. Medlemsstaterna och kommissionen bör undersöka möjligheterna att fastställa kriterier för identifiering och certifiering av sådana system som på ett tillförlitligt sätt kan visa att en viss mängd råvara för biodrivmedel som producerats inom ett visst projekt inte har förflyttat produktion i andra syften än framställning av biodrivmedel och att denna råvara för biodrivmedel har producerats i överensstämmelse med unionens hållbarhetskriterier för biodrivmedel. Endast den mängd råvaror som svarar mot den faktiska minskningen av förflyttningen som uppnås genom systemet får beaktas.

(28)

Det är lämpligt att anpassa reglerna för användningen av normalvärden för att säkerställa likabehandling för producenter oavsett var produktionen äger rum. Medan tredje länder har möjlighet att använda normalvärden måste unionens producenter använda sig av faktiska beräkningar om dessa är högre än normalvärdena eller om en rapport inte har lämnats in av medlemsstaten, vilket ökar deras administrativa börda. De nuvarande reglerna bör därför förenklas så att användningen av normalvärden inte begränsas till områden inom unionen som ingår i de förteckningar som avses i artikel 19.2 i direktiv 2009/28/EG och artikel 7d.2 i direktiv 98/70/EG.

(29)	Till följd av ikraftträdandet av EUF-fördraget måste de befogenheter som i enlighet med direktiven 2009/28/EG och 98/70/EG tilldelas kommissionen anpassas till artikel 290 och 291 i EUF-fördraget.

(30)	För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 98/70/EG och 2009/28/EG bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (7).

(31)

I syfte att göra det möjligt att anpassa direktiv 98/70/EG till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på tillägg av uppskattade typiska värden och normalvärden för biodrivmedel och anpassning av tillåtna analysmetoder när det gäller specifikationerna för bränsle och undantaget för ångtryck som tillåts för bensin som innehåller bioetanol, samt fastställande av normalvärden för växthusgasutsläpp när det gäller förnybara flytande och gasformiga transportbiodrivmedel av icke-biologiskt ursprung och avskiljning och användning av koldioxid för transportändamål.

(32)

I syfte att göra det möjligt att anpassa direktiv 2009/28/EG till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på eventuella tillägg i förteckningen över råvaror för framställning av biodrivmedel och biodrivmedel vilkas bidrag till målet i artikel 3.4 ska anses vara två gånger så stort som deras energiinnehåll och även med avseende på tillägg av uppskattade typiska värden och normalvärden för möjliga biodrivmedels- och flytande biobränsleproduktionskedjor, samt anpassning av energiinnehållet i transportdrivmedel i enlighet med bilaga III till direktiv 2009/28/EG till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

(33)

Det är av särskilt betydelse att kommissionen vid tillämpningen av direktiv 98/70/EG och 2009/28/EG genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(34)

Kommissionen bör, mot bakgrund av de bästa och senast tillgängliga vetenskapliga rönen, göra en översyn av hur ändamålsenliga de åtgärder som införs genom detta direktiv har varit när det gäller att begränsa effekten växthusgasutsläpp som orsakas av indirekt ändring av markanvändning och att hitta möjliga vägar för att minimera effekterna av den effekten.

(35)

Det är viktigt att kommissionen utan dröjsmål lägger fram ett heltäckande förslag till en kostnadseffektiv och teknikneutral strategi efter 2020 för att skapa ett långsiktigt perspektiv för investeringar i hållbara biodrivmedel som innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning och andra sätt att minska koldioxidutsläppen i transportsektorn.

(36)

I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument av den 28 september 2011 (8) har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.

(37)

Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att säkerställa en inre marknad för bränsle för vägtransporter och mobila maskiner som inte är avsedda att användas för vägtransporter och säkerställa efterlevnad av minimigränserna för miljöskydd vid användning av sådant bränsle, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(38)	Direktiven 98/70/EG och 2009/28/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av direktiv 98/70/EG

Direktiv 98/70/EG ska ändras på följande sätt:

I artikel 2 ska följande punkter läggas till:

”10. förnybara flytande och gasformiga transportdrivmedel av icke-biologiskt ursprung : flytande eller gasformiga bränslen av annat slag än biodrivmedel, vilkas energiinnehåll hämtas från andra förnybara energikällor än biomassa och som används inom transport,

11. stärkelserika grödor : grödor, framför allt spannmål (oavsett om det enbart är sädeskornen eller hela växten, till exempel vad gäller majs, som används), rotfrukter (till exempel potatis, jordärtskocka, sötpotatis, maniok och jams) och stamknölar (till exempel taro),

12. biodrivmedel som innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning : biodrivmedel vars råvaror för framställningen har producerats inom system som minskar förflyttningar av produktion i andra syften än framställning av biodrivmedel och som producerats i överensstämmelse med hållbarhetskriterierna för biodrivmedel i artikel 7b,

13. restprodukt från bearbetning : ett ämne som inte är den eller de slutprodukter som produktionsprocessen direkt söker att producera; den är inte huvudsyftet med produktionsprocessen och processen har inte avsiktligt ändrats för att producera den,

14. restprodukter från jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk : restprodukter som direkt genereras inom jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk; restprodukter från relaterad industri eller bearbetning inbegrips inte.”

Artikel 7a ska ändras på följande sätt:

I punkt 1 ska följande stycke införas efter första stycket:

”Medlemsstaterna får ge leverantörer av biodrivmedel för luftfarten möjlighet att välja om de vill bidra till den minskningsskyldighet som fastställs i punkt 2 i den här artikeln förutsatt att dessa biodrivmedel uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 7b.”

I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”Medlemsstaterna får föreskriva att det största bidraget från biodrivmedel som producerats av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor för i första hand energiändamål på jordbruksmark för uppfyllandet av det mål som avses i första stycket i denna punkt, inte ska vara större än det största bidraget enligt artikel 3.4 d andra stycket i direktiv 2009/28/EG.”

c)	Punkt 5 ska ersättas med följande: ”5. Kommissionen ska anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3 för att fastställa ingående bestämmelser för att medlemsstaterna enhetligt ska genomföra punkt 4 i den här artikeln.”

Följande punkter ska läggas till:

”6. Kommissionen ska ges befogenhet att senast den 31 december 2017 anta delegerade akter för att fastställa normalvärden för växthusgasutsläpp, om sådana värden inte redan har fastställts före den 5 oktober 2015, avseende

a)	förnybara flytande och gasformiga transportdrivmedel av icke-biologiskt ursprung,

b)	avskiljning och användning av koldioxid för transportändamål.

7. Inom den rapportering som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna se till att drivmedelsleverantörerna årligen rapporterar till den myndighet som utsetts av medlemsstaten om produktionskedjorna för biodrivmedel, volymer av biodrivmedel som framställs av de råvaror som klassificeras i bilaga V del A och växthusgasutsläppen per energienhet under hela livscykeln, inbegripet de preliminära medelvärdena för de beräknade utsläpp från biodrivmedel som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning. Medlemsstaterna ska rapportera dessa uppgifter till kommissionen.”

Artikel 7b ska ändras på följande sätt:

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Den minskning av växthusgasutsläppen som uppnås genom användningen av biodrivmedel som ska beaktas för de syften som anges i punkt 1 ska vara minst 60 % för biodrivmedel som produceras i anläggningar som tas i drift efter den 5 oktober 2015. En anläggning ska anses vara i drift så snart det har förekommit fysisk produktion av biodrivmedel.

För de anläggningar som var i drift senast den 5 oktober 2015 ska den minskning av växthusgasutsläppen som uppnås genom användningen av biodrivmedel som ska beaktas för de syften som anges i punkt 1 vara minst 35 % fram till och med den 31 december 2017 och minst 50 % från och med den 1 januari 2018.

Den minskning av växthusgasutsläppen som uppnås genom användning av biodrivmedel ska beräknas i enlighet med artikel 7d.1.”

b)	I punkt 3 ska andra stycket utgå.

Artikel 7c ska ändras på följande sätt:

I punkt 3 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Kommissionen ska anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3 för att upprätta en förteckning över den lämpliga och relevanta information som avses i de första två styckena i denna punkt. Kommissionen ska särskilt se till att tillhandahållandet av informationen inte innebär en orimligt tung administrativ börda för aktörerna i allmänhet och för småbrukare, producentorganisationer och kooperativ i synnerhet.”

I punkt 5 ska följande stycken läggas till:

”De frivilliga certifieringssystem som avses i punkt 4 (nedan kallade frivilliga system) ska regelbundet och minst en gång om året offentliggöra en förteckning över de certifieringsorgan som de använder för oberoende granskning och för varje certifieringsorgan ange av vilken enhet eller nationell myndighet det har erkänts och vilken enhet eller nationell myndighet som utövar tillsyn över det.

För att framför allt förhindra bedrägerier får kommissionen på grundval av en riskanalys eller de rapporter som avses i punkt 6 andra stycket i denna artikel ange normerna för oberoende granskning och kräva att samtliga frivilliga system ska tillämpa dessa normer. Detta ska ske genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3. Man ska i dessa akter ange en tidsram inom vilken frivilliga system måste tillämpa dessa normer. Kommissionen får upphäva beslut om godkännande av frivilliga system om dessa system inte tillämpar dessa normer under föreskriven tid.”

Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. Beslut enligt punkt 4 i den här artikeln ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3. De ska ha en giltighetsperiod på högst fem år.

Kommissionen ska kräva att man inom varje frivilligt system, för vilket ett beslut har antagits enligt punkt 4, senast den 6 oktober 2016 och därefter årligen senast den 30 april, lägger fram en rapport för kommissionen som omfattar var och en av de punkter som anges i tredje stycket i den här punkten. Genomgående ska rapporten omfatta det föregående kalenderåret. Den första rapporten ska omfatta minst sex månader räknat från den 9 september 2015. Kravet på framläggande av rapport ska endast gälla frivilliga system som har varit i drift under minst 12 månader.

Senast den 6 april 2017 ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en analys av de rapporter som avses i andra stycket i denna punkt, med en översyn av hur de avtal som avses i punkt 4 eller frivilliga system fungerar för vilka ett beslut har antagits i enlighet med denna artikel samt med ett fastställande av bästa praxis. Rapporten ska utgå från bästa tillgängliga information, inbegripet efter samråd med berörda parter, och praktiska erfarenheter av tillämpningen av de berörda avtalen eller systemen. Rapporten ska normalt innehålla en analys av

a)	granskningarnas oberoende, metod och frekvens, både i förhållande till vad som anges i dessa avseenden i dokumentationen om systemet, vid den tidpunkt då det berörda systemet godkändes av kommissionen, samt med avseende på branschstandarder för bästa praxis,

b)	tillgänglighet, erfarenhet och öppenhet beträffande tillämpningen av metoder för att upptäcka och åtgärda bristande efterlevnad, framför allt när det gäller att hantera förekomst av eller påståenden om allvarliga förseelser som har begåtts av systemets medlemmar,

c)	öppenhet, framför allt när det gäller systemets tillgänglighet och tillgången till översättningar på de tillämpliga språken i de länder och regioner som råvarorna kommer från, förteckningar över godkända aktörer och relevanta certifikat samt granskningsrapporter,

d)	berörda parters delaktighet, framför allt när det gäller samråd med urbefolkningar och lokalsamhällen före beslutsfattande vid utarbetandet och översynen av systemet samt under granskningar, liksom den respons som ges åt deras bidrag,

e)	systemets allmänna tillförlitlighet, framför allt mot bakgrund av bestämmelserna om ackreditering av granskare och relevanta systemorgan samt om deras lämplighet och oberoende,

f)	marknadsuppdatering av systemet, antal certifierade råvaror och biodrivmedel, uppdelade på ursprungsland och typ, samt antal deltagare,

vinster i termer av smidighet och effektivitet med att införa ett kontrollsystem som säkerställer att medlemmarna respekterar de hållbarhetskriterier som föreskrivs i ovannämnda system samt förhindra bedrägerier med särskild uppmärksamhet på upptäckt, hantering och uppföljning av misstänkta bedrägerier och andra oegentligheter samt där så är lämpligt det antal fall av bedrägerier eller oegentligheter som upptäckts,

och i synnerhet

h)	alternativ i fråga om de enheter som ska bemyndigas att erkänna och utöva tillsyn över certifieringsorgan,

i)	kriterier för erkännande eller ackreditering av certifieringsorgan,

j)	regler för hur tillsynen av certifieringsorganen ska utföras,

k)	sätt att underlätta eller förbättra främjandet av bästa praxis.

En medlemsstat får anmäla sitt nationella system till kommissionen. Kommissionen ska prioritera bedömningen av ett sådant system. Beslut om huruvida ett sådant anmält nationellt system uppfyller villkoren i detta direktiv ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3 för att underlätta ömsesidigt bilateralt eller multilateralt erkännande av kontrollsystem som säkerställer att hållbarhetskriterierna för biodrivmedel respekteras. Om beslutet är positivt får inte system som inrättats i enlighet med denna artikel vägra att ömsesidigt erkänna den medlemsstatens system när det gäller kontrollen av att hållbarhetskriterierna i artikel 7b.2–5 respekteras.”

Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. På begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ ska kommissionen granska tillämpningen av artikel 7b med avseende på biodrivmedlets ursprung och, inom sex månader från det att framställan mottagits, besluta i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3 om huruvida den berörda medlemsstaten får beakta biodrivmedlet från den källan med avseende på artikel 7a.”

Artikel 7d ska ändras på följande sätt:

Punkterna 3, 4 och 5 ska ersättas med följande:

”3. De typiska växthusgasutsläpp från odling av jordbruksråvaror som anges i de rapporter som avses i punkt 2 när det gäller medlemsstaterna och, när det gäller territorier utanför unionen, uppgifter i rapporter som motsvarar dem som avses i punkt 2 och som har utarbetats av behöriga organ, får rapporteras till kommissionen.

4. Kommissionen får, genom en genomförandeakt som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3, besluta att de rapporter som avses i punkt 3 i den här artikeln innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för beräkningen av växthusgasutsläppen, med avseende på artikel 7b.2, i samband med odling av de råvaror för biodrivmedel som är typiska i de aktuella områdena.

5. Kommissionen ska senast den 31 december 2012 och därefter vartannat år utarbeta och offentliggöra en rapport om de uppskattade typiska värdena och normalvärdena i bilaga IV, delarna B och E, med särskilt beaktande av utsläpp från transporter och bearbetning.

Om de rapporter som avses i första stycket visar att de uppskattade typiska värdena och normalvärdena i bilaga IV, delarna B och E, kan behöva anpassas mot bakgrund av de senast tillgängliga vetenskapliga rönen ska kommissionen, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet.”

b)	Punkt 6 ska utgå.

I punkt 7 ska första, andra och tredje styckena ersättas med följande:

”7. Kommissionen ska granska bilaga IV i syfte att, när så är motiverat, lägga till värden för ytterligare produktionskedjor för biodrivmedel för samma eller för andra råvaror. Granskningen ska också omfatta ändringen av den metod som fastställs i bilaga IV, del C, särskilt med avseende på

—	redovisningsmetoden för avfall och restprodukter,

—	redovisningsmetoden för samprodukter,

—	redovisningsmetoden för kraftvärme, och

—	den status som tilldelas skörderester som samprodukter.

Normalvärdena för biodiesel från vegetabilisk eller animalisk avfallsolja ska ses över så snart som möjligt. Om kommissionens granskning visar att tillägg i bilaga IV bör göras ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 10a i syfte att lägga till, men inte att avföra eller ändra, uppskattade typiska värden och normalvärden i bilaga IV, delarna A, B, D och E för möjliga biodrivmedel för vilka specifika värden ännu inte har upptagits i den bilagan.”

Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. När så är nödvändigt för att säkerställa en enhetlig tillämpning av bilaga IV, del C, punkt 9 får kommissionen anta genomförandeakter som innehåller detaljerade tekniska specifikationer och definitioner. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3.”

Artikel 7e.2 ska ersättas med följande:

”2. Kommissionens rapporter till Europaparlamentet och rådet som avses i artiklarna 7b.7, 7c.2, 7c.9, 7d.4 och 7d.5, samt de rapporter och den information som tillhandahålls i enlighet med artiklarna 7c.3 första och femte styckena och 7d.2 första och femte styckena, ska utarbetas och överlämnas för både direktiv 2009/28/EG och detta direktivs ändamål.”

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a)	Punkt 1 ska ersättas med följande: ”1. Medlemsstaterna ska kontrollera efterlevnaden av kraven i artiklarna 3 och 4 när det gäller bensin- och dieselbränslen, på grundval av de analysmetoder som avses i bilaga I respektive bilaga II.”

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Medlemsstaterna ska senast den 31 augusti varje år lämna in en rapport med nationella uppgifter om bränslekvalitet för det föregående kalenderåret. Kommissionen ska anta ett gemensamt format för rapporteringen av nationella uppgifter om bränslekvalitet genom en genomförandeakt som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3. Den första rapporten ska lämnas in senast den 30 juni 2002. Från och med den 1 januari 2004 ska rapporteringsformatet överensstämma med vad som anges i relevant europeisk standard. Medlemsstaterna ska dessutom rapportera vilka totala volymer bensin- och dieselbränslen som saluförts på deras territorier och vilka volymer blyfria bensin- och dieselbränslen som saluförts med en högsta svavelhalt på 10 mg/kg. Medlemsstaterna ska dessutom rapportera årligen om huruvida den geografiska fördelningen varit balanserad när det gäller bensin- och dieselbränslen med en högsta svavelhalt på 10 mg/kg som saluförts på deras territorier.”

8.	I artikel 8a ska punkt 3 ersättas med följande: ”3. Mot bakgrund av den bedömning som görs med den testmetod som avses i punkt 1 får Europaparlamentet och rådet se över det gränsvärde för MMT-halten i bränsle som anges i punkt 2, på grundval av ett lagstiftningsförslag från kommissionen.”

I artikel 9.1 ska följande led läggas till:

”k)

Produktionskedjor, volymer och växthusgasutsläpp per energienhet under hela livscykeln, inbegripet de preliminära medelvärdena för de beräknade utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning och därtill kopplat intervall härlett från känslighetsanalysen enligt bilaga V, av de biodrivmedel som förbrukas inom unionen. Kommissionen ska offentliggöra uppgifter om de preliminära medelvärdena för de beräknade utsläpp som orsakas genom indirekta ändringar av markanvändningen och därtill kopplat intervall härlett från känslighetsanalysen.”

10.

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

a)	Titeln ska ersättas med följande: ”Förfarande för anpassning av tillåtna analysmetoder och tillåtna undantag för ångtryck”.

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 10a i den utsträckning det är nödvändigt för att anpassa de godkända analysmetoderna i syfte att säkerställa samstämmighet med eventuella ändringar av de europeiska standarder som avses i bilaga I eller bilaga II. Kommissionen ska också ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 10a för att anpassa de tillåtna undantagen för ångtryck i kPa för etanolhalten i bensin som föreskrivs i bilaga III inom den tidsfrist som fastställs i artikel 3.4 första stycket. Sådana delegerade akter ska inte påverka undantag som beviljats i enlighet med artikel 3.4.”

11.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 10a

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7a.6, 7d.7 och 10.1 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 5 oktober 2015.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7a.6, 7d.7 och 10.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7a.6, 7d.7 och 10.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

12.

Artikel 11 ska ersättas med följande:

”Artikel 11

Kommittéförfarande

1. Utom i de fall som avses i punkt 2 ska kommissionen biträdas av kommittén för bränslekvalitet. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (*1).

2. I frågor som rör hållbarheten för biodrivmedel enligt artiklarna 7b, 7c och 7d ska kommissionen biträdas av den kommitté för hållbarhet för biodrivmedel och flytande biobränslen som avses i artikel 25.2 i direktiv 2009/28/EG. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommittén inte avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt, och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

(*1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).” "

13.	Bilaga IV ska ändras och bilaga V läggas till i enlighet med bilaga I till detta direktiv.

Artikel 2

Ändring av direktiv 2009/28/EG

Direktiv 2009/28/EG ska ändras på följande sätt:

I artikel 2 andra stycket ska följande led läggas till:

”p) avfall : i enlighet med definitionen i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (*2). Ämnen som avsiktligt manipulerats eller kontaminerats för att uppfylla definitionen omfattas inte av denna definition,

q) stärkelserika grödor : grödor, framför allt spannmål (oavsett om det enbart är sädeskornen eller hela växten, till exempel vad gäller majs, som används), rotfrukter (till exempel potatis, jordärtskocka, sötpotatis, maniok och jams) och stamknölar (till exempel taro),

r) material som innehåller både cellulosa och lignin : material som består av lignin, cellulosa och hemicellulosa, såsom biomassa från skog, vedartade energigrödor samt restprodukter och avfall från skogsindustri,

s) cellulosa från icke-livsmedel : material som främst består av cellulosa och hemicellulosa och har ett lägre lignininnehåll än material som innehåller både cellulosa och lignin. Det inbegriper rester från livsmedels- och fodergrödor (till exempel halm, stjälkar, agnar och skal), gräsartade energigrödor med lågt stärkelseinnehåll (till exempel rajgräs, jungfruhirs, miskantus, italienskt rör och täckgrödor före och efter huvudgrödor m.m.), industriella restprodukter (inbegripet från livsmedels- och fodergrödor efter att vegetabiliska oljor, socker, stärkelse och protein har utvunnits) samt material från biologiskt avfall,

t) restprodukt från bearbetning : ett ämne som inte är den eller de slutprodukter som produktionsprocessen direkt söker att producera; den är inte huvudsyftet med produktionsprocessen och processen har inte avsiktligt ändrats för att producera den,

u) förnybara flytande och gasformiga transportdrivmedel av icke-biologiskt ursprung : flytande eller gasformiga bränslen av annat slag än biodrivmedel, vilkas energiinnehåll hämtas från andra förnybara energikällor än biomassa och som används inom transporter,

v) restprodukter från jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk : restprodukter som direkt genereras inom jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk; restprodukter från relaterad industri eller bearbetning inbegrips inte,

w) biodrivmedel och flytande biobränslen som innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning : biodrivmedel och flytande biobränslen vars råvaror för framställningen har producerats inom system som minskar förflyttningar av produktion i andra syften än framställning av biodrivmedel och flytande biobränslen och som producerats i överensstämmelse med hållbarhetskriterierna för biodrivmedel och flytande biobränslen i artikel 17.

(*2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).” "

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

I punkt 1 ska följande stycke läggas till:

”För uppfyllandet av de mål som avses i första stycket i denna punkt får det högsta sammanlagda bidraget från biodrivmedel och flytande biobränslen som producerats av spannmål, andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlats som huvudgrödor för i första hand energiändamål på jordbruksmark inte vara större än en energikvantitet som motsvarar det största bidraget enligt punkt 4 d.”

I punkt 4 ska andra stycket ändras på följande sätt:

Led a ska ersättas med följande:

”a)

Vid beräkningen av nämnaren, dvs. den totala energianvändningen i transporter i enlighet med första stycket, ska endast bensin, diesel, biodrivmedel som används för väg- och tågtransport och el, inbegripet el som används för produktion av förnybara flytande och gasformiga transportdrivmedel av icke-biologiskt ursprung, beaktas.”

ii)	I led b ska följande mening läggas till: ”Detta led påverkar inte tillämpningen av led d i denna punkt eller av artikel 17.1 a.”

iii)

Led c ska ersättas med följande:

”c)

Vid beräkningen av bidraget från el som produceras från förnybara energikällor och används i alla typer av elfordon och för produktion av förnybara flytande och gasformiga transportdrivmedel av icke-biologiskt ursprung får medlemsstaterna, vid tillämpningen av leden a och b, välja att använda antingen den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i unionen eller andelen el från förnybara energikällor i det egna landet, uppmätt två år före det ifrågavarande året. Vid beräkningen av användningen av el från förnybara energikällor i eldrivna järnvägstransporter ska denna användning dessutom anses ha 2,5 gånger energiinnehållet från tillförseln av el från förnybara energikällor. Vid beräkningen av användningen av el från förnybara energikällor i eldrivna vägfordon i led b ska denna användning anses ha 5 gånger energiinnehållet från tillförseln av el från förnybara energikällor.”

iv)

Följande led ska läggas till:

”d)

Vid beräkningen av biodrivmedel i täljaren, ska andelen biodrivmedel producerade av spannmål, andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor för i första hand energiändamål på jordbruksmark högst vara 7 % av den totala energianvändningen i transporter i medlemsstaterna 2020.

Biodrivmedel producerade av råvaror som ingår i förteckningen i bilaga IX ska inte räknas med i det gränsvärde som anges i första stycket i denna punkt.

Medlemsstaterna får besluta att andelen energi från biodrivmedel producerade av grödor som odlas som huvudgrödor i första hand för energiändamål på jordbruksmark, utom spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor, inte ska räknas med i det gränsvärde som anges i första stycket i denna punkt, förutsatt att

i)	kontrollen av efterlevnaden av hållbarhetskriterierna i artikel 17.2–17.5 har genomförts i enlighet med artikel 18, och

ii)	dessa grödor har odlats på mark som omfattas av bilaga V, del C punkt 8, och motsvarande ’eB’-bonus enligt bilaga V, del C punkt 7, har tagits med i beräkningen av växthusgasutsläpp för att visa att artikel 17.2 efterlevs.

Varje medlemsstat ska eftersträva målet att nå en lägsta konsumtionsnivå på sina territorier av biodrivmedel framställda av råvaror och andra drivmedel i förteckningen i bilaga IX, del A. Varje medlemsstat ska därför senast den 6 april 2017 fastställa ett nationellt mål som man ska försöka nå. Ett referensvärde för detta mål ska vara 0,5 procentenheter uttryckt som energiinnehåll av andelen energi från förnybara energikällor inom alla former av transporter 2020 enligt första stycket, vilket ska nås genom biodrivmedel och andra drivmedel framställda av råvaror i förteckningen i bilaga IX, del A. Dessutom får biodrivmedel tillgodoräknas det nationella målet, om de dels är framställda av råvaror som inte anges i förteckningen i bilaga IX vilka av de behöriga nationella myndigheterna fastställts vara avfall, restprodukter, cellulosa från icke-livsmedel eller material som innehåller både cellulosa och lignin, dels används i befintliga anläggningar före antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513 (*3).

Medlemsstaterna får fastställa ett lägre nationellt mål än referensvärdet 0,5 procentenheter med hänvisning till åtminstone ett av följande skäl:

i)	Objektiva faktorer såsom begränsad potential för hållbar framställning av biodrivmedel framställda av råvaror och andra drivmedel enligt bilaga IX, del A, eller begränsad tillgång på sådana biodrivmedel till kostnadseffektivt pris på marknaden.

ii)	Särskilda tekniska eller klimatrelaterade förhållanden på den nationella marknaden för transportdrivmedel, såsom vägfordonsparkens sammansättning och skick.

iii)	Nationell politik för tilldelning av avpassade ekonomiska resurser som incitament till energieffektivitet och användning av el från förnybara energikällor inom transport.

När medlemsstaterna fastställer sina nationella mål ska de tillhandahålla tillgänglig information om de kvantiteter biodrivmedel som förbrukas av råvaror och andra drivmedel i förteckningen i bilaga IX, del A.

När medlemsstaterna fastställer sin politik för att främja produktion av drivmedel från råvaror som ingår i förteckningen i bilaga IX, ska de ta vederbörlig hänsyn till den avfallshierarki som fastställs i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG, inklusive dess bestämmelser om ett livscykelstänkande vad avser den allmänna påverkan av generering och hantering av olika avfallsflöden.

Kommissionen ska, i enlighet med artikel 24 i detta direktiv, offentliggöra

—	medlemsstaternas nationella mål,

—	medlemsstaternas planer för att uppnå de nationella målen, om sådana finns tillgängliga,

—	i tillämpliga fall skälen till att medlemsstaternas nationella mål avviker från referensvärdet, vilket ska ha anmälts i enlighet med artikel 4.2 i direktiv (EU) 2015/1513, och

—	en sammanfattning av medlemsstaternas resultat i fråga om deras nationella mål.

f)	Bidraget från biodrivmedel som produceras av de råvaror som anges i bilaga IX ska anses vara två gånger så stort som deras energiinnehåll för uppfyllandet av det mål som fastställs i första stycket.

(*3) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513 av den 9 september 2015 om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 239, 15.9.2015, s. 1).” "

I punkt 4 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Kommissionen ska vid behov senast den 31 december 2017 lägga fram ett förslag som på vissa villkor medger att hela den mängd el från förnybara energikällor som används för att driva alla typer av elfordon samt för produktion av förnybara flytande och gasformiga transportdrivmedel av icke-biologiskt ursprung får beaktas.”

Följande punkt ska läggas till:

”5. För att minska risken för att det görs mer än ett anspråk på enskilda leveranser i unionen ska medlemsstaterna och kommissionen sträva efter att stärka samarbetet mellan nationella system samt mellan nationella system och frivilliga system som inrättas i enlighet med artikel 18 och vid behov även utbyte av uppgifter. För att förhindra att material avsiktligt manipuleras eller kasseras för att kunna omfattas av bilaga IX ska medlemsstaterna uppmuntra utveckling och användning av system för att spåra råvaror och de biodrivmedel som härrör från dem genom hela värdekedjan. Medlemsstaterna ska se till att lämpliga åtgärder vidtas om bedrägerier upptäcks. Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2017 och därefter vartannat år rapportera om de åtgärder som de har vidtagit, i händelse de inte har lämnat motsvarande information om tillförlitligheten och skydd mot bedrägerier i sina lägesrapporter om främjandet och användningen av energi från förnybara energikällor, vilka upprättats i enlighet med artikel 22.1 d.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 25a i syfte att ändra förteckningen över råvaror i bilaga IX, del A, för att lägga till råvaror men inte avföra dem. Kommissionen ska anta en separat delegerad akt för varje råvara som ska läggas till i förteckningen i bilaga IX, del A. Varje delegerad akt ska grundas på en analys av den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen, med vederbörlig hänsyn till principerna i fråga om den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG, och med stöd till slutsatsen att de berörda råvarorna för framställning inte skapar någon tillkommande efterfrågan på land eller i betydande grad snedvrider marknaderna för (bi-)produkter, avfall eller restprodukter, att de åstadkommer en avsevärd minskning av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslen och att de inte riskerar att ge negativa effekter på miljön och den biologiska mångfalden.”

3.	I artikel 5 ska punkt 5 ersättas med följande: ”5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter enligt artikel 25a med avseende på att anpassa energiinnehållet i de transportdrivmedel som anges i bilaga III till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.”

I artikel 6 ska punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna får enas om och vidta åtgärder för statistiska överföringar från en medlemsstat till en annan av bestämda mängder energi från förnybara energikällor. Den överförda mängden ska

a)	dras av från den mängd förnybar energi som beaktas när man mäter efterlevnaden av kraven i artikel 3.1, 3.2 och 3.4 hos den medlemsstat som genomför överföringen, och

b)	läggas till den mängd förnybar energi som beaktas när man mäter efterlevnaden av kraven i artikel 3.1, 3.2 och 3.4 hos en annan medlemsstat som tar emot överföringen.

2. De åtgärder som avses i punkt 1 i den här artikeln avseende artikel 3.1, 3.2 och 3.4 får gälla under ett eller flera år. De ska anmälas till kommissionen senast tre månader efter utgången av varje år då de gäller. Den information som skickas till kommissionen ska innehålla uppgifter om mängd och pris på den berörda energin.”

Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Den minskning av växthusgasutsläppen som uppnås genom användningen av biodrivmedel och flytande biobränslen som ska beaktas för de syften som anges i punkt 1 ska vara minst 60 % för biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras i anläggningar som tas i drift efter den 5 oktober 2015. En anläggning ska anses vara ’i drift’ så snart det har förekommit fysisk produktion av biodrivmedel eller flytande biobränslen.

För de anläggningar som var i drift senast den 5 oktober 2015 ska den minskning av växthusgasutsläppen som uppnås genom användningen av biodrivmedel och flytande biobränslen som ska beaktas för de syften som anges i punkt 1 vara minst 35 % fram till och med den 31 december 2017 och minst 50 % från och med den 1 januari 2018.

Den minskning av växthusgasutsläppen som uppnås genom användning av biodrivmedel och flytande biobränslen ska beräknas i enlighet med artikel 19.1.”

b)	I punkt 3 ska andra stycket utgå.

Artikel 18 ska ändras på följande sätt:

I punkt 3 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Kommissionen ska anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.3 för att upprätta en förteckning över den lämpliga och relevanta information som avses i de första två styckena i denna punkt. Kommissionen ska särskilt se till att tillhandahållandet av informationen inte innebär en orimligt tung administrativ börda för aktörerna i allmänhet och för småbrukare, producentorganisationer och kooperativ i synnerhet.”

I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:

”Kommissionen får besluta att frivilliga nationella eller internationella system med normer för produktion av biomassaprodukter innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för de syften som anges i artikel 17.2 och/eller visar att leveranserna av biodrivmedel eller flytande biobränsle uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 17.3, 17.4 och 17.5 och/eller att inga material avsiktligt har manipulerats eller kasserats så att leveranserna eller delar av dem skulle omfattas av bilaga IX. Kommissionen får besluta att dessa system innehåller tillförlitliga uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits för att skydda områden som erbjuder grundläggande ekosystemtjänster i kritiska lägen (bl.a. skydd av avrinningsområden och erosionsskydd), skydd av mark, vatten och luft, återställande av skadad mark, undvikande av överdriven vattenförbrukning i områden med knapp vattentillgång samt om de aspekter som avses i artikel 17.7 andra stycket. Kommissionen får också med avseende på tillämpningen av artikel 17.3 b ii erkänna skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter som erkänts som sådana genom internationella avtal eller ingår i förteckningar som utarbetats av mellanstatliga organisationer eller av Internationella naturskyddsunionen.”

I punkt 5 ska följande stycken läggas till:

För att framför allt förhindra bedrägerier får kommissionen på grundval av en riskanalys eller de rapporter som avses i punkt 6 andra stycket i denna artikel ange normerna för oberoende granskning och kräva att samtliga frivilliga system ska tillämpa dessa normer. Detta ska ske genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.3. Man ska i dessa akter ange en tidsram inom vilken frivilliga system måste tillämpa dessa normer. Kommissionen får upphäva beslut om godkännande av frivilliga system om dessa system inte tillämpar dessa normer under föreskriven tid.”

Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. Beslut enligt punkt 4 i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.3. De ska ha en giltighetsperiod på högst fem år.

Kommissionen ska kräva att varje frivilligt system, för vilket ett beslut har antagits enligt punkt 4, senast den 6 oktober 2016, och därefter årligen senast den 30 april, lägger fram en rapport för kommissionen som omfattar var och en av de punkter som anges i tredje stycket i denna punkt. Genomgående ska rapporten omfatta det föregående kalenderåret. Den första rapporten ska omfatta minst sex månader räknat från den 9 september 2015. Kravet på framläggande av rapport ska endast gälla frivilliga system som har varit i drift under minst 12 månader.

Senast den 6 april 2017, och därefter inom sina rapporter enligt artikel 23.3, ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en analys av de rapporter som avses i andra stycket i denna punkt, med en översyn av hur de avtal som avses i punkt 4 eller frivilliga system fungerar för vilka ett beslut har antagits i enlighet med denna artikel samt med ett fastställande av bästa praxis. Rapporten ska utgå från bästa tillgängliga information, inbegripet efter samråd med berörda parter, och praktiska erfarenheter av tillämpningen av de berörda avtalen eller systemen. Rapporten ska normalt innehålla en analys av

a)	granskningarnas oberoende, metod och frekvens, både i förhållande till vad som anges i dessa avseenden i dokumentationen om systemet, vid den tidpunkt då det berörda systemet godkändes av kommissionen, och med avseende på branschstandarder för bästa praxis,

b)	tillgänglighet, erfarenhet och öppenhet beträffande tillämpningen av metoder för att upptäcka och åtgärda bristande efterlevnad, framför allt när det gäller att hantera förekomst av eller påståenden om allvarliga förseelser som har begåtts av systemets medlemmar,

c)	öppenhet, framför allt när det gäller systemets tillgänglighet och tillgången till översättningar på de tillämpliga språken i de länder och regioner som råvarorna kommer från, förteckningar över godkända aktörer och relevanta certifikat samt granskningsrapporter,

d)	berörda parters delaktighet, framför allt när det gäller samråd med urbefolkningar och lokalsamhällen före beslutsfattande vid utarbetandet och översynen av systemet samt under granskningar liksom den respons som ges åt deras bidrag,

e)	systemets allmänna tillförlitlighet, framför allt mot bakgrund av bestämmelserna om ackreditering av granskare och relevanta systemorgan samt om deras lämplighet och oberoende,

f)	marknadsuppdatering av systemet, antal certifierade råvaror och biodrivmedel, uppdelade på ursprungsland och typ, samt antal deltagare,

och i synnerhet

h)	alternativ i fråga om de enheter som ska bemyndigas att erkänna och utöva tillsyn över certifieringsorgan,

i)	kriterier för erkännande eller ackreditering av certifieringsorgan,

j)	regler för hur tillsynen av certifieringsorganen ska utföras,

k)	sätt att underlätta eller förbättra främjandet av bästa praxis.

Kommissionen ska göra de rapporter som man upprättat inom de frivilliga systemen tillgängliga, i samlad form eller om så är lämpligt i sin helhet, på den öppenhetsplattform som avses i artikel 24.

En medlemsstat får anmäla sitt nationella system till kommissionen. Kommissionen ska prioritera bedömningen av ett sådant system. Ett beslut om huruvida ett på så sätt anmält nationellt system uppfyller villkoren i detta direktiv ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.3, för att underlätta ömsesidigt bilateralt eller multilateralt erkännande av kontrollsystem som säkerställer att hållbarhetskriterierna för biodrivmedel och flytande biobränslen respekteras. Om beslutet är positivt får inte system som inrättats i enlighet med denna artikel vägra att ömsesidigt erkänna den medlemsstatens system när det gäller kontrollen av att hållbarhetskriterierna i artikel 17.2–17.5 respekteras.”

Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. På begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ ska kommissionen granska tillämpningen av artikel 17 med avseende på biodrivmedlets källa och, inom sex månader från det att framställan mottagits, besluta i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.3 om den berörda medlemsstaten får beakta biobränsle från den källan med avseende på artikel 17.1.”

Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

Punkterna 3, 4 och 5 ska ersättas med följande:

4. Kommissionen får, genom en genomförandeakt som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.3, besluta att de rapporter som avses i punkt 3 i den här artikeln innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för beräkningen av växthusgasutsläppen i samband med odling av de råvaror för biodrivmedel och flytande biobränslen som är typiska i de aktuella områdena, vid tillämpning av artikel 17.2.

5. Kommissionen ska senast den 31 december 2012 och därefter vartannat år utarbeta och offentliggöra en rapport om de uppskattade typiska värdena och normalvärdena i bilaga V, delarna B och E, med särskilt beaktande av växthusgasutsläppen från transporter och bearbetning.

Om de rapporter som avses i första stycket visar att de uppskattade typiska värdena och normalvärdena i bilaga V, delarna B och E kan behöva anpassas mot bakgrund av de senaste vetenskapliga rönen ska kommissionen, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet.”

b)	Punkt 6 ska utgå.

I punkt 7 ska första, andra och tredje styckena ersättas med följande:

”7. Kommissionen ska kontinuerligt granska bilaga V i syfte att, när så är motiverat, lägga till värden för ytterligare produktionskedjor för biodrivmedel för samma eller för andra råvaror. Granskningen ska också omfatta ändringen av den metod som fastställs i bilaga V, del C, särskilt

—	redovisningsmetoden för avfall och restprodukter,

—	redovisningsmetoden för samprodukter,

—	redovisningsmetoden för kraftvärme, och

—	den status som tilldelas skörderester som samprodukter.

Normalvärdena för biodiesel från vegetabilisk eller animalisk avfallsolja ska ses över så snart som möjligt. Om kommissionens granskning visar att tillägg i bilaga V bör göras ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 25a i syfte att lägga till, men inte att avföra eller ändra, uppskattade typiska värden och normalvärden i bilaga V, delarna A, B, D och E, för möjliga biodrivmedel och flytande biobränslen för vilka specifika värden ännu inte har upptagits i den bilagan.”

Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. När så är nödvändigt för att säkerställa en enhetlig tillämpning av bilaga V, del C, punkt 9 får kommissionen anta genomförandeakter som innehåller detaljerade tekniska specifikationer och definitioner. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.3.”

8.	Artikel 21 ska utgå.

I artikel 22.1 ska andra stycket ändras på följande sätt:

Led i ska ersättas med följande:

”i)

Utvecklingen i fråga om biodrivmedel från de råvaror för framställning som förtecknas i bilaga IX samt deras andel, vilket inbegriper en resursbedömning inriktad på hållbarhetsaspekterna i samband med effekten av att produktion av livsmedel och foder ersätts med framställning av biodrivmedel, med vederbörlig hänsyn tagen till de principer i fråga om avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG och kaskadanvändning av biomassa och med beaktande av de regionala och lokala ekonomiska och tekniska omständigheterna, bibehållandet av det nödvändiga kollagret i marken samt markkvaliteten och ekosystemen.”

Följande led ska läggas till:

”o)	de mängder biodrivmedel och flytande biobränslen i energienheter som motsvarar var och en av kategorierna i de råvarugrupper som förtecknas i bilaga VIII, del A som beaktats av den medlemsstaten för att uppfylla målen i artikel 3.1, 3.2 och 3.4 första stycket.”

10.

Artikel 23 ska ändras på följande sätt:

a)	Sista meningen i punkt 1 ska utgå.

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Kommissionen ska när den rapporterar om minskade växthusgasutsläpp från biodrivmedel och flytande biobränslen använda de volymer som rapporterats av medlemsstaterna i enlighet med artikel 22.1 o, inbegripet de preliminära medelvärdena för de beräknade utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning och därtill kopplat intervall härlett från känslighetsanalysen enligt bilaga VIII. Kommissionen ska offentliggöra uppgifter om de preliminära medelvärdena för de beräknade utsläpp som orsakas genom indirekta ändringar av markanvändningen och därtill kopplat intervall härlett från känslighetsanalysen. Kommissionen ska dessutom bedöma om och hur uppskattningen av minskningarna av direkta utsläpp kan förändras om allokering till samprodukter beaktas vid användningen av substitutionsmetoden.”

I punkt 5 ska leden e och f ersättas med följande:

”e)

Tillgängligheten och hållbarheten i fråga om biodrivmedel från de råvaror för framställning som förtecknas i bilaga IX, vilket inbegriper en bedömning inriktad på effekten av att produktion av livsmedel och foder ersätts med framställning av biodrivmedel, med vederbörlig hänsyn tagen till de principer i fråga om avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG och kaskadanvändning av biomassa och med beaktande av de regionala och lokala ekonomiska och tekniska omständigheterna, bibehållandet av det nödvändiga kollagret i marken samt markkvaliteten och ekosystemen.

Information om och analys av tillgängliga vetenskapliga forskningsresultat avseende indirekt ändring av markanvändning när det gäller samtliga produktionskedjor, tillsammans med en bedömning av huruvida det osäkerhetsintervall som konstateras vid den analys som ligger till grund för beräkningen av utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning kan begränsas och huruvida eventuell inverkan av unionens politik såsom miljö-, klimat- och jordbrukspolitiken kan spela in.

g)	Den tekniska utvecklingen och tillgängligheten till uppgifter om användningen, de ekonomiska och miljömässiga effekterna av biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras i unionen av särskilda grödor för icke-livsmedelsändamål som i första hand odlas för energiändamål.”

I punkt 8 ska första stycket led b ersättas med följande:

”b)

En omprövning av följande faktorer med avseende på de mål som avses i artikel 3.4:

i)	Kostnadseffektiviteten i de åtgärder som ska genomföras för att nå målen.

ii)

En bedömning av huruvida det är möjligt att nå målen samtidigt som biodrivmedelproduktionens hållbarhet säkerställs i unionen och i tredjeländer, med hänsyn till de ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna, inbegripet de indirekta konsekvenserna för den biologiska mångfalden, samt den kommersiella tillgången till andra generationens biodrivmedel.

iii)	Konsekvenserna av genomförandet av målen på tillgången till livsmedel till överkomliga priser.

iv)	Den kommersiella tillgången på elfordon, hybridfordon och vätedrivna fordon samt de metoder som valts för att beräkna andelen energi från förnybara energikällor inom transportsektorn.

v)	Bedömningen av de specifika marknadsvillkoren, i synnerhet med hänsyn till marknader där transportdrivmedel utgör mer än hälften av den slutliga energianvändningen och marknader som är helt beroende av importerade biodrivmedel.”

11.

Artikel 25 ska ersättas med följande:

”Artikel 25

Kommittéförfarande

1. Utom i de fall som avses i punkt 2 ska kommissionen biträdas av kommittén för förnybara energikällor. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (*4).

2. I frågor som rör hållbarheten för biodrivmedel och flytande biobränslen ska kommissionen biträdas av kommittén för hållbarhet för biodrivmedel och flytande biobränslen. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommittén inte avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt, och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

(*4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).” "

12.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 25a

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3.5, 5.5 och 19.7 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 5 oktober 2015.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 3.5, 5.5 och 19.7 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 3.5, 5.5 och 19.7 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

13.	Bilaga V ska ändras och bilagorna VIII och IX läggas till i enlighet med bilaga II till detta direktiv.

Artikel 3

Översyn

1. Kommissionen ska senast den 31 december 2016 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av tillgången till de nödvändiga kvantiteterna kostnadseffektiva biodrivmedel på unionens marknad som produceras med råvaror som inte kräver markanvändning och icke-livsmedelsgrödor fram till 2020 och av deras miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser, behovet av ytterligare kriterier för att säkerställa att de är hållbara samt de bästa tillgängliga vetenskapliga rönen om växthusgasutsläpp som orsakas av indirekt ändring av markanvändning till följd av produktionen av biodrivmedel och flytande biobränslen. Rapporten ska vid behov åtföljas av förslag till ytterligare åtgärder, med beaktande av ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser.

2. Kommissionen ska senast den 31 december 2017 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet i vilken kommissionen, på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rön, bedömer

hur ändamålsenliga de åtgärder som införs genom detta direktiv har varit när det gäller att begränsa växthusgasutsläppen i samband med indirekt ändring av markanvändning till följd av produktionen av biodrivmedel och flytande biobränslen; rapporten ska även innehålla senast tillgängliga uppgifter om huvudantaganden som påverkar resultaten av de modeller för utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning till följd av produktion av biodrivmedel och flytande biobränslen, däribland tendenser som mätts i fråga om jordbrukets avkastning och produktivitet, allokering av samprodukter och observerad global ändrad markanvändning och avskogningstakt, samt eventuell inverkan av unionens politik såsom miljö-, klimat- och jordbrukspolitiken, och därvid inbegripa intressenter i bedömningsförfarandet,

ändamålsenligheten i incitamenten för biodrivmedel producerade med råvaror som inte kräver markanvändning samt icke-livsmedelsgrödor enligt artikel 3.4 i direktiv 2009/28/EG, inklusive huruvida användningen av biodrivmedel framställda av råvaror och andra drivmedel som ingår i förteckningen i bilaga IX, del A, i unionen som helhet förväntas uppgå till 0,5 procentenheter uttryckt som energiinnehåll av andelen energi från förnybara energikällor inom alla former av transporter år 2020,

c)	vilka effekter den ökade efterfrågan på biomassa har på de sektorer som utnyttjar den,

möjligheten att fastställa kriterier för identifiering och certifiering av biodrivmedel och flytande biobränslen som innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning och som produceras enligt de hållbarhetskriterier som anges i direktiven 98/70/EG och 2009/28/EG, så att bilaga V till direktiv 98/70/EG och bilaga VIII till direktiv 2009/28/EG kan anpassas när så är lämpligt,

e)	potentiella ekonomiska och miljömässiga fördelar och risker med ökad produktion och användning av särskilda grödor för icke-livsmedelsändamål som i första hand odlas för energiändamål, även genom att använda uppgifter som avser befintliga projekt,

den relativa andelen bioetanol och biodiesel på unionsmarknaden och andelen energi från förnybara källor i bensin; kommissionen ska även bedöma vilka faktorer som påverkar andelen energi från förnybara källor i bensin, samt eventuella hinder för dess utbredning; bedömningen ska omfatta kostnader, drivmedelsstandarder, infrastruktur och klimatförhållanden; när så är lämpligt får kommissionen lägga fram rekommendationer om hur eventuella hinder som identifierats ska övervinnas, och

fastställande av vilka medlemsstater som har valt att tillämpa gränsvärdet för mängden biodrivmedel producerade av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor för i första hand energiändamål på jordbruksmark, i syfte att uppnå målet i artikel 7a i direktiv 98/70/EG, och huruvida problem uppstått i samband med genomförandet eller uppnåendet av målet i artikel 7a i direktiv 98/70/EG; kommissionen ska även bedöma i vilken utsträckning biodrivmedel producerade av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor för i första hand energiändamål på jordbruksmark levereras för att uppnå målet i artikel 7a i direktiv 98/70/EG över de nivåer som kan bidra till målen i direktiv 2009/28/EG; bedömningen ska omfatta en utvärdering av effekterna av indirekta ändringar av markanvändning, samt hur kostnadseffektivt medlemsländernas tillvägagångssätt är.

Rapporten ska, om det är lämpligt, även innehålla uppgifter om tillgång till finansiering och andra åtgärder till stöd för framsteg för att biodrivmedel framställda av råvaror och andra drivmedel som ingår i förteckningen i bilaga IX, del A, ska utgöra 0,5 procentenheter uttryckt som energiinnehåll av andelen energi från förnybara källor inom alla former av transporter i unionen så snart som möjligt, om detta är tekniskt möjligt och ekonomiskt genomförbart.

Om lämpligt ska den rapport som avses i första stycket åtföljas av lagstiftningsförslag, på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rön, om att

a)	införa justerade faktorer för beräkning av utsläpp som orsakas av indirekt ändring av markanvändning i hållbarhetskriterierna i direktiven 98/70/EG och 2009/28/EG,

b)	vidta ytterligare åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, däribland ytterligare åtgärder på unionsnivå,

c)	främja hållbara biodrivmedel efter 2020 på ett teknikneutralt sätt inom ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030.

3. Kommissionen ska, om så är lämpligt mot bakgrund av rapporterna från de frivilliga systemen i enlighet med artikel 7c.6 andra stycket i direktiv 98/70/EG och artikel 18.6 andra stycket i direktiv 2009/28/EG, lägga fram ett förslag till Europaparlamentet och rådet om ändring av bestämmelserna i de direktiv som rör frivilliga system i syfte att främja bästa praxis.

Artikel 4

Införlivande

1. Medlemsstaterna ska senast den 10 september 2017 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. De ska vid samma tillfälle underrätta kommissionen om sina fastställda nationella mål i enlighet med artikel 3.4 e i direktiv 2009/28/EG och i förekommande fall om sina nationella måls avvikelse från det referensvärde som där avses samt om skälen till detta.

Medlemsstaterna ska 2020 rapportera till kommissionen om sina respektive resultat när det gäller de nationella målen enligt artikel 3.4 e i direktiv 2009/28/EG, med uppgift i förekommande fall om skälen till att de inte nått målet.

Artikel 5

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 9 september 2015.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

N. SCHMIT

Ordförande

(1) EUT C 198, 10.7.2013, s. 56.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 september 2013 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 9 december 2014 (EUT C 50, 12.2.2015, s. 1). Europaparlamentets ståndpunkt av den 28 april 2015 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 13 juli 2015.

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, 28.12.1998, s. 58).

(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(8) EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

BILAGA I

Bilagorna till direktiv 98/70/EG ska ändras på följande sätt:

Bilaga IV, del C, punkt 7 ska ersättas med följande:

”7.

De årliga utsläppen från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning, el, beräknas genom att de totala utsläppen fördelas jämnt över 20 år. Följande formel ska användas:

el = (CSR – CSA) × 3,664 × 1/20 × 1/P – eB (*1)

där

el	=	årligt växthusgasutsläpp från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning (uttryckt som massan (gram) koldioxidekvivalenter per enhet biobränsleenergi (megajoule)). Åkermark (2) och jordbruksmark för fleråriga grödor (3) ska betraktas som en och samma markanvändning.
CSR	=	kollager per ytenhet för referensmarkanvändningen (uttryckt som massan (ton) kol per ytenhet, inbegripet både mark och vegetation). Referensmarkanvändningen är den användning som marken hade antingen i januari 2008 eller 20 år innan råvaran erhölls, beroende på vilket som inträffar senare.
CSA	=	kollager per ytenhet för den faktiska markanvändningen (uttryckt som massan (ton) kol per ytenhet, inbegripet både mark och vegetation); om kollagret ackumuleras under mer än ett år ska det värde som tilldelas CSA vara det beräknade lagret per ytenhet efter 20 år eller när grödan når mognad, beroende på vilket som inträffar först.
P	=	grödans produktivitet (uttryckt som mängden energi från biodrivmedel per ytenhet per år).
eB	=	bonus på 29 gCO2eq/MJ biodrivmedel, om biomassa erhålls från återställd skadad mark under de förutsättningar som anges i punkt 8.

(*1) Den kvot som erhålls när molekylvikten för CO2 (44,010 g/mol) divideras med molekylvikten för kol (12,011 g/mol) är lika med 3,664."

(*2) Åkermark enligt definitionen i IPCC."

(*3) Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.” "

Följande bilaga ska läggas till:

”BILAGA V

Del A. Preliminära beräknade utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning till följd av produktion av biodrivmedel (gCO2eq/MJ) (1)

Råvarugrupp	Medelvärde (*4)	Interpercentilt intervall härlett från känslighetsanalysen (*5)
Spannmål och andra stärkelserika grödor	12	8 till 16
Socker	13	4 till 17
Oljegrödor	55	33 till 66

Del B. Biodrivmedel för vilka utsläppen på grund av indirekt ändring av markanvändning anses vara noll

Biodrivmedel som produceras av följande råvarukategorier kommer att anses ge upphov till nollutsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning:

1.	De råvaror som inte anges i del A i denna bilaga.

Råvaror vars produktion har lett till direkt ändrad markanvändning, dvs. en övergång från en av följande markkategorier som används av IPCC, dvs. skogsmark, gräsmark, våtmark, bebyggelse och annan mark till åkermark eller jordbruksmark för fleråriga grödor (2). I sådana fall ska ett värde för utsläpp till följd av direkt ändrad markanvändning (el) beräknas i enlighet med bilaga IV, del C, punkt 7.

(1)

(+)

De medelvärden som rapporteras här utgör ett viktat genomsnitt av individuellt modellerade råvaruvärden. Omfattningen av värdena i bilagan är känslig för det urval antaganden (såsom behandlingen av samprodukter, avkastningens utveckling, kollager och förflyttning av andra råvaror) som används i de ekonomiska modeller som tagits fram för att beräkna dessa. Även om det därför inte är möjligt att få en fullständig bild av det osäkerhetsintervall som är kopplat till sådana beräkningar har det gjorts en känslighetsanalys på grundval av dessa resultat och som bygger på slumpmässig variation hos nyckelparametrar, den s.k. Monte Carlo-analysen.

(2)

(++)	Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.”

(*1) Den kvot som erhålls när molekylvikten för CO2 (44,010 g/mol) divideras med molekylvikten för kol (12,011 g/mol) är lika med 3,664.

(*2) Åkermark enligt definitionen i IPCC.

(*3) Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.”

(1)

(+)

(2)

(++)	Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.”

(*4) De medelvärden som här ingår utgör ett viktat genomsnitt av individuellt modellerade råvaruvärden.

(*5) Det intervall som här ingår avspeglar 90 % av de resultat som erhålls med hjälp av det femte och nittiofemte percentilvärdet från analysen. Det femte percentilvärdet visar på ett värde under vilket 5 % av iakttagelserna gjordes (dvs. 5 % av alla de data som använts har uppvisat resultat under 8, 4 och 33 gCO2eq/MJ). Det nittiofemte percentilvärdet visar på ett värde under vilket 95 % av iakttagelserna gjordes (dvs. 5 % av alla de data som använts har uppvisat resultat över 16, 17 och 66 gCO2eq/MJ).

BILAGA II

Bilagorna till direktiv 2009/28/EG ska ändras på följande sätt:

Bilaga V, del C, punkt 7 ska ersättas med följande:

”7.

De årliga utsläppen från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning, el, beräknas genom att de totala utsläppen fördelas jämnt över 20 år. Följande formel ska användas:

el = (CSR – CSA) × 3,664 × 1/20 × 1/P – eB, (*1)

där

el	=	årligt växthusgasutsläpp från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning (uttryckt som massan (gram) koldioxidekvivalenter per enhet energi från biodrivmedel eller flytande biobränsle (megajoule)); åkermark (2) och jordbruksmark för fleråriga grödor (3) ska betraktas som en och samma markanvändning,
CSR	=	kollager per ytenhet för referensmarkanvändningen (uttryckt som massan (ton) kol per ytenhet, inbegripet både mark och vegetation); referensmarkanvändningen är den användning som marken hade antingen i januari 2008 eller 20 år innan råvaran erhölls, beroende på vilket som inträffar senare,
CSA	=	kollager per ytenhet för den faktiska markanvändningen (uttryckt som massan (ton) kol per ytenhet, inbegripet både mark och vegetation); om kollagret ackumuleras under mer än ett år ska det värde som tilldelas CSA vara det beräknade lagret per ytenhet efter 20 år eller när grödan når mognad, beroende på vilket som inträffar först,
P	=	grödans produktivitet (uttryckt som mängden energi från biodrivmedel eller flytande biobränsle per ytenhet per år),
eB	=	bonus på 29 gCO2eq/MJ biodrivmedel eller flytande biobränsle, om biomassa erhålls från återställd skadad mark under de förutsättningar som anges i punkt 8.

(*1) Den kvot som erhålls när molekylvikten för CO2 (44,010 g/mol) divideras med molekylvikten för kol (12,011 g/mol) är lika med 3,664."

(*2) Åkermark enligt definitionen i IPCC."

(*3) Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.” "

Följande bilaga ska läggas till:

”BILAGA VIII

Del A. Preliminära beräknade utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning till följd av de råvaror som används för produktion av biodrivmedel och flytande biobränslen (gCO2eq/MJ) (1)

Råvarugrupp	Medelvärde (*4)	Interpercentilt intervall härlett från känslighetsanalysen (*5)
Spannmål och andra stärkelserika grödor	12	8 till 16
Socker	13	4 till 17
Oljegrödor	55	33 till 66

Del B. Biodrivmedel för vilka utsläppen på grund av indirekt ändring av markanvändning anses vara noll

Biodrivmedel som produceras av följande råvarukategorier kommer att anses ge upphov till nollutsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning:

1.	De råvaror som inte anges i del A i denna bilaga.

(1)

(+)

(2)

(++)	Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.”

Följande bilaga ska läggas till:

”BILAGA IX

Del A. Råvaror och bränslen vars bidrag till det mål som avses i artikel 3.4 första stycket ska anses vara två gånger så stort som deras energiinnehåll:

a)	Alger, om de odlas på land i dammar eller fotobioreaktorer.

b)	Biomassafraktioner av blandat kommunalt avfall, men inte sådant källsorterat hushållsavfall som omfattas av återvinningsmålen enligt artikel 11.2 a i direktiv 2008/98/EG.

c)	Biologiskt avfall såsom det definieras i artikel 3.4 i direktiv 2008/98/EG från privata hushåll som omfattas av separat insamling i enlighet med definitionen i artikel 3.11 i det direktivet.

Biomassafraktioner av industriellt avfall som inte lämpar sig för användning i livsmedels- och foderkedjan, inbegripet material från detalj- och partihandeln, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin samt fiske- och vattenbruksnäringen och med undantag för de råvaror som förtecknas i del B i denna bilaga.

Halm.

f)	Stallgödsel och avloppsslam.

g)	Avloppsslam från palmoljeframställning och tomma palmfruktsklasar.

Tallbeck.

i)	Råglycerin.

Bagass.

k)	Press- och jäsningsrester från vinframställning.

Nötskal.

Agnar.

n)	Kolvar som rensats från majsgroddarna.

o)	Biomassafraktioner av avfall och rester från skogsbruk och skogsbaserad industri såsom bark, grenar, förkommersiell gallring, blad, barr, trädtoppar, sågspån, kutterspån, svartlut, brunlut, fiberslam, lignin och tallolja.

p)	Annan cellulosa från icke-livsmedel enligt definitionen i artikel 2 andra stycket led s.

q)	Annat material som innehåller både cellulosa och lignin enligt definitionen i artikel 2 andra stycket led r, utom sågtimmer och fanerstockar.

r)	Förnybara flytande och gasformiga transportdrivmedel av icke-biologiskt ursprung.

s)	Avskiljning och användning av koldioxid för transportändamål, om energikällan är förnybar i enlighet medartikel 2 andra stycket led a.

t)	Bakterier, om energikällan är förnybar i enlighet med artikel 2 andra stycket led a.

Del B. Råvaror vars bidrag till det mål som avses i första stycket i artikel 3.4 ska anses vara två gånger så stort som deras energiinnehåll

a)	Använd matolja.

b)	Animaliska fetter som klassificeras enligt kategorierna 1 och 2 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (*6).

(*6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).” "

(*1) Den kvot som erhålls när molekylvikten för CO2 (44,010 g/mol) divideras med molekylvikten för kol (12,011 g/mol) är lika med 3,664.

(*2) Åkermark enligt definitionen i IPCC.

(*3) Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.”

(1)

(+)

(2)

(++)	Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.”

(*4) De medelvärden som här ingår utgör ett viktat genomsnitt av individuellt modellerade råvaruvärden.

15.9.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 239/30

RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1514

av den 14 september 2015

om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (1), särskilt artikel 14.1 och 14.3, och

av följande skäl:

(1)	Den 17 mars 2014 antog rådet förordning (EU) nr 269/2014.

(2)	På grundval av en översyn gjord av rådet bör uppgifterna i bilagan ändras, och uppgifterna avseende en person som har avlidit bör strykas.

(3)	Bilaga I till förordning (EU) nr 269/2014 bör ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EU) nr 269/2014 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 september 2015.

På rådets vägnar

J. ASSELBORN

Ordförande

(1) EUT L 78, 17.3.2014, s. 6.

BILAGA

Följande person ska avföras från förteckningen i bilaga I till förordning (EU) nr 269/2014:

Personer

72.	Oleksiy Borisovych MOZGOVY

II.

Uppgifterna avseende följande personer och en enhet i bilaga I till förordning (EU) nr 269/2014 ska ersättas med följande uppgifter:

Personer

	Namn	Personuppgifter	Skäl	Datum för uppförande
1.	Sergey Valeryevich AKSYONOV (Sergej Valerjevitj AKSIONOV), Sergei Valerievich AKSENOV (Сер Валерьевич AKCëHOB), Serhiy Valeriyovych AKSYONOV (Serhij Valerijovytj AKSIONOV) (Сергiй Валерiйович Аксьонов)	Födelsedatum: 26.11.1972. Födelseort: Beltsy (Bălţi), nu Republiken Moldavien	Aksionov valdes till ”premiärminister för Krim” i Krims Verchovna Rada den 27 februari 2014 i närvaro av proryska beväpnade män. Hans ”val” förklarades okonstitutionellt av Oleksandr Turtjynov den 1 mars 2014. Han lobbade aktivt för ”folkomröstningen” den 16 mars 2014. Från och med den 9 oktober 2014”överhuvud” för den så kallade ”Republiken Krim”. Ledamot av presidiet för Rysslands statsråd.	17.3.2014
2.	Vladimir Andreevich Konstantinov (Vladimir Andrejevitj KONSTANTINOV) (Владимир Андреевич Константинов)	Födelsedatum: 19.11.1956 Födelseort: Vladimirovka (även kallat Vladimirovca), regionen Slobozia, Moldaviska SSR (numera Republiken Moldavien) eller Bogomol, Moldaviska SSR	Som talman för Autonoma republiken Krims högsta råd spelade Konstantinov en viktig roll i de beslut som fattades av Verchovna Rada angående den ”folkomröstning” som riktade sig mot Ukrainas territoriella integritet och uppmanade de röstberättigade att rösta för Krims självständighet.	17.3.2014
3.	Rustam Ilmirovich Temirgaliev (Rustam Ilmirovitj TEMIRGALIJEV) (Рустам Ильмирович Темиргалиев)	Födelsedatum: 15.8.1976 Födelseort: Ulan-Ude, Burjatiska ASSR (Ryska SFSR)	Som f.d. vice ordförande för Krims ministerråd spelade Temirgalijev en viktig roll i de beslut som fattades av Verchovna Rada angående ”folkomröstningen” mot Ukrainas territoriella integritet. Han lobbade aktivt för Krims införlivande med Ryska federationen.	17.3.2014
4.	Denis Valentinovich Berezovskiy (Denis Valentinovitj BEREZOVSKIJ) (Денис Валентинович Березовский)	Födelsedatum: 15.7.1974 Födelseort: Charkiv, Ukrainska SSR	Berezovskij utsågs till befälhavare för den ukrainska flottan den 1 mars 2014 men svor därefter trohet till den krimska försvarsmakten, vilket innebar att han bröt sin trohetsed till ukrainska flottan. Han utsågs sedan till vice befälhavare för Ryska federationens Svartahavsflotta.	17.3.2014
5.	Aleksei Mikhailovich Chaliy (Aleksej Michailovitj TJALYJ) (Алексей Михайлович Чалый)	Födelsedatum: 13.6.1961 Födelseort: Moskva eller Sevastopol	Tjalyj blev ”borgmästare i Sevastopol” med allmänt bifall den 23 februari 2014 och godtog denna ”omröstning”. Han verkade aktivt för att Sevastopol skulle bli en separat enhet i Ryska federationen efter en folkomröstning den 16 mars 2014. Han undertecknade fördraget om Rysslands annektering av Republiken Krim. Ordförande för den lagstiftande församlingen i staden Sevastopol.	17.3.2014
6.	Pyotr Anatoliyovych Zima (Pjotr Anatoljevitj ZIMA) (Пётр Анатольевич Зима)	Födelsedatum: 29.3.1965	Zima utsågs den 3 mars 2014 till ny chef för Krims säkerhetstjänst (SBU) av ”premiärminister” Aksionov och godtog utnämningen. Han har gett relevant information, inbegripet en databas, till ryska underrättelsetjänsten (SBU). Detta inbegrep information om Euromajdan-aktivister och människorättsförsvarare i Krim. Han spelade en viktig roll när det gällde att hindra de ukrainska myndigheterna från att kontrollera Krims territorium. Den 11 mars 2014 proklamerades bildandet av en oberoende underrättelsetjänst i Krim av före detta SBU-officerare i Krim.	17.3.2014
7.	Yuriy Gennadyevich Zherebtsov (Jurij Gennadijevitj ZJEREBTSOV) (Юрий Геннадиевич Жеребцов)	Födelsedatum: 19.11.1969 Födelseort: Izmajil, regionen Odessa, Ukrainska SSR eller Odessa	Rådgivare åt talmannen för Krims Verchovna Rada, en av de ledande organisatörerna av ”folkomröstningen” den 16 mars 2014 mot Ukrainas territoriella integritet. Ledamot av den så kallade Republiken Krims medborgarkammare.	17.3.2014
8.	Sergey Pavlovych Tsekov (Sergej Pavlovitj TSEKOV) (Сергей Павлович Цеков)	Födelsedatum: 29.9.1953 eller den 23.9.1953 Födelseort: Simferopol	Vice talman för Verchovna Rada. Tsekov inledde tillsammans med Sergej Aksionov det lagstridiga avskedandet av Krimrepublikens regering. Han drog med sig Vladimir Konstantinov i dessa åtgärder genom att hota honom med avsked. Han erkände offentligt att parlamentsledamöter från Krim tog initiativet till att be ryska soldater ta över Krims Verchovna Rada. Han var en av de första krimska ledarna som offentligt önskade att Krim skulle annekteras av Ryssland. Ledamot av Ryska federationens federationsråd från den så kallade Republiken Krim.	17.3.2014
9.	Ozerov, Viktor Alekseevich (Viktor Aleksejevitj OZEROV) (Виктор Алексеевич Озеров)	Födelsedatum: 5.1.1958 Födelseort: Abakan, Chakassien	Ordförande för säkerhets- och försvarskommittén i Ryska federationens federationsråd. Den 1 mars 2014 stödde Ozerov på säkerhets- och försvarkommitténs vägnar i Ryska federationens federationsråd offentligt utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina.	17.3.2014
10.	Dzhabarov, Vladimir Michailovich (Vladimir Michajlovitj DZJABAROV) (Владимир Михайлович Джабаров)	Födelsedatum: 29.9.1952	Förste vice ordförande i federationsrådets kommitté för internationella frågor. Den 1 mars 2014 stödde Dzjabarov offentligt på federationsrådets kommitté för internationella frågors vägnar i federationsrådet utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina.	17.3.2014
11.	Klishas, Andrei Aleksandrovich (Andrej Aleksandrovitj KLISJAS) (Андрей Александрович Клишас)	Födelsedatum: 9.11.1972 Födelseort: Sverdlovsk	Ordförande i kommittén för konstitutionell rätt i Ryska federationens federationsråd. Den 1 mars 2014 stödde Klisjas offentligt i federationsrådet utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina. I offentliga uttalanden försökte Klisjas motivera en rysk militär intervention i Ukraina genom att hävda att ”Ukrainas president stöder de krimska myndigheternas vädjan till Ryska federationens president om att sätta in ett allomfattande bistånd för att försvara Krims medborgare”.	17.3.2014
12.	Ryzhkov, Nikolai Ivanovich (Nikolaj Ivanovitj RYZJKOV) (Николай Иванович Рыжков)	Födelsedatum: 28.9.1929 Födelseort: Dylejevka, regionen Donetsk, Ukrainska SSR	Ledamot i kommittén för federala frågor, regionalpolitik och den norra regionen i Ryska federationens federationsråd. Den 1 mars 2014 stödde Ryzjkov offentligt i federationsrådet utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina.	17.3.2014
13.	Bushmin, Evgeni Viktorovich (Jevgenij Viktorovitj BUSJMIN) (Евгений Викторович Бушмин)	Födelsedatum: 4.10.1958 Födelseort: Lopatino, distriktet Sergatjskij, Ryska SFSR	Vice talman i Ryska federationens federationsråd. Den 1 mars 2014 stödde Busjmin offentligt i federationsrådet utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina.	17.3.2014
14.	Totoonov, Aleksandr Borisovich (Aleksandr Borisovitj TOTOONOV) (Александр Борисович Тотоонов)	Födelsedatum: 3.4.1957 Födelseort: Ordzjonikidze, Nordossetien	Ledamot i kommittén för kultur, vetenskap och information i Ryska federationens federationsråd. Den 1 mars 2014 stödde Totoonov offentligt i federationsrådet utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina.	17.3.2014
15.	Panteleev, Oleg Evgenevich (Oleg Jevgenjevitj PANTELEJEV) (Олег Евгеньевич Пантелеев)	Födelsedatum: 21.7.1952 Födelseort: Zjitnikovskoje, länet Kurgan	F.d. förste vice talman i kommittén för parlamentariska frågor i federationsrådet. Den 1 mars 2014 stödde Pantelejev offentligt i federationsrådet utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina.	17.3.2014
16.	Mironov, Sergei Mikhailovich (Sergej Michajlovitj MIRONOV) (Сергей Михайлович Миронов)	Födelsedatum: 14.2.1953 Födelseort: Pusjkin, länet Leningrad	Ledamot av dumans råd. Ledare för faktionen ”Rättvisa Ryssland” i duman. Upphovsman till den lag som tillåter Ryska federationen att under förevändning att skydda ryska medborgare med sig införliva utländska territorier utan det berörda landets medgivande eller ett internationellt fördrag.	17.3.2014
17.	Zheleznyak, Sergei Vladimirovich (Sergej Vladminirovitj ZJELEZNJAK) (Сергей Владимирович Железняк)	Födelsedatum: 30.7.1970 Födelseort: Sankt Petersburg (f.d. Leningrad)	Vice talman i Ryska federationens duma. Stöder aktivt användningen av ryska styrkor i Ukraina och annekteringen av Krim. Han ledde personligen demonstrationen till stöd för användningen av ryska styrkor i Ukraina.	17.3.2014
18.	Slutski, Leonid Eduardovich (Leonid Edvardovitj SLUTSKIJ) (Леонид &amp;amp;amp;#x042D;дуардович Слуцкий)	Födelsedatum: 4.1.1968 Födelseort: Moskva	Ordförande för dumans kommitté för Samväldet av oberoende stater (medlem av LDPR). Stöder aktivt användningen av ryska styrkor i Ukraina och annekteringen av Krim.	17.3.2014
19.	Vitko, Aleksandr Viktorovich (Aleksandr Viktorovitj VITKO) (Александр Викторович Витко)	Födelsedatum: 13.9.1961 Födelseort: Vitebsk (Vitryska SSR)	Befälhavare för Svartahavsflottan och viceamiral. Ansvarig för befälet över ryska styrkor som har ockuperat Ukrainas suveräna territorium.	17.3.2014
20.	Sidorov, Anatoliy Alekseevich (Anatolij Aleksejevitj SIDOROV) (Анатолий Алексеевич Сидоров)	Födelsedatum: 2.7.1958 Födelseort: Siva, territoriet Perm, Sovjetunionen	Befälhavare för Ryssland västra militärdistrikt, från vilket enheter utplacerats i Krim. Han är ansvarig för en del av den ryska militära närvaron i Krim, som undergräver Ukrainas suveränitet, och bistod de krimska myndigheterna med att hindra offentliga demonstrationer mot åtgärder för en folkomröstning och införlivande i Ryssland.	17.3.2014
21.	Galkin, Viktorovich Aleksandr (Aleksandr Viktorovitj GALKIN) (Александр Викторович Галкин)	Födelsedatum: 22.3.1958 Födelseort: Ordzjonikidze, Nordossetiska ASSR	Rysslands södra militärdistrikt, från vilket styrkor är utplacerade i Krim. Svartahavsflottan står under Galkins ledning. En stor del av trupprörelserna till Krim har skett genom det södra militärdistriktet. Befälhavare för Rysslands södra militärdistrikt. Styrkor från det södra militärdistriktet är utplacerade på Krim. Han är ansvarig för en del av den ryska militära närvaron i Krim, som undergräver Ukrainas suveränitet, och bistod de krimska myndigheterna med att hindra offentliga demonstrationer mot åtgärder för en folkomröstning och införlivande i Ryssland. Dessutom faller Svartahavsflottan under distriktets kontroll.	17.3.2014
22.	Rogozin, Dmitry Olegovich (Dmitrij Olegovitj ROGOZIN) (Дмитрий Олегович Рогозин)	Födelsedatum: 21.12.1963 Födelseort: Moskva	Vice premiärminister i Ryska federationen. Uppmanade offentligt till annekteringen av Krim.	21.3.2014
23.	Glazyev, Yurievich Sergey (Sergej Jurjevitj GLAZIEV) (Сергей Юрьевич Глазьев)	Födelsedatum: 1.1.1961 Födelseort: Zaporozje (Ukrainska SSR)	Rådgivare till Ryska federationens president. Uppmanade offentligt till annekteringen av Krim.	21.3.2014
24.	Matviyenko, Valentina Ivanova (född Tyutina) (Valentina Ivanovna MATVIJENKO) (född TIUTINA) (Валентина Ивановна Матвиенко [född Тютина])	Födelsedatum: 7.4.1949. Födelseort: Sjepetovka, regionen Chmelnitskaja (Kamenets-Podolskij) (Ukrainska SSR)	Talman i det federala rådet (”överhuset”). Stödde den 1 mars 2014 i det federala rådet offentligt utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina.	21.3.2014
25.	Naryshkin, Sergei Evgenevich (Sergej Jevgenjevitj NARYSJKIN) (Сергей Евгеньевич Нарышкин)	Födelsedatum: 27.10.1954 Födelseort: Sankt Petersburg (f.d. Leningrad)	Talman i statsduman (”underhuset”). Stödde offentligt utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina. Stödde offentligt fördraget om återföreningen mellan Ryssland och Krim och den därmed sammanhängande federala konstitutionen.	21.3.2014
26.	Dmitry Konstantinovich KISELYOV, Dmitrii Konstantinovich KISELEV (Dmitrij Konstantinovitj KISELJOV) (Дмитрий Константинович Киселёв)	Födelsedatum: 26.4.1954 Födelseort: Moskva	Den 9 december 2013 genom presidentdekret utnämnd till chef för den ryska federala statliga nyhetsbyrån Rossija Segodnja. Central person inom regeringens propaganda till stöd för utplaceringen av ryska trupper i Ukraina.	21.3.2014
27.	Nosatov, Alexander Mihailovich (Александр Михайлович Носатов)	Födelsedatum: 27.3.1963 Födelseort: Sevastopol, (Ukrainska SSR)	Vice befälhavare för Svartahavsflottan, konteramiral. Ansvarig för befälet över ryska styrkor som har ockuperat Ukrainas suveräna territorium.	21.3.2014
28.	Kulikov, Valery Vladimirovich (Валерий Владимирович Куликов)	Födelsedatum: 1.9.1956 Födelseort: Zaporozje, (ukrainska SSR)	Vice befälhavare för Svartahavsflottan, konteramiral. Ansvarig för befälet över ryska styrkor som har ockuperat Ukrainas suveräna territorium.	21.3.2014
29.	Surkov, Vladislav Yurievich (Владислав Юрьевич Сурков)	Födelsedatum: 21.9.1964 Födelseort: Solntsevo, regionen Lipetsk	Medhjälpare till Ryska federationens president. Han var en av organisatörerna bakom processen i Krim genom vilken lokala grupper där mobiliserades för aktioner som undergräver de ukrainska myndigheterna i Krim.	21.3.2014
30.	Mikhail Grigorievich Malyshev (Михаил Григорьевич Малышев)	Födelsedatum: 10.10.1955 Födelseort: Simferopol, Krim	Ordförande i Krims valkommission. Ansvarig för organisationen av folkomröstningen i Krim. Ansvarig inom det ryska systemet för undertecknande av resultatet av folkomröstningen.	21.3.2014
31.	Valery Kirillovich Medvedev (Валерий Кириллович Медведев)	Födelsedatum: 21.8.1946 Födelseort: Sjmakovka, regionen Primorskij	Ordförande i Sevastopols valkommission. Ansvarig för organisationen av folkomröstningen i Krim. Ansvarig inom det ryska systemet för undertecknande av resultatet av folkomröstningen.	21.3.2014
32.	Generallöjtnant Igor Nikolaevich (Mykolayovich) Turchenyuk (Игорь Николаевич Турченюк)	Födelsedatum: 5.12.1959 Födelseort: Osj, Kirgizistanska SSR	De facto-befälhavare för ryska styrkor på fältet i Krim (som Ryssland fortsätter att officiellt benämna ”lokala självförsvarsmiliser”). Ställföreträdande befälhavare för det södra militärdistriktet.	21.3.2014
33.	Elena Borisovna Mizulina (född Dmitriyeva) (Елена Борисовна Мизулина (born Дмитриева)	Födelsedatum: 9.12.1954 Födelseort: Buj, länet Kostroma	Ledamot av statsduman. Initiativtagare till och understödjare av lagstiftningsförslag som nyligen lagts fram i Ryssland, som skulle ha gjort det möjligt för regioner i andra länder att ansluta sig till Ryssland utan deras centrala myndigheternas förhandsgodkännande.	21.3.2014
34.	Dmitry Nikolayevich Kozak (Дмитрий Николаевич Козак)	Födelsedatum: 7.11.1958 Födelseort: Bandurovo, regionen Kirovohrad, ukrainska SSR.	Vice premiärminister. Ansvarig för övervakning av integreringen av den annekterade autonoma republiken Krim i Ryska federationen.	29.4.2014
35.	Oleg Yevgenyvich Belaventsev (Олег Евгеньевич Белавенцев)	Födelsedatum: 15.9.1949 Födelseort: Moskva	Befullmäktigad företrädare för Ryska federationens president i det s.k. federala distriktet Krim, icke-ständig ledamot av ryska säkerhetsrådet. Ansvarig för genomförandet av det ryska statsöverhuvudets konstitutionella prerogativ på den annekterade autonoma republiken Krims territorium.	29.4.2014
36.	Oleg Genrikhovich Savelyev (Олег Генрихович Савельев)	Födelsedatum: 27.10.1965 Födelseort: Leningrad	Minister for Krimfrågor. Ansvarig för övervakning av integreringen av den annekterade autonoma republiken Krim i Ryska federationen.	29.4.2014
37.	Sergei Ivanovich Menyailo (Сергей Иванович Меняйло)	Födelsedatum: 22.8.1960 Födelseort: Alagir, Nordossetiska autonoma SSR, RSFSR	Guvernör för den annekterade ukrainska staden Sevastopol.	29.4.2014
38.	Olga Fedorovna Kovitidi (Ольга Фёдоровна Ковитиди)	Födelsedatum: 7.5.1962 Födelseort: Simferopol, ukrainska SSR	Ledamot av ryska federationsrådet från den annekterade autonoma republiken Krim.	29.4.2014
40.	Sergei Ivanovich Neverov (Сергей Иванович Неверов)	Födelsedatum: 21.12.1961 Födelseort: Tasjtagol, Sovjetunionen	Vice ordförande i statsduman, Enade Ryssland. Ansvarig för initiativ till lagstiftning för att integrera den annekterade autonoma republiken Krim i Ryska federationen.	29.4.2014
41.	Igor Dmitrievich SERGUN (Игорь Дмитриевич Сергун)	Födelsedatum: 28.3.1957 Födelseort: Podolsk, länet Moskva	Direktör för GRU (Centrala underrättelsedirektoratet), biträdande chef för generalstaben vid Ryska federationens försvarsmakt, generallöjtnant. Ansvarig för GRU-officerares verksamhet i östra Ukraina,	29.4.2014
42.	Valery Vasilevich Gerasimov (Валерий Васильевич Герасимов)	Födelsedatum: 8.9.1955 Födelseort: Kazan	Chef för generalstaben vid Ryska federationens försvarsmakt, Ryska federationens första vice försvarsminister, general i armén. Ansvarig för den massiva utplaceringen av ryska trupper utmed ukrainska gränsen och för att situationen inte nedtrappas.	29.4.2014
43.	German Prokopiv		Aktiv ledare för ”Luhanskgardet”. Deltog i övertagandet av säkerhetstjänstens regionalkontor i Luhansk. Nära kopplingar till ”Sydöstra armén”.	29.4.2014
44.	Valeriy Dmitrievich Bolotov (Валерий Дмитриевич Болотов)	Födelsedatum: 13.2.1970 Födelseort: Luhansk	En av ledarna för separatistgruppen ”Sydöstra armén” som ockuperade säkerhetstjänstens regionalkontor i Luhansk. Pensionerad officer. Innan byggnaden ockuperades var han och hans medhjälpare i besittning av vapen som uppenbarligen levererats illegalt från Ryssland och från lokala kriminella grupper.	29.4.2014
45.	Andriy Yevgenovych PURGIN (Андрiй Eвгенович Пургiн), Andrei Evgenevich PURGIN (Андрей Евгеньевич Пургин)	Födelsedatum: 26.1.1972 Födelseort: Donetsk	Före detta överhuvud för ”Republiken Donetsk”, aktiv deltagare i och organisatör av separatistaktioner, samordnare för ”ryska turisters” aktioner i Donetsk. En av upphovsmännen till ”medborgarinitiativet i Donbass för den euroasiatiska unionen”. Så kallad ordförande för ”folkrådet i Folkrepubliken Donetsk”.	29.4.2014
46.	Denys Volodymyrovych PUSHYLIN (Денис Володимирович Пушилiн), Denis Vladimirovich PUSHILIN (Денис Владимирович Пушилин)	Födelsedatum: 9.5.1981 eller 9.5.1982 Födelseort: Makiivka (länet Donetsk)	En av ledarna för Folkrepubliken Donetsk. Deltog i övertagandet och ockupationen av den regionala administrationen. Aktiv talesperson för separatisterna. Så kallad vice ordförande för ”folkrådet” i ”Folkrepubliken Donetsk”.	29.4.2014
47.	Tsyplakov Sergey Gennadevich	Födelsedatum: 1.5.1983 Födelseort: Chartsyzk, länet Donetsk	En av ledarna för den ideologiskt radikala organisationen Donbass folkmilis. Han tog aktiv del i övertagandet av ett antal statliga byggnader i regionen Donetsk.	29.4.2014
48.	Igor Vsevolodovich Girkin (Игорь Всеволодович Гиркин) alias Igor Strelkov (Ihor Strielkov)	Födelsedatum: 17.12.1970 Födelseort: Moskva	Identifierad som tjänsteman vid centrala underrättelsedirektoratet vid generalstaben vid Ryska federationens försvarsmakt (GRU). Han var inblandad i incidenterna i Sloviansk. Han är assistent till Sergey Aksionov, Krims självutnämnda premiärminister, i säkerhetsfrågor. Ledare för folkrörelsen ”Novorossija”.	29.4.2014
49.	Vyacheslav Viktorovich Volodin (Вячеслав Викторович Володин)	Födelsedatum: 4.2.1964 Födelseort: Aleksejevka, Saratovregionen.	Förste biträdande chef för den ryske presidentens kansli. Ansvarig för övervakningen av den politiska integreringen av den annekterade ukrainska regionen Krim i Ryska federationen.	12.5.2014
50.	Vladimir Anatolievich Shamanov (Владимир Анатольевич Шаманов)	Födelsedatum: 15.2.1957 Födelseort: Barnaul.	Befälhavare för de ryska luftbaserade trupperna, generalöverste. I sin överordnade ställning, ansvarig för utplaceringen av ryska luftburna styrkor på Krim.	12.5.2014
51.	Vladimir Nikolaevich Pligin (Владимир Николаевич Плигин)	Födelsedatum: 19.5.1960 Födelseort: Ignatovo, länet Vologodsk, Sovjetunionen.	Ordförande för dumans konstitutionsutskott. Ansvarig för underlättande av antagandet av lagstiftning avseende annekteringen av Krim och Sevastopol till Ryska federationen	12.5.2014
52.	Petr Grigorievich JAROSH (Петр Григорьевич Ярош)	Födelsedatum: 30.1.1971 eller 16.3.1966 Födelseort: byn Skvortsovo, regionen Simferopol, Krim	Chef för Krims federala migrationsmyndighet. Ansvarig för det systematiska och snabba utfärdandet av ryska pass för Krims invånare.	12.5.2014
53.	Oleg Grigorievich Kozyura (Олег Григорьевич Козюра)	Födelsedatum: 19.12.1962 Födelseort: Zaporizjzja	Chef för Sevastopols federala migrationsmyndighet. Ansvarig för det systematiska och snabba utfärdandet av ryska pass för Sevastopols invånare.	12.5.2014
54.	Viacheslav PONOMARIOV, Vyacheslav Volodymyrovich PONOMARYOV (В'ячеслав Володимирович Пономарьов), Viacheslav Vladimirovich PONOMAREV (Вячеслав Владимирович Пономарëв)	Födelsedatum: 2.5.1965 Födelseort: Slovjansk (länet Donetsk)	Före detta självutnämnd borgmästare i Slovjansk. Ponomarjov uppmanade Vladimir Putin att sända ryska styrkor för att skydda staden och bad honom senare att tillhandahålla vapen. Ponomarjovs män är inblandade i kidnappningar (de tillfångatog Irma Krat och Simon Ostrovsky, reporter för Vice News, som båda senare släpptes, de frihetsberövade även militära observatörer inom ramen för OSSE:s Wiendokument). Stöder alltjämt aktivt separatistiska handlingar och separatistisk politik.	12.5.2014
55.	Igor Nikolaevich Bezler (Игорь Николаевич Безлер) alias Bes (djävul)	Födelsedatum: 30.12.1965 Födelseort: Simferopol, Krim	En av ledarna för Horlivkas självutnämnda milis. Han övertog kontrollen över den ukrainska säkerhetstjänstens regionalkontor i Donetsk och intog därefter inrikesministeriets distriktskontor i staden Horlivka. Han har kopplingar till Ihor Strielkov, under vars befäl han var inblandad i mordet på den folkvalde ledamoten Volodymyr Rybak i Horlivkas kommunfullmäktige, enligt Ukrainas säkerhetstjänst (SBU).	12.5.2014
57.	Oleg TSARIOV, Oleh Anatoliyovych TSAROV (Олег Анатолтович Царьов), Oleg Anatolevich TSAREV (Олег Анатольевич Цаpëв)	Födelsedatum: 2.6.1970 Födelseort: Dnepropetrovsk	Före detta parlamentsledamot, uppmanade i denna egenskap offentligt till inrättandet av ”Federala republiken Novorossija”, bestående av regioner i sydöstra Ukraina. Stöder alltjämt aktivt separatistiska handlingar eller separatistisk politik.	12.5.2014
58.	Roman Viktorovich Lyagin (Роман Викторович Лягин)	Födelsedatum: 30.5.1980 Födelseort: Donetsk, Ukraina	Ordförande för ”folkrepubliken Donetsks” centrala valkommission. Organiserade aktivt folkomröstningen den 11 maj 2014 om ”Folkrepubliken Donetsks” självbestämmande. Tidigare ”minister för arbetsmarknads- och socialpolitik”.	12.5.2014
59.	Aleksandr Sergeevich MALYKHIN, Alexander Sergeevich MALYHIN (Александр Сергеевич Малнхин)	Födelsedatum: 12.1.1981	Ordförande för ”Folkrepubliken Lugansks” centrala valkommission. Organiserade aktivt folkomröstningen den 11 maj 2014 om ”Folkrepubliken Lugansks” självbestämmande.	12.5.2014
60.	Natalia Vladimirovna Poklonskaya (Наталья Владимировна Поклонская)	Födelsedatum: 18.3.1980 Födelseort: Michajlovka, regionen Vorosjilovgrad, ukrainska SSR eller Eupatoria, ukrainska SSR.	Åklagare på Krim. Genomför aktivt Rysslands annektering av Krim.	12.5.2014
61.	Igor Sergeievich Shevchenko (Игорь Сергеевич Шевченко)	Födelseort: Sevastopol, Krim	Åklagare i Sevastopol. Genomför aktivt Rysslands annektering av Sevastopol.	12.5.2014
62.	Aleksandr Yurevich BORODAI (Александр Юрьевич Бородай)	Födelsedatum: 25.7.1972 Födelseort: Moskva	Före detta så kallad premiärminister i Folkrepubliken Donetsk, i denna egenskap ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” som genomförs av den så kallade regeringen i Folkrepubliken Donetsk (gjorde t.ex. följande uttalande den 8 juli 2014: ”Vår militär genomför en särskild insats mot de ukrainska ’fascisterna’”). Undertecknare av samförståndsavtalet om ”Unionen Novorossija”. Stöder alltjämt aktivt separatistiska handlingar eller separatistisk politik.	12.7.2014
63.	Alexander KHODAKOVSKY, Oleksandr Serhiyovych KHODAKOVSKIY (Олександр Сергiйович Ходаковський), Aleksandr Sergeevich KHODAKOVSKII (Александр Сергеевич Ходаковский)	Födelsedatum: 18.12.1972 Födelseort: Donetsk	Före detta så kallad minister för säkerheten i Folkrepubliken Donetsk, i denna egenskap ansvarig för separatistiska säkerhetsaktiviteter som genomförs av den så kallade regeringen i Folkrepubliken Donetsk. Stöder alltjämt aktivt separatistiska handlingar eller separatistisk politik.	12.7.2014
64.	Alexandr Aleksandrovich KALYUSSKY, (Александр Александрович Калюсский)	Födelsedatum: 9.10.1975	Så kallad de facto biträdande premiärminister för sociala frågor i ”Folkrepubliken Donetsk”. Ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” som genomförs av den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Donetsk”.	12.7.2014
65.	Alexander KHRYAKOV, Aleksandr Vitalievich KHRYAKOV (Александр Витальевич Хряков), Oleksandr Vitaliyovych KHRYAKOV (Олександр ВiTалiйович Хряков)	Födelsedatum: 6.11.1958 Födelseort: Donetsk	Före detta så kallad informations- och masskommunikationsminister i ”Folkrepubliken Donetsk”. Ansvarig för proseparatiska propagandaaktiviteter som genomförs av den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Donetsk”.	12.7.2014
66.	Marat Faatovich BASHIROV (Марат Фаатович Баширов)	Födelsedatum: 20.1.1964 Födelseort: Izjevsk, Ryska federationen	Före detta så kallad premiärminister i ministerrådet i ”Folkrepubliken Lugansk”, bekräftat den 8 juli 2014. Ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” som genomförs av den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Lugansk”.	12.7.2014
67.	Vasyl NIKITIN, Vasilii Aleksandrovich NIKITIN (Василий Александрович Никитин)	Födelsedatum: 25.11.1971 Födelseort: Sjargun (Uzbekistan)	Så kallad vice premiärminister i ministerrådet i ”Folkrepubliken Lugansk”, (var tidigare så kallad premiärminister i ”Folkrepubliken Lugansk” och tidigare talesman för ”Sydöstra armén”). Ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” som genomförs av den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Lugansk”. Ansvarig för Sydöstra arméns uttalande om att det ukrainska presidentvalet inte kan genomföras i ”Folkrepubliken Lugansk” på grund av regionens ”nya” status.	12.7.2014
68.	Aleksey Vyacheslavovich KARYAKIN (Алексей Вячеславович Карякин)	Födelsedatum: 7.4.1980 eller 7.4.1979 Födelseort: Stachanov (länet Lugansk)	Så kallad ordförande för högsta rådet i ”Folkrepubliken Lugansk”. Ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” som genomförs av ”högsta rådet”, ansvarig för att ha bett Ryska federationen att erkänna ”Folkrepubliken Lugansks” oberoende. Undertecknare av samförståndsavtalet om ”Unionen Novorossiya”.	12.7.2014
69.	Yuriy Volodymyrovych IVAKIN (Юрiй Володимирович Iвакiн), Iurii Vladimirovich IVAKIN (Юрий Владимирович Ивакин)	Födelsedatum: 13.8.1954 Födelseort: Perevalsk (länet Lugansk)	Före detta så kallad inrikesminister i ”Folkrepubliken Lugansk”, i denna egenskap ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” som genomförs av den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Lugansk”.	12.7.2014
70.	Igor PLOTNITSKY, Igor Venediktovich PLOTNITSKII (Игорь Венедиктович Плотницкий)	Födelsedatum: 24.6.1964 eller 25.6.1964 eller 26.6.1964 Födelseort: Lugansk (eventuellt i Kelmentsi, länet Tjernivtsi)	Före detta så kallad försvarsminister och för närvarande så kallat överhuvud för ”Folkrepubliken Lugansk”. Ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” som genomförs av den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Lugansk”.	12.7.2014
71.	Nikolay KOZITSYN	Födelsedatum: 20.06.1956 Födelseort: regionen Donetsk	Befälhavare för kosackstyrkorna. Ansvarig för befälet över separatister i östra Ukraina som strider mot ukrainska regeringsstyrkor.	12.7.2014
73.	Mikhail Efimovich FRADKOV (Михаил Ефимович Фрадков)	Födelsedatum: 1.9.1950 Födelseort: Kurumoch, regionen Kujbysjev	Ständig ledamot av Ryska federationens säkerhetsråd; direktör för Ryska federationens utrikesunderrättelsetjänst. Som ledamot av säkerhetsrådet, som ger råd om och samordnar nationella säkerhetsfrågor, var han inblandad i att utforma den ryska regeringens politik som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
74.	Nikolai Platonovich PATRUSHEV (Николай Платонович Патрушев)	Födelsedatum: 11.7.1951 Födelseort: Leningrad (Sankt Petersburg).	Ständig ledamot av och sekreterare för Ryska federationens säkerhetsråd. Som ledamot av säkerhetsrådet, som ger råd om och samordnar nationella säkerhetsfrågor, var han inblandad i att utforma den ryska regeringens politik som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
75.	Aleksandr Vasilievich BORTNIKOV (Александр Васильевич Бортников)	Födelsedatum: 15.11.1951 Födelseort: Perm	Ständig ledamot av Ryska federationens säkerhetsråd; direktör för den federala säkerhetstjänsten (FSB). Som ledamot av säkerhetsrådet, som ger råd om och samordnar nationella säkerhetsfrågor, var han inblandad i att utforma den ryska regeringens politik som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
76.	Rashid Gumarovich NURGALIEV (Рашид Гумарович Нургалиев)	Födelsedatum: 8.10.1956 Födelseort: Zjitikara, Kazakiska socialistiska sovjetrepubliken	Ständig ledamot av och ställföreträdande sekreterare för Ryska federationens säkerhetsråd. Som ledamot av säkerhetsrådet, som ger råd om och samordnar nationella säkerhetsfrågor, var han inblandad i att utforma den ryska regeringens politik som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
77.	Boris Vyacheslavovich GRYZLOV (Борис Вячеславович Грызлов)	Födelsedatum: 15.12.1950 Födelseort: Vladivostok	Ständig ledamot av Ryska federationens säkerhetsråd. Som ledamot av säkerhetsrådet, som ger råd om och samordnar nationella säkerhetsfrågor, var han inblandad i att utforma den ryska regeringens politik som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
78.	Sergei Orestovoch BESEDA (Сергей Орестович Беседа)	Födelsedatum: 17.5.1954	Befälhavare för femte avdelningen vid Ryska federationens federala säkerhetstjänst (FSB). Som högre FSB-officer är han chef för en ansvarig tjänst som har tillsyn över underrättelseoperationer och internationell verksamhet.	25.7.2014
79.	Mikhail Vladimirovich DEGTYAREV (Михаил Владимирович Дегтярëв)	Födelsedatum: 10.7.1981 Födelseort: Kujbysjev (Samara)	Ledamot av statsduman. Den 23.5.2014 informerade han om invigning av en ”de facto-ambassad” för den icke erkända ”Folkrepubliken Donetsk” i Moskva; han bidrar till att undergräva eller hota Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
80.	Ramzan Akhmadovitch KADYROV (Рамзан Ахматович Кадыров)	Födelsedatum: 5.10.1976 Födelseort: Tsentaroj.	Republiken Tjetjeniens president. Kadyrov gjorde uttalanden till stöd för den olagliga annekteringen av Krim och till stöd för det väpnade upproret i Ukraina. Han förklarade bl.a. den 14 juni 2014 att han ”kommer att göra vad som helst för att hjälpa till att blåsa nytt liv i Krim”. I det sammanhanget tilldelades han medaljen ”för Krims befrielse” av den tillförordnade ledaren för Autonoma republiken Krim för sitt stöd till den olagliga annekteringen av Krim. Dessutom förklarade han sig den 1 juni 2014 beredd att sända 74 000 tjetjenska frivilliga till Ukraina om så begärdes.	25.7.2014
81.	Alexander Nikolayevich TKACHYOV (Александр Николаевич Ткачëв)	Födelsedatum: 23.12.1960 Födelseort: Vyselki, regionen Krasnodar	Före detta guvernör för Krasnodar Krai. Han tilldelades medaljen ”för Krims befrielse” av den tillförordnade ledaren för Autonoma republiken Krim för sitt stöd till den olagliga annekteringen av Krim. Vid detta tillfälle sade den tillförordnade ledaren för Autonoma republiken Krim att Tkachyov var en av de första att uttrycka sitt stöd för Krims nya ”ledarskap”.	25.7.2014
82.	Pavel GUBAREV (Павел Юрьевич Губарев)	Födelsedatum: 10.2.1983 Födelseort: Sievierodonetsk	En av dem beskrivit sig som ledare för ”Folkrepubliken Donetsk”. Han begärde rysk intervention i östra Ukraina, bland annat genom utplacering av ryska fredsbevarande styrkor. Han är associerad med Igor Strelkov/Girkin, som är ansvarig för insatser som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Gubarev är ansvarig för rekrytering till separatisternas väpnade styrkor. Ansvarig för övertagandet av den regionala regeringsbyggnaden i Donetsk med proryska styrkor och utnämnde sig själv till ”folkets guvernör”. Trots att han arresterades för att hota Ukrainas territoriella integritet och därefter släpptes, har han fortsatt att spela en framträdande roll inom separatisternas verksamhet och på så sätt undergrävt Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
83.	Ekaterina Iurievna GUBAREVA (Екатерина Юрьевна Губарева), Katerina Yuriyovna GUBARIEVA (Катерина Юрiйовнa Губарева)	Födelsedatum: 5.7.1983 Födelseort: Katjova (länet Cherson)	I egenskap av före detta så kallad utrikesminister var hon ansvarig för försvaret av ”Folkrepubliken Donetsk”, och på så sätt undergrävde hon Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Dessutom används hennes bankkonto för att finansiera olagliga separatistgrupper. Genom att åta sig detta och agera i denna egenskap har hon stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Stöder alltjämt aktivt separatistiska handlingar och separatistisk politik.	25.7.2014
84.	Fedor Dmitrievich BEREZIN (Фëдор Дмитриевич Березин), Fedir Dmitrovych BEREZIN (Федiр Дмитрович Березiн)	Födelsedatum: 7.2.1960 Födelseort: Donetsk	Före detta så kallad vice försvarsminister i ”Folkrepubliken Donetsk”. Han har samröre med Igor Strelkov/Girkin, som är ansvarig för åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Genom att åta sig detta och agera i denna egenskap har Berezin stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Stöder alltjämt aktivt separatistiska handlingar och separatistisk politik.	25.7.2014
85.	Valery Vladimirovich KAUROV Валерий Владимирович Кауров	Födelsedatum: 2.4.1956 Födelseort: Odessa	Har beskrivit sig som ”president” i den ”Republiken Novorossija” som har uppmanat Ryssland att placera ut trupper i Ukraina. Genom att åta sig detta och agera i denna egenskap har han därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
86.	Serhii Anatoliyovych ZDRILIUK Сергей Анатольевич Здрнлюкv	Födelsedatum: 23.6.1972 Födelseort: regionen Vinnytsja	Högre rådgivare till Igor Strelkov/Girkin som är ansvarig för åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Genom att åta sig detta och agera i denna egenskap har Zdriliuk därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
87.	Vladimir ANTYUFEYEV Владимир Антюфеев (aka Vladimir SHEVTSOV, Vladimir Iurievici ANTIUFEEV, Vladimir Gheorghievici ALEXANDROV, Vadim Gheorghievici SHEVTSOV)	Födelsedatum: 19.2.1951 Födelseort: Novosibirsk	Före detta ”minister för statssäkerhet” i separatistregionen Transnistrien. Före detta vice premiärminister i Folkrepubliken Donetsk och ansvarig för säkerhet och brottsbekämpning. I denna egenskap är han ansvarig för separatisternas ”myndighetsverksamhet” i den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Donetsk”.	25.7.2014
88.	Alexey Alexeyevich GROMOV (Алексей Алексеевич Громов)	Födelsedatum: 31.5.1960 Födelseort: Zagorsk (Sergijev Posad)	Som förste biträdande chef för presidentkansliet är han ansvarig för att ha instruerat ryska mediekällor att inta en gynnsam inställning till separatisterna i Ukraina och annekteringen av Krim och därigenom stödja destabiliseringen av östra Ukraina och annekteringen av Krim.	30.7.2014
90.	Boris Alekseevich LITVINOV (Борис Алексеевич Литвинов)	Födelsedatum: 13.1.1954 Födelseort: Dzerzjynsk (länet Donetsk)	Medlem i det så kallade folkrådet och före detta ordförande för det så kallade Högsta rådet i ”Folkrepubliken Donetsk”, som låg bakom politiken och anordnandet av den olagliga ”folkomröstningen” som ledde till utropandet av ”Folkrepubliken Donetsk” som utgjorde ett brott mot Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och enhet.	30.7.2014
91.	Sergey Vadimovich ABISOV (Сергей Вадимович Абисов)	Födelsedatum: 27.11.1967 Födelseort: Simferopol, Krim	Genom att samtycka till att utnämnas till så kallad inrikesminister i ”Republiken Krim” av Rysslands president (dekret nr 301) den 5 maj 2014, och genom sina åtgärder som så kallad inrikesminister har han undergrävt Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och enhet	30.7.2014
92.	Arkady Romanovich ROTENBERG, Arkadii Romanovich ROTENBERG (Аркадий Романович Ротенберг)	Födelsedatum: 15.12.1951 Födelseort: Leningrad (Sankt Petersburg).	Rotenberg känner sedan länge president Putin och var tidigare hans judosparringpartner. Han har byggt upp sin förmögenhet under president Putins ämbetstid. Hans ekonomiska framgång kan tillskrivas inflytandet från viktiga beslutsfattare som gynnade honom, framför allt genom tilldelning av offentliga kontrakt. Han har gynnats av sitt nära personliga förhållande till ryska beslutsfattare eftersom han tilldelades viktiga kontrakt från ryska staten eller från statsägda företag. Framför allt tilldelades hans företag flera mycket lukrativa kontrakt för förberedelserna inför de olympiska spelen i Sotji. Han är också ägare till företaget Stroygazmontazh, som har tilldelats ett statligt avtal för att bygga en bro från Ryssland till den olagligt annekterade Autonoma republiken Krim, och därigenom befästa dess integrering med Ryska federationen, vilket i sin tur ytterligare undergräver Ukrainas territoriella integritet. Han är styrelseordförande för förlaget Prosvesjtjenije (Prosvescheniye), som framför allt har genomfört projektet ”Till Rysslands barn: adress – Krim”, en pr-kampanj som syftar till att övertyga barn från Krim om att de numera är ryska medborgare som bor i Ryssland, och stöder därmed den ryska regeringens politik att integrera Krim i Ryssland.	30.7.2014
93.	Konstantin Valerevich MALOFEEV (Konstantin Valerevitj MALOFEJEV) (Константин Валерьевич Малофеев)	Födelsedatum: 3.7.1974 Födelseort: Pusjtjino	Malofejev har nära kopplingar till ukrainska separatister i östra Ukraina och Krim. Han är f.d. anställd hos Borodaj, så kallad premiärminister i ”Folkrepubliken Donetsk” och hade möten med Aksionov, så kallad premiärminister i ”Republiken Krim” under perioden för annekteringen av Krim. Den ukrainska regeringen har inlett en brottsutredning av hans påstådda materiella och finansiella stöd till separatister. Dessutom gjorde han ett antal offentliga uttalanden till stöd för annekteringen av Krim och införlivandet av Ukraina i Ryssland och sade framför allt i juni 2014: ”Det går inte att införliva hela Ukraina i Ryssland, kanske den östra delen (av Ukraina)”. Malofejev agerar därmed till stöd för destabiliseringen av östra Ukraina.	30.7.2014
94.	Yuriy Valentinovich KOVALCHUK (Jurij Valentinovitj KOVALTJUK) (Юрий Валентинович Ковальчук)	Födelsedatum: 25.7.1951 Födelseort: Leningrad (Sankt Petersburg).	Kovaltjuk känner sedan länge president Putin. Han är medgrundare till det s.k. Ozero Datja (Ozero Dacha) ett kooperativt företag som sammanför en inflytelserik grupp personer runt president Putin. Han gynnas av sina kontakter bland ryska beslutsfattare. Han är ordförande för och största aktieägare i Bank Rossija (Bank Rossiya), där hans ägarskap 2013 uppgick till cirka 38 %, och som betraktas som personlig bank för högre tjänstemän i Ryska federationen. Sedan den olagliga annekteringen av Krim har Bank Rossija öppnat filialer i hela Krim och Sevastopol och därigenom befäst deras integrering i Ryska federationen. Bank Rossija har dessutom viktiga intressen i National Media Group som i sin tur kontrollerar tv-stationer som aktivt stöder den ryska regeringens destabiliseringspolitik i Ukraina.	30.7.2014
95.	Nikolay Terentievich SHAMALOV (Nikolaj Terentievitj SJAMALOV) (Николай Терентьевич Шамалов)	Födelsedatum: 24.1.1950 Födelseort: Vitryssland	Sjamalov känner sedan länge president Putin. Han är medgrundare till det s.k. Ozero Datja (Ozero Dacha), ett kooperativt företag som sammanför en inflytelserik grupp personer runt president Putin. Han gynnas av sina kontakter bland ryska beslutsfattare. Han är den näst största aktieägaren i Bank Rossija (Bank Rossiya), där hans ägarskap 2013 uppgick till omkring 10 %, och som betraktas som personlig bank för högre tjänstemän i Ryska federationen. Sedan den olagliga annekteringen av Krim har Bank Rossija öppnat filialer i hela Krim och Sevastopol och därigenom befäst deras integrering i Ryska federationen. Bank Rossija har dessutom viktiga intressen i den nationella mediegruppen som i sin tur kontrollerar tv-stationer som aktivt stöder den ryska regeringens destabiliseringspolitik i Ukraina.	30.7.2014
96.	Alexander Vladimirovich ZAKHARCHENKO (Aleksandr Vladimirovitj ZACHARTJENKO) (Александр Владимирович Захарченко)	Födelsedatum: 26.6.1976 Födelseort: Donetsk	Den 7 augusti 2014 ersatte han Aleksandr Borodaj som s.k. premiärminister i ”Folkrepubliken Donetsk”. Genom att åta sig detta och agera i denna egenskap har Zachartjenko därmed stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	12.9.2014
97.	Vladimir KONONOV alias Tsar (Vladimir Petrovitj KONONOV) (Владимир Петровнч Кононов)	Födelsedatum: 14.10.1974 Födelseort: Gorskij	Han har från och med den 14 augusti ersatt Igor Strelkov/Girkin som så kallad försvarsminister i ”Folkrepubliken Donetsk”. Han har enligt uppgift fört befälet över en division av stridande separatister i Donetsk sedan i april och har lovat att lösa den strategiska uppgiften att avvärja Ukrainas militära aggression. Kononov har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	12.9.2014
98.	Miroslav Vladimirovich RUDENKO (Miroslav Vladimirovitj RUDENKO) (Мирослав Владимирович Руденко)	Födelsedatum: 21.1.1983 Födelseort: Debaltseve	Har samröre med ”Donbass folkmilis”. Han har bland annat sagt att de kommer att fortsätta att strida i resten av landet. Rudenko har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Så kallad folkvald i det så kallade parlamentet i ”Folkrepubliken Donetsk”.	12.9.2014
99.	Gennadiy Nikolaiovych TSYPKALOV, Gennadii Nikolaevich TSYPKALOV (Gennadij Nikolajevitj TSYPKALOV) (Геннадий Николаевич ЦыПлаков)	Födelsedatum: 21.6.1973 Födelseort: Länet Rostov (Ryssland)	Ersatte Marat Basjirov som så kallad premiärminister i ”Folkrepubliken Lugansk”. Tidigare aktiv i milisen Sydöstra armén. Tsypkalov har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	12.9.2014
101.	Oleg Vladimirovich BEREZA (Oleg Vladimirovitj BERJOZA) (Олег Владимирович Берëза)	Födelsedatum: 1.3.1977	”Inrikesminister” i ”Folkrepubliken Donetsk”. Har samröre med Vladimir Antiufejev, som är ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” i den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Donetsk”. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	12.9.2014
102.	Andrei Nikolaevich RODKIN (Andrej Nikolajevitj RODKIN) (Андрей Николаевич Родкин)	Födelsedatum: 23.9.1976 Födelseort: Moskva	Moskvaföreträdare för ”Folkrepubliken Donetsk”. Han har i sina uttalanden bland annat talat om att milisen är beredd att föra ett gerillakrig och att de beslagtagit vapensystem från den ukrainska försvarsmakten. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	12.9.2014
103.	Aleksandr Akimovich KARAMAN (Aleksandr Akimovitj KARAMAN) (Александр Акимович Караман), Alexandru CARAMAN	Födelsedatum: 26.7.1956 eller 26.6.1956 Födelseort: Cioburciu, distriktet Slobozia, nu Republiken Moldavien	”Vice premiärminister för sociala frågor” i ”Folkrepubliken Donetsk”. Har samröre med Vladimir Antiufejev, som är ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” i den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Donetsk”. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Rysslands vice premiärminister Dmitrij Rogozins skyddsling. Förvaltningschef för myndighetsfrågor i ”Folkrepubliken Donetsk”.	12.9.2014
104.	Georgiy L'vovich MURADOV (Georgij Lvovitj MURADOV) (Георгий Львович Мурадов)	Födelsedatum: 19.11.1954 Födelseort: Kotjmes, Komi ASSR	Så kallad ”vice premiärminister” i Krim och befullmäktigad företrädare för Krim hos president Putin. Muradov har spelat en viktig roll när det gäller att konsolidera rysk institutionell kontroll över Krim sedan den olagliga annekteringen. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	12.9.2014
105.	Mikhail Sergeyevich SHEREMET (Michail Sergejevitj SJEREMET) (Михаил Сергеевич Шеремет)	Födelsedatum: 23.5.1971 Födelseort: Dzjankoj	Så kallad förste vice premiärminister i Krim. Sjeremet spelade en viktig roll när det gäller organiseringen och genomförandet av folkomröstningen i Krim den 16 mars om anslutningen till Ryssland. Vid folkomröstningen förde Sjeremet enligt uppgift befälet över de Moskvavänliga ”självförsvarsstyrkorna” i Krim. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	12.9.2014
106.	Yuri Leonidovich VOROBIOV (Jurij Leonidovitj VOROBJOV) (Юрий Леонидович Воробьев)	Födelsedatum: 2.2.1948 Födelseort: Krasnojarsk	Vice talman i Ryska federationens federala råd. Den 1 mars 2014 stödde Vorobjov i federala rådet offentligt utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina. Han röstade sedan ja till det därtill hörande dekretet.	12.9.2014
107.	Vladimir Volfovich ZHIRINOVSKY (Vladimir Volfovitj ZJIRINOVSKIJ) (Владимир Вольфович Жириновски)	Födelsedatum: den 25.4.1946. Födelseort: Alma-Ata, Kazakiska SSR	Ledamot i statsdumans råd; ledare för LDPR-partiet. Han stödde aktivt användningen av ryska väpnade styrkor i Ukraina samt annekteringen av Krim. Han har aktivt uppmanat till delning av Ukraina. Han har, som företrädare för LDPR-partiet som han leder, undertecknat ett avtal med ”Folkrepubliken Donetsk”.	12.9.2014
108.	Vladimir Abdualiyevich VASILYEV (Vladimir Abdualijevitj VASILJEV) (Васильев Владимир Абдуалиевич)	Födelsedatum: 11.8.1949 Födelseort: Klin	Vice talman i statsduman. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
109.	Viktor Petrovich VODOLATSKY (Viktor Petrovitj VODOLATSKIJ) (Виктор Петрович Водолацкий)	Födelsedatum: 19.8.1957 Födelseort: Stefanidinodar, länet Rostov	Ordförande (”ataman”) för de ryska och utländska kosackstyrkornas union och ledamot av statsduman. Han stödde Krims annektering och medgav att ryska kosacker aktivt deltog i den ukrainska konflikten på de Moskvastödda separatisternas sida. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
110.	Leonid Ivanovich KALASHNIKOV (Leonid Ivanovitj KALASJNIKOV) (Леонид Иванович Калашников)	Födelsedatum: 6.8.1960 Födelseort: Stepnoj Dvorets	Förste vice ordförande i statsdumans utrikesutskott. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
111.	Vladimir Stepanovich NIKITIN (Vladimir Stepanovitj NIKITIN) (Владимир Степанович Никитин)	Födelsedatum: 5.4.1948 Födelseort: Opotjka	F.d. förste vice ordförande i statsdumans utskott för förbindelserna med länderna i Oberoende staters samvälde, eurasiatisk integration och banden till landsmännen. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
112.	Oleg Vladimirovich LEBEDEV Oleg Vladimirovitj LEBEDEV (Олег Владимирович Лебедев)	Födelsedatum: 21.3.1964 Födelseort: Rudnyj, regionen Kustanaj, Kazakiska SSR	Förste vice ordförande i statsdumans utskott för förbindelserna med länderna i Oberoende staters samvälde, eurasiatisk integration och banden till landsmännen. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
113.	Ivan Ivanovich MELNIKOV (Ivan Ivanovitj MELNIKOV) (Иван Иванович Мельников)	Födelsedatum: 7.8.1950 Födelseort: Bogoroditsk	Förste vice talman i statsduman. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
114.	Igor Vladimirovich LEBEDEV (Igor Vladimirovitj LEBEDEV) (Игорь Владимирович Лебедев)	Födelsedatum: 27.9.1972 Födelseort: Moskva	Vice talman i statsduman. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
115.	Nikolai Vladimirovich LEVICHEV (Nikolaj Vladimirovitj LEVITJEV) (Николай Владимирович Левичев)	Födelsedatum: 28.5.1953 Födelseort: Pusjkin	Vice talman i statsduman. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
116.	Svetlana Sergeevna ZHUROVA (Svetlana Sergejevna ZJUROVA) (Светлана Сергеевна Журова)	Födelsedatum: 7.1.1972 Födelseort: Pavlovo-na-Neve	Förste vice ordförande i statsdumans utrikesutskott. Den 20 mars 2014 röstade hon ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
117.	Aleksey Vasilevich NAUMETS (Aleksej Vasiljevitj NAUMETS) (Алексей Васильевич Haумец)	Födelsedatum: 11.2.1968	Generalmajor i ryska armén. Han är befälhavare för 76:e luftburna divisionen som medverkat vid den ryska militära närvaron på Ukrainas territorium, framför allt under Krims olagliga annektering.	12.9.2014
118.	Sergey Viktorovich CHEMEZOV (Sergej Viktorovitj TJEMEZOV) (Сергей Викторович Чемезов)	Födelsedatum: 20.8.1952 Födelseort: Tjeremchovo	Sergej Tjemezov är en av president Putins kända nära medarbetare – båda var KGB-officerare utstationerade i Dresden – och han är ledamot av ”Enade Rysslands” högsta råd. Han drar fördel av sina band till den ryske presidenten genom att befordras till högre tjänster i statskontrollerade företag. Han är ordförande i konglomeratet Rostec, Rysslands ledande statskontrollerade försvars- och industritillverkningsföretag. Till följd av ett ryskt regeringsbeslut planerar Technopromexport, ett dotterbolag till Rostec, att bygga energianläggningar i Krim och stöder därigenom Krims integrering i Ryska federationen. Dessutom har Rosoboronexport, ett dotterbolag till Rostec, stött integreringen av Krims försvarsföretag i Rysslands försvarsindustri och därigenom konsoliderat Ryska federationens olagliga annektering av Krim.	12.9.2014
119.	Alexander Mikhailovich BABAKOV (Aleksandr Michajlovitj BABAKOV) (Aлександр Михайлович Бабаков)	Födelsedatum: 8.2.1963 Födelseort: Chisinau	Ledamot av statsduman, ordförande i statsdumans utskott för lagstiftning avseende utvecklingen av Ryska federationens militär-industriella komplex. Babakov är en framträdande medlem i ”Enade Ryssland” och har som affärsman gjort stora investeringar i Ukraina och på Krim. Den 20 mars 2014 röstade han för utkastet till federal konstitution ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
120.	Serhiy KOZYAKOV (alias Sergey Kozyakov) (Sergej KOZIAKOV) Сергей Козьяков	Födelsedatum: 29.9.1982	I egenskap av ordförande för ”Lugansks centrala valkommission” ansvarig för anordnandet av de s.k. valen den 2 november 2014 i ”Folkrepubliken Lugansk”. Dessa ”val” strider mot ukrainsk lagstiftning och är därför olagliga. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap, och genom att anordna de olagliga ”valen” har han således aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
121.	Oleg Konstantinovich AKIMOV (alias Oleh AKIMOV) (Oleg Konstantinovitj AKIMOV) (Олег Константинович Акимов)	Födelsedatum: 15.9.1981 Födelseort: Lugansk	Ställföreträdande i ”Lugansks ekonomiska union” i det ”nationella rådet” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Kandiderade vid de s.k. valen den 2 november 2014 till befattningen som ”ledare” för ”Folkrepubliken Lugansk”. Dessa ”val” strider mot ukrainsk lagstiftning och är därför olagliga. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap och genom att formellt kandidera vid de olagliga ”valen” har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
122.	Larisa Leonidovna AIRAPETYAN (alias Larysa AYRAPETYAN, Larisa AIRAPETYAN or Larysa AIRAPETYAN) (Larisa Leonidovna AJRAPETIAN) (Лариса Леонидовна Айрапетян)	Födelsedatum: 21.2.1970	”Hälsominister” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Kandiderade vid de s.k. valen den 2 november 2014 till befattningen som ”ledare” för ”Folkrepubliken Lugansk”. Dessa ”val” strider mot ukrainsk lagstiftning och är därför olagliga. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap och genom att formellt kandidera vid de olagliga ”valen” har hon aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
123.	Yuriy Viktorovich SIVOKONENKO (alias Yuriy SIVOKONENKO, Yury SIVOKONENKO eller Yury SYVOKONENKO) (Jurij Viktorovitj SIVOKONENKO) (Юрий Викторович Сивоконенко)	Födelsedatum: 7.8.1957 Födelseort: Donetsk	Ledamot av ”parlamentet” i ”Folkrepubliken Donetsk” och arbetar inom veteranföreningen i Donbass Berkut. Kandiderade vid de s.k. valen den 2 november 2014 till befattningen som ledare för ”Folkrepubliken Donetsk”. Dessa val strider mot ukrainsk lagstiftning och är därför olagliga. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap och genom att formellt kandidera vid de olagliga ”valen” har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
124.	Aleksandr Igorevich KOFMAN (alias Oleksandr KOFMAN) (Aleksandr Igorjevitj KOFMAN) (Александр Игоревич Кофман)	Födelsedatum: 30.8.1977 Födelseort: Makijikva (länet Donetsk)	Så kallad utrikesminister och så kallad förste vice talman i ”parlamentet” i ”Folkrepubliken Donetsk”. Kandiderade vid de olagliga så kallade valen den 2 november 2014 till befattningen som ledare för den så kallade ”Folkrepubliken Donetsk”. Dessa val strider mot ukrainsk lagstiftning och är därför olagliga. Genom att delta och verka i denna egenskap och genom att formellt kandidera vid de olagliga ”valen” har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
125.	Ravil Zakarievich KHALIKOV (Ravil Zakarijevitj CHALIKOV) (Равиль Закариевич Халиков)	Födelsedatum: 23.2.1969 Födelseort: byn Beloziore, distriktet Romodanovskij, Sovjetunionen	”Förste vice premiärminister” och f.d. ”riksåklagare” i ”Folkrepubliken Donetsk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
126.	Dmitry Aleksandrovich SEMYONOV, Dmitrii Aleksandrovich SEMENOV (Dmitrij Aleksandrovitj SEMENOV) (Дмитрий Александрович Семенов)	Födelsedatum: 3.2.1963 Födelseort: Moskva	”Vice premiärminister för finanser” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
127.	Oleg BUGROV (Олег Бугров)	Födelsedatum: 29.8.1969	Före detta ”försvarsminister” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
128.	Lesya LAPTEVA (Lesia LAPTEVA) (Леся Лаптева)		Före detta ”minister för utbildning, vetenskap, kultur och religion” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har hon aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
129.	Yevgeniy Eduardovich MIKHAYLOV (alias Yevhen Eduardovych Mychaylov) (Jevgenij Edvardovitj MICHAJLOV) (Евгений Здуардович Михайлов)	Födelsedatum: 17.3.1963 Födelseort: Archangelsk	”Förvaltningschef för myndighetsfrågor” i ”Folkrepubliken Donetsk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
132.	Vladyslav Nykolayevych DEYNEGO (alias Vladislav Nykolayevich DEYNEGO) (Vladislav Nikolajevitj DEJNEGO) (Владислав Николаевич Дейнего)	Födelsedatum: 12.3.1964	”Vice ordförande” för ”folkrådet” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
133.	Pavel DREMOV (alias Batya) (Pavel Leonidovitj DRJOMOV) (Павел Леонидович ДРËМОВ), Pavlo Leonidovych DRYOMOV (Pavlo Leonsjtjovytj DRJOMOV) (Павло Леонщович Дрьомов)	Födelsedatum: 22.11.1976 Födelseort: Stachanov	Befälhavare för ”första kosackregementet”, en väpnad separatistgrupp som deltar i striderna i östra Ukraina. I denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
134.	Alexey MILCHAKOV (alias Fritz, Serbian) (Aleksej MILTJAKOV) (Алексей МИЛЬЧАКОВ)	Födelsedatum: 30.4.1991 eller 30.1.1991 Födelseort: S:t Petersburg	Befälhavare för enheten ”Rusitj” (Rusich), en väpnad separatistgrupp som deltar i striderna i östra Ukraina. I denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
135.	Arseny PAVLOV (alias Motorola) (Arsenij Sergejevitj PAVLOV) ApcéHий Сергеевич ПÁВЛОВ (alias Моторoла)	Födelsedatum: 2.2.1983 Födelseort: Uchta, Komi	Befälhavare för ”Spartabataljonen”, en väpnad separatistgrupp som deltar i striderna i östra Ukraina. I denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
136.	Mikhail Sergeevich TOLSTYKH (alias Givi) (Michail Sergejevitj TOLSTYCH) (Михаил Сергеевич Толстых)	Födelsedatum: 19.7.1980 Födelseort: Ilovajsk	Befälhavare för ”Somalibataljonen”, en väpnad separatistgrupp som deltar i striderna i östra Ukraina. I denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
137.	Eduard Aleksandrovich BASURIN (Eduard Aleksandrovitj BASURIN) (Здуард Александрович Басурин)	Födelsedatum: 27.6.1966 eller 21.6.1966 Födelseort: Donetsk	S.k. ”ställföreträdande befälhavare”, försvarsministeriet i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
138.	Alexandr SHUBIN (Aleksandr SJUBIN) (Александр Васильевич ШУБИН)	Födelsedatum: 20.5.1972 eller 30.5.1972 Födelseort: Luhansk	S.k. ”justitieminister” i den olagliga s.k. ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
139.	Sergey Anatolievich LITVIN (Sergej Anatoljevitj LITVIN) (Сергей Анатольевич Литвин)	Födelsedatum: 2.7.1973	S.k. ”vice ordförande” i ministerrådet i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
141.	Ekaterina FILIPPOVA (Jekaterina Vladimirovna FILIPPOVA) (Екатерина Владимировна ФИЛИППОВА)	Födelsedatum: 20.11.1988 Födelseort: Krasnoarmeisk	S.k. ”justitieminister” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har hon aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
142.	Aleksandr TIMOFEEV (Aleksandr TIMOFEJEV) (Александр ТИМОФЕЕВ)	Födelsedatum: 27.1.1974	S.k. ”budgetminister” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
143.	Evgeny Vladimirovich MANUILOV (Jevgenij Vladimirovitj MANUJLOV) (Евгений Владимирович Мануйлов)	Födelsedatum: 5.1.1967	S.k. ”budgetminister” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
144.	Viktor YATSENKO (Viktor JATSENKO) (Виктор ЯЦЕНКО)	Födelsedatum: 22.4.1985 Födelseort: Cherson	S.k. ”kommunikationsminister” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
146.	Zaur ISMAILOV (Zaur Raufovitj ISMAILOV) (Заур Исмаилов Рауфович)	Födelsedatum: 25.7.1978 (eller 23.3.1975) Födelseort: Krasnyj Lutj, Vorosjilovgrad (numera Lugansk)	S.k. ”riksåklagare” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
147.	Anatoly Ivanovich ANTONOV (Anatolij Ivanovitj ANTONOV) (Анатолий Иванович Антонов)	Födelsedatum: 15.5.1955 Födelseort: Omsk	Vice försvarsminister, som i denna egenskap medverkat till att stödja utplaceringen av ryska trupper i Ukraina. Han deltar, i enlighet med det ryska försvarsministeriets nuvarande organisation, i denna egenskap i utformningen och genomförandet av ryska regeringens politik, vilken hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	16.2.2015
148.	Arkady Viktorovich BAKHIN (Arkadij Viktorovitj BACHIN) (Аркадий Викторович Бахин)	Födelsedatum: 8.5.1956 Födelseort: Kaunas, Litauen	Förste vice försvarsminister, som i denna egenskap medverkat till att stödja utplaceringen av ryska trupper i Ukraina. Han deltar, i enlighet med det ryska försvarsministeriets nuvarande organisation, i denna egenskap i utformningen och genomförandet av ryska regeringens politik, vilken hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	16.2.2015
149.	Andrei Valeryevich KARTAPOLOV (Andrej Valerjevitj KARTAPOLOV) (Андрей Валерьевич Картaпoлoв)	Födelsedatum: 9.11.1963 Födelseort: Tyska demokratiska republiken (DDR)	Chef för centrala operativa avdelningen och ställföreträdande generalstabschef vid Ryska federationens försvarsmakt. I båda dessa egenskaper deltar han aktivt i utformningen och genomförandet av de ryska styrkornas militära kampanj i Ukraina. Genom att utöva operativ kontroll över de väpnade styrkorna deltar han, i enlighet med den verksamhet som angetts för generalstaben, aktivt i utformningen och genomförandet av den ryska regeringens politik, vilken hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	16.2.2015
150.	Iosif (Joseph) Davydovich KOBZON (Iosif Davydovitj KOBZON) (Иосиф Дaвьιдoвич Кобзон)	Födelsedatum: 11.9.1937 Födelseort: Tjasov Jar, Ukraina	Ledamot av statsduman. Han besökte ”Folkrepubliken Donetsk” och gjorde under sitt besök uttalanden till stöd för separatisterna. Han utnämndes även till honorärkonsul för ”Folkrepubliken Donetsk” i Ryska federationen. Den 20 mars 2014 röstade han för utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	16.2.2015
151.	Valery Fedorovich RASHKIN (Valerij Fjodorovitj RASJKIN) (Валерий Фëдoрoвич Рашкин)	Födelsedatum: 14.3.1955 Födelseort: Zjilino, länet Kaliningrad	Förste vice ordförande i statsdumans utskott för etnicitetsfrågor. Han är grundare av den civila rörelsen ”Krasnaja Moskva”(Krassnaya Moskva – Red Moscow Patriotic Front Aid) som anordnade offentliga demonstration till stöd för separatisterna, och stöder således politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Den 20 mars 2014 röstade han för utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	16.2.2015

Enhet:

33.

Prizrak brigade

(”Бригада 'Призрак”)

Väpnad separatistgrupp som aktivt har stött åtgärder som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.

16.2.2015

15.9.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 239/69

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1518

av den 14 september 2015

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 11.2,

efter samråd med medlemsstaterna, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Gällande åtgärder

(1)

Genom förordning (EG) nr 599/2009 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på mellan 0 och 198,0 euro per ton på import av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vanligtvis kallade biodiesel, i ren form eller i en blandning innehållande mer än 20 viktprocent fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vid den tidpunkten klassificerade enligt KN-nummer ex 1516 20 98 (Taric-nummer 1516 20 98 20), ex 1518 00 91 (Taric-nummer 1518 00 91 20), ex 1518 00 99 (Taric-nummer 1518 00 99 20), ex 2710 19 41 (Taric-nummer 2710 19 41 20), 3824 90 91 och ex 3824 90 97 (Taric-nummer 3824 90 97 87) och med ursprung i Förenta staterna (nedan kallade Förenta staterna eller det berörda landet). Den antidumpningstull som införs genom den förordningen kallas nedan de gällande åtgärderna.

(2)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 444/2011 (3) utvidgade rådet, efter en undersökning om kringgående, den slutgiltiga antidumpningstull som införts genom förordning (EG) nr 599/2009 till att även omfatta import till unionen av biodiesel som avsänts från Kanada, oavsett om dess deklarerade ursprung är Kanada eller inte, med undantag av de produkter som tillverkas av företagen BIOX Corporation, Oakville och Rothsay Biodiesel, Guelph, Ontario, Kanada. Genom samma förordning utvidgade rådet den slutgiltiga antidumpningstull som infördes genom förordning (EG) nr 599/2009 till att även gälla för import av biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Amerikas förenta stater.

1.2 Gällande åtgärder beträffande andra tredjeländer

(3)	Utanför ramen för detta förfarande är antidumpningsåtgärder för biodiesel för närvarande i kraft beträffande import från Argentina och Indonesien (4).

1.3 Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (5) för de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna mottog Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran ingavs den 9 april 2014 av European Biodiesel Board (nedan kallad sökanden eller EBB) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion av biodiesel. Begäran grundades på påståendet att dumpningen och skadan för unionsindustrin sannolikt återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

1.4 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

(6)

Efter samråd med den kommitté som inrättades genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång och offentliggjorde den 10 juli 2014 i Europeiska unionens officiella tidning (6) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallat tillkännagivandet).

(7)	Samma dag inledde kommissionen en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande utjämningsåtgärderna för import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna. Detta är ett parallellt men separat förfarande som hanteras genom en separat förordning.

1.5 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(8)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden 1 juli 2013–30 juni 2014 (nedan kallad översynsperioden eller ÖP i tabeller). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för att skadan ska fortsätta eller återkomma omfattade perioden från och med den 1 januari 2011 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

1.6 Berörda parter

(9)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen den sökande, andra kända unionstillverkare, kända exporterande producenter och de amerikanska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer om inledandet av undersökningen och inbjöd dem att delta.

(10)	De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet i handelspolitiska förfaranden.

1.7 Stickprovsförfarande

(11)	I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

a) Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare

(12)

I tillkännagivandet om inledandet angav kommissionen att den gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av de största representativa produktions- och försäljningsvolymerna, samtidigt som man försökte säkerställa geografisk spridning. Detta preliminära stickprov bestod av sju unionstillverkare i sju olika medlemsstater som svarade för nära 30 % av unionstillverkningen av biodiesel. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet.

(13)

Ett företag beläget i Italien begärde att få ingå i urvalet. Detta företag hade emellertid först inlett sin verksamhet i slutet av år 2013 efter att ha förvärvat en biodieselanläggning från en annan italiensk biodieseltillverkare som ingick i det preliminära urvalet. I avsaknad av historiska uppgifter som är nödvändiga för att bedöma relevanta trender under skadeundersökningsperioden, och med tanke på det faktum att ett annat italienskt bolag redan ingick i det preliminära stickprovet, beslutade man att inte låta detta företag ingå i stickprovsurvalet.

(14)

Förenta staternas National Biodiesel Board (nedan kallat NBB) menade att det preliminära stickprovsurvalet skilde sig från urvalet i tidigare undersökningar om biodiesel, och hänvisade till två företag med betydande produktions- och försäljningsvolymer som nu inte ingår. De två företag som identifieras av NBB var närstående till ett annat företag med högre försäljningsvolymer som redan ingår i urvalet, respektive hade lägre försäljningsvolym än ett preliminärt utvalt företag i samma medlemsstat. Därför skulle det inte ha ändrat representativiteten för det preliminära urvalet om något av dessa båda företag tagits med. Det bekräftades därför att det preliminära stickprovet utgör ett representativt urval av unionsindustrin.

(15)

När detta meddelats hävdade den amerikanska regeringen att ett urval motsvarande 30 % av unionsindustrin inte kunde anses vara representativt för unionens biodieselindustri som helhet, och att mikroindikatorerna borde ha analyserats på bredare basis. Den amerikanska regeringen hänvisar till WTO:s överprövningsorgan i målet EG–fästdon, där ett urval på 27 % ansågs litet i förhållande till den totala mängden och endast skulle få utgöra en betydande del vid granskningen av fragmenterade industrier.

(16)

Kommissionen har, i strid med undersökningen i det målet, för denna undersöknings syften definierat unionsindustrin som hela industrin, och inte bara de företag som ingick i urvalet (skäl 93). Dessutom bedömdes alla makroindikatorer på grundval av hela industrin, medan endast vissa mikroindikatorer analyserades på nivån för företagen i stickprovsurvalet. Den övergripande analysen av unionsindustrins situation baserades emellertid på en bedömning av både mikro- och makroindikatorer. Under alla omständigheter anses unionsindustrin vara en splittrad bransch, eftersom den består av över 200 tillverkare över hela unionen, varav de flesta är små och medelstora företag. Kommissionen drar därför slutsatsen att urvalet, som representerade 30 % av unionsindustrin, är representativt, och den amerikanska invändningen avvisas därför.

b) Urvalsförfarande avseende importörer

(17)	För att avgöra om ett urval var nödvändigt och i så fall göra ett stickprovsurval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(18)	Bara ett fåtal icke-närstående importörer tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i stickprovsurvalet. Med hänsyn till det låga antalet beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

c) Urvalsförfarande avseende exporterande tillverkare i Förenta staterna

(19)

För att besluta om huruvida urvalsförfarande krävdes och för att i så fall göra ett urval ombads alla exporterande producenter i Förenta staterna att lämna de uppgifter som angetts i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Förenta staternas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(20)

27 tillverkare i Förenta staterna svarade, men endast 9 gav de uppgifter om export och/eller inhemsk försäljning som i stickprovssyfte begärs i bilaga I till tillkännagivandet om inledande. Ingen av dessa tillverkare exporterade till unionen under översynsperioden. Kommissionen gjorde ett urval bestående av tre exporterande tillverkare med den största volymen inhemsk försäljning och exportförsäljning. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen skedde ett samråd om urvalet med alla kända exporterande berörda producenter och myndigheterna i Förenta staterna. Inga synpunkter lämnades.

(21)	Ingen av de tillverkare som ingick i urvalet har lämnat några svar på frågeformuläret inom tidsfristen. Den 7 oktober 2014 informerade kommissionen de tre utvalda exporterande tillverkarna om denna brist på svar.

(22)	Den 10 oktober 2014 svarade en exporterande producent i urvalet att man hade valt att inte besvara frågeformuläret. De andra båda utvalda exporterande tillverkarna begärde flera förlängningar av tidsfristen, vilket beviljades, utan att något fullständigt svar inkom.

(23)

Den 10 november 2014 sände kommissionen ett brev till de tre utvalda företagen för att tillkännage sin avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och grunda undersökningsresultaten på tillgängliga uppgifter. De amerikanska myndigheterna informerades också om denna avsikt. Tidsfristen för att lämna synpunkter på denna skrivelse löpte ut den 21 november 2014.

(24)	Den 21 november 2014 hade två av företagen i urvalet inte reagerat alls, och det tredje utvalda företaget förklarade att fristen inte var tillräcklig för att lämna svar.

(25)

Kommissionen drog därför slutsatsen att ingen av de utvalda exporterande tillverkarna i Förenta staterna var samarbetsvillig i översynen vid giltighetstidens utgång. Därför beslöt kommissionen att tillämpa bestämmelserna i artikel 18 i grundförordningen och att positiva eller negativa avgöranden följaktligen kan träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(26)

Företaget Cargill Inc. noterade att det i förordning (EG) nr 599/2009 hade fastställts en dumpningsmarginal på miniminivån, och därför hade införts en slutgiltig antidumpningstull på 0 % på biodiesel med ursprung i Förenta staterna som de tillverkar och exporterar. De konstaterade vidare att i linje med WTO:s överprövningsorgans slutsatser i rapporten ”Mexiko Rice” (7) får en exporterande tillverkare som inte befunnits ha gjort sig skyldig till dumpning i den ursprungliga undersökningen inte bli föremål för översyn av antidumpningsåtgärderna vid giltighetstidens utgång.

(27)	Företaget Cargill Inc. begärde därför att även fortsättningsvis undantas från antidumpningstullar oavsett resultatet av översynen vid giltighetstidens utgång. Denna begäran tillstyrktes.

1.8 Svar på frågeformuläret och kontrollbesök

(28)	Kommissionen skickade frågeformulär till de utvalda unionstillverkarna samt till de icke-närstående importörer, handlare och användare som hade gett sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(29)

Kommissionen införskaffade och kontrollerade all den information den ansåg nödvändig för att fastställa dumpning, skadan därav och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

Unionstillverkare

—	Bio-Oils Huelva S.L., Huelva, Spanien.

—	Biopetrol Rotterdam BV, Rotterdam, Nederländerna.

—	Diester industrie SAS, Rouen, Frankrike.

—	Novaol S.R.L., Milano, Italien.

—	Preol a.s., Lovosice, Tjeckien.

—	Rafineria Trzebinia S.A., Trzebinia, Polen.

—	Verbio Vereinigte BioEnergie AG, Leipzig, Tyskland.

1.9 Utlämnande av uppgifter

(30)

Den 3 juni 2015 meddelade kommissionen alla berörda parter de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för dess förslag att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna och uppmanade alla berörda parter att lämna synpunkter. Kommissionen övervägde de synpunkter som inkom från de berörda parterna och beaktade dem när så var lämpligt.

(31)	Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde NBB att bli hörd av förhörsombudet i handelspolitiska förfaranden, vilket beviljades.

2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1 Berörd produkt

(32)

Den berörda produkten är samma som i den undersökning om kringgående som ledde till införandet av de gällande åtgärderna (nedan kallad den ursprungliga undersökningen), nämligen fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling av icke-fossilt ursprung (vanligtvis kallad biodiesel), i ren form eller i en blandning innehållande mer än 20 viktprocent fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Förenta staterna, som för närvarande klassificeras enligt KN-numren ex 1516 20 98 , ex 1518 00 91 , ex 1518 00 99 , ex 2710 19 43 , ex 2710 19 46 , ex 2710 19 47 , ex 2710 20 11 , ex 2710 20 15 , ex 2710 20 17 , ex 3824 90 92 , ex 3826 00 10 och ex 3826 00 90 (nedan kallad den undersökta produkten).

(33)	Biodiesel är ett förnybart drivmedel som används för dieselmotorer inom transportsektorn. Konventionella motorer fungerar dock inte med ren biodiesel, utan kräver en blandning av mineraldiesel och en begränsad andel av biodiesel.

(34)

Biodiesel som tillverkas i Förenta staterna är i huvudsak fettsyremetylester (Fame) som utvinns från ett stort antal olika växtoljor (sojaolja, palmolja, rapsolja) liksom från använda frityroljor, animaliska fetter eller biomassa som används som råvara för biodiesel. Begreppet ester hänför sig till resultatet från transförestring av växtoljor, dvs. blandning av en olja med en alkohol. Prefixet ”metyl” hänför sig till metanol. Detta är den mest använda alkoholen i denna process, även om etanol också kan användas i tillverkningsprocessen, i vilket fall man får fettsyreetylestrar.

(35)

Alla typer av biodiesel och biodiesel i blandningar har, trots eventuella skillnader när det gäller den råvara som används för tillverkningen eller variationer i tillverkningsprocessen, samma eller mycket liknande grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper, och används för samma ändamål. De eventuella variationerna hos den undersökta produkten påverkar inte dess grundläggande definition eller egenskaper, eller den uppfattning som olika parter har om produkten. I synnerhet från slutanvändarens perspektiv gör det ingen skillnad vilken råvara den blandning som macken tillhandahåller är tillverkad av.

2.2 Likadan produkt

(36)

Precis som i den ursprungliga undersökningen har den biodiesel som säljs på den inhemska marknaden i Förenta staterna och den amerikanska biodiesel som såldes på export samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden. Den biodiesel som unionsindustrin tillverkar och säljer i unionen har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden som de produkter som exporteras från Förenta staterna till unionen. Därför är de likadana produkter i den nuvarande undersökningen i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

2.3 Invändningar gällande produktdefinition

(37)

Förenta staternas regering hävdade att diesel som framställs av biomassa (8) är en bredare produktkategori än den berörda produkten. Men, såsom anges i förordningen om införande av en preliminär utjämningstull, anses i den ursprungliga undersökningen (9) alla typer av biodiesel och biodieselblandningar, inklusive diesel som framställs av biomassa, vara biodieselbränslen och därmed omfattas av ett lagstiftningspaket som gäller energieffektivitet, förnybar energi och alternativa bränslen. Anledningen är att biodiesel som framställs av biomassa har samma eller mycket liknande grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden som biodiesel som framställts från andra källor. Slutsatserna i den ursprungliga undersökningen har inte ifrågasatts av någon berörd part och är fortfarande giltiga i denna översyn vid giltighetstidens utgång. Kommissionen avvisar följaktligen den amerikanska regeringens yrkande.

3. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING

(38)	I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till en fortsatt eller återkommande dumpning.

3.1 Inledande kommentar

(39)

På grund av bristande samarbetsvilja från de utvalda tillverkare som nämns i skäl 25 var det inte möjligt att göra en analys som grundar sig på kontrollerade uppgifter från de amerikanska tillverkarna. Kommissionen grundar sig därför på följande källor: de uppgifter som vissa amerikanska biodieseltillverkare lämnat i det inledande skedet som svar på frågeformuläret, Eurostat, begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång, senare bidrag från den sökande, Förenta staternas National Biodiesel Board, webbsidorna för amerikanska myndigheten för energiinformation (Energy Information Administration) och amerikanska energiministeriet (US Department of Energy) samt den amerikanska internationella handelskommissionen (ITC).

3.2 Dumpning av import under översynsperioden

(40)

Efter införandet av åtgärder 2009 sjönk importen av biodiesel från Förenta staterna till unionen till en nästan obefintlig nivå, med endast en mycket liten exporterad mängd under 2013 och under översynsperioden. Under dessa omständigheter ansågs det inte relevant att bedöma graden av dumpning under översynsperioden. Man kan därför dra slutsatsen att det inte förekom någon fortsatt dumpning under översynsperioden.

3.3 Bevisning om sannolikheten för återkommande dumpning

(41)

Kommissionen undersökte om något tydde på att det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Bland annat undersöktes följande förhållanden: förhållandet mellan priserna för produkter som producerats och sålts i unionen och i Förenta staterna, förhållandet mellan exportpriser till tredjeländer och priserna i Förenta staterna, förhållandet mellan exportpriser till tredjeländer och prisnivån i unionen, outnyttjad kapacitet samt kringgående och absorption.

3.3.1 Förhållandet mellan priserna för produkter som producerats och sålts i unionen och i Förenta staterna

(42)

Eftersom biodieseltillverkarna i Förenta staterna inte är samarbetsvilliga utgick kommissionen från tre informationskällor för att fastställa de inhemska försäljningspriserna för biodiesel i Förenta staterna under översynsperioden: i) Svar på det frågeformulär som i stickprovssyfte skickats ut i det inledande skedet, inlämnade av ett antal amerikanska biodieseltillverkare i det inledande skedet. ii) Uppgifter från NBB utgående från information som samlats in av en marknadsundersökare kallad Jacobsen. iii) Uppgifter från den sökande som grundar sig på den information som samlats in av Oil Price Information Service (OPIS).

(43)

Uppgifterna från dessa tre källor omfattar olika försäljningsprisnivåer och incotermvillkor. Värdena ligger emellertid mycket nära varandra. Medelvärdet från dessa tre källor är 1 196,93 US-dollar per ton. Till den genomsnittliga växelkursen för euro/dollar under översynsperioden (1 EUR = 1,356 USD) motsvarar detta belopp ett amerikanskt inhemskt försäljningspris på 883 euro per ton (10).

(44)	Det genomsnittliga priset fritt fabrik för biodiesel som under översynsperioden såldes i unionen av unionstillverkare, såsom visas i tabell 8, uppgick till 905 euro per ton (1 227,18 US-dollar).

(45)

För att återvända till unionsmarknaden skulle de amerikanska tillverkarna vara tvungna att sälja till ett lägre pris än 905 euro per ton. Deras slutliga pris skulle också behöva täcka sjöfrakts- och försäkringskostnader och tullavgiften (6,5 %) för biodiesel. Enligt uppgifter som inhämtats under undersökningen skulle detta motsvara cirka 100 euro per ton. Kommissionen grundade detta belopp på det belopp för tullar, transport och frakt som NBB beräknat (cirka 94 euro) och avrundade det uppåt till 100 euro för att täcka eventuella ytterligare kostnader efter import.

(46)

Om de amerikanska tillverkarna skulle återuppta exporten till EU skulle de följaktligen vara tvungna att göra detta till ett lägre pris fritt fabrik (mindre än 805 euro per ton) än det inhemska försäljningspriset i Förenta staterna, och därmed till ett dumpat pris. På grundval av de omständigheter som beskrivs mer i detalj i skälen 63 och 71 om exportpriserna till tredjeländer respektive den outnyttjade kapaciteten, är det troligt att de amerikanska tillverkarna skulle återuppta exporten till gemenskapen om de gällande åtgärderna tillåts upphöra att gälla, eftersom detta skulle ge dem möjlighet att minska produktionskostnaden per enhet. Detta förklaras i detalj i skäl 72.

(47)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter ifrågasatte NBB de genomsnittliga inhemska försäljningspris som fastställts av kommissionen och erinrade om att ett lägre värde (789,36 euro per ton) angivits i en tidigare inlaga, baserat på priser som tillhandahålls av Förenta staternas energiministerium.

(48)	Kommissionen avvisar detta argument av följande skäl:

(49)

När det gäller det genomsnittliga pris som anges av NBB kan detta inte anses utgöra en tillförlitlig grund, eftersom det rör sig om ett detaljhandelspris och inte ett pris fritt fabrik. NBB har närmare bestämt angivit den genomsnittliga slutkundsavgiften per månad (vid pumpen) för biodiesel i Förenta staterna i juli 2014, mätt i Gasoline Gallons Equivalent (BBE) och till en enda växelkurs, nämligen den som gällde den 19 september 2014.

(50)

När det gäller det genomsnittliga exportpriset som beräknats av kommissionen är detta ett rimligt värde, med hänsyn till att det beräknats utifrån de bästa uppgifter som fanns tillgängliga i avsaknad av samarbete från de amerikanska tillverkarna. Det är ett genomsnitt av de priser som uppgivits av vissa amerikanska tillverkare i inledningsskedet, de priser som samlats in av besiktningsmannen ”Jacobsen” och tillhandahållits av NBB självt, och de priser som enligt uppgifter från EBB tas ut av OPIS. Det var ett enkelt genomsnitt i avsaknad av information om mängder, som skulle ha gjort det möjligt att beräkna ett vägt genomsnitt. De tre värdena var emellertid mycket lika. Incotermvillkoren och handelsled var inte kända och kunde därför inte beaktas. OPIS priser har emellertid justerats för att beakta rimliga transportkostnader i Förenta staterna. Mot bakgrund av den betydande skillnaden mellan de inhemska priserna och exportpriserna, skulle en eventuell anpassning för incotermvillkor och handelsled inte ha ändrat slutsatsen att om de amerikanska tillverkarna vill återuppta försäljningen till unionen, skulle de bli tvungna att sälja till dumpade priser.

(51)

NBB ifrågasatte också beloppet på 100 euro per ton som använts för att beräkna ett tillförlitligt genomsnittligt exportpris utifrån unionens genomsnittliga pris för biodiesel, och föreslog att i stället utgå från 110,49 euro. Såsom nämns i skäl 45 använde kommissionen de belopp som föreslagits av NBB för tullar, transport och frakt. Kommissionen har endast använt ett lägre belopp för de extra kostnaderna efter import än de 16,69 euro som angivits av NBB, eftersom NBB inte kunnat belägga att beloppet för kostnader efter import bör vara 2 % av det vägda genomsnittliga importpriset cif vid gemenskapens gräns. Under alla omständigheter är skillnaden mellan kommissionens och NBB:s bedömningar marginell och ändrar inte slutsatsen om sannolikheten för dumpning, också med hänsyn till att inga exakta beräkningar av dumpningen krävdes i detta avseende.

(52)

NBB hävdade att en justering för fysiska skillnader borde ha beviljats, liksom i den ursprungliga undersökningen, för att beakta att den huvudsakliga råvaran som används för att tillverka biodiesel i Förenta staterna är sojabönor, medan den huvudsakliga råvaran i unionen är raps, som har en högre kvalitet och medför ett högre pris.

(53)

Denna invändning måste avvisas. I den ursprungliga undersökningen beviljades justeringen på grundval av en jämförelse av kontrollerade uppgifter från amerikanska tillverkare och tillverkare i unionen. I avsaknad av samarbete från de amerikanska tillverkarna i denna översyn vid giltighetstidens utgång kan kommissionen för det första inte konstatera att en justering bör beviljas. För det andra, om en justering skulle beviljas, kunde kommissionen inte fastställa nivån för en sådan justering. De omständigheter som rådde vid tidpunkten för den ursprungliga undersökningen har förändrats, särskilt vad gäller kombinationen av råvaror för tillverkning av biodiesel, som ändrats både i EU och i Förenta staterna. NBB kräver dessutom en justering på 10 %, men har inte underbyggt detta.

(54)

NBB och den amerikanska regeringen hävdade vidare att eftersom de amerikanska inhemska priserna är högre än det sannolika exportpriset till unionen, skulle amerikanska tillverkare öka sin inhemska försäljning snarare än att exportera till unionen, särskilt med tanke på den ökade förbrukningen i Förenta staterna.

(55)

Detta påstående är ogrundat och bör avvisas. Förbrukning i Förenta staterna har ökat under de senaste åren, framför allt till följd av politiska åtgärder, t.ex. incitament och obligatoriska mål som fastställts i programmet för förnybara bränslen och i subventionssystem för att främja produktion och blandning av biodiesel. På grundval av de uppgifter som lämnats av den amerikanska intresseorganisationen för biodieselproducenter (NBB) minskade emellertid förbrukning av biodiesel i Förenta staterna under 2014, jämfört med 2013. Det finns inget som tyder på att konsumtionen kommer att öka under 2015 och 2016. Tvärtom tyder offentligt tillgänglig information (11) på att målen för obligatorisk användning av förnybara bränslen i Förenta staterna kommer att vara stabila under de kommande åren. Till följd av detta kommer den nuvarande förbrukningsnivån i Förenta staterna sannolikt snarare att vara stabil än att öka. Eftersom det finns en överskottskapacitet i Förenta staterna (se skäl 69 ff.) skulle amerikanska tillverkare fortfarande ha anledning att exportera till unionen, även om de säljer till ett lägre pris än det inhemska, så länge de kan täcka sina rörliga kostnader.

(56)

NBB hävdade att kommissionen borde ha förklarat hur en ökande produktionsvolym skulle minska de amerikanska tillverkarnas produktionskostnader. Det bör i detta sammanhang redan från början påpekas att kommissionen på grund av bristande samarbete inte kunnat göra en exakt beräkning av effekterna av högre produktionsvolymer på de amerikanska tillverkarnas kostnader. Det är emellertid uppenbart ur ekonomisk synvinkel att om fasta kostnader fördelas på en större produktionsvolym, minskar produktionskostnaderna per enhet. Detta gäller även om huvuddelen av kostnaderna i produktionen av biodiesel är rörliga och beror på den råvara som används, såsom påstås av NBB. De fasta kostnaderna måste ändå fördelas på den totala tillverkningsvolymen. I själva verket har uppgifter från unionsindustrin visat att kostnaden för råvaror utgör en betydande del av produktionskostnaden, men den exakta procentsatsen beror på typen av råvara, i vilken utsträckning företaget är vertikalt integrerat samt på företagets försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Under dessa omständigheter var det rimligt för kommissionen att anta att en ökad produktion skulle minska produktionskostnaden för de amerikanska tillverkarna. Det enda undantaget var om exportpriset skulle vara så lågt att det inte ens skulle täcka priset på råvaran, men NBB har inte lämnat några uppgifter som skulle stödja ett sådant scenario.

3.3.2 Förhållandet mellan exportpriser till tredjeländer och priserna i Förenta staterna

(57)

Risken för att dumpning kommer att äga rum bekräftas också om man analyserar mönstret för amerikansk biodieselexport till tredjeländer under undersökningsperioden. Kommissionen har konsulterat amerikanska internationella handelskommissionens (ITC) databas för att ta fram mängden och värdet av exporten av biodiesel enligt HTS-nummer 382600 under översynsperioden. Exportmängden (i ton) till samtliga länder (inbegripet EU) uppgår till 567 018 ton. Det genomsnittliga värdet per ton under översynsperioden var 753,34 euro fritt fartygets sida. Kommissionen beräknade ett genomsnittligt försäljningspris i US-dollar per ton och jämförde det med det genomsnittliga inhemska priset i Förenta staterna (som fastställts i enlighet med skäl 42). Iakttagelser och resultat kan sammanfattas enligt nedan:

Tabell 1

Förenta staternas exportvolymer och exportpriser under översynsperioden

Bestämmelseländer	Export (ton)	Andelen export till alla länder (%)	Genomsnittligt värde (US-dollar per ton)	Genomsnittligt värde (euro per ton)	Dumpning som procentandel av exportpriset
Sammanlagt Gibraltar (12)	76 266	13	753,19	555,45	59
Sammanlagt Kanada	247 959	44	1 167,33	860,86	3
Sammanlagt Australien	4 267	1	1 019,77	752,04	17
Sammanlagt Malaysia	103 773	18	891,44	657,41	34

(58)

Tabellen visar att de amerikanska tillverkarna för närvarande förefaller sälja till tredjeland till dumpade priser, till exportpriser som är mellan 3 och 59 % lägre än de inhemska priserna. Därför drog kommissionen slutsatsen att eftersom de amerikanska tillverkarna för närvarande säljer till tredjeland till dumpade priser är det sannolikt att de skulle exportera till EU genom att avleda en del av sin export till andra marknader, också till dumpade priser.

(59)	Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter ifrågasatte NBB exportuppgifternas riktighet eftersom det HTS-nummer som använts för att bestämma exportvolymen (38 26 00) även omfattar andra produkter och exportpriset därför inte kan jämföras med de inhemska priserna på biodiesel.

(60)

Kommissionen har använt denna kod eftersom den amerikanska regeringen själv i sitt kompletterande svar på frågeformuläret av den 19 december 2014 angivit att detta HTS-nummer har använts från 2012 och framåt i syfte att ge korrekta statistiska uppgifter om export av amerikansk biodiesel. Även om detta HTS-nummer överskattar värdet av den berörda exporterade produkten sker detta i betydligt mindre utsträckning än med de HTS-nummer som används i det förflutna. De amerikanska myndigheterna drog slutsatsen att detta HTS-nummer ger en relativt realistisk bild av exportvärdet.

(61)	NBB hävdade att de inhemska priser som beräknats av kommissionen inte kan jämföras med de exportpriser som anges i ITC:s databas och de dumpningsmarginaler som beräknats av kommissionen därmed inte kan användas.

(62)

I en översyn vid giltighetstidens utgång behöver inga nya dumpningsmarginaler beräknas. I föreliggande fall avstannade den dumpade exporten efter införandet av åtgärder, varför analysen inriktades på sannolikheten för att dumpningen kommer att återupptas. I avsaknad av samarbetsvilja från producenterna i Förenta staterna har kommissionen utgått från tillgängliga uppgifter. I detta scenario är exportpriserna till tredjeländer relevanta och kan användas som en indikator för att bedöma vad som kommer att hända om åtgärderna skulle upphöra. Jämförelsen mellan inhemska priser och exportpriser till tredjeländer syftar framför allt inte till att beräkna exakta dumpningsmarginaler, utan ska ge en indikation på sannolikheten för att dumpning återkommer om de gällande åtgärderna tillåts upphöra.

3.3.3 Förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och prisnivån i unionen

(63)

EU-marknaden är attraktiv för Förenta staternas export av biodiesel. Enligt amerikanska internationella handelskommissionens (ITC) databas som avses i skäl 57 var det genomsnittliga exportpriset till alla destinationer under översynsperioden 1 021,52 US-dollar (753,34 euro) per ton. Det högsta genomsnittliga exportpriset var till Kanada (1 167,33 US-dollar eller 860,86 euro per ton) och det lägsta genomsnittliga exportpriset var till Gibraltar (753,19 US-dollar eller 555,45 euro per ton).

(64)

Detta genomsnittliga exportpris är lägre än genomsnittspriset för biodiesel som såldes i unionen av unionstillverkarna under översynsperioden (905 euro per ton). Även om de amerikanska tillverkarna skulle bli tvungna att sälja till ett pris som understiger 905 euro per ton för att ta sig in på unionsmarknaden skulle de fortfarande ha intresse av att lägga om en del av sin nuvarande export till tredjeländer till unionsmarknaden, eftersom denna är mer attraktiv än vissa andra tredjelandsmarknader.

(65)	NBB och den amerikanska regeringen hävdade att Förenta staternas nuvarande exportförsäljning till tredjeländer inte skulle ledas om till unionen eftersom den enskilt största exportmarknaden är Kanada, där priserna är högre än priset fritt fabrik till unionen.

(66)

Kommissionen hänvisade emellertid till en del av den nuvarande exportförsäljningen, och inte till hela. Kommissionen har inte påstått att de amerikanska tillverkarna skulle sluta att exportera till Kanada och dirigera om denna försäljning till unionen. Kanada skulle visserligen också kunna betraktas som en lockande marknad för amerikanska tillverkare, men denna marknad är av begränsad storlek i förhållande till unionsmarknaden (13), som fortfarande är den största marknaden för biodiesel i världen.

(67)	NBB hävdade också att den nuvarande exporten till Malaysia inte skulle avledas till unionsmarknaden eftersom förbrukningen där ökar och inga tullavgifter behöver betalas på import av biodiesel.

(68)

Baserat på Förenta staternas genomsnittliga exportpriser till Malaysia enligt ITC-databasen, framgår det att det skulle bli mer lönsamt för de amerikanska tillverkarna att sälja till unionen än till Malaysia, även om standardtullsatserna tillkommer. Såsom visas i tabell 1 var exportpriserna till Malaysia under undersökningsperioden betydligt lägre än priserna i unionen. Förbrukningen i Malaysia kanske visserligen ökar, men även tillverkningen i Malaysia, som framför allt bygger på palmolja, kan öka. Dessutom kan det rimligen förväntas att grannlandet Indonesien, som har en betydande biodieselproduktion, kommer att öka exporten till Malaysia om konsumtion ökar. Denna begäran bör därför avvisas.

3.3.4 Outnyttjad kapacitet

(69)

De amerikanska tillverkarnas betydande outnyttjade kapacitet uppmuntrar till att öka produktionen och sälja biodiesel till dumpade priser till EU-marknaden. Eftersom de amerikanska tillverkarna inte är samarbetsvilliga fastställde kommissionen den amerikanska produktionskapaciteten på grundval av tillgängliga uppgifter på webbplatserna för den amerikanska miljöskyddsnämnden (EPA) och den amerikanska myndigheten för energiinformation (EIA).

(70)	Biodieseltillverkarna måste till dessa två myndigheter (på års- resp. månadsbasis) rapportera sin befintliga och planerade produktionskapacitet, liksom sin produktion, inmatning, sina lager och sin försäljning av biodiesel.

(71)	På grundval av EIA:s uppgifter uppgick de amerikanska producenternas kapacitet under undersökningsperioden till 7 128 000 ton. Denna mängd är mycket nära det som NBB tillhandahöll, utgående ifrån de uppgifter som lämnats av medlemmarna till EPA, nämligen 6 963 000 ton.

(72)

Den faktiska produktionen av biodiesel i Förenta staterna under undersökningsperioden var 4 450 000 ton (EIA:s uppgifter), vilket motsvarar ett kapacitetsutnyttjande på 62,4 % och en outnyttjad kapacitet på 37,6 % eller 2 678 000 ton. Denna outnyttjade kapacitet skulle sannolikt utnyttjas för att leverera till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla. De amerikanska tillverkarna kan nämligen lätt öka sin produktion och export till EU med den ekonomiska nyttan av ökat kapacitetsutnyttjande och minskning av tillverkningskostnaden per enhet. Utsläpp på unionsmarknaden av den amerikanska överskottskapaciteten skulle ha en betydande inverkan, eftersom den uppgår till nästan 22 % av unionens förbrukning under översynsperioden.

(73)

I detta sammanhang har NBB framfört ett antal synpunkter. NBB hävdade för det första att den amerikanska produktionskapaciteten är lägre än vad som beaktats av kommissionen. Enligt NBB är ett antal anläggningar i Förenta staterna visserligen registrerade, men i praktiken inaktiva, och därmed är den faktiska produktionskapaciteten 5 409 000 ton. NBB rapporterade också en ökad produktion av biodiesel under översynsperioden, uppgående till 5 084 000 ton. Därför hävdade NBB att kapacitetsutnyttjandet är ca 94 % och att det inte finns mycket outnyttjad kapacitet som kan användas för export till EU om åtgärderna skulle upphävas.

(74)

Detta påstående avvisades. Uppgifterna från NBB överensstämde inte med offentligt tillgängliga uppgifter. Biodieseltillverkare i Förenta staterna är skyldiga att månatligen till MKB lämna in ett formulär (EIA-22M Monthly Biodiesel Production Survey) och bland annat ange sin årliga produktionskapacitet samt huruvida de är aktiva, tillfälligt inaktiva eller definitivt har upphört med verksamheten. Sedan januari 2013 har den registrerade kapaciteten varierat lätt från månad till månad, men generellt sett varit relativt stabil.

(75)	Dessutom är biodieseltillverkare i Förenta staterna skyldiga att på årsbasis till EPA lämna in bland annat uppgifter om den typ eller de typer av förnybart bränsle de förväntas producera eller importera och deras befintliga och planerade produktionskapacitet.

(76)

Den registrerade kapacitet som biodieseltillverkarna har angivit uppdateras således regelbundet och anses därför vara en tillförlitlig källa. Även om den registrerade kapaciteten för närvarande är outnyttjad måste den beaktas vid beräkningen av överskottskapacitet som är tillgänglig för att öka produktionen och exporten.

(77)

Dessutom har man i de produktionskapacitetsvärden som NBB tillhandahåller redan dragit av definitivt nedlagd kapacitet, vilket angavs i inlagan. Anläggningar som inte är permanent nedlagda kan per definition starta sin produktion på nytt om de framtida marknadsvillkoren förändras (t.ex. om EU-marknaden öppnas). Den bedömning av sannolikheten för att dumpning kommer att återuppstå som genomförs vid en översyn vid giltighetstidens utgång kräver att man beaktar vad som kan komma att hända i framtiden om åtgärderna tillåts upphöra att gälla, och inte bara en utvärdering av situationen under undersökningsperioden.

(78)	Kommissionen anser därför att den nuvarande registrerade kapaciteten utgör en korrekt grund för beräkningen av den totala amerikanska produktionskapaciteten och outnyttjad kapacitet, och avvisar NBB:s invändning.

(79)	Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade NBB att produktionskapaciteten inte bör beakta oanvänd kapacitet även om denna kapacitet inte anmälts till de amerikanska myndigheterna som nedmonterad eller permanent nedlagd.

(80)

Enligt de EIA-instruktioner som NBB hänvisar till är den årliga produktionskapaciteten den kvantitet biodiesel som en anläggning kan producera under ett kalenderår, med normala driftstopp för underhåll. Det omfattar kapaciteten för outnyttjade anläggningar tills de är nedmonterade eller nedlagda. Av det ovan anförda framgår att EIA tar hänsyn till alla tänkbara anläggningar som potentiellt kan bli aktiva igen. Tvärtemot vad NBB hävdat kan därför anläggningar som inte är nedmonterade eller permanent nedlagda per definition börja producera igen om de framtida förutsättningarna förändras.

(81)	Kommissionen ansåg därför att den nuvarande registrerade kapaciteten utgör en korrekt grund för beräkningen av den totala amerikanska produktionskapaciteten och outnyttjade kapaciteten.

(82)

NBB hävdade också att den amerikanska biodieselindustrin inte är avsedd att utgöra en exportindustri, eftersom de flesta amerikanska biodieselanläggningarna producerar mindre än 15 000 000 gallon (55 000 ton) per år. Det skulle därför inte vara ekonomiskt genomförbart att lagra flera veckor av biodieselproduktion för en enda export.

(83)

Även detta påstående avvisades. Den amerikanska biodieselindustrin kan exportera, och före införandet av de gällande åtgärderna exporterade de amerikanska producenterna betydande volymer av biodiesel till unionsmarknaden, upp till 1 137 000 ton under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (1 april 2007–31 mars 2008). Detta visar att det finns amerikanska tillverkare med tillräcklig produktionskapacitet för att kunna exportera. De amerikanska tillverkarna utan tillräcklig egen tillverkningskapacitet för transport till unionen kommer att fortsätta att tjäna hemmamarknaden, och handlare kan lägga ihop produktionen från flera anläggningar och exportera detta.

(84)	Sammanfattningsvis har biodieselindustrin i Förenta staterna en betydande outnyttjad produktionskapacitet och därför ett starkt incitament att återuppta exporten till EU-marknaden om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

3.3.5 Kringgående/absorption

(85)

Såsom nämns i skäl 2 befanns det att de antidumpningsåtgärder som införts 2009 kringgicks genom omlastning via Kanada och en förändring i sammansättningen av blandningen. Förekomsten av sådana metoder visar hur stort intresse vissa amerikanska tillverkare har av att komma in på unionsmarknaden, även efter införandet av åtgärderna, och detta måste därför betraktas som en indikation på sannolikheten för framtida dumpning.

(86)	Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade NBB att dessa händelser inträffade fyra år före undersökningsperioden och inte kan användas för att dra någon slutsats i föreliggande fall.

(87)	Kommissionen vidhöll att förekomsten av tidigare praxis som tillämpats av samma marknadsaktörer inte är avgörande i sig, men trots allt kan betraktas som ett tecken på det stora intresset amerikanska tillverkare har att tränga in på unionsmarknaden.

3.3.6 Andra aspekter

(88)

Under översynsperioden var den amerikanska produktionen av biodiesel (4 450 000 ton) lägre än förbrukningen (4 896 000 ton). Som en följd av detta importerar Förenta staterna mer biodiesel än man exporterar. Detta kan bero på den ovisshet som hänger samman med målen för obligatorisk biodieselproduktion enligt standarden för förnybara bränslen (1,28 miljarder gallons, motsvarande 4 238 000 ton under 2014, vilket är oförändrat jämfört med 2013) och möjligheten för importerad biodiesel att delta i Renewable Fuel Standard Programme och utnyttja det amerikanska skatteavdraget för biodiesel när det träder i kraft. Under översynsperioden uppgick den sammanlagda importen till 1 072 000 ton och exporten till 567 000 ton. Om den tillgängliga produktionskapaciteten inte användes för att tillgodose den inhemska efterfrågan under skadeundersökningsperioden är det osannolikt att sådan tillgänglig produktionskapacitet i framtiden skulle användas för detta ändamål. Det har fastställts att den amerikanska produktionskapaciteten under översynsperioden (7 128 000 ton) var betydligt högre än den inhemska konsumtionen. Detta innebär att om exportmarknadsmöjligheter öppnas kommer de amerikanska tillverkarna att få ett incitament och sannolikt börja använda sin outnyttjade kapacitet. Om de kunde ha använt reservkapaciteten för att tillgodose den inhemska förbrukningen skulle de redan ha gjort det.

(89)

I detta sammanhang bör det noteras att unionsmarknaden är mycket attraktiv eftersom den är störst i världen, och det finns starka incitament för användning av biodiesel i unionen och i de enskilda medlemsstaterna. Det skulle således vara attraktivt för de amerikanska tillverkarna att använda sin outnyttjade kapacitet fullt ut och även avleda en del av sin nuvarande exportförsäljning från andra mindre lönsamma tredjeländer till unionsmarknaden.

(90)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade NBB att det faktum att den amerikanska förbrukningen under undersökningsperioden var högre än produktionen av biodiesel visar att de amerikanska tillverkarna inte hade någon överskottskapacitet som kunde användas till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(91)

Kommissionen ansåg att den outnyttjade kapacitet som konstaterats i Förenta staterna, som kan användas för att täcka hela den amerikanska förbrukningen men för närvarande inte används för detta ändamål, med all sannolikhet skulle användas för att försörja andra marknader där efterfrågan finns, och särskilt unionsmarknaden, där inga amerikanska exporterande producenter för närvarande förekommer. Kommissionen betonade att produktionskapaciteten är betydligt högre än förbrukningen i Förenta staterna och att det följaktligen finns outnyttjad kapacitet tillgänglig för export till unionen om de gällande åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

3.3.7 Slutsats om sannolikheten för återkommande dumpning

(92)

Mot bakgrund av den betydande outnyttjade kapaciteten hos den amerikanska industrin, i kombination med unionsmarknadens attraktionskraft till följd av dess storlek och gällande försäljningspriser, med särskilt beaktande av prisnivån för amerikansk export till tredjeländer, och uppgifter om tidigare kringgående, drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från Förenta staterna sannolikt skulle återuppstå om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

4. SKADA

4.1 Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen

(93)	Den likadana produkten tillverkades av cirka 200 unionstillverkare under översynsperioden. De utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(94)

Unionens sammanlagda tillverkning uppgick till nästan 11 600 000 ton under översynsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, såsom information som inkommit i samband med klagomålet och uppgifter som samlats in från unionstillverkarna under utredningen. Såsom framgår i skälen 12–13 valdes sju unionstillverkare ut till urvalet, som representerar nästan 30 % av den totala unionstillverkningen av den likadana produkten.

4.2 Förbrukningen i unionen

(95)	Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av volymen av unionens sammanlagda tillverkning minus export, plus import från tredje länder. Import- och exportvolymerna härleddes ur Eurostats uppgifter.

(96)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton)

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Total förbrukning i unionen (ton)	11 130 119	11 856 626	11 382 324	12 324 479
Index	100	107	102	111
Källa: Uppgifter från unionsindustrin, Eurostat.

(97)	På grundval av ovanstående ökade unionens förbrukning av biodiesel med 11 % under den undersökta perioden.

4.3 Import av den berörda produkten från det berörda landet

4.3.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet

(98)	Såsom nämns ovan (se skäl 40) har import av biodiesel från Förenta staterna till unionen, enligt uppgifter från Eurostat, sjunkit till en nästan obefintlig nivå efter införandet av åtgärder 2009.

(99)

Importerna till unionen från det berörda landet och marknadsandelen har utvecklats på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och Förenta staternas marknadsandel

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Förenta staterna (ton)	2 442	803	7	13
Index	100	33	0	1
Marknadsandel	0	0	0	0
Källa: Eurostat.

4.3.2 Priser och prisunderskridande

(100)

Under översynsperioden var importen av biodiesel från Förenta staterna till unionen försumbar och kan inte utgöra någon meningsfull bas för beräkningen av prisunderskridandet.

(101)

En analys gjordes därför mellan genomsnittspriset för biodiesel som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin, och det genomsnittliga exportpriset på biodiesel till tredjeländer från Förenta staterna under översynsperioden, baserat på statistiska uppgifter från amerikanska internationella handelskommissionen (ITC). Såsom nämns ovan (se skäl 63) uppgick det genomsnittliga exportpriset till alla länder till 753 euro per ton fritt fartygets sida. I syfte att beräkna ett sannolikt och rimligt unionsexportpris skulle man behöva lägga till kostnader för transport och försäkring samt en tull på 6,5 % till detta genomsnittliga exportpris, vilket beräknas till cirka 100 euro per ton (se skäl 45). Härav följer att det uppskattade exportpriset till unionen skulle underskrida priserna i unionen, som var 905 euro under översynsperioden.

(102)

NBB hävdade att kommissionen underlåtit att förklara varför den använt de genomsnittliga amerikanska exportpriserna till tredjeland vid fastställandet av ett sannolikt exportpris till unionen, snarare än det högre exportpriset till Kanada. NBB har även gjort gällande att kommissionen har underlåtit att förklara på vilka grunder justeringen med 100 euro av det beräknade exportpriset till unionen gjorts, och att den inte beaktat kostnader efter import eller påstådda prisskillnader på grund av olika råvaror. Till följd av detta anser NBB att kommissionens analys av prisunderskridandet är bristfällig.

(103)

Undersökningen visade, såsom beskrivs i skäl 57, att de amerikanska exportpriserna varierar avsevärt beroende på destination. I avsaknad av samarbetsvilja från producenterna i Förenta staterna fastslog kommissionen, i syfte att fastställa ett rimligt och sannolikt exportpris till unionen, ett pris på grundval av genomsnittet för alla exportdestinationer. Att bara använda det högsta exportpriset, som NBB förespråkar, skulle inte ha varit lämpligt, på samma sätt som det skulle ha varit olämpligt att använda det lägsta exportpriset. Med beaktande av komponenterna och källan till anpassningen på 100 euro, som omfattar kostnader efter importen och prisskillnader som beror på råvaror, har NBB i huvudsak åberopat samma påståenden för de beräkningar som är relevanta för dumpning. Av de orsaker som anges i skälen 51 och 53 tillbakavisas dessa påståenden även när det gäller prisunderskridandeanalysen.

4.3.3 Import från andra tredjeländer

(104)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Import från tredjeländer

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Malaysia (ton)	16 622	36 543	211 430	314 494
Indonesien (ton)	1 087 517	1 133 946	394 578	204 086
Argentina (ton)	1 422 142	1 475 824	425 239	153 607
Övriga (ton)	139 580	153 529	177 889	206 592
Totalt (ton)	2 665 861	2 799 842	1 209 136	878 779
Index	100	105	45	33
Marknadsandel	24,0 %	23,6 %	10,6 %	7,1 %
Index	100	99	44	30
Genomsnittligt pris (euro/ton)	927	932	779	786
Index	100	100	84	85
Källa: Eurostat.

(105)

Importvolymen av biodiesel från andra tredjeländer än Förenta staterna minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden, vilket återspeglas i en motsvarande nedgång i marknadsandel. Minskningen av importvolymerna från 2013 sammanföll med införandet av antidumpningsåtgärder på import av biodiesel från Indonesien och Argentina. Genomsnittspriset minskade också med 15 % under samma period. Prisutvecklingen liknar trenden för unionsindustrins priser på unionsmarknaden (tabell 8) och kan främst tillskrivas nedgången i råvarupriserna. Även om prisnivåerna är cirka 13 % lägre än genomsnittet i unionen, är marknadsandelen för denna import liten och har inte någon betydande inverkan på unionsindustrin.

4.4 Unionsindustrins ekonomiska situation

4.4.1 Allmänna anmärkningar

(106)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen har en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden gjorts.

(107)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska indikatorer. Kommissionen har utvärderat de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter som avser alla unionstillverkare och de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av kontrollerade uppgifter från de utvalda tillverkarna i unionen. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(108)

De makroeokonomiska indikatorerna är: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(109)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

4.4.2 Makroekonomiska indikatorer

4.4.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(110)

Unionens totala produktionsvolym, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Importvolym (ton)	8 547 884	9 138 558	10 528 886	11 596 824
Index	100	107	123	136
Produktionskapacitet (ton)	16 072 000	16 190 288	16 997 288	16 746 869
Index	100	101	106	104
Kapacitetsutnyttjande	53 %	56 %	62 %	69 %
Index	100	106	116	130
Källa: Uppgifter från EBB (sökanden).

(111)

Även om produktionskapaciteten förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden (+ 4 %) ökade tillverkningsvolymerna betydligt från och med 2012 till och med slutet av översynsperioden. Denna ökning av tillverkningsvolymen förklaras delvis av den ökade förbrukningen i unionen under samma period, men sammanfaller också med införandet av antidumpningsåtgärder på import av biodiesel från Indonesien och Argentina, som har haft en tydligt positiv effekt på unionsindustrins produktionsvolym.

(112)

Till följd av den stabila produktionskapaciteten och ökade produktionsvolymen kunde kapacitetsutnyttjandet öka med 30 % under skadeundersökningsperioden och låg på 69 % vid utgången av översynsperioden.

(113)

NBB hävdar att de icke-konfidentiella svaren på frågeformuläret från några av företagen i stickprovsurvalet visar på ett högt kapacitetsutnyttjande mellan 78 % och minst 93 %. Det hävdas därför att den lägre genomsnittliga kapacitetsutnyttjandegraden för industrin som helhet snarare beror på strukturella faktorer än på importer. Under dessa omständigheter tycker NBB inte att kapacitetsutnyttjandet bör beaktas som en indikator som visar att unionens biodieselindustri fortfarande håller på att återhämta sig från tidigare dumpning.

(114)

Detta påstående kan inte godtas. Kapacitetsutnyttjandet är bara en av många makroindikatorer som kommissionen beaktar när den analyserar den övergripande situationen för unionsindustrin. Det faktum att vissa företag i stickprovsurvalet kan ha högre utnyttjandegrader är normalt, eftersom makroindikatorer grundas på ett vägt genomsnitt för hela unionsindustrin. Att vissa biodieseltillverkare i unionen har återhämtat sig snabbare och i högre grad än andra, gör inte denna indikator överflödigt för den övergripande bedömningen av unionsindustrins situation, särskilt med tanke på hur splittrad industrin är.

4.4.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel

(115)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Försäljningsvolym på unionsmarknaden (ton)	8 497 073	8 863 191	9 741 548	10 966 576
Index	100	104	115	129
Marknadsandel	76,3 %	74,8 %	85,6 %	89,0 %
Index	100	98	112	117
Källa: Uppgifter från EBB (sökanden).

(116)

Unionsindustrins försäljningsvolym har ökat betydligt och i linje med den ökade produktionen under skadeundersökningsperioden. Som en följd ökade också unionsindustrins marknadsandel från 76 % i början av skadeundersökningsperioden till 89 % i slutet av översynsperioden. Den positiva utveckling av försäljningsvolymerna och marknadsandelarna visar att gällande antidumpnings- och antisubventionsåtgärder har haft en positiv inverkan på unionsindustrin.

4.4.2.3 Tillväxt

(117)

Förbrukningen i unionen ökade med 11 % under skadeundersökningsperioden, medan både produktionsvolym och försäljning ökade med omkring 30 %. Även kapacitetsutnyttjandet ökade med omkring 30 %, medan kapaciteten förblev relativt stabil, med endast en liten ökning. Samtidigt har sysselsättningen ökat (tabell 7), medan investeringsnivån har minskat (tabell 11) under skadeundersökningsperioden. Sammantaget kan det konstateras att unionsindustrin befinner sig i en period av tillväxt.

4.4.2.4 Sysselsättning och produktivitet

(118)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Antal anställda	2 123	2 125	2 351	2 326
Index	100	100	111	110
Produktivitet (ton/anställd)	4 021	4 301	4 479	4 986
Index	100	107	111	124
Källa: Uppgifter från EBB (sökanden).

(119)

Antalet anställda inom unionens biodieselindustri var stabil i början av skadeundersökningsperioden, men ökade därefter med 10 % från 2012 fram till slutet av översynsperioden. Denna utveckling är helt i linje med trenderna för övriga skadeindikatorer, såsom produktionsvolym och försäljning, och är ett tecken på den pågående återhämtningen från tidigare dumpning och subventionering som unionsindustrin för närvarande befinner sig i.

(120)

Eftersom den ökade sysselsättningen proportionellt sett är mindre än den ökade produktionen av biodiesel, har produktiviteten per anställd ökat med nästan 25 % under skadeundersökningsperioden, vilket tyder på att unionsindustrin håller på att bli en effektivare industri.

4.4.2.5 Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(121)

Såsom nämns i skäl 40 upphörde importen av biodiesel från Förenta staterna så gott som helt efter införandet av åtgärder 2009, och det ingen dumpning förekom under översynsperioden. Dumpningens omfattning kan därför inte bedömas. Analysen av skadeindikatorerna visar att de åtgärder som införts mot Förenta staterna, och de påföljande åtgärderna mot import från Argentina och Indonesien, har haft en positiv inverkan på unionsindustrin, som anses hålla på att återhämta sig från tidigare dumpning.

4.4.3 Mikroekonomiska indikatorer

4.4.3.1 Priser och faktorer som påverkar priser

(122)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet (fritt fabrik) som unionstillverkarna i stickprovsurvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Genomsnittliga försäljningspriser per enhet i EU (euro/ton)	1 105	1 079	964	905
Index	100	98	87	82
Tillverkningskostad per enhet (euro/ton)	1 107	1 153	969	868
Index	100	104	88	78
Källa: Kontrollerade uppgifter från de unionstillverkare som ingick i stickprovsurvalet.

(123)

Det genomsnittliga försäljningspriset i unionen har minskat stadigt under skadeundersökningsperioden, medan produktionskostnaden per enhet har följt en liknande utveckling. Eftersom biodiesel köps och säljs som en råvara har unionsindustrin inte kunnat upprätthålla ett högre försäljningspris, utan har snarare fått minska priset i linje med lägre produktionskostnader. Unionsindustrin har därför inte kunnat dra full nytta av lägre råvarukostnader. Å andra sidan minskade produktionskostnaden per enhet något mer än det genomsnittliga priset per enhet, vilket tyder på att unionsindustrin blivit effektivare.

4.4.3.2 Arbetskraftskostnader

(124)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionstillverkarna i stickprovsurvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)	60 866	59 081	60 802	61 807
Index	100	97	100	102
Källa: Kontrollerade uppgifter från de unionstillverkare som ingick i stickprovsurvalet.

(125)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd har förblivit stabil under hela skadeundersökningsperioden.

4.4.3.3 Lager

(126)

Lagernivåerna hos unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden.

Tabell 10

Lager

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Utgående lager (ton)	84 734	118 256	92 825	91 202
Index	100	140	110	108
Utgående lager som andel av produktionen (%)	4	5	4	3
Index	100	125	100	75
Källa: Kontrollerade uppgifter från de unionstillverkare som ingick i stickprovsurvalet.

(127)

Lagren har varit relativt stabila och låg på en normal nivå under skadeundersökningsperioden.

4.4.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(128)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i stickprovet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Lönsamhet för försäljningen i unionen till icke-närstående kunder (% av omsättningen)	2,0	– 1,4	1,1	3,8
Index	100	– 70	55	190
Kassaflöde (i euro)	67 930 517	1 004 296	135 656 898	66 832 681
Index	100	1	200	98
Investeringar (i euro)	12 122 366	9 859 293	9 133 725	8 314 180
Index	100	81	75	69
Räntabilitet (% på nettoförsäljningen)	14,0	– 14,2	12,5	44,2
Index	100	– 101	89	315
Källa: Kontrollerade uppgifter från de unionstillverkare som ingick i stickprovsurvalet.

(129)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. Lönsamheten ökade från 2,0 % under 2011 till 3,8 % vid slutet av översynsperioden. Lönsamheten minskade dock under 2012 och blev negativ (– 1,4 %), vilket troligtvis beror på effekten av betydande mängder dumpad import från Indonesien och Argentina, som ersatte den tidigare importen med ursprung i Förenta staterna.

(130)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Ingen tydlig trend kan konstateras under skadeundersökningsperioden, men de utvalda företagen upprätthöll ett positivt kassaflöde.

(131)

Under skadeundersökningsperioden har investeringarna minskat. Mot bakgrund av det positiva kassaflödet och den betydande ökningen på avkastningen på investeringar, som visas i tabellen ovan, finns det inget som tyder på att unionsindustrin skulle ha haft svårt att anskaffa kapital eller göra ytterligare investeringar, om sådana investeringar hade krävts under skadeundersökningsperioden.

(132)

NBB hävdar att en lönsamhet på 3,8 % är oförenlig med deras egna beräkningar, som baserades på uppgifter från de icke-konfidentiella versionerna av svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet och visade på en vinstmarginal på 8,5 %.

(133)

Kommissionen undersökte detta påstående och fann att NBB kom fram till ett annat belopp på grundval av en metod eller beräkning som var felaktigt av flera skäl. För det första grundades deras beräkningar av lönsamheten under översynsperioden inte på svaren på frågeformuläret, som de påstod, utan på uppgifter från provtagning som emellertid inte innehåller uppgifter avseende undersökningsperioden utan från en annan period. För det andra är de tillverkningskostnader som NBB använt för att beräkna lönsamheten baserade på en produktionskostnad för ett annat urval av företag som användes i en annan undersökning och kan därför inte överföras rakt av till denna undersökning. Slutligen fastställde kommissionen den genomsnittliga vinstmarginalen för de företag som ingick i urvalet på grundval av tillförlitliga och kontrollerade uppgifter från dessa företag. NBB:s invändning avvisas därför.

4.4.4 Slutsats beträffande skada

(134)

En analys av de ekonomiska indikatorerna visar att produktions- och försäljningsvolymerna ökade under skadeundersökningsperioden samtidigt som förbrukningen i unionen endast har ökat i mindre utsträckning. Detta innebär att unionsindustrin ökade sin marknadsandel på unionsmarknaden. Samtidigt minskade både försäljningspriset och tillverkningskostnaderna i liknande omfattning. Detta har hindrat unionsindustrin från att fullt ut dra nytta av de ökade försäljningsvolymerna trots en betydande minskning av importen från tredjeländer.

(135)

Å andra sidan förblev lönsamheten låg under skadeundersökningsperioden, och unionsindustrin har till och med gått med förlust under 2012. Även de vinster som uppnåddes under översynsperioden, strax under 4 %, är betydligt lägre än den vinstmarginal som unionsindustrin rimligen borde uppnå under normala marknadsförhållanden. Kommissionen påminner också om att rådet i den ursprungliga undersökning som ledde till införandet av de gällande åtgärderna fastslog den (mål-) vinst som unionsindustrin rimligen kan uppnå i avsaknad av dumpning till 15 % (14). Vid en efterföljande utredning beträffande import av biodiesel med ursprung i Argentina och Indonesien, hade den vinstmarginal som unionsindustrin rimligen skulle kunna förvänta sig i avsaknad av dumpning emellertid justerats nedåt en aning, främst till följd av ökad konkurrens på unionsmarknaden och biodieselindustrins mognadsgrad i unionen, och fastställts till 11 % (15).

(136)

Flera av de ekonomiska indikatorer som är relevanta för analys av den nuvarande situationen för unionsindustrin visar en positiv utveckling, och visar därmed också att de gällande antidumpningsåtgärderna har haft en positiv inverkan på unionsindustrin. Vinstnivån för unionsindustrin är emellertid fortfarande mycket låg, och ligger betydligt under den vinstmarginal som fastställts i tidigare undersökningar. Dessutom är investeringsnivån låg och minskade också med 30 % under skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet, som visserligen ökar, ligger fortfarande under 70 % jämfört med en utnyttjandegrad på 90 % när det inte förekom någon dumpad import på unionsmarknaden (2004–2006) och unionsindustrin ansågs vara sund (16).

(137)

Utgående från en övergripande bedömning av alla ekonomiska indikatorer har kommissionen dragit slutsatsen att unionsindustrin fortfarande inte har återhämtat sig fullständigt från effekterna av den tidigare dumpningen. Den befinner sig fortfarande i en ekonomiskt och finansiellt instabil situation och den nuvarande positiva utvecklingen kan lätt tillintetgöras om den dumpade importen från Förenta staterna skulle återkomma i betydande volymer.

5. SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN SKA ÅTERKOMMA

(138)

För att bedöma sannolikheten för återkommande skador för unionsindustrin om de gällande åtgärderna tillåts upphöra, analyserade kommissionen den sannolika inverkan av importen från Förenta staterna på unionsmarknaden och på unionsindustrin i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen analyserade särskilt sannolikheten för att den dumpade importen skulle återuppstå, dess omfattning och sannolika prisnivåer, outnyttjad kapacitet, unionsmarknadens attraktionskraft och de amerikanska tillverkarnas prissättning.

(139)

Såsom konstateras ovan (skäl 92) är det sannolikt att den dumpade importen från Förenta staterna skulle återkomma om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen har fastställt att tillverkare av biodiesel i Förenta staterna för närvarande dumpar på andra marknader i tredjeland till priser som underskrider unionspriserna. Eftersom unionspriserna ligger något högre än på andra marknader i tredjeländer är det sannolikt att åtminstone en del av denna export skulle styras om till unionen om de befintliga antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(140)

Kommissionen har konstaterat att de amerikanska tillverkarna har en stor outnyttjad kapacitet på cirka 2 678 000 ton, vilket motsvarar cirka 22 % av den totala förbrukningen i unionen.

(141)

Den tillgängliga outnyttjade kapaciteten i Förenta staterna kommer sannolikt inte att absorberas av hemmamarknaden. Redan idag tillgodoser de amerikanska producenterna inte hela efterfrågan på den amerikanska marknaden, trots tillräcklig kapacitet. Det är också osannolikt att den befintliga outnyttjade kapaciteten skulle användas till att öka exporten till andra tredjeländer än unionen. Som beskrivs i detalj i skälen 42–63 är de amerikanska exportpriserna till tredjeländer i genomsnitt 15 % lägre än det genomsnittliga inhemska priset på den amerikanska marknaden, och även lägre än genomsnittspriset i unionen, även om transportkostnaderna från Förenta staterna till unionen beaktas. Det är därför sannolikt att de amerikanska tillverkarna skulle söka en annan avsättning för sin outnyttjade kapacitet.

(142)

Med tanke på att unionsmarknaden är den största marknaden i världen för biodiesel, och på att biodieselpriset är i paritet eller något högre än på den inhemska amerikanska marknaden, är unionsmarknaden mycket attraktiv för de amerikanska biodieseltillverkarna.

(143)

Det är därför mycket sannolikt att de amerikanska tillverkarna skulle använda en stor del av sin reservkapacitet för att återvända till unionsmarknaden om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla. Såsom konstateras ovan (skäl 46) är det sannolikt att de amerikanska tillverkarna kommer att exportera biodiesel till unionen till dumpade priser i syfte att konkurrera med unionstillverkare på unionsmarknaden. Med tanke på deras nuvarande prissättning på andra exportmarknader (skäl 57–58) och den stora outnyttjade kapaciteten är det mycket sannolikt att betydande volymer av biodiesel från Förenta staterna åter skulle komma in på unionsmarknaden till dumpade priser som motsvarar eller underskrider unionspriserna.

(144)

Sådan import skulle utöva ett betydande tryck och även prispress nedåt på unionsindustrin, som med nuvarande prisnivåer bara gör en mycket liten vinst, betydligt under målvinsten. Detta skulle med största sannolikhet leda till en minskning av produktions- och försäljningsvolymer, lägre lönsamhet och förlust av marknadsandelar.

(145)

Med tanke på unionsindustrins svaga ekonomiska ställning skulle ett sådant sannolikt scenario ha en betydande negativ inverkan på unionsindustrins pågående återhämtning och med all sannolikhet på nytt orsaka väsentlig skada.

5.1 Slutsats

(146)

På grundval av ovanstående har kommissionen dragit slutsatsen att den väsentliga skadan för unionsindustrin sannolikt skulle återuppstå om de gällande åtgärderna mot import av biodiesel från Förenta staterna skulle upphöra att gälla.

6. UNIONENS INTRESSE

(147)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det skulle strida mot unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna, trots slutsatserna om sannolikheten för återkommande skadevållande dumpning. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och biodieselanvändarnas.

6.1 Unionsindustrins intresse

(148)

De befintliga åtgärderna har bidragit till att dumpad import av biodiesel från Förenta staterna nästan helt upphört, och inneburit en lättnad för unionsindustrin. Medan unionsindustrin visar positiva tecken på återhämtning från tidigare dumpning, såsom ökad produktions- och försäljningsvolym, har biodieselpriset på unionsmarknaden minskat avsevärt och lönsamheten förblivit mycket låg, vilket innebär att industrin befinner sig i en bräcklig och sårbar ekonomisk situation.

(149)

Om de gällande åtgärderna skulle tillåtas upphöra, skulle unionsindustrin med största sannolikhet möta ökad illojal konkurrens i form av stora volymer dumpad import av biodiesel från Förenta staterna. Detta skulle sätta stopp för den pågående återhämtningen som unionens biodieselindustri för närvarande upplever, och sannolikt leda till att väsentlig skada skulle återuppstå. Det är därför inte i unionsindustrins intresse att åtgärderna upphör.

6.2 Icke-närstående importörers och handlares intresse

(150)

Endast tre importörer/handlare gav sig till känna och lämnade synpunkter. Ett företag hävdade att de nuvarande tullarnas nivå är oproportionell och förlängningen skulle snedvrida och begränsa marknaden med högre priser som följd. De båda andra företagen hävdade att de gällande åtgärderna inte hade påverkat deras verksamhet och var neutral med avseende på en eventuell utvidgning av de nuvarande antidumpningsåtgärderna.

(151)

Resultaten av denna undersökning leder inte till slutsatsen att ett bibehållande av nuvarande åtgärder skulle begränsa marknaden och resultera i högre priser. Tvärtom minskade unionsindustrins priser under skadeundersökningsperioden, trots de gällande åtgärderna. Dessutom har unionsindustrin idag tillräcklig kapacitet för att tillgodose unionens efterfrågan på biodiesel, och reservkapacitet för att tillgodose en framtida ökning av efterfrågan. De framlagda argumenten bevisar därför inte att ett bibehållande av de befintliga åtgärderna skulle strida mot importörernas och/eller näringsidkarnas intressen.

6.3 Användarnas intresse

(152)

Endast en användare, ett oljebolag som köper biodiesel för att blanda med mineraloljor, gav sig till känna och lämnade sina synpunkter till kommissionen. Det hade en stark förkärlek för att bibehålla de gällande åtgärderna och hävdade att deras avlägsnande kan ha förödande effekter på unionens biodieselmarknad, och leda till en inströmning av betydande volymer dumpad biodiesel som skulle resultera i en återkommande allvarlig skada för unionens biodieselindustri.

(153)

Det finns inget som tyder på att de gällande åtgärderna har haft en negativ inverkan på biodieselanvändarna i unionen, och framför allt finns det inga belägg för att de gällande åtgärderna har haft en negativ inverkan på deras lönsamhet eller affärsverksamhet. I alla händelser har unionsindustrin, på grund av den stabila eller endast obetydligt ökade unionsförbrukningen av biodiesel, tillräcklig kapacitet för att tillgodose nuvarande och framtida efterfrågan även om efterfrågan ökar ytterligare. Upprätthållandet av åtgärderna skulle inte leda till ett bristande utbud.

(154)

Man kan därför dra slutsatsen att ett bibehållande av åtgärderna inte skulle strida mot användarnas intresse.

6.4 Slutsats om unionens intresse

(155)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som tydde på att det inte skulle ligga i unionens intresse att upprätthålla de befintliga åtgärderna beträffande import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna.

7. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(156)

Mot bakgrund av slutsatserna om sannolikheten för att dumpning och skada ska fortsätta eller återkomma bör därför de antidumpningsåtgärder för import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna, som infördes genom förordning (EG) nr 599/2009, ändrad genom genomförandeförordning (EU) nr 444/2011, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, bibehållas i ytterligare fem år.

(157)

Såsom anges i skäl 2 har de gällande antidumpningstullarna på import av biodiesel från Förenta staterna utvidgats till att även omfatta import av samma produkt som avsänts från Kanada, oavsett om dess deklarerade ursprung är Kanada eller inte, och import till unionen av biodiesel i en blandning innehållande högst 20 % av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Amerikas förenta stater.

(158)

De antidumpningstullar som bibehålls ska fortsätta att utvidgas till att omfatta import av biodiesel som avsänts från Kanada, oavsett om dess deklarerade ursprung är Kanada eller inte, samt biodiesel i en blandning innehållande högst 20 % av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Amerikas förenta stater.

(159)

De exporterande producenter från Kanada som var undantagna från de åtgärder som utvidgades genom genomförandeförordning (EU) nr 444/2011 bör även vara befriade från de åtgärder som införs genom denna förordning.

(160)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EG) nr 1225/2009.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull ska införas på import av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vanligtvis kallad biodiesel, i ren form eller i en blandning innehållande mer än 20 % av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Förenta staterna, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 1516 20 98 (Taric-nummer 1516 20 98 29), ex 1518 00 91 (Taric-nummer 1518 00 91 29), ex 1518 00 99 (Taric-nummer 1518 00 99 29), ex 2710 19 43 (Taric-nummer 2710 19 43 29), ex 2710 19 46 (Taric-nummer 2710 19 46 29), ex 2710 19 47 (Taric-nummer 2710 19 47 29), ex 2710 20 11 (Taric-nummer 2710 20 11 29), ex 2710 20 15 (Taric-nummer 2710 20 15 29), ex 2710 20 17 (Taric-nummer 2710 20 17 29), ex 3824 90 92 (Taric-nummer 3824 90 92 12), ex 3826 00 10 (Taric-nummer 3826 00 10 29, 3826 00 10 39, 3826 00 10 49, 3826 00 10 99) och ex 3826 00 90 (Taric-nummer 3826 00 90 19).

2. Följande slutgiltiga fasta antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av de nedan angivna företagen:

Företag	Antidumpningstullsats i euro per ton netto	Taric-tilläggsnummer
Archer Daniels Midland Company, Decatur	68,6	A933
Cargill Inc, Wayzata	0	A934
Green Earth Fuels of Houston LLC, Houston	70,6	A935
Imperium Renewables Inc., Seattle	76,5	A936
Peter Cremer North America LP, Cincinnati	198,0	A937
World Energy Alternatives, Boston	82,7	A939
Företag som förtecknas i bilaga I	115,6	Se bilaga I
Alla övriga företag	172,2	A999

Antidumpningstullen på blandningar ska tillämpas i proportion till blandningens viktandel fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling av icke-fossilt ursprung (dvs. blandningens biodieselhalt).

3. I fall där varor har skadats före övergången till fri omsättning och det pris som faktiskt betalats eller ska betalas därför har justeratas av säljaren till förmån för köparen, enligt villkoren i artikel 145.2 och 145. 3 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (17), ska den antidumpningstull som fastställs i punkt 2 sänkas med en procentsats som motsvarar en anpassning till det pris som faktiskt betalats eller ska betalas.

4. Tillämpningen av den individuella tullsatsen för de företag som anges i punkt 2 ska ske på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilaga II. Om ingen sådan faktura uppvisas, ska tullsatsen för ”alla övriga företag” tillämpas.

5. Om inte annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1. Den slutgiltiga antidumpningstull som är tillämplig på alla ”övriga företag” enligt artikel 1.2, utvidgas härmed till att omfatta import till unionen av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vanligtvis kallad biodiesel, i ren form eller i en blandning innehållande mer än 20 % av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, som avsänts från Kanada, oavsett om dess deklarerade ursprung är Kanada eller inte, och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 1516 20 98 (Taric-nummer 1516 20 98 21), ex 1518 00 91 (Taric-nummer 1518 00 91 21), ex 1518 00 99 (Taric-nummer 1518 00 99 21), ex 2710 19 43 (Taric-nummer 2710 19 43 21), ex 2710 19 46 (Taric-nummer 2710 19 46 21), ex 2710 19 47 (Taric-nummer 2710 19 47 21), ex 2710 20 11 (Taric-nummer 2710 20 11 21), ex 2710 20 15 (Taric-nummer 2710 20 15 21), ex 2710 20 17 (Taric-nummer 2710 20 17 21), ex 3824 90 92 (Taric-nummer 3824 90 92 10), ex 3826 00 10 (Taric-nummer 3826 00 10 20, 3826 00 10 30, 3826 00 10 40, 3826 00 10 89) och ex 3826 00 90 (Taric-nummer 3826 00 90 11), med undantag av de produkter som tillverkas av nedanstående företag:

Land	Företag	Taric-tilläggsnummer
Kanada	BIOX Corporation, Oakville, Ontario, Kanada	B107
Kanada	Rothsay Biodiesel, Guelph, Ontario, Kanada	B108

Den tull som ska utvidgas är den som fastställs för ”Alla övriga företag” i artikel 1.2, dvs. en slutgiltig antidumpningstull på 172,2 euro per ton netto.

2. I fall där varor har skadats före övergången till fri omsättning och säljaren därför har justerat det pris som faktiskt betalats eller ska betalas till köparens fördel, enligt villkoren i artikel 145.2 och 145.3 i förordning (EEG) nr 2454/93, ska den tullsats för antidumpningstullen som fastställts i artikel 1.2 minskas med en procentandel som motsvarar en anpassning till det pris som faktiskt betalats eller ska betalas.

3. Tillämpningen av de undantag som beviljats de företag som anges i punkt 1 ska ske på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilaga II. Om ingen sådan faktura uppvisas, ska den tullsats som föreskrivs i artikel 1.1 för ”alla övriga företag” tillämpas.

4. Om inte annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 3

1. Den slutgiltiga antidumpningstull som anges i artikel 1, punkt 2, utvidgas härmed till att omfatta import till unionen av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vanligtvis kallad biodiesel, i en blandning innehållande 20 % eller mindre av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Förenta staterna, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 1516 20 98 (Taric-nummer 1516 20 98 30), ex 1518 00 91 (Taric-nummer 1518 00 91 30), ex 1518 00 99 (Taric-nummer 1518 00 99 30), ex 2710 19 43 (Taric-nummer 2710 19 43 30), ex 2710 19 46 (Taric-nummer 2710 19 46 30), ex 2710 19 47 (Taric-nummer 2710 19 47 30), ex 2710 20 11 (Taric-nummer 2710 20 11 30), ex 2710 20 15 (Taric-nummer 2710 20 15 30), ex 2710 20 17 (Taric-nummer 2710 20 17 30), ex 3824 90 92 (Taric-nummer 3824 90 92 20) och ex 3826 00 90 (Taric-nummer 3826 00 90 30).

3. Tillämpningen av den individuella tullsatsen för de företag som anges i artikel 1.2 ska ske på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilaga III. Om ingen sådan faktura uppvisas, ska tullsatsen för ”alla övriga företag” tillämpas.

4. Om inte annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 4

1. Ansökningar om befrielse från den tull som utvidgas genom artiklarna 2.1 och 3.1 ska göras skriftligen på ett av Europeiska unionens officiella språk och ska undertecknas av en person som har rätt att företräda det ansökande företaget. Ansökan ska skickas till följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat H

Rue de la Loi 170, CHAR 04/034

1049 Bryssel

BELGIEN

E-post: TRADE-TDI-INFORMATION@ec.europa.eu

2. I enlighet med artikel 13.4 i förordning (EG) nr 1225/2009 får kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén, genom beslut tillåta att import från företag som inte kringgår de antidumpningsåtgärder som införts genom förordning (EG) nr 599/2009 befrias från den tull som utvidgas genom artiklarna 2.1 och 3.1.

Artikel 5

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 14 september 2015

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2) Rådets förordning (EG) nr 599/2009 av den 7 juli 2009 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater (EUT L 179, 10.7.2009, s. 26).

(3) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 444/2011 av den 5 maj 2011 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som genom förordning (EG) nr 599/2009 infördes på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater till att omfatta import av biodiesel som avsänts från Kanada, oavsett om dess deklarerade ursprung är Kanada eller inte, om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som infördes genom förordning (EG) nr 599/2009 till att omfatta import av biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater, och om avslutande av undersökningen rörande import som avsänts från Republiken Singapore (EUT L 122, 11.5.2011, s. 12).

(4) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 1194/2013 av den 19 november 2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av biodiesel med ursprung i Argentina och Indonesien (EUT L 315, 26.11.2013, s. 2).

(5) Tillkännagivande om att giltighetstiden för vissa antidumpningsåtgärder snart kommer att löpa ut (EUT C 289, 4.10.2013, s. 12).

(6) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater (EUT C 217, 10.7.2014, s. 14).

(7) Överprövningsorganets rapport WT/DS295/AB/R, 29 november 2005, Mexiko, slutgiltiga antidumpningsåtgärder avseende nötkött och ris.

(8) Enligt amerikansk lagstiftning (26 U.S. Code, avsnit 45 c.3), avser uttrycket biomassa annat organiskt material än a) olja och naturgas (eller varje annan produkt därav) och b) kol (även brunkol) eller varje annan produkt därav.

(9) Kommissionens förordning (EG) nr 194/2009 av den 11 mars 2009 om införande av en provisorisk utjämningstull på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater (EUT L 67, 12.3.2009, s. 50), skäl 20.

(10) På grund av ett skrivfel anges i informationsskrivelsen felaktigt ett belopp på 884 euro.

(11) Se till exempel: http://biodiesel.org/news/news-display/2014/05/14/biodiesel-producers-hit-hard-by-policy-uncertainty, som konsulterats den 6 juli 2015.

(12) Gibraltar är inte en del av tullunionen och import av produkter till Gibraltar betraktas inte som produkters övergång till fri omsättning i unionen.

(13) Förbrukning av biodiesel i Kanada förväntas uppgå till något över 300 000 ton år 2015. Se exempel: http://gain.fas.usda.gov/Recent%20GAIN%20Publications/Biofuels%20Annual_Ottawa_Canada_11-24-2014.pdf, som konsulterats den 6 juli 2015.

(14) Förordning (EG) nr 599/2009, skälen 181–183.

(15) Genomförandeförordning (EU) nr 1194/2013, skälen 202–208.

(16) Kommissionens förordning (EG) nr 193/2009 av den 11 mars 2009 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater (EUT L 67, 12.3.2009, s. 22).

(17) Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1).

BILAGA I

Företagets namn	Ort	Taric-tilläggsnummer
American Made Fuels, Inc.	Canton	A940
AG Processing Inc.	Omaha	A942
Alabama Clean Fuels Coalition Inc.	Birmingham	A940
Arkansas SoyEnergy Group	DeWitt	A940
Arlington Energy, LLC	Mansfield	A940
Athens Biodiesel, LLC	Athens	A940
Beacon Energy	Cleburne	A940
Biodiesel of Texas, Inc.	Denton	A940
BioDiesel One Ltd	Southington	A940
Buffalo Biodiesel, Inc	Tonawanda	A940
BullDog BioDiesel	Ellenwood	A940
Carbon Neutral Solutions, LLC	Mauldin	A940
Central Iowa Energy, LLC	Newton	A940
Chesapeake Custom Chemical Corp.	Ridgeway	A940
Community Fuels	Stockton	A940
Delta BioFuels, Inc.	Natchez	A940
Diamond Biofuels	Mazon	A940
Direct Fuels	Euless	A940
Eagle Creek Fuel Services, LLC	Baltimore	A940
Earl Fisher Bio Fuels	Chester	A940
East Fork Biodiesel, LLC	Algona	A940
ECO Solutions, LLC	Chatsworth	A940
Ecogy Biofuels, LLC	Tulsa	A940
ED & F Man Biofuels Inc.	New Orleans	A940
Freedom Biofuels, Inc.	Madison	A940
Fuel & Lube, LLC	Richmond	A940
Fuel Bio	Elizabeth	A940
FUMPA Bio Fuels	Redwood Falls	A940
Galveston Bay Biodiesel, LP (BioSelect Fuels)	Houston	A940
Geo Green Fuels, LLC	Houston	A940
Georgia Biofuels Corp.	Loganville	A940
Green River Biodiesel, Inc.	Moundville	A940
Griffin Industries, Inc.	Cold Spring	A940
High Plains Bioenergy	Guymon	A940
Huish Detergents, Inc.	Salt Lake City	A940
Incobrasa Industries, Ltd.	Gilman	A940
Independence Renewable Energy Corp.	Perdue Hill	A940
Indiana Flex Fuels	LaPorte	A940
Innovation Fuels, Inc.	Newark	A940
Iowa Renewable Energy, LLC	Washington	A940
Johann Haltermann Ltd.	Houston	A940
Lake Erie Biofuels, LLC	Erie	A940
Leland Organic Corporation	Leland	A940
Louis Dreyfus Agricultural Industries, LLC	Wilton	A940
Louis Dreyfus Claypool Holdings LLC	Claypool	A940
Memphis Biofuels, LLC	Memphis	A942
Middle Georgia Biofuels	East Dublin	A940
Middletown Biofuels, LLC	Blairsville	A940
Musket Corporation	Oklahoma City	A940
New Fuel Company	Dallas	A940
North Mississippi Biodiesel	New Albany	A940
Northern Biodiesel, Inc.	Ontario	A940
Northwest Missouri Biofuels, LLC	St. Joseph	A940
Nova Biofuels Clinton County, LLC	Clinton	A940
Nova Biosource	Senaca	A940
Organic Fuels, Ltd	Houston	A940
Owensboro Grain Company LLC	Owensboro	A940
Paseo Cargill Energy, LLC	Kansas City	A940
Peach State Labs, Inc.	Rome	A940
Perihelion Global, Inc.	Opp	A940
Philadelphia Fry-O-Diesel Inc.	Philadelphia	A940
Pinnacle Biofuels, Inc.	Crossett	A940
PK Biodiesel	Woodstock	A940
Pleasant Valley Biofuels, LLC	American Falls	A940
RBF Port Neches LLC	Houston	A940
Red Birch Energy, Inc.	Bassett	A940
Red River Biodiesel Ltd.	New Boston	A940
REG Ralston, LLC	Ralston	A940
Renewable Energy Products, LLC	Santa Fe Springs	A940
Riksch BioFuels LLC	Crawfordsville	A940
Safe Renewable Corp.	Conroe	A940
Sanimax Energy Inc.	DeForest	A940
Scott Petroleum	Itta Bena	A942
Seminole Biodiesel	Bainbridge	A940
Soy Solutions	Milford	A940
SoyMor Biodiesel, LLC	Albert Lea	A940
Sunshine BioFuels, LLC	Camilla	A940
TPA Inc.	Warren	A940
Trafigura AG	Stamford	A940
U.S. Biofuels, Inc.	Rome	A940
United Oil Company	Pittsbourgh	A940
Valco Bioenergy	Harlingen	A940
Vanguard Synfuels, LLC	Pollock	A940
Vinmar Overseas, Ltd	Houston	A938
Vitol Inc.	Houston	A940
Walsh Bio Diesel, LLC	Mauston	A940
Western Dubque Biodiesel, LLC	Farley	A940
Western Iowa Energy, LLC	Wall Lake	A940
Western Petroleum Company	Eden Prairie	A940

BILAGA II

Den giltiga faktura som avses i artiklarna 1.4 och 2.3 ska innehålla en försäkran som är undertecknad av en tjänsteman vid företaget som utfärdat fakturan och som innehåller följande:

—	Tjänstemannens namn och befattning vid det företag som har utfärdat fakturan.

—

Följande försäkran:

”Jag intygar härmed att de [mängd] fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vanligtvis kallade biodiesel, i ren form eller i en blandning innehållande mer än 20 viktprocent fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, som säljs för export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av [företagets namn och adress] [Taric-tilläggsnummer] i [berört land/berörda länder]. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.”

BILAGA III

Den giltiga faktura som avses i artikel 3.3 ska innehålla en försäkran som är undertecknad av en tjänsteman vid företaget som utfärdat fakturan och som innehåller följande:

—	Tjänstemannens namn och befattning vid det företag som har utfärdat fakturan.

—

Följande försäkran:

”Jag intygar härmed att de [mängd] fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vanligtvis kallade biodiesel, i ren form eller i en blandning innehållande mer än 20 viktprocent fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, som säljs för export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av [företagets namn och adress] [Taric-tilläggsnummer] i Amerikas förenta stater. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.”

15.9.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 239/99

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1519

av den 14 september 2015

om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i rådets förordning (EG) nr 597/2009

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 597/2009 av den 11 juni 2009 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 18.1, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Gällande åtgärder

(1)

Genom förordning (EG) nr 598/2009 (2) införde rådet en slutgiltig utjämningstull på mellan 211,2 och 237 euro per ton nettovikt på import av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vanligtvis kallade biodiesel, i ren form eller i en blandning innehållande mer än 20 viktprocent fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vid den tidpunkten klassificerade enligt KN-nummer ex 1516 20 98 (Taric-nummer 1516 20 98 20), ex 1518 00 91 (Taric-nummer 1518 00 91 20), ex 1518 00 99 (Taric-nummer 1518 00 99 20), ex 2710 19 41 (Taric-nummer 2710 19 41 20), 3824 90 91 och ex 3824 90 97 (Taric-nummer 3824 90 97 87) och med ursprung i Amerikas förenta stater (nedan kallat Förenta staterna eller det berörda landet). Den utjämningstull som införs genom den förordningen kallas nedan de gällande åtgärderna.

(2)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 443/2011 (3) utvidgade rådet, efter en undersökning om kringgående, den slutgiltiga utjämningstull som införts genom förordning (EG) nr 598/2009 till att även omfatta import till unionen av biodiesel som avsänts från Kanada, oavsett om dess deklarerade ursprung är Kanada eller inte, med undantag av de produkter som tillverkas av företagen BIOX Corporation, Oakville och Rothsay Biodiesel, Guelph, Ontario, Kanada. Genom samma förordning utvidgade rådet den slutgiltiga utjämningstull som infördes genom förordning (EG) nr 598/2009 till att även gälla import av biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Förenta staterna.

1.2 Gällande åtgärder beträffande andra tredjeländer

(3)	Utanför ramen för detta förfarande är antidumpningsåtgärder för biodiesel för närvarande i kraft beträffande export från Argentina och Indonesien (4).

1.3 Begäran om översyn

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (5) för de utjämningsåtgärder som tillämpas på import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna har Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) mottagit en begäran om översyn enligt artikel 18 i grundförordningen.

(5)

Begäran ingavs den 9 april 2014 av European Biodiesel Board (nedan kallad sökanden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion av biodiesel. Begäran grundades på påståendet att subventioneringen och skadan för unionsindustrin sannolikt skulle återkomma om åtgärderna upphör att gälla.

1.4 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

(6)

Efter samråd med den kommitté som inrättades genom artikel 15.1 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (6) slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång och offentliggjorde den 10 juli 2014 i Europeiska unionens officiella tidning (7) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i grundförordningen (nedan kallat tillkännagivandet om inledande). Samma dag inledde kommissionen en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande antidumpningsåtgärderna för import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna (8). Detta är ett parallellt men separat förfarande som hanteras genom en separat förordning.

(7)

Före inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång underrättade kommissionen i enlighet med artiklarna 22.1 och 10.7 i grundförordningen Förenta staternas regering om att den hade mottagit en korrekt dokumenterad begäran om översyn och bjöd in Förenta staternas regering till samråd i syfte att klargöra situationen när det gäller innehållet i begäran om översyn och nå en ömsesidigt tillfredsställande lösning. Förenta staternas regering godtog erbjudandet om samrådet, som därefter hölls den 3 juli 2014. Vid samrådet fann man ingen lösning som kunde godtas av båda parter. Kommissionen beaktade emellertid Förenta staternas regerings synpunkter.

1.5 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(8)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande subventionering och skada omfattade perioden 1 juli 2013–30 juni 2014 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för att skadan ska fortsätta eller återkomma omfattade perioden från och med den 1 januari 2011 fram till den 30 juni 2014 (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

1.6 Berörda parter

(9)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen den sökande, andra kända unionstillverkare, kända exporterande producenter i Förenta staterna och de amerikanska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt berörda intresseorganisationer om inledandet av undersökningen och inbjöd dem att delta.

(10)	De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet i handelspolitiska förfaranden.

1.7 Stickprovsförfarande

(11)	I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas för de berörda parterna i enlighet med artikel 27 i grundförordningen.

a) Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare

(12)

I tillkännagivandet om inledandet angav kommissionen att den valt ut ett preliminärt stickprov av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av de största representativa produktions- och försäljningsvolymerna, samtidigt som man försökte säkerställa geografisk spridning. Detta preliminära stickprov bestod av sju unionstillverkare i sju olika medlemsstater som svarade för nära 30 % av unionstillverkningen av biodiesel. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet.

(13)

Ett företag beläget i Italien begärde att få ingå i urvalet. Detta företag hade emellertid inlett sin verksamhet först i slutet av år 2013 efter att ha förvärvat en biodieselanläggning från en annan italiensk biodieseltillverkare som ingick i det preliminära urvalet. I avsaknad av de historiska uppgifter som är nödvändiga för att bedöma relevanta trender under skadeundersökningsperioden, och med tanke på det faktum att ett annat italienskt bolag redan ingick i det preliminära stickprovsurvalet, beslutade man att inte låta detta företag ingå i urvalet.

(14)

Förenta staternas National Biodiesel Board (nedan kallad NBB) menade att det preliminära stickprovsurvalet skilde sig från urvalet i tidigare undersökningar om biodiesel, och hänvisade särskilt till två företag med betydande produktions- och försäljningsvolymer som nu inte ingick i urvalet. De två företag som identifieras av NBB var närstående till ett annat företag med högre försäljningsvolymer som redan ingick i urvalet, respektive hade lägre försäljningsvolym än ett företag i samma medlemsstat som ingick i urvalet. Därför skulle det inte ha ändrat representativiteten för det preliminära urvalet om något av dessa båda företag tagits med. Det bekräftades därför att det preliminära stickprovet utgör ett representativt urval inom unionsindustrin.

(15)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Förenta staternas regering att ett urval motsvarande 30 % av unionsindustrin inte kunde anses vara representativt för unionens biodieselindustri som helhet, och att mikroindikatorerna borde ha analyserats på bredare basis. Förenta staternas regering hänvisar till WTO:s överprövningsorgan i målet EG–fästdon där ett urval på 27 % ansågs litet i förhållande till den totala mängden och endast skulle få utgöra en betydande del vid granskningen av fragmenterade industrier.

(16)

Kommissionen har, i strid med undersökningen i det målet, för denna undersöknings syften definierat unionsindustrin som hela industrin, och inte bara de företag som ingick i urvalet (skäl 151). Dessutom bedömdes alla makroindikatorer på grundval av hela industrin, medan endast vissa mikroindikatorer analyserades på nivån för företagen i stickprovsurvalet. Den övergripande analysen av unionsindustrins situation baserades emellertid på en bedömning av både mikro- och makroindikatorer. Under alla omständigheter anses unionsindustrin vara en splittrad bransch, eftersom den består av över 200 tillverkare över hela unionen, varav de flesta är små och medelstora företag. Kommissionen drar därför slutsatsen att urvalet, som representerade 30 % av unionsindustrin, är representativt, och den amerikanska invändningen avvisas därför.

b) Stickprovsförfarande avseende importörer

(17)	För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angetts i tillkännagivandet om inledande.

(18)	Bara ett fåtal icke-närstående importörer tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i stickprovet. Med hänsyn till det låga antalet beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

c) Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Förenta staterna

(19)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande producenter i Förenta staterna att lämna de uppgifter som angetts i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Förenta staternas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(20)

27 tillverkare i Förenta staterna svarade, men endast 9 gav de uppgifter om export och/eller inhemsk försäljning som efterfrågas för stickprovsförfarandet i bilaga I till tillkännagivandet om inledande. Ingen av dessa tillverkare exporterade till unionen under översynsperioden. Kommissionen gjorde ett urval bestående av tre exporterande tillverkare med den största volymen inhemsk försäljning och exportförsäljning. I enlighet med artikel 27.2 i grundförordningen hölls ett samråd om urvalet med alla kända exporterande berörda tillverkare och myndigheterna i Förenta staterna. Inga synpunkter lämnades.

(21)	Ingen av de tillverkare som ingick i urvalet lämnade några svar på frågeformuläret inom tidsfristen. Den 7 oktober 2014 informerade kommissionen de tre utvalda exporterande tillverkarna om denna brist på svar.

(22)	Den 10 oktober 2014 svarade en exporterande tillverkare i urvalet att man hade valt att inte besvara frågeformuläret. De andra båda utvalda exporterande tillverkarna begärde flera förlängningar av tidsfristen, vilket beviljades, utan att något fullständigt svar inkom.

(23)

Den 10 november 2014 sände kommissionen ett brev till de tre företagen för att tillkännage sin avsikt att tillämpa artikel 28 i grundförordningen och grunda undersökningsresultaten på tillgängliga uppgifter. De amerikanska myndigheterna underrättades också om kommissionens avsikt att tillämpa artikel 28 i grundförordningen. Tidsfristen för att lämna synpunkter på denna skrivelse löpte ut den 21 november 2014.

(24)	Den 21 november 2014 hade två av företagen i urvalet inte reagerat alls, och det tredje utvalda företaget förklarade att fristen inte var tillräcklig för att lämna svar.

(25)

Kommissionen drog därför slutsatsen att ingen av de utvalda exporterande tillverkarna i Förenta staterna var samarbetsvillig i översynen vid giltighetstidens utgång. Därför beslutade kommissionen att tillämpa bestämmelserna i artikel 28 i grundförordningen och att positiva eller negativa avgöranden följaktligen kan träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

1.8 Svar på frågeformuläret och kontrollbesök

(26)	Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från de amerikanska myndigheterna, från de unionstillverkare som ingick i urvalet och från fyra användare/handlare.

(27)	Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för fastställandet av huruvida subventionering förelåg, därav vållad skada och unionens intresse.

(28)

Kontrollbesök på platsen genomfördes hos följande myndigheter i Förenta staterna:

Federala myndigheter i Förenta staterna

—	Department of Treasury (DOT)

—	Department of Agriculture (USDA)

Statliga myndigheter:

—	Florida State Authorities, Tallahassee

—	Iowa State Authorities, Des Moines

—	Kansas State Authorities, Topeka

—	Kentucky State Authorities, Frankfort

(29)

Kontrollbesök på platsen genomfördes hos följande unionstillverkare:

—	Bio-Oils Huelva S.L., Huelva, Spanien

—	Biopetrol Rotterdam BV, Rotterdam, Nederländerna

—	Diester industrie SAS, Rouen, Frankrike

—	Novaol S.R.L., Milano, Italien

—	Preol a.s., Lovosice, Tjeckien

—	Rafineria Trzebinia SA, Trzebinia, Polen

—	Verbio Vereinigte BioEnergie AG, Leipzig, Tyskland

1.9 Utlämnande av uppgifter

(30)

Den 3 juni 2015 meddelade kommissionen alla berörda parter de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för dess förslag att bibehålla de gällande utjämningsåtgärderna och uppmanade alla berörda parter att lämna synpunkter. Kommissionen övervägde de synpunkter som inkom från de berörda parterna och beaktade dem när så var lämpligt.

(31)	Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde NBB att bli hörd av förhörsombudet i handelspolitiska förfaranden, vilket beviljades.

2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1 Berörd produkt

(32)

Den produkt som översynen gäller är densamma som i den undersökning om kringgående som ledde till införandet av de gällande åtgärderna (nedan kallad den ursprungliga undersökningen), nämligen fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling av icke-fossilt ursprung (vanligtvis kallad biodiesel), i ren form eller i en blandning innehållande mer än 20 viktprocent fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Förenta staterna (nedan kallad den berörda produkten), som för närvarande klassificeras enligt KN-numren ex 1516 20 98 , ex 1518 00 91 , ex 1518 00 99 , ex 2710 19 43 , ex 2710 19 46 , ex 2710 19 47 , ex 2710 20 11 , ex 2710 20 15 , ex 2710 20 17 , ex 3824 90 92 , ex 3826 00 10 och ex 3826 00 90 .

(33)	Biodiesel är ett förnybart drivmedel som används för dieselmotorer inom transportsektorn. Konventionella motorer fungerar dock inte med ren biodiesel, utan kräver en blandning av mineraldiesel och en begränsad andel av biodiesel.

(34)

Biodiesel som tillverkas i Förenta staterna är i huvudsak fettsyremetylester (FAME) som utvinns från ett stort antal olika växtoljor (sojaolja, palmolja, rapsolja) liksom från använda frityroljor, animaliska fetter eller biomassa som används som råvara för biodiesel. Begreppet ester hänför sig till resultatet från transförestring av växtoljor, dvs. blandning av en olja med en alkohol. Prefixet metyl hänför sig till metanol, som är den mest använda alkoholen i denna process, även om också etanol kan användas i tillverkningsprocessen, vilket ger upphov till fettsyreetylestrar.

(35)

Alla typer av biodiesel och biodiesel i blandningar har, trots eventuella skillnader när det gäller den råvara som används för produktionen eller variationer i produktionsprocessen, samma eller mycket liknande grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper, och används för samma ändamål. De eventuella variationerna hos den berörda produkten påverkar inte dess grundläggande definition eller egenskaper, eller den uppfattning som olika parter har om produkten. I synnerhet ur slutanvändarens perspektiv gör det ingen skillnad vilken råvara den blandning som macken tillhandahåller är tillverkad av.

2.2 Likadan produkt

(36)

Precis som i den ursprungliga undersökningen har den biodiesel som säljs på den amerikanska hemmamarknaden och den amerikanska biodiesel som säljs på export samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden. Den biodiesel som unionsindustrin producerar och säljer i unionen har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden som de produkter som exporteras från Förenta staterna till unionen. Därför är de likadana produkter i den nuvarande undersökningen i den mening som avses i artikel 2 c i grundförordningen.

2.3 Invändningar gällande produktdefinition

(37)

Förenta staternas regering hävdade att diesel som framställs av biomassa (9) är en bredare produktkategori än den berörda produkten. Men, såsom anges i förordningen om införande av en provisorisk utjämningstull, anses i den ursprungliga undersökningen (10) alla typer av biodiesel och biodieselblandningar, inklusive diesel som framställs av biomassa, vara biodieselbränslen och därmed omfattas av ett lagstiftningspaket som gäller energieffektivitet, förnybar energi och alternativa bränslen. Anledningen är att biodiesel som framställs av biomassa har samma eller mycket liknande grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden som biodiesel som framställts från andra källor. Slutsatserna i den ursprungliga undersökningen har inte ifrågasatts av någon berörd part och är fortfarande giltiga i denna översyn vid giltighetstidens utgång. Kommissionen avvisade följaktligen Förenta staternas regerings invändning.

3. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE SUBVENTIONERING

3.1 Inledande anmärkning

(38)

I enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till en fortsatt eller återkommande subventionering. Begreppet återkommande innebär att en subvention inte behöver vara i kraft vid tidpunkten för inledandet eller när beslutet att bibehålla åtgärderna vidtas. Följaktligen kontrollerade kommissionen också huruvida subventioner som upphört efter översynsperioden sannolikt kommer att återkomma.

(39)

Kommissionen har analyserat alla subventionssystem som identifierats i begäran om översyn och bett de amerikanska myndigheterna att lämna information om eventuella övriga subventionssystem. På grundval av uppgifterna i de amerikanska myndigheternas svar på kommissionens frågeformulär undersökte kommissionen följande system som var i kraft under översynsperioden:

Federala program

a)	Skatteavdrag för blandning av biodiesel (biodiesel mixture credit) och biodieselavdrag (biodiesel credit).

b)	Avdrag från inkomstskatt för små tillverkare av biodiesel från jordbruket.

c)	Avdrag för tillverkning av cellulosabaserade biobränslen.

d)	Jordbruksdepartementets bioenergiprogram för avancerade biobränslen.

Delstatliga program

a)	Florida: Florida Biofuels Investment Tax Credit

b)	Iowa: Iowa Biodiesel Producer Tax Refund

c)	Kansas: Kansas Qualified Biodiesel Fuel Producer Incentive

d)	Kentucky: Kentucky Biodiesel Production Tax Credit

(40)

Följande system ska inte analyseras eftersom de, på grundval av de uppgifter som lämnats av de amerikanska myndigheterna, antingen var inaktiva, hade löpt ut innan översynsperioden, eller inte tillhandahöll några fördelar för de amerikanska biodieseltillverkarna under översynsperioden:

Federalt program

Advanced biofuels loan guarantees

Delstatliga program

i)	Alabama Biofuel Production Facility Tax Credit

ii)	Arkansas Alternative Fuel Grants and Rebates

iii)	Illinois Renewable Fuels Development Programme

iv)	Indiana Biodiesel Production Tax Credit

v)	Kentucky Alternative Fuel Production Tax Incentives

vi)	Louisiana Biodiesel Equipment and Fuel Tax Exemption

vii)	Maine Biofuels Production Tax Credit

viii)

Maryland Biofuels Production Incentive

ix)	Mississippi Biofuels Production Incentive

x)	Missouri qualified biodiesel producer incentive fund

xi)	Montana Alternative Fuel Production Property Tax Incentive

xii)	Montana Biodiesel Production Facility Tax Credit

xiii)

Nebraska Biodiesel Production Investment Tax Credit

xiv)	New York Biofuel Production Tax Credit

xv)	South Carolina Credit for Biodiesel Facilities

xvi)	Texas fuel and biodiesel production incentive program

xvii)

Virginia Biofuels Production Grants

xviii)

Washington Alternative Fuel Loans and Grants

xix)	Washington State biofuels production tax exemption

3.2 Subventionering av import under översynsperioden – federala program

3.2.1 Skatteavdrag för blandning av biodiesel (biodiesel mixture credit) och biodieselavdrag (biodiesel credit).

3.2.1.1 Rättslig grund

(41)

Den rättsliga grunden för skattelättnadsprogram som omfattar tillverkare som blandar biodiesel, detaljhandlare och användare av biodiesel finns i US Code (U.S.C.), Title 26, Section 40A och Sections 6426 och 6427. Enligt dessa avsnitt gäller följande skattelättnader för biodieselbränsle:

i)	Biodiesel mixture credit (skatteavdrag för blandning av biodiesel) (även kallat ”USD 1/gallon Scheme”).

ii)	Biodiesel credit (skatteavdrag för biodiesel).

iii)	Small agri-biodiesel producer credit (skatteavdrag för små tillverkare av biodiesel från jordbruket).

(42)	Inkomstskatteavdraget för små tillverkare av biodiesel från jordbruket är en skattelättnad som endast tillämpas på dessa tillverkare. Detta stödprogram behandlas i skälen 59 till 63.

3.2.1.2 Stödberättigande

(43)	För att ett företag ska vara berättigat till skatteavdrag för blandning av biodiesel enligt led i i skäl 41, ska företagets verksamhet omfatta blandning av biodiesel och dieselbränsle till en produkt som säljs som bränsle eller säljs för att användas som bränsle.

(44)

Den som ansöker om detta avdrag måste få ett intyg från tillverkaren eller importören av biodiesel i vilket produkten identifieras tillsammans med angivelse av hur stor andel biodiesel och hur stor andel biodiesel från jordbruket (11) produkten innehåller. Skattelättnaden består av ett avdrag från punktskatt. Alternativt får företaget, om punktskatten är mindre än det totala avdraget, ansöka om att skillnaden återbetalas som avdrag på inkomstskatt. Ett utbetalningsbart inkomstskatteavdrag är ett avdrag från skattebetalarens inkomstskatt eller en direkt utbetalning. Avdraget definieras som utbetalningsbart, eftersom ett avdrag som är större än individens skattskyldighet kan betalas ut till skattebetalaren som en direkt betalning i pengar.

(45)

Det biodieselavdrag som avses i led ii i skäl 41 är ett icke-utbetalningsbart skatteavdrag för återförsäljare och slutanvändare av ren biodiesel. Avdraget för ren biodiesel gäller endast för personer som fyller på ren biodiesel direkt i bränsletanken i ett fordon eller använder ren biodiesel som bränsle. Det bör noteras att även producenter som tillverkar sin egen biodiesel är berättigade till detta avdrag. För att kunna yrka på avdraget måste biodieseltillverkaren antingen agera som återförsäljare (fylla på produkten i slutanvändarens bränsletank) eller som slutanvändare (fylla på produkten i sina egna fordon).

3.2.1.3 Praktiskt genomförande

(46)	Blandning av biodiesel med mineraldiesel ger rätt till biodieselblandningsavdrag från punktskatt eller inkomstskatt. Under översynsperioden uppgick de avdrag som gällde till 1 USD per gallon för alla typer av biodiesel, dvs. inklusive biodiesel från jordbruket och diesel från biomassa.

(47)

Det slutliga skatteavdraget för blandat bränsle beror på andelen biodiesel i bränslet. Minimikravet och det vanligaste förfarandet är att producera en blandning med 0,1 % mineraldiesel och 99,9 % biodiesel (denna blandning kallas B99 i Förenta staterna), eftersom detta berättigar till det högsta skatteavdraget. Skatteavdraget står i proportion till andelen biodiesel i en blandad produkt (t.ex. 100 gallon B99 innehåller 99,9 gallon biodiesel och berättigar till ett skatteavdrag på 99,90 USD). Konverteringen av ren biodiesel (B100) till en blandad produkt (B99) är en enkel process. Processen innebär att 0,1 % mineraldiesel tillförs till ren biodiesel, och den leder inte till någon betydande omvandling av den berörda produkten. Rätten till avdrag grundar sig på att en blandning görs.

(48)

Tillverkare av biodiesel kan ansöka om avdrag när de själva genomför blandningsprocessen. I sådana fall måste ren biodiesel blandas med mineraldieselbränsle. När det gäller rätten till avdrag finns det inga skillnader mellan biodieselblandningar avsedda för inhemsk försäljning och biodieselblandningar avsedda för exportförsäljning.

(49)

Företag som inte tillverkar ren biodiesel utan köper den och blandar den till en blandprodukt är också berättigade till skatteavdrag. Sådana företag måste få ett intyg från tillverkaren eller importören (och i förekommande fall från mellanliggande återförsäljare) om att biodieseltillverkaren inte har yrkat på skatteavdraget. Intyget, som kan överlåtas, ger innehavaren rätt till ett skatteavdrag på 1 USD per gallon ren biodiesel.

(50)

Skattelättnaden kan fås som ett avdrag från punkt- eller inkomstskatt eller som en direkt utbetalning av pengar. Avdragets storlek är densamma (1 USD per gallon), oavsett om ansökan gäller avdrag från punktskatt, avdrag från inkomstskatt, direkt utbetalning till skattebetalaren eller en kombination av dessa.

(51)

Enligt U.S.C. är förutsättningen för att få avdrag för blandning av biodiesel att företaget som blandar biodiesel med mineraldiesel får ett biodieselintyg (Certificate for Biodiesel) från biodieseltillverkaren där tillverkaren bl.a. intygar mängden biodiesel som intyget gäller och anger huruvida det gäller biodiesel från jordbruket eller annan biodiesel. Om ett företag som tillverkar biodiesel senare blandar denna biodiesel med mineraldiesel och ansöker om skatteavdrag, måste företaget bifoga biodieselintyget till ansökningshandlingarna. Om en person som mottar ett biodieselintyg senare säljer biodieseln utan att göra någon biodieselblandning måste biodieselintyget överlämnas till köparen tillsammans med ett intyg för biodieselåterförsäljare. Detta betyder att ett företag som blandar biodiesel och ansöker om skatteavdrag kan få biodieselintyget direkt från tillverkaren eller via en biodieselåterförsäljare. Detta intyg kan överlåtas och det berättigar innehavaren till ett skatteavdrag på 1 USD per gallon biodiesel som sökanden använder för att göra en biodieselblandning.

(52)	Inga nya uppgifter blev tillgängliga under översynsperioden som skulle kunna ifrågasätta slutsatserna från den ursprungliga undersökningen att all biodiesel subventioneras genom denna skattelättnad.

(53)

Vad gäller biodieselavdraget kan en återförsäljare (eller en biodieseltillverkare som agerar som återförsäljare) eller en slutanvändare av oblandad biodiesel, i motsats till den tidigare undersökningen när avdraget uppgick till 1 USD per gallon oblandad (ren) biodiesel från jordbruket eller 0,50 USD per gallon annan oblandad biodiesel, nu begära avdrag på 1 USD per gallon oblandad (ren) biodiesel från jordbruket eller andra typer av biodiesel och diesel som framställs av biomassa som ett icke-utbetalningsbart allmänt avdrag från affärsinkomst. Detta avdrag påverkar verksamhetens inkomstskatt. Avdraget är inte utbetalningsbart, dvs. om verksamhetens avdrag är större än skattskyldigheten kan överskottet inte ersättas som en direkt betalning i pengar. Enligt de uppgifter som lämnats av de amerikanska myndigheterna kan avdrag från affärsinkomst som beviljats för ett år överföras bakåt två år och överföras framåt tjugo år.

(54)	De amerikanska myndigheterna medgav att vissa biodieseltillverkare måste ha åtnjutit denna kredit under översynsperioden i egenskap av återförsäljare eller användare, men kunde inte kvantifiera de exakta förmåner dessa företag därigenom åtnjutit under översynsperioden.

3.2.1.4 Slutsats

(55)	Skatteavdrag för blandning av biodiesel och biodiesel måste anses utgöra ett skatteincitament, oavsett om det beviljas som en utbetalning av pengar (endast möjligt för blandning av biodiesel) eller som en skattelättnad (tillämpligt för båda skatteavdrag).

(56)

Kommissionen anser att programmen utgör subventioner enligt artikel 3.1 a i och artikel 3.1 a ii i grundförordningen, eftersom programmet ger tillgång till ett finansiellt bidrag från Förenta staternas regering i form av direkt bidrag (utbetalning av pengar, endast möjligt för blandning av biodiesel) och lättnad för skatteintäkter som annars skulle drivas in (skatteavdrag, tillämpligt för båda typer). Subventionerna innebär en förmån för de mottagande företagen.

(57)	Programmen är begränsade till företag inom biodieselindustrin och anses därför vara selektiva enligt artikel 4.2 a i grundförordningen, och därför är den berörda subventionen utjämningsbar.

(58)

Eftersom avdraget för blandning av biodiesel slutligen utgörs av en subvention på 1 USD per gallon för alla typer av biodiesel anser kommissionen att detta system har gett betydande subventioner till de amerikanska exporterande tillverkarna och därmed varit det i särklass viktigaste systemet under översynsperioden.

3.2.2 Avdrag från inkomstskatt för små tillverkare av biodiesel från jordbruket

3.2.2.1 Rättslig grund

(59)	Enligt U.S.C. (Title 26, Section 40A) har även små tillverkare av biodiesel från jordbruket rätt till avdrag från inkomstskatt.

3.2.2.2 Stödberättigande

(60)

Programmet gäller endast små tillverkare av ren biodiesel från jordbruket. Aktörer som blandar eller handlar med biodiesel, men som inte är tillverkare, har inte rätt till detta avdrag. Som liten tillverkare räknas en aktör vars produktionskapacitet inte överstiger 60 miljoner gallon biodiesel från jordbruket per år. En liten tillverkare av biodiesel från jordbruket kan ansöka om 0,10 USD icke-utbetalningsbart allmänt avdrag från affärsinkomst för varje tillverkad gallon biodiesel från jordbruket. En tillverkares stödberättigade produktion får inte överskrida 15 miljoner gallon under ett visst beskattningsår. För att tillverkaren ska kunna beviljas avdrag måste biodieseln i fråga användas som bränsle, säljas för användning som bränsle eller användas för att göra en biodiesel-dieselbränsleblandning som används som bränsle eller säljs för användning som bränsle. Producenterna kan följaktligen kombinera detta system med systemet för blandning av biodiesel och därmed sammanlagt erhålla 1,10 USD per gallon. Däremot är stora tillverkare av biodiesel från jordbruket endast stödberättigade för blandning av biodiesel.

3.2.2.3 Praktiskt genomförande

(61)

Yrkan om icke-utbetalningsbart allmänt avdrag från affärsinkomst görs årligen i samband med inkomstskattedeklarationen. Avdraget för varje gallon biodiesel som sökanden har tillverkat under det berörda beskattningsåret (högst 15 miljoner gallon) räknas av från det sökande företagets inkomstskatt. Om det gjorda avdraget är större än sökandens skattskyldighet kan överskottet överföras till efterföljande beskattningsår.

3.2.2.4 Slutsats

(62)

Kommissionen anser att detta system utgör en subvention enligt artikel 3.1 a ii i grundförordningen, eftersom programmet ger tillgång till ett finansiellt bidrag från Förenta staternas regering i form av lättnader på skatteintäkter som annars skulle drivas in. Incitamentet innebär en fördel för de mottagande företagen.

(63)	Programmet är begränsat till företag som tillverkar biodiesel och anses därför vara selektivt enligt artikel 4.2 a i grundförordningen och därmed är subventionen utjämningsbar.

3.2.3 Bioenergy programme for advanced biofuel (Bioenergiprogram för avancerade biodrivmedel) (BPAB)

3.2.3.1 Rättslig grund

(64)

Amerikanska jordbruksdepartementets (USDA) Bioenergy programme for advanced biofuel (BPAB) regleras i avdelning IX, avsnitt 9005 i Farm Security and Rural Investment Act från 2002 (”2002 Farm Bill”). Programmet var tänkt att löpa ut 2012, men förlängdes under 2013 och därefter under 2014. Genom jordbrukslagen 2014 utvidgades programmet med ytterligare 5 år, till slutet av 2018.

3.2.3.2 Stödberättigande

(65)

Detta program ger direkta bidrag till tillverkare av avancerade biobränslen, vilka i allmänhet definieras som ”bränsle framställt av annan biomassa än majskornsstärkelse”. Definitionen inbegriper diesel som framställs av biomassa (12). Högst fem procent av programmets medel kan delas ut till behöriga tillverkare med raffineringskapacitet för avancerade biodrivmedel på över 150 000 000 gallon avancerade biobränslen per år. Blandningsföretagen är inte stödberättigande inom ramen för programmet.

3.2.3.3 Praktiskt genomförande

(66)

Deltagarna erhåller direkta utbetalningar från staten efter att ha ansökt om att få delta i programmet. Tillverkarna måste först registrera sig hos myndigheten och underteckna ett kontrakt. Tillverkarna ska lämna in betalningsansökningar för varje kvartal under beskattningsåret för att få betalning för sin produktion av avancerade biodrivmedel under det kvartalet. Betalning tillhandahålls både för faktisk tillverkning och ökad tillverkning. Utbetalningarna för faktisk produktion beräknas per kvartal för mängden faktiskt tillverkat avancerat biobränsle varje kvartal.

(67)	Utbetalningarna för ökad produktion görs för mängden stödberättigat avancerat biobränsle som tillverkats under ett beskattningsår och som överstigit mängden som tillverkades under de föregående beskattningsåren (sedan 2009).

(68)	Finansieringen delas mellan alla tillverkare som gett sig till känna, på grundval av produktionens Btu (13)-värde. Finansieringen fördelas jämnt mellan alla tillverkare beroende på Btu-värde.

3.2.3.4 Slutsats

(69)	Kommissionen anser att detta system utgör en subvention enligt artikel 3.1 a i i grundförordningen, eftersom programmet ger tillgång till ett finansiellt bidrag från Förenta staternas regering i form av en direkt utbetalning. Incitamentet innebär en fördel för de mottagande företagen.

(70)	Programmet är begränsat till företag som tillverkar biodiesel och anses därför vara selektivt enligt artikel 4.2 a i grundförordningen och därmed är subventionen utjämningsbar.

3.2.4 Avdrag för tillverkning av cellulosabaserade biobränslen

3.2.4.1 Rättslig grund

(71)

Programmet har existerat sedan den 1 januari 2009 och infördes genom Food, Conservation and Energy Act, 2008. Efter den 1 januari 2011 förlängdes programmet på samma sätt som de andra tre systemen ovan (se avsnitt 3.4.1). Lagen, som antogs den 19 december 2014, återinförde retroaktivt ordningen för hela året 2014 (14), men företag kan föra över den skattelättnad som förvärvats från systemet framåt med upp till 20 år.

3.2.4.2 Stödberättigande

(72)

Detta system ger 1,01 USD per gallon icke-utbetalningsbart allmänt avdrag från affärsinkomst till andra generationens biobränsle som används som bränsle eller säljs för att användas som bränsle. Tillverkare är stödberättigade, inklusive tillverkare av biobränsle som härrör från förnybar cellulosa och lignin eller hemicellulosa, samt av algbaserade bränslen.

3.2.4.3 Praktiskt genomförande

(73)

De amerikanska myndigheterna har inte lämnat några detaljerade uppgifter om de förmåner som tillhandhållits under översynsperioden. De hävdade att de först kommer att kunna uttala sig om förmånerna för 2013 i oktober 2015 och för 2014 under 2016. Det verkar dock som att systemet inte har medfört fördelar för producenter av diesel som kan anses vara andra generationens bränslen. Detta beror på att sådan diesel ännu inte verkar framställas i kommersiell skala och de kvantiteter som tillverkas och säljs på marknaden är ganska marginella.

3.2.4.4 Slutsats

(74)	Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen inte att detta system medfört fördelar för tillverkarna av biodiesel under undersökningsperioden, och har inte analyserat dess inverkan på eventuell fortsatt och/eller återkommande subventionering.

3.3 Subventionering av import under översynsperioden – statliga program

3.3.1 Florida Biofuels Investment Tax Credit

3.3.1.1 Rättslig grund

(75)	Den rättsliga grunden för detta system, som drivs av Florida Department of Agriculture and Consumer Services, är avsnitt 220.192 i Florida Statutes.

3.3.1.2 Stödberättigande

(76)

Programmet Renewable Energy Technologies Investment Tax Credit ger alla stödberättigade enheter ett årligt skatteavdrag på bolagsskatt för samtliga investerings-, drifts- och underhållskostnader samt kostnader för forskning och utveckling som uppkommit mellan den 1 juli 2012 och den 30 juni 2016, i samband med en investering i produktion, lagring eller distribution av biodiesel, etanol och andra förnybara drivmedel i delstaten Florida.

3.3.1.3 Praktiskt genomförande

(77)

Ansökan om skatteavdrag måste lämnas in före den 1 november varje år och granskas enligt ”först till kvarn”-principen. De sökande ska styrka samtliga stödberättigande kostnader. De ska också lämna in en sammanfattande redogörelse för hur material används i samband med investeringar i produktion, lagring och distribution av biodiesel (B 10-B 100), etanol (E 10-E 100) eller andra förnybara bränslen i Florida. Dessutom ska de bifoga den ifyllda ansökan en beskrivning av projektets ekonomiska effekter i Florida.

(78)

Systemet medger ett årligt avdrag på bolagsskatten motsvarande 75 % (upp till 1 miljoner USD per skattebetalare och 10 miljoner USD totalt per delstatsbeskattningsår) för alla kapitalkostnader, drifts- och underhållskostnader samt kostnader för forskning och utveckling i samband med en investering i produktion, lagring och distribution av, bland annat, biodiesel och andra förnybara bränslen i delstaten. Avdraget uppgår till max 1 miljon USD per skattebetalare, och outnyttjade belopp får överföras och användas under beskattningsåren från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2018, varefter överföringen löper ut och inte får användas längre.

3.3.1.4 Slutsats

(79)

Kommissionen anser att detta system utgör en subvention enligt artikel 3.1 a ii i grundförordningen, eftersom programmet ger tillgång till ett finansiellt bidrag från delstaten Florida i form av lättnader på skatteintäkter som annars skulle drivas in. Incitamentet innebär en fördel för de mottagande företagen.

(80)	Programmet är begränsat till företag som tillverkar biodiesel och andra typer av bränsle, och anses därför vara selektivt enligt artikel 4.2 a i grundförordningen och därmed är subventionen utjämningsbar.

3.3.2 Iowa Biodiesel Producer Tax Refund

3.3.2.1 Rättslig grund

(81)	Den rättsliga grunden för detta system, som drivs av Iowa Department of Revenue, är avsnitt 423.4(9) i Iowa Code.

3.3.2.2 Stödberättigande

(82)

Producenten måste vara en tillverkare av biodiesel, registrerad av Förenta staternas miljövårdsmyndighet (United States Environmental Protection Agency), i enlighet med 40 C.F.R. § 79.4. Biodieseln måste vara avsedd att användas i biodieselblandat bränsle i enlighet med Iowa Code Section 214A.2. Biodieseln måste vara framställd i Iowa.

3.3.2.3 Praktiskt genomförande

(83)	Stödberättigade biodieseltillverkare måste ansöka om återbetalning med uppgifter om antalet gallon biodiesel som producerats under kvartalet. Department of Revenue granskar ansökan om återbetalning och utfärdar, ifall ansökan godkänns, en utbetalning till varje biodieselproducent.

(84)	Ansökningarna tas emot i april, juli, oktober och januari varje år, och återbetalning sker i maj, augusti, november och februari varje år.

(85)	Programmet omfattar återbetalning på 0,03 USD per gallon biodiesel som tillverkats i Iowa (0,03 USD för 2012, 0,025 USD för 2013 och 0,02 USD för 2014–2017). Bidraget är begränsat till de första 25 miljoner gallon som produceras vid varje anläggning.

3.3.2.4 Slutsats

(86)

Kommissionen anser att detta system utgör en subvention enligt artikel 3.1 a ii i grundförordningen, eftersom programmet ger tillgång till ett finansiellt bidrag från delstaten Iowa i form av lättnader på skatteintäkter som annars skulle drivas in. Incitamentet innebär en fördel för de mottagande företagen.

(87)	Programmet är begränsat till företag som tillverkar biodiesel och andra typer av bränsle, och anses därför vara selektivt enligt artikel 4.2 a i grundförordningen och därmed är subventionen utjämningsbar.

3.3.3 Kansas Qualified Biodiesel Fuel Producer Incentive

3.3.3.1 Rättslig grund

(88)	Den rättsliga grunden för detta system, som drivs av Kansas Department of Revenue, är Kansas Statutes Annotated (K.S.A.). 79-34,155 till K.S.A. 79-34,159 och Kansas Administrative Regulations (K.A.R.) 92-27-1 till K.A.R. 92-27-5. Systemet kommer att upphöra att gälla den 1 juli 2016.

3.3.3.2 Stödberättigande

(89)	Kansas Qualified Biodiesel Producer Incentive Fund ger ett direkt bidrag på 0,30 USD per gallon till biodieselproducenter som är etablerade i delstaten Kansas. Incitamentsersättningar är beroende av tillgängliga medel och fördelas proportionellt, om så krävs.

(90)

Systemet har varit underfinansierat under de senaste åren och i detta skede har inga anslag planerats fram till och med den 1 juli 2015. Stödordningen har inte fått någon finansiering efter den 1 juli 2014. Flera amerikanska tillverkare har emellertid fått bidrag genom systemet under översynsperioden. Dessutom kan det inte uteslutas att hela eller delar av beloppet för finansiering som föreskrivs i stadgarna (875 000 USD per kvartal) skulle kunna anslås till stödordningen efter den 1 juli 2015.

3.3.3.3 Slutsats

(91)	Kommissionen anser att detta system utgör en subvention enligt artikel 3.1 a i i grundförordningen, eftersom programmet ger tillgång till ett finansiellt bidrag från delstaten Kansas i form av en direkt utbetalning. Incitamentet innebär en fördel för de mottagande företagen.

(92)	Programmet är begränsat till företag som tillverkar biodiesel och andra typer av bränsle, och anses därför vara selektivt enligt artikel 4.2 a i grundförordningen och därmed är subventionen utjämningsbar.

3.3.4 Kentucky Biodiesel Production Tax Credit

3.3.4.1 Rättslig grund

(93)	Den rättsliga grunden för detta system, som drivs av Kentucky Department of Revenue, är Kentucky Revised Statues (KRS) 154.27 och Kentucky Administrative Regulations (KAR) 307 KAR 1:040.

3.3.4.2 Stödberättigande

(94)	En biodieselproducent, biodieselblandare eller tillverkare av förnybar diesel som fysiskt är etablerad i Kentucky har rätt till skattelättnad för produktion.

3.3.4.3 Praktiskt genomförande

(95)	En bidragsberättigad sökande måste till Department of Revenue lämna in en ansökan senast den 15 januari föregående kalenderår. Den sökande måste styrka att den biodiesel som tillverkas uppfyller vissa specifikationskrav.

(96)	En sökande som ansöker om skatteavdraget måste i sin skattedeklaration bifoga de intyg som utfärdats av ministeriet.

(97)

Avdraget är en 1 USD per gallon biodiesel som tillverkas av en biodieselproducent, en USD per gallon biodiesel som används i blandningssammanhang av biodieselblandare, 1 USD per gallon förnybar diesel (dvs. diesel från biomassa) som tillverkas av en producent av förnybar diesel, såvida inte det totala belopp som beviljas alla biodieseltillverkare, dieselblandare och tillverkare av förnybar diesel överstiger det årliga taket för avdrag för biodiesel och förnybar diesel.

(98)	Det sammanlagda årliga avdragstaket för biodiesel och förnybar diesel för 2013 och 2014 var 10 miljoner USD i enlighet med KRS 141.422 (1)(c).

(99)

Om det totala beloppet för avdrag för alla biodieseltillverkare, blandare av biodiesel och tillverkare av förnybar diesel överstiger takbeloppet för det årliga avdraget för biodiesel och förnybar diesel, ska ministeriet fastställa det avdragsbelopp som de enskilda biodieseltillverkarna, biodieselblandarna och tillverkarna av förnybar diesel får genom att multiplicera det årliga avdragstaket för biodiesel och förnybar diesel med ett bråktal där täljaren är biodieseltillverkarens, -blandarens eller tillverkarens av förnybar biodiesel godkända avdragsbelopp, och vars nämnare är det totala godkända avdraget för alla biodieseltillverkare, biodieselblandare och tillverkare av förnybar diesel.

3.3.4.4 Slutsats

(100)

Kommissionen anser att detta system utgör en subvention enligt artikel 3.1 a ii i grundförordningen, eftersom programmet ger tillgång till ett finansiellt bidrag från delstaten Kentucky i form av lättnader på skatteintäkter som annars skulle drivas in. Incitamentet innebär en fördel för de mottagande företagen.

(101)

Programmet är begränsat till företag som tillverkar biodiesel och andra typer av bränsle, och anses därför vara selektivt enligt artikel 4.2 a i grundförordningen och därmed är subventionen utjämningsbar.

3.4 Sannolikheten för fortsatt eller återkommande subventionering

(102)

Det huvudsakliga systemet, liksom i den ursprungliga undersökningen, fortsatte att vara Biodiesel mixture credit scheme. Detta system var i kraft under översynsperioden men löpte ut den 31 december 2014. Nedan analyseras utvecklingarna i lagstiftningen och sannolikheten för att subventionerna återinförs, tillsammans med biodieselavdraget och avdraget för små tillverkare av biodiesel från jordbruket (small agri-biodiesel producer income tax credit).

3.4.1 De tre federala programmens löptider och förlängningar

(103)

De tre federala programmen (biodiesel mixture credit, biodiesel credit och small agri-biodiesel producer credit) har antagits inom ramen för 2004 års American Jobs Creation Act (15) och trädde i kraft den 1 januari 2005. De skulle löpa ut den 31 december 2008. Sedan dess har de nått slutet av sin löptid och förlängts fyra gånger:

i)	Den första förlängningen var fram till den 31 december 2009 och antogs genom lag 110-343, som undertecknades den 3 oktober 2008 (Emergency Economic Stabilisation Act of 2008: Division B –Energy Improvement and Extension Act of 2008).

ii)	Den andra förlängningen var fram till den 31 december 2011 och antogs genom lag 111-312, undertecknat den 17 december 2010 (Tax Relief, Unemployment Insurance Reauthorization, and Job Creation Act of 2010).

iii)	Den tredje förlängningen var fram till den 31 december 2013 (även retroaktivt för 2012) och antogs genom lag 112-240, undertecknad den 2 januari 2013 (American Taxpayer Relief Act of 2012).

iv)	Den fjärde och hittills sista förlängningen var fram till den 31 december 2014 och antogs genom 2014 års Tax Increase Prevention Act, som undertecknades av presidenten den 19 december 2014.

(104)

Under hela sin existens har de tre federala systemen således inte bara ständigt återupptagits, utan har vid två tillfällen (2013 och 2014) även återinförts retroaktivt 11 månader efter det att de hade löpt ut. Systemen har därför, alltsedan de infördes 2005 och fram till slutet av 2014, varit kontinuerligt tillgänglig för biodieseltillverkarna, antingen genom enkla förlängningar av systemen eller genom förlängning med retroaktiv verkan.

(105)

Anslagen för 2014 kommer först att betalas ut till stödmottagarna under det andra halvåret 2015 (16), eftersom tidsfristen för att ansöka om det retroaktivt införda programmet förlängdes till och med den 8 augusti 2015.

3.4.2 Sannolikheten för återkommande subventionering genom de tre federala programmen

(106)

Kommissionen anser att det är mycket sannolikt att de tre federala systemen kommer att återinföras under den närmaste framtiden, även retroaktivt för perioden efter den 31 december 2014, av följande skäl:

(107)

De senaste fyra förlängningarna som beskrivs i avsnitt 3.4.1 visar för det första på ett fast mönster att återinföra systemen.

(108)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade NBB att det inte skulle finnas något etablerat mönster för att återinföra systemen, eftersom de båda senaste återinförandena avsett en tidigare, snarare än en framtida period. På denna grundval hävdade NBB att om det funnes ett mönster som kunde kopieras under 2015 skulle ett återinförande vara tänkbart för 2015 men inte för 2016. De påstod att det inte vore möjligt att med tillräcklig grad av sannolikhet förutse att biodiesel som tillverkas i Förenta staterna skulle gynnas av skatteavdrag för blandning av biodiesel vid försäljning under 2016.

(109)

NBB:s påstående är felaktigt och bör därför avvisas. Endast det sista återinförandet avsåg uteslutande det förflutna (2014), medan samtliga föregående återställanden även omfattade kommande perioder. Exempelvis omfattade återinförandet den 2 januari 2013 retroaktivt även 2012, men även hela år 2013. Även utvidgningarna 2008 och 2010 omfattade 2009 respektive 2011. Mönstret är därför inte bara ett retroaktivt återinförande av systemen, utan alla tidigare återställningar, utom det år 2014, omfattade även framtida perioder av systemet. Under alla omständigheter är det irrelevant om nästa återinförande av ordningen endast skulle omfatta 2015 eller även 2016. Hittills har resultatet av de tidigare återställandena varit fortsatt subventionering, och det finns ingenting som tyder på att detta mönster kommer att upphöra. Det är därför sannolikt att 2016 (och de följande åren) skulle täckas retroaktivt av framtida återinföranden, med tanke på följande faktorer:

i)	Det etablerade mönstret att återinföra systemen.

ii)	Det faktum som konstateras i skälen 116–120 att det inte har skett någon förändring i priset på biodiesel på de amerikanska inhemska marknaderna efter det att systemen löpt ut i det förflutna.

iii)	Finansieringen av systemen har i det förflutna alltid fortsatts och inte avskaffats.

iv)	Även om systemen avskaffades skulle detta behöva ske gradvis.

(110)

NBB lade också fram ett antal argument för att återinförandet av de tre federala programmen skulle anses vara en ren möjlighet, men inte en sannolikhet. För det första citerade NBB ett uttalande av International Council on Clean Transportation (ICCT) enligt vilket de hävdade att det inte skulle finnas några bevis för att biodiesel fortfarande behöver skattelättnader.

(111)

För det andra påpekade NBB att ett nyligen framlagt förslag till reform av skatteavdragen för biodiesel (Biodiesel Tax Incentive Reform and Extension Act – även kallad Draft Bill 2021), 2014, med ett förslag om att förlänga avdragen på inkomst- och punktskatt för biodiesel till och med den 31 december 2017, underkänts i kongressen. NBB hävdade att representanthuset inte heller förväntas ta upp eller anta lagstiftning under 2015 för att fortsätta avdragen för biodiesel (och biodieselblandning).

(112)

Det första påståendet avser en förklaring från ICCT daterad den 31 juli 2014. De amerikanska myndigheterna följde inte detta råd och förlängde systemet i slutet av samma år. Följaktligen bör föga vikt fästas vid uttalanden av ICCT när man bedömer sannolikheten av framtida återinföranden.

(113)

Vad gäller det andra påståendet, Draft Bill S.2021 (17), så har detta lagförslag inte antagits av 2013–2014 års kongress, och representanthuset har inte antagit en förlängning av skattelättnaderna. Däremot infördes ett nytt lagförslag i kongressen den 21 maj 2015, och det föreslås en utvidgning av de tre subventionssystemen för perioden mellan den 31 december 2014 och den 31 december 2016 (18). Det är därför oriktigt att det för närvarande inte finns något lagstiftningsförslag som diskuteras i Förenta staternas lagstiftningssystem. Även om den nya lagen inte antas har erfarenheten visat att Förenta staternas lagstiftningssystem medger att en lag föreslås och antas på endast 18 dagar. Enligt de uppgifter som lämnats av de amerikanska myndigheterna lades 2014 års Tax Increase Prevention Act fram inför representanthuset först den 1 december 2014, och det sista steget i lagstiftningsförfarandet var endast 18 dagar senare, när president Obama undertecknade lagförslaget och antog den nya lagen den 19 december 2014. Med hänsyn till det faktum att sådana förlängningar enligt det amerikanska rättssystemet kan tillämpas retroaktivt, som till exempel återinförandet 2013, som retroaktivt omfattade även 2012, kan en ny förlängning till och med göras efter 2015.

(114)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade NBB också att kommissionens bedömning (se skäl 107) inte uppfyllde de rättsliga kraven i artikel 18.1 i grundförordningen, som enligt deras uppfattning kräver att kommissionen visar att utgången av utjämningstullar skulle leda till att subventioneringen återkommer.

(115)

Enligt artikel 18.1 i grundförordningen ska sannolikheten för återkommande subventionering styrkas, vilket nödvändigtvis innebär att subventionerad import till EU skulle återuppstå utan åtgärder. Som analyseras i detalj i avsnitt 3.5 nedan, fastställde kommissionen att det är sannolikt att biodieseltillverkarna skulle återuppta exporten av biodiesel till subventionerade priser till unionsmarknaden i stora volymer, om åtgärderna tillåts upphöra.

(116)

För det andra har inga förändringar i priserna på biodiesel på Förenta staternas inhemska marknad iakttagits som skulle kunna ha att göra med utgången av de tidigare systemen eller deras nuvarande utgång efter den 31 december 2014. Enligt de uppgifter som lämnats av NBB (19) sjönk de inhemska priserna på biodiesel under finanskrisen 2008, men ökade igen under andra och tredje kvartalet 2010 och förblev därefter relativt stabila till och med slutet av 2013. Under första halvåret 2014 sjönk priserna med ungefär 30 % samtidigt som de skulle ha förväntats öka, om tillverkarna hade räknat med att systemen inte skulle återinföras. Detta visar att biodieseltillverkare liksom andra marknadsaktörer hade starka förväntningar om att systemen återinförs retroaktivt i framtiden, med beaktande av följande:

i)	Subventionernas omfång i förhållande till försäljningspriset för biodiesel.

ii)	Det faktum att den ursprungliga undersökningen visade att vissa biodieseltillverkare i sina priser direkt inför köparens avdrag enligt systemet med avdrag på 1 USD per gallon (20).

(117)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade NBB att biodieselpriserna fluktuerar i enlighet med priserna på mineraldiesel och kostnaden för råmaterial. NBB hävdade därför att man inte kan dra någon slutsats av prisutvecklingen för biodiesel i fråga om sannolikheten för återkommande subventionering, såvida inte effekterna av råvarukostnaderna och priserna på mineraldiesel beaktas.

(118)

Oberoende av hur priserna på mineraldiesel och råvarukostnaderna påverkar prisfluktuationen för biodiesel drar kommissionen slutsatsen att den subvention som biodieseltillverkare erhåller för varje gallon biodiesel som produceras måste ha minskat produktionskostnaden avsevärt. Detta återspeglas också i det slutliga fastställandet av priset på biodiesel. Eftersom det inte förekom något samarbete från amerikanska företag, är det inte möjligt att fastställa den exakta effekten på produktionskostnaden. Kommissionen uppskattar dock att den subvention på 1 USD som tillhandahölls för varje gallon biodiesel utgjorde ungefär en tredjedel av det slutliga inhemska priset på biodiesel i Förenta staterna under översynsperioden. Följaktligen upprepar kommissionen sitt konstaterande att biodieselpriset skulle ha förväntats öka i det förflutna, om producenterna inte räknat med att subventionerna skulle återinföras. Inga förändringar i priserna på biodiesel i Förenta staternas inhemska marknad har emellertid iakttagits som skulle kunna vara kopplade till utgången av de tidigare systemen eller deras nuvarande slut efter den 31 december 2014.

(119)

För det tredje kan den amerikanska biodieselindustrin inte bara kontinuerligt utnyttja de subventioner som tillhandahållits av de tre federala systemen, utan finansieringen har heller aldrig avskaffats för någon viss tidsperiod. Detta system har aldrig varit underfinansierat, och inte heller har dess omfång eller förmånstagare/förmåner minskats. Tvärtom utvidgades under 2008 (21) avdraget på 1 USD per gallon till alla tillverkare av biodiesel och inte endast till producenter av biodiesel från jordbruket. Faktum är att den finansiering som beviljats under 2013 mer än fördubblades jämfört med 2012, medan finansieringen för första halvåret 2014 var högre än den sammanlagda finansieringen för 2013 (22).

Finansiering i miljoner USD	2011	2012	2013	1.6.2013–31.12.2013	2014 (t.o.m. 30 juni 2014)
Biodiesel Fuel Mixture Excise Credits	760,7	847,0	1 603,2	1 427,8	1 830,2

(120)

För det fjärde, med tanke på systemens vikt för den amerikanska biodieselindustrin och alla marknadsaktörers förväntningar att systemen skulle fortsätta att existera, skulle Förenta staterna inte bara kunna låta systemen upphöra att gälla, även om man skulle besluta att avskaffa systemen i framtiden. I stället skulle den tillgängliga finansieringen behöva minskas gradvis, dvs. över flera år, och/eller antalet berättigade stödmottagare skulle behöva begränsas. Annars skulle man riskera att orsaka allvarlig skada på den inhemska biodieselindustrin, med betydande jobbförluster (industrin sysselsätter omkring 60 000 personer (23)) och ökat beroende av import av diesel. Dessutom skulle man inte kunna uppfylla de miljömål som fastställts av regeringen genom användning av biodiesel (24).

(121)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade NBB att det faktum att tillräckliga medel fanns tidigare och att omfattningen av stödmottagarnas förmåner inte minskat i det förflutna skulle vara irrelevant för fastställandet av sannolikheten för att ett subventionsprogram som har löpt ut skulle återinföras. NBB hävdade vidare att det faktum att den amerikanska industrin sysselsätter omkring 60 000 människor inte automatiskt betyder att subventionsprogram måste återinföras eller måste minska gradvis. Det faktum att Renewable Fuel Standard (”RFS”)-2 kräver att minst 1 miljarder gallon biomassabaserad diesel används årligen mellan 2011 och 2021 innebär inte att detta mål inte kommer att uppnås om subventionsprogrammen inte återinförs.

(122)

Kommissionen drar slutsatsen att det skulle vara mycket svårt för de amerikanska myndigheterna att helt enkelt låta subventionerna upphöra, med tanke på storleken av den finansiering som tillhandahålls genom de tre federala programmen och förväntningarna från samtliga aktörer på marknaden att systemen skulle kvarstå. Sysselsättningen inom industrin samt de miljömässiga och ekonomiska mål som industrin ska bidra till är viktiga indikatorer för vad som står på spel om den amerikanska biodieselindustrin är tvungen att minska sin produktion och produktionskapacitet i avsaknad av eller med minskade federala subventioner. Dessutom skulle ett sådant scenario innebära att miljömålet (enligt RFS-2) att använda minst 22 miljarder gallon avancerade biobränslen 2022 (25), också skulle hotas: biodiesel uppfyller kriterierna för sådant bränsle.

(123)

Följaktligen anser kommissionen att det är mycket troligt att systemen biodiesel mixture credit, biodiesel credit och small agri-biodiesel producers' credit retroaktivt kommer att återupptas och fortsätta att ge förmåner till biodieseltillverkarna i framtiden. De tre federala programmen kommer sannolikt retroaktivt att omfatta perioden efter den 31 december 2014, vilket har visat sig vara fallet redan i det förflutna.

(124)

NBB hävdade vidare att även om artikel 18.1 i grundförordningen hänvisar till sannolikheten för återkommande subventionering, kan utjämningsbara avgifter inte upprätthållas om ett subventionsprogram återkallas vid den tidpunkt då slutsatserna presenteras i en översyn vid giltighetstidens utgång, och utjämningstullar kan inte, i avsaknad av subventioner att motverka, tas ut för att förebygga skada. Allt annat skulle strida mot artiklarna 15.1 och 17 i grundförordningen samt artikel 19 i avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder. NBB hävdade vidare att en enhetlig tolkning av dessa bestämmelser skulle fastställa att tull endast kan upprätthållas om subventionsprogrammet fortfarande är på plats, men förmånerna enligt programmet inte tillhandahålls.

(125)

Denna invändning måste avvisas. Ordalydelsen i artikel 18 i grundförordningen kräver inte nödvändigtvis att kommissionen fastställer att subventioneringen faktiskt förekommer för att kunna besluta om förlängning av åtgärderna. I artikel 18 i grundförordningen föreskrivs snarare att subventionering inte får förekomma samtidigt som åtgärderna är i kraft, och följaktligen tillåts möjligheten att fastställa ”sannolikheten för återkommande subventionering”. Förekomsten av ett subventionssystem som är i kraft vid tidpunkten för förlängning är därmed inte ett absolut krav som fastställs genom artikel 18 i grundförordningen.

(126)

Dessutom bekräftar sammanhanget att artikel 15.1 tredje meningen i grundförordningen inte är tillämplig på översyner vid giltighetstidens utgång. I artikel 15 i grundförordningen fastställs de allmänna villkoren för införande av slutgiltiga åtgärder när det gäller undersökningar i enlighet med artikel 10 (nya undersökningar). Många av bestämmelserna där är inte tillämpliga på översyner vid giltighetstidens utgång som inleds i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Till exempel anges det i artikel 15.1 femte stycket att ”beloppet för utjämningstullen får inte överstiga det fastställda beloppet för utjämningsbara subventioner.” Denna punkt är uppenbart inte tillämplig på översyner vid giltighetstidens utgång, eftersom det fastställs i artikel 22.3 i samma förordning att när en översyn vid giltighetstidens utgång utförs kan detta endast leda till att åtgärderna upphävs eller behålls, och därmed inte kan leda till fastställande av storleken på den utjämningsbara tullsatsen.

(127)

En liknande formulering finns i artikel 19 i avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder som också reglerar villkoren för införandet av slutgiltiga åtgärder när det gäller nya undersökningar.

(128)

Av samma skäl som anges i skälen 125–127 anser kommissionen att artikel 17 i grundförordningen inte är tillämplig på översyner vid giltighetstidens utgång som inleds i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(129)

Slutligen är syftet med artikel 18 i grundförordningen att utföra en framtidsanalys av sannolikheten för fortsatt eller återkommande subventionering och skada. En sådan åtgärd tyder på en viss grad av sannolikhet och skiljer artikel 18 i grundförordningen från artiklarna 15.1 och 17 i grundförordningen, vars mål är att ta hänsyn till en redan inträffad förändring i förhållandena.

(130)

Därför anser kommissionen med tanke på ordalydelsen och sammanhanget i artikel 18 och på de mål som eftersträvas med denna artikel att artiklarna 15 och 17 i grundförordningen inte är tillämpliga på översyner vid giltighetstidens utgång.

(131)

Av de skäl som anges ovan tillbakavisar kommissionen NBB:s argument.

3.4.3 Sannolikhet för fortsatt subventionering genom andra system

(132)

Alla de subventionssystem som analyserats ovan, och som legat till grund för beviljande av subventioner, var i kraft under översynsperioden.

(133)

Ett antal små system är för närvarande i kraft, som t.ex. bioenergiprogrammet för avancerade biodrivmedel och de statliga subventionssystemen, och det finns inget som tyder på att dessa program kommer att upphöra inom en snar framtid.

(134)

Vad beträffar det system som är i kraft, anser kommissionen att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt subventionering.

3.5 Effekterna av subventionering på exporten till EU

(135)

Kommissionen undersökte också huruvida subventionerad export från Förenta staterna till unionen skulle ske i betydande volymer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. På grund av bristande samarbetsvilja från de utvalda gemenskapstillverkare som nämns i skäl 20 var det inte möjligt att göra en analys som grundar sig på kontrollerade uppgifter från de amerikanska tillverkarna. Kommissionen grundar sig därför på följande källor: de uppgifter som vissa amerikanska biodieseltillverkare lämnat i det inledande skedet som svar på frågeformuläret, Eurostat, begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång, senare bidrag från den sökande, Förenta staternas National Biodiesel Board (NBB), webbsidorna för amerikanska myndigheten för energiinformation (Energy Information Administration – EIA) och amerikanska energiministeriet (US Department of Energy) samt den amerikanska internationella handelskommissionen (ITC).

(136)

På grundval av uppgifter från EIA uppgick de amerikanska producenternas kapacitet under undersökningsperioden till 7 128 000 ton. Denna mängd är mycket nära det som NBB tillhandahöll, utgående ifrån de uppgifter som lämnats av medlemmarna till Environmental Protection Agency (EPA), nämligen 6 963 000 ton.

(137)

(138)

(139)

Detta argument kan emellertid inte godtas. Uppgifterna från NBB överensstämmer inte med offentligt tillgängliga uppgifter. Biodieseltillverkare i Förenta staterna är skyldiga att månatligen till MKB lämna in ett formulär (EIA-22M Monthly Biodiesel Production Survey) och bland annat ange sin årliga produktionskapacitet samt huruvida de är aktiva, tillfälligt inaktiva eller definitivt har upphört med verksamheten. Sedan januari 2013 har den registrerade kapaciteten varierat lätt från månad till månad, men generellt sett varit relativt stabil.

(140)

Dessutom är biodieseltillverkare i Förenta staterna skyldiga att på årsbasis till EPA lämna in bland annat uppgifter om den typ eller de typer av förnybart bränsle de förväntas producera eller importera och deras befintliga och planerade produktionskapacitet.

(141)

(142)

Dessutom har man i de produktionskapacitetsvärden som NBB tillhandahåller redan dragit av definitivt nedlagd kapacitet, vilket angavs i inlagan. Anläggningar som inte är permanent nedlagda kan per definition starta sin produktion på nytt om de framtida marknadsvillkoren förändras (t.ex. om EU-marknaden öppnas). Den bedömning av sannolikheten för att subventionering kommer att återuppstå som genomförs vid en översyn vid giltighetstidens utgång kräver att man beaktar vad som kan komma att hända i framtiden om åtgärderna tillåts upphöra att gälla, och inte bara en utvärdering av situationen under undersökningsperioden.

(143)

Efter det slutliga delgivandet av uppgifter hävdade NBB att produktionskapaciteten inte bör beakta oanvänd kapacitet även om denna kapacitet inte anmälts till de amerikanska myndigheterna som nedmonterad eller permanent nedlagd.

(144)

Enligt de EIA-instruktioner som NBB hänvisar till är den årliga produktionskapacitet den kvantitet biodiesel som en anläggning kan producera under ett kalenderår, med normala driftstopp för underhåll. Det omfattar kapaciteten för outnyttjade anläggningar tills de är nedmonterade eller nedlagda (26). Av det ovan anförda framgår att EIA vid beräkning av den sammanlagda produktionskapaciteten i Förenta staterna tar hänsyn till alla tänkbara anläggningar som potentiellt kan bli aktiva igen. Tvärtemot vad NBB hävdat kan därför anläggningar som inte är nedmonterade eller permanent nedlagda per definition börja producera igen om de framtida förutsättningarna förändras. Denna lediga kapacitet måste därför betraktas som en del av den totala amerikanska produktionskapaciteten.

(145)

Kommissionen anser därför att den nuvarande registrerade kapaciteten utgör en korrekt grund för beräkningen av den totala amerikanska produktionskapaciteten och outnyttjade kapaciteten, och avvisar NBB:s invändning.

(146)

För det andra hävdade NBB också att den amerikanska biodieselindustrin inte är avsedd att utgöra en exportindustri, eftersom de flesta amerikanska biodieselanläggningarna producerar mindre än 15 000 000 gallon (55 000 ton) per år. Det skulle därför inte vara ekonomiskt genomförbart att lagra flera veckor av biodieselproduktion för en enda export.

(147)

Kommissionen anser att detta yrkande ska avvisas. Den amerikanska biodieselindustrin kan exportera, och före införandet av de gällande åtgärderna exporterade de amerikanska producenterna betydande volymer av biodiesel till unionsmarknaden, upp till 1 137 000 ton under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (1 april 2007–31 mars 2008). Detta visar att det finns amerikanska tillverkare med tillräcklig produktionskapacitet för att kunna exportera. De amerikanska tillverkarna utan tillräcklig egen tillverkningskapacitet för transport till unionen kommer dessutom att fortsätta att tjäna hemmamarknaden, och handlare kan lägga ihop produktionen från flera anläggningar och exportera detta.

(148)

Unionsmarknaden är också mycket attraktiv eftersom den är störst i världen, och det finns starka incitament för användning av biodiesel i unionen och i de enskilda medlemsstaterna. Sist men inte minst skulle prisnivån i unionen, som är högre än på andra tredje marknader, skapa incitament för de amerikanska tillverkarna att exportera till unionen snarare än till andra tredjelandsmarknader.

(149)

Kommissionen drar därför slutsatsen att det, mot bakgrund av sannolikheten för fortsatt eller återkommande subventionering, i kombination med den stora outnyttjade kapaciteten hos den amerikanska biodieselindustrin och unionsmarknadens attraktionskraft, är sannolikt att biodieseltillverkarna skulle återuppta exporten av biodiesel till subventionerade priser till unionsmarknaden i stora volymer, om åtgärderna tillåts upphöra.

3.6 Slutsats

(150)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 18.3 i grundförordningen anser kommissionen att det är sannolikt att subventioneringen skulle fortsätta eller återkomma om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

4. SKADA

4.1 Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen

(151)

Den likadana produkten tillverkades av cirka 200 unionstillverkare under översynsperioden. De utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 9.1 i grundförordningen.

(152)

Unionens sammanlagda tillverkning uppgick till nästan 11 600 000 ton under översynsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, såsom information som inkommit i samband med begäran om en om en översyn vid giltighetstidens utgång och uppgifter som samlats in från unionstillverkarna under utredningen. Såsom framgår i skälen 12–14 valdes sju unionstillverkare ut till urvalet, som representerar nästan 30 % av den totala unionstillverkningen av den likadana produkten.

4.2 Förbrukningen i unionen

(153)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av volymen av unionens sammanlagda tillverkning minus export, plus import från tredje länder. Import- och exportvolymerna härleddes ur Eurostats uppgifter.

(154)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Total förbrukning i unionen (ton)	11 130 119	11 856 626	11 382 324	12 324 479
Index	100	107	102	111
Källa: Uppgifter från unionsindustrin, Eurostat.

(155)

På grundval av ovanstående ökade unionens förbrukning av biodiesel med 11 % under den undersökta perioden.

4.3 Import av den berörda produkten från Förenta staterna

4.3.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet

(156)

Import av biodiesel från Förenta staterna till unionen har, enligt uppgifter från Eurostat, sjunkit till en nästan obefintlig nivå efter införandet av åtgärder 2009. Importerna till unionen från det berörda landet och marknadsandelen har utvecklats på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym och marknadsandel

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Förenta staterna (ton)	2 442	803	7	13
Index	100	33	0	1
Marknadsandel	0	0	0	0
Källa: Eurostat.

4.3.2 Priser och prisunderskridande

4.3.2.1 Inhemska priser

(157)

Eftersom biodieseltillverkarna i Förenta staterna inte var samarbetsvilliga utgick kommissionen från tre informationskällor för att fastställa de inhemska försäljningspriserna för biodiesel i Förenta staterna under översynsperioden: i) svar på det frågeformulär som i stickprovssyfte skickats ut i det inledande skedet, inlämnade av ett antal amerikanska biodieseltillverkare i det inledande skedet, ii) uppgifter från NBB utgående från information som samlats in av en marknadsundersökare (”Jacobsen”), iii) uppgifter från den sökande som grundar sig på den information som samlats in av Oil Price Information Service (OPIS).

(158)

Uppgifterna från dessa tre källor omfattar olika försäljningsprisnivåer och incotermvillkor. Värdena ligger emellertid mycket nära varandra. Medelvärdet från dessa tre källor är 1 196,93 USD per ton. Till den genomsnittliga växelkursen för euro/dollar under översynsperioden (1 EUR = 1,356 USD) motsvarar detta belopp ett amerikanskt inhemskt försäljningspris på 883 euro per ton (27).

4.3.2.2 De amerikanska exportpriserna och prisunderskridande

(159)

Under översynsperioden var importen av biodiesel från Förenta staterna till unionen försumbar och kan inte utgöra någon meningsfull bas för beräkningen av prisunderskridandet.

(160)

Tabell 3

Förenta staternas exportvolymer och exportpriser under översynsperioden

Bestämmelseländer	Export (ton)	% export till alla länder	Genomsnittligt värde (USD per ton)	Genomsnittligt värde (euro per ton)
Sammanlagt Gibraltar	76 266	13	753,19	555,45
Sammanlagt Kanada	247 959	44	1 167,33	860,86
Sammanlagt Australien	4 267	1	1 019,77	752,04
Sammanlagt Malaysia	103 773	18	891,44	657,41

(161)

Under översynsperioden var det genomsnittliga exportpriset på amerikansk biodiesel till alla destinationer 1 021,52 USD (753,34 euro) per ton fritt fartygets sida. I syfte att beräkna ett sannolikt och rimligt unionsexportpris skulle man behöva lägga till kostnader för transport och försäkring samt en tull på 6,5 % till detta pris. Enligt uppgifter som inhämtats under undersökningen skulle detta motsvara cirka 100 euro per ton. Härav följer att det skattade exportpriset till unionen skulle underskrida priserna i unionen, eftersom det genomsnittliga inhemska priset på biodiesel som såldes av unionstillverkare under översynsperioden var 905 euro per ton (se tabell 8).

(162)

(163)

Undersökningen visade, såsom beskrivs ovan, att de amerikanska exportpriserna varierar avsevärt beroende på destination. Kommissionen fastslog, i syfte att fastställa ett rimligt och sannolikt exportpris till unionen, ett pris på grundval av genomsnittet för alla exportdestinationer. Att bara använda det högsta exportpriset, som NBB förespråkar, skulle inte ha varit lämpligt, på samma sätt som det skulle ha varit olämpligt att använda det lägsta exportpriset.

(164)

I fråga om justeringen på 100 euro grundar kommissionen sina beräkningar på uppgifter från NBB själv. Närmare bestämt använde kommissionen det belopp för tullar och transportkostnader som NBB tillhandahållit (cirka 94 euro) och avrundade det till 100 euro, vilket också skulle omfatta kostnader efter import. Beloppet för kostnader efter import enligt NBB (2 % av det vägda genomsnittliga importpriset cif vid gemenskapens gräns eller 16,69 euro) har inte beaktats, eftersom detta belopp inte var underbyggt.

(165)

Vad beträffar den påstådda prisskillnaden på grund av olika råvaror erinrar kommissionen om att i den ursprungliga undersökningen en justering beviljats på grundval av en jämförelse av kontrollerade uppgifter från amerikanska tillverkare och tillverkare i unionen. I avsaknad av samarbete från de amerikanska tillverkarna i denna översyn vid giltighetstidens utgång kan kommissionen för det första inte konstatera att en justering bör beviljas. För det andra, även om en justering skulle beviljas, kunde kommissionen inte fastställa nivån för en sådan justering. De omständigheter som rådde vid tidpunkten för den ursprungliga undersökningen har förändrats, särskilt vad gäller kombinationen av råvaror för produktion av biodiesel, som ändrats både i EU och i Förenta staterna. NBB kräver i alla händelser en justering på 10 %, men har inte underbyggt detta.

(166)

Det följer av ovanstående överväganden att NBB:s påstående att bedömningen av prisunderskridande är bristfällig ska underkännas.

4.3.3 Import från andra tredjeländer

(167)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Import från tredjeländer

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Malaysia (ton)	16 622	36 543	211 430	314 494
Indonesien (ton)	1 087 517	1 133 946	394 578	204 086
Argentina (ton)	1 422 142	1 475 824	425 239	153 607
Övriga (ton)	139 580	153 529	177 889	206 592
Sammanlagt (ton)	2 665 861	2 799 842	1 209 136	878 779
Index	100	105	45	33
Marknadsandel	24,0 %	23,6 %	10,6 %	7,1 %
Index	100	99	44	30
Genomsnittligt pris (euro per ton)	927	932	779	786
Index	100	100	84	85
Källa: Eurostat.

(168)

4.4 Unionsindustrins ekonomiska situation

4.4.1 Allmänna anmärkningar

(169)

I enlighet med artikel 8.4 i grundförordningen har en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden gjorts.

(170)

(171)

De makroekonomiska indikatorerna är: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, subventionsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare subventionering.

(172)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

4.4.2 Makroekonomiska indikatorer

4.4.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(173)

Unionens totala produktionsvolym, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Importvolym (ton)	8 547 884	9 138 558	10 528 886	11 596 824
Index	100	107	123	136
Produktionskapacitet (ton)	16 072 000	16 190 288	16 997 288	16 746 869
Index	100	101	106	104
Kapacitetsutnyttjande	53 %	56 %	62 %	69 %
Index	100	106	116	130
Källa: Uppgifter från EBB (sökanden).

(174)

(175)

(176)

NBB hävdar att de icke-konfidentiella svaren på frågeformuläret från några av företagen i stickprovet visar på ett högt kapacitetsutnyttjande mellan 78 % och upp till minst 93 %. Därför måste den lägre genomsnittliga kapacitetsutnyttjandegraden för industrin som helhet snarare bero på strukturella faktorer än på importer. Under dessa omständigheter tycker NBB inte att kapacitetsutnyttjandet bör beaktas som en indikator som visar att unionens biodieselindustri fortfarande håller på att återhämta sig från tidigare subventionering.

(177)

Detta påstående kan inte godtas. Kapacitetsutnyttjandet är bara en av många makroekonomiska indikatorer som kommissionen beaktar när den analyserar den övergripande situationen för unionsindustrin. Det faktum att vissa företag i stickprovsurvalet kan ha högre utnyttjandegrader är normalt, eftersom makroindikatorer grundas på ett vägt genomsnitt för hela unionsindustrin. Att vissa biodieseltillverkare i unionen har återhämtat sig snabbare och i högre grad än andra, gör inte denna indikator överflödigt för den övergripande bedömningen av unionsindustrins situation, särskilt med tanke på hur splittrad industrin är.

4.4.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel

(178)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Försäljningsvolym på unionsmarknaden (ton)	8 497 073	8 863 191	9 741 548	10 966 576
Index	100	104	115	129
Marknadsandel	76 %	75 %	86 %	89 %
Index	100	98	112	117
Källa: Uppgifter från EBB (sökanden).

(179)

Unionsindustrins försäljningsvolym har ökat betydligt och i linje med den ökade produktionen under skadeundersökningsperioden. Som en följd ökade också unionsindustrins marknadsandel från 76 % i början av skadeundersökningsperioden till 89 % i slutet av översynsperioden. Den positiva utvecklingen av försäljningsvolymerna och marknadsandelarna visar att gällande antidumpnings- och antisubventionsåtgärder har haft en positiv inverkan på unionsindustrin.

4.4.2.3 Tillväxt

(180)

4.4.2.4 Sysselsättning och produktivitet

(181)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Antal anställda	2 123	2 125	2 351	2 326
Index	100	100	111	110
Produktivitet (ton per anställd)	4 021	4 301	4 479	4 986
Index	100	107	111	124
Källa: Uppgifter från EBB (sökanden).

(182)

Antalet anställda inom unionens biodieselindustrin var stabil i början av skadeundersökningsperioden, men ökade därefter med 10 % från 2012 fram till slutet av översynsperioden. Denna utveckling är helt i linje med trenderna för övriga skadeindikatorer, såsom produktionsvolym och försäljning, och är ett tecken på den pågående återhämtningen från tidigare dumpning och subventionering som unionsindustrin för närvarande befinner sig i.

(183)

4.4.2.5 Subventionsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare subventionering

(184)

Såsom nämns i skäl 159 upphörde importen av biodiesel från Förenta staterna så gott som helt efter införandet av utjämningstullar och det förekom så gott som ingen subventionerad import från Förenta staterna under översynsperioden. Subventioneringens omfattning kan därför inte bedömas. Analysen av skadeindikatorerna visar att de åtgärder som införts mot Förenta staterna, och de påföljande åtgärderna mot import från Argentina och Indonesien, har haft en positiv inverkan på unionsindustrin, som anses hålla på att återhämta sig från effekterna av subventionering i det förflutna men fortfarande befinner sig i en ömtålig och sårbar ekonomisk situation.

4.4.3 Mikroekonomiska indikatorer

4.4.3.1 Priser och faktorer som påverkar priser

(185)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionstillverkarna i stickprovet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden.

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Genomsnittliga försäljningspriser per enhet i EU (euro per ton)	1 105	1 079	964	905
Index	100	98	87	82
Tillverkningskostnad per enhet (euro per ton)	1 107	1 153	969	868
Index	100	104	88	78
Källa: Kontrollerade uppgifter från de unionstillverkare som ingick i stickprovet.

(186)

4.4.3.2 Arbetskraftskostnader

(187)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionstillverkarna i stickprovet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)	60 866	59 081	60 802	61 807
Index	100	97	100	102
Källa: Kontrollerade uppgifter från de unionstillverkare som ingick i stickprovet.

(188)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd har förblivit stabil under hela skadeundersökningsperioden.

4.4.3.3 Lager

(189)

Lagernivåerna hos unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Utgående lager (ton)	84 734	118 256	92 825	91 202
Index	100	140	110	108
Utgående lager som andel av produktionen	4 %	5 %	4 %	3 %
Index	100	125	100	75
Källa: Kontrollerade uppgifter från de unionstillverkare som ingick i stickprovet.

(190)

Lagren har varit relativt stabila och låg på en normal nivå under skadeundersökningsperioden.

4.4.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(191)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i stickprovet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

	2011	2012	2013	Översynsperioden
Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (% av omsättningen)	2,0	– 1,4	1,1	3,8
Index	100	– 70	55	190
Kassaflöde (euro)	67 930 517	1 004 296	135 656 898	66 832 681
Index	100	1	200	98
Investeringar (euro)	12 122 366	9 859 293	9 133 725	8 314 180
Index	100	81	75	69
Avkastning på investeringar (% av nettoförsäljningen)	14,0	– 14,2	12,5	44,2
Index	100	– 101	89	315
Källa: Kontrollerade uppgifter från de unionstillverkare som ingick i stickprovet.

(192)

(193)

(194)

(195)

NBB hävdar att en lönsamhet på 3,8 % inte överensstämmer med deras egna beräkningar, som baserats på uppgifter från de icke-konfidentiella versionerna av svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet och visade på en vinstmarginal på 8,5 %.

(196)

Kommissionen undersökte detta påstående och fann att NBB kommit fram till ett annat belopp på grundval av en metod eller beräkning som var felaktigt av flera skäl. För det första grundades deras beräkning av lönsamheten under översynsperioden inte på svaren på frågeformuläret, som de påstått, utan på uppgifter från stickprovsurvalet som emellertid inte avser undersökningsperioden utan en annan period. För det andra är de tillverkningskostnader som NBB använt för att beräkna lönsamheten grundade på en produktionskostnad för ett annat urval av företag som använts i en annan undersökning, och kan därför inte överföras rakt av till denna undersökning. Slutligen fastställde kommissionen den genomsnittliga vinstmarginalen för de företag som ingick i urvalet på grundval av tillförlitliga och kontrollerade uppgifter från dessa företag. NBB:s yrkande avvisas därför.

4.4.4 Slutsats beträffande skada

(197)

En analys av de ekonomiska indikatorerna visar att produktions- och försäljningsvolymerna ökade under skadeundersökningsperioden, medan förbrukningen i unionen endast ökade i mindre utsträckning. Detta ledde till att unionsindustrin ökade sin marknadsandel på unionsmarknaden. Samtidigt minskade både försäljningspriset och tillverkningskostnaderna i lika utsträckning. Detta har hindrat unionsindustrin från att fullt ut dra nytta av de ökade försäljningsvolymerna trots en betydande minskning av importen från tredjeländer.

(198)

Å andra sidan förblev lönsamheten låg under skadeundersökningsperioden, och unionsindustrin gick till och med med förlust under 2012. Även de vinster som uppnåddes under översynsperioden, strax under 4 %, är betydligt lägre än den vinstmarginal som unionsindustrin rimligen borde uppnå under normala marknadsförhållanden. Dessutom påminner kommissionen om att i den ursprungliga undersökning som ledde till införandet av de gällande åtgärderna fastslog rådet den (mål-)vinst som unionsindustrin rimligen borde kunna uppnå under normala marknadsvillkor till 15 % (28). Vid en efterföljande utredning beträffande import av biodiesel med ursprung i Argentina och Indonesien justerades den vinstmarginal som unionsindustrin rimligen skulle kunna förvänta sig under normala marknadsförhållanden emellertid nedåt en aning, främst till följd av ökad konkurrens på unionsmarknaden och mognadsgraden hos biodieselindustrin i unionen, och fastställdes till 11 % (29).

(199)

Flera av de ekonomiska indikatorer som är relevanta för analys av den nuvarande situationen för unionsindustrin visar en positiv utveckling och därmed att de gällande åtgärderna har haft en positiv inverkan på unionsindustrin. Däremot är unionsindustrins vinstnivå fortfarande är mycket låg och ligger betydligt under den vinstmarginal som fastställts i tidigare undersökningar. Dessutom är investeringsnivån låg och har också minskat med 30 % under skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet, som visserligen ökar, ligger fortfarande under 70 % jämfört med en utnyttjandegrad på ca 90 % när det inte förekom någon subventionerad import på unionsmarknaden (2004–2006) och unionsindustrin ansågs vara sund (30).

(200)

Utgående från en övergripande bedömning av alla ekonomiska indikatorer har kommissionen dragit slutsatsen att unionsindustrin fortfarande inte återhämtat sig fullständigt från effekterna av tidigare subventionerade importer. Den befinner sig fortfarande i en ekonomiskt och finansiellt instabil situation, och den nuvarande positiva utvecklingen kan lätt vända om subventionerade importer från Förenta staterna skulle återkomma i betydande volymer.

5. SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN SKA ÅTERKOMMA

(201)

För att bedöma sannolikheten för återkommande skada för unionsindustrin om de gällande åtgärderna tillåts upphöra analyserade kommissionen den sannolika inverkan av importen från Förenta staterna på unionsmarknaden och på unionsindustrin i enlighet med artikel 18.2 i grundförordningen. Kommissionen analyserade särskilt sannolikheten för återkommande subventionerade importer, deras volymer och sannolika prisnivå, outnyttjad kapacitet, unionsmarknadens attraktionskraft och de amerikanska tillverkarnas prissättning.

(202)

Såsom konstateras ovan (skäl 149) är det troligt att den subventionerade importen från Förenta staterna skulle återkomma om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen har fastställt att tillverkare av biodiesel i Förenta staterna för närvarande exporterar biodiesel till andra marknader i tredjeland till priser som underskrider unionspriserna. Eftersom priserna i unionen är högre än på andra marknader i tredjeländer är det sannolikt att åtminstone en del av denna export skulle styras om till unionen om de befintliga åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(203)

Kommissionen har konstaterat att de amerikanska tillverkarna har en stor outnyttjad kapacitet på cirka 2 678 000 ton, vilket motsvarar cirka 22 % av den totala förbrukningen i unionen.

(204)

Den tillgängliga outnyttjade kapaciteten i Förenta staterna kommer sannolikt inte att absorberas av hemmamarknaden. Redan i dag tillgodoser de amerikanska producenterna trots tillräcklig kapacitet inte hela efterfrågan på den amerikanska marknaden. Det är också osannolikt att den befintliga outnyttjade kapaciteten skulle användas till att öka exporten till andra tredjeländer än unionen. Såsom beskrivs i detalj i skäl 161 är de amerikanska exportpriserna till tredjeländer i genomsnitt 15 % lägre än det genomsnittliga inhemska priset på den amerikanska marknaden, och lägre än genomsnittspriset i unionen, även om transportkostnaderna från Förenta staterna till unionen beaktas. Det är därför sannolikt att de amerikanska tillverkarna skulle söka en annan avsättning för sin outnyttjade kapacitet.

(205)

Med tanke på att unionsmarknaden är den största marknaden i världen för biodiesel, och att biodieselpriserna i unionen är lika höga eller något högre än priset på den inhemska amerikanska marknaden, skulle unionsmarknaden vara mycket attraktiv för de amerikanska tillverkarna av biodiesel. Detta har varit fallet redan tidigare.

(206)

Det är därför mycket sannolikt att de amerikanska tillverkarna skulle använda en stor del av sin reservkapacitet för att återvända till unionsmarknaden om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla. Med tanke på deras nuvarande prissättning på andra exportmarknader och den stora outnyttjade kapaciteten är det mycket sannolikt att betydande volymer av biodiesel från Förenta staterna åter skulle komma in på unionsmarknaden till ett subventionerat pris som motsvarar eller underskrider unionspriserna.

(207)

Sådan import skulle leda till ett betydande pristryck på unionsindustrin, som med nuvarande prisnivåer endast har en mycket liten vinstmarginal, betydligt under målvinsten. Detta skulle med största sannolikhet leda till en minskning av produktions- och försäljningsvolymer, lägre lönsamhet och förlust av marknadsandelar.

(208)

Med tanke på unionsindustrins svaga ekonomiska situation skulle ett sådant sannolikt scenario ha en betydande negativ inverkan på unionsindustrins pågående återhämtning och med all sannolikhet orsaka återkommande väsentlig skada.

5.1 Slutsats

(209)

På grundval av ovanstående har kommissionen dragit slutsatsen att den väsentliga skadan för unionsindustrin sannolikt skulle återkomma om de gällande utjämningsåtgärderna beträffande import av biodiesel från Förenta staterna skulle upphöra att gälla.

6. UNIONENS INTRESSE

(210)

I enlighet med artikel 31 i grundförordningen undersökte kommissionen om det skulle strida mot unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna, trots slutsatserna om sannolikheten för återkommande skadevållande subventionering. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och biodieselanvändarnas.

6.1 Unionsindustrins intresse

(211)

Till följd av de befintliga åtgärderna har den subventionerade importen av biodiesel från Förenta staterna nästan helt upphört, vilket har inneburit en lättnad för unionsindustrin. Medan unionsindustrin visar positiva tecken på återhämtning från tidigare subventionering, t.ex. i form av ökad produktion och försäljningsvolym, har biodieselpriserna på unionsmarknaden minskat avsevärt och lönsamheten förblivit mycket låg, vilket innebär att industrin befinner sig i en bräcklig och sårbar ekonomisk situation.

(212)

Om de gällande åtgärderna skulle tillåtas upphöra, skulle unionsindustrin med största sannolikhet möta ökad illojal konkurrens i form av betydande volymer av subventionerad import av biodiesel från Förenta staterna. Detta skulle sätta stopp för den pågående återhämtningen som unionens biodieselindustri för närvarande upplever, och sannolikt leda till att väsentlig skada skulle återkomma. Det är därför inte i unionsindustrins intresse att åtgärderna upphör.

6.2 Icke-närstående importörers och handlares intresse

(213)

Endast tre importörer/handlare gav sig till känna och lämnade synpunkter. Ett företag hävdade att de nuvarande tullarnas nivå är oproportionellt hög och att en förlängning av detta skulle snedvrida och begränsa marknaden och leda till högre priser. De båda andra företagen hävdade att de gällande åtgärderna inte hade påverkat deras verksamhet och var neutrala med avseende på en eventuell utvidgning av nuvarande utjämningstullar.

(214)

Resultaten av denna undersökning leder inte till slutsatsen att ett bibehållande av nuvarande åtgärder skulle begränsa marknaden och resultera i högre priser. Tvärtom minskade unionsindustrins priser under skadeundersökningsperioden, trots åtgärderna. Dessutom har unionsindustrin i dag tillräcklig kapacitet för att tillgodose unionens efterfrågan på biodiesel, och reservkapacitet för att tillgodose en framtida ökning av efterfrågan. De framlagda argumenten kan därför inte anses bevisa att ett bibehållande av de befintliga åtgärderna skulle strida mot importörernas och/eller näringsidkarnas intressen.

6.3 Användarnas intresse

(215)

Endast en användare, ett oljebolag som köper biodiesel för att blanda med mineraloljor, gav sig till känna och lämnade synpunkter till kommissionen. Det förespråkade starkt att bibehålla de gällande åtgärderna, och hävdade att deras upphävande kan få förödande effekter på unionens biodieselmarknad och leda till att betydande volymer av subventionerad biodiesel strömmar in, vilket skulle resultera i en återkommande allvarlig skada för unionens biodieselindustri.

(216)

Det finns inget som tyder på att de gällande åtgärderna har haft en negativ inverkan på användarna av biodiesel i unionen, och framför allt finns det inga belägg för att de gällande åtgärderna har haft en negativ inverkan på deras lönsamhet eller affärsverksamhet. I alla händelser har unionsindustrin, på grund av den stabila eller endast obetydligt ökade förbrukningen av biodiesel i unionen, tillräcklig kapacitet för att tillgodose nuvarande och framtida efterfrågan om efterfrågan skulle öka ytterligare. Upprätthållandet av åtgärderna skulle inte leda till ett otillräckligt utbud.

(217)

Man kan därför dra slutsatsen att ett bibehållande av åtgärderna inte skulle strida mot användarnas intresse.

6.4 Slutsats om unionens intresse

(218)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl eftersom det inte låg i unionens intresse att upprätthålla de befintliga åtgärderna beträffande import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna.

7. UTJÄMNINGSÅTGÄRDER

(219)

På grund av slutsatserna om sannolikheten för att subventionering och skada ska fortsätta eller återkomma följer det därför i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen att de utjämningstullar för import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna, som infördes genom förordning (EG) nr 598/2009, ändrad genom genomförandeförordning (EG) nr 443/2011, bör bibehållas i ytterligare fem år.

(220)

Såsom anges i skäl 2 utvidgades de gällande utjämningsåtgärderna beträffande import av biodiesel från Förenta staterna till att även omfatta import av samma produkt som avsänts från Kanada, oavsett om dess deklarerade ursprung är Kanada eller inte, och import till unionen av biodiesel i en blandning innehållande högst 20 % av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Amerikas förenta stater.

(221)

De utjämningstullar som ska bibehållas ska även fortsättningsvis utvidgas till att omfatta import av biodiesel som avsänts från Kanada, oavsett om dess deklarerade ursprung är Kanada eller inte, och biodiesel i en blandning innehållande högst 20 % av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Amerikas förenta stater.

(222)

De exporterande producenter från Kanada som var undantagna från de åtgärder som utvidgades genom genomförandeförordning (EU) nr 443/2011 bör även vara befriade från de åtgärder som införs genom denna förordning.

(223)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 15.1 i förordning (EG) nr 1225/2009.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig utjämningstull som omfattar import av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vanligtvis kallad biodiesel i en blandning innehållande 20 % eller mindre av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Amerikas förenta stater, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 1516 20 98 (Taric-nummer 1516 20 98 29), ex 1518 00 91 (Taric-nummer 1518 00 91 29), ex 1518 00 99 (Taric-nummer 1518 00 99 29), ex 2710 19 43 (Taric-nummer 2710 19 43 29), ex 2710 19 46 (Taric-nummer 2710 19 46 29), ex 2710 19 47 (Taric-nummer 2710 19 47 29), ex 2710 20 11 (Taric-nummer 2710 20 11 29), ex 2710 20 15 (Taric-nummer 2710 20 15 29), ex 2710 20 17 (Taric-nummer 2710 20 17 29), 3824 90 92 (Taric-nummer 3824 90 92 12), ex 3826 00 10 (Taric-nummer 3826 00 10 29, 3826 00 10 39, 3826 00 10 49, 3826 00 10 99) och ex 3826 00 90 (Taric-nummer 3826 90 90 19).

2. Följande slutgiltiga utjämningstullsatser i fasta belopp ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkats av nedanstående företag:

Företag	Utjämningstullsats i euro per ton netto	Taric-tilläggsnummer
Archer Daniels Midland Company, Decatur	237,0	A933
Cargill Inc, Wayzata	213,8	A934
Green Earth Fuels of Houston LLC, Houston	213,4	A935
Imperium Renewables Inc., Seattle	216,8	A936
Peter Cremer North America LP, Cincinnati	211,2	A937
Vinmar Overseas Limited, Houston	211,2	A938
World Energy Alternatives, Boston	211,2	A939
Företag som förtecknas i bilaga I	219,4	Se bilaga I
Alla övriga företag	237,0	A999

Utjämningstullen på blandningar ska tillämpas i proportion till blandningens viktandel fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling av icke-fossilt ursprung (dvs. blandningens biodieselhalt).

3. I fall där varor har skadats före övergången till fri omsättning och säljaren har anpassat det pris som faktiskt betalats eller ska betalas till förmån för köparen, enligt villkoren i artikel 145.2 och 145.3 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (31) ska beloppet av den utjämningstull som fastställs i punkt 2 minskas med en procentandel som motsvarar anpassning till det pris som faktiskt betalats eller ska betalas.

5. Om inte annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1. Den slutgiltiga utjämningstull som gäller för ”alla övriga företag” enligt vad som anges i artikel 1.2 utvidgas härmed till att omfatta import till unionen av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vanligtvis kallad biodiesel i en blandning innehållande 20 % eller mindre av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, som avsänts från Kanada, oavsett om dess deklarerade ursprung är Kanada eller inte, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 1516 20 98 (Taric-nummer 1516 20 98 21), ex 1518 00 91 (Taric-nummer 1518 00 91 21), ex 1518 00 99 (Taric-nummer 1518 00 99 21), ex 2710 19 43 (Taric-nummer 2710 19 43 21), ex 2710 19 46 (Taric-nummer 2710 19 46 21), ex 2710 19 47 (Taric-nummer 2710 19 47 21), ex 2710 20 11 (Taric-nummer 2710 20 11 21), ex 2710 20 15 (Taric-nummer 2710 20 15 21), ex 2710 20 17 (Taric-nummer 2710 20 17 21), ex 3824 90 92 (Taric-nummer 3824 90 92 10), ex 3826 00 10 (Taric-nummer 3826 00 10 20, 3826 00 10 30, 3826 00 10 40, 3826 00 10 89) och ex 3826 00 90 (Taric-nummer 3826 00 90 11), med undantag för sådana som producerats av de företag som anges nedan:

Land	Företag	Taric-tilläggsnummer
Kanada	BIOX Corporation, Oakville, Ontario, Kanada	B107
Kanada	Rothsay Biodiesel, Guelph, Ontario, Kanada	B108

Den tull som ska utvidgas är den som fastställs för ”Alla övriga företag” i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 598/2009, dvs. en slutgiltig utjämningstull på 237 euro per ton netto.

Utjämningstullen på blandningar ska tillämpas i proportion till blandningens viktandel fettsyramonoalkylestrar och paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung (dvs. biodieselhalt).

2. I fall där varor har skadats före övergången till fri omsättning och säljaren har anpassat det pris som faktiskt betalats eller ska betalas till förmån för köparen, enligt villkoren i artikel 145.2 och 145.3 i förordning (EEG) nr 2454/93 ska beloppet av den utjämningstull som fastställs i artikel 1.2 minskas med en procentandel som motsvarar anpassning till det pris som faktiskt betalats eller ska betalas.

3. Den befrielse från tull som beviljats de företag som nämns i punkt 1 eller vilken beviljas av kommissionen i enlighet med artikel 5.2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura, som ska uppfylla kraven i bilaga II. Om ingen sådan faktura uppvisas, ska den utjämningstull som införs genom punkt 1 tillämpas.

4. Om inte annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 3

1. Den slutgiltiga utjämningstull som anges i artikel 1.2 utvidgas härmed till att omfatta import till unionen av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vanligtvis kallad biodiesel i en blandning innehållande 20 % eller mindre av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Förenta staterna, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 1516 20 98 (Taric-nummer 1516 20 98 30), ex 1518 00 91 (Taric-nummer 1518 00 91 30), ex 1518 00 99 (Taric-nummer 1518 00 99 30), ex 2710 19 43 (Taric-nummer 2710 19 43 30), ex 2710 19 46 (Taric-nummer 2710 19 46 30), ex 2710 19 47 (Taric-nummer 2710 19 47 30), ex 2710 20 11 (Taric-nummer 2710 20 11 30), ex 2710 20 15 (Taric-nummer 2710 20 15 30), ex 2710 20 17 (Taric-nummer 2710 20 17 30), ex 3824 90 92 (Taric-nummer 3824 90 92 20), ex 3826 00 90 (Taric-nummer 3826 00 90 30).

4. Om inte annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 4

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat H

Kontor: Rue de la Loi/Wetstraat 170, CHAR 04/034

1049 Bryssel

BELGIEN

E-post: TRADE-TDI-INFORMATION@ec.europa.eu

2. I enlighet med artikel 23.6 i förordning (EG) nr 597/2009 får kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén, genom beslut tillåta att import från företag som inte kringgår de utjämningsåtgärder som införts genom förordning (EG) nr 598/2009 befrias från den tull som utvidgas genom artiklarna 2.1 och 3.1.

Artikel 5

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 14 september 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 188, 18.7.2009, s. 93.

(2) Rådets förordning (EG) nr 598/2009 av den 7 juli 2009 om införande av en slutgiltig utjämningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater (EUT L 179, 10.7.2009, s. 1).

(3) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 443/2011 av den 5 maj 2011 om utvidgning av den slutgiltiga utjämningstull som genom förordning (EG) nr 598/2009 infördes på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater till att omfatta import av biodiesel som avsänts från Kanada, oavsett om dess deklarerade ursprung är Kanada eller inte, om utvidgning av den slutgiltiga utjämningstull som infördes genom förordning (EG) nr 598/2009 till att omfatta import av biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater, och om avslutande av undersökningen rörande import som avsänts från Republiken Singapore (EUT L 122, 11.5.2011, s. 1).

(5) Tillkännagivande om att giltighetstiden för vissa utjämningsåtgärder snart kommer att löpa ut (EUT C 289, 4.10.2013, s. 11).

(6) Rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, 22.12.2009, s. 51).

(7) EUT C 217, 10.7.2014, s. 25.

(8) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater (EUT C 217, 10.7.2014, s. 14).

(9) Enligt amerikansk lagstiftning (26 U.S. Code, avsnitt 45Kc.3), avser uttrycket biomassa annat organiskt material än a) olja och naturgas (eller varje annan produkt därav) och b) kol (även brunkol) eller varje annan produkt därav.

(10) Kommissionens förordning (EG) nr 194/2009 av den 11 mars 2009 om införande av en provisorisk utjämningstull på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater (EUT L 67, 12.3.2009, s. 50), skäl 20, fotnot 5.

(11) Enligt U.S.C.:s definition är biodiesel för jordbruket (agri-biodiesel) biodiesel som i sin helhet härrör från vegetabiliska jungfruoljor, inklusive estrar av majsolja, sojaolja, solrosolja, bomullsfrön, canola, cramble (oljekål), rapsolja, tistelolja, linfröolja, ris och senapsfrön samt animaliska fetter.

(12) Avsnitt 428.102 ”Definitioner” i genomförandeförordningarna: ”Bränsle motsvarande diesel framställt av förnybar biomassa, däribland vegetabilisk olja och animaliskt fett.” Potentiellt sett kan ”biobränsle framställt av avfall, däribland rester av grödor, annat vegetabiliskt avfall, djuravfall, matavfall och trädgårdsavfall” också omfatta tillverkning av biodiesel.

(13) British thermal unit (Btu) är en energienhet motsvarande cirka 1 055 joule.

(14) Med hjälp av 2014 års Tax Increase Prevention Act, som undertecknades av presidenten den 19 december 2014. Förlängning av Second Generation Biofuel Producer Credit.

(15) Förlängd genom Energy Policy Act of 2005, § 1344 (P.L. 109-58) och ändrad genom Energy Improvement and Extension Act, 2008 (P.L. 110-343, Division B) § 202-203.

(16) Myndigheten (Internal Revenue Service) är skyldig att betala inom 60 dagar efter det att ansökan mottagits (senast den 8 augusti 2015), annars måste IRS betala ersättning.

(17) https://www.congress.gov/bill/113th-congress/senate-bill/2021/text

(18) HR 2517 ”Powering American Jobs Act of 2015”, framlagd av Mike Kelly. Tillgänglig på https://www.congress.gov/bill/114th-congress/house-bill/2517/text?q={%22search%22%3A[%22\%22hr2517\%22%22]}#toc-H48B28727047A4954BB43B03E81976580, besökt den 8 juli 2015

(19) NBB:s skrivelse av den 29 september 2014.

(20) Se skäl 55 i förordning (EG) nr 194/2009.

(21) Genom avsnitt 202 a i Energy and Improvement and Extension Act 2008. Avsnitt 203 i denna ändrar emellertid I.R.C. avsnitt 40A och 6426 så att biodiesel som importeras och säljs för export undantas från subventionerna från och med den 15 maj 2008. Detta är emellertid en minskning av tillämpningsområdet vad gäller stödmottagare som inte har någon faktisk inverkan på den amerikanska hemmamarknaden, eftersom det inte berör vare sig produktion eller import av biodiesel som förbrukas i Förenta staterna.

(22) Källa: Amerikanska regeringens svar. Obs! De angivna siffrorna omfattar endast punktskatteavdrag, men inte inkomstskatteavdrag eller direkta bidrag, för vilka de amerikanska myndigheterna inte lämnat några uppgifter.

(23) Enligt NBB ”Biodiesel Basics What is biodiesel?”, http://www.biodiesel.org/what-is-biodiesel/biodiesel-basics, besökt den 24 mars 2015.

(24) Renewable Fuel Standard-2, som fastställs genom Energy Policy Act (EPAct) av 2005 och därefter genom Energy Independence and Security Act (EISA) av 2007, kräver att minst 1 miljard gallon diesel av biomassa används per år mellan 2011 och 2022. Det krävs också att landet använder minst 21 miljarder gallon avancerade biobränslen 2022. Biodiesel uppfyller kriterierna för båda kategorierna. Källa: http://www.biodiesel.org/what-is-biodiesel/biodiesel-faq's, besökt den 30 mars 2015.

(25) Se fotnot 21.

(26) http://www.eia.gov/survey/form/eia_22m/instructions.pdf, besökt den 7 juli 2015.

(27) På grund av ett skrivfel angavs priset i informationsskrivelsen felaktigt till 884 euro.

(28) Förordning (EG) nr 598/2009, skälen 176–178.

(29) Genomförandeförordning (EU) nr 1194/2013, skälen 202–208.

(30) Kommissionens förordning (EG) nr 193/2009 av den 11 mars 2009 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater (EUT L 67, 12.3.2009, s. 22).

(31) Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1).

BILAGA I

Företagets namn	Ort	Taric-tilläggsnummer
AC & S Inc.	Nitro	A941
Alabama Clean Fuels Coalition Inc.	Birmingham	A940
American Made Fuels, Inc.	Canton	A940
Arkansas SoyEnergy Group	DeWitt	A940
Arlington Energy, LLC	Mansfield	A940
Athens Biodiesel, LLC	Athens	A940
Beacon Energy	Cleburne	A940
Biodiesel of Texas, Inc.	Denton	A940
BioDiesel One Ltd	Southington	A940
BioPur Inc.	Bethlehem	A941
Buffalo Biodiesel, Inc	Tonawanda	A940
BullDog BioDiesel	Ellenwood	A940
Carbon Neutral Solutions, LLC	Mauldin	A940
Central Iowa Energy LLC	Newton	A940
Chesapeake Custom Chemical Corp.	Ridgeway	A940
Community Fuels	Stockton	A940
Delta BioFuels Inc.	Natchez	A940
Diamond Biofuels	Mazon	A940
Direct Fuels	Euless	A940
Eagle Creek Fuel Services, LLC	Baltimore	A940
Earl Fisher Bio Fuels	Chester	A940
East Fork Biodiesel LLC	Algona	A940
ECO Solutions, LLC	Chatsworth	A940
Ecogy Biofuels LLC	Tulsa	A940
ED & F Man Biofuels Inc.	New Orleans	A940
Freedom Biofuels Inc.	Madison	A940
Freedom Fuels LLC	Mason City	A941
Fuel & Lube, LLC	Richmond	A940
Fuel Bio	Elizabeth	A940
FUMPA Bio Fuels	Redwood Falls	A940
Galveston Bay Biodiesel LP (BioSelect Fuels)	Houston	A940
GeoGreen Fuels LLC	Houston	A940
Georgia Biofuels Corp.	Loganville	A940
Green River Biodiesel, Inc.	Moundville	A940
Griffin Industries Inc.	Cold Spring	A940
High Plains Bioenergy	Guymon	A940
Huish Detergents Inc.	Salt Lake City	A940
Incobrasa Industries Ltd	Gilman	A940
Independence Renewable Energy Corp.	Perdue Hill	A940
Indiana Flex Fuels	LaPorte	A940
Innovation Fuels Inc.	Newark	A940
Integrity Biofuels	Morristown	A941
Iowa Renewable Energy LLC	Washington	A940
Johann Haltermann Ltd	Houston	A940
Lake Erie Biofuels LLC	Erie	A940
Leland Organic Corporation	Leland	A940
Louis Dreyfus Agricultural Industries LLC	Claypool	A940
Louis Dreyfus Claypool Holdings LLC	Claypool	A940
Middle Georgia Biofuels	East Dublin	A940
Middletown Biofuels LLC	Blairsville	A940
Musket Corporation	Oklahoma City	A940
Natural Biodiesel Plant LLC	Hayti	A941
New Fuel Company	Dallas	A940
North Mississippi Biodiesel	New Albany	A940
Northern Biodiesel, Inc.	Ontario	A940
Northwest Missouri Biofuels, LLC	St. Joseph	A940
Nova Biofuels Clinton County LLC	Clinton	A940
Nova Biosource	Senaca	A940
Organic Fuels Ltd	Houston	A940
Owensboro Grain Company LLC	Owensboro	A940
Paseo Cargill Energy, LLC	Kansas City	A940
Peach State Labs Inc.	Rome	A940
Perihelion Global, Inc.	Opp	A940
Philadelphia Fry-O-Diesel Inc.	Philadelphia	A940
Piedmont Biofuels Industrial LLC	Pittsboro	A941
Pinnacle Biofuels, Inc.	Crossett	A940
PK Biodiesel	Woodstock	A940
Pleasant Valley Biofuels, LLC	American Falls	A940
Prairie Pride	Deerfield	A941
RBF Port Neches LLC	Houston	A940
Red Birch Energy, Inc.	Bassett	A940
Red River Biodiesel Ltd	New Boston	A940
REG Ralston LLC	Ralston	A940
Renewable Energy Products, LLC	Santa Fe Springs	A940
Riksch BioFuels LLC	Crawfordsville	A940
Safe Renewable Corp.	Conroe	A940
Sanimax Energy Inc.	DeForest	A940
Seminole Biodiesel	Bainbridge	A940
Southeast BioDiesel LLC	Charlotte	A941
Soy Solutions	Milford	A940
SoyMor Biodiesel LLC	Albert Lea	A940
Stepan Company	Northfield	A941
Sunshine BioFuels, LLC	Camilla	A940
TPA Inc.	Warren	A940
Trafigura AG	Stamford	A940
U.S. Biofuels Inc.	Rome	A940
United Oil Company	Pittsburgh	A940
Valco Bioenergy	Harlingen	A940
Vanguard Synfuels, LLC	Pollock	A940
Vitol Inc.	Houston	A940
Walsh Bio Diesel, LLC	Mauston	A940
Western Dubque Biodiesel LLC	Farley	A940
Western Iowa Energy LLC	Wall Lake	A940
Western Petroleum Company	Eden Prairie	A940
Yokaya Biofuels Inc.	Ukiah	A941

BILAGA II

Den giltiga faktura som avses i artiklarna 1.2, 2.2 och 3.2 ska innehålla en försäkran som är undertecknad av en tjänsteman vid företaget som utfärdat fakturan och som innehåller följande:

—	Tjänstemannens namn och befattning vid det företag som har utfärdat fakturan.

—

Följande försäkran:

BILAGA III

Den giltiga faktura som avses i artikel 3.3 ska innehålla en försäkran som är undertecknad av en tjänsteman vid företaget som utfärdat fakturan och som innehåller följande:

—	Tjänstemannens namn och befattning vid det företag som har utfärdat fakturan.

—

Följande försäkran:

”Jag intygar härmed att de [mängd] fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vanligtvis kallade biodiesel, i ren form eller i en blandning innehållande mer än 20 viktprocent fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, som säljs för export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av [företagets namn och adress] [Taric-tilläggsnummer] i Amerikas förenta stater. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.”

15.9.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 239/146

RÅDETS BESLUT (EU) 2015/1523

av den 14 september 2015

om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 78.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 78.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att om en eller flera medlemsstater försätts i en nödsituation med plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer, får rådet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, besluta om provisoriska åtgärder till förmån för den eller de medlemsstater som berörs.

(2)

Enligt artikel 80 i EUF-fördraget ska unionens politik på området gränskontroller, asyl och invandring och dess genomförande styras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna, och de unionsakter som antas på detta område ska innehålla lämpliga åtgärder för tillämpningen av denna princip.

(3)

Den senaste tidens kris i Medelhavet har tvingat unionens institutioner att omedelbart erkänna de exceptionella migrationsflödena i regionen och efterlysa konkreta åtgärder för solidaritet med de medlemsstater som ligger i frontlinjen. Detta skedde i synnerhet vid ett gemensamt möte mellan utrikes- och inrikesministrarna den 20 april 2015, då kommissionen lade fram en tiopunktsplan för omedelbara åtgärder för att lösa krisen, inklusive ett åtagande om att överväga olika sätt att genomföra en omplaceringsmekanism för nödsituationer.

(4)

Vid sitt möte den 23 april 2015 beslutade Europeiska rådet bland annat att förstärka den interna solidariteten och ansvaret och åtog sig att särskilt öka katastrofbiståndet till de medlemsstater som ligger i frontlinjen och överväga möjligheter till akut omplacering mellan medlemsstaterna på frivillig grund och för utsändande av särskilda grupper från Europeiska stödkontoret för samarbete i asylfrågor (nedan kallat Easo) till medlemsstater som ligger i frontlinjen, för gemensam handläggning av ansökningar om internationellt skydd, inklusive registrering och fingeravtryck.

(5)

I sin resolution av den 28 april 2015 upprepade Europaparlamentet att unionen måste grunda sina reaktioner på de senaste tragedierna i Medelhavet på solidaritet och rättvis ansvarsfördelning samt intensifiera sina ansträngningar på detta område för de medlemsstater som tar emot flest flyktingar och personer som ansöker om internationellt skydd, i absoluta eller relativa tal.

(6)

Europeiska rådet beslutade vid sitt möte den 25–26 juni 2015 bland annat att tre centrala dimensioner bör behandlas parallellt: omplacering/vidarebosättning, återvändande/återtagande/återanpassning samt samarbete med ursprungs- och transitländer. Mot bakgrund av den rådande nödsituationen och åtagandet att stärka solidaritet och ansvar enades Europeiska rådet framför allt om tillfällig och extraordinär omplacering av 40 000 personer med ett klart behov av internationellt skydd under en period på två år från Italien och Grekland till andra medlemsstater. Det efterlyste ett snabbt antagande av ett rådsbeslut för detta och kom fram till att samtliga medlemstater genom konsensus skulle enas om en fördelning av dessa personer som avspeglar de särskilda situationerna i medlemsstaterna.

(7)	De särskilda situationerna i medlemsstaterna beror särskilt på migrationsflödena i andra geografiska regioner, såsom västra Balkans migrationsväg.

(8)

Flera medlemsstater konfronterades med en betydande ökning av det totala antalet migranter, däribland personer som sökte internationellt skydd, som reste in på deras territorier under 2014 eller under de första månaderna 2015. Flera medlemsstater fick finansiellt krisstöd från kommissionen och operativt stöd från Easo för att kunna hantera denna ökning.

(9)

Bland de medlemsstater som befinner sig i situationer med avsevärda påfrestningar, och mot bakgrund av den senaste tidens tragiska händelser i Medelhavet, har Italien och Grekland ställts inför migrantströmmar av oöverträffad omfattning, bland annat av personer som söker internationellt skydd som är i klart behov av internationellt skydd och som anländer till deras territorier, vilket utsätter deras migrations- och asylsystem för stora påfrestningar.

(10)

Enligt uppgifter från Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (nedan kallad Frontex), var rutterna genom centrala och östra Medelhavet under 2014 de viktigaste för irreguljär gränspassage till unionen. Under 2014 nådde över 170 000 migranter Italien på irreguljär väg, vilket är en ökning med 277 % jämfört med 2013. En stadig ökning har också bevittnats av Grekland med över 50 000 irreguljära migranter som nådde landet, vilket är en ökning med 153 % jämfört med 2013. Det totala antalet har fortsatt att öka under 2015. I Italien ökade under de första sex månaderna antalet irreguljära gränspassager med 5 % jämfört med samma period förra året. I Grekland skedde under samma period en kraftig ökning av antalet irreguljära gränspassager, motsvarande en sexfaldig ökning under de första sex månaderna 2014 (över 76 000 under perioden januari–juni 2015 jämfört med 11 336 under perioden januari–juni 2014). En betydande andel av det totala antalet irreguljära migranter som upptäckts i dessa två regioner var migranter av nationaliteter som, grundat på Eurostats uppgifter, uppnår en hög nivå för erkännande inom unionen.

(11)

Enligt Eurostat ansökte 64 625 personer om internationellt skydd i Italien under 2014, jämfört med 26 920 under 2013 (vilket motsvarar en ökning med 143 %). En mindre ökning i antalet ansökningar noterades i Grekland med 9 430 sökande (vilket motsvarar en ökning med 15 %). Under det första kvartalet 2015 ansökte 15 250 personer om internationellt skydd i Italien (vilket motsvarar en ökning med 47 % jämfört med det första kvartalet 2014) och 2 615 personer i Grekland (vilket motsvarar en ökning med 28 % jämfört med första kvartalet 2014).

(12)

Hittills har många åtgärder vidtagits till stöd för Italien och Grekland inom ramen för migrations- och asylpolitiken, bl.a. genom att de erhållit omfattande katastrofbistånd och operativt stöd från Easo. Italien var den näst största och Grekland den tredje största mottagaren av finansiering som under perioden 2007–2013 betalades ut inom ramen för det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar (Solid), och erhöll dessutom omfattande nödfinansiering. Under perioden 2014–2020 kommer Italien och Grekland troligtvis fortsatt att vara de främsta mottagarna av stöd från asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif).

(13)

På grund av den nuvarande instabiliteten och konflikterna i Italiens och Greklands omedelbara närhet är det mycket troligt att deras migrations- och asylsystem fortsatt kommer att utsättas för ökande påfrestningar, och en betydande del av migranterna kan vara i behov av internationellt skydd. Detta visar att det är absolut nödvändigt att visa Italien och Grekland solidaritet och att komplettera de hittills vidtagna åtgärderna för att stödja dem med provisoriska åtgärder på området asyl och migration.

(14)

Samtidigt bör Italien och Grekland tillhandahålla strukturella lösningar för att hantera exceptionellt tryck på sina asyl- och migrationssystem. De åtgärder som fastställs i detta beslut bör därför paras med att Italien och Grekland inför en solid strategisk ram för att hantera krissituationen och intensifiera den pågående reformprocessen på dessa områden. I detta avseende bör såväl Italien som Grekland, samma dag som detta beslut träder i kraft, lägga fram en färdplan för kommissionen som omfattar lämpliga åtgärder på området asyl, inledande mottagande och återsändande för att förstärka kapaciteten, kvaliteten och effektiviteten i sina system på dessa områden samt åtgärder för att säkerställa en korrekt tillämpning av detta beslut, så att de bättre ska kunna hantera en eventuellt ökad tillströmning av migranter till deras territorier när detta beslut upphört att gälla.

(15)

Med tanke på att Europeiska rådet enades om en rad sammanhängande åtgärder bör kommissionen ges befogenhet att, vid behov och efter att ha gett den berörda staten möjlighet att framföra sina synpunkter, under en begränsad period avbryta tillämpningen av detta beslut om Italien eller Grekland inte fullföljer sina åtaganden i detta hänseende.

(16)

Om någon medlemsstat skulle försättas i en liknande nödsituation med en plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer, får rådet, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, anta provisoriska åtgärder till förmån för den berörda medlemsstaten med stöd av artikel 78.3 i EUF-fördraget. Sådana åtgärder får, om så är lämpligt, inbegripa ett tillfälligt upphävande av de förpliktelser för den medlemsstaten som föreskrivs i detta beslut.

(17)

I enlighet med artikel 78.3 i EUF-fördraget bör de planerade åtgärderna till förmån för Italien och Grekland vara av provisorisk natur. En 24-månadersperiod är rimlig för att säkerställa att de åtgärder som föreskrivs i detta beslut får en reell effekt, så att de innebär ett stöd för Italien och Grekland i hanteringen av de betydande migrationsströmmarna till deras territorier.

(18)

De åtgärder för omplacering från Italien och Grekland som föreskrivs i detta beslut innebär ett tillfälligt undantag från regeln i artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 (1) i enlighet med vilken Italien och Grekland annars skulle ha varit ansvariga för att pröva en ansökan om internationellt skydd på grundval av de kriterier som anges i kapitel III i den förordningen samt ett tillfälligt undantag från de förfaranden och tidsfrister som anges i artiklarna 21, 22 och 29 i den förordningen. Övriga bestämmelser i förordning (EU) nr 604/2013, inklusive de genomförandebestämmelser som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1560/2003 (2) och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 118/2014 (3) förblir tillämpliga, inbegripet bestämmelserna däri om de överförande medlemsstaternas skyldighet att bära de nödvändiga kostnaderna för att överföra en sökande till omplaceringsmedlemsstaten och om samarbetet beträffande överföringar mellan medlemsstaterna samt om översändande av information via det elektroniska kommunikationsnätet DubliNet.

Detta beslut innebär också ett undantag från samtycke från den som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 (4).

(19)	Omplaceringsåtgärder befriar inte medlemsstaterna från skyldigheten att till fullo tillämpa förordning (EU) nr 604/2013, inbegripet de bestämmelser som rör familjeåterförening, särskilt skydd av ensamkommande barn, samt klausulen om diskretionär bedömning på humanitära grunder.

(20)

Ett val måste träffas i fråga om vilka kriterier som ska tillämpas när man avgör vilka och hur många sökande som ska omplaceras från Italien och Grekland, utan att det påverkar beslut på nationell nivå om asylansökningar. Ett tydligt och fungerande system planeras utifrån en tröskel bestående av den genomsnittliga andelen beslut på unionsnivå om beviljande av internationellt skydd i förfaranden i första instans, enligt Eurostats definition, i förhållande till det totala antalet asylbeslut på unionsnivå om asylansökningar för internationellt skydd i första instans, på grundval av den senast tillgängliga statistiken. Å ena sidan måste denna tröskel, så långt möjligt, säkerställa att alla sökande med ett tydligt behov av internationellt skydd snabbt och till fullo kommer i åtnjutande av sin rätt till skydd i omplaceringsmedlemsstaten. Å andra sidan bör den, så långt möjligt, hindra sökande som sannolikt kommer att få avslag på sin ansökan från att omplaceras till en annan medlemsstat, och därigenom i onödan förlänga deras vistelse i unionen. En tröskel på 75 %, grundad på de senaste tillgängliga uppdaterade kvartalsuppgifterna från Eurostat om beslut i första instans, bör användas i detta beslut.

(21)

De provisoriska åtgärderna är avsedda att lindra det betydande asyltrycket på Italien och Grekland, särskilt genom omplacering av ett betydande antal sökande i klart behov av internationellt skydd som tagit sig till Italiens eller Greklands territorium efter den dag då detta beslut börjar tillämpas. Grundat på det totala antalet tredjelandsmedborgare som på irreguljär väg tagit sig till Italien eller Grekland under 2014 och de personer bland dessa som är i klart behov av internationellt skydd, bör totalt 40 000 sökande med ett tydligt behov av internationellt skydd omplaceras från Italien och Grekland. Detta antal motsvarar omkring 40 % av det totala antalet tredjelandsmedborgare i tydligt behov av internationellt skydd som under 2014 tagit sig till Italien och Grekland på irreguljär väg. Den omplaceringsåtgärd som föreslås i detta beslut leder således till en rättvis fördelning av bördan mellan Italien och Grekland å ena sidan, och de övriga medlemsstaterna å den andra. Med utgångspunkt i samma totala uppgifter som finns tillgängliga för 2014 och de första fyra månaderna 2015 i Italien jämfört med Grekland, bör 60 % av dessa sökande omplaceras från Italien och 40 % från Grekland.

(22)

Den 20 juli 2015 antog företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, genom konsensus, en resolution om omplacering från Italien och Grekland av 40 000 personer med ett tydligt behov av internationellt skydd, som avspeglar de särskilda situationerna i medlemsstaterna. Under en period på två år bör 24 000 personer omplaceras från Italien och 16 000 personer bör omplaceras från Grekland.

(23)

Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) som inrättades genom förordning (EU) nr 516/2014 tillhandahåller stöd till insatser för att dela på bördorna enligt överenskommelser mellan medlemsstater, och den är förberedd för den vidare politiska utvecklingen på detta område. I artikel 7.2 i förordning (EU) nr 516/2014 föreskrivs en möjlighet för medlemsstaterna att genomföra åtgärder rörande överföring av personer som ansöker om internationellt skydd som en del av medlemsstaternas nationella program. I artikel 18 i förordning (EU) nr 516/2014 föreskrivs samtidigt möjligheten att utbetala ett schablonbelopp om 6 000 EUR för överföring av personer som beviljats internationellt skydd från en annan medlemsstat.

(24)

För att tillämpa principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, och med beaktande av att detta beslut utgör en vidareutveckling av politiken på detta område, är det lämpligt att säkerställa att de medlemsstater som, i enlighet med detta beslut, omplacerar sökande i tydligt behov av internationellt skydd från Italien eller Grekland erhåller ett schablonbelopp för varje omplacerad person som exakt motsvarar det schablonbelopp som avses i artikel 18 i förordning (EU) nr 516/2014, nämligen 6 000 EUR, och som genomförs genom tillämpning av samma förfaranden. Detta medför ett begränsat, tillfälligt undantag från artikel 18 i förordning (EU) nr 516/2014 eftersom schablonbeloppet bör utbetalas för antalet sökande som är föremål för omplacering snarare än antalet mottagare av internationellt skydd. En sådan tillfällig utökning av räckvidden för potentiella mottagare av schablonbeloppet utgör en integrerad del av den krisordning som inrättas genom detta beslut.

(25)	Det är nödvändigt att säkerställa att ett snabbt omplaceringsförfarande införs och att de provisoriska åtgärderna åtföljs av ett nära administrativt samarbete mellan medlemsstaterna och operativt stöd från Easo.

(26)

Nationell säkerhet och allmän ordning ska beaktas under hela omplaceringsförfarandet, tills överföringen av sökanden är genomförd. Med full respekt för sökandens grundläggande rättigheter, inbegripet de relevanta reglerna för uppgiftsskydd, bör en medlemsstat som på rimliga grunder betraktar en sökande som en fara för sin nationella säkerhet eller allmänna ordning informera de övriga medlemsstaterna om detta.

(27)

När beslut fattas om vilka sökande med ett tydligt behov av internationellt skydd som ska flyttas från Italien och Grekland, bör företräde ges utsatta sökande i den mening som avses i artiklarna 21 och 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU (5). I detta sammanhang bör de sökandes särskilda behov, t.ex. hälsan, vara den primära angelägenheten. Barnets bästa bör alltid sättas i främsta rummet.

(28)

För att besluta vilken specifik medlemsstat som bör bli omplaceringsmedlemsstat, bör dessutom särskild hänsyn tas till de av de sökandes särskilda kvalifikationer och egenskaper, såsom deras språkkunskaper och andra individuella omständigheter när det gäller uppvisade familjeband samt kulturella och sociala band som kan underlätta deras integrering i omplaceringsmedlemsstaten. Vad gäller särskilt utsatta sökande, bör hänsyn tas till omplaceringsmedlemsstatens kapacitetet att erbjuda dessa sökande lämpligt stöd och till nödvändigheten i att säkerställa en rättvis fördelning av dessa sökande mellan medlemsstaterna. Med tillbörlig respekt för icke-diskrimineringsprincipen får omplaceringsmedlemsstater ange sina preferenser för sökande på grundval av ovannämnda information, utifrån vilken Italien och Grekland i samråd med Easo och, i tillämpliga fall, sambandsmän får sammanställa förteckningar över möjliga sökande som identifierats för omplacering i en viss medlemsstat.

(29)

Medlemsstaternas utnämning av sambandsmän i Italien och Grekland torde underlätta ett effektivt genomförande av omplaceringsförfarandet, inbegripet en adekvat identifiering av de sökande som kan omplaceras, särskilt med tanke på deras utsatthet och kvalifikationer. När det gäller såväl utnämningen av sambandsmän i Italien och Grekland som utförandet av deras uppgifter bör omplaceringsmedlemsstaten och Italien och Grekland utbyta all relevant information och fortsätta att samarbeta nära under hela omplaceringsförfarandet.

(30)

De rättsliga garantier och rättssäkerhetsgarantier som fastställs i förordning (EU) nr 604/2013 förblir tillämpliga på sökande som omfattas av detta beslut. Dessutom bör sökande underrättas om det omplaceringsförfarande som fastställs i detta beslut och meddelas omplaceringsbeslutet, vilket utgör ett beslut om överföring i den mening som avses i artikel 26 i förordning (EU) nr 604/2013. Det faktum att EU-rätten inte ger en sökande rätt att välja den medlemsstat som ska ansvara för vederbörandes ansökan, bör leda till att sökandens rätt till ett effektivt rättsmedel mot omplaceringsbeslutet i enlighet med förordning (EU) nr 604/2013 inskränks till att säkra respekten för vederbörandes grundläggande rättigheter. I enlighet med artikel 27 i den förordningen får medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning fastställa att överklagan av beslutet om överföring inte automatiskt medför att överföringen av den sökande skjuts upp men att personen i fråga har möjlighet att begära att verkställandet av beslutet om överföring ska skjutas upp i väntan på resultatet av hans eller hennes överklagan.

(31)

Före och efter att ha överförts till omplaceringsmedlemsstaterna åtnjuter de sökande de rättigheter och garantier som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU (6) och direktiv 2013/33/EU, även med avseende på deras särskilda mottagnings- och förfarandebehov. Dessutom förblir Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 (7) tillämplig med avseende på sökande som omfattas av detta beslut.

(32)

Åtgärder bör vidtas för att undvika sekundära förflyttningar av omplacerade personer från omplaceringsmedlemsstaten till andra medlemsstater, vilket kan hindra en effektiv tillämpning av detta beslut. I synnerhet bör de sökande underrättas om konsekvenserna av irreguljär vidareflyttning mellan medlemsstaterna och om det faktum att de, om omplaceringsmedlemsstaten beviljar dem internationellt skydd, i princip endast är berättigade till de rättigheter som är knutna till internationellt skydd i den medlemsstaten.

(33)

I enlighet med de mål som anges i direktiv 2013/33/EU bör harmoniseringen av mottagningsvillkoren i de olika medlemsstaterna bidra till att begränsa sekundär vidareflyttning av personer som ansöker om internationellt skydd under inflytande av de varierande mottagningsvillkoren. I syfte att nå samma mål bör medlemsstaterna överväga att införa rapporteringsskyldighet och förse personer som ansöker om internationellt skydd med materiella mottagningsvillkor som inbegriper bostad, mat och kläder endast in natura samt, när så krävs, säkerställa att sökande direkt förflyttas till omplaceringsmedlemsstaten. Likaså bör medlemsstaterna under den period då ansökan om internationellt skydd behandlas så som asyl- och Schengenregelverket anger utom av allvarliga humanitära skäl varken förse sökande med nationella resedokument eller ge dem andra incitament, t.ex. i form av finansiella medel, som kan underlätta deras irreguljära förflyttning till andra medlemsstater. Vid irreguljär förflyttning till andra medlemsstater bör sökande sändas tillbaka till omplaceringsmedlemsstaten i enlighet med de regler som anges i förordning (EU) nr 604/2013.

(34)

För att undvika sekundär förflyttning av personer som beviljats internationellt skydd bör medlemsstaterna också informera dessa personer om de villkor under vilka de lagligen får resa till och vistas i en annan medlemsstat och bör kunna införa rapporteringsskyldighet. Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG (8) bör medlemsstaterna kräva att en person som beviljats internationellt skydd och vistas irreguljärt på deras territorium omedelbart återvänder till omplaceringsmedlemsstaten. Om denna person vägrar att återvända frivilligt bör återvändandet till omplaceringsmedlemsstaten ske med tvång.

Vid påtvingat återvändande till omplaceringsmedlemsstaten får dessutom, om detta är möjligt enligt nationell lagstiftning, den medlemsstat som tvingat fram återvändandet besluta att utfärda ett nationellt förbud som förbjuder den person som är berättigad till internationellt skydd att åter resa in på den specifika medlemsstatens territorium.

(35)

Eftersom syftet med detta beslut är att åtgärda en nödsituation och att bistå Italien och Grekland med förstärkningen av deras asylsystem, bör det ge dem möjlighet att med hjälp av kommissionen nå bilaterala överenskommelser med Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz om omplacering av personer som omfattas av detta direktiv. Sådana överenskommelser bör också återspegla de viktigaste delarna i detta beslut, i synnerhet dem som gäller omplaceringsförfarandet och de sökandes rättigheter och skyldigheter samt dem som gäller förordning (EU) nr 604/2013.

(36)

Det särskilda stöd som tillhandahålls Italien och Grekland genom omplaceringssystemet bör kompletteras med ytterligare åtgärder, från det att tredjelandsmedborgare anländer till Italiens eller Greklands territorium tills dess att alla tillämpliga förfaranden har avslutats, som samordnas av Easo och andra berörda organ, såsom Frontex som samordnar återvändandet för tredjelandsmedborgare som inte har rätt att stanna kvar inom territoriet, i enlighet med direktiv 2008/115/EG.

(37)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(38)	Detta beslut respekterar de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(39)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar dessa medlemsstater inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på dem.

(40)	I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

(41)	Med hänsyn till situationens brådskande natur bör detta beslut träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Genom detta beslut införs provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland för att stödja dem så att de bättre kan hantera en nödsituation med en plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer till dessa medlemsstater.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut gäller följande definitioner:

a) ansökan om internationellt skydd : en ansökan om internationellt skydd enligt definitionen i artikel 2 h i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU (9).

b) sökande : en tredjelandsmedborgare eller en statslös person som har lämnat in en ansökan om internationellt skydd som ännu inte blivit föremål för något slutgiltigt avgörande.

c) internationellt skydd : flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande enligt definitionerna i artikel 2 e respektive g i direktiv 2011/95/EU.

d) familjemedlemmar : familjemedlemmar enligt definitionen i artikel 2 g i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013.

e) omplacering : överföring av en sökande från den medlemsstats territorium som enligt de kriterier som fastställs i kapitel III i förordning (EU) nr 604/2013 är ansvarig för prövningen av vederbörandes ansökan om internationellt skydd till omplaceringsmedlemsstatens territorium.

f) omplaceringsmedlemsstat : den medlemsstat som blir ansvarig för att pröva en sökandes ansökan om internationellt skydd enligt förordning (EU) nr 604/2013 sedan vederbörande blivit föremål för omplacering på den medlemsstatens territorium.

Artikel 3

Tillämpningsområde

1. Omplacering i enlighet med detta beslut ska uteslutande ske med avseende på sökande som har lämnat in sin ansökan om internationellt skydd i Italien eller Grekland och för vilka dessa stater annars hade varit ansvariga enligt de kriterier för fastställande av ansvarig medlemsstat som fastställs i kapitel III i förordning (EU) nr 604/2013.

2. Omplacering enligt detta beslut ska endast tillämpas med avseende på en sökande av en nationalitet för vilken andelen beslut om beviljande av internationellt skydd i förhållande till de beslut som fattats i första instans angående ansökningar om internationellt skydd enligt kapitel III i direktiv 2013/32/EU enligt de senast tillgängliga uppdaterade kvartalsvisa unionsomfattande uppgifterna från Eurostat är 75 % eller högre. I fråga om statslösa personer ska hänsyn tas till det land där vederbörande tidigare hade sin hemvist. Kvartalsvisa uppdateringar ska endast tas i beaktande med avseende på sökande som inte redan har identifierats som sådana sökande som kan omplaceras i enlighet med artikel 5.3 i detta beslut.

Artikel 4

Omplacering av sökande bland medlemsstaterna

Vid en överenskommelse genom resolutionen av den 20 juli 2015 från företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om omplacering från Italien och Grekland av 40 000 personer med ett tydligt behov av internationellt skydd, enades medlemsstaterna om följande:

a)	24 000 sökande ska omplaceras från Italien till övriga medlemsstaters territorium.

b)	16 000 sökande ska omplaceras från Grekland till övriga medlemsstaters territorium.

Artikel 5

Omplaceringsförfarande

1. För att kunna bedriva det administrativa samarbete som krävs för att genomföra detta beslut ska varje medlemsstat utse en nationell kontaktpunkt, vars adress de ska meddela övriga medlemsstater och Easo. Medlemsstaterna ska tillsammans med Easo och andra relevanta organ vidta alla lämpliga åtgärder för att upprätta ett direkt samarbete och ett informationsutbyte mellan behöriga myndigheter, inbegripet om de anledningar som avses i punkt 7.

2. Medlemsstaterna ska med jämna mellanrum och minst var tredje månad ange hur många sökande som snabbt kan omplaceras på deras territorium och tillhandahålla alla andra relevanta uppgifter.

3. På grundval av dessa uppgifter ska Italien och Grekland med hjälp av Easo och i tillämpliga fall av de sambandsmän från medlemsstaterna som avses i punkt 8 i denna artikel identifiera de enskilda sökande som kan omplaceras i andra medlemsstater samt så snart som möjligt översända all relevant information till kontaktpunkterna i dessa medlemsstater. Företräde ska ges utsatta sökande i den mening som avses i artiklarna 21 och 22 i direktiv 2013/33/EU.

4. När omplaceringsmedlemsstaten har gett sitt godkännande ska Italien och Grekland med det snaraste i samråd med Easo fatta beslut om omplacering av varje identifierad sökande till en specifik omplaceringsmedlemsstat och meddela den sökande detta i enlighet med artikel 6.4. Omplaceringsmedlemsstaten får besluta att inte godkänna omplacering av en sökande endast om det finns sådana rimliga skäl för detta som avses i punkt 7 i den här artikeln.

5. Sökande som avkrävs fingeravtryck i enlighet med de skyldigheter som fastställs i artikel 9 i förordning (EU) nr 603/2013 får omplaceras endast om fingeravtryck tagits och översänts till Eurodacs centrala system i enlighet med den förordningen.

6. Överföringen av den sökande till omplaceringsmedlemsstatens territorium ska ske så snart som möjligt efter dagen då det beslut om överföring som avses i artikel 6.4 meddelas den berörda personen. Italien och Grekland ska sända omplaceringsmedlemsstaten datum och tidpunkt för överföringen samt alla andra relevanta uppgifter.

7. Medlemsstaterna bibehåller sin rätt att vägra omplacering av en sökande endast om det finns rimliga skäl att betrakta honom eller henne som ett hot mot deras nationella säkerhet eller allmänna ordning eller om det finns synnerliga skäl för att tillämpa bestämmelserna om undantag i artiklarna 12 och 17 i direktiv 2011/95/EU.

8. För genomförandet av samtliga aspekter av det omplaceringsförfarande som beskrivs i denna artikel, får medlemsstaterna, efter att ha utbytt all relevant information, fatta beslut om att utse sambandsmän till Italien och Grekland.

9. Medlemsstaterna ska i enlighet med EU:s regelverk genomföra sina skyldigheter fullt ut. Italien och Grekland ska sörja för identifiering, registrering och insamling av fingeravtryck för omplaceringsförfarandet, och de nödvändiga faciliteterna ska finnas på plats. Sökande som undandrar sig omplaceringsförfarandet ska undantas från omplacering.

10. Det omplaceringsförfarande som föreskrivs i denna artikel ska slutföras så snabbt som möjligt och senast två månader efter tidpunkten för underrättelsen från omplaceringsmedlemsstaten enligt punkt 2, om inte omplaceringsmedlemsstatens godkännande enligt punkt 4 sker mindre än två veckor innan tvåmånadersperioden löper ut. I sådana fall får tidsfristen för slutförandet av omplaceringsförfarandet förlängas med högst två veckor. Denna tidsfrist får dessutom förlängas med ytterligare fyra veckor, om så är lämpligt, om Italien eller Grekland bestyrker objektiva praktiska hinder för överföringen.

Om omplaceringsförfarandet inte slutförs inom denna tidsfrist och om Italien och Grekland inte kommer överens med omplaceringsmedlemsstaten om en rimlig förlängning av tidsfristen, förblir Italien och Grekland ansvariga för att pröva ansökan om internationellt skydd enligt förordning (EU) nr 604/2013.

11. Efter sökandens omplacering ska omplaceringsmedlemsstaten ta sökandens fingeravtryck i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 603/2013 och överföra dem till Eurodacs centrala system och uppdatera uppgifterna i enlighet med artikel 10 och, i tillämpliga fall, artikel 18 i den förordningen.

Artikel 6

Rättigheter och skyldigheter för sökande av internationellt skydd som omfattas av detta beslut

1. Barnets bästa ska sättas i främsta rummet när medlemsstaterna genomför detta beslut.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att familjemedlemmar som omfattas av detta beslut omplaceras till en och samma medlemsstats territorium.

3. Före beslutet om omplacering av en sökande ska Italien och Grekland, på ett språk som den sökande förstår eller rimligen kan förväntas förstå, underrätta vederbörande om omplaceringsförfarandet enligt detta beslut.

4. Efter beslutet om omplacering av en sökande, och före den egentliga omplaceringen, ska Italien och Grekland skriftligen meddela vederbörande om omplaceringsbeslutet. I beslutet ska omplaceringsmedlemsstaten anges.

5. En sökande eller person under internationellt skydd som reser in på en annan medlemsstats territorium än omplaceringsmedlemsstatens, utan att uppfylla villkoren för vistelse i den andra medlemsstaten, ska vara skyldig att omgående återvända. Omplaceringsmedlemsstaten ska återta personen.

Artikel 7

Operativt stöd till Italien och Grekland

1. I syfte att ge Italien och Grekland stöd för att de bättre ska kunna hantera de exceptionella påfrestningarna på deras asyl- och migrationssystem, vilka beror på det nuvarande ökade migrationstrycket på deras yttre gränser, ska medlemsstaterna öka sitt operativa stöd i samarbete med Italien och Grekland på området internationellt skydd genom de berörda åtgärder som samordnas av Easo, Frontex och andra relevanta organ, särskilt genom att på lämpligt sätt tillhandahålla nationella experter i samband med följande stödåtgärder:

Kontroll av tredjelandsmedborgare som reser in i Italien och Grekland, inbegripet ett otvetydigt fastställande av deras identitet, insamling av fingeravtryck och registrering samt, i tillämpliga fall, registrering av deras ansökningar om internationellt skydd och, på begäran av Italien eller Grekland, inledande handläggning av dessa.

b)	Tillhandahållande av information och eventuellt nödvändigt särskilt stöd till sökande eller sökande som kan bli föremål för omplacering enligt detta beslut.

c)	Förberedelse och organisering av insatser för återsändande av tredjelandsmedborgare som antingen inte ansökt om internationellt skydd eller vars rätt att stanna kvar på territoriet har upphört.

2. Utöver det stöd som ges inom ramen för punkt 1 och i syfte att underlätta genomförandet av alla steg i omplaceringsförfarandet ska särskilt stöd i lämplig omfattning ges till Italien och Grekland genom de relevanta åtgärder som samordnas av Easo, Frontex och andra berörda organ.

Artikel 8

Kompletterande åtgärder som ska vidtas av Italien och Grekland

1. Italien och Grekland ska var för sig, den 16 september 2015, lägga fram en färdplan för kommissionen som ska omfatta lämpliga åtgärder på området asyl, inledande mottagande och återsändande för att förstärka kapaciteten, kvaliteten och effektiviteten i deras system på dessa områden samt åtgärder för att säkerställa en korrekt tillämpning av detta beslut. Italien och Grekland ska genomföra denna färdplan i alla dess delar.

2. Om Italien eller Grekland inte fullgör de skyldigheter som avses i punkt 1 i denna artikel, får kommissionen, efter att ha gett den berörda staten möjlighet att framföra sina åsikter, besluta att tillfälligt upphäva tillämpningen av detta beslut med avseende på den medlemsstaten under en period av högst tre månader. Kommissionen får en gång fatta beslut om att förlänga det tillfälliga upphävandet med ytterligare högst tre månader. Detta tillfälliga upphävande ska inte påverka överföringen av ansökningar som är under handläggning efter omplaceringsmedlemsstatens godkännande enligt artikel 5.4.

Artikel 9

Ytterligare nödsituationer

I händelse av en nödsituation med en plötslig tillströmning av tredjelandsmedborgare till en medlemsstat får rådet, på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, besluta om provisoriska åtgärder till förmån för den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 78.3 i EUF-fördraget. Sådana åtgärder får, om så är lämpligt, inbegripa ett tillfälligt upphävande av den medlemsstatens deltagande i omplaceringen i enlighet med vad som föreskrivs i detta beslut samt eventuella kompensationsåtgärder för Italien och Grekland.

Artikel 10

Finansiellt stöd

Omplaceringsmedlemsstaten ska erhålla ett schablonbelopp om 6 000 EUR för varje omplacerad person enligt detta beslut. Detta finansiella stöd ska genomföras genom tillämpning av de förfaranden som föreskrivs i artikel 18 i förordning (EU) nr 516/2014.

Artikel 11

Samarbete med associerade stater

Med stöd från kommissionen får bilaterala överenskommelser ingås mellan Italien och Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz, samt mellan Grekland och Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz, om omplacering av sökande från Italiens och Greklands territorium till de sistnämnda staternas territorium. De centrala inslagen i detta beslut, särskilt i fråga om omplaceringsförfarandet och sökandes rättigheter och skyldigheter, ska vederbörligen beaktas i dessa överenskommelser.

Artikel 12

Rapportering

På grundval av informationen från medlemsstaterna och de berörda organen ska kommissionen varje halvår rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut.

På grundval av information som lämnas av Italien och Grekland, ska kommissionen även rapportera till rådet varje halvår om genomförandet av de färdplaner som avses i artikel 8.

Artikel 13

Ikraftträdande

1. Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Det ska tillämpas till och med den 17 september 2017.

3. Det ska tillämpas på personer som reser in på italienskt eller grekiskt territorium från och med den 16 september 2015 till och med den 17 september 2017, liksom på sökande som anlänt till dessa medlemsstaters territorium från och med den 15 augusti 2015.

Utfärdat i Bryssel den 14 september 2015.

På rådets vägnar

J. ASSELBORN

Ordförande

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (EUT L 180, 29.6.2013, s. 31).

(2) Kommissionens förordning (EG) nr 1560/2003 av den 2 september 2003 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 343/2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (EUT L 222, 5.9.2003, s. 3).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 118/2014 av den 30 januari 2014 om ändring av förordning (EG) nr 1560/2003 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 343/2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredjeland har gett in i någon medlemsstat (EUT L 39, 8.2.2014, s. 1).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 168).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 96).

(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 180, 29.6.2013, s. 1).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98).

(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 337, 20.12.2011, s. 9).

15.9.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 239/157

RÅDETS BESLUT (GUSP) 2015/1524

av den 14 september 2015

om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29, och

av följande skäl:

(1)	Den 17 mars 2014 antog rådet beslut 2014/145/Gusp (1) om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

(2)	Den 13 mars 2015 antog rådet beslut (Gusp) 2015/432 (2) och förlängde därigenom åtgärderna med ytterligare sex månader.

(3)	Mot bakgrund av att Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende fortsätter att undergrävas eller hotas bör beslut 2014/145/Gusp ändras och åtgärderna förlängas med ytterligare sex månader.

(4)	På grundval av en översyn gjord av rådet bör uppgifterna i bilagan ändras, och uppgifterna avseende en avliden person bör strykas.

(5)	Beslut 2014/145/Gusp bör ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2014/145/Gusp ska ändras på följande sätt:

1.	I artikel 6 ska andra stycket ersättas med följande: ”Detta beslut ska tillämpas till och med den 15 mars 2016.”

2.	Bilagan ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 14 september 2015.

På rådets vägnar

J. ASSELBORN

Ordförande

(1) Rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 78, 17.3.2014, s. 16).

(2) Rådet beslut (Gusp) 2015/432 av den 13 mars 2015 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 70, 14.3.2015, s. 47).

BILAGA

Följande person ska avföras från förteckningen i bilagan till beslut 2014/145/Gusp:

Personer

72.	Oleksiy Borisovych MOZGOVY

II.

Uppgifterna avseende följande personer och en enhet i bilagan till beslut 2014/145/Gusp ska ersättas med följande uppgifter:

Personer

	Namn	Personuppgifter	Skäl	Datum för uppförande
1.	Sergey Valeryevich AKSYONOV (Sergej Valerjevitj AKSIONOV), Sergei Valerievich AKSENOV (Сер Валерьевич AKCëHOB), Serhiy Valeriyovych AKSYONOV (Serhij Valerijovytj AKSIONOV) (Сергiй Валерiйович Аксьонов)	Födelsedatum: 26.11.1972. Födelseort: Beltsy (Bălţi), nu Republiken Moldavien	Aksionov valdes till ”premiärminister för Krim” i Krims Verchovna Rada den 27 februari 2014 i närvaro av proryska beväpnade män. Hans ”val” förklarades okonstitutionellt av Oleksandr Turtjynov den 1 mars 2014. Han lobbade aktivt för ”folkomröstningen” den 16 mars 2014. Från och med den 9 oktober 2014”överhuvud” för den så kallade ”Republiken Krim”. Ledamot av presidiet för Rysslands statsråd.	17.3.2014
2.	Vladimir Andreevich Konstantinov (Vladimir Andrejevitj KONSTANTINOV) (Владимир Андреевич Константинов)	Födelsedatum: 19.11.1956 Födelseort: Vladimirovka (även kallat Vladimirovca), regionen Slobozia, Moldaviska SSR (numera Republiken Moldavien) eller Bogomol, Moldaviska SSR	Som talman för Autonoma republiken Krims högsta råd spelade Konstantinov en viktig roll i de beslut som fattades av Verchovna Rada angående den ”folkomröstning” som riktade sig mot Ukrainas territoriella integritet och uppmanade de röstberättigade att rösta för Krims självständighet.	17.3.2014
3.	Rustam Ilmirovich Temirgaliev (Rustam Ilmirovitj TEMIRGALIJEV) (Рустам Ильмирович Темиргалиев)	Födelsedatum: 15.8.1976 Födelseort: Ulan-Ude, Burjatiska ASSR (Ryska SFSR)	Som f.d. vice ordförande för Krims ministerråd spelade Temirgalijev en viktig roll i de beslut som fattades av Verchovna Rada angående ”folkomröstningen” mot Ukrainas territoriella integritet. Han lobbade aktivt för Krims införlivande med Ryska federationen.	17.3.2014
4.	Denis Valentinovich Berezovskiy (Denis Valentinovitj BEREZOVSKIJ) (Денис Валентинович Березовский)	Födelsedatum: 15.7.1974 Födelseort: Charkiv, Ukrainska SSR	Berezovskij utsågs till befälhavare för den ukrainska flottan den 1 mars 2014 men svor därefter trohet till den krimska försvarsmakten, vilket innebar att han bröt sin trohetsed till ukrainska flottan. Han utsågs sedan till vice befälhavare för Ryska federationens Svartahavsflotta.	17.3.2014
5.	Aleksei Mikhailovich Chaliy (Aleksej Michailovitj TJALYJ) (Алексей Михайлович Чалый)	Födelsedatum: 13.6.1961 Födelseort: Moskva eller Sevastopol	Tjalyj blev ”borgmästare i Sevastopol” med allmänt bifall den 23 februari 2014 och godtog denna ”omröstning”. Han verkade aktivt för att Sevastopol skulle bli en separat enhet i Ryska federationen efter en folkomröstning den 16 mars 2014. Han undertecknade fördraget om Rysslands annektering av Republiken Krim. Ordförande för den lagstiftande församlingen i staden Sevastopol.	17.3.2014
6.	Pyotr Anatoliyovych Zima (Pjotr Anatoljevitj ZIMA) (Пётр Анатольевич Зима)	Födelsedatum: 29.3.1965	Zima utsågs den 3 mars 2014 till ny chef för Krims säkerhetstjänst (SBU) av ”premiärminister” Aksionov och godtog utnämningen. Han har gett relevant information, inbegripet en databas, till ryska underrättelsetjänsten (SBU). Detta inbegrep information om Euromajdan-aktivister och människorättsförsvarare i Krim. Han spelade en viktig roll när det gällde att hindra de ukrainska myndigheterna från att kontrollera Krims territorium. Den 11 mars 2014 proklamerades bildandet av en oberoende underrättelsetjänst i Krim av före detta SBU-officerare i Krim.	17.3.2014
7.	Yuriy Gennadyevich Zherebtsov (Jurij Gennadijevitj ZJEREBTSOV) (Юрий Геннадиевич Жеребцов)	Födelsedatum: 19.11.1969 Födelseort: Izmajil, regionen Odessa, Ukrainska SSR eller Odessa	Rådgivare åt talmannen för Krims Verchovna Rada, en av de ledande organisatörerna av ”folkomröstningen” den 16 mars 2014 mot Ukrainas territoriella integritet. Ledamot av den så kallade Republiken Krims medborgarkammare.	17.3.2014
8.	Sergey Pavlovych Tsekov (Sergej Pavlovitj TSEKOV) (Сергей Павлович Цеков)	Födelsedatum: 29.9.1953 eller den 23.9.1953 Födelseort: Simferopol	Vice talman för Verchovna Rada. Tsekov inledde tillsammans med Sergej Aksionov det lagstridiga avskedandet av Krimrepublikens regering. Han drog med sig Vladimir Konstantinov i dessa åtgärder genom att hota honom med avsked. Han erkände offentligt att parlamentsledamöter från Krim tog initiativet till att be ryska soldater ta över Krims Verchovna Rada. Han var en av de första krimska ledarna som offentligt önskade att Krim skulle annekteras av Ryssland. Ledamot av Ryska federationens federationsråd från den så kallade Republiken Krim.	17.3.2014
9.	Ozerov, Viktor Alekseevich (Viktor Aleksejevitj OZEROV) (Виктор Алексеевич Озеров)	Födelsedatum: 5.1.1958 Födelseort: Abakan, Chakassien	Ordförande för säkerhets- och försvarskommittén i Ryska federationens federationsråd. Den 1 mars 2014 stödde Ozerov på säkerhets- och försvarkommitténs vägnar i Ryska federationens federationsråd offentligt utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina.	17.3.2014
10.	Dzhabarov, Vladimir Michailovich (Vladimir Michajlovitj DZJABAROV) (Владимир Михайлович Джабаров)	Födelsedatum: 29.9.1952	Förste vice ordförande i federationsrådets kommitté för internationella frågor. Den 1 mars 2014 stödde Dzjabarov offentligt på federationsrådets kommitté för internationella frågors vägnar i federationsrådet utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina.	17.3.2014
11.	Klishas, Andrei Aleksandrovich (Andrej Aleksandrovitj KLISJAS) (Андрей Александрович Клишас)	Födelsedatum: 9.11.1972 Födelseort: Sverdlovsk	Ordförande i kommittén för konstitutionell rätt i Ryska federationens federationsråd. Den 1 mars 2014 stödde Klisjas offentligt i federationsrådet utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina. I offentliga uttalanden försökte Klisjas motivera en rysk militär intervention i Ukraina genom att hävda att ”Ukrainas president stöder de krimska myndigheternas vädjan till Ryska federationens president om att sätta in ett allomfattande bistånd för att försvara Krims medborgare”.	17.3.2014
12.	Ryzhkov, Nikolai Ivanovich (Nikolaj Ivanovitj RYZJKOV) (Николай Иванович Рыжков)	Födelsedatum: 28.9.1929 Födelseort: Dylejevka, regionen Donetsk, Ukrainska SSR	Ledamot i kommittén för federala frågor, regionalpolitik och den norra regionen i Ryska federationens federationsråd. Den 1 mars 2014 stödde Ryzjkov offentligt i federationsrådet utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina.	17.3.2014
13.	Bushmin, Evgeni Viktorovich (Jevgenij Viktorovitj BUSJMIN) (Евгений Викторович Бушмин)	Födelsedatum: 4.10.1958 Födelseort: Lopatino, distriktet Sergatjskij, Ryska SFSR	Vice talman i Ryska federationens federationsråd. Den 1 mars 2014 stödde Busjmin offentligt i federationsrådet utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina.	17.3.2014
14.	Totoonov, Aleksandr Borisovich (Aleksandr Borisovitj TOTOONOV) (Александр Борисович Тотоонов)	Födelsedatum: 3.4.1957 Födelseort: Ordzjonikidze, Nordossetien	Ledamot i kommittén för kultur, vetenskap och information i Ryska federationens federationsråd. Den 1 mars 2014 stödde Totoonov offentligt i federationsrådet utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina.	17.3.2014
15.	Panteleev, Oleg Evgenevich (Oleg Jevgenjevitj PANTELEJEV) (Олег Евгеньевич Пантелеев)	Födelsedatum: 21.7.1952 Födelseort: Zjitnikovskoje, länet Kurgan	F.d. förste vice talman i kommittén för parlamentariska frågor i federationsrådet. Den 1 mars 2014 stödde Pantelejev offentligt i federationsrådet utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina.	17.3.2014
16.	Mironov, Sergei Mikhailovich (Sergej Michajlovitj MIRONOV) (Сергей Михайлович Миронов)	Födelsedatum: 14.2.1953 Födelseort: Pusjkin, länet Leningrad	Ledamot av dumans råd. Ledare för faktionen ”Rättvisa Ryssland” i duman. Upphovsman till den lag som tillåter Ryska federationen att under förevändning att skydda ryska medborgare med sig införliva utländska territorier utan det berörda landets medgivande eller ett internationellt fördrag.	17.3.2014
17.	Zheleznyak, Sergei Vladimirovich (Sergej Vladminirovitj ZJELEZNJAK) (Сергей Владимирович Железняк)	Födelsedatum: 30.7.1970 Födelseort: Sankt Petersburg (f.d. Leningrad)	Vice talman i Ryska federationens duma. Stöder aktivt användningen av ryska styrkor i Ukraina och annekteringen av Krim. Han ledde personligen demonstrationen till stöd för användningen av ryska styrkor i Ukraina.	17.3.2014
18.	Slutski, Leonid Eduardovich (Leonid Edvardovitj SLUTSKIJ) (Леонид &#x042D;дуардович Слуцкий)	Födelsedatum: 4.1.1968 Födelseort: Moskva	Ordförande för dumans kommitté för Samväldet av oberoende stater (medlem av LDPR). Stöder aktivt användningen av ryska styrkor i Ukraina och annekteringen av Krim.	17.3.2014
19.	Vitko, Aleksandr Viktorovich (Aleksandr Viktorovitj VITKO) (Александр Викторович Витко)	Födelsedatum: 13.9.1961 Födelseort: Vitebsk (Vitryska SSR)	Befälhavare för Svartahavsflottan och viceamiral. Ansvarig för befälet över ryska styrkor som har ockuperat Ukrainas suveräna territorium.	17.3.2014
20.	Sidorov, Anatoliy Alekseevich (Anatolij Aleksejevitj SIDOROV) (Анатолий Алексеевич Сидоров)	Födelsedatum: 2.7.1958 Födelseort: Siva, territoriet Perm, Sovjetunionen	Befälhavare för Ryssland västra militärdistrikt, från vilket enheter utplacerats i Krim. Han är ansvarig för en del av den ryska militära närvaron i Krim, som undergräver Ukrainas suveränitet, och bistod de krimska myndigheterna med att hindra offentliga demonstrationer mot åtgärder för en folkomröstning och införlivande i Ryssland.	17.3.2014
21.	Galkin, Viktorovich Aleksandr (Aleksandr Viktorovitj GALKIN) (Александр Викторович Галкин)	Födelsedatum: 22.3.1958 Födelseort: Ordzjonikidze, Nordossetiska ASSR	Rysslands södra militärdistrikt, från vilket styrkor är utplacerade i Krim. Svartahavsflottan står under Galkins ledning. En stor del av trupprörelserna till Krim har skett genom det södra militärdistriktet. Befälhavare för Rysslands södra militärdistrikt. Styrkor från det södra militärdistriktet är utplacerade på Krim. Han är ansvarig för en del av den ryska militära närvaron i Krim, som undergräver Ukrainas suveränitet, och bistod de krimska myndigheterna med att hindra offentliga demonstrationer mot åtgärder för en folkomröstning och införlivande i Ryssland. Dessutom faller Svartahavsflottan under distriktets kontroll.	17.3.2014
22.	Rogozin, Dmitry Olegovich (Dmitrij Olegovitj ROGOZIN) (Дмитрий Олегович Рогозин)	Födelsedatum: 21.12.1963 Födelseort: Moskva	Vice premiärminister i Ryska federationen. Uppmanade offentligt till annekteringen av Krim.	21.3.2014
23.	Glazyev, Yurievich Sergey (Sergej Jurjevitj GLAZIEV) (Сергей Юрьевич Глазьев)	Födelsedatum: 1.1.1961 Födelseort: Zaporozje (Ukrainska SSR)	Rådgivare till Ryska federationens president. Uppmanade offentligt till annekteringen av Krim.	21.3.2014
24.	Matviyenko, Valentina Ivanova (född Tyutina) (Valentina Ivanovna MATVIJENKO) (född TIUTINA) (Валентина Ивановна Матвиенко [född Тютина])	Födelsedatum: 7.4.1949. Födelseort: Sjepetovka, regionen Chmelnitskaja (Kamenets-Podolskij) (Ukrainska SSR)	Talman i det federala rådet (”överhuset”). Stödde den 1 mars 2014 i det federala rådet offentligt utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina.	21.3.2014
25.	Naryshkin, Sergei Evgenevich (Sergej Jevgenjevitj NARYSJKIN) (Сергей Евгеньевич Нарышкин)	Födelsedatum: 27.10.1954 Födelseort: Sankt Petersburg (f.d. Leningrad)	Talman i statsduman (”underhuset”). Stödde offentligt utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina. Stödde offentligt fördraget om återföreningen mellan Ryssland och Krim och den därmed sammanhängande federala konstitutionen.	21.3.2014
26.	Dmitry Konstantinovich KISELYOV, Dmitrii Konstantinovich KISELEV (Dmitrij Konstantinovitj KISELJOV) (Дмитрий Константинович Киселёв)	Födelsedatum: 26.4.1954 Födelseort: Moskva	Den 9 december 2013 genom presidentdekret utnämnd till chef för den ryska federala statliga nyhetsbyrån Rossija Segodnja. Central person inom regeringens propaganda till stöd för utplaceringen av ryska trupper i Ukraina.	21.3.2014
27.	Nosatov, Alexander Mihailovich (Александр Михайлович Носатов)	Födelsedatum: 27.3.1963 Födelseort: Sevastopol, (Ukrainska SSR)	Vice befälhavare för Svartahavsflottan, konteramiral. Ansvarig för befälet över ryska styrkor som har ockuperat Ukrainas suveräna territorium.	21.3.2014
28.	Kulikov, Valery Vladimirovich (Валерий Владимирович Куликов)	Födelsedatum: 1.9.1956 Födelseort: Zaporozje, (ukrainska SSR)	Vice befälhavare för Svartahavsflottan, konteramiral. Ansvarig för befälet över ryska styrkor som har ockuperat Ukrainas suveräna territorium.	21.3.2014
29.	Surkov, Vladislav Yurievich (Владислав Юрьевич Сурков)	Födelsedatum: 21.9.1964 Födelseort: Solntsevo, regionen Lipetsk	Medhjälpare till Ryska federationens president. Han var en av organisatörerna bakom processen i Krim genom vilken lokala grupper där mobiliserades för aktioner som undergräver de ukrainska myndigheterna i Krim.	21.3.2014
30.	Mikhail Grigorievich Malyshev (Михаил Григорьевич Малышев)	Födelsedatum: 10.10.1955 Födelseort: Simferopol, Krim	Ordförande i Krims valkommission. Ansvarig för organisationen av folkomröstningen i Krim. Ansvarig inom det ryska systemet för undertecknande av resultatet av folkomröstningen.	21.3.2014
31.	Valery Kirillovich Medvedev (Валерий Кириллович Медведев)	Födelsedatum: 21.8.1946 Födelseort: Sjmakovka, regionen Primorskij	Ordförande i Sevastopols valkommission. Ansvarig för organisationen av folkomröstningen i Krim. Ansvarig inom det ryska systemet för undertecknande av resultatet av folkomröstningen.	21.3.2014
32.	Generallöjtnant Igor Nikolaevich (Mykolayovich) Turchenyuk (Игорь Николаевич Турченюк)	Födelsedatum: 5.12.1959 Födelseort: Osj, Kirgizistanska SSR	De facto-befälhavare för ryska styrkor på fältet i Krim (som Ryssland fortsätter att officiellt benämna ”lokala självförsvarsmiliser”). Ställföreträdande befälhavare för det södra militärdistriktet.	21.3.2014
33.	Elena Borisovna Mizulina (född Dmitriyeva) (Елена Борисовна Мизулина (born Дмитриева)	Födelsedatum: 9.12.1954 Födelseort: Buj, länet Kostroma	Ledamot av statsduman. Initiativtagare till och understödjare av lagstiftningsförslag som nyligen lagts fram i Ryssland, som skulle ha gjort det möjligt för regioner i andra länder att ansluta sig till Ryssland utan deras centrala myndigheternas förhandsgodkännande.	21.3.2014
34.	Dmitry Nikolayevich Kozak (Дмитрий Николаевич Козак)	Födelsedatum: 7.11.1958 Födelseort: Bandurovo, regionen Kirovohrad, ukrainska SSR.	Vice premiärminister. Ansvarig för övervakning av integreringen av den annekterade autonoma republiken Krim i Ryska federationen.	29.4.2014
35.	Oleg Yevgenyvich Belaventsev (Олег Евгеньевич Белавенцев)	Födelsedatum: 15.9.1949 Födelseort: Moskva	Befullmäktigad företrädare för Ryska federationens president i det s.k. federala distriktet Krim, icke-ständig ledamot av ryska säkerhetsrådet. Ansvarig för genomförandet av det ryska statsöverhuvudets konstitutionella prerogativ på den annekterade autonoma republiken Krims territorium.	29.4.2014
36.	Oleg Genrikhovich Savelyev (Олег Генрихович Савельев)	Födelsedatum: 27.10.1965 Födelseort: Leningrad	Minister for Krimfrågor. Ansvarig för övervakning av integreringen av den annekterade autonoma republiken Krim i Ryska federationen.	29.4.2014
37.	Sergei Ivanovich Menyailo (Сергей Иванович Меняйло)	Födelsedatum: 22.8.1960 Födelseort: Alagir, Nordossetiska autonoma SSR, RSFSR	Guvernör för den annekterade ukrainska staden Sevastopol.	29.4.2014
38.	Olga Fedorovna Kovitidi (Ольга Фёдоровна Ковитиди)	Födelsedatum: 7.5.1962 Födelseort: Simferopol, ukrainska SSR	Ledamot av ryska federationsrådet från den annekterade autonoma republiken Krim.	29.4.2014
40.	Sergei Ivanovich Neverov (Сергей Иванович Неверов)	Födelsedatum: 21.12.1961 Födelseort: Tasjtagol, Sovjetunionen	Vice ordförande i statsduman, Enade Ryssland. Ansvarig för initiativ till lagstiftning för att integrera den annekterade autonoma republiken Krim i Ryska federationen.	29.4.2014
41.	Igor Dmitrievich SERGUN (Игорь Дмитриевич Сергун)	Födelsedatum: 28.3.1957 Födelseort: Podolsk, länet Moskva	Direktör för GRU (Centrala underrättelsedirektoratet), biträdande chef för generalstaben vid Ryska federationens försvarsmakt, generallöjtnant. Ansvarig för GRU-officerares verksamhet i östra Ukraina,	29.4.2014
42.	Valery Vasilevich Gerasimov (Валерий Васильевич Герасимов)	Födelsedatum: 8.9.1955 Födelseort: Kazan	Chef för generalstaben vid Ryska federationens försvarsmakt, Ryska federationens första vice försvarsminister, general i armén. Ansvarig för den massiva utplaceringen av ryska trupper utmed ukrainska gränsen och för att situationen inte nedtrappas.	29.4.2014
43.	German Prokopiv		Aktiv ledare för ”Luhanskgardet”. Deltog i övertagandet av säkerhetstjänstens regionalkontor i Luhansk. Nära kopplingar till ”Sydöstra armén”.	29.4.2014
44.	Valeriy Dmitrievich Bolotov (Валерий Дмитриевич Болотов)	Födelsedatum: 13.2.1970 Födelseort: Luhansk	En av ledarna för separatistgruppen ”Sydöstra armén” som ockuperade säkerhetstjänstens regionalkontor i Luhansk. Pensionerad officer. Innan byggnaden ockuperades var han och hans medhjälpare i besittning av vapen som uppenbarligen levererats illegalt från Ryssland och från lokala kriminella grupper.	29.4.2014
45.	Andriy Yevgenovych PURGIN (Андрiй Eвгенович Пургiн), Andrei Evgenevich PURGIN (Андрей Евгеньевич Пургин)	Födelsedatum: 26.1.1972 Födelseort: Donetsk	Före detta överhuvud för ”Republiken Donetsk”, aktiv deltagare i och organisatör av separatistaktioner, samordnare för ”ryska turisters” aktioner i Donetsk. En av upphovsmännen till ”medborgarinitiativet i Donbass för den euroasiatiska unionen”. Så kallad ordförande för ”folkrådet i Folkrepubliken Donetsk”.	29.4.2014
46.	Denys Volodymyrovych PUSHYLIN (Денис Володимирович Пушилiн), Denis Vladimirovich PUSHILIN (Денис Владимирович Пушилин)	Födelsedatum: 9.5.1981 eller 9.5.1982 Födelseort: Makiivka (länet Donetsk)	En av ledarna för Folkrepubliken Donetsk. Deltog i övertagandet och ockupationen av den regionala administrationen. Aktiv talesperson för separatisterna. Så kallad vice ordförande för ”folkrådet” i ”Folkrepubliken Donetsk”.	29.4.2014
47.	Tsyplakov Sergey Gennadevich	Födelsedatum: 1.5.1983 Födelseort: Chartsyzk, länet Donetsk	En av ledarna för den ideologiskt radikala organisationen Donbass folkmilis. Han tog aktiv del i övertagandet av ett antal statliga byggnader i regionen Donetsk.	29.4.2014
48.	Igor Vsevolodovich Girkin (Игорь Всеволодович Гиркин) alias Igor Strelkov (Ihor Strielkov)	Födelsedatum: 17.12.1970 Födelseort: Moskva	Identifierad som tjänsteman vid centrala underrättelsedirektoratet vid generalstaben vid Ryska federationens försvarsmakt (GRU). Han var inblandad i incidenterna i Sloviansk. Han är assistent till Sergey Aksionov, Krims självutnämnda premiärminister, i säkerhetsfrågor. Ledare för folkrörelsen ”Novorossija”.	29.4.2014
49.	Vyacheslav Viktorovich Volodin (Вячеслав Викторович Володин)	Födelsedatum: 4.2.1964 Födelseort: Aleksejevka, Saratovregionen.	Förste biträdande chef för den ryske presidentens kansli. Ansvarig för övervakningen av den politiska integreringen av den annekterade ukrainska regionen Krim i Ryska federationen.	12.5.2014
50.	Vladimir Anatolievich Shamanov (Владимир Анатольевич Шаманов)	Födelsedatum: 15.2.1957 Födelseort: Barnaul.	Befälhavare för de ryska luftbaserade trupperna, generalöverste. I sin överordnade ställning, ansvarig för utplaceringen av ryska luftburna styrkor på Krim.	12.5.2014
51.	Vladimir Nikolaevich Pligin (Владимир Николаевич Плигин)	Födelsedatum: 19.5.1960 Födelseort: Ignatovo, länet Vologodsk, Sovjetunionen.	Ordförande för dumans konstitutionsutskott. Ansvarig för underlättande av antagandet av lagstiftning avseende annekteringen av Krim och Sevastopol till Ryska federationen	12.5.2014
52.	Petr Grigorievich JAROSH (Петр Григорьевич Ярош)	Födelsedatum: 30.1.1971 eller 16.3.1966 Födelseort: byn Skvortsovo, regionen Simferopol, Krim	Chef för Krims federala migrationsmyndighet. Ansvarig för det systematiska och snabba utfärdandet av ryska pass för Krims invånare.	12.5.2014
53.	Oleg Grigorievich Kozyura (Олег Григорьевич Козюра)	Födelsedatum: 19.12.1962 Födelseort: Zaporizjzja	Chef för Sevastopols federala migrationsmyndighet. Ansvarig för det systematiska och snabba utfärdandet av ryska pass för Sevastopols invånare.	12.5.2014
54.	Viacheslav PONOMARIOV, Vyacheslav Volodymyrovich PONOMARYOV (В'ячеслав Володимирович Пономарьов), Viacheslav Vladimirovich PONOMAREV (Вячеслав Владимирович Пономарëв)	Födelsedatum: 2.5.1965 Födelseort: Slovjansk (länet Donetsk)	Före detta självutnämnd borgmästare i Slovjansk. Ponomarjov uppmanade Vladimir Putin att sända ryska styrkor för att skydda staden och bad honom senare att tillhandahålla vapen. Ponomarjovs män är inblandade i kidnappningar (de tillfångatog Irma Krat och Simon Ostrovsky, reporter för Vice News, som båda senare släpptes, de frihetsberövade även militära observatörer inom ramen för OSSE:s Wiendokument). Stöder alltjämt aktivt separatistiska handlingar och separatistisk politik.	12.5.2014
55.	Igor Nikolaevich Bezler (Игорь Николаевич Безлер) alias Bes (djävul)	Födelsedatum: 30.12.1965 Födelseort: Simferopol, Krim	En av ledarna för Horlivkas självutnämnda milis. Han övertog kontrollen över den ukrainska säkerhetstjänstens regionalkontor i Donetsk och intog därefter inrikesministeriets distriktskontor i staden Horlivka. Han har kopplingar till Ihor Strielkov, under vars befäl han var inblandad i mordet på den folkvalde ledamoten Volodymyr Rybak i Horlivkas kommunfullmäktige, enligt Ukrainas säkerhetstjänst (SBU).	12.5.2014
57.	Oleg TSARIOV, Oleh Anatoliyovych TSAROV (Олег Анатолтович Царьов), Oleg Anatolevich TSAREV (Олег Анатольевич Цаpëв)	Födelsedatum: 2.6.1970 Födelseort: Dnepropetrovsk	Före detta parlamentsledamot, uppmanade i denna egenskap offentligt till inrättandet av ”Federala republiken Novorossija”, bestående av regioner i sydöstra Ukraina. Stöder alltjämt aktivt separatistiska handlingar eller separatistisk politik.	12.5.2014
58.	Roman Viktorovich Lyagin (Роман Викторович Лягин)	Födelsedatum: 30.5.1980 Födelseort: Donetsk, Ukraina	Ordförande för ”folkrepubliken Donetsks” centrala valkommission. Organiserade aktivt folkomröstningen den 11 maj 2014 om ”Folkrepubliken Donetsks” självbestämmande. Tidigare ”minister för arbetsmarknads- och socialpolitik”.	12.5.2014
59.	Aleksandr Sergeevich MALYKHIN, Alexander Sergeevich MALYHIN (Александр Сергеевич Малнхин)	Födelsedatum: 12.1.1981	Ordförande för ”Folkrepubliken Lugansks” centrala valkommission. Organiserade aktivt folkomröstningen den 11 maj 2014 om ”Folkrepubliken Lugansks” självbestämmande.	12.5.2014
60.	Natalia Vladimirovna Poklonskaya (Наталья Владимировна Поклонская)	Födelsedatum: 18.3.1980 Födelseort: Michajlovka, regionen Vorosjilovgrad, ukrainska SSR eller Eupatoria, ukrainska SSR.	Åklagare på Krim. Genomför aktivt Rysslands annektering av Krim.	12.5.2014
61.	Igor Sergeievich Shevchenko (Игорь Сергеевич Шевченко)	Födelseort: Sevastopol, Krim	Åklagare i Sevastopol. Genomför aktivt Rysslands annektering av Sevastopol.	12.5.2014
62.	Aleksandr Yurevich BORODAI (Александр Юрьевич Бородай)	Födelsedatum: 25.7.1972 Födelseort: Moskva	Före detta så kallad premiärminister i Folkrepubliken Donetsk, i denna egenskap ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” som genomförs av den så kallade regeringen i Folkrepubliken Donetsk (gjorde t.ex. följande uttalande den 8 juli 2014: ”Vår militär genomför en särskild insats mot de ukrainska ’fascisterna’”). Undertecknare av samförståndsavtalet om ”Unionen Novorossija”. Stöder alltjämt aktivt separatistiska handlingar eller separatistisk politik.	12.7.2014
63.	Alexander KHODAKOVSKY, Oleksandr Serhiyovych KHODAKOVSKIY (Олександр Сергiйович Ходаковський), Aleksandr Sergeevich KHODAKOVSKII (Александр Сергеевич Ходаковский)	Födelsedatum: 18.12.1972 Födelseort: Donetsk	Före detta så kallad minister för säkerheten i Folkrepubliken Donetsk, i denna egenskap ansvarig för separatistiska säkerhetsaktiviteter som genomförs av den så kallade regeringen i Folkrepubliken Donetsk. Stöder alltjämt aktivt separatistiska handlingar eller separatistisk politik.	12.7.2014
64.	Alexandr Aleksandrovich KALYUSSKY, (Александр Александрович Калюсский)	Födelsedatum: 9.10.1975	Så kallad de facto biträdande premiärminister för sociala frågor i ”Folkrepubliken Donetsk”. Ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” som genomförs av den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Donetsk”.	12.7.2014
65.	Alexander KHRYAKOV, Aleksandr Vitalievich KHRYAKOV (Александр Витальевич Хряков), Oleksandr Vitaliyovych KHRYAKOV (Олександр ВiTалiйович Хряков)	Födelsedatum: 6.11.1958 Födelseort: Donetsk	Före detta så kallad informations- och masskommunikationsminister i ”Folkrepubliken Donetsk”. Ansvarig för proseparatiska propagandaaktiviteter som genomförs av den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Donetsk”.	12.7.2014
66.	Marat Faatovich BASHIROV (Марат Фаатович Баширов)	Födelsedatum: 20.1.1964 Födelseort: Izjevsk, Ryska federationen	Före detta så kallad premiärminister i ministerrådet i ”Folkrepubliken Lugansk”, bekräftat den 8 juli 2014. Ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” som genomförs av den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Lugansk”.	12.7.2014
67.	Vasyl NIKITIN, Vasilii Aleksandrovich NIKITIN (Василий Александрович Никитин)	Födelsedatum: 25.11.1971 Födelseort: Sjargun (Uzbekistan)	Så kallad vice premiärminister i ministerrådet i ”Folkrepubliken Lugansk”, (var tidigare så kallad premiärminister i ”Folkrepubliken Lugansk” och tidigare talesman för ”Sydöstra armén”). Ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” som genomförs av den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Lugansk”. Ansvarig för Sydöstra arméns uttalande om att det ukrainska presidentvalet inte kan genomföras i ”Folkrepubliken Lugansk” på grund av regionens ”nya” status.	12.7.2014
68.	Aleksey Vyacheslavovich KARYAKIN (Алексей Вячеславович Карякин)	Födelsedatum: 7.4.1980 eller 7.4.1979 Födelseort: Stachanov (länet Lugansk)	Så kallad ordförande för högsta rådet i ”Folkrepubliken Lugansk”. Ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” som genomförs av ”högsta rådet”, ansvarig för att ha bett Ryska federationen att erkänna ”Folkrepubliken Lugansks” oberoende. Undertecknare av samförståndsavtalet om ”Unionen Novorossiya”.	12.7.2014
69.	Yuriy Volodymyrovych IVAKIN (Юрiй Володимирович Iвакiн), Iurii Vladimirovich IVAKIN (Юрий Владимирович Ивакин)	Födelsedatum: 13.8.1954 Födelseort: Perevalsk (länet Lugansk)	Före detta så kallad inrikesminister i ”Folkrepubliken Lugansk”, i denna egenskap ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” som genomförs av den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Lugansk”.	12.7.2014
70.	Igor PLOTNITSKY, Igor Venediktovich PLOTNITSKII (Игорь Венедиктович Плотницкий)	Födelsedatum: 24.6.1964 eller 25.6.1964 eller 26.6.1964 Födelseort: Lugansk (eventuellt i Kelmentsi, länet Tjernivtsi)	Före detta så kallad försvarsminister och för närvarande så kallat överhuvud för ”Folkrepubliken Lugansk”. Ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” som genomförs av den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Lugansk”.	12.7.2014
71.	Nikolay KOZITSYN	Födelsedatum: 20.06.1956 Födelseort: regionen Donetsk	Befälhavare för kosackstyrkorna. Ansvarig för befälet över separatister i östra Ukraina som strider mot ukrainska regeringsstyrkor.	12.7.2014
73.	Mikhail Efimovich FRADKOV (Михаил Ефимович Фрадков)	Födelsedatum: 1.9.1950 Födelseort: Kurumoch, regionen Kujbysjev	Ständig ledamot av Ryska federationens säkerhetsråd; direktör för Ryska federationens utrikesunderrättelsetjänst. Som ledamot av säkerhetsrådet, som ger råd om och samordnar nationella säkerhetsfrågor, var han inblandad i att utforma den ryska regeringens politik som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
74.	Nikolai Platonovich PATRUSHEV (Николай Платонович Патрушев)	Födelsedatum: 11.7.1951 Födelseort: Leningrad (Sankt Petersburg).	Ständig ledamot av och sekreterare för Ryska federationens säkerhetsråd. Som ledamot av säkerhetsrådet, som ger råd om och samordnar nationella säkerhetsfrågor, var han inblandad i att utforma den ryska regeringens politik som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
75.	Aleksandr Vasilievich BORTNIKOV (Александр Васильевич Бортников)	Födelsedatum: 15.11.1951 Födelseort: Perm	Ständig ledamot av Ryska federationens säkerhetsråd; direktör för den federala säkerhetstjänsten (FSB). Som ledamot av säkerhetsrådet, som ger råd om och samordnar nationella säkerhetsfrågor, var han inblandad i att utforma den ryska regeringens politik som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
76.	Rashid Gumarovich NURGALIEV (Рашид Гумарович Нургалиев)	Födelsedatum: 8.10.1956 Födelseort: Zjitikara, Kazakiska socialistiska sovjetrepubliken	Ständig ledamot av och ställföreträdande sekreterare för Ryska federationens säkerhetsråd. Som ledamot av säkerhetsrådet, som ger råd om och samordnar nationella säkerhetsfrågor, var han inblandad i att utforma den ryska regeringens politik som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
77.	Boris Vyacheslavovich GRYZLOV (Борис Вячеславович Грызлов)	Födelsedatum: 15.12.1950 Födelseort: Vladivostok	Ständig ledamot av Ryska federationens säkerhetsråd. Som ledamot av säkerhetsrådet, som ger råd om och samordnar nationella säkerhetsfrågor, var han inblandad i att utforma den ryska regeringens politik som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
78.	Sergei Orestovoch BESEDA (Сергей Орестович Беседа)	Födelsedatum: 17.5.1954	Befälhavare för femte avdelningen vid Ryska federationens federala säkerhetstjänst (FSB). Som högre FSB-officer är han chef för en ansvarig tjänst som har tillsyn över underrättelseoperationer och internationell verksamhet.	25.7.2014
79.	Mikhail Vladimirovich DEGTYAREV (Михаил Владимирович Дегтярëв)	Födelsedatum: 10.7.1981 Födelseort: Kujbysjev (Samara)	Ledamot av statsduman. Den 23.5.2014 informerade han om invigning av en ”de facto-ambassad” för den icke erkända ”Folkrepubliken Donetsk” i Moskva; han bidrar till att undergräva eller hota Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
80.	Ramzan Akhmadovitch KADYROV (Рамзан Ахматович Кадыров)	Födelsedatum: 5.10.1976 Födelseort: Tsentaroj.	Republiken Tjetjeniens president. Kadyrov gjorde uttalanden till stöd för den olagliga annekteringen av Krim och till stöd för det väpnade upproret i Ukraina. Han förklarade bl.a. den 14 juni 2014 att han ”kommer att göra vad som helst för att hjälpa till att blåsa nytt liv i Krim”. I det sammanhanget tilldelades han medaljen ”för Krims befrielse” av den tillförordnade ledaren för Autonoma republiken Krim för sitt stöd till den olagliga annekteringen av Krim. Dessutom förklarade han sig den 1 juni 2014 beredd att sända 74 000 tjetjenska frivilliga till Ukraina om så begärdes.	25.7.2014
81.	Alexander Nikolayevich TKACHYOV (Александр Николаевич Ткачëв)	Födelsedatum: 23.12.1960 Födelseort: Vyselki, regionen Krasnodar	Före detta guvernör för Krasnodar Krai. Han tilldelades medaljen ”för Krims befrielse” av den tillförordnade ledaren för Autonoma republiken Krim för sitt stöd till den olagliga annekteringen av Krim. Vid detta tillfälle sade den tillförordnade ledaren för Autonoma republiken Krim att Tkachyov var en av de första att uttrycka sitt stöd för Krims nya ”ledarskap”.	25.7.2014
82.	Pavel GUBAREV (Павел Юрьевич Губарев)	Födelsedatum: 10.2.1983 Födelseort: Sievierodonetsk	En av dem beskrivit sig som ledare för ”Folkrepubliken Donetsk”. Han begärde rysk intervention i östra Ukraina, bland annat genom utplacering av ryska fredsbevarande styrkor. Han är associerad med Igor Strelkov/Girkin, som är ansvarig för insatser som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Gubarev är ansvarig för rekrytering till separatisternas väpnade styrkor. Ansvarig för övertagandet av den regionala regeringsbyggnaden i Donetsk med proryska styrkor och utnämnde sig själv till ”folkets guvernör”. Trots att han arresterades för att hota Ukrainas territoriella integritet och därefter släpptes, har han fortsatt att spela en framträdande roll inom separatisternas verksamhet och på så sätt undergrävt Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
83.	Ekaterina Iurievna GUBAREVA (Екатерина Юрьевна Губарева), Katerina Yuriyovna GUBARIEVA (Катерина Юрiйовнa Губарева)	Födelsedatum: 5.7.1983 Födelseort: Katjova (länet Cherson)	I egenskap av före detta så kallad utrikesminister var hon ansvarig för försvaret av ”Folkrepubliken Donetsk”, och på så sätt undergrävde hon Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Dessutom används hennes bankkonto för att finansiera olagliga separatistgrupper. Genom att åta sig detta och agera i denna egenskap har hon stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Stöder alltjämt aktivt separatistiska handlingar och separatistisk politik.	25.7.2014
84.	Fedor Dmitrievich BEREZIN (Фëдор Дмитриевич Березин), Fedir Dmitrovych BEREZIN (Федiр Дмитрович Березiн)	Födelsedatum: 7.2.1960 Födelseort: Donetsk	Före detta så kallad vice försvarsminister i ”Folkrepubliken Donetsk”. Han har samröre med Igor Strelkov/Girkin, som är ansvarig för åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Genom att åta sig detta och agera i denna egenskap har Berezin stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Stöder alltjämt aktivt separatistiska handlingar och separatistisk politik.	25.7.2014
85.	Valery Vladimirovich KAUROV Валерий Владимирович Кауров	Födelsedatum: 2.4.1956 Födelseort: Odessa	Har beskrivit sig som ”president” i den ”Republiken Novorossija” som har uppmanat Ryssland att placera ut trupper i Ukraina. Genom att åta sig detta och agera i denna egenskap har han därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
86.	Serhii Anatoliyovych ZDRILIUK Сергей Анатольевич Здрнлюкv	Födelsedatum: 23.6.1972 Födelseort: regionen Vinnytsja	Högre rådgivare till Igor Strelkov/Girkin som är ansvarig för åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Genom att åta sig detta och agera i denna egenskap har Zdriliuk därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	25.7.2014
87.	Vladimir ANTYUFEYEV Владимир Антюфеев (aka Vladimir SHEVTSOV, Vladimir Iurievici ANTIUFEEV, Vladimir Gheorghievici ALEXANDROV, Vadim Gheorghievici SHEVTSOV)	Födelsedatum: 19.2.1951 Födelseort: Novosibirsk	Före detta ”minister för statssäkerhet” i separatistregionen Transnistrien. Före detta vice premiärminister i Folkrepubliken Donetsk och ansvarig för säkerhet och brottsbekämpning. I denna egenskap är han ansvarig för separatisternas ”myndighetsverksamhet” i den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Donetsk”.	25.7.2014
88.	Alexey Alexeyevich GROMOV (Алексей Алексеевич Громов)	Födelsedatum: 31.5.1960 Födelseort: Zagorsk (Sergijev Posad)	Som förste biträdande chef för presidentkansliet är han ansvarig för att ha instruerat ryska mediekällor att inta en gynnsam inställning till separatisterna i Ukraina och annekteringen av Krim och därigenom stödja destabiliseringen av östra Ukraina och annekteringen av Krim.	30.7.2014
90.	Boris Alekseevich LITVINOV (Борис Алексеевич Литвинов)	Födelsedatum: 13.1.1954 Födelseort: Dzerzjynsk (länet Donetsk)	Medlem i det så kallade folkrådet och före detta ordförande för det så kallade Högsta rådet i ”Folkrepubliken Donetsk”, som låg bakom politiken och anordnandet av den olagliga ”folkomröstningen” som ledde till utropandet av ”Folkrepubliken Donetsk” som utgjorde ett brott mot Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och enhet.	30.7.2014
91.	Sergey Vadimovich ABISOV (Сергей Вадимович Абисов)	Födelsedatum: 27.11.1967 Födelseort: Simferopol, Krim	Genom att samtycka till att utnämnas till så kallad inrikesminister i ”Republiken Krim” av Rysslands president (dekret nr 301) den 5 maj 2014, och genom sina åtgärder som så kallad inrikesminister har han undergrävt Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och enhet	30.7.2014
92.	Arkady Romanovich ROTENBERG, Arkadii Romanovich ROTENBERG (Аркадий Романович Ротенберг)	Födelsedatum: 15.12.1951 Födelseort: Leningrad (Sankt Petersburg).	Rotenberg känner sedan länge president Putin och var tidigare hans judosparringpartner. Han har byggt upp sin förmögenhet under president Putins ämbetstid. Hans ekonomiska framgång kan tillskrivas inflytandet från viktiga beslutsfattare som gynnade honom, framför allt genom tilldelning av offentliga kontrakt. Han har gynnats av sitt nära personliga förhållande till ryska beslutsfattare eftersom han tilldelades viktiga kontrakt från ryska staten eller från statsägda företag. Framför allt tilldelades hans företag flera mycket lukrativa kontrakt för förberedelserna inför de olympiska spelen i Sotji. Han är också ägare till företaget Stroygazmontazh, som har tilldelats ett statligt avtal för att bygga en bro från Ryssland till den olagligt annekterade Autonoma republiken Krim, och därigenom befästa dess integrering med Ryska federationen, vilket i sin tur ytterligare undergräver Ukrainas territoriella integritet. Han är styrelseordförande för förlaget Prosvesjtjenije (Prosvescheniye), som framför allt har genomfört projektet ”Till Rysslands barn: adress – Krim”, en pr-kampanj som syftar till att övertyga barn från Krim om att de numera är ryska medborgare som bor i Ryssland, och stöder därmed den ryska regeringens politik att integrera Krim i Ryssland.	30.7.2014
93.	Konstantin Valerevich MALOFEEV (Konstantin Valerevitj MALOFEJEV) (Константин Валерьевич Малофеев)	Födelsedatum: 3.7.1974 Födelseort: Pusjtjino	Malofejev har nära kopplingar till ukrainska separatister i östra Ukraina och Krim. Han är f.d. anställd hos Borodaj, så kallad premiärminister i ”Folkrepubliken Donetsk” och hade möten med Aksionov, så kallad premiärminister i ”Republiken Krim” under perioden för annekteringen av Krim. Den ukrainska regeringen har inlett en brottsutredning av hans påstådda materiella och finansiella stöd till separatister. Dessutom gjorde han ett antal offentliga uttalanden till stöd för annekteringen av Krim och införlivandet av Ukraina i Ryssland och sade framför allt i juni 2014: ”Det går inte att införliva hela Ukraina i Ryssland, kanske den östra delen (av Ukraina)”. Malofejev agerar därmed till stöd för destabiliseringen av östra Ukraina.	30.7.2014
94.	Yuriy Valentinovich KOVALCHUK (Jurij Valentinovitj KOVALTJUK) (Юрий Валентинович Ковальчук)	Födelsedatum: 25.7.1951 Födelseort: Leningrad (Sankt Petersburg).	Kovaltjuk känner sedan länge president Putin. Han är medgrundare till det s.k. Ozero Datja (Ozero Dacha) ett kooperativt företag som sammanför en inflytelserik grupp personer runt president Putin. Han gynnas av sina kontakter bland ryska beslutsfattare. Han är ordförande för och största aktieägare i Bank Rossija (Bank Rossiya), där hans ägarskap 2013 uppgick till cirka 38 %, och som betraktas som personlig bank för högre tjänstemän i Ryska federationen. Sedan den olagliga annekteringen av Krim har Bank Rossija öppnat filialer i hela Krim och Sevastopol och därigenom befäst deras integrering i Ryska federationen. Bank Rossija har dessutom viktiga intressen i National Media Group som i sin tur kontrollerar tv-stationer som aktivt stöder den ryska regeringens destabiliseringspolitik i Ukraina.	30.7.2014
95.	Nikolay Terentievich SHAMALOV (Nikolaj Terentievitj SJAMALOV) (Николай Терентьевич Шамалов)	Födelsedatum: 24.1.1950 Födelseort: Vitryssland	Sjamalov känner sedan länge president Putin. Han är medgrundare till det s.k. Ozero Datja (Ozero Dacha), ett kooperativt företag som sammanför en inflytelserik grupp personer runt president Putin. Han gynnas av sina kontakter bland ryska beslutsfattare. Han är den näst största aktieägaren i Bank Rossija (Bank Rossiya), där hans ägarskap 2013 uppgick till omkring 10 %, och som betraktas som personlig bank för högre tjänstemän i Ryska federationen. Sedan den olagliga annekteringen av Krim har Bank Rossija öppnat filialer i hela Krim och Sevastopol och därigenom befäst deras integrering i Ryska federationen. Bank Rossija har dessutom viktiga intressen i den nationella mediegruppen som i sin tur kontrollerar tv-stationer som aktivt stöder den ryska regeringens destabiliseringspolitik i Ukraina.	30.7.2014
96.	Alexander Vladimirovich ZAKHARCHENKO (Aleksandr Vladimirovitj ZACHARTJENKO) (Александр Владимирович Захарченко)	Födelsedatum: 26.6.1976 Födelseort: Donetsk	Den 7 augusti 2014 ersatte han Aleksandr Borodaj som s.k. premiärminister i ”Folkrepubliken Donetsk”. Genom att åta sig detta och agera i denna egenskap har Zachartjenko därmed stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	12.9.2014
97.	Vladimir KONONOV alias Tsar (Vladimir Petrovitj KONONOV) (Владимир Петровнч Кононов)	Födelsedatum: 14.10.1974 Födelseort: Gorskij	Han har från och med den 14 augusti ersatt Igor Strelkov/Girkin som så kallad försvarsminister i ”Folkrepubliken Donetsk”. Han har enligt uppgift fört befälet över en division av stridande separatister i Donetsk sedan i april och har lovat att lösa den strategiska uppgiften att avvärja Ukrainas militära aggression. Kononov har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	12.9.2014
98.	Miroslav Vladimirovich RUDENKO (Miroslav Vladimirovitj RUDENKO) (Мирослав Владимирович Руденко)	Födelsedatum: 21.1.1983 Födelseort: Debaltseve	Har samröre med ”Donbass folkmilis”. Han har bland annat sagt att de kommer att fortsätta att strida i resten av landet. Rudenko har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Så kallad folkvald i det så kallade parlamentet i ”Folkrepubliken Donetsk”.	12.9.2014
99.	Gennadiy Nikolaiovych TSYPKALOV, Gennadii Nikolaevich TSYPKALOV (Gennadij Nikolajevitj TSYPKALOV) (Геннадий Николаевич ЦыПлаков)	Födelsedatum: 21.6.1973 Födelseort: Länet Rostov (Ryssland)	Ersatte Marat Basjirov som så kallad premiärminister i ”Folkrepubliken Lugansk”. Tidigare aktiv i milisen Sydöstra armén. Tsypkalov har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	12.9.2014
101.	Oleg Vladimirovich BEREZA (Oleg Vladimirovitj BERJOZA) (Олег Владимирович Берëза)	Födelsedatum: 1.3.1977	”Inrikesminister” i ”Folkrepubliken Donetsk”. Har samröre med Vladimir Antiufejev, som är ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” i den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Donetsk”. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	12.9.2014
102.	Andrei Nikolaevich RODKIN (Andrej Nikolajevitj RODKIN) (Андрей Николаевич Родкин)	Födelsedatum: 23.9.1976 Födelseort: Moskva	Moskvaföreträdare för ”Folkrepubliken Donetsk”. Han har i sina uttalanden bland annat talat om att milisen är beredd att föra ett gerillakrig och att de beslagtagit vapensystem från den ukrainska försvarsmakten. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	12.9.2014
103.	Aleksandr Akimovich KARAMAN (Aleksandr Akimovitj KARAMAN) (Александр Акимович Караман), Alexandru CARAMAN	Födelsedatum: 26.7.1956 eller 26.6.1956 Födelseort: Cioburciu, distriktet Slobozia, nu Republiken Moldavien	”Vice premiärminister för sociala frågor” i ”Folkrepubliken Donetsk”. Har samröre med Vladimir Antiufejev, som är ansvarig för separatistiska ”regeringsaktiviteter” i den så kallade regeringen i ”Folkrepubliken Donetsk”. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Rysslands vice premiärminister Dmitrij Rogozins skyddsling. Förvaltningschef för myndighetsfrågor i ”Folkrepubliken Donetsk”.	12.9.2014
104.	Georgiy L'vovich MURADOV (Georgij Lvovitj MURADOV) (Георгий Львович Мурадов)	Födelsedatum: 19.11.1954 Födelseort: Kotjmes, Komi ASSR	Så kallad ”vice premiärminister” i Krim och befullmäktigad företrädare för Krim hos president Putin. Muradov har spelat en viktig roll när det gäller att konsolidera rysk institutionell kontroll över Krim sedan den olagliga annekteringen. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	12.9.2014
105.	Mikhail Sergeyevich SHEREMET (Michail Sergejevitj SJEREMET) (Михаил Сергеевич Шеремет)	Födelsedatum: 23.5.1971 Födelseort: Dzjankoj	Så kallad förste vice premiärminister i Krim. Sjeremet spelade en viktig roll när det gäller organiseringen och genomförandet av folkomröstningen i Krim den 16 mars om anslutningen till Ryssland. Vid folkomröstningen förde Sjeremet enligt uppgift befälet över de Moskvavänliga ”självförsvarsstyrkorna” i Krim. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	12.9.2014
106.	Yuri Leonidovich VOROBIOV (Jurij Leonidovitj VOROBJOV) (Юрий Леонидович Воробьев)	Födelsedatum: 2.2.1948 Födelseort: Krasnojarsk	Vice talman i Ryska federationens federala råd. Den 1 mars 2014 stödde Vorobjov i federala rådet offentligt utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina. Han röstade sedan ja till det därtill hörande dekretet.	12.9.2014
107.	Vladimir Volfovich ZHIRINOVSKY (Vladimir Volfovitj ZJIRINOVSKIJ) (Владимир Вольфович Жириновски)	Födelsedatum: den 25.4.1946. Födelseort: Alma-Ata, Kazakiska SSR	Ledamot i statsdumans råd; ledare för LDPR-partiet. Han stödde aktivt användningen av ryska väpnade styrkor i Ukraina samt annekteringen av Krim. Han har aktivt uppmanat till delning av Ukraina. Han har, som företrädare för LDPR-partiet som han leder, undertecknat ett avtal med ”Folkrepubliken Donetsk”.	12.9.2014
108.	Vladimir Abdualiyevich VASILYEV (Vladimir Abdualijevitj VASILJEV) (Васильев Владимир Абдуалиевич)	Födelsedatum: 11.8.1949 Födelseort: Klin	Vice talman i statsduman. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
109.	Viktor Petrovich VODOLATSKY (Viktor Petrovitj VODOLATSKIJ) (Виктор Петрович Водолацкий)	Födelsedatum: 19.8.1957 Födelseort: Stefanidinodar, länet Rostov	Ordförande (”ataman”) för de ryska och utländska kosackstyrkornas union och ledamot av statsduman. Han stödde Krims annektering och medgav att ryska kosacker aktivt deltog i den ukrainska konflikten på de Moskvastödda separatisternas sida. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
110.	Leonid Ivanovich KALASHNIKOV (Leonid Ivanovitj KALASJNIKOV) (Леонид Иванович Калашников)	Födelsedatum: 6.8.1960 Födelseort: Stepnoj Dvorets	Förste vice ordförande i statsdumans utrikesutskott. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
111.	Vladimir Stepanovich NIKITIN (Vladimir Stepanovitj NIKITIN) (Владимир Степанович Никитин)	Födelsedatum: 5.4.1948 Födelseort: Opotjka	F.d. förste vice ordförande i statsdumans utskott för förbindelserna med länderna i Oberoende staters samvälde, eurasiatisk integration och banden till landsmännen. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
112.	Oleg Vladimirovich LEBEDEV Oleg Vladimirovitj LEBEDEV (Олег Владимирович Лебедев)	Födelsedatum: 21.3.1964 Födelseort: Rudnyj, regionen Kustanaj, Kazakiska SSR	Förste vice ordförande i statsdumans utskott för förbindelserna med länderna i Oberoende staters samvälde, eurasiatisk integration och banden till landsmännen. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
113.	Ivan Ivanovich MELNIKOV (Ivan Ivanovitj MELNIKOV) (Иван Иванович Мельников)	Födelsedatum: 7.8.1950 Födelseort: Bogoroditsk	Förste vice talman i statsduman. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
114.	Igor Vladimirovich LEBEDEV (Igor Vladimirovitj LEBEDEV) (Игорь Владимирович Лебедев)	Födelsedatum: 27.9.1972 Födelseort: Moskva	Vice talman i statsduman. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
115.	Nikolai Vladimirovich LEVICHEV (Nikolaj Vladimirovitj LEVITJEV) (Николай Владимирович Левичев)	Födelsedatum: 28.5.1953 Födelseort: Pusjkin	Vice talman i statsduman. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
116.	Svetlana Sergeevna ZHUROVA (Svetlana Sergejevna ZJUROVA) (Светлана Сергеевна Журова)	Födelsedatum: 7.1.1972 Födelseort: Pavlovo-na-Neve	Förste vice ordförande i statsdumans utrikesutskott. Den 20 mars 2014 röstade hon ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
117.	Aleksey Vasilevich NAUMETS (Aleksej Vasiljevitj NAUMETS) (Алексей Васильевич Haумец)	Födelsedatum: 11.2.1968	Generalmajor i ryska armén. Han är befälhavare för 76:e luftburna divisionen som medverkat vid den ryska militära närvaron på Ukrainas territorium, framför allt under Krims olagliga annektering.	12.9.2014
118.	Sergey Viktorovich CHEMEZOV (Sergej Viktorovitj TJEMEZOV) (Сергей Викторович Чемезов)	Födelsedatum: 20.8.1952 Födelseort: Tjeremchovo	Sergej Tjemezov är en av president Putins kända nära medarbetare – båda var KGB-officerare utstationerade i Dresden – och han är ledamot av ”Enade Rysslands” högsta råd. Han drar fördel av sina band till den ryske presidenten genom att befordras till högre tjänster i statskontrollerade företag. Han är ordförande i konglomeratet Rostec, Rysslands ledande statskontrollerade försvars- och industritillverkningsföretag. Till följd av ett ryskt regeringsbeslut planerar Technopromexport, ett dotterbolag till Rostec, att bygga energianläggningar i Krim och stöder därigenom Krims integrering i Ryska federationen. Dessutom har Rosoboronexport, ett dotterbolag till Rostec, stött integreringen av Krims försvarsföretag i Rysslands försvarsindustri och därigenom konsoliderat Ryska federationens olagliga annektering av Krim.	12.9.2014
119.	Alexander Mikhailovich BABAKOV (Aleksandr Michajlovitj BABAKOV) (Aлександр Михайлович Бабаков)	Födelsedatum: 8.2.1963 Födelseort: Chisinau	Ledamot av statsduman, ordförande i statsdumans utskott för lagstiftning avseende utvecklingen av Ryska federationens militär-industriella komplex. Babakov är en framträdande medlem i ”Enade Ryssland” och har som affärsman gjort stora investeringar i Ukraina och på Krim. Den 20 mars 2014 röstade han för utkastet till federal konstitution ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	12.9.2014
120.	Serhiy KOZYAKOV (alias Sergey Kozyakov) (Sergej KOZIAKOV) Сергей Козьяков	Födelsedatum: 29.9.1982	I egenskap av ordförande för ”Lugansks centrala valkommission” ansvarig för anordnandet av de s.k. valen den 2 november 2014 i ”Folkrepubliken Lugansk”. Dessa ”val” strider mot ukrainsk lagstiftning och är därför olagliga. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap, och genom att anordna de olagliga ”valen” har han således aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
121.	Oleg Konstantinovich AKIMOV (alias Oleh AKIMOV) (Oleg Konstantinovitj AKIMOV) (Олег Константинович Акимов)	Födelsedatum: 15.9.1981 Födelseort: Lugansk	Ställföreträdande i ”Lugansks ekonomiska union” i det ”nationella rådet” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Kandiderade vid de s.k. valen den 2 november 2014 till befattningen som ”ledare” för ”Folkrepubliken Lugansk”. Dessa ”val” strider mot ukrainsk lagstiftning och är därför olagliga. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap och genom att formellt kandidera vid de olagliga ”valen” har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
122.	Larisa Leonidovna AIRAPETYAN (alias Larysa AYRAPETYAN, Larisa AIRAPETYAN or Larysa AIRAPETYAN) (Larisa Leonidovna AJRAPETIAN) (Лариса Леонидовна Айрапетян)	Födelsedatum: 21.2.1970	”Hälsominister” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Kandiderade vid de s.k. valen den 2 november 2014 till befattningen som ”ledare” för ”Folkrepubliken Lugansk”. Dessa ”val” strider mot ukrainsk lagstiftning och är därför olagliga. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap och genom att formellt kandidera vid de olagliga ”valen” har hon aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
123.	Yuriy Viktorovich SIVOKONENKO (alias Yuriy SIVOKONENKO, Yury SIVOKONENKO eller Yury SYVOKONENKO) (Jurij Viktorovitj SIVOKONENKO) (Юрий Викторович Сивоконенко)	Födelsedatum: 7.8.1957 Födelseort: Donetsk	Ledamot av ”parlamentet” i ”Folkrepubliken Donetsk” och arbetar inom veteranföreningen i Donbass Berkut. Kandiderade vid de s.k. valen den 2 november 2014 till befattningen som ledare för ”Folkrepubliken Donetsk”. Dessa val strider mot ukrainsk lagstiftning och är därför olagliga. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap och genom att formellt kandidera vid de olagliga ”valen” har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
124.	Aleksandr Igorevich KOFMAN (alias Oleksandr KOFMAN) (Aleksandr Igorjevitj KOFMAN) (Александр Игоревич Кофман)	Födelsedatum: 30.8.1977 Födelseort: Makijikva (länet Donetsk)	Så kallad utrikesminister och så kallad förste vice talman i ”parlamentet” i ”Folkrepubliken Donetsk”. Kandiderade vid de olagliga så kallade valen den 2 november 2014 till befattningen som ledare för den så kallade ”Folkrepubliken Donetsk”. Dessa val strider mot ukrainsk lagstiftning och är därför olagliga. Genom att delta och verka i denna egenskap och genom att formellt kandidera vid de olagliga ”valen” har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
125.	Ravil Zakarievich KHALIKOV (Ravil Zakarijevitj CHALIKOV) (Равиль Закариевич Халиков)	Födelsedatum: 23.2.1969 Födelseort: byn Beloziore, distriktet Romodanovskij, Sovjetunionen	”Förste vice premiärminister” och f.d. ”riksåklagare” i ”Folkrepubliken Donetsk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
126.	Dmitry Aleksandrovich SEMYONOV, Dmitrii Aleksandrovich SEMENOV (Dmitrij Aleksandrovitj SEMENOV) (Дмитрий Александрович Семенов)	Födelsedatum: 3.2.1963 Födelseort: Moskva	”Vice premiärminister för finanser” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
127.	Oleg BUGROV (Олег Бугров)	Födelsedatum: 29.8.1969	Före detta ”försvarsminister” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
128.	Lesya LAPTEVA (Lesia LAPTEVA) (Леся Лаптева)		Före detta ”minister för utbildning, vetenskap, kultur och religion” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har hon aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
129.	Yevgeniy Eduardovich MIKHAYLOV (alias Yevhen Eduardovych Mychaylov) (Jevgenij Edvardovitj MICHAJLOV) (Евгений Здуардович Михайлов)	Födelsedatum: 17.3.1963 Födelseort: Archangelsk	”Förvaltningschef för myndighetsfrågor” i ”Folkrepubliken Donetsk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
132.	Vladyslav Nykolayevych DEYNEGO (alias Vladislav Nykolayevich DEYNEGO) (Vladislav Nikolajevitj DEJNEGO) (Владислав Николаевич Дейнего)	Födelsedatum: 12.3.1964	”Vice ordförande” för ”folkrådet” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	29.11.2014
133.	Pavel DREMOV (alias Batya) (Pavel Leonidovitj DRJOMOV) (Павел Леонидович ДРËМОВ), Pavlo Leonidovych DRYOMOV (Pavlo Leonsjtjovytj DRJOMOV) (Павло Леонщович Дрьомов)	Födelsedatum: 22.11.1976 Födelseort: Stachanov	Befälhavare för ”första kosackregementet”, en väpnad separatistgrupp som deltar i striderna i östra Ukraina. I denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
134.	Alexey MILCHAKOV (alias Fritz, Serbian) (Aleksej MILTJAKOV) (Алексей МИЛЬЧАКОВ)	Födelsedatum: 30.4.1991 eller 30.1.1991 Födelseort: S:t Petersburg	Befälhavare för enheten ”Rusitj” (Rusich), en väpnad separatistgrupp som deltar i striderna i östra Ukraina. I denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
135.	Arseny PAVLOV (alias Motorola) (Arsenij Sergejevitj PAVLOV) ApcéHий Сергеевич ПÁВЛОВ (alias Моторoла)	Födelsedatum: 2.2.1983 Födelseort: Uchta, Komi	Befälhavare för ”Spartabataljonen”, en väpnad separatistgrupp som deltar i striderna i östra Ukraina. I denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
136.	Mikhail Sergeevich TOLSTYKH (alias Givi) (Michail Sergejevitj TOLSTYCH) (Михаил Сергеевич Толстых)	Födelsedatum: 19.7.1980 Födelseort: Ilovajsk	Befälhavare för ”Somalibataljonen”, en väpnad separatistgrupp som deltar i striderna i östra Ukraina. I denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
137.	Eduard Aleksandrovich BASURIN (Eduard Aleksandrovitj BASURIN) (Здуард Александрович Басурин)	Födelsedatum: 27.6.1966 eller 21.6.1966 Födelseort: Donetsk	S.k. ”ställföreträdande befälhavare”, försvarsministeriet i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
138.	Alexandr SHUBIN (Aleksandr SJUBIN) (Александр Васильевич ШУБИН)	Födelsedatum: 20.5.1972 eller 30.5.1972 Födelseort: Luhansk	S.k. ”justitieminister” i den olagliga s.k. ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
139.	Sergey Anatolievich LITVIN (Sergej Anatoljevitj LITVIN) (Сергей Анатольевич Литвин)	Födelsedatum: 2.7.1973	S.k. ”vice ordförande” i ministerrådet i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
141.	Ekaterina FILIPPOVA (Jekaterina Vladimirovna FILIPPOVA) (Екатерина Владимировна ФИЛИППОВА)	Födelsedatum: 20.11.1988 Födelseort: Krasnoarmeisk	S.k. ”justitieminister” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har hon aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
142.	Aleksandr TIMOFEEV (Aleksandr TIMOFEJEV) (Александр ТИМОФЕЕВ)	Födelsedatum: 27.1.1974	S.k. ”budgetminister” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
143.	Evgeny Vladimirovich MANUILOV (Jevgenij Vladimirovitj MANUJLOV) (Евгений Владимирович Мануйлов)	Födelsedatum: 5.1.1967	S.k. ”budgetminister” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
144.	Viktor YATSENKO (Viktor JATSENKO) (Виктор ЯЦЕНКО)	Födelsedatum: 22.4.1985 Födelseort: Cherson	S.k. ”kommunikationsminister” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
146.	Zaur ISMAILOV (Zaur Raufovitj ISMAILOV) (Заур Исмаилов Рауфович)	Födelsedatum: 25.7.1978 (eller 23.3.1975) Födelseort: Krasnyj Lutj, Vorosjilovgrad (numera Lugansk)	S.k. ”riksåklagare” i ”Folkrepubliken Lugansk”. Genom att ta sig an uppgiften och verka i denna egenskap har han aktivt stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.	16.2.2015
147.	Anatoly Ivanovich ANTONOV (Anatolij Ivanovitj ANTONOV) (Анатолий Иванович Антонов)	Födelsedatum: 15.5.1955 Födelseort: Omsk	Vice försvarsminister, som i denna egenskap medverkat till att stödja utplaceringen av ryska trupper i Ukraina. Han deltar, i enlighet med det ryska försvarsministeriets nuvarande organisation, i denna egenskap i utformningen och genomförandet av ryska regeringens politik, vilken hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	16.2.2015
148.	Arkady Viktorovich BAKHIN (Arkadij Viktorovitj BACHIN) (Аркадий Викторович Бахин)	Födelsedatum: 8.5.1956 Födelseort: Kaunas, Litauen	Förste vice försvarsminister, som i denna egenskap medverkat till att stödja utplaceringen av ryska trupper i Ukraina. Han deltar, i enlighet med det ryska försvarsministeriets nuvarande organisation, i denna egenskap i utformningen och genomförandet av ryska regeringens politik, vilken hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	16.2.2015
149.	Andrei Valeryevich KARTAPOLOV (Andrej Valerjevitj KARTAPOLOV) (Андрей Валерьевич Картaпoлoв)	Födelsedatum: 9.11.1963 Födelseort: Tyska demokratiska republiken (DDR)	Chef för centrala operativa avdelningen och ställföreträdande generalstabschef vid Ryska federationens försvarsmakt. I båda dessa egenskaper deltar han aktivt i utformningen och genomförandet av de ryska styrkornas militära kampanj i Ukraina. Genom att utöva operativ kontroll över de väpnade styrkorna deltar han, i enlighet med den verksamhet som angetts för generalstaben, aktivt i utformningen och genomförandet av den ryska regeringens politik, vilken hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.	16.2.2015
150.	Iosif (Joseph) Davydovich KOBZON (Iosif Davydovitj KOBZON) (Иосиф Дaвьιдoвич Кобзон)	Födelsedatum: 11.9.1937 Födelseort: Tjasov Jar, Ukraina	Ledamot av statsduman. Han besökte ”Folkrepubliken Donetsk” och gjorde under sitt besök uttalanden till stöd för separatisterna. Han utnämndes även till honorärkonsul för ”Folkrepubliken Donetsk” i Ryska federationen. Den 20 mars 2014 röstade han för utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	16.2.2015
151.	Valery Fedorovich RASHKIN (Valerij Fjodorovitj RASJKIN) (Валерий Фëдoрoвич Рашкин)	Födelsedatum: 14.3.1955 Födelseort: Zjilino, länet Kaliningrad	Förste vice ordförande i statsdumans utskott för etnicitetsfrågor. Han är grundare av den civila rörelsen ”Krasnaja Moskva”(Krassnaya Moskva – Red Moscow Patriotic Front Aid) som anordnade offentliga demonstration till stöd för separatisterna, och stöder således politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Den 20 mars 2014 röstade han för utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”.	16.2.2015

Enhet:

33.

Prizrak brigade

(”Бригада 'Призрак”)

Väpnad separatistgrupp som aktivt har stött åtgärder som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och ytterligare destabiliserat Ukraina.

16.2.2015

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 239

Svensk utgåva	Lagstiftning	58 årgången 15 september 2015

Innehållsförteckning		I Lagstiftningsakter	Sida
		DIREKTIV
	*	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513 av den 9 september 2015 om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor ( 1 )	1

	II Icke-lagstiftningsakter
	FÖRORDNINGAR
*	Rådets genomförandeförordning (EU) 2015/1514 av den 14 september 2015 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende	30
*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1515 av den 5 juni 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller förlängningen av övergångsperioderna i fråga om pensionssystemen ( 1 )	63
*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1516 av den 10 juni 2015 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013, av en schablonsats för insatser inom sektorn forskning, utveckling och innovation som finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna	65
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1517 av den 11 september 2015 om ändring för tvåhundratrettiosjätte gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med nätverket al-Qaida associerade personer och enheter	67
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1518 av den 14 september 2015 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009	69
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1519 av den 14 september 2015 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i rådets förordning (EG) nr 597/2009	99
	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1520 av den 14 september 2015 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	140
	BESLUT
*	Rådets beslut (Gusp) 2015/1521 av den 14 september 2015 om upphävande av beslut 2013/320/Gusp till stöd för fysisk säkerhet och lagerhantering som minskar risken för olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition i Libyen och dess region	142
*	Rådets beslut (EU) 2015/1522 av den 14 september 2015 om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i kommittén för offentlig upphandling om Republiken Moldaviens anslutning till det reviderade avtalet om offentlig upphandling	144
*	Rådets beslut (EU) 2015/1523 av den 14 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland	146
*	Rådets beslut (Gusp) 2015/1524 av den 14 september 2015 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende	157

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	MA	189,2
	MK	52,3
	XS	48,7
	ZZ	96,7
0707 00 05	MK	57,9
	TR	127,2
	ZZ	92,6
0709 93 10	TR	129,0
0709 93 10	ZZ	129,0
0805 50 10	AR	109,7
	BO	136,6
	CL	124,9
	UY	120,8
	ZA	145,5
	ZZ	127,5
0806 10 10	EG	175,8
	TR	130,2
	ZZ	153,0
0808 10 80	AR	121,5
	BR	54,2
	CL	152,7
	NZ	135,6
	US	113,3
	ZA	128,7
	ZZ	117,7
0808 30 90	AR	131,9
	CL	100,0
	CN	82,3
	TR	121,8
	ZA	199,0
	ZZ	127,0
0809 30 10 , 0809 30 90	MK	82,4
	TR	158,1
	ZZ	120,3
0809 40 05	BA	52,5
	MK	37,0
	XS	61,9
	ZZ	50,5