ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 226

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

58 årgången
29 augusti 2015


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1479 av den 28 augusti 2015 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

 

DIREKTIV

 

*

Kommissionens direktiv (EU) 2015/1480 av den 28 augusti 2015 om ändring av flera bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG och 2008/50/EG om fastställande av regler för referensmetoder, datavalidering och placering av provtagningspunkter för utvärdering av luftkvaliteten ( 1 )

4

 

 

AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Beslut nr 1/2015 av Europeiska unionens och Schweiz gemensamma luftfartskommitté inrättad i enlighet med avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart av den 20 augusti 2015 om ersättning av bilagan till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart [2015/1481]

12

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

29.8.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/1


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1479

av den 28 augusti 2015

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 augusti 2015.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

MA

173,3

MK

36,9

ZZ

105,1

0709 93 10

TR

132,0

ZZ

132,0

0805 50 10

AR

147,8

BO

152,6

CL

152,6

TR

126,0

UY

147,2

ZA

155,9

ZZ

147,0

0806 10 10

BA

74,4

EG

201,5

MA

201,2

MK

68,3

TR

147,6

ZZ

138,6

0808 10 80

AR

94,8

BR

99,5

CL

139,3

NZ

140,9

US

142,3

UY

170,8

ZA

120,1

ZZ

129,7

0808 30 90

AR

73,8

CL

107,2

NZ

210,1

TR

128,5

ZA

141,5

ZZ

132,2

0809 30 10, 0809 30 90

MK

80,9

TR

139,6

ZZ

110,3

0809 40 05

BA

58,1

MK

51,8

XS

74,4

ZZ

61,4


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.


DIREKTIV

29.8.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/4


KOMMISSIONENS DIREKTIV (EU) 2015/1480

av den 28 augusti 2015

om ändring av flera bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG och 2008/50/EG om fastställande av regler för referensmetoder, datavalidering och placering av provtagningspunkter för utvärdering av luftkvaliteten

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften (1), särskilt artikel 4.15,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (2), särskilt artikel 28.1, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 4.15 i direktiv 2004/107/EG, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 219/2009 (3), får kommissionen ändra vissa bestämmelser i bilagorna IV och V.

(2)

I bilaga IV till direktiv 2004/107/EG fastställs kvalitetsmål för uppgifterna som måste uppdateras för att skapa ökad klarhet.

(3)

I bilaga V till direktiv 2004/107/EG fastställs referensmetoder för utvärdering av koncentrationer, och dessa metoder bör uppdateras för att avspegla utvecklingen av relevanta standarder.

(4)

I enlighet med artikel 28.1 i direktiv 2008/50/EG får kommissionen ändra vissa bestämmelser i bilagorna I, III, VI och IX.

(5)

I avsnitt C i bilaga I till direktiv 2008/50/EG fastställs närmare kriterier för kvalitetssäkring vid utvärdering av luftkvaliteten, som måste förtydligas och kompletteras med beaktande av de kvalitetssäkringsprogram som organiseras av kommissionens gemensamma forskningscentrum, och som inför en skyldighet att se över systemet för kvalitetssäkring för att säkerställa kontrollutrustningens fortsatta noggrannhet.

(6)

I avsnitten C och D i bilaga III till direktiv 2008/50/EG fastställs kriterier för placeringen av provtagningspunkter, som måste förtydligas och kompletteras mot bakgrund av erfarenheterna från genomförandet av direktivet.

(7)

I avsnitt A i bilaga VI till direktiv 2008/50/EG fastställs referensmetoden för mätning av vissa föroreningar, som måste anpassas mot bakgrund av erfarenheterna från genomförandet av direktivet och med beaktande av de senaste standarderna för provtagning och mätning av partiklar.

(8)

I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (4) har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från kommittén för luftkvalitet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna IV och V till direktiv 2004/107/EG ska ändras i enlighet med bilaga I till det här direktivet.

Artikel 2

Bilagorna I, III, VI och IX till direktiv 2008/50/EG ska ändras i enlighet med bilaga II till det här direktivet.

Artikel 3

Bestämmelserna i detta direktiv bör läsas tillsammans med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (5), särskilt i fråga om ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse, och inför inte några avvikelser eller undantag från den ovannämnda förordningen.

Artikel 4

1.   Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2016 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 5

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 28 augusti 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 23, 26.1.2005, s. 3.

(2)  EUT L 152, 11.6.2008, s. 1.

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 219/2009 av den 11 mars 2009 om anpassning till rådets beslut 1999/468/EG av vissa rättsakter som omfattas av det förfarande som anges i artikel 251 i fördraget, med avseende på det föreskrivande förfarandet med kontroll. Anpassning till det föreskrivande förfarandet med kontroll - Del två (EUT L 87, 31.3.2009, s. 109).

(4)  EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).


BILAGA I

Direktiv 2004/107/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Avsnitt I i bilaga IV ska ändras på följande sätt:

a)

Tabellen ska ersättas med följande:

 

”Bens(a)pyren

Arsenik, kadmium och nickel

Andra polycykliska aromatiska kolväten än bens(a)pyren, gasformigt totalkvicksilver

Totalt nedfall

Osäkerhet

 

 

 

 

Fasta och indikativa mätningar

50 %

40 %

50 %

70 %

Modellering

60 %

60 %

60 %

60 %

Lägsta godtagbara datafångst

90 %

90 %

90 %

90 %

Lägsta godtagbara tidstäckning

 

 

 

 

Fasta mätningar (1)

33 %

50 %

 

 

Indikativa mätningar (1)  (2)

14 %

14 %

14 %

33 %

b)

I tredje stycket ska följande mening strykas:

”Dygnsprovtagning rekommenderas också för mätning av arsenik-, kadmium- och nickelkoncentrationer.”

c)

Efter tredje stycket ska följande text införas:

”Bestämmelserna om enskilda prover i föregående punkt gäller också för arsenik, kadmium, nickel och gasformigt totalkvicksilver. Delprov av PM10-filter för metaller för efterföljande analys är tillåtet, under förutsättning att det finns belägg för att delprovet är representativt för helheten och att detekteringskänsligheten inte påverkas negativt vid jämförelse med de relevanta kvalitetsmålen för uppgifterna. Som ett alternativ till daglig provtagning är veckovis provtagning för metaller i PM10 tillåtet, förutsatt att datainsamlingens karakteristika inte påverkas negativt.”

2.

Avsnitten I–IV i bilaga V ska ersättas med följande:

”I.   Referensmetod för provtagning och analys av arsenik, kadmium och nickel i luften

Referensmetoden för provtagning av arsenik, kadmium och nickel i luften beskrivs i EN 12341:2014. Referensmetoden för mätning av arsenik, kadmium och nickel i luften är den metod som beskrivs i EN 14902:2005 ’Ambient air quality – Standard method for the measurement of Pb, Cd, As and Ni in the PM10 fraction of suspended particulate matter.’

Medlemsstaterna får även använda andra metoder som de kan visa ger resultat som motsvarar den ovannämnda metoden.

II.   Referensmetod för provtagning och analys av polycykliska aromatiska kolväten i luften

Referensmetoden för provtagning av polycykliska aromatiska kolväten i luften beskrivs i EN 12341:2014. Referensmetoden för mätning av bens(a)pyren i luften är den metod som beskrivs i EN 15549:2008 ’Air quality – Standard method for the measurement of concentration of benzo[a]pyrene in ambient air’. I avsaknad av en CEN-standardmetod får medlemsstaterna använda nationella standardmetoder eller ISO-standardmetoder, såsom ISO-standarden 12884, för andra polycykliska aromatiska kolväten enligt artikel 4.8.

Medlemsstaterna får även använda andra metoder som de kan visa ger resultat som motsvarar den ovannämnda metoden.

III.   Referensmetod för provtagning och analys av kvicksilver i luften

Referensmetoden för mätning av kvicksilverkoncentrationerna i luften är den metod som beskrivs i EN 15852:2010 ’Ambient air quality – Standard method for the determination of total gaseous mercury’.

Medlemsstaterna får även använda andra metoder som de kan visa ger resultat som motsvarar den ovannämnda metoden.

IV.   Referensmetod för provtagning och analys av nedfallet av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten

Referensmetoden för bestämning av nedfallet av arsenik, kadmium och nickel är den metod som beskrivs i EN 15841:2009 ’Ambient air quality – Standard method for determination of arsenic, cadmium, lead and nickel in atmospheric deposition.’

Referensmetoden för bestämning av nedfallet av kvicksilver är den metod som beskrivs i EN 15853:2010 ’Ambient air quality – Standard method for determination of mercury deposition.’

Referensmetoden för bestämning av nedfallet av bens(a)pyren och de andra polycykliska kolväten som avses i artikel 4.8 är den metod som beskrivs i EN 15980:2011 ’Air quality. Determination of the deposition of benz[a]anthracene, benzo[b]fluoranthene, benzo[j]fluoranthene, benzo[k]fluoranthene, benzo[a]pyrene, dibenz[a,h]anthracene and indeno[1,2,3-cd]pyrene’.”


(1)  Fördelade över året för att ge en representativ bild av olika förhållanden vad gäller klimat och mänsklig verksamhet.

(2)  Indikativa mätningar är mätningar som görs mindre regelbundet men som uppnår de övriga målen för uppgiftskvalitet.”


BILAGA II

Direktiv 2008/50/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Avsnitt C i bilaga I ska ersättas med följande:

”C.   Kvalitetssäkring vid utvärdering av luftkvaliteten. Datavalidering

1.

För att säkerställa mätnoggrannheten och överensstämmelsen med de kvalitetsmål för mätdata som anges i avsnitt A ska de behöriga myndigheter och organ som utsetts enligt artikel 3 göra följande:

i)

Se till att det är möjligt att spåra alla mätningar som görs för att utvärdera luftkvaliteten enligt artiklarna 6 och 9 i enlighet med de krav som anges i den harmoniserade standarden för provnings- och kalibreringslaboratorier.

ii)

Se till att de institutioner som driver nätverk eller enskilda stationer har ett etablerat system för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll som omfattar regelbundet underhåll av mätutrustningen för att garantera dess fortsatta noggrannhet. Kvalitetssystemet ska ses över vid behov och minst vart femte år av det berörda nationella referenslaboratoriet.

iii)

Se till att det fastställs rutiner för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll av datainsamling och rapportering och att de institutioner som utsetts att utföra dessa uppgifter aktivt medverkar i unionsomfattande kvalitetssäkringsprogram.

iv)

Se till att de nationella referenslaboratorierna utses av den behöriga myndighet eller det behöriga organ som utsetts enligt artikel 3 och är ackrediterade för de referensmetoder som avses i bilaga VI, åtminstone för de föroreningar för vilka koncentrationerna ligger över den nedre utvärderingströskeln, i enlighet med den relevanta harmoniserade standarden för provnings- och kalibreringslaboratorier, för vilken referensen har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 2.9 i förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll. Dessa laboratorier ska i den egna medlemsstaten också ansvara för samordningen av de unionsomfattande kvalitetssäkringsprogram som kommissionens gemensamma forskningscentrum organiserar och ska också, på nationell nivå, ansvara för att samordna lämplig användning av referensmetoder, och styrkande av likvärdighet hos andra metoder än referensmetoder. Nationella referenslaboratorier som organiserar interkalibrering på nationell nivå bör också vara ackrediterade enligt den relevanta harmoniserade standarden för kvalifikationsprövning.

v)

Se till att de nationella referenslaboratorierna åtminstone vart tredje år deltar i unionsomfattande kvalitetssäkringsprogram som kommissionens gemensamma forskningscentrum organiserar. Om detta deltagande leder till otillfredsställande resultat ska det nationella laboratoriet nästa gång det deltar i interkalibrering uppvisa tillfredsställande avhjälpande åtgärder och lämna en rapport om dessa till det gemensamma forskningscentrumet.

vi)

Se till att de nationella referenslaboratorierna stöder det arbete som utförs av det europeiska nätverk av nationella referenslaboratorier som upprättats av kommissionen.

2.

Alla rapporterade data enligt artikel 27 ska betraktas som giltiga, med undantag av data som har angivits som preliminära.”

2.

Bilaga III ska ändras på följande sätt:

a)

Avsnitt C ska ändras på följande sätt:

i)

I punkt 1 ska första och andra strecksatserna ersättas med följande:

”—

Flödet runt intagssonden ska vara fritt (i allmänhet i en båge på minst 270° eller 180° för provtagningspunkter vid den inre förgårdslinjen) utan några hinder som påverkar luftflödet i närheten av intaget (normalt sett på några meters avstånd från byggnader, balkonger, träd och andra hinder samt minst 0,5 m från närmaste byggnad om provtagningspunkterna ska vara representativa för luftkvaliteten vid den inre förgårdslinjen).

I allmänhet ska intaget till provtagningsutrustningen vara placerat mellan 1,5 m (andningszonen) och 4 m över marknivån. En högre placering kan även vara lämplig om stationen ska representera ett större område, och eventuella avvikelser bör dokumenteras utförligt.”

ii)

I punkt 1 ska femte strecksatsen ersättas med följande:

”—

För alla föroreningar gäller att provtagningsutrustningen för mätning i trafikmiljöer ska ligga minst 25 m från kanten av större vägkorsningar men högst 10 m från trottoarkanten. En ’större vägkorsning’ är i detta sammanhang en korsning som avbryter trafikflödet och orsakar olika utsläpp (start och stopp) från vägen i övrigt.”

iii)

Följande punkt ska läggas till:

”Varje avvikelse från de kriterier som anges i detta avsnitt ska dokumenteras fullt ut genom de förfaranden som beskrivs i avsnitt D.”

b)

Avsnitt D ska ersättas med följande:

”D.   Dokumentation och översyn

De behöriga myndigheter som ansvarar för utvärderingen av luftkvaliteten ska för alla zoner och all tätbebyggelse fullt ut dokumentera förfarandet vid val av plats och registrera information till stöd för nätverksutformningen och valet av plats för samtliga provtagningspunkter. Dokumentationen ska innehålla fotografier av omgivningarna kring provtagningspunkterna med angivelse av kompassriktningen och detaljerade kartor. Om kompletterande metoder används inom en zon eller tätbebyggelse ska dokumentationen innehålla uppgifter om dessa metoder och information om hur de kriterier som anges i artikel 7.3 är uppfyllda. Dokumentationen ska uppdateras efter behov och ses över minst vart femte år för att säkerställa att urvalskriterierna, nätverksutformningen och platserna för provtagningspunkter på sikt förblir giltiga och optimala. Dokumentationen ska lämnas till kommissionen inom 3 månader efter det att den har begärts.”

3.

Bilaga VI ska ändras på följande sätt:

a)

Avsnitt A ska ersättas med följande:

”A.   Referensmetoder för utvärderingen av koncentrationer av svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar (PM10 och PM2,5), bly, bensen, kolmonoxid och ozon

1.   Referensmetod för mätning av svaveldioxid

Referensmetoden för mätning av svaveldioxid är den metod som beskrivs i EN 14212:2012 ’Ambient air – Standard method for the measurement of the concentration of sulphur dioxide by ultraviolet fluorescence’.

2.   Referensmetod för mätning av kvävedioxid och kväveoxider

Referensmetoden för mätning av kvävedioxid och kväveoxider är den metod som beskrivs i EN 14211:2012 ’Ambient air – Standard method for the measurement of the concentration of nitrogen dioxide and nitrogen monoxide by chemiluminescence’.

3.   Referensmetod för provtagning och mätning av bly – oförändrad

4.   Referensmetod för provtagning och mätning av PM10

Referensmetoden för provtagning och mätning av PM10 är den metod som beskrivs i EN 12341:2014 ’Ambient Air – standard gravimetric measurement method for the determination of the PM10 or PM2,5 mass concentration of suspended particulate matter’.

5.   Referensmetod för provtagning och mätning av PM2,5

Referensmetoden för provtagning och mätning av PM2,5 är den metod som beskrivs i EN 12341:2014 ’Ambient Air – standard gravimetric measurement method for the determination of the PM10 or PM2,5 mass concentration of suspended particulate matter’.

6.   Referensmetod för provtagning och mätning av bensen – oförändrad

7.   Referensmetod för mätning av kolmonoxid

Referensmetoden för mätning av kolmonoxid är den metod som beskrivs i EN 14626:2012 ’Ambient air – Standard method for the measurement of the concentration of carbon monoxide by nondispersive infrared spectroscopy’.

8.   Referensmetod för mätning av ozon

Referensmetoden för mätning av ozon är den metod som beskrivs i EN 14625:2012 ’Ambient air – Standard method for the measurement of the concentration of ozone by ultraviolet photometry’.”

b)

Avsnitt D ska utgå.

c)

Avsnitt E ska ersättas med följande:

”När det påvisas att utrustningen uppfyller prestandakraven i de referensmetoder som förtecknas i avsnitt A i denna bilaga ska de behöriga myndigheter och organ som har utsetts i enlighet med artikel 3 godta provrapporter som har utförts i andra medlemsstater under förutsättning att provlaboratorierna är ackrediterade enligt den relevanta harmoniserade standard som gäller för provnings- och kalibreringslaboratorier.

De detaljerade provningsrapporterna och alla resultat av provningarna ska vara tillgängliga för andra behöriga myndigheter eller deras utsedda organ. Provningsrapporterna ska visa att utrustningen uppfyller alla prestandakrav, även då vissa förhållanden med avseende på miljö och plats är specifika för en medlemsstat och inte motsvarar de förhållanden för vilka utrustningen redan har provats och typgodkänts i en annan medlemsstat.”

4.

Avsnitt A i bilaga IX ska ersättas med följande:

”A.   Minsta antal provtagningspunkter för fasta mätningar av ozonkoncentrationer

Minsta antal provtagningspunkter för fasta kontinuerliga mätningar för att utvärdera efterlevnaden av målvärden, långsiktiga mål samt tröskelvärden för information och för larm där sådana mätningar är den enda informationskällan.

Befolkning (× 1 000)

Tätbebyggelse (1)

Övriga zoner (1)

Bakgrundsnivå landsbygd

< 250

 

1

En station/50 000 km2 som genomsnittlig täthet i samtliga zoner per land (2)

< 500

1

2

< 1 000

2

2

< 1 500

3

3

< 2 000

3

4

< 2 750

4

5

< 3 750

5

6

> 3 750

1 ytterligare station per 2 miljoner invånare

1 ytterligare station per 2 miljoner invånare


(1)  Minst en station i områden där befolkningen troligen exponeras för de högsta koncentrationerna av ozon. I tätbebyggelse ska minst 50 % av stationerna ligga i förortsområden.

(2)  En station per 25 000 km2 rekommenderas för komplex terräng.”


AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

29.8.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/12


BESLUT nr 1/2015 AV EUROPEISKA UNIONENS OCH SCHWEIZ GEMENSAMMA LUFTFARTSKOMMITTÉ INRÄTTAD I ENLIGHET MED AVTALET MELLAN EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET OM LUFTFART

av den 20 augusti 2015

om ersättning av bilagan till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart [2015/1481]

EUROPEISKA UNIONENS OCH SCHWEIZ GEMENSAMMA LUFTFARTSKOMMITTÉ HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart, nedan kallat avtalet, särskilt artikel 23.4.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Enda artikel

Bilagan till detta beslut ska från och med den 15 september 2015 ersätta bilagan till avtalet.

Utfärdat i Bryssel den 20 augusti 2015.

På gemensamma kommitténs vägnar

Margus RAHUOJA

Chefen för Europeiska unionens delegation

Peter MÜLLER

Chefen för Schweiz delegation


BILAGA

I detta avtal gäller följande definitioner:

Enligt Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, ska Europeiska unionen ersätta och efterträda Europeiska gemenskapen.

När det i rättsakter, som ingår i förteckningen i denna bilaga, hänvisas till medlemsstater i Europeiska gemenskapen, ersatt av Europeiska unionen, eller krav på en förbindelse med dessa, ska dessa hänvisningar anses gälla även Schweiz eller krav på en förbindelse med Schweiz.

Hänvisningarna till rådets förordningar (EEG) nr 2407/92 och (EEG) nr 2408/92 i artiklarna 4, 15, 18, 27 och 35 i avtalet ska förstås som hänvisningar till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008.

Utan att det påverkar tolkningen av artikel 15 i detta avtal ska begreppet EG-lufttrafikföretag, som förekommer i nedanstående gemenskapsdirektiv och gemenskapsförordningar, inbegripa lufttrafikföretag som innehar tillstånd och som har sin huvudsakliga verksamhet och, i förekommande fall, sitt säte i Schweiz i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1008/2008. Hänvisningar till förordning (EEG) nr 2407/92 ska förstås som hänvisningar till förordning (EG) nr 1008/2008.

I följande rättsakter ska alla hänvisningar till artiklarna 81 och 82 i fördraget eller till artiklarna 101 och 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt förstås som en hänvisning till artiklarna 8 respektive 9 i detta avtal.

1.   Liberalisering av luftfarten och andra bestämmelser om civil luftfart

Nr 1008/2008

Europaparlamentets och rådets förordning av den 24 september 2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen

Nr 2000/79

Rådets direktiv av den 27 november 2000 om genomförande av det europeiska avtal om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget som har ingåtts mellan Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA)

Nr 93/104

Rådets direktiv av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden, ändrat genom

direktiv 2000/34/EG

Nr 437/2003

Europaparlamentets och rådets förordning av den 27 februari 2003 om statistisk rapportering om lufttransport av passagerare, gods och post

Nr 1358/2003

Kommissionens förordning av den 31 juli 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 437/2003 om statistisk rapportering om lufttransport av passagerare, gods och post, och om ändring av bilagorna I och II till den förordningen.

Nr 785/2004

Europaparlamentets och rådets förordning av den 21 april 2004 om försäkringskrav för lufttrafikföretag och luftfartygsoperatörer, ändrad genom

kommissionens förordning (EU) nr 285/2010

Nr 95/93

Rådets förordning av den 18 januari 1993 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser (artiklarna 1–12), ändrad genom

förordning (EG) nr 793/2004

Nr 2009/12

Europaparlamentets och rådets direktiv av den 11 mars 2009 om flygplatsavgifter

Nr 96/67

Rådets direktiv av den 15 oktober 1996 om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen

(artiklarna 1–9, 11–23, 25)

Nr 80/2009

Europaparlamentets och rådets förordning av den 14 januari 2009 om en uppförandekod för datoriserade bokningssystem och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2299/89

2.   Konkurrensregler

Nr 1/2003

Rådets förordning av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (artiklarna 1–13, 15–45)

(I den utsträckning som den förordningen berör tillämpningen av detta avtal. Införandet av den förordningen påverkar inte ansvarsfördelningen enligt detta avtal.)

Nr 773/2004

Kommissionens förordning av den 7 april 2004 om kommissionens förfaranden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget, ändrad genom

kommissionens förordning (EG) nr 1792/2006

kommissionens förordning (EG) nr 622/2008

Nr 139/2004

Rådets förordning av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”).

(artiklarna 1–18, artikel 19.1–19.2, artiklarna 20–23)

Med avseende på artikel 4.5 i koncentrationsförordningen ska följande gälla mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz:

1)

När det gäller en koncentration enligt definitionen i artikel 3 i förordning (EG) nr 139/2004 som inte har en gemenskapsdimension enligt definitionen i artikel 1 i förordningen och som får prövas enligt den nationella konkurrenslagstiftningen i minst tre EG-medlemsstater och Schweiziska edsförbundet, får de personer eller företag som avses i artikel 4.2 i förordningen före varje anmälan till de behöriga myndigheterna genom en motiverad skrivelse underrätta kommissionen om att koncentrationen bör undersökas av kommissionen.

2)

Europeiska kommissionen ska utan dröjsmål översända alla skrivelser enligt artikel 4.5 i förordning (EG) nr 139/2004 och enligt föregående punkt till Schweiziska edsförbundet.

3)

I de fall då Schweiziska edsförbundet invänder mot begäran om hänskjutande av ärendet ska den behöriga schweiziska konkurrensmyndigheten behålla sin behörighet och ärendet inte hänskjutas från Schweiziska edsförbundet i enlighet med denna punkt.

När det gäller de tidsgränser som avses i artiklarna 4.4 och 4.5, artikel 9.2 och 9.6 samt artikel 22.2 i koncentrationsförordningen ska följande gälla:

1)

Europeiska kommissionen ska utan dröjsmål översända alla relevanta handlingar enligt artikel 4.4 och 4.5, artikel 9.2 och 9.6 samt artikel 22.2 till den behöriga schweiziska konkurrensmyndigheten.

2)

De tidsfrister som avses i artikel 4.4 och 4.5, artikel 9.2 och 9.6 samt 22.2 i förordning (EG) nr 139/2004 ska när det gäller Schweiziska edsförbundet börja löpa den dag då handlingarna inkommer till den behöriga schweiziska konkurrensmyndigheten.

Nr 802/2004

Kommissionens förordning av den 7 april 2004 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer (artiklarna 1–24), senast ändrad genom

kommissionens förordning (EG) nr 1792/2006

kommissionens förordning (EG) nr 1033/2008

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1269/2013

Nr 2006/111

Kommissionens direktiv av den 16 november 2006 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet

Nr 487/2009

Rådets förordning av den 25 maj 2009 om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på vissa kategorier av avtal och samordnade förfaranden inom luftfartssektorn

3.   Flygsäkerhet

Nr 216/2008

Europaparlamentets och rådets förordning av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG, ändrad genom

kommissionens förordning (EG) nr 690/2009,

förordning (EG) nr 1108/2009,

kommissionens förordning (EU) nr 6/2013.

Byrån ska även i Schweiz ha de befogenheter den beviljats genom förordningen.

Kommissionen ska även i Schweiz ha de befogenheter den beviljats genom beslut som antagits enligt artiklarna 11.2, 14.5, 14.7, 24.5, 25.1, 38.3 i, 39.1, 40.3, 41.3, 41.5, 42.4, 54.1 och 61.3.

De hänvisningar till medlemsstaterna i artikel 65 i förordningen eller i bestämmelserna i beslut 1999/468/EG som anges i den bestämmelsen ska inte gälla Schweiz; detta påverkar dock inte den horisontella anpassning som anges i andra strecksatsen i bilagan till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart.

Denna förordning ska inte på något sätt bemyndiga Europeiska byrån för luftfartssäkerhet att agera på Schweiz vägnar inom ramen för internationella avtal annat än för att bistå Schweiz vid fullgörandet av landets åtaganden enligt sådana avtal.

Bestämmelserna i förordningen ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

a)

Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

i)

I punkt 1 ska ”eller Schweiz” införas efter ”gemenskapen”.

ii)

I punkt 2 a ska ”eller Schweiz” införas efter ”gemenskapen”.

iii)

I punkt 2 ska leden b och c utgå.

iv)

Följande punkt ska läggas till:

”3.   När gemenskapen förhandlar med ett tredjeland för att ingå avtal om att en medlemsstat eller byrån ska få utfärda certifikat på grundval av certifikat som utfärdats av luftfartsmyndigheterna i det tredjelandet, ska den eftersträva att Schweiz erbjuds ett liknande avtal med det aktuella tredjelandet. Schweiz ska i sin tur eftersträva att ingå sådana avtal med tredjeländer som motsvarar gemenskapens avtal.”

b)

I artikel 29 ska följande punkt läggas till:

”4.   Genom undantag från artikel 12.2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda vid Europeiska gemenskaperna kan schweiziska medborgare som åtnjuter fulla medborgerliga rättigheter få anställas på kontrakt av byråns verkställande direktör.”

c)

I artikel 30 ska följande punkt läggas till:

”Europeiska unionens protokoll om immunitet och privilegier ska tillämpas av Schweiz när det gäller byrån; protokollet är bifogat som bilaga A till den nuvarande bilagan, i enlighet med tillägget till bilaga A.”

d)

I artikel 37 ska följande punkt läggas till:

”Schweiz ska delta oinskränkt i styrelsen och ska ha samma rättigheter och skyldigheter som EU:s medlemsstater, med undantag av rösträtt.”

e)

I artikel 59 ska följande punkt läggas till:

”12.   Schweiz ska svara för en del av det ekonomiska bidrag som avses i punkt 1 b enligt följande formel:

 

S (0,2/100) + S [1 – (a + b) 0,2/100] c/C

där

S

=

den del av byråns budget som inte omfattas av de arvoden och avgifter som anges i punkterna 1 c och d

a

=

antalet associerade stater

b

=

antalet EU-medlemsstater

c

=

Schweiz bidrag till Icao-budgeten

C

=

det totala bidraget från EU:s medlemsstater och de associerade staterna till Icao-budgeten.”

f)

I artikel 61 ska följande punkt läggas till:

”De bestämmelser som gäller gemenskapens finansiella kontroll i Schweiz avseende deltagarna i byråns verksamhet återfinns i bilaga B till den nuvarande bilagan.”

g)

Bilaga II till förordningen ska utvidgas till följande typer av luftfartyg i deras egenskap av produkter som omfattas av artikel 2.3 a ii i kommissionens förordning (EG) nr 1702/2003 av den 24 september 2003 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och utrustningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer (1):

 

A/c – [HB IDJ] – typ CL600-2B19

 

A/c – [HB-IKR, HB-IMY, HB-IWY] – typ Gulfstream G-IV

 

A/c – [HB-IMJ, HB-IVZ, HB-JES] – typ Gulfstream G-V

 

A/c – [HB-XJF, HB-ZCW, HB-ZDF] – typ MD900.

Nr 1108/2009

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) av den 21 oktober 2009 om ändring av förordning (EG) nr 216/2008 inom området flygplatser, flygledningstjänst och flygtrafiktjänster och om upphävande av direktiv 2006/23/EG

Nr 1178/2011

Kommissionens förordning av den 3 november 2011 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygbesättningar inom den civila luftfarten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008, ändrad genom

kommissionens förordning (EU) nr 290/2012

kommissionens förordning (EU) nr 70/2014

kommissionens förordning (EU) nr 245/2014

kommissionens förordning (EU) 2015/445

Nr 3922/91

Rådets förordning av den 16 december 1991 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart (artiklarna 1–3, 4.2, 5–11 och 13), ändrad genom

förordning (EG) nr 1899/2006

förordning (EG) nr 1900/2006

kommissionens förordning (EG) nr 8/2008

kommissionens förordning (EG) nr 859/2008

Nr 996/2010

Europaparlamentets och rådets förordning av den 20 oktober 2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart och om upphävande av direktiv 94/56/EG

Nr 2003/42

Europaparlamentets och rådets direktiv av den 13 juni 2003 om rapportering av händelser inom civil luftfart (artiklarna 1–12)

Nr 1321/2007

Kommissionens förordning av den 12 november 2007 om genomförandebestämmelser för att i ett centralt upplag integrera information om händelser inom civil luftfart som utbyts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG

Nr 1330/2007

Kommissionens förordning av den 24 september 2007 om genomförandebestämmelser för spridning till berörda parter av information om händelser inom civil luftfart, i enlighet med artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG

Nr 2042/2003

Kommissionens förordning av den 20 november 2003 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter, ändrad genom

kommissionens förordning (EG) nr 707/2006

kommissionens förordning (EG) nr 376/2007

kommissionens förordning (EG) nr 1056/2008

kommissionens förordning (EU) nr 127/2010

kommissionens förordning (EU) nr 962/2010

kommissionens förordning (EU) nr 1149/2011

kommissionens förordning (EU) nr 593/2012

Nr 104/2004

Kommissionens förordning av den 22 januari 2004 om fastställande av bestämmelser för organisationen och sammansättningen av överklagandenämnden för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet

Nr 2111/2005

Europaparlamentets och rådets förordning av den 14 december 2005 om upprättande av en gemenskapsförteckning över alla lufttrafikföretag som förbjudits att bedriva verksamhet inom gemenskapen och om information till flygpassagerare om vilket lufttrafikföretag som utför en viss flygning, samt om upphävande av artikel 9 i direktiv 2004/36/EG

Nr 473/2006

Kommissionens förordning av den 22 mars 2006 om genomförandebestämmelser för gemenskapsförteckningen enligt kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2111/2005 över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i gemenskapen

Nr 474/2006

Kommissionens förordning av den 22 mars 2006 om upprättande av en gemenskapsförteckning enligt kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2111/2005 över de lufttrafikföretag som har belagts med verksamhetsförbud i gemenskapen, senast ändrad genom

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1318/2014.

Nr 1332/2011

Kommissionens förordning av den 16 december 2011 om gemensamma krav för användning av luftrummet och operativa förfaranden för avvärjande av kollisioner i luften

Nr 646/2012

Kommissionens genomförandeförordning av den 16 juli 2012 med närmare bestämmelser om böter och viten vid bristande överensstämmelse med bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008

Nr 748/2012

Kommissionens förordning av den 3 augusti 2012 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och utrustningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer, ändrad genom

kommissionens förordning (EU) nr 7/2013

kommissionens förordning (EU) nr 69/2014

Nr 965/2012

Kommissionens förordning av den 5 oktober 2012 om tekniska krav och administrativa förfaranden i samband med flygdrift enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008, ändrad genom

kommissionens förordning (EU) nr 800/2013

kommissionens förordning (EU) nr 71/2014

kommissionens förordning (EU) nr 83/2014

kommissionens förordning (EU) nr 379/2014

kommissionens förordning (EU) 2015/140

Nr 2012/780

Kommissionens beslut av den 5 december 2012 om rätt till tillgång till det europeiska centrala upplag med säkerhetsrekommendationer och svaren på dessa som inrättats enligt artikel 18.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart och om upphävande av direktiv 94/56/EG

Nr 628/2013

Kommissionens genomförandeförordning av den 28 juni 2013 om arbetsmetoder för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet vid standardiseringsinspektioner och vid övervakning av tillämpningen av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 736/2006

Nr 139/2014

Kommissionens förordning av den 12 februari 2014 om krav och administrativa rutiner för flygplatser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008

Nr 319/2014

Kommissionens förordning av den 27 mars 2014 om de certifikatavgifter och tjänsteavgifter som tas ut av Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, och om upphävande av förordning (EG) nr 593/2007

Nr 452/2014

Kommissionens förordning av den 29 april 2014 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygdrift som utförs av operatörer från tredjeland i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008

Nr 1321/2014

Kommissionens förordning av den 26 november 2014 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och anordningar och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter

Nr 2015/340

Kommissionens förordning av den 20 februari 2015 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygledarcertifikat samt andra certifikat och intyg enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008, ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 och upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 805/2011

4.   Luftfartsskydd

Nr 300/2008

Europaparlamentets och rådets förordning av den 11 mars 2008 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten och om upphävande av förordning (EG) nr 2320/2002

Nr 272/2009

Kommissionens förordning av den 2 april 2009 om komplettering av de gemensamma grundläggande standarder för skydd av civil luftfart som fastställs i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008, ändrad genom

kommissionens förordning (EU) nr 297/2010

kommissionens förordning (EU) nr 720/2011

kommissionens förordning (EU) nr 1141/2011

kommissionens förordning (EU) nr 245/2013

Nr 1254/2009

Kommissionens förordning av den 18 december 2009 om kriterier för hur medlemsstaterna kan bevilja undantag från de gemensamma grundläggande standarderna för skydd av civil luftfart och anta alternativa säkerhetsåtgärder

Nr 18/2010

Kommissionens förordning av den 8 januari 2010 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 vad gäller specifikationer för nationella program för verksamhetskontroll för skyddet av den civila luftfarten

Nr 72/2010

Kommissionens förordning av den 26 januari 2010 om fastställande av förfaranden för utförandet av kommissionens inspektioner på luftfartsskyddsområdet

Nr 185/2010

Kommissionens förordning av den 4 mars 2010 om detaljerade bestämmelser för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luftfartsskydd, ändrad genom

kommissionens förordning (EU) nr 357/2010

kommissionens förordning (EU) nr 358/2010

kommissionens förordning (EU) nr 573/2010

kommissionens förordning (EU) nr 983/2010

kommissionens förordning (EU) nr 334/2011

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 859/2011

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1087/2011

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1147/2011

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 173/2012

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 711/2012

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1082/2012

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 104/2013

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 246/2013

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 654/2013

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1103/2013

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1116/2013

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 278/2014

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 687/2014

kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/187

Nr 2010/774

Kommissionens beslut av den 13 april 2010 om detaljerade bestämmelser för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luftfartsskydd och de uppgifter som avses i artikel 18 a i förordning (EG) nr 300/2008, ändrat genom

kommissionens beslut K(2010) 2604

kommissionens beslut K(2010) 3572

kommissionens beslut K(2010) 9139

kommissionens genomförandebeslut C(2011) 5862

kommissionens genomförandebeslut C(2011) 8042

kommissionens genomförandebeslut C(2011) 9407

kommissionens genomförandebeslut C(2012) 1228

kommissionens genomförandebeslut C(2012) 5672

kommissionens genomförandebeslut C(2012) 5880

kommissionens genomförandebeslut C(2013) 1587

kommissionens genomförandebeslut C(2013) 2045

kommissionens genomförandebeslut C(2013) 4180

kommissionens genomförandebeslut C(2013) 7275

kommissionens genomförandebeslut C(2014) 1200

kommissionens genomförandebeslut C(2014) 1635

kommissionens genomförandebeslut C(2014) 3870

kommissionens genomförandebeslut C(2014) 4054

kommissionens genomförandebeslut C(2015) 561

kommissionens genomförandebeslut C(2015) 984

Nr 2013/511

Kommissionens genomförandebeslut av den 4 februari 2013 när det gäller säkerhetskontroll av passagerare och andra personer än passagerare med ETD (explosive trace detection equipment) i kombination med handburna metalldetektorer

5.   Flygtrafikledning

Nr 549/2004

Europaparlamentets och rådets förordning av den 10 mars 2004 om ramen för inrättande av det gemensamma europeiska luftrummet (”ramförordning”), ändrad genom

förordning (EG) nr 1070/2009

Kommissionen ska i Schweiz ha de befogenheter som den beviljats enligt artiklarna 6, 8, 10, 11 och 12.

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

I punkt 2 ska ”på gemenskapsnivå” ersättas med ”på gemenskapsnivå, med Schweiz”.

Trots den horisontella anpassning som avses i andra strecksatsen i bilagan till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart ska hänvisningen till medlemsstaterna i artikel 5 i förordning (EG) nr 549/2004 och i beslut 1999/468/EG i den artikeln inte anses omfatta Schweiz.

Nr 550/2004

Europaparlamentets och rådets förordning av den 10 mars 2004 om tillhandahållande av flygtrafiktjänster inom det gemensamma europeiska luftrummet (”förordning om tillhandahållande av tjänster”), ändrad genom

förordning (EG) nr 1070/2009.

Kommissionen ska i Schweiz ha de befogenheter som den beviljats enligt artiklarna 9a, 9b, 15, 15a, 16 och 17.

Bestämmelserna i förordningen ska, inom ramen för detta avtal, ändras på följande sätt:

a)

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

I punkt 2 ska ”och Schweiz” införas efter ”gemenskapen”.

b)

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

I punkterna 1 och 6 ska ”och Schweiz” införas efter ”gemenskapen”.

c)

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

I punkt 1 ska ”och Schweiz” införas efter ”gemenskapen”.

d)

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

I punkt 1 ska ”och Schweiz” införas efter ”gemenskapen”.

e)

Artikel 16.3 ska ersättas med följande:

”3.   Kommissionen ska rikta sitt beslut till medlemsstaterna och informera tjänsteleverantören, i den mån denne är rättsligt berörd, om sitt beslut.”

Nr 551/2004

Europaparlamentets och rådets förordning av den 10 mars 2004 om organisation och användning av det gemensamma europeiska luftrummet (”förordning om luftrummet”), ändrad genom

förordning (EG) nr 1070/2009

Kommissionen ska i Schweiz ha de befogenheter som den beviljats enligt artiklarna 3a, 6 och 10.

Nr 552/2004

Europaparlamentets och rådets förordning av den 10 mars 2004 om driftskompatibiliteten hos det europeiska nätverket för flygledningstjänst (”förordning om driftskompatibilitet”), ändrad genom

förordning (EG) nr 1070/2009

Kommissionen ska i Schweiz ha de befogenheter som den beviljats enligt artiklarna 4, 7 och 10.3.

Bestämmelserna i förordningen ska, inom ramen för detta avtal, ändras på följande sätt:

a)

Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

I punkt 2 ska ”eller Schweiz” införas efter ”gemenskapen”.

b)

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

I punkt 4 ska ”eller Schweiz” införas efter ”gemenskapen”.

c)

Bilaga III ska ändras på följande sätt:

I avsnitt 3 andra och sista strecksatsen ska ”eller Schweiz” införas efter ”gemenskapen”.

Nr 2150/2005

Kommissionens förordning av den 23 december 2005 om gemensamma regler för en flexibel användning av luftrummet

Nr 1033/2006

Kommissionens förordning av den 4 juli 2006 om krav på förfaranden för färdplaner före flygning inom det gemensamma europeiska luftrummet, senast ändrad genom

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 428/2013

Nr 1032/2006

Kommissionens förordning av den 6 juli 2006 om krav avseende automatiska system för utbyte av färdplansdata för anmälan, samordning och överlämning av flygningar mellan enheter för flygkontrolltjänst, ändrad genom

kommissionens förordning (EG) nr 30/2009

Nr 730/2006

Kommissionens förordning av den 11 maj 2006 om luftrumsklassificering och tillstånd för flygningar enligt visuellflygregler ovanför flygnivå 195, ändrad genom

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012

Nr 219/2007

Rådets förordning av den 27 februari 2007 om bildande av ett gemensamt företag för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (SESAR), ändrad genom

rådets förordning (EG) nr 1361/2008

rådets förordning (EU) nr 721/2014

Nr 633/2007

Kommissionens förordning av den 7 juni 2007 om krav avseende tillämpningen av ett protokoll för överföring av färdplansdata, för anmälan, samordning och överlämning av flygningar mellan enheter för flygkontrolltjänst, ändrad genom

kommissionens förordning (EU) nr 283/2011

Nr 482/2008

Kommissionens förordning av den 30 maj 2008 om ett system för säkerhetssäkring av programvara vilket ska genomföras av leverantörer av flygtrafiktjänster och om ändring av bilaga II till förordning (EG) nr 2096/2005

Nr 29/2009

Kommissionens förordning av den 16 januari 2009 om krav på datalänktjänster för det gemensamma europeiska luftrummet, ändrad genom

kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/310

Texten i förordningen ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

”Schweiz UIR” ska läggas till i bilaga I, del A.

Nr 262/2009

Kommissionens förordning av den 30 mars 2009 om fastställande av krav för en samordnad tilldelning och användning av Mod S-interrogatorkoder för det gemensamma europeiska luftrummet

Nr 73/2010

Kommissionens förordning av den 26 januari 2010 om kvalitetskraven på flygdata och flyginformation för ett gemensamt europeiskt luftrum, ändrad genom

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1029/2014

Nr 255/2010

Kommissionens förordning av den 25 mars 2010 om fastställande av gemensamma regler för flödesplanering (ATFM), ändrad genom

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012

Nr K(2010) 5134

Kommissionens beslut av den 29 juli 2010 om utnämnandet av ett organ för kvalitetsgranskning för det gemensamma europeiska luftrummet

Nr 2014/672

Kommissionens genomförandebeslut av den 24 september 2014 om förlängning av utnämnandet av organet för prestationsgranskning för det gemensamma europeiska luftrummet

Nr 176/2011

Kommissionens förordning av den 24 februari 2011 om de uppgifter som ska lämnas innan ett funktionellt luftrumsblock inrättas och ändras

Nr 677/2011

Kommissionens förordning av den 7 juli 2011 om genomförandebestämmelser för nätverksfunktioner för flygledningstjänst (ATM) och om ändring av förordning (EU) nr 691/2010, ändrad genom

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 970/2014

Nr 2011/4130

Kommissionens beslut av den 7 juli 2011 om utnämningen av nätverksförvaltaren för flygledningstjänstens (ATM) funktioner inom det gemensamma europeiska luftrummet

Nr 1034/2011

Kommissionens genomförandeförordning av den 17 oktober 2011 om säkerhetstillsyn inom flygledningstjänst och flygtrafiktjänster och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 691/2010

Nr 1035/2011

Kommissionens genomförandeförordning av den 17 oktober 2011 om gemensamma krav för tillhandahållande av flygtrafiktjänster och om ändring av förordningarna (EG) nr 482/2008 och (EU) nr 691/2010, ändrad genom

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 448/2014

Nr 1206/2011

Kommissionens genomförandeförordning av den 22 november 2011 om fastställande av krav på identifiering av luftfartyg för övervakning av det gemensamma europeiska luftrummet

Texten i förordningen ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

”Schweiz UIR” ska läggas till i bilaga I.

Nr 1207/2011

Kommissionens genomförandeförordning av den 22 november 2011 om krav på övervakningens prestanda och driftskompatibilitet för det gemensamma europeiska luftrummet, ändrad genom

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1028/2014

Nr 923/2012

Kommissionens genomförandeförordning av den 26 september 2012 om gemensamma luftfarts- och driftsbestämmelser för tjänster och förfaranden inom flygtrafiken och om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 1035/2011 och förordningarna (EG) nr 1265/2007, (EG) nr 1794/2006, (EG) nr 730/2006, (EG) nr 1033/2006 och (EU) nr 255/2010, ändrad genom

kommissionens förordning (EU) 2015/340

Nr 1079/2012

Kommissionens genomförandeförordning av den 16 november 2012 om fastställande av krav i fråga om kanalseparation vid röstkommunikation mellan mark och luftfartyg för det gemensamma europeiska luftrummet, ändrad genom

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 657/2013

Nr 390/2013

Kommissionens genomförandeförordning av den 3 maj 2013 om inrättande av ett prestationssystem för flygtrafiktjänster och nätverksfunktioner

Nr 391/2013

Kommissionens genomförandeförordning av den 3 maj 2013 om ett gemensamt avgiftssystem för flygtrafiktjänster

Nr 409/2013

Kommissionens genomförandeförordning av den 3 maj 2013 om definition av gemensamma projekt, fastställande av styrelseformer och identifiering av incitament till stöd för genomförandet av den europeiska generalplanen för flygledningstjänst

Nr 2014/132

Kommissionens genomförandebeslut av den 11 mars 2014 om fastställande av unionstäckande prestationsmål för nätet för flygledningstjänst och gränsvärden för varning för den andra referensperioden 2015–2019

Nr 716/2014

Kommissionens genomförandeförordning av den 27 juni 2014 om inrättandet av det gemensamma pilotprojektet till stöd för generalplanen för det europeiska nätverket för flygledningstjänst

6.   Miljö och buller

Nr 2002/30

Europaparlamentets och rådets direktiv av den 26 mars 2002 om regler och förfaranden för att av bullerskäl införa driftsrestriktioner vid flygplatser i gemenskapen (artiklarna 1–12 och 14–18)

(De ändringar av bilaga I som härrör från bilaga II kapitel 8 (Transportpolitik) avsnitt G (Luftfart) punkt 2 i akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen är tillämpliga.)

Nr 89/629

Rådets direktiv av den 4 december 1989 om begränsning av buller från civila jetmotordrivna underljudsflygplan

(artiklarna 1–8)

Nr 2006/93

Europaparlamentets och rådets direktiv av den 12 december 2006 om reglering av utnyttjandet av flygplan som omfattas av volym 1, del II, kapitel 3 i bilaga 16 till konventionen om internationell civil luftfart, andra upplagan (1988)

7.   Konsumentskydd

Nr 90/314

Rådets direktiv av den 13 juni 1990 om paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang

(artiklarna 1–10)

Nr 93/13

Rådets direktiv av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal

(artiklarna 1–11)

Nr 2027/97

Rådets förordning av den 9 oktober 1997 om lufttrafikföretags skadeståndsansvar vid olyckor (artiklarna 1–8), ändrad genom

förordning (EG) nr 889/2002

Nr 261/2004

Europaparlamentets och rådets förordning av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91

(artiklarna 1–18)

Nr 1107/2006

Europaparlamentets och rådets förordning av den 5 juli 2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet

8.   Diverse

Nr 2003/96

Rådets direktiv av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet

(artiklarna 14.1 b och 14.2)

9.   Bilagor

A

:

Protokoll om Europeiska unionens immuniteter och privilegier

B

:

Finansiell kontroll avseende schweiziska deltagare i Europeiska byrån för luftfartssäkerhet


(1)  EUT L 243, 27.9.2003, s. 6.


BILAGA A

PROTOKOLL OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 343 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 191 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, ska Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen åtnjuta sådan immunitet och sådana privilegier inom medlemsstaternas territorium som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter,

HAR ENATS om följande bestämmelser som ska fogas till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen:

KAPITEL I

EUROPEISKA UNIONENS EGENDOM, MEDEL, TILLGÅNGAR OCH TRANSAKTIONER

Artikel 1

Unionens lokaler och byggnader ska vara okränkbara. De ska inte omfattas av husrannsakan, rekvisition, konfiskering eller expropriering. Unionens egendom och tillgångar får inte utan tillstånd från domstolen bli föremål för några administrativa eller rättsliga tvångsåtgärder.

Artikel 2

Unionens arkiv ska vara okränkbara.

Artikel 3

Unionen, dess tillgångar, inkomster och övrig egendom ska vara befriade från alla direkta skatter.

Medlemsstaternas regeringar ska i alla de fall där så är möjligt vidta lämpliga åtgärder för att efterskänka eller betala tillbaka summan av de indirekta skatter och avgifter som ingår i priset på lös eller fast egendom när unionen för tjänstebruk gör betydande inköp i vilka denna typ av skatter och avgifter inkluderas i priset. Dessa bestämmelser får dock inte tillämpas på ett sådant sätt att konkurrensen inom unionen snedvrids.

Ingen befrielse ska beviljas för sådana skatter och avgifter som utgör betalning för allmännyttiga tjänster.

Artikel 4

Unionen ska vara befriad från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av varor som är avsedda för tjänstebruk. Varor som på detta sätt har förts in i en stat får inte avyttras, vare sig detta sker mot betalning eller inte, inom denna stats territorium, om det inte sker på villkor som godkänts av den statens regering.

Unionen ska också vara befriad från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av unionens publikationer.

KAPITEL II

MEDDELANDEN OCH IDENTITETSHANDLINGAR (LAISSEZ-PASSER)

Artikel 5

Vad avser unionens officiella meddelanden och översändandet av alla dess dokument ska unionens institutioner inom varje medlemsstats territorium åtnjuta samma behandling som staten i fråga ger diplomatiska beskickningar.

Officiell korrespondens och andra former av officiella meddelanden som unionens institutioner skickar får inte censureras.

Artikel 6

Identitetshandling i den form som rådet, med enkel majoritet, ska fastställa kan av ordförandena för unionens institutioner utställas till ledamöter, medlemmar och anställda i unionens institutioner och ska godtas som giltig resehandling av medlemsstaternas myndigheter. Dessa identitetshandlingar ska utställas till tjänstemän och övriga anställda enligt de villkor som fastställts i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen och anställningsvillkoren för övriga anställda i unionen.

Kommissionen får sluta avtal om att dessa identitetshandlingar ska gälla som giltiga resehandlingar inom tredjelands territorium.

KAPITEL III

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER

Artikel 7

Europaparlamentets ledamöter får inte underkastas någon begränsning av administrativ eller annan art i sin rörelsefrihet under resa till eller från Europaparlamentets mötesplats.

Europaparlamentets ledamöter ska, vad avser tull- och valutakontroll,

a)

av sin egen regering beviljas samma lättnader som högre tjänstemän som tillfälligt reser utomlands i offentligt uppdrag,

b)

av regeringarna i övriga medlemsstater beviljas samma lättnader som företrädare för utländska regeringar med tillfälligt offentligt uppdrag.

Artikel 8

Europaparlamentets ledamöter får inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

Artikel 9

Under Europaparlamentets sessioner ska dess ledamöter åtnjuta

a)

vad avser deras egen stats territorium, den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land,

b)

vad avser alla andra medlemsstaters territorium, immunitet vad gäller alla former av kvarhållande och lagföring.

Immuniteten ska även gälla under resan till och från Europaparlamentets mötesplats.

Immuniteten kan inte åberopas av en ledamot som tas på bar gärning och kan inte hindra Europaparlamentet att utöva sin rätt att upphäva en av dess ledamöters immunitet.

KAPITEL IV

FÖRETRÄDARE FÖR DE MEDLEMSSTATER SOM DELTAR I ARBETET I EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER

Artikel 10

Företrädare för de medlemsstater som deltar i arbetet i unionens institutioner, deras rådgivare och tekniska experter ska i sin tjänsteutövning och under resan till och från mötesplatsen åtnjuta sedvanliga privilegier, immunitet och lättnader.

Denna artikel ska även vara tillämplig på ledamöter av unionens rådgivande organ.

KAPITEL V

TJÄNSTEMÄN OCH ANSTÄLLDA I EUROPEISKA UNIONEN

Artikel 11

Inom varje medlemsstats territorium och oberoende av statstillhörighet ska tjänstemän och övriga anställda i unionen

a)

åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden vad avser handlingar som de har begått i sin tjänsteutövning, inbegripet muntliga och skriftliga uttalanden, om inte annat följer av bestämmelserna i de fördrag som dels behandlar reglerna för tjänstemännens och de anställdas ansvar gentemot unionen, och dels Europeiska unionens domstols behörighet att döma i tvister mellan unionen och dess tjänstemän och övriga anställda; de ska åtnjuta denna immunitet även efter det att deras uppdrag har upphört,

b)

tillsammans med sina äkta makar och av dem försörjda familjemedlemmar vara undantagna från bestämmelser om begränsning av invandring och formaliteter för registrering av utlänningar,

c)

beviljas samma lättnader i fråga om valuta- och växlingsbestämmelser som normalt beviljas tjänstemän i internationella organisationer,

d)

då de tillträder sin tjänst i landet i fråga, ha rätt att tullfritt föra in sitt bohag och sina personliga tillhörigheter, samt ha rätt att tullfritt föra ut sitt bohag och sina personliga tillhörigheter då deras tjänstgöringstid i landet är slut, om inte annat följer av de villkor som regeringen i det land där rätten utövas, i båda fallen, anser nödvändiga,

e)

ha rätt att tullfritt införa ett motorfordon för personligt bruk som antingen förvärvats enligt gällande regler för hemmamarknaden i det land där de senast var bosatta eller i det land där de är medborgare, samt ha rätt att tullfritt föra ut fordonet, om inte annat följer av de villkor som det berörda landets regering, i båda fallen, anser nödvändiga.

Artikel 12

Unionens tjänstemän och övriga anställda ska vara skyldiga att betala skatt till unionen på de löner och arvoden de får av unionen enligt de villkor och det förfarande som fastställts av Europaparlamentet och rådet, genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter samråd med berörda institutioner.

De ska vara befriade från nationella skatter på de löner och arvoden de får av unionen.

Artikel 13

Unionens tjänstemän och övriga anställda som enbart på grund av sin tjänsteutövning i unionen bosätter sig inom territoriet för en annan medlemsstat än den i vilken de vid tiden för sitt tjänstetillträde vid unionen var skatterättsligt bosatta, ska – vad avser inkomst- och förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpningen av avtal om undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan unionens medlemsstater – i båda länderna behandlas som om de fortfarande var bosatta på sin tidigare bostadsort, förutsatt att denna befinner sig inom en av unionens medlemsstater. Detta gäller även för äkta makar, förutsatt att de inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och för barn som de personer som avses i denna artikel försörjer och har hand om.

Lös egendom som tillhör de personer som avses i första stycket och som finns inom den stats territorium i vilken de uppehåller sig, ska vara befriad från arvsskatt i den staten. Vid fastställande av sådan skatt ska den lösa egendomen anses finnas i den stat där personerna skatterättsligt är bosatta, om inte annat följer av tredjelands rätt och eventuell tillämpning av bestämmelser i internationella avtal om dubbelbeskattning.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel ska inte hänsyn tas till en bostadsort som enbart beror på tjänsteutövning inom andra internationella organisationer.

Artikel 14

Europaparlamentet och rådet ska, genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter samråd med berörda institutioner, fastställa ordningen för sociala förmåner för unionens tjänstemän och övriga anställda.

Artikel 15

Europaparlamentet och rådet ska, genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter samråd med berörda institutioner, besluta vilka grupper av unionens tjänstemän och övriga anställda bestämmelserna i artikel 11, artikel 12 andra stycket och artikel 13 helt eller delvis ska tillämpas på.

Medlemsstaternas regeringar ska regelbundet underrättas om namn, ställning och adress avseende de tjänstemän och övriga anställda som ingår i dessa grupper.

KAPITEL VI

IMMUNITET OCH PRIVILEGIER FÖR TREDJELANDS BESKICKNINGAR ACKREDITERADE HOS EUROPEISKA UNIONEN

Artikel 16

Den medlemsstat på vars territorium unionen har sitt säte ska bevilja tredjelands beskickning som är ackrediterad hos unionen immunitet och privilegier enligt diplomatisk sedvänja.

KAPITEL VII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 17

Privilegier, immunitet och lättnader ska endast beviljas unionens tjänstemän och övriga anställda om det ligger i unionens intresse.

Var och en av unionens institutioner ska upphäva den immunitet som har beviljats en tjänsteman eller en annan anställd, om institutionen anser att upphävandet av immuniteten inte strider mot unionens intresse.

Artikel 18

Unionens institutioner ska vid tillämpningen av detta protokoll samarbeta med de berörda medlemsstaternas ansvariga myndigheter.

Artikel 19

Artiklarna 11–14 och 17 ska vara tillämpliga på kommissionens ledamöter.

Artikel 20

Artiklarna 11–14 och 17 ska vara tillämpliga på Europeiska unionens domstols domare, generaladvokater, justitiesekreterare och biträdande referenter, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 3 i protokollet om Europeiska unionens domstols stadga vad avser immunitet mot rättsliga förfaranden för domare och generaladvokater.

Artikel 21

Detta protokoll ska även vara tillämpligt på Europeiska investeringsbanken, på ledamöterna av dess organ, dess personal och de företrädare för medlemsstaterna som deltar i bankens arbete, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i protokollet om bankens stadga.

Europeiska investeringsbanken ska dessutom vara befriad från alla skatter och liknande avgifter på grund av en ökning av dess kapital och från olika formaliteter som kan vara förenade därmed i den stat där banken har sitt säte. På samma sätt ska dess upplösning eller likvidation inte medföra några skatter eller avgifter. Slutligen ska den verksamhet som banken och dess organ bedriver i enlighet med dess stadga inte vara föremål för någon omsättningsskatt.

Artikel 22

Detta protokoll ska också tillämpas på Europeiska centralbanken, medlemmarna av dess beslutande organ och dess personal, dock utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

Europeiska centralbanken ska dessutom vara befriad från alla skatter och liknande avgifter på grund av en ökning av dess kapital och från olika formaliteter som kan vara förenade därmed i den stat där banken har sitt säte. Bankens och dess beslutande organs verksamhet enligt stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken ska inte påföras någon omsättningsskatt.

Tillägg

Bestämmelser för hur protokollet om immunitet och privilegier ska tillämpas på Schweiz

1.   Tillämpningsområdet utsträcks till att omfatta Schweiz

Alla hänvisningar till medlemsstaterna i Europeiska unionens protokoll om immunitet och privilegier (nedan kallat protokollet) ska även omfatta Schweiz, såvida inget annat sägs i följande bestämmelser.

2.   Byrån är befriad från indirekta skatter, däribland mervärdesskatt

Varor och tjänster som exporteras från Schweiz ska befrias från schweizisk mervärdesskatt. För varor och tjänster som levereras till byrån i Schweiz för byråns verksamhet ska befrielsen från mervärdesskatt, i enlighet med artikel 3 andra stycket i protokollet, ske genom restitution. Befrielse från mervärdesskatt ska beviljas om det faktiska inköpspris som är angivet i fakturan eller motsvarande dokument för varan eller tjänsten uppgår till minst 100 schweizerfranc, inklusive skatter och avgifter.

Mervärdesskatten ska restitueras efter insändande av erforderliga schweiziska ansökningsformulär till Administration fédérale des contributions, Division principale de la TVA, (schweiziska federala skattemyndighetens centralenhet för mervärdesskatteärenden). Som regel ska handläggningen vara klar inom tre månader från det att restitutionsansökan ingetts tillsammans med erforderliga underlag.

3.   Hur reglerna för byråns personal ska tillämpas

Beträffande artikel 12 andra stycket i protokollet ska Schweiz, i överensstämmelse med principerna i sin nationella rätt, befria tjänstemän och övriga anställda vid byrån, såsom de definieras i artikel 2 i rådets förordning (Euratom, EKSG, EEG) nr 549/69 (1) från federala, kantonala och kommunala skatter på löner, vederlag och arvoden som utbetalas av unionen vilka omfattas av en intern skatt som uppbärs av unionen och tillfaller denna.

Schweiz ska inte betraktas som en medlemsstat enligt punkt 1 ovan vid tillämpningen av artikel 13 i protokollet.

Tjänstemän och övriga anställda vid byrån, liksom deras familjemedlemmar som är anslutna till det socialförsäkringssystem som gäller för Europeiska unionens tjänstemän och övriga anställda, är inte skyldiga att vara anslutna till det schweiziska socialförsäkringssystemet.

Europeiska unionens domstol ska ha exklusiv behörighet i alla ärenden som rör förbindelserna mellan å ena sidan byrån och kommissionen och å andra sidan byråns personal när det gäller tillämpningen av rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (2) och EU-lagstiftningens övriga bestämmelser om arbetsvillkor.


(1)  Rådets förordning (Euratom, EKSG, EEG) nr 549/69 av den 25 mars 1969 om fastställande av de grupper av tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna som skall omfattas av bestämmelserna i artikel 12, artikel 13 andra stycket samt artikel 14 i protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska gemenskaperna (EGT L 74, 27.3.1969, s. 1).

(2)  Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän (anställningsvillkor för övriga anställda) (EGT L 56, 4.3.1968, s. 1).


BILAGA B

FINANSIELL KONTROLL AVSEENDE SCHWEIZISKA DELTAGARE I EUROPEISKA BYRÅN FÖR LUFTFARTSSÄKERHET

Artikel 1

Direkt förbindelse

Byrån och kommissionen ska stå i direkt förbindelse med alla fysiska och juridiska personer som har skatterättslig hemvist i Schweiz och som deltar i byråns verksamhet i egenskap av avtalsparter, deltagare i något av byråns program, underleverantörer eller mottagare av utbetalningar från byråns eller gemenskapens budget. Nämnda personer äger rätt att direkt till kommissionen och byrån överlämna alla relevanta uppgifter och underlag som de är skyldiga att tillhandahålla enligt de rättsakter som det hänvisas till i det här beslutet och enligt de kontrakt och överenskommelser som ingåtts för tillämpningen av rättsakterna liksom i de beslut som fattats inom ramen för dem.

Artikel 2

Kontroller

1.   I enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (1) och den budgetförordning som antogs av byrån den 26 mars 2003 i enlighet med kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (2), liksom med stöd av de övriga rättsakter som det hänvisas till i avtalet, får det i kontrakt och överenskommelser som ingås med mottagare som har skatterättslig hemvist i Schweiz, liksom i beslut som fattas gemensamt med dem, föreskrivas att vetenskapliga, ekonomiska och tekniska revisioner, liksom revisioner av andra slag, får genomföras när som helst hos dem och deras underentreprenörer av anställda vid byrån och kommissionen, liksom av andra personer som byrån och kommissionen bemyndigat.

2.   De anställda vid byrån och kommissionen och andra personer som byrån och kommissionen bemyndigat ska i rimlig omfattning ges tillträde till anläggningar, arbetsplatser och dokumentation samt till alla data, däribland i elektronisk form, som erfordras för genomförandet av revisionerna. Tillträdesrätten ska vara uttryckligen fastställd i kontrakt och överenskommelser som ingås inom ramen för de rättsakter som det hänvisas till i det här beslutet.

3.   Europeiska revisionsrätten ska ha samma rättigheter som kommissionen.

4.   Revisionerna får genomföras fem år efter det att det här beslutet löpt ut eller enligt de villkor som fastställs i kontrakt och överenskommelser, liksom enligt beslut av betydelse i sammanhanget.

5.   Den schweiziska federala revisionsmyndigheten ska underrättas i förväg om revisioner som genomförs på schweiziskt territorium. En sådan underrättelse utgör inte ett rättsligt krav för att dessa revisioner ska kunna genomföras.

Artikel 3

Inspektioner på plats

1.   Inom ramen för det här avtalet har kommissionen genom Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) rätt att genomföra kontroller och inspektioner på plats inom schweiziskt territorium, i enlighet med villkoren och bestämmelserna i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (3).

2.   Dessa kontroller och inspektioner på plats ska förberedas och utföras av kommissionen i nära samverkan med den schweiziska federala revisionsmyndigheten eller med andra behöriga schweiziska myndigheter som utsetts av den schweiziska federala revisionsmyndigheten; sistnämnda myndigheter ska underrättas i god tid om föremålet för, syftet med och den rättsliga grunden för kontrollerna och inspektionerna, så att de kan tillhandahålla erforderlig hjälp. För detta ändamål får tjänstemän från de behöriga schweiziska myndigheterna delta i kontrollerna och inspektionerna på plats.

3.   Om berörda schweiziska myndigheter så önskar, ska kontrollerna och inspektionerna på plats genomföras av kommissionen tillsammans med dessa myndigheter.

4.   Om deltagarna i programmet motsätter sig en kontroll eller en inspektion på plats, ska de schweiziska myndigheterna, inom ramen för sina nationella bestämmelser, lämna kommissionens inspektörer erforderligt bistånd så att de kan genomföra den kontroll eller inspektion på plats som de blivit ålagda att göra.

5.   Kommissionen ska snarast möjligt underrätta den schweiziska federala revisionsmyndigheten om alla omständigheter eller misstankar rörande någon oegentlighet som kommissionen har fått kännedom om i samband med genomförandet av kontrollen eller inspektionen på plats. Kommissionen ska under alla omständigheter informera ovannämnda myndighet om resultatet av dessa kontroller och inspektioner.

Artikel 4

Information och samråd

1.   För att denna bilaga ska tillämpas väl ska berörda schweiziska myndigheter och gemenskapens myndigheter regelbundet utbyta information och på begäran av någon av parterna inleda samråd.

2.   Berörda schweiziska myndigheter ska utan dröjsmål underrätta byrån och kommissionen om alla omständigheter som kommer till deras kännedom och som kan leda till förmodan om att det förekommer oegentligheter i fråga om ingåenden och genomföranden av kontrakt och överenskommelser som sluts inom ramen för de rättsakter som det hänvisas till i det här beslutet.

Artikel 5

Sekretess

Uppgifter som meddelats eller erhållits i enlighet med denna bilaga, oavsett form, ska omfattas av tystnadsplikt och ges samma skydd som motsvarande uppgifter har enligt schweizisk lagstiftning, samt enligt de motsvarande bestämmelser som är tillämpliga på gemenskapsinstitutioner. Uppgifterna får endast överlämnas till personer inom gemenskapsinstitutionerna, i medlemsstaterna eller i Schweiz som i kraft av sin befattning ska ha vetskap om dem, och de får inte användas i andra syften än att säkerställa ett effektivt skydd av parternas finansiella intressen.

Artikel 6

Administrativa åtgärder och påföljder

Utan att det påverkar tillämpningen av den schweiziska strafflagen, får byrån och kommissionen tillgripa administrativa åtgärder och påföljder i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (4) och rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (5).

Artikel 7

Indrivning och verkställighet

Beslut som fattas av byrån eller kommissionen inom ramen för tillämpningsområdet för det här beslutet, och som innebär betalningsskyldighet för andra personer än stater, ska vara verkställbara i Schweiz.

Beslutet om verkställighet måste utfärdas – utan annan kontroll än att den är äkta – av den myndighet som utses av den schweiziska regeringen, som i sin tur ska underrätta byrån eller kommissionen. Verkställigheten ska ske i enlighet med de civilprocessrättsliga regler som gäller i Schweiz. Det är Europeiska unionens domstol som ansvarar för kontrollen av att det verkställbara beslutet är lagligt.

Domar som Europeiska unionens domstol utfärdar på grundval av en skiljedomsklausul ska vara verkställbara på samma villkor som ovan.


(1)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(2)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.

(3)  EUT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(4)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

(5)  EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.